Textdel - Ålands Hälso

Transcription

Verksamhetsberättelse 2014
ÅLANDS HÄLSOOCH SJUKVÅRD
Innehåll
Inledning......................................................................................................................................3
Styrelse och ledningsgrupp.......................................................................................................4
Centrala ekonomiska uppgifter................................................................................................5
Organisationsplan......................................................................................................................6
LINJEORGANISATIONEN
Akutkliniken................................................................................................................................8
Barn- och ungdomskliniken...................................................................................................10
BB- och gynekologikliniken...................................................................................................12
Chefläkarens enhet...................................................................................................................14
Kirurgikliniken..........................................................................................................................17
Laboratorieenheten..................................................................................................................18
Läkemedelscentralen................................................................................................................19
Medicinkliniken........................................................................................................................21
Operations-, anestesi- och IVA-kliniken..............................................................................23
Primärvårdskliniken.................................................................................................................26
Psykiatriska kliniken.................................................................................................................31
Rehabiliterings- och geriatrikliniken......................................................................................33
Röntgenkliniken.......................................................................................................................35
Tandvårdskliniken....................................................................................................................36
Ögonkliniken............................................................................................................................37
Öron-, näs- och halskliniken..................................................................................................38
STABSORGANISATIONEN
Förvaltningskansli....................................................................................................................39
Ekonomiservice........................................................................................................................41
Personalservice.........................................................................................................................45
Vårdservice................................................................................................................................47
BILAGOR
Bilaga 1: Bokslut..................................................................................................................... 1–19
Bilaga 2: Verksamhetsstatistik.............................................................................................. 1–28
Bilaga 3: Personalberättelse.................................................................................................... 1–9
Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges
Foto: Terhi Metsola
2
ÅHS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
Inledning
D
en prehospitala verksamheten har under
2014 genomgått ett positivt och omfattande utvecklingsarbete. I februari
2014 presenterade arbetsgruppen för utredning
av prehospital verksamhet sin rapport i vilken
listades drygt 30 åtgärdsförslag för att utveckla
och samordna den prehospitala verksamheten.
Under år 2014 har det arbetats intensivt med att
förverkliga åtgärdsförslagen för att möta upp förordningen om prehospital sjukvård. Inom ramen
för preshospitala verksamheten har ÅHS tecknat
avtal med frivilliga inom ramen för kommunernas
frivilliga räddningsverksamhet, den så kallade
förstainsats verksamheten, med målsättningen att
förkorta insatstiderna bland annat vid hjärtstopp.
Utredning av jourverksamheten mellan primärvårdskliniken (HC) – rehabiliteringsoch geriatrikliniken – akutkliniken genomfördes genom
enkätundersökning till berörda i maj–juni 2014
och resultatet redovisades i augusti 2014. Det
konstaterades bland annat att ansvaret för rehabiliteringsoch geriatriklinikens patienter utanför
kontorstid inte kan vara kvar inom primärvården
eftersom patienterna inte längre är långvårdspatienter. Det beslutades därför att klinikens patienter
utanför kontorstid ska handläggas på samma sätt
som medicin- och kirurgiklinikens patienter. Akuta
frågeställningar från avdelningarna riktas till primärjouren under jourtid. Upplägget ska utvärderas.
Den 23 oktober 2014 varslade Tehy om att
medlemmarna skulle tas ut i strejk den 6 november.
Strejken sköts upp med två veckor, på begäran
av landskapsregeringen, och bröt därmed ut
20.11.2014, kl. 14. Det innebar att cirka fyrahundra
Tehy-medlemmar togs ut i strejk. Tehy beviljade
inget skyddsarbete utfört av sina medlemmar vilket
innebar att mycket av verksamheten stängdes eller
reducerades kraftigt och tillgängliga personalresurser organiserades om. ÅHS fokus var att skydda
liv och minska medborgarnas utsatthet. Strejken
tog slut den 9 december, men i praktiken var Tehymedlemmarna tillbaka i tjänst den 11 december.
Verksamheten påverkades både före och efter
strejkperioden på så sätt att sjukvårdsproduktionen
var lägre än normalt inom ett flertal områden.
Slitningar och stress påverkade hela sjukhuset.
Ombyggnadende av rehab- och geriatrikliniken
drabbades av besvär vid val av el- och VVS projektör, vilket innebar att planeringen stod stilla
under året. Bygget är kostnadsberäknat till 21,2
miljoner euro med totalt 60 vårdplatser. Planeringen inför ombyggnationen av barn- och ungdomsavdelningen samt operationssalen har gått
planenligt och byggstart planeras under 2015.
Bokslutet för år 2014 visade på ett överskott
om cirka 2,15 miljoner euro (0,43 miljoner euro
samt överskottet från 2013 på 1,72 miljoner
euro) Av dessa sparar ÅHS 1,62 miljoner euro
för verksamheten år 2015 medan det övriga
överskottet går till ökade lönekostnader på
grund av förlikningen med Tehy, förbättrad
tillgänglighet, handledning och medling efter
strejken samt friskvårdsprojekt för persona-len.
Kostnaderna för externvården var högre än
något år tidigare och det kan relateras till den
remitterade externvården utanför Åland. Budgeten
uppgick till totalt 9,2 miljoner medan kostnaden
uppgår till 11,1 miljoner euro. Vård utom Åland
är ett fokusområde under 2015. Sjukfrånvaron är
fortsättningsvis hög. Personalavdelningen kommer
att granska sjukfrånvaron så att åtgärder kan vidtas.
Ett stort tack för det gångna året. Det har
varit ett tufft år till följd av strejken men kriser
bidrar till utveckling. ÅHS har en välutbildad
och engagerad personal vilket ger hopp, när
vi nu tillsammans fokuserar på att fortsätta
utveckla hälso- och sjukvården på Åland med
de gemensamma målet patienten i fokus. Vi
ser fram emot mot ett spännande nytt år.
Mia Hanström
Styrelseordförande
Katarina Dahlman
Hälso- och sjukvårdsdirektör
3
Styrelse och ledningsgrupp
STYRELSE
Enligt Ålands landskapsregerings beslut består styrelsen för Ålandshälso- och sjukvård för perioden
29.04.2013 – 31.12.2015 av:
Ordinarie ledamot
Personlig ersättare
Mia Hanström, ordförande (s)
Rolf Söderlund (s)
Torbjörn Björkman (lib)
Silvana Fagerholm-Sjöblom (lib)
Stig Brolin (skärgårdsrepresentant)
Mathilda Öström, (skärgårdsrepresentant)
Roger Jansson, viceordförande (mså)
Nina Lindfors (mså), t.o.m. 03.06.2014
Nina Danielsson (mså), fr.o.m. 3.6.2014
Runar Karlsson (c)
Camilla Andersson (c)
Nina Lindfors (mså), fr.o.m. 03.06.2014
John Hilander (mså), fr.o.m. 03.06.2014
Cita Nylund (ob), t.o.m. 03.06.2014
Erica Scott (ob), t.o.m. 03.06.2014
Hanna Segerström (åf)
Clas-Folke Hansen (åf)
Styrelsen har sammanträtt 14 gånger år 2014
(2013: 13 gånger) och behandlat 118 paragrafer
(2013: 124).
LEDNINGSGRUPP
Medlemmar i ledningsgruppen 2014:
4
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Katarina Dahlman
Chefläkare
Jaana Lignell
Ekonomichef
Marie Lövgren
Vårdchef
Bengt Michelsson
Personalchef
Solveig Carlsson
Centrala ekonomiska uppgifter
Å
HS TOTALA bruttokostnader har de
senaste fem åren stigit från 71,7 miljoner
euro år 2009 till 80,8 miljoner euro år 2014.
Bokslutet för år 2014 visade på ett överskott om
ca 2,15 miljoner euro (0,43 miljoner euro samt
överskottet från 2013 på 1,72 miljoner euro).
Såväl kostnadsstrukturen som intäkterna
är påverkade av den strejk som Tehy genomförde 20.11–9.12.2014. I praktiken började en
successiv stängning av verksamheter nästan
två veckor innan strejken bröt ut och på mot-
svarande sätt tog det flera veckor innan all
verksamhet var öppnade fullt ut efter strejken
bland annat på grund av jul- och nyårshelgerna.
Uppföljningen av de ekonomiska effekterna av
strejken är inte möjliga att avsluta ännu eftersom
vårdköer som byggts upp under strejken kan
belasta kostnaderna ännu under vintern 2015.
ÅHS tog över helikopteravtalet av landskapet från och med 2011. Kostnad för detta
år 2011 var cirka 1,6 miljoner euro (avtalskostnad 1,5 miljoner euro samt övrigt).
euro Miljontal
ÅHS bruttokostnader 2009–2014
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Bokslut
2009
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Kostnader totalt
71 701 541
70 147 988
76 950 428
79 800 907
77 663 811
80 805 711
Personalkostnad
46 561 368
44 935 640
47 502 068
50 754 702
49 267 904
49 467 882
Övr driftkostnader
16 746 599
16 432 789
20 508 833
19 820 331
19 534 354
20 275 417
Externvård
8 393 574
8 779 559
8 939 527
9 225 874
8 861 553
11 062 412
5
Organisationsplan
ÖVERGRIPANDE ORGANISATION
LINJEORGANISATIONEN
6
STABSORGANISATIONEN
7
Akutkliniken
A
kutklinikens verksamhet innefattar akutmottagning, akutvårdsavdelningens
två vårdplatser samt det medicinska
ansvaret för den prehospitala verksamheten
och helikopterverksamheten. Verksamheterna
har varit under intensiv förändring de senaste
åren. Stor vikt sätts vid kontinuerligt utvecklingsarbete samt teoretisk och praktisk fortbildning för enhetens personal och för jourläkarna.
VERKSAMHETEN PRÄGLAS, som akutverksamheter
överlag, av stor variation och fluktuationer i
besöksfrekvens över tid. Under juli månad
var antalet besök cirka 30 procent högre än
medelsnittet under året. Arbetsfördelningen och
samarbetet mellan akutklinikens och primärvårdens
jourpunkter har fungerat fortsatt bra.
DEN PREHOSPITALA VERKSAMHETEN genomgår
en fas av omfattande och positivt utvecklingsarbete. I februari 2014 presenterade
arbetsgruppen för utredning av prehospital
verksamhet sin rapport i vilken listades totalt
drygt 30 åtgärdsförslag för att utveckla och
samordna den prehospitala verksamheten.
Under hela 2014 har ett intensivt arbete
pågått för att så långt som möjligt förverkliga
åtgärdsförslagen och möta upp den kommande
förordningen om prehospital sjukvård.En kombinerad fältchef/sjukskötartjänst infördes.
I april 2014 tecknades ett avtal om den så kallade
förstainsats verksamheten med målsättningen att
förkorta insatstiderna vid hjärtstopp. Detta genom
att möjliggöra att en sjukvårdsgrupp, organiserad
inom ramen för kommunernas frivilliga räddnings-
“I februari 2014 presenterade
arbetsgruppen för prehospital
verksamhet en rapport i vilken
listades drygt 30 åtgärdsförlag
för att utveckla och samordna
den prehospitala verksamheten.”
8
Fokusområden 2014
• Prehospital arbetsgrupp
• Patientflöden
• Poliklinikernas semesterstängningar
• Patientlogistiksystem
• Telefonrådgivning
• Katastrofplanen
verksamhet, med D-HLR utbildning och AED
(hjärtstartare) rycker ut vid hjärtstopp. Genom att
första insatsgruppen kan påbörja HLR och eventuellt defibrillera redan innan ambulansen eller annan
vård-personal är på plats, kan man förbättra möjligheten till överlevad efter hjärtstopp. Under året
har, efter utbildning given av Mariehamns räddningsverks instruktörer, 13 kommuner involverats i
första insatsverksamheten. Arbetet fortsätter 2015.
Arbetet med att ÅHS ska ha ansvaret för den
medicinska ledningen för alarmcentralen i den
kommande förordningen påbörjades under
hösten i projektform. Målsättningen har varit
att fastställa lämpligt medicinskt index, fastställa
vilka lokala justeringar som behöver göras samt
ge förslag på lämpliga utbildningskrav på operatörerna. Arbetet fortskrider enligt tidtabell och
projektet beräknas vara avslutat våren 2015.
UTVECKLINGSARBETET INOM den prehospitala
sjukvården fortsätter under 2015. Nya samarbetsformer och problemlösningar framkommer
efterhand. Vissa frågeställningar har påbörjats under 2014 och beräknas bli lösta under
nästa år. Några exempel är frågan om EKGöverföring från ambulans till akutkliniken och
bakjourer, frågan om prehospital journalföring
samt möjligheten att flytta ut specialkompetens
som finns inom ÅHS, till den prehospitala kontexten i valda fall, till exempel då behov av barnmorska finns under transport in till sjukhus.
Under året utfördes totalt 2 409 ambulansuppdrag varav cirka 45 procent av uppdragen
var högprioriterade (A- eller B-larm). Vid 440
tillfällen var två enheter på uppdrag samtidigt och vid 58 tillfällen alla tre enheter.
HELIKOPTERJOURGRUPPEN BESTÅR av en grupp
sjukskötare från akutkliniken, OP och IVA. Verksamheten har detta år anpassat sin sekundärtransportberedskap efter behovet, genom att öka
beredskapen under de intensiva sommarmånaderna
och istället minska helikopterjourgruppens beredskap under vinterhalvåret. Primärtransportverksamheten, som sköts tillsammans med Räddningsverket
i Mariehamn, har fortgått enligt tidigare principer.
Totalt utfördes under året 345 patienttransporter med helikopter. Av dessa var
Inskrivning på vårdavdelning
Medicin (49 %)
HLR-UTBILDNINGEN inom ÅHS har i sin nuvarande form pågått fem år och positiva resultat av
insatserna kan börja utläsas i statistiken. Underlaget är förstås litet, men trenden är mycket
positiv och siffrorna står sig bra i nationell och
internationell jämförelse. Av alla hjärtstopp 2014
(prehospitalt och inom ÅHS) var överlevnaden
44 procent. Särskiljer man på dessa verksamhetspunkter har ÅHS 75 procent överlevnad
och prehospitalt är överlevnaden 36 procent.
2014
1 237
Kirurgiska (25 %)
628
Akutklinikens bäddavdelning (17 %)
434
Övriga (9 %)
225
Totalt
257 sekundärtransporter, med ÅHS helikopterjourgrupp. Totalt 86 flygningar var primärtransporter varvid helikoptern bemannades med personal från räddningsverket.
2 524
Foto: Christian Rexén
Typ av problem
Besök 2014
Medicinska
44 %
Kirurgiska
31 %
Ortopediska
9%
Pediatriska
8%
Övriga
Totalt antal
11 %
9 294
De nya fältcheferna Mimmie Gylered och Tom Göstas
Hjärtstopp
2010
2011
2012
2013
2014
Överlevare
13 %
26 %
15 %
26 %
44 %
Prehospital
överlevnad
10 %
16 % 12,5 %
17 %
36 %
Överlevnad
på ÅHS
20 %
42 %
57 %
75 %
25 %
VERKSAMHETSMÅL 2014
UPPFYLLT
Prehospitala arbetsgruppen tar under året fram förslag på hur man kan samordna
alla olika aktörer inom den prehospitala organisationen på ett optimalt och
kostnadseffektivt sätt.
Ja
En plan för hur ÅHS kan förbättra patientflöden påbörjas.
Gemensamt fokusområde, pågår
kontinuerligt.
Poliklinikernas semesterstängningar år 2014 samordnas.
Gemensamt fokusområde, ej gjort.
En diskussion över hur telefonrådgivning ska utföras påbörjas under året.
Gemensamt fokusområde, pågår.
Katastrofplanen revideras.
Pågår
Den prehospitala vården utvecklas i samarbete med räddningsverket.
Ja
9
Barn- och ungdomskliniken
B
ARN- OCH ungdomskliniken ansvarar för
specialsjukvården för barn och ungdomar
0-16 (-18) år vad gäller alla inremedicinska
sjukdomar. Kliniken koordinerar och bedömer all
barnkirurgi samt ortopedi som ingår som en del
av särskilda större syndrom och problemkomplex.
Avdelningen har sex vårdplatser med dygnet
runt verksamhet. På avdelningen vårdas också
kirurgiska, ortopediska och ögon-, näsa- och
halsklinikens patienter. Mottagningen tar emot
remisser från primärvården, privatsjukvården
och hälsovårdarna i kommunerna och skolorna. Flera konsulter kommer regelbundet
för att även högspecialiserad vård ska kunna
erbjudas inom särskilda fokusområden.
“Planeringen kring renovering
och ombyggnad av barn- och
ungdomsavdelningen har
pågått under året.”
KLINIKENS LÄKARE har dygnet runt jourverksamhet och assisterar akutklinikens läkare och primärvårdens läkare i pediatriska spörsmål. Kliniken
ansvarar också för vården och bedömningen av
nyfödda i samband med förlossningar och eftervården på BB. Vidare ansvarar barn- och ungdomskliniken för ätstörningsvården för barn, ungdomar
och unga vuxna till 25 års ålder på TREAT.
INOM RAMEN FÖR ”barns utveckling och funk-
tionshinder” (BUF) ombesörjer barn- och ungdomskliniken, i nära samarbete med barn- och
ungdomspsykiatrin (BUP) och rehabiliteringsoch geriatriklinikens terapeuter, bedömningen
av barn och ungdomar med funktionsnedsättning och leder habiliteringssamarbetet.
I samarbete med Rädda Barnen erbjuds
lekterapiverksamhet i lekpaviljongen i anslutning till barn- och ungdomskliniken.
En representant från kliniken deltar
i Barnahussamarbetet med BUP, socialvården, polisen och åklagarna.
10
Fokusområden 2014
• Läkartjänst besatt
• Samarbete med andra kliniker
• ST-tjänst
• Lämpliga utrymmen
Allmänt
Verksamheten på barn- och ungdomskliniken
utökades något tack vare bättre läkarbemanning under året. Trots detta underskreds
budgeten avseende den lokala produktionen
emedan vård utom Åland innebar rekordhöga
kostnader (+ 270 000 euro per oktober 2014
jämfört med 2013) på grund av ett stort antal
prematurfödda och enstaka kritiskt sjuka barn.
Vårdavdelningen
Planeringen kring renovering och
ombyggnad av barn- och ungdomsavdelningen har pågått under året.
Mottagningen
Antalet mottagningsbesök fortsätter att stiga
tack vare god bemanning, den nya ST-läkaren
samt ett ökat antal besök till sjukskötare.
Personalutveckling
Den tredje ordinarie läkartjänsten är fortfarande
obesatt och arbetet med att skapa en fjärde tjänst
är framskjutet. Läkarbemanningen har trots
allt varit god tack vare återkommande vikarier
och ST-läkaren i barnmedicin som utbildas i
samarbete med Åbo universitets centralsjukhus.
Utbildning av specialistläkare innebär såväl
kvantitativa som kvalitativa fördelar och bättre
kontinuitet och struktur i avdelningsarbetet
och samarbetet med universitetsklinikerna.
Detta år kan kliniken igen glädja sig åt
introduktionen av ett par nya läkarkollegor
som framtida återkommande vikarier.
UPPFYLLT
En tredje läkartjänst besatt 31.12.2014.
Nej
Ett närmare samarbete med BB-avdelningen utreds.
Utrett men ej förverkligat.
Ombyggnation av avdelningen efter att samarbete med BB- o gynkliniken utretts.
Nej
En vakant tjänst som barnskötare ombildas till sjukskötare.
Ja
11
BB- och gynekologikliniken
B
B- och gynekologikliniken består av
både poliklinik- och vårdavdelningsverksamhet: mödra- och gynekologisk
poliklinik, BB-avdelning, gynekologisk avdelning samt förlossningsverksamhet. Avdelningen
har sex gynekologiska och sex obstetriska
vårdplatser samt två förlossningssalar. Utöver
detta vårdas det på avdelningen ibland även
andra klinikers patienter, till exempel ögon-,
kirurgi- och medicinklinikens patienter.
“BB-mödrarådgivning
har under året blivit en
permanent verksamhet på
enheten, vilket innebär att
BB-barnmorskorna övertagit
de sista mördarrådgivningskontrollerna under graviditeten
från primärvårdens mödrarådgivning (gäller hela Åland).”
REPRESENTANTER FRÅN ENHETEN tillsammans
med representanter från barn-och ungdomskliniken har ingått i en projektgrupp där man skulle
titta på en eventuell sammanslagning alternativt
ökat samarbete klinikerna emellan. Rapporten från
gruppen lämnades in i februari 2014, där det konstaterades att man inte går vidare med en sammanslagning av BB-gynekologi- samt barn- och ungdomskliniken i detta skede. Istället utreds ett utökat
samarbete alternativt sammanslagning mellan BBgynekologikliniken och mödrarådgivning, PAPAmottagningen och preventivmedelsmottagningen.
Detta ses som en mera naturlig process. Man kom
även fram till att samarbetet mellan BB-gynekologi- samt barn- och ungdomskliniken fortsätter att
utvecklas. I detta samarbete ska även ekonomiska
aspekter beaktas. Samarbetet är en naturlig del av
verksamheterna och information om detta ges
i samband med till exempel nyanställningarna.
Som tidigare konstaterats är åldersstrukturen
på personalen inom enheten en utmaning. De
senaste åren har präglats och de kommande åren
Fokusområden 2014
• Samarbete med barn- och ungdomskliniken
• Utvärdering
• Telefonrådgivning
• Akut förlossningsvård
• Akupunkturutbildning
• Träff för gynekologer i maj 2014
kommer att präglas av ett stort generationsskifte
då många i ordinarie personalen är i pensionsålder både inom vårdpersonalen och läkarkåren.
Rekrytering av en fjärde gynekolog har varit en av
många utmaningar som enheten tampats med.
PRIMÄRVÅRDENS MÖDRARÅDGIVNING , dvs.
Mariehamns och södra Ålands mödrarådgivnings
mottagningar finns i verksamhetens utrymmen.
Även primärvårdens PAPA-mottagningen och
preventivmedelsrådgivningen är i anslutning till
gynekologiska polikliniken. BB-mödrarådgivning
har under året blivit en permanent verksamhet
på enheten, vilket innebär att BB-barnmorskorna
övertagit de sista mördarrådgivningskontrollerna
under graviditeten från primärvårdens mödrarådgivning (gäller hela Åland). Ett patientrum är
nu inrett som mottagningsrum för ändamålet,
efter att förändringen blev permanent. Detta
arbete upplevs som givande, roligt och är väldigt omtyckt av barnmorskorna som utför det.
Även de gravida kvinnorna har varit positiva
till detta. Samarbetet mellan enheterna upplevs
som positivt och givande och en kontinuerlig
hospitering enheterna emellan har inletts.
Förlossningar
2014
- flickor
122
-pojkar
134
-tvillingpar
1
Totalt
255
(antalet barn födda under strejken nov-dec
11)
Kejsarsnitt
2014
-elektiva
35
-akuta
21
-nödsnitt
Totalt 57 kejsarsnitt gjordes, dvs. 22 procent av totala
antalet förlossningar, vilket är en minskning med 5,3
procent från 2013.
Sugklockor lades 21 gånger vilket är 8 procent av
förlossningarna och en ökning på 2,3 procent jämfört
med året innan.
Epiduralbedövning eller ryggbedövning togs av 90 av
de födande, vilket betyder 35 procent av totala antalet
förlossningar, en liten ökning på 1,6 procent från året
innan.
1
Ultraljud
2014
Totalt
57
- rutin (under graviditet)
323
Sugklocka
21
- övriga
738
Epiduralbedövning
90
Totalt
1 061
Vårddygn
2014
Aborter
2013
2014
66
58
Gynekologiska avdelningen
Övriga
5
14
BB-avdelningen
1 131
Totalt
71
72
Totalt
1 681
Övrigt
2014
Medicinska
Klinikbesök
2014
550
Vård av andra avdelningars patienter
31
- gynekologiska
5 549
Vård av patienter bosatta utanför Åland
18
- övriga
3 605
Dagkirurgi gyn.
- obstetriska
Gynekologiska polikliniken totalt
BB-mödrarådgivningsbesök
BB-mödrarådgivningen patientkontakter
850
151
10 004
429
1 888
UPPFYLLT
Utökat samarbete med barn- och ungdomskliniken utreds under året.
Ja
Planen att införa telefonrådgivning för infertilitetspatienter utreds.
Under arbete
Några ur personalen åker på utbildning i akut förlossningsvård.
Ja
Den del av personalen som inte har utbildning i akupunktur går utbildningen.
Delvis uppfyllt
Chefläkarens enhet
C
HEFLÄKARENS ENHET omfattarförutom kanslipersonal även somatiska
sjukvårdens socialkuratorer, kvalitetssamordnaren och hygien-infektion-smittskyddsverksamheten (HIS-verksamheten). Chefläkaren är
ansvarig för AT-, ST- och euroläkarutbildningen
inom ÅHS och dessa läkare utgör en viktig resurs
på de olika klinikerna där de tjänstgör dag- och
nattetid. AT-läkarna har en namngiven studierektor
som verkar i nära samarbete med Akademiska
sjukhuset i Uppsala (UAS). Chefläkaren är närmaste förman till klinik- och enhetscheferna.
Under året fick ÅHS en infektionsläkartjänst som utannonserades och ordinarie
tjänsteinnehavare kunde anställas från juli.
Den käkkirurgiska konsultationsverksamheten överfördes till tandvårdskliniken.
Rekrytering
Två specialistläkare från Sverige har nyrekryterats under året till heltidstjänster. Tillgången till
konsultläkare har varit relativt god men vi har
fortsättningsvis varit tvungna att anlita bemanningsföretag eller andra kostsamma lösningar
inom bristspecialiteter. Samarbetsavtal gällande
neurologi har gjorts med Åbo universitets centralsjukhus, vilket inneburit att neurologmottagningen fått en återkommande läkare från Åbo.
Samordning av semestervikarier/amanuenser
Rekryteringen av sommarvikarierande läkare
gjordes för första gången samordnat via chefläkarens enhet och det kom ett hundratal
ansökningar, 15 sommarläkare anställdes och
tre amanuenser erbjöds sommartjänstgöring.
ST-läkare
ST-läkare inom internmedicin och allmänmedicin
har blivit klara med sina specialistutbildningar
under året och två nya ST-utbildningar har startat.
Samarbete över klinikgränserna har under
året varit ett prioriterat utvecklingsområde.
Utredningen av samarbetet mellan barn- och
14
Fokusområden 2014
• Rekrytering
• Socialkurator
• IT-stöd inom hälso- och sjukvården
• Obduktioner
• Samordning av semester-vikarier/amanuenser
• ST-läkare
• Samordning av chefläkarens och
vårdchefens enheter
• Prenumerationer och fack-litteratur
omvandlas till nätbaserade databaser
• Patientsäkerhet
ungdomskliniken och BB-gynekologikliniken blev
klar i början av året. Sammanslagning av klinikerna genomfördes inte men samarbetet kunde
intensifieras och nya former för detta hittades.
Patientsäkerhet
Kvalitetsutvecklingskommittén har sammanträtt
tre gånger under året och under våren 2014
startade projektet med webbaserad utbildning i
patientsäkerhet. Först som pilotprojekt inom akutkliniken och OPANIVA-kliniken och då projektet
utföll väl utökades utbildningen för flera kliniker.
Rapporteringen av avvikelser har lyfts fram
under året, speciellt genom utbildningen i patientsäkerhet och successivt kan man på klinikerna se
nyttan med systemet. Samarbetet med arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsfullmäktige
och säkerhetschefen gällande avvikelser som
berör medarbetare har utvecklats under året.
Planering av införandet av webbaserad fortbildning i läkemedelsbehandling (LOVe) har
pågått under hela året och avsikten var att starta
fortbildningen som ett projekt på medicinavdelningen. Starten sköts dock upp till 2015.
UTREDNING AV JOURVERKSAMHETEN mellan
primärvårdskliniken (HC), rehabiliteringsoch
geriatrikliniken samt akutkliniken genomfördes
genom enkätundersökning till berörda i maj–
juni 2014 och resultatet redovisades i augusti
2014. Det konstaterades att ansvaret för rehabiliteringsoch geriatriklinikens patienter utanför
kontorstid inte kan vara kvar inom primärvården
eftersom patienterna inte längre är långvårdspatienter. Klinikens patienter utanför kontorstid
“Helgronder infördes från och
med september och utvärderas
efter sex månader.”
ska handläggas på samma sätt som medicin- och
kirurgiklinikens patienter. Akuta frågeställningar
från avdelningarna riktas till primärjouren under
jourtid. Helgronder infördes från och med
september och utvärderas efter sex månader.
IT-stöd inom hälso- och sjukvården
En förstudie för framtida patientjournal- och
patientadministrativt system påbörjades under
2014. Projektet ska ta fram ett beslutsunderlag
för ett framtida patientjournal- och patientadministrativt system. En projektledare har anställts
tillfälligt för att genomföra detta arbete. Projektet
genomförs med hjälp av en projektmodell, PPS.
Projektet beräknas vara klart under 2015.
Under året gjordes 54 anmälningar från
ÅHS till barnskyddsmyndigheter enligt barnskyddslagen. 16 anmälningar skickades till
patientskadeförsäkringscentralen varav sju blev
avgjorda som ersättningsbara patientskador.
I januari började ett nytt EU-direktiv gälla
som gav patienterna utökad möjlighet att välja
var de får sin vård. Detta ställde krav på ÅHS
att organisera en intern kontaktpunkt kring
dessa frågor. Projektet gränsöverskridande vård
startades i april och en projektanställd på 60
procent anställdes. Patienter och personal har fått
behövlig hjälp i dessa ofta mycket komplicerade
frågeställningar, kontakterna till riksmyndigheterna har förbättrats och regelverket klarnat.
Obduktioner
Under året gjordes elva medicinska och 26 rättsmedicinska obduktioner. Förberedelser för att
överföra obduktionsverksamheten från chefläkarens enhet till laboratorieenheten påbörjades.
VERKSAMHETEN VID SJUKHUSBIBLIOTEKET
sköts som en köptjänst där ÅHS är köpare
och Mariehamns stad säljare. Verksamheten
upprätthålls av stadsbiblioteket och regleras
av ett avtal mellan ÅHS och stadsbiblioteket.
Möjligheten att köpa bibliotekstjänster grundar
sig på den åländska bibliotekslagen. Sjukhusbiblioteket har varit bemannat en dag i veckan.
Biblioteket är öppet för personalen 24 timmar
Utlån
2014
- patientlån
138
- personal facklitteratur
200
- personal skönlitteratur
308
- barnböcker
Totalt
26
672
i dygnet sju dagar i veckan. Patienter kan låna
med hjälp av personalen. Bokvagnsronder har
gjorts på medicin- och kirurgiavdelningarna.
HYGIEN-, INFEKTIONS- OCH smittskyddsverk-
samheten har kontinuerligt bevakat antibiotikaresistensen (nationellt och internationellt)
samt förekomsten av multiresistenta bakterier
(MRB) i landskapet. Regelbundna internutbildningar har under året hållits avseende
MRB, hygien och smittskydd. Under hösten
införskaffades en UV-lampa för att tydliggöra
vikten av god handhygien. En enhet har specialutbildats där sjukskötarna delegerats till att
informera patienterna om MRB-bärarskap.
Sedan tidigare har enheten en hygiensjukskötare på 100 procent. En infektionsläkartjänst
tillsattes 1.7.2014. Den kliniska verksamheten
har därför utvidgats med start av en infektionsmottagning. Borrelios, HIV, CNS-infektioner
och immunbristutredningar är några grupper
som utreds och följs på mottagningen. Dessutom har en regelbunden sjukhusövergripande
konsultverksamhet samt poliklinisk verksamhet på kirurgiska polikliniken bedrivits.
15
En beredskap med riktlinjer för isolering
och omhändertagande av misstänkta Ebolafall
har upparbetats. Flertalet praktiska övningar
har hållits där en specialutbildat grupp med
läkare, sköterskor och undersköterskor utgör en
beredskapsgrupp. Nödvändig skyddsutrustning
och två omklädningsrum har införskaffats.
UPPFYLLT
En tydlig rekryteringsstrategi av läkare både på kort och på lång tid görs upp.
Delvis gjort
Ställningstagande till sammanslagning av medicinska-, geriatriska och rehabiliteringskliniken ska vara gjort. Om fördelarna
överväger ska sammanslagning genomföras under 2014.
Ja
Chefläkarens enhet och vårdchefens enhet ska fungera tillsammans med bästa möjliga resursutnyttjande.
Nej
Målsättning är att starta ett etiskt råd som stöd i beslutsfattande för kliniskt verksamma läkare när det gäller att prioritera eller avstå från vård.
Nej
Tre läkare har pågående ST-tjänstgöring, kan ökas genom omdisponeringar.
Ja
16
Kirurgikliniken
K
IRURGIKLINIKEN erbjuder befolkningen kirurgisk, ortopedisk och urologisk vård på högsta nivå och jämförbar
med alla omkringliggande sjukhus. I de fall vården
inte har kunnat erbjudas på hemmaplan eller i de
fall då vårdgarantin har överskridits har patienten
skickats till lämpliga instanser på fastlandet eller
i Sverige, framför allt Åbo universitets centralsjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
KLINIKEN HAR UNDER året anställt två läkare
som bägge har målsättningen att bli specialister
inom kirurgi. Kliniken kommer att göra allt
för att åstadkomma detta och därmed på
sikt ha tillgång till två kirurgspecialister.
Kliniken har fortfarande brist på specialister inom kirurgi, ortopedi och urologi, dock
är bemanningssituationen nu förbättrad och
fyra av sex överläkartjänster är besatta.
Som tidigare har kliniken haft stora kostnader
för hyrandet av specialister från bemanningsföretag. Dessa kostnader har sedan förra året sänkts
till nästan hälften tack vare avtal direkt med
vikarierande läkare. För att komma tillrätta med
Fokusområden 2014
• Rekrytering av specialistläkare inom
allmän kirurgi och ortopedi
• Dagkirurgi
• Arbetsmiljö
• Nya samarbetsformer
specialistbristen har kliniken anlitat rekryteringsföretag och chansen att anställa ytterligare en kompetent ortopedspecialist under 2015 bedöms som god.
OMFATTANDE RENOVERINGAR av golvytorna
har under året gjorts på kirurgiska avdelningen
med en klart förbättrad arbetsmiljö som resultat.
“Kliniken har under året
anställt två läkare som bägge
har målsättningen att bli
specialister inom kirurgi.”
UPPFYLLT
Att stabilisera situationen avseende läkarbemanningen på kliniken med målet att
ha tre ordinarie kirurger och tre ordinarie ortopeder.
Nej
Att trots läkarsituationen hålla operation- och mottagningskön inom vårdgarantin. Ja
Att förbättra situationen avseende fortbildning av vårdpersonalen.
Ja
Att kontinuerligt sträva efter att förbättra arbetsmiljö och trivsel för hela kliniken.
Ja
17
Laboratorieenheten
L
ABORATORIET HAR under året gett
både ÅHS och externa kunder den laboratorieservice som krävs. Det totala antalet
beställda analyser var 338 276, vilket är en minskning med 2,5 procent jämfört med 2013. Antalet
prov som skickades bort för analys utgjorde
9,7 procent av det totala antalet och minskade
med 9,0 procent jämfört med föregående år.
LABORATORIETS KLINIKLEDNING bestod under
året av klinikchef, avdelningsskötare, överskötare
och medicinsk chef. Klinikledningen hade 14
möten under året. Under året hade laboratoriet
även kontinuerliga möten med infektionsläkaren
och hygienskötaren för att utveckla och optimera
infektionsdiagnostiken. Det gjordes bland annat
en upphandling av snabbdiagnostik för de multiresistenta bakterierna mrsa och vre, vilket ger
kortare tid för isolering av inneliggande patienter
på avdelningarna. Åbo universitets centralsjukhus,
som är stödlaboratorium för den mikrobiologiska
verksamheten inom ÅHS, var under året på besök
och höll även en föreläsning för läkarkåren.
Fokusområden 2014
• IT-system
• Medix labprogram
• Kvalitetsarbete
LABORATORIETS SYSTEM för hur EEG registreras börjar bli föråldrat och Akademiska
sjukhuset i Uppsala kunde inte längre läsa och
tolka laboratoriets registreringar. Under året
gjordes då ett avtal med neurofysiologiska
enheten vid Åbo universitets centralsjukhus
om att de läser och tolkar alla EEG:n från
ÅHS samt att de hjälper till med utbildning och
upphandling av ett nytt system under 2015.
“Åbo universitets centralsjukhus,
som är stödlaboratorium för den
mikrobiologiska verksamheten
inom ÅHS, var under året på besök
och höll även en föreläsning för
läkarkåren.”
UPPFYLLT
Tillsammans med de beställande enheterna gå igenom
beställningsrutinerna för att undvika att det rutinmässigt beställs onödiga
labprov.
Laboratoriet har delvis uppfyllt målet
om att tillsammans med de beställande
enheterna gå igenom beställningsrutinerna.
Cirka 340 000 egna analyser.
Ja (målet var att komma under 340 000,
det blev 338 276).
Cirka 30 000 köpta analyser.
Ja (målet var att komma under 30 000,
det blev 20 595).
18
Läkemedelscentralen
T
OTALT VAR läkemedelsframställningen
litet större än föregående år beroende på
ett större antal cytostatikadosberedningar.
Omsättningen, dvs. värdet på läkemedelsleveranserna till enheterna, var under året cirka 2,22
miljoner euro, vilket är en minskning med cirka
6,4 procent (cirka 150 000 euro) jämfört med
2013. Den läkemedelsgrupp där kostnaderna
minskat mest är läkemedel grupperade under
AT-koden L, ”Tumörer och rubbningar i immunsystemet”, där kostnaderna minskade med cirka 10
procent (cirka 125 809 euro) jämfört med 2013.
FÖRÅLDRADE LÄKEMEDEL i läkemedelscentralens lager utgjorde cirka 7,8 procent av
lagervärdet som var cirka 362 235 euro.
“Omsättningen, dvs. värdet
på läkemedelsleveranserna
till enheterna, var under året
cirka 2,22 miljoner euro, vilket
är en minskning med cirka 6,4
procent (cirka 150 000 euro
lägre) jämfört med 2013.”
UNDER FEBRUARI FLYTTADES en del av läke-
medelscentralens verksamhet från de temporära
utrymmena tillbaka till de tidigare utrymmena
som byggts om och renoverats. Första halvan
av året gick åt till att få rutinerna i de nybyggda
utrymmena att fungera vilket gjorde att det inte
fanns tillräckligt med resurser att uppnå alla
planerade verksamhetsmål. Tyvärr kunde de
nybyggda laboratorieutrymmena inte tas i bruk
enligt planerna då valideringen av laboratorieutrymmen under året inte kunde fullföljas och
slutföras. Därför måste fortsättningsvis bland
annat cytostatikadosberedningen fortgå i de
temporära laboratorieutrymmena och planerna
på utvidgad beredningsverksamhet i de nybyggda
laboratorieutrymmena kunde därmed inte påbörjas.
Fokusområden 2014
• Uppfylla kraven i Fimeas före-skrift 6/2013
och inspektioner 2007 och 2012
• Åtgärda bristerna vid Fimeas inspektion 5.9.2012
• Blanda antibiotika
• Nytt lagerprogram
• Ökad kompetens
MÅLET ATT genom utbildning öka personalens
kompetens gällande GMP (god tillverkningssed)
förverkligades under året genom att farmaceuterna gick en renrumsutbildning via nätet med
två närstudiedagar i Kuopio. Alla farmaceuter
erhöll efter godkänd utbildning ”renrumspass”.
Målsättningen att ordna två skolningstillfällen
genom interna skolningseftermiddagar för
personalen uppnåddes därför inte detta år då
utbildningen i GMP upptog en stor del av tiden.
UNDER ÅRET INRÄTTADES en ny provisorstjänst speciellt med inriktning på kvalitetsarbete
och att i fortsättningen ansvara för läkemedelstillverkningen i läkemedelscentralens nya
laboratorieenhet. I december kunde en provisor
anställas efter en längre rekryteringsprocess.
EN LÄNGRE PERIOD med värme under sommaren
2014 förorsakade problem på en del enheter
gällande förvaringsförhållandena för läkemedlen.
Slutsatsen efter sommarens värmeperiod är att
det är mycket viktigt att förvaringsutrymmen
för läkemedel uppfyller kraven gällande förvaringstemperatur även under kritiska förhållanden
till exempel extremt varma perioder. Även
läkemedelscentralens nybyggda och renoverade
utrymmen sattes under den varma sommaren på
prov men det kunde konstateras att förvaringsförhållanden för läkemedlen i läkemedelscentralens utrymmen hölls inom gällande gränser.
19
I februari flyttade läkemedelscentralens verksamhet
(utom laboratorieverksamheten) tillbaka till sina tidigare
utrymmena som byggts om och renoverats.
Nina Bolin, första arbetsdagen efter flytten i
läkemedelscentralens ombyggda och renoverade
utrymmen.
2014
Antal beredningar
Läkemedelsberedningar (ex tempore), icke sterila:
Olika läkemedelslösningar, utspädningar samt övriga lösningar
2013
77
Antal dospulverberedningar, förpackningar (1 beredning = 10 dospulver)
3
Patientdoser: cytostatikadoser
1 283
1 022
Läkemedelsframställning totalt
1 363
1 110
UPPFYLLT
Genomgång av läkemedelscentralens verksamhet och uppfylla de krav som finns i
Fimeas föreskrift 6/2012 ”Sjukhusapotekens och läkemedelscentralernas verksamhet”.
Nej
Åtgärda de brister som påpekades vid Fimeas inspektion 5.9.2012 med fokus på de
brister som gäller transporten av läkemedel inom ÅHS.
Pågående projekt
Planera skolningseftermiddagar minst 2 gånger per år.
2014 – 1ggr
Öka den farmaceutiska personalens kompetens gällande GMP genom utbildning så att
personalen kan erhålla ”renrumspass”.
Ja
Utveckla informationen och samarbetet med avdelningarna och enheterna.
Pågående
Följa upp och minska andelen läkemedel som blir föråldrade.
Pågår kontinuerligt
Uppföljning av läkemedelskostnader samt genomgång av detta i läkemedelskommittén.
Inspektion av avdelningar och enheter i enlighet med lagar och föreskrifter.
Återuppta t.ex. blandande av antibiotika.
Nej (fel skrivet, vi har aldrig
tidigare blandat antibiotika)
Beställningsrader/expeditioner cirka 37 000 st.
2014: 32 826
Antal levererade förpackningar cirka 76 000 st.
2014: 65 586
Antal icke sterila läkemedelsberedningar 120 st.
2014: 80
Antal patientdoser-cytostatika doser ca 1 300 st.
2014: 1 283
Under året bör det påbörjas en undersökning om det finns ett annat lagerprogram som
passar för läkemedelscentralens behov.
Ej påbörjat
20
Medicinkliniken
M
EDICINKLINIKEN erbjuder
specialistvård inom de flesta
till inremedicin hörande specialiteter. Medicinavdelningen består av 30
vårdplatser. På avdelningen utreds och
behandlas framför allt akut sjuka patienter.
Medicinmottagningen omfattar 17 olika
specialistmottagningar; hjärt-, reuma-, njur-,
borrelia-, mag-/tarm-, endokrinologi/
diabetes-, lung-/apné-, hud/neurologi-,
endoskopi-, IVA, dialys, behandlingspolikliniken,
AK-mottagning, dietist-, onkologi/hematologi.
Medicinmottagningen har även det medicinska ansvaret för njur- och dialyspatienter.
“Verksamheten har utvidgats
genom att vården av en
del HIV-patienter som
tidigare behandlats på Åbo
universitets centralsjukhus
övergått till ÅHS”.
Hud
Det är fortsatt en stabil situation med två konsulter
från Sverige samt en från Finland med mottagningsverksamhet totalt drygt 70 dagar under året.
Neurologi
Det har varit ett fortgående samarbete med
Akademiska sjukhuset i Uppsala. De har dock
haft svårt att bidra med läkarresurser i tillräcklig
omfattning varför samarbete med Åbo universitets
centralsjukhus har etablerats. Situationen har under
året stabiliserats och var under slutet av året god.
Dialysen
Utredning om dialysen behöver flytta till nya
lokaler har genomförts. Utredningen visar att
så är fallet. Förslag på utrymmen har tagits
fram. Förutsättningar för att genomföra detta
hänger ihop med att utrymmen frigörs och
beslut tas om att personalresurser tillförs.
Fokusområden 2014
• Hudkonsult
• Neurologi
• Dialysen
• Dialysfunktionsupphandling
Dialysfunktionsupphandling
Beslut om leasing alternativt köp av dialysutrustning har inte kommit till stånd under året.
Verksamhetsmål
•Utreda och utveckla njur- och
dialysverksamheten
Under året har utredning avseende hur den
framtida njur- och dialysverksamheten bör se
ut gjorts. Verksamheten bör samordnas med
medicinavdelningen och få adekvata utrymmen.
Utbildning av vårdpersonal inför ett eventuellt administrativt övertagande av verksamheten från IVA till medicin har påbörjats.
•Utveckla möjligheterna för intern
rotation inom kliniken
Det är en utmaning att få till stånd rotation inom
kliniken då de olika verksamhetspunkterna är
specialiserade inom olika medicinska områden.
Det har dock uppmuntrats till och genomförts
en del rotation som har fallit väl ut för verksamheten. Det har även förekommit en del rotation
med akutkliniken och geriatriska kliniken. Klinikledningen kommer att fortsätta att arbeta för att
rotation ska vara ett naturligt inslag inom kliniken.
VERKSAMHETSOMRÅDEN
Medicinavdelningen
På våren tillsattes en arbetsgrupp vars uppgift var beräkna resursdimensioneringen av
dialysenheten inom ramen för medicinklinikens verksamhet vilket genomförts.
21
Lungpolikliniken
Under året har lungpolikliniken i stort sett
uppfyllt målsättningarna i verksamhetsplanen.
Tillströmningen av patienter med betydande
sömnapnésyndrom är fortsatt hög och drygt
100 nya patienter påbörjade CPAP-behandling
under året. Lungpolikliniken har också deltagit i primärvårdens ”Tobakskampen”.
Infektionsmottagningen
En infektionsläkartjänst tillsattes 1.7.2014 under
chefläkaren. Den kliniska delen av tjänsten
bedrivs inom medicinkliniken. Verksamheten
har utvidgats genom att vården av en del
HIV-patienter som tidigare behandlats på Åbo
universitets centralsjukhus övergått till ÅHS.
Onkologi- och hematologiverksamheten
Onkologi- och hematologiverksamheten har fortgått som tidigare men med ökad belastning. Konsultläkare och onkologer från Finland och Sverige
har kallats in vid belastningstoppar under året.
Utökade onkologiska behandlingsmöjligheter med
cytostatika och målstyrda läkemedel resulterar i att
patienter behandlas längre in i sjukdomsförloppet.
Hematologipatienter med icke maligna sjukdomar
har också behandlats på enheten under året. Bärare
av resistenta bakterier har ökat vilket medför
vissa problem eftersom enskilda rum saknas.
Cancersjukskötaren arbetar i team med
verksamhetens personal och har hela ÅHS
som sitt arbetsområde. Tyngdpunkten i arbetet
är psykosocialt stöd till patienter och anhöriga samt som ledare i olika stödgrupper.
EN HÖJDPUNKT UNDER ÅRET var i juni när
konstnären Jonas Wilén överlämnade tre
konstverk i form av tavlor till onkologen/
hematologen. En tavla var ett beställningsverk
som målats utifrån verksamhetens gemensamma
värdegrund. En stor överraskning var att han
skänkte ytterligare en gåva till ÅHS på två tavlor
som kompletterade beställningsverket. Tavlorna
är placerade i korridoren på väggarna intill
patienternas väntrum till allmän beskådan.
UPPFYLLT
Utreda och utveckla njur- och dialysverksamheten.
Delvis
Utveckla möjligheterna för intern rotation inom kliniken.
Ja
Foto: Anette Korpi
Jonas Wilén vid sitt konstverk.
22
Foto: Marie Wickström
Medicinavdelningens personal på curling.
Operations-, anestesi- och IVA-kliniken
O
PERATIONS-, ANESTESI och
IVA-kliniken består av instrumentvård,
anestesi och operationsenheten samt
intensivvårdsavdelningen. Operationsenheten
skapar tillsammans med instrumentvård nödvändiga förutsättningar för att akut och elektiv
operationsverksamhet ska vara möjlig genom
att erbjuda högkvalificerad service i enlighet
med moderna krav på kunskap, säkerhet och
utrustning. IVA-enheten vårdar patienter med
allvarlig, ibland livshotande svikt i vitala organ.
Instrumentvården
Under 2014 satsade man på ökad kontakt
och information till de olika avdelningar man
arbetar mot för att minska andelen instrument
som försvinner. Man har också ersatt vissa
av instrumenten med engångsinstrument
vilket förenklat arbetet något för instrumentvården. Behovet av ett datorbaserat hanteringssystem för logistiken kvarstår dock.
Checklista för kirurgiska operationer
Inom hälso- och sjukvården kan checklistor och
manualer för olika vårdprocesser vara effektiva
verktyg för en säkrare vård. För ökad patientsäkerhet vid kirurgiska operationer har WHO
utarbetat en checklista – Surgical Safety Checklist - som även översatts till svenska. Operationsavdelningen har infört denna checklista under
2014 för samtliga operationer och arbetet med
att säkerställa användandet av dessa checklistor
vid alla operationer fortsätter även framöver.
“Tidig upptäckt och behandling,
TUB, är namnet på den
patientsäkerhetssatsning som
initieras för att minimera
riskerna för undvikbara
vårdskador.”
Fokusområden 2014
• TUB-modellen
• Smärtuppföljning
• Checklista för kirurgiska operationer
• Instrumentvården
• Inläggning och revision av pacemakers och ICD
• Sammanslagning av akutmottagningen
och intensivvårdsavdelningen
TUB modellen
Tidig upptäckt och behandling av försämring
i allmäntillståndet hos patienter som vårdas på
vårdavdelningar har stor betydelse för att minska
antalet undvikbara patientskador och dödsfall hos
inneliggande patienter på sjukhuset. Tidig upptäckt
och behandling, TUB, är namnet på den patientsäkerhetssatsning som initieras för att minimera
riskerna för undvikbara vårdskador. TUB eller
delar av denna modell används av allt fler sjukhus.
IVA initierade under 2014 ett lokaltanpassat
TUB-koncept på akutmottagningen där man med
ett poängbedömningssystem hjälper personalen
att värdera patienters sjukdomstillstånd systematiskt utifrån vitala kroppsfunktioner – MEWS
(Modified Early Warning Score). Man planerar att
införa det även på vårdavdelningarna under 2015.
MED VÅRDRELATERAD INFEKTION (VRI) menas
en infektion som uppkommer hos patient under
sluten vård eller till följd av åtgärd i form av
diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig
vård och omsorg, eller som personal som arbetar
inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin
yrkesutövning. Vårdrelaterade infektioner är en
av de vanligaste komplikationerna som drabbar
sjukhusvårdade patienter. De basala hygienrutiner
som krävs i all vård for att hindra kontaktsmitta
via händer och kläder, omfattar handhygien
och bruk av handskar samt plastförkläde eller
skyddsrock. Detta följs upp en gång per termin.
23
RUTINERNA FÖR INLÄGGNING av centrala ven-
katetrar (CVK) ändrades under året som ett led
i arbetet med att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Kateterrelaterade infektioner
orsakar ungefär 12 procent av intensivvårdens
vårdrelaterade infektioner och varje enskild
infektion kan kosta sjukvården 20 000 euro eller
mer i ökade vårdkostnader. Därför läggs nu alla
elektiva CVK in på operationsavdelning med
samma sterilitetskrav som vid operationer.
Smärtuppföljning
Patienter som opererats ligger omedelbart efter
operation på uppvakningsavdelningen – UVA.
Vårdtiden varierar från någon timme till att
patienten stannar kvar över natten. För att få en
bättre bild av hur patienten uppfattat det perioperativa vårdförloppet och hur väl smärtlindringen
fungerat under första vårddygnet på avdelning
genomfördes en postoperativ smärtuppföljning
under 2014 av 25 patienter som opererats med
hysterektomi både under vistelsen på UVA och
efter första vårddygnet på vårdavdelningen.
Undersökningen har slutförts och håller på att
sammanställas för att presenteras under våren.
Produktion
Den totala operationsvolymen (operationstimmar)
för operationer utförda på operationsavdelningen har fortsatt att minska även 2014 jämfört
med toppåret 2011. Olika delar av enheten har
under verksamhetensåret påverkats av driftstörningar vilket påverkat verksamhetsvolymerna.
Nya autoklaver installerades på instrumentvården 2013 men intrimningsproblem störde
instrumentvårdens kapacitet under första kvartalet
av 2014. Man har nu kommit tillrätta med dessa
problem och autoklaverna fungerar mycket väl.
I augusti installerades ny diskmaskin för operationsinstrument på operationsavdelningen och
samtidigt utfördes ett omfattande mattbyte på operationsavdelningen vilket avsevärt påverkade operationskapaciteten under de veckor detta varade.
Operationsverksamheten under 2014
Fördelningen i operationstid mellan opererande specialiteter är relativt konstant med två
undantag, sammanlagt antal operationstimmar
24
Instrumentvårdaren Monica startar en av den nya
autoklaverna.
för ortopedi och för gynekologi har sjunkit
successivt de senaste åren vilket sannolikt sammanhänger till viss del med tillgång till operatörer.
3241
3979 3819
3667
2010
3431
2011
2012
2013
2014
Totalt antal operationstimmar 2010–2014
Det senaste årets minskning kan också förklaras
av de driftsstörningar som skett under året och
det faktum att inga elektiva ingrepp utfördes
under strejkveckorna. Huvuddelen av patienter
utgörs som tidigare av gynekologiska, kirurgiska
och ortopediska patienter. Att det trots allt varit
så hög beläggning av operationsavdelningens
salskapacitet beror bland annat dels på operationskoordinators planeringarbete och dels på det
dagliga optimeringsarbete som den korridoransvarige salskoordinatorn utför varje dag. Förändringen i operationstid mellan olika opererande
specialiteter illustreras i vidstående diagram.
1600
2010
1400
2011
1200
2012
1000
2013
800
2014
600
400
200
400
350
300
250
200
150
100
50
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
Total operationstid (timmar) per klinik
INTENSIVVÅRDSAVDELNINGEN vårdade 311
patienter under 2014. Dessa utgörs huvudsakligen
av medicinpatienter, framförallt hjärtpatienter.
Antalet patienter med SAPS-score mer än eller
lika med 50 (mått på sjukdomens svårighetsgrad
där 50 motsvarar en mortalitetsrisk på cirka 30
procent) har ökat 2014 jämfört med året innan
(från 76 till 97 patienter). Antal respiratorpatienter
har minskat, 22 under 2012, 21 under 2013 och
Antal intensivvårdspatienter gruppvis 2009–2014
tolv under 2014. Samma minskning ses i antalet
som vårdas med non-invasiv respiratorbehandling. Medelålder för IVA-vårdade är som föregående år 62 år och medelvårdtiden är två dygn.
Budget
OPANIVA-klinikens konsumtionsbudget 2014
var 4 807 000 euro. Det preliminära bokslutet 2014
blev 4 347 124 euro (90,4 procent av budget).
UPPFYLLT
Utbilda instruktörer från alla personalkategorier på alla vårdavdelningar
inom ÅHS i TUB.
Pågår. Akuten klar.
Anpassa TUB-trappan till ÅHS.
Klart
Öka patientsäkerheten.
Kontinuerligt arbete (där
TUB är ett verktyg)
Minska morbiditet/mortalitet.
Kontinuerligt arbete (där
TUB-projeket är en del)
25
Primärvårdskliniken
TILLGÅNGEN PÅ VÅRDPERSONAL har under
året varit tillfredsställande och från hösten
var även tillgången på läkare god.
Rökavvänjning
Landskapsregeringen har beviljat medel till primärvården för att inleda ett rökavvänjningsprojekt
”Tobakskampen”. Projektet planeras att fortgå
till 31.12.2018. Syftet med projektet är att erbjuda
professionell hjälp till tobaksanvändare att få dessa i
så stor omfattning som möjligt sluta använda tobak
samt att jobba förebyggande inom skolhälsovården.
Tre vårdpersonal har utbildats till diplomerade tobaksavvändare och tre skolhälsovårdare har fått utbildning om tobaksförebyggande arbete inom skolhälsovården.
Samarbete kring projektet sker med lungpolikliniken. Från september är en sjukskötare
anställd på heltid för att driva projektet.
ÅTTA LÄKARE HAR under året fått sjömans-
läkarutbildning. Valvira anordnade en svensk
utbildning på Åland. Detta är ett krav om man
ska kunna fungera som en sjömanshälsocentral och kunna ge ut läkarintyg för sjömän.
Problem med ökande övervikt
I form-gruppen har fortsatt sitt arbete med att
jobba förebyggande mot övervikt och stärka
motionsvanorna i samarbete med Ålands Marthadistrikt. Ett skolningstillfälle har hållits för
ÅHS personalen samt två välbesökta föreläsningar om kost och motion för allmänheten.
SAMMANHÅLLEN HEMVÅRD har fortsatt att
utvecklas. 15 kommuner deltar i verksamheten.
Hammarland har fortfarande valt att ställa sig
utanför. Under höstens Tehy-strejk framstod
den stora nyttan av denna verksamhet. Flera
arbetsgrupper har under året jobbat med olika
delar av verksamheten. Nytt avtal, avvikelserapporter, arbetsfördelningsförslag mellan hemvård
26
Fokusområden 2014
• Rekrytering av medarbetare
• Skol- och studerande hälsovården
• Samarbete med specialsjukvården
• Depressionssjukskötare
• Sammanhållen hemvård
• Fredagsstängt i Godby
• Rökavvänjning
• Problem med ökande övervikt
och hemsjukvård samt in-och utskrivningsrutiner till och från sjukhuset har tagits fram.
Fyra skolningstillfällen har under året hållits för kommunernas vårdpersonal rörande
bland annat säker läkemedelshantering, injektionsteknik, diabetesvård och hygien.
EN GRUPP HAR UNDER ÅRET ARBETAT med
frågor rörande skärgårdsberedskapen, hur den kan
effektiveras och utnyttjas bättre, ge förslag på hur
tillgången på läkare och hälsovårdare kan tryggas
samt se över samarbetet med kommunens personal.
En åtgärd till följd av detta arbete är att Sjöräddningen på Åland sedan våren 2014 ombesörjer
regelbunden transport av primärvårdens läkare
till de olika mottagningarna i skärgården. Detta
har gett ökade mottagningstider för läkarna.
ETT AVTAL FINNS som gör det möjligt för fältchefen
att kalla in hälsovårdarna även under den tid de inte
är i beredskap Denna verksamhet blir dock frivillig.
SAMARBETET MED KOMMUNERNA har
under året stärkts. Flera skolningstillfällen
har ordnats av ÅHS för hemvårdens personal och gemensamma möten hållits.
SKÄRGÅRDSHÄLSOVÅRDARNA HAR hospiterat på akuten och ambulansen för att
öka och utveckla handlingsberedskapen.
PERSONALTILLGÅNGEN BÅDE VAD beträffar
hälsovårdare har under året varit god. Läkarbemanningen har varit dålig under vår och höst, men har
dock lösts med korttidsvikarier. Det ser ut att bli
en radikal förbättring sent på hösten och till 2015.
“Psykologtjänsten är avsedd för
hela Ålands barn i ålder 0–6
år samt deras föräldrar, med
placering på barnrådgivningen
i Mariehamn.”
STUDIEBESÖK FÖR ATT UTREDA telemedicinens
plats inom mottagningsverksamheten har gjorts.
Skärgårdsberedskapen har hållits på samma nivå som 2013.
UNDER ÅRET HAR möjligheten införts att
via nätet beställa provtagningskit för att
göra klamydiatester på egen hand. Detta har
inneburit att färre tester tagits inom ÅHS.
146 prover har tagits via klamydia.ax.
FÖR BARNRÅDGIVNINGENS DEL finns från
hösten 2014 tillgång till en psykolog. Psykologtjänsten är initialt ett projekt med medel från
psykiatrin och är avsedd för hela Ålands barn
i ålder 0–6 år samt deras föräldrar, med placering på barnrådgivningen i Mariehamn.
I slutet av året förverkligades planen att de
barnmorskor som gått vidareutbildning eller har det
med i sin svenska barnmorskeutbildning får börja
göra efterundersökning för kvinnor med komplikationsfri graviditet och förlossning i stället för läkare.
På grund av de sjukskötarresurser denna
nya verksamhet kräver, fyra timmar per vecka,
har enheten tvingats minska på förebyggande
hälsorådgivningsbesök hos sjukskötare. Enligt
direktiven i landskapslagen om hälso-och sjukvård ska primärvården ombesörja förebyggande hälsorådgivning för särskilda grupper.
Under 2013 lades fokus på den verksamheten
vilket ledde till att besöken dubblerades. Planen
var att utöka verksamheten men den målsättningen har inte kunnat uppfyllas under 2014.
HÄLSOCENTRALEN I GODBY
Fyradagarsvecka har fortsatt under 2014.
Bemanningen har varit god, både av läkare
och sjukskötare, med undantag av två månader
på hösten då endast två läkare arbetade.
Behov av en halv sjukskötartjänst till finns då
arbetsbelastningen konstant är mycket hög.
Patientköerna (icke akuta) har varit cirka
8–9 veckor till läkare och två veckor till sjukskötare. Recallen har slopats med undantag
av diabetespatienterna vilka kallas.
Provtagningen har också fortsatt som tidigare med öppet tre dagar i veckan. Provtagaren arbetar 13,5 timmar per vecka.
HC Godby Besök och vårdkontakter
2014
2013
Läkare besök
3 655
Sjukskötare besök
4 561
Läkare vårdkontakt
9 631
10 266
Sjukskötare vårdkontakt
5 870
6 336
Vårdkontakterna har minskat sedan 2013 p.g.a. strejken.
HÄLSOCENTRALEN I MARIEHAMN
Enligt regeringsbeslut ålades ÅHS att överta
utfärdandet av körkortsintyg relaterat till
alkohol- och droganvändning. Verksamheten
handhades tidigare av alkohol- och drogmottagningen vid Mariehamns stad. Den praktiska
hanteringen sker som ett samarbete mellan primärvårdskliniken, psykiatriska kliniken och laboratorieenheten. På hälsocentralen i Mariehamn
handhas samordningen av två sjukskötare.
HC Godby Telefonkontakter
2014
Läkare telefonkontakt
2 591
Sjukskötare telefonkontakt
- journalförda
1 159
Sjukskötare telefonkontakt
- TeleQ-registrerade
8 766
Övriga
961
Totalt
13 477
Provtagningen: 29,3 patienter per provtagningsdag.
27
Att hälsocentralen, hemsjukvården samt
barn- och mödrarådgivningen finns i samma hus
betyder mycket för alla enheterna. Närheten gör
att patientärenden kan tas om hand snabbt och
smidigt. Gott samarbete över gränserna, HSV- och
HC-personal har vikarierat varandra. Närheten
har också underlättat avdelningsskötarens arbete.
NORRA ÅLANDS HEMSJUKVÅRD (HSV)
Till Norra Ålands hemsjukvård hör hemsjukvården för Geta, Finström, Saltvik och Sund.
Vårdö tillkommer lördagar, söndagar och
helgdagar. Inskrivna har hållits ganska konstant på 150–170 patienter de senaste åren.
Den utökade provtagningen med
coagucheck i hemmen har inte utvecklats
i den takt som förväntats.
Den tre veckor långa Tehy-strejken är en av
orsakerna till att vårdpersonalens hembesök
minskat i år. Men även de ökade läkarresurserna
och sammanhållen hemvård har påverkat antalet
besök. Patienterna som vårdas i hemmet blir allt
sjukare och det innebär en högre vårdtyngd.
Norra Åland HCV
Besök och vårdkontakter
Läkare hembesök
2014
2013
2012
7 094
7 484
86
Vårdpersonal hembesök
6 526
Övriga vårdkontakter
1 024
MARIEHAMNS HEMSJUKVÅRD (MHSV)
I Mariehamn finns hemsjukvårdsservice dygnet
runt. Verksamheten ökar fortfarande i omfattning.
Vårdtiderna på avdelningarna har förkortats och
allt fler svårt sjuka önskar vård hemma. Kortare
vårdtider, allt svårare sjuka och det effektiverade
serviceboendet har lett till att efterfrågan och
belastning på hemsjukvården varit hög under året.
Målet är att den som vill vårdas hemma
ska kunna få göra det även om man behöver
avancerad hemsjukvård såsom dropp, smärtpumpar och dylikt. Under 2014 har alla patienter
som önskat vård hemma kunnat tas emot.
28
Samarbetet med Norra och Södra Ålands
hemsjukvård, kvällstid och nattetid, fortsätter som tidigare. Målet är att erbjuda likvärdig vård åt hela befolkningen oberoende av
boningskommun. Man strävar efter att få rätt
patient på rätt vårdnivå samt att erbjuda valmöjligheter för patienten och dess anhöriga.
MHSV:s läkarresurser är cirka 16 timmar per
vecka (delat på cirka 240 patienter) som även
inkluderar möjligheten till hembesök med läkare.
Detta har gjort att man kunnat undvika besök
på HC/Akutkliniken, onödiga intagningar till
specialsjukvården samt förbättrat vården av palliativa och svårt sjuka patienter i hemmet.
MARIEHAMNS HÄLSOMOTTAGNING OCH SKOLHÄLSOVÅRD
Antalet inskrivna gravida var samma som 2013.
Dock blir arbetsuppgifterna mera omfattande
och antalet gravida som mår sämre psykiskt ökar.
Detta leder till flera besök och ibland samarbetsmöten med till exempel sociala sektorn.
Antalet föregripande barnskyddsanmälningar ökar. Våld i nära relationer screenas bland de gravida.
Övervikt hos de gravida ökar såsom i övriga
samhället och det leder till mera konsultationer, kontroller samt förlossningsplanering.
Antalet gravida med annat modersmål än
svenska ökar och det kräver mera resurser i form av
bland annat telefontolkning, vilket gör att besöken
tar längre tid. Kvinnor med förlossningsrädsla har
också ökat och de behöver mera stöd och planering.
STUDERANDEHÄLSAN
Krisplanen för Ålands gymnasium har reviderats. Efter behov har studerandehälsan jobbat
i klasser där gruppdynamiken inte har fungerat
och/eller där det förekommit mobbning. Marknadsföring av studerandehälsans tjänster och
utdelning av informationsblad riktat till studerande, lärare och vårdnadshavare har gjorts.
Riktlinjer för gemensamma handlingsplaner (sjukfrånvaro, skolk, rusmedel) tillsammans med skolledningen har utvecklats.
På ”drop in”-tid alla dagar får man testa
sig för HIV, klamydia och gonorré.
Under fyra veckors tid har man under hela skoldagen haft möjlighet att testa sig utan tidsbokning.
Under året har webbaserad klamydiatestning påbörjats, www.klamydia.ax, 146 provtagningar har gjorts via nätet och 152 färre provtagningar har gjorts på ÅHS laboratorium.
Under våren har det påbörjats planering av
en tobaksfri skolmiljö och studerande har erbjudits rökavvänjning via ”Tobakskampen”.
NORRA OCH SÖDRA
ÅLANDS MOTTAGNINGAR
Efter omstruktureringar 2013 har sammanslagningen till södra Ålands hemsjukvård och södra
Ålands barnrådgivning visat sig fungera utmärkt
både organisatoriskt och verksamhetsmässigt.
Utöver sommaren har inga vikarier behövts, semestrar och sjukfrånvaron har skötts internt vilket
var ett av målen vid omstruktureringen. Också
personalen har fått ökad insikt i olika kommuners
utmaningar och kunnat stötta och avlasta varandra.
När det gäller vårdkrävande patienter, till
exempel palliativa patienter, har södra Åland hemsjukvård samarbetat tätt med speciellt Mariehamns
hemsjukvård men också med Godby hemsjukvård.
Detta har varit kompetenshöjande och uppskattats av såväl patienterna som personalen.
Mödravården på norra Åland har skötts av en
hälsovårdare och hon har haft en vikarie under
sin semester på sommaren. Under året 2014 jobbade ovanligt många duktiga sommarvikarier på
våra mottagningar vilket gjorde att sommaren
upplevdes smidig och lugn på mottagningarna.
Skärgården fick under året 2014 en bra bemanning vilket är ovanligt. Två nya hälsovårdare
tillträdde sina tjänster, en på Kumlinge och en på
Kökar. Utöver detta har en sjukskötare som vikarierar på Kumlinge påbörjat sin specialisering till
hälsovårdare, vilket upplevs positivt både för ÅHS
och för kommunen. Vissa perioder har närvårdare
dock fått användas i skärgården som vikarie. Trots
att detta inte har varit en optimal lösning har det
fungerat bra med dessa rutinerade närvårdare.
I skärgården har man också under året satsat
på att alla kan skriva omvårdnadsjournaler och
hemsjukvårdsplanera elektroniskt. Detta arbete
kommer att fortsätta under 2015. Många av
hälsovårdarna har också enligt den prehospitala
utredningen hospiterat både på ambulansen och
på akutkliniken. Detta har upplevts positivt både
med tanke på ökad kompetens och smidigare
samarbete. Hospiteringen fortsätter under 2015.
FÖRETAGS- OCH
PERSONALHÄLSOVÅRDEN
Trots att kraven och arbetsmängden har ökat
har antalet tjänster inte ökat. Fortfarande saknas
arbetspsykolog och företagsfysioterapeut.
Företagshälsovården
Företagshälsovården omfattar cirka 56 företag
och 177 lantbruksföretagare varav 34 har anställda.
Totalt är det cirka 835 personer varav 99 personer
med sjukvårdsavtal. Nya företag har tagits emot
från kölista samtidigt som några företag sagt upp
sina avtal med oss på grund av olika orsaker (företaget har upphört, gått över till privat företagshälsovård, avsaknaden av möjlighet att erbjuda fysiooch ergoterapeuttjänster, arbetspsykologtjänster,
sjukvårdsavtal med mera). För tillfället finns kö.
Företagshälsovården består främst av förebyggande arbete: hälsoundersökningar, sjukvård
i mindre skala och då främst arbetsrelaterad
sådan. Arbetet består av arbetsplatsbesök, utredningar, gårdsbesök och hälsoundersökningar.
Därtill har det varit många möten och undersökningar angående arbetsklimat, konflikter på
arbetsplatserna och fuktskadade byggnader.
29
Personalhälsovården
Personalen inom ÅHS, cirka 1 200 personer
inklusive långtidsvikarier, är knutna till personalhälsovården. Verksamheten omfattar förutom
förebyggande hälsoundersökningar (lagstadgade)
även arbetsrelaterad sjukvård. Andra verksamhetsformer är arbetsplatsbesök, samarbete med
rehabiliteringsinstanser, FPA och AMS. Det
har varit många möten angående arbetsklimat
och konflikter på arbetsplatserna. Företagshälsovården samarbetar med arbetarskyddet.
utlåtande om återstående arbetsförmåga från
företagsläkare vid sjukskrivningar över 90 dagar.
Behovet av flerpartsmöten har stigit markant. Konflikter på arbetsplatserna leder allt
oftare till stödsamtal hos hälsovårdarna, detta
gör att väntetiderna kan bli långa. Antalet
patienter med andra språk än svenska ökar.
Det är kö för företag som vill ansluta
sig till företagshälsovården.
Patientsituationen
Belastningen har ökat betydligt bland annat på
grund av att patienterna numera behöver ett
UPPFYLLT
Utökad provtagning i hemmen av hemsjukvårdspatienter med
antikoagulansbehandling.
Nej
Få fler/alla kommuner att ansluta till sammanhållen hemvård.
Delvis uppfyllt
Nationellt understöd för vaccination mot livmoderhalscancer och kondylom.
Ja
Utveckla rutiner på studerandehälsan för att kontinuerligt erbjuda
klamydiatestning samt marknadsföring av preventivmedelstjänster för killar.
Ja
Påbörja självtestning av klamydia i samarbete med landskapsregeringen.
Ja
Uppfylla FHV:s lagstadgade uppgifter.
Nej
Rekrytering av nya medarbetare.
Ja
Utbilda sjukskötare/hälsovårdare i tobaksprevention
Ja
Sprida kunskap om tobaksavvänjande och tobakspreventivt arbete för den
åländska befolkningen och inom skol- och studerandehälsovården.
Ja
Ordna studiedag för ÅHS-personalen om kost och hälsa för att sprida kunskap och
ge verktyg för förebyggande hälsoarbete.
Ja
Skapa en handlingsplan vid övervikt.
Pågår
I samarbete med Ålands Martha-förening ordna kurstillfällen.
Ja
30
Psykiatriska kliniken
K
LINIKENS STÖRSTA utmaning
under året har varit att räcka till för
ett ökat behov av klinikens tjänster.
Många av verksamhetsmålen har uppnåtts,
utbildningar har genomförts, samarbetet inom
kliniken utvecklas fortgående och arbetet
med att undersöka patientflödet har påbörjats. Gruppbehandlingar har påbörjats och
utvecklas vidare. Särskilt glädjande är att kliniken under år 2014 kunde tillsätta två vakanta
läkartjänster, en specialist i vuxenpsykiatri och
en specialist i barn- och ungdomspsykiatri, den
senare dock med start först från år 2015.
Fokusområden 2014
• Flödet av patienter och behandlingstider
• Utveckling av utrednings- och behandlingsmetoder
• Utveckling av psykiatriska arbetsförmågebedömningar
• Ökat samarbete mellan enheterna inom kliniken
• Ökat samarbete utanför kliniken
inom och utanför ÅHS
• God personalpolitik
• Trygg miljö
• IT-säkerhet
• ST-tjänster
• Basutredningar
VID BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISKA
mottagningen (BUP) fortsätter verksamheten
med mycket samarbete med alla de aktörer som
arbetar med barn, ungdomar och deras familjer.
Förutom nätverksmöten kring enskilda patienter
har möten hållits med bland annat Folkhälsans
familjerådgivning, skoldistrikt och skolpsykologer.
“Klinikens största utmaning
under året har varit att räcka
till för ett ökat behov av
klinikens tjänster.”
VID PSYKIATRISKA AVDELNINGEN ökade belägg-
ningen från 57,7 procent till 93 procent (då vårdstrejken beaktas). En ökning av vårddygnen kan ses
särskilt bland unga vuxna män (18–29 år), i denna
grupp har antalet vårddygn mer än fördubblats.
En stor utmaning har varit att vårda
patienter med svårt självskadebeteende.
Under året har en satsning på utbildning av
hela avdelningspersonalen i motiverande samtal
påbörjats, den kommer att fortgå även under år
2015. Den fortsatta utbildningen för en tryggare
arbetsmiljö, den så kallade MAPA-utbildningen
(Management of Actual or Potential Aggression), har under året inte gått att genomföra
som planerat på grund av brist på studieplatser.
Planen är nu att erbjuda 2–3 medarbetare MAPAinstruktörsutbildning hösten 2015 i stället.
VID PSYKIATRISKA REHABILITERINGSMOTTAG-
ningen (PRM) har personalen under året varit utsatt
för hög stress på grund av avsaknad av mottagningsrum. Patienter som besöker mottagningen har
ofta komplexa problem, vilket kräver att mottagningen kan erbjuda en god struktur i en lugn miljö.
För att kunna tillgodose patienternas behov och
på bästa sätt sköta arbetet behöver personalen ha
tillgång till egna rum för patientsamtal och -administration, telefonsamtal, förvaring av rehabiliteringsmaterial med mera. Konstruktiva diskussioner
har förts med klinikledningen, personalhälsovården, arbetarskyddet och ledningsgruppen, men
en lösning på problemet har inte ännu hittats.
Substitutionsvården har under året flyttat från
VUP till psykiatriska rehabiliteringsmottagningen
(PRM) då bedömningen har gjorts att ersättningsbehandlingen bättre passar in i PRM:s verksamhet.
VID VUXENPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN (VUP)
har verksamhetsåret präglats av fortsatt högt
tryck på mottagningen. Det har under året tydligt
märkts att befintliga psykiaterresurser på mottagningen inte är tillräckliga, trots full läkarbeman-
31
ning. Brist på läkartider är ett hinder i arbetet med
utredning och behandling av patienter och ökar
belastningen på övrig personal på mottagningen.
Väntetiden till psykoterapi vid mottagningen har
varierat mellan 12 och 15 veckor under året.
Under året har man gjort försök att starta
upp gruppbehandling för vuxna med depressionsdiagnos, och försöket fortsätter under år
2015 för att sedan utvärderas. Gruppbehandling
i mindfulnessbaserad stressreduktion har ordnats i samarbete med PRM med gott resultat.
Utveckling av gruppbehandling för patienter med
neuropsykiatrisk diagnos har påbörjats, och det
arbetet fortgår också i samarbete med PRM.
UPPFYLLT
Uppföljning av patientflödet.
Påbörjats
Gruppbehandlingar för patienter med neuropsykiatrisk problematik,
stressrelaterade besvär och depressionsproblematik planeras att starta.
Påbörjats i neuropsykiatrisk problematik och i depressionsproblematik
Samarbetsdiskussioner med rehabiliteringsoch geriatrikliniken samt
med primärvårdskliniken gällande arbetsförmågebedömningar och
depressionssjukskötare.
Ja med rehab gällande arbetsförmågebedömningar, nej gällande depressionssjukskötare
Rekrytering av nya medarbetare, bland annat specialister i barn- och
ungdomspsykiatri samt i vuxenpsykiatri.
Ja, såväl specialist i barn- och
ungdomspsykiatri som i vuxenpsykiatri rekryterade
Psykiatrisk fördjupningsutbildning för sjukskötare som påbörjades under 2013
fortsätter under 2014.
Ja
Utbildning av fyra utbildare i självförsvar, s.k. MAPA-utbildning.
Nej
32
Rehabiliterings- och geriatrikliniken
Läkarbemanning
Under större delen av verksamhetsåret har det varit
stor brist på specialister och man har varit tvungen
att förlita sig på vikarier, framför allt inom rehabilitering-vårdavdelningen och läkarmottagningen.
Detta har fört med sig att förutsättningarna till
medicinsk utveckling och utbildning ej har funnits.
Jourförsök
Under sex månader från den första september
har kliniken påbörjat ett försök med bakjour
under veckoslut och helgdagar. Det har inneburit att överläkare går ronder under nämnda
dagar kl. 9–12 samt finns anträffbar på telefon
under denna tid. Övriga tider är akutklinikens
läkare och sjukhusets övriga bakjourer ansvariga för klinikens patienter såsom är fallet inom
övrig specialsjukvård. Försöket har under de
fyra första månaderna varit mycket lyckat.
“Under sex månader från den
första september har kliniken
påbörjat ett försök med bakjour
under veckoslut och helgdagar.
Försöket har under de fyra
första månaderna varit mycket
lyckat.”
Arbetsmiljö
Under året har ytterligare vårdutrymmen varit
tvungna att utrymmas och stängas för verksamhet
på grund av hälsorisker. Ett gemensamt initiativ
från klinikcheferna vid rehabiliteringsoch geriatrikliniken och primärvårdskliniken togs under hösten
för att få till stånd en ny inspektion av lokalerna
av Arbetsmiljöinstitutet då ny- och ombyggnadsplanerna ånyo skjutits på framtiden. Förslaget
understöddes av ledningsgruppen inom ÅHS.
PÅ MINNESMOTTAGNINGEN utreds och behandlas
patienter med minnesproblem av olika slag.
Fokusområden 2014
• Den nya klinikens verksamhetsområden
• Samarbete inom och utanför ÅHS
• Personalfortbildning
• Psykolog
Här görs uppföljningar av behandlingar samt
information ges om minnesproblem och sjukdomar. Patienterna får hjälp med minnesträning,
stöd för minnet samt hjälpmedel. Minnestester,
körförmågebedömningar och sociala planeringar görs. Patienterna tas emot på remiss.
Minnesmottagningen
Nya remisser (+25 % sedan 2013)
2014
69
Sjukskötaren
- patientbesök
157
- telefonkontakter
600
Läkarna
- patientbesök
199
- telefonkontakter
137
Minnesmottagningen får resurser från ergoterapin. Anhöriga ses som en viktig resurs som
också får stöd via minnesmottagningen. För en del
patienter hålls teammöten för helhetsbedömningar.
Samarbete inom kliniken
Pågående kliniksamarbete har under året har
varit att patienter från rehabiliteringsavdelningen
har under veckoslut vistas på Mellangård och
Norr-/Östergårds. Personalsamarbete i form av
att man arbetat på respektive avdelningar mest
under sommaren och jul- och nyårshelgen.
Hjälpmedel
Genomgång av offerter och testning av hjälpmedel
inför upphandling har krävt mycket arbetstid under
33
en stor del av sensommar och höst. Upphandlingen slutfördes i december och nu finns avtal
skrivna gällande inköp av flertalet hjälpmedel.
Under året påbörjades regelbunden service av personliftar av en extern firma. Denna
service mycket viktig med tanke på patientsäkerheten och kommer troligtvis att fortsätta
framöver med regelbundna intervaller.
Hjälpmedelscentralen har anlitat en utomstående leverantör för reparation av hjälpmedel
(fyra timmar per vecka). Kvarstår dock behovet
av att utöka antal timmar för reparationer
med åtminstone det dubbla då ÅHS tekniska
enhet inte har resurser att bistå med hjälp.
HJÄLPMEDELSCENTRALEN HAR införskaffat några
olika modeller och storlekar av läsplattor som ska
användas för kortare utprovning (en månad) till
patienter i hjälpmedelssyfte. Dessa nyttjas främst
av tal- och ergoterapin för patienter med kommunikations- och/eller kognitionssvårigheter. Efter
utprovning får patienten bekosta en egen läsplatta
eller smarttelefon och kan få dyrare applikationer
till dessa beviljade som hjälpmedel enligt medicinsk rehabilitering. För att få den tekniska delen
att fungera har även extern expertis anlitats.
UPPFYLLT
Ta fram förslag till riktlinjer för att klargöra vilken poliklinisk rehabilitering
paramedicin ska tillhandahålla.
Pågår
Utveckla rutiner kring lymfterapibehandlingar tillsammans med BB-gynkliniken och
onkologen.
Pågår
Utreda vilka bedömningsinstrument gällande arbetsförmåga som finns på
marknaden idag och vilka behöver anskaffas till ÅHS samt utbildning i användandet
av dessa i ett samarbete med ergoterapin inom psykiatrin.
Nej
Önskemål om att återuppta samarbetet med psykiatrin i form av konsultationer av
psykolog/psykiater cirka en gång varannan vecka.
Nej
Skapa riktlinjer för rehabiliterande vårdarbete. Ett gemensamt projekt för
vårdpersonalen på rehabavdelningen. Sker inom budget.
Pågår
En plan görs upp för hur funktionen på klinikens vårdavdelningar ska säkerställas
och genomföras under byggtiden, som planeras att starta hösten 2014.
Pågår
Minska personalomsättningen genom en konsekvent kvalitetsutveckling av
vårdpersonalens arbetsmiljö. Ökad kunskap, vårdkultur och trivsel.
Ja
Hitta optimala former för samarbete inom kliniken. Öka gemensamma utbildningar
och hospitera hos varandra, diskutera vårdkultur och skapa trivsel genom gott
ledarskap.
Pågår
Gemensamma sammankomster för att stärka sammanhållningen i den nya kliniken. Pågår
Utreda hur minnesmottagningens verksamhet organiseras på bästa sätt och arbeta
för att förkorta väntetiden.
Pågår
Påbörja ett samarbete med hemsjukvården och övriga berörda kliniker kring den
palliativa vården.
Ja
Den kliniska verksamheten på avdelningarna utvecklas fortsatt med
planeringsdagar och fortbildningar.
Ja
Utveckla en fungerande jourlinje för kliniken.
Pågår
Samtliga läkartjänster bemannade.
Nej
34
Röntgenkliniken
E
FTER ATT antalet undersökningar varit
på samma nivå under flera år minskade den
totala volymen med drygt 10 procent. Den
tre veckor långa strejken förklarar bara en mindre
del av minskningen, eftersom nästan 40 procent av
det normala antalet undersökningar kunde utföras
trots att alla röntgenskötare tagits ut i strejk.
Målsättningen att erbjuda undersökningar med
god tillgänglighet har uppfyllts. Väntetiderna har i
stort sett varit oförändrade jämfört med tidigare.
Antal MR undersökningar har varit 576 stycken.
Nytt MR avtal skrevs 2014 och gäller till 2017.
“Väntetiderna har i stort sett
varit oförändrade jämfört med
tidigare.”
UPPFYLLT
Oförändrat antal undersökningar.
Nej
Oförändrade väntetider.
Ja
Minskad sjukfrånvaro med 20 procent.
Nej
35
Tandvårdskliniken
T
ANDVÅRDSENHETEN bedriver
tandvård för barn och ungdomar upp
till 28 år och patienter enligt landskapsregeringens beslut om prioriterade grupper.
Från 2010 då den ambulerande skärgårdsvagnen
för tandvård lades ner har patienterna fått komma
till tandvården i Mariehamn. ÅHS styrelse beslöt
17.5.2013 att ge anslag för den mobila tandvården
till skärgården för att ge tandvård på plats. Planering för denna påbörjades och hösten 2014 besökte
den mobila tandvårdsstolen Kumlinge och Kökar.
Logistiken med ÅHS vaktmästare, ÅHS tekniska
personal, skärgårdskommunernas kommuntekniker
samt olika kommunanställda har varit en utmaning.
Fokusområden 2014
• Mobil enhet
• Utbildning
• Prioriterade grupper
“Planering för den mobila
tandvårdsstolen påbörjades
och hösten 2014 besökte den
Kumlinge och Kökar.”
UPPFYLLT
Att få mobila enheten i drift.
Ja
Att bibehålla tandhälsan för barn och ungdomar på Åland.
Mål för 12-åringar DMFT = 0,8 (DMFT = antalet karierade, saknade eller
fyllda tänder).
Ja
Att säkerställa kompetensen vid avdelningen genom att varje anställd ges möjlighet
till kompetensutveckling enligt uppgjord kompetensutvecklingsplan.
Ja
Antal patientbesök 18 500 (2012: 17 666 besök)
Nej
Antal patienter 8 200 (2012: 8 065 patienter)
Ja
Antal patienter 0-19 år 4 500 (2012: 4 491 patienter)
Ja
36
Ögonkliniken
Ö
GONKLINIKEN ARBETAR utifrån ett
teamarbete där all personal tillsammans
verkar för att en patient ska omhändertas
och behandlas på bästa sätt. Den medicinska
grunden är att behandla och diagnostisera synhotande sjukdomar. Det betyder att exempelvis
mer utseendemässiga hudförändringar, som inte
påverkar synen, runt ögonen inte behandlas.
I och med att befolkningen lever längre
kommer de åldersbetingade ögonsjukdomarna
att öka och därmed ge ökad belastning på
ögonkliniken. Ett exempel är behandlingsmöjligheten av åldersförändringar i gula fläcken
(makula) som belastar både ekonomiskt och
med fler patientbesök. Ett annat exempel är
gråstarr (katarakt) där det skett en ökning.
“I och med att befolkningen lever
längre kommer de åldersbetingade
ögonsjukdomarna att öka och
därmed ge ökad belastning på
ögonkliniken.”
Under semesterperioden strävade kliniken
efter att minimera stängningen till två veckor
och förskjuta den till slutet av perioden. Detta
för att minimera belastningen på akutkliniken
och inte ha stängt samtidigt som alla andra mottagningar. Tack vare att alla anställda ställde upp
och justerade sina semestrar gick det att lösa.
Under året har synterapeuten genomgått
utbildning avseende bedömning av ljusförhållanden i hemmet, vilket tidigare utfördes av
Finlandssvenska synskadade r.f. I och med föreningens neddragning av verksamheten har en
Fokusområde 2014
• De självständiga sjukskötarmottagningarna
för glaukom, skelningsbarn, synterapi och
diabetesfotografering ökar. Resurserna för
dessa förstärks med 10 timmar per vecka.
extern konsult från Åland anlitats. Synterapeutens
främsta uppgift har varit att göra hembesök, installera och hjälpa patienter som har svårt att komma
igång med de till buds stående IT-hjälpmedlen.
Någon långsiktig lösning avseende IT-hjälp med
de datoriserade synhjälpmedlen har inte nåtts.
Sjukskötarmottagningen har fungerat normalt
vilket minskar belastningen på läkarmottagningen,
läkarbedömningar på sjukskötarnas faktainsamling görs i efterhand. Exempel på mottagningar är
glaukom, ögonbottenfotografering, OCT
(fotografering/tvärsnittsbild av gula fläcken), barn.
Ögonkliniken
2014
2013
Läkarbesök
2 993
3 043
Läkarbedömningar från sjukskötaermottagningen
1 605
Sjukskötersekbesök (inkl. 2 271
telefonbedömningar)
5 353
Kataraktoperationer (på
operationsavdelningen)
267
Intraoculära injektioner
102
Laseråtgärder
63
Övriga ingrepp (korrigering av
ögonlocksfelställning, borttagning
av premaligna hudförändringar etc.)
40
UPPFYLLT
Välbemötta patienter.
Ja
Patienternas väntetider till läkarmottagningen hålls inom vårdgarantin.
Ja
Uppdaterad kompetensutvecklingsplan för sjukskötare.
Ja
Budgeten hålls inom ramen.
Ja
37
Öron-, näs- och halskliniken
V
ERKSAMHETEN BESTÅR av
polikliniskt arbete och kirurgi. ÖNHläkare, två sjukskötare och två audionomer har arbetat hela året 2014. Kliniken
har också köpt några ÖNH-konsultveckor.
Under 2014 har ÖNH lånat ut 295 nya
hörselapparater till patienter. Hörselvårdsköerna har minskat litet. Väntetiden till läkare
är 1–3 månader. Hörselhjälpmedel har en
längre kö som är närmare fem månader.
ÖNH-enheten behöver bara skicka
några enstaka patienter, mestadels cancerpatienter, till universitetskliniker.
Fokusområden 2014
• Att hålla hörselvårdsassistenttjänsterna besatta
för att minska på andelen extern vård på Åland.
Successivt behöver appa-ratur förnyas där
underhållet varit efter-satt på grund av att ingen
ordinarie ÖNH-läkare funnits på ett antal år.
• Behov av modernare IT-stöd och IT-utveckling.
Behoven förs till IT-strategikommittén.
ÖNH-kliniken
2014
Läkarbesök
2 493
Sjukskötarbesök
3 298
Operationspatienter
Polikliniska åtgärder
Totalt antal besök och telefonsamtal
38
138
254
7 783
Förvaltningskansli
Tjänstekollektivavtalet och strejk
Avtalsförhandlingarna resulterade i att alla
utom Tehy skrev under nytt avtal. Den 23
oktober 2014 varslade Tehy om att medlemmarna skulle tas ut i strejk den 6 november.
Strejken sköts upp med två veckor, på begäran
av landskapsregeringen, och bröt därmed ut
20.11.2014 klockan 14. Det innebar att cirka
fyrahundra Tehy-medlemmar togs ut i strejk.
Förhandlingarna ägde rum i Helsingfors
hos riksförlikningsman Esa Lonka.
På ÅHS påbörjades planeringen omedelbart
då varslet kom. Tehy gjorde klart att det skulle
bli en kort och intensiv strejk så ÅHS planering
utgick från att rädda liv och sköta det mest akuta.
Medicinavdelningen gjordes till en allvårdsavdelning med 30 vårdplatser för geriatriska,
medicinska och kirurgiska patienter. Rehab- och
geriatrikliniken samt kirurgiavdelningen stängdes
och personalen placerades på allvårdsavdelningen.
Psykiatrin höll enbart den slutna avdelningen i drift, barn- och ungdomsavdelningen
hade några vårdplatser och en IVA-plats flyttades till torget på akutmottagningen.
“Strejken sköts upp med
två veckor, på begäran av
landskapsregeringen, och
bröt därmed ut 20.11.2014,
kl. 14. Det innebar att cirka
fyrahundra Tehy-medlemmar
togs ut i strejk.”
Tandvårdskliniken, ögonkliniken samt öron-,
näs- och halskliniken jobbade med lägre bemanning. Tandvårdsmottagningen i Godby stängdes.
Ett operationsteam för akuta operationer fanns på
plats samt röntgen och laboratoriet för akuta undersökningar. Akutkliniken och hälsocentralen (läkare
och sekreterare) höll öppet för akuta ärenden.
Inom hemsjukvården fanns det cirka 400
inskrivna patienter. Normalt består personal-
Fokusområden 2014
• Digital agenda/Åda
• Organisationen
• Arkivplan
• Arkivering av avtal
• Intern kontroll
• Tillgänglighetsinventering
• Tjänstekollektivavtalet
• Intranät
• Säkerhet och arbetarskydd
styrkan av 40 vårdpersonal. Under strejken hade
ÅHS sju personal i arbete varav tre i skärgården.
Patienterna fick transporteras till hälsocentralen
för såromläggningar, spolning av kateter med
mera. Insulin gavs av närvårdare. Kommunernas serviceboenden och institutioner hjälpte
till. Läkarstödet till hemsjukvården förstärktes
och läkare skolades i att sköta smärtpumpar.
Läkemedelscentralens personal hjälpte till med
medicindelning. Lagerpersonalen arbetade i
Mariehamns hemsjukvårds materialutdelning.
Akutkliniken bemannades med dubbel
primärjour kvällar, nätter och helger. Patienterna stabiliserades och transporterades till
de vidtalade avtalssjukhusen för vård. Två
anestesiläkare fick snabbutbildning och flög
med helikoptern när det behövdes. Dessa två
läkare turades om och hade beredskap förutom att de jobbade dagtid på sjukhuset.
Gynekologiska polikliniken hade öppet men
med reducerad bemanning under denna tid.
Eftersom medicinsk säkerhet inte kunde garanteras utan skyddsarbete så tvingades gravida som
per 20.11 var i vecka 37 eller senare att åka från
Åland till en nära överenskommen förlossningsklinik och förlösa. Akuta patienter togs omhand
av akutkliniken och av gynekologiska polikliniken under ovan nämnda tidpunkt. Patienterna
lades sedan vid behov in på allvårdsavdelningen.
Under strejken föddes ett barn på ÅHS och elva
39
utom Åland, främst i Uppsala och Åbo. ÅHS
stod för boendet och resor för den gravida.
Laboratoriet hade fyra laboratorieskötare på
plats under denna period. Laboratoriet kunde
då endast ge service för det mest akuta. Subakuta analyser köptes från ett privat företag.
På röntgenkliniken var personalsituationen kritisk. Till en början fanns endast
röntgenläkaren på plats men man lyckades rekrytera en röntgensjukskötare.
Chefläkaren höll regelbunden kontakt
med riksmyndigheterna Valvira, rättsmedicin och social- och hälsovårdsministeriet.
Regelbunden kontakt hölls också med
avtalssjukhusen, landskapsregeringen och
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.
Extra beredskapslinjer upprättades för
medicinteknik, laboratoriet, läkemedelscentralen och transportkoordinatorn.
Trots ett flertal diskussioner med Tehys ledning,
både på Åland och hos riksförlikningsmannen,
beviljades inget skyddsarbete av tehyiterna.
Strejken tog slut den 9 december, men i
praktiken var Tehy-medlemmarna tillbaka i
tjänst den 11 december. Verksamheten påverkades både före och efter strejkperioden på
så sätt att sjukvårdsproduktionen var lägre
än normalt inom ett flertal områden. Slitningar och stress påverkade hela sjukhuset.
Digital agenda/Åda
Ådas styrgrupp som bestod av representanter från
landskapsregeringen, ÅHS, Mariehamns stad och
kommunerna, fick i uppdrag att förverkliga den
digitala agendan och började arbeta för att skapa
en gemensam IT-organisation. Organisationen
fick arbetsnamnet Åda (Ålands digitala agenda).
Styrgruppen för Ålands digitala agenda
tog fram ett förslag till samverkansavtal
(samarbete kring e-tjänster, IT-drift, ITförvaltning samt IT-utveckling) som samtliga parter godkände och undertecknade.
Styrgruppen kom fram till att aktiebolag var
enda möjligheten för att landskapet och kommunerna skulle kunna samverka. ÅHS godkände
under året bolagsbildningsavtal och bolagsordning för att kunna bilda bolaget Åda Ab.
Organisationen
Rehabiliterings- och fysiatrikliniken samt geriatrikliniken gick 1.1.2014 samman till rehabiliteringsoch geriatrikliniken. Utredningar
om palliativ vård och framtida rehabilitering har under året startat inom kliniken.
Tanken om sammanslagning av akutkliniken och
IVA har funnits länge men under vårdstrejken blev
man tvungen att för första gången testa konceptet
i verkligheten då IVA flyttade sin verksamhet
till akutmottagningen. Testperioden varade i 20
dygn och man kunde se samordningsvinster gällande bemanning och patientnytta. Ökad närvaro
av läkare på akutkliniken innebar en snabbare
handläggning. Personal kunde samutnyttjas och
koncentreras till de patienter som hade störst
vårdbehov trots att totalbemanningen var mindre.
Testperioden konstateras ha varit förhållandevis
kort men erfarenheterna så positiva att det föreslagits en utredning i ärendet. Sammanslagning
av verksamheterna har framförts som ett alternativ vid flera tillfällen under ÅHS historia men
har inte genomförts på grund av olika orsaker.
UPPFYLLT
Arkivplanen färdigställs under året.
Nej
Styrelse och ledningsgrupp jobbar vidare med ett dokument för intern kontroll.
Ja
Arbetet med ett nytt intranät fortsätter.
Ja
Utarbeta en plan för att göra ÅHS mer tillgängligt för alla.
Ja
Ledningen jobbar vidare med målstyrning.
Ja
40
Ekonomiservice
EKONOMIENHETEN
Ekonomienheten består av två avdelningar,
ekonomiavdelningen och ekonomistyrningen, av
vilken den senare även inkluderar produktion
av en stor del av ÅHS verksamhetsstatistik.
Fokusområden 2014
• Nytt ekonomisystem
• Extra personal
• Resursbehov för gränsöverskridande hälso- och sjukvård
• Omförvandling av tjänster till controllers
VERKSAMHETSÅRET HAR PRÄGLATS av införandet av ett gemensamt ekonomisystem inom
landskapsförvaltningen med ny och gemensam
ekonomimodell och ombyggda integrationer och
systemanpassningar. Under ledning av redovisningschefen skedde driftstart för ÅHS del i början
av november. Finansavdelningen driftsatte därefter vid årsskiftet. Driftstarten blev i praktiken
väldigt långdragen, vilket märkbart påverkade
ekonomiavdelningens verksamhet även första
kvartalet på det nya året. Även patienter och
andra kunder har delvis märkt av driftstörningarna. Den nya systeminstallationen och den nya
ekonomimodellen har även inneburit att såväl
budgeten för år 2015 samt all ekonomisk rapportering gjorts om. Noteras kan även att ekono-
“Verksamhetsåret har präglats
av införandet av ett gemensamt
ekonomisystem inom
landskapsförvaltningen med ny
och gemensam ekonomimodell
och ombyggda integrationer
och systemanpassningar.”
misystemet var det första systemet som driftsattes
på den nya tekniska plattformen för ÅHS.
Införande av ett gemensamt ekonomisystem
tillsammans med landskapsförvaltningen i
övrigt kan ses som ett konkret steg inför en
kommande organisatoriskt samordning. I
övrigt har inte några förberedelser gjorts inför
bildandet av ett servicecenter då resurserna
inte räckt till för två stora arbetsområden.
Den nyinrättade tjänsten som controller tillsattes under våren 2014 och introduktionen har
varit väldigt viktig för att trygga verksamheten på
grund av kommande pensionering under början av
2015. Under hösten förenhetligades tjänstebenämningarna inom ekonomistyrningen, likaså skedde
en översyn av inplaceringen i tjänstekollektivavtalet.
Från år 2014 har två tjänster överförts från
förvaltningskansliet till ekonomiavdelningen. I
och med detta har det praktiska ansvaret för
diarieföring och posthantering också överförts.
Statistikkommittén har gett ett uppdrag till
bland annat ekonomistyrningen att utveckla
rapporteringen av vårdköerna inom ÅHS.
Arbetet har inletts men har fördröjts då nyckelpersoner i arbetet fått andra arbetsuppgifter
under en längre tid. Enheten har ett kontinuerligt samarbete med den projektanställda för
att utveckla den interna handläggningen av
ärenden kopplade till gränsöverskridande vård.
IT-ENHETEN
IT-enhetenbestår av två avdelningar, ITavdelningen och receptionen/växeln.
Fokusområden 2014
• Infrastrukturen
• Tekniska plattformen
• Åda
41
Verksamheten har till stor del påverkats av
förberedelserna inför bildandet av Åda Ab.
Bolaget bildades formellt under hösten. ÅHS
IT-chef har tillsammans med två kollegor från
Mariehamns stad respektive landkapsregeringen
handhaft uppdraget som Åda-chef. För att förstärka resurserna inför de stora förändringarna
som ÅHS IT-verksamhet står inför både organisatoriskt och tekniskt har en tillfälligt biträdande
IT-chef anställts i samarbete med landskapsregeringen som delfinansierat anställningen. I
samarbetet inom Åda har fortbildning inom
“Verksamhetsåret har
till stor del påverkats av
förberedelserna inför
bildandet av Åda Ab.”
projektmodellen PPS ordnats och flera personer
inom ÅHS förvaltning har deltagit i kurserna.
En ny teknisk plattform inklusive mjukvara
har installerats och testats. Arbetet med att
uppgradera och testa befintliga applikationer
för att successivt lyfta in dem i den nya plattformen har pågått under hösten. Planen fick
förändras då införandet av ett nytt gemensamt
ekonomisystem inom landskapsförvaltningen
tagit mer resurser i anspråk än beräknat. Ekonomisystemet driftas i den nya plattformen.
En tillfällig resurs har även anställts för
att ta fram underlag inför beslut om framtida patientadministrativt systemstöd. Frågeställningen är om ÅHS ska fortsätta att
beställa utveckling av nuvarande system eller
om ett nytt systemstöd ska upphandlas.
TEKNISKA ENHETEN
Fokusområden 2014
• Teknisk service: ökad kontroll av tekniska säkerhetssystem
• Vaktmästeri: samverkan och logistik
• Byggteknik: uppdatering av befintligt ritningsarkiv både pappers och digitalt
42
Tekniska enheten består av avdelningarna
tekniska chefens kansli, tekniska avdelningen,
medicintekniska avdelningen, byggnadstekniska avdelningen och vaktmästeriet.
Under året har vissa diskussioner förts mellan
tekniska enheten och landskapsregeringens fastighetsbyrå gällande samordningen av landskapets
fastighetsförvaltning. Hälso- och sjukvårdsdirektören ingår i den referensgrupp som är utsett att
leda arbetet. Samordningen gäller i detta skede
inte ÅHS fastigheter men verksamheterna kan
samverka oberoende av en organisatorisk samordning. Som ett led i detta har ÅHS tekniska
personal deltagit i fortbildningar som ordnats av
fastighetsbyrån. Därtill har landskapets projektingenjör anlitats som projektledare för renovering
“Det har visat sig att det
går att göra relativt stora
inbesparingar genom ändring
av ventilationens drifttider.”
av barn- och ungdomsklinikens utrymmen samt
ombyggnad av en operationssal till ortopedisal.
ÅHS saknar specialanpassade lokaler för
smittsamma sjukdomar och för att tillfälligt
förbättra situationen har ett utrymme för omklädning byggts. En begagnad husvagn som kan
användas för sociala utrymmen har inköpts.
Tekniska enheten har haft hand om anpassningar som gjorts för låsning av sjukhusets källarplan och på så sätt öka säkerheten. Det har
varit ett ganska omfattande arbete eftersom det
har rört sig om ett flertal dörrar och hissar som
försetts med kodlås. Centralförvaltningen har
också försetts med kodlås på samtliga våningsplan.
Vattenreningen i terapibassängen har förnyats och
nya sandfilter har installerats. Energieffektiviseringen av byggnaderna inom sjukhusområdet har
inletts och en utomstående firma har anlitats för
att energioptimera primärvårdsbyggnaden. Det har
visat sig att det går att göra relativt stora inbesparingar genom ändring av ventilationens drifttider.
Skötseln av uteområdena prioriterades under
sommarhalvåret vilket ledde till minskade klagomål.
Sophanteringen inom sjukhuset har underlättats i och med att ett nytt soprum tagits i bruk.
Efter ett turbulent år med personalbrist
och mycket arbete anställdes en ny kostchef
i september. Kostchefen har inledningsvis
koncentrerat sig på personalfrågor och
vidareutveckling av kökets verksamhet.
Samordning av upphandling
Samarbetsavtal för samarbete i form av en inköpsring har utarbetats under året. Samarbetsavtal har
använts vid gemensamma upphandlingar, som
till exempel vid upphandling av blöjor och bäddmaterial tillsammans med De Gamlas Hem och
Medicinsktekniska avdelningen har deltagit i kartläggningen av den medicintekniska
utrustningen för att kartlägga återanskaffningsbehovet. De har även deltagit i ett flertal
upphandlingar bland annat projektet för att
förnya och digitalisera EKG-utrustningen.
Avdelningen har även utfört mer förebyggande underhåll på apparater än tidigare år.
UPPHANDLINGS- OCH
FÖRSÖRJNINGSENHETEN
Upphandlings- och försörjningsenheten består
av avdelningarna upphandling, centralkök, centrallager och klädförsörjning. Upphandlings- och
försörjningsenheten försörjer övriga enheter med
mat för personal och patienter via centralköket,
förnödenheter via centrallagret och personalkläder,
patientkläder med mera via klädförsörjningen.
Fokusområden 2014
• Systemstöd för upphandling och beställning
• Samordning av upphandlingen
• Förnya näringsberäkningen
• Kvalitetssäkra tvättleveranserna
• Hjälpmedel upphandlas
Enheten samordnar även upphandlingar
för övriga enheter samt bistår med råd,
samordning och uppgörande av förfrågningsunderlag. Upphandlingsavdelningen
har ett kontinuerligt samarbete med landskapsförvaltningens övriga myndigheter.
“Efter ett turbulent år med
personalbrist och mycket arbete
anställdes en ny kostchef i
september.”
vid upphandling av funktionshjälpmedel tillsammans med Trobergshemmet och De Gamlas
Hem. Diskussioner om ett eventuellt framtida
samgående med landskapsregeringens motsvarande avdelning har inletts under året och frågan
är under utredning. För Ålands landskapsregerings del inrättades en upphandlartjänst under år
2014. Denna tjänst var tänkt att i främsta hand
vara en tjänst som var specialiserad på tjänsteupphandlingar. Även övriga landskapsmyndigheter ska kunna använda sig av denna tjänst.
Under året har 18 öppna upphandlingar verkställts. Av dessa var sex upphandlingar över EU:s tröskelvärde.
Systemstöd för upphandling
Genom Åda Ab som bildades under året
har en projektgrupp för upphandling av ett
upphandlings-verktyg inletts. Mariehamns stad
är projektägare och projektledare är stadens
Tvättmängder i kg
2013
2014
Sjukhusbyggnaden
115 221
111 887
Psykiatrin
Rehabiliterings- och
geritrikliniken
Kläder i omtvätt
Totalt
5 332
5 725
24 260
23 252
2 510,5
1 793,5
147 323,5
142 657,5
43
upphandlingsledare. För ÅHS del ingår upphandlingschefen som medlem i projektgruppen.
Nutritionsprojekt
Ett nutritionsprojekt startades under våren i och
med att en dietist rekryterades som projektledare/
biträdande kostchef. Till understöd för projektledaren tillsattes en styrgrupp bestående av avdelningsskötare, med vårdchefen som ordförande.
UTRUSTNINGEN I CENTRALKÖKET har under
året förnyats med nya ugnar, stekbord, spis,
tryckkokare med mera och detta har underlättat kökspersonalens arbete med att tillgodose
kunderna med god och nyttigt tillagad mat.
44
VERKSAMHETEN I CENTRALLAGRET har i
huvudsak fungerat normalt. Vissa förberedelser
har gjorts för byte av lagersystem i samverkan
inom Åda. Från slutet av 2014 har en person
från linneförrådet arbetat på centrallagret några
timmar per vecka för att klara bland annat ökad
arbetsbörda vid sjukfrånvaro och semesterfrånvaro.
KLÄDFÖRSÖRJNINGEN HAR bytt ut alla
operationskläder för personalen under året,
men även kläder för övrig personal har successivt bytts ut, liksom patientkläder.
UPPFYLLT
Ekonomienheten
Uppdatering av ekonomisystemet Visma Control, dokumentsystemet Visma DCE
samt rapportsystemen Visma Menu och Visma Decision. Uppdateringen innebär
en större systemförändring och kräver därför fortbildning, anpassning av befintliga
rutiner och rapporter samt uppdatering av dokumentation (intern kontroll).
Ja
Introduktion av den nya medarbetaren controllern (sjukvårdsprocessen/statistik/
databasinnehåll).
Ja
Delta i projektet gällande systembyte inom personaladministrationen.
Nej
Förbereda kontoplansändring 2015.
Ja
Utveckla informationen på det nya intranätet.
Nej
Köstatistiken utvecklad.
Delvis
IT-enheten
Inga oplanerade driftstopp under 2014.
Ett 2 h driftstopp mars 2014
Kontroll på fel i journalapplikationen med påvisad trend av förbättring.
Ja
Testprotokoll som visar tydlig trend på förbättrad kvalitet.
Ja
Tekniska enheten
Energieffektiviseringen av fastigheterna ska prioriteras. Det är tidsödande och
energimätning i enskilda huskroppar är en förutsättning för att kunna se resultatet
av åtgärder som görs.
Hus 05. (primärvården) har
energioptimerats under 2014.
Ventilationssystemens anpassning till de verkliga behoven i alla enheter ska särskilt
ses över för att minska energiåtgången.
Hänger ihop med punkten ovanför.
04-huset driftoptimeras 2015.
Förbättrad sophantering i sjukhusbyggnaden.
Ja
Förebyggande kontroll av våtrum för att onödiga fuktskador ska undvikas.
Endast akuta åtgärder har
utförts under året.
Utföra 100 procent av förebyggande underhåll. Detta kan enkelt mätas i Medusa
och bör ha en uppföljning period om var tredje månad.
Förebyggande underhållet har förbättrats.
Upphandlings- och försörjningsenheten
Målsättningen är att få med åtminstone 80 procent av enheterna i upphandlingarna Svårt att mäta.
under år 2014. Genom ökad samordning av upphandlingarna är målet även att få
ner kostnaderna för inköpen.
Samarbetsavtal för samarbete kring upphandlingar med övriga offentliga
myndigheter utarbetas under året. Samarbetsavtalet ska utgöra grunden för att
kunna erbjuda övriga offentliga myndigheter att delta i upphandlingarna. Att utöka
samarbetet kring upphandling ökar mängden som upphandlas och möjliggör även
en kostnadssänkning på sikt för alla parter.
Ja
Arbetet med nutritionsprojektet fortsätter, genom diskussioner med de olika
klinikerna. Dietmaten är en viktig del av utvecklingen av kosten i organisationen.
Ja
Att minska antalet lagerhållna varor genom att kontinuerligt i samarbete med
inköpskommittén se över behovet.
Pågår
Ha ett tillräckligt förråd av personalkläder och övriga förnödenheter i linneförrådet.
Ja, pågår.
45
Personalservice
P
ERSONALSERVICE BESTÅR av
löneavdelningen (sex löneredovisare och
en löneföreståndare), bostadsservice (två
bostadsförvaltare och en tillfällig tjänst) och personalavdelningen (personalchef, personal- och informationssekreterare samt byråsekreterare). Från och
med början av november 2014 anställdes en personalsekreterare på 90 procent för att arbetsmängden
var för hög för personal- och informationssekreteraren som även skulle vara projektledare för
nytt intranät. En projektledare har varit anställd
för arbetet med upphandlingen av nytt personaladministrativt system för det offentliga Åland.
“ÅHS deltar i projektet
att upphandla ett nytt
personaladministrativt system
för hela det offentliga Åland.”
Byte av PA-system
ÅHS deltar i projektet att upphandla ett nytt
personaladministrativt system för hela det offentliga Åland. En projektledare har varit anställd
av ÅHS för detta uppdrag. En arbetsgrupp med
representanter från ÅHS, landskapet, Mariehamns
stad och kommunrepresentanter har arbetat
med att färdigställa en kravspecifikation för den
kommande upphandlingen. Många olika juridiska aspekter klargjordes under året tills det stod
klart att när Åda bildas som ett bolag så kan Åda
genomföra upphandlingen för de myndigheter
inom den offentliga sektorn som önskar delta.
Nytt tjänstekollektivavtal
Tjänstekollektivavtalet (ramavtalet) löpte ut
31.3.2014. Landskapsregeringen förde, som
arbetsgivarpart, förhandlingar om ett nytt avtal
med de fackorganisationer som har förhandlingsrätt enligt gällande huvudavtal. Hälso- och sjukvårdsdirektören, personalchefen och personal- och
informationssekreteraren deltog i förhandlingarna
som pågick till 12.6.2014. Det nya tjänstekollektiv-
46
Fokusområden 2014
• Byte av PA-system
• Nytt tjänstekollektivavtal
• Tjänsteförhållande/arbetsavtalsförhållande
• Jämställdehetsplan
• Personalförsörjningsplan
avtalet omfattar två perioder. Den första perioden
01.04.2014 till 31.01.2016 och den andra perioden
01.02.2016 till 31.01.2017. Närmare detaljer om
avtalets innehåll finns i personalberättelsen.
Arbetsgruppen för lönekartläggning och
arbetsgruppen för att diskutera ett förnyat
läkaravtal påbörjade sitt arbete hösten 2014.
Tehys fackavdelning på Åland r.f. godkände
inte det ingångna tjänstekollektivavtalet utan
lämnade in ett strejkvarsel 23.10.2014.
Tjänsteförhållande/arbetsavtalsförhållande
Målsättningen var att under året, i samarbete med
landskapsregeringen och fackförbunden ta fram
riktlinjer för anställningar med målet att anställa
endast personer som har myndighetsutövning i
tjänsteförhållandet. Enligt information från landskapets avtalschef och personalchef är det möjligt
att vid vakanser förändra tjänsteförhållande till
arbetsavtalsförhållande. Diskussionen fortsätter.
Tillgänglighetsinventering
ÅHS har prioriterat åtgärder utgående från tillgänglighetskonsult Lilian Müllers rapport ”Tillgänglighetsinventering av Ålands hälso- och sjukvård”
(maj 2013) för att göra främst inomhusmiljön
mera tillgänglighetsanpassad. Rapporten lyfte
fram den bristande utformningen och placeringen
av skyltar och informationsblad som en av de
stora tillgänglighetsbristerna. Hösten 2014 gjorde
ÅHS därför en upphandling av ett skyltdirektiv.
April Kommunikation Ab vann upphandlingen
och kommer att leverera ett direktiv under 2015.
Tillgänglighetsanpassningen sker stegvis och
flera andra mindre åtgärder är under arbete.
Intranät
Våren 2014 övergick samarbetet mellan ÅHS och
Högskolan på Åland om ett nytt intranät till ett
Åda-projekt. Projektgruppen tog fram en kravspecifikation för ett baspaket i SharePoint för det
offentliga Åland. Kravspecifikationen förfinades
med hjälp av konsult. Arbetet med att ta fram
underlag för upphandling fortsätter under 2015.
Säkerhet och arbetarskydd
Arbetet med att ta fram policydokument
med riktlinjer för hur ÅHS ska hantera och
förebygga våld och hot på arbetsplatsen har
påbörjats och fortsätter under 2015. Säkerhetsskolningar ordnades under 2014:
• säkerhetsparskolning
• brandskolning, tio tillfällen (275 personer)
• avdelningsmöte med tema säkerhet
har hittills hållits på fem enheter
Arbetarskyddskommissionen är arbetsplatsens
samarbetsorgan i frågor som berör arbetarskyddet. För att utöka säkerhetstänkandet har
kommissionen utgett tio månadens säkerhetstanke i veckobrevet BUDskapet och besökt
fyra enheter för att berätta om arbetarskydd.
Jämställdhetsplan
Arbetet med jämställdhetsplanen påbörjades
med personal- och informationssekreteraren
som ansvarig och fackorganisationerna valde
sina representanter till en referensgrupp i
detta arbete. Planen färdigställs år 2015.
VID LÖNEAVDELNINGEN HAR alla tjänster varit
besatta under året. Det befintliga PA-systemet
har uppdaterats i den omfattning som Abilita har
kunnat erbjuda. Under år 2014 gjordes
14 667 löneutbetalningar till ÅHS-anställda
jämfört med 14 780 år 2013. Korta regelbundna
personalmöten har hållits varje torsdag.
UPPFYLLT
Byte av PA-system under året.
Nej
Utveckla statistikrapporteringen i det nya PA-systemet.
Nej
Övergå till elektroniska lönespecifikationer när PA-systemet är bytt.
Nej
Föra in alla arbetstidssystem i Titania på sikt.
Nej
Uppgradering av jämställdhetsplan.
Ja
Att ta fram en personalförsörjningsplan.
Nej
Att ta fram en chefshandbok.
Nej
47
Vårdservice
TILL VÅRDSERVICEENHETEN hör förutom vårdchefens kansli även sekreterarenheten och städenheten.
VÅRDCHEFENS ENHET
Personalbemanningen inom vårdarbetet kräver
kontinuerligt aktiva insatser. Då ingen högskoleutbildad arbetskraftsreserv finns i det åländska
samhället behövs strukturerade rekryteringsinsatser. I samarbete med Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet och i egen
regi har olika rekryteringsinsatser gjorts.
Samarbetet med Högskolan på Åland och
Ålands yrkesgymnasium har fortsatt. Handledningen av vårdstuderanden på enheterna är en
mycket omfattande verksamhet som under året
uppgick till 700 handledningsveckor fördelat på 188
handledningsperioder. För att uppmuntra enheterna att ta emot studerande intjänar de genom
handledning 40 euro per studerande per vecka
som ett tillägg till enhetens fortbildningsanslag.
“Handledningen av vårdstuderanden på enheterna är en
mycket omfattande verksamhet
som under året uppgick till 700
handledningsveckor fördelat på
188 handledningsperioder.”
SEKRETERARENHETEN
Sekreteraremheten har under år 2014 bestått
av 50 personer fördelade på en sekreterarchef,
biträdande sekreterarchef, avdelningssekreterare,
läkarsekreterare, arkivbiträden, mottagningsbiträde och kanslister. Enheten ger service till
både specialsjukvården som till primärvården.
Digital diktering
Digitala dikteringen planeras fortfarande och
beräknas komma igång år 2016. Periodvis har
48
Fokusområden 2014
• Vårdchefens enhet: Processbeskrivningar
• Vårdchefens enhet: Ny arbetsfördelning
• Vårdchefens enhet: Fortbildning
• Vårdchefens enhet: Uppföljning av studerandenas praktikperioder
• Sekreterarenheten: Digital diktering genomförs
dock gruppen inte kunnat hålla de rekommenderade intervall för att diktat ska vara
skrivna på grund av ökad mängd diktat då
olika konsulter som kommit och haft mottagningar vilket ökar trycket på sekreterarna.
I journalarkivet för specialsjukvården som
utför specialsjukvårdens scanningar är antalet
scannade dokument oförändrade jämfört med
2013 men inom primärvården har det ökat.
STÄDENHETEN
Städenheten ansvarar för städningen av
alla ÅHS enheter. Förutom städningen
ingår olika assisterande serviceuppgifter, till
exempel att hjälpa till vid matutdelningen.
Specialutbildning för renrumsstädning i läkemedelscentralen har ordnats. För att förbättra kommunikationsmöjligheterna samt öka digitala kunskaper
för städpersonalen har en egen e-postgrupp bildats.
UPPFYLLT
Vårdchefens enhet
Konsolidera fusionen av chefläkarens enhet och vårdchefens enhet och tydliggöra
lednings- och uppgiftsstrukturen.
Inte förverkligat
Skapa utvärderingssystem för handledningsperioderna.
Gjort
Ordna fortbildningstillfällen i patientdokumentation.
Planerat men inte fullföljt på grund
av vårdstrejken.
Sekreterarenheten
Sekreterarenheten ska inte ha sjukskrivningar på grund av dålig arbetsmiljö.
Pågår
Epikriser ska vara skrivna inom tre dagar från utskrivningsdagen.
Kontinuerligt
Journalhandlingar ska vara antecknade inom fem dygn efter att patienten har
lämnat sjukhuset eller servicehändelsen har avslutats.
Kontinuerligt
Plan för hur man ska rationalisera verksamheten.
Pågår
Städenheten
Att hålla hög städkvalitet
Uppnått
Möjliggöra fortbildning
Uppnått/fortlöpande
49
Ålands hälso- och sjukvård
Pb 1091, AX-22100 Mariehamn
Telefon +358 18 5355
E-post: info@ahs.ax
Webb: www.ahs.ax

Textdel - Ålands Hälso

Transcription

Similar documents

Norvinges Nostalgi__Svensk Åkeritidning 1-2015

Möte 29:e januari mellan Årsta havsbads samfällig

Besöks- och vårdplan inom mödravården på Åland

Arbeta som AT-läkare på Åland - Ålands Hälso

Maj - Sottunga Kommun

Möte 22:a april mellan Årsta havsbads samfällighets sty

Möte 3de juni mellan Årsta havsbads samfällighetsför

Ålandsresa med Färgelanda Fotoklubb 30/5

CV Ulrika Lind 2014 SVE