Kommerskollegiums årsredovisning 2014

Transcription

Årsredovisning 2014
Kommerskollegium, Februari 2015. ISBN: 978-91-86575-94-6
Kommerskollegium – Årsredovisning 2014
Innehållsförteckning
1. Generaldirektörens förord...................................................................................... 2
2. Året i korthet........................................................................................................... 3
3. Sammanfattande resultatbedömning.................................................................... 5
4. En väl fungerande inre marknad............................................................................ 10
5. EU:s externa handelspolitik................................................................................... 25
6. Handelsutvecklingen............................................................................................... 40
7. Open Trade Gate Sweden........................................................................................ 43
8. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete............................................................... 45
9. Ekonomiska sanktioner........................................................................................... 49
10.Summering av årets kommunikationsinsatser..................................................... 51
11.Kompetensförsörjning............................................................................................. 56
12.Finansiell redovisning............................................................................................. 63
Resultaträkning................................................................................................................. 64
Balansräkning.................................................................................................................... 65
Anslagsredovisning.......................................................................................................... 66
Tilläggsupplysningar och noter. .................................................................................... 67
Sammanställning över väsentliga uppgifter................................................................ 74
1
1. Generaldirektörens förord
Verksamhetsåret 2014 har varit ett förändringens år för Kommerskollegium. Som Sveriges myndighet för utrikeshandel och EU:s inre marknad
har vi påverkats av utvecklingen i vår omvärld: vår expertis har efterfrågats när det multilaterala handelssystemet och WTO trampat vatten, när
fokus förskjutits mot det framtida avtalet mellan EU och USA och när
EU:s inre marknad ifrågasatts alltmer högljutt i den ekonomiska krisens
kölvatten. Inom vårt utvecklingssamarbete har ebola-epidemin ändrat förutsättningarna för vår kapacitetsstärkande insats i Liberia. Rysslands agerande i Ukraina med efterföljande sanktioner har varit en utmaning för
kollegiet att hantera. Sammantaget har en rad omvärldsförändringar genomsyrat kollegiets verksamhet.
Samtidigt har myndigheten nått ett bra resultat. Vi har levererat de underlag och utredningar regeringskansliet efterfrågat, vi har ansvarat för de
kontaktpunkter som är placerade på kollegiet, vi har bistått regeringskansliet i pågående förhandlingsprocesser och vi har konkret arbetat med
utvecklingsländernas integrering i handelssystemet via OTGS och vårt
handelsrelaterade utvecklingssamarbete. Vi ligger i framkant i våra analyser av den förändrade handelsverkligheten med fokus bland annat på
tjänstefiering och digitalisering. Kollegiets bidrag är synligt även utanför
Sveriges gränser: såväl i OECD, WTO som EU-kommissionen har vi kunnat bidra och sannolikt göra skillnad.
Parallellt med förändringarna i omvärlden, som direkt påverkar vår verksamhet, har Kommerskollegium påbörjat ett nödvändigt förändringsarbete
inom myndigheten. Som nytillträdd generaldirektör har jag identifierat
områden som kan förbättras, delvis med Statskontorets översyn av myndigheten som stöd. Vi har under året fokuserat på hur vi kan säkerställa att
kompetensen upprätthålls och utvecklas, hur vi kan bli än mer relevanta
för regeringskansliet med specifika policyrekommendationer, hur vi kan
lägga grunden för en bättre kommunikation med våra olika målgrupper
och även hur vi kan kvalitetssäkra våra analyser och processer. Arbetet
kommer att fortsätta under 2015. Att våga förändra och förbättra är en förutsättning för att en expertmyndighet som Kommerskollegium både på
kort och lång sikt ligger i framkant.
Jag är övertygad om att detta interna förändringsarbete lägger grunden för
att Kommerskollegium står bättre rustat, inte minst i en tid när våra frågor
är mer i fokus än någonsin.
Anna Stellinger
Generaldirektör
2
2. Året i korthet
Januari
 Rapporten ”No Transfer, No Trade -The Importance of Cross-Border Data Transfers for
Companies Based in Sweden” publiceras
 Frukostseminarium om antidumping, samarrangerat med Svensk Handel
 Informationsträffar om OTGS för utvecklingsländernas ambassader i Stockholm
Februari
 Rapporten ”Att flytta till Sverige -hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare”
publiceras
 Första dialogmöte med myndigheter som möter EU-medborgare i Sverige
 Miniseminarium på UD om rapporten ”No Transfer, No Trade”
 Seminarium på regeringskansliet om rapporten ”Att flytta till Sverige -hinder för den fria
rörligheten för EU-medborgare”
 Utbildningsseminarium i Moçambique om tekniska handelshinder
Mars
 Rapporten ”Regulativt samarbete och tekniska handelshinder inom ramen för
Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP)” publiceras
 Branschmöte om handel, handelspolitik och Kommerskollegiums verksamhet
 World Trade in the 21st Century publiceras
 Mottagning för Kommerskollegiums avgående generaldirektör, Lena Johansson
 Seminarium om rapporten ”Att flytta till Sverige -hinder för den fria rörligheten för
EU-medborgare”
April
 Kommerskollegiums nya generaldirektör, Anna Stellinger, tillträder
 Faktablad ”WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer – vad innebär det?”
 Seminarium ”European Business exporting to Sweden” för tjänstemän vid EU/EESambassader och företagsfrämjande organisationer
 Rapporten ”Solvit Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året”
publiceras
 Presentation av TTIP TBT-utredningen i Washington med USA:s chefsförhandlare
 Årsrapporten ”Medlemsländernas anmälningar av tekniska föreskrifter inom EU”
publiceras
Maj
 Rapporten ”Moving to Sweden. Obstacles to the Free Movement of EU Citizens”
publiceras
 PM med frågor och svar om tvistlösningsmekanismen ISDS publiceras
 Kommerskollegium deltar i ICTSD:s ”e-15 grupp” i Genève om tjänstehandel
 WCO:s Generalsekreterare besöker Kommerskollegium
 Kurs för tjänstemannadelegation från Mongoliet med fokus på SPS-frågor
 Den uppdaterade rapporten ”Åtgärder för en förbättrad inre marknad” publiceras
Juni
 Guiden ”Fri rörlighet för varor inom EU -regler, begrepp och procedurer” publiceras
 Presentation av TTIP TBT-utredningen i Bryssel med EU:s chefsförhandlare
 DG Markts chefsekonom besöker Kommerskollegium
3
Juli
 Två liberianska tjänstemannadelegationer besöker Kommerskollegium med fokus på
att föra Liberia närmare ett WTO-medlemskap
 Kommerskollegium talar om TTIP på ekonomiministeriet i Lettland
 Kommerskollegium talar om handelspolitiska skyddsinstrument i Portugal
 Beslut om att kalla hem Kommerskollegiums två Liberiastationerade p.g.a.
ebolautbrottet
Augusti
 Kommerskollegium blir ansvarig tillståndsmyndighet vid export av vissa produkter samt
tjänster som rör dessa produkter till Ryssland
 Uppdaterad ”Inremarknadsguide för myndigheter”
 Uppdaterad lärarhandledning ”Varför handlar vi med omvärlden?”
September
 Rapporten ”Making Green Trade Happen” publiceras
 Handelspolitisk grundkurs i Zimbabwe riktad till offentliga och privata aktörer
Oktober
 Medarbetardag med fokus på kvalitetssäkring
 Miniseminarium på UD om rapporten ”Making Green Trade Happen”
 Handelspolitisk grundkurs i tre delar med deltagare från UD, Sida och utvecklingsländernas ambassader i Stockholm
 Workshop i Kiev om anpassning av ukrainska tekniska regler till kraven i frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina
 Intern workshop för alla medarbetare om kollegiets identitet och kommunikation
November
 Kommerskollegium deltar i OECD:s Global Forum on Trade
 Frukostseminarium på OECD med Sveriges OECD-delegation om tjänsters betydelse
för handel
 Deltagande i UD:s handelsmöte, med fokus på nya former av protektionism
 Faktablad ”Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA – TTIP”
 Faktablad ”Fri rörlighet för tjänster inom EU”
 Kommerskollegium håller i handelsutbildning i Zambia
 www.kommers.se når för första gången fler än 1 miljon sidvisningar under ett år
 Faktablad ”Vad är standarder?”
 Kollegiet deltar i ICTSD:s ”e-15 grupp” i Genève om tjänstehandel
 De sista av årets sammanlagt nio OTGS-exportseminarier genomförs i Makedonien,
Tanzania och Colombia.
December




Statssekreterare Oscar Stenström besöker kollegiet
Faktablad ”En gemensam europeisk marknad”
Medverkan vid svensk-holländska konferensen ”Future of Cross-border e-commerce”
Kommerskollegium genomför i samarbete med NIR en studie kring ursprungsregler i
Palestina
 Den uppdaterade guiden ”Tjänstedirektivet – så påverkas myndigheter och kommuner”
publiceras
4
3. Sammanfattande resultatbedömning
Kommerskollegiums uppdrag
Kommerskollegium är Sveriges myndighet för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik.
Inom ramen för regeringens arbete och prioriteringar ska Kommerskollegium bistå med expertstöd i såväl långsiktigt som löpande arbete som rör
myndighetens verksamhetsområden och bidra till ökad kunskap inom
dessa områden. Bland Kommerskollegiums målgrupper nämns även såväl
enskilda företag, konsumenter, privatpersoner, näringslivet i stort som
andra myndigheter. Myndigheten ska beakta utvecklingsländernas perspektiv och integrering i handelssystemet.
De övergripande målen för Kommerskollegiums arbete är att bidra till:
•
En väl fungerande inre marknad
•
En extern handelspolitik i EU som bygger på frihandel
•
Ett öppet och starkt multilateralt handelssystem
Årsredovisningens struktur
Dispositionen för årsredovisningen speglar myndighetens instruktion.
Kommerskollegiums centrala uppgifter redovisas i separata kapitel, i vilka
vi redovisar och kommenterar nyckeltal och resultat. Utöver de tre centrala
uppgifterna ovan gällande EU:s inre marknad (kapitel 4), EU:s externa
handelspolitik (5) och handelsutvecklingen (6), redovisar vi arbetet med
Open Trade Gate Sweden (7), det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet
(8) och ekonomiska sanktioner (9). Vi har valt att redovisa arbetet med
ekonomiska sanktioner i ett separat kapitel, eftersom uppdraget är skilt
från kollegiets övriga verksamhet. Årsredovisningen avslutas med en
summering av årets kommunikationsinsatser (10) och kompetensförsörjning (11), innan det avslutande kapitlet innehållande den finansiella redovisningen (12).
Resultatbedömning
Kommerskollegium bedömer att myndigheten sammantaget nått ett bra
resultat. Vi har levererat de underlag och utredningar Regeringskansliet
efterfrågat, vi har ansvarat för och till viss del utvecklat de kontaktpunkter
som är placerade på kollegiet, vi har bistått Regeringskansliet i pågående
förhandlingsprocesser och vi har konkret arbetat med utvecklingsländernas
perspektiv och integrering i handelssystemet via OTGS och vårt handelsrelaterade utvecklingssamarbete. Därutöver har vi hanterat den ansenliga
ökningen av sanktionsärenden som EU:s sanktioner mot Ryssland inneburit. Vad gäller kommunikationsinsatserna är vår bedömning att Kommerskollegium nått ut i betydligt större utsträckning än tidigare år.
5
I årets årsredovisning har vi infört nyckeltal på flera områden, nyckeltal
som inte redovisats tidigare år. När det varit möjligt har vi redovisat dessa
nyckeltal även för 2013 och 2012, men det har inte varit görbart i samtliga
fall. Därför saknas uppgifter för 2013 och 2012 i enstaka tabeller. Exempelvis angående antalet publikationer, möten och seminarier saknar vi jämförelsetal från föregående år.
Att mäta effekterna av Kommerskollegiums verksamhet reser flertalet metodfrågor. I strikt mening innebär effekten av verksamheten skillnaden
mellan hur utvecklingen sett ut om Kommerskollegium inte haft någon
verksamhet, jämfört med hur utvecklingen ser ut när Kommerskollegium
faktiskt bedrivit verksamhet. Denna kontrafaktiska utveckling är svår att
mäta. Dessutom finns en tidsaspekt: de långsiktiga effekterna av Kommerskollegiums verksamhet kan dröja många år, inte minst när det gäller
systemiska handelspolitiska frågor såsom att driva en frihandelslinje i alla
delar av EU:s externa handelspolitik. Slutligen kan tilläggas att det är svårt
att med säkerhet fastslå när det är just kollegiets underlag som gjort skillnad. Kommerskollegium kan ha lämnat underlag till regeringen, som regeringen i sin tur valt att använda sig av i EU-sammanhang, och där regeringen lyckats påverka exempelvis EU:s externa handelspolitik i rätt riktning. Att isolera effekten av Kommerskollegiums verksamhet görs svårligen.
Dessa svårigheter till trots redovisar vi så långt möjligt såväl resultat som
vissa effekter inom Kommerskollegiums olika uppdrag. Nedan följer en
kortare sammanfattande bedömning inom respektive område.
Kommerskollegiums bidrag till en väl fungerande inre marknad bedömer
vi som gott. Antalet expedierade utredningar, yttranden och brev har varit
lika stort som föregående år, men hanterats på färre antal timmar. Antalet
ärenden för kontaktpunkten för varor, anmälningar enligt tjänstedirektivet
och antal Solvitärenden har ökat. Kollegiet har kunnat konstatera effekter
av sina insatser gällande ett betydande hinder för personrörligheten som
kvarstår i Sverige. Genom Solvit har kollegiet noterat de hinder som det
svenska personnumret kan innebära. Kollegiet har tagit avstamp i dessa
Solvitärenden och gjort en analys av svårigheterna för EU-medborgare
som flyttar till Sverige i rapporten ”Att flytta till Sverige”. Rapporten
uppmärksammades och ledde till att regeringen tillsatt en informell arbetsgrupp. En annan effekt är de konkreta förändringar som andra aktörer genomfört med anledning av kollegiets rapport och dialogmöten. EUdoktorander kan numera lättare få personnummer och flera kommuner som
krävt personnummer från EU-medborgare för att dessa skulle få tillgång
till SFI-undervisning har ändrat sina krav.
6
EU:s externa handelspolitik
På området EU:s externa handelspolitik ger oss antalet expedierade utredningar, yttranden och brev en indikation på verksamhetens inriktning.
Även om det samlade antalet inte ökat, utan ligger något lägre jämfört med
föregående år, kan vi notera att de som gäller frihandelsavtal ökat stadigt
sedan 2012. Det frihandelsavtal som förhandlas mellan EU och USA,
TTIP, förklarar i huvudsak ökningen. Vi har valt att särredovisa kostnaderna för kollegiets arbete med de förhandlingsprocesser som är kopplade
till TTIP och kommer följa upp dessa under de år förhandlingarna pågår,
eftersom TTIP anges vara särskilt prioriterat för regeringen. I den pågående förhandlingsprocessen där många delar av förhandlingarna inte är
offentliga och inga delar ännu är klara ännu är det svårt för kollegiet att
visa på några effekter av verksamheten avseende TTIP.
Däremot kan vi konstatera effekter av vårt långsiktiga arbete med handelspolitiska skyddsinstrument. Efter ett mångårigt fokus på skyddsinstrument
från kollegiets håll, har organisationer som exempelvis UNCTAD använt
våra analyser som underlag i sitt arbete. Kollegiet har även blivit inbjudet
för att tala om skyddsinstrument, exempelvis på utrikesdepartementet i
Portugal, ett land som traditionellt inte delat kollegiets och Sveriges syn.
Handelsutvecklingen
Ett tydligt resultat gällande handelsutvecklingen är effektiviseringen i hanteringen av ärenden. Detta beror på att kollegiet sedan 2012 publicerar
handelsstatistiska faktablad på webben. Vad gäller mer effekter av kollegiets verksamhet, kan vi konstatera att publikationen ”Making Green Trade
Happen” om miljövaror och de tjänster som är nödvändiga för företagens
handel med miljövaror (”indispensable services”) spridits brett med stöd
från regeringen. Idéerna i rapporten har plockats upp av EU-kommissionen
i arbetet med miljövaruförhandlingarna. Kollegiets begrepp ”indispensable
services” har börjat användas av kommissionen.
Open Trade Gate Sweden
Kollegiets verksamhet inom OTGS har resulterat i något fler seminarier
och regelfrågor, men något färre affärsförfrågningar och webinars jämfört
med tidigare år. Under året lanserades en ny webbplats för OTGS och
motsvarande jämförelsetal för sidvisningar tidigare år saknas därför.
7
Handelsrelaterat utvecklingssamarbete
Kommerskollegiums handelsrelaterade utvecklingssamarbete har inneburit
18 insatser utomlands och 13 insatser i Sverige under året. Jämförelsetal
för föregående år saknas. I vårt enskilt största projekt – stöd till Liberia i
landets anslutning till WTO genom kapacitetsutveckling – har man från
Liberia understrukit att vårt stöd bidragit till att föra Liberia närmare en
WTO-anslutning. Ebola-epidemin har inneburit en utmaning även för kollegiet, som under senare hälften av 2014 inte hade någon utstationerad
personal i Liberia. Även i de till sitt omfång mindre insatserna har återkopplingen från de berörda utvecklingsländerna varit positiv.
Ekonomiska sanktioner
Antalet inkomna sanktionsärenden till Kommerskollegium har ökat avsevärt under 2014. Från 28 ärenden 2012 och 21 ärenden 2013, hade kollegiet att hantera 257 sanktionsärenden under 2014. Den stora ökningen har
berott på införandet av och det kontinuerliga utökandet av sanktionerna
gentemot Ryssland och Ukraina. Vi bedömer resultatet avseende vårt arbete med ekonomiska sanktioner som gott, då vi kunnat hantera ökningen
av exporttillstånd, samråd, telefonsamtal från berörda företag, rättslig analys och input inför en rad EU-möten på ett rättssäkert sätt.
Kommunikationsinsatser
Kommerskollegium har under 2013 och 2014 satsat på att utveckla myndighetens webbplats och därmed nå ut bättre till våra olika målgrupper.
Under 2014 har vi kunnat se konkreta resultat: antalet sidvisningar har
ökat till över en miljon, antalet nedladdade publikationer har ökat till över
50 000 och vi har omnämnts i media vid 750 tillfällen, vilket även det är
en ökning jämfört med tidigare år. Vi bedömer att vi nått ut bättre och varit
relevanta i de handelspolitiska frågor som funnits i den allmänna debatten.
Effekterna är svårligen mätbara, men vi bedömer att Kommerskollegiums
experter bidrar till att höja kunskapsnivån i de offentliga samtal vi deltar i.
8
Tabell 1: Resultat i siffror, några nyckeltal*
År
2014
2013
2012
661
712
834
18
25
25
123
-
-
Antal seminarier/konferenser/utbildningar som Kommerskollegium
hållit i eller framträtt vid
81
-
-
Utvecklingssamarbete, antal insatser
utanför Sverige
18
-
-
Utvecklingssamarbete, antal insatser
i Sverige
13
-
-
Expedierade utredningar/yttranden/brev
Antal framtagna publikationer
Antal internationella möten som
Kommerskollegium deltagit i
Open Trade Gate Sweden (OTGS)

Antal seminarier
9
7
8

Antal regelfrågor
88
56
70

Antal affärsförfrågningar
112
119
55

Antal webinar
1
3
-
257
21
28
1138769
676404
553220
53734
43062
10549
750
484
200
Antal Sanktionsärenden
Sidvisningar på www.kommers.se
Totalt antal nedladdningar av
publikationer
Omnämnanden i media
*I vissa fall saknas jämförelsetal för 2013 och 2012.
Tabell 2: Kostnad per verksamhet
Utfall i löpande priser (mkr).
År
2014
2013
2012
mkr
andel
mkr
andel
mkr
andel
28,8
29,7%
30,3
31,1%
29,5
30,8%
EU:s externa handelspolitik
34,9
35,9%
33,5
34,4%
31,5
32,8%
Handelsutvecklingen
11,1
11,4%
10,7
11,0%
8,8
9,2%
4,7
4,8%
4,3
4,4%
5,1
5,3%
14,6
15,0%
17,1
17,6%
19,9
20,8%
Ekonomiska sanktioner
3,0
3,1%
1,4
1,4%
1,1
1,1%
Summa kostnader (mkr)
97,1
100%
97,3
100%
95,9
100%
Open Trade Gate Sweden
Handelsrelaterat
utvecklingssamarbete
9
4. En väl fungerande inre marknad
Kommerskollegium ska arbeta för en väl fungerande inre marknad som
kännetecknas av fri rörlighet för varor, tjänster, personal och kapital och
som bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Vi ska verka för ett enhetligt
genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige.
Tabell 3: Publikationer, möten, seminarier, m.m.
År
2014*
10
Antal internationella möten i EU som Kommerskollegium deltagit i
26
Antal seminarier/konferenser/utbildningar som
Kommerskollegium hållit i eller framträtt vid
41
varav i Sverige
39
utanför Sverige
2
*jämförelsetal saknas för 2013 och 2012
Som framgår av tabellen ovan var kollegiets internationella mötesverksamhet avseende EU:s inre marknad under året begränsad till EU, till
skillnad från vår mötesverksamhet inom områdena EU:s externa handelspolitik och Handelsutvecklingen. Kollegiet har under året arrangerat och
medverkat i fler nationella seminarier och konferenser än internationella.
4.1 Analyser och utredningar på
inremarknadsområdet
Kommerskollegium arbetar för en väl fungerande inre marknad genom
analyser, utredningar och remissvar. En viktig källa för analyserna är de
hinder som anmälts till kollegiet av företag och privatpersoner, direkt eller
inom ramen för Solvit.
Tabell 4: Expedierade utredningar, yttranden och brev
År
Utredningar/yttranden/brev
2014
2013
2012
Antal
Tid
Antal
Tid
Antal
Tid
60
7278
60
8144
65
10446
Under 2014 arbetade kollegiet med ungefär lika många utredningar och
yttranden som tidigare år. Tidsåtgången gick dock ner med ca 11 %. Kollegiet har prioriterat kortare löpande utredningar och annan juridisk analys
på myndigheten och därmed har någon enstaka större utredning inte slutförts under året.
Åtgärder för en förbättrad inre marknad
Kollegiet uppdaterade rapporten Åtgärder för en förbättrad inre marknad
som presenterades vid seminariet Vilket EU vill vi ha? i samarrangemang
med Ratio och Utrikespolitiska institutet, samt vid seminariet Industrins
internationalisering, arrangerat av Industrirådet och Näringsdepartementet.
10
Personrörlighet
Rapporten Att flytta till Sverige - hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare publicerades och följdes upp av den engelska, omarbetade
versionen Moving to Sweden - Obstacles to the Free Movement of EU Citizens. I den här rapporten belyser vi förutsättningarna för EU-medborgare
från andra länder som vill bosätta sig i Sverige. Den svårighet som flest
intervjuade lyfte fram var problemen för EU-medborgare att folkbokföra
sig och därmed få ett svenskt personnummer. Detta gör att det blir svårt att
få tillgång till dels betald sjukvård, dels många andra tjänster och funktioner i samhället.
Rapporten presenterades vid ett dialogmöte med myndigheter som möter
EU-medborgare som kommer till Sverige samt vid ett seminarium på Regeringskansliet där alla berörda departement deltog. Därefter har ytterligare ett dialogmöte mellan myndigheter hållits och en arbetsgrupp startade
inom regeringskansliet på grund av kollegiets utredning. Rapporten presenterades vidare vid ett publikt seminarium där vi även kopplade frågan
till företagens behov genom ett företagsexempel och en presentation av vår
rapport Making Trade Happen. Rapporten fick uppmärksamhet i media
och vi blev ombedda att presentera den i flera andra sammanhang, bl.a. till
ledamöter från Riksdagens finansutskott, vid Europadagen, vid en konferens om EU-migranter anordnat av Crossroads samt vid ett europeiskt nätverksmöte där alla Solvitfunktioner deltog.
Kommerskollegiums analys- och informationsinsatser riktade till ansvariga
myndigheter om personnummerproblematiken har resulterat i konkreta
förbättringar för vissa grupper av EU-medborgare i Sverige. Ett exempel
är EU-doktorander som numera lättare kan få ett personnummer. En annan grupp som vi har hjälpt är EU-medborgare som vill anmäla sig till
SFI-undervisning men saknar personnummer. Flera kommuner som krävde
ett personnummer ändrade sina krav efter att Solvitfunktionen vid Kommerskollegium ifrågasatte om kraven var förenliga med EU-rätten.
E-handel
Enligt regleringsbrevet ska Kommerskollegium uppdatera redan genomförda kartläggningar av e-handelshinder, både på den inre marknaden och
utanför EU. En uppdatering av kollegiets kartläggning av handelshinder på
den digitala inre marknaden påbörjades under året, men har inte slutförts.
Utredningen kommer att färdigställas under första hälften av 2015. Under
2014 rapporterade vi löpande till Regeringskansliet om nya handelshinder,
bidrog till regeringens Frontrunners e-handelsinitiativ samt medverkade
vid svensk-holländska konferensen Future of Cross-border e-commerce
där vi presenterade delar av utredningen.
Utstationering
Under 2014, i linje med tidigare år, har företagare och europeiska ambassader uppmärksammat kollegiet på att den svenska tillämpningen av utstationeringsdirektivet är problematisk. Det handlar om specifika frågor rörande tillämpningen av anmälningsplikten för utstationerad personal: in-
11
formation till utländska företagare, tolkningssvårigheter och företagshemligheter. Under 2014 fördjupade kollegiet den analys om anmälningsplikten som vi genomförde 2013 och förde en dialog med Arbetsmiljöverket i
frågan. Kollegiet deltog vidare i referensgruppen till utredningen om genomförande av tillämpningsdirektivet.
Tjänstedirektivet
Vi uppdaterade vår vägledning Tjänstedirektivet – så påverkas myndigheter och kommuner som är ett stöd för myndigheter, länsstyrelser och kommuner när de exempelvis ska bevilja tillstånd eller utöva tillsyn över tjänsteverksamhet.
Fri rörighet för varor
För att skapa en överblick över gällande procedurer och verktyg kopplade
till det EU-rättsliga regelverket för varor har kollegiet under 2014 publicerat en guide Fri rörlighet för varor inom EU- regler, begrepp och procedurer. Guiden fungerar som en fördjupning till Kommerskollegiums Inremarknadsguide för myndigheter, som övergripande går igenom EU-rätt
med speciell bäring på myndigheters arbete.
Kommerskollegium har under 2014 deltagit som expertmyndighet i
Marknadskontrollrådet vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(Swedac) och där informerat om internationellt regulativt samarbete, frihandelsförhandlingar samt pågående inre marknadsarbete vid Kommerskollegium.
Tekniska regler
För att utbyta information och samla in synpunkter inom tekniska regelområdet träffar kollegiet andra berörda intressenter i Forum för Tekniska Regler (FTR, f d Kontaktgruppen för tekniska regler och handelshinder). Syftet med gruppen är att informera och samråda om utvecklingen i EU och
globalt inom det tekniska regelområdet, d.v.s. tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för bedömning av överensstämmelse. Under 2014
anordnades två möten som behandlade t.ex. aktuellt föreskrifts- och regelarbete, regulativa frågor och handelshinder i frihandelsförhandlingarna
mellan EU och USA (Transatlantic Trade and Investment PartnershipTTIP), Sveriges nya standardiseringsstrategi, regelbevakning inom näringslivet och arbetet i WTO:s kommitté om tekniska handelshinder (TBTkommittén).
EU:s standardiseringspolitik
Kommerskollegium samarbetar med svenska intressenter för att följa utvecklingen av EU:s standardiseringspolitik och hålla Regeringen underrättad om viktiga skeenden och utvecklingstendenser inom standardiseringen
som är av betydelse för svensk ekonomi. 2014 tillkom ett uppdrag att redovisa vilka aktörer som särskilt berörs på nationell nivå. Med utgångspunkt i kommissionens årliga arbetsprogram över strategiska prioriteringar
12
för den europeiska standardiseringen matchade kollegiet förslagen med
svenska aktörer, i detta fall myndigheter.
Kollegiet har kontinuerligt bidragit med information och synpunkter inför
och deltagit i de möten som ägt rum med den kommitté som upprättats
under EU:s standardiseringsförordning 1025/2012.
Kollegiet har under året tagit fram ett faktablad om standarder samt har
därutöver besvarat frågor angående standardisering.
Immaterialrätt
Kollegiet har deltagit i Justitiedepartementets referensgrupp för varumärkesöversynen inom EU. Speciellt fokus har varit att följa frågan om möjligheterna att med hänvisning till varumärkesrätten stoppa varor i transit.
Flera remisser med immaterialrättslig koppling har besvarats utifrån ett
handelsperspektiv. Kollegiet har också inom ramen för 98/34-proceduren
gett underlag till Regeringskansliet när det gäller andra EU-medlemsstaters
förslag om standardiserade tobaksförpackningar.
Offentlig upphandling
Kollegiets arbete under 2014 har fokuserat på det nyligen antagna regelverket för offentlig upphandling inom EU. Kollegiet har bland annat deltagit i Socialdepartementets referensgrupp för genomförande av de nya direktiven i svensk rätt och där framfört handelsaspekter på regelverket. Kollegiet har även besvarat ett antal remisser, exempelvis om genomförandet i
svensk lag.
Kostnaderna för kollegiets arbete med analyser och utredningar inom inremarknadsområdet uppgick till 8,5 mkr vilket är en minskning med 0,5
mkr jämfört med föregående år.
4.2 Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och
varuförordningen
Kommerskollegium har i uppdrag att utveckla kontaktpunkterna för tjänster och varor.
 Kontaktpunkten för tjänster
Enligt tjänstedirektivet (2006/123/EG) ska det i varje medlemsstat finnas
en eller flera elektroniska kontaktpunkter. Tillväxtverket, Konsumentverket och Kommerskollegium samarbetar inom ramen för kontaktpunkten,
där myndigheterna ansvarar för olika funktioner. Kollegiet samordnar de
tre myndigheternas arbete, bl.a. genom att vara sammankallande till möten
med arbetsgrupp och styrgrupp. Arbetsgruppen och styrgruppen har träffats fyra gånger under 2014.
Kommerskollegium svarar för servicefunktionen inom ramen för kontaktpunkten. Den nås via telefon och e-post och har under 2014 besvarat 50
förfrågningar. Drygt 50 procent av frågorna rör reglerna för olika affärsverksamheter, bland annat hur man praktiskt ska gå till väga för att starta
ett företag. Nästan hälften av frågorna avser tjänstedirektivet i sig, vilket är
en klar uppgång jämfört med tidigare år. Förfrågningarna till servicefunkt-
13
ionen har dock totalt sett minskat något i förhållande till 2013, då 55 förfrågningar inkom.
Tabell 5: Kontaktpunkten för tjänster - servicefunktionen
År
2014
2013
2012
50
55
76
Antal inkomna frågor
På EU-nivå leder kommissionen arbetet med att utveckla, förbättra och
utvärdera kontaktpunkterna inom ramen för det s.k. EUGO-nätverket.
Kommerskollegium har deltagit i två nätverksmöten i Bryssel under 2014.
Vad gäller medlemsstaternas arbete med kontaktpunkterna är alltjämt den
största kvarvarande utmaningen att lösa problematiken kring erkännande
av andra medlemsländers e-signaturer och e-legitimationer. För svensk del
krävs det fortfarande arbete för att uppfylla direktivets krav i denna del.
Arbete pågår särskilt i den tekniska arbetsgruppen för e-procedurer som
leds av kommissionen.
Under året gjorde kollegiet en analys av webbplatsen www.verksamt.se
och de krav som ställs på kontaktpunkten för tjänster enligt EU-rätten och
enligt svensk rätt. Analysens syfte var att skapa ett arbetsunderlag för det
fortsatta arbetet med att utveckla kontaktpunkten.
 Kontaktpunkten för varor – varuförordningen 764/2008
Kollegiet är sedan 2009 nationell kontaktpunkt för varor enligt EUförordning 764/2008, artikel 10 (varuförordningen). Via kontaktpunkten
kan företag och myndigheter få information om regler som gäller i Sverige
för en viss produkt. Vidare informeras om principen om ömsesidigt erkännande och hur svenska myndighetsbeslut kan överklagas. Vid frågor om
regler avseende en specifik produkt i en annan medlemsstat, hänvisas frågan vidare till kontaktpunkten i den berörda medlemsstaten.
Under 2014 fortsatte antalet frågor till kontaktpunkten för varor att öka.
Vår bedömning är att ökningen delvis beror på att vi har genomfört ett
antal informationsinsatser, främst riktade mot företag.1
Tabell 6: Kontaktpunkten för varor
År
2014
2013
2012
93
83
75
Antal inkomna frågor
Likt tidigare år kommer de flesta av frågorna från utländska företag som
önskar sälja sina produkter i Sverige, samt svenska företag som vill föra in
varor till Sverige. Frågorna rör oftast huruvida Sverige har nationella krav
utöver EU-kraven för den aktuella produkten samt vilken typ av märkning
som krävs. Kontaktpunkten för varor i Danmark har även förmedlat ett
1
Se mer i avsnitt 4.4 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd.
14
antal frågor från danska företag som är intresserade av försäljning i Sverige. Ett fåtal frågor ställdes av svenska företag om regler i annat EU-land.
Ett litet antal av frågorna har kommit från europeiska studenter som undrat
över principen om ömsesidigt erkännande.
Kontaktpunkten har även besvarat Kommissionens utvärdering om principen om ömsesidigt erkännande och dess tillämpning, samt informerat allmänheten via Kommerskollegiums webbplats om motsvarande undersökning riktad till företag. Vidare har kontaktpunkten för varor bistått regeringskansliet med underlag till kommittén för ömsesidigt erkännandes
sjätte möte i Bryssel.
 Östersjöstrategin
Kollegiet har i uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för
Östersjöregionen och dess handlingsplan. Det handlar om att öka erfarenhetsutbytet mellan de organ i regionen som hanterar kontaktpunkterna för
varor och tjänster enligt tjänstedirektivet och varuförordningen, liksom
Solvitnätverket. Under 2014 arrangerade kollegiet ett möte i Stockholm, i
vilket Danmark, Lettland, Litauen, Norge och Polen deltog.
Under 2014 uppgick kostnaderna för kollegiets arbete med kontaktpunkterna till ca 4,6 mkr jämfört med 4,8 mkr föregående år.
4.3 Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI
Kommissionen har i samarbete med medlemsländerna inrättat ett elektroniskt system för informationsutbyte mellan myndigheter (IMI). IMI ger
myndigheter och kommuner i EU-länderna möjlighet att samarbeta mer
effektivt i sin löpande verksamhet.
Kommerskollegium är nationell samordnare för myndighetssamarbetet
enligt de rättsakter som omfattas av IMI. Samordningsfunktionen handlar
främst om att registrera och utbilda svenska myndigheter och kommuner i
systemet, liksom att övervaka frågeflödet och se till att svenska myndigheter och andra EU-myndigheter får svar på sina frågor i tid. Kollegiet
fungerar här som kontakten mellan svenska myndigheter och kommissionen. Under 2014 deltog kollegiet i två IMAC-IMI working group möten i
Bryssel. Totalt har kollegiet registrerat 46 myndigheter i systemet. Av
dessa är 11 kommuner och tre är länsstyrelser.
Kostnaderna för kollegiets insatser inom detta område uppgick till ca 0,4
mkr vilket är en minskning med 0,5 mkr jämfört med föregående år. Anledningen är att arbetet med IMI löpte rutinmässigt och smidigt under året
där flertalet av ärendena hanterades av ett fåtal myndigheter som var väl
insatta i systemet.
15
4.4 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd
Kommerskollegium ska enligt instruktionen informera andra myndigheter,
näringslivet och allmänheten om EU:s inre marknad. Kommunikationen är
ett medel i uppdraget att verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige.
Vidare ska Kommerskollegium rapportera om insatser, inklusive informationsinsatser, och deras resultat avseende kontaktpunkterna för tjänster
och varor samt kontaktpunkternas funktion. Redovisningen beträffande
förordning 764/2008 sker under 4.5.3. Kommunikationsarbetet presenteras
mer utförligt i en särskild årsrapport.
Vi arbetar med olika mål och strategier för våra olika målgrupper; statliga
myndigheter och kommuner, näringsliv och EU-medborgare.

Kommunikationsinsatser och stöd riktade mot statliga
myndigheter och kommuner
Målet för vår kommunikationsverksamhet för statliga myndigheter och
kommuner är en ökad medvetenhet hos tjänstemän om när EU-rätten blir
aktuell i deras verksamhet och hur de ska tillämpa EU-rätten på rätt sätt.
Med anledning av slutsatserna i rapporten Att flytta till Sverige - hinder för
den fria rörligheten för EU-medborgare tog kollegiet initiativ till en dialog, myndigheter emellan, om hur den fria rörligheten fungerar i Sverige
och hur myndigheterna kommunicerar med EU-medborgare som kommer
hit. Gruppen sammankallades två gånger under året. Arbetsförmedlingen
(Eures), Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket, Socialstyrelsen, Svenska Institutet, Sveriges Kommuner och Landsting samt Universitets- och högskolerådet ingår i gruppen.
Kollegiet publicerade en guide som ska ge en överblick över regler, procedurer och verktyg kopplade till det EU-rättsliga regelverket för varor: Fri
rörlighet för varor inom EU – regler, begrepp och procedurer.
Kommerskollegium ger fortlöpande EU-rättsligt stöd till svenska myndigheter och kommuner som efterfrågar det. Inte minst görs detta i samband
med att vi yttrar oss över remisser. Vi arbetar också med att göra vår EUhelpdesk, där tjänstemän och handläggare kan få hjälp med EU-rättsliga
frågor, mer känd. Uppskattningsvis har vi träffat över 300 tjänstemän från
ett 30-tal myndigheter (och organisationer med personrörlighetsverksamhet) vid ett 15-tal tillfällen. Vi har talat om 98/34, fri varurörlighetsregler,
varuförordningen, tjänstedirektivet, Solvit och webbplatsen Ditt Europa.
Ytterligare exempel på myndighetsinsats var när Kommerskollegium
medverkade som talare i Tillväxtverkets Påbyggnadsutbildning om konsekvensutredning – överensstämmelse med Sveriges medlemskap i EU för
myndigheter som arbetar med författningar. 24 personer från 15 myndigheter var anmälda till utbildningen.
16
 Kommunikationsinsatser och stöd riktade till näringslivet
Målet för vår kommunikationsverksamhet för näringslivet är att företag i
ökad utsträckning blir medvetna om sina rättigheter på EU:s inre marknad
och vilka nätverk för information och problemlösning som finns när det
gäller den fria rörligheten.
Vid mässan Eget Företag, den 2-4 oktober på Stockholmsmässan, medverkade Kommerskollegium i en monter med flera andra myndigheter. Vi
genomförde tre egna seminarier och medverkade i två seminarier tillsammans med Tillväxtverket, Enterprise Europe Network, Business Sweden,
Almi och Vinnova. Upp emot 8 000 besökare kom under mässans tre dagar. Vi hade personliga kontakter med nära 250 personer i montern. Till
våra egna seminarier kom ett 60-tal personer. Kontaktpunkten för varor
fick ett flertal ärenden med anledning av mässan.
Kommerskollegium bjöd in personal vid EU/EES-ambassader i Stockholm
samt andra företagsfrämjade organisationer till det årliga seminariet European Business Exporting to Sweden. Vi medverkade vidare i Business
Swedens/handelsministerns två evenemang Exportbuss Norr och berättade
om vilken hjälp företag kan få från kollegiet. Vi pratade med sammantaget
90 företag under resorna.
För att nå fler små och medelstora företag annonserade kollegiet under året
i Dagens Industri, flygplats- och tågmagasin samt flera företagsmagasin.
Vi annonserade via Google, med så kallade Google Adwords, för att kunna
utvärdera annonsering i print jämfört med digitalt framöver.
 Kommunikationsinsatser och stöd riktade till EU-medborgare
Målet för vår kommunikationsverksamhet för EU-medborgare är att de i
ökad utsträckning blir medvetna om sina rättigheter på EU:s inre marknad
och om vilka nätverk för information och problemlösning som finns när
det gäller den fria rörligheten.
Rapporten Att flytta till Sverige - hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare publicerades 2014 och följdes upp av den engelska, omarbetade versionen Moving to Sweden - Obstacles to the Free Movement of EU
Citizens. Kollegiet presenterade rapporten vid ett seminarium öppet för
allmänhet och media. 44 personer kom.
Under året byggde vi ut vår webb med sidor om personrörlighet, på både
svenska och engelska och försåg Svenska Institutets webbplats Working in
Sweden och Business Region Stockholms webbplats Moving to Stockholm
med förslag till kompletteringar när det gäller regelverket och EUmedborgarens rättigheter som avser fri rörlighet.
Kostnader för kollegiets arbete med kommunikationsinsatser inom inremarknadsområdet uppgick till ca 3,1mkr vilket är en minskning med 0,1
mkr jämfört med föregående år.
17
4.5 Handelshinder och fri rörlighet inom EU
4.5.1 Tillämpning och analys av anmälningsprocedurerna och
arbetet inom 98/34 och WTO/TBT
Anmälningsproceduren enligt direktiv 98/34/EG (anmälningsdirektivet)
samt WTO:s TBT-avtal2 gör det möjligt för de deltagande länderna samt
kommissionen att granska nationella förslag till tekniska föreskrifter och
aktivt avvärja handelshinder. Kommerskollegium hjälper svenska myndigheter och regeringen att bedöma om deras författningsförslag bör anmälas
till kommissionen eller WTO:s sekretariat. Kommerskollegium handlägger
även svenska myndigheters anmälningar, samt deltar – tillsammans med
Utrikesdepartementet – på de två årliga kommittémöten som är anslutna
till anmälningsproceduren enligt anmälningsdirektivet.
Det är främst i samband med remissrundan som Kommerskollegium bedömer om myndigheter eller regeringen bör anmäla författningsförslag.
Under 2014 besvarade kollegiet 195 remissärenden. Av dessa bedömde vi
att 45 författningsförslag omfattades av anmälningsskyldigheten och att
116 förslag inte behövde anmälas. I 34 fall gjorde kollegiet ingen bedömning av anmälningsskyldighet eftersom det inte var relevant för den föreslagna författningsändringen eller därför att remissen i fråga inte innehöll
några författningsförslag.
Det totala antalet anmälda föreskriftsförslag inom anmälningsproceduren
enligt anmälningsdirektivet har minskat under 2014 jämfört med 2013. För
svensk del ökade dock antalet anmälningar och kollegiet anmälde 38
svenska författningsförslag till kommissionen enligt anmälningsdirektivet.3
Av de 38 förslagen anmälde kollegiet även 2 förslag till WTO:s sekretariat, enligt TBT-avtalet.
Tabell 7: Anmälningar, enligt anmälningsdirektivet,
av förslag till tekniska föreskrifter
År
Svenska anmälningar enl. direktiv
98/34/EG
Svenska anmälningar enligt WTO:s
TBT-avtal
2014
2013
2012
38
33
40
2
5
4
Att notera i förhållande till antalet reaktioner är en kraftig minskning av
detaljerade utlåtanden från kommissionen, något som inte Kommerskollegium kan påverka. Under 2013 lämnade kommissionen 92 detaljerade utlåtanden att jämföra med 64 under 2014.
2
Agreement on Technical Barriers to Trade (1995).
De produktsektorer inom vilka flest förslag anmäldes var transport (9 förslag), byggprodukter (8 förslag) samt jordbruk, fiske och livsmedel (7 förslag).
3
18
Tabell 8: Reaktioner på förslag som anmälts enligt
anmälningsdirektivet*
2014
DU
2014
K
2013
DU
2013
K
2012
DU
2012
K
Svenska reaktioner på utländska
förslag
0
3
0
1
0
1
Reaktioner på svenska förslag
0
10
2
8
4
12
Reaktioner från kommissionen
på svenska förslag
0
6
1
4
1
9
År
(DU: Detaljerade utlåtanden)
(K: Kommentarer)
* Statistiken avser antalet förslag som fått reaktioner, inte det sammanlagda antalet reaktioner. Observera att statistiken inte är representativ för samtliga anmälningsärenden från
2014, eftersom det är möjligt att fler reaktioner kommer in fram tom. 31 mars 2015.
Under 2014 genomförde kollegiet sju informationsinsatser som helt eller
delvis berörde anmälningsproceduren enligt anmälningsdirektivet. Informationsinsatserna genomfördes vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Folkhälsomyndigheten, Transportstyrelsen, Regeringskansliet,
Jordbruksverket, Tillväxtverket samt vid kollegiet med representanter från
ambassader inom EU/EES-området. Kollegiet har även under året haft
kontakt med den danska myndigheten Erhvervsstyrelsen och informerat
om hur Kommerskollegium arbetar med bevakning och vidarebefordran av
utländska anmälningar.
Kollegiet har fortsatt att aktivt bevaka utländska anmälningar och skickat
information om principiellt intressanta anmälningar till berörda myndigheter. Under 2014 gjorde kollegiet 120 utskick med information om anmälningsärenden från andra medlemsländer. Av dessa skickades tio anmälningsärenden på remiss till myndigheter, branschorganisationer och
andra intressenter. Syftet med dessa utskick var för att kollegiet skulle
agera proaktivt när vi identifierade förslag till tekniska föreskrifter som vi
trodde skulle kunna skapa handelshinder. Genom att aktivt begära in synpunkter från myndigheter, branschorganisationer och andra intressenter
kunde kollegiet ta fram beslutsunderlag för regeringen, som sedan hade att
besluta om Sverige borde reagera på andra medlemsländers anmälda förslag.
Av de tio ärenden som kollegiet skickade ut är två ärenden fortfarande ute
på remiss. I två ärenden kommenterade regeringen anmälda förslag från
andra medlemsländer och två ärenden har genererat medial uppmärksamhet. Utöver de tio ärenden som nämnts ovan har kollegiet tagit emot synpunkter, från ett svenskt företag, om handelshinder orsakade av ett utländskt föreskriftsförslag. Synpunkterna ledde till att kollegiet tog fram
beslutsunderlag till regeringen, som valde att kommentera det utländska
förslaget.
19
En särskild årsrapport om arbete med anmälningar enligt direktiv
98/34/EG under 2013 togs fram i början av 2014. Mer detaljerad information om arbete med anmälningar under 2014 presenteras i en särskild årsrapport.
4.5.2 Arbete med anmälningar enligt tjänstedirektivet
Sedan ikraftträdandet av förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre
marknaden i december 2009 har Kommerskollegium uppdraget att anmäla
förslag till nya och ändrade författningar med krav på tjänsteverksamhet
till kommissionen. Kommissionen ska i sin tur delge dem till övriga länder
i EU/EES. Sedan hösten 2013 sker anmälningarna via IMI-systemet.
Av de svenska författningsförslag som remitterats till kollegiet har 112
genomgått en särskild bedömning utifrån tjänstedirektivet. Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Läkemedelsverket och Jordbruksverket är de
myndigheter som remitterat flest föreskriftsförslag. Kollegiet har i samtliga
fall gjort en bedömning av huruvida anmälningsplikt enligt tjänstedirektivet föreligger.
Sverige har, genom kollegiet, gjort 55 anmälningar enligt tjänstedirektivet
under 2014. Sverige har gjort näst flest anmälningar av samtliga medlemsstater.
Totalt har 208 anmälningar gjorts av EU:s medlemsstater under 2014.De
flesta medlemsländer har gjort mycket få anmälningar.
Antalet anmälningar som, via Kommerskollegium, har skickats in till
kommissionen har ökat markant. Det höga antalet anmälningar kan tolkas
som att myndigheterna har en större medvetenhet om tjänstedirektivet.
Kontakter som kollegiet haft med berörda myndigheter indikerar också
detta. T.ex. har Jordbruksverket, efter en av våra utbildningsinsatser under
2014, arbetat med en intern vägledning om hur direktivet ska tillämpas.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under året börjat anmäla föreskrifter utanför remissförfarandet och Naturvårdsverket har inkommit med principiella frågor om direktivets tillämpningsområde.
Tabell 9: Svenska anmälningar enligt tjänstedirektivet
2006/123/EG
År
Antal
2014
2013
2012
55
21
16
Kostnaderna för kollegiets arbete med anmälningsprocedurerna, enligt
avsnitt 4.5.1 och 4.5.2 ovan, uppgick till knappt 3,1 mkr vilket är en liten
ökning jämfört med 2013.
20
4.5.3 Arbete med EU:s varuförordning 764/2008/EG4
EU:s varuförordning och den svenska marknadskontrollförordningen5 gäller för myndighetsbeslut som hindrar försäljning av varor som lagligen
säljs i andra EU-länder och som inte omfattas av harmoniserad EUlagstiftning. Kommerskollegium har till uppgift att ta emot beslut som
svenska myndigheter fattar mot ekonomiska aktörer och anmäla dem till
kommissionen.
Kommerskollegium har bevakat och lämnat synpunkter på kommissionens
meddelande om översynen av varuregelverket. Kollegiet har under 2014
fortsatt att informera om tillämpningen av varuförordningen och sprida det
vägledningsdokument kollegiet har tagit fram. Presentationer hölls för
Transportstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket. Tillämpningen av varuförordningen i
Sverige och andra EU-länder har även diskuterats med experter från andra
EU-medlemsländer i samband med kollegiets Östersjömöte.
Vid sammanställningen av årsrapporten om tillämpning av varuförordningen har kollegiet skickat en remiss till berörda myndigheter och bett
dem att skicka en underremiss till kommunerna. Detta var ett sätt att nå ut
till kommunerna och påminna dem om skyldigheten att tillämpa varuförordningens förfarande. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten skickade en sådan underremiss vilket resulterade att Kungsbacka,
Karlskrona och Göteborgs kommun hörde av sig till Kommerskollegium
för att få information om EU:s varuförordning. Kollegiet har löpande informerat myndigheter och kommuner om aktuella frågor kring varuförordningen.
Kollegiet har också gjort en internutredning om gränsdragningen mellan
varuförordningen och produktsäkerhetsdirektivet. Där undersöktes tilllämpning av varuförordning på produkter som tillverkas för yrkesmässig
användning. Efter avstämning med kommissionen kring dessa tillämpningsfrågor gjorde kollegiet två utredningar om stegar och ställningar samt
laserpekare som skickades till Arbetsmiljöverket respektive Strålsäkerhetsmyndigheten.
Därutöver har kollegiet haft kontakt med ett antal myndigheter, skogsbranschen samt deltagit i externa nätverks- och referensgruppsmöten.
4.5.4 Solvitnätverkets arbete
Kommerskollegium inrymmer Sveriges Solvitfunktion och tar därmed
emot och hanterar klagomål om hinder mot den fria rörligheten som företag och privatpersoner stött på i fall där myndigheter inte tillämpar EUrätten korrekt. Solvit drivs i kommissionens regi. Arbetet handlar om att på
4
Kostnaderna för insatserna under denna punkt ingår i redovisade kostnader under punkt
4.4 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd.
5
Förordning (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn
samt Lag (2014:140) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn.
21
informell väg och i dialog med berörda myndigheter försöka komma till
rätta med de hinder som klagomålen handlar om.
Under 2014 hanterade Solvitnätverket i stort (dvs. på EU/EES-nivå) sammanlagt 2 368 ärenden, vilket kan jämföras med 1 427 ärenden 2013 och 1
253 ärenden 2012. Antalet ärenden i EU/EES totalt har alltså ökat drastiskt
det senaste året jämfört med de två föregående. Den största andelen ärenden handlade om socialförsäkring följt av ärenden om erkännande av yrkeskvalifikationer och ärenden om uppehållsrätt. Sammanlagt rörde 88 %
av ärendena personrörlighet.
Tabell 10: Inkomna avslutade hinderärenden för Solvit Sverige*
År
2014
2013
2012
17 (28)
27 (23)
28 (33)
Tjänster
4 (6)
10 (9)
19 (18)
Kapital
7 (7)
13 (13)
8 (9)
Personer
171 (173)
146 (147)
103 (97)
Total
199 (214)
196 (192)
158 (157)
98
71
70
Varor
Solvitdatabasen
*Antalet avslutade ärenden anges i tabellen inom parentes
Till Sovit Sverige, som inryms inom Kommerskollegium, inkom 199
ärenden under 2014. 98 av dessa handlades i samarbete med Solvitcenter i
andra EU-medlemsländer inom ramen för kommissionens gemensamma
databas. Övriga ärenden hanterades som hinderärenden av Solvit Sverige
utan att något specifikt ursprungsland för problemet kunnat identifieras.
114 av de 199 ärendena rörde problem som uppstått i Sverige och övriga
85 ärenden problem som uppstått i andra länder. Även för svensk del är det
personrörlighetsärenden som dominerar.
När det gäller andelen lösta ärenden påverkades Solvit Sverige 2014 precis
som tidigare år av det stora antalet ärenden angående svårigheten att få
personnummer.
Antalet inkomna ärenden till Solvit Sverige 2014 är i stort sett detsamma
som för 2013. Vid denna jämförelse ska dock noteras att en förändring i
registreringsrutinerna skett under 2014 på så sätt att inkomna förfrågningar
som hänvisats vidare inte längre registreras. Det totala antalet ärenden,
som är i stort sett detsamma som föregående år, kan därmed sägas representera en större arbetsinsats än 2013 års siffra.
Under 2014 har Solvit Sverige deltagit i tre så kallade workshops. Dessa
hölls i Bryssel, Krakow samt i Bukarest.
En särskild årsrapport om Solvitarbetet under 2013 togs fram i början av
2014. Mer detaljerad information om Solvitarbetet under 2014 presenteras
i en särskild årsrapport.
Kostnaderna för kollegiets Solvitarbete uppgick till ca 4,5 mkr vilket är en
minskning med 0,2 mkr jämfört med 2013.
22
4.6 Förlikningsorganet
Den 1 mars 2014 blev Kommerskollegium förlikningsorgan enligt lagen
(2013:1164) om elektroniska vägtullssystem.
EU har utarbetat ett system i syfte att skapa en gemensam marknad för
betalning av samtliga vägavgifter inom EU genom en enda fordonsutrustning och ett enda avtal. Det europeiska systemet för elektroniska vägtullar
refereras till som EETS (European Electronic Toll Service). I Sverige förmedlas betalningen via ett företag till Trafikverket som är avgiftsupptagare.
Kollegiet kan utses som medlare i de fall avgiftsupptagare och betalningsförmedlaren inte kommer överens om avtalsvillkoren.
Kollegiet informerade 2014 berörda parter om vad som ska omfattas av en
begäran om medling och vart de kan vända sig vid en eventuell tvist via
kollegiets webbplats. Det har inte inkommit någon begäran om medling till
kollegiet under 2014.
Kostnaderna för kollegiets arbete med förlikningsorganet uppgick till
knappt 0,3 mkr.
4.7 Remissvar
Tabell 11: Remissvar – antal och tid
År
2014
2013
2012
Antal
Tid
Antal
Tid
Antal
Tid
Svar på remisser från
Regeringskansliet
87
1704
114
2502
83
1973
Svar på remisser från
myndigheter
108
2370
99
1914
79
1360
Totalt
195
4074
213
4416
162
3333
Tabellen ovan avser Kommerskollegiums samlade antal svar på remisser.
Som framgår har antalet svar på remisser från myndigheter ökat jämfört
med 2013 och 2012. Ökningen beror på att myndigheter vänder sig till
kollegiet i större omfattning, vilket vi tolkar som en större medvetenhet om
anmälningsprocedurer.
Genom remissvar verkar Kommerskollegium för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Vi framför även
synpunkter ur ett handelspolitiskt perspektiv när det är tillämpligt. Eftersom inremarknadsdimensionen är en del av samtliga remissvar, även om
andra handelsaspekter även kan lyftas in, redovisar vi myndighetens samtliga remissvar samlat ovan.
23
Ett remissvar som särskilt kan lyftas fram är att kollegiets synpunkt att
även utbildningar från andra EU/EES-länder ska kunna accepteras för inspektörer, vilket också beaktats i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) förslag till föreskrifter om transport av farligt gods.
Vårt remissvar ”Yttrande över utkast till lagrådsremiss Ökade möjligheter
att resa inom EU utan pass” har bidragit till propositionen ”Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort”, som läggs fram i
mars 2015.
Kostnaderna för kollegiets arbete med remissvar uppgick till 4,3 mkr vilket är en minskning med 0,4 mkr jämfört med föregående år.
4.8 Kostnader – En väl fungerande inre marknad
De totala kostnaderna för kollegiets insatser inom området den inre marknaden uppgick till 28,8 mkr vilket är en minskning med 1,5 mkr jämfört
med 2013. I tabellen nedan finns de totala kostnaderna specificerade per
insatsområde.
Tabell 12: Kostnader, En väl fungerande inre marknad
År
2014
2013
2012
mkr
mkr
mkr
28,8
30,3
29,5
Analyser och utredningar
8,5
9,0
9,7
Kontaktpunkter för varor och tjänster
4,6
4,8
3,7
Internal Market Information system (IMI)
0,4
0,9
1,2
Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd
3,1
3,2
3,8
Anmälningsprocedurerna
3,1
3,0
3,5
Solvit
4,5
4,7
4,4
Förlikningsorgan
0,3
Svar på remisser från Regeringskansliet
1,9
2,7
1,9
Svar på remisser från myndigheter
2,4
2,0
1,3
Totala kostnader
Varav:
24
5 EU:s externa handelspolitik
Inom området EU:s externa handelspolitik ska kollegiet särskilt verka för
en handelspolitik som bygger på frihandel och att det multilaterala handelssystemet är öppet och starkt. Vi ska följa och analysera EU:s handelspolitik, utvecklingen i WTO inklusive i pågående förhandlingar, samt bilaterala och regionala handels- och partnerskapsavtal liksom EU:s övriga
handelsförbindelser, inklusive autonoma handelsarrangemang, internationella investeringsavtal och ekonomiska samarbetsavtal. Vi ska värna om att
Sverige och EU följer internationella handelspolitiska åtaganden.
År
2014*
4
Antal internationella möten som kollegiet deltagit i
89
varav EU
67
WTO
13
OECD
7
FN
2
Antalet seminarier/konferenser/utbildningar som kollegiet hållit i
eller framträtt vid
23
varav i Sverige
19
utanför Sverige
4
*Jämförelsetal saknas för 2013 och 2012
Som framgår av tabellen ovan var kollegiets mötesverksamhet avseende
EU:s externa handelspolitik under året koncentrerad till Bryssel. Dock har
kollegiet täckt sammanlagt 22 möten i WTO, OECD och FN under 2014.
Kollegiet har under året arrangerat och medverkat i fler nationella seminarier och konferenser än internationella.
5.1 Analyser/utredningar - EUs externa
handelspolitik
År 2014
Utredningar/yttranden/brev varav om frihandelsavtal
2013
2012 Antal
Tid
Antal
Tid Antal Tid
564
27063
618
25980 497 26250
191
9862
167
6712 109 5754
25
Som framgår av tabellen ovan har antalet expedierade utredningar och
yttranden rörande frihandelsavtal under 2014 ökat för tredje året i rad. Siffrorna speglar att det växande antalet pågående och planerade frihandelsförhandlingar mellan EU och tredje land medför allt större arbetsinsatser
för kollegiet. Bland dessa förhandlingar är TTIP den enskilt mest omfattande förhandlingen. Enbart för TTIP har kollegiet lagt ned ca 3 800 timmar under 2014.
5.1.1 Skyddsinstrument
Under 2014 har kollegiet fortsatt att bidra till det pågående arbetet med
moderniseringen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument. Vi har löpande försett regeringskansliet med underlag och också genomfört kommunikationsinsatser nationellt och internationellt. Kollegiets analysunderlag avseende kommissionens moderniseringsförslag har också efterfrågats av andra länder i EU-kretsen.
I januari 2014 arrangerade kollegiet ett seminarium i Stockholm om moderniseringsarbetet. Medverkade gjorde bland andra Christofer Fjellner
från Europaparlamentet samt representanter från Svensk Handel.Vid ett
seminarium i Portugal i juli 2014, anordnat av Portugals utrikesdepartement, presenterade kollegiet sin syn på skyddsinstrumentet och moderniseringen samt deltog i paneldiskussion. Kollegiet har även hållit presentationer med anledning av moderniseringen för den svenska referensgruppen
för konkurrensregler på International Chamber of Commerce, ICC.
I samband med Europaparlamentsvalet i maj intervjuades kollegiet angående frågan om tillämpningen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument i
Utbildningsradion.
I samband med att kommittologin inom området handelspolitiska skyddsinstrument stegvis implementerats under året, tog kollegiet under hösten
fram ett analysunderlag till regeringskansliet som klargör innebörden av
nya regler och procedurer. Kollegiet lämnade även löpande underlag till
regeringskansliet avseende svenskt ställningstagande i samband med
kommissionens förslag om att införa handelspolitiska skyddsinstrument.
Under året har kollegiet deltagit i och bidragit till två internationella konferenser rörande olika aspekter av användningen av skyddsåtgärder; dels en
konferens i Washington D.C., arrangerad av Columbia University och
Johns Hopkins University, vid vilket kollegiet presenterade ett underlag
som förtydligar möjligheten att eliminera användningen av handelspolitiska skyddsinstrument i frihandelsavtal, dels en konferens i UNCTAD6
med ett underlagsdokument från kollegiet ”Trade Remedies on Clean
Energy”.
Under året har även rapporter som kollegiet publicerade under 2013 nått ut
och inneburit att kollegiets analyser på området fått internationell spridning. I OECD:s rapport om gröna globala värdekedjor bidrar kollegiet ge-
6
”Green Economy and Trade. Ad hoc Expert Group 2: Trade Remedies in Green Sectors:
the Case of Renewables”
26
nom rapporten ”Targeting the Environment” inom kapitlet om handelspolitiska skyddsinstrument.
5.1.2 Handel och hållbarhet
Kommerskollegium ska integrera hållbar utveckling i sitt arbete och bidra
till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling. Vidare ska vi
verka för att generationsmålet för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål
som Riksdagen fastställt nås och vid behov föreslå utvecklingsåtgärder och
rapportera till Naturvårdsverket om miljöarbetet.
Miljömålen inom Kommerskollegiums kärnverksamhet
Kollegiet har löpande kontakter med myndigheter inom miljömålssystemet
och med miljömålsberedningen och medverkar i Naturvårdsverkets samverkansgrupp för fördjupad utvärdering av miljömålen mellan myndigheter i miljömålssystemet. Kollegiet har också deltagit och medverkat med
information vid miljömålsdagar i Stockholm i maj 2014.
I regleringsbrevet för 2014 finns ett krav på återrapportering av hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och
hur arbetet integreras med genomförandet av myndighetens kärnverksamhet. Under året har en kartläggning gjorts. Arbetet redovisas i korthet nedan.
I kärnverksamheten hanterar kollegiet flera regelverk där möjlighet att ta
miljöhänsyn finns inskrivet, exempelvis regler för den inre marknaden
inom EU, avtal inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och
andra internationella avtal såsom olika frihandelsavtal. Genom att analysera och ge information kan kollegiet tydliggöra de möjligheter som finns
att vidta miljöskyddsåtgärder som inte står i strid med olika handelsrättsliga regler.
Under 2014 har sådan analys och information bland annat framkommit i
remissvar, på seminarier som kollegiet anordnat eller medverkat i, i analyser inför och deltagande i internationella förhandlingar samt i utredningsarbetet. Genom dessa åtgärder har miljömålen integrerats i kärnverksamheten. Följande insatser bedömer myndigheten haft närmast koppling
till främjande av miljömålen under 2014.



Kollegiet har tagit fram underlag till och tillsammans med UD deltagit i EU:s förberedelser inför internationella förhandlingar mellan EU och ett antal andra WTO-medlemmar angående ett frihandelsavtal om liberalisering av handel med miljövaror.
Kollegiets utredning av tjänstehandel och miljövaror som undersökte om, och i så fall vilka, tjänster som behöver liberaliseras för
att uppnå en effektiv handel med miljövaror och som resulterade i
rapporten “Making Green Trade Happen – Environmental Goods
and Indispensible Services”.
Inom ramen för internationellt kommittéarbete kan särskilt uppmärksammas kollegiets kommentarer i kommissionens antidumpningskommitté, där kollegiet löpande åberopat att miljöintressen
ska beaktas, vilket 2014 bland annat berört antidumpnings- och an-
27


tisubventionsärenden om solpaneler, solglas, vindkraftsturbiner,
bioetanol och biodiesel från bland annat Kina, Malaysia och Argentina.
Bland remissvar kan särskilt noteras kollegiets yttrande över den
statliga utredningen Nya regler för upphandling som berör ett ökat
fokus på miljö-, sociala- och arbetsrättsliga hänsyn inom offentlig
upphandling, vilket bland annat analyserar vilken påverkan ett utökat miljöhänsyn i offentlig upphandling kan ha på gränsöverskridande handel.
Inom utvecklingssamarbetet har kollegiet bistått Ukraina med att
tydliggöra hur deras miljölagstiftning kan anpassas till EU:s lagstiftning på området.
Hållbarhet i kollegiets arbete
 Kollegiets deltagande i internationella fora för handel och miljö
Kollegiet har under året deltagit i och lämnat synpunkter till regeringskansliet inför möten i OECD:s särskilda kommitté för handel och miljö,
”OECD Joint Working Party for Trade and Environment”. Kollegiet har
även bidragit med underlag och deltagande vid EU:s expertgruppsmöten
vad gäller de pågående EGA-förhandlingarna om att liberalisera miljövaror.
 Hållbar utveckling i regionala handelsförhandlingar
Vad gäller hanteringen av hållbar utveckling i regionala handelsförhandlingar har kollegiets fokus legat på TTIP. Kollegiet har även lämnat underlag till regeringskansliet vad gäller hållbar utveckling i det nu färdigförhandlade avtalet mellan EU och Kanada (CETA) samt till förhandlingarna med Vietnam.
 Kollegiets deltagande i nationella fora för handel och miljö
Kommerskollegium leder en referensgrupp för handel och miljö som möts
regelbundet. Gruppen är ett forum för berörda departement, myndigheter,
näringslivs- och miljöorganisationer samt den akademiska världen för att
utbyta information och kunskap. I övrigt har kollegiet deltagit i nätverksbyggande och kunskapsuppbyggande nationellt vad gäller handel och miljöfrågor.
Vidare besvarade Kommerskollegium under 2014 ett flertal remisser med
koppling till hållbar utveckling.
5.1.3 Utvecklingsperspektivet och Sveriges politik för global
utveckling (PGU)
Kommerskollegium har i uppdrag att bidra till genomförandet av Sveriges
politik för global utveckling (PGU) där målet är att bidra till en rättvis och
hållbar global utveckling.
Kollegiet beaktar när så är lämpligt ett utvecklingsperspektiv i de analyser
som myndigheten gör. Det innebär att kollegiet i utredningar och rekommendationer, i den mån det är tillämpligt, för resonemang om effekter för
28
utvecklingsländer och/eller fattiga människors perspektiv, samt hur regelverk kan utformas i utvecklingsfrämjande riktning.
I kollegiets särskilda PGU-återrapportering för året 2014 ges en samlad
bild av de analyser och utredningar under året där utvecklingsperspektivet
har varit särskilt framträdande. Exempelvis har särskilda analyser genomförts av Bali-paketets förhandlingstexter gällande handelsprocedurer, jordbruk och de frågor som drivits av de minst utvecklade länderna (MUL)
såsom operationalisering av den så kallade tjänstewaivern, ursprungsregler
och bomullsfrågan.
5.1.4 Ursprungsregler och handel
Som en del av uppföljningen av WTO:s ministerkonferens på Bali i december 2013, gjorde Kommerskollegium under 2014, på uppdrag av Utrikesdepartementet, en analys av överenskommelsen om ursprungsregler.
Frihandelsavtalsförhandlingen med Kanada avslutades under 2014 och
kollegiet genomförde därför en analys av utfallet avseende ursprungsregler.
Parallellt med bilaterala förhandlingar pågick i Bryssel under 2014 två
diskussioner av mer EU-intern karaktär. Den ena är framtagandet av en ny
gemensam unionstullkodex där kommissionen vill införa bindande listregler för de icke-preferentiella ursprungsreglerna. Kollegiet har under året
tagit fram underlag till Utrikesdepartementet i denna fråga. Därutöver har
det under året pågått en process att revidera ursprungsreglerna i Pan-EuroMed (PEM), vilket för kollegiets del bland annat inneburit deltagande på
och underlag inför expertmöten.
Ursprungsregler har en nära koppling till handelspolitiska skyddsinstrument såsom anti-dumpingtullar. I särskilt två fall som gäller cyklar från
Kambodja och bioetanol från USA har kollegiet i samarbete med Tullverket och Utrikesdepartementet under året tagit fram synpunkter till kommissionen rörande dessa frågor.
Kollegiet representerade regelbundet, tillsammans med Tullverket, Sverige
vid ursprungssektionens möte i tullkodexkommittén. Under 2014 deltog
kollegiet vid ett expertmöte om revideringen av ursprungsreglerna i PEM
och ett mellan Trade Policy Committee och ursprungsexperter från medlemsstaterna angående TTIP.
5.1.5 Immaterialrätt
Kommerskollegium tog under 2014 fram analyser och remissvar t.ex. rörande EU:s grönbok om en möjlig utvidgning av skyddet för geografiska
beteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter och dess implikationer på EU:s externa handelspolitik. Kollegiet har även deltagit i en paneldebatt om Kinas satsning på patent och innovation, anordnat av en patentbyrå.
Kollegiet har under året uppdaterat den studie om e-handelshinder som
färdigställdes under 2012 och som handlar om olika typer av problem som
företag möter i e-handeln, inklusive immaterialrättsrelaterade problem.
29
Vidare har kollegiet arbetat med handelshinder med immaterialrättslig
koppling i förhållande till tredje land och föreläst om WTO:s regelverk om
immaterialrätt TRIPs inom ramen för andra myndigheters biståndsprojekt.
5.1.6 Offentlig upphandling
En stor del av kollegiets arbete inom offentlig upphandling under året har
fokuserat på EU:s bilaterala och regionala avtal med tredje land (främst
TTIP och Japan). Kollegiet har bistått regeringskansliet med underlag inför
bilaterala möten (t.ex. blandkommissionsmöten), underlag i förhandlingar
om länders anslutning till WTO:s avtal om upphandling (GPA) samt andra
typer av förhandlingsunderlag.
Kollegiet har även fortsatt att följa och analysera utvecklingen av IPI, EUkommissionens förslag om att begränsa tillträde till EU:s upphandlingsmarknad för tredjelandsleverantörer (”International Procurement Instrument”). Den internationella handelsdimensionen i offentlig upphandling
har belysts, speciellt inom ramen för den inre marknaden där nya EUdirektiv antagits. Kollegiet har vidare arbetat med andra typer av upphandlingsrelaterade frågor i förhållande till tredje land.
5.1.7 Tullområdet
 Bearbetning under tullkontroll
Bearbetning under tullkontroll är ett tullförfarande som innebär att varor
kan importeras till EU för bearbetning utan tullavgifter eller handelspolitiska åtgärder. Förfarandet ska bidra till att skapa eller upprätthålla en
verksamhet utan att motverka väsentliga intressen hos tillverkare inom EU
(ekonomiska villkor). Företagen ansöker om tillstånd hos Tullverket men
om det krävs en prövning av de ekonomiska villkoren samråder Tullverket
med Kommerskollegium. I de fall varorna omfattas av en jordbrukspolitisk
åtgärd eller antidumpnings- eller utjämningsåtgärd måste en prövning av
de ekonomiska villkoren göras i Tullkodexkommittén.
Tre ärenden gällande bearbetning under tullkontroll har inlämnats för behandling under året i Tullkodexkommittén, sektionen för särskilda förfaranden i Bryssel. Ett av dessa inlämnades av kollegiet och gällde bearbetning av bioetanol till bussbränsle. Kommittén godkände ansökan.
 EU:s nya tullagstiftning
Kommerskollegium har analyserat de olika förslag som lagts fram i arbetet
i Bryssel med att ta fram nya tillämpningsföreskrifter till unionskodexen.
En statlig utredning tillsattes under året för att ta fram en ny svensk tullagstiftning till följd av den nya unionstullkodexen. Från kollegiet deltog en
expert i utredningens arbete.
30
5.1.8 Jordbruk och SPS-åtgärder
 Jordbruk
Kommerskollegium har under 2014 tagit fram underlag i anslutning till
EU:s förhandlingar om frihandelsavtal. Detta har gjorts i nära samarbete
med Jordbruksverket och insatserna består i analyser av parternas tullbud
eller avtalstexter som rör handeln med jordbruksprodukter. Utgångspunkten i kollegiets underlag är vikten av bättre tillträde till exportmarknader
och fördelaktiga importvillkor för råvaror och ingredienser som förädlas
vidare.
Under året har kollegiet medverkat i ett möte i OECD:s gemensamma arbetsgrupp för jordbruk och handel. Vi har också bidragit med synpunkter
till regeringskansliet inför möten i arbetsgruppen vad gäller jordbruksfrågor med koppling till andra handelspolitiska områden.
Kommerskollegium har varit remissinstans bland annat till regeringens
förslag till nationellt genomförande av gårdsstödet och EU-kommissionens
förslag till ny ekologisk förordning. Kollegiet har under året löpande bidragit med synpunkter ur ett handels- och utvecklingsperspektiv i det
svenska beredningsarbetet för förslaget. Vi deltog också i ett möte med
EU-kommissionen då departement och myndigheter fick möjlighet att
framföra synpunkter på handelsdelarna i förslaget.
För att få ökad kunskap om företagens erfarenheter av internationell handel och de svårigheter som kan uppstå samt för att göra kollegiet mer synligt som handelsmyndighet, har fyra företagsbesök genomförts i olika delar
av värdekedjan på livsmedelsområdet.
Informationsinsatser har genomförts under 2014 för att öka kunskapen om
den potentiella betydelsen av TTIP för handeln med jordbruksprodukter,
dels i ett GMO-nätverk för forskare, organisationer och myndigheter och
dels under en utbildningsdag för lantbruksrådgivare organiserad av Hushållningssällskapet i Skaraborg.
 SPS
Kommerskollegium har under året analyserat SPS-frågorna inom WTO, i
EU:s handelspolitik, i regionala och bilaterala frihandelsavtal, EU:s regleringsarbete och svenskt regleringsarbete samt myndighetssamverkan på
området. Kollegiet har deltagit i de svenska förmötena, och i ett förberedande EU-koordineringsmöte i Bryssel, inför SPS-kommitténs möte i
WTO i mars 2014. Inför exempelvis EU-koordineringsmöten har kollegiet
skrivit underlag till kommissionen om svenska SPS-relaterade exportproblem.
Under året deltog kollegiet i SPS Market Access Working Group-möte i
Bryssel mellan kommissionen, medlemsstaterna och livsmedelsindustrin. I
mars deltog vi i STDF:s workshop i WTO om förenklade handelsprocedurer på SPS området och i WTO:s workshop om riskanalys på SPSområdet.
Kollegiet har lämnat ett underlag om SPS-hinder till Landsbygdsdepartementet inför svenska besök i Kina och Japan under våren. Analys av OIE:s
31
riktlinjer för handel och kommissionens kommentarer på dessa har lämnats
till Jordbruksverket.
Analys av kommissionens förslag till ny en växtskyddsförordning, och de
ändringsförslag som inkommit, har lämnats till Landsbygdsdepartementet
vid flera tillfällen under året. Tillsammans med Landsbygdsdepartementet,
Utrikesdepartementet, Jordbruksverket och Livsmedelsverket har kollegiet
samverkat i den s.k. SPS-arbetsgruppen vid tre tillfällen under året. Inför
dessa har kollegiet sammanställt en uppdatering av SPS Marknadstillträdeslistan (f.d. Exportproblemlistan). Kollegiet har även deltagit i griskrisinitiativets arbetsgruppsmöten på Landsbygdsdepartementet under våren
2014, då en handlingsplan för att öka svensk grisproduktion togs fram.
Den amerikanska myndigheten FDA (Food and Drug Administration) genomförde under hösten 2013 för första gången en ny typ av inspektioner
av livsmedelsföretag i Sverige. Kollegiet bedömde att det under 2014 var
angeläget att ta del av företagens erfarenheter från dessa inspektioner.
Detta för att kunna vidarebefordra eventuella synpunkter till kommissionen som efterlyst exempel på konkreta handelsproblem på SPS-området
som skulle kunna lösas inom ramen för TTIP. Kollegiet telefonintervjuade
7 av de 24 inspekterade företagen tillsammans med branschorganisationen
Livsmedelsföretagen. Företagens svar sammanställdes i en rapport som
skickades till Landsbygdsdepartementet, Utrikesdepartementet, Jordbruksverket och Livsmedelsverket. En sammanfattning av analysen skickades
till kommissionen.
5.1.9 Internationellt regulativt samarbete
I Kommerskollegiums uppdrag ingår att främja globalt regulativt samarbete, borttagandet av onödiga tekniska handelshinder (s.k. TBT:s) och att
proaktivt begränsa uppkomsten av nya tekniska handelshinder. Kollegiet
deltar i aktiviteter som rör tekniska regelfrågor i EU, WTO, FN och i internationellt regulativt och standardiseringspolitiskt arbete i t.ex. bilaterala
frihandelsavtal, samt bistår med teknisk expertis till utvecklingsländer.
Kollegiet deltar i den kommitté inom FN:s ekonomiska kommission för
Europa (UNECE) som behandlar tekniska handelshinder. I denna roll representerar kollegiet Sverige och har inflytande på initiativ, upplägg och
genomförande av arbetsprogram och verksamheten inom aktuella samarbetsområden.
Två möten har under året hållits inom UNECE kring dessa frågor; i Belgrad och Genève. På mötet i Serbien presenterade kollegiet sin analys om
regulativa aspekter inom frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA.
Kollegiet har under året deltagit i WTO/TBT kommitténs tre ordinarie
möten samt speciella temamöten som anordnades i Genève. Kollegiet har
deltagit i EU-kommissionens årliga TBT-möte i Bryssel. Vi har tillsammans med regeringskansliet tagit fram förslag om att skapa bättre dialog
och transparens mellan medlemsstaterna och kommissionen i TBT-frågor.
Kollegiet har också lagt fram ett svenskt bidrag till den pågående sjunde
treårsöversynen av TBT-avtalet.
32
Vad gäller arbetet med Sveriges TBT-åtaganden som WTO-medlem har
kollegiet under 2014 svarat på regelfrågor i sin roll som TBT Upplysningscentral (TBT Enquiry Point) och andra enklare regelfrågor.
Under 2014 har kommerskollegium analyserat de regulativa frågorna i de
pågående frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA. Det underlag
som kollegiet tagit fram har presenterats både i Washington DC och i
Bryssel för förhandlingsteamen, inklusive de respektive chefsförhandlarna,
samt i andra sammanhang såsom på Tulldagarna i Malmö, Göteborg och
Stockholm, vid European University Institute i Florence och på nationella
möten (Svenska Nätverket för Europarättsforskning, TTIP hearing,
SWEPRO) under året.
5.1.10 Handelsprocedurer
Under 2014 har kollegiet löpande bevakat och rapporterat om implementeringsprocessen av WTO-avtalet om handelsprocedurer. Under våren genomfördes en analys av ambitionsnivå och utfall av avtalet och ett faktablad på svenska om avtalets innebörd. Hösten 2014 fokuserade vi på det
förhandlingsarbete som bedrevs då Indien i juli beslöt att blockera implementeringsprocessen samt konsekvenser av detta. Information om händelseutvecklingen har löpande publicerats på kollegiets webbplats.
Förhandlingarna mellan EU och USA, TTIP, har fortgått under 2014. Kollegiet har levererat underlag till regeringskansliet innehållande förslag på
frågor att lyfta i handelsproceduravsnittet.
Kollegiet har även analyserat textförslag och utfall i CETA-avtalet.
Handelsprocedurrådet SWEPRO har hållit tre möten under 2014. Kollegiet
tillhandahåller kansli för SWEPRO och har ansvarat för att arrangera dessa
möten. Särskild vikt har lagts vid att informera om WTO-avtalet om handelsprocedurförenklingar, frihandelsavtalsförhandlingar i allmänhet och
TTIP-förhandlingarna i synnerhet. Vidare har personrörlighetens betydelse
för handel och produktion behandlats.
Under året har kollegiet deltagit i UN/CEFACT:s arbete med standardisering och harmonisering av handelsprocedurer. Det har handlat om deltagande i en projektgrupp som tagit fram kompletterande riktlinjer till
UN/CEFACT:s rekommendation om samarbete med näringslivet och deltagande på strategisk nivå i egenskap av Head of Delegation (HoD) för den
svenska delegationen.
5.1.11 Internationella investeringar
Kollegiet har under året främst givit stöd till regeringskansliet i det löpande arbetet med analyser av EU:s pågående förhandlingar om investeringsavtal. Under våren låg särskilt fokus på TTIP och CETA. Under hösten ägnades också mycket tid åt investeringsavtalet mellan EU och Kina
och till viss del Burma. Kollegiets analyser har använts av regeringskansliet i möten i handelskommittén för tjänster och investeringar, TPCSI.
Under året har frågan om tvistlösning i investeringsavtal, ISDS, och TTIP
hamnat i fokus såväl i den svenska debatten som i den europeiska. För att
33
möta det ökade kunskapsbehovet i denna fråga presenterades under våren
2014 ett grundläggande ”frågor/svar”-underlag. Underlaget länkades på
SvDs hemsida. Kollegiet har även besvarat frågor från SVT:s Agenda som
sedan publicerades på SVT:s hemsida. Kollegiet har vidare föreläst om
TTIP vid ett seminarium anordnat av LO/TCO/SACO där 30 olika fackförbund var representerade.
Kollegiet har under året för regeringskansliets räkning deltagit vid ett antal
internationella möten om investeringsfrågor, såväl i OECD som i Bryssel.
Kollegiet har även deltagit i TPCSI i Bryssel vid två tillfällen, varav ett
tekniskt möte.
Under året har kollegiet ingått i det nyligen etablerade Nordic Network for
Investment Law för informationsutbyte kring internationella investeringsfrågor. I nätverket ingår bland annat representanter från den akademiska
världen och experter från samtliga nordiska länder. Ett möte i nätverket
ägde rum i Köpenhamn under hösten 2014.
5.1.12 OECD-arbetet
Under 2014 har Kommerskollegium, tillsammans med Utrikesdepartementet, sex gånger representerat Sverige i OECD gällande handelsfrågor. I
oktober 2014 hölls ett frukostseminarium, arrangerat av Kommerskollegium och den svenska OECD-representationen, i anslutning till mötet i
handelskommittén där tre av kollegiets utredningar om handelsutvecklingen presenterades. I anslutning till OECDs Global Forum of Trade deltog
kollegiet även i en panel om framtida regleringar av tjänstemarknader.
5.2 Pågående förhandlingsprocesser
Tabell 15: Kostnader, pågående förhandlingsprocesser
År
2014
2013
2012
mkr
mkr
mkr
Kollegiets totala kostnader
17,3
14,7
11,2
Varav frihandelsavtal, inklusive TTIP
11,0
7,8
5,7
Varav enbart TTIP
4,4
Kommerskollegium har till uppgift att löpande och genom utredningar
arbeta med bilaterala och regionala handelsavtal i enlighet med instruktionen. Kollegiets roll är också att informera såväl myndigheter som näringslivet om dessa. Kostnaderna för denna del av kollegiets verksamhet
har under 2014, som framgår av tabellen ovan, ökat för tredje året i rad.
Ökningen speglar att EU:s handelspolitik övergripande fokuserar alltmer
på regionala och bilaterala förhandlingar, men kan också förklaras av att
det under året har pågått ett intensivt arbete med de prioriterade pågående
förhandlingarna av TTIP. Eftersom vi bedömer att kostnaden för TTIParbetet kommer att vara substantiell även några år framåt i tiden, har vi
valt att bryta ut denna kostnad och redovisa den separat.
34
5.2.1 WTO
Utvecklingen i Världshandelsorganisationen, WTO, har stått i fokus för
kollegiet under 2014. Efter framgångarna vid WTO:s nionde ministerkonferens i Bali i december 2013, påbörjades en diskussion om det fortsatta
förhandlingsarbetet inom ramen för Doha-rundan. Kollegiet bistod regeringskansliet under 2014 med analyser inför detta uppföljningsarbete genom att ta fram en bedömning av värdet av fortsatta förhandlingar utifrån
svenska offensiva intressen. Bedömningen gjordes i ljuset av de bilaterala
och regionala frihandelsavtal som EU förhandlar samt de plurilaterala förhandlingar som pågår utanför Doha-rundans ram.
När WTO i juli 2014 åter hamnade i en förhandlingskris genom misslyckandet att fatta beslut om implementeringen av handelsproceduravtalet i
Bali-överenskommelsen, gjorde kollegiet två analyser till regeringskansliet; den första sammanfattar framträdande tankar och idéer rörande
WTO:s framtid och utmaningarna för det multilaterala handelssystemet.
Den andra redovisar hur plurilaterala handelsavtal kan konstrueras juridiskt samt analyserar för- och nackdelar med respektive konstruktion.
Parallellt med pågående förhandlingar i Doharundan har plurilaterala förhandlingar pågått i Genève under året avseende miljövaror (EGA), Informationsteknikavtalet (ITA) och tjänster (Trade in Services Agreement,
TiSA).
Kollegiet har löpande bidragit med analyser av svenska intressen i förhandlingarna om liberalisering av tullar på miljövaror.
Förhandlingarna om en uppdaterad produktlista i Informationsteknikavtalet återupptogs under hösten 2014 efter suspenderingen i november 2013.
Förhandlingarna avbröts dock åter i december 2014 utan att parterna kunde
enas. Kollegiet har löpande bistått regeringskansliet med analyser och
kommentarer på förslag som gäller en utökad produktlista i avtalet. Vi har
även analyserat bland annat svenska intressen i Kinas lista med känsliga
produkter.
De omfattande TiSA-förhandlingarna fortgår i snabb takt och har under
året inneburit mycket löpande analys till regeringskansliet. En annan viktig
tjänstefråga under året har varit den så kallade ”waivern” i WTO för de
minst utvecklade länderna som Sverige prioriterat. Kollegiet har bland
annat analyserat WTO- länders förslag på innehåll i denna och kommissionens reaktion på dessa.
Kommerskollegium följer också tvister i WTO av principiell eller faktisk
betydelse för Sverige. Kollegiet analyserade därför panelutslaget i Sältvisten i WTO och de som rörde ett undantag i EU:s sälregim för sälprodukter
från skyddsjakt som Sverige har utnyttjat.
5.2.2 Regionala och bilaterala avtal
En central del i arbetet med frihandelsavtalsförhandlingar är det löpande
analysarbete som kollegiet bistår regeringskansliet med i form av granskning av textutkast och bud avseende bland annat tullar, tjänster och offentlig upphandling som ligger till grund för Sveriges förhandlingsposition.
Under året har förhandlingarna mellan EU och USA (TTIP) i första hand
35
och Japan i andra hand prioriterats i kollegiets arbete. Ett särskilt stort arbete har under året lagts på analys av de regulativa frågorna i TTIP (se
ovan under internationellt regulativt samarbete).
Under året tog kollegiet också fram underlag inför Sveriges bilaterala handelsmöten med USA, Kina, Japan och Indien. I underlagen redovisades
konkreta handelshinder som svenska företag upplever i de aktuella länderna, uppgifter som använts i samband med den bilaterala dialogen.
Kommerskollegium har på uppdrag av regeringskansliet gjort en utredning
om Turkiet och den tullunion som finns mellan EU och Turkiet. Utredningen beskriver rådande tullunion och belyser på vilka sätt den fungerar
otillfredsställande för såväl EU och Turkiet. Kollegiet ger rekommendationer och visar på olika möjligheter att förbättra EU:s och Turkiets handelsrelationer.
Kommerskollegium hade under 2014 i uppdrag att vara en central kontaktpunkt gentemot myndigheter, företag och allmänheten när avtal är på plats.
Uppgiften slutfördes inte under 2014 utan kommer att slutföras under
2015.
Kollegiet har även deltagit i en rad internationella möten på expertnivå om
frihandelsavtal och bilaterala/regionala relationer.
Informationsinsatser frihandelsavtal
Kollegiet har informerat myndigheter, näringsliv och allmänheten om nya
frihandelsavtal och frihandelsavtalsförhandlingar i olika fora. Vi har även
utformat ett TTIP-faktablad. Av de 24 presentationer som kollegiet genomfört om frihandelsavtal kan följande särskilt nämnas: frukostseminarium om frihandelsavtal med särskild fokus på avtalen med Centralamerika och Colombia och Peru, presentationer för SKL, samt Tulldagen i
Stockholm, Malmö och Göteborg. Information sker även genom besvarande av frågor från allmänheten/företag via telefon och mail (40 st skriftliga svar).
Avseende specifikt TTIP har kollegiet hållit ett flertal presentationer, även
utomlands, bland annat i Oslo. Vi har informerat genom faktablad, media
och hemsidan. Kollegiet har bjudits in i media för att föra en diskussion
om TTIP. Vi har också modererat ett större TTIP-evenemang med deltagare från Östersjöländerna samt de båda chefsförhandlarna.
5.3 Övrigt EU:s externa handelspolitik
5.3.1 Handelshinder och marknadstillträde
Kommerskollegium har i uppdrag att förebygga, minska och undanröja
handelshinder för Sveriges/ EU:s export.
Under 2014 har kollegiet deltagit i nio möten i EU:s marknadstillträdeskommitté i Bryssel. I kommittén har vi under året tagit upp eller kommenterat ett antal handelshinder som anmälts till oss eller som vi på annat sätt
vet berör svenska intressen.
36
Arbetet i marknadstillträdeskommittén innebär ett nära samarbete mellan
kommissionen, de övriga medlemsländerna och näringslivet. I kommittén
arbetar man bl.a. med listor över prioriterade handelshinder hos ett trettiotal av EU:s främsta handelspartners. Kollegiet har under året framfört såväl skriftliga som muntliga synpunkter på nyckelhinderslistor. De skriftliga kommentarerna har gällt nyckelhinderslistorna för Indien och Kina.
Av stor betydelse för marknadstillträde är kännedom om vilka procedurer
och importformaliteter som finns i olika länder. Kollegiet har under året
hjälpt ett antal företag att hitta sådan information i kommissionens marknadstillträdesdatabas.
5.3.2 Tullsuspensioner
Kommerskollegium ska återrapportera om antalet tullsuspensionsärenden
och en uppskattning av inbesparade tullbelopp för under året handlagda
tullsuspensionsärenden.
Under 2014 avslutades 142 suspension- och kvotansökningar inkomna
2013 till kommissionens arbetsgrupp för tullfrågor av ekonomisk natur
(ETQG)7som trädde ikraft 1 juli 2014. Det fanns inga svenska ansökningar
i denna runda
Under året behandlade arbetsgruppen i sin helhet dessutom ca 262 ansökningar om suspensioner och kvoter som träder i kraft vid årsskiftet 2015.
Fem av dessa ansökningar kom från svenska företag varav en återkallades
och en överfördes till nästa period. Under den här perioden lämnade kollegiet dessutom in en opposition mot ett annat medlemslands ansökan.
Under hösten 2014 inleddes arbetet med att behandla ytterligare 187 ansökningar för suspensioner och kvoter som kommer att träda ikraft vid
halvårsskiftet 2015. Här har kollegiet två svenska ansökningar.
Genom att aktivt bevaka svenska intressen i detta sammanhang inom EU
medverkar kollegiet till att suspensions- och kvotsystemet ger det svenska
näringslivet en minskad tullbelastning. Alla importörer har möjlighet att ta
del av de förmåner som tullsuspensioner innebär. Det betyder att andra
länders ansökningar ger möjlighet till stora besparingar också för svenska
företag.
För att beräkna storleken på den tullbesparing som systemet genererar för
svenska företag har kollegiet sammanställt statistik baserad på registrerade
importuppgifter från Tullverket. Den totala besparingen för 2014 uppgick
till 77,9 miljoner kronor för suspensioner och ytterligare 1,3 miljoner för
tullkvoter. Totalt genererade systemet en årlig besparing på 79,2 miljoner
kronor. Detta är ett något högre belopp än 2013 när systemet genererade
en årlig besparing på 75,1 miljoner kronor (74,8 miljoner kronor för suspensioner och ytterligare 0,3 miljoner kronor för tullkvoter).
Tullbesparingen var störst för insatsvaror till kemiindustrin under tulltaxans kapitel 28-38 (37,6 miljoner kronor) och insatsvaror till maskiner under tulltaxans kapitel 84-85 (20,5 miljoner kronor). Därefter kommer varor
av metall under tulltaxans kapitel 72-83 (7,3 miljoner kronor).
7
ETQG - Economic Tariff Questions Group
37
Den största enskilda besparingen gjordes på import av metanol där tullbesparingen uppgick till nästan 9 miljoner kronor, följd av robotväxlar (7,3
miljoner kronor) och plåt, band och folier av olegerat titan (5,3 miljoner
kronor).
13,4 miljoner sparade det företag som under 2014 gjorde den enskilt
största tullbesparingen.
5.3.3 Licensärenden och kvottillstånd för ryskt virke
Kommerskollegium ska handlägga frågor om import- och exportlicenser
och andra regleringar som följer av Sveriges deltagande i tullunionen.
Antalet licensärenden har under 2014 varit få jämfört med tidigare år.
Minskningen av antalet licenser beror på att licenskrav för stål upphörde
2013. Skillnaden mellan 2013 och 2014 förklaras av att ett antal licensansökningar för stål inkom i början av 2013. Dessa redovisas som licensärenden. Kollegiet strävar efter att behandla företagens ansökningar så snart
de kommer in. När ansökan om en licens är komplett utfärdar kollegiet i
normalfallet licensen redan samma dag.
Tabell 16: Licensärenden
År
Antal
2014
2013
2012
23
69
1445
Kollegiet har även strävat efter att behandla företagens ansökningar när det
gäller utfärdade kvottillstånd för import av ryskt virke så snart de kommit
in. Kollegiet har i allmänhet utfärdat kvottillstånd samma dag som kompletta ansökningar har kommit in. Antalet utfärdade kvottillstånd år 2014
var 25 stycken.
Kollegiet har under 2014 deltagit i ett EU-möte om licens och ett om virkeskvoter. Vi har bevakat svenska intressen och deltagit i diskussioner när
det gäller dessa frågor.
5.3.4 Handelskammartillsyn
Kommerskollegium gör årligen minst ett tillsynsbesök på någon handelskammare i Sverige. Under 2014 genomfördes ett tillsynsbesök på Stockholms handelskammare. Särskild vikt lades vid utfärdande av näringsintyg
med anledning av yrkeskvalifikationsdirektivet.
38
5.4 Kostnader – EU:s externa handelspolitik
Kostnaderna för kollegiets samlade insatser inom området EU:s externa
handelspolitik uppgick till ca 34,9 mkr vilket är en ökning med ca 4 %
jämfört med 2013. Tabellen nedan visar kostnaderna fördelade på analyser
och utredningar per expertområde, kostnader för informationsinsatser samt
för övriga insatser inom EU:s externa handelspolitik.
Tabell 17: Kostnader EU:s externa handelspolitik
År
2014
2013
2012
mkr
mkr
mkr
Totala kostnader
34,9
33,5
31,5
30,0
27,9
25,1
- Antidumpning och subventioner
3,3
3,8
2,7
- Regionalt/bilateralt
5,8
5,0
4,6
- - varav Gtap-studie om FTA mellan EU-USA
0,1
0,4
0,7
- Global hållbar utveckling, handel/miljö, m.m.
2,0
2,4
1,7
- Tullar, annat än tullsuspensionsärenden
2,3
2,7
2,5
- Ursprungsregler
2,5
2,1
2,0
- Immaterialrätt
0,7
0,6
1,2
- Offentlig upphandling
0,8
0,8
0,4
- Tvistlösning i WTO
0,2
0,2
0,3
- Övriga WTO- och OECD frågor
2,7
1,3
1,1
- Investeringar, handelspolitiska kommittèn
1,5
2,0
1,8
- Jordbruk och SPS
2,9
2,1
2,3
- Globala tekniska regler
3,7
1,6
1,9
- Handelsprocedurer
1,4
2,8
2,3
- Övriga ej fördelade analysunderlag, m.m.
0,2
0,5
0,3
Förmedla och utbyta kunskap
1,9
2,2
2,8
Övrigt EU:s externa handelspolitik
3,0
3,4
3,6
Handelshinder utanför EU, marknadstillträde
2,2
2,5
2,0
Tullsuspensionsärenden
0,7
0,6
0,7
Licensärenden, m.m.
0,1
0,3
0,9
varav:
39
6. Handelsutvecklingen
Kommerskollegium ska följa och analysera utveckling och tendenser i den
internationella handeln. Kollegiet ska även för statistikändamål analysera
handelsstatistik och företagsspecifika data i syfte att följa utvecklingen och
utforska drivkrafter bakom Sverige handel med varor och tjänster liksom
internationella investeringars betydelse för handelsutvecklingen.
År
2014*
4
Antal internationella möten som kollegiet deltagit i
8
varav OECD
8
Antal seminarier/konferenser/utbildningar som kollegiet hållit i
eller framträtt (som en programpunkt) vid
17
*jämförelsetal saknas för 2013 och 2012
Som framgår av tabellen ovan var kollegiets mötesverksamhet avseende
Handelsutveckling under året koncentrerad till OECD. Kollegiet har under
året arrangerat och medverkat vid 17 seminarier och konferenser.
År
2014
Utredningar/yttranden/brev
varav utrikeshandelsstatistik
2013
2012
Antal
Tid
Antal
Tid
Antal
Tid
37
7534
34
6635
272
7338
33
741
28
416
263
505
Antalet externa förfrågningar minskade markant mellan 2012 och 2013
beroende på att kollegiet började publicera sina handelsstatistiska faktablad på webben. De frågor som ändå kommit in har i många fall kunnat besvaras enkelt genom en hänvisning till de informationsrika faktabladen.
6.1 Utrikeshandelsstatistik
Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad lanserades som webbtjänst 2012 och har använts allt mer under åren. Sammanlagt har ingångssidan för de handelsstatistiska faktabladen visats 6509 gånger under 2014.
Det motsvarar en ökning med nära 400 visningar jämfört med 2013. Tjänsten möjliggör för externa användare att på egen hand få fram statistik över
Sveriges utrikeshandel med såväl enskilda länder som regioner.
Kollegiets kvartalsrapporter ”Sveriges utrikeshandel med varor, tjänster
samt direktinvesteringar” har publicerats under 2014, precis som under
tidigare år. Rapporterna innehåller ett separat kapitel som behandlar den
ekonomiska utvecklingens inverkningar på utrikeshandeln. I 2014 års sista
kvartalsrapport utökades kapitlet om utländska direktinvesteringar med
förklarande text och ett större utbud av statistiskt material.
40
Under 2014 gav Kommerskollegium en presentation om kollegiets arbete
med handelsstatistik och globala värdekedjor på SCB.
Under året har kollegiet bistått Jordbruksverket med handelsstatistisk expertis för verkets uppdrag om en inventering av vad myndigheter kan göra
för att främja livsmedelsexporten samt bistått Tillväxtanalys i deras arbete
med rapporten ”Policy Implications of Global Value Chains”.
6.2 Tjänstehandel
Under 2014 har kollegiet fortsatt analysarbetet rörande tjänstehandel och
globala värdekedjor, med fokus på frågan om dataöverföring.
Två publikationer kan särskilt nämnas, en om dataöverföringar (”No
Transfer, No Trade”) och en om miljötjänster (”Making Green Trade Happen”).
Publikationen ”No Transfer, No Trade” kom ut i början av året. Den beskriver hur dataöverföringar är avgörande för att handel ska fungera och
bygger på intervjuer med ett antal svenska företag. Rapporten var kollegiets mest nedladdade studie under 2014 med 2 986 nedladdningar från kollegiets webbplats. Studien har lagt grunden för Sveriges offensiva hållning
gällande dataöverföringar i handelsförhandlingar.
Publikationen refereras till i ett antal studier, bloggar och förhandlingsinlägg och har cirkulerats som MD-dokument till EU-medlemsstaterna och
till TiSA-länderna. Studien har presenterats vid EU:s handelskommittémöten (TPC och TPCSI), den svenska OECD-delegationen (för TiSAambassadörer), i Peking vid CIFTIS, på ICC och på Stockholm Internet
Forum. Publikationen har även lagts ut på olika webbplatser (bl.a. CityUK
och Coalition of Services Industries). ITC:s nyhetsbrev för tjänster inkluderade studien. Slutligen intervjuades och citerades ansvarig medarbetare i
en artikel i den brittiska tidskriften The Economist.
Publikationen ”Making Green Trade Happen” kom ut under andra halvåret
och är en fortsättning på kollegiets arbete med tjänstefiering. Denna studie,
som är relaterad till den pågående miljövaruförhandlingen, bygger på företagsintervjuer och kartlägger och analyserar huruvida företag som exporterar miljövaror också exporterar tjänster kopplat till dessa varor. Rapportens
slutsats är tjänster ”nödvändiga för miljövarorna” (indispensable services)
bör inkluderas i miljöförhandlingarna för att uppnå förhandlingens syfte.
Publikationen har spridits bl.a. på Kommerskollegiums webbplats med 722
nedladdningar. Flera presentationer av rapporten har hållits, bland annat i
Bryssel (två gånger för olika delar av kommissionen och en gång i en fristående workshop), Paris (Kommerskollegiums frukostseminarium för
OECD-ambassadörer) och Peking (EU-China Trade Project II för kinesiska tjänstemän från olika departement och även den privata sektorn).
Kommissionen har flertalet gånger uttryckt att rapporten har stärkt dess
arbete med att få upp tjänster på dagordningen för miljövaruförhandlingen.
Kommissionen har börjat använda termen ”indispensible services (”nödvändiga tjänster”) – även utanför miljöförhandlingarna.
Utöver ovan publikationer har kollegiet på tjänstehandelsområdet uppdaterat listan över hinder för e-handel utanför EU. Kommerskollegium har
41
även bidragit med en undersökning av svenska intressen när det gäller
statsägda företag (State-owned Enterprises) och eventuella effekter av
uppsägande av ”Safe Harbour”-avtalet mellan EU och USA, samt skrivit
en artikel om tjänster i ICT:s ”International Trade Forum”.
Kollegiet har varit involverat i det projekt som går under benämningen
e15, initierat av ICTSD i Genève. Projektet syftar till hitta vägar framåt för
WTO post-Doha förhandlingarna. Kollegiet har varit så kallad ”knowledge
partner” i den e15-grupp som har analyserat tjänster och vi har deltagit
med två personer i gruppen – en expert och en ”co-convener”. Gruppen
samlar ledande tjänsteexperter och har hållit två möten under 2014. Kollegiet har tagit fram en skrift om tjänster i det 21:a århundrandet – en skrift
som legat till grund för diskussionen bland experterna. Den finns publicerad på e15-projektets webbplats.
Kommerskollegium anordnade tillsammans med svenska OECDdelegationen ett seminarium under rubriken ”No Services – No Trade”
som baserades på kollegiets arbete om tjänsters betydelse för handel. På
seminariet presenterade kollegiet tre studier varav två kommer att publiceras under 2015. Det var ett 70-tal OECD-ambassadörer och delegationschefer närvarande men även representanter från OECD-sekretariatet och
EU-kommissionen.
6.3 Kostnader – Handelsutvecklingen
De totala kostnaderna för kollegiets insatser inom området handelsutvecklingen uppgick till 11,1 mkr vilket är en ökning med 0,4 mkr jämfört med
2013. I tabellen nedan finns en specifikation av kostnaderna per insatsområde.
Tabell 20: Kostnader handelsutvecklingen
År
2014
2013
2012
mkr
mkr
mkr
11,1
10,7
8,8
- Utrikeshandelsstatistik
1,2
0,7
0,9
- E-handel
0,8
0,5
1,5
- Globala värdekedjor
0,8
2,4
0,7
- Tjänstehandel
3,9
2,6
2,6
- Övriga analyser/utredningar och
informationsinsatser
4,4
4,5
3,1
Totala kostnader
varav:
42
7. Open Trade Gate Sweden
På Kommerskollegium finns kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden
(OTGS) som bistår exportörer i utvecklingsländer8 som är intresserade av
villkoren för export till Sverige och övriga EU. Fokus är på information
om handelsregler. Arbetet inom OTGS bygger på inkommande frågor från
exportörer där svaren är anpassade till varje frågeställare. Informationen är
kostnadsfri. Förutom att ge skräddarsydda svar till enskilda exportörer
används den information som OTGS får till att identifiera handelshinder
för exportörer i utvecklingsländer. Informationen delges kollegor på
Kommerskollegium som arbetar med handelspolitiska sakfrågor.
Tabell 21: Genomförda seminarier, besvarade frågor, m.m. OTGS
År
Seminarier
Regelfrågor
Affärsförfrågningar
Webinar
2014
9
88
112
1
2013
7
56
119
3
2012
8
70
55
-
Under 2014 mottogs 260 förfrågningar, varav 88 var regelrelaterade frågor. Av dessa avsåg flest export och import från Latinamerika, följt av
Europa och Asien. Vidare inkom under året 112 affärsförfrågningar varav
drygt hälften gällde handel med länder i Asien och Afrika. Antalet inkomna regelfrågor har ökat jämfört med 2013 då 56 frågor mottogs. Detta
beror sannolikt på den satsning på information om OTGS verksamhet som
Kommerskollegium gjort under året samt att något fler exportseminarier
genomförts jämfört med 2013. Många regelfrågor kom från länder där
OTGS under året genomfört seminarier.
OTGS genomförde fem informationsträffar i Stockholm för att sprida information om verksamheten. Samtliga ackrediterade Stockholmsambassader från utvecklingsländer bjöds in. Främjarna för respektive geografisk
enhet på Utrikesdepartementet och ansvariga handläggare på Sida var
också inbjudna. OTGS presenterade verksamheten och diskuterade framtida samarbetsmöjligheter. Mötena resulterade i ett flertal förfrågningar om
samarbete.
OTGS lanserade under 2014 en ny mobilanpassad webbplats vars syfte är
att informera om verksamheten och ge exportörer information om handelsregler. Webbplatsen har fått en ny layout och en förbättring av vissa funktioner - exempelvis frågeformuläret där besökare kan ställa sina frågor till
OTGS. I samband med lanseringen av den nya webbplatsen gjordes ett
utskick till Sveriges utlandsmyndigheter i utvecklingsländer för att informera om hur OTGS service kan användas.
Under året har nio exportseminarier genomförts i Thailand, Serbien, Mexiko, Makedonien, Palestina, Tanzania och Colombia tillsammans med lokala aktörer (såsom handelsministerier, svenska ambassader och exportfrämjande organisationer). I Tanzania genomfördes exportseminarier i två
8
Definierade enligt OECD Development Assistance Committees (DAC) lista
43
städer, Arusha samt Dar es Salaam. Även i Colombia genomfördes seminarier i både huvudstaden Bogotá och i landets näst största stad Medellín.
OTGS har också bidragit med presentationer vid ett seminarium i Etiopien
som arrangerades av Chamber Trade Sweden och på East African Community Forum i Stockholm som arrangerades av Swedish East African
Chamber of Commerce. Ett webbinar har genomförts i samarbete med
Colombias ambassad i Stockholm.
Under våren 2014 besöktes OTGS av en handelsdelegation ledd av Nicaraguas utrikesminister. OTGS har också presenterat sin verksamhet för
Georgiens vice premiärminister (tillika ekonomiminister på utrikesministeriet) och Colombias vice handelsminister. Under året tog OTGS emot handelsdelegationer från bl.a. Mongoliet och Peru samt informerade om verksamheten för ytterligare ett antal grupper som deltagit i ITP-kurser arrangerade av Swedac.
I slutet av året besökte OTGS tillsammans med andra kollegor från Kommerskollegium ICA och Ikea Food i Helsingborg. Syftet med besöket vara
att få mer kunskap om handel med frukt och grönt utifrån en importörs och
en livsmedelsexportörs perspektiv. Diskussionerna handlade bland annat
om olika svårigheter som exportörer i utvecklingsländer upplever vid export till Sverige.
Verksamheten kostade 4,7 mkr, en ökning med 0,4 mkr jämfört med 2013.
44
8. Handelsrelaterat
Målet med kollegiets handelsrelaterade utvecklingssamarbete är att öka
utvecklingsländernas integration i den internationella handeln och därmed
öka deras möjligheter att dra nytta av handel och handelsförhandlingar.
Kommerskollegium bidrar genom sin kärnkompetens till att stärka institutioner som arbetar med handelsfrågor i utvecklingsländer.
Tabell 22: Insatser, utvecklingssamarbete
År*
2014
Insatser genomförda utomlands
Moçambique
2
Mongoliet
1
Zimbabwe
1
Zambia
2
Ukraina
8
Liberia
4
Summa
18
Insatser genomförda i Sverige
Mongoliet
2
Liberia
2
International Training Programs - Swedac
3
International Training Programs - SIPU
2
Utbildningar för Sida och ambassader
4
Summa
13
Totalt antal genomförda insatser
31
*Jämförelsetal saknas för 2013 och 2012
Under 2014 har Kommerskollegium fortsatt de långsiktiga kapacitetsbyggande projekten i Liberia och Ukraina som påbörjades 2013 respektive
2011. Kollegiet genomförde utbildningsinsatser kring handelspolitiska
frågor för tjänstemän i exempelvis Moçambique, Mongoliet och Zimbabwe. Samtidigt har kollegiet undersökt förutsättningarna för samarbete
med nya länder och byggt vidare på sitt kontaktnät inom det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet.
Kommerskollegiums projekt i Liberia genomförs mellan 2013 och 2017
och är det enskilt största projektet mätt i tidsåtgång och budget. Projektet
ska stödja landets anslutning till WTO genom kapacitetsutveckling. Den
liberianska regeringen driver anslutningsprocessen till WTO under ledning
av Handels- och Industriministeriet. I april uttalade Liberias president förnyat politiskt stöd till landets WTO-anslutning och proklamerade att målet
för Liberia är att bli medlem redan 2015. Denna ambitiösa tidsplan satte
stor press på ministeriet att färdigställa de underlag som krävs för att föra
45
Liberia framåt i anslutningsprocessen, vilket i sin tur gjorde att kollegiet
fick anpassa sitt arbetsprogram.
Kollegiets utsända personal har koordinerat och drivit det operativa arbetet
tillsammans med WTO-enheten på Liberias handels- och industriministerium, samt genomfört riktade insatser för att höja kapaciteten på handelsområdet. Sakfrågeexperter från kollegiet har arbetat intensivt med att bistå
Liberia att ta fram ett första tull- och tjänstebud, samt att stärka kompetensen inom exempelvis tekniska handelshinder (TBT). Under sommaren var
två liberianska delegationer i Stockholm för att under en veckas tid arbeta
med tull- respektive tjänstebudet. Projektet har innefattat fyra arbetsresor
till Monrovia för kollegiets stockholmsbaserade experter. Den politiska
ledningen för Liberias handels- och industriministerium har uttryckt sin
uppskattning över det stöd som Kommerskollegium har lämnat under året.
I juli 2014 beslutade Kommerskollegium att ta hem utlandspersonalen på
grund av det rådande hälso- och säkerhetsläget till följd av Ebola-utbrottet
i Västafrika. Kollegiets styrgrupp beslutade att inga resor mellan Stockholm och Monrovia skulle äga rum under hösten 2014. Kollegiets stöd har
fortsatt på distans till dess att ett nytt beslut fattas.
I Ukraina har kollegiet fortsatt sitt fleråriga projekt för att stärka Ukrainas
institutionella kapacitet kring TBT-frågor. Det långsiktiga målet är att öka
transparensen av ukrainsk handelspolitik i WTO- och EU-sammanhang.
Det oroliga läget i Ukraina har haft en viss påverkan på projektets aktiviteter. Kommerskollegiums kapacitetshöjande insatser för företag om närmandet till EU fick skjutas upp.
Kollegiet genomförde tre mentorskapsaktiviteter för ukrainska deltagare
vid WTO/ TBT-kommittén i Genève, samt höll i två workshops i Kiev
tillsammans med representanter för kommissionens projekt för teknisk
assistans. Kollegiet bidrog med experter till tre företagsseminarier i Kiev
samt regionalt (Lutsk och Zaporizjzja). En representant från ukrainska
Handelsministeriet besökte Stockholm och Kommerskollegium för att diskutera fortsatt samarbete kring handelspolitiska frågor.
Kollegiets långsiktiga stöd till kapacitetsutveckling kring handelspolitiska
frågor i Ukraina har syftat till att höja den institutionella kapaciteten inom
TBT såväl i relation till WTO som till frihandelsavtalet med EU. Kollegiet
har i sin senaste projektrapport till Sida noterat att Ukraina tagit en allt mer
aktiv roll i TBT-kommittén i Geneve. Kollegiet noterar också att framsteg
har gjorts när det gäller förbättrat samarbete inom och mellan olika ministerier i handelspolitiska frågor, samt att näringslivets förståelse för sambanden inom internationell handel (globala värdekedjor) har ökat.
Kommerskollegium har fortsatt samarbetet med industri- och handelsministeriet i Moçambique. Kollegiet genomförde två utbildningsmoduler i
Maputo kring tekniska handelshinder och ursprungsregler. Deltagarna
kom från ministerier, myndigheter och näringslivsorganisationer. Insatserna genomfördes i nära samarbete med Sveriges ambassad i Maputo. Ministeriet har uttryckt att insatserna motsvarat förväntningarna och haft ett
mervärde mot bakgrund av de utmaningar som Moçambique står inför
inom handelsområdet. Det gäller både implementeringen av olika handelsavtal, samt de regionala förhandlingsprocesser där Moçambique deltar.
46
Ministeriet har uttryckt ett intresse för att bygga vidare på samarbetet med
kollegiet inom flera handelspolitiska områden.
I Zambia bidrog kollegiet med föreläsare till en universitetsutbildning om
handelspolitik och utveckling. Insatsen grundade sig på en förfrågan från
zambiska Industri- och Handelsministeriet och Enhanced Integrated
Framework (EIF)för att höja den handelspolitiska kapaciteten hos universitetets studenter och lärare. Kommerskollegium föreläste för studenterna
om handelsmönster, det internationella handelssystemet, regional handel
och vikten av handel med sina grannländer. Kollegiet föreläste även om
tekniska handelshinder, samt regulativt samarbete och handel och hållbar
utveckling.
I samarbete med Näringslivets Internationella Råd (NIR) genomförde
Kommerskollegium en tvådagars grundkurs i handelspolitik för näringsliv
och myndigheter i Zimbabwe. Syftet var att ge en ökad förståelse för hur
handelspolitiken påverkar näringslivets villkor för att därmed förbättra
dialogen mellan näringsliv och myndigheter. Genom ett interaktivt upplägg ledde kursen till intressanta diskussioner kring utmaningar med regional integration, protektionism för att skydda den egna industrin och frihandelns betydelse för en konkurrenskraftig produktion. Den sydafrikanska organisationen Tralac (Trade Law Centre) deltog också i insatsen.
Kollegiet bidrog med en expert till en fältstudie om ursprungsregler i ett
möjligt framtida handelssystem för Palestina. Kollegiet träffade företrädare för näringsliv och myndigheter i Palestina och Israel för att samla
information om exempelvis handelsmönster. Studien ska senare inkluderas
i en större rapport om ekonomiskt samarbete mellan Palestina och Israel,
som ges ut av Palestine International Business Forum (PIBF) i samarbete
med NIR.
Kollegiet har fortsatt samarbetet med Mongoliet. Bakgrunden är att mongoliska Ministeriet för ekonomisk utveckling framfört önskemål om fortsatt stöd för att höja kunskaperna i handelspolitiska frågor med anledning
av de pågående förhandlingarna kring ett frihandelsavtal med Japan. Kollegiet genomförde en tredagarsutbildning i Ulan Bator kring ursprungsregler för ett drygt trettiotal deltagare från ministerier, myndigheter och näringsliv. Kollegiet tog även emot två delegationer från Mongoliets nationella förhandlingsteam i Sverige. Delegationerna deltog i utbildningar och
studiebesök kring SPS- och TBT-frågor.
Kollegiet har under året återlanserat sin Sida-helpdesk. Kollegiets experter
har gett löpande ämnesmässigt stöd inom handelspolicyområdet till Sidas
personal, samt genomfört kurser i handel och utveckling samt handelspolitik. Kommerskollegium har också medverkat som föreläsare i ITPprogram för länder i norra Afrika kring bland annat privatsektorutveckling,
som genomförts av Swedac och SIPU. Förutom föreläsningar inom sakfrågeområden har kollegiets funktioner OTGS och Solvit deltagit och delat
med sig av sitt arbete.
47
I tabellen nedan finns en sammanställning av kostnader och intäkter för det
handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. Kostnaderna har minskat med ca
15 % jämfört med 2013. Det negativa resultatet om ca 0,3 mkr för 2014
och ca 0,8 mkr från 2013 täcks av tidigare års ackumulerade överskott om
totalt ca 1,6 mkr.
Tabell 23: Kostnader Handelsrelaterat utvecklingssamarbete
År
2014
2013
2012
12 050
14 034
14 833
2 530
3 074
5 156
14 580
17 108
19 989
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
166
165
57
Intäkter av tjänsteexport, SIDA finansierat
14 099
16 094
19 990
-275
-816
129
40
33
83
14 305
16 292
20 130
-275
-816
141
Kostnader (tkr)
Arvodeskostnader
Övriga ersättningsgilla kostnader
Summa kostnader
Intäkter/finansiering (tkr)
Varav underskott
Intäkter av anslag
Summa intäkter
Resultat (Intäkter - kostnader)
Redovisningen i avsnitt 8 ovan svarar mot rapporteringskravet i 16§ i
Kommerskollegiums instruktion.
48
9. Ekonomiska sanktioner
Kommerskollegium är behörig myndighet att hantera vissa uppgifter avseende ekonomiska sanktioner.9
Under 2014 fick kollegiet utökat ansvar för ett antal nya länder samt ett
utökat uppdrag för länder som vi redan har ett befintligt regeringsuppdrag
för. Vid början av 2014 hade kollegiet vissa uppgifter avseende Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea-Bissau, Iran, Libyen, Nordkorea, Syrien och
Vitryssland. Under året tillkom Centralafrikanska Republiken, Ukraina
och Ryssland. I slutet av året delegerades även uppgifter avseende Irak,
Sudan och Sydsudan. Kollegiet hade vid slutet av 2014 ansvar för vissa
sanktionsfrågor avseende sammanlagt 14 länder. Som bakgrund kan nämnas att användningen av sanktioner som ett verktyg i utrikespolitiken ökar,
arbetsområdet i stort förändras därmed kontinuerligt, vilket även har föranlett en successiv ökning av kollegiets ansvar.
Kollegiet har i huvudsak ansvar för två typer av sanktioner; handelsrestriktioner och finansiella restriktioner i relation till juridiska personer.
Handelsrestriktioner är begränsningar/förbud eller kontroll i möjlighet att
exportera eller importera produkter och tjänster. Under specificerade förutsättningar, som regleras i lag genom EU-förordningar, kan dock handel
med vissa förbjudna produkter möjliggöras efter anmälan eller tillstånd
från kollegiet. Finansiella sanktioner omfattar bland annat frysning av
tillgångar och andra ekonomiska resurser, restriktioner på finansiella
transaktioner, försäkringstjänster och vissa investeringar. Även här finns
reglerade undantagsmöjligheter för vilka kollegiet hanterar tillståndsförfarandet.
Antalet ärenden som kom in till kollegiet ökade markant under 2014.
Tabell 24: Sanktionsärenden
År
Antal sanktionsärenden
varav exporttillstånd Ryssland
2014
2013
2012
257
21
28
70
varav samråd exporttillstånd Ryssland
120
Kommerskollegium har under 2014 haft 257 inkomna sanktionsärenden.
Av dessa var endast 6 i balans vid årsskiftet 2014/2015. Arbetet inkluderar
bland annat 70 ansökningar om exporttillstånd och 120 samråd med behöriga myndigheter i andra EU-länder, ett hundratal samtal från företag och
andra intressenter, rättslig analys avseende det praktiska genomförandet av
sanktionerna till Utrikesdepartementet inför antagandet av nya rättsakter
och input inför en rad EU-möten rörande tolknings och tillämpningsfrågor,
utveckling av den interna verksamheten för sanktionsarbetet samt dialog
med berörda myndigheter i Sverige och andra medlemsstater. Den främsta
anledningen till att det antal ärenden som inkom till kollegiet ökade mar-
9
Rättsakters benämning är restriktiva åtgärder.
49
kant under året är EU:s införande av och det kontinuerliga utökandet av
sanktionerna gentemot Ryssland och Ukraina.
Under hösten 2014 låg kollegiets fokus på att utveckla ett nytt system på
kollegiet för den exportkontroll gentemot Ryssland som infördes inom EU,
att därefter hantera inkommande ansökningar om exporttillstånd, inklusive
samråd med andra myndigheter inom EU, samt att ha en dialog med företag som efterfrågade information om omfattning och tillämpning av restriktionerna.
Kollegiet fortsatte under året sitt samarbete och informationsutbyte med
andra behöriga myndigheter såväl i Sverige som i andra medlemsstater
inom EU. Ett par informationsinsatser till externa intressenter genomfördes också.
Sanktionsarbetet har tagit betydligt mer tid i anspråk 2014 jämfört med
2013. Den främsta anledningen till denna markanta ökning är införandet
av och det kontinuerliga utökandet av sanktionerna gentemot Ryssland och
Ukraina. Kostnaderna för kollegiets sanktionsarbete uppgick till ca 3 mkr
vilket är en ökning med ca 1,6 mkr jämfört med 2013.
50
10. Summering av årets
kommunikationsinsatser
Kommerskollegium har haft en fortsatt ökning av antalet personer som nås
av och använder kollegiets information. Den positiva trenden gäller besök
på webbplatsen, antalet nedladdade publikationer, exponeringen i media
och i sociala media samt medverkan i externt arrangerade seminarier i
Sverige och utomlands. Jämfört med tidigare år gav kollegiet 2014 ut något färre publikationer och anordnade färre seminarier i egen regi, men
nådde ändå ut till fler personer.
10.1 Webb
Tabell 25: Besöksstatistik för www.kommers.se
År
2014
2013
2012
Besök
308984
237340
179427
Unika besökare
160715
113713
93134
1138769
676404
553220
Sidvisningar
På tre år har antalet unika webbesökare på kommers.se ökat med 72 procent och antalet sidvisningar med 106 procent. Vi bedömer att ökningen
beror på ett större intresse för våra frågor samt ett aktivt arbete för att förbättra och öka tillgängligheten på Kommerskollegiums webbplats. En del
av det ökade antalet sidvisningar kommer från det ombyggda Handelspolitiskt ABC som lanserades i december 2013.
Tabell 26: Publicerade nyheter på www.kommers.se
År
2014
2013
2012
56
67
72
18569
16083
15763
5
4
8
Nyheter (SE)
Antal sidvisningar av nyheter (SE)
Nyheter (EN)
Under 2014 byggde vi om den engelska delen av Kommerskollegiums
webbplats. Den fick en egen startsida liknande den svenska med toppmeny, banners och därutöver målgruppsanpassade genvägar. Vi skapade
samtidigt en publikationssida motsvarande den svenska på den engelska
sidan. Den är nu en av de mest besökta sidorna på den engelska webbdelen. Tabell 27: Sidvisningar, engelska delen av
www.kommers.se
År
Antalet sidvisningar
2014
2013
2012*
36142
24836
17949
*Statistik från 1 april 2012
51
Andra förbättringsarbeten med Kommerskollegiums webbplats under 2014
var en förenkling av prenumerationsfunktionen på den svenska delen av
webbplatsen och införandet av prenumerationsfunktion och RSS för den
engelska delen. En rad mindre åtgärder vidtogs för att sökoptimera och
tillgänglighetsanpassa webbplatsen.
www.opentradegate.se
Under 2014 byggde kollegiet en ny webbplats för Open Trade Gate Sweden, www.opentradegate.se. Webbplatsen byggd i responsiv design togs i
bruk i april. Någon jämförbar statistik för Open Trade Gate Swedens
gamla webb finns inte.
Tabell 28: Besöksstatistik för www.opentradegate.se*
År
2014
Unika webbesök
5 969
Besök
16489
Sidvisningar
30349
*Statistik från och med april 2014
10.2 Publikationer
Under 2014 producerade Kommerskollegium 18 publikationer. De mest
nedladdade publikationerna blev No Transfer, No Trade och Regulatory
Co-operation and Technical Barriers to Trade (TTIP). Dessa båda lanserades vid flera seminarier internationellt, bl.a. i Bryssel, Washington och i
Paris. I Sverige fick Att flytta till Sverige stort genomslag i media och gavs
även ut på engelska.
Tabell 29: Publikationer
År
2014
2013
2012
18
25
25
Nedladdat antal av årets publikationer
10194
11225
4628
Totalt antal nedladdningar av
publikationer (oavsett utgivningsår)*
53734
43062
10549
Totalt antal beställda tryckta publikationer
14805
9452
2576
Antal publikationer
* I summan ingår inte faktablad och kortare informationsskrifter från annat år.
Jämfört med 2012 har nedladdningen av nyproducerade publikationer
närmast dubblerats. Ökningen av det totala antalet nedladdade rapporter
oavsett lanseringsår har mer än femdubblats sedan 2012 Ökningen av antalet nedladdade rapporter beror enligt vår bedömning på följande:

Webbplatsens publikationssidor har byggts om. Den svenska publikationssidan byggdes om 2013 och den engelska 2014. Det är nu
lättare att hitta och ladda ner publikationerna.
52
 Publikationerna är anpassade för läsplattor.
Kommerskollegiums skrift avsedd för användning i främst gymnasieskolorna, Varför handlar vi med omvärlden? omarbetades och uppdaterades
under 2014. Vår externa distributör av den tryckta rapporten spred den i
13670 exemplar, år 2013 var antalet distribuerade exemplar av skriften
8441.
Under 2014 publicerade Kommerskollegium fem faktablad: ett om WTO,
ett om frihandelsavtalet mellan EU och USA, ett om standarder, ett om fri
rörlighet för tjänster inom EU och ett om EU:s inre marknad.
10.3 Media
Kommerskollegiums exponering i media har ökat sedan 2012. Huvudorsaken är att vissa handelsfrågor väckt ett allmänintresse och att Kommerskollegium har en kunskap i dessa frågor. Sammanlagt omnämndes
Kommerskollegium vid 750 tillfällen i media, vilket är en ökning med
över femtio procent jämfört med 2013.
Tabell 30: Omnämnande i media
År
Redaktionell
media
Twitter
Facebook
Forum
Blogg
Totalt
2014
520
134
53
5
38
750
2013
429
47
7
6
49
484
2012
200
-
-
-
-
200
Under 2014 var det framförallt problem i Sverige för EU-medborgare utan
personnummer, Kommerskollegiums beräkningar av TTIP:s konsekvenser
för Sverige samt Kommerskollegiums kvartalsrapporter över Sveriges utrikeshandel som uppmärksammades. Därutöver fick Socialdepartementets
pressmeddelande om Spice, där Kommerskollegiums roll i 98/34processen togs upp, spridning.
Kollegiet medverkade i fem TV-inslag. I Agenda och SVT Forum (TTIP),
i två inslag i TV4-nyheterna (personnummer) och i EFN (personnummer).
Inför valet i Europaparlamentet gjorde Utbildningsradion en serie program
och intervjuerna med Kommerskollegiums medarbetare utgjorde en del av
avsnittet som behandlade Inre marknaden. Radio Sweden gjorde ett inslag
om personnumren.
I tryckt media hade Kommerskollegium flera helsidor. Intervjuer med
Kommerskollegiums nytillträdde generaldirektör gjordes i Dagens Industri
och i Svenska Dagbladet. Kollegiet medverkade i flera längre artiklar i
tidningen Global Utsikt, bl.a. om sanktioner och e-handel. DI Agenda Utrikeshandel publicerade intervjuer och flera längre artiklar byggda på
Kommerskollegiums rapporter.
I april arrangerade Kommerskollegium en kurs i aktuella handelspolitiska
frågor riktad till journalister. I november bjöd kollegiet in nätverket för
53
pressansvariga i statliga myndigheter till en träff om medias bevakning av
myndigheter.
10.4 Sociala medier
Kommerskollegium har sedan drygt ett år ett twitterkonto
(@kommerskoll) för att sprida information om våra rapporter, nyheter och
aktiviteter. Tweetsen görs i huvudsak på svenska och användningen av
kontot är enligt tillämpad policy begränsad till envägskommunikation.
Kontot hade vid årsskiftet 2014/15 186 följare varav huvuddelen är aktörer
inom det handelspolitiska området. Vid föregående årsskifte var antalet
följare 48 personer/organisationer.
10.5 Seminarier
Kommerskollegium arrangerade i egen regi eller tillsammans med annan
aktör sex seminarier i Sverige som riktade sig till en extern publik. I januari ordnade kollegiet ett frukostseminarium om frihandelsavtal. I mars höll
vi ett seminarium om personers fria rörlighet och i april var vi medarrangör till ett seminarium om framtida EU tillsammans med Ratio och Utrikespolitiska institutet. I oktober höll kollegiet tre seminarier i samband
med mässan Eget företag.
Kollegiet arrangerade även seminarier utanför Sverige. I juni höll Kommerskollegium tillsammans med Sveriges ständiga representation ett seminarium i Bryssel om TTIP. Tillsammans med Sveriges delegation vid
OECD och Unesco i Paris ordnade Kommerskollegium i november ett
frukostseminarium om tjänsters betydelse för handel. Kollegiets tjänstemän har även medverkat i en rad seminarier, bl.a. i ett om TTIP, som arrangerades av Sveriges ambassad i Washington, och i ett om handelspolitiska skyddsinstrument anordnat av Portugals utrikesdepartement. I Peking
presenterade kollegiet rapporten Making Green Trade Happen för tjänstemän från olika departement och privata sektorn.
10.6 Mässor
I januari åkte två av Kommerskollegiums medarbetade med Exportbussen
mellan Sundsvall och Umeå och träffade tillsammans med handelsministern exporterande företag. I maj genomfördes en motsvarande resa med
Exportbussen mellan Kiruna och Luleå. I oktober medverkade kollegiet i
en myndighetsgemensam monter på mässan Eget företag.
54
10.7 Information till skolor
Kommerskollegiums skolmaterial Varför handlar vi med omvärlden? riktar sig till gymnasieskolan och består av en skrift som kompletteras med
övningsuppgifter, ett bildspel samt en lärarhandledning. Den tryckta skriften har i huvudsak distribuerats genom tjänsten Utbudet som riktar sig till
lärare. Ett fortsatt samarbete med webbplatsen SO-rummet har också gett
god exponering åt kollegiets material anpassat till skolan. Webbplatsen är
den som leder flest besökare till Kommerskollegiums webbplats kommers.se (totalt 8 procent av samtliga besökare från länkande webbplatser
till kommers.se kommer därifrån).
Som ett led i kommunikationen av skolmaterialet tar kollegiet även emot
studiebesök vid förfrågan. Vid dessa tillfällen ges en presentation baserat
på Varför handlar vi med omvärlden? men utrymme ges även till att
skräddarsy delar av föreläsningen efter skolornas önskemål. Två studiebesök togs emot under 2014.
55
11. Kompetensförsörjning
I detta kapitel redovisas de åtgärder som Kommerskollegium har vidtagits
för att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som
framgår av myndighetens instruktion och i regleringsbrev eller i något annat beslut. Redovisningen innehåller också en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att myndigheten har kunnat
fullgöra dessa uppgifter.
Vårt mål är att ha en långsiktig och för verksamheten ändamålsenlig kompetensförsörjning. Att våra medarbetare trivs och fungerar väl i sitt arbete
är av avgörande betydelse för verksamhetens utveckling och resultat.
Arbetsförhållandena och arbetsmiljön ska bidra till detta och till att våra
medarbetare är stolta över att arbeta på kollegiet. Arbetsförhållandena på
kollegiet ska kännetecknas av en effektiv arbetsorganisation, en sund och
säker miljö, ändamålsenliga och tillgängliga lokaler och ett engagerat och
tydligt ledarskap.
Utveckling av myndighetens kompetens
Våra utredningar och rapporter används som beslutsunderlag av regeringen
och ska hålla hög kvalitet vilket ställer krav på både bred och djup kompetens inom våra expertområden. En bred och djup kompetens skapar förutsättningar för att kunna se paralleller till andra områden, hantera frågor av
principiell karaktär, sätta in frågorna i större sammanhang och bedöma
relevansen i olika situationer. För att komma dit behöver kompetensen till
viss del förvärvas och utvecklas genom att arbeta på Kommerskollegium.
Behovet av denna s.k. nyckelkompetens har vi i kollegiets styrdokument
för kompetensförsörjning identifierat inom tre områden: internationella
handelsregelverk, EU-rätt samt statistik och samhällsekonomisk analys. En
metod vi använt för att behålla och utveckla nyckelkompetensen är att stimulera och underlätta den interna rörligheten.
Tabell 31: Intern rörlighet
År
Antal medarbetare
2014
2013
2012
6
2
0
Genom att ge förutsättningar för att bredda och fördjupa kompetensen
inom olika områden kan vi skapa kontinuitet och långsiktighet i verksamheten. Under året har den interna rörligheten ökat vilket vi ser som positivt
också för metodutveckling och kompetensöverföring mellan enheter.
Ytterligare en åtgärd för ökad intern kompetensöverföring och utvecklat
internt lärande är ett påbörjat projekt kring hur vi ska arbeta för att öka
kvalitén i våra olika processer och produkter. Vid en medarbetardag för
hela kollegiet i oktober 2014 diskuterades kvalitetsfrågor utifrån olika perspektiv och både interna och externa föreläsare bidrog med sina kunskaper
och idéer inom området.
Det är av stor betydelse att vi följer och analyserar utvecklingen inom våra
områden och hur olika skeenden och förändringar kan påverka omvärlden
56
och därigenom Kommerskollegiums verksamhet. Vi ser det som en viktig
del av arbetet att våra medarbetare kontinuerligt deltar i externa seminarier
och omvärldsbevakande aktiviteter. På så sätt har de aktuell kompetens
inom sitt eget arbetsområde och följer med i utvecklingen i omvärlden. En
av kollegiets experter var under februari 2014 utlånad till den svenska representationen i Genève för att följa arbetet med olika frågor i WTO vilket
bidragit till att fördjupa och utveckla myndighetens kompetens.
Åtgärder för att sprida viktiga och aktuella frågor inom myndigheten är att
anordna s.k. Handelspolitiskt forum (HP-forum) samt kortare seminarier
och föreläsningar och göra dem tillgängliga för samtliga medarbetare. Under 2014 genomfördes tre HP-forum som handlade om framtiden för
WTO-systemet, TTIP, MENA-regionen och konflikten Ukraina-Ryssland.
Externa föreläsare har under året regelbundet bjudits in till myndighetens
veckomöte (torgmöte) inom sju olika områden, det kommande EU-valet,
EU:s beslutprocess, EU-kommissionens arbete, Rysslands roll i världen,
hållbar utveckling, Kinas ekonomi, regeringskansliets projekt om globala
trender samt statsförvaltningen. Alla medarbetare har också deltagit i diskussioner och workshops kring kollegiets identitet och kommunikation
under en heldag. Även interna EU-rättsforum syftar till att sprida viktig
kunskap internt. Vi genomförde fyra EU-rättsforum, med både externa och
interna föreläsare, för kollegiets EU-rättsjurister under året.
En viktig del av arbetet med våra rapporter och utredningar är att kommunicera och informera så att de når ut till rätt målgrupp. För kompetensuppbyggnad inom området kommunikation har vi genomfört utbildningar i att
skriva för webben, öppen för samtliga medarbetare, samt riktade insatser
efter behov i bland annat retorik, presentationsteknik, framträdande och
mediahantering. Även kompetenshöjande åtgärder inom MS Excel för
handelsstatistik har genomförts internt på kollegiet under 2014.
Arbetet som utredare på Kommerskollegium kan också omfatta deltagande
i olika kommittéer inom ramen för EU-kommissionens arbete. En metod vi
använder i kompetensutvecklingssyfte är att nyanställda följer med på
dessa kommittémöten tillsammans med en utredare som har vana av tidigare möten.
Två av Kommerskollegiums arbetsområden har krävt ett särskilt fokus på
kompetensuppbyggnad. Det gäller rollen som förlikningsorgan enligt lagen
om elektroniska vägtullsystem, som är nytt på kollegiet, samt kollegiets
arbete med ekonomiska sanktioner. Kompetensuppbyggnaden har framför
allt gällt sanktionsarbetet. Verksamheten utökades genom krav på tillståndssystem för exportkontroll som ökade i omfattning under året. Vi har
också externrekryterat kompetens inom området handel och social hållbarhet.
Vi genomförde en medarbetarundersökning under våren 2014. Resultatet
av undersökningen visade bland annat att förutsättningarna för kompetensutveckling upplevs som goda på Kommerskollegium. Medarbetarna anser
generellt att deras chefer uppmuntrar dem och att de har möjligheter att
kompetensutvecklas.
57
Tillsvidareanställningar för långsiktighet i verksamheten
För att stärka den långsiktiga bemanningen på kollegiet har vi valt att öka
antalet tillsvidareanställningar och medvetet ta en risk i verksamheten och
upprätthålla den kompetens myndigheten har byggt upp.
Tabell 32: Tillsvidareanställda, m.m.
År
2014
2013
Antal tillsvidareanställda
93
92
Antal visstidsanställda
14
19
Antal tjänster
93
92
2
3
Extern rörlighet
Jämförelsetal för 2012 saknas
Antalet tillsvidareanställningar har ökat sedan planen togs i bruk 2013.
Antalet tjänstlediga utredare för tidsbegränsad anställning på regeringskansliet var den 31 december 2013, 6 medarbetare och den 31 december
2014, 5 medarbetare vilket vi ser som positivt ur kompetensutvecklingsperspektiv. Vi kan konstatera att strategin har gett den effekt som förväntades. Myndighetens genomsnittsålder var 43 år och fördelningen mellan
kvinnor och män var 66 % kvinnor och 34 % män 2014. I ledningsgruppen, bestående av de sju enhetscheferna, var genomsnittsåldern 49 år och
fördelningen mellan kvinnor och män 67 % kvinnor och 33 % män under
2014.
Arbetsmiljö
En god arbetsmiljö ser kollegiet också som en viktig framgångsfaktor för
att behålla kompetens och för verksamhetens utveckling. Det systematiska
arbetsmiljöarbetet bedrivs i samverkan med medarbetarna som en integrerad del i verksamheten. Vi genomför årligen hälsofrämjande aktiviteter
som hälsoundersökningar, ergonomironder och utbildningar i hjärt- och
lungräddning.
Kommerskollegium ger medarbetarna möjlighet till friskvårdsbidrag och
friskvårdstimme. Sjukfrånvaron på myndigheten har ökat något men ligger
kvar på en låg nivå (totalt 1,8 %). Se tabell under tilläggsupplysningar i
avsnitt 12.
58
Löneutveckling
Kollegiet betraktar lönesättningen som ett instrument för att styra och utveckla verksamheten och för att säkra sin kompetensförsörjning. Vi tilllämpar individuell lönesättning.
Tabell 33: Löneutveckling
År
2014
2013
2012
Genomsnittslön kärnkompetens*
38 189 kr
36 730 kr
35 810 kr
Medianlön BESTA 104 och 105
38 900 kr
37 050 kr
35 500 kr
* Kärnkompetens definieras också i BESTA-kod
Under 2014 fokuserades löneökningarna särskilt på våra utredare och ämnesråd som en åtgärd för att behålla kompetens inom myndigheten. Förutom alla de medarbetare som bidragit med sin kompetens och prestation
prioriterades särskilt två grupper. Dels de medarbetare som varit anställda
på kollegiet ett par tre år och visat sig vara på god väg att utveckla både
djup och bred kompetens och dels de mer erfarna medarbetare som fortsätter utvecklas och också delar med sig av sin kompetens till andra för att
utveckla hela verksamheten.
Bedömning
Vår bedömning är att verksamhetens behov av utveckling har styrt kompetensförsörjningen och utvecklingsinsatserna så att vi har rätt kompetens. Vi
upplever att kollegiets kompetensförsörjningsarbete har bidragit till att
utveckla och säkerställa den kompetens som krävts för att utföra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och regleringsbrev för att
nå våra verksamhetsmål för 2014.
59
Tabell 34: EKONOMISK ÖVERSIKT PER VERKSAMHET
Kostnadsutfall i löpande priser (mkr).
År
2014
mkr andel
I. En väl fungerande inre marknad
28,8 29,7% 30,3 31,1% 29,5 30,8%
8,5 8,8% 9,0 9,4% 9,7 10,1%
4,6 4,7% 4,8 5,0% 3,7 3,9%
0,4 0,4% 0,9 0,9% 1,2 1,3%
3,1 3,2% 3,2 3,3% 3,8 4,0%
3,1 3,2% 3,0 3,1% 3,5 3,6%
4,5 4,6% 4,7 4,9% 4,4 4,6%
0,3 0,3%
1,9 2,0% 2,7 2,8% 1,9 2,0%
2,4 2,5% 2,0 2,1% 1,3 1,4%
Kontaktpunkter för tjänster och varor
Internal Market Information system (IMI)
Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd
Anmälningsprocedurerna
SOLVIT
Förlikningsorgan
Svar på remisser från RK
Svar på remisser från myndigheter
II. EU:s externa handelspolitik
varav:
- Antidumpning och subventioner
- Regionalt/bilateralt
- - varav Gtap-studie om FTA mellan EU-USA
- Global hållbar utveckling, handel/miljö, m.m.
- Tullar, annat än tullsuspensionsärenden
- Ursprungsregler
- Immaterialrätt
- Offentlig upphandling
- Tvistlösning i WTO
- Övriga WTO- och OECD frågor
- Investeringar, handelspolitiska kommittèn
- Jordbruk och SPS
- Globala tekniska regler
- Handelsprocedurer
- Övriga ej fördelade analysunderlag, m.m.
2013
mkr andel
2012
mkr andel
34,9 35,9% 33,5 34,4% 31,5 32,8%
30,0 30,9% 27,9 29,1% 25,1 26,2%
3,3
5,8
0,1
2,0
2,3
2,5
0,7
0,8
0,2
2,7
1,5
2,9
3,7
1,4
0,2
3,4%
6,0%
0,1%
2,1%
2,4%
2,6%
0,7%
0,8%
0,2%
2,8%
1,5%
3,0%
3,8%
1,4%
0,2%
3,8
5,0
0,4
2,4
2,7
2,1
0,6
0,8
0,2
1,3
2,0
2,1
1,6
2,8
0,5
3,9%
5,1%
0,4%
2,5%
2,8%
2,2%
0,6%
0,8%
0,2%
1,3%
2,1%
2,2%
1,6%
2,9%
0,5%
2,7
4,6
0,7
1,7
2,5
2,0
1,2
0,4
0,3
1,1
1,8
2,3
1,9
2,3
0,3
2,8%
4,8%
0,7%
1,8%
2,6%
2,1%
1,3%
0,4%
0,3%
1,1%
1,9%
2,4%
2,0%
2,4%
0,3%
Förmedla och utbyta kunskap
1,9
2,0%
2,2
2,3%
2,8
2,9%
Övrigt EU:s externa handelspolitik
Handelshinder utanför EU, marknadstillträde
Tullsuspensionsärenden
Licensärenden, m.m.
3,0
2,2
0,7
0,1
3,1%
2,3%
0,7%
0,1%
3,4
2,5
0,6
0,3
3,5%
2,6%
0,6%
0,3%
3,6
2,0
0,7
0,9
3,8%
2,1%
0,7%
0,9%
60
III. Handelsutvecklingen
11,1 11,4%
- varav
- Utrikeshandelsstatistik
- E-handel
- Globala värdekedjor
- Tjänstehandel
- Övriga analyser/utredningar och
informationsinsatser
IV. Open Trade Gate Sweden
V. Handelsrelaterat
9,2%
1,2%
0,8%
0,8%
4,0%
0,7
0,5
2,4
2,6
0,7%
0,5%
2,5%
2,7%
0,9
1,5
0,7
2,6
0,9%
1,6%
0,7%
2,7%
4,4
4,5%
4,5
4,6%
3,1
3,2%
4,7
4,8%
4,3
4,4%
5,1
5,3%
3,0
Summa kostnader (mkr)
8,8
1,2
0,8
0,8
3,9
14,6 15,0%
VI. Ekonomiska sanktioner
10,7 11,0%
3,1%
97,1 100%
17,1 17,6% 19,9 20,8%
1,4
1,4%
1,1
1,1%
97,3 100% 95,9 100%
Finansiering via andra intäkter än sådana av anslag
År
2014
mkr andel
IV. Open Trade Gate Sweden
V. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete
VI. Ekonomiska sanktioner
Övriga verksamheter under avsnitt I - III
4,7 23,4%
14,3 71,1%
0,4 2,0%
0,7 3,5%
4,3 20,1% 2,6 10,9%
16,3 76,2% 20,0 84,0%
0,3 1,4% 0,3 1,3%
0,5 2,3% 0,9 3,8%
Summa andra intäkter än sådana av anslag 20,1 100%
21,4 100% 23,8 100%
61
2013
mkr andel
2012
mkr andel
Bilaga: Publikationer producerade under 2014
Nedladdningar
Skriftserien

2013:8 Att flytta till Sverige
1573

2014:1 No Transfer, No Trade
2986

2014:2 Moving to Sweden
645
Kortformat

Making Green Trade Happen
722

World Trade in the 21st Century
148
Rapporter - informationsskrifter

Solvit Sverige 2013
149

Regulativt samarbete och tekniska handelshinder inom ramen för TransatlanticTrade
and Investment Partnership (TTIP)
895

Regulatory Co-operation and Technical Barriers t
Trade within Transatlantic Trade and Investment
Partnership (TTIP)

Inremarknadsguide för myndigheter
139

Varför handlar vi med omvärlden?
920

Tjänstedirektivet så påverkas myndigheter och
kommuner 201410

Åtgärder för en förbättrad inre marknad
86

Fri rörlighet för varor inom EU
36
1629
-
Faktablad

2014:1 WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer – vad innebär det?

2014:2 Förhandlingarna om ett frihandelsavtal
mellan EU och USA – TTIP

2014:3 Vad är standarder?*

2014:4 Fri rörlighet för tjänster inom EU
19

2014:5 En gemensam europeisk marknad
44
108
95
-
Totalt: 10194
10
Ej publicerad på Kommerskollegiums webbplats 2014
62
12. Finansiell redovisning

Resultaträkning

Balansräkning

Anslagsredovisning

Tilläggsupplysningar och noter
63
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATRÄKNING
(tkr)
Not
2014
2013
76 709
14 492
5 599
54
96 854
75 141
16 460
4 764
126
96 490
-71 385
-9 142
-15 756
-17
-829
-97 129
-71 841
-8 781
-15 795
-31
-858
-97 306
-275
-816
6
5 007
-5 007
0
5 003
-5 003
0
7
-275
-816
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
Summa
1
2
3
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
4
5
Verksamhetsutfall
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget för
finansiering av bidrag
Lämnade bidrag
Saldo
Årets kapitalförändring
64
BALANSRÄKNING
Not
(tkr)
2014-12-31 2013-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Summa
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Summa
8
1 343
1 343
837
837
9
154
526
680
58
540
599
0
2 241
30
2 271
16
1 574
8
1 598
2 523
22
1 846
4 391
2 619
63
1 427
4 109
-2 034
-2 034
-1 427
-1 427
20 022
3
20 025
13 550
6
13 556
26 676
19 271
777
-275
502
1 593
-816
777
444
1 058
1 502
652
921
1 573
1 628
2 272
5 511
1 283
10 694
1 435
2 270
1 447
2 019
7 172
9 134
795
4 050
13 978
7 628
889
1 232
9 749
26 676
19 271
10
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
11
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
12
13
14
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Summa
15
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kassa och bank
Summa
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa
16
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Summa
17
18
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Summa
19
20
21
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Övriga förutbetalda intäkter
Summa
22
23
24
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
65
ANSLAGSREDOVISNING
Redovisning mot anslag
Anslag
Ing. över- Årets till- Omdispo- Indrag- Totalt Utgifter Utgående
förings- delning
nerade
ning
disponiöverbelopp enl. regl. anslagsbelt
föringsbrev
belopp
belopp
belopp
(tkr)
Not
Uo 24 2:2 Ramanslag
Kommerskollegium
ap.1 Kommerskollegium
Summa
25
3 163
83 056
0
-733
85 487 -82 026
3 461
3 163
83 056
0
-733
85 487 -82 026
3 461
66
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd
av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om
myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna
råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605)
om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.
I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring)
tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande
10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Motsvarande beloppsgräns föregående år
var 10 tkr.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
Reglerna om kostnadsmässig anslagsavräkning fr.o.m 2009 innebär att kostnader,
inte utgifter, avräknas anslag. Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m år 2009
anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2013, 1 737 tkr,
har år 2014 minskat med 310 tkr.
Ändrade redovisningsprinciper
Fr.o.m 2014 redovisar Kommerskollegium intäkterna av sin tjänsteexport
som intäkter av avgifter. År 2013 och tidigare redovisades tjänsteexporten
som intäkter av bidrag. De balansposter som påverkas är oförbrukade bidrag,
förutbetalda intäkter, upplupna bidrag och upplupna intäkter.
Jämförelsetalen för 2013 har justerats i såväl resultat- som balansräkning.
Se not 2, 13, 14, 23 och 24
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade
licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde
om minst ett halvt basbelopp och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.
Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är ett halvt basbelopp. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående
giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år.
Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod.
Avskrivning under anskaffningsåret sker med ett helt års avskrivning
for det som har anskaffats under årets första del och med ett halvt års avskrivning för
det som har anskaffats under årets andra del.
Tillämpade avskrivningstider
3 år
Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter
67
5 år
Datorer och kringutrustning
Maskiner och tekniska anläggningar
Övriga kontorsmaskiner
6 år
Inredningsinventarier
Omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta.
Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. En leverantörskuld i utländsk valuta på 150 euro
har värderats till den kurs som gällde vid fakturans ankomstregistering.
Ersättningar och andra förmåner
Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag
Lön
Generaldirektör Lena Johansson t.o.m. 140313
Övriga skattepliktiga förmåner
Ledamot i Kärnavfallsfondens styrelse
Ledamot i Institutet för Kvalitetsutvecklings (SIQ) styrelse
Ledamot i Svenska Miljöinstitutets (IVL) programstyrelse för Mistras
Environment and Trade in a World of Interdependence (ENTWINED)
Ledamot i Statens veterinärmedicinska anstalts insynsråd
279
5
Tf Generaldirekör Agnés Courades Allebeck 140314-140331
Ledamot i Tullverkets insynråd
46
Generaldirektör Anna Stellinger fr.o.m. 140401
Ledamot i Lunds universitets styrelse
Ordförande för Sieps insynsråd (t.o.m. mars 2014)
743
Anställdas sjukfrånvaro
I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda
ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en
sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till
respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.
2014
1,8%
19,6%
1,8%
1,9%
0,6%
1,7%
2,7%
Sjukfrånvaro
Totalt
Andel 60 dagar eller mer
Kvinnor
Män
Anställda - 29 år
Anställda 30 år - 49 år
Anställda 50 år -
68
2013
1,5%
9,2%
2,0%
0,6%
0,2%
1,6%
1,7%
Noter
(tkr)
Resultaträkning
Not
1
Intäkter av anslag
Intäkter av anslag
Summa
2014
2013
76 709
76 709
75 141
75 141
Summa Intäkter av anslag 76 709 tkr samt medel som erhållits från statens budget för
finansiering av bidrag 5 007 tkr skiljer sig från summa utgifter 82 026 tkr på
anslaget Uo 24 2.2 ap 1. Skillnaden på 310 tkr beror på minskning av
semesterlöneskuld som intjänats före år 2009. Denna post har belastat
anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen.
Not
2
Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen
Intäkter av tjänsteexport
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar
Summa
38
14 264
190
14 492
81
16 292
87
16 460
I bokslutet för 2013 redovisades intäkter av tjänsteexport som intäkter av bidrag
Not
Not
Not
Not
Not
3
4
5
6
7
Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
Övriga ränteintäkter
Övriga finansiella intäkter
Summa
Kostnader för personal
Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och
andra avgifter enligt lag och avtal)
Övriga kostnader för personal
Summa
Finansiella kostnader
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
Ränta på lån i Riksgäldskontoret
Övriga finansiella kostnader
Summa
Lämnade bidrag
Tillväxtverket
Konsumentverket
Underskott i tjänsteexportverksamheten
Summa
69
53
0
1
54
124
1
1
126
46 503
24 882
71 385
46 406
25 435
71 841
1
7
9
17
16
11
4
31
-4 650
-357
-5 007
-4 650
-353
-5 003
-275
-275
-816
-816
Balansräkning
Not
Not
Not
Not
Not
Not
2014-12-31
2013-12-31
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde
Summa anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Summa ackumulerade avskrivningar
Utgående bokfört värde
2 472
1 048
0
3 520
-1 635
-542
-2 177
1 343
2 389
83
0
2 472
-1 197
-438
-1 635
837
Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar
1 379
134
0
1 513
-1 321
-38
0
-1 359
154
1 543
0
-164
1 379
-1 255
-149
83
-1 321
58
10 Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar
3 380
235
0
3 615
-2 840
-249
0
-3 089
526
4 599
79
-1 298
3 380
-3 868
-270
1 298
-2 840
540
11 Fordringar hos andra myndigheter
Fordran ingående mervärdesskatt
Kundfordringar hos andra myndigheter
Summa
1 326
915
2 241
952
622
1 574
12 Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
2 076
447
2 523
2 290
329
2 619
22
22
63
63
8
9
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
13 Upplupna bidragsintäkter
Inomstatliga
Summa
70
Not
14 Övriga upplupna intäkter
Upplupna avgiftsintäkter inomstatliga
Upplupna avgiftsintäkter utomstatliga
Summa
1 771
75
1 846
1 427
0
1 427
I bokslutet för 2013 redovisades upplupna inomstatliga avgiftsintäkter som upplupna bidragsintäkter
Not
15 Avräkning med statsverket
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Återbetalning av anslagsmedel
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har
redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har
redovisats mot anslag
Summa Avräkning med statsverket
Not
Not
-4 983
80 281
-81 025
2 563
-3 164
1 737
-310
1 874
-137
1 427
1 737
-2 034
-1 427
16 Myndighetskapital
Specifikation förändring av myndighetskapitalet
Bal kap
Kap förändr
avgiftsfin. enl resultat- Summa
verks.
räkningen
1 593
-816
777
1 593
-816
777
-816
-816
541
541
-816
541
-275
777
-275
502
Utgående balans 2013
Ingående balans 2014
Föregående års kapitalförändring
Summa årets förändring
Utgående balans 2014
Not
-3 164
82 026
-83 056
733
-3 461
17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Ingående avsättning
Årets pensionskostnad
Årets pensionsutbetalningar
Utgående avsättning
18 Övriga avsättningar
Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder
Ingående balans
Årets förändring
Utgående balans
71
652
-31
-177
444
490
300
-138
652
921
137
1 058
785
136
921
Not
Not
Not
Not
Not
Not
19 Lån i Riksgäldskontoret
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.
Ingående balans
Under året nyupptagna lån
Årets amorteringar
Utgående balans
1 435
997
-804
1 628
2 223
118
-906
1 435
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
5 000
5 000
20 Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Utgående mervärdesskatt
Arbetsgivaravgifter
Leverantörsskulder andra myndigheter
Skuld till SIDA
Övriga statliga skulder
Summa
0
1 321
671
188
92
2 272
3
1 613
623
0
31
2 270
21 Övriga kortfristiga skulder
Personalens källskatt
Övriga kortfristiga skulder
Summa
1 283
0
1 283
1 816
203
2 019
22 Upplupna kostnader
Upplupna löner och semesterlöner inklusive sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Summa
8 704
430
9 134
7 355
273
7 628
795
795
889
889
4 050
4 050
1 232
1 232
23 Oförbrukade bidrag
Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet. Av medlen
kommer 314 000 kr att återbetalas. Resterande medel beräknas
tas i anspråk inom 12 månader
Summa
24 Övriga förutbetalda intäkter
Förutbetalda avgiftsintäkter, inomstatliga
Summa
I bokslutet för 2013 redovisades förutbetalda avgiftsintäkter som oförbrukade bidrag
72
Anslagsredovisning
Not
25 Uo 24 2:2 ap 1
Kommerskollegium
Enligt regleringsbrevet disponerar Kommerskollegium en
anslagskredit på 2 492 tkr.
Anslagssparande från föregående år får enligt
regleringsbrevet disponeras med ett belopp om högst 3% av
anslaget.
Anslaget är räntebärande.
Av anslagsposten avser 9 000 000 kronor de svenska
kontaktpunkterna för tjänster och varor.
För Tillväxtverket och Konsumentverkets åtgärder avseende
kontaktpunkten för tjänster får Kommerskollegium lämna
bidrag om sammanlagt högst 5 050 000 kronor för deras
kostnader.
Under 2014 har totallt 5 007 100 kronor lämnats i bidrag,
varav 4 650 000 till Tillväxtverket och 357 100 till Konsumentverket
73
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA
UPPGIFTER
(tkr)
2014
2013
2012
2011
2010
Låneram Riksgäldskontoret
Beviljad
Utnyttjad
5 000
1 628
5 000
1 435
5 000
2 223
5 000
2 696
4 500
2 824
Kontokrediter Riksgälden
Beviljad
Maximalt utnyttjad
8 000
0
8 000
0
8 000
0
8 000
0
8 054
0
53
1
124
16
193
6
264
16
57
5
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter**
14 492
168
264
878
729
Anslagskredit
Beviljad
Utnyttjad
2 492
0
2 431
0
2 420
0
2 398
0
2 381
0
Anslag
Ramanslag
Anslagssparande
3 461
3 163
4 983
3 122
4 966
87
91
87
92
91
93
88
96
85
97
1 106
1 108
1 041
1 009
1 035
-275
777
-816
1 593
129
1 464
809
655
655
0
Räntekonto Riksgälden
Ränteintäkter
Räntekostnader*
Personal
Antalet årsarbetskrafter (st)
Medelantalet anställda (st)
Driftkostnad per årsarbetskraft
Kapitalförändring
Årets
Balanserad
* Beloppet för 2013 har rättats i jämförelse med årsredovisningen för 2013
** Av beloppet för 2014 avser 14 264 tkr kollegiets tjänsteexport som tidigare år redovisats som intäkter av bidrag
74
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Stockholm den 20 februari 2015
Anna Stellinger
Generaldirektör
75

Kommerskollegiums årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

Om skolans organisation och vart Du kan vända Dig. Uppdatering

SSM risk 13 maj 15 Anna Franzén SSM.pptx

Läs mer om hur man konkret kan arbeta som pedagogiskt

här - Föreningen Stiftelser i samverkan

Nu är det dags att välja mellan K3 och K2!

Avveckling steg för steg

Städ- & fastighetsservice

Verksamhetsplan 2015-2017 - Västra Götalandsregionen