Barn- och ungdomstandvård Vårdval inom allmäntandvård för barn
Transcription
Barn- och ungdomstandvård Vårdval inom allmäntandvård för barn
1 1/2014 2014-12-17 Barn- och ungdomstandvård Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar Epidemiologiska uppgifter för barn och ungdomar Behovsanalys för sköra äldre F-tandvård Nya anvisningar landstingets tandvårdsstöd Tolkservice inom tandvården Tobaksavvänjning inom tandvården Informationsansvarig: Maria Johansson Tel. 010-103 73 68 • e-post: maria.anna.johansson@lio.se 2 Hej! Efter november månads konstanta mörker bröt så äntligen solen fram och spred lite ljus igen. Ljuset som snön sprider saknas men väderprognosen för en vit jul och nyår ser god ut! År 2014 går sakteligen mot sitt slut och det är dags att knyta ihop säcken för Landstinget i Östergötland. 1 januari 2015 bildar Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam Region Östergötland och kommer att driva utvecklingen av hälso- och sjukvården (inklusive tandvården) samt stärka Östergötlands attraktionskraft. Med anledning av regionbildningen kommer vi att trycka upp nya broschyrer och lathund och vi kommer att distribuera dessa till respektive tandklinik. Inom Tandvårdsgruppen har det under året skett en del förändringar. Sven Ordell, Anders Levén och Elisabeth Wärnberg Gerdin har slutat. Anna Ahlvin har efterträtt Elisabeth Wärnberg Gerdin. Anna arbetar från och med 1 december på heltid inom Tandvårdsgruppen. Ytterligare en Anna, Anna Fröberg, kommer 1 januari 2015 att börja arbeta som tandvårdsstrateg inom Tandvårdsgruppen. Under 2014 har en behovsanalys kring munhälsa för sköra äldre genomförts. Rapporter kring barn och ungdomars tandhälsa har presenterats under våren: Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 och Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2013. Rapporterna finns på landstingets hemsida: http://www.lio.se/tandrapp Som ett led i att komma tillrätta med den ojämlika munhälsan hos barn och ungdomar drivs projektet Jämlik munhälsa hos barn, med tidig intervention och samverkan med mödrahälsovården och barnhälsovården samt riskbedömning för 18-månaders barn. 1 januari 2014 infördes formellt vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. I dagsläget är det 125 tandkliniker som är auktoriserade. Tandvårdsportalen Munter fortsätter att utvecklas. Tanken är att de manuella administrativa rutinerna ska ersättas med digitala rutiner. Om ni undrar över något är ni alltid välkomna att kontakta någon av oss inom Tandvårdsgruppen. Våra kontaktuppgifter bifogas detta nyhetsbrev. Vi inom Tandvårdsgruppen och Vårdersättningen önskar er alla God Jul & Gott Nytt År 3 Vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 1 januari 2014 infördes vårdval (enligt Lag (2008:692) om valfrihetssystem (LOV)) inom allmäntandvård för barn och ungdomar 3-19 år. Åtagande och rutiner för barn- och ungdomstandvården ersattes av Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar. För att erhålla ersättning från Landstinget i Östergötland för allmäntandvård för barn och ungdomar ska leverantören/kliniken från och med 1 januari 2014 vara auktoriserad. Ansökan om auktorisation lämnas till landstinget. I dagsläget är det 125 stycken tandkliniker som är auktoriserade för vårdvalet inom allmäntandvård för barn och ungdomar i Östergötland. - Folktandvårdskliniker inom länet 33 stycken - Folktandvårdskliniker utom länet 7 stycken - Privattandläkare inom länet 79 stycken - Privattandläkare utom länet 6 stycken Den individuella behandlingsersättningen för 2015 inom barn- och ungdomstandvården är 1 272 kronor per barn och år. De viktigaste förändringarna jämfört med Regelbok vårdval inom allmäntandvård för barn och ungdomar 2014: • Rutin kring bedömning av tandhälsa i samband med att barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) är tillagd • Rutin när barn och ungdomar inte kan nås är tillagd • Bilaga kring tolkservicetjänster inom tandvården är tillagd Vårdval, regelbok och auktorisationsblankett Vårdvalet inom allmäntandvård för barn och ungdomar är publicerat på valfrihetswebben. Länk: https://www.valfrihetswebben.se/landsting/annonser.aspx?sokomrade=landsting Regelbok och auktorisationsblankett finns på landstingets hemsida. Länk: http://www2.lio.se/For-privata-vardgivare/Vardval/Vardval-allmantandvardfor-barn-och-ungdomar/ 19-års enkäten Samtliga 19-åringar skall erbjudas att besvara enkäten "Självupplevd tandhälsa hos 19-åringar". Resultaten används för att göra jämförelser över tid och mellan landsting. En rapport kommer att presenteras i början av 2015. Enkäter för år 2014 skall skickas till Tandvårdsgruppen senast den 31 december. Det är viktigt att ni använder enkät daterad med aktuellt år. Annars kan det bli problem vid inscanning av enkäterna! 4 Epidemiologiska variabler Epidemiologiska variabler skall registreras vid revisionsundersökning för att möjliggöra uppföljning av munhälsoutveckling på kommun-, läns- och nationell nivå samt för varje enhets interna uppföljning och vårdplanering. Vid indikatoråldrarna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år skall epidemiologiska variabler registreras och inrapporteras för samtliga barn och ungdomar. Rapporteringen av epidemiologiska variabler för år 2014 skall vara inrapporterade via tandvårdsportalen Munter senast den 31 december. Olycksfallsregistrering Ifyllda tandskadejournaler för 2014 skickas senast 31 december 2014 till Madeleine BorgstedtRisberg, Enheten för hälsoanalys, Landstinget i Östergötland/Region Östergötland, 581 91 Linköping. För nya tandskadejournaler kontaktas Enheten för hälsoanalys via Madeleine Borgstedt-Risberg E-post: madeleine.borgstedt.risberg@lio.se efter 1 januari 2015 madeleine.borgstedt.risberg@regionostergotland.se Tel: 010-103 21 94 Enheten för hälsoanalys kommer årligen att ge en återkoppling på olycksfallsregistreringen. Jämlik munhälsa hos barn - med Hageby som modell Projektet Jämlik munhälsa hos barn - med Hageby som modell har som övergripande mål att minska kariesförekomsten i socialt utsatta områden, som ett led i att minska socioekonomiskt och kulturellt relaterade skillnader i oral hälsa. Ett specifikt mål är att skapa förutsättningar för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande levnadsvanor hos blivande föräldrar och små barn i stadsdelarna Hageby och Navestad i Norrköping. Det unika med projektet är att man vänder sig till blivande föräldrar, och därmed har en möjlighet att lägga en grund för goda vanor redan när barnet ligger i mammans mage. Vid den avstämning som gjordes av övertandläkare Lotta Ranggård i slutet av juni 2014, sågs att totalt 2 306 mammor hittills blivit registrerade på barnmorskemottagningen. Av dessa ingick slutligen 212 i interventionsgruppen. När man tittade på hur många av dessa som fått tid för hälsosamtal sågs att 131 fått tid för detta - dock är det viktigt att poängtera att samtliga av dessa kanske sedan inte kommit på sin bokade tid- varför det troligen blir ett bortfall i denna grupp. Under 2014 har Hagebyprojektet även drivit ett biprojekt inom ramen för den landstingsfinansierade Hälsopotten. I detta projekt har en av Folktandvårdens tandhygienister varit placerad på barnmorskemottagningen på deltid, för att på så sätt få större möjligheter till kontakt med blivande föräldrar. Vid årsslutet 2014 upphör datainsamlandet på barnmorskemottagningen. Sedan tar nästa fas i arbetet vid när barnen ska följas upp vid 3 och 6 års ålder, för att utvärdera effekten av den interventionsinsats som gjorts. 5 Riskbedömning för 18-månaders barn Som ett ytterligare led i att komma tillrätta med den ojämlika munhälsan hos barn och ungdomar har Folktandvårdens uppdrag kring befolkningsansvaret för barn och ungdomar 0-19 år utökats med riskbedömning för samtliga barn vid 18 månaders ålder. Barnen/föräldrarna erbjuds besök på Folktandvården för riskbedömning. Barn med hög risk ska erbjudas stöd och omhändertagande. Tandvårdsportalen Munter Tandvårdsportalen Munter fortsätter att utvecklas. Tanken är att de manuella administrativa arbetsuppgifterna ska ersättas av digitala rutiner. Den första delen som togs i drift vid årsskiftet är rapportering av EPI-uppgifter inom barn- och ungdomstandvården. 16 december togs digital fakturahantering i skarp drift. För att kunna registrera fakturor krävs en säker inloggning. Den säkra inloggning som era tandkliniker använder gentemot Försäkringskassan ska även fungera gentemot tandvårdsportalen Munter. De tandkliniker som är intresserade av att använda den digitala fakturahanteringen är välkomna att kontakta Maria! Inloggningen med användarnamn och lösenord för registrering av EPI-uppgifter inom barn- och ungdomstandvården kommer att finnas kvar. 1 juni 2015 kommer hanteringen av förhandsbedömningar att flyttas över och hanteras via tandvårdsportalen Munter. Ytterligare information kring detta kommer under första kvartalet 2015. Behovsanalys munhälsa för sköra äldre Under 2014 har en behovsanalys kring munhälsa för sköra äldre genomförts. Brukardialogberedning 2 med politiska representanter har haft uppdraget att inhämta kunskap om sköra äldres behov och erfarenheter inom området munhälsa. Brukardialogberedningen har träffat både äldre personer och personer som finns runt omkring de sköra och omsorgsberoende äldre, som vård- och omsorgspersonal inom hälso- och sjukvård, hemtjänst och särskilda boenden. Även representanter för tandvården, hälso- och sjukvården, Läns-SLAKO samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna har bidragit med värdefull kunskap. Behovsanalysens fokus är munhälsa för sköra äldre. Med sköra äldre avses i tandvårdssammanhang och i denna behovsanalys de individer som, ur beroendesynvinkel, befinner sig emellan de oberoende, friska äldre och de äldre med stora omsorgsbehov. Detta är en åldersgruppsindelning som grundar sig på behovet av omsorg och inte på vare sig åldern i sig eller det odontologiska behovet även om man självfallet kan se ett mönster där såväl behovet av omsorg som det odontologiska behovet i normalfallen ökar med ökande ålder. 6 En illustration av denna beskrivning av åldrandets faser har presenterats av professor Lars Gahnberg. Den sköra perioden kännetecknas av att individen successivt blir allt mer beroende av andra för att klara sin dagliga tillvaro. Många av de sköra äldre har stöd av hemtjänst eller anhöriga. Krafterna avtar och hälsan försämras. Det är dessutom vanligt att sköra äldre behandlas med många olika läkemedel, av vilka ett stort antal har muntorrhet som biverkan. Förmåga och ork att sköta sin munhygien avtar. Erfarenheten visar också att sköra äldre lätt förlorar sin regelbundna kontakt med tandvården. Den friska äldres goda munhälsa riskerar därför att snabbt försämras under den sköra perioden vilket leder till stora tandvårdsbehov hos den omsorgsberoende äldre. Uppdraget var att skapa framförhållning inför kommande ökande behov av tandvård för äldre och att skapa kunskap om tandvårdsbehov, dels hos äldre med stora omvårdnadsbehov, men framförallt hos sköra äldre. De utvecklingsområden som identifierats är: • Det saknas ett systematiskt arbete med att identifiera bristfällig munhälsa hos sköra äldre patienter i hälso- och sjukvården • Det saknas ett system för uppföljning av äldre personer som riskerar att falla ur tandvårdens kallelsesystem vid upprepade återbud eller uteblivanden • Det saknas systematiska strukturer för samverkan och samordning mellan hälso- och sjukvård och tandvård kring identifierade tandvårdsbehov hos sköra äldre • Det saknas en struktur för systematisk utveckling, samlande och spridning av kunskap om tandvård för äldre • Kunskapen i hälso- och sjukvårdens och kommunernas verksamheter om tandvårdens ekonomiska stödsystem behöver förbättras • Allmänhetens kunskap om tandvårdens ekonomiska stödsystem behöver förbättras Ett citat från en oberoende äldre som lyfts fram i behovsanalysen är: Nyckeln när man blir skör är att det finns någon som ser! Politikerna kommer nu att gå vidare med att formulera patientlöften och därefter kommer uppdrag att ges till hälso- och sjukvården respektive tandvården. Rapporten återfinns på landstingets hemsida: http://www2.lio.se/tandrapp 7 Tandvårdsstöd vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, F-tandvård Tandvårdsstödet vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, F-tandvård, riktar sig till personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling och därmed ofta har behov av regelbunden och kostsam tandvård. Syftet med stödet är att det inte ska uppstå nämnvärda ekonomiska hinder för dessa personer att få den tandvård som de har behov av. Tandvården omfattas av samma avgiftsbestämmelser som inom den öppna hälso- och sjukvården. De sjukdomar och funktionsnedsättningar som omfattas av tandvårdsstödet ska styrkas genom ett läkarintyg. Genom läkarintyget intygar läkaren att patienten har någon av de långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar som kan berättiga till tandvårdsstödet. Läkaren intygar även att patienten, efter en bedömning av relevanta funktionstillstånd, har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Ansvaret att upplysa patienterna om deras eventuella rätt till tandvårdsstödet ligger hos både hälso- och sjukvården och tandvården. Läkarintyget skickas till Tandvårdsgruppen. Med utgångspunkt i läkarintyget bedömer Tandvårdsgruppen om patienten är berättigad till F-tandvård. Ett blått tandvårdskort utfärdas till de patienter som är berättigade. Enligt regeringens beräkningar skulle cirka 2 500 personer omfattas av F-tandvård i Östergötland. Denna siffra har inte uppnåtts då vi endast har utfärdat 599 stycken F-tandvårdskort. Det finns därför anledning för tandvården att vara uppmärksam och upplysa patienter, som har någon av de sjukdomar eller funktionsnedsättningar som omfattas av stödet, om att de kan ha rätt till tandvård med samma avgifter som inom den öppna hälso- och sjukvården. För mer information se: http://www2.lio.se/Tandvard/Sa-fungerar-tandvarden/ Nya anvisningar landstingets tandvårdsstöd 1 september 2014 infördes nya anvisningar för hemtandvård i Nödvändig tandvård. Vad gäller Tandvård som led i sjukdomsbehandling har en bilaga lagts till rörande debitering för grupp S9. I grupp S15 har ett klargörande om PH-mätning vid oklara intyg lagts till. Faktura ska ha inkommit till Landstinget i Östergötland/Region Östergötland inom sex månader från avslutad tandvårdsbehandling. Anvisningarna hittar ni på landstingets hemsida: http://www2.lio.se/Verksamheter/Landstingsdirektor/Ledningsstaben/Tandvardsgruppen/Anvisningar/ 8 Tobaksavvänjning inom tandvården Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård, kan sedan 2006 erbjuda tobaksavvänjning till samma avgift som för sjukvårdande behandling inom övrig hälso- och sjukvård. Detta innebär att individen betalar samma avgift för tobaksavvänjningen oavsett om den utförs inom hälsooch sjukvården eller tandvården. Tandvården får kostnadstäckning från ett ekonomiskt utrymme som avsatts inom Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för tandvård. Tillgången till tobaksavvänjare inom tandvården är ojämnt fördelad över länet. Under våren 2014 genomfördes en utbildning för tobaksavvänjare. Om intresse finns för ytterligare utbildningstillfällen för tobaksavvänjare kontaktar ni Tandvårdsgruppen! Tolkservice inom tandvården Från och med 1 januari 2014 lämnar Landstinget i Östergötland ersättning för tolk inom tandvården (både för vuxna och för barn/ungdomar). Tolk beställs via Landstingets i Östergötland upphandlade tolkservice. Kontaktuppgifter till tolkföretagen framgår av bilaga 1 till detta nyhetsbrev. Faktura skickas till er klinik som ska intyga att tolkningen genomförts och godkänna fakturan. När fakturan godkänts skickar ni fakturan för betalning till Resurscentrum, Vårdersättningen, 581 85 Linköping. Kontaktuppgifter till Tandvårdsgruppen och Vårdersättningen Kontaktuppgifterna till Tandvårdsgruppen och Vårdersättningen framgår av följande sidor. Om ni önskar komma i kontakt med bedömningstandläkarna så arbetar Lennart tisdagar och onsdagar, Kerstin tisdagar och Berit onsdagar. När det är svårt att nå oss via telefon går det även bra att skicka e-postmeddelande med era frågeställningar till oss! 9 Tandvårdsgruppen Maria Johansson, Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland/Region Östergötland, 581 91 Linköping Tel: 010-103 73 68 E-post: maria.anna.johansson@lio.se eller landstinget@lio.se maria.anna.johansson@regionostergotland.se eller region@regionostergotland.se Anne-Marie Mörnhammar, Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland/Region Östergötland, 581 91 Linköping Tel: 010-103 73 27 E-post: anne-marie.mornhammar@lio.se / anne-marie.mornhammar@regionostergotland.se Anna Ahlvin, tandvårdsstrateg/samhällsodontolog Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland/Region Östergötland, 581 91 Linköping Tel: 010-103 70 83 E-post: : anna.ahlvin@lio.se / anna.ahlvin@regionostergotland.se Lennart Andersson, tisdagar och onsdagar Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland/Region Östergötland 581 91 Linköping Tel: 010-103 73 69 E-post: lennart.andersson@lio.se / lennart.andersson@regionostergotland.se Berit Mastrovito, onsdagar Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland/Region Östergötland 581 91 Linköping Tel: 010-103 70 79, 010-103 70 80 E-post: berit.mastrovito@lio.se / berit.mastrovito@regionostergotland.se Kerstin Stenmarck, tisdagar Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland/Region Östergötland 581 91 Linköping Tel: 010-103 70 80 E-post: kerstin.stenmarck@lio.se / kerstin.stenmarck@regionostergotland.se Bild saknas Anna Fröberg Tandvårdsgruppen, Region Östergötland 581 91 Linköping Tel: E-post: anna.froberg@regionostergotland.se 10 Vårdersättningen (fakturor, kvitton, högkostnadskort samt intyg) Doris Eklund Resurscentrum, Vårdersättningen, 581 85 Linköping Tel: 010-103 02 23, Fax: 010-103 02 69 E-post: doris.eklund@lio.se / doris.eklund@regionostergotland.se Marie Jonsson Resurscentrum, Vårdersättningen, 581 85 Linköping Tel: 010-103 02 03, Fax: 010-103 02 69 E-post: marie.b.jonsson@lio.se / marie.b.jonsson@regionostergotland.se Britt-Marie Fried Resurscentrum, Vårdersättningen, 581 85 Linköping Tel: 010-103 04 75, Fax: 010-103 02 69 E-post: britt-marie.fried@lio.se / britt-marie.fried@regionostergotland.se 11 Bilaga 1 12 13