Skånes universitetssjukvård

Skånes universitetssjukvård
VO njurmedicin, reumatologi och
gastroenterologi
Anders Christensson
Ulrika Wiberg
Datum
Version
Dnr
2015-05-11
1 (14)
Dialys SUS Malmö – översyn av dialysuppdragen
Syfte: Bedömning av SUS/Malmös möjlighet att genomföra all
dialysverksamhet i Malmöområdet.
Sammanfattning
sid 2
Bakgrund
sid 4
Nulägesbeskrivning
sid 5
Alternativ 1
sid 5
Alternativ 2
sid 9
Flytt av PD-mottagning
sid 12
Planritning ”Blodtappen”
sid 13
Dialysutveckling SUS
sid 14
Beräkningsunderlag
appendix
Vision och mål
Dialysvården skall utvecklas mot en likvärdig vård i Region Skåne. Det
eftersträvas en så hög andel njurtransplanterade och självdialyserande
patienter som möjligt eftersom dessa behandlingar ger den bästa
livskvaliteten. Vidare uppnås därigenom den högsta kostnadseffektiviteten.
Postadress: 205 02 Malmö
Besöksadress i Malmö: Södra Förstadsgatan 101
Besöksadress i Lund: Getingevägen 4
Telefon (växel): Malmö: 040-33 10 00 / Lund: 046-17 10 00
Internet: www.skane.se/sus
Organisationsnummer: 23 21 00-0255
2 (14)
Njursjukvården på SUS har som målsättning att i första hand förhindra
njursjukdomens utveckling till dialysberoende. Då detta trots allt sker skall
utredning för njurtransplantation eller övergång till självdialys och hemdialys
prioriteras.
Ett övertag av all dialysverksamhet i Malmöområdet till SUS innebär
ökade möjligheter till njurtransplantation, självdialys och hemdialys,
vilket ger goda möjligheter att erbjuda en likvärdig vård.
Sammanfattning:
Njurmedicinsk vård för en patient med allvarlig njursjukdom består av många
delar som hänger ihop i en vårdkedja. Den allra viktigaste åtgärden är att
agera preventivt och erbjuda en förebyggande vård som förlångsammar eller
förhindra försämring till total njursvikt. Detta arbete bedrivs med hög
kompetens på SUS.
Under alla faser i behandlingen är det viktigt att patienten är delaktig och kan
ta ansvar för och genomföra delar eller hela behandlingen. Då njursjukdomen
lett till terminal njursvikt erbjuds njurtransplantation, dialys eller konservativ
vård inkl. palliativ vård. Behandlingen startar ofta med dialys.
Den allra bästa behandlingsformen är njurtransplantation. Denna behandling
ger också längst överlevnad. Detta kräver en hög aktivitet i utredningsgången
vilket kännetecknar njursjukvården på SUS. Alla kan emellertid inte
transplanteras och då erbjuds dialys. För att ge så hög livskvalitet som möjligt
eftersträvas självdialys eller dialys i hemmet (hemdialys). Under hela
sjukdomen är det viktigt att erbjuda övergång mellan olika
behandlingsformer. En upphandling av dialysvård innebär att Region Skåne
bryter ut en del av vårdkedjan vilket i praktiken försvårar patienternas
möjligheter till njurtransplantation, självdialys och hemdialys.
För att kunna öka patienternas livskvalitet behöver så många patienter som
möjligt erbjudas njurtransplantation, självdialys och hemdialys vilket
förutsätter den sammanhållna vårdkedja som finns på SUS.
Patienter som befinner sig i kronisk dialys på vårdinrättning skall tränas att
genomföra en del av behandlingen själva och ha som mål att kunna genomföra
hela behandlingen. Detta ökar möjligheten till självdialys och dialys i hemmet.
Njursjukvården på SUS har ett uttalat mål att driva utvecklingen i denna
riktning. Patienten rör sig således mellan olika delar i vårdkedjan och dialys
på institution behöver inte vara sista delen.
Vidare pågår ett flertal utvecklingsprojekt på SUS. Flera av dessa syftar till att
underlätta vård i hemmet. Med nya IT-lösningar kan avancerad vård skötas i
hemmet och öka tryggheten för patienten.
Region Skåne
3 (14)
Alternativ 1.
Flytta över verksamheten till SUS/Malmö. Lokalerna på Pildammsdialysen
(inkl Blodtappen) på SUS/Malmö innebär att man med en ombyggnad kan
klara en expansion som möjliggör att ta över patienterna från
Heleneholmsdialysen. Det mindre antalet tappställen medför dock att
verksamheten måste bedrivas utökat på kvällar och helger. Detta alternativ
bedöms ge möjlighet till en rimlig expansion de kommande 5-8 åren. Ny
personalförsörjningsplan med introduktion av undersköterskor presenteras.
Dialysteknisk lösning är undersökt. Ekonomisk redogörelse lämnas.
Fördel: Möjlighet till rationell personalförsörjning och ökade möjligheter till
självdialys. Nackdel: Kräver ombyggnation på SUS/Malmö.
Ekonomi: Var god se bifogad kostnadsanalys, alternativ 1.
Alternativ 2. Övertag av Diaverums lokaler och utrustning på
Heleneholmsdialysen. Detta är ändamålsenliga lokaler 800 meter från
SUS/Malmö. Fördelen är att ingen ombyggnation krävs. Stora lokaler med
många tappställen ger med nuvarande patientmix lägre personalbehov, och
medger möjligheter till framtida expansion. Personalen kan fortsätta i SUS
regi. Lugnare omställning. En nackdel är att SUS verksamhet utförs på flera
platser.
Ekonomi: Var god se bifogad kostnadsanalys. Alternativ 2.
Denna utredning visar att SUS kan ta över Diaverums uppdrag för de 48
patienter som dialyseras på Heleneholmsdialysen idag. Inom de angivna
kostnaderna för alternativen ryms dock inte den expansion av nya
dialyspatienter som sker varje år. Utöver de 48 patienterna behövs
ytterligare ersättning. Ökningstakten är 3-5 patienter per år.
En ökning av antalet dialysbehövande i SUS närområde kommer att öka
kostnaden för Region Skåne med ca 1,8 -3 miljoner kronor per år.
Njursjukvårdens utvecklingsbehov
Njursjukvården kräver en ständig förbättring och utveckling för att framtidens
utmaningar ska kunna klaras. En njurpatients sjukdom följer olika skeden
över tiden och innebär olika behov under dessa faser. Även under tiden i
dialys sker förändringar som kräver olika behandlingar. Vid vård inom en
samlad verksamhet med alla behandlingsmodaliteter kan patienterna
erbjudas ökad möjlighet till självbehandling, hembehandling och utredning för
njurtransplantation. Detta ökar möjligheten att samtidigt förbättra
vårdresultaten, livskvaliteten för patienterna och minska vårdkostnaderna. En
uppbruten vårdkedja på olika aktörer missgynnar utredning för
njurtransplantation och självdialys.
Ordlista:
Region Skåne
4 (14)
HD = hemodialys, bloddialys
hemHD = bloddialys i hemmet
PD = påsdialys
Tappställe = vattenuttag för inkoppling av en bloddialysmaskin. Det
höggradigt renade vattnet levereras via ledningssystem till tappställena. Ett
tappställe användes ca 6 timmar per dialys. I praktiken kan ett tappställe
användas 2 ggr per dag. Nattdialys kan öka användandet men är varken
attraktivt för patienterna eller kostnadseffektivt.
Bakgrund
60 000 skåningar har någon form av njursjukdom, som antingen ger hjärtkärlkomplikationer eller riskerar leda till dialysbehov. Därför är den enskilt
viktigaste åtgärden att stärka det preventiva arbetet vilket lättast
åstadkommes med god primärvård och en sammanhållen vårdkedja för de
svårast sjuka patienterna. Njurmedicin på SUS har uppnått en nationellt och
internationellt ledande position i preventivt arbete vilket är en förutsättning
för att utvecklingen inte skall skena iväg med ett ännu större dialysbehov.
Preventivt arbete startar i tidigt skede av en kronisk njursjukdom.
Terminal njursvikt kan behandlas med njurtransplantation eller dialys. I
första hand eftersträvas transplantation men många patienter är inte
medicinskt lämpade för detta. Den höga kompetensen på SUS möjliggör en
effektiv utredningsgång för att kunna genomföra njurtransplantation, vilket är
den bästa och billigaste behandlingen av terminal njursvikt. En sammanhållen
vårdkedja underlättar transplantationsutredningar vilket kan försvåras av
uppdelning på olika aktörer.
Dialysbehandling sker i två former. A) Påsdialys (PD, peritonealdialys) är att
föredra då denna dialysform bevarar kvarvarande restfunktion i njurarna och
är skonsam vid hjärtsvikt. Påsdialys bedrives som självdialys i hemmet eller
med hjälp av hemsjukvården s.k. assisterad PD. Emellertid är de flesta
patienterna inte lämpliga för PD även om detta är första
behandlingsalternativ. B) Bloddialys (HD) är den dominerande
behandlingsformen och kan bedrivas som institutions-HD, självdialys eller
hem-HD. Vi strävar efter hembehandlingar och egenvård i ökad
utsträckning. Det är därför viktigt att kunna erbjuda patienten övergång
mellan olika behandlingsformer. En helt sammanhållen dialysenhet möjliggör
att patienter kan övergå från den personalresurskrävande bloddialysen på
institution, till träning för självdialys och slutligen till hem-HD. Det skall också
finnas möjlighet för övergång till PD från HD, även om detta är ovanligt.
Antalet patienter i kronisk dialysbehandling har ökat med 2-4 procent per
år sedan flera decennier i hela västvärlden. Nationellt har vi sett en dämpning
av ökningstakten för dialys de senaste åren. Emellertid står SUS inför ett ökat
dialysbehov i framtiden. Ökningen av antalet dialyspatienter är kraftigare i
Malmö än rikssnittet. Denna ökning beror på ökad folkmängd, minskad
dödlighet för patienter med kronisk njursjukdom, ökat sjuktal i Malmö,
migration m.m. Den fortsatta ökningen av patienter med dialysbehov kommer
Region Skåne
5 (14)
att ge sjukvården kraftigt ökade kostnader om inte en rad olika åtgärder
vidtas.
Förutom tydlig satsning på preventiv nefrologi skall arbetet kännetecknas av
en strävan mot egenvård i form av självdialys på sjukhus eller dialys i hemmet
(påsdialys eller hem-HD). Njurmedicin har sedan många år en tydlig satsning
på dessa behandlingsformer och har trots ett antal motriktade strukturella
orsaker, uppnått nationellt höga siffror för dessa. Uppdelning av dialysvården
på olika huvudmän försvårar övergång till självdialys och hemdialys. Den
försvårar även transplantationsutredningarna. Brist på ändamålsenliga
lokaler gör det också svårare att träna patienter i dessa dialysformer.
En annan satsning som njurmedicin engagerat sig i är introduktion av
telemedicin för att underlätta vård i hemmet och utöka möjligheterna för
patienter att sköta avancerad dialys i hemmet.
Översiktlig inventering och nulägesbeskrivning
På SUS/Malmö finns idag två dialysmottagningar med 25 tappställen för
kronisk dialysbehandling. På dessa tappställen dialyseras f.n. (2015) ca 86
patienter vilket genererar 12 700 behandlingar per år (2014).
På Heleneholmsdialysen, som drivs av Diaverum, finns minst 24 tappställen
och det dialyserasf.n. 48 patienter. Heleneholmsdialysen ligger 800 meter från
SUS/Malmö. Drygt 8 300 dialysbehandlingar genomförs per år.
Beräkningen bygger på övertag av 48 patienter från Diaverum till SUS regi.
Alternativ 1.
Flytta över verksamheten från Heleneholmsdialysen till SUS/Malmö.
Detta alternativ ger en integrerad verksamhet med alla dess fördelar men
kräver en ombyggnation och beräkningar för detta. Den följande texten ger en
analys av detta.
Lokaler
SUS/Malmö förfogar idag över två dialysmottagningar (nuvarande benämning
på dialysavdelning). En dialysmottagning i det s.k. kirurgihuset (byggnad 33,
Inga Marie Nilssons gata 47). Denna mottagning finns i en tidigare
vårdavdelning. Här bedrivs framför allt bloddialys av de svårast sjuka samt
akutdialys och hemoimmunoterapi. Lokalytan är 700 m2. Det finns 9
tappställen för kronisk HD.
Den andra dialysmottagningen, Pildammsdialysen, finns i ”gamla” matsalen,
byggnad 73, Inga Marie Nilssons gata 18. Denna mottagning invigdes 2010 och
var avsedd för patienter med något mindre vårdbehov och här finns möjlighet
till självdialys. Det finns sammanlagt 16 tappställen för kronisk
dialysbehandling fördelade på 12 i ett större rum, 4 i två dubbelrum. Lokalyta
800 m2. (HD + PD 914 m2)
Region Skåne
6 (14)
På dessa 25 tappställen går det maximalt att genomföra 13-14 000
behandlingar per år. Idag genomförs drygt 12 000 behandlingar. Några plaster
behövs för akutbehandlingar och för självdialys.
Pildammsdialysen inrymmer även en PD-mottagning och ett gym. PDmottagningen har fyra enkelrum samt ett större skrivrum med
arbetsstationer. Lokalyta: 114 m2. Fyra sjuksköterskor och en läkare arbetar
på denna mottagning. Enkelrummen kan förbindas med vattenslingan från
HD-enheten och användas för bloddialysbehandling. Ytan skulle kunna
användas för 5-6 tappställen.
Den tidigare ”Blodtappen” (gamla matsalen) ligger vägg i vägg med
Pildammsdialysen och står f.n. tom. Den har en yta av ca 200 m2 och kan
användas för att utöka Pildammsdialysen. Översiktligt beräknas denna yta
kunna rymma 7+7=14 tappställen i en större öppen yta.
En ombyggnation i Pildammsdialysen och ”Blodtappen” förutsätter utflyttning
av PD-mottagningen och utnyttjande av hela ”Blodtappen”. Detta skulle öka
antalet tappställen från 25 till ca 45, d.v.s. en ökning med 20 tappställen.
Denna kapacitetsökning kan hantera alla Heleneholmsdialysens patienter.
Tjugo nya tappställen kan maximalt behandla 70 patienter men i praktiken 60.
Således skulle de 48 patienterna på Heleneholmsdialysen kunna omhändertas.
Däremot blir expansionsmöjligheten relativt begränsad i Pildammsdialysen.
Det förutsätter därför en sammanhållen lösning inom 5-8 år i de nya
vårdbyggnaderna på SUS/Malmö. Utbyggnadsförslaget i denna utredning är
relativt billigt och låser inte fast infrastruktur för lång tid.
På de tilltänkta 45 tappställena kan totalt 150-160 patienter behandlas. Idag
finns det 134 bloddialyspatienter i Malmö (inkl Heleneholmsdialysen).
Beräknad behandlingskapacitet blir 25 000/år.
Förråd: Filterförråd, förbrukningsmaterial. Möjlighet till ny logistiktjänst
utreds.
Förutom ovanstående lokaler behövs läkarexpeditioner,
sjuksköterskeexpeditioner, läkemedelsrum och skölj.
Expansion
Expansionsmöjligheter de kommande 5-8 åren:
I denna utredning finns även en planering för utökning av dialys på
SUS/Malmö. Totalt skulle en ombyggd Pildammsdialys kunna öka kapaciteten
från initialt 134 till 160 patienter. Ökningstakten beräknas till 3 %, dvs. 3-5
patienter per år. Nackdelen med ytterligare patienter är att möjligheten för
självdialys minskar eftersom denna behandlingsform behöver fler
behandlingsplatser. Vidare kan beaktande av risken för infektioner leda till
behov av fler enkelrum och minska totalkapaciteten.
Region Skåne
7 (14)
Reservplan:
Skulle ökningen av antalet dialyspatienter i Malmö bli så stort att
Pildammsdialysens kapacitet överskrids föreslås en temporär lösning i väntan
på de nya vårdlokalerna på SUS/Malmö. Denna lösning innehåller:
1) Utnyttjande av 4 befintliga tappställen på Ing 42 i teknikrummet och
istället flytta dialysingenjörerna till ett utrymme i hisshallen på plan 4.
2) Modullösning. Inrättande av dialysplatser med hjälp av mobila
vattenrenare i konventionella vårdrum. Denna lösning är inte rationell
ur personalförsörjningssynpunkt under en längre tid men löser
problemen ett till några år.
Personalförsörjning
En kritisk faktor för den framtida dialysvården är tillgången på utbildad och
erfaren personal. Den nuvarande bristen på sjuksköterskor vittnar om detta.
Dialysvård är känslig eftersom den är direkt livsuppehållande och patienterna
kan inte vänta på eller flyttas någon längre sträcka för behandling.
En framtida modell för bemanning är att anställa fler undersköterskor jämfört
med idag. Denna modell förutsätter förändrad arbetsfördelning på
dialysmottagningen. Ett flertal arbetsmoment under dialysbehandlingen kan
skötas av undersköterska t.ex. förberedelse av dialysmaskin, assistens vid
punktion av AV-fistel, kontroller under dialysbehandling, avslut av
behandlingen, iordningställande efter behandlingen förutom sedvanligt arbete
på dialysmottagningen. Patienter som kommer i självdialys (eller lättdialys)
delegeras ansvar för en del eller hela behandlingen och kan skötas
tillsammans med en mindre pool sjuksköterskor och undersköterskor (se
modellen på Kungsholmsdialysen i Stockholm). I denna utredning har vi
strävat efter 70 % ssk/30 % usk.
Beräkning av personalbehov
Beräkningsmodellen utgår från dagsläget och år 2016 adderas patienterna på
Heleneholmsdialysen. Patientantalet torde då uppgå till 89+48=137 patienter.
I prognosen har använts en relativt låg uppräkning med 3 patienter per år
vilket ger 143 patienter 2018 och 150 patienter 2020. På Pildammsdialysen
används 4 patient skift exempelvis (mån fm, tis fm samt lör fm och sön fm).
Total bemanning inkl. akutuppdraget blir:
2015: 39 (36 ssk och 3 usk) (dagens situation)
2016: ökning med 48 patienter kräver 18 ssk/3 usk (alt 15 ssk/ 6 usk) = 21
personer
Region Skåne
8 (14)
Denna utökning av sjuksköterskor beräknas i första hand klaras av genom att
erbjuda befintlig personal på Heleneholmsdialysen tjänst på SUS. I andra hand
genom rekrytering och utbildning.
Redan inför planeringen år 2007 av Pildammsdialysen genomfördes en
förändrad personalbemanning liknande den som de privata entreprenörerna
har. Detta byggde på att patientgruppen på Pildammsdialysen skulle likna den
på Heleneholmsdialysen. I verkligheten behandlas de sjukaste och mest
personalkrävande patienterna på SUS, mest uttalat på Ing 42 men även på
Pildammsdialysen. Ett övertagande av patienterna från Heleneholmsdialysen
innebär en något lägre bemanning. Samtidigt kan självdialys ökas vilket på
sikt ger lägre personalbehov. Antalet transplantationsutredningarna kan ökas
avsevärt, vilket kan innebära att ökningstakten av dialyspatienter bromsas
upp.
Läkare:
Läkarbehovet på Heleneholmsdialysen beräknas till två tjänster för att täcka
större delen av behandlingstiden. Genom samlokalisering mellan
verksamheterna inne på sjukhusområdet kan denna bemanning rationaliseras
något.
Ingenjörer: Nuvarande ingenjörsbemanning, efter organisation av alla
dialysingenjörer till njurmedicin, beräknas täcka behovet.
Sekreterare. Ökningen erfordrar ca 0,5 tjänst.
Paramedicinare: Dietist +20 %, Sjukgymnast + 20 %, Kurator +10 %,
arbetsterapeut + 10 %.
Organisation
Njurmedicin har idag åtta enhetschefer. Av dessa är två på dialys i Malmö och
två på dialys i Lund. En utökning med patienterna från Heleneholmsdialysen
kräver ytterligare en enhetschef. Samtliga är underställda områdeschefen.
En utökning av verksamheten kan kräva ytterligare organisationsförändringar
framöver med ett tydligt fokus på njursjukvården. Verksamheten har en
intensiv karaktär med många svårt sjuka patienter vilket kräver ett fokuserat
ledarskap på området med kompetens att driva utvecklingsfrågor inom
sammanhållen budget.
Utrustning
Nuvarande vattenreningsanläggning på Pildammsdialysen har kapacitet för ca
25 tappställen och behöver därför kompletteras med eller bytas mot en större
dito. Den nuvarande är inköpt 2010 och har en livslängd på 10-12 år. En ny
vattenreningsanläggning på Pildammsdialysen ökar säkerheten vid haveri
eller service på befintlig anläggning. Vattenreningsanläggningen kan i
framtiden flyttas till en ny och större enhet i de nya vårdhusen på SUS/Malmö.
Region Skåne
9 (14)
De båda befintliga dialysmottagningarna har idag endast enkla
vattenreningsanläggningar som inte klarar vattenförsörjning vid haveri eller
service. Nuvarande situation är därför känslig för störningar.
Avlopp: Kapaciteten i avloppen är tillräcklig på Pildammsdialysen.
Tillförande råvatten håller hög kvalitet
Tappställen
Utbyggnad av 20 tappställen på Pildammsdialysen, varav 14 på ”Blodtappen”
och 6 i nuvarande PD-mottagning.
Vattenslinga
Förlängning av befintlig vattenslinga på Pildammsdialysen genomförs.
Alternativt anläggs två vattenslingor beroende på var
vattenreningsanläggningen kan lokaliseras.
Dialysmaskiner
Inköp av 28 dialysmaskiner. Gambro-Baxter Artis (befintlig maskin idag). Det
finns redan idag ett upphandlingsavtal från 2012 för hela Region Skåne
avseende dialysmaskiner. Enligt avtal kan nya inköpas för 89 000 kr styck.
Skall kontrolleras av upphandlingsavdelningen.
Ekonomi
Ombyggnation Pildammsdialysen:
Byggkostnad: 2 mkr
Utrustning: 3 mkr (vattenrening 1,5 mkr, inredning 1,5 mkr)
Vattenpelare. 1 mkr
Dialysmaskiner: 2,5 mkr (28 st à 89 000 kr)
Totalt: 8,5 mkr
Ökade driftskostnader vid ökning med 8 300 behandlingar/år:
Ökning med 48 patienter kräver ca 18 ssk/ 3 usk, 2 läkare, 0,5 sekreterare, 1
paramedicinare, 1 enhetschef.
De ökade kostnaderna redovisas i bifogad kostnadskalkyl alternativ 1.
Angiven kostnad täcker dock inte den ökning med 3-5 dialyspatienter som
sker varje år i Malmö.
Alternativ 2.
Övertag av Diaverums lokaler på Heleneholmsdialysen. Lokalerna är
ändamålsenliga och har en yta av ca 1 000 m2. Maskinpark, utrustning och
vattenreningsanläggning är av samma fabrikat som på SUS/Malmö. Det stora
Region Skåne
10 (14)
antalet tappställen möjliggör lägre personalbemanning eftersom arbetspassen
kan göras kortare och övertid undvikas. Vid drift av Heleneholmsdialysen i
SUS regi kan bemanningen hållas låg samt personalens arbetstider bevaras.
Det senare innebär en tryggare och lättare övergång för personalen till ny
arbetsgivare.
Expansion
Det stora antalet tappställen innebär en god möjlighet att klara en
dialysexpansion under 10 år.
Personalförsörjning
En kritisk faktor för den framtida dialysvården är tillgången på utbildad och
erfaren personal.
Beräkning av personalbehov:
Beräkningsmodellen baseras på dagsläget d.v.s. 48 patienter.
Total bemanning:
2016: 17 ssk/3 usk (framtida utveckling innebär fler undersköterskor och
färre sjuksköterskor på samma antal patienter).
Utökningen av sjuksköterskor beräknas i första hand klaras av genom att
erbjuda befintlig personal på Heleneholmsdialysen tjänst på SUS. I andra hand
genom rekrytering och utbildning.
Organisation
Njurmedicin har idag åtta enhetschefer. Av dessa är två på dialys i Malmö och
två på dialys i Lund. En utökning med patienterna från Heleneholmsdialysen
kräver ytterligare en enhetschef. Samtliga är underställda områdeschefen.
En utökning av verksamheten kan kräva ytterligare organisationsförändringar
framöver med ett tydligt fokus på njursjukvården. Verksamheten har en
intensiv karaktär med många svårt sjuka patienter vilket kräver ett fokuserat
ledarskap på området med kompetens att driva utvecklingsfrågor inom
sammanhållen budget.
Utrustning
Nuvarande maskinpark på Heleneholmsdialysen är av samma fabrikat som på
SUS/Malmö vilket är en fördel ur personalsynpunkt.
Vattenreningsanläggningen på Heleneholmsdialysen har en livslängd på 10-12
år vilket innebär att den kan behöva bytas inom en 5-årsperiod.
Ekonomi
Ökade driftskostnader vid ökning med 8 300 behandlingar/år:
Region Skåne
11 (14)
Ökning med 48 patienter kräver ca 16 ssk/ 2 usk, 2 läkare, 0,5 sekreterare, 1
paramedicinare, 1 enhetschef.
Den ökade kostnaden redovisas i kostnadskalkyl alternativ 2. Den täcker dock
inte den ökning med 3-5 dialyspatienter som sker varje år i Malmö.
Detta alternativ är fördelaktigt ur lokalsynpunkt då lokaler vid SUS/Malmö
inte behöver byggas om. Det finns många tappställen. Nackdel är avståndet
från SUS/Malmö och att integreringen med verksamheten på SUS Malmö blir
svårare.
Övrigt
Smittskydd
I framtiden ökar risken för resistenta bakterier och smittfarliga sjukdomar.
Kroniskt njursjuka patienter är infektionskänsliga vilket ger fler utmaningar.
Den föreslagna utbyggnaden erbjuder 4-6 nya enkelrum för detta ändamål.
Njurtransplantation
Njurmedicinska sektionen har en kompetent och erfaren läkargrupp med stor
vana vid transplantationsutredningar. Det är av stor vikt att dessa utredningar
drivs effektivt för att öka övergången till transplantation. Detta kan minska
ökningstakten av dialyspatienter.
Självdialys
SUS strävar efter egenvård i form av självdialys på sjukhus eller dialys i
hemmet (påsdialys eller hem-HD). Njurmedicin har sedan många år en tydlig
satsning på dessa behandlingsformer och har uppnått nationellt höga siffror
för dessa. Patienterna på Heleneholmsdialysen är de minst sjuka av
dialyspatienterna och utgör en bas för övergång till självdialys.
Medicinsk utveckling och forskning
Njurmedicinska sektionen har en tydlig utvecklingsvilja och bedriver olika
forskningsprojekt på dialyspatienter. Moderna IT-lösningar stimulerar till mer
hemdialys. Samarbete med näringslivet har varit fruktsamt genom åren.
Accesser
Tillsammans med transplantationskirurger och kärlkirurger handlägger och
utför njurläkarna alla typer av accesser för dialysvård.
Kvalitetsregister
Dialyskvaliteten är mycket hög på SUS och aktivt arbete mot kvalitetsregister
sker.
Kvalitetsgrupp
Nuvarande kvalitetsgrupp för dialysvård på SUS utgör referensgrupp.
Region Skåne
12 (14)
Beredningsansvarig apotekare
Nuvarande apotekare utgör fortsatt resurs.
PD-mottagning, njurmott
Ovanstående förslag kräver att PD-mottagning flyttar till annan byggnad. Från
personalförsörjningssynpunkt bör PD-mottagning samlokaliseras till
njurmottagningen. Nuvarande njurmottagning behöver flyttas till följd av
rivning av äldre byggnader på SUS område. PD-mottagningen kräver fyra
behandlingsrum, två ssk-exp, en läkarexpedition, en skölj, två förråd,
uppställningsplats för maskiner, LM-förråd. Ca 120 m2.
Samlokalisering till njurmottagning minskar behovet då flera rum blir
gemensamma. Vidare behövs utökning av lokaler för gym/träning tillkommer
vilka också bör ligga i anslutning till njurmottagning.
Jan Eriksson
Förvaltningschef
Region Skåne
13 (14)
Grön yta är ”Blodtappen”.
Region Skåne
14 (14)
Dialysutveckling SUS, 2008-2014 - antal patienter
Antal patienter
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
2008
2009
2010
Obs. Denna figur redovisar hela SUS.
Region Skåne
2011
2012
2013
2014