Läs beslutet - Naturvårdsverket

1(11)
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Glad, Eleonor
Tel: 010-698 16 06
Eleonor.Glad
@naturvardsverket.se
BESLUT
2015-10-22
Ärendenr:
NV-08825-12
Typgodkännande av fångstredskap avsett för vildsvin
Beslut
Naturvårdsverket beslutar att typgodkänna fångstredskapet JP Bur för fångst av
årsunge av vildsvin, med den materialspecifikation och de konstruktionskrav
som framgår av bilaga 1.
Delgivning
Beslutet delges genom så kallad kungörelsedelgivning.
Villkor för användandet av fångstredskapet
1. Fångstredskapet får användas från och med den 1 september till och med
den 30 april.
2. Fångstredskapet får tidigast gillras för jakt två timmar före solens
nedgång.
3. Fångredskapet ska avgillras manuellt senast en timme före solens
uppgång.
4. Fångstredskapets ingångslucka ska ställas så att ingångshöjden som mest
blir 55 centimeter när fångstredskapet har gillrats för jakt.
5. Fångstredskapet får endast betas med oförädlat vegetabiliskt foder.
Vid åteljakt där fångstredskapet står under ständig tillsyn och vittjas omedelbart
efter fångst, får undantag göras från villkor 1, 2 och 3.
Övrigt
Naturvårdsverket påminner om de bestämmelser i Naturvårdsverkets föreskrifter
och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt som, utöver ovan
ställda villkor, i övrigt reglerar hur användning av fångstredskap får ske.
BESÖK: STOCKHOLM
– VALHALLAVÄGEN 195
– FORSKARENS VÄG 5, HUS UB
POST: 106 48 STOCKHOLM
T E L : 0 1 0 -6 9 8 1 0 0 0
F A X : 0 1 0 -6 9 8 1 0 9 9
E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE
INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
ÖSTERSUND
2(11)
NATURVÅRDSVERKET
Bakgrund
Ansökan
Du har ansökt om typgodkännande av fångstredskapet JP Bur för fångst av
vildsvin. Av din ansökan samt komplettering framgår i huvudsak följande.




Fångstredskapet är avsett för levandefångst av vildsvin.
Fångstredskapet ska främst användas där skadegörelsen är stor och
behovet att få bort vildsvin är stort.
Redskapets är konstruerat som en inhägnad placerad direkt på marken.
Konstruktionen saknar tak. Stommen är uppbyggd som en ram av
träreglar och klädd med stängselnät på utsidan. Ena sidan har en
ingångsöppning som regleras av en fallucka (galler) som spänns upp i
gillrat läge. Falluckans höjd från marken i uppspänt läge kan justeras
mellan 10 och 80 cm. Falluckan hålls uppe av en sprint som dras ut när
ett djur födosöker och kommer åt en gillerlina längre in i buren (för
detaljer kring konstruktionen, se bilaga 1). Burens area är ca 9 m2.
Fångstredskapets beskaffenhet gör att den dels inte utsätter djuren för
onödigt lidande samt är selektiv, då större vildsvin och andra arter, t.ex.
hjort, kan hoppa ur självmant. Den är också selektiv genom att
ingångsöppningen är justerbar i höjdled, i steg om 5 cm.
Tester av fångstredskap
Mot bakgrund av kraven i jaktlagstiftningen om att fångstredskap ska vara
selektiva, inte får utsätta vilt för onödigt lidande eller människor och egendom
för fara har Naturvårdsverket gett ett oberoende organ i uppdrag att testa
fångstredskapet. Syftet med testet är att utvärdera hur djuren påverkas utifrån en
veterinärmedicinsk bedömning.
Yttrande från SLU
Praktiskt test av aktuellt fångstredskap för levandefångst av vildsvin har utförts
av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för ekologi, vid Grimsö
forskningsstation, Riddarhyttan.
SLU har skickat in en rapport om utförande och resultat från testet tillsammans
med ett yttrande till Naturvårdsverket. Av dessa framgår i huvudsak följande.
Utförande av test
Testet utfördes i naturlig miljö under mars och april 2015. 20 djur fångades och
avlivades vid 10 separata tillfällen i fångstredskapet. Samtliga djur som
avlivades obducerades av SVA för en veterinärmedicinsk bedömning. Alla
fångster filmades dessutom för att bedöma fångade vildsvins beteenden.
NATURVÅRDSVERKET
3(11)
Resultat från test
 Av 20 fångade och obducerade vildsvin fick en individ 30 skadepoäng1,
tolv fick 5 poäng och övriga sju var utan skador.
 Skaderisken vid fångst och vistelse i redskapet är väldigt låg. Djurens
beteende varierar från ingen synlig reaktion, d.v.s. de fortsätter sin
aktivitet utan avbrott, till att en eller flera individer just vid fångsttillfället
springer in i burens vägg (nät).
 Skaderisken är som störst vid jägarens ankomst och avlivning. Djurens
beteenden varierar då från att tränga in sig i ett hörn till att kasta sig mot
burens väggar.
 Enligt filmmaterialet uppkommer skadorna vid jägarens ankomst när
vildsvinen med stor kraft trycker tryne och nos genom stängslets
nätmaskor.
 Fångstredskapet ger djuren möjlighet att utföra många naturliga
beteenden samt ger möjlighet till sociala kontakter i eller utanför
fångstredskapets nätvägg.
 I två fall separerades en modersugga från en eller flera kultingar, på ineller utsidan av fångstredskapet.
Sammanvägd bedömning av SLU
Fångstredskapet bedöms kunna hamna i klass A2, baserat på att endast en individ
uppvisade 30 skadepoäng (måttlig skada) och övriga individer uppvisade fem
poäng eller ingen skada. En begränsad jakttid för fångstredskapet bör övervägas,
för att undvika separation mellan modersugga och små kultingar, under den tid
då dessa är beroende av henne för sin överlevnad.
Yttrande från Jordbruksverket
Ansökan och SLU:s rapport samt yttrande har skickats på remiss till
Jordbruksverket. I sitt yttrande framför Jordbruksverket i huvudsak följande.
Jordbruksverket tillstyrker ett typgodkännande av fångstredskapet.
Jordbruksverket anser att ett godkännande ska försenas med villkor om
begränsad jakttid eller villkor om att fångstredskapet ska vittjas med tätare
intervall än för motsvarande fångstanordningar. Detta för att i största möjliga
mån undvika att vid fångst separera kultingar från suggan när de är beroende av
henne för sin överlevnad.
Möjlighet för sökanden att yttra sig över inkomna handlingar
Du har fått möjlighet att yttra dig över inkomna handlingar i ärendet. Du anser
sig nöjd med resultaten som framkommit från testet. Du har inte kommenterat
Jordbruksverkets yttrande.
1
Skadepoäng enligt gradering i bilaga 2 till Naturvårdsverkets föreskrifter om typgodkännande
av fångstredskap (NFS 2013:13).
2
Den klass som anses medföra minst lidande för det fångade viltet, enligt bilaga 2 NFS 2013:13.
NATURVÅRDSVERKET
4(11)
Skäl
Aktuella bestämmelser
All jakt ska bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande. Vid jakt ska
varken människor eller egendom utsättas för fara. Detta framgår av 27 §
jaktlagen (1987:259).
Fångstredskap som används vid jakt ska vara typgodkänt. Detta framgår av 11 §
jaktförordningen (1987:905).
Innan ett fångstredskap godkänns ska det testas för att säkerställa att det möter
kraven i gällande lagstiftning. Detta framgår av 9 kap. 1 § Naturvårdsverkets
föreskrifter (NFS 2013:13) om typgodkännande av fångstredskap.
Årsunge av vildsvin får jagas under hela året. Vildsvinssuggor som åtföljs av
smågrisar är fredade året om. Vildsvin som inte åtföljs av smågrisar får jagas
under hela året förutom perioden 16 februari och 15 april. Detta framgår av
bilaga 1 i jaktförordningen.
Fångstredskap som inte har en selektiv utformning eller som inte används
selektivt är förbjudna. Detta framgår av bilaga 5 jaktförordningen.
Beslut om typgodkännande kan omprövas eller återkallas om det framkommer
att fångstredskapet vid användning utsätter vilt för onödigt lidande, inte är
selektivt eller att människor och egendom utsätts för fara. Detta framgår av 11
kap. 1 § Naturvårdsverkets föreskrifter om typgodkännande av fångstredskap.
Om en obestämd krets ska delges ett beslut får Naturvårdsverket besluta om att
ett beslut ska kungörelsedelgivas genom Post- och Inrikes Tidningar. Detta
framgår av 47 och 49 §§ delgivningslagen (2010:1932).
Naturvårdsverkets bedömning
Naturvårdsverket bedömer om fångsredskapet är lämpligt att typgodkänna med
utgångspunkt i kriterierna att det inte ska orsaka viltet onödigt lidande, att det
ska vara selektivt samt vara säkert för människor och egendom.
Onödigt lidande
Fångstredskapet ger möjlighet till många naturliga beteenden för vildsvinen och
bedöms hamna i den kategori som medför minst lidande för det fångade viltet.
Det finns dock en risk för att suggor och smågrisar separeras vid fångst, vilket
kan medföra risk för onödigt lidande, framför allt för små kultingar som stängs
ute medan modern fångas. För att minska denna risk anser Naturvårdsverket att
ett typgodkännande ska förenas med ett villkor att ingångsöppningen inte får
vara högre än 55 cm. Därmed undviks i största möjligaste mån att suggor som är
små i storleken inte fångas med risk att hennes kultingar blir separerade från
henne.
NATURVÅRDSVERKET
5(11)
För att ytterligare minska risken för att vilt utsätts för onödigt lidande anser
Naturvårdsverket att användningen av fångstredskapet ska regleras i tid. Dels att
begränsa användningen till viss del av dygnet genom att förena ett
typgodkännande med villkor om särskilda frister för gillring och avgillring av
fångsredskapet. Dels att begränsa användningen till viss del av året. För många
arter är de vuxna djuren fredade under vår- och sommarmånaderna eftersom
ungarna då är som mest beroende av föräldradjuren. Ett villkor om att inte tillåta
användandet av JP Bur under denna tid på året är därför nödvändigt för att
undvika att övrigt vilt fångas och därmed orsakas onödigt lidande.
Naturvårdsverket bedömer med hänsyn till ovanstående att fångstredskapet
tillsammans med villkoren för användning uppfyller kravet på att inte utsätta vilt
för onödigt lidande.
Selektivitet
Fångstredskapet är avsett att fånga årsunge av vildsvin. Inga andra arter av vilt
fångades under testen, vilket tyder på att fångsredskapet i sin utformning är
selektivt. En viktig del i hur selektivt fångstredskapet är beror på hur man fodrar.
Ett villkor om att enbart få använda vegetabiliskt oförädlat foder minskar
begärligheten för de flesta andra arter.
Med hänsyn till ovanstående bedömer Naturvårdsverket att fångstredskapet
uppfyller kravet på selektivitet.
Säkerhet för människor och egendom
Fångstredskapet kan med enkelhet öppnas från insidan, i händelse av att en
människa oavsiktligt stängs in i buren. Det är också möjligt för människa men
även exempelvis hund att utan större svårighet ta sig över burens sida som
endast är en dryg meter hög.
Naturvårdsverket bedömer med hänsyn till detta att fångstredskapet uppfyller
kravet på att inte utsätta människor och egendom för fara.
Slutlig bedömning
Med hänsyn tagen till ovanstående gör Naturvårdsverket den samlade
bedömningen att JP Bur kan typgodkännas med de villkor som detta beslut
förenats med.
Rekommendation från konstruktören
Konstruktören framför som rekommendation för användningen av JP Bur att
rikligt med foder bör läggas ut i samband med att fällan gillras. Detta för att i så
stor utsträckning som möjligt aktivera de fångade vildsvinen med födosök under
den tid som behövs innan fällan kan vittjas.
6(11)
NATURVÅRDSVERKET
Övrigt
Alla avvikelser från godkänd material- och konstruktionsspecifikation som kan
vara av betydelse för vilts lidande, säkerhet för människor eller egendom eller
selektivitet medför att fångstredskapet inte längre kan betraktas som godkänt. En
konstruktion som ändrats i sådan grad kräver en ny prövning i enlighet med
Naturvårdsverkets föreskifter (NFS 2013:13) om typgodkännande av
fångstredskap.
______________
Beslut i detta ärende har fattats av sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka. I
den slutliga handläggningen har även handläggarna Per Risberg samt Eleonor
Glad deltagit, den sistnämnde föredragande.
För Naturvårdsverket
Gunilla Ewing Skotnicka
Eleonor Glad
Bilagor
1. Material- och konstruktionsspecifikation
2. Upplysning om hur man överklagar
Kopia för kännedom till:
Sveriges lantbruksuniversitet
Statens veterinärmedicinska anstalt
Jordbruksverket
NATURVÅRDSVERKET
7(11)
Bilaga 1
Material och
konstruktionskrav för
JP Bur för vildsvin
Materialspecifikation
Stomme, nedre ram
Träregel, 100 * 100 mm (tryckimpregnerat virke)
Stomme, sidor
Trästolpar, 100 * 100 mm (tryckimpregnerat virke)
Stomme, övre ram
Träregel, 100 * 50 mm (tryckimpregnerat virke)
Sidor
Stängselnät, 4 mm, 50 * 50 mm maska
Fallucka med gilleranordning
Gallergrind, svetsad tråd ø5 mm (galler för släpvagn).
Gilleranordning
Vindrutetorkarbladsmotor
Vippströmbrytare
Gillertråd, plastklädd lina ø5 mm (rostfri)
Montering
Bult, 10 * 210 mm (skallar med plasthylsa).
Försänkt skruv, 6 * 70 mm
Vinkelbeslag, förstärkt 3 * 100 * 100 mm
Konstruktionskrav
Storlek
Bredd: 300 cm
Djup: 300 cm
Höjd: 115 cm
Ingångsöppningens bredd: 80 cm
Falluckans maximala höjd i uppspänt läge: 55 cm från nedfällt läge. (0 cm).
Konstruktionen av fångstredskapet ska göras så att vassa delar inte förekommer
inuti fångstrummet.
NATURVÅRDSVERKET
Skisser och ritningar för JP Bur för vildsvin
Figur 1. Översikt.
8(11)
9(11)
NATURVÅRDSVERKET
.
Figur 2. Ritning, frontsida, ram samt sida.
NATURVÅRDSVERKET
Figur 3. Skiss framifrån, fallucka i uppspänt läge.
Figur 4. Elschema för gilleranordning.
10(11)
11(11)
NATURVÅRDSVERKET
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Bilaga 2
Delgivning
Detta beslut delges genom så kallas kungörelsedelgivning i Post- och Inrikes
Tidningar. Beslutet finns under överklagande tiden tillgängligt hos
Naturvårdsverket på Valhallavägen 195 i Stockholm samt på Naturvårdsverkets
webbplats www.naturvardsverket.se.
Var ska beslutet överklagas?
Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm.
Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket.
Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar
Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till förvaltningsrätten.
När ska beslutet senast överklagas?
Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den
dag Ni fick del av beslutet.
Vad ska överklagandet innehålla?
Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat.
I skrivelsen ska Ni ange:

Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer
och telefonnummer,

vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange
beslutsdatum och ärendenummer,

hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och
varför det ska ändras samt

om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn,
adress och telefonnummer.