Doktorspromotion, Professorsinstallation och Prisutdelning

Transcription

Akademisk högtid
Promotion, installation
& prisutdelning
7 februari 2015
Acta Universitatis Orebroensis
ISSN 1653-4131
innehåll
VÄLKOMMEN...................................................................5
Program........................................................................6
akademisk högtid......................................................8
Promovendi
Fakulteten för medicin och hälsa....................................14
Fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap.........17
Fakulteten för humaniora och socialvetenskap................ 18
Deltar ej vid promoveringen ......................................... 20
Hedersdoktorer
Kenneth C.H. Fearon................................................... 24
Cheryl Glenn............................................................... 25
Lars Lind.................................................................... 26
Michael Nicholas......................................................... 27
Installandi
Ove Andrén ................................................................ 30
Susanne Bejerot.......................................................... 32
Hans Grahn................................................................ 34
Jana Jass.................................................................... 36
Mats G. Karlsson......................................................... 38
Christian Lundahl........................................................ 40
Mikael Quennerstedt.................................................... 42
Lauree Tilton-Weaver................................................... 44
Ylva Uggla.................................................................. 46
Christina Öberg .......................................................... 48
Johan Öhman.............................................................. 50
prisTAGARE
PEDAGOGISKA PRISET
Magnus Hansson......................................................... 55
Therése Skoog............................................................ 55
English summary....................................................56
VÄLKOMMEN
Välkomna till Örebro universitets årliga promotions- och installationshögtid
Vi samlar oss nu för den årliga högtiden för att installera nya professorer och
promovera nya doktorer. Universitetet har stora förväntningar på professorerna
som i sin verksamhet ska stötta och utveckla universitetet i sin ambition att vara ett
brett universitet med förmåga att utveckla och ompröva. De nya doktorerna får nu
ett kvitto på sin nya värdighet och en inträdesbiljett till fortsatt forskning eller till
arbete utanför högskolesektorn. Båda dessa grupper har under en lång tid lagt ner
betydande arbete för att nå sina mål och är värdiga vår hyllning.
Universitetet har alltsedan sin tillblivelse haft ett särskilt tema för varje
promotions- och installationshögtid. Årets tema är Kairos – att göra rätt sak
i rätt tid.
Att göra rätt sak i rätt tid är något vi alla eftersträvar. Det är inte alltid lätt och
kräver känsla för vad man vill göra, hur det ska göras och när det ska göras.
Om ett universitet ska lyckas med detta krävs en god omvärldskunskap och
realistiska målsättningar. Ett universitet med mål som integrerar och attraherar
lärosätets forskare och lärare kan åstadkomma mycket. Utveckling kräver för
ändring. För att vara ett starkt lärosäte krävs utveckling av gemensamma mål
och insikter. Örebro universitet försöker alltid hitta vårt Kairos.
Våra studenter på Restaurang- och Hotellhögskolan i Grythyttan har på sedvanligt sätt ansvar för middagen och gestaltningen vid middagen av årets tema.
Svenska Kammarorkestern, Musikhögskolan och Studentsångarna svarar för den
musikaliska gestaltningen. Som alla inser finns det med dessa aktörer en unik
förutsättning att årets tema infrias.
Varmt välkomna till årets promotions- och installationshögtid
vid Örebro universitet.
Jens Schollin
Rektor
akademisk högtid 2015 I 5
program
procession
Allegro ur Drottningsholmsmusiken
Johan Helmich Roman
Svenska Kammarorkestern
Jag såg
Lars Gullin, arr. Gunnar Eriksson (kör) och Niklas Lindström (orkester)
Musikhögskolans kammarkör och Svenska Kammarkorkestern
Rektors TAL
Rektor Jens Schollin
Installation
Installation av nya professorer
Rektor Jens Schollin
pedagogiska priser
Utdelning av Örebro studentkårs och Örebro universitets pedagogiska priser
Örebro studentkårs vice ordförande Maria Backsell och rektor Jens Schollin
Andante ur Hornkonsert nr 2 i Ess-dur, KV 417
Wolfgang Amadeus Mozart
Svenska Kammarorkestern, solist: Terese Larsson
oration
Professor Olle Ljungqvist
Allegro ma non troppo ur Symfoni nr 4 i B-dur
Ludwig van Beethoven
Svenska Kammarorkestern
6 I akademisk högtid 2015
program
Promotion
Fakulteten för medicin och hälsa
Promotion av medicine hedersdoktor samt medicine och filosofie doktorer
efter avlagda prov
Promotor: Professor Fawzi Kadi
Fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap
Promotion av filosofie hedersdoktor
samt filosofie, ekonomie och teknologie doktorer efter avlagda prov
Promotor: Professor Lars Pejryd
Time and Concord ur Gloriana
Text: William Plomer. Musik: Benjamin Britten
Musikhögskolans kammarkör
Fakulteten för humaniora och socialvetenskap
Promotion av filosofie hedersdoktorer
samt filosofie doktorer efter avlagda prov
Promotor: Professor Annina H. Persson
Music, Spread thy Voice Around ur Solomon
George Friedrich Händel, bearbetning Karin Oldgren
Musikhögskolans kammarkör och Svenska Kammarorkestern
solist: Tom Rudberg
Procession
Gaudeamus igitur
Medeltida studentsång, arrangemang Karin Oldgren
Musikhögskolans kammarkör och Svenska Kammarorkestern
akademisk högtid
örebro universitet har sin grund i den högre utbildning som etablerades i
Örebro under 1960-talet och som bland annat innefattade en filial till Uppsala universitet. År 1977 bildades Högskolan i Örebro genom en sammanslagning av det i
staden sedan gammalt etablerade förskollärarseminariet, Gymnastik- och idrottshögskolan från 1966 samt universitetsfilialen och Socialhögskolan, de sistnämnda
från 1967. År 1978 inlemmades även Musikpedagogiska institutet. Under åttio
talet utvecklades de tekniska ämnena och under 90-talet måltidskunskap förlagt
till Grythyttan. År 1995 införlivades den landstingskommunala vårdhögskolan
i verksamheten och år 2002 inrättades en institution för klinisk medicin. Vår
terminen 2011 startade läkarutbildningen vid Örebro universitet.
Universitetet invigdes av statsminister Göran Persson den 6 februari 1999.
Den 7 oktober samma år fattade universitetsstyrelsen ett beslut att universitetet
fortsättningsvis skulle arrangera en högtid på den lördag i februari månad som
ligger närmast invigningsdagen. Örebro universitets högtid omfattar doktors
promotion, professorsinstallation samt utdelning av pedagogiska priser.
Utgångspunkten för högtidens utformning har varit den europeiska
universitetstradition som har sina rötter i medeltiden, och som i sin tur inspirerats
av antika symboler och kyrkliga ritualer. För Örebro universitet har det varit
naturligt att söka sin förebild i motsvarande högtidligheter vid Uppsala universitet.
PROCESSIONEN
Processionen utgör en sinnebild för universitetets vandring mot kunskapens fördolda mål. Festtåget inleds med en fanborg bestående av marskalkar (studenter
som är funktionärer). I tur och ordning inträder pedell (universitetsvaktmästare),
promotorer (promotionsförrättare), promovendi (hedersdoktorer och doktorer
efter avlagda prov), rektor och installandi (nya professorer), studentkårens representanter, pristagarna samt representanter för Örebro universitet och officiella
gäster. Därefter följer universitetets forskare och lärare uppdelade på universitetets
fakulteter med dekanus och/eller prodekanus i spetsen för respektive fakultet.
Sist i processionen återfinns universitetets ceremonimästare.
Under medeltiden hade universiteten fyra fakulteter. Inom den filosofiska
fakulteten bedrevs de grundläggande studierna. Först därefter följde studierna vid
de tre övriga, nämligen teologisk, juridisk och medicinsk fakultet. Traditionellt
brukar därför dessa fakulteter gå först i processionen. Mot denna bakgrund går
fakulteten för medicin och hälsa först i processionen. Därefter inträder fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap, samt fakulteten för humaniora och
socialvetenskap.
akademisk högtid
STAVEN
Runt om i Europa har spiror symboliserat universitetens självstyrelse. Sedan
1700-talet har man i Uppsala förutom spirorna en stav som symboliserar upprätthållandet av den rättsordning som tidigare följde med universitetets autonomi.
Staven bärs av pedellen, historiskt sett chefen för rektors vaktstyrka. Pedellen har
sin förebild i de rättstjänare som i antiken banade väg för romerska ämbetsmän.
I processionen skall pedellen gå före rektor som ansvarig för upprätthållandet av
ovannämnda ordning. Vid Örebro universitetet går pedellen först i processionen.
Örebro universitets stav är en gåva från Uppsala universitet till minne av universitetets tillblivelse. Staven är krönt med en skulptur av Bror Hjorth, föreställande den senmedeltida frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson. Engelbrekt med
svärdet i hand och höjd knuten näve kan här få symbolisera det unga universitetets
framtidstro, samt erinra om vikten av att värna rättssäkerhet och akademisk frihet. Runt silvergördeln återfinns en dedikation samt inledningen till den så kallade
”Frihetsvisan” (1439) av den med Engelbrekts samtida, biskopen Thomas Simonsson i Strängnäs: ”Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen omkring…”.
DOKTORSPROMOTIONEN
Doktorspromotionen är den högtidliga akt vid universitetet då doktorander som
avlagt doktorsexamen promoveras till doktorer. Därutöver promoveras även
hedersdoktorer för förtjänstfulla insatser inom ett vetenskapsområde. Den som
skall promoveras beträder parnassen, hälsas av promotor och mottar tre tecken på
sin nyvunna värdighet: doktorshatten/lagerkransen, ringen och diplomet.
Examensceremonin har rötter i den medeltida kontinentala universitetsvärlden.
Den tidigast dokumenterade svenska promotionen ägde rum i Uppsala år 1600,
men med all säkerhet förekom promotioner så tidigt som i slutet av 1400-talet.
Genom århundradena har den svenska promotionsseden utvecklats gradvis. De
viktigaste elementen från 1600-talets början finns kvar, men mycket har ändrats.
Promotionerna är i sin nuvarande form uppskattade högtidligheter vid alla svenska universitet.
Promotion kommer av latinets promovere som betyder att föra fram, att befordra. Den som förrättar promotionen kallas promotor, i regel en professor eller
docent. Vederbörande behöver inte själv vara promoverad men måste ha förvärvat
doktorsexamen. Den som skall promoveras kallas promovend (plur. promovendi).
Den som har promoverats benämns promotus/promota (plur. promoti).
akademisk högtid
PARNASSEN
Promotionskatedern kallas för parnassen, efter det grekiska berget Parnassos.
Under antiken var berget helgat åt Apollon, siarkonstens, läkekonstens, musikens
och diktningens gud. Vid dess fot låg templet i Delphi där Apollons orakel uttalade
sina profetior. Dessutom ansågs berget vara en uppehållsort för muserna, de sköna
konsternas och lärdomens beskyddarinnor. När en promovend bestiger parnassen,
biträdd av sin promotor, symboliserar detta traditionellt sett mottagandet av rätten
att utöva akademisk undervisning.
DOKTORSHATTEN
Hatten, som är svart, hög och veckad, symboliserar den vetenskapliga friheten och
den makt som är relaterad till denna frihet. Hatten ges traditionellt åt promovendi
inom teologisk, juridisk och medicinsk fakultet. Vid Örebro universitet utdelas
doktorshatt till promovendi med såväl medicine som filosofie doktorsexamen inom
fakulteten för medicin och hälsa, till promovendi med teknologie doktorsexamen
inom fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap samt promovendi med
juris doktorsexamen inom fakulteten för humaniora och socialvetenskap. Alla
disputerade som går i den akademiska processionen vid doktorspromotion bör
medföra doktorshatt i handen. När promotor ”kröner” sig själv med lagerkransen
eller hatten sätter disputerade åhörare inom samma fakultet också på sig hatten och
behåller den på till och med uttågsprocessionen.
LAGERKRANSEN
Enligt den romerske skalden Ovidius blev lagern guden Apollons attribut sedan
nymfen Dafne, för att undgå gudens förförelseförsök, förvandlats till ett lagerträd. Snarare var det dock lagerns roll i apollonkulten i Delfi som först förknippade guden med trädet. Vid de pythiska spelen i Delfi infördes bruket av lagerkransen som ett segertecken. Segrarna i de olympiska spelen bar även de lagerkransar
liksom senare de romerska kejsarna i sina triumftåg. Under medeltiden blev det
vanligt att skalderna tilldelades lagerkransar och på den vägen kom de också att
utnyttjas inom den lärda världen i Sverige och Finland. Lagerkransar utdelas som
en gåva från universitetet till promovendi med filosofie doktorsexamen inom fakulteten för humaniora och socialvetenskap samt till ekonomie och filosofie doktorer inom fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap. Enligt gammal sed
behåller de lagerkransarna på sig hela promotionsdagen. De promoverade har där
efter möjlighet att införskaffa och bära doktorshatt.
RINGEN
Ringen, som pryds av skilda symboler för olika fakulteter, är av guld och bärs i
regel på vänster hand. Den uttrycker att bäraren är vetenskapen trogen.
akademisk högtid
DIPLOMET
Diplomet, som ursprungligen var en skriftlig stadfästelse av de rättigheter som
tillkom de promoverade, är ett högtidligt utformat examensbevis.
SALUTEN
Saluten förekommer i samband med promotionen vid flera universitet, men har på
sina håll ersatts av trumpetfanfarer. Saluten är en gammal hedersbetygelse, bland
annat använd av stridsskepp som genom att tömma kanonerna ville visa att de kom
i fredliga avsikter. I Örebro hyllas promotorer med två skott.
PROFESSORSINSTALLATIONEN
Installationen av en ny professor har medeltida anor som påminner om de gamla
banden till kyrkan. När en gång i tiden en domkapitelsledamot insattes i sitt
ämbete fick han en särskild stol anvisad i domkyrkans kor, stallum. Från detta
ord stammar nutidens ”installation”. Professorsinstallationer förekommer idag vid
alla svenska universitet och högskolor men de har fått mycket olika utformning.
I Örebro installeras professorerna efter det inledande talet av universitetets rektor.
PEDAGOGISKA PRISET
Vid de medeltida universiteten hade studenterna ett stort inflytande över under
visningen. Vid universitetet i Bologna var det till exempel studenterna själva
som sammanslöt sig till skrån och anställde lärare. Än i dag är det av största
vikt att kunskaperna förmedlas på ett engagerat sätt. Mot denna bakgrund utdelar Örebro studentkår pedagogiska priser till universitetslärare som – enligt
studenternas n
omineringar – levandegjort undervisningen inom grund- eller
forskarutbildningen.
�romovendi
promovendi
Fakulteten för medicin och hälsa
Promotor:
Fawzi kadi , professor i idrott
Hedersdoktor:
Professor kenneth fearon, Storbritannien
Doktorer efter avlagda prov:
Elisabeth Brobeck
Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot
hälso- och vårdvetenskap
”Samtal som stöd för patienters livsstilsförändringar – en viktig del av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete”.
Isak Demirel
Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning
mot biomedicin
”Uropathogenic Escherichia coli, Multidrug-resistance and Induction
of Host Defense Mechanisms”.
Sanja Farkas
mot biomedicin
”DNA Methylation in Placenta and Cancer with Special Reference to Folate
Transporting Genes”.
Johanna Gustafsson
Filosofie doktorsexamen, handikappvetenskap
”Supported Employment i Sverige”.
Sören Hjälm
Filosofie doktorsexamen, idrottsvetenskap med samhälls- och utbildnings
vetenskaplig inriktning
”Utbrändhet och återhämtning bland elitfotbollstränare”.
Rashida Hussain
Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot medicin
”Cell Responses in Infected and Cystic Fibrosis Respiratory Epithelium”.
promovendi
Gustav Jarl
mot medicin
”The Orthotics and Prosthetics Users’ Survey: translation and validity
evidence for the Swedish version”.
Pether Jildenstål
mot kirurgi
”Influence of Depth of Anesthesia on Postoperative Cognitive
Dysfunction (POCD) and Inflammatory Markers”.
Anita Johansson
”Ändlös omsorg och utmätt hälsa – föräldraskapets paradoxer när ett
vuxet barn har långvarig psykisk sjukdom”.
Peter Kirrander
mot kirurgi
”Penile Cancer: Studies on Prognostic Factors”.
Jeanette Källstrand Eriksson
”Being on the Trail of Ageing - Functional Visual Ability and Risk of
Falling in an Increasingly Ageing Population”.
Elisabeth Liedström
mot hälso- och vårdvetenskap
”Life Situation as Next of Kin to Persons in Need of Care:
Chronic Sorrow, Burden and Quality of Life”.
Shahin Mohseni
mot kirurgi
”The Role of Beta-blockade and Anticoagulation Therapy in Traumatic
Brain Injury”.
promovendi
Ulf Söderström
mot medicin
”Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund i
Sverige”.
Mona Wilhelmsson Göstas
Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap
”Psychotherapy Patients in Mental Health Care: Attachment Styles,
I nterpersonal Problems and Therapy Experiences”.
Mathias von Beckerath
mot kirurgi
”Fotokemisk behandling av tumörer inom huvud- och halsområdet”.
Inger Wätterbjörk
”Medicine doktorsexamen, medicinsk vetenskap med inriktning mot
hälso- och vårdvetenskap”.
”Couples’ Experiences of an Extended Information Visit About Prenatal
Screening – Decision Making and Satisfaction”.
promovendi
Fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap
Promotor:
Lars Pejryd, professor i maskinteknik
Hedersdoktor:
Professor lars lind, Sverige
Kristin Ekblad
Filosofie doktorsexamen, nationalekonomi
”The Economics of Sickness Absence – Social Interactions, Local
Cultures and Working Conditions”.
Ola Westman
Filosofie doktorsexamen, biologi
”Development of Bioassays for Risk Assessment of PAHs and PFASs
in the Environment”.
Sherzod Yarmukhamedov
”A Study of Asymmetric Information Problems in Vehicle Insurance”.
Markus Klinton
Ekonomie doktorsexamen, företagsekonomi
”Det rationella och det normala – om lönearbetets logik, praktik
och etik”.
Tove Helldin
Teknologie doktorsexamen, informationsteknologi
”Transparency for Future Semi-Automated Systems”.
Robert Krug
Teknologie doktorsexamen, reglerteknik
”Optimization-based Robot Grasp Synthesis and Motion Control”.
Mevludin Memedi
”Mobile Systems for Monitoring Parkinson’s Disease”.
promovendi
Fakulteten för humaniora och socialvetenskap
Promotor:
Annina H. Persson, professor i rättsvetenskap
Hedersdoktorer:
Professor Cheryl Glenn, USA
Professor Michael Nicholas, Australien
Ali Abdelzadeh
Filosofie doktorsexamen, statskunskap
”Transcending Dichotomies: The Many Faces of Youth Dissatisfaction
in Democracy”.
Daniel Alsarve
Filosofie doktorsexamen, historia
”I ständig strävan efter framgång? Föreningsdemokratins innehåll
och villkor i Örebro Sportklubb 1908–89”.
Zelal Bal
”Pro-kurdiska politiska motståndsstrategier i Turkiet:
en diskursiv analys”.
Sofia Bergbom
Filosofie doktorsexamen, psykologi
”Matchmaking in Pain Practice: Challenges and Possibilities”.
Viktor Dahl
”Breaking the Law: Adolscents’ Involvement in Illegal
Political Activity”.
Henrik Gjersvold
Filosofie doktorsexamen, historia
”Vården av de arbetsoförmögna. Reumatikervårdens framväxt
i den tidiga välfärdsstaten”.
karin gustafsson
Filosofie doktorsexamen, sociologi
”The Importance of Trust for Knowledge Production of Biodiversity”.
promovendi
Erik Lundberg
”Moving Beyond Corporatism: Civil Society Organizations’
Access to Swedish Policy-Making”.
Marie Nordmark
Filosofie doktorsexamen, pedagogik
”Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning.
En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen”.
Annika Norell Clarke
Filosofie doktorsexamen, psykologi
”Cogito, Ergo Insomnis. I Think, Therefore I am Sleepless”.
Ann-Christin Randahl
Filosofie doktorsexamen, svenska språket
”Strategiska skribenter: skrivprocesser i fysik och svenska”.
Sofia Sohl
”Youths’ Political Efficacy: Sources, Effects and Potentials for
Political Equality”.
Oliver St John
”Approaching Classroom Interaction Dialogically”.
Johanna Stenersen
Filosofie doktorsexamen, medie- och kommunikationsvetenskap
”Citizens in the Making. Critical Perspectives on Civic Identity
and Culture.”
Liudmila Voronova
”Gendering in Political Journalism: A comparative Study of Russia
and Sweden”.
Jeanette Åkerström
Filosofie doktorsexamen, socialt arbete
”Participation is Everything”. Young People’s Voices on Participation in
School Life.
disputerat
Deltar ej vid promoveringen
Walid Al-Saqaf
”Breaking Digital Firewalls: Analyzing Internet Censorship and Circumvention in the Arab World”.
Vladimir Basic
mot biomedicin
”Molecular Mechanisms Mediating Development of Pulmonary”.
Margunn Bjørnholt
Filosofie doktorsexamen, genusvetenskap
”Modern Men: A Norwegian 30-Year Longitudinal Study of
I ntergenerational Transmission and Social Change”.
Eric Borgström
”Skrivbedömning. Om uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i
svenskämnets nationella prov”.
Shutong Ding
Filosofie doktorsexamen, statistik
”Model Choice in Bayesian VAR models”.
Niklas Elert
”Economic Dynamism – Essays on Firm Entry and Firm Growth”.
Tina Erlandsson
”A Combat Survivability Model for Evaluating Air Mission Routes in
Future Decision Support Systems”.
Argyro Kalaitzaki
Filosofie doktorsexamen, kemi
”Biocompatible Microemulsions: Formulation, Encapsulation of
Bioactive Compounds and their Potential Applications”.
Rikard König
Teknologie doktorsexamen, datavetenskap
”Enhancing Genetic Programming for Predictive Modeling”.
Hannu Larsson
Filosofie doktorsexamen, informatik
”Sustainable eGovernance”.
disputerat
Gabriella Lillsunde Larsson
mot biomedicin
”Characterization of HPV-induced Vaginal and Vulvar Carcinoma”.
Monika Persson
”The Dynamics of Policy Formation – Making Sense of Feelings
of Unsafety”.
Matteo Reggente
Teknologie doktorsexamen, datavetenskap
”Statistical Gas Distribution Modelling for Mobile Robot Applications”.
Louise Sund
”Om global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningens policy och praktik”.
Tomas Svensson
”Alexander, Sara och skriften. En skriftbruksetnografisk studie
av barn i mellanåren”.
Bianca Törös Vig
mot biomedicin
”Genome-based Characterization of Neisseria Meningitidis with
Focus on the Emergent Serogroup Y Disease”.
Lena Öijen
”Samverkan lärosäte – skola: En studie av Regionalt utvecklingscentrum
som samarbetspart”.
�eder�doktorer
Hedersdoktorer
kenneth c.h. fearon
kenneth (ken) fearon föddes i Glasgow 1960. Han är gift och har två barn.
Han studerade medicin vid University of Glasgow med examen 1982 som årets bästa
student. Han lade fram sin avhandling 1986 ”Mechanisms and treatment of weight
loss in cancer” vid Glasgow University. Han erhöll sin grundläggande medicinska
träning i Glasgow och flyttade sedan till the Royal Infirmary i Edinburgh 1989, där
han fortsatt är verksam som professor i kirurgisk kancer vid University of Edinburgh
sedan 1999. Hans kliniska specialitet är kolorektal kirurgi med speciellt focus på
kancer, klinisk nutrition och tarmsvikt.
Kenneth Fearon har vunnit priser för sin undervisning och erhöll bl a ett stort pris
från the Royal College of Surgeons i England för sin kurs i behandling av den kritiskt
sjuke som idag ges som en grundkurs vid all utbildning av kirurger i Storbritannien.
Ken Fearon’s forskning har fokus på kancer, undernäring, metabolism och nutrition.
I dessa fält är han i dag en världsledande forskare. Han är förmodligen den enda
kirurgen som inbjudits att skriva en artikel om molekylära mekanismer kring kancer
och kakexi (utmärgling) i tidskriften Nature.
Ken Fearon grundade tillsammans med Professor Olle Ljungqvist, Örebro universitet
the Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) group 2001. Detta projekt har nu vuxit
till en global rörelse med föreningen the ERAS Society som de startade 2010. I ERAS
Society medverkar världsledande kliniska forskare med att utveckla vården kring
större operationer, skriva guidelines och hjälpa enheter och kliniker över hela världen
att använda sig av bästa behandling som visat sig ge mycket goda resultat. Det är för
hans avgörande insatser i utvecklingen av ERAS i samarbete med Örebro universitet
som Professor Kenneth Fearon utses till Hedersdoktor vid Örebro universitet.
kenneth (ken) fearon was born in Glasgow in 1960. He is married and has
two children. He completed his studies in medicine at the University of Glasgow as
the top graduate of the year in 1982. In 1986, he presented his thesis “Mechanisms
and t reatment of weight loss in cancer” at Glasgow University and received his basic
clinical training in Glasgow before moving to the Royal Infirmary of Edinburgh in
1989. He serves as professor of surgical oncology at the University of Edinburgh since
1999. His specialty is colorectal surgery with special interests in surgical oncology,
nutrition and intestinal failure.
Professor Fearon is an award-winning lecturer and his course “Care of the critically
ill” has not only won him a Fellowship award from the Royal College of Surgeons of
England, it is now also a standard course in all surgical training in the UK.
Ken Fearon’s research focuses on cancer cachexia, metabolism and nutrition, a field
in which he is a world-renowned, leading researcher. He is in all likelihood the only
surgeon invited to write a review on the molecular basis of cancer cachexia in Nature.
In 2001, Ken Fearon co-founded the Enhanced Recovery After Surgery (ERAS)
group with Professor Olle Ljungqvist, Örebro University. This project has now
grown into a global movement with the ERAS Society, which the two also cofounded
in 2010. ERAS Society has world-leading clinical scientists involved in developing
perioperative care, producing guidelines and helping units around the world to start
using best practice to improve outcomes for patients. It is for his key contributions
to the development of ERAS and his collaboration with Örebro University that he is
awarded an honorary doctorate at Örebro University.
24 I kenneth c.h. fearon
Hedersdoktorer
cheryl glenn
dr cheryl glenn, Liberal Arts Research Professor of English and Women‘s
Studies vid Pennsylvania State University, är en av de internationellt ledande forskarna på retorikområdet, i synnerhet när det gäller retorikens relation till genusfrågor och akademiskt skrivande. Hon har tilldelats ett stort antal priser och utmärkelser för sin forskning, pedagogiska skicklighet och mentorskap, bland annat
priset som årets retoriker 2009, utdelat vid Young Rhetoricians’ Conference. Därutöver har hon haft ledande positioner inom många professionella organisationer
och däribland fungerat som president för Conference on College Composition and
Communication (CCCC), världens största organisation för lärande och forskning
på området akademiskt skrivande. Retorikämnet har sedan 2009 ett nära samarbete med Cheryl Glenn. Hon har på ett mycket generöst sätt delat med sig av både
sina kunskaper och erfarenheter och inte minst inkluderat Örebro universitet i sitt
breda nätverk inom retoriksamhället. Hon fortsätter att stödja retorikämnet genom föreläsningar, handledning, g emensamma seminarier, forskningsansökningar
och rådgivning när det gäller forskning och undervisning. Då hon under ett flertal
besök har kommit att högt uppskatta Örebro universitet och retorikämnet här har
hon spridit kunskap om vårt lärosäte och bidragit till att höja vårt anseende internationellt.
dr cheryl glenn, liberal arts research professor of English and Women‘s
Studies at Pennsylvania State University, is one of the world’s leading researchers
in the field of rhetorical studies, in particular on rhetoric’s relationship to gender
and to academic writing. Not only is she the recipient of numerous awards and
honours for her research, educational expertise, and mentoring, for instance the
2009 Rhetorician of the Year Award at the Young Rhetoricians conference. She
has also held top offices in many professional organisations, including serving
as president of the Conference on College Composition and Communication
(CCCC), the world’s largest organisation for learning and research on academic
writing. Since 2009, the department of rhetoric at Örebro University has worked
closely with Cheryl Glenn. She has generously shared her knowledge, expertise,
and experiences with us at the same time as she has included Örebro University
in her vast international network of rhetoricians. She continues to support the
department through lectures, tutoring, joint seminars, advising, grant applications
and other collaborations regarding research and teaching. Over the course of
several visits, Cheryl Glenn’s appreciation for Örebro University as well as for the
department of rhetoric has deepened greatly. As a result, she has spread knowledge
about our university while helping to enhance its international reputation.
cheryl glenn I 25
Hedersdoktorer
lars lind
lars lind är professor i medicin vid Uppsala universitet, och innehar den s.k. Linné
professuren i medicin. Han är även överläkare vid Akademiska sjukhusets intern
medicinska klinik. Lars Linds forskningsområde har framförallt varit kardiovaskulär
epidemiologi där han har startat flera olika kohortstudier i Uppsala; PIVUS, POEM
och EpiHealth. Den övergripande forskningsfrågeställningen har varit att förstå
mekanismer bakom utvecklingen av åderförkalkning och våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar, hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt och identifiera riskfaktorer som kan leda
till en bättre identifiering av personer med en hög risk för framtida hjärt-kärlsjukdom.
Lars Lind har publicerat mer än 500 granskade vetenskapliga artiklar och varit huvudhandledare till 24 disputerade doktorander.
2007 erhöll Lars Lind tillsammans med docent Monica Lind, Uppsala universitet, och
professorerna Gunilla Lindström och Bert van Bavel vid MTM, Örebro universitet anslag från FORMAS och Vetenskapsrådet för att studera om miljögifter kan bidra till
uppkomst av hjärt-kärlsjukdom. Detta har lett till ett mycket fruktbart samarbete som
visat på en koppling mellan ett flertal organiska miljögifter, bl. a. PCBer, och diabetes,
fetma, högt blodtryck, åderförkalkning och stroke. Även perfluorerade ämnen relaterar
till vissa av dessa sjukdomar.
I ett försök att öka förståelsen om de mekanismer varvid miljögifter kan orsaka ohälsa
har Lars Lind oväntat nog introducerat ett helt nytt forskningsområde, human meta
bolomik, vid Örebro universitet. I denna forskning kombineras analytisk miljökemi och
medicin. Det ytterst framgångsrika samarbetet mellan Lars Lind och Örebro u
niversitet
har gett forskarteamet vid MTM en utökad nationell och internationell vetenskaplig
arena inom området metabolomik.
professor lars lind holds the Linnæus Chair of Medicine at Uppsala University.
He also serves as consultant in internal medicine at Uppsala University Hospital.
Lars Lind’s major research area is in the field of cardiovascular epidemiology, where
he has initiated several large cohort studies in Uppsala; PIVUS, POEM and EpiHealth.
The major aim of his studies has been to understand the mechanisms whereby
atherosclerosis develops and leads to our major cardiovascular diseases, myocardial
infarction, stroke and heart failure. He also tries to find new risk factors for these
diseases that could help identifying individuals prone to future cardiovascular events.
Lars Lind has published more than 500 peer-reviewed papers and has been the principal
supervisor of 24 PhD students.
In 2007, Lars Lind received grants from FORMAS and the Swedish Research Council
together with associate professor Monica Lind, Uppsala University, och the professors
Gunilla Lindström and Bert van Bavel at MTM, Örebro University, for studies on the
role of environmental contaminants in cardiovascular disease. This was the start of
a very fruitful collaboration showing links between a number of persistent organic
pollutants, like PCBs, and diabetes, obesity, hypertension, atherosclerosis and stroke.
Also perfluorinated compounds relate to some of these diseases.
In an attempt to characterise the mechanisms whereby organic pollutants could induce
cardiovascular disease, Lars Lind has unexpectedly introduced and established a
totally new research field, human metabolomics, at Örebro University. This research
combines environmental analytical chemistry and medicine. The exceptionally fruitful
collaboration between Lars Lind and Örebro University has provided the research
team at MTM with an extended national, as well as international, scientific platform in
metabolomics.
26 I lars lind
Hedersdoktorer
michael nicholas
Professor Michael Nicholas är verksam vid Pain Management Research
Institute vid Royal North Shore Hospital, Sydney University, Sydney, Australien.
Han disputerade 1988 och har blivit internationellt erkänd för sitt arbete, dels om
smärta och dess behandling, dels om tidiga åtgärder för att förhindra utvecklingen
av långvarig funktionsnedsättning hos personer med muskuloskeletala besvär.
Med över 150 publicerade vetenskapliga artiklar har professor Nicholas arbete fått
stort genomslag inom såväl psykologi som medicin, både teoretiskt och i klinisk
praktik.
Professor Nicholas växte upp i Nya Zeeland men flyttade till Australien för att slutföra sin utbildning och lägga fram sin doktorsavhandling om psykologisk behandling av kronisk smärta. Han blev därefter omedelbart rekryterad till att utveckla
och leda en nystartad klinik för behandling av patienter som lider av långvarig
smärta vid St. Thomas’ Hospital i London, där han även arbetade som klinisk
psykolog. Det blev upptakten till ett forskningsprogram som sedan utvecklades i
Sydney. Professor Nicholas har nära kontakter med Center for Health and Medical Psychology, CHAMP, vid Örebro universitet där han har generöst delat med
sig av sin tid och sitt kunnande och varit verksam som gästforskare, framstående
föreläsare och forskningskollega. CHAMP och fakulteten för humaniora och
socialvetenskap välkomnar varmt Michael Nicholas som hedersdoktor vid Örebro
universitet. Vi ser fram emot fortsatt samarbete.
The faculty warmly welcomes Professor Michael Nicholas as an Honorary Doctor
to celebrate his dedicated work on how psychological factors influence pain
perception. Professor Nicholas has strong ties to the Center for Health and Medical
Psychology at Örebro University where he has generously shared his expertise and
time as a visiting research fellow, a distinguished lecturer, and a research colleague.
This collaboration has resulted in numerous scientific publications as well as
mutual research grants and projects. Professor Nicholas is the director of the Pain
Management Research Institute (PMRI) at Royal North Shore Hospital in Sydney,
Australia and on faculty at Sydney University where he directs a postgraduate
programme on pain for professionals. With more than 150 scientific publications,
his work has had an enormous impact on psychology and medicine.
Professor Nicholas grew up in New Zealand, but moved to Australia to complete
his clinical training and PhD. He then developed and directed a pain management
programme in London and subsequently Sydney where he elucidated the psycho
logical mechanisms involved in chronic pain and its treatment. Recently, he has
embarked on research about preventing chronic pain via early identification of
those risking a chronic pain problem and early interventions to prevent this from
happening. With coworkers from Örebro, Professor Nicholas is currently running
a large trial of a preventive intervention directly after injury. We look forward,
with honour and enthusiasm, to continued cooperation and growth.
MICHAEL NICHOLAS I 27
�n�a�andi
professorer
ove andrÉn
adjungerad professor i medicin med inriktning urologi
1963 Född i Göteborg.
2008 Disputerade i medicin vid Örebro universitet med avhandlingen
Natural history and p rognostic factors in localized prostate cancer.
2011 Docent i medicin med inriktning urologi vid Örebro universitet.
2014 Adjungerad professor i medicin med inriktning urologi vid Örebro universitet.
ove andrén är adjungerad professor i medicin med inriktning urologi.
Han utbildade sig till urolog i Skellefteå 2001 och har arbetat som detta i Norroch Västerbotten fram till 2007. Då blev han verksamhetschef vid urologkliniken
på Universitetssjukhuset Örebro.
– Jag disputerade på prognostiska faktorer vid prostatacancer 2008 vid Örebro
universitet och har sedan dess fortsatt med forskning kring prostatacancer, men
även annan urologisk cancer. I dag leder jag forskningsmiljön Urologisk cancer
som består av utöver mig själv två seniora forskare, sex postdoktorer och fem
doktorander.
Gruppen bedriver i dag en bred forskning runt prostatacancer men med tre huvudinriktningar. Att undersöka vilken roll infektion och inflammation har för uppkomst och fortsatt utveckling av prostatacancer är en av dem.
– Detta är ett intressant område där det i dag finns mycket som talar för att
inflammation har en viktig roll inte bara vid uppkomsten av prostatacancer, men
också för hur prostatacancer kommer utvecklas över tid. Man tror att minst
20 procent av all cancer är orsakad av infektion av bakterier eller virus. Detta har
påvisats bland annat för magsäckscancer och livmoderhalscancer.
30 I OVE ANDRÉN
professorer
– Men någon sådan bakterie eller virus är ännu inte identifierad för prostatacancer.
I vår forskning försöker vi se om vi kan hitta en sådan koppling.
Forskningsmiljön har också flera projekt runt prognostiska och prediktiva
markörer vid prostatacancer. Detta är forskning där forskarna försöker förstå
hur prostatacancer utvecklas över tid och om man i ett tidigt skede av sjukdomen
kan förutsäga vad som kommer hända senare i sjukdomsförloppet.
– Detta är viktig forskning eftersom endast en liten del av patienterna med
prostatacancer utvecklar en sjukdom som förkortar patientens liv.
Forskarna inom Urologisk cancer bedriver dessutom en hel rad kliniska forskningsprojekt runt prostatacancer. Dels olika behandlingsstudier där de testar olika
nya behandlingar vid prostatacancer, men också forskning runt bemötande av
patienter med prostatacancer och hur dessa påverkas av beskedet att få prostatacancer. Slutligen har forskningsmiljön även pågående forskningsprojekt runt
njurcancer, blåscancer och peniscancer.
OVE ANDRÉN I 31
professorer
susanne bejerot
professor i medicin med inriktning psykiatri
1955 Född i Stockholm.
2000 Disputerade i medicin vid Uppsala universitet med avhandlingen Obsessive-Compulsive
Disorders Personality Traits and Disorders, Autistic Traits and Biochemical Findings.
2010 Docent i psykiatri vid Karolinska Institutet.
2014 Professor i medicin med inriktning psykiatri vid Örebro universitet.
susanne bejerot är professor i medicin med inriktning psykiatri. Hennes
forskning fick sin start i mötet med patienter med tvångssyndrom, OCD, i slutet av
1980-talet på Danderyds sjukhus.
– Mitt avhandlingsarbete handlade om OCD. Jag kunde påvisa inslag av autistiska
personlighetsdrag hos ett flertal och detta har i dag blivit en etablerad sanning.
Efter disputationen har Susanne Bejerot främst ägnat sig åt kliniskt arbete och
forskning som inkluderat vuxna med ADHD, autismspektrumtillstånd och social
ångest vid Norra Stockholms psykiatri och vid Institutionen för klinisk neuro
vetenskap på Karolinska Institutet.
– Tillsammans med mina medarbetare har jag systematiskt kartlagt symtom,
samtidig sjuklighet och livsvillkor för dessa grupper. Vi har utvärderat effekt
av långtidsbehandling med centralstimulerande läkemedel och har utvecklat en
K BT-behandling i grupp för vuxna med autismspektrum.
KBT ger en förbättrad livskvalitet och forskarna skriver nu en behandlingsmanual.
Forskarna har också intresserat sig för könsroll, könsidentitet och könskarakteristika hos vuxna med autismspektrum.
– Vi har kunnat se att gruppen ger uttryck för en könsavvisande könsroll och har
androgyna karaktärsdrag.
Susanne Bejerot forskar dessutom om biologiska markörer vid OCD och autismspektrumtillstånd, tandhälsa hos vuxna med neuropsykiatriska problem och
motorikens betydelse för social acceptans och som prediktor för risken för att
utsättas för mobbning.
– Vi har kunnat visa att undergenomsnittlig prestation i skolgymnastik är för
knippat med en trefaldigt ökad risk för att ha varit mobbad i skolan, oavsett om
personen har psykiska problem eller inte.
För att bedöma symtombild och följa en behandlingseffekt på psykiatriska
patienter behövs så kallade skattningsskalor. Susanne Bejerot har tillsammans
med kollegor utvecklat användarvänliga och fritt tillgängliga skattnings
instrument för att screena för autismspektrumtillstånd och för OCD.
32 I SUSANNE BEJEROT
professorer
– Vi undersöker för närvarande om Fem till Femton, ett frågeformulär riktat
till föräldrar för att beskriva barnets svårigheter, kan användas retrospektivt på
vuxna. Det finns anledning att tro att avvikande beteenden och funktionsned
sättningar hos barnet ofta är förknippade med problem i vuxenlivet och därför
behöver vi instrument för att kunna kartlägga dessa.
Just nu är Susanne Bejerot tillbaka inom OCD-fältet. Det finns en undergrupp
bland patienterna med tvångstankar och tvångshandlingar som insjuknade
extremt plötsligt och dramatiskt i barndomen och symtombilden går under
beteckningen PANS (Pediatric Acute-Onset Neuropsychiatric Syndrome).
– Det finns visst stöd för att denna typ av insjuknade, oftast kopplat till urin
trängningar, svår separationsångest, personlighetsförändring och ibland
ätstörning, kan ha sin upprinnelse i en immunologisk process som påverkar
hjärnan. Om det stämmer bör behandlingen kanske vara annorlunda än den
gängse vid OCD.
I den just påbörjade studien avser forskarna att i detalj undersöka symtombilden
med en strukturerad skattningsskala för denna sjukdomsbild. De ska undersöka en
uppsättning immunologiska biomarkörer och följa om dessa förändras över tid.
– Vi ska dessutom undersöka vilken behandling patienterna har erhållit och om
den har haft effekt på symtombilden. Vidare vill vi undersöka grad av funktionsnedsättning och tillfredställelse med givna insatser till dessa patienter.
– Eftersom det är oklart i vilken utsträckning denna typ av immunologiska av
vikelser också förekommer i andra psykiatriska patientgrupper avser vi att jämföra
förekomsten av dessa både vid vanlig OCD och bland andra psykiatriska patienter.
Vi hoppas att studien kommer att ge ökad kunskap och därmed bidra till underlag
för framtida behandlingsstudier som förbättrar livskvalitén för patienterna och
deras familjer.
SUSANNE BEJEROT I 33
professorer
HANS GRAHN
adjungerad professor i kemi
1954 Född i Halmstad.
1986 Disputerade i organisk kemi vid Umeå universitet med avhandlingen Paramagnetic Relaxation Reagents: Nuclear Magnetic Resonance Studies
of Preferential Solvation.
1990–1992 Adjungerad professor i kemi, Syracuse University, Center for Science and Technology,
Syracuse, New York, U.S.A.
1996 Docent i medicinsk magnetisk resonansspektroskopi vid Karolinska Institutet, Solna.
2014 Adjungerad professor i kemi vid Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö (MTM)
Örebro universitet.
hans grahn är adjungerad professor i kemi. Han började sin akademiska
arriär med examen vid lärarhögskolan i Växjö och fortsatte med studier i kemi
k
där han disputerade i fysikalisk organisk kemi 1986 från Umeå universitet där
han studerade svaga växelverkningar mellan vissa organiska molekylsystem med
användandet av NMR spektroskopi (Nuclear Magnetic Resonance). Studier av
det här slaget blev vid den här tiden uppmärksammade under utvecklandet av
kontrastmedel inom magnetkameratekniken, MRI.
Hans Grahn utvecklade och applicerade även moderna statistiska analysmetoder,
så kallade multivariat dataanalys, för tolkningen av NMR spektra.
Efter flera års arbete utomlands inom området tvådimensionell NMR, både som
postdoc i USA (Syracuse University, NY) och Schweiz (Université de Lausanne)
påbörjade Grahn prekliniska MRI-studier vid SUNY Health Center, NY, USA.
Vid denna tidpunkt (1988) utvecklade Grahn också tillsammans med professor
Paul Geladi begreppet ”multivariat bildanalys” tillämpat på MRI-bilder.
Hans Grahn har också gått i spetsen för att införa och genomföra prekliniska
modeller för läkemedelsindustrin med högfälts-MRI. Från mitten av 90-talet
var Grahn knuten till Karolinska Institutet, KI, där han som forskare och
docent vid ett nystartat MR-centrum ansvarade för den pre-kliniska MRI
verksamheten, såväl forskning- som anslagsmässigt. Med införandet av så kallade
”kampanjveckor”, ansvarade Hans Grahn för att utföra uppdragsforskning för
svensk läkemedelsindustri, som i förlängningen finansierade drift och tjänster för
denna forskningsavdelning på KI.
34 I HANS GRAHN
professorer
Entreprenörsverksamheten fortsatte att utvecklas via etablerandet av ett antal
företag inom medicinsk bild som berörde områden som digital arkivering inom
röntgenverksamhet, där bland annat Lunds universitetssjukhus digitaliserades;
teleradiologi, för fjärrdiagnostik, där verksamheten förlades till Barcelona (företaget European Telemedicine Clinic); och digital bildförbättring av medicinska
bilder, med syfte att bland annat erbjuda sänkning av röntgendosen för patienten
(företaget Sapheneia).
– Med Sapheneia ligger vi dessutom i forskningsfronten för förbättrad medicinsk
bildkvalitet för multimodala system såsom allmän röntgen, datortomografi (CT),
MRI och ultraljud. Detta har i förlängningen även effekt på bilddiagnostiken,
säger han.
Genom företaget Corpus Data & Image Analysis AB, delägt av Hans Grahn, bedriver Hans även forsknings- och utvecklingsverksamhet med hjälp av kemometri,
det vill säga multivariat dataanalys framför allt av IR- och NIR spektroskopidata.
Corpus medverkar i två EU projekt, Instant, för detektion av nanopartiklar i
kosmetik och matprodukter och projektet Cleansea, för identifikation av plast
föroreningar i hav (Östersjön, Nordsjön, Medelhavet och Svarta havet). Båda
projekten bedrivs i internationellt samarbete med akademiska institutioner samt
företag i Europa.
– Örebro universitet är starkt engagerat i Cleansea projektet och förenar mina
intressen för spektroskopiska- och dataanalytiska metoder. Min tjänstgöring
som adjungerad professor i kemi vid Örebro universitet med dess starka miljö
kemiprägel känns därför väldigt spännande.
Hans Grahn har publicerat ett 30-tal vetenskapliga arbeten, flera bokkapitel och
författat två textböcker i samarbete med professor Paul Geladi.
HANS GRAHN I 35
professorer
JANA JASS
professor i biologi
1963 Född i Tjeckien. Uppvuxen i Kanada.
1995 Disputerade i biologi vid University of Exeter i Storbritannien med avhandlingen
The effect of antibiotics and electrical currents on bacterial biofilms.
2007 Docent i biologi med inriktning mot mikrobiologi vid Örebro universitet.
2014 Professor i biologi vid Örebro universitet.
jana jass är professor i biologi. Hennes vetenskapliga karriär startade i
laboratoriet tillsammans med hennes pappa som var kemist.
– Jag började min karriär i min pappas kemiföretag och fortsatte sedan med
en akademisk karriär hos professor Bill Costerton, som var den som myntade
begreppet biofilmer.
En biofilm är ett kluster av mikroorganismer, till exempel bakterier, som kan
orsaka kroniska infektioner. Jana Jass undersökte varför bakteriella biofilmer har
högre antibiotikaresistens än frilevande bakterier. Hon fick sin filosofie licentiatexamen 1991 vid universitetet i Calgary, Kanada, och flyttade därefter till Exeter i
Storbritannien för att arbeta med professor Hilary Lappin-Scott.
– Jag skrev min doktorsavhandling i Exeter, där jag undersökte om elektriska
strömmar kan öka effekten av antibiotika på bakteriella biofilmer. Efter min
doktorsexamen arbetade jag först med studier av infektioner inom ortopedi vid
University of Oxford och flyttade sedan till Umeå där jag fortsatte min forskning
vid FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut.
Vid FOI introducerade professorerna Åke Sellström och Gertrud Puu henne för
atomkraftsmikroskopi, en metod som gör det möjlighet att få en bild av material
på nanometernivå.
– De möjligheter som nanoteknologin öppnade inspirerade mig att fortsätta att
använda atomkraftsmikroskopi i min forskning i samarbete med professor BerntEric Uhlin, i molekylärbiologi, och professor Ove Axner, i fysik, båda vid Umeå
universitet. Men 2002 blev jag erbjuden en forskartjänst vid Lawson Health
Research Institute och University of Western Ontario för att arbeta tillsammans
med professor Greger Reid vid det probiotiska centret i London, Ontario.
– Jag studerade hälsofrämjande probiotiska mekanismer hos laktobakterier. Dessa
kan användas för att reglera bakteriella biofilmer och antibiotikaresistens.
År 2005 blev hon erbjuden en anställning som forskare i biologi vid Örebro
36 I JANA JASS
professorer
niversitet med uppdraget att bilda en forskargrupp med fokus på miljöfrågor
u
och antibiotikaresistenta bakterier.
– Jag har en tvärvetenskaplig bakgrund och förenar biologi, kemi och fysik i min
forskning. Jag har startat ett nytt forskningsprogram med syftet att förstå vilka
mekanismer och miljöfaktorer som ligger bakom multiresistenta bakterier.
Målet är att ta fram strategier som kan slå ut multiresistenta bakteriers förmåga
att sprida smitta, genom att använda probiotiska bakterier, det vill säga goda
bakterier.
– Vi har tre olika inriktningar på forskningen. Att identifiera förhållanden som
påverkar förekomsten av multiresistenta bakterier i vår miljö, att fastställa hur
miljöföroreningar påverkar bakteriell resistens och att studera probiotikans hälsofrämjande egenskaper för att identifiera dess aktiva komponenter och utveckla nya
behandlingsmetoder av infektioner.
Detta har lett till utvecklingen av cellkulturmodeller och en ökad förståelse av hur
celler svarar på patogener, probiotiska bakterier och andra miljöfaktorer.
– Med tanke på att miljöföroreningar inte tar hänsyn till nationella gränser är
det viktigt att forska på en internationell nivå. Jag använder toxicogenomik och
molekylärbiologiska tekniker för att undersöka hur det som släpps ut i miljön i
Indien och Etiopen kan påverka antibiotikaresistenta bakterier i Sverige. Det är
viktiga frågor som nu prioriteras av såväl EU som Världshälsoorganisationen,
WHO.
JANA JASS I 37
professorer
MATS G. KARLSSON
adjungerad professor i medicin inriktning patologi
1960 Född i Örebro.
1994 Disputerade i klinisk patologi vid Linköpings universitet med avhandlingen
T-lymphocytes in allergic rhinitis.
2014 Adjungerad professor i medicin med inriktning patologi vid Örebro universitet.
mats g. karlsson är adjungerad professor i medicin med inriktning patologi.
Han har varit anställd inom Örebro läns landsting sedan han fick sin läkarexamen
1986 vid Uppsala universitet. 1993 blev Mats G. Karlsson specialist i klinisk
patologi och 1995 blev han överläkare och verksamhetschef inom patologi vid
dåvarande Regionsjukhuset.
– Efter avhandlingsarbetet har mitt huvudsakliga forskningsintresse inriktats mot
olika cancersjukdomar och biologiska markörer kopplade till cancerutveckling,
prognos och behandling.
Mats G. Karlsson har haft ett omfattande forskningssamarbete främst med
kliniker vid Universitetssjukhuset Örebro bland annat avseende gynekologisk,
urologisk, bröst-, blod- och lungcancer. Genom samarbetet med kliniska kollegor
kunde tumörbiologiska fynd kopplas till kliniska data.
– Jag har också deltagit i studier inom andra kliniska forskningsprojekt, till
exempel avseende hjärtsjukdomar. Jag har då främst ansvarat för metodologiska
tekniker som molekylärpatologi och digital patologi.
I ett flertal fall har han inom dessa projekt varit biträdande handledare till kliniska
doktorander. Mats G. Karlsson har också varit huvudhandledare till två doktor
ander och har flera pågående handledaruppdrag. Han har i dagsläget ett 60-tal
vetenskapliga publikationer inom patologi.
– De senaste åren har forskningsintresset allt mer fokuserats dels på lungcancer,
dels på humant papillomvirus, HPV, och cancerutveckling. Pågående projekt rör
HPV och gynekologisk cancer inklusive HPV:s roll inom cancerscreening.
38 I MATS G. KARLSSON
professorer
Mats G. Karlsson ska även undersöka HPV:s roll inom andra tumörsjukdomar
som munhålecancer och urologisk cancer. Han ska också forska kring vilken roll
HPV spelar för cancerutveckling när patienten dessutom har en HIV infektion.
Dessa studier sker både genom regionalt och internationellt samarbete. Mats G.
Karlsson företräder också Örebro universitet i nationella grupperingar avseende
biobanksfrågor.
– Vid sidan om klinisk verksamhet och forskning har jag också deltagit i utbildningsaktiviteter huvudsakligen på avancerad nivå inom biomedicin samt vid
arbetet med läkarutbildningsansökningarna.
Efter att under mer än tio år haft chefsansvar för ett flertal diagnostiska verksamheter inom Universitetsjukhuset Örebro tillträdde Mats G. Karlsson i oktober 2014
en ny tjänst som forsknings- och utbildningschef inom Region Örebro län.
MATS G. KARLSSON I 39
professorer
CHRISTIAN LUNDAHL
professor i pedagogik
2006 Disputerade i pedagogik vid Uppsala universitet med avhandlingen
Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern,
modern och senmodern tid.
2010 Docent vid Uppsala universitet.
2012 Professor vid Karlstad universitet.
2014 Professor i pedagogik vid Örebro universitet.
christian lundahl är professor i pedagogik.
Pedagogik är ett brett samhällsvetenskapligt ämne och har sitt fokus på olika
aspekter av bildnings-, kommunikations-, lärande- och socialisationsprocesser.
Pedagogik handlar om att förstå både förutsättningarna för dessa processer och
vad som blir dess innehåll. Detta kan studeras ur en rad olika perspektiv och med
flera olika metoder.
Christian Lundahls forskning är i huvudsak utbildningshistorisk och bygger på
kunskapsteoretiska och kunskapssociologiska analyser där kunskap betraktas
som: geografisk, social, kronologisk. Kunskap kan studeras utifrån hur den samlas
in, skapas, analyseras och används. Kunskap produceras medvetet eller genom
tillfälligheter – av individer, nätverk och organisationer. Kunskap används med
tydliga syften, eller inte, och har avsedda och oavsedda konsekvenser. Kunskap
kan avfärdas och den kan glömmas. Den kunskapssociologiska analysen fokuserar
med andra ord på de praktiska och teoretiska villkoren för produktion och reproduktion av kunskap.
I tidigare forskning och i olika pågående externt finansierade projekt studerar
Lundahl vad man skulle kunna kalla utbildningsdiskursens minsta enheter. Han
intresserar sig för vad vi tar fram, visar upp, kommunicerar med och använder
som fakta, information och kunskap inom utbildningsväsendet. Fokus har särskilt
legat på vad vi i Sverige, men även internationellt, från tid till annan ansett vara
skolans resultat. Internationella jämförelser mellan utbildningssystem är exempelvis inte en ny företeelse även om det kan upplevas så i och med att exempelvis Pisa
och TIMSS på senare tid fått väldigt stor uppmärksamhet. I själva verket har mer
systematiska internationella jämförelser påverkat våra utbildningssystem sedan
mitten av 1800-talet. Detta har emellertid inte uppmärksammats särskilt väl av
utbildningshistoriker.
40 I CHRISTIAN LUNDAHL
professorer
Utbildningshistorisk forskning har av tradition framställt framväxten av moderna
utbildningssystem från 1800-talets slut som en främst nationell process. Vad dessa
beskrivningar systematiskt har bortsett från är effekterna av hur resor, utställningar, konferenser, korrespondens och internationella forskningsprojekt/databaser skapat flöden av idéer, tekniker och jämförelser av såväl konkreta undervisningsplaner som utbildningspolicy. Detta har förhindrat en förståelse både av hur
internationella trender påverkar det nationella utbildningssystemet, liksom hur en
enskild nation kan ge upphov till internationellt spridda ideal. Betydelsen av specifika platser, personer, idéer och relationer för vad som blir ett internationellt ideal
och hur detta sedan tas emot på specifika, ibland unikt regionala sätt, är av stort
intresse för jämförande pedagogisk forskning.
Genom att exempelvis särskilt studera Sveriges betydelse på utbildningsområdet
i tidiga världsutställningar och skolmuseer runt sekelskiftet 1900 och under de
tidiga internationella pedagogiska konferenserna under 1920-1940 samt i de
internationella kunskapsmätningarnas framväxt från 1950-talet till nutid, bidrar
Lundahl och hans forskningsmiljö till den teoretiska förståelsen för hur sociala och
historiska processer formar specifika internationella pedagogiska ideal och/eller
bidrar till att andra försvinner. Detta sker genom omfattande arkivstudier i såväl
svenska som utländska arkiv samt analyser av vetenskapliga tidskrifter, policy
dokument och dagspress. I detta arbete kombineras ofta traditionella historiska
metoder med moderna textanalyser av stora digitaliserade datamängder.
Lundahl ingår i flera internationella nätverk kring utbildningshistoria, kunskapsbedömning, utvärdering och utbildningspolitik och samverkar med Humboldt
universitetet i Berlin, Universitetet i Edinburgh samt Oslo universitet. Lundahl
är vetenskaplig ledare och involveras i flera externt finansierade projekt kring
kunskapsbedömning och utbildningshistoria. Lundahl har publicerat ett flertal böcker och artiklar kring kunskapsbedömning och kring utbildningshistoria i svenska och internationella tidskrifter samt antologier. Lundahl har också
tillsammans med tidigare kollegor vid Karlstad universitet och för Skolverkets
räkning utvecklat Sveriges första Mooc-kurs för lärarfortbildning med över
14 000 kursdeltagare i en kurs om betyg och bedömning. (Mooc = Massive open
online course eller storskalig öppen nätkurs)
Han ser seriöst på universitetets tredje uppdrag och är bland annat en av initiativ
tagarna och skribenterna på forskarbloggen www.skoloverstyrelsen.se samt
t wittrar aktivt om forskning och utbildning.
CHRISTIAN LUNDAHL I 41
professorer
MIKAEL QUENNERSTEDT
professor i idrott
1966 Född i Vaxholm.
2006 Disputerade i pedagogik vid Örebro universitet med avhandlingen Att lära sig hälsa.
2010 Docent i pedagogik vid Örebro universitet.
2014 Professor i idrott vid Örebro universitet.
mikael quennerstedt är professor i idrott. Hans forskning handlar dels om
undervisning och lärande i relation till skolämnet idrott och hälsa, dels om hur
frågor om hälsa påverkar utbildning generellt. Han bedriver dessutom teori- och
metodutveckling inom didaktik och ämnesdidaktik. Nuvarande forskning bedrivs
i tre projekt finansierade av Vetenskapsrådet.
I det första projektet, Idrott och hälsa – ett ämne för lärande?, undersöks under
visning och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Projektet är didaktiskt och syftar
till att studera hur olika kunskaper gestaltas i ämnets praktik.
– Vi är intresserade av att veta mer om vad eleverna lär sig samt vilket lärande som
främjas mot bakgrund av olika typer av undervisning.
Idrott och hälsa har funnits i den svenska skolan under hela det moderna skol
systemets historia. Motiven har varit hälsomässiga, militära och fostransmässiga.
Innehållet har dominerats av Linggymnastik och idrott, med friluftsliv, dans
och lekar som kompletterande inslag. Ämnet har i huvudsak uppfattats som ett
”praktiskt” ämne. Som sådant har det präglats av en tydlig dualism mellan kropp
(som ska tränas) och själ (som ska fostras). Poängen med undervisningen har, inte
minst på senare tid, i stor utsträckning varit att eleverna ska vara fysiskt aktiva,
och i mindre utsträckning att de ska lära sig något i, av, om eller genom fysisk
aktivitet. I detta projekt sätts lärandet i fokus och studien är genomförd på åtta
skolor runt om i Sverige.
Det andra projektet, TV-spel som hälsofostran, består av tre tätt sammanvävda
studier med syfte att undersöka det lärande avseende kropp, fysisk aktivitet och
hälsa, som sker i ungdomars spelande av så kallade exergames. Utgångspunkten
är att det ofta framhålls att man blir fysiskt inaktiv och överviktig om man spelar
mycket TV-spel. Det är en dyster bild som framträder i såväl media som i forskning om hälsorelaterade konsekvenser av ungdomars tid framför olika skärmar.
Men samtidigt framhålls datorkunskaper som nödvändiga i framtiden. Mitt i
denna paradox kommer ett nytt sorts TV-spel där kroppsrörelse utgör det centrala
inslaget. Dessa spel, så kallade ”exergames”, är spel där rörelse ingår genom an
vändandet av balansplattor eller genom att fjärrkontrollen används som tennis
racket. Exergames lyfts nu internationellt fram som intressanta redskap att an
vända i skolan, inte minst som del i framtidens skolämne idrott och hälsa.
42 I MIKAEL QUENNERSTEDT
professorer
De problem som lyfts fram med användandet av exergames är främst ekonomiska.
På intet sätt syns en diskussion om vad införande av exergames i skolan innebär
för elevers kunskaper och lärande, utan de framhålls istället som ett modernt sätt
att motionera. Frågan görs främst till en fysiologisk fråga snarare än en fråga om
utbildning, kunskaper och lärande. I projektet undersöks dels vilket innehåll som
erbjuds i spelet, dels studeras vad ungdomarna lär sig när de spelar samt hur detta
lärande sker.
– Projektet avser att kritiskt granska och bidra till att fördjupa kunskapsbasen om
utbildningsvärdet med dessa spel samt vad ungdomar lär sig då de spelar.
I det tredje projektet, Undervisningstraditioner och lärande, studeras relationen
mellan undervisningstraditioner inom NO-ämnena och Idrott och hälsa i Sverige
och elevers lärande. Jämförelser görs också med parallella studier i Frankrike och
Schweiz.
Projektet syftar för det första till att studera lärandets villkor, det vill säga vilken
effekt i termer av lärande som olika undervisningstraditioner har. För det andra
syftar projektet till att använda forskningsresultaten i den första delen till att
designa, testa och slutligen producera fortbildningsmaterial för lärare. I projektet
utförs tre olika undersökningar: (i) Studier av undervisning i fyra olika ämnen –
fysik, kemi, biologi och idrott och hälsa, (ii) komparativa studier av dessa ämnen
i Sverige, Frankrike och Schweiz och (iii) komparativa studier mellan ämnen och
mellan länderna. Genom komparationerna klargörs lärandets villkor, som därefter
utgör en grund för att tillsammans med lärare utveckla relevant fortbildnings
material.
Utöver projekten har Quennerstedt ett nära internationellt samarbete med flertalet
forskare i främst England och Australien. Samarbetet med forskare vid University
of Queensland har influerat den nya kursplanen inom idrott och hälsa i Australien.
Forskningssamarbetet har bidragit till den vetenskapliga grund som kursplanen
vilar på och har då framhållit att undervisningen bör fokusera på elevernas
resurser och inte deras brister. Utgångspunkten är att skolan ska lära eleverna att
hälsa handlar om så mycket mer än att undvika risker. Det handlar alltså inte bara
om vad eleverna lär sig utan om hur de lär sig, där elever måste ges möjligheter att
göra egna val i livet, lära sig tänka kritiskt och lösa problem de ställs inför.
MIKAEL QUENNERSTEDT I 43
professorer
LAUREE TILTON-WEAVER
professor i psykologi
1960 Född i Fort Benning, Georgia, USA.
2000 Disputerade i psykologi vid University of Nebraska med avhandlingen
Peer relationship management: Parents’ attempts to influence adolescents’
peer relationships.
2006 Docent i psykologi vid University of Nebraska.
2014 Professor i psykologi vid Örebro universitet.
lauree tilton-weaver är professor i psykologi. Hon är utvecklingspsykolog,
utbildad vid University of Victoria, Kanada, och följer människors utveckling över
lång tid.
– Mitt arbete handlar i stora drag om att undersöka ungdomars och unga vuxnas
sociala och psykologiska utveckling. Jag har fokuserat på uttryck för självständighet och mognad men också på anpassningsproblem som kriminalitet, depression
och självskadebeteende.
Lauree Tilton-Weaver är speciellt intresserad av hur omgivningen påverkar ung
domars utveckling och hon forskar för att förstå vilken roll samspelet med familj
och vänner spelar. Hon samarbetar med forskare i USA, Kanada, Argentina,
Tyskland, Nederländerna och Kina för att kunna se likheter och skillnader mellan
olika kulturer.
Hennes tidiga forskning, som hon gjorde tillsammans med kanadensiska forskare,
fokuserade på sambandet mellan ungdomars föreställningar om hur det är att bli
vuxen och hur de anpassade sig till vuxenlivet. Hennes studier visar att ungdomars
föreställningar om vuxenlivet påverkade deras beteende.
– I vissa ungdomars ögon gav sådant som är kopplat till vuxenlivet dem en känsla
av mognad. Det kunde handla om alkohol, rökning, att inte lyda sina föräldrar
och att vara ute länge på kvällarna. Dessa ungdomar ägnade sig inte sällan åt
kriminalitet och saknade den mognad som krävs för att bli en välanpassad vuxen.
På senare tid har Lauree Tilton-Weaver tillsammans med kollegor arbetat för att
utveckla en teori om hur ungdomar utvecklar sin självständighet. Det är ett unikt
projekt i och med att forskarna har ett fokus på ge-och-ta-processer mellan ung
domar och vuxna. Processer som leder till en förståelse för de begränsningar av vår
personliga frihet som finns i samhället.
– Jag kombinerar mitt arbete om utveckling med idéer från såväl filosofi, juridik
och sociologi för att kunna visa att det är nödvändigt för unga vuxna att förstå
vilka gränser som finns och att de måste hålla sig inom dessa gränser eller vara
beredda att ta konsekvenserna av att inte göra det. I slutändan ska de kunna förhandla för att förflytta gränserna.
44 I LAUREE TILTON-WEAVER
professorer
Lauree Tilton-Weaver bedriver just nu forskning i Kanada, finansierad av Social
Sciences and Humanities Research Council of Canada, för att testa de här idéerna.
Hennes arbete kommer att utgöra en grund för lokala myndigheter i Kanada som
är intresserade av att ge stöd åt ungdomar genom föräldrar, lärare och andra som
möter barn och ungdomar i deras vardag.
Lauree Tilton-Weaver är välkänd inom föräldraforskningen och ifrågasätter
antaganden om att föräldrar kan och ska kontrollera sina barns uppförande.
– Min forskning visar att alla former av psykologisk kontroll skadar ungdomars
utveckling. Att försöka styra genom att få barn att känna skuld och skämmas eller
att inte ge kärlek och stöd utan istället kritisera leder ofta till mer problem. Det kan
leda till ett antisocialt och aggressivt beteende, depression och problem med självkänslan.
Andra former av kontroll såsom att hålla koll på ungdomars aktiviteter och att ha
regler kring vilken information barnen måste ge sina föräldrar har länge setts som
vägar att undvika problem.
– Jag har ifrågasatt de råd som föräldrar får och min forskning visar att denna
form av kontroll är lika skadlig som att kontrollera sina barn med psykologiska
medel eftersom de inkräktar på privatliv och självständighet.
– Om ungdomar känner att föräldrarna kontrollerar dem för hårt, kommer de
istället att kringgå reglerna genom att strategiskt välja vad de berättar och vad de
behåller för sig själva.
Lauree Tilton-Weavers försök att förstå var föräldrar ska dra gränserna har visat
att kontroll ändå kan vara effektivt i vissa sammanhang. I två studier kring vänskap visar forskningen att det kan både slå tillbaka men också vara effektivt att
som förälder visa att man inte tycker om vissa av barnens vänner.
– Det kan vara effektivt för att minska kontakten mellan sitt barn och kriminella
vänner till exempel. Det fungerar i unga år och vid byte av skola, när de bryter
kontakten med en del vänner och får nya.
– Jag vill att min forskning ska vara en grund för att ge föräldrar och praktiker råd
kring hur de kan hjälpa sina barn att utvecklas på bästa sätt.
LAUREE TILTON-WEAVER I 45
professorer
YLVA UGGLA
professor i sociologi
1960 Född i Stockholm.
2002 Disputerade i sociologi vid Örebro universitet med avhandlingen
Environmental Politics and the Enchantment of Modernity. Mercury and Radioactive Waste
Disposal in Sweden.
2008 Docent i sociologi vid Örebro universitet.
2014 Professor i sociologi vid Örebro universitet.
ylva uggla är professor i sociologi. Hennes forskning handlar huvudsakligen
om reglering och hantering av miljörisker. Många av dagens miljöproblem är komplexa och av gränsöverskridande karaktär – de sprids och överskrider nationsoch andra administrativa gränser, och dess hantering inkluderar både privata och
offentliga aktörer samt olika samhällssektorer. Vetenskapen har en viktig roll
när det gäller att definiera och förstå innebörden av dessa miljörisker, men ofta är
kunskapen osäker och det finns även vetenskapliga eller andra kontroverser i
relation till olika miljörisker.
– För att förstå samhällets hantering av miljörisker är det viktigt att studera samspelet mellan politik och vetenskap, hantering av osäkerhet i beslutsprocesser, och
hur riskerna kommuniceras, säger Ylva Uggla. Jag har studerat denna typ av frågor
inom olika empiriska områden, till exempel i relation till farligt avfall, klimat
förändring och biologisk mångfald.
I avhandlingsprojektet, som handlade om slutförvar av kvicksilver och kärnavfall,
var fokus på riskhantering, samt lokaliseringskonflikter och de svårigheter som
kan uppstå i samband med implementering av nationell politik, som kräver lokal
medverkan. Analysen visade bland annat hur centrala aktörer involverade framtida kunskapsutveckling och innovationer i sina riskbedömningar. Det som var
avsett att hantera ett nationellt problem skapade lokala problem och risker, till
exempel då farligt avfall som tidigare varit spritt i samhället (kvicksilver) skulle
samlas på en plats.
Ylva Uggla är en del den miljösociologiska sektionen vid Örebro universitet.
Hon är även medlem i Centrum för regionala och urbana studier vid Örebro
universitet. En del av hennes tidigare forskning handlar om stadsplanering och
hållbar stadsutveckling.
46 I YLVA UGGLA
professorer
– När det gäller urbana studier har jag framförallt intresserat mig för hur natur och
grönområden i staden definieras och ges olika innebörd i diskussioner om stadens
utveckling, där delvis motsatta sociala, kulturella och miljömässiga mål förhandlas. Jag har även studerat hur naturen har använts i marknadsföring av staden.
I ett nyligen påbörjat forskningsprojekt – som drivs tillsammans med Magnus
Boström vid Örebro universitet – studeras hur miljörisker kommuniceras i olika
sammanhang. Miljön kan inte föra sin egen talan. Människans påverkan på
naturen innebär inte med automatik att det uppstår miljöproblem. Vi talar om
miljöproblem när människans påverkan på omgivningen uppfattas som problematisk, till exempel när vi anser att den utgör ett hot mot estetiska värden, hotar
att uttömma viktiga naturresurser eller bidrar till spridning av skadliga ämnen.
Det är först när ett förhållande i omgivningen, orsakat av mänsklig handling, lyfts
fram, diskuteras och problematiseras i samhället som det definieras som ett miljö
problem. Det krävs att någon för miljöns talan. Projektet handlar bland annat om
dem som agerar som representanter för miljön, till exempel politiker, tjänstemän,
företrädare för miljöorganisationer och miljöjournalister.
– I projektet undersöker vi vad som krävs av dem som agerar som representanter
för miljön, samt vilka eventuella svårigheter – till exempel på grund av motstridiga
mål och lojaliteter – de erfar i sin verksamhet. Vi kommer även att undersöka hur
miljöproblem åskådliggörs i olika sammanhang, till exempel genom beskrivningar,
bilder och symboler och vad detta betyder för hur människor uppfattar miljö
problemen och möjliga lösningar av desamma.
Ett annat av Ylva Ugglas pågående forskningsprojekt handlar om individualisering av miljöansvar. Idag nås vi på olika sätt av budskapet om att miljön är hotad
och att vi alla är delaktiga både i miljöförstöringen och ansvariga för att bidra till
lösningen på problemen. Vi uppmanas bland annat genom informationskampanjer och nyhetsmedier att ändra våra vardagsliv och inte minst vår konsumtion i
miljövänlig riktning. Inom projektet – som drivs tillsammans med Linda Soneryd
vid Göteborgs universitet – studeras de processer som har lett fram till denna
individualisering av ansvar inom miljöområdet. En av delstudierna handlar om
hur människor på olika sätt förhåller sig till det budskap om individuellt ansvar för
miljön som vi möts av till exempel i olika klimatkampanjer som uppmanar oss att
spara energi och att äta klimatsmart.
YLVA UGGLA I 47
professorer
CHRISTINA ÖBERG
professor i företagsekonomi
1970 Född i Linköping.
2008 Disputerade i industriell marknadsföring vid Linköpings universitet med avhandlingen
The Importance of Customer Relationships in Mergers and Acquisitions.
2012 Docent vid Lunds universitet.
2014 Professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Örebro universitet.
christina öberg är professor i företagsekonomi. Efter att ha arbetat i ledande
befattningar inom ekonomi/finans i näringslivet, påbörjade hon sin akademiska
karriär som doktorand vid Linköpings universitet 2002. Hennes avhandling
handlade om hur fusioner och förvärv påverkas av och påverkar kunder till de
samgående företagen. Efter sin disputation anställdes Christina Öberg som
universitetslektor, först vid Linköpings universitet och 2010 vid Lunds universitet.
Hon blev docent vid Lunds universitet 2012. Christina Öberg har varit gäst
forskare vid University of Bath, Manchester Business School, University of Exeter,
och National Tsing Hua University, Hsinchu. Hon innehar idag en gästprofessur
vid Leeds University Business School och är Honorary Associate Professor
vid Exeter University Business School.
I företagsekonomi studeras företags förutsättningar och utveckling. Vid Handels
högskolan omfattar ämnet redovisning/ekonomistyrning, organisationsteori och
marknadsföring. Christina Öberg fokuserar på marknadsföring, med särskilt
fokus på industriella marknader. Inom denna forskning beskrivs marknader som
nätverk av företag och där ett företags agerande inte enbart beror på företagets
egen förmåga, utan även på kopplingar till andra företag. Här specialiserar hon
sig särskilt på förändringar i nätverk, hur perception och olika företags intressen
påverkar företags agerande, och vilka konsekvenser detta får för företaget och på
nätverksnivå.
Som empiriska fenomen har Christina Öberg fokuserat på fusioner och förvärv,
delning av företag, och nystartade och innovativa företag, där hennes forskning
hela tiden cirkulerat kring effekter på nätverk och ageranden utifrån förståelser
för nätverket, det vill säga de företag som finns runt och som företaget har affärs
relationer med. Forskningen bidrar till att förstå företagande i ett sammanhang
och har bland annat inkluderat introduktion av nya perspektiv till forskning om
fusioner och förvärv, och till innovationslitteraturen.
48 I CHRISTINA ÖBERG
professorer
I pågående projekt studeras hur nätverk på individnivå, i form av överlappande
styrelserepresentation, påverkar företags finansiella framgång. Hon beforskar
även hur universitetsavknoppningar etablerar sig i befintliga affärsnätverk och
vilka konsekvenser det får för avknoppningsföretagen, deras innovationer, och
aktörerna i affärsnätverket. Samtidigt fortsätter hon att skriva inom fusions- och
förvärvsfältet och att koppla strategiforskning till forskning inom industriella
marknader. Hon ser det även som viktigt att i ökad grad sprida ansatser och synsätt från industriell marknadsföring till andra discipliner.
Christina Öberg har publicerat sin forskning i ett flertal (25+) vetenskapliga tidskrifter, författat ett antal bokkapitel samt skrivit läroböcker inom ekonomi
området.
– Min ambition som professor är att utveckla forskningen i marknadsföring
vid Handelshögskolan och ge den en tydligare profil. Detta inkluderar ett ökat
fokus på just industriell marknadsföring med koppling till strategi, och att öka
forskningens synlighet, samt att bygga tydligare kopplingar mellan undervisning i
senare årskurser och den forskning som faktiskt bedrivs inom ämnet.
CHRISTINA ÖBERG I 49
professorer
JOHAN Öhman
professor i pedagogik
2006 Disputerade i pedagogik vid Örebro universitet med avhandlingen
Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling – Meningsskapande i ett
genomlevandeperspektiv.
2010 Docent i pedagogik vid Örebro universitet.
2014 Professor i pedagogik vid Örebro universitet.
johan öhman är professor i pedagogik. Hans huvudsakliga forskningsintresse
rör Miljö- och hållbarhetsutbildning. Detta intresse började redan under mitten på
1980-talet då han utvecklade modeller för tematisk miljöundervisning och miljöprofilering på grundskolan.
– Jag fortsatte med att utbilda kring dessa frågor på studiedagar, fortbildnings
kurser och i lärarutbildning och sedan 15 år tillbaka har det till största delen handlat om forskning. Totalt har det resulterat i ett 80-tal artiklar, böcker, bokkapitel
och andra publikationer inom detta fält. På senare år har det handlat mycket om
fältets infrastruktur och kvalitet: jag har lett det nationella forskarnätverket för
utbildning och hållbar utveckling, tagit initiativ till en nationell forskarskola och
deltagit till uppbyggnaden av ett europeiskt forskarnätverk.
Vad är det då som avses med detta utbildningsperspektiv? Med den ekonomi,
teknologi och livsstil som vi utvecklat i västvärlden påverkar vi inte bara vårt samhälle utan även livsförutsättningar för människor på andra sidan jorden, för andra
arter och kommande generationer. Utbildningen behöver därför sättas i ett större
perspektiv som inte bara omfattar vårt samhälle utan hela det globala samfundet
och biosfären.
Miljö- och hållbarhetsutbildning kan sägas innehålla tre nyckelområden och
fokuserar särskilt kopplingen mellan dessa: miljö – en medvetenhet om den
påverkan som mänskliga aktiviteter har på miljön; samhälle – en förståelse av
politiska och sociala strukturers roll i förändring och utveckling; och ekonomi
– en kritisk uppmärksamhet på ekonomins inverkan på miljö och social rättvisa. Förutom dessa nyckelområden handlar miljö- och hållbarhetsutbildning i
stor utsträckning om politiska och etiska frågor rörande vårt ansvar för andra
människor, för kommande generationer och för naturen.
– Inte minst är det just den politiska och etiska dimensionen av dessa frågor och
hur de kan hanteras i skolan som fångar mitt forskningsintresse. Min forskning
är både teoretisk – där jag framförallt utgår från den amerikanske filosofen
John Dewey – och empirisk – där jag ofta samlar in data genom att videofilma
lektioner i skolan.
50 I JOHAN Öhman
professorer
En forskningsfråga som Johan Öhman ägnar sig mycket åt är hur vi lär oss moral.
Hur ser de processer ut där vi utvecklar en känsla av ansvar för naturen och för
andra människor? Som ett sätt att hantera dessa frågor utvecklade han redan i sin
avhandling typologin Etisk tendens som skiljer på följande av normer, moraliska
reaktioner och etiska reflektioner och som pekar på viktiga skillnader mellan olika
typer av moraliskt lärande och vilken betydelse detta lärande kan ha i våra liv.
– Denna typologi jobbar jag nu vidare med och fördjupar den med empiri från
olika utbildningssammanhang. Ett sådant sammanhang är friluftsliv som jag har
haft ett speciellt intresse för under hela min forskarkarriär. Den fråga som jag
t ycker är särskilt intressant här är vilken betydelse konkreta naturmöten kan ha
för det moraliska lärandet och för den relation människor skapar till naturen och
det miljöengagemang de utvecklar.
Miljö- och hållbarhetsperspektivet inrymmer också många didaktiska frågor
av politisk karaktär som han ägnar sig åt inom flera forskningsprojekt. G enom
att hållbar utveckling handlar om genomgripande samhällsförändringar så
finns givetvis en mångfald av uppfattningar om dessa frågor. Här ställs skolans
demokratiuppdrag därför på sin spets: ska vi förorda en utbildning som privilegierar vissa önskvärda hållbara värden eller en utbildning där olika sätt att värdera
frågor lyfts upp och där ställningstagandet överlåts åt eleverna själva? Eller är det
så att skolan bara ska ägna sig åt att förmedla fakta och avstå från att ge sig in i
politiskt laddade värdefrågor? Med andra ord: ska den demokratiska processen
där vi förhandlar om vilka värden som ska få företräde ske före, i eller efter
utbildningen?
– Jag har beskrivit dessa olika förhållningssätt som tre olika miljöundervisningstraditioner: normerande, faktabaserad och pluralistisk miljöundervisning. Jag har
argumenterat för ett pluralistiskt förhållningssätt, där skolan blir en demokratisk
arena där framtidens värderingar och synsätt tillåts ta form, alltså i utbildning.
Detta förhållningssätt gör att klassrumsdiskussioner där elever kritiskt granskar
olika alternativ, tar ställning och argumenterar blir en central undervisningsform.
Genom att spela in och analysera sådana diskussioner i skolan försöker jag besvara
frågor om vad elever egentligen lär och hur de lär under dessa diskussioner.
JOHAN Öhman I 51
�ri�agare
pedagogiska priset
pedagogiska priset
Örebro studentkår delar årligen, på uppdrag av Örebro universitet, ut pedagogiska
priset till två lärare. Priset går till lärare som nominerats av studenterna, och som
enligt dessa levandegjort undervisningen och utmärkt sig som duktiga pedagoger.
magnus hansson
universitetslektor i företagsekonomi, handelshögskolan
Magnus beskrivs av sina studenter vara en lärare som skulle kunna göra vilket
ämne som helst intressant. Han engagerar sina studenter i intensiva diskussioner
där en mängd olika synsätt får luftas och studenternas kritiska förhållningssätt
utvecklas. Att Magnus frågar sina studenter om hur de tycker att kursen kan
förbättras visar att han ständigt önskar utveckla sin pedagogiska skicklighet.
therése skoog
universitetslektor i i psykologi, institutionen för juridik,
psykologi och socialt arbete
Therése entusiasm smittar av sig till hennes studenter under inspirerande före
läsningar. Hon uppmuntrar ständigt till normkritik och nya tankesätt, och
arbetar med tydliga förväntningar och återkoppling på sina studenters ut
veckling. Att Therése har ett genuint intresse både för sitt ämne och för att
undervisa undgår inte någon.
english summary
Örebro University has its origins in the higher education that was established in Örebro in the 1960s. The University College of Örebro was established in
1977, the university in 1999.
On Saturday 7 February 2015 the university will be celebrating its academic
award’s day. At the ceremony which will take place in the Hjalmar Bergman
Theatre, there will be the installation of professors and the distribution of prizes
and there after the conferment of doctorates. Music will be provided by the
Swedish Chamber Orchestra and students of the School of Music.
The point of departure for the planning of the anniversary celebration has been
the European university tradition with its roots in the Middle Ages and inspiration
from ancient symbols and church rituals, in line with corresponding celebrations
at Uppsala University which go back more than 400 years.
The ceremony begins with a procession with massed standards. Taking
part in this procession are, in the following order, the marshals (students of
the university), the conferrers of doctorates, those about to receive doctorates
(including honorary ones), new professors, the Vice-Chancellor, other
functionaries and official guests.
The Vice-Chancellor installs new professors. During the ceremony there
are prizes given to teachers for meritorious service, as judged by the students
on the undergraduate programme.
The ceremony involves the conferment both of honorary doctorates and of
doctorates based on examination. The person about to receive a doctorate steps
on to the podium (here symbolically termed Parnassus), is saluted by the person
who is to confer the degree and receives three symbols of his or her newly acquired
dignity: the doctor’s hat or laurel crown, the doctor’s ring and the diploma.
The ceremony concludes with a procession corresponding to the one at the
beginning.
akademisk högtid 2012 I
Värd: Rektor Jens Schollin
Musik: Svenska Kammarorkestern i Örebro, dirigent: Katarina Andreasson
Musikhögskolans kammarkör, dirigent: Karin Oldgren
Scenografi och parnass: Anja Amundsen, Markus Arvonen, Mikael Detlofson
Marskalkar: Studenter vid Örebro universitet
Akademiska högtidens arrangemang:
Projektledare: Monica Wettler
Ceremonimästare: Marie Gelang
Director musices: Karin Oldgren
Restaurang- och hotellhögskolan: Niclas Wahlström
Grafisk formgivare och redaktör: Heinz Merten
Koordinator: Mikael Detlofson
Övermarskalk och kanonjär: Jack Stäveborn
Tryckning: Trio Tryck AB, Örebro
58 I högtid 2011

Doktorspromotion, Professorsinstallation och Prisutdelning

Transcription

Similar documents

Alejandro López

Lärande luncher hösten 2012

SUOMEN TIEDESEURA 29.4 2015 Utdelade stipendier

Studieplan för forskarutbildningen i Geobiosfärsvetenskap

Program - Umeå universitet

Docentansökan riktlinjer 2015-08-28

mitt livs kärlek - Skrivstället Väst :: Ulla M Andersson

2015 – Februari - Allmänmedicin Norrbotten