docEn kreativ och öppen miljö på campus
download 
Report Transcription
En kreativ och öppen miljö på campus
Inn o alen jed är Jämtland tiva /H a v INNOV ATION EN INN OVATIO NSDR UTVEC IVEN S KLING AMHÄ I VÄRL LLSDSKLA SS 2025 En kreativ och öppen miljö på campus ÖSTERSUND-STUDENTSTADEN BIRGITTA NILSSON 2015-04-30 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Abstract ........................................................................................................................................... 3 Inledning ......................................................................................................................................... 5 Tillvägagångssätt ........................................................................................................................ 5 Bakgrund ..................................................................................................................................... 6 Vad utgör en attraktiv studentstad?................................................................................................. 6 Bra campus spelar roll .................................................................................................................... 7 Hur jobbar andra kommuner och regioner? .................................................................................... 7 En rundringning .......................................................................................................................... 7 Tio enkätsvar och sex intervjuer ................................................................................................. 8 Hur fungerar det i Östersund? ....................................................................................................... 11 Frågor till Mittuniversitetet ........................................................................................................... 13 Hur hittar studenten till Mittuniversitetet? ................................................................................ 13 Profilering ................................................................................................................................. 14 Varför Mittuniversitetet? .......................................................................................................... 15 Att vara student i Östersund .......................................................................................................... 15 Intervjuer med några studenter ................................................................................................. 17 Välkomnande och mottagande .................................................................................................. 19 Bostadsgaranti ........................................................................................................................... 20 Studentkåren ............................................................................................................................. 22 Östersunds studenters idrottssällskap ÖSIS .............................................................................. 23 Vad vill studenterna ha?................................................................................................................ 24 Både studiemiljö och sociala aktiviteter är viktigt .................................................................... 24 Internationella studenter – en studie ......................................................................................... 25 Koppling till arbetsmarknad ......................................................................................................... 25 Entreprenörskapssatsningen ...................................................................................................... 25 Kompetenskontraktet ................................................................................................................ 26 Mentorprogrammet ................................................................................................................... 26 Traineeprogram ......................................................................................................................... 27 1 Framtidsmässan......................................................................................................................... 27 Några röster från näringslivet ................................................................................................... 28 Det regionala perspektivet ............................................................................................................ 29 LärCentrum i Jämtlands län ...................................................................................................... 29 Campus Åre .............................................................................................................................. 30 Lärcentrum Östersund ............................................................................................................... 30 Plugga på distans....................................................................................................................... 31 Tillväxtstråket Östersund-Åre................................................................................................... 32 Samling näringsliv .................................................................................................................... 32 Årets studentstad ........................................................................................................................... 33 Analys ........................................................................................................................................... 34 Åtgärdsförslag ............................................................................................................................... 38 Innan studenten kommer till Östersund .................................................................................... 38 Under tiden som student i Östersund ........................................................................................ 38 Efter studierna – koppling till arbetslivet.................................................................................. 38 Ansökan Årets studentstad 2017 ............................................................................................... 39 2 ABSTRACT Title: The student’s city - Östersund Author: Birgitta Nilsson, spring 2015, The Region of Jämtland Härjedalen Background: The aim of this study is to investigate the city of Östersund as a student’s city from the students’ perspective and from a regional growth perspective. The report highlights some successful stories and some areas to be developed. A comparison has been made with other cities in Sweden. Methods: The material is based on results of reports, evaluations and investigations made by the Mid Sweden University and different municipalities and regions. Interviews have been made with representatives from the Mid Sweden University, the municipality of Östersund, the Student union of Östersund, The national Student union, The Mid Sweden Chamber of Commerce among others. Deep interviews have been made with seven students. One survey was sent out to student coordinators in the municipalities in Sweden. 50 student answered another survey. Interviews made by phone was made with six student coordinators. Results: The study show that many of the students choosing Östersund do that because they want to be close to the mountains, and they like the idea of a smaller Campus. The main reason is of course that they have chosen to study at the Mid Sweden University. The municipality of Östersund have well functional platform for cooperation between the University, the Students union and representatives for companies. There are several initatives going on with the aim to give the students access to the labour marked or to start their own businesses. At the regional level the Mid Sweden University cooperates with the Region of Jämtland Härjedalen to match education with the need of competence in the region. Campus Åre and Lärcentrum Östersund are two actors that offers possibilities to distance studies. Conclusions: The analysis makes it clear that there is a need to strengthen the cooperation between the Mid Sweden University and the municipality of Östersund when it comes to marketing the city as a student’s city. Another area to strengthen is that the public sector (not only health care) should take the lead to offer trainee possibilities and examination jobs for the students. This can also be an action to show what kind of opportunities the region can offer for living and working. The students influence in questions and areas that affects their students’ environment is handled by the MittÖs group. It could though be a good idea to give them increased influence in other questions, for example the development of the Mid Sweden Science Park. The development of physical places to meet should be developed at in the city and they should be made together with the students. 3 Titel: Studentstaden Östersund Författare: Birgitta Nilsson År: Våren 2015 Organisation: Region Jämtland Härjedalen Bakgrund: Uppdraget gick ut på att titta på Östersund som studentstad utifrån studenternas perspektiv och utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv. Rapporten lyfter fram ett antal framgångsfaktorer och visar också på några utvecklingsområden. Inom ramen för uppdraget har en jämförelse gjorts med ett antal kommuner i landet. Metod: Material till detta arbete bygger på resultat från rapporter, utvärderingar samt undersökningar och studier från Mittuniversitetet och olika kommuner och regioner. Intervjuer och samtal har genomförts med representanter för Mittuniversitetet, Östersunds studentkår, Sveriges förenade studentkårer, Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen, Z-group, Handelskammaren Mitt, Diös fastigheter, Östersunds bostäder. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju studenter. Enkäter har skickats till det nätverk av studentsamordnare som finns bland landets kommuner. 50 studenter har svarat på en enkät vid Intromässan och vid Framtidsmässan. Telefonintervjuer har genomförts med sex kommunala studentsamordnare. Resultat: Studien visar att många som söker sig till Östersund för att studera väljer orten eftersom de vill komma nära fjällen, samt studera vid ett mindre Campus. Den främsta orsaken är naturligtvis att de valt att studera vid Mittuniversitetet. Östersunds kommun har ett väl fungerande samråd tillsammans med universitetet, studentkåren och delar av näringslivet. Det finns flera insatser som riktar sig till att studenterna ska få tillgång till arbetsmarknaden efter studierna. På en regional nivå samverkar Mittuniversitetet med Kompetensplattformen som är regionens matchningsverktyg mellan utbildningar och arbetsmarknadens behov av kompetens. Campus Åre och Lärcentrum Östersund är två av de lärcentrum i regionen som erbjuder möjligheter för distansstudier. Slutsatser: Analysen visar att det finns ett behov av att förstärka samarbetet mellan kommunikationsavdelningarna vid Mittuniversitetet och Östersunds kommun i syfte att samordna marknadsföringsinsatser som riktar sig mot de studenter som kan tänkas välja Östersund som studieort. Ytterligare förstärkningsområden är att den offentliga sektorn (inte enbart sjukvården) bör ta täten i att erbjuda praktikplatser och examensjobb för studenterna. Detta kan vara en del i att regionen ska stärka sin attraktionskraft. Studenterna har inflytande genom MittÖs och de bör erbjudas inflytande i fler frågor som rör deras studentmiljö. Exempelvis bör de få ta större plats gällande utvecklingen av Mid Sweden Science Park. Utvecklingen av mötesplatser bör ske tillsammans med studenterna och det bör skapas fler arenor där olika typer av aktörer kan träffas och arbeta tillsammans. 4 Vi blev så fantastiskt glada när studenterna kom hit till Norrköping 1997. Alla välkomnade studenterna, näringsidkare som vanliga medborgare. Vi kände en glädje och en stolthet. Monica Hjelm, Norrköpings kommun. INLEDNING Det här uppdraget är ett led i arbetet med den Innovationsstrategi som beslutas av Regionförbundet i Jämtlands län. Syftet är att ta ytterligare ett steg från en strategi till en handlingsplan med konkreta regionala effektmål och aktiviteter. Uppdraget gick ut på att titta på Östersund som studentstad utifrån studenternas perspektiv och utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv. Rapporten lyfter fram ett antal framgångsfaktorer och visar också på några utvecklingsområden. Inom ramen för uppdraget har en jämförelse gjorts med ett antal kommuner i landet. I uppdraget ingick även att identifiera och beskriva några åtgärder som syftar till att förbättra Östersund som studentstad och Region Jämtland Härjedalen som en attraktiv studentregion. Sammantaget ska rapporten svara på följande frågor: • • • • • Hur synliggörs Östersund som studentstad? Hur upplever studenterna sin studietid i Östersund? Vilka kontaktytor finns med arbetsmarknaden? Hur arbetar andra kommuner med studentstadsfrågor? Hur ser det regionala perspektivet ut? Inom ramen för uppdraget genomfördes även en Studenttävling där studenter inbjöds till att förverkliga idéer som på olika sätt skulle förbättra studentmiljön. Några av idéerna valdes ut och kunde på så sätt förverkligas. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Material till detta arbete bygger på resultat från rapporter, utvärderingar samt undersökningar och studier från Mittuniversitetet och olika kommuner och regioner. Intervjuer och samtal har genomförts med representanter för Mittuniversitetet, Östersunds studentkår, Sveriges förenade studentkårer, Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen, Z-group, Handelskammaren Mitt, Diös fastigheter, Östersunds bostäder. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju studenter. Enkäter har skickats till det nätverk av studentsamordnare som finns bland landets kommuner. 50 studenter har svarat på en enkät vid Intromässan och vid Framtidsmässan. Telefonintervjuer har genomförts med sex kommunala studentsamordnare. 5 BAKGRUND Mittuniversitetet firar sitt 10-års jubileum som universitetet 2015. Inför höstterminen 2015 är söktrycket rekordhögt. Det har ökat med 18% jämfört med föregående år. Detta trots att det generellt sker en minskning av ansökningar till högre utbildning i landet. Varje år flyttar ca 500 studenter till Östersund för att studera på Mittuniversitetet förutom de studenter som redan är bosatta i Östersund sedan tidigare. Studenterna kommer oftast från övriga Sverige men Mittuniversitetet har även intag för internationella studenter från världens alla hörn. Mittuniversitetet har idag tre Campus. De finns i Härnösand, Östersund och Sundsvall. En definition av campus är ett område där högskole- och universitetsutbildningar är förlagda. Det finns dock flera kommuner som använder campus i bemärkelsen en plats där all vuxenutbildning finns samlat. Östersunds kommun har sedan länge haft olika samarbeten med Mittuniversitetet (tidigare Mitthögskolan). Kommunen har ofta rollen som en mellanhand mellan näringsliv och universitetet när det gäller kompetensförsörjningsfrågor. För kommunen är det viktigt att universitetet arbetar utifrån att stärka de spetsområden som väl går samman med kommunens profilområden.1 VAD UTGÖR EN ATTRAKTIV STUDENTSTAD? Den främsta orsaken till att välja ett universitet eller en högskola är utbildningen och kvaliteten på utbildningen. Utbildningen kan vara unik för det universitetet eller det kan finnas komponenter som gör att utbildningen är särskilt attraktiv. Ett exempel kan vara att en utbildning erbjuder två praktikperioder jämfört med en praktikperiod vid andra lärosäten. Andra skäl kan vara att studenten inte kommer in på förstahandsvalet. Oavsett studieinriktning görs även ett val utifrån vilket lärosäte utbildningen finns vid samt i vilken ort lärosätet finns. Av de som studerar vid Mittuniversitetet i Östersund är drygt hälften folkbokförda i andra regioner än Jämtland Härjedalen. Vad kännetecknar en kunskapsstad, hur kan olika campusområden se ut och vad är en kreativ miljö? I en studie vid Göteborgs universitet Kunskapsstäder, Campus och Kreativa miljöer dras vissa slutsatser utifrån en undersökning av ett antal städer runt om i världen.2 Kunskapssamhällets drivmedel är interaktion - möten mellan människor. Nedan sammanfattas ett antal strategiska förutsättningar för att skapa dessa möten. 1 Hämtat från Utvärdering av MittÖs handlingsplan 2014-01-09 2 Campus Näckrosen, Omvärldsanalys Kunskapsstäder, Campus och Kreativa miljöer. Göteborgs universitet. 6 Kunskapens städer Campus Miljöer för kreativitet Rumslig närhet Blandning av akademiska och Samverkansmiljöer – icke-akademiska funktioner interstrukturer Synlighet & tillgänglighet Öppenhet och integration med närliggande omgivande stadsmiljöer Blandning av olika grupper, mix av discipliner & parallella aktiviteter Många kopplingar Närvarande i närmiljön Transparens Öppna & tillåtande Tillåtande & flexibla Platser med egen identitet Trivsel Flera nivåer parallellt Tillgänglighet hela dygnet Starkt och brett delad vision Drivande eldsjälar BRA CAMPUS SPELAR ROLL Akademiska Hus ansvarar för campusmiljöerna vid Linköpings universitet. De genomför en undersökning varje år vid terminstarten där de bland annat frågar nya studenter om hur viktigt ett bra campus är för studenterna. För drygt hälften av studenterna har campusmiljön spelat roll för valet av studieort, visar en undersökning som Akademiska Hus gjort.3 Sex av tio svarade att campusmiljön haft betydelse för valet av studieort. Här följer några exempel på svar. Bra miljö = bra studier, svarade någon. Självklart hade det inverkan på mitt val eftersom jag ska studera här i fem år, sade en annan. Wanted to study in a great environment. A 'real' campus", menade en utbytesstudent. – Studenterna är brukarna av de här områdena. Vad de tycker och tänker är en viktig värdemätare för oss, säger Lars Svensson, regiondirektör Akademiska Hus Öst. De tillfrågade förstaårsstudenterna hämtar Campusförebilder från världens alla hörn – från Åtvidaberg, Malmö, Helsingfors och Venedig till elituniversitet som Harvard och Cambridge. På frågan vad de tycker behövs på Campus Valla och Campus Norrköping för att locka fler att vilja vistas där nämns i huvudsak olika serviceinrättningar, till exempel fler butiker, restauranger och möjligheter till idrott. Mötesplatser står också högt i kurs. HUR JOBBAR ANDRA KOMMUNER OCH REGIONER? EN RUNDRINGNING Östersunds kommun genomförde en undersökning i januari 2014 baserad på telefonintervjuer med fyra kommunala studentsamordnare. De kommuner som kontaktades var Norrköping, 3 http://www.student.liu.se/nyhetsarkiv/1.313736?l=sv 7 Skellefteå, Varberg och Örnsköldsvik. Syftet var att få en bild över hur kommunerna tillsammans arbetar med universiteten/högskolorna för att förbättra studenternas studentmiljö och anknytning till arbetslivet. Sammanfattningsvis beskriver alla respondenter vikten av att studentbostäderna ligger nära eller i centrum av staden, att kårhus och universitet är den del av staden, att de arbetar med samverkan mellan kommunen, studenterna och högskolan/universitetet och att de har ett utvecklat system för att ta tillvara studenternas idéer så att de kan omsättas till affärsverksamhet. Några insatser som sticker ut: • • Som student vid Linköpingsuniversitet kan man resa kostnadsfritt mellan tre campus däribland Norrköping. I Skellefteå pågår ett projekt ”JobbEtt” som syftar till att få små företag att våga provanställa en akademiker. TIO ENKÄTSVAR OCH SEX INTERVJUER I följande avsnitt redovisas resultat av en enkät och genomförda intervjuer, Enkäten skickades ut till det studentsamordningsnätverk som finns mellan 39 av landets kommuner. Tio personer svarade på enkäten. Intervjuer genomfördes med representanter för sex kommuner som arbetar med studentstadsfrågor. Syftet med undersökningen var att få information om hur andra kommuner arbetar med studentfrågor och hur samverkan ser ut med universitet/högskola i regionen. De frågor som ställdes var följande: • • • • • • Hur ser rollfördelningen ut mellan kommunen och universitetet/högskolan? Hur marknadsför ni att ni är en studentstad? Varför blev ni Årets studentstad? (till de som fått utmärkelsen) Vilka framgångsfaktorer vill du lyfta? Vilka utvecklingsområden ser du? Hur jobbar ni? Följande kommuner deltog i enkät eller intervju: Kommun Universitet Antal studenter Helsingborgs stad Lunds universitet Campus Helsingborg Kronoberg Linnéuniversitetet 25000 Kalmar Linnéuniversitetet ca 6000 i Kalmar Örebro kommun Örebro universitet 17 000 Karlshamn BTH Ca 4500 8 Lunds kommun Lunds universitet 44000 Trollhättans Stad Högskolan Väst Växjö Linneuniversitetet Norrköpings kommun Linköpings universitet - Gävle kommun Högskolan i Gävle 15000 Karlstads kommun Karlstads Universitet 12 500 Karlskrona kommun Blekinge Tekniska Högskola ca 11000 Ca 30 000 28 000 varav 5 000 i Norrköping Ca 5000 Sammanfattningsvis kan konstateras att de kommuner som deltagit i undersökningen har ett samråd med beslutsfattare från universitetet/högskolan och kommunen. Samråden har olika namn och representationen varierar men syftet är det samma; att verka för ett bra studentklimat. Hur verksamheten läggs upp varierar från kommun till kommun. Alla har dock fokus på studiesociala delar och kopplingen till arbetsmarknaden. Flera av kommunerna har på ett strategiskt sätt konkretiseras samarbetet med universitetet/högskolan genom att erbjuda praktikplatser, examensjobb och doktorandtjänster inom kommunen. På frågan om kommunen marknadsför sig som en studentstad eller studentregion svarar alla ja. De använder hemsida, sociala medier, näringslivsbilagor för att marknadsföra studentstaden. Trollhättan marknadsför studentstaden genom infartsskyltar in till staden. Ett annat exempel är Gävle kommun som tillsammans med Studentkåren, Högskolan och kommunens bostadsbolag tagit fram en gemensam bostadsportal för att underlätta bostadsökande för studenterna. Figur 1: Bilden hämtad från Gävle kommuns bostadsportal http://studentbostadgavle.se/ På frågan om kommunerna gör några särskilda insatser för studenterna så nämns bostadsgaranti, och generellt bostäder. Örebro kommun nämner en välkomstgåva som är ett presentkort laddat 9 med 1000 kronor som kan nyttjas bland stadens näringsidkare, de nämner vidare kommunens uppsatsstipendier och föreningsbidrag som riktas mot studentföreningar. I Växjö lyfter man den unika Campusmiljön och kulturutbudet. Flera av kommunerna nämner också att de ser studenterna som viktiga medborgare och vill förmedla en välkomnande känsla till dem. De fick även beskriva rollfördelningen mellan kommunen och universitetet/högskolan gällande marknadsföring. Alla beskriver att det är universitetet/högskolan som ansvarar för att marknadsföra utbildningarna samt arbetar med rekrytering av nya studenter. Trollhättan Stad och Helsingborg Stad lyfter att arbetet sker i samarbete med staden. Trollhättan Stad marknadsför högskolan mot närområdet och näringslivet i regionen. Gävle kommun marknadsför bostadsgarantin och platsen Gävle. Alla som svarat ser universitetet/högskolan och studenterna som viktiga för utvecklingen i staden och regionen. Region Kronoberg menar att studenterna är viktiga både för näringslivet och de offentliga arbetsgivarna. De driver just nu ett projekt tillsammans med de åtta kommunerna som syftar till att knyta studenterna närmare den regionala arbetsmarknaden redan under studietiden. Norrköping lyfter studenterna som viktiga invånare och som förebilder för gymnasielever. Gävles representant svarar att studenterna bidrar till liv och rörelse, ”ett roligare Gävle”. Samtidigt som man gärna ser att studenterna stannar kvar efter studietiden. I följande tabell lyfts några framgångsfaktorer som de kommunala företrädarna nämnt vid intervjuerna: Framgångsfaktorer som lyfter Studentstaden Studenterna har tillgång till en arena – inflytande Prestigelöst samarbete – nära till beslut Attityder bland företag & invånare ”vi blev så glada” Bostadsgarantin Tydlig rollfördelning Samarbete gällande information & marknadsföring Insatser gällande arbetsmarknaden Studenterna har tillgång till en arena – inflytande Alla respondenter upplever att det är ett bra samarbetsklimat mellan kommunen och universitetet/högskolan och att det är korta vägar till beslut. De menar att även studenterna får tillgång till en arena där deras frågor tas om hand och förverkligas. 10 Det finns även utvecklingsområden som redovisas i följande tabell: Utvecklingsområden/utmaningar Öka samarbetet med näringsliv, doktorandplatser m.m. Få med fler kommunala förvaltningar i att ta emot praktikanter och doktorander Övergripande struktur saknas Jobba mer med information o kommunikation gällande vad som händer i staden Saknas en bra koppling mellan beslutande organ och verkställande organ i studentstadens samverkansforum. Öka samarbetet med näringsliv, doktorandplatser m.m. Få med fler kommunala förvaltningar i att ta emot praktikanter och doktorander Övergripande struktur saknas På frågan om varför kommunerna erhållit utmärkelsen Årets studentstad svarade respondenterna att det till stor del berodde på det samarbete som finns mellan kommunen, universitetet och studentkåren. Studentkåren upplever det som positivt att ha tillgång till ett sådant forum. Peter Asp, Trollhättans kommuns informationschef svarar på varför de blev Årets studentstad 2014/15: Vi har ett så väl utvecklat samarbete med näringslivet, högskolan och kommunen. Vi lever upp till bostadsgarantin. Studenterna är väldigt nöjda. Vi har en ny och fräsch högskola. Det är en bra struktur, ordning o reda. Vi jobbar mycket med inkludering – studentkåren är med, och vi lyssnar. Exempel på några kommunala initiativ som svarar på frågan hur kommunerna arbetar: • • • • • Örebro kommun erbjuder en välkomstgåva (ett presentkort att använda i stadens butiker) på 1000 kronor för de som folkbokför sig i staden. Örebro kommun delar på en tjänst tillsammans med universitetet. Karlstads kommun utlovar att 2500 studenter ska få kontakt med arbetslivet genom Kontaktgarantin. Linköpings universitet erbjuder gratis buss mellan campusorterna. Studentregion Blekinge erbjuder studenterna att söka pengar för studiesociala aktiviteter. HUR FUNGERAR DET I ÖSTERSUND? Östersunds kommun har ett övergripande avtal med Mittuniversitetet där olika satsningar för att utveckla forskningsmiljöer regleras.4 Avtalet fokusera i första hand på områden i anslutning till idrott/vintersport, sportteknologi och besöksnäring/outdoor. Det är tematiska områden som är profilerande och prioriterade av både kommunen och universitetet. Andra områden som är av 4 Intervju med studentsamordnare Tobias Lundberg, Östersunds kommun, 2015-04-01 11 ömsesidigt intresse ska dock också kunna erhålla stöd. Den exakta användningen av tilldelade resurserna fastställs i ett årligt möte mellan kommunen och universitetet. MittÖs är det samarbetsorgan som har studenterna i fokus. I samarbetsgruppen ingår kommunalråd, kommundirektör, rektor eller prorektor, studentkårens ordförande eller vice ordförande, representanter för näringslivet i form har Handelskammaren Mitt samt Diös fastigheter. MittÖsa är en värdefull arena därr Studentkåren har möjlighet att framföra sina åsikter. Det finns personer i gruppen med mandat att fatta beslut om sådant som påverkar studenternas vardag. Inom ramen för handlingsplanen finns en budget som handhas av Studentkåren. Resurserna går till aktiviteter som tas fram gemensamt i MittÖs. Östersunds kommun har en studentsamordnare anställd på enheten för tillväxtfrågor. Arbetet har fokus på att Östersund ska bli en så bra studentstad som möjligt. Studentsamordnarens roll är att vara en länk mellan universitetet och kommunen. Det kan handla om praktikplatser eller andra förfrågningar. Östersund som studentstad är ett politiskt prioriterat område och lyfts tydligt i Östersunds tillväxtplan. Det handlar då främst om vilken möjlighet studenterna har att stanna kvar efter studierna och göra karriär i kommunen. Tobias Lundberg, studentsamordnare lyfter mentorprogrammet som en viktig satsning i kommunen: Det är en viktig spetssatsning som vi ser ger resultat för att studenterna ska få möjlighet att göra karriär här. Flyttar man hit och inte har ett naturligt nätverk, så spelar det ingen roll att du har en examen. Du får inget jobb ändå. Mentorprogrammet fyller ett syfte att få kontakter och nätverk. Rollfördelningen beskriver han genom MittÖs. Universitets ansvar är att arbeta med utbildningar och forskning för att det ska bli så hög kvalitet som möjligt. Det är en grundförutsättning för att kunna arbeta med Östersund som studentstad. Något som saknas är dock marknadsföring av orten Östersund. Det saknas även ett arbete internt - vad betyder studenterna och universitetet för staden. Tobias Lundberg lyfter fram att det finns mycket att göra inom det området. Profilen och identiteten – där finns mycket att göra. Det skulle jag vilja att vi gör tillsammans med universitet. På frågan om hur Östersund ska bli Årets studentstad svarar han att det finns behov av flera insatser. Bland annat att arbeta med en välkomstfest som ska bjuda in alla kommunens nyinflyttade. Till denna fest kommer en kampanj att knytas samt restauranger och lokala företag att involveras. Vi behöver bredda oss och visa vad vi gör bra mer än att vara studentorten nära fjällen. Landa i att vi gör riktade satsningar på arbetslivet. Stärka Östersund som studentstad utifrån mer än ett friluftsliv. ..Om vi gör festen och får restauranger, butiker med på 12 banan – att det kommer 500 nya studenter. Om vi inte haft universitet, vad skulle hända då? De framgångsfaktorer som lyfts fram är närheten till det mesta: till fjällen, till boendet, till campus och till staden. Utvecklingsmöjligheter är att lyfta fram andra aspekter av Östersund än friluftslivet. Tobias Lundberg menar att man i marknadsföring och i information om olika typer av aktiviteter bör lyfta in även det som sker inom kulturlivet. Ytterligare en idé som framkommit vid flera workshops är en ”studentsummit” med syftet att involvera studenterna i regionens utmaningar och utveckling. Med en sådan ansats skulle studenterna aktiv kunna ta del av utvecklingsfrågor och deras kompetens skulle kunna nyttjas på ett mer effektivt sätt och gagna hela regionen. I en jämförelse med de andra kommunerna kan konstateras att Östersund har goda förutsättningar att utveckla arbetet med studentfrågorna. Kommunen prioriterar arbetet med Studentstaden. Några av Östersunds styrkor är de avtal som finns med Mittuniversitetet och Studentkåren. MittÖs är en bra plattform för studenternas inflytande gällande de frågor som rör deras studietid. Inom ramen för samarbetet finns ett starkt fokus på arbetsmarknadsfrågor vilket konkretiseras genom flera insatser. Ett antal utvecklingsområden kan nämnas som att stärka samverkan mellan kommunens och Mittuniversitetets kommunikationsenheter och att systematisera kommunens erbjudande till studenterna om praktikplatser, examensjobb, studiebesök. FRÅGOR TILL MITTUNIVERSITETET I följande avsnitt redovisas samtal med representanter för Mittuniversitetet samt en jämförelse som gjorts mellan landets lärosätens hemsidor. HUR HITTAR STUDENTEN TILL MITTUNIVERSITETET? Som student studerar du vid en kurs eller ett program vid Mittuniversitet. Som nykomling vet du naturligtvis till vilken ort du ska flytta men inte nödvändigtvis vad det innebär. Studenten har som fokus att genomföra en utbildning med syfte att få ökad kunskap och så småningom kunna försörja sig genom ett yrke. Kommunikationsenheten vid Mittuniversitet marknadsför universitetet utifrån flera perspektiv, bland annat rekrytering av studenter. Deras fokus är att marknadsföra utbildningar och forskning oavsett vid vilket campus studenten väljer att studera. Information om de tre studieorterna (campus) finns på Mittuniversitetets hemsida. Östersund beskrivs bland annat så här Östersund är vinterstaden nummer ett. Det korta avståndet till fjällen och landets främsta alpina centrum – Åre – gör att många väljer Östersund som studieort. En beskrivning görs av de friluftsaktiviteter och kultur- och nöjesutbud som Östersund erbjuder. Det framgår att Campus ligger nära stadskärnan och att Studentkåren är aktiv. 13 En marknadsföringskampanj pågår just nu med syftet att få människor i allmänhet, studenter och forskare att känna mer för Mittuniversitetet. ”Mitt” universitet heter kampanjen. Kristina Albertsson, prorektors samordnare, menar att en framgångsfaktor runt studentmiljön skulle vara att göra universitetet mer känt bland folk.5 Hon menar vidare att universitetet borde var mer synligt i staden och i offentliga sammanhang. Om man känner till sitt universitet, är stolt över universitetet så påverkar det även studentmiljön. Vi är ett jordnära universitet. Hur ska jämten känna för universitetet? PROFILERING Frågan är om något lärosäte profilerar sig utifrån sin geografiska plats? Vid en jämförelse av Sveriges högskolor och universitet blev det följande resultat. Av 51 lärosäten profilerar fem den geografiska orten lättillgängligt på hemsidan. Många har med information om platsen men det krävs ett antal klick innan besökaren är där. 26 lärosäten profilerar sin specifika innehållsmässiga inriktning som Designhögskolan eller Sveriges Lantbruksuniversitet. Av de fem som använder den geografiska platsen som marknadsföring är det Luleå Tekniska Universitet som sticker ut. Dels ser hemsidan annorlunda ut jämfört med övriga liknande universitet, dels krävs ett klick innan besökaren förstår att det är snö, kyla och vintersport som är grejen i Luleå.6 Här nedan visas en bild från Högskolan Gävles hemsida som utgår från att informera om utbildning, samt Luleå Tekniska Universitets hemsida som visar en bild av draghundsåkning.7 Figur 3: Bilden hämtad från Högskolan i Gävle och Luleå tekniska högskolas hemsida Universiteten och högskolorna använder sig även av sociala medier för att nå ut med sina budskap och aktuell information. Mittuniversitetet har en facebook-sida och ett Instagramkonto. Facebook-sidan hade den 21 april 2015 11 731 gilla-markeringar. Det kan jämföras med Luleå 5 Samtal med Kristina Albertsson, prorektors samordnare, 12 mars 2015 6 http://www.ltu.se/ 7 http://www.hig.se/ http://www.ltu.se/ 14 tekniska universitet som hade 7 357 gilla-markeringar och Högskolan i Gävle 5 996 gillamarkeringar vid samma tillfälle. VARFÖR MITTUNIVERSITETET? En enkätundersökning genomfördes bland studenter vid Introdagen och vid Framtidsmässan, Campus Östersund. På frågan om varför de valt Mittuniversitet svarar 50 studenter enligt nedan (figur 2). Av 50 tillfrågade är 12 nya studenter för i år. De kommer från orter i norr som Umeå, till orter i söder som Simrishamn. Något övervägande antal kommer från Stockholm och Östersund. Studenterna fick ange flera alternativ som skäl till varför de valt Mittuniverstietet. De fick även lägga till andra skäl än de som fanns angivna. De flesta svarar att de valt Mittuniversitet eftersom utbildningen finns här. Som nummer två är det närheten till fjällen som är ett avgörande skäl. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kvinna Man Figur 4: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari 2015. Vid en undersökning som genomfördes vid Intromässan 2012 svarade 126 studenter på liknande frågor. På frågan om varför de valt Östersund svarade en majoritet av studenterna att det var naturen, friluftslivet och närheten till fjällen som lockade mest. Mittuniversitet och den utbildning som valts kom som nummer två och som nummer tre att Östersund var en mysig stad.8 ATT VARA STUDENT I ÖSTERSUND Utbildningen är det centrala för de som studerar vid Mittuniversitet. Det är dock viktigt för studenten med en god studiemiljö. Studenterna som ingick i enkätstudien hade en bild av 8 Utvärdering av MittÖs handlingsplan 2011-2013. Östersunds kommun. 15 Östersund innan de kom till staden (figur 4). Tabellen nedan svarar på frågan vilken bild studenten hade av Östersund innan de flyttade hit. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bra studentliv Ingen bild alls Nära till allt Kvinna Bor här redan Nära till fjällen Vinter och snö Man Figur 5: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari 2015. På en öppen fråga om vad som är en bra studentmiljö ger studenterna många svar som är kopplade till utbildningen, som bra föreläsare, god kvalitet på undervisningen, bra lokaler att studera i, tillgängliga grupprum, tillgång till lärare. De svarar även att de ser gemenskap, socialt umgänge, goda studiekamrater, varierade aktiviteter som viktiga för studentmiljön. Studenterna fick även ange tre områden som de anser vara bra med att studera i Östersund. Det var öppna svar och de är sedan kategoriserade enligt nedan. Inom kategorin bra aktiviteter framgår både sådant som Studentkåren och ÖSIS arrangerar. Bostadsgarantin nämns inom kategorin Studentbostäder. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kvinna Man 16 Figur 6: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Svarar på frågan om vad som är bra med Östersund som studentstad. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari 2015. Studenterna fick även frågan om de kunde ange tre områden som kunde bli bättre med Östersund som studentstad. 14 personer valde att inte svara på frågan eftersom de antingen var så nya att de inte hittat något att förbättra ännu, eller så tyckte de att allt var bra. Även här är svaren kategoriserade. Förbättring av evenemang handlar om både erbjudanden i staden och aktiviteter vid Campus. I kategorin bussar finns önskemål om billigare biljetter och bättre tidtabellsinformation. Vad gäller boendet så är det billigare boende eller annan typ av boende som efterfrågas. 6 5 4 3 2 1 0 Jobb kopplat till utbildning Boendet Nattliv Kvinna Studentrabatter Bussar Evenemang Man Figur 7: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Svarar på frågan om vad som kan bli bättre med Östersund som studentstad. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari 2015. INTERVJUER MED NÅGRA STUDENTER För att få en klarare bild av hur studenterna ser på Östersund som studentstad genomfördes djupintervjuer med sex studenter, tre kvinnliga och tre manliga. De studerar vid personalprogrammet, turismprogrammet, programmet för kris- och riskhantering, sjuksköterskeprogrammet samt programmet ekoentreprenör för hållbar utveckling. En av studenterna kommer från Östersund, de övriga kommer från andra delar av landet som Stockholm, Karlstad, Lomma, Örebro och Enköping. På frågan varför de valt Mittuniversitet svarar alla att där fanns den utbildning de ville studera. Alla har de en anknytning till Östersund eller Jämtland. De hade kännedom om regionen i form av intresse för fjällen, en släkting som bor i regionen, en flickvän som tipsat om universitetet eller studerat här tidigare. Ville plugga och inte sluta med skidåkning. 17 Kusin som bor här – vi växte upp tillsammans. Två flugor på samma smäll. Hört bra om utbildningen. Också att det var lite annan miljö, nära till fjällen, friluftsliv. Kändes trevligt. När jag hittade Östersund så blev det självklart. Åre, vänner, skidåkning, samt att mina föräldrar har lägenhet i Åre. Min dåvarande flickvän var från Sveg. Det var så jag hörde om Mittuniversitetet. Ingen annons utan mer ett tips från henne. De fick beskriva studiemiljön som de upplever den just nu. Sammanfattningsvis tycker de att det finns många aktiviteter att välja bland. Fokus är idrottsliga aktiviteter arrangerade av ÖSIS men det finns även annat som soppluncher på torsdagar, quiz-kvällar med mera. Det hänger mycket på vad man själv vill göra. Det är också lätt att engagera sig i Studentkåren eller i olika programföreningar om man har det intresset. Jämfört med andra universitetsstäder beskriver en student att det är mindre av ”studentlivet” vilket hen anser vara till fördel eftersom det blir mer fokus på studierna. När det gäller vad som erbjuds utanför Campus är det mer tveksamhet i svaren. Någon säger att det inte finns något annat än en biograf, en bowling-hall eller att dricka öl på pubarna. En annan menar att det hänger på egna initiativ att ta reda på vad som finns. En tredje lyfter aktiviteter som erbjuds i staden (som hen förvisso upptäckte sista året), då främst idrottsliga aktiviteter som Korpen fotboll och, sidskytteföreningen. Just med idrottsaktiviteter har staden lyckats. Det finns arenor för alla målgrupper. Det som generellt saknas, enligt respondenterna, är en mötesplats, ”ett häng”, på campus som skulle vara mysigare än Ljushallen. Ljushallen upplevs vara för trång, och inte som en kreativ plats att vara på. Det finns även en önskan om andra typer av lokaler att låna eller hyra där studenterna kan arrangera eller skapa aktiviteter. Staden Östersund och campus upplevs som mysigt. Respondenterna är tilltalade av den intima atmosfär som uppstår vid ett litet campus. Alla känner alla vilket de upplever som tryggt och positivt. Det finns också efterfrågan på ett studentställe, en mötesplats i centrum. Finns ingen riktig mötesplats för studenter på stan – som att hänga på ett mysigt fik eller så, finns inte heller på Campus. Göra andra grejer samtidigt, köpa en billig macka i en kreativ miljö. Ofta känns det som att de flesta tycker att det som finns är att gå ut och festa. 18 En idé som kommer fram för att lyfta studentstaden är att göra ett studentarrangemang på Gustavsbergsbacken på Frösön. Ytterligare förslag är studentrabatt på att hyra långfärdsskridskor och om man vill ha fler studenter i centrum till lunch så måste det finnas studentrabatter. En av de intervjuade säger att det är främst studenter från regionen som har ett starkt friluftsintresse. De övriga menar att de flesta som studerar vid campus Östersund är intresserade av skidåkning eller andra friluftsaktiviteter. Tre av de intervjuade är kritiska till bostadssituationen. De menar att informationen borde förbättras så att studenterna vet vad som gäller. Om det ska finnas en bostadsgaranti borde det finnas ett pristak, det får inte vara privata som kan lägga ockerhyror. Östersunds kommunbostäder borde stå för mellanskillnaden. Respondenterna vittnar alla om svårighet att få ett arbete i Jämtland Härjedalen efter studierna. De ser ingen framtidsmöjlighet i regionen. Även om studenten vid sjuksköterskeprogrammet skulle få en tjänst efter studierna väljer hon en annan arbetsgivare som hon uttrycker satsar mer på att personalen vill vidareutbilda sig. Studenten vid turismprogrammet kan tänka sig att stanna kvar men det hänger på jobb eller inte. Om jag stannar så beror det på jobb såklart. Saknar ”hemma” men jag har ganska mycket här också numera. Det som är tråkigt med Östersund är tillgängligheten. Det är svårt att ta sig hem, stressigt, och lång resväg. Det är bara det. Och att det är dyrt. Två av de intervjuade lyfter att de arbetsgivare som deltar vid Framtidsmässan9 främst är intresserade av ekonomstudenterna. Alla svarar ja på frågan om de kan tänka sig att rekommendera att studera vid Mittuniversitetet i Östersund till någon annan. Bra för de som behöver stressa ned. Om man inte vet vad man ska hitta på så måste man göra något. Man måste vara kreativ själv. Jag tycker det är mysigt, härlig mentalitet, skönt att det finns vatten, och att det finns möjlighet att åka lite skidor. Jag trivs bra här, det här är min andra stad. VÄLKOMNANDE OCH MOTTAGANDE Inom ramen för MittÖs handlingsplan ingår att Studentkåren tillsammans med kommunens studentsamordnare arrangerar ett antal aktiviteter som syftar till att studenterna ska känna sig välkomna till Campus Östersund. Det finns avsatta medel för insatserna. 9 Framtidsmässan arrangeras av Studentkåren med ekonomiskt stöd från Östersunds kommun. Det är ett årligen återkommande event där arbetsgivare får möjlighet att visa upp sig för studenterna. 19 Exempel på aktiviteter: • • • • • Välkomsthälsning – gemensamt utskick med välkomnande och information Aktiviteter där studenterna lär känna varandra, universitetet, campus och kommunen Folkbokföring av studenter Marknadsföring av Östersund som studentstad Aktuell och väsentlig information via organisationernas hemsidor Det sker en intromässa vid terminernas start. Då finns möjlighet för föreningar, gym, arbetsgivare m.fl. att delta och informera om vad de kan erbjuda studenterna under deras studietid i Östersund. Faddersystemet finns vid alla program. Det innebär att du som nybliven student får kontakt med en student som går året över. BOSTADSGARANTI Enligt Sveriges förenade studentkårer, SFS, innebär bostadsgaranti följande: • • • • • • • Studenten: Alla studenter med en studietakt på minst 15 högskolepoäng per termin ska omfattas. Det spelar ingen roll om studenten är folkbokförd i kommunen sedan tidigare eller inte. Kontrakt: Permanent förstahandskontrakt gällande under hela studieperioden. Boendeform: Hyresrätt i form av korridorsrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt (exempel dubblett eller tripplett). Kostnad: Rimlig hyra i relation till studiemedel. Se SFS studentbudget. Läge: Boendet ska erbjudas inom 30 minuters avstånd från högskolan med bra kollektivtrafik. Tillträde: Tillträde till bostaden senast 30 dagar efter att anmälan om studentlägenhet har registrerats alternativt tillträde till terminsstarten. Ingen första eller sista anmälningstid för att studenten ska omfattas av bostadsgarantin. SFS garanterar inte att städerna når upp till sin egen bostadsgaranti. SFS uppskattar endast förutsättningarna att så sker. När studenten är antagen vid Mittuniversitet, Campus Östersund, finns en Bostadsgaranti som ser till att studenten får ett rum eller en lägenhet i Östersund. Detta framgår på första sidan av Mittuniversitetets hemsida. Östersundsbostäder har ett uppdrag från Östersunds kommun att garantera att studenten får en bostad. Det gäller studenter som läser minst 15 universitetspoäng i Östersund men inte distansstudier. Bostadsgarantin gäller en månad efter terminsstart vilket innebär att studenter som kommer in på reservplatser även omfattas av garantin. Garantin gäller när studenten blivit antagen och då är det ”först till kvarn” som gäller. Östersundbostäder lägger ut lediga rum och 20 lägenheter på hemsidan. Totalt har Östersundsbostäder ca 600 studentlägenheter i centrala Östersund och på Frösön. Figur 8: Bild som visar var studentboenden ligger i Östersund. För att uppnå målet med bostadsgarantin sker samverkan med andra fastighetsägare samt Östersunds camping. Det finns även ett studentbostadsforum där Studentkåren är sammankallande. I forumet ingår alla berörda fastighetsägare, Östersunds kommun samt representanter från Mittuniversitet. Ett krav från Östersundsbostäder är att det ska finnas med någon som har vetskap om antalet sökande och antagna för att underlätta bostadsfördelningen. Östersundsbostäder planerar för att bygga 28 studentlägenheter på Stadsdel Norr. Sveriges förenade studentkårer, SFS, granskar varje år bostadssituationen i landets studentstäder inför höstens terminsstart. Studentkårerna och de största studentbostadsförmedlarna i respektive stad kontaktas och bedöms efter ett antal kriterier. SFS kriterier är framtagna för att garantera studenter en trygg och hållbar bostadssituation under hela studietiden. Hösten 2014 rödlistades elva studieorter som inte kunde garantera att nya studenter fick ett tryggt boende den första terminen. Det är nästan dubbelt så många som 2012. Bland de rödlistade orterna fanns stora städer som Stockholm och Uppsala, men även mindre orter som Karlskrona och Gävle. Endast tre orter kunde garantera att nya studenter kom att få en bostad inom 30 dagar. Östersund var inte en av dem. Detta kan läsas om Östersund i SFS:s bostadsrapport för 2014: I Östersund finns en bostadsgaranti för nyantagna studenter. Garantin gäller från och med i år även studenter som blir antagna i den andra omgången. Det är numera möjligt 21 att anmäla sig till garantin fram till en månad in på terminen. Garantin omfattar studenter som läser på minst halvfart. Eftersom garantin är ny för i år hoppas Bostadsbolaget Östersundsbostäder kunna uppfylla den. Studentbostäderna kan vara rum i korridor, dubblettrum, egen studentlägenhet eller del i 4 rum och kök. Studentbostäderna har rimlig hyra och ligger på gång- och cykelavstånd från universitet. Garantin lever inte upp till SFS krav på grund av ett sista anmälningsdatum. (Östersundsbostäder och studentkåren i Östersund). STUDENTKÅREN Studentkåren i Östersund har sedan 1971 bevakat studenternas intressen i utbildningspolitiska och studiesociala frågor. Studentkåren arbetar för att studenterna ska få en bra utbildning och studietid. År 2010 fick Sveriges studentkårer en förändrad arbetssituation då kårobligatoriet togs bort. Det innebar att det nu är helt frivilligt för alla studenter att bli medlemmar i studentkåren. Kåren arbetar dock ändå för alla studenters bästa genom sitt avtal med universitetet samt genom arbetet med MittÖs handlingsplan. I Östersund är 150 studenter aktiva i olika sektioner och utskott. Antalet medlemmar är 382. Studentkåren kommer att delta i ett projekt tillsammans med åtta andra kårer i Sverige, Bästa festen. Projektet har initierats av Sveriges förenade studentkårer (SFS). Bästa Festen syftar till att skapa ett studentliv där alkohol kan finnas med men inte står i fokus. Detta för att minska attityden till att studentlivet ska innehålla mycket festande. Satsningarna ska innehålla: • • Nya metoder för att arrangera alkoholsmarta pubar, klubbar, baler, sittningar, mottagningsverksamhet och andra festarrangemang. Kartlägga alkoholkulturen och bygga upp tydliga strukturer, policys och handlingsplaner för studentkåren som rör sociala arrangemang och alkohol. På frågan om studenten kan tänka sig att vara aktiv i Studentkåren blev det följande svar: 22 53% 52% 51% 50% 49% 48% 47% 46% 45% Ja Nej Kvinna Man Figur 9: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Svarar på frågan om studenten kan tänka sig vara aktiv i studentkåren. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari 2015. ÖSTERSUNDS STUDENTERS IDROTTSSÄLLSKAP ÖSIS Östersunds studenters idrottssällskap (ÖSIS) är en ideell idrottsförening som drivs av studenter med ambitionen att förhöja värdet av studentlivet i Östersund genom idrott, gemenskap och friluftsliv. ÖSIS har 350 medlemmar idag. Föreningen består av våra fyra sektioner; Snö & frilufts, Veckoaktiviteter, Skiweek och Tävling. Dessa sektioner anordnar utflykter, event, tävlingar och erbjuder möjligheten till idrott på kontinuerlig basis, i närheten till och på Campus. Skiweek lockar 1400 deltagare och det är ca 20 personer involverade i själva arrangemanget. Exempel på aktiviteter: Snö & frulifts: • • • • • • Forsränning – maj, Åre Fjällvandring – september, Sylarna Dagstur (vandring) – oktober, Forsaleden Långfärdsskridskor – november, Mosjön Snökvällen – november, Östersund (klubblokalen) Åre snö test och fest – december, Åre Veckoaktiviteter: • • • Yoga Tennis Gympa i samarbete med Friskis&Svettis 23 Försäsongsträning Squash Ensamkommande flyktingbarn • • • SkiWeek Två projektledare Fem sektioner: inne, ute, marknad, info & media och ekonomi (24 personer) Student Skiweek 2014 Avslutningsfest • • • • Aktiviteterna finansieras genom bidrag från kommunen, sponsorer samt projektbidrag från Sveriges akademiska idrottsförbund och Svenska idrottsförbundet. Verksamheten har flera gånger fått utmärkelser från de nämnda förbunden för att föreningen har så många och varierade aktiviteter. VAD VILL STUDENTERNA HA? Det följande avsnittet bygger på intervjuer med personer som arbetar med studenter, djupintervjuer med studenter, samt en enkät där 50 studenter svarat på frågan om studiemiljön. BÅDE STUDIEMILJÖ OCH SOCIALA AKTIVITETER ÄR VIKTIGT Studenterna som deltog i enkätundersökningen fick ange sådant som de ansåg är viktigt för en god studentmiljö (r öppna svar). Det finns ingen rangordning mellan svaren. Utbildningsanknutna • • • • • • • • • • • Bra grupprum Bra bibliotek Bra föreläsare Lugn studiemiljö Bra kvalitet på undervisningen God kontakt med lärare Fint Campus Gott om utrymme Bra kontakt med arbetslivet Arrangemang som Framtidsmässan Bra åtkomst av grupprum/datorer Studiesociala • Anpassade rabatter • Ski-week • Många aktiviteter • Blandning av aktiviteter inne och ute • Likasinnade kurskamrater (fritid) • Trevliga människor • Mysigt Campus • Gemenskap • Fester • Trygghet • Östersund Figur 10: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari 2015. En annan enkätundersökning genomfördes 2014 där 200 studenter svarade på frågan ”Vad skulle kunna göra Östersund till en bättre studentstad?”. Svaren handlade främst om bussresor, billigare resor och bättre tider. 24 INTERNATIONELLA STUDENTER – EN STUDIE Under hösten 2014 genomförde Marion Magen, praktikant inom projektet Nordic demographic programme vid Region Jämtland Härjedalen, en studie som handlade om internationella studenters villkor och upplevelse av studietiden i Östersund. Genom att skicka ut en enkät samt intervjua studenterna fick Marion Magen fram ett antal åtgärdsförslag för att förbättra studenternas studietid i Östersund. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att studenterna haft en bra tid i Östersund, de uppskattade att bo på samma ställe som andra internationella studenter men de önskade bättre kommuikationsmöjligheter samt integration med svenska studenter. Åtgärdsförslagen med anknytning till studentmiljön (här har jag valt att inte ta med det som berör själva utbildningarna): • • • • • • • På en övergripande nivå producera en reklamfilm som beskriver vad Universitetet och campus erbjuder i form av bibliotek, forskning etc. Men även vad staden kan erbjuda i form av kulturaktiviteter, Jämtlands friluftsliv etc. Erbjuda de internationella studenterna kurser i svenska på Universitetet. Paketera ett kommunikationserbjudande i form av rabatterade bussbiljetter, hyra av cykel etc. Lyfta fram kulturaktiviteter som sker i Östersund. Marknadsföra dessa på ett tydligare sätt. Integrera de internationella studenterna med svenska genom ex blandade arbetsgrupper. Utveckla ett alternativt system till personnumret; ex ett kort som erbjuder rabatter. Förbättra synliggörande av vilka möjligheter som finns i Jämtland Härjedalen efter studierna. Se till att det finns engelsk information om vilka arbetstillfällen som finns, vilka möjligheter som finns att starta eget etc. Erbjuda praktikplatser. KOPPLING TILL ARBETSMARKNAD Samverkansavdelningen vid Mittuniversitetet bildades i maj 2012. Avdelningen inrymmer tidigare projekt och initiativ som Miun Innovation, Miun Karriär och Miun Alumni. Här samlas verksamheter som externa relationer, arbetslivsanknytning, forskningsfinansiering, karriärsrådgivning, affärsutveckling och tidigare studenter (Alumni). Sedan 2014 inordnas verksamheten direkt under rektor. Några exempel på insatser som syftar till att studenterna skapar relationer till arbetslivet under studietiden redovisas under respektive rubrik nedan. ENTREPRENÖRSKAPSSATSNINGEN Detta är en satsning som har sitt ursprung i ett tidigare projekt Miun Innovation. Syftet med projektet var att öka studenternas entreprenörskapsanda men även att föra över forskningsresultat 25 till skarpa affärsinriktade idéer. Idag är entreprenörskapssatsningen integrerad i samverkansavdelningens långsiktiga arbete. Bland annat jobbar personalen vid samverkansavdelningen med att få in entreprenörskap på alla utbildningar som en del av utbildningen. Satsningen är en del av utbildningen. Det är personal vid samverkansavdelningen som går in i undervisningen, inspirerar och förmedlarr kunskap till studenterna om hur de kan använda sin egen kunskap på nya sätt. De ger även en omvärldsbild av den bransch som är knuten till utbildningen, visar på vilka möjligheter som finns till sysselsättning generellt efter och under studierna. De jobbar även med olika affärsmodeller med syfte att omsätta idéer till praktisk verksamhet. Aktiviteterna utvärderas löpande och det finns en referensgrupp knuten till satsningen. Utöver detta erbjuds affärsrådgivning och coachning till de studenter som har idéer de vill omsätta till produkter eller affärslösningar. Kompetensen finns inom samverkansavdelningen. De har även ett gott samarbete med inkubatorerna som tar vid när idéerna ska ut på en marknad. Det finns även en portal, Karriärsök, via Mittuniversitets hemsida där företag kan lägga ut olika uppdrag som innebär examensjobb eller praktikplatser för studenterna. Vid en titt på den lista som ligger ute just nu (6 februari 2015) finns 55 erbjudanden varav tre är från företag eller organisationer i Jämtland Härjedalen. KOMPETENSKONTRAKTET Kompetenskontraktet är ett sätt att skapa långsiktigt samarbete mellan Mittuniversitet och regionens arbetsgivare, för att göra universitetets utbildningar bättre och mer attraktiva för studenterna. Genom Kompetenskontraktet får studenterna möjlighet att skapa kontakt med arbetslivet, de får nya erfarenheter och större nätverk. De ger bättre kännedom om den regionala arbetsmarknaden och de kan snabbare etablera sig på arbetsmarknaden. För arbetsgivarna som skriver på innebär det enklare rekrytering, säkrare kompetensförsörjning och dessutom möjlighet att stärka sitt varumärke. Med andra ord: Kompetenskontraktet innebär karriärmöjligheter. Som arbetsgivare tecknas ett Kompetenskontrakt där det anges hur man vill samarbeta med universitetet. I första hand kring förslag till examensarbeten, uppsatser och praktikplatser. Men även sommarjobb, gästföreläsningar, mentorskap, skarpa uppdrag, studiebesök med mera. Kompetenskontraktet kommer tillsammans med mentorprogrammet att vara delar av ett regionalt projekt som ska drivas av Handelskammaren Mitt. MENTORPROGRAMMET Mittuniversitetets mentorprogram i Östersund utgår från att studenter och mentorer får ett meningsfullt utbyte. Mentorn från arbetslivet får insikt i ny kunskap och träning i ledarskap och 26 coachning. Studenten får möjlighet att förverkliga sina tankar och idéer samt får stöd i beslut inför sitt framtida arbetsliv. Programmet består av tre gemensamma träffar för alla studenter och mentorer under ett år. En inledande träff, en avstämningsträff i mitten av programmet och en avslutande träff. Utöver det träffas mentorparen efter behov och ambitionsnivå. Mentorprogrammet har pågått i fyra år. Under det första året möttes 20 mentorpar, läsåret 2014/15 sökte 150 studenter till 90 platser. En kontaktperson vid samverkansavdelningen koordinerar programmet tillsammans med ett privat företag som bidrar med att hitta mentorer bland företag i Östersunds kommun. MittÖs bidrar med finansiering till programmet. Tillsammans med Östersunds kommun samordnar Mittuniversitet även ett mentorprogram för utländska akademiker. Detta är en del i Östersunds kommuns integrationsstrategi och erbjuds de som går utbildningen Korta Vägen genom Folkuniversitetet. TRAINEEPROGRAM Diös fastigheter och Swedbank har tagit ett initiativ till att starta ett traineeprogram för ekonomstudenter. De såg en tendens att studenter vid ekonomprogrammet flyttade från regionen innan de blev färdiga med sitt sista år. För att öka attraktionen att studera vid ekonomprogrammet initierades detta samarbete mellan näringslivet och ekonomprogrammet. Deltagande företag är Diös fastigheter, Deloitte, Person Invest, Innlandsinnovation och Östersunds kommun. Syftet är främst att öka attraktionskraften i programmet för att studenterna ska avsluta sina studier och förhoppningsvis stanna kvar i regionen. Sex studenter väljs ut genom ett anställningsförfarande, de praktiserar en dag per vecka hos ett företag, de deltar vid en nätverkslunch en gång i månaden, de får möjlighet att delta vid ett antal aktiviteter som exempelvis Guldgalan10. Detta ger en inblick i arbetslivet och det ger ett framtida nätverk. Satsningen finanserias med 100 000 kronor från Östersunds kommun, i övrigt betalar företagen ett arvode till studenterna. Studenterna och företagen som deltar är hittills mycket nöjda. Det är första året som programmet genomförs och tanken är att fortsätta minst ett år till innan en utvärdering görs. FRAMTIDSMÄSSAN Varje år arrangeras en Framtidsmässa där studenter får möjlighet att träffa potentiella arbetsgivare från kommunen. Den ingår som en aktivitet i MittÖs handlingsplan. Det finns medel avsatta från Östersunds kommun för att Studentkåren ska kunna arrangera denna dag. En student blir anställd för att ansvara för dagen. Det ger en möjlighet för arbetsgivare att visa upp sig, att träffa potentiella medarbetare och visa vilka möjligheter som finns i regionen efter studierna. 10 En mötesplats för företagare i Jämtland Härjedalen. 27 NÅGRA RÖSTER FRÅN NÄRINGSLIVET Z-group är en organisation som ägs av 50 industriföretag i Jämtland Härjedalen. Sverker Hallén, företräder organisationen menar att kontakterna mellan universitetet och företagen sker direkt utan Z-group som mellanhand. Sverker Hallén deltar själv i mentorprogrammet som mentor. Han tycker att länken mellan universitetet och företagen kan förbättras. Det behövs en förmedlare mellan Miun och företagen. Maskiningenjörsprogrammet – berätta vad det är. Samverkansavdelningen har ett studentperspektiv – inte så mycket företagskontakter. Katarina Nyberg-Finn, Handelskammaren Mitt, beskriver samarbetet med Mittuniversitetet som nära. Handelskammaren har nyligen lämnat in en ansökan till regionala strukturfonden för att arbeta vidare med Kompetenskontraktet och Mentorprogrammet. Det är Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun, ett antal kommuner i Västernorrland, Mittuniversitetet och Handelskammaren som står bakom projektet. Det är viktigt att näringslivet står bakom satsningen eftersom det då skapas en tydligare länk mellan företagen och universitetet. Handelskammaren Mitt finns representerade förutom i MittÖs också i Mittforum som är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, kommunerna i Västernorrland, Östersunds kommun samt regionerna i de två länen. Det är ett forum för frågor som gemensamt rör Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Katarina Nyberg-Finn menar att från näringslivets sida upplevs det att det är ”fel” utbildningar vid Mittuniversitetet, de utbildningar som finns förser det offentliga med kompetens. Hon säger vidare att det är en viktig fråga att arbeta vidare. Som ett gott exempel lyfter hon det samverkansavtal som Östersunds kommun har med Mittuniversitetet där kommunen kan vara en påverkanskraft. Anni Skoglund är HR-specialist vid Diös fastigheter. Diös fastigheter finns representerade i MittÖs gruppen. Skälet till deras deltagande är företagets tes att finns det ett universitet i en stad så finns det företag vilket gagnar Diös egen verksamhet: Om vi ska etablera oss i en stad ska det vara en positiv befolkningstillväxt och det ska finnas ett universitet och det ska vara en aktiv stadskärna – det ska hända något i staden. Vi har då också en viktig del i detta – vi vill förena näringsliv och studenter. Diös fastigheter har tillsammans med Swedbank tagit initiativ till ett traineeprogram för ekonomstudenter. ör att öka attraktionskraften på programmet och för att bidra till att studenterna skulle ha en anledning att stanna i regionen skapades Traineeprogrammet. Programmet går ut på att några studenter får möjlighet att jobba en dag i veckan vid ett av de deltagande företagen. 28 Under året har sex studenter deltagit. För att fler ska kunna delta måste fler företag delta i programmet. DET REGIONALA PERSPEKTIVET I följande avsnitt redovisas resultat av möten och intervjuer med ett antal regionala aktörer. LÄRCENTRUM I JÄMTLANDS LÄN LärCentrum i Jämtlands län är en arena där länets kommuner gemensamt bedriver utvecklingsarbete och projekt inom ramen för det livslånga lärandet. LärCentrum i Jämtlands län är organiserat inom regional utveckling i Region Jämtland Härjedalen där stora delar av länets regionala planering och samordning samlas. Några exempel på insatser som görs inom ramen för LärCentrum: En utbildningskatalog11 har tagits fram tillsammans med Mittuniversitetet. Syftet är att marknadsföra Lärcentra som en plattform för distansstudier, samt marknadsföring av universitet. De kurser/utbildningar som väljs ut till informationsmaterialet är efterfrågade av näringslivet eller offentlig sektor i regionen. Det finns ett fokus på distanskurser men kurser vid campus lyfts även fram. LärCentrum i de nordliga regionerna/länen (Jämtland Härjedalen, Västerbotten, Norrbotten) har initierat ett samarbete med Mittuniversitetet och Umeå universitet gällande vissa efterfrågade distansutbildningar. Det har hittills handlat om lärare inom matematik och NO, samt specialpedagoger. Kompetensplattformen bygger på ett regeringsuppdrag och är en kontinuerlig process vars mål är att bygga upp ett effektivt och väl fungerande arbetssätt där arbetsliv och utbildning samverkar för att säkerställa regionens kompetensförsörjning. Syftet är att inom regionen: • • • • Öka kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordna behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Öka samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering Öka kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndighetens ansvar Inom ramen för Kompetensplattformen arrangeras Branschforum där utbildningsaktörer och företag/arbetsgivare bjuds in för att diskutera behov och strategier. Vid ett av dessa möten bjöds 11 http://www.larcentrum.se/wp-content/uploads/2015/04/Larcentra_2015_web.pdf 29 studenter från olika IT-program /Yrkeshögskola och distansstudenter) in till en träff med ITföretag. Det arrangerades som ett lunchmöte och Östersunds kommun var medarrangör. CAMPUS ÅRE Campus Åre med Lärcentrum är Åre kommuns satsning på det livslånga lärandet. Campus Åre erbjuder möjligheter för kommuninnevånare till vidareutbildning på hemorten. Sedan starten 2000 samlar Campus Åre idag vuxenutbildning, yrkeshögskola och universitetsutbildningar - en väg in till studier. • • • Campus Åre utvecklar och driver yrkeshögskoleutbildningar som svarar mot näringslivets behov och därför leder till arbeten. Campus Åre samverkar med högskolor och universitet för att du ska kunna studera i Åre kommun Campus Åre erbjuder dig möjligheter till att läsa in och komplettera gymnasiebetyg.12 De Yrkeshögskoleutbildningar som erbjuds är ”event manager”(från hösten 2015), ”vildmark – och äventyrsguide”, samt skidlärarutbildning i samarbete med Skistar. Mittuniversitetet erbjuder Outdoor adventure management. Nordiska designhögskolan i Borås erbjuder sitt andra år i Åre med inriktning på outdoor. Det finns även flera studenter som läser sjuksköterskeprogrammet mot Mittuniversitetet samt andra program på distans. De mer ”traditionella” utbildningarna som Kom Vux, SFI, vård och omsorg finns i Järpen. Åre kommun strategi är att det ska finnas 1000 nya studenter år 2020. Under 2014 genomfördes 82 tentamen med studenter från Mittuniversitetet vid Campus Åre. Under vårterminen 2014 var det 17 Outdoorstudenter och under höstterminen samma år började 17 nya studenter. Det är cirka 15 som läser till sjuksköterska, cirka 15 som läser matematik, ekonomi, bygg, lärare, ekoteknik och andra kurser.. Enligt Kicki Eriksson, rektor vid Campus Åre, är det många av de studerande som vill stanna kvar i Åre. Många som studerar är ”gamla” Årebor men andra ser det som ett sätt att flytta till Åre. Just nu finns det en efterfrågan i kommunen på att kunna studera till förskolelärare på distans. Campus Åre diskuterar ett upplägg med flera lärosäten, vilket det kommer att bli är ännu inte bestämt. LÄRCENTRUM ÖSTERSUND I centrala Östersund finns lärcentrum som en mötesplats för vuxen- och distansstudenter. Karin Berkö, ansvarig för distansstudenterna, beskriver fördelen med att gå till ett Lärcentrum: 12 Hämtat på Campus Åres hemsida http://www.campusare.se/2013-09-05-09-35-26 30 De slipper åka till annan ort för att tenta. Förutom allt tekniskt stöd som till exempel snabbt bredband, datorer, skrivare, kopiator finns här studiemiljöer. Här finns både grupprum och enskilda rum. Och möjlighet till videokonferens. Ett generellt problem för Lärcentrum är att studenterna har svårt att hitta dit. Vid vissa lärosäten framgår det på hemsidor att det finns lärcentrum att vända sig till för studiemöjligheter. Andra lärosäten är sämre på att informera. Det sker ett samarbete med Mittuniversitetet gällande distansutbildningar och vilka utbildningar som passar att studera via ett Lärcentrum. PLUGGA PÅ DISTANS För att få ett studentperspektiv har en intervju genomförts med en student som studerar på distans från Östersund. Studenten studerar litteraturvetenskap mot Linnéuniversitetet och har studerat vid flera lärosäten däribland Mittuniversitetet. Målet är nu att komma in på en master på Linnéuniversitetet. På frågan om varför inte studera vidare vid Mittuniversitetet blir svaret: Verkade som att Linné hade en intressant master som även den ges på distans. Fördelarna med att studera på distans är att det är ger en frihet att kunna studera vart som helst och att han får styra mycket själv. Lärosätet har dock inte uppmuntrat studenterna att ta kontakt med varandra. Studierna sker hemma, på stadsbiblioteket eller på Mittuniversitets bibliotek. Kontakt med lärare och andra studenter sker via en webplattform. På frågan om vad som är en bra studiemiljö svarar studenten så här: Då ser jag en mötesplats där man kan stöta och blöta sina idéer med andra, både lärare och studenter. Nackdelen med att studera på distans är att studierna inte blir lika effektiva som på ett Campus. I mötet med andra studenter blir dialogen djupare, det är lättare att mötas och prata, vilket ger bättre idéer och studieresultat. Som distansstudent kan dessa möten ersättas med videokonferenser men i den här kursen erbjuds inte det. Jag saknar mötet. Som distansstudent upplevs ett utanförskap, en student upplever sig inte riktigt veta om hen är välkommen till olika aktiviteter eller inte. Om Östersund kommer att arrangera en välkomstfest – skriv tydligt att distansstudenter är välkomna På frågan om det nått fram någon information om vilka möjligheter som finns för att bedriva distansstudier i Östersund blir svaret nej. Någon kännedom om Lärcentrum och dess möjligheter finns inte. Svaret utvecklas i ett resonemang om att det även är svårt att nå fram med information som kanske finns på en hemsida eller som kommer som ett mail. Som distansstudent finns det 31 inte heller någon lokalt ansvarig lärare som kan föreslå aktiviteter eller informera om att Lärcentrum finns. Tar du del av det studentliv som erbjuds på campus Östersund? Nej. Varför inte? Jag har inte tänkt på det. Jag studerar på en annan skola och ska inte vara med..13 TILLVÄXTSTRÅKET ÖSTERSUND-ÅRE Region Jämtland Härjedalen har i samverkan med Länsstyrelsen och kommunerna Åre, Östersund och Krokom startat upp ett projekt ”Samhällsplanering för hållbar näringslivsutveckling i Åre–Krokom–Östersund”. Projektets syfte är att stärka den gemensamma arbetsmarknadsregionen genom att bland annat: • • • • Underlätta effektiv och hållbar arbetspendling mellan orterna i stråket Utveckla former för gemensam bostadsförsörjning Utveckla former för samverkan mellan kommunerna kring service och tjänster för boende efter stråket Utveckla samsyn kring näringslivsutveckling efter stråket SAMLING NÄRINGSLIV Under 2015 pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan för att ena näringslivet för mer tillväxt i regionen. Camilla Olsson processleder arbetet med åtta företag som uppdragsgivare. De har gemensamt bildat en ekonomisk förening som kommer att övergå till ett aktiebolag. I arbetet ingår även representanter för Region Jämtland Härjedalen, Östersunds, Krokoms och Åre kommuner. Fokus ligger på att • Verka för önskvärd kompetensförsörjning • Verka för en attraktiv bild av regionen som plats för att arbeta, bo och besökare 13 Resultatet av detta samtal blev att studenten besökte Lärcentrum och tyckte det var en bra plats att möta andra studenter på. Tillsammans med Karin Berkö, ansvarig för distansstudenter vid Lärcentrum i Östersund, enades de om att han skulle göra en facebook-grupp för att nå distansstudenter i Jämtland Härjedalen. Facebook-sidan finns nu att ansluta till. https://www.facebook.com/groups/435485623286729/?fref=ts 32 • Verka för utbyggd infrastruktur Bolaget arbetar med det övergripande målet att skapa fler arbetstillfällen i regionen med tre affärsområden: • • • område ”Näringslivsutveckling” - Branschråd och Fokusområden inledningsvis anställda av kommunerna men styrda och lokaliserade tillsammans med bolaget. område ”Science Park” - Arbete med Kompetensförsörjningsfrågor område ”Destinationsutveckling” - Bilden av regionen Här finns det goda förutsättningar att samverka med studenterna genom att erbjuda praktikplatser och examensjobb. Studenterna kan även involveras i att utveckla Mid Sweden Science Park. Camilla Olsson lyfter en science park i Tampere, Finland som ett gott exempel att titta närmare på.14 Vårt MSSP är inte utvecklat av studenterna – det saknas färg, form, liv och rörelse! ÅRETS STUDENTSTAD Sveriges förenade studentkårer är en sammanslutning av studentkårer som representerar 275 000 studenter och doktorander vid Sveriges universitet och högskolor. Sveriges förenade studentkårer (SFS) utlyser utmärkelsen Årets studentstad och har så gjort sedan 1999. Syftet är att uppmärksamma en stad utifrån värderingar som gagnar studenterna utifrån flera perspektiv. Det är ett sätt att lyfta fram det som SFS anser vara viktigt för studenterna. SFS tillsätter en jury som väljer ut en ansökan som fångar intresset utifrån ett antal kriterier. Det kan vara något innovativ, något som sticker ut. Sedan gör de telefonintervjuer för att få ansökan bekräftad och för att ställa fördjupningsfrågor. Under läsåret 2011/2012 tog SFS en paus och utvärderade själva ansökningsförfarandet. Då togs ett enklare ansökningssystem fram som i tillägg till ansökan bygger på en uppföljande kontakt där intervjuer genomförs med kontaktpersoner i kommunen. Anna Wallgren, kommunikationsansvarig vid SFS menar att utmärkelsen är har ett stort marknadsföringsvärde för staden. Priset som erhålls är logotypen Årets studentstad som kommunen sedan får använda hur länge de vill. Utmärkelsen delas ut under april månad och då dyker den upp i alla möjliga sammanhang där studenterna kan se den. Det visar även att det är en stad som man kan satsa på – de tänker på oss efter studierna också – en hållbar plats för studenter. 14 Möte med Camilla Olsson, processledare för näringsplattformen, 15 april 2015. 33 Den stad/kommun som erhåller utmärkelsen får arrangera SFS fullmäktige där priset delas ut. Följande kriterier ska uppfyllas och beskrivas i en ansökan: • • • • • En studentstad med samarbeten för studenternas bästa. En förutsättning för en levande studentstad är ett väl fungerande samarbete mellan lärosäte, studentkår, kommun och arbetslivet i regionen. Här ska beskrivas vilken roll studenterna har, hur samverkan ser ut med arbetslivet etc. Det kan vara enskilda satsningar, ett utvecklingsprojekt eller en långsiktig god relation. Syftet är att det ska gynna studenternas närvaro i staden eller i regionen. En studentstad som värnar om alla studenter. En studentstad ska vara inkluderande för alla delar av en students vardag. Med inkludering menas i bred mening perspektiv som mångfald och tillgänglighet. En studentstad som värnar alla studenter. En studentstad att studera, leva och trivas i. En studentstad ska kunna erbjuda en bra miljö att studera, leva och trivas i. Hur skapas förutsättningar för en bra studiemiljö på lärosätet och för att studenter ska kunna leva och bo i staden? Det handlar om att ha ett bra boende, att campus fungerar och att studenten kan leva och trivas i staden. En studentstad med ett fungerande studentinflytande. En studentstad ska ha ett fungerande studentinflytande på alla nivåer inom områden där studenternas situation och behov står i fokus. Här ska beskrivas hur studenterna inkluderas i olika beslut som rör deras studentmiljö eller utvecklingen av staden/regionen SFS fullmäktige, SFSFUM Om studentkåren vid ert lärosäte får möjlighet att arrangera SFS fullmäktige år 2017, hur skulle er stad sätta sin prägel på arrangemanget? ANALYS För utvecklingen av Region Jämtland Härjedalen är Mittuniversitetet en central och viktig aktör. I den här rapporten är det främst studenterna som utgör fokus. Studenterna bli viktiga ambassadörer för staden/regionen, de blir även viktiga spelare på arbetsmarknaden. De har en roll under studietiden i kontakter till arbetslivet likaväl som efter studietiden då de kan bidra med sin kompetens. De offentliga organisationerna tillsammans med näringslivet är de som måste initiera samarbeten med studenterna. Genom de insatser och verktyg som Mittuniversitetet skapat som Mentorprogrammet och Kompetenskontraktet finns det goda förutsättningar att vidareutveckla dessa i ett regionalt perspektiv. En idé som framkommit i en workshop arrangerad av Mittuniversitet är en studentsummit. Syftet är att involvera studenterna i aktuella regionala utvecklingsfrågor. Ytterligare ett initiativ som kommer från Studentkåren är ”Sustainable September”. Studentkåren planerar för en vecka med aktiviteter samtidigt som introveckorna vid terminsstarten. Syftet är att lyfta aktiviteter i 34 hållbarhetens tecken. De söker samarbetspartner och där kan Region Jämtland Härjedalen ta en aktiv roll. För att ytterligare stärka studenternas inflytande i frågor som är viktiga för studentmiljön arrangerades en Studenttävling.15 Syftet med den var att initiera idéer som kunde förbättra studentregionen och/eller campusområdet. Satsningen bör vara återkommande för att visa att detta är en plats där studenter kan påverka sin egen studentmiljö och där deras inflytande tas på allvar. Mötesplatsens betydelse återkommer i samtal och intervjuer. Det framgår även av den studie som gjorts vid Göteborgs universitet att mötet mellan människor är en grundförutsättning för att skapa attraktiva och kreativa platser. Vid campus Östersund finns Ljushallen som en mötesplats. Den är i stort sett bra utifrån att det finns tillgång till sittplatser, studenterna kan köpa kaffe och lunch, de kan mötas. I den här undersökningen har det framkommit att den har sina brister i form av kapacitet och mysighetsfaktor. Intressant i sammanhanget är att ingen nämner Studenternas hus som en plats att utveckla. Flera av de idéer som kom in till Studenttävlingen hade koppling till mötesplatser. Att utveckla arenor för möten på studenternas villkor är en framgångsfaktor. En framgångsfaktor som redan idag finns på Campus Östersund är en blandning av akademiska och icke-akademiska funktioner vilket bidrar till en interaktion mellan olika kunskapsmiljöer. Campusområdet har också en tydlig identitet genom den fysiska miljön som utgörs av ett gammalt militärområde. Arkitekturen bidrar till en tydlig och enhetlig känsla av campus. I princip ligger campus i stadens centrum men frågan är om den finns mentalt. Om en framgångsfaktor för att vara en attraktiv studentstad är att vara närvarande i närmiljön borde det förstärkas genom att campus och Mittuniversitetet blir mer synliga i staden. Mid Sweden Science Park är ett bra exempel på en samverkansmiljö där Mittuniversitetets samverkansavdelning, inkubatorn, ett antal företag och näringslivsorganisationer delar på samma lokaler. Där kan en mix ske av olika grupper och parallella aktiviteter. En utvecklingsmöjlighet är att skapa ett större utrymme för studenter att ta plats i lokalerna och att låta dem delta i utvecklingen av MSSP. Ett exempel att titta närmare på är den science park som finns i Tampere, Finland. Inom området marknadsföring av campus Östersund och studentstaden Östersund finns det utvecklingsmöjligheter. Många av de som blivit intervjuade lyfter det unika med att Mittuniversitetet finns i en fjällnära miljö. Det framgår även att många som studerar vid campus Östersund har ett tydligt friluftsintresse. Flera av de kommuner som deltagit i studien har ett väl etablerat samarbete mellan kommunikationsavdelningen vid kommunen och universitetet/högskolan. Mittuniversitetets uppgift är att rikta resurser på att marknadsföra 15 Studenttävlingen finansierades av Region Jämtland Härjedalen i projektet Innovativa Jämtland Härjedalen, och var en del av uppdraget att genomföra denna undersökning. 35 universitetets utbildningar och forskningsmiljöer. Ett samarbete med kommunens kommunikationsenhet skulle dock bidra till att stärka bilden av orten Östersund, det fjällnära och Mittuniversitetet. Hur det ska ske måste vara en överenskommelse mellan kommunen och universitetet. Fjällen och Vinterstaden är starka varumärken vilket bidrar till att de som är intresserade av den typen av fritidsaktiviteter väljer att studera i Östersund (om de hittar den utbildning de är intresserade av). Det ska understrykas, att det är utbildningen som kommer först i studenternas val av lärosäte. Det finns en risk med att ensidigt lyfta fram friluftsaktiviteter då det riskerar att stänga ute studenter med andra intressen. För att dessa studenter ska känna sig välkomna och få ett intressant studentliv kan det vara på plats att bredda informationen om stadens utbud. Här krävs en balansgång i att använda fjällen i marknadsföring och samtidigt lyfta stadens kultur- och fritidsutbud. En idé som kom fram i Studenttävlingen var att synliggöra de kulturaktiviteter som sker i Östersund för studenterna. Resultatet av idén blev ett samarbete med en förening som just nu arbetar med att ta fram en app som syftar till att synliggöra kultur- och kulturarbetare i kommunen. Samarbetet kommer att bestå av att en student deltar i framtagandet av appen för att säkerställa ett studentperspektiv. Genom att Studenttävlingen kan bidra till ett konkretisera en idé visar regionen och kommunen att det finns möjligheter att påverka sin studentmiljö. Närhet till allt är något som framkommer i enkäter och intervjuer. Staden är lagom liten med det utbud som behövs. Studentbostäderna finns i de centrala delarna av Östersund vilket underlättar studentens vardag. Vissa bostäder ligger på Frösön och i Odensala. Arbetet med att erbjuda studenterna billiga bussbiljetter bör fortsätta. Det kan vara på plats att Östersunds kommun hjälper Studentkåren i detta arbete. Den idé som framkommit om att arrangera en välkomstfest för alla nyinflyttade Östersundsbor är ett bra initiativ. Välkomstfesten blir en del av en kampanj som syftar till att välkomna studenterna. Det är viktigt att involvera så många som möjligt i den kampanjen för att det ska få ett ordentligt lyft. Arbetet med Melodifestivalen kanske kan stå som förebild. Intro- och framtidsmässorna vid campus är viktiga mötesplatser mellan studenterna och det regionala/lokala samhället. Vid dessa mässor finns det möjlighet att visa upp sig som studieförbund, föreningar, arbetsgivare. Att göra dessa mässor till professionellt arrangerade mötesplatser borde vara av intresse för företag såväl som offentliga organisationer. Det är ca 500 nya studenter som kommer till campus varje år. De utgör en viktig målgrupp för regionens utveckling. Mittuniversitetet arbetar bra med entreprenörskap och arbetslivsanknytning. Det finns flera satsningar som stärker studenter och forskares entreprenörskap. Det genomförs även flera insatser som stärker studenternas nätverk och kontakt med arbetslivet. Mentorprogrammet är en sådan lyckad satsning där andelen deltagare (studenter och företag) ökat under de år det funnits. Det som kan vara intressant att titta närmare på hur deltagande företag är spridda i regionen, idag är nästa alla deltagande företag från Östersund. Handelskammaren Mitt, som har medlemmar i 36 hela regionen Jämtland Härjedalen och Västernorrlands län, har ansökt om medel för att driva ett regionalt projekt. Projektet kommer att innehålla Kompetenskontraktet och Mentorprogrammet. Fördelen med att Handelskammaren är projektägare är att det finns en tydlig koppling till företagen i hela regionen. Det är annars ett problem som flera lyfter fram, att få fler företag intresserade av samarbete med Mittuniversitetet. Genom detta projekt finns stora möjligheter att få till god samverkan. När det handlar om studenternas möjligheter på den regionala arbetsmarknaden lyfts den frågan genom Kompetensplattformen. Där är arbetet fokuserat på matchningen mellan utbildningar och olika branschers behov. Det ökar naturligtvis regionens attraktionskraft om det finns möjligheter till jobb efter studierna. Här finns det plats för de offentliga organisationerna att vara goda förebilder. Region Jämtland Härjedalen och kommunerna borde ingå i Kompetenskontraktet. Det skulle gynna dem som arbetsgivare och det skulle gynna kommunernas utveckling. Exempelvis kan en student göra ett examensjobb i en kommun. Examensjobbet kan vara att utreda en frågeställning som kommunen vill utveckla. Kommunerna som deltagit i denna studie lyfter fram andra typer av samarbeten som exempelvis kommundoktorander. Här måste man utgå från den egna kommunens förutsättningar men det är viktig att se samverkan med Mittuniversitetet som en möjlighet. Många av kommunerna i Jämtland Härjedalen har ett sjunkande invånarantal som påverkar möjligheten att erbjuda bra kommunal service till befolkningen. Att samverka med Mittuniversitet kanske kan öppna för nya möjliga lösningar. I alla satsningar som handlar om arbetsmarknaden är det viktigt att studenterna får möjlighet att delta och påverka utformandet av projekt och insatser. Distansstudenterna är också en viktig målgrupp för regionens utveckling. Distansstudier möjliggör ett boende i regionen samtidigt som en möjlighet att utbilda sig. Om näringslivet är kritiska till den inriktning Mittuniversitet har i Östersund så finns all möjlighet till kompetensförsörjning genom distansstudenter. Det som skulle behövas är en bättre information vid lärosäten att Lärcentrum finns i alla kommuner. Lärcentrum är en mötesplats och skulle kunna utvecklas än mer till en kreativ plats för studenter att mötas över programgränser. En viktig del som genomsyrar hela denna rapport är studentinflytandet. MittÖs är en bra arena för att studenternas frågor ska komma högt upp på beslutsfattarnas agenda. Under arbetet med den här rapporten har även Region Jämtland Härjedalen genom innovationsprojektet tagit betydande steg för att närma sig studenternas möjligheter att bidra till utvecklingen i regionen. De initiativ som tagits bör fortsätta och kanske kan MittÖs breddas med en representant från Region Jämtland Härjedalen. 37 ÅTGÄRDSFÖRSLAG De åtgärdsförslag som presenteras bygger på studien men även andra idéer och förslag om framkommit under tiden arbetet med studien pågått. Se även de förslag som finns under rubriken ”Internationella studenter – en studie”. INNAN STUDENTEN KOMMER TILL ÖSTERSUND • • • Reklamfilm om Östersund som studentstad Samverkan mellan kommunens och Mittuniversitetets kommunikationsenhet gällande vissa insatser Östersunds kommun borde marknadsföra sig mer som studenstaden UNDER TIDEN SOM STUDENT I ÖSTERSUND • • • • • • • • • Välkomstfest Bredda informationen vid Introdagarna Förbättra informationen gällande Bostadsgarantin Skapa fler mötesplatser på Campus och i staden – på studenternas villkor Årligen arrangera Studenttävlingen Stödja Studentkåren i arbetet med Bästa festen Arrangera studiesociala aktiviteter i staden, som ex paket åka skidor i Gustavsbergsbacken Fånga upp distansstudenterna genom att synliggör att de är välkomna på aktiviteter och annat som erbjuds Sustainable september tillsammans med student summit – en arena, mötesplats där studenterna bidrar till samhällsutvecklingen. EFTER STUDIERNA – KOPPLING TILL ARBETSLIVET • • • • • • • Anslut offentliga arbetsgivare till Kompetenskontraktet Ta fram en ”handbok” som underlättar för arbetsgivare att ta emot praktikanter Förstärk framtidsmässan med ytterligare arbetsgivare Erbjud studenter att arrangera ett mingel mellan företag och studenter på studenternas villkor Arrangera studentsummit – ett årligen återkommande event som syftar till att involvera studenterna i regionala utvecklingsfrågor Sommarstudentkontoret. Studenter anställs under en sommarperiod för att jobba med regionala utvecklingsfrågor och utmaningar. Bjud in en representant från region Jämtland Härjedalen till MittÖs (som adjungerad eller ordinarie ledamot) 38 ANSÖKAN ÅRETS STUDENTSTAD 2017 I ansökan till Årets studentstad är det studenternas inflytande på de frågor som är relevanta för deras studietid i staden/regionen som ska framträda. Det kan vara på plats att lyfta några konkreta intressanta satsningar eller pågående processer som mentorprogrammet och kompetenskontraktet. Beskriv hur studenterna är aktivt deltagande i de satsningar som pågår. En styrka kan även vara att lyfta in det regionala perspektivet, att beskriva hur arbetet med att stärka regionens innovationskraft hänger samman med en attraktiv studentmiljö. Välkom stfest Student tävlingen Intromässa Sustainble September Framtids mässa Studentsum mit Intromässa En studentstad med samarbeten för studenternas bästa. MittÖs, mentorprogram, kompetenskontrakt, entreprenörskapssatsningar, traineeprogrammet En studentstad som värnar om alla studenter. Välkomstfesten – mångfald & inkluderande En studentstad att studera, leva och trivas i. Boendet, aktiviteter, bussar. Bästa festen. Nära till fjällen. Kulturaktiviteter. En studentstad med ett fungerande studentinflytande. Mötesplatser på studenternas villkor, låt dem skapa själva. Beskriv Studenttävlingen, studentsummit, Sustainable September. 39
