Kallelse till socialnämnden 2015-09-03

Transcription

Sida
KALLELSE
1(2)
Datum
2015-08-21
Socialförvaltningen
Helena Karlsson
Lena Eriksson
Socialnämnden
kallas härmed till sammanträde torsdagen den 03 september 2015 kl. 13:00
på socialkontoret i Lenhovda för att behandla följande ärenden:
Ärende
Anteckningar
1.
Upprop
2.
Val av justerare
3.
Godkännande av dagordning
Dnr 2015-000009 ADM
4.
Ekonomisk rapport
Dnr 2015-000008 EKO
5.
Information från hälso- och
sjukvårdsavdelningen
Dnr 2015-000002 HÄLSO
6.
Definiering och hantering av styrdokument
Dnr 2014-000133 ADM
./.
7.
Bemanningsenhet för socialförvaltningen
Dnr 2015-000129
./.
8.
Planering för neddragning av särskilda
boendeplatser
Dnr 2015-000184
9.
Information från vård- och
omsorgsavdelningen
Dnr 2015-000004 SOC
10. Enskilt ärende IFO. Särskilt förordnad
vårdnadshavare
Dnr 2015-000182
11. Organisationsförändring inom individoch
familjeomsorgen
Dnr 2015-000160
./.
Uppvidinge kommun
Datum
Sida
2015-08-21
2(2)
Ärende
Anteckningar
12. Barnahus i Kronobergs län
Dnr 2014-000115 SAM
./.
13. Lägesrapport för gemensam
alkoholhandläggning
Dnr 2015-000134
./.
14. Granskning av socialnämndens
delegeringsordning
Dnr 2015-000158
./.
15. FN-konventionen. Åtgärdsplan för
tillgänglighet, enkelt avhjälpta hinder.
Dnr 2015-000181
./.
16. Ansökan om centrala
kompetensutvecklingsmedel för föreläsning av
Lotta Wiström, Wiström coaching
Dnr 2015-000179
./.
17. Information från ledningsgruppen för
samordning av länets hälso- och sjukvård och
socialtjänst 2015
Dnr 2015-000059 SAM
18. Extra ärende
Dnr 2015-000183
19. Delegeringsbeslut
Dnr 2015-000005 ADM
20. Meddelanden till socialnämnden
Dnr 2015-000006 ADM
21. Övriga frågor
Dnr 2015-000007 KOM
Thomas Lindberg
ordförande
Helena Karlsson/Lena Eriksson
nämndsekreterare
tjänsteskrivelse
2015-08-17
Sammanfattning
Förvaltningarna i Uppvidinge kommun fick i uppdrag av
kommunfullmäktige, 2014-06-24 § 72, att se över samtliga styrdokument vad
gäller benämning och aktualitet. Detta skulle sedan redovisas för
kommunstyrelsen senast den 30 september 2015.
Socialförvaltningen har påbörjat arbetet med att se över styrdokumenten.
Målsättningen är att samtliga dokument ska revideras under 2015.
Förvaltningen kommer löpande att se över styrdokumenten och
sammanställningen ska uppdateras när förändringar sker. Målet är en
kvalitetssäkring genom att ha en sammanställning över aktuella dokument
som styr vår verksamhet.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ”Definiering och hantering av styrdokument” daterad
2015-08-17.
Sammanställning av socialförvaltningens styrdokument daterad 2015-08-17.
Förslag till beslut
Noterar informationen till protokollet och skickar handlingarna till
kommunstyrelsen.
Beslutsexpediering
Kommunstyrelsen
www.uppvidinge.se
Rutiner
IFO
Rutin för inkommen anmälan samt skyddsbedömning
Rutin för förhandsbedömning
Rutin för handläggning av ensamkommande barn
Rutin avseende nedläggning av faderskapsärenden
Rutin för serviceinsats till IFO:s behandlarteam
Rutin för behandlingskonferens
Bilaga till gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller HVB - akuta placeringar
Vård och omsorg
Rutin för trygghetslarm
Fotografering inom äldreomsorgen
Rutin för agerande då vårdtagare inte är hemma vid avtalade hembesök
Rutin för läsbehörighet i procapita, resursenheten
Resor vid personlig assistans och ledsagning enligt LSS
Rutiner för handläggning och dokumentation av ett ärende
Handläggningsrutiner för färdtjänst
Handläggningsrutiner för riksfärdtjänst
Systematiskt brandskyddsarbete
Beteendemässiga psykiska symtom vid demens, BPSD
Rutin för vikariehantering vid vak
Rutin för upprättande av handlingsplan för vård och stöd till personer med demenssjukdom
Hälso- och sjukvård
Dokumentationsrutin inom hälso- och sjukvården
Lokal rutin vid delegering inom kommunal hälso- och sjukvård
Fallprevention
LINK, lokal rutin
Rutin för individuell vårdplanering
Rutin för åtgärd vid oväntad försämring av hälsotillstånd
Rutin vid larm då behov av sjukvård kan finnas
Rutin för när läkarkontakt ska tas
Rutin för riskbedömning, registrering och åtgärdsplanering i kvalitetsregistret senior alert med bilaga antihalksockar
Nutritionsrutin
Jourrutin för sjukvårdsmaterial och hjälpmedel
Lokal rutin för nödsändare
Skapad/uppdaterad
Ansvarig Uppdaterad 2015
2015-01-01
2015-01-01
2015-04-01
2011-04-07
2014-01-09
2014-01-09
2014-01-29
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
X
X
X
2015-11-15
2010-11-18
2011-10-25
2013-05-02
2011-05-18
X
2013-08-21
2013-08-21
2015-02-23
2014-04-22
2015-04-21
2015-02-10
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
2013-06-05
2015-03-23
2012-05-15
2015-03-23
2001-11-23
2008-03-03
2013-07-29
2013-07-30
2013-11-19
2008-06-19
2013-07-30
2011-08-29
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
X
X
X
X
X
Rutin för skyddsåtgärder
Rutin för diagnostik, vård och behandling vid sår och trycksår
Rutin då tandhygienist besöker vårdenhet
Kvalitetshandbok (pärm)
1 Beslut om, grunder för och användning av kvalitetshandbok
2 Kvalitetsmålsättning och lagstiftning
3 Definitioner
4 Ansvar
5 Patientsäkerhet och avvikelsehantering
6 Ansvarsfördelning gällande vissa områden inom hjälpmedelshanteringen i Kronobergs län
7 Förskrivare av individuella tekniska hjälpmedel i Uppvidinge kommun
8 Riktlinjer för Uppvidinge kommun
Specialanpassning
Arbetsordning vid förskrivning av antidecubitusmadrass
9 Fördelade arbetsuppgifter kontroller
10 Hantering, upphandling mm
11 Rutin för fritt val av hjälpmedel i Uppvidinge
Förskrivarens ansvar vid förskrivning av läkemedel
Information till förskrivare
Information till brukare
Produkter och pris
Information om rekvisition för reparation och underhåll av hjälpmedel i fritt val
Information till förskrivare om rekvisition för reparation och underhåll
Rekvisition vid inköp av hjälpmedel
Vårdhygien (pärm)
1 Inledning
2 Ansvar
3 Arbetskläder
4 Basala hygienrutiner
5 Enteral nutrition
6 Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta
7 Influensa (luftvägs) misstänkt eller konstaterad
8 Livsmedelshygien
9 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit)
11 Multiresistenta bakterier
12 Omhändertagande av hjälpmedel och utrustning
13 Hygienrutiner för hantering av använda hjälpmedel på hjälpmedelsförråd
2010-12-01
2013-08-05
2009-05-18
MAS
MAS
MAS
2009-04-01
2009-04-01
2009-04-01
2009-04-01
2009-04-01
2010-04-12
2010-10-19
2010-01-13
2010-04-08
2010-11-15
2009-04-01
2009-04-01
2011-03-14
2012-04-01
2011-02-09
2011-03-07
2011-02-09
2011-02-09
2012-04-10
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
2012-12-01
2012-12-01
2012-12-01
2013-10-01
2008-08-29
2013-12-20
2013-04-03
2008-08-29
2013-12-18
2014-06-09
2008-08-29
2008-08-29
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
14 Rengöring, desinfektion och sterilisering
15 Smitta och smittspridning
16 Smittsam tuberkulos/lungtuberkulos (tbc)
17 Sårbehandling
18 Tvätthantering
19 Urinvägar
20 Referenser
2008-08-29
2014-06-09
2015-06-12
2008-08-29
2012-12-01
2008-08-29
2014-06-19
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
Administration
Rutin för redovisning av delegationsbeslut
Rutin & Blankett för kvalitetskontroll av förvaltningens HSA-katalog, Pascal, HOSP / Befolkningsregister
Rutin för tillämpningsanvisningar HSA
Rutin för dialogmöte och beredning inför socialnämnd för förvaltningssekreterare
Rutin för diarieföring, postlista och utlämnande av handling
Rutin för kontroll av utanordningslistor i Heroma
2012-01-28
2012-11-16
2013-03-01
2015-01-01
2015-01-01
2015-01-07
Adm.chef
Adm chef
Adm chef
Adm chef
Adm chef
Adm chef
Gemensamt socialförvaltningen
Rutin för klagomål och synpunkter
Rutin för handläggning av överklagande, förvaltningsbesvär
Rutin för hantering av privata medel inom socialförvaltningen
Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad Lex Sarah
Rutin för inrapportering till Socialstyrelsen av ej verkställda beslut och avbrott i verkställighet mer än 90 dagar
Rutin för ärendesamverkan IFO och VoO
Rutin för social dokumentation i Pro Capita
Rutin för avvikelsehantering
Rutin för loggkontroller i ProCapita, Cosmic och NPÖ
Rutin för säkra kort (gäller tills SITHS införs, sedan "Rutin vid nyanställning och för utgivning av SITHS-kort)
Rutin rapport körsträcka och tankning
Rutin för debitering av stödstrumpor
Rutin samverkan natt
Rutin för kontroll av utanordningslistor
Checklista för introduktion av nyanställda inom socialförvaltningen
Rutin vid nyanställning och för utgivning av SITHS-kort (Börjar gälla när SITHS införs, ta då bort "Rutin för säkra kort")
Rutin för bistånd/insats vid tillfällig vistelse i Uppvidinge kommun eller i annan kommun
Rutin för inflyttning på tillfälligt boende under kvällar och helger
2015-08-18
2006-05-11
2015-04-21
2014-05-01
2015-05-21
2012-04-10
2011-10-31
2015-05-27
2015-02-09
2011-05-11
2010-10-01
2015-05-21
2015-03-31
2014-01-15
2015-03-11
2015-XX-XX
2015-05-21
2015-03-01
Utvecklingsledare
Förvaltningschef
Utvecklingsledare
Utvecklingsledare
Adm chef
VoO-chef
VoO-chef
Utvecklingsledare
Adm chef
Adm chef
Adm chef
Adm chef
MAS
Adm chef
Förvaltningschef
Adm chef
VoO-chef
VoO-chef
Externa samverkansdokument
Rutin för samordnad individuell plan. Landstinget Kronoberg och länets kommuner.
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Landstinget Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
2013-2015
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Rutin för hantering av handlingar och rutiner för diarieföring för Uppvidinge kommun i den gemensamma alkoholhandläggningen
Samverkansöverenkommelse mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg angående läkarundersökning för barn inför placering enligt Socialtjänstlagen eller Lag om vård av unga
Samverkansöverenkommelse mellan kommuner och landsting i kronobergs län kring personer med psykisk funktionsned
2013-2016
Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller HVB (se även bilaga för akuta placeringar, rutin för IFO)
2013-11-29
Överenskommelse om samverkan mellan frivården och respektive kommuns socialtjänst i Kronobergs län
2013-10-25
Hemsjukvård Kronobergs län, överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län
2012-02-24
Överenskommelse mellan Kronobergs läns kommuner och Landstinget Kronobergs akutpsykiatriska enhet avseende LVM
2011-03-17
Överenskommelse mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg gällande rutiner för patienter med trakeostomi
2012-2014
Prio Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder. Handlingsplan för Landstinget Kronoberg och länets kommuner
2013-2016
Bättre liv för sjuka äldre - Handlingsplan för Kronobergs län
2015-03-19
Regional handlingsplan för alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)
2013-2016
Riktlinjer för missbruks och beroendevård i Kronobergs län
Blodtransfusion och intravenös antibiotikabehandling i kommunal hälso- och sjukvård i Kronobergs län
2009-05-14
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter vid kommunal hälso- och sjukvård
2013-06-01
MAS
Handlingsplan för identitetsmärkning vid behov av planerad eller akut sjukvård inom Landstinget för personer med kom
2012-11-28
MAS
Rutin för samverkan vad gäller sjuksköterskeinsatser mellan Smedsgård och hälso- och sjukvård i socialförvaltningen
2013-06-01
HSV-chef
Riktlinje för kontakter med kommunerna
2011-04-01
Rutin för läkemedelsnära produkter
2014-05-14
MAS
Rutin för distriktssköterskemottagning i Norrhult
2007-10-16
MAS
PK kapillärt ny rutin
2012-05-09
Regelbunden provtagning
2011-02-01
MAS
Instruktion för transport av blodprover som tas i hemsjukvården
2014-05-14
MAS
Rutin för samverkan runt landstingets sjukresor och kommunala sjukresor
2011-05-04 Förvaltningschef
Förvaring och transport av avliden
2013-12-17
MAS
Handlingsplan för omhändertagande av och ansvar för avliden person
2014-08-25
MAS
Rutin för demensteam
2013-09-01
VoO-chef
Interna samverkansdokument i kommunen
Överenskommelse mellan socialförvaltning och kommunledningsförvaltningens arbetsmarknads- och etableringsenhet
Rutin för HVB-hemmet Duvan i Norrhult
2013-09-13
2011-11-28
Förvaltningschef
MAS
Läkemedelsinstruktion (pärm)
1 Mål och riktlinjer med läkemedelshantering
2 Kvalitetssäkring för läkemedelsinstruktionen
3 Rutin för bedömning av egenvård
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Landstinget Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
4 Ordination av läkemedel
5 Iordningsställande och administrering
Lenhovda
2015-04-24
2015-04-24
2011-02-22
2013-2015
2015-04-24
2015-04-24
2013-01-31
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
X
X
X
X
Norrhult
Smedsgård
Åseda
Älghult
6 Rekvisition och kontroll
Lenhovda
Norrhult
Smedsgård
Åseda
Älghult
7 Förvaring av läkemedel
Lenhovda
Norrhult
Smedsgård
Åseda
Älghult
8 Läkemedel med arbetsmiljörisker
9 Medicinska gaser
10 Akutask
11 Naturläkemedel, växtbaserade läkemedel och homeopatiska
12 Övriga riktlinjer
2013-01-21
2015-06-18
2015-06-17
2015-06-18
2015-04-24
2012-10-15
2012-11-09
2015-06-18
2015-06-17
2015-06-18
2015-05-29
2012-10-15
2013-01-21
2015-06-18
2015-06-17
2015-06-18
2015-05-29
2004-02-01
2015-05-29
2015-05-29
2015-05-29
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
MAS
Riktlinje/handlingsplan mot våld i nära relationer
Socialnämndens riktlinjer för försörjningsstöd 4 kap 1 § socialtjänstlagen
Socialnämndens riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Riktlinjer för övrigt bistånd
Riktlinje för individoch familjeomsorgens familjehemsvård
Riktlinjer för skötsel av individoch familjeomsorgens jourlägenheter
Riktlinje för tillsättning av särskilt förordnad vårdnadshavare
2014-12-01
2007-02-08
2008-05-08
2010-12-09
2014-12-01
2013-03-05
2014-10-09
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
IFO-chef
X
Vård och omsorg
Riktlinje för omsorgen om personer med funktionsnedsättning
Gyllenbos verksamhet och riktlinjer
Riktlinje avseende insatser för äldreomsorgen i Uppvidinge kommun enligt socialtjänstlagen
2014-12-11
2011-06-09
2015-05-07
VoO-chef
VoO-chef
VoO-chef
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Riktlinjer
IFO
Hälso- och sjukvård
X
X
Riktlinje för samtycke till sammanhållen journalföring och till registrering i kvalitetsregister
2012-06-07
MAS
Administration
Riktlinje för avgift vid förlorat SIS-kort och/eller koder samt avgift vid kortframställan till andra förvaltningar
2015-02-20
Adm chef
X
Riktlinje för privata medel inom socialförvaltningens verksamhetsområde
Riktlinje för samverkan mellan hemsjukvård och IFO:s öppenvård
Riktlinje för intern kontroll
2014-03-06 Utvecklingsledare
2010-10-19
IFO-chef
2015-03-01 Förvaltningschef
X
X
Övrigt
Riktlinjer för serveringstillstånd avseende alkoholservering
Riktlinje för uppdrag som kontaktpolitiker inom socialförvaltningen
2014-12-03
2015-04-01
Förvaltningschef
Förvaltningschef
X
X
Beredskapsplan för socialförvaltningen, socialkontoret samt viss övrig personal
Beredskapsplan för hälso- och sjukvården
Beredskapsplan för äldreomsorgen
Beredskapsplan för omsorgen om funktionshindrade
Beredskapsplan för öppenvården inom IFO
Verksamhetsplan 2015
Handlingsplan för intern kontroll 2015
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialförvaltningen
Dokumenthanteringsplan
Delegeringsordning
2015-04-09
2015-04-09
2015-04-09
2015-04-09
2015-04-09
2015-12-11
2014-11-11
2014-12-11
2015-03-01
2015-06-04
Utvecklingsledare
Utvecklingsledare
Utvecklingsledare
Utvecklingsledare
Utvecklingsledare
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Adm chef
Förvaltningschef
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Övrigt
Pandemiplan
Brandskyddspolicy
2010-06-12edskapssamordnare
Kommunstyrelsen
Övergripande dokument
r:i1
Uppvidinge
~
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida 7 (17)
KOMMUN
Sammanträdesdatum
2014-06-24
UPPVIDINGE KOMMUN
Kommunfullmäktige
§72
SOCIALNÄMNDEN
Dnr. 2014-000186
2014 -08- o4
J
Dnr: .....
Sammanfattning
I nuläget finns det inga fastställda definitioner för de olika styr dokumenten.
Likaså finns det inga tydliga rutiner för implementering och uppföljning av
dem.
- De är bindande.
-De har en tydlig avsändare (förvaltning/avdelning).
- Det finns en tydlig plan för implementering.
- Angivna föreskriTter är tydliga.
- Styrande element inte skyms av annan information. Vid behov kan styrdokument
istället kompletteras med handbok för vidare information.
Reglemente
- Anger styrelser och nämnders arbetsuppgifter.
-Fastställs av kommunfullmäktige.
- Ändringar i nämnders reglementen måste upp i fullmäktige.
- Gäller tillsvidare.
Regler
-Anger absoluta föreskrifter.
- Beslutas av kommunfullmäktige.
Policy
- Ett vägledande dokument som anger allmänna mål som ska
eftersträvas eller/och värden som ska beaktas.
- Ska kommunicera en gemensam, normativ ståndpunkt.
- Beslutas av kommunfullmäktige.
- Beskriver hur kommunen förväntas agera i en viss fråga.
Justerare
Utdragsbestyrkande
f
l.~.S.j..l.~...............t.. .
Generella bestämmelser för styrdokument bör vara att:
Avgörande för på vilken politisk nivå ett styrdokument ska antas och för vad
den ska ha som beteckning är dess innehåll. Ärenden som måste upp i
fullmäktige är övergripande frågor som har betydelse för den kommunala
verksamheten i stort, det vill säga att de är ärenden av principiell
beskaffenhet. Det innebär att beslut om följande styrdokument måste upp i
fullmäktige:
'
l
J:i:l Uppvidinge
~
Sida 8 (17)
KOMMUN
Sarrrrnanträdesdahun
2014-06-24
Kommunfullmäktige
Fortsättning § 72
- Vidare precisering sker genom andra styrdokument eller genom praktisk
tillämpning.
- Ska inte irmehålla konkreta handlingsregler.
- Ska följas upp kontinuerligt.
- Ska vara kort och koncis.
Nänmder som förvaltar och verkställer fattar beslut
1. I frågor som fullmäktige delegerat.
2. I frågor rörande förvaltningens verksamhet och verkställighetsfrågor.
strategi
- Identifierar långsiktiga mål eller visioner och visar på möjliga vägar för
attnå dessa.
- Riktar uppmärksamheten åt rätt håll.
-Föreslår tillvägagångssätt och verktyg.
-Beslutas av kommunstyrelsen eller ansvarig nämnd om det bara berör
ett verksamhetsområde.
-Har begränsad giltighetstid tills målen eller intentionerna är uppfyllda.
Plan
- Anger agerande punkt för punkt i ett visst sammanhang.
- Har tydlig struktur och ansvarsfördelning.
- Beslutas av kommunstyrelsen eller av ansvarig nämnd om det bara
berör ett verksamhetsområde.
- Har en fast tidsram och ska vara kopplad till annat styrdokument
- Anger uppnåbara eller mätbara mål.
- Genomslag i verksamheten ska följas upp.
Riktlinje
- Mest konkreta styrdokument och anger absoluta föreskrifter för
agerande i en viss situation.
- Ska vara tydlig och inte tillåta utrymme för egna tolkningar.
-Beslutas av kommunstyrelsen eller ansvarig nämnd om det bara berör
ett verksamhetsområde.
Rutin
- Mest konkreta styrdokument och anger absoluta föreskrifter för
agerande i en viss situation.
Utdragsbestyrkande
Justerare
/
Sida 9 (17)
Sammanträdesdatum
2014-06-24
Kommunfullmäktige
Fortsättning § 72
- Ska vara tydliga och inte tillåta utrymme för egna tolkningar.
- Berör tjänstemannaorganisationen.
- Beslutas av respektive förvaltning.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, förvaltningssekreterare, 2014-05-23
Kommunstyrelsen, 2014-06-10, § 137
Kommunfullmäktiges beslut
1. Anta ovan redovisade definitioner för kommunens styrdokument
2. Anta ovan redovisade generella bestämmelser för kommunens styrdokument
3. Ge kommunchef och förvaltningschefer i uppdrag att kommunicera de nya
bestämmelserna och definitionerna för styrdokument till berörd personal.
4. Ge förvaltningarna i uppdrag att till och med den 30 september 2015 ha sett
över samtliga styrdokument, både vad gäller benämning och aktualitet.
Återredovisning ska ske till kommunstyrelsen.
Beslutsexpediering
Kommunchef
Kommunens förvaltningar
Justerare
\>s\.._
eJ
l
~
Utdragsbestyrkande
f)./- f~)(
Uppvidinge
n
liN
2015-07-08
Bemanningsenhet
Sammanfattning
Rekrytering av undersköterskor har den senaste tiden blivit allt svårare. Färre
personer utbildar sig och konkurrensen mellan kommunerna ökar. Resursenheten
arbetar med vikarieanskaffning åt verksamheterna. De gör ett gott arbete men deras
uppdrag och mandat är inte tillräcklig som situationen har utvecklats. Det behövs en
annan verksamhet med ett bredare uppdrag. Vi behöver skapa en organisation som
på det mest effektiva sättet använder de ekonomiska resurserna vi har och samtidigt
bidrar till att vi blir en mer attraktiv arbetsgivare så att vi kan rekrytera och
säkerställa kvaliteten för de som behöver vårt stöd och som vi är till för.
Bakgrund
Det är svårt att rekrytera undersköterskor och vikarier. Mycket tid läggs i
verksamheterna till att ringa in vikarier. Tid som tas från omvårdnadsarbetet och från
cheferna.
Det finns idag ingen samlad bild av hur personalsituationen ser ut i sin helhet. En
konsekvens blir att effektiveteten inte blir så bra som kan bli. Resurspass skapas när
medarbetare önskar upp sina tjänster. Det finns ingen samlad överblick över dessa.
Genom att lägga alla resurspass i Bemanningsenheten skapas en överblick och passen
kan nyttjas hos fler enheter.
Vikarier har ingen fast punkt i kommunen. Genom att bemanningsenhetens cheffår
ansvar för vikarierna ökar vi vårt anseende som en attraktiv arbetsgivare. De får en
egen chef, uppmärksammas och blir sedda på ett annat sätt.
Områdescheferna har en hög arbetsbelastning och behöver avlastas. Genom att
bemanningsenheten tar ansvar för en stor del av rekryteringen och introduktionen
m.m. kommer cheferna att avlastas. När tid för att bemanna läggs över på
bemanningsenheten frigörs tid från omvårdnadspersonalen som kan användas till de
äldre och till personer med funktionsnedsättning.
Med det nya personalsystemet följer ett program som möjliggör att vikarier kan
teckna sig för arbete via sms-funktion och kan på sätt själva planera när de kan
arbeta.
Ekonomiska konsekvenser
Det kräver en utökning av chefstjänst med 25 %. Nuvarande Resursenheten har idag
69% bemanna re. Bemanningsenheten kommer att behöva 2 x 80% vilket innebär en
ökning av bemanna re med 22 %. Totalt innebär det ökade kostnader på cirka 460 000
kr. Finansiering är klar för 2015.
Socialförvaltningen · Vård och Omsorg
Tfn: 0474-47000
www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se
Beslutsunderlag
MBL§ 112015-08-14
Riskbedömning 2015-04-28
Underlag
Socialnämnden föreslås ge Vård- och omsorgschefen i uppdrag att en
Bemanningsenhet startas upp under hösten 2015 med utvärdering av
verksamheten maj 2017
Beslutsexpediering
Yvonne Hellsten
vård- och omsorgschef
Socialförvaltningen · Vård och Omsorg
Tfn: 0474-47000
Uppvidinge
KOMMUN
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Riskbedömning inför förändringar
Blankett för riskbedömning med handlingsplan
Fyll i tabellen nedan genom att följa steg l till 7
1. Riskkällor och riskbeskrivning: Undersök arbetsförhållandena och bedöm om
någonting kan medföra någon risk i fysiskt, psykiskt, socialt eller organisatoriskt
avseende. Finns en risk skrivs den in i tabellen. Beskriv varför det är en risk för
ohälsa eller olycksfall genom att beskriva vilka konsekvenser risken medför.
När riskbedömningar görs är det viktigt att det är just risken för att medarbetaren
utsätts för ohälsa och olycksfall som beskrivs och bedöms. Finns det exempelvis
problem med buller skriver man inte bara buller under riskbeskrivningen utan risk
för hörselskada, trötthett, stress eller risk för olyckor på grund av att man inte hör
viktiga ljud.
Exempel på riskkällor:
• Fysikaliska -buller, vibrationer, klimat, heta ytor, heta vätskor, strålning.
• Kemiskalmikrobiologiska- härdplaster, luftföroreningar, sm.itta, slipdamm,
svetsrök, lösningsmedel, cytostatika, syrefattig miljö, fuktskada .
• Psykologiska, sociala, organisatoriska - ensamarbete, våld och hot, otillåten
påverkan, kultur, forändringar i verksamheten, närhet till chef oklara förväntningar
på arbetsinsats, ständigt snabba fdrändringar, stor arbetsmängd och högt tempo.
• Tekniska- arbetsutrustning, fordon, datasystem, borttaget skydd, arbete på hög
höjd, hala golv, produktionsstörning, el, tryck.
• Ergonomiska- olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser, belysningsfdrhållanden,
tunga lyft.
2. Riskvärde: Bedöm risknivå utifrån sannolikhet och konsekvens enligt matrisen
nedan.
Börja med att bedöma hur sannolikt det är att något ska hända. Kan en eller flera
arbetstagare utsättas? I vilka arbetsmoment är risken stor? Hur ofta och hur länge är
någon utsatt?
Gå vidare med att bedöma konsekvensen. Vilken slags ohälsa eller olycksfall kan
inträffa? Hur allvarlig kan skadan bli?
Riskvärdet får du fram genom att se var sannolikhet och konsekvens möts i matrisen.
1
Stor
Sannolikhet (4)
4
8
Möjlig
Sannolikhet
Sannolikhet (3)
Hur troligt är det
Liten
att något ska
Sannolikhet (2)
hända?
3
6
2
1
Osannolikt (l)
2
Försumbar
konsekvens (l)
Lindrig
konsekvens (2)
6
8
3
4
Allvarlig
konsekvens (3)
Mycket allvarlig
konsekvens (4)
Konsekvens
Hur allvarliga kan skadorna bli?
Sannolikhet
Osannolikt
Liten sannolikhet
Möjlig sannolikhet
Stor sannolikhet
Sannolikheten för att det ska inträffa är praktiskt taget obefintlig. Det finns
mycket få eller inga tecken på att risken är verklighet idag.
Under normala omständigheter är det inte sannolikt att det ska inträffa. Om det
inträffar är det inte frekvent. Det finns vissa tecken på att risken är verklighet
idag.
Det kan inträffa om förebyggande åtgärder inte vidtas snarast. Det finns tydliga
tecken på att risken är verklig. Det har inträffat vid några tillfällen.
Sannolikheten är stor att det ska inträffa. Det är bekräftat att risken är verklighet
idag eller att den väntas bli det inom en överskådlig framtid .
Konsekvens
Lindrig
Kan orsaka visst obehag men är ofarligt. Det påverkar inte arbetsmiljön i någon
större omfatb1ing varken fysiskt eller psykiskt.
Innebär en begränsad skada eller mild sjukdom. Ingen eller kort sjukskrivning.
Allvarlig
Innebär en allvarlig skada eller sjukdom med en längre sjukskrivning som följd.
Mycket allvarlig
Innebär mycket allvarlig skada eller sjukdom med dödsfall eller livslånga men
som följd.
Försumbar
3.
Åtgärder: Utgå ifrån riskvärdet och bedöm vilka åtgärder som behöver
vidtas för att eliminera eller minska risken och konsekvenserna av den.
Riskvärde
1-2
Behov av åtgärder
Evrentuellt ingen åtgärd, lägg inte mycket kraft här.
3-4
Åtgärdas så långt rimligt, förebyggande arbete.
4-9
Åtgärdas snarast, viktigt förebyggande arbete.
'
l
l
/\1 l ,r
Il
-
,,
Om risken fått ett riskvärde som ligger mellan 3-16 är det obligatoriskt att antingen
eliminera risken eller, om det inte går, upprätta instruktioner som ska förebygga att
någon utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. Om det är möjligt ska riskerna
åtgärdas omedelbart.
De risker som upptäcks ska åtgärdas så långt det är möjligt. I vissa fall är det dock så
att riskvärdet är så lågt att arbetsgivaren bedömer att insatserna (ekonomiska eller
arbetsmässiga) som krävs för att eliminera eller minska risken inte är rimliga. Om så
är fallet ska detta skrivas in i handlingsplanen.
För att minska en risk kan krävas flera olika typer av åtgärder. Ofta krävs både
tekniska och organisatoriska åtgärder samtidigt som personalen utbildas eller
informeras. Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan ge stöd vid utformning av åtgärder.
Exempel på åtgärder kan vara:
Anskaffande av skydd på maskiner eller personlig skyddsutrustning
Nyanskaffning eller utbyte av maskiner eller utrustning
Ombyggnad eller nybyggnad av arbetslokaler
Ändrad arbetsorganisation
Utarbeta handlingsplan för att hantera ett visst riskområde
Införande eller förändring av arbetsrutiner
skriftliga instruktioner för riskfyllda arbetsmoment
Information eller utbildning av personal som utför riskfyllt arbete
Konsulthjälp vid konflikthantering
Grupputveckling
Organisatiansöversyn
4. Ansvarig: Ange vem som ska se till att åtgärderna genomförs och vilken chef som är
ansvarig för arbetsmiljöuppgifterna på arbetsplatsen.
5. Klart datum: Ange när åtgärderna ska vara genomförda. Sätt alltid ett datum, vet
man att det kan ta tid kan man skriva "så snart som m.öjligt, dock senast ÅRMÅNDAG".
6. Uppföljning
Datum: Ange när åtgärderna ska följas upp. Koppla gärna datum för
uppföljning till planerade arbetsmiljökommittemöten och arbetsplatsträffar.
Ansvarig: Ange vem som ska se till att åtgärderna följs upp
7. Resultat: Ange om åtgärden är tillräcklig för att eliminera eller minska risken och
dess konsekvenser. Om åtgärden inte bedöms vara tillräcklig skrivs risken in i fält l
igen och en ny bedömning görs.
Ansvarig chef ser till att handlingsplanen följs upp innan förändringen genomförs för att
säkerställa att risker med högt värde har minskat eller eliminerats. Uppföljning och resultat
ska redovisas till de som varit med och genomfört riskbedömningen och till de medarbetare
som berörs av den planerade förändringen.
Uppvidinge
KOMMUN
Blankett för riskbedömning inför förändringar
skriftlig riskbedömning med handlingsplan inför förändringar i verksamheten
skyddsombud och medarbetare ska ges möjlighet att medverka när riskbedömning görs och när handlingsplaner upprättas.
Datum:
2015-04-28 Arbetsplats: Vård- och omsorg
Medverkande vid bedömningen:
Yvonne Hellsten
Annelie Nyström
Annica Johansson
l rene Jonasson
Kicki Königsson
V år d- och omsorgschef
Områdeschef
Resursenheten
Resursenheten
Kommunal
Beskrivning av förändringen:
Nuvarande Resursenheten avvecklas. En bemanningsenhet startas upp och får ett utökat uppdrag jämfört med nuvarande
Resursenheten.
Uppvidinge
KOMMUN
Riskbedömning
1. Riskkälla och
riskbeskrivning
Vad är risken?
Varför är det en risk?
Vad blir konsekvensen om risken
inträffar?
stress och oro hos medarbetarna
när resurspassen ska användas i
flera verksamheter. Kan leda till
ökad korttidssjukskrivning.
Svårt för bemanningsenheten när
resurspassen hanteras olika i
olika verksamheter vilket det
görs idag.
Risk att antal timvikarier minskar.
Blir svårare för ordinarie personal
att få ledigt på helger och svårt
att rekrytera inför sommaren
Om resurspassen läggs ut över
flera verksamheter kan
kontinuiteten bli sämre för den
enskilde.
Olika kompetenskrav inom
Äldreomsorg och Omsorg om
funktionsnedsatta
Blankett får riskbedömning inför förändringar
Handlingsplan
2.
Riskvärde
Sannolikhet
x konsekvens
3. Åtgärder
Vad måste göras för att minska
eller eliminera risken?
4. Ansvarig
Ange både ansvarig
chef och ansvarig
utfårare.
1-16
4 (2x2)
3 (3x1)
4 (2x2)
4 (2x2)
6 (2x3)
Tydliggöra i
verksamheterna vad
resurspass innebär och vad
som står i avtalet
Uppdatera och tydliggör
rutinen om resurspassen
Öka vikariernas känsla av
tillhörighet i
bemanningsenheten.
Attraktiv arbetsplats.
Flytta om i
personalgruppen så det
fungerar på bästa sätt för
den enskilde
Kunskap hos chef och
planerare om de olika
behoven.
5. Klart
datum
När ska
åtgärden
vara
genomförd?
Områdescheferna
30/9
Vård- och
omsorgschef
30/9
Chefen för
bemanningsenheten
31/12
Områdeschef och
samordnare
löpande
Chefen för
bemanningsenheten
löpande
6. Uppföljning
Datum & Ansvarig
När ska åtgärden
följas upp?
Vem ansvarar för att
uppföljningen sker?
20160901 vård och
omsorgschef och
chef för
bemanningsenheten
20160901 vård och
omsorgschef och
chef för
bemanningsenheten
20160901 vård och
omsorgschef och
chef för
bemanningsenheten
20160901 vård och
omsorgschef och
chef för
bemanningsenheten
20160901 vård och
omsorgschef och
chef för
bemanningsenheten
7. Resultat
Hur blev det?
Är åtgärden inte
tillräcklig görs en ny
bedömning av risken.
Uppvidinge
KOMMUN
Chefen för bemanningsenheten
får många medarbetare. Kan bli
många timvikarier
Blankett för riskbedömning inför förändringar
4 (2x2)
stöttning och uppföljning
av Vård och omsorgschef
Vård- och
omsorgschef
löpande
20160901 vård och
omsorgschef och
chef för
bemanningsenheten
Uppvidinge
O
MUN
Bemanningsenhet, underlag utifrån arbetsgruppens minnesanteckningar
2015-05-27
1. Bakgrund
•
Det finns en tendens till att det blir allt svårare att rekrytera vikarier, både vid
längre och kortare vikariat.
•
Utbildad och kompetent personal som inte erbjuds fast tjänst flyttar till andra
kommuner.
•
Chefernas arbetsbelastning har ökat betydligt.
•
Det är svårt att få en samlad överblick över hur personalsituationen och
personalbehoven ser ut inom de olika områdena.
•
Vi behöver kunna försäkra oss om att resurspass nyttjas enligt avtal.
•
LAS-bevakningen fungera relativt bra idag men kan bli bättre.
2. Syfte med bemanningsenhet
•
Avlasta chefer.
•
Effektivare LAS-bevakning
•
Bättre hantering av resurspass
•
Attraktiv arbetsgivare, behålla kompetent/utbildad personal
•
Effektivare vikariehantering
•
Öka samarbete mellan områdena vid hög arbetsbelastning,
3. Vilka områden omfattas av bemanningsenheten
•
Äldreomsorgen- hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet och Gyllenbo
•
Omsorgen om personer med funktionsnedsättning- gruppbostäder, korttidsboende,
daglig verksamhet och personlig assistans
4. Vilka vikarier omfattas/hanteras av bemanningsenheten?
Inom bemanningsenheten kommer det att finnas både tillsvidareanställda vikarier
Uppvidinge
OM
UN
och timvikarier. Omfattning utifrån behov.
5. Bemanningsenhetens organisation och placering
Chef för Bemanningsenheten behöver finnas på 100%. Underställd Vård- och
Omsorgschef.
l chefskapet för Bemanningsenheten ingår: chefför bemannare, fastaanställda
vikarier, timvikarier samt chefskap för dagverksamhet.
Ansvarig för LAS-bevakning och placering av de som har LAS-företräde.
Utöver chef för bemanningsenheten ska det finnas två bernannare på 80% som
svarar för det praktiska arbetet på bemanningsenheten. Arbetstiderna bör vara
måndag-fredag 6.30-15.00 resp. 9.00-17.00. Arbetar 40 timmars vecka med 2
timmars flexram.
Bemanningsenheten föreslås vara placerad på Dagcenter, våning l. Finns möjlighet
till samutnyttjande av lokalermed trygghetsteamet.
Kompetenskrav på bemannare:
Kunskap om arbetsrätt
Kunskap om LAS
Flexibla, problemlösare, "kluriga"
!T-kunskap
Erfarenhet/kunskap av/om ÄO och OF
Bernannare som inte har tillräcklig kunskap inom ovanstående ska erbjudas nödvändig
kom petensutveckling.
Antal fastanställda vikarier, till en början 12 st, ska styras utifrån det behov av vikarier som
finns. Fastanställda vikarier ska arbeta enligt årsarbetstidsavtalet. Ska ha sin basplacering i
Lenhovda. Regler för när reseersättning ska utgå ska gås igenom och eventuellt revideras
6. Prioritering vid behov av vikarier
Resurspass
Fastanställda vikarier
Timvikarier
Fastanställda
Uppvidinge
02<..·1
UN
Beordra personal att arbeta
Målet r att en kommande "chefsjour" ska ansvara för detta. Till dess denna
kommer till stånd hanteras "beordring" som idag.
Planerad frånvaro
Till chef för tillstyrkan 14 dagar innan ledighet
Till Bemanningsenhet 10 dagar innan ledighet
Rutin för flödesschema och tidsgränser tas fram av chef för bemanningsenheten
tillsammans med områdeschefer ..
Normalbemanning
En översyn av bemanningen inom resp. områden behöver göras. Cecilia E tar fram
uppgifter. Bemanningen ska baseras på ett genomsnittsbehov enligt
resursfördelningssystemet. Genomsnittsbehov för 2014. Vid hög belastning
används fastanställda vikarier. Vid låg belastning O-vik. Rutin tas fram av chef för
bemanningsenheten.
Viken frånvaro ska hanteras av Bemanningsenheten?
Bemanningsenheten hanterar frånvaro upp till och med 3 månader. Vid längre
vikariat har områdeschef ansvar. Vikariat som förlängs (exvis 1 månad i taget)
ligger kvar på bemanningsenheten.
Ekonomi
Utökning med 25% för chef. Bernannare 2 x 80%. Finns idag i resursenheten
budgeterat 0,69. Ger ökade kostnader med ca 460000:-
7. !T-System
l det nya PA-systemet som kommer våren 2016 finns 2 moduler, Time Care och Time
Care Pool som är till hjälp vid hantering av frånvaro och vikarieanskaffning.
2015-07-23
Organisationsförändring Individ och familjeomsorgen
Sammanfattning
Förslag till ny organisation för Individ och familjeomsorgen har arbetats fram.
Målet med organisationen är att skapa bättre förutsättningar att få det nära
ledarskapet och stödet som yrkesgruppen behöver och har rätt till. Förslaget
innebär att omvandla befintliga gruppledartjänster till tjänster som
enhetschefer.
Kommunfullmäktige beslutade i budget 2016 och verksamhetsplan 2017-2018
att avsätta i miljon kronor årligen 2016 och 2017 i den centrala budgeten för
omstrukturering tillledningsstöd och verksamhetsutveckling inom individoch familjeomsorgen. Socialnämnden uppmanas att inkomma med en plan för
hur medlen ska användas.
Beslutsunderlag
Skrivelse "Organisationsförändring Individ- och familjeomsorg", daterad
2015-07-15
Bilaga organisationsskiss Individ och familjeomsorg
skriftlig riskbedömning med handlingsplan, daterad 2015-07-17
Socialnämnden föreslås besluta att anta föreslagen organisationsförändring
inom Individ och familjeomsorgen, i syfte att skapa en attraktivare arbetsplats
med ökade förutsättningar att klara uppdraget.
Socialnämnden föreslås besluta att organisationsförändringen motsvarar den
plan kommunfullmäktige uppmanat socialnämnden att inkomma med till
kommunstyrelsens arbetsutskott. De ökade kostnader som uppstår vid
omvandlingen av tjänsterna kan finansieras av omstruktureringsfonden.
Beslutsexpediering
Kommunstyrelsens arbetsutskott
SSR
VISION
Maria Eriksson
Individ och familjeomsorgschef
Susanne Winsth
Socialchef
Organisationsskiss Individ- och familjeomsorg
IFO-chef
Maria Eriksson
Vuxen
Placering
1,0
1,0
Inriktning Psykiatri
Inriktning Behandling
6,0
5,0
7,0
6,8
Anna C (tj. ledig)
Ulrika
Lo la
Charlotte (tj . ledig)
Hanna L
Lo re ila
Sabina
Carina
Ann i ca
Carelina C. J
Kristina C, vik
Amanda
Yvonne
An nicka
Annett e
Maria Engström
Martina
Martina
Maggan
Carel ina B
Aleksandra
Amanda, vik
Annette
Vakant
Cassandra
Petra, vik
Christer, vik
Sofie
Gunilla
Jasmina
5,7
Magdalena N
Lina L
Lotta
s
Thomas, vik
Le ena
Tina, vik
Anna (tj. ledig)
Uppvidinge
KOM
UN
2015-07-15
Organisationsförändring Individ och
familjeomsorg 2015
Bakgrund:
Individ och familjeomsorgens ärendemängd har de senaste åren ökat
markant. Därtill har omfattningen och komplexiteten i ärenden varit svåra.
Socialnämnden har gjort förstärkningar i personalbudget så att minikraven
enligt lag och föreskrifter kan uppfyllas. Verksamhetsområdet har under
flera år haft omsättning av personal och ständigt haft ~änster obemannade.
Yrkesgruppen är svårrekryterad över hela landet och arbetsgivare måste
leva upp till goda arbetsförhållanden och konkurrera med andra
arbetsgivare.
Nuvarande situation
Det finns en stor arbetsglädje och kreativitet i samtliga arbetsgrupper
Personalgruppen i Individ- och familjeomsorgens myndighetsdel är en ung
personalgrupp där föräldraledigheter blir ett naturligt avbrott. Samtliga är
relativt unga i yrkesrollen. Ledningsorganisationen behöver förstärkas då
chefsansvaret idag inte räcker till att hantera de nödvändigha
arbetsrättsliga rättigheterna. Det är brister i det systematiska
arbetsmiljöarbetet, medarbetarsamtal, lönesamtal och skyddsronder som
inte genomförs eller genomförs enbart till viss del. Verksamheten har inte
heller haft arbetsmiljökommitte. Bristema är så stora och allvarliga att
verksamheten riskerar att personal inte vill vara på arbetet på grund av
brister i arbetsmiljön. Nya medarbetare som börjat under det senaste året,
har fått en bristfällig introduktion och där situationen krävt att de börjar
arbeta i ärenden tidigare än vad som planerats. De två senaste åren har en
årlig arbetsmiljöenkät genomförts. Vid båda tillfällena har brister i
ledningsorganisationen påtalats. Det saknas även förutsättningar i
nuvarande organisationen att utarbeta och upprätthålla rutiner och
riktlinjer som ska vara en del av ett stöd i det dagliga arbetet.
Box 43, 36073 Lenhavda Besök: Storgatan 29 Tfn: 0474-47286 Fax: 0474-47284 Mobil: 0734179566
www.uppvidinge.se
2
Framtida organisation
En av verksamhetens största utmaningar är att rekrytera och behålla
kompetent personal. Undertecknads bedömning är att ~änstema måste
göras attraktiva och ärendemängden måste vara hanterbar. Detta
kombinerat med uppföljning och kvalitetsutveckling av det sociala arbetet
utgör en plattform för detta. Vi vill att alla ska känna stolthet över sitt
arbete. Genom att omvandla samtliga gruppledar~änster inom
myndighetsutövningen till enhetschefer samt omvandla två 50 % ~änstser
som gruppledare till en heltid enhetschef ges personalen större
förutsättningar att få rätt till de arbetsrättsliga rättigheter som finns samt få
ett ökat närvarande ledarskap. Uppdraget som gruppledare har upplevts
som otydligt då den inte har ett chefsmandat Individ- och
familjeomsorgens chef ges bättre förutsättningar att arbeta med de frågor
som befattningen normalt kräver. 8 maj beslutade socialnämnden att
omvandla två gruppledar~änster om vardera 50 % inom öppenvården till
en enhetschef.
Den nya organisationen ska gynna och stärka personalgruppen. Den ska ge
förutsättningarna att skapa god arbetsmiljö och personalkontinuitet Den
ska även ge förutsättningar att utarbeta och upprätthålla rutiner och
riktlinjer. stoltheten av att få vara en del i det sociala arbetet i Uppvidinge
kommun ska öka och möjligheten att som personal få vara med och
påverka det ska stärkas.
Maria Eriksson
Individ och familjeomsorgschef
Socialfårvaltningen
Box 43, 36073 Lenhavda Besök: Storgatan 29 Tfn: 0474-47286 Fax: 0474-47284 Mobil: 0734179566
www. uppvidinge.se
Uppvidinge
2015-07-17
skriftlig riskbedömning med handlingsplan
Arbetsplats: Socialförvaltningen, Individ och familjeomsorg
Närvarande: Maria Eriksson, Kristina Culda och Lorella Samuelsson
skyddsombud och medarbetare ska ges möjlighet att medverka när riskbedömning görs och när handlingsplaner upprättas.
Riskbedömning
1. Riskkälla och riskbeskrivning
Vad är risken?
Varför är det en risk?
Vad blir konsekvensen om risken
inträffar?
Risk finns att enhetschef blir
arbetandes i ärenden om inte alla
tjänstser är tillsatta. Konsekvensen
blir då att personal inte får den
arbetsrättsliga rättigheter som de
har rätt till.
Handlingsplan
2.
Riskvärde
Sannolikhet
x konsekvens
3.Åtgärder
Vad måste göras för att
minska eller eliminera risken?
4. Ansvarig
Ange både ansvarig
chef och ansvarig
utförare.
Rekrytera och arbeta för
att personal stannar kvar i
organisationen.
Arbetsmiljöansvaret kan
lämnas tillbaka tiiiiFO chef.
IFO chef
1-16
9
5. Klart
datum
Närska
åtgärden vara
genomförd?
6. Uppföljning
7. Resultat
Datum &
Ansvarig
När ska åtgärden
följas upp?
Vem ansvarar för att
uppföljnin;;;en sker?
Hur blev det?
Är åtgärden inte
tillräcklig görs en ny
bedömning av risken.
fortlöpande
tjänsteskrivelse
2015-08-20
Barnahus i Kronobergs län
Sammanfattning
Socialnämnden har tidigare beslutat att man ställer sig positiva till att ingå
samarbetet, med samtliga medverkande parter, i barnahus. Ärendet skickades
vidare till kommunstyrelsen för ställningstagande och att socialnämnden
äskade medskjutande finansiering till barnahus. Kommunstyrelsen
återremitterade ärendet och önskade svar, av socialnämnden på tre frågor
som socialnämnden besvarat. Kommunstyrelsen beslutade, i juni 2015, att
överlämna til l socialnämnden att fatta beslut om medverkan och
finansiering
Bakgrund
Inkommen motion till Regionförbundet södra Småland(RFSS), om inrättande
av Barnahus i Kronobergs län, genererade beslut i regionfullmäktige och
länets kommuners socialnämnder att medverka i utredningsuppdrag.
Styrgrupp skapades, med representation från RFSS, Landstinget Kronoberg,
representation från fyra kommuner i länet, Åklagarkammaren samt
polismyndigheten Kronobergs län.
Tanken med ett Barnahus är att det under ett och samma tak ska inrymma
socialtjänst, barnmedicin, barnpsykiatri, åklagare och polis. Detta mot
bakgrund av att barn som misstänks vara utsatta för brott ska garanteras ett
starkt skyddsnät och deras ställning i rättsprocessen behöver också stärkas.
Snabba, goda och trygga kontakter med barnahälsovård, inte minst
barnpsykiatri är nödvändiga. Detsamma gäller kontakt med polis och
åklagarmyndighet. Barn ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och
behöva upprepa sin historia flera gånger
Uppvidinge Kommuns andel motsvarar 5,3 % av den totala kostnaden. 2016
är kostnadsberäkningen 97 785 kronor och 2017 90 895 kronor.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Barnahus i Kronobergs län, 2015-08-20
Barnahus i Kronobergs län-utredning.
Socialnämnden föreslås besluta att ställa sig positiva till medverkan i
barnahus och lösa finansiering med ekonomiska medel från färdtjänstkontot.
Beslutsexpediering
Region Kronoberg, utvecklingsnämnden
Kommunstyrelsen
Socialchef
Susanne Winsth
2015-01-30
REGION
KRONOBERG
Till Länets kommuner
Region Kronoberg
Airlagarkammaren i Växjö
Polismyndigheten
Barnahus i Kronobergs län-Utredning
Mot bakgrund av inkommen motion till Regionförbundet södra Småland om
inrättande av Barnahus i Kronobergs län beslöt regionfullmäktige § 14/14 att
uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till utredningsuppdrag under
fätutsättning att övriga intressenter (länets kommuner, landsting,
Aidagarkammaren i Växjö och Polismyndigheten) ställer sig bakom och
delfinansierar ett sådant utredningsuppdrag.
Frågan ställdes till berörda styrelser och myndigheter i maj 2014 om att inleda
utredning om Barnahus i Kronobergs län. Samtliga huvudmän ställde sig positiva
till att medverka i utredningsuppdraget.
En styrgrupp skapades under september 2014 med representanter från
Regionförbundet södra Småland (projekdedare), Landstinget i Kronoberg, fyra
kommunrepresentanter från länets kommuner, Airlagarkammaren i Växjö samt
från Polismyndigheten i Kronobergs län. Utredningen med förslag på
samverkansavtal har nu fårdigställts och siriekas härmed ut till samtliga huvudmän
för ställningstagande, beredning och beslut.
Region Kronoberg emotser beslut från samtliga huvudmän senast 2015-03-31 för
att kunna ta ställning till vidare beredning av ärendet.
Med vänlig hälsning
7/:k-
,/~~
~lof~
arket
Ordförande Regionala utvecldingsnämnden
Postadress
Besöksadress
Telefon 04 70-58 85 00 vx
E-post region@kronoberg.se
Fax
Sida 1 av 1
2015-02-02
REGION
KRONOBERG
Utredning Barnahus i Kronobergs län
Sammanfattning
Kvalitetsgranskningen av 23 befintliga verksamheter som under 2012 genomfördes
av Linköpings universitet tillsammans med Rädda B amen " Inuti ett Bamahus"
konstaterar att Barnahusen i Sverige har kommit för att stanna. Där konstateras
vidare att Bamahusen är ett steg i rätt riktning för att tillförsäkra att bam och
ungdomar som utsatts fcir olika typer av misshandel och brott får ett gott
bemötande.
I december 2003 antogs länsgemensamma samverkansrutiner i Kronobergs län
kring bam som utsatts för övergrepp eller misshandel. Dessa har reviderats vid ett
tillfälle under 2005. Förhör av bamen sker i Polishuset i Växjö. Enligt polisens
bamutredare hade ett Bamahus utifrån ett bamperspektiv varit att föredra.
Utredningens förslag innebär att Bamahusets placering blir i Växjö tätort.
Verksamheten kommer att bedrivas i enlighet med innehållet i bifogat
samverkansavtal varvid respektive part fullföljer sina åtaganden.
Samverkansavtalet inkluderar bl. a budget och kostnadsfördelning där respektive
huvudman svarar för sina respektive personalkostnader
Bakgrund
Mot bakgrund av inkommen motion om inrättande av Bamahus i Kronobergs län
beslöt regionfullmäktige § 14114 att uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till ett
utr~qningsuppdrag, under förutsättning att övriga intressenter Länets kommuner,
landsting, åklagarkammare i Växjö och polismyndigheten) delfinansierar ett sådant
utredningsuppdrag.
Regionstyrelsen gjorde redan under 2012 en hemställan tilllänets samtliga
kommunstyrelser och landstingsstyrelsen att avge ett utlåtande om intresse och behov
fanns att inrätta ett Bamahus i Kronobergs län. Någon samstämmighet i frågan fanns
inte då, varför regionförbundet inte gick vidare med en utredning.
Med anledning av kommunemas och landstingets ställningstagande, 2012, ställdes
frågan åter till berörda huvudmän 2014-04-30 om det finns intresse att utreda
förutsättniogama för ett Bamahus i Kronobergs län. Samtliga huvudmän har därefter
ställt sig positiva till att medverka i en utredning samt att avsätta nödvändiga resurser
för detta utredningsuppdrag.
Utredningsuppdraget
En styrgrupp har bildats med representanter från Regionförbundet södra
Småland(projektledare), landstinget, fyra representanter från länets kommuner,
Polismyndigheten samt Åklagarkammaren i Växjö.
I styrgruppen ingår Anders Fransson Regionförbundet södra Småland(numera Region
Kronoberg), Annika Hull Laine, Region Kronoberg, Mathias Borg, Polisen, Anne
Williamsson, Åklagarkammaren, Femanda Germond Correa, Lessebo kommun, Anna
Carin P åls son, Markaryd kommun, Lena Blomquist Växjö kommun samt Gunilla Kaij
Bevheden, Alvesta kommun. Gruppen har träffats vid tre tillfallen under hösten. En
utredningsplan med tidsramar har utarbetats. Vi har bl. a tittat på nuvarande
samverkansrutiner i Kronobergs län kring bam som utsatts för övergrepp och
misshandel. Hur många bam har varit föremål för samråd under det senaste året? V ad
säger forskningen och erfarenhetema från redan befintliga Bamahus? Vi har haft
besök av Bamahuset i Kalmar som haft sin verksamhet igång sedan oktober 2013.
Utgångspunkten för gruppens arbete har varit att ett framtida Bamahus i Kronobergs
län skall uppfylla de nationella kriterierna för vad ett Bamahus skall innehålla.
Målsättningen har varit att fardigställa utredningen med förslag på ett samverkansavtal
för politisk beredning under januari 2015.
Vad är Barnahus?
Den svenska varianten av ett Bamahus har beskrivits av ansvariga myndigheter i sin
redovisning till regeringen 2008 på följande sätt: I Barnahusen samråder och
samverkar socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barn och
ungdomspsykiatri (BUP) framförallt i ett inledande skede av förundersökningen och
den sociala utredningen.
Socialtjänsten har som regel en samordnande roll och en eller flera socionomer har
sin arbetsplats i lokalen. Vid samrådsmöten, och i brådskandejall per telefon,
konsulterar yrkesföreträdarna varandra, planerar och fördelar arbetsuppgifter. Om
en förundersökning inleds ge noniförs förhöret med barnet i Barnahus. De
professionella som behöver höra barnets berättelse kan följa förhöret via video i ett
angränsande rum. Detfinns även rumför läkarundersökning och samtal. De5t
eftersträvas att rättsläkare och barnläkare samarbetar vid läkarundersökning som
begärs av polis och åklagare. Socialtjänsten eller BUP svaraför krisstöd till barnet.
Utredning Barnahus 1
Sida 2 av 6
l REGION KRONOBERG
I uppdraget har myndigheterna enats om vilka kriterier som skall uppfYllas för att
samverkan i gemensamma lokaler ska få kallas ett Barnahus: Måletför samverkan är
att tillförsäh·a barn som misstänks vara utsattaför brott rättstrygghet, gott bemötande
och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Barnets bästa skall
vara i fokus under processen. Barnet ska vara informerat och åtgärder som berör
honom eller henne samt ges tillfälle att uttrycka sin uppfattning och åsikter i den
utsträckning och på det sätt hans eller henne mognad medger. De utredningar som
parallellt genomförs inom rättsväsendet och socialijänsten ska inledas skyndsamt och
bedrivas så snabbt som hänsynen till barnet och sakens komplexitet medger.
Förundersökningen ska vara avslutad och beslutfattat i åtalsfrågan så snart det kan
ske. För utredningarna gäller lagstadgade tidsfrister.
Darnahusets fyra rum
Ett sätt att beskriva Barnahuset är att det har fYra rum som alla rymmer en
verksamhet. Det handlar om brottsutredning, skydd, fYsisk hälsa och psykisk hälsa.
"Taket" består av kunskap.
Brottsutredning: Polis och åklagare ansvarar för brottsutredningen. Rättsmedicin
säkrar bevis på uppdrag av polis eller åklagare men även barnläkare, gynekolog och
andra specialistläkare är med och genomför de rättsmedicinska undersökningarna.
Alla de andra myndigheterna är enligt lag skyldiga att lämna uppgifter när polisen
utreder vålds- eller sexualbrott mot barn.
Skydd: Socialtjänsten har ansvaret för barnets skydd. Alla andra myndigheter är
skyldiga att anmäla misstanke om att socialnämnden behöver ingripa till barns skydd.
Med anmälningsskyldigheten följer en skyldighet att lämna information till
socialnämnden.
Fysisk hälsa: I teorin ansvarar hälso- och sjukvården for att bedöma barnets fYsiska
hälsa och erbjuda den vård och behandling som finns behov av. I praktiken är barnets
fYsiska hälsa knappt uppmärksammad överhuvudtaget. När barnläkare finns med i
samverkan handlar det oftast om att de genomför den rättsmedicinska undersökningen.
Psykisk hälsa: I den svenska modellen av Barnahus ligger huvudansvaret för barnets
psykiska hälsa på barn- och ungdomspsykiatrin(BUP) men också socialtjänsten har ett
ansvar. (Källa: Inuti ett Barnahus- En kvalitetsgranskning av 23 svenska
verksamheter)
Utvärderingar av Barnahus i Sverige.
De första svenska Barnahusen utvärderades av Lunds universitet 2006-2007 och
visade övervägande positiva resultat. Framförallt visade resultaten på bättre lagföring
och kottare handläggningstider och utvärderingen gav också stöd för att
verksamheterna innebar en kvalitetshöjning ur ett barnperspektiv.
20 l Outkom en ny utvärdering " Barnahusutredningen 20 l O". Denna genomfördes på
uppdrag av Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och
Åklagarmyndigheten inom ramen for ett regeringsuppdrag. Utvärderingen innefattade
22 Barnahus. Åtta av dessa granskades grundligt ochjämfordes med fYra orter utan
Barnahus. 111 barn från fem Barnahus besvarade en enkät vid besök på Barnahus.
Barnens svar visade överlag att de var mycket nöjda med lokalerna, inredningen och
personalen. Utredningen konstaterade vidare att en fungerande barnahusverksamhet är
bättre än ordinarie barnutredningsformer hos polisen i framförallt två avseenden. För
det första är det bättre för barnen att det samlade samhällsskyddet finns på ett ställe så
Sida 3 av 6
l REGION KRONOBERG
att de slipper slussas runt till olika myndigheter. Barnets trygghet ökar när alla
utredningsåtgärder sker i en och samma lokal. För det andra ökar samarbetet mellan
de involverade yrkesgrupperna och disciplinerna, vilket ger bredare kunskapsbas för
utredningarna och en möjlighet att ur olika synvinklar tackla barnets problem.
Dessutom skapar det tvärvetenskapliga samarbetet möjligheter till en bredare, djupare
grund för utredningsarbetet.
Under 2012 så genomförde Linköpings universitet tillsammans med Rädda barnen en
kvalitetsgranskning av 23 Barnahus (Titel: Inuti ett Barnahus). Den övergripande
slutsatsen från kvalitetsgranskningen är att Barnahusen har kommit för att stanna. De
är. ett steg i rätt riktning för att tillförsäkra att barn och ungdomar som utsatts för olika
typer av misshandel och brott får ett gott bemötande. Flera av Barnahusen håller
mycket hög kvalitet men det finns en del brister och svagheter på många av
Barnahusen som behöver åtgärdas. Detta kan vara brister som är betingande av lokala
förutsättningar i form av till exempel oklara och bristfälliga samverkansavtal eller
resursprioriteringar.
Placering av Barnahus.
Barnahus ligger med ett par undantag mycket centralt i huvudmien i
upptagningsområdet. Det innebär inte att det är nära för alla barn. Barn, föräldrar och
socialtjänst i de kommuner som ligger längst bmi från Barnahuset kan ha mycket
långa avstånd till verksamheten. Konferenstelefon är en lösning för att ordna samråd
med socialtjänst som befinner sig lång bmia från Barnahuset, att åka flera timmar för
att medverka i ett samråd som tar 20 minuter är inte väl använd tid. (Källa: Inuti ett
Barnahus)
Under besöken på Barnahus lyfter personalen fram att det är värt att resa in till
Barnahuset. I glesbygdsområden och på små mier där alla känner alla upplevs det som
mer anorryllit att ta sig till centralorten. Det motverkar ryktesspridning. Där finns
också mer sakkunskap än vad det finns lokalt. Bamet kommer på förhör och
medicinsk undersökning några få gånger, då är inte heller resan så belastande.( Källa:
Inuti ett Barnahus).
Barnabos i södra Kalmar län
Styrgruppen har haft besök av Barnahuset i Kalmar. De har varit igång sedan oktober
2013 .Avtalspatier tillsammans med landstinget, polis och åklagare är de södra
kommunerna i Kalmar län, Kalmar, Nybro, Borgholm, Mönsterås, Emmaboda och
Mörbylånga kommuner. Verksamheten är belägen i länsrättens gamla lokaler i
Kalmar. Verksamheten är nöjd med att Barnahuset är beläget i Kalmar i nära
anslutning till polis och åklagare.
Barnahuset har 3,0 fast anställd personal, 1,0 enhetschef/samordnare samt 2,0
socialsekreterare. Enligt enhetschefen så är det en väl tilltagen personalstyrka med
tanke på att verksamheten varit igång så kmi tid. Samrådsmöten hålls kontinuerligt en
gång per vecka (f.n. fi·edagar). Närvarande vid samråden är personal från Bamahuset,
Polisen, Åklagaren, berörd kommun, barnläkare samt vid behov även barn- och
ungdomspsykiatrin.
Under perioden 2014-01-01-2014-10-02 har 105 varit aktuella vid Barnahuset. Ålder
på b amen är relativt jämt fördelat mellan 0-18 år.
Sida4 av 6
l REGION KRONOBERG
Ny Polismyndighet 2015
Från och med den l januari 2015 ersätts de tidigare 21 polismyndigheterna,
Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium av en sammanhållen
polismyndighet. Den nya polismyndigheten organiseras i sju polisregioner. De sju
polisregionerna har ett helhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet
geografiskt område. Kronobergs län tillhör region Syd där även Blekinge, Kalmar och
Skåne län ingår. Huvudatt för Polisregion Syd är Malmö. Inom region syd har man
sedan gjati en indelning i åtta polisområden där Ljungby, Markatyd och Älmhult
kommer att tillhöra polisområde sydvästra Götaland med Kristianstad som huvudatt
medan Växjö, Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Tingstyd kommer att tillhöra
polisområde sydöstra Götaland med Kalmar som huvudort. Denna indelning kommer
dock inte vara klar förrän hösten 2015.
Den nya polisorganisationen har diskuterats i Styrgruppen och där har man gjort
bedömningen att utredningen av ett Barnahus i Kronobergs län skall innefatta samtliga
åtta kommuner.
Kronobergs län
I december 2003 antogs länsgemensamma samverkansrutiner i Kronobergs län kring
barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Dessa har därefter reviderats vid ett
tillfälle under 2005. Riktlinjerna togs fram av länssamrådsgruppen med representanter
från socialtjänsten i Kronobergs län, Polismyndigheten, Åklagarkammaren i Växjö,
Barn och ungdomspsykiatriska kliniken och kvinnokliniken vid Växjö lasarett, länets
vuxenpsykiatri, kommunförbundet Kronoberg samt länsstyrelsen. Riktlinjerna
beslutades därefter av ledningsgruppen för Livsstil Kronoberg. Dessa
länsgemensamma rutiner gäller fortfarande.
Socialnämnden ansvarar för att den lokala samrådsgruppen sammankallas. Samrådet
bör ske genom ett personligt sammanträffande mellan berörda aktörer vilket också
vanligtvis sker och då hos åklagarkammaren i Växjö. Samråd kan också ske via
telefon. Under perioden 2014-01-2014-10 så har det skett samråd kring 85 barn
fördelat på Växjö(30), Ljungby(15), Älmhult(ll), Markaryd(8), Uppvidinge(8),
Tingstyd(8) och Lessebo(6).
Förhören av barnen sker i Polishuset i Växjö och utförs av särskilda barnutredare.
Utredaren har träffat barnutredarna. Deras uppfattning är att polishuset inte är en
optimal miljö att förhöra barn i. Polishuset i Växjö är statt och barnen kommer in via
stora entren. De träffar ofta på personal på väg upp till förhörsrummen. Utifrån ett
barnperspektiv är ett Barnahus att föredra då miljön för barnen blir betydligt
barnvänligare.
Bedömning samt förslag till beslut
Utredningens bedömning och förslag är att det inrättas ett Barnahus i Kronobergs län
från och med l januari 2016. Ett Barnahus är ett steg i rätt riktning för att tillförsäkra
att barn och ungdomar som utsatts för olika typer av misshandel och brott får ett gott
bemötande. Barnahusets placering föreslås förläggas centralt till Växjö tätatt då
närheten till sjukvård, polis och åklagare är av yttersta vikt. Växjö kommun föreslås
vara arbetsgivare för personalen som är fast stationerade vid Barnahuset.
Ett förslag på samverkansavtal mellan huvudmännen har utarbetats. Detta utgår från
de nationella kriterierna för vad ett Barnahus skall innehålla.
Sida 5 av 6
l
REGION KRONOBERG
Sida 6 av 6
2015-02-03
REGION
KRONOBERG
Förslag på samverkansavtal- Barnahus i
Kronobergs län
Härmed ingår nedanstående parter ett samverkansavtal gällande Barnahus i
Kronobergs län.
Avtalsparter
Polismyndigheten, Sverige
Åklagarkammaren i Växjö
Arbete och välfärd, Växjö kommun
Socialförvaltningen, Ljungby kommun
Socialförvaltningen, Markaryd kommun
Socialförvaltningen, Älmhults kommun
IFO förvaltningen, Alvesta kommun
Socialförvaltningen, Tingstyds kommun
Socialförvaltningen, Uppvidinge kommun
Socialförvaltningen, Lessebo kommun
Region Kronoberg
Mål
Målet för samverkan är att tillförsäkra barn som misstänks vara utsatta för brott skydd,
rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Barnets bästa skall vara i fokus under processen. Det berörda barnet ska
få information om åtgärder som berör honom eller henne, samt få tillfälle att uttrycka
sin uppfattning och åsikter i den utsträckning och på det sätt som hans eller hennes
mognad medger.
De utredningar som parallellt genomförs inom rättsväsendet och socialtjänsten ska
inledas skyndsamt och bedrivas så snabbt som hänsynen till barnet och sakens
komplexitet medger. Förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i
åtalsfrågan så snart det kan ske. För utredningarna gäller lagstadgade tidsfrister.
Förslag samverkansavtal nya
\fjQrcdnnP.n
Sida 1 av 8
l REGION KRONOBERG
Verksamheten skall utgå från ett barnperspektiv och sätta barnets bästa i fokus samt
säkra att utredningarna genomförs professionellt i samverkan mellan parterna.
Målgrupp
Målgruppen i Barnahus i Kronobergs län utgörs av barn som misstänks vara utsatta
för
•
•
•
•
•
Misshandel och andra våldsbrott enligt 3 kap. brottsbalken (brott mot liv och
hälsa),
Olaga frihetsberövande, grov fridskränkning, människohandel, olaga tvång,
olaga hot, ofredanden och andra brott enligt 4 kap. brottsbalken (brott mot
frihet och frid),
V ål dtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt tvång, våldtäkt, köp
av sexuell handling av barn och övriga brott enligt 6 kap. brottsbalken
(sexualbrott),
Kvinnlig könsstympning enligt lagen (1982:316) med förbud mot
könsstympning av kvinnor.
Barn som är förövare av sexualbrott
I målgruppen ingår även barn som lever med våld i familjen (vittne till våld, direkt
eller indirekt).
De angivna brottstyperna inkluderat brott med hedersmotiv.
Ungdomsbrott som begås mellan ungdomar ingår inte i målgruppen.
Om Barnahusets resurser skall tas i anspråk i andra fall förutsätter det att de samverkande parterna är överens om detta.
Upptagningsområde
Hela Kronobergs län med samtliga 8 kommuner
Samordnarens roll
(Samordnarens huvudsakliga uppdrag är att:
•
•
•
•
•
•
Ansvara för samråden.
Bidra med rådgivning och kunskap.
Hjälpa och stödja de personer som kommer till Barnahuset.
I samarbete med socialsekreterare från länets kommuner och landstinget hålla
krissamtal.
Ansvara för dokumentationen på Barnahuset
Ansvara för planering av utbildningar och övrig kompetensutveckling.)
Åtaganden
Pmierna har ett gemensamt ansvar för den övergripande verksamheten vid Barnahus i
Kronobergs län.
Parterna ansvarar för den egna verksamheten som bedrivs vid Barnahus inom ramen
för det egna myndighetsansvaret
Sida2 av 8
l REGION KRONOBERG
I de olika myndighetemas åtaganden ligger dels att ställa sin personal till förfogande i
verksamheten, dels att gemensamt utveckla kunskap och metoder som kan spridas i
organisationema. Detta kräver att myndighetema avsätter resurser och tid i beredskap
i utrednings- och samrådsverksamheten samt för kunskapsutveckling tillsammans med
övriga aktörer.
Utöver dessa generella åtaganden finns följande separata åtaganden:
Polismyndigbeten
Ansvarar för att utrusta intervjurum samt medhömingsrum med inredning samt
nödvändig teknisk utrustning.
Alla bamförhör med målgruppen skall ske i Bamahus. Polisen deltar i planeringsmöte
och samrådsmöten med övriga samverkanspatier i Bamahus.
Åklagare medverkar i verksamheten och deltar i samrådsträffar antingen personligen
eller via telefon/videolänk I möjligaste mån är den åklagare som deltar i samrådsmöte
även den åklagare som kommer att bli förundersökningsledare i aktuellt ärende.
Åklagarkammaren skall också medverka vid bamförhör
Region Kronoberg
Ansvarar för att utrusta undersökningsrummet med nödvändig utrustning för enklare
läkarundersökningar.
Representant från bamkliniken deltar i samråd och planeringen för bamet. Region
Kronoberg åtar sig vidare att bidra med personal, med specialistkompetens, till
Bamahusets verksamhet. Vid behov genomföra läkarundersökningar på bam enligt
målgruppen, i Bamahusets lokaler samt att specialist undersöker bamets somatiska
status och gör bedömningen att det vid sådana fall finns behov av ytterligare
undersökningar.
I de fall utredningama ställer krav på flera specialiserade undersökningar ska dessa
samordnas. När, var och hur den medicinska undersökningen lämpligast genomförs
ska bedömas utifrån bamets bästa och ärendets art.
Bampsykiatrisk kompetens ska finnas tillgänglig vid behov på Bamahus. Region
Kronoberg ansvarar för bedömning, genomförande av bamets eventuella fortsatta
behov av bampsykiatrisk behandling samt vid behov ge akut krisstöd.
Kommunernas socialtjänst
Kommunemas socialtjänster ska delta i planeringsmöte och samrådsmöten tillsammans med övriga samverkansparter i Bamahus. Socialtjänstens handläggare i ärendet
ansvarar för den sociala utredningen. Som regel är det socialtjänsten (enligt
delegation) som hos samordnaren aktualiserar behovet av samråd, vilket är en följd av
andra myndigheters och samverkanspatiers anmälningsskyldighet till socialtjänsten då
bam far illa. Om bamet och familjen behöver andra insatser genom socialtjänsten i ett
längre perspektiv sker det utanfår Bamahusets verksamhet.
Sida 3 av 8
l
REGION KRONOBERG
Kronobergs läns kommuner åtar sig att:
•
•
•
•
anställa 2,0 årsarbetare till Barnahuset motsvarande 1,0 samordnare och 1,0
socialsekreterare. Växjö kommun är arbetsgivare
ge personalen fortbildning med hänsyn till uppdraget
initiera och medverka vid de fasta tider för samråd som anordnas inom
Barnahuset, samt vid akuta samråd i så stor utsträckning som möjligt.
följa de riktlinjer, rutiner och andra beslut som tas i styrgruppen
Ekonomi och kostnadsfördelning
Vatje myndighet står för kostnader förknippade med utrustning i sina
specifika lokaler.
•
•
•
•
•
Polismyndigheten bekostar inredning och utrustning i två fårhörsrum och två
medhörningsrum.
Region Kronoberg bekostar inredning och utrustning i ett undersökningsrum
samt står för 50% av hyran av Barnahusets lokaler
Kommunerna bekostar inredning och utrustning i två kontorsrum och ett
samtalsrum samt stå för 50% av hyran Barnahusets lokaler.
Kommunerna bekostar lön och omkostnader för samordnartjänsten och
socialsekreterartjänsten som skall bemanna Barnahuset.
Löpande kostnader för lokalerna, hyra och städning m.m. betalas till 50 % av
kommunerna och till 50 % av Region Kronoberg.
Budget(exkl. polisens och Region Kronobergs kostnader)
2016
2017
Personalkostnader 2,0 Tj
1,2 mkr
1,2mkr
Lokaler
300tkr
300tkr
Inventarier
120 tkr
10 tkr
IT kostnader
60 tkr
40 tkr
Utbildning o handledning
50 tkr
50 tkr
Övr. adm. kostnader
15 tkr
15 tkr
Adm. avgift 5 %
100 tkr
100 tkr
Kostnad
1.845mkt·
1,715mkr
Total Kostnad
1.845mkr
1,715mkr
Sida4 av 8
l REGION KRONOBERG
Fördelning av kostnader: 8 kommuner.
Andel
Kostnad
Kostnad
%
2016
2017
Växjö
44,79%
826 375
768 148
Ljungby
14,48%
267 156
248 332
Lessebo
4,49%
82 840
77 003
Tingsryd
6,94%
128 043
119 021
Uppvidinge
5,30%
97 785
90 895
Markaryd
5,07%
93 541
86 950
Älmhult
8,47%
156 721
145 260
Alvesta
10,46%
192 987
179 389
Totalt
100,0% 1845 000
l 715 000
Berälmingarna bygger på 2014 års skattekraft.
Dokumentation, uppfoljning och utvärdering
Samordnaren vid Barnahuset har bland annat till uppgift att dokumentera samråden
och övriga insatser som görs i verksamheten för att möjliggöra uppföljning och
utvärdering. I samband med starten av Barnahuset ska ett system och en plan för
uppföljning och utvärdering tas fram. Förutom dokumentationen på Barnahuset har
varje myndighet ansvar för sin egen dokumentation enligt gällande lagstiftning.
Ledning och Styrning
Styrgrupp
Region Kronoberg, Polismyndigheten, Åklagarkammaren, Växjö kommun samt en av
kommunerna i västra och östra delen av Kronobergs län skall utse en person i sin egen
organisation som har mandat att besluta i övergripande frågor och denna person ska
ingå i styrgruppen för Barnahus i Kronobergs län. Styrgruppen har ansvar för att följa
upp verksamheten och ska årligen besluta om en verksamhetsplan.
Sida 5 av B
l REGION KRONOBERG
Styrgruppen beslutar om frågor av övergripande art samt, genom samordnaren,
ansvarar för uppföljning av de övergripande mål som angivits fcir Barnahus i
Kronobergs län i detta samverkansavtal och i verksamhetsplanen.
Arbetsgrupp
En arbetsgrupp med representanter fcir samverkanspatierna har i uppdrag att utarbeta
arbetsformer fcir ett Barnahus i enlighet med de mål och syften som angetts i detta
samverkansavtaL Arbetsgruppen svarar fcir policyfrågor, metoddiskussioner och
liknande diskussioner i verksamheten, framtagande av verksamhetsplan och att
utvecklingsarbetet i Barnahus i Kronobergs län sker i nära samverkan mellan parterna.
Sammankallande för arbetsgruppen är samordnaren. Arbetsgruppens arbete pågår så
länge styrgruppen anser att det behövs. Arbetsgruppen utses av styrgruppen.
Samordnare
På Barnahus skall finnas en heltidsanställd samordnare för verksamheten.
Samordnaren ingår i arbetsgruppen. Växjö kommun tillhandahåller och har
arbetsgivat·ansvaret för denna resurs.
~a.mrådsmöten
Samrådsmöten hålls på fasta tider, men kan vid behov kallas samman akut.
Samordnaren samordnar och planerar insatserna från de berörda myndigheterna kring
ett barn. Gruppen bestämmer tillsammans i vilken ordning och på vilket sätt kontakter
tas.
Information och sekretess
V ar och en av parterna ska iaktta de regler om inf01mationsutbyte och sekretess som
gäller för respektive ansvarsområde.
Ansvar
Parterna som ingår i nämnda samverkan ska i alla avseenden fullfcilja sina åtaganden i
överensstärnmelse med i avtalet angivna förutsättningar och förpliktelser samt skall
vid kontraktsbrott eller uppsägning i fötiid hålla övriga deltagande parter skadelösa.
Tvistelda usul
Om överenskommelse avseende tolkning av avtalet inte kan ske på annat sätt ska tvist
avgöras i allmän domstol med svensk rätt.
Förtida upphörande
Samverkansavtalet kan endast sägas upp under avtalstiden om någon av avtalspatierna
väsentligen brister i att uppfylla angivna krav på sitt genomförande av uppdraget i
enlighet med detta avtal och/ eller att angivna brister inte åtgärdas på ett godtagbart
sätt. Uppsägning skall i sådana fall gälla med omedelbar verkan. Övriga deltagande
parter skall hållas ekonomiskt skadelösa.
Överlåtelse av avtalet
Parternas rättigheter eller skyldigheter enligt detta avtal får inte, vare sig helt eller
delvis överlåtas utan de övriga parternas skriftliga godkännande.
Sida 6 av 8
l REGION KRONOBERG
Force Majeure
Force Majeure såsom krig, omfattande arbetskonflikt, blockad, eldsvåda,
miljökatastrof, allvarlig smittspridning eller annan omständighet som partema inte
råder över och som förhindrar part att fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter befriar
sådan part från fullgörelse av berörd förpliktelse. Arbetskonflikt som har sin i parts
brott mot kollektivavtal får inte åberopas som befrielse grund. Motparten ska
omedelbart underrättas om det föreligger omständighet som kan fåranleda tillämpning
av denna bestämmelse.
Avtalsperiod
Avtalet gäller under perioden l januari 2016---31 december 2018 och om någon part
inte säger upp avtalet senast 6 månader innan det löper ut förlängs det med ytterligare
2 år.
Detta avtal har upprättats i 11 exemplar varav parterna tagit varsit
Underskrifter av samtliga aktörer.
Växjö
Tingsryd
Alvesta
Ljungby
Älmhult
Markaryd
Lessebo
Uppvidinge
Region Kronoberg
Polismyndigheten
Sida 7
av 8
l REGION KRONOBERG
Sida 8 av 8
Uppvidinge
OM
UN
2015-07-22
Information gemensam alkoholhandläggning
Sammanfattning
Information ges om den gemensamma alkoholhandläggningen för
kommunerna Växjö, Tingsryd, Lessebo och Uppvidinge.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse "Information gemensam alkoholhandläggning"
Socialnämnden föreslås godkänna informationen
Presentation "gemensam alkoholhandläggning", bilaga 1
Beslutsexpediering
Uppvidinge
tjänsteskrivelse
KOMMUN
2015-08-17
Granskning av socialnämndens delegeringsordning
Sammanfattning
Kommunens revisorer har gett PwC i uppdrag att granska socialnämndens
delegeringsordning. Granskningen har slutförts och finns att läsa i en rapport
som bifogas ärendet.
I rapporten framgår att delegeringsordningen inte står i strid med
kommunallagens och socialrättens krav på delegering. Däremot finns några
felaktigheter. Nämnden behöver förbättra sin omvärldsbevakning och oftare
revidera deleringeringsordningen.
Kommunrevisionen önskar svar från socialnämnden senast den 16 oktober
2015 där nämnden redogör för vad den ska göra för att åtgärda de
påpekanden som görs i rapporten.
Socialförvaltningen har sett över de påpekande som gjorts. Följande punkter
kommer att åtgärdas och redovisas till socialnämnden under hösten 2015:
•
Uppdatera lagtexten för att få med de lagändringar som gjorts.
•
Lägga till de beslutstyper som borde ha delegerats.
•
Förbättra omvärldsbevakningen genom att två gånger per år se över
delegeringsordningen i socialnämndens ledningsgrupp.
Delegeringsordningen revideras även oftare vid behov.
•
Se över rutinen för hur delegeringsbeslut redovisas i enlighet med de
förslag som framkommer i rapporten.
Socialnämnden har sedan tidigare skickat ett förslag om uppdaterat
reglemente för socialnämnden till kommunfullmäktige och behöver därför
inte åtgärda den punkten i rapporten.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse "Granskning av socialnämnden delegeringsordning" daterad
2015-08-17.
Revisionsrapport från PwC daterad maj 2015.
www.uppvidinge.se
Brev från revisorerna med önskan om svar från socialnämnden, daterad
2015-06-05.
Noterar informationen till protokollet och skickar handlingama till
revisorerna.
Beslutsexpediering
Revisorerna
Kommunstyrelsen
Uppvidinge
~!
Revisorerna
2015-06-05
Socialnämnden
För kännedom
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktiges presidium
Kommunens revisorer har gett PwC i uppdrag att granska ovanstående. I bifogad
rapport redovisas gjorda iakttagelser och en revisionen bedömning.
Vi beslutade vid vårt sammanträde den 5 juli 2015 att överlämna rapporten till
socialnämnden och för kännedom till kommunstyrelsen kommunfullmäktiges presidium.
Vi önskar svar från socialnämnden senast den 16 oktober 2015 där nämnden redogör för vad den avser att göra för att åtgärda de påpekanden som görs i den revisionella bedömningen i rapporten.
För kommunrevision
.JJ.~,
~.,
"~eJ./ ~;A--
Kjell Danidssoft
Ordfårande
Elisabeth Grovhagen
Vice ordförande
www.pwc.se
Revisionsrapport
Fredrik Ottosson
Cert. kommunal revisor
Sandra Marcusson
Maj2015
pwc
Innehållsforteckning
~.
Inledning ..................................................................................... 1
1.1.
Bakgrund ........................................................................................................ 1
1.2.
Revisionsfråga ................................................................................................ 1
1.3.
Metod .............................................................................................................. 2
2.
Iakttagelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
2.1.
Följer delegeringen socialrättens och kommunallagens regler om
delegering? .................................................................................................................... 3
2.2.
Överensstämmer de delegerade ärendetyperna med socialnämndens
reglemente? .................................................................................................................. 4
2.3.
Anmäls fattade delegeringsbeslut i enlighet med kommunallagens krav? ... -4
2-4.
Har rätt delegat fattat beslut i ett urval av ärenden? ..................................... 7
3.
Revisioneli bedönming ............................................................... 8
2
Inledning
1.
1.1.
Bakgrund
Enligt kommunallagen får en nämnd delegera sin beslutanderätt, det vill säga att
nämnden uppdrar åt exempelvis en anställd i kommunen att besluta å nämndens
vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden (6 kap. 33 §KL). Syftet är
att avlasta nämnden och underlätta beslutsfattandet. Brister i hanteringen av delegationsbeslut kan leda till att det fattas beslut inom nämndens verksamhetsområde
utan nämndens vetskap. Eftersom nämnden är ytterst ansvarig för sitt verksamhetsområde gentemot medborgarna är det viktigt att hanteringen av delegationsbesluten sker på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Att se till att hanteringen av delegationsbesluten går till på ett ändamålsenligt sätt är en viktig del i nämndens och
kommunens arbete med intern kontroll.
Inom socialnämnden fattas ett stort antal beslut varav många rör enskilda. Området
är därför hårt reglerat i flera författningar. Bland annat regleras vilka beslut som får
delegeras av nämnden och till vilka beslutanderätt får delegeras. Vidare är det viktigt att nämnden i plenum följer hur delegerad beslutanderätt hanteras. Därför ska
beslut som fattats på delegation anmälas på nämndsammanträdena. Hur socialnämnden delegerar och följer upp beslutanderätt har identifierats i revisionens riskoch väsentlighetsanalys.
1.2.
Revisionsfråga
Har socialnämnden en lagenlig och ändmålsenlig delegering av beslutanderätt?
1.2.1.
Revisionskriterier
Granskningen och de iakttagelser vi gör under granskningen bedöms gentemot de
revisionskriterier som finns inom granskningsområdet. Vi bedömer bland annat
granskningen gentemot följande revisionskriterier:
•
Kommunallagen (1991:900)
•
•
•
•
Socialtjänstlagen (2001:453)
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52)
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870)
•
Föräldrabalken (1949:381).
1.2.2.
Kontrollmål
För att besvara den övergripande revisionsfrågan har vi brutit ned revisionsfrågan
till ett antal kontrollmål:
•
Följer delegeringen socialrättens och kommunallagens regler om delegering?
•
Överensstämmer de delegerade ärendetyperna med socialnämndens reglemente?
•
Har rätt delegat fattat beslut i ett urval av ärenden?
•
Anmäls fattade delegeringsbeslut i enlighet med kommunallagens krav?
Metod
Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer och stickprovskontroller. Avstämningar har genomförts med socialchef och administrativ chef. Ett
antal dokument har granskats, exempelvis delegeringsordningen, nämndens reglemente, nämndens protokoll och ett urval av beslut fattade på delegation. En stickprovskontroll har gjorts på ett antal fattade beslut för att verifiera att rätt delegat
har fattat besluten.
Rapporten har sakavstämts av socialförvaltningen.
2
2.
Iakttagelser
2.1.
Följer delegeringen socialrättens och li.ommunallagens regler om delegering?
Vid en jämförelse mellan nämndens delegeringsordning och lagens krav på delegering inom socialtjänsten framkommer att nämnden följer de restriktioner som finns
att delegera beslutanderätt. Beslutanderätt som inte får delegeras finns inte med i
delegeringsordningen och i de fall beslutanderätt endast får delegeras till ett utskott
har så skett.
Däremot kan det konstateras att flera lagändringar inte har föranlett revidering av
delegeringsordningen. Bland annat har inte delegeringsordningen anpassats efter
nedanstående förändringar.
•
Förändringar i Lex Sarah
•
Socialnämndens skyldighet att utreda föräldraskap vid assisterad befruktning
(föräldraskap)
•
•
Krav på att anmäla misstankar om att assistansersättning missbrukas
sekretesslagen har ersatts av offentlighets- och sekretesslagen
•
•
Assistansersättningen har förts in i socialförsäkringsbalken
Nämndens möjlighet att besluta om en uppföljning en tid efter det att en utredning avslutats utan beslut om insats
•
Nämndens möjlighet att besluta om en uppföljning av ett barns situation efter
det att en placering i ett familjehem eller i HVB har upphört.
•
•
Införandet av stödet fritidspeng enligt 4 a kap. 1 § SoL
Anmälan till Folkhälsomyndigheten om nya medel används för missbruk (12
kap. 9§ SoL).
Godkännande att en utländsk myndighet placerar ett barn i Sverige ( 6 kap. 11 a
§ SoL).
•
•
Placering av ett barn i ett annat land ( 6 kap.
11 b §
•
Beslut gällande ansökan från person som önskar flytta till kommunen (2 a kap.
8 § SoL)
Vidare har nämnden förbisett några beslutstyper som borde ha delegerats, exempelvis:
•
•
•
•
Delen av det ekonomiska biståndet som ges tilllivsföring i övrigt
Beslut om ekonomiskt bistånd enligt lag om mottagande av asylsökande till så
kallade tillståndssökande
Beslut om att ett omedelbart omhändertagande enligt LVM ska upphöra
Övervägande om vårdnadsöverflyttning efter 3 års familjehemsplacering
3
Bedömning
Vi gör bedömningen att nämndens delegeringsordning inte står i strid med kommunallagens och socialrättens krav på delegering. Däremot finns några felaktigheter. Vi anser att nämnden behöver förbättra sin omvärldsbevakning och oftare revidera delegeringsordningen.
2.2.
Överensstämmer de delegerade ärendetyperna med socialnämndens reglemente?
Socialnämndens åtaganden regleras i Reglemente för socialnämnden i Uppvidinge
kommun som antogs av fullmäktige den 20 december 2005. Reglementet fastställer
att nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Samtidigt konstateras att kommunstyrelsen också bedriver socialtjänst genom driften av ett hem för
vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn.
Vidare framgår att nämnden svarar för kommunens uppgifter som framgår av
hälso- och sjukvårdslagen, lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst, lag om stöd och
service till vissa funktionshindrade och alkohollagen.
Socialnämndens delegeringsordning
Socialnämndens delegeringsordning antogs av nämnden den 10 juni 2004 och har
reviderats vid ett antal tillfällen. Senaste revideringen gjordes den 11 december
2014.
I delegeringsförteckningen presenteras samtliga beslutstyper som nämnden har valt
att delegera till nämndens arbetsutskott, ordförande eller tjänstemän. Delegeringsförteckningen innehåller cirka 250 delegeringsbeslut. Det är bland annat beslut som
delegeras inom ramen för socialtjänstlagen, lag om vård med särskilda bestämmelser om vård av unga, lag om vård av missbrukare i vissa fall och föräldrabalken.
Utöver dessa lagar har även beslutanderätt delegerats gällande bostadsanpassningsbidrag, trots att denna uppgift inte delegerats nämnden från fullmäktige.
Bedömning
Vi bedömer att de delegerade ärendetyperna inte fullt ut överensstämmer med socialnämndens reglemente. Detta då handläggningen av bostadsanpassningsbidraget
inte framgår av socialnämndens reglemente men nämnden ändå har delegerat vidare sådan beslutanderätt.
Anmälsfattade delegeringsbeslut i enlighet
med kommunallagens krav?
Enligt kommunallagen ska beslut som fattats på delegation anmälas till nämnden i
enlighet med de former som nämnden själv har beslutat (6 kap. 35 §KL). Nämnderna ges med andra ord frihet i fråga om utformning av formerna för hur nämnden
vill ha de fattade delegeringsbesluten anmälda till sig.
4
Socialnämndens rutiner får delegeringsbeslut
Den 21 januari 2010 antog socialnämnden Rutiner för redovisning av delegationsbeslut. Nämnden beslutade att delegeringsbeslut som fattas måste kunna identifieras i nämndens protokoll. Nämnden fastställde också att de fattade delegeringsbesluten ska sorteras in i åtta separata pärmar i arkivet. Följande pärmar/ärenden ska
upprättas och räknas upp kategoriskt i protokollen:
•
Delegationsbeslut försörjningsstöd
•
•
•
Delegationsbeslut övrigt bistånd
Delegationsbeslut enligt LVU/LVM
Delegationsbeslut personal o MBL-protokoll
•
•
Delegationsbeslut enl. SoL äldreomsorg och LSS
Delegationsbeslut tillfälliga alkoholtillstånd
•
•
Ej inledda utredningar aktualisering vuxna
Ej inledda utredningar aktualisering barn och ungdom
Enligt rutinen ska varje delegeringsbeslut numreras löpande i protokollet med nr.
vid årets början.
1
Anmälan av fattade delegeringsbeslut till nämnden
På sammanträdet anmäler ordförande muntligt fattade delegeringsbeslut. Nämnden får inget underlag att ta del av vad gäller vilka delegeringsbeslut som fattats i
kallelsen, utan uppmanas själva söka upp dessa vid intresse. De fattade delegeringsbeslut som redovisas muntligen finns samlade i pärmar i näraridvet på socialförvaltningen.
Dokumentation av anmälan av fattade delegeringsbeslut
Vi har granskat socialnämndens samtliga redovisningar av fattade delegeringsbeslut
i protokollen för år 2014 samt det första sammanträdesprotokollet för år 2015.
Vi noterar att protokollen för perioden februari 2014 - april 2014 innehåller åtta
kategorier vilket är i enlighet med nämndens rutin för redovisning av delegationsbeslut. I protokollen för perioden maj 2014 - december 2014 noterar vi däremot att
redovisningen av de fattade delegeringsbesluten enbart innehåller sex kategorier
samt att dessa till viss del sldljer sig från dem som nämnden har fastställt i rutinbeskrivningen. Därutöver sldljer sig även antalet kategorier i protokollet från februari
2015, där sju kategorier rälmas upp. Även dessa sldljer sig till viss del från dem som
fastställts i rutinbeskrivningen.
5
I granskningen meddelar de intervjuade på socialförvaltningen att rutinen för redovisning av fattade delegeringsbeslut har ändrats på förvaltningsnivå sedan nämnden fastställde rutinen för redovisning av delegationsbeslut Rutinen har inte uppdaterats därefter. 1
Det framgår inte av protokollen hur delegeringsbesluten presenteras. Enligt den av
nämnden fastställda rutinen ska delegeringsbesluten numreras löpande. Vi noterar
att samtliga beslutskategorier inte numreras löpande på ett enhetligt och konsekvent sätt.
Följande kategorier: beslut om tillfälliga alkoholtillstånd, beslut om MBLprotokoll, beslut om bostadsanpassning eller personalbeslut markeras löpande
med en siffra per beslut som fattats under innevarande år. Alltså om det har fattats
fyra beslut sedan innan, och ett femte beslut har fattats sedan förra redovisningen
inom en av de ovan nämnda kategorierna, markeras detta på följande vis:
"Delegeringsbeslut bostadsanpassning (s)"
Vad gäller numreringen av kategorierna beslut inom SoL, äldreomsorg och LSS,
beslut om övrigt bistånd samt beslut omförsärjningsstöd sker detta inte per beslut
utan per utdragen lista. Förvaltningen tar varje månad ut listor med fattade delegeringsbeslut för respektive beslutskategori. Så om det exempelvis inom försörjningsstöd redan har redovisats fyra listor med tidigare beslut inom försörjningsstöd, redovisas nästa redovisning av nästkommande månadslista såhär oavsett hur många
beslut som redovisas på respektive lista:
"Delegeringsbeslut försörjningsstöd (s)"
I granskningen av socialnämndens protokoll noterar vi att det inte framgår av protokollen vad dessa olika siffror betyder eller vad redovisningen av de olika kategorierna innebär.
Socialnämnden sammanträdde nio gånger under år 2014 och första sammanträdet
år 2015 genomfördes i februari. I granskningen noterar vi även att det i sex av tio
protokoll inte har redovisats några fattade delegeringsbeslut inom kategorin försörjningsstöd eller delegeringsbeslut inom kategorin övrigt bistånd. I fem av tio
protokoll har det heller inte redovisats några delegeringsbeslut inom kategorin SoL
äldreomsorgen.
Anledningen till att ett antal kategorier har ändrats över tid är bland annat på grund av att
vissa av kategorierna, exempelvis ej inledda utredningar aktualisering vuxna respektive ej
inledda utredningar aktualisering barn och ungdom även faller inom ramen för delegationsbeslut övrigt bistånd. Förvaltningen har således valt att rationalisera bort dessa kategorier.
1
6
Bedömning
Vi bedömer att fattade delegeringsbeslut inte anmäls till nämnden i full överensstämmelse med kommunallagens krav. Vi grundar vår bedömning på nämndens
rutin för hur delegationsbeslut ska anmälas inte följs. Bland annat sker anmälan
inte i enlighet med de kategorier som anges i rutinen samt att varje delegationsbeslut inte ges ett nummer. Vidare bedömer vi att det inte är fullt ut ändamålsenligt
att nämnden inte får ta del av de fattade delegeringsbesluten innan- eller under pågående sammanträde samt att det inte framgår vad- och hur respektive beslutskategorier redovisas i protokollen.
Vi anser att formerna för anmälan är komplicerade och att det är svårt identifiera
villza beslut som anmälts i protokollet. Vi rekommenderar att rutinerna ses över och
förenklas.
Har rätt delegatfattat beslut i ett urval av
ärenden?
Vi har utöver granskningen av socialnämndens protokoll gjort en ärendegranskning. Vi har tagit del av en sammanställning av de delegeringsbeslut som fattades i
januari 2015, totalt 280 beslut. Av sammanställningen framgick beslutstyp och beslutsfattare. Vid en första genomgång identifierades 12 beslut som krävde ytterligare kontroll för att säkerställa att det inte fattats utan stöd av delegation. Efter en
djupgranskning av besluten kan vi konstatera att besluten har fattats av tjänsteman
med stöd av delegation.
7
3·
Revisioneli bedömning
Vi bedömer att socialnämndens delegeringsordning är lagenlig men inte tillräckligt
ändamålsenlig. Vi grundar vår bedömning på att delegeringsordningen inte står i
strid mot kommunallagens och socialrättens krav på delegering. Däremot finns
några felaktigheter. Bland annat har nämnden delegerat beslutanderätt gällande
bostadsanpassningsbidrag, en uppgift som inte framgår av nämndens reglemente.
Vidare har några lagändringar inte föranlett revidering av delegeringsordningen och
några beslutstyper har inte kommit med. Socialnämndens verksamhet regleras i ett
antallagar som är synnerligen föränderliga, varför nämnden med jämna mellanrum
bör revidera delegeringsordningen.
Vi bedömer att fattade delegeringsbeslut inte anmäls till nämnden i full överensstämmelse med kommunallagens krav. Vi grundar vår bedömning på nämndens
rutin för hur delegationsbeslut ska anmälas inte följs. Vi anser att formerna för anmälan är komplicerade och att det är svårt identifiera vilka beslut som anmälts i
protokollet. Vi rekommenderar att rutinerna ses över och förenklas.
2015-06-04
Fredrik Ottosson
Pär Sturesson
Projektledare
Uppdragsledare
8
Uppvidinge
KU:VlMUN
2015-08-19
Åtgärdsplan FN-konventionen, socialnämnden
Sammanfattning
Socia1närnnden har, på uppdrag av kommunstyrelsen, arbetat fram
åtgärdsplan för tillgänglighet, i de verksamheter och lokaler som
socia1närnnden förfogar över, exklusive Olofsgården och gruppbostaden
Sunagård. Socia1närnnden gav Marit Lund vall, tillgänglighetskonsult, på
handikapprörelsens ide- och kunskaps centrum, i uppdrag att inventera och
arbeta fram åtgärdsplan enligt boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta
hinder.
Bakgrund
Förenta nationerna (FN) har arbetat fram internationella regler om rätt till
delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättningar. Förenta
nationerna antog, 2006, den internationella konventionen om rättigheter för
personer med funktionsnedsättningar. 2007 undertecknades den av 82länder,
däribland Sverige.
Kommunstyrelsen, beslutade 2013-05-05, att överlämna Uppvidinge
Kommuns handlingsplan för tillgänglighet till nämnder och styrelser för ett
konkret arbete med åtgärdsförslag.
Beslutsunderlag
Inventering enkelt avhjälpta hinder Storgatan, gruppbostad Lenhov da,
Örnvägen, gruppbostad Lenhovda, dagcenter Lenhavda Hasslavägen,
Lingården Ekbacka, socialkontoret, Solgården äldreboende Norrhult,
Storgården äldreboende Älghult, Tryckboden Åseda, träffen Menyhuset
Åseda, träffpunkten Alstermo, vaktrnästargruppen Lenhavda och
behandlargruppen Menyhuset Åseda.
Sammanställning inventering enkelt avhjälpta hinder
Socialnämnden föreslås besluta godkänna åtgärdsplanen och överlämna
densamma till kommunstyrelsen för godkännande och ställningstagande
gällande prioriteringar och finansiering.
Beslutsexpediering
Kommunstyrelsen
Kommunala handikapprådet
Socialchef
Susanne Winsth
B"l
1 aga 1
Inventering av enkelt avhjälpta hinder (EAH) i Socialförvaltningens lokaler, Uppvidinge Kommun 2015
Generella
Handikapptoaletter
l. De flesta av lokalerna har inte användbar handikapptoalettför
personer med nedsatt rörelseförmåga vilket är anmärkningsvärt
eftersom alla lokaler besöks av personer med nedsatt rörelseförmåga.
Toaletterna har inte minimimått 220 cm x 220 cm.
Entreer
2. Flera av lokalerna hade entre med trappor eller alldeles för hög
tröskel som gör att personer med nedsatt rörelseförmåga, t ex personer
i rullstol eller personer som inte kan gå i trappor, inte kan besöka
lokalerna. Några exempel på sådana lokaler: Tryckboden i Åseda, VMgruppen i Lenhovda, Behandlargruppen och Träffen i Menyhuset i
Åseda och Träffpunkten i Alstermo
Automatiska
dörröppnare
3. Dörröppnare är för högt placerade och saknar ljushetskontrast mot
sin bakgrund. Det saknas även dörröppnare vid några entreer och vid
andra viktiga dörrar. Många av de automatiska dörröppnare är
blockerade av olika typer av "prylar". T.ex. blomkrukor, korgar mm.
Detta gäller också handtagsidan på övriga dörrar. Ofta
blockerade/svåråtkomliga.
Teleslinga
4. De flesta dagverksamheterna, receptioner och mötesrum saknar
teleslinga.
Belysning
5. Man ska använda allmänbelysning även på dagtid och även vid starkt
solsken
Ljuskontrast
6. Ska vara minst 0,40 enligt NCS. Viktiga målpunkter t ex skyltar,
dörröppnare trappor, dörrar, inredningsdetaljer, stora glasytor,
nivåskillnader, utrymningsväga r, receptionsdiskar saka
kontrastmarkeras. Generellt kan sägas att det är mycket brister i
ljuskontraster i alla lokaler.
Handika pparkering,
angöringsplats
7 .Viktigt att det finns skyltad handika pparkering inom 25 meters
gångavstånd från entre. Breddmått ska vara 5 meter. Viktigt att det
finns angöringsplats helst inom 10 meter från entre n.
Möbler
8. Utformning av möbler viktigt. En stol ska ha armstöd som är
greppvänligt och har rätt längd (gåt förbi sittfram kanten) och rätt höjd.
Viktigt även med rätt utformat ryggstöd och rätt lutning i sitsen.
Lingården
Lokal
Hinder (EAH)
Huvudentre
1 Askfat för nära entredörren
2 Automatisk dörröppnare inne i entrehall saknar ljushetskontrast. Är
felplacerad i ett hörn.
3 Papperskorg o korg med skoskydd blockerar automatisk i vindfånget
4 Atomatiska dörröppnaren har inte tillräckligt bra ljushetskontrast.
s Det finna inte visuellt och taktilt ledstråk från entre till
dagverksam het.
Trappa i entrehallen
1 Kontrastmarkering i trappan är för svag., felplacerad och vilseledande.
2 Den ena ledstången går inte 30 cm förbi nedersta trappsteget.
Entrehall uppe
1 Pelarna har dålig ljushetskontrast
2 Dörrarna till Barnmorskemottagningen och Previa kontrasterar inte
tillräckligt i ljushet mot sin bakgrund.
3 Tydlig och bra skyltning saknas till matsalen och dagverksamheten.
4 Belysning. Se sid. 1 p.S
Matsal personal
1 Borden/stolarna kontrasterar inte mot omginingen.
2 Svårt att komma intill borden med rullstol.
3 Hälften av stolarna har inte armstöd. Övriga stolar för korta armstöd.
4 Trappa till uteservering inte kontrastmarkerad.
S Det saknas hiss/lyftplatta till uteserveringen.
6 Buskarna bakom ledstängerna bör beskäras.
7 Serveringsdisk 87 cm över golv.
8 Dörr mot korridor kontrasterar inte mot omgivning 8passagemått 86
cm9. teleslinga finns, men dåligt skyltad.
9 matsal saknar dörrskylt.
Ansvarig
Åtgärdad
när?
Åtgärd
klar
10 Ingen skyltning från entren till matsalen.
Dagverksamhet
rum 3-214
1 Dörr kontrasterar inte mot omgivande ytor.
2 Dörrskylt saknas.
3 Möblerna kontrasterar inte i ljushet mot omgivningen.
Dagverksamhet
rum 3-205
1 Dörr mot korridor kontrasterar inte i ljushet mot omgivningen.
2 De flesta handtagen till kökslådor och skåpsluckor kontrasterar inte i
ljushet mot bakgrund.
3 Dörrskylt saknar ljushetskontrast.
4. Höj o sänkbar diskbänk gick inte att höja eller sänka. Urkopplad?
korridor utanför
dagverksamhet och
matsal
lAlla dörrarna saknar ljushetskontrast.
2 Golv och väggar kontrasterar inte mot varandra. Försvårar
rumsuppfattning.
Kapprum
1 kapprum saknar orienterande skylt.
2 Hatthyllorna och klädkrokar saknar ljushetskontrast
handikapptoalett
rum 3-209
1 storlek 207 x 218 cm minimimått på användbar handikapptoalett är
220 x 220 cm.
2 Fritt passagemått vid toalettstol bara 80 cm och 86 cm.
3 Dörrskylt högt placerad. Saknar text, bara symbol.
4 Handfat 47 cm från bakomliggande vägg. Flyttas handfatet 20 cm från
hörnet blir det bättre tillgänglighet till toalettstolen.
5 Toalettpappershållaren på armstödet vänd åt fel håll.
6.Lösa tvålflaskor svåra att använda med en hand och/eller nå från
rullstol.
7 vattenkran har kort spak.
8 Draghandtag på dörrbladet saknas.
9 Dörrhandtag och lås 40 cm från hörn. Larm 15 cm från hörn.
belysningsknapp 20 cm från hörn. Svåra att nå från rullstol.
10 Generellt för rummet/inredning dålig ljushetskontrast.
Ekbacka
Liten toalett
Saknar ljushetskontraster i inredning och dörr. Dörrskylt i nederkant
168 cm. Saknar text. Bara symbol.
Entre
Portkod 123 cm från mark. För högt för rullastolsbundna. Automatiska
dörröppnare och stolpe utanför dörren har dålig ljushetskontrast.
Hissen
1 Anropsknapparna placerade för nära dörrbladet, 3 cm.
2 Hissdörrarnas svepytor är inte kontrastmarkerade.
3 Hissdörrarna och dörrhandtag kontrasterar inte mot omgivande ytor.
Trappa
1 Ledstängerna kontrasterar inte tillräckligt.
2Ledstängerna fortsätter inte 30 cm förbi nedersta trappsteget.
3 Trappan saknar bra kontrastmarkering.
Innerdörr till
avd.
1 Automatisk dörröppnare blockerad.
2 Automatisk dörröppnare inne på avd. kontrasterar inte mot bakgrund.
3 Kodlås underkant 123 cm.
storgården
Lokal
Hinder (EAH)
Matsal
1 Generellt för svag allmänbelysning.
2 Möblerna kontrasterar inte tillräckligt.
3 Bordsben fel utformning. Försvårar för rullstolsburna.
4 Stolarna har bra utformning och längd på armstöden.
5 Besticken för högt placerade.
Dagverksamhet
1 Teleslinga saknas.
2 Tydliga ljushetskontraster saknas.
3 Handtagssidan på dörren är blockerad av en byrå.
4 skyltarna saknar ljushetskontrast.
5 Entren till uteplats saknar automatisk dörröppna re.
6 Tröskeln utifrån och in svår att passera med gånghjälpmedeL
Handikapp-toalett
1 Dörrskylten är placerad på dörrbladet.
2 Det saknas bra dörrskylt.
3 Inredningsdetaljerna saknar ljushetskontrast.
4 Spegel och tvålautomat för högt placerade.
5 Handfatet bara 44 cm från bakomliggande vägg.
6 Den fria passagemåttet på bägge sidor om toalettstolen blockeras av
möbler.
7 Dörr/dörrkarm dålig ljushetskontrast.
8 Utrymningslarm-blinkande ljus- saknas. Ska finnas i toaletter dit
allmänheten har tillträde.
Huvudentre
1 Entredörr saknar ljushetskontrast inifrån och ut.
2 Dörrhandatag saknar ljushetskontrast
3 Automatisk dörröppnare för högt placerad.
4 Trösklar från vindfång 25-30 mm höga- för höga och svåra att passera
Ansvarig
Åtgärdad
när?
Åtgärd
klar
med gånghjälpmedeL
5 Automatiska dörröppnare i vindfång ca 100 cm över golv.
6 Trångt i vindfånget Dörröppnaren är bara 32 resp. 60 cm från
dörrbladets svep yta.
7 Dörrmattan utanför entn§n har 20 mm kant. Svårpasserad.
8 Utanför entredörren är den automatiska dörröppnaren blockerad av
en blomkruka.
9 Dörröppnaren för högt placerad.
10 Hela entren saknar ljushetskontrast.
11 Knappen till porttelefon är placerad 118 cm över mark och saknar
ljushetskontrast och tydlig skylt.
Entrehallen
1 Mörkt- viktigt att allmänbelysningen är på.
2 Saknas ljushetskontrast mellan golv och väggar.
Kapprum
1 Klädkrokar och hatthylla ligger 155-160 cm över golv.
2 saknas klädkrokar på lägre höjd. 85-95 cm.
3 kapprummet saknar ljushetskontraster.
4 Lite trångt efterson två rullstolar och en sparkcykel är parkerade där.
Korridor
Dörrarna saknar bra ljushetskontraster mot omgivande väggar. Det
finns inga visuella eller taktila ledstråk för personer med nedsatt syn.
Entre vid Pi as rum
Entren saknar ljushetskontraster mot omgivande fasad/väggar.
Dörröppnare inne och i vindfång för högt placerade. 100 cm över golv.
Dörröppnaren i vindfånget är gömd bakom en gardin. Dörröppnaren i
korridoren är blockerad av hjälpmedel. Ogräs i plattorna utanför entren.
Försvårar för rullstol/rollator. Avfasningen utanför dörren har blivit
nertryckt så tröskeln blir svårpasserad.
Entre på Lillagård
Entren är utrymningsväg och låst. Dörren saknar ljushetskontrast och
dörröppnare. Dörrens fria passagemått är bara 77 cm. Grinden utanför
entren är bara 90 cm från dörrbladets svepyta. Portkod saknar
ljufhetskontrast, S:an är inte taktilt markerad, knapparna är 98-105 cm
över golvet.
Generellt
Avfasningarna till uteplatser och vid entre n till Lillagård är för smala och
det gör att det blir snubbeirisk på handtagssida n.
Trappa till nedre
våning
Ledstängerna är inte greppvänliga och går inte 30 cm förbi sista
plansteget. Kontrastmarkeringarna är inte optimala. Det är mörkt i
trappan när inte belysningen är tänd så här även på dagtid.
Entre nedre våning
Automatiska dörröppnare är för högt placerade. Dörröppnaren
utvändigt är svåråtkomlig p.g.a. avfasningen och fasadplåten och
blomkrukan. Dörrhandtaget saknar ljudhetskontrast. Kapputrymmet
saknar klädkrokar på lägre höjd (90 cm)
Lilla toaletten vid
entren nedre
våning
Inredningsdetaljerna saknar ljushetskontrast. saknar en bra dörrskylt
Hiss mellan
entrehallen och
nedre plan
saknar dörröppnare
solgården
Lokal
Hinder (EAH)
Generellt
1 Det finns inga ledstråk (taktila eller visuella) i byggnaden.
2 Det finns ingen användbar handikapptoalett dit allmänhet har
tillträde.
3 Dörrar kontasterar inte tillräckligt mot omgivande ytor.
4 "jobbiga" trösklar vid huvudentn§n, från matsal till uteplats.
5 Det fattas också automatiska dörröppnare.
6Många av möblerna saknar ljushetskontrast.
Huvudentre
1 Automatiska dörröppnare för högt placerade.
2 Dörröppnaren i vindfånget blockerad av en pall och en stol.
3 Knapp till porttelefon för högt placerad.
4 Både porttelefon o dörröppnare blockeras delvis av papperskorgen. 5
Dörrbladets svep yta är inte kontrastmarkerad alt. säkerhetssensorer
saknas.
5. Tröskeln 3,5 cm hög. Svårigheter för rullstolar och gånghjälpmedeL
6 Askfat bör inte stå vid entredörren.
7 Gemensam datorarbetsplats för anonymt placerad, syns inte, ingen
orienterande skyltning/inta. Tangentbord underkant 65 cm och en hylla
hindrar personer i rullstol att komma intill datorn.
8 Databordet har fel design för att kunna användas av rörelsehindrade.
Hatthylla/klädkrok
1 Behöver kompletteras med klädkrokar 90 cm från golv. 2
Hatthylla/krokar kontrasterar inte i ljushet mot bakgrund.
Så kallad
handikapptoalett
noalettdörren saknar ljushetskontrast.
2 Dörrhandtag/låsvred 25 cm från hörn. Kan inte nås från rullstol.
3 Låsvredet inte användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga.
4 Dörrskylt för högt placerad. Har inte tillräcklig bra kontrast mot
bakgrund.
Ansvarig
Åtgärdad
när?
Åtgärd
klar
5 Handfatets framkant bara 45 cm från vägg.
6 Inredningsdetaljerna kontrasterar inte i ljushet.
7 Handpappershållare för högt placerad.
8 Spegelns underkant 120 cm från golv.
9 Armstöden vid toalettstolen kan inte användas med en hand eller om
man har dålig gripförmåga.
10 Strömbrytare och larm kan inte nås från rullstol.
11 Mugghållare för högt placerad, 144 cm.
12 Klädkrok behöver kompletteras med en krok 90 cm över golv.
13 Bristfällig larmutrustning kompletteras så att även hörselskadade
och döva kan nås av varningssignaler. Krav då allmänheten har tillträde
till toaletten.
Matsal
1 Tröskel fel utformning och för hög. Inifrån o ut 2 cm, utifrån och in 4,5
cm delad i flera nivåer.
2 Dörrarna kontrasterar inte i ljushet.
3 Vore bra om någon av dörrarna hade automatiska dörröppna re.
4 Vita pelare i matsalen kontrasterar inte mot omgivande ytor.
5 Bordsbenens utformning kan försvåra för rullstolsburna.
6 stolar utan armstöd.
Dagverksamhet
11nga nivåskillnader.
2 Rummet saknar ljushetskontraster i dörrar
Gemensam
balkong
1 Tröskel 4 cm hög trots avfasning.
2Dörren kontrasterar inte mot omgivande ytor.
Entre nere/Violen
1Automatiska dörröppnare för högt placerade och kontrasterar inte i
ljushet.
2 Inte heller dörren kontrasterar mot omgivande ytor.
3 Tröskeln 2,5 cm hög. Svårpasserad för person i rullstola eller med
rollator.
4 Allmänbelysningen är för svag och ojämn i korridor och vid entre n.
Varannan lampa i korridoren var släckt.
Liten allmän toalett
vid entren nere
linredningsdetaljerna kontrasterar inte tillräckligt i ljushet.
2 Toalettskylt för högt placerad.
3 Dörren kontrasterar inte tillräckligt i ljushet.
4 Bristfällig larmutrustning komplettera så att även döva/hörselskadad
kan nås av varningssignal. Krävs i toaletter dit allmänheten har tillträde.
Nödutgång
Dörren till nödutgång är inte kontrastmarkerad.
Rampen i
källarkorridor
1 Ledstängerna går inte förbi rampens början och slut med minst 30 cm.
2 Ledstängerna har en utformning som gör att de inte är greppvänliga.
3 Rampen lutar 4,7% 1:21. Uppe i rampen är inte början på lutningen
markerad med ljushetskontrast.
Trappa mellan
källarplan och
entreplan.
1 Trappans kontrastmarkering på nedersta plansteget, framkanten på
trappavsatsen vid översta sättsteget och i varje trapplopp är bristfällig.
Ska åtgärdas.
2 Ledstängerna går inte förbi trappans början och slut med minst 30 cm.
3 Allmänbelysning i trappen kunde vara bättre.
Hissen
1 Tydlig våningsinformation/orienterande skyltning i hissen saknas.
Finns bara dyrno-tejp med för liten och otydlig text.
2 Anrops-knapparna och manöverpanel är svåra att känna taktilt.
3 Hissdörren kontrasterar inte i ljushet inne i hissen.
4 Inne i hissen inga bra kontraster mellan golv och väggar, mellan
ledstång/stol och omgivande vägg.
5 Det finns digital röd bokstav mot svart bakgrund i manöverpanelen
med våningsinfo. Ljushetskontrast mellan det röda och svarta saknas.
6 Även utanför hissen saknas våningsinfo.
Vaktmästargruppen
Lokal
Hinder (EAH)
Entn§n
1 Det finns bara utomhustrappa upp tillloka len. Saknas ramp eller
lyftplatta/hiss till lokalen.
2 Trappan utanför entren saknar kontrastmarkering ..
3 Det finns inte ledstänger på båda sidor om trappen.
4 Den ledstång som finns är inte greppvänlig och går inte 30 cm förbi
första/sista stegframkant.
SLedstången är för hög, inte 90 cm som den ska vara.
6 Ledstången kontrasterar inte i ljushet mot omgivande ytor.
7 Entredörren saknar automatiska dörröppnare.
8 Dörrhandtag kontrasterar inte i ljushet mot sin bakgrund.
9 B randtrappan utanför entren har utstickande trappsteg- risk för att
personer med synnedsättning slår i huvudet där.
10 l vindfånget är mattan svår/tung att passera med gånghjälpmedeL
11 Mattan utgör en snubbel-risk. ska bytas/åtgärdas.
Toaletterna
1 Lokalerna har ingen s.k. handikapptoalett.
2 Toaletterna är för små i ytan för att kunna användas av person i
rullstol.
3 Alla bef. toaletter saknas ljushetskontraster i inredningsdetaljer, för
utom toalettrullshållare på toaletterna på övervåningen.
4 På övervåningen finns också en väggfast tvålhållare som har
ljushetskontrast mot sin bakgrund.
5 Båda toaletterna i källaren saknar blandare med enhandsgrepp vid
handfaten.
6 Toalettdörrarna saknar lämpliga skyltar. En skylt ska placeras på
väggen vid handtagssidan.
Arbetsrum "gamla
köket"
1 Den stora dörrmattan är en snubbelrisk.
2 Dörren mellan vindfånget och gamla köket och dörren till trapphuset
Ansvarig
Åtgärdad
när?
Åtgärd
klar
är inte kontrastmarkerade.
3 Handfatet i arbetsrummet kontrasterar inte mot sin bakgrund.
Dagcenter
Trapphus
1 Ytterdörr trapphus Trappan utanför saknar kontrastmarkering.
2 Ledstängerna är inte greppvänliga.
3 Ledstängerna går inte 30 cm förbi sista stegframkanten.
4 Den ena ledstången är instabil.
s l trapphuset saknas skyltning om utrymningsväg till ytterdörren.
6 saknas lämpligt låsvred för utrymningsdörr. Ytterdörren är låst
Förbjudet.
7 Några ledstänger i trapphuset går inte förbi sista stegframkant med 30
cm.
8 Alla inomhustrappor saknar kontrastmarkering.
9 Kapphängare och krokar är inte lämpligt placerade för personer med
rörelsenedsättningar.
10 Generellt kan sägas att personer med synnedsättning har svårt att
orientera sig i lokalerna p.g.a. bristande ljushetskontraster.
11 Bristfälligt larm. Kompletteras så att även hörselskadade kan nås av
det. Krävs i toalett dit allmänhet har tillträde.
Huvudentre
1 Ytterdörren saknar ljushetskontrast mot omgivande ytor/fasader.
2Området där dörrarna slås upp saknar kontrastmarkering i
golvet/marken alt. att dörrarna förses med säkerhetssensorer.
3 Automatiska dörröppnare saknar ljushetskontrast mot sin bakgrund. 4
Automatisk dörröppnare utomhus är blockerad av blomkruka,
S Automatisk dörröppnare i vindfånget för högt placerad.
6 l vindfånget är dörröppnaren placerad för nära dörrens svep yta.
7 Pelare utanför ytterdörren saknar ljushetskontrast mot omgivande
ytor.
8 Tröskel till ytterdörr svårpasserad med rollator/rullstoL
Toaletter
1 Alla armstöden har dåligt utformade toalettpappershållare.
2 Toaletterna 123, 124, 127, 105, 142 har handtag/lås 110 cm över golv.
För högt vid nedsatt rörlighet i armar
3 Dörrhandtag och draghandtag på dörrar kontrasterar inte i ljushet
tillräckligt mycket mot dörrbladet generellt i alla toaletter.
4 Gemensamt för toaletterna 123,124 och 127. Person med
rörelsenedsättning kan inte nå pappershållaren på väggen från
toalettstolen.
5 De flesta armstöden är tröga att fälla ner så det går inte att nå
toalettrulle på armstödet när de är uppfällda.
Toalett 140
Inredningsdetaljer saknar ljushetskontrast
Toalett 143 260 x
233 cm
1 Alla larm (vid behov av hjälp) fungerade.
21nredningsdetaljer saknar ljushetskontrast utom toapappershållaren
på väggen.
3 Tvättställets framkant endast 43 cm från vägg.
4 Pappershanddukar fel och för högt placerade.
5 Toapapper svårt att nå från toalettstol.
6 Armstödet saknar toalettpappershållare.
7 Väggskåp med kläder utgör fara för personer med synnedsättningar
som kan krocka med skåpet eftersom det inte är kontrastmarkerat.
Personer med vit käpp kan inte känna skåpet taktilt.
8 Fri passage till rullstol höger om toalett saknas, endast 55 cm.
9 Dålig allmänbelysning.
10 Dörrhandtag på insidan blockeras av inredningsdetaljer. Kan inte nås
från rullstol.
11 Spegel för högt placerad.
12 Toalettstol flyttad från vägg, men inte tillräckligt.
13 Fast monterat armstöd på toaletten blockerar väggmonterade
armstöd.
14 Låsvred inte användbart för personer med nedsatt rörlighet i
händer/fingrar.
Tryckboden
Toalett 127 170 x
168 cm
1 För liten för att kunna fungera som handikapptoalett.
2 Vänster armstöd fungerar trögt.
3 Ljushetskontraster i inredningsdetaljer saknas utom på
toalettpappershålla ren.
Entre
1 Man kan endast komma in butiken genom en utomhustrappa.
2 Finns ingen ramp eller lyftplatta.
3 Det finns mobil utdragbar ramp med 2 metallspår. Ger lutning 1:8.
Livsfarlig.
4 Alla informationskyltar är på dörrbladet. Svårt för personer med
rörelsehinder att kunna läsa dem om man inte kan ta sig upp i trappan.
5 Ytterdörren med dörrstängare saknar automatisk dörröppnare.
6 Trappan utanför är inte kontrastmarkerad.
7 Ledstången utanför kontrasterar inte i ljushet mot sin bakgrund och är
för kort.
8 Det saknas ledstång på andra sidan av trappan.
9Tröskeln är svår att köra över med gånghjälpmedeL
Lilla toaletten
Inga ljushetskontraster i toalettdörren eller i inredningsdetaljer.
Den lite större
toaletten
11nga ljushetskontraster i toalettdörren eller i inredningsdetaljer.
2 Armstöden inte användbara för personer med nedsatt
rörelseförmåga.
3 Trölskeln är svår att köra över med gånghjälpmedeL
4 Spegelns underkant 130 cm.
5 Toaletten ska anpassas för personer med nedsatt rörelse- och
orienteringsförmåga i den mån det går. Inredning byts/anpassas så att
man kan använda dem med bara en hand, s.k. enhandsgrepp och design
för alla.
För kännedom
Lokalen saknar handikapptoalett.
Utrymningsvägar
1 Utrymningsskylt saknas vid dörren från fikarum.
2 Dörrarna till nödutgångarna är inte kontrastmarkerade.
3 För hög och svårpasserad tröskel vid nödutgång från fikarum.
4 Inga utrymningsskyltar i arbetsrummet eller i butiken.
5 Inga utrymningsskyltar på någon av dörrarna på baksidan av huset.
6 Båda nödutgångarna: trapporna saknar ledstång på ena sidan.
7 Ledstängerna går inte 30 cm förbi sista stegfram kant.
8 Nedanför trappan finns betongkant som ska kontrastmarkeras.
9 Viiplan vid dörren saknar fallskydd/avåkningsskydd nertill. fallskydd
finns bara i höjden 110 cm.
10 Kontrastmarkering saknas i trapporna.
butiksdelen
1 Butiksdisken kontrasterar inte i ljushet mot övrig omgivning.
2 Disken är 101 cm hög. Skulle inte fungera för sittande person.
3 Inne i lokalen finns inga nivåskillnader.
4 l fikarummet och i arbetsrummet är dörröppningar inte
kontrastmarkerade.
Grb Örnvägen
Lokal
Hinder (EAH)
Båda entreerna
1 Entredörrarna har dörrstängare, men saknar automatiska
dörröppna re.
2 Entredörrarna kontrasterar i ljushet mot fasaden, men inte tillräcklig
kontrast mot väggar på insidan.
3 Trösklarna 2 cm höga. Kan göra det svårt att passera för personer i
rullstol eller med gånghjälpmedeL
4 Klädkrokar för högt placerade. Ska kompletteras med krokar i lägre
höjd {90-100 cm).
Lägenhetsdörrar
1 Kontasterar inte tillräckligt mycket mot omgivande väggar.
2 Vita dörrhandtag på lägenhetsdörrarna har ingen kontrast mot sin
bakgrund.
Gemensamhetsutrymme
1 Gemensamhetsutrymmet har altandörr där tröskeln är 3 cm hög och
svår att köra över med gånghjälpmedel utifrån och in.
2 Inga nivåskillnader eller trösklar inomhus.
3 Altandörr saknar utrymningsskylt.
4 Placering, utformning och ljushetskontrast viktiga punkter när man
möblerar eller skaffar nya möbler.
Toalett
1Personaltoaletten används även av besökare.
2 saknas ljushetskontraster i inredningsdetaljer.
3 Toalettdörren är inte kontrastmarkerad.
4 Kan inte användas av personer med nedsatt rörlighet eller personer i
rullstol.
Boendelägenheter
För höga trösklar till altan?? Notering av utredare
skyltning
1 Svårt att hitta som besökare till huset/entren. Saknas orienterande
Ansvarig
Åtgärdad
när?
Åtgärd
klar
-
E~
:J
-ro
"-
c
oVl
"-
Q)
Q.
ro~
0.0
:J
....,
Vl
....,
....,
:ro
>
....,
><
Q)
....,
Vl
:J
..c
E
o
c
"-
ro
....,
~
Vl
c ....,
....,
Q)
~
>
:ro
ro
Vl
ro
....,
>.
~
Vl
c
~
o
....,
Vl
~
ro :o
Vl
l/)
N
Q)
..CI
Grb Storgatan
Lokal
Hinder (EAH))
Båda entn§er
1 Dörrarna har dörrstängare men saknar automatiska dörröppna re.
2 För högt placerat låsvred.
3 Entedörrarna kontrasterar inte i ljushet mot väggar inomhus.
4 Ringklocka kotrasterar inte mot ljushet i bakomliggande vägg.
Placerad 100 cm över mark.
5 Rekommenderar att komplettera utrymningsskyltning med skyltar
ovanför entredörrarna.
6 Asfaltyta framför dörren lutar i gångriktningen från 5,5% till 6,6%. Det
finns inte viiplan framför ytterdörrarna.
S.k. huvudentre
Tröskeln är 4,5 cm hög utifrån och in Svårpasserad med rullstol/rollator.
S.k. andra entre
Tröskeln är 2,5 cm hög utifrån och in Svårpasserad med rullstol/rollator.
Kapphylla/klädkrok
ar
Lägenhetsdörrar
1 Är för högt placerade. (180 cm/165 cm över golv) Kompletteras med
krokar i lägre höjd (90-100 cm)
2 Kontrasterar inte i ljushet mot omgivande väggar.
Gemensamhetsutrym me
1 Dörrtill uteplats hartröskel5+1+1,5 cm utifrån och in. Mycket
svårpasse rad.
2 Inga nivåskillnader eller trösklar i övrigt inomhus.
3 Placering, utformning och ljuskontrast är viktigt när man möblerar
eller skaffar nya möbler.
4 Ljudmiljön är inte bra i allmänna utrymmen. Störande eko. Behövs t
ex ljudabsobenter.
5 Ledstång på väggen i korridor kontrasterar inte i ljushet mot
bakgrund. 6 Belysning inte bra och ojämn. Speciellt vid entredörr är
belysningen svag.
7 Mat-fikabord har inte ljushetskontrast mot golv./omgivande ytor.
Ansvarig
Åtgärdad
när?
Åtgärd
klar
Toalett
1 Personaltoaletten används även av besökare.
2 saknas ljushetskontraster i inredningsdetaljer.
3 Toalettdörren kontrasterar inte tillräckligt mycket mot omgivande
vägg.
4 Tröskel 3,5 cm hög. Svårpasserad med gånghjälpmedeL Kan inte
användas av personer med nedsatt rörlighet.
Ledstråk för
personer med
synnedsättning
Taktila och visuella
Det finns inga ledstråk inomhus eller utomhus.
Personalr./kontor
Från korridor till personalrum finns 2 dörrar. Båda med tröskel 3 cm
hög. Svårpasserad med gånghjälpmedeL
skyltning
1 Svårt att hitta som besökare till huset/entren.
2 saknas orienterande skylt.
3 saknas även skyltar inomhus t ex tvättstuga, personalrum,
besökstoalett
Boendelägenheter
1 För höga trösklar till altan?? Notering av utredare.
2 Fogarna mellan plattorna måste skötas. Svårt gå med gånghjälpmedel
vid mycket gräs.
Behandslargr.
Menyhuset
Lokal
Hinder (EAH)
Allmänt
1 Personer i rullstol och personer som inte kan gå i trappor kan inte ta
sig upp i lokalerna eftersom det saknas hiss/lyftplatta.
2 Lokalen saknar toalett för personer med nedsatt rörelseförmåga.
3 Allmänt svag belysning i hela lokalen.
4 Lokalen är inte anpassad för personer med nedsatt syn.
Entre
1 Skyltning "sparsam" p.g.a. verksamhetens art.
2 Både entredörr och innerdörr saknar automatisk dörröppnare.
3 Entredörren kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot omgivande ytor.
4 Dörrklockan ute 130 cm över mark. För högt placerad och saknar
ljushetskontrast.
5 Dörrklockan i väntrummet 125 cm över golv och saknar
ljushetskontrast.
Utanför Entre
1 Asfalten lutarvid ringklockan. Snubbelrisk. P.g.a.lutningen svårt
komma fram till ringklockan med rullstol/rollator.
2 Viiplan saknas.
3 Utanför entredörr lös dörrmatta som är snubbe Irisk.
Toalett
1 För kännedom. Finns ingen s.k. handikapptoalett.
2 Besökstoaletten saknar ljushetskontraster i alla inredningsdetaljer.
3 Toalettskylt är felplacerad på dörrbladet och saknar
ljushetskontraster.
4 Besökstoaletten har lågenergilam por. Det tar mycket lång tid innan
lamporna tänds i full styrka.
5 Spegeln för högt placerad med tanke på kortväxta och barn.
orienteringsförmåga i den mån det går.
7 Inredning byts/anpassas så att man kan använda dem med bara en
Ansvarig
Åtgärdad
när?
Åtgärd
klar
hand, s. k. en handsgrepp och design för alla.
båda
samtalsrummen
1 Tröskel svårpasserad med gånghjälpmedel som rollator/rullstoL
2 Dörren kontrasterar inte i tillräckligt ljushet.
Dörr till
personalrum fr
hallen
1 Tröskel är svårpasserad med gånghjälpmedeL
2 För att komma till det ena samtalsrummet måste man köra igenom
personalrummet och passera 2 trösklar. Svårpasserade.
Klädkrokar
Uppe i hallen saknar ljushetskontrast mot sin bakgrund
Trappan
1 Saknar kontrastmarkering på nedersta plansteget och på framkanten
av trappavsatsen vid översta sättsteget.
2 Trappan saknar ledstång på ena sidan.
3 Den befintliga ledstången går inte 30 cm förbi stegfram kant.
4 Nedanför trappan saknas fungerande belysning.
För kännedom
Trappstegen är 19 cm höga som är ovanligt högt. Många upplever
trappan mycket tung att gå upp i. steghöjd är normalt 15 cm i lokal dit
allmänhet/besökare har tillträde.
Träffen,
Menyhuset
Lokal
Hinder {EAH)
Allmänt
Lokalen är inte tillgänglig för personer med nedsatt rörlighet p.g.a. ca 11
cm hög tröskel vid entredörren och att dörren saknar automatisk
dörröppnare. Lokalen saknar handikapptoalett.
Entre
1 Dörren kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot omgivande ytor.
2 Ytterdörren har dörrstängare, automatisk dörröppnare saknas.
3 Tröskelll cm utifrån och in.
4 Dörrmatta utanför är tung att rulla över med gånghjälpmedel och har
kanter som är svåra att passera.
5 Ringklocka 149 cm från mark, för högt placerad.
6 Dörrhandtag och vred inte kontrastmarkerade.
Besökstoa lett
1 Den lilla besökstoaletten har inga ljushetskontraster på
inredningsdetaljer eller på dörr.
2 Spegel underkant 147 cm, för högt placerad och av fel modell.
för alla.
Samtalsrum
1 Dörren saknar ljushetskontrast.
2 Tröskel svår att köra över med gånghjälpmedeL
Belysning
Belysning i gemensamt utrymme mycket svag.
Köket
1 Köket är helvitt och saknar ljushetskontraster.
2 Inte anpassad för rörelsehindrade eller personer med nersatt syn.
Ansvarig
Åtgärdad
när?
Åtgärd
klar
Träffpunk
Alstermo
Lokal
Hinder (EAH)
skyltning
Svårt att hitta tilllokalen från gatan/trottoaren, inte ens skyltat i
trapphuset innanför ytterdörren till Träffpunkten som finns en
halvtrappa ner.
Entn§n
1 Lokalen inte anpassad för personer med nedsatt rörelseförmåga.
2 Personer som inte kan gå själv i trappen kan inte ta sig in i lokalen.
3 Ytterdörren till trapphuset saknar automatisk dörröppna re.
4 Hög tröskel med skarpgaller utanför ytterdörr.
Trapphus
1 Trappan saknar bra kontrastmarkering.
2 Ledstänger går inte 30 cm förbi sista trappsteget.
3 Utanför lokalens entre i trapphuset finns en hatthylla där personer
med synnedsättning kan slå sig eftersom hatthyllan inte har gavel som
man skulle känna med vit käpp.
4 Hatthyllan kontrasterar inte heller i ljushet mot sin bakgrund för att
kunna upptäckas vid syn nedsättning.
5 Ringklockan tilllokalen saknar ljushetskontrast och bra skyltning.
Toalett
11lokalen finns ingen handikapptoalett, bara en liten toalett.
2 Dörrlås och vattenkran kan inte hanteras av personer med nedsatt
rörlighet i händerna.
3 Pappershandukar är placerade underkant 130 cm från golv.
4 Färgsättningen och inredningen gör att även personer med
synnedsättning har svårt att använda toaletten.
5 Toaletten är inte användbar för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga.
Ansvarig
Åtgärdad
när?
Åtgärd
klar
för alla.
Köket
Används av brukare. Är inte alls anpassat för personer med nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga.
Gemensamt
utrymme
Utrymningsväg/fönster
Hög tröskel mellan hallen o gemensamt utrymme.
1 stege till utrymningsfönstret kan inte användas av personer med
nedsatt rörlighet.
2 Utanför utrymningsfönster har växterna vuxit framför fönstret. D
behöver beskäras.
Socialkontor
Lokal
Hinder (EAH)
Entre
1 Automatisk dörröppna re, centrum 104 cm, är för högt placerad och
för nära dörrbladets svep yta, 20 cm från dörrbladet.
2 Dörröppnare ska placeras vertikalt, inte horisontellt som nu.
3 Entredörrens svep yta är inte kontrastmarkerad alt. säkerhetssensorer
saknas.
4 Brevinkast 120 cm över mark saknar ljushetskontrast.
Rekommenderad höjd är 100 cm över mark.
S Askfat placerat 130 cm över mark. Rekommenderad höjd 100 cm.
6 Dörrhandtaget kontrasterar inte i ljushet mot sin bakgrund.
7 Skylt (socialförvaltningen) kompletteras med en lägre sittande skylt
för att bli läsbar för personer med nedsatt syn.
8 Skylt med öppettider är placerad på dörrbladet. Flyttas.
Generellt
Socialförvaltningens entre ganska anonym. Saknar handikapparkering
inom 2S meters avstånd. Svart dörrklocka mot mörkbrun bakgrund, 118
cm över mark, 33 cm från dörrblad Kortläsare 140 cm över mark för
nära dörrbladet. Kortläsare och dörrklocka saknar ljushetskontraster
och sitter för högt. Entredörren kontrasterar inte tillräckligt i ljushet
mot fasaden.
Entrehall
1 Ytterdörren automatisk dörröppnare inne i hallen 108 cm från golv. 2
Kontrasterar inte tillräckligt mot sin bakgrund.
3 Innerdörren i entrehallen automatisk dörröppnare 110 cm från golv,
22 cm från hörn.
4 Kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot sin bakgrund.
S Kortläsare 13S cm över golvet. Kontrasterar inte tillräckligt i ljushet
mot sin bakgrund.
6 Dörrskylt underkant 1SO från golv.
7 Skylten med öppettider kontrasterar inte mot bakgrund.
Ansvarig
Ätgärdad
när?
Åtgärd
klar
8 Skylten har blank yta som gör att det blir besvärande reflexer i den.
9 Dörren saknar ljushetskontrast mot omgivande ytor.
12 Svart dörrklocka 118 cm över golv
13 Innerdörrens svep yta inte kontrastmarkerad i golv/säkerhetssensor
saknas.
14 Textstorlek på dörrskylten öppettider 6-7 mm, Socialförvaltningen 13
mm
Väntrum
1 Allmänbelysningen för svag.
2 Takbelysningen används inte. Viktigt att hela belysningen används för
besökare med nedsatt syn.
3 Receptionsdisk 110 cm över golv. Saknar lägre del/disk för personer i
ru Il sto l/kortväxta.
4 Receptionen saknar teleslinga,
5 Receptionens ringklocka 120 cm över golv.
Handikapptoalett
vid reception
storlek 225 x 220
cm
1 Toalettskylt på dörrblad, underkant 160 cm från golv.
2 Inredningsdetaljerna saknar ljushetskontraster och är för det mesta
felplacerade i sid och/eller höjdled.
3 Draghandtaget bara 32 cm långt.
4 Vit mot vitt dörrblad. saknar kontrast och är för kort.
5 Belysning på toaletten är alldeles för svag.
6 Toalettstol höjd 46 cm.
7 Armstöden vid toalettstol har inte enhandsgrepp, ska bytas, är
mycket tröga.
8 Klädkrok 122 cm över golv.
9 Spegel underkant 121 cm överkant 178 cm från golvet. "tvådelad".
Ska bytas.
10 Larm vid toalettstol kan inte nås från toalettstol. saknar sladd till
armstödet.
11 skötbord underkant 92 cm från golv. Lås till skötbord underkant 155
cm från golv. Svårt för kortvuxna, rullstolsburna och personer med
nedsatt rörlighet i armar.
12 Pappershanddukar 120 cm över golv. Placerad under spegel och
ovanför handfat. Går inte att nå från rullstol
13 Dörren kontrasterar inte mot väggar inne på toaletten.
14 Golv och väggar kontasterar inte.
15 Utrymningslarm-blinkande ljus -för döva/personer med
hörselnedsättning saknas.
Samtalsrum 321
Samtalsrum 341
Samtalsrum 342
Korridor från
väntrum till
samtalsrum
Generellt
11nga ljushetskontraster i inredningen eller mellan vägg, golv och
dörrblad. Alla inredningsdetaljer går i vita/lkusa nyanser .. Svårt för
personer med synnedsättning.
2 Tröskel svår att köra över med rullstol/rollator.
3 Ingen teleslinga
4 Dörrens fria passagemått 86 cm. Korridor utanför 120 cm bred.
1 Dörrens fria passagemått 74 cm. För lite för många rullstolar.
3 Ingen teleslinga.
4 Dörren kontrasterar inte mot omgivande väggar.
1 Dörrens fria passagemått 74 cm. För lite för många rullstolar.
3 Ingen teleslinga.
4 Svag belysning
5 Matta och svart fåtölj det enda som ger kontrast i rummet.
6 Med befintlig inredning får inte en rullstol plats.
7 Skylt utanför rummet 145 cm över golv. Kontrasterar inte mot
bakgrund. Textstorlek 7 mm
8 Dörren kontrasterar inte i ljushet mot omgivande väggytor.
Saknas ljushetskontraster mellan vägg -golv och mellan vägg-dörr. Alla
olika vita nyanser. Svårt för synskadade.
1 Finns inga konstgjorda ledstråk för personer med syn nedsättning.
2 Rekommenderas att hålla den ena korridorväggen fri från möbler.
Underlättar för synnedsatta med vit käpp.
Gruppbostad Storgatan, Lenhovda, Storgatan 1
2014-07-08 Inventering av enkelt avhjälpta hinder:
Entre och gemensam lokal.
Båda entreer
Entredörrarna har dörrstängare, automatiska dörröppnare saknas. Personer med gånghjälpmedel
och med nedsatt styrka kan inte ta sig ut/in utan hjälp, eftersom dörröppnare saknas.
Låsvred är 127 cm över golv. Det är svårt att nå så högt med vissa rörelsenedsättningar. Ytterligare
ett skäl att ha automatisk dörröppna re.
Entredörrarna kontrasterar inte i ljushet mot omgivande väggar inomhus. Ytterdörren och fasaden
har inte heller kontrast mellan sig. Det är det gröna dörrfodret som gör att det blir kontrast vid
entreer ute.
(Fasaden har ljushetstal 0,86, ytterdörren 0,93, dörrfoder ca 0,48, väggarna inomhus 0,87 enl. NCS}
Ringklockorna kontrasterar inte i ljushet mot bakomliggande vägg. Placerad 100 cm över mark.
Rekommenderar att komplettera utrymningskyltning med skyltar ovanför entredörrarna.
Asfaltytan framför dörren lutar i gångriktning från 5,5 %till 6,6% (ca 1:18 -1:15}. Det finns inte
viiplan framför ytterdörrarna. Det har hänt att brukaren i rullstol har rullat iväg mot sin vilja och inte
kunnat stoppa rullstolen. Viiplan framför en dörr ska ha längs- och sidalutning max 1:50/2 %.
Normalt ska ett viiplan vara minst 2 m x 2 m i storlek för att en rullstol och hjälpare ska få plats på
den plana ytan.
En elrullstol för begränsad utomhusanvändning har dimensionerande vändmått en cirkel med
diametern 1,5 meter enl. BBR.
Viktigt att tänka på: när man monterar/placerar automatiska dörröppnare ska inte marken ha längseller sidalutningar vid dörröppnaren l Rullstol/rollatar får inte börja rulla iväg av sig själv när man
trycker på dörröppna re. Dörröppnare ska kontrastera i ljushet minst 0,40 enl. NCS mot sin bakgrund.
Höjd e/c 80 cm från mark/golv.
Så kallad huvudentre
Tröskeln är 4,5 cm hög utifrån och in. Tröskelns utformning och höjd gör att personer med rullstol
eller rollatar har det svårt att ta sig över tröskeln. Gånghjälpmedel kan tvärnita i tröskeln.
Så kallad 2:a entre
Tröskeln är ca 2,5 cm hög utifrån och in. Tröskelns utformning gör att personer med rullstol eller
rollatar kan få det svårt att ta sig över tröskeln. Gånghjälpmedel kan tvärnita i tröskeln.
Kapphylla/klädkrokar är för högt placerade {180 cm/165 cm över golv), ska kompletteras med krokar
i lägre höjd {90-100 cm) för personer som sitter i rullstol, har nedsatt rörlighet i armar eller är
kortväxta. Klädkrokarna ska kontrastera mot sin bakgrund minst 0,40 enl. NCS.
Lägenhetsdörrar kontrasterar inte i ljushet mot omgivande väggar. Dörrarna har ljushetstal 0,94 och
väggen 0,87 enl. NCS. skillnaden är bara 0,07 enl. NCS.
(Golvet har ljushetstal 0,59- 0,7)
Det är svårt för personer med nedsatt syn att orientera sig och hitta sin lägenhetsdörr utan
ljushetskontraster.
Gemensamhetsutrymmet
Gemensamhetsutrymmet har dörr till uteplats där tröskeln är 5+1 +1,5 cm hög utifrån och in, mycket
svårt att köra över med gånghjälpmedeL
Inga nivåskillnader eller trösklar i övrigt inomhus. Mycket av tillgängligheten i gemensamma
utrymmen påverkas av möbleringen. Placering och utformning av möbler och hur möblerna
kontrasterar i ljushet mot sin omgivning är mycket viktiga aspekter att tänka på när man möblerar
ljudmiljön är inte bra i allmänna utrymmen, störande eko. Behövs t ex ljudabsorbenter för bättre
ljudmiljö.
ledstång på väggen i korridor kontrasterar inte i ljushet mot bakomliggande vägg. ledstång används
av brukare med synnedsättning för att underlätta orientering och som balansstöd.
Belysning i gemensamma ytor är inte bra och jämn. Speciellt vid entredörrar är belysningen för svag.
lite svårt bedöma när solen skiner och det är starkt dagsljus. När jag frågade personalen om
belysningen tyckte de också att det borde vara bättre.
Endast i köket bra belysning (lysrörslampor).
Mat-/fikabordet har inte ljushetskontrast mot golv/omgivande ytor.
Toalett
Det finns ingen allmän toalett i byggnaden. Personaltoalett används även av besökare.
Personaltoalett saknar ljushetskontraster i inredningsdetaljer. Toalettdörren kontrasterar inte
tillräckligt mycket mot omgivande väggar.
(Toalettdörr har ljushetstal 0,94 enL NCS, omgivande vägg ljushetstal 0,8 enL NCS.}
Tröskeln ca 3,5 cm hög och svårt att köra över med gånghjälpmedeL
Toaletten är inte användbar för personer med nedsatt rörelseförmåga.
ledstråk för personer med synnedsättning (taktila och visuella)
Det finns inga ledstråk inomhus eller utomhus. Inomhus kan man orientera sig längst
korridorsväggar, om man inte har som t ex möbler som hinder, och utomhus gräsmatta/asfalt.
Personalrum/kontor
Från korridor till personalrum/kontor finns 2 dörrar. Båda dörrar har tröskel som är ca 3 cm höga och
svåra att köra över med gånghjälpmedel (roi latar/rullstol).
skyltning
Det är svårt att hitta som besökare till huset/entren, när det inte finns orienterande skyltar från
gatan/trottoaren till entren.
Inomhus finns det inte heller skyltar, t ex tvättstuga, personalrum, besökstoa lett.
Uteplats
Jag råkade se en av uteplatserna tilllägenheterna och tyckte att det ser ut som att dörren till
uteplatsen har alldeles för hög tröskel för att man ska kunna ta sig ut/in med rullstol/rollatar eller
med gångsvårigheter.
Fogarna mellan plattorna på uteplatser behöver skötas, mycket gräs som gör det svårt att gå där med
eller utan gånghjälpmedeL
Maarit Lundwall
Tillgänglighetskonsult
Handikapprörelsens Ide- & KunskapsCentrum Kronoberg
BILAGOR:
Boverkets författningssamling BFS 2013:9 HIN 3
Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd {2011:13) om avhjälpande
av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.
BFS 2013:9 HIN 3 finns som pdf-fil på hemsidan www.boverket.se.
Handisams fördjupningsblad 2012:
Tillgängliga toaletter
Tillgängliga dörrar
Tillgängliga skyltar
Säker utrymning- vid brand och andra nödsituationer
Handisam bytte namn maj 2014 till Myndigheten för delaktighet, www.mfd.se
Fördjupningsbladen finns på deras hemsida som pdf-fil.
o
Träffen i Menyhuset, Storgatan 1, Aseda
2014-07-01 inventering av enkelt avhjälpta hinder:
Gemensamt utrymme, handikapptoalett, inte personalutrymmen.
Lokalen är inte tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga p.g.a. ca 11 cm hög tröskel vid
entredörren och att dörren saknar automatisk dörröppnare.
Lokalen har inte tillgänglig toalett för personer med nedsatt rörelseförmåga (s. k. handikapptoalett).
Entre
Dörren kontrasterar inte i ljushet tillräckligt mot omgivande ytor.
Husfasaden har ljushetstal 0,59 enligt NCS, entredörren har ljushetstal OJ8- skillnaden blir bara 0,19
enl. NCS, ska vara minst OAO enl. NCS enligt HIN.
Dörrskylt på fasaden har ljushetstal 0,93 enligt NCS, husfasaden har ljushetstal 0,59 enligt NCSskillnad endast 0,34 enl. NCS.
Ytterdörren har dörrstängare, automatisk dörröppnare saknas.
Tröskel 11 cm utifrån och in.
Dörrmatta utanför ytterdörren är tung att rulla över med gånghjälpmedel och har kanter som är
svåra att passera med gånghjälpmedeL
Ringklocka 149 cm från marken, för högt placerad.
Dörrhandtag och vred är inte kontrastmarkerade.
Besökstoalett
Den lilla besökstoaletten har inga ljushetskontraster på inredningsdetaljer eller på dörr.
Spegel underkant 147 cm, för högt placerad och är av fel modell.
Toaletten ska anpassas för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i den mån det
går. Inredning byts/anpassas så att man kan använda dem bara med en hand, så kallad
enhandsgrepp och design för alla.
Samtalsrum
Dörren saknar ljushetskontrast
Tröskel svår att köra över med gånghjälpmedeL
Belysning
Belysning i gemensamt utrymme mycket svag.
Köket
Köket är helvitt och saknar ljushetskontraster. Inte anpassad för rörelsehindrade eller personer med
nedsatt syn.
Maarit Lundwall
BILAGOR:
Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande
Handisa m bytte namn maj 2014 till Myndigheten för delaktighet, www.mfd.se
D
Tryckboden, Olatsgatan 2, Aseda
2014-07-0llnventering av enkelt avhjälpta hinder:
Entre, försäljningsdelen, handikapptoalett
Entre
Man kan endast komma in i butiken genom en utomhustrappa. Det finns ingen användbar ramp eller
lyftplatta in.
Det finns mobil utdragningsbar ramp med 2 metallspår som tas fram vid behov. Den är ca 3 m lång.
(Trappstegen är 17 cm+ 17 cm= nivåskillnad 34 cm.) Rampen är livsfarlig med lutning ca 1:8. En
rullstol välter baklänges i brantare lutningar än 1:12. Dessutom har många rullstolar olika spårvidd
mellan fram- och bakhjul och därför kan man inte använda den här typen av ramplösning, t ex man
kan kila fast med hjulen i spåren. Med rollatar är inte heller denna typ av ramp användbar. Personen
med rollatar måste gå på trappstegen mellan de två metallspåren medans rollatorn är på
rampspå ren. Det är svårt om man har balansproblem som de flesta roilataranvändare har. Alltså man
kommer inte in i denna lokal som rörelsehindrad om man inte kan gå i trappan.
Alla informationsskyltar är på dörrbladet Svårt för personer med rörelsehinder att kunna läsa dem
om man inte kan ta sig upp i trappan.
Ytterdörren med dörrstängare saknar automatisk dörröppnare.
Trappan utanför är inte kontrastmarkerad. Ledstången utanför kontrasterar inte i ljushet mot sin
bakgrund och är för kort. Det saknas ledstång på andra sidan av trappan.
Tröskeln är svår att köra över med gånghjälpmedeL Tröskeln 3,5 cm +2 cm hög insidan, ca 2,4 cm hög
utsidan. Trappstegen 17 cm+17 cm höga.
Lilla toaletten
Inga ljushetskontraster i toalettdörren eller i inredningsdetaljer.
Den lite större toaletten
Inga ljushetskontraster i toalettdörren eller i inredningsdetaljer. Armstöden inte användbara för
personer med nedsatt rörelseförmåga.
Tröskeln är svår att köra över med gånghjälpmedeL
Spegeln underkant 130 cm.
en handsgrepp och design för alla.
För kännedom:
Minimimått på en handikapptoalett är 220 cm x 220 cm.
Utrymningsvägar
Utrymningsskylt saknas vid dörren från fikarummet. Dörrarna till nödutgångarna är inte
kontrastmarkerade. För hög och svårpasserad tröskel vid nödutgången från fikarummet.
Inga utrymningsskyltar i arbetsrummet eller i butiksdelen. Ingen utrymningsskylt på någon av
dörrarna på baksidan av huset.
Båda nödutgångarna: trapporna saknar ledstång på ena sidan. Ledstängerna går inte 30 cm förbi sista
stegfram kant.
Nedanför trappan finns betongkant som ska kontrastmarkeras.
Viiplan vid dörren saknar fallskydd/avåkninsskydd nertill, fallskydd finns bara på höjden 110 cm.
Kontrastmarkering saknas på trapporna.
Hur sker utrymning av personer med nedsatt rörlighet från denna lokal, om personen inte själv kan
gå i trappan?
Butiksdelen
Butiksdisken kontrasterar inte i ljushet mot övrig omgivning.
Disken är 101 cm hög. skulle inte fungera för sittande person.
Inne i lokalen finns inga nivåskillnader.
l fikarummet och i arbetsrummet- dörröppningar är inte kontrastmarkerade för att personer med
synnedsättning skulle ha lättare att orientera sig i rummen. Det är svårt för personer med
synnedsättning att orientera sig i den här lokalen.
Man kan påverka tillgänglighet i butiksdelen, fikarummet och arbetsrummet mycket med hur man
möblerar och använder ljushetskontraster.
Maarit Lundwall
BILAGOR:
o
Behandlargruppen i Menyhuset, Storgatan l, Aseda
2014-07-0llnventering av enkelt avhjälpta hinder:
Entre, besöksrum, handikapptoalett, ej personalutrymmen.
Personer i rullstol och personer som inte kan gå i trappa kan inte ta sig upp i lokalerna, eftersom
lokalen saknar hiss/lyftplatta. Lokalen saknar toalett för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Allmänt svag belysning i hela lokalen. Lokalen är inte anpassad för personer med nedsatt syn.
Entre n
skyltning "sparsam" p.g.a. verksamhetens art, det är inte lätt att hitta tilllokalen från
gatan/trottoaren.
Både entredörren och innedörren i väntrummet saknar automatisk dörröppna re.
Entredörren kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot omgivande ytor.
Husfasaden har ljushetstal 0,59 enligt NCS, entredörren har ljushetstal 0,78- skillnaden blir bara 0,19
en l. NCS, ska vara minst 0,40 enheter en l. NCS.
Dörrskylt på fasaden har ljushetstal 0,93 enligt NCS, husfasaden har ljushetstal 0,59 enligt NCSskillnad endast 0,34 enl. NCS.
Dörrklockan ute är 130 cm över mark, för högt placerad och saknar ljushetskontrast mot bakgrunden.
Dörrklockan i väntrummet 125 cm över golv och saknar ljushetskontrast. T ex personer i rullstol,
kortväxta eller personer med nedsatt rörlighet i armar har svårt nå dörrklockan.
Utanför entredörren:
Asfalten lutar vid ringklockan, snubbelrisk. Det är svårt p.g.a. lutningen att komma intill dörrklockan t
ex med rullstol eller rollator.
Utanför entredörren saknar man viiplan med max lutning 1:50 i sidoch längslutning. Viiplan framför
dörren ska vara minst 2 m x 2m.
Utanför entredörren lös dörrmatta som är snubbelrisk.
Toalett
För kännedom:
Minimimått på en handikapptoalett är 220 cm x 220 cm.
Besökstoaletten saknar ljushetskontraster i alla inredningsdetaljer.
Toalettskylt är felplacerad på dörrbladet och saknar ljushetskontraster.
Besökstoaletten har lågenergilam por. Det tar mycket lång tid innan lamporna tänds i full styrka. Det
är viktigt för många personer med funktionsnedsättning att belysningen i en toalett har fullstyrka
direkt när man kommer in på toaletten.
Spegeln är för högt placerad med tanke på kortväxta och barn.
går. Inredning byts/anpassas så att man kan använda dem bara med en hand, så kallad enhandsgrepp
och design för alla.
Båda samtalsrummen
Tröskel är svårpasserad med gånghjälpmedel som rollator/rullstoL
Dörren kontrasterar inte i ljushet minst 0,40 enl. NCS mot omgivande ytor.
Dörren till personalrummet från hallen
Tröskel är svårpasserad med gånghjälpmedel som rollator/rullstoL För att komma till det ena
samtalsrummet måste man köra genom personalrummet och passera 2 trösklar som är inte lätta att
köra över med gånghjälpmedeL
Klädkrokar uppe i hallen saknar ljushetskontrast mot sin bakgrund.
Trappan
saknar kontrastmarkering på nedersta plansteget och på framkanten av trappavsatsen vid översta
sättsteget.
Trappan saknar ledstång på ena sidan.
Den befintliga ledstången går inte 30 cm förbi stegfram kant.
Nedanför trappan saknas fungerande belysning.
För kännedom:
Trappstegen är ca 19 cm höga som är ovanligt högt. Många besökare och personalen upplever
trappan mycket tung att gå upp i. steghöjd på 15 cm är normalt i lokaler dit allmänhet/besökare har
tillträde.
Maarit Lundwall
BILAGOR:
Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd {2011:13} om avhjälpande
Fördjupningsbladen finns på deras hemsida som pdf-fiL
Lingården, Hassiavägen 2 och Ekbacka, Lenhovda
2014-08-041nventering av enkelt avhjälpta hinder:
Entre, matsal, dagverksamhet och handikapptoalett i entren. Entre på Ekbacka.
Lingården
Huvudentre
Askfat för nära entredörren.
•
Personer med allergi/astma eller överkänslighet för rök/röklukt kan ha svårt att använda
denna entre. Utrymme för rökare och askfat placeras minst 15m från entren (eller
öppningsbart fönster/luftintag till byggnaden). Askfatet placeras överkant högst 100 cm
över mark (denna askfatsmodell) så att även personer i rullstol kan nå det.
Automatisk dörröppnare inne i entrehallen saknar ljushetskontrast Är placerad i ett hörn felplacerad -svårt att nå från rullstol med nedsatt rörlighet i armarna. Golfkarusell vid entren
är för nära dörröppnaren och blockerar tillgång till automatisk dörröppnare om man behöver
köra med rullstol intill öppnaren.
Papperskorg och korg med skoskydd blockerar automatiska dörröppnaren i vindfånget.
Automatiska dörröppnaren har inte tillräckligt bra ljushetskontrast mot sin bakgrund.
(Dörröppnare i vindfång har ljushetstal O, 78 en l. NCS och den mörkgråa ramen till glaspartiet
har ljushetstal 0,44- skillnad 0,34 enl. NCS.)
Det finns inte visuellt och taktilt ledstråk från entren till dagverksamhet Person med nedsatt
syn har svårt hitta dit utan hjälp.
Den röda entredörren har ljushetstal 0,26 och den mörkgråa ramen till glaspartiet har
ljushetstal 0,44 -skillnad O, 18 enheter enligt NCS.
(Automatisk dörröppnare ute har ljushetstal O, 78 en l. NCS och omgivande plåt har ljushetstal
0,21 enheter enl. NCS.)
Trappan i entrehallen
Kontrastmarkering i trappan är för svag, felplacerad och vilseledande. Boverkets bild på hur
kontrastmarketring i trappa ska vara placerad kan man se i HIN 3 §7.
Den ena ledstången går inte 30 cm förbi nedersta trappsteget.
Entrehallen uppe
Pelarna har dålig ljushetskontrast mot omgivande ytor. Det finns risk med nedsatt syn att
krocka med dem.
Dörrskyltarna till Barnmorskemottagning och Brevia kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot
sin bakgrund.
Uppvidinge kommuns dörrskyltar- textstorlek 7-1 O mm. Tydlig och bra skyltning saknas till
matsalen och dagverksamhet
Belysning var släckt. Det blir mörkt i entrehallen uppe, när det är stark dagsljus ute. Viktigt
använda belysning i hallar och korridoren. Många äldre har nedsatt syn och behöver bra
belysning.
Matsal
Borden/många av stolarna kontrasterar inte i ljushet mot omgivningen som gör att det är
svårt att orientera sig i matsalen med nedsatt syn.
Svårt att komma intill borden med rullstol. Bordsbenen har fel utformning och är i vägen.
Hälften av stolarna har inte armstöd. Övriga stolar har för korta armstöd. Det gör att personer
som har nedsatt rörelseförmåga kan ha det svårt ta sig upp från stolen.
Tillgängligheten för personer med nedsatt rörlighet i övrigt beror på hur rummet är möblerat.
Trappa till uteservering är inte kontrastmarkerad. Det saknas hiss/lyftplatta till
uteserveringen.
Buskarna bakom ledstängerna ska beskäras, det finns risk att snubbla i grenar när man går i
trappan och håller i ledstången.
Serveringsdisk 87 cm över golv.
Dörr mot korridoren kontrasterar inte i ljushet mot omgivande ytor. (Fritt passagemått 86 cm).
Teleslinga finns i lokalen, men tydlig skyltning om teleslinga saknas. Det finns bara en liten
Dymotape-skylt utanför dörren.
Matsalen saknar dörrskylt. Ingen skyltning från entren till matsalen. Svårt hitta till matsalen.
Dagverksamhet "Vävrum" (rum nr 3-214)
Dörrskylt saknas i korridoren.
Dörren kontrasterar inte mot omgivande ytor.
Möblerna kontrasterar inte i ljushet mot omgivningen.
Tillgängligheten för personer med nedsatt rörlighet i övrigt beror på hur rummet är möblerat.
Möblering och ljushetskontrasterna påverkar också hur man kan orientera sig i eller till
rummet med nedsatt syn.
Dagverksamhet (rum nr 3-205)
Dörr mot korridoren kontrasterar inte i ljushet mot omgivande ytor.
De flesta handtagen till kökslådorna och handtagen till köksluckorna kontrasterar inte i
ljushet mot sin bakgrund.
Dörrskylt på dörrbladet, textstorlek 7-1 O mm hög. Skylt saknar ljushetskontrast mot sin
bakgrund. Ljushetskontrasterna påverkar hur personer med nedsatt syn klarar orientera sig i
rummet.
Höj- och sänkbar diskbänk: gick inte att höja eller sänka. Är funktionen urkopplad?
Korridoren utanför dagverksamheterna och matsalen
Alla dörrarna saknar ljushetskontrast mot omgivande väggytor. Golv och vägg kontrasterar
inte heller mot varandra. Svårt för personer med synnedsättning att hitta till de olika
rummen/lokalerna och få rumsuppfattning i korridoren.
Kapprum
Hatthyllorna och klädkrokarna saknar ljushetskontrast mot bakgrunden.
Kapprum saknar orienterande skylt.
Handikapptoalett (207 cm x 218 cm, rum nr 3-209)
Generellt kan sägas att toaletten är för liten för att vara användbar för personer i rullstol.
Minimimått på användbar handikapptoalett är 220 cm x 220 cm.
Fritt passagemått vid toalettstol bara 80 cm och 86 cm.
Dörrskylt för högt placerad, underkant 168 cm, saknar text- har bara symbol. Saknar
ljushetskontrast mot bakgrund.
Handfat 47 cm ifrån bakomliggande vägg. Eventuellt kan man få bättre tillgänglighet till
toalettstolen om handfatet flyttas cirka 20 cm från hörnet.
Toalettpappershållaren på armstödet är vänd åt fel håll.
Lösa tvålflaskor är svåra att använda med en hand och/eller nå från rullstol.
Pappershanddukshållare, tvålautomat, toalettpappershållare på väggen och mugghållare
kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot sin bakgrund.
Vattenkran har kort spak.
Draghandtag på dörrbladet saknas, som gör att man inte kan stänga dörren efter sig när man
sitter i rullstol eller använder rollator.
Dörrhandtag och lås 40 cm från hörn. Larm 15 cm från hörn. Belysningsknapp ca 20 cm från
hörn. De är svåra att nå från rullstol om man har dålig räckförmåga i armarna. Larmen
saknar bra ljushetskontrast
Liten toalett
Saknar ljushetskontraster i inredningsdetaljer och dörr.
Dörrskylt underkant 168 cm, saknar text - har bara symbol. Saknar ljushetskontrast mot
bakgrund.
Ekbacka
Entre n
Utanför entren:
Portkod underkant 123 cm från marken. Placerad för högt för personer i rullstol eller för
personer med nedsatt rörlighet i armar.
Automatisk dörröppnare kontrasterar inte tillräckligt mycket mot bakgrund. Dörröppnaren har
ljushetstal 0,78 enl. NCS, den gula tegelväggen har ljushetstal 0,71 enl. NCS- skillnad bara
0,07 enheter enl. NCS. (Den röda entredörren har ljushetstal 0,26 och har säkerhetssensor.)
stolpe utanför dörren har inte bra ljushetskontrast mot omgivande ytor. Personer med
nedsatt syn kan krocka med stolpen, eftersom den inte kontrasterar tillräckligt i ljushet.
Automatisk dörröppnare inne kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot sin bakgrund.
Dörröppnaren har ljushetstal O, 74 en l. NCS och bakgrundsväggen har ljushetstal 0,87 en l.
NCS- skillnad bara O, 13 en l. NCS. Skillnaden ska vara minst 0,40 enheter enligt NCS.
Hissen
Hissdörrarna kontrasterar inte mot omgivande ytor.
Anropsknapparna är placerade för nära dörrbladet (ca 3 cm).
Hissdörrarnas svepytor är inte kontrastmarkerade.
Dörrhandtagen kontrasterar inte mot dörrbladet
Trappa
Ledstängerna kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot sin bakgrund. Ledstängerna fortsätter
inte 30 cm förbi nedersta trappsteget.
Trappan saknar bra kontrastmarkering. Kontrastmarkering i trappan har ljushetstal 0,43 enl.
NCS och planstegen har ljushetstal 0,57 enl. NCS- skillnad bara O, 14 enheter enl. NCS.
Innerdörr till avdelningen
Automatisk dörröppnare uppe i entrehallen är blockerad av blommor och korg med skoskydd
och kan inte nås av personer i rullstol eller personer med rollator. Dessa saker ska flyttas så
att man kan köra intill den automatiska dörröppnaren.
Automatisk dörröppnare inne på avdelningen kontrasterar inte mot sin bakgrund. Kodlås
underkant 123 cm.
Belysningsstyrka i entrehallen är svårbedömd i starkt dagsljus.
Dörren har säkerhetssensor.
Maarit Lundwall
Handikapprörelsen Ide- & KunskapsCentrum Kronoberg
BILAGOR:
Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011: 13) om
avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på
allmänna platser.
Säker utrymning -vid brand och andra nödsituationer
Gruppbostad Örnvägen, Lenhovda, Örnvägen 7
Entre och gemensam lokal.
Båda entreer
Entredörrarna har dörrstängare, men automatiska dörröppnare saknas. Personer med
gånghjälpmedel och med nedsatt styrka kan inte ta sig ut/in utan hjälp, eftersom dörröppnare
saknas.
Entredörrarna kontrasterar i ljushet mot fasaden, men dörrarna har inte tillräckligt mycket kontrast
på insidan mot omgivande väggar. De ljusgråa väggarna har ljushetstal 0,7-0,74 enl. NCS.
Ytterdörrarna har ljushetstal 0,93. skillnaden i ljushetskontrast ska vara minst 0,40 enl. NCS, men här
är det bara ca 0,23 enl. NCS.
Trösklarna är ca 2 cm höga utifrån och in. Trösklarnas utformning gör att personer med rullstol eller
ro Ilator kan få det svårt att ta sig över tröskeln. Gånghjälpmedel kan tvärnita i tröskeln.
Klädkrokar är för högt placerade, ska kompletteras med krokar i lägre höjd (90-100 cm) för personer
som sitter i rullstol, har nedsatt rörlighet i armar eller är kortväxta.
Lägenhetsdörrarna kontrasterar inte tillräckligt mycket mot omgivande väggar. Dörrarna har
ljushetstal 0,93 och väggarna 0,7-0,74 enl. NCS. skillnaden är bara ca 0,23 enl. NCS.
{Golvet har ljushetstal 0,30-0,35 enl. NCS)
Vita dörrhandtagen på lägenhetsdörrarna har ingen kontrast mot sin bakgrund.
Brist på ljushetskontrast gör det svårt för personer med nedsatt syn att orientera sig, svårt hitta dörr
och dörrhandtag.
Gemensamhetsutrymmet
Gemensamhetsutrymmet har altandörr där tröskeln är ca 3 cm hög och svårt att köra över med
gånghjälpmedel utifrån och in.
Inga nivåskillnader eller trösklar i övrigt inomhus. Mycket av tillgängligheten i gemensamma
utrymmen påverkas av möbleringen. Placering och utformning av möbler och hur möblerna
kontrasterar i ljushet mot sin omgivning är mycket viktiga aspekter att tänka på när man möblerar
Altandörren saknar utrymningsskylt
Det är svårt bedöma belysning p.g.a. mycket soligt, starkt dagsljus.
Toalett
Det finns ingen allmän toalett i byggnaden. Personaltoalett används även av besökare.
Personaltoaletten saknar ljushetskontraster i inredningsdetaljer. Toalettdörren är inte
kontrastmarkerad. Toaletten kan inte användas av personer med nedsatt rörelseförmåga eller
personer i rullstol.
Jag råkade gå förbi två av uteplatserna tilllägenheterna och tyckte att det ser ut som att
altandörrarna har alldeles för höga trösklar för att man ska kunna ta sig ut/in med rullstol/rollator
eller med gångsvårigheter.
Det finns inga ledstråk inomhus eller utomhus. Inomhus kan man orientera sig längs korridorsväggar
och utomhus gräsmatta/asfalt.
Skyltning
Det är svårt att hitta som besökare till huset/entren, när det inte finns orienterande skyltar från
gatan/trottoaren till entren.
Inomhus finns det inte heller skyltar, t ex tvättstuga, personalrum, besökstoa lett.
Maarit Lundwall
BilAGOR:
Vaktmästargruppen, Hasslavägen, lenhavda
Entre, gemensamt rum (gamla köket), handikapptoalett.
Entre n
Det finns bara utomhustrappa upp till lokalen. Eftersom det saknas ramp eller lyftplatta/hiss till
lokalen så kan inte personer med nedsatt rörelseförmåga ta sig in, om man inte kan gå i trappan.
Trapporna utanför entren saknar kontrastmarkering i ljushet.
Det finns inte ledstänger på båda sidor om trappan. Den ledstång som finns är inte greppvänlig och
går inte 30 cm förbi sista/första stegfram kanten.
Ledstången är för hög, inte 90 cm som den ska vara.
Ledstången kontrasterar inte i ljushet mot omgivande ytor.
Entredörren saknar automatisk dörröppnare.
Dörrhandtag kontrasterar inte i ljushet mot sin bakgrund.
Brandtrappan utanför entren har utstickande trappsteg- risk för att personer med synnedsättningar
slår i huvudet där, eftersom man inte kan känna utstickande trappsteg med vit käpp.
l vindfånget är mattan svår/tung att passera med gånghjälpmedeL
Mattan är en snubbeirisk-ska bytas/åtgärdas.
Toaletterna
Lokalen har ingen s.k. handikapptoalett för rörelsehindrade.
Toaletterna är för små i ytan för att kunna användas av personer i rullstol. För att ta sig till toalett
behöver man ta sig en trappa upp eller en trappa ner. Det finns ingen hiss/lyftplatta i lokalen.
Alla befintliga toaletter saknar ljushetskontraster i inredningsdetaljer utom toalettrullshållare på
toaletterna på övervåningen. På övervåningen finns också en väggfast tvålhållare som har
ljushetskontrast mot sin bakgrund.
Båda toaletterna i källaren saknar blandare med enhandsgrepp vid handfaten.
Toalettdörrarna saknar lämpliga skyltar. En toalett på övervåningen och en i källaren har skyltning
men de är felplacerade. En skylt ska placeras på väggen vid dörrens handtagssida.
l källaren saknar omklädningsrum och toaletter skyltning.
Toaletterna ska anpassas för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i den mån det
enhandsgrepp och design för alla.
l arbetsrummet "gamla köket":
Den stora dörrmattan är en snubbelrisk. Hörnet på mattan är vikt mot diskbänkens ben.
Dörren mellan vindfånget och gamla köket och dörren till trapphuset är inte kontrastmarkerade.
Handfatet i arbetsrummet kontrasterar inte mot sin bakgrund.
Trapphuset
Ytterdörren i trapphuset:
Trappan utanför saknar kontrastmarkeringa r. Ledstängerna är inte greppvänliga. Ledstängerna är
också för korta, går inte 30 cm förbi sista stegfram kanten. Den ena ledstången är instabil.
l trapphuset saknas skyltning om utrymningsväg till ytterdörren. saknar lämpligt låsvred för
utrymningsdörr! Ytterdörren är låst!!! Utrymningsväg får inte vara låst!
Några ledstänger i trapphuset går inte förbi sista stegframkanten med 30 cm.
Alla inomhustrapporna saknar ljushetskontrastmarkering.
Kapphängare och klädkrokar är inte lämpligt placerade för personer med rörelsenedsättningar.
Generellt kan sägas att personer med synnedsättning har svårt orientera sig i olika delar av lokalen
t ex p.g.a. bristande ljushetskontraster. Lokalen är även svår för personer med rörelsenedsättningar
om man inte kan gå i trappor.
Bristfällig larmutrustning kompletteras, så att även hörselskadade och döva kan nås av
varningssignaler i händelse av brand eller annan fara, t ex med blinkande ljussignal, i toaletter dit
Maarit Lundwall
BILAGOR:
Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13} om avhjälpande
Träffpunkten, storgata n 28 C, Alstermo
2014-08-lllnventering av enkelt avhjälpta hinder:
Gemensamt utrymme, handikapptoalett, inte personalutrymmen.
skyltning:
Svårt att hitta tilllokalen från gatan/trottoaren, inte ens skyltat i trapphuset innanför ytterdörren till
Träffpunkten som finns en halvtrappa ner.
Entre n
Lokalen är inte anpassad för personer med nedsatt rörelseförmåga. Personer som inte kan gå själva i
trappan kan inte ta sig in i lokalen. Lokalen ligger en halv trappa ner i källarvåningen utan hiss.
Ytterdörren till trapphuset saknar automatisk dörröppna re. Hög tröskel till skrapgaller utanför
ytterdörren.
Trapphuset
Trappan saknar bra kontrastmarkeringar.
Ledstänger går inte 30 cm förbi sista trappsteget.
Utanför lokalens entredörr i trapphuset finns hatthylla där personer med synnedsättning kan slå sig i
huvudet, eftersom hatthyllan inte har gavel, som man skulle kunna känna med vit käpp. Hatthyllan
kontrasterar inte heller i ljushet mot sin bakgrund för att kunna upptäckas med syn nedsättning.
Ringklocka tilllokalen saknar ljushetskontrast och bra skyltning.
Toalett
l lokalen finns ingen handikapptoalett för personer med nedsatt rörlighet, bara en liten toalett.
Dörrlås och vattenkran kan inte hanteras av personer med nedsatt rörlighet i händerna t ex av
personer med reumatiska leder. Pappershanddukar är placerade underkant 130 cm från golv.
Färgsättningen och inredningen gör att även personer med synnedsättning har svårt att använda
toaletten. Toaletten är inte användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
en handsgrepp och design för alla.
Köket
Används av brukare. Är inte alls anpassat för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga.
Gemensamt utrymme
Hög tröskel mellan hallen och gemensamt utrymme. När vi besökte lokalen så höll man på att
möblera om där och p.g.a. ommöbleringen gav lokalen ett mycket "stökigt" intryck.
Utrymningsväg/-fönster:
stege till utrymningsfönstret kan inte användas av personer med nedsatt rörlighet om man har svårt
att klättra upp i stege. Utanför utrymningsfönstret har växterna vuxit framför fönstret, de behöver
beskäras så att de inte hindrar att ha fönstret öppet vid utrymning.
Maarit Lundwall
BILAGOR:
Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd {2011:13} om avhjälpande
Storgården, äldreboende, Häradsvägen 28, Älghult
2014-08-111nventering av enkelt avhjälpta hinder {EAH):
stora entren, matsal och gemensam lokal, dagverksamheten samt handikapptoalett. Entre
vid Pia, entre på Lillagård och entre på markplan (nere).
Matsal
Generellt lite för svag allmänbelysning. Möblerna kontrasterar inte tillräckligt mot
omgivande miljö, svårt för personer med nedsatt syn att orientera sig i matsalen.
Bordsbenens utformning kan försvåra att komma intill borden med rullstol. Stolarna har bra
utformning och längd på armstöden. Besticken är för högt placerade för personer som sitter
i rullstol, är kortväxta eller har nedsatt rörelseförmåga i armarna.
Dagverksamhet
Teleslinga saknas. Tydliga ljushetskontraster saknas. Ingen lätt miljö för personer med
synnedsättning att orientera sig i. Dörren från korridoren saknar ljushetskontrast.
Handtagssidan på dörren är blockerad av en byrå. skyltarna saknar ljushetskontrast mot sin
bakgrund. Entren till uteplats saknar automatisk dörröppnare. Tröskeln utifrån och in är svår
att köra över med gånghjälpmedeL
Handikapptoalett {213 cm x 267 cm)
Dörrskylten är placerad på dörrbladet. Toaletten saknar en bra dörrskylt.
Inredningsdetaljerna saknar ljushetskontrast mot omgivande ytor. Tvålautomat och spegel
är för högt placerad. Handfatet är bara 44 cm från bakomliggande vägg. Det fria
passagemåttet på båda sidor om toalettstolen är blockerad av möbler. Personer i rullstol kan
inte komma intill toalettstolen med sin rullstol. Armstöden faller ner för snabbt. Dörren
saknar bra ljushetskontrast mot omgivande ytor (minst OAO enl. NCS). Dörrkarmen utanför
dörren har ljushetstal 0,56. Dörren har ljushetstal OJ9. Omgivande vägg har ljushetstal 0,91.
Utrymningslarm-blinkande ljus- för döva/personer med hörselnedsättning saknas.
l toaletter dit allmänheten har tillträde ska bristfällig larmutrustning kompletteras så att även döva
och personer med nedsatt hörsel kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara.
Huvudentren
Entredörren saknar ljushetskontrast inifrån och ut. Dörrhandtagen saknar ljushetskontrast.
Automatisk dörröppnare för högt placerad (centrum ca 100 cm över golv) och saknar
ljushetskontrast mot bakgrund.
Trösklar från vindfång in och ut 25-30 mm höga- för höga och svåra att passera med
gånghjälpmedel som rullstol och rollator.
Automatiska dörröppnare i vindfång centrum ca 100 cm över golv, saknar ljushetskontrast.
Det är trångt i vindfånget, dörröppnaren är bara 32 cm respektive 60 cm ifrån dörrbladets
svepyta. Det finns inte plats att stå utanför dörrbladets svepyta med rullstol/rollator.
Dörrmattan utanför entren har ca 20 mm kant, svårpasserad kant. Utanför entredörren är
den automatiska dörröppnaren blockerad av en blomkruka. Dörröppnaren är för högt
placerad (centrum 100 cm över marken) och saknar ljushetskontrast mot fasaden. Hela
entren saknar ljushetskontrast. Utanför entren - porttelefonen saknar ljushetskontraster.
Knappen till porttelefonen är placerad 118 cm över marken, saknar tydlig skylt.
Entrehallen
saknar ljushetskontrast mellan golv och vägg. Sittbänken mitt i hallen saknar bra
ljushetskontrast. Belysningen är släckt så det är väldigt mörkt i hallen trots solljuset ute.
Viktigt att allmänbelysning används för personer som har nedsatt syn och äldre. Ju äldre man blir
desto mera ljus behöver man. Speciellt på dagarna när det är stark solsken/dagsljus så tar det för
ögat upp till en halvtimme att anpassa sig från ljus till mörker, t ex när man kommer från starkt
dagsljus och in. Viktigt att kontrasten mellan ute och inne inte är för stor.
Kapprum
Klädkrokar och hatthylla ligger 155/160 cm över golv. saknar klädkrokar på lägre höjd {85-95
cm) för personer i rullstol eller med nedsatt rörlighet i armarna {t ex reumatiker).
Kapprummet saknar ljushetskontraster. Lite trångt eftersom två rullstolar och en sparkcykel
är parkerade där.
Korridorer/förflyttningsvägar
Dörrarna saknar bra ljushetskontraster mot omgivande väggar. Det finns inga visuella eller
taktila ledstråk för personer med nedsatt syn i byggnaden. En korridorsvägg kan vara bra
ledyta att käppa mot om det inte finns hinder längst väggen, t ex möbler, blomkrukor, öppna
dörrblad.
Entre vid Pias arbetsrum
Entren saknar ljushetskontraster mot omgivande fasad/väggar. Dörröppnare inne och i
vindfånget för högt placerade- centrum 100 cm över golv och saknar ljushets kontraster.
Dörröppnaren i vindfånget är gömd bakom en gardin och har en liten korghylla intill.
Dörröppnare i korridoren är blockerad av hjälpmedel. Automatisk dörröppnare utanför
dörren saknar ljushetskontrast. Ogräs sticker upp mellan plattorna utanförentren-behöver
underhållas för att lätt kunna köra med rullstol/rollatar där samt att kunna ta sig intill
dörröppnaren. Avfasningen utanför dörren har blivit nedtryckt så tröskeln blir svårpasserad.
Entren på Lillagård
Entren är utrymningsväg och låst! Utrymningsdörr ska kunna öppnas utan att behöva
använda nyckel/kod. Dörren saknar ljushetskontrast och dörröppnare. Portkod saknar
ljushetskontrast, 5:an är inte taktilt markerad, knapparna är 98-105 cm över golvet.
Manöverdonet till portkoden är inte placerad i ca 45 graders vinkel/lutning. Dörrens fria
passagemått är bara 77 cm. Grinden utanför entren är bara 90 cm ifrån dörrbladets svepyta.
Generellt- avfasningarna till uteplatser och vid entren till Lillagård är för smala och det gör
att det blir snubbeirisk på handtagssidan.
Trappa till nedre våningen
Ledstängerna är inte greppvänliga och går inte 30 cm förbi sista plansteget. Det är mörkt i
trappan när belysningen inte är tänd så här även på dagtid. Kontrastmarkeringarna är inte
optimala.
Entre nedre våning
Automatiska dörröppnare är för högt placerade {centrum cirka 93 samt 95 cm över
golv/mark). Dörröppnaren utanför är svåråtkomlig p.g.a. avfasningen och fasadplåten och
blomkrukan. Dörrhandtaget saknar ljushetskontrast. Kapputrymmet saknar klädkrokar på
lägre höjd {90 cm) för personer i rullstol.
Lilla toaletten vid entren nedre våning
Inredningsdetaljerna saknar ljushetskontrast. saknar en bra dörrskylt.
Hiss mellan entrehallen och nedre våningen
saknar dörröppnare.
Maarit Lundwall
Tillgänglighetskonsul t
BILAGOR:
Äldreboende Solgården, Norrhult, Klavrevägen 37
2014-07-09 Inventering av enkelt avhjälpta hinder (EAH):
Entre, matsal, dagverksamhet, handikapptoalett vid entren, entre nere.
Generellt
Det finns inga ledstråk (taktila eller visuella)för personer med nedsatt syn i byggnaden.
Det finns ingen användbar handikapptoalett dit allmänhet har tillträde.
Dörrar kontrasterar inte i ljushet med minst 0,40 en l. NCS mot omgivande ytor (t ex kontorsdörr vid
entre n, entredörren, dörrar till dagligverksamhet och matsal, dörr mellan matsal och entrehallen
etc.)
Flera boende kom till mig under dagen och berättade hur jobbiga trösklarna är vid huvudentre n, från
matsal till uteplats och vid några andra ytterdörrar. Flera berättade att de inte kan ta sig in eller ut
utan hjälp av personalen p.g.a. trösklarna. Personalen har också svårt att hjälpa rullstolar/rollatar
över trösklarna när det fattas automatiska dörröppnare och att trösklarna är för svåra att köra över
med gånghjälpmedeL Uteplatserna är mycket populära mötes-/sittplatser för boende när det är fint
väder ute.
Många av sittmöblerna saknar ljushetskontraster.
Huvudentre
Automatiska dörröppnare: För högt placerade, inne centrum 97 cm, i vindfång centrum 87 cm, ute
centrum 85 cm från golv/mark. Centrum ska ligga på 80 cm från golv/mark enligt lagstiftningen.
Dörröppnare kontrasterar inte tillräckligt i ljushet. Dörröppnaren i vindfånget är blockerad av en pall
med skoskydd och en stol och därför kan inte nås från rullstol.
Knapp till porttelefon ligger 114 cm över mark, som är för högt för personer i rullstol eller för
personer med nedsatt rörlighet i armar. Både porttelefonen och dörröppnare ute blockeras delvis av
papperskorgen, som står i vägen för att man ska kunna rulla rullstolen intill dörröppna ren.
Dörrbladets svepyta är inte kontrastmarkerad alt. säkerhetssensorer saknas.
eller ro Ilator har det svårt att köra över tröskeln. Gånghjälpmedel kan tvärnita på tröskeln.
Askfat bör inte stå vid entredörren med tanke på allergiker/astmatiker. Askfat/rökning placeras 15 m
från dörr/luftintag till huset/öppningsbar fönster.
Gemensam datorplats vid entredörren: För anonymt placerad, syns inte, ingen orienterande
skyltning/info till datorplatsen. Tangentbordet underkant 65 cm från golv och en hylla 10 cm över
golvet hindrar personer i rullstol att komma intill datorn. Fel design i datorbordet för att kunna
användas av rörelsehindrade.
Hatthylla med klädkrokar vid entren:
Hatthyllans underkant är 150 cm från golvet och klädkrokar 145 cm från golvet är för högt för
sittande personer eller för personer med nedsatt rörlighet i armar samt för kortväxta. Behövs
kompletteras med klädkrokar 90 cm från golv. Hatthyllan/klädkrokarna kontrasterar inte i ljushet
mot sin bakgrund.
Så kallad handikapptoalett vid entren
Toalettdörren saknar ljushetskontrast mot omgivande ytor. (Dörren har ljushetstal 0,87 en l. NCS,
toaväggarna 0,87, vägg utanför toaletten 0,93 enl. NCS.}
Dörrhandtag/låsvred 25 cm från hörn, kan inte nås från rullstol med nedsatt rörlighet.
Låsvredet är inte användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Dörrskylt underkant 162 cm och överkant 170 cm över golv, är för högt placerad. Har inte tillräckligt
bra kontrast mot bakgrund, bara symboldelen kontrasterar i ljushet. (skyltens bottenfärg har
ljushetstal 0,63, omgivande vägg ljushetstal 0,93 en l. NCS- skillnad 0,30 enheter en l. NCS.)
Handfatets framkant är bara 45 cm från bakomliggande vägg.
Inredningsdetaljerna kontrastera inte i ljushet minst OAO enl. NCS, undantag handpappershållare.
Handpappershållare är för högt placerad, 123 cm över golv.
Spegelns underkant är 120 cm över golv, överkant 180 cm ö.f.g.
Armstöden vid toastolen kan inte användas med en hand eller om man har dålig gripförmåga.
Strömbrytare och larm i hörn, kan inte nås från rullstol. Kontrasterar inte heller i ljushet.
Knappen för att kunna trycka ut en mugg från mugghållare ligger 144 cm över golv, för högt för
personer med nedsatt rörlighet i armar.
Klädkroken 160 cm över golv, kompletteras med en krok på 90 cm ö.g. för att kunna nås av kortväxta
eller personer i rullstol/nedsatt rörlighet i armarna.
Döva/personer med hörselnedsättning kan inte nås av brand-/utrymningslarmet i toaletten.
För kännedom: Fritt passagemått vänster om toalettstolen är bara 53 cm och höger om toalettstolen
90 cm. Toaletten är 177 cm bred och ca 370 cm djup.
Matsal
Trösklarna till uteplatsen är för höga: utifrån och in ca 4,5 cm delad i flera nivåer, och ca 2 cm höga
inifrån och ut. Tröskelns utformning gör att personer med rullstol eller rollatar inte kan köra över
tröskeln utan personalens hjälp. Gånghjälpmedel kan tvärnita i tröskeln.
Dörrarna till uteplatsen kontrasterar inte i ljushet. Det skulle underlätta för personalen och boende
om någon av dörrarna till uteplatsen hade automatisk dörröppnare.
Vita pelare i matsalen kontrasterar inte i ljushet mot omgivande ytor. Det finns risk med nedsatt syn
att krocka med dem.
Bordsbenens utformning kan försvåra att komma intill bordet med rullstol. stolar utan armstöd.
Dagverksamhet
Inga nivåskillnader. Generellt kan nämnas att rummet saknar ljushetskontraster i dörrar.
Tillgänglighet i rummet hänger på hur man möblerar i rummet och att möblerna är rätt utformade
och kontraster i ljushet med minst OAO enl. NCS mot omgivande ytor.
Gemensam balkong: Tröskeln utifrån och in 4 cm hög trots avfasning. Dörren kontrasterar inte mot
omgivande ytor.
Entre nere, källarplan/Violen
Automatisk dörröppna re: inne (centrum 90 cm) och ute (centrum 100 cm) är för högt placerade, ska
placeras centrum 80 cm från golv/mark. Dörröppnare inne kontrasterar inte i ljushet minst OAO enl.
NCS mot sin bakgrund. (Inne dörröppnarens ljushetstal 0,77 enl. NCS, bakgrundsväggens ljushetstal
0,94 en l. NCS- skillnad bara 0,17 enheter en l. NCS)
Ytterdörren kontraster inte med minst 0,40 enl. NCS mot omgivande ytor. Dörrbladets svepyta är
inte kontrastmarkerad alt. säkerhetssensorer saknas. (Dörrens ljushetstal 0,88 enl. NCS och väggens
ljushetstal 0,94 en l. NCS- skillnad bara 0,08 enheter en l. NCS)
eller rollatar kan ha det svårt att köra över tröskeln. Gånghjälpmedel kan tvärnita på tröskeln.
Belysning var inte tänd vid entredörren. Jag hittade 3 strömbrytare i närheten men det gick inte att
tända lysrörlampan i taket. Allmänbelysningen är för svag och ojämn i korridoren och vid entren.
Varannan lampa i korridoren var släckt.
Ju äldre man blir desto mera behöver man ljus. Om man har synnedsättningar är det viktigt med
jämn och bländfri belysning i förflytningsväga r. När det är starkt dagsljus ute upplever man släckta
korridorer mörka. Kontrasten i ljushet mellan inne och ute ska inte vara för stor.
Liten allmän toalett vid entren nere
Inredningsdetaljerna kontrasterar inte i ljushet med minst 0,40 en l. NCS mot sin bakgrund.
Toalettskylten är för högt placerad (underkant 162 cm ö.g. överkant 170 cm ö.g.). Skylten ska
kontrastera mot sin bakgrund med minst 0,40 enl. NCS.
Dörren kontrastera inte tillräckligt i ljushet mot omgivande ytor. {Väggens ljushetstal inne i toa 0,92
en l. NCS, i korridoren 0,93 en l. NCS. Toalettdörren har ljushetstal 0,83 en l. NCS- skillnad bara 0,10
enheter en l. NCS.)
Nödutgång
Dörren till nödutgång närmast hissen är inte kontrastmarkerad.
Rampen i källarkorridor
Ledstängerna går inte förbi rampens början och slut med minst 30 cm. Där det är möjligt åtgärdas
det. Ledstängerna har utformning som gör att de är inte greppvänliga.
Rampen lutar 4,7% l 1:21. Uppe i rampen är inte början på lutningen markerad med
ljushetskontrast
Trappa
mellan källarplan/Violen och entreplan
Trappans kontrastmarkering på nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta
sättsteget i varje trapplopp är bristfällig. Ska åtgärdas.
Ledstängerna går inte förbi trappans början och slut med minst 30 cm. Där det är möjligt ska
ledstängerna vara kontinuerliga utan avbrott.
Allmän belysning i trappan kunde vara mycket bättre.
Hissen
Tydlig våningsinformation/orienterande skyltning i hissen saknas. Det finns bara Dymotejp med för
liten och otydlig text.
Anropsknapparna och manöverpanel är svåra att känna taktilt.
Hissdörren kontrasterar inte i ljushet inne i hissen (dörren har ljushetstal 0,83). Inne i hissen finns
inte överhuvudtaget några bra kontraster mellan golv och vägg, mellan ledstång/stol och
bakomliggande vägg, mellan dörr och omgivande väggar.
Det finns digital röd bokstav mot svart bakgrund i manöverpanelen som våningsinfo. Ljushetskontrast
mellan det svarta och röda saknas. Även utanför hissen saknar man våningsinfo.
Maarit Lundwall
BILAGOR:
Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13} om avhjälpande
Socialkontoret, Storgatan 29, Lenhovda
2014-08-04 Inventering av enkelt avhjälpta hinder (EAH):
Entre, väntrum in kl handikapptoalett samt tre besöksrum.
Entre
Utanför entredörren
Automatisk dörröppnare centrum 104 cm från mark - är för högt placerad och för nära
dörrbladets svepyta, 20 cm från dörrbladet Dörröppnare ska placeras vertikalt, inte
horisontalt som den är nu. Entredörrens svepyta är inte kontrastmarkerad i mark alternativt
säkerhetssensorer saknas.
• Automatisk dörröppnare placeras vertikalt, med centrum 80 cm från golv/mark och minst
70 cm, gärna 100 cm, från hörn/hinder eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge.
Automatisk dörröppnare ska kontrastera i ljushet på minst 0,40 enl. NCS mot sin
bakgrund/omgivande ytor för att lättare kunna upptäckas av personer med
synnedsättning. Mark/golv ska inte luta mera än 1:50 i sid- eller längsled vid
dörröppnaren och framför dörren. Markytan ska vara hårdgjord, slät och halkfri. Dörrar
med automatisk dörröppnare förses med säkerhetssensor på båda sidor om dörren, så
att man inte riskerar att få dörren på sig, alternativt att områden där dörrar slås upp
(dörrbladets svepyta) markeras i golv/mark med ljushetskontrast Senärmare detaljer
och mått i Handisams fördjupningsblad "Tillgängliga dörrar", BFS 2013:9 HIN 3, 6§ eller
Boverkets bok Enklare utan hinder eller bok Bygg ikapp av Elisabet Svensson, Svensk
Byggtjänst
Brevinkast 120 cm över mark. Saknar ljushetskontrast
• Brevinkast ska kontrastera i ljushet på minst 0,40 enl. NCS mot sin bakgrund/omgivande
ytor så att personer med nedsatt syn lättare kan hitta till brevinkastet.
• Personer som har nedsatt rörlighet i armar (t ex reumatiker) och personer som sitter i
rullstol kan ha svårt nå till höjden 120 cm. Rekommenderar höjden max 100 cm över
mark.
Askfat placerat vid entredörren, 130 cm över mark.
• Personer med allergi eller överkänslighet för rök/röklukt kan ha svårt att använda denna
entre. Utrymme för rökare och askfat placeras minst 15 m från entre n (eller öppningsbart
fönster/luftintag till byggnaden). Askfatet placeras högst 100 cm över mark så att även
personer i rullstol eller med nedsatt rörlighet kan nå det.
Dörrhandtag kontrasterar inte i ljushet, minst 0,40 enl. NCS., mot sin bakgrund.
Skylt (Socialförvaltningen) kompletteras med en lägre sittande skylt som man kan komma
tätt intill och att den blir läsbar även för personer med nedsatt syn. En skylt placeras så att
text/symbol hamnar ungefärligen i ögonhöjd för stående, det vill säga i intervallet 1,4-1,6 m
över marken.
Skylt med öppettider är placerad på dörrbladet
• Skyltar placeras inte på ett dörrblad. Man kan få dörren rakt på ansiktet när man läser
skylten eller skylten "försvinner" om det är en slagdörr som öppnas åt andra hållet. Det
ska vara god kontrast mellan text/symbol och skyltbotten och mellan skyltbotten och
bakgrund. Ljushetskontrast på minst 0,40 enl. NCS (Natural Colour System).
•
För närmare detaljer om textstorlek, typsnitt, höjder och placeringar, ljushetskontrast, etc.
se Handisams fördjupningsblad "Tillgängliga skyltar" och 8§ HIN 3.
Generellt kan man säga att Socialförvaltningens entre är ganska anonym, svårt hitta dit från
trottoaren/parkeringen. Saknar handikapparkering inom 25meters gångavstånd från entren.
Svart dörrklocka är placerad mot mörkbrun bakgrund, 118 cm över mark, 33 cm från
dörrbladet
Kortläsare 140 cm över mark, för nära dörrbladet
Kortläsare och dörrklocka saknar ljushetskontraster mot sin bakgrund och sitter för högt.
Personer med nedsatt rörlighet i armar och personer i rullstol kan ha svårt att nå föremål som
är placerade över 100 cm från mark/golv.
Entredörren kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot fasaden vänster om dörren (entredörren
har ljushetstal O, 13 och fasaden 0,41 -skillnad 0,28 enl. NCS). Höger om dörren mellan
dörr och fasad är skillnaden 0,46 enl. NCS (fasaden höger om dörren har ljushetstal 0,59 enl.
NCS).
Entrehallen
Ytterdörren: automatisk dörröppnare inne i hallen centrum 108 cm från golv. Kontrasterar
inte tillräckligt mot sin bakgrund. Dörröppnaren har ljushetstal 0,62 enl. NCS och väggen
0,86- skillnad bara 0,24 enl. NCS, ska vara minst 0,40 enl. NCS.
Innerdörren i entrehallen: automatisk dörröppnare centrum 11 O cm från golv, 22 cm från ett
hörn. Kontrasterar inte tillräckligt i ljushet mot sin bakgrund.
Kortläsare/kod 135 cm över golvet. 5:an inte taktilt markerad. Kontrasterar inte tillräckligt i
ljushet mot sin bakgrund.
Dörrskylt underkant 150 cm från golv.
Skylten med öppettider kontrasterar inte mot bakgrund. Skylten har blank yta som gör att det
blir besvärande reflexer i skylten.
Dörren saknar ljushetskontrast mot omgivande ytor.
Svart dörrklocka 118 cm över golv.
Innerdörrens svepyta är inte kontrastmarkerad i golv/säkerhetssensorer saknas.
Textstorlek på dörrskylten "öppettider" ca 6-7 mm, "Socialförvaltningen" 13 mm.
Väntrummet
Allmänbelysning för svag. Takbelysning användes inte. Viktigt att hela belysningen används
för besökare som har nedsatt syn. Speciellt på dagarna när det är stark solsken/dagsljus så
tar det för ögat upp till en halvtimme att anpassa från ljus till mörker.
Automatisk dörröppnare centrum 11 O cm från golv, 16 cm från ett hörn. Väggen har
ljushetstal 0,59, dörröppnare har ljushetstal 0,69 en l. NCS -skillnad bara O, 1O enl. NCS.
Receptionsdisk 11 O cm över golv. Saknar lägre del/disk för personer i rullstol/kortväxta.
Receptionen saknar teleslinga.
Receptionens ringklocka 120 cm över golv.
Tillägg 23/2 2015: Väntrummet med receptionsdisken är ommålad sedan inventeringen
gjordes. Receptionen kontrasterar inte alls i ljushet mot omgivande ytor. Ska åtgärdas.
Ett förslag är att receptionsdisken under öppningsbara luckor, dörrarna och bakgrund till
automatiska dörröppnaren målas med samma nyans för att skapa ljushetskontrast på minst
0,40 enl. NCS mot omgivande ytor. Nu är allt vitt och flyter ihop med omgivande ytor.
De svarta möblerna i väntrummet kontrasterar bra i ljushet mot övrig miljö.
Handikapptoalett vid receptionen (storlek 225 cm x 220 cm)
Toalettskylt på dörrbladet, underkant 160 cm från golv.
Inredningsdetaljerna saknar ljushetskontraster och är i de flesta fall felplacerade i sidoch/eller höjdled.
Draghandtag bara 32 cm lång. Vit mot vitt dörrblad. Saknar kontrast och är för kort.
Belysning på toaletten är alldeles för svag.
Toalettstol sitthöjd 46 cm.
Armstöden vid toalettstol har inte enhandsgrepp, ska bytas. Mycket tröga.
Klädkrok 122 cm över golv, kompletteras med en krok på 90 cm över golv för att kunna nås
av kortväxta eller personer i rullstol/nedsatt rörlighet i armarna.
Spegel underkant 121 cm, överkant 178 cm från golv, "tvådelad"- ska bytas.
Larm vid toalettstolen kan inte nås från toalettstolen. Saknar sladd till armstödet.
Skötbord underkant 92 cm från golv. Lås till skötbord underkant 155 cm från golv, kan ej nås
av kortväxta föräldrar, föräldrar i rullstol eller personer med nedsatt rörlighet i armar.
Pappershanddukar 120 cm över golv. Placerad under spegeln ovanför handfatet, går inte att
nå från rullstol.
Dörren kontrasterar inte i ljushet mot omgivande väggar inne på toaletten.
Golv och väggar kontrasterar inte mot varandra, svårt att få rumsuppfattning i rummet med
nedsatt syn.
varningssignaler i händelse av brand eller annan fara, t ex med blinkande ljussignal, i
toaletter dit allmänheten har tillträde.
Samtalsrum nr 321, längst in
Inga ljushetskontraster i inredningen eller mellan vägg, golv och dörrbladet Alla
inredningsdetaljer går i vita/ljusa nyanser. l detta rum är det svårt för personer med
synnedsättning att orientera sig, att få rumsuppfattning och hitta möblerna/dörren p.g.a.
brister i IjushetskontrasteL
Tröskel svår att köra över med rullstol och rollator.
övrig tillgänglighet beroende på hur rummet är möblerat.
Ingen teleslinga.
Dörrens fria passagemått 86 cm. Korridor utanför dörr 120 cm bred.
(Dörren har ljushetstal 0,93 enl. NCS.)
Samtalsrum nr 341
Dörrens fria passagemått 74 cm. Att bredda dörrar är inte enkelt avhjälpt hinder, men det kan
vara bra att vara medveten om att alla typer av rullstol inte går igenom passagemåttet 74 cm.
övrig tillgänglighet beroende på hur rummet är möblerat.
Ingen teleslinga.
Belysning lite för svag.
Dörren kontraster inte i ljushet mot omgivande väggytor. Dörren har ljushetstal 0,93 enl. NCS
och väggen 0,70- skillnad bara 0,23 enl. NCS. Ska vara minst 0,40 enl. NCS.
Samtalsrum nr 342
Dörrens fria passagemått 74 cm, för smalt för bredare rullstolar. Se kommentar under
rubriken "Samtalsrum nr 341 ".
Svag belysning.
Mattan och en svart fåtölj är det enda som ger kontrast i rummet.
Med befintlig inredning får inte en rullstol plats i rummet (dimensionerande vändmått en cirkel
med diameter 1,50 meter).
Teleslinga fattas.
Skylt utanför rummet 145 cm över golv. Kontrasterar inte mot bakgrund.
Textstorlek cirka 7 mm.
Dörren kontraster inte i ljushet mot omgivande väggytor. Väggen har ljushetstal O, 79 en l.
NCS, dörren ljushetstal 0,93, skillnad bara O, 14 enl. NCS, ska vara minst 0,40 enl. NCS.
Korridor från väntrum till samtalsrummen
l korridoren finns inte ljushetskontraster mellan vägg och golv och mellan dörr och vägg.
Golvet, väggarna och dörrarna är i olika vita nyanser. Svårt för personer med nedsatt syn att
orientera sig här.
Generellt- inga konstgjorda ledstråk för personer med synnedsättning i lokalerna.
Generellt rekommenderas att hålla den ena korridorsväggen rent från hinder (t ex möbler) för
att personer med synnedsättning ska kunna orientera sig längst väggen med sin vita käpp.
Maarit Lundwall
BILAGOR:
Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011: 13) om
avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på
allmänna platser.
E-postmeddelandet skickades från "RNP00267395C266" (MP C4503).
Skandatum: 20.08.2015 07:32:43 (+0200)
Frågor till: scansoc@uppvidinge.se
Uppvidinge
KOMMUN
2015-06-18
Ansökan om centrala kompetensutvecklingsmedel för
föreläsning av Lotta Wiström, Wiström coaching
Sammanfattning
Samtliga yrkesgrupper har medverkat i framtagande av vad som kommer att
bli ett "vinnande lag" det vill säga HUR vi samtliga anställda ansvarar för att
förstår och tar ansvar. Socialnämnden ansöker om centrala
kompetensutvecklingsmedel för genomförande, av föreläsning av Lotta
Wiström, från företaget Wiström Coaching AB. Syftet är att samtliga tills
vidare anställda ska medverka. Wiström Coachings filosofi kan sammanfattas
med att det handlar om synen på människor, att förstå, ha tillit och ta ansvar.
Föreläsningen kommer att genomföras i Folkets hus i Alstermo den 5 och 6
oktober.
Bakgrund
Socialförvaltningens fortsatta utvecklingsarbete av medarbetar- och ledarskap
har hittills genomförts genom att samtliga chefer, under 2015, går kursen
utveckling av grupp och ledare(UGL). UGL riktar sig mot utveckling av
ledarskap och medarbetarskap. Vidare, i detta utvecklingsarbete samt i
förvaltningens strategiska arbete, är syftet att hitta former för hur vi, samtliga
medarbetare, kan stå för värdegrunden och alltid i vardagen använda den.
Kompetensutvecklingsmedel söks för personalkostnader(för de som behöver
vikarier under föreläsningen), lokaler, förläsare samt litteratur. Den totala
kostnaden beräknas till359 396 kronor. Socialnämnden finansierar 25% av
den totala kostnaden och ansöker 269 547 kronor.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Ansökan om centrala kompetensutvecklingsmedel, för
föreläsning av Lotta Wiström, Wiström coaching.
Bilaga 1, ansökan om kompetensutvecklingsmedel
Bilaga 3, power point presentation "Vinnande lag"
Socialnämnden föreslås ställa sig bakom ansökan, till personalutskottet, om
kompetensutvecklingsmedel för föreläsning av Lotta Wiström, från Wiström
coaching.
Socialchef
Susanne Winsth
Bilaga 1
Ansökan om kompetensutvecklingsmedel
Ansökan lämnas till personalutskottet tillsammans med protokollutdrag från nämnden
25% egen finansiering krävs
Personalkostnader= merkostnad för personal, tex vikarie, mertid.
Nämnd
Datum
Socialnämnden
2015-09-03
Kontaktperson
Susanne Winsth, socialchef
Beskriv kompetensutvecklingsinsatsen
Socialförvaltningen planerar i sitt strategiska utvecklingsarbete att lägga fokus på förhållningssätt
och värdegrund för samtliga anställda inom socialförvaltningen.
Tid för genomförande
start
Januari 2015
Slut
December 2015
Sammanställning av kostnaderna
Ekonomi
Kostnad
Kronor ~er timme
275 4 per anställd
250
60 000 Föreläsning vid 3 tillfälle Wiström Coaching
Antal anställda Antal timmar
Personalkostnader
275 000
Utbildningsanordnare
Lokalkostnader
15 435 Hyra Fröseke FH samt THK i Sandsbro
795
8166 Litteratur Wiström Coach i ng
Boende
Litteratur
Övrigt
Övrigt
Övrigt
359 396
Total kostnad
lAngevem/vilka
Extern finansiering
Summa nettokostnad
Ansökt belopp
359 3961
'-----2_6_9_54_7_,175% av nettokostnad
Specifikation av övriga kostnader

Kallelse till socialnämnden 2015-09-03

Transcription

Similar documents

Bästa Tillväxt 2015

Valbara hjälpmedel i Fritt val Sörmland Valbara hjälpmedel i Fritt val

Kulörkarta Fastighetsägare

Bilaga 1:2 Avvikelserapport

Intresseanmälan

Ansökan - Valjeviken