Ladda hem vår PDF

Blocktorv och pinjebark
Vad använder man blocktorv till?
Varför är blocktorv bättre än fräs- och harvtorv?
Stallströ, MockaLätt™ och StallVital™.
Istället för hyvelspån i hästboxar. Blocktorv har bättre uppsugningsförmåga
än hyvelspån, torven har även en hög jonbindningsförmåga som binder
ammonium samt minskar
doften av urin.
Varsamt skärs torven upp i hela block och lyfts
utan att brytas.
Vakuoler är som tunna sugrör, de transporterar vatten, syre och näring till rötterna.
Om vakuolerna bryts, förlorar torven sina bästa egenskaper.
Under ytan på mossen finns varken
ogräs eller nematoder.
Ogräs och nematoder finns bara i det översta lagret där fräs- och harvtorv tas.
Skördetekniken är avgörande.
Blocken staplas för hand på pall, täcks med pressening som skydd för regn och kontamination. Med hjälp av sol och vind torkas blocktorven.
Fodertorv till smågrisar.
Fodertorv finns i flera olika
varianter.
2
Hela vakuoler - det är skillnaden.
”Bättre vattenupptagnings- och
syresättningsförmåga.”
Vid planterings av träd, buskar och krukväxter.
Plantskolor, yrkesodlare samt grossister är de som konsumerar mest brukstorv. Mer än hälften av ScanPeats torvskörd går på export till yrkesodlare
och grossister i Holland och Italien. ScanPeats blocktorvssubstrat klassas
som bäst i Europa.
Golfgreener, fotbollsplaner, rabatter, parker.
Över allt där du planterar,
odlar eller anlägger grönytor
lönar det sig att använda
blocktorv i odlingsbädden,
som en del i substratet eller i
bästa fall som huvuddel.
Tas upp i block
100% BlockTorv
Ingen uppblandning av fräs- eller harvtorv.
Single Peat innehåller endast svensk RHP
kontrollerad BlockTorv från ett och samma
uttag från en torvtäkt.
Varsam hantering.
Torven transporteras till förvaring under tak för vidare förädling och vakuolerna
förblir intakta. Hela vakuoler ger bättre vattenupptagning- och syresättningsförmåga
två viktiga egenskaper för alla odlare.
Vakuoler är som tunna sugrör.
Vilket av de två sugrören kan suga vatten
bäst, det hela eller det som är klippt i bitar?
3
RHP Horticulture
ScanPeat –
Bäst i Test
Följande företag deltog i testet;
Bol Peat Import
Några av våra produkter
Dokumenterad kvalitet
RHP i Holland kontrollerar vår produktion av blocktorv och pinjébark. I kontrollerna ingår
att vi inte använder gifter eller bekämpningmedel, att materialet är helt fritt från ogräs,
patogener och nematoder. RHP gör även kvalitetstester för att säkerställa de egenskaper som
produkterna utlovar som t ex vattenupptagningsförmåga.
Bättre egenskaper än fräs- och harvtorv.
Nu är det vetenskapligt bevisat. Dels via analyser men även i praktiska odlingsprover.
För den som är intresserad kan vi visa det slutliga RHPdokumentet som är på 38 sidor. Vi har
även dokumentation på skillnaden mellan att tillsätta lera och MCP för optimerat resultat.
BVB-Substrates
F. van Dongen
HortiCoop
Intervema
Kalloveen
Nevema
Peltracom
ScanPeat
ST
E
B in T
S
TE
Sia Unguri
Substrat
Blocktorv Stallströ
Färdiga substrat för professionella odlare, enligt önskemål, med t ex:
Blocktorv är en suverän ersättare av spån och kutter
i hästboxar, fungerar även till boskap.
Sphagnum Products
Kalk / Litho™ / MCP™ Zeolit / MultiCote™ / Mineraler / MultiMix™ / Perlite™
/ Pimpsten
Tref Trade
Vi kan erbjuda det i särklass bästa Rhododendronsubstratet.
Van der Knaap Group of Companies
RHP-certifierad blocktorv. Den är giftfri, ogräsfri och fri från nematoder.
Källreferens:
Garanterat giftfri
Pinjebark klass I
Stiching RHP, Galgeweg 38,
2691 MG’s Gravenzande, Holland
Vår svenska Pinjebark är utmärkt för marktäckning för
att kväva ogräs samt behålla
fuktigheten i jorden.
Produktionen kontrolleras
regelbundet av RHP Horticulture och är fri garanterat
från ogräs, nematoder och
patogener samt flis och trädbitar.
Pinjebark kan användas som
fyllnadsmaterial i substrat
och till orhidéer. Även markbeläggning i gångar.
Vi kan erbjuda kundanpassade fraktioner.
Leveransalternativ
· Bulk: 35 – 130 m3
· Storsäck: 1,5 – 2,5 m3
· Storbal: 5 m3
· Säck: 50 alt 80 l
SCANPEAT ANLITAR LMI FÖR ANALYSER & KUNSKAP
När växterna inte ser ut att må bra, vad kan det bero på?
Har de fått för lite näring eller har det gödslats för mycket?
Eller är det något annat som ställer till det? Skadegörare
eller växtsjukdom?
Med en analys får du ett underbyggt beslutsunderlag vilka
åtgärder och medel som krävs för att dina växter ska bli
friska och starka.
AB Lennart Månsson International
grundades 1948. LMI producerar
och marknadsför gödselmedel.
Av oss får du analyser, tolkningar
och kunskap.
www.lmiab.com
Postadress: Box 700, 251 07 Helsingborg. Besöksadress: Långebergavägen 40, 256 69 Helsingborg.
Tel 042 - 29 20 05. Fax 042 - 29 24 50. Epost: info@lmiab.com Hemsida: www.lmiab.com
4
Fin
Mellan
Grov
För inblandning i
substrat för mindre
krukväxter samt små
orchidéer.
Denna fraktion lämpar sig till
orchidéer och som toppdressing eller inblandning i substrat för större krukväxter.
Lämpligt till rabatter och
markbetäckning. Kan fås
med häftmedel som reducerar
risken att barken blåser bort.
5
Det vi lånar, lämnar vi tillbaka, till naturen
När torvbrytningen är klar återställer vi naturen, som kan bli en liten insjö eller mosse igen. Bilden är från ScanPeats torvtäkt Drakamyr.
Det finns ett rikt djurliv
runt torvtäkten.
Naturbalansering.
RZ - Rent vatten i utflödet
RPP
Vid uppstarten av ett torvbruk på en mosse bidrar ScanPeat med
en naturbalansering. Det innebär att vi gör en insats för miljön
i närområdet. Projektet ska kompensera för den natur vi lånar
och ska komma boende i närområdet till gagn redan vid uppstart.
Som första företag i Sverige har RaaTec, i samarbete med Södra
Skogsägarna och ScanPeat, installerat RZ rening av suspenderat
material (SS), för att öka kvaliteten på dräneringsvatten från mossen.
Med en patenterad metod fångas sedement upp i en sinrik behållare.
För mer info kontakta RaaTec. Hemsidor: www.sodra.se och www.
raatec.com
Som medlem i organisationen Responsibly Produced Peat arbetar
ScanPeat aktivt för att värna miljön i såväl Sverige som i andra länder
där torv produceras oavsett användningsområde.
Typen av projekt blir individuellt anpassat för varje mosse. Det kan
vara att muddra upp ett vattendrag, inplantering av ädelfisk, ål eller
kräftor i närliggande vattendrag. Eller uppförande av jakt/utsiktstorn.
RZ vattenrening naturbalansering är ett par exempel på detta arbete.
På samma sätt tar vi till oss vad andra torvbruk har hittat för lösningar som kan förbättra miljön i alla perspektiv.
Naturbalanseringen görs i samråd med markägare, närboende och
Länsstyrelsen. Naturförbättringarna kan skilja från mosse till mosse
och förbättringar, förslag och idéer mottages tacksamt. Anpassning
görs efter de önskemål och omständigheter som råder vid respektive
mosse.
En inhyrd ornitolog gör löpande inventering av fågellivet
på och omkring torvtäkten. På bilden ovan, en Ljungpipa.
Löpande dokumentation.
Vår personal rapportera observationer av allt djurliv till vår ornitolog
löpande under det dagliga arbetet. Ornitologen har även ansvar att
dokumentera och sammanställa observationer av allt djurliv.
6
7
Var finns brukstorven?
Koldioxid blir till syre
”Om vi inte kan lösa
Under en mosse finns tusentals kubik brukstorv.
växthusgaserna på
ScanPeat gruppen söker nya mossar,
efterfrågan är större än tillgången.
annat sätt, måste vi
helt enkelt plantera
fler gröna växter”
25% av Sveriges
yta — är mossar
Alla mossar kan ses som unika och de har
alla sitt egenvärde, men det råder inte brist
på mossmark. Torvbruket tar i dagsläget
mindre än 0,1% i anspråk av den mossmark som finns.
25 %
Resterande landyta
Mossar
Andel torvtäkter på mossar i Sverige
99,9 %
0,1 %
Mossar
Därav torvtäkter
För svenskt torvbruk och för alla som behöver torv, är det nödvändigt att hitta nya mossar och att tillstånd till torvbruk gives.
Låna från naturen, ge mer tillbaka.
Efter avslutat torvbruk startar en restaurering
som kan leda till att mossen får högre naturvärde än den hade innan torvbruket startade.
Naturbalansering
I samband med en ny torvtäkt tas i bruk gör
vi en naturfrämjande åtgärd på annan plats,
så kallad naturbalansering.
Riktiga jobb
Ett torvbruk skapar sysselsättning. Riktiga
jobb i form av fasta anställningar med varaktighet fram till pensionsåldern.
8
Miljö
Nytta
Behov
Sysselsättning
Handelsbalans
Miljöbalansering
Naturrestaurering
Länsstyrelsen
ger tillstånd och
kräver garantier.
Andel mossar i Sverige
75 %
våtmark för biologisk mångfald. Att göra
mossen mer tillgänglig med spångar, anlägga
en insjö med fisk och kräftor, är andra exempel hur resurserna kan disponeras.
Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet samt
fastställer bankgaranti beroende på torvtäktens storlek. Om brukstorvföretaget
likvideras skall medel för efterbehandling
säkerställas.
Landets mest värdefulla mossar är skyddade
som naturreservat och ingår i myrskyddsplanen eller har annan form av myndighetsskydd. Det är givetvis inte dessa som vi vill
bryta torv på.
De mossar som kommer ifråga för torvbruk
är i första hand de som redan är påverkade av
dikning och har inga eller låga naturvärden
utöver sitt egenvärde.
På eget initiativ, fonderar ScanPeat AB
ytterligare 10 öre per kubik upptagen torv
för efterbehandling. Efterbehandlingsplan
upprättas i samråd med markägare och
Länsstyrelsen.
Efter avslutat torvbruk finns därmed stora
ekonomiska resurser till landskapsgestaltning. Kapitalet kan användas till att återskapa
Löven på ett bokträd tar upp cirka 23g CO2 /m2 och dygn,
varje koldioxid­molekyl omvandlas till en syremolekyl.
Så här fungerar fotosyntesreaktionen:
nCO2 + nH2O + ljus => (CH2O)n + nO2
eller exempelvis,
YTSKIKT
LJUS TORV
LÄMPLIG SOM
BRUKSTORV
1 – 2 meter
6CO2 + 6H2O + ljus => C 6 H12O6 + 6O2
Trädet eller plantan som skapar fotosyntesen avger alltså lika
mycket syre som den tar upp koldioxid.
SVART TORV
LÄMPLIG SOM
ENERGITORV
1 – 2 meter
BERGGRUND
Under brukstorven finns ofta lika stora volymer energitorv – en annan form av torvbrytning som ev kan göras efter brukstorven.
Vad är energitorv?
Energitorv eldas för att utvinna energi.
Energitorven ligger som regel djupare ner
i mossen än blocktorven och har sämre
odlingsegenskaper. Man kan givetvis även
elda blocktorv men som brukstorv betingar
torven ett högre värde.
Efter skördad blocktorv är det möjligt att
bryta energitorv på djupet men efter sådan
brytning kan man i återställningsplanen
föreslå att anlägga en liten insjö med inplantering av fisk och kräftor.
Om en grön växt tar upp 6 koldioxidmolekyler omvandlas de
till 6 syremolekyler enligt exemplet ovan. Vi får ett maximalt
utbyte av koldioxid till syre. C stannar kvar i växten och får den
att växa.
respiration
atmospheric
CO2
photosynthesis
respiration
animals and
nongreen
plants
green
plants
plant and animal residues
combustion in
factories, etc.
respiration
volcanoes
CO2 in oceans,
lakes, streams
natural gas,
oil, coal, tec.
decay
microorganisms
limestone
(CaCO3)
Kretsomlopp för CO2
Alla gröna växter inklusive gräs använder photosyntesen. 70 %
av syret i luften kommer från havet och korallreven, om havet
dör måste vi förlita oss på gröna växter.
Det går åt cirka 10 liter torv, för att odla fram en trädplanta.
Sedan behövs ytterligare 10 liter vid utplanteringen. Behovet av
bruks­torv kommer att öka i framtiden.
1 st koldioxidmolekyl in
=
1 st syremolekyl ut
9
Vanliga frågor gällande miljöpåverkan
vid bruks- och energitorvtäkter
1. Hotar torvutvinningen våra våtmarker?
I våtmarksbegreppet ingår förutom torvmarker även sjöar, å-, älv- och sjöstränder.
Av Sveriges totala landyta på ca 411 000 km2
är ca 64 000 km2 torvmark där torvtäcket är
>40 cm, ytterligare ca 40 000 km2 är myrar
eller skogsmark med tunnare torvtäcke. Idag
produceras torv på ca 0,1% (en promille) av
vår myrareal.
2. Försvinner växter och djur?
På de ytor där produktion bedrivs tar vi bort
vegetationen. Djurlivet flyttar till intilliggande marker. Efter avslutad produktion kan
artrikedom bli rikligare än tidigare.
3. Försämras jakten?
Den genomsnittliga torvmarken erbjuder
ringa näringsfång för djurlivet. Den torvmark som lämpar sig bäst för energitorvproduktion är vanligen en artfattig och
enahanda yta vanligen i avsaknad av öppet
vatten. Ett torvutnyttjande kan innebära att
frodigare växter får fäste i torvmarkens kantområden och detta befrämjar jaktbart småvilt och många småfågelarter. Efter torvbruket kommer viltet att gynnas oavsett vilket
återställningsalternativ man bestämmer i det
enskilda fallet.
4. Försämras fisket?
Den mest allvarliga konsekvensen av torvbruk är om syreförbrukande torvsubstans
och erosionsmaterial från nakna dikeskanter
i mineraljord frigörs. Främst mineralpartiklar
kan påverka lekplatser för bl a ädelfisk. De
projekt som sedan 1980-talets början studerat dessa effekter finner att farhågorna
är överdrivna och att påverkan vanligtvis är
ringa. Varje torvtäkt skall enligt täkttillståndet förses med speciella sedimentationsbassänger som om de sköts väl enligt föreskrifterna fungerar tillfredsställande.
5. Förfulas landskapsbilden?
All markanvändning åstadkommer förändringar. Torvbruket öppnar landskapet, men
den brukade ytan genomgår inte samma
säsongsvisa förändring som ett jordbrukslandskap. Dock brukar alla torvtäkter enligt
täkttillståndet föreläggas en skyddszon mot
buller, damm och insyn. Efter torvbruk öppnas flera olika alternativ till återställning.
6. Åstadkommer torvbruk stora hål i landskapet som aldrig läker?
Modernt torvbruk utföres på likartat sätt
som modernt jordbruk och med samma typ
av fordon, det är bara en del redskap som
bogseras efter traktorerna som är speciella
för denna form av areell näring. Torven utvinns genom en successiv avsänkning av torvmarksytan vilket ger plana produktionsytor,
lätta att efterbehandla. Grävning av torv
förekommer fortfarande för framställning
av torvmull, vilket ställer andra krav på efterbehandlingen. Enligt villkoren för varje
täktillstånd skall medel avsättas för en efterbehandling och uppstädning av koncessionsområdet.
7. Riskerar utdikning att sänka grundvattenytan?
Ja, grundvattenytan ute på produktionsytan
måste sänkas för att bärighet skall erhållas
för de jordbrukstraktorer som vanligen används i verksamheten. Forskningsresultat
från SLU visar att påverkan på fastmarken
10
kring en produktionsyta knappast märks på
ett avstånd av något 10-tal meter från kantdikena. T ex vid Docksmyran utanför Bräcke
visade hydrogeologiska undersökningar att
avsänkningen i normalblockig morän var 5
cm på ett avstånd av 20 m från kantdikena.
8. Kan utdikningen förorsaka översvämningar och ryckvisa vattenflöden?
Torvmarkerna är inga ”svampar” ute i naturen som modererar vattenflöden (suger åt
sig vid häftiga regn och släpper iväg vatten
vid torrperioder). Genom dikningen skapas
magasineringskapacitet som reglerar häftiga
vattenflöden, medan en odikad torvmark
vanligen är i det närmaste vattenmättad.
9. Är avrinningsvattnet surt och ökar torvtäkten försurningen i bäckar och åar?
Vattnet från våra torvmarker är vanligen redan naturligt surt och har så varit sedan lång
tid och det kommer att fortsätta att ”läcka”
surt vatten från dessa områden i en överskådlig framtid. De flesta vattenkontrollprogram
som tillkommit på grund av torvutvinning visar att pH ofta stiger efter dikning eller förblir oförändrat.
10. Kommer avrinningsvattnet att föra ut
metaller m.m. i bäckar och åar?
Metaller och kemiska föreningar finns naturligt i våra marker, andelen och sammansättningen av dessa återspeglar vår berggrunds och våra jordarters naturliga kemiska
sammansättning. Avrinningsvattnet uppvisar förhöjda halter av många ämnen men i
förhållandevis låga nivåer. Torvens kemiska
sammansättning kontrolleras innan tillstånd
till produktion ges och analyser av många
element bifogas torvproducentens ansökan.
Om halterna av vissa ämnen är onormalt
höga, kan torvproducenten efter samråd
med tillsynsmyndighet komma att avstå från
planerna på produktion. Detta upptäcks vanligen redan i initialskedet av projekteringen.
11. Påverkas växthuseffekten vid förbränning av torv?
All förbränning påverkar växthuseffekten,
torv har dock mindre påverkan än det bästa
fossila bränslet naturgas. Anledningen är att
samtidigt som förbränningen av torv ger ett
utsläpp av växthusgasen koldioxid, så kommer dikningen av torvmarken att innebära
en minskning av utsläppen av en annan växthusgas, nämligen metan. Efterbehandling
med skogsplantering binder dessutom åter
koldioxid. Summeras tillgängliga värden blir
resultatet att efter ca 100 år så kommer nettoeffekten att bli noll.
12. Sprids radioaktivitet vid förbränning?
Vissa bergarter i Sverige är uranförande och
torvmarker som ligger i dessas dräneringssystem kan innehålla uran. Uran i torven
kontrolleras liksom andra ämnen vid koncessionsansökan och risken för uran kan relativt
väl förutsägas då vi vet var merparten av vår
uranförande berggrund finns. Uran är därför
inget problem. I vissa delar av vårt land finns
nedfall från Tjernobyl kvar. Vid nyetablering av torvtäkter i nedfallsområden kan det
översta torvlagret, där det radioaktiva nedfallet finns, avlägsnas.
13. Leder förbränning av torv till ökad
försurning?
Det bror på vad man har för alternativa
bränslen. Torv innehåller vanligen mindre
svavel än kol och olja, men något mer än
flis och ved. Svavelhalten i torv kan variera
mycket mellan olika torvslag, men utsläppen
minimeras vanligen i verkligheten genom reningsanläggningar. Svavelskatten bidrar till
begränsningar i användningen av svavelhaltiga bränslen. Utsläpp av försurande kvävehaltiga gaser beror mer på förbränningsteknik än på själva bränslet.
Single Peat
Substrat baserat på
100% blocktorv
14. Skapar askan deponeringsproblem?
Askan deponeras idag vanligen på soptippar. Askans fyllningsegenskaper och innehåll
av växtnäringsämnen, främst fosfor, kalium
och kalk, gör att den är en resurs och inte
ett problem.
15. Störs närboende av buller och damm?
Eftersom torvbrukets maskinpark kan jämställas med jord- eller skogsbrukets och genom att gifter och gödselmedel inte används
torde torvbruket kunna betraktas som mindre störande för närmiljön än konventionellt
jord- och skogsbruk. Dock bedrivs ett torvbruk mera intensivt periodvis under produktionssäsongen (huvudsakligen sommaren),
vilket naturligtvis kan uppfattas som mera
störande än jordbruk. I täkttillstånden begränsas ofta torvproduktion vid starkare vindar för att motverka dammspridning, även
begränsningar nattetid förekommer om täkterna ligger nära bebyggelse.
16. Ökar brandriskerna vid torvproduktion?
Tillbud och olyckor har förekommit, men
minskar i takt med ökad insikt och kunskap.
Personalen på täkterna utbildas i brandskydd
och kontakter med brandmyndigheterna
sker löpande.
17. Utgör öppna diken och dammar, riskområden för människor och djur?
Vissa tillbud med älgar som gått ner sig har
uppstått, men problemet är inte större än
inom andra liknande verksamheter. Hägnad
och skydd kring sedimentationsdammar anordnas där så behövs.
Substratet påverkar tillväxten i både
odlingen och ekonomin.
Bättre substrat — bättre resultat!
Fördelarna med substrat från
ScanPeat är;
• RHP certifierad blocktorv
• Hela vakuoler
• Fri från ogräs
• Fri från nematoder
• Fri från patogener
• Fri från fräs- och harvtorv
• Hög vattenupptagningsförmåga
• God syresättningsförmåga
• Bättre resultat
18. Sker torvutvinning oreglerat?
Torvutvinning regleras genom flera olika lagar. Torvlagen, som är en variant av minerallagen ger sökanden koncession för utvinning
med staten som tillståndsgivare. Den tillsammans med tillämpliga delar av Miljöbalken
reglerar produktionsytans omfattning, efterbehandling efter avslutad produktion och de
konsekvenser verksamheten får på kringmiljön. En Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
krävs för ett godkännande av verksamheten.
Länsstyrelserna och kommunernas miljö- och
hälsoskyddsförvaltningar är tillsynsmyndigheter.
Källa: Torvforsk
ScanPeat AB
Wennerbergsgatan, Strömsnäsbruk
Tel: 0433-218 20 www.scanpeat.com
11
AMBER KB/SCANPEAT/2015-08-21
SC A N P E AT A B Ä R ET T
H E LSVE N S KT BO LAG
Ansvarig utgivare: Thomas Merlöv
© ScanPeat AB, 2015-08-21
Producerad i samarbete med: Amber KB
Närbild på blocktorv
ScanPeat AB
Wennerbergsgatan
287 32 Strömsnäsbruk
Tel 0433-218 20
Hemsida www.scanpeat.com
Fax 0433-218 25
E-post
info@scanpeat.com
Ordertelefon
Tel 0433 - 218 20
w w w. s c a n p e a t . c o m