TR05-03 - Svenska kraftnät

SVENSKA
— KRAFTNÄT
ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE
VÄR BETECKNING
AFL, Anläggningar rörvaltning
Ledningar
TR05-03
DATUM
2015-04-29
TEKNISK RIKTLINJE
UTGAVA
FASTSTÄLLD
Td
3
.T—d—
Luftledningar
Stolpar
Inledning
Dessa riktlinjer beskriver krav på stolpar enligt SvK TR 05-03 för luftledningar och
omfattar utförande och kontroll. Riktlinjerna avser att säkerställa att stolparna uppvi­
sar en nöjaktig funktion under ledningens livslängd och skall användas vid inköp av
stolpar.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-04-29
TR05-03 utg 3
1/48
Utgåva
Ändringsnot
Datum
1(A)
Ersätter revision utgåva 00-09-14 och 06-11-22
22 / 06 / 2010
2
Byte av mall. Kapitel 3.5.1.3 NTR Dokument 1 1998 utbytt mot ny
utgåva 2011, MT- kreosotolja infört, full inträngning av träskyddsmedel infört, 3.5.4.2 rundning av kanter ändrat, 3.6.2.3 rundning av
kanter ändrat, 3,6.4 märkning fr. kant specificerat. 3.8.1. infört ”All
dokumentation skall vara på svenska eller engelska. Kapitel 3.8.3
införd.
02 / 04 / 2012
3
Kapitel numrering ändrad. Kapitel 5-9 omflyttad. Reviderade kapitel
5.1.3, 5.2.2 tabell 5B, 6.2.3, 6.4, 8 och 9.
29/ 04 / 2015
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
2/48
Innehåll
1
Referenser .................................................................................................................. 7
2
Omfattning ................................................................................................................9
3
Ordförklaring .............................................................................................................9
4
Beskrivning .............................................................................................................. 10
5
Krav .......................................................................................................................... 10
5.1
5.2
Material ...................................................................................................... 10
5.1.1
Stål................................................................................................ 11
5.1.2
Staglina ........................................................................................ 11
5.1.3
Trä ................................................................................................ 11
5.1.4
Betong .......................................................................................... 11
Dimensionering .......................................................................................... 12
5.2.1
Stålstolpe...................................................................................... 12
5.2.2
Generella krav på ståldetaljer .................................................... 13
5.2.3
Trä ................................................................................................ 14
5.2.4
Betong .......................................................................................... 15
5.2.5
Avstånd fas-stolpe ....................................................................... 15
5.3
Lastförutsättningar ................................................................................... 15
5.4
Utförande ................................................................................................... 17
5.5
5.4.1
Allmänt......................................................................................... 17
5.4.2
Detaljer ........................................................................................ 17
Dokumentation .......................................................................................... 21
5.5.1
5.6
Ritningar och beräkningar ........................................................ 21
Skyltar och varningstavlor .......................................................................22
5.6.1
Allmänt.........................................................................................22
5.6.2
Varningstavlor ............................................................................22
5.6.3
Stolpnummerskylt .......................................................................22
5.6.4
Flygnummerskylt ........................................................................22
5.6.5
Flygvarningsskylt .......................................................................22
5.6.6
Regelskyltar (litteraskyltar).......................................................22
5.6.7
Sjökorsningsskyltar ....................................................................23
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
3/48
5.6.8
6
Tillverkning .............................................................................................................23
6.1
Kontrollplan ...............................................................................................23
6.2
Utförande ...................................................................................................23
Material .......................................................................................23
6.2.2
Mått ............................................................................................. 24
6.2.3
Ytbeskaffenhet .............................................................................25
6.2.4
Svetsar ........................................................................................ 26
Avvikelse .................................................................................................... 26
6.4
Märkning ................................................................................................... 26
6.6
6.4.1
Konstruktioner med skruvförband ............................................ 27
6.4.2
Svetsade konstruktioner ............................................................. 27
Tillverkningsbestämmelser ....................................................................... 27
6.5.1
Serietillverkning .......................................................................... 27
6.5.2
Bearbetning ................................................................................ 28
6.5.3
Svetsning ..................................................................................... 29
6.5.4
Hoppassning ............................................................................... 29
6.5.5
Värmebehandling....................................................................... 29
6.5.6
Varmförzinkning ........................................................................ 30
Skruvförband ............................................................................................ 30
6.6.1
Skruv ........................................................................................... 30
6.6.2
Mutter .......................................................................................... 31
6.6.3
Brickor .........................................................................................32
Provningar ...............................................................................................................32
7.1
8
6.2.1
6.3
6.5
7
Förbudsskylt för klättring ..........................................................23
Stickprovskontroll......................................................................................33
7.1.1
Ståldetaljer ..................................................................................33
7.1.2
Skruvförband...............................................................................33
7.2
Rutinprov ...................................................................................................34
7.3
Provexemplar .............................................................................................34
7.4
Provmontering ...........................................................................................35
7.5
Stolpprov ....................................................................................................35
Leverans ...................................................................................................................35
8.1
Allmänt .......................................................................................................35
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
4/48
8.2
8.3
9
Kvalitetsdokumentation ............................................................................35
8.2.1
Certifikat ......................................................................................36
8.2.2
Avvikelserapport .........................................................................36
8.2.3
Separata rapporter och besiktningsföretag .............................36
Transport och lagring ...............................................................................36
8.3.1
Lastning och lossning .................................................................36
8.3.2
Transport .....................................................................................36
8.3.3
Lagring ........................................................................................36
Montage ................................................................................................................... 37
9.1
Allmänt ....................................................................................................... 37
9.2
Skruvförband ............................................................................................. 37
9.3
9.2.1
Klämlängd för Svensk Stålbyggnadsskruv ............................... 37
9.2.2
Åtdragningsmoment ...................................................................39
Reparation av varmförzinkning...............................................................39
9.3.1
10
Bilaga-Beräkning av ledat stolpben ........................................................................ 41
10.1
Eulerlast ..................................................................................................... 41
10.2
Vindlast ....................................................................................................... 41
10.3
Balkberäkning ........................................................................................... 42
10.4
Initialkrokighet ......................................................................................... 42
10.5
Ramstång .................................................................................................. 42
10.6
11
Större skador på varmförzinkning ............................................39
10.5.1
Kvadratisk sektion ......................................................................43
10.5.2
Triangulär sektion ......................................................................43
Diagonaler................................................................................................. 44
10.6.1
Kvadratisk sektion ..................................................................... 44
10.6.2
Triangulär sektion ..................................................................... 44
10.7
Knäckning ................................................................................................. 44
10.8
Stagtöjning .................................................................................................45
10.9
Ändsektioner ..............................................................................................45
10.10
Egenfrekvens ..............................................................................................45
Bilaga-Korrigering av SS-EN 50341 ...................................................................... 46
11.1
SS-EN 50341:7.7.5.1/SE.1 partialfaktor stag .......................................... 46
11.2
SS-EN 50341:J.11 skruvförband .............................................................. 46
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
5/48
11.3
SS-EN 50341:4.2.2.4.3/se.2 vindkrafter på fackverksstolpar med
triangulär tvärsektion .............................................................................. 46
11.4
12
SS-EN 50341:4.3 ....................................................................................... 46
Bilaga-Kallformade stålprofiler .............................................................................. 47
12.1
Knäckningsberäkning ............................................................................... 47
12.2
Beräkningsalternativ BSK ....................................................................... 48
12.3
Beräkningsalternativ SS-EN 1993-1-1 punkt 6.3 .................................... 48
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
6/48
1
Referenser
Notera att normer, bestämmelser etc. som hänvisas till i dessa riktlinjer förändras
kontinuerligt och kan vara utgångna, reviderade eller ersatta. Det åligger entreprenören att ofördröjligen påtala sådana förändringar.
BSK 07
Boverkets handbok om Stålkonstruktioner(National
Board of Housing, Building and Planning, Steel design
Manual
Bygg K
Handboken Bygg del Konstruktionsteknik
EBR handbok
UNDERHÅLL LEDNINGAR 0,4- 420 kV
NTR Dokument nr 1: 2013,
Nordiska träskyddsklasser. Del 1: Furu och andra
lätt impregnerbara barrträslag
NTR Dokument nr 3: 2013,
Nordiska regler för kvalitetskontroller av impregnerat
trä. Del 1: Furu och andra
lätt impregnerbara barrträslag
SS-EN ISO 5817-3
Smältsvetsförband i stål, nickel, titan och deras legeringar-Kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser.
SS 02 01 30
Statistisk acceptanskontroll - Metoder och
provtagningsplaner för attributkontroll
SS-EN ISO 8501-1
Behandling av stålytor före beläggning med
målningsfärg och liknande produkter – Visuell
utvärdering av ytrenhet. Del 1 Rostgrader
SS-EN ISO 8501-3
Behandling av stålytor före beläggning med målningsfärg och liknande produkter - Visuell utvärdering av ytrenhet.
Del 3 Förbehandling svetsar, kanter och andra områden med defekter.
SS-EN ISO 1461
Oorganiska ytbeläggningar-beläggningar bildade genom varmförzinkning på järn- och stålföremålSpecifikationer och provningsmetoder
Svetsarprövning
SS 06 52 01
SS 424 08 06
Linor av hård förzinkad ståltråd för luftledningar - Fe
140–linor
SS-EN 287-1
Svetsarprövning – Smältsvetsning – Del 1: Stål
SS-EN ISO 898-1
Fästelement - Mekaniska egenskaper för fästelement av
kolstål och legerade stål - Del 1: Skruvar och pinnskruvar
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
7/48
SS-EN 1993-1-1,
Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del
1-1: Allmänna regler och regler för byggnader
SS-EN ISO 2320
Fästelement - Sexkantslåsmuttrar - Mekaniska egenskaper
SS-EN ISO 4014
Fästelement-Delgängade sexkantskruvar - Produktklasserna A och B
SS-EN ISO 4032
Fästelement-Sexkantsmuttrar, utförande 1 - Produktklasserna A och B
SS-EN ISO 4759-3
Fästelement - Toleranser - Del 3: Plana brickor för
skruvar och muttrar - Produktklass A och C
SS-EN ISO 9001
Ledningssystem för kvalitet - Krav
SS-EN 10025-2
Varmvalsade konstruktionsstål - Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för olegerade stål
SS-EN 10025-3
Varmvalsade konstruktionsstål - Del 3: Tekniska leveransbestämmelser för normaliserade/normaliservalsade finkornstål
SS-EN 10149
Varmvalsade platta produkter av höghållfasta kallformningsstål
SS-EN ISO 10684
Fästelement - Varmförzinkning av fästelement
SS-EN ISO 13920
Svetsning - Allmänna toleranser för svetsade konstruktioner -Dimensioner för längder och vinklar Form och läge
SS-EN 50341
Elektriska friledningar över 45 kV (AC)
SS ISO 216
Skrivpapper och vissa typer av trycksaker - Färdigformat - A - och B –serien
SS-ISO 898-2
Fästelement - Hållfasthetsfordringar - Del 2: Muttrar
med metrisk ISO-gänga och specificerade värden på
provlaster - Grov delning
SS-ISO 965-4
Metriska ISO-gängor för allmän användning - Gängtoleranser - Del 4: Gränsmått för varmförzinkade utvändiga gängor avsedda för användning tillsammans med
invändiga gängor gängade till toleranskvalitet H eller G
efter förzinkning
SS-ISO 2553
Ritningsregler - Svets- och lödförband - Beteckningar
på ritningar
SS ISO 5455
Ritningsregler – Skalor
IEC 60652
Loading tests on overhead line structures
SvK TR 05-12
Isolatortillbehör
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
8/48
2
Omfattning
Dessa tekniska bestämmelser omfattar stolpar i stål, trä och betong för kraftledningar.
3
Ordförklaring
Tekniska termer och definitioner använda i dessa bestämmelser.
Stolpe
Konstruktion av stål, trä eller betong avsedd att uppbära en eller flera kraftledningar.
Stålstolpe
Stålkonstruktion i fackverk eller balkutförande avsedd att uppbära en eller flera kraftledningar.
Stålrörstolpe
Konisk stålkonstruktion med rörformat koncentriskt eller mångsidigt tvärsnitt.
Trästolpe
Stolpe i trä av tryckimpregnerad furu.
Betongstolpe
Konisk armerad betongkonstruktion med cirkulärt tvärsnitt.
Limträstolpe
Impregnerad trästolpe av vattenfast limmade trälameller.
Fackverk
Arrangemang av enskilda stänger avsedda att uppta förekommande mekaniska laster
genom axialkrafter, tryck och drag i stänger.
Balk
Element avsedd att genom böjning och skjuvning uppta förekommande laster. Balk
kan vara homogen eller uppbyggd av stänger.
Stång
Med efter sin längdaxel i samtliga tvärsnitt enhetlig detalj avsedd att uppta mekaniska
laster.
Stänger är vanligtvis framställda genom varmvalsning eller kallformning. (För aluminium förekommer sprutning).
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
9/48
Ramstång
Primär del av fackverkskonstruktionen avsedd att uppta de yttre lasterna.
Diagonal
Sekundär del av stolpkonstruktionen avsedd att uppta laster samt stödja ramstängerna.
Redundant
Ringa belastat stolpelement avsett att stödja annan stolpdetalj.
Godstjocklek
Tjocklek hos aktuellt material hänfört till elementets tvärsnitt.
4
Beskrivning
Stolpe skall bära isolatorkedjor, faslinor och topplinor i en eller flera branscher. Stolpe
kan vara stagad eller ostagad.
5
Krav
5.1
Material
Om inte annat anges skall allt levererat material överensstämma med den senast tillgängliga utgåvan av tillämplig svensk eller alternativt utländsk standard som beställaren anser vara likvärdig eller bättre.
Där det inte finns någon standard, som fallet är med patent på speciella material, skall
allt sådant material och utförande vara av bästa kvalitet och alla detaljer om materialet
skall underkastas beställarens godkännande.
För sådan standard som inte är skriven på det svenska eller engelska språket skall
leverantören tillhandahålla kopior av en svensk eller engelsk översättning av densamma.
Entreprenören skall i god tid informera beställaren om vilken standard materialet
uppfyller.
Materialet skall inspekteras och provas för att visa att det följer kraven i specifikationerna.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
10/48
5.1.1
Stål
Konstruktionsstål kan vara kol-, kolmangan-, mikro legerat eller kallformningsstål och
skall vara tillverkat genom basisk martinprocess eller elektrisk ugnprocess.
Stålkvaliteten i en stolpe bör begränsas till två kvaliteter med sträckgräns inom
220-275 MPa och 350-420 MPa.
Seghetsklass (kvalitetsklass) för stål väljs enligt BSK 07 punkt 7:23. För stål med
sträckgräns över 300 MPa skall stål i lägst seghetsklass D användas. Till stål avsett för
stålrörstolpar skall stål i seghetsklass E användas. Till kallformade profiler används
stål i seghetsklass D.
Stålplåt med dragkraft i tjockleksriktningen skall vara kontrollerad enligt anvisningar i
BSK 07 punkt 7:24 och 9:72. Kontrollåtgärd anges på tillverkningsritning.
Kallformade vinkelstänger skall ha minsta inre bockningsradie i överensstämmelse
med tillämplig standard såsom SS-EN 10149. För kallformade vinkelstänger med godstjocklek 6-8 mm skall den inre bockningsradien vara minst 10 mm. Sträckgränshöjning vid kallformning får inte tillgodoräknas.
5.1.2
Staglina
För staglina gäller svensk standard SS 424 08 06 med draghållfastheten
fuk = 1370 N/mm2. Se SvK TR05-04 för material, typkontroll och stickprovskontroll.
5.1.3
Trä
Trästolpar/slipers utförs företrädesvis i furu och skall uppfylla kraven i SS-EN
50341:7.5/SE.1.3.
Trästolpar/slipers skall vara tryckimpregnerade med MT-kreosotolja WEI typ B enligt
kraven för Träskyddsklass A i NTR Dokument nr 3: 2013 med förändringen att samtliga stolpar skall ha full inträngning av träskyddsmedel till kärnveden. Inträngningen
skall kontrolleras med borrprov och dokumenteras.
Trästolpar/slipers skall vara producerade och märkta av godkända produktionsanläggningar enligt NTR Dokument 1 ”Nordiska träskyddsklasser” 2013 och NTR Dokument nr 3, Nordiska regler för kvalitetskontroll och märkning av impregnerat trä”,
2013.
För limträ gäller SS-EN 50341:7.8/SE.1.1. Limträ impregneras enligt SS-EN
50341:7.9.7/SE.1, där SS 05 61 10 ersätts med NTR Dokument nr 1: 2013.
5.1.4
Betong
Betongstolpar skall uppfylla kraven enligt SS-EN 50341:7.6.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
11/48
5.2
Dimensionering
5.2.1
Stålstolpe
Fackverksstolpe av stål beräknas enligt SS-EN 50341:7.3 och annex B. Stålrörstolpe
beräknas enligt SS-EN 50341:7.4 och relevanta delar av annex B.
Så som anges i SS-EN 50341:7.3.1/SE.2 skall stålkonstruktioner i sin helhet och konsekvent antingen beräknas enligt BSK 07 eller enligt SS-EN 1993-1-1 med nationell
bilaga NA. Blandade beräkningar där dessa båda beräkningssystem användes får inte
förekomma.
Anvisningar för tillämpning av Annex J i SS-EN 50341:

Vid beräkning enligt BSK gäller avsnitt J6, J7 och J10.

Vid beräkning enligt SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga NA gäller avsnitt
J1-J7, J10 och J11. För vinkelstänger gäller knäckningskurva ”b” med α =
0,34.

Avsnitt J8 och J9 skall inte tillämpas.
Hela stolpen skall modelleras i ett tredimensionellt dataprogram med diagonalsystemet som inte är momentupptagande. Tyngdpunktslinjen skall användas som systemlinje och vid beräkning av slankhetstalet skall stånglängd mellan knutpunkterna användas.
Inspända fackverksstolpar kan beräknas med första ordningens teori. Stålrörstolpar
och stagade portalstolpar med vid upplagen ledade stolpben skall beräknas med andra
ordningens teori.
Stolpdelar skall vara av sådan dimension, form och längd att skador från vibration
eller växlande påkänning inte uppkommer.
Stång belastad enbart med dragkraft, men som genom deformation i anslutande delar
blir utsatt för tryckkraft, skall dimensioneras som tryckbelastad stång.
Partialkoefficient f för laster av egentyngd vid stolpresning är 2,7 för fästplåtar och
dess skruvar och 1,65 för övriga fackverksdelar.
Stång med både axialbelastning och böjmoment skall beräknas med interaktionsformel enligt vald beräkningsstandard.
För alla stänger, oberoende av hur stålet bearbetats, skall leverantören för beställaren
förete tillfredsställande dokumentation på knäckkurvor, tröghetsradie och faktorer för
knäcklängder, för dennes godkännande.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
12/48
Kallformade stänger skall förutom vanlig dimensionering kontrolleras för böjvridknäckning. För formler se Bilaga C.
Dimensioneringsvärde för hållfasthet i stag är angivet i SS-EN 50341:7.7.5/SE.1.
För beräkning av ledat stolpben gäller Bilaga A .
Regelbalk med hängstag till ytterändar skall förutom lokal knäckning även kontrolleras för knäckning på hela längden mellan ytterändarna.
5.2.2 Generella krav på ståldetaljer
Utöver krav enligt punkt 5.2.1 gäller följande för ståldetaljer.
För ramstänger med förskjutna knutpunkter s.k. K-fack med facklängd L beräknas
slankhetstalet för vinkelstänger enligt följande:
 stolpdel där alla ramstängerna är tryckta
1,25•L/i yy
 stolpdel med tryckta och dragna ramstänger
1,1•L/i yy
För cylindriska stänger gäller 1,0*L/i yy
Redundant stång som stödjer ramstång eller stödjer andra delar, skall konstrueras för
en tryckkraft enligt SS-EN 50341:J10.
För vinkelstång infäst endast i en fläns ökas slankhetstalet enligt SS-EN
50341:J.6.3.1/SE.1.2.
För beräkning av slankhetstal i övrigt hänvisas till SS-EN 50341:J6.
Reducering av slankhetstal vid infästning med flera skruvar skall inte tillämpas.
För ståldetaljer i mark skall följande rostmåner tillämpas:
Tabell 5A
Zinkbeläggning
( m)
Zinkbeläggning
2
( g/m )
Beteckning enl.
SS-EN ISO 1461
Rostmån
(mm)
215
1550
Fe/Zn 215
1,5
140
1000
Fe/Zn 165
3,0
Skruv
3,0
Detta innebär att beräknad godstjocklek ökas med rostmånsvärdet vid bestämning av
erforderlig godstjocklek. Stålkvaliteten skall väljas så att zinkbeläggningen blir 215 μm.
Förhållandet mellan en stångs fria längd och tröghetsradie, L/i, får inte överstiga:
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
13/48
Tabell 5B
L/i
a)
b)
Tryckta stänger
Ramstänger
Andra stänger
Redundanta stänger
120
180
250
Dragna stänger
350
Påkänningen i dragna stänger skall beräknas från nettoarean efter reduktion för hål.
För det fall att en vinkelstång är fastsatt endast i en fläns skall vid beräkning enligt
BSK nettoarean reduceras med 10 %, NRtd = 0,9•An•f yd, annars gäller SS-EN
50341:J4. An=Nettoarea.
Skruv beräknas enligt BSK motsvarande normalt åtdragen skruv. Skruvförbandet
monteras enligt kapitel 9.2.
Om mellanlägg används mellan stängerna i ett skruvförband skall kraften ökas enligt
BSK punkt 6:42.
Vid beräkning av flerskruvsförband för skjuvning skall utdragsbrott kontrolleras
(=block shear).
Minsta godstjocklek skall vara:
Tabell 5C
Öppen
profil
Sluten
profil
Ramstänger i stolpben och regel *)
6
4
I topplinetopp *)
5
4
*) Undantag. UPE balk
4
Andra stänger
4
3
Redundanta stänger
3
2,5
Knutplåt
Stänger under markytan
6 eller minitjocklek för anslutande
detaljer.
7
7
Maximal stånglängd skall ur transportsynpunkt inte överstiga tolv (12) meter.
5.2.3 Trä
Trästolpar dimensioneras med tillåtna påkänningar enligt SS-EN 50341:7.5/SE1.
Limträstolpar dimensioneras enligt SS-EN 50341:7.8/SE.1.1.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
14/48
5.2.4 Betong
Betongstolpe dimensioneras enligt SS-EN 50341:7.6.1. SE1.
5.2.5 Avstånd fas-stolpe
Minimiavstånd mellan fas och jordad del i stolpe skall vara enligt SS-EN
50341:5.4.3/SE.4.
Avstånd mellan fas och stag vid risk för avbränning av stag och stolpras skall vara enligt SS-EN 50341:5.4.3/SE.5.
Utböjning av stolpe och isolatorkedja skall beaktas. Hänsyn skall tas till nedböjningsvinkel från horisontalplanet för ledare och för vinkelstolpar även till ledningens brytvinkel.
Vid arbete på spänningssatt linje gäller följande säkerhetsavstånd:
Tabell 5D
System
spänning
(kV)
Avstånd i luft till yttre gränsen av
riskområdet(m)
Avstånd i luft till yttre gränsen av
närområdet
(m)
220
1,6
3,0
400
2,5
4,0
5.3
Lastförutsättningar
Stolpen och dess delar skall konstrueras för att utan brott tåla kombinationer av brottbelastningar specificerade i SS-EN 50341:4.2.
Vind- och islaster beräknas enligt SS-EN 50341:4. I områden där vindhastigheter och
islaster kan antas vara större än vad som anges i SS-EN 50341:4 skall hänsyn till detta
beaktas vid dimensioneringen.
Alla delar som kan utsättas för vikten av en montör skall konstrueras för belastningen
1,3 kN, i den ogynnsammaste punkten, utan permanent deformation. Lasten 1,3 kN
inkluderar partialkoefficient Q och skall jämföras mot stålpåkänning fyd och elastiskt
böjmotstånd Wx. För lutande stång påförs lasten vinkelrätt stången med oreducerat
värde.
För öppen regel, d.v.s. inte tät gallrat fackverk, beräknas vindlasten mot varje stång
med formfaktorn Ct = 2,0 för alla stångprofiler, med undantag för cylindriska stänger
där Ct = 1,2.
Vindlast mot stolpe uppdelas i komponenter vinkelrätt mot och parallellt med linjeriktningen. För fackverksstolpar fördelas sedan vindlast komponenterna på flera knutpunkter.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
15/48
QT=QWt·cosø
(vinkelrätt mot linjeriktningen)
QL=QWt·sinø
(parallellt med linjeriktningen)
där :

QWt = vindlast enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.3 för stolpe respektive regel. Beräknas med vindstötsfaktor Gq=1,0.

ø = är vindens infallsvinkel i ett horisontellt plan i förhållande till stolpsektionens Sida 1 enligt aktuellt lastfall. Infallsvinkeln kan vara olika mot stolpe
och ledare.
Vid vindlastberäkning av triangulärt stolptvärsnitt i fackverksstolpe tas det största av
de tre sidornas At·Ct.
Vindlast på ledare (fas- och topplinor) är
QWc = qh·Gq·Gc·Gcl·D·ah·cos2ø
där
qh = vindens hastighetstryck enligt SS-EN 50341:4.2.2.2/SE.1.1.
Gq= vindstötsfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1/SE.1
Gc= spannlängdsfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1/SE.1
Ccl= formfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.4.2/SE.2 för isbelagda linor
och enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1 för ej isbelagda linor.
D = ledarens diameter. Vid islast inklusive isbeläggning.
ah = horisontellt belastande linlängd
ø = vindens infallsvinkel enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1 figur 4.2.1.
Vindlast mot staglina skall beräknas med formfaktor Ccl =1,2.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
16/48
QWc
ø
Sida 2 (At2Ct2)
Sida 1 (At1Ct1)
)
Linjeriktning
Stolpe(ben, regel)
Följande fall för infallsvinkel skall kontrolleras
Tabell 5E
Ø mot stolpe
Ø mot ledare
0
20
45
60
90
0
0
45
45
90
Stolpben med excentricitet skall kontrolleras för reducerad vindlast 0,25 qh mot stolpben och staglina och samtidigt full vindlast mot regel och ledare.
5.4
Utförande
5.4.1
Allmänt
Allt arbete, arbetsmetoder och utförande, antingen fullständigt specificerat här eller ej,
skall vara av högsta klass. Generellt accepterade krav och allmänt erkänd god praxis
för förstklassigt arbete av detta slag skall iakttas. Allt arbete skall vara till beställarens
belåtenhet och godkännande. Sådant godkännande fråntar inte tillverkaren hans ansvar för skador som härrör från dåligt utförande.
5.4.2 Detaljer
Stänger
För ledade normalstolpar gäller att alla diagonaler i stolpbenet skall vara lika (längd,
dimension och ändkapning). Detta gäller inte för ändsektionerna. Knutplåt eller mellanlägg vid infästning av en stång till en ramstång skall så långt som möjligt undvikas,
vilket är möjligt med ökad flänstjocklek eller grövre skruvdiameter.
Horisontell ram utförs i toppen på stolpbenssektioner och stolpbensskarvar för i båda
ändar ledade stolpben. Om det är nödvändigt för styvhet, stabilitet eller andra orsaker
skall extra ram utföras i sektioner där så erfordras. Sådan ram skall vara en momentstyv ram eller horisontaler med inre horisontaldiagonal.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
17/48
Korsande diagonaler skall förbindas i skärningspunkten med minst en skruv.
Sammansatta stänger skall ha två skruvar på varje sammanbindningspunkt om anslutande fläns är bredare än 100 mm.
Stångskarvar
Skarvar i alla stänger skall vara av skarvplåtstyp eller överlappningstyp.
Antalet skruv i en skarv skall vara lika i båda flänsarna.
Skarvar i ramstängerna i stolpbenet skall vara placerade omedelbart ovanför horisontaler eller diagonalinfästningar.
Skruvförband
Skruvförband skall uppfylla kraven i 6.6.
Skruv i enbart ena flänsen av en vinkelstång placeras mellan tyngdpunktsaxelns projektion och flänsens mittlinje.
Skruvavstånd till sidan på en vinkelstångs uppstående fläns eller på annan del skall
medge användning av hylsnyckel vid montage.
Skruvhålets diameter skall vara lika med skruvdiametern plus 1,5 mm.
Fallskyddsanordningar
Anordning skall finnas i stolpe som vid förflyttning och arbete i stolpben och regel
förhindrar fall samt minskar risken för skada vid fall.
Anordningen skall vara så anpassad till arbetssituationen att det verkligen utnyttjas.
Systemet får inte avsevärt minska arbetstakten. Systemet skall ge möjlighet till varierande arbetsställningar och arbetsrörelser.
Vid konstruktion skall särskild hänsyn tas till de risker som förknippas till fall över
eller i närhet av spänningsförande del.
Vid händelse av fall skall den nödställde själv kunna sätta sig säkerhet.
För minskad risk för förvärrad skada hos den nödställde skall systemet ge möjlighet till
nödräddning på kort tid, högst 10-15 minuter.
Fallskyddsanordning skall vara godkänd av beställaren. Entreprenör kan föreslå att
alternativ fallskyddsanordning som tidigare inte presenterats för beställaren kan få
användas. Entreprenören skall då för beställaren presentera fullödig dokumentation
av denna fallskyddsanordning. Denna dokumentation skall innefatta montageinstruktion.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
18/48
Klättringsanordningar
Klättringsanordningar skall vara så utformat att reglar och jordlinetoppar med mera
skall kunna beträdas.
Klätteranordningen skall börja ca.2,5 m över marken.
Där avstånd till närområdet enligt 5.2.5 inte kan innehållas vid utvändig klättring skall
klättring kunna ske inne i stolpbenet. In och utpassager skall vara markerade.
Stolpar uppbyggda av flera stolpben där förflyttning mellan stolpben medges över
regel, förses med stegpinnar i ett ben upp till regel samt i samtliga toppar från regel.
Stolpar uppbyggda av flera stolpben där förflyttning mellan stolpben inte medges över
regel, förses med stegpinnar i samtliga ben.
För stolpben med triangulär tvärsektion skall stegpinnarna vara anpassade till klättring med parallella fötter. Stegpinnens utformning skall godkännas av beställaren.
Steghöjd bör vara 300-400 mm och skall i möjligaste mån vara konstant i respektive
stolpe.
Stegpinne skall tåla en last på 1,5 kN utan permanent deformation. Stålkvalitet och
tillverkningsmetod skall väljas så att ett segt brott erhålls om stegpinnen belastas till
brott.
Vid utvändig klättring skall riskavstånd till spänningsförande del beaktas. Långa
stolpben där invändig klättring sker skall förses med en horisontell vilplattform på
halva höjden.
Klättringsanordning i stolpe skall ta hänsyn till att topplinan kan vara i två olika lägen,
dels i linvagnen och dels i topplinefästet.
Stolpar där klättring på stegpinnar inte är lämpligt skall förses med stegar, vilplan och
klätterhinder. Vilplan skall finnas i nedre ände på varje stege där förflyttning i sidled
måste ske för fortsatt klättring. I stege närmast mark skall stegens nedre ände förses
med vilplan och låsbart klätterhinder. Klätterhinder skall vara en svängbar 2 m hög
plåtdörr som ligger an mot stegpinnarna i låst läge. Stegens bredd skall vara 400-450
mm. Avstånd mellan stegpinnar skall vara 300-400 mm och minsta diameter på stegpinne är 20 mm.
Stegpinne i stege dimensioneras för en last 1,5 kN utan permanent deformation och en
last 2,6 kN med högst 7 mm nedböjning och högst 2 mm kvarstående deformation.
Totalt skall stege och fästen dimensioneras för brottlasten 2,6 kN per varje 2 meter.
Angreppsbredd för steglast är 100 mm.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
19/48
Annan klättringsanordning skall föreläggas beställaren för godkännande.
I vissa fall kan ett 1,6 m långt horisontellt arbetsfotsteg erfordras i stolptopp. Sådant
arbetsfotsteg skall vara utformat med glidstopp i ändarna. Last från montör enligt
punkt 5.3.
Vinkelstolpe med hängkedja som svänger ut mer än åtta grader vid linuppspänning
skall vara så utförd att isolatorstege kan hängas rakt ovanför innerfasens linhållare.
Lininfästningar
Fäste för upplagd topplina skall vara utbytbart. Fästets höjd skall ta hänsyn till linans
maximala nedhängningsvinkel från horisontalplanet, normalt cirka 20 grader.
För arbete med topplina erfordras möjlighet att fästa en lyftdävert.
Hängkedjors infästning till regel skall vara så utförd att översta svängningscentrum
kommer så nära regelns underkant som möjligt och medger svängning vinkelrätt mot
linjeriktningen.
V-kedjors infästning till regeln skall vara så utförd att översta svängningscentrum
kommer så nära regelns underkant som möjligt och medger svängning längs linjeriktningen.
Spännkedjors infästning till regeln skall vara så utförd att innersta svängningscentrum
kommer så nära regeln som möjligt och medger svängning vinkelrätt mot linjeriktningen.
Infästning i stolpe skall vara utförd med länk- och gaffelkoppling enligt SvK TR 05-12.
Schackelanslutning är inte tillåten.
I anslutning till lininfästningarna i stolpar med hängkedjor eller V-kedjor skall finnas
fästen för hissning av faslinor och topplinor.
I anslutning till lininfästningarna i stolpar med spännkedjor skall finnas fästen för
hissning och inspänning av faslinor och topplinor vid lindragning och isolering.
Stag
Vid dubbelstag är minsta tillåtna radie på upplag för staglina för 142 mm 2 radie
80 mm, 185 mm2 radie 90 mm, 284 mm2 radie 155 mm.
Förbockning av staglina får utföras som kallbockning och skall ske långsamt och utan
slag. Staglinans temperatur skall vara högre än -10°C omedelbart innan den bockas.
Vid bockning skall noga tillses att enskilda trådar inte skadas och är fria från sprickor
samt att korgbildningen inte blir oacceptabelt stor.
Provbockning skall på beställarens begäran utföras och godkännas av beställaren.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
20/48
Varselmärkning bestående av gula och svarta staghylsor monteras på stag ovanför
stagskruv.
Dubbelstag skall tvinnas 7 halvvarv i linslagningsriktningen.
Stagänden skall najas. Najningen skall utföras med 2,0 mm varmförzinkad ståltråd
(DIN 1548 mjuk tråd med tjock beläggning eller motsvarande). Längden skall vara >3
ggr staglinans diameter.
Infästning av ledat stolpben
Stolpe med ledad infästning mellan stolpben och regel skall utföras med en led uppbyggd av en mellanplåt och två utanpåliggande plåtar med ett enskruvsförband som
led. Ledskruven skall säkras med två körnslag och saxpinne genom skruven utanför
muttern.
5.5
Dokumentation
Dokumentationen skall utföras enligt kraven i SvK TR 08-04.
5.5.1
Ritningar och beräkningar
Entreprenören skall färdigställa alla för arbetet nödvändiga ritningar. Entreprenören
skall utföra ritningarna så, att de visar det lämpligaste utförandet av alla detaljer och
tillbehör med hänsyn till de rådande förutsättningarna.
All konstruktion skall följa denna specifikation och skall ta hänsyn till krav som kan
ställas avseende tillverkning, montering etc. Entreprenören skall ansvara för all konstruktion utförd av denne.
Entreprenören skall förse beställaren med tillverkningsritningar, montageritningar
och beräkningar för genomgång, som påkallas i denna specifikation eller kan bli nödvändigt för att visa överensstämmelse med kontraktet eller av andra skäl som beställaren kan begära.
Entreprenören skall förse beställaren med kopior av de ritningar och beräkningar som
den senare behöver granska och leverantören skall försäkra sig om, att ritningarna
framställs inom rimlig tid för att man skall hinna kontrollera och korrigera dem innan
de skall användas.
Ritningar färdigställda av entreprenören, vilka skall granskas av beställaren, får inte
användas för tillverkningsändamål förrän de har godkänts av beställaren.
Granskningen av ritningarna befriar inte entreprenören från någon av dennes förpliktelser i enlighet med dessa riktlinjer eller från hans ansvar för att konstruktionen och
ritningarna är korrekta.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
21/48
Konstruktionsberäkningar skall granskas och godkännas av beställaren.
Varje komplicerad detaljkonstruktion skall före sitt slutförande förevisas för beställaren för granskning och godkännande. I den utsträckning som beställarens granskning
avslöjar behov av ytterligare åtgärder, sådana som utförligare inspektioner etc., skall
sådana åtgärder anses ingå i leverantörens åtagande.
För alla handlingar, skrivna eller ritade, gäller SI måttenheter.
Ritningar och beräkningar skall visa data och information för stolpkropp, stag, stolpbenslängder och fundament som visat på typritningen. Kontrollplan enligt 6.1 samt
ritningar och beräkningar enl. TR08-04 ” Dokumentationsinnehåll och teknisk data
för ledningar” skall underställas beställarens granskning och godkännande.
5.6
Skyltar och varningstavlor
5.6.1
Allmänt
Skyltning skall utföras enligt EBR handbok "UNDERHÅLL LEDNINGAR 0,4 - 420
kV" kap 301 K samt enligt de kompletterande krav som anges i detta kapitel.
5.6.2 Varningstavlor
Alla stolpar skall förses med varningsanslag med texten "SVENSKA KRAFTNÄT,
LIVSFARLIG LEDNING, VISTAS EJ NÄRA STOLPE OCH STAG VID ÅSKVÄDER".
5.6.3 Stolpnummerskylt
Varje stolpe förses med skylt som anger stolpnummer och litteranummer samt texten
"SVENSKA KRAFTNÄT".
Skylten placeras i vänster stolpben så att den kan avläsas mot högre stolpnummer.
5.6.4 Flygnummerskylt
I var femte stolpe skall det monteras flygnummerskyltar både mot lägre och högre
stolpnummer.
5.6.5 Flygvarningsskylt
Flygvarningsskyltar uppsätts i den ledning som korsar under en annan ledning, eller i
den ledning som går parallellt med högre liggande ledning som finns inom närzonen,
eller i ledning med höga hinder inom närzonen.
5.6.6 Regelskyltar (litteraskyltar)
Regelskyltar skall monteras i de tre stolpar som står närmast ställverk och avgreningspunkter.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
22/48
Ligger avgreningspunkten max fem stolpar från ställverket uppsätts regelskyltar i varje
stolpe fram till avgreningspunkten.
5.6.7 Sjökorsningsskyltar
På platser där kraftledningar korsar område för sjötrafik skall kontakt tas med Sjöfartsverket för eventuell uppsättning av skyltar.
5.6.8 Förbudsskylt för klättring
Skyltar skall monteras i stolpben där det vid klättring finns risk för att gränsen för det
elektriska närområdet kan komma att överträdas.
6
Tillverkning
6.1
Kontrollplan
Innan tillverkningen startas skall en kontrollplan upprättas av leverantören och presenteras för beställaren för granskning och godkännande. Denna kontrollplan skall
baseras på tillverkningsritningarna och detaljberäkningarna. Kontrollplanen skall
utformas i överensstämmelse med BSK 07 eller SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga
NNA.
Kontrollplanen skall inkludera prov av kallformade profiler beträffande säkerhet mot
väteförsprödning.
6.2
Utförande
Utförande, tillverkning, märkning och förpackning skall uppfylla de krav som fastställts i beställarens tekniska bestämmelser.
Entreprenören och hans underleverantörer skall erbjuda beställaren alla möjligheter
att kontrollera och inspektera tillverkningen och materialprovningen på stålverket,
valsverket, gjuteriet etc. och tillverkningen i verkstaden.
6.2.1 Material
Materialet skall vara av den kvalitet som angivits i varje särskilt fall.
Materialet skall vara fritt från yttre och inre felaktigheter (t ex sprickor, övervalsningar, pipe, slagginneslutningar) som kan nedsätta dess hållfasthet, funktionsduglighet
eller menligt påverka materialets lämplighet från behandlings- och bearbetningssynpunkt. Stålyta får inte vara mer angripen av rost än vad som anges enligt SS-EN ISO
8501-1 rostgrad C.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
23/48
Materialet skall vara märkt, med ett av tillverkaren angivet system, bestående av färg
eller text, för identifiering av materialkvalitet.
För material som skall varmförzinkas med tjock zinkbeläggning (Fe/Zn 215) skall kiselhalten i stålet vara inom gränserna enl. SS-EN 1461:2009 Tabell NA.2.1
6.2.2 Mått
Mått skall vara i noggrann överensstämmelse med i varje särskilt fall angivna måttuppgifter. Sådana mått som är beroende av konstruktionens läge och underlag skall i
regel gälla då konstruktionen placerats liggande på plant och stabilt underlag. Mått
gäller vid rumstemperatur före ytbeläggning. Dock skall mått för gänga avse mått efter
varmförzinkning. Varmförzinkad utvändig gänga skall före varmförzinkning ha mått
enligt SS-ISO 965-4.
Då inte annat angivits skall följande toleranser tillämpas:
För svetsade konstruktioner gäller SS-EN ISO 13920, toleransklass A (se Tabell 6A och
6B).
Tabell 6A
Tillåtna måttavvikelser för linjära mått.
Basmått
(mm)
2(30)
(120)
(400)
(1000)
(2000)
(4000)
(8000)
(12000)
(16000)
(20000)
Tillåtna måttavvikelser
(mm)
-
30
120
400
1000
2000
4000
8000
12000
16000
20000
±1
±1
±1
±2
±3
±4
±5
±6
±7
±8
±9
Tabell 6B
Tillåtna måttavvikelser för vinkelmått.
Referenslängd
(kortaste vinkelben)
(mm)
0
(400)
(1000)
-
400
1000
Tillåtna avvikelser

mm*)
± 0,33°(± 20')
± 0,25°(± 15')
± 0,17°(± 10')
±6
± 4,5
±3
*) Gäller vid mätlängden 1000 mm (mm/m) Vid annan mätlängd ökas/minskas mått-
avvikelsen i proportion till mätlängden.
För konstruktioner med skruvförband gäller de i tabell 6C angivna toleranserna, om ej
annat angivs på ritning.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
24/48
Tabell 6C
Basmått
(mm)
(30)
(120)
(315)
(500)
(1000)
Tillåtna måttavvikelser
(mm)
-
30
120
315
500
1000
±1
± 1,5
±2
±3
± 3,5
±4
Som komplettering till ovanstående toleransbestämmelser skall följande toleranser
gälla:
a) För skruv- och nithål
+ 0,30 mm
- 0,15 mm
b) För avståndet mellan hål i samma hålgrupp
± 1 mm
c) För breddmått på fackverksstolpen vid regelinfästning.
± 2 mm
d) För bredd- och höjdmått på fackverksregel vid stolpinfästning
± 2 mm
e) Skillnaden mellan diagonalmåtten i ett tvärsnitt hos stolpben eller regel av fackverkstyp får inte vara större än 0,75 gånger toleransområdet enligt Tabell 6A respektive Tabell 6C.
f) Längsgående förskjutningen mellan ramstängerna i stolpdel
får inte vara större än
± 2 mm
g) Krokighet hos stolpben, regel eller enskild stång får inte överskrida 0,0015 av längden.
h) Skruvning kring egen längdaxel hos stolpben och regel får uppgå till 3° per 10 m
dock maximalt 5°. För längder mindre än 3,5 m får skruvningen uppgå till 1°.
6.2.3 Ytbeskaffenhet
Ytorna hos de i konstruktionen ingående delarna ska vara fria från slagg, svetsstänk,
glödskal, sprickor, borr- och klippgrader. Ytorna ska före all ytbehandling uppfylla i
tabell 6D angiven förbehandlingsgrad enligt SS-EN ISO 8501-3.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
25/48
Tabell 6D
Yta
Förbehandlingsgrad enl.SS-EN ISO 8501-3
Kanter från delning
P3 med förändringen att kanter skall vara rundade med
en radie inte mindre än 1,0 mm på gods med
tjocklek < 15 mm.
Kanter från håltagning
Hål Ø>26 mm P3.
Hål Ø≤26 mm P2. Dock skall samtliga kanter, utan att
radie/fas överstiger 0,5 mm, bearbetas efter håltagning
för att inte vara skarpa.
.
Svetssprut
P3
Övriga ytor
P2
Ytor, som är avsedda att ytbehandlas, ska vara fria från färg, fett, olja och andra föroreningar.
Anliggningsytorna på båda sidor om ett skruvhål skall vara plana så att bricka/mutter
och skruvhuvud erhåller plan anliggning. Upphöjda siffror, bokstäver eller andra
ojämnheter omkring ett skruvhål skall slipas bort.
6.2.4 Svetsar
Svetsar får endast förekomma då så särskilt angivs och skall då vara utförda och kontrollerade i överensstämmelse med BSK och övriga anvisningar som lämnas i varje
särskilt fall.
Svetsar skall innehålla kvalitetskraven för kvalitetsnivå C enligt SS-EN ISO 5817.
Fickor och spalter, som vanligen är utgångspunkt för korrosionsangrepp och som kan
utgöra s.k. syragömmor i samband med varmförzinkning, skall vara tillslutna med
täcksträng.
6.3
Avvikelse
Varje föreslagen avvikelse från specifikationen eller från andra kontraktsvillkor och
förutsättningar som kan ha någon betydelse med avseende på funktion, styrka, utbytbarhet och livslängd skall hänskjutas till beställaren för övervägande och beslut.
I samband med leverans av den berörda delen, skall leverantören bifoga avvikelse
rapporten med leveransen och skall också bestyrka att varje villkor för att avvikelsen
kan accepteras har uppfyllts.
6.4
Märkning
I de fall speciella märkningsbestämmelser inte anges skall efterföljande märkningsbestämmelser gälla.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
26/48
Samtliga ståldetaljer skall vara märkta. Utifrån märkningsbeteckning skall varje enskild detalj vara spårbar till sin tillverkningsritning. En beskrivning av hur märkningsbeteckning skall upprättas av tillverkaren och ingå i dokumentationen.
Märkning skall före ytbeläggning vara utförd genom maskinstansning med 10 mm
höga tecken på stång, plattstål och plåt t o m 8 mm godstjocklek. Vid godstjocklekar
större än 8 mm, även UNP- och HE-balk, bör märkning vara utförd med 15 mm höga
tecken. Märkning skall vara så utförd och placerad att ingen risk för brottanvisning
föreligger och minst 10 mm från kant. På stång och balk skall märkning vara placerad
100-150 mm från sista hål i hålgrupp i ena änden på utåtvänd sida. Är detta område
inte lämpligt för märkning skall den vara förlagd längre in mot stångens eller balkens
mitt. För ramstång till stolpben skall märkning vara placerad i nedre änden och för
ramstång till regel i skarvände eller om det är fråga om regel utan skarv vid godtycklig
ände. I vissa fall anges på ritning var märkningen skall vara placerad.
Stansade beteckningar skall vara avskilda från varandra med en punkt.
Om efter förzinkning stansmärkning är otydlig skall denna tydligt textas med färg, som
ger god kontrast och har god hållbarhet (t ex av typ snabbtorkande PVC färg). Märkning med spritpennor tillåts inte.
Märkningen skall vara placerad på sida som i konstruktionen är utåtvänd och så att
den är synlig efter montering. I övrigt skall märkningen placeras enligt ovan.
6.4.1 Konstruktioner med skruvförband
Detaljer till skruvförband skall vara märkta på ett sådant sätt att den enskilda detaljen
entydigt kan identifieras på respektive ritning.
6.4.2 Svetsade konstruktioner
Svetsade enheter, som skall sammanpassas med varandra, skall ha märkesbeteckningar på utåtvänd sida invid skarvstället på sådant sätt, att märkningarna på de olika
enheterna kommer att ligga mitt för varandra, d.v.s. i linje med varandra.
6.5
Tillverkningsbestämmelser
6.5.1
Serietillverkning
Vid serietillverkning skall ingående delar ha full utbytbarhet. Innan serietillverkning
startas skall det kontrolleras att fixturerna är tillräckligt stabila, så att angivna ritningsmått kan innehållas. Under pågående serietillverkning kontrolleras att fixturerna
inte förändrats genom slitage eller åverkan.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
27/48
6.5.2 Bearbetning
Delning
Klippning får inte ske vid lägre temperatur på stålet än +5°C.
Snittytorna bearbetas så att de uppfyller kraven för ytbeskaffenhet i punkt 6.2.3.
Riktning och bockning
Riktning får utföras vid rumstemperatur om godstjockleken (beträffande plåt och
plattstål) inte överstiger nedan angivna värden.
Tabell 6E
Stål med brottgräns
Godstjocklek
2
25 mm
470 N/mm och högre
20 mm
Lägre än 470 N/mm
2
Plåt och plattstål med godstjocklek, som överstiger ovan angivna värden, samt profilstål (oavsett dimension) riktas vid rödvärme, ca 850 °C.
Material tillhörande högre hållfasthetsklass än 430 N/mm2 får inte kylas med vatten.
Kallsträckning för att förlänga materialet får inte tillämpas.
Annan formning (t.ex. bockning) i kallt tillstånd tillåts endast om det genom provning
har påvisats att materialet uthärdar kallbearbetning utan att sprickor eller farliga
spänningar uppstår som i samband med den efterföljande förzinkningen kan ge upphov till interkristallin sprickbildning.
Vid komplicerade bockningsförfaranden eller när så kan anses nödvändigt är det
lämpligt att inhämta ståltillverkarens anvisningar.
Håltagning
Hål får stansas i stål enligt SS EN 10025-2, SS-EN 10025-3 och i stål med motsvarande
egenskaper i högst 13 mm tjockt gods om godstjockleken understiger håldiametern. I
övriga fall borras hålen eller stansas hål som är minst 3 mm mindre än nominell håldiameter, vilka sedan brotschas eller borras till slutlig diameter.
Angiven håltolerans skall innehållas i hela hålets längd. Sprickor efter stansning godtas inte. Stansning får inte ske vid lägre temperatur på stålet än +5 °C. Hålkanter bearbetas så att de uppfyller kraven för ytbeskaffenhet i punkt 6.2.3.
Felborrade hål
Felborrade hål får varken helt eller delvis fyllas genom svetsning.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
28/48
6.5.3 Svetsning
Svetsning får endast utföras av tillverkare som godkänts av beställaren för respektive
svetsmetod.
Godkännande utfärdas efter bedömning av följande:
Lokaler och utrustning
Svetsning skall utföras i lokaler och med utrustning som är lämpliga för ändamålet.
Utrustningen skall vara väl anpassad för den typ av svetsning som skall utföras för att
rätt kvalitet skall uppnås. All utrustning skall regelbundet kontrolleras och underhållas.
Tillsatsmaterial
Endast tillsatsmaterial som är avsett för använt grundmaterial och svetsmetod får
utnyttjas. Tillsatsmaterialet skall förvaras och hanteras så att rätt kvalitet säkerställs.
Ansvarig personal
Tillverkaren skall ha ansvarig personal med kompetens och befogenhet att leda arbetet
så att rätt kvalitet säkerställs.
Kompetent personal
Svetsares kompetens skall prövas enligt SS 06 52 01 eller SS-EN 287-1 - Svetsarprövning. Endast godkända svetsare får användas.
Svetsmetod
Använda svetsmetoder skall vara väl utprovade och skall vara fastlagda i procedurbeskrivningar. Metodprov kan erfordras.
Kontroll
Före och under svetsningen skall svetsningsbetingelserna regelbundet kontrolleras.
Efter svetsningen skall kontroll utföras av att givna krav uppfylls.
6.5.4 Hoppassning
Konstruktionsdel riktas väl före hoppassning. Vid hoppassning får konstruktionsdel
inte tvingas i läge på sådant sätt att den deformeras.
I stålkonstruktionen ingående delar, som inte är fullständigt måttsatta, skall tillpassas
med hjälp av noggrant utförda mallar eller utslag.
6.5.5 Värmebehandling
Svetsade plåtdetaljer med komplicerad form samt tjockare plåtar med termiskt skurna
ytor skall avspänningsglödgas. Krav om avspänningsglödgning anges på ritning i varje
särskilt fall.
Även annan värmebehandling anges eller överenskommes i varje särskilt fall.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
29/48
6.5.6 Varmförzinkning
Allt stål skall varmförzinkas då inte annat anges.
Varmförzinkningen ska uppfylla kraven enligt SS-EN ISO 1461 där bilagorna anses
gällande. För markförlagda delar gäller även Nationell bilaga NA. Varmförzinkad
konstruktion ska ha en sammanhängande och god vidhäftande beläggning och så jämn
som form och egenskaper medger. Zinkbeläggningens tjocklek anges i varje särskilt
fall, då inte annat angivits får inte zinkbeläggningstjocklekarna understiga värdena i
nedanstående tabell:
Tabell 6F
Tjocklek
Fe/Zn 95
Fe/Zn 115
Fe/Zn 215
Min. lokalt
värde
µm
(g/mm²)
Min. medelvärde
µm
(g/mm²)
Min. lokalt
värde
µm
(g/mm²)
Min. medelvärde
µm
(g/mm²)
Min. lokalt
värde
µm
(g/mm²)
Min. medelvärde
µm
(g/mm²)
Stål > 6 mm
85
(610)
95
(685)
100
(720)
115
(830)
190
(1370)
215
(1550)
Stål  6 mm
70
(500)
85
(610)
Fe/Zn95 för konstruktioner av valsat stål i luft.
Fe/Zn 115 för killåsta konstruktioner i berg.
Fe/Zn 215 för konstruktioner av valsat stål i marken.
Även termiskt skurna ytor och kanter på gods till konstruktioner där t10mm skall
ingå som provningsområde för zinktjocklek. Ytor med ett zinkskikt understigande
tillåtet lokalt värde skall anses vara obelagda.
Efter förzinkning skall konstruktionen rensas, så att den kan hanteras utan risk för
handskador.
Varmförzinkningen skall likställas med färg enligt standard ISO 8501-3. Före varmförzinkningen skall samtliga ytor uppfylla kraven på ytbeskaffenhet i punkt 6.2.3.
6.6
Skruvförband
Om inte annat angivits skall skruv i stolpar vara svensk stålbyggnadsskruv SB enligt
punkt. 6.6.1 och 6.6.2 med tillhörande stålbyggnadsbricka SBRB enligt punkt 6.6.3.
6.6.1 Skruv
Skruv i stolpar skall vara med M-gänga och i hållfasthetsklass 8.8 och uppfylla fordringarna i SS-EN ISO 898-1 och tillämpliga delar av SS-EN ISO 4014 produktklass A.
Skruvar skall ha underskuren M-gänga enligt SS-ISO 965-4 och vara varmförzinkade
enligt SS-EN ISO 10684.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
30/48
Tabell 6G Svensk Stålbyggnadsskruv SB
Svensk Stålbyggnadsskruv SB skall vara utförd enligt punkt 6.6.1 med nedanstående
förändringar för l, ls, lg i SS-EN ISO 4014:
Stamlängd
l
M12
M16
ls
+1 -0
lg
max
10,0
nom
min
max
30
29,4
30,4
5,0
35
34,5
35,5
10,0
15,0
40
39,5
40,5
15,0
20,0
ls
+1 -0
lg
max
10,0
16,0
M20
ls
lg
+1 -0
max
M22
ls
lg
+1 -0
max
M24
ls
lg
+1 -0
max
45
44,5
45,5
20,0
25,0
15,0
21,0
10,0
17,5
50
49,5
50,5
25,0
30,0
20,0
26,0
15,0
22,5
12,0
19,5
55
54,4
55,6
30,0
35,0
25,0
31,0
20,0
27,5
17,0
24,5
60
59,4
60,6
35,0
40,0
30,0
36,0
25,0
32,5
22,0
29,5
19,5
65
64,4
65,6
40,0
45,0
35,0
41,0
30,0
37,5
27,0
34,5
24,5
33,0
70
69,4
70,6
45,0
50,0
40,0
46,0
35,0
42,5
32,0
39,5
29,5
38,0
28,0
75
74,4
75,6
50,0
55,0
45,0
51,0
40,0
47,5
37,0
44,5
34,5
43,0
80
79,4
80,6
55,0
60,0
50,0
56,0
45,0
52,5
42,0
49,5
39,5
48,0
85
84,3
85,7
55,0
61,0
50,0
57,5
47,0
54,5
44,5
53,0
90
89,3
90,7
60,0
66,0
55,0
62,5
52,0
59,5
49,5
58,0
95
94,3
95,7
65,0
71,0
60,0
67,5
57,0
64,5
54,5
63,0
100
99,3
100,7
70,0
76,0
65,0
72,5
62,0
69,5
59,5
68,0
105
104,3
105,7
70,0
77,5
67,0
74,5
64,5
73,0
110
109,3
110,7
75,0
82,5
72,0
79,5
69,5
78,0
115
114,3
115,7
80,0
87,5
77,0
84,5
74,5
83,0
120
119,3
120,7
85,0
92,5
82,0
89,5
79,5
88,0
125
124,2
125,8
84,5
93,0
130
129,2
130,8
89,5
98,0
135
134,2
135,8
94,5
103,0
140
139,2
140,8
99,5
108,0
145
144,2
145,8
104,5
113,0
150
149,2
150,8
109,5
118,0
Utöver märkningskraven i SS-EN ISO
898-1 märks Svensk Stålbyggnadsskruv på skruvhuvudets ovansida med
symbolen SB.
6.6.2 Mutter
Muttrar skall ha hållfasthetsklass 8 och uppfylla fordringarna i SS-ISO 898-2 och SSEN ISO 4032. Muttrar skall vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
31/48
Mutter märks med hållfastighetsklass
8 och med tillverkarens beteckning (x)
på mutterns anliggningsyta med nedsänkt märkning.
Muttrarnas gänga skall skyddas med lämplig olja (gäller inte muttrar som belagts med
friktionsnedsättande medel) så att de klarar utomhuslagring under 6 månader utan att
rostskador uppstår på gängorna.
6.6.3 Brickor
Brickor skall uppfylla kraven för produktklass C enligt SS-EN ISO 4759-3.Brickor skall
ha en hårdhet av minst 200 HV och sträckgräns minst 220 N/mm2. Brickor skall vara
varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684.
Stålbyggnadsbricka SBRB
Brickor till svensk stålbyggnadsskruv SB skall vara stålbyggnadsbricka SBRB och vara
utförd enligt SS-EN ISO 4759-3 med undantag av tjocklekstoleransen som skall vara
±0,5 mm och ha mått enl. nedanstående.
Tabell 6H
Dimension
ø d1
mm
ø d2
mm
M12
M16
M20
M22
M24
13
17
21
23
25
24
30
37
39
44
7
Provningar
Provning skall utföras enligt den standard som godkänts av beställaren. Där standard
inte finns skall alla detaljer om proven presenteras för beställaren för godkännande.
Entreprenören skall hålla beställaren informerad om:

Förloppet av materialtillverkning och verkstadsarbete, så att kontroll och
provning kan utföras i närvaro av beställarens representant.

Vilken standard provet är anpassat till.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
32/48
Före varje kontroll och prov skall leverantören försäkra sig om, att arbetet på alla sätt
är i överensstämmelse med specifikationerna och färdigt för kontroll och provning.
7.1
Stickprovskontroll
Representativa provexemplar, slumpvis utvalda, av alla detaljer i det parti som är leveransklart, skall underkastas prov för att fastställa att de överensstämmer med specifikationerna.
Provföremål skall tillhandahållas av tillverkaren utöver beställt parti utan kostnad för
beställaren.
7.1.1
Ståldetaljer
Ståldetaljer kontrolleras i enlighet med kontrollplanen.
7.1.2
Skruvförband
Varje leverans skall inspekteras av leverantören, varvid nedanstående kontroll utförs.
Provgruppstorlek för varje parti och tillåtna AQL-värden framgår av tabell 7D och 7E,
(överensstämmer med SS 02 01 30, tabell 1 respektive tabell 2 enkelprovtagning).
Varje enskilt parti skall härstamma från samma tillverkare, chargetillhörighet och
dimension.
Tabell 7A
Skruvar skall kontrolleras enligt följande:
Måttkontroll av "da, r, d, s" och gängtolerans
Kontroll av övriga mått (inkl. zinkskiktets tjocklek)
Kontroll av märkning
Kontroll av härdsprickor
Materialsammanblandning
Hållfasthetskontroll
Kontroll-nivå
AQL
S-3
S-3
S-3
S-3
S-3
S-2
1,5
4,0
0,1
0,1
0,1
0,1
Tabell 7B
Muttrar till stålbyggnadsskruvar skall kontrolleras enligt följande:
Måttkontroll av "s" och gängtolerans
Kontroll av övriga mått (inkl. zinkskiktets tjocklek)
Kontroll av märkning
Kontroll av härdsprickor
Materialsammanblandning
HållfasthetskontrollKontroll av låsningsegenskaper för
låsmuttrar enligt SS-EN ISO 2320
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
Kontroll-nivå
AQL
S-3
S-3
S-3
S-3
S-3
S-2
1,5
4,0
0,1
0,1
0,1
0,1
S-3
1,5
TR05-03 utg 3
33/48
Tabell 7C
Brickor till stålbyggnadsskruvar skall kontrolleras enligt följande:
Kontroll-nivå
AQL
S-3
S-2
4,0
1,5
Måttkontroll (inkl. zinkskiktets tjocklek)
Hållfasthetskontroll genom hårdhetsprovning
Tabell 7D
Kontrollnivå S2, antal provföremål och acceptanstal.
Partistorlek
Provgrupp-storlek
2 – 25
26 – 150
151 – 1200
1201 – 35000
35001 -
2
3
5
8
13
Acceptanstal
AQL
0,1
1,5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tabell 7E
Kontrollnivå S3, antal provföremål och acceptanstal.
Partistorlek
Antal provföremål
0,1
Acceptanstal
AQL
1,5
2 - 15
16 – 50
51 – 150
151 – 500
501 – 3200
3201 – 35000
35001 – 500000
500001 -
2
3
5
8
13
20
32
50
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
2
4,0
0
0
0
1
1
2
3
5
Om antalet felande enheter i provgruppen är större än acceptanstalet, skall partiet
avvisas.
Kontroller skall redovisas genom kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN 10204.
7.2
Rutinprov
Entreprenören skall utföra rutinprov i överensstämmelse med den tillämpliga standarden och i enlighet med instruktioner från beställaren.
7.3
Provexemplar
Representativa provexemplar, slumpvis utvalda, av alla detaljer i det parti som är leveransklart, skall underkastas prov för att fastställa att de överensstämmer med specifikationerna.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
34/48
7.4
Provmontering
En komplett varmförzinkad stolpe av varje typ och höjd som är beställd, inklusive
varje kombination av benförlängningar, skall monteras i närvaro av beställaren till den
grad som är nödvändigt för att försäkra sig om korrekt passning av ingående delar,
rätta skruvlängder samt även monteringslätthet. Samtidigt skall viktiga basmått och
klättringsanordningar kontrolleras. Varje fel skall ändras till beställarens belåtenhet
före leveransens början.
7.5
Stolpprov
Om beställaren så önskar, skall en komplett stolpe med detaljer, underkastas fullständig provning i enlighet med IEC publikation 60652 "Loading tests on overhead line
towers" på en överenskommen provstation. Beställaren skall ange om provet skall
utföras som typ prov enligt IEC 60652:4.1 (Design test) eller som stickprov enligt IEC
60652:4.2 (Sample test). Stolpen skall resas på fasta fundament. Stolpmaterialet skall
vara varmförzinkat.
Entreprenören skall tillhandahålla ett provningsprogram, vilket skall godkännas av
beställaren före provning. Provlaster skall vara brottlaster som beräknats enligt punkt
5.3, och SS-EN 50341:7.11/SE.1.
8
Leverans
8.1
Allmänt
Entreprenören skall för sina åtaganden utarbeta ett kvalitetsäkringsprogram enligt
svensk standard SS-EN ISO 9001 som skall granskas och godkännas av beställaren
före arbetets början.
All kvalitetsdokumentation relaterad till arbetet skall vara tillgänglig för beställarens
representant tills arbetet är avslutat. All dokumentation skall vara på svenska eller
engelska.
Före leverans från tillverkaren skall leverantören överlämna kvalitetsdokumentation
till beställaren.
Ingen del av arbetet får levereras till leveransplatsen innan det har provats och inspekterats och befunnits överensstämma till alla delar med bestämmelsernas villkor.
8.2
Kvalitetsdokumentation
Kvalitetsdokumentationen skall innehålla nedanstående dokument:
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
35/48
8.2.1 Certifikat
Ett certifikat, vederbörligen signerat av en representant för entreprenören som är auktoriserad att signera sådana Q.A.-dokument, vilket innehåller:

tillräcklig information för att delen ska gå att identifiera

referenser till den standard och de krav som har använts under tillverkning
och inspektion

redogörelse för att specificerade inspektioner har genomförts och att de begärda resultaten har uppnåtts
8.2.2 Avvikelserapport
Avvikelserapporter tillsammans med varje rapport som har samband med större reparationsarbete.
8.2.3 Separata rapporter och besiktningsföretag
Certifikat för undersökningar som kräver separata rapporter, t.ex. materialprov, icke
destruktiva undersökningar, analysrapporter, dimensionsrapporter och provmonteringsrapporter.
Certifikat från oberoende besiktningsföretag, om sådant anlitats.
8.3
Transport och lagring
All stolpmaterial skall förpackas på sådant sätt att de inte blir skadade eller nedsmutsade vid transport, byggnation eller lagring.
8.3.1 Lastning och lossning
Vid lastning och lossning får godset inte deformeras vid lyftning och får inte heller
utsättas för stötar och slag. För att undvika skador på förzinkat stål får lyftverktyg av
stål inte ligga an mot den förzinkade ytan. Mellanlägg av t.ex. trä eller tygstroppar skall
användas.
8.3.2 Transport
Uppläggning av godset på fordon skall ske på ett underlag som är stadigt och på ett
sådant sätt att underliggande gods vid stapling inte blir deformerat. Trämellanlägg
eller motsvarande skall användas så att inte varmförzinkad yta skadas.
Trämellanlägg skall vara fria från föroreningar som kan skada eller missfärga ytbeläggningen
8.3.3 Lagring
Lagerplatsen skall vara plan och marken får inte utgöras av kolstubb, koks, slagg eller
annat som kan påverka materialet.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
36/48
Godset får inte komma i direkt beröring med marken, inte heller med annat material
som kan skada eller missfärga ytbeläggningen som t.ex. oförzinkat stål eller förorenat
virke. Lagrat förzinkat gods får inte heller utsättas för sprut från slipning, svetsning,
kapning e.d. eftersom ytbeläggningen kan skadas och missfärgas.
9
Montage
9.1
Allmänt
Montage skall utföras enligt montageanvisning.
Montaget skall utföras så att skador på ytbeläggning eller deformationer på konstruktionen inte uppstår. Stålet får inte komma i kontakt med marken under montage. Ståldetaljer får inte riktas.
Skräp, is, snö eller frost får inte förekomma på anläggningsytor mellan detaljer som
skall sammanfogas med skruvförband. Vid vinterväderlek skall snö, is eller frost avlägsnas med värme.
Före åtdragning av skruvförband skall komplett stolpdel monteras och riktas noggrant
i sin helhet med hjälp av pallning och domkrafter så att stolpben/regel blir rak utan
skevhet så att toleranser enl. 6.2.2 e)–h) innehålls.
Montaget skall ingå och dokumenteras i entreprenörens egenkontrollprogram.
9.2
Skruvförband
Skruvar skall vara svensk stålbyggnadsskruv om ritning inte anger annat.
Skruv skall vändas med mutter på utsidan i stolpben och i reglar på undersidan där det
är praktiskt möjligt.
Efter montage skall muttrar låsas genom att gängorna körnas med två körnslag på
gängningen. Ledskruvar skall säkras med saxpinne genom skruven utanför muttern.
9.2.1 Klämlängd för Svensk Stålbyggnadsskruv
Klämlängd för skruvförband med svensk stålbyggnadsskruv SB och stålbyggnadsbricka SBRB enl. tabell 9A. Måttet X kan användas för kontroll av skruvlängd.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
37/48
Tabell 9A
L (mm)
Klämlängd t (mm)
M12
M20
M22
M24
30
-7
35
7-12
40
12-17
7-12
45
17-22
12-17
8-13
50
22-27
17-22
13-18
10-15
55
27-32
22-27
18-23
15-20
60
32-37
27-32
23-28
20-25
18-23
65
37-42
32-37
28-33
25-30
23-28
70
42-47
37-42
33-38
30-35
28-33
75
47-52
42-47
38-43
35-40
33-38
80
52-57
47-52
43-48
40-45
38-43
85
52-57
48-53
45-50
43-48
90
57-62
53-58
50-55
48-53
95
62-67
58-63
55-60
53-58
100
67-72
63-68
60-65
58-63
6-11
7-12
9-14
9-14
X (mm)
5-10
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
M16
2015-04-29
TR05-03 utg 3
38/48
9.2.2 Åtdragningsmoment
Om inte annat anges på ritning åtdrags skruvförband enl. tabell 9B.
Tabell 9B
Skruv- dimension
Åtdragningsmoment
(Nm)
Hävarm vid manuell
åtdragning
(mm)
Fotsteg M12
50±10%
150
M12
70±10%
150
9.3
M16
160±10%
350
M20
270±10%
500
M22
440±10%
800
M24 ˃
>300
1000
Anmärkning
Kontroll utförs med momentnyckel. Kontroll
kan utföras stickprovsmässigt.
Värdena behöver endast tillämpas ifall det är
särskilt angivet. Åtdragning utförs så hårt man
kan med normala verktyg, dock så att åtdragningsmomentet blir minimalt 300 Nm.
Reparation av varmförzinkning
Efter slutfört montage får storleken på reparerade varmförzinkade ytor inte överstiga
de ytor som av varmförzinkaren tillåts att reparera i enlighet med SS-EN ISO 1461.
Beställaren ska informeras om tänkt reparationsmetod av varmförzinkningen före
montagets påbörjande. Reparationer skall utföras och dokumenteras i enlighet med
punkt 9.3.1.
9.3.1 Större skador på varmförzinkning
Detaljer med obelagda ytor större än vad som är tillåtet för varmförzinkaren att reparera enligt SS-EN ISO 1461 skall bytas ut alternativt omförzinkas.
Om byte inte är möjligt skall reparationsåtgärd föreslås och hanteras som en avvikelse.
Reparationsåtgärden skall utföras av certifierad målare. Avvikelse skall godkännas av
beställaren före åtgärd.
Avvikelse med beskrivning av åtgärd skall minst innehålla:

Omfattning av ytor som skall repareras.

Anledning till att reparationen är nödvändig.

Beskrivning av reparationsmetod inklusive förbehandling och krav på yttre
omständigheter.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
39/48

Säkerhetsdatablad och tekniska varublad på svenska för samtliga produkter
som skall användas.

Kontrollplan för föreslagen reparation innehållande kontroll av temperatur,
daggpunkt, att förbehandlade ytor som skall beläggas har den renhet och ytråhet som reparationsmetoden kräver samt kontroll av skikttjocklek (se
grundkontroll enligt BSK 07 kap 9.65).

Produktleverantörens godkännande av föreslagen reparationsmetodik inklusive förbehandling.
Utförda reparationer skall uppfylla korrosivitets klass C4 enligt SS-EN ISO 12944,
livslängd 50 år samt vara UV-beständiga och åldersbeständiga.
Ifylld och signerad kontrollplan skall ingå i dokumentationen.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
40/48
10
Bilaga-Beräkning av ledat stolpben
P
qT
P
qL

MG
L
L
l

P
P
P = axial last vid fundament (brottgränstillstånd)
MG = moment från staginfästning och regel (brottgränstillstånd)
10.1 Eulerlast
PE  0,95   2  E  I/L2  1,6P
10.2 Vindlast
För kvadratisk tvärsektion är vindlasten i brottgränstillstånd vinkelrät ledningen på
den vertikala projektionen



qT   Q  qh  Gq  Gt 1  0,2  sin 2 2  At  Ct  qlad  1 
och längs med ledningen


sin 2 
 cos 
tan 2 
 sin
q L   Q  qh  Gq  Gt  1  0,2  sin 2 2  At  Ct  qlad 
där
2
  cos 2   sin 2    sin 
Q = partialfaktor för variabel last enligt SS-EN 50341:4.2.11/SE.1
q h = vindens hastighetstryck enligt SS-EN 0341:4.2.2.2/SE.1
G q =vindstötsfaktor =1,0
G t = resonansfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.3
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
41/48
vindens infallsvinkel enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1
figur 4.2.1
At = den effektiva arean för H = 1.0 meter längs stolpbenets längd L.
Ct = formfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.3/SE.1
qlad = At.C för en stege och skall tas hänsyn till endast om stolpbenet har stege.
 = stolpbenets lutning efter stagtöjning och stolpens deformation.
För liksidig triangulär tvärsektion kan termen
1  0,2  sin 2 2
sättas lika med 1,0.
10.3 Balkberäkning
För beräkning utan dator skall vindlasten qT och egentyngd qD projiceras vinkelrätt
mot L.
ny
ny
qT  qT  sin 2 
q D  q D  cos 
Det största momentet MTW, MLW och MD och största utböjningarna yTW, yLW, yD och
yMG beräknas. Tvärkrafterna TTW, TLW och TD beräknas i den punkt där koniciteten
börjar. Index TW betyder vinkelrät vind, LW längsgående vind, D egentyngd och MG
moment MG.
10.4 Initialkrokighet
Initialkrokigheten är L/600 i den mest ogynnsamma riktningen

för kvadratisk sektion över diagonalen, se punkt 10.5.1

för triangulär sektion för 0 och 60 grader, se punkt 10.5.2.
10.5 Ramstång
Tecknet + är beroende på vindriktning, stolpbenets lutning och aktuell ramstång.
I figuren är CG = tvärsnittets tyngdpunkt.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
42/48
10.5.1 Kvadratisk sektion
x
A2
A1
CG
y
c1
A1
A2
e
a
y
c2
b
x
Ramstångskrafterna är
 P/ 2 A1  2 A2    M TW  M D   a/I x  M LW  M G / 2  c1 /I y  


Q1  A1    P   yTW  yi  y D  e   a/I x / 1  P/PE  



  P   y LW  yi  y MG   c1 /I y / 1  P/PE 

 P 2 A1  2 A2    M TW  M D   b I x  M LW  M G 2  c2 I y  


Q2  A2    P   yTW  yi  yD  e   b I x 1  P PE  



  P   yLW  yi  yMG   c2 I y 1  P PE 

där
yi  0, 71 L 600
10.5.2 Triangulär sektion
x
y
A2
CG
c
A1
e
a b
x
y
A2
Ramstångskrafterna är
 P/  A1  2 A2    M TW  M D   a/I x 


Q1  A1  

  P   yTW  yiy  y D  e  a/I x / 1  P/PE 
 P  A1  2 A2    M TW  M D   b I x  M LW  M G 2  c I y  



Q2  A2    P   yTW  y iy  y D  e   b I x 1  P PE  


  P   y  y  y   c I 1  P P 

LW
ix
MG
y
E


För Q1 är yiy  L 600
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
43/48
För Q2 är
yiy  L 600  cos 60 och yix  L 600  sin 60
10.6 Diagonaler
Tvärkraften 0,017P skall alltid läggas till.
Tecknet + är beroende på aktuell diagonal.
10.6.1 Kvadratisk sektion
Kraften i en diagonal är
D  DT  0,017 P 2 cos 
D  DL  0,017 P 2 cos 
Där DT  TTW  TD  2 cos 
DL  TLW  M G L 2 cos 
10.6.2 Triangulär sektion
Kraften i en diagonal är
D  DT  0,017 P 1,5 cos 
D  DL  0, 017 P 1, 5 cos 
Där
DT  TTW  TD  2 cos 30  TLW  M G L 3  TLW  M G L  e 3 b cos 
DL  TLW  M G L 1,5  TLW  M G L  e 3 b cos 
10.7 Knäckning
Vid beräkning av bärförmågan i ramstång gäller vid lokal knäckning
För kvadratisk sektion är 1,25 l/ix
För kallformade profiler är  den största av 1,0 l/iη och 1,25 l/ix.


l
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
x
2015-04-29
x x


x
TR05-03 utg 3
44/48
Stolpbenet skall även kontrolleras som sammansatt stång enligt Bygg K 18:35.
10.8 Stagtöjning
När stagen töjs ändras lutningsvinkeln på stolpben och stag. Detta ökar krafterna på
stolpben och stag jämfört med nominella lutningsvinklar.
10.9 Ändsektioner
Ändsektionerna skall ha diagonaler till ändplattan för att undvika böjning i ramstänger
från excentrisk last.
Bottensektionen skall beräknas med en excentricitet av 25 mm.
Bricka mellan stolpben och fundament dimensioneras för lokalt tryck (prägling).
CL
P
25 mm
10.10 Egenfrekvens
Egenfrekvensen skall vara större än 2 Hz.
För en jämnstyv balk är formeln f   2 L2 
där
EI m  2
EI (Nm2) är beräknad i den klenaste riktningen
m (kg/meter) inklusive zink och skruv
L (meter)
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
45/48
11
Bilaga-Korrigering av SS-EN 50341
Stolpar som dimensioneras enligt dessa riktlinjer skall dimensioneras enligt SS-EN
50341 med följande korrigeringar:
11.1
SS-EN 50341:7.7.5.1/SE.1 partialfaktor stag
Partialfaktor γM för stagwire skall vara
γM2 = 1,55 för raklinjestolpar
γM2 = 1,70 för vinkelstolpar
11.2 SS-EN 50341:J.11 skruvförband
Detta avsnitt gäller vid beräkning enligt SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga NA.
Dragkraftskapaciteten för en normalt åtdragen skruv skall beräknas enligt formeln i
tabell J.2 men med följande lydelse:
Ft , Rd 
0,6  f ub  As
 Mb
11.3 SS-EN 50341:4.2.2.4.3/se.2 vindkrafter på fackverksstolpar med triangulär tvärsektion
Vindkraften som verkar i tyngdpunkten på en fackverkspanel i en fackverksstolpe med
triangulär tvärsektion beräknas enligt: QWt  qh  Gt  At  Ct  Gq där Gt väljs enligt
SS-EN 50341:4.2.2.4.3.
11.4 SS-EN 50341:4.3
Punkt 4.3 skall inte tillämpas i Sverige.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
46/48
12
Bilaga-Kallformade stålprofiler
12.1 Knäckningsberäkning
Beteckningar för indata
ix (mm) tröghetsradie för huvudtröghetsaxel i styva riktningen
iy (mm) tröghetsradie för huvudtröghetsaxel i veka riktningen
x0 (mm) avstånd mellan tvärsnittets tyngdpunkt och skjuvcentrum
Lc (mm) dimensioneringsvärde på knäckningslängd
Kv (mm4) vridstyvhetens tvärsnittsfaktor (Saint-Venant)
Kw (mm6) välvstyvhetens tvärsnittsfaktor
A (mm2) tvärsnittsarea, bruttoarea
Aef (mm2) area för effektivt tvärsnitt med beaktande av tvärsnittsklass
E (N/mm2) elasticitetsmodul = 210 000 N/mm2
G (N/mm2) skjuvmodul = 81 000 N/mm2
fyk (N/mm2) karakteristiskt värde för stålets sträckgräns
fyd (N/mm2) dimensioneringsvärde för stålets sträckgräns
Formler
i0  i x2  i y2  x02
2
x 
  1   0 
 i0 
 2  E  Kw 
1 


T 
G

K

v
A  i02 
L2c

2
 E
x 
2
 Lc 
 
 ix 
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
47/48
y 
 Tx
2 E
2
kontroll
y x
 Lc 
 
i 
 y 
1

 (( x   T )  (( x   T ) 2  4     x   T ) )
2
12.2 Beräkningsalternativ BSK
För beräkning av böjvridknäckning och böjknäckning gäller kurva ”b”.
c 
c 
f yk
 Tx
f yk
y
ger
 cTx
ger
 cy
Det minsta värdet på
 c väljs för beräkning av NRC.
N Rcd   c  Aef  f yd
12.3 Beräkningsalternativ SS-EN 1993-1-1 punkt 6.3
För beräkning av böjvridknäckning och böjknäckning gäller kurva ”b”.


f yk
 Tx
f yk
y
ger χTx
ger y.
Det minsta värdet på χ väljs för beräkning av Nb.Rd.
TEKNISK RIKTLINJE
33UUUU UU
2015-04-29
TR05-03 utg 3
48/48