Tillgängligheten i flerbostadshus

Tillgängligheten i
flerbostadshus
Inventering av den fysiska tillgängligheten
i flerbostadshusbeståndet i Älvsbyns
kommun
Aferdita Jashari
2014
Förord
Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för att alla ska kunna delta i det på jämlika
villkor. En grund för detta är att känna till hur verkligheten ser ut i kommunen och då är en
inventering av bostadsbeståndet ett steg på vägen. Inventeringen är en del i
ett kunskapsbyggande där kommunen får information om var och hur tillgängligheten brister,
men framför allt kunskap om beståndets potential1.
Rapporten presenterar resultatet av inventeringen som utförts på flerbostadshus i Älvsbyns
kommun med syfte att få en ökad kunskap om tillgängligheten i flerbostadshusen. Med den
kunskapen kan kommunen utveckla sitt arbete med tillgänglighet och boendefrågor.
Projektet har finansierats av Boverket som stöd till kommuner för inventering av den fysiska
tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet.
December 2014
1
Boverket: Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!
1
Innehållsförteckning
1. Inledning ......................................................................................................................... 4
1.1 Bakgrund och syfte .................................................................................................... 4
1.2 Genomförande .......................................................................................................... 4
1.3 Avgränsningar ........................................................................................................... 4
2. Lagstiftning och definitioner om tillgängligheten ................................ 5
2.1 Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) ................................. 5
2.2 Boverkets byggregler(BBR) ......................................................................................... 5
2.3 Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet ..................................................... 5
2.4 Definitionen av tillgängligheten ................................................................................... 5
3. Generella förutsättningar ...................................................................................... 6
3.1 Befolkningen i Sverige ................................................................................................ 6
3.2 Fler äldre .................................................................................................................. 6
3.3 Sveriges funktionshinderpolitik ................................................................................... 7
3.4 Befolkningsprognos i Älvsbyn ..................................................................................... 7
3.5 Befolkning mängden i procent .................................................................................... 8
4. Projektets genomförande ...................................................................................... 8
4.1 Nulägesanalys ............................................................................................................. 9
4.1.1 Bostadmarknaden och flerbostadshusbeståndet ...................................................... 9
4.1.2 Behoven ........................................................................................................... 11
4.2 Tillgänglighetsinventeringen .............................................................................. 12
4.2.1 Mål och syfte med inventeringen ......................................................................... 12
4.2.2 Val av inventeringsverktyget................................................................................ 12
4.2.3 Inventeringen av flerbostadshusen ...................................................................... 13
4.2.4 Åtgärdsförslag ................................................................................................... 14
4.2.5 Översiktbild över fastigheterna ........................................................................... 15
4.2.6 Slutsats ............................................................................................................. 16
4.2.7 Spridning av information om inventeringen ......................................................... 17
4.3 Uppföljning................................................................................................................ 17
2
5. Bilagor ............................................................................................................................ 18
Bilaga 1: Checklista för fastighet ..................................................................................... 18
Bilaga 2: Checklista för enskilda entré.............................................................................. 20
Bilaga 3: Hyresvärdar i Älvsbyns kommun ....................................................................... 23
6. Referenser..................................................................................................................... 27
6.1 Litteratur................................................................................................................. 27
6.2 Elektroniska källor ................................................................................................... 27
6.3 Figurförteckning ...................................................................................................... 27
3
1. Inledning
1.1 Bakgrund och syfte
Regeringen har beslutat att ge statligt stöd till kommunerna för inventering av den fysiska
tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Syftet med stödet är att underlätta kommunernas
beredskap och planering av bostadsförsörjningen. Stödet lämnas till kommuner som avser
inventera den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusen i kommunen. Kommunen ska genomföra
en inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusen i kommunen av både de
offentliga och privata flerbostadshusen.
Älvsbyns kommun har beviljats stödet från Boverket den 2014-07-07 och har gjort inventeringen
av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet för att få kunskap om bostäderna som
finns i kommunen som underlag för att kunna planera nya bostäder och förbättra tillgängligheten
i det befintliga beståndet på sikt. Syftet med inventeringen var också att kartlägga hur
tillgängligheten ser ut i det befintliga bostadsbeståndet och ta fram förslag på åtgärder utifrån
kartläggningen.
1.2 Genomförande
Inventeringen har avsett allmänna utrymmen i flerbostadshus såväl det kommunala som det
privata flerbostadshusbeståndet. Inventeringen har utförts med hjälp av checklista, genom
platsbesök i fastigheterna, intervju med fastighetägare och boende.
Checklistan är gjort för att inventera ur olika funktionsnedsättningar, ur flera användarperspektiv.
Antalet fastigheter som har besökts är stor men inventeringen har avsett bara fastigheter som
inrymmer mer än 3 lägenheter.
1.3 Avgränsningar
Efter Boverkets anvisningar, har inventeringen gjorts för fastigheter geografiskt belägna inom
kommunens administrativa gränser.
Inventeringen har mer siktat på närmiljön runt fastigheterna och de allmänna utrymmena, som
trapphus och tvättstugor, samt hur man tar sig upp till lägenheten, medan den enskilda bostaden
har inte inventeras.
Följande parametrar har inventeras:
 möjlighet till angöring
 parkeringsplatser
 gemensamma uteplatser
 gemensamma lokaler
 sophantering
 tvättstuga
 tillgång till information
 gångvägar
 entré
 trapphuset
4
2. Lagstiftning och definitioner om tillgängligheten
2.1 Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen
(PBF)
Ett övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, 8 kapitlet, paragraferna 1, 4, 7
och 9, samt i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, 3 kapitlet, paragraferna 4, 18 och 23.
2.2 Boverkets byggregler (BBR)
I Boverkets byggregler, BBR, finns tillämpningsföreskrifter till lagen och förordningen. Boverkets
byggregler gäller när man bygger nytt eller ändrar en byggnad, inklusive ändrad användning. De
flesta reglerna finns i avsnitt 3, men det finns också regler i avsnitt 8.
Byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller
orienteringsnedsättningar. Tomter avsedda för bebyggelse ska vara tillgängliga och användbara
om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt. Det gäller även gator,
torg, badplatser med mera. Från en social synpunkt ska den fysiska miljön vara anpassad för alla.
Bestämmelserna om att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna
använda ett bebyggelseområde bör inte enbart gälla inom områden med sammanhållen
bebyggelse, utan generellt för all bebyggelse. 2
2.3 Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet
Det finns inga lagar som direkt ålägger kommuner eller fastighetsägare att genomföra inventeringar
eller förbättringar i befintliga flerbostadshus vad gäller tillgänglighet. Det innebär att kommuner och
fastighetsägare själva kan bestämma om de ska inventera och arbeta med tillgänglighet. Men det finns
annan lagstiftning som indirekt stödjer en inventering av flerbostadshus:
 SoL, socialtjänstlagen (2001:453)
 PBL, plan- och bygglagen (2010:900)
 lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
 förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas
bostadsförsörjningsansvar3.
2.4 Definitionen av tillgängligheten
Begreppet tillgänglighet inkluderar flera olika områden som kan påverka en individs
rörelseförmåga, uppfattande av meddelande och delaktighet i samhället. Tillgänglighet kan
definieras av hur väl anpassad den byggda miljön är för att personer med funktionsnedsättning
ska kunna ytnyttja den. Tillgänglighet inbegriper framkomlighet, användbarhet, trygghet och
säkerhet. Tillgänglighet innebär att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika
villkor. Den byggda miljön ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och
personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp. Även personer som har nedsatt
syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågor ska kunna använda den
byggda miljön.
2
3
http://www.boverket.se/tillganglighet/
Boverket: Inventera tillgängligheten i flerbostadshus - en handbok
5
3. Generella förutsättningar
3.1 Befolkningen i Sverige
Befolkningen i Sverige förväntas öka de närmaste åren. År 2004 passerade folkmängden 9
miljoner och år 2017 beräknas tiomiljonersgränsen att passeras. I slutet av prognosperioden, år 2060,
uppskattas Sverige ha en befolkning på 11,8 miljoner4.
Fig.1 Befolkningsutveckling 1900-2013 och prognos 2014-2060 (Statistiska centralbyrån, 2013)
3.2 Fler äldre
Enligt statistikerna ökar medellivslängden alltjämt och faktumet att vi lever längre får också
konsekvenser på befolkningens ålderstruktur vilket medför att fler kommer bli äldre. Den
äldrebefolkningen, 65 år och äldre, uppgick under 1960 talet till en miljon. Under 1980talet till 1,5 miljoner och beräknas vara uppe i två miljoner år 2018. I slutet av prognosperioden,
år 2040, beräknas antalet över 65 år att vara 2,7 miljoner eller 25 procent av befolkningen.
Fig.2: Prognos över befolkningsutvecklingen för personer 65-74 år samt 75- år mellan åren 2014 - 2040.
Källa: SCB.
4
SCB: http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2014I60/BE0401_2014I60_SM_BE18SM1401.pdf
6
3.3 Sveriges funktionshinderpolitik
Sedan år 2000 har Sverige en generell funktionshinderspolitik där personer med nedsatt
funktionsförmåga ses som medborgare med samma skyldigheter och rättigheter som övriga
befolkningen istället för att ses som patienter. Sverige inför en politik med lika rättigheter för alla
där man vill ta bort hinder, bl.a. bristande tillgänglighet som utestänger vissa grupper från
gemenskapen. Samhället ska utvecklas så att personer med funktionsnedsättning ska ges samma
förutsättningar att leva självständigt.
Älvsbyns Kommunen har styrdokumenten Handlingsprogram för personer med
funktionsnedsättning som antogs 2013-11-19 med målsättningen att förbättra livsvillkoren för
människor med funktionsnedsättning genom att Älvsbyns kommun blir ett tillgängligt samhälle
för alla. Människor med funktionshinder ska tillförsäkras delaktighet och jämlikhet i enlighet med
FN:s standardregler5
3.4 Befolkningsprognos i Älvsbyn
Älvsbyns kommun har sedan 1992 haft en vikande befolkningsutveckling som fortsatt de
följande åren med totalt 10 % fram till 2007. Sedan 1992 har antalet invånare minskat med nästan
1 000 personer. Antalet invånare har under 2008 minskat med 80 invånare från 8 545 till 8 465.
Främsta orsaken till minskningen är ett negativt flyttningsnetto (-73) personer samt att antalet
födda har minskat med 13 personer det senaste året. Från 1992-2007 har antalet födda minskat
med 61 personer (48,4 )6
Fig. 3
5 Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning-Älvsbyns kommun
6 Översiktplanen 2011
7
3.5 Befolkning mängden i procent
Älvsbyns kommun har 8194 invånare (30 juni 2014). Cirka 60,0 % av invånarna bor i tätorten
Älvsbyn medan 40 % bor utanför Älvsbyn. Demografiska fördelningen är inte optimal. Det finns en
övervikt åt de äldre åldersgrupperna medan barnafödandet är relativt lågt. Av hela befolkningen är
18 % av invånarna i åldern 65-79 medan äldre än 80 år är cirka 7 % av befolkningen.7
Procentuell fördelning av folkmängden 31 december 2013 i Älvsbyn kommun
Ålder
0-6
7-15
16-19
20-24
25-44
45-64
65-79
80Total %
Män
6
11
5
6
21
28
17
6
100
Kvinnor
6
9
5
6
20
26
19
9
100
Tabell 1
Total
6
10
5
6
21
27
18
7
100
4. Projektets genomförande
Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för att alla ska kunna delta i det på jämlika
villkor. En grund för detta är att känna till hur verkligheten ser ut i kommunen och då är en
inventering av bostadsbeståndet ett steg på vägen. Inventeringen är en del i ett kunskapsbyggande
där kommunen får information om var och hur tillgängligheten brister, men framför allt kunskap
om beståndets potential8.
Älvsbyns kommun driver samhällsutvecklingen och ansvarar för att skapa förutsättningar för alla
i kommunen att leva i goda bostäder. I detta sammanhang har Älvsbyns kommun gjort
inventeringen av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet för att få kunskap om
bostäderna som finns i kommunen. Inventeringen ska användas som underlag för att kunna
planera nya bostäder och förbättra tillgängligheten i det befintliga beståndet på sikt.
Boverket har rekommenderat att inventeringen görs i tre steg:
– nulägesanalys
– inventeringen
– uppföljning
7
Kommunfakta: http://www.alvsbyn.se/wpcontent/uploads/2014/03/alvsbyn.se_kommunfakta-alvsbyn-2014.pdf
8
Boverket: Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!
8
4.1 Nulägesanalys
En nulägesanalys har gjorts för att samla information om kommunens bostadsbestånds
nuvarande situation för att få en uppfattning om vilka utmaningar och förutsättningar finns.
Som grund till nulägesanalys har använts Älvsbyns kommuns översiktplan som antogs av
kommunfullmäktige 2011-11-28 och riktlinjerna för kommunens bostadsförsörjning som antogs
oktober 2014.
Översiktplanen-ger vägledning för hur mark- och vattenområden är avsedda att användas och
hur bebyggelseutvecklingen bör ske i hela kommunen. I översiktsplanen beskrivs kommunens
långsiktiga strategier där en avvägning görs mellan olika intressen samt de miljöer och riskfaktorer
som bör beaktas.9
Bostadsförsörjningslagen- Lagen (2000:1 383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
ger kommunen ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. En
bra boendemiljö innebär bland annat att det finns bostäder med god tillgänglighet. Planering för
bostäder med god tillgänglighet är därför en viktig del i en kommuns strategiska planering10.
Bostadsförsörjningsplanen beskriver befolkningens och bostadsbeståndets förändring samt
viktiga behov och utmaningar på bostadmarknaden och är en bra utgångspunkt till inventeringen.
4.1.1 Bostadsmarknaden och flerbostadshusbeståndet
Älvsbyn kommun har för närvarande en balanserad bostadsmarknad. Behovet av bostäder
bedöms vara litet men kommer i framtiden att öka om kommunens folkmängd ska uppnå 12000
invånare som i Älvsbyns kommun vision. Kommunens framtida bostadsbyggande är beroende av
befolkningsutvecklingen i kombination med förändringar i hushållsbildningen samt efterfrågan på
lägenheter och tomter. Det finns en efterfrågan på attraktiva tomter inom områden som ännu
inte exploaterats. I dagsläget finns det många lediga tomter både i centralorten och i byarna.11
Flerbostadshusen står för 34 % av kommunens totala bostadstånd. Av dessa ägs 11 % av det
kommunala bostadsbolaget, Älvsbyns Fastigheter AB som idag äger 453 lägenheter, 22 % är
privata hyresrätter och bara 1 % är bostadsrätter. 12
Flesta av de kommunalt förvaltade flerbostadshusen byggdes under 1950-1960 talet men det
finns också bostäder som är byggda under 1940 -talet, 1970-talet, 1980-talet och de sista är
byggda under 1990-talet. Detsamma gäller även de privata hyresrätterna. Det är mer än 20 år som
det inte finns nybyggnation i Älvsbyns kommun i flerbostadhusbeståndet. Nybyggnation av
bostäder har gjorts bara i den privata sektorn.
9
Översiktplanen 2011 s.6
Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok
11 Översiktplanen 2011 s.52
12 Riktlinjer för bostadsförsörjnings s 13.
10
9
Fig.4 Diagram som visar nybyggda bostäder i Älvsbyns kommun13
Andelen av flerbostadshusen med hiss är liten eftersom större delen av fastigheterna byggdes före
hisslagstiftningen. Enligt lagen, före 1 juli 1979 behövde inte flerbostadshus i tre våningar eller
lägre ha en hiss.14
I Älvsbyn kommun finns 1349 lägenheter i flerbostadshusbeståndet och 2723 småhus i den
privata sektorn.
Lägenheter i bostadsbeståndet (2012):
Kod
2560
Region
Älvsbyn
v1: småhus_2012
2 723
v2: flerbostadshus_2012 1 349
v3:
0
vT:
0
vA: Färg Klass
0
Tabell 2
Av 1349 lägenheter i flerbostadshusbeståndet har bara 31 procent hiss. Hissen uppfyller i stort
sett de grundliga krav som beskrivs i BBR för att vara tillgängliga och användbara för personer
med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga men det finns hissar som inte uppfyller dessa krav,
speciellt hissar med håll down som finns i ett flertal fastigheter. En del bostäder kan nås nivåfritt
från marken men det är ganska liten del av bostadbeståndet och en del av dem har trappor som
måste passeras för att nå entreplanen och fyller inte riktigt kraven för att vara tillgängliga.
13
http://www.alvsbyn.se/wp-content/uploads/2014/03/alvsbyn.se_kommunfakta-alvsbyn-2014.pdf
14
www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/../handbok.pdf
10
Bostäder i flerbostadshusbeståndet
Bostäder
1349
Med hiss (inkluderar även äldre och särskilt boende)
424
31 %
Med hiss (utan äldre och särskilt boende)
196
14,5 %
Lägenheter som nås från marken (utan trappor till entrén)
110
8,0 %
Lägenheter som nås från marken (med trappor till entrén)
24
1,8 %
Tabell 3
Ungefär 39,0 procent av hela bostandbeståndet i Älvsbyns kommun är tillgänglig och 1,8 procent
kan göras tillgängliga med små åtgärder.
4.1.2 Behoven
Enligt statistikerna blir allt fler äldre i den framtida befolkningen i Sverige. Antalet äldre i
samhället ska öka mer än andra åldersgrupper. Även i Älvsbyns kommun ökar den äldre
befolkningen just nu, och väntas fortsätta öka följande år varför boendemarknaden kommer att
behöva anpassas för nya krav och behov framöver.
De flesta äldre personer bor i sina bostäder så länge de kan. De flesta bor på den ordinarie
bostadsmarknaden. Endast cirka tio procent av dem över 65 år bor i äldreboende. Enligt
undersökningar, vill många äldre bo i sina bostäder så länge de orkar ta hand om sig själv. Efter
att krafterna börjar minska, så skulle de flesta av dem gärna flytta till ett flerbostadhus med
hyresrätt eller bostadsrätt möjligvis nära centrumet. Även särskilda boendeformer för äldre är
ganska efterfrågat. Det som främst efterfrågas är boende med hög standard,
tillgänglighetsanpassat och med närhet till service.15
I översiktplanen 2011 för Älvsbyns kommun förutses att inom 5-10 år kommer behovet att vara
stort av centralt belägna lägenheter för äldre människor och i framtiden kommer det att behövas
fler äldreboende och trygghetsboenden. Särskilda boenden för de som är i stort behov av vård
ska främst förläggas centralt i centralorten där all service redan finns. Älvsbyns kommun tillämpar
den så kallade kvarboendeprincipen. Det innebär att kommunens invånare ska ges förutsättningar
att bo kvar i sitt eget hem, och få den hjälp de behöver i sin hemmiljö.
Därför vill kommunen att det finns möjligheter även i byarna för särskilt anpassat boende, som är
tillgängliga med service som exempelvis hemtjänst, för äldre. Någon form av boende för äldre ska
finnas i de större byarna, så att de äldre kan stanna kvar i sin by samt att det kan skapa flyttkedjor
som frigör villor till förmån för exempelvis barnfamiljer som kan flytta in till byn.16
15
16
Riktlinjer för bostadsförsörjning-Älvsbyns kommun, Norrbotens pärla s. 13.
Översiktplanen 2011 s. 26
11
4.2 Tillgänglighetsinventeringen
4.2.1 Mål och syfte med inventeringen
Kommunen står inför en utmaning som förmodas innebära ett ökat tryck på en bostadmarknad
som tidigare varit i stor balans. En gruvetablering är under prövning och om den kommer till
stånd kommer att innebära en större etablering i kommunen med många arbetstillfällen de
närmaste åren. Samtidigt har kommunen en åldrande befolkning som är i stort behov av
tillgängliga bostäder. En inventering av tillgängligheten hjälper kommunen i detta sammanhang.
Älvsbyns kommun mål med inventeringen är att få kunskap om bostäderna som finns i
kommunen som underlag för att kunna planera nya bostäder och förbättra tillgängligheten i det
befintliga beståndet på sikt.
Inventeringen ska användas i samhällsplaneringen för att tillgodose behoven av fysisk
tillgänglighet i flerbostadhusen.
4.2.2 Val av inventeringsverktyget
Älvsbyns kommun mål med inventeringen är att få kunskap om nuläget i bostadsbeståndet som
grund för planeringen och förbättringen av tillgängligheten. Flesta av fastigheterna i Älvsbyns
kommun är byggda fram till 1960 talet när lagen om hiss hade fortfarande inte var i kraft. Hissen
är det första kraven för att en byggnad ska vara tillgänglig. En byggnad utan hiss utestänger
många, både äldre och personer med funktionsnedsättningar.
Beståndet av flerbostadshus i Älvsbyns kommun är äldre och flesta av byggnaderna saknar hiss,
så mest fokus lags på utemiljön och därför bestämdes att inventeringen skulle omfatta bara
miljöerna från angöring ute vid gatan till entré/trapphus samt bostadskomplement och fram till
lägenhetsdörren men inte inne i bostaden.
Inventeringen utförs med hjälp av en checklista för inventering av flerbostadshus som baseras på
formuläret TIBB. Checklistan har kompletterats med ytterligare frågor som rör sig om olika
funktionsnedsättningar. Syftet var att inventeringen skulle göras från olika perspektiv och inte
bara för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Checklistan är uppdelad i två delar. Första delen består av 35 frågor rörande byggnaden som
helhet, vilka behandlar allmän information som byggnadsår och antal entréer. Den innehåller
också information om gemensamma uteplatser, tvättstugan, sophantering, information.
Den andra delen av checklistan behandlar byggnadens enskilda entréer. 46 frågor besvaras
rörande entréns utformning, marken i anslutning till entrén, bostadskomplement samt
uppställningsplats för rollator. Om det finns hiss i entrén så finns ytterligare 15 frågor som
bedömer om hissen uppfyller kraven för att vara tillgänglig så som nivåskillnad innan hissen,
automatisk dörröppnare, själva hissdörren, om det finns akustisk information inne i hissen.
Utöver checklistan och platsbesök i fastigheterna så har även intervju med boende utförts. Detta
har hjälpt att få en insyn på hur de boende själva upplever miljön runt sina bostäder. Mest
klagomål var på trapporna inför entrén och tvättstugan i källaren.
12
4.2.3 Inventeringen av flerbostadshusen
De flesta av Älvsbyns kommun bostadsområden tillhör det så kallade folkhemmets och miljonprogrammets bostäder byggda under 1940-1970. I nuläget är det många av fysiska miljöer i
sådana bostadsområden som inte uppfyller grundkraven på tillgänglighet. De vanligaste
åtgärderna som krävs hos de gemensamma ytorna är att göra entréerna tillgängliga. Nivåskillnader
bör tas bort och automatiska dörröppnare installeras. Inne i trapphuset behövs mest
kontrastmarkering av trapploppet, förläggning av ledstänger, rörelsestyrd belysning. Själva
trapphuset är ofta litet vilket kan orsaka problem dels med placering av rollatorer, dels
med framkomligheten. Det är vanligt att tvättstuga och lägenhetsförråd är placerade i
källaren, och dessa förblir i många fall svårtillgängliga.
Det är sådana åtgärder som behövs i de flesta av flerbostadshusen även i Älvsbyns kommun.
Inventeringen av bostadsbeståndet i Älvsbyn kommun har också visat det. Under inventeringen
har följande parametrar inventeras:
 möjlighet till angöring
 parkeringsplatser
 gemensamma uteplatser
 gemensamma lokaler
 sophantering
 tvättstuga
 tillgång till information
 gångvägar
 entré
 trapphuset
De flesta av fastigheterna har goda möjligheter till färdtjänstbil och parkering finns i anslutning
till fastigheterna men ingen av de befintliga parkeringsplatserna är utformad för rörelsehindrade
med få undantag. Parkeringsplatser för rörelsehindrade fanns i närheten av bara två fastigheter
och ena av dem hade verksamhet lokal i botten planet.
På de flesta av fastigheterna är de gemensamma uteplatserna inom den rekommenderade
distansen 50m men de flesta av dem är inte nåbara med rullstol eller rullator eftersom det saknas
tydliga gångvägar till dem.
Gemenskapslokaler saknas i alla fastigheter med undantag av fastigheter som är seniorboende
eller annan form av organiserat boende till äldre eller funktionshindrade.
Sophanteringen är nåbar med rullstol/rollator och ligger inom 50m på de flesta av fastigheterna.
En del av fastigheterna har byggt sophus mitt på gården. De brukar vara gemensamma för fler
fastigheter men uppfyller kraven för att vara tillgängliga. De brukar vara inom 50m, de flesta av
dem är olåsta och det brukar finnas tillgängliga gångvägar till dem.
Tvättstugor brukar vara i källaren i de flesta av fastigheterna och det finns ett par trappor att
passera för att nå dem. Korridorerna genom källarplanet är inte tillräcklig breda och utrymme för
att kunna vända med rullstol finns inte och därför är tvättstugor inte tillgängliga. Undantag är de
fastigheter som har placerat tvättmaskin inne i lägenheterna men de är ganska få.
13
I huvudentrén till trapphuset på alla fastigheter, finns en informationstavla med namnskyltar över
de boende och information för hyresgästerna. Tavlan brukar vara placerad i huvudhöjd på en
stående person vilket gör det svårt för en person i rullstol att kunna läsa på tavlan. De brukar vara
skriven med små bokstäver och detta underlättar inte för personer med olika svårigheter att läsa
dem.
Gångvägar till entrén brukar vara tydlig markerad mot angränsande mark i de flesta av
fastigheterna.
I trapploppen brukar det saknas de tydliga kontrastmarkeringarna på de flesta fastigheter,
ledstänger finns bara på ena sidan och även när de finns på båda sidorna är de inte längre än
själva trappan och därför fyller de inte tillgänglighetskraven.
Fasta sittmöjligheter i anslutning till entrén eller i trapphuset finns inte på alla fastigheter.
Belysningen i trapphuset brukar vara bra men på några av fastigheterna är belysningen inte
rörelsestyrd och lysknappen är högre än 1m.
Då det inte finns något rollatorförråd i närheten av entrén eller på någon annan
plats inom bostadsområdet i alla fastigheter, placeras i dagsläget rollatorerna ute framför
ytterdörren eller i entréplanet i byggnader vilket är olämpligt på grund av brandsäkerhetsskäl.
Hiss finns i 31 % av hela bostadbeståndet som i stort sett uppfyller kraven som står i BBR för att
vara tillgänglig för rullstol men alla hissar saknar akustik och optisk information och dörrarna är
inte automatiska vilken medför problem för vändning med rullstol.
4.2.4 Åtgärdsförslag
En lista med åtgärdförslag har bifogas till rapporten som har skickats till varje fastighetsägare.
Listan innehåller de åtgärder som fastighetsägaren skulle kunna åtgärda så att fastigheten skulle
vara mer tillgänglig för personer med rörelsehinder och nedsatt orienteringsförmåga. De
åtgärderna som är vanligast föreslagna är parkeringsplats för rörelsehindrade nära fastigheten,
tydliga gångvägar till gemmensamma uteplatser, utjämning av marken framför entrén,
automatisk dörröppnare, rörelsestyrd belysning inne i trapphuset, kontrastmarkering av den
nedersta och översta trappan och en gemensam tvättstuga ute på gården.
Syftet var att genom åtgärdförslag göra fastighetägarna mer medveten om brister i deras
fastigheter och samtidigt ge förslag på hur deras arbete med att utveckla tillgängligheten bör
planeras och prioriteras utifrån områden, brister och åtgärder. Eftersom fastigheterna har i stort
sett en mängd brister blir det nödvändigt att prioritera vilka brister som ska åtgärdas först och
vilka åtgärder som är mest lämpliga och ger störst nytta för flest boende.
Vid åtgärdernas utformning bör hänsyn tas till flera tillgänglighetsaspekter för att det ska
bli en tillgänglighetsförbättring. Till exempel kan en entré utan nivåskillnader, med
automatisk dörröppnare med säkerhetscensor samt bra belysning ge en entré som kan
användas utan några större problem inte bara av äldre men även barnfamiljer och andra.
Även om hissen är den mest kostsamma åtgärden bör den installeras när det finns
möjlighet eftersom en hiss har stor betydelse för tillgängligheten.
14
4.2.5 Översiktbild över fastigheterna
I tabellen nedan visas fastigheterna som har inventeras. Totalt har inventeras 30 fastigheter. 24 av
dem är privata hyresgäster, en är kommunal bolag och två är bostadrätter.
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Fastigheten
AB Nian
AB3C
Alen Invest AB
BDB Fastigheter AB
Bert Sandberg
Bert Johansson och
Lena Berglund
Br Nilssons Bygg &
Montering
Bröderna Björkman
AB
Elisabet Singh
Nilsson
Ericson o Blad
Fastighets AB
Euro Apartments AB
Fastigheter Tvillingbo
Fastighets AB Härnö
Gårdings Fastigheter
Jan Poijo
LA Lindgren
Fastigheter
Lars Jonsson
Lildals fastigheter AB
Lomtjärn Fastigheter
LPH Fastigheter
Nilssons Fastigheter
Peter Thelin
Fastigheter AB
Stenvalls Fastigheter
Ulf Åkerström &
Mats Pettersson
Vistheden Fastigheter
AB
VTAB-Maguns Lind
Åsa Viklund
Älvsbyns Fastigheter
HSB
Björken
Antal
bostäder
11
4
154
48
16
6
Fastigheter med
Hiss finns marklägenheter
(st.)
Nej
4
Nej
Nej
3
Nej
4
Nej
Nej
Tillgänglig
30 %
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
3
Nej
Nej
8
Nej
Nej
6
Ja
Ja
8
Nej
52
45
52
14
4
49
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
15
72
23
26
30
6
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
24
21
Nej
Nej
Nej
Nej
24
Nej
Nej
30
6
453
36
12
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
2
2
4
5
8
10
92
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Ja
30 %
Ja
Nej
Nej
Nej
46 %
Nej
Nej
15
4.2.6 Slutsats
Flerbostadshusbeståndet i Älvsbyns kommun är generellt inte anpassat för personer med nedsatt
rörelse och orienteringsförmåga. Bara 39 procent av hela bostadbeståndet är tillgängligt. Då
antalet äldre ökar, bör kommunen samarbeta med olika aktörer och speciellt med fastighetägarna
och tillsammans ha en plan för att möta det ökande behovet av tillgänglig boende. Ökad
tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet är nödvändigt för personer med nedsatt rörelse- och
orienteringsförmåga och för den växande gruppen äldre, men underlättar för de flesta.
En plan för äldres boende är en viktig ekonomisk och strategisk fråga för ett bostadsbolag och
bör därför vara en del av företagets affärsplan. Fastighetägare måste hitta motiv till att förbättra
boende för äldre samtidigt som den ekonomiska delen skulle vara tillfredsställande.
Även kommunen måste hitta drivkraften för att bygga för äldre. Enligt en studie som
Fastighetsägarna Sverige och Almega Hemserviceföretagen har utfört så skulle det gynna
kommunen att bygga mer seniorboende till äldre. Enligt studien så skulle kommunerna spara
pengar eftersom äldre skulle bo kvar längre på ett seniorboende än i vanliga hus eller lägenheter,
sen skulle de äldre vara mer geografiskt samlade och detta skulle bidra till att hemtjänsten skulle
vara mer rationell och på så sätt spara tid och pengar. Ett annat argument som kom fram från
studien var att livet i seniorboende också skulle bidra till förbättrad livskvalitet eftersom de
boende skulle ha mer möjlighet till gemenskap och sällskap.17
”Behovet av bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under en lång tid framåt. Det kommer att
vara omöjligt att lösa behovet enbart genom en enda insats. Det behövs många olika åtgärder, gemensamma
krafter och nytänkande både i nyproduktion och i de befintliga bostadsbestånden.”18
Luleås kommun inventering resulterade i beslut om stöd till trygghetsboende som en av förslaget
för att tillgodose behovet av bra boende för äldre. Andra förslag som rapporten tar upp är att
behovet av bra boende för äldre kan fullgöras genom att bygga vård- och omsorgsboende, att öka
nyproduktionen av tillgängliga bostäder, att stimulera till byggande av seniorbostäder, att
stimulera till byggande av trygghetsbostäder och genom att möjliggöra förtätningar och
kompletteringar i befintliga bostadsområden.
Då undersökningar visar att de flesta äldre även fortsättningsvis kommer att bo i vanliga
lägenheter i det befintliga fastighetsbeståndet så är förtätningar och kompletteringar i befintliga
bostadsområden ett lönsamt alternativ. Detta kan, enligt rapporten göras genom att befintliga
bebyggelsen kompletteras med ett hus för seniorboende eller trygghetsboende, genom att utnyttja
ny teknik för att öka tryggheten i boendet, genom att installera hiss och hissen kunde bekostas
genom att bygga på en eller flera våningar på befintliga hus19.
17
Seniorboende 2.0 s. 24
Planering för bostäder för äldre i Luleå s. 18
19 Planering för bostäder för äldre i Luleå s. 19
18
16
I Älvsbyns kommun finns en seniorboende Fluxen som idag är ett ordinärt boende för
människor i åldern 75+. Fluxen har 59 lägenheter som ingår i det bestånd på 453 lägenheter som
Älvsbyns Fastigheter äger.
Särskilda boenden för personer med stort behov av vård finns på Nyberga och Ugglan och drivs i
kommunens regi. Nyberga och Ugglan har tillsammans 104 lägenheter och erbjuder dygnet-runt
tillsyn. Det finns två korttidsenheter på Källbacken och Solbacken som arbetar med
målsättningen att stödja kvarboendet i det egna hemmet.
Omsorgen om funktionshindrade drivs av kommunen och det finns idag boenden på Björkgatan
med plats för 15 personer, Almen som ger hjälp till 16 personer, Tärnstigen med 9 platser och
Poppeln som inrymmer 49 lägenheter anpassade till de äldres behov och som ger stöd till 13
personer med olika funktionshinder.
Älvsbyns kommun har 25 % av sin befolkning äldre än 65 år som betyder att idag i Älvsbyn är
mer än 2048 personer i åldrarna 65+. 1467 personer är i åldrarna 65-79 medan 570 personer är i
åldern 80+
I äldreboende finns plats för bara 212 personer, ungefär för bara 10 % medan 90 % bor i sina
egna villor eller i vanliga lägenheter så behoven för att bygga för äldre är stort.
4.2.7 Spridning av information om inventeringen
Medborgarna har informerats i en artikel i kommunens egen informationsskrift som utkommer
fyra gånger per år innan inventeringen påbörjades. Information ska läggas ut även på kommunens
webplats.
Till fastighetsägarna har information skickas ut per brev. Fastighetägarna har informerats om
syftet med inventeringen, hur inventeringen ska gå till väga och de har fått kontaktperson för
ytterligare information.
I slutet av inventeringen har fastighetägarna också fått en fullständig rapport om deras fastighet,
hur läget i deras fastighet ser ut idag, vilka är bristerna och åtgärdförslag om de vill att deras
fastighet ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse och orienterings förmåga.
Rapporten ska redovisas för kommunens beslutande insats torsdagen den 11 december 2014.
4.3 Uppföljning
Ett viktigt steg i hela inventeringens process är uppföljningen av resultatet. Efter inventeringen är
det viktigt att processen utvärderas för att få synpunkter om målet och syftet med inventeringen
har uppnåtts och samtidigt få information hur processen har stärkt den ordinarie verksamheten i
kommunen.
Uppföljningen av inventeringen kan vara en strategi för kommunen att tillämpa
tillgänglighetperspektivet i det ordinarie arbetet.20
20
Boverket: Inventera tillgängligheten i flerbostadshus -en handbok
17
5. Bilagor
Bilaga 1: Checklista för fastighet
FASTIGHET:
Område:
Byggnader:
BYGGNAD OCH NÄRMILJÖ
Byggår:
Bostäder per entré:
Antal våningar:
Antal lägenheter:
ANGÖRING OCH PARKERINGSPLATSER
Byggnadens entréer åtkomliga med färdtjänstebil
Antal entréer:
Ja
Nej
Plats för vändning av fordon finns
Handikapparkeringsplatser finns vid/nära byggnaden
Vägen P-plats-entré framkomlig med rullstol/rollator
Handikapparkeringsplatser är belysta
Handikapparkeringsplatser är inom 25 m från entréer
Handikapparkeringsplatser har minsta bred 3,6m
Handikapparkeringsplatser har fast, jämn och halksäker yta
Trottoaren är avfasad
Låst vägbom finns inte vid infarten till byggnaden
GEMENSAMMA UTEPLATSER
Avstånd mellan entréer och uteplats är max 50m
Uteplatsen nåbar med rullstol/rollator genom en tillgänglig gångväg
Beläggningen är fast, jämn och halkfri
Uteplatsen är lätt att hitta och synlig från entréerna
Det finns en sittplats för att invänta taxi/färdtjänst
Uteplatsen är vindskyddad
18
GEMENSKAPSLOKALER
Gemenskapslokaler finns i området
Gemenskapslokalen nåbar med rullstol eller rollator
Avståndet till gemenskapslokaler är ca
Toaletten i gemenskapslokalen kan användas av funktionshindrade personer
SOPHANTERING
Sophantering är i byggnadens entréer
Sophantering är på annan plats än på byggnadens entréer
Sophantering är max 50 m från entrén
Sopinkast nåbart med rullstol/rollator (det finns inte trappor att passera)
Grovsoprum/källsortering nåbart med rullator eller rollator
Sophanteringsutrymmena är olåsta
Locken är lätta att öppna
TVÄTTSTUGA
Tvättstuga är i denna byggnad
Tvättstuga i annan byggnad är 50 m från entrén
Tvättstuga i annan byggnad nås via tillgängliga gångvägar
Tvättstuga nåbar och användbar med rullstoll eller rollator
Samtliga entréer till tvättstugan är tillgängliga
INFORMATION
Informationen om området och de olika faciliteterna är tydligt
Informationen är placerad så att den även kan läsas av t.ex. rullstolsburna
Informationen finns på de språk som talas i området?
19
Bilaga 2: Checklista för enskilda entré
BYGGNAD:
ENTRÉ:
Adress:
Postnummer:
Ort:
GÅNGVÄGAR TILL OCH FRÅN ENTRÉN
Gångvägens markbeläggning fast och jämnt
Ja
Nej
Gångvägen tydligt markerad mot angränsande mark
God belysning även mörka årstider vid gångvägar till och från entrén
Trappa/trappor längs gångväg (hur många?)
Ledstänger i trappan
Ramper eller omvägar vid trappor
Det finns sittplatser minst varje 25:e meter
Sittplatser är stadiga med rygg-och armstöd
Fasta hinder (postlådor, skyltar) är inte placerade utanför gångytan
Gångvägen är fri från lösa hinder (blomlådor, flaggor)
Sikten är inte skymd vissa delar av gångvägen
ENTRÉN FRÅN UTSIDAN
Antal trappsteg till entrén
Ramp eller lyftanordning finns
Ledstänger i trappan
Ledstänger i trappan i båda sidorna
Ledstänger längre än trappan
Entrén är tydligt markerad
Entrén är belyst
VILPLAN UTANFÖR ENTRÉN
Vilplanet utanför entrén medger att entredörren kan öppnas från rullstol/rollator
Ytan på vilplanet är hård och jämn
20
ENTRÉDÖRREN
Fritt passagemått när dörren är uppställd i 90° är minst 80 cm
Tröskelns höjd vid entredörren är max 15 mm
Ramp eller liknade finns
Entrédörren tung att öppna
Entrédörren inåtgående
Automatisk dörröppnare i entréplan
Vid automatisk dörröppnare är dörren öppen minst 25s
Dörrhandtag och dörrlås sitter max 100 cm över golvet
Möjligt att anordna uppställningsplats för rullstol/rollator
Entrén är lätt att hitta fram till och är urskiljbar mot omgivningen
Sittplats för att invänta taxi/färdtjänst finns
ENTRÉPLAN OCH TRAPPHUS
Utrymmet innanför entrédörren medger ett svängrum för rullstol/rollator
God belysning i entréhallar och trapphus
Trapporna är halksäkra
Trappans översta och nedersta steg är markerade
Ledstänger i trappan
Ledstänger i trappan på båda sidor
Ledstänger längre än trappan
Lysknappen kan nås av alla
Belysningen är rörelsestyrd
Dörrmata är utan kant, samma nivå som golvet
Information om rutiner och ansvar om bostaden är tydlig och på olika språk
LÄGENHETER I ENTRÉPLAN
Antal marklägenheter som kan nås nivåfritt från entréplanet
Antal trappsteg till första våningsplan
Antal lägenheter på första våningsplan
21
HISS I ENTRÉN
Hiss i trapphuset
Antal trappsteg mellan entré och hiss
Ramp eller liknade finns
Hiss nåbar nivåfritt från alternativ entré
Hiss till varje plan
Hissen går även till källare
Hissen går även till vindsplan
Bredden på vägen från entré till hiss är
Fritt passagemått när hissdörren är uppställd 90° är:
Hissdörren är automatisk
Plats för rullstol i hissen
Akustik information och optisk signal finns
Hissen stannar i nivå med golvet
22
Bilaga 3: Hyresvärdar i Älvsbyns kommun
Förteckning över hyresvärdar inom Älvsbyns kommun. Förutom det kommunala bolaget
Älvsbyns fastigheter AB finns ett flertal privata hyresvärdar.
Senast uppdaterad 2014-11-18
Kommunens egna fastighetsbolag
Älvsbyns Fastigheter AB
Betonggatan 6, 942 36 Älvsbyn
tel 0929-723 40 vx
Vicevärd, telefontid 8-12, tel 0929-124 54, Apelgatan 3 C, Älvsbyn
Fastigheter: Apelgatan (hiss), Barrgatan 5, Björkgatan 18, 20, 22, 24, Lövgatan 4, 6, 8, 10, 12, 14,
”Stigarna”, Storgatan 14 (hiss).
Webbplats: www.alvsbynsfastigheter.se
Privata hyresvärdar – adress och telefon
ÄLVSBYN
AB3C i Älvsbyn
Kyrkostigen 2, 942 33 ÄLVSBYN 0929-142 42, 073-531 42 42
Fastighet: Kyrkostigen 8
Alen Invest AB
Hantverksgatan 1, 942 31 ÄLVSBYN, 0929-130 10, telefontid 07.00 – 11.00, 0929-557 70 Fax
0929-101 30
e-post: anna@alvsbyn.com
Fastigheter: Björkgatan 8, 10, Hantverkargatan 1, Lövgatan 9, Storgatan 9, 10, 17, 18, 22,
Skolgatan 18 samt Kronovägen 16, Vidsel.
Fastigheter Tvillingbo AB: Björkgatan 14, Lomtjärnsgatan 8, 21, 23, Skogsgatan 13, 15,
Skolgatan 16
BDB Fastigheter AB
Lillbrogatan 18, 941 33 PITEÅ, 0929-551 40
www.bdbfastigheter.se
Fastigheter: Brandgatan 1, 3, Storgatan 2, 4
Bernt Johansson och Lena Berglund
Hundbergsvägen 22, 942 34 ÄLVSBYN
Bernt 070-318 88 00
Fastighet: Lövgatan 5
Bernt Sandberg AB
Smedjegatan 37, 942 92 ÄLVSBYN 0929-200 93
Anders S 070-633 04 84
e-post: anders@berntsandberg.com
Fastigheter: Bigatan 1, Jägargatan 5, Hedenvägen 4, Korsträsk, Getstigen 4 och 6, Vidsel
23
Bröderna Björkman HB
Björkgatan 13, 942 31 ÄLVSBYN
0929-570 77 Hans
Fastigheter: Björkgatan 13
Centrum Konditori
Storgatan 19, 942 31 ÄLVSBYN 070-208 98 08, 0929-559 74
Fastighet: Storgatan 19
Eriksson o Blad Fastighets AB
Vittjärvsvägen 3, 961 96 BODEN
Fastighet: Lomtjärnsgatan 6
Fastighets AB Härnö
Storgatan 43 B, 942 31 ÄLVSBYN 0929-104 72
www.harnofast.se, e-post: ulrica@harnofast.se
Fastigheter: Björkgatan 19, 21, 23, Järnvägsgatan 1
Storgatan 41, 43
Gårdings Fastigheter
Storgatan 8, 942 31 ÄLVSBYN, 0929-557 50
Fastigheter: Storgatan 8
anna@gardings.se
Jan Poijo
Kolmilavägen 9, 942 36 ÄLVSBYN 073-846 88 22
Fastighet: Lövgatan 3
Lars Jonsson
0929-105 59, 073-056 28 55
e-post: j-sson@telia.com
Fastigheter: Medborgargatan 9, 17, Lomtjärnsgatan 14
LA Lindgrens Fastigheter AB
Porsnäs 56, 945 31 NORRFJÄRDEN, 0911-23 93 30
Lindgrens kontor Älvsbyn 0929-109 30, 070-626 68 86
e-post: liab@alvsbyn.net
Fastigheter: Poppelgatan 3 (hiss)
Lildal fastigheter AB
Norrabyn 18, 942 93 Älvsbyn 0929-555 11 070-642 32 38
e-post: info@lildal.se
Fastigheter: Jägargatan 1, Storgatan 37, 39
Lomtjärnen Fastigheter AB
c/o Polarrenen AB, 942 82 ÄLVSBYN
Tel kontorstid: 010-450 61 96
Fastigheter: Storgatan 12 (hiss)/Hantverkargatan 2
24
LPH Fastigheter AB
Hans Johansson 070-662 82 54 Peter Lundberg 070-310 72 60
Fastigheter: Skyttegatan 1, Smedjevägen 36, 38 (Korsträsk)
Nilssons Fastigheter i Älvsbyn AB
Befälsgatan 9, 942 35 ÄLVSBYN
070-660 58 35, 070-660 22 25
www.nilssonsfastigheter.se
Fastigheter: Storgatan 7 (hiss)
Peter Thelin Fastigheter AB
Klöverträskvägen 224, 975 91 LULEÅ 070-376 30 39
Fastigheter: Björkgatan 17, Trädgårdsgat 4
Ulf Stenvall
Bäckstrandsgatan 10, 942 31 ÄLVSBYN 070-564 98 43
e-post: alibabba@telia.com
Fastigheter: Altunavägen 3, 8, Hedgatan 3, Kyrkogårdsgatan 23, Medborgargatan 7, 13
Ulf Åkerström & Mats Pettersson
Magasinsgatan 13, 97241 Luleå
Ulf 070-550 12 68, Mats 070-555 79 44
www.haringetliv.nu/fastigheter
Fastigheter: Lomtjärnsgatan 24, Storgatan 5, Stryckselsgatan 18
VTAB – Magnus Lind
Lomtjärnsgatan 26, 942 32 ÄLVSBYN 0929-555 11, 070-642 32 38
Fastigheter: Lomtjärnsgatan 18, 20, Stationsgatan 11, 13
VIDSEL
AB NIAN
Svedjan 14, 942 92 ÄLVSBYN 0929-201 05
e-post: ekonomi@abnian.com
Fastighet: Ö Vidselsvägen 22
Alen Invest AB
Hantverksgatan 1, 942 31 ÄLVSBYN, 0929-130 10, telefontid 07.00 – 11.00, 0929-557 70 Fax
0929-101 30
e-post: anna@alvsbyn.com
Fastigheter: Kronovägen 16
Bernt Sandberg AB
Smedjegatan 37, 942 92 ÄLVSBYN 0929-200 93
Anders S 070-633 04 84
e-post: anders@berntsandberg.com
Fastigheter: Kronovägen 8, 10 samt Getstigen 4 och 6
25
Euro Apartments AB
Infjärdenvägen 489, 941 96 ROKNÄS
Johan Ögren 070-335 82 96 Leif Ögren
Fastigheter: Torggatan 2, 4
Kersti Lindroth
Kronovägen 18, 942 95 VIDSEL 0929-301 88
Fastighet: Ö Vidselsvägen 2
Åsa Viklund
V Vidselsvägen 6, 942 95 VIDSEL 0929-304 51
Fastighet: Haradsvägen 2
VISTTRÄSK
Br Nilssons Bygg & Montering
Triangelgatan 18, 942 91 VISTTRÄSK
Ulf: 070-626 60 35 (dagtid) 0929-212 30
Arne: 070-647 37 55 (dagtid) 0929-212 90
e-post: nilssons.bygg@alvsbyn.net
Fastighet: Tallstigen 1
Vistheden Fastigheter AB
Tallstigen 3, 942 91 VISTTRÄSK
070-543 38 77
e-post: vistheden.fastigheter@gmail.com
Fastigheter: Triangelgatan 21, 23, 25 och
Ängsvägen 27, 29, 30, 32, 34
26
6. Referenser
6.1 Litteratur
Översiktplanen 2011
Riktlinjer för bostadsförsörjning-Älvsbyns kommun, Norrbotens pärla
Strategisk plan för Älvsbyns kommun-Norrbotens pärla 2014-2016
Boverket: Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok
Seniorboende 2.0 s. 24
Planering för bostäder för äldre i Luleå
Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning
6.2 Elektroniska källor
http://www.alvsbyn.se/bygga-bo-och-miljo/
http://www.alvsbyn.se/wpcontent/uploads/2014/03/alvsbyn.se_kommunfakta-alvsbyn2014.pdf
www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/../handbok.pdf
http://www.boverket.se/tillganglighet/
6.3 Figurförteckning
Fig.1 Befolkningsutveckling 1900-2013 och prognos 2014-2060 (Statistiska centralbyrån, 2013)
Fig. 2 SCB:
http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2014I60/BE0401_2014I60_SM_BE18SM1401.pdf
Fig. 3 Befolkningsprognos i ÄlvsbynKälla: Strategisk plan för Älvsbyns kommun-Norrbotens pärla 2014-2016
Fig.4 http://www.alvsbyn.se/wp-content/uploads/2014/03/alvsbyn.se_kommunfakta-alvsbyn2014.pdf
Tabell 1. Procentuell fördelning av folkmängden 31 december 2013 i Älvsbyns kommun
http://www.alvsbyn.se/wpcontent/uploads/2014/03/alvsbyn.se_kommunfakta- alvsbyn2014.pdf
Tabell 2. Källa; CSB http://www.gis.scb.se/b/cgi-bin/bj_mapp.exe
Tabell 3. Bostäder i flerbostadshusbeståndet-eget tabell
27