Patient säkerhetsberättelse

Patient säkerhetsberättelse
Vård och Omsorgsboende
2014
Innehållsförteckning
Sammanfattning
3
Övergripande mål och strategier
4
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
5
Struktur för uppföljning/utvärdering
6
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
6
Uppföljning genom egenkontroll
14
Samverkan för att förebygga vårdskador
15
Riskanalys
17
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
17
Hantering av klagomål och synpunkter
18
Sammanställning och analys
18
Samverkan med patienter och närstående
19
Resultat
20
Övergripande mål och strategier för kommande år
24
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
2
Sammanfattning
Våra verksamheter inom Temabo skall präglas av hög kvalitet och ett
salutogent förhållningssätt som tar fasta på vars och ens resurser och
förmågor. Genom ett långsiktigt kvalitetsarbete med mål och styrtal,
aktiviteter och uppföljning har verksamheten en systematisk process för
utveckling och förbättring. Målet med affärsplaneringen är att nå vår
vision där våra boende får leva hela livet.
Vården på Berga har fortsatt stärkts under 2014,boenden och anhöriga
är generellt sett mycket nöjda med de insatser som erbjuds inom hälsooch sjukvård.
Utbildning för att stärka kunskap inom vård och omsorg har pågått under hela 2014, vilket är en kontinuerlig process som ett led i ökad patientsäkerhet.
Den palliativa vården på Berga påvisar ytterligare god kvalitetsutveckling. Vi har förbättrat vårt resultat både vad gäller innehåll och antalet
personer som är registrerade i palliativa registret. Smärtskattning och
LCP har använts under året. Resultatet av senaste journalgranskning av
Stockholm sjukhem, efter LCP införande var utmärkt Boende fick god
smärtlindring dock behöver vi bli bättre att använda bedömningsinstrument som Abbey Pain Scale. Omvårdnadspersonalen tog också en
viktig del av ansvaret för att uppföljning och dokumentation visade på
gott resultat. En ny nationell vårdplan kommer att införas under 2015
oh då har personalen redan fått en värdefull träning.
Resultat av registrering i senioralert har varit mycket bra under året.
Antal registreringar har ökat och fler sjuksköterskor har fått goda kunskaper i att använda registret.
Vi har ett mycket gott samarbete med Familjeläkarna och har haft
samma läkare i flera år, vilket betyder mycket för ökad patientsäkerhet.
Egenkontroller av vårdhygien har utförts under året som visar på gott
resultat. PPM mätning vad gäller följsamhet av basala hygienrutiner
utfördes.
Egenkontroll av läkemedels hantering utfördes också under året och
rutiner vad gäller hela läkemedelshanteringen visar på gott resultat.
Apoteket som normalt gör årlig granskning föreslog att granskning
3
kunde skjutas på till 2015 eftersom granskning i slutet av 2013 visade
på mycket gott resultat.
Dokumentationsgranskning utfördes av intern MAS och dokumentation
har stärkts men det finns områden som fortsatt behöver utvecklas.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag. Syftet med lagen är att
göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling.
I patientsäkerhetslagen får vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett
systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada.
Temabos mål är att alla boende ska få möjlighet att leva hela livet. Vår
verksamhet utgår från en salutogen värdegrund och fokuserar på vad
som är meningsfullt för den boende ur ett hälsoperspektiv och vårt arbetssätt bygger på en förtroendefull samarbetsrelation med varje boende. Vi tar tillvara boendes, närståendes och medarbetares resurser, samtidigt som vi följer intentionerna för äldreomsorg i socialtjänstlagen och
hälso- och sjukvårdslagen.
Vårt arbetssätt bygger därigenom på vår hälsofrämjande värdegrund där
vård och omsorg skall genomsyra en meningsfull vardag ur ett hälsoperspektiv, stärka boendes självkänsla, skapa trygghet
Strategier för patientsäkerhetsarbetet innebär att följa gällande avtal
med Solna stad och därmed ett nära samarbete med Solna stads medicinskt ansvariga sjuksköterska.( MAS)
Temabos huvudmål med patientsäkerhetsarbetet innebär att arbeta riskförebyggande, systematiskt och analytiskt med följande områden.





Brister i läkemedelshantering och läkemedelsanvändning
Brister i vård och omsorg
Brister i vårdhygien
Riskbedömningar för fall undernäring och trycksår
Brister i dokumentation och informationsöverföring
Det övergripande målet för vårt patientsäkerhetsarbete på Berga vårdoch omsorgsboende är att systematiskt och fortlöpande utveckla verk-
4
samhetens kvalitet inom hälso- och sjukvård. Självklart skall mål och
riktlinjer överensstämma med gällande lagstiftning.
Omvårdnadsnämndens inriktnings och effektmål 2014 och målet för
hälso- och sjukvården vid Berga vård- och omsorgsboende är att:
 Andel registreringar i senior alert där risk för fall, trycksår och undernäring konstaterats och minst en åtgärd
planerats och följts upp ska vara minst 75 % - uppnått
 Antal registreringar i Palliativa registret där smärtskattning utförts ska vara minst 85 % - uppnått.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret enligt Hälso- och
sjukvårdslagen (HSL) 29 §.
Temabo har intern MAS utsedd för verksamheten vid Berga vård- och
omsorgsboende. Dennes ansvar regleras i 24§ HSL. Dennes ansvar för
patientsäkerhetsarbetet följer avtal om ansvarsfördelning mellan intern
MAS och medicinskt ansvariga sjuksköterskan i Solna Stad.
MAS har från nämnden i stadsdelen uppdrag att bevaka att en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov
av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses.
Verksamhetschef/MAS vid Temabo har på uppdrag av vårdgivaren att
årligen till den 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse och lämna
den till Solna Stads MAS.
2014-11-01 anställdes kvalitetschef inom Temabo AB. Tillsammans
med intern MAS och verksamhetschef ansvarar för översyn av ledningssystemet så att det överensstämmer med rådande lagstiftning.
Sjuksköterskan, sjukgymnast och arbetsterapeut har ansvar för att följa
riktlinjer som finns i ledningssystemet för hälso- och sjukvård samt utföra den egenkontroll som följer med ansvaret. Till sitt stöd i arbetet har
de ett nära samarbete med enhetschefer och omvårdnadspersonal
Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. (SFS 2010:659 6 kap. 4 §)
Som hälso- och sjukvårdspersonal räknas den personal som medverkar i
hälso- och sjukvård samt den som biträder en legitimerad yrkesutövare.
(SFS 2010:659 3 kap. 4 §)
Omvårdnadspersonal som genom delegering utövar hälso- och sjukvårdsuppgift/er är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner som
5
finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
I ledningssystemet finns anvisningar om hur bedömda risker och avvikelser som vårdskador ska följas upp.
På Berga vård och omsorgsboende behandlas avvikelser vid ett månatligt kvalitetsforum.
Sammanställning av klagomål, synpunkter och avvikelser på Berga
skickas varje månad till intern MAS och avvikelser till Solna stads
MAS.
Synpunkter och klagomål från boende och närstående behandlas enligt
en lokal handlingsplan som svarar på frågor som: Vari består
missförhållandet? Befintliga rutiner/Faktiska omständigheter?
Bedömning? Vidtagna/Planerade åtgärder och målsättning?
Handlingsplanen innehåller datum för uppföljning och utvärdering som
utförs i samråd med den boende och/eller närstående.
I ledningssystemet har också den boendeansvariga sjuksköterskan det
övergripande ansvaret att planera det dagliga arbetet för HSL
uppgifterna, se till att arbetsuppgifter blir utförda utvärdera och ständigt
förbättra vården för den boende.
Instruktion för avvikelsehanteringen finns i ledningssystemet.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka
åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2, SOSFS 2011:9 3 kap. 3 §
Temabos ledningssystem används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vi fortsätter att utveckla och arbeta i
LEVA. Det är ett verktyg för att systematiskt utveckla och stärka kvaliteten och levandegöra vårt planerings- och uppföljningsarbete. I och
med detta får vi en illustrativ röd tråd för hur vår vision, värdegrund,
mål och arbetssätt är kopplade till varandra. Ledningssystemet baserar
sig på Socialstyrelsens riktlinjer
”Ledningssystem för systematiskt förbättringsarbete” (SOSFS 2011:9)
Som nämnts tidigare bygger vårt arbetssätt på vår hälsofrämjande (salutogena) värdegrund. Det betyder att vi prioriterar sådant som är meningsfullt för den boende ur ett hälsoperspektiv och integrerar aktiviteter och social samvaro som en naturlig del i daglig vård och omsorg.
6
Därmed vill vi stärka den boendes självkänsla, trygghet och sociala betydelse. Den hälsofrämjande inriktningen innebär dock inte att vi prioriterar ned hälso- och sjukvård. Det handlar inte om antingen eller. Vår
styrka ligger i både och.
Att arbeta med kvalitetssäkring och patientsäkerhet är en av de många
arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård som innebär en ständigt pågående process som aldrig blir riktigt färdig. Ständigt ny utveckling som
innebär behov av förnyelse och förändring.
Egen kontroll av läkemedelshanteringen
Det är en del i arbetet med att kvalitetssäkra och utveckla hanteringen
av läkemedel. Ingen traditionell granskning av läkemedelshanteringen
utfördes under 2014. Apoteket förslog att det inte var nödvändigt att
utföra granskningen under 2014 eftersom det redan finns goda rutiner.
Apotekaren förslog dock ett alternativt upplägg av läkemedelsgranskning, en variant att sjuksköterskor och eller delegerad personal svarar
anonymt på några webbaserade frågor kring läkemedelshantering och
svaren diskuterades senare på ett gemensamt möte. Läkemedels hantering på Berga upplevs fungera väl.
Temabos intern MAS, har arbetat deltid på Berga, tycker att läkemedelshantering fungera bra enligt riktlinjer 2014.
Läkemedelshantering
 Medicinskåp finns i varje lägenhet, nyckelhantering ingen signering
 Varje boende egen har plast korg för sina läkemedel
 Narkotika kontrolleras 1 gång per månad av 2 SSK när det gäller buffertförråd, kassation och när narkotika kommer från apoteket. För övrigt kontrollerar SSK varandra varje månad enligt
fastställt schema den boendes läkemedel som står under särskild
kontroll
 Buffertförråd finns och 1 person är utsedd att ha huvudansvaret
 Signeringslista med förtydligande signatur finns i patientens
journal
 Kassation sker via speciell avfallslåda använder från Stena
 Lista för temperaturkontroll av både kylskåp och temperatur i
läkemedelsrummet samt när städning skett städ finns
 Alla förråd håller god kvalitet- några förråd har lite för mycket
läkemedel- vilket inte är nödvändigt med tanke på att vi kan beställa varje vecka.
 Medicin levereras varje vecka och är uppdelade mellan A och
B-hus (de facto får den boende sin APOdos varannan vecka)
Finns dagbok för att säkerställa APO doshantering. Kopia av
dosrecept för att jämföra med ev. ändring vid leverans
7
 Waranlista finns i patientens pappersjournal och rutinen för Waran behandling fungerar bra.
 Rutin för läkemedelshantering är uppdaterad under 2014
 Läkemedelsgenomgångar enligt rutin
Dokumentation
 Dokumenterar i Safedoc både HSL och SOL
 Använder sig av boendelista för rapport
 Har inte brandsäkra skåp för förvaring av journaler
Avvikelsehantering
En blankett användes för anmälan om avvikelse. Blanketten finns tillgänglig för samtliga anställda i ledningssystemet. Avvikelser som gäller
hälso- och sjukvården skrivs ned på papper av den personal som observerat avvikelsen och överförs sedan till sjuksköterskans dokumentationssystem Safe doc. Det totala antalet avvikelser var 234, varav 1 Lex
Maria anmälan har gjorts under 2014. Avvikelserna registreras sedan
enligt Temabos ledningssystem och följs upp vid våningsmöten samt
HSL möten. Vi fortsätter att arbeta systematiskt med teambaserad bedömning och uppföljning av fall och trycksår avvikelser för att säkerställa att vi har gjort vad vi kunnat för att minimera risker med att det
händer igen. Vi samarbetar med Läkarorganisation för att minimera
fallolyckor. Vad gäller läkemedelsavvikelser, måste vi säkerställa att
en snabb uppföljning och utredning sker.
Kvalitetsregister:
Senior alert: De flesta boenden är registrerade i senioralert under 2014
och en manuell granskning har gjorts i september 2014 där 93 boenden
har granskats. Det har inte gjorts någon granskning av de personer som
är avlutade eftersom de flesta är avlidna.
Generellt sett har sjuksköterskorna utvecklat sin kompetens att använda
senior alert som ett verktyg för bedömning av fallrisk, risk för undernäring och trycksår. Det finns dock några få boende som inte har riskbedömning, åtgärd eller uppföljning. Detta kommer att bli bättre nu eftersom senior alert är integrerad i vår dokumentations system Safedoc från
mitten av december 2014.
Det var 56 (62 %) personer som uppvisade risk för undernäring vilket
var tämligen lika jämfört med 2013. Av dessa hade 30( 33,3%) boende
ett BMI under 22 vilket räknas som undervikt på personer som är över
70 år och 5(5,5 %) var undernärda med ett BMI under 17. Siffrorna är
något bättre än 2013 men det är svårt att dra slutsatsen att våra insatser
har blivit bättre vad gäller nutritionsstöd till riskgrupper
8
Vi fortsätter med mätning av nattfasta på alla boenden. Nutritionsstöd
sköts av boende ansvarig sjuksköterska som utbildar, ger råd om extra
näringstillförsel i form av grädde, ägg, smör proteinpulver och i grava
fall även näringsdryck. Vi har idag ett utmärkt samarbete med vår
kökspersonal. Kocken håller regelbundna möte med kostombuden, ges
tips och råd. Sedan bytet av restaurang entreprenad har matens näringsinnehåll och kvalitet stärkts.
Under 2014, hade 59 boende konstaterats ha risk för trycksår enligt utförd riskbedömning. Totala antalet trycksår under 2014 var 18 av dessa
fick 4 personer trycksår på sjukhus eller kom till boendet med tryckskada. De tryckskador som uppkommit på Berga har varierat från lindrigare till allvarligare art.
Fallrisk mäts också som riskfaktor i senior alert. I sammanställningen
för avvikelser under 2014 fanns 145 fall registrerade, där stora flertalet
fall kommer från demensvåningarna. Antalet boende som ådrog sig en
fraktur var 1som hade en överarmsfraktur.
Dialog om hur risken för fall kan minska genom sjukgymnastik i form
av t.ex. sittgympa, bruk av höftskyddsbyxor, rörelselarm, ökad tillsyn
osv. förs men vi kan med all säkerhet fortsatt bli bättre på att arbeta mot
en reducerad fallrisk. Vi har under 2014 börjat samarbetar med Familjeläkarna som ansvarar för läkarinsatser för att minska fall/fallskador. Vi
behöver bli bättre på att säkerställa att avvikelserna blir avslutade, vilket är en del av uppföljning av åtgärder.
Palliativa registret
Samtliga sjuksköterskor har kunskap i hur registreringen görs i palliativa registret.
Under 2014 har med säkerhet 29 registreringar gjorts på Berga, det totala antalet avlidna på boendet var 34. Det totala antalet avlidna var 40
där 5 avled på sjukhus och 1 som avled utanför boendet. Det är bara
antalet som dog i sin säng som har räknats in i statistiken. Vi fortsätter
vara bra på Palliativ vård i livets slut.
Resultatet av granskning av LCP journaler hos patienter som erhållit
palliativ vård på Berga var inskickade till Stockholms sjukhem för
granskning visade på god dokumentation
Kvalitetsindikator
Lindrad från smärta
Lindrad från ångest
Lindrad från illamående
Lindrad från rosslig andning
Utförd validerad smärtskattning
Läkarinformation till närstående
Målvärde
100 %
100 %
100 %
100 %
Resultat
100 %
100 %
100 %
96 %
100 %
76 %
100 %
84 %
9
Läkarinformation till boende
Uppfyllt önskemål om
dödsplats
Munhälsa bedömd
Avliden utan trycksår
Mänsklig närvaro vid
dödsögonblicket
Efterlevande samtal erbjudits
100 %
100 %
100 %
68 %
100 %
90 %
90 %
80 %
96 %
80 %
100 %
100 %
Vi borde ha uppnått 100 % för utförd validerad smärtskattning under
2014 eftersom 2013 var vi bättre på att smärtskatta och har använt Abbey Pain Scale.
En av sjuksköterska är diplomerad i palliativ vård och hon har deltagit i
flera träffar under året. Palliativa ombuden har också fått utbildning i
LCP. LCP har hittills fungerat bra.
.
Vår geriatriker som är mycket kunnig med att både ta hand om patienten i livets slut men också i samtal med närstående vilket bidrar till en
kvalitetssäkring av vård i livets slut. Anhöriga erbjuds alltid samtal
även om inte alla vill eller önskar ett brytpunktssamtal.
Omvårdnadspersonalen är duktig på att trösta, lindra och ge god omvårdnad. Sjuksköterskorna skaffar i tidigt skede ordination på palliativa
läkemedel för att lindra ångest, illamående rosslighet eller smärta.
Hon/han följer också med både anhörig och patient på sin sista resa. Det
finns en mänsklig närvaro i dödsögonblicket.
10
BPSD registret
Under 2014 har 2 st. sjuksköterskor genomgått BPSD registrets administratörs utbildning (Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Vi har arbetat aktivt under 2014 med att utveckla vårt arbetssätt i BPSD registret men behöver arbeta mer med att
utbilda mer personal som BPSD administratör. Fler har också genomgått utbildning i BPSD under 2013.
Infektionsregistrering
Någon systematisk registrering av infektioner görs inte för närvarande
och detta är inget krav från Solna stad som uppdragsgivare. Berga vård
och omsorgsboende är fortsatt inga storkonsumenter av antibiotika och
har haft få infektioner under 2014, dessa har inte sällan varit hos våra
patienter med multisjuklighet. Inga utbrott av smittsamma sjukdomar
som calici virus eller luftvägssjukdomar. Vi har bara haft 4 boende med
ESBL som kom från sjukhuset, 2st bor kvar på Berga. Ingen MRSA och
VRE.
Sjuksköterskorna har olika ansvarområden
De ordinarie sjuksköterskorna har alla olika ansvarområden att följa
upp och ansvara för. Det kan exempelvis gälla läkemedelshantering,
beställning av material samt hygien, utbildning av bl.a. palliativ vård
och palliativt register kunnig inom demenssjukvård, dokumentation i
Safedoc och senior- alert, skriva och uppdatera lokala instruktioner, inkontinens, behandlande madrasser för, läkemedel som förvaras i kyltemperatur, medicinsk tekniska produkter och brand. Det har skötts
ganska väl under året.
11
Månatliga HSL möten
Tillsammans med verksamhetschef, enhetschef, sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast följs HSL frågor upp kontinuerligt i en öppen
och konstruktiv dialog. Temabo MAS samordnar nätverksträffar med
en representant från respektive boende från Temabo detta sker 2 gånger
per år för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
Ansvarig behandlande läkare
Under 2014 var Familjeläkarna Saltsjöbaden fortsatt uppdragsgivare
och den behandlande läkaren var densamma. Hon har fortsatt att arbeta
2 dagar i veckan. För den boende men också för den boendeansvariga
sjuksköterskan är samarbetet med ansvarig läkare oerhört viktigt för att
kunna garantera en patientsäker vård.
Bergas läkare är geriatriker till yrket med en gedigen erfarenhet av den
åldrande människan.
Hon ger ett mycket gott stöd till sjuksköterskorna och är alltid redo att
lyssna och ge råd när vi kontaktar henne. Hon är även redo att möta, ge
råd, förklara och trösta både patienter och anhöriga, där hon har en
mycket välutvecklad kompetens vilket utgör ett viktigt stöd till HSL
personal i svåra stunder.
Inskrivning av patienten sker alltid inom en vecka efter inflyttning, årskontroller är gjorda i tid, läkemedelsgenomgångar genomförs minst årligen men många av de boende följs upp kontinuerligt när behov föreligger. Samarbetet med läkarorganisationen fungerar utmärkt.
Dokumentation i Safedoc
Det har skett en tydlig förbättring vad gäller dokumentation. Den enhetschef som är ansvarig för sjuksköterskorna har fortsatt att utföra
granskning enligt fastställt dokument. Återkoppling har getts vad sjuksköterskorna behöver förbättra.
Socialstyrelsen granskning var 6.e månad för att titta på om det finns
månatlig dokumentation visar på bättre resultat än 2013.
Loggkontroll har utförts varje månad av systemansvarig i dokumentationssystem Safedoc enl. loggrutiner. Ingen obehörig åtkomst har förekommit. På Berga har alla sjuksköterskor behörigheter till alla 96 boendes journaler på grund av att en sjuksköterska jobbar kväller och nätter
och har behov av att läsa boendes journaler. Behörigheter avslutas när
en sjuksköterska avslutar sin tjänst på Berga.
Solna stad gjorde ingen dokumentationsgranskning 2014 utan har satsat
på att utbilda och införa LCP. Journalgranskning kopplat till LCP
genomfördes med hjälp an Stockholms sjukhem se resultat på sidan 10 i
patientsäkerhetsberättelsen
Temabos interna MAS utförde HSL tillsyn enlig fastställd enkät från
Solna stad.
12
Uppföljning av hygien under 2014.
Hygienrond gjordes av hygien ansvarig sjuksköterska och tjänstgörande
sjuksköterskor två gånger under 2014.
 Tvättstugor på alla våningsplan var det rent och fint. Det är en
god ordning och det finns tvål, sprit, handskar och förkläden
 Boendes rum och hygienutrymme. På varje våningsplan finns
det tvål och handsprit i alla hygienutrymmen.
 Borste används för att rengöra tvättställ med.
 Avdelningskök. Tvål och handsprit finns i engångsförpackning.
 Personaltoaletter. Alla personaltoaletter var ok.
 Förråd för rent material. Rent och fint och en god ordning, inget
förråd hade några kartonger på golvet.
 Spoldesinfektor. Arbetet pågår med att installera en spoldesinfektion på plan 3 i A-huset och beräknats vara klart januari
2015. Finns redan en på plan 5 i B-huset.
 Disk desinfektor. Arbetet med installation är nu slutförd i Januari 2015.
 Förråd av förbandsmaterial. Rent och fint och med god ordning.
Något trångt på hyllorna.
 Personalen är bra på att använda handskar och förkläden i omvårdnads arbete. Vissa av personalen använder inte handsprit
innan de satt på handskar.
 Vid matserveringen förekom det på en del våningar att de inte
använde köksförkläde.
Sammanfattning. Det var rent och fint med god ordning. Personalen
skall bli bättre på att använda handsprit och sätta på förkläder när maten
serveras. Vi kommer att satsar på utbildning/ handledning av särskilt
nyanställda personal.
Delegering
Boende ansvarig sjuksköterska (BAS) har ansvaret för delegering av
omvårdnadspersonal. Alla genomgår både ett skriftligt och muntligt test
innan det kan bli aktuellt med en delegering eftersom det handlar om att
säkerställa kompetens. Sedan utfärdas en skriftlig delegering som är
varaktig för max ett år. Delegeringen skrivs under både av BAS och den
som erhållit delegering. Delegeringen utvärderas löpande i det dagliga
arbetet. Där avvikelser i samband med utförandet av uppgiften är en
viktig indikator för behov av mer utbildning och handledning.
Alla påskrivna delegeringar förvaras i en pärm på sjuksköterska expeditionen samt på intranätet i en sjuksköterskemapp.
13
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
Uppdragsgivaren utför uppföljning genom granskning av journaler och
annan dokumentation. Det åligger intern MAS att lokalt utföra journalgranskning. November 2014 har Temabo MAS utfört en detaljerad
granskning av både dokumentation i Safedoc samt av pappersjournal.
Det finns fortsatt områden som kan utvecklas i dokumentationen som
vårdplanering, uppdatera och avluta planer. Spretar vad gäller riskbedömningar och där är det viktigt att sjuksköterskorna följer angiva riktlinjer.
Egenkontroll gjordes enhetschef och återkoppling till respektive sjuksköterska. Viktigt att arbeta på att årligen göra en handlingsplan som
skall blir ett levande dokument för HSL personalen för att säkerställa
utveckling och uppföljning av vård kvalitet.
Checklistan för upprättande av en patientjournal ger anvisning om hur
sjuksköterskan i dokumentation säkerställer att hälso- och sjukvårdsinsatser finns tillgängliga för omvårdnadspersonalen samt hur omvårdnadspersonalens iakttagelser och observationer dokumenteras för att
säkra att vårdplaner upprättas.
Sjuksköterskan är ansvarig för egen kontroll bl.a. vad gäller läkemedelshantering, kontroll av narkotika klassade läkemedel, rutiner, behörighet och delegering av läkemedel samt andra arbetsuppgifter såsom
signeringslistor, avvikelser, dokumentation och vårdplanering. Egenkontrollen finns redan beskrivet i föregående kapitel. Följsamheten för
egenkontroll hos sjuksköterskorna är i stort sett god på Berga
En gång per år genomför Temabo intern revision som syftar till att
granska verksamheten för att finna förbättringsområden. Med andra ord
går vi igenom processerna och ser om de är funktionella samt om våra
riktlinjer stämmer överens med det som är tillämpbart i praktiken. Den
interna revisionen sker enligt rutin för internrevision.
Resultatet av mätningen följs upp i vecko- och månadsrapporten för respektive verksamhet vid KUPE-möte en gång per månad eller vid behov av företagsledningen vid ledningsgruppsmöte. Resultatet utvärderas
vid ledningens genomgång en gång per år.
Uppföljningen sker i enlighet med rutin för uppföljning av processer.
Vid väsentliga förändringar i verksamheten ska särskild riskbedömning
göras under ledning av verksamhetschef.
Öppna jämförelser från Socialstyrelsen och den granskningen gav ett
gott omdöme för hälso och sjukvården på Berga, 83 % tyckte att det var
14
lätt att träffa sjuksköterskor och 53 % tyckte att det var lätt att träffa läkare när de behöver.
Checklista för att upprätta en patientjournal
Samma dag som den äldre flyttar in till boendet ska ny journalmapp
skapas och minst dessa uppgifter dokumenteras för att kunna bedöma
vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som ska tillgodoses redan från dag.
Följsamheten att utföra en vårdplanering inom 14 dagar har blivit bättre
under 201
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
Lokal samverkan
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns personal med både formell
och reell kompetens för de uppgifter som verksamhetens hälso- och
sjukvård kräver, för att därigenom tillgodose kravet på hög säkerhet.
Läkarkontakten är reglerad enligt de riktlinjer som finns i överenskommelsen mellan Solna Stad och läkarorganisationen. Solna Stad har avtal
med Familjeläkarna i Saltsjöbaden från 17 april 2012 och 4 gånger per
år sker nätverksmöten med läkarorganisationen. Solna stads MAS och
verksamhetschef från Berga Temabo MAS deltar också vid dessa möten
och där diskuteras många aspekter som stärker patientsäkerheten.
Samverkan kommun – landsting
I ledningssystemet finns anvisningar om hur kontakten mellan Berga
och sjukhus ska utföras. Sjuksköterskan följer och ansvarar för att ansvarig läkare alltid kontaktas för bedömning om boende behöver skickas till sjukhus, om ej tillståndet fordrar akuta handläggning då kontaktas
ansvarig läkare i efterhand.
Sjuksköterskan ansvarar också för att ge den mottagande slutenvårdsenheten relevant information. Om boende har pågående behandlingsinsatser av sjukgymnast/arbetsterapeut och bedömning gjorts att fortsatta
behandlingsåtgärder krävs, ansvarar de för att ge den mottagande vårdenheten relevant information.
För boende som inte själv kan redogöra för persondata och hälsotillstånd gäller följande att vårdmeddelande medföljer boende, telefonkontakt tas med mottagande vårdenhet, närstående.
Medarbetare som känner boende följer ofta med den boende och lämnar
då uppgifter om namn och fullständiga personuppgifter och att boende
märks med ID-band.
Vid utskrivning från sjukhus gäller att sjuksköterskan kontrollerar att
15
utskrivningsmeddelandet innehåller en sammanfattning av de medicinska, omvårdnadsmässiga och rehabiliterande insatser som boende erhållit. Utskrivningsmeddelandet bör bland annat innehålla uppgifter om:
Resultatet av aktuell vård och behandling, ADL-förmåga, kommunikativ förmåga, anvisningar för boendes fortsatta medicinska vård och behandling, eventuella komplikationer eller risker i samband med behandlingsåtgärder och aktuell läkemedelslista.
När den boende har vårdats på sjukhus fungerar återkopplingen ofta
ganska bra. Vad som ofta fortsatt saknas är behandlingsmeddelande
från berörd akutmottagning om den boende blir hemskickad samma
dag. Vilket är en svag länk ur patientsäkerhetssynpunkt och har fortsatt
under 2013 att vara så.
Socialtjänst och hälso- och sjukvård
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 6 § ska det framgå
i ledningssystemet hur samverkan mellan socialtjänst och hälso- och
sjukvård ska bedrivas i den egna verksamheten.
Legitimerad personal läser omsorgspersonalens sociala dokumentation i
Safedoc för att identifiera hälso- och sjukvårdsproblem. Kontinuerligt
efter behov skickar legitimerad personal meddelande till teamet via Safedoc. Meddelandet hänvisar till nyheter och förändringar i den boendes
omvårdnadsplaner.
Detta görs för att säkerställa att teamet/omsorgspersonalen har erhållit
adekvat information gällande hälso- och sjukvården ex. att viss behandling påbörjats, avslutats, att vårdplan upprättats när risk föreligger för
fall, trycksår eller nutritionsproblem, vid vård i livets slutskede.
Vid delegerande av HSL-uppgifter används signeringslistor för att säkerställa att uppgiften blivit utförd och att legitimerad personal kan följa
upp och utvärdera resultatet. Aktuell signeringslistan finns i den boendes lägenhet på insidan av medicinskåpets dörr.
Omsorgspersonalen skriver löpande anteckningar i den sociala journalen. Vanligt förekommande är dokumenterade avvikelser i hälsotillståndet hos den boende. Det kan handla om oro, sömnlöshet, smärta, ångest,
beteendeförändringar, hosta, observationer som andningssvårigheter,
rodnader, fallincidenter, misstankar om infektioner med mera. ”Kontaktar sjuksköterska” är den vanligaste förekommande åtgärden vid tecken
på ohälsa. Genom att sjuksköterskan aktivt läser de löpande anteckningarna i sociala journalen kan han/hon tidigt identifiera risk för vårdskada.
Ett systematiskt arbetssätt för att upprätthålla patientsäkerheten är teamronden. En gång per vecka hålls teamrond. Vid teamronden deltar re16
presentanter från samtliga yrkeskategorier; vårdpersonal i tjänst och
ansvarig sjuksköterska i tjänst, sjukgymnast, arbetsterapeut och enhetschef och under 2014 har i tillägg verksamhetschefen ofta deltagit.
Veckans händelser av vikt följs upp, behov av nya bedömningar gällande ADL, förflyttningar, balans mm, uppföljning och utvärdering av
vårdplaner och hjälpmedelsbehov. De boende som visar sig ha behov av
åtgärder får det av den som är ansvarig.
Den legitimerade personalens deltagande vid rapporter och teamronder
leder till ökad patientsäkerhet.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
I samband med inflyttning träffar arbetsterapeut, sjukgymnast och kontaktman den inflyttade och gör en första bedömning gällande bl.a. förflyttningar, balans och ev. behov av hjälpmedel för att förebygga risker.
En första bedömning av patientens status utförs i samband med inflyttning av ansvarig sjuksköterska; kommunikation, elimination och nutrition.
Riskbedömning för risk av tryckskada, malnutrition och fall ska vara
genomförda av tvärprofessionella teamet inom fjorton dagar efter inflyttning, sjuksköterskan ansvarar för registreringen i Senior alert.
En basal inkontinensutredning ska vara påbörjat inom fjorton dagar och
utförs idag information samlas också från utredda personer på t.ex.
vårdcentral. Avvikande händelser dokumenteras i Safedoc.
I ledningssystemet finns riktlinjer om medicinsk riskhantering.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5
Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador samt
händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i
enlighet med de riktlinjer för avvikelsehantering som finns i ledningssystemet.
Sjuksköterska signerar mottagandet av avvikelserapporter och för över
dessa till Safedoc där bedömning samt vidtagna och planerade åtgärder
redovisas.
Informationsöverföring sker minst tre gånger per dygn mellan de olika
arbetspassen.
Se tidigare kapitel: Struktur för uppföljning/utvärdering.
17
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Synpunkter och klagomål
I ledningssystemet finns anvisningar om hur synpunkter och klagomål
skall utföras.
Vid klagomål som rör allvarlig händelse skall alltid Temabo VD samt
uppdragsgivare informeras omgående.
Då boende och närstående framför muntliga synpunkter som kan betraktas som ringa d.v.s. ej direkt påverka den boendes situation och är
en engångsföreteelse, fråga om den som lämnar synpunkten om de vill
att de ska hanteras enligt vår synpunkts och klagomålshantering. Om de
inte önskar det är det möjligt att frångå handlingsplanen och endast föra
in synpunkten på synpunkts och klagomålsblanketten och vidta åtgärd.
Då boende eller närstående har permanenta synpunkter ska verksamhetschefen bedöma om det ska erbjuda kontinuerliga möten för planering och avstämning.
Anvisningar vid skriftliga synpunkter och klagomål
Alla skriftliga synpunkter eller klagomål ska dokumenteras på avsedd
blankett, med inlämnat skrivelse som bilaga. Detta för att säkerställa att
vi har namn, telefonnummer och adress till den som framför synpunkten eller klagomålet.
Bekräfta mottagandet av synpunkt/ klagomål till avsändaren. Det sker
genom att direkt kontakt, via mail eller telefon. Bekräftelsen skall dokumenteras och datum för återkoppling ska framgå.
Analysera och utred ärenden med hjälp av en handlingsplan. Är ärendet
omfattande med många inblandade kan du ta hjälp av en händelseanalys.
Informera aktuella medarbetare. Verksamhetschefen informerar VD
samt uppdragsgivaren om denne bedömer att ärendet är allvarligt eller
om det omfattas av andra särskilda omständigheter.
Om synpunkten/klagomålet handlar om HSL informeras även MAS.
Baserat på analysen alternativt händelseanalysen görs en handlingsplan
som förankras hos aktuella medarbetare.
Ge den som lämnat in synpunkten eller klagomålet återkoppling genom
att berätta om handlingsplanen.
Återkoppla om handlingsplan på Kvalitetsforum och Arbetsplatsträff.
Målet är att alla ska lära sig av det inträffade samt att det inte upprepas
igen.
En slutrapport skrivs när handlingsplanen är åtgärdad och dialog har
förts med den som framförde klagomålet. Slutrapporten och därtill hörande handlingar förvaras av verksamhetschef. För att vi ska kunna lära,
gå tillbaka i efterhand och ibland för att kunna påvisa vår handlingskraft.
Vid ärenden där uppdragsgivare samt VD varit informerade skickas
18
även en slutrapport till dessa.
Synpunkter och klagomål registreras som statistik på sammanställningsblankett för avvikelser, synpunkter och klagomål i månadsrapporten. Denna redovisas vid verksamhetschefsträff och vid de månatliga
kvalitetsforum och vid våningsmöten där avvikelser inträffat samt arbetsplatsträffar.
Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs enligt Temabo ledningssystem i tabellform för avvikelsestatistik under ett kalenderår. Mönster och trender synliggörs i tabellen och redovisas vid arbetsplatsträffar där alla yrkeskategorier närvarar.
Resultatet tas till vara och leder till lokala handlingsplaner.
Vid kvalitetsforum behandlas alla inkomna avvikelser, synpunkter och
klagomål. Handlingsplan upprättas beroende på arten av avvikelse. I
vissa fall för en specifik avvikande händelse och i andra fall en plan för
att bryta ett mönster eller trend som framkommer vid studie av avvikelsestatistiken.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Berga ska erbjuda en hög grad av tillgänglighet och gott bemötande genom god informationsgivning. Varje patient har en patientansvarig
sjuksköterska(boendeansvarig sjuksköterska) Det råder givetvis alltid
tystnadsplikt om den boendes personliga förhållanden.
Den boende avgör vilken insyn den närstående skall ha i den vård och
omsorg som erbjuds, planeras och genomförs. Vi ger ingen information
utan att först ha den boendes godkännande. Denna instruktion gäller
under förutsättning att den boende ger sitt godkännande. I annat fall
gäller full sekretess inom de områden boende önskar.
Vid första kontakten med den boende och närstående lämnar vi informationsbroschyr med namn och telefonnummer till verksamhetschef,
sjuksköterska och kontaktman. I broschyren finns även en kortfattad
beskrivning av verksamheten. Vi lämnar Solna stads kvalitetsdeklaration- blankett för synpunkter och klagomål och information om brandsäkerhet.
Berga bjuder in och uppmuntrar boende och närstående att medverka i
olika forum. Den boende och när den boende så önskat har den närstående medverkat vid vårdplaneringen där kontaktmannen ansvarat för
upprättandet av genomförandeplan, boendeansvarig sjuksköterska,
sjukgymnast och arbetsterapeut har ansvarat för omvårdnads/rehab
plan. Inbjudan att delta i boende/närståenderåd och matråd för de boende.
Verksamhetschefen skickar även ett veckobrev till närstående som har
lämnat sin mailadress och till boende, brevet finns i informationspärmen på varje våning. Brevet innehåller kortfattad information om veck19
an som varit och vad som komma skall på Berga, viktiga förändringar och annat av intresse.
Genom närståendes deltagande vid forum som vårdplanering medverkar de i
patientsäkerhetsarbetet genom att delta i omvårdnadsprocessens
Olika faser. Samverkan med patienter och närstående sker dock mest i den
dagliga omvårdnaden. Varje våningsplan (8 boende) har en boendeansvarig
sjuksköterska som också har det direkta informationsansvaret till patienten
och närstående. Generellt är BAS på Berga aktiv med att hålla anhöriga informerade om den boendes hälsotillstånd eller förändringar i deras hälsotillstånd. Detta leder i sin tur till ökat förtroende och tillit till personalen, undviker många missförstånd.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Strukturmått
Utbildning under 2014
Chefer
Fortsätter Värdegrundsutbildning Uppsala Universitet
Sjuksköterskor
Värdegrundsutbildning, Solna stad
Pascalutbildning
BPSD administratörer
LCP
Sårvård utbildning
Möter människor i livets slut
Kvalitetsmätning inkontinens hjälpmedel
Madrass utb. Med fokus på förebyggande och behandlande madrasser
Urinvägsinfektion
Nätverksträffar med palliativa ombud inom Solna stad
Nätverksträff med representanter för Temabo SSK
Basala hygienrutiner webbaserad
Munvårdsutbildning(ROAG)
Arbetsterapeut
Miljökurs Solna stad
Basala hygienrutiner, webbaserad
Förflyttningskunskap
Värdegrundsutbildning, Temabo
Nätverksträff för arbetsterapeuter och sjukgymnaster Temabo
20
Sjukgymnast
Miljökurs
Förflyttningskunskap
Undersköterskor
Undersköterskeutbildning
Omvårdnadslyftet; Solna Stad
Värdegrundsutbildning, Solna stad
Basala hygien rutiner webbaserad
BPSD administratörer
Brandutbildning
Handledarutbildning
Info/utbildning LCP
Kontaktmannaskapsutbildning.
Av förklarliga skäl har ju inte alla gått exakt samma utbildning men
som helhet har det ju breddat personalens kompetens. Utbildning är ett
viktigt led i hur vi stärker patientsäkerheten inom vård och omsorg och
där har både Temabo och Solna stad tagit sitt ansvar.
Processmått
Vårdplaner:
År 2014-01-01- 2014- 12-31
Totalt antal vårdtagare = 137
Antal upprättade vårdplaner: 136 en boende flyttat till annat boende.
Bedömningsinstrument:
År 2014- 01-01- 2014-12-31
Totalt antal vårdtagare = 137
Antal utförda bedömningar efter MNA Nortonskala och Downtown
Fall Risk Index: Sannolikt 152(100 %) eftersom några kom i slutet
av året. Antal riskbedömningar med risk 147.
Andel vårdtagare där risk för fallkonstaterats: Fallriskbedömning
2014: 88 %
Andel vårdtagare där risk för undernäring konstaterats; riskbedömning nutrition/malnutrition 2014: 82 % och 49 % med ett BMI under
22.
Andel vårdtagare där risk för tryckskada konstaterats med dokumenterad riskbedömning för trycksår: 39 %
Andel vårdtagare med dokumenterad individuellt utredd inkontinens:
cirka 90 % som genomgått en mycket basalbedömning, vilket inte
motsvarar instruktioner från socialstyrelsen
21
Andel vårdtagare med risk för ohälsa i munnen 85 %
Andel vårdtagare med utförd ADL 2013:99 %
Andel vårdtagare med dokumenterat trycksår: Det var totalt 18 st av
dessa kom 4 st. med trycksår från sjukhus eller andra institutioner.
Läkemedelsgenomgång:
År 2013
Totalt antal vårdtagare = 137
Antal dokumenterade läkemedelsgenomgångar: 137.
Avvikelserapporter:
År 2014-01-01–2014-12-31
Totalt antal vårdtagare =137
Totat anta HSL avvikelser-: Fall, trycksår och Läkemedel är 201
Brister i läkemedelshanteringen:
År 2014-01-01- 2014-12-31
Totalt antal vårdtagare = 137
Brister i läkemedelshantering:38
Fall:
År 2013-01-01- 2013-12-31
Totalt antal vårdtagare = 137
Andel vårdtagare med rapporterat falltillfälle: 145.
Totalt antal falltillfällen som resulterat i frakturer (2014- 01- 01 –
2014-12-31) 1 fraktur.
Sol avvikelser
År 2014-01-01-2014-12-31
Totalt antal vårdtagare = 137
SOL = 33
Brister i medicintekniska produkter:
År 2014- 01-01- 2014-12-31
Totalt antal vårdtagare = 137
Brister i medicintekniska produkter: 0
22
Skadeprevention/skyddsåtgärder:
År 2014- 01-01- 2014- 12- 31
Totalt antal vårdtagare = 137
Andel vårdtagare som erhållit dokumenterad skadeprevention: 100
%
Vård i livets slutskede/avlidna:
Tidsperiod
2014-01-01- 2014-1231
Totalt 137 vårdtagare
Avlidna på
boendet
Avlidna på annan plats t.ex.
sjukhus
Totalt antal
avlidna
6
40
34
Förskrivna inkontinenshjälpmedel/urinkateter:
Tidsperiod
2014-01-01-2014-12-31
Totalt 137 vårdtagare
Antalet vårdtagare med förskrivna inkontinenshjälpmedel
Antalet vårdtagare med
urinkateter
(via urinröret)
Antalet
vårdtagare
med urinkateter
(supra pubis)
9
3
82 %
Specifik omvårdnad/Smitta:
Tidsperiod
2014-01-01-2014-1231
Totalt 137 vårdtagare
Antal vårdtagare med känd smitta vid inflyttning:
ESBL
Hepatit
MRSA
VRE
4
0
0
0
Specifik omvårdnad/Övrig:
Tidsperiod
2014- 01-01-2014-1231
Totalt 137 vårdtagare
PEG
Port-àCath/
PICCline
Syrgas
1
0
0
23
Annat
Syrgaskoncentrator
0
Munhälsobedömning:
Tidsperiod
2014- 01-01-2014- 1231
Totalt 137 vårdtagare
Andel vårdtagare med
dokumenterad
munhälsobedömning/munstatus resten
har tackat nej
95 %
Andel vårdtagare som
erbjuds och tackar ja
till avgiftsfri årlig
munhälsobedömning
100 %
Övergripande mål och strategier för kommande år


Fortsatt under 2015 ha en tydlig signal om att skapa goda förutsättningar för delaktighet i vårt systematiska förbättringsarbete.
Vi skall bli bättre på att involvera våra kunder i vårt förbättringsarbete för att nå en god kvalitet i vården. Senaste brukarundersökningen visar på att 83 % upplever att de har lätt att få träffa sjuksköterskan. Under 2015 satsar sjuksköterskorna att bli
lika bra nämligen upp till 85 %.
Fortsatt utveckla dokumentation i Safedoc skall ses som en kontinuerlig process för att utveckla vårdens kvalitet. Sätta in nya
sökord. Dokumentation skall genomsyra de krav som ställs av
hälso- och sjukvårdens gällande författningar. Vi skall bli bättre
på att arbeta med vårdplaner, datering och uppföljning.
 Alla sjuksköterskor skall fortsätta göra riskbedömning i senioralert med minst två riskbedömningar årligen samt åtgärder och
uppföljning. Det skall fortsatt prägla varje medarbetares insatser
och skall kunna påvisas i verksamhetens resultat. Fortsatt säkerställa att information kopplas till dokumentation samt följa upp
vårdåtgärder.




Fortsatt följa givna rutiner vad gäller dokumentation för nyinflyttade, både vad gäller första dagen samt att en vårdplanering
genomförs inom 14 dagar. Initiativet till vårdplanering kan
komma från vem som helst i teamet och boendeansvarig sjuksköterska sammankallar.
Fortsätta att stärka den palliativa vården under 2015, samt implementera den Nationella vårdplanen för palliativ vård när den
tas i bruk.
Bli bättre på att systematisk använda smärtskalor som bedömningsinstrument.
Utföra egenkontroller riktade mot HSL och som finns angivet i
vårt ledningssystem LEVA.
24





Att ingen boende på Berga utvecklar trycksår med grad 3 och 4
under 2015.
Fortsatt säkerställa att minst 95 % av de boende skall ha genomgått en mindre inkontinens utredning i slutet av 2015.
Fortsatt säkerställa att Bergas vårdpersonal applicerar basala
hygienrutiner med hög följsamhet.
Delta i utbildningar som anordnas av vårdhygien.
Att SLL hygiensköterskor utför en granskning 2015.
 Årligen utveckla och uppdatera lokala instruktioner vad gäller
insatser inom hälso- och sjukvård för att säkerställa att den legitimerade personalen har tillgång till lokala anvisningar som ger
bästa möjliga förutsättningar för en patientsäker vård av hög
kvalitet. Ett arbete där all legitimerade personal skall vara delaktigt.






Fortsatt säkerställa att vårdpersonal följer givna instruktioner eftersom de är en tydlig skyldighet i patientsäkerhetslagen
100 % av boende som avlider på Berga skall vara registrerade i
palliativa registret.
Alla boende skall genomgå en munhälsobedömning enligt
ROAG i senioralert.
Utveckla BPSD som ett verktyg som ingår naturligt i vård och
uppföljning på alla Bergas demensavdelningar.
Fortsatt skall läkemedelshanteringen hålla hög standard under
2015.
Under 2015 skall all omvårdnadspersonal med delegering skall
genomgå ett skriftligt test med syfte att säkerställa ökade kunskaper inom läkemedelshantering.
Regina Daramy
Enhetschef
Berga vård och omsorgsboende
Angela Plambeck
Verksamhetschef
Berga vård och omsorgsboende
25
26