Konferensprogram Resultatdialog 151113
Transcription
Konferensprogram Resultatdialog 151113
VÄLKOMMEN TILL RESULTATDIALOG 2015! Varmt välkommen till Resultatdialog – Sveriges största utbildningsvetenskapliga möte som i år arrangeras för elfte gången! Årets program innehåller totalt 28 presentationer. Utöver de forskningsprojekt som fått finansiering från Vetenskapsrådet, presenteras även projekt från Malmö högskola. I denna folder kan du läsa mer om de olika projekten. Här finner du även fem sessionsscheman med tid och plats för de olika programpunkterna. Varje session innehåller fyra parallella pass. Inom varje pass presenterar tre forskare sina resultat. För att möjliggöra för konferensdeltagarna att ta del av så många forskningsprojekt som möjligt ges varje pass två gånger under konferensen. 19–20 november 2015 Plats: Malmö högskola Arrangör: Vetenskapsrådet i samarbete med Malmö högskola #resultatdialog DAG 1: TORSDAG 19 NOVEMBER 11:00 – 12.00 REGISTRERING Plats: Atriet, plan 1 12:00 – 13:00 LUNCH Plats: Orkanens restaurang 13:00 – 13:15 INLEDNING OCH VÄLKOMSTHÄLSNING Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap och docent i ekonomisk historia samt vice-dekan för forskning vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Plats: sal D 131 13.15 – 14.00 DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FORSKNINGENS NUTID OCH FRAMTID Keynote speaker: Eva Björck, professor i specialpedagogik och huvudsekreterare för utbildningsvetenskap vid Vetenskapsrådet Plats: sal D 131 14.15 – 15.15 PARALLELLA SEMINARIER – SESSION 1 Pass A (sal D 222) Design av nätbaserad undervisning med läraraktiviteter online i högre distansutbildning Lisbeth Amhag * Colliding Collaboration in Student-Centered Learning in Higher Education Anne Harju och Annika Åkerblom * Pass B (sal D 337) Teori och praktik i laborativt lärande ett komplext samspel Anna Eckerdal Matematiklärande hos elever i trean Mikaela Nyroos När nationell utbildningspolitik möter kommunala genomförandestrukturer Elisabeth Nilfors 15.15 – 15.45 KAFFE Plats: Atriet, utanför restaurangen Pass C (sal E 439) Pass D (sal D 131) Övergången från gymnasiets till högskolans matematik – en kulturkrock Christer Bergsten Hur nationella prov i naturvetenskap påverkar lärares undervisning och bedömning Eva Lundqvist Lärande inom ingenjörsvetenskap och ”techno-science” Jonte Bernhard Internationella kunskapsmätningars påverkan på utbildningspolitiken Johanna Ringarp Vuxnas matematik i arbetet och för skolan Lisa Björklund Boistrup Svenska elevers prestationer i TIMSS och PISA i ett internationellt perspektiv Marie Wiberg 15.45 – 16.45 PARALLELLA SEMINARIER – SESSION 2 Pass E (sal D 222) Pass F (sal D 337) Pass G (sal E 439) Medeltiden som kunskapsområde i olika lärmiljöer Eva Insulander Lärande och kunskapsöverföring genom arbetskraftsmigration Per-Olof Grönberg Väg-skäl – val och ideal i lärares yrkesbanor Ulla Karin Nordänger De ekonomiska förutsättningarna för folkskoleväsendets framväxt Johannes Westberg Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan Maria Folke-Fichtelius Skolornas institutionella villkor och elevernas medborgarkompetens Erik Amnå Förskolan i möte med naturvetenskap Bodil Sundberg TV-spel som hälsofostran? Mikael Quennerstedt Militärmusiker och deras utveckling under ett livslångt musikerskap Maria Westvall 17.00 – 18.00 Bildningsorienterad undervisning i och om naturvetenskap Jesper Sjöström *, ** PARALLELLA SEMINARIER – SESSION 3 Pass A (sal D 222) Design av nätbaserad under-visning med läraraktiviteter online i högre distansutbildning Lisbeth Amhag * Colliding Collaboration in Student-Centered Learning in Higher Education Anne Harju och Annika Åkerblom * Pass B (sal D 337) Teori och praktik i laborativt lärande ett komplext samspel Anna Eckerdal Matematiklärande hos elever i trean Mikaela Nyroos När nationell utbildningspolitik möter kommunala genomförandestrukturer Elisabeth Nilfors 18:15 – Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära i förskolan Pia Williams Pass H (sal D 131) MIDDAG Plats: Orkanens restaurang Pass C (sal E 439) Pass D (sal D 131) Övergången från gymnasiets till högskolans matematik – en kulturkrock Christer Bergsten Svenska elevers prestationer i TIMSS och PISA i ett internationellt perspektiv Marie Wiberg Lärande inom ingenjörsvetenskap och ”techno-science” Jonte Bernhard Hur nationella prov i naturvetenskap påverkar lärares undervisning och bedömning Eva Lundqvist Vuxnas matematik i arbetet och för skolan Lisa Björklund Boistrup Internationella kunskapsmätningars påverkan på utbildningspolitiken i Sverige och Tyskland Johanna Ringarp DAG 2: FREDAG 20 NOVEMBER 09.00 – 10.00 PARALLELLA SEMINARIER – SESSION 4 Pass E (sal C 231) Pass F (sal D 328) Pass I (sal D 337) Medeltiden som kunskapsområde i olika lärmiljöer Eva Insulander Lärande och kunskapsöverföring genom arbetskraftsmigration Per-Olof Grönberg Osäkra övergångar från gymnasiet Lisbeth Lundahl Vägskäl – val och ideal i lärares yrkesbanor Ulla Karin Nordänger De ekonomiska förutsättningarna för folkskoleväsendets framväxt Johannes Westberg Mer accepterat för flickor att plugga – skolprestationer och kön Elisabeth Öhrn Militärmusiker och deras utveckling under ett livslångt musikerskap Maria Westvall 10.00 – 10.30 10.30 – 11.30 Utbildning och det professionella uppdraget Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman * Kitting Teacher Trainees with Metalanguage for Writing Damian Finnegan, Asko Kauppinen och Anna Wärnsby * KAFFE Plats: Atriet, utanför restaurangen PARALLELLA SEMINARIER – SESSION 5 Pass G (sal C 231) Pass H (sal D 328) Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan Maria Folke-Fichtelius Skolornas institutionella villkor och elevernas medborgarkompetens Erik Amnå Förskolan i möte med naturvetenskap Bodil Sundberg TV-spel som hälsofostran? Mikael Quennerstedt Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära i förskolan Pia Williams 11.45 – 12.45 Utbildningsvillkor och strategier för studenter inom Asien Ann Kull Pass J (sal E 439) Det KRAV-märkta barnet. Om subjektskonstruktioner i lärande för hållbar utveckling Malin Ideland *** Pass I (sal D 337) Osäkra övergångar från gymnasiet Lisbeth Lundahl Mer accepterat för flickor att plugga – skolprestationer och kön Elisabeth Öhrn Utbildningsvillkor och strategier för studenter inom Asien Ann Kull Pass J (sal D 138) Utbildning och det professionella uppdraget Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman * Kitting Teacher Trainees with Metalanguage for Writing Damian Finnegan, Asko Kauppinen och Anna Wärnsby * DET DANSKA LÄRARUTBILDNINGSSYSTEMET Keynote speaker: Claus Holm, biträdande professor och chef för DPU – Danmarks institut för pedagogik och utbildning vid Aarhus Universitet. Claus Holm kommer att tala om det danska lärarutbildningssystemet. Han kommer att berätta om konflikter om forskningstillhörighet, ge exempel på framgångsrikt samarbete i utvecklingen av lärarutbildningen och grundskolan, och beskriva den otydliga situationen i dag gällande professionshögskolornas status i förhållande till universiteten. Plats: sal D 138 12.45 – 13.00 AVSLUTNING Plats: sal D 138 * Malmö högskola ** Presentationen ”Bildnings-orienterad undervisning i och om naturvetenskap” ges endast en gång den 19/11 ***Presentationen ”Det KRAV-märkta barnet. Om subjekts-konstruktioner i lärande för hållbar utveckling” ges endast en gång den 20/11 PRESENTATIONER AV DE MEDVERKANDE PROJEKTEN PASS A DESIGN AV NÄTBASERAD UNDERVISNING MED LÄRARAKTIVITETER ONLINE I HÖGRE DISTANSUTBILDNING Lisbeth Amhag (mah) I dagens datorstödda undervisning finns det stora möjligheter att kombinera olika medieresurser online, både i och utanför högskolan oberoende av tid och plats. Denna studie genomfördes under Malmö högskolas postdoktorprogram för kvalitetsutveckling inom högre utbildning 20112013. Den illustrerar och jämför två designer av nätbaserad undervisning under de tre första högskolekurserna i yrkeslärarutbildning 90hp som huvudsakligen genomförs på distans. Syftet med studien är att förstå undervisningsformernas karaktär och interaktioner så som det framträder i två studentgrupper (N=37) och deras upplevelser av interaktionerna under webinarier (WEB-baserade semINARier) online F2F (face-to-face) via bärbar dator, datorplatta eller smart mobil. Datainsamlingen omfattar observationer av 25 webinarier och intervjuer med tolv studenter samt i jämförelsen dem emellan att belysa på vilket sätt de kan tillämpas i högre distansutbildning. Det som skiljer på undervisningsdesignen mellan de två grupperna är att grupp 1 har haft kontinuerliga webinarier online F2F och grupp 2 därutöver har haft tillgång till fem inspelade ”flipped classroom” videos som var tillgängliga en vecka innan det uppföljande webinariet online F2F med olika introduktioner om kursinnehållet och läsanvisningar från kurslitteratur. Även en examination online av en kursuppgift ingick i denna grupp. Som grund för analysen används sociokulturell teori med fokus på datorstött samarbetslärande och den senaste forskningen om den framväxande pedagogiken i användandet av webinarier online F2F och inspelade ”flipped classroom” video. Resultatet visar att webinarierna är en uppskattad läraktivitet och bidrar till en flexibel design för lärandecentrerad distansundervisning med fler utbildningsinslag, kunskapsutbyten och interaktioner. Likaså att inspelade ”flipped classroom” videos är ett stöd inför webinarierna och för studenters samspel och lärande i en för dem ny akademisk kontext. COLLIDING COLLABORATION IN STUDENT-CENTERED LEARNING IN HIGHER EDUCATION Anne Harju och Annika Åkerblom The presentation deals with the assumption that student-centred learning enhances students’ sense of involvement and facilitates a recontextualization of their experiences into valid knowledge in an academic context. Bernstein’s (1971, 2000) concepts of classification and framing of knowledge and his distinctions between horizontal and vertical knowledge codes are used to explore these assumptions, focusing on the regulation of educational knowledge in one case of student-centred learning. Based on the results, we problematize the assumption that student-centred learning enhances students’ sense of involvement and gives them power and control over the knowledge production. We also problematize the assumption that student-centred learning in higher education facilitates a recontextualization of students’ former experiences, for example connected to work practice. The horizontal and vertical knowledge codes ultimately did not meet in the project; instead, the two different discourses formed competing and colliding frameworks. NÄR NATIONELL UTBILDNINGSPOLITIK MÖTER KOMMUNALA GENOMFÖRANDESTRUKTURER Olof Johansson, Umeå universitet Elisabet Nihlfors, Uppsala universitet Vad händer när händer när nationella beslut möter kommunala och lokala genomförandearenor? Riksdag och regering liksom dess myndigheter fattar beslut som påverkar förutsättningarna för utbildningens organisering och genomförande hos huvudmannen och i lokala förskolor och skolor. De lokala strukturerna har studerats ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Att verksamheten genomförs under olika förutsättningar oavsett huvudman är inte svårt att förstå. Att lösningarna trots denna kunskap fortsätter att vara generella är svårare att förklara. Okunskapen om och bristande analys av den enskilda förskolan/skolans situation försvårar och fördröjer stöd och hjälp. Skolinspektionens genomslag är tydligt när det gäller avvikelser från regelverket men uppdraget är större än så. Nationell och internationell forskning har visat betydelsen av styrsystem som kan kommunicera både horisontellt och vertikalt för att gynna utvecklingen av såväl kunskaps- som sociala mål. Projektdeltagare: Lejf Moos Århus universitet, Köpenhamn, Jan Merok Paulsen, Oslo universitet, Mika Risku Jyväskylä universitet. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. PASS B TEORI OCH PRAKTIK I LABORATIVT LÄRANDE ETT KOMPLEXT SAMSPEL Anna Eckerdal, Uppsala universitet I detta projekt studeras hur teorin om programmering och praktiska färdigheter samspelar när gymnasieelever och universitetsstudenter lär sig programmera i inledande kurser. En komplex bild framstår, där elevernas/studenternas lärandeprocess vid datorerna i programmeringslaboratoriet oftast initieras av ett praktiskt problem, som uppstår när de löser en programmeringsuppgift. De söker stöd i processen, både i teorin om programmering och i praktiska färdigheter. Projektet beskriver mönster i hur teorin och praktiken samspelar i lärandeprocessen. Studien visar på avgörande skillnader mellan lärarnas målbild med olika laborationsuppgifter, vilket möjligt lärande som erbjuds i vissa undervisningssituationer och vad eleverna/studenterna de facto lär. Våra insikter baseras på resultaten av de analytiska metoder, som vi har utvecklat i projektet, vilka främst har sin grund i fenomenografi och variationsteori. Projektdeltagare: Anders Berglund, Uppsala universitet, Lennart Rolandsson, KTH, Inga-Britt Skogh, KTH, Michael Thuné, Uppsala universitet Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. MATEMATIKLÄRANDE HOS ELEVER I TREAN Mikaela Nyroos, Umeå universitet En skola för alla, där alla elever utifrån sina förutsättningar ges möjlighet att utvecklas, tillhör en av de stora utmaningarna inom utbildning – i synnerhet utifrån perspektivet inkludering. Flertalet betydande individrelaterade förutsättningar grundade i psykologisk kunskap, vilka kan omintetgöra att undervisningen blir tillgänglig för enskild elev eller att elev blir sitt bästa jag, beaktas dock sällan. Bra arbetsminne, god självreglering och låg provångest är tre etablerade sådana samverkande förutsättningar, med stor förutsägbarhet för utbildnings- och karriärframgång och psykiskt välmående. I detta forskningsprojekt har relationen mellan dessa faktorer och matematikprestation studerats hos 624 stycken årskurs 3 elever. Resultaten visar att kognition och emotion har stor betydelse för åk 3 elevers matematikprestation, vad gäller både att främja och att bromsa elevers förutsättningar. Farhågor finns dock att pedagogiska insatser uteblir för elever som tillsynes presterar ’tillräckligt’ bra. Projektdeltagare: Hanna Eklöf, Umeå universitet, Bert Jonsson, Umeå universitet, Johan Korhonen, Åbo akademi, Vasa, Carola Wiklund-Hörnqvist, Umeå universitet PASS C ÖVERGÅNGEN FRÅN GYMNASIETS TILL HÖGSKOLANS MATEMATIK – EN KULTURKROCK Christer Bergsten, Linköpings universitet Projektets syfte var att utveckla en integrerad bild av matematiska, didaktiska och sociala dimensioner av matematikutbildning i samband med övergången gymnasium-högskola. Civilingenjörsstudenter intervjuades om sina matematikstudier i jämförelse med gymnasiets. Resultaten visar att de ser skillnader i matematiken på universitetet när det gäller kunskapskriterier, studietakt, undervisning och egna studievanor. Studenter medvetna om dessa skillnader lyckas bäst resultatmässigt. Matematikstudier upplevs annorlunda jämfört med andra ämnen vad gäller den tid och kraft som måste investeras. Intervjuade universitetslärare i matematik menar att övergångsproblemen främst rör studentens eget arbete och naturliga utveckling – dagens studenter måste ”kämpa mer på vägen”. Bland studenter som nämner eget studieansvar tycks ett fåtal ha haft ”övergångsproblem”: universitetsstudier beskrivs som en värdefull erfarenhet. De flesta anpassar sitt sätt att studera till de nya kraven men det behövs en ökad tydlighet gentemot de studerande vad dessa exakt innebär. Projektdeltagare: Eva Jablonka, King’s College London, Hoda Ashjari, Linköpings universitet. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. LÄRANDE INOM INGENJÖRSVETENSKAP OCH ”TECHNO-SCIENCE” Jonte Bernhard, Linköpings universitet Inom såväl ingenjörs- som naturvetenskap är experimentell verksamhet central och olika instrumentella tekniker såsom oscilloskop, mikroskop, röntgenapparater och andra sensorer används som medierande verktyg för att erfara världen med. Laborationer är ett centralt inslag i undervisningen i dessa ämnen. Vi visar i våra studier att instrumentering och andra teknologier som används i samband med laborationer inte är neutrala tekniker. Sådana teknologier kan ha kognitivt värde genom att de erbjuder möjligheter till urskiljande och fokusering, det vill säga ger möjligheter att utforma laborationer där kritiska aspekter i ämnesinnehållet kan urskiljas vilket ger goda läranderesultat. Lärandet under en laboration måste därmed analyseras med hänsyn till såväl de fysiska verktyg (artefakter) såsom olika mätinstrument, mätsystem och system för bearbetning och visualisering av experimentella data som de symboliska verktyg i form av modeller, begrepp och representationer som studenter använder. Projektdeltagare: Anna-Karin Carstensen, Högskolan i Jönköping Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. VUXNAS MATEMATIK I ARBETET OCH FÖR SKOLAN Lisa Björklund Boistrup Stockholms universitet/Malmö högskola Skolkunskaper kontra vardagskunskaper är en grundläggande fråga i all matematikutbildning. Projektet syftade till att vända perspektivet från skolans kunskap till arbetsplatsens kunskap. Detta gjorde det möjligt att lära av vuxnas matematik i arbetet om aspekter av matematisk kunskap som kan vara angelägna för matematikutbildning i allmänhet och yrkesutbildningen i synnerhet. Resultaten handlar bland annat om hur övergången mellan skolan och yrkesliv kan förstås från ett yrkes- och individperspektiv samt utifrån samhälleliga överväganden. Resultaten handlar också om vad matematikinnehållande aktiviteter inom yrkeslivet mer specifikt kan innebära. Ett exempel här är hur aktiviteter i yrkeslivet som från ett skolperspektiv kan se ut som uppskattningar i själva verket är mätningar med exakt den precision som yrkesaktiviteten kräver. I projektet problematiserades vad matematik i yrkeslivet kan ses som, vilket har betydelse exempelvis för matematiken på gymnasieskolans yrkesprogram. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. PASS D HUR NATIONELLA PROV I NATURVETENSKAP PÅVERKAR LÄRARES UNDERVISNING OCH BEDÖMNING Eva Lundqvist, Uppsala universitet Nationella prov i de naturvetenskapliga ämnena infördes våren 2010 för skolår 9 i svensk grundskola. I detta projekt undersöks hur införandet av proven på olika sätt påverkar lärares innehållsval och bedömningspraktik. Resultaten visar att proven har en potential att fungera didaktiskt utvecklande genom att lärare uppmärksammar nytt innehåll som de inspireras av i sin undervisning. Resultaten visar också att lärare låter det naturvetenskapliga innehållet få delvis olika fokus i undervisningen, exempelvis mer av ett naturvetenskapligt disciplinärt innehåll eller mer av dessa kunskapers användning. Samtidigt är det tydligt, i gruppsamtal lärare emellan, att det disciplinära innehållet är dominerande. Proven förväntas uppfylla flera syften, men det har visats vara svårt att uppnå alla syften med ett och samma prov. Slutsatsen blir att de syften man vill uppnå måste vara styrande för hur proven ska designas, vad de ska innehålla, hur och av vem de ska bedömas och hur resultaten kan användas. Projektdeltagare: Malena Lidar, Uppsala universitet, Eva Lundqvist, Uppsala universitet, Per Sund, Mälardalens högskola, Leif Östman, Uppsala universitet. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. INTERNATIONELLA KUNSKAPSMÄTNINGARS PÅVERKAN PÅ UTBILDNINGSPOLITIKEN Johanna Ringarp, Uppsala universitet Utbildningsfrågor har fått allt större betydelse vid allmänna val och i politiska debatter. Som ett led av detta har också betydelsen av elevernas resultat i internationella kunskapsmätningar och ländernas placering på rankinglistorna ökat. Till de mest betydande hör OECD:s test Programme for International Student Assessment (PISA), vars attraktionskraft ökat kraftigt sedan den första mätningen gjordes år 2000. I projektet ”Kunskapsmätningarnas dilemma” analyseras i vilken utsträckning exempel från internationella kunskapsmätningar och andra länders resultat i dessa, har används som argument för att genomföra policyförändringar i Tyskland och Sverige. Slutsatsen är att bägge länderna efter att ha genom gått en ”PISA-chock” försöker legitimera utbildningspolitiska förändringar genom att referera till andra länder. Båda länderna ser också ökad styrning och kontroll över utbildningsväsendets olika delar som möjliga lösningar för att komma tillrätta med de sjunkande resultaten. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. SVENSKA ELEVERS PRESTATIONER I TIMSS OCH PISA I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Marie Wiberg, Umeå universitet Det övergripande syftet med projektet var att skapa effektivare analysverktyg för att kunna utnyttja TIMSS och PISA data för att bättre förstå svenska elevers prestationer i ljuset av andra länders prestationer samt över tid. Flernivåanalys användes genomgående och hanteringen av stickprovsvikter och de plausibla värdena stod i fokus från det statistiska perspektivet. Svenska elevers resultat modellerades och jämfördes både med högpresterande länder och med grannländer. Analyser av bakgrundsdata visade en blandad bild där faktorer kopplade till skolan och dess organisation var betydligt mer framträdande i andra länder jämfört med i Sverige. Projektdeltagare: Ewa Rolfsman, Umeå universitet, Inga Laukaityte, Umeå universitet. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. PASS E MEDELTIDEN SOM KUNSKAPSOMRÅDE I OLIKA LÄRMILJÖER Eva Insulander, Mälardalens högskola Projektet syftar till att undersöka hur Medeltiden representeras med hjälp av olika resurser i olika miljöer, innanför och utanför skolan. I en tid av ökat informationsflöde och ökad användning av (on-line) spel påverkas lärandet i skolan av verksamheter som pågår utanför skolan. Projektet har undersökt olika slags representationer av medeltiden, vad som i olika lärmiljöer uppfattas som kunskap om medeltiden och hur olika resurser används. Det har omfattat hur historia representeras och tar gestalt i tre olika miljöer: i förskolan, i grundskolan och i gymnasieskolan. Genom studien bidrar studien till kunskaper om lärande och undervisning i relation till ett specifikt kunskapsområde, i det här fallet historia/medeltiden. Projektet avser att bidra med ny kunskap vad gäller a) hur medeltiden blir ett kunskapsområde; b) vilken roll olika resurser har för meningsskapande; c) hur lärprocesser går till; d) samt hur ett kunskapsområde, som återkommer under olika förskole- och skolstadier (eventuellt) utvecklas (ämnesprogression). Projektdeltagare: Fredrik Lindstrand, FD, Konstfack, Staffan Selander, FD, professor, Stockholms universitet. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. VÄG-SKÄL – VAL OCH IDEAL I LÄRARES YRKESBANOR Ulla Karin Nordänger, Linnéuniversitetet I projektet ”Väg-skäl” har vi i en longitudinell studie följt 87 före detta lärarstudenter från examen 1993 till våren 2015. Vid tolv tillfällen har de fått frågor om sina yrkesliv, om tjänster, förväntningar, svårigheter och glädjeämnen. Vi har också fått veta om yrkesbanorna tagit ny riktning. Två omständigheter gör studien extra intressant, för det första att data inte är uteslutande retrospektiva och för det andra att informanternas yrkesliv varit i kraftig omvandling under tidsperioden. Resultaten visar bland annat att avhoppen från läraryrket är betydligt färre än i internationella mätningar och att de i många fall är tillfälliga. Vi ser också att framtidstron är lika stark efter tjugo år i yrket som innan examen och att lärarnas engagemang framför allt upprätthålls av relationer till eleverna och intresse för undervisning. Den nya styrningen verkar emellertid ha bidragit till en splittrad lärarkår, där majoriteten hoppas få tillbaka den handlingsfrihet de anser sig ha förlorat. Projektdeltagare: Ulla Karin Nordänger, Linnéuniversitetet, Per Lindqvist, Linnéuniversitetet, Annelie Frelin, Högskolan i Gävle, Göran Fransson, Högskolan i Gävle, Annika Andrae Thelin, Linnéuniversitetet. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. PASS F LÄRANDE OCH KUNSKAPSÖVERFÖRING GENOM ARBETSKRAFTSMIGRATION Fay Lundh Nilsson, Lunds universitet Vikten av utlandserfarenhet går som en röd tråd från Sveriges tidiga industrialisering till idag. Runt förra sekelskiftet hade många verkstadsarbetare arbetat i de ledande industriländerna USA och Tyskland, direkt efter andra världskriget skrek industrin och andra näringar efter utländsk arbetskraft och idag skickar industrigymnasier elever på utlandspraktik för att förbereda dem inför arbete på en internationell arbetsmarknad. Nya kunskaper och färdigheter har varit viktiga under hela 1900- och det tidiga 2000-talet, men de har ändrat karaktär. För drygt 100 år sedan var det viktigt att resa ut för att inhämta kunskaper som var direkt kopplade till själva arbetet och inte gick att få i Sverige. I takt med att vårt land har industrialiserats, moderniserats och kommit ikapp tekniskt och ekonomiskt, samtidigt som arbetsmarknaden har internationaliserats, har betydelsen av detta gradvis avtagit till förmån för interkulturell kompetens som språkkunskaper och förståelse för andra kulturer. Projektdeltagare: Per-Olof Grönberg, Umeå universitet DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR FOLKSKOLEVÄSENDETS FRAMVÄXT Johannes Westberg Det övergripande syftet med projektet har varit att analysera de ekonomiska förutsättningarna för folkskoleväsendets framväxt. Fokus har lagts vid utvecklingen under 1800-talets andra hälft, efter 1842 års folkskolestadga, och de empiriska undersökningarna har belyst olika aspekter av folkskoleväsendets finansieringssystem. Bland annat har studier ägnats åt de statsbidrag som de lokala skoldistrikten erhöll, lärarboställen, skolveden samt skolbyggnadsprocessen och dess finansiering. Utöver att projektet har fördjupat våra kunskaper om hur folkskoleväsendet finansierades, har projektet också breddat vår bild av förutsättningarna för denna utveckling till att omfatta samhälleliga strukturer som sällan, eller aldrig, analyserats närmare i folkskolans historieskrivning. Projektet har därmed visat hur folkskolan närmast är att betrakta som ett prisma i vilket ett fullt spektrum av 1800-talets sociala, ekonomiska och kulturella processer avspeglar sig. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. MILITÄRMUSIKER OCH DERAS UTVECKLING UNDER ETT LIVSLÅNGT MUSIKERSKAP Maria Westvall, Musikhögskolan, Örebro universitet Detta projekt handlar om den musikaliska lärandemiljö som har påverkat de militärmusiker som påbörjade sin utbildning som musikelever vid landets regementen under 1940-talet. Dessa musiker är idag i 80- till 90-årsåldern och har verkat som musiker och pedagoger under hela livet. De har på olika vis kommit att utgöra stommen för dagens mångfacetterade musikliv på såväl regional som nationell nivå i Sverige. Genom den möjlighet till utbildning de själva fick, och att de därefter aktivt medverkade musikaliskt och pedagogiskt i samhället har de bidragit till en viktig demokratiseringsprocess inom det musikpedagogiska området. Militärmusikernas utbildning och de livslånga musikaliska lärprocesser de sedan har genomgått har en unik prägel, bland annat genom de kollektiva sammanhang där utbildningen genomfördes och de rika möjligheterna till praktiskt musicerande som ingick i utbildningen. För pedagoger och musiker idag är det därför av stor betydelse att undersöka och diskutera såväl de inommusikaliska, utommusikaliska som utbildningsmässiga faktorer som har bidragit till ett livslångt musikintresse och därmed ett hållbart musikerskap. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. PASS G SYNLIGGÖRANDE, DOKUMENTATION OCH EN FÖRÄNDRAD LÄRARPROFESSION I FÖRSKOLAN Annica Löfdahl Hultman, Karlstads universitet I samtliga delstudier inom projektet har noteras hur lärande är det begrepp som tar mer och mer utrymme i förskolans verksamhet. Det har även noterats en ökad medvetenhet bland förskollärare att visa upp sin verksamhet i termer av lärande. Det innebär att de speciella professionella kunskaper som har med lärande att göra ofta blir vridna och vända på och därmed möjliggörs att lärande som begrepp både utmanas, kritiseras och utvecklas. Medan kunskaper och kompetenser relaterade till förskollärarnas omvårdnads- och omsorgsarbete tystas ner. När omsorg inte blir föremål för diskussion och utvärdering och när dessutom policykraven gällande omsorg framstår som otydliga, så menar rapportförfattarna att detta påverkar förskollärarnas professionella kunskaper. Möjligheten att arbeta med omsorg och agera omsorgsinriktat inom ramen för den nya synliggjorda förskollärarprofessionen ter sig begränsade. Projektdeltagare: Maria Folke-Fichtelius, Uppsala universitet, Håkan Löfgren, Linköpings universitet Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. FÖRSKOLAN I MÖTE MED NATURVETENSKAP Bodil Sundberg, Örebro universitet Projektets mål är att få kunskap om hur naturvetenskapliga aktiviteter kan formas i förskolans praktik, samt att belysa faktorer som är viktiga för att stödja en sådan verksamhet. En enkätstudie baserad på frågor rörande innehåll och former för förekommande naturvetenskapliga aktiviteter besvarades av 879 förskolepedagoger. Utifrån detta identifierades förskolor där naturvetenskapliga aktiviteter förekommer ofta och observationsstudier samt intervjuer med förskollärare genomfördes i 14 av dessa. Resultaten ger en mängd exempel på hur förskolebarn kan introduceras till naturvetenskaplig undervisning som bygger på undersökande arbetssätt och utvecklar kritisk reflektion. Förskollärarnas syn på hur en förskola förväntas vara och vilken roll pedagogen förväntas ha, är mest avgörande för hur de naturvetenskapliga aktiviteterna utformas och om det tänkta lärandeobjektet blir tydligt i aktiviteterna. Projektdeltagare: Britt Tellgren, Örebro universitet, Christina Ottander, Umeå universitet, Kenneth Ekström, Umeå universitet, Sofie Areljung, Umeå universitet, Karin Due, Umeå universitet. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. GRUPPSTORLEKENS BETYDELSE FÖR BARNS MÖJLIGHETER ATT LÄRA I FÖRSKOLAN Pia Williams, Göteborgs universitet I Sverige går merparten av alla barn i förskolan. Verksamheten och kvaliteten har stor betydelse för barns möjligheter att må bra, lära och utvecklas. I detta perspektiv bildar barngruppens storlek ett fundament för förskolans kvalitet och villkor för lärande. Vi har studerat gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära och utvecklas inom olika målområden i förskolans läroplan. Resultaten visar att gruppstorlek är relaterat till flera aspekter som samspelar med varandra som personaltäthet, arbetslagets kompetens, barngruppens sammansättning och förskolans miljö. Dessa faktorer påverkar hur många barn det kan vara i en grupp för att den ska fungera. Om de är bristfälliga och inte samverkar kan barngruppen upplevas och/eller bedömas som stor eller liten. Antal barn har betydelse för förskollärarens val av målområden och arbetssätt. Gruppstorlek får därför konsekvenser för förskollärares arbetsvillkor och för barns möjligheter att lära, utvecklas och må bra i verksamheten. Projektdeltagare: Sonja Sheridan, Göteborgs universitet, Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborgs universitet Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. PASS H SKOLORNAS INSTITUTIONELLA VILLKOR OCH ELEVERNAS MEDBORGARKOMPETENS Erik Amnå, Örebro universitet Svenska elever är jämförelsevis kunniga ifråga om Civic and Citizenship Education (Internationell studie om politik och samhällsfrågor), men variationerna är stora. Störst är de mellan olika elever, men skolskillnader syns också; elever i klasser där många har högutbildade föräldrar presterar bättre oavsett sin egen bakgrund. Skilda begreppskunskaper, olikheter i förmågan att förstå samhälleliga principer, samt läsförmåga, är några av de bakomliggande faktorerna. Socioekonomiska faktorer har stor betydelse även för elevernas allmänna medborgarkompetens, särskilt när olikheter och motsättningar ska hanteras. Mest typiskt är att läraren öppnar för diskussion och gör en tydlig markering om vad han/hon reagerar på i elevens uttalande samt hur samhället ser på ett sådant uttalande. Eleverna bedömer lärarens förmåga att hantera kontroverser positivt. Att använda en didaktisk princip som uppmuntrar till diskussion mellan oliktänkande kan vara avgörande för hanterandet av kontroversiella frågor. Projektdeltagare: Cecilia Arensmeier, Örebro universitet, Joakim Ekman, Södertörns högskola, Tomas Englund, Örebro universitet, Carsten Ljunggren, Örebro universitet, Asgeir Tryggvason, Örebro universitet, Ingrid Unemar Öst, Örebro universitet. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. TV-SPEL SOM HÄLSOFOSTRAN? Mikael Quennerstedt, Örebro universitet TV-spelande ses ofta som en viktig del av ungdomskulturen som samtidigt kritiserats i termer av stillasittande livsstil. En viss typ av TV-spel – exergames – har genom sin kombination av digital teknik och fysisk aktivitet lyfts fram i skolans undervisning i idrott och hälsa som ett sätt att främja hälsa. Projektets avsikt har varit att bidra till att fördjupa kunskapsbasen om användandet av TV-spel som läromedel i skolan samt vad ungdomar lär sig när de spelar TVspel som innehåller kroppsrörelse. I likhet med introducerandet av vilket läromedel som helst i skolan, så visar projektet att det är viktigt att ställa frågor om utbildningsvärde när läromedel används i undervisningen. I relation till exergames är det viktigt att inte enbart motivera användandet av spelen i undervisning i termer av ökad fysisk aktivitet. Även om vissa elever erbjuds fysisk aktivitet i spelen så påbjuder de samtidigt ett undervisningsinnehåll som visar sig vara negativt för elevernas hälsa. Projektdeltagare: Marie Öhman, Örebro universitet, Jane Meckbach, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Jonas Almqvist, Uppsala universitet, Ninitha Maivorsdotter, Örebro universitet/Högskolan i Skövde, Béatrice Gibbs, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/ Örebro universitet, Gunn Nyberg, Högskolan i Dalarna, Åsa Bäckström, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. BILDNINGSORIENTERAD UNDERVISNING I OCH OM NATURVETENSKAP Jesper Sjöström (mah) ** Bildning är ett centralt, men komplext, pedagogiskt begrepp som lånades in från tyskans Bildung i slutet på 1700-talet. Det hade en central plats i svensk utbildningspolitisk debatt fram till några år efter andra världskriget, men förde därefter en undanskymd tillvaro fram till mitten på 1980-talet då det började återkomma (Liedman, 2001). I min forskning fokuserar jag på så kallad kritisk-reflexiv bildning (Sjöström, 2013; Sjöström & Talanquer, 2014; Sjöström & Eilks, på granskning). Denna har utvecklats efter andra världskriget av bland andra Wolfgang Klafki (2000) och Gert Biesta (2002; 2012) och i ett skandinaviskt sammanhang av Bernt Gustavsson (1996; 2014) och Peter Kemp (2005). Klafkis tänkande utgår från sådan bildning som fritänkande och ansvarstagande medborgare behöver i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Hans ”didaktiska analys” bygger på ett antal frågor som syftar till att tydliggöra den aktuella ämneskunskapens relevans (i vår tid i relation till hållbarhetsfrågor) och hur läraren kan begripliggöra den för eleverna. Under presentationen kommer jag att presentera forskning kring vilka konsekvenser sådana synsätt får för undervisning i och om naturvetenskap, särskilt kemi (Elmose, 2007; Marks & Eilks, 2009; Paulsen, 2006; Sjøberg, 2010; Sjöström, 2013; Sjöström & Eilks, på granskning). PASS I OSÄKRA ÖVERGÅNGAR FRÅN GYMNASIET Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Var fjärde ung svensk (20–24 år) saknar hel gymnasieutbildning. Skolmisslyckandet är oftast en långvarig process där många faktorer bidrar. Skolan brister i att tidigt upptäcka och ge stöd för den unges inlärning, och att hantera mobbning och skolk, även om enskilda vuxna kan ha stöttat. På kommunnivå ses specialpedagogik och vägledning som prioriterade insatser, men man vet föga om deras omfattning och kvalitet. Lokala åtgärder för att underlätta ungas etablering uppvisar alltför stora skillnader. Särskilt i mindre kommuner är styrningen svag och resurserna små, även om ungdomsrelaterade problem kan vara betydande. Projektet Osäkra övergångar handlar om karriärer i och efter ungdomsskolan för denna grupp unga och om lokala strategier och åtgärder för att förebygga skolmisslyckanden och underlätta övergångar till arbete och fortsatt utbildning. Det bygger på intervjuer med 100 unga vuxna och 45 kommunföreträdare i 20 kommuner, enkäter och databasmaterial. Projektdeltagare: Lena Lidström, Umeå universitet, Michael Lindblad, Umeå universitet, Anders Lovén Malmö högskolan, Jonas Olofsson, Malmö högskola, John Östh, Uppsala Universitet Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. MER ACCEPTERAT FÖR FLICKOR ATT PLUGGA – SKOLPRESTATIONER OCH KÖN Elisabet Öhrn, Göteborgs universitet Flickor har på gruppnivå högre betyg än pojkar, vilket i forskningen bland annat förklarats med att skolengagemang är mer förenligt med dominerande femininiteter än maskuliniteter. Projektet har studerat vilka (könade) framställningar av prestationer och betyg som kommuniceras bland ungdomar och i undervisningen. Det har även undersökts hur ungdomar i olika omgivningar ser på betydelsen av betyg för sitt nuvarande och framtida liv. Analyserna bekräftar att det är mer accepterat för flickor att plugga, men också att den ansträngningsfria prestationen – där man förmodas lyckas utifrån begåvning – står som ideal för alla och får konsekvenser också för bedömningen av flickor. Detta diskuteras i presenta- tionen, liksom olika elevgruppers strategier för att klara skolarbetet och betydelsen av hur det organiseras. I studien diskuterars även det problematiska med framställningen av två enhetliga könskategorier. Projektdeltagare: Lisa Asp Onsjö, Göteborgs universitet, Jan Gustafsson, Göteborgs universitet, Ann-Sofie Holm, Göteborgs universitet Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. UTBILDNINGSVILLKOR OCH STRATEGIER FÖR STUDENTER INOM ASIEN Ann Kull, Lunds universitet Asiatiska studenter utgör en majoritet bland dem som åker utomlands för högre utbildning. Mobiliteten mellan asiatiska länder och europeiska har studerats, men kunskapsluckor finns, och empiriskt är det mindre vanligt att studera studentmobilitet inom asiatiska länder. Projektets övergripande syfte är därför att studera transnationell utbildningsmobilitet inom Asien. Genom ett underifrån-perspektiv grundad i studenters livshistoria analyseras hur transnationell rörlighet präglar nya globala medborgare. Teoretiskt är idéer om utveckling av transnationella social fält, flöden av idéer och nätverk viktiga. Genus utgör ett ytterligare perspektiv för denna studie, teoretiskt likväl som metodologiskt. Projektdeltagarna är sex forskare från disciplinerna islamologi, sociologi, historia och socialantropologi med intresse för unga människors livshistoria och utbildning i Asien. Projektdeltagare: Leif Stenberg, Lunds universitet (projektledare) Marie Carlsson, Göteborgs universitet, Bengt Jakobsson, Göteborgs universitet, Anna Lindberg, Lunds universitet, Monica Lindberg Falk, Lunds universitet Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. PASS J UTBILDNING OCH DET PROFESSIONELLA UPPDRAGET Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman (mah) Denna presentation fokuserar på relationen mellan utbildning och förskolläraryrkets uppdrag. Hur uppfattar yrkesverksamma i förskolan och studerande i början och slutet av sin utbildning förskolans uppgift och sitt professionella uppdrag? Vad uttrycks som angelägna kunskapsbehov för fortbildning och forskning för att stärka den professionella handlingsberedskapen? Presentationen uppmärksammar studenternas uppfattningar om utbildningens styrkor och svagheter och hur utbildningen har förändrat deras bild av yrket samt hur yrkesverksamma uppfattar styrkor och svagheter i sina kunskaper och sin kompetens och vad de önskar som fortbildning, Betydelsen av kön, ålder, erfarenhet och utländsk bakgrund för redovisade uppfattningar kommer att belysas och diskuteras. Denna studie ingår i ett större enkät- och intervjuprojekt av förskollärarstuderande i början och slutet av sin utbildning, samt av verksamma förskollärare i olika socioekonomiska områden i Malmö genomförda med 15 års mellanrum. (Persson & Tallberg 2002, 2015). Studierna uppmärksammar gruppernas uppfattningar om förskolan, om att vara förskollärare, samverkan med föräldrar och utbildningen och dess krav. Vi ställer frågor om förändringar och skillnader inom och mellan grupper och uppmärksammar betydelsen av olika bakgrundsfaktorer. KITTING TEACHER TRAINEES WITH METALANGUAGE FOR WRITING Damian Finnegan, Asko Kauppinen och Anna Wärnsby (mah) EFL teacher trainees need tools with which to reflect on both deep-level elements of writing (development of argumentation, critical thinking), and surface-level elements of writing (grammar, idiomaticity [Zamel 1985]). This dual focus is conductive for learning (Ferris 2003, 2011). In this context, mastering an explicit metalanguage for writing becomes crucial for teacher trainees not only in their own learning, but also in their later professional practice. We developed a function-oriented metalanguage which makes the outcomes of the students’ rhetorical decisions concrete and visible. Both surface-level and deep-level elements of writing are addressed and taught “in the service of rhetoric […] as a tool that enables the writer to make effective choices” (Kolln 1996, p. 29). This metalanguage is implemented in the course teaching materials, rubric and feedback on student writing. We present the results of an investigation into EFL teacher trainees’ acquisition of metalanguage for writing, and report on their ability to identify, comment and reflect upon the elements of the writing process and at their faculty for meta-cognitive analysis of their own and their peers’ writing. The data in this study has been collected from peer reviews and selfreflective papers.