Läs tandvårdsrapporten på Vårdgivarguiden

Transcription

Läs tandvårdsrapporten på Vårdgivarguiden
Tandhälsan hos barn
och ungdomar i
Stockholms län 2014
■ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
■ 08-123 132 00
■ Datum: 2015-03-11
■ Diarienummer: 1503-0369
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Siri Lindqvist Ståhle
08-123 132 00
siri.lindqvist-stahle@sll.se
Innehållsförteckning
Sammanfattning ............................................................................................................... 3
Inledning .......................................................................................................................... 4
Tandhälsomått och registrering av tandhälsouppgifter ................................................................... 4
Tidigare registrering av tandhälsouppgifter ..................................................................................... 4
Tandhälsan hos barn och ungdomar ................................................................................ 6
Kariesskadade tänder ......................................................................................................................... 6
Medelvärde för skadade tänder samt barn med flest skadade tänder ............................................. 8
Tandhälsan per vårdbehovsområde ................................................................................................. 10
Flickor och pojkars tandhälsa ........................................................................................................... 12
Hälso- och sjukvårdsnämndens mål ................................................................................................ 13
Bilagor
Bilaga 1: Tandhälsan per kommun/stadsdel
Bilaga 2: Tandhälsan per vårdbehovsområde för 7- och 13-åringar
Bilaga 3: Epidemiologiska uppgifter för Stockholms län 2014
Sida 2
Sammanfattning
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län har under en lång tid
förbättrats. Jämfört med föregående år har andelen 19-åringar med kariesskadade
tänder minskat med 2,4 procentenheter. Bland 7-åringar har motsvarande andel
ökat med 1,2 procentenheter. I åldersgrupperna 3 och 13 år är andelen barn med
kariesskadade tänder i stort sett oförändrad.
Tandhälsan skiljer sig åt mellan länets olika vårdbehovsområden. I vårdbehovsområde 3 och 4 har en större andel barn och ungdomar kariesskadade tänder samt
ett högre genomsnittligt antal kariesskadade tänder jämfört med barn i
vårdbehovsområde 1 och 2.
Skillnader mellan flickors och pojkars tandhälsa finns, men är små. Vid 3 och 7 års
ålder är andelen flickor med kariesskadade tänder något mindre än andelen pojkar.
Vid 13 års ålder har en större andel av flickorna skadade tänder jämfört med
pojkarna. Vid 19 års ålder har skillnaden minskat och endast en marginellt större
andel kvinnor har kariesskadade tänder. Samtidigt har en större andel 19-åriga
män kariesskador på tändernas sidoytor.
Stockholms läns landsting når samtliga av WHO:s mål utom målet för 6-åringar
som avser 2020. En delförklaring till att WHO:s mål ännu inte är nått är att
Stockholms län redovisar uppgifter för barn som är ett år äldre, sju år, och att
redovisningen då ger ett något sämre resultat vid jämförelse.
Sida 3
Inledning
Uppföljningen av tandhälsan omfattar barn och ungdomar i åldrarna 3, 7, 13 och 19
år i Stockholms län. Epidemiologiska uppgifter registreras vid undersökning som
utförs av tandläkare eller tandhygienist. Epidemiologiska uppgifter har
rapporterats för 92 procent av barnen i de aktuella åldrarna.
Tandhälsomått och registrering av
tandhälsouppgifter
I denna rapport används i första hand begreppet skadade tänder. Med skadade
tänder avses karierade tänder (hål) eller tänder som tidigare haft hål och fått
fyllningar (fyllda tänder) eller som dragits ut på grund av karies. Tandhälsa mäts
med variabler som definierats av FN:s världshälsoorganisation, WHO.
För 3- och 7-åringar sker registrering i det temporära (mjölktands-) bettet. Index
beräknas för deft1, det vill säga att barnet har karies, behandlad sådan eller saknar
tand som sannolikt varit kariesskadad.
För 13- och 19-åringar sker registrering i det permanenta bettet. Index beräknas för
DFT2, som en summa av individens skador under åren, nya hål och gamla som har
lagats med en fyllning. Utdragna tänder räknas inte in i DFT eftersom tänder i den
åldern kan ha dragits ut av andra orsaker än karies, till exempel i samband med
tandreglering. För 19-åringar redovisas även kariesskador på tändernas sidoytor,
DFS-a3.
Tidigare registrering av tandhälsouppgifter
Sedan början av 1990-talet har reglerna för registrering av kariesskador ändrats
något. En ytlig kariesskada i tandemaljen, benämnd initialkaries, registreras inte
som kariesangrepp enligt anvisningar från Socialstyrelsen.
Till och med år 1996 registrerades tandhälsouppgifter för alla barn i åldrarna 3, 6,
12 och 19 år i Stockholms län.
Från och med 1997 ändrades registreringsåldrarna i Stockholms län till 3, 7, 13 och
19 år. Denna förändring gjordes för att registreringen skulle sammanfalla med de
nya så kallade obligatoriska åldrarna, då samtliga barn kallas till undersökning och
eventuell behandling.
d=decayed (karierad), e=extracted (extraherad), f=filled (fylld), t=theeth (tänder)
D=Decayed (karierad), F=Filled (fylld), T=Theeth (tänder)
3 S=Surface (tandyta), a=approximal (sido-/kontaktyta i tandbågen)
1
2
Sida 4
Åren 1997 till och med 1999 skedde enbart en urvalsregistrering, uppgifter
rapporterades endast för barn födda den 20:e i månaden. Anledningen till detta var
att äldre datasystem ersattes av nya, samtidigt som rapporteringssystemet
förenklades. År 2000 blev det åter möjligt att registrera tandhälsouppgifter för
samtliga barn i aktuella åldersgrupper.
Sida 5
Tandhälsan hos barn och
ungdomar
Kariesskadade tänder
Tandhälsan sedd över 25 års tid har utvecklats positivt (figur 1). Andelen barn och
ungdomar med kariesskadade tänder har under perioden 1987-2014 minskat i alla
åldersgrupper: 3, 7, 13 och 19 år.
Figur 1: Andel (%) barn och ungdomar med kariesskadade tänder (deft, DFT) i Stockholms
län 1987-20144
100
90
80
Andel (%)
70
60
50
40
30
20
10
0
3-åringar
6/7- åringar
12/13-åringar
19-åringar
Andelen 3-åringar med kariesskadade tänder var 4,0 procent 2014. Andelen 3åringar med kariesskadade tänder ligger som helhet på en fortsatt låg nivå.
Andelen 7-åringar med kariesskadade tänder var 26,0 procent 2014. Detta är en
ökning med 1,2 procentenheter jämfört med 2013. Sett över en längre tid har
emellertid 7-åringarnas tandhälsa förbättrats avsevärt. Stockholms län når dock
ännu inte upp till WHO:s mål att högst 20 procent av 6-åringarna ska ha
kariesskadade tänder 2020. En delförklaring till att målet ännu inte är nått är att
Stockholms län redovisar barn som är ett år äldre och att redovisningen därmed ger
ett något sämre resultat.
Under åren 1996-1999 skedde ingen beräkning av 19-åringar med kariesskador. 1997 ändrades
registreringsåldrarna från 6 år till 7 år, samt från 12 till 13 år.
4
Sida 6
Andelen 13-åringar med kariesskadade tänder var cirka 36 procent, vilket är
oförändrat jämfört med 2013.
Andelen 19-åringar med kariesskadade tänder var 63,2 procent vilket är en
förbättring med 2,4 procentenheter jämfört med 2013. För 19-åringar registreras
även kariesskador på tändernas sidoytor. I figur 2 visas utvecklingen mellan 1994
och 2014 avseende kariesskador på tändernas sidoytor.
Figur 2: Andel (%) 19-åringar med kariesskadade sidoytor (DFS-a) i Stockholms län 19942014
60
50
Andel (%)
40
30
20
10
0
Redovisningen av andelen 19-åringar med kariesskadade sidoytor visar över en
längre tid samma stora förbättring som för andelen 19-åringar med kariesskadade
tänder. Under 2014 hade 31,7 procent av 19-åringarna karisskador på tändernas
sidoytor. Detta är en förbättring med 1 procentenhet jämfört med 2013 (figur 2).
Sida 7
Medelvärde för skadade tänder samt barn
med flest skadade tänder
Det genomsnittliga antalet skadade tänder per barn har sedan början av 1990-talet
minskat, framför allt bland 19-åringarna (figur 3). Under de senaste åren har
utvecklingen emellertid planat ut.
Figur 3: Medelvärde för antal kariesskadade tänder (DFT) för 12/13-åringar och 19-åringar
1990-2014
10
9
8
7
DFT
6
5
4
3
2
1
12/13 år
19 år
Medelvärdet för kariesskadade tänder har under många år legat runt 1,0 skadade
tänder för 13-åringar (0,8 år 2014). WHO:s mål för Europa avseende medelvärdet
för antalet kariesskadade tänder hos samtliga 12-åringar är att antalet inte ska
överstiga 1,5 skadade tänder 2020.
För att mäta tandhälsan hos de personer med sämst tandhälsa har WHO tagit fram
ett kariesindex, signifikant kariesindex (SiC-index), som avser medelvärdet av
skadade tänder för den tredjedel barn och ungdomar som har flest skadade
tänder. Figur 4 visar medelvärdet för kariesskadade tänder för samtliga 13-åringar i
relation till WHO:s mål samt SiC-index för 13-åringar i relation till WHO:s mål.
Sida 8
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
0
Figur 4: Medelvärde för antal kariesskadade tänder för 13-åringar i Stockholms län och WHO:s mål
(12-åringar), samt SiC-index (lägsta tredjedelen) för 13-åringar i Stockholms län och WHO:s mål (12åringar), åren 2000-2014
4
Antal kariesskadade tänder
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
WHO:s mål för SiC-index 2015
SiC-index
WHO:s mål för medelvärde skadade tänder 2020
Genomsnittligt antal skadade tänder
Det genomsnittliga antalet skadade tänder för den tredjedel som har flest skadade
tänder (SiC-index) uppgick till 2,4 under 2014 (figur 3). WHO:s mål5 är att SiCindex för 12-åringar ska vara färre än 3 skadade tänder 2015. Stockholms län når
WHO:s mål för SiC-index sedan fem år tillbaka.
WHO:s mål avser 12-åringar medan Stockholms läns landsting redovisar 13-åringar. Övriga
landsting redovisar data för 12-åringar.
5
Sida 9
Tandhälsan per vårdbehovsområde
Stockholms län är indelat i mindre områden som, med tandhälsan som
utgångspunkt, grupperats i fyra nivåer, så kallade vårdbehovsområden.
Vårdbehovsområdesindelningen speglar den sociala skiktningen i länet, men är
baserad på tandhälsomått. Vårdbehovsområde 1 utgör områden med bäst tandhälsa
och vårdbehovsområde 4 utgör områden med sämst tandhälsa.
Det är stor skillnad i antalet barn i de olika vårdbehovsområdena. I vårdbehovsområde 1 består en årskull av cirka 19 000 barn medan en årskull i
vårdbehovsområde 4 utgörs av cirka 1 400 barn. Små variationer mellan åren ger
därmed ett större utfall i vårdbehovsområde 4 jämfört med vårdbehovsområde 1.
Små skillnader i registreringsrutinerna kan även få relativt stort genomslag i
statistiken.
Figur 5 visar skillnader i tandhälsa för 3-åringar i länets olika vårdbehovsområden.
Figur 5: Andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms
län 2000-2014
25
Andel (%)
20
15
10
5
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
1
2
3
4
Från figuren framgår att skillnaderna i 3-åringars tandhälsa mellan
vårdbehovsområdena är fortsatt stora. Vid mätningen 2014 hade 2,4 procent av 3åringarna i vårdbehovsområde 1 kariesskadade tänder, motsvarande siffra för
vårdbehovsområde 4 var 13,8 procent. En skillnad på 11,4 procentenheter mellan
vårdbehovsområde 1 och vårdbehovsområde 4 föreligger. Andelen 3-åringar med
kariesskadade tänder i vårdbehovsområde 4 har minskat något sedan 2013, men är
högre jämfört med 2010-års resultat.
Sida 10
Figur 6 visar skillnader i tandhälsa i åldersgruppen 19 år i länets olika
vårdbehovsområden.
Figur 6: Andel (%) 19-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län
2000-2014
100
90
80
Andel (%)
70
60
50
40
30
20
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
1
2
3
4
Över tid har andelen 19-åringar med kariesskadade tänder minskat, framför allt i
vårdbehovsområde 1 och 2. I vårdbehovsområde 4 har förbättringstakten varit låg,
vilket betyder att skillnaden mellan vårdbehovsområde 1 och 4 ökat under 2000talet.
Tandhälsan per vårdbehovsområde för 7- och 13-åringar redovisas i bilaga 2.
Sida 11
Flickor och pojkars tandhälsa
Skillnaden mellan könen avseende tandhälsa är generellt sett liten. Vid 3 och 7 års
ålder är andelen flickor med kariesskadade tänder något mindre än andelen pojkar,
medan förhållandet är det omvända vid 13 och 19 års ålder. Vid 19 års ålder är de
unga männen nästan uppe på samma nivå som de unga kvinnorna.
Figur 7: Andel (%) 13-åringa flickor respektive pojkar och 19-åringar kvinnor respektive mön
med karisskadade tänder (DFT) åren 2003-2014
90,0
80,0
70,0
Andel (%)
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
2003
2004 2005
Kvinnor 19 år
2006
2007 2008
Flickor 13 år
2009 2010 2011
Män 19 år
2012 2013 2014
Pojkar 13 år
2014 hade 37,3 procent av de 13-åringa flickorna kariesskadade tänder jämfört
med 34,5 procent av pojkarna. Vid 19 års ålder hade 64,4 procent av kvinnorna och
62,2 procent av männen kariesskadade tänder.
Att tonåriga pojkar/män i större utsträckning uteblir från tandvården kan vara
en bidragande orsak till att andelen pojkar/män med kariesskadade tänder är
lägre vid 13 och 19 års ålder än andelen flickor/kvinnor. Av detta skäl redovisar
pojkar/män eventuellt ett bättre resultat än verkligheten.
I bilaga 3 redovisas epidemiologiska uppgifter per åldersgrupp och kön.
Sida 12
Hälso- och sjukvårdsnämndens mål
Hälso- och sjukvårdsnämnden sätter årligen upp mål för barn- och
ungdomstandvården i Stockholms län.
Tabell 1: Verksamhetstal för barn- och ungdomstandvården 2014, mål och utfall i procent.
Verksamhetstalen uttrycks som kariesfrihet.
Utfall
2013
Mål
2014
Utfall
2014
Andel kariesfria 3-åringar (%)
96
96
96
Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden,
vårdbehovsområde 3 och 4 (%)
90
90
89
Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor (%)
67
66
68
Tabell 1 visar att barn- och ungdomstandvården i Stockholms län 2014 uppnått två
av hälso- och sjukvårdsnämndens tre uppsatta mål för tandhälsan hos barn och
unga. Målet avseende andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden nås inte. Det
är emellertid enbart en skillnad på 1 procentenhet mellan utfall och mål, vilket är
inom felmarginalen. En bidragande faktor kan vara att små skillnader i
registreringsrutinerna kan få genomslag i statistiken.
Sida 13
1 (4)
Bilaga 1
Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska
Fel!
Använd
visas här.
fliken
Start om
du vill
tillämpa
zDnrLead
Figur 1: Tandhälsa mätt som andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder (deft) per kommun/stadsdel i Stockholms län 2014
för
texten
som ska
visas
här.
Fel!
Använd
fliken
Start om
du vill
tillämpa
zDnr för
texten
som ska
visas
här.
Tandhälsan per kommun/stadsdel
14
12
8
6
4
Kungsholmen
Tyresö
Södermalm
Värmdö
Älvsjö
Norrmalm
Hägersten-…
Vaxholm
Vallentuna
Östermalm
Danderyd
Bromma
Ekerö
Lidingö
Täby
Nacka
Solna
Österåker
Skarpnäck
Salem
Sundbyberg
Norrtälje
Haninge
Stockholms län
Sollentuna
Upplands-Bro
Nykvarn
Farsta
Okänd
Huddinge
Södertälje
Upplands Väsby
Järfälla
Hässelby-Vällingby
Nynäshamn
Botkyrka
Sigtuna
Skärholmen
Rinkeby-Kista
0
Enskede-Årsta-…
2
Spånga-Tensta
Andel (%)
10
2 (4)
Bilaga 1
Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska
Figur 2: Tandhälsa mätt som
andel
visas
här.(%) 19-åringar med kariesskadade tänder (DFT) respektive
kariesskadade sidoytor (DFS-a) per kommun/stadsdel i Stockholms län 2014
Kariesskadade tänder (DFT)
90
80
70
60
Andel (%)
50
40
30
20
10
0
Kariesskadade sidoytor (DFS-a)
Fel!
Använd
fliken
Start om
du vill
tillämpa
zDnrLead
för
texten
som ska
visas
här.
Fel!
Använd
fliken
Start om
du vill
tillämpa
zDnr för
texten
som ska
visas
här.
3 (4)
Bilaga 1
Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska visas här.
Fel!
Använd
Tabell 1: Antal undersökta 3- respektive 19-åringar samt andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder (deft), och andel (%) 19-åringar fliken
med
kariesskadade tänder (DFT) respektive kariesskadade sidoytor (DFS-a) per kommun/stadsdel i Stockholms län 2014
Start om
du vill
Andel (%) 19Andel
(%) 19tillämpa
Andel (%) 3-åringar
Antal undersökta 3Antal undersökta
åringar med
åringar
med
zDnrLead
Kommun/stadsdel
med kariesskadade
för
åringar
19-åringar
kariesskadade
kariesskadade
tänder
texten
tänder
sidoytor
som
Botkyrka
1 121
7,5
1 071
73,9
43,9 ska
visas
Bromma
836
2,4
657
59,4
26,6
här.
Danderyd
360
2,2
393
57,0
21,1
Fel!
Ekerö
332
2,4
307
54,4
22,8
Använd
fliken
Enskede-Årsta-Vantör
1 098
4,9
824
66,1
34,3
Start
Farsta
669
4,6
514
66,5
34,0 om
du vill
Haninge
989
3,5
882
65,2
30,3
tillämpa
Huddinge
1 417
5,2
1 119
64,5
35,3 för
zDnr
Hägersten-Liljeholmen
1 114
1,5
508
54,1
26,8
texten
Hässelby-Vällingby
809
6,4
772
69,8
35,4 ska
som
visas
Järfälla
829
5,8
779
67,1
36,7
här.
Kungsholmen
641
0,8
319
55,2
25,1
Lidingö
Nacka
Norrmalm
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Rinkeby-Kista
500
1 244
589
536
137
271
576
2,6
2,7
1,4
3,4
4,4
7,0
12,7
485
1 008
445
607
117
259
517
52,2
61,8
51,2
67,4
60,7
69,5
78,3
26,0
23,0
21,3
33,6
28,2
35,5
49,3
4 (4)
Bilaga 1
Fel! Använd fliken Start om du vill tillämpa zDatum för texten som ska visas här.
Kommun/stadsdel
Salem
Sigtuna
Skarpnäck
Skärholmen
Sollentuna
Solna
Spånga-Tensta
Sundbyberg
Södermalm
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Älvsjö
Antal undersökta 3åringar
Andel (%) 3-åringar
med kariesskadade
tänder
Antal undersökta
19-åringar
208
492
558
418
855
752
457
569
1 258
1 019
507
835
454
283
435
121
490
394
2,9
7,5
2,9
10,8
4,1
2,8
12,7
3,0
1,2
5,2
0,8
2,6
5,3
4,2
1,8
1,7
1,2
1,3
219
460
377
409
792
432
446
304
881
1 049
558
727
462
270
391
122
432
261
Andel (%) 19åringar med
kariesskadade
tänder
63,5
67,0
61,0
75,1
60,0
62,0
73,1
68,8
54,9
70,8
56,3
56,0
71,6
67,8
62,7
51,6
58,3
57,5
Fel!
Använd
fliken
Andel
(%) 19Startmed
om
åringar
du
vill
kariesskadade
tillämpa
sidoytor
zDnrLead
32,4
för
34,1
texten
26,5 ska
som
visas
50,1
här.
25,8
Fel!
31,3
Använd
42,8
fliken
35,2 om
Start
du
vill
22,8
tillämpa
42,8
zDnr för
26,0
texten
24,9
som ska
37,0
visas
37,8
här.
26,6
21,3
29,2
29,9
Östermalm
584
2,1
485
55,5
24,5
Österåker
528
2,8
427
55,0
23,2
25 622
4,0
21 825
63,2
31,7
Stockholms län
1 (1)
Bilaga 2
Fel! Använd fliken Start om du vill
tillämpa zDatum för texten som ska visas här.
Tandhälsan per vårdbehovsområde för 7- och 13-åringar
Figur 1: Tandhälsan mätt som andel (%) 7-åringar med kariesskadade tänder per
vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014
80
70
Andel (%)
60
50
40
30
Fel!
Använd
fliken
Start om
du vill
tillämpa
zDnrLead
för
texten
som ska
visas
här.
Fel!
Använd
fliken
Start om
du vill
tillämpa
zDnr för
texten
som ska
visas
här.
20
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
1
2
3
4
Figur 2: Tandhälsan mätt som andel (%) 13-åringar med kariesskadade tänder per
vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2014
80
70
Andel (%)
60
50
40
30
20
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
1
2
3
4
1 (1)
Bilaga 3
Fel! Använd fliken Start om du vill
tillämpa zDatum för texten som ska visas här.
Fel!
Använd
fliken
Start om
du vill
tillämpa
zDnrLead
3-åringar
för
Tabell 1: Antal undersökta personer, andel kariesfria personer (deft) samt genomsnittligt texten
som ska
antal skadade tänder hos 3-åringar2014
visas
här.
Flickor
Pojkar
Totalt
Fel!
Antal undersökta
12 437
13 185
25 622
Använd
Kariesfria (%)
96,1
95,9
96,0
fliken
Genomsnittligt antal skadade tänder
0,12
0,13
0,13
Start om
du vill
tillämpa
7-åringar
zDnr för
Tabell 2: Antal undersökta personer, andel kariesfria personer (deft) samt genomsnittligt texten
som ska
antal skadade tänder hos 7-åringar 2014
visas
här.
Flickor
Pojkar
Totalt
Epidemiologiska uppgifter för Stockholms län 2014
Antal undersökta
Kariesfria (%)
Genomsnittligt antal skadade tänder
12 803
75,0
0,84
13 652
73,1
0,93
26 455
74,0
0,88
13-åringar
Tabell 3: Antal undersökta personer, andel kariesfria (DFT), genomsnittligt antal skadade
tänder samt medelvärde för Signifikant kariesindex (SiC) för 13-åringar 2014
Antal undersökta
Kariesfria (%)
Genomsnittligt antal skadade tänder
Medelvärde SiC
Flickor
10 783
62,7
0,88
2,45
Pojkar
11 199
65,5
0,77
2,34
Totalt
21 982
64,1
0,82
2,40
19-åringar
Tabell 4: Antal undersökta personer, andel kariesfria personer (DFT) och andel kariesfria
sidoytor (DFS-a) samt genomsnittligt antal skadade tänder (DFT) och genomsnittligt antal
skadade sidoytor (DFS-a) hos 19-åringar 2014
Antal undersökta
Kariesfria (%)
Kariesfria sidoytor (%)
Genomsnittligt antal skadade tänder
Genomsnittligt antal skadade sidoytor
Flickor
10 681
35,6
0,68
2,47
0,98
Pojkar
11 144
37,8
0,68
2,44
1,04
Totalt
21 825
36,8
0,68
2,45
1,01