Läs tandvårdsrapporten på Vårdgivarguiden
Transcription
Läs tandvårdsrapporten på Vårdgivarguiden
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 ■ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ■ 08-123 132 00 ■ Datum: 2015-03-11 ■ Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle 08-123 132 00 siri.lindqvist-stahle@sll.se Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................... 3 Inledning .......................................................................................................................... 4 Tandhälsomått och registrering av tandhälsouppgifter ................................................................... 4 Tidigare registrering av tandhälsouppgifter ..................................................................................... 4 Tandhälsan hos barn och ungdomar ................................................................................ 6 Kariesskadade tänder ......................................................................................................................... 6 Medelvärde för skadade tänder samt barn med flest skadade tänder ............................................. 8 Tandhälsan per vårdbehovsområde ................................................................................................. 10 Flickor och pojkars tandhälsa ........................................................................................................... 12 Hälso- och sjukvårdsnämndens mål ................................................................................................ 13 Bilagor Bilaga 1: Tandhälsan per kommun/stadsdel Bilaga 2: Tandhälsan per vårdbehovsområde för 7- och 13-åringar Bilaga 3: Epidemiologiska uppgifter för Stockholms län 2014 Sida 2 Sammanfattning Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län har under en lång tid förbättrats. Jämfört med föregående år har andelen 19-åringar med kariesskadade tänder minskat med 2,4 procentenheter. Bland 7-åringar har motsvarande andel ökat med 1,2 procentenheter. I åldersgrupperna 3 och 13 år är andelen barn med kariesskadade tänder i stort sett oförändrad. Tandhälsan skiljer sig åt mellan länets olika vårdbehovsområden. I vårdbehovsområde 3 och 4 har en större andel barn och ungdomar kariesskadade tänder samt ett högre genomsnittligt antal kariesskadade tänder jämfört med barn i vårdbehovsområde 1 och 2. Skillnader mellan flickors och pojkars tandhälsa finns, men är små. Vid 3 och 7 års ålder är andelen flickor med kariesskadade tänder något mindre än andelen pojkar. Vid 13 års ålder har en större andel av flickorna skadade tänder jämfört med pojkarna. Vid 19 års ålder har skillnaden minskat och endast en marginellt större andel kvinnor har kariesskadade tänder. Samtidigt har en större andel 19-åriga män kariesskador på tändernas sidoytor. Stockholms läns landsting når samtliga av WHO:s mål utom målet för 6-åringar som avser 2020. En delförklaring till att WHO:s mål ännu inte är nått är att Stockholms län redovisar uppgifter för barn som är ett år äldre, sju år, och att redovisningen då ger ett något sämre resultat vid jämförelse. Sida 3 Inledning Uppföljningen av tandhälsan omfattar barn och ungdomar i åldrarna 3, 7, 13 och 19 år i Stockholms län. Epidemiologiska uppgifter registreras vid undersökning som utförs av tandläkare eller tandhygienist. Epidemiologiska uppgifter har rapporterats för 92 procent av barnen i de aktuella åldrarna. Tandhälsomått och registrering av tandhälsouppgifter I denna rapport används i första hand begreppet skadade tänder. Med skadade tänder avses karierade tänder (hål) eller tänder som tidigare haft hål och fått fyllningar (fyllda tänder) eller som dragits ut på grund av karies. Tandhälsa mäts med variabler som definierats av FN:s världshälsoorganisation, WHO. För 3- och 7-åringar sker registrering i det temporära (mjölktands-) bettet. Index beräknas för deft1, det vill säga att barnet har karies, behandlad sådan eller saknar tand som sannolikt varit kariesskadad. För 13- och 19-åringar sker registrering i det permanenta bettet. Index beräknas för DFT2, som en summa av individens skador under åren, nya hål och gamla som har lagats med en fyllning. Utdragna tänder räknas inte in i DFT eftersom tänder i den åldern kan ha dragits ut av andra orsaker än karies, till exempel i samband med tandreglering. För 19-åringar redovisas även kariesskador på tändernas sidoytor, DFS-a3. Tidigare registrering av tandhälsouppgifter Sedan början av 1990-talet har reglerna för registrering av kariesskador ändrats något. En ytlig kariesskada i tandemaljen, benämnd initialkaries, registreras inte som kariesangrepp enligt anvisningar från Socialstyrelsen. Till och med år 1996 registrerades tandhälsouppgifter för alla barn i åldrarna 3, 6, 12 och 19 år i Stockholms län. Från och med 1997 ändrades registreringsåldrarna i Stockholms län till 3, 7, 13 och 19 år. Denna förändring gjordes för att registreringen skulle sammanfalla med de nya så kallade obligatoriska åldrarna, då samtliga barn kallas till undersökning och eventuell behandling. d=decayed (karierad), e=extracted (extraherad), f=filled (fylld), t=theeth (tänder) D=Decayed (karierad), F=Filled (fylld), T=Theeth (tänder) 3 S=Surface (tandyta), a=approximal (sido-/kontaktyta i tandbågen) 1 2 Sida 4 Åren 1997 till och med 1999 skedde enbart en urvalsregistrering, uppgifter rapporterades endast för barn födda den 20:e i månaden. Anledningen till detta var att äldre datasystem ersattes av nya, samtidigt som rapporteringssystemet förenklades. År 2000 blev det åter möjligt att registrera tandhälsouppgifter för samtliga barn i aktuella åldersgrupper. Sida 5 Tandhälsan hos barn och ungdomar Kariesskadade tänder Tandhälsan sedd över 25 års tid har utvecklats positivt (figur 1). Andelen barn och ungdomar med kariesskadade tänder har under perioden 1987-2014 minskat i alla åldersgrupper: 3, 7, 13 och 19 år. Figur 1: Andel (%) barn och ungdomar med kariesskadade tänder (deft, DFT) i Stockholms län 1987-20144 100 90 80 Andel (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 3-åringar 6/7- åringar 12/13-åringar 19-åringar Andelen 3-åringar med kariesskadade tänder var 4,0 procent 2014. Andelen 3åringar med kariesskadade tänder ligger som helhet på en fortsatt låg nivå. Andelen 7-åringar med kariesskadade tänder var 26,0 procent 2014. Detta är en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med 2013. Sett över en längre tid har emellertid 7-åringarnas tandhälsa förbättrats avsevärt. Stockholms län når dock ännu inte upp till WHO:s mål att högst 20 procent av 6-åringarna ska ha kariesskadade tänder 2020. En delförklaring till att målet ännu inte är nått är att Stockholms län redovisar barn som är ett år äldre och att redovisningen därmed ger ett något sämre resultat. Under åren 1996-1999 skedde ingen beräkning av 19-åringar med kariesskador. 1997 ändrades registreringsåldrarna från 6 år till 7 år, samt från 12 till 13 år. 4 Sida 6 Andelen 13-åringar med kariesskadade tänder var cirka 36 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2013. Andelen 19-åringar med kariesskadade tänder var 63,2 procent vilket är en förbättring med 2,4 procentenheter jämfört med 2013. För 19-åringar registreras även kariesskador på tändernas sidoytor. I figur 2 visas utvecklingen mellan 1994 och 2014 avseende kariesskador på tändernas sidoytor. Figur 2: Andel (%) 19-åringar med kariesskadade sidoytor (DFS-a) i Stockholms län 19942014 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 Redovisningen av andelen 19-åringar med kariesskadade sidoytor visar över en längre tid samma stora förbättring som för andelen 19-åringar med kariesskadade tänder. Under 2014 hade 31,7 procent av 19-åringarna karisskador på tändernas sidoytor. Detta är en förbättring med 1 procentenhet jämfört med 2013 (figur 2). Sida 7 Medelvärde för skadade tänder samt barn med flest skadade tänder Det genomsnittliga antalet skadade tänder per barn har sedan början av 1990-talet minskat, framför allt bland 19-åringarna (figur 3). Under de senaste åren har utvecklingen emellertid planat ut. Figur 3: Medelvärde för antal kariesskadade tänder (DFT) för 12/13-åringar och 19-åringar 1990-2014 10 9 8 7 DFT 6 5 4 3 2 1 12/13 år 19 år Medelvärdet för kariesskadade tänder har under många år legat runt 1,0 skadade tänder för 13-åringar (0,8 år 2014). WHO:s mål för Europa avseende medelvärdet för antalet kariesskadade tänder hos samtliga 12-åringar är att antalet inte ska överstiga 1,5 skadade tänder 2020. För att mäta tandhälsan hos de personer med sämst tandhälsa har WHO tagit fram ett kariesindex, signifikant kariesindex (SiC-index), som avser medelvärdet av skadade tänder för den tredjedel barn och ungdomar som har flest skadade tänder. Figur 4 visar medelvärdet för kariesskadade tänder för samtliga 13-åringar i relation till WHO:s mål samt SiC-index för 13-åringar i relation till WHO:s mål. Sida 8 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 0 Figur 4: Medelvärde för antal kariesskadade tänder för 13-åringar i Stockholms län och WHO:s mål (12-åringar), samt SiC-index (lägsta tredjedelen) för 13-åringar i Stockholms län och WHO:s mål (12åringar), åren 2000-2014 4 Antal kariesskadade tänder 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 WHO:s mål för SiC-index 2015 SiC-index WHO:s mål för medelvärde skadade tänder 2020 Genomsnittligt antal skadade tänder Det genomsnittliga antalet skadade tänder för den tredjedel som har flest skadade tänder (SiC-index) uppgick till 2,4 under 2014 (figur 3). WHO:s mål5 är att SiCindex för 12-åringar ska vara färre än 3 skadade tänder 2015. Stockholms län når WHO:s mål för SiC-index sedan fem år tillbaka. WHO:s mål avser 12-åringar medan Stockholms läns landsting redovisar 13-åringar. Övriga landsting redovisar data för 12-åringar. 5 Sida 9 Tandhälsan per vårdbehovsområde Stockholms län är indelat i mindre områden som, med tandhälsan som utgångspunkt, grupperats i fyra nivåer, så kallade vårdbehovsområden. Vårdbehovsområdesindelningen speglar den sociala skiktningen i länet, men är baserad på tandhälsomått. Vårdbehovsområde 1 utgör områden med bäst tandhälsa och vårdbehovsområde 4 utgör områden med sämst tandhälsa. Det är stor skillnad i antalet barn i de olika vårdbehovsområdena. I vårdbehovsområde 1 består en årskull av cirka 19 000 barn medan en årskull i vårdbehovsområde 4 utgörs av cirka 1 400 barn. Små variationer mellan åren ger därmed ett större utfall i vårdbehovsområde 4 jämfört med vårdbehovsområde 1. Små skillnader i registreringsrutinerna kan även få relativt stort genomslag i statistiken. Figur 5 visar skillnader i tandhälsa för 3-åringar i länets olika vårdbehovsområden. Figur 5: Andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014 25 Andel (%) 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 2 3 4 Från figuren framgår att skillnaderna i 3-åringars tandhälsa mellan vårdbehovsområdena är fortsatt stora. Vid mätningen 2014 hade 2,4 procent av 3åringarna i vårdbehovsområde 1 kariesskadade tänder, motsvarande siffra för vårdbehovsområde 4 var 13,8 procent. En skillnad på 11,4 procentenheter mellan vårdbehovsområde 1 och vårdbehovsområde 4 föreligger. Andelen 3-åringar med kariesskadade tänder i vårdbehovsområde 4 har minskat något sedan 2013, men är högre jämfört med 2010-års resultat. Sida 10 Figur 6 visar skillnader i tandhälsa i åldersgruppen 19 år i länets olika vårdbehovsområden. Figur 6: Andel (%) 19-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014 100 90 80 Andel (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 2 3 4 Över tid har andelen 19-åringar med kariesskadade tänder minskat, framför allt i vårdbehovsområde 1 och 2. I vårdbehovsområde 4 har förbättringstakten varit låg, vilket betyder att skillnaden mellan vårdbehovsområde 1 och 4 ökat under 2000talet. Tandhälsan per vårdbehovsområde för 7- och 13-åringar redovisas i bilaga 2. Sida 11 Flickor och pojkars tandhälsa Skillnaden mellan könen avseende tandhälsa är generellt sett liten. Vid 3 och 7 års ålder är andelen flickor med kariesskadade tänder något mindre än andelen pojkar, medan förhållandet är det omvända vid 13 och 19 års ålder. Vid 19 års ålder är de unga männen nästan uppe på samma nivå som de unga kvinnorna. Figur 7: Andel (%) 13-åringa flickor respektive pojkar och 19-åringar kvinnor respektive mön med karisskadade tänder (DFT) åren 2003-2014 90,0 80,0 70,0 Andel (%) 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2003 2004 2005 Kvinnor 19 år 2006 2007 2008 Flickor 13 år 2009 2010 2011 Män 19 år 2012 2013 2014 Pojkar 13 år 2014 hade 37,3 procent av de 13-åringa flickorna kariesskadade tänder jämfört med 34,5 procent av pojkarna. Vid 19 års ålder hade 64,4 procent av kvinnorna och 62,2 procent av männen kariesskadade tänder. Att tonåriga pojkar/män i större utsträckning uteblir från tandvården kan vara en bidragande orsak till att andelen pojkar/män med kariesskadade tänder är lägre vid 13 och 19 års ålder än andelen flickor/kvinnor. Av detta skäl redovisar pojkar/män eventuellt ett bättre resultat än verkligheten. I bilaga 3 redovisas epidemiologiska uppgifter per åldersgrupp och kön. Sida 12 Hälso- och sjukvårdsnämndens mål Hälso- och sjukvårdsnämnden sätter årligen upp mål för barn- och ungdomstandvården i Stockholms län. Tabell 1: Verksamhetstal för barn- och ungdomstandvården 2014, mål och utfall i procent. Verksamhetstalen uttrycks som kariesfrihet. Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Andel kariesfria 3-åringar (%) 96 96 96 Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden, vårdbehovsområde 3 och 4 (%) 90 90 89 Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor (%) 67 66 68 Tabell 1 visar att barn- och ungdomstandvården i Stockholms län 2014 uppnått två av hälso- och sjukvårdsnämndens tre uppsatta mål för tandhälsan hos barn och unga. Målet avseende andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden nås inte. Det är emellertid enbart en skillnad på 1 procentenhet mellan utfall och mål, vilket är inom felmarginalen. En bidragande faktor kan vara att små skillnader i registreringsrutinerna kan få genomslag i statistiken. Sida 13 1 (4) Bilaga 1 Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska Fel! Använd visas här. fliken Start om du vill tillämpa zDnrLead Figur 1: Tandhälsa mätt som andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder (deft) per kommun/stadsdel i Stockholms län 2014 för texten som ska visas här. Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDnr för texten som ska visas här. Tandhälsan per kommun/stadsdel 14 12 8 6 4 Kungsholmen Tyresö Södermalm Värmdö Älvsjö Norrmalm Hägersten-… Vaxholm Vallentuna Östermalm Danderyd Bromma Ekerö Lidingö Täby Nacka Solna Österåker Skarpnäck Salem Sundbyberg Norrtälje Haninge Stockholms län Sollentuna Upplands-Bro Nykvarn Farsta Okänd Huddinge Södertälje Upplands Väsby Järfälla Hässelby-Vällingby Nynäshamn Botkyrka Sigtuna Skärholmen Rinkeby-Kista 0 Enskede-Årsta-… 2 Spånga-Tensta Andel (%) 10 2 (4) Bilaga 1 Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska Figur 2: Tandhälsa mätt som andel visas här.(%) 19-åringar med kariesskadade tänder (DFT) respektive kariesskadade sidoytor (DFS-a) per kommun/stadsdel i Stockholms län 2014 Kariesskadade tänder (DFT) 90 80 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 Kariesskadade sidoytor (DFS-a) Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDnrLead för texten som ska visas här. Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDnr för texten som ska visas här. 3 (4) Bilaga 1 Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska visas här. Fel! Använd Tabell 1: Antal undersökta 3- respektive 19-åringar samt andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder (deft), och andel (%) 19-åringar fliken med kariesskadade tänder (DFT) respektive kariesskadade sidoytor (DFS-a) per kommun/stadsdel i Stockholms län 2014 Start om du vill Andel (%) 19Andel (%) 19tillämpa Andel (%) 3-åringar Antal undersökta 3Antal undersökta åringar med åringar med zDnrLead Kommun/stadsdel med kariesskadade för åringar 19-åringar kariesskadade kariesskadade tänder texten tänder sidoytor som Botkyrka 1 121 7,5 1 071 73,9 43,9 ska visas Bromma 836 2,4 657 59,4 26,6 här. Danderyd 360 2,2 393 57,0 21,1 Fel! Ekerö 332 2,4 307 54,4 22,8 Använd fliken Enskede-Årsta-Vantör 1 098 4,9 824 66,1 34,3 Start Farsta 669 4,6 514 66,5 34,0 om du vill Haninge 989 3,5 882 65,2 30,3 tillämpa Huddinge 1 417 5,2 1 119 64,5 35,3 för zDnr Hägersten-Liljeholmen 1 114 1,5 508 54,1 26,8 texten Hässelby-Vällingby 809 6,4 772 69,8 35,4 ska som visas Järfälla 829 5,8 779 67,1 36,7 här. Kungsholmen 641 0,8 319 55,2 25,1 Lidingö Nacka Norrmalm Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Rinkeby-Kista 500 1 244 589 536 137 271 576 2,6 2,7 1,4 3,4 4,4 7,0 12,7 485 1 008 445 607 117 259 517 52,2 61,8 51,2 67,4 60,7 69,5 78,3 26,0 23,0 21,3 33,6 28,2 35,5 49,3 4 (4) Bilaga 1 Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska visas här. Kommun/stadsdel Salem Sigtuna Skarpnäck Skärholmen Sollentuna Solna Spånga-Tensta Sundbyberg Södermalm Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Älvsjö Antal undersökta 3åringar Andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder Antal undersökta 19-åringar 208 492 558 418 855 752 457 569 1 258 1 019 507 835 454 283 435 121 490 394 2,9 7,5 2,9 10,8 4,1 2,8 12,7 3,0 1,2 5,2 0,8 2,6 5,3 4,2 1,8 1,7 1,2 1,3 219 460 377 409 792 432 446 304 881 1 049 558 727 462 270 391 122 432 261 Andel (%) 19åringar med kariesskadade tänder 63,5 67,0 61,0 75,1 60,0 62,0 73,1 68,8 54,9 70,8 56,3 56,0 71,6 67,8 62,7 51,6 58,3 57,5 Fel! Använd fliken Andel (%) 19Startmed om åringar du vill kariesskadade tillämpa sidoytor zDnrLead 32,4 för 34,1 texten 26,5 ska som visas 50,1 här. 25,8 Fel! 31,3 Använd 42,8 fliken 35,2 om Start du vill 22,8 tillämpa 42,8 zDnr för 26,0 texten 24,9 som ska 37,0 visas 37,8 här. 26,6 21,3 29,2 29,9 Östermalm 584 2,1 485 55,5 24,5 Österåker 528 2,8 427 55,0 23,2 25 622 4,0 21 825 63,2 31,7 Stockholms län 1 (1) Bilaga 2 Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska visas här. Tandhälsan per vårdbehovsområde för 7- och 13-åringar Figur 1: Tandhälsan mätt som andel (%) 7-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDnrLead för texten som ska visas här. Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDnr för texten som ska visas här. 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 2 3 4 Figur 2: Tandhälsan mätt som andel (%) 13-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 2 3 4 1 (1) Bilaga 3 Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska visas här. Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDnrLead 3-åringar för Tabell 1: Antal undersökta personer, andel kariesfria personer (deft) samt genomsnittligt texten som ska antal skadade tänder hos 3-åringar2014 visas här. Flickor Pojkar Totalt Fel! Antal undersökta 12 437 13 185 25 622 Använd Kariesfria (%) 96,1 95,9 96,0 fliken Genomsnittligt antal skadade tänder 0,12 0,13 0,13 Start om du vill tillämpa 7-åringar zDnr för Tabell 2: Antal undersökta personer, andel kariesfria personer (deft) samt genomsnittligt texten som ska antal skadade tänder hos 7-åringar 2014 visas här. Flickor Pojkar Totalt Epidemiologiska uppgifter för Stockholms län 2014 Antal undersökta Kariesfria (%) Genomsnittligt antal skadade tänder 12 803 75,0 0,84 13 652 73,1 0,93 26 455 74,0 0,88 13-åringar Tabell 3: Antal undersökta personer, andel kariesfria (DFT), genomsnittligt antal skadade tänder samt medelvärde för Signifikant kariesindex (SiC) för 13-åringar 2014 Antal undersökta Kariesfria (%) Genomsnittligt antal skadade tänder Medelvärde SiC Flickor 10 783 62,7 0,88 2,45 Pojkar 11 199 65,5 0,77 2,34 Totalt 21 982 64,1 0,82 2,40 19-åringar Tabell 4: Antal undersökta personer, andel kariesfria personer (DFT) och andel kariesfria sidoytor (DFS-a) samt genomsnittligt antal skadade tänder (DFT) och genomsnittligt antal skadade sidoytor (DFS-a) hos 19-åringar 2014 Antal undersökta Kariesfria (%) Kariesfria sidoytor (%) Genomsnittligt antal skadade tänder Genomsnittligt antal skadade sidoytor Flickor 10 681 35,6 0,68 2,47 0,98 Pojkar 11 144 37,8 0,68 2,44 1,04 Totalt 21 825 36,8 0,68 2,45 1,01