Handbok om Västbus 2015 Vänersborg

Handbok
Om Västbus
2015
Sammanställd och revideras av
den Lokala Ledningsgruppen Västbus.
Inledning
Tanken med denna handbok är att du som handläggare och/eller som sammankallande skall
på ett kortfattat sätt få information om Västbus riktlinjer, så att det underlättar ditt dagliga
arbete. Handboken innehåller information om Västbus, både övergripande och lokalt i
Vänersborg.
Handboken kommer revideras varje år av den Lokala Ledningsgruppen Västbus.
Om du saknar något i handboken eller om du har några frågor kontakta din representant i
den Lokala Ledningsgruppen.
I handboken används ordet barn, som betyder barn och ungdomar d.v.s. upp till och
med 20 år.
Blanketter finns på Västbus hemsida: http://epi.vgregion.se/vastbus
Innehållsförteckning
Västbus Organisation ………………………………………….



Lokal Ledningsgrupp Västbus
Delregional Ledningsgrupp
Västbus Styrgrupp
Västbus är …………………………………………………..


Västbusmötet
Skillnaden på Västbusmöten och andra samverkansmöten
1
1
1
1
2
2
3
Målgrupp .................................................................
3
Möte enligt Västbus (Bild) …………………………………..
3
Samverka inom Västbus ……………………………………..
4
Samtycke …………………………………………………….
5
Kallade/Inbjudna deltagare ……………………………..
5
Samordnad Individuell Plan ……………………………..
5
Rutin vid förarbete ………………………………………………
6-7




Första steget
Andra steget
Tredje steget
Fjärde steget
Uppföljningsmöte …………………………………………………..
8
Avvikelserapport ……………………………………………………
8
Konsultationsmöte Västbus ……………………………………..
9
Mötesledare …………………………………………………………….
10 - 11


Mötesstruktur
Oenighet
Samverkan kring barn och unga …………………………………..


12 - 13
Samverkan förutsätter
Myndigheternas skyldighet att samverka
Barnsamtal, ett påhittat ärende …………………………
14 – 18
1
Västbus Organisation
Västbus organisation kan ses som en pyramid, där den Lokala Ledningsgruppen är basen.
Ovanför kommer den Delregionala gruppen och överst kommer Styrgruppen.
Lokal Ledningsgrupp Västbus
Den lokala Ledningsgruppen har i uppdrag att:
• Utveckla former och rutiner för den lokala samverkan
• Följa upp den lokala samverkan utifrån kvalitet och kvantitet
• Ta initiativ till kompetensutvecklingsinsatser på den lokala nivån
• Hålla kontakt med Delregionala ledningsgruppen för Västbus
I Vänersborg ingår följande personer i den Lokala Ledningsgruppen:
o elevhälsochef Grundskolan
o elevhälsochef Kunskapsförbundet
o chef för Individ- och Familjeomsorg
o chef för Barn och Ungdoms habilitering
o chef för Barn- och ungdomspsykiatrin
o chef för Omsorgen om Funktionshindrade
o chef för Ungdomsmottagning
o kurator vid Primärvården
o kurator vid Kunskapsförbundet
o processledare
Chef för IFO är sammankallande och gruppen träffas 3-4 gånger per termin.
Delregional ledningsgrupp
Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje kommunalförbund sjukhusområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och ska
gemensamt ansvara för genomförandet.
Gruppen består av:
- Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri
- Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar
- Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar
- Företrädare för primärvård
- Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov)
Vänersborg tillhör Fyrbodals kommunförbund. Förvaltningschef vid Barn- och
Utbildningsförvaltningen företräder Vänersborg.
Verksamhetschef för BUP representerar också bland annat Vänersborg samt är ordförande
för den Delregionala Ledningsgruppen Fyrbodal.
Västbus styrgrupp
För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen finns en styrgrupp. Till
den skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter: Två
representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen och en
från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst samt två
representanter från Primärvården.
Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan vid behov ytterligare adjungera en
representant.
Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen.
2
Västbus är ……
Västbus står för Barn och Unga i Samverkan och handlar om hur vi i Västra Götaland
samverkar kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Bakgrunden till överenskommelsen började med att huvudmannaskapet förändrades för de
institutionsplacerade barnen och ungdomarna som har en sammansatt problematik.
2001 bildades Vård Gryning AB, som kommunerna i Västra Götaland äger. Men det kvarstod
dock behov av rutiner för samverkan mellan kommun och regionen rörande bl.a. utredning,
vård och behandling för målgruppen. En arbetsgrupp tillsattes, som arbetade fram riktlinjer
för samverkan mm.
2005 enades Västra Götalandsregionen och samtliga 49 kommuner i Västra Götalands län
om en överenskommelse gällande riktlinjerna för Västbus.
I och med att det blev en lagändring gällande samverkan 2010 samt att det samma år gjordes
en övergripande utvärdering gällande Västbus riktlinjer påbörjades en revidering.
2012 antogs de reviderade riktlinjerna, vilka idag gäller. Särskilda riktlinjer utformades och
antogs även för de familjehemsplacerade barnen. Vänersborgs Samarbetsrutiner vid
placering av barn och unga i familjehem bygger på Västbus riktlinjer men har också
förtydligats utifrån lokal överenskommelse mellan Barn- och utbildningsförvaltningen
Kunskapsförbundet Väst och Socialförvaltningen.
Överenskommelsen Västbus bygger på ett barnperspektiv d.v.s. att alla barn och ungdomar
som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling,
habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda. Inom målgruppen finns
stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet/ungdomen
är det en rättighet att mötas av insatser utifrån sina behov.
Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i
första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt hem och i
förskola/skola. När dessa insatser inte är tillräckliga för att möta behoven ska mer
specialiserade insatser träda in.
Vänersborg arbetar enligt Västbus riktlinjer, som är en samverkansform för målgruppen barn
och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
2014 infördes en rutin i Vänersborg gällande förarbetet, d.v.s. att på ett mer strukturerat och
tydligt sätt tillvarata barnets/ungdomens och dess vårdnadshavares tankar och synpunkter.
Västbusmötet
Västbusmöten är en av många mötesformer och den Samordnade Individuella Planen
upprättas under mötet. Syftet med mötet är att alla deltagare skall få en gemensam
helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till
behoven samt tydliggöra ansvarsområden.
Det är viktigt att alla berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens
behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde.
3
Skillnaden på Västbusmöten och andra samverkansmöten
Det är tre saker som skiljer Västbusmöten från andra samverkansmöten. I första hand är det
målgruppen som skiljer, men också att Västbusmöten inte är rent professionella möten utan
att familjen förväntas planera och delta i mötet. Det tredje som skiljer är att Västbusmöten
förväntas vara mer strukturerade än vanliga nätverksmöten, som är ofta är längre och som
inte nödvändigtvis leder till en handlingsplan/SIP.
Målgrupp
Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt
psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från
olika verksamheter.
Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av
insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov.
Möte enlig Västbus
Processen i Västbus består av fyra faser; kartläggning, kallelse, Västbusmötet och
uppföljning.
Kartläggning
Den sammankallande
kartlägger tillsammans
med familjen resurser
som finns idag och ev
behov av ytterligare
resurser som finns i
annan organisation.
Bestämmer tillsammans
med familjen vilka som
skall bjudas in till ett
Västbusmöte.
Förarbete enligt rutin
sker.
Kallelse
Kallelse
skickas.
Möte inom 3
veckor.
Västbusmötet
Den sammankallande leder
Västbusmötet, med syfte
att få en gemensam
helhetsbild, klargöra
barnets/familjens resurser
och behov, koppla resurser
ur det professionella
nätverket till behoven.
SIP upprättas, som skall
vara konkret avseende de
insatser som respektive
organisation skall ansvara
för, vem som gör vad,
omfattning och var
stödet/behandlingen skall
ges.
Ett uppföljningsmöte
bokas.
Mobiliseringsprocess
Mötesprocess
Uppföljning
4
Samverka inom Västbus
Samverkan i Västbus innebär att berörda verksamheterna arbetar tillsammans för ett
gemensamt mål och ”adderar” sina insatser till varandra för att uppnå bästa möjliga resultat
för barnet.
Det är dock viktigt att komma ihåg att berörd verksamheter ansvarar för sin bedömning av
barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde.
I samverkan kan en verksamhet inte ”bestämma” om en annan verksamhets insatser, men
kan ha önskemål om insatser som i så fall skall diskuteras vid förarbetet.
Västbusarbetet börjar med en egen analys d.v.s. om barnet ingår i målgruppen och varför ett
Västbusmöte skulle vara bra. Se vidare Rutin vid Förarbete sidan 6-7.
Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker enligt följande:
1. Den professionelle bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den
egna verksamheten.
2. Den professionelle tar kontakt med vårdnadshavaren om barnet är under 18 år, annars
bara med ungdomen. Båda vårdnadshavarna skall samtycka till ett möte.
Om en eller båda vårdnadshavare inte samtycker till Västbusmöte kan inget möte hållas.
Motivera om tveksamheterna och dokumentera det enligt verksamhets rutiner. Annan
insats får då planeras, exempelvis om det finns skäl till en anmälan enligt 14 kap. 1 §
socialtjänstlagen. Konsultationsmöte kan också vara aktuellt.
Den professionelle bedömer tillsammans med familjen om behovet av ytterligare resurser
finns och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om
man ska kalla till ett Västbusmöte och vilka verksamheter som skall bjudas in.
Förarbete påbörjas dvs. samtal med vårdnadshavare och barn på ett strukturerat sätt.
Se under rubrik Rutin vid Förarbete.
3. Den professionelle kallar till ett Västbusmöte. Överenskommelsen för Västbus medför att
kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Om den kallade inte kan närvara
skall den utse en annan person i verksamheten som kan delta samt ge nödvändig
information till personen om barnet samt om planerade och möjliga insatser. Mötet skall
äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder mötet.
De professionella kallas. Vårdnadshavare, barnet/den unge eller närstående bjuds in.
4. Syftet med Västbusmötet är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra
barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra
ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för sin bedömning av barnets/familjens
behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. Den Samordnade
Individuella Planen används som en dagordningsmall.
5. En Samordnad Individuell Plan upprättas under mötet, som tydliggör de gemensamma
målen. Se till att barnet och föräldrarna samt de andra aktörerna får ett exemplar av den
dokumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet informera om när den skickas
ut – senast en vecka efter mötet om inget annat kommits överens om.
Se vidare Handbok för Samordnad Individuell Plan.
6. Ett uppföljningsmöte inbokas.
5
Samtycke
Innan kallelsen/inbjudan skickas kontrollera att samtycke finns, annars inhämta. Samtycke
från båda vårdnadshavarna krävs. Det vårdnadshavarna samtycker till är:
- att ett möte enligt Västbus hålls
-
vilka verksamheter och närstående som bjuds in
-
vilka problemområden som får diskuteras
-
att en SIP upprättas
-
hur länge samtycket skall gälla
Om en eller båda vårdnadshavare inte samtycker till Västbusmöte kan inget möte hållas.
Motivera tveksamheterna och dokumentera det enligt verksamhetens rutiner. Annan insats
får då planeras, exempelvis om det finns skäl till en anmälan enligt 14 kap. 1 §
socialtjänstlagen. Konsultationsmöte kan också vara aktuellt.
Barnet kan i vissa fall beroende på ålder och mognad lämna samtycke.
Blankett för samtycke finns på Västbus hemsida.
Kallade/inbjudna deltagare
De professionella kallas. Vårdnadshavare, barnet/den unge eller närstående bjuds in.
Det är målgruppens problematik och syftet med mötet som avgör vem som skall kallas. Det
är alltså inte verksamheternas deltagande (ex. BUP, socialtjänst och förskola/skola) som
avgör om det är ett Västbusmöte.
Deltagarna vid ett Västbusmöte kan vara från chefs- och/eller tjänstemannanivå. Varje kallad
verksamhet utser lämplig deltagare. Vid förhinder skall den kallade utse någon annan i
verksamheten som deltar efter information från den kallade. Information skall ges om
verksamhetens kontakt och insatser rörande barnet samt om eventuella framtida insatser
utifrån kallelsens syfte.
Blankett finns på Västbus hemsida.
Samordnad Individuell Plan
En Samordnad Individuell Plan tydliggör de gemensamma målen och upprättas under mötet.
Se till att barnet och föräldrarna samt de andra aktörerna får ett exemplar av den
dokumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet informera om när den skickas ut –
senast en vecka efter mötet om inget annat kommits överens om.
I Planen skall det framgå:
1. Vilka insatser som behövs
2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för
3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen
4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen.
Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning
och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen.
6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna
utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs.
7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för
beslutad insats, dess omfattning och ev. kostnadsansvar.
Se vidare Handbok för Samordnad Individuell Plan.
Planen skall förvaras som en sekretesshandling. Blankett finns på Västbus hemsida.
6
Rutin vid Förarbete Västbus
Rutinen vid Förarbete finns inte med i Västbus riktlinjer, utan är en rutin som Vänersborg
införde 2014. Rutinen innebär tre olika delar:
1. Ett församtal med barnet för att ta tillvara deras tankar och synpunkter vid
Västbusmötet på ett mer strukturerat sätt. Samtalet sker genom besök, dokumenteras
och godkänns av barnet. Barnet väljer vem som skall genomföra samtalet.
2. Ett församtal med vårdnadshavarna för att ta tillvara deras tankar och synpunkter vid
Västbusmötet på ett mer strukturerat sätt. Samtalet kan ske per telefon eller besök
och behöver inte dokumenteras.
3. Med samtycke från vårdnadshavare kunna ha, vid behov, ett församtal mellan
verksamheterna antingen per telefon eller vid möte - utan vårdnadshavare och barn.
Första steget
Innan samtalen i steg två till fyra görs en Egen Analys:








Varför behövs ett möte? Vad är det som gör att jag bedömer ett behov av
Västbusmöte? Räcker det med att samordna insatserna per telefon eller behövs ett
möte?
Vem/Vilka önskar ett möte?
Syfte och mål med mötet?
Vilka är berörda? Berörda på olika nivåer?
Bedömning utifrån syfte och förutsättningar för mötet.
Lokal?
Vem håller i mötet, Vem skriver SIP:en? Gör inte båda sakerna!
Nästa steg? (Mobilisering) Vem gör vad i förarbetet?
Andra steget
I samtalet med vårdnadshavaren skall den sammankallande:
• Informera om den egna tanken om orsaken/syftet med mötet.
• Informera om SIP och att den kommer att skrivas under mötet.
• Inhämta samtycke. Se vidare under rubrik Samtycke.
• Om förmöte med andra verksamheter skall ske, inhämta samtycke.
• Informera om att någon kommer att prata med barnet om Västbusmötet och hjälpa
barnet att berätta om sina tankar under mötet.
• Informera om dina frågeställningar och ta reda på vilka frågeställningar
vårdnadshavarna har? Kom överens om de frågeställningar som skall tas upp på
mötet.
• Ta reda på vilka verksamheter och personer som vårdnadshavaren vill ha med på
mötet.
• Ta reda på vad vårdnadshavarna har för tankar inför mötet. Delar de samma bild?
• Ta reda vad vårdnadshavarna har för tankar om vad barnet behöver för stöd och hjälp
för att må bättre och för att få sin livssituation att fungera bättre.
• Ta reda på vilka tankar och önskemål som vårdnadshavaren har om vad de behöver
för stöd och hjälp för att deras barn skall må bättre och för att deras livssituation skall
fungera. Hur har de hittills hanterat situationen?
• Ta reda på om vårdnadshavarna vill ha hjälp med att framföra sina tankar på mötet.
Av vem i så fall?
7
Steg tre
I samtalet med barnet/den unge skall den sammankallande:
 Informera sin egen tanke om orsaken/syftet med mötet.
 Informera om de problemområden som kommer att tas upp på mötet.
 Informera om att vårdnadshavaren/na lämnat samtycke.
 Informera om SIP och om att den kommer att upprättas under mötet.
 Informera om att samtalet med barnet kommer dokumenteras och skall godkännas av
barnet. Barnet väljer vad som skall skrivas ner. Syftet är att hjälpa barnet att berätta
om sina tankar under mötet samt att barnet skall känna sig trygg i mötesformen och
vad som skall diskuteras.
Den sammankallade kan själv ha samtalet med barnet eller tillsammans med barnet utse
lämplig person som har samtalet och dokumenterar det. Det kan alltså vara en person som
arbetar i annan verksamhet än den som sammankallar.
Utifrån barnets problematik läggs tyngdpunkten på olika diskussionsfrågor.
Frågor/områden som kan diskuteras i samtalet med barnet är:
•
Vad har du för tankar inför mötet?
(Vem vill du ska delta på Västbusmötet, vad tänker du om de tankar som den
sammankallade har om syftet till mötet? Egna önskemål om syftet med mötet)
•
Hur upplever du din situation i skolan, pedagogiskt och socialt?
(skolarbete, vad fungerar/fungerar inte idag, svårigheter, relation/samspel med
skolpersonal och elever under lektioner och raster)
•
Hur mår du känslomässigt?
(självförtroende, självkänsla, identitet, stress, sömn, mat, framtidsbild, magont och
huvudvärk)
•
Hur ser din hem- och fritidssituation ut?
(familjebild, hemförhållanden, nätverk och fritid)
•
Vad tycker du att du behöver för stöd
(vad kan de inbjudna verksamheterna göra, du själv, föräldrarna)
Samtalet dokumenteras och godkänns av barnet. Sannolikt kommer saker att diskuteras som
inte är relevanta för mötet och de skall i så fall inte tas med. Det kan också finnas saker som
skall tas enskilt med någon verksamhet eller vårdnadshavare. Dokumentet skall förvaras som
en sekretesshandling.
På sidorna 16 till 20 ges ett förslag på ett skrivet Barnsamtal. Barnsamtalet kommer
ligga som grund för Västbusmötet och vid upprättande av en SIP, vilket kan läsas mer om i
Handbok Om Samordnad Individuell Plan - där ett exempel på SIP ges.
Steg fyra
Ibland kan ett förmöte med andra verksamheter vara bra. Detta kan antingen ske per telefon
eller vid möte d.v.s. utan vårdnadshavare och barn. Det kan exempelvis gälla att samordna
insatser, komma överens om kostnader eller om någon verksamhet har tankar om insatser
från andra verksamheter. Glöm inte att samtycke från vårdnadshavare/na måste inhämtas.
8
Uppföljningsmöte
Vid mötet bokas ett uppföljningsmöte, eftersom det är viktigt att följa upp de insatser man
kommit överens om, både de korta och de långsiktiga målen. Bestäm vilka som ska delta,
vem som skall hålla i mötet och vem som skall dokumentera.
Uppföljningar kan innehålla uppgifter om:
 Hur det går för barnet jämfört med tidigare uppsatta mål.

Ny information eller ändrade omständigheter. Exempelvis skolbyte eller ny adress.

Har de inblandade genomfört de insatser de åtagit sig enligt planen?

Har insatserna gett önskad effekt på kort och lång sikt?

Behövs annan insats?
Avsluta ärendet
Västbusmötet med den Samordnade Individuella Planen avslutas när målen är uppfyllda
d.v.s. när barnet inte längre har behov av insatser som behöver samordnas. Det kan vara att
insatser avslutas eller att rätt insatser är påbörjade och fungerar.
Det är viktigt för alla involverade, såväl barnet och dennes vårdnadshavare samt övriga
aktörer, får veta när planen inte längre gäller.
Planen avslutas om samtycke dras tillbaka.
När planen avslutas dokumenteras detta i respektive verksamhets dokumentationssystem.
Avvikelserapport
En avvikelse kan gälla ett individ- och/eller ett organisationsärende.
Upprättas i ett ärende:
o Då Västbus riktlinjer inte följs.
o Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs.
o Då parterna inte kommer överens.
Avvikelserapport lämnas till den Lokala Ledningsgruppen, till IFO chef.
Avvikelsen presenteras i Lokal Ledningsgruppen för diskussion och analys. Om ärendet inte
kan lösas på lokal nivå skickas ärendet vidare till den Delregionala Ledningsgruppen för
vägledning utifrån Västbus riktlinjer.
Den lokala Ledningsgruppen återkopplar till den som rapporterat avvikelsen.
Blanketten för avvikelse finns på Västbus hemsida.
9
Konsultationsmöte Västbus
Konsultationsmöte är en samverkansform som finns i Vänersborg, där Elevhälsan, BUP och
IFO utgör grunden för samverkan. Vid behov bjuds andra verksamheter in.
Representanterna är:
 Lena Ericsson, chef för grundskolans Elevhälsa
 Theresia Jöngren, chef för Barn- och ungdomspsykiatrin
 Lena Rohlin, kurator vid Barn- och ungdomspsykiatrin
 Jon Granlund, samverkande socialsekreterare och representerar IFO
 Yvonne Midshult, processledare Västbus
 Carianne Lundwall Karlsson – biträdande chef för Elevhälsan
Ärendet anmäls till Lena Ericsson, tel: 0521-72 10 80 E-post: lena.ericsson@vanersborg.se
Till konsultationsmöte kan du anmäla ärenden när du har fundering kring lämpliga insatser
och arbetsmetoder. Din fundering/svårighet i ett ärende blir belyst från olika synvinklar och
du får idéer om lösningar, som förhoppningsvis leder till snabbare ärendehantering.
Ärendet kan tas upp anonymt eller vid namn om vårdnadshavare samtyckt.
10
Mötesledare
Den sammankallande verksamheten leder Västbusmötet. Rekommendationen är att någon
annan från verksamheten dokumenterar den Samordnade Individuella Planen under mötet.
Om ingen annan finns tillgänglig på den egna arbetsplatsen rekommenderas att fråga någon
annan verksamhet om de i samverkan kan föra dokumentationen.
Mötesledare måste alltid ta ansvar för att styra gruppen så de håller fokus på målet, det vill
säga att en Samordnad Individuell Plan upprättas eller att tidigare gjord plan följs upp.
Men det gäller också att mötesledaren fokuserar sin uppmärksamhet även på de
medverkande på mötet. Får alla komma till tals? Hur blir familjen delaktig?
Mötesstruktur
•
Mötesledaren hälsar alla välkomna och påminner om syftet med möte, vad mötet
skall handla om och för vem mötet är till för
•
Mötesledaren presenterar sig och sin roll/uppgift och vem/vilka som tagit initiativ till
mötet
•
Presentationsrunda – namn och hur man känner huvudpersonen (roll/funktion)
•
Praktiska frågor så som att alla kallade och inbjudna är närvarande, kolla att alla kan
vara med under hela mötet, informera om hur länge mötet håller på, sekretessfrågan
•
Mötesledaren tydliggör bakgrund till mötet, syfte och vilka förväntningar som det
finns på vad mötet skall leda till samt hur mötet kommer att läggas upp
•
Följ den Samordnade Individuella Planen som en dagordningsmall.
•
Nulägesbeskrivning – var och en på mötet ger sin bild hur situationen ser ut för
huvudpersonen och vilka insatser som pågår. Börja med familjen och barnet (ev med
hjälp av stödperson/er). Redogör för barnets berättelse enligt rutin.
•
Synliggör frågeställningarna/ behovsområdena och undersök vilken frågeställning /
behovsområde mötet skall börja med.
•
Ge utrymme för nödvändiga samtal, diskussioner kring de frågeställningar och
behovsområden som kommer upp på mötet. Vid ny och större frågeställning/
behovsområde kan en överenskommelse göras om att det tas upp vid ett nytt möte.
•
Formulera de åtgärder/insatser mötet beslutar om. Vid Västbusmöten skrivs dessa in
i en SIP där det tydligt framgår vad som skall göras, av vem (ansvarig) och när det
skall göras.
•
Sammanfatta vad man kommit överens om vid mötet d.v.s. det som skrivits in i
SIP:en.
•
Se till att barnet och föräldrarna samt de andra aktörerna får ett exemplar av den
dokumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet informera om när den
skickas ut – senast en vecka efter mötet om inget annat kommits överens om.
•
Boka uppföljningsmöte. Vid Västbusmöte är det obligatoriskt med minst ett
uppföljningsmöte.
•
Informera ev. om vad som händer om något inträffar mellan mötena som är av
avgörande betydelse för SIP arbetet t.ex. akuta situationer, ändringar av insatser etc.
11
Oenighet
Ibland kan oenighet uppstå trots att man förberett sig och då är det viktigt att känna till att
olika verktyg kan användas. Om du från början tror att oenighet kan uppstå, klargör då i
början av mötet (vid sammanhangsmarkeringen) att du kommer att avbryta mötet om det
inte går att få en konstruktiv dialog.
Oenighet kan uppstå mellan verksamhetsrepresentanterna och/eller inom familjen eller med
någon i familjen. Om det uppstår kan det hanteras genom:
o
Försök att som mötesledare vara saklig och tydlig.
o
Möblera rummet så att det underlättar en konstruktiv kommunikation t.ex. om
vårdnadshavarna är oense så låt dem inte sitta bredvid varandra.
o
Kontrollera att den tekniska utrustningen fungerar innan mötet.
o
Att prata – gå laget runt/ställ frågan hur de ser på situationen eller vad de
föreslår/kan erbjuda.
o
Tydliggör att du kommer att avbryta mötet om det inte går att få en konstruktiv
dialog. Detta kan du också informera om i början av mötet.
Löses inte oenigheten finns det 2 specialverktyg för dig som mötesledare:

Erbjud ”samråd”, vilket innebär att om barnet och/eller föräldrarna är missnöjda över
hur mötet avlöper/avlöpt kan du som mötesledare göra en paus under pågående
Västbusmöte (eller avsluta) och erbjuda enskilt möte dvs. ”samråd”. Där ges utrymme
för barnet och/eller föräldrarna att uttrycka sitt missnöje. Mötesledaren ska så långt
som möjligt försöka lösa situationen.

Begär ”rådrum”, vilket innebär att om oenighet uppstår under mötet avseende
insatserna kan du som mötesledare sätta upp ny tid med de verksamheter som är
oense dvs. utan barnet och vårdnadshavarna.
Låt inte barnet och vårdnadshavarna ta del av oenigheten, utan avbryt hellre mötet
genom att boka en ny tid för Västbusmöte. En tid som alltså ligger efter den bokade
tiden som de oense verksamheterna har.
12
Samverkan kring barn och unga
Samverkan är ett medvetet val där verksamheter, organisationer enats om att organisera
sig så att det blir möjligt att arbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Samverkan är alltså
ett medel för att uppnå det gemensamma målet, där målet är att barnets behov skall bli
tillgodosett. Det kan vara barn som far illa eller riskerar att fara illa, barn med
funktionsnedsättning eller barn som har ohälsa.
Samverkan ska präglas av ett barnperspektiv och inte av ett verksamhetsperspektiv.
Detta innebär att målsättningen i samverkan är att:
 Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede av en
ogynnsam utveckling, på individ- eller gruppnivå.
 Barnet eller den unge ska få stöd och skydd från samhället utifrån en helhetssyn.
 Barnet (i vissa fall det ofödda barnet) eller den unge ska vara i fokus.
När det gäller barn och unga i behov av sammansatt stöd handlar det om en komplex
problematik som behöver mötas med ett helhetsansvar, där insatserna från de olika
aktörerna såsom socialtjänst, förskola och skola, närhälsa/primärvård, barn- och
ungdomspsykiatrin samt barn- och ungdomshabiliteringen skall synkroniseras. Det krävs att
insatserna från de olika aktörerna är sammansatta och utgår från barnets aktuella
livssituation.
Kommuner och landsting har genom skärpt lagstiftning ålagts att stärka sin samverkan och
ansvara för att barn och unga ska få rätt insatser i rätt tid utifrån en helhetssyn på barnets
eller den unges behov och situation. För att få en fungerande samverkan är det viktigt att de
olika verksamheterna har tydliga uppdrag och en viss kännedom om varandras områden.
I en väl fungerande samverkan finns det många fördelar, speciellt för barnet. Fördelarna är
bland annat att den bidrar till en gemensam helhetssyn, att barns behov tidigare upptäckts –
speciellt de utsatta samt att hjälpinsatserna blir bättre. Det finns större möjligheter att barnet
får rätt insats på rätt nivå i rätt tid.
Samverkan förutsätter:
En väl fungerande samverkan kräver engagemang samt en tydlig och klar styrning på alla
ledningsnivåer. Det innefattar bland annat en tydlighet gällande mål, målgrupp, yrkesroller,
arbetsfördelning och rutiner för samverkan.
Det är positivt i samverkansprocessen med ett gemensamt och klart uttalat mål för de
samverkande samt att de olika ansvarsområdena tydliggörs. På en basal nivå innebär det att
var och en gör sin del, men på ett samordnat sätt och i en dialog. Det är viktigt att
verksamheterna synliggör de professionellas olika funktioner.
Grundtanken är att det finns tillräckligt med resurser för att samverka. Forskningen visar på
att om huvudmännen samverkar vid planering och vid genomförande av insatser så utnyttjas
samhällets resurser mer effektivt. Dock kan besparingar inom en sektor på motsvarande sätt
leda till kostnadsökningar inom en annan verksamhet.
Det är mycket viktigt att komma ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma som
du. Det gäller att man står upp för sina åsikter, men att man kompromissar när det krävs.
Man skall inte tro att andra organisationer löser saker på samma sätt som sin egen.
Skillnader skall identifieras men också respekteras! I samverkan måste tilltro till varandras
bedömningar och insatser finnas.
13
Myndigheternas skyldighet att samverka
FN:s barnkonvention som Sverige skrev på 1990 är utgångspunkten för lagstiftningen kring
barn och unga. 1986 antog riksdagen en proposition för att förtydliga landets strategi att
förverkliga FN:s barnkonvention. Det innebär att Sveriges lagar är ändrade och anpassade till
konventionen.
Det finns tydliga skrivningar i lagar och föreskrifter om myndigheters ansvar att samverka
för att säkra effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. När det gäller verksamheters skyldighet
att samverka kring barn och unga finns det reglerat i följande lagstiftning:
• Alla skolor är skyldiga att samverka enligt 29 kap. 13 § skollagen. Skyldigheten gäller
både huvudmannen för skolverksamheten och den som är anställd i verksamheten.
• Myndigheter har en allmän skyldighet att samverka enligt 6 § förvaltningslagen. Varje
myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna
verksamheten.
• Socialtjänsten, skolan, polis och hälso- och sjukvården är skyldiga att samverka kring
barn som far illa eller riskerar att fara illa enligt 5 kap. 1 § a SoL, 29 kap. 13 §
skollagen, 2 f § hälso- och sjukvårdslagen och 6 § polislagen. Socialnämnden ansvarar
i första hand för att samverkan kommer till stånd.
• Enligt 2 kap. 7 § SoL & § 3 f HSL skall kommun och landsting skall upprätta en
samordnad individuell plan, om den enskilde har behov av insatser från båda
huvudmännen.
Samtidigt finns andra lagar och bestämmelser som syftar till att skydda individens integritet
och som uppmuntrar individens självbestämmande. Både i Socialtjänstlagen (inklusive
verksamhet enligt LSS) och Patientlagen framhålls att vården och omsorgen ska bygga på
respekt för individens självbestämmande och integritet. Det innebär i korthet att man
behöver vårdnadshavarens samtycke för att utföra åtgärder eller om man behöver samverka
kring ett barn/en ungdom. Bestämmelserna gäller helt oberoende av sekretess, men de
påverkar möjligheten att lämna ut uppgifter om den enskilde individen. Det gäller såväl inom
som mellan myndigheter. Bestämmelserna finns i 2 och 3 kap Patientlagen, 1 kap. 1 § tredje
stycket SOL samt 6 § LSS.
Sådana lagrum begränsar ibland möjligheterna till samverkan. Avvägningen mellan
patientsäkerhet och integritet lägger ett stort ansvar på berörda myndigheter. Ett samtycke
till samverkan från vårdnadshavaren upphäver sekretessen.
Sedan 1 januari 2010 finns det i Socialtjänstlagen(SOL) 2 kapitlet 7 § och i Hälso- och
sjukvårdslagen(HSL) 3 f § en bestämmelse om att kommun och landsting skall upprätta en
Samordnad Individuell Plan om den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen
och samtycker till att en plan upprättas. Denna bestämmelse inbegriper även privata utförare
som kommun och landsting har upprättat avtal med. Lagen gäller såväl vuxna som barn och
unga, som behöver insatser från både socialtjänst och från hälso- och sjukvård för att få sina
behov tillgodosedda. Behoven kan vara av olika art och grad, och behöver alltså inte vara
omfattande och komplexa.
Det finns också tagna förändringar i Skollagen kring elevhälsan som berör den aktuella
målgruppen, 2 kap Skollagen (2010:800) 25 §. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande
roll lyfts fram. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser. Alla elever ska utöver skolläkare och skolsköterska ha tillgång
till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsa ska
anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan,
specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. En kommunal huvudman får överlåta
ansvaret för medicinska insatser inom elevhälsan till ett landsting eller vice versa om
kommunen och landstinget är överens om det.
2005 antogs Västbus riktlinjer i Västra Götalandsregionen gällande barn och unga med
sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Riktlinjerna reviderades 2012.
14
2015-04-09
Barnsamtal - Västbus
Syftet med samtalet är att få fram barnet/den unges syn på sin
livssituation och om sina framtidstankar. Samtalet kommer att
ligga som grund inför kommande Västbusmöte.
Barn: Vera Andersson 940101-0101
Ett påhittat ärende
Tankar inför mötet
Den sammankallades tanke med kommande Västbusmöte är att Vera skall få en fungerande
skolgång samt att hon skall må bättre, både psykiskt och fysiskt samt bli av med sitt
tvångsbeteende.
Vera tycker det är bra att hennes föräldrar och de inbjudna verksamheterna vill hjälpa henne
med att få sitt liv att fungera. Vera vill känna att hon lyckas i sitt skolarbete, men hon känner
att hon inte själv har kraft att förändra sin skolsituation. Hon känner också att hon på egen
hand inte kan påverka sitt mående. Vera vill ha hjälp.
Upplevelse av skolsituationen, pedagogiskt och socialt
Vera gick förskoleklass till årskurs 6 vid Norra skolan i Vänersborg. Hon trivdes i skolan,
hade många vänner och hon tyckte om att gå till skolan. Hon tror att närvaron var hög fram
till årskurs 5.
I årskurs 5 började Vera då och då att komma för sent till skolan, ibland var hon borta under
flera lektioner samma dag. Enligt Vera reagerade inte skolan något nämnvärt på hennes sena
ankomster eller på hennes skolfrånvaro.
När Vera började i årskurs 7 på Torpaskolan hamnade hon i en klass tillsammans med flera
utav hennes gamla klasskamrater. Detta tyckte Vera var bra, eftersom de även ofta umgicks
på fritiden.
Vera började dock skolka i stor omfattning under årskurs 7. Till stor del berodde det på att
hon inte mådde psykiskt bra. Hon var bland annat med om några traumatiska händelser,
som gjorde att hon mådde dåligt. Vera fick senare problem vid matsituationer och med att
hon började tvångsmässigt att tvätta sina händer. Hon hamnade i en depression. Vera och
familjen fick kontakt med BUP i slutet av årskurs 7, vilket de fortfarande har. Vera tycker att
hon successivt mår allt bättre. Hon uppger, att hon nu klarar av att hantera
situationer/tankar/känslor på ett bättre sätt än vad hon tidigare gjort.
15
Under årskurs 8 har Vera börjat känna sig allt mer ensam i skolan. Hon umgås främst med
en kamrat, men när kamraten inte är i skolan är hon ofta ensam på raster. De övriga
klasskamraterna är inte elaka mot henne, men de visar heller inte något intresse att vilja
umgås med henne. Vera tror inte att det blir bättre om hon byter klass, för hon tycker att
klassen egentligen är en bra klass.
Vera trivs också med de flesta av lärarna. Det finns en lärare som hon tycker lägger sig i för
mycket i alla elevers liv. Lärarens omsorg blir alltför ofta negativ för Vera och de övriga
eleverna.
Skolfrånvaron i årskurs 8 består av X % giltig, X% planerad, X % ogiltig och X % sen
ankomst.
Summa: X % under perioden 20 aug 2012 till 9 april 2015.
Om Veras frånvaro fortsätter att vara lika hög kommer hon att förlora X dagars undervisning
på ett läsår (X dagar). Det blir X dagar under hela högstadiet, vilket innebär nästan en och
halv termin.
Vera har inte godkänt/måluppfyllelse i ämnena tyska, hemkunskap, slöjd, matematik och
engelska. Hon säger också att hennes höga skolfrånvaro försvårar för henne att lyckas nå
målen i skolan.
Under årskurs 8 har Vera främst skolkat från hemkunskap och slöjd. Under höstterminen
har hon endast vid två tillfällen deltagit på hemkunskapens lektioner. Dessa lektioner ligger
direkt på morgonen, vilket gjort att Vera istället valt att stanna hemma. Detsamma gäller för
slöjden.
Vera har alltid haft svårigheter i matematik. Sedan årskurs 7 har skolan erbjudit viss tid
enskild undervisning med speciallärare Karl. Det har varit bra, men inte tillräckligt tycker
Vera.
Under lektionerna svenska, engelska och matematik finns specialläraren med i klassen. Detta
tycker Vera är bra.
I gymnasiet vill Vera gå omvårdnadsprogrammet. Efter gymnasiet vill hon arbeta vid ett
äldreboende och flytta till eget boende, helst i Göteborg. Hon vill skaffa sig en hund, en
labrador.
Hälsa och identitet
Vera började må sämre i årskurs 5. Det började med att hon ibland fick ont i huvudet och
magen, vilket gjorde att hon stannade hemma. Hennes skolfrånvaro accelererade, vilket
gjorde att hon började känna att hon hade svårt att klara av skolan och att hon kom ifrån sina
klasskamrater. Hon började alltmer känna sig utanför och ensam. Ibland skadade sig Vera
genom att rispa sig på armen med ett papper och ett rakblad.
Sedan 3 månader tillbaka medicinerar Vera mot depression och hon tycker sig märka en viss
förändring. När hon tänker tillbaka, så skulle hon ha behövt medicinering redan i årskurs 5.
Vera har en regelbunden kontakt med psykolog Karin och läkare Ulf vid BUP.
Sedan drygt ett år tillbaka har Vera också fått problem med att äta. Hon äter för lite, men hon
kan behålla maten. Skolan har hjälpt Vera genom att hon och kamraten kunnat äta skollunch
tillsammans med en personal i ett enskilt rum. Detta har hjälpt henne till viss del, men hon
tycker att problemet kvarstår.
16
När det gäller Veras tvångsmässiga tvättande av händerna började det i årskurs sju. Efter en
biologilektion där man pratade bakterier började hon ofta tvätta sina händer. Efter ett tag
blev det allt oftare och sedan ett tvångsmässigt beteende d.v.s. innan och efter hon gör saker.
Under vardagarna lägger sig Vera runt 23-tiden, men hon ligger vanligtvis vaken ett par
timmar innan hon somnar. Hon sover också ofta oroligt vilket innebär att hon kan vakna 5-6
gånger per natt. För att hinna till skolan behöver Vera gå upp vid 6.30, men även när hon
vaknar i tid orkar hon inte alltid gå upp. Hon kan ligga kvar i sängen flera timmar, vilket gör
att hon kommer för sent till skolan. När det gått för lång tid tycker Vera det är pinsamt att gå
iväg till skolan, utan stannar då hemma hela dagen.
Ofta upplever sig Vera som stressad. Det visar sig i att hon har muskelryckningar, ticks, i
nacken. Hon behandlar sig själv med att smörja in lavendelolja, vilket hjälper.
Sedan ungefär 11 års ålder anser Vera att hon lätt blir arg och att hon i dem lägena kan säga
eller göra saker som inte är väl genomtänkta. Ofta sitter känslan i även dagen efter, vilket
visar sig i att Vera är sur. Om Vera blir sur eller arg i skolan går hon hem. Efteråt mår hon
dåligt och ofta gör det att hon heller inte går till skolan nästkommande dag.
Vera upplever att hon hade ett ganska gott självförtroende fram till årskurs 5. Hon vågade då
ta plats i klassrummet och visa att hon var duktig på vissa saker, exempelvis sång och musik.
När det gäller självkänslan, så jobbar Vera med att tycka om sig själv och med att känna sig
värdefull. Detta får hon hjälp med från BUP.
Hem- och fritidssituation
När Vera var 11 år skilde sig hennes föräldrar. Vera har en bror på 8 år och en syster på 20 år.
Systern har eget boende.
Föräldrarnas skilsmässa var jobbigt för Vera. Det jobbigast var att föräldrarna bråkade och
att hon såg att det påverkar deras mående – speciellt att mamma mådde dåligt. Ibland
mådde modern så dåligt att hon inte orkade sköta om barnen och hemmet. När modern
mådde som sämst fick Vera många gånger lämna och hämta brodern från skolan samt laga
mat till sig själv, brodern och modern. Vera har alltid försökt få alla att må bra och vara
glada, vilket var en omöjlighet vid skilsmässan. Vera tror att skilsmässan till viss del
påverkade hennes mående och att det gjorde att hon ofta upplever sig ha svårt med att
fokusera och koncentrera sig i skolan.
När Vera var runt 12 år blev modern sambo med Erik. Efter ungefär 1 år separerade de och
modern har sedan dess levt ensam. Vera och hennes bror bor hos modern. Modern arbetar
som förskolelärare vid Håjums förskola i Trollhättan.
Fadern bor idag själv i en lägenhet i Vargön. Han arbetar som ekonom vid Länsförsäkringar
Bank. Vera är hos fadern vartannat veckoslut samt ibland under vardagarna. Hon gillar att
vara hos fadern.
Det Vera gillar att göra idag tillsammans med mamman är att åka till Göteborg och shoppa,
laga mat, se på tv samt promenera.
Med pappa gillar hon när de tränar styrketräning tillsammans och när de ensamma går på
bio. Tyvärr har de inte tränat på länge, men annars är det en aktivitet som Vera gärna vill
börja med igen.
17
Veras farfar bor i Skåne. Farmodern är död sen 2 år tillbaka. Vera brukar åka med pappa till
Skåne och hälsa på farfadern samt sin farbror, som också är bosatt där.
Vera har en faster, som är bosatt i Mellerud. Faster Alice har alltid betytt mycket för henne
och under hela hennes uppväxt har Vera ofta träffat sin faster. Det bästa med faster är att hon
hittar på roliga saker och att hon är bra att prata med.
För knappt ett år sedan dog Veras morfar. Hon stod honom mycket nära och han har lärt
henne mycket om bland annat havet. Vera tänker ofta på morfar. Tyvärr blev mormor efter
hans bortgång tvungen att sälja deras hus på Tjörn. Mormodern bor idag i Örebro. Även
hennes moster och morbror är bosatta där. Hon träffar dem under lov eller vid gemensamma
resor.
Vera har månadspeng kopplat till sysslor och regler såsom plocka ur diskmaskinen, städa
rummet och sköta tider. Om hon inte sköter detta kan hon få indragen månadspeng eller
utegångsförbud. Vera har 500 kronor i månadspeng samt att hon får extra vid behov.
Musik är Veras stora intresse. Hon skriver texter och sjunger, dock inte så ofta under årskurs 7.
Vera och kamraten Sarah, som spelar gitarr, brukade träna tillsammans. De har fortfarande
som mål att spela in en skiva. Fram till årskurs 8 upplevde Vera att hon hade en rolig fritid,
idag orkar hon oftast inte umgås med någon annan än kamraten Sarah ibland. Hon skulle dock
vilja vara mer aktiv på fritiden, exempelvis träna styrketräning med fadern, börja spela och
sjunga igen samt börja med akvarellmålning.
Under jullovet var Vera och kamraten Sarah på Överby. Där snattade de i flera affärer. De åkte
fast när de snattade på HM och de hade då snattat för 950 kronor. Detta gjorde att Vera och
familjen fick kontakt med socialtjänsten. En utredning pågår.
Stöd
Det som skolan idag kan erbjuda Vera är att stödja henne i att planera hur hon skall lyckas få
betyg i så många ämnen som möjligt. Hon vill också byta tyskan till svensk/engelska. Hon
önskar också att arbetslaget tittar över antalet prov och läxförhör per vecka.
Vera önskar bli erbjuden mer enskild undervisning i matematik av speciallärare Karl. När det
gäller ämnena hemkunskap och slöjd tycker Vera att det inte finns något som skolan kan
erbjuda, utan där handlar det mer om att hon skall gå till lektionerna.
Vera önskar ha fortsatt kontakt med skolkurator Lisa, för att få stöd i att klara av
skolsituationen.
Övriga kontakter som Vera har är med psykolog Karin Svensson och läkare Ulf Kvarnström
vid BUP, barnmorskan Ulla Karlsson vid Ungdomsmottagningen och med socialsekreterare
Mats Olofsson vid IFO.
Vera önskar hjälp med sitt mående och tror att det främst är psykolog Karin som kan hjälpa
henne med det.
Vera pratar ofta med sina föräldrar om sin situation och främst om sin skolsituation, oftast
med modern. Hon tycker att hon får mycket stöd och hjälp från dem. Det föräldrarna skulle
kunna göra ytterligare är att koppla ökad skolnärvaro med veckopeng dvs. göra ett
belöningssystem. Ex skulle hon få 20 kronor om dagen vid varje skoldag med full närvaro och
om hon lyckas med en full närvarovecka skulle hon få 150 kronor. Detta skulle innebära att
hon skulle bli belönad när hon lyckas istället för att straffas när hon misslyckas. Föräldrarna
skulle också kunna belöna henne med att göra någon aktivitet tillsammans med henne. När
det gäller hennes mående vet Vera inte vad de skulle kunna göra.
18
Det Vera själv kan göra är att ännu mer försöka sköta skolan och inte skolka, även när det tar
emot. När Vera mår fysiskt eller psykiskt dålig och inte orkar vara kvar i skolan kan hon
kontakta skolsköterskan, skolkuratorn och/eller föräldrarna. Vera måste börja tänka mer
långsiktigt på att hon vill komma in på gymnasiet och kunna uppfylla sina framtidsplaner.
Hon behöver också bli bättre på att belöna sig när hon lyckas genomföra saker.
Torpaskolan 2015-04-09
…………………………………………………….
Lisa Karlsson
Skolkurator
Har tagit del av Samtalet inför Västbusmötet och godkänner att den lämnas till rektor, som
sammankallar till mötet. Samtalet kommer att delges på mötet.
………………………………………………
…………………………..
Vera Andersson
Datum
Kartläggningen lämnas till rektor …………………………..