Årsredovisning 2014

Transcription

Årsredovisning 2014

Fastställd av kommunfullmäktige 2015–03–26
www.sollentuna.se
Revisionsberättelse
Förvaltningsberättelse
Allmänna förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
God ekonomisk hushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Målstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Driftredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Investeringsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Finansiell analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Noter till resultat- och balansräkning
samt kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Fem år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
Personalredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Kvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Barnbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66
Miljöbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Sollentuna kommuns bolag (kommunkoncernen) . . . . . . . . 72
Nämndredovisningar
Kommunstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77
Överförmyndarnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91
Trafik- och fastighetsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96
Barn- och ungdomsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden . . . . . . . . . . . . . 116
Socialnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125
Vård- och omsorgsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136
Kultur- och fritidsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149
Miljö- och byggnadsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159
Rösjöstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167
Bilaga 1 Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171
Beskrivande texter till de kommunövergripande målen . . . 173
Nämndredovisningar
2014 –ett framgångsrikt år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Inledning
Inledning
Innehåll
2
Sollentuna är en växande kommun. Under
2014 ökade kommunen med 1 180 invånare
till 69 325 sollentunabor. Samtidigt som många
unga vill bo kvar i kommunen när man flyttar
hemifrån vill många människor också flytta till
Sollentuna. Det ställer krav på nybyggnation av
bostäder och god service som täcker behoven.
Detta är den stora utmaningen för oss i den omvalda majoriteten – Moderaterna, Folkpartiet Liberalerna och Kristdemokraterna.
Utgångsläget inför framtiden är gott. Arbetslösheten i kommunen minskar; från 5,3 % 2013
till 4,6 % (8,1 % i riket) 2014. De ekonomiska
målen uppfylldes med ett positivt resultat på
34,7 miljoner kronor och en soliditet på 80 %,
som är en av de högsta i landet. Sollentuna kommun har en god målstyrning och uppfyllandegrad gällande åtagandena i nämnderna. Mer än
90 % av det som beslutats har blivit genomfört.
Detta är ett bevis på ett bra samarbete mellan
förtroendevalda och kommunens medarbetare,
vilka bidrar till att utveckla kommunens verksamheter. De goda resultaten visar på att våra
ambitioner om att använda resurser effektivt och
förbättra kvaliteten i verksamheterna uppfylls.
Vårt mål är att ha Sveriges bästa näringslivsklimat 2015. Vi är på god väg då Sollentuna 2014
klättrade till andra plats på Svenskt Näringslivs
ranking över Sveriges företagsvänligaste kommuner. Ett gott näringslivsklimat är eftersträvansvärt. När fler företag väljer att starta, expandera eller flytta till Sollentuna och bedriva sin
verksamhet här skapas fler arbetstillfällen.
Ett annat viktigt mål är att ha tätpositionen
inom skolområdet. Under flera år har ett medvetet och långsiktigt arbete genomförts för att
förbättra skolresultaten. Det är mycket glädjande
att meritvärdena i år 9 i grundskolan förbättrats
så mycket att Sollentuna ligger på 5:e plats bland
Sveriges 290 kommuner. Samtidigt har andelen
elever i grundskolan som upplevt att de har bli-
vit mobbade sjunkit på de flesta skolor. Det är
väsentligt att elever/unga mår bra för att orka
prestera i skolan.
Inom äldreomsorgen ökar brukarnas nöjdhet
hos de som har särskilt boende och ligger nu
över snittet i Stockholms län. Bolagiseringen av
Solom är genomförd och tidigare minussiffror i
det ekonomiska resultatet har vänts till positiva
siffror. Målet är fortsättningsvis att återinvestera
vinster i bolaget och höja kvaliteten i verksamheterna. För att förbättra kvaliteten inom alla
vård- och omsorgsverksamheter i kommunen
har utbildningsnivån höjts genom det s k Omvårdnadslyftet.
Ambitionerna för vårt miljö- och klimatarbete
har höjts och fullmäktige fastställde under 2014
en miljöpolicy som ska lägga grunden för ett
kommunövergripande arbete. Sollentuna kommun ska bli den första kommunen i landet som
tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. Ett samarbete har också inletts med KTH
angående buller, som är en stor utmaning att klara av i ett växande Sollentuna.
Det är viktigt att vi hjälper människor som
flyr från förföljelse och krig i andra delar av
världen. Mottagandet och integrationen av nyanlända och ensamkommande flyktingbarn har
under året utvecklats. I början av 2014 invigdes
Centrum för Integration och Flerspråkighet för
att samordna och utveckla mottagandet av nyanlända. För ensamkommande flyktingbarn har bl
a läxhjälpen utökats.
Medborgarna upplever att de får en allt större
möjlighet till inflytande. Under året har exempelvis brukardialogen utvecklats inom socialtjänsten och framförallt när det gäller stadsbyggnadsfrågor genomförs medborgardialoger såsom
i Rotebro i maj.
Till sist vill jag tacka alla som varit involverade
i kommunens verksamheter för sitt engagemang
och som lett till att 2014 blev ett framgångsrikt år!
Douglas Lithborn
Kommunstyrelsens ordförande
3
Inledning
2014 – ett framgångsrikt år
4
Allmänna förutsättningar
Den svenska bruttonationalprodukten (BNP)
mäter i princip värdet av alla varor och tjänster
som under en viss tidsperiod framställs i vårt
land. Nationalprodukten kan sägas ge ett samlat mått på värdet av all den produktion som
sker i ekonomins olika sektorer. Sammantaget
motsvarar kommunsektorns konsumtionsutgifter mer än en femtedel av BNP. Kommunalt
ägda företag och affärsdrivande verk ingår inte
i kommunsektorn, utan räknas till den privata
sektorn. Kommunerna svarar för två tredjedelar och landstingen för en tredjedel av sektorns
konsumtionsutgifter. Antalet sysselsatta i sektorn
utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet
sysselsatta i Sverige.
Lönekostnadsökningar är därför den viktigaste förklaringen till varför kommunernas kostnader ökar. Löneökningarna är även den viktigaste
förklaringen till skatteintäkternas utveckling.
Det som gör att utrymmet kan öka realt är utvecklingen av sysselsättningen. För att tillväxten
ska kunna öka är det framförallt sysselsättningen
inom den privata sektorn som behöver öka.
Kommunerna prognostiserar 2014 ett överskott på sammantaget cirka 5 miljarder kronor
Överskottet har jämfört med 2013 minskat med
nästan 10 miljarder kronor och beror främst på
att 2013 ingick återbetalningar från AFA.
Även för 2015 prognostiserar kommunerna
ett överskott på cirka 4 miljarder kronor.
Sveriges kommuner och landstings bedömning av svensk ekonomi är att efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är
en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP
beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser
förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas
då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har
utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka
Allmänna förutsättningar har till uppgift att spegla
hur yttre omständigheter påverkar eller kan
påverka Sollentuna kommun. Avsnittet behandlar
inledningsvis samhällsekonomin och kommunerna.
Därefter belyses skatteutjämningssystemet,
befolkning, bostadsmarknad, näringsliv
och arbetsmarknad i Sollentuna kommun.
Avslutningsvis görs en bedömning av den framtida
utvecklingen inom några områden.
ökningen av arbetskraften har dock inneburit att
arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Arbetslösheten förväntas nu successivt minska.
Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har
tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på
andra viktiga svenska exportmarknader har varit
blandad. I Storbritannien har den ekonomiska
utvecklingen varit förvånansvärt stark och den
brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka
i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har
den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten.
Det kommunala skatteunderlaget består till
stor del av löneinkomster. Sysselsättningsutvecklingen och löneökningstakten är därför de faktorer som har störst betydelse för i vilken takt
skatteunderlaget växer.
Prognoserna tyder på att de ekonomiska läget
för kommunerna kommer att försämras de närmaste åren. Även om Sollentuna står väl rustad
med en stabil ekonomi kommer det att krävs
återhållsamhet och budgetdisciplin framöver.
Kommunen behöver en stabil ekonomi för att
möta den kraftiga befolkningsökningen, ökat
behov av välfärdstjänster och investeringar i infrastruktur.
5
Samhällsekonomin
och kommunerna
Förslag på förändringar inom
utjämningssystemet
Inför 2015 höjer 24 kommuner skattesatsen
medan 4 kommuner sänker. Den genomsnittliga
skattesatsen ökar med 5 öre.
Finansdepartementet har i jan 2015 remitterat
en promemoria med förslag till förändringar i
systemet för kommunalekonomisk utjämning.
I promemorian föreslås att inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift vilket sker genom en
återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av 2013.
Skulle ovanstående justering genomföras
motsvarar det för Sollentunas del en försämring
med ca 58 miljoner kronor.
Den förra regeringen beslutade att se över modellen för individ- och familjeomsorg. Statskontoret har lämnat en rapport hösten 2014 med
förslaget på justeringar. I korthet innebär förslaget om det införs att Sollentuna kommer att
förlora cirka 6 miljoner kronor.
Skatteutjämningssystemet
Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda
sina invånare välfärd. För att detta ska komma
till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas
ett system för kommunalekonomisk utjämning.
Meningen är att skillnader i kommunalskatt i
stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i
strukturella förutsättningar.
Utjämningssystemet kan delas upp i fyra olika
delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning,
strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift.
I inkomstutjämningen sker en utjämning av
skatteinkomster mellan kommuner och mellan
landsting. Inkomstutjämningsbidraget beräknas
utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av
den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten.
I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av
två slag. Det ena är att behovet av kommunal
verksamhet är olika, till exempel finns det större
behov av äldreomsorg i kommuner med många
äldre invånare. Det andra är att kostnaden för att
producera en viss service varierar, till exempel på
grund av geografin.
Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en
gynnsam struktur får betala en avgift till staten.
Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade
standardkostnadsmetoden där varje verksamhet
eller område behandlas separat. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av
bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut
varandra.
För att statens bidrag inte ska påverkas av den
fastställda nivån i inkomstutjämningen och för
att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet finns ett
regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa
ska även användas för ekonomiska regleringar
mellan staten och kommunsektorn.
Befolkning
Befolkningsökningar ställer krav på planering och
framförhållning, investeringar i infrastruktur och
service, men påverkar också skatteintäkter och
verksamhetskostnader i det korta perspektivet.
I Stockholms län var befolkningsökningen
35 002 personer under 2014.
Sollentuna kommuns befolkning ökade under samma period med 1 180 personer, vilket
motsvarar 1,7 procent, och var vid slutet av året
69 325 invånare. Ökningen bestod av ett födelseöverskott på 351 personer och att det var
822 personer fler som flyttade in till än ut från
kommunen.
Både in- och utflyttare är till stor del personer i åldern 20–30 år. Utflyttarna är vanligtvis
ungdomar som lämnar föräldrahemmet. Inflyttarna är något äldre personer, som söker sig till
kommunen till exempel i samband med familjebildning.
Bostadsmarknad
Sollentuna är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion, där bostadsbeståndet till en del bestämmer befolkningsutvecklingen.
Totalt fanns det cirka 26 700 bostäder i kommunen vid början av 2014. Fördelningen var ungefär 52 procent i flerbostadshus och 48 procent
6
Näringsliv
I Sollentuna kommun finns cirka 4 000 företag,
de flesta inom privata tjänstesektorn och majoriteten är småföretag. Näringslivets utveckling i
Sollentuna är mycket positiv. De senaste åren har
cirka 500 företag startats. I Svenskt Näringslivs
undersökning om kommuners företagsklimat
rankas Sollentuna som nummer två i hela landet
2014, kommunen klättrade från femte platsen
2013. Sollentuna är en attraktiv kommun att
etablera företag i. Läget i regionen, de goda kommunikationerna, entreprenörsanda, bra bostäder
samt välutbildad arbetskraft är konkurrenskraftiga faktorer för kommunen.
Under 2014 har det intensiva utvecklingsarbetet med näringslivsfrågorna fortsatt. Utifrån
näringslivsstrategin har ett konsekvent förbättringsarbete utförts. Under vintern och våren
genomfördes en stor satsning genom kursen
Förenkla – helt enkelt. Cirka 100 politiker och
tjänstemän deltog i kursen vars syfte är att arbeta för att förenkla näringslivets kontakter med
kommunen. Utvecklingsarbetet fortsatte med
hemsida, nyhetsbrev samt olika mötesformer
med kommunens företag. Näringslivsluncherna som kommunen står värd för har blivit ännu
populärare under 2014 och besöks i genomsnitt
av 70–80 personer varje gång. I slutet av året inleddes arbetet med Kontaktcenter – Företag som
startade i januari 2015. Kontaktcenter – Företag
ska göra det lättare för näringslivet att få snabba svar på sina frågor. I slutet av november genomfördes årets Näringslivsdag i samarbete med
Företagarna, Handelskammaren och NyföretagarCentrum. Cirka 140 gäster deltog och drygt
25 företag agerade som utställare.
Det interna utvecklingsarbetet mellan förvaltningarna har fortsatt. Stadsbyggnadsavdelningen,
Miljö- och byggnadskontoret samt Trafik- och fastighetskontoret har tillsammans med näringslivschefen arbetat fram en folder, ”Från idé till verklighet”.
Den beskriver på ett översiktligt sätt hur kommunens processer gällande exploatering, plan, bygglov,
miljöbalk och användning av allmän plats går till.
Arbetet fortsätter med oförminskad takt mot
målet att under 2015 bli Sveriges bästa näringslivskommun.
Arbetsmarknad
Arbetslösheten (inkl. i program) i Sollentuna under 2014 var vid årsskiftet 4,6 procent (5,3 procent, 2013) av arbetskraften. Motsvarande siffra
för riket var 8,1 procent (8,6 %). Antalet öppet
arbetslösa i kommunen var vid årsskiftet 994
(1 176). Antal personer i Sollentuna placerade i
konjunkturberoende program var vid årsskiftet
530 (537).
Andelen arbetslösa (inkl. i program) ungdomar mellan 18 och 24 år var 2014, 6,0 procent
(9,0 %, 2013).
Framtidsutsikter
En mycket viktig uppgift för staten är att genomföra åtgärder som minskar utanförskapet
på arbetsmarknaden och som leder till högre
sysselsättning och minskad arbetslöshet. För att
klara detta fordras kraftfulla åtgärder inom flera
samhällssektorer. För att den ökande efterfrågan
på välfärdstjänster ska kunna mötas, måste överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella
sparande upprätthållas över tiden och reformer
för att öka arbetsutbud och sysselsättning genomföras. Vidare måste åtgärder vidtas för att
öka effektiviteten i den offentliga sektorn.
Det har knappast undgått någon att den offentliga sektorn står inför stora utmaningar. Nu
och 10–15 år framöver har vi en ålderssammansättning i Sverige som är förhållandevis gynnsam
för ekonomin i kommuner och landsting. Därefter blir det betydligt svårare. Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år
att fördubblas och kostnaderna för pensioner,
sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt
än skatteinkomsterna. Med ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna på den offentliga sektorn att stiga, med krav
på högre standard i vård, skola och omsorg. En
annan utmaning är att Sollentuna kommer att
växa kraftigt och kommunen beräknas ha cirka
85 000 invånare år 2024, en ökning med cirka
15 000 personer jämfört med idag. Bostadsbyggandet förväntas öka de närmaste åren och enligt
7
i småhus. Upplåtelseformerna var 24 procent
hyresrätter, 35 procent bostadsrätter och 41 procent äganderätter.
Under perioden 2015–2019 planeras cirka
3 400 nya bostäder bli inflyttningsklara i Sollentuna kommun.
Kommunen har ingen bostadsförmedling och
bevakar därmed inte hela bostadsmarknaden. I
kommunens eget bostadsbolag fanns det vid årsskiftet inga outhyrda lägenheter.
årets bostadsantagande beräknas cirka 6 500 nya
bostäder byggas i kommunen fram till år 2024.
Det kommer att ställa krav på att kommunen
kan hantera utbyggnaden av infrastrukturen på
ett effektivt sätt.
Erfarenheterna i de kommuner och landsting
som tagit sig ur svåra ekonomiska situationer antyder att politisk enighet om vilka åtgärder som
ska vidtas, långsiktighet och uthållighet, budgetdisciplin och goda rutiner för ekonomisk uppföljning kan vara viktiga ingredienser i ett saneringsprogram som leder till framgång.
Sollentuna kommer som alla kommuner att
gå in i en svagare ekonomisk utveckling de närmaste åren. Det beror bland annat på den demografiska utvecklingen och ökat investeringsbehov.
Kommunen har i en ekonomisk långtidsprognos gjort en bedömning av den framtida
investeringsnivån för kommunen. Totalt motsvarar investeringsbehoven för verksamheterna
4,5 miljarder kronor fram till 2023. Inklusive
exploateringsutgifter exklusive markförsäljningar uppskattas det totala investeringsbehovet till
5,5 miljarder kronor. Samtidigt skapar kommunen ett överskott via den löpande verksamheten
motsvarande 2,2 miljarder kronor. Detta förutsätter ett resultat på 1 procent av intäkterna från
skatter och bidrag. Finansieringsbehovet som
återstår blir således 3,3 miljarder kronor. Detta
finansieras delvis via försäljning av finansiella
tillgångar och exploatering men övergår till ett
lånebehov.
Den finansiella analysen visar också att det
kommer att krävas effektiviseringar på nära 1
procent årligen för att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och bidrag. Klarar
kommunen inte att effektivisera så kommer det
att krävas skattehöjningar fram över.
För 2015 görs bedömningen att nuvarande
budget kommer att hålla. De preliminära beräkningarna för 2016 och 2017 visar att det krävs
åtgärder att klara fullmäktiges resultatmål.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer
som ligger inom och utanför dess egen kontroll.
Nedan redovisas några av de faktorer som påverkar kommunens ekonomi.
mkr
10 öres förändring av kommunalskatten
18
1 procents löneförändring
23
varav egen verksamhet14
varav entreprenader m.m.9
1 procents avgiftsförändring
1
1 procents KPI förändring (netto) 3
1 000 kommuninvånare 47
100 heltidstjänster (lön och PO) 53
1 procents skatteunderlagsförändring i riket 33
8
God ekonomisk
hushållning
Balanskravet
För en finansiell bedömning finns kommunallagens
mål för den ekonomiska förvaltningen som
omfattar hela kommunkoncernen. Den innebär att
kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning
både i sin egen verksamhet och i verksamhet
som bedrivs genom annan juridisk person. Nedan
redovisas vilka finansiella mål som finns beslutade.
Utfallet av de finansiella målen redovisas under
avsnittet finansiell analys. Måluppfyllelsegraden
i kommunens målstyrning inom de olika
verksamheterna redovisas under egen rubrik.
En kommunövergripande kvalitetsredovisning finns
som eget avsnitt.
Finansiella mål
Målen för 2014 är:
Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om man har ett resultat som
väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av
balanskravet eller om resultatet ligger klart under
balanskravet.
I koncernen finns inga gemensamma mål för
den finansiella planeringen. Sollentuna kommun har mål för den finansiella planeringen.
Av bolagsordningar och ägardirektiv framgår
kommunens ramar för de kommunala bolagens
verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för
finansiell planering m.m. Respektive styrelse har
ett självständigt ansvar för bolagets finansiella
verksamheter och risker. Om det bedöms som
lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras
på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer.
Sollentuna kommuns mål för den finansiella
planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår
som de efterföljande planåren. Det är tre mål,
vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal.
1. Årets resultat före extraordinära intäkter ska
vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras.
Målet definieras i förhållande till skattenettot
som används för att finansiera verksamheternas nettokostnader, finansnetto, avskrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital.
Med skattenetto avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och
kostnadsutjämning samt fastighetsavgift.
2. Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör
inte understiga fyra procentav de externa utgifterna.
3. Soliditeten bör inte understiga 75 procent
exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.
Det första målet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också
förutsättningen för en ansvarsfull och långsiktig
god ekonomisk utveckling. De två övriga målen
9
Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller
en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga
kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på
vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 §
kommunallagen (1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige
har beslutat att en sådan reglering inte ska ske,
ska upplysning lämnas om detta. Därvid ska skälen till beslutet anges.
Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell
utveckling och ett instrument för att förhindra
negativ utveckling av kommunens ekonomi.
Sollentunas avräkning mot balanskravet redovisas i avsnittet finansiell analys.
utgör summan av flera års resultat och uttrycker
den ekonomiska styrkan, betalningsförmågan,
på kort respektive lång sikt.
Måluppfyllelsen redovisas under avsnittet finansiell analys.
ett löpande arbete kring utveckling av nya mått
samt prioritering av vilka mått som bäst belyser
respektive mål. En översyn görs utifrån de mål
som gäller från och med 2015.
Kvalitet
Arbetet med bevakning av statistik och nyckeltal på kommunövergripande nivå har utvecklats
under året. Samtidigt fortsätter nämnderna att
utveckla formerna för det systematiska kvalitetsarbetet och i de flesta nämnder finns nu särskilda
årshjul kring kvalitet samt särskild uppföljning/
analys av verksamhetens kvalitet utöver det som
redovisas i resultatanalysen. Fortfarande kvarstår
dock mycket arbete kring utveckling av olika
instrument för uppföljning och utvärdering av
verksamheterna.
Genom målsättningen ”Sveriges mest attraktiva kommun” samt ”Åtta punkterna”, åtta gemensamma förbättringsområden som definierats
i tjänstemannaorganisationen, lyfts gemensamma frågor kring bland annat värderingar och kultur, systematiskt utvecklingsarbete och attraktiv
arbetsgivare.
På den kommunövergripande nivån har en
kommungemensam kvalitetsredovisning tagits
fram för andra året i rad. Avsnittet Kvalitet i årsredovisningen visar att kommunen ligger över
genomsnittet, och i många fall betydligt över genomsnittet, på de flesta av områdena i sammanställningen.
Ett särskilt barnbokslut har vidare tagits fram
för andra gången. Samtidigt initieras ett miljöbokslut som i årsredovisningen ersätter tidigare
form för miljöredovisning (som dock lever kvar
som särskild rapport). Det nya miljöbokslutet har fokus på kommunorganisationen. I år
innehåller miljöbokslutet en uppföljning utifrån
klimatstrategin men kommer från och med 2015
utgå från den nya miljöpolicyn.
Finansiella mål
i kommunens bolag
Kommunen äger bolagen AB Sollentunahem,
Sollentuna Energi AB och AB SOLOM. Bolagen
i kommunkoncernen, exkl. AB SOLOM, ska
drivas så att resultaten tillåter såväl konsolidering
av bolagen samt utdelning till ägaren.
Bolagen följer kommunens ägardirektiv och
har 2014 haft resultat som har tillåtit utdelning
till ägaren enligt fullmäktiges direktiv samt konsolidering av bolag. För AB SOLOM finns ej
krav på utdelning till ägaren.
God ekonomisk hushållning ur
ett verksamhetsperspektiv
Målstyrning
Arbetet med åtagandena och tillhörande handlingsplaner har följts systematiskt under året.
Vid årets slut kan konstateras att den allra största delen av åtagandena är uppfyllda, knappt
90 % på nämndnivå. Även om det i några fall
kan ifrågasättas hur nämndens bedömning är
gjord kan generellt konstateras att uppfyllandegraden är mycket god. Detaljerad uppföljning
av nämndernas åtaganden finns i nämndsredovisningarna.
Bedömning av kommunens nuläge i jämförelse med beskrivningarna till de kommunövergripande, långsiktiga, målen visar att det finns flera
mål där kommunen i hög grad arbetar i linje
med beskrivningarna till målen. För övriga mål
har under 2014 många goda utvecklingsinsatser
gjorts men för att på lång sikt helt nå beskrivningarnas ambitionsnivå finns ytterligare utmaningar. Mot bakgrund av målens övergripande
och långsiktiga karaktär är bedömningen att
måluppfyllelsegraden för 2014 är tillfredsställande. Noteras bör att fokusområden och mål har
omformulerats inför verksamhetsåret 2015.
Formuleringen av åtaganden och bedömningen av dessa är ett fortsatt utvecklingsområde. För
mått till målen finns en problematik med eftersläpning och periodicitet som gör att aktuella
data inte alltid kan redovisas. Här behövs också
Ledningssystem och styrprocesser
De nya budget- och uppföljningsprocesserna
är nu etablerade men utvärderas och förbättras
kontinuerligt. I samband med budgetarbetet för
2015 genomfördes vissa justeringar i målstyrningsmodellen.
Tidigare anvisningar gällande nämndernas
underlag till årsredovisning samt de skriftliga
resultatanalyserna har utvecklats till en kommungemensam form för ”Verksamhetsberättelse
med resultatanalys”. I samband med detta finns
nu också en gemensam form för mer fullständig
10
Sammanfattande bedömning god
ekonomisk hushållning
Styrdokumentet Regler för Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun innehåller en bedömning av vad som ska ligga till grund
för God ekonomisk hushållning. Mot bakgrund
av det som redovisats ovan samt i avsnittet finansiell analys uppfyller Sollentuna kommun de
uppsatta kriterierna för God ekonomisk hushållning gällande verksamhetsåret 2014.
verksamhetsplan som direkt kopplar till den gemensamma formen för verksamhetsberättelse.
Under 2014 har en helt ny process för kommungemensam omvärldsanalys etablerats och
former för löpande omvärdsbevakning utvecklas.
Arbetet med att förbättra övriga förberedande
processer till budgetarbetet, lokalförsörjning och
IT/e-förvaltning har fortsatt.
En ny modell för intern kontroll har fastställts
under 2014. Implementeringen görs under
2015. Vidare har kommunstyrelsens arbete med
uppsikt förstärkts under 2014.
11
Målstyrning
Nämndernas åtaganden för 2014 har följts
upp löpande under året och slutredovisas i
nämndredovisningarna.
Uppföljning av de kommunövergripande
målen utgår från den beskrivande text för varje mål som fastställdes i budgetbeslutet. Dessa
texter återfinns i bilaga 1 i årsredovisningen. För
varje mål redovisas en sammanvägd bedömning
av utvecklingen under 2014 samt kommunens
nuläge i förhållande till den långsiktiga målbeskrivningen. Därefter redovisas en översiktlig
bild av de utvecklingsinsatser som genomförts
under året samt utfall på de mått som definierats
till målet. I den mån det finns ett målvärde för
ett enskilt mått, fastställt av nämnd eller på annat
sätt, görs uppföljning mot målvärdet. För övriga
mått redovisas endast utvecklingen i Sollentuna
kommun.
Det finns ett behov av att utveckla användningen av mått till de kommunövergripande målen. I samband med budgetarbetet för verksamhetsåret 2015 fattades beslut om förändring av
både fokusområden och mål. Antalet mål reducerades och målen omformulerades i varierande
grad. En översyn av vilka mått som ska användas
för uppföljning av de nya målen samt möjligheterna att i högre grad målsätta de enskilda måtten
är inplanerad.
Inför verksamhetsåret 2013 infördes en helt ny
målstyrningsmodell i kommunen. Modellen utgår
från kommunens fem övergripande politiska
fokusområden. Kommunens verksamheter
har under 2014 fortsatt arbetet mot de
kommunövergripande, långsiktiga målen.
Sollentuna kommun har 2014 tretton kommun
övergripande mål i målstyrningsmodellen:
• Ansvarsfull ekonomisk politik (4 mål)
• Utbildning (2 mål)
• Omsorg (2 mål)
• Miljö och klimat (2 mål, varav ett var nytt
2014)
• Integration och kommunikation (3 mål)
I budgetbeslutet för 2014 fastställdes, utifrån
dessa mål, åtaganden för varje nämnd. Dessa
åtaganden, som är formulerade för att bidra till
en utveckling i riktning mot målen, ska ha uppfyllts av respektive nämnd under verksamhetsåret. I den mån det var möjligt definierades också
mått (indikatorer) till de olika målen.
Kommentar till kolumnen Trend i kapitlets tabeller:
För trend visar pilen utvecklingens riktning ( ökar, mins
kar) medan grön pil (+) anger att utvecklingen ses som
positiv och röd pil (–) anger att utvecklingen ses som negativ.
12
Mål 1
Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller
förbättrad kvalitet.
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker i linje med
målbeskrivning. Att tydligare definiera vad som ska åstadkommas i
den dagliga driften samt följa upp
och utvärdera detta är ett utvecklingsområde.
Till målet finns två nämndövergripande åtaganden som samtliga
nämnder har lagt handlingsplaner
mot. I samtliga nämnder bedöms
åtagandena uppfyllda. Därtill kommer tre nämndspecifika åtaganden
där två bedöms uppfyllda och ett delvis uppfyllt. Två mått finns utpekade
till målet, prognossäkerhet och budgetföljsamhet vilka båda är indikatorer på nämndernas kontroll över den
löpande användningen av fördelade
medel. För båda måtten har en förbättring skett jämfört med föregående år för 5 av 8 nämnder.
Mått
En mängd utvecklingsinsatser har
genomförts under året. Några har
syftat till att säkerställa en struktur
för systematiskt kvalitets- och effektiviseringsarbete medan andra har
handlat om att genomföra ett antal
kvalitets-/effektivitetsförbättringar
inom nämndernas olika verksamhetsområden. Samtliga nämnder har
nu ett tydligt fokus på att arbeta med
kvalitetsfrågor utifrån en grundstruktur med årshjul för att analysera och
redovisa verksamhetens kvalitet och
effektivitet. Nämnderna arbetar också
på olika sätt med utveckling av mått
och andra uppföljningsinstrument.
Utgångsläget för några år sedan var
väldigt olika mellan nämnderna. Det
återstår fortfarande utvecklingsarbete
innan det systematiska arbetssättet är
en naturlig del i samtliga nämnders
verksamhetsstyrning. Det finns också
mycket kvar att arbeta med när det
gäller utveckling av olika typer av
mått och andra uppföljningsinstrument samt hur resultat analyseras.
Under året har arbetet med omvärldsanalys breddats och fördjupats
Beskrivning
målvärde
Budgetföljsamhet %
Prognossäkerhet %
Målet är satt till
+/– 1 procent.
Mål 2
Kommunen ska vara en aktiv
aktör mot näringslivet.
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker helt i linje
med målbeskrivningen.
Det finns nio åtaganden mot målet och samtliga bedöms av berörda
nämnder vara uppfyllda. Sollentuna
avancerade under året från femte till
andra plats i Svenskt näringslivs ran-
i organisationen. Framtagandet av
den årliga omvärldsanalysrapporten
gjordes för första gången helt internt
i organisationen genom en gemensam process med förvaltningarna där
samtliga chefer involverades. Här har
en god grund för fortsatt arbete med
omvärldsbevakning och omvärldsanalys lagts.
Det är inte meningsfullt att på en
kommunövergripande nivå redovisa
alla utvecklingsinsatser kopplade till
kvalitet och effektivitet som genomförts ute i verksamheterna. För 2015
är detta heller inte formulerat som
ett kommunövergripande mål utan
uppföljningen av de enskilda utvecklingsinsatserna ska framförallt ske
inom ramen för respektive nämnds
kvalitetsredovisning och nulägesanalys vilket det nu har lagts en grund
för. På den kommunövergripande nivån kommer utvecklingsarbetet följas
upp kopplat till de åtta kommun
övergripande mål som är fastställda
för den nya mandatperioden samt i
den kommungemensamma kvalitetsredovisningen.
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall Måluppfyllelse
2014
– 0,5
0,5
0,4
(+)
0,8
1,2
0,3 Målvärde 2014
är uppfyllt
(+)
king av det lokala näringslivsklimatet. För det andra måttet mot detta
mål finns ännu inget utfall för 2014.
Kommunen fortsätter vara en aktiv part i kontakterna med företagen
genom det löpande, systematiska,
arbetet med olika former för dialog
mellan kommunen och näringslivet,
framförallt genom företagsbesök och
näringslivsluncher. Dialoger har i år
också särskilt genomförts inom miljöoch byggnadsnämndens område i syfte att öka förståelsen mellan parterna.
13
Trend
Kommentar
På kommunövergripande nivå har
företagen fått en egen ingång i kontaktcenter med specialutbildad personal för näringslivsfrågor; Kontaktcenter – Företag. En förstudie är också
genomförd inför utveckling av en generell Tillståndsguide för företagare.
Parallellt med detta har under året en
rad specifika utvecklingsinsatser genomförts för att underlätta för företagen i kontakterna med kommunen.
Till hjälp för företag som vill etablera sig eller expandera i kommunen
Ansvarsfull ekonomisk politik
finns den nya foldern ”Från idé till
verklighet”. Foldern beskriver överskådligt hur kommunens processer
gällande exploatering, plan, bygglov,
miljöbalk och användning av allmän
plats går till. Inom trafikoch fastighetsområdet finns ett påbörjat arbete
kring upphandlingsunderlagen för
att förenkla för mindre och medelstora företag samtidigt som processerna
kring upphandling enligt LOV och
LOU har tydliggjorts.
Inom ramen för Edsvik har samarbeten med det lokala näringslivet
etablerats och fördjupats under året.
Under året har också särskilda insat-
Mått
Beskrivning
målvärde
Företagsklimat Svenskt nä
ringsliv ranking av det lokala
näringslivsklimatet
Målet är att Sol
lentuna 2015 ska
ha första platsen.
Sollentunas ranking Servi
ceundersökning Stockholm
Business Alliance (ranking
inom SBA)
Mål 3
Kommunen ska vara en attraktiv
arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden.
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker helt i linje
med målbeskrivningen.
Kopplat till målet finns i huvudsak ett nämndövergripande åtagande
som bedöms vara uppfyllt av samtliga nämnder. De mått som knutits
till målet visar en i huvudsak positiv utveckling. Sjukfrånvaron, och
särskilt långtidssjukfrånvaron, har
sjunkit jämfört med föregående år
och ligger fortsatt under genomsnittet för kommuner i landet. Även den
Beskrivning
målvärde
Lönenivå %
Bör ligga mellan
– 2% och +2%
Jämix-index
Utfall
2013
4
5
–
12
2014
2
Utfall
2012
Utfall
2013
0,05
0,75
20,04
20,52
122
123
Trend
Kommentar
(+)
Resultatet för
2014 kommer
under 2015.
genomsnittliga lönenivån ligger på
en bra nivå jämfört med länet. Personalomsättningen har dock ökat något jämfört med föregående år men
är fortfarande under nivån 2012.
Ett ambitiöst utvecklingsarbete
mot detta mål har pågått under flera
års tid och flera av de områden som
finns med i målbeskrivningen har varit föremål för utvecklingsinsatser under tidigare år. Inom dessa områden,
t ex arbete kring lönenivåer och rekryteringsprocesser, följs den fortsatta
utvecklingen löpande. Arbetet med
att profilera kommunen på mässor
och i andra sammanhang har också
fortsatt under året. Under 2015 har
utvecklingsarbetet koncentrerats till
implementering av en ny personal-
Mått
Frisknärvaro %
Utfall
2012
ser gjorts för att identifiera mindre
byggbolag och andra intressenter som
kan vara intresserade av stadsutvecklingsprojekt i kommunen.
Årets Nyföretagare har genomförts
under 2014 i samarbete med NyföretagarCentrum.
policy vilket på sikt bedöms ge goda
effekter både när det gäller att behålla
personal och attrahera nya medarbetare. Implementeringen har genomförts på samtliga nämnder enligt en
kommungemensam modell. Årets
utvecklingsarbete har också inneburit utveckling av en mer systematisk
uppföljning av nyanställda och de
som väljer att avsluta sin anställning.
För kommunen finns ett fortsatt
stort rekryteringsbehov. Med undantag av ett fåtal verksamhetsområden
med mycket stark konkurrens om
arbetskraften, bedöms Sollentunas
rekryteringsläge vara gott med ett
starkt intresse för att arbeta inom
kommunen.
2014
1,2 Målvärde 2014
är uppfyllt
19,75
Trend
(+)
Kommentar
Medianlönen för
de 10 största
tjänstegrupperna i
Sollentuna jämfört
med genomsnittet
i länet.
(–)
Värde för 2014
tillgängligt i april
2015
14
Bör ligga mellan
65–75.
Personalomsättning %
–
68
–
14,07
12,8
13,6
–
69
–
Ingen mätning
2014.
(–)
Ledarskapsindex
Bör ligga mellan
70–80.
Sjukfrånvaro %
Ambitionen är
att ligga under
genomsnittlig
sjukfrånvaro bland
kommunerna i
länet (2014: 6,5 %)
5,11
5,3
5,12 Målvärde 2014
är uppfyllt
(+)
Långtidssjukfrånvaro %
Ambitionen är
att ligga under
genomsnittlig
långtidssjukfrånva
ro bland kom
munerna i länet
(2014: 46,4%).
32,23
35,97
är uppfyllt
(+)
Mål 4
Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens
verksamheter.
Uppföljning
Utvecklingsarbetet sker helt i linje med målbeskrivningen. Det är
dock i dagsläget svårt att bedöma
effekterna av utvecklingsarbetet.
Till målet finns ett nämndövergripande åtagande som bedöms uppfyllt
av samtliga nämnder. Därtill finns två
Mått
nämndspecifika åtaganden som bedöms uppfyllda. Av de mått som finns
utpekade till målet har målet för andel
internt rekryterade chefer uppnåtts.
I övrigt kan uppföljning ske först
i höst när medarbetarenkäten genomförs.
Flera av delarna i målbeskrivningen är redan sedan tidigare uppfyllda
utifrån de kommunövergripande processernas utformning. Bedömningen
är också att de i praktiken fungerar, d.v.s. alla medarbetare har årligt
medarbetarsamtal och de som internt
Beskrivning
målvärde
Utfall
2012
Utfall
2013
–
66
Medarbetarenkät fokusområde
utveckling
Andel internt rekryterade
chefer %
Bör vara mellan
40 och 60 %.
Antal internt rekryterade
chefer
15
Räknat förutom de
medarbetare som
övergått till
AB Solom.
Ingen mätning
2014.
söker en tjänst och har efterfrågade
kvalifikationer kallas till intervju.
Årets nämndövergripande åtagande
har varit inriktat på att säkerställa det
interna arbetet enligt samverkansavtalet och den generella bedömningen
är att samtliga nämnder nu arbetar
enligt avtalet men att det i praktiken
finns vissa problem med att uppfylla
förhandlings- och informationsskyldigheten då det i många verksamheter
saknas lokala arbetsplatsombud.
2014
Trend
–
Kommentar
Ingen mätning
2014.
52
55 Målvärde 2014
är uppfyllt
(+)
13
10
(–)
Det har 2014 totalt
varit färre antal
chefsrekryteringar
jämfört med 2013.
Medarbetarindex
Utbildning
Mål 5
Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och
jämn kvalitet.
Uppföljning
målbeskrivningen. Måtten visar en
blandad bild, framförallt för gymnasieskolan.
Till detta mål är fem åtaganden
kopplade varav fyra bedöms vara
uppfyllda och ett delvis.
Det genomsnittliga meritvärdet för
grundskolan har förbättrats ytterligare och överträffar målvärdet. Sollentuna ligger nu på femte plats i
landet. Skolverkets sammanställning
för eleverna i årskurs 9 under läsåret
2013/2014 visar att meritvärdet ligger på 240,4 för de kommunala skolorna och 241,2 om man inkluderar
de fristående skolorna. Motsvarande
för hela riket är 214,8. Spridningen
av resultat, mätt som skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, har
markant förbättrats och överträffar
målvärdet. Andelen elever som klarar
godkänt i alla ämnen har minskat något och målvärdet har inte uppnåtts.
För att Sollentunas elever ska kunna
prestera så bra som möjligt i skolan
är det viktigt att de känner sig trygga. Andelen elever i grundskolan som
upplevt sig mobbade har sjunkit på
de flesta skolor och ligger på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner.
Andel elever på Rudbecksskolan
som fullföljer gymnasieutbildningen
inom fyra år har ökat men har inte
uppnått målvärdet. Jämfört med riket
ligger dock Rudbeck väl till. Trygghetsmätningen på Rudbeck uppnår
inte uppsatt målvärde medan genomsnittlig betygspoäng ligger på målvärde. Värdena har i båda dessa mätningar sjunkit något.
Grundskolan fortsätter sitt långsiktiga arbete mot att bli Sveriges bästa
skola både vad gäller personalens förutsättningar att bedriva ett bra arbete
och alla elevers förutsättningar att
lyckas i sitt skolarbete. Särskilda satsningar har genomförts inom matematik och ett språkutvecklande arbetsätt
liksom skolans användning av IT.
Mått
Beskrivning
målvärde
Spridning av resultat mellan
grupper av elever, skillnad i
meritvärde mellan flickor och
pojkar, samtliga skolor
Målvärde 2014: 17
Genomsnittligt meritvärde
grundskolan, samtliga skolor
Det pågår också ett utvecklingsarbete
inom förskolan för gemensamma former för dokumentation. Samarbetet
har utvecklats mot barnoch ungdomspsykiatrin och gymnasieskolan.
Under året har ett utvecklingsarbete
påbörjats för att stärka och utveckla
skolbiblioteken, i enlighet med nya
skollagen. Vad gäller likvärdigheten
i den fysiska skolmiljön finns inga
tydliga åtaganden. Kommunen växer
kraftigt och ett stort antal projekt pågår för att möta det växande behovet
av lokaler.
Inom den kommunala gymnasieskolan Rudbeck har under året utvecklingsarbete genomförts kopplat
till framförallt Bedömning För Lärande (BFL) och införandet av 1till1
när det gäller elevers tillgång till digital enhet för sitt lärande.
I syfte att förbättra möjligheterna
för samtliga Sollentunas ungdomar
att få en ändamålsenlig gymnasieutbildning har ett arbete påbörjats i
grundskolan för att ge grundskoleeleverna ökad kunskap om vilka gymnasieutbildningar som leder till vilka
arbeten och vidare studier.
Utfall
2012
Utfall
2013
2014
Trend
19,1
20,8
är uppfyllt
(+)
Målvärde 2014:
240
239,8
238,7
är uppfyllt
(+)
Andel elever med godkända
Målvärde 2014:
betyg i samtliga ämnen, samtliga 90 %
skolor åk 9 %
87,4
88,5
är ej uppfyllt
(–)
Andel elever som upplever sig Målvärde 2014:
mobbade i grundskolan, samtli 5,2
ga skolor
5,2
5,3
4,7 Målvärde 2014
är uppfyllt
(+)
Andel elever på Rudbeck som
känner sig trygga %
Målvärde 2014:
95 %
98
95
94 Målvärde 2014
är ej uppfyllt
(–)
når målen i alla kurser %
Målvärde 2014:
80 %
77
79
Kommentar
Utfall saknas för år
2014 och Skolverket har meddelat
att värde ej kommer att redovisas
för året.
16
Målvärde 2014:
15
15,4
15,4
15 Målvärde 2014
är uppfyllt
(–)
fullföljer gymnasieutbildning
inom 4 år %
Målvärde 2014:
88 %
86,3
83,5
är ej uppfyllt
(+)
Mål 6
Skapa förutsättningar för ett
livslångt lärande.
Uppföljning
målbeskrivningen.
Samtliga åtaganden inom detta
mål är uppnådda och måtten visar en
positiv utveckling.
Kommunens roll att som arbetsgivare erbjuda en flexibel arbetsmiljö där vidareutbildning är möjlig
sammanfaller med det kommunövergripande målet att medarbetare
och chefer ska utveckla sig själva och
kommunens verksamheter. Ett medel
kan vara de individuella utvecklingsplanerna inom ramen för medarbetarsamtalen. Någon kommungemensam systematisk planering och
uppföljning av hur detta fungerar
finns dock inte.
Andelen folkbokförda gymnasieelever i Sollentuna som övergår till
högskola/universitet inom tre år är
oförändrad (andelen är dock högre
än genomsnittet i riket). Andelen
studerande på yrkesvux som är i arMått
bete efter avslutad utbildning har
ökat. Andelen studerande som nått
godkänt betyg inom grundläggande
vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och SFI har ökat och överträffar uppsatta målvärden.
För att höja den pedagogiska
kvaliteten i förskola, fritidshem och
förskoleklass har interna kompetensutvecklingsinsatser genomförts under
året. Andelen personal med adekvat
pedagogisk högskoleutbildning i förskolan har ökat och föräldrarna är
nöjda med förskolans arbete inom
läroplansområdet utveckling och lärande. Då det varit svårt att rekrytera
fritidspedagoger och fritidslärare med
adekvat utbildning har medel anslagits för 2015 för att 12 personer, som
redan är anställda på fritidshemmen
ska kunna studera till fritidslärare på
distans under en treårsperiod.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens har under året genomfört
projektet ”Unga utanför”, vilket svarar mot målbeskrivningen att fånga
upp ungdomar som hoppat av skolan. Kontinuerlig antagning till gymnasiala vuxenutbildningen har införts
Beskrivning
målvärde
Utfall
2012
Utfall
2013
Andel elever som övergår till
högskola/universitet inom 3 år
efter avslutad gymnasieutbild
ning % (Gäller folkbokförda i
Sollentuna)
54
56
Andel studerande på yrkesvux
som är i arbete efter avslutad
utbildning %
80
89
17
för att minska tiden från ansökan till
antagning vilket medfört att det inte
är några köer till dessa studier. Sedan
tidigare råder valfrihet inom vuxenutbildning och SFI på samma sätt
som inom för-, grund- och gymnasieskola.
För att ge barn som placerats utanför hemmet förutsättningar för att
förbättra utbildningsresultatet används arbetsmodellen Skolfam, som
förutsätter samarbete mellan skola
och socialtjänst. Under året har ett
uppföljningsarbete pågått avseende
barn i Rotebroområdet, som fått stöd
av modellen. Resultaten kommer att
redovisas under 2015.
Under året har vård- och omsorgsnämnden arrangerat en minimässa
om e-tjänst och tagit fram förslag på
införande av e-hemtjänst med kostnadsberäkning för att främja möjligheterna för äldre och personer med
funktionsnedsättning att använda IT.
Dessutom har biblioteket genomfört
utbildningar och demonstrationer
av deras IT-system för bland annat
e-böcker för personer som är 70 år
och äldre.
2014
56
Utfallet rör de
elever från Rudbeck
som har uppnått
examen 2014
oavsett nationellt
program.
Trend
Kommentar
Ingen
föränd
ring
(+)
Värdet för 2014
ännu ej tillgängligt
Genomsnittlig betygspoäng på
Rudbeck
Andel studerande som når
godkänt inom grundläggande
vuxenutbildning %
Målvärde 2014:
80 % (Målvärdet
är satt utifrån de
krav som ställts vid
upphandlingen.)
89
83
87 Målvärde 2014
är uppfyllt
(+)
Andel studerande som når
godkänt inom gymnasial vux
enutbildning %
Målvärde 2014:
80 % (Målvärdet
upphandlingen.)
86
83
84 Målvärde 2014
är uppfyllt
(+)
Andel studerande som uppnår
godkänt betyg SFI %
Målvärde 2014:
75 % (Målvärdet
upphandlingen.)
83
88
100 Målvärde 2014
är uppfyllt
(+)
Omsorg
Mål 7
Genom förebyggande arbete ge
förutsättningar att leva ett tryggt
och självständigt liv.
Uppföljning
Många goda insatser görs inom flera områden mot målbeskrivningen. Utvecklingsarbetet behöver
breddas framåt enligt kommentarerna nedan.
Till detta mål är fem åtaganden
kopplade varav fyra är uppfyllda och
ett delvis. Samtliga mått utom ohälsotalet visar en positiv utveckling.
Ohälsotalet ökar för närvarande både
i Stockholms län och riket. Sollentuna värde är lägre (dvs bättre) än genomsnittet i länet och riket.
Socialnämndens utvecklingsarbete avseende samarbetet med ideella
föreningar och övriga delar av civilsamhället har fortsatt. Nya former av
samarbete har initierats under året.
Exempelvis har samarbetet med Rädda Barnen bidragit till att ensamkommande ungdomar erhållit läxhjälp
och datorer.
Nya och fler möjligheter till fysisk
och intellektuell stimulans har utvecklats för vård- och omsorgsnämndens målgrupper genom bland annat
samverkan med olika organisationer.
Ett systematiskt arbete med att registrera och följa upp risker för fall,
undernäring och sår har bidragit till
och utgjort ett stöd till ett långsiktigt
förändringsarbete inom särskilt boende för äldre.
Som ett led i arbetet mot mer
jämlika levnadsvillkor har ett aktivt
arbete genomförts för att skapa fritidsverksamheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.
Rösjöbadet och ett utegym har anpassats för denna målgrupp. Samarbete med närliggande kommuner
som bedriver liknande verksamheter
har fördjupats och planeras för kommande verksamhetsår.
Delar av Sollentuna centrum har
inventerats för att avhjälpa hinder
och öka tillgängligheten för medborgarna. Återstående delar samt
pendeltågsstationsmiljöerna kommer
att inventeras under 2015.
Barnperspektivet är ett centralt
begrepp i målbeskrivningen och lyftes 2013 genom införandet av barnbokslut. Inom ovanstående mål och
till exempel mål 6 och 11 finns flera
satsningar med tydlig koppling till
barnperspektivet. En redovisning av
hur kommunen arbetar finns i uppdaterat barnbokslut för 2014.
18
Det finns inga åtaganden och
handlingsplaner kopplade till boendefrågan som är en kommungemensam angelägenhet. Däremot
kan konstateras vissa åtgärder under
året där AB Sollentunahem dels fått
i uppdrag att öka tillgången till sociala lägenheter, dels åstadkomma lösningar för nyanlända via paviljonger.
Betygsindex avseende medborgarnas
upplevelse av bostäder i medborgarundersökningen har ökat något men
det är tveksamt om detta mått är relevant utifrån intentionerna i målet.
Andelen arbetssökande i kommunen har sjunkit. Det arbete som
genomförts under året med att ge invånarna förutsättningar till egen försörjning finns delvis beskrivet under
mål 11.
Sollentuna har en stark grund
att stå på när det gäller förebyggande arbete, men ett vidgat perspektiv
på området kan bidra till ytterligare
utveckling genom att flera nämnder
jobbar ännu mera tillsammans. Under hösten har en trygghetsundersökning genomförts i bred samverkan
både internt och med externa aktörer. Detta har lagt grunden för arbete
med handlingsplan för ökad trygghet och säkerhet som initieras under
2015.
Mått
Beskrivning
målvärde
Utfall
2012
Utfall
2013
20,2
20
20,6
(–)
Medborgarnas betyg Trygghet
(index 1–100)
58
–
61
(+)
Medborgarnas betyg Bostäder
(index 1–100)
62
–
63
(+)
3,5
3,6
3
(+)
Ohälsotal
Andel öppet arbetslösa i
Sollentuna kommun %
Långsiktigt
målvärde: 0
2014
Trend
Kommentar
Mål 8
Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet.
Uppföljning
Utvecklingsarbete sker i linje med
målbeskrivningen. Flera stora utvecklingsinsatser redovisades redan
i föregående årsredovisning och
vidare utveckling är inplanerad för
2015.
Samtliga åtaganden inom detta
mål är uppnådda. Måtten i SCB:s
medborgarundersökning som avser
medborgarnas betyg visar en positiv
utveckling. Måtten till målet ses över
inför 2015 för att i större utsträckning spegla brukarnas uppfattning.
Som komplement till nedan redoviMått
sade mått kan konstateras att kundnöjdheten inom särskilt boende har
förbättrats 2014 jämfört med föregående år. Arbetet med att öka kundnöjdheten både inom hemtjänst och
särskilt boende fortsätter.
För att utveckla och förbättra kvaliteten för den enskilde används standardiserade handläggningsmetoder
och dokument inom socialtjänsten.
Kontinuerliga uppföljningar genomförs av verksamhetens insatser och
dess kvalitet.
Värdighetsgarantier för hemtjänsten och för särskilt boende har implementerats för att tydliggöra hur
äldreomsorgen arbetar för att bland
annat ge äldre möjlighet till självbestämmande, delaktighet och för
Beskrivning
målvärde
ett gott bemötande. Dessutom har
utbildningsnivån inom vård- och
omsorgverksamheterna höjts genom
satsningen på Omvårdnadslyftet, en
kompetenshöjande insats som administrerats och följts upp av Socialstyrelsen.
Utbildning har genomförts för
att utveckla samordningen av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens
insatser för den enskilde genom upprättandet av samordnad individuell
plan (SIP). Dessutom har socialtjänsten tillsammans med landstingets
beroendevård och psykiatri påbörjat
ett gemensamt metodutvecklingsarbete för personer med samsjuklighet
(psykisk ohälsa och missbruk- och
beroendeproblematik).
Utfall
2012
Utfall
2013
Medborgarnas betyg Äldre
omsorgen (index 1–100)
55
–
60
(+)
Medborgarnas betyg Stöd
för utsatta personer (index
1–100)
51
–
59
(+)
19
2014
Trend
Kommentar
Miljö och klimat
Mål 9
Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för
invånare och verksamma inom
kommunens gränser att minska
sina utsläpp av växthusgaser.
Uppföljning
målet men ambitionsnivån är enligt målbeskrivningen mycket hög
och arbetet är bara i en inledningsfas. Att arbeta ur ett helhetsperspektiv genom att beakta den totala
påverkan ställer också höga krav på
mätmetoder och analyser.
Till målet finns fyra åtaganden som
berör flera nämnder och fem nämndspecifika åtaganden. Av dessa bedöms
sju vara uppfyllda av berörda nämnder
medan ett åtagande inte är helt uppfyllt och ett åtagande inte alls är uppfyllt. De mått som hör till målet ger en
blandad nulägesbild. Klimatpåverkan
från kommunens fordon har minskat
betydligt under året. Samtidigt visar
den stora posten gällande klimatpåverkan från kommunens fastigheter,
en motsatt utveckling. Medborgarnas
bedömning när det gäller tillgång till
Mått
Kommunens verksamheters
totala utsläpp av växthusgaser
(inklusive indirekt markan
vändning) ton CO2 ekviva
lenter
Beskrivning
målvärde
gång- och cykelvägar respektive kollektivtrafik är i princip oförändrad
jämfört med 2012. För två ur målbeskrivningen viktiga mått har mätningar ej kunnat göras under 2014 vilket
belyser svårigheterna att genomföra
relevanta mätningar inom området.
Ur ett medborgarperspektiv har
flera insatser genomförts kring att
tillgängliggöra kunskap och information inom klimatområdet.
Internt inom kommunen har flera
förberedelser genomförts för att minska de kommunala fastigheternas klimatpåverkan. Energicontroller finns
på plats och kartläggning av mediaförbrukning för planering av åtgärder
pågår enligt plan. Planering finns för
att löpande uppmärksamma klimatpåverkan både i befintliga fastigheter
och nybyggnation. Dessa åtgärder
kommer ge resultat framåt men för
2014 har utvecklingen vad gäller
fastigheternas klimatpåverkan gått i
motsatt riktning eftersom Sollentuna
Energi ABs fjärrvärmenät knutits ihop
med Fortums och en del av fjärrvärmen idag kommer från avfallsförbränning. För detta klimatkompenserar
dock Sollentuna Energi AB.
En uppföljningsmodell för koldioxidinlagring ger förutsättningar
Utfall
2012
Utfall
2013
60 500
–
för ett systematiskt arbete ur detta
perspektiv både inom stadsbyggnadsområdet och inom naturvården. Ur
ett strategiskt perspektiv kan också
nu framtaget förslag till markförsäljningsstrategi bidra till minskad klimatpåverkan.
Kommunen deltar genom Sollentuna Energi AB i SÖRABs arbete
med avfallsplan. Kommunstyrelsen
har under året godkänt delmål för perioden 2013–2016. I samband med
detta konstaterades att några särskilda handlingsplaner kopplat till avfallshanteringens klimatpåverkan inte
behöver tas fram utan att detta täcks
av avfallsplanen med dess delmål.
Kommunens arbete med analys av
verksamheternas klimatpåverkan har
uppmärksammats som ett arbete i
framkant. Kartläggningen utgår, helt
i enlighet med beskrivningen för detta mål, från ett helhetsperspektiv där
den totala påverkan från varor och
tjänster beaktas. Inom skolans område har, utifrån denna kartläggning,
påbörjats ett arbete kring matsvinnet.
Strategiskt finns en planering för
att arbetet med klimatfrågorna i fortsättningen kommer vara en integrerad del av det övergripande arbetet
utifrån miljöpolicyn.
2014
–
20
Trend
Kommentar
Mätning finns för
2012. Att ta fram
data för detta mått
innebär både relativt
höga kostnader och
stor arbetsinsats.
Det kommer därför
inte vara möjligt
mäta varje år och
eventuellt är mätning
inte ens möjlig inom
löpande budgetram
utan kräver särskilt
beslut de år mätning
ska genomföras.
Målvärde 2014
enligt åtgärdsplan
till klimatstrategin
tolkas till : 570.
Detta målvärde ba
serades dock på en
ofullständig analys
och är inte relevant.
Nytt långsiktigt mål
värde kommer tas
fram inför 2015.
Byggnadsmaterialens
växthusgasutsläpp
Inget målvärde
satt eftersom inget
ingångsdata finns.
Vägtransporternas
växthusgasutsläpp
(ton CO2)
Målvärde 2014
enligt åtgärdsplan
till klimatstrategin:
189.
499
466
1 853
(–)
Inga byggprojekt
har projekterats och
genomförts med
Livscykelanalyser
under 2014, därför
har detta mått inte
kunnat följas upp.
237
203
Medborgarnas betyg
Tillgång till gång- och
cykelvägar, andel mellan och
höga betyg (%)
85
–
86
(+)
Medborgarnas betyg
Tillgång till kollektivtrafik, an
del mellan och höga betyg (%)
89
–
88
(–)
Mål 10
Arbeta för en god bebyggd miljö
som främjar en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare.
Uppföljning
Målet var nytt 2014 och har en
mycket bred och långsiktig ambitionsnivå som sätter fokus på hela
samhällsbyggnadsfrågan. För vissa av områdena finns i begränsad
omfattning åtaganden för 2014.
Mycket av det arbete som på annat
sätt pågår inom t ex stadsbyggnadsverksamheten har på olika sätt anknytning till målbeskrivningarna
men redovisas inte nedan. I arbetet
med planeringen för 2015 har ett
bredare angreppssätt använts med
fler och bredare åtaganden inom
målstyrningsmodellen.
Det finns fem åtaganden mot målet varav fyra bedöms uppfyllda enligt
108 Målvärde 2014
är uppfyllt
berörda nämnder och ett delvis uppfyllt. Det finns inga mått utpekade
mot målet.
Inom målet ryms två åtaganden
som knyter an till bullerområdet. Miljö- och byggnadsnämnden följer Trafikverkets arbete med bullerreducerande asfalt och hastighetssänkningar
på E4:an. Inom trafikoch fastighetsnämnden systematiseras tidigare
påbörjat arbete kring bullerinsatser
genom framtagande av en åtgärdsplan. Planeringen och vissa insatser
har inletts under 2014.
Dagvattenfrågan har integrerats
i arbetet med Urban grönstruktur.
Under hösten har en översvämningsanalys genomförts vilken visar på
områden där behovet att förbättra
dagvattenhanteringen är stort.
”Barnens natur” har uppmärksammats genom en handlingsplan
där genomförande har påbörjats. Vidare har riktad tillsyn använts som
21
(+)
ett verktyg för att uppnå en hälsosam
inomhusmiljö i flerbostadshus.
Under året har en miljöpolicy för
kommunen fastställts. Detta dokument lägger grunden för det kommunövergripande miljöarbetet. Det
långsiktiga miljöprogram som under
2015 ska tas fram som nästa steg
kommer långsiktigt ge ett gott stöd
till arbetet med att definiera åtaganden till det kommunövergripande
målet.
Sollentunas planberedskap är god
och inom vår kommun byggs nya
bostäder med hög kvalité i attraktiva
lägen. Även framåt är prognosen för
bostadsbyggandet god. Under 2014
initierades byggande av studentbostäder, en ny form av bostadsbyggande
för Sollentuna kommun. Det satsas
även på föreningslivet genom en ny
idrottshall i Rotebro vilken blir klar
maj 2015.
Fastigheternas
växthusgasutsläpp
(ton CO2)
Integration och kommunikation
Mål 11
Öka öppenhet och mångfald, så
att barn, ungdomar och vuxna är
trygga och engagerade.
Uppföljning
Goda insatser görs inom flera områden i linje med målbeskrivningen men arbetet behöver breddas
ytterligare.
Det finns sex åtaganden kopplat
till detta mål varav fem bedöms vara
uppfyllda. Alla tillgängliga mått som
kopplats till målet visar en positiv
utveckling med undantag av måttet
andel behöriga elever till gymnasieskolan, som sjunkit från föregående
år. Att följa upp barn och ungas upplevda trygghet mäts inom mål 5.
Kultur- och fritidsnämnden har
tillsammans med föreningslivet möjliggjort att fler av kommunens barn
och ungdomar kan vara aktiva i
idrotts- och kulturlivet.
Mått
Samverkan mellan utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, vårdoch omsorgsnämnden och arbetsförmedlingen har inletts för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden. Dock har
inga lämpliga arbetsformer utvecklats
för att initiera etableringen av sociala
företag för denna målgrupp.
För att utveckla mottagandet
och integrationen av nyanlända och
ensamkommande flyktingbarn har
olika insatser och rutiner utarbetats.
Genom Centrum för Integration och
Flerspråkighet (CIFS), en ny mottagningsenhet i kommunen, samordnas
och utvecklas mottagandet av de nyanlända och deras barn. Arbetet med
adekvata skolplaceringar av barnen/
ungdomarna har förbättrats. För de
ensamkommande
flyktingbarnen
har eftervården och återföreningen
med de biologiska föräldrarna förbättrats och läxhjälpen har utökats
Beskrivning
målvärde
på kommunens boende.
För att hjälpa föräldrar i deras föräldraroll erbjuder socialnämnden ett
brett föräldrastöd, både i form av förebyggande råd- och stödsamtal och
biståndsbedömda insatser. Målgruppen som erbjuds insatsen arbete istället för ekonomiskt bistånd har under
året utvidgats till att även omfatta
föräldrar med kortare behov av ekonomiskt bistånd.
För att den förebyggande verksamheten ska inkludera alla medborgare
har vård- och omsorgsnämnden påbörjat ett arbete med att ordna mötesforum för äldre ur ett mångfaldsperspektiv med samhällsinformation
och möjlighet att bygga kontaktnätverk.
Målbeskrivningen till detta mål
överensstämmer till viss del med
mål 7. För att få en helhetsbild av
både genomförda åtgärder och framtida utvecklingsbehov hänvisas till
uppföljningen av mål 7.
Utfall
2012
Utfall
2013
Medborgarnas betyg
Trygghet (index 1–100)
58
–
Andel av befolkning med
försörjningsstöd %
2,2
2,1
93,9
94,8
4,9
4,3
2,7
(+)
3,5
3,6
3
(+)
Andel behöriga elever till gym Målvärde 2014:
nasieskolan % (alla grundsko
95 %
lor i Sollentuna kommun)
Andel öppet arbetslösa
ungdomar i åldern 18–24 år
i Sollentuna kommun %
Andel öppet arbetslösa i
Sollentuna kommun %
Långsiktigt
målvärde: 0
2014
61
Trend
Kommentar
(+)
Detta mått är
tillgängligt i juli
efterföljande år
är ej uppfyllt
22
(–)
Öka möjligheterna för invånarna
att vara delaktiga i kommunens
utveckling.
Uppföljning
Ett omfattande utvecklingsarbete
planeras och genomförs i linje med
målbeskrivningen men arbetet behöver breddas enligt kommentarer
nedan.
Till målet finns två nämndövergripande åtaganden och tre nämndspecifika. För det gemensamma åtagandet att eftersträva ett enkelt och
begripligt språk bedömer fyra av åtta
nämnder att man inte uppnått den
ambitionsnivå som fanns för 2014. I
övrigt bedöms åtagandena vara uppfyllda. Medborgarna ger ett betydligt
bättre betyg kring inflytande i 2014
års medborgarundersökning jämfört
med 2012. Valdeltagandet minskade däremot något 2014 jämfört med
Mått
2010. Vidare har webbesökarnas
nöjdhet med kommunens externa
webb sjunkit.
Genom ett nämndövergripande
åtagande har under året särskilt fokus satts på att eftersträva ett enkelt
och begripligt språk i information
och texter avsedda för invånarna. Till
detta har också kopplats arbete med
översättningar till andra språk samt
att öka nyhetsflödet. Vissa nämnder
har kommit en bra bit på väg när det
gäller översyn av information och i
viss mån översättningar medan andra
under året har genomfört kartläggningar för att skapa en systematik i
arbetet framåt. Kommungemensam
satsning på klarspråk har inte genomförts enligt plan medan däremot nyhetsflödet har ökat under året.
Kommunen har sedan ett år tillbaka en jämförelsetjänst för de olika valsituationer som invånarna ställs inför.
Tjänsten utvecklas kontinuerligt.
Utfall
2012
Utfall
2013
Medborgarnas betyg Inflytande
(index 1–100)
49
–
55
(+)
Andel valdeltagande av röst
berättigade i kommunfullmäk
tigeval %
–
–
84,3
(–)
57
60
Webbesökarnas nöjdhet
(index)
Beskrivning
målvärde
Inom framförallt socialtjänstens
område pågår utvecklingsarbete
kring brukardialoger där flera former
utvecklats under året.
Vissa satsningar har gjorts på den
externa webben men det har samtidigt konstaterats att webben behöver
utvecklas vidare vilket också mätningen av besökarnas nöjdhet visar.
Parallellt med webbens utveckling
pågår också en breddning av kommunens kanaler via sociala medier.
Under 2013 påbörjades ett systematiskt arbete med medborgardialoger vilket framgångsrikt fortsatt
under 2014. Det systematiska arbetet
med att utveckla e-tjänster fortsätter
också med goda resultat.
För att täcka hela målområdet behövs fortsatt utvecklingsarbete kring
t.ex. samlingslokaler och brukardialoger samt en mer systematisk planering för att förebygga utanförskap
och segregation.
Målvärde 2014:
63
Mål 13
Utveckla den interna kommunikationen.
Uppföljning
målbeskrivningen men behöver
kompletteras enligt nedan.
Målet har ett nämndgemensamt
åtagande och två nämndspecifika.
För det nämndgemensamma åtagandet anser sex av åtta nämnder att
åtagandet är uppfyllt. Övriga två
2014
56 Målvärde 2014
är ej uppfyllt
åtaganden bedöms uppfyllda. Till
målet finns två mått men inget av
dem har en mätning för 2014.
Arbetet har under året koncentrerats kring ett nämndövergripande
åtagande att tydliggöra kommunens
och förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg för kommunikationen.
God intern kommunikation är något som alla ansvarar för, både chefer
och medarbetare. Detta har under
året uppmärksammats i samband
med den nya personalpolicyn som
23
Trend
Kommentar
Värdet 2010 var
84,5 %.
(–)
just understryker detta delade ansvar.
Implementeringen av personalpolicyn har därmed i delar samtidigt
inneburit implementering av den interna kommunikationspolicyn.
Inom samtliga nämnder har det
under året pågått ett grundarbete vad
gäller kartläggning och struktur för
kommunikationen. De flesta nämnder har avslutat arbetet vilket ger en
god grund för det fortsatta arbetet,
några nämnder avslutar arbetet under
2015. Förvaltningarnas kommunikatörer har också gemensamt arbetat
Mål 12
med frågor kopplade till den interna
kommunikationen.
Formerna för kommunikationen
mellan de olika förvaltningarna och
nämnderna är föremål för ett kontinuerligt utvecklingsarbete, t ex inom
ramen för planeringsprocessen men
också genom utveckling av de olika
Mått
Kännedom om kommunens
mål fråga i medarbetarenkä
ten %
Intranätets roll – Medarbetar
nöjdhet med intranätet %
nätverken och för hantering av enskilda frågor. Inom ramen för målsättningen Sveriges mest attraktiva
kommun sker också satsningar i syfte
att skapa en gemensam målbild kring
kommunens utvecklingsarbete och ett
tydligare fokus på hur enskilda medarbetare/chefer bidrar till helheten.
Beskrivning
målvärde
För att nå måluppfyllelse behövs
även utvecklingsinsatser kring kommunens intranät vilket finns planerat
för kommande år. En bredare och
tätare uppföljning av medarbetarnas
uppfattning av hur kommunikationen fungerar bör utvecklas.
Utfall
2012
Utfall
2013
2014
–
72
–
Ingen mätning
2014.
51,8
48,5
–
Ingen mätning
2014
24
Trend
Kommentar
Driftredovisning
Summa
2 095,8
5 325,9
3 230,1
Pensionskostnader
0,0
69,6
69,6
Avgår internränta
37,4
0,0
– 37,4
KS oförutsedda, bundna
0,0
0,0
0,0
KS oförutsedda, ospecificerade
0,0
0,0
0,0
Internationaliseringsbidrag
0,0
0,6
0,6
Kommungemensamma poster
0,6
0,0
– 0,6
Förgävesprojektering och nedskrivningar
0,0
11,7
11,7
3 211,9
– 18,2
63,0
– 36,2
2,7
– 2,9
0,0
0,0
0,0
– 6,6
1,2
2,7
– 2,9
– 0,6
0,6
– 11,7
Verksamhetens nettokostnader
2 133,7
5 407,8
3 274,1
Skattenetto
3 464,2
223,0
– 3 241,2
Finansnetto
78,4
10,7
– 67,7
3 238,5
– 35,6
– 3 207,9
– 62,3
33,2
5,4
Årets resultat, exkl. realisationsresultat
5 676,2
5 641,7
– 34,7
Realisationsresultat
32,6
0,0
– 32,6
– 31,8
2,9
0,0
32,6
– 31,8
35,5
Totalt inkl. realisationsresultat
5 708,8
25
5 641,6
– 67,3
Nämnd/styrelse
Intäkter KostnaderNetto-
Budget Resultat/
(mkr)
kostnader2014 avvikelser
Kommunstyrelsen
151,7 315,6163,9 172,3 8,4
Överförmyndarnämnden
9,5 14,85,3 5,3 0,0
Trafik- och fastighetsnämnden
288,3
372,4
84,1
77,3
– 6,8
Barn- och ungdomsnämnden
1 103,7
2 552,8
1 449,1
1 437,2
– 11,9
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
93,8
404,9
311,1
303,2
– 7,9
Socialnämnden
81,7
331,7
250,0
246,7
– 3,3
Vård- och omsorgsnämnden
241,8
1 071,1
829,3
831,2
1,9
Kultur- och fritidsnämnden
24,4
142,8
118,4
120,0
1,6
Miljö- och byggnadsnämnden
12,9
31,4
18,5
18,8
0,3
Rösjöstyrelsen
88,0
88,4
0,4
– 0,1
– 0,5
Tilläggsanslag från KS oförutsedda (tkr)
Bundna
UAN, Programprisersättning Gymnasiet
KFN, nya hallar
12 500
Ospecificerade
5 176
KFN, Filmregion Sthlm
0
KFN, Tillfällig friidrottshall
17 235
275
1 105
UAN, unga utanför
2 000
KS, Tjänstecyklar
TFN, upprustning gata/park
2 650
KS,Vision Rotebro/Urban grönstruktur
1 300
Totalt beslutat i KS
9 826
BUN, Lärarlöner
9 500
Återstår (redovisas som överskott pga
underskott för ospecificerade)
2 674
KFN, Gymnastiksalar
KS, Planskada
200
650
6 150
TFN, Uthyrning av skollokaler
300
KFN, Uthyrning av skollokaler
345
KS, Ökad trygghet
300
Totalt beslutat i KS
20 125
Återstår
– 2 890
Inledning
Kommunstyrelsen
Av driftredovisningen framgår att nämnderna
sammantaget redovisar ett underskott mot budget med 18,2 miljoner kronor. I avvikelserna ingår volymökningar med 20,7 miljoner kronor,
för barnoch ungdomsnämnden (12,6 mkr)
samt utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden
(8,1 mkr). Fr.o.m. 2013 justeras inte volymförändringen utan nämnderna rapporterar den som
en budgetavvikelse.
Kommunfullmäktige har under året beviljat
tilläggsanslag med totalt 29,9 miljoner kronor.
Realisationsvinsterna uppgår till totalt 32,6 miljoner kronor. Årets resultat inklusive realisationsvinster är positivt och uppgår till 67,3 miljoner
kronor.
Nämndernas egna, mera utförliga, kommentarer till det ekonomiska utfallet samt driftredovisning per verksamhet finns att läsa i avsnittet
Nämndredovisningar.
I sammanfattningen nedan av nämndernas
ekonomiska utfall används två begrepp som
kan behöva förklaras. Budgetföljsamhet innebär
avvikelsen mellan utfall och budget i procent.
Prognossäkerhet innebär differensen mellan den
största positiva och den största negativa avvikelsen i procentenheter för nämndens samtliga
prognoser inklusive utfallet vid bokslut. Idealvärdet för prognossäkerhet är självfallet 0,0 vilket
måste anses väldigt svårt att uppfylla. Däremot
är det bra om värdet är så nära noll som möjligt.
För 2014 har målvärdet fastställts till 1,0.
Sammantaget för verksamheterna under kommunstyrelsen redovisas ett överskott på 8,4 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetföljsamhet på 4,9 procent. Nämndens prognossäkerhet
är 4,6 procentenheter.
Det är främst avdelningarna/verksamheterna
under kommunledningskontoret som sammantaget (+5,4 mkr) bidrar till det totala överskottet.
Det finns både över- och underskott där IT-enheten står för största delen av överskottet (3,9 mkr),
främst p.g.a. lägre driftskostnader än budgeterat.
Därutöver redovisar plan- och exploateringsavdelningen överskott (0,8 mkr). Avvikelsen beror
dels på att intäkter från nyttjanderättsavtal och
tomträtter ökat jämfört med tidigare år och dels
på bristande möjligheter att nyttja budgeterade
resurser för infrastruktur- och trafikplanering.
Övriga avvikelser inom kommunledningskontoret beror bland annat på vakanta tjänster samt
på att olika projekt inte slutförts som planerat,
alternativt redovisar lägre kostnader än beräknat.
Största överskottet (1,3 mkr) i övrigt avser
Brandkåren Attunda vilket beror på en lägre
medlemsavgift än budgeterat.
Sollentuna kommuns del av nämndens underskott
uppgår till 47 000 kronor, vilket motsvarar en
budgetföljsamhet på minus 0,9 procent. Nämndens prognossäkerhet är 0,6 procentenheter.
26
Nämnden totalt redovisar ett underskott med
6,8 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetföljsamhet på minus 8,6 procent. Nämndens
prognossäkerhet är 8,5 procentenheter.
Ombyggnad av kontorets lokaler ger en
merkostnad på 1,5 miljoner kronor. Gator och
vägar har inte fått budgetkompensation fullt ut
för kapitaltjänstekostnader (2 mkr) för torget i
Sollentuna centrum. Parkverksamheten har högre kostnader (1,6 mkr) då antalet grönytor inte
överensstämmer med upphandlad drift vilket
medfört tilläggsbeställningar till ett högre pris.
Fastighetsavdelningens tidigare förväntade intäktsöverskott har minskats (2 mkr) p.g.a. hyresavtal som ännu inte är klara.
Avvikelse mot budget
– 17,4
Avvikelse som beror på volymer
– 12,6
Avvikelse efter justering för volymer
– 4,8
Nämnden exklusive resultatenheterna redovisar
ett underskott med 17,4 miljoner kronor inklusive volymavvikelse. Av den totala negativa avvikelsen förklaras 12,6 miljoner kronor av förändrade volymer inom verksamheter där nämnden
erhåller volymkompensation (– 5,1 mkr förskola, – 2,0 mkr grundskola samt – 5,5 mkr fritidshem). Den totala budgetavvikelsen, inklusive volymavvikelse, motsvarar en budgetföljsamhet på
minus 1,2 procent. Nämndens prognossäkerhet
är 0,7 procentenheter. Beloppsmässigt innebär
det en differens med 9,6 miljoner kronor mellan
minst negativa prognos (– 7,8 mkr) och utfall i
bokslut (– 17,4 mkr).
Förskoleverksamheten redovisar totalt en
negativ avvikelse (11,2 mkr), varav 5,1 miljoner kronor p.g.a. ökade volymer. Övriga större
underskott avser särskilt stöd inom förskolan
(2,1 mkr) och kostnader för omsorg på obekväm
arbetstid som har ökat (1,2 mkr) jämfört med
2013.
Grundskola inklusive fritidshem redovisar
underskott (11,7 mkr), varav 7,5 miljoner kro-
nor är ökade volymer. Av volymökningen avser
5,5 miljoner kronor fritidshemsverksamheten.
Avvikelsen utöver volymer avser främst ökade
(4,1 mkr) kostnader för barn i behov av särskilt
stöd.
För den obligatoriska särskolan redovisas ett
överskott med 4,9 miljoner kronor. Orsaken är
färre elever som en följd av de förändringar som
gjordes i skollagen 2011.
För nämndens resultatenheter, kommunala
förskolor och skolor, redovisas ett positivt resultat på 5,5 miljoner kronor.
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
– 9,0
– 8,1
0,9
Verksamheterna under nämnden (exklusive
Rudbeck) redovisar ett underskott på 9,0 miljoner kronor inklusive volymökning (8,1 mkr),
vilket motsvarar en budgetföljsamhet på minus
3,0 procent. Nämndens prognossäkerhet är 3,4
procentenheter. Resultatenheterna Rudbecksskolan och löpargymnasiet redovisar en positiv
avvikelse med 1,2 miljoner kronor.
Gymnasieutbildning redovisar ett underskott
(9,2 mkr), varav 8,1 miljoner kronor beror på
ökade volymer. Det genomsnittliga elevantalet
under året har beräknats till 2 537, vilket är en
ökning med 88 elever jämfört med budget.
Av det resterande underskottet för gymnasieutbildning avser 1,0 miljoner kronor beslutet om
att tidigarelägga flytten av AST-enheten från Silverdal till Rudbeck. Flytten har genererat extra
kostnader för högre paviljonghyra, anpassning
av lokalerna och IT-kostnader för nätverk och
IKT-utrustning.
För arbetsmarknadsåtgärder redovisas ett underskott (0,7 mkr) p.g.a. ökade kostnader för
sommarjobb. Detta utifrån en ökad ambitionsnivå med uppdrag från kommunstyrelsen om
att anställa fler ungdomar till sommarjobb i de
kommunala verksamheterna. Även kostnader för
flytt av verksamheten samt anpassning av de nya
lokalerna redovisar underskott (0,3 mkr).
27
Avvikelsen beror på ökade arvodeskostnader
till gode män samt på kostnader avseende ensamkommande flyktingbarn som ökar i antal.
Socialnämnden
I budget fanns 1,8 miljoner kronor i kapitaltjänstkostnad avsatt för fotbollstältet i Norrviken. Eftersom uppförandet är försenat har medlen inte nyttjats.
Nämnden som helhet redovisar ett underskott
på 3,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetföljsamhet på minus 1,3 procent. Nämndens
prognossäkerhet är 1,0 procentenheter.
Underskottet består dels av strukturella kostnader (2,5 mkr), som nämnden tidigare påtalat
saknas i budgetramen, och dels av volymökningar gällande placeringar och insatser till barn och
unga, vuxna missbrukare samt psykiskt funktionshindrade vuxna med cirka tre miljoner
kronor. Resultatenheten Åkerbo – stödboende
redovisar en negativ avvikelse med 1,6 miljoner
kronor vilket främst beror på uteblivna intäkter i
samband med en omfattande vattenskada
De underskotten dämpas genom att prognosen för ekonomiskt bistånd redovisar överskott
med 4,3 miljoner kronor. Främst beroende på att
antal bidragstagande hushåll fortsätter att minska.
Nämndens verksamhet gör totalt ett överskott
med 0,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetföljsamheten på 1,6 procent. Nämndens prognossäkerhet är 9,7 procentenheter. Det höga värdet
för prognossäkerheten måste, i likhet med värdet
för budgetföljsamhet, ses mot bakgrund av nämndens förhållandevis låga nettoram (18,5 mkr).
Bygglovsenheten uppnår inte de budgeterade
intäkterna vilket ger ett underskott (0,4 mkr).
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten redovisar ett
bättre resultat eftersom enheten har haft lägre personalkostnader p.g.a. sjukdom och vakanser samt
lägre kapitaltjänstkostnader. Det verksamhetsmässiga bortfallet för livsmedelstillsynen av kommunens livsmedelsverksamheter kompenseras tillsynsmässigt (i form av kontrolltid) under 2015.
De medel (1,6 mkr) som tilldelats nämnden i
budget 2014 för utveckling av e-tjänster har förbrukats till största delen.
4,5
0
4,5
Rösjöstyrelsen
Samhällsuppdraget redovisar ett överskott på totalt 4,5 mkr, vilket motsvarar en budgetföljsamhet på 0,5 procent. Nämndens prognossäkerhet
är 0,5 procentenheter.
Inom verksamhetsområdet Funktionshinder prognostiseras ett totalt överskott med 2,8
miljoner kronor. Det är främst senarelagd (1/8)
driftstart av ett nytt LSS-boende (11 platser)
som är huvudorsaken till överskottet. För verksamhetsområdet äldreomsorg prognostiseras ett
överskott (1,0 mkr).
De verksamheter som ännu inte överförts till
AB SOLOM utan ligger kvar under Produktionsuppdraget Solom redovisar en negativ avvikelse med 2,7 miljoner kronor. Underskottet beror främst på omställningskostnader för driften
av LSS-verksamheter.
Rösjöstyrelsen redovisar ett underskott på
0,5 miljoner kronor inklusive avkastningskravet (80 tkr). Begreppen budgetföljsamhet och
prognossäkerhet tillämpas inte på Rösjöstyrelsen
eftersom denna saknar budget fastställd av fullmäktige. Styrelsens kostnader ska täckas av intäkter från barnomsorgscheck och skolpeng.
Orsaken till den negativa avvikelsen är ett
avgångsvederlag samt ovanligt hög sjukfrånvaro
under september och oktober. För att dämpa
underskottet begränsades antalet vikarier under
årets sista månader. Utrymme finns att reglera
årets underskott inom styrelsens ekonomiska
buffert.
KS oförutsedda
Anslaget för 2014 har varit uppdelat i bundna respektive ospecificerade medel. Av det ursprungliga anslaget (12,5 resp.17,2 mkr) har (9,8
resp. 20,1 mkr) ombudgeterats till nämnderna.
Det innebär att totalt 29,9 miljoner kronor har
förbrukats, vilket gör att den totala budgeten
överskridits med 0,2 miljoner kronor.
Nämnden redovisar ett överskott på 1,6 miljoner kronor. Budgetföljsamheten motsvarar 1,3
procent. Nämndens prognossäkerhet är 1,3 procentenheter.
28
I kommunens internredovisning belastas enheter
som har gjort investeringar med en internränta
som motsvarar kapitalbindning under investeringens livslängd. Motsvarande intäkt redovisas
i driftredovisningen som internränta. För 2014
uppgår internräntan till 37,4 miljoner kronor.
Utfallet för Internationaliseringsbidrag uppgår till 0,6 miljoner kronor.
Förgävesprojekteringar och nedskrivningar
uppgår till 11,7 miljoner kronor.
Övrigt
29
Investeringsredovisning
Nämnd/styrelse
Inkomster
Utgifter
Netto-BudgetResultat/
(mkr)
utgifter2014 avvikelse
Kommunstyrelsen 0,9
0,9
2,2
1,3
Överförmyndarnämnden 0,0 0,0 0,00,0
332,0
332,0
412,2
80,2
9,1
9,1
12,0
2,9
Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden
0,0
0,0
1,4
1,4
Socialnämnden 0,0 0,0 0,50,5
0,9
0,9
3,7
2,8
1,6
1,6
2,9
1,3
0,8
0,8
2,0
1,2
Rösjöstyrelsen 0,5 0,5 0,50,0
Exploateringsverksamheten
56,8 63,8 7,0 68,661,6
Summa
56,8409,5352,7 506,0153,3
Investeringsvolym
till en genomgripande renovering. Budgeten
innehåller dessutom investeringsmedel avseende
gator, vägar och parker.
Överskottet avser dels projekt som har viss
försening, inte startats eller saknar beslut, men
som kommer att genomföras. I övrigt avses projekt där vissa inte kommer att genomföras efter
omprövning av behov och/eller nya beslut eller
avvikelser mot budgeterad kostnad.
Nettoutgifterna för kommunens investeringar
uppgår till 353 miljoner kronor, ett överskott
(153 mkr) gentemot budgetens 506 miljoner
kronor.
Största delen av investeringsutgifterna avser
trafikoch fastighetsverksamheten där utfallet
uppgår till 332 miljoner kronor vilket ger ett
överskott med 80 miljoner kronor gentemot
budget (412 mkr).
Exploateringsverksamheten har en positiv avvikelse med 62 mkr.
Exploateringsverksamheten
Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för
att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för
bostads- och/eller industriändamål (arbetsområden). Budget och investeringsplan för exploateringsverksamheten berör kommunstyrelsen som
ansvarig för exploateringsverksamheten och tillhörande investeringar.
För exploateringsverksamheten uppgår de
budgeterade nettoutgifterna till 68,6 miljoner
kronor. Utfallet blev (7,0 mkr) vilket ger ett överskott på 61,6 miljoner kronor gentemot budget.
Budgeten inrymmer investeringar, planerat underhåll/genomgripande renoveringar och lokalanpassningar i huvudsak i de s.k. verksamhetsfastigheterna. Som investeringsobjekt räknas dels
rena nybyggnader, dels sådana till- och/eller ombyggnader på befintliga anläggningar som markant ökar nyttan av eller standarden på anläggningen ifråga. Det senare sker ofta i anslutning
30
Övriga nämnder
Verksamhetsnämnderna har en sammantagen
investeringslimit på 25,2 miljoner kronor men
utfallet stannar på 13,7 miljoner kronor.
Barn- och ungdomsnämndens totala investeringar under året beräknades uppgå till 12,0 mil-
joner kronor jämfört med den ursprungligt
budgeterade investeringsvolymen (8,0 mkr). Orsaken var relativt stora inköp av datorer, I-pads
och annan IT-utrustning jämfört med tidigare
år. Nämndens investeringslimit för 2014 utökades därför med 4,0 miljoner kronor (från 8,0 till
12,0 mkr) vid fullmäktiges sammanträde i oktober. Utfallet stannade dock vid 9,1 miljoner
kronor, dvs. ett överskott på 2,9 miljoner kronor.
I övrigt har de flesta av nämnderna inte nyttjat
sina investeringslimitar fullt ut. Bland annat kulturoch fritidsnämnden redovisar överskott (1,3
mkr) p.g.a. att ett planerat inköp av ismaskin inte
kommer att ske förrän 2015.
Volymen för såväl inkomster och utgifter
är betydligt lägre än budget. Avvikelserna beror till stor del på förskjutningar av inkomster
men framförallt genomförandeutgifter till 2015
för Väsjöprojektet. Vidare har också budgeterade inkomster för Tabellen (studentbostäder),
Topplocket, Vinfatet och Bredden senarelagts till
2015.
31
Finansiell analys
Avtalspensioner
Kostnaden för avtalspensioner uppgår till 69 miljoner kronor. Kostnaden avser till största delen
pensioner intjänande innan 1998. Pensioner
som har intjänats under året betalas till stor del
av verksamheterna genom ett personalomkostnadspålägg.
Kommunens mål för den finansiella planeringen
beskriver kommunens resultat och finansiella
styrka. Kommunens förmåga att hantera
problematiska situationer redovisas utifrån om
det finns några risker som kan påverka
kommunens resultat och finansiella styrka
samt vilken kontroll kommunen har över den
ekonomiska utvecklingen.
Skattenetto
Med skattenetto avses summan av skatteintäkter,
generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning samt fastighetsavgift. Som underlag till
budget och utfall används skatteunderlagsprognoser upprättade av Sveriges Kommuner och
Landsting. Skatteunderlagets utveckling har justerats upp för att vid årets slut uppvisa ett positivt
utfall gentemot budget med 33 miljoner kronor.
I februari 2014 höjdes budgeten för skatteintäkter med 30 miljoner kronor utifrån förbättrad
skatteprognos.
Resultat och finansiell styrka
Årets resultat
Sollentuna kommun redovisar 2014 ett resultat
exklusive realisationsvinster på 34,7 miljoner
kronor. Föregående års resultat exklusive realisationsvinster uppgick till 71,7 miljoner kronor.
Årets budgeterade resultat uppgår till 31,8 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott med
2,9 miljoner kronor.
Årets resultat inklusive realisationsvinster är
67,3 miljoner kronor. Årets resultat som andel
av skattenettot är 2,1 procent (2,5%). Det är en
försämring från 2013. I tabellen nedan visas andelen av skattenettot 2010–2014.
Finansnetto
Finansnettot är nettot av finansiella intäkter och
kostnader och avser framför allt tre delar; utdelning från bolagen, medelsförvaltningen samt
ränta på avsättningen till pensioner. Finansnettot
uppgår till 68 miljoner kronor mot budgeterade 62 miljoner kronor d.v.s. ett överskott med
6 miljoner kronor. Överskottet beror på kapitalförvaltningen.
Det bokföringsmässiga resultatet från kapitalförvaltningen uppgick till 25 miljoner kronor, vilket är högre än budget. Ökningen av marknadsvärdet under 2014 uppgår till 46 miljoner kronor
vilket motsvarar en avkastning på 7,7 procent.
Årets resultats andel av skattenettot
%8
4
Balanskravet
6,0
6
3,5
2,8
2,5
2,1
2012
2013
2014
2
0
2010
2011
Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst
räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och
på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap.
5 § kommunallagen (1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa resultatet.
32
Årets resultat
Avgår reavinster (ej exploatering)
Summa
67,3 mkr
5,1 mkr
62,2 mkr
Kommunens mål innebär att soliditeten inte
bör understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Måttet
visar hur stor del av tillgångarna som finansierats
med eget kapital. Det är i och för sig inget mål
för en kommun att ha en hög soliditet. Det är
soliditetsutvecklingen d.v.s. förändringen över
tiden som ska bedömas.
% 90
Finansiella mål
80
Kommunens mål är att årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna
kapitalet värdesäkras. Målet garanterar en långsiktig stabil finansiell utveckling, och att varje
generation ska ”bära sina kostnader”. Om inte
målet uppnås måste den löpande verksamheten
tillföras medel från tidigare uppbyggt kapital,
försäljningsintäkter eller lån.
Intäkterna ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet.
Värdesäkringen av det egna kapitalet innebär ett
behov av överskott. För 2014 innebär målet ett
positivt resultat på 32 miljoner kronor.
Målet baseras på följande procentuella andelar
av skattenettot för 2014.
70
Verksamheter
Avskrivningar
Finansnetto
Värdesäkring av eget kapital
Summa
Mål
Utfall
– 99
– 3
+ 3
– 1
– 98
–3
+2
–1
– 100 – 100
Verksamhetens nettokostnader (inkl. avskrivningar) utgör 101 procent av skattenettot (mål
102 %). Det är något lägre än det av kommunfullmäktige antagna målet för den finansiella utvecklingen. Eftersom årets resultat exklusive realisationsvinster (ej exploatering) är 62,2 miljoner
kronor kan 30 miljoner kronor avsättas till pensionsreserven. Totalt uppgår pensionsreserven då
till 819 miljoner kronor.
Soliditet
Balansomslutningen uppgår till 4 743 miljoner
kronor, varav 3 803 miljoner kronor utgör eget
kapital. Därmed uppgår soliditeten till 80 procent (81 %). Om kommunen räknar in alla pensionsåtaganden som skuld, uppgår soliditeten till
55 procent (52 %).
60
84
83
55
56
57
2010
2011
2012
79
50
0
81
80
52
55
2013
2014
Soliditet
Soliditet inkl. pensionsskuld som
ansvarsbefrielse
Risk och kontroll
Likviditet
Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte
understiga fyra procent av de externa utgifterna.
Måttet visar kommunens finansiella styrka på
kort sikt. Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap i form av likvida medel (kortsiktiga placeringar samt kassaoch banktillgodohavanden)
har minskat från 318 miljoner kronor vid årets
början till 192 miljoner kronor vid årets slut.
Likviditeten uppgick under året till 5 procent
av de externa utgifterna (9 %). Kommunens
betalningsförmåga är tillfredsställande men det
börjar nu märkas att ökade investeringar påverkar. Likviditeten har minskat med drygt 100 miljoner kronor jämfört med 2013.
Likvida medel i förhållande till
externa utgifter
% 10
9
8
7
6
5
10,0
9,0
9,0
6,0
5,0
0
2010
33
2011
2012
2013
2014
Vid beräkning av balanskravet ska realisationsvinster inte tas med. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 62,2 miljoner kronor. Det
innebär att kommunen har uppfyllt lagens krav
på balans.
För 2015 och framåt kommer likviditeten att
försämras eftersom kommunen har ett stort investeringsbehov framöver. Kommunen har tillsammans med dotterbolagen en checkkredit på
400 miljoner kronor för att möta kommunkoncernens likviditetsbehov kortsiktigt. På längre
sikt krävs andra finansieringsalternativ.
I samband med delårsrapporten prognostiserade nämnderna en sammanlagd negativ avvikelse på 28,4 miljoner kronor (– 46,4 mkr, 2013).
Underskott prognostiserades för barnoch
ungdomsnämnden (12,9 mkr), utbildningsoch
arbetsmarknadsnämnden (10,2 mkr) samt socialnämnden (4,5 mkr).
För barnoch ungdomsnämnden och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden inkluderade avvikelserna förväntade volymökningar med
7,7 respektive 8,4 miljoner kronor. Numera justeras inte volymförändringar, under innevarande
budgetår, utan ska rapporteras som avvikelser i
prognoser och bokslut.
Resultatenheten Rudbecksskolan, under utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, prognostiserade en negativ avvikelse på 3,6 miljoner
kronor. Även barnoch ungdomsnämndens
resultatenheter, kommunala grundskolor och
förskolor, visade ett sammantaget underskott på
Positiva avvikelser prognostiserades för kommunstyrelsen (4,2 mkr), vård- och omsorgsnämnden (3,1 mkr), kulturoch fritidsnämnden
(0,9 mkr) samt miljö- och byggnadsnämnden
(1,8 mkr).
Vid bokslutet hade det totala underskottet
för nämnderna minskat till 18,2 miljoner kronor (– 24,2 mkr, 2013), en förbättring med 10,2
miljoner kronor gentemot delårsrapporten.
Barn- och ungdomsnämnden samt trafikoch
fastighetsnämnden försämrade sina redan negativa prognoser med 4,5 miljoner kronor vardera
till 17,4 respektive 6,8 miljoner kronor.
samt socialnämnden minskade sina respektive
prognostiserade underskott med 1,2 miljoner
kronor vardera till underskott med 9,0 respektive
För barnoch ungdomsnämnden ökade volymavvikelsen från 7,7 till 12,6 miljoner kronor.
För utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden
minskade volymavvikelsen från 8,4 miljoner kronor till 8,1 miljoner kronor.
För miljö- och byggnadsnämnden försämrades det prognostiserade överskottet från 1,8 till
0,3 miljoner kronor. Rösjöstyrelsen försämrade
det förväntade negativa resultatet (0,3 mkr) till
minus 0,5 miljoner kronor.
Kommunstyrelsens prognostiserade överskott
(4,2 mkr) dubblerades till 8,4 miljoner kronor.
Även vård- och omsorgsnämnden samt kulturoch fritidsnämnden förbättrade sina positiva
Kapitalförvaltning
En del av kommunens likvida medel hanteras i
s.k. diskretionär förvaltning med inriktning framförallt på kommunens pensionsåtaganden. Ambitionen är givet kravet på försiktighet att få en
god avkastning på kommunens likviditet. Detta
motiveras både av möjligheter till förstärkning av
ekonomin i allmänhet och som förberedelse för
de likviditetspåfrestningar som kommande pensionsutbetalningar innebär. Det placerade kapitalet uppgår till 350 miljoner kronor. Det bokförda
värdet är 621 miljoner kronor medan marknadsvärdet uppgår till 643 miljoner kronor.
Avkastningen från kapitalförvaltningen påverkas av utvecklingen på de finansiella marknaderna som får direkt genomslag i kommunens resultaträkning. En ränteuppgång påverkar värdet
på kapitalplaceringarna negativt men när räntan
sänks ökar värdet på placeringarna. Räntan har
under 2014 fortsatt att sjunka. Den svenska
10-åriga statsobligationsräntan var i början av
året 2,5 procent och i slutet av året 0,9 procent
Räntenedgången har påverkat kommunens placeringar positivt och avkastningen är 7,7 procent
för 2014. Kommunen har inga lån men kan behöva ta upp lån för att finansiera investeringar
och framtida pensionsutbetalningar under 2016.
I första hand kommer kommunen att minska
kapitalet i kapitalförvaltningen. När kommunen
behöver låna bedöms risken som liten att inte få
någon finansiär som täcker kapitalbehovet.
Budgetföljsamhet
I tabellen nedan kan i den första kolumnen utläsas nämndernas samt resultatenheternas prognostiserade avvikelser mot budget vid delårsrapporten per sista augusti. Beviljade tilläggsanslag
från kommunstyrelsens oförutsedda ingår.
I den andra kolumnen redovisas nämndernas avvikelser vid bokslutet och i tabellens tredje kolumn
kan förändringen mellan prognostiserad avvikelse
vid delårsrapporten och avvikelse i bokslutet avläsas.
För de nämnder som omfattas av volymmodellen redovisas budgetavvikelserna inklusive volymavvikelser.
34
Nämnd (belopp i mkr)
Delår per 31/8
Bokslut
Förändring
Delår-Bokslut
Kommunstyrelsen
4,2
8,4
4,2
0,0
0,0
0,0
– 2,3
– 6,8
– 4,5
– 12,9
– 17,4
– 4,5
– 2,7
5,5
8,2
Kommunala grundskolor och förskolor
– 10,2
– 9,0
1,2
Rudbecksskolan
– 3,6
1,2
4,8
Socialnämnden
– 4,5
– 3,3
1,2
3,1
4,5
1,4
Produktionsuppdraget SOLOM
– 2,0
– 2,7
– 0,7
0,9
1,6
0,7
1,8
0,3
– 1,5
– 0,3
– 0,5
– 0,2
– 28,4
– 18,2
10,2
Rösjöstyrelsen
Summa
prognoser med 1,4 respektive 0,7 miljoner kronor.
För kommunala skolor och förskolor kom den
negativa prognosen (2,7 mkr) att förbättras med
8,2 miljoner kronor för att vid bokslutet uppgå
till positiv avvikelse på 5,5 miljoner kronor. En
liknande kraftfull resultatförbättring gjordes för
resultatenheten Rudbecksskolan. En negativ avvikelse (3,6 mkr) vändes till en positiv avvikelse
(1,2 mkr) en förbättring med 4,8 miljoner kronor.
Specifika kommentarer till det ekonomiska resultatet lämnas i driftredovisningen samt för respektive nämnd i avsnittet nämndredovisningar.
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, fastigheter och anläggningar är upptagna i balansräkningen till 2 479 miljoner kronor (2 208 mkr). Tillgångarna är upptagna till
anskaffningsvärdet reducerat med gjorda avskrivningar. För många objekt saknas ett marknadsvärde (vägar, parker etc.). Värdet ligger i stället i
nyttan för verksamheten. De samlade tillgångarnas marknadsvärde är svårbedömt.
Borgensåtagande och
ansvarsförbindelser
Kommunens borgensåtagande uppgår till
24 miljoner kronor (26 mkr). Av borgensåtagandet avser 15 miljoner kronor (17 mkr) pensionsåtagande i Sollentuna Energi AB. Övriga
borgensåtaganden avser bl.a. egnahemslån och
vissa idrottsanläggningar. Dessutom har kommunen ansvar för skulder i kommunalförbund
där kommunen är delägare på motsvarande 221
miljoner kronor (200 mkr).
Det föreligger ingen känd förlustrisk gentemot de egna bolagen avseende ingångna borgensåtagande och ansvarsförbindelser.
I åtagandena som avser egna hem och föreningar föreligger alltid en viss risk att kommunen
kan komma att få infria ett borgensåtagande.
Pensionsåtagande
Pensionsåtagandena inklusive särskild löneskatt
uppgår till 1 461 miljoner kronor (1 492 mkr),
se vidare not 17. Pensioner intjänade innan 1998
redovisas som ansvarförbindelse och inte som en
skuld. När pensionen betalas ut uppstår kostnaden för kommunen. Kostnaden för utbetalning
av pensioner intjänande innan 1998 kommer att
öka för att nå kulmen 2025 (från 35 mkr 2005
till 62 mkr 2025).
För att pensionerna inte ska ta en större andel av framtida skatteintäkter har kommunfullmäktige tidigare fastställt att om resultatet enligt
balanskravet överstiger värdesäkringen av eget
kapital ska medel avsättas för att täcka pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.
Årets avsättning till framtida pensionsutbetalningar blir 30 miljoner kronor. Avsättningar till
pensioner enligt ovan uppgår till 819 miljoner
kronor.
35
Förändring av prognosavvikelse från Delårsrapport till Bokslut
Pensionsutbetalningar intjänade före 1998
överstigande 2005 års nivå får täckas genom disponering av pensionsreserven. Detta innebär att
påfrestningen gentemot balanskravsresultat blir
mindre.
Pensionsutbetalningarna kräver också resurser i form av likviditet. Fr.o.m. 1 januari 2000
omfattar placeringspolicyn även föreskrifter för
förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser enligt Kommunallagen (1991:900)
8 kap. 3a §.
Ambitionen är givet kravet på försiktighet att
få god avkastning på kommunens likviditet. Detta motiveras både av möjligheter till förstärkning
av ekonomin i allmänhet och som förberedelse
för likviditetspåfrestningarna från kommande
pensionsutbetalningar.
Kommunen har valt en strategi där säkerhet
och begränsat risktagande prioriteras före strävan
efter avkastning.
Förvaltningen utförs sedan november 2006 av
Nordea och DNB. Avtalstiden är tre år med möjlighet för kommunen till max två års förlängning
med oförändrade villkor samt rätt till omedelbar
uppsägning.
Målsättningen ska vara att den aktiva förvaltningen ska generera en överavkastning mot jämförelseindex.
De båda portföljerna var värda 642 miljoner kronor vid utgången av 2014. Ökningen av
marknadsvärdet under året är 46 miljoner kronor.
Kommunens totala pensionsåtaganden ökar
och det är viktigt att beakta samtliga åtaganden
inom begreppet ”god ekonomisk hushållning”
eftersom skulden kommer att betalas till pensionstagarna under lång tid.
De kommuner som bygger upp finansiella reserver för att använda dessa medel längre fram
i tiden ställs inför vissa pedagogiska utmaningar. Utmaningarna hänger bl.a. ihop med den
kommunala
pensionsredovisningsmodellen
och balanskravet. När reserver byggs upp krävs
överskott i resultaträkningen och när reserverna
används till pensionsutbetalningar blir överskott
lägre eller till och med underskott i kommunens
resultaträkning.
Sammanställd redovisning
– finansiell analys
Syftet med den sammanställda redovisningen är
att få en helhetsbild av kommunens ekonomi
och åtaganden. Denna kan ligga till grund för
analyser och ge ökade möjligheter till styrning av
kommunens ekonomi oavsett om verksamheten
bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Begreppet sammanställd redovisning har tillkommit
genom den kommunala redovisningslagen som
gäller fr.o.m. 1998. Begreppet är synonymt med
koncernredovisning.
joner kronor. Bokfört värde på bolagets fastigheter har ökat med 39 miljoner kronor.
Sollentunahem redovisar ett positivt resultat efter skatt och bokslutsdispositioner på
264 miljoner kronor. I resultat ingår reavinster
på 154 miljoner kronor och resultatet exklusive
reavinster är 110 miljoner kronor Motsvarande
resultat 2013 uppgår till 98 miljoner kronor.
Omsättningen har ökat med 29 miljoner kronor jämfört med 2013.
Koncernen Sollentuna Energi AB redovisar
ett resultat före skatt på 97 miljoner kronor
(77 mkr).
AB SOLOM redovisar ett resultat före skatt
och bokslutsdispositioner på 1 miljon kronor
(– 6 mkr).
Kommunalförbundet Brandkåren Attunda,
där Sollentunas andel enligt förbundsordningen är 21,5 procent, redovisar ett resultat på
16 miljoner kronor (6 mkr). Det egna kapitalet
är 37 miljoner kronor (21 mkr).
Resultat och finansiell styrka
Årets resultat
Koncernen Sollentuna kommun redovisar 2014
ett positivt resultat efter skatt och exklusive realisationsvinster på 158 miljoner kronor (179 mkr).
Resultatet för både 2014 och 2013 har påverkats av nya redovisningsregler för bolagen.
2013 års siffror har räknats om enligt de nya
reglerna. 2013 års resultat har ökat med 36 mil-
36
Investeringsvolym och
självfinansieringsgrad
Koncernen investerade i materiella anläggningstillgångar för 656 miljoner kronor (723 mkr).
Kommunens investeringar har ökat 2014 samtidigt som Sollentunahems investeringar har minskat.
Det egna kapitalet 2014 uppgick till 5 103
miljoner kronor (4 761 mkr) och soliditeten är
61 procent (59 %).
Sammantaget har AB Sollentunahem investerat 172 miljoner kronor under året.
Sollentuna Energis investeringar uppgår till
73 miljoner kronor i materiella anläggningstillgångar .
Risk och kontroll
AB Sollentunahem bedöms i dagsläget vara ett
stabilt företag med övervärden i fastighetsportföljen. 2014 genomfördes en värdering av Sollentunahems bestånd. Värderingen visade på stora
övervärden jämfört med bokfört värde. Bolagets
ekonomi tillåter utdelning till ägaren.
I dagsläget bedöms Sollentuna Energi kunna
drivas så att bolagens resultat tillåter såväl konsolidering av bolagen som en utdelning till ägaren
på 24 miljoner kronor enligt ägarens önskemål.
AB SOLOM har under 2014 systematiskt arbetat för att förbättra den ekonomiska uppföljning och öka förståelsen mellan verksamhet och
ekonomi.
Marknadsutveckling m.m.
Sollentunahem har en marginell vakansgrad och
i princip inga lediga lägenheter. Det fanns vid
årsskiftet cirka 37 600 personer anmälda i bolagets intressebank.
I juli 2014 blev ca 10 000 kunder strömlösa.
Strömavbrottet berodde på en brand i en av tre
stora transformatorer. Branden började efter en
kortslutning. Ett antal kunder var utan el i upp
till sju timmar på grund av olyckliga omständigheter. För att säkerställa leveranssäkerheten av el
byts två äldre transformatorer ut under 2015.
Rutiner för kommunikation och alternativa reservmatningar har setts över för att minimera
skador vid liknande olyckor. Strömavbrott är
dock sällsynta i Sollentuna.
I samarbete med Sollentunahem och Sollentuna kommun har Sollentuna Energi upphandlat tre vindkraftverk, som kommer att producera
miljövänlig el för del av kommunkoncernens
egen förbrukning. De tre verken togs i drift i december 2014.
Kraftvärmeverket Brista 2 har efter provdrift i
maj 2014 övergått till ordinarie drift. Värmeverket som Sollentuna Energi AB äger tillsammans
med AB Fortum värme är ett avfallseldat kraftvärmeverk.
I november 2014 fick AB SOLOM ett bemannings uppdrag av kommunen för LSS-verksamheterna som innebär att bolaget ansvarar för
bemanningen i verksamheterna där kommunen
är huvudman. Bolaget övertog i samband med
uppdraget personal från kommunen.
Budgetföljsamhet och prognossäkerhet
En god följsamhet mot budget är ett uttryck för
god ekonomisk hushållning. Koncernen har idag
ingen gemensam budgetstyrning utan varje bolag i koncernen upprätthåller sin egen finansiella
kontroll gentemot budget.
För Sollentunahem uppgår årets utfall innan
skatt och exklusive reavinster till 110 miljoner
kronor medan budgeten uppgick till 82 miljoner
kronor. Högre intäkter samt bättre finansnetto är
främsta orsakerna till den positiva budget avvikelsen.
För Sollentuna Energi (koncernen) uppgår
årets utfall innan skatt till 97 miljoner kronor
medan budgeten uppgick till 68 miljoner kronor. Bolagets resultat 2014 har varit gott fast året
varit varmare än normalt och bolagets verksamhet i grunden bygger på distribution och försäljning av energi.
AB SOLOM budgeterade ett nollresultat för
2014 och bolagets resultat för 2014 blev 1 Mkr.
37
Sollentunahems styrelse har föreslaget en utdelning på 18 miljoner kronor och Sollentuna
Energis styrelse har föreslaget en utdelning på
24 miljoner kronor. Utdelning-arna kommer
kommunen tillgodo efter bolagstämmorna 2015.
Resultaträkning
(mkr)Kommunen Koncernen
2014 2013
2014
Not
Verksamhetens intäkter
1
683,8
640,0
1 694,2
Verksamhetens kostnader
1,2
– 3 847,8 – 3 622,0
– 4 443,5
Avskrivningar
3
– 99,0
– 95,7
– 246,3
Realisationsresultat/ Förgävesprojektering
4
20,9
2,5
175,1
2013
1 656,3
– 4 257,5
– 230,0
– 2,4
Verksamhetens nettokostnader
– 3 242,1 – 3 075,2 – 2 820,5
– 2 833,6
Skatteintäkter
5
3 050,9
2 966,1
3 050,9
2 966,1
Kommunal fastighetsavgift
97,8
97,4
97,8
97,4
Generella statsbidrag och utjämning
6
92,4
56,9
92,4
56,9
Finansiella intäkter 7 78,982,048,0 55,9
Finansiella kostnader
7
– 10,6
– 50,5
– 77,7
– 119,5
Resultat före skatt
67,3
76,7
390,9
223,1
Skattekostnader
– 45,9
– 44,1
Årets resultat 67,3
76,7
345,0 179,0
Resultat exklusive realisationsvinster
34,7
38
71,7
– – Balansräkning
(mkr)
Kommunen Koncernen
2014
2013
2014 2013
Not
Tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar 11
1 119,1
1 119,9
299,0
307,8
Summa anläggningstillgångar
3 597,7
3 327,6
7 010,9
6 663,0
Omsättningstillgångar
Förråd mm
Förråd och exploateringsmark 12
0,0
0,0
1,4
1,3
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 32,8 40,2
58,7
Fordringar på staten
29,9
58,6
29,9
Övriga fordringar 48,2 42,8
110,9
Interima fordringar
13 120,0 95,7
217,3
230,9 237,3
416,8
65,8
58,6
117,4
171,3
413,1
Kapitalförvaltning
14 621,3 596,5
Kortfristiga placeringar 20,0 34,9
Kassa och bank
15 273,2 398,8
621,3 596,5
20,0 34,9
290,6 404,2
Anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8
2 039,8
1 936,4
6 005,7
5 885,2
Maskiner och inventarier 9
60,7
62,6
78,8
84,0
Pågående nyanläggningar
10 378,1 208,7
627,4 386,0
2 478,6
2 207,7
6 711,9
6 355,2
Summa omsättningstillgångar
1 145,5
1 267,6
1 350,1
1 450,0
Summa tillgångar
4 743,1
4 595,2
8 361,0
8 113,0
39
(mkr)
Kommunen Koncernen
2014
2013
2014 2013
Eget kapital, avsättningar och skulder
Not
Eget kapital 16
Balanserat eget kapital 3 735,7
3 659,0
4 757,9
4 582,3
Årets resultat 67,3 76,7
345,0 179,0
3 803,0
3 735,7
5 102,9
4 761,3
Avsättningar
Avsättning till pensioner 17
230,6
217,7
270,2
258,7
Övriga avsättningar
18 0,5
0,5
0,5 0,5
Latent skatteskuld
– – 129,7
114,2
231,1 218,2
400,3 373,4
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
– – 1 688,5
1 801,1
Erhållan gatukostnadsersättningar
och investeringbidrag
19 31,2 30,6
31,2 30,6
Övriga långfristiga skulder
2,2
2,6
11,8
11,7
33,4
33,2
1 731,5
1 843,4
Kortfristiga skulder
Skulder till dotterbolag
101,1
115,5
– – Leverantörskulder 216,5 164,4
261,9 208,1
Skulder till staten
23,5
16,3
23,5
16,3
Skulder till kreditinstitut
– – 237,7
355,0
Övriga kortfristiga skulder
94,8
75,2
136,2
98,7
Interimsskulder
20 239,7 236,7
467,1 456,7
675,6
608,1
1 126,3
1 134,8
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
4 743,1
4 595,2
8 361,0
8 113,0
Ställda panter
Inga Inga 1 938,4
1 938,4
Borgensåtagande 21 23,6 26,2
Ansvarsförbindelser17, 22
1 402,7
1 428,4
1 426,3
1 454,6
40
8,7 9,5
1 406,1
1 440,0
1 414,8
1 449,5
Kassaflödesanalys
– direkt metod
(mkr)
Kommunen Koncernen
2014
2013
Inbetalningar från kunder
Utbetalningar till leverantörer och anställda
Inbetalda skatter
Inbetald kommunal fastighetsavgift
In och utbetalda generella statsbidrag och utjämningar
Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter
579,5
– 3 695,1
3 088,9
95,7
92,4
161,4
649,2
– 3 539,3
3 028,0
90,0
56,9
284,8
2014 2013
1 698,9
– 4 367,1
3 088,9
95,7
92,4
608,8
1 646,2
– 4 208,3
3 028,0
90,0
56,9
612,8
Erhållen ränta 2,6
4,9
13,0 14,9
Erhållna utdelningar 42,7 36,3
0,8 0,2
Erlagd ränta
– 0,3
– 0,3
– 66,1
– 68,5
Utbetalt aktieägartillskott
0,0
– 10,0
– – Betald inkomstskatt
– – – 30,3
– 32,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten 206,5
315,7
526,2
527,0
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 23
– 405,7
– 243,7
– 655,9
– 722,6
Sålda materiella anläggningstillgångar 24
58,3
1,3
229,5
1,3
Investering i finansiella anläggningstillgångar 25
0,0
– 20,0
0,0
0,0
Erhållna amorteringar 0,7
40,3
0,7
0,6
Utlåning till intressebolag
– – 9,7
– 78,8
Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar
0,0
0,0
0,0
0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten – 346,8
– 222,1
– 416,1
– 799,5
Investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
– – 0,0
497,6
Amortering av skuld
– 0,2
– 0,1
– 238,6
– 135,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten – 0,2
– 0,1
– 238,6
362,6
Årets kassaflöde – 140,5
93,5
– 128,5
90,1
Likvida medel vid årets början
433,7
340,2
439,1
349,0
Likvida medel vid årets slut
26
293,2 433,7
310,6439,1
41
Not
Den löpande verksamheten
Noter
till resultat– och balansräkning
samt kassaflödesanalys
Not 1
Verksamhetens intäkter och kostnader
(mkr) Kommunen Koncernen
Intäkter
2014
2013
2014
2013
Taxor och avgifter
Barnomsorgsavgifter
78,0
77,3
78,0
77,3
Äldreomsorgsavgifter
40,7
37,9
40,7
37,9
El och värme och VA avgifter
– – 434,5
431,8
Övriga avgifter
27,8
25,6
27,8
25,6
Hyror och arrenden
131,2
116,3
637,9
609,3
Försäljning av tjänster och varor
(inkl. erhållen skolpeng)
198,1
182,0
249,2
228,3
Statsbidrag till maxtaxa i förskolan
32,5
41,7
32,5
41,7
Övriga bidrag
164,4
134,5
164,4
134,5
Övriga intäkter
11,1
24,7
23,7
61,4
Aktiverat arbete för egen räkning
– – 5,5
8,5
Summa
683,8
640,0
1 694,2
1 656,3
Kostnader
Material och varor
82,0
77,8
83,9
79,7
Personalkostnader exkl. pensionskostnader
1 283,6
1 318,0
1 619,5
1 494,5
Pensionsutbetalning och pensionsskuldsökning
112,1
103,9
114,5
103,9
Underhåll av fastigheter och inventarier
143,7
144,6
238,4
237,9
Energi- och vattenkostnader
48,7
45,2
299,2
334,2
Hyreskostnader
181,3
174,2
78,0
78,8
Köp av verksamheter och övriga tjänster
1 784,8
1 556,5
1 540,2
1 482,9
Kostnader för fastighetsförvaltning
42,1
39,5
244,2
245,5
Bidrag och transfereringar
140,6
140,6
140,6
140,6
Övriga kostnader
28,8
21,7
84,9
59,5
Summa
3 847,8
3 622,0
4 443,5
4 257,5
42
Not 2
Leasingavgifter
Nedan redovisas operationella leasingavtal och hyreskontrakt som överstiger 3 år
De redovisade beloppen avser framtida avgifter fördelade på avgifter som förfaller
inom ett år,mellan ett år och fem år samt senare än fem år.
Kommunen har ett avtal som klassas som finansiellt leasing. Avtalet avser kopiatorer
och kostnaden betalas av kommunens IT-tjänst leverantör. Kommunen köper i sin tur
utskriftstjänsten av IT-leverantören. Detta avtal redovisas som en ansvarsförbindelse.
Övriga leasingavtal som kommunen har är operationella.
Kommunen 2015
Operationella leasingavtal
Lokalhyror
2016–2019
22,0
50,4
72,4
2020<
8,2
195,6
203,8
–
105,1
105,1
Koncernen År
2016–2019
2015
Operationella leasingavtal
Lokalhyror
Not 3
Avskrivningar
22,0
24,4
46,4
Kommunen 2014
2013
Byggnader och tekniska anläggningar
85,9
80,7
Maskiner och Inventarier
13,1
14,9
Summa 99,0 95,7
2020<
8,3
91,4
99,7
– 49,1
49,1
Koncernen
2014
2013
226,6
208,1
19,8
21,9 246,3230,0
Byggnader och tekniska anläggningar har skrivits av med
2,0–7,0% beroende på typ av fastighet/anläggning. Maskiner och inventarier har skrivits av med 10–33 %
Not 4
Realisationsresultat Kommunen Koncernen
Reavinster/förluster
2014
2013
2014
2013
Försäljning verksamheter till AB SOLOM
– 4,9
– – Försäljning av fastighet i AB Sollentunahem
– – 154,2
– Exploatering Silverdal
7,6
– 7,6
– Exploateringsmark Vinfatet
8,5
– 8,5
– Exploatering för bostadsändamål
9,8
– 9,8
– Exploatering övriga fastigheter
1,6
0,1
1,6
0,1
Tomträtter 5,1
– 5,1
– 32,6
5,0
186,8
0,1
Nedskrivningar/förgävesprojektering
Nedskrivningar – 1,0
– – 1,0
– Förgävesprojekteringar
– 10,7
– 2,5
– 10,7
– 2,5
– 11,7
– 2,5
– 11,7
– 2,5
20,9
2,5
175,1
– 2,4
43
År
Not 5
Skatteintäkter
Preliminära skatteintäkter
Slutavräkning 2014
Slutavräkning 2013
Slutavräkning 2012
Summa
Not 6
Generella statsbidrag och utjämning
Kommunen 2014
3 057,7
0,5
– 7,3
– 3 050,9
2013
2 980,8
– – 16,3
1,6
2 966,1
Kommunen 2014
2013
Inkomstutjämning
– 187,8
– 272,8
Kostnadsutjämning
220,1
333,8
LSS utjämning
– 35,2
– 34,5
Regleringspost
15,8
30,4
Införandebidrag
79,5
0,0
Summa 92,4 56,9
Not 7
Finansiella intäkter och kostnader
Kommunen Koncernen
2014
3 057,7
0,5
– 7,3
– 3 050,9
2013
2 980,8
– – 16,3
1,6
2 966,1
Koncernen
2014
2013
– 187,8
– 272,8
220,1
333,8
– 35,2
– 34,5
15,8
30,4
79,5
0,0
92,4 56,9
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Finansiella intäkter
Utdelningar
42,7
36,3
0,8
0,2
Resultat från andelar i intresseföretag
– – 0,5
– Ränteintäkter från dotterbolag/intresseföretag
0,2
0,3
9,3
8,7
Intäkter i kapitalförvaltningen (inkl. realisationsvinster)
33,6
40,7
33,7
40,7
Ränta på bank och penningmarknadsplaceringar
1,9
4,2
3,2
5,9
Övriga finansiella intäkter
0,4
0,4
0,4
0,4
78,9 82,0
48,0 55,9
Finansiella kostnader Resultat från andelar i intresseföretag
– – 0,0
– 10,4
Räntekostnader på pensioner
– 1,6
– 16,9
– 1,9
– 16,9
Kostnader i kapitalförvaltningen (inkl. realisationsförluster)
– 8,7
– 23,3
– 8,7
– 23,3
Övriga räntekostnader
– 0,1
– 0,1
– 67,1
– 68,7
Aktieägartillskott
0,0
– 10,0
– – Övriga finansiella kostnader
– 0,2
– 0,2
0,0
– 0,2
– 10,6
– 50,5
– 77,7
– 119,5
Finansnetto
68,3
31,5
– 29,6
– 63,6
44
Koncernen
2014
2013
2014
Markreserv, exploateringsfastigheter, kulturfastigheter mm
Ingående anskaffningsvärde
107,5
107,3
107,5
Nyanskaffningar
61,9
0,3
61,9
Försäljningar
– 0,5
– 0,1
– 0,5
Omföringar
34,6
0,0
34,6
Utgående anskaffningsvärde
203,5
107,5
203,5
Markreserv, exploateringsfastigheter, kulturfastigheter mm
Ingående ackumulerade avskrivningar
– 46,6
– 44,0
– 46,6
Försäljningar
0,0
0,0
0,0
Årets avskrivningar
– 2,7
– 2,6
– 2,7
Utgående ackumulerade avskrivningar
– 49,3
– 46,6
– 49,3
Ingående värde mark
49,5
50,0
49,5
Nyanskaffningar
0,0
0,0
0,0
Försäljningar
0,0
– 0,5
0,0
Omföringar
0,0
0,0
0,0
Utgående värde mark
49,5
49,5
49,5
Utgående bokfört värde
203,7
110,4
203,7
Verksamhetsfastigheter
2 016,8
1 865,4
2 042,6
Nyanskaffningar
43,1
54,1
45,5
Försäljningar
– – 0,0
Omföringar/Utararangeringar
1,4
97,3
1,4
Utgående anskaffningsvärde värde
2 061,3
2 016,8
2 089,5
– 713,0
– 654,0
– 715,2
Omföringar/utrangeringar
0,0
0
0,0
– 61,4
– 59,0
– 62,2
– 774,4
– 713,0
– 777,4
28,4
28,4
33,3
Nyanskaffningar
0,0
0,0
0,0
Omföringar
0,0
0,0
0,0
28,4
28,4
33,3
1 315,3
1 332,2
1 345,4
45
2013
107,3
0,3
– 0,1
0,0
107,5
– 44,0
0,0
– 2,6
– 46,6
50,0
0,0
– 0,5
0,0
49,5
110,4
1 884,0
61,3
0,0
97,3
2 042,6
– 655,2
0,0
– 60,0
– 715,2
33,3
0,0
0,0
33,3
1 360,7
Not 8
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Kommunen Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar, forts.
Kommunen Koncernen
2014
2013
2014
Fastigheter i affärsverksamhet
4 325,8
Nyanskaffningar
109,8
Överfört från pågående nyanläggningar
0,0
Årets försäljningar
– 30,0
4 405,6
Ingående uppskrivningar
18,4
Ingående avskrivningar av uppskrivningar
– 6,1
Årets avskrivning av uppskrivning
– 0,4
Utgående ackumulerade uppskrivningar (netto)
11,9
– 1 178,6
Årets avskrivning
– 103,1
Återförd avskrivning vid försäljning
14,4
– 1 267,3
Ingående nedskrivningar
– 187,5
Årets nedskrivningar
– Utgående ackumulerade nedskrivningar
– 187,5
Utgående värde byggnader
2 962,7
Mark
325,6
Nyanskaffningar
0,0
– 0,8
324,8
Markanläggningar
18,7
Nyanskaffningar
1,8
0,0
20,5
– 3,0
Årets avskrivning
– 0,8
– 3,8
Utgående värde markanläggningar
16,7
3 304,2
46
2013
3 694,9
630,9
0,0
0,0
4 325,8
18,4
– 5,7
– 0,4
12,3
– 1 091,0
– 87,6
0,0
– 1 178,6
– 187,5
– – 187,5
2 972,0
325,6
0,0
0,0
325,6
18,6
0,1
0,0
18,7
– 2,2
– 0,8
– 3,0
15,7
3 313,3
Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar, forts.
Kommunen 2014
2013
Gator, parker och naturreservat mm
Ingående anskaffningsvärde värde
816,5
747,1
Nyanskaffningar
53,7
22,3
Utarangeringar
– 8,4
– 0,2
Omföringar
0,0
47,3
861,8
816,5
– 353,1
– 333,9
Utarngeringar
0,0
0,0
– 18,3
– 19,2
– 371,4
– 353,1
30,4
30,4
30,4
30,4
520,8
493,8
Koncernen
2014
816,5
53,7
– 8,4
0,0
861,8
747,1
22,3
– 0,2
47,3
816,5
– 353,1
0,0
– 18,3
– 371,4
– 333,9
0,0
– 19,2
– 353,1
30,4
30,4
30,4
30,4
520,8
493,8
Tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde
1 244,6
Nyanskaffningar
60,5
Utrangeringar
– 3,6
1 301,5
– 637,6
Utrangeringar
3,2
– 35,5
– 669,9
631,6
Summa mark, byggnader
och tekniska anläggningar
2 039,8
1 936,4
6 005,7
47
2013
1 198,3
46,9
– 0,6
1 244,6
– 600,0
0,3
– 37,9
– 637,6
607,0
5 885,2
Not 9
Maskiner och inventarier
Kommunen 2014
2013
Ingående bokfört värde
276,0
257,6
Nyanskaffningar7,27,1
Försäljningar
0,0
– 0,3
Omföringar/Utararangeringar
3,1
11,6
286,3
276,0
Koncernen
2014
2013
351,0
327,9
11,513,8
– 2,3
– 2,3
2,0
11,6
362,2
351,0
– 213,4
– 198,7
– 267,1
– 247,6
Försäljningar0,00,2
1,5 1,7
Omföringar/Utararangeringar0,90,0
1,8
– 3,1
– 13,1
– 14,9
– 19,6
– 18,1
– 225,6
– 213,4
– 283,4
– 267,1
60,7
62,6
78,8
84,0
Not 10
Pågående nyanläggningarKommunen
Pågående ny/till- och ombyggnad
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Försäljningar
Kostnadsföring
Omföringar till färdiga byggnader och anläggningar
Not 11
Finansiella anläggningstillgångar
20142013
208,7
206,7
189,2
159,8
0,0
0,0
0,0
– 2,9
– 19,8
– 154,9
378,1
208,7
Kommunen Koncernen
2014 2013
386,1
674,0
440,5
561,9
0,0
0,0
– 19,8
– 80,4
– 179,4
– 769,4
627,4
386,1
Koncernen
Nominellt Andel 2014
2013
2014
2013
%
Aktier i dotterbolag värde
AB SOLOM
20
100
30,0
30,0
– – AB Sollentunahem
380
100
781,0
781,0
– – Sollentuna Energi AB 6,4
100
269,0
269,0
– – 1 080,0
1 080,0
Övriga aktier
Söderhalls Renhållningsverk AB
1,8
15
1,2
1,2
1,2
1,2
AB Vårljus
0,3
6
0,0
0,0
0,0
0,0
Stockholmsregionens Försäkring AB
6,1
6
6,1
6,1
6,1
6,1
Mindre poster i bolag och föreningar
0,1
0,1
0,1
0,1
Akallaverket
0,1
25
– – 0,1
0,1
Brista 2 AB
15
– – 0,0
0,0
Brista 2 KB ( insatskapital)
15
– – 12,6
12,1
7,4 7,4
20,119,6
48
Not 11 Finansiella anläggningstillgångar, forts.
2014
2013
Bostadsrätter
16,1
16,1
Långfristiga fordringar Dotterbolag 5,0
5,0
Intressebolag
– – Uppskjuten skattefordran
– – Övriga 10,7
11,5
15,7 16,5
Summa 1 119,1
1 119,9
Not 12
Förråd och exploateringsmark
Kommunen 2014
2013
Övriga förnödenheter
– – – – Not 13
Interimfordringar
Kommunen 2014
2013
Förutbetalda leverantörsfakturor
105,3
80,6
Upplupna intäkter
14,7
12,4
Förutbetalda kostnader
0,0
2,7
120,0 95,7
Not 14
Kapitalplacering
Koncernen
2014
2013
16,1
16,1
– – 249,0
258,8
3,2
1,9
10,7
11,5
262,9272,2
299,0
307,9
Koncernen
2014
2013
1,4
1,4
1,3
1,3
Koncernen
2014
2013
87,3
84,8
96,7
78,3
33,3
8,1
217,3 171,3
Kommunen Koncernen
Marknads
värde
2014
2013
2014
2013
Kapitalförvaltningen
642,9
Svenska räntebärande värdepapper
611,7
582,6
611,7
582,6
Upplupna räntor 8,9
8,0
8,9
8,0
Likvida medel
0,7
5,9
0,7
5,9
621,3 596,5
621,3 596,5
Kommunens kapitalförvaltning sköts enligt avtal i diskretionär förvaltning av två banker. Enligt
kommunens policy får placering ske i svenska räntebärande värdepapper. Tillåtna värdepapper
är värdepapper utgivna av/garanterade av svenska staten, svenska kommuner och landsting ,
Kommuninvest, svenska banker, bostadfinansieringsinstitut samt övriga svenska företag med rating
som motsvarar hög kreditvärdighet. I Kommunes policyn anges högsta limit för varje kategori tex
för övriga svenska företag är högsta tillåtna limit 15% av totala portföljnen och högsta tillåtna limit
per motpart i kategorin är 10 % av den totala portföljen. Kapitalförvaltningen värde i årsredovis
ningen är det lägsta värdet av värdepappersportföljernas marknadsvärde eller anskaffningsvärde.
49
Kommunen
Not 15
Bankkonto
Kommunen har ett gemensamt koncernkonto med sina dotterbolag.
Bolagens andel 101,1 mkr (115,5 mkr) av koncernkontot redovisas
som kortfristig skuld och ingår i posten kortfristiga skulder till dotterbolag.
Not 16
Eget kapital
Kommunen Koncernen
2014
2013
2014
2013
Ingående eget kapital 2014-01-01
3 735,7
3 659,0
4 761,4
4 582,3
Justering eget Kapital Sollentuna Energi AB
/AB Sollentunahem
– 3,5
0,1
Årets resultat
67,3
76,7
345,0
179,0
3 803,0
3 735,7
5 102,9
4 761,4
Av årets resultat avsätts 30 mkr till en pensionsreserv inom eget kapital.
2014-12-31 uppgår reserven till 819 mkr. Pensionsreserven får utnyttjas om
årets pensionsutbetalningar för pensioner intjänande innan 1998 överstiger 35 mkr.
Avsättningens storlek baseras på årets resultat enligt balanskravet (62,2 mkr)
efter värdesäkring av det egna kapitalet med 32 mkr. Fullmäktige har i samband med 2011 års bokslut öronmärkt 10 mkr till
internationell kompetensutveckling för förtroendevalda och tjänstemän.
Under året har 0,6 mkr använts, av de öronmärkta pengarna återstår 8,6 mkr.
Not 17
Pensioner
Kommunen Koncernen
Redovisas inkl. särskild löneskatt 2014
2013
2014
2013
Pensioner redovisade som avsättningar
Förmånsbestämd ålderspension
206,3
198,3
207,0
198,3
Pensioner brandmän (anställningstid i kommunen/ Attunda)
1,0
0,5
25,0
24,8
Garanti och visstidspension 0,0
0,4
0,0
0,4
Pensioner till förtroendevalda (från 65 år)
23,3
18,5
23,3
18,5
Pensioner intjänade innan 2001 hos Sollentuna Energi AB
– – 14,9
16,7
230,6 217,7
270,2258,7
Pensioner redovisade som kort skuld
Individuell pension (utbetalas mars 2015)
53,3
54,5
61,6
57,9
50
Not 17 Pensioner, forts.
Redovisas inkl. särskild löneskatt
Kommunen 2014
2013
Koncernen
2014
2013
Pensioner redovisade som ansvarsförbindelse
Pensioner intjänade innan 1998
1 156,7
1 199,8
1 156,7
1 199,8
Kommunens andel av pensioner för Brandmän
som har varit anställda både i kommunen och i Attunda
7,0
10,1
9,9
13,0
Pensionsåtagande för visstidspension och avgångsersättning
(5 personer)
13,0
9,7
13,0
9,7
1 176,7
1 219,6
1 179,6
1 222,5
Totalt pensionsåtagande
1 460,6
1 491,8
1 511,3
1 539,1
Kapitalförvaltning för att möta
likviditetspåfrestningar för kommande
pensionsutbetalningar. (Not 14)
621,3
596,5
621,3
596,5
839,3
895,3
890,0
942,6
Pensionsskulden i kommunen består huvudsakligen av 3 delar:
Pensioner intjänade innan 1998 som redovisas som ansvarsförbindelse,
kostnaden redovisas när pensionen utbetalas.
Pensioner intjänade efter 1998 redovisas som kostnad när
personalen tjänar in sin pensionsrätt. Pensionen består
huvudsakligen av två delar:
Individuell del som den anställde själv placerar och en förmånsbestämd
ålderspension som redovisas som skuld i kommunen tills den
anställde tar ut sin pension. Aktualiseringsgraden för kommunens
pensionsåtagande uppgår till 95% (94%).
Pensionsskulderna för kommunen, AB SOLOM och Attunda har
beräknats enligt avtalet KAP-KL där SKLs rekomendationer angående
RIPS-räntan ligger till grund för beräkningen
Förtroendevalda som engageras på heltid eller på betydande del
av heltid (40%) har rätt till visstidspension eller avgångsersättning.
Pensionsskulden som avser pensioner som utbetalas efter 65 år
redovisas som skuld, förmåner som kan falla ut innan 65 år
redovisas som ansvarsförbindelse.
Under 2015 har ett nytt pensionsreglemente som OPF-KL antagits
av fullmäktige , de nya reglementen gäller för alla förtroendevalda
med undantag för de som tidigare har pensionrätt enligt gamla
reglementet PBF. Pension enligt OPF-KL tjänas in från oktober 2015.
Pensioner hos dotterbolagen AB Sollentunahem och Sollentuna Energi AB
tryggas genom försäkringar. 51
Återlånande medel
Not 17 Pensioner, forts.
Förändring av pensionskulden mellan 2013 och 2014 Kommunen
Pensioner redovisade som avsättningar
Förmånsbestämd
ålderspension
Pensioner brandmän
(tid i kommunen )
Garanti och viss
tidspension
Ingående avsättning 198,30,5
Pensionsutbetalningar
– 7,2
– 0,1
Nyintjänad pension
10,9 – Ränte och basbeloppändringar
1,4
– Förändring av särskild löneskatt
1,5
0,1
Ändringar av försäkringstekniska grunder
1,4
– Övrigt Flyttning från ansvarsförbindelse
0,0
0,5
Utgående avsättning
206,3
1,0
0,4
– 0,4
– – – – 0,0
Förtroendevalda
pensionrätt efter
65 år
Ingående avsättning
Nyintjänad pension
Förändring av särskild löneskatt
Ränte och basbeloppändringar
Pensioner redovisade som ansvarsförbindelse
18,5
3,5
1,0
0,3
23,3
Pensioner intjänade
innan 1998
Kommunens andel
av pensioner till
Brandmän
Åtagande för
visstidspension &
avgångsersättning
Ingående avsättning
1 199,8
10,1
Pensionsutbetalningar
– 43,8
– Nyintjänad pension
– – Ränte och basbeloppändringar
7,3
– Förändring av särskild löneskatt
– 8,4
– 0,6
Ändringar av försäkringstekniska grunder
– 6,5
– 2,0
Övrigt
8,3
– 0,5
Utgående avsättning
1 156,7
7,0
52
9,7
– 2,5
0,1
0,7
– – 13,0
Kommunen 2014
2013
Marksanering av såld fastighet
0,5
0,5
Not 19
Gatukostnadersättning och
investeringsbidrag
Kommunen 2014
2013
Gatukostnadsersättning Ingående värde
29,5
28,4
Årets inbetalningar
– – Omföringar/utrangeringar
1,6
1,1
Utgående anskaffningsvärdevärde
31,1
29,5
Ingående ackumulerade upplösning
– 2,1
– 1,2
Årets upplösningar
– 0,9
– 0,9
– 3,0
– 2,1
Summa
28,1
27,4
Koncernen
2014
0,5
2013
0,5
Koncernen
2014
29,5
– 1,6
31,1
2013
28,4
– 1,1
29,5
– 2,1
– 0,9
– 3,0
– 1,2
– 0,9
– 2,1
28,1
27,4
Investeringsbidrag
Ingående värde
3,4
3,4
3,4
Årets inbetalningar
– – – Utgående anskaffningsvärdevärde
3,4
3,4
3,4
Ingående ackumulerade upplösning
– 0,2
– 0,1
– 0,2
Omföringar/utrangeringar
Årets upplösningar
– 0,1
– 0,1
– 0,1
– 0,3
– 0,2
– 0,3
Summa 3,1 3,2
3,1
Totalt
31,2
30,6
31,2
3,4
– 3,4
– 0,1
– 0,1
– 0,2
3,2
30,6
Gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag periodiseras linjärt
under samma nyttjandetid som motsvarar anläggningstillgång.
53
Not 18
Övriga avsättningar
Not 20
Interima skulder
Kommunen 2014
2013
Förskottsbetalda statsbidrag
1,6
2,2
Förskottsbetalda hyror
0,0
0,0
Semesterlöner inkl. sociala avgifter 74,8
75,0
Övertid, timlöner mm inkl. sociala avgifter
6,6
8,9
Pensioner inkl. löneskatt
53,3
54,5
Upplupna räntekostnader
– – VA-anläggningsavgifter
0,0
0,0
Energikostnader
2,8
1,2
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
100,6
94,9
239,7 236,7
Koncernen
2014
2013
1,6
2,2
42,2
37,7
96,3
96,4
7,0
15,8
61,5
57,8
4,3
3,5
70,0
66,9
2,8
1,2
181,4
175,1
467,0 456,7
Från och med 2005, då VA-verksamheten flyttats från kommunen till Sollentuna Energi AB,
periodiseras anläggningsavgifterna över den planmässiga avskrivningstiden VA-ledningsnätet på 30 år.
Det år som anläggningen tas i bruk, bokas dock 10 % av anläggningsavgiften som en engångsavgift
för täckande av merkostnader som projektering och projektledning.
Not 21
Borgensåtagande
Kommunen Koncernen
2014
2013
2014
2013
Borgen dotterbolag
Sollentuna Energi AB – pensionsåtagande
14,9
16,7
– – Övriga borgensåtagande Borgens och förlustansvar för egna hem
1,3
1,4
1,3
1,4
Borgen till föreningar
7,4
8,1
7,4
8,1
8,7 9,5
8,7 9,5
Summa borgensåtagande 23,626,2
8,7 9,5
Not 22
Ansvarsförbindelser
Kommunen Koncernen
2014
2013
2014
2013
Pensionsförpliktelser (se Not 17)
1 176,7
1 219,7
1 179,6
1 222,5
Garantiförbindelser
– – 0,5
8,8
Leasingavtal
4,6
8,3
4,6
8,3
Ansvar för skulder i kommunalförbund
221,4
200,4
221,4
200,4
1 402,7
1 428,4
1 406,1
1 440,0
Sollentuna kommun har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti
för sitt helägda dotterbolag Sollentuna kommuns Förvaltnings AB.
54
Kommunen 2014
2013
Enligt Investeringsredovisning Kommunen 352,7
242,4
Varav intäkter för såld mark 44,1
2,6
Varav betald /återbetald handpenning
9,1
– 1,3
Investeringar i dotterbolagen
– – Påverkan på likvida medel
från årets investeringar
405,9
243,7
Not 24
Sålda materiella anläggningstillgångar
Kommunen 2014
2013
Inbetalda exploateringsersättningar
44,1
2,6
Betald /återbetald handpenning
9,1
– 1,3
Sålda fastigheter AB Sollentunahem( direkt och via bolag)
– – Sålda tomträtter
5,1
– 58,3
1,3
Not 25
Investering i finansiella
anläggningstillgångar
Kommunen 2014
2013
Nyemission i SFAB (AB SOLOM)
– 20,0
0,0
20,0
Not 26
Likvida medel
Kommunen Koncernen
2014
2013
352,7
44,1
9,1
250,0
242,4
2,6
– 1,3
430,2
655,9
673,9
Koncernen
2014
2013
44,1
2,6
9,1
– 1,3
171,2
0,0
5,1
0,0
229,5 1,3
Koncernen
2014
– 0,0
2013
– 0
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Kortfristiga placeringar
20,0
34,9
20,0
34,9
Kassa och bank
273,2
398,8
290,6
404,2
293,2
433,7
310,6
439,1
Som likvida medel klassificeras, förutom kassaoch banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels – handlas på en öppen marknad till kända belopp eller
– har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. 55
Not 23
Investering i materiella
anläggningstillgångar
Fem år i sammandrag
Kommunen
20142013201220112010
Allmänt
Invånare 31 december
69 325
68 145
66 859
65 891
64 630
Kommunal utdebitering
18,1018,1018,2018,20 18,20
Personal
Personalkostnader, mkr
1 396
1 422
1 447
1 363
1 277
Antal årsarbetare
2 454
2 594
2 965
2 793
*
* Ny beräkningsmodell (SKL) vilket gör att tidigare år inte är jämförbara
Sjukfrånvaro i relation till total avtalad arbetstid, %
5,1
5,3
5,1
4,8
5,2
Resultat och kapacitet
Externa intäkter, mkr
684
640
653
644
624
Externa kostnader, mkr
– 3 848
– 3 622
– 3 580 – 3 411
– 3 199
Avskrivningar, mkr
– 99
– 96
– 95
– 97
– 85
Årets resultat, mkr
67
77
83
170
92
Årets resultats andel av skattenettot %
2,1
2,5
2,8
6,0
3,5
Nämndernas driftbudgetutfall, mkr
3 230
3 100
3 012
2 845
2 663
Bruttoinvesteringar, mkr
410252131193 200
Nettoinvesteringar, mkr
353
242
82
128
113
Tillgångar, mkr
4 743
4 595
4 384
4 279
4 290
Skulder (inkl. avsättningar), mkr
909
829
695
680
884
Eget kapital, mkr
3 803
3 736
3 659
3 576
3 406
Soliditet, %
80818384 79
Soliditet, % ( inkl. pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse)
55
52
57
56
55
Nettokostnadernas (exkl. reavinster) andel av skattenettot, % (mål 102)
– 101
– 99
– 100
– 99
– 100
Finansnettots andel av skattenettot, % (mål 3)
2
1
2
1
2
Risk och kontroll
Likviditet exkl. kapitalförvaltning, mkr
192
318
323
141
379
Likvida medel i förhållande till externa utgifter, %
5
9
9
6
10
Borgensåtagande, mkr
24262829 20
Pensionsåtagande som ansvarsförbindelse, mkr
1 177
1 220
1 164
1 171
1 066
Balanskravet uppfyllt
JaJaJaJa Ja
56
Kommunkoncernen
2014201320122011 2010
Resultat och kapacitet
Omsättning inkl. skatteintäkter, mkr
4 935
4 777
4 656
4 500
4 358
Balansomslutning, mkr
8 361
8 113
7 557
6774
6403
Kommunconcernens resultat, mkr
345
179
320
264
520
Investeringar, mkr
656723705623 655
Soliditet, %
61596163 62
Risk och kontroll
Likviditet, exkl. kapitalförvaltning, mkr
311
439
334
243
551
Likvida medel i förhållande till externa utgifter, %
7
10
8
6
13
Årets resultat i respektive bolag (efter skatt)
AB SOLOM, mkr
2
– 6
0
0
0
AB Sollentunahem, mkr
226
71
183
137
470
Sollentuna Energi AB (koncernen), mkr
72
61
81
60
60
Kommunalförbundet Attunda, mkr
16
6
– 1
– 3
4
57
Redovisningsprinciper
munen tillgodo och intäkterna kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt. Intäktsredovisningen följer
RKR 18.1 vilket innebär att bidrag redovisas i
takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda och
bidraget bedöms som säkert. Investeringsbidrag
och gatukostnadsersättning tas upp som förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över respektive anläggnings
nyttjandeperiod.
Sollentuna kommun har upprättat årsredovisning
i enlighet med kommunal redovisningslag och
rekommendationer från Rådet om kommunal
redovisningen. I de fall kommunen avviker från
lagar/ rekommendationer beskrivs detta.
Kostnader
Jämförelsestörande poster
För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska beloppet vara väsentligt och posten
ska sakna tydligt samband med den ordinarie
verksamheten och den ska vara av sådant slag att
den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet.
Kommunen har inte några jämförelsestörande
poster 2014.
Lönekostnader
Byte av redovisningsprinciper
Avskrivningar
I detta bokslut har inte något byte av redovisningsprincip skett.
Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde
skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med
linjär avskrivning. Detta innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Tillgångar i form av
mark, konst och pågående arbeten skrivs inte av.
Lönekostnader för timanställda, kostnad för
övertid, fyllnadstid, obekväm arbetstid och jour
avseende december månad bokförs i januari nästkommande år. En uppskattad skuld är uppbokad
vid bokslut 2014.
Periodiseringsprinciper
Kostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där prestationen har utförts.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Byggnader
Gator, parker och naturreservat mm
Maskiner, inventarier och
förbättringsutgift hyrda lokaler Intäkter
Skatteintäkter
Följande kommunalskatteintäkter resultatredovisas för år 2014:
10–50 år
20–33 år
3–25 år
Omprövning av nyttjandeperiod sker om det
finns omständigheter som pekar på att det finns
behov av det.
• De preliminära månatliga skatteintäkterna
• En prognos över slutavräkningen för år 2014
har bokats upp enligt prognos från Sveriges
kommuner och landsting från december 2014
Tillgångar
Anläggningstillgångar
• Slutavräkning för 2013 enligt det slutliga taxeringsutfallet för 2013.
Anläggningstillgångar har upptagits till ett anskaffningsvärde bestående av investeringsutgifter minus investeringsbidrag samt minskat med
årliga avskrivningar. Inköp över 40 000 kronor
aktiveras som anläggningstillgång.
Övriga intäkter och bidrag
Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer kom-
58
Skulder
Avsättningar
En avsättning är en skuld som är oviss vad det
gäller förfallodatum eller belopp. Det ska finnas
en befintlig förpliktelse som en följd av inträffade
händelser och det ska vara troligt att det krävs ett
utflöde av resurser samt att en tillförlitlig uppskattning kan göras av beloppet.
Pensionsskulden
Pensionsskulden är den beräknade framtida
skuld som kommunen har till arbetstagare. Skulden redovisas enligt den så kallade ”blandmodellen”. Den samlade pensionsskulden finns dels
under avsättningar för pensioner och dels som en
ansvarsförbindelse i balansräkningen. Pensioner
intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Pensionsutfästelser enligt visstidsförordnanden eller förtroendevald enligt pensionsreglemente redovisas som ansvarsförbindelser innan
beslut om utbetalning, när beslut om utbetalning
tagits redovisas skulden som avsättning. Förmånsbestämd ålderspension intjänad efter 1998
redovisas som avsättning. Den avgiftsbestämda
ålderspensionen som ska utbetalas nästa år redovisas som en kostnad i resultaträkningen och är
upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Löneskatt ingår i pensionsskulden med 24,26
procent på pensionskostnaderna.
Komponentavskrivning
Sollentuna kommun har påbörjat arbetet med
tillämpning av komponentredovisning. Under
2015 kommer samtliga fastigheter att ses över
och förslag på komponentindelning kommer att
tas fram. Ambitionen är att införa komponentredovisningen fr o m 2016.
Leasingavtal
En tillgång som leasas syns inte i balansräkningen utan redovisas istället som en kostnad i driftsbudgeten. Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation (nr 13.1) ska kommuner
klassificera befintliga leasingavtal. Kommunens
leasingavtal är operativa, vilket innebär enligt
rekommendationen, att leasingavtalet inte ska
redovisas i balansräkningen. Framtida kostnader
för leasing och hyresavtal längre än tre år har redovisats i not. Under 2013 har en finansiell leasing tillkommit och gäller kopieringsmaskiner.
Kommunens IT-driftsleverantör står för kostnaderna och därför redovisas leasingen som en
ansvarsförbindelse.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt direkt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast
transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassaoch banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en
obetydlig risk för värdefluktuationer, dels
• handlas på en öppen marknad till kända belopp eller
• har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.
Sammanställd redovisning
Sollentuna kommuns sammanställda redovisning
har upprättats enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendation från rådet för kommunal redovisning. I koncernbokslutet ingår de bolag
eller kommunalförbund där kommunen innehar
en röstandel över 20 procent. I koncernen ingår,
AB Sollentunahem (100 %), Sollentuna Energi
AB (100 %) inklusive dotterbolag, kommunalförbundet Brandkåren Attunda (21,5 %) samt AB
SOLOM (100 %). Sammanställningen har skett
enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Obeskattade reserver har efter avdrag av
latent skatt förts till koncernens egna kapital.
2014 har AB Sollentunahem och Sollentuna
Energi AB bytt redovisningsprinciper till K3. AB
Sollentunahem har för att möjliggöra en jämförelse mellan 2014 och 2013 korrigerat 2013 års
resultat och balansräkning enligt det nya reglerverket. Det nya regelverket K3 från Bokföringsnämnden ska användas av alla större företag från
och med 2014. En större förändring är att komponentavskrivningen ska användas för anläggningstillgångar.
Sollentuna Energi AB redovisar från och med
2014 överskott och underskott för verksamheterna VA och renhållning som en skuld/fordran.
Verksamheterna bedrivs enligt självkostandsprincipen och ska över tid redovisa ett noll resultat.
59
Anskaffningsvärdet skrivs av månadsvis efter
bedömd ekonomisk livslängd med början månaden efter att tillgången är färdigställd. Avskrivning på tillgångar från exploateringsprojekt påbörjas året efter färdigställande.
Personalredovisning
mun har på medarbetare och vad medarbetarna
kan förvänta sig av kommunen som arbetsgivare.
Policyn utgår från ledarskap och medarbetarskap
och är uppdelad i följande fokusområden:
Kommunen har en personalintensiv verksamhet.
Knappt 50 procent av kommunens kostnader
är personalkostnader. Hur kommunen vårdar
och förädlar humankapitalet är viktigt för
verksamhetens kvalitet och effektivitet. Personalen
kan beskrivas som ”kommunens dolda tillgång”.
Därför är det viktigt att uppmärksamma den ur
olika perspektiv.
• Arbetsmiljö och hälsa
• Delaktighet och samverkan
• Jämställdhet och mångfald
• Utveckling och nytänkande
• Lönepolitik
År
2012
2013
2014
Antal anställda
3 142
2 765
2 582
– Andel kvinnor
77 %
74 %
74 %
– Andel män
23 %
26 %
26 %
Antal tillsvidareanställda
2 646
2 351
2 196
Under hösten 2014 har personalpolicyn implementerats i verksamheterna.
Kommunen hade vid årsskiftet 2 582 anställda med varierande tjänstgöringsgrader (exklusive timanställda). Det är en minskning med 183
personer jämfört med 2013. Antal timanställda
var vid årsskiftet 546 vilket är en minskning med
264 personer jämfört med 2013. Antal årsarbetare är 2454 vilket är en minskning med 140 från
2013. Detta kan förklaras med att övergången
av vård- och omsorgsverksamheten till AB Solom fullföljts. Antal personer som avslutade sin
anställning var 541 varv 205 övergick till AB
SOLOM. Den totala personalomsättningen under 2014 uppgick till 13,6 procent (räknad utan
övergången till AB SOLOM).
Andelen kvinnliga chefer har ökat långsamt
under perioden 2009–2014. I år är andelen
kvinnliga chefer 70 procent vilket är något högre
än 2013, målet är att andel kvinnliga chefer ska
vara samma som andel anställda kvinnor d.v.s.
74 procent.
– Kvinnor
2 073
1 787
1662
Jämställdhet
26 %
16 %
12 %
573
564
534
17 %
13 %
9%
496
414
386
Kommunen mäter sedan 2011 jämställdhet utifrån ett index JÄMIX, som visar hur jämställd
organisationen är, genom nio olika nyckeltal.
Sollentuna nådde i undersökningen ett index
på 123 vilket är något över medelvärdet för de
kommuner som ingår i mätningen. Sedan första
mätningen har index ökat från 119. Efter analys
av resultatet har åtgärder för varje förvaltning utformats.
Personalöversikt
En god personalpolitik är en viktig förutsättning
för att kommunen ska uppfattas som en bra arbetsgivare, inte minst när det gäller att konkurrera
om ny arbetskraft. Kommunens personalpolicy
har reviderats under 2014. Personalpolicyn beskriver värderingar och förhållningssätt som är viktiga
både i relationerna mellan arbetskamrater och till
de människor vi möter i arbetet. Policyn beskriver
också vilka förväntningar som Sollentuna kom-
– Andel kvinnor deltid
– Män
– Andel män deltid
Tidsbegränsade anställningar
Timanställda
1 173
810
546
Antal årsarbetare
2 965
2 594
2 454
67 %
68 %
70 %
Andelen kvinnor i chefsbefattningar
60
Personal- och
kompetensförsörjning
Personalförsörjning
I dialog med fackliga organisationer har en
uppföljning gjorts kring hur samverkansavtalet
fungerar i praktiken. När samverkansavtalet implementerades i kommunen genomfördes omfattande utbildningsinsatser. Dessa har haft en
bestående effekt när det gäller alla medarbetares
förståelse för vad samverkan är. Arbetsplatsträffarna, som är viktiga för medarbetarnas delaktighet fungerar bra på de flesta håll i kommunen.
Ett förbättringsområde som har identifierats är
ett behov av att erbjuda nytillträdda chefer utbildning om avtalet och de stödmallar som finns
framtagna.
Förmågan att attrahera, rekrytera och behålla
medarbetare är en framgångsfaktor för kommunen. En förutsättning är att arbeta strategiskt
med kompetensförsörjning. Ett arbete med att
ta fram en process och verktyg för detta har påbörjats.
Sverige står inför en generationsväxling. Under perioden 2010–2025 kommer 44 procent
eller 645 000 personer lämna offentlig sektor på
grund av åldersskäl.
I Sollentuna kommun kommer 14 procent av
medarbetarna uppnå pensionsålder under nästkommande 5 års period. Utöver pensionsavgångar tillkommer att vi har en personalomsättning
på cirka 10 procent per år.
Rekryteringsläget är fortsatt gynnsamt för de
flesta yrkesområden i kommunen. Bristen på
förskolelärare, mattelärare, NO-lärare, erfarna
socialsekreterare och inom det tekniska yrkesområdet, (civilingenjörer, bygglovshandläggare)
kvarstår.
Utvärdering görs hur nyanställda upplever sin
första anställningstid och varför medarbetare väljer att sluta arbeta i Sollentuna kommun.
Arbetsgivarerbjudandet har tydliggjorts i olika
kanaler. Kommunen har deltagit i ett antal rekryteringsmässor och annonserat lediga tjänster på
många olika och även nya kanaler.
Lönerevision
Introduktion
Löneöversyn 2014 tog sin utgångspunkt i gällande centrala löneavtal. Löneöversynen genomfördes i en samlad process och resulterade i att nya
löner kunde betalas ut i maj. Lön är ett viktigt
styrmedel och målet är att nya löner ska sättas
i dialog mellan chef och medarbetare. Dialogen
underlättar medarbetarens förståelse för sambandet prestation och lön. Dialogmodellen användes på flertalet enheter med undantag för några
skolor. I enlighet med Kommunals löneavtal genomfördes löneöversynen för deras medlemmar
genom förhandling mellan chef och facklig organisation.
Det totala utfallet av löneöversynen blev en
genomsnittlig ökning med 3,16 procent. Enligt
politiskt beslut gjordes särskilda satsningar på lärare som i genomsnitt fick en löneökning på 4
procent.
En bra introduktion av nya medarbetare är avgörande för hur snabbt de kommer in i arbetet men
även för hur bra medarbetaren kommer att trivas
på sin nya arbetsplats.
I april och oktober genomförde personalavdelningen introduktionsdagar för nyanställda.
Under dessa dagar får kommunens nya medarbetare information om hur kommunen styrs och
leds. Dagen avslutas med en guidad rundtur där
deltagarna får ett historiskt perspektiv av kommunen.
Ny som chef är en introduktionsutbildning
för chefer. Under 2014 genomfördes denna i maj
och september/oktober.
Övergång av verksamhet
I Lagen om anställningsskydd regleras hantering
av anställningar i samband med att en verksamhet byter huvudman. Detta benämns verksamhetsövergång och innebär att personalen följer
med till den nya huvudmannen förutsatt att den
anställde inte motsätter sig detta.
Under 2014 har överföringen av vård och
omsorgsverksamheten till AB SOLOM fullföljts.
Under året har 205 medarbetare övergått till AB
SOLOM.
Samverkan
Ledarutveckling
Ett gott ledarskap har stor betydelse för både
arbetsmiljön och för verksamhetens effektivitet.
61
Målet för jämställdhetsplanen är att kvinnor
och män ska ha samma rättigheter när det gäller
arbete, anställnings- och arbetsvillkor och samma
möjligheter till utveckling i arbetet. Dessutom är
målet att ingen som arbetar i kommunen ska
känna sig trakasserad.
önskemål om att gå ner i sysselsättningsgrad till
de medarbetare som kan nyttja denna förmån i
det årliga medarbetarsamtalet.
Beroende på arbetstagarens ålder finns två alternativ. För de som fyllt 63 år innebär förmånen
att arbeta 80 procent, få 80 procent ersättning
och 100 procent tjänstepension. För de som fyllt
65 år innebär förmånen att arbeta 80 procent,
få 90 procent ersättning och 100 procent tjänstepension. Under 2014 var det totalt 43 medarbetare som utnyttjade denna förmån vilket är en
ökning med 2 medarbetare från 2013.
Sollentuna kommun ställer stora krav på sina
chefer vad gäller att kunna planera, organisera
och utveckla sin verksamhet så att målen uppnås.
För att kommunens chefer ska kunna leva upp
till de krav och förväntningar som ställs på dem
erbjuder kommunen terminsvis flertalet utbildningar, både för nya chefer och för erfarna.
Under 2014 genomfördes tre omgångar av
kommunens ledarutvecklingsprogram. Totalt
gick 51 chefer, inklusive kommundirektör och
förvaltningschefer, utbildningen. Programmet
syftar till att stärka ledarskapet och skapa en gemensam plattform för ledare i Sollentuna kommun.
I september anordnades även ett chefskonvent
för kommunens samtliga chefer, där kommunledningskontoret samarbetade kring innehåll och
upplägg. Ett syfte med konventet var att stärka
samarbete och utbyte mellan chefer kring kommungemensamma frågor.
Arbetsmiljö och hälsa
Hälsofrämjande arbete
Kommunens webbaserade hälso- och friskvårdsportal har under 2014 inte resulterat i en ökad
användning av friskvårdsbidraget. Under året har
fokus dels legat på att kommunicera ut information och erbjudanden om Wellnet till medarbetare, och dels på att arbeta för en förenkling av
inloggningsproceduren till portalen.
Ledarskapsakademin
Ledarskapsakademin är ett ledarförberedande
program som kommunen genomför i samarbete
med sju andra kommuner.
Utbildningen förbereder deltagarna för ledaruppdrag och är ett sätt för kommunen att
ta till vara kompetenta och utvecklingsinriktade
medarbetare. Under 2014 avslutades den sjunde
omgången av Ledarskapsakademin. Totalt gick
13 deltagare programmet. Av dessa har fyra personer under året fått chefs- eller ledaruppdrag.
Rekryteringen till den åttonde omgången av akademin slutfördes under hösten 2014.
Arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket har en pågående nationell tillsynsinsats där man ska inspektera 30 procent av
landets skolor. Arbetsmiljöverket genomförde
under året inspektioner av huvudman och sex
kommunala skolor i Sollentuna. Arbetsmiljöverket konstaterade att Sollentuna kommun har ett
fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med
medverkan av skyddsombud/arbetstagare. Man
konstaterade vissa brister som ledde till krav angående den fysiska arbetsmiljön i några skolor.
En tvådagars arbetsmiljöutbildning för chefer
genomfördes och då kommunen fått många nya
skyddsombud genomfördes en liknande utbildning vid två tillfällen för dessa.
BUK och Rösjöskolan har beslutat att använda KIA – Kommunernas informationssystem om
arbetsmiljö för att även rapportera skador och
tillbud som rör elever.
Medarbetarakademin
I maj 2014 avslutades den tionde omgången av
Medarbetarakademin med 20 medarbetare från
Sollentuna. Målet med utbildningen är personlig utveckling, kommunkunskap och nätverkande. Under träffarna får deltagarna bland annat
kunskap i grupprocesser och presentationsteknik. Utbildningen sker i samarbete med Ekerö
och Järfälla kommun vilket gör att deltagarna
får möjlighet att skapa nätverk även utanför den
egna kommunen.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron i Sollentuna kommun har minskat från 2013. Den totala sjukfrånvaron för året
blev 5,1 procent. Minskningen har skett inom
barnoch utbildningskontoret, miljö- och byggnadskontoret, socialkontoret och vård- och omsorgskontoret. I övriga förvaltningar har sjukfrånvaron ökat marginellt jämfört med 2013.
Att få äldre att arbeta kvar längre
Kommunstyrelsen beslutade under 2008 att
införa åtgärder som kan underlätta för äldre att
arbeta kvar längre i kommunens verksamhet.
Syftet är att senarelägga utträdet ur arbetsmarknaden. Som ny rutin ingår frågan om det finns
62
Uppföljningen av sjukfrånvaron sker
genom följande mått i procent
2012
2013
2014
5,1
5,3
5,1
Summa tid med långtidssjukfrånvaro
(> 60 dagar)
Total sjukfrånvarotid
32,3
36,0
30,9
Summa sjukfrånvarotid för kvinnor
Sammanlagd ordinarie arbetstid för
kvinnor
5,5
5,5
5,4
Summa sjukfrånvarotid för män
Sammanlagd ordinarie arbetstid för män
3,9
4,6
4,3
Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen
29 år eller yngre
4,3
4,4
4,8
30-49 år
Sammanlagd ordinarie arbetstid i ålders
gruppen 30-49 år
4,9
4,9
4,2
50 år eller äldre
gruppen 50 år eller äldre
5,6
6,0
6,3
Total sjukfrånvarotid
Sammanlagd ordinarie arbetstid
gruppen 29 år eller yngre
Den längre sjukfrånvaron (>=60 dagar) minskar
i nästan samtliga förvaltningar, med undantag av
Kommunledningskontoret och utbildningsoch
arbetsmarknadskontoret som ökat. Ökningen
sker främst i åldersgruppen >=50 år bland båda
könen. Den dominerande sjukfrånvaroorsaken
är psykisk ohälsa.
Fortsatta utbildningssatsningar kring psykisk
ohälsa, planeras under våren 2015 för kommunens chefer.
Under 2014 har Sollentuna kommun fortsatt
samarbetet med Försäkringskassan kring rehabiliterande insatser. Avstämningsmöten genomförs
regelbundet, vilket bidragit till att personer återgått i arbete eller att de slussats vidare till andra
åtgärder.
Sollentuna kommun har fortsatt att arbeta
med hälsofrämjande insatser med intentionen
att minska sjukfrånvaron ytterligare. Friskvårdsbidraget har höjts med 300 kronor till 1 300 kronor/år from 2014.
Enligt det lagstadgade sättet att beräkna sjukfrånvaron kan en jämförelse utläsas i tabellen till
höger.
63
Kvalitet
nöjda medborgare i jämförelse med länet, riket,
Nacka kommun och Järfälla kommun. Sollentuna får mycket bra värden vad gäller tillgänglighet
via e-post samt bemötande i telefon. Dessutom
har tillgängligheten via telefon förbättrats betydligt jämfört med föregående år. Sollentuna kommun har mycket bra öppettider för simhall och
återvinningsstation. Eleverna i Sollentuna presterar mycket bra i skolan även om Nackas värden
är något bättre. Medborgarna i Sollentuna är nöjdare än medborgarna i Järfälla och Nacka när det
kommer till kommunens utbud av bostäder samt
när det gäller kommunens idrottsanläggningar.
I Nacka är antalet nystartade företag per invånare högre och arbetslösheten lägre jämfört med
Sollentuna. I båda dessa perspektiv står sig dock
Sollentuna bra i jämförelse med länet och riket.
I detta avsnitt har 26 indikatorer valts ut för att
ge en översiktlig bild av Sollentuna kommun ur
ett kvalitetsperspektiv. Indikatorerna beskriver hur
det är att bo, leva och verka i Sollentuna kommun
samt hur nöjda medborgare och brukare är med
sin kommuns utbud och service.
I redovisningen jämförs Sollentuna kommun
med Stockholms län och riket. Dessutom jämförs Sollentuna med Järfälla kommun och Nacka
kommun. Nacka är den kommun som liknar
Sollentuna allra mest när det kommer till bland
annat befolkningsegenskaper, storlek och geografi. Järfälla är den kommun i Stockholmsområdet
som är näst mest lik Sollentuna. Sollentuna kommun får bättre värden än Nacka och Järfälla på
10 av 26 indikatorer. Nacka kommun har bäst
resultat på 14 av indikatorerna. På 2 indikatorer
har Sollentuna och Nacka lika bra resultat. Om
jämförelser görs mellan Sollentuna kommun och
Järfälla så presterar Sollentuna bättre i 24 av 26
indikatorer än Järfälla. Görs samma jämförelse
mellan enbart Sollentuna kommun och Nacka så
presterar Sollentuna bättre än Nacka i 10 av 26
indikatorer. Jämfört med länet presterar Sollentuna bättre i 22 av 26 indikatorer och jämfört
med riket presterar Sollentuna bättre i 20 av 26
indikatorer.
Jämfört med föregående år har Sollentuna
kommun ett förbättrat resultat på 17 av de 26
indikatorerna. 6 av indikatorerna visar ett försämrat resultat medan värdena på 3 indikatorer
är oförändrade.
Utvecklingsområden
Sollentuna har ett högre antal barn per årsarbetande förskollärare jämfört med Nacka och
Järfälla. Värdet har dessutom försämrats jämfört med föregående år. Inom äldreomsorgen
är brukarna mindre nöjda i Sollentuna jämfört
med Nacka kommun, både vad gäller brukare i
särskilt boende och brukare med hemtjänst. Andelen barn som deltar i musik- eller kulturskola
i Sollentuna är betydligt lägre än i Nacka, men
högre än i Järfälla.
Sollentuna i jämförelse med riket
I jämförelse med riket så presterar Sollentuna
bättre än snittet på de flesta indikatorerna. Exempelvis har eleverna bättre skolresultat och i medborgarundersökningarna svarar oftast en större
andel att de är nöjda med bland annat kommunens service och utbud. I några hänseenden
är dock genomsnittet för riket bättre än nivån i
Sollentuna. I riket är exempelvis antalet barn per
årsarbetande förskollärare färre, andelen barn i
kulturskolan fler och brukarna i äldreomsorgen
nöjdare jämfört med Sollentuna kommun.
Styrkor
När det kommer till kommunens information
och förtroendet för politiker och högre tjänstemän har Sollentuna en betydligt större andel
64
Sollentuna
Järfälla Nacka Länet
Riket
Tillgänglighet och förtroende
Medborgarnas nöjdhet med kommunens information, år 2014
65
(+)
57
61
58
54
Medborgarnas förtroende för politiker och högre tjänstemän, år 2014
64
(+)
47
55
50
46
Medborgarnas nöjdhet med bemötande och tillgänglighet, år 2014
61
(+)
57
63
57
57
Tillgänglighet e-post, %, år 2014
96
(+)
93
81
82
83
Tillgänglighet telefon, %, år 2014
56
(+)
48
36
47
49
Bemötande telefon, % år 2014
94
(+)
92
93
89
86
Antal timmar per vecka som kommunens huvudbibliotek har öppet
utöver tiden 08-17 på vardagar, år 2014
19
18
21
18
13
Antal timmar per vecka som kommunens simhall har öppet utöver
tiden 08-17 på vardagar, år 2014
43
26
27
37
26
Antal timmar per vecka som kommunens återvinningsstation har
öppet utöver tiden 08-17 på vardagar, år 2014
36
19
20
22
12
Barn och unga
Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och
högskola, %, år 2014 1)
80,6
(–)
73,7
84,1
74,2
64,5
Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, %, år 2014
88,2
(–)
76,4
88,4
79,5
77,4
241,2
(+)
218,4
242,0
226,0
214,8
15,1
(–)
14,5
14,3
14,5
10,1
17
(–)
14
40
24
25
Antal nya företag per 1000 inv., år 2014
7,6
(–)
6,1
7,9
7,4
4,7
Arbetslöshet, %, år 2014
4,0
(+)
7,0
3,8
4,7
6,8
Färdigställda lägenheter per 1000 inv., år 2011-2013
5,8
(+)
2,5
1,4
3,8
2,6
Medborgarnas bedömning av tryggheten i kommunen, år 2014
61
(+)
50
68
64
61
Medborgarnas nöjdhet med gator och vägars underhåll och säkerhet
m.m., år 2014
64
(+)
59
64
58
54
Medborgarnas nöjdhet med gång- och cykelvägars underhåll och
säkerhet m.m., år 2014
59
(+)
57
59
56
54
Medborgarnas nöjdhet med renhållning av allmänna platser, sophämt
ning m.m., år 2014
66
(+)
62
68
65
66
Medborgarnas nöjdhet med kulturutbudet, år 2014
64
(+)
58
66
60
62
Medborgarnas nöjdhet med idrottsanläggningarna, år 2014
67
(+)
56
62
60
60
Medborgarnas nöjdhet med bostadsutbudet, år 2014
63
(+)
55
62
56
56
Brukare som är nöjda med sitt särskilda boende, %, år 2014
83
(+)
78
86
81
84
Brukare som är nöjda med sin hemtjänst, %, år 2014
86
(–)
86
91
88
91
Meritvärde i åk. 9, genomsnitt, år 2014
Barn per årsarbetande förskollärare, år 2013
Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare
7-15 år, %, år 2013
Äldre
Se kommentar under tabell sid 67.
1) Nya regler (GY11) medför en minskad andel behöriga elever fr.o.-m. 2014.
65
En mer utförlig genomgång finns i rapporten
”Sollentuna kommuns kvalitetsredovisning”.
Att bo, verka och leva
Barnbokslut
miskt utsatta familjer, det vill säga den andel av
barnen som lever i de hushåll som har de lägsta
inkomsterna i samhället, är det bara Nacka kommun som har en lägre andel i den jämförelse som
genomförts. I Sollentuna kommun var år 2013
3,5 av 1000 personer i ålder 0–20 år placerad på
institution eller i familjehem. Det är färre än i
Järfälla och Nacka samt länet och riket.
I Sollentuna kommun är förekomsten av
misshandel mot barn i olika åldersgrupper mindre än i riket och Stockholms län som helhet i
alla åldersgrupper utom en. I kategorin 0–6 år
är förekomsten lika stor som i landet som helhet. Det är endast i kategorin 7–14 år som Nacka
kommun har lägre siffror. Antalet barn (15–17
år) lagförda för brott är också lågt, där har Sollentuna ett lägre antal per 1000 invånare än både
Nacka och Järfälla samt länet och riket som helhet. Sollentuna kommun har en lägre andel elever än Nacka kommun men en högre andel än
Järfälla kommun som anser att lärarna på deras
skola tar hänsyn till deras åsikter. I årskurs åtta
är andelen lägre än länet och riket, men i årskurs
fem bara än riket. En negativ utveckling har skett
över tid i årskurs åtta men en positiv utveckling
har skett i årskurs fem. Undersökningen har bara
genomförts tre gånger vilket gör resultatjämförelser över tid osäkra.
I detta avsnitt ges en nulägesbeskrivning av
Sollentuna kommun ur ett barnperspektiv.
Begreppet barnperspektiv innefattar både
barnets eget perspektiv och att olika former av
beslutsfattare sätter barnen i fokus.
Inledningsvis redovisas ett antal indikatorer som
beskriver livssituationen för barn i Sollentuna
kommun. Jämförelser görs, precis som i avsnittet Kvalitet, med Järfälla, Nacka, länet och riket
(Nacka och Järfälla eftersom dessa kommuner
liknar Sollentuna kommun med avseende på
bland annat socioekonomi, storlek och befolkningsstruktur). Därefter ges en kortfattad beskrivning med exempel på hur Sollentuna kommun arbetar med att tillgodose barnperspektivet.
Sollentuna kommun
ur ett barns perspektiv
En fjärdedel av de som bor i Sollentuna kommun är 18 år eller yngre. De kunskapsresultat
som uppnås inom grundskolan står sig mycket
bra i jämförelse med andra kommuner. Andelen
som uppnått kunskapskraven är högre än Järfälla
och likvärdig med Nacka. När det gäller elevernas meritvärde ligger Sollentuna mycket bra till,
även om Nacka har ett något högre värde. Elever
i Sollentuna når grundläggande behörighet till
universitet och högskola i högre utsträckning än
i länet och riket men lägre omfattning än Nacka.
I förskolan finns ett större antal barn per årsarbetande förskollärare jämfört med Nacka och
Järfälla kommun samt länet och riket.
I Sollentuna kommun lever en lägre andel
barn än i Järfälla kommun, länet och riket som
helhet i familjer som under en längre tid mottagit ekonomiskt bistånd (andelen är däremot
högre än i Nacka). När det gäller barn i ekono-
Sollentunas arbete i förhållande
till barns rättigheter
Mycket av arbetet inom kommunens verksamheter görs utifrån barns och ungas behov. Kommunen arbetar löpande med en rad etablerade
metoder för att undvika diskriminering och
stärka barnens röst, t ex antimobbningsmetoden Olweusprogrammet och Skolfam, en skolsatsning inom familjehemsvården. Även organisatoriskt återspeglas barnperspektivet på olika
sätt, t ex barnsamordnare på socialkontoret och
barnråd på många förskolor. Nedan finns en
sammanfattning av några viktiga insatser som
Sollentuna kommun genomförde 2014 för att
66
Järfälla
Nacka
Länet
Riket
Barn per årsarbetande förskollärare (2013)
15,1
(–)
14,5
14,3
14,5
10,1
Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen,
%, (2014)
88,2
(–)
76,4
88,4
79,5
77,4
241,2
(+)
218,4
242,0
226,0
214,8
Gymnasieelever med grundläggande behörighet till uni
versitet och högskola, %, (2014) 1)
80,6
(–)
73,7
84,1
74,2
64,5
Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd
(2013)
1,0
(+)
1,7
0,9
1,7
2,7
16,0
10,0
18,0
19,0
Meritvärde i åk. 9, genomsnitt, (2014)
Barn i ekonomiskt utsatta familjer, andel, (2012)
11,0
Verkställda vräkningar som berör barn, antal/1000 inv.
(2013)
0,0
(+)
0,0
0,0
0,0
0,0
Invånare 0-20 år placerade i institution eller familjehem,
antal/1000 inv. (2013)
3,5
(+)
6,8
4,3
7,4
13,5
Årskurs 5: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas
åsikter (2014) 2)
82,0
(+)
81,0
84,0
81,0
86,0
Årskurs 8: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas
åsikter (2014) 3)
62,0
(–)
59,0
72,0
64,0
71,0
Misshandel mot barn 0-6 år, per 1000 av medelfolkmäng
den (2013)
0,3
(–)
0,3
0,3
0,4
0,3
Misshandel mot barn 7-14 år, per 1000 av medelfolkmängden (2013)
0,7
(+)
1,2
0,6
1,1
0,9
Misshandel mot barn 15-17 år, per 1000 av medelfolk
mängden (2013)
0,4
(+)
0,8
0,4
0,6
0,6
17,0
(+)
28,0
24,0
29,0
25,0
Barn lagförda för brott, antal per 1000 inv. (2013)
Anm. Presterar Sollentuna bättre än riket får Sollentunas indika
torvärde en grön färg. Presterar Sollentuna även bättre jämfört
med Nacka och Järfälla får kommunen en mörkare grön färg.
Samma princip gäller även den rödare färgskalan när Sollentuna
presterar sämre än riket. Gul färg används vid ett likvärdigt värde.
För trend visar pilen utvecklingens riktning ( ökar, minskar)
medan grön pil (+) anger att utvecklingen ses som positiv och
röd pil (–) anger att utvecklingen ses som negativ.
1) Nya regler (GY11) medför en minskad andel behöriga
elever fr.o.-m. 2014.
2) Ovägt medel för länet. Alla kommuner har inte deltagit i
undersökningen.
3) Ovägt medel för länet. Alla kommuner har inte deltagit i
undersökningen.
ytterligare stärka barnperspektivet inom kommunens verksamhetsområden.
• Centrum för integration och flerspråkighet
(CIFS) inrättades i kommunen. Syftet är
bland annat att underlätta för nyanlända barn
att komma in i vanliga skolklasser.
• Kommunen har deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings projekt PSYNK (Psykisk
hälsa barn och unga) som syftar till att samordna samhällets arbete inom tidiga insatser
till barn och unga som har eller riskerar utveckla psykisk ohälsa.
• SAGAteam (tvärprofessionella samverkansteam för barn som har eller riskerar att utveckla
psykisk ohälsa) har funnits i Rotebro och utökades 2014 till Edsberg och Vaxmora.
• Säkra skolvägar. Utifrån en kartläggning av
samtliga grundskolors trafikmiljö har en prioriteringsordning för arbetet med de cirka 30
skolorna tagits fram 2014 så att samtliga ska
kunna genomföra arbetet med säkra skolvägar
till år 2021.
• Elever från Rudbecksskolan har på kommunens uppdrag producerat en film mot bruket
av cannabis.
67
Sollentuna
• Ett tillsynsprojekt på förskolor inom kommunen kring barns utemiljö med särskild inriktning på solskydd har genomförts. Under 2014
och 2015 har eller ska förskolorna åtgärda
detta.
derna ska genomföras under åren 2015–2017.
• Barnkonsekvensanalyser har genomförts i förskolor.
• Arena Satelliten har genomfört en enkät
bland brukarna om delaktighet, bemötande,
trygghet, genus, informellt lärande med mera
inom ramen för det nationella nätverket för
fritidsgårdar – KEKS (Kvalitet och kompetens
i samverkan).
• Barns perspektiv har varit en viktig utgångspunkt 2014 i kommunledningskontorets
arbete med att ta fram en så kallad sociotopkarta, komplettering till översiktsplanen med
kartläggning av den bebyggda miljöns grön
struktur.
• Ungdomsrådet Unga Röster i Soc, inrättades
2014, för barn och unga (från 12 år) som är
familjehemsplacerade.
• Skolor och förskolor har värderat och bedömt
grönområden invid sina respektive enheter.
Under 2014 har trafikoch fastighetskontoret tagit fram en handlingsplan för att anpassa
grönområdena vid skolor och förskolor. Åtgär-
En mer utförlig genomgång av Sollentuna kommuns verksamhet ur ett barnperspektiv finns i
rapporten ”Barnbokslut Sollentuna kommun”.
68
Miljöbokslut
Kunskapsspridning till invånare
Sollentuna kommun har tagit fram en solkarta för att visa hur mycket solen strålar på alla
fastigheters tak i kommunen. Solkartan kan användas som underlag för installation av solceller. Genom att klicka på en byggnad i solkartan
får man fram solinstrålningen i kilowattimmar
(kWh) uppdelat i tre olika klasser som visar hur
stor solinstrålningen är på olika delar av takets
yta.
Earth Hour
Sollentuna kommun har under flera års tid uppmärksammat och deltagit i Earth Hour med olika insatser och aktiviteter kopplat till miljö- och
klimatfrämjande åtgärder.
Trafikantveckan
Under 2014 deltog kommunen i det nationella
projektet Trafikantveckan för första gången. Trafikantveckan är en upplysningskampanj för miljövänliga transporter som går ut på att motivera
medborgarna att cykla, gå och använda kollektivtrafik i så stor utsträckning som möjligt. Syftet är att ge medborgarna möjlighet att upptäcka
alternativa färdmedel till bilen. Kampanjen ska
också uppmuntra att man i de deltagande europeiska städerna underlättar för invånarna att
använda alternativa och klimatsmarta färdmedel. I Sollentuna kommun sattes permanenta
cykelpumpar upp på alla kommunens fem pendeltågsstationer som en av aktiviteterna under
Trafikantveckan.
Avfall
Avfallsplan
Sollentuna Energi AB (SEAB) har tidigare tillsammans med SÖRAB-kommunerna (SÖRAB
är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms
län) arbetat fram en gemensam avfallsplan som
kommunfullmäktige i Sollentuna antog 2008.
Miljö och klimat var 2014 ett av Sollentunas
övergripande, politiska fokusområden (för
2015 är området omformulerat till Miljö och
samhällsutveckling). Sollentuna kommun antog
2010 en klimatstrategi för att säkerställa arbetet
med dessa frågor och 2014 antogs en miljöpolicy.
Årets miljöbokslut fokuserar på att sammanfatta
de åtgärder som Sollentuna kommun genomfört
enligt klimatstrategins åtgärdsprogram.
Nya delmål kopplade till avfallsplanen har arbetats fram och dessa godkändes av Sollentuna
kommunstyrelse i maj 2013. I samband med
detta konstaterades att några ytterligare handlingsplaner gällande avfall inte ska tas fram inom
ramen för klimatstrategin.
Fastighetsnära insamling
SEAB har under 2014 undersökt klimatpåverkan från olika alternativ av fastighetsnära insamling.
Trafik
Trafikstrategi
Trafikstrategin beräknas antas under första halvåret 2015 (den är på remiss till de kommunala
nämnderna, samt handikapprådet och pensionärsrådet). Cykelplanen antogs av kommunfullmäktige i december 2014. Vid samma fullmäktige gavs trafikoch fastighetsnämnden i uppdrag
att i samarbete med miljö- och byggnadsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utarbeta en parkeringsplan. Miljöutskottet har gett kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en plan
för laddstolpar för elbilar.
69
Solkarta
Energi
Klimatpåverkan från transporter
2014 antog kommunfullmäktige regler för miljö- och trafiksäkerhetskrav avseende fordon i
kommunens verksamheter. Reglerna säger att i
första hand ska kommunens fordon vara el-fordon eller laddhybrid och i andra hand vara elhybrid eller biogasfordon.
Klimatpåverkan från
kommunens fastigheter
Tabell 3
Utsläpp av ton CO2e från kommunens fastigheter
Klimatpåverkan
Tabell 1
Utsläpp av ton CO2e från kommunens transporter
Kommunens
fastigheter
2011 2012 2013 2014 Trend
2011 2012 2013 2014 Trend
saknas
499
466 1853
Kommunen har kört på mindre bensin och diesel och mer biogas och naturgas än föregående år
vilket gör att klimatpåverkan har minskat.
Klimatpåverkan från fjärrvärme har ökat 2014
till följd av att SEABs fjärrvärmenät knutits ihop
med Fortums och att en del av fjärrvärmen idag
kommer från avfallsförbränning. Detta gör att
utsläppen CO2e per producerad kWh fjärrvärme
blir högre. Fortum klimatkompenserar för hela
Sollentuna kommuns klimatpåverkan från fjärrvärmen.
Klimatpåverkan från resor
Vindkraftverk
2013 antogs regler för arbetstagares och förtroendevaldas resor. I samband med detta gavs kommunledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar för att tillhandahålla tjänstecyklar.
Detta har resulterat i att cyklar, inklusive elcykel
handlats upp.
Som ett led i kommunens arbete med klimatåtgärder finns möjlighet att boka videokonferenser. Förhoppningen är att videokonferenser kan ersätta vissa resor i tjänsten och på så
sätt bidra till att minska kommunens miljöpåverkan.
I tabell 2 redovisas utsläppen av koldioxidekvivalenter från kommunens resor med flyg och tåg.
Klimatpåverkan från resor med flyg har mer än
fördubblats från 2011 till 2014. Kommunen har
avtal med resebyrå om att de klimatkompenserar
för flygresor.
Sollentuna kommun har tillsammans med Sollentuna Energi AB och AB Sollentunahem byggt
tre vindkraftverk. Tanken är att den egenproducerade elen från vindkraftverken ska täcka kommunens eget behov.
Kommunens
klimatpåverkan
från transporter
236
237
203
108
Upphandling/inköp
Regler för miljökrav i upphandling
Kommunstyrelsen antog regler för miljökrav vid
upphandling och inköp i Sollentuna kommun
2013, vilka reviderades 2014 för att anpassas till
ändrad gräns för direktupphandling i LOU.
Klimatrapport och
ekologiskt fotavtryck
Sollentuna kommun har som första kommun i
Sverige låtit göra en fördjupad klimatanalys av
alla sina inköp. Det visar sig att det främst är verksamheternas inköp av mat som inverkar på klimatet. Under 2014 togs även Ekologiskt Fotavtryck
för Sollentuna kommun fram. I den rapporten
sätts siffror på vad kommunens inköp egentligen
kostar genom vilken påverkan de har på miljön,
påverkan som kommunen inte betalar för.
Tabell 2
Utsläpp av ton CO2e från resor med flyg och tåg
Resor
Flyg
Tåg
2011
2012
2013
24
37
43
2014 Trend
58
0,0010 0,0010 0,0008 0,0008
Styrning
Miljöpolicy och miljöprogram
Kommunfullmäktige antog under 2014 en ny
miljöpolicy. Syftet med policyn är att skapa ett
70
Miljöorganisation
I oktober 2013 började kommunens miljöutskott sitt arbete och i mars 2014 tillsattes en
miljö- och klimatstrateg. Under hösten 2014 tillkom kommunikationsstöd på 30 %.
systematiskt sätt för kommunen att jobba med
sitt miljöarbete. Miljöhänsyn ska vara en självklar del i kommunens och de kommunala bolagens arbete. Sollentunas miljöarbete utgår från
miljöpolicyn och de styrdokument och planer
som behandlar miljö- och klimatfrågan. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för
miljöarbetet och för att miljöpolicyn följs.
71
Sollentuna kommuns bolag
avlopp, anlägga och underhålla ledningssystem samt tillhandahålla bredbandstjänster. De
ska även ombesörja renhållningsverksamhet
och transporttjänster åt kommunen.
Kommunkoncernen omfattar kommunen och de
övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett
betydande inflytande. Med betydande inflytande
avses de fall där kommunens röstandel i bolaget
överstiger 20 procent.
Kommunalförbundet Brandkåren Attunda
där Sollentunas ”andel” enligt förbundsordningen är 21,5 procent. Kommunalförbundet
svarar för räddningstjänsten i de sex medlemskommunerna (Järfälla, Knivsta, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby).
• AB Sollentunahem vars verksamhet är att
upplåta bostadslägenheter med hyresrätt i Sollentuna kommun samt upplåta lokaler som
kompletterar bostadsområdena och lokaler till
kommunens verksamheter.
• Sollentuna kommuns bolag, AB SOLOM
(f d Sollentuna kommuns förvaltnings AB)
övertog del av Sollentuna kommuns egen regi
verksamhet inom vård och omsorg per 1 september 2013. Drygt 50 procent av produktionsenheten Soloms verksamhet har övergått
till bolaget. Från november 2014 fick AB SOLOM ett bemaningsuppdrag för kommunens
LSS-verksamheter.
• Sollentuna Energi AB ska tillsammans med
dotterbolaget Sollentuna Energi Handel AB,
inköpa, producera och distribuera energi, bedriva elhandel, bedriva fjärrväme verksamhet,
bedriva verksamhet för vattenförsörjning och
Utöver de bolag som sammanförts i koncernredovisningen har kommunen ägarengagemang
i Söderhalls Renhållningsverk AB, Kommentus
Gruppen AB, AB Vårljus samt Stockholmsregionens försäkrings AB.
I koncernredovisningen ingår förutom Sollentuna kommun följande:
Sollentuna kommun
AB Sollentunahem
Sollentuna Energi AB
AB SOLOM
100 %
100 %
100 %
Sollentuna Energi
Handel AB
100 %
72
Kommunalförbundet
Brandkåren Attunda
21,5 %
Sollentuna Kommun äger bolagen, AB Sollentunahem, Sollentuna Energi AB och AB SOLOM
till 100 procent.
AB Sollentunahem vars verksamhet är att upplåta bostadslägenheter med hyresrätt i Sollentuna
kommun samt upplåta lokaler som kompletterar
bostadsområdena och lokaler till kommunens
verksamheter.
Sollentuna Energi AB bedriver, tillsammans
med dotterbolaget Sollentuna Energi Handel
AB, verksamhet inom sju affärsområden; elnät,
fjärrvärme och fjärrkyla, stadsnät, elhandel, VA,
transportcentral och renhållning.
AB SOLOM ska bedriva äldreomsorg och
tillhandahålla stöd och service till personer med
funktionsnedsättning och därtill kompletterande verksamhet. Från september 2013 övertog
AB SOLOM drygt hälften av kommunens omsorgsverksamhet, främst inom äldreomsorg och
hemtjänst. Från och med november 2014 ansvarar AB SOLOM för bemanning av personal till
kommunens kvarvarande omsorgsverksamhet
bl.a. LSS boende.
Framtidsutsikter
AB Sollentunahem och Sollentuna Energi AB
ska drivas så att bolagens resultat tillåter såväl
konsolidering av bolagen som utdelning till ägaren. Inom ramen för vad tillämplig lagstiftning
tillåter ska bolagens inriktning vara att lämna
utdelning till ägaren i enlighet med fullmäktiges
beslut.
AB SOLOM ska bedriva sin verksamhet med
minst den lönsamhet som krävs för att klara investeringar och reinvesteringar. Det huvudsakliga syftet med verksamheten är inte vinstmaximering utan satsning på utveckling av bolaget ska
prioriteras.
AB Sollentunahem bedöms i dagsläget vara
ett stabilt företag med övervärden i fastighetsportföljen.
I dagsläget bedöms Sollentuna Energi AB
kunna drivas så att bolagens resultat tillåter såväl
konsolidering av bolagen som en utdelning till
ägaren.
före skatt och bokslutsdispositioner på 264 miljoner kronor. I resultatet ingår reavinster på 154
miljoner kronor, vilket innebär att resultat exkl.
reavinster uppgår 110 miljoner kronor. Motsvarande resultat 2013 uppgår till 97 miljoner kronor.
AB Sollentunahems årsredovisning har upprättats enligt nya redovisningsregler (K3), en
stor förändring är övergången till komponentavskrivning. 2013 års siffror har räknats om enligt
de nya reglerna. 2013 års resultat har ökat med
41 miljoner kronor. Bokfört värde på bolagets
fastigheter har ökat med 49 miljoner kronor.
Omsättningen har ökat med 29 miljoner kronor jämfört med 2013, till följd av nyproduktion, stambyten och hyreshöjningar.
Driftnettot är 28 miljoner kronor bättre än
föregående år, till följd av omsättningsökningen.
AB Sollentunahems låneskuld uppgår till 1,6
miljarder kronor. Genomsnittsräntan för året
uppgår till 3,2 procent och årets räntekostnader
är 55 miljoner kronor, vilket är 2 procent lägre
än 2013. Lånevolymen har minskat. Samtliga lån
säkerställs med traditionella pantbrev. Vid årsskiftet uppgick kapitalbindningen till 2,5 år (2,3) och
räntebindningen till 3,1 år (3,1) på befintliga lån.
Den senaste värderingen av AB Sollentunahems fastighetsbestånd är gjord av Newsec per
den 1 december 2014. Fastigheterna bedöms ha
ett marknadsvärde om cirka 8,0 miljarder kronor. Fastigheternas motsvarande bokförda värde
uppgår till cirka 3,5 miljarder kronor. Utifrån
denna värdering bedöms AB Sollentunahems
fastigheters marknadsvärde överstiga de bokförda värdena med totalt cirka 4,5 miljarder kronor.
Samtliga fastigheter är fullvärdesförsäkrade.
Måluppfyllelse
På 2014 års resultat har AB Sollentunahem föreslaget en utdelning på 18 miljoner kronor till
ägaren. Den föreslagna utdelningen är enligt
ägarens önskemål och tillåten utdelning enligt
lagstiftaren.
Enligt ägardirektiven ska företagets resultat
tillåta både konsolidering av bolaget och utdelning till ägaren.
Kvalitet
AB Sollentunahem
Ekonomi
AB Sollentunahem redovisar ett positivt resultat
AB Sollentunahem har en marginell vakansgrad
och i princip inga lediga lägenheter. Det fanns
vid årsskiftet cirka 37 600 personer anmälda i
bolagets intressebank.
73
Sollentuna kommuns bolag
Viktiga händelser
diokommunikation monterade och ca 5 000 mätare kvarstår att byta.
Under året har 15 (68) fastigheter anslutits till
fjärrvärme, varav 7 är småhus.
Under 2014 har Fastigheten Ritaren 22 med
124 lägenheter sålts till en bostadsrättförening.
Under 2014 har AB Sollentunahem investerat,
172 miljoner kronor (325 mkr). Investeringarna
påverkas av de nya redovisningsreglerna eftersom
det som tidigare redovisades som underhåll nu
redovisas som en ersättningsinvestering.
Under året har ett nyproduktionsprojekt färdigställts; Projektet Terrinen med 159 lägenheter
och 41 vårdboenden som påbörjades under 2011.
Bolaget har elva tänkta nyproduktionsprojekt
per 2014-12-31
Stambyten av 204 lägenheter har utförts under 2014. (377 lägenheter 2013).
Måluppfyllelse
Sollentuna Energi ABs styrelse har föreslaget en
utdelning på 24 miljoner kronor i enlighet med
ägarens önskemål.
Viktiga händelser
Den 24 juli 2014 blev ca 10 000 kunder strömlösa. Strömavbrottet berodde på en brand i en
av tre stora transformatorerna. Branden började
efter en kortslutning. Ett antal kunder var utan
el i upp till sju timmar på grund av olyckliga omständigheter. För att säkerställa leveranssäkerheten av el byts två äldre transformatorer ut under
2015. Rutiner för kommunikation och alternativa reservmatningar har setts över för att minimera skador vid liknande olyckor. Strömavbrott är
dock sällsynta i Sollentuna.
I samarbete med AB Sollentunahem och
Sollentuna kommun har Sollentuna Energi AB
upphandlat tre vindkraftverk, som kommer att
producera miljövänlig el för del av kommunkoncernens egen förbrukning. De tre verken togs i
drift i december 2014.
Sollentuna Energi AB uppför tillsammans
med AB Fortum, värme samägt med Stockholms
stad, ett avfallseldat kraftvärmeverk i Brista. Sollentuna Energi AB äger 15 procent av anläggningen. Kraftvärmeverket har efter provdrift i
maj 2014 övergått till ordinarie drift. Sollentuna
Energi ABs totala investering för uppförandet av
Brista blev 292,4 miljoner kronor. Investeringen
var i beslutsunderlagen beräknad till 300 miljoner kronor.
Under året har Sollentuna Energi ABs uppbyggnad av ny infrastruktur för radiokommunikation för fjärravläsning av elmätare fortsatt.
Under 2013 har ett stort arbete med förnyelser i Stadsnätet pågått. Förändringen innebär
att en säkrare driftsmiljö erhålls och att större
utbud av tjänster ska finnas att tillgå för våra
kunder. Samtidigt som detta arbete pågått har
efterfrågan av anslutningar till Stadsnätet ökat
kraftigt och under året och 600 nya fastigheter
har anslutits.
Framtidsutsikter
Den allmänna efterfrågan på bostäder och lokaler i Stockholmsregionen bedöms som stark.
Resultatutvecklingen med förbättrat driftnetto ligger i linje med förväntningarna då fastighetsportföljen föryngras. Arbetet fortsätter med
att ytterligare förbättra driftnettot för att klara
de ökade avskrivningar och räntekostnader som
föryngringen av fastighetsbeståndet medför.
Sollentuna Energi AB
Ekonomi
Koncernen Sollentuna Energi AB redovisar ett
resultat för koncernen före skatt på 97 miljoner
kronor (78 mkr). Omsättningen för koncernen
Sollentuna Energi AB uppgick 2014 till 605 miljoner kronor (634 mkr).
Koncernen Sollentuna Energi AB redovisar
ett eget kapital på 499 miljoner kronor (455
mkr) och en soliditet på 43 procent (41 %).
Sollentuna Energi AB tillämpar de nya redovisningsreglarna (K3) från 2014, inga förändringar har gjorts för 2013 och de nya reglerna
innebär inte någon resultatpåverkan jämfört med
tidigare regler. Avskrivningstider har justerats för
att bättre stämma överens med bransch praxis och från 2014 redovisas över och underskott
för VA- och avfallsverksamheten som skuld eller
fordran och påverkar därmed inte det egna kapitalet.
Prestationer
Framtidsutsikter
Under 2014 har 2 600 nya elmätare installerats
på de platser där de största problemen funnits.
Sammanlagt är nu ca 23 000 elmätare med ra-
I kommunen beräknas utbyggnaden fortsätta.
Det innebär att bolaget fortsätter att ansluta
74
AB SOLOM
Ekonomi
AB SOLOM redovisar ett resultat innan skatt
och bokslutsdispositioner på 1,1 miljoner kronor
(– 6,4 mkr).
Kvalitet
Mätningar i nöjd kundindex (NKI) visar att
kommunens resultat för omsorgen har förbättrats under de senaste åren och där utgör AB SOLOM en stor aktör.
Viktiga händelser
I november 2014 fick AB SOLOM ett bemanningsuppdrag av kommunen för LSS-verksamheterna som innebär att bolaget ansvarar för
bemanning i verksamheterna där kommunen
är huvudman. Bolaget övertog i samband med
uppdraget personal från kommunen.
Under 2014 har bolaget systematiskt arbetat
för att förbättra den ekonomiska uppföljning och
öka förståelsen mellan verksamhet och ekonomi.
Under hösten har ett projekt inom hemtjänsten startats med syfte att genomlysa verksamheten, identifiera problemområden och slutligen
vidta åtgärder.
Framtidsutsikter
AB SOLOM största utmaning under kommande år är att överta resterande del av kommunens
egenregi verksamhet inom vård- och omsorg där
bolaget idag ansvarar för personalförsörjningen.
Övertagandet är villkorat av att bolaget erhåller
erforderliga tillstånd från Inspektionen för vård
och omsorg (IVO).
Under de kommande åren (2016 –2019)
kommer en stor del av bolagets avtal att löpa ut
och då upphandlas av Sollentuna kommun inom
ramen för Lagen om Offentlig Upphandling
(LOU). Att behålla befintliga uppdrag kommer
därför att innebära en stor utmaning för bolaget.
Bolaget har möjlighet att vinna nya uppdrag genom upphandlingar och därmed öka sin marknadsandel och omsättning
Många verksamheter utgår ifrån kundval,
vanligtvis Lagen om Valfrihetsystem (LOV), i
dessa fall är det bolagets förmåga att vara en attraktiv utförare som är avgörande för framgång.
Bolaget framtida utveckling beror i stor omfattning på ledningens förmåga att skapa en attraktiv organisation för både beställare och kunder.
75
nya kunder till fjärrvärme, el, VA och bredband. Anslutning av befintliga fastigheter till
fjärrvärmenätet har stor betydelse för miljön
då de oftast ersätter gammalmodig olje- eller
eluppvärmning. I befintliga småhusområden
behövs en anslutningsgrad på ca 60 % för att
lönsamhet ska uppnås. Detta blir allt svårare
eftersom många har installerat värmepumpar i
sina fastigheter.
Väsjöområdet finns med i bolagets investeringsplan och enbart de närmaste fem åren kan
bolagets investeringar i Väsjön komma att uppgå
till 90 miljoner kronor. Det kommer då att bli
början på en mycket stor kraftansträngning där
intäkterna kommer först senare, i samband med
att bostadsbebyggelsen börjar färdigställas.
På elmarknaden fortsätter många att byta
leverantör och den aggressiva marknadsföringen från många aktörer väntas fortsätta. Bolaget
kommer även fortsättningsvis, genom sitt dotterbolag, erbjuda alla kunder vattenproducerad
el samt ”bra miljöval”, enligt Naturskyddsföreningens kriterier.
Införandet av en gemensam slutkundsmarknad där elhandelsbolagen föreslås fakturera även
nätavgifterna diskuteras. Hur detta kommer att
påverka bolagets verksamhet beror mycket på
hur detta praktiskt kommer att genomföras samt
hur stora anpassningar av befintliga system som
kommer att krävas.
76
Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande
organ och ansvarar för att leda och samordna
kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har
också uppsikt över kommunal verksamhet som
bedrivs av kommunägda bolag. En särskild uppgift
för styrelsen är att bereda ärenden till fullmäktige
samt ha hand om den ekonomiska förvaltningen.
Kommunstyrelsen svarar för kommunens
plan- och exploateringsverksamhet, centrala
upphandlingsfunktion, kontaktcenter samt den
kommuninterna administrationen. *
* Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och
krisledningsnämnd. I kommunstyrelsens budget hanteras
också fullmäktige och kommunens revisorer samt
valnämnden.
Sammanfattning året som gått
Medborgarundersökningen 2014 visar att Sollentuna kommun flyttar fram positionerna ordentligt. Detta är inte en slump – utvecklingsarbete ger resultat. Under 2014 har kommunens
verksamheter bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete både inom de enskilda verksamheterna och
i gemensamma utvecklingsinsatser. Skola och näringslivsarbete visar fortsatt mycket goda resultat
i olika mätningar. Inom vård- och omsorgsområdet pågår många intressanta utvecklingsprojekt
och den kommungemensamma satsningen på
miljöområdet har kommit igång.
Kommunledningskontoret (KLK) har under året genomfört en rad olika insatser inom
ramen för det gemensamma utvecklingsarbetet.
Kommunens kompetensförsörjning är en central utmaning och mycket arbete har gjorts kring
långsiktig kompetensförsörjning, ledarskap och
arbetsgivarmärket. Kommunens tillväxt ställer
krav på investeringar och under året har en långsiktig ekonomisk analys tagits fram samtidigt
som ett effektiviseringsarbete inletts kring inköp
och lokalförsörjning. Kommunikationsområdet
har utvecklats vad gäller medborgardialoger, sociala medier och nyhetsförmedling. Inom stadsbyggnadsområdet har året varit intensivt. Kommunens första studentbostäder håller nu på att
växa fram och arbete med rullande översiktsplan
pågår och kommer att ge bättre framförhållning
i vår växande kommun. Slutligen bör nämnas det
arbete som görs kring verksamhetsstyrning, statistik, analys och uppföljning. Det är en grundbult för ett fortsatt framgångsrikt utvecklingsarbete för att bli Sveriges mest attraktiva kommun.
77
Verksamhetsberättelser
Kommunstyrelsen
Ekonomi
Ekonomiskt utfall (mkr)
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
Kommunfullmäktige
– 3,2
0,0
3,1
– 3,1
– 3,5
0,4
Kommunrevision
– 1,9
0,0
1,5
– 1,5
– 1,6
0,1
Kommunstyrelsen
– 21,0
0,3
17,1
– 16,8
– 17,9
1,1
Kommunledningsverksamhet
– 80,9
144,1
246,4
– 102,4
– 107,8
5,4
Brandkåren Attunda
– 33,5
5,5
39,1
– 33,7
– 35,0
1,3
Övrig verksamhet
Summa nämnd
Investeringar (mkr)
– 0,5
2,0
8,5
– 6,5
– 6,5
0,0
– 141,0
151,8
315,6
– 163,9
– 172,3
8,4
Nettoutgifter
2013
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
– 0,3
0,0
– 0,7
– 0,7
– 2,2
1,5
Nämndens resultat
jämfört med budget
alternativt redovisar lägre kostnader än beräknat.
Det redovisade överskottet på 1,3 mkr för Brandkåren Attunda beror på en lägre medlemsavgift
än budgeterat. Investeringsbudgeten uppgår till
2,2 Mkr. Under 2014 har 0,7 mkr av budgeten
förbrukats och ett överskott på 1,5 mkr redovisas.
Kommunstyrelsens budgetram för 2014 uppgick
till 172,3 miljoner kronor (mkr). Med redovisade nettokostnader på 163,9 mkr innebär det ett
överskott på 8,4 mkr.
Kommunledningsverksamheten är det största
verksamhetsområdet. Här ingår bl.a. plan och
exploateringsavdelningen, personal- och ekonomiavdelning, kansli- och arkivenheten, kontaktcenter, kommunikationsenheten, enheten för
säkerhet och brottsförebyggande rådet, internservice, IT-enheten och funktionen för näringsliv
och strategisk kommunikation. Ett överskott på
5,4 mkr redovisas totalt även om såväl över- som
underskott förekommer. IT-enheten redovisar ett
större överskott, 3,9 mkr, främst på grund av lägre
driftskostnader än budgeterat. Samtidigt slutade
kostnaden för supportärenden på 3 mkr vilket är
1,3 mkr mer än budgeterat. Under året har ett
nytt ekonomisystem implementerats, vilket endast till viss del fanns med i budget. Den totala
kostnaden för systemet uppgick till 2 mkr under
2014. Plan- och exploateringsavdelningen redovisar ett överskott på 0,8 mkr. Avvikelsen beror
dels på att inkomster från nyttjanderättsavtal och
tomträtter ökat jämfört med tidigare år och dels
på bristande möjligheter att utnyttja resurser för
infrastruktur- och trafikplanering. Övriga avvikelser beror bland annat på vakanta tjänster samt
på att olika projekt inte slutförts som planerat,
Nyckeltal Utfall Utfall Utfall
201220132014
Budgetföljsamhet %
0,5
7,8
4,9
Nyckeltal för prognossäkerhet
Under året har prognosen successivt visat på ett
allt större överskott och därmed kommit allt närmare faktiskt årsutfall. Överskottet på 8,4 mkr
är 3,3 mkr bättre än senaste prognos. Differensen ligger inom kommunledningsverksamheten,
med de största avvikelserna inom ekonomiavdelningen, plan- och exploateringsavdelningen,
kontaktcenter samt kommunikation- och IT-enheten. Kostnaden för ekonomisystemet slutade
lägre än prognostiserats främst på grund av förseningar. Detta påverkade även 2014 års kostnader
för integreringen med beslutsstödsystemet BIBA.
201220132014
Prognossäkerhet (%)
78
4,0
8,7
4,6
Exploateringsredovisning
Tabellredovisning
Redovisning
2012
Redovisning
2013
Redovisning
2014
Budget
2014
Resultat/avvikelser belopp
Verksamhetens inkomster
46,0
4,7
56,8
156,0
– 99,2
Verksamheten utgifter
32,1
41,8
63,9
224,7
160,8
Verksamhetens netto
13,9
– 37,1
– 7,1
– 68,6
61,6
Exploateringsverksamheten 2014 landar på ett
nettounderskott på 7,1 mkr. Jämfört med budgeten på 68,6 mkr är detta en positiv avvikelse på
61,6 mkr. De största avvikelserna mot budgeten
är:
Exploateringsredovisning
Projektnivå
Väsjön
• Inkomster för Tabellen (studentbostäder),
Topplocket och Bredden är framflyttade till
2015
• Genomförandekostnader för Väsjöområdet
har blivit framflyttade till 2015
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Netto 2014
Budget
2014
Avvikelse 2014
15,6
– 26,7
– 11,1
– 144,4
133,3
Tabellen
6,0
– 3,0
3,0
30,5
– 27,5
Silverdal
10,5
– 2,7
7,7
– 0,2
7,9
Vinfatet
9,2
– 0,6
8,5
10,0
– 1,4
Affärscentrum
7,8
– 5,0
2,7
– 2,5
5,2
Bredden
1,6
– 0,3
1,3
12,5
– 11,2
Topplocket
0,2
– 1
– 0,6
19,9
– 20,5
Övriga projekt
6,0
– 24,7
– 18,7
5,6
– 24,3
56,8
– 64
– 7,1
– 68,6
61,6
Verksamhetens netto
• I Väsjöområdet har en exploatör fått tillträde till mark i verksamhetsområdet. Ett par
detaljplaner har vunnit laga kraft och arbetet
pågår med ytterligare sju planer
• I kvarteret Tabellen har första spadtaget tagits
för 156 studentlägenheter
• Kvarteret Vinfatet har möjliggjorts för vårdbostäder och seniorboende
• Utbyggnad av området runt Sollentuna centrum fortsätter enligt plan
• Tyngdpunkten för exploateringsenhetens arbete ligger på den långsiktiga utvecklingen
av Väsjöområdet, Helenelunds Centrum och
Västra Tureberg
Bedömning gällande 2015
För 2015 görs bedömningen att kostnader och
intäkter ska motsvara budget. 2014 redovisades
ett större överskott, vilket av flera anledningar
inte bedöms kunna upprepas 2015. Exempelvis
beror närmare hälften av det redovisade överskottet 2014 på för högt budgeterade kostnader inom
IT-enheten, vilket resulterat i att intäkterna från
andra förvaltningar beräknats och fakturerat till
en totalt sett för hög nivå. Detta har nu reglerats
i prismodellen och kommer att resultera i lägre
intäkter under 2015. Överskott förekom inom
flera avdelningar under 2014 på grund av vakanta
tjänster. Tjänsterna är nu besatta och kostnaderna
kommer att löpa på helårsbasis 2015. Till detta
kommer lönekostnadsökningar som inte kompenserats för i ramen. Kostnaden för ekonomisystemet var i sin helhet prognostiserad att falla ut
2014. Vissa kostnader kommer dock att falla ut
2015, vilket inte finns med i budget 2015.
79
När utgifterna överstiger inkomsterna redovisas nettot med ett minustecken
Kommunstyrelsens åtaganden
utifrån politiska fokusområden
Uppfyllt Genomföra utvecklingsinsatser
för att höja eller möjliggöra höjning av verksamheternas kvalitet och effektivitet (samtliga nämnder).
Kommunövergripande mål
Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet.
Beskrivning: Detta generella åtagande fungerar som ”paraply” för viktiga effektiviserings- och
kvalitetsåtgärder (handlingsplaner) som respektive nämnd/förvaltning identifierar och prioriterar
under höstens verksamhetsplanering. Nämnderna ska särskilt beakta möjligheterna till effektivisering genom att etablera samarbete(n).
Nämndens åtaganden
Uppfyllt Utveckla den systematiska kvalitetsuppföljningen och formerna för ständiga
förbättringar (samtliga nämnder).
Kommentar: En ny modell för intern kontroll
har tagits fram vilket ger möjlighet att successivt
bredda, systematisera och effektivisera arbetet med
intern kontroll. Samtidigt har en kommungemensam plattform för geografisk information tagits i
drift och en webbkarta är implementerad för driftsättning i mars 2015.
IT-planeringen har under året breddats till
e-förvaltningsplanering för att fokusera på det övergripande syftet att möjliggöra god service för medborgarna och skapa effektivitet i den kommunala
organisationen. Utvecklingen av e-tjänster är en
viktig del i detta arbete. Den modell för planering
av e-förvaltning som finns idag har en tydlig koppling till budgetprocessen. Det finns idag en god förståelse och också ett engagemang för modellen i den
kommunala organisationen.
Två förstudier som genomförts/genomförs ger
goda förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete:
intern service samt inköpsverksamheten.
Beskrivning: Vid 2014 års slut ska samtliga
nämnder ha etablerat former för kvalitetsuppföljning/redovisning med tydlig koppling till arbete med ständiga förbättringar. Handlingsplaner
definieras utifrån nämndens utvecklingsbehov
inom detta område.
(Bakgrund: Enligt ekonomi- och verksamhetsstyrningsreglerna ska varje nämnd internt behandla en fördjupad kvalitetsredovisning minst
en gång per år. Nämnden ska också redovisa
verksamheternas kvalitet inom ramen för framförallt årsredovisning och resultatanalysdagar. )
Kommentar: Arbetet kring kvalitetsuppföljning
och ständiga förbättringar har genomförts på följande sätt:
• Kvalitetsnätverket har återupplivats och nätverkets kommande arbete har prioriterats.
• Arbetet kring kvalitetsuppföljningar har på olika
sätt diskuterats i bl.a. kvalitetsnätverket och vikten av planering för uppföljning av bl.a. olika
nyckeltal och analys av dessa har lyfts fram. Arbetet med kvalitetsredovisningar är i gång i alla
förvaltningar enligt de former som passar den
enskilda förvaltningen/nämnden bäst.
• Resultatanalysen har utvecklats och integrerats
med en gemensam form för verksamhetsberättelse.
• Ett projekt för kommungemensamt synpunktssystem arbetar mot produktionsstart i april 2015.
• Genom det interna arbetet kring Sveriges mest
attraktiva kommun har kvalitetsarbetet fått ett
stort fokus.
Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet.
Uppfyllt Med ett särskilt fokus på samhällsbyggnadsfrågorna, underlätta företagens
kontakter med kommunen samt kvalitetssäkra
kommunens hantering av näringslivsrelationerna.
Beskrivning: Kommunstyrelsen ska hålla ihop
ett utvecklingsarbete kring hela kommunens rela-
80
En gemensam utbildning för politiker, chefer och handläggare med företagskontakter
har genomförts i syfte att få tillstånd bättre och effektivare kontakt mellan kommunen och företagen.
Genom utbildningen har många idéer framkommit
som utvecklar arbetssätt och ett positivt förhållningssätt till företagande. En del idéer är redan
genomförda och vi har nu en tydlig bild av vad vi
behöver arbeta vidare med i kommunens bemötande gentemot näringslivet.
Med särskilt fokus på företagarnas kontakter
kring samhällsbyggnadsfrågor har interna seminarier med berörda förvaltningar hållits för att skapa
en gemensam förståelse men samtidigt tydlig ansvarsfördelning i hela kedjan plan – exploatering –
bygglov. Extern information har sedan tagits fram
både för hemsidan och i tryckt form.
Kommentar:
Uppfyllt Aktivt arbeta med att skapa möjligheter och stödja nämnderna i dialogen med
näringslivet inom nämndernas olika ansvarsområden.
Kommentar. Alla
övergripande insatser som görs
inom näringslivsarbetet syftar till att utveckla och
systematisera vardagskontakterna med näringslivet;
hemsida, företagsbesök, mötesformer, att näringslivschefen medverkar vid enskilda möten mellan
förvaltningar och företag.
Några särskilda utvecklingsinsatser som genomförts:
• TFK har tillsatt en näringslivsgrupp internt
inom kontoret.
• Kontaktcenter – Företag, en väg in för näringslivet
• Förstudie för att etablera Tillståndsguiden under
2015 har påbörjats under hösten 2014 och blir
klar i början av 2015.
• Informationen på hemsidan har förbättrats.
Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare
som skapar attraktiva arbetserbjudanden.
Uppfyllt Aktivt arbeta för att implementera reviderad personalpolicy (samtliga nämnder).
Beskrivning: Under hösten 2013 revideras
nuvarande personalpolicy och under 2014 ska
den sedan, med metodstöd från KLK, implementeras i samtliga verksamheter. I kombination
med arbetet kring vision och internkommunikation bedöms detta åtagande ge en bra grund för
fortsatt arbete kring kommunen som attraktiv
arbetsgivare.
Personalpolicyn antogs av KF i
juni 2014 och presenterades därefter för alla chefer
på chefskonvent. Verktyg och instruktioner för förvaltningarna finns och de flesta verksamheter har
påbörjat arbetet med att på ett gemensamt sätt implementera personalpolicyn. Mallar för medarbetarsamtal är i sitt slutskede och förslag på reviderade
lönepåverkande faktorer är framtagna för beslut i
fullmäktige i mars 2015. Enkäter till nyanställda
och de som väljer att avsluta sin anställning i Sollentuna kommun är i drift.
Arbetet med att profilera Sollentuna kommun
som en attraktiv arbetsgivare har pågått hela året.
Bland annat har vi deltagit i Framtidsmässan och
Lavamässan, annonserat på JC Decauxtavlor, fortsatt med vårt annonskoncept på jobbannonser, uppdaterat information på hemsida mm.
Kommentar:
Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva
och kommunens verksamheter.
Uppfyllt Medarbetares delaktighet och
inflytande ska öka (samtliga nämnder).
Beskrivning: Enligt samverkansavtalet ska all
gemensam kompetens och erfarenhet tas tillvara
inom verksamheterna. Nämnden ska analysera
hur det interna arbetet enligt nya samverkansavtalet fungerar med arbetsplatsträffar och möten i
samverkansgrupper och vid behov vidta åtgärder
så att alla verksamheter tar vara på samverkansavtalets möjligheter.
81
tioner med näringslivets aktörer men med särskilt
fokus på samhällsbyggnadsfrågorna. I åtagandet
ingår att internt driva på kommunstyrelsens och
övriga nämnders arbete med att underlätta för
företagen i kontakterna med kommunen. Parallellt med detta är det viktigt att klargöra vilka
förväntningar företagen kan ha på kommunen
utifrån kommunens rådighet och möjligheter
samtidigt som kommunens hantering ska präglas
av transparens. Kommunstyrelsen ska också tillse
att kommunens interna hantering av relationerna med näringslivet kvalitetssäkras.
Alla medarbetare, chefer och fackliga förtroendemän har enligt plan utbildats i samverkansavtalet. Utvärderingen av samverkan visar
att arbetsplatsträffar fungerar mycket väl i de flesta
verksamheterna. Med planerade och strukturerade
möten ökar medarbetarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. På många verksamheter saknas
lokala arbetsplatsombud vilket gör att det är svårt
att uppfylla förhandlings- och informationsskyldigheten i samverkansmöten.
trafikstrategin som utgångspunkt koppla cykelplan,
kollektivtrafikplan och parkeringspolicy till en samlad trafikplan. Trafikstrategin beräknas antas under
första halvåret 2015 varför åtagandet inte klaras
av enligt plan.
Kommentar:
Uppfyllt Minska klimatpåverkan
kommunens fastigheter (KS, TFN).
Beskrivning: Detta åtagande utgår från åtagande 3A i klimatstrategins åtgärdsplan 2012–
2013. Arbetet med handlingsplaner för att
minska klimatpåverkan från kommunens egna
fastigheter ligger på TFN. Stöd i arbetet finns via
energieffektiviseringsstrategin och viss finansiering kan åstadkommas via energieffektiviseringsstödet. Enligt klimatstrategin ska vidare klimatpåverkan från de byggnadsmaterial som används
i nyproduktion uppskattas och redovisas för att i
kommande upphandlingar minska. Detta arbete
ska bedrivas av TFN i samarbete med KS.
Miljö och klimat
Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar
för invånare och verksamma inom kommunens
gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Kommentar: Ansvaret för klimatpåverkan från
kommunens fastigheter ligger på TFN. KS roll i
detta arbete är att ansvara för den kommungemensamma klimatstrategin som vägledning för arbetet.
Klimatstrategin kommer att ingå som en del i den
övergripande miljöpolicyn. Handlingsplaner kommer att finnas i miljöprogram som tas fram 2015.
Enligt TFK:s rapportering kommer livscykelanalyser avseende klimatpåverkan att utföras på de nybyggnationer som för närvarande planeras.
Uppfyllt Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan (KS, MBN).
2013. De insatser som lyfts fram i åtgärdsplanen
för 2013 ska utvecklas vidare under 2014 genom
handlingsplaner som innebär ett fortsatt samarbete mellan KS och den energi- och klimatrådgivning som finns inom MBK.
Uppfyllt Minska mängden koldioxid i
luften genom att öka natur- och parkmarkens
förmåga att långsiktigt binda kol (KS, TFN).
Någon särskild handlingsplan har
inte satts upp för KS till detta åtagande. En ”solkarta” som ska hjälpa kommuninvånare att bedöma effekten av solcellspaneler är beställd och under
framtagande. I övrigt ligger det i kontorets löpande
arbete att stötta MBK i deras utvecklingsarbete”.
Kommentar:
Beskrivning: Detta åtagande utgår från åtagande 3E i klimatstrategins åtgärdsplan 2012–2013.
KS och TFN ska i samråd ta fram handlingsplaner
som innebär utveckling och implementering av
former för att säkerställa att kommunens nettoinlagring av kol ökar över tiden.
Delvis uppfyllt Minska klimatpåverkan
från trafiken inom kommunen (KS, TFN).
Sollentuna har som en del i detta
arbete tagit fram en uppföljningsmodell – ett verktyg för att systematiskt dokumentera koldioxidinlagringen. I modellen kan vi inte bara följa hur koldioxidlagring påverkas när nya områden exploateras
utan också räkna ut vilka kompensationsåtgärder
som krävs för att uppväga förlusterna vid exploatering samt att öka koldioxidinlagringen.
Kommentar:
Detta åtagande utgår från åtagande 2B i klimatstrategins åtgärdsplan 2012–
2013. Arbetet med trafikstrategi och trafikplan
lyfts fram som avgörande för detta åtagande
vilket innebär att KS ska ha trafikplanearbetet i
fokus och färdigställa detta, med tydligt beaktande av klimatfrågorna, under 2014. TFN deltar i
arbetet med trafikplan och bidrar samtidigt med
handlingsplaner kring gång- och cykelvägar.
Beskrivning:
Kommentar:
från
Ej uppfyllt Minska klimatpåverkan från
avfallshanteringen.
KS arbete är inriktat på att med
82
Detta åtagande utgår från åtagande 2A i klimatstrategins åtgärdsplan 2012–
2013. Under 2013 pågår arbete med uppdatering av delmålen till SÖRAB:s avfallsplan. Under
höstens verksamhetsplanering ska KS utifrån delmålen och antagen uppdatering av renhållningsordningen undersöka behov av eventuella handlingsplaner för 2014 utifrån KS ansvarsområde.
Kommentar: Handlingsplan saknas men ett projekt har inletts inom internservice för att förbättra
avfallshanteringen i Turebergshuset.
Beskrivning: I ÖP framgår att kommunen
vill ha en mer hållbar dagvattenhantering och att
dagvatten ska synliggöras i den urbana miljön.
Syftet är att våra sjöar och vattendrag ska bli mindre belastade med förorenat dagvatten från den
urbana miljön. Arbetet med grönstrukturplanen
ska pågå under 2014–2015.
Uppfyllt Kunskapsuppbyggnad om kommunens klimatpåverkan i syfte att minska den.
Beskrivning: Detta åtagande utgår från åtagande 3C i klimatstrategins åtgärdsplan 2012–
2013. KS ska ge kommungemensamt stöd genom kartläggning och kunskapsspridning om
klimatpåverkan och möjliga strategier för att på
sikt minska klimatpåverkan.
Miljögiraffen har gjort en inledande studie om kommunens klimatpåverkan från inköp inom en skola, en förskola och ett äldreboende.
Miljögiraffen presenterade rapporten i april vilket
filmades. Filmen ingår i det utbildningspaket som
tagits fram under hösten och ska användas för genomförande av utbildning i hela kommunorganisationen under 2015 enligt beslut i MU.
Kommentar:
Uppfyllt Villkor vid markanvisning som
bidrar till att minska klimatpåverkan.
Beskrivning: Detta åtagande utgår från åtagande 3D i klimatstrategins åtgärdsplan 2012–
2013. Under 2014 ska nämnden arbeta med en
kontinuerlig kunskapsuppbyggnad kring sätt att
vid markanvisning ställa villkor kopplat till klimatpåverkan. Erfarenheterna sammanställs inför
fortsatt utvecklingsarbete.
Kommentar: Erfarenheter från tidigare markanvisningar har kommit till stor nytta i arbetet med
kommande markanvisningar i tex Väsjön Mellersta.
Nyckeln till framgångsrika markanvisningar är att
formulera relevanta krav och utvärderingskriterier
i samband med markanvisningstävlingarna. Som
komplement, vilket ytterligare ökar ambitionsnivån, finns ett förslag till KS på en markförsäljningsstrategi vars innehåll kan bidra till att minska klimatpåverkan (bl a premieras cykelanvändandet).
Arbeta för en god bebyggd miljö som främjar en
hälsosam livsmiljö för kommunens invånare.
Uppfyllt Integrera dagvattenfrågan i den
planerade fördjupningen av översiktsplanen för
den urbana grönstrukturen (”blågröna planen”).
Kommentar: Framtagandet av underlag för dagvattenhantering är en del av arbetet med det tematiska tillägget till översiktplanen, Urban grönstruktur. En översvämningsanalys har genomförts under
hösten. Översvämningsanalysen har visat på områden där behov av förbättrad dagvattenhantering
är stor. Efter samråd bedöms Urban grönstruktur
(där dagvattenhanteringen är ett delprojekt) antas
2016.
Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling.
Delvis uppfyllt Eftersträva ett enkelt
och begripligt språk i information och texter som
är avsedda för invånarna (samtliga nämnder).
Beskrivning: För att stärka demokratin och
människors delaktighet behöver kommunens
information som riktar sig till invånarna vara begriplig. Det innebär både övergripande information och texter som riktar sig till enskild, såsom
beslut.
Kommentar: Inom ramen för webbutvecklingen
har förvaltningskommunikatörerna utbildats i hur
man skriver ”responsivt”, dvs hur man skriver och
publicerar text på webben för att den som besöker
kommunens webb med en smartphone eller läsplatta ska få en bra läsupplevelse. I övrigt har kontoret
inte jobbat med särskilda insatser kring ”enkelt och
begripligt språk” utan prioriteringen har legat på
83
Beskrivning:
kommunikationen och ge goda förutsättningar
för ledning, styrning och lärande.
nyhetsflödet som under året har ökat och därutöver
blivit mer digitalt. Bland annat har kommunen
börjat arbeta mer systematiskt med sociala medier
som komplement till webbplatsen för att i större utsträckning nå invånare på deras villkor.
God intern kommunikation är
något som alla ansvarar för, både chefer och medarbetare. Detta har under året uppmärksammats i
samband med den nya personalpolicyn som just understryker detta delade ansvar. Implementeringen
av den nya personalpolicyn i organisationen har i
delar samtidigt inneburit implementeringen av den
interna kommunikationspolicyn.
Förvaltningskommunikatörerna är viktiga aktörer för att stödja den interna kommunikationen på
respektive förvaltning. Kommunikatörerna har under hösten gemensamt arbetat med denna fråga vid
flera tillfällen. Vidare har KLK:s kommunikatörer
under året besökt ett stort antal APT-möten för att
informera om Solsidan och dess funktioner för att
verksamheterna ska kunna använda intranätet på
ett optimalt sätt.
Inom KLK har samtliga medarbetare deltagit i
ett par workshops under hösten där såväl Solsidan
som möteskultur varit centrala diskussionsämnen
och som det kommer komma en fortsättning på under 2015 i syfte att ytterligare förbättra den interna
kommunikationen
Kommentar:
Uppfyllt Underlätta för invånarna att
kunna jämföra alternativen i valsituationer
(BUN, KS, VON).
Beskrivning: I takt med att kommunen utvecklar och bygger ut valfriheten behöver vi se
till att invånarna har goda möjligheter att välja
rätt utifrån sina behov och önskemål. Kommunen ska erbjuda lättillgänglig information om
vilka alternativen är, hur alternativen förhåller sig
till varandra, hur man gör för att ändra sitt val
samt ge ett stöd för att enkelt genomföra valet.
Även brukarnas egna synpunkter kan ges utrymme som stöd i valet. Detta kräver en kommungemensam strategi samt att ansvar för utveckling
och uppdatering tydliggörs.
Kommentar: Det finns sedan början av januari
2014 en jämförelsetjänst på kommunens hemsida
för att underlätta för invånarna i valsituationen.
Jämförelsetjänsten, som ursprungligen innehöll 4
områden; förskolor, hemtjänst, familjerådgivning
och pedagogisk omsorg, är en integrerad del av
kommunens e-tjänsteerbjudande och utvecklas
successivt inom ramen för detta. Under 2014 har
tjänsten utökats med ytterligare ett område, daglig
verksamhet LSS. För grundskolor har dessutom en
länkning till nationell jämförelsetjänst lagts till.
Under 2015 kommer jämförelsetjänsten ses över
i ett ytterligare steg utifrån nya lagkrav gällande
privata utförare.
Uppfyllt Med de nya IT-verktyg som står
till buds ska stadsbyggnadsprocessen skapa nya
arbetsytor för en intern kommunikation av hög
kvalitet.
Beskrivning: Under 2014 ska stadsbyggnadsverksamheten vidareutveckla sitt nya projektstyrningsverktyg genom att skräddarsy rapportering
och uppföljning för olika typer av intressenter. I
kombination med detta ska verksamheten också
ta till vara kommunens nya intranät för att använda det på bästa sätt och därigenom effektivisera den interna kommunikationen.
Kommentar: Kontaktcenter har sedan i november en titt-in-funktion i stadsbyggnadsavdelningens
verksamhetssystem och kan där se realtidsinformation om pågående detaljplaner. Detta underlättar
och höjer kvaliteten i kontaktcenters kommunikation med invånarna.
För att öka informationen till politiken distribueras sedan i maj en lägesrapport från systemet.
Uppfyllt Tydliggöra kommunens och
förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg för att tydliggöra
vem, hur och vad som kommuniceras (samtliga
nämnder).
Beskrivning: Arbetet syftar till att öka effektiviteten i verksamheten, hålla ordning och reda i
84
Budgetuppdrag
Typ av uppdrag
Uppdrag
2014 – Från prel
budget 2015
Kartläggning och förslag KS januari
till samordningen av
2015.
föreningsbidrag, exkl.
kulturoch idrottsföreningsbidrag.
Avslutad
(enligt plan)
Beslut i KS 2014-12-17
2014 – Från prel
budget 2015
Plan för offensiv markhantering.
KS
2014-11-12
Pågående
(med avvikelse)
Uppdraget beskrevs i ett tjänste
utlåtande till KSAU i slutet av
maj. Arbetsutskottet beslutade
att bordlägga ärendet. Återrapportering kommer inte att ske
enligt plan.
2014 – Från prel
budget 2015
Projektplan för effektivisering/samordningsvinster.
KS
2014-11-12.
Avslutad
(enligt plan)
Beslut i KS 2014-11-26
2014 – Från prel
budget 2015
Ta fram förändrad
prismodell för IT inför
budget 2016 (driftkostnader).
KS
2014-11-12
Pågående
(med avvikelse)
En ny prismodell har tagits i bruk
redan för 2015. Den nya prismodellen ska ses som steg ett
på en tvåstegsförändring. Inför
2016 kommer modellen justeras
ytterligare.
2014 – Från prel
budget 2015
Utreda ungdomsrådets
fortsatta roll.
KS januari
2015.
Avslutad
(enligt plan)
Utredningen är avslutad. Ärendet
går upp i KSAU 19/1 och KS
26/1.
2014 – Från prel
budget 2015
Utredning av social
investeringsfond.
KS
2014-11-12
Avslutad
(enligt plan)
Beslut i KF 2014-10-15
2014 – Från KF
budget 2014
Kommunstyrelsen får
i uppdrag att utreda
miljöcertifiering av
kommunens verksamhet
Återredovisning i samband med
preliminär
budget och
meddelas
fullmäktige
Avslutad
(enligt plan)
2014 – Från KF
budget 2014
KF
i uppdrag att, inom
2014-12-10
ramen för IT-plansprocessen under 2014, och
i samråd med arbetet
kring energieffektiviserings- och klimatstrategierna, förbättra
kommunens IT-miljö
vad gäller resurs- och
energiförbrukning samt
sätta större fokus på
hur IT i sig kan bidra till
resurs- och energisnåla
lösningar samt ökad
effektivitet i verksamheterna (Grön IT).
Avslutad
(enligt plan)
Kommunledningskontoret har
genomfört en sk ”grön audit”
med konsultstöd. En separat
rapport kommer att skickas till
budgetberedningen och ärendet
avrapporteras till fullmäktige i
mars.
85
Kommentar
Krav återredovisning
2013 – Från
styrprocesser i
övrigt
i uppdrag att utreda
former för kravställande på de fordon som
används i kommunens
verksamheter.
Uppdraget
Avslutad
ska redovisas (enligt plan)
inför budgetprocessen
för 2015
2013 – Från KF
Budget 2013
Kommunstyrelsen och
Överförmyndarnämnden får i uppdrag att
genomföra översyn
av förvaltarenhetens
verksamhet kopplat till
överförmyndarnämnden
Redovisas till
KF i september
Beslut i KS 2014-03-12 och
KF 2014-03-26. Avvikelsemarkeringen gäller försening p g a
försenat remissvar.
Övriga utvecklingsinsatser
Avslutad
(med avvikelse)
Miljö och klimat
En miljö- och klimatstrateg tillträdde 2014. Tillsammans med miljöutskottet har en kartläggning av behoven gjorts och en miljöpolicy har tagits fram och beslutats. Kommunen har deltagit i
trafikantveckan och Earth Hour City Challenge
har initieras.
Utöver ovan redovisade insatser har Kommunledningskontoret (KLK) under 2014 genomfört
bl.a. följande:
Stadsbyggnad
Studentbostäderna i kvarteret Tabellen (Malmparken) har börjat byggas och fastigheten intill
har sålts och kommer att upplåtas med bostadsrätter.
Attraktiv mark för industriändamål har sålts
i Bredden och i området Kappetorp finns nu en
antagen detaljplan vilken öppnar upp för ytterligare etableringar.
Väsjöprojektet har gått in i en genomförandefas efter det att de första detaljplanerna har
vunnit laga kraft. Bemanningen har utökats för
att möta upp behoven. Exempel på övriga arbeten som påbörjats med fortsättning under 2015
är linbana mellan Häggvik och Väsjöområdet,
Edsbergs entré, förhandlingar med SL om Tvärbanans anslutning till Helenelund och möjliggörandet av en blandad stadsbebyggelse i det gamla
Mässområdet.
Visionsstudien ”Ett framtidssäkrat Sollentuna”
har genomförts som ett steg på vägen mot en rul�lande översiktsplan. Samtidigt har arbetet kring
Urban grönstruktur fortsatt bl.a. med en digital
medborgardialog. Kommunikationsinsatser mot
invånare har genomförts, t.ex. genom digitala dialoger samt ”Sollentunaslingan” där markprocessen och planprocessen har beskrivits i detalj. Sollentuna deltog vid MIPIM-mässan och arbetar
kontinuerligt i nätverket Stadsbyggnadsbenchen.
Kommunikation
Ett nytt koncept för den externa kommunikationen med en större bredd har påbörjats. Månatliga informationsannonser i lokaltidningarna ersätter Sollentunajournalen och kommunen finns
nu på Twitter och Instagram. Arbetet med att
systematisera medborgardialogerna har fortsatt
liksom arbetet kring kriskommunikation, vilket
bl.a. resulterat i en kriskommunikationsplan.
Trygghetsarbetet
Under hösten genomfördes en trygghetsundersökning. Denna utgör ett underlag för det kommande arbetet med en handlingsplan för ökad
trygghet och säkerhet för alla som bor och verkar
i Sollentuna kommun.
Omvärldsbevakning och omvärldsanalys
Omvärldsbevakning och omvärldsanalys har
varit i fokus under 2014. En mer systematisk,
löpande, omvärdsbevakning på kommunövergripande nivå har påbörjats.
Upphandling
Mot bakgrund av nya regler för direktupphandling har regelverken setts över och utbildning för
kommunorganisationen genomförts.
86
Uppsikt
• Effektivisering av inköpsprocessen
KLK har under året tagit ett samlat grepp kring
uppsikten över nämnderna i syfte att tydligt
bredda arbetet för att involvera samtliga avdelningar inom KLK. Även formerna för uppsikten
över bolagen har setts över.
• En ny modell för intern kontroll
Under 2013 tog kommunledningsgruppen fram
åtta punkter för att skapa ”Sveriges mest attraktiva kommun”. Eftersom KLK i mycket hög grad
ansvarar för att leda och samordna detta arbete är
redovisningen av KLK:s nulägesanalys i huvudsak strukturerad efter de åtta punkterna.
Värderingar och kultur
Arbetet kring värderingar och kultur är i tydligt
fokus inom hela KLK. En enkät till kommunens
alla chefer visar att det finns en god grund att
utgå från. Området är dock en stor utmaning
och KLK måste fortsätta att leda och möjliggöra utvecklingen av en god samarbetskultur i
hela kommunorganisationen. Lanseringen av
en samlad synpunktshantering våren 2015 är
ur kundsynpunkt en viktig kvalitetshöjning för
kommunen. Kulturen kring tillgänglighet och
återkoppling till kund varierar mellan olika verksamheter i kommunen och behöver därför uppmärksammas generellt, både utifrån ett kulturperspektiv och vad gäller administrativt stöd för
detta.
För KLK:s interna systematiska kvalitetsarbete finns svårigheter att mäta effektivitet och de
nationella jämförelserna är få. Näringslivsarbetet
har, bl.a. med stöd av nationella och regionala
mätningar, kommit längst. För kontaktcenterverksamheten kommer det finnas ökat stöd för
förbättringsarbete genom effektivare verktyg för
uppföljning av kundnöjdhet och svarstider samt
statistik och rapportuttag. Inom personalområdet finns en lång tradition kring att mäta nyckeltal och att genomföra medarbetarenkäter, men
här behöver formerna utvecklas. Även enkäter till
chefer behöver vidareutvecklas.
En genomförd breddning av kommunens
statistikfunktion ger ett bra underlag för kvalitetsarbetet men behöver utvecklas vidare liksom
omvärldsbevakningen.
Samhällsbyggnadsfrågor
Under 2014 har ca 450 bostäder blivit inflyttningsklara. 12 detaljplaner har antagits. Planberedskapen är god.
Ett ökat pris vid markförsäljningar av kommunal mark visar dels att markpriserna för både
bostäder och verksamheter ökar generellt men
även att Sollentuna ökar sin attraktivitet inom
Stockholmsregionen.
Roller och ansvar i en effektiv kommun
Miljö och klimat
Genom implementeringen av personalpolicyn,
utvecklade chefsmöten och det pågående ledarutvecklingsprogrammet fokuseras både chefernas och medarbetarnas roller och ansvar, vilket
ger en bra grund för det fortsatta arbetet. Många
signaler pekar på att KLK behöver arbeta med
att tydliggöra olika roller och ansvar både internt
och ut mot förvaltningarna. Formerna för verksamhetsplanering och uppföljning har successivt
utvecklats men mycket arbete kvarstår. I detta arbete är det viktigt att tydliggöra kopplingar och
ge en förståelse för helheten.
Några särskilt viktiga utvecklingsområden när
det gäller roller och ansvar är:
Många uppdrag har lagts på KLK under 2014,
då miljöutskottet påbörjade sitt egentliga arbete.
Flera av de beslut som fattades handlar om att
ta fram strategier för ett antal områden där det
i dagsläget inte finns tillräckligt god vägledning
för att åstadkomma de förändringar som eftersträvas.
• Nya mallar för medarbetarsamtal
• Översyn av styrdokument
• Framtagande av en projektmodell
Näringslivsfrågorna
Åtgärderna under 2014 bedöms ha lett till en
positiv utveckling för näringslivet men resultatet
från aktuella mätningar finns ännu ej tillgängligt.
I Svenskt näringslivs ranking 2014 finns ett
antal förbättringsområden för Sollentuna kommun, däribland tillgång på arbetskraft med relevant kompetens, kommunens upphandlingar,
dialog mellan företag och kommunledning och
kommunens information till företag.
87
Nulägesanalys
• Utvecklingsarbete som är gemensamt, systematiskt och långsiktigt
Trygghet och integration
vändighet eftersom kommunens information
idag finns i digitala dokument och databaser. Ett
pågående kommungemensamt arbete ger goda
förutsättningar att ta nästa steg och upphandla
e-arkivsplattformen.
Införandet av läsplattor i kommunen bedöms
ha många positiva effekter men har också visat
sig vara resurskrävande att administrera, vilket
måste analyseras och hanteras.
Planen med strategiska satsningar för att lyfta kommunens IT-infrastruktur har gett effekt
men stora insatser kvarstår. Exempelvis behöver
den nya arbetsplatsen kvalitetssäkras. Avtalet om
IT-drift med Tieto löper ut 2016. Bedömningen
är att nuvarande avtalspartner inte uppfyller de
krav och förväntningar som kommunen har och
en ny upphandling ska därför genomföras 2016.
Telefoniavtal löper ut och behöver upphandlas
under 2015. Konferenstekniken på plan 13 i Turebergshuset svarar inte mot de behov som finns.
Byte av ekonomisystem vid årsskiftet
2014/2015, inklusive ny kodplan, ger goda möjligheter att effektivisera och höja kvaliteten inom
ekonomiadministrationen, även om mycket utvecklingsarbete återstår.
Det finns ett stort tryck på upphandlingsfunktionen även om de nya reglerna för direktupphandling förbättrat situationen något. Reglerna
kommer dock kräva kontinuerlig utbildning,
information och uppföljning. Ett nytt upphandlingssystem behöver upphandlas eftersom avtalstiden går ut.
Det finns ett konstaterat behov av att arbeta brett
med integrationsfrågor i kommunen. KLK:s
kompetens och resurser för samordning av trygghets- och säkerhetsfrågor har därför förstärkts
med en säkerhets- och trygghetssamordnare.
Starkt arbetsgivarmärke för en god
kompetensförsörjning
Tjänstemannaorganisationen upplever att det
finns ett stort intresse för Sollentunas annonser
generellt och inga större svårigheter att rekrytera personal. Undantaget är stadsbyggnadsavdelningen. Genom att personalavdelningen
förstärkts med en tjänst har möjligheterna att arbeta mer strategiskt med kompetensförsörjningen ökat. Exempel på utmaningar framåt, förutom
rekryteringsfrågor, är arbetet med psykisk ohälsa
hos personal, behovet och former för kompetens
kartläggning samt jämställdhetsfrågor.
Kompletterande bedömningar KLK:s
verksamheter
Stöd till fullmäktige och KS
Leveranssäkerheten när det gäller återkoppling
av uppdrag, inklusive beredning av andra nämnders återkopplingar, behöver förbättras. KLK bedömer också att det finns ett utvecklingsarbete
att göra kring hur tjänsteutlåtande utformas och
skrivs, vilket stöds av en politikerenkät. Bemötande och service ges däremot ett gott betyg.
Generellt om stöd till förvaltningarna
Stödet till förvaltningarna bedöms vara gott men
arbetet med att effektivisera kommunens olika
interna nätverk behöver fortsätta.
Finansförvaltning
Utifrån kommunens framtida behov på finanssidan har ett viktigt steg tagits genom framtagandet av en långsiktig finansanalys. Modellarbetet
för en bättre likviditetsuppföljning är klar men
implementeringen kvarstår. Nuvarande upplåningspolicy är inte aktuell utan behöver förnyas.
Tidigare införda regler kring komponentavskrivningar är ännu inte implementerade i kommunen och kräver ett jobb på längre sikt.
Kommunikation
Den påbörjade breddningen av kommunikationskanalerna ger bättre förutsättningar att nå
fler invånare på deras villkor. Den externa webben behöver utvecklas i linje med trenden att
alltfler använder läsplatta eller smartphone. Även
den interna webben behöver ses över liksom övriga former för en effektiv intern kommunikation.
Kommungemensamma personalnyckeltal
De administrativa systemen och processerna
Det kommungemensamma utvecklingsarbetet
kring e-förvaltning pågår. Kommunen ligger
mycket bra till i arbetet kring bygglov medan de
största utmaningar framåt ligger inom området
äldreomsorg och funktionshinderområdet. Arkivering av digital information, e-arkiv, är en nöd-
Nyckeltal
Utfall Utfall Utfall
Ref.
201220132014värde 2014
Sjukfrånvaro i % 3,00
2,52
3,23
5
88
kommentar: Inom KLK har den totala sjukfrån-
varon ökat marginellt jämfört med 2013. Det är
främst den långa sjukfrånvaron i åldern 50 år och
äldre som ökat bland båda könen.
Andel deltidsanställningar
6,2 %
kommentar: Andel deltidsanställningar har ökat
sedan 2013, men är fortfarande på en låg nivå.
Kommungemensamt arbete –
effektivitet och kvalitet
Balansen mellan det kommunala självstyret och
likvärdigheten diskuteras och statens styrning för
att säkerställa likvärdigheten ökar. Från SKL:s
håll framhålls vikten av att kommunerna ständigt arbetar med att säkerställa att kommunens
verksamheter håller en godtagbar kvalitetsnivå.
Den ökade statliga styrningen och kraven på
uppföljning påverkar i första hand nämndernas
verksamheter men även KLK, dels utifrån uppsiktsperspektivet och dels utifrån behovet av att
utveckla möjligheterna till en effektiv administration. Ny skrivning i kommunallagen från och
med 2015 ställer vidare krav på att fullmäktige
ska ha program för uppföljning av privata utförare.
Företag förväntar sig snabba beslut från kommunen gällande ärendehantering och tillsyn och
ökade krav ställs på individuellt anpassade lösningar av såväl företag som medborgare. En Tillståndsguide arbetas fram samtidigt som ”Kontaktcenter Företag” marknadsförs, utvecklas och
följs upp.
Kommunens nya situation med ett kraftigt ökat
investeringsbehov ger stora utmaningar på finanssidan. Samtidigt finns utpekat två viktiga kommungemensamma effektivitetsområden: inköp
och lokalförsörjning. Utvecklingsarbetet inom
dessa områden får stort fokus framåt.
Kommunkompassen kommer att genomföras
2015. Det är ett utvärderingsverktyg anpassat till
kommunal verksamhet som belyser kommunen
utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. Resultatet kommer att kunna användas som underlag för framtida prioritering och planering.
Kompetensförsörjning
Företag inom de flesta branscher upplever kompetensbrist, både bland akademiker och yrkesutbildade. Tillgång till kompetens kan ha betydelse
för såväl infrastruktur, bostäder som kommunens arbetsgivarmärke. Utifrån den allmänna
konkurrenssituationen inom stadsbyggnadsområdet finns farhågor kring den framtida kompetensförsörjningen och arbetet med att vara en
attraktiv arbetsgivare är därför mycket viktigt för
verksamheten.
Kommunikation
Inom kommunikationsområdet utvecklas förväntningarna men även möjligheterna i snabb
takt. Den tekniska utvecklingen är viktig att följa
och ställer nya och förändrade krav på kommunen.
Trygghet och integration
Den sociala oron innebär att en av kommunens
utmaningar blir att arbeta med integrationsfrågor ur alla dess aspekter, med målet att de som
bor i kommunen ska känna sig delaktiga och
trygga. Under hösten 2014 gjordes en kommunövergripande kartläggning och analys. Utifrån detta kommer ett långsiktigt gemensamt
styrdokument för ökad trygghet och säkerhet i
Sollentuna att tas fram.
E-arkiv
Ett arbete med att gemensamt med ett antal
norrortskommuner upphandla/avropa en e-arkivsplattform pågår. Genomförandet av detta
förutsätter dock ett beslut om framtida finansiering från 2016 och framåt. Initialt avser kostnaderna uppköp, uppsättning och överföring från
89
Framåtblick
enskilda system och därefter måste medel finnas
för att finansiera de löpande driftkostnaderna.
infrastruktur. Ett stort fokus finns på utveckling
av den täta och urbana staden med en mångfald
av funktioner. Detta är en förutsättning för ett
effektivt nyttjande av mark och en hållbar livsstil
med närhet till kollektivtrafik, vilket samtidigt är
viktigt för att attrahera dagens unga.
Stadsbyggnad
Arbetet med att skapa 300–500 nya bostäder per
år utgör ett huvudtema för stadsbyggnadsavdelningens arbete tillsammans med utbyggnad av
90
I varje kommun ska det finnas en överförmyndare
eller en överförmyndarnämnd med uppgift att
utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och
gode mäns förvaltning samt efter ansökan eller
anmälan utreda behovet av nämnda insatser.
Överförmyndarnämnden är gemensam mellan
kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands
Väsby.
Överförmyndarnämnden har bedrivit verksamheten enligt plan och av nämnden fastställda
mål. Inga större avvikelser kan rapporteras. Överförmyndarnämnden kan konstatera att antalet
ärenden i samtliga ärendeslag ökar något varje år
samtidigt som lagändringar 1 januari 2015 medför att arbetsuppgifter flyttas från domstol till
överförmyndarnämnden samt att överförmyndarnämnden åläggs ett tydligare utbildningsansvar för gode män och förvaltare.
Ansvarsområde tillsyn över gode män och
förvaltare har helt uppfyllts enligt nämndens
mål trots en ökning av antalet ärenden främst
av antalet äldre–äldre. Tillsynen över gode män
och förvaltare sker främst genom granskning av
årsredovisningar över huvudmännens ekonomi. Nämndens mål att alla årsredovisningar ska
vara granskade i kompletta ärenden till 1 juli har
uppfyllts. Gode män och förvaltare får arvode för
sitt arbete vilket skrivs upp varje år då arvodet är
basbeloppsgrundat. Höjningen av arvodena kan
inte påverkas av överförmyndarnämnden då en
medveten sänkning dels skulle medföra att överförmyndarnämnden inte följer arvodesriktlinjer
av Sveriges kommuner och landsting (SKL) dels
att gode män och förvaltare inte vill ta uppdrag.
Tillgången på gode män och förvaltare är
dock mycket god och under året har sju rekryteringsmöten genomförts. Den goda tillgången
har medfört att handläggningstiderna har kunnat behållas till 3–4 veckor i ett normalärende.
Överförmyndarnämnden har arbetat med kvalitets- och kompetenshöjning av gode män och
förvaltare. Samarbete har skett med Godmansföreningarna på området.
Ensamkommande barn är en ökande grupp
för överförmyndarnämnden att utöva tillsyn över.
Ett flertal kommuner i Stockholmsområdet och
mellansverige placerar barn på boenden främst i
Upplands Väsby och Sigtuna kommuner. Antalet
ensamkommande barn som anländer till Sverige är bland de högst i Europa och då Sigtuna är
mottagningskommun medför det ett ökat antal
ärenden. Tillgången på gode män är dock mycket god för denna grupp av ärenden. Överförmyndarnämnden har bekostat utbildning för cirka en
tredjedel av gode männen via kurser inom SKL
samt Kommunförbundet i Stockholms län.
Utbildningssatsningarna har skett inom befintlig budgetram men ett ökat anslag för fortsatt
utbildning kommer att behövas då antalet nyanlända barn kommer att öka.
91
Tillsyn över barn och föräldrar med hemvist i
de tre samarbetskommunerna ligger på en stadig
nivå. Barn får främst tillgångar i form av försäk-
ringsmedel, arv eller gåva. Antalet ärenden ökar
även här i takt med den generella befolkningsökningen.
Ekonomi
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
– 5,3
9,5
14,8
– 5,3
– 5,3
0,0
Summa
– 5,3
9,5
14,8
– 5,3
– 5,3
0,0
Nettoutgifter
2013
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
0
0
0
0
0
0
Investeringar (mkr)
Nämndens resultat
Resultatet blev –136 000 kronor sämre jämfört
med den senaste prognosen. Skillnaden beror på
att nämnden inte fått betalt av vissa kommuner
för de kostnader nämnden haft för arvoden till
gode män för ensamkommande barn.
Resultatet för år 2014 blev –136 000 kronor. Resultatet har reglerats med de övriga samverkande
kommunerna som betalat 75 000 kronor. För
Sollentuna kommuns del innebär det att resultatet blev – 47 000 kronor sämre än budget.
201220132014
Prognossäkerhet %
21,5
201220132014
Budgetföljsamhet % – 21,7
Utfallet beräknas följa budget.
92
Överförmyndarnämndens åtaganden
årets delnivå uppfylld Utveckla den
systematiska kvalitetsuppföljningen och formerna för ständiga förbättringar (samtliga nämnder).
inom detta område.
Kommentar: Överförmyndarnämnden har arbetat med att utveckla verksamheten på flera olika sätt,
– utveckla och fastställa arbetsrutiner för handläggning av ärenden.
– anta riktlinjer för övergripande områden som
arvodesbestämmelser.
– etablera samarbetsformer för verksamheten med
utomstående aktörer som gode mansföreningar,
kommunförbund och överförmyndare i andra
kommuner.
– etablera kontakter med samarbetande förvaltningar inom kommunerna då främst Socialtjänst och vård- och omsorg.
Detta generella åtagande fungerar som ”paraply” för viktiga effektiviserings- och
under höstens verksamhetsplanering. NämnderBeskrivning:
na ska särskilt beakta möjligheterna till effektivisering genom att etablera samarbete(n).
Kommentar: Samtlig personal har deltagit i vidareutveckling i form av kompetenshöjande kurser
och åtgärder som kurs i bouppteckning och arvsskifte, nämndadministration samt deltagit i Föreningen Sveriges överförmyndares utbildningsoch årsdagar Umeå 2014. Vidare har handläggarna deltagit
i olika utvecklingsprojekt inom Migrationsverket
och hos Kommunförbundet i Stockholms län samt
nätverksträffar och länsträffar inom Stockholms län.
arbetsgivare.
Kommentar: Personalfrämjande åtgärder har ge-
nomförts i form av planeringsdagar med regelbunden uppföljning. Arbetsplatsträffar har genomförts.
Vid dessa tillfällen har personalpolicy återkommande implementerats.
93
mer tillgängligt sätt. Handläggare har deltagit i ett
flertal träffar med olika intresseorganisationer som anhörigföreningar med flera.
Överförmyndarnämnden har som ambition att
publicera nämndens protokoll på kommunens hemsida. Vidare vill nämnden översätta skrivelser till
allmänheten och informationsmaterial till andra
språk, då främst finska vilket är vedertaget i Sigtuna och Upplands Väsby. Dessa åtaganden har inte
kunnat uppfyllas fullt ut och beror på omständigheter utanför nämndens påverkan.
Arbetsplatsträffar med protokoll
har genomförts regelbundet under året där personalen ges möjlighet att ta upp aktuella frågor och
ämnen. Verksamheten följs regelbundet upp varje
vecka genom handläggarmöten om ärenden och
övrig verksamhet. På frivilligt initiativ har en del
trivselaktiviteter ordnats för att stärka sammanhållningen i gruppen.
Kommentar:
årets delnivå uppfylld Tydliggöra
kommunens och förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg
för att tydliggöra vem, hur och vad som kommuniceras (samtliga nämnder).
Överförmyndarnämnden har arbetat aktivt med att utveckla samarbete med samarbetande nämnder inom de tre samarbetskommunerna då främst inom socialtjänst och Vård- och
omsorgsnämnder. Det har skett genom gemensamma träffar med berörda grupper som biståndsbedömare, LSS-handläggare, socialsekreterare med flera.
Arbetet har medfört ömsesidig förståelse för varandras verksamheter vilket gynnat medborgarna och
skapat goda kontakter.
Kommentar:
beslut.
Kommentar: Överförmyndarnämnden har utvecklat hemsida för att tillgängliggöra information om
verksamheten. Den förbättrade hemsidan har medfört
mindre antal telefonsamtal vilket kan konstaters vid
samtalsmätningar. Utveckling har skett av brevmallar
och informationstexter i avsikt att lättare tillgodogöra
information riktad till medborgarna. Nämndsekreterare har deltagit i kurs för att skriva protokoll på ett
INGEN Full delaktighet i kommunens informationsflöde som är avsett för nämnder och avdelning (ej medtaget till KF-beslut).
Beskrivning: Att få vara med i kommunens informationsflöde ökar verksamhetens effektivitet.
Budgetuppdrag
Typ av uppdrag Uppdrag
2013 – Från
KF Budget
2013
Kommunstyrelsen och
Redovisas till KF i
september
får i uppdrag att genomföra
översyn av förvaltarenhetens verksamhet kopplat till
94
Kommentar
Avslutad (med Beslut i KS
avvikelse)
KF 2014-03-26
Överförmyndarnämnden har bedrivit verksamheten enligt plan och av nämnden fastställda
mål. Inga större avvikelser kan rapporteras. Överförmyndarnämnden kan konstatera att antalet
ärenden i samtliga ärendeslag ökar något varje år
samtidigt som lagändringar 1 januari 2015 medför att arbetsuppgifter flyttas från domstol till
överförmyndarnämnden samt att överförmyn-
darnämnden åläggs ett tydligare utbildningsansvar för gode män och förvaltare.
Nyckeltal
Ref.
201220132014värde
2014
1,27
2,74
5
Framåtblick
Det ökande antalet ärenden inom samtliga ärendegrupper hos överförmyndarnämnden medför
ett ökat behov av resurser för kompetenshöjning
av handläggare, insatser för vidareutbildning av
gode män och förvaltare, överflyttning av arbetsuppgifter från domstolarna till överförmyndarnämnden samt handläggning av ärenden med
bibehållen handläggningstid.
Resurser för vidareutveckling av verksamheten har inte avsatts i tidigare budgetar utan
har försökt lösas inom befintlig budgetram, men
de ökade kraven samt ålagda uppgifter genom
lagändringar kommer att medföra behov av förstärkning av resurserna.
Överflyttning av arbetsuppgifter, som tidigare
legat på domstolarna, medför att rutiner ska tas
fram för att handlägga ärenden som behöver en
mer omfattande utredning.
Utbildningsansvaret för gode män och förvaltare i avsikt att höja kompetensen är ett helt nytt
arbetsområde för överförmyndarna och kräver
nya kunskaper om pedagogik, kurs- och läromedel samt allmän stöttning av godemanskåren.
Samarbete inom Stockholms län kommer att påbörjas samt insatser via gode mansföreningarna.
Det ökade antalet ensamkommande barn kräver god tillgång på välutbildade gode män i avsikt att möta det ökade behovet. Det finns inget
i nuläget som tyder på att flyktingströmmarna
kommer att minska.
Överförmyndarnämnden kommer att genomföra brukarenkäter som är av stor vikt vid
dialog med medborgarna.
95
Nulägesanalys
Trafik- och
fastighetsnämnden
Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för skötseln
av kommunens gator, vägar och övriga allmänna
platser. Nämnden svarar även för kommunens
parkeringsövervakning och är tillika trafiknämnd.
Nämnden förvaltar kommunens mark, inklusive
naturreservat, och fastigheter samt svarar för
skötsel och ny-, till- och ombyggnad av kommunens
fastigheter inkluderande tecknande av hyresavtal.
Rekryteringarna har varit många och betydelsefulla under året. Ett generellt problem är dock
rekryteringsläget gällande byggprojektledare. Till
följd av kontorets behov av utökade lokaler har
ett omfattande arbete med omflyttning och ombyggnation pågått under 2014.
Under året har vi genomfört analyser gällande
byggprojekten som visar på att vi har god kontroll på kostnaderna men också att hyresmodellen behöver revideras så att kostnaderna för bland
annat miljö-, drift- och energieffektiviseringsinvesteringar kan hanteras bättre i byggprojekten.
Ett omfattande arbete har genomförts för att
etablera ett kvalitetsarbete och till detta en tillhörande planerings- och uppföljningsprocess.
En ansträngning för kontoret har dock varit de
många upphandlingarna. De ekonomiskt mycket värdefulla entreprenaderna är komplicerade
och tidskrävande samt dyra att hantera till följd
av det juridiska stöd som måste sökas i relation
till de många utdragna processerna.
Kontoret har varit delaktigt i kommunens
övergripande trafikstrategi och genomfört ombyggnationer inom ramen för 30-direktivet och
säkra skolvägar. En ny cykelplan och underlag
för en kommande parkeringsplan har tagits fram.
Satsningar för att göra naturreservaten mer öppna och tillgängliga har gjorts och insatserna inom
ramen för handlingsplanen barnens natur har påbörjats. Genom att öka natur- och parkmarkens
förmåga att långsiktigt binda kol har även arbetet med att minska mängden koldioxid kommit
igång. Flertalet lekparker, kommunala badplatser
och idrottsplatser har besiktigats och rustats upp.
Inom byggprojekt har i samverkan med beställarna behovsanalyser och förstudier utformats
i syfte att skapa grundförutsättningar för leverans
av ändamålsenliga lokaler och nöjda hyresgäster.
Inom byggprocessen har också stort fokus legat
på miljö, med miljöprogram för processen, objektsanpassad miljöplan för varje byggprojekt och
utsedda miljösamordnare. Miljökraven har också
skärpts inom upphandling av driftentreprenörer. Flertalet åtgärder i kommunens fastigheter
har genomförts såsom att sämre energikällor har
bytts mot klimatsmarta val, energieffektiviseringar samt energiuppföljning har genomförts. Koncept för utformning av framtida idrottshallar har
tagits fram i samband med projektet Rotebro
idrottshall. Rotebro idrottshall är även ett pilotprojekt för solenergianvändning. Skolgårdar och
lekplatser har besiktats enligt plan.
96
Ekonomi
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
Nämnd
– 1,0
0,0
0,6
– 0,6
– 1,2
0,6
Kontor
– 6,0
0,0
6,9
– 6,9
– 5,4
– 1,5
Gator och vägar
– 73,2
3,9
70,8
– 66,9
– 63,8
– 3,1
Parker
– 16,8
0,4
20,2
– 19,8
– 18,2
– 1,6
Naturvård
– 5,8
0,7
6,7
– 6,0
– 5,9
– 0,1
Trafik
– 1,6
8,8
11,2
– 2,4
– 3,4
0,9
0,6
274,6
256,0
18,6
20,6
– 2,0
– 103,8
288,3
372,4
– 84,1
– 77,3
– 6,8
Nettoutgifter
2013
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
– 186,0
0,0
– 332,0
– 332,0
– 412,0
80,0
Fastigheter
Summa nämnd
Investeringar (mkr)
TFN
Nämndens resultat
Ekonomiskt utfall
Nämndens totala nettokostnad uppgår till 84,1
mkr vilket jämfört med tilldelad nettoram på
77,3 mkr ger ett underskott med 6,8 mkr. Överskott på nämnden (0,6 mkr) är till största delen
för minskat arvode för ordförande. Kontorets
underskott (1,5 mkr) beror på ombyggnation
av lokalerna. Gator och vägar har inte fått budgetkompensation fullt ut för kapitaltjänstekostnader (2 mkr) för torget i Sollentuna centrum.
Resterande underskott beror på ökade personalkostnader vid överlämning och ombyggnation
av lokalerna. Parkverksamheten har högre kostnader (1,6 mkr) då antalet grönytor inte stämde
med det som är upphandlat och vi var tvungna
att sköta dessa ytor som tilläggsbeställningar
till ett högre pris. Trafikverksamheten har ett
överskott (0,9) mkr till största del beroende på
vi har lyckats rekrytera fast personal och för att
parkeringsenheten har förändrat arbetstiden för
att vara mer synliga och tillgängliga ur trafiksäkerhetssynpunkt. Fastighetsavdelningens budgeterade överskott har minskat (med 2 mkr) vilket
beror på hyresavtal som inte är klara och som i
sin tur genererar minskade intäkter och ökade
vindkraftskapitaltjänstekostnader (0,3 mkr) och
kostnad för ombyggnation av lokalerna.
Investering
Investeringslimiten för 2014 uppgick till 412 mkr
och utfallet för året är 332 mkr. Ett antal av
skolprojekt bl.a. Skälby och Töjnanskolan inkl.
idrottshall är försenade då vi var tvungna att arbeta med finansieringsanalys av de kommande
hyresintäkterna från bl.a. BUK. Med det menar
vi att vi har högre kvalitetskrav när det gäller energieffektivisering och att vi har analyserat eventuella kostnader så att de skall passa in enligt hyresmodellen. LSS Boende Viby är försenat p.g.a.
att bygglovet överklagades och som ett resultat av
det kom produktionen igång senare än beräknat.
Försening av friidrottshallen är en del av investeringsprojekt som vi kommer att arbeta med de
närmaste åren och som är en stor del av överskottet. Ett antal projekt har högre utfall än beräknad, bl.a. vindkraftverket och Helenelundskolans
klimatskydd. Helenelundskolans klimatskydd
startades sent under 2013 varför stor del av kostnaderna belastar 2014. Utredningen av Campus
Edsvik har vi inte arbetat med i år då projektet
ligger hos PLEX.
97
NyckeltalUtfallUtfallUtfall
201220132014
Budgetföljsamhet %
– 3,8 1,8 – 8,6
201220132014
3,8 3,1 8,5
Utfallet beror på att vi saknade
medel för tvingande kostnader som kapitaltjänstekostnader och ombyggnation av lokalerna
Kommentar:
Ombyggnationen av lokalerna är
försenade och det fanns en osäkerhet i hur stor del
av kostnaderna som skulle komma att belasta innevarande år (2014).
Kommentar:
Investeringar TFN 2014 (mkr)
Fastighetsinvesteringar
Budget
2014
Nettoutgifter
2014
Investeringar förskola och skola
Rudbeck paviljonger
0,2
1,4
Campus Edsvik
5,0
0,0
Förskolor och skolor
72,2
60,6
Summa förskola och skola
77,4
62,0
Avvikelse
Budget/
Utfall
– 1,2
5,0
11,6
3,8
Investeringar Kultur och fritid
Friidrottshall
85,0 45,739,3
Rotebro idrottshall
35,0
30,4
4,6
Fotbollstält + konstgräs
15,0
0,8
14,2
Övrigt
7,5
14,3
– 6,8
Summa Kultur och fritid
142,5
91,2
51,3
Investeringar vård och omsorg
LSS-boende Viby
13,0
0,3
LSS-boende utredning
1,0
0,0
Besiktningsanmärkningar LSS
4,5
0,5
12,7
1,0
4,0
Summa vård och omsorg
0,3
12,7
Investeringar Socialförvaltningen
Sociala bostäder
1,0
0,9
0,1
Summa Socialförvaltningen
18,5
Fastighetsinvesteringar
Nettoutgifter
2014
Avvikelse
Budget/
Utfall
Fastighetsägarinitierade investeringar
Fastighetsägarinvesteringar
underhåll
20,0
38,1 – 18,1
Myndighetskrav
40,032,27,8
Övrigt
18,9 1,217,7
Summa fastighetsägarinitierade
investeringar
78,971,57,4
Summa investeringar fastighet
368,3
279,9
88,4
Naturvård skyltning mm
0,0
0,3
– 0,3
Summa investeringar naturvård
0,0
0,3
– 0,3
Trafiksäkerhetsåtgärder, GC-vägar 7,6
8,1
– 0,5
Lekplatser; upprustning/
handikappanpassning
4,4 4,40,0
Infrastrukturinvesteringar
16,0
25,2
– 9,2
Direktiv/projekt
10,0 8,02,0
Tillgänglighetsanpassningar Gator 6,0
6,0
0,0
Investeringar Gata/Park/Trafik
44,0
51,7
– 7,7
1,0
0,9
0,1
Vindkraftverk
50,0
54,0
– 4,0
Summa investeringar TFN
Summa övriga investeringar
50,0
54,0
– 4,0
Budget
2014
412,3
331,9
80,4
Investeringslimit enl Fullmäktigebudget 412,2
98
De ekonomiska förutsättningarna för de uppdrag
trafikoch fastighetskontoret kommer att hantera under 2015 är till mycket stor del knutna till
de stora investeringsprojekten. Ett gott arbete har
bedrivits i samarbete med kommunledningskontoret när det gäller detta och investeringsplanen
är därmed styrande för merparten av kontorets
arbetsinsatser 2015. Några korrigeringar gällande budgeten innevarande år behöver dock aviseras: Parkupphandlingen som kommer at slutföras under våren 2015 kommer att bli dyrare än
tidigare beräkningar. Detta till följd av att det,
i samband upphandlingsprocessen, upptäckts att
informationen gällande skötselyta behövde korrigeras upp samt att ökade intervaller av skötsel på
högväxande gräsytor och vägkantsslåtter behövde
ingå. Budgeten bör därför utökas med 2 mkr. En
resterande avvikelse, till följd av ombyggnation
av verksamhetslokaler, beräknas även uppstå till
ett belopp om ca 2 mkr. När det gäller investeringsfinansierade projekt är vi angelägna om att
investeringsmedel kan avsättas redan 2015 till
stöd för restaurering av broar. Sollentuna kommun har 65 broar som är i ett sådant skick att de
är i behov av större renoveringar. Bedömningen
är att kontoret kan restaurera 3–4 broar per år till
en beräknad kostnad av 5 mkr per år.
Trafik- och fastighetsnämndens
åtaganden utifrån politiska fokusområden
inom detta område.
Kommentar: Ett årshjul för kvalitetsarbetet finns
framtaget som beskriver det systematiska kvalitetsarbetet och som syftar till att understödja analys,
verksamhetsutveckling och planeringsprocesser. Årshjulet består av flera delar fördelat under året, där
en del är en kvalitetsredovisning som sedermera ligger till grund för översynen av verksamhetsplanen.
Grunden för kvalitetsarbetet är förvaltningens processkartläggning och fortsatt arbete är kopplat till
uppföljning av dessa.
årets delnivå uppfylld Genomföra
utvecklingsinsatser för att höja eller möjliggöra
höjning av verksamheternas kvalitet och effektivitet (samtliga nämnder).
Strategisk långsiktig plan för effektiv planering av fastighet- och lokalanvändning är
framtagen i lokalförsörjningsplanen. Lokalförsörjningsplanen är nu även nära kopplad till investeringsplanen och processen att tillhandahålla lokaler.
De villkor i hyressättningsmodellen som bör revideras i ny hyressättningsmodell har tagits fram. Arbetet med att revidera hyresavtalet gällande prissättningsgrunder, avtalsvillkor m.m. för hyressättning
har därefter inletts och kommer att slutföras under
år 2015.
Kommentar:
99
Tillsammans med kommunledningskontoret har
arbetet samordnats för att skapa tydlighet med ansvarsgränser mellan exploatering och förvaltning i
fastighetsfrågor. Processkartläggning och processutveckling av verksamheterna inom fastighet är klart.
Kvarvarande arbete gällande processkartläggning
härrör trafikoch naturavdelningen. Arbete med
detta pågår under år 2015.
Uppfyllt Förenklade upphandlingsformer.
För att få in mindre och medelstora företag i upphandlingsprocessen krävs att vi
förenklar upphandlingsunderlagen. Antalet krav
begränsas till sådana som är av vikt för upphandlingen. Vi ska standardisera förfrågningsunderlagen för att underlätta för alla företag.
Beskrivning:
Kommentar: För att säkerställa enklare, tydligare
sig i kommunen har arbetats fram i samarbete med
näringslivschef, plan- och exploateringsavdelningen
och miljö- och byggnadskontoret (Från idé till verklighet).
Beskrivning: Under hösten 2013 revideras nuvarande personalpolicy och under 2014 ska den
sedan, med metodstöd från KLK, implementeras
i samtliga verksamheter. I kombination med arbetet kring vision och internkommunikation bedöms detta åtagande ge en bra grund för fortsatt
arbete kring kommunen som attraktiv arbetsgivare.
och mer rättssäkra upphandlingar har förvaltningen
under året anställt en upphandlare. Arbetet med att
utveckla förfrågningsunderlaget är i gång och vidare arbete fokuseras på interna riktlinjer och rutiner
för upphandlingsprocessen. Fortsatt arbete kommer
även att fokusera på att vidareutveckla samarbetet
mellan förvaltningen och upphandlingsenheten för
ett bättre stöd i hela kommunen.
Kommentar: Personalpolicyn är implementerad i
enlighet med de kommungemensamma direktiven.
Uppfyllt Etablera samarbete med företagare.
Beskrivning: Vi ska hitta kanaler, befintliga
eller nya, för att kunna föra en dialog med företagare för att ta reda på deras behov och villkor.
Att vara en aktiv aktör mot näringslivet kan för
TFNs del handla om att förbättra tillgängligheten och servicen för företagare i det som rör våra
ansvarsområden.
Beskrivning:
Kommentar: En intern arbetsgrupp för näringslivsfrågor har etablerats. Syftet är att stämma av
olika frågor med koppling till näringslivet, t ex i
ärenden om upplåtelser, trafikanordningsplaner,
entreprenader mm. Parallellt med detta har ett utvecklingsarbete inletts både vad gäller upplåtelser
och trafikanordningsplaner. I detta ingår också att
utveckla informationsoch dialogformer med berörda delar av näringslivet och andra aktörer. Samverkan har även inletts med KLK:s näringslivsenhet
och ett material riktat till företag som vill etablera
Enligt samverkansavtalet ska all
Arbetsplatsträffar är etablerade på
respektive avdelning/enhet. Arbetet med dessa utvecklas kontinuerligt i samarbete mellan chef och
medarbetare.
Kommentar:
100
Uppfyllt Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen (KS, TFN).
Beskrivning: Detta åtagande utgår från åtagande 2B i klimatstrategins åtgärdsplan 2012–
2013. Arbetet med trafikstrategi och trafikplan
lyfts fram som avgörande för detta åtagande
vilket innebär att KS ska ha trafikplanearbetet i
fokus och färdigställa detta, med tydligt beaktande av klimatfrågorna, under 2014. TFN deltar i
arbetet med trafikplan och bidrar samtidigt med
handlingsplaner kring gång- och cykelvägar.
Vi deltar löpande i arbetet med
den övergripande trafikstrategin. Vi har tagit fram
en cykelplan och parkeringsplan. Parkeringsplanen
kommer att fattas beslut om under år 2015.
Uppfyllt Minska mängden koldioxid i
luften genom att öka natur- och parkmarkens
förmåga att långsiktigt binda kol (KS, TFN).
Detta åtagande utgår från
åtagande 3E i klimatstrategins åtgärdsplan
2012–2013. KS och TFN ska i samråd ta fram
handlingsplaner som innebär utveckling och
implementering av former för att säkerställa att
kommunens nettoinlagring av kol ökar över tiden.
Beskrivning:
Kommentar: Naturvården deltar i ett samarbete med stadsbyggnadsavdelningen om detta. Syftet
med samarbetet är att redovisa vilka skötselåtgärder
som kan öka kolbindningen på bästa sätt.
Delvis uppfyllt Minskad bullerstörning
Kommentar:
årets delnivå uppfylld Minska klimatpåverkan från kommunens fastigheter (KS, TFN).
2013. Arbetet med handlingsplaner för att
minska klimatpåverkan från kommunens egna
fastigheter ligger på TFN. Stöd i arbetet finns via
energieffektiviseringsstrategin och viss finansiering kan åstadkommas via energieffektiviseringsstödet. Enligt klimatstrategin ska vidare klimatpåverkan från de byggnadsmaterial som används
i nyproduktion uppskattas och redovisas för att i
kommande upphandlingar minska. Detta arbete
ska bedrivas av TFN i samarbete med KS.
Kommentar: Miljöprogram för byggprocessen
framtagen och redovisad för kommunens miljöoch klimatstrateg. Energicontroller nu på plats och
kartläggning av mediaförbrukning för planering av
åtgärder i verksamhetsfastigheterna fortlöper enligt
plan. Avsikten är att etablera kontrollfunktioner i
det kommande fastighetssystemet som nu upphandlas och som beräknas vara i bruk år 2016.
I projektering vid nybyggnation följer trafikoch
fastighetskontoret det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad.
Beskrivning: Vi ska fortsätta arbetet med att
minska buller från kommunala vägar. För att få
bästa resultat, behöver åtgärderna sättas in mot
bullerkällan – alltså buller från vägarna. Vi ska
bevaka de försök som pågår med lågbullrande
vägbeläggningar som pågår i Sverige. Utifrån
dessa kan vi inspireras att delta i liknande projekt. Vi ska också se om vi kan göra andra insatser för att minska däcksbuller där kommunen
har möjlighet att agera. Vi ska utvärdera effekten
av utförda 30-zoner och undersöker om nya områden är aktuella för införande av 30-zoner. När
vi bygger om gator ska vi tänka på bullersituationen. Vi ska också arbeta med cykelplanen och
genomföra beslutade åtgärder.
Kommentar: Åtgärdsplanen är påbörjad. Nämn-
den erbjuder bullerbidrag till boende längs kommunala gator med högt trafikbuller. I åtgärdsplanen
kommer bullersituationen som helhet belysas och
ytterligare åtgärder utredas. Samverkan sker med
miljö- och byggnadskontoret. Utvecklingsarbete gällande buller pågår inom arbete med 30-direktivet
och cykelplanen.
Uppfyllt Barnens natur i Sollentuna.
Beskrivning: Befintliga park- och naturområden i närheten av skolor och förskolor ska vara
lämpliga för pedagogisk verksamhet och lek.
101
Miljö och klimat
Kommentar: En handlingsplan för barnens natur
är framtagen och fastställd av nämnd. Genomförandet har påbörjats och kommer att ske fortlöpande.
Uppfyllt Eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna (samtliga nämnder).
För att stärka demokratin och
människors delaktighet behöver kommunens information som riktar sig till invånarna vara begriplig. Det innebär både övergripande information
och texter som riktar sig till enskild, såsom beslut.
Beskrivning:
Kontoret har arbetat vidare med
stöd av det kompetensutvecklingsprogram gällande
målgruppsanpassad kommunikation och korrekt
språk i kontakten med medborgare gällande synpunktshantering och återkoppling av beslut som
berör enskilda invånare.
Kontoret har även genomfört ett aktivt arbete
med att öka informationsoch nyhetsflödet kring
viktiga händelser och beslut genom bland annat att
Kommentar:
en intern kommunikationsgrupp har bildats.
Satsningen på utbildning i klarspråk är beroende av en central resurs som för närvarande inte
finns. Insatser kommer att göras så fort vi har stöd
för detta.
nämnder).
Kommentar: Det kommunikativa arbetet har
fått extra fokus under år 2014. Tjänst har utvecklats till kommunikationsstrateg. Kommunikationsstrategiska arbetet har etablerats i verksamhetsplanen med ett antal olika insatser och som genomförts
under 2014 och kommer att fortsätta under kommande planperiod. Arbetet har lett till ökad effektivitet i verksamhet, mer ordning och reda i kommunikationen och bättre förutsättningar för ledning,
styrning och lärande.
Budgetuppdrag
Typ av uppdrag
Uppdrag
2014 – Från prel
budget 2015
Förslag på lokalisering
av en skola/idrottshall i
Edsberg-/Väsjöområdet,
utifrån helhets- och
tidsperspektiv.
KS 2014-11-12
Avslutad
(enligt
plan)
Rapporterad till TFN under
september
2014 – Från prel
budget 2015
Förslag till principiell lösning avseende
evakueringslogistik vid
om- och nybyggnad av
skolor/förskolor.
KS januari 2015.
Avslutad
(enligt
plan)
Rapporterat till TFN under
december.
2014 – Från prel
budget 2015
Utreda förutsättningarna för att bygga
”modulskolor”.
KS januari 2015.
Avslutad
(enligt
plan)
december.
2014 – Från prel
budget 2015
Utreda förutsättningarna för att bygga en
idrottshall i Vibyområdet.
Redovisning i
samband med
lokalförsörjningsplanen. KSAU i
januari 2015.
Avslutad
(enligt
plan)
november .
102
Kommentar
Utreda förutsättningarna för att bygga skola i
Viby eller Norrvikenområdet.
Redovisning i
samband med
lokalförsörjningsplanen. KSAU i
januari 2015.
Avslutad
(enligt
plan)
november.
2013 – Från styrprocesser i övrigt
Trafik och fastighetsnämnden ska vara behjälplig vid upphandling
av städtjänster (ska ingå
som en del in nämndens
uppdrag att tillhandahålla lokaler till kommunens verksamheter)
Detta är ett uppAvslutad
drag som ska ingå i (enligt
nämndens löpande plan)
verksamhet. Förberedelser görs
i samband med
verksamhetsplaneringen för 2014
och ska redovisas
till KS i samband
med veksamhetsplanen för 2014
Alternativ lösning har
arbetats fram i samarbete
med KLK och BUK. KLK
kommer föreslå fullmäktige att ansvaret och resurserna flyttas till BUN.
2013 – Från KF
Budget 2013
Trafik- och fastighetsnämnden får i uppdrag
att redovisa hur trafikoch fastighetsnämnden
ska verka för ett miljömässigt byggande och
energieffektiviseringar i
kommunens fastigheter
Nedan följer en sammanfattning av de under året
övrigt prioriterade insatserna och utvecklingsområdena inom trafikoch fastighetskontoret:
Etablerat samarbete med andra kontor
Ett viktigt arbete för trafikoch fastighetskontoret är att etablera samarbete med övriga kontor
med fokus på lokalförsörjningsplanen för att på
så sätt söka långsiktigt planeringsunderlag för
kommunen. Ett särskilt samarbete har etablerats
med respektive ledningsgrupp på stadsbyggnadsavdelningen och miljö- och byggnadskontoret.
Utvecklat vardagligt ledningsarbete och säkerställt kompetensutvecklingsområden.
Kontoret är relativt nytt och har i snabb takt
ökat i antalet anställda. Ett viktigt utvecklingsområde har därför varit att skapa en ändamålsenlig organisation och att ta fram introduktionsprogram för nyanställda. I samband med
dessa rekryteringar har vi minskat en del av vårt
konsultberoende, främst på trafikoch naturavdelningen. I övrigt har gemensamma utbildningsdagar utifrån aktuella temata genomförts,
exempelvis upphandling och mutor. För att säkerställa viktig gemensam kompetens inom kontoret har ett s.k. ”körkort” på Solsidan införts.
Avslutad
(enligt
plan)
Återremissen besvarad i
mars 2014.
Detta innehåller ett antal kompetensområden,
bland annat allmän kommunkunskap, säkerhetfrågor och arbetsrätt etc. Personalen har också
varit delaktig i att ta fram kontorets värdegrund.
Ett ledningsuppdrag under året har därför varit
att utveckla denna värdegrund i relationen ledare
– medarbetare och medarbetare – medarbetare.
Utvecklat administrativa arbetsuppgifter och rutiner
Under året har en del administrativa stödfunktioner och roller utvecklats och dess funktion i
vardagen tydliggjorts. Exempel på områden som
setts över och vidareutvecklats är upphandlingsprocessen, plan- och projektarbetets konsekvensbeskrivningar, beredningen och tjänsteskrivelserna mot nämnd, hanteringen av avtalsfrågor,
dokumenthanteringen och delegationsordningen samt kontorets internkontroll.
Utvecklat det strategiska kommunikationsarbetet
En plan för gemensam kommunikationskompetens för hela kontoret är framtagen och arbetet
leds av en kommunikationsstrateg på kontoret.
Kommunikationsplaner för större projekt, uppdrag och direktiv har tagits fram och arbetet med
att följa upp, utvärdera och utveckla dessa fortgår.
103
2014 – Från prel
budget 2015
En kundportal för relationen mellan fastighetsavdelningen och dess kunder är framtagen och
kommer att utvecklas till ett extranät. Arbetet
med att öka och förbättra informationsflödet på
webben och Solsidan fortlöper och steg tas i arbetet med att arbeta mer proaktivt med pressen.
Säkerställt verksamhetsstöd IT
Det har funnits ett stort behov av systemstöd för
att effektivisera fastighetsverksamheten. Under
2014 har detta arbete initierats och under kom-
mande år kommer ett system att upphandlas och
implementeras. Systemet är i bruk år 2016. I övrigt ska ett systemstöd för felanmälan utvecklas
och dagens manuella parkeringsanmärkningar
ska ersättas med handdatorer. Dagens körjournaler är på god väg att ersättas av elektroniska
körjournaler där alla resor registreras med automatik. Ny GIS-plattform har införts och kommer att vidareutvecklas kommande år. Ett nytt
ekonomisystem ska vara i drift januari 2015 och
under år 2014 har fokus legat på att ta fram nya
ekonomirutiner och en ny kodplansstruktur.
Nulägesanalys
Trafik- och fastighetskontoret har arbetat mycket med att kartlägga arbetssätt, vilket syftar till
att skapa god kvalitet och är en bra grund för
att arbeta vidare med ständiga förbättringar. En
verksamhetsplan har arbetats fram utifrån identifierade behov och analyser. Kommunens övergripande fokusområden och mål har legat till grund
för denna verksamhetsplan och de mål som är
satta för kärnverksamheten. Ett årshjul för kvalitetsarbetet har tagits fram och en uppföljningsoch utvärderingsplan för hela verksamheten är
under framtagande. Samtidigt ska konstateras
att ett fortsatt utvecklingsarbete måste ske för att
organisationen i sin helhet ska kunna verka i enlighet med de intentioner som finns uttryckta för
kvalitetsarbetet på trafikoch fastighetskontoret.
Framför allt gäller det utvecklingsarbetet av processerna och uppföljnings-/utvärderingsarbetet.
Sammantaget gör trafikoch fastighetskontoret bedömningen att kontoret till stor del
levererar en god kvalitet inom de två kärnverksamheterna: trafik och natur samt fastighet. Bedömning är att vi i hög grad verkar i linje med de
resultatmål och inriktningsmål som finns uppsatta, något som bekräftas i dialogmöten, enkäter, synpunktshantering och felanmälan, externa
revisioner m.m. Samtidigt finns förbättringsområden och verksamheten är av sådan karaktär att
det aldrig går att slå sig till ro. Ny forskning, ny
teknik, ny lagstiftning och nya rön ställer höga
krav på omvärldsbevakning och handlingskraft.
Några av de identifierade förbättringsområdena är följande: fortsatt utveckling av arbetet med
uppföljning/utvärderingen av den egna verksamheten samt även det arbete som entreprenörer
utför på uppdrag av kontoret. Det interna informations-/ kommunikationsarbetet kan utvecklas
mer, kontoret behöver bli tydligare med vilka
tjänster som levereras och till vilka service- och
kvalitetsnivåer. Även informationen på webben
och kontakterna med kunderna ska vässas ytterligare och sist men inte minst, samarbetet med
olika verksamheter både inom och utanför kommunen kommer även fortsättningsvis att behöva
utvecklas.
Framåtblick
Omvärldsanalys
Trafik- och fastighetskontoret står inför många
utmaningar de kommande åren. Viktiga omvärldsfaktorer som kommer att påverka verksam-
heten är främst den ökade inflyttningen, Väsjöprojektet, ökade krav på miljö- och klimatåtgärder
och medborgarnas förväntningar på inflytande.
När det gäller inflyttningen ökar Sollentuna
kommun med ca 1000 invånare per år. Fler med-
104
ökar, kommer högre krav att ställas på kommunikation, information och dialog. Medborgarna
kommer ännu mer än idag förvänta sig inflytande och insyn varför vi måste kunna erbjuda olika
former av medborgardialog på olika nivåer i beslutsprocessen.
Planerade insatser
På trafikoch fastighetskontoret har en intern
verksamhetplan med tidsperspektivet 2014–
2016 tagits fram men som revideras årligen utifrån vad som är klart och vad som tillkommit i
relation till omvärldsfaktorer, politiska uppdrag,
internstyrning inom kommunen och identifierade förbättringsåtgärder utifrån kvalitetssystemet.
Fortsatt internt arbete är inom följande identifierade utvecklingsområden: vidareutveckla
samarbetet med de andra kontoren inom kommunen, utveckla det vardagliga ledningsarbetet
utifrån ny organisation och värdegrund, säkerställa kompetens i form av rekrytering och
minska konsultberoendet, vidareutveckla administrativa arbetsuppgifter och rutiner, utveckla det strategiska kommunikationsarbetet och
säkerställa IT-mässigt verksamhetsstöd. Viktigt
utvecklingsområde som påbörjats och fortlöper
kommande period är formerna för kvalitetsredovisning och uppföljning och fortsatt arbete med
processkartläggningar som grund för verksamhetsutveckling.
Många av de projekt som åligger kontoret
inom trafik och natur är stora och kommer att
fortlöpa de kommande åren, såsom åtgärder
inom ramen för cykelplanen och 30-direktivet.
Pågående projekt inom fastighet består av bl.a.
en friidrottshall, fem idrottshallar, en fotbollshall, en hoppbacke, 20 skolor och förskolor, fem
vårdboenden och en kombinerad byggnad för
LSS-boende och förskola. Dessutom tillkommer
underhållsinvesteringsåtgärder pga. myndighetskrav som t.ex. från Arbetsmiljöverkets besiktningar. Flertalet av de större projekten kräver
stora evakueringslösningar. Klimat- och energibesparande åtgärder samt eftersatta utemiljöer
på förskolor och skolor kommer att ses över de
närmaste åren.
105
borgare ökar behovet av nya förskolor, skolor,
idrottsanläggningar, särskilda boenden och äldreboenden. Detta innebär att trafikoch fastighetsnämnden får fler uppdrag avseende byggprojekt
och att det blir fler fastigheter att förvalta på sikt,
vilket ställer krav på resurser och kompetens. Den
ökande inflyttningen kommer i framtiden även
att ställa krav på förbättringar och utveckling av
såväl parkanläggningar, naturvård som lösningar
för trafik och infrastruktur. Växande trafikmängd
kommer ge en kraftig utbyggnad av transportsystemet i stort, vilket kommer att ställa höga krav
på förbättrad drift och underhåll av vägnätet. Vi
ser också en framtid där gående, cyklister och
kollektivtrafik får högre prioritet än idag. Med
en ökad förtätning blir också närliggande parker
och naturområden särskilt värdefulla, t.ex. för
rekreation och friluftsliv, men också för bl.a. barnens lek och utveckling.
En helt ny stadsdel i Väsjön ska växa fram.
Väsjön kommer att innehålla omkring 3 000
nya hem i form av villor, stadsradhus och flerbostadshus. I området planeras även en ny skola, förskolor, utbyggda idrotts- och friluftsmöjligheter, äldreboende och annan service. En idé
finns också att anlägga en linbana från Väsjön
till Häggviks pendeltågsstation. Visionen för Väsjöns utveckling är att med bevarad natur och ett
aktivt sport- och friluftsliv i centrum göra platsen
till en drivande kraft och föregångare i utveckling
av en livsmiljö som stimulerar ett fysiskt aktivt
vardagsliv, mitt i storstadsregionen Stockholm.
Detta stora projekt ställer krav på resurser och
god samverkan med övriga kontor och intressenter i projektet, i synnerhet trafikoch fastighetskontoret.
Krav finns på att klimatpåverkan från kommunens fastigheter ska minska. Detta innebär
krav på miljömässigt byggande och energieffektiviseringar av kommunens egna fastigheter. Även
när det gäller utvecklingen av infrastruktur och
trafik ställs krav på att Sollentuna ska växa utan
att det belastar miljön eller klimatet negativt. Det
innebär bland annat ett behov av en successiv
överflyttning av resor från bil till hållbara transportmedel (gång-, cykel- eller kollektivtrafik).
I takt med att medborgarnas förväntningar på
tillgång och kvalitet i den kommunala servicen
Barn- och
ungdomsnämnden
Barn- och ungdomsnämnden ansvarar
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,
förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt
fritidsgårdar i Sollentuna.
Sollentunas skolor förbättrade meritvärdet ytterligare och ligger nu på femte plats i landet. Skolverkets statistik för eleverna i årskurs 9 läsåret
2013/2014 visar att Sollentunas meritvärde nu
ligger på 240,4 för de kommunala skolorna och
241,2 om man inkluderar de fristående skolorna. Motsvarande för hela riket är 214,8. Våren
2014 avslutade 807 elever årskurs 9 i Sollentuna,
18 procent av eleverna gick i en fristående skola.
En mycket hög andel elever når kunskapskraven
i Sollentuna. Högst andel har ämnena moderna
språk och modersmål. Inget ämne har en lägre
andel än 95,7 procent, utom svenska som andra
språk.
Centrum för Integration och Flerspråkighet –
Sollentuna (CIFS) med ansvar för centralt mottagande av nyanlända elever, modersmålsverksamhet och studiehandledning i kommunala och
fristående skolor i Sollentuna startade sin verksamhet i januari 2014. Där finns olika kompetenser samlade som samverkar vid mottagandet.
I CIFS:s regi lotsas sedan elever i förskoleklass–åk
2 direkt ut i ordinarie klasser, medan elever i åk
3–9 börjar i Internationella klasser (IK), som är
en undervisningsgrupp för nyanlända och i dagsläget finns på fyra enheter. Modellen bygger på
forskning om nyanlända och lärande och fokuserar på att ge eleverna intensiv undervisning i
svenska som andra språk parallellt med fortsatt
kunskapsutveckling och integrering i skolan. Det
nya arbetssättet har redan visat på goda resultat.
Varje år genomförs den så kallade Olweusenkäten för att stämma av arbetet med trygghet
och studiero i åk 3–9. Enkäten har genomförts
sedan 2005 i samtliga kommunala skolor och
vissa av de fristående. Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat
på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra
kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent
2005 har andelen sjunkit stadigt till ca 4,5 procent 2014. Olweusarbetet har av allt att döma
gett önskat resultat.
Det finns flera anledningar till de goda resultaten; till exempel har under ett antal år få och
tydliga mål varit styrande för verksamheten.
Goda relationer med förtroende mellan politiker, tjänstemän, rektorer och lärare och att alla
nivåer har höga förväntningar på sig spelar in.
Avgörande är dock skickliga rektorer och lärare
som varje dag och för varje elev gör skillnad i
klassrummen. Liksom ett ständigt arbete med
utveckla arbetsmetoder och arbetssätt, både för
barn/elever och för lärare och pedagogisk personal, som bygger på forskning och beprövad
erfarenhet.
106
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
Nämnd
– 2,4
0,0
2,1
–2,1
–2,7
0,5
Kontor
– 26,6
12,7
39,0
–26,3
– 26,4
0,1
Förskoleverksamhet
– 438,7
89,6
541,6
– 452,0
– 440,8
– 11,2
Skola
– 844,5
77,5
1 012,4
– 934,9
– 923,2
– 11,7
– 39,8
0,9
40,2
– 39,3
– 44,1
4,9
– 1 352,0
180,7
1 635,3
– 1 454,6
– 1 437,2
– 17,4
– 14,7
922,9
917,4
5,5
0,0
5,5
0,0
– 864,3
– 864,3
0,0
0,0
0,0
– 1366,7
239,3
1688,4
– 1449,1
– 1437,2
– 11,9
Grundsärskola
Summa kontoret
Resultatenheter, kommunala
förskolor och skolor inom BUN
Avgår interna poster
Summa nämnd
Avvikelse exklusive volymförändringar
– 17,4
– 12,6
Investeringar (mkr)
– 4,8
Nettoutgifter
2013
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
– 6,8
0,0
11,1
– 11,1
– 12,0
0,9
Kostnaderna för själva barnoch ungdomsnämnden uppgår till 2,1 miljoner kronor jämfört med
budgeterade kostnader på 2,7 miljoner kronor.
För Barn- och utbildningskontoret redvisas ett
utfall som nästintill ligger i nivå med budget.
Förskoleverksamheten redovisar en negativ
avvikelse på 11,2 miljoner kronor. Den negativa
avvikelsen på grund av ökade volymer uppgår till
5,1 miljoner kronor netto. Förskola och öppen
förskola redovisar ökade volymer medan däremot
familjedaghemmen har en minskad volym jämfört med budget. Det är verksamheten Förskola
3–5 år, heltid som redovisar störst volymökning.
Kostnaderna för särskilt stöd inom förskolan avviker negativt med 2,1 miljoner kronor. Kostnaderna för omsorg på obekväm arbetstid har dessutom
ökat med 1,2 miljoner kronor jämfört med 2013.
Verksamheten avseende grundskola och fritidshem avviker negativt med 11,7 miljoner kronor mot budget. Negativa avvikelser på grund
av ökade volymer finns med totalt 7,5 miljoner
kronor. Detta avser fritidshemsverksamheten
med 5,5 miljoner kronor och grundskoleverksamheten med 2,0 miljoner kronor. Inom fritids-
hemsverksamheten är det främst fritidshem år
4–6 som har ökade volymer (med ca 4,1 miljoner
kronor jämfört med budget eller ca 270 st). Från
och med 2014 erhåller nämnden volymkompensation för samtliga verksamheter. Resterande del
av den negativa avvikelsen avseende grundskola
och fritidshem avser främst ökade kostnader för
barn i behov av särskilt stöd.
Den obligatoriska särskolan avviker positivt
mot budget med 4,9 miljoner kronor. Detta beror på färre elever i verksamheten på grund av
den nya skollagen.
Resultatenheterna inom nämnden, det vill
säga kommunala förskolor och skolor, redovisar
ett resultat för 2014 på +5,5 miljoner kronor.
Totala investeringar under 2014 uppgår till
11,1 miljoner kronor, vilket i jämförelse med den
totala investeringsbudgeten 2014 på 12,0 miljoner kronor innebär en positiv budgetavvikelse
med 0,9 miljoner kronor. 2013 års investeringar
uppgick till 6,8 miljoner kronor. Ökningen mellan åren beror främst på ökade investeringar avseende datorer och annan IT-utrustning jämfört
med tidigare år.
107
Ekonomi
Nämndens resultat
Analys av större avvikelser har lämnats ovan.
I bokslut 2014 redovisar barnoch ungdomsnämnden ett resultat på –17,4 miljoner kronor
vilket i förhållande till nämndens rambudget på
1 437,2 miljoner kronor innebär en negativ avvikelse på ca 1,2 %. Då hänsyn tagits till de avvikelser som beror på volymer uppgår nämndens
negativa avvikelse på 4,8 miljoner kronor till 0,3
% av rambudgeten.
201220132014
Budgetföljsamhet %
0,4
– 0,7
– 1,2
Vad gäller prognoser under året redovisar nämnden som bäst en negativ budgetavvikelse med 0,5
% och som lägst en negativ budgetavvikelse på
1,2 % i samband med bokslutet. Även sett till
nämndens stora budgetram bedöms avvikelserna
som små.
201220132014
0,5
0,4
0,7
Under 2014 har den nya organisationen vad gäller ekonomi inom barnoch utbildningskontoret
satt sig. Detta har inneburit en kvalitativt förbättrad budget-, uppföljnings- och redovisningsprocess. Detta i sin tur borgar för mer korrekta
jämförelser mellan enheterna och lägger en bra
grund vad gäller benchmarking.
Inför 2015 finns en osäkerhet vad gäller antalet nyanlända elever och den kostnad som dessa
medför. Det kommer att ställas omfattande krav
på en hög flexibilitet i fråga om att snabbt kunna ta emot en högre andel nyanlända barn och
elever.
Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd
har ökat de senaste åren. Kontoret kommer arbeta aktivt för att begränsa ökningen och hitta
sätt att stödja enheternas arbetssätt med barn-/
elevgruppen.
Barn- och ungdomsnämndens åtaganden
inom detta område.
verksamheternas kvalitet inom ramen för framförallt årsredovisning och resultatanalysdagar.)
Kommentar: De kommunala enheternas kvalitetsredovisning genomfördes vid avslutet av läsåret 2013/2014 för första gången via Stratsys där
måluppfyllelsen för både det kommunala uppdraget följs upp och det nationella uppdraget gentemot
skollagen och läroplanerna redovisas. Med samtliga
enheters ledningsgrupper har ledningen för barnoch utbildningskontoret haft utvecklingsdialoger
där resultatet analyserats och nya målsättningar för
verksamheten ställts upp.
108
Utvecklingsinsatser och genomgångar av processer och rutiner i syfte att möjliggöra
en höjning av enheternas kvalitet och effektivitet
har genomförts. För att säkra uppföljning och analys
av både ekonomiska resultat och verksamhetsresultat har kontinuerliga avstämningar lagts in det nya
årshjulet. Effekten har blivit en större likvärdighet
och jämförbarhet mellan skolorna, vilket borgar för
en bättre kvalitet i redovisningen, uppföljningarna
och prognoserna. Detta i sin tur lägger grunden för
en kvalitetsmässig höjning.
Kommentar:
Beskrivning:
Kommentar: Strukturer för arbetet med delaktighet och inflytande har implementerats.
Utbildning
Alla kommunens utbildningsverksamheter ska
hålla en hög och jämn kvalitet.
årets delnivå uppfylld Alla skolor
ska förbättra sina resultat.
Sollentuna kommun arbetar för
att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla skolor förbättra sina resultat. Det är
viktigt att inga skolor hamnar efter. Likvärdigheten inom Sollentunas skolor måste förbättras.
Detta gäller både mellan skolor men även utifrån
kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte
innebära att ambitionsnivån för de skolor som
har de bästa resultaten sänks.
Beskrivning:
årets delnivå uppfylld Aktivt arbeta
för att implementera reviderad personalpolicy
(samtliga nämnder).
Beskrivning: Under hösten 2013 revideras nu-
varande personalpolicy och under 2014 ska den
Implementeringsarbetet av personalpolicyn pågår och kommer att slutföras under
våren 2015.
Kommentar:
Sollentunas skolor förbättrade meritvärdet ytterligare och ligger nu på femte plats i
landet. Skolverkets sammanställning för eleverna i
årskurs 9 under läsåret 2013/2014 visar att meritvärdet nu ligger på 240,4 för de kommunala skolorna och 241,2 om man inkluderar de fristående
skolorna. Motsvarande för hela riket är 214,8. Andelen elever som klarar godkänt i alla ämnen är på
en relativt hög nivå, även om målvärdet inte fullt
ut uppnåtts.
På de nationella ämnesproven i svenska, engelska
och matematik för elever i årskurs 9 har Sollentuna
Kommentar:
109
Barn- och utbildningskontoret har tagit fram
ett årshjul för kontinuerlig uppföljning av olika
områden. Struktur för analys och uppföljning har
implementerats och mottagits positivt av rektorerna.
Förutsättningar finns nu för att snabbare nå målen
i utbildningsstrategin. Genomförandeprocessen av
periodiska verksamhetsdialoger med enheterna inleds våren 2015.
näst bäst resultat i svenska i hela landet, femte bästa
resultat i engelska och i matematiken ligger vi på en
tionde plats.
den pedagogiska kvaliteten i verksamheten samt att
stärka kommunens arbetsgivarmärke inom området.
Uppfyllt Sollentunas elever ska uppleva
trygghet i skolan.
För att Sollentunas elever ska
kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det
viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det
långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig
mobbad.
Miljö och klimat
Beskrivning:
Andelen elever som upplevt sig
mobbade i Sollentuna har över tid legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har
andelen sjunkit stadigt till ca 4,5 procent 2014.
Andelen elever som upplevt sig mobbade har sjunkit
på de flesta skolorna. I flera skolor ligger siffran på
runt 2 procent. Olweusarbetet har av allt att döma
gett önskat resultat.
Kommentar:
Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande.
årets delnivå uppfylld Det pedagogiska arbetet i förskola, fritidshem och förskoleklass ska stärkas.
Beskrivning: För att ytterligare kunna förbättra elevernas resultat ska förskola, fritidshem och
förskoleklass få ett förstärkt pedagogiskt innehåll. Förskolan är det första steget i det livslånga
lärandet och blir startpunkten för många barns
lärande.
Kommentar: Målvärdet har nåtts för andel föräldrar som är nöjda med förskolans arbete inom
läroplansområdet utveckling och lärande.
Enligt de uppgifter som enheterna lämnat in till
SCB har andelen personal med adekvat pedagogisk
högskoleutbildning i förskolan ökat. Officiell statistik blir tillgänglig i mars 2015.
Rapporter från rektorerna indikerar att det är
svårt att rekrytera fritidspedagoger och fritidslärare
på grund av liten tillgång till pedagoger med adekvat utbildning. 2015 har medel anslagits för att 12
personer som redan är anställda i fritidshemmen ska
kunna studera till fritidslärare på distans under en
treårsperiod.
Interna kompetensutvecklingsinsatser för de aktuella personalgrupperna bedrivs med syfte att höja
årets delnivå uppfylld Måltidssituationen i skolan ska förbättras och matsvinnet ska
minska.
För att minska skolans miljöbelastning ska måltidssituationen i skolan förbättras. Genom en förbättrad måltidssituation ska
även matsvinnet minska.
Beskrivning:
Flertalet skolkök är upphandlade
och de två nya företagen ISS och Fazer är etablerade på enheterna. I underlaget till upphandlingen
är arbetet med matsvinn en del som utvärderats. I
samband med att de nya avtalen börjat gälla har
åtgärder för att minska matsvinnet vidtagits av
leverantörerna. Barn- och utbildningskontoret har
anställt en kostekonom på deltid för att följa upp
avtalen med leverantörerna men även för att följa
upp våra egna kök.
Arbetet kommer att fortsätta under 2015.
Kommentar:
Öka öppenhet och mångfald, så att barn, ungdomar och vuxna är trygga och engagerade.
Uppfyllt Integrationen av nyanlända elever ska bli snabbare.
Alla elever ska få en så bra skolgång som möjligt. Det är därför viktigt att även de
nyanlända får bästa möjliga förutsättningar. Mottagandet av nyanlända elever ska utvecklas. Yngre
elever ska gå direkt till ordinarie klass. Äldre elever
går under en begränsad tid i förberedelseklasser
som ska finnas på flera skolor i kommunen.
Beskrivning:
110
beslut.
En jämförelsetjänst för valet av
förskola respektive pedagogisk omsorg infördes på
Sollentuna kommuns webbplats under våren 2014.
Syftet med e-tjänsten ”Jämför service” är att det
ska bli lättare att jämföra de olika utförarna och
enheterna inför ett val. Både kommunala och privata verksamheter finns med i jämförelsen. Urvalet
kan också göras baserat på geografi eller pedagogisk
inriktning. Uppgifterna baseras på kundundersökningar, officiell statistik och information som utförarna själva har lämnat.
För båda verksamhetsformerna redovisas allmänna fakta om antal barn och andel personal med
pedagogisk högskoleutbildning i personalgruppen
samt svar från kundenkäten på fem nyckelområden.
För förskolan redovisas dessutom antal barn per pedagogiskt högskoleutbildad personal i förskolan och
antal barn per personal som arbetar i förskolan.
Inför skolvalet kommer länkar till SKL:s webbplats med motsvarande möjlighet till jämförelser
mellan skolor att kommuniceras, via kommunens
webbplats och på den information som går ut till
hem med barn som ska göra ett skolval
Kommentar:
Kommentar: Arbetet pågår enligt plan på barnoch utbildningskontoret. Samordnande insatser har
försenats. En tjänst som ska användas för intern
utbildning inom kommunen ska upphandlas av
kommunledningskontoret.
Delvis uppfyllt Tydliggöra kommunens
och förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg för att tydliggöra vem, hur och vad som kommuniceras
(BUN, KS, VON)
I takt med att kommunen utvecklar och bygger ut valfriheten behöver vi se
Beskrivning:
Arbetet med att utveckla strategier
pågår på barnoch utbildningskontoret och arbetet
kommer att fortsätta under 2015. Måluppfyllelsen
är beroende av arbetet med Sollentunas nya webbplats.
Kommentar:
111
Sedan januari 2014 finns den nya
mottagningsenheten för nyanlända elever – Centrum för Integration och Flerspråkighet (CIFS).
Där samordnas och utvecklas verksamheten kring
ankomst, mottagande och start i Sollentuna för de
nyanlända barnen och deras familjer.
CIFS erbjuder ett samlat grepp på mottagningsprocessen i samarbete med Skolhälsovården, skolan
och Stockholms läns landsting. Den innefattar introduktionssamtal, hälsokontroll, pedagogisk och
psykosocial kartläggning samt samtalsstöd, varefter
eleven får en skolplacering omgående. Möjligheten
till adekvat skolplacering har underlättats tack vare
att antalet så kallade internationella klasser för de
äldre eleverna finns på fler skolor samt att de yngre
eleverna direkt får en klasstillhörighet i närliggande
skola.
CIFS ansvarar också för modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunen.
Kommentar:
Budgetuppdrag
Typ av uppdrag
Uppdrag
2014 – Från prel
budget 2015
Redovisning av hur medlen
inom barnoch ungdomsnämnden kommer att användas i
budget 2015.
KS 2014-11-12
Avslutad
(enligt
plan)
2014 – Från prel
budget 2015
Se över behov av idrottshall i
Viby
Redovisning i samband
med remiss preliminär
budget.
Avslutad
(enligt
plan)
2014 – Från prel
budget 2015
Se över behov av idrottssal/
idrottshall i Helenelund och
Tegelhagen/Silverdal.
budget.
Avslutad
(enligt
plan)
Kommentar
Nulägesanalys
Framför allt pojkar med utländsk bakgrund, där
föräldrarna endast har förgymnasial utbildning,
har haft en mycket positiv utveckling.
Skolresan
Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker
– förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk
personal – elever samt via Sollentuna kommuns
mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges
bästa skola med en verksamhet som präglas av
kunskap, frihet, trygghet och utveckling, ger vi
alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.
Det betyder att alla elever ska nå målen i alla
ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla elever ska känna sig trygga i skolan.
Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt informationen och kommunikationen. Delningskulturen ska vidareutvecklas för att
få ett ökat kollegialt lärande där man delar med
sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt
höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter, mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder
bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.
Meritvärden och betyg
Sollentunas skolor förbättrade meritvärdet ytterligare och ligger nu på femte plats i landet.
Skolverkets statistik för eleverna i årskurs 9 läsåret 2013/2014 visar att Sollentunas meritvärde ligger på 241,2. Motsvarande för hela riket
är 214,8. En mycket hög andel elever når kunskapskraven och cirka 94 procent var behöriga
till gymnasieskolans nationella program.
Sollentuna har än en gång förbättrat resultaten totalt sett liksom för elever med annan
socioekonomisk bakgrund, det vill säga lyckats
i arbetet med det kompensatoriska uppdraget.
Trygghet och studiero
Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att
motverka mobbning och annan kränkande behandling utifrån Olweusprogrammet. Idag arbetar så gott som samtliga kommunala skolor i Sollentuna enligt denna metod och målsättningen
är att alla kommunala skolor ska vara certifierade
enligt Olweus standard.
En viktig del av arbetet är den enkätundersökning som varje skola årligen genomför i årskurs
3–9. Andelen elever som upplevt sig mobbade i
Sollentuna har över tid legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från
ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen
sjunkit stadigt till ca 4,5 procent 2014. Värdet
har sjunkit på de flesta skolorna och i flera skolor
ligger siffran på runt 2 procent. Olweusarbetet
har av allt att döma gett önskat resultat.
Kundundersökningen
Kundundersökning genomförs varje år där målgruppen är föräldrar till barn i förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt elever i årskurs 5 och 8.
Inom de flesta olika svarsgrupperna ses en något
högre eller likvärdig svarsfrekvens jämfört med
föregående år på cirka 80 procent. Den enda
svarsgrupp där en lägre andel besvarat enkäten är
föräldrar till elever i årskurs 8.
I stort noteras goda resultat för samtliga verksamheter, vilket ligger i linje med de två föregående åren. På frågan om man kan rekommendera den verksamhet som barnet befinner sig i ser
svarsmönstret likartat ut för de senaste tre årens
mätningar. Mest nöjda är vårdnadshavarna med
verksamheten inom den pedagogiska omsorgen/
112
Pedagogiskt integrerad IKT i Sollentuna
(PiiS)
Pedagogiskt integrerad IKT är till stor del ett förhållningssätt till hur man ser på IKT som en del
i den pedagogiska vardagen i skolan. PiiS är en
utvecklingsmatris som används för att följa upp
hur det går med integrationen av IKT i skolornas pedagogiska verksamhet och är ett verktyg i
skolutvecklingsarbetet. Ett primärt syfte med PiiS
matrisen är att den skall stötta skolledning och pedagoger i att identifiera och prioritera kunskapssatsningar och utvecklingsresurser för att maximera nyttan med IKT, det vill säga 1–1 satsningen.
Årets resultat är likartat på de flesta skolor
med en bred mittfåra där merparten av skolorna ligger, samt några som ligger väldigt högt och
några väldigt lågt. Generellt så har skolorna höjt
sin nivå jämfört med förra årets indexering. Vissa skolor hade vid mätningen precis nått upp till
målet med en dator eller lärplatta till varje elev,
medan andra skolor haft ett 1–1 förhållande under flera år. Samtliga skolor tycker själva att man
jobbar aktivt och framåt med pedagogiskt integrerad IKT.
Nyckeltal
Ref
201220132014värde
2014
5,63
5,48
7
kommentar: Den totala sjukfrånvaron totalt
inom BUK har minskat och ligger under börvärdet på sju procent för förskola och skola. Den långa
sjukfrånvaron har minskat bland båda könen. Den
kortare sjukfrånvaron har dock ökat bland kvinnor
som är 50 år och äldre.
Stora skillnader mellan olika kategorier av medarbetare kan noteras där lärarnas värde ligger på
drygt 3 procent medan fritidspedagoger, förskollärare barnskötare och övrig personal har ett värde som
överstiger börvärdet.
Detta har följts upp i utvecklingsdialogerna med
rektorerna och utvecklingen följs upp kontinuerligt
under läsåret.
Andel deltidsanställningar 17,5 %
Verksamheterna inom barnoch
ungdomsnämnden har korrekt anställning samt
heltidsanställning som en målsättning. Anställningarna anpassas dock efter verksamhetens behov och
gällande lagar avseende t ex lärarlegitimationer.
Skola och barnomsorg är historiskt en kvinnodominerad verksamhet vilket kan förklara skillnaderna
mellan könen. BUK:s verksamhetsområde omfattar
totalt nära 60 procent av kommunens totala personalstyrka. Ingen historik finns tillgänglig.
kommentar:
Framåtblick
Omvärldsanalys
Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde står inför en rad trender och omvärldsfaktorer som kommer att påverka arbetet framåt.
goda skolresultat. Internationella klasser på ett
ökat antal skolor liksom gemensam mottagning
för nyanlända förskolebarn, liknande Centrum
för Integration och Flerspråkighet i Sollentuna
(CIFS) för grundskolan behöver byggas upp.
Nyanlända
Ökade krav på tillgänglighet
Att ge ett ökat antal nyanlända barn och elever
en snabb integration är en avgörande faktor för
Medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och
kvalitet måste mötas då Sollentuna är en kom-
113
familjedaghemmen med 99 procent. Föräldrarna i förskola och förskoleklass är också mycket
nöjda, 93 respektive 92 procent. Vårdnadshavarna i grundskolan är i takt med barnets stigande
ålder något mindre benägna att rekommendera
sitt barns skola och i samtliga svarsgrupper; värdet för årskurs 2 är 89 procent, 85 procent för
årskurs 5 och 79 procent för årskurs 8. På frågan
om man tycker att det är roligt att gå i skolan har
eleverna svarat i princip likadant de senaste tre
åren; 87 procent i årskurs 5 respektive 71 procent
i årskurs 8.
mun under tillväxt och efterfrågan på välfärdstjänster ökar. Att tydligt kommunicera förväntningar liksom att identifiera rimlig nivå för att
vara nåbar är en utmaning i en pressad arbetssituation för rektorer och lärare. Den nya teknikens
obegränsade möjligheter ställer stora krav på
uppdatering och utveckling. Strukturer för kommunikation mellan förvaltningar som ökar samarbetet, liksom flexibla förskole- och skollokaler
förberedda för omställningar utifrån rådande
behov samt utökade e-tjänster behöver tas fram.
Planerade insatser och
utmaningar
Förändringstakt
De nya kompetenscentrens uppdrag ska utvecklas
och en plattform för kollegialt lärande byggas upp.
Där ansvarar varje skolenhet för att med sin/sina
förstelärare i respektive ämne bedriva utvecklingsarbete och kompetensutveckling både inom den
egna enheten samt mellan kommunens skolor.
Syftet är att öka den kollektiva kompetensen inom
respektive ämne för att i sin tur öka elevernas
måluppfyllelse och meritvärden. Arbetet ska ha en
koppling till universitet och högskolor och bidra
till rekrytering av lärare och pedagogisk personal.
Den snabbt ökande förändringstakten utifrån
forskning och beprövad erfarenhet är en tredje
utmaning. Sollentuna har, genom att i ett tidigt
skede besluta att driva ett långsiktigt och tydligt
implementeringsarbete rörande införandet av
digital teknik i samtliga skolor, både mött utmaningar och vinster av olika slag. Att hitta de metoder och tjänster i det digitala utbudet som är
bäst lämpade för att stötta varje elev i dess unika
lärsituation samt tillhandahålla den kompetens
som krävs för att tolka och bedöma elevernas förmågor är två frågeställningar som påverkar strategier för verksamhetsutvecklingen.
Behörig personal
För att säkra en verksamhet med hög kvalitet
krävs tillräcklig andel personal med adekvat högskoleutbildning. Lärarkåren står inför pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare,
vilket tydligt märks inom matematik och naturvetenskapliga ämnen samt vissa moderna språk.
En viss lättnad har noterats vid rekrytering av
förskollärare. Andelen personal med adekvat högskoleutbildning i Sollentunas fritidshem bör öka.
Elevhälsa
Förskolor och skolor ingår ofta i en och samma
organisation. Skolorna har en tydlig struktur för
elevhälsoarbetet. Att redan i förskolan kunna sätta in adekvat stöd till barn som kan löpa risk att
inte uppnå kunskapskraven i skolan i samarbete
med skolans elevhälsoteam efterfrågas och möjligheter för en organisation där förskolan innefattas i elevhälsan bör ses över då forskning visat
att tidiga insatser är avgörande.
Alla elevers och skolors resultat ska fortsätta att
förbättras. Arbetet med att öka elevers närvaro
ska vidareutvecklas liksom arbetet med språkutvecklande arbetssätt, matematik och integrerad
IKT. Att minska skillnaden mellan pojkars och
flickors resultat utan att försämra flickors resultat
är en utmaning som samtliga skolor står inför.
Kompetenscentra
Trygghet och studiero
Sollentunas skolor ska bibehålla ett högt värde
på upplevd trygghet i skolan och arbetet utifrån
Olweusmetoden ska fortsätta.
Samverkan mellan Elevhälsa och pedagoger
ska förbättras då skolans uppdrag är att alltid anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje
elevs behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Förutsättningarna för en utvecklad
Elevhälsa i förskolan ska utredas då förskolor
och skolor många gånger ingår i en och samma
organisation och barnen oftast fortsätter vidare i
enhetens skola. Ett tidigt samarbete med skolans
Elevhälsoteam för att identifiera stödbehov och
insatser redan på förskolan bör utredas.
Nyanlända
Arbetet med integration av nyanlända elever i
årskurs F–9 ska vidareutvecklas. Fler skolor har
och ska starta upp internationella klasser för nyanlända i årskurs 3–9. Det förväntade resultatet
är en snabbare integration, vilket leder till att
elevens skolresultat förbättras. Mottagandet av
nyanlända i förskolan ska också utvecklas.
Förskola
Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som
stödjer utveckling och lärande. Förskolans arbe-
114
Fritidshem
Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem
en meningsfull fritid och rekreation. Att eleverna
i Sollentuna möter en verksamhet med tydligt
pedagogiskt innehåll som utgår från gällande
föreskrifter ska säkerställas. Andelen fritidslärare
(grundskollärare med inriktning mot arbete i fritidshem) bör öka.
Föräldraengagemang
Arbetet med föräldraengagemang ska utvecklas.
Forskning visar att föräldrarnas engagemang i
barnets skolarbete är en framgångsfaktor när det
gäller goda skolresultat. Syftet med att utveckla
och förbättra samarbete mellan skolan och hemmet är att öka elevernas förutsättningar att lyckas
i skolan.
Elevfullmäktige
Formerna för ett elevfullmäktige ska utvecklas.
Tanken med ett elevfullmäktige är att ge de unga
ett verkligt inflytande, men också att visa dem
hur ett demokratiskt arbetssätt fungerar i praktiken.
E-tjänster
E-tjänster för det som idag hanteras med enklare
blanketter ska tas fram så att förvaltningens tjänster blir mer lättillgängliga för vårdnadshavare och
på så sätt förenklar vardagen för medborgarna.
115
te gällande utveckling och lärande, kommunikation kring verksamhetens pedagogiska arbete
med vårdnadshavare samt samverkan mellan förskola och skola ska förbättras.
ansvarar för utbildningen av Sollentunas ungdomar
och vuxna i form av gymnasieutbildning,
kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare,
särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för
arbetsmarknadsfrågor. Dessutom har nämnden
ett ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.
Nämnden har under 2014 följt sina åtaganden
med en mycket god budgetföljsamhet. Den största avvikelsen beror på volymer, då Sollentuna haft
betydligt fler gymnasieelever än budgeterat.
Under 2014 har drygt 2500 Sollentunaelever
studerat vid ca 140 olika gymnasieskolor. Ungefär 1100 av Rudbecks dryga 1900 elever är sollentunabor.
I jämförelse med skolorna i Stockholms län
känner sig eleverna tryggare på Rudbeck (94 %
jämfört med länets 91 %). Hela 88 % tycker att
det är en positiv stämning på skolan jämfört med
länets 77 %. Andelen elever som fullföljer utbildning inom fyra år är 84 % på Rudbeck jämfört
med länets samtliga kommunala skolors andel
74 %.
Dessutom ansvarar nämnden för att bevaka
vad de ungdomar i kommunen som fullgjort sin
skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta
med. Nämnden räknar med att ca 140 ungdomar inom det kommunala informationsansvaret
saknar sysselsättning.
Ca 1500 vuxna sollentunabor studerade inom
den upphandlade Komvuxverksamheten. Inom
SFI tog drygt 870 elever del av undervisning i
svenska för invandrare.
Deltagarenkäterna på VUX och SFI visar att
de studerande är nöjda med hur de blir bemötta
och det stöd de får av sina lärare.
Möjligheternas kontor har haft 349 deltagare
som fått en handlingsplan och 309 har fått beslut
om coachinsats. Av dessa har 94 % varit nöjda
med bemötandet från handläggarna och 92 %
med bemötandet från coach. 371 deltagare har
avslutats under året, varav 11 % har avslutats till
studier och 44 % till arbete, vilket är en större
andel än målvärdet (50 %).
Den extra satsningen på gruppen unga i utanförskap som nämnden ansvarat för, har dels bidragit till ett ökat antal unga till utbildning inom
Komvux och dels till ökad insikt om vilka insatser som behövs för att minska utanförskapet.
116
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
Nämnd
– 0,9
0,0
0,8
– 0,8
– 1,0
0,2
Kontor
– 5,9
0,0
6,8
– 6,8
– 7,5
0,6
– 234,2
5,2
239,4
– 234,2
– 225,0
– 9,2
Gymnasiesärskola
– 15,6
0,7
18,7
– 18,0
– 18,2
0,2
Vuxenutbildning
– 30,3
9,1
41,5
– 32,3
– 32,4
0,1
Gymnasieutbildning
Arbetsmarknadsåtgärder
– 12,8
13,2
33,3
– 20,1
– 19,1
– 1,0
– 299,6
28,3
340,6
– 312,3
– 303,2
– 9,0
Rudbeckskolan inkl löpargymnasium
3,5
168,7
167,5
1,2
0,0
1,2
Avgår interna poster
0,0
– 103,1
– 103,1
0,0
0,0
0,0
– 296,1
93,9
404,9
– 311,1
– 303,2
– 7,8
Summa kontoret
Summa nämnd
– 9,0
– 8,1
– 0,9
Investeringar (mkr)
Nettoutgifter
2013
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
– 1,0
0,0
0,0
0,0
– 1,4
1,4
Av den för gymnasieutbildningen negativa avvikelsen på 9,2 mkr förklaras 8,1 mkr av ökade
volymer av elever. Budgeterat antal elever uppgår
till 2 449 för år 2014. Snitt antal elever under
året är 2 537, vilket är en ökning av elevantalet
(volymer) med 88 elever i jämförelse med budget. 1,0 mkr av den negativa avvikelsen på – 9,2
mkr härrör beslutet om att tidigarelägga flytten av AST-enheten från Silverdal till Rudbeck.
Flytten har genererat extra kostnader som ej är
budgeterat för. Kostnaderna är relaterade till högre paviljonghyra, anpassning av lokalerna och
IT-kostnader för nätverk och IKT-utrustning.
Resterande 0,1 mkr beror på avrundning.
Avvikelsen på –0,7 mkr härrör till sommarjobben där kostnadsutfallet är högre än budgeterat. Detta utifrån en ökad ambitionsnivå
i kommunen med uppdrag från kommunledningskontoret om att anställa fler ungdomar till
sommarjobb i de kommunala verksamheterna
och stötta näringslivet till att ta emot fler ungdomar i sommarjobb. Resterande avvikelse på –0,3
mkr beror på kostnader för flytt av verksamheten
samt anpassning av de nya lokalerna.
Budgetföljsamhet
Nämnden har en god budgetföljsamhet.
201220132014
Budgetföljsamhet %
1,9 0,4
– 0,3
Kommentar: Nämndens budgetföljsamhet är god.
Prognossäkerheten för nämnden (differens procentenheter mellan högsta positiva och högsta
negativa avvikelse under året) är 3,4 procent.
Avvikelsen är relaterad till främst gymnasieutbildningen som är svår att prognostisera utifrån
att den styrs av elevernas val av utbildning (olika
programpriser), studieort (reseersättningar) och
individuella behov (modersmål och tilläggsbelopp). Andra bidragande orsaker till att gymnasieutbildningen är svår att prognostisera är att
elevantalet fluktuerar för varje månad, pga. felregistreringar av elevantal i Ungdom- och elevdatabasen (UEDB) och att det under hela året
117
Ekonomi
förekommer att elever byter skola och program
samt att de hoppar av sina studier och/eller går
tillbaka till skolan.
För Rudbecks del har ett underskott prognostiserats under året men utfallet visar på ett litet
överskott. Främsta anledningen till att detta är
fler och större beviljade tilläggsbelopp för elever
i behov av särskilt stöd samt en större elevökning
än prognostiserats. En extra ekonomisk försiktighet på grund av den omfattande satsningen på
1till1 har också bidragit.
201220132014
2,8 3,5 3,4
Kommentar: Avvikelsen i prognossäkerhet är
främst relaterad till gymnasieutbildningen som är
svår att prognostisera under året då elevernas fria
val, byten av program, byten av skolor, avhopp och
nytillkomna elever inte går att förutse.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens åtaganden utifrån politiska
fokusområden
inom detta område.
Nämnden arbetar med att kontinuerligt förbättra den systematiska kvalitetsuppföljningen och utveckling genom ständiga förbättringar. I augusti genomfördes nämndens kvalitetdialog
som är en viktig del i detta arbete. Resultat- och
indikatorpaletter finns framtagna och återrapporterade till nämnd.
Kommentar:
Kommentar: När nu Kunskapsparken, Möjlighe-
ternas kontor och Arbetscenter har flyttat till gemensam lokal finns ytterligare möjligheter för förbättrad
effektivitet och bättre service för sollentunabor.
Samarbete mellan de så kallade mjuka nämnderna har påbörjats med återkommande möten och
kommer att vidareutvecklas framåt för att än mer
kunna dra nytta av samordningseffekter.
Uppfyllt Arbeta aktivt och ha en samordnande roll i arbetet för att tillhandahålla och tillgodose behovet av olika former av praktikplatser
i kommunen.
118
Genom en god dialog mellan Möjligheternas kontor och Rudbeck ges individuella förutsättningar för att lösa de behov som uppkommer.
En inventering av ytterligare behov kommer att ske
framåt för att möjliggöra fördjupad samordning.
Studentmedarbetarsystemet är framtaget enligt plan.
Kommentar:
arbetsgivare.
Kommentar: Samtliga verksamheter har tagit del
av den nya policyn och därmed är grunden för det
fortsatta utvecklingsarbetet lagd.
Kommentar: Samverkansgrupperna fungerar väl
och har en naturlig roll i förvaltningens utvecklingsarbete.
Utbildning
Delvis uppfyllt Verka för att alla ungdomar genomför en fullständig gymnasieutbildning.
Kommentar: Ett flertal mått har fastställts för att
ge indikationer på hur väl arbetet går med att verka
för att alla ungdomar genomför en fullständig gymnasieutbildning. Åtagandet bedöms delvis uppnått
då utfall på vissa mått ej nått satt målvärde.
Ett samarbete med BUK har påbörjats för att ge
grundskoleelever ökad kunskap om vilka gymnasieutbildningar som leder till vilka arbeten (och vidare
studier) i syfte att möjliggöra för eleverna att göra
mer informativa val av studier.
Uppfyllt Skapa bättre förutsättningar för
medborgare att fortsätta studera eller få ett arbete.
Beskrivning: Nämnden ska ge medborgarna
förutsättningar för att fortsätta studera eller få
ett arbete. Det gäller både de yngre som lämnar gymnasieskolan och de äldre som studerar
på vuxenutbildning eller SFI. Det är viktigt att
beakta individens egna vilja och förutsättningar.
Hela nämndens arbete syftar till
att skapa förutsättningar för invånarna att fortsätta studera eller få ett arbete. Ett antal mått har
fastställts för att bevaka utvecklingen av insatserna.
Utfallet visar att målen i de flesta fall uppnås eller
överträffas varför åtagandet bedöms uppfyllt.
Kommentar:
Uppfyllt Verka för att alla som har rätt till
”Svenska för invandrare” SFI eller som behöver
kommunal vuxenutbildning för att etablera sig
på arbetsmarknaden eller vidare studier snabbt
får tillgång till utbildning.
Kommentar: Tiden mellan ansökningsperioden
till gymnasiala vuxenutbildningen och antagning
har tidigare varit relativ lång tid vilket föranlett
att vissa valt att inte påbörja sina sökta studier.
119
Beskrivning: Arbetet ska ske i samverkan med
företag och arbetsgivare i kommunen, gymnasier
belägna i kommunen samt anordnare av vuxenutbildning för att säkerställa ett bra utbud av
praktikplatser samt möjliggöra matchning.
Kontinuerlig antagning har därför införts och idag
är det inga köer till dessa studier, precis som för
SFI.
Den ideella sektorn är ett viktigt komplement
till den kommunala verksamheten och det finns
många gemensamma beröringspunkter.
Handlingsplanen under året
innefattade att etablera ett samverksavtal mellan
nämnden och den idéburna sektorn. På uppdrag
av kommunfullmäktige har dock arbetet fått en ny
inriktning till att istället fokusera på att få till stånd
ett samverkansavtal med den idéburna sektorn och
hela Sollentuna kommun, inte bara nämnden. Ett
förslag till överenskommelse är överlämnat till kommunstyrelsen. Handlingsplanen för året anses därför vara avslutad, men arbetet fortsätter i samma
andemening som själva åtagandet.
Kommentar:
beslut.
Kommentar: Under året har all extern informa-
tion kartlagts och åtgärdsplaner tagits fram för att
säkerställa begriplig information mot kommunens
invånare och övriga intressenter.
En viktig händelse under året har varit sammanslagningen av arbetsmarknadsenheterna och vuxenutbildningen. När nu Kunskapsparken, Arbetscenter och Möjligheternas kontor är samlade kommer
rutinerna för arbetet att utarbetas. Därefter måste
planer för att uppdatera/ta fram rätt information
mot invånarna upprättas. Då verksamheterna samlats först per 2014-12-31är inte detta färdigt under
året. Åtagandet bedöms därför bara delvis uppnått
eftersom tidsplanen är förskjuten till 2015.
Uppfyllt Utveckla samverkan med den
ideella sektorn.
Beskrivning: Nämnden ska under kommande
år utveckla samverkan med den ideella sektorn.
Delvis uppfyllt Tydliggöra kommunens
och förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg för att tydliggöra vem, hur och vad som kommuniceras
Kommentar: I syfte att öka effektiviseringen i
verksamheten och hålla ordning och reda i kommunikationen samt ge goda förutsättningar för styrning
och lärande har olika kommunikationskanaler och
processer kartlagts inom förvaltningen. Ett särskilt
fokus under året har varit kommunikationen och
processerna kopplade till nämnden, utredningar,
tjänsteutlåtanden och diarieföring. Arbetet pågår
fortfarande vid årets slut varför bedömningen är att
åtagandet endast delvis uppfyllts.
120
Budgetuppdrag
Uppdrag
Kommentar
2014 – Från Redovisning av
prel budget effekter för Möjlig2015
heternas kontor.
budget.
Avslutad (enligt
plan)
2014 – Från Redovisning av
prel budget satsningen på Unga
2015
utanför.
KS januari 2015.
Avslutad (enligt
plan)
Rudbeck har under 2014 fokuserat sitt utvecklingsarbete på Bedömning För Lärande (BFL)
och införandet av 1till1 när det gäller elevers tillgång till digital enhet för sitt lärande.
BFL är ett långsiktigt arbete som startade med
ett treårigt projekt. Detta utvecklingsarbete går
nu in i ordinarie utvecklings- och planarbete
med fortsatt hög prioritet.
Införandet av 1till1 som pedagogiskt verktyg
har varit prioriterat av verksamheten och även
haft stöd av nämndens beslut gällande satsningen. Olika program och grupper har kommit olika långt men samtliga medarbetare och samtliga
elever använder sig nu av iPads som en viktig del
av utbildningen. Fortsatt utvecklingsarbete kommer att prioriteras och de förstelärare som utsetts
under året har här en viktig roll som bärare av
utveckling och som stöd för sina kollegor.
Under sommaren 2014 genomfördes med
gott resultat en sommarskola för elever på
IM-språkintroduktion som bedömdes klara
grundskolebetyg med en sådan insats.
Under året har en styrgrupp bestående av fem
representanter för civilsamhället och tre representanter för kommunen arbetat fram ett förslag på
lokal social överenskommelse i Sollentuna. Utgångspunkten för styrgruppens arbete har varit
de principer som fastslogs i regeringens överenskommelse från oktober 2008 (IJ2008/2110/UF).
Nulägesanalys
Arbetsmarknad
Inom arbetsmarknadsområdet finns två verksamheter: Möjligheternas kontor och Arbetscenter. Arbetscenter ansvarar för kommunala
arbetsmarknadsåtgärder på uppdrag av arbetsförmedlingen och socialkontoret. Deltagarna kommer till verksamheten för arbetsträning, praktik
Redovisningen av uppdraget
Unga utanför är lämnad till
kommunstyrelsen.
och utvärdering av arbetsförmågan. Dessutom
tecknar Arbetscenter avtal kring OSA (offentligt
skyddad anställning) med arbetsförmedlingen.
Under år 2014 var det totalt 165 deltagare som
avslutade insats på Arbetscenter. Jämfört med
föregående år är det en minskning med 69 personer vilket delvis bedöms vara en effekt av Möjligheternas kontors start 2013.
Av de deltagare som besvarat Arbetscenters utvärdering är anser 96 % att de blivit bra bemötta
och 81 % av deltagarna tycker att de använt tiden på Arbetscenter på ett positivt sätt för deras
arbetssökande.
Möjligheternas kontors målgrupper är deltagare som hänvisas från socialkontoret, arbetslösa
ungdomar, nyanlända samt personer med funktionsnedsättning som behöver stöd för att komma i arbete. I dagsläget finns det 28 upphandlade
coachföretag som erbjuder deltagarna olika former av individuella insatser.
Antalet deltagare har sedan starten ökat från
300 till årets 349. Fler kommer på eget initiativ
då verksamheten blivit mer känd.
Av de som fått en coachinsats via Möjligheternas kontor har 162 deltagare gått vidare till arbete och 42 till studier vilket motsvarar 55 % av
de som avslutat en insats. Motsvarande andel för
2013 var 39 %. Majoriteten har gått in i insats på
nivå 1 vilket omfattar tre månader.
En enkätundersökning av deltagarnas uppfattning genomförs kontinuerligt och publiceras
också på sollentuna.se. I nuläget är 94 % som är
nöjda med bemötande från sin handläggare på
Möjligheternas kontor och 92 % som är nöjda
med bemötandet från sin coach.
Vuxenutbildning
Kunskapsparken ansvarar för all kommunal vuxenutbildning som innehåller; grundläggande och
gymnasial vuxenutbildning, utbildning i svenska
som andra språk (SFI) samt särskild utbildning
121
Typ av
uppdrag
för vuxna. Den särskilda utbildningen för vuxna genomförs via avtal med Sigtuna kommun.
All övrig vuxenutbildning sker hos upphandlade
utbildningsanordnare. Arbetet med en ny upphandling har påbörjats i samverkan med Täby,
Danderyd, Vaxholm, Vallentuna, Upplands Väsby, Järfälla och Solna. De nya avtalen kommer att
börja gälla from 2015–07–01.
Antalet antagna till Komvux d v s grundläggande och gymnasial nivå var 1467. Av dessa var
322 antagna till yrkesvux, 430 till grundläggande
och 683 till allmänna gymnasiekurser. Inom SFI
var antalet antagna 874. Inom den särskilda utbildningen för vuxna har det varit 22 inskrivna
deltagare.
Såväl grundläggande som gymnasial nivå
och yrkesvux har ökat från 2013, då totalt antal
antagna uppgick till 983. Dessutom har lärling
tillkommit med 32 deltagare och SFI har ökat
med 242 deltagare. Totalt har Kunskapsparkens
deltagare ökat från 1615 deltagare 2013 till 2341
deltagare 2014.
En stor ökning inom vuxen utbildningen har
kunnat finansieras genom större statliga bidrag
främst vad gäller gymnasial utbildning.
Inom SFI har störst tillströmning skett under
andra halvåret varför deltagare har inte uppnått
nivå för betyg. Även utbildningsbakgrund kan ha
påverkat studietakten. Detta gör att kostnaderna
för ökningen ännu inte uppstått.
Under 2014 har Kunskapsparken behandlat
4375 ansökningar, genomfört 907 vägledningssamtal samt tagit emot 3943 besökande på Kunskapsparkens drop-in tider.
Andelen nöjda deltagare har ökat med 5 procentenheter inom Komvux från 80 % till 85 %.
Inom SFI har nöjdhetsgraden höjts med 1 procentenhet från 91 % till 92 %. Antalet godkända
betyg inom Komvux har ökat med 1 procentenhet (från 83 % till 84 %).
Inom SFI har andelen godkända betyg höjts
med 12 procentenheter (från 88 % till 100 %).
SFI har ett nytt betygssystem sedan hösten med
nya kriterier för godkänd nivå vilket kan vara en
bidragande orsak till en högre måluppfyllelse.
skolor än kommunens egenregiskola, Rudbeck.
Sollentunas 43 gymnasiesärskoleelever studerar vid fristående skolor eller vid andra kommuners gymnasiesärskolor, då Sollentuna kommun
inte har någon gymnasiesärskola i egen regi.
Rudbeck når goda resultat. För de flesta
punkter där en jämförelse kan göras med övriga
gymnasieskolor i regionen eller i landet, presterar Rudbeck väl över snittvärden. Beläggningsgraden är hög och söktrycket stort, vilket tyder
på att skolans rykte vad gäller såväl kvalitet som
trivsel är gott, en slutsats som stärks av betygsstatistik och brukarundersökningar.
I stort sett samtliga lärare på skolan är behöriga i de ämnen de undervisar i och andelen lärare
med lärarlegitimation kommer även den att vara
på mycket hög nivå när lärarlegitimation blir ett
krav för att få sätta betyg (1/7 2015). Lärarna är
en avgörande resurs för att uppnå skolans goda
resultat. En positiv löneutveckling är ett av flera
medel för att behålla och rekrytera duktiga lärare, liksom kompetensutveckling, delaktighet
och inflytande över arbetet. Även arbetsmiljön
är viktig och det pågår ett systematiskt arbete för
att identifiera arbetsuppgifter som är tidstjuvar
och minska stressen för att rikta kraft och engagemang mot undervisning och utbildningskvalitet.
Gymnasieutbildning
Framåtblick
Sollentuna kommun ingår i ett regionalt samverkansavtal gällande nationella gymnasieprogram.
Det innebär att alla elever blir förstahandsantagna i hela regionen.
Av Sollentunas folkbokförda gymnasielever (ca
2500) studerar drygt hälften på andra gymnasie-
Nyckeltal
Ref.
201220132014värde 2014
5,15
4,58
5
Sjukfrånvaron är något lägre för
2014 än föregående år och ligger under gränsvärdet
vilket visar att det arbete som pågår inom verksamheterna påverkar sjukfrånvaron positivt.
Kommentar:
Arbetsmarknad
I och med den politiska situationen på nationell
nivå efter valet i september 2014 och budgetbeslutet i december 2014 finns en osäkerhet om
vilka förändringar som väntar på arbetsmark-
122
Vidare planeras för att utveckla hur verksamheternas resultat följs upp och vilka indikatorer
som behöver arbetas fram.
Vuxenutbildningen
Ett ökat tryck på vuxenutbildningen skulle kunna uppkomma genom ett eventuellt beslut om
rättighet till studier inom Komvux. Förslag finns
om ett nytt kunskapslyft och om att göra yrkesvux till en permanent del i det svenska utbildningssystemet för att rusta människor för arbetsmarknaden. Om möjligheterna till bidrag under
studietiden utvidgas förväntas även detta leda till
att fler vuxna väljer att studera inom Komvux.
Undervisning i svenska för invandrare (SFI) är
en rättighet för de i Sverige som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Ju fler deltagare som kommer till SFI, desto större tryck på
Komvux.
Flyktingtillströmningen förväntas öka enligt
Migrationsverkets prognos. Antalet asylsökande
ökade under 2014 och förväntas vara fortsatt
högt de närmaste åren, vilket förväntas leda till
ökade volymer inom SFI. Nämnden planerar
för analys av orsaker till studieavhopp inom SFI
samt påbörja arbetet med ny upphandling för genomförandet av undervisning.
Det finns förslag på att kommunens ansvar
för SFI ska förändras genom beslut om en integrering av undervisningen inom Komvux. I
och med att utbildningsanordnarna certifieras av
Skolinspektionen förs huvudmannaskapet från
kommunen till staten som också får ansvar för
uppföljning av utbildningsinsatserna.
Gymnasieutbildning
På nationell nivå diskuteras flera förändringar
som skulle kunna få stor påverkan på kommunens utbildningsverksamhet: en obligatorisk
gymnasieskola, begränsningar av vinstuttag i välfärden och ett eventuellt förstatligande av skolan.
Sollentuna kommun är en växande kommun
i en växande region. Stockholms län och Håbo
har ett fungerande gymnasiesamarbete som nu
utvecklas ytterligare. Elever från Sollentuna har
tillgång till hela länets gymnasieskolor, såväl kommunala som fristående. Antagningen sker på lika
villkor, dvs. alla länets ungdomar söker med förstahandsantagning till samtliga gymnasieskolor.
Inför de utmaningar som en växande ungdomsgrupp utgör, kommer nämnden att undersöka vilka möjligheter som finns att möta en ökad
efterfrågan såväl inom kommunen som inom
123
nadsområdet. Utifrån den arbetsmarknadspolitik som beslutas nationellt de kommande åren
påverkas kommunens roll i arbetet.
Erfarenhet visar att vissa grupper har extra
svårt att ta sig ut på eller tillbaka till, arbetsmarknaden. Personer med funktionshinder riskerar
att hamna i utanförskap. Särskilt utsatta är de
som haft aktivitetsersättning från Försäkringskassan men där denna möjlighet upphör efter
29 års ålder. Genom ett unikt samarbete med
Svenska Migrationcentret, vilket startar 2015,
planeras anställningar för 20 sollentunabor med
funktionsnedsättning.
Även gruppen med utländsk bakgrund, och
då främst från länder utanför Europa, har svårare
att få fäste på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har Etableringsuppdraget för nyanlända
flyktingar men även andra inom gruppen behöver ofta ett utvidgat stöd, utöver Arbetsförmedlingens ordinarie insatser.
Samarbetet med andra myndigheter utifrån
individperspektivet kommer att fortsätta under
2015 och nämnden har för avsikt att vara aktiv
inför planeringen av ett eventuellt samordningsförbund.
Genom den samlokalisering som skett av
nämndens arbetsmarknadsverksamheter till en
enhet, ökar servicen för sollentunabor inom
nämndens prioriterade grupper. Även närheten
till Kunskapsparken (vuxenutbildningen) innebär utökade möjligheter till samarbete utifrån
individens behov.
Även då arbetslösheten minskar hamnar en
grupp unga lätt utanför. De utan gymnasial utbildning och utrikes födda ungdomar har svårt
att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför
viktigt att investera för att få unga att påbörja
och slutföra sin gymnasieutbildning. Ju tidigare insatser genomförs desto större möjlighet att
motverka ungdomars utanförskap. Forskning
och olika utredningar visar på att investeringar
i ungdomar är väl använda resurser såväl samhällsekonomiskt som mänskligt.
Det utvecklingsarbete som påbörjats för gruppen Unga utanför vill nämnden vidareutveckla
långsiktigt utifrån den egna verksamheten i kombination med utvecklingen av insatser för unga
inom det kommunala aktivitetsansvaret. Ett förstärkt uppsökande arbete för att snabbare komma i kontakt med unga som riskerar att hamna i
utanförskap behöver prioriteras. Insatserna behöver sedan individanpassas och utformas utifrån
ett långsiktigt åtagande.
den gemensamma gymnasieregionen. Nämnden
planerar att bjuda in de fristående gymnasieskolorna till fördjupad dialog.
Om ytterligare gymnasieplatser ska erbjudas inom kommunens egenregiskola, Rudbeck,
kommer ytterligare lokalyta att behövas till såväl
undervisning som matsal samt ytterligare tillgång
till idrottshall. Även frågan om vilka utbildningar
som i så fall ska utökas eller eventuellt tillkomma
behöver utredas.
En annan faktor som kommer påverka såväl
Sollentunas gymnasieorganisation som Rudbecks verksamhet är de ökande flyktingströmmarna vilket kommer leda till behov av fler platser på gymnasiets språkintroduktion.
Rudbeck är en populär och konkurrenskraftig gymnasieskola. För att bibehålla detta och
utvecklas ytterligare bedrivs ett aktivt utvecklingsarbete. Arbetet beskrivs detaljerat i skolans
3-åriga arbetsplan. Samtliga insatser sker inom
något av områdena ”Undervisningen håller hög
kvalité” och ”Trygghet och trivsel”.
Under 2014 flyttade AST-enheten från Silverdal till Rudbeck. Det är en prioriterad fråga för
nämnden att verksamheten flyttas in i Rudbecks
permanenta lokaler.
För att fler ungdomar ska slutföra sina gymnasiestudier kommer nämnden att fortsätta utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning.
Övergripande
Samarbete med andra nämnder för att ytterligare
förbättra verksamheternas resultat och invånarnytta är ett prioriterat område.
Vidare planerar nämnden för en inventering
av praktikplatser som erbjuds av Sollentuna
kommuns näringsliv och offentliga arbetsgivare.
Eventuell obalans behöver utredas i dialog med
näringslivet.
Samarbetet med den idéburna sektorn behöver fortsatt stöttas och nämnden planerar för en
första konferens utifrån den föreslagna överenskommelsen.
124
Socialnämnden svarar för insatser enligt
socialtjänstlagen (SoL) utom för de särskilda
bestämmelserna om äldre personer, lagen
om vård av unga (LVU) samt lagen om
vård av missbrukare. Socialnämnden har
också samordningsansvar för kommunens
förebyggande verksamhet för barn och ungdom
och för misshandlade kvinnor. Socialnämnden
ansvarar även för kommunens insatser enligt
skuldsaneringslagen, alkohollagen, tobakslagen
(utom tillsyn av rökförbud) och lagen om handel
med vissa receptfria läkemedel.
Ärendetillströmningen har ökat vad gäller yngre barn där orsakerna ofta handlat om våld. En
översyn av konsekvenserna av det ökade ärendeinflödet har visat att antalet inledda utredningar
för barn 0–12 år har ökat med 98 procent från
2010. Antal inledda utredningar för ungdomar
har ökat med 19 procent under samma period.
Ökningarna har berott på dels en ökad benägenhet att anmäla dels förändringar i lagstiftningen.
Nya föreskrifter från socialstyrelsen har införts,
vilka innebär att utredning alltid ska inledas när
det finns misstanke om att barn utsatts för eller
bevittnat våld.
Även verksamheter gällande vuxna har haft en
ökning av antal ärenden. Det är en ökning av antalet unga vuxna särskilt vad det gäller missbruk
och många unga vuxna har en komplex proble-
matik som kräver större arbetsinsats av socialsekreteraren bland annat i form av samverkan med
andra aktörer. Antalet unika personer med insats
pga. missbruk har under året ökat med 16 procent och inom socialpsykiatrin är ökningen ca
5 procent. Överhuvudtaget har ärenden om våld
i nära relationer ökat kraftigt.
Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att se
hur socialkontoret på bästa ska tas sig an ärenden/våld i nära relationer.
Kommunstyrelsen har skrivit under avtal om
att ta emot fler ensamkommande barn och ungdomar och att anvisa nyanlända bostäder.
Under 2014 har färre hushåll haft behov av
ekonomsikt bistånd än tidigare år, en positiv utveckling som medfört minskade kostnader.
125
Socialnämnden
Ekonomi
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
Nämnd
– 1,2
0
– 1,1
– 1,1
– 1,2
0,1
Kontor
– 25,2
9,5
– 34,6
– 25,0
– 24,5
0,5
Barn- o unga, rådgivning,
familjerätt
– 95,9
52,1
– 153,0
– 100,9
– 97,0
– 3,9
Vuxna med missbruksproblem
– 21,7
0,8
– 23,4
– 22,6
– 21,4
– 1,2
Ekonomiskt bistånd
– 61,7
1,3
– 58,1
– 56,8
– 61,2
4,3
– 1,0
0
– 0,9
– 0,9
– 1,03
0,1
Socialjour
Flyktingmottagande
Psykiskt funktionshindrade
vuxna
Summa kontoret
0
8,3
– 8,3
0
0
0
– 40,9
2,5
– 43,7
– 41,1
– 40,6
– 0,6
– 247,7
74,6
– 323,0
– 248,4
– 246,7
– 1,8
Korttidsboende – Åkerbo
Summa nämnd
Investeringar (mkr)
– 0,1
7 ,1
– 8,7
– 1,6
0
– 1,6
– 247,7
81,7
– 331,7
– 250,0
– 246,7
– 3,3
Nettoutgifter
2013
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
0
0
0
0
–0,5
0,5
Socialnämnden har haft en investeringsbudget
om 0,5 mkr för eventuella behov av investeringar, men har inte haft behov av investeringar under året.
Nämndens resultat
201220132014
Budgetföljsamhet %
– 3,5
– 2
– 1,3
Socialnämndens verksamhet är till
stor del styrd av lagstiftning. Enligt socialtjänstlagen
måste insatser beviljas om det finns behov. Med en
ökande befolkning ökar också behovet av insatser
från socialtjänsten, behoven kan också variera över
tid.
Kommentar:
Socialnämnden redovisar ett underskott mot
budget med 3,3 mkr och ett nettoresultat på
249,9 mkr att jämföra med budget 246,7 mkr.
Underskottet mot budget beror på högre
kostnader för placeringar inom verksamheter för
barn och unga samt för verksamheter riktade till
vuxna med missbruk. Underskottet har dämpats
genom att kostnader för ekonomiskt bistånd har
minskat under året
Socialkontoret har haft en stor ökning av anmälningar gällande barn och unga under året.
Ökningen av anmälningar gäller både yngre barn
och ungdomar. Den är dock väsentligt större avseende barn 0–12 år. Anmälningarna gäller både
nya ärenden och redan pågående ärenden.
Fler placeringar än vanligt har gjorts på HVB
(hem för vård och boende), varav flera med stöd
av LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård
av unga). Samtliga placeringar har varit nödvändiga med hänvisning till ungdomarnas behov av
skydd och behandling och gällande lagstiftning.
Kostnader för stödinsatser till barn och unga
överstiger budget.
Avtalet med Migrationsverket har utökats
till elva asylplatser och tjugo PUT-platser (permanent uppehållstillstånd). Oklarheter i avta-
126
201220132014
3,5
2
0,9
Kommentar: Socialnämndens kostnader är svåra
att prognostisera exakt. Kostnaderna beror på vilka
insatser som beviljas. Speciellt institutionsplaceringar slår igenom på resultatet. Eftersom varje insats är
individuellt anpassad kan både längden på placeringen och kostnaden per dygn skilja sig väsentligt
mellan olika klienter.
Konjunkturläget påverkar också socialnämndens
kostnader vad gäller behov av ekonomiskt bistånd,
Kostnaden påverkas av hur många hushåll som behöver försörjningsstöd och hur lång tid hushållen
har behov av det.
Med befolkningsökningen i Sollentuna kommer ärendemängden till socialkontoret sannolikt
att öka. Lagstiftningen har också ändrats under
2014 så att tidsgränserna kortats och tempot i
bedömningsarbetet ökat. Krav på uppföljningar,
dokumentation, samverkan och kvalitetsarbete
ökar vilket medför större personella resurser.
Undersökningar visar att barn och ungas psykiska ohälsa fortsätter att öka. Allt fler ungdomar
rapporterar psykiska besvär som oro eller ängslan.
Under 2014 har antalet barn, unga och föräldrar som söker förebyggande stöd ökat. Den
bästa insatsen för barn är ett tidigt generellt föräldrastöd. För att svara upp mot det ökade trycket på föräldrastöd och föräldragrupper finns ett
behov av att öppna ytterligare en familjecentral i
Edsbergområdet.
Under 2015 kommer sannolikt insatser till
barn och unga att öka i kostnad. Antalet aktuella
barn och unga kommer troligtvis fortsättningsvis
ligga på en hög nivå. Fler föräldrar kommer att
söka förebyggande stöd för sina barn, antalet anmälningar ökar, fler ensamkommande barn och
unga tas emot i kommunen.
Ekonomiskt bistånd och integration påverkas
av bland annat konjunkturen, arbetslösheten är
den största orsaken till kvinnor och mäns behov
av ekonomiskt bistånd vilket i sin tur påverkar
kostnaderna. Konjunkturinstitutets senaste rapport i december 2014 pekar mot att återhämtningen av svensk ekonomi försenas.
Kriser och katastrofer i världen påverkar flyktingströmmarna, Migrationsverkets prognos
ändrades flera gånger under 2014 och vid årets
slut hade 81 000 personer sökt asyl i Sverige. För
2015 har kommunen tecknat avtal med Länsstyrelsen i Stockholms län om att bosätta 84 personer (2014 32 personer), även avtalen gällande
ensamkommande flyktingbarn har utökats.
Under 2014 ökade antalet personer som hade
kontakt med socialtjänsten med anledning av
våld i nära relationer med 230 procent. Ökningen gällde både personer som utreddes för våld,
som placerades på kvinnojourer och förstås även
barn som bevittnat våld. Situationen gällande
våld i nära relationer behöver särskilt följas. Det
är för tidigt att göra en ordentlig analys om huruvida den ökning av personer aktuella inom missbruksvården är en trend som kommer att fortsätta, det påverkar i så fall både personella resurser
likväl som kostnader för insatser.
127
let gällande PUT-platser har inneburit att färre
ungdomar än beräknat inkommit första halvåret
i år och de beräknade intäkterna från Migrationsverket blivit lägre. Sedan i somras har fler
ensamkommande barn tagits emot i Sollentuna.
Ytterligare ett boende öppnades under hösten för
ensamkommande flyktingbarn.
Jämfört med budget har kostnaderna ökat
inom verksamheterna för missbruk. Det är fler
personer som varit omhändertagna enligt LVM
(lag om vård av missbrukare i vissa fall) i jämförelse med föregående år, vilket ger utslag på
kostnaden då LVM är en mer kostsam placeringsform.
Ekonomiskt bistånd minskade i kostnad i slutet av föregående år och denna trend har fortsatt
hela året. Antal hushåll har minskat, medan den
genomsnittliga tiden som hushåll får bidrag däremot har ökat något.
Antalet flyktingar ökar i kommunen medan
antalet hushåll i introduktionsverksamhet, som
är i behov av bistånd från socialkontoret, har
minskat. Orsaken till det är att de sista hushållen med introduktionsersättning avslutades vid
årsskiftet. De som nu är i behov av bistånd är
hushåll som inte har rätt till etableringsersättning
eller hushåll som får komplettering till etableringsersättningen.
Åkerbo som är ett stödboende är en resultatenhet och ska täcka kostnaderna med intäkter.
Årets ekonomiska utfall visar ett underskott med
1,5 mkr vilket beror främst på uteblivna intäkter
i samband med en omfattande vattenskada.
Socialnämndens åtaganden
inom detta område.
Socialkontoret arbetar med att utveckla det systematiska förbättringsarbetet. Rutiner
är framtagna för arbetet med riskanalys, avvikelsehantering och egenkontroll. Systemstöd för socialkontorets systematiska kvalitetsarbete är framtaget
under hösten, men behöver fortsätta att utvecklas.
Arbetet har följt det av socialnämnden antagna
”Ledningssystemet för kvalitet”. Arbetet med förvaltningshandboken och socialkontorets rutiner pågår enligt planering. Enheterna följer den egenkontrollplan som finns och avvikelsehanteringen har
mer och mer blivit en naturlig del i kvalitetsarbetet.
Kommentar:
under höstens verksamhetsplanering. Nämnderna ska särskilt beakta möjligheterna till effektiviBeskrivning:
sering genom att etablera samarbete(n).
Olika uppföljningsmetoder har utvecklats, uppföljning för familjehemsplacerade barn
har införts. Karlstadsmodellen, som är en modell
för att följa barn efter avslutad placering, har införts. Samtliga socialsekreterare har utbildats i en
modell att utvärdera barn inom HVB vård. Uppföljningsinstrumentet ORS och SRS, ett instrument
där klienten själv skattar nöjdhet med samtal och
förändring i mående.
Kommunen har deltagit i NSPHs projekt att
mäta kvalitet i boendestöd och sysselsättning. Resultatet för hela studien (nio kommuner) har publicerats hösten 2013 och visar generellt på goda resultat,
utvecklingsområden är delaktighet och relationen
mellan brukare och boendestödjare.
Det lokala resultatet för Sollentuna vad gäller
mätningen i boendestöd kommer dock först i början
av 2015, först då kan den lokala analysen genomföras. Även resultatet för kvalitetsmätningen gällande sysselsättning publiceras först i början av 2015.
Kommentar:
arbetsgivare.
Den nya personalpolicyn har arbetats med inom kontoret och nått all personal, bland
annat har den gåtts igenom på arbetsplatsträffar
med alla medarbetare. Enheterna har använt implementeringsmaterialet som personalkontoret tagit
fram. Då personalpolicyn ska vara ett levande material så fortsätter arbetet på enheterna under 2015.
Kommentar:
128
Beskrivning: Socialkontoret ska ha kompetenta och engagerade chefer och ledare som ska vara
goda förebilder, vara bra på att kommunicera och
ha strategisk förmåga.
Ledarskapet ska stimulera medarbetarna att ta
eget ansvar och bidra till utveckling av verksamheten.
Kommentar: Socialkontoret har arbetat aktivt
med medarbetarenkätens resultat, sjukfrånvaro och
personalomsättning. Sjukfrånvaron har gått ner sedan föregående år.
Samtliga enheter och chefer har handlingsplaner
utifrån resultaten i medarbetarenkäten. Personalomsättningen har varit ett satsningsområde under
flera år, omsättningen är låg inom de flesta enheter.
Kommentar: Samverkan ger alla medarbetare
möjlighet till ökad delaktighet, inflytande och påverkan i vardagsfrågor. Alla medarbetare har ansvar för att frågor om verksamhetens utveckling,
hälsa och arbetsmiljö aktualiseras på arbetsplatsträffen. Samverkan sker genom direkt inflytande på
arbetsplatsträffen. I samverkansgruppen företräds
medarbetarna av de fackliga företrädarna. Där är
inflytandet indirekt.
Socialchefen har träffat medarbetarrepresentanter från socialkontorets olika verksamheter samt
ställt frågan till alla chefer hur de upplever att arbetsplatsträffar fungerar enligt samverkansavtalet.
Både medarbetare och chefer tycker att intentionen med nya samverkansavtalet på socialkontoret
uppfylls och fungerar bra. Vad gäller samverkan på
socialkontoret finns en ny modell som innebär en
central samverkansgrupp på kontoret. Socialchefen
är ordförande, avdelningscheferna ingår samt fackliga företrädare. Vid ett par tillfällen har möten fått
avblåsas då ingen facklig representant funnits. Det
är en bra modell som fortsätter 2015.
Utbildning
Uppfyllt Ge placerade barn förutsättningar att förbättra utbildningsresultatet.
Inför placering av barn och unga
ska en noggrann kvalitetsinventering av erbjuden skolgång genomföras. Åtagandet förutsätter
samverkan mellan barnoch utbildningskontoret och socialkontoret.
Barnets skolgång ska noggrant följas och vid
behov ska ytterligare stöd övervägas.
Beskrivning:
Kommentar: En modell, s.k. Skol Fam, har prö-
vats i kommunen under en projekttid, som innebär
att skolan och socialtjänsten tillsammans utreder
vilket stöd det enskilda familjhemsplacerade barnet
behöver. Projektet resulterade i att verksamheten är
permanentad och alla familjehemsplacerade barn
som tillhör målgruppen, nås av metoden. Under
hösten gick socialkontoret och barnoch utbildningskontoret med i SkolFam, vilket ger bra stöd
i det fortsatta arbetet. Under 2014 har ett uppföljningsarbete pågått av barn i Rotebroområdet
som har fått stöd av SkolFam-modellen. Rapporten
kommer att färdigställas under 2015.
Metoder har utvecklats för hemmasittare. Ungdomsgruppen inom socialkontoret, barnoch utbildningskontoret samt AB Söderstöd utvecklar
en modell för att barn ska få hjälp att komma till
skolan.
Skol- och familjeteamet hjälper både pedagoger
och föräldrar med barn som har skolproblem.
Omsorg
Genom förebyggande arbete ge förutsättningar
att leva ett tryggt och självständigt liv.
129
Uppfyllt Skapa förutsättningar som ger
en god arbetsmiljö.
Uppfyllt Utveckla samarbetet med civilsamhället.
Beskrivning: Socialnämnden ska fortsätta utveckla arbetet med att uppmärksamma och främja samarbetet med ideella föreningar och övriga i
civilsamhället, exempelvis näringsliv och enskilda.
Exempel på samarbetsområden; ensamkommande flyktingbarn, kvinnofrid, stoppa langningskampanjer, missbruk och socialpsykiatri.
Socialkontoret involverar på olika
sätt civilsamhället i arbetet. Som exempel finns kyrkan med som aktörer i barngruppsarbetet. Rädda
barnen och Röda korset är intressenter i arbetet
gällande barn och unga. Under sommaren genomförde ensamkommande ungdomar och personal en
gemensam resa till Göteborg tack vare ekonomiskt
bistånd från Rädda Barnen. Läxhjälp och datorer
har Rädda Barnen bistått med till ensamkommande ungdomar.
Andra samarbeten med civilsamhället som pågår
är till exempel med föreningen för social och mental
hälsa, RSMH, Musketörerna i Sollentuna, Klubb
Ture och olika trossamfund.
Kommentar:
Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av
hög kvalitet.
Uppfyllt Arbeta för att den enskilde får
rätt insats i rätt tid utifrån individens behov och
livssituation.
Beskrivning: Det ska vara lätt att komma i
kontakt med socialkontoret. Informationen om
socialtjänsten ska vara tydlig.
I utredningar av den enskildes behov ska de
kartläggningsinstrument som finns användas.
Den enskildes behov av stöd kräver ofta samverkan. Socialtjänsten ska initiera nya och förbättra pågående samverkansformer.
För att bedöma om socialtjänstens insatser
har hög kvalité ska uppföljningar kontinuerligt
genomföras.
Kommentar: Att genomföra en samordnad planering för barn och unga som är i behov av stöd från
både landsting och kommun finns i lagstiftningen.
Planeringen bygger på att föräldrar och barn vill
ha en sådan plan. Under 2014 har arbetet med att
utveckla SIP (samordnad individuell plan) varit ett
huvudsakligt mål. Planeringen har varit inskriven
i det lokala BUS avtalet. Med stöd av SKL har all
personal som arbetar med barn och unga erbjudits
utbildning i SIP. Årligen beräknas antalet genomförda planer enligt SIP.
Under 2014 har förutsättningar för en gemensam metodutveckling för personer med samsjuklighet (psykisk ohälsa och missbruk- och beroendeproblematik) undersökts. Tidigare erfarenheter visar på
att det är en förutsättning att både kommun och
landstingets beroendevård och psykiatri samverkar
med och kring målgruppen för samtida vård och
behandling. Flera planeringsmöten har genomförts
och i dagsläget är bedömningen att det finns intresse och förutsättningar hos alla parter. Under våren
2015 går planeringen in i ett nytt skede med mer
konkret planering för hur samarbetet kring målgruppen kommer att se ut.
Uppfyllt Hjälpa föräldrar att vara föräldrar.
Beskrivning: För barn och unga är föräldrar
och det nätverk som finns runt barnet den viktigaste faktorn för god utveckling och välmående.
En av socialnämndens främsta uppgifter är att
stödja föräldrar i att ha en god omsorg om sina
barn.
Kommentar: Barn och föräldrar i Sollentuna er-
bjuds ett brett föräldrastöd. Förebyggande insatser
på förskola och skola sker. Förskoleteamet har nyligen avslutats som projekt och är idag en permanent
verksamhet. Olika gruppverksamheter erbjuds.
Inom myndigheten har ett ökat antal föräldrar beviljats föräldrastödjande insatser.
Inom ekonomiskt bistånd och integration finns
insatsen ”Anställning istället för bidrag”. Det innebär att personer med behov av ekonomiskt bistånd
istället erhåller en anställning på den öppna arbetsmarknaden. Tidigare har föräldrar med behov av
långvarigt försörjningsstöd (10 månader eller mer)
samt unga vuxna beviljats insatsen. Från och med
2014 har målgruppen utvidgats till att även omfatta föräldrar med kortare behov av ekonomiskt
bistånd.
130
Beskrivning: För att lyckas med god integration för ensamkommande flyktingbarn är det
viktigt att mottagandet är av god kvalitet. Personalen som arbetar med mottagandet ska stärka och stödja den unge till självständighet så att
den unge rustas till ett fungerade framtida liv. En
väl fungerade skolgång, ett ordnat boende och
ADL-träning (allmän daglig träning) är viktiga
faktorer för att lyckas med detta.
Kommentar: Enheten för ensamkommande barn
och unga har arbetat med flera utvecklingsinsatser
under året. Rutiner för eftervård och återföreningar har upprättats. Brukarmedverkan har stärkts.
Läxhjälpen har utökats för ungdomar som bor på
Tunbergets stödboende.
Asylmottagandet har ökat markant från 6 platser till 11 platser, för att under 2015 öka till 30
platser. Ökningen har inneburit att ett nytt boende
för ensamkommande har öppnat i Sollentuna. Boendet drivs av AB Vårljus. Personalresurserna har
förstärkts med en handläggare.
för framtagning och kvalitetsgranskning av extern
information håller på att tas fram. Arbetet kommer
fortsätta under 2015.
Uppfyllt Utveckla besökarnas delaktighet
för att förbättra verksamheten.
Beskrivning: Information om socialtjänsten
ska utformas så att den kan nå samtliga kommuninvånare.
Klienternas delaktighet ska efterfrågas inom
alla verksamheter. Metoder för brukarsamverkan
ska anpassas till olika målgrupper. Resultaten av
olika typer av brukarsamverkan ska återkopplas
till deltagarna.
Flera former av brukardialog har
utvecklats under året. Arbetet kommer att fortsätta
2015. En utbildningsdag för all personal har genomförts där goda exempel på brukarmedverkan
rapporterades. Bland annat har ett brukarråd för
placerade barn ”Unga röster i soc” startat. Politiker
och tjänstemän träffar barnen för informationsutbyte, frågor mm. Fokusgrupper och enkätundersökningar har genomförts.
Kommentar:
årets delnivå uppfylld Tydliggöra
kommunens och förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg
för att tydliggöra vem, hur och vad som kommuniceras (samtliga nämnder).
årets delnivå uppfylld Eftersträva
ett enkelt och begripligt språk i information och
texter som är avsedda för invånarna (samtliga
nämnder).
beslut.
Kommentar: Socialkontoret har en reviderad
kommunikationsplan som fastställer hur arbetet
med extern kommunikation, service och tillgänglighet ska bedrivas i organisationen. En struktur
Socialkontoret har en kommunikationsplan som fastställer hur arbetet med intern
kommunikation ska bedrivas i organisationen samt
principer för fördelning och ansvar.
Ett omfattande arbete med att utveckla och kvalitetssäkra informationen på Solsidan pågår.
Kommentar:
131
Uppfyllt Ett väl utvecklat mottagande av
ensamkommande flyktingbarn.
Budgetuppdrag
Typ av uppdrag
Uppdrag
2014 – Från
KF budget
2014
Under 2014 ska socialnämnden i
samarbete med utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden genomföra en
utvärdering av effekten av minskade
medel för ekonomiskt bistånd.
KF
2014-12-10
Utifrån kommunens övergripande mål att bli
Sveriges mest attraktiva kommun 2019 har ett
utvecklingsarbete initierats. Socialkontorets bidrag är att behålla topplaceringarna i Socialstyrelsens Öppna jämförelser gällande socialsekreterares kompetens. Socialkontorets mål är att vara en
socialtjänst i framkant, dvs. bedriva kompetent,
effektiv och klientfokuserad verksamhet av god
kvalitet. Delmål har tagits fram och kommer att
fortsätta utvecklas.
Nulägesanalys
Barn och unga
Antalet inkomna anmälningar till socialkontoret
rörande barn och unga har ökat och ca 100 fler
barn och unga har utretts och beviljats insatser än
förra året. Anmälningar som rör våld har också
ökat markant. Ökningen av förebyggande stöd
har också varit markant och ca 300 fler föräldrar/
familjer har fått rådgivande stödsamtal jämfört
med tidigare år.
22 unga har haft institutionsplaceringar under året. Insatsen HVB, hem för vård och boende
kostar i snitt ca tre tusen kronor per dygn. Fler
barn och unga fått del av socialkontorets öppenvårdsinsatser under 2014 än tidigare och färre
barn har placerats utanför hemmet i jourhem.
Socialkontorets förebyggande arbete syftar till
att förebygga sociala problems förekomst och bidra till goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar i Sollentuna. Familjecentraler, informationsinsatser, utbildningar och samverkan som bidrar
till kompetensutveckling hos andra utgör basen
för den förebyggande verksamheten.
Ungdomsmottagningen har ökat antalet besökare med 15 % jämfört med tidigare år. Tillgängligheten har ökat genom att det finns möjlighet
att boka tid via webben.
Socialkontorets framgångsfaktor gällande arbete riktat mot barn och unga är den professio-
Kommentar
Avslutad
(enligt
plan)
nella, erfarna och engagerade personal som arbetar inom kontoret. Kvalitetsarbetet är prioriterat,
flera nya arbetsmetoder och uppföljningsmodeller har implementerats under året. Bland annat
har ett brukarråd med placerade barn utvecklats.
Arbetet med att förbättra samverkan och insatser runt våld i nära relationer har varit prioriterat. En intern samverkansgrupp har arbetat med
förbättringsåtgärder.
Avvikelsehantering
Under 2014 har sammanlagt 13 synpunkter och
klagomål inkommit till socialkontoret gällande
barnoch ungdomsverksamheterna. Sex av dem
har avsett bemötande, fem handläggning och två
information. Samtliga klagomål har besvarats genom telefonsamtal, skriftligt eller vid personligt
möte med klagande där chef och handläggare
närvarat.
Två anmälningar till IVO (inspektionen för
vård och omsorg) har inkommit avseende handläggning på barnoch ungdomsenheten. Ingen
av dem har lett till åtgärder från IVO. IVO har
också haft tillsyn i två individärenden. Granskningen visade att det inte fanns några brister i
arbetet. Därav har heller inga förbättringar initierats.
Ungdomsmottagningen har rapporterat två
avvikelser, dessa har berört hanteringen av laboratorieprover. Ingen ungdom har påverkats av
avvikelsen.
Egen kontroll/öppna jämförelser
Socialstyrelsens öppna jämförelser av social-,
barnoch ungdomsvård har fått goda resultat. Socialkontoret har erfaren personal och 89
procent av all personal som arbetar med myndighetsutövning har mer än fem års erfarenhet
av att arbeta med social barnavård. Utvecklingsområden är brukarmedverkan, vilket har arbetats
med under året genom att efterfråga brukarnas
uppfattning om det arbete socialkontoret utför.
I resultatet för årets öppna jämförelser gällande arbete med brottsoffer för våld i nära relatio-
132
Missbruk
Aktualiseringar gällande personer med missbruks- och beroendeproblematik har ökat med
20 procent. Antalet unika personer som har varit aktuella för insats från socialtjänsten har ökat
med 16 procent jämfört med föregående år.
Antalet unga vuxna klienter med missbruk
har ökat och man kan konstatera att det ofta
finns en komplex problematik som kräver större
arbetsinsatser, bland annat i form av samverkan
med andra aktörer. Antalet dygn som beviljats i
HVB – hem för vård och boende är ungefär det
samma som 2013. Däremot är det fler personer
som varit omhändertagna enligt LVM (lag om
vård av missbrukare i vissa fall), vilket ger utslag
på kostnaden då LVM är en mer kostsam placeringsform.
Sollentuna beroendemottagning har haft kontakt med 246 personer. 71 procent av de som avslutat sin behandling har gjort det enligt uppsatt
mål.
Avvikelsehantering
Stödboendena Åkerbo och Edsberg har arbetat
internt med att utveckla avvikelsehanteringen för
att uppmärksamma brister i kvaliteten. Åtgärdsplaner har tagits fram som en del i kvalitetsarbetet.
I september kom ett beslut från Justitieombudsmannen, JO, gällande Åkerbos verksamhet.
Ärendet avsåg flera olika delar, delvis hanteringen
av hyreskontrakt, personalens tillgång till de enskildes rum samt frågor om sekretess. JOs beslut
har föranlett att socialkontoret gjort en översyn av
olika verksamheter och genomfört vissa förändringar så att verksamheten motsvarar lagkraven.
Ytterligare förändringar planeras i början av 2015
En intern granskning av missbruksutredningar
har lett till vissa effektiviseringar i utredningsarbetet som ska öka kvalitén.
Genomförandeplaner och utvecklingen kring
dessa är ett identifierat utvecklingsområde inom
beroendemottagningen och en planering för hur
det ska genomföras under 2015 har tagits fram.
Resultaten av öppna jämförelser är överlag
goda, utvecklingsområden finns för att arbeta
fram en strategi för unga vuxna med komplex
problematik som i allt större utsträckning blir
föremål för insatser.
Socialpsykiatri
Antalet unika personer som har varit aktuella för
insats från socialtjänsten har ökat med ca fem
procent 2014. Totalt har kostnaden för insatser
inom socialpsykiatrin varit konstanta under de
tre senaste åren.
Liksom hos klienter med missbruk ser man
inom socialpsykiatrin en ökning av unga vuxna
med komplexa behov. Det påverkar även de som
utför verksamhet inom boende, boendestöd, sysselsättning och Sollentuna beroendemottagningen med krav på metodutveckling som anpassas
efter den yngre målgruppen och dess behov.
Insatser inom socialpsykiatrin består till största
del av boende och boendestöd, övrigt bistånd är
bland annat sysselsättning och dagverksamhet.
Antal personer med insats har under 2014 varit
207 stycken.
Resultaten av öppna jämförelser är överlag goda,
ett utvecklingsbehov är information till målgruppen om socialtjänstens verksamhet, både på
hemsidan och genom annonsering i media.
Ekonomiskt bistånd
Ekonomiskt bistånd minskade i kostnad i slutet
av föregående år och denna trend har fortsatt
under året. Antal hushåll har minskat med 64
stycken jämfört med 2013. Totalt fick 696 hushåll ekonomiskt bistånd under året.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd påverkas
också av hur länge hushållen har bistånd. I snitt
hade hushållen ekonomiskt bistånd i 6,6 månader under året. Det är en liten ökning mot 2013.
I snitt fick hushållen 9 500 kr utbetalt per månad,
vilket är en minskning mot både 2012 och 2013
då biståndet i snitt var ca 10 000 kr per månad.
Resultaten av öppna jämförelser är goda, men
utvecklingsområden finns bland annat gällande
användandet av standardiserade utredningsinstrument. Enheten för ekonomiskt bistånd har
deltagit i Socialstyrelsens arbete med utredningsinstrument kombinerat med IT-stöd.
Gällande hemlöshetsområdet kan det systematiska arbetet med att följa upp överenskommelser och rutiner lyftas fram som ett förbättringsområde, liksom även samordningen med
äldreomsorgen gällande hemlöshetsfrågan för
äldre kommuninvånare. Antal föräldrar i hemlöshet har minskat.
133
ner fanns förbättringsområden, bland annat att
kommunen inte rutinmässigt använder standardiserade bedömningsmetoder.
Flyktingar och ensamkommande barn
Antalet flyktingar ökar i kommunen medan antalet hushåll i introduktionsverksamhet, som är i
behov av bistånd från socialkontoret, har minskat. Totalt var det 80 hushåll med utbetalning
under året (98 hushåll 2013).
Antalet asylplatser för ensamkommande barn
och unga har utökats under året, från sex asylplatser till elva asylplatser. I december hade enheten tjugotvå asylsökande ungdomar och sjutton
ungdomar som beviljats PUT (permanent uppehållstillstånd). Migrationsverket ersätter kommunen för kostnader gällande ensamkommande
flyktingbarn.
Avvikelsehantering
Synpunkter och klagomålshantering dokumenteras, följs upp och återkopplas till ungdomarna.
Resultat har varit mer läxläsning på boendet i
form av mer extern läxhjälp utöver den hjälp de
får av boendepersonal.
Egen kontroll
Fokusgrupp har hållits med de ungdomar som bor
i träningslägenhet. De tycker att de fått bra stöd av
sina kontaktpersoner och boendet. Socialstyrelsen
genomför två inspektioner per år på boendet. Ett
oanmält och ett anmält. Under 2014 hade Socialstyrelsen inga anmärkningar eller förelägganden.
Övrig verksamhet
Socialnämnden samarbetar med nordvästkommuner i flera fall, det finns en gemensam familjerättsnämnd som avser frågor rörande faderskap,
adoption samt vårdnad, boende och umgänge.
Budgeterad kostnad för Sollentuna var 3,6 mkr
och utfallet blev 3,5 mkr. Överskottet beror på
lägre personalkostnader jämfört mot budget på
grund av tillfälliga vakanser under året. Antal
ärenden avviker inte nämnvärt från budget. Andra kommungemensamma verksamheter är socialjour, stöd till unga brottsoffer, barncenter och
familjevåldsteam. (total nettokostnad 2,0 mkr)
samt en verksamhet för forskning och utveckling
som under 2014 omsatte 6,4 mkr.
Socialnämnden prövar ansökningar om serveringstillstånd enligt alkohollagen och tillsyn ut-
övas för gällande serveringstillstånd. 2014 fanns
51 stycken stadigvarande tillstånd och 61 tillsynsbesök har utförts. 2013 och 2012 gjordes ca
46 tillsynsbesök per år. Nämnden har även tillsynsansvar för handel med tobak, klass II öl och
receptfria läkemedel. Länsstyrelsen har gjort ett
tillsynsbesök gällande kommunens tillsynsarbete
i fråga om handeln med tobaksvaror och klass II
öl (folköl). I rapporten konstaterar Länsstyrelsen
att tillsynsansvaret sköts på ett bra sätt; det fanns
ingen anledning att rikta kritik mot kommunen
och inga brister noterades.
Dödsboanmälningar görs då den avlidne saknar tillgångar, 2014 hade 20 dödsboanmälningar slutförts och 15 utredningar pågick vid årets
slut. Socialnämnden ansvarar för budget- och
skuldrådgivning. Rådgivningen bedrivs tillsammans med Järfälla och Upplands-Bro kommuner. Kötiden till budget- och skuldrådgivningen
har under flera år varit lång. Kötiden var vid
sammanslagningen över ett år och har kortats
betydligt. Konsumentupplysning utförs av kommunens kontaktcenter och har under 2014 haft
658 ärenden.
Nyckeltal
Ref.
201220132014värde 2014
5,65
4,73
5
Kommentar: Sjukfrånvaron har minskat sedan
i mars på socialkontoret. Efter augusti månad var
sjukfrånvaron 4,83 procent och per den 31 december hade sjukfrånvaron sjunkit ytterligare till 4,73
procent. Riktmärket för sjukfrånvaro i kommunen
är att den ska understiga 5 procent, vilket är uppfyllt 2014.
Andel deltidsanställningar totalt i Sollentuna
kommun är 14,9 procent. Socialkontoret har
11,8 procent delidsanställningar, vilket motsvarar 25 personer.
134
Framåtblick
Våld i nära relationer
Medborgarnas ökade förväntningar på den kommunala servicen kräver ökat teknikstöd. Utvecklingsinsatser kommer fortsätta genomföras utifrån förstudien den ”mobila arbetsplatsen” och
andra digitala lösningar.
Anmälningar till socialnämnden ökar och
trenden tros hålla i sig framöver. Ökningen är
störst avseende yngre barn. Betänkande (SOU
2014:49) angående ”Våld i nära relationer”
innehåller ett stort antal förslag, råd och uppmaningar som påverkar socialtjänstens arbete.
Socialkontoret ser över hur detta arbete bäst ska
organiseras.
Kommunen växer
Psykisk ohälsa
Socialnämnden kan konstatera att antalet barn
och unga som behöver socialkontorets stöd och
hjälp har ökat betydligt mer under 2014 än tidigare. En slutsats är att detta beror på ökad anmälningsbenägenhet men även på att barn och unga
i kommunen ökar i antal. Det gör det troligt att
antalet barn och unga som behöver socialkontorets hjälp i framtiden kommer att öka än mer.
Den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige. Forskare menar att den växande ohälsan
bland unga är en stark varningssignal och tror
inte att det handlar om en tillfällig trend eller
konjunktursvacka som snart kommer att vända,
och att den bästa insatsen för barn är ett tidigt
generellt föräldrastöd. För att svara upp mot det
ökade trycket på föräldrastöd och föräldragrupper finns ett behov av att öppna ytterligare en
familjecentral i Edsbergområdet.
E-förvaltning
Kompetensbrist
Det är brist på socionomer som söker sig till socialtjänsten. Sollentuna har som alla andra i landet
en stor utmaning att rekrytera och behålla kompetent personal.
135
Socialnämnden ser framtida utvecklings-/resursbehov framförallt inom nedanstående områden.
Vård- och
omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för
vård och omsorg om äldre personer och för
personer med funktionshinder, ledningen av
den kommunala hälso- och sjukvården inklusive
den kommunala patientnämndsverksamheten,
bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst.
År 2014 var ett framgångsrikt år för vård- och
omsorgsnämnden. Ekonomin är i balans och
resultaten i de kundmätningar som gjorts visar
på genomgående bra resultat. En bekräftelse på
detta var när representanter för nämnden och
kontoret bjöds in till ett seminarium på SKL för
att beskriva för de deltagande kommunerna, ett
hundratal, arbetet för att uppnå en kundnöjdhet
inom särskilt boende för äldre på 83 % och inom
hemtjänsten på 86 %. Nedan följer ett axplock
av årets viktigaste händelser:
• Servicebostad med elva platser har startats på
Linnés väg
• Upphandling av driften av två nya LSS-boenden, ett på Basunvägen och ett på Malmvägen,
har påbörjats. Upphandling av driften av äldreboendet på Ribbingsbacke har genomförts
• Projekt för att skapa en god utomhusmiljö på
de särskilda boendena för äldre och ge de äldre
goda möjligheter till utevistelse har genomförts
• Två dialogmöten har arrangerats med samtliga utförare
• Arbetet med den systematiska avtalsuppföljningen har intensifierats. Uppföljning har
gjorts på samtliga särskilda boenden för äldre, stor del av hemtjänsten samt inom daglig
verksamhet enligt LSS.
• Beslut har fattats om att tillämpa LOV (Lagen
om valfrihetssystem) inom särskilt boende för
äldre
• Värdighetsgarantier både för särskilt boende
och för hemtjänst har tagits fram och implementerats
• Satsningarna på omvårdnadslyftet har fortsatt
• En medborgardialog har arrangerats på temat:
”Hur vill du bo som senior?” och sen följts
upp i samband med kommunmässan då frågan ”Var vill du bo som senior?” ställdes
• Mini-mässa om e-hemtjänst har arrangerats
och ett förslag till hur e-hemtjänst kan börja
införas i kommunen har tagits fram. Möjligheter att genomföra vårdplaneringar via video
har skapats
• Särskild grupp för omvärldsbevakning har
startats
• Samarbetet med andra nämnder/kontor har
fördjupats och utvecklingsprojekt har definierats tillsammans med kontaktcenter
• Den nya personalpolicyn har implementerats
under lärorika och trevliga former och en personalförsörjningsplan har tagits fram
136
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
– 1,7
0,0
1,9
– 1,9
– 2,3
0,4
Nämnd
– 30,4
0,0
28,1
– 28,1
– 28,2
0,1
Äldreomsorg
Vård- och omsorgskontoret
– 470,0
99,3
587,5
– 488,1
– 489,3
1,0
Funktionshinder
– 288,4
12,7
321,3
– 308,6
– 311,4
2,8
0,0
4,0
4,0
0,0
0,0
0,0
– 790,5
116,1
942,6
– 826,6
– 831,2
4,5
Externa stimulansmedel
Summa samhällsuppdraget
Produktionsuppdraget SOLOM
Summa nämnd
– 19,0
132,0
134,7
– 2,7
0,0
– 2,7
– 809,6
248,1
1 077,2
– 829,3
– 831,2
1,9
Produktionsuppdraget SOLOM rapporterar ett negativt resultat på 2 651 tkr,
avrundat 2,7 miljoner kronor.
4,5
0
Investeringar (mkr)
4,5
Nettoutgifter
2013
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
– 1,8
0,0
– 1,5
– 1,5
– 3,7
2,2
Nämndens resultat
Vård- och omsorgsnämndens samhällsuppdrag
redovisar ett överskott på 4,5 miljoner kronor
jämfört med årets budget på 831,2 miljoner kronor. Budgetavvikelsen uppgår till 4,5 miljoner
kronor vilket utgör 0,55 % av helårsbudgeten.
Vård- och omsorgsnämnden totalt rapporterar
en positiv avvikelse om 1,9 miljoner kronor.
Samhällsuppdraget
Nämnd och kontor redovisar ett överskott på 0,5
miljoner kronor av budgeterade 30,5 miljoner
kronor, främst beroende på färre antal sammanträdestillfällen med anledning av verksamhetsövergång till AB SOLOM.
Äldreomsorg
Verksamhetsområdet äldreomsorg följer sammantaget budget, 489 miljoner kronor, med
marginell avvikelse på plus 0,2 procent. Inom
verksamhetsområdet noteras under året en ökning av beläggningsgraden i särskilt boende
medan vårdtyngden i ordinärt boende, inklusive korttidsboende, har utfallit lägre. På kommunens 49 korttidsplatser för äldre har beläggningsgraden utfallit lägre, 84 procent jämfört
med beräknat i budget, (90 %) men oförutsedda lokalkostnader gör att verksamhetens
kostnader utfaller helt i enlighet med budget,
40 miljoner kronor.
Inom insatser i ordinärt boende har volymen
utfallit lägre än budgeterat för ersatta timmar i
hemtjänst, en avvikelse på minus 1,9 procent.
Antal brukare som har hemtjänst ligger dock i
paritet med antagandet i budget och den positiva
avvikelsen på 1,0 miljoner kronor, jämfört med
budget 127,2 miljoner kronor, är att hänföra till
lägre vårdtyngd. Verksamheterna i ordinärt boende redovisar en positiv avvikelse som motsvarar underskottet inom särskilt boende.
137
Ekonomi
Den öppna, ej behovsprövade verksamheten
har bland annat Frivilligcentralen för volontärer,
Seniorträffar och öppna träffpunkter, Anhörigkonsulent och Demenssköterska och redovisar
ett överskott på 1 miljon kronor, främst beroende på lägre kostnader för drift av den öppna
träffpunkten Frejas kök, på Tors Backe.
Funktionshinder
budget inom samtliga verksamheter, särskilt boende, hemtjänst, boendestöd och bostadsanpassning. Den öppna, ej behovsprövade verksamheten inom funktionshinder, bland annat Stöd
till social gemenskap, Anhörigkonsulent och
Musikcafé följer budget.
201220132014
Budgetföljsamhet %
1,8
1,7
0,5
Verksamhetsområdet funktionshinder redovisar i
sin helhet en positiv avvikelse med 0,9 procent,
av budgeterat 311,0 miljoner kronor, vilket ger
ett överskott på 2,8 miljoner kronor.
getram.
LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
För särskilt boende funktionshinder, LSS, har
kostnaderna utfallit lägre än budgeterade 146,5
miljoner kronor. Den nya LSS-bostad med 11
lägenheter som beräknats tas i drift under första
kvartalet försenades med successiv inflyttning
under hösten och får därför inte helårseffekt
2014. Övriga insatser enligt LSS som personlig
assistans, avlösarservice, ledsagning och korttidstillsyn redovisar överskriden budget delvis på
grund av att beslut om alternativ insats tagits under tiden i avvaktan på LSS-bostad. En 15-procentig ökning av antalet insatser inom området
noteras under året, jämfört med budget, och antal verkställda beslut om insats uppgår till 244,
per den 31 december.
Korttidsboende och korttidsvistelse har 70
verkställda beslut per 31 december 2014. Kostnaden per plats har utfallit lägre än budgeterat
efter tillämpning av LOV i verksamheten, samtidigt som antalet brukare med insatsen ökat med
8 procent under året. För daglig verksamhet enligt LSS och därmed förenliga turbundna resor
redovisas en negativ avvikelse på 1,6 miljoner
kronor, jämfört med budgeterat 58,5 miljoner
kronor. Antalet deltagare har ökat med 3 procent
jämfört med antagandet i budget och verkställda
beslut uppgår till 218, per den 31 december.
Personlig assistans enligt ASS (assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken) har utfallit
något lägre än budgeterat. Antal beslut motsvarar
i stort de budgeterade men volymen, antal beslutade och ersatta timmar, har varierat under året
men en ökning noteras under kvartal 4, 2014.
Kommentar:
Avser samhällsuppdragets bud-
Största avvikelse under året utgör 4,7 miljoner
kronor av samhällsuppdragets budget på 831,2
miljoner kronor, vilket utgör 0,56 procent av
totalt anslag. I beaktande av att nämndens verksamhet är behovsstyrd och reglerad i lagstiftning,
främst Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och Hälso- och
sjukvårdslagen, bedöms avvikelsen som marginell i förhållande till nämndens budget.
Verksamheternas sammantagna intäkter uppgick till 116,1 miljoner kronor under 2014 och
består av taxor, avgifter och hyror från brukare
samt momskompensation för ersättning till utförare av vård. Taxor och avgifter debiteras efter
brukarens betalningsförmåga inom ramen för
maxtaxa oavsett insatsens omfattning. Momskompensationen är inte resultatpåverkande.
Bruttokostnaden 942,7 miljoner kronor är till
övervägande del reglerad i avtal enligt LOV och
LoU med externa vårdleverantörer. Leverantörer
av vårdtjänster fakturerar för utförd prestation i
efterskott. Avläsbarheten i ekonomi- och verksamhetssystem är därför svårtolkad inom tidsramen för månadsprognosens lämnande.
Inom området funktionshinder LSS, i Lag om
särskilt stöd och service, anges att personer med
omfattande och varaktiga funktionshinder ska
garanteras goda levnadsvillkor. Antal brukare var
366 för år 2012, 390 för år 2013 och 416 per
31 december 2014, en ökning med 14 procent
sedan 2012.
201220132014
2,2
1,9
0,5
SoL – Socialtjänstlagen
Inom området funktionshinder enligt Socialtjänstlagen, SoL, yngre än 65 år, följer utfallet
138
hällsuppdragets budget per prognostillfälle, största
avvikelse över året.
Vård- och omsorgsnämndens budgetram för
2015 är 857,5 miljoner kronor varav 13,5 miljoner kronor utgörs av volymkompensation inom
äldreomsorg. Jämfört med 2014 års budget –
831,2 miljoner kronor har budgetramen för år
2015 ökats med 1,5 procent, motsvarande 12,8
miljoner kronor. Nämndens bruttokostnader är
till övervägande del bundna i affärsmässiga avtal med årlig prisreglering. Varje års prisuppräkningsprocent får effekt varje följande år under avtalstiden. Även övriga avtal rörande vårdlokaler,
tjänster och personal omfattas.
SoL – Socialtjänstlagen
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om ansvaret för personer med demenssjukdom
och bemanning i särskilda boenden som planerats träda i kraft 2015–01–31 skjuts enligt Socialstyrelsens beslut upp. Beslutet om den nya
föreskriften är enligt en ny förordning beroende
av regeringens medgivande. Regeringen kommer
att behandla ärendet först efter att de fått en sammanställning av remissynpunkterna.
LSS – lagen om särskilt stöd och service
till vissa funktionshindrade
Behovet av platser inom LSS-boende kvarstår
under året. Två nya LSS-boenden är planerade
till 2015. Tidpunkt för driftsstart för respektive
boende, merkostnad för övriga insatser enligt
LSS i avvaktan på verkställda beslut. Under fjärde kvartalet 2014 noteras generellt en ökning av
beviljade insatser inom LSS-området vilket kan
komma att få helårseffekt under 2015.
Vård- och omsorgsnämndens åtaganden
inom detta område.
Kommentar: Kvalitets- och avtalsuppföljningar är
gjorda för samtliga särskilda boenden för äldre, en
stor del av hemtjänsten samt inom daglig verksamhet
enligt LSS och några LSS-boenden. Den systematiska
uppföljningen kommer att intensifieras under 2015.
Processkartläggningar är gjorda
inom en del av verksamheten och rutiner finns
kopplade till proceserna.
Två dialogmöten tillsammans med samtliga utförare har arrangerats under året bl a för att bidra
till ett lärande mellan utförarna.
Kommentar:
139
Kommentar: Prognossäkerhet: avvikelse mot sam-
Ambassadörer från verksamheterna har besökt
friskolornas åttondeklasser för att informera om vårdoch omsorgsyrket (de kommunala skolorna besöktes
förra året). Drygt 170 elever deltog och att döma av
enkätsvaren var informationen mycket uppskattad.
Ett projekt kallat Webbkollen inom ramen för
SKL:s projekt Bättre liv för sjuka äldre har genomförts under hösten. Personer över 65 år har intervjuats med syftet att upptäcka brister som ligger till
grund för ett förbättringsarbete och därmed minska
akutbesök och återinskrivningar.
Delvis uppfyllt Nämnden ska under
året analysera möjligheterna till att inom mandatperioden, och internt under 2014, starta samarbete(n) som kan bidra till högre effektivitet för
respektive verksamhet (bättre resursutnyttjande
med bibehållen kvalitet eller högre kvalitet).
Beskrivning: Vård- och omsorgsnämnden
kommer att fortsätta samverkan med övriga huvudmän inom verksamhetsområdet, såväl lokalt
som i länet samt etablera nya former för samverkansmöten. Detta sker genom exempelvis; deltagande i gemensamt projekt mellan landstinget
och Kommunförbundet i Stockholms län gällande förslag på en kommunalisering av hemsjukvård – ”Hemsjukvård 2015” vars främsta syfte
är att ge en god, trygg och säker vård samt en
effektiv användning av samhällets resurser.
Kommentar: En kommunalisering av hemsjukvården kommer inte att kunna genomföras i nuläget eftersom landstinget och de 26 kommunerna i
länet inte är eniga om villkoren.
Annan samverkan med t ex landstinget finns
etablerad och fortgår. Under 2015 fördjupas samarbetet lokalt i samband med ombyggnaden av Sollentuna sjukhus.
Uppfyllt Förtydliga information om och
minska handläggningstiderna vid myndighetsbeslut samt vid andra kontakter med företag.
Beskrivning: Säkerställa adekvat information,
effektiv handläggning och beslut för att verka
som en aktiv aktör gentemot vårdföretagare och
andra leverantörer.
Tydliga processer med klart angivna handläggningstider finns för upphandlingar
både enligt LOV och LoU och dialogmöten med
utförarna genomförs regelbundet.
Kommentar:
sedan, med metodstöd från KLK, implementeras i
samtliga verksamheter. I kombination med arbetet
kring vision och internkommunikation bedöms
detta åtagande ge en bra grund för fortsatt arbete
kring kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Den nya personalpolicyn har implementeras tillsammans med alla medarbetare på
kontoret i enlighet med det upplägg som personalavdelningen har tagit fram.
En personalförsörjningsplan har tagits fram och
fastställts av ledningsgruppen för kontoret.
Kommentar:
Beskrivning:
Kommentar: Medarbetarna på kontoret har getts
möjlighet till både delaktighet och inflytande via de
avdelningsvisa arbetsplatsträffar som har genomförts på kontoret varje månad.
En uppföljning av samverkansavtalet görs av
personalavdelningen som inhämtat synpunkter från
kontoret under hösten.
140
Uppfyllt Främja möjligheten för äldre och
personer med funktionsnedsättning att använda
IT för att stärka individens möjlighet till tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.
Beskrivning E-hälsa: Målet är att skapa konkret nytta för kommuninvånarna, medarbetarna
och beslutsfattarna. Kommunen ska i samverkan
med landstinget utveckla former för gemensamma tekniska lösningar genom programmet
”Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg”
som arbetar med nationellt, kommunalt och privat perspektiv. Samverkan mellan kommuner,
landsting och regioner kommer att vara styrande i arbetet att nå målet. Tillsammans drivs den
tekniska utvecklingen mot morgondagens och
framtidens användarvänliga, tillgängliga och säkra e-hälsotjänster.
Under året har nämnden arrangerat en minimässa om e-hemtjänst och tagit fram
ett förslag på införande av e-hemtjänst med kostnadsberäkning. De fortsatta insatserna kommer att
inkluderas i arbetet inom ramen för den antagna
e-förvaltningsplanen.
Kommentar:
Omsorg
Uppfyllt Arbeta förebyggande för att motverka risker för fall, undernäring och sår uppstår i
vård- och omsorgsarbetet.
Möjligheten att använda metodiken inom Senior alert för LSS-verksamheterna
med fokus på vuxna ska utredas.
Beskrivning:
Kommentar: Samtliga utförare av särskilt boende för äldre har kontinuerligt registrerat genomförda riskbedömningar i Senior alert. Där risk förelegat har även planerade åtgärder och uppföljning av
dessa registrerats. Registreringen i Senior alert har
under 2014 kontinuerligt följts upp och sammanställts.Vilket givit en god överblick över resultaten
av det förebyggande arbetet genom utdatarapporter
både för den egna verksamheten och nationellt. På
så sätt har registrets data bidragit till och utgjort ett
stöd till ett långsiktigt och systematiskt förändringsarbete.
Ett pilotprojekt genomfördes i Sigtuna där Senior alert (avseende nutrition, fall och trycksår) har
testats vid två LSS-boenden och ett socialpsykiatriboende, totalt 17 personer. Resultaten från pilotprojektet är lovande och visar på goda möjligheter att
kunna implementeras inom boenden enligt LSS i
Sollentuna kommun.
Uppfyllt Arbeta förebyggande för att utveckla nya och fler möjligheter till fysisk och
intellektuell stimulans för vård- och omsorgsnämndens målgrupper.
Beskrivning: Överenskommelser med föreningslivet har träffats för att öka förutsättningarna för ett aktivt liv. Ett omfattande nätverk med
olika organisationer finns som möjliggör ett rikt
kulturellt och hälsofrämjande seniorliv.
Samverkan med olika frivilligorganisationer finns och fortgår. Nämnden har lagt
ett uppdrag på AB SOLOM att driva Frivilligcentralen, en lokal mötesplats för engagemang och
gemenskap för volontärer och föreningar. Seniorträffar, öppna träffpunkter, erbjuder aktiviteter och
gemenskap och finns i fem kommundelar. Seniorgymnastiken anordnas varje vecka på olika platser
i kommunen. Demenssköterska och Anhörigkonsulent arbetar med förebyggande verksamhet mot
nämndens målgrupper.
Kommentar:
Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av
hög kvalitet.
årets delnivå uppfylld Öka individens delaktighet och inflytande.
ICF – Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationens mål är att erbjuda en struktur och ett
standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa.
Palliativregistret (Nationellt kvalitetsregister).
Registret ska användas för alla som dör på särskilda boenden i syfte att utveckla vården vid livets
Beskrivning:
141
Utbildning
slut. Under 2014 kommer det så kallade ”Brytpunktsamtalet” att följas upp. Samtalet är ett tillfälle för den boende och närstående att uttrycka
sina eventuella farhågor, önskemål och behov.
BPSD – Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Under 2014 ska registret användas på särskilda boenden för äldre. Registret
kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska
BPSD och bidra till; implementering av de nationella riktlinjerna, personcentrerad vård, gemensamt språk för personalen, tydliga mål, teamarbete, verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring
genom ständiga uppföljningar.
Ett projekt för att implementera
modellen ÄBIC (Äldres Behov i Centrum) pågår
och målet är att 50% av alla ärenden ska bedömas
enligt handläggningsmetoden under 2015.Syftet
med modellen är att använda en likartad struktur
och ett standardiserat språk över hela landet vid biståndshandläggning.
Kommentar:
årets delnivå uppfylld Utveckla och
förbättra kvaliteten i bemötande.
Under 2014 kommer ytterligare
värdighetsgarantier för äldreomsorgen att utarbetas.
Beskrivning:
Värdighetsgarantier för hemtjänsten har implementerats med utförarna under våren, och värdighetsgarantier för särskilt boende har
antagits av nämnden under hösten och därefter implementerats på boendena.
Utbildningsnivån inom vård- och omsorgsverksamheten har höjts tack vare satsningen på omvårdnadslyftet. Denna satsning kommer att fortsätta
under 2015 så att alla som påbörjat sina studier får
möjlighet att avsluta dem.
Kommentar:
Miljö och klimat
årets delnivå uppfylld Nämnden
ska genomföra åtgärder som internt, direkt påverkbart, minskar utsläppen av växthusgaser.
Vård- och omsorgskontoret deltar under 2013 i ett pilotprojekt på initiativ av
kommunledningskontoret utifrån kommunens
klimatstrategi. Vård- och omsorgskontoret utser en utförare inom särskilt boende. Boendet
kommer under en tidsperiod hösten 2013 via
kommunledningskontorets externa expertstöd
genomlysas med fokus på miljöbelastning och
klimatanpassning. Utifrån det resultat som framkommer i pilotprojektet finns förutsättningar att
samarrangera ett seminarium kring kommunens
klimatmål för vård- och omsorgsnämndens verksamheter.
Beskrivning:
Kommentar: Vård- och omsorgskontoret har del-
tagit med ett särskilt boende för äldre i ett pilotprojekt utifrån kommunens klimatstrategi. Inköpens
påverkan på miljön har kartlagts. Verksamhetens
påverkan på miljön har varit ett av inslagen vid ett
dialogmöte med utförarna.
Ej uppfyllt Underlätta för personer med
funktionsnedsättning att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden, exempelvis genom att
sociala företag etableras i kommunen.
Beskrivning: Samverkan med utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden och arbetsförmedlingen för ta initiativ till att socialt företagande
etableras i kommunen har inletts och fortsätter
under 2014.
Kommentar: Ingen lämplig form har hittats för
arbetet med sociala företag.
årets delnivå uppfylld Den förebyggande verksamhet ska ha ett innehåll som främjar mångfald.
Beskrivning: Den förebyggande verksamheten
ska verka socialt inkluderande för alla medborgare. Detta för att skapa samhörighet i och informera om samhället och därigenom ge förutsättningar för mötesplatser och bygga nätverk för
kontakter och utbyte med det mångkulturella
samhället.
142
beslut.
Inom äldreomsorg har översättningar till flera språk setts över och förbättrats.
Inom funktionshinderområdet finns ett nytt informationsmaterial på lättläst svenska som riktar sig
till barn och ungdomar som har en funktionsnedsättning.
Kommentar:
(BUN, KS, VON)
I takt med att kommunen utvecklar och bygger ut valfriheten behöver vi se
Beskrivning:
Kommentar: Ett webbaserat jämförelseverktyg
för val av utförare enligt LOV har införts under
året.
nämnder).
Kommentar: En struktur för den interna kommunikationen på kontoret är fastställd med information via mail, möten för hela kontoret och arbetsplatsträffar avdelningsvis.
143
Kommentar: Samtliga personer över 80 år ombeds svara på enkät för att fånga in frågor som är
viktiga för dem. Utifrån svaren på enkäten arrangeras informationstillfällen på seniorträffarna där
även mångfaldsaspekter täcks in. Kompletterande
former för att nå målgruppen behöver hittas.
Budgetuppdrag
Typ av uppdrag
Uppdrag
Kommentar
2014 – Från
prel budget
2015
Redovisning av
effekten av förändrad
prismodell inom hemtjänsten
KS 2014-11-12
Avslutad
(enligt plan)
En utredning är gjord och
behandlades i nämnden den 7
oktober 2014.
2014 – Från KF
budget 2014
Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag
att inom ramen för
sitt verksamhetsansvar
arbeta fram förslag för
E-hemtjänst som ska
underlätta för äldre
och funktionshindrade
i behov av hemtjänst
eller boendestöd att
bli mer självständiga
och få mer kontroll
över sin situation med
hjälp av tekniken.
Återredovisning i samband
med preliminär
budget 2015
och meddelas
fullmäktige
Avslutad
(enligt plan)
beslutade 2014-12-09 om ett
förslag för e-hemtjänst och
hur e-hemtjänst kan införas.
Förslaget har överlämnats till
kommunfullmäktige och arbetet kan startas när finansiering
finns.
2013 – Från KF
Budget 2013
Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag
att använda benchmarking som ett verktyg
för att med hjälp av
någon eller några framgångsrika kommuner
utveckla nämndens
verksamheter och
effektivitet
Ska vara KLK
tillhanda senast
1 november
2013 för redovisning till KF i
december.
Pågående
(med avvikelse)
Beslut i KF 2014-11-26.
får i uppdrag att återkomma
till kommunstyrelsen i januari
2016 för att redovisa hur de
har arbetat vidare med benchmarking och omvärldsanalys.
KLK har dessutom av KS fått i
uppdrag ombesörja så att VOK
redovisar slutsatser av arbetet
hittills med benchmarking i
resultatanalysen för 2014.
Uppföljningar och nationella mätningar
Arbetet med den systematiska uppföljningen har
intensifierats under året. Avtals- och kvalitetsuppföljningar samt granskning av dokumentation har gjorts inom LSS, daglig verksamhet, på
nio företag, med platsbesök på 27 enheter, inom
hemtjänst på 13 företag med 15 platsbesök samt
inom särskilt boende för äldre på sju företag och
12 boenden, d.v.s samtliga enheter. Uppföljningarna har fokuserat på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, kompetens hos ledning
och personal, bemanning och personalomsättning samt genomförandeplan och social journal.
Uppföljningarna har visat att samtliga företag
har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, kompetensutvecklingsplaner för personal
samt genomförandeplan och social journal.
De resultat som redovisats i Socialstyrelsens
enkät ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen,
2014”, KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet)
samt Öppna jämförelser visar på en klar förbättring för särskilda boendena, goda bibehållna eller
förhöjda värden för hemtjänsten och boendeplatser enligt LSS § 9.9. Vård- och omsorgskontoret kommer fortsatt att i dialog med utförarna
utveckla processer, aktiviteter och rutiner för
avtals- och kvalitetsuppföljningar för att på så
sätt ge inspiration till förbättringsarbete och visa
på olika kommunala modeller för att skapa god
kvalitet inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde.
Benchmarking
Med erfarenhet från den tidigare genomförda
benchmarkingen för särskilda boenden för äldre
har en annan form för avtalsuppföljningar, utbyte av arbetssätt och goda exempel, i dialog med
144
Innovativa upphandlingar
Under 2014 deltog vård- och omsorgskontoret i
ett av Vinnova finansierat projekt FRÖN – FöR
Ökad inNovation i offentligt finansierad verksamhet för att arbeta fram en förankrad kvalitetsmodell för äldreomsorg som kan användas både
vid upphandling och för uppföljning och som
syftar till att utveckla partnerskap med fokus på
förbättrad kvalitet vid upphandling. Under året
har tre workshops hållits under ledning av SIQ
(Institutet för kvalitetsutveckling) med deltagare från vård- och omsorgskontoret och vårdföretagare. Där har viktiga inslag utifrån aktuell
forskning presenterats och en kvalitetsmodell
tagits fram. Resultatet från upphandlingen och
utvärderingen ger sedan en kvalitetsnivå i form
av poäng som följs upp under avtalsperioden för
att säkerställa att vårdföretaget uppnår utlovad
kvalitetspoäng. Utifrån de sammantagna resultaten från årets projektarbete, tas under 2015 en ny
version av kvalitetsmodellen fram med utvecklad
poängviktning och utvärderingsmatris. Sollentunas förfrågningsunderlag i samverkan med SIQ
för att integrera kvalitetsmodellen och tydliggöra
ska-kraven kontra hur-frågorna.
av projektet har personalen på särskilda boenden
för äldre utbildats med fokus på utemiljöns och
utevistelsens betydelse för hälsan. Personalen har
fått kunskaper om hur trädgård och närmiljön
kan användas i vård, rehabilitering och även fått
förståelse för utemiljöns betydelse för hälsa och
livskvalitet. Projektet har lett till ett förändringsarbete avseende underhåll av utemiljön och de
boendes möjlighet att själva kunna vara med och
påverka utemiljön. De åtgärder för samtliga särskilda boenden för äldre som inventeringen och
kartläggningen gav förslag på har till en del genomförts under 2014 och fortsätter enligt plan
under 2015 med målsättningen att de boende
ska uppleva utemiljön trivsam och att goda möjligheter till utevistelse erbjuds.
Granskningar av revisorerna
På uppdrag av Sollentuna kommuns förtroendevalda revisorer har PwC granskat vård- och omsorgsnämnden gällande; Granskning av styrning
och ledning av hemtjänstverksamheten, Samverkan mellan kommun och landsting vid in- och
utskrivning inom den slutna hälso- och sjukvården uppföljning av tidigare genomföra granskningar. PwC genomförde också en granskning av
styrning och uppföljning av avtal i kommunen.
Granskningarna visade endast på mindre brister
som nämnden jobbar vidare med för att åtgärda.
Omvärldsbevakning
Under året har en omvärldsbevakningsgrupp
med representanter från samtliga avdelningar på
kontoret bildats. Målet med gruppens arbete är
att i god tid fånga upp trender och förändringar
i omvärlden som kan komma att påverka nämndens ansvarsområden.
Utvecklingsarbete på särskilda boenden för äldre
Nulägesanalys
Resultaten från Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2013, visade på låga omdömen gällande
trivseln utomhus och möjligheten att få komma
ut för boende på särskilda boenden för äldre i
Sollentuna. Ett projekt genomfördes 2014 som
syftade till att göra en inventering och kartläggning av vilka behov som fanns för varje särskilt
boende för äldre för att skapa en god utomhusmiljö och ge de äldre goda möjligheter till utevistelse. Projektet syftade också till att ta reda på vilka behov som äldre människor har, samt ta reda
på vilka positiva hälsoeffekter som kan erhållas
genom en stimulerande utevistelse. Som en del
Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) består av
ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet
och effektivitet.
Under 2014 har dryga 220 kommuner deltagit i Kommunens Kvalitet i Korthet. Nedan redovisas några mått som hämtats ur KKiK:
Hur lång är väntetiden i snitt (dagar)
för att få plats på ett äldreboende från
ansökan till erbjudande om plats? Sollentuna 145
29
Medelvärde 52
samtliga utförare inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde utvecklats. De utvecklingsområden som utförarna särskilt satsat på har varit
bemötande, trygghet, mat och måltider, utevistelse samt aktiviteter. I den öppna dialog som
varit framkom att samtliga utförare var positivt
inställda till uppföljning av verksamheten och
att den största poängen med benchmarking är
att lära tillsammans genom att granska sin egen
verksamhet och under konstruktiva former spegla den mot utvalda andra.
Hur många olika vårdare besöker en
äldre person med hemtjänst under en
14-dagars period? Sollentuna 11
Medelvärde hov. Jämfört med 2013 har utbudet av insatser
ökat med insatserna enklare matlagning i bostaden och ledsagarservice.
15
Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende?
Avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket, andel (%) 87 och nationella målvärdet är 90.
Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende?
Sollentuna 747
(Tusental kronor per år)
Medelvärde 689
Kostnad för plats har ökat i jämförelse med
2013. För 2013 var kostnaden 586 i Sollentuna
och medelvärdet 619. Kostnad per plats innefattar kommunens totala nettokostnader, inklusive lokalkostnader, ställt i relation till samtliga
personer över 65 år som bor i särskilt boende.
Indikatorn visar vad en brukare som bor i särskilt boende kostar i genomsnitt i kommunen.
Andel lokalkostnader varierar mellan kommuner
i riket, en större andel nybyggnation kan ofta ge
högre kostnader.
83
Medelvärde Sollentuna 143
(Tusental kronor per år)
Medelvärde 249
Kostnad per vårdtagare har minskat marginellt i
jämförelse med 2013. För 2013 var kostnaden
148 i Sollentuna. Kostnad per brukare utgörs av
kommunens totala nettokostnad för hemtjänst i
egen och annan regi, ställt i relation till samtliga personer som har minst en insats inom hemtjänsten. Indikatorn visar vad en brukare med
hemtjänst kostar i genomsnitt i kommunen. En
hög genomsnittskostnad kan vara ett resultat av
att en stor andel av brukarna har många beviljade
insatser.
Andel brukare som är ganska/mycket
nöjda med sin hemtjänst? Sollentuna 86
Medelvärde 91
Andelen ganska/mycket nöjda brukare har minskat något mot 2013 (88).
Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS
grupp- och serviceboende?
Andel brukare som är ganska/mycket
nöjda med sitt särskilda boende? Sollentuna Vad är kostnaden per vårdtagare inom
hemtjänsten i kommunen? 84
Andelen ganska/mycket nöjda brukare är betydligt fler än 2013 (76). Bakom ökningen ligger ett
målmedvetet arbete där satsningar gjorts på utemiljön, bemötande, trygghet, mat och måltider
och aktiviteter.
Vilket omsorgs- och serviceutbud har
hemtjänst finansierad av kommunen?
Av de omsorgs- och serviceinsatser som måttet
efterfrågar har inte invånare 65+ år med syn- och
hörselskada erbjudits stöd och rådgivning vid be-
Jämfört med 2013 har värdet försämrats på kvalitetsaspekterna; Boendeplatser enligt LSS § 9.9
där den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden,
Boendeplatser enligt LSS § 9.9 där den boende
har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till samt Boendeplatser enligt LSS § 9.9 där
hot eller våld mot brukare inte förekommit på
boendet under de sex senaste månaderna. Diskussioner förs med utförarna om hur dessa värden kan förbättras och under 2015 kommer den
sk Kvalitetsbarometern LSS – Upplevd kvalitet i
bostad med särskild service och daglig verksamhet att genomföras för att definiera ytterligare
utvecklingsområden.
146
Behovet av vård och omsorg förväntas öka. Andelen äldre ökar och de antas dessutom ha högre förväntningar på tillgång och kvalitet. I takt
med att befolkningen åldras förväntas fler drabbas av demenssjukdom. För att erbjuda en vård
och omsorg i framkant krävs stor kunskap, en
lyhördhet för kundernas behov och önskemål
kopplat till senaste forskning både inom åldrandet och inom olika funktionsnedsättningar.
Antal personer som efterfrågar insatser från vårdoch omsorgsnämnden ökar, både i takt med att
befolkningen blir äldre och att fler personer får
en diagnos som ger rätt till insatser enligt LSS.
LSS-ärenden har ökat med 25 % de senaste fem
åren och den utvecklingen väntas fortsätta, bland
annat på grund av att fler personer får neuropsykiatriska diagnoser. Komplexa ärenden med en
problematik som behöver lösas av flera förvaltningar blir allt vanligare.
Sollentuna kommun växer. För att säkra tillgång till nya boenden i framtiden krävs samarbete mellan olika förvaltningar i kommunen och
privata utförare. En långsiktighet både vad gäller
boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning är central. I den lokalresursplan som
nämnden antog i oktober aviseras ett behov av ca
100 bostäder inom särskilt boende för äldre till
år 2020 och omkring 90 bostäder för personer
som har insatser enligt LSS. I december fattade
nämnden beslut om att tillämpa LOV i särskilt
boende för äldre, och de platser som kan komma att göras tillgängliga via vårdföretag som har
LOV-avtal med kommunen kommer troligtvis
endast kunna utgöra ett komplement till övriga
platser. Vad gäller LSS-bostäder är behovet redan
idag mycket stort. Två gruppbostäder, ett på Basunvägen och ett på Malmvägen beräknas stå klara tidigast i slutet av 2015. Därefter uppskattas
behovet till ett boende per år. Kostnaden för ett
gruppboende uppgår till drygt 7 miljoner kronor
årligen.
I takt med att LOV (Lagen om valfrihetssystem) har tillämpats inom många områden har
privata utförare kommit att spela en allt mer central roll. För vissa insatser finns ett stort intresse
från företag att bedriva verksamhet, medan det
för andra insatser finns ett mindre intresse. Ett
välfungerande valfrihetssystem bygger på en viss
överkapacitet, en kontinuerlig översyn av utbudet samt att beställaren skapar ett intresse där
det finns brist. LOV innebär fler utförare och
det ställer högre krav både på administration
och på den systematiska kvalitetsuppföljningen.
Valfrihetssystemen ställer också ökade krav på
information och möjlighet att jämföra de olika
utförarnas kvalitet på ett objektivt sätt.
Lagkraven från främst Socialstyrelsen förväntas öka. Nya dokumentationsföreskrifter kommer att implementeras när kravet på att samtliga
personer som bor på särskilda boenden ska ha aktuella biståndsbeslut motsvarande de som finns
i hemtjänsten. Besluten ska följas upp regelbundet. Socialstyrelsens föreskrift om bemanning på
demensboenden (SOSFS 2012:12) som skulle
ha trätt ikraft den 31 mars 2015 är skjuten på
framtiden. Beslutet om den nya föreskriften är
beroende av regeringens medgivande och regeringen kommer att behandla ärendet när de tagit
del av remissynpunkterna. Om den träder ikraft
uppskattas kostnaden för nämnden för att följa
den uppgå till drygt 10 miljoner kronor. Under
2015–2017 ska handläggningsmetoden ÄBIC
(Äldres Behov i Centrum) implementeras bland
biståndshandläggarna på avdelning Äldreomsorg. Metoden är framtagen av Socialstyrelsen
och ska leda till en mer likartad biståndsbedömning över hela landet.
För att kunna erbjuda rätt insatser inom demens ska en utredning av behoven hos invånarna
genomföras och parallellt ska den lokala samverkansmodellen kring demens implementeras av
demenssköterska mellan olika vårdgivare i kommunen.
Inom funktionshinderområdet ska en kartläggning av äldre personer med LSS-insatser och
deras behov genomföras, och för ungdomar med
korttidstillsyn enligt LSS ska ett arbete göras för
att öka antalet utförare och därmed öka valfriheten. Ett annat prioriterat område är att formulera
tydligare mål för den enskilde som underlättar
uppföljning och framförallt ger utförarna bättre förutsättningar att göra ett bra jobb. Den 1
oktober övergår med största sannolikhet ansvaret
för hälso- och sjukvård i LSS-bostad med särskild
service och daglig verksamhet från landstinget till
kommunerna. Övergången ska finansieras genom en skatteväxling och ett arbete med frågan
om hur detta ska organiseras i kommunen pågår.
Ett annat viktigt utvecklingsområde är relationen med utförarna i kommunen. Där är det
147
Framåtblick
viktigt att skapa arenor för erfarenhetsutbyte
och ett klimat av partnerskap. Sollentuna ska
vara en attraktiv kommun att verka i för vårdoch omsorgsföretagen. När antalet utförare ökar
ställs också ökade krav på en hög kompetens vad
gäller uppföljningsarbete. Resultat av de jämförelser och kvalitetsmätningar som görs både på
nationell och lokal nivå kommer att analyseras
och utvecklingsarbete startas, ofta tillsammans
med utförarna.
Avtalsuppföljning, samverkan med utförarna
samt att ge brukarna ökade möjligheter att jämföra olika utförare med varandra är prioriterade
områden. Under året kommer avdelningen Avtal
och uppföljning att ta fram en långsiktig uppföljningsplan samt utveckla rutinerna kring uppföljningsarbetet. En webbaserad utförarportal med
samlad information till utförare och företag som
vill bli utförare kommer att tas fram.
För att kunna erbjuda den service som medborgarna förväntar sig måste IT-utvecklingen
fortsätta och stora satsningar behöver göras.
Att kunna erbjuda nya tekniska lösningar inom
hemtjänsten som komplement till traditionell
hemtjänst (så kallad e-hemtjänst) och att utveckla systemstöd är prioriterat. Under 2015 utvecklas e-tjänster som möjliggör för privatpersoner
att ansöka via nätet om tjänster som vård- och
omsorgsnämnden ansvarar för. Arbetet med att
erbjuda vårdplaneringsmöten via videokonferens
fortsätter. Teknik för insatsrapportering inom
hemtjänsten byts ut och arbetet med att säkerställa datakvalitet fortsätter genom att arbeta
med system- och handhavandefrågor.
Informationskampanjer till högstadieelever
om omvårdnadsprogramet ska fortsätta för att
möta kommande behov av kompetens inom vården. Dessutom kommer samarbete starta mellan
gymnasieskolor och utförare för att främja vidareutbildning.
Samarbete med andra nämnder för att klara
det gemensamma uppdraget kommer att fördjupas, det gäller i synnerhet socialnämnden,
barnoch ungdomsnämnden samt kulturoch
fritidsnämnden. Dessutom utvidgas samarbetet
med kontaktcenter inom definierade projekt och
arbetet med den systematiska omvärldsbevakningen kommer att intensifieras.
Sollentuna kommuns målsättning är att bli
Sveriges mest attraktiva kommun 2019 genom
att ligga i topp i fem nationella rankingar som
har betydelse för invånare och företag. Som ett
led i detta ska en strategi tas fram som möjliggör
en ökning av kundnöjdheten inom hemtjänst
och särskilt boende i Sollentuna.
Sist, men inte minst är det av yttersta vikt att
arbeta med att bibehålla Sollentuna kommuns
attraktivitet som arbetsgivare genom att kunna
erbjuda moderna och och flexibla arbetssätt samt
konkurrenskraftiga anställningsvillkor.
148
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän
kulturverksamhet, biblioteksverksamhet,
kulturskola, idrotts- och friluftsverksamhet,
fritidsverksamhet, turism, lotteriverksamhet samt
bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt
handikapporganisationer.
De första stegen mot ett mer strategiskt arbete
kring kvalitet och effektivitet i kulturoch fritidsnämndens verksamheter har tagits under 2014.
I samband med verksamhetsplaneringen för
2014 sattes ambitionen att under året kartlägga
och utvärdera nämndens verksamheter. Under
2014 har brukarundersökningar genomförts
inom alla verksamhetsområden. En kulturoch
fritidsvaneundersökning har genomförts för att
kartlägga vilka områden som kommunens invånare ser som prioriterade och för att få en bild av
invånarnas kulturoch fritidsvanor. Då samhället under senare år blivit allt mer individualiserat
och tiden för rekreation minskat genom högre
krav från skola och arbete har även kulturoch
fritidsvanorna förändrats. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har under 2014 identifierat områden som kräver ökad analys eller
ökade satsningar för att tillmötesgå invånarnas
förväntningar och behov, till exempel vad gäller
spontananläggningar och fritidsverksamheten.
Bland de största händelserna inom nämndens
verksamheter under 2014 utmärker sig mässan
”minfritid.nu” som är en fritidsmässa för unga
med funktionsnedsättning. Sollentuna kommun
var under 2014 värdkommun för mässan där ett
40-tal utställare deltog och ca 2 000 personer besökte mässan i Arena Satelliten.
Biblioteken i Sollentuna blev HTB-certifierade under 2014 efter ett omfattande arbete.
Kommunens andra meröppna bibliotek Arena
Rotebro öppnades.
Efter en flerårig satsning på Edsvikområdet
var 2014 Edsviks första hela verksamhetsår. Under året öppnades det nyrenoverade Oxstallet för
allmänheten och den omgjorda utsiktsplatsen vid
Stallbacken invigdes. Vid den nya utsiktsplatsen
finns ett av kommunens nya utegym som är en
del i nämndens satsningar på att skapa fler ytor
för spontanaktivitet.
149
Kultur- och
fritidsnämnden
Ekonomi
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
Nämnd
– 1,0
0,0
1,1
– 1,1
1,0
– 0,1
Kultur- och fritidskontor
– 6,1
0,0
6,2
– 6,2
– 6,2
0,0
Idrott- och friluftsverksamhet
– 48,2
11,4
63,1
– 51,7
– 53,4
1,7
Fritidsverksamhet
– 20,6
3,2
23,7
– 20,5
– 20,6
0,1
Kultur- och biblioteksverksamhet
– 40,2
9,8
48,7
– 39,0
– 38,8
– 0,1
– 116,0
24,4
142,8
– 118,4
– 120,0
1,6
Nettoutgifter
2013
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
– 8,4
0,0
1,6
– 1,6
– 2,9
1,3
Summa nämnd
Investeringar (mkr)
Nämndens resultat
Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett nettoöverskott om 1,6 miljoner kronor jämfört
med budget. Budgetföljsamheten för nämndens
verksamheter hamnar därmed på 1,3 procent.
Ett överskott om 0,9 miljoner kronor aviserades
redan i början av 2014 på grund av att uppförandet av fotbollstältet blev försenat vilket innebar
att de tilldelade medlen för kapitalkostnaderna
inte skulle behöva nyttjas till fullo. I uppföljningen per november prognosticerades ett överskott
om 1,5 miljoner kronor av samma anledning.
Det totala nettoöverskottet vid årsskiftet beror på
att medlen för kapitalkostnader inte nyttjades då
fotbollstältet inte uppfördes under 2014.
Övriga verksamheter har bedrivits fullgott enligt plan samt i enlighet med tilldelad budgetram.
Investeringarna redovisar ett nettoöverskott
om 1,3 miljoner kronor jämfört med budget.
Detta beror på att upphandlingen av en ny ismaskin drog ut på tiden vilket bidrar till överskottet
med 1,2 miljoner kronor. Inköp kommer att ske
först nästa år varvid dessa investeringsmedel för
inköp av en ismaskin förs över till 2015.
201220132014
Budgetföljsamhet %
– 0,1
– 1,4
1,3
Kommentar: Kultur- och fritidsnämndens slutliga resultat i bokslutet visar ett nettoöverskott jäm-
fört med budget, men överensstämmer väl med den
prognos som lämnades i sista månadsrapporten per
november. Verksamheternas sammantagna nettoutfall uppgår till 118,4 miljoner kronor vilket ger ett
överskott om 1,6 miljoner kronor jämfört med budget. Budgetföljsamheten för nämndens verksamheter hamnar därmed på 1,3 procent.
201220132014
0,6
1,3
1,3
Kommentar: Kultur- och fritidsnämndens slutliga resultat i bokslutet visar ett nettoöverskott jämfört med budget, men överensstämmer väl med den
prognos som lämnades i sista månadsrapporten per
november. Prognossäkerheten för nämndens verksamheter hamnar därmed på 1,3 procent.
Under 2015 ska ett flertal beslutade projekt genomföras och färdigställas. Exempel på sådana
projekt är Rotebrohallen, nya omklädningsrum i Häggvikshallen samt en förlängning av
den tillfälliga friidrottshallen. För kulturoch
fritidsnämnden innebär dessa projekt en ökad
driftkostnad i form av kapitaltjänst-, media- och
övriga underhållskostnader.
150
En osäkerhet råder kring kulturskolans ram
då förhandlingar om nya lokaler pågår.
I och med den uteblivna pris- och lönekompensationen måste en fortsatt genomlysning och
effektivisering av verksamheterna ske.
inom detta område.
Kommentar: Åtagandets ambitionsnivå för
2014 bedöms som uppfylld.
Under 2014 har riktade brukarundersökningar
genomförts av Biblioteken i Sollentuna, Arena Satelliten och Idrott Sollentuna. Under året har även
kulturoch fritidsvaneundersökningen genomförts.
Sammantaget visar dessa undersökningar på förbättringsområden samt områden som prioriteras
av kommunens invånare. Arbetet med att ta fram
långsiktiga strategier inom nämndens verksamhetsområden återstår. En ökad personalresurs med
uppgift att ansvara för den långsiktiga strategiska
verksamhetsutvecklingen har rekryterats under
2014 och arbetet med att ta fram strategier och utveckla processer för kvalitetsuppföljning kommer att
genomföras under kommande år.
Kommentar: Åtagandet bedöms som uppfyllt.
Nämnden identifierade ett antal utvecklingsområden för ökad effektivitet och kvalitet vilka
omvandlades till handlingsplaner i samband med
verksamhetsplaneringen för 2014. Under året har
dessa handlingsplaner genomförts på ett tillfredsställande sätt och ökat kvaliteten och servicen till
kommunens invånare.
Samverkansformer har skapats inom samtliga
verksamheter för att effektivisera verksamheterna.
Ytterligare utveckling av former för samverkan
mellan nämndens verksamheter samt med andra
förvaltningar kommer att fortgå under kommande
verksamhetsår.
Under 2014 har projektet ”On the Road” framgångsrikt genomförts i samverkan med socialnämnden. Kultur- och fritidskontoret har även utökat
samarbetet med barnoch utbildningskontoret vilket resulterat i att nämnden kan erbjuda kommunens invånare att hyra skollokaler efter skoltid samt
att nämnden erbjuder skolan att använda Edsvik
med dess omgivningar och byggnader som resurs i
undervisningen.
Biblioteken i Sollentuna har kvalitetssäkrat sitt
arbete genom att genomföra en HBT-certifiering av
bibliotekets verksamhet och etableringen av processer för fortsatt arbete med HBT-frågor.
151
Kultur- och fritidssnämndens åtaganden
Uppfyllt Aktivt erbjuda sin verksamhet
mot näringslivet.
Beskrivning: Kultur- och fritidsnämndens
verksamhet ska förmedla kontakter och ta initiativ till att sammankoppla näringsliv med föreningsliv samt erbjuda arenor för arrangemang och
friskvård.
Beskrivning:
Nämnden erbjuder näringslivet lokaler för friskvård under tider då skol- och föreningslivet inte
brukar lokalerna. Inom ramen för Edsvik har även
samarbeten med det lokala näringslivet etablerats
och fördjupats under året.
Handlingsplanen ”Utvärdering av Kulturskolans kurser riktade till näringslivet” måste betraktas
som endast delvis genomförd. Erbjudandet om möjligheten att anlita Kulturskolans lärare för kurser
har förmedlats via kommunens nyhetsbrev för företagare samt på separat sida på sollentuna.se/foretag
men inga företag har utnyttjat möjligheten varför
inga resurser lagts på att formellt utvärdera verksamheten.
Under hösten 2014 har den nya personalpolicyn
implementerats i alla nämndens verksamheter.
Under 2014 har formerna för arbetsplatsträffar
formaliserats för att säkerställa att erfarenheter och
kompetens tas tillvara inom nämndens verksamheter. Samverkansgrupper finns etablerade för samtliga verksamheter. Inga större åtgärder har genomförts
under 2014 utan arbetet enligt samverkansavtalet
bedöms fungera tillfredsställande.
Uppfyllt Erbjuda utbildningar i coachande ledarskap i nämndens verksamheter.
Det är viktigt att uppmuntra
kreativitet och idéer i verksamheten. Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamhet genom att personal ska erbjudas
utbildning i coachande ledarskap.
Beskrivning:
De som under 2013 utbildades inom coachande
ledarskap har fortsatt arbeta med sitt ledarskap.
Kunskaperna har följts upp kontinuerligt under
året och chefer och medarbetare med en ledarroll
har arbetat med att säkerställa att deras ledarskap
uppmuntrar till kreativitet och idéer i verksamheten.
Utbildning
Uppfyllt Stödja skolorna i arbetet att utveckla skolbiblioteken.
152
skolbibliotekens roll stärkts. Sollentuna bibliotek
ska vara ett stöd till skolorna och erbjuda möjlighet till stöttning i uppbyggnaden av skolbiblioteken.
Kommentar: Åtagandet om bedöms som uppfyllt.
Handlingsplanen ”Utvärdera konsultativt stöd
till grundskolor för uppbyggnad av skolbibliotek”
genomfördes i syfte att underlätta skolornas upprättande av en biblioteksverksamhet som kännetecknas
av hög kvalitet. Det utformade erbjudandet har
använts av skolor för att få stöd i uppbyggnaden av
skolbibliotek. Nämnden bedömer att formerna för
samverkan med skolbiblioteken bör ses över för att
kvalitetssäkra barn och ungas tillgång till biblioteksverksamhet framöver.
Uppfyllt Genom kulturskolan stödja skolorna gällande dans och drama i undervisningen.
Beskrivning: Kulturskolan kan genom att erbjuda sin verksamhet till skolorna öka kvalitén i
skolundervisningen. Genom att dansen kommer
in i skolan kan vi erbjuda elever fler förutsättningar att utvecklas.
Kulturskolan har erbjudit sin verksamhet till
grundskolorna i syfte att öka kvaliteten i skolundervisningen.
Handlingsplanen ”Erbjuder grundskolorna arbetssättet estetiska lärprocesser för dans” är genomförd. Kulturskolans lärare i dans och drama har
utformat ett program för hur dans och drama kan
användas i grundskolan. Detta program har presenterats för skolorna.
Uppfyllt Bidra till att demokratisera teknikutvecklingen
Nämnden ska arbeta för att skapa lokala arenor för samhällsdebatt och kulturaktiviteter enligt modellen Arena Edsberg. E-böcker är centrala för att tillgängliggöra litteratur till
en större målgrupp. I samarbete med andra aktörer ska nämnden underlätta teknikanvändningen
för de äldre
Beskrivning:
Kommentar: Åtagandet att bedöms som uppfyllt.
E-böcker är centrala för att tillgängliggöra litteratur
till en större målgrupp. Arbetet med att aktivt erbjuda ny teknik till en större målgrupp har blivit en
integrerad del av bibliotekets verksamhet.
Handlingsplanen ”Demokratisera teknikutvecklingen” genomfördes i syfte att tillgängliggöra,
skapa delaktighet och ge förståelse för den digitala
utvecklingen för personer som är 70 år och äldre.
Biblioteket har genomfört utbildningar och demonstrationer av IT-system riktade till aktuell
målgrupp. Enskilda obokade visningar för besökare
ur målgruppen genomförs löpande vid förfrågan.
Bibliotekets personal bistår besökare ur målgruppen
med hjälp med egen nedladdning av e-böcker och
talböcker.
Målvärdet för måttet antal genomförda utbildningstillfällen för personer 70 år och uppåt är uppnått och överträffat. På grund av tekniska svårigheter har inte måttet avseende antal uthyrda e-medier
kunnat analyseras.
Omsorg
Uppfyllt Utveckla och tillgängliggöra fritidsverksamhet för unga med funktionsnedsättning.
Det finns ett stort behov av fritidsverksamheter för funktionsnedsatta barn och
ungdomar. Nämnden vill arbeta för att möjliggöra för funktionsnedsatta att utnyttja fritidsverksamhet genom att informera om och utveckla utbudet i samverkan med närliggande kommuner
Beskrivning:
Nämndens aktiva arbete med att skapa fritidsverksamheter och möjligheter för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd bidrar till det kommunövergripande målet att ”Genom förebyggande
arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv” då behovet av en meningsfull fritid är
mycket stort i denna grupp.
Under året har Rösjöbadet blivit mer tillgängligt
för funktionshindrade tack vare en anpassning av
badet inklusive uppförandet av en rullstolsramp i
anslutning till badet. Dessutom har ett utegym anpassat för personer med funktionshinder uppförts.
Samverkan med närliggande kommuner som be-
153
Beskrivning: I enlighet med nya skollagen har
driver liknande verksamheter har fördjupats. Flera
gemensamma projekt har genomförts och planeringen fortgår för kommande verksamhetsår. Sollentuna
kommun var värdkommun för fritidsmässan ”minfritid.nu” under hösten 2014 i samverkan med ett
tiotal kommuner i närområdet.
Uppfyllt Utveckla samarbetet med föreningslivet för att möjliggöra för fler ungdomar att
ta del av fritidsaktiviteter.
Nämnden vill i samarbete med
föreningslivet möjliggöra för fler av kommunens
barn och ungdomar att vara aktiva i idrotts- och
kulturaktiviter. Genom att öppna upp verksamheten och ge barn och ungdomar möjlighet att
under en sommarvecka prova på aktiviteter såsom fotboll, friidrott, instrument etc. i samverkan med förenings- och fritidsledare nås nya
målgrupper av barn och ungdomar som annars
inte har möjlighet till kulturoch idrottsaktiviteter.
Beskrivning:
Nämnden har, i samarbete med föreningslivet,
möjliggjort för kommunens barn och ungdomar att
vara aktiva i idrotts- och kulturaktiviteter.
Handlingsplanen ”Utveckling av Sollentuna
Summer Camp” har genomförts och ett ökat antal
av kommunens ungdomar fick prova på ett antal av
kulturoch fritidsnämndens verksamheter i samverkan med föreningslivet. Deltagande av grupper med
barn och ungdomar som annars medverkar i begränsad utsträckning i liknande verksamheter har
särskilt beaktats i syfte att minska sociala barriärer
mellan vissa grupper av barn och ungdomar och
nämndens verksamheter. Sommarjobbande ungdomar har även deltagit i arrangemanget. Dessa har
rekryterats i samverkan med utbildningsoch arbetsmarknadsnämndens enhet Möjligheternas kontor. Nämndens verksamheter har även utvecklats
på så vis att de i större utsträckning än tidigare är
öppna och tillgängliga under sommarhalvåret.
beslut.
Åtagandet bedöms som delvis uppfyllt.
Handlingsplanen ”Öka informationsoch nyhetsflödet kring viktiga händelser och beslut” har
genomförts. En ny kommunikatörsfunktion har
skapats på kulturoch fritidskontorets kansli för
att skapa ökad samordning av kommunikationen
gentemot såväl kommunens invånare som inom
kommunens egen organisation. Omfattningen av
information som publiceras kring större händelser
inom nämndens verksamheter har ökat. Även kommunens informationsstöd till kulturföreningarna
har förbättrats.
Handlingsplanen ”Öka kunskapen om vikt av
klarspråk bland medarbetarna” har inte genomförts eftersom kommunens övergripande satsning på
klarspråksutbildningar inte genomförts.
Kommentar:
nämnder).
Kommentar: Åtagandet bedöms som uppfyllt. En
intern kommunikationsplan har upprättats i enlighet med handlingsplanen ”Utarbeta plan för kulturoch fritidskontorets interna kommunikation”.
154
Nämnden ser ett behov av att
vara delaktig i skapande av forum där frågor som
berör flera förvaltningar kan lyftas, exempelvis med barnoch utbildningskontoret rörande
samverkan och samutnyttjande av lokaler
Beskrivning:
Nämnden är aktiv i skapande av forum för frågor som berör flera förvaltningar. Syftet med dessa
forum är att bidra till en god och tillfredsställande
kommunikation mellan förvaltningarna i syfte att
identifiera områden för kunskapsöverföring och ef-
fektivisering. Detta är särskilt viktigt för verksamheter som i stor utsträckning berör varandra men
som organisatoriskt tillhör olika nämnders ansvarsområden.
Handlingsplanen ”Uthyrning av skollokaler” är
uppfylld. Nämnden har tillsammans med barnoch utbildningsnämnden möjliggjort uthyrning av
skollokaler efter skoltid. Uthyrningen koordineras
av kulturoch fritidskontorets kansli.
Träffar för fritidsledare från kulturoch fritidskontoret respektive barnoch utbildningskontoret
har ägt rum där gemensamma frågor har diskuterats. Dock har ingen vidareutveckling av samverkansformen genomförts.
Budgetuppdrag
Typ av uppdrag
Uppdrag
Kommentar
2014 – Från
prel budget
2015
Översyn av samverkansformerna med föreningarna när det gäller
idrottsanläggningar.
KS januari 2015
Avslutad
(enligt plan)
KFN beslut 2014-12-02
2014 – Från KF
budget 2014
Inför budget 2015 får
kulturoch fritidsnämnden i uppdrag att utreda
förutsättningar för att
anlägga ett utomhusbad i
kommunen.
Återredovisning i samband
med preliminär
budget 2015
och meddelas
fullmäktige
Avslutad
(enligt plan)
KFN beslut 2014-02-13
2013 – Från KF
Budget 2013
Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag
att inventera behovet
av idrottsanläggningar.
Förslaget ska innehålla
realistiska behov och
prioriteringar.
Våren 2014.
Har återremitterats.
Pågående
(med avvikelse)
beslutade 2013-09-27 om
redovisning av uppdraget.
Arbetet med att komplettera redovisningen pågår för
närvarande och beräknas
kunna redovisas under
våren 2015.
Under 2014 har kulturoch fritidskontoret instiftat en medarbetargrupp för att stimulera
delaktighet, engagemang och samverkan bland
medarbetarna i de olika verksamheterna. Ett par
representanter från varje verksamhet medverkar i
gruppen och över tid kommer personerna i gruppen att bytas ut så att så många som möjligt får
en möjlighet att medverka. Det är förvaltningens
förhoppning att medverkan i gruppen kommer
berika de medarbetare som är valda från respek-
tive verksamhet men även ge en ökad känsla av
delaktighet bland alla medarbetare. Syftet med
gruppen är också att medarbetarna ska kunna
bidra till att kvalitetssäkra och effektivisera verksamheterna genom samverkan över verksamhetsområdena.
Kultur- och fritidsnämnden har lanserat ett
antal e-tjänster på kommunens hemsida för att
förenkla kontakten med kommunen. De e-tjänster som lanserats rör ansökan om föreningsstöd
och stipendier samt lokalbokningar.
155
årets delnivå uppfylld Delaktighet i
skapande av forum för dialog med andra verksamheter.
Nulägesanalys
Sollentuna kommuns kulturoch fritidsvaneundersökning genomfördes under hösten 2014 och
den kommer att ligga till grund för kulturoch
fritidsnämndens arbete med att ta fram strategier
för kommande kulturoch idrottssatsningar.
Under 2014 genomfördes en översyn av stödet till föreningarna i kommunen. Kultur- och
fritidskontoret har fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att se över hur stödet fördelas mellan
föreningarna och mellan invånarna i kommunen. Syftet med uppdraget är att säkerställa att
kommunens stöd används på ett lämpligt sätt
och i enlighet med kommunens intentioner.
Idrottsverksamheten
Kultur- och fritidsnämnden planerar för uppförandet av totalt fyra idrottshallar innan 2018
för att tillgodose idrottsföreningarnas behov av
fler träningstider. Samtidigt visar övergripande
trender i samhället att allt mer idrotts- och kulturaktivitet utförs utanför det traditionella föreningslivets ramar. Kultur- och fritidsnämnden
samarbetar med trafikoch fastighetsnämnden
för att hitta ytor som är lämpliga som aktivitetsytor för spontanaktivitet.
och så även antalet arrangemang. Parken med
slottet och verksamheterna kring Stallbacken och
den nya utsiktsplatsen fick ett stort antal röster
i stadsbyggnadavdelningens medborgardialog
”Bästa platsen” vilket visar att området är uppskattat av invånarna.
Sollentuna Kulturskola
Kulturskolan har under året fortsatt att arbeta utifrån målen att minska köerna, förändra gruppundervisningen, samt erbjuda dans och drama
till kommunens grundskolor. En översyn av personalsituationen har också gjorts och effektiviseringar genomförts för att kompensera för utebliven pris- och lönekompensation.
Fritidsgårdsverksamheten Röda/Blå rummet
Den öppna verksamheten på Röda och Blå rummet har haft ca 10 000 besök under året. En kväll
i veckan är fritidsgården endast öppen för tjejer
då vissa föräldrar hade uttryckt oro över att det
är övervägande majoritet killar i den ordinarie
verksamheten och inte ville låta sina döttrar gå
till fritidsgården själva. Under året hade tjejkvällen ca 735 besökare totalt. Fritidsgården har även
erbjudit en mycket välbesökt läxläsningshjälp tre
kvällar i veckan.
Biblioteksverksamheten
Ungdomens hus Arena Satelliten
Antalet besökare på biblioteken ökade under
2014 och nedladdningen av e-böcker ökade med
ca 30 procent jämfört med 2013. Biblioteken
har under en normal verksamhetsvecka öppet 99
timmar. Nationella mätningar visar att biblioteken i Sollentuna är bland de med högst tillgänglighet i landet. Effektiviseringar har genomförts
i verksamheten för att kompensera för utebliven
pris- och lönekompensation.
Trots att vårterminen präglades av oroligheter
visar mötesplatsenkäten som genomförts inom
KEKS-nätverket (Kvalitet och kompetens i samverkan) ett förbättrat resultat på Arena Satelliten
vad gäller trygghet och bemötande jämfört med
föregående år. Tack vare det fokus verksamheten
har på att involvera ungdomarna i att utforma
verksamheten har Arena Satelliten uppmärksammats inom KEKS-nätverket och verksamheten
har tagit emot ett antal studiebesök från andra
kommuner under året.
Barnkultur
Cirka 3 565 besök har noterats på de 50 föreställningarna kommunen anordnar på vardagar och
som främst besöks av barn och pedagoger från
förskolorna i kommunen. Antalet besökande till
skolföreställningarna är dock i en nedåtgående
trend sedan några år tillbaka, i år noterades totalt ca 1 200 besök på teaterföreställningarna för
barn i skolålder. Kultur- och fritidskontoret ser
en ökad efterfrågan på helgföreställningarna. Antalet utsålda familjeföreställningar har ökat jämfört med tidigare år.
Edsvik
Antalet besökare i Edsvik har ökat under 2014
Aktiviteter för barn och unga med
funktionsnedsättning
Satsningar för barn och unga med funktionsnedsättning är ett prioriterat område. Sollentuna
kommun stod värd för mässan ”minfritid.nu”
som hade ca 2 000 besökare och samarrangerades med kringliggande kommuner. Kultur- och
fritidsnämnden anordnar musikcafé för unga
och vuxna med funktionsnedsättning varje onsdag kväll. Under 2014 har antalet besökare ökat
med ca 20 procent och caféet besöks av omkring
75 personer vid varje enskilt tillfälle.
156
22 %
kommentar: Det är främst inom bibliotek och
Nyckeltal
Ref.kulturskola som deltidsanställningar återfinns i för
201220132014värde valtningen. Inom kulturskolan är det vanligt med
2014
deltidsanställningar då lärarna ofta har sidouppSjukfrånvaro i % 5,49
4,66
4,80
5
Framåtblick
Sollentuna kommun räknar med en ökad inflyttning under de närmsta åren vilket ställer ökade
krav på personal, lokaler och en mångsidig kulturoch fritidsverksamhet. En utmaning med
tanke på det växande behovet av mötesplatser
och aktivitetsytor är att skapa former för dialog
och samarbete inom kommunens egen organisation men också med kommunens invånare, med
civilsamhället och med näringslivet.
Kultur- och fritidsnämndens ambition är att
fastställa strategier för idrotts- och kulturverksamheterna för att säkerställa att de kommunala
medlen används på ett effektivt och ansvarsfullt
sätt. Nämnden ser ett behov av att säkerställa
praktiska möjligheter för personer med olika behov och preferenser att utöva kultur, idrott och
fritidsaktiviteter inom kommunen.
Den ökande ohälsan bland unga och den sociala oro som präglar vissa grupper av unga är
en oroande trend i samhället. Att öppna upp för
dialog med barn och unga för att hitta sätt att
stödja de som riskerar att hamna i utanförskap är
en viktig uppgift för kulturoch fritidsnämndens
verksamheter.
Under ett antal år har det årliga anslaget för
pris- och lönekompensation ersatts av ett allmänt
tillskott. Det allmänna tillskottet har inte varit
tillräckligt för att täcka nämndens pris- och löneökningar under de senaste åren. Under 2015
bedöms möjligheterna för ytterligare effektiviseringar vad gäller personal och organisation vara
begränsade utan eventuell påverkan på verksamheternas effektivitet och kvalitet.
Idrottsverksamheten
Under föregående mandatperiod påbörjades
uppförandet av en friidrottshall, en idrottshall
i Rotebro och ombyggnationen av Häggvikshallen. Dessa byggnationer beräknas vara klara
under 2015 och 2016 vilket kommer att medföra merkostnader för nämnden avseende driftskostnad samt utrustning av lokalerna under
2016 och 2017. Dessutom planeras byggandet
av ytterligare tre idrottshallar och en fotbollshall
under mandatperioden, samt anläggande av ett
utomhusbad, en näridrottsplats i Rotebro och
en hoppbacke i Väsjön. För dessa anläggningar
krävs resurser för drift, underhåll och kapitaltjänstkostnader.
Det är tydligt att satsningarna på nya typer av
aktivitetsytor är viktiga för att tillgodose intresset
för nya sporter och sociala trender. Kultur- och
fritidsnämnden arbetar för att anlägga aktivitetsytor i kommunen såsom utegym och spontananläggningar. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att unga inspireras att fortsätta med ett aktivt
liv även under tonåren trots ett ökat fokus på
individualism och ett motstånd mot traditionellt
organiserade aktiviteter.
Kulturverksamheten
Den politiska inriktningen för mandatperioden
2015–2018 slår fast att ungdomars och äldres
kulturaktiviteter är lika viktiga att stödja som
deras idrottsaktiviter. Om Sollentuna kultur-
157
Inom kulturoch fritidskontoret
har den totala sjukfrånvaron ökat marginellt jämfört med 2013. Det är den kortare sjukfrånvaron
som ökar bland män i åldersgruppen 50 år och äldre. Den längre sjukfrånvaron minskar bland båda
könen, främst bland kvinnor.
kommentar:
drag inom sin konstnärliga inriktning. Den främsta
orsaken till den högre andelen deltidsanställningar
bland bibliotekets personal är att biblioteket har
ett antal studenter som parallellt med studierna är
anställda på längre och kortare visstidsanställningar
på deltid.
skola ska kunna utöka verksamheten och ta
emot fler barn krävs mer utrymme för verksamhet och mer personal vilket skulle medföra högre kostnader.
Utvecklingen av Edsvik har etablerats som en
permanent verksamhet. För att säkerställa fort-
satt kvalitet och effektivitet i verksamheten behöver ett strategiskt program tas fram.
För att nämnden aktivt ska kunna inleda ett
strategiskt arbete med verksamhetsområdet turism och besöksnäring krävs ytterligare resurser
i form av personal.
158
Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för tillsyn
inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet,
bygglov, tillsyn inom plan- och byggområdet, mätoch kartteknisk verksamhet samt energirådgivning.
Nämndens och kommunens påtryckningar ledde till att Trafikverket under juli månad genomförde ett arbete med att lägga ca 1,3 km bullerreducerande asfalt på väg E4 i höjd med Rotebro.
Miljö- och byggnadskontoret har genom egna
bullermätningar utvärderat att åtgärden haft
en mycket positiv effekt på bullernivåerna. Trafikverket har under hösten 2014 även infört hastighetsbegränsningar längs E4 genom kommunen i syfte att minska partikelhalter. Även denna
åtgärd ses som ett resultat av dialog och påtryckningar från nämndens och kommunens sida.
Ett omfattande arbete har bedrivits med att införa e-tjänster inom flera verksamheter. Exempelvis har e-tjänster för bygglovsansökan, anmälan
om installation av värmepump, anmälan om livsmedelsverksamhet och anmälan om matförgiftning utvecklats. Arbetet har varit resurskrävande
och införandet innebär underhand både teknikoch verksamhetsutveckling av arbetsprocesser.
Under året har kontoret bidragit till kravställning, upphandling och införande av ett nytt system för geografisk information. Systemet är ett
viktigt stöd för flera förvaltningars arbete inom
kommunen och viktigt för att kunna utveckla
kommunens geografiska informationsanvändning.
Samtliga handläggare har genomgått utbildningsprogrammet ” Förenkla helt enkelt” i SKLs
regi (2–4 dagar). Utbildningens syfte är att förbättra och samordna kommunens service till företagare vad gäller myndighetsutövning.
Nya regler inom plan- och bygglagstiftningen
från 2 juli 2014 innebar generella möjligheter för
tillbyggnader och till bygglovsbefriade komplementbyggnader/bostäder m.m. Dessa åtgärder
ska dock anmälas och uppfylla tekniska egenskapskrav m.m. Kontoret gjorde ett massutskick
för att informera kommunens fastighetsägare om
vad som gäller, inte minst för att förebygga risken
för ökad mängd ärenden om sanktionsavgifter
(för utebliven anmälan). Antalet anmälningsärenden ökade markant under året liksom antalet bygglovsansökningar och då speciellt under
hösten. Ökningen av byggandet bedöms vara
en positiv trend som nämnden måste möta och
hantera resurs- och personalmässigt.
Viktiga tillsynsprojekt som genomfördes/
startades under året inom miljö-, hälsoskyddsoch livsmedelsverksamheten var exempelvis tillsyn av utemiljön på förskolegårdar, tillsyn över
inomhusmiljön i flerbostadshus och kontroll/
analys av innehåll och märkning av olika livsmedelsslag.
159
Miljö- och
byggnadsnämnden
Ekonomi
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
Nämnd
– 1,0
0,0
0,9
– 0,9
– 1,2
0,4
Kansli
– 1,7
0,5
2,5
– 2,1
– 1,6
– 0,5
Bygglov
– 2,5
6,3
12,3
– 6,0
– 5,5
– 0,4
Mät- o kartteknisk verksamhet
– 2,2
2,6
6,1
– 3,5
– 3,5
0,0
Miljö- o hälsoskyddsverksamhet
– 5,9
3,5
9,6
– 6,1
– 6,9
0,8
– 13,4
12,9
31,4
– 18,5
– 18,8
0,3
Nettoutgifter Inkomster
2013
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
– 0,8
– 0,8
– 2,0
– 1,2
Summa nämnd
Investeringar (mkr)
– 0,2
0,0
Nämndens resultat
Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet redovisar totalt sett ett överskott om 0,3 miljoner
kronor. Nämndens resultat följer därmed i stort
sett budget. Bygglovsenheten uppnår dock inte
de budgeterade intäkterna vilket är avhängigt sökande parter och deras behov. Nämndverksamheten visar ett bättre resultat eftersom en omfördelning av administrativ personal har omförts till
kansliet. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten
visar ett bättre resultat eftersom enheten har haft
lägre personalkostnader på grund av sjukfall, vakanser och lägre finansiella kostnader. Det verksamhetsmässiga bortfallet som personalbortfallet
innebar för livsmedelstillsynen kompenseras livsmedelsverksamheterna i kommunen tillsynsmässigt (i form av kontrolltid) under 2015.
Investeringar uppgår till 0,8 miljoner kronor
och avser partikelmätare och tillbehör.
tilldelade beloppet för e-tjänster skulle tas i anspråk. I den ekonomiska rapporten gjordes, på
grund av ett missförstånd, ett antagande om att
cirka 1 miljon kronor inte skulle tas i anspråk.
Det förklarar det stora överskottet i delårsrapporten och påverkar stort nyckeltalet för prognossäkerheten. I de efterföljande månadsrapporterna rättades detta till. Slutligen togs 1,5
miljoner kronor i anspråk under år 2014 gällande e-tjänsteprojektet.
Det positiva utfallet för helår blev 0,3 miljoner kronor. Budgetföljsamheten var god 1,6 %.
Prognosavvikelsen var 9,6 % av skäl som förklarats ovan. Allmänt gäller att bygglovsverksamhetens intäkter är starkt konjunkturberoende och
därför svåra att prognostisera. Att intäkterna för
bygglov helt är avhängiga externa parter måste
tas med i analysen av nyckeltalet för prognossäkerheten för denna nämnd. För att säkerställa att
nämnden visar ekonomisk ansvarsfullhet är mått
för kostnadsavvikelser mer rättvisande.
201220132014
Budgetföljsamhet %
4,6
18,4
1,6
201220132014
6,2
18,7
9,7
E-tjänsteprojektet tilldelades år 2014 ett belopp
om 1,6 miljoner kronor. Delårsprognosen visade på ett positivt resultat om totalt 1,8 miljoner
kronor. I den prognosen uppgavs att hela det
Miljö- och byggnadsnämnden bedöms i nuläget
följa budget 2015.
160
Miljö- och byggnadssnämndens
åtaganden utifrån politiska fokusområden
inom detta område.
Kommentar: Verksamheten har utvecklats bland
annat genom förvaltningens förbättringssystem
(idésystem). En rutin för att följa upp nyckeltal i
kvalitetssystemet har tagits fram.
Beskrivning:
Kommentar: Arbetats med enligt plan och genom
aktiviteter i flera av övriga åtaganden. Ett exempel
är arbetet genom det systematiska förbättringssystemet.
Uppfyllt Utveckla och införa e-tjänster
för att förenkla medborgarnas kontakter med
miljö- och byggnadskontoret.
Beskrivning: Införande av e-tjänster ger utökad service till allmänhet och företagare då ansökningar och svar kan levereras digitalt. På sikt
kan e-tjänster leda till effektivare ärendeprocesser.
Kommentar: E-tjänster har införts för registrering av livsmedelsanläggning, anmälan om installation av värmepump samt för ansökan om bygglov.
Under hösten har e-tjänsten för bygglov integrerats
med ärendehanteringssystemet Castor. Arbetet med
att ta fram nya e-tjänster inom bygglovsenhetens
verksamhet har påbörjats under hösten.
Uppfyllt Öka andel tid som läggs på operativ tillsynsverksamhet.
Beskrivning: Med operativ tillsyn avses kontroll av lagefterlevnad på fältet, dvs inspektioner
och platsbesök. Åtagandet innebär fortsatt arbete
med att förenkla projektadministrationen för att
möjliggöra operativ tillsyn.
Kommentar: Digital arkivering har införts på
miljö- och hälsoskyddsenheten och administrativ
personal har tillförts, vilket ger ökad tid för tillsyn.
Uppfyllt Utveckla och skapa dialog med
näringslivet om behov och förutsättningar för företagsamhet i Sollentuna.
Beskrivning: Åtagandet innebär fortsatt arbete med att skapa en fördjupad dialog med företagarna. Dialogen syftar till att öka förståelsen för
företagarnas behov, men även att skapa förståelse
hos företagarna för myndighetens uppdrag och
skyldigheter. Myndigheten deltar i företagarnas
egna möten samt är tydliga i sin kommunikation
med företagarna.
161
Dialog har förts med företagarna
för att öka förståelsen för deras behov, samt för att
även skapa förståelse hos företagarna för myndighetens uppdrag och skyldigheter.
Kommentar:
Uppfyllt Stärka det konsultativa och
kommunikativa förhållningssättet i myndighetsrollen.
Beskrivning: Ett konsultativt och kommunikativt förhållningssätt betyder generellt att sätta
den andra personen i fokus och utgå från dennes perspektiv och situation. I det här åtagandet
åsyftas förhållningssätt vid myndighetsutövning.
Insatser och forum för dialog skapar förutsättningar för medarbetarna att reflektera över och
stärka sitt konsultativa och kommunikativa förhållningssätt i sin myndighetsroll.
Kommentar: Förvaltningens medarbetare har
bland annat medverkat i utbildningsprogrammet
”Förenkla – helt enkelt” genom SKL (2–4 dagar).
Medarbetares delaktighet och inflytande sker bland annat genom samverkan och
förvaltningens förbättringssystem.
Kommentar:
Uppfyllt Utveckla
förbättringssystem
inom miljö- och byggnadsnämndens verksamheter.
Beskrivning: Förbättringssystemet ska bidra
till utveckling och ständiga förbättringar av verksamheten genom medarbetarnas delaktighet och
inflytande.
Kommentar: Förbättringssystemet infördes 2013
och rutiner har justerats under 2014. Förbättringsförslag av olika karaktär diskuteras och fattas beslut
om på olika nivåer.
arbetsgivare.
Kommentar: Den reviderade personalpolicyn har
implementerats på förvaltningen under en förvaltningskonferens i november 2014.
Omsorg
Delvis uppfyllt Inventera och åtgärda
enkelt avhjälpta hinder i Sollentuna centrum.
Beskrivning: Inventering ska göras av publika ytor i Sollentuna centrum med avseende på
enkelt avhjälpta hinder för ökad tillgänglighet.
Inventeringen ska leda till att respektive fastighetsägare uppmanas att vidta åtgärder för att avhjälpa hindren.
Kommentar: Delar av Sollentuna centrum har
blivit inventerade av en examensarbetare. Återstående delar samt pendeltågsstationsmiljöerna kommer att inventeras under 2015.
Miljö och klimat
162
Uppfyllt Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan (KS, MBN).
Detta åtagande utgår från åtagande 1A i klimatstrategins åtgärdsplan 2012–
2013. De insatser som lyfts fram i åtgärdsplanen
för 2013 ska utvecklas vidare under 2014 genom
handlingsplaner som innebär ett fortsatt samarbete mellan KS och den energi- och klimatrådgivning som finns inom MBK.
Beskrivning:
Företagare och bostadsrättsföreningar har erbjudits kostnadsfri energiöversyn av sin
verksamhet genom konsulter. Projektet har finansierats inom ramen för nämndens energirådgivning
som stöds av Energimyndigheten.
Kommentar:
Uppfyllt Arbeta för en hälsosam inomhusmiljö i boende genom riktad tillsyn av flerbostadshus.
Beskrivning: Riktad tillsyn av fastighetsägare
för flerbostadshus är ett verktyg för att uppnå
en hälsosam inomhusmiljö i boendet. Fastighetsägarna ska få en ökad kunskap och förståelse
för miljöbalken samt förbättrade rutiner för sin
egenkontroll. Arbetet ska särskilt inriktas på de
flerbostadshus där problem med inomhusmiljön
kan misstänkas.
Kommentar: Riktad tillsyn har använts som ett
verktyg för att uppnå en hälsosam inomhusmiljö i
flerbostadshus.
Uppfyllt Genom tillsyn följa upp att Trafikverket vidtar åtgärder enligt fastlagt åtgärdsprogram (fastlagd senast 2013).
Beskrivning: Åtgärdsprogrammet ska minska
trafikbuller och luftföroreningar på de ställen
längs E4 och järnväg som gällande riktvärden
eller miljökvalitetsnormer överskrids. Nämnden
bedömer hur Trafikverket går vidare med åtgärder.
Trafikverket har lagt bullerreducerande asfalt (så kallad ”tyst asfalt”) på en 1300
meter lång sträcka på E4:an i höjd med Rotebro.
Hastighetssänkningar är införda på hela E4:an genom Sollentuna.
Kommentar:
beslut.
Kommentar: Bygglovsenheten har genom enkäter
regelbundet följt upp sökandes synpunkter när det
gäller enhetens information och språk i bygglovsbeslut. Uppföljningarna visar på fortsatta förbättringar.
Uppfyllt Planera och strukturera informationsoch kommunikationsinsatser där respektive aktivitets syfte, mål och tillvägagångssätt
tydligt beskrivs i en kommunikationsplan.
Beskrivning: Det är viktigt att informera och
kommunicera om miljö- och byggnadsnämndens verksamheter, dels ur ett allmänintresse
utifrån nämndens ansvarsområden, dels för att
belysa nämndens myndighetsroll. Andra viktiga
aspekter är att öka allmänhetens förtroende för
dessa verksamheter och för kommunen i stort,
men även för att effektivisera verksamheternas
arbete. Genom att upprätta en kommunikationsplan beskrivs varför, vad och hur MBN ska
kommunicera med externa intressenter, samt att
planerade aktiviteter för förbättringar av kommunikationen redovisas.
Informations- och kommunikationsinsatser har planerats och genomförts enligt
kommunikationsplanen för 2014.
Kommentar:
163
gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser
nämnder).
Förvaltningens interna kommunikationssystem och -vägar har tydliggjorts för att
synliggöra vem, vad, hur och vad som ska kommuniceras.
Kommentar:
Budgetuppdrag
Typ av uppdrag
Uppdrag
2014 – Från
prel budget
2015
Redovisning av förslag på Redovisning i samband med
satsning av öppen data.
remiss preliminär budget.
Kommentar
Avslutad (enligt
plan)
Under året har kontoret bidragit till kravställning, upphandling och införande av ett nytt
system (GISO) för geografisk information inom
kommunen. Systemet är ett viktigt stöd i handläggningen på flera förvaltningar och mät- och
kartenheten har bland annat haft en central roll
gällande överföringen av data till det nya systemet.
Miljö- och hälsoskyddsenheten har från 1 januari 2014 rutiner för att endast hålla ett digitalt
arkiv.
Nulägesanalys
Bygglovsverksamheten
Totala antalet inkomna ärenden till bygglovsenheten ökade från 2013 till 2014 med sammanlagt 35 %. Anledningen till ökningen är främst
att åtgärder enligt de så kallade Attefallsreglerna
blev tillåtna efter den 2 juli 2014 samt att ökningen av ”övriga ärenden”, t.ex. hisskontroller,
obligatorisk ventilationskontroll beror på att enheten registrerat dessa digitalt.
Det totala antalet beslut är 1 175 stycken vilket är en ökning från 2013 med 12 %.
Handläggningstiden enligt plan- och bygglagen ska inte överstiga tio veckor men får förlängas med ytterligare tio veckor. Andelen beslut som
vi klarar att hålla inom tio veckor (från det att
ansökan är komplett) är 98 %.
Bygglovenhetens enkät till företag och privatpersoner som fått beslut under året visar att 77 %
är nöjda med ”Beslutets tydlighet och relevans”.
Resultatet överträffar målvärdet på 75 %.
Som färdigställda bostäder räknas sådana som
har fått ett slutbesked. Slutbeskedet innebär att
bygglovsenheten anser att byggnaderna är färdigställda så att de kan tas i bruk, d.v.s. boende kan
flytta in. Färdigställda bostäder för flerbostadshus ligger konstant medan färdiga en- och tvåbostadshus har ökat markant jämfört med 2013.
Mät- och kartverksamheten
Verksamheten har sett till nyckeltalen haft ett
normalt år med viss ökning av antalet grundkartor/nybyggnadskartor vilket tyder på en fortsatt
trend med ökat byggande i kommunen. Även
arbetet med att förbereda fastighetsregleringar
(förrättningar) ökade något. Kontoret bedömer
att denna typ av uppgifter kommer att öka markant under innevarande och kommande år inför
Väsjöstadens genomförande.
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten
Totalt antal genomförda inspektioner fortsätter
att öka på enheten, från 546 inspektioner under 2013 till 584 under 2014. I synnerhet har
åtgärder för ett mer digitalt arbetssätt, utökat
administrativt stöd och bättre planering av tillsynsinsatser inneburit att mer tid kunnat ägnas åt
inspektioner. För enbart livsmedelskontrollerna
minskade dock antalet inspektioner jämfört med
året innan beroende på en personalbrist under
164
Nyckeltal
Ref.
201220132014värde 2014
3,2
3,0
5
Såväl den korta som den långa
sjukfrånvaron har minskat.
kommentar:
0%
Framåtblick
Förändringar inom plan- och
bygglagens område
De senaste årens utveckling inom bygglovsenhetens verksamhetsområde har inneburit ökade
möjligheter för tillbyggnader och komplementbyggnader för fastighetsägare av en- och tvåbostadshus. Endast en anmälan ska lämnas in till
kommunen och att man följer och redovisar
tekniska egenskapskrav. Efter den 1 januari 2015
kommer bygglov för större avvikelser att kunna
beviljas från detaljplanebestämmelser än tidigare, gällande komplementbyggnation. Det finns
anledning att tro att det kommer att beslutas
om ytterligare lagförändringar inom plan- och
bygglagens område i framtiden. De utredningar som har legat till grund för de ändringar som
redan är beslutade innehöll förslag på ytterligare
reformer för att korta tiden från byggplaner till
färdig byggnation.
Förändrad informationsinsamling
och -förvaltning
Moderna digitala metoder för insamling av geografisk information, d.v.s. platsbestämd information (byggnader topografi, infrastruktur m.m.)
har pressat priserna kraftigt och möjliggjort datainsamling på väsentligt kortare tid än tidigare.
Utvecklingen ställer nya krav på verksamheten
där fokus måste läggas mer på storskalig insamling och förvaltning av geografisk information
än på mätning. Det förutspår en beställar- och
förvaltningsorganisation snarare än en renodlad
produktionsverksamhet som historiskt bedrivits.
EU-direktiven PSI (Public Sector Information) och INSPIRE (Infrastructure for Spatial
Information in Europe) påverkar hur Sveriges
alla kommuner och myndigheter måste tillhandahålla information från den offentliga sektorn.
Skärpningen kommer speciellt påverka möjligheterna att ta betalt för produktionen av information. Kommunen får ta betalt för den tid det
tar att hantera information för utlämning men
dessa kostnader är generellt sett mycket lägre
än de som kommunen har för produktionen
av informationen. Till exempel att upprätthålla
kartinformation utifrån det byggande som sker
kontinuerligt. Det är oklart om och när detta
kan få ett genomslag men om det sker kommer
mät- och kartverksamhetens finansiering helt att
förändras.
Hård konkurrens om kompetens
Kommunens starka bebyggelseutveckling innebär ett stort behov av hög kompetens inom
bygg-, teknik-, miljö- och hållbarhetsområdet.
Kommunerna i Stockholms län har generellt sett
samma behov och det är därför redan nu svårt
att rekrytera medarbetare med rätt kompetenser.
Behoven av att vidareutbilda personal liksom löneläget och kostnaderna för attraktiva yrkesgrupper bedöms därför komma att öka.
165
våren. Under hösten utökades antalet livsmedelsinspektörer mer än i årets planering i syfte att
kompensera för denna brist. För att helt komma
i kapp behovet av livsmedelskontroller bedöms
utökningen behöva kvarstå för hela 2015. De
livsmedelsverksamheterna med störst risk har
prioriterats under året så att 45 av 46 verksamheter i riskklass 1–4 har kontrollerats.
Verksamheten har med få undantag följt den
tillsynsplan för 2014 som styr resursanvändningen på enheten.
Kemikalier
Livsmedel
Mängden kemikalier som kan påverka människors hälsa och miljön negativt ökar i samhället.
Under de senaste åren har hälsoproblem kopplat
till kemikalier i varor kunnat konstateras på ett
tydligare sätt. Barn är särskilt känsliga för kemikalier. Både nationella myndigheter och kommuner riktar nu fokus och resurser på att minska
de giftiga kemikalier som barn utsätts för på förskola och skola.
De senaste åren har Sverige berörts av ett antal
livsmedelsbedrägerier, till exempel färdigmat
innehållande odeklarerat hästkött m.m. Livsmedelskontrollen i Sverige har i huvudsak varit
anpassad och uppbyggd för att hantera frågor om
hygien och säkra livsmedel. Nu sker en utveckling av kontrollen så att mer arbete ska handla
om att upptäcka och förebygga fusk i livsmedelsbranschen. Det kan till exempel göras genom
mer provtagningar av livsmedel och ett utvecklat
samarbete med brottsbekämpande myndigheter.
166
Rösjöstyrelsen bildades 1995 och är en opolitiskt
vald nämnd med uppgift att bedriva utbildning
vid Rösjöskolan i Edsberg. Utbildning bedrivs
inom områdena förskola samt F–6 inklusive
grundsärskola. Styrelsen är formellt underställd
barnoch ungdomsnämnden.
Under 2014 fick Rösjöskolan en delvis ny ledningsgrupp. En tydligare delegation, såväl från
rektor till biträdande rektor som från ledningsgrupp till medarbetarnas APT, har införts samtidigt som stort fokus har lagts på ledningsgruppens styrning och ledning.
Förskolan har under 2014 utvecklats mycket.
Det finns idag en tydlig och uttalad pedagogisk
verksamhetsidé som stöds av nya strukturer och
ett nytt ledarskap. Lokalproblem med fuktskador och påföljande byggarbeten har till viss del
påverkat men det finns en tydlig positiv trend
beträffande den psykosociala arbetsmiljön, verksamhetens kvalité och förskolans ekonomi.
LIP, lösningsinriktad pedagogik, har införts
som metod på fritidshemmen samtidigt som arbetet med att förankra fritidshemmens roll och
uppdrag fortsätter. Förutsättningarna för fritidsverksamheten har förbättrats genom fler arenor för samplanering och en tydligare ledning.
Skolans elevhälsa har träffats regelbundet, vid
sidan av det reguljära elevhälsoarbetet, för att
fortbilda sig och för att finna en ny form att verka utifrån. Stort fokus på det förebyggande arbetet, kunskapsuppdraget som elevhälsans främsta
uppdrag och att få elevhälsan att bli ett integrerat
stöd i skolans verksamhet snarare än en vid sidan
stående resurs. Implementering av dessa idéer
i form av förändrade arbetsmetoder och kunskapsöverföring kommer att ske under 2015.
Alla lärare på skolan har under året som gått
deltagit i en stor satsning på kollegialt lärande.
Drygt en timme i veckan har avsatts för samtal
och reflektioner lärare emellan kring deras praktik i klassrummet. Många har deltagit via matematiklyftet, andra utifrån mer allmändidaktiska
frågeställningar.
På särskolan har ett utvecklingsarbete bedrivits tillsammans med SPSM och Skolverket
kring bedömning och lärande. Arbetet har skett
i samarbete med andra skolor, såväl i kommunen
som utanför.
167
Rösjöstyrelsen
Ekonomi
Nettokostnader
2013
Intäkter
2014
Kostnader
2014
Nettokostnader
2014
Budget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
Rösjöstyrelsen
– 0,1
88,0
88,4
– 0,4
0,1
– 0,5
Summa nämnd
– 0,1
88,0
88,5
– 0,4
0,1
– 0,5
Nettoutgifter
2013
Inkomster
2014
Utgifter
2014
Nettoutgifter
2014
Årsbudget
2014
Avvikelse mot
budget 2014
0,2
0
0,5
0,5
0,5
0
Investeringar (mkr)
Rösjöstyrelsen
Nämndens resultat
ekonomiska buffert, har Rösjöstyrelsen bedrivit
en verksamhet i balans med budgetmålet.
Rösjöstyrelsen har under 2014 haft kostnader
knutna till ett personalärende som gör att budgetmålet inte nås. Med undantag för den extraordinära utgiften, som kan täckas av styrelsens
Utfall beräknas följa budget.
Verksamhetsanalys
Utvecklingsinsatser
Utvecklingsinsatser har under 2014 bedrivits
inom ledningsgruppen med syfte att tydliggöra
beslutsvägar och finna former för ett aktivare
medarbetarskap bland personalen. Andra utvecklingsinsatser avser förskolans arbete med att
verksamhetsanpassa miljöer och förhållningssätt i enlighet med Reggio Emilia-filosofin, fritidshemmens lösningsinriktade metodarbete,
skolans fortbildningsinsatser utifrån kollegialt
lärande och elevhälsans genomlysning av dess
uppdrag och roll.
Ett särskilt uppdrag att utveckla och ta fram
former för en ny arbetsordning för Rösjöstyrelsen gavs till en arbetsgrupp under hösten 2014.
Det har rapporterats tillbaka till styrelsen i november 2014 och ett fortsatt arbete kommer att
bedrivas under våren 2015.
Nulägesanalys
Rösjöskolan har som övriga skolor i Sollentuna
goda resultat såväl kunskapsmässigt som beträffande trygghet och studiero. Skolan är populär
och under 2014 kunde vi endast ta emot knappt
70% av de elever som sökte till skolan i samband
med skolvalet. Inför nästa läsår är platserna utökade med ytterligare en klass (25 elever).
Sjukfrånvaron bland medarbetare på Rösjöskolan är hög och har befunnit sig på en hög
nivå i många år. Med utgångspunkt i vårt värdegrundsarbete på skolan och kommunens personalpolicy arbetar vi nu för att bryta trenden. Det
är ett långsiktigt arbete som sker parallellt med
att vi kartlägger och analyserar de sjuk- och friskhetsvärden som vi har. För mer information hänvisas till vår verksamhetsplan för läsåret 2014/15
(www.rosjoskolan.se).
Nyckeltal
Ref.
201220132014värde 2014
Andel deltidsanställningar8,97,9
14,5
Sjukfrånvaro i %
168
6,17
6,43
6,39
5,5
Befolkningsprognosen i vår kommundel är positiv med nybyggnationer och inflyttning av
barnfamiljer. En högre andel nyanlända elever
på skolan ställer nya krav på kompetens och
samarbete.
Rekryteringsläget beträffande förskollärare
och fritidspedagoger är svårt och konkurrensen
om övriga lärare är också hård. Även bland elevassistenterna märks ett tuffare rekryteringsläge,
först och främst utifrån löneläge jämfört med
privata aktörer inom t ex omsorgen. Sammantaget växer behovet av att vårda och utveckla varumärket Rösjöskolan och Sollentuna kommun
samt att i övrigt verka för att vara en attraktiv
arbetsgivare. En viktig aspekt är det geografiska
läget och kommunikationerna. Att som Rösjöskolan befinna vid sidan av kommunikationsbältet med stambana och motorväg från söder till
norr är i sig en utmaning.
Medborgarnas ökade krav på samhällservice
ställer nya krav på oss. Utmaningar finns i att
skapa gemensamma förväntningar på verksam-
heten och utöka samarbetet inom kommunen
(mellan nämnderna).
Ny teknik kommer framöver i en större utsträckning än idag att påverka skolan och det
omgivande samhället. I skolan ställer det redan
idag nya krav på medarbetare och infrastruktur. Lyhördhet, nyfikenhet och mod blir viktiga
ingredienser i ett recept för att möta dessa förändringar. Som en produkt av den nya tekniken
kommer även nya och förändrade informationsoch kommunikationskanaler.
Rösjöskolans arbete med elever i behov av
särskilt stöd har under många år bedrivits med
stor framgång och fina resultat. De ekonomiska
villkoren för detta arbete har för Rösjöskolan försämrats rejält de senaste åren och verksamheten
måste i en förlängning förändras.
Under 2015 ska en gemensam vision och värdergrund implementeras på hela enheten. Utifrån detta arbete kommer förändringar i såväl
verksamhet som organisation att planeras och
genomföras.
169
Framåtblick
170
020
Kommunfullmäktige i
Sollentuna kommun
Revisionsberättelse för år 2014
V i har granskat styrelsens och nämndernas verksamhet. Granskningen har även omfattat den
som bedrivits av den Gemensamma nämnden för
frågor i
Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Genom utsedda lekmannarevisorer har även
verksamheten i kommunens helägda bolag granskats.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet
och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning
samt givit de resultat som redovisas i bilagan, Revisorernas redogörelse för 2014 och övriga
till berättelsen bifogade bilagor.
Vår bedömning är att årsredovisningens resultat och ställning i allt väsentligt är rättvisande
och att den är upprättad enligt lagstiftningens krav, normering och i övrigt god redovisningssed.
Enligt kommunallagen 9 kap 9 § skall revisorerna bedöma om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål som Kommunfullmäktige fastställt i syfte att skapa en god
ekonomisk hushållning.
Vår bedömning är att de finansiella mål som Kommunfullmäktige beslutat har uppnåtts.
V i bedömer,
återrapporteringen av nämndernas åtaganden, att verksamhetsmålens uppfyllelse förefaller vara god. V i har noterat förbättringar i målstyrningsmodellen,
med
föregående år. V i anser dock att analysen av måluppfyllelsen beträffande verksamheten, i
många fall kan utvecklas, i syfte att tydliggöra bedömningen av åtagandet samt i vilken utsträckning vidtagna åtgärder givit önskad effekt.
V i har också, med tillfredsställelse, noterat att såväl
heten förbättrats jämfört med tidigare år.
171
samheten som prognossäker-
Bilaga 1
2015-03-17
S O L L E N T U N A KOMMUN
Revisorerna
V i tillstyrker:
att ansvarsfrihet
kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ.
att kommunens årsredovisning godkänns. Den är upprättad i enlighet med den kommunala
redovisningslagen och enligt god redovisningssed.
Bilagor
Till revisionsberättelsen bifogas:
Revisorernas redogörelse för
bilaga nr 1.
De sakkunnigas rapporter i olika granskningsinsatser, bilaga nr
Lekmannarevisionsprojekt, bilaga
Granskningsrapporter från
och revisionsberättelser i :
• AB Sollentunahem, bilaga nr
• Sollentuna Energi AB och Sollentuna Energi Handel AB, bilaga nr
• AB SOLOM, bilaga nr
172
Följande beskrivande texter till de kommunövergripande målen fastställdes för budget 2014
av fullmäktige i budgetbeslutet juni 2013.
Mål 1
Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande
med bibehållen eller förbättrad kvalitet.
Målbeskrivning
För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens
finansiella resurser krävs en god kontroll över den
löpande användningen av fördelade medel. Det
krävs också ett större fokus på att utveckla verksamheternas effektivitet och kvalitet. Både ur det
politiska perspektivet och på olika nivåer i tjänstemannaorganisationen behövs bra underlag för
uppföljning, analys och beslut. För att åstadkomma detta behöver kommunens ledningssystem med därtill kopplade stöd- och styrprocesser
utvecklas.
Ur det finansiella perspektivet handlar ett
effektivt resursutnyttjande på alla nivåer om respekt för den resurstilldelning som gjorts och
en aktiv kontroll av hur medlen används samt
beredskap att hantera avvikelser. Ur verksamhetsperspektivet handlar det om att utveckla former
för att inventera, utveckla, analysera och kommunicera verksamhetens kvalitet och effektivitet
Att bedriva verksamheten med bibehållen
kvalitet men med ett minskat resursutnyttjande
är ett sätt att öka effektiviteten. Ett annat sätt är
att höja kvaliteten med oförändrat resursutnyttjande. För att lyckas med ökad effektivitet krävs
öppenhet för nya tankesätt, lösningar och idéer
och en vilja att ständigt utveckla och förbättra.
Det kommer också vara nödvändigt att lyssna
mot omvärlden och samverka med andra aktörer
både inom kommunen, med andra kommuner
och med olika typer av externa aktörer.
Ett led i att utveckla organisationens effektivitet handlar också om att tydligt definiera vad
som ska åstadkommas, både i den dagliga driften
och ur ett utvecklingsperspektiv, samt att följa
upp och utvärdera resultatet.
Mål 2
Kommunen ska vara en aktiv aktör mot
näringslivet.
Målbeskrivning
Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna
med företagen för att fortsätta att utveckla företagsklimatet i kommunen. Det är viktigt att det
finns ett fungerande samspel mellan kommun
och näringsliv, dvs. att den ömsesidiga förståelsen för näringslivets och kommunens villkor
ökar med ett aktivt agerande. Ökat samarbete
ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser och därmed minskar friktionen i
t ex detaljplaneprocesser.
Det kan ske bl.a. genom att:
• tillvara ta gemensamma intressen genom att
utveckla samarbetet (ex. utveckling av stationssamhällena)
• träffa och besöka företag och företagare för att
ta reda på deras behov och villkor
• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare (ex. handläggningstider, korta beslutsvägar, förenklingar i olika processer)
• ge information om vilka förvaltningarna och
funktioner som ansvarar för vad
• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande
och utveckling av befintliga företag
173
Bilaga 1
Bilaga 1:
Beskrivande texter till de
kommunövergripande målen
Mål 3
Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden.
Målbeskrivning
Kommunen ska skapa förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom olika insatser ska attraktionen för
att arbeta inom kommunen öka.
Arbetserbjudandet ska vara attraktivt genom
rätt lön och möjlighet till flexibla villkor. Äldre
medarbetare ska uppmuntras till att arbeta kvar
längre.
För att säkerställa en god kvalitét och minska
risken för felrekryteringar ska rekrytering ske enligt framtagen process.
En god introduktion till arbetsuppgifterna
och kommunen ska genomföras för att underlätta för nyanställda att snabbt och effektivt sätta
sig in i sitt arbete.
För att säkerställa god fysisk och psykosocial
arbetsmiljö ska alla verksamheter arbeta efter arbetsmiljöprocessen.
Mål 4
Medarbetare och chefer ska utveckla sig
själva och kommunens verksamheter.
Målbeskrivning
Varje medarbetare/chef ska ha ett årligt medarbetarsamtal där en individuell utvecklingsplan
fastställs.
Medarbetares/chefers förmåga och vilja till utveckling inom kommunen ska uppmuntras.
En medarbetare/chef som söker en intern
tjänst och kvalificerar sig enligt gällande kravprofil ska alltid kallas till intervju.
Medarbetare/chef har både rättighet
och skyldighet att vara delaktiga i verksamhetens utformning och utveckling.
Utbildning
Mål 5
Mål 6
Alla kommunens utbildningsverksamheter
ska hålla en hög och jämn kvalitet.
Skapa förutsättningar för ett livslångt
lärande.
Målbeskrivning
Målbeskrivning
Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på
sin egen nivå oavsett viken skola de väljer att gå i.
Det innebär att det måste skapas en likvärdighet
mellan skolorna och samtliga skolor ska ha höga
och jämna kunskapsresultat. Likvärdigheten gäller även den fysiska och psykiska skolmiljön.
En förutsättning för goda resultat är att det
finns tillräckligt med tid för det pedagogiska arbetet. Det är därför viktigt att begränsa och effektivisera det administrativa arbetet för både lärare
och skolledare så att tid frigörs för kärnuppdraget. Det är även viktigt att lärare och skolledare är
motiverade, engagerade och kompetenta.
Varje elev är unik och har sina speciella förutsättningar. Skolans uppgift är att ge alla elever
möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Det
är även viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla sina egna intressen.
Det livslånga lärandet börjar i förskolan och
fortsätter sedan genom hela livet. Det sker inom
ramen för den reguljära skolgången men även
inom andra former av studier senare i livet. Det
livslånga lärandet omfattar både lärande med
koppling mot arbetslivet och lärande för ett
gott liv, t.ex. kulturskola, svenska för invandrare
(SFI), studiecirklar, utbildning kring hälsa etc.
Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla
stadier. För att ge alla elever goda möjligheter
senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp
de ungdomar som hoppar av skolan för att de
snabbt ska få hjälp att finna en ny väg,
Valfrihet är en viktig komponent för att bemöta olika människors behov, alla lär inte på samma
sätt. Med en stor valfrihet behövs bra vägledning
för de individer som har svårt att göra sina val.
För att skapa förutsättningar för ett livslångt
lärande är det viktigt att som arbetsgivare erbjuda
en flexibel arbetsmiljö där vidareutbildning blir
möjlig.
174
Mål 7
Mål 8
Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv.
Arbeta för en individuellt anpassad omsorg
av hög kvalitet.
Målbeskrivning
Målbeskrivning
Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla
skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta
arbete. Alla barn ska ha rätt till en barndom och
det är avgörande att barns problem uppmärksammas i tid. För att stärka barnens trygghet är
det viktigt att ge stöd till föräldrar som önskar
och behöver det.
Skolan och civilsamhället är viktiga arenor
där barn och ungas problem kan identifieras
och fångas upp. Samverkan mellan kommunens
verksamheter och andra aktörer måste förstärkas
för barnens bästa.
Kommunen ska ha förståelse för invånarnas
livspussel, eftersträva en god livsmiljö och arbeta
för att uppnå jämlika levnadsvillkor.
En viktig förutsättning för att kunna leva ett
tryggt och självständigt liv är att invånarna har
tak över huvudet och egen försörjning vilket vi
aktivt ska verka för.
Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett
aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera
förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet och kvalitén inom äldreomsorgen.
Sollentuna kommun ska erbjuda vård- och omsorg som i livets alla skeden präglas av hög kvalitet och värdighet. Den dagen brukaren behöver
stöd ska de på ett enkelt sätt komma i kontakt
med kommunen. De ska mötas av förstående
anställda som förmedlar korrekt information och
som tar hela individens situation i beaktande. Vi
ska motverka ”stuprörstänk” och eftersträva effektivitet.
Den höga kvalitén ska uppnås genom bland
annat ett frekvent uppföljningsarbete och tydlighet i upphandlingsprocessen.
Valfrihet ska prägla kommunens verksamhet.
Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina
önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en
självklar plats i omsorgsarbetet och mötas med
förståelse.
Beprövade arbetsmetoder ska tillämpas och vi
ska eftersträva att använda evidensbaserad praktik (EVP). E-hälsan fyller en viktig funktion när
det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.
Miljö och klimat
Mål 9
Strategin för kommunens klimatarbete är:
Minska utsläppen av växthusgaser från
kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma
inom kommunens gränser att minska sina
utsläpp av växthusgaser.
1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.
Målbeskrivning
Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kan även leda till andra positiva effekter.
Exempelvis leder minskad biltrafik till såväl lägre
utsläpp, som mindre buller och färre partiklar.
Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den
totala påverkan från varor och tjänster.
Kommunens antagna klimatstrategi ger en bakgrund till det kommunövergripande målet.
Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras
och minska till noll i en takt som innebär att den
globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader
Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder.
2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.
3. Minska klimatpåverkan från kommunens
egna verksamheter.”
175
Bilaga 1
Omsorg
Mål 10
Arbeta för en god bebyggd miljö som främjar en hälsosam livsmiljö för kommunens
invånare.
Målbeskrivning
Målet bygger på det nationella miljömålet om en
god bebyggd miljö som bland annat innebär att
natur- och kulturvärden ska tas tillvara samt att
bebyggelsen ska utformas så att långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra resurser
främjas.
För att uppnå en god bebyggd miljö överallt
fordras att kvaliteten på luft och vatten förbätt-
ras och att bullerstörningarna minskar. En giftfri
miljö ska eftersträvas.
Andra faktorer är sådana som påverkar människors möjligheter till olika livsval, exempelvis tillgången till arbete, utbildning, bostäder med mera.
Utformningen av bebyggelse, transport/infrastruktur skapar möjligheter till en mångfald av
funktioner som i sin tur ger förutsättningar för
en miljövänlig och resurseffektiv livsstil.
Miljöfaktorer som tillgång till attraktiva näroch grönområden, estetiska aspekter med mera
påverkar också. Det är viktigt att den bebyggda
miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas
efter människors behov. Att skapa delaktighet är
därför av stor vikt.
Mål 11
Mål 12
Öka öppenhet och mångfald, så att barn,
ungdomar och vuxna är trygga och engagerade.
Öka möjligheterna för invånarna att vara
delaktiga i kommunens utveckling.
Målbeskrivning
Invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen.
Det kan till exempel innebära att man skapar en dialog med olika intressenter inför ett
politiskt beslut. Syftet med dialogen måste vara
klargjort och en plan för hur man ska informera
om resultatet av dialogen samt hur processen ska
går vidare måste finnas.
För att stärka dialogen behövs samlingslokaler
i alla kommundelar för att främja samhörighet
och underlätta för föreningslivet.
Ett annat exempel är att planera för hur en
verksamhet kan höja kvaliteten och effektiviseras
med hjälp av brukardialoger eller e-tjänster.
Ett tredje exempel är att sprida information
och nyheter om vad som händer i kommunen
och dess verksamheter. Information ska utformas
så att den är begriplig för alla oavsett kanal. Att nå
olika språkgrupper i kommunen bör eftersträvas.
Vi ska ha enkla och tydliga kontaktvägar och
de styrdokument reglerar hur vi hanterar information och kommunikation ska beaktas.
Målet innebär, att nämndernas arbete inom
ramen för gällande lagstiftning och kommunuppdrag, aktivt ska planeras och genomföras på
sådant sätt att tecken på utanförskap och segregation uppmärksammas, förebyggs och åtgärdas.
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
är grundläggande i all kontakt mellan kommunen och kommunens invånare.
FN:s barnkonvention utgör en grund för att
skapa öppenhet och mångfald bland barn och
ungdomar. De ska påminnas om sina rättigheter
och förutsättningar för att ta ansvar för sin egen
utveckling och att aktivt kunna ta del i utformningen av Sollentuna.
Kommunens, företagens och arbetsgivarnas
delaktighet är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete
för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.
Alla barn och vuxna ska uppleva trygghet t.ex.
genom att kommunens personal kraftigt markerar om mobbing eller andra förtryckande attityder förekommer inom kommunens verksamheter. Nolltolerans ska alltid gälla. Trygga barn och
ungdomar innebär ett bättre resultat för elever
och skola.
En förutsättning för att känna trygghet i sin
vardag är en bostad och möjlighet till egen försörjning.
Kommunen, med sina olika verksamheter, ska
börja med att vara en god förebild när det gäller rekrytering av personal – rekryteringen syftar
till att på arbetsplatsen återspegla den naturliga
blandning, som finns i befolkningen. Detta skapar i sin tur en större öppenhet för mångfald.
Att kunna förstå och prata svenska är avgörande för delaktighet i samhället.
Målbeskrivning
176
Målbeskrivning
En god och tillfredsställande intern kommunikation skapar en känsla av samhörighet, och ger
möjlighet till värdefull kunskapsöverföring.
Vi måste arbeta för att påminna varandra om
att driva den interna kommunikationen. Ansvar,
roller och beslut måste tydliggöras på ett medvetet sätt. Chefens har en viktig roll som budbärare
och kulturskapare och den interna kommunikationen är ett viktigt styrmedel.
Tillgång till rätt information är en förutsättning för överblick, sammanhang och för att veta
vad som gäller. Vi måste arbeta för att säkerställa
att alla medarbetare har tillgång till rätt information och att vi anordnar forum för dialog, detta
är viktigt för att kunna bidra till utvecklingen av
verksamheten.
Tillgång till information ökar kunskapen om
kommunens uppdrag, styrning och arbetssätt
detta skall utvecklas och gemensamma modeller
och processer för styrning och uppföljning ska
följas.
En god intern kommunikation är en förutsättning för sammanhållen och trovärdig extern
kommunikation.
Vårt kommungemensamma intranät ska vara
navet för den interna informationen och utgöra
ett stöd i arbetet samt underlätta dialog och samarbete. Det är viktigt att resurser för förvaltning,
underhåll och utveckling av intranätet avsätts
och att vi gemensamt tar ansvar för att utnyttja
intranätet för att utveckla den interna kommunikationen.
177
Bilaga 1
Mål 13
Bildförteckning:
Omslagsbild: Utsiktsplatsen vid Edsvik invigdes i juni 2014. Foto: Anders Rolfsson.
Sid 3 Foto: Anders Rolfsson.
Sid 5 Småhus i Östra Kvarnskogen, Edsberg. Foto: Peter Holstad.
Sid 77 Cykelvägar plogas även på vintern. Foto: Felix Oppenheim.
Sid 78
Ordförandeklubba. Foto: Anders Rolfsson.
Sid 97 Foto: Felix Oppenheim.
Sid 107 Foto: Anders Rolfsson.
Sid 117 Foto: Maria Hinas.
Sid 150 Bibliotekten HBT-certifierades 2014. Foto: Ingrid Reuterdahl Román.
Sid 160 Silverdal. Foto: Anders Rolfsson.
Sid 168
Foto: Michael Folmer.
Sid 170 Publik på Sollentunavallen. Foto: C-G Gredenborg.
Producerad av kommunledningskontoret april 2015.
Grafisk design och layout: Frank Etc. AB
Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB

Årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

Identitet & Lojalitet

Avstressande, roligt och lärorikt . . .

Så får vi skolan att funka - Välkommen till Attention Sollentuna

Första foodtrucken har rullat in i Sollentuna

2017 blir det tätare turer

Ann-Charlotte Hellberg

Verksamhetsberättelse för 2014

Prislista som PDF Här kan du ladda ned prislistan i

Sjöbrisens Samfällighetsförening Sollentuna 1 Protokoll från