facköversättaren - Sveriges Facköversättarförening

Transcription

0134 || å rgå ng 2254
orga n för sv er iges facköv ersätta
ersät ta r för en ing | nr 45 2 01
F O T O : I s to c k
facköversättaren
Linus Olsson:
Språkekvilibrist
med
Hur snabbt kan man
fler
språk ien
sikte
översätta
roman?
PRESENTATION
SFÖ:S
STYRELSE
10 | LAGRA DATA PÅ –ETT
GENOMTÄNKT
SÄTT 126
DET
ÄR BALLT ATTAVVARA
BALT
2 | MASKINÖVERSÄTTNING
DAGSLÄGET
VENTILERAT
Nr 5 2014 Årgång 25
Innehållet får gärna återges
om källan anges.
Redaktionen förbehåller sig rätten att
ändra och korta av insända artiklar.
Styrelsen har ordet
styrelsen@sfoe.se
Kansli
Postadress
SFÖ
Vasagatan 36
111 20 Stockholm
Tel: 08-522 963 00
Öppettider: mån–fre 09.00−16.00
Lunchstängt: 12.00–13.00
E-post: info@sfoe.se
Webbplats: www.sfoe.se
PlusGiro
630266-5
Bankgiro
5163-0267
Redaktion
Ansvarig utgivare
Ingrid Olsson
Chefredaktör
Kerstin Orsén
Tolvmansvägen 8 B
141 39 Huddinge
Tel: 0707-785 770
E-post: redaktor@sfoe.se
Övriga redaktionsmedlemmar
Brett Jocelyn Epstein,
Mats D Linder, Tricia Nilsson,
Björn Olofsson, Britt-Marie Seex,
Christian Swärdshammar
och Gisela Weltzin Thunberg
Grafisk design
Mazzarin Reklambyrå
Foto
Gisela Weltzin Thunberg
Tryck
Trydells tryckeri
Prenumeration
Pris för år 2014
SEK 225:- + moms
Annonspriser
Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se
Utgivningsplan 2014
NrManusstopp Utgivning
1
14 januari 2
3
4
5
6
10 mars 16 april
21 maj
25 juni
7 juli 27 augusti
12 september 20 oktober
10 november 15 december
20 februari
ISSN 1400-125X
Facköversättarförening
facköversättaren
5/14
2 © Sveriges
Det är ballt att vara balt
– hurra vad jag är glad
att jag är svensk!
D
et sägs att var femte invånare i Sverige har utländsk
härkomst. Här avses de
personer som är födda utomlands eller där minst en
av föräldrarna är födda utrikes. Undrar
hur många det kan vara i vår översättarskara som hör hit, säkert en mycket högre
siffra. Jag råkar vara en sådan invånare.
Som född och uppvuxen i Sverige med
utländska föräldrar har jag fått förmånen
att få uppleva två kulturer på nära håll.
Därför kan det ibland upplevas av ”äkta
svenskar” att jag är lite för rakt på sak. Jag
får ofta höra att jag säger saker som alla
tänker, men inte vågar säga. En anledning
är säkert att jag är flyktingbarn och uppfostrad i andan ”Goda människors tystnad
är farligare än onda människors ondska”.
För exakt 25 år sedan bildades en 650
km lång mänsklig kedja av ca 2 miljoner
människor, där man under 15 minuter
höll varandra i händerna för att förena
Tallinn, Riga och Vilnius i en manifestation för självständigheten. Känslan var
obeskrivlig och manifestationen kom även
med i Guinness Rekordbok! Ungefär vid
samma tid fanns det också en ung kvinna
som lämnade sitt hemland på andra sidan
jordklotet och flyttade hit till Sverige, och
som sedermera har blivit en av mina bästa
väninnor. Samma höst pågick planerandet
av att skapa en översättarförening (och det
ska vi fira nästa år!). 1989 var ett magiskt år
för många. Kommer du ihåg vad du gjorde
hösten 1989? Själv startade jag mitt företag
med en liten ettåring vid min sida, min
dåvarande man och jag byggde ett nytt hus
och vi flyttade till idyllen på Orust.
Vad vill jag då säga med allt det här? Jo,
att vi kommer från skilda världar, kämpar
för olika saker, ser saker och ting på olika
sätt, men det är ändå likheterna som förenar oss och vår strävan mot samma mål. Nu
när det har varit val, ser vi en tendens till att
gapet mellan blocken krymper för varje år
och partierna närmar sig allt mer varandra.
Detta fenomen skulle jag även vilja se inom
SFÖ – och det är på gång (hoppas jag).
Det jag främst vill se är att våra associerade medlemmar ska få kunna göra sin röst
hörd på årsmötena och bli styrelseledamöter. Varför detta inte godtogs på förra
årsmötet i Jönköping är mig helt obegripligt. Varför utesluta denna grupp? Du som
röstade emot, hur tänkte du då? Lämna
gärna in ditt argument här i FÖ, för jag
förstår inte!
varit en hel del turbulens kring företagsmedlemmarnas
vara eller icke vara. Att utesluta en sådan
viktig grupp vore en katastrof enligt min
mening – kommunikation är viktigt i alla
led – endast så kommer man fram till en
bra lösning. Tänk om vi slängde ut en familjemedlem ur huset varje gång den hade
en annan åsikt eller inte gjorde som vi sa,
det skulle ju inte gå (även om man skulle
ha stor lust ibland).
Som nätverksansvarig har jag ansvaret
för våra interna grupper. Vi fungerar precis som ett samhälle, fast i mindre skala. I
vår förening ska alla känna sig välkomna
och grundidén är att ingen ska sitta där
ensam på sin kammare, utan vi ska vara
som en enda stor familj. I en familj bör alla
hjälpas åt, eller hur? Det är ju inte meningen att bara ett fåtal och oftast samma perDet har också
soner ska dra det tunga lasset. Ett bra sätt
är då att engagera sig i någon av de grupper
som redan finns till buds. Säkert hittar du
något som kan passa och intressera dig –
eller varför inte starta en ny grupp?
Hur går det då med våra SFÖ-träffar?
I mitten av 90-talet var vi ett 20-tal vid
varje träff och numera dyker det upp ca
4–5 personer (då talar jag om Göteborg).
Är vi för stressade? Har de sociala medierna tagit över? Hör gärna av er till mig, så
kanske vi kan få igång en dialog. Tycker du
till exempel att vi ska lägga ner träffarna
eller har du några nya fräscha idéer som
kan ge inspiration?
Mayday, mayday! Vi behöver nya eldsjälar, de gamla börjar dö ut!
Hieronymusdagen är dock ett evenemang som folk är intresserade av att delta
i. Det har fått ett
nytt uppsving. I
nästa nummer
får du läsa om
årets evenemang
i Lund, Göteborg, Stockholm
och Umeå, som
vi anordnat tillsammans med
våra kompisar i
FAT.
Önskar dig en härlig fortsättning
på hösten och som sagt hör av dig – vi
behöver dig!
Loole Hagberg
Nätverksansvarig och styrelseledamot
Styrelsen informerar
styrelsen@sfoe.se
Medlem eller inte? Det är frågan
Hösten är här och hela samhället har
vaknat till liv efter sommaren med
febril aktivitet – detsamma gäller
förstås inom vår ständigt aktiva
förening! Här följer ett utdrag ur
vad som avhandlades på styrelsens
septembermöte.
A
rsmötet gav styrelsen i
uppgift att undersöka
möjligheterna för SFÖ att
bli medlem i paraplyorganisationen EULITA.
Så har nu skett, och styrelsens slutsats är
följande: för det första är det en ganska
smal organisation, som vänder sig specifikt till juridiska översättare, och därför
skulle ett medlemskap där gynna en
relativt liten andel av våra medlemmar.
För det andra behöver vi vara aktiva i den
föreningen om det ska vara någon vits att
vara med, och det blir en ganska stor kostnad för SFÖ att skicka en representant till
deras möten. För det tredje är det en omfattande ansökningsprocedur med många
handlingar som skulle behöva översättas.
Sammantaget gör detta att vi ifrågasätter
värdet av ett sådant medlemskap.
Styrelsen fick även i uppdrag av årsmötet att undersöka vilka konsekvenser det
skulle få att ha associerade medlemmar
i styrelsen, i synnerhet med tanke på att
denna medlemskategori i dagsläget inte
har rösträtt på föreningens årsmöten. Hos
styrelsen har det väckt tankegången att
det kanske helt enkelt är dags att överväga
att införa rösträtt även för associerade
medlemmar. Styrelsen betraktar detta
som en stor och viktig fråga och vill gärna
veta vad medlemmarna tycker. Skriv till
styrelsen@sfoe.se och gör din röst hörd!
Vidare har styrelsen beslutat att ändra
kriterierna för associerat medlemskap
så att en person som har examen från en
facköversättarutbildning på universitet
eller högskola hädanefter kan bli associerad medlem direkt efter avslutade studier.
Även en översättare som är auktoriserad
translator ska anses kvalificerad för associerat medlemskap inom den språkkombination som auktoriseringen gäller, utan
att behöva ange referenser. Bakgrunden
till denna förändring är att den som har
examen från en facköversättarutbildning
rimligen bör kunna betraktas som en
professionell, kvalificerad översättare
(om än på nybörjarnivå), och detta gäller
naturligtvis i än högre grad för en auktoriserad translator.
Vår nya kassör Christina Norrman
fortsätter tillsammans med Victoria
Amanius arbetet med att effektivisera
och förbättra rutinerna på kansliet, med
syftet att hela föreningsmaskineriet ska
fungera så smidigt som möjligt och att
Victoria ska ha en vettig arbetssituation
och kunna använda sin arbetstid på ett
sätt som är till mesta möjliga nytta för
medlemmarna. En konsekvens av effektiviseringen väntas bli att fakturorna på
medlemsavgiften kommer att skickas ut
i januari istället för i december, detta för
att slippa en omständlig periodisering i
bokslutet.
Christina och Victoria har även haft
ett möte med SFÖ:s nya revisor Mikael
Jennel från Baker Tilly och ser optimistiskt på det nya samarbetet.
Några av styrelsens medlemmar har,
som tidigare meddelats, bildat en arbetsgrupp tillsammans med representanter
för Språkföretagen för att arbeta specifikt
med upphandlingsfrågor, det vill säga
verka för bättre upphandlingar inom
översättningsbranschen, med rimligare
villkor, ökat fokus på kvalitet och så vidare. Gruppen arbetar nu på att ta fram en
broschyr med goda råd till upphandlare,
som ska vara färdig till den 20 november
för att då kunna delas ut på EU-seminariet Undersättning och övertolkning – kvalitetssäkring vid upphandling av tolk- och
översättartjänster. Broschyren kommer
naturligtvis även att kunna delas ut vid
andra relevanta evenemang framöver och
även skickas ut till inköpare som efterfrågar råd och stöd kring upphandling av
översättningstjänster.
Fortsatt trevlig höst önskar styrelsen!
facköversättaren 5/14
3
PORTRÄTTET
Språkekvilibrist
med fler språk
i sikte
Det var någonting annorlunda med Linus
Olsson. Tricia Nilsson träffade honom på en
tolkkurs i Uppsala där han rörde sig fritt bland
Europas och Mellanösterns språkgrupper.
Nu har hon intervjuat honom om hans stora
språkintresse och översättning.
L
inus Olsson fick full pott i en
språk och dialekter, och började även lära
klasstävling om betydelsen
mig azerbajdzjanska som är ett turkiskt
av gammaldags rättssvenska
språk med stora persiska inslag. Internet
uttryck. Och han hade planer
var fortfarande litet.
– Mellan 1999 och 2006 körde jag in
att ta rättstolkprovet i två
språk: persiska och dari. Han väcker
alla böcker i garderoben och talade bara
intresse.
persiska i vissa undantagsfall, och foku Och jag är inte ensam, flera medlemserade istället på engelska.
mar i SFÖ har frågat om honom. Kanske
Så Linus provade på ett vanligt yrke
för att det är ytterst få svenska översättare från Mellanösterns språk, kanske för
– att undervisa i engelska och franska
att han kan sex språk från Mellanöstern
på gymnasienivå. Men hans hjärta var
någon annanstans.
och tre europeiska språk vid den unga
– Jag hade egentligen ingen passion för
åldern 40 år. Hur kommer det sig?
att undervisa i dessa språk på den nivån.
– Jag lärde mig persiska på 90-talet
Rättningshögarna växte och jag blev
genom att vara med i något så exoless på det. Så började
tiskt som den iranska
pingströrelsen. Jag gick
Hur svårt jag under 2007 att blogga
lite om mitt intresse för
en kurs på Medborgarkan det
orientaliska språk och
skolan i Göteborg på
”upptäcktes” av några
8 x 3 timmar. Med den
vara att lära
översättare (Ambjörn
kursen som grund lärde
Madegård, Jaroslav Suk,
jag mig flytande persiska i sig drygt
och Johan Olofsson).
Göteborg på två år genom
30 nya tecken?" Dessa har jag att tacka
självstudier. Sedan lärde
för att jag kunde komma
jag mig det kyrilliska
igång så smidigt som översättare. De har
alfabetet och vips så kunde jag läsa tadförresten hjälpt många in i branschen.
zjikiska som är en nypersisk dialekt. Jag
När jag tog upp persiskan igen kändes det
beställde en tadzjikisk bibel från Slaviska
som om jag inte glömt ett enda ord. Den
missionen. Min favoritbokhandel i Götesatt liksom i ryggmärgen.
borg på den tiden hette Khayyam Books.
Att Olsson har en fallenhet för språk
Där köpte jag böcker om olika iranska
4
är svårt att undgå. Att det blev flera
Mellanösternspråk säger han bero till
stor del på omständigheterna i Sverige.
– Det är lätt att tro att man valt något
fast det i själva verket var ren miljöpåverkan. Det finns ju en halv till en miljon
människor från muslimska länder i Sverige.
Han kallar sig för filolog och gillar att
fördjupa sig i nya språk, men det lönar
sig inte:
– De senaste fem åren har jag varit
tvungen att koncentrera mig på de språk
jag arbetar professionellt med eftersom
jag försökt ta olika auktorisationer som
översättare och tolk. Jag är lite trött på
att vara tvungen att fokusera. Man tjänar
mest pengar på att kunna ett fåtal språk
riktigt bra, men det är roligare att lära
sig nya språk. Hoppar man från tuva till
tuva kan man lära sig tiotals olika språk
”hyfsat bra”, men vill man bli riktigt bra
så får man fokusera på ett eller två.
Det har Olsson lyckats med genom att
bli Sveriges enda auktoriserade översättare från persiska till svenska, auktoriserad
tolk mellan persiska och svenska och
utbildad tolk i arabiska. Bara ett fåtal
av SFÖ:s medlemmar jobbar som både
översättare och tolk.
– Tolkning berikar ens språk väldigt
mycket. Man tvingas lära sig hundratals
PORTRÄTTET
Linus uppfattar iranier
som exceptionellt
socialt begåvade.
Linus Olsson botaniserar
i en persisk bokhandel.
nya ord och uttryck. Under tolkningen
kommer man i kontakt med talspråk och
dialekter på ett intensivare sätt än när
man översätter. Det är trevligt att träffa
folk också.
Och det märks att Linus är social och
rör sig över kulturgränser. Han delar
gärna med sig av sin favoritmusik från
Mellanöstern och ser olika fördelar med
vissa kulturer, som Irans:
– Flera av mina bästa vänner är iranier, och just den nationaliteten uppfattar
jag som exceptionellt socialt begåvad.
Jag gillar den iranska lyhördheten och
känsligheten. Man är artig fast man har
släppt mycket av den ansträngda ”taarofen” (artighetskulturen). De är lätta att
ha att göra med. En del iranska kvinnor
brukar kalla mig för ”azizam” (vännen/
honey) vilket känns lite väl intimt om
man inte har en kärleksrelation. Det är
väl en lite oväntad kulturkrock antar jag.
Det kanske är exiliransk kultur?
Men det betyder inte att Linus kommer att nöja sig med några enstaka språk.
Han har inget favoritspråk:
– Innan jag började jobba som översättare med de här språken upplevde jag att
jag hade en klocka i mig med olika språk
istället för siffror, och en visare som
stannade på olika språk, ibland en vecka,
ibland en månad. Persiska, gileki, arabiska,
sorani, azeriska, etc. En del närbesläktade
språk får man på köpet när man lär sig
ett språk. Via azerbajdzjanskan kan man
ganska snabbt tillägna sig till exempel
turkiska och uzbekiska Det är även fascinerande att se släktskapet mellan olika
indoeuropeiska språk, som europeiska
språk och kurdiska och persiska. Jag vill
gärna forska och undervisa i orientaliska
språk och skriva någon lärobok kanske.
Just nu, emellertid, kommer Linus att
fortsätta med översättning.
– Jag gillar friheten man har, och att
man hela tiden kan utvecklas vidare,
säger han. Samtidigt inser han nackdelarna med sitt yrke.
– Jag skulle vilja slippa hamna i samma kategori (frekventa språk) i upphandlingar, som exempelvis tyska. Tyska är
mycket lättare att lära sig och texterna är
till stor del bearbetningsbara i olika översättningsverktyg. Därför anlitar byråerna
mig bara om de måste, eftersom mina
språk inte kan följa med priserna nedåt
tillsammans med till exempel tyska, i takt
med att översättningen automatiseras.
Trots det merarbetet som exotiska
språk betyder, tycker Linus att de är väl
värda mödan. Han har några tips om
man vill börja läsa dessa, till exempel att
inte vara rädd för ett annorlunda alfabet.
– Alfabetet är ett av de minsta hindren, men verkar ändå vara det som är
mest avskräckande. Tänk efter: Hur
svårt kan det vara att lära sig drygt 30
nya tecken? Vill man lära sig ett ”annorlunda” språk kan man gå via ett annat
närbesläktat. Skaffa dig bra ordböcker
som visar hur orden används, genom
exempelmeningar. Det är också bra att
försjunka i ordböcker om man har den
nördigheten.
Tricia Nilsson
Fakta
Namn: Linus Olsson.
Källspråk: svenska, persiska, dari,
arabiska, engelska, sorani, tadzjikiska, azerbajdzjanska.
Målspråk: svenska, engelska, dari,
persiska.
Inriktning: Juridik.
Bäst med att översätta: Att kunna arbeta under restid.
Värst med jobbet: Det kan vara
svårt att ta helt ledigt.
Fritid: Gillar att resa.
5
MASKINÖVERSÄTTNING
Henry Ford Building.
Auditoriet.
Maskinöversättning
– dagsläget ventilerat i Berlin
”Proceedings” från FIT-kongressen i Berlin 2014 är
två luntor på vid pass tusen sidor och en ansenlig
del handlar om maskinöversättning (MT) och en
annan om modern teknik för översättare. Uppenbart är att MT som produktionsfaktor har kommit
in från kylan och skaffat sig en plats i språksvängen.
U
tvecklingsarbetet är
intensivt och drivs av stor
efterfrågan från textproducenter och översättningsbyråer. Det finns två
tydliga utvecklingsspår:
• Det ena är inriktat på språkanalys
och regelbaserad översättning och har
ännu sin tyngdpunkt i den akademiska
världen.
• Det andra spåret arbetar med statistik
och stora datamängder.
Sistnämnda spår är för närvarande
dominerande bland kommersiella och
praktiskt fungerande lösningar, men de
flesta talare som diskuterade ämnet ser
framför sig en utveckling där regelbase-
6
rad MT integreras med statistik och ger
den ”dumma” statistiken intelligent stöd.
Här är klassikern Systran en intressant
föregångare, och mycket är på gång inom
det området.
Öppna och slutna MT-system
Dagens fungerande MT-lösningar är av
två typer. Den ena är allmänt tillgängliga MT-motorer som Google Translate
(GT) och Bing med flera. Här finns ingen
styrning eller filtrering och ingen av
användaren påverkbar kvalitetskontroll.
Användaren får vad motorn behagar
leverera, det går fort, det är billigt och det
är tillgängligt för alla översättare (och
alla andra också). Resultatet når, åtmins-
tone inom en del ämnesområden, en nivå
som totalt sett sparar tid i projektet.
Den andra typen är skal till översättningsmotorer (ofta baserade på open
source-produkten Moses, se http://www.
statmt.org/moses/) som köps av stora
textproducenter och översättningsbyråer
och som kopplas till deras egna, skyddade databaser med kontrollerat innehåll.
Sådana databaser kan inte komma i
närheten av de datamängder som GT
och Bing förfogar över, men innehållet i
dem kan styras på ett helt annat sätt. En
sådan lösning skiljer sig inte principiellt
från ett avancerat CAT-verktyg med ett
mega-TM, och vi kan mycket riktigt
konstatera att CAT och MT blir allt mer
integrerade.
En tung representant för denna utvecklingstrend är SDL:s Language Cloud
(samexisterar med eller ska möjligen
ersätta BeGlobal med liknande funktionalitet) som är tillgängligt för användare
av Trados Studio. I det sammanhanget
bör nämnas en ny term i branschen,
PE – Post Editing – (låt oss nära en from
förhoppning att termen ”efterredigering”
sätter sig, men jag tvivlar).
Beklagligt för oss frilansare är att
dessa slutna MT-motorer är så dyra i
inköp, anpassning och underhåll att
de är reserverade för företag med stor
produktion. Language Cloud finns för
all del att få gratis (om man har Studio,
annars kostar det 10 $ per månad) för den
enklaste och ostyrbara varianten, men
det är tydligt att SDL lägger det mesta
krutet på byråkunder och storföretag.
Den inriktningen ligger i linje med en
annan tendens på marknaden, att frilansande översättare i allt större utsträckning vallas att arbeta i byråernas system.
Förutom att det ställer krav på konstant
snabb internetkommunikation begränsas översättarens val av arbetsmetod och
möjligheter att bygga och använda egna
databaser.
En viktig aspekt på offentligt tillgängliga MT-motorer, inklusive den öppna
versionen av SDL:s Language Cloud,
är som bekant (bristande) sekretess. Vi
tillställer MT-leverantören källtexten
(normalt inte översättningen) vilket
innebär att metoden endast kan användas för redan offentligt material eller
med särskilt tillstånd av beställaren.
Daniel Kluvanec (till höger) föreläser.
Röster från scenerna
Ännu så länge är inte MT särskilt utbrett
i frilanskretsar. Under rubriken ”Wer hat
Angst vor MÜ?” presenterade Peter
Schmitt intressant statistik. Av 2 800
tillfrågade översättare i 19 länder 2014
använder 11 procent MT i någon omfattning. 65 procent av dessa använder
GT och gör det till övervägande del för
att skapa en utgångspunkt för vidare
översättning. Mer förvånande är att 20
procent av de som använder MT uppgav
att de i princip levererar rå maskinöversatt text till sina kunder.
Daniel Kluvanec från världens största
översättningsbyrå – Europeiska kommissionens generaldirektorat för över-
sättning – höll en spännande föreläsning
om MT-teknikens utveckling inom EU:s
institutioner och i vilken riktning man
strävar där. Kommissionen har använt
Systran redan sedan 1970-talet, men
dagens FoU är baserad på Moses. Kommissionens MT-tjänst, MT@EC med 552
språkpar, lanserades i juli 2013 och ska
7
FIT-kongress i Berlin
n FIT-kongressen hålls vart tredje
år – sommaren 2014 i för svenska
översättare relativt närbelägna
Berlin. Platsen var det vackra Freie
Universität,
som då det
begav sig var
nav för såväl
68-rörelsen
som protesterna mot Berlinmuren. BDÜ
hade hand om
de praktiska
arrangemangen och inget felade i vare sig servicegrad eller attityd. De flitiga simultantolkarna fick stående ovationer
för sina insatser. Matköerna kunde
bli långa men det må vara förlåtligt
med 1 600 själar på plats.
Under de tre dagarna betades
runt 100 programpunkter av inom
översättningens och tolkningens
områden. Kvaliteten på föreläsningarna var ... varierande ... men
med lite stalltips om talare och
ämnen gick det att kryssa sig fram
i programmet med god behållning.
Tyngdpunkten låg på ny teknik – särskilt maskinöversättning, post-editing och kopplingen mellan dessa
tekniker och CAT-verktyg. Detta
understryks av kongressens titel:
Man vs. Machine.
Även översättarutbildning, etiska
frågor och frågor om tolkars och
översättares situation i konfliktdrabbade områden fick stort utrymme.
En resolution om dessa frågor antogs med acklamation och finns att
läsa på http://tinyurl.com/FIT-Berlin.
Cirka tio SFÖ-medlemmar fanns
på plats i Berlin: Irene Elmerot och
Sven Borei stod för uppskattade
föreläsningar.
Mer om kongressens innehåll i
separata artiklar i detta och följande
nummer av Facköversättaren.
göras tillgänglig för alla EU-institutioner
och medlemsstaternas administrationer.
Kluvanec framhöll att en organisation
med en så massiv textproduktion som
EU måste identifiera olika kvalitetsnivåer – det är inte rimligt att lösa hela
översättningsbehovet med HT (Human
Translation). MTPE (Machine Translation+Post Editing) ger oftast fullt
godtagbar kvalitet, och rå (oredigerad)
MT kan också komma i fråga för många
uppgifter där det bara handlar om att ge
översiktlig förståelse.
Översiktlig förståelse räcker dock
inte för litteratur och andra texter
som kan ha dubbla bottnar och bära
information mellan raderna. Virginia
Kwok från Hongkong satte tonen för sitt
anförande med orden ”Literature is that
which expresses what language cannot
express; Science is that which classifies
what language cannot classify; Machine
translation is that which makes unclear
what language has made clear.” Kwok
konstaterar icke desto mindre att MT
har kommit långt och understundom
kan försvara sin plats även i en litterär
översättares verktygslåda.
Världens totala litterära produktion
ökar och litterära översättare kan få en
del av grovjobbet gjort med hjälp av MT,
för att kunna koncentrera sig mera på
det konstnärliga finliret att, som Tomáš
Svoboda från Prag konstaterade, leta
efter de där ovanliga och slagkraftiga
uttryckssätten som aldrig blir aktuella
när statistisk MT arbetar. Vi kan alltså
notera viss utrotningsrisk för originella
vändningar och illfundiga ordlekar och
det finns en fara för att MT gör språket
mer konservativt och mindre produktivt.
Dagsläget
Svoboda gav förmodligen en bra sammanfattning av dagsläget med slutklämmen i sitt anförande: Det handlar inte om
ett paradigmskifte under de närmaste
5 till 10 åren, men väl om en utvecklingsoch konsolideringsprocess. Översättningsuppdragen blir mer fragmenterade,
leveranstiderna kortare. CAT-verktygen
kommer efter hand att flytta från översättarnas datorer och in i molnet, för att där
gå i symbios med MT-tekniken. Behovet
av högkvalitativ mänsklig översättning
kommer att bestå, marknaden för högvolymöversättning av enklare brukstext
förskjuts från människa till maskin och
den nya yrkesrollen ”efterredigerare”
etableras.
BO
Immateriella
rättigheter, någon?
n Jobbar några av er med översättning av immateriella rättigheter
eller ”intellectual property rights”?
Rätt så snårigt ämne, eller hur?
Den Europeiska kommissionen
har nyligen publicerat en rapport
om översättning och immateriella
rättigheter. Den heter Studies on
translation and multilingualism,
Translation and intellectual property
rights.
Du hittar den på: http://ec.europa.eu/dgs/translation/publications/
studies/translation_intellectual_
property_en.pdf
Rapporten är på engelska och
det är rätt gedigen läsning.
Tricia Nilsson
Många besökare samlades i foajén i Henry Ford Building.
8
Björn Olofsson
Building bridges between people,
languages, countries and cultures
Nya WordFinder är abonnemangsbaserat och fyllt av applikationer och
funktioner – från att hitta rätt ord och översättning i din dator, via webbläsaren eller i mobil och surfplatta, till att grammatikgranska hela din text.
Nya WordFinder är kompatibelt med de ledande CAT-verktygen och
precis som tidigare kan du skapa dina egna lexikon.
Flexibelt är det också – du kan nämligen i samma fönster ha lexikon som
du tidigare köpt men valt att inte abonnera på tillsammans med lexikon
du abonnerar på års- eller månadsbasis. Det innebär helt enkelt en oslagbar valfrihet för dig!
Fler än 500 000 användare har redan upptäckt att WordFinder är den
optimala lösningen, däribland en stor mängd frilansöversättare över hela
världen.
Nyfiken? Gå in på www.wordfinder.com och prova GRATIS i 10 dagar.
www.wordfinder.com
9
EFTERREDIGERING
Så kallad ”efterredigering” av maskinöversatta texter kommer
enligt all expertis att
utgöra en allt större del
av många översättares
vardag. Kan vi hoppas
på att datorerna så
småningom blir ett
viktigt hjälpverktyg för
detta, liksom de har
blivit det i själva
översättningsarbetet?
Om det talade
Sharon O´Brien på
FIT-konferensen
på basis av hennes
samarbete med
Joss Moorkens.
Kan datorerna hjälpa till att
göra maskinöversättning
mer användbar?
P
ost editing eller efterredigering – men vad vore då
”förredigering” när kan
man redigera en översättning om inte efteråt? – har
blivit det nya surrordet (buzzword) i och
med att maskinöversättning (MT) tycks
dels bli allt mer utvecklad, dels användas
allt mer*. Vad är det som krävs för att
10
datorerna ska bli bra på att hjälpa oss
med den uppgiften? Sharon O’Brien och
Joss Moorkens, båda från Dublin City
University, har studerat det, och i Berlin
berättade Sharon O’Brien om intressanta
rön.
Det är tydligen rätt vanligt att
översättningsbyråer erbjuder kunderna
tjänsten efterredigering (men i vilken
omfattning den också efterfrågas och
används fick vi inte veta). Det är också
vanligt – framgick det i andra diskussioner – att somliga översättare menar att
efterredigerare och översättare är helt
skilda yrken. Den inställningen förstår
jag inte riktigt: varje översättare ”efterredigerar” ju sina egna översättningar, och
många granskar även andra översättares
EFTERREDIGERING
verk, även om det kan vara så att inte alla
gillar sådant arbete eller passar för det.
Hur som helst tycks många översättare
– även de som annars inte har något emot
redigeringsarbete – ogilla efterredigering, detta av framför allt två skäl:
• Många av de maskinöversatta texterna
framstår som ”ointelligenta”, vilket gör
dem extra motbjudande att korrigera.
• Efterredigering är mer krävande (och
ofta mindre stimulerande) än vanlig
översättning.
O’Brien & Moorkens invände mot den
första punkten att samma slags ointelligenta fel faktiskt är mycket vanliga även i
”människoproducerade” översättningar,
t.ex. böjnings- och genusfel, interpunktionsfel och rena skrivfel – medan MT
faktiskt är mer pålitlig när det gäller
konsekvens (t.ex. terminologi) och sällan
gör skrivfel.
Vad gäller den andra punkten är det
förvisso så att efterredigering kräver
att man läser såväl käll- som måltext
för att sedan eventuellt korrigera den
senare, till skillnad från när man först
läser källtexten och sedan producerar
måltexten. Denna skillnad gör att många
menar att det till och med kan vara mer
tidskrävande att efterredigera även en
ytligt sett hygglig maskinöversatt text än
att översätta den utan MT-hjälp. Faktum
är dock att flera undersökningar visar att
det i allmänhet går fortare att efterredigera MT-översatta texter än att översätta
dem från början. Ett problem är förstås
att efterredigeraren trots det torde få
sämre betalt per timme än om hen hade
gjort själva översättningen. (Det kan ju
också hända att slutresultatets kvalitet
blir lägre; om detta är det ont om data.)
Men vad krävs då för att efterredigeraren ska få bättre stöd av datorn i sitt
arbete? För det första kan man konstatera att det finns efterredigering och
efterredigering: dels den som består i
att man får en hel MT-översatt text för
redigering, dels den som innebär att MT
är integrerad i ett CAT-verktyg och att
man alltså för varje segment kan få ett
MT-förslag ifall minnet/minnena inte
har något tillräckligt bra att komma
med. För det förra fallet finns ett antal
verktyg i olika stadier av utveckling (t.ex.
iOmegaT, Matecat, CasMaCat) men än så
länge tydligen inte värst intressanta för
praktiskt arbete. I det senare fallet har
man ju alla CAT-verktygets faciliteter till
förfogande och då blir frågan hur de kan
anpassas för att bli bättre för just detta
ändamål. Det är detta som Sharons &
Joss undersökning främst gick ut på.
De frågade 403 personer och fick fullständiga svar av 231, vilka sedan låg till
grund för redovisningen. Det visade sig
att väldigt många av de funktioner som
skulle vara till hjälp för efterredigering i
själva verket handlade om att avhjälpa befintliga brister i de program som används.
Det handlar om sådant som rena programfel, långa reaktionstider, användarovänlig presentation på skärmen, bristande
kompatibilitet, dåliga möjligheter till
anpassning. Allt väl bekant för de flesta
CAT-användare men mindre intressant i
just efterredigeringsperspektiv.
För det senare var det framför allt
två funktioner som man önskade. Den
ena gällde tydligare och mer komplett
redovisning av uppgifter om översättningens ursprung, datum och liknande
– uppgifter som är relevanta för bedömningen av översättningens relevans.
Den andra handlade om funktioner för
att på ett någorlunda ”intelligent” sätt
dynamiskt fortplanta ändringar till
motsvarande ställen i den övriga texten.
Helst skulle sådana funktioner också inbegripa inlärningsförmåga, så att gjorda
ändringar nästa gång görs automatiskt.
Självklart krävs för detta både en avsevärd ”intelligens” men också adekvata
kontrollfunktioner. (Det bör påpekas att
sådana inlärningsfunktioner finns i flera
MT-tillämpningar som är integrerade
i CAT-verktyg och är en högst aktuell
komponent i utvecklingen av denna
integrering.)
Exempel på funktioner som O’Brien
& Moorkens hade föreslagit och som de
flesta av respondenterna skulle välkomna
är:
• ändring av stora bokstäver till små och
omvänt
• återinförande av interpunktion som
har gått förlorad i MT-processen
• flyttning av formateringstaggar så att
de hamnar rätt
• tillägg/borttagning av blanksteg som
har försvunnit/tillförts i MT-processen
• anpassning av numerus
• anpassning av genus/genusböjning
• flyttning av satsdelar så att de stämmer med källtextens konventioner
O’Brien & Moorkens kommer nu att
gå vidare med att tillämpa några av dessa
funktioner (om de klarar av det blir jag
imponerad!) och sedan testa dem på efterredigerare. Huruvida ens det kommer
att göra översättarna vänligare stämda
mot MT återstår dock att se; O’Brien &
Moorkens kunde konstatera att skepsisen
överlag fortfarande är mycket stor. Men
det visste vi ju.
Mats Dannewitz Linder
* Låt oss ändå komma överens om att kalla
den här typen av syssla för ”efterredigering”
så har vi i alla fall en bestämd term, om än
FIT delar ut många
priser
n På FIT-konferensen i Berlin fick
följande personer och institutioner
priser:
n Astrid Lindgren Prize för översättning av barnlitteratur: Ms Julia
Lydia Calzadilla Nunez, nominerad
av Cuban Association of Translators
and Interpreters (ACTI)
n "Aurora Borealis" Prize för
framstående översättning av
skönlitteratur: Prof. Xu Yuanchong,
nominerad av Translators' Association of China (TAC)
n "Aurora Borealis" Prize för
framstående översättning av
facklitteratur: Ms Metella Paterlini,
nominerad av Italian Association of
Translators and Interpreters (AITI)
n Karel Capek Medal för översättning från språk med begränsad
spridning: Ms Kari Kemény, nominerad av Norwegian Association of
Literary Translators (NO)
n FIT Prize för bästa tidskrift:
ITI Bulletin, utgiven av Institute of
Translators and Interpreters. Hedersomnämnande gick till nyhetsbrevet
InformATIO, utgivet av Association
of Translators and Interpreters of
Ontario (ATIO)
n FIT Prize för bästa webbplats:
delades mellan www.iti.org.uk och
www.universitas.org – webbplatserna för Institute of Translation and
Interpreting (UK) och Universitas
(Österrike)
n FIT Prize för framstående prestationer inom teknisk och vetenskaplig översättning (nytt för 2014): Md
Svetla Moutafova, nominerad av
Bulgarian Translators' Association
n FIT Prize för framstående tolkning (nytt för 2014): Dorothy Charbonneau, nominerad av Association
of Translators and Interpreters of
Ontario (ATIO)
n Pierre-François Caillé minnesmedalj för bidrag till professionen
på internationell nivå: Bente Christensen, nominerad av Norwegian
Association of Literary Translators
(NO)
Mats D Linder
något oegentlig.
11
CERTIFIERING
En certifiering från ATA
– vad är den värd?
Kommentarer från två ATA-certifierade översättare
för språkkombinationen engelska till svenska.
N
u när möjligheten att bli
certifierad översättare via
ATA har funnits ett tag,
tänkte vi höra med två av
dem som tagit tillfället i
akt och blivit certifierade, vad de tycker
om den här möjligheten. Vi har bara
intervjuat de som blivit certifierade i vår
vanligaste språkkombination, engelska
till svenska. Svaren är en sammanställning av flera svar.
1. Har du märkt någon skillnad i typ
av kunder, eller antalet kunder som
har efterfrågat dina tjänster sedan
du blev certifierad?
Svar 1: Jag har fått fler förfrågningar,
framför allt från USA.
Svar 2: Jag fick ganska många förfrågningar direkt efter att jag blev certifierad
och en ledde till en bestående relation.
Jag hade förmodligen inte fått dessa
förfrågningar om jag inte hade varit
certifierad.
2. Var finns de flesta av dina kunder
(i vilket land) och har du märkt någon
skillnad sedan du certifierades?
Svar 1: De flesta av mina kunder finns
utanför Sverige, i Europa. Efter certifie-
ringen är det flera kunder i engelskspråkiga länder (USA, Kanada, Storbritannien, Australien) än tidigare som har
kontaktat mig. Jag har väldigt få kunder i
Sverige och där har jag inte märkt någon
skillnad sedan certifieringen.
Svar 2: De flesta av mina kunder finns
i Europa, med tyngdpunkt på Skandinavien och de tyskspråkiga länderna.
Jag ser certifieringen som en kvalitetsstämpel och är glad att jag gjorde provet
eftersom jag har lång översättarerfarenhet, men aldrig har gått någon översättarutbildning.
3.
Vad tyckte du om certifieringsprovet? Var det svårt, lagom, för lätt?
Svar 1: Det var ganska lagom. Det visar
ganska väl någon slags allmän översättningskompetens.
Svar 2: Eftersom jag (tack och lov!)
gjorde provcertifieringen innan jag
gjorde det riktiga certifieringsprovet var
jag förberedd på hur provet skulle vara,
att det tog så lång tid att manuellt slå i
ordböcker, att skriva läsligt och samtidigt redigera för hand osv. Provet var inte
enkelt, eftersom det i mångt och mycket
handlar om bedömning/intryck av en
översättning och inte bara om rena fel-
aktigheter, men jag hade nog trott att det
skulle vara ännu svårare. (se fotnot)
4.
Vad är ditt allmänna intryck av
ATA:s certifiering och att ha blivit
certifierad?
Svar 1: Det känns bra att vara certifierad.
Det är en kvalitetsstämpel på mitt arbete.
Jag skulle väldigt gärna vilja bli auktoriserad translator via Kammarkollegiet,
men så länge de bara erbjuder texter
inom ekonomi och juridik, som inte alls
är mina kompetensområden, känns det
inte möjligt för min del.
Svar 2: Det här är ett bra sätt att visa vad
man kan. Utanför Sverige är det kanske
ännu viktigare att ha diplom och olika
certifieringar och jag har haft mer nytta
av certifieringen vid prisförhandlingar
med nya kunder utanför Sverige. I Sverige har jag mest haft glädje av certifieringen när jag har deltagit i upphandlingar
tillsammans med en kollega.
5.
Skulle du rekommendera andra
att ta provet?
Svar 1: Ja absolut.
Svar 2: Återigen, en certifiering är en
kvalitetsstämpel på översättarens arbete.
Jag ångrar absolut inte att jag gjorde den!
Men eftersom branschen är så ledsamt
prispressad och alltför många slutkunder inte verkar prioritera kvalitet på
översättningar i första hand utan pris, så
kan man förstås ställa sig frågan om det
är värt kostnaden och besväret att göra
ATA-certifieringen.
Vill du veta mer om certifieringen?Du
hittar mer information om ATA och
ATA:s certifiering på webbplatsen http://
www.atanet.org, under ”Certification”.
På webbplatsen kan du ansöka om medlemskap, beställa ett övningsprov, hämta
blanketter samt registrera dig för provet.
Tess Whitt y
Fotnot: Nu erbjuds också examenstillfällen
där man använder dator och tangentbord och
Birgitta Swärm och Anna Hermerén är två SFÖ-medlemmar som har certifierats via
American Translators Association (och svarat på frågorna).
12
har tillgång till elektroniska ordböcker i USA
och även utanför USA inom en snar framtid.
What I like about
Specialerbjudande
för SFÖ-medlemmar på
www.translationzone.com/sfo
l
l
l
l
l
l
l
Speed, I feel like everything is faster
Easier access to help and resources
Automatic concordance search
The new look, it just looks pretty!
The new default Termbase Viewer position
Quick Merge
Adding files from the target language
Nora Diaz
Freelance Translator - Mexico
Join the conversation
noradiaz.blogspot.co.uk
@NoraDiazB
#Studio2014
Easier, smarter, faster …
enjoy translation
www.sdl.com/Studio2014
www.translationzone.com/Studio2014
Purchase or upgrade to
SDL Trados Studio 2014 today
/sdltrados
facköversättaren
5/14
13
SFÖ:S STYRELSE 2014
orrman!
Hallå där, Christina N
Ekonomi och kultur. Några av Christina
Norrmans översättningsområden.
Facköversättaren ställer fem frågor till Christina
Norrman som nyligen valdes in i SFÖ:s styrelse.
Hur ser du på SFÖ?
– Det är viktigt att det finns en sammanslutning, dels eftersom många är
ensamarbetare och behöver kollegor att
lyfta vardagens problem med och dels för
att jag tycker att det är viktigt att få översättningsinköpare att bli medvetna om
hur viktigt det är med kvalitet. Google
translate räcker inte.
Det ryktas att du gör ett enastående
arbete med att städa i SFÖ:s komplicerade redovisningsstruktur. Vilken
är din viktigaste uppgift i styrelsen?
– På posten som kassör tycker jag det är
att tillsammans med Victoria på kansliet
försöka rationalisera administrationen
och vara kansliet behjälplig så gott jag
kan. Med min bakgrund som ekonom
hoppas jag kunna göra en insats.
Vad hoppas du kunna åstadkomma
inom SFÖ?
– Till nästa årsmöte vill jag att det kanske
ska vara lite lättare att följa vad medlemsavgifterna har använts till.
Vad skulle du vilja utveckla inom
SFÖ på sikt?
– Jag har inga egna stora strategitankar,
men tycker att föreningen har en viktig
uppgift i att nå ut till andra än medlemmarna så att fler blir medvetna om vad
en facköversättare gör i samhället i stort.
Tillsammans med övriga styrelsen vill
jag också arbeta för att SFÖ ska bli en
mer demokratisk organisation där alla
medlemmar har samma möjlighet att
påverka.
14
Hur kom det sig att du blev facköversättare?
Fakta
– Det är en lång historia. Jag har alltid
haft ett språkintresse men såg ingen
annan möjlighet att försörja mig på det
än att bli lärare och det ville jag inte bli.
Läste istället internationell ekonomi med
fransk inriktning. Det ledde till att jag
arbetade med ekonomi och finans i ett
större företag under 15 år. I någon form
av 40-årskris ville jag prova på något
annat. Gick till slut facköversättareutbildningen i Göteborg. På den vägen är
det. Jag trivs oerhört bra. Synd bara att
jag inte kom på det tidigare.
Namn: Christina Norrman
Översätter: Från franska och
engelska till svenska.
Inriktning: Diverse – främst mot
ekonomi och kultur.
Facköversättare sedan: 7 år, de
senaste två åren på heltid.
Aktuell som: Nyinvald i SFÖ:s
styrelse som kassör och vice ordförande, finans.
Kopplar av med: Springer en del,
läser och går på teater och bio,
umgås med vänner och familj.
Kerstin Orsén
SFÖ:s styrelse 2014
n Styrelsen är vald av årsmötet i maj
2014 med mandat till maj 2015. Vill du
ta kontakt med någon i styrelsen finns
kontaktuppgifter på sfoe.se/sidor/
sfos-styrelse-2014-2015.aspx
Översta raden: Larissa Ekonoja (med
adjungerad styrelsemedlem!),
Loole Hagberg, Ingrid Olsson
Mellanraden: Björn Olofsson,
Christina Norrman, Karin Ahlman
Toyama, Chris Kleinman
Nedre raden: Ingrid Simko,
Charlotte Sjögren, Sofia Malmgård
NYHETER
Rapport från
Siffernisse
n www.sfoe.se får numera drygt
Av översättare för
översättare – Budapest 14
Den 2–3 maj anordnades en internationell,
fristående konferens för frilansöversättare
i Budapest. Arrangören var en ungersk
frilansöversättare, Csaba Bán.
J
ag fick höra talas om
konferensen via sociala
medier och tyckte att en
resa till Budapest skulle
vara spännande. Att det
sedan sammanföll med SFÖ-konferensen
helgen efter motiverade min resa över
Atlanten ännu mer.
Den tre dagar långa konferensen
inleddes med ett examenstillfälle för den
mycket populära ATA-certifieringen
på torsdag morgon och på eftermiddagen höll Marta Stelmaszak och Valeria
Aliperta från London sin berömda
halvdagarskurs ”The Freelance Box”,
även kallad ”MBA for translators”, full
av inspiration och praktiska tips om
företagsamhet och entreprenörskap för
översättare.
Fredagen fortsatte med fler presentationer inom företagandets tecken.
Exempel på innehållet var frilansarnas
situation i affärsvärlden, att odla sitt
varumärke, SEO, webbsidor, PR, förhandlingar och copywriting. Söndagen
fokuserade mer på översättningsämnen,
såsom specialisering, CAT-verktyg,
transkreation, vidareutbildning och
säkerhet i molnet. Några populära diskussionsteman under hela konferensen
var specialisering, sociala medier, för-
ändringar inom branschen och vidareutbildning.
Vad är utlåtandet om denna konferens
då? Jag har varit på många konferenser
inom översättningsbranschen, både
stora och små, och denna steg genast
till toppen som en av de bästa. Den var
välarrangerad, med ett innehåll som
frilansöversättare genast kunde ta till sig
och börja använda och med väl utvalda
talare. De mer underhållningsbetonade
arrangemangen var av hög klass. Första
kvällen åkte vi på middagskryssning på
floden Donau med ungersk mat, dans
och sång. Andra kvällen hölls en fin
middag på en kulturhistorisk restaurang
i centrala Budapest och några av oss
fortsatte till en av de berömda badanläggningarna efteråt för ett nattklubbsevenemang i mineralpoolerna. En ytterst
unik upplevelse!
Tyvärr var det som var en fördel för
mig, att den inföll nära inpå SFÖ-konferensen, kanske en nackdel för många
översättare i Sverige, men jag kan varmt
rekommendera den nästa gång den hålls.
Och det blir garanterat en nästa gång;
återkopplingen har varit enormt positiv
och arrangören Chaba Bán, är redan
inspirerad inför nästa konferens.
10 000 unika besökare (totalt över
50 000 besök) per år i jämn ström –
något lägre sommartid. 87 procent
av besökarna sitter vid en dator,
till övervägande del PC. Därav ser
vi att Mac fortfarande har svårt att
slå igenom i vår bransch, och att
det kan vara dags att anpassa sidan
även till fånar och paddor som
många använder idag.
Stora skärmar har blivit billiga
och andelen skärmstorlekar under
1000 x 1200 pixlar är nästan försumbar. Mer förvånande är att hela 41
procent av besökarna kör Crome,
23 procent Firefox och endast 12
procent Explorer.
Att 60 procent av våra besökare kommer via Google är inte så
konstigt. Därefter följer Cecilia
Falks hemsida med 5 procent och
Högskoleverket med samma andel.
Näst största sökmotorn är Bing,
med endast 1 procent.
Vad har våra besökare då sökt
på? 24 procent har sökt direkt på
”SFÖ”. Näst mest använda söktermen är ”översättarutbildning”.
Att startsidan är den mest besökta är uppenbart. Därifrån får vi
förmoda att många har gått vidare
till sökmaskinen, men det går inte
att utläsa ur statistiken. Näst mest
besökta sidan är ”Medlemskap i
SFÖ” vilket bådar gott för föreningens framtid!
BO
Copernic Desktop
Search …
… marknadens bästa program för
att leta efter filer och mejl i den egna
datorn har lanserats i version 4.
Gratisalternativet av version 4 har
tyvärr en begränsning på 75 000
indexerade filer, vilket låter mycket,
men i praktiken inte räcker långt.
Se därtill till att ladda ner version
3.7 som fortfarande ligger på nätet,
och som i gratisversionen Home
inte har denna begränsning. Fullversion 4.1 kostar 50 dollar.
BO
Tess Whitt y
15
UTBLICK
Seminarier och
strömavbrott i Accra
– en inblick i Ghanas
språk- och översättarliv
I
år gick resan till Ghana. Bästa
sättet att trivas på plats är att leta
efter kollegor på olika översättarportaler, som jag sedan kan träffa
på resmålet. Det verkade dock
först smått omöjligt att hitta kollegor i
Ghana, jag letade och mailade och skrev
förfrågningar på sociala medier, men
ingen svarade. Till slut fick jag tips om att
kolla med Anne-Marie Colliander-Lind,
eftersom hon arbetar för Översättare
utan gränser. Då blev det napp! På omvägar fick jag kontakt med två kollegor
som sedan oktober 2013 har en ghanansk
filial till översättningsbyrån Cetra (som
grundades av en tjeck i USA).
Kontorsliv
En fredag i slutet av maj blir det SFÖt-shirt på, och jag beger mig till Cetras
kontor i stadsdelen Osu i centrala Accra.
Anukware Adzima och Vivian Vod-
16
zogbe tar emot mig med öppna armar
och franska kindpussar. (Annars är det
normalt i Ghana att hälsa på folk med
en särskild handskakning som innefattar fingerknäppning – jag lyckas aldrig
riktigt få till den där, så jag är väldigt
tacksam för deras ”västifierade” hälsning.) Deras lilla kontor rymmer varsitt
skrivbord och en garderob, samt den
viktiga luftkonditioneringen, förstås. I
ett tropiskt land där det alltid är runt 28
grader i skuggan behövs luftkonditionering för att orka jobba från 9 till 17.
Språkkombinationer och organisationer
Värmen i landet gör att de flesta inte äter
lunch, utan bara tar något att dricka, så
vi åker till ett kafé en bit bort för att få i
oss lite vätska och prata översättning.
Anukware konstaterar att så vitt han
vet, så finns det ingen annan etablerad
översättningsbyrå i Ghana, och i hela
Afrika (undantaget Egypten) känner
han bara till att ett annat stort bolag från
USA har etablerat ett kontor i Sydafrika.
De är alltså verkligen pionjärer på översättarmarknaden (läs gärna i Facköversättaren nr 5, 2012, om en liknande
situation i Sydafrika).
Anukware översätter från engelska,
franska och spanska till sitt förstaspråk,
ewe, medan Vivian översätter från ewe,
franska och spanska till engelska, och
båda projektleder andra uppdrag för
bolaget.
Vivian är bäst på franska och Anukware bäst på spanska, och de är väldigt
nöjda med att därför kunna korrläsa
varandras översättningar.
De har båda till en del utbildat sig utomlands, och det var när Anukware var i
USA som han kom i kontakt med tjecken
Jiři Stejskal och det amerikanska bolaget
Cetra, under tiden han läste översättningsvetenskap och utbildade blivande
översättare. När han erbjöds en fast
tjänst på Cetra (!) tackade han nej med
argumentet att han faktiskt hade lovat
sina universitetsprofessorer att återvända
till Ghana. Så det fick bli en ghanansk
filial till Cetra i stället.
Kunskaperna om vad som ingår i
översättarutbildningen tog Anukware
med sig till Accra och nu håller han och
Vivan i en seminarieserie för etablerade
och nyblivna översättare, där de har
föredrag om allt från hur man sköter
sin bokföring till hur man hanterar
översättningsverktyg. Av prisskäl har
de rekommenderat sina översättare att
använda Wordfast, eftersom det företaget har ett mycket fördelaktigt pris för
kunder i låglöneländer. Själva använder
de SDL:s produkter inom Cetra, samt
jobbar med ett intranät mellan kontoren
i olika länder, men ser inga problem med
att översättarna använder olika verktyg.
I Ghana finns i dagsläget ingen rikstäckande organisation för översättare
eller tolkar, men kollegorna på Cetra
är mycket intresserade av att starta en,
eftersom det fanns en tidigare, men
den inte längre fungerar. Vi diskuterar
för- och nackdelar med organisationer,
men konstaterar att två stora och viktiga
fördelar dels att få en sökbar databas med
kunniga översättare och dels att kunna
ordna fortbildningskurser på ett bättre
sätt. Jag lovar att skicka dem FIT:s lista
över etablerade yrkesetiska koder, när
FIT-kommittén för standarder har arbetat fram den. På så sätt kan kollegorna i
Ghana dra nytta av sådant som vi andra
redan har kommit fram till, och kopiera
de delar som passar dem till sin framtida förening. Ett bra sätt att utnyttja vår
internationella organisation!
Vilka språk efterfrågas?
Jag frågar hur de får tag på nya översättare, och Vivian berättar att de dels gör
UTBLICK
som ”alla andra”, det vill säga letar på
översättarorganisationers söksidor och
på internationella översättarportaler,
dels håller regelbunden kontakt med
översättar- och språkinstitutionerna
i Ghana, och håller seminarier och
workshops för språkstudenter för att
hitta nya förmågor.
– Av alla de språk som talas i olika
delar av Afrika så är nog swahili det som
efterfrågas mest av våra kunder, säger
Anukware, följt av hausa, igbo, yoruba
och afrikaans. Därefter kommer twi och
ewe, och i övrigt efterfrågas bland annat
zulu, amhariska och somaliska oftast.
– Utöver dem är förstås kolonialspråken engelska, franska och arabiska vanliga till- eller frånspråk, tillägger Vivian.
Praktiska problem och lösningar
Det största problemet för frilansande översättare (och många andra) är
strömförsörjningen i landet. Ända sedan
1960-talet har mer än hälften av landets elektricitet kommit från dammen
i Voltafloden, men numera används så
mycket elektricitet att försörjningen är
problematisk, trots att det även finns tre
värmekraftverk och en (alltför liten) del
solenergi i landet.
Dessutom är många ledningar gamla
och det går långsamt att byta ut dem,
och därtill finns det fortfarande många
fattiga som tjuvkopplar in sig på elnätet
och orsakar problem. Därutöver brann
nyligen ett av de tre värmekraftverken.
Av denna orsak har de i landet ett
fenomen som de kallar power sharing.
Varje dag är det någon del av landet som
får strömmen medvetet avstängd, och
detta strömavbrott flyttas efter några
timmar till en annan del av landet.
Det gör att det kontor eller den hemarbetande frilansare som saknar en extra
generator eller egen elförsörjning på
annat sätt kan få problem.
Givetvis är folk vana men om det blir
strömavbrott och ens mobiloperatör
samtidigt krånglar (även stora bolag har
problem emellanåt) så kan det ju bli problem med leveransen. Därför har de flesta
ghananer två SIM-kort till sina mobiler,
från olika operatörer, så att de kan välja
den vars nät för tillfället fungerar.
Som europé och svensk slås jag väldigt
av hur folk lär sig hantera ständiga
strömavbrott. Skräddare och sömmerskor sitter med handdrivna maskiner
från förra och förrförra seklet, mat kokas
alltid på gasspis, de drycker som kan frysas läggs först i frysen och ställs sedan in
i kylen (så kan de hålla kylen kall om elen
bryts) med flera exempel. Skulle Sverige
drabbas av ett sådant elavbrott som vi
var med om en dag i Ghana, 8 timmar i
en hel stad, så skulle vi få betydligt större
problem.
Ghanas största språk
Ghana ligger i Västafrika, på undersidan
av "utbuktningen" av kontinenten. De
har tretton officiella språk i landet, varav
två (fante och twi) ofta räknas som dialekter av samma språk (akan). Engelska
fungerar som lingua franca och används
även av till exempel politiska kandidater
när det är valdebatter i media, för att dels
nå ut till så många som möjligt, dels inte
stöta sig med dem som pratar ett annat
inhemskt språk än de själva. Av de dryga
24 miljoner som bor i landet räknas
strax under hälften till akan-talare, som
förstaspråk, och ungefär 14 procent till
ewe-talare. Det största av akanspråken är
twi (uttalas ungefär 'tshvi'), med språket
fante hack i häl. Dessa språk talas även
i det västra grannlandet Elfenbenskusten, eftersom de nuvarande gränserna
är ett resultat av kolonialismen och inte
av traditionella bosättningsplatser. Ewe
talas istället i det östra grannlandet Togo,
utöver att det främst talas i sydöstra
Ghana.
Båda de största språken har, lite som
svenska och norska med flera språk,
så kallade toner som gör att likadant
stavade ord kan betyda helt olika saker.
På svenska är ett klassiskt exempel ande
respektive and i bestämd form (anden),
där det vi kallar grav och akut accent
skiljer orden åt. I akanspråken räknar
man dock med tre olika toner, grovt sett,
och även för en svensk är det väldigt svårt
att skilja vissa ord åt. Såväl akan som ewe
har även nasalljud. Varken toner eller
nasalljud återges i skrift, men ofta är vokaler som följs av n eller m nasaliserade.
På resan besökte jag såväl akan-dominerade som ewe-dominerande landsändar. Ett tips för den språkintresserade
som vill åka till Ghana är att så snart
som möjligt hitta de fåtal lexikon och
kursböcker som finns, för att öva lite.
På universitetscampuset i huvudstadsstadsdelen Legon hittade jag det bästa
utbudet. Den som vill kan givetvis söka
på brittiska/amerikanska, franska eller
tyska bokhandlares webbplatser i förväg
också.
Irene Elmerot
Våra kollegor Anukware och Vivian på
sitt kontor i Accra, Ghanas huvudstad.
Sverige har en del i Ghanas historia
genom fortet vi byggde och då kallade
Carolusburg, men som numera heter Cape
Coast Castle.
Strömavbrott – en del av vardagen.
Ursprungligen svenskbyggda Cape Coast
Castle från borggården.
Länkar för den som vill veta mer:
Om twi-språk på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Twi
Om ewe-språk på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Ewe_language
En twikurs (med fokus på tonerna) i mp3-format: http://www.fsi-language-courses.org/
Content.php?page=Twi
Översättare utan gränser (Translators
without Borders) http://translatorswithoutborders.org
Ursprungligen svenskbyggda Cape Coast
Castle, med ett antal kvarlämnade kanonkulor.
17
SFÖ-NYTT
FIT-kalender
n En av fördelarna med att ingå i
FIT (Fédération Internationale des
Traducteurs) är
att SFÖs medlemmar kan delta i evenemang
som FIT och våra
systerorganisationer runtom i
världen ordnar
till rabatterat pris. Varför inte besöka din favoritstad eller upptäcka ett
nytt land, samtidigt som du utvecklar dina språkkunskaper eller lär dig
något nytt om vårt yrke?
Hela kalendern hittar du på
www.fit-ift.org samt hos respektive
systerorganisation. Några axplock:
ATA 55th ANNUAL CONFERENCE
5–8 nov 2014
Chicago, IL, USA
Det är inte för sent
om du bokar nu!
Nästan 2000 deltagare, 175 sessioner,
speed networking, CV-utbyte och
mycket mer. Rabatterad early bird
konferensavgift om du anmäler dig
innan 3 oktober. Skriv ”ATA Chicago
Promo” i Youtube-webbläsaren för
att kolla på en spännande film med
”teasers” om konferensen.
www.atanet.org/conf/2014/
Övriga evenemang
4:e Nordic Translation Industry
Forum
27–28 nov 2014
Helsingör, Danmark
”Att översätta eller
inte översätta?” är
bara en av många
frågor som tas upp
under NTIF:s 4:e forum, som siktar
på att samla
representanter från språkbranschen
i Norden och Baltikum för att
diskutera och utbytta erfarenheter
om branschutveckling och övriga
frågor i just vår region.
http://ntif.se/
The Freelance Box workshop
28 nov 2014
Derby, England
Hitta inspiration och
ta ditt företag till
nästa nivå med
denna workshop om
affärskunskaper för frilansare. Med
en kurskostnad på endast ca 650:har du pengar över att uppleva allt
Derby och East Midlands har att
erbjuda.
www.iti.org.uk
18
Boktipset
Brett Jocelyn Epstein, bj@awaywithwords.se
Språkreferensböcker
Den här gången handlar det om allmänna
språkreferensböcker och skrivreferensböcker.
B J Epstein listar några favoriter.
P
å svenska tycker
jag bäst om
Språkriktighetsboken. Jag
fick boken i
julklapp i 2005 och jag njuter
fortfarande av att läsa den.
Boken är fylld av kapitel om
utelämningar (alltså ”kommer
att” eller bara ”kommer”?),
ordföljd (ordföljd brukar vara
olika i huvudsats och bisats,
men ska det alltid vara så?),
bestämdhet (jag är översättare
eller jag är en översättare?),
prepositioner (som är svåra i
de flesta språk – till exempel,
säger man på eller i Filippinerna?), kongruens (familjen var
glad eller familjen var glada?),
pronomen (kan man säga hen
eller den om man vill vara
könsneutral?), och mycket
mer. Om man har en fråga om
svenska språket, så tycker jag
att man ska kolla i Språkriktighetsboken. Om det inte finns
ett svar där, blir jag förvånad.
Själv tycker jag om att läsa ett
par sidor då och då bara för att
lära mig något nytt.
Annika Ursprungs Lilla grammatikhjälpredan är bara 20 sidor och är mycket
grundläggande när det gäller innehållet
men den innehåller användbar information för oss som inte har svenska som
modersmål. Dessutom förklarar Ursprung
vad till exempel dativ,
sättsadverbial, predikat
eller andra grammatiktermer betyder.
På engelska kan
jag rekommendera
Modern English Usage
av H.W. Fowler. Denna
bok är inte alls lika
rolig att läsa som
H.W. Fowler
Språkriktighetsboken
1858–1933.
enligt min åsikt och
dessutom är typsnittet mycket litet i
mitt exemplar, men det finns mycket
intressant information om
stavning, uttal, grammatik
och hur man ska använda
det engelska språket. Är det
”she knit yesterday” eller ”she
knitted yesterday” (båda går
bra, enligt Fowler)? Vad är
skillnaden mellan simile och
metaphor och allegory? Visste
du att ”doubtless” inte betyder ”utan tvekan” nu, men
”kanske”? Sedan kan man
läsa 13 sidor om ”that” och
”the” och hur man använder
dem, eller 8 sidor om ”which”.
Om man korrekturläser
på engelska eller bara vill
veta lite mer om hur man ska
skriva på engelska så tycker
jag om Chicago Manual of
Style (och visst, det finns
MLA Handbook eller Harvard
style bland annat också, men
Chicago-guiden innehåller mer än 700 sidor och är
både längre och utförligare
än andra böcker). Boken
beskriver vilka korrläsningsmärken man ska använda och
när man ska använda kolon
på engelska och vilka ord
ska skrivas med stora bokstäver (World
War 1, men inte the two world wars eller
the western front) och hur man kan
skriva en referenslista. Chicago-guiden
beskriver hur man gör papper (”Rags to
be made into paper are first sorted and
unsuitable ones thrown out. Seams are
opened, anything that doesn’t belong
in paper, like buttons, is removed, and
the rags are chopped into small pieces.”)
och hur böcker blir till och hur detta
har ändrats genom tiderna (letterpress,
gravure, four-colour process, mechanical
binding). Ja, Chicago-guiden är kanske
en konstig blandning, men alltid intressant
att skumma genom.
Har ni några tips på bra referensböcker?
I så fall, hör gärna av er!
B.J. Epstein
SFÖ-NYTT
Medlemsnytt
Kontakt: Lars Jansson, calle1896@hotmail.com, Jonatan Botin, jonatanbotin@gmail.com
Svär vi mer nu än förr?
T
ja, det är inte så lätt att
veta. Svordomar har alltid
funnits som en del av
språket, både det talade och
det skrivna. Det är nog mer
vanligt att uttrycka sig med svordomar
muntligen än skriftligen och i dag får man
säkert höra mer av
”fuck” och ”shit” än
man fick för ett 10-tal år
sedan. Då var svordomar som ”fan” och
”satan” mera vanliga.
Svordomars bruk var
av många ansedda som
brist på ord det vill säga
ett klenare ordförråd.
Den allmänna meningen var att ju fler svordomar en person vräkte
av sig, desto mindre var
bildningen – hur mycket en person läst, av
tidningar, böcker, och
annat. Det var också så
att svordomar förekommer bland fattigt
folk än bland bättre bemedlade. Den
senare kategorin kunde kanske sträcka
sig till ”mon dieu” medan de fattiga
hade ett ’fylligare’ språkbruk i just detta
avseende.
Tittar man på typen av svordomar
var det fulare att missbruka Guds namn
jämfört med att använda diaboliska
svordomar som ”fan”, ”satan”, etc.
Det har skrivits mycket om bruket
av svordomar och det har också gjorts
många undersökningar av hur och hur
ofta de används, både muntligt och
skriftligt. Listan kan göras lång. Går man
tillbaka till 1700-talet har forskaren Ulla
Stroh-Wallin från Uppsala universitet
konstaterat att man i teaterpjäser på den
tiden kunde få höra den tidens fula ord
som ”skam” och ”raggen” (djävul) och
”pocker” (eg. koppor).
Lite längre tillbaka, på 1600-talet,
var enligt en annan forskare, Erik Falk,
allmänna ord som ”tjuv” och ”skälm”
vanliga i Uppsala. För att inte tala om
universitetsvärlden där man kunde hitta
mer riktade förolämpningar som ”kofot”
(förstaterminsstudent) och ”pennal”
(pennskrin). Erik Falk fann att bland
studenter var ordet ”hundsfott” (hundfitta) ett populärt okvädningsord. På den
tiden var i vissa kretsar svordomar mer
kränkande än vad de skulle vara idag.
Till exempel kunde en professor som
förolämpades ta mindre illa upp än en
rådman.
Idag är den här typen av skällsord
verkligen mycket
främmande – ord som
”bälghund” (storätare),
”långhäger” (övermodig
person), ”sakramentskona” (sedeslös
kvinna), ”skinnbracka”
(girig hantverkare),
”belialsman” (djävul),
”matljugare” (snyltgäst)
och ”mashund” (snåljåp)
används inte (väl) och
långt minde vet man
vad de betyder.
Ska man titta lite på
vad som skrivs så har
en amerikansk undersökning från Brigham
Young University i Utah
av populära ungdomsböcker visat att en
modern bok innehåller i
medeltal 38 svordomar. Undersökningen
omfattade 40 ungdomsromaner och i 35
av böckerna ingick allt från en till nästan
500 svordomar. Undersökningen nämner
inte på hur många sidor men man får
väl anta att 300–400 sidor är normalt
för de undersökta böckerna. De som
gjorde undersökningen räknade ut att
genomsnittsläsaren konfronterades med
7 svordomar per timme.
Som översättare kommer man förmodligen inte i kontakt med svordomar
annat än vid skönlitterära översättningar. Facköversättningar är befriade från
sådana problem såvida det inte är en
översättning av en ordbok eller en faktabok. Det kan i så fall vara en grannlaga
uppgift att hitta rätt ord för en svordom
– på vilket målspråk som helst.
Lars Jansson
Källor: Brigham Young University, Utah. Mass
communication and society.
Falk, Erik ”Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala”, Uppsala universitet 2011
Språk-Institutet för språk och folkminnen,
www.sprakochfolminnen.se
Stroh-Wallin, Ulla ”Svordomarna blir allt
Vi är nu 1131 medlemmar!
Vi önskar följande medlemmar
välkomna i SFÖ:
Helene Porsander, Löderup
Eva-Lotta Ljung, Hägersten
Wiveka Bonnerius Angelini,
Bagarmossen
Selma Leinenweber, Strasbourg
Philip Mattsson, Borås
Elisabeth Prudic, Vällingby
Elin Rosén, Malmö
TREND DÄR
STORFÖRETAG
MARKNADSFÖR
MASSTILLVERKADE
PRODUKTER
SOM SMÅSKALIGA
OCH LOKALA.
BAGARNS
BELOPP?
SVARTA
GULDET
TAGET
(OBEHÄRSKAD
TAPPAT)
SPISAR
KO- GIBSTÄLLE BON
D I A
E S P
G
A
HAR
VISSA
BOX SOM
SYN I
SKYN?
UTÖVAS NÄR
MAN TÄVLAR
FRAMFÖR DATORN
I OLIKA SPEL.
U
FUKTFENOMEN
ÄR SLISKIG I MUN
SLÅR
SNÅR
I VÅR
RÄLIGA
U
L
T W E
A N
PÅ
WASHINGTONPOST
MAGKÄNSLA
EN SLAGS DANS
DÄR MAN SKAKAR
PÅ STJÄRTEN
TILLS SKINKORNA
TYCKS UPPHÄVA
GRAVITATIONEN.
KOKOSKÄLLAN
STICKSTOFF
KRAFSA
ÄR
MYCKET MED RIM
MJUK
FÖR
MARK IGENOM
VILLKORSORD
EN HETER STURE
FÅLLA
O S
S M A
Y
N
K
TIDSFRÅGA
FÖRBAND
SOM SAMLAR IN
INFORMATION OCH
SKICKAR DEN TILL
LÄKARE ELLER
VISAR DEN I MOBILTELEFONEN.
F
Ä
B
O
D
I
F
I
E
R
I
N
G
DEN PÅTRÄFFAS
I PLUGG
BESVÄR
HUVUDBLÅS- BEKLÄDÅKOMMA NADEN?
T
E
S
T
E
N
BLEV
DAGHEM
MED
BARN
O
M M
A
K A
T
Ö T
A R
R A
P
T P
R
A V
N Ä
A N
DUMMY
HAR
BIKINI
HÖJDARE
SJÖBERG
T
R
Ä
R
LÅNGBENT
I LUFTEN
MILD
MÄRKS VISS
MAT MED
HANDBOK
K
A
T
A
R
R
M
ÖPPEN
V
T N I N
R
D A
E N
T
A V I
S S
V
I A N
K R U B
A
M U
R
M D
F E G
A R E
E N
T
N
S
F S A
A T R I
L Å S T
D
E U
K N
T V A N
U A L
STEG
I HOPP
MEDFÖDD
GRAMMATISK
FORM
MÅNGLAR
ÄR SNÖBOLLSSTUNDER
BETALNINGSBLANKETT
FISKAR
SKOSTORLEK
MES
KOMAMMA
AKRONYMBOARD
SOM
SJUTTON
FAST
VÄRRE
DE VILL
EJ UTSÄTTA SIG
FÖR RISK
SPELPLATS
DUMHET
KAN
ALLA
FEL
FÅR
KORT
PÅ TÅ
LAG
SOM
LAGER
HETTE EN
QUENSEL
BLEV KAPAT PLAN
BOKSTAVSLED
LIDER
LIDANDE
KNAPP
BLIR ETT
ÄR OFTA OCKSÅ
EN MORALISK
FRÅGA
G E
T
Ö I
S
E K
B
B O
D
F
A
N A
A
T U
I S
K
E R
R O
T
D R
M Ö
BEIGE
HADE EJ
MADAME
FLOD I
KASSAN
BÄR
BÄR
SAK
UPPELDANDE
ELDSJÄL
I DET
KAN
SKUMT
SKE
SMAKSNOBB
UTTRYCKTE
ONKEL
SAM
REKADE
RYSSAR
STOCKSJUKA
BUSKBENÄMNING
LÄNGD
GÅ I
CLINCH
MED
N
A
G
E
L
P
R
O
T
E
ÄR TIMBUKTU I
VID VISIT I
TIMBUKTU
NÄR MAN
TAR STÄLLNING
MOT NÅGOT
OCH DEMONSTRERAR
DET GENOM ATT
MÅLA VISSA
KROPPSDELAR.
M
A
T
L F I E
I N G
DRAR
UN
I US
F
FÖRR
RESULTATET
NÄR MAN TAR EN
BILD PÅ SIG SJÄLV
– OFTA MED
MOBILTELEFON –
OCH LÄGGER UT I
SOCIALA MEDIER.
LINDA
LINDA
N
Y
S T E
T R O
S A
P
A
K G B
R
S
P A V Ä
R Y
A
T A
KORT
STATION
I
ADRESS INDELAS
I EROR
TILLITEN
STÅR
STYRANDE
BAKOM
OSCAR
WILDS
DORIAN
DET HÄR
ORDET FICK
FÄSTE NÄR
USA:S OFFENTLIGA
FÖRVALTNING
BÖRJADE NÄRMA
SIG RUINENS
BRANT.
LUST
BERÄTTA!
TOMT
ÄR BARA
BUBBEL
S
T
N
BÅGFIL
H
Å
G
SÖKA UPP
BARN OCH
UNGDOMAR PÅ
INTERNET FÖR
ATT GE DEM
STÖD.
© Bulls
Studentspalten
Nyordskrysset
nr 4/14
n Vinnare i dragningen av de rätta
inskickade lösningarna är Eliza
Åkeson och Eva-Carin Gustafsson.
Kryssredaktionen gratulerar till ett
presentkort på en nätbokhandel och
önskar trevlig läsning.
Kryssred
Nästa nummer
Manusstopp
senast den
10 november
En ny välmatad tidning kommer i
din brevlåda den 15 december.
grövre”, mars 2014, www.svt.se
19
Posttidning B
Retur till:
Sveriges Facköversättarförening
Vasagatan 36, 111 20 Stockholm
2015
SFÖ-konferens
Eskilstuna om natten. Platsen för
SFÖ:s jubileumskonferens 2015.
F oto : E s k il s tuna Convention B ureau
Sov gott i Eskilstuna
S
er du redan fram emot jubileumskonferensen
i Eskilstuna den 8–10 maj 2015?
Det gör vi också!
Ännu dröjer det lite innan konferensgruppen
börjar avslöja godbitar ur programmet, men du som
vet att du med all säkerhet kommer att vilja åka på
konferensen oavsett kan redan nu boka in dig på något
av de utvalda hotellen: Elite Stadshotellet, vårt tjusiga
konferenshotell där dagsprogrammet och lördagens
festligheter går av stapeln, Comfort Hotel som ligger
alldeles vägg i vägg, alternativt Best Western Plaza
20
eller City Hotell som också ligger inom bekvämt
gångavstånd från konferenslokalen.
Mer info om priser och bokning hittar du på
www.sfoe.se under Konferenser – Konferens 2015.
De bästa rummen går först, så välkommen att boka
in dig för några nätters god sömn under konferensen
– om du kan slita dig från det trevliga umgänget med
alla kollegor, vill säga.
Vi ses i Eskilstuna!
Konferensgruppen

facköversättaren - Sveriges Facköversättarförening

Transcription

Similar documents

Tricia Nilsson har diskut