Nr 1 februari 2015 - Landstinget Sörmland

Nyhetsbrev
Nr 1 2015
Kära forskarvänner!
Tiden flyger och så känns det definitivt just nu för mig. De fyra år jag varit föreståndare för
FoU-Centrum och Centrum för Klinisk forskning Sörmland (CKFD) har förlöpt påtagligt snabbt. I
höst avslutar jag mitt uppdrag och rekrytering av en ny föreståndare pågår. Jag har trivts utmärkt bra
på arbetsplatsen och i landstinget Sörmland.
Jag har sagt det många gånger förut och upprepar gärna att landstinget Sörmland ger oss anställda
goda förutsättningar att bedriva klinisk forskning. Allt tyder också på att landstinget kommer att
fortsätta på den inslagna vägen. Vi har också anledning att vara stolta över kvaliteten och tillgången
på statistiskt stöd inom landstinget. Det, som kan förbättras, är antalet på seniora forskare, som
har kompetens att handleda på doktorandnivå. Därför hoppas jag att många sörmlänningar, som
disputerar, fortsätter att forska också efter sin doktorsexamen för att uppnå docentkompetens och
kunna fungera som handledare. Dessutom finns möjligheter att rekrytera docenter till kliniska
positioner inom landstinget, eftersom även det finansiella stöd som landstinget Sörmland erbjuder
seniora forskare är mycket konkurrenskraftigt.
För att intressera fler medarbetare i landstinget för klinisk forskning är det av stor vikt att vi har
kvar möjligheter för nybörjare att få prova på forskning under god handledning. Den verksamheten
fungerar väl idag via vår forskningsförberedande kurs och möjligheten att erhålla planerings- och
projektanslag. Planeringsanslag kan för övrigt sökas nu under våren, övriga anslag söks till hösten.
Kom gärna på våra spännande lunchseminarier. Närmast i tid arrangerar vi ett seminarium på
Mälarsjukhuset den 10/3 om oegentligheter inom klinisk forskning och den 19/5 kommer docent Jonas
Oldgren till Nyköpings lasarett och berättar om hur Uppsala Clinical Research Centre (UCR) kan
stödja oss i olika faser av forskningsprocessen.
Glöm heller inte att anmäla er till vårens vetenskapliga högtidsdag, vår FoU-dag, som i år äger rum
den 21/4 på Mälarsjukhuset. Där utdelas pris till landstingets forskningsvänligaste enhet, inbjudna
föreläsare av hög kaliber och med intressanta budskap kan avlyssnas och, inte minst, får vi höra
sörmländska forskare berätta om sina aktuella forskningsresultat.
-- Tack för mig!
Ove Axelsson
Nr 1 2015
Ny samhällsmedicinsk publikation visar att tuffa uppväxtvillkor
ger sämre hälsa som vuxen
Hans-G. Eriksson och Fredrik Granström, två av statistikerna vid FoU-centrum, har tillsammans med
Anu Molarius, epidemiolog vid Landstinget Västmanland, nyligen publicerat en rapport om hur uppväxtvillkoren hänger ihop med hälsan i vuxen ålder.
Rapporten ”Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder” visar att ekonomiska svårigheter och nedlåtande
behandling under uppväxten har tydliga samband med hälsan som vuxen. Även när hänsyn tas till ekonomiska svårigheter och nedlåtande behandling i vuxen ålder, kvarstår detta samband. I analyserna har också
kontrollerats för en rad andra faktorer som födelseland, utbildning, sysselsättning och levnadsvanor. Kvar
blir ändå en betydande effekt på hälsan av uppväxtvillkor.
Framförallt är det den psykiska hälsan som skattas lägre men även det allmänna hälsotillståndet uppfattas
av personerna som sämre än för personer som inte har haft liknande uppväxtvillkor.
Rapporten visar att fyra av tio kvinnor och män anger att de haft ekonomiska svårigheter under uppväxten. Ungefär lika många anger att de varit med om nedlåtande behandling i skolan eller i hemmet ofta eller ibland under uppväxten.
– Vår förhoppning är att rapportens resultat ska kunna öka förståelsen, hos beslutsfattare i olika positioner,
att en förutsättning för framgångsrika folkhälsoinsatser är att levnadsförhållanden under livets alla faser
beaktas, säger Fredrik Granström.
Fakta: Frågorna som ligger till grund för resultaten är hämtade från undersökningen ”Hälsa på lika villkor” som genomfördes våren 2012 bland vuxna i åldern 16-84 år i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och
Örebro län. Totalt besvarade cirka 28 000 personer frågorna som är aktuella i rapporten.
Befolkningsundersökningar i form av enkäter genomförs regelbundet av landstingen för att få ett underlag
för beslut i syfte att förbättra folkhälsan.
Vanligtvis ställs frågor som behandlar hälsan, levnadsvanorna och livsvillkoren vid undersökningstillfället. Vid den undersökning som genomfördes senast lades två frågor om uppväxtvillkoren till.
Information från Sjukhusbiblioteken Sörmland
Referenshantering med Zotero
Zotero är ett webbaserat referenshanteringsprogram som hjälper dig att samla, organisera och citera olika typer av källor. Programmet fungerar tillsammans med webbläsarna Firefox, Chrome och Safari, är gratis, lätt
att använda och sparar tid åt dig när du ska arbeta med citeringar och litteraturförteckningar i textdokument.
Du kan hämta referenser från olika databaser, t.ex. PubMed, bygga upp ditt eget bibliotek, sortera i mappar
och sätta etiketter på referenserna. Infoga sedan referenser från ditt Zoterobibliotek i den text du håller på att
skriva och du kan på så sätt få automatisk hjälp med att utforma källförteckningen i den stil du vill.
Kontakta Sjukhusbiblioteken om du vill ha hjälp med att komma igång med Zotero.
sjukhusbiblioteken@dll.se 016-104747
Nr 1 2015
Vårdförbundets förbättringsstipendium 2013
Stipendiet vänder sig till medlemmar i Vårdförbundet och som planerar eller
arbetar med ett projekt inom förbättring och utveckling av hälsa, vård och omsorg.
Sofia Sandström fick år 2013, 25 000 kronor i förbättringsstipendium för sitt
projekt att undersöka varför ortopedkliniken på Nyköpings lasarett har en relativt stor andel patienter som känner sig missnöjda ett år efter höftledsoperation.
– Jag blev otroligt sporrad av att få förbättringsstipendiet. Min målsättning är
att bidra till förbättringsarbete på kliniken samt att det arbetet ska inspirera andra kliniker och sjukhus.
Av 155 patienter som opererades på Nyköpings lasarett 2011 var det ett 15-tal
som var missnöjda ett år efter operation. Sofia har våren 2014 intervjuat
14 patienter som i undersökningar uttryckt sig vara missnöjda eller tveksamt
nöjda, men även några som är mycket nöjda med sitt operationsresultat.
– Jag tror att det handlar mycket om patientens förväntningar, som inte alltid
infrias. Därför är det så viktigt att patienterna får adekvat information, ett gott bemötande och att det finns
möjlighet till en fungerande rehabilitering.
Jag har även gått en forskningsförberedande kurs som väckte intresse för mitt nu pågående projektarbete
jag även gått en fördjupningskurs i kvalitativmetod båda kurserna har varit i FoU-centrums regi. Planeringsbidrag samt projektanslag från FoU-centrum har använts för att planera och förbereda studien, söka
etiskt tillstånd, samt genomgång av tidigare forskning. De senare Projektanslaget ger mig möjlighet att arbeta ca 2 dagar/v under våren -15 för att sammanställa resultatet av studien.
Sofia går även magisterkursen Utvecklingsarbete i omvårdnad på Mälardalens högskola sedan vårterminen
2014 och kommer att genomföra intervjustudien som en del av utbildningen, som hon läser på distans.
– Det här är ett projekt som jag växer med och jag lär mig hela tiden. Målet är att vara klar våren 2015, då
jag hoppas kunna börja sprida mina kunskaper och slutsatser.
Vårdförbundets motivering
Lyfter fram och tar tillvara omvårdnadskunskap som finns kring patientgruppen. Registerdata ska bidra till
att ändra vårdrutiner det är viktigt att sjuksköterskan ser sin roll i detta. En viktig åtgärd som vänder sig
till en stor patientgrupp.
Nr 1 2015
Nya doktorander
Anastasia Trouva
Emil Johansson
Jag arbetar i Landstinget Sörmland
sedan 2010. 2013 tog jag min specialistkompetens i internmedicin och
sedan dess fortsätter jag min subspecialisering i endokrinologi och diabetologi som planeras vara klar till juni
2015 efter min randning på Akademiska- och Karolinska
Universitetssjukhuset där jag har fått spetsutbildning.
Behandling av gravida med diabetes samt gynekologisk
endokrinologi har alltid varit mina intresseområde, både
kliniskt och forskningsmässigt. Mitt ST-arbete handlade
om ”Diabetes under graviditet och neonatalt utfall i Sörmland”. Jag är medlem i EASD (European Association for
the Study of Diabetes), Endocrine Society samt Sveriges
Läkarförbundet.
Integrerad PET-MR avbildning av
typ-2 diabetes: metodutveckling och
applikation
Sedan augusti 2014 är jag doktorand vid Karolinska Institutet och jag är tacksam att ha fått stöd från FoU-Centrum
för att kunna forska på nedanbeskrivet projekt.
Projektbeskrivning
Simultan funktionell och morfologisk studie av metabola sjukdomar som T2D med PET-MR
kamera har visat sig fruktbärande med intressanta resultat som
öppnar för nya
frågeställningar kring en sjukdom med betydande kunskapsluckor. I tidigare studier har
endast begränsade anatomiska områden studerats.
I aktuellt avhandlingsprojekt skall kliniska patienter studeras med
PET-MR kamera i syfte att
karakterisera vävnaders insulinresistens och sammansättning samt
dess betydelse för T2D.
Projektet består av 4 st. delstudier; (1) Metodutveckling av PETMR helkroppsprotokoll i
kombination med hyperinsulinemic euglycemic clamp, (2) Tvärsnittsstudie av normaler, prediabetiker och T2D, (3) Interventionsstudie av patienter som genomgått gastric bypass, (4) Longitudinell studie av T2D progress.
Avhandlingen kommer att försöka besvara en rad viktiga frågor
kring specifika vävnaders
inverkan och samverkan för T2D och dess substadier samt effekter vid GBP intervention.
Resultaten kan få stor betydelse i förståelsen och hanteringen av
kliniska T2D patienter.
Trots modern behandling får kvinnor med typ 1-diabetes
(T1D) komplikationer av metabola rubbningar och har
även nedsatt fertilitet. Två mindre studier har visat ökad
förekomst av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) vid
T1D men ingen studie är gjord på svensk population som
har en av de högsta incidenserna av T1D i världen. Både
dessa sjukdomar kan påverka fertilitet, bentäthet, ventrikeltömning och aptit samt förekomst av hjärtkärlsjukdom.
Projektets syfte är att undersöka:
1. Prevalensen av PCOS i en svensk population med T1D
jämfört med kontrollgrupp.
2. Faktorer av betydelse för patogenesen av PCOS vid
T1D (daglig insulindos, typ och duration av behandling).
3. Bentäthet och kroppssammansättning.
4. Regleringen av ventrikeltömning/aptit.
Patienterna rekryteras från Endokrinologiska kliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset Solna. En matchad
kontrollgrupp väljs ur Statens personadressregister. Båda
grupper kommer att undersökas ur endokrinologisk samt
gynekologisk synvinkel. Blodprover ska analyseras för
könshormoner, metabola samt benmetabola variabler.
Bentäthetsmättning samt ventrikeltömningstest kommer
också att göras.
Resultaten kan ge svar på om incidensen av PCOS är
kopplad till högre insulindoser. Detta kan leda till ändrade
riktlinjer för behandling (metformin eller insulinpump ger
lägre insulindoser) med positiva konsekvenser för de
metabola rubbningarna och den nedsatta fertiliteten.
Bakgrund
Mitt namn är Emil Johansson, 32 år och
är leg. Sjukhusfysiker samt anställd vid Medicinsk Fysik och
Teknik, Mälarsjukhuset sedan 2008 med yrkesinriktning mot nuklearmedicin och magnetisk resonanstomografi. Tidigare har jag
varit verksam som sjukhusfysiker vid Århus Universitetshospital,
Danmark. Sedan mars 2014 är jag halvtidsdoktorand vid Uppsala Universitet och institutionen för kirurgiska vetenskaper och
enheten för radiologi. Jag är född och uppvuxen i Bergsjö, Hälsingland och genomförde min grundutbildning inom medicinsk
strålningsfysik vid Lunds Universitet 2002-2007.
Huvudhandledare är Docent Joel Kullberg, Uppsala universitet.
Projektet är ett samarbete mellan Landstinget Sörmland och Uppsala Akademiska Sjukhus/Uppsala universitet. Ekonomiska medel för halvtidsdoktorandtjänst utgår från regionala forskningsrådet
i Uppsala-Örebroregionen samt FoU-centrum/CKF Sörmland.
PET: Positronemissionstomografi
MR: Magnetresonanstomografi
T2D: Typ-2 diabetes
GBP: Gastric ByPass
Nr 1 2015
Nya doktorander
Ökad patientsäkerhet med säkrare kirurgi
Doktorand: Ninos Oussi
Bakgrund: Läkarexamen från Karolinska Institutet 2005.
Specialistläkare i kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna 2013.
Doktorand på CAMST, Karolinska Institutet, Huddinge och CKFD-Sörmland, sedan maj 2014.
Projektet: Laparoskopisk kirurgi (även kallad titthålskirurgi) är sedan 90-talet en etablerad och mycket vanlig
operationsmetod för flera operationsingrepp och blir allt vanligare. Laparoskopi är ofta skonsammare för patienter
än vanlig öppen kirurgi. Dessvärre gäller inte detsamma kirurger som opererar med laparoskopi. De kan istället
drabbas av belastningsbesvär men även ökad stress till följd av ny teknisk utrustning. Det är framför allt kirurger,
gynekologer och ortopeder som opererar med titthålskirurgi.
När det kommer till kirurgisk träning har man innan detta sekel framför allt tränat på patienter. Hittills har det inte
erbjudits några bra alternativ för kirurgisk träning i operationssal utan närvaro av patienter. Ökade möjligheter till
simulatorträning har dock visat sig förbättra de praktiska färdigheterna hos kirurgen. Färdigheter som i sig gagnar
patienten.
Yngre kirurger får allt mindre operationstid, och äldre kirurger utsätts för ny teknik som i ovana händer är direkt
livshotande för patienten. Genom simulatorträning kan man minska antalet kirurgiska misstag.
Optimering av den ergonomiska arbetsställningen i samband med operation har också visat sig minska andelen
med belastningsskador, som ger färre andel sjukskrivna, vilket har direkta positiva effekter på samhällsekonomin.
Outcomes:
- Ur kvalitetsregistret GallRiks följa kirurgernas utfall gällande postoperativa komplikationer.
- Jämföra skillnader i övningsresultat vid låg- respektive högkostnadssimulatorträning.
- Följa stressnivåer, se om ökad stress ger upphov till fler fel och därigenom fler pre- och postoperativa komplikationer.
- Observera och registrera kirurgens arbetsställning,
- Inhämta information om belastningsbesvär genom enkätundersökningar.
Syfte: Studien skall dels jämföra om det är någon skillnad på träning av kirurger i låg- mot högkostandssimulatorer, dels mäta stress-nivåer genom salivprov, samt genom frågeformulär fråga efter olika belastningsbesvär. Genom att pröva olika ergonomiska ställningar kunna identifiera belastningsbesvär och söka vägar att minska dessa,
med ökad patientsäkerhet som följd.
Målsättning: Vi hoppas att fynden kan resultera i förändring av arbetställning i samband med kirurgi till förmån
för kirurgen samt en minskning av patientskada då ökad träning visat sig ge förbättrade praktiska färdigheter hos
kirurgen direkt korrelerade till en minskning av pre- och postoperativa komplikationer hos patienterna.
Nr 1 2015
Att söka forskningsstöd från FoU-centrum
Vid vårens ansökningstillfälle med sista ansökningsdag 1 april 2015 sökes framförallt medel för att kunna
starta upp helt nya projekt och man söker då s.k. planeringsanslag. Ett planeringsanslag ger upp till 2 veckors
forskningstid för att möjliggöra en ordentlig litteraturomgång, för att kunna diskutera projektupplägg med
statistiker och/eller handledare och för att efter detta kunna skriva en genomarbetad forskningsplan. I
förekommande fall skall även en etisk ansökan skrivas med hjälp av planeringsanslaget. Målsättningen är att en
fullständig ansökan om projektstöd sedan skall kunna lämnas in vid nästkommande ansökningstillfälle.
Vårens ansökningsomgång är även öppen för de som lämnat in en ansökan vid höstens ansökningsomgång och i
sitt beslut fått information från FoU-centrum om att de kan söka ett s.k. kompletteringsanslag på våren.
Alla som är anställda inom landstinget Sörmland och alla privata vårdgivare med avtal med landstinget Sörmland
har rätt att söka. Under förutsättning att anställningen/avtalet gäller minst 50 % av heltid. Aktiviteter som
förväntas ingå i verksamhetens ordinarie uppdrag kan inte beredas medel. Dit hör exempelvis det obligatoriska
projektarbetet inom ST-läkarutbildningen.
De forskningsprojekt som FoU-centrum ger stöd till skall vara kliniskt patientnära och knyta an till landstingets
olika verksamhetsområden med patient och verksamhetsnyttan i fokus. FoU-centrum ger även stöd åt
forskningsprojekt vars målsättning är att uppnå ny kunskap för att bättre kunna arbeta sjukdomsförebyggande.
Kravet på alla projekt är att en vetenskaplig frågeställning ska framgå ur ansökan.
Forskningsmedel kan sökas för att ersätta egen tid som ägnas åt forskningsarbete, man begär då tjänstledigt med
lön för forskning från sin ordinarie tjänst och FoU-centrum ersätter kliniken för den tid som ägnas åt forskning.
Forskningsmedel kan också sökas för att täcka kostnader i ett projekt som litteratur, analyskostnader och resor.
FoU-centrum ger stöd till alla typer av kliniska forskningsprojekt, allt ifrån små lokala projekt som startas upp
från grunden till stora mångåriga forskningsprojekt som kanske sker i samverkan med universitet eller högskola
eller som ingår i en forskarutbildning. Alla yrkeskategorier har samma möjligheter att söka forskningsstöd
från FoU-centrum. Generellt kan man säga att FoU-centrum brukar bevilja två veckors forskningstid för
att komma igång med helt nya projekt planeringsanslag. Ett ordinärt större projekt brukar beviljas cirka en
månads forskningstid per år, projektanslag. FoU-centrum har även möjlighet att ge stöd till den som genomgår
forskarutbildning, doktorandstöd.
För att söka forskningsstöd besök vårt webbaserade ansökningssystem www.researchweb.org/is/dll där man kan
börja med att göra ett personkort med CV som är ett obligatorium för att få ansökan att gå vidare till granskning.
Man kan också göra en provansökan.
Är man intresserad av forskning som pågår eller om man vill ha samarbetspartners inom ett visst
forskningsområde så surfa in på FoU i Sverige, http://researchweb.org/is/sverige. Där kan man registrera sin
projektbeskrivning och läsa om andras projekt. Vill du lämna din projektbeskrivning använder du samma
inloggning som när du gör en ansökan i systemet men går in under fliken ”Lämna din projektbeskrivning här”.
För ytterligare information om ansökningssystemet eller ansökningsomgångar vänligen kontakta
Pernilla Larsson, 016-10 54 01, FoU-administratör.
Nr 1 2015
Kurser som FoU-centrum håller 2015
Forskningsförberedande kurs 2015
Höstens forskningsförberedande kurs kommer att hållas i Eskilstuna. Datumen är 8 september,
22 september, 13 oktober, 3 november. Sista anmälningsdag är 7 juni 2015
Mer information och anmälningsblankett finns på: www.landstingetsormland.se/ffkurs
Evidensbaserad omvårdnad 2015
Evidensbaserad omvårdnads kurs hålls i Eskilstuna med datum: 21 maj, 11 juni, 27 augusti,
17 september. Sista anmälningsdag är 20 april 2015. Mer information och anmälningsblankett:
www.landstingetsormland.se/evidens
Scientific writing 2015
Kursen vänder sig till alla i Landstinget Sörmland som är aktiva inom klinisk forskning eller
intresserad av klinisk forskning. Kursdatum: 23 april, 30 april, 7 maj, 21 maj, 28 maj. Sista anmälningsdag 30 mars 2015
Till anmälan: www.landstingetsormland.se/SW
FoU-dag 2015
Den 21 april 2015 arrangeras FoU-dagen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Sista anmälningsdag är 9 april
Mer information finns på: www.landstingetsormland.se/foudag
Forskningspris 2015
Nominera den mest forskningsvänliga klinik/enhet inom landstinget Sörmland,
gärna med en slogan
Priset delas ut på FoU-dagen den 21 april. Nominera senast den 23 mars till
fou-centrum@dll.se
Lunchseminarium våren 2015
10 mars klockan 12.00-13.00, Mälarsjukhuset, Eskilstuna, kommer Stefan Eriksson, docent,
Centrum för forsknings- och bioetik, Uppsala universitet och föreläser om ”Finns det en
fuskindustri inom vetenskapen?”
För mer information och anmälan: fou-centrum@dll.se, sista anmälningsdag 1 mars
19 maj, klockan 12.00-13.00, Nyköpings lasarett, Nyköping, kommer Jonas Oldgren, docent,
UCR, Uppsala Clinical Research - mer information och anmälningsblankett kommer
Kontaktuppgifter:
FoU-centrum
Kungsgatan 41
631 88 Eskilstuna
Tfn: 016-10 54 01
E-post: fou-centrum@dll.se
Hemsida: www.landstingetsormland.se/fou-centrum
Ansvarig utgivare: Ove Axelsson, föreståndare