docförstudierapporten
download 
Report Transcription
förstudierapporten
Entreprenörskap, företagande och integration i Jämtlands län Rapport från ”Förstudie Inkluderande och hållbar tillväxt för alla” Anette Forsberg, Bräcke kommun augusti 2014 – december 2014 (feb 2015) 2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING .................................................................................................................................................................. 5 1.1 1.2 1.3 1.4 2. Bakgrund och sammanfattning av resultat .................................................................................5 Mål, syfte och målgrupp .............................................................................................................6 Metod, material och avgränsning ...............................................................................................7 Disposition och frågeställningar .................................................................................................8 REGIONEN .................................................................................................................... 9 Resultat från intervjuer med företagsfrämjande aktörer 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 3. Nulägesbeskrivning ..................................................................................................................10 Beskrivning av organisationerna och hur de når målgruppen ..................................................11 Om företagsinkubator som modell för att nå målgruppen .......................................................20 Förslag på aktiviteter, arbetssätt och projekt för att nå målgruppen ........................................21 Erfarenheter från andra regionala aktörer ................................................................................26 Kommentarer: Det nya entreprenörskapet ...............................................................................28 KOMMUNERNA .................................................................................... 30 Resultat från intervjuer med näringslivs- och integrationsansvariga 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 4. Nya framväxande strukturer .....................................................................................................31 Näringslivsaktörer (NA) ...........................................................................................................32 Integrationsaktörer (IA) ............................................................................................................34 Nyckelfaktorer för ett framgångsrikt integrationsarbete ..........................................................36 Förslag på arbetsmodeller för entreprenörskap och företagande .............................................40 Kommentarer: Helhetsperspektiv .............................................................................................45 LOKAL NIVÅ ...................................................................................... 46 Resultat från intervjuer och fältarbete i Bräcke kommun 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 5. Organisering i kommunen ........................................................................................................47 Erfarenheter från SOLARIS .....................................................................................................49 Nysvenskars röster om Bräcke, SOLARIS och ASF ...............................................................52 Lärdomar från fokusgrupp i Bräcke och workshop i Gällö ......................................................55 Kommentarer: "För alla" ..........................................................................................................58 NATIONELLT ..................................................................................... 60 Framgångsfaktorer 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 Med hjärtat i Sunne ..................................................................................................................60 Ny i Filipstad ............................................................................................................................62 Öppna dörrar.............................................................................................................................64 Kooperativet Macken ...............................................................................................................65 Kommentarer: Lärande av nationella exempel ........................................................................67 3 6. SLUTDISKUSSION ................................................................................ 68 Entreprenörskap och företagande för alla? BILAGA 1: LITTERATUR ..................................................................................................... 73 BILAGA 2: INTERVJUER REGIONALA & NATIONELLA AKTÖRER ............................................ 76 BILAGA 3: INTERVJUER KOMMUNERNA .............................................................................. 78 4 1. Inledning 1.1 Bakgrund och sammanfattning av resultat Förstudiernas uppgift är att ge underlag till strategiskt viktiga projekt i kommande programperiod. Den här förstudien är en kartläggning av entreprenörskap och företagande kopplat till integrationsarbete i Jämtlands län. Vi har undersökt erfarenheter, arbetssätt och idéer med syfte att skapa underlag för ett starkare regionalt arbete inom detta område. Initiativet till förstudien Inkluderande och hållbar tillväxt för alla togs våren 2014. På regional nivå diskuterades vikten av att utrikesfödda och personer med utländsk bakgrund väljer att stanna kvar i regionen, och hur företagandet kan spela en (större) roll i detta. Regionala företagsfrämjande aktörer uttryckte svårigheter kring men också en vilja att genom sina verksamheter nå målgruppen och en förstudie på temat skrevs. Bräcke kommun som varit projektägare till SOLARIS, ett av Sveriges största ESF projekt (2012-2014) bland annat riktat till nyanlända, visade intresse för förstudien, tilldelades förstudieuppdraget och gjorde i samband med det en del omskrivningar med tyngdpunkt på den lokala nivån utifrån en förståelse av den lokala nivåns betydelse för integration. Bräcke kommun är således projektägare till förstudien, men vi vill betona att förstudien är ett regionalt projekt och upplägget har gjorts så att undersökningen ska vara relevant för länet i sin helhet. I projektskrivningen formuleras en rad frågor som vi tagit med i undersökandet och som ger en bild av förstudiens inriktning1: ”Hur ska vi tillvarata den kraft som finns i regionen både i form av entreprenöriell anda samt genom mångfald via bland annat utlandsfödda? Hur kan dessa mötas och hitta nya innovativa affärsidéer, marknader, tjänster, produkter samt en positiv utväxling? Vad krävs för att bidra till ett ökat inkluderande och på sikt en hållbar social och ekonomisk tillväxt? Vilka modeller, metoder och verktyg kan spela roll och vad är morgondagens näringslivsutvecklares uppdrag? Vilka aktörer finns att tillgå, vad görs redan idag och vad behövs på sikt för att insatserna ska få verkan?” I projektbeskrivningen fanns också en idé om företagsinkubator som lösning för att nå målgruppen. Kvalitativ metod i form av intervjuer/samtal och möten med aktörer bedömdes bäst belysa våra frågor, samt ge utrymme för dialog och reflektioner. Genom metodvalet kunde vi informera om, och förankra förstudien samt undersöka intresset för ett eventuellt genomförandeprojekt. Vi vill tacka alla er som tagit er tid att bidra med erfarenheter och kunskaper kring både integration, entreprenörskap och företagande. Rapporten är av undersökande och kartläggande karaktär och ger en bred bild av hur det ser ut i länet när det gäller entreprenörskap och företagande kopplat till integration. I kartläggningen ingår även erfarenheter från andra regioner i landet, med tyngdpunkt på framgångsfaktorer. Strukturen i rapporten följer nivåerna i undersökandet: den lokala, kommunala, regionala och nationella. Varje nivå blir också ett perspektiv som belyser det område vi studerat. Delvis framkommer olika saker lokalt, kommunalt, regionalt och nationellt, delvis ser vi att vissa faktorer återkommer och framstår som särskilt relevanta. En sådan faktor är betydelsen av arbetet på den lokala nivån. 1 Se ”Fördjupad projektbeskrivning”, s 2. 5 Vår förstudie visar på behov av en starkare koppling mellan ett samhälls- och företagandeperspektiv; ett bredare synsätt på entreprenörskap och företagande. Finns inte det blir det också svårt att nå målgruppen. Just svårigheten att nå målgruppen var den bild (uppfattning) som förmedlades från regional nivå och ett motiv för förstudien som bekräftats av vår undersökning. Resultatet uppmanar till analys och reflektion kring arbetssätt och föreställningar. En förklaring som vi kan se är att områdena integration respektive företagande i regionen till stora delar är två olika världar. Med mer dialog och samverkan, något som är på gång i flera kommuner och mellan aktörer, ökar förutsättningarna för att integration mer konkret ska kunna vara en utvecklingsmotor för entreprenörskap och företagande och omvänt för att entreprenörskap och företagande ska bidra till integration. Vad gäller projektidén om företagsinkubator för nyanlända avvisas den av de flesta vi intervjuat som en exkluderande idé. Uppmaningen till regionen är att bygga vidare på existerande strukturer istället för att skapa nya parallella spår eller modeller. Informanterna lämnar en mängd förslag på vad som skulle kunna göras och hur. I länet finns en väl utvecklad nätverksstruktur för integrationsarbete till vilken entreprenörskap och företagande starkare skulle kunna sammankopplas. Ideella aktörer och aktörer i den sociala ekonomin – samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap - spelar redan en roll i detta sammanhang som kan fortsätta utvecklas. Då integration sker på lokal nivå, vilket vår studie och tidigare studier visar, bör den vara en viktig utgångspunkt för framtagande av nya utvecklingsmodeller/projekt. Vi ser exempelvis att etableringskoordinatorerna har en viktig roll i de lokala sammanhang där de verkar. En central faktor bör också vara att inkludera målgruppen i framtagande av nya projekt och utvecklingsinsatser för entreprenörskap och företagande. 1.2 Mål, syfte och målgrupp Förstudiens huvudsakliga mål har varit att kartlägga vad som görs i länet kring integration kopplat till entreprenörskap och företagande, men också vad som skulle kunna göras, det vill säga att fånga upp förslag och idéer från olika aktörer. I projektskrivningen fanns en idé om företagsinkubator för entreprenörskap riktad mot nyanlända och invandrare som vi undersökt förutsättningar och intresse för. Ansatsen har varit bred vilket betyder att vi försökt fånga företagande i olika lokala och regionala sammanhang. Vi har rört oss mellan lokal, kommunal, regional och nationell nivå och samtalat med aktörer från alla samhällssektorer: privat, offentlig och ideell. Syftet har varit att undersöka och få kunskap om framgångsfaktorer för integration, entreprenörskap och företagande. För att kunna säga mer om detta har vi även riktat undersökandet mot lokala exempel i andra län med relevans för förstudiens område. Studiens informanter, och i den bemärkelsen målgrupp för undersökandet, är huvudsakligen företagsfrämjande aktörer och integrationsansvariga. Ordet målgrupp används dock i rapporten som samlande begrepp för utrikesfödda eller personer med utländsk bakgrund, de som de företagsfrämjande aktörerna upplever som svåra att nå. Spännvidden bland dem som invandrat till länet är stor men oavsett individens bakgrund, erfarenheter och förutsättningar finns lärdomar att dra. Målgrupp bör i rapporten läsas som ett samlande begrepp, en skrivarteknisk lösning. Samtidigt har det varit ett metodologiskt angreppssätt genom vilket vi i samtal och intervjuer kunnat närma oss mångfalds- och integrationsfrågor i vid mening, utan att utesluta någon ”kategori” invandrare. Utifrån utvecklingen i omvärlden som innebär allt större flyktingströmmar till Sverige och Jämtlands län har nyanlända invandrare och flyktingar särskilt uppmärksammats inom den undersökta målgruppen. 6 1.3 Metod, material och avgränsning Till förstudien knöts från början en kombinerad styr-/referensgrupp. Styrgruppen har träffats en gång per månad och fungerat som avstämning och bollplank. Gruppen har i huvudsak bestått av representanter från Bräcke kommun.2 Efter två möten tillkom Pia Edblad från Almi Företagspartner Mitt som medlem i styrgruppen. Pia har bidragit med ett regionalt perspektiv och sina breda kunskaper om företagande och entreprenörskap i länet. Studien bygger på kvalitativ metod. Kunskapsinhämtande har skett på lokal, kommunal, regional och nationell nivå med fokus på lärdomar från lokala exempel i länet och landet. Insamlandet har bestått av fältarbete och intervjuer i Jämtlands län, deltagande i möten och konferenser, insamlande av forskning, rapporter, studier och projekterfarenheter med fokus på goda exempel och framgångsfaktorer. Vi har även besökt och intervjuat lokala exempel (framgångsrika projekt) i Värmlands och Gävleborgs län. Under förstudietiden har vi samverkat med andra förstudier och projekt i regionen. Intervjuerna med regionala aktörer samt aktörer i kommunerna har varit halvstrukturerade med liknande temaområden att samtala kring. De har inte bandats vilket hade varit en alltför tidskrävande metod. Istället har vi antecknat vad som sagts vid intervjutillfällena och sammanställt vad som framkommit. Citat har använts för att illustrera informanternas berättelser. Totalt har ca 45 informanter från regionen bidragit med sina erfarenheter och tankar kring frågeställningarna. Vi har intervjuat aktörer inom både näringslivsområdet och integrationsområdet. Utanför länet har vi genomfört tre intervjuer. Med ett brett insamlande har vi fått en bred bild. Vår slutsats är att den breda bilden pekar åt ungefär samma håll vad gäller satsningar framåt. De intervjuade är ganska samstämmiga i sina tankar och förslag kring insatser inom förstudiens område. Med studien har vi nått aktörer som på olika sätt verkar för att främja utveckling av företagande i kommunerna och länet. Det har främst handlat om regionala företagsrådgivningsorganisationer samt näringslivsutvecklingsansvariga i kommunerna men också några aktörer inom den sociala ekonomin. Vi har även vänt oss till aktörer som arbetar med integration: integrationsansvariga i kommunerna samt etableringskoordinatorerna i vissa kommuner. Företagarna själva har vi däremot inte nått genom denna studie, med ett undantag. Mot bakgrund av Hallströms verkstäders historik, med engagemang för lokalsamhället och däribland anställning av invandrad arbetskraft, har Hallströms VD Nils-Åke Hallström intervjuats (se kapitel två). Insamlandet från Bräcke kommun presenteras i ett särskilt kapitel för att närmare belysa arbetet på lokal nivå. SOLARIS projektet, där Bräcke och Krokoms kommuner ingick, ägnas särskilt intresse då det finns många lärdomar att dra från projektet och det utgör ett slags plattform och nystart för integrationsarbetet i Bräcke kommun. I projektet ingick att undersöka förutsättningar för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Intervjuer har gjorts med projektledare, projektmedarbetare och projektdeltagare i Bräcke. Projektets språkstödjare, invandrade till Bräcke från olika länder, har bidragit med reflektioner kring projektet och beskrivningar av hur det är att leva i Bräcke kommun. I kapitlet om Bräcke beskrivs även erfarenheter från två aktiviteter som genomförts inom ramen för förstudien: en fokusgrupp och en workshop. 2 Utöver projektledaren har följande personer ingått i förstudiens styrgrupp: Bengt Flykt (kommunchef), Anna Jensén Salomonsson (chef tillväxtavdelningen), Maria Kumpula (biträdande projektledare), Kristina Holmblad (etableringskoordinator). 7 1.4 Disposition och frågeställningar Rapporten består av sex kapitel som har strukturerats så att de beskriver de nivåer undersökandet rört sig på: regional, kommunal, lokal och nationell nivå. Efter inledningen följer tre kapitel som beskriver resultat från den regionala kartläggningen. Kapitel två beskriver hur regionala företagsfrämjande aktörer ser på sina verksamheter relaterat till det område vi undersökt, i kapitel tre presenteras resultat från intervjuer med näringslivs- och integrationsansvariga i kommunerna och i kapitel fyra följer en sammanställning av erfarenheter gjorda i Bräcke kommun som exempel på en lokal plats. Sist i varje kapitel finns kommentarer som samlar ihop det viktigaste från varje avsnitt. Kapitel fem belyser lärdomar och framgångsfaktorer vi hämtat från nationell nivå med fokus på de intervjuer vi gjort med andra projekt och lärdomar vi dragit genom deltagande på konferenser Slutligen i kapitel sex analyserar och diskuterar vi vad som framkommit i de olika kapitlen. Syftet är att fånga kunskap, erfarenheter och idéer för regionen att bygga vidare på. Det har känts angeläget att dokumentera och föra vidare de många förslag som delgivits oss av informanter. Stort utrymme har därför getts till att skriva fram erfarenheter och resultat från intervjuer och aktiviteter. Följande frågeställningar har stått i centrum för undersökandet: § § Vad gör företagsfrämjande aktörer i länet för att tillvarata och främja entreprenörskap och företagande bland utrikes födda och personer med utländsk bakgrund? Hur kan Jämtlands län skapa (bättre) förutsättningar för ett företagande för alla? 8 2. Regionen Resultat från intervjuer med företagsfrämjande aktörer Vi har intervjuat aktörer som på olika sätt verkar för företagande i länet varav flertalet har en rådgivande roll. Vi refererar till dem i texten som regionala aktörer (RA). Då vi inte haft möjlighet att nå alla har vi gjort ett urval. I de flesta fall är det huvudansvariga inom respektive organisation som vi samtalat med. Följande har intervjuats3: § § § § § § § § § § Almi Företagspartner Mitt Mid Sweden Science Park (MSSP) och Inkubator SoLab Företagarna Jämtland/Härjedalen Ung Företagsamhet Coompanion Jämtland Govido ek. för. NyföretagarCentrum Jämtland Handelskammaren Östersund Länskulturen Hej Främling! Alla som blivit kontaktade har varit tillmötesgående och bidragit med erfarenheter och förslag på vad som är viktigt att gå vidare med och i vilka riktningar. Aktörerna känner väl till varandra och refererar till varandra i olika frågor. Av svaren framkommer att det funnits och finns en hel del samarbete mellan flera. Många förordar samverkan, men det finns också synpunkter på att det finns för mycket samverkan som aldrig blir något. Flera av aktörerna befinner sig geografiskt mycket nära varandra, i olika eller samma byggnader på Campus i Östersund. NyföretagarCentrum (NFC) har dock sina lokaler på Prästgatan i Östersund. Govido ek. för. är ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF) och inte en regional företagsfrämjande aktör, men har inkluderats eftersom de kan bidra med kunskap om ASF och den vi intervjuat även varit delaktig i SOLARIS-projektet. Govido ek. för. finns centralt i Östersund i Gamla Tingshusets lokaler vid Rådhusgatan, samt driver café och restaurant i Region Jämtland Härjedalens lokaler längre bort på Rådhusgatan, vid Österängsparken. Vi har även inkluderat Hej Främling! som är ett ideellt initiativ med fokus på hälsa, aktivitet och nyanländas situation, samt Länskulturen som stödjer kulturellt entreprenörskap och företagande. Nedan redogör vi för vad som framkommit i intervjusamtalen. Intervjuerna har kompletterats med information från nätet samt informationsmaterial vi fått oss tilldelat vid intervjutillfällena. Först presenteras en nulägesbeskrivning av hur aktörerna ser på situationen i länet. Sedan följer en beskrivning av varje organisation, hur de når målgruppen för vår studie samt hur de ser på deltagande i ett eventuellt genomförandeprojekt. Därefter förmedlas aktörernas synpunkter på idén om företagsinkubator. Slutligen lyfter vi fram andra förslag och idéer kring insatser och projekt. Kapitlet avslutas med en sammanfattande kommentar. 3 Se bilaga för förteckning över intervjuade på regional nivå. 9 2.1 Nulägesbeskrivning De intervjuade uttrycker att det görs för lite i länet inom förstudiens område, även av dem själva. En aktör som visar på motsatsen är Hej Främling! - ett ideellt initiativ, med ett bredare fokus än företagande, nämligen hälsa. Hej Främling! når målgruppen genom direktkontakter och gemensamma aktiviteter. Några av rådgivningsorganisationerna har ändå nått målgruppen, främst i form av informations- och utbildningsinsatser samt rådgivning. Samma namn och organisation återkommer i intervjuerna; Abbe som varit IFS-rådgivare på Almi Företagspartner Mitt, och som helt nyligen lämnat länet och flyttat till södra Sverige. Han har bland annat jobbat med information och att förmedla hur det svenska företagarsystemet och samhället fungerar. Andra organisationer som redovisar att de når målgruppen i mer än något enstaka fall är Coompanion Jämtlands län, Nyföretagarcentrum (NFC) och inkubator sociala innovationer SoLAb/MSSP. Samtliga har samverkat med Almi. ”Möjligheterna och förutsättningarna för en bra integration i länet är de bästa men vi vet inte hur vi ska göra”, säger en aktör vilket sammanfattar vad som kommer fram i intervjuerna med de regionala aktörerna. I nuläget når man inte målgruppen, Hej Främling! undantaget. Ett förslag som kommer fram i några av intervjuerna är att satsa resurser på de organisationer och individer som redan idag når målgruppen och har börjat bygga relationer. RA beskriver vikten av att skapa bättre samverkansformer med och mellan företagandet, kommunerna, de statliga aktörerna och ideella sektorn. ”Kommunerna behöver samverka mer med företagen i de här frågorna”, säger en informant med erfarenheter från båda världarna. En uppfattning som kan finns hos kommunerna är att de inte vill störa företagen vilket inte stämmer, företagen vill vara med och hjälpa. ”Kommunerna har svårt att vara konkreta i detta sammanhang fast de gärna vill, det kan handla om att de saknar verktyg”, tror aktören. Överlag tror RA att företagen kan och vill bidra i större utsträckning än vad de gör idag. ”Småföretagen i Sverige är bäst på integration av alla”, säger en aktör som menar att det offentliga är betydligt sämre. Det är viktigt att hitta och synliggöra personer och företag som kan vara förebilder, tycker flera. Det bör göras utifrån en förståelse av hur företag fungerar. Företagen har stor behov av kompetens. Hinder som försvårar, så som byråkrati och validering, behöver uppmärksammas och åtgärdas så att anställningar påskyndas. En problematik som flera nämner och har erfarenhet av är nyanlända med hög utbildning (till exempel jurister, läkare och ingenjörer) som ”sitter fast”, det vill säga inte får arbete. I flera fall har det slutat med att personerna lämnat länet. Försök att förbättra situationen kring matchning pågår bland olika aktörer, till exempel Folkuniversitetet (Korta Vägen: jobbar för att skapa praktikplatser för högutbildade) och Företagarna (Jobbsökarna: ett projekt med fokus på att inventera behov hos företagare och matcha med tillgänglig arbetskraft, vid tillfället för vår intervju ej inriktat mot denna förstudies målgrupp). Personliga reflektioner från informanterna är att de själva berikats genom kontakter med barn, vuxna och familjer från andra länder. Barns kontakter leder till möten mellan vuxna som annars inte skulle ske. Bland informanterna finns flera som personligen engagerat sig. En av informanterna är värdfamilj för en utländsk familj och en annan har ett starkt personligt engagemang som omsätts i en särskild verksamhet för att alla ska känna sig välkomna i länet. Denna informant framhåller att det finns stora brister i mottagandet av flyktingar i länet inte minst utifrån perspektivet om mänskliga rättigheter. Man måste utgå från individen; ”Den är viktigast”. Individen som utgångspunkt är en framgångsfaktor som omnämns på alla nivåer i vår studie. 10 2.2 Beskrivning av organisationerna och hur de når målgruppen Bland de regionala aktörerna finns några (NFC, Coompanion, MSSP SoLAb, Almi) som nått/når målgruppen för vår förstudie mer än andra. Det sker dock inte i någon stor omfattning utan främst via informationsinsatser, till viss del rådgivning för företagsstart. Almi har genom en särskild projektsatsning, Gränslös Tillväxt, nått befintliga företagare med invandrarbakgrund. Av intervjuerna framgår att Almis IFS-rådgivare, som också har som syfte att nå entreprenörer med utländsk bakgrund, varit den aktör som haft en central roll i länet. I stort sett samtliga har hänvisat till IFSrådgivaren. Med hans flytt till södra Sverige har mycket kunskap och erfarenheter försvunnit från länet. Det personbundna blir samtidigt sårbart. Almi har under hösten 2014 anställt en ny IFSrådgivare. Vi valde att kontakta den förre IFS-rådgivaren för att ta del av hans erfarenheter. Efter att Almis projekt Arena för entreprenörskap (2008-2011) avslutades har Nyföretagarcentrum (NFC) övertagit rollen som nyföretagarrådgivare i regionen medan Almi fokuserar mer på utveckling av och stöd till befintliga företag. NFC redovisar att de når förstudiens målgrupp till viss del vad gäller rådgivning och företagsstart. Bland företagsstarter 2013 redovisas 12 procent med utländsk bakgrund och i rådgivningen 14,2 procent. Motsvarande siffror för 2014 var 9,2 procent respektive 14,6 procent. NFC når alltså målgruppen till viss del men ser det inte, enligt vår intervju, som sin huvuduppgift. Nedan beskriver vi organisationerna lite närmare och på vilka sätt de når målgruppen. Vi sammanfattar också hur RA ser på ett eventuellt genomförandeprojekt. De flesta svarar att de är intresserade om det skulle bli ett sådant och resonerar om hur de skulle kunna bidra.4 § Almi Företagspartner Mitt AB Organisationen har en historisk bakgrund i länsvisa ideella företagarföreningar som startade under mitten av 1900-talet. Totalt i landet finns idag 40 kontor. Almi Företagspartner AB ägs av staten och i koncernen ingår bland annat IFS Rådgivning AB. Verksamheten är organiserad i tre affärsområden: rådgivning, lån och riskkapital. Visionen är att ”skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas”. IFS Rådgivning är sedan 2007 en integrerad verksamhet i Almi och drivs som ett eget affärsområde. Rådgivningen vänder sig till entreprenörer med utländsk bakgrund som är på väg att starta eller redan driver ett företag. De flesta av rådgivarna har utländsk bakgrund och representerar en mångfald nationaliteter. Genom ISF Rådgivning AB ges kostnadsfri rådgivning på olika språk, hjälp med affärsplan, budget med mera. Genom rådgivningen arrangeras också informationsträffar och kurser.5 Från Almi Företagspartner Mitt har Pia Edblad ingått i förstudiens styr-/referensgrupp. En av affärsrådgivarna, respektive den före detta IFS-rådgivaren i länet, har intervjuats kring sina erfarenheter vilka ligger till grund för den bild vi presenterar här. Almi beskriver att de når målgruppen genom IFS Rådgivning AB, seminarier och andra informationsträffar samt särskilda projekt. Det finns ett stort behov av information om företagssystem och att förmedla grundläggande baskunskaper för att driva företag i Sverige, vilket IFS-rådgivningen koncentreras kring. Det behövs mer insatser för att tillvarata yrkeskunskaper och skynda på valideringsprocessen. Regionalt behöver man också bli bättre på att identifiera och synliggöra kompetenserna hos målgruppen. Språk och kulturer kan utgöra en problematik liksom att nå kvinnor som inte självklart på egen hand kan delta i träffar. Arbetssätt som tar hänsyn till möjligheter och förutsättningar krävs. Arena för entreprenörskap6, Främja kvinnors företagande och Gränslös Tillväxt är projekt som beskrivs ha nått målgruppen. 4 Delar av fakta som presenteras om organisationerna har hämtats från respektive organisations hemsida. Annat har samlats in vid intervjutillfällen och via informationsmaterial. 5 www.Almi.se 6 För utvärdering samt slutrapport av Arena för entreprenörskap se uppgifter i referenslista. 11 Arena-projektet dokumenterade inte deltagare utifrån utländsk bakgrund men genom att det fanns resurser lokalt nåddes fler individer och därmed även personer med utländsk bakgrund. IFS-rådgivningen ingick i projektet. Arena-projektet var lyckosamt i att nå kvinnor samt skapa förutsättningar för ett hållbart företagande. Under fyra år (2008-2011) redovisas 736 företagsstarter varav 47 procent med kvinnor. Efter tre år var företagens överlevnadsgrad 70 procent. Under 2013 och 2014 nådde projektet Främja kvinnors företagande 10 kvinnor med invandrarbakgrund. Inspirationsdagar riktade enbart till kvinnor med invandrarbakgrund nådde 30 kvinnor. Bland ambassadörerna för kvinnors företagande finns kvinnor i länet med invandrarbakgrund, så som Cathy Dillner uppväxt i Peru, som driver det Östersundsbaserade företaget Smadi Design. 7 Projektet Gränslös tillväxt avslutades 2014 och riktade sig till små och medelstora företag. Avsikten var att utveckla befintliga företag mot nya marknader. I projektet deltog 13 företag ägda av kvinnor med utländsk bakgrund (målet var 3) respektive 7 företag ägda av män med utländsk bakgrund (målet var 15). Nationellt har Almi drivit projektet iK: Investera i invandrarkvinnor.8 Almis IFS-rådgivning beskrivs ha fungerat bra. Den rådgivare som nu flyttat, berättar att han huvudsakligen informerat personer i starta eget tankar, men också försökt väcka och sprida intresse till fler som en ”ringar-på-vattnet-effekt” (kompisar och släktingar). Han beskriver att han ”var överallt” mycket ute lokalt i kommunerna och med koppling till SFI-undervisningen. Han var mån om att informera tydligt och långsamt och att försöka ge en bild av Almi, olika företagsformer och företagssystemet i Sverige. I huvudsak handlade det dock om enskild firma som ett första steg in i företagandet, men han känner till andra företagsformer och satt bland annat med i Coompanions styrelse. Om integration, entreprenörskap och företagande säger han: ”Det finns okunskap på båda sidor, vi vet väldigt lite om varandra och behöver försöka lösa det på bästa sätt. Det är viktigt att börja rätt för då blir det lättare att lotsa vidare”. Han är kritisk mot hur SFI-undervisningen fungerat vad gäller kvalitet hos lärarna där det ofta saknats utbildning. ”Kraven måste vara högre och målgruppen måste tas på allvar”, säger han. Språket är en nyckel för snabbare väg till att starta eget så småningom. Han lyfter även fram identifikation som en viktig faktor. Den egna bakgrunden från Marocko hade betydelse i mötet med andra invandrare. När han informerade kunde han berätta om sin egen resa som inspiration och för att förmedla hopp om vad som är möjligt. Genom den förändrade situationen i världen och att länet tar emot fler högutbildade menar han att mottagande och arbetssätt behöver anpassas. Validering är viktigt. Hans fru som var distriktsläkare i Marocko och kom till Jämtland i fyrtioårsåldern fick vänta fem år på svenskt läkarintyg. Efter sin flytt från länet undervisar han på SFI och erbjuder tolktjänster genom sitt företag. Vad gäller IFS-rådgivningen i Jämtlands län uttrycker han viss oro för dess fortsatta möjligheter att kommunicera på språk som motsvarar de invandrargrupper som kommer. Språkkunskaper i arabiska är nödvändigt. Så ser Almi Företagspartner Mitt AB på ett eventuellt genomförandeprojekt Almi Företagspartner Mitt AB föreslår satsningar på mentorskap och att finna personer inom näringslivet som kan fungera som kontaktpersoner, coach och bollplank, kanske mot en mindre ersättning. Det behöver inte vara rådgivare men personer som kan ge ett slags allmäninformation, som är engagerade och vill dela med sig av sina erfarenheter, tips och kontaktnät. IFS-rådgivningen är en resurs förutsatt att det finns tillgång till språkförståelse/tolkning för de språkgrupper som kommer till länet. 7 8 www.smadidesign.com Projektet beskrivs i Almis broschyr ”Fokus på dig", se även referenslistan. 12 § Mid Sweden Science Park (MSSP) Inkubator MSSP ingår i ett större nätverk av Science Parks (SISP) varav det finns 33 i Sverige. Nätverksstrukturen stärker möjligheterna att ge stöd. Har snart funnits i tre år i Östersund. Arbetar med en öppen inkubatormodell med möjligheter för den som har en idé som man vill förverkliga. I ett första steg tas alla emot (Innovation Takeoff), i ett andra steg väljs 10 ut att gå vidare (Premium). Under de fem senaste åren har inkubatorn haft kontakt med ca 4-5 utlandsfödda. Kulturella olikheter kan vara en svårighet, samt att förstå det svenska företagarsystemet. MSSP betonar vikten av matchning i sitt arbete och nödvändigheten av ”öppna dörrar”. Upplever när det gäller länet och förstudiens målgrupp att det inte finns några eller endast få öppna dörrar. Istället uppstår ett avskärmande som börjar på flyktingförläggningarna. Påtalar behovet av att jobba mer möjliggörande utifrån individens behov och att öppna upp befintliga företagarnätverk som en väg in i företagande. Så ser Mid Sweden Science Park (MSSP) på ett eventuellt genomförandeprojekt Mid Sweden Science Park (MSSP) Inkubator kan bidra med organisation och organisationsrådgivning samt kunskapsmässigt till uppbyggnad av en inkubatorverksamhet. Lämnar förslag på projektidé. § Mid Sweden Science Park (MSSP) SoLab Ett initiativ inom MSSP med så intressanta erfarenheter att vi redovisar dem separat. Med projektmedel från Tillväxtverket och en engagerad projektledare har målet varit att tillföra kunskap om sociala innovationer och samhällsentreprenörskap till MSSP och bygga en förståelse kring arbetssätt som stöttar idébärare med samhällsnyttiga idéer. En stödjande struktur har byggts främst genom nätverk med andra i Sverige för att kunna slussa vidare idéer för bästa möjliga stöd. Under en projektperiod på ett år har man coachat ca 50 entreprenörer och banat väg för att det ska vara möjligt att jobba med sociala innovationer inom MSSP. Kunskap har samlats genom deltagande på konferenser och seminarier samt regelbundna träffar på Tillväxtverket. Projektledaren betonar att Science Park (SP) inte jobbar med nyföretagande som sådant (NFCs uppgift) utan unika idéer, innovationer, med fokus på att hitta spetsbolag som kan omsätta mycket pengar. SoLab handlar om mänskliga och samhälleliga värden och har ett annat fokus att tillföra SP. Idén att koppla ett projekt som handlar om sociala innovationer och samhällsentreprenörskap till just SP har varit speciellt för Östersund, på andra platser i landet har man gjort på andra sätt. Projektledaren beskriver ett kluster av fristående aktörer som ”bygger sin egen motorväg” för sociala innovationer i Sverige. ”Socialt företagande är inte detsamma som sociala innovationer”, betonar projektledaren. För att det ska handla om sistnämnda behöver det var skalbart på högre nivå (”för hela världen”) och till nytta för lokalsamhället. Ett exempel på detta är Macken - ett arbetsintegrerande socialt företag som utvecklat en franchisingmodell som tar deras verksamhet vidare till fler platser och som gör dem unika. När det handlat om socialt företagande har SoLab hänvisat till Coompanion. Om SP i Sverige utvidgades till att även jobba med sociala innovationer och samhällsentreprenörskap skulle det leda till nya samhällslösningar, tror projektledaren. SoLab beskrivs som ”en resa” där hållbarhetsperspektivet har varit viktigt. Målet har varit att i länet skapa debatt kring ämnet och väcka intresse för innovationer med samhällelig bäring. SoLab har i sin verksamhet haft tre ”case” med utländsk bakgrund, varav en gått hela vägen och utvecklat sin entreprenörskapsidé inom hemtjänsten. Så ser Mid Sweden Science Park (MSSP) SoLab på ett eventuellt genomförandeprojekt Kan bidra med kunskap och kompetens om sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. Har utvecklat en särskild modell för affärsrådgivning som bygger på coachning, mentorskap och ett relationellt arbetssätt med nära relationer för utveckling av individer och entreprenörskap, en modell som kan användas och utvecklas vidare för att nå förstudiens målgrupp. 13 § Ung Företagsamhet (UF) Har funnits i Östersund i 30 år (start i Sverige 1980) och är en ideell organisation som arbetar för att nå ut till unga med information och kunskap om entreprenörskap. Med nuvarande resurser når man gymnasiet men inte grundskolan. Förstudiens målgrupp finns inte representerad bland UF-företagen och man jobbar inte med utlandsfödda just nu men ”vill nå alla - alltid” och man jobbar på att bli mer heterogena. Vill inte enbart nå ekonomistudenter utan även yrkesinriktade program och jobbar för att öppna dörrar till integrationsprogram och särskola. ”Det är en rättvisefråga att bli erbjuden UF”. Fortfarande används mycket av arbetsinsatserna för att i olika sammanhang informera och berätta om UFs möjligheter istället för att ”göra”. UF har läromedel som ”Vårt samhälle” (grundkunskap) och ”Min ekonomi” (ett spel där man lär sig om hur samhället fungerar). Förmedlar ett exempel från Småland, där fyra killar från Iran och Afghanistan startat ett UF-företag som kan inspirera andra och väcka idéer: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/fyra-killar-som-drommer-om-att-drivaforetag-med-vinst. På UF arbetar Emma Arnesson, en av initiativtagarna till ”Hej Främling!”, ett initiativ som har gått från ord till handling och som med ideellt engagemang och stort hjärta verkar för att välkomna flyktingar till Jämtlands län. Eftersom detta är en särskild verksamhet skild från UF, men med relevans för vår förstudie, har vi valt att beskriva Emmas och Hej Främling!s erfarenheter och idéer separat under en egen rubrik. Så ser Ung Företagsamhet (UF) på ett eventuellt genomförandeprojekt Positiva till genomförandeprojekt förutsatt att det inte handlar om att driva en inkubator för några få. Tror på andra mer uppsökande arbetssätt. Behöver som organisation förhålla sig till nationella UF som vid projektdeltagande efterfrågar en tydlig arbetsbeskrivning. Vill och kan bidra med metoder och modeller i form av läromedel om samhälle och entreprenörskap för unga, till exempel läromedlet ”Vårt samhälle” om hur det svenska samhället fungerar riktat till de lägre klasserna. Gör gärna arbetsinsatser förutsatt att det tillkommer resurser. § Hej Främling! (HF) Ideellt initiativ sprunget ur personligt engagemang med koppling till ideella föreningen Share For Life i vilken Emma var engagerad från 2006 och under ett antal år med målet att hjälpa utsatta barn i världen. Organisationen samarbetar med SOS Barnbyar och UNICEF. Emma reste mycket och jobbade bland annat i Afrika. Hon fick med sig en stark känsla av att det går att göra skillnad om man skaffar sig kunskap om hur man kan jobba och vad man bör göra. När hon kom tillbaka till Jämtland hade flyktingströmmen kommit till länet och barn var utsatta även här. Tillsammans med sin vän Anne Lundberg startade Emma i slutet av 2013 Hej Främling! (HF) som ett projekt under Share For Life. HF finns i hela Sverige men hjärtat finns i Jämtland och visionen är att inspirera andra att göra samma sak. Man jobbar öppet och obyråkratiskt med verksamhet främst i Grytan där man genomför aktiviteter för och tillsammans med flyktingar. Verksamheten började med ett studiebesök till Grytan för att ta reda på mer om tillvaron på flyktingförläggningen. De boende beskrev situationen som ”extremt isolerad”, ”ohälsosamt” och ”saknar sysselsättning”. De boende tillfrågades om vad de skulle vilja göra. En tjej berättade om hur de föregående vinter fått prova att åka längdskidor och hur roligt det var. Flera visade sig vara sportintresserade och ville åka skidor. Emma beskriver det som att det blev ett ”Halleluja moment”. En grupp engagerade bestämde sig för att samla in utrustning och starta en skidskola. Ambitionen har växt och idag jobbar man för att få igång ännu mer aktiviteter via Brunflo Vintersportcenter med slalombacke, skidspår och aktiviteter på isen. När det kommer igång behöver någon jobba med det på heltid. Frösö Slalomklubb har visat intresse för att starta slalomskola men liften är stängd, berättar Emma. HF har ”tid, engagemang och känsla men inga ekonomiska resurser”. Kommunen behöver ta mer ansvar, menar hon. När projektet visat resultat har kommunen också blivit mer intresserad. Vintersportcentret skulle under sommarhalvåret kunna omvandlas till sommarcenter med idrott, 14 friskvård och hälsa. Aktiviteterna som började med barn har kommit att gälla alla. Den röda tråden är: Aktiviteter för alla! Friskvårdsaktiviteterna skapar möten. ”Det är bara det som kommer att lösa problemen - möten mellan människor”. Under vinterhalvåret deltog ca 300 personer i aktiviteterna och två personer arbetade (ideellt) med detta. När sommaren kom och det mesta stängde fanns fortfarande behov av aktiviteter och mötesplatser. HF fick en ny roll och kom att ha ständig kontakt med de boende. Sommaraktiviteter startades kvällstid på måndagar och onsdagar. Utifrån den respons HF har fått bland deltagare är de övertygade om att de gör skillnad. Inledningsvis fick man stöd från Brunflo Idrottsförening. Med få resurser och mycket ideellt arbete har de efter ett års tid fått goda resultat. Kommunens stöd har låtit vänta på sig men de har börjat visa intresse och för nu en dialog med HF. För HF är det viktigt att inte bli bundna eller styrda, de vill kunna känna sig fria att verka på de sätt de tror på. Arbetet ska handla om ”att göra insatser - inte skapa administration och byråkrati”, som man beskriver det. I ett första steg vill man därför fokusera på att hitta sponsorer istället för projektmedel. Hittills har två personer fattat beslut, dragit i trådar och involverat volontärer, men nu finns en grupp på ca 10 personer som är mer involverade och man diskuterar att starta en ideell förening. Öppenheten är grundläggande, liksom det ideella engagemanget, men någon behöver jobba med att svara i telefon och på mejl, bemöta de som vill engagera sig och koordinera arbetet. Emma ser stor potential i HF:s arbete och kommer framöver att ägna sig helhjärtat åt det för att ”ta plats och göra skillnad”. ”De här människorna kommer nu och ingen tar ansvar”, säger hon. ”Jag kan inte se på utan att göra någonting. Förhoppningen är att genom mer arbetstid få fram finansiering som kan inkludera ännu fler för att göra skillnad. Då kan vi gå från att vara ett projekt till att bli någonting större”. Så ser Hej Främling! (HF) på ett eventuellt genomförandeprojekt Ett genomförandeprojekt behöver utgå från målgruppen. Underifrånperspektiv är viktigt. Idag är det för mycket gissande, se till att dem som berörs är med i projektprocessen i ett tidigt skede. Forma arbetssätt genom att samtala med dem man vill nå. Lär av bra exempel på integration. Bygg på det engagemang, de erfarenheter och det intresse som finns hos individer och organisationer i länet när det gäller integration och koppla på entreprenörskap och företagande. Hej Främling! kan bidra med kunskap och erfarenheter i arbetet med nyanlända/flyktingar. § Länskulturen Är en del av Region Jämtland Härjedalen och ansvarar för länets regionala kulturadministration. ”Uppdraget är att, i enlighet med de kulturpolitiska målen, samverka med staten, kommunerna, civilsamhället och det fria kulturlivet, för ett dynamiskt och tillgängligt kulturliv i hela länet.”9 Har ett stort kontaktnät och jobbar med nätverk och företagande inom kulturlivet. Vill gärna vara en större resurs i länets mottagande av flyktingar. Har stöttat föreningsaktiviteter på Grytans flyktingmottagning. Ser behov men upplever att de resurser som finns inte synliggörs tillräckligt, som att beskriva och göra synliga befintliga mötesplatser och aktiviteter inom kultur och fritid, föreningsoch näringsliv. Alla behöver verka för ett mottagande som gör att de som kommer till länet vill stanna. Så ser Länskulturen på ett eventuellt genomförandeprojekt Vill vara en resurs i länets mottagande av flyktingar och ser många möjligheter inom den kulturella sektorn, inte minst för att nå kvinnor. 9 www.lanskulturen.se 15 § Govido ek. för. Är ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF) som bildades 2010 med målet att skapa förutsättningar för så många som möjligt att känna sig delaktiga på arbetsmarknaden. Jobbade hårt för att komma igång och har fått stöd av Coompanion. Har idag en växande verksamhet och utsågs 2013 till årets kooperativ i Jämtlands län. 10 Har erfarenheter av att jobba med individ- och grupprocesser och målgrupper som är sårbara. Har hittills inte arbetat riktat mot förstudiens målgrupp. Driver fem verksamheter för arbetsträning och praktik och har avtal med bland andra Arbetsförmedlingen. Siktar på att ytterligare utveckla affärsmässigheten och delaktigheten och vill bidra till att vidareutveckla denna sektor i länet. Vill påverka och vara ett stöd för andra som vill starta, kan bidra med erfarenheter kring arbetsträning och verksamhetsledning. Coompanion har anlitat Govido som föredragshållare om kooperativa arbetsintegrerande sociala företag. Ser stora möjligheter att göra insatser för nyanlända och invandrare. Så ser Govido ek. för. på ett eventuellt genomförandeprojekt Krävs ställningstagande från styrelsen, tror att de säger ja vid förfrågan. Skulle kunna erbjuda studiebesök för kunskapsförmedling. Vill bidra till mer samverkan i länet kring arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ som modeller för integration i samhället och på arbetsmarknaden. Föreslår organiserat regionalt erfarenhetsutbyte och lärande aktörer emellan. § Coompanion Jämtlands län Är företagsrådgivare för den/dem som vill starta kooperativa företag. Finns på 25 platser i hela landet med i stort sett ett Coompanion i varje län och med paraplyorganisationen Coompanion Sverige baserad i Stockholm.11 Samtliga Coompanions är självständiga organisationer. Coompanion Jämtlands län har funnits i snart 30 år och är en ekonomisk förening med idag ca 80 medlemmar som genom medlemskap och bidrag från länets åtta kommuner och Tillväxtverket erbjuder kostnadsfri företagsrådgivning för den/dem som vill starta företag tillsammans. Under senare år har Coompanion både regionalt och nationellt arbetat mycket med att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag (ASF) som riktar sig till människor som står långt från arbetsmarknaden, däribland personer från andra länder. Arbetet och hur det inkluderar personer med utländsk bakgrund synliggörs på olika sätt, bland annat i broschyren Välkommen till jobbet, Coompanion informerar om sociala företag som en väg till arbete (se rapportens litteraturlista, se också Tillväxtverkets rapporter och filmer om arbetsintegrerande sociala företag).12 Coompanion Jämtlands län har drivit två egna förstudier, bland annat en inom ESF med fokus på framgångsfaktorer bland ASF vilken visar på behov av stödstrukturer för skapande av arbetstillfällen och utveckling av dessa företag. Totalt i länet finns åtta ASF 13 och flera är intresserade av att starta. Samtliga har getts stöd av Coompanion i startprocesserna.14 Av de ASF som finns i länet jobbar flera med integration i form av aktiviteter som 10 www.govido.se www.coompanion.se 12 www.tillvaxtverket.se 13 Coompanion redovisar följande ASF i länet (uppgifter från Coompanion 2014-12-10): 1. * A-lagets Allservice 2. * Govido 3. * Villa Vägskäl 4. * FRISTAD entreprenad 5. * Rut och Rot Närservice (RR) 6. * Bygdens Framtid 7. * Kraftcentrum Närservice 8. * Fjällsjö Återhämtningscenter 14 Av de totalt 24 företag/verksamheter som bildades i länet 2013 med hjälp av Coompanion var fyra arbetsintegrerande sociala företag (uppgifter från Coompanion 2014-12-10). 11 16 språkcaféer, till exempel Fristad Entreprenad i Krokoms kommun. Bygdens Framtid i Hoting har via Coompanion fått en innovationscheck för att jobba med integration med inriktning mot nyanlända och obrukad mark utifrån en idé om en omvänd integrationsprocess där ”Vi lär från dem”. Coompanion har även jobbat mycket med egenanställning som en väg in i företagande.15 Under två år (2012- 2014) var de projektägare för Egenanställning - förenklat entreprenörskap i mellersta Norrland där de bland annat samarbetade med det kooperativa egenanställningsföretaget Convoy med säte i Umeå (http://www.convoy.se).16 Av de 25 egenanställningar som projektet resulterade i hade två utländsk bakgrund. Erfarenheterna från projektet är att det finns en stor entreprenörskapsanda hos nyanlända och ett intresse för företagande. Egenanställning kan vara ett sätt att komma in i och förstå hur det svenska skattesystemet fungerar. Coompanion samarbetade i projektet med Almis IFS-rådgivare och medverkade vid aktiviteter som de arrangerade. De sökte upp andra projekt eller grupper där invandrare deltog för att informera om hur egenanställning kan vara ett sätt att utveckla entreprenörskap och företagande. Av projektets 591 deltagare hade 47 kvinnor utländsk bakgrund och 39 män mellan 18-39 år utländsk bakgrund.17 Coompanion upplever att man har god samverkan med flera av regionens företagsfrämjande aktörer så som MSSP och Mittuniversitetet (MIUN). Vid frukostmöten på MIUN har ett antal studenter från andra länder (utbytesstudenter) deltagit. Under hösten var Coompanion medarrangörer för en temadag för länets aktörer om regeringens överenskommelse med ideella sektorn på integrationsområdet.18 Så ser Coompanion Jämtlands län på ett eventuellt genomförandeprojekt Målgruppen är viktig. Prioriterar i första hand att utveckla projekt kring de förstudier som de själva driver, bl.a. utveckling av stödstrukturer för arbetsintegrerande sociala företag. Är öppna för dialog kring genomförandeprojekt. § NyföretagarCentrum Jämtland (NFC) Ingår i NyföretagarCentrum Sverige som är en stiftelse grundad 1985 som främjar nyföretagande och entreprenörskap och som är moderorganisation för landets alla NFC. Startade på initiativ av Per Gyllenhammar när konjunkturen var dålig och nedläggningar och arbetslöshet hotade inom industrin. Uppsagda arbetslösa erbjöds möjligheter att starta företag. NFC vänder sig till nya och blivande företagare och erbjuder kostnadsfri rådgivning genom erfarna företagare som är diplomerade rådgivare. Marknadsför sig som ”Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag” och statistik visar på rådgivning som leder till hållbara företag.19 Finns i ca 200 kommuner och finansieras främst av privata näringslivet. Startade i länet 2010 (i Östersunds kommun), via Almis Arena-projekt, och drivs som en ideell förening med både privatpersoner och företag som medlemmar; 98 medlemmar och 67 samarbetspartners. NFC har i dagsläget sju rådgivare och verksamhet i fem av länets åtta kommuner20, fler kommuner är eventuellt på gång. Har som policy att inte säga ”nej” vilket betyder att man även stöttat företagsstarter i Bräcke och Åre kommuner om kunder hör av sig trots att kommunerna inte är medlemmar. NFC jobbar med starta eget information och individuell rådgivning, har även jobbat med ettårigt mentorprogram för nystartade. De når förstudiens målgrupp till viss del både vad gäller rådgivning 15 Av de totalt 24 företag/verksamheter som bildades i länet 2013 med hjälp av Coompanion var 11 egenanställningsföretagare (uppgifter från Coompanion 2014-12-10). 16 Andra samverkansparters i egenanställningsprojektet var HSSL (Jämtlands län) ABF J/H, SV Jämtlands län och SEMN. 17 Komplettering av uppgifter om projektet från Coompanion 2014-12-10. 18 ”Hur samverkan och dialog kan skapas mellan det offentliga och de idéburna organisationerna i Jämtlands län”, Tingshuset i Östersund, 6 oktober 2014. Arrangörer: Coompanion Jämtlands län, Hela Sverige ska leva Jämtlands län, Samordningsförbundet Jämtlands län och Länsstyrelsen Jämtlands län. 19 www.nyforetagarcentrum.com: ”Av de som startat eget företag med hjälp av NyföretagarCentrum har faktiskt färre än 1 procent gått i konkurs efter tre år. Efter tre år är 81 procent av företagen aktiva. Kopplas NyföretagarCentrums mentorprogram till rådgivningen är 89 % kvar efter år tre och 0 % i konkurs.” 20 Östersund, Krokom, Berg, Strömsund och Ragunda. 17 och företagsstarter. Definitionen utländsk bakgrund avgörs av personen själv vid ifyllnad av blankett till NFC. Under 2013 bidrog NFC till 181 företagsstarter i länet, 42 AB, 135 EF, 4 HB, med fördelningen 44,4 % kvinnor, 55,6 % män och 12 % utländsk bakgrund. Av 499 personer i rådgivning hade 14,2 % utländsk bakgrund. För 2014 redovisar NFC 104 företagsstarter i länet, 21AB, 83 EF varav 37,5 % kvinnor, 62,5 % män och 9,2 % med utländsk bakgrund. Av 280 personer i rådgivning hade 14,6 % utländsk bakgrund. Under hemsidesrubriken ”Vi tog steget till eget” presenteras Reza från Iran som driver vårdföretag, och Rustam från Syrien som driver byggföretag.21 NFC har bidragit till att personer i länet med utländsk bakgrund har startat företag inom exempelvis massage, catering, handel och skogsröjning. Så ser NyföretagarCentrum Jämtland (NFC) på ett eventuellt genomförandeprojekt Det är inte NFC:s huvuduppdrag att nå förstudiens målgrupp. För att arbeta mer med det måste det komma en förfrågan utifrån genom vilken man kan tillhandahålla utbildningspaket och resurser. § Handelskammaren Mittsverige Handelskammaren för Västernorrland och Jämtland bildades 1913 och är en av 11 politiskt obundna självständiga handelskamrar i Sverige. Regionkontor finns i dag i Örnsköldsvik och Östersund, huvudkontoret ligger i Sundsvall. Handelskammaren Mittsverige har 262 medlemsföretag; 196 i Västernorrland, 66 i Jämtland. Medlemmarna finansierar verksamheten. Visionen är att ”vara den mest attraktiva intresseorganisationen för alla företag inom Västernorrlands och Jämtlands län, oavsett storlek och bransch”.22 Verkar för tillväxt och att utveckla arbetsmarknaden med nyckelfrågor som infrastruktur, kompetensförsörjning och innovationer. Frågorna drivs på olika sätt; insändare i tidningar, träffa beslutsfattare m.m. för att försöka påverka. Regionchefen i Östersund sitter i flera styrelser, bland annat MSSP. Jämtland har hittills inte jobbat med målgruppen invandrare men regionchefen har tankar kring det och ser framför sig en vision av Jämtland som Sverigebäst på integration. Hon är själv värdfamilj till en familj från Syrien och har påverkats av de erfarenheter den vänskapen gett. Hon har på nära håll sett hur vuxna högutbildade har mycket svårt att komma in på den jämtländska arbetsmarknaden trots de möjligheter som finns så som Korta Vägen - en utbildning via Folkuniversitetet för utländska akademiker.23 Utifrån ett individuellt perspektiv, för länet som helhet och från ett näringslivsperspektiv finns stora behov av att bättre synliggöra den kompetens som invandrare har. Det behövs en samlad bild av vad olika aktörer gör, samt bättre matchning av kompetens i förhållande till behov och möjligheter.24 Att frågan lyfts på så många håll och av olika aktörer visar på dess viktighet. ”Riktade arbetsinsatser i den här frågan skulle leda till mycket positivt”, menar regionchefen för Handelskammaren; så som utveckling av företag och kommuner samt att länet behåller kompetens vilket är en framtidsfråga. Handelskammaren har själva tankar på projekt kring detta. Alla behöver bli mer aktiva i frågor som rör integration. Från Handelskammaren betonas nätverkens roll; ”Regionen som helhet och individer behöver öppna upp sina nätverk och kontakter och använda dem för att inkludera nya länsinvånare”. 21 www.nyforetagarcentrum.se www.midchamber.se 23 www.folkuniversitetet.se 24 Under intervjun med Handelskammaren fick vi tillgång till två dokument. Det ena var ett initiativ och en sammanställning av Z-group över invandrade personer och deras kompetens, varav flera med ingenjörsutbildning. IUC Z-GROUP AB ägs av ca 50 industriföretag i Jämtlands län som tillsammans har ca 1 700 anställda. De har funnits sedan 1998 och verkar för utveckling och tillväxt hos länets små och medelstora företag inom tillverkning och teknik och jobbar bland annat med nätverk (www.iuczgroup.se). Det andra dokumentet var ett mejl med Folkuniversitetet/Korta Vägen som ursprunglig avsändare, vilket gått via Länsstyrelsen och vidare till Handelskammaren. Brevet lyfte svårigheten att få praktikplatser för högutbildade som går Korta Vägen. Bifogat fanns en lång förteckning över deltagares kompetens inom flera yrkesområden och branscher. Trots detta upplevde Folkuniversitetet stora problem med att få fram praktikplatser, däribland på företag. 22 18 Så ser Handelskammaren Mittsverige på ett eventuellt genomförandeprojekt Förordar tillgängliggörande av befintliga nätverk och snabbt igångsatta konkreta projekt med inriktning på till exempel matchning av kompetens hos invandrare med behov hos företag/arbetsmarknad. Viktigt att rätt personer med erfarenhet och intresse jobbar med detta, det behövs kunskap inifrån. § Företagarna Jämtland/Härjedalen Sveriges största organisation för företagare har 18 regionkontor, ca 260 lokalföreningar och mötesplatser och företräder ca 70 000 företagare. Organisationen är medlemsägd, medlemsstyrd, partipolitiskt obunden och jobbar på flera sätt för att förbättra företagarklimatet. Fyra av fem jobb skapas idag i små företag, ett viktigt mål för Företagarna är att jobba för att små företag ska kunna fortsätta att växa och anställa.25 Mot bakgrund av att man uppfattar att det är för mycket fokus på arbetssökande i förhållande till de som anställer har Företagarna på nationell nivå låtit genomföra en studie av hur företagare tänker kring rekrytering; Ett jobb blir till. Vikten av nätverk framgår vid företagens val att anställa. Företagarna föreslog vid intervjutillfället att förstudien skulle undersöka företagares syn på integration. Av tid- och avgränsningsskäl har det inte rymts inom den här studien, men det är en viktig fråga som bör undersökas vidare. På rekommendation av Företagarna och Almi med flera har vi intervjuat en företagare; Nils-Åke Hallström, vd för Hallströms verkstäder och av Företagarna utsedd till årets företagare 2014 (se längre fram i rapporten).26 Företagarnas regionchef tror att företagarna tänker praktiskt snarare än altruistiskt i fråga om integration kopplat till entreprenörskap. Drivkraften för företagarna är behov av kunskap och kompetens i verksamheten snarare än insatser för att integrera. Särskilda hinder som språk behöver man komma till rätta med. När det gäller frågor om mångfald och integration har Företagarna utgått från medlemmarna med frågan vilka representerar vi, och gjort direkta insatser mot utlandsfödda/invandrare till exempel seminarier, oftast i stora städer. En roadshow har åkt runt i landet. Inget sådant har gjorts i Jämtlands län men från Företagarna i länet jobbar man på att liknande saker ska kunna göras i regionen för målgrupperna unga, kvinnor och utlandsfödda. Mångfald och integration är strategiskt viktiga styrelsefrågor. Vid tillfället för vår intervju skulle dessa frågor upp på styrelsemötet senare samma dag. I informationsmaterial som broschyrer, och magasinet Företagaren som ges ut sex gånger per år, kategoriserar man inte, utan pratar om alla företagare. 27 Som organisation samverkar man med andra aktörer utifrån fråga. Regionalt är man medarrangör av Guldgalan som lyfter fram entreprenörskapet i länet. Företagarna är med i länets framväxtdiskussioner kring innovationsstrategin, regionala utvecklingsstrategin och sitter med i styrgruppen för Region Jämtland Härjedalen. Så ser Företagarna Jämtland/Härjedalen på ett eventuellt genomförandeprojekt Länet behöver tillvarata alla resurser och det finns många områden som är viktiga att arbeta med; entreprenörskap, inflyttning, ”rätt” utbildning, generationsväxling i företag med mera. Kompetensförsörjningsbehovet är stort inom alla branscher. IT är en framtidsbransch, utbildningsanordnare och MIUN bör vara med och bidra kring utbildning. Viktigt köra igång med något; ”Bättre göra och köra i diket än att planera”. Föredrar att bidra utan att vara projektägare. Vill inte driva något strukturfondsprojekt men är gärna med i projekt där kommunerna eller någon annan/några andra är drivande. 25 www.foretagarna.se Se reportage i Företagarna (www.foretagarna.se), ”Så blev Nils-Åke årets företagare”, 2014-10-24. 27 Se till exempel reportage i Företagarna (www.foretagarna.se), ”Hallå där Hamdija Jusufagic… årets företagare i Sverige 2013”, 2014-09-30, som berättar om vd:n för it-företaget System Verification med 180 anställda i Sverige och Bosnien–Herzegovina. 26 19 2.3 Om företagsinkubator som modell för att nå målgruppen ”Företagsinkubator associerar till högskola, universitet, forskning, innovationer och högre höjd på affärsidéer”, säger en aktör. En inkubator, till exempel MSSP, behöver inte handla om teknikinnovationer men måste kunna bedöma innovationsvärdet på företagsidéer generellt. Affärsidéer och företagare vandrar redan idag mellan existerande aktörer i länet, till exempel mellan MSSP och NFC, för att få bästa möjliga hjälp att utveckla sin idé. MSSP och NFC beskrivs båda som inkubatorer för företagande i länet, med skillnaden att NFC fokuserar på nyföretagande och genomtänkt stöd i startprocessen för ett hållbart företagande, medan MSSP tar fram spetsbolag med höjd på affärsidéer, förutsättningar för skalbarhet och vinstmaximering. ”Alla delar behöver finnas eftersom det finns alla nivåer av entreprenörskap”, säger en aktör. ”Varför behövs en särskild företagsinkubator för nyanlända?” frågar sig en aktör. Om det handlar om integration bör man inte starta något nytt utan använda den inkubator som finns (MSSP) och stärka upp den. Osäkert vad som händer med den efter årsskiftet 2014-2015. ”Kommunerna borde gå in och stärka den verksamheten”, tycker samma aktör. ”Inkubatormodellen är bra eftersom man inte är ensam om sina problem”, tycker en informant. Grunden måste vara den egna viljan och att det finns ett driv men istället för att fokusera på start-ups och innovationer skulle en inkubator för företagsstart för nyanlända kunna fungera mer generellt som en väg för individen att komma in i samhället och att hamna i en kontext där man till exempel får hjälp att öppna dörrar, förstå processer och använda befintliga resurser. Ett motargument till MSSP som inkubator för målgruppen är att det innebär en reducering mot en elitsatsning på traditionellt företagande vilket kan leda till att man missar en bredare ingång till entreprenörskap och företagande (jfr Det nya entreprenörskapet). SoLAb inom MSSP har haft ett bredare tänk som inkubator för sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. De flesta är eniga om att det behövs ett brett synsätt i en inkubatormodell för förstudiens målgrupp. ”Nyanlända har behov som det måste finnas resurser och särskilda arbetssätt för”, framhåller flera aktörer. Några är mycket tydliga med att MSSP inte är rätt modell och de flesta är skeptiska till en inkubatormodell i det här sammanhanget. Exempel på utsagor är ”En akademisk lösning på ett praktiskt problem” eller ”Ett genomförandeprojekt bör inte vara att driva en inkubator”. Möjligheterna måste komma till målgruppen, inte tvärtom. De intervjuade resonerar kring någon form av lokalt förankrat, brett stödjande sammanhang som bör benämnas på andra sätt än inkubator. De aktörer som har erfarenhet av att jobba nära målgruppen betonar att ett genomförandeprojekt bör handla om konkret uppsökande verksamhet, att träffa målgruppen och undersöka intresse för vad de vill göra och att börja där. ”Det är en stor process att lämna sitt land och det tar tid att landa i ett nytt land, vi behöver bli bättre på att hitta till målgruppens arena/arenor”, säger en informant. En annan invändning mot inkubatormodellen är att den endast vänder sig till några få. En inkubator eller innovativ modell för entreprenörskap bör ha en bredd och vända sig till alla: kvinnor och män, från den lilla idén till den stora. Vilka aktörer som involveras i ett genomförandeprojekt är avgörande. ”Det är mycket viktigt med rätt person på rätt plats om det gäller nyanlända, som är en unik målgrupp på flera sätt, som lätt krockar med systemet”, säger en aktör med erfarenhet. Som nyanländ är det svårt att få kontakt med någon som kan och vet och hjälper dig vidare. Osäker på om en inkubator är rätt modell: ”Vem ska sitta där och rycka i trådar som gör att det blir bra i slutändan”? Ser endast några personer som har den kompetensen i länet. ”En jätterisk att det blir fiasko istället.” Arbetssättet måste bygga på att vara genuint välkomnande och mottagande. Personer som förstår målgruppen behöver vara involverade, till exempel personer med egen erfarenhet som kan känna igen sig i vilsenheten. Man behöver ha empati och förståelse för vilken situation personen befinner sig i. Risk för att det blir ett översittarprojekt, vita personer som tar emot och ska lösa den nyanländes problem. Personer som jobbar med detta behöver ha ett utåtriktat och socialt arbetssätt, vara mycket ute och lära känna individer, vara intresserade av 20 vilka de är och vad de vill. Till Hej Främling!s volontärer i Grytan har nyanlända förmedlat rädsla och osäkerhet kring hur de ska uttrycka sig i kontakter med myndigheter som Migrationsverket. Man behöver hitta sätt att jobba med/introducera entreprenörskap och företagande som inte skrämmer, utan intresserar. Det blir viktigt hur och av vem det förmedlas. ”Jag tror inte på integration där man samlar alla i en klump eller i ett rum tillsammans”, säger en aktör. ”Satsa istället på att hitta personer och aktörer i regionen som kan hjälpa till på olika sätt. Ringa in olika delar att jobba med som till exempel mentorer, praktik, information och något slags grundkurs i företagande. När det finns en affärsidé bör den slussas in i den befintliga strukturen, starta inte något nytt. Satsa resurser på språk och annat som krävs för stöd i processerna”. Ett slags inkubatormodell skulle kunna vara att satsa på riktade åtgärder i några kommuner, till exempel Bräcke, Ragunda och Strömsund, och att samla resurser i en gemensam satsning, fånga upp behov och möjligheter och arbeta gentemot företag för att de ska ta emot praktikanter. Att ta emot praktikanter kräver tid av företagaren, någon form av ersättning och extra resurser skulle krävas för detta. Huvudtanken skulle inte vara förvaring utan meningsfull praktik och lärande om företagande och en ingång till arbetsmarknaden genom att man lär känna varandra. Ett annat förslag är att satsa på de arbetsintegrerande sociala företagen som är en av få aktörer som når målgruppen. I en inkubatorfunktion för arbetsintegrerande sociala företag krävs kunskap kring grupper och grupprocesser. Andra viktiga faktorer i de företagarprocesserna är tillit, trygghet, tydlighet och tid. Startsträckan måste få vara lång. Erfarenheter från startprocessen för Govido ek. för. är att inte tappa de som tvivlar på sin förmåga utan fortsätta att stödja dem - för de behövs! ”Just de personer som tvivlade är idag de som är drivande, man vinner mycket på det”. Den kooperativa modellen är intressant som form för ASF och det finns mycket att lära kring den. Ur lärandesynpunkt finns fördelar med den demokratiska modellen där man görs delaktig och är med och påverkar tillsammans. Att mer organiserat ta del av varandras erfarenheter och dra lärdomar skulle driva utvecklingen framåt. Fristad Entreprenad har till exempel inspirerat Govido. Möjligheter till erfarenhetsutbyte för utveckling av denna form av företag samt stödstrukturer efterlyses. 2.4 Förslag på aktiviteter, arbetssätt och projekt för att nå målgruppen Hos samtliga aktörer finns en uttalad vilja och ett intresse för att göra mer än vad man redan gör. De intervjuade bidrar med en rad förslag på idéer, projekt och insatser som skulle kunna göra skillnad. Det handlar om att bygga vidare på det som redan finns, öppna upp nätverk så att de blir inkluderande och att satsa på riktade insatser som ger extra resurser och möjligheter. Nätverksarbete och mer samverkan mellan varandra är andra förslag som lyfts fram av de regionala aktörerna. Aktörerna ger förslag på en rad konkreta projektidéer möjliga att utveckla. § Använd befintliga nätverk ”Det behövs inget annat än det vi redan erbjuder”, säger en aktör. Samla de aktörer som redan finns och rikta insatser mot målgruppen. Se till att använda nätverk, rätt resurser i rätt tid och mer resurser för grundläggande information från till exempel Skatteverket. Språket är en nyckel men curla inte för mycket: ”Se till att sluta curla företagen i inkubatorer och annat, tänk som professionella nätverkare. Våga prova och göra annorlunda. Visa civilkurage. Vill vi att människor ska välja att bo i Jämtland måste vi bjuda på allt vi kan utan förväntningar tillbaka.” Jämtlands län kan göra mycket för att utveckla mottagandet. I städer som Malmö och Stockholm finns information om aktiviteter osv på engelska vilket inkluderar istället för utestänger. Inställningen är ”Välkommen!” inte ”Byt språk!”. Vi blir allt mer internationella, varför ska svenska vara mer självklart än engelska? Vi har högutbildade med olika former av nyckelkompetens som kommer hit, då måste vi kunna informera på engelska för att tillgängliggöra. Det är inte alltid så stora saker som 21 behövs. Det lokala måste öppna dörrar och bygga nätverk; ”Det är sociala nätverkspersoner vi behöver”. ”Jobba med nätverksmodeller och använd de nätverk som redan finns i länet på lokal och regional nivå. Som nyanländ/invandrad behöver man hjälp att få tillgång till dessa. De personer som finns i nätverken kan använda dem för att öppna upp vägar och möjligheter för arbete och/eller företagande. Integration betyder att bli en del av samhället”, säger en aktör. Man kan göra mycket för att personligen bidra till det, till exempel bli värdfamilj och bjuda in nyanlända i sitt eget liv och ge dem möjlighet att träffa sina egna vänner; ”Det händer något i det mötet”. Att lyfta fram goda exempel är viktigt, det visar att man kan göra mycket personligen, lokalt och i andra sammanhang. Börja med sig själv: ”Vad kan jag och min familj göra för att integrera?” Förslag om ”mentorsfamilj”; att finna en familj med liknande profil med gemensamma intressen för att hitta vänskap. Det skulle inte handla om att rädda någon utan; ”Vi vill ha er som vänner!” Att lära känna människor är avgörande. Många blir rundskjutsade i system till handläggare som inte har tid. Tid och ömsesidighet behöver finnas. Företag rekryterar via nätverk, den närmaste familjen och sociala medier (Linked In, Twitter, Instagram, Facebook). Att synliggöra jobbmöjligheter via en portal eller att skapa en ny struktur känns onödigt; ”Använd befintliga nätverk, bygg inte upp något eget”. Man behöver jobba med att bredda de nätverk som finns. Personer i länet som jobbar med företagande har stora nätverk som de kan använda och tillgängliggöra för förstudiens målgrupp: ”Här har vi ett ansvar, till exempel med nätverket för företagare. Hur kan vi jobba med dem som är entreprenörer och företagare och inkludera dem i våra nätverk?” ”Globaliseringen som utvecklingstrend behöver knytas samman med frågan om integration och invandring”, menar Företagarnas regionchef. Länet behöver jobba med att tillvarata invandrares nätverk, kunskaper och kontakter vilket skulle kunna öppna upp helt nya nätverksmarknader för regionen: ”Idag finns inga gränser och det vi ser är bara toppen på isberget.” Det blir allt viktigare att finnas på nätet och relationsskapande i sociala nätverk är centralt: ”Vi måste bjuda in nyanlända i våra nätverk, inte klumpa ihop dem i Grytan!”, säger regionchefen. § Aktiviteter och arbetssätt Det finns stora behov av möten och aktiviteter tidigt, redan på asylboenden, vilket till exempel skett och sker på förläggningen i Grytan i Östersunds kommun där Länskulturen genom föreningen Broderiets vänner respektive initiativet Hej Främling! med flera ideella initiativ varit aktiva. 28 Broderiets vänner har skapat möten mellan kvinnor från Sverige och andra länder. Kvinnor har rest med buss två timmar från flyktingförläggningen i Åsarna för att vara med på träffarna. Hej Främling! har på eget initiativ, genom stora ideella insatser och engagemang organiserat och genomfört en rad aktiviteter på plats i Grytan där hälsa och fysisk aktivitet varit viktiga inslag. Målet har varit, och är, att alla ska känna sig välkomna. Det behöver finnas resurser för att bygga vidare på den kunskap och de erfarenheter som på de här sätten har börjat byggas. Hej Främling!s arbete handlar om att bygga förtroende, att lyssna och att vända på perspektiven: ”Enda vägen för att göra något bra är att prata med dem man vill nå och utveckla därifrån. Man får sätta sig själv åt sidan och kanske jobba på helt nya sätt. Som det ser ut idag så är det vi som är viktigast. Det är alldeles för mycket av att gissa sig fram till vad målgruppen vill och behöver. De vill gärna berätta och de vill gärna vara med.” 28 Nätverket Startskott har med start våren 2014 arrangerat en rad spelningar med Jämtländska artister på asylboendet i Grytan. Sensus och Region Jämtland Härjedalen har varit medarrangörer (Östersunds Posten tis 16 dec 2014). 22 Förslag om mötesplatser är ett återkommande tema (som motsvaras av vad målgruppen själv uttrycker i vår studie). Föreningslivet och företagarna skulle kunna vara aktivare i skapande av mötesplatser och att bjuda in till deltagande i aktiviteter. Integration genom fritidsintressen och att bjudas in/ta del av lokala nätverk lyfts genomgående fram i samtalen. Ett exempel som nämns är Fristad entreprenad i Krokoms kommun. I samtalen lyfts behov av, men också svårigheten med, att samla aktörer för att komma till rätta med rådande problem och skapa bättre lösningar. Strukturerna i kommunerna och på Region Jämtland Härjedalen beskrivs som stuprör vilket försvårar överblick och samverkan. Någon föreslår en checklista eller mall för kommunerna som egentligen borde jobbas fram och finnas innan nyanlända kommer men som skulle kunna vara ett slags samlande verktyg på tvärs för att synlig- och tillgängliggöra kommunen utifrån samtliga samhällssektorer: privat, offentlig och ideell. Ideella sektorns insatser inom integrationsområdet lyfts fram av informanterna. Någon menar att länet behöver bli bättre på att uppmärksamma det som redan görs: ”Sådant arbete finns, men syns inte alltid medialt. Det är ett jätteviktigt arbete och det behövs inte stora pengar, däremot behöver de som redan brinner för det här uppmuntras och entusiasmeras.” HSSL i Jämtlands län har publicerat en studie som undersökt och ger förslag på förbättringar inom integrationsområdet i länet; Integration och flyktingmottagande på enklare sätt (Kraft Etzler 2014). Nationellt har Hela Sverige Ska Leva (HSSL) och Landsbygdsnätverket bidragit till kunskapsutveckling. Sistnämnda har gett ut ett antal rapporter med fokus på integration och landsbygd.29 Att involvera målgruppen är en av de saker som lyfts fram som viktigt. SFI fungerar inte optimalt som modell för att lära sig det svenska språket, menar flera. Språk behöver inte vara ett hinder, men kan vara det om man har med kunder att göra. Informanterna ger förslag om kompletterande sätt att lära sig språk, till exempel genom praktik och prova på verksamhet, vilket även skulle kunna handla om företagande. I länet finns många ödegårdar som ingen bryr sig om som skulle kunna användas till exempel för ekologisk odling. Intresse och kunskap för odling borde undersökas och tas tillvara på mer än vad som görs idag.30 Etablerade företagsfrämjande aktörer i länet skulle kunna samverka mer, konkret och på ett tidigt stadium kring information om företagande för att bättre nå målgruppen för denna förstudie. Några av de vi intervjuat resonerar kring möjligheter och vad de skulle kunna göra, till exempel besöka flyktingförläggningar som den i Grytan för att visa att de finns och informera om företagande. Företagsfrämjande aktörer kan bidra till aktiviteter på förläggningarna och kanske nå nya kunder. 29 Se till exempel Landsbygd och integration – idéer för att öka mångfalden på landsbygden, sammanfattning av en större rapport, Landsbygdsnätverket (2010) eller Hur arbetar vi med integration på landsbygden? Checklista integration, Landsbygdsnätverket. Rapporterna samt mer information finner du på www.landsbygdsnatverket.se/omintegrationpalandsbygden. 30 Torsta har påbörjat detta arbete genom projektet ”Grön integration – ett projekt riktat till utlandsfödda i länet”. 23 § Förslag på projekt -‐ Ett projekt i liten skala med riktade insatser mot en grupp, till exempel ensamkommande eller kvinnor, föreslås som alternativ till ett stort inkubatorprojekt. Många offentliga projekt omfattar alltför stora effekter. Med ett mindre projekt mot en riktad målgrupp finns större förutsättningar att nå bra resultat. Det går att göra mycket i grupp och genom samtal, lära av varandra och reflektera. Säkerställ att det blir bra utifrån målgruppens behov! ”Om det fungerar för en grupp så fungerar det kanske även för andra”, resonerar aktören. -‐ Företagsresurs föreslås som en idé för att öppna dörrar in i det svenska näringslivssamhället. De flesta företagare har större behov av att göra saker än vad de har möjlighet till. Företagsresurs som arena/sluss skulle bygga på att matcha företagsbehov mot målgruppen (”utlandsfödda”) genom att intresserade från målgruppen anmäler att de vill prova på (ideellt) arbete i ett företag ett visst antal timmar och företagen anmäler intresse av att ta emot arbetskraft. En sådan arena/sluss skulle ge erfarenheter, fungera som ett sätt att mötas och närma sig varandra. Kritik mot att jobba gratis kan bemötas med att tydliggöra syftet som erbjuder vägar in i företagande. Projektet skulle fånga upp företagsidéer hos målgruppen från smått till stort. Blir det riktigt stora idéer växlar man över till MSSP-inkubatorn. Föreslås som ett möjligt samverkansprojekt mellan MSSP och Företagarna. -‐ Ett inventerande arbetsprojekt föreslås. Där skulle ett antal personer som är engagerade och intresserade av att jobba med integration ges möjlighet att utveckla sina tankar och erfarenheter för att i samverkan med målgruppen utforma arbetssätt som gör skillnad och förbättrar nuvarande situation. Det behövs resurser för att samla kunskap, jobba med erfarenhetsutbyte, inventera intressen och idéer. -‐ Egenanställning och arbetsintegrerande sociala företag (ASF) kan vara en väg in i företagande och på arbetsmarknaden. Via projekt där Coompanion ingått visade sig egenanställning vara en möjlighet som särskilt tilltalade kvinnor. Nyanlända nåddes till vis del. ASF kan vara en modell att utveckla i relation till förstudiens målgrupp - goda exempel finns på andra håll i landet till exempel i Göteborg, Malmö och Växjö.31 De kommuner i länet som i dagsläget verkar för utveckling av ASF är, enligt Coompanion, Östersund och Krokom. Krokoms kommun har till exempel vänt sig till Coompanion med avsikt att bygga en stödstruktur för ASF. Coompanion menar att det delvis handlar om en kunskapsfråga där sådant som strukturpåverkan, upphandling med sociala hänsyn, sociala värden och mål behöver lyftas i kommunala diskussioner och sammanhang. Mjuka värden är svåra att mäta men lika viktiga. Kanske behövs mer av ”det goda exemplets makt” för att i länet sprida mer och djupare kunskap om vad ASF bidrar med för individen, företagandet och samhället. -‐ Utbildningssatsningar som inkluderar målgruppen och bygger på tidigare erfarenheter är ett förslag där Arbetsförmedlingen föreslås bidra med medel till exempelvis NFC. Med mer resurser skulle NFC kunna jobba mot att i högre utsträckning nå målgruppen. De ger exempel på vad de beskriver som en bra arbetsmodell som togs fram av Personalstrategerna men som upphört, vilken skulle kunna vara ett slags ramverk; en två veckors utbildning med blandad grupp av svenskar och invandrare där deltagarna fick information och utbildning från olika aktörer kring att starta och driva företag i Sverige. En sådan utbildningssatsning skulle kunna riktas mot att nå nyanlända. Resurser för tolkning krävs. 31 Se Mamas Retro i Göteborg www.mamasretro.com och Yalla Trappan på Rosengård i Malmö www.yallatrappan.se för verksamheter som särskilt når kvinnor. Se också Mackens verksamhet för ett innovativt exempel på hur stödja invandrares möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och starta företag www.macken.coop. Macken startade i Växjö men har som social franchising koncept spridits till flera platser. 24 -‐ Ett matchningsprojekt med fokus på headhunting föreslås köra igång ganska direkt. Det är angeläget att synliggöra målgruppens kompetens och utveckla en bättre matchning i förhållande till behov och möjligheter som finns i länet. Personer som kommit hit måste synliggöras och få hjälp att matchas in. Företagen har stora behov men känner inte till vilken kompetens som finns och var. Man måste få vetskap och kunskap om varandra. Det behövs aktörer/personer med kunskap och kännedom om både företagande och nyanlända/invandrade som tar konkreta steg för att något ska hända. Viktigt att personer med egna erfarenheter och utländsk bakgrund ingår i ett sådant projekt. -‐ Företagarna berättar om projektet Jobbsökarna som pågått i 1,5 år och är ett samarbete mellan Företagarna och Arbetsförmedlingen.32 Företagarna Jämtland/Härjedalen hoppade på projektet i juni 2014 och rekryterade en person från Arbetsförmedlingen att jobba med detta. Projektledaren jobbar för Företagarna men är anställd av Arbetsförmedlingen och har som uppdrag att hitta jobb bland företag genom att inventera deras jobbförsörjningsbehov. De flesta små företag gör allt själva, de hinner inte med att rekrytera och väljer kanske inte att vända sig till Arbetsförmedlingen. Projektstart i länet var i juni och fram till slutet av september hade 60 jobb ”hittats” varav hälften tillsatts. Projektet har ett coachande arbetssätt och fungerar som ett slags bollplank till företagen. Vid tillfället för intervjun med Företagarna saknades kunskap om etableringskoordinatorprojektet (som finns i alla kommuner i länet i form av etableringskoordinatorer som jobbar för att få in nyanlända på arbetsmarknaden). När vi berättade om detta menade man från Företagarna att etableringskoordinatorerna och projektledaren för Jobbsökarna borde känna till varandra och hitta samverkansformer istället för att köra parallella spår. Jobbsökarna skulle till exempel behöva få information om kompetenser bland de personer som etableringskoordinatorerna jobbar med. Från Företagarna framhåller man att Jobbsökarna har ett fungerande arbetssätt som hittar de dolda jobben bland företagen och som man därför vill permanenta. Projektet är Östersundsbaserat. Det kan vara lite svårare med de små kommunerna, säger man från Företagarna. -‐ Friskvård bland nyanlända/flyktingar beskrivs som ett försummat område. Erfarenheter från Hej Främlings (HF) aktiviteter på Grytans flyktingförläggning är att fysiska aktiviteter leder till bättre fysisk och mental hälsa. Någon borde ha ett officiellt uppdrag att jobba med detta, menar HF! Röda Korset är medmänniskor - det är bra - men det krävs jättemycket mer, betonar HF som har metoder för hur de arbetar som de ser ger effekter: ”Möte mellan människor, individen i fokus, korta beslutsvägar och nära till handling”. Det är viktigt att arbetet är transparent, alla ska kunna vara delaktiga: ”Det får absolut inte bli ett kommunalt projekt, det är allmänheten som måste vara med på tåget.” Tillgänglighet och trovärdighet är viktigt. HF har blivit uppmärksammat utanför länets gränser, till exempel i Holland där landets största tidning skrivit om projektet som en förebild för integrationsarbete. Projektet har många internationella kontakter, utanför länet finns ett genuint intresse för projektet och hur man arbetar. I länet har HF hittills mest upplevt en klapp på axeln och uppmuntran för att de engagerar sig, istället för ett intresse för metoder och tänk kring hur de faktiskt arbetar och vilka resultat det ger. -‐ ”Det skulle vara roligt om fler företag startade men det behöver inte vara målet”, säger en aktör. Samla resurser för att med lokal förankring och helhetsperspektiv jobba med Invandrares möjligheter som mål. Det behöver inte benämnas ”inkubator” (i så fall samhällsinkubator). Där skulle individer bemötas på ett bra sätt och ges goda möjligheter att välja åt vilket håll de vill gå. För företagande kunde man jobba med lotsverksamhet i relation till befintliga aktörer. Det skulle finnas tillgång till intresserade och engagerade rådgivare/coacher med specialkunskap inom olika ämnen/intresseområden. Mötesplatser skulle finnas lokalt i varje kommun. De som jobbar med detta kunde jobba halva tiden med coachning och halvtid med att skapa förutsättningar inom sin nisch/nätverk/intresseområde. Man behöver hitta eldsjälar som brinner för uppdraget, det ska inte vara traditionell företagsrådgivning. När det gäller företagande kunde man jobba med att fånga upp exempel och synliggöra, varför inte skapa pris och/eller stipendier, till exempel genom Almi. Flyktingförläggningarna är idag en väntcentral. Redan där skulle man kunna skapa fantastiska 32 För mer information om projektet Jobbsökarna se artikel i magasinet Företagaren, nr 3, 2014: 20-21. 25 saker genom att ge rätt förutsättningar. Tänk en anläggning där det händer saker som väcker människors intresse direkt! Varför åker inte företagare ut till flyktingförläggningen och rekryterar?! I ett sådant projekt skulle ett utvecklings- och innovationstänk vara styrande, inte den form av struktur och ledarskap som finns i privat eller offentlig sektor med resultatinriktade LEAN-modeller och avgränsande stuprör. Människan - individen - skulle vara i centrum. Använd personer som lyckats med sin integrering som exempel för andra! 2.5 Erfarenheter från andra regionala aktörer Utöver redovisade intervjuer har vi inhämtat kunskap från några andra aktörer i länet som Region Jämtland Härjedalen (intervju med integrationssamordnaren och deltagande i konferenser), Länsstyrelsen (konferenser och samtal) och Hallströms verkstäder (intervju). Länsstyrelsens samordnande roll i regionens integrationsarbete uppskattas av de vi intervjuat i kommunerna. Länsstyrelsen var medarrangör i den konferens vi deltog i 6 oktober med fokus på samverkan och dialog mellan det offentliga och de idéburna organisationerna i länet. Konferensen som rörde sig kring den överenskommelse regeringen gjort med ideella sektorn utmynnade i att Länsstyrelsen tog initiativ till att bjuda in till en regional arbetsgrupp med koppling till överenskommelsen. Initiativ togs även till en gemensam workshop för kommunerna med fokus på det lokala konkreta arbetet. Vidare har Länsstyrelsen bidragit med reflektioner kring vår förstudie och föreslagit fokus på modeller som kan tillämpas i strukturerna framför att skapa separata modeller.33 Vi fick också tips om projektet i Gävleborgs län som vi tagit med i studien (se kapitel fem). Länsstyrelsens arbete med företagsstöd övergår till den nya regionala organisationen. Enligt vad vi erfar saknas statistik kring hur stöden når utlandsfödda. Vi har hört oss för när det gäller projektet Främja kvinnors företagande, och ansvarig för projektet uppskattar att ca fem kvinnor med utländsk bakgrund getts stöd.34 Region Jämtland Härjedalen har inte Länsstyrelsens långa erfarenhet av integrationsarbete men har nu ett samordnings- och utvecklingsansvar. Bland annat har de under hösten tagit fram en regional integrationsstrategi där även entreprenörskap och företagande ingår. I likhet med Länsstyrelsen försöker de stödja de nätverk kring integrationsarbete som finns i regionen och kommunerna. Regionen har även tagit fram statistik kring hur mottagandet ser ut i länets samtliga kommuner som vi fått tillgång till i vårt arbete.35 Vår förstudie är finansierad av regionala fonden men vi bjöds in att delta vid Region Jämtland Härjedalens återföringskonferens 6 november på Jamtli kring hur nya socialfonden (ESF) kan användas under kommande programperiod.36 ESF-förstudien föreslog några nya utvecklingsområden, bland annat deltagande i arbetslivet, där nyanlända invandrare beskrevs vara en målgrupp. En deltagare frågade varför entreprenörskap och företagande inte ingick i ESF-förstudien. Vi kunde berätta att vår förstudie inom regionala fonden pågick, men vid det tillfället, under pågående insamlande, hade vi inte så mycket att säga om våra resultat. Utifrån de resultat som nu framkommit vill vi rekommendera entreprenörskap och företagande som ett område för gemensamma program- och projektsatsningar den kommande perioden. Programmen öppnar upp för detta och våra resultat visar att för att nå målgruppen behöver man tänka och jobba brett kring entreprenörskap och företagande. Vi återkommer till det i kapitlets avslutande kommentarer. 33 Telefonsamtal med Hans Halvarsson, Länsstyrelsens ledningskansli, 3 september 2014. Samtal med Åsa Abrahamsson, Länsstyrelsen näringslivsenheten/Region Jämtland Härjedalen, konferens i Åre 30 jan 2015. 35 Underlag har delgivits oss via Maria Berglund, samordningsansvarig för integration vid Region Jämtland Härjedalen, som även har intervjuats. 36 Presentation ”Fler ska få möjlighet till jobb”, förstudie inom nya socialfonden i Jämtlands län, 6 november 2014 på Jamtli. 34 26 Integrationsarbetet berör många aktörer från olika samhällssektorer och på olika nivåer. Med en förändrad omvärldsbild har länet genomgått en förändring i mottagandet från i huvudsak kvotflyktingar till allt fler asylsökande vilket inneburit, och innebär, att man behöver ställa om arbetet för ett större och annorlunda mottagande. Samverkan med kommunerna är ett fortsatt viktigt arbete. Migrationsverket har tillkommit som en ny aktör i regionen. Vår bild är att arbetet i länet genomgår en förändringsprocess som innebär en breddning av arbetet och en starkare idé om allas ansvar. I olika slags samverkansstrukturer försöker man hitta varandra och skapa former för samarbete. I några kommuner har man kommit riktigt långt med detta. De integrationsansvariga vi intervjuat i kommunerna beskriver en utveckling där integrationsfrågorna från att ha varit en isolerad ö i den kommunala verksamheten är på väg att ses som en viktig fråga för all kommunal verksamhet, på tvärs över förvaltningsgränser (se nästa kapitel). De integrationsstrategier som skrivs fram fungerar som verktyg för detta. Den bild som också framträder i våra intervjuer och övrigt kunskapsinhämtande är att entreprenörskap och företagande hittills inte haft någon särskilt stark roll i integrationsarbetet. Förstudien visar samtidigt att intresse, idéer och vilja att göra mer finns. En aktör och företagare som gjort och gör insatser inom förstudiens område och som vi intervjuat är Nils-Åke Hallström, C Hallströms verkstäder i Nälden, Krokoms kommun. 37 Vi vill lyfta fram företaget som en förebild i det sammanhang vi undersöker och för regionen, inte minst för andra företagare. Den 10 oktober 2014 fick Nils-Åke motta Företagarnas pris som Årets Företagare i Sverige av närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Juryns motivering:38 ”Årets vinnare har en storslagen historia. Från en enskild hantverkare till hundratals medarbetare och med teknik i framkant har det här företaget haft stora framgångar. Dessutom har företaget en stark tradition av att ta ett stort samhällsansvar för bygden, till exempel erbjöd man arbete till flyktingar som kom till byn på 1990-talet och idag finns åtta nationaliteter representerade i företaget. På tre generationer har startkapitalet på 15 kronor och en verktygslåda vuxit till att omsätta 250 miljoner kronor. I år firar de 100 år.” På kort varsel fick vi komma på besök och ställa frågor om Nils Åkes och företagets erfarenheter av, och tankar kring, att ta emot arbetskraft från andra länder. Nils Åke beskriver en pragmatisk syn: ”Som företagare anställer vi lämplig personal.” Hudfärg eller kön spelar inte någon roll, ett synsätt företaget haft under många år. På företaget, som är en verkstadsindustri, arbetar ca 30 procent kvinnor, ungefär 20 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Synsättet bottnar i en värdegrund som Nils Åke ärvt från sina föräldrar. ”Det har att göra med uppfostran”, som han själv uttrycker det. Han beskriver en empatisk mor som tillsammans med fadern tog hand om de flyktingar som kom till samhället från olika krigshärdar under 1960-, 80- och 90-talet. Istället för att dra runt på byn utan något att göra ville företaget anställa. Man fick först nej på grund av att individerna måste lära sig svenska men lyckades hitta en lösning med två timmars språkundervisning och därutöver arbete. Många av de invandrade/anställda blev goda vänner till familjen. Några har byggt hus och blivit ”försvenskade” - andra har flyttat. Om företagets många nationaliteter säger han att det inte är något problem - tvärtom en tillgång - och att man lär sig av varandra: ”Det är viktigt att komma in i samhället på bra sätt, man måste få jobb. Man behöver inte göra det konstigare än vad det är. Här har det alltid fungerat bra, det har ingen betydelse varifrån man kommer.” Det kan vara lättare för större företag än småföretag att erbjuda jobb, tror Nils Åke. De praktikplatser och annat som erbjuds via Arbetsförmedlingen kan vara en bra möjlighet men de behöver kopplas till meningsfulla jobb och arbetsuppgifter. Om situationen idag och kommunens flyktingmottagande, bland annat ensamkommande, saknar han som företagare 37 38 Intervju på företaget i Nälden 12 november 2014. Källa: Företagarnas nyhetsarkiv på nätet. 27 information. I jämförelse med tidigare är situationen svårare med betydligt fler som kommer parallellt med ungas arbetslöshet. Risken finns att ungdomsarbetslösheten ställs mot integrationsarbetet. För att hitta lösningar behöver man våga ta i frågorna. Företagen har behov av arbetskraft. Nils Åke föreslår satsningar på språk i kombination med utbildning, samt att företagen ger individer chansen! På Hallströms har man gett personer som tagit kontakt med företaget chansen att prova på arbetsuppgifter och ”testat av” hur det fungerat. Då det fungerat bra och arbetsuppgifter funnits har anställningar gjorts. Språket banar väg, men är inte avgörande. Det beror på arbetsuppgifterna, säger Nils Åke och ger exempel på en ambitiös konstruktör som anställts och fungerar jättebra, men som har svårt med språket. Arbete ger bättre möjligheter att lära sig språket.39 Som avslutning på detta avsnitt återkopplar vi till det vi nämnde ovan om en bred syn på entreprenörskap och företagande, nämligen socialt entreprenörskap och samhällsentreprenörskap. Dessa begrepp/områden har även bäring för det företagande och synsätt som Nils Åke ger uttryck för; att bidra till lokalsamhället. Det kommer också fram i våra intervjuer med entreprenörskapsfrämjande aktörer (Coompanion, SoLab, Govido ek. för. och Hej Främling!) och de många förslag på projekt och aktiviteter som framförts av samtliga, vilka kännetecknas av breda insatser med lokal förankring. 2.6 Kommentarer ”Det nya entreprenörskapet” Som ett led i kartläggningen deltog vi vid Mittuniversitetets entreprenörskapsdagar 7-8 oktober på temat Det nya entreprenörskapet och välfärdssamhällets utmaningar. Under konferensdagarna ställdes frågor om hur en breddad syn på entreprenörskap kan bidra till nya modeller för utveckling eller bibehållande av välfärd i samhället. Konferensen arrangerades genom SESPA-projektet, ett projekt som pågått i fyra år med fokus på socialt entreprenörskap i glesa miljöer.40 En rad nationella och internationella föredragshållare belyste ämnet. Bland dem fanns Fredrik Bergman, grundare av kooperativet Macken, ett företag som genom ett socialt inkubatorsystem skapat en struktur för start av små företag som drivs av personer med utländsk bakgrund (Macken beskrivs närmare i kapitel fem om nationella exempel). Där fanns också Bengt Johannisson, professor i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet, Pelle Persson från Coompanion Jämtland, Robert Björngard och Lenita Norberg från medborgarkooperativet Hälsorum, Offerdal samt Eva Johansson från Tillväxtverket som pratade om insatser och resultat av tre års arbete med samhällsentreprenörskap. Vi tar upp konferensen, dess begrepp och något av dess innehåll i vår rapport eftersom vi ser att det finns mycket i det nya entreprenörskapet som hänger samman med vad som uttrycks i intervjuerna på regional, kommunal och lokal nivå i form av synsätt och arbetssätt för att nå målgruppen för vår förstudie. Aktuell forskning kring entreprenörskap behöver kopplas till vad som faktiskt pågår i regionens näringsliv i form av rådgivningsorganisationer, näringslivskontor och företagande. Speciellt relevant är det för det område vi kartlägger där socialt företagande, inte minst arbetsintegrerande sociala företag (ASF), visat sig spela en roll genom att nå målgruppen. Ett bredare förhållningssätt till, eller förståelse av, vad entreprenörskap och företagande är öppnar upp för nya sätt att tänka och göra och blir i sig mer inkluderande. Yvonne von Friedrich, professor vid Mittuniversitetet (MIUN), slog fast att MIUN tror på att jobba med ett brett entreprenörskap - humanistiskt, socialt och kommersiellt - vilket är en beskrivning av det nya entreprenörskapet som SESPA-projektet studerat. ”Ett sådant entreprenörskap har möjligheter att förändra”, menade hon. Det ”nya” handlar om att ta (samhälls-)ansvar och att verka för förnyelse genom att omsätta nya idéer till handling. Det har delvis alltid gjorts men det finns nya inslag som att inkludera andra perspektiv och värden än vad man tidigare har gjort, till exempel mångfald och 39 40 Se även jubileumsboken Hallströms 100 år i Nälden, 1914 – 2014, utgiven 2014. Societal Entrepreneurship in Sparesly Populated Areas (SESPA). 28 kvinnor/jämställdhet.41 Som exempel på ett traditionellt uttryck av vad företagande är, refererar hon till en bild av Exportrådet med 'äldre vita män i slips och kostym'. Men det finns många andra bilder som behöver undersökas, beskrivas och synliggöras. Yvonne betonade också projektets arbete med att kombinera praktik och teori. Under sina inledningsanföranden beskrev rektor Anders Söderholm det nya entreprenörskapet som ”ett företagande som också tar sig an de stora frågorna”. Han menade att det ekonomiska och sociala går att förena och att det kanske är precis så vi måste göra. Han betonade också att företagande i allmänhet bör bli mer förändringsbenäget. Landshövding Jöran Hägglund knöt an till den sociala ekonomins roll när offentlig och privat sektor inte klarar att lösa samhällsproblemen. I Jämtlands län finns en tradition av samspel mellan samhällssektorer, och den sociala ekonomin spelar stor roll i flyktingmottagandet och genom att nå personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden; ”Den skapar många vinnare”. Han beskrev det som speciellt viktigt att stimulera den typen av entreprenörskap i länet: ”Socialt entreprenörskap är att alla människor ges möjlighet att utveckla sina drivkrafter.” Utan att gå närmare in på forskning eller definitioner av begrepp är det intressant att koppla de intervjuades beskrivningar av sina verksamheter och hur de når målgruppen för vår förstudie med beskrivningarna av det nya entreprenörskapet. Det breda synsättet, med ett samhällsperspektiv, är tydligast bland den sociala ekonomins aktörer men finns också representerat i det mer traditionella företagandet, här exemplifierat av C Hallströms företagande som under flera decennier haft en nära koppling till bygden och människorna där. Det finns också representerat i hur de företagsfrämjande aktörerna beskriver vad och hur de borde göra för att nå målgruppen, som att öppna upp befintliga nätverk, förflytta sig till målgruppens arenor och lokala sammanhang. Det sociala perspektivet är även framträdande i beskrivningar av de projektidéer, aktiviteter och arbetssätt som de intervjuade lyfter fram. Vår undersökning bekräftar dock att många av de etablerade företagsfrämjande aktörerna har svårt att nå målgruppen med den verksamhet de bedriver för närvarande. Almi gör det till viss del genom sin IFS-rådgivning och information i olika starta eget sammanhang, NFC når till ca 10 procent personer med utländsk bakgrund för rådgivning och företagsstart. Coompanion och kooperativen inklusive de arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) och Hej Främling! är aktörer som direkt verkar för samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap, de når också målgruppen för vår förstudie på ett mer direkt sätt och i högre grad än många av de övriga aktörerna. Ytterligare en aktör som verkar för samhällsentreprenörskap och sociala innovationer, som också nått målgruppen, är SoLAb. Det arbetssätt som projektledaren i MSSP SoLab har utvecklat är intressant utifrån att det är anpassat för att stödja framväxt av det nya entreprenörskapet i form av sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. Utgångspunkten har varit att inte säga ”nej” till någon. Efter ett första samtal har projektledaren guidat vidare till annan person eller organisation såvida idén inte passat in i SoLab. En viktig lärdom har varit att existerande program inte passat för utveckling av sociala/samhälleliga affärsidéer. Projektledaren har också jobbat uppsökande. Den rådgivarroll som utvecklats i SoLAb har handlat om coachning, mentorskap, ömsesidighet, tid och nära relationer. Eftersom hon känner sina entreprenörer och deras idéer så väl kan hon bana väg för dem i sina kontakter med finansiärer och andra som kan ta idén vidare och hela vägen till genomförande. Erfarenheterna från rådgivarrollen i SoLab tror vi är viktiga att ha med sig i tankebygget kring att jobba med entreprenörskap, företagande och integration i länet. En relationell rådgivarroll och välkomnande öppna miljöer lyfts fram i informanternas förslag på projekt och arbetsmodeller. De intervjuade avvisar idén om företagsinkubator för målgruppen (nyanlända) som en segregerande arbetsmodell. Istället föreslås utveckling och tillgängliggörande av befintliga strukturer, satsningar på olika projekt och aktiviteter. Att nå målgruppen kan också handla om att utveckla befintliga arbetssätt. Vi vill tillföra att det även kan handla om att reflektera kring synsätt på entreprenörskap och företagande. Bengt Johannisson talade i sitt anförande om ”praktisk kreativitet i det vardagliga” som den typ av insatser och projekt som är viktiga för att stödja utveckling av entreprenörskap och företagande; det vill säga att se närmare efter hur och vad man gör och dra lärdom av det. Det ser vi 41 Referenser (Hjort 2009) och (Bjerke 2013). 29 vara relevant i relation till vad som framkommer i vår undersökning kring behov av att utveckla mer inkluderande verksamheter och arbetssätt. Förslaget från flera aktörer att tillgängliggöra redan befintliga nätverk tror vi är grundläggande men inte enkelt. I kartläggningen framkommer också bilden av en i regionen ganska liten och sluten projektvärld, liksom informella nätverk. De informella nätverken är starka och en liten grupp människor har stort inflytande: ”Det gäller oavsett vem du är och varifrån du kommer, man behöver bli invigd i dem”, säger en aktör. Här har länet och de personer och organisationer som befinner sig i starka positioner i nätverken en viktig roll att spela för att öppna upp, synliggöra och tillgängliggöra. Det är en fråga som aktörerna själva lyfter i intervjuerna. Närheten till och kunskapen om varandra i de informella nätverken kan vara en styrka men också en problematik. Avslutningsvis: entreprenörskap och företagande ingår som ett verksamhetsområde i integrationsstrategin. Med koppling till den vill vi understryka vikten av en bred definition av begreppen som i sig blir mer inkluderande och innovativt. Utifrån C Hallströms, som exempel på att företag kan göra skillnad, vill vi till andra företag och företagare lyfta fram att ge chansen och hitta lösningar som kombinerar språk, utbildning och praktik/arbete. Möjligheter finns, inte minst genom etableringskoordinatorernas arbete och Arbetsförmedlingens verktyg, vilket det krävs mer information om. För utveckling av området i sin helhet - integration, entreprenörskap och företagande - föreslår vi mer kontakt mellan, och satsningar på, att kombinera praktik och forskning. Med fördel praktikbaserade forskningsinsatser som kombinerar verksamhets- och kunskapsutveckling. 3. Kommunerna Resultat från intervjuer med näringslivs- och integrationsansvariga Intervjuerna med näringslivs- och integrationsansvariga i kommunerna genomfördes efter intervjuerna med de regionala aktörerna. I de flesta fall är det näringslivschefen och integrationssamordnaren som intervjuats, ibland har vi träffat personer med närliggande uppdrag som näringslivsutvecklare och någon annan som kunnat berätta om integrationsarbetet. Etableringskoordinatorer har deltagit vid några intervjutillfällen.42 Representanter för näringsliv respektive integration har intervjuats var för sig. Vårt insamlande ger en bild av näringsliv och integration som två ganska separata områden utan särskilt mycket kontakt med varandra. Vid något tillfälle efterfrågades en gemensam sittning, med motiveringen att det var ett tillfälle att få mer kunskap om varandra. Det belyser vad vi kunnat se, nämligen att kontakterna mellan de som arbetar med integration respektive näringsliv i kommunerna inte är särskilt omfattande. I bästa fall känner man till, och hänvisar till, varandra. Mer organiserade mötes- eller samverkansformer förekommer inte. Vilja och intresse finns men det är svårt att komma till skott. Den orsak som lyfts fram från båda sidor är brist på tid och resurser. I förstudiens projektbeskrivning riktas en rad frågor till kommunernas näringslivsutvecklingsarbete: § § 42 ”Vilka modeller, metoder och verktyg kan spela roll och vad är morgondagens näringslivsutvecklares uppdrag? ”Vilka aktörer finns att tillgå, vad görs redan idag och vad behövs på sikt för att insatserna ska få verkan?” Se bilaga för förteckning över informanter i kommunerna. 30 Den bild vi har fått är att det pågår en förändring i strukturen vad gäller näringslivskontorens arbete som innebär ett breddat synsätt, där tillväxt och välfärd kopplas ihop och tillväxt också kan handla om mjuka värden. Denna förändring är intressant att relatera till föregående kapitel och diskussionen om ett breddat synsätt på entreprenörskap och företagande. Näringslivsansvariga i kommunerna beskriver dock, i likhet med de regionala företagsfrämjande aktörerna, att de i mycket liten utsträckning når personer med utländsk bakgrund/utrikesfödda. Flera svarar direkt ”nej” på frågan. Samtidigt svarar samtliga att de ser det som en del av sitt uppdrag och ger konkreta förslag för att förbättra den rådande situationen. Vi ger därför i detta kapitel, liksom i det förra, stort utrymme till att beskriva de förslag och idéer som framförs. 3.1 Nya framväxande strukturer Organiseringen av arbetet inom de två områdena varierar mycket mellan kommunerna, liksom tillsatta resurser i form av tjänster. Det spelar förstås roll för vad som är möjligt att göra. Hur lång tid och i vilken omfattning man arbetat med flyktingmottagande och integrationsfrågor varierar. Näringsstrukturen i kommunerna varierar också ganska mycket men domineras av småföretagande. Inom både näringslivsområdet och integrationsområdet tycker vi oss se att det pågår omvandlingar vad gäller verksamheter och arbetssätt. Näringslivsansvariga beskriver som sin främsta uppgift att stödja utvecklingen av företagande i sina respektive kommuner. Företagandet som beskrivs är ett ganska traditionellt företagande, med fokus på aktiebolag och enskilda firmor. Ekonomiska föreningar och kooperativa företag omnämns i stort sett inte, såvida vi inte frågat. Men i intervjuerna framkommer även ett bredare synsätt. I några kommuner har näringslivskontoren utvecklats till bredare tillväxtavdelningar. Östersunds kommun är den kommun som tydligast betonar kopplingen mellan välfärdsfrågor och tillväxt, samt vikten av helhetssyn, för att jobba bättre med både integration, entreprenörskap och företagande. I övriga kommuner spänner insatserna också över stora områden, från bygdeutveckling till företagande. Även på Integrationsenheterna pågår en omvandlingsprocess. Hittills har integrationsfrågorna hänvisats till integrationsenheterna. Från att ha varit relativt isolerade öar i den kommunala verksamheten är aktörerna nu på väg att lyfta in integrationsfrågorna på tvärs i de kommunala organisationerna. De strategier som är under framtagande i kommunerna är verktyg som bidrar till att bredda och viktiggöra integrationsarbetet inom alla kommunens förvaltningar och områden, däribland näringsliv. Många delar behöver fungera för individer som kommer till länet så som hälsa, boende, utbildning och arbete. Till länet kommer högutbildade individer, men också analfabeter. Spännvidden i mottagandet är stor. Hittills har integrationsenheterna inte haft särskilt mycket kontakt med näringslivsområdet och dess aktörer. Av intervjuerna framgår att entreprenörskap och företagande snarast varit/är enskilda inslag eller projekt snarare än en integrerad del av integrationsarbetet i kommunerna. Med denna inramning övergår vi till att redogöra för huvuddragen i vad som framkommit i intervjuer med näringslivs- respektive integrationsansvariga i kommunerna. Bräcke ingår inte i redogörelsen då kommunens arbete beskrivits mer ingående i kapitel fyra. I några kommuner där möjlighet funnits och initiativ tagits har vi intervjuat fler än en person.43 Informanter inom integrationsenheterna benämns som IA (integrationsaktörer) och informanter inom näringsliv som NA (näringslivsaktörer). Kapitlet avslutas med kommentarer som lyfter fram vad vi uppfattar som viktigast i den kommunala kartläggningen. 43 Se bilaga för sammanställning av intervjuade i respektive kommun. 31 3.2 Näringslivsaktörer (NA) Av intervjuerna framgår att näringslivsstrukturen i kommunerna varierar, och att näringslivskontoren arbetar med olika resursfördelning och förutsättningar. Arbetet är också olika organiserat med näringslivs-/tillväxtutvecklingsavdelningar, utvecklingsbolag och/eller destinationsbolag på olika position i den kommunala kontexten samt även vad gäller fysisk placering. Flertalet av de intervjuade har sin arbetsplats i kommunhuset, andra har egna lokaler (Strömsund och Krokom). Tjänstesektorn och turism är framträdande områden i näringslivsarbetet, också handel, industri och småföretagande. I flera kommuner är det inte fler än en eller två personer som arbetar med näringslivsutveckling. Med lite medel för utveckling blir huvudfokus, som någon beskriver det, att ”vårda det som finns” snarare än att utveckla. Ett sätt att tillskapa resurser och utveckling är att jobba med projekt och att samverka med (var)andra. NA har stora lokala och regionala kontaktnät och samverkar med varandra i projekt och mötesformer över kommungränserna. Några av de intervjuade har förflyttat sig mellan länets kommuner inom näringslivsområdet. Följaktligen känner man varandra och de kommunala kontexterna ganska väl. Kontakterna med företag och företagare beskrivs också vara god. Flera refererar till svenskt näringslivs ranking som en beskrivning av näringslivsklimat och företagande. Med lite resurser är det ändock många kommuner som placerar sig högt på denna ranking. Hur kommunerna rankas i den ena eller andra mätningen är här av mindre betydelse. Viktigare är den kontakt och dialog NA har med företagarna i kommunen eftersom de, genom att till exempel erbjuda olika former av praktik- och jobbplatser, kan spela en roll för målgruppen i vår studie. Att på olika sätt stötta företagandet i kommunerna beskrivs som en av de viktigaste uppgifterna, men näringslivskontoren jobbar med många frågor. ”Vi är med i otroligt många sammanhang”, säger en NA. Vi har i inledningen av kapitlet återgett hur näringslivskontoren allt mer struktureras som tillväxtavdelningar med utvidgad verksamhet. I Härjedalen verkar man för att skapa en tillväxtavdelning med bred syn på vad tillväxt är som inkluderar ”mjuka tillväxtfrågor”. I Östersund beskrivs tillväxt som en viktig faktor för att säkra den gemensamma välfärden. Utöver att stötta företagande lyfts vikten av att jobba brett för att få fler invånare att komma till samt stanna i kommunen, frågor och områden sammankopplas med varandra. I Strömsund jobbar man också brett med koppling till det offentliga och samhällsutveckling i stort. Hur nås då målgruppen för vår förstudie? ”Inte alls eller i liten utsträckning” svarar de intervjuade. I den mån det sker är det i regel genom att individer själva tar kontakt. Vid intervjutillfällena har vi dels frågat om på vilka sätt NA i sitt arbete når utrikes födda eller personer med utländsk bakgrund, dels om de uppfattar att kommunen i dagsläget arbetar för att tillvarata entreprenöriell anda, företagsintresse och kunskaper hos samma målgrupp, samt om de uppfattar att det är deras uppdrag. Här är några citat som belyser hur NA har svarat: ”Frågorna är relevanta för kommunen.” ”Kommer de hit fångar vi upp dem. Vi skulle vilja kunna hjälpa till mer. Ja, det är vårt uppdrag.” ”Kommunen är nog den sämsta aktören. Företagen, till exempel ICA och skogsföretag, har däremot nått målgruppen vilket även lett till fasta anställningar. Vi når dem inte, lite grand via etableringskoordinatorn.” ”Vi når målgruppen i begränsad omfattning. Nej, vi arbetar inte med detta idag men ja det är vårt uppdrag.” 32 ”Vi når dem egentligen inte alls, endast dem som kommer hit. Vi jobbar inte aktivt mot den målgruppen. Det finns mycket vi skulle kunna och borde göra men resurser behövs. Nej, vi arbetar inte med det idag men det är absolut vårt uppdrag att nå alla medborgare i kommunen. De som hör av sig får hjälp. För att jobba aktivt mot målgruppen behöver vi mer resurser.” ”Vi har nått jättefå, cirka 8-10 personer totalt. I viss mån finns det anställda. Vi gör ingenting entreprenörskapsfrämjande. Det kunde ha varit mer men vi börjar nu, och nu finns det orsak till det. Vi måste ha en beredskap som byggs ihop med integration. Vi arbetar för det, och ja, det är vår roll.” ”Vi kan bli bättre. Vi är i en inledande fas och har startat igång processer men verktygen är inte färdiga och på plats. Utvecklingen har gått snabbt och vi är i lindan av något som kan bli väldigt bra. Vi jobbar med målsättningen att bli fler och att ta tillvara människors kunskap.” Av svaren framgår ganska tydligt hur det ser ut i dagsläget. Frågor kring hur länet kan ta om hand den kunskap och kompetens, de drömmar och drivkrafter som människor som kommer till regionen bär på aktualiseras. Det kan ställas i relation till den satsning på inflyttning som kommunerna, men också regionen, arbetar med.44 Mycket resurser läggs på att locka människor till länet. Det skulle kunna ställas i relation till, och sammankopplas mer med, mottagandet av dem som är här och hur/vad som görs för att de ska vilja och välja att stanna i länet. De som hittills omfattats av näringslivsinsatser i kommunerna är i huvudsak holländare, vilket kan ses som ett resultat av tidigare projektsatsningar så som Midscand - ett EU-projekt som flera nämner - vilket riktade sig just till holländare och företagare med syfte att locka dem till Östersund och länet. De flesta NA kan ge exempel på företag i sina respektive kommuner som startats av personer med utländsk bakgrund, men det är inte en målgrupp de ofta når. De kan ske genom till exempel informationstillfällen som SFI eller Arbetsförmedling har där målgruppen ingår. De flesta nämner Almis IFS-rådgivning och tidigare rådgivare Abbe, som spelat en roll för att nå målgruppen och förmedla kunskap om hur det är och går till att starta företag i Sverige. Flera kommuner, men inte alla, använder Nyföretagarcentrum (NFC) som stöd för nystart av företag. NFC anger själva att personer med utländsk bakgrund utgör drygt tio procent av deras kunder (se föregående kapitel för mer om NFC och exakta siffror). ”Det vore klokt att få ihop integration och näringsliv mera”, säger en NA och föreslår mer dialog och ordnade möten. Där resurserna är små och tjänsterna få är det kanske ännu viktigare, men tiden blir ett hinder. Det egna området prioriteras, fast man vill och har behov av att samprata och samverka. Flera NA presenterar idéer som de skulle vilja ta vidare, men där resurserna i dagsläget inte räcker till. Några kommuner, som Åre och Östersund, beskriver frekventare kontakter mellan integration och näringsliv. Där söker man sig fram för att hitta bra samverkansformer. 44 I kommunernas arbete görs en åtskillnad mellan invandring och inflyttning, där sistnämnda oftast kopplas samman med turism- och etableringssatsningar utan så mycket koppling till integrationsenheterna. Samma iakttagelse görs i det pågående inflyttningsprojekt som Region Jämtland Härjedalen driver och som vi samverkat med i framtagande av deras intervjumall. 33 3.3 Integrationsaktörer (IA) Liksom näringslivsutvecklingsarbetet är integrationsarbetet olika organiserat i kommunerna. Mestadels ligger det under den sociala förvaltningen/enheten men i Härjedalen är integrationssamordnaren direkt underställd kommunledningsförvaltningen. Enheterna varierar i storlek med allt från en till flera anställda. Det är svårt att ensam i den kommunala kontexten driva, få gehör för och utveckla ett så brett och komplext område som integration. I de flesta kommuner arbetar man i olika slags team där flera tjänster ingår. Benämningar på tjänster varierar. En stor del av arbetet handlar om att lösa verksamhetsnära frågor. Östersund har skapat en helt ny tjänst, integrationsstrateg, för att få möjlighet att ”lyfta blicken” och arbeta mer strategiskt, långsiktigt och sammanhållande med integrationsfrågorna. Kommunerna har olika lång erfarenhet av flyktingmottagande. 45 Några kommuner har integrationsplaner, andra inte, men nu är det på gång i samtliga kommuner. Entreprenörskap och företagande tycks inte vara ett område som ingått i tidigare planer, vad vi känner till. Huruvida det kommer att ingå i de nya planerna är ovisst, men några IA uppger vid intervjutillfällena att det skrivits in. Alla kommuner har arbetat, eller arbetar med, att ta fram nya planer i form av integrationsstrategier som sammanhänger med den regionala integrationsstrategin, ett arbete som samordnas av Region Jämtland Härjedalen. Strategierna är verktyg för att bredda integration till ett område som berör alla förvaltningar i den kommunala organisationen. IA beskriver den förändring som pågår: ”Planen ska vara ett paraplydokument. Varje förvaltning ska specificera hur de vill jobba med integration, alla behöver vara med och bära utifrån sina uppdrag.” ”Integration har levt sitt eget liv, lite på sidan. Nu är verksamheten stor, vi har behov av ny personal och behöver samverka med alla. Man behöver förstå att målgruppen är viktig för alla.” ”Integration har varit en liten egen ö i flera kommuner, de frågor som berört området har skickats till ’integration’. Nu börjar vi se en förändring, att det är allas ansvar.” ”Tidigare gjorde en person allt. Vi har skapat tjänster och projekt för att utveckla. Organisatoriskt har det varit trögt. Integration är en intersektionell fråga som hör hemma överallt.” ”Vårt styrdokument ska gälla alla. Integration handlar om att inte peka ut någon grupp.” ”Tidigare var inställningen ’dina flyktingar’. Nu är integration allas fråga.” 45 Se Region Jämtland Härjedalens redovisning av statistik för mer om detta. 34 Flera nämner helhetsperspektiv. Kommunalpolitiska ställningstaganden spelar roll för, och fungerar som stöd i det operativa arbetet. Integration är en högaktuell fråga i kommunerna, ”en överlevnadsfråga” som någon säger, och det är viktigt att alla är med. Behov av information och kunskap i den kommunala organisationen är stort. En IA beskriver det som ”ett glapp” i den kommunala verksamheten. Istället för att direkt kunna diskutera konkreta frågor och lösningar behöver IA ofta börja med grundläggande information till övriga kommunanställda. Informationsdelen behöver göras innan det är möjligt att komma vidare med nästa steg som är kärnfrågorna. Härjedalen har gjort stora inledande informationssatsningar både internt i den kommunala organisationen, mångfaldsutbildning för personal som följs av värdegrundsutbildning, och externt där IA i samverkan med kyrkan och Migrationsverket genomfört informationskvällar på fyra orter med flyktingmottagande.46 Deltagandet har varit stort och alla har getts möjlighet att ställa frågor och få svar. Dialogen med invånarna, att vara tydlig och klargöra roller och ansvar lyfts fram av IA som centralt för att motverka okunskap och fördomar. Med begränsade resurser har projekt varit ett verktyg för att utveckla integrationsarbetet i kommunerna. Exempelvis Strömsund har jobbat med många projekt, skaffat sig stor kunskap inom området och tillsatt en rad olika tjänster. Erfarenheterna sprids också vidare i länet. Av intervjuerna framgår att IA tar hjälp av varandras kunskaper över kommungränser, till exempel i form av utbildningsinsatser där man sprider erfarenheter till varandra. En regional nätverksstruktur har byggts där Länsstyrelsen haft en central och koordinerande roll, som många berömmer. Region Jämtland Härjedalen har en allt viktigare roll genom samordningsansvar och integrationsstrategiarbete där de samverkar med kommunerna. Särskilt för de som upplever att de jobbat ensamma med frågorna är nätverksträffarna och att vara del av ett större regionalt sammanhang av stor betydelse. Till följd av etableringsreformen som infördes 2010 fick Arbetsförmedlingen ett större ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ansvarar för en etableringsperiod på två år med individuellt utformade etableringsplaner. Genom reformen fick de en initierande och samordnande roll i att, tillsammans med övriga aktörer och däribland kommunerna, utveckla och förbättra samverkan och samordning i etableringsprocessen för nyanlända. Till sin hjälp har Arbetsförmedlingen en rad verktyg att erbjuda individer för etablering. Den nya uppdelningen förändrade kommunernas arbete. Arbetsförmedlingens nya roll innebär ytterligare en aktör runt individen och kommunerna har inte längre samma överblick eller kontroll. ”När ansvaret låg hos kommunerna var det lättare att fånga upp behov och hjälpa individer vidare”, säger en IA. Flera beskriver en försämring vad gäller nyanländas inträde på arbetsmarknad och i utbildning trots att tanken med reformen var den motsatta: ”Vi är inte bra på att tillvarata kompetensen, vi tappar människan.” Processer för att organisera arbetet pågår i alla kommuner med lokala överenskommelser (LÖK) som metod.47 Erfarenheter från länet och riksrevisionens utvärdering48 visar bland annat på svårigheter att klara etablering på arbetsmarknaden under den korta tiden. När individer går ur den tvååriga etableringen utan kontakt med arbetsmarknaden hamnar ansvar och kostnader hos kommunernas socialförvaltningar. Kommunernas samverkan med Arbetsförmedlingen och de verktyg som därigenom erbjuds individerna är därför särskilt viktiga. IA beskriver att dessa verktyg haft svårt att nå ut både till individerna och potentiella arbetsplatser/arbetsgivare som en möjlighet, inte minst till företagen och även ideell sektor. 46 Under november 2014 genomfördes i samverkan mellan Migrationsverket, Härjedalens kommun och Svenska kyrkan informationskvällar med gratis fika i församlingshemmen i Sveg, Ytterghodal, Lillhärdal och Hede. Träffarna hade god uppslutning av ortsbefolkningen. 47 För mer om lokala överenskommelser se till exempel ”Metodstöd. Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering. Framtagen i samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länsstyrelserna, Migrationsverket samt Sveriges Kommuner och Landsting.” 48 Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens – Rätt insats i rätt tid? Riksrevisionen granskar etablering och integration, RIR 2014:11. Stockholm: Riksrevisionen. 35 Etableringskoordinatorprojektet som pågått i länet under drygt ett års tid har syftat till att uppväga brister och tillföra resurser där Arbetsförmedlingen inte mäktat med att matcha individer mot arbetsmarknad och utbildning. Finansierade av Arbetsförmedlingen men anställda i kommunerna har etableringskoordinatorerna (EK) arbetat nära individer och med nära koppling till den lokala arbetsmarknaden, både den offentliga och privata, inte så mycket den ideella vad vi kunnat se. EK har inneburit en extra tjänst/resurs vars insatser riktats mot i första hand de som bedöms stå närmast arbetsmarknaden. De beskriver själva sitt uppdrag som näringslivsutvecklare och/eller säljare av Arbetsförmedlingens tjänster och verktyg. Eftersom de jobbar nära och lär känna individerna fungerar de också som förmedlare av individer till arbetsplatser. Genom nära kontakter med både individer och arbetsmarknadens aktörer kan de matcha kompetens med efterfrågan. Aktörerna på den regionala arenan har blivit flera. Migrationsverket etablerade sig i länet 2013 och allt fler nya privata flyktingmottagningar har tillkommit. Utvecklingen har gått snabbt och i kommunerna arbetar man med att anpassa arbetssätt och organisation efter uppkomna förändringar. Mycket av IAs beskrivningar handlar om att hitta fungerande arbetssätt, organisation och struktur med utgångspunkt från individens bästa i kombination med kommuners och andra aktörers förutsättningar och möjligheter. De strukturer som framträder i intervjuerna handlar mycket om strävan efter helhet och samverkan. I alla kommuner finns olika former av samverkansgrupper med olika benämningar. De har funnits olika länge och jobbat på olika sätt vilket beskrivs närmare nedan. I dessa grupper har aktörer för entreprenörskap och företagande hittills varit frånvarande (se kapitel fem om Bräcke som undantag, där ingår nu både näringslivs- och integrationsansvariga med flera i samma integrationsstrategigrupp). Liksom NA beskriver IA att man inte haft särskilt mycket kontakt mellan varandra. I några kommuner som Åre, Östersund, Berg och Härjedalen har man börjat ta kontakt och samprata kring vad man skulle kunna göra tillsammans. Utan särskilt mycket kontakt med varandra är det intressant nog liknande nyckelfaktorer och arbetsmodeller som aktörerna föreslår. Därför har vi i det följande skrivit samman vad som förmedlats från NA respektive IA. 3.4 Nyckelfaktorer för ett framgångsrikt integrationsarbete Några områden som behöver fungera för ett bra integrationsarbete är hälsa, arbete, utbildning, bostäder och kommunikationer. Områdena beskrivs både som möjligheter och utmaningar. Det är dock inte dem vi fokuserar på här utan entreprenörskap och företagande. Området omnämns inte spontant men vid frågor framkommer att det kan spela en roll och de intervjuade har förmedlat olika exempel på hur. Vi beskriver nedan några av de sammanhang där entreprenörskap och företagande idag spelar en roll och skulle kunna göra det ännu mer: § § § § Samverkan mellan samhällssektorer Lokala mötesplatser Relationsskapande Reflexivt perspektiv § Samverkan mellan alla samhällssektorer Intervjuerna ger bilden av att kommunernas näringslivsaktörer ännu inte riktigt tagit steget in i det integrationsarbete som i övrigt pågår i regionen. I de samverkansgrupper som finns i alla kommuner är, vad vi erfarit, näringslivet inte representerade (Bräcke undantaget). Hittills är det framförallt offentlig och ideell sektor som varit aktiva i integrationssammanhang. Kommunerna har till exempel erbjudit praktikplatser. I Strömsund har den kommunala organisationen ett uttalat mål med en praktikant för var tionde anställd. Liksom de regionala aktörerna framhåller de vi intervjuat i 36 kommunerna betydelsen av ideellt engagemang. De många ideella initiativen spelar en särskild roll för att möta upp den passivitet som uppstår i asylmottagandet på flyktingförläggningarna, innan individer fått uppehållstillstånd och formellt blir kommunens angelägenhet. Migrationsverket och privata ägare av flyktingförläggningar är relativt nya aktörer i mottagandet i länet. Med fler aktörer och ett ökat asylmottagande växer behovet av samverkan för att hitta bra lösningar. Statliga aktörer som Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver finnas med i samverkansarbetet. Utifrån intervjuerna drar vi slutsatsen att samverkan mellan de kommunala och statliga aktörerna fungerar väldigt olika i olika kommuner och mellan olika aktörer. Arbetsförmedlingen är en nyckelaktör. Den förändrade ansvarsfördelningen mellan förmedlingen och kommunerna vad gäller nyanlända har medfört behov av nya arbetssätt för en fungerande etablering och integration. Från flera kommuner beskrivs Arbetsförmedlingen ha svårt att klara sitt uppdrag. Genom lokala överenskommelser och samverkansgrupper jobbar man med att hitta framgångsrika arbetsmodeller med individen i centrum. I samverkansgrupperna placeras individen i centrum, och med individen som utgångspunkt försöker aktörerna tillsammans finna bra lösningar. De privata aktörer som äger och driver flyktingmottagningarna omnämns i stort sett inte alls i intervjuerna. De finns, vad vi förstår, inte med i några samverkansgrupper. Från kommunerna förmedlas olika sätt att se på ansvarsrollen. Några beskriver att individer utan uppehållstillstånd inte är kommunernas angelägenhet utan Migrationsverkets. Andra ser det på annat sätt. Flera reflekterar över hur man skulle kunna förbättra mottagandet så att de asylsökande nås i ett tidigare skede. ”Ingen har uppdraget att jobba med dem”, säger NA i en kommun och reflekterar över hur de själva skulle kunna jobba närmare de integrationsansvariga i kommunen för att tillsammans nå individer på asylboenden: ”Vi behöver samarbeta med integrationssidan. Vi har tentaklerna ute.” I en annan kommun säger man att lokalkännedomen och närheten i små kommuner borde vara en fördel (IA): ”Det borde vara hanterbart i små kommuner där vi känner varandra. Är det någonstans där vi skulle kunna få till något så är det i de här samhällena, men ingen har på sitt bord att stötta asylsökande.” Samverkan behövs för att man ska känna bättre till varandra och de möjligheter som finns: ”Det finns möjligheter för asylsökande att ha praktik. Kanske leder det till att man väljer bosättning när man fått praktik.” Lokalt entreprenörskap (socialt och samhälleligt) träder fram som betydelsefullt i beskrivningarna. NA och IA beskriver hur bygdeutvecklingsgrupperna gör ett enormt arbete och tar mycket ansvar. De kliver in där ingen tar ansvar, skapar mötesplatser, öppnar sina lokala nätverk och ser möjligheter. Språkstugor och språkcaféer är exempel på initiativ. Bygdegrupper nämns av alla som viktiga aktörer i integrationsarbetet och samverkansformer med bygdegrupper beskrivs i flera kommuner. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) framstår som den aktör och företagsform som tydligast nått målgruppen, till exempel Fristad Entreprenad i Krokom. Här finns en samstämmighet med vad som framkom i föregående kapitel. Det mer traditionella företagandet är ganska osynligt i beskrivningarna. En IA efterfrågar de lokala företagarföreningarna, var finns de och vad gör de? De skulle kunna vara en viktig aktör i ett tidigt sammanhang: ”De skulle kunna träffa individerna, ta reda på deras kompetens och erbjuda praktikplats till exempel en gång i veckan. Individerna får en möjlighet att visa upp sig och man lär känna varandra. När den personen får uppehållstillstånd vill han/hon kanske vara kvar.” Överlag tycks det vara så att individer blir synliga först när de får uppehållstillstånd, blir en kommunal angelägenhet och Arbetsförmedlingen inleder sitt arbete. Här har entreprenörskap och företagande en, ännu inte tagen, roll att spela. Det finns alla möjligheter för företagandet (privata sektorn) att följa i de ideella aktörernas fotspår och söka upp individerna där de finns, samt bjuda in till nätverk och mötesplatser. Det händer dock saker även på näringslivssidan. Företagsrådgivarna når i dagsläget inte målgruppen men beskriver att företag och företagare börjat visa intresse och vill spela en roll för etablering och integration. I intervjuerna ges flera exempel på företagare som tagit kontakt med kommunerna av den anledningen. Det är inte alltid till näringsliv man vänder sig utan lika ofta till integrationsansvariga och EK som oftast är kopplade till integrationsenheterna. EK har på flera platser spelat en roll i att, 37 som någon beskriver det; ”det börjar lossna”. I arbetet med att hitta vägar för individen in på arbetsmarknad och i utbildning har EK i flera kommuner skapat kontakter och kontaktvägar med företag och företagare, ett arbete som både NA och IA menar är viktigt att bygga vidare på. I intervjuerna beskrivs även vikten av att lyssna in var aktörer och individer står och vara lyhörd. Där företagen är redo och visar intresse kanske individerna inte är redo, och tvärtom. Uppfattningen hos många av de intervjuade är att de nyanlända inte riktigt är redo. Kunskap och förståelse om samhället måste komma först, språket är inte huvudproblematiken, säger en annan IA: ”Utifrån nyanländas situation finns inte vettiga förutsättningar att starta eget företag, förutsättningar för paraplyföretag som sociala företag är bättre.” Flera är positiva till socialt företagande som plattform och sammanhang för nyanlända att lära om entreprenörskap och företagande och samtidigt få en väg in i samhället. Men det räcker inte med informationsträffar; ”Det behöver komma underifrån samtidigt som kommunerna behöver stötta en sådan utveckling”, säger en IA. I Åre arbetar man nära både individer och företag och upplever inte att det finns några trösklar i näringslivet. Nyanlända har fått anställning i företag och attityden beskrivs som ”open-minded”. Målsättningen är att hitta meningsfulla arbeten och praktik. Viktigast är att de nyanlända kommer in på de lokala arenorna. Med AME, destinationsbolag och ett aktivt småföretagande finns möjligheter till, i alla fall, tillfälliga jobb. Individer med erfarenhet och intresse av företagande ges stöd på olika sätt utifrån behov, till exempel mentorskap. Arbetet är ännu i en uppstartsfas och till de många lokala nätverken har man inte nått än. Åre lyfter fram betydelsen av brobyggare och brobyggande, att bygga broar mellan individer, lokalsamhälle och näringsliv: ”Våra brobyggare är avgörande”, till exempel etableringskoordinatorns arbete. Åter igen framstår det samhälleliga och sociala perspektivet som centralt. § Tillgängliggöra och skapa lokala mötesplatser Utöver samverkan beskrivs mötesplatser som avgörande. Den ideella sektorn har varit en viktig aktör även vad gäller tillgängliggörande och skapande av lokala mötesplatser genom bygdegrupper, idrottsföreningar, kyrkan, Röda korset, Folkets Hus-föreningar med flera. Att fånga upp tredje sektorn beskrivs av en EK som en väg in i praktik, jobb och samhälle. NA och IA i Krokom beskriver en rad ideella initiativ som når målgruppen för vår förstudie där just mötesplatsen är det viktiga. Det arbetsintegrerande sociala företaget Fristad Entreprenad som bland annat driver café har vi nämnt ovan. Träffpunkt Mångfald är ett tidigare projekt (2005-2008) som numera är ordinarie verksamhet, en träffpunkt i centrala Krokom som har öppet 08.30-16.00 alla dagar. I gamla Konsum-lokalen har en byförening verksamhet, bland annat läxläsning för barn på kvällar, vilket också blivit en mötesplats. Krokoms internationella vänskapsförening (KIV), bildad 2005 och med över 150 medlemmar, anordnar regelbundna aktiviteter, fester och utflykter med deltagare med olika nationalitet. ”I Föllinge och Alsen har folk engagerat sig enormt mycket”, säger IA och ger exempel på språkcafé, söndagsträffar och volleyboll. Två idéburna organisationer från Nälden har nyligen hört av sig. Näldens IF har inspirerats av aktiviteterna i Grytan och vill göra något i sin bygd. Idrottsföreningen samverkar också med C Hallströms. Krokom är ett exempel på hur samhälleligt entreprenörskap spelar en aktiv och viktig roll i integrationsprocesserna. Många liknande exempel finns även i andra kommuner. Vår kartläggning visar att det ideella engagemanget har nått, och når, målgruppen för vår studie, medan företagande och näringsliv inte spelat samma framträdande roll. Näringslivet finns snarare med på ett hörn i olika processer. I Härjedalen samverkade företagande och föreningsliv 2014 i en fritidsmässa i Sveg som beskrivs som en succé. Bakgrunden var den föreningsmässa som genomfördes ett år tidigare med syfte att visa upp föreningslivet för nyinflyttade. Deltagandet blev inte vad man hade hoppats. Året därpå gick uppdraget som samordnare till näringslivskontoret. Inbjudan breddades till att gälla alla och på en månad ordnades allt. NA säger: ”Föreningslivet själva gjorde kvällen, vi var smörjmedel och gjorde programmet.” 38 På kvällen den 23 oktober i stora salen i Folkets Hus i Sveg presenterade sammanlagt ett trettiotal föreningar och organisationer sin verksamhet. Ett internt syfte var att nå utrikesfödda. NA samarbetade med IA som fanns på plats, och informerade under kvällen med material översatt på arabiska. Mässan beskrivs ha nått ”alla” - unga som gamla och flera nationaliteter: ”Det är otroligt mycket värt i ett sånt här samhälle”, säger NA. Publiksuccén gör att man räknar med att göra om samma sak nästa år (2015). NA sprider gärna konceptet och erfarenheterna vidare till andra kommuner. I mässan ingick även en politikerpanel där man lyfte frågor om föreningslivet. Pris delades ut till kvällens utställare som blev hembygdsföreningen. Föreningar som haft svårt att nå ut med sin verksamhet fick nya intresserade, till exempel anmälde sig 20 personer till tunnbrödsbakning vilket innebär flera nya studiecirklar. NA säger att mässan ”inte var näringslivsfrämjande i första hand men viktig för samhället, mötesplatser skapar möjligheter”. Via Svegs nyhetssida kan man ta del av filmklipp och berättelser.49 Mässor och marknader är aktiviteter som kan tillgängliggöras för alla och vara ett första steg som leder vidare till andra (se vidare kapitel fyra om Bräcke). § Relationsskapande öppnar dörrar De intervjuade beskriver lokala informella och formella nätverk som viktiga ingångar till både samhälle och arbete. En viktig del i etableringskoordinatorernas och integrationsenheternas arbete är relationsskapandet. De jobbar nära med att lära känna individer, vad de vill och kan, för att kunna matcha rätt person till rätt plats. Genom personliga kontakter och lokalkännedom bidrar EK samtidigt till att öppna dörrar för individerna. I Åre betonar man sitt goda resultat i integrationsarbetet med just ”extremt högt individfokus”. De nära kontakternas avgörande betydelse förmedlas av många informanter. Dialog, personlig kontakt och att bygga relationer så att man kommer under ytan är ”jätteviktigt”: ”Det är inga svårigheter att ha en massa åtgärder, aktörerna är många och står nästan i kö för att få tillgång till den nyanländas tid. Man behöver skapa situationer där man kan få kontakter och se till att de som vanligtvis inte möter varandra gör det.” I början när man inte kan språket väljer många nätverk utifrån sitt språk, men behoven av att fika, träffas och lära känna varandra är stora. Det är viktigt för nyanlända att få kontakt med personer som har stora nätverk. De flesta jobb går inte via Arbetsförmedlingen utan genom lokala nätverk: ”Ut och fika eller fiska med rätt person!”, säger en aktör. Öppenhet och tillgång till nätverk är inte något självklart. Detta att göra tillgängligt måste ses som allas ansvar och inte göras till individens/de nyanländas problem, vilket det i för stor utsträckning är idag, menar en IA: ”För de nyanlända är de sociala nätverken oerhört viktiga. Tyvärr öppnar sig de helsvenska nätverken inte så lätt, det är du som ska kvala in där. Dörrarna är inte öppna. Mer krut borde läggas på att öppna dörrar istället för att göra det till nyanländas problem. Man vill in genom dörrarna men de är bara på glänt, inte vidgade.” Att öppna dörrarna beskrivs som halva jobbet. Som inflyttad till länet beskrivs de lokala nätverken vara svåra att komma in i överhuvudtaget, även om det kan variera mellan kommuner och platser (jämför föregående kapitel). Perspektivet borde vara det omvända: istället för individernas ansvar borde det vara aktörernas ansvar att tänka, göra och ställa frågor kring ”varför”. Om/när nyanlända inte vet eller förstår handlar det om hur vi informerar och berättar. ”Vi behöver ta mer ansvar”, säger en IA. Det behövs också starkare resursfokus, att se på vad individer kan och inte problematisera så mycket. Värdskap och ansvarstagande är frågor det borde jobbas mer med. Andra behov och områden att jobba med är att informera, bemöta rädslor och jobba med att skapa trygghet lokalt. Den kommunala organisationen kan ibland ”få klä skott” för missnöje och problem som uppstår. Ett sätt att motverka detta kan vara att jobba mer med information och kunskapsspridning, som exempelvis Härjedalen gjort. 49 www.sveg.se/fritidsmässa-blev-stor-succé 39 Huruvida språk är ett problem eller inte har aktörerna lite olika uppfattning om. Samtidigt som språket är viktigt för att förstå och komma in i ett nytt samhälle menar flera att det alltför ofta används som ”bortförklaring” och att det handlar om ”attityder”: ”Om man vill brukar det lösa sig med språket!” För att jobba med entreprenörskap och företagande och förstå det svenska företagarsystemet kan det svenska språket vara viktigt men som anställd i ett företag kanske det inte är avgörande. Det kan också vara en tillgång genom att öppna upp mot nya länder och marknader. § Reflexivt perspektiv - det nya Jämtland behöver ses från två håll Vi har bett de intervjuade beskriva hur de ser på begreppet integration. En röd tråd i svaren handlar om reflexivitet; att granska sig själv och sin egen position, att ifrågasätta normer och föreställningar, kunna växla perspektiv, se och göra på nya sätt. ”Integration handlar lika mycket om oss själva, som om de nya invånarna som kommer till länet”, säger någon. Framförallt handlar det om att inkludera och öppna upp istället för att skapa sidospår eller uppdelningar. I kommunerna finns lite olika strategier. I en kommun är man tydlig med att inte göra åtskillnad på att vara svensk eller invandrad. Istället för att prata mångfald och integration riktar man sig till alla: ”Integration i den här kommunen handlar om alla som flyttar hit - oavsett från vilket land eller delar av Sverige man kommer ifrån. Vi ska inte skapa vi och dem.” I en annan kommun beskrivs integration handla om två delar. Dels ska de som kommer hit ges förutsättningar. Dels handlar det om att anpassa verksamheter för att möjliggöra och inkludera. Att jobba med attitydförändringar är viktigt. ”Det handlar inte om att integrera dem”, som någon uttrycker det. I ytterligare en annan kommun säger man: ”Vi lär oss av varandra och med varandra i det nya Jämtland. Ett fantastiskt nytt Jämtland växer fram. Hur ska vi integrera Jämten i det nya samhället? Det behöver ses från två håll.” 3.5 Förslag på arbetsmodeller för entreprenörskap och företagande De som arbetar nära individerna (IA och EK) ger exempel på ett entreprenörskap som i nuläget inte tas tillvara: ”Möjligheter måste finnas, vi får inte döda drivkraften” säger en aktör. ”Det finns så mycket intresse och drivkrafter, men vi dödar entreprenörskapskänslan när de kommer hit”, säger en annan. Det entreprenörskap som fångas upp av IA verkar inte alls eller alltför sällan föras vidare till NA. En förklaring kan vara att det saknas arbetsformer, tid och resurser för detta i dagsläget: ”Kopplingen mot företagande är en ganska blank fläck idag, ingen samordnar. Det blir det som poppar upp men inget organiserat. Frågorna har varit ett sidospår i kommunen men involverar allt fler aktörer”, säger en IA. ”Flyktingar har inte setts som en resurs, men det är på väg att förändras”, säger en annan IA. Av detta drar vi slutsatsen att mer kontakter och samarbete mellan NA och IA kan vara en arbetsmodell i sig att satsa på, och att det bör göras utifrån respektive kommuns önskemål och förutsättningar och genom att bygga vidare på de arbetssätt som börjat formas lokalt. Parallellt med ambitionen att bättre fånga upp entreprenörskapet vill de intervjuade uppmärksamma riskerna kring entreprenörskap och företagande med koppling till målgruppen. Steget till eget företagande, särskilt för nyanlända, bedöms som stort och riskfyllt: ”Steget till att starta företag är stort. Vi ska inte smeta på bilden av företagande på nyanlända utan förstå både risker och möjligheter”, säger en aktör. I intervjuerna förmedlas exempel på där det gått för fort och individer farit illa inte minst ekonomiskt. ”För kvotflyktingar har det varit ett långt steg och det har tagit många år att förstå det svenska företagssystemet”, säger en IA. ”Företagandet får inte bli ett självändamål, väl utvecklade och stödjande strukturer behövs med mer fokus på förberedelser. Arbetsförmedlingen vill gärna få ut personer i sysselsättning, men individer måste också vara redo”, säger en aktör. Samtidigt, menar samma person, är detta det stora steget som behöver tas. Det finns intresse hos individer och stora möjligheter för entreprenörskap och företagande att utvecklas inom nya områden och branscher i länet. Genom tidigare starta eget satsningar och praktik finns idag 40 individer som provat/provar på företagande i olika former. Dem bör kommunerna och länet bli bättre på att fånga upp. Fastän IA och NA inte haft särskilt mycket kontakt eller samverkan med varandra betonar de i stort samma saker, framförallt: för att nå målgruppen behövs ett lokalt perspektiv och mer resurser. De flesta NA är tydliga med att de i dagsläget har för lite resurser för att de ska kunna jobba med att nå målgruppen: ”Viktigast är mer resurser”. Både NA och IA betonar ett lokalt perspektiv: ”Jobbet ska göras lokalt”. Strömsund har drivit projekt med socialt fokus respektive projekt med fokus på jobb och anställningar. Deras erfarenhet är att projekt med socialt fokus har varit lika framgångsrika vad gäller att starta eget som de arbetslivsinriktade projekten. Det bör vara en viktig erfarenhet att ta med sig inför nya projektsatsningar. Det pekar också på betydelsen av en bred social och samhällelig ingång till entreprenörskap och företagande. Med detta sagt går vi vidare till att summera förslag och idéer som de intervjuade delat med sig av, som med sitt breda angreppssätt anknyter till erfarenheterna från Strömsund. I huvudsak säger de intervjuade: § § § § Satsa lokalt och brett! Bygg på det som finns! Inga nya strukturer! Tillför resurser lokalt! § Lokala långsiktiga satsningar framför regionalt projekt På vår fråga om företagsinkubator refererar aktörerna till Mid Sweden Science Park (MSSP). I vilken utsträckning kommunerna använder sig av den varierar. MSSP är lokaliserat till Campus i Östersund. Det geografiska avståndet för många kommuner är långt. Även om man från MSSP även besökt kommunerna, har vi uppfattat det som att det varit svårt att nyttja inkubatorn, eller att behoven inte funnits. Från kommunerna önskar man mer information och kunskap om vad den nuvarande inkubatorn hittills resulterat i. För att vara en resurs för småföretagandet i kommunerna, och målgruppen i denna studie, efterfrågas en starkare lokal koppling. Nyföretagarcentrum (NFC) uppfattas också som en form av inkubatormodell i länet. Vid intervjutillfället var de aktiva i fem av länets kommuner. Deras uppdrag kring nyföretagarrådgivning når i viss utsträckning personer med ”utländsk bakgrund” (ca 10 procent av information och rådgivning har de senaste åren getts till personer med utländsk bakgrund), medan MSSP i sin verksamhet nått denna målgrupp i något enstaka fall. MSSPs inkubatormodell är inte någon modell de intervjuade tror på för att fånga upp och tillvarata entreprenörskap bland nyanlända. NFC, som faktiskt är en av få rådgivningsaktörer i länet som når personer med utländsk bakgrund, uttrycker att det inte är deras huvuduppdrag. Det ser alltså ut som att det finns behov av andra tillvägagångssätt och arbetsmodeller, alternativt att ge ett tydligare uppdrag till NFC. Alla kommuner har inte valt NFC som resurs för nyföretagarrådgivning. Härjedalen har till exempel inlett samarbete med Workplace för en småföretagarsatsning som benämns ”Småföretagarhus”. Workplace är etablerade i Östersund och på några andra platser i länet. Tanken med satsningen i Sveg är att småföretagare ska uppleva att det är ”låga trösklar in”. Med en grundavgift på 1200 kr får man tillgång till en arbetsplats i en öppen kontorslokal med tillhörande service. För ett tillägg kan man få tillgång till eget kontor. I Sveg vill man ha ett bredare koncept än på andra ställen. Enligt NA är Härjedalen den första kommun som skriver avtal med Workplace med fokus på målgruppen nyanlända/utrikes födda. ”Det behöver finnas en koppling till kommunens flyktingmottagande och möjligheter för dem som får uppehållstillstånd och väljer att stanna. Det ska också finnas tillgång till 41 en hantverksdel, och ännu fler möjligheter som man skapar tillsammans med andra aktörer”, säger NA. Workplace-idén beskrivs ha förankrats hos regionala företagsrådgivningsaktörer, men med Härjedalen/Sveg som lokal utgångspunkt. Målet är att skapa en ”glesbygdsmodell” med regionala aktörer på plats lokalt. Idén om att på det här sättet skapa en lokalt baserad ”kunskapsstruktur” eller ”kuvös”, är något som växt fram. Samarbetet med Workplace beskrivs så långt ha fungerat mycket bra och de har ställt sig positiva till det koncept NA i Härjedalen efterfrågar. Andra involverade aktörer är Bäckedals Folkhögskola och Företagarföreningen. Två representanter från sistnämnda fungerar som kontaktpersoner med Workplace. En arbetsstyrka finns alltså redan på plats och fyra till fem personer har visat intresse för att hyra plats. Härjedalen har även format andra intressanta ”glesbygdsmodeller” i integrationsarbetet som man vill bygga vidare på, så som Arbete och aktivitet med fokus på individer och arbetsmarknad samt Härjedalsmodellen med fokus på boende. Den senare har spridits till andra kommuner i länet (och landet). Vi har valt att beskriva Härjedalens kommun lite närmare som exempel på vad och hur integrationsoch näringslivsarbetet är på väg att byggas upp i kommunerna. De vi intervjuat är eniga om att satsningar bör göras på lokal nivå. De med erfarenhet av att ha drivit regionala projekt beskriver att det tar mycket kraft och tid att koordinera dessa för att få alla att dra åt samma håll. Andra svårigheter i regionala projekt är att kommunerna, som är politiskt styrda organisationer, vill olika saker. Det kan vara krävande att få substans i projekt som ska spridas i alla kommuner. Det är även svårt med lokal förankring för projekt som omfattar hela länet. De intervjuade lyfter dock även fram områden där ett regionalt perspektiv kan vara att föredra. Matchningsfrågan är ett sådant där ett regionalt angreppssätt över kommungränser föreslås; att se bortom arbetsmarknadsområden och synliggöra hela regionen som arbetsmarknad för inflyttade. ”Det finns behov av att hitta mer kundanpassade former utan administrativa gränser”, säger en aktör. Ett slags jobbkartor där jobb läggs ut och där Arbetsförmedlingen skulle vara en aktör. Det finns också behov av att samla, synliggöra och förmedla nyanländas kompetens både inom kommuner och över kommungränser: ”Annonsera ut dem som letar efter jobben istället för jobben”, säger en aktör. På länsnivå föreslås även samverkan kring sådant som utbildningssatsningar och föreläsare för kunskap och inspiration. Vidare är det viktigt att det finns tid och möjlighet för handläggare på samma nivå att utväxla idéer och tankar med varandra. ”Det kommer att leda till konkreta saker och utveckling", säger en aktör. Flera menar att det är för tidigt med starta-eget-satsningar för gruppen nyanlända och föreslår att resurser istället satsas på mer riktat stöd till individer som fångas upp i kommunerna. Strömsund, med erfarenhet av företagskuvös, understryker att startsträckan är lång och att det behövs ett långsiktigt tänkande med möjlighet att steg-för-steg ta sin idé vidare: ”Vi behöver ha rätt förväntningshorizont, ofta är vi för långt framme i våra tankar i förhållande till målgruppen nyanlända”. I flera kommuner är erfarenheten att det kan ta cirka 5-10 år innan företagsstart. Informanterna ger flera exempel på detta. Även med företagarbakgrund är förhållandena i Sveriges företagarsystem helt annorlunda, det krävs mycket kunskap om samhället och en ekonomisk bas. § Prova på modell enligt UF med inspiration från Arena-projektet Företagsinkubator för nyanlända tolkas av de flesta som en dåligt förankrad regional idé och konstruktion (många regionala aktörer gör samma tolkning). I intervjuerna föreslås istället en lokalt förankrad prova-på-modell. Den skulle kunna innefatta alla, inte enbart målgruppen nyanlända, men med syfte och resurser att nå dem. Liknande förslag beskrivs av flera. Till denna idé sammankopplas Ung Företagsamhet (UF) och Arena-projektet (Arena för Tillväxt som drevs av Almi) som arbetsmodeller och inspiration. 42 Strömsund resonerar kring ”learning-by-doing” och en ”Kommunfix-grupp”. I denna grupp skulle nyanlända i ett informellt sammanhang ges möjlighet att testa saker i liten skala, ett slags prova-påföretagande i praktiska situationer. Det räcker inte med verbal coachning, man behöver vara i sammanhang där man gör saker och kan få feedback utifrån konkreta situationer. ”Det behövs långsiktiga lärandeprocesser”, säger man från Strömsund. Låt dem som redan tagit steget vara förebilder och hitta mentorer bland företagare. ”UF för nyanlända” är en idé från IA i Ragunda som även andra kommuner spontant nämnt i positiva termer och refererat till som ett intressant förslag att satsa på. Ragunda beskriver idén som en utbildningsmodell där entreprenörskap skulle ingå och kombineras med andra saker som språkträning. Idén bygger på de kontakter integrationssamordnaren haft med olika individer, inte minst kvinnor, med entreprenöriella intressen och idéer kring till exempel turism, catering och handel/butik. En grupp skulle kunna erbjudas utbildning enligt det koncept UF arbetar med, med möjlighet att testa att starta, driva och avsluta ett företag. Några kanske startar företag medan andra ändå lär sig något på vägen, menar IA. Förslaget handlar om att anpassa/utveckla UFs arbetssätt till nyanlända vuxna, och driva det som ett försöksprojekt. Vid intervjutillfället hade ingen kontakt tagits med UF kring detta. Från Ragunda uttalar man intresse av att vara med och driva ett sådant projekt. Värt att nämna i anslutning till detta är att UF, i den intervju vi gjorde med dem innan besöken i kommunerna, var inne på samma tankar kring hur de skulle kunna bidra (se kapitlet om regionen). Flera kommuner nämner Arena-projektet som en uppskattad arbetsmodell att återuppväcka och utveckla för att nå nyanlända och personer med utländsk bakgrund. Projektet drevs av Almi Företagspartner Mitt och byggde på att det fanns resurser lokaliserade till kommunerna. Framgångsfaktorer i det projektet var bland annat: en hög aktivitetsnivå, professionell hjälp till nystartarna, synliggörande av lokala goda exempel, nätverkande och andra kontaktskapande aktiviteter, samt löpande information om möjligheter till företagande vilket sammantaget bidrog till ett bättre företagsklimat och en starkare entreprenöriell miljö.50 Från en kommun säger man sig vara tveksam till att bygga upp fysiska platser som exempelvis Lärcentrum med datasalar vilket gjordes i Arena-projektet, men som inte nyttjades av särskilt många. Istället föreslår man i likhet med andra kommuner att arbetet fokuseras till mötesplatser och lokala träffpunkter nära målgruppen/där målgruppen är, samt att befintliga (regionala) aktörer knyts till projektet genom att bidra med sina kompetenser. En sammanhållande länk, möjligen regional, skulle kunna fånga upp behov och koordinera insatser över kommungränser men det som görs behöver göras lokalt där målgruppen finns. Viktigt med lokalt stöd hela vägen och rätt guidning så att individerna får en så bra hjälp som möjligt. ”Det behöver absolut vara ett projekt där resurserna finns ute i kommunerna, nära integration och Arbetsförmedling”, sammanfattar en aktör. § Kommunicera och inkludera i ordinarie strukturer Lokalt baserade projekt kan vara en väg för aktörer verksamma för entreprenörskap och företagande att närma sig målgruppen. En annan väg är att se närmare på arbetssätt och organisationsformer som finns och utveckla dem. Kanske behövs mer resurser för detta, vilket NA hävdar. Kanske kan man även göra förändringar organisatoriskt utan så väldigt mycket mer resurser. Det kan vara en fråga för aktörerna att reflektera kring. I en kommun resonerar man kring projektsatsningar på följande sätt: ”Vad är egentligen flaskhalsen? Jag vet egentligen redan mycket om vad som behöver göras men det behövs resurser för att kunna satsa på att göra det. Måste det vara ett stort projekt för att det ska bli något?” Kanske projekt ändå kan fungera som katalysator, resonerar samma aktör. I likhet med regionala näringslivsfrämjande aktörer når näringslivskontoren i liten utsträckning målgruppen för vår studie: ”Vi har inga aktiva insatser riktade till målgruppen, det är ytterst få, några 50 För mer om projektet se Arena för ungt entreprenörskap (2012) Följeforskning, slutrapport. Gun From Consulting. Östersund: Gun From Consulting och Almi Företagspartner Mitt AB. 43 enstaka, som deltagit i aktiviteter som genomförts”, säger en aktör. Med tillförande av resurser till ordinarie verksamheter menar NA att de skulle kunna vara mer aktiva, däribland samverka mer med IA: ”Vi borde kunna ha bättre samarbete med integration, men lite bemanning begränsar insatserna.” Vid tidpunkten för intervjuerna såg det inte ut att finnas så många naturliga träffpunkter mellan IA respektive NA i den kommunala organisationen. Vad vi fått vetskap om så ingår NA inte i de samverkansgrupper kring integration som finns i kommunerna. Bräcke är ett undantag, där deltar representanter för näringslivsområdet i en nybildad integrationsstrategigrupp tillsammans med aktörer från integrationsområdet m.fl. Ett sätt för NA att ånga upp entreprenörskapsintresset som integrationsaktörerna möter i sitt arbete, kan vara att börja delta i dessa grupper eller skapa samverkansformer med dem. Etableringskoordinatorerna har i flera kommuner ett slags roll som länk mellan integration och näringsliv, några definierar sig som näringslivsutvecklare. En starkare struktur med mer resurser skulle kunna byggas kring deras arbete, så att Arbetsförmedlingens resurser i ännu högre grad kommuniceras och tillgängliggörs för företag och föreningar. Den lokalkännedom och de kontaktnät EK bygger i sitt arbete har en både individuell och lokal förankring som vi tror är en framgångsfaktor för att koppla samman integration med entreprenörskap och företagande. De intervjuade beskriver själva att integration och näringsliv är områden behöver närma sig varandra. I flera kommuner har man börjat göra just detta genom att ta kontakt, samtala med varandra och delta i gemensamma möten. I Östersund pågår en sådan process. Östersund är en av de kommuner som starkast argumenterar för ett breddat inkluderande synsätt och varnar för exkluderande satsningar: ”Det behövs strategier som breddar det som redan görs så att målgruppen inkluderas.” Från näringslivssidan talar man om ”inkluderande tillväxt”, att bredda synsätt och perspektiv och bygga på den verksamhet och de kontaktnät som finns genom att till exempel tillgängliggöra och öppna upp arenor, nätverksträffar och arbetsmässor även för nyanlända. Man ser stora behov av och möjligheter till matchning av nyanlända mot företags behov: ”Vi har nätverken och arbetsmarknadssidan men inte arbetskraftssidan.” Sistnämnda är det integrationsområdet som har kunskap om. I Östersund beskriver man att tillgängliga stödformer behöver bli mer kända för företagen och att det behövs mer samverkan med Arbetsförmedlingen i detta. Näringslivsverksamheten behöver breddas till att nå målgruppen, så att det inte blir individens problem att hitta fram. Man vill också bli bättre på att fånga individer i ett tidigt skede, redan när de finns i flyktingboenden som Grytan. Det tar för lång tid och individer tröttnar. Integrationssidan har lyft in integrationsfrågor i sammanhang som berört olika områden i kommunens tillväxtplan så som välkomnande, där aktörer från näringslivet deltagit, och säger: ”Det är sådana sammanhang man behöver verka i, inte de redan frälstas.” IA ser många kopplingar till tillväxt bland annat målet att bli fler i kommunen och därigenom bidra till tillväxt, men säger också att: ”Det räcker inte att bara ta emot, det behövs också bra insatser så att man vill bo, verka och leva i kommunen”. Östersund har under några år jobbat med ett ”Vägvisare och vän”- ett koncept med målet att nå 200 par, vilket beskrivs ha fungerat bra. I den regionala satsningen på kommunverkstäder som görs 2015 (projekt genom Region Jämtland Härjedalen) kommer kommunen att fokusera på mentorskap för nyanlända. Tanken är att få ihop ca 10–20 mentorer och ge tillgång till professionella nätverk. Liksom när det gäller etableringsplaner är Arbetsförmedlingen en viktig aktör att ha med i ett tidigt skede eftersom de godkänner insatser. Arbetsförmedlingens roll, och att den kan bli bättre/starkare, blev särskilt tydlig i intervjun med Östersund men framkommer på liknande sätt i övriga intervjuer. IA i Östersund lyfte en central fråga som vi vill föra vidare i rapporten: ”Hur vet man att de insatser som görs leder till någonting?” Då kommunerna hade samordningsansvar hade de också mer kontroll på processen och kunskap om individen i förhållande till resultat. Efter etableringsreformen 2010 och Arbetsförmedlingens övertagande har det blivit svårare att veta hur det går: ”Vi får inga uppgifter.” 44 Erfarenheten från Östersund, och man är inte ensam om att uttrycka en sådan förändring, är att etableringsplanen inte fungerar gentemot individen. Etableringskoordinatorprojektet är förvisso ett försök att förbättra detta. Den lokala överenskommelsen (LÖK:en) som Arbetsförmedlingen har huvudansvar för, och som ska fungera som ett samverkansverktyg mellan inblandade aktör med olika ansvar i etableringsprocessen, beskrivs i Östersund ha varit en långdragen process. Det har varit olyckligt då den syftar till att belysa både helhet och delar i integrationsarbetet - vad som görs och inte görs eller saknas i det praktiska arbetet. Från Östersund uttrycker man en oro kring detta att Arbetsförmedlingens resurser inte hinner med och att det blir en ryckighet i hanteringen som hotar slå tillbaka på den kommunala organisationen. År 2015 innebär dessutom ett ökat mottagande: ”Arbetsförmedlingen mäktar inte med, i slutändan blir det kommunen som får bära kostnader och ta det yttersta ansvaret.” Precis som i integrationsarbetet överhuvudtaget handlar det i entreprenörskap och företagande om att alla behöver ta sitt ansvar istället för att överlåta till någon annan. Det får inte bli ett separat spår så att de nyanlända blir sittande för sig själva någon annanstans. Ingen egen inkubator för målgruppen! Istället behövs insatser som möjliggör tillgång till befintliga arenor och träffar med företag och företagare säger man tydligt från IA och NA i Östersund: ”Målgruppen behöver tänkas in och inkluderas. Sätt fokus på den ordinarie strukturen!” 3.6 Kommentarer ”Helhetsperspektiv” Vår slutsats är att det görs relativt lite insatser i kommunerna riktade mot integration i kombination med entreprenörskap och företagande, men att det finns intresse från båda sidor, integrationsområdet och näringslivsområdet, att göra mer och att hitta mer samverkan med varandra. Med näringslivsutvecklares kompetenser och kontaktnät tillsammans med integrationsansvarigas kunskaper och erfarenheter finns goda förutsättningar för att bättre nå målgruppen så att entreprenörskap och företagande blir ett område som mer verkningsfullt bidrar till integration och utveckling i alla länets kommuner. Den bild vi fått är att näringslivs- respektive integrationsområdet hittills varit åtskilda verksamheter i den kommunala organisationen. Hos dem som jobbar nära praktiken, frågorna och målgruppen finns oerhört mycket erfarenheter och kunskap att lära av. De erfarenheterna behöver länkas starkare samman med de kunskaper som finns på näringslivs-/tillväxtavdelningarna, inte minst för att kombinera individers, företags och föreningars behov med möjligheter. För att möjliggöra för aktörer och områden att närma sig varandra behöver det satsas resurser lokalt i kommunerna, där aktörer, mötesplatser och kunskaper finns. De intervjuade har gett många och liknande förslag kring detta (se ovan). Företagsinkubatormodellen är man skeptisk till, den tolkas som segregerande. I korthet föreslås resurser och insatser i relation till redan befintliga strukturer på lokal nivå samt med målet att vara inkluderande. Då kommunerna organiserat sitt arbete kring näringslivsfrågor på olika sätt är det svårt att se att det skulle gå att hitta en fungerande modell, istället tror vi det bör vara upp till kommunerna på vilket sätt och med vilken/vilka aktörer man vill utveckla sitt arbete för ett entreprenörskap och företagande som når alla. Tillförande av resurser på lokal nivå är ett tydligt önskemål och förslag från aktörerna. Flertalet kommuner använder i nuläget NFC som företagsrådgivare för nystart av företag. Vi beskrev i föregående kapitel att ca 10 procent av de personer NFC når med rådgivning och företagsstart har utländsk bakgrund. De når alltså målgruppen till viss del. De säger själva, i vår intervju, att de inte ser det som sitt huvuduppdrag. Almi har nått målgruppen med information kring företagsstart och starta eget kopplat till exempelvis SFI. Men också där är det, vad vi förstått, det traditionella företagandet som ställs i fokus. Den bild av företagande som näringslivsaktörerna i kommunerna förmedlat har i huvudsak handlat om traditionellt företagande, det vill säga aktiebolag och enskilda firmor. Småföretagande blandat med 45 industri. Näringsstrukturen skiljer sig ganska mycket åt mellan kommunerna. Samtidigt jobbar näringslivskontoren allt bredare med entreprenörskap. Det ingår i förstudieuppdraget att reflektera över morgondagens roll för näringslivsutvecklarna i kommunerna. Vår studie pekar på att det är en bredare roll. Vi har i kapitlet beskrivet exempel på samverkansaktiviteter med föreningslivet. Näringslivskontoren stödjer även lokala utvecklingsgrupper och bygdeutvecklingsarbete. Flera kontor benämner, eller är på väg att namnge, sig som tillväxtavdelningar. De intervjuade lyfter fram mjuka tillväxtfrågor och gör en koppling mellan tillväxt och välfärd, flera talar om helhetsperspektiv. Det sociala och ekonomiska hänger samman. Helhetsperspektiv i form av ett breddat synsätt på frågorna och områdena vill vi avslutningsvis koppla till kommentarerna till kapitel två kring socialt entreprenörskap och samhällsentreprenörskap. Även i intervjuerna med kommunala aktörer framträder samhälleliga insatser som en viktig plattform för integration och entreprenörskap. Liksom regionala aktörer lyfter de kommunala den sociala ekonomins aktiviteter i integrationsarbetet men också entreprenörskapet; bygdegrupper, ideella föreningar, kooperativ och arbetsintegrerande sociala företag (ASF) - inte sällan blandformer av dessa - engagerar sig på olika sätt. Att satsa på vad dessa organisationer gör, och vill göra, inom mångfald och inkludering är också, menar vi, att satsa på (ett brett/”nytt”) entreprenörskap och företagande. Samverkan mellan samhällssektorer, inte minst föreningsliv (ideell sektor) och företagande (privat sektor), förstärker möjligheterna att nå målgruppen. Den kommunala organisationen har en viktig roll att spela i sådana samverkans- och utvecklingsprocesser. 4. Lokal nivå Resultat från intervjuer och fältarbete i Bräcke kommun I följande kapitel beskriver vi Bräcke kommun lite närmare. Kommunen är projektägare av förstudien och har undersökts mer på djupet i jämförelse med övriga kommuner. Kommunen har lång erfarenhet av integrationsarbete. Sedan 1990-talet har man tagit emot flyktingar. Liksom i övriga kommuner i länet har mottagandet de senaste åren övergått från enbart kvotflyktingar till asylsökande. Från 2000talet har mottagandet ökat enligt: 19 flyktingar 2003, 37 flyktingar 2006, 19 flyktingar 2009 och 47 flyktingar 2013.51 Bräcke har varit projektägare för SOLARIS, ett av Sveriges största ESF projekt (2012-2014), genom vilket man bland annat nådde nyanlända och inledde ett utvecklingsarbete kring integration och etablering. I september 2014 var totalt 6527 personer boende i kommun, varav 655 (ca 10 procent) med annat födelseland än Sverige. I kommunen finns 79 nationaliteter (födelseland) representerade, exklusive Sverige. Efter Sverige har följande födelseländer högst representation: Finland (72), Eritrea (52), Somalia (45), Norge (44), Nederländerna (37), Polen (35), Thailand (32) och Afghanistan (32).52 I vår projektbeskrivning aktualiseras frågan om hur den 80:e nationaliteten, det vill säga den svenska, kan bidra till integration och inkludering. Den frågan berör vi i detta kapitel med fokus på den kommunala organisationens roll. Vi vill betona att det inte ligger i studiens intresse att jämföra kommuner med varandra, snarare att fånga upp vad som framstår som viktigt på olika nivåer och i olika sammanhang med syfte att lära. I tidigare kapitel har den lokala nivån föreslagits som den nivå man bör tillföra resurser till och förankra projekt på. Den lokala nivåns betydelse bekräftas i undersökandet av Bräcke, liksom den ideella sektorns roll som initierande aktör samt samspelet mellan samhällssektorer och över kommunala förvaltningsgränser. Kapitlet grundar sig på intervjuer, deltagande i olika möten där den kommunala organisationen varit en medaktör, samt genomförande av aktiviteter inom ramen för förstudien. Vi har nått aktörer inom 51 Fakta från Region Jämtland Härjedalens statistiksammanställning Integration – beskrivande statistik och analys av utrikes födda i Region Jämtland Härjedalen 2014. 52 Antal i Bräcke kommun boende 2014-09-08 efter födelseland. Källa: KIR. 46 den kommunala förvaltningen, men också aktörer inom ideell sektor och andra samverkansaktörer som Arbetsförmedlingen. I kapitlet ingår även röster från målgruppen. Vi har intervjuat projektledare, medarbetare och språkstödjare tidigare verksamma i SOLARIS, varav flera är fortsatt verksamma inom kommunens nya arbetsmarknadsenhet (AME) och Projekt Integration X-tra (PIX), vilka kan ses som resultat av SOLARIS. Vi har även intervjuat chefen för sociala avdelningen (en av flera projektledare i SOLARIS), ansvariga på internationella enheten i Gällö inklusive kommunens etableringskoordinator (som även ingått i förstudiens styr-/referensgrupp). Inom den ideella sektorn har vi intervjuat en aktör, och i övrigt deltagit i en rad möten med flera ideella aktörer inklusive målgruppen. Kommunens näringslivsutvecklare intervjuades innan han slutade sin tjänst. Tillväxtavdelningen har i övrigt nåtts genom att förstudien, projektledaren samt biträdande projektledare varit del av denna. Först beskriver vi den kommunala organisationen. Sedan redogör vi för olika aktörers erfarenheter av SOLARIS-projektet, däribland utbildningssatsningen med fokus på arbetsintegrerande sociala företag. Efter det beskrivs projektaktiviteter i form av en fokusgrupp och en workshop som genomfördes inom ramen för förstudien. Slutligen, i kommentarerna, beskriver vi aktiviteter på gång i kommunen som även inkluderar förstudiens målgrupp och som visar på betydelsen av mötesplatser och samverkan över sektors-och förvaltningsgränser. Resultaten från kartläggningen på lokal nivå pekar i samma riktning som det vi varit inne på i tidigare kapitel, nämligen den sociala och kulturellas betydelse för integration och som plattform för utveckling av entreprenörskap. 4.1 Organisering i kommunen Kommunens vision är följande:53 ”I Bräcke kommun lever alla ett rikt, jämställt och bra liv och är delaktiga i utformningen av en god kommunal service. Den starka framtidstron gör att vi tar de initiativ som krävs för att alla ska få en bra tillvaro. Samverkan är ett honnörsord./---/”. Den förvaltande organisationen är indelad i sju avdelningar, vilka samtliga, på olika sätt och i olika frågor, har beröring med integrationsarbetet; tillväxt, teknik- och infrastruktur, vård- och omsorg, skol- och barn, sociala, bygg och miljö samt staben. Vårt fokus har varit tillväxtavdelningen och sociala avdelningen. Tillväxtavdelningen arbetar med många områden som näringslivsutveckling, turismfrågor- och inflyttarservice, bredbandsfrågor, destinations- och landsbygdsutveckling, bibliotek och samhällsinformation. Integration ingår i den sociala avdelningen som en del av den internationella enheten där även hem för ensamkommande och arbetsmarknadsenheten ingår. Internationella enheten är lokaliserad till Gällö vilket innebär att de som jobbar med integration befinner sig på några mils avstånd från dem som jobbar med näringsliv. Internationella enheten består av integrationsenheten, vuxenmottagning (Kultiz) och ett hem för ensamkommande (Unicon). De som är verksamma där betonar vikten av information och samverkan inom den kommunala organisationen samt att sprida goda exempel. Information skapar förutsättningar för samarbete och ”samarbete är A och O” i integrationsarbetet. Efter en period då enheten varit kort om personal och tvingats ransonera sina insatser har nyrekryteringar i kombination med nya arbetssätt lagt en grund för ”nystart”. Från enheten beskrivs en utveckling med större invandrargrupper och ett mer omfattande mottagande, vilket ställer större krav på det egna arbetet och samverkan. Den under hösten tillträdda integrationssamordnaren verkar på olika sätt för att integration ska placeras på agendan som ett område av betydelse för alla i den kommunala organisationen, snarare än att frågorna förväntas lösas av internationella enheten och sociala avdelningen. Framtagandet av kommunens integrationsstrategi har använts för att skapa dialog med kommunens olika avdelningar och för att nå både tjänstemän och politiker. Vi har i föregående kapitel beskrivit hur liknande processer pågår i andra kommuner. 53 www.nya.bracke.se 47 Kommunens etableringskoordinator (EK), verksam vid internationella enheten, har varit drivande för utveckling av lokal samverkan. EK har även samverkat med vår förstudie på olika sätt. EK har bland annat suttit i förstudiens styr-/referensgrupp samt ansvarat för en gemensam workshop på temat samverkan (se längre fram i kapitlet). Tillväxtavdelningens chef har haft en viktig länkande roll mellan den egna avdelningen och den sociala. Hon har suttit i styrgruppen för både denna förstudie och etableringsprojektet samt medverkat vid workshopen och i olika samverkansgrupper vilket bidragit till mer kontakt mellan avdelningarna och områdena. Chefen för sociala avdelningen var en av projektledarna i SOLARIS och har en central roll i nystart och utformning av integrationsarbetet i kommunen. Organisatoriskt är EK i länet, vad vi känner till, verksamma inom kommunernas integrationsenheter, så även i Bräcke. Finansierade av Arbetsförmedlingen jobbar EK nära de nyanlända och den lokala arbetsmarknaden, däribland företag och företagare, för att hitta vägar för nyanlända in på arbetsmarknaden. I sin roll har de även kontakt med näringslivsområdet och blir en länk emellan, en resurs och ett slags samverkanspart, som tidigare inte funnits. I föregående kapitel beskrevs betydelsen av dem som brobyggare. I Bräcke kommun har vi fått bekräftelse på att det relationsskapande arbetssätt som EK utvecklat verkligen spelar en roll, inte minst för målgruppen. EK i Bräcke kommun beskriver sin roll som näringslivsutvecklare snarare än integrationssamordnare. Som Arbetsförmedlingens förlängda arm har EK kunskap om och kan förmedla olika former av insatser som instegsjobb, arbetsträning och praktik. EK träffar och bygger relationer med nyanlända och med presumtiva arbetsgivare så som olika företag och fungerar som ett slags säljare av målgruppen. Med kännedom om varje person, vilket hon får genom individuella möten, handledning och engagemang, kan hon lotsa och förmedla ”rätt” mellan individers behov och förutsättningar och arbetsplatsers behov och möjligheter. Från målgruppen har vi fått feedback på att det personliga engagemanget och intresset för individerna som EK, men också andra på internationella enheten, förkroppsligar i det vardagliga arbetet och i de mänskliga mötena, har betydelse för målgruppen/individerna som blir tagna på allvar, synliggjorda och lyssnade till. EK efterfrågar andra sätt att utvärdera resultat än genom streck eller siffror i Arbetsförmedlingens statistik. Vi kan också se att det finns behov av att närmare undersöka, från olika perspektiv och inte minst målgruppens, vad det är som fungerar och inte fungerar och vad som spelar roll i arbetet med etablering och integration, och för utveckling av entreprenörskap och företagande. Vår förstudie pekar på att relationsskapande, tid och närhet spelar stor roll. Framtagande av kvalitativa indikatorer kan bidra till större förståelse av vad som faktiskt spelar roll och hur arbetssätt kan förbättras. EK betonar vikten av individuellt fokus och att jobba med långsiktiga processer respektive att skapa mer framförhållande arbetssätt, det vill säga arbetssätt som skapar en starkare och mer hållbar struktur för individers etablering inklusive tid för att den ska vara möjlig. Etableringsreformens två år räcker i många fall inte för etablering på arbetsmarknaden. Delvis har det att göra med att Arbetsförmedlingens verktygslåda och möjligheter inte kommunicerats tillräckligt varken till arbetsmarknad (däribland företag) eller till individer, vilket projektet och EK försöker ändra på. Det har också att göra med att många nyanlända har mer grundläggande behov innan de kan ta steget vidare till arbetsmarknaden. Återkommande uttryck som används i Bräcke och i övriga kommuner i relation till individerna är ”handpåläggning” och ”att klä på”, ungefär att stärka individer och bidra med anpassade insatser vid rätt tid (som vi tolkar det). Individ, tid, attityder i lokalsamhället och dialog är faktorer som vi kan se spela roll. Internationella enhetens och EK´s engagemang för och kännedom om individerna i kombination med kontaktskapandet med den lokala arbetsmarknaden ser ut att vara ett framgångsrecept i Bräcke kommun. Ett annat sådant har varit SOLARIS-projektet vars synsätt och arbetssätt - att tänka framåt, lyfta blicken och jobba med både ett individ- och helhetsperspektiv - bidragit till en nystart i integrationsarbetet. 48 4.2 Erfarenheter från SOLARIS - med fokus på utveckling av arbetsintegrerande företag (ASF) Entreprenörskap och företagande respektive integration har i Bräcke liksom övriga kommuner hittills varit ganska separerade områden, men SOLARIS-projektet har en direkt koppling till båda områdena. Dels ingick personer med utländsk bakgrund i Bräckes projektgrupp, dels var entreprenörskap och företagande ett av projektets fokusområden via satsningen på arbetsintegrerande sociala företag (ASF).54 Idén till SOLARIS väcktes utifrån att kommunens siffror för försörjningsstöd sköt i höjden efter 2007, med fortsatt ökning efterföljande år.55 En analys visade bland annat att FAS 3 slog hårt mot ungdomar och nyanlända. Frågan ställdes: Ska vi acceptera utvecklingen eller går den att påverka? Inom kommunens ordinarie verksamhet började en utveckling av mer förebyggande arbetssätt med individfokus och teamarbete. Parallellt växte SOLARIS-tanken fram. När Arbetsförmedlingen genom etableringsreformen 2010 gavs ansvar och resurser för att jobba med nyanländas etablering på arbetsmarknaden innebar det fler aktörer kring individen och kommunen fick en annan roll. Övriga kommuner som intervjuats i denna studie har beskrivit att de förlorat överblicken av individers etablering och integration. Bland annat är det svårt att få kunskap om vad insatser egentligen leder till och betyder för individen (se föregående kapitel). I Bräcke upplevde man att Arbetsförmedlingen ”fick alla resurser men gjorde halva jobbet”. Betoningen av arbetslinjen innebar att andra omständigheter, lika viktiga för individen som arbete, hamnade i skymundan. 80 procent av individerna i etableringsreformen lyckades inte med etableringen utan fanns efter två år i den kommunala (sociala) budgeten. Bräcke såg behov av en bredare stödjande struktur för individerna, och SOLARIS växte fram för att ta hand om ”allt som Arbetsförmedlingen tycker är luddigt men som är jätteviktigt”. PIX (Projekt Integration X-tra), som formades utifrån lärdomar i SOLARIS, har också en sådan hopsamlande och stödjande funktion. Inför formandet av SOLARIS genomfördes en tvådagars träff med företagare och invandrare i Bräcke. Bland annat diskuterades problematiken kring varför invandrare inte kommer in på arbetsmarknaden. Man kom fram till att det varken handlade om mentorer eller pengar, utan om mer grundläggande saker som språk och samhällskunskap vilket fick betydelse för hur Bräcke formade sin del i SOLARIS med modersmålsstödjare (språkstödjare) som en nyckelfaktor. Namnet SOLARIS står för ”Socialt företagande, Lärande, Arbete, Rehabilitering, Integration i Samverkan”. Projektet riktade sig till långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna samt nyanlända och beviljades 30 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden vilka fördelades på samtliga sex samarbetspartners.56 Projektet nådde fler deltagare än väntat. I Bräcke deltog 142 personer varav 45 procent gick vidare till arbete eller studier. Individer gavs extra stöd. Arbetslöshetsstatistiken och kommunens kostnader för försörjningsstöd sjönk.57 En reflektion från projektledningen i Bräcke är att man hade behövt stanna upp under projekttiden för att skapa mer lärande i projektet. SOLARIS hade sex delprojekt, det var många aktörer inblandade. Som projektägare fick Bräcke ägna mycket arbete åt administration och att bygga upp en projektstruktur. Under den tvååriga projekttiden byttes projektledare tre gånger. Krokoms kommun beskrivs av projektledarna som en förebild och inspiration i projektet speciellt vad gällde 54 Det finns olika former av arbetsintegrerande sociala företag (ASF) men gemensamt är att företagen driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster). I Jämtlands läns finns åtta ASF (se kapitel två om Coompanion). I Sverige saknas regelverk för dessa företag men 2010 fattade regeringen beslut om en Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag 2010-04-22. 55 Kommunens kostnader för försörjningsstöd var 2007 strax under 2 miljoner kronor. Vid 2010 låg kostnaderna på över 6 miljoner kronor. År 2014, efter förändringar av arbetssätt och genomförande av SOLARIS, noteras en sjunkande kostnadsnivå på ca 5,8 miljoner kronor. 56 Utöver projektägaren Bräcke kommun ingick följande samverkanspartners i projektet: Krokoms kommun, ABF Jämtland Härjedalen, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Backe samt Medborgarskolan och Livsstilskompetens i Sundsvall. 57 Inblick, nr 1 2014, Bräcke kommun. 49 fokusområdet socialt företagande där Krokom, på ett annat sätt än Bräcke som dock försökte, blev framgångsrika. Förklaringarna till detta är nog flera och skiftar utifrån olika aktörers perspektiv. En komplikation i Bräcke kommun tycks ha varit relationen mellan den kommunala organisationen och företagarna. En rad händelser i uppstarten av projektet gjorde att man i Bräcke ”började från minus”, som en kommunal aktör uttrycker det. Under projektets gång blev företagarna mer involverade och engagerade och kom även att bidra med idéer kring utveckling av socialt företagande, vilket projektledningen hoppas kommer att tas tillvara i det fortsatta arbetet. I SOLARIS ingick utbildning i socialt företagande. Coompanion Jämtland och Coompanion Västernorrland anlitades som utbildare, studiebesök gjordes till ASF i Gävleborg.58 Genom SOLARIS startade två ASF som båda, enligt Coompanion Jämtland, går mycket bra: Fristad Entreprenad i Krokoms kommun och Rut & Rot Jämtland (RRJ) i Östersunds kommun. Att SOLARIS inte ledde till start av något ASF i Bräcke berodde, enligt flera som vi intervjuat, inte på deltagarna utan snarare kommunen. Inte heller företagarna uppfattas som ett hinder, snarare att kommunen har ”ett förhållningssätt som blir problematiskt”. Flera förmedlar en bild av kommunens bristande stöd (se även nästa rubrik). Från Coompanion Jämtland framhåller man betydelsen av att ”få kommunerna att förstå att de inte kan driva sociala företag” men att de behöver ingå i stödstrukturen kring uppbyggnad av företagandet. I Östersund fanns en stödstruktur genom ABF som stöttade och möjliggjorde. I Krokom fanns handledning genom AME och kommunen tyckte att det var viktigt. Från utbildarhåll beskriver man att det i Bräcke saknades stöd från kommunen som ansvarig aktör. Det saknades också en stödstruktur på plats mellan utbildningstillfällena. Det fanns affärsidéer, personer som var intresserade och drivande men processen ledde inte vidare. Från projektledningen beskriver man betydelsen av att Krokoms kommun satsade på att informera politiker och tjänstemän, och fick gehör. En positiv och drivande chef på arbetsmarknadsenheten, Alf Eliasson, vände processen i Krokoms kommun från skepticism till motsatsen. Hans inställning; ”Det finns ingen anledning att inte jobba med det här”, spelade en stor roll. Kommunen avsatta medel för en handledartjänst för att utveckla det sociala företagandet. I Bräcke kommun avsattes inga sådana medel. Bräcke kommun beskriver avsaknad av eldsjälar som huvudsaklig förklaring till varför processen avstannade, men också att inga medel avsattes för handledning. Projektledningen bekräftar att ”det hade behövts en handledartjänst för att utveckla det sociala företagandet” i Bräcke. Förutsättningar fanns men viktiga faktorer som tid, tydlighet och trygghet saknades. SOLARIS i Bräcke var en blandad grupp med svenskar och invandrade vilket kan vara ytterligare en delförklaring till varför processen blev svårare där i jämförelse med de andra kommunerna. Coompanion Jämtland upplevde att utbildningen ibland var svår att genomföra då tolkar inte alltid fanns på plats eller behärskade att överföra innehållet. Det tog lång tid och man fick repetera mycket av innehållet från gång till gång. Projektledningen menar att upplägget med den integrerade gruppen hade många fördelar men också ställde stora krav på ledarskap, att hålla i utbildningar, reflektera kring erfarenheter från studiebesök och så vidare. Språket spelade en stor roll och kulturella frågor var svåra att jobba med. Språkstödjare och handledare hade viktiga roller men det hade behövts ett ledarskap med mer fokus på lärande mellan deltagarna. En av projektledarna säger: ”När det saknades ledarskap tog svenskarna mer plats. Hos de icke svenskfödda fanns större motivation och mindre rädsla att dra igång. De svenska deltagarna hade kunnat få hjälp från dem. Man tog inte vara på det som fanns i gruppen.” Byten av projektledning var försvårande och stoppade upp arbetet. Handledarna beskriver att de hade fullt upp med att hitta sin egen roll och reflekterar kring att de själva behövt någon form av 58 Mer om arbetsintegrerande sociala företag finns att läsa på följande hemsidor: www.skoopi.coop, www.sofisam.se, www.tillväxtverket.se och www.coompanion.se. 50 handledning samt mer tid för metodutveckling. Det hade även behövts en bättre förankring och dialog kring ”hur och vad göra”. Det tog lång tid att utveckla en bra projektstruktur och att få rutiner för olika roller som handledning och språkstöd. I efterhand ser handledarna att det varit bättre att skapa rutiner först och sedan ta in deltagare. Projektet hade behövt ytterligare ett år för att bli riktigt bra, och för metoder att komma på plats. De viktigaste lärdomarna från projektet är tid och individuell handledning. Från början skickades deltagare ut på arbetsmarknaden alldeles för snabbt, för att Arbetsförmedlingen ville se resultat. I projektet lärde man sig att individerna behövde mer tid och handledning för att vara bättre förberedda. Utöver tid och individuell handledning var mötesplatsen en framgångsfaktor i Bräcke, eller som en av projektledarna uttrycker det; ”Det är mötesplatserna som är så j-a viktiga!” Projektlokalen blev en samlingspunkt och mötesplats för alla deltagare (samt språkstödjare, handledare och projektledare), där svenskar och invandrare träffades, pratade med och lärde känna varandra, där utbildningar hölls och så vidare. Mötesplatsens betydelse betonas av samtliga vi intervjuat. En av projektledarna uttrycker en oro över mötesplatsens eventuella försvinnande sedan projektet avslutats samt också över hur lärdomar och erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Kvar i lokalen, även om den inte fungerar som en öppen mötesplats, finns de nya verksamheter som utvecklades genom SOLARIS; en kommunal arbetsmarknadsenhet som stödjer alla som står långt från arbetsmarknaden (AME) samt ett integrationsstödjande projekt finansierat av Samordningsförbundet i Jämtlands län (PIX). Dessa verksamheter organiserades först var för sig men handledarna från SOLARIS som nu jobbar vidare med AME och PIX beskriver att de ganska snart upptäckte att det inte fungerade så bra. De byggde mer kunskap tillsammans och verksamheterna behövde vara mer integrerande, vilket visar sig vara bättre för både personal och deltagare. En ny verksamhet som utvecklats är ett informationscenter nere vid järnvägsstationen som håller öppet två dagar i veckan och ger service till nyanlända kring alla slags frågor. Genom PIX fortsätter kommunen att jobba med många av de frågor som hamnar mellan stolarna i integrations- och etableringsprocessen. I Bräcke nådde man alltså inte fram till start av något ASF, men andra viktiga verksamheter utvecklades, och projektledningen lyfter fram att kunskapsnivån hos tjänstemän och politiker kring ASF har höjts i de deltagande kommunerna. Det är viktigt att inte tappa bort att det fanns ett genuint intresse hos företagarna i Bräcke, menar projektledningen. Stödfunktioner för sociala företag behöver utvecklas, följeforskning och affärsutveckling likaså. En av projektledarna säger: ”Man vinner på att försöka utveckla verksamheter efter personerna som kommer in, våga lita på människors förmågor. Affärsutveckling går att göra på det sättet.” Nedan redogör vi för hur språkstödjarna i SOLARIS uppfattat betydelsen av projektet, deras reflektioner kring ASF samt tankar kring invandring och integration i vidare mening. 51 4.3 Nysvenskars röster om Bräcke, SOLARIS och ASF Deltagare i SOLARIS fick under projektets gång möjlighet att jobba som språkstödjare och gick från att vara deltagare till anställda i projektet. Därefter har de fått anställning i de nya verksamheter som utvecklats genom SOLARIS, samt att de jobbar med språkstöd och information kopplat till internationella enheten och SFI i kommunen. SOLARIS har således konkret bidragit till etablering av invandrare på den lokala arbetsmarknaden i Bräcke kommun. Inom ramen för förstudien har vi pratat med fyra av de före detta språkstödjarna i SOLARIS, tre män respektive en kvinna, vilkas hemländer är Syrien, Uzbekistan, Eritrea och Colombia. Här förmedlar vi deras erfarenheter kring integration i vid mening, respektive entreprenörskap och företagande mer specifikt. § Om att bo i Bräcke De intervjuade har varit boende i Bräcke kommun (Bräcke centralort och Gällö) från cirka fyra till åtta år. Samtliga trivs bra. En av dem har flyttat tre gånger, bland annat till en större stad i ett angränsande län, men återkommit till Bräcke eftersom ”det är lugnt och fint”. Ingen föredrar att bo i Östersund utan man trivs med sitt boende i Bräcke och Gällö. Integrationsprocessen har i det stora hela fungerat bra, men det finns också saker att förbättra. Ensamhet försvårar integrationsprocessen. En av de intervjuade beskriver hur brist på hjälp som nyanländ, i kombination med ensamhet, riskerar att bidra till att personer blir sjuka. Samtliga beskriver att språket är en nyckelfaktor. Att lära sig svenska har upplevts olika svårt av olika individer. En av männen beskriver hur hans familj integrerades i samhället genom snabb språkinlärning. Han engagerade sig starkt för det med vetskap om språkets betydelse: ”Språket är nyckeln till att komma in i samhället.” En stark drivkraft och dröm är att barnen ska få en ljusare framtid. Två av männen har familjer med barn. Barnen bidrar positivt i integrationsprocessen genom att tillgängliggöra språket och skapa kontakter med svenska barn och familjer via skola och fritidsaktiviteter. Språk, kultur och religion kan utgöra svårigheter. ”Det svenska samhället är lugnt och kanske lite stängt”, säger en av de intervjuade. Familjens strategi blev att knacka dörr och presentera sig själva. Viljan att bidra till samhället är stor. Svårigheten är att få chansen. Det kan till exempel handla om att komma in på arbetsmarknaden. En av de intervjuade beskriver hur han fick chansen genom att träffa en arbetsgivare som trodde på honom, i det fallet Bräcke kommun. Han fick jobb, kunde göra något praktiskt av sin dröm och känner att han tagit sin del av uppgiften att bidra till samhället. För en annan av de intervjuade har det varit ”jättesvårt” att integreras med svenskar och att få fotfäste på arbetsmarknaden. Ett arbete innebär, utöver att kunna försörja sig och bidra till samhället, möjligheter att träffa och lära känna svenskar och att språkträna; alla delar viktiga för integration. En av de intervjuade har under en tid praktiserat som undersköterska och skulle vilja utbilda sig till det. De kulturella skillnaderna är stora och tar tid att förstå och lära sig. Bra kontakt med grannar gör det lättare att förstå det svenska samhället. Umgänge som begränsas inom den etniska tillhörigheten, till exempel den eritreanska invandrargruppen, försvårar integrering men är samtidigt en trygghet i vardagen. Bor man ensam är det svårt, har man familj och barn är det lättare att få kontakt med svenskar. Barn kan också bli en ingång till det lokala föreningslivet. En av de intervjuade med barn i förskoleålder och tidig skolålder beskriver hur bästa kompisar kommer hem och leker, och hur barnens deltagande i idrottsaktiviteter med hämtning och lämning blir ett sätt att träffa och umgås med andra föräldrar. Sonen är med i innebandy och fotbollsföreningar och via barnen har man även medlemskap i Friluftsfrämjandet. 52 § Värdet av SOLARIS samt reflektioner kring socialt företagande De intervjuade beskriver att det har varit svårt att hitta praktikplatser och arbete. De har inte kunnat använda sina yrkeskunskaper som till exempel affärsinnehavare och journalist samt inom försäljning och odling. SOLARIS har haft stor betydelse genom att stärka de intervjuades etablering på den lokala arbetsmarknaden. Samtliga har gått från att vara deltagare till anställda i projektet. Efter projektets slut har de fått anställning i de nystartade verksamheterna. Språkkunskaper (de intervjuade är alla flerspråkiga) och tolkning har blivit vägar in på arbetsmarknaden och till sociala gemenskaper. ”SOLARIS har varit ett projekt som behövts”, säger en av de intervjuade. Projektmodellen med språkstödjare finansierade inom ramen för projektet var värdefull liksom att gruppen var integrerad och bestod av både svenskar och nysvenskar: ”Jättefantastiskt! Många fortsatte med utbildning och fick jobb. Utan SOLARIS hade vi inte kunnat få jobb. Det hjälpte många och skapade chanser. Språkstödet gjorde mycket! ” Språkstödjarna översatte inte enbart språket utan blev också ett slags översättare och förmedlare av kulturer; ”Vi lärde känna samhället och varandra”. Att svenskar och invandrare deltog gemensamt i projektet, och att språkstödjare och handledare jobbade tillsammans, beskrivs som betydelsefullt av de intervjuade. Det gav en känsla av att alla hade samma värde. En av de intervjuade anställdes som handledare, en viktig tjänst/roll som dittills förbehållits svenskar. Projektledningen inklusive chefen för sociala avdelningen bidrog till den känsla av lika värde och ömsesidighet i relationer som utvecklades i projektet. Det uppskattas och värdesätts och lever vidare i nya verksamheter. Projektet beskrivs ha innehållit en bra kombination av praktisk samhällsorientering och språkinlärning med koppling till arbetsmarknad och/eller utbildning. Deltagarna fick erfarenheter och utvecklades inom olika områden. Av invandrade deltagare var flera analfabeter. Det betydde mycket att istället för att vara isolerad hemma få bli en del av en blandad grupp, ges möjlighet att lära sig om det svenska samhället och träna språket. Liksom projektledning, handledare och övriga deltagare beskriver språkstödjarna att projektets lokala mötesplats blev viktig, både som ett slags trygg samlingspunkt för social gemenskap, men också för lärande och integrering. När det gäller utbildningen om arbetsintegrerande sociala företag beskriver de intervjuade att de via Coompanion Jämtland fick ta del av en fantastisk utbildning, och att det fanns många idéer om verksamheter att utveckla i ett ASF, men att det av olika anledningar inte ledde vidare till företagsstart. Deras upplevelse var att politikerna i Bräcke inte riktigt vågade stödja processen. I gruppen fanns många affärsidéer varav tvätteri var en. Andra affärsidéer var; äldreboende, städ, flytt, hantering av dödsbo, loppis, hantera kommunens bilar, samt hunddagis. Inom ramen för projektet gjordes två besök till kooperativet Kraftkällan 59 i Delsbo, Hudiksvalls kommun, som inspirerade deltagarna. Coompanion Gävleborg var liksom Coompanion Jämtland utbildare i SOLARIS och har lång erfarenhet av att arbeta med uppbyggnad av ASF. Bland annat har de skapat en egen modell (stödstruktur) för detta i form av Glada-Hudik-modellen.60 I SOLARIS fanns alltså både kunskap och idéer. De intervjuade reflekterar kring varför det utvecklades olika i Krokom och Bräcke, och menar att det dels kan ha haft betydelse att Bräcke var en blandad grupp, dels att integration kräver en längre process. ”Utbildningen från Coompanion gick inte så bra”, säger en av de intervjuade, och förtydligar att utbildningen i sig var bra och gav en grund men att gruppen hade behövt mer hjälp och stöd samt kunskap om hur det går till att starta företag. När hjälpen och stödet (utbildningen) försvann hade invandrarna i gruppen behov av mer kunskap och vägledning för att upprätthålla processen. Att kommunen inte vågade bestämma sig framhålls även som avgörande för processen. 59 60 www.koopkraftkallan.se www.gladahudikmodellen.se 53 Vad hade gruppen behövt för att ta steget att starta företag? En av de intervjuade nämner tre konkreta saker: § § § Ekonomi (startkapital) Vägledning (processtöd) Utbildning (särskilt viktigt för dem som saknar erfarenhet av att driva företag) Utöver Coompanions utbildningsinsatser i SOLARIS har man fått information om företagande i Sverige via Almi som presenterat sin verksamhet i samband med utbildningstillfällen på SFI. Att det finns en hel del lagar och regler för företagsstart i Sverige känner de intervjuade till. Till vem de kan vända sig i Bräcke kommun när det gäller företagande och entreprenörskap känner de däremot inte till. Intresse för företagande finns hos många invandrare, säger de intervjuade, inte minst inom hantverk, odling och försäljning. En av dem som intervjuats är fortsatt intresserad av att starta företag. § Integration - en ömsesidig process Vid intervjutillfällena har vi bett de intervjuade att definiera vad ordet integration betyder för dem. I korthet beskrivs det som ömsesidighet; ”En ömsesidig process mellan svenskar och nysvenskar”. Det går inte att tvingas till integration. Det behöver vara en frivillig process men svenskar behöver lära sig mer om hur integrerande fungerar, säger en av de intervjuade. Språkkunskap och samhällsförståelse är förutsättningar för integration men för att integrera med varandra behöver båda försöka. Svenskar behöver framförallt bli bättre på att lyssna; ”Ni slutar lyssna alldeles för fort!”. Det behövs tålamod. Många pratar fort och alldeles för komplicerat. När man inte får svar på sina frågor slutar man att fråga. Tre råd för bättre kommunikation förs fram: prata enkelt, prata långsamt och lyssna bättre! Att inte lyssna och förstå varandra vid samtal och kommunikation resulterar i ett slags ickemöten som försvårar integrationen. Integrationsprocessen innehåller många fördomar. Det är viktigt att bemötas på ett acceptabelt sätt. ”Det finns mycket att lära från södra Sverige som har längre erfarenhet av att jobba med integration och som befinner sig i en annan fas”, menar en av de intervjuade som har många vänner i södra Sverige och kan jämföra med deras beskrivningar och upplevelser. De upplever ”ingen skillnad” utan behandlas på samma sätt som vem som helst. Det görs ingen uppdelning i olika nätverk eller grupper. I Jämtlands län, med mindre erfarenhet och kunskap, behandlas och betraktas man som invandrare ”annorlunda”. Integration är en kunskapsprocess som tar tid och som måste få ta tid, säger de intervjuade, men för att förbättra förutsättningar för integrering och utveckling borde man jobba mer med att ”skapa medvetenhet om varandra”. Den samhällsorientering invandrare tar del av ger en viss kunskap om Sverige, men det borde också vara det omvända! Invandrares erfarenheter skulle även kunna tas bättre tillvara. Många invandrare har erfarenheter från sina länder som, om den användes, skulle berika länet och dess utveckling. 54 4.4 Lärdomar från fokusgrupp i Bräcke och workshop i Gällö Inom ramen för förstudien har vi genomfört två aktiviteter i Bräcke kommun. I samverkan med Miriam Wase, praktikant hos Jämtland Härjedalen Turism med koppling till förstudie ”Turism 2030”, genomförde vi en fokusgrupp i Bräcke med deltagare från Afrikanska länder på temat ”Immigranters erfarenheter av att leva i Bräcke”.61 I samarbete med EK i Bräcke kommun genomfördes en workshop med deltagare från tillväxtavdelningen och sociala avdelningen samt Arbetsförmedlingen, med syfte att stärka samverkan kring integrationsarbetet i kommunen. I efterhand framstår det som att det som efterfrågades av fokusgruppen fick ett direkt och snabbt svar genom det som utvecklades utifrån workshopen. Riktigt så enkelt var det i praktiken inte. Det som utvecklats beror mycket på enskilda personers initiativ, intresse och stöd, oavsett om det handlar om personer i den kommunala organisationen eller ideellt engagemang. Kontaktskapandet mellan personer och organisationer är en nyckel. § Fokusgrupp i Bräcke – behov av mötesplatser Fokusgruppen genomfördes i slutet av september i samverkan med Miriam Wase, boende i Bräcke. Fokusgruppen tillsammans med intervjuer, ingick i Miriams datainsamlande som ett projekt i hennes universitetsstudier. Resultaten finns redovisade i en självständig rapport.62 Genom kontakter på SFI samlade Miriam en grupp med fem personer; fyra kvinnor och en man. De kom från Burundi (två personer), Elfenbenskusten, Kamerun och Ghana. Deltagarna hade bott i Bräcke allt från 8 månader upp till 25 år. Åldersspridningen i gruppen sträckte sig från ung vuxen till cirka 50-60 års ålder. Fokusgruppen genomfördes på Turistbyrån i Bräcke och samtalen rörde sig kring i förväg formulerade teman, men generellt om immigranters erfarenheter av Bräcke.63 De med längst erfarenhet av att leva i Bräcke upplevde att livssituationen i lokalsamhället var bättre förr, med mer liv i samhället och tillgång till arbete vilket saknas idag. Bristen på jobb diskuterades som ett centralt problem liksom sociala strukturer som det är svårt att ta sig in i. Gruppen beskrev att de saknade tillgång till svenska gemenskaper och gjorde en jämförelse med Afrika; ”I Afrika pratar man med alla som vänner, svenskar är mer reserverade”. Det kalla klimatet beskrevs svårt att vänja sig vid. Flera sade att de hade behövt konkreta råd om hur klä sig för att klara kylan. Under samtalet återkom gruppen vid flera tillfällen till att de gärna vill bidra med sina erfarenheter i samband med immigranter som kommer till Bräcke, till exempel kunskap om varor i affärer och många andra praktiska saker de själva lärt sig genom misstag eller genom råd från andra. Rasism uppfattades inte som ett problem även om deltagarna ibland stött på rasistiska uttalanden eller symbolhandlingar som rasistiska flaggor vid bostäder. Den dolda rasismen beskrevs vara värst (blickar, antydningar, beteenden) och svårast att bemöta och att hantera. Att komma till Bräcke har för många betytt en omställning inte enbart mellan länder, kulturer och klimat, utan också byte av livsmiljö - från storstad till landsbygd. I stort uppfattade deltagarna Bräcke som en bra plats för barnfamiljer, men inte tillräckligt attraktiv på andra sätt. Attraktion lyftes som viktigt begrepp som inkluderade jobb, men också sociala och kulturella gemenskaper; ”Mötesplatser där man kan prata med andra och utbyta erfarenheter”. 61 Till resultaten från fokusgruppen har infogats erfarenheter från samtal med en kommunpraktikant från Eritrea. 62 För mer om fokusgruppen och Miriams arbete se rapporten Bilaga 4: Integration Report. Immigrants perception and experiences in smaller communities - a case study of Bräcke community in Jämtlands Län, Sweden, som ingår i JHT:s Förstudie Turism 2030. 63 Se Miriams rapport s 3-5 för mer om resultat från fokusgruppen. 55 Deltagarna beskrev sina mötesplatser som jobbet, hemmet och kyrkan. De upplevde avsaknad av gemensamma mötesplatser i Bräcke för invandrare och svenskar och presenterade idéer och förslag kring hur sådana mötesplatser skulle kunna utvecklas. Mötesplatser beskrevs också som viktigt för språkträning. Vidare önskade man bättre möjligheter att kombinera språkträning, praktik och studier. Flera beskrev att de fortfarande, efter många år, kämpade med språket. Deltagarna beskrev också att integrationsprocessen inneburit att de övergett sina drömmar (jämför integrationsaktörers beskrivningar i föregående kapitel, om hur kreativitet och entreprenörskap inte tas om hand vid mottagandet i kommunerna). En annan erfarenhet beskrevs vara den dåliga informationen, särskilt i början då man saknat kunskap om vad som skulle hända och bara satt och väntade. Deltagarna upplevde det svårt att veta hur de skulle kunna använda sina tidigare erfarenheter. Arbetsförmedlingen ställde frågor men; ”Det tar lång tid innan hjälp kommer, man fastnar och kommer inte vidare.” Byråkrati beskrevs vara ett problem och en svårighet som hindrade matchning av jobb. Med bättre information redan från start hade man kunnat göra andra, för sig själv, snabbare och bättre val. En konsekvens, som egentligen består av flera faktorer, har blivit att man tvingats överge sina drömmar; ”Drömmarna blir krossade”. I fokusgruppen framfördes att kommunen borde ha någon som introducerar nyanlända. Någon sådan introduktion hade deltagarna inte upplevt. En uppmaning och ett förslag var att använda nysvenskar som kommit en bit på väg i integrationen för att informera och integrera nyanlända. Önskemål framfördes om bättre webbaserad information för immigranter. Skillnader i information om du kommer som flykting eller frivillig är stor, enligt gruppen. Som frivilliginvandrad har du inte samma tillgång till information. I sin enklaste form handlar integration om att hitta, sade deltagarna, men det handlar också om tillgång till samverkansplattformar, mötesplatser, där man kan träffas och lära känna varandra på lika villkor. Utveckling av fler mötesplatser skulle göra livet i Bräcke mer intressant och attraktivt. Behovet av mötesplatser bekräftas av den kommunpraktikant som vi samtalat med, från Eritrea. Han beskrev självkritiskt, precis som deltagare i SOLARIS, att Eritreaner gärna socialiserar inom gruppen vilket inte gynnar integration. Han beskrev samtidigt svårigheter med att få kontakt med svenskar: ”Jämtlänningar lever sitt eget liv, det är svårt att lära känna dem.”64 Med inspiration från Strömsunds kommun föreslogs caféverksamhet några timmar i veckan. Ett annat förslag från fokusgruppdeltagarna var en multikulturell festival eller mässa/marknad med kulturellt fokus. Det skulle innebära något konkret att jobba mot och samtidigt en aktivitet där svenskar och nysvenskar med olika nationalitet kunde mötas. § Resultat från Miriams studie om immigranters upplevelser Syftet med Miriams studie som helhet var att undersöka immigranters upplevelser och erfarenheter av integration i mindre samhällen, med målet att utveckla strategier som bidrar till att immigranter i högre utsträckning väljer att stanna i dessa samhällen. Studien visar att det finns ett intresse hos immigranter att leva i mindre samhällen. Informanterna beskrev sammantaget Bräcke som ett vänligt samhälle och en trygg plats att fostra barn på. Andra positiva omständigheter som nämndes var lägre huspriser och att det finns goda kommunikationer som möjliggör resor och pendling till större städer som Östersund och Sundsvall. Dock visar resultaten även att immigranter kan tänka sig att flytta från Bräcke. Huvudorsaker för flytt beskrivs vara bristen på arbete samt bristen på sociala och kulturella mötesplatser, vilket kom fram tydligt i fokusgruppen. Bräcke beskrivs av informanterna som ”trist”. 64 Min översättning av uttryck på engelska: ”Native people live there own life, they are not easy to get to know” (anteckningar från samtal 18 sept). 56 Studiens rekommendationer för ett förbättrat integrationsarbete och för att immigranter ska välja att stanna i mindre samhällen är:65 § § § § § Möjligheter för social och kulturell integration Möjligheter för immigranter att på olika sätt bidra till lokalsamhället Möjlighet till jobbskapande Möjlighet till praktik Karriärinriktad information Miriam påtalar i sin studie behovet av forskning om immigranters erfarenheter av att bo i mindre samhällen och om varför man väljer att lämna landsbygden för större städer. I Bräcke som på många andra platser saknas kunskap om immigranters erfarenheter. Därför är Miriams studie ett viktigt bidrag (min översättning):66 ”Det saknas forskning om immigranters uppfattning om och erfarenheter av att bo och leva i Bräcke. Om inget intresse visas för immigranters erfarenheter av att leva i mindre samhällen tror jag att avfolkningen kommer att fortsätta och med den en fortsatt svag ekonomisk utveckling eftersom immigranter fortsätter att flytta från de mindre samhällena. För att skapa möjligheter för bättre integration behöver vi förstå mer om huvudorsaker och problem som möter immigranter i mindre samhällen. Samhällen som lyckats behålla immigranter är också kända för att ha utvecklat bra strategier och metoder för integration”. § Workshop i Gällö – nystart för lokal samverkan Workshopen i Gällö ”Samarbete i praktiken - för ett bättre integrationsarbete i Bräcke kommun” organiserades och genomfördes av kommunens EK i samverkan med vår (tillväxtavdelningens) förstudie. Syftet var att förbättra samverkan i den kommunala organisationen och med andra aktörer som Arbetsförmedlingen. I vår förstudie och i etableringsprojektet kunde vi se ett väl fungerande arbete inom respektive enheter och områden men man hade inte särskilt mycket kontakt med eller kunskap om varandra. Flera hade aldrig träffats. I workshopen deltog kommunens sociala avdelning (med internationella enheten , IFO och PIX), tillväxtavdelningen och Arbetsförmedlingen. Migrationsverket var inbjudna men saknades. Agendorna var flera, men det främsta syftet var att lära känna varandra och varandras verksamheter och att genom dialog och diskussioner skapa förutsättningar för bättre samverkan. Målet var att utveckla och fördjupa relationerna mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Ett annat konkret mål var att uppdatera den lokala överenskommelsen, samt att definiera sådant i integrationsarbetet som hamnar mellan stolarna som ingens direkta ansvar, men som behöver tas om hand. Både chefer och handläggare/medarbetare i den operativa verksamheten deltog. Efter en gemensam inledning delades deltagarna in i en strategigrupp och en operativ grupp som arbetade med specifika uppdrag. Resonemang som återkom i diskussionerna var till exempel; vikten av att arbeta med individen i centrum, helhetsperspektiv och att tillsammans hitta nya lösningar. Arbetsförmedlingens chef betonade vikten av flexibilitet och kvalitet; att ”tänka utanför det normala” och att ”lyckas med individen, inte mängden”. I samtal och diskussioner synliggjordes oklarheter och systemfel. Deltagarna lärde känna varandra och fick förståelse för varandras roller och uppdrag samt perspektiv på sitt eget arbete i ett större sammanhang. 65 66 Se abstract på s 1 i Miriams rapport. Översättning från s 2 i Miriams rapport. 57 Upplägget med samtal, diskussioner (där man inte alltid tyckte lika men hittade lösningar) och relationsskapande som en röd tråd, bidrog till känslan av allas ansvar för att det ”överenskomna” i nästa steg genomförs. Workshopen som grundade sig i allas delaktighet bidrog till, som vi uppfattar det, en både praktisk och strategisk utveckling av integrationsarbetet i Bräcke kommun: ”Samsyn växer ur dialog och diskussion”, som EK uttryckte det under workshopen.67 4.5 Kommentarer ”För alla” Samverkan har utvecklats vidare i Bräcke kommun. Den nya integrationssamordnaren har stöttat den påbörjade utvecklingen. Som projektledare för förstudien ”Inkluderande och hållbar tillväxt för alla” har det varit glädjande att följa den utveckling som skett i Bräcke under 2014 och som fortsätter våren 2015 med initiativ, aktiviteter och grupper som vänder sig till alla. Bland annat har en tvärsektoriell arbetsgrupp med svenskar och invandrare bildats och en tidigare vilande ideell förening för invandrare aktiverats. Flera av de aktiviteter som är på gång berör det som återkommit i vår kartläggning av den lokala nivån; nämligen mötesplatser. Deltagarna i fokusgruppsamtalet beskrev att de saknade sociala och kulturella gemenskaper i Bräcke; ”Mötesplatser där man kan prata med andra och utbyta erfarenheter”. Sociala och kulturella dimensioner definierades som viktiga för en plats attraktivitet och var en av rekommendationerna inför framtiden. Mötesplatsers betydelse var också en viktig erfarenhet och framgångsfaktor i SOLARIS-projektet. Språkstödjarna i SOLARIS är nu aktiva i den nybildade arbetsgrupp respektive ideella förening som med koppling till Folkets Hus i Bräcke verkar för just utveckling av mötesplatser och aktiviteter för alla. Vi återkommer nedan till dessa grupper. Flera, både individer och organisationer, ser ut att dra åt samma håll. En viktig aktör och initiativtagare i Bräcke kommun liksom i andra kommuner är den ideella sektorn. Samspelet mellan ideell sektor och den kommunala organisationen framstår som en central utvecklingsfaktor. Företagandet, den privata sektorn, har hittills inte varit särskilt aktiv i de sammanhang vi följt i förstudien, men vi tror att entreprenörskap och företagande kan komma att spela en allt viktigare roll allt eftersom det som nu påbörjats fortsätter att utvecklas och nya idéer uppstår. Här beskriver vi några aktörer, initiativ och grupper som vi kommit i kontakt med under kartläggningen. ABF i Bräcke har under ett antal år arbetat med frågor kring integration. Språkcirklar har kompletterat SFI undervisningen, matcirklar har genomförts och kulturcirklar är en idé som är på gång. Våren 2014 färdigställdes, i samarbete med internationella enheten och gymnasieskolan, och delfinansierad av SOLARIS, en film i informationssyfte med fokus på boendefrågor. Den 13 augusti 2014 invigdes Outdoor Bräcke68, en utomhusarena för träning som drivs av Bräcke Sportklubb och som förverkligats genom stort ideellt och entreprenöriellt engagemang från föreningsliv och företagande. Gymnasieskolans rektor har varit en eldsjäl i projektet där invandrade barn och ungdomar involverats redan från start. Målet med friluftsanläggningen är att den ska vara en mötesplats för alla.69 Vi deltog vid en presentation av projektet där rektorn betonade att det nu är upp till Bräcke kommun hur man vill ta tillvara och använda den nya mötesplatsen på bästa sätt. 67 Se Kristina Holmblads rapport för en mer utförlig beskrivning av workshopen och dess resultat. Vi fick information om projektet vid deltagande i Brottsförebyggande rådets/Folkhälsorådets möte i Bräcke kommunhus 10 september. 69 Anläggningen innehåller bland annat hinderbana, utegym, innebandyplan, fotboll- och brännbollsplan samt tre grillplatser. Vid invigningen i augusti deltog 400 personer. Från 13 augusti och fram till 10 september hade anläggningen cirka 1000 besökare. 68 58 Under hösten gick ett antal ideella föreningar, bland andra Svenska kyrkan, Röda Korset, Rädda barnen och PRO, samman för att planera och starta språkcafé i Gällö med målet att i första hand nå kvinnor med barn och med det mer långsiktiga målet att skapa en mötesplats öppen för alla. Med språkcaféet som social och kulturell mötesplats vill man skapa intresse kring och sprida kunskap om de nyanlända och deras situation. Genom språkcaféet ges möjlighet att närma sig och möta nya kommuninvånare från andra länder. Ett antal träffar har genomförts. Under hösten togs också ett initiativ av Folkets Hus-chefen för en bättre användning av Folkets Hus i Bräcke som en mötesplats för alla. Folkets Hus-chefen tog kontakt med integrationssamordnaren som samtidigt hade fångat upp behovet av mötesplatser. Behov och initiativ möttes. I nästa steg ordnades träffar öppna för alla intresserade att delta i. Förutom Folkets Hus och kommunen har aktörer som kyrkan, studieförbund och PIX deltagit. Integrationssamordnaren har haft en stödjande och koordinerande roll.70 Med fokus på att utveckla Folkets Hus till en mötesplats för alla har arbetsgruppen Folkets Hus och integration bildats, en informell samverkansgrupp med både svenskar och invandrare. I arbetsgruppen ingår språkstödjarna från SOLARIS som alla har utländsk bakgrund. Både den offentliga och ideella sektorn är representerade i gruppen, representanter för den privata sektorn ingår inte (ännu). Arbetsgruppen har haft en rad träffar där man tillsammans diskuterat vad man vill göra och hur. Den första aktiviteten handlade om att möjliggöra för invandrare att aktivt delta i julmarknaden på Folkets Hus 19 december 2014 vilket också genomfördes. I samband med planering av julmarknaden väcktes många andra idéer som att skapa en mötesplats/café i Folkets Hus. Även denna idé har omsatts i praktiken. Fredag kväll 20 februari 2015 hade Mötesplatsen premiär i Folkets Hus, en mötesplats för alla i alla åldrar. Kommunen via internationella enheten stod för lokal på ungdomsgården i Folkets Hus. Folkets Hus-chefen ansvarade för marknadsföring inför premiären och för att samla ihop spel och böcker att användas av Mötesplatsens besökare. Genom den ideella föreningen Mitt fanns frivilliga som ansvarade för det praktiska. Musik och fika ordnades gemensamt. Den första mötesplatskvällen blev ”en succé med ca 30 besökare varav många var ungdomar och kvinnor”. Mötesplatsen planerar hålla öppet både fredag och lördagskvällar. Arbetsgruppens planer inför framtiden är bland annat en internationell dag på Folkets Hus, och en dag där föreningslivet ges möjlighet att visa sina verksamheter för nyanlända/utrikesfödda och värva nya medlemmar. 71 Parallellt med denna arbetsgrupp har en annan samverkansgrupp formats i kommunen, delvis som ett resultat av den ovan beskrivna workshopen med syfte att stärka samverkansarbetet. Denna grupp benämns ”Strategigrupp integration” (SI). I kommunen fanns tidigare en liknande grupp. I den nybildade gruppen ingår deltagare från olika kommunala avdelningar och områden (integration, AME, IFO, tekniska avdelningen, tillväxt/näringsliv, inflyttarservice) samt Arbetsförmedlingen. Arbetet med LÖK (den lokala överenskommelsen) är tänkt att sammankopplas med SI-gruppen, liksom LOKSAM (lokal samverkan)-träffarna två gånger per termin där också PIX och etableringskoordinatorprojektet ingår. SI-gruppen har precis kommit igång med sitt arbete och börjat forma en agenda för vad man behöver delge varandra. Varje aktör sitter med information och kunskap som är viktiga pusselbitar i integrationsarbetet. När information och kunskap delas stärks också förutsättningarna för att på bästa sätt kunna stödja individers integration och etablering.72 I de samverkansgrupper kring integration som finns i kommunerna är, vad vi fångat upp, näringslivsområdet frånvarande som aktör. Bräckes nybildade SI-grupp är i det fallet ett undantag, där ingår representanter från både integrations- och näringslivsområdet (tillväxtavdelningen) vilket vi tror kommer ha betydelse för att entreprenörskap och företagande så småningom också får en starkare koppling till integration och omvänt. 70 Vi deltog i ett möte i Gällö 14 november i Internationella enhetens lokaler samt vid ett möte i Bräcke 21 november i Folkets Hus lokaler. 71 Mejl 17 december 2014, 13 och 24 februari 2015 från integrationssamordnare Magdalena Said till arbetsgruppen. 72 Integrationssamordnarens minnesanteckningar från uppstartsmötet 14 januari 2015 samt egna anteckningar från deltagande i möte och återförande av resultat från förstudien 11 februari 2015. 59 I kartläggningen av Bräcke kommun har vi kunnat se betydelsen av att personer och avdelningar (förvaltningar) i den kommunala organisationen får kontakt med varandra. Relationsskapandet är centralt på alla nivåer och i alla sammanhang. Nya sätt att samverka formas och nya idéer föds. Ett exempel som får avsluta detta kapitel är en idé om språkutbildning för bibliotekspersonal. Idén uppstod då etableringskoordinatorn och den kultur- och fritidsansvariga i kommunen träffades och började samprata kring behov och möjligheter. Tanken är att utbilda kommunens personal i arabiska så att man bättre kan bemöta och informera nyanlända. Med det följer också en annan förståelse. Det ”jämtländska” behöver också förändra och anpassa sig. Förslaget är på idéstadiet men har hittills mottagits positivt. Kapitlet om Bräcke har visat på betydelsen av lokal samverkan och att det handlar om individers relationsskapande snarare än om modeller eller system. Stuprör och avstånd kan överbryggas genom personliga relationer. Lokal dialog framstår som en nyckel för samverkan, förändring och utveckling. I nästa kapitel beskrivs erfarenheter från andra platser i landet. 5. Nationellt Framgångsfaktorer I detta femte kapitel tar vi upp erfarenheter från nationell nivå. Precis som i tidigare kapitel fokuserar vi på framgångsfaktorer. Under kartläggningen har vi besökt och intervjuat projekt i Värmlands och Gävleborgs län vars erfarenheter och råd vi sammanfattar här. Det handlar om Sunne kommuns mottagande av flyktingar och genomförande av företagsskola i samverkan med IFS Almi i Värmland, Filipstad kommuns projekt Ny i Filipstad med fokus på nyanlända, samt tillväxtprojektet Öppna dörrar i Gävleborgs län. Vidare sammanfattar vi lärdomar från det sociala arbetskooperativet Macken; ett arbetsintegrerande företag (ASF), som presenterade och reflekterade kring sin verksamhet under Mittuniversitetets Entreprenörskapsdagar 7-8 oktober (se också kapitel två). Slutligen lyfter vi fram några faktorer från den mängd av litteratur och rapporter som berör förstudiens område. Någon litteraturgenomgång har inte gjorts i denna förstudie som fokuserat på att kartlägga och samla empiri, men för den som vill skaffa sig mer kunskap har vi samlat en del litteratur i litteraturlistan. Tillväxtverket, dessförinnan NUTEK, har till exempel publicerat en rad rapporter med fokus på företagare med utländsk bakgrund. Landsbygdsnätverket har gjort ett gediget och konkret arbete med checklistor kring hur jobba med integration på landsbygden. Arena för Tillväxt som är en icke vinstdrivande organisation som ägs av ICA, Swedbank och Sveriges Kommuner och Landsting och som har som syfte att bidra till lokalt och regionalt tillväxtarbete, har publicerat en rad rapporter där integration och entreprenörskap ingår. Det finns med andra ord mycket kunskap att ta del av! 5.1 Med hjärtat i Sunne Samverkan mellan det ideella, offentliga och privata Rapport granskade i ett inslag 27 november 2014 asylmottagandet i landet och konstaterade att det är de små orterna med mindre än 2000 invånare som tar störst ansvar. I inslaget sades vidare att Migrationsverket upphandlar boenden och beslutar om placering innan de informerar orter och ortsbefolkning. Varken Migrationsverket eller kommunerna tar ansvar för sysselsättning och aktiviteter för de som bor på flyktingförläggningarna. Det är invånarna i de mindre samhällena som hittills tagit detta ansvar genom ideella insatser. Vår kartläggning som bygger på intervjuer med aktörer i Jämtlands län bekräftar bilden att den ideella sektorns engagemang och aktiviteter når 60 målgruppen medan den privata i form av näringsliv och företagsfrämjande aktörer hittills haft svårare att göra det. Sunne är en kommun där de ideella insatserna varit viktiga men där också näringslivet och den kommunala organisationen haft viktiga roller.73 Följande baseras på telefonsamtal med landsbygdsutvecklaren och företagsrådgivaren Ewa Larsson, intervju med Sebastian van den Bergen (Almi Värmlands IFS-rådgivare)74, samt Arena-rapporten Ny i Sverige – vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden.75 I rapporten presenteras Sunne, utifrån den resursinriktade roll kommunen valt, som ett av tre goda exempel i landet:76 Samtliga Sveriges 290 kommuner har massor att vinna på att välkomna flyktingar och andra invandrare. /---/ Många aktörer är involverade i de utrikes föddas integrering i Sverige, men ingen aktör har så mycket att vinna på och samtidigt så stora möjligheter att se till att denna process fungerar som kommunerna. /---/ I de här tre kommunerna ses verkligen de utrikes födda som den resurs de faktiskt är, och man ser även tydligt hur de bidrar med entreprenörskap, kunskap, nytänkande och annat som kommunerna behöver. Sunne kommun tog emot flyktingar på 1980- och 90-talen men under senare år har kommunen inte haft något flyktingmottagande. Vintern 2013 anlände över 100 flyktingar, i huvudsak från Syrien, till en privatägd flyktingförläggning i Rottneros. Mycket hände på kort tid. Innan de första flyktingarna från Syrien anlände till kommunen startade några kommunmedborgare Facebook-gruppen ”Med hjärtat i Sunne”. Gruppen ville bidra till att flyktingarna fick en så bra start som möjligt och undvika att de blev isolerade på förläggningen under flera månader. Kommuninvånare åkte ut till förläggningen och startade ”svenskaträning” och ”fredagsfika” vilket blev mötesplatser där nyanlända och ortsbor började lära känna varandra. Genom mötesplatserna fick de nyanlända tillgång till de sociala nätverken: ”Det är lite så vi arbetar, vi hittar på en massa anledningar att träffas och vips så uppstår en kontakt.” 77 Det kontaktskapande arbetet har lett vidare till praktikplatser, arbetsplatsbesök och start av företag. Engagemanget i Sunne förklaras av faktorer som kommunens näringsstruktur, goda företagsklimat och höga samhällstillit. Andra förklaringar är relationen och samarbetet med den privata ägaren av flyktingboendet. God kommunikation och öppenhet har varit viktigt liksom att olika aktörer hittat sina roller i det gemensamma arbetet samt att det skapats förutsättningar för möten. Kommunen satsar på småföretagandet för att skapa tillväxt och arbete i framtiden och jobbar målmedvetet med att utrikesfödda ska starta och driva företag. De såg tidigt betydelsen av medborgarengagemanget och började fundera över hur den kommunala organisationen skulle kunna stödja de initiativ som tagits. Ewa Larsson, landsbygdsutvecklare och företagsrådgivare i Sunne km, beskriver kommunens 78 synsätt: ”Vi fick höra att det fanns så mycket kompetens bland flyktingarna som vi verkligen behöver i kommunen: läkare, tandläkare, sådana som jobbat med jordbruk. Om tre månader kan de ha fått sitt uppehållstillstånd, och då får de flytta vart de vill. Har de under dessa tre månader inte förstått hur bra Sunne är, utan bara fått sitta ute på flyktingförläggningen, då önskar de inget annat än att få flytta härifrån”. 73 Kommunen har ca 13 000 invånare varav ca 5000 bor i centralorten (www.sunne.se). 6,2 procent av kommunens invånare är födda utomlands, jämfört med ett riksgenomsnitt på 15,4 procent (Arena rapporten s 37). 74 Intervju i Almi Värmlands lokaler i Karlstad 27 oktober 2014. 75 Arena för tillväxt rapport (2012: 36-40) Ny i Sverige – vad kan jag bidra med… 76 Arenarapporten s 29. 77 Arenarapporten s 38. 78 Arenarapporten s 39. 61 På kommunens näringslivsavdelning ville man göra något för de nyanlända och hakade på de ideella initiativen. Kontakt togs med Almi Värmlands IFS-rådgivning79 som i samverkan med den ideella föreningen Communicare formade en starta-eget-kurs baserad på Almis ”företagarskola”. Kommunen tog kontakt med Almi vid jul 2013 och i januari 2014, en halv månad därefter, startade kursen på flyktingförläggningen. Det var viktigt att göra något snabbt, berättar IFS-rådgivaren. Med företagarskolan som utgångspunkt sänkte man ribban och körde igång enligt en prova-på-idé där man försökte anpassa budskapet efter målgruppen och söka sig fram till lösningar allt eftersom. Från att inledningsvis ha varit 30 personer halverades gruppen. Bland de nyanlända fanns företagare som behövde förstå hur det svenska systemet fungerar och få hjälp med kontaktskapandet. För att de skulle få komma ifrån förläggningen bokades lokaler i Sunne och man hyrde en buss som gick från förläggningen i Rottneros till Sunne. Miljön var viktig. Det var även viktigt att träffarna präglades av högt i tak och god stämning. Bra tolkning är en annan faktor som nämns. Upplägget gjordes efter deltagarnas önskemål och innehöll bland annat studiebesök till företagare i Sunne. ”Kommunen var mycket proaktiva och fixade det”, säger rådgivaren. Intresset från företagarna var betydelsefullt. Några bestämde sig för att satsa på arabisk-talande länder och knöt kontakter. Kursen pågick under förmiddagar. Olika aktörer bjöds in att delta till exempel Arbetsförmedlingen som informerade om möjligheter för etablering. Företagare bjöds in att berätta om sina erfarenheter som goda exempel att lära av. Att ha med information från banker och om bokföring är andra tips. På eftermiddagen fick de som behövde individuell rådgivning. ”Deltagarna var otroligt tacksamma”, berättar rådgivaren. Tillsammans skapade man en god stämning och många bra idéer kom fram. Deltagarna gjorde även affärer med varandra. Flera är på väg att starta företag, få uppehållstillstånd och boende. Andra kommuner i Värmland har hört av sig till Almi och efterfrågat liknande upplägg. IFS-rådgivaren säger; ”Det handlar om att hitta bra modeller där man förstår och får kunskap, det kan gärna växa fram”. 5.2 Ny i Filipstad Ett samverkansprojekt mellan kommunen och arbetsförmedlingen Bland SVT´s lokala nyheter från Värmland, 2 september 2014, fanns ett inslag om projektet ”Ny i Filipstad” i Filipstads kommun. 80 I inslaget beskrevs hur kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen startat projektet med syfte att hjälpa nyanlända invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Målsättningen var att 40 procent av de nyanlända skulle ha fotfäste på arbetsmarknaden i maj 2015. I botten fanns olika anställningsstöd för etablering. Resultatet dittills, i september 2014, var 20 anställda bland annat på företag i kommunen samt 8 startade företag främst inom servicesektorn. Projektledaren Jim Frölander beskrev fokus på individen som en framgångsfaktor i projektet: ”Det är egentligen bara att titta på individen och försöka komma fram till vad de vill göra och var drivkrafterna ligger. Det är det som det handlar om. Det känns som om det finns ett glapp mellan var jobben finns och individerna finns och vad man kan göra.” Han betonade att många saker behöver fungera så som bostad, barnomsorg, skola med mera och menade att kommunerna kommer att behöva ta ett större ansvar. Som en del i kartläggningen tog vi kontakt med Jim och besökte Filipstad. Följande bygger på en intervju med honom där också språkstödjaren Ahmed deltog.81 Kompletterande uppgifter har hämtats via nätet.82 79 Almis IFS rådgivning riktar sig till entreprenörer med utländsk bakgrund, från idéstadiet till företagsregistrering (www.Almi.se). 80 Kommunen har ca 33 000 invånare varav ca 10 000 bor i tätorten Filipstad. (www.ekonomifakta.se) 81 Intervju i Filipstad 25 september 2014 på kommunens näringslivsavdelning. 62 Projekt Ny i Filipstad (NiF) syftar till att öka integrationen och förkorta vägen mot arbetsmarknaden för nyanlända som finns i etableringsreformen. Arbetsförmedlingen står för finansieringen av projektet och näringslivskontoret i Filipstad står som ansvarig. Projektet är lokaliserat till samma byggnad som Arbetsförmedlingen. Med ett individbaserat arbetssätt erbjuds insatser som matchningsaktiviteter, kompetensvalideringar, praktik, starta eget och utbildningsplanering: ”Kommunens samtliga resurser och behov används tillsammans med arbetsförmedlingens alla erbjudanden för att hjälpa de enskilda individerna mot en bra integration.” NiF föregicks av ett kortare projekt (halvår) riktat till 17 immigranter med målet att starta eget. Det gick ganska bra, några företag startade, men man lärde sig också att det inte enbart gick att fokusera på företagande. Många nyanlända har en lång väg att gå: ”Det behövdes en projekttid på upp mot två år för att kunna hjälpa individerna” säger Jim. I sin roll som projektledare för NiF kontaktar han arbetsgivare och inventerar områden i behov av arbetskraft. Det stora arbetat lägger han på att kartlägga individernas kompetenser och drivkrafter. Mötet är viktigt. Han träffar alla inskrivna i etableringen för individuella samtal och handledning (ca 160 i Filipstad). NiF kan jämföras med etableringskoordinatorprojektet i Jämtlands län, som vi beskrivit i tidigare kapital. Det arbetssätt Jim utvecklat i projektet bygger på ”individkunskap” och ”förtroende” kombinerat med flexibelt användande av Arbetsförmedlingens resurser: ”Arbetsförmedlingen vill nog göra jobbet men de har inte tillräckligt med resurser, jag gör egentligen Arbetsförmedlingens jobb rakt av.” Han beskrev hur han försökte se nya lösningar för arbetsprövning, validering med mera, det vill säga hitta nya sätt att använda Arbetsförmedlingens resurser: ”Det går att göra saker, det finns verktyg, med lite slalomåkning går det.” Jim pekade på en inneboende konflikt i Arbetsförmedlingens roll; att erbjuda resurser och service respektive samtidigt vara en kontrollerande myndighet: ”De kan inte vara båda på samma gång” menade han. För honom var det viktigt att först lära känna individerna och därefter ta kontakt med arbetsplatser, däribland företag. Jim sa: ”Arbetsförmedlingen prickar av i statistiken men ställer aldrig frågan; vad ska praktiken leda till?” Både Jim och Ahmed nämnde betydelsen av att lyfta fram goda exempel. Det finns behov av att synliggöra förebilder för att se och förstå vad som är möjligt. Vid tillfället för intervjun pågick förberedelser i Värmlands län för att i nästkommande programperiod ta ett helhetsgrepp kring integration, däribland entreprenörskap och företagande. I det förberedande arbetet ingick flera kommuner, Arbetsförmedlingen och andra aktörer med olika ansvar och roller i integrationsarbetet. Det regionala projektet beskrevs fokusera på helhetslösningar med förståelse av att det ekonomiska och sociala hänger samman. ”Det går inte att jobba med integration (och entreprenörskap) på något annat sätt än genom helhetsgrepp”, menade Jim. För just företagande var hans råd att skapa någon form av mjuka lån/pengar (på ca 50 000 – 100 000 kr) samt att satsa på att tillgängliggöra företagarnätverk och jobba med kontaktskapande. 82 www.sverigesradio.se (P4 Värmland), www.filipstad.se (Filipstads kommuns hemsida) samt www.vf.se (Värmlands folkblad, 11 sept). 63 5.3 Öppna dörrar Ett tillväxtprojekt i Gävleborgs län Under kartläggningsarbetet fick vi från flera håll83 tipset att kontakta Rina Näslund vid Länsstyrelsen i Gävleborg som varit projektledare för Öppna dörrar; ett projekt som uppmärksammats både nationellt och regionalt. Vi tog kontakt med Rina och besökte henne i Gävle för att ta del av hennes erfarenheter och råd. Följande bygger på vår intervju med henne samt material om projektet som vi haft tillgång till.84 Hösten 2007 började Länsstyrelsen i Gävleborg undersöka hur de skulle kunna engagera näringslivet mer i integrationsarbetet. Rina, som har företagarbakgrund och kommer från Israel, involverades i processen. Hon började undersöka olika möjligheter att jobba med frågorna. Först tittade hon på finansiering via sociala fonden men ”hjälp-perspektivet” och den problemlösande ingången kändes inte rätt. Istället ville hon vända på perspektivet, utveckla integrationsarbetet och synliggöra mångfald som tillväxtmöjlighet. Så fick det bli, ansökan gjordes till regionala fonden och projektet beviljades. Projektet startade 2009 och pågick i tre år. Entreprenörer som var duktiga på att sälja anställdes i projektet. Fokus i projektet har varit att skapa arbetssätt som främjar tillväxt genom mångfald och bidrar till samarbete med näringsliv och myndigheter. Med nya arbetsmetoder har man velat ”öppna dörrarna för mångfalden”. Lokala utvecklingsmöjligheter har varit en ingång i arbetet; hur invandrare genom entreprenörskap kan bidra till den lokala och regionala utvecklingen. Att komma bort från hjälpperspektivet som Rina menar kan upplevas nedvärderande, har varit viktigt för henne och projektet. Hennes utgångspunkt har varit och är; Vad kan du göra för att utveckla oss? ”Börja jobba med attitydförändring med inriktning på dem som jobbar med (näringslivs-)frågorna”, är hennes råd: ”Gruppen är en tillgång för oss!” Den kunskap du som invandrad har om din kultur är en fördel att använda i affärsutveckling. Hon varnar också för försiktighet så att man inte hamnar i stereotyper. Okunskap gör att man lätt börjar i fel ände. Om idén med företagsinkubator som finns inskriven i vår förstudie säger hon: ”Varför en speciell inkubator för målgruppen, varför segregera från början? Om det ska vara en inkubator behöver det finnas människor involverade som är kompetenta i olika frågor, blanda i så fall med svenskar som ger kontakter. En separat starta eget kurs kan vara okej om det behövs för språket annars inkludera hellre i ordinarie företagarnätverk, utbildningar och organisationer” Utifrån sina erfarenheter menar hon också att det är viktigt att vara tydlig med och att kunna besvara frågan: ”What’s in it for me”?85 Inom ramen för Öppna dörrar genomfördes en rad konkreta insatser som gett resultat på flera plan. Projektet är avslutat men Rina, som är verksam inom Länsstyrelsens förvaltningsanslag, jobbar fortfarande med att sprida erfarenheter från projektet. Från Länsstyrelsen ser man fortsatt behov av att sprida kunskap kring tillväxt och mångfaldsfrågan. Länsstyrelsen och Rina jobbar vidare med att skapa nya initiativ kring integration och näringsliv med inriktning på vissa frågor som generationsväxling och ungdomsarbetslöshet. Vad gäller framtagande av ett eventuellt genomförandeprojekt i Jämtlands län betonar Rina igen vikten av att börja med attitydfrågor samt att utgå från lokala behov. Det är möjligt för regionen att ta ytterligare del av hennes kunskaper och inspiration till exempel genom att anlita henne för att leda workshops. 83 Bland annat Hans Halvarsson vid länsstyrelsen i Jämtlands län samt Ulf Karlsson vid Coompanion Gävleborg har tipsat om Rina Näslund. 84 Intervju med Rina Näslund genomfördes på länsstyrelsen i Gävle 15 december, då fick vi också broschyren Välkommen. Öppna Dörrar – ett tillväxtprojekt i Gävleborg. Information har även hämtats på www.lansstyrelsen.se/gavleborg. 85 Kan översättas till ungefär; vad får jag ut av det här? 64 5.4 Kooperativet Macken Företagsinkubator i Växjö Kooperativet Macken firade tioårsjubileum 2014. Vid Entreprenörskapsdagarna på Mittuniversitetet i Östersund presenterades verksamheten av Fredrik Bergman. Han var med och grundade Macken och arbetar numera som verksamhetsutvecklare. Macken startade sin verksamhet vid soptippen i Växjö. De jobbar med konceptspridning via social franchising och har via Macken företagscenter byggt en inkubatorverksamhet ”för människor som har yrkeskunskaper och goda idéer men som lever på ekonomiskt bistånd, saknar affärskontakter och kunskaper om företagande i Sverige och oftast har svårt med språket”.86 Följande bygger på anteckningar från Fredriks föredrag 7 oktober. Macken87 uppstod utan en tydlig affärsplan. Verksamheten växte fram på ett ”amöbaliknande sätt” utifrån behov. Allt startade vid återvinningscentralen kring en idé att skapa arbetstillfällen genom att göra något av allt det fina som människor skänkte, berättar Fredrik. Mottagningen på återvinningscentralen finns kvar och efter att verksamheten under många år utvecklats åt flera håll är man tillbaka till startpunkten och har börjat jobba med en idé om att samla alla affärskluster som jobbar med återvinning och bygga en återvinnings-by. Från att ha startat som soptippsverkstäder utvecklades Macken till språkverkstäder. Växjö kommun vände sig till Macken med en förfrågan om de kunde ta emot en grupp somaliska kvinnor som inte trivdes på Komvux. Kvinnorna sydde och pratade, kombinationen språk och praktik föddes i textilverkstaden. Macken har fortsatt utveckla språkträning via praktik i olika slags verkstäder. Med språkverkstäderna kompletterar man SFI-undervisningen i Växjö. Under senare år har Macken Design utvecklats och försäljning av produkter sker bland annat via nätet. Macken ingår också i Explosion, ett projekt som drivs av Coompanion Göteborg och syftar till konceptspridning via social franchising. Macken-föreningar med olika inriktningar har startat på orter som Högsby, Karlskrona och Alvesta; ”Det kan se ut på lite olika sätt på olika orter”, säger Fredrik. Vidare säger han: ”Vi har aldrig upplevt att Macken Växjö är jättebra eller att vi har något speciellt att lära ut till andra. För oss är det mer en federation där vi lär av varandra.” Han beskriver att Macken haft svårt att närma sig social franchising-begreppet: ”Vi har känt oss mest nära SFS Vandrarhem”. Fredrik reflekterar kring vad ”lyckat företagande” innebär för honom och för Macken: ”I traditionellt företagande handlar det om att tjäna pengar. För oss handlar det mer om att undersöka vad det är som gör människor lyckliga. Lycka handlar inte om att tjäna pengar utan att hitta något meningsfullt som gör att man kan sova gott”. Till sin form är man ett socialt arbetskooperativ eller arbetsintegrerande socialt företag (ASF). Macken består egentligen av två verksamheter: Kooperativet Macken och Föreningen Mackens Vänner. Macken har utvecklat en modell för ”långsamt företagande” som bygger på nära samverkan med kommunen och andra aktörer som Arbetsförmedlingen. Kommunen såg att det bland de arbetslösa fanns många som med stöd kunde bli självförsörjande genom att starta mycket små företag. Från kommunens sociala avdelning var man från början skeptisk men genom samverkan har man utvecklat Mackens Företagscenter där idén är att gå från ”soc” till att starta små företag. Fredrik beskrev under sitt föredrag en lång rad exempel på företag och företagare med utländsk bakgrund, både kvinnor och män, som genom företagscentret utvecklat sina idéer affärsmässigt och startat företag inom olika branscher. 86 87 Från presentationen av Fredrik Bergmans föredrag i konferensprogrammet under Entreprenörskapsdagarna. www.macken.coop 65 Företagscentret har byggt upp en företagsinkubatorverksamhet som består av flera delar: § § § § § § § § § § Företagsskola på lätt svenska Företagsmentorer Hela världens torg Självanställningsbolag Starta eget konvertering/kommunen (möjlighet till förlängt ek bistånd via soc) Företagsfrukostar Redovisningshjälp Finansieringshjälp (samverkan med JAK banken) Utbildningspraktik Marknadsföringshjälp Fredrik säger dock: ”Vi har lärt oss att många dörrar också är stängda. Människan i kommunhuset har oerhört stor betydelse.” Macken har tagit ett antal fighter med kommunen bland annat en strid om placeringen av en vagn för försäljning av falafel där kommunen inte ville ha några vagnar stående på vissa platser i centrala Växjö. När diskussionen ställdes på sin spets handlade det om att välja mellan ett estetiskt ideal gentemot att individer gavs möjlighet att ta sig från socialt bidragstagande till att utveckla företagande och bli självförsörjande, menar Fredrik. På en fråga från en konferensdeltagare om hur Macken finansierar sin verksamhet svarar Fredrik att de klarar sig genom ”många bäckar små”. De lever på projekt, företagscentret, folkhögskolekurser, försäljning av cyklar och möbler med mera. I framtiden kommer Macken inte orka vara så bred. Han tror att verksamheten kommer att koncentreras kring språkverkstäder och återbruks-byn och ”då är vi tillbaka där vi började”. Men spretigheten har också varit utvecklande och möjliggörande, säger han. Om de sociala arbetskooperativen eller arbetsintegrerande sociala företagen (ASF) som de också benämns och som vi även beskrivit i tidigare kapitel, säger Fredrik: ”De sociala företagen är inte kommunen, men de lever i nära samverkan med kommunen. Jag tror att de måste göra det.” Om Macken skulle starta i Jämtland, vilka råd skulle Fredrik ge? Han svarar: ”På de orter där Macken startat är det kommunerna som velat ha verksamheten, men Macken är inte kommunen utan människor… som brinner för det här. Kommunen måste vara positiv och beredd att forma olika slags avtal. De behöver vara samarbetsvilliga och det behöver finnas personer som är intresserade.” Fredriks erfarenhet är att kommuner är väldigt olika och intar olika hållning. Han beskriver Växjö som en pragmatisk och trygg kommun utan parti-käbbel. Vänstern och högern skriver gemensamma debattartiklar. Den pragmatiska hållningen har varit av stor betydelse för Mackens utveckling i just Växjö. När han jämför med andra kommuner ser han stora skillnader vilket påverkar förutsättningar för utveckling av ASF. Alvesta uppfattar han som ”en bråkig kommun som man inte riktigt kan lita på, det är en avgrundsdjup skillnad”. Personligen tror han att näringslivskontoren snarare än ”integration” behöver involveras för företagsutveckling. Annars är det risk att det ”bara blir möten som inte leder någon vart”. 66 5.5 Kommentarer ”Lärande av nationella exempel” I exemplen som beskrivits finns en del att lära särskilt vad gäller kommunens roll. Beskrivningarna visar att kommunernas hållning, intresse och vilja spelar en stor roll för hur förutsättningar skapas för integration och entreprenörskap. Sunne, Filipstad och Växjö är samtliga exempel på kommuner som varit aktiva. Deras synsätt och handlande karaktäriseras av samarbetsvilja och strävan efter att finna lösningar tillsammans med andra. Varje exempel har sina speciella lärdomar och perspektiv värda att reflektera närmare över: - Sunne kommun Allas ansvar och samverkansperspektiv (ideell, offentlig och privat sektor) Kommuninvånares engagemang, flyktingförläggningens öppenhet, den kommunala näringslivsenhetens intresse och Almi Värmlands företagarskola bidrar tillsammans till att välkomna nyanlända till Sunne. - Projekt Ny i Filipstad Individen i fokus, helhetsperspektiv och flexibla lösningar Kommunen i nära samarbete med Arbetsförmedlingen startar projekt som fokuserar på individers drivkrafter samt att matcha behov med möjligheter. - Projekt Öppna dörrar i Gävleborgs län Attityder och tillväxtperspektiv Länsstyrelsen i Gävleborg fokuserar på mångfald som tillväxtskapande. - Macken ek för i Växjö Stödjande strukturer och ”lyckoperspektiv” på företagande Bygger med tilltro till det som växer fram och i nära samarbete med kommunen samt andra aktörer strukturer (företagscenter med företagsinkubator) för start och utveckling av långsamt företagande (små företag) för ett meningsfullt liv, som sprids vidare till andra orter (social franchising). Ett syfte med vår förstudie har varit att kartlägga framgångsfaktorer. Det finns några gemensamma omständigheter i de olika exemplen som framstår som särskilt viktiga. Vi har berört dem även i tidigare kapitel. Utifrån de nationella exemplen samt den regionala kartläggningen i Jämtlands län har vi ringat in följande framgångsfaktorer för integration och entreprenörskap: § § § § § Samverkan Individen som utgångspunkt, resurs och drivkraft Relations- och kontaktskapande Mötesplatser, nätverk och sociala sammanhang Våga tänka/göra nytt: flexibla lösningar med helhetsperspektiv (arbetsmarknad, företagande, hälsa osv). Samverkan framstår som en helt avgörande framgångsfaktor och röd tråd. Där man lyckas med integration och med entreprenörskap finns också samverkan. Utmärkande i exemplen är också ett individfokus där individen ses som resurs. Mötet med individen beskrivs vara centralt; att verkligen se, samtala med och ta reda på människors kompetenser och drivkrafter för att i nästa steg matcha med tillgängliga verktyg och möjligheter mot den lokala och regionala arbetsmarknaden. Här spelar Arbetsförmedling, företag, offentlig sektor och ideella aktörer alla en roll. Kanske är det här, i denna fas, som entreprenörskap och företagande skulle kunna synliggöras ännu mer. 67 Relationsskapandet är också centralt. Relations- och kontaktskapande omnämns av alla som en nyckel i integrations- och entreprenörskapsaktiviteter och bör nog vara en av utgångspunkterna i eventuella nya projekt. Det kan också uttryckas som att relationer och kontakter är viktigare än alla modeller eller metoder oavsett hur traditionella eller innovativa de är. Relationer är också grunden för samverkan och i mötet med individer. Det är även grundstenen i mötesplatser som är ytterligare än framgångsfaktor både i de nationella exemplen samt i den regionala kartläggningen. De nationella exemplen karaktäriseras vidare av nytänkande. Aktörerna, oavsett vilka de är eller i vilken samhällssektor de finns, vågar tänka och göra på nya sätt. Det nya kännetecknas inte sällan av något slags helhetsperspektiv; att man tänker/gör på tvärs över gränser av olika slag eller att man ser hur det ekonomiska och sociala hänger ihop och behöver samspela. Projekt kan ge perspektiv på ordinarie verksamheter, synliggöra behov och bidra till nya lösningar, som i Filipstad. Med individen som utgångspunkt blir helheten viktig. I Filipstadprojektet såg man behov av att i kommande regionala integrationsprojekt fokusera ännu mer på helhetsgrepp och inkludera så många aktörer som möjligt. De exempel vi beskrivit i detta kapitel ger idéer om hur entreprenörskap och företagande, i olika former, kan spela en roll och bidra till integration men också på hur mångfald kan bidra till företagande och tillväxt. Projektet ”Öppna dörrar” i Gävleborgs län valde bort vad de uppfattade som ett socialt hjälpperspektiv och fokuserade på invandrare som resurser för/i företagande och tillväxt. Andra projekt och verksamheter väljer att lyfta de sociala perspektiven även när det gäller entreprenörskap. Vi återknyter till dessa synsätt i rapportens avslutande analys och diskussion som följer nedan. 6. Slutdiskussion Entreprenörskap och företagande för alla? I denna förstudie har vi kartlagt entreprenörskap och företagande kopplat till integration och mångfald. Vi har undersökt hur företagsfrämjande aktörer i länet når målgruppen utrikes födda och personer med utländsk bakgrund samt förslag på hur målgruppen bättre skulle kunna nås.88 Vi har även undersökt hur man jobbar i kommunerna med integration kopplat till entreprenörskap samt omvänt. Vidare har vi undersökt en idé om företagsinkubator som arbetsmodell för att nå målgruppen. Kartläggningen fokuserar på framgångsfaktorer. Förstudien visar att det behöver finnas en koppling mellan ett samhälls- och företagandeperspektiv. Finns inte den kopplingen blir det också svårt att nå målgruppen. Kartläggningen bygger på intervjuer med utvalda aktörer på lokal, kommunal, regional och nationell nivå, inom både näringslivsområdet och integrationsområdet. På lokal nivå har Bräcke kommun undersökts närmare. I kommunerna har näringslivs- respektive integrationsansvariga intervjuats. På regionalnivå har vi intervjuat företrädare för en rad företagsfrämjande organisationer. Nationellt har vi samlat empiri genom deltagande i konferenser samt att vi intervjuat några framgångsrika exempel i Värmlands och Gävleborgs län. Svårigheten att nå målgruppen var en bild (uppfattning) som fanns på regional nivå och ett motiv för förstudien, vilken bekräftas i kartläggningen. ”Möjligheterna och förutsättningarna för en bra integration i länet är de bästa men vi vet inte hur vi ska göra” Regional företagsfrämjande aktör 88 Av avgränsningsskäl finns företagarna inte med i vår studie, men det vore värdefullt med mer kunskap dels om hur företag och företagarna ser på sina möjligheter att bidra till integration och dels om hur invandrare som startat företag upplever att de bemöts i kommunerna och av övriga företagsfrämjande aktörer. 68 Både regionala företagsfrämjande aktörer och de näringslivsaktörer vi intervjuat i kommunerna beskriver att de inte når målgruppen för denna förstudie i särskilt stor utsträckning samt att de vill och skulle kunna göra mer inom ramen för sina verksamheter men också tillsammans med (var)andra. För detta krävs resurser. Projekt kan vara en väg att gå, att tillföra resurser för att stärka och vidareutveckla befintlig verksamhet kan vara en annan väg. Genomgående föreslås tillförande av resurser på lokal nivå och lokala satsningar, där regionala aktörer skulle kunna komma in och bidra med sina respektive kompetenser. I det insamlade underlaget har vi i kapitlen (särskilt två och tre) redogjort för en rad konkreta förslag på projekt och idéer kring hur målgruppen bättre skulle kunna nås, som förmedlats av informanterna. Idén om företagsinkubator som modell avfärdas av de flesta som exkluderande och segregerande. Det behövs inga parallellspår eller nya strukturer, jobba istället med inkluderande strategier och modeller föreslår de vi intervjuat. De svar vi fått pekar snarare på behov av ett slags bred inriktad samhällsinkubatormodell med entreprenörskap och företagande som en del i att skapa möjligheter för nyanlända att komma in i samhälle, arbetsmarknad och företagande. Förslag på ramverk för arbetsmodell enligt studiens informanter: § § § § Brett synsätt! Bygg på det som finns! Inga nya strukturer! Tillför resurser lokalt! Ett slags ”Prova-på-modell” föreslås av flera aktörer. Det sociala och samhälleliga spåret framträder som en stark plattform för fortsatt utveckling. På både regional- och kommunnivå har informanterna gett exempel på att/hur den ideella sektorns initiativ och aktiviteter når fram till målgruppen. Utvidgas entreprenörskapsbegreppet till att handla om samhälleliga och sociala aktiviteter och perspektiv ser vi alltså en starkare koppling till målgruppen. Ideella föreningar, bygdegrupper och arbetsintegrerande sociala företag (ASF) har haft både en vilja och förmåga att välkomna, interagera och inkludera.89 Från kartläggningen av kommunerna framgår att näringsliv och integration är två relativt åtskilda områden. Kommunernas integrationsenheter har erfarenhet & kännedom om individerna medan näringslivskontoren har kunnande om företagandet, kontakter och nätverk. En slutsats är att kunskapsområdena och aktörerna behöver nå och interagera mer med varandra. Informanterna beskriver hur detta börjat ske men det krävs resurser och tid. Framförallt från näringslivskontoren efterfrågas resurser för att kunna göra mer inom förstudiens område. I kommunerna har man arbetat olika länge med integration och på olika sätt. Det finns etablerade arbetsmodeller till vilka entreprenörskap och företagande tydligare skulle kunna kopplas för vidareutveckling. Företagandet kan dra nytta av föreningslivet för att nå målgruppen. Satsningar på samverkansaktiviteter och sektorsöverskridande projekt tror vi kan vara en framgångsrik väg att gå för att skapa förutsättningar för ett entreprenörskap och företagande för alla. Andra intressanta iakttagelser i kartläggningen är att integrationsfrågorna från att betraktas som integrationsenheternas ansvar börjar anses som viktiga för all kommunal verksamhet inklusive näringsliv, samt att näringslivsverksamheten tydligare sammankopplas med välfärdsfrågor och mjukare tillväxtfrågor. Områden och perspektiv närmar sig varandra vilket skapar goda förutsättningar för att mötas och samverka. Den lokala nivån framträder som en viktig arena för att nå individer och för att lyckas med både integration, etablering och företagande. Där skulle entreprenörskap och företagande kunna spela en större roll än vad området (och aktörerna), enligt vår kartläggning, gör idag. 89 Se också Kraft Etzlers rapport (2014) Integration och flyktingmottagande på enklare sätt. 69 Hur man väljer att värdera och definiera entreprenörskap och företagande (synsätt) är en viktig fråga. Vad är företagande? Vad är entreprenörskap? I kartläggningen har vi beskrivit exempel som betonar dels ett socialt perspektiv dels ett tillväxtperspektiv på företagande. Mot bakgrund av vad som framkommit i kartläggningen har vi diskuterat en bred syn på entreprenörskap och företagande. Ett brett entreprenörskapsbegrepp inkluderar fler dimensioner än det ekonomiska, bland annat det sociala, och är kännetecknande för aktuell forskning om entreprenörskap och företagande. Vid Mittuniversitetets Entreprenörskapsdagar i oktober 2014 diskuterades hur ”det nya entreprenörskapet” kan bidra till välfärdssamhällets utmaningar. Det nya entreprenörskapet beskrevs som ett brett entreprenörskap som inkluderar nya perspektiv och värden, däribland mångfald. Det sammankopplas med samhälleliga behov och lösningar. Sociala innovationer, socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap med mera är exempel på uttryck för detta bredare entreprenörskap som når flera (kvinnor, unga, invandrare) och därmed också blir mer inkluderande. I rapporten har vi beskrivit hur den sociala ekonomins aktörer och uttrycksformer snarare än det traditionella företagandet hittills nått målgruppen framförallt på lokal nivå. Den sociala ekonomins aktörer tycks ha ett mer uppsökande arbetssätt, de gör redan vad de företagsfrämjande aktörerna pratar om att de vill göra, till exempel besöka flyktingförläggningar, mer aktivt hitta till målgruppens arenor samt öppna upp och tillgängliggöra de lokala och sociala nätverken. Ett uppdrag i kartläggningen handlade om arbetsmodeller och metoder. Vi kan konstatera att det nationellt inte råder någon brist på modeller, metoder eller verktyg. Det finns mycket kunskap att inhämta om man har intresse av och vilja att göra det, vilket redan konstaterades i NUTEKs rapport Integration, mångfald och tillväxt (2007) som beskriver goda exempel på verktyg och metoder i det regionala tillväxtarbetet eller i rapporten Välkommen in? (Länsstyrelsen i Stockholm 2014) som beskriver projekterfarenheter och förslag kring hur gå tillväga för att nå målgruppen utrikes födda kvinnor och kvinnor med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och som företagare. I sistnämnda rapport konstateras att det behövs alternativa kontaktvägar för att nå målgruppen. Rapporten presenterar åtta konkreta strategier vilka framförallt baseras på personliga möten, muntlig information och att söka upp de platser där kvinnorna finns. Vi har i vår litteraturlista samlat dessa samt några andra rapporter/studier som berör det undersökta området. Där finns även referenser till forskning som belyser invandrares företagande (NUTEK) samt rapporter som beskriver företagare med utländsk bakgrund (Tillväxtverket). I rapporten Företagare med utländsk bakgrund, fakta och statistik 2013 baserad på den senaste Entreprenörskapsbarometern konstateras att viljan att bli företagare är större hos personer med utländsk bakgrund jämfört med personer med svensk bakgrund. Vad gäller hur stor andel av de sysselsatta som är företagare idag ser man i studien inga skillnader mellan personer med utländsk respektive svensk bakgrund. Vidare visar undersökningen att personer med utländsk bakgrund generellt sett har lite sämre kunskap om företagande samt att de i högre utsträckning anser att det är svårt att starta företag. En jämförelse mellan 2004 och 2012 visar dock att informationen och kunskapen om företagande har ökat. Bland annat har andelen som vet vart man kan vända sig för information om att starta företag ökat för både personer med utländsk och svensk bakgrund. Fler personer med utländsk bakgrund instämmer i att det är en fördel med att vara företagare vilket kan tolkas i relation till en upplevd brist på attraktiva anställningsmöjligheter. Vi har i vår kartläggning också fångat upp att det finns ett starkt intresse för entreprenörskap hos den undersökta målgruppen även i Jämtlands län som det måste vara allas ansvar att ta tillvara. 70 Något annat som framkommit i kartläggningen är att målgruppen behöver göras mer delaktig och involveras i länets integrationsprocesser.90 ”Enda vägen för att göra något bra är att prata med dem man vill nå och utveckla därifrån. Man får sätta sig själv åt sidan och kanske jobba på helt nya sätt. Som det ser ut idag så är det vi som är viktigast. Det är alldeles för mycket av att gissa sig fram till vad målgruppen vill och behöver. De vill gärna berätta och de vill gärna vara med.” Regional aktör Det bör inte göras projekt ”om” eller ”för” utan ”med”. Projekttänk, projektprocesser och projekt behöver vara inkluderande i ett tidigt skede. Ett självklart mål måste vara att projekt inte bara involverar utan också drivs av målgruppen. Det finns behov av reflexivt tänkande vad gäller vilka som formulerar frågor, definierar problematik och lösningar. På regional och kommunal nivå formuleras integrationsstrategiplaner och handlingsplaner. Var finns målgruppen som resurs i dessa processer?! Vi kan se många fördelar med ett forskningsbaserat kunskapsbyggande, gärna interaktiva och praktikbaserade forskningsansatser där berörda aktörer deltar och bidrar i formulerande av forskningsfrågor och i kunskapsproduktion. Invandring och en stabil befolkningstillväxt är framtidsfrågor för länet och vi har förstått att Jämtlands län gärna vill profilera sig som ett mångfaldslän duktiga på integration. Resultaten från alla nivåer av vår kartläggning visar att viktigare än alla modeller och metoder är relations- och kontaktskapandet, det som händer i möten mellan människor. Hos dem vi intervjuat som jobbat och jobbar nära målgruppen finns erfarenheter att hämta som vi endast delvis fångat upp i denna förstudie. Regionen skulle vinna på att tillvara dessa individers kompetenser, den kunskap de börjat samla på sig och det lärande som de förvärvat/förvärvar i sina roller och verksamheter. Några faktorer som vi ser vi vara viktiga i kommande projekt är: § § § § § Inkludera målgruppen Information Individen i fokus Identifikation Innovativa lösningar Vi ser med fördel att det tas ett samlat grepp kring integrationsarbetet gärna kopplat till den ”nya” breda definitionen av entreprenörskap och företagande som inkluderar samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap. Generellt men också i vår studie har vi uppmärksammat att det görs skillnad på sociala och regionala fonden vad gäller status och värdering av företagande, där den regionala fonden ofta värderas högre vad gäller företagande och tillväxt. Detta har att göra med frågan om vad som betraktas som ”riktigt” företagande. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF), som ofta stöds genom sociala fonden, betraktas inte alltid som riktigt företagande vilket vi även fått exempel på i vår kartläggning. Delvis kan det handla om okunskap men det är synsätt som behöver förändras. Förstudiens område integration, entreprenörskap och företagande borde vara ett utmärkt område för gemensamma projekt finansierade av båda fonderna. Våra slutsatser och rekommendationer är följande: 90 Vikten av att inkludera målgruppen framhålls även i Landsbygdsnätverkets rapporter. 71 § § § Behov av mer samverkan mellan områdena ”integration” & ”näringsliv” I nuläget separata områden, hitta samverkansformer, bygg vidare på det som börjat formas, relationellt perspektiv! Brett synsätt på entreprenörskap & företagande Jämför ”det nya entreprenörskapet” respektive ”traditionellt företagande”, ett breddat synsätt blir mer inkluderande! Lokalt baserad projektmodell Integration sker på lokal nivå, där finns också kunskap och erfarenheter, satsa resurser lokalt även när det gäller entreprenörskap och företagande! 72 Bilaga 1: Litteratur Arena för entreprenörskap Slutrapport till Tillväxtverket, projekt för entreprenörskap och företagande 2008-2011, ärende ID 40185. Almi Företagspartner Mitt AB. Östersund: Almi Företagspartner Mitt AB. Arena för ungt entreprenörskap (2012) Följeforskning, slutrapport. Gun From Consulting. Östersund: Gun From Consulting och Almi Företagspartner Mitt AB. Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens - Rätt insats i rätt tid? Riksrevisionen granskar etablering och integration, RIR 2014:11. Stockholm: Riksrevisionen. Effekter av utbildning i entreprenörskap - en långtidsstudie av UF alumners arbetsmarknadspotential och företagande (2012) Rapport av Ratio för Ung Företagsamhet. Stockholm: Ung Företagsamhet. Entreprenörskapsbarometern 2012 - Attityder till företagande i Sverige Tillväxtverket. Stockholm: Tillväxtverket. Entreprenörskapsdagarna. Tema: Det nya entreprenörskapet och välfärdssamhällets utmaningar Program för konferensdagar 7-8 oktober 2014 i Östersund. Societal Entrepreneurship in Sparsely Populated Areas (SESPA), Mittuniversitetet. Ett analys och kunskapsunderlag om regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 – utmaningar, utvecklingstrender och prioriteringar Stockholm: Regeringskansliet. Ett jobb blir till Rapport från Företagarna. Fokus på dig. Informationsbroschyr till kvinnor som vill starta företag iK, Investera i invandrarkvinnor. Almi Företagspartner. Stockholm: Almi företagspartner. Forskning om invandrares företagande – en litteraturöversikt NUTEK Rapport 2008:8. Stokholm: NUTEK: Fördjupad projektbeskrivning. Förstudie Inkluderande och hållbar tillväxt för alla (2014) Bräcke: Bräcke kommun. Företagare med utländsk bakgrund. Entreprenörskapsbarometern. Fakta & statistik (2013) Tillväxtverket. Stockholm: Tillväxtverket. Företagare med utländsk bakgrund. Företagens villkor och verklighet Fakta och statistik 2012. Tillväxtverket. Stockholm: Tillväxtverket. Förnyelse för framtiden – en rapport om lokal och regional omställning (2013) Arena för tillväxt: ICA, Swedbank och Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm: Arena för Tillväxt. 73 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Mellersta Norrland 2014-2020 Bilaga 3 till protokoll vid regeringssammanträde 2014-03-27 nr I 1, Dnr N2014/1554/RT m.fl. Förstudie samverkan och metodutveckling för integrationsarbetet i Jämtlands Län diarienr Z3042-153-07, projektledare Carina Otterfalk, slutrapport. Östersund: Kommunförbundet Jämtlands län. Hur arbetar vi med integration på landsbygden? Checklista. Landsbygdsnätverket, för lärande och samverkan. Jönköping: Jordbruksverket. IFS Rådgivning. Finansiering och rådgivning för dig med utländsk bakgrund Almi Företagspartner. Stockholm: Almi Företagspartner. Inblick Bräcke kommun, nr 1, 2014 Sid 12 och 14: artiklar ”Solaris slutsummerar!” och ”Luz – ny i Bräcke kommun”. Integration, mångfald, tillväxt. Goda exempel på verktyg och metoder i det regionala tillväxtarbetet Populärversion av ”Ökad integration och mångfald i det regionala tillväxtarbetet” (Nutek R 2007:15). Stockholm. NUTEK. Internationalisering. Utlandsfödda personer bidrar till internationaliseringen av svenska företag (2001) Rapport om mångfald i arbetskraften. Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk. Inte vilket entreprenörskap och företagande som helst. En fältstudie av 7 projekt med finansiering från den Europeiska socialfonden (2011) Gawell, Malin. Tillväxtverket. Rapport 0090. Stockholm: Tillväxtverket. Invandrares företagande. En studie av utlandsfödda företagare i Sverige NUTEK rapport 2007:22. Stockholm: NUTEK. Integration och flyktingmottagande på enklare sätt Kraft Etzler, Inger (2014) 2011-4223. Jämtlands län: Hela Sverige ska leva! Landsbygden och landsbygdsprogrammet som resurs för integration Ett verktyg för handläggare på länsstyrelser och Leader samt för alla som är intresserade av arbete kring mångfald och integration, särskilt på landsbygden (2012). Sammanställt av Urban Laurin för Landsbygdsnätverket. Jönköping: Landsbygdsnätverket. Magasinet Torsta Nr 1, 2014: 21-23, ”Ahmed – ett grönt näringstillskott”. Ås: Torsta, kunskapscentrum för de gröna näringarna. Migration. Om skydd och trygghet för människor på flykt (okt 2014) Bilaga från Migrationsverket i Dagens Samhälle, Stockholm: Dagens Samhälle. Ny i Sverige – vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden (2012) Arena för tillväxt: ICA, Swedbank och Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm: Arena för Tillväxt. 74 Näringslivets kompetensförsörjning – dags att agera! (2012) Arena för tillväxt: ICA, Swedbank och Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm: Arena för Tillväxt. Hallströms 100 år i Nälden, 1914 – 2014 Persson, Matsåke (2014) En jubileumsbok. Nälden. Sammanfattande rapport från sju regionala konferenser inom integrationsområdet 2011-2013 Stockholm: SIOS. Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden BE 18 SM 1401, Sveriges framtida befolkning 2014−2060. The future population of Sweden 2014−2060. Stockholm: SCB. Tillgång till kapital. En studie om förutsättningarna för samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund (2014) Tillväxtverket, Rapport 0165, Stockholm: Tillväxtverket. Utvärdering av programmet för socialt företagande (2013) Rapport från Sweco. Markus Burman och Stefan Wing. Stockholm: Sweco Eurofutures AB. Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund. Handlingsvillkor, förhållningssätt samt resurser för unga företagare med utländsk bakgrund Rapport från Integrationsverket och NUTEK, R 2006:08. Stockholm: NUTEK. Välkommen in? Utrikes födda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och som företagare Rapport 2014:4. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholm. Välkommen till jobbet Coompanion informerar om sociala företag som en väg till arbete. Stockholm: Coompanion. Välkommen till Jämtland Härjedalen! En strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration, 2014-202 Arbetsmaterial. Östersund: Region Jämtland Härjedalen. Östersunds Posten Tis 16 dec 2014, notis på kultur och nöjessidorna, ”Ny spelning i Grytan”. Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting Parternas återrapportering, verksamhetsåret 2013. Stockholm: SIOS. Övning ger färdighet. En långtidsuppföljning av UF-företagares entreprenöriella karriärer i Sverige 1990-2007 Version april 2012. Av Jonas Hehrne för Ung Företagsamhet. Stockholm: Ung Företagsamhet. 75 Bilaga 2: Intervjuer regionala & nationella aktörer Mid Sweden Science Park (MSSP) Pelle Simonsson, pelle.simonsson@mssp.se Affärsutvecklare inkubatorn, 070 3360349 Intervjusamtal 1 okt Ida Asp, Region Jämtland Härjedalen innovationssamordnare samt inkubator sociala innovationer, SoLab Campus, Akademigatan 3, Hus U Intervjusamtal 20 okt Företagarna Jämtland/Härjedalen Anette Tandberg, anette.tandberg@foretagarna.se Regionchef, 070 6632510, 063 663 1301 Campus, Pedagogens väg 2, Hus T Intervjusamtal 20 okt Ung Företagsamhet Anna Lindberg, anna.lindberg@ungforetagsamhet.se Tf Regionchef, 070 241 0216 Campus, Pedagogens Väg 2, Hus U Intervjusamtal 1 okt Emma Arnesson, projektledare, emma.arnesson@ungforetagsamhet.se, 070 3485537 Intervjusamtal 22 okt Länskulturen Ingela Fredell, ingela.fredell@regionjamtland.se Hemslöjdskonsulent, 070 644 6736 Intervjusamtal 1 okt Govido ek. för. Tone Morseth, tone.morseth@gmail.com 070-644 6240, även SOLARIS projektet Intervjusamtal 3 okt Coompanion Jämtland Anna Frestadius, anna.frestadius@coompanion.se Rådgivare, 070 2806244 Kunskapens Väg 4, Hus O Intervjusamtal 3 okt NyföretagarCentrum Jämtland Maj-Britt Ringvall, maj-britt.ringvall@nyforetagarcentrum.se Verksamhetsansvarig, 070 554 5744 Lars Sahlén, rådgivare, lars.sahlen@nyforetagarcentrum.se, 070 530 7295 Prästgatan 5 B Intervjusamtal 8 okt Handelskammaren Katarina Nyberg-Finn, katarina.nybergfinn@midchamber.se Regionchef Östersund, 072-202 5363 Campus, Akademigatan 3, Hus U 76 Intervjusamtal 22 okt Almi Mitt (Östersund) och Almi Värmland Pia Edblad, pia.edblad@Almi.se Ansvarig affärsrådgivning och projekt Almi Mitt, 063 57 11 24 Sebastian van den Bergen, sebastian.van.den.bergen@Almi.se IFS Rådgivning Almi Värmland, 0706-11 93 73 Gun Myhr, gun.myhr@Almi.se, Affärsrådgivare Almi Mitt, 063-57 11 04 Abbe, tidigare Almi Mitt IFS Rådgivning, 073-834 42 10 Styrgrupp fr o m 15 okt Intervjusamtal 27 okt Intervjusamtal 24 feb 2015 Intervjusamtal 24 feb 2015 Region Jämtland Härjedalen Maria Berglund, integrationssamordnare Intervjusamtal 19 sept Länsstyrelsen Jämtlands län och Länsstyrelsen Gävleborg Hans Halvarsson, hans.halvarsson@lansstyrelsen.se, Ledningskansliet, 010-225 3334 Åsa Abrahamsson, asa.abrahamsson@lansstyrelsen.se, Företagsstöd kvinnor, 010-225 3299 Rina Näslund, rina.naslund@lansstyrelsen.se Projektledare ”Öppna dörrar”, 010-225 1489 Telefonsamtal 4 sept Samtal konferens 30 jan 2015 Intervjusamtal 15 dec /Anette, 2015-02-24 77 Bilaga 3: Intervjuer kommunerna Bergs kom 11 nov Kl 13.00, Anders Englund, näringslivschef, 0687 – 164 01 Kl 15.00, Maria Östlund, enhetschef integration, 0687 -163 09 och Paulina Franklin, etableringskoordinator, 070-535 66 48 Lokal: Kommunkontoret i Svenstavik. Bräcke kommun (bl a 21 okt) Fördjupning. Samtal/intervjuer med flera personer och verksamheter: SOLARIS, AME, PIX, ABF, Internationella enheten Gällö, Tillväxtavdelningen Bräcke (intervju Urban Pålsson, näringslivsutvecklare 21 okt), fokusgrupp 29 sept och workshop 5 nov. Härjedalens kommun 19 nov Fm och em i Sveg, Martin Södergårds, näringslivsavdelningen, ersätter Thony Gustafson, näringslivsutvecklare, 0680 – 162 95 Mai-Britt Halvarsson, integrationssamordnare, 0680 177 19 Krokoms kommun 12 och 13 nov kl 13.00, Anna-Carin Svedén, näringslivschef, 0640 - 163 26 (12 nov), Näringslivstorget Karin Blom, integrationssamordnare, 0640 - 162 43, och Mimi Finnstedt etableringskoordinator, arbetsmarknadsenheten, 0640-161 00 (13 nov), Kommunhuset Nils Åke Hallström, C Hallströms verkstäder, Nälden, 0640 – 176 00 (12 nov) Ragunda kommun 4 nov kl 13.00 Örjan Wiklund, näringslivschef, 0696 – 682037 kl 14.30 ca Elisabeth Johnson, integrationsansvarig, 0696 – 682448 Lokal: Kommunhuset i Hammarstrand och Företagens Hus. Strömsunds kommun 10 nov kl 10.00, Anders Blomberg, näringslivschef, 0670 – 169 70 och Ann-Louise Hanson näringslivsutvecklare kl 15.00, Anders Fabricius, integrationssamordnare, 0670 167 39, 0730 – 511 204 Lokal: Anders B, Storgatan 20, Strömsunds Utvecklingsbolag AB (SUAB). Anders F, Storgatan 8, längst upp. Åre kommun 13 nov kl 10.00, Jan Andersson, näringslivschef, 0647 – 169 37, Karin Ramström, etableringskoordinator, 0647-163 43 och Anna Skålén, projektledare FÅKUS kl 13.00, Martin Söderström, integrationsansvarig, 0647 – 162 43 Lokal: Kommunhuset i Järpen Östersunds kommun 12 nov kl 10.00 – 11.00, Annika Hermansson, integrationsstrateg (nytillsatt tjänst) kl 11.00 – 12.00, Johan Redhe, tillväxtchef Lokal: Näringslivskontorets sammanträdesrum, Rådhuset /Anette, 2014-11-18 78
