Systematiskt kvalitetsarbete 2014-15

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
2014/2015
ÖNNERÖDSSKOLAN åk 4-9
Grundskola & Grundsärskola
Innehåll
Skolans värdegrund och uppdrag ............................................................................................................ 3
Uppdrag ............................................................................................................................................... 3
Coachande förhållningssätt och mentorskap.......................................................................................... 3
Förutsättningar .................................................................................................................................... 3
Grundläggande .................................................................................................................................... 3
Coachande förhållningssätt ................................................................................................................. 3
Mentorskap ......................................................................................................................................... 3
Ledning, stimulans och anpassningar.................................................................................................. 4
Organisation ............................................................................................................................................ 5
Enhetens prioriterade mål läsåret 2014/2015 ........................................................................................ 6
Tillsammans utveckla ett Coachande förhållningssätt ........................................................................ 6
Tillsammans utveckla goda lärmiljöer och mötesplatser på hela skolan ............................................ 7
Tillsammans utveckla ämnesundervisningen i samklang med aktuell forskning. ............................... 7
Övergång och samverkan ........................................................................................................................ 8
Medmänsklighet och förståelse .............................................................................................................. 8
Resultat och analys .......................................................................................................................... 8
Inflytande - ansvar ................................................................................................................................... 9
Organisation för inflytande ................................................................................................................. 9
Elevdemokrati - elevers möjlighet att påverka ............................................................................... 9
Helhetsperspektiv grundskola – grundsärskola ............................................................................ 10
Utveckling och lärande – Kunskaper ..................................................................................................... 10
Organisation för lärande ................................................................................................................... 10
Betyg - höstterminen......................................................................................................................... 10
Fördjupade frågeställningar utifrån svar i brukarenkäten ............................................................ 11
Slutsatser i samtal kring brukarenkäter med elever och lärare ........................................................ 12
Skolinspektionens granskning 2014 .................................................................................................. 13
Enhetens utvecklingsarbete kring prioriterade mål .............................................................................. 13
Måluppfyllelse - i slutet av läsåret .................................................................................................... 13
Coachande förhållningssätt ........................................................................................................... 13
Goda lärmiljöer .............................................................................................................................. 14
Ämnesutveckling ........................................................................................................................... 15
Strategier för vidare utveckling ............................................................................................................. 17
Prioriterade utvecklingsmål 2015-16 .................................................................................................... 18
2
Skolans värdegrund och uppdrag
Uppdrag
Skolan har under föregående läsår arbetat aktivt med både mentorskap, kunskapssyn och elevsyn
utifrån helhetsidén Rötter och Vingar. Inför detta läsår har vi fört samman dessa tre dokument till ett
gemensamt dokument om ”Coachande förhållningssätt och mentorskap”.
Coachande förhållningssätt och mentorskap
Förutsättningar
Skolan är vår gemensamma arbetsplats och det är ett gemensamt ansvar att värna vår gemensamma
arbetsmiljö. Alla vi som är anställda på Önnerödsskolan har i uppdrag att skapa goda, personliga
relationer med kollegor, elever och vårdnadshavare. Vi vet att det är den bästa förutsättningen för
elevernas lärande och känsla av trygghet och studiero.
Grundläggande
•
Mentor ska arbeta för att skapa goda relationer med eleverna i sin mentorsgrupp för att
bygga upp ett ömsesidigt förtroende och tillit.
•
Arbetslaget ska arbeta för att skapa ett gott arbetsklimat på enheten, i klasserna och i
mentorsgruppen.
•
Alla som arbetar på Önnerödsskolan ska alltid vara uppmärksamma och reagera/agera
enligt vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Coachande förhållningssätt
All personal på skolan samarbetar kring eleverna och tar ett gemensamt ansvar för elevernas bästa.
Alla elever är våra elever.
Det innebär att vi för ett ständigt pågående samtal om eleverna och deras utveckling i de
sammanhang de befinner sig i. Vi arbetar för att eleverna skall möta ett likartat förhållningssätt
under hela sin skoltid och av alla vuxna de möter här.
Att tänka på:
•
•
•
•
•
Vi tror att trygga elever, som mår bra, är en förutsättning för lärande.
Vi tror att våra elever kan! – Vi tror på dem och lyfter fram deras starka sidor.
Våra elever blir sedda, hörda och bekräftade varje dag.
Vi frågar våra elever och tar deras åsikter på allvar.
Vi ska ha kännedom om elevernas drömmar – tankar om framtiden!
Mentorskap
Positiv återkoppling är ett aktivt redskap för att lyckas också i mentorskapet. Vi är intresserade av
våra elever och uppmärksammar när elever har gjort något bra. Det kan vara någon som presterat
3
bra studieresultat och/eller bidragit till klassens/undervisninggruppens utveckling, visat prov på gott
kamratskap eller gjort en annan betydelsefull insats för sig själv, klassen eller skolan.
Genom att vi alltid har höga förväntningar på våra elever att lyckas och förväntar oss ett gott
beteende, stärks de i sin självbild och de klarar av saker. De växer som människor och kan bidra på
ett positivt sätt till hela klassens/undervisningsgruppens/skolans utveckling.
Att tänka på
•
•
•
•
•
•
Alla lärare ska uppmärksamma sina elever positivt, inte minst inför andra.
Mentor ansvarar för att ha en samlad information om elevens studieresultat och
skolsituation.
Mentor ”bevakar” sina mentorselevers behov vid planering i arbetslaget.
Mentor ansvarar för att elevens IUP upprättas, är aktuell och stämmer överens med
elevens pågående studier,
Mentor ansvarar för genomförandet av utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare
minst en gång/termin och har tätare kontakt med hemmet vid behov.
Mentor ska vid behov upprätta åtgärdsprogram i samråd med specialpedagog, efter
beslut av rektor (delegerat till Saris Selmer, övergripande specialpedagog).
Ledning, stimulans och anpassningar
Vi stöttar våra elever på många olika sätt genom ledning, stimulans och anpassningar. Enskilda
elevers förutsättningar och behov ska uppmärksammas. Vi ger inte upp utan erbjuder annorlunda
anpassningar och/eller stöd om vi kör fast. Ett bra samarbete med elevhälsan, som bygger på
förtroende och respekt, är viktigt för att eleverna ska få det stöd och den hjälp som de har rätt till.
För att elever ska lyckas
•
•
•
•
•
•
•
Vi synliggör mål och våra förväntningar på eleverna.
Vi bygger vår undervisning på elevernas erfarenheter och återkopplar för att skapa
sammanhang.
Vi skapar en varierad och lustfylld undervisning som gör eleverna nyfikna, engagerade
och aktiva.
Vi erbjuder eleverna olika sätt att redovisa sina kunskaper och förmågor.
Kontinuerlig formativ bedömning genomsyrar vår undervisning.
Hos oss får alla elever det stöd de har rätt till.
Vi ska hålla så många dörrar öppna som möjligt för våra elever.
4
Organisation
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Önnerödsskolan organiseras i två skoleneheter utifrån gällande läroplan, 4-6 och 7-9 inkl.
grundsärskolan.
Elever och lärare organiseras i årskursvisa arbetslag.
Samtliga undervisande lärare blir mentorer för elever i sitt arbetslag i åk 4-9.
Mentorstid utökas till två tillfällen i veckan, en uppstart på måndagar samt ett längre tillfälle
under veckan för handledning och utvärdering.
Lärare i samtliga åk 4-9 tjänstefördelas i första hand utifrån ämnesbehörigheter, vilket
innebär fokus på ett färre antal ämnen och undervisning i fler klasser.
Studiehjälp erbjuds alla efter ordinarie skoltid i café/mediatek. 40 min/vecka ingår i
förstelärares tjänst.
Fotbollsprofil erbjuds samtliga elever åk 7-9. Fritidsledare som utöver undervisning i
fotbollsprofil, förstärker rastverksamhet och fritidsklubb. Samverkan med skolans
idrottslärare för god koppling av verksamheten till skolans läroplan.
Fortsatt fördelning av arbetslagets pedagoger i olika skolgemensamma grupper, för att
ansvara för utvecklingsfrågor som rör hela skolan. Temagrupp läggs till som en ny grupp.
Uppdragsbeskrivning för respektive grupp är gjord.
Ämneslagen träffas veckovis, för att skapa möjlighet för lärare att utveckla undervisningen.
Institutionalisering av LGR 11 – Ett ökat fokus på ämnesutveckling och ämnessamarbete.
Uppstartsdagar planeras för delaktighet kring planering och gruppering. Aktuell forskning
planeras att läsas parallellt.
Fritidsledare och bibliotekarie samverkar kring café och mediatek för att det alltid skall vara
öppet för elever. Arbetstider anpassas utifrån detta.
Skolans specialpedagoger och speciallärare delar arbetsrum för större samverkan.
Skolans rektorer delar rum för större samverkan.
Vi arbetar för att eleverna skall möta ett likartat förhållningssätt under hela sin skoltid och av alla
vuxna de möter i Önnerödsskolan. Skolledningen väljer därför som fokus för läsåret, att utveckla ett
coachande förhållningssätt.
5
Enhetens prioriterade mål läsåret 2014/2015
Prioriterat mål:
Tillsammans utveckla ett Coachande förhållningssätt
Processbeskrivning
Vad
Föreläsning om ett coachande
förhållningssätt och CPS
Uppföljning av föreläsningen och
inventera arbetslagets dilemman.
När
(v 33)
Föreläsning och arbetslagens tid
PEM v 36 1/9
Arbetslag formulerar ett
utvecklingsområde, utifrån egna
dilemman och konkretiserar
skolans prioriterade mål
Kvalitetsrapport del 1 lämnas in
Utbyte mellan arbetslagen
(färdigt v 38, 26/9)
(v 44)
Medarbetarsamtal
(v 45-50)
Avstämning i arbetslaget
(första veckan under vt15)
Kvalitetsdialog
(slutet på vt-15)
(v 34-37)
Kvalitetsrapport del 4 lämnas in
Vem
Skolpsykolog, Övergripande
specialpedagog
Skolpsykolog och Övergripande
specialpedagog träffar respektive
arbetslag
Skolpsykolog, specialpedagog och
kurator
Utvecklingsgruppens representant
ansvarar (skriftligt, mailas till rektor)
Rektor
Redovisning för varandra
(Akvariesamtal)
Rektor och medarbetare, individuella
mål
Utvecklingsgruppens representant
ansvarar (skriftlig uppföljning mailas till
rektor)
Rektor och övergripande specialpedagog
möter arbetslagen i dialog
Rektor
Två frågeställningar som är i fokus:
1. Hur förhåller vi oss till problematiskt beteende hos eleven?
2. Hur pushar och stöttar vi eleven att nå så långt som möjligt i sitt lärande
Uppdrag för Utvecklingsgruppens representant (en lärare per arbetslag samt övergripande
specialpedagog)
1. Arbetslagets representant för ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete i samklang
med skolans årshjul.
2. Hålla sig ajour med aktuell forskning. Inventera dilemman i arbetsorganisationen samt ta in
aktuell forskning i skolans arbete.
3. Tillsammans med övriga i gruppen och skolledningen behålla fokus framåt och vilken riktning
skolans utveckling skall ta.
Indikatorer
Brukarenkät och trivselenkät (med fokus på fråga ”att bli lyssnad på”)
Kvalitetsdialog med elevgrupper och brukarråd.
Hur pratar vi om våra elever? Hur lever vi vår ”elevsyn” i dokumentation och samtal?
Arbetslagen genomför medvetet utvecklingsarbete.
6
Prioriterat mål:
Tillsammans utveckla goda lärmiljöer och mötesplatser på hela skolan
a) Mediatek/Café
- byggs ihop och dörrar öppnas
- utökade öppettider
- hög delaktighet av elever
- Kulturskolan finns i våra lokaler under dagtid
Utöka närvaron av vuxna genom att
- studiehjälp genomförs där
- personalkaffe serveras där
- rektor arbetar därifrån ett par timmar per vecka
- fredagsfika för elever
b) Klassrummen/Torgen
- god arbetsmiljö genom kloka investeringar
- arbetslaget bestämmer en grundmöblering i enheterna
c) Utemiljö
- fler elever och vuxna ute på rasterna
- stimulerande fritid (Samarbete med skolans och Fritids fritidsledare)
d) Änglar blir Trivselgrupp och organiseras under elevrådet
- Fyra temadagar genomförs under läsåret (ex Barns rättigheter, Nobeldag, Crazy-Hair, Genus
eller motsvarande)
Indikatorer
Brukarenkät och trivselenkät (med fokus på frågor om trivsel och lokaler)
Kvalitetsdialog med elevgrupper och brukarråd
Prioriterat mål:
Tillsammans utveckla ämnesundervisningen i samklang med aktuell forskning
På APT valde varje lärare ett av sina ämnen att utveckla under hösten -14 tillsammans med
ämneskollegor. Tid har avsatts varje vecka, tisdagar 15-16 (var fjärde tisdag 15-17). Ämnesgruppen
har fått mandat att bestämma innehållet. Förstelärarna stöttar och driver ämnesutveckling i de
grupper de tillhör. I Fronter har en mapp skapats för Forskningsanknuten litteratur.
Utvecklingsgruppen läser Utmärkt undervisning.
V 44 skall första avstämningen genomföras, där alla ämneslag gör en GTLU (Gjort, Tänkt, Lärt,
Utvecklat) och delar med sig till övriga lärare.
Indikatorer
Förbättrade kunskapsresultat
Medarbetarenkät (med fokus på ”att utvecklas i yrket”)
Verksamhetsbesök av rektor inför medarbetarsamtal
Utvärderingar med personal (ex GTLU)
7
Övergång och samverkan
Mål för övergång och samverkan i det pedagogiska området;
(Mystens, Hagens, Salmereds och Agnebäckens förskolor, Lunnaskolan och Önnerödsskolan):
•
Vi vill skapa en förtroendefull samverkan och en trygg, säker, optimistisk och tillförlitlig
överlämning!
•
Vi vill skapa en gemensam kunskapssyn utifrån ett 1-16 årsperspektiv, vilket innebär att
pedagogerna har en samsyn vad det gäller barn/elevers utveckling och lärande.
•
För att lyckas med detta behöver vi få kunskap och förståelse för varandras verksamheter. Vi
behöver också arbeta för att få gemensamma förväntningar på övergångar och samverkan
avseende form och innehåll.
Medmänsklighet och förståelse
Vilket främjande och förebyggande arbete sker i verksamheten?
Vårt likabehandlingsarbete är kontinuerligt och vår plan mot diskriminering och kränkande
behandling arbetas fram av personal och elever under första månaden på höstterminen varje år.
Utifrån utvärderingen av föregående läsårs arbete formuleras nya främjande insatser och
förebyggande åtgärder i planen.
Likabehandlingsteamet (en lärare från varje arbetslag, skolkurator och ungdomsarbetare) driver det
arbetet tillsammans och finns som katalysatorer ute på enheterna.
Planen är förankrad i brukarråd och finns publicerad på skolans webbplats och lärplattform.
Resultat och analys
Trivselenkäten bekräftar tidigare resultat om att eleverna generellt sätt trivs och känner sig trygga.
De områden som behöver utvecklas är följande:
Äldre elever (framförallt nior) upplevs ibland skrämmande för de yngre.
En oro inför byte av enheter hos elever i åk 6, 7 och 8.
Flera elever upplever att de vuxna inte lyssnar på dem och att vuxna inte alltid är synliga och
kontaktbara.
Utifrån trivselenkäten och diskussioner i likabehandlingsteamet har skolan tagit fram fem
prioriterade områden att arbeta med under innevarande läsår:
• Kränkningar på mobil och internet
• Skapa trygghet mellan äldre och yngre elever
• Skapa trygghet kring de nya årskursenheterna
• Ökad vuxennärvaro
• Skapa goda relationer mellan vuxna och elever
Förutom fotbollsprofil planerades en start av musikprofil efter sportlovet vecka 8 2015.
Till en början erbjuds elever i åk 7 musikprofil. Efter sommaren har vi en förhoppning att kunna
8
erbjuda tre olika profiler – i nuläget ser vi framför oss fotboll, musik och en allmän profil i årskurserna
7-9. Utvecklingsarbetet är ett sätt att höja kvaliteten på skolämnet elevens val.
Grundskolan och grundsärskolan har sedan skolan startades 2001 varit naturligt integrerade
verksamheter. Trivselenkäten i grundsärskolan visar tydligt att eleverna trivs och mår bra på
Önnerödsskolan. Inga elever i andra klasser eller vuxna på skolan är dumma mot dem enligt
resultaten. På eftermiddagarna, när eleverna avslutat skoldagen är de också en naturlig del av
skolans fritidsklubb som erbjuder mellanmål och olika aktiviteter med personal från både
grundskolan och grundsärskolan.
Inflytande – ansvar
Organisation för inflytande
Önnerödsskolan har verkat två läsår i sin nya kostym – en skola för elever i årskurserna 4-9. Vi har en
genomarbetad organisation som bygger på delaktighet och inflytande där alla lärare i arbetslagen,
förutom sin lärargärning, arbetar i någon av våra skolgemensamma grupper dit frågor fördelas och
behandlas demokratiskt – rätt fråga i rätt forum.
Arbetsgrupper
Följande arbetsgrupper träffades kontinuerligt läsåret 14/15:
Samordnargrupp – information och samordning mellan enheterna på skolan
Trygghetsteam – jobbar förebyggande och främjande, tar fram plan mot diskriminering och
kränkande behandling, dokumenterar likabehandlingsarbetet
Elevdemokratigrupp – arbetar nära elevråd inkl. trivselgrupp samt ser till att klassråd genomförs i alla
klasser på enheten
IKT-grupp – samlar och delar kunskap, utreder behov framåt
Utvecklingsgrupp – samverkar med rektor i utvecklingsfrågor, ger feedback och kommer med förslag
i det systematiska kvalitetsarbetet
Enhetsråd – facklig samverkan där beslut fattas
Elevdemokrati - elevers möjlighet att påverka
Skolan har inför detta läsår vidareutvecklat systemet med klassråd, elevråd med styrelsearbete och
arbetsgrupper kring olika intressen och angelägna områden. I elevrådet finns alla 23 klasser i skolan
representerade (21 från grundskolan och 2 från grundsärskolan) och representanterna fördelar sig i
mindre arbetsgrupper som arbetar med och behandlar specifika frågor. likt lärarnas arbetsgrupper.
En gång i månaden håller man möten där avrapportering från grupperna sker och vidare beslut tas.
Klassråden använder tid ur olika lektioner för att genomföras.
Elevskyddsombud är utsedd och är med i det systematiska arbetsmiljöarbetet i samband med vår
återkommande skyddsrond.
9
Helhetsperspektiv grundskola – grundsärskola
Genom ett helhetsperspektiv på uppdraget i Önnerödsskolan där grundsärskolan är en naturlig del,
blir verksamheten i skolan, på vår fritidsklubb och fritidsverksamheten för grundsärskolan samt LSS
en del av hela skolans angelägenhet. Olika kompetenser och erfarenheter hos personalen i
fritidsklubb och fritidshemsverksamhet i grundsärskolan gör verksamheten flexibel och inkluderande.
Lokalerna i skolan samnyttjas på ett naturligt sätt så att de används under hela dagen av alla.
Utveckling och lärande – Kunskaper
Organisation för lärande
Skolan har fattat beslut om ett antal viktiga strategier för att främja en god utveckling och ett ökat
lärande hos eleverna (se Coachande förhållningssätt sid. 7). Strategierna utgår från de prioriterade
mål som skolan har satt upp inför läsåret, som är, att tillsammans utveckla
-
ett coachande förhållningssätt,
-
goda lärmiljöer och mötesplatser på hela skolan,
-
ämnesundervisningen i samklang med aktuell forskning.
Betyg - höstterminen
De dryga 5 000 betyg som sattes höstterminen 2014 fördelade sig enligt nedan:
F 1,6% - 0,7%
Elever i åk 9 hade 236,3 meritpoäng i medel efter höstterminen.
Det höjdes till 244,3 när slutbetygen sattes i juni.
……
10
Fördjupade frågeställningar utifrån svar i brukarenkäten
– ang. delaktighet och lust att lära
Frågor
Lärare:
I vilka situationer i skolan verkar
elevernas engagemang/intresse
och motivation för studier och
lärande öka? Vad ser vi
för framgångsfaktorer?
Elev:
I vilka situationer i skolan ökar ditt
intresse och din motivation för att
lära dig saker? När anstränger du
dig som mest?
Lärare:
Vad påverkar elevernas
motivation? Gör jämförelse
mellan yttre och inre motivation!
Elev:
Vad påverkar din motivation?
Lärare:
Vilka strategier använder vi för att
öka elevernas intresse och
motivation och därmed deras
ansträngning?
Elev:
Vad gör dina lärare för att öka ditt
intresse och din motivation?
Lärarna - Sammanfattning av
arbetslagens dokumenterade
samtal den 27 mars
Vardagsnära, på riktigt, något som
berör, intressant, bygger på
elevers erfarenheter.
Målet för uppgiften och vägen dit
är tydlig och strukturerad.
Elever får vara med och påverka
arbetssätt och
redovisningsformer, alla bidrar
utifrån sin nivå.
Utgå från individen.
Skapa förståelse för målet med
undervisningen och förstå nyttan.
Kontinuerlig feed-back, eleven får
känsla av att lyckas.
Eleverna - Fokusgrupp med 8 elever
åk 5 och åk 8 den 23 mars
När jag verkligen vill lära mig, när
det har hänt mig själv.
Jag lär mig bäst när det är tyst eller
bara lite pratigt.
I grupparbeten så får jag vara
delaktig, att jobba tillsammans med
andra
Om en lärare gör det intressant. När
jag får jobba enskilt och bestämma
själv.
När vi får önska och påverka
innehållet.
När vi gör enskilda arbeten, får välja
intressanta områden.
Jag anstränger mig mest om det är
viktigt för betygen.
När det är roligt anstränger jag mig
mest. När jag får bra resultat på
proven.
Den inre motivationen kan inte
alltid få mig att jobba mer, det krävs
även yttre motivation.
Variation av arbetsformer och
lyhördhet för hur undervisningen
tas emot.
Om det inte finns poäng eller betyg
så vet inte jag hur jag ligger.
Kommentarer räcker inte, då går jag
till läraren och frågar för att få veta
hur jag ligger till.
Introduktion som inspirerar
eleverna.
Läraren tar till sig vad vi säger och
kan sitt ämne.
Koppla undervisningen till
elevernas verklighet, tydliga
instruktioner – vilka förmågor vi
arbetar med varje lektion, korta
avstämningar med delmål,
formativ bedömning (feedforward), slumpad dragning av
elevnamn vid klassrumsfrågor,
coachande förhållningssätt,
kamratrespons/elevbedömningar,
gruppdiskussioner, olika
redovisningsformer.
Några lärare utvärderar sin
undervisning, det borde flera lärare
göra efter ett arbetsområde.
11
Lärare som gör kopplingar till oss
och skämtar, som är på vår nivå. Ex
skriver en blogg. Gör utvärderingar
på Fronter för att se vad vi tycker.
Tar till sig det vi säger och kan sitt
ämne.
När läraren blandar fakta med
humor, så blir det intressantare.
Kopplar det till vår vardag. Ex gör en
blog där allt vi ska lära oss finns.
Våra lärare har betygssamtal
ungefär i mitten av terminen för att
kunna förbättra mig inför nästa
arbetsområde.
Matriserna som används i vissa
ämnen är ett bra sätt att veta vad
man behöver utveckla och bli bättre
på.
När en lärare är avslappnad och
vågar skoja lite emellan.
Slutsatser i samtal kring brukarenkäter med elever och lärare
Elevgruppens slutsatser
Hur skulle ni önska att det var under nästa läsår?
•
•
Flera lärare som efterfrågar respons och utvärdering. Anonymt få säga vad man tycker.
Att läraren är aktiv, att vi inte bara ska jobba på. I långa lektionspass bryta av med en
genomgång och/eller samla ihop så att vi får fokus igen.
Hur kan vi göra det mera lustfyllt?
•
•
•
•
Om läraren är personlig och öppen så blir det mera avspänt och roligare.
Koppla undervisningen till det som händer runt omkring oss.
Grej of the day är bra! Koppla till det som händer!
Roliga uppgifter, men på allvar, som t.ex. Rädda ägget, valet, Intenationella kvinnodagen, när
vi läste hinduism och fick kopplat till verkligheten.
Lärargruppens slutsatser
På möte 24 mars fick lärare i skolans utvecklingsgrupp ta del av dokumentationen från samtalet i
elevgruppen. De ser följande:
•
•
•
•
•
Lärarna bör utmana och utgå från elevernas förförståelse och föreställningar som är kopplat
till elevernas vardag vad det gäller planering och lektionsinnehåll.
Fler kontinuerliga utvärderingar och respons till eleverna.
Lärarna behöver tydliggöra naturliga kopplingar till elevernas vardag och innehållet i
undervisningen.
Eleverna efterfrågar en tydlig, aktiv vägledande lärare i förgrunden i klassrummet. Läraren
bör ha tydliga genomgångar och avstämningar kontinuerligt under lektionstiden.
Syftet med lektionsinnehållet behöver tydliggöras och kommuniceras med eleverna.
12
Skolinspektionens granskning 2014
Under höstterminen 2014 mellan de 20-21 augusti genomförde Skolinspektionen en bastillsyn av
skolenhet 4-6 samt en bred tillsyn av skolenhet 7-9. Båda skolenheterna uppfyller författningarnas
krav och Skolinspektionen avslutade sin tillsyn den 11 september. Under den helhetsbedömning som
myndigheten gör av en av skolenheterna framkommer följande:
Enhetens utvecklingsarbete kring prioriterade mål
Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för
enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningar
som råder där. Elever och vårdnadshavare utövar inflytande bland annat genom kvalitetsenkäter,
brukarråd, utvecklingssamtal och dagliga kontakter med verksamheten.
Måluppfyllelse - i slutet av läsåret
För att få fram underlag till redovisning och analys av måluppfyllelsen har vi använt oss av svar från
brukarenkäter med elever och vårdnadshavare (åk 5 och 8), medarbetarsamtal, kvalitetsdialog med
arbetslag samt utvärderingar i ämneslag och av skolgemensamma grupper.
Coachande förhållningssätt
Vad har vi gjort?
Pedagogerna jobbade medvetet med att lära känna alla elever på enheten. Man genomförde olika
former av samarbets-övningar och lära-känna-samtal för att skapa trivsel samt trygga individer och
grupper och för att gemensamt kunna ta ansvar för alla elever på enheten. Detta kommunicerades
till föräldrar. Flera enheter beskriver hur de hjälptes åt att uppmärksamma alla elever och hur man
ansträngde sig att låta ett elevnära samarbete genomsyra verksamheten.
Enheterna eftersträvade att dagligen låta ett coachande förhållningssätt genomsyra hela
verksamheten. Man ansträngde sig att se eleverna på ett nytt sätt och att lyssna mer på dem.
Coachande samtal fördes först och främst på mentorstiden. Pedagogerna beskriver att de försökte
väcka elevernas inre motivation genom att ställa bra frågor. Med coachande samtal ville man få
eleverna delaktiga i sitt eget lärande och stimulera insikten att det är eleven som har viljan och att
13
pedagogerna kan hjälpa till att skapa förutsättningarna. Pedagogerna försökte gemensamt med
eleverna sätta upp smarta mål som eleverna kan coachas emot. Målen ska vara specifika, mätbara,
attraktiva, realistiska, tidsbestämda och accepterande. Flera enheter har utvecklat just IUPn och
arbetet med att den ska vara ett levande och viktigt dokument för eleven.
Tid på A-lagsträffar användes till att diskutera coachande förhållningssätt och coachande samtal.
Man tränade på att leda elevsamtal och peppade/inspirerade varandra. Arbetslagen beskriver att det
är en pågående process som kräver mycket tid.
Vad har vi lärt av att jobba med det här?
Elevernas utvecklingssamtal har blivit mer fokuserade på deras egna mål samt att de oftare sköter
sina samtal själva nu.
Coachande samtal tar tid.
Det är stor åldersskillnad på våra elever är och de yngre har svårare att samtala kring lärande och se
sig själva ”utifrån”.
Goda lärmiljöer
Vad har vi gjort?
Våra tankar om att ”bygga ihop” Mediatek/Café har inte kunnat realiseras fullt ut av olika
anledningar. Dörrarna är mera öppna och ett större samarbete med fritidsledare har skapats för en
större tillgänglighet och utökade öppettider men vi har en bit kvar till målet.
Kulturskolan har kunnat erbjuda sin verksamhet i skolans lokaler under dagtid. Eleverna har fått
möjlighet till undervisning på instrument och musicerat under ledig tid eller i anslutning till
skoldagen. Ett rum med ljuddämpande gardiner har iordningsställts i nära anslutning till
biblioteket/mediateket.
Studiehjälp utanför ordinarie undervisningstid har erbjudits alla elever på skolan, utan beslut i
åtgärdsprogram. Den har varit ”öppen” för alla elever. Åk 4-5 har haft studiehjälpen på enheten med
arbetslagets lärare och elever i åk 6-9 har haft den i biblioteket/mediateket med skolans förstelärare,
en dag med elevassistent, på sen eftermiddagstid.
Vi har funderat mycket kring lärmiljön på ”torget” ute på enheterna. Ljuddämpande skärmar har
köpts in inför läsåret och rum i rummen har kunnat skapas, olika för olika tillfällen. Flexibiliteten har
ökat utifrån det och arbetslagen själva har ansvarat för ordningen tillsammans med eleverna.
Vår rast- och utemiljö har tidigare upplevts torftig av vårdnadshavare och elever och vi har inte haft
möjligheten under detta läsår att erbjuda flera aktivitetsytor.
Under fm- och lunchraster har fritidsledare från fritidsklubben, personal från grundsärskolan och
lärare från främst åk 4-5 (även lärare från andra enheter) varit schemalagda ute för att stötta elever i
åk 4-5 som alltid är ute. Vi uppmuntrar självklart även de äldre eleverna att tillbringa rasterna
utomhus och flera av eleverna i främst åk 6 har också varit där. I caféet finns elever från klasserna i
åk 8-9 för att sälja frukt och sockerfattiga mellanmål till eleverna i åk 6-9 och fritidsledare organiserar
rastaktiviteter i nära anslutning.
14
Under läsåret har en trivselgrupp organiserats under elevrådets organisation istället för ”Änglarna”
(jmf kamratstödjare), vilka funnits på Önneröd sedan skolan startade 2001. Gruppen har i samarbete
med fritidsledare, ungdomsarbetare och lärarrepresentanter från arbetslagen organiserat flera
temadagar. Det har varit bl.a. Nobelmiddag, Bad-Hair-Day, Pyjamasparty och inte minst ett Pridetema. Då arbetade alla klasser kring HBTQ-frågor under en vecka på vårterminen och det
uppmärksammades stort i lokaltidningen.
Vad har vi sett och lärt?
När vi tittar på brukarundersökningen så ser vi, trots att vi inte haft möjlighet att utveckla vår
utemiljö under läsåret, att både elever men framförallt vårdnadshavare är nöjdare nu än förra
läsåret. Vi ser också att upplevelsen av studiero i skolan och i klassrummen har ökat sedan tidigare
läsår, vilket är roligt att konstatera.
Utvecklingen av mediateket/biblioteket behöver vi fortsätta med. Vi tror att en ökad vuxennärvaro
under raster där, ute och på enheterna kommer underlätta för mentor och ämneslärare att skapa
goda och förtroendefulla kontakter med eleverna. Detta är enligt forskningen väldigt gynnsamt för
elevernas lärande och måluppfyllelse.
Vi har vid utvärdering i personalgruppen konstaterat att studiehjälp i café/mediatek många gånger
varit en outnyttjad resurs. Inga överenskommelser har gjorts mellan elever och lärare vilket gjort att
det ibland varit väldigt få elever som sett möjligheten att få stöd i sin utbildning där. Det har upplevts
lite mera som en fritidsgård vissa eftermiddagar.
Att kulturskolan varit inne i skolan under skoltid har upplevts positivt av många. Ibland har
musicerandet ”läckt” in i biblioteket/mediateket och det har upplevts störande av några. Behovet av
utrymmen för att jobba i mindre grupper har också ökat under året vilket gör att vi funderar på om
det är möjligt att erbjuda detta även inför nästa läsår? Landvetter har nu dessutom ett färdigställt
kulturhus någon dryg kilometer från skolan som kan ta över verksamheten?
Trivselgruppens funktion har slagit väl ut och utvärderingarna visar på vikten av skolgemensamma
aktiviteter där yngre och äldre elever möts kontinuerligt och att grundsärskolans elever är en naturlig
del i detta.
Ämnesutveckling
Vad har vi gjort?
Vi har bl.a. läst ”Forskning i klassrummet” och diskuterat materialet. Vi har försökt tillämpa delar av
det vi läst, bland annat att utveckla formativ bedömning. Vi har konkretiserat förmågorna i
kunskapskraven och också testat olika nya sätt av elevbedömning.
Vi har diskuterat olika språkutvecklande arbetssätt som t.ex. cirkelmodellen, genrepedagogik m.m. Vi
ville testa olika moment som vi läste om och genomföra den i våra undervisande klasser. Vi har
använt utarbetade ämnesprov från skolverket med tillhörande utvärderingar.
Vi har arbetat med formativ bedömning och coachande förhållningssätt i ämnet.
Vad har vi utvecklat i rollen som ämneslärare?
15
Flera lärare (än tidigare) har nu en tydlig start och ett tydligt slut på sina lektioner.
Vi har jobbat med modelltexter i svenska som gjort att eleverna vågar dela med sig av sina texter och
arbeten mer konsekvent. Det blir en mera inkluderande undervisning. Vi har flyttat fokus från betyg
och tänker mera på förmågorna och hur man kan lyfta dem.
En bra struktur/grundplanering har genererat att man har kunnat låta eleverna få mer inflytande
över sitt eget lärande.
Vi har blivit bättre på att individanpassa, att se hur vi ska kunna hjälpa elever som behöver stöd på
rätt sätt. Vi utgår i större utsträckning från elevers styrkor och intressen och har blivit bättre på att
tydliggöra kriterier utifrån kunskapskraven vilket har utökat elevernas förmåga att analysera och
värdera sin egen arbetsprocess.
Vi har genomfört kollegial handledning och det pedagogiska samtalet har gjort att vi blivit säkrare på
att bedöma elevernas arbeten. Samtalen har också bidragit till ökad samsyn i vår bedömning. Att gå
från det summativa till det formativa.
Vi kan också se är att måluppfyllelsen har ökat i år igen i form av samlat meritvärde. Men det är
viktigt att tänka på att en skolas framgång aldrig bara kan mätas i siffror. En skolas framgång märks i
de framtida handlingar som våra elever kommer göra. Hur de tacklar alla framtida utmaningar och
hur de möter motgångar och vilken handlingskompetens de har.
Vad kommer det innebära för skolan?
Skolan blir mera likvärdig. Eleverna möter samma förhållningssätt på alla lektioner. Alla lärare måste
anpassa undervisningen så att alla har en chans att hänga med, utifrån elevernas förförståelse och
deras förmågor.
Vi har större möjlighet att sätta rättvisare betyg genom sambedömning. Vi hjälps åt som kollegor och
stöttar varandra i upplägg, genomförande och utvärdering. I förlängningen innebär det att eleverna
når en högre måluppfyllelse, tror vi.
Vad vill vi fortsätta utveckla under kommande läsår?
Vi behöver ha full koll på vad som händer i alla årskurser och vad vi ska bygga vidare på. Vi vill arbeta
för att få fram en tydlig röd tråd för undervisning i varje årskurs i våra olika ämnen. Vi vill ha
gemensam utvärdering åk 4-9. Vår tanke är att få en större helhetsbild och att uppnå en högre
måluppfyllelse.
Vi vill att eleverna ska känna igen sig, att vi har ett gemensamt förhållningssätt, att vi har liknande
tankar kring arbetssätt, läxor, laborationsarbeten m.m.
Vi ska skapa lust och nyfikenhet för ämnet genom att uppmuntra kreativitet, låta eleverna vara med
mer i planeringen och processen för undervisningen.
Vi vill fortsätta auskultera hos varandra.
Vi ser gärna att läslyftet sker i ämnesutvecklingsgruppen.
16
Vi behöver också strukturera våra ämneskonferenser bättre, klargöra i grupperna vad som förväntas
av oss när man deltar i mötena.
Strategier för vidare utveckling
Strategier för vidare arbete:
•
Eleverna ska känna igen sig, se att vi har ett gemensamt förhållningssätt i skolans alla delar,
att vi har liknande tankar kring arbetssätt, att läxor bygger på den undervisning som bedrivs i
klassen/gruppen, att det erbjuds laborationstillfällen - praktisk undervisning, m.m.
•
Vi ska sätta av tid i arbetslagen för att lärare/mentorer ska fortsätta utvecklas i sin roll som
coachande mentor. Skolan som helhet är i början av arbetet med att utveckla
förhållningssättet. Lärare är inspirerade och ser stora möjligheter i utvecklandet av modeller
för att coacha elever mot högre måluppfyllelse.
•
Vi ska utveckla goda strategier för lärande och delaktighet i undervisningen. Kontinuerliga
utvärderingar av undervisningen. Skapa en skolgemensam struktur för hur utvärderingar av
undervisningen görs och hur lärdomar kan göras både på lärarnivå och på skolnivå.
•
Vi ska skapa lust och nyfikenhet för olika ämnen genom att uppmuntra kreativitet, låta
eleverna vara med mera i planeringen och processen för undervisningen.
•
Vi ska skapa en god organisation för elevinflytande. Tydlig koppling och samverkan mellan
lärarnas skolgemensamma grupper och elevernas arbetsgrupper för att öka elevernas
möjligheter till inflytande.
•
Vi vill utveckla 3-4 tydliga profiler i åk 7-9 inom ramen för elevens val för att möta elevernas
intressen och skapa motivation för skolarbetet. I profilen ingår dessutom ett frivilligt
lektionspass på 60 min, en utökning av timplan. I åk 4-6 får eleven prova på de olika
profilerna för att kunna göra ett bra val.
•
VI ska förlägga studiestödet till enheterna för att eleverna ska få möjlighet att möta sina
ordinarie lärare.
•
Vi ska starta läslyftet och fortsätta matematiklyftet. Skolan kommer inom ramen för
ämnesutvecklingstiden erbjuda antingen eller. Samtliga lärare kommer delta och våra
förstelärare blir handledare för grupperna.
•
Vi ska arbeta vidare för att få fram en tydlig röd tråd för undervisningen inom varje årskurs i
alla ämnen. Ämneslärare behöver ha full koll på vad som händer i alla årskurser och vad
undervisningen ska bygga vidare på. Vi behöver ha gemensam ämnesutvärdering åk 4-9 vid
ett antal tillfällen under läsåret.
•
Vi ska fortsätta auskultera hos varandra, utmana varandra med intresserade frågor. Vi ska
lyfta fram goda exempel och lära av varandra.
17
•
Vi ska också strukturera våra arbetslagsmöten och ämneskonferenser, ha en mötesordning
och klargöra för varandra i arbetsgruppen vad som förväntas av var och en när man deltar i
mötena.
Prioriterade utvecklingsmål 2015-16
Vi ser gemensamt att vi nått en bra bit i vår strävan mot våra prioriterade mål. De är ganska öppna
och inte särskilt mätbara men beskriver ändå den viljeinriktning i skolutvecklande anda som vi vill
fortsätta med även under nästa läsår. Allt för våra elevers bästa möjliga mående och måluppfyllelse.
•
•
•
Tillsammans utveckla ett Coachande förhållningssätt.
Tillsammans utveckla goda lärmiljöer och mötesplatser på hela skolan.
Tillsammans utveckla ämnesundervisningen i samklang med aktuell forskning.
Hur vi ska lägga upp arbetet och vilka indikatorer vi vill använda oss av kommer vi arbeta fram
tillsammans under uppstartsdagarna i augusti månad.
Landvetter i juni 2015
Trevlig sommar!
Hans Melin
Rektor åk 4-6
Tommi Hyppönen
Rektor åk 7-9
samt lärare och övrig personal på Önnerödsskolan i Härryda kommun.
18