Propositioner och yttranden – pdf

Transcription

Propositioner
och yttranden
Partistämma
Karlstad 15-18 oktober 2015
Innehåll
Stämmoprogram7
Föredragningslista11
Arbetsordning13
Utdrag ur stadgar
15
Röstlängd22
Valberedningens förslag
33
Propositioner35
Sverige kan mer
Proposition 1
37
41
Ansvar för ekonomin och fler vägar till första jobbet
Proposition 2
91
En förnyad integrationsoch migrationspolitik
Proposition 3
143
Trygg välfärd
Proposition 4
195
Ett modernt arbetsliv, jämställdhet och tolerans
Partistämma 2015
sid 5
Proposition 5
235
Säkerhet i en orolig omvärld
Proposition 6
Carlstad Conference Center, Karlstad
297
Trygghet mot brott
Proposition 7
Torsdagen den 15 oktober
335
Medlemsavgift för åren 2019-2022
Proposition 8
STÄMMOPROGRAM
339
Ändringar i stadgarna
Yttranden473
Partistyrelsens yttrande över motionerna 1-284
11:00
Stämman inleds
Stämman öppnas
Öppningstal av partiordföranden Anna Kinberg Batra
11:30
Föredragningslistans punkter 1-12
12:00
Ajournering för lunch och utskottsarbete
13:00Utskottsarbete
19:00 caDelegationsmiddagar
från 21:00-
Mingel på Tempel
Fredagen den 16 oktober
sid 6
Partistämma 2015
09:00
Förhandlingarna återupptas
Föredragningslistans punkt 13
Utskott 1: Ekonomi och jobb
Proposition 1: Ansvar för ekonomin och fler vägar
till första jobbet
Motioner: 1-47
Utskott 9: Sveriges styre och civilsamhälle
Motioner: 225-268
14:00
Stämmotal av partisekreterare Tomas Tobé
Partistämma 2015
sid 7
Utskott 7: Bostad och infrastruktur
Motioner: 173-200
Lördagen den 17 oktober
09:00
17:00
Moderatkvinnorna 100 år
Utskott 4: Skola och utbildning
Proposition 3: Trygg välfärd
Kapitel: ”En skola och förskola
som ger barn och unga en bra
start i livet
Proposition 4: Ett modernt arbetsliv, jämställdhet
och tolerans,
Kapitel: ”Trygg och flexibel omsorg
för en tillgänglig arbetsmarknad”
Motioner: 100-119
Föredragningslistans punkterna 25-30
Valärenden
Utskott 2: Integration och migration
Proposition2: En förnyad integrationsoch
migrationspolitik
Motioner: 45-57
14:00
Stämmotal av partiordföranden
Utskott 3: Välfärd
Proposition 3: Trygg välfärd, exklusive kapitel
”En skola och förskola som ger
barn och unga en bra start i livet
Proposition 4: Ett modernt arbetsliv, jämställdhet
och tolerans, exklusive kapitel
”Trygg och flexibel omsorg för en
tillgänglig arbetsmarknad”
Motioner: 58-99
17:00
Ajournering till söndagen
19:30
Stämmomiddag på CCC
Inget avbrott sker för lunch. Lunch serveras mellan
klockan 11:30 och 13:30.
Utskott 5: Försvar, säkerhet och omvärld
Proposition 5: Säkerhet i en orolig omvärld
Motioner: 120-140
Utskott 10: Vår organisation
Verksamhets- och förvaltningsberättelse
Ansvarsfrihet
Proposition 7: Medlemsavgift för åren 2019-2022
Proposition 8: Ändringar i stadgarna
Motionerna 269-284
24:00 ca
Ajournering till lördagen
Inget avbrott sker för lunch och middag. Lunch
serveras mellan klockan 11:30 och 13:30. Middag
serveras mellan klockan 17:30 och 19:30.
sid 8
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 9
FÖREDRAGNINGSLISTA
Söndagen den 18 oktober
09:00
Utskott 8: Landsbygd, miljö och energi
Motioner: 201-224
2. Val av ordförande samt två vice ordförande att leda stämmans
förhandlingar
Utskott 6: Brott och straff
Proposition 6: Trygghet mot brott
Motioner: 141-172
4. Val av justeringsmän för stämmans protokoll, tillika rösträknare vid
eventuella voteringar
1. Stämman öppnas
3. Val av sekreterare
5. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning
6. Justering av föredragningslistan
13:00
Stämman avslutas
7. Godkännande av arbetsordning
(Lunchbox serveras efter stämmans avslutande)
8. Val av redaktionskommitté
9. Godkännande av förslag från förbunden om representanter i utskott
10. Val av utskottsordföranden
11. Meddelande om partistyrelseledamöternas och utskottssekreterarnas fördelning på utskotten
12. Remiss av motioner och partistyrelsens förslag till utskotten
13. Fastställande av röstlängd
14. Proposition 1: Ansvar för ekonomin och fler vägar
till första jobbet
Motioner: 1-47
Utskott 1
15. Motioner: 225-268
Utskott 9
16. Motioner: 173-200
Utskott 7
17. Proposition 3: Trygg välfärd, Kapitel: ”En skola och Utskott 4
förskola som ger barn och unga en bra start i livet
Proposition 4: Ett modernt arbetsliv, jämställdhet och tolerans,
Kapitel ”Trygg och flexibel omsorg för en tillgänglig arbetsmarknad”
Motioner: 100-119
18. Proposition 5: Säkerhet i en orolig omvärld
Motioner: 120-140
sid 10
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Utskott 5
sid 11
19. Partistyrelsens verksamhetsberättelse för åren 2011, 2012, 2013 och 2014
Utskott 10
20. Partistyrelsens förvaltningsberättelse och Utskott 10
revisorernas berättelser för åren 2011, 2012, 2013 och 2014
21. Frågan om ansvarsfrihet för partistyrelsen
Utskott 10
22. Proposition 7: Medlemsavgift för åren 2019-2022
Utskott 10
23. Proposition 8: Ändringar i stadgarna
Utskott 10
24. Motioner: 269-284
Utskott 10
25. Fastställande av antalet ledamöter i partistyrelsen
27. Val av förste vice ordförande
28. Val av andre vice ordförande
29. Val av ledamöter i partistyrelsen
30. Val av tre revisorer och tre ersättare
Utskott 2
32. Proposition 3: Trygg välfärd, exklusive kapitel ”En skola Utskott 3
och förskola som ger barn och unga en bra start i livet
Proposition 4: Ett modernt arbetsliv, jämställdhet och tolerans,
exklusive kapitel ”Trygg och flexibel omsorg för en tillgänglig
arbetsmarknad”
Motioner: 58-99
33. Motioner: 201-224
Utskott 8
34. Proposition 6: Trygghet mot brott
Motioner: 141-172
Utskott 6
Yttranden. Alla yttranden görs från talarstolen. Begäran om ordet sker
skriftligen via mötesstystemet eller på särskild blankett.
Yrkanden ska för att upptas till behandling framlämnas skriftligen
främst via mötessystemet
Ledamöter av partipresidiet och partisekreteraren får gå in i debatten,
då de så finner påkallat.
Debattinlägg i övrigt får omfatta högst fyra minuter.
En replik och en kontrareplik om högst en minut kan beviljas av ordföranden.
Partistämman äger besluta om ytterligare begränsningar om så erfordras.
Utskottets förslag utgör huvudförslag i varje ärende.
Redaktionskommitté bestående av ordförande, sekreterare och sju
ledamöter tillsätts vid stämmans början. Till denna kan under förhandlingarnas gång hänskjutas ärenden för ytterligare beredning.
Stämmoombud ska personligen utöva sin rösträtt vid stämman. Röstning får inte ske med fullmakt.
35. Övriga frågor
36. Stämman avslutas
sid 12
Närvaro- och yttranderätt har, utöver ombud och partistyrelse, av
partistyrelsen speciellt inbjudna. Enskild medlem äger rätt att efter
anmälan närvara vid partistämman.
Tidsbegränsning införs från överläggningens början. Utskottsord
förande, liksom valberedningens ordförande, erhåller tio minuter att
enligt egen önskan disponera i ett eller flera anföranden. Utskottsordföranden kan erhålla ordet utom talarlista för replik. Av partistyrelsen
utsedd föredragande erhåller tid enligt egen önskan att disponera i ett
eller flera anföranden, dock högst 30 minuter. Den föredragande kan
även erhålla ordet utom talarlista för replik.
26. Val av partiordförande
31. Proposition 2: En förnyad integrationsoch migrationspolitik
Motioner: 45-57
ARBETSORDNING
Votering sker öppet, utom votering i valfrågor som ska vara sluten.
Utgången av omröstning bestäms genom enkel majoritet, utom vid
omröstning i stadgefrågor som kräver två tredjedels majoritet. Vid lika
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 13
röstetal avgörs valfrågor med lotten och övriga frågor i enlighet med
den mening som ordföranden biträder.
Vid sluten omröstning ska valsedel, för att vara giltig, uppta så många
namn av de föreslagna kandidaterna som valet avser. Vid personval
som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften av antalet avgivna giltiga valsedlar. I annat fall genomförs ytterligare en omröstning.
Reservation mot stämmans beslut anmäls till presidiet när beslutet
fattats och inlämnas skriftligen innan stämman avslutas.
Inträdande av ersättare för ombud anmäls i god tid till stämmopresidiet via stämmans informationsdisk. Byte kan endast ske mellan två
punkter i föredragningslistan eller vid ajournering enligt stämmans
program.
UTDRAG UR STADGAR
för Moderata Samlingspartiets riksorganisation
beträffande partistämma med mera
§ 8 PARTISTÄMMA
Mom.1. Partistämman är partiets högsta beslutande organ och består av 200
av förbundsstämmorna valda ombud samt partistyrelsens ledamöter.
Tre olika typer av partistämma förekommer: ordinarie, arbets- och
extra stämma. Antalet ombud som respektive förbund har att utse
grundar sig på antalet betalande medlemmar i förbundet. Den 31
december varje år fastställs hur många som betalat medlemsavgift
under året. Fördelningen av ombuden mellan förbunden ska ske
proportionellt. Varje förbund tillförsäkras minst ett ombud. Det åligger
partistyrelsen att snarast efter varje årsskifte meddela förbunden hur
många ombud de ska välja.
Mom.2. Protokollsutdrag, som visar vilka som utsetts till ombud, ska vara
riksorganisationen tillhanda senast fyra veckor före stämman.
Mom.3. Medlem har efter anmälan närvarorätt. Enskild kan efter anmälan
ges närvarorätt av partistyrelsen. Partistyrelsen äger att till partistämman inbjuda såväl representanter för andra sammanslutningar som
enskilda personer samt ge dem närvaro- och yttranderätt.
Mom.4. Ordinarie stämma hålls året efter det år då ordinarie riksdagsval
förrättats. Kallelse till ordinarie stämma utfärdas av partistyrelsen till
förbunden senast sex månader före stämman.
sid 14
Partistämma 2015
Mom.5.
Arbetsstämma hålls året före det år då ordinarie riksdagsval förrättas.
Kallelse till arbetsstämma utfärdas av partistyrelsen till förbunden
senast sex månader före stämman.
Vid arbetsstämman behandlas de frågor som partistyrelsen beslutar
om och som är särskilt angelägna att behandla inför allmänna val.
Vid arbetsstämma kan fyllnadsval till partistyrelsen genomföras. Där
väljs också valberedning för en tid av fyra år.
Partistämma 2015
sid 15
Mom.6.
Extra stämma hålls då partistyrelsen så finner erforderligt eller då
minst en tredjedel av antalet förbund begär detta. Kallelse till extra
stämma utfärdas av partistyrelsen till förbunden så snart beslut fattas
om extra stämma.
Mom.7.
Rätt att till ordinarie stämma väcka förslag tillkommer partistyrelsen,
förbund, förening, krets, fullmäktigegrupp, Moderatkvinnorna, Moderata Ungdomsförbundet och enskild medlem i partiet.
Mom.8.
Förslag till ordinarie stämma ska vara förbundsstyrelsen inom det
förbund motionären tillhör tillhanda inom tid som partistyrelsen fastställer, dock senast sexton veckor före stämman. Förbundsstyrelsen
ska yttra sig över förslaget samt av- eller tillstyrka detsamma. I de fall
motionen har motionärer som tillhör olika förbund ska förbundsstyrelsen i det förbund som förstanamnet tillhör yttra sig.
Moderatkvinnornas och Moderata Ungdomsförbundets centrala
organisationer lämnar sina förslag direkt till partistyrelsen.
Förslag som ska behandlas av ordinarie stämma, ska vara partistyrelsen tillhanda inom tid som partistyrelsen fastställer, dock senast
tolv veckor före stämman.
Förslag, som ska behandlas av arbetsstämma eller extra stämma,
ska vara ingivet till partistyrelsen inom tid som styrelsen bestämmer
med hänsyn till kallelsetidens längd. Sådant förslag får endast avse
frågor som ska behandlas av stämman.
Partistyrelsen ska avge yttrande över inkomna förslag. Vid ordinarie
stämma och arbetsstämma ska partistyrelsens yttrande sändas till
förbundens styrelser, Moderatkvinnorna, Moderata Ungdomsförbundet och valda ombud senast tre veckor före stämman. Partistyrelsens yttrande över förslag till extra stämma avges så fort omständigheterna medger.
Mom.9. Val ska beredas av en valberedning som väljs av en arbetsstämma
för perioden fram till nästa arbetsstämma. Valberedningen ska bestå
av ordförande, vice ordförande, nio ledamöter och nio ersättare,
samtliga tillhörande skilda förbund samt en ledamot från vardera
Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet med varsin
sid 16
Partistämma 2015
ersättare. Valberedningen sammankallas av dess ordförande och
utser utom eller inom sig sekreterare. Valberedningen avgör själv sina
arbetsformer.
Mom.10. Omröstning vid partistämma sker öppet, utom votering vid personval som ska vara sluten. Stämmoombud ska personligen utöva sin
rösträtt vid stämman. Röstning får inte ske med fullmakt.
Öppen omröstning sker genom uppvisande av röstkort eller med voteringsanläggning. Efter sådan omröstning ska rösträkning ske med
upprop, om röstberättigad stämmodeltagare så begär.
Vid sluten omröstning ska valsedel, för att vara giltig, uppta så
många namn av de föreslagna kandidaterna som valet avser.
omröstning i stadgefrågor. Vid lika röstetal avgörs personval med
lotten och övriga frågor i enlighet med den mening som ordföranden
biträder. Saknar särskilt vald mötesordförande formell rösträtt avgörs
även övriga frågor genom lottning.
Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst
hälften av antalet avgivna giltiga valsedlar. I annat fall genomförs
ytterligare en omröstning mellan de två kandidater som erhållit de
högsta röstetalen.
Val vid partistämma av partistyrelseledamöter, revisorer och valberedning gäller intill dess att nya personer utsetts.
Mom.11. Ledamot av partistyrelsen äger inte delta i beslut om ansvarsfrihet för
denna eller i val av revisor.
Mom.12. Vid ordinarie stämma ska minst förekomma:
a) Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna.
b) Val av sekreterare.
c) Val av justeringsmän.
d) Fastställande av röstlängd.
Partistämma 2015
sid 17
e) Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning.
f) Partistyrelsens årsredovisningar.
g) Revisorernas berättelser och fastställande av resultatoch balansräkningar.
h) Fråga om ansvarsfrihet för partistyrelsen.
i) Fastställande av antalet ledamöter i partistyrelsen.
Mom.2. Partirådet inkallas av partiordföranden, partistyrelsen eller då minst
en tredjedel av antalet förbund begär detta. Partirådet ska dock
inkallas minst en gång om året, utom år då partistämma hålls.
Mom.3. Partirådet framlägger förslag till partistämma om ordförande, vice
ordförande, ledamöter och ersättare i partiets valberedning. Härutöver får partirådet endast fatta beslut i ärenden som hänskjutits dit av
partistämman eller partistyrelsen.
Mom.4.
j) Val av partiordförande och två vice ordförande.
Partirådet behandlar för partiet och förbunden gemensamma frågor.
Mom.5. Under år då partistämma inte hålls ska partistyrelsen lämna rådet
redogörelse för partiets verksamhet och förvaltning.
k) Val av minst åtta ledamöter i partistyrelsen.
l) Val av tre revisorer och tre ersättare.
§ 10 PARTISTYRELSE
m) Fastställande av årsavgift för tiden till och med tredje året efter
nästa ordinarie partistämma.
Mom.1. Moderata Samlingspartiet leds av partistyrelsen.
Partistyrelsen består av partiordföranden, de båda vice partiordförandena, minst åtta av partistämman valda ledamöter samt ordföranden i vardera Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet.
n) Förslag från partistyrelsen (propositioner) och inkomna övriga
förslag (motioner).
o) Övriga frågor.
Vid förfall för ordföranden i Moderatkvinnorna respektive Moderata
Ungdomsförbundet fungerar respektive organisations vice ordförande som ersättare.
Mom.13. Vid arbetsstämma ska minst förekomma: val av ordförande, vice
ordförande, nio ledamöter och nio ersättare i partiets valberedning.
Partisekreteraren är ständigt adjungerad och föredragande i partistyrelsen och har även förslagsrätt.
Mom.14. Partistyrelsen ska framlägga förslag till arbetsordning och föredragningslista för partistämma.
Partistyrelsen har rätt att till sina sammanträden adjungera ledamöter. Vice ordförande i Moderatkvinnorna respektive Moderata Ungdomsförbundet är ständigt adjungerade. Adjungerad ledamot har
yttranderätt och rätt att till protokollet anteckna avvikande mening.
§ 9 PARTIRÅD
Mom.1. Partirådet består av partistyrelsens ledamöter och 50 representanter
för förbunden vilka fördelas proportionellt mellan förbunden grundat på medlemsantalet den 31 december varje år. Varje förbund
tillförsäkras minst ett ombud. Förbundsordföranden är i första hand
representant eller så utser förbundet annan eller flera representanter.
Partiets revisorer äger närvaro- och yttranderätt. Partistyrelsen får
inbjuda även andra personer att närvara och yttra sig i partirådet.
Partiordföranden är ordförande i rådet.
sid 18
Partistämma 2015
Mom.2.
Partistyrelsen ska inom sig utse ett arbetsutskott bestående av minst
fem ledamöter. I arbetsutskottet ska ordföranden i Moderatkvinnorna
respektive Moderata Ungdomsförbundet ingå. Partistyrelsen utser
arbetsutskottets ordförande.
Arbetsutskottet ska på partistyrelsens ansvar fullgöra av styrelsen
anförtrodda uppgifter samt avgöra sådana brådskande ärenden som
Partistämma 2015
sid 19
§ 12 REVISION
ej kan anstå till styrelsens sammanträde. Vid arbetsutskottets sammanträden förs protokoll som fortlöpande tillställes partistyrelsens
ledamöter och revisorerna.
En av riksorganisationens revisorer ska vara auktoriserad revisor.
Mom.3.
Partistyrelsen sammanträder minst fyra gånger per år, då ordföranden så beslutar eller då minst en tredjedel av styrelsens ledamöter
begär det.
Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret. Årsredovisning, innefattande
förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning ska vara revisorerna
tillhanda senast den 1 april påföljande år.
Mom.4.
Partistyrelsen är beslutför då minst hälften av dess ledamöter är
närvarande.
Revisorernas granskning av räkenskaper och förvaltning ska vara avslutad och
revisionsberättelse med till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet avlämnad till
partistyrelsen senast den 30 april.
Mom.5.
Partistyrelsen åligger:
att planlägga, leda och inför partistämman ansvara för politik, ekonomi, organisation och kampanjverksamhet,
att hålla kontakt med partiets riksdagsgrupp samt förbund,
att samverka med Moderatkvinnorna rörande rekrytering och utbildning,
att bistå Moderata Ungdomsförbundet i deras verksamhet och verka
för att dess arbete bedrivs i överensstämmelse med den samhällssyn som partiet företräder,
att i god tid före allmänna val fastställa vilken partibeteckning som
ska vara partiets officiella på partiets valsedlar,
att tillse att personuppgifterna i partiets medlemsregister hanteras i
enlighet med gällande lagstiftning. Personuppgifter får inte spridas vidare om inte personen lämnat sitt samtycke.
Årsredovisningen och revisionsberättelsen förelägges närmast följande ordinarie partistämma.
År då ordinarie partistämma inte hålls ska partistyrelsen till partirådet eller arbetsstämma för kännedom överlämna årsredovisning och revisionsberättelse.
§ 13 REKRYTERING OCH NOMINERING AV KANDIDATER
Nomineringsregler för allmänna val till Europaparlamentet fastställs av partistämma och framgår av bilaga till dessa stadgar.
Regler för rekrytering och kandidatnominering i övriga allmänna val fastställs av
partistämma som en rekommendation till förbunden.
§ 14 STADGEÄNDRING
Dessa stadgar kan endast ändras av ordinarie partistämma, varvid två tredjedels majoritet erfordras.
§ 11 AVGIFTER
Förbund ska betala en årlig avgift till riksorganisationen för varje medlem i förbundet, medlemmar i Moderata Ungdomsförbundet undantagna. Denna årliga
avgift fastställs av ordinarie partistämma för tiden till och med tredje året efter
nästa ordinarie partistämma. Medlemsavgift för till riksorganisationen direktansluten medlem samt ny medlem fastställs av partistyrelsen. Avgift för ny medlem som betalas efter den 1 september gäller även för påföljande kalenderår.
sid 20
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 21
RÖSTLÄNGD
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
PARTISTYRELSE (18)
Ombud
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
Anna Kinberg Batra
Peter Danielsson
Elisabeth Svantesson
Martin Andreasson
Lena Asplund
Beatrice Ask
Annicka Engblom, MQ
Christoffer Fjellner
Erik Langby
Maria Plass
Jessica Polfjärd
Anja Sonesson
Rasmus Törnblom, Muf
Hans Wallmark
Vakant
Vakant
Vakant
Vakant
Ombud
Ersättare
19.
20.
21.
22.
23.
24.
Andrea Ström
Lars Svärd
Britt Tryding
Rickard Wessman
Ole-Jörgen Persson
Margareta Cederfelt
sid 22
Maria Abrahamsson
Markus Nordström
Anna Cederschiöld
Harald Eriksson
Eva Solberg
Johan Nilsson
Ian Dickson Lauritzen
Tapani Juntunen
Elisabeth Bäckström
Markku Sirviö
Gustaf Jonsson
Johan Hjelmstrand
Carl Nordblom, Muf
John Baciu, Muf
Erik Jonsson, Muf
STOCKHOLMS LÄN (33)
Ombud
Ersättare
40.
41.
42.
43.
Fredrik Kjos
Göran Nygren
Tobias Nässén
Kia Hjelte
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
54.
55.
STOCKHOLMS STAD (21)
Joakim Larsson
Amir Adan
Cecilia Brinck
Charlotte Broberg
Tina Ghasemi
Gunnar Hökmark
Arin Karapet
Ida Karlbom
Anders E Karlsson
Anna König Jerlmyr
Jonas Nilsson
Jessica Rosencrantz
Aleks Sakala
Marie Ljungberg Schött
Johanna Sjö
Susanne Sjöblom
Bo Sundin
Kristofer Tamsons
Fritz Lennaárd, Muf
Felix Andersson, Muf
Louise Stenberg, Muf
Partistämma 2015
Kjell Jansson
Mats Gerdau
Leif Gripestam
Anna Rheyneuclaudes
Kihlman
Olle Reichenberg
Daniel Dronjak Nordqvist
Pehr Granfalk
Jimmy Baker
Marita Lärnestad
Martina Mossberg
Cecilia Löfgreen
Olov Holst
Adam Reuterskiöld
Fredrik Saweståhl
Monica Pettersson
Michaela Fletcher
Partistämma 2015
Anne-Marie Larsson
Bino Drummond
Alexandra Anstrell
Emma Feldman
Mats Weibull
Lennart Nilsson
Ann-Christine Svensson
Marie Bladholm
Hampe Klein
Erica Lejonroos
Örjan Lid
Christer Derger
sid 23
56.
57.
58.
59.
60.
61.
62.
63.
64.
65.
66.
67.
68.
69.
70.
71.
72.
Mikael T Eriksson
Parisa Liljestrand
Per-Erik Kanström
Lennart Kalderén
Harry Bouveng
Cathrin Bergenstråhle
John Algernon
Paul Lindquist
Isabella Hökmark
Anti Avsan
Torbjörn Rosdahl
Niklas Wykman
Lars Lindgren
Sofia Fölster, Muf
Delmon Haffo, Muf
Magdalena Schröder, Muf
Helena Walentowicz, Muf
Erik Glimvik
Agneta Tjärnhammar
Helene Skantze
Erik Andersson
Hans Barje
Anders Paulsson
Christina Eklund
Maria Stockhaus
Lars Rådén
Willy Viitala
Alexander Rosenberg
Partiombudsman Oskar Öholm
Emma Jogic, Muf
Sebastian Ridderskans, Muf
Carl-Henrik Svensson, Muf
Love Bergström, Muf
83.
84.
Thérèse Palm, MQ
Linn Henriksson, Muf
Anniola Nilsson, MQ
Filip Rundström, Muf
Ombud
Ersättare
JÖNKÖPINGS LÄN (8)
73.
74.
75.
76.
77.
78.
Nina Lagh
Ulrika Karlsso
Pär-Olof Olsson
Michael Holtorf, Muf
Jeanette Meland, MQ
Per Bill
Ombud
Ersättare
95.
96.
97.
98.
99.
Helena Bouveng
Sotiris Delis
Siw Warholm, MSS
Maria Gullberg-Lorentsson
Malin Wengholm (personlig
f Jansson)
Eva Törn, MQ (personlig
f Ridderstad)
Anton Eriksson, Muf (personlig
f Ericson)
Carin Berggren
Maja Mulaomerovic
Partiombudsman Per Hellqvist
ÖSTERGÖTLANDS LÄN (10)
Ombud
Ersättare
85.
86.
87.
88.
89.
90.
91.
92.
93.
94.
John Widegren
Jan Owe-Larsson
Monika Gideskog
Yvonne Persson
Arne Sjöberg
Anette Ohlsson
Lars-Erik Nilsson
Anna Bergdahl, MQ, personlig
Petter Nordström, Muf, personlig
Partiombudsman Susanne
Nordström
Christian Gustavsson
Caroline Unéus
Lars Ahlm
Marie Morell
Paul Lindvall
Sofia Jarl
Fredrik Sjöstrand
Anna Nilsson
Joanna Sjölander, MQ
John Weinerhall, Muf
UPPSALA LÄN (6)
Jessika Roswall
Fredrik Ahlstedt
Daniel Blomstedt
Alba Volo Wiklund, Muf
Karin Juhlin, MQ
Rickard Sparby
Ing-Marie Paulsson
Malin Olsson
Mats Green
Tomas Erazim
Gottlieb Granberg
100. Sofia Ridderstad, MQ
SÖDERMANLANDS LÄN (6)
Ombud
Ersättare
79.
80.
81.
82.
Ann-Sofie Lifvenhage
Jari Puustinen
Daniel Portnoff
Lars Härnström
sid 24
Erik Bengtzboe
Helena Koch
Magnus Stuart
Jacob Högfeldt
101. Håkan Jansson
102. John Ericson, Muf
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 25
KRONOBERGS LÄN (4)
SKÅNE (30)
Ombud
Ersättare
Ombud
Ersättare
103.
104.
105.
106.
Suzanne Frank
Thomas Johansson
Oliver Rosengren
Anna Gustbée
117.
118.
119.
120.
121.
122.
123.
124.
125.
126.
127.
128.
129.
130.
131.
132.
133.
134.
135.
136.
137.
138.
139.
140.
141.
142.
143.
144.
145.
146.
Olof Röstin
Michael Sandin
Gustav Schyllert
Rima Axelsson Alamim
Ulrika Heindorff
Pia Almström
Stefan Lamme
Henrik Wöhlecke
Emil Eriksson
Birgitta Persson
Eva Lindholm
Anders Ståhl
Ronny Johannessen
Christian Orsing
Åsa Ekblad
Stefan Lundgren
Nina Lindell
Pär Palmgren
Linda Simonell Wirje
Helena Dådring
Ulrika Dakouri, MQ
Bertil Tomelius, MSS
Dan Ishaq, Muf
Kenny Hansson, Muf
Paula Sander, Muf
Vera Jansson, Muf
Matilda Malmgren, Muf
Stina Larsson, Muf
Emily Strömbeck, Muf
John Eklöf, Muf
Jonas Jacobsson Gjörtler
Anders Hansson
Maria Malmer Stenergard
Patrick Reslow
Ann-Charlotte Hammar Johnsson
Anna Tenje
Magnus Gunnarsson
Bo Frank
Jakob Steinstö, Muf
KALMAR LÄN (5)
Ombud
Ersättare
107.
108.
109.
110.
111.
Henrik Yngvesson
Jan R Andersson
Malin Sjölander
Suzanne Gustafson
Partiombudsman Peter Hemgard
Jörgen Andersson
Sten Olof Johansson
Måns Linge
Harald Hjalmarsson
Emma Åhlander Hansson
GOTLAND (1)
Ombud
Ersättare
112. Jesper Skalberg Karlsson
Roger Wärn
BLEKINGE (4)
Ombud
Ersättare
113.
114.
115.
116.
Carl-Göran Svensson
Heléne Fogelberg, MQ
Birgitta Lagerlund
Roger Fredriksson
sid 26
Jeppe Johnson
Camilla Brunsberg
Elin Petersson, Muf
Patrik Krupa
Partistämma 2015
Lars-Ingvar Ljungman
Linda Allansson Wester
Patric Åberg
Anna Jähnke
Carl-Johan Sonesson
Christian Sonesson
Pontus Lindberg
Anna Palm
Torbjörn Tegnhammar
Tobias Billström
Ulf Bingsgård
Péter Kóvàcs
Christer Wallin
Magnus Jälminger
Anders Berngarn
Kristina Bendz
Carina Zachau
Robin Holmberg
Håkan Fäldt
Carina Wutzler
Ulrica Fors Stenmarck, MQ
Karl G Högberg, MSS
Marcus Lantz, Muf
Julia Persson, Muf
Albin Schyllert, Muf
Louise Meijer, Muf
Noria Manouchi, Muf
Agnes Skyman Ståhl, Muf
Christian Meijling, Muf
Helena Nanne, Muf
Partistämma 2015
sid 27
BOHUS LÄN (7)
Boriana Åberg
Ewa Thalén Finne
Olof Lavesson
Thomas Finnborg
Anette Åkesson
Gunilla Nordgren
Björn Wretfeldt
Ombud
Ersättare
163.
164.
165.
166.
167.
168.
169.
Mats Abrahamsson
Daniel Samuelsson
Eva-Lotta Liljenzin
Siwert Hjalmarsson
Annika Tännström
Lena Jernehed
Inga-Lill Hast, MQ (personlig)
Vidar Ericson, Muf (personlig)
Henrik Sundström
Ann-Sofie Alm
Per Vorberg
Kajsa Hamnén
Carin Ramneskär, MQ
Ingrid Cassel
Filip Gollungberg, Muf
HALLAND (7)
Ombud
Ersättare
147.
148.
149.
150.
151.
152.
153.
Mikaela Waltersson
Hans Forsberg
Mats Eriksson
Filip Bertilsson
Jenny Petersson
Lisa Andersson
Thomas Jönsson
Dorothea Nilsson, MQ
Frida Schill, Muf
Partiombudsman Kåge Johansson
Michael Svensson
Marianne Pleijel, MQ
Philip Syrén, Muf
Ulrika Jörgensen
Elisabet Babic
Jörgen Warborn
Carl Fredrik Graf
GÖTEBORGS STAD (9)
Ersättare
154.
155.
156.
157.
158.
159.
160.
161.
162.
Mats Brodefors
Hampus Magnusson
Henrik Ekelund
Birgitta Simonsson
Carina Ridenius
Lisbeth Sundén Andersson
Hans Rothenberg
Rebecca Amiri
Mattias Tykesson, Muf
sid 28
Ombud
Ersättare
170.
171.
172.
173.
Isabell Korn
Christina Abrahamsson
Mikael Cederbratt
Camilla Waltersson Grönvall
Gunnar Lidell
Sara Ejnell Svensson
Anna-Lena Holberg
Linda Jansson, MQ
174. Emil Johansson, Muf
Annelie Rhedin, MQ
Gabriel Scavo, Muf
Partiombudsman Ulf Hanstål
SÖDRA ÄLVSBORG (4)
Ombud
Maria Rydén
Jonas Ransgård
Johnny Magnusson
Kristina Tharing
Agneta Granberg
Cecilia Magnusson
Lars Hjälmered
Axel Josefson
Pontus Båth, Muf
NORRA ÄLVSBORG (5)
Partistämma 2015
Ombud
Ersättare
175.
176.
177.
178.
Gustav Segerblom, Muf
David Lidevi
Johan Björkman
ChrisTina Yngvesson
Pär-Erik Johansson
Malin Wickberg
Partiombudsman Nina Högström
Margareta Lövgren
Lars Holmin
Annette Carlson
Amanda Wiktorsson, Muf
Partistämma 2015
sid 29
SKARABORG (7)
VÄSTMANLANDS LÄN (4)
Ombud
Ersättare
Ombud
Ersättare
179.
180.
181.
182.
Jan-Erik Wallin
Carina Torpenberg
Sten Bergheden
Tord Gustavsson
195.
196.
197.
198.
Tony Westberg
Andreas Weiborn
Jenny Landernäs
Staffan Strid
Johan Abrahamsson
Katarina Jonsson
Björn Thodenius
Cecilia Widegren
183. Gunilla Levén
184. Åsa Wackelin, MQ
185. Adam Johansson, Muf
Anna Wallgren, MQ
Rasmus Möller, Muf
Partiombudsman Magnus Hammar
Borsch
VÄRMLANDS LÄN (5)
Ombud
Ersättare
186.
187.
188.
189.
190.
Hans Eriksson
Judith Kisch
Gustav Olsson
Patrik Fornander
Jonas Jesslén, Muf
Stina Höök
Fredrik Larsson
Per-Samuel Nisser
Marie Oudin
Alexander Torin, Muf
Ersättare
191.
192.
193.
194.
Pär-Ove Lindqvist
Tony Ring
Anneli Bramvehl, MQ
Ulf Hilding
Torbjörn Apelqvist
Simon Olow, Muf
sid 30
Ola Karlsson
Anders Åhrlin
Maria Haglund
Kim Hedbom, Muf
DALARNA (5)
Ombud
Ersättare
199.
200.
201.
202.
203.
Petra Wiklund
Stefan Eriksson
Claes Jakobsson
Charlotte Wiberg-Gudmundsson
Sebastian Larsson, Muf
Partiombudsman Peter Vogt
Ulf Berg
Malin Höglund
Carl-Oskar Bohlin
Gustav Ericsson, Muf
Ann-Britt Åsebol, MQ
GÄVLEBORGS LÄN (4)
ÖREBRO LÄN (4)
Ombud
Elisabeth Unell
Anna Hård af Segerstad
Fredrik Larsson
Mikael Damsgaard
Ombud
Ersättare
204.
205.
206.
207.
Inger Källgren Sawela
Tomas Tobé
Margareta B Kjellin
Ann-Charlotte Granath, MQ
William Elofsson, Muf
Patrik Stenvard
Jonas Holm
Lena Roos
Adam Rydstedt, Muf
VÄSTERNORRLANDS LÄN (3)
Partistämma 2015
Ombud
Ersättare
208. Jörgen Berglund
209. Margareta Tjärnlund
210. Kerstin Franzén
Mikael Gäfvert
Ida Skogström
Isabell Andersson
Partistämma 2015
sid 31
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG
JÄMTLANDS LÄN (2)
Ombud
Ersättare
211. Saila Quicklund
212. Victor Ericsson
Veronica Eklund
Henric Carlsson
PARTISTYRELSE
VÄSTERBOTTEN (3)
Ombud
Ersättare
213. Anders Ågren
Elin Jonsson, Muf
214. Elisabeth Björnsdotter Rahm Andreas Löwenhöök
215. Edward Riedl
Agneta Nilsson MQ
NORRBOTTEN (3)
Ombud
Ersättare
216. Linda Frohm
217. Lars Alriksson
218. Anders Josefsson
Linnéa Ekman
Johan Johansson
Rigmor Åström
Sana Suljanovic
sid 32
Partistämma 2015
Partiordförande:
Anna Kinberg Batra, Nacka
omval
Förste vice partiordförande:
Peter Danielsson, Helsingborg
omval
Andre vice partiordförande:
Elisabeth Svantesson, Örebro
omval
Ledamöter
Martin Andreasson, Ed Beatrice Ask, Stockholm Lena Asplund, Sollefteå Hanif Bali, Solna Christofer Fjellner, Stockholm Linda Frohm, Kalix Christian Gustavsson, Linköping Katarina Jonsson, Skövde Jessica Polfjärd, Västerås Gunnar Strömmer, Stockholm Anna Tenje, Växjö Hans Wallmark, Ängelholm omval
omval
omval
nyval
omval
nyval
nyval
nyval
omval
nyval
nyval
omval
Partistämma 2015
sid 33
REVISORER
Katarina Brännström, Växjö Gunnar Hedberg, Uppsala Karin Axelsson, Hässleholm, ersättare Carl Fredrik Graf, Halmstad, ersättare omval
omval
omval
omval
Carlos Esterling, Ernst & Young, auktoriserad revisor
nyval
Jeanette Fransson, Ernst & Young, auktoriserad revisor, ersättare nyval
sid 34
Partistämma 2015
Propositioner
SVERIGE KAN MER
Sverige är ett bra land. Många människor jobbar, studerar, driver
företag och strävar efter att göra rätt för sig. Jämfört med många andra
länder har vi hög sysselsättning, ett högt arbetskraftsdeltagande och en
låg statsskuld.
Samtidigt kan mycket bli bättre. Sverige kan mer.
En av sju personer i arbetsför ålder lever i utanförskap. Det innebär att
det finns en potential i vårt land som inte tas tillvara. Att Sverige har
mer att ge ser vi också på flera andra områden i samhället. Det innebär
stora möjligheter men också många utmaningar. För att göra utmaningarna till möjligheter behövs en politik som fokuserar på att skapa
förutsättningar för fler jobb, ökad konkurrenskraft och ett tryggare
samhälle.
Moderaternas viktigaste uppgift är därför att bryta det nya utanförskap
som växer fram. Det nya utanförskapet kommer från att vägen till det
första jobbet blir allt längre för utrikes födda och unga med svag utbildning som därför drabbas särskilt hårt. Det skapar otrygghet, gör att
människor inte får stå på egna ben och det begränsar Sverige.
När samhället förändras måste vi utveckla vår politik för att kunna ge
bättre svar på de samhällsproblem människor möter. I början av året inledde Moderaterna därför ett omfattande reform- och utvecklingsarbete
för att möta nya utmaningar med en politik för ett Sverige som kan mer.
I samband med den extra partistämman i januari 2015 beslutade partistyrelsen att tillsätta arbetsgrupper med den tydliga uppgiften att göra
genomgående analyser av vilka samhällsutmaningarna är på några
särskilt prioriterade områden: jobb och ekonomi, integration och migration, trygg välfärd, modernt yrkesliv, säkerhet i en orolig omvärld samt
trygghet mot brott.
Arbetsgruppernas omfattande arbete har legat till grund för propositionerna till partistämman. Förslagen och synpunkterna som arbetades
fram av deltagarna vid Sverigedagen i mars 2015 har varit värdefulla
Partistämma 2015
Propositioner och yttranden
sid 37
bidrag till de förslag som presenteras. Moderater runt om i landet har
också lämnat idéer som har tillförts i utvecklingsarbetet.
Förslagen ska alltid prövas i genomförbarhet vad gäller hänsyn till de
offentliga finanserna, gällande lagstiftning, EU-rätt och principen om
kommunalt självbestämmande. Det är också grunden för att kunna ta
ansvar och bygga Sverige starkare. Sverige kan mer.
Mot den bakgrunden lämnas nu partistyrelsens samlade förslag i
följande propositioner.
ARBETSGRUPPERNAS SAMMANSÄTTNING
Ansvar för ekonomin, fler i arbete och växande företag
Ulf Kristersson, ordförande
Anna Tenje
Benjamin Dousa
Cecilia Löfgreen
Elisabeth Unell
Ewa Thalén Finné
Hans Lindberg
Jessica Rosencrantz
Lars Hjälmered
Linda Frohm
Rasmus Törnblom
Susanne Henning Aihonen
Torbjörn Tegnhammar
Ulf Berg
Peter Danielsson, ordförande
Alexandra Anstrell
Anette Åkesson
Bertil Persson
Camilla Waltersson Grönvall
Cecilia Widegren
Dennis Wedin
Ida Drougge
Jonas Jacobsson Gjörtler
Kristoffer Tamsons
Maria Stockhaus
Marie Morell
Niklas Wykman
Ola Karlsson
Anna König Jerlmyr, ordförande
Anna af Sillén
Bodil Sidén
Fredrik Saweståhl
Elisabeth Svantesson, ordförande
Bo Frank
Edward Riedl
Trygg välfärd i hela landet
Ett modernt arbetsliv, ökad samhörighet
och en enklare vardag
Stärkt integration i ett öppet Sverige
sid 38
Gunnar Strömmer
Hanif Bali
Inger Källgren-Sawela
Johan Forssell
Johanna Sjö
Mikael Cederbratt
Noria Manouchi
Patric Åberg
Tina Ghasemi
Åsa Wackelin
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 39
Jenny Petersson
Jonas Ransgård
Margareta B Kjellin
Oliver Rosengren
Saila Quicklund
Sofia Fölster
Proposition 1
Hans Wallmark, ordförande
Anti Avsan
Christofer Fjellner
Eva Gustavsson
Gustaf Göthberg
Johan Hultberg
Karin Enström
Katarina Tolgfors
Lena Asplund
Magnus Gärdebring
Ulrika Karlsson
Ansvar för ekonomin och
fler vägar till första jobbet
Trygghet mot brott i hela landet
Beatrice Ask, ordförande
Arin Karapet
Charlotte Nordström
Christian Gustavsson
Joakim Larsson
Lotta Finstorp
Louise Meijer
Marco Paulsson
Olof Lavesson
Pär Henriksson
Torbjörn Näslund
Mats Gyllander
sid 40
Partistämma 2015
Innehåll
Proposition 1:
Ansvar för ekonomin och fler vägar till första jobbet
45
Inledning45
En begynnande återhämtning i en orolig värld
47
Ansvar för ekonomin avgörande för att värna jobben och välfärden 47
Ansvar för de offentliga utgifterna
50
MODERATERNA SKA VERKA FÖR:
51
Fler ska få sitt första jobb
52
Det nya utanförskapet
Att rusta människor för det första jobbet
Att anstränga sig för det första jobbet
Mer lönsamt att ta det första jobbet
52
53
55
56
57
Återerövra den sociala rörligheten i Sverige
58
Skolresultaten lägger en stark grund för social rörlighet
Förskola är inte dagis, det är skola före skolan
Det första jobbet är det viktigaste steget
Underhållsstöd och underhållsbidrag
60
61
62
63
64
Reformer för en modern arbetsmarknad och ett aktivt arbetsliv 65
Fortsatt behov av stärkta drivkrafter
65
Bidragssystem som främjar ett aktivt arbetsliv och effektiv
omställning66
En svensk modell som skapar trygghet och flexibilitet
67
Förstajobbet-anställning: en ny anställningsform i las
68
Vikten av att fler får möjlighet att arbeta längre
69
Bättre omställning och matchning på en föränderlig
arbetsmarknad70
72
Ett starkt Sverige i en globaliserad värld
Svensk konkurrenskraft utmanas
Goda villkor för växande företag i hela landet
Kompetensförsörjning, utbildning och innovation
Partistämma 2015
Proposition 1: Ansvar för ekonomin och
73
73
75
79
sid 43
Investeringar i infrastruktur och energi som gynnar både
hushåll och industri
81
Fler bostäder och en bättre bostadsmarknad för stärkt konkurrenskraft84
En finansiell sektor som präglas av ansvarstagande och
god konkurrens
86
88
PROPOSITION 1:
ANSVAR FÖR EKONOMIN
OCH FLER VÄGAR TILL
FÖRSTA JOBBET
Inledning
Att värna en stark svensk ekonomi är grunden i Moderaternas politik.
Det är avgörande för fler jobb, ökad tillväxt och för att bryta det nya
utanförskapet. Våra reformer och förslag ska genomföras utifrån en
ansvarsfull ekonomisk politik för långsiktigt hållbara offentliga finanser.
Efter en djup finanskris och en utdragen lågkonjunktur håller den
svenska ekonomin på att återhämta sig. När ekonomin nu ljusnar har
Sverige ett relativt gott utgångsläge, med en jämförelsevis hög sysselsättning, ett högt arbetskraftsdeltagande och en låg statsskuld. Sverige
står samtidigt inför stora utmaningar framöver.
Utgångspunkten för Moderaternas politik är att se till att alla som kan
arbeta har ett jobb att gå till. Det bygger bland annat på att alla som
bor i Sverige ska göra allt i sin makt för att komma i arbete. Det ställer i
sin tur krav på en ekonomisk politik som lägger grunden för att fler jobb
kan skapas i växande företag, att fler personer är rätt rustade för de
jobb som växer fram och att det lönar sig att arbeta.
Var sjunde person i arbetsför ålder lever i utanförskap. Det finns många
orsaker till att människor hamnar i utanförskap, men oavsett orsak får
det samma effekter. Varje människa i utanförskap nekas möjligheten
sid 44
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 45
att bygga en framtid utifrån sin egen kapacitet, vilja och drömmar. Det
skapar en känsla av att vara otrygg och ofri.
Utanförskapet i början av 2000-talet handlade till stor del om att
människor som varit inne på arbetsmarknaden trycktes ut. Bidrags
system och höga skatter hade gjort att det lönade sig alldeles för dåligt
att arbeta. Människor sjukskrevs och förtidspensionerades utan möjlighet att komma tillbaka till jobb och gemenskap. I dag ser vi ett nytt
slags utanförskap. Vi ser framför allt hur många människor aldrig ens
får sitt första jobb. Dels på grund av höga skatter och risk för bidragsberoende. Sverige har exempelvis Nordens högsta skattekilar för
ensamstående föräldrar med låga inkomster. Dels för att många saknar
de kunskaper som krävs på den svenska arbetsmarknaden.
Att gå från utanförskap till egen försörjning bryter inte bara beroendet
av bidrag, utan skapar också självständighet och frihet. Möjligheten att
skapa ekonomisk trygghet ligger i ens egna händer. Det är samtidigt
viktigt att det finns goda trygghetssystem i Sverige för den som blir sjuk
eller blir av med jobbet. Dessa system bör likväl aldrig tränga ut möjligheterna eller drivkrafterna till jobb och försörjning.
Ett jobb är samtidigt mer än den egna lönen. Det bygger upp gemenskap och den viktiga känslan av att vara behövd. Utanförskap för med
sig ett högt mänskligt pris genom att alltför många människor nekas
möjligheten att utvecklas och vara med och bidra. Att fler jobb växer
fram och att fler kan få dem är därför viktigt för att Sverige ska vara ett
land med en stark social rörlighet – där den egna kapaciteten och viljan
är viktigare än var man kommer ifrån eller vem ens föräldrar är.
Fler i arbete lägger också grunden för att vi gemensamt ska kunna
bygga upp ett Sverige som håller ihop. Tillsammans med egen försörjning är tillgången till en gemensamt finansierad välfärd med hög kvalitet
den viktigaste faktorn för ett sammanhållet Sverige. Genom att fler är
med och bidrar kan vi säkerställa att skolan, vården och omsorgen kan
möta människors behov av dessa tjänster.
Allt detta möjliggörs genom satsningar på framför allt stärkt konkurrenskraft, mer kunskap och förbättrade drivkrafter. Dessa tre faktorer
bör samspela för att fler jobb ska kunna växa fram och det är viktigt att
sid 46
Partistämma 2015
satsningar på någon av dessa faktorer inte görs på bekostnad av de
andra. De bör dessutom vila på en stark ekonomi som präglas av stabilitet och ansvarstagande för de gemensamma resurserna.
En begynnande återhämtning i
en orolig värld
Ansvar för ekonomin avgörande för att
värna jobben och välfärden
En politik som värnar framväxten av nya jobb byggs upp av att Sverige
har god ordning i de offentliga finanserna. En stark gemensam ekonomi
är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar då det skapar trygghet
för företag att investera och för hushåll att konsumera. Stabilitet och
ekonomiskt ansvarstagande är därför avgörande för att fler jobb ska
kunna skapas och för att fler ska kunna få dem.
Vikten av att upprätthålla en ansvarsfull ekonomisk politik är en läxa
som Sverige lärde sig under 90-talskrisen och som vi återigen blev
påminda om under de senaste årens finans- och skuldkris samt den
efterföljande utdragna lågkonjunkturen.
När krisen slog till i början 1990-talet stod Sverige utan motståndskraft
i ekonomin. Bristande ansvarstagande under tidigare år slog hårt mot
jobben och välfärden.
Åtstramningar, krispaket och budgetsaneringar följde i krisens spår
och den offentliga skulden steg från cirka 40 procent av BNP till över
Partistämma 2015
sid 47
70 procent mellan 1990 och 1994. I samband med krisen försvann en
halv miljon jobb. Hur hårt sysselsättningen drabbades kan illustreras av
att det tog över 20 år för sysselsättningen bland kvinnor att nå samma
nivåer som före 90-talskrisen.
Utifrån 90-talskrisens lärdomar reformerades många delar av svensk
ekonomi samtidigt som ett ramverk för finanspolitiken infördes. Budgetdisciplinen skärptes. Ett utgiftstak skulle se till att statens utgifter inte
skulle öka okontrollerat. Överskottsmålet skulle bidra till att underskott
inte bet sig fast och att statsskulden pressades ner.
Genom 90-talets dyrköpta erfarenheter fanns det bättre möjligheter
att hantera svenska folkets gemensamma resurser på ett varsamt och
ansvarsfullt sätt. Dessa reformer, tillsammans med politiskt ledarskap,
lade grunden för den ekonomiska styrka som tjänat Sverige väl under
både finans- och skuldkrisens mest akuta faser och under den efterföljande lågkonjunkturen.
Efter flera år av högkonjunktur samt Alliansregeringens ansvarsfulla
ekonomiska politik hade Sverige stora överskott innan krisen slog till
2009. Detta innebar att det fanns fallhöjd i de offentliga finanserna vilket
gav utrymme för en aktiv finanspolitik under krisåren. Resultatet är tydligt. Trots finanskrisen har sysselsättningen ökat samtidigt som Sverige
är ett av de få EU-länder där statsskulden inte stigit betydligt sedan
2006. Trots år av kris är det således fler som i dag har egen försörjning
samtidigt som vi inte tyngs ner av en omfattande skuldbörda på samma
sätt som skedde efter 90-talskrisen.
Detta gör att vi nu kan fokusera på att ytterligare stärka – i stället för
att sanera – Sveriges ekonomi. Samtidigt har många andra länder, vars
ekonomiska utveckling i allra högsta grad påverkar Sveriges utveckling,
en lång väg kvar. Euroområdet bedöms ha den svagaste tillväxten, vid
sidan av Japan, bland de avancerade ekonomierna. Att återhämtningen
i vårt närområde går långsamt ställer än högre krav på att fortsätta
reformera den svenska ekonomin och vår konkurrenskraft.
bygger i slutändan på hur väl den egna ekonomin fungerar och här
finns mer att göra, inte minst vad gäller den svenska exporten som har
utvecklats svagt under krisåren.
Exporten står för cirka hälften av Sveriges BNP och den överväldigande
majoriteten av exporten går till andra europeiska länder. Det är därför
viktigt att Sverige driver på för att andra europeiska länder bör fortsätta
att reformera och sanera sina ekonomier samtidigt som vi bör vårda det
som nu håller uppe svensk ekonomi genom att stärka vår konkurrenskraft.
Innan exporten tar ordentlig fart är det dock hushållens efterfrågan som
i nuläget driver den svenska tillväxten. Det är därför centralt att politiska
reformer framöver bedöms i ljuset av hur det påverkar hushållens efterfrågan. Risken är annars att återhämtningen avstannar.
Svensk ekonomi behöver också föras tillbaka till balans och överskott.
De underskott som är en naturlig följd av en aktiv finanspolitik kan annars bita sig kvar och urgröpa den styrka som behövs för att stå emot
nästa kris. Det är nu, när återhämtningen inletts, som ansvaret prövas
och överbudspolitik blir som skadligast.
Även om den svenska statsskulden nu är låg har finanskrisen visat att
det snabbt kan ändras ifall ett land inte har tillräckliga säkerhetsmarginaler. De höga skuldnivåerna i Europa medför att länderna i vår närhet
uttömt sina möjligheter till att stötta den egna ekonomin, och i förlängningen även den svenska ekonomin, när nästa kris slår till. Dessutom
är räntenivåerna i vår omvärld nedpressade och bedöms vara så under
överskådlig tid vilket försvagar penningpolitikens möjlighet att ge stöd
vid nästa kris. Detta ställer än större krav på Sverige att bygga upp
en egen styrka. Därför bör överskottsmålet ligga fast och styrkan i det
finanspolitiska ramverket värnas.
Det faktum att kronan försvagats under det senaste året samtidigt som
oljepriserna fallit påtagligt ger förvisso en välkommen förstärkning till
den svenska tillväxten. Men möjligheten till tillväxt och jobbskapande
sid 48
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 49
Ansvar för de offentliga utgifterna
Under de senaste åren har vi sett stora utgiftsökningar i de svenska
transfereringssystemen, vilket sätter press på de offentliga finanserna.
Tack vare Alliansens sjukförsäkringsreformer sjönk ohälsotalen kraftigt
och ett utbrett utanförskap bröts. Reformerna lade också grunden till
viktiga buffertar som rustade Sverige inför finanskrisen. Sedan 2010 ser
vi dock att ohälsotalen och sjukpenningskostnaderna har börjat öka
igen. Bara sedan 2013 har sjukpenningskostnaderna ökat med fyra miljarder kronor per år. Enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen grundar sig detta bland annat i att Försäkringskassan minskat
sina kontroller sedan 2011, vilket är en mycket oroväckande utveckling.
Samtidigt som ohälsotalen ökar vill regeringen nu montera ned de centrala strukturreformer som gjordes inom sjukförsäkringen. Att lägga om
sjukförsäkringsreglerna riskerar att pressa in människor i utanförskap
samtidigt som det betydande kostnadstrycket, som vi redan nu ser
finns inom systemet, förstärks ytterligare. Skulle utanförskapet återigen
öka kraftigt, vilket är en trolig konsekvens av regeringens politik, ser vi
hur de ökade kostnaderna som följer i utanförskapets spår riskerar att
tränga undan ekonomiskt utrymme som behövs för att stärka välfärden
eller bygga upp säkerhetsmarginaler inför nästa kris.
I stället bör en rad åtgärder vidtas för att hantera problematiken kring
ökade ohälsotal och sjukfrånvaro. Främst måste Försäkringskassan få
i uppdrag att öka de kontroller som myndigheten förväntas göra. Ett
nytt mål bör införas, som inte endast fokuserar på kundnöjdhet utan
också säkerställer stabila bedömningsnivåer i försäkringen. Samtidigt
bör insatser som löser det underliggande samhällsproblemet med
ökande ohälsa genomföras. Det kan till exempel handla om åtgärder för
att motverka kvinnors ohälsa och stärka rehabiliteringsinsatserna vid
psykisk ohälsa.
Ett allt mer ansträngt mottagningssystem hos både Migrationsverket
och kommunerna innebär stora utmaningar. Till exempel väntas drygt
13 000 personer fortfarande vara inskrivna i Migrationsverkets boenden, trots att de har uppehållstillstånd, då tillgången på kommunplatser
är för låg.
Samtidigt leder det stora behovet av bostäder för asylsökande till att
Migrationsverket tvingas upphandla tillfälliga anläggningsboenden som
är flera gånger dyrare än ordinarie anläggningsboenden. Här krävs
långsiktiga effektiviseringsåtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen. Det rör sig både om att minska flaskhalsarna i systemet där så
är möjligt, men också att se över kostnaderna. Dessa reformer bör gå
hand i hand med en effektivare integrationspolitik som snabbare ser till
att de människor som kommer till Sverige får ett jobb att gå till.
• Att värna en stark svensk ekonomi och att reformer och förslag ska
genomföras utifrån en ansvarsfull ekonomisk politik för långsiktigt
hållbara offentliga finanser.
• Att svensk ekonomi förs tillbaka till balans och överskott, genom att
överskottsmålet ligger fast och styrkan i det finanspolitiska ramverket värnas.
Det finns även andra delar av de offentliga finanserna där kostnadstrycket nu ökar. Det utdragna kriget i Syrien och andra kriser i världen
har lett till att historiskt många människor söker sig till Sverige i skydd
mot krig och förtryck. Detta har medfört ökade utgifter för asylmot
tagandet och etableringen av nyanlända.
sid 50
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 51
Fler ska få sitt första jobb
Det nya utanförskapet
Moderaternas och Alliansens reformer i regeringsställning möjliggjorde
över 300 000 fler i arbete och att det breda utanförskapet som tidigare
präglat svensk arbetsmarknad bröts. Utmaningarna har dock förändrats
över tid, och kräver därför nya svar.
Den tidigare reformpolitiken byggde i huvudsak på de utmaningar som
Sverige stod inför under det tidiga 2000-talet. Det handlade till stor
del om att människor som varit inne på arbetsmarknaden trycktes ut
ur arbetskraften då bidragssystemen hade gjort att arbete lönade sig
alldeles för dåligt samtidigt som förtidspensioneringarna hade ökat
kraftigt under 2000-talets första år.
Sedan 2006 har mycket av detta utanförskap pressats tillbaka. Andelen
som försörjs av bidrag har minskat med ungefär en fjärdedel. I takt med
detta ser även utmaningarna ut på ett annat sätt än vad de gjorde för
tio år sedan.
I dag ser vi hur utanförskapet förändras och fördjupas. Vi ser framför
allt hur många människor aldrig ens får sitt första jobb. Dels på grund
av höga skatter och risk för bidragsberoende, Sverige har exempelvis Nordens högsta skattekilar för ensamstående föräldrar med låga
inkomster. Dels för att många saknar de kunskaper som krävs på den
svenska arbetsmarknaden.
Ungefär hälften av alla nyanlända i arbetsför ålder saknar gymnasiekompetens. Bland de unga som varken arbetar eller studerar har minst
en tredjedel inte gått klart gymnasiet. Hindren in till arbetsmarknaden
för dessa grupper är höga och arbetslösheten är därför tre gånger så
hög för de utan gymnasiekompetens jämfört med andra. Det nya utanförskapet drabbar människor som aldrig ens fått in en fot på svensk
arbetsmarknad och det berör till stor del unga och utrikes födda med
låg utbildningsnivå eller bristande språkkunskaper.
sid 52
Partistämma 2015
Samtidigt kvarstår risken för att bidragssystemen leder till ett ökat utanförskap. Det visas inte minst av att antalet som försörjts av sjukpenning
ökat sedan 2013.
Dagens och framtidens arbetsliv och samhälle kräver gedigna kunskaper av alla. Förändringarna på arbetsmarknaden, och kraven på att
förvärvsarbetande ska kunna byta arbetsplats, yrke eller bransch, gör
att unga som inte får med sig tillräckliga kunskaper från gymnasiet har
det svårt i dag och kommer att få det än svårare i framtiden.
Trots en ambitiös integrationspolitik jämfört med många andra länder är sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda i Sverige
bland de högsta i Europa. Det är tydligt att kvaliteten och effektiviteten i
integrationsarbetet bör förbättras, inte minst vad gäller utbildningen för
nyanlända.
Det är ofta unga och utrikes födda som drabbas allra hårdast av det
nya utanförskapet. Det nya utanförskapet är Sveriges största samhällsutmaning. För att bryta det krävs reformer som syftar till att rusta
människor för det första jobbet, att anstränga sig för det första jobbet
och att det ska löna sig bättre att ta det första jobbet.
Att rusta människor för det första jobbet
Ett stort hinder för många i det nya utanförskapet är att deras kunskaper inte räcker till på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är
exempelvis tre gånger så hög för dem som saknar gymnasieutbildning
jämfört med andra. Det är därför avgörande att det skapas fler vägar för
att rusta dem som i dag står utanför arbetsmarknaden.
Med yrkesvux kan fler vuxna få en möjlighet att gå en yrkesutbildning.
Det är ett effektivt sätt för att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning. Skolverkets utvärderingar visar exempelvis att cirka tre av fyra
av dem som har gått yrkesvux har fått en anknytning till arbetsmarknaden ett år efter avslutade yrkesstudier. Utan denna typ av utbildning
skulle dörren till det första jobbet vara stängd för många.
Partistämma 2015
sid 53
För att fler ska få chansen att lära sig ett yrke och få sitt första jobb behöver vi bygga ut yrkesvux. Utbyggnaden ska ske genom permanenta
anslagsökningar till kommunerna för att finansiera möjligheten för fler
att gå yrkesvuxutbildningar.
Möjligheten att få en andra chans att läsa in sina gymnasiebetyg är
i många fall avgörande för att få det första jobbet och en väg in på
arbetsmarknaden. Vi behöver göra det möjligt för alla människor att
skaffa sig en grundläggande utbildning för att skapa fler chanser till
jobb. Därför måste rätten att läsa in såväl grundläggande som särskild
behörighet till högskolestudier på den kommunala vuxenutbildningen
utökas till att bli en generell rättighet för alla som är behöriga till sådan
utbildning.
Yrkesintroduktion är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om
anställningar för unga utan tidigare erfarenhet i yrket. En del av arbetstiden används för utbildning och handledning och är då inte lönegrundande. Samlad erfarenhet visar att en kombination mellan arbete,
utbildning och handledning är ett bra sätt för unga att komma in på
arbetsmarknaden.
Att lära sig jobbet på jobbet bygger bland annat på att det finns tid till
kvalificerad handledning från erfarna medarbetare. För att skapa utrymme för arbetsgivaren, att avsätta tid för handledning och att handledaren har tillräcklig kompetens för uppgiften, finns ett handledarstöd.
För att stärka möjligheterna till god handledning behöver stödet utökas.
Tyvärr har inte yrkesintroduktionsanställningarna ökat i tillräckligt snabb
takt. Antalet personer som hade denna typ av anställningar i maj 2015
låg strax under 1 000 personer. I november 2014 låg nivån på cirka 800
personer. Sverige har inte råd att göra vägen till det första jobbet lång
och svår. Om inte arbetsmarknadens parter tar sitt tydliga ansvar för
att se till att fler får möjlighet att få en väg in är Moderaterna beredda
att bredda yrkesintroduktionen till alla arbetsgivare, oavsett om de har
kollektivavtal eller ej.
Att anstränga sig för det första jobbet
I Sverige handlar rättvisa om att göra rätt för sig. Vi har tydliga förväntningar på varandra, att alla tar sitt ansvar och att alla strävar efter
att göra rätt för sig. Många delar av de svenska bidragssystemen har
reformerats under de senaste åren. Men mer kan göras, inte minst för
att sänka hindren för att de som står längst ifrån arbetsmarknaden ska
kunna få det första jobbet.
Socialtjänstlagen bör skärpas så att det tydligt slås fast att den som är
arbetsför, och oförhindrad att arbeta, är skyldig att vara aktivt arbetssökande, anmäld som arbetssökande på den offentliga arbetsförmedlingen och även i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande. Det bör
gälla om det inte finns godtagbara skäl. Genom att tydligt lagfästa det
här kravet finns större förutsättningar för att Arbetsförmedlingen får
kontakt även med arbetslösa personer som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning. Detta kommer i förlängningen främja möjligheten
till arbete och självförsörjning.
Många kommuner arbetar aktivt med detta redan i dag, men arbetet
kan på många håll skärpas ytterligare. Exempelvis är det enbart 28
procent av Sveriges kommuner som alltid kräver att en person som får
försörjningsstöd ska söka lämpligt arbete även utanför det geografiska
område där denna person bor.
Internationell forskning visar att kombinationen av aktiveringskrav och
ekonomiska incitament har störst betydelse för att minska bidragstagandet och öka sysselsättningen. Länge var försörjningsstödet sådant
att för varje krona man fick genom egen ansträngning trappades stödet
av med en krona. Detta skapade hinder och belönade inte egna ansträngningar.
Under 2013 infördes därför en jobbstimulans som innebär att för den
som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd kan 25 procent
av en sökandes nettoinkomst från arbete undantas från att räknas med
vid beräkningen av rätten till ekonomiskt bistånd.
Denna jobbstimulans bör utökas till 40 procent så att egna ansträngningar för att få det första jobbet än tydligare lönar sig. För en ensam-
sid 54
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 55
stående tvåbarnsförälder som får ett halvtidsjobb som vårdbiträde
skulle detta kunna innebära ytterligare 1 000 kronor i ökad inkomst
varje månad.
Under 2014 visade Arbetsförmedlingens statistik att totalt 36 procent
av dem som ingår i etableringsreformen har en utbildning kortare än nio
år. I detta spann finns de som har nästan nio års utbildning, men även
de som bara har ett par års utbildning eller ingen alls.
Alla som kommer till Sverige ska göra allt de kan för att göra sig anställningsbara. Då vi har skolplikt till och med nionde klass är det därför
rimligt att dessa krav även ställs på människor som kommer till Sverige
senare i livet. Därför behöver införandet av en utbildningsplikt för dem
som inte har färdig grundskola ses över. Att utbilda sig för att uppnå
grundskolekompetens ska vara en del av att erhålla bidrag från offentliga medel, liksom andra insatser för att göra sig anställningsbar.
Drivkrafterna för jobb bland nyanlända behöver stärkas. I likhet med
försörjningsstödet skapas betydande marginaleffekter när en person
går från etableringsersättning till arbete. När etableringsreformen genomfördes infördes därför också en jobbstimulans. Denna bör förstärkas.
Den totala tiden man kan få etableringsersättning bör utökas från två
år till tre år. I samband med detta bör tiden då en person kan få etableringsersättning samtidigt som denne har ett jobb utökas från sex
månader till ett år.
Mer lönsamt att ta det första jobbet
Sverige har fortsatt höga skatter för dem med låga inkomster. En ensamstående förälder med låg inkomst har exempelvis tre gånger så hög
skattekil i Sverige som i Danmark. Det håller tillbaka sysselsättningen i
den svenska ekonomin. Därför bör ett förstajobbet-avdrag införas som
är anpassat för att ge störst skattelättnad, i förhållande till inkomsten,
för dem med låga inkomster.
sid 56
Partistämma 2015
Förstajobbet-avdraget skulle ge uppemot två tusen kronor mer om året
till en servitör eller ett vårdbiträde jämfört med i dag. En barnfamilj där
föräldrarna är bussförare, barnskötare eller butiksbiträde, kan få cirka
3 500 kronor extra om året att röra sig med.
Skattelättnader för dem som arbetar, särskilt riktat mot dem som har
låga inkomster, är en effektiv och internationellt sett vanlig reform för att
bidra till ökad sysselsättning. Liknande skattelättnader finns exempelvis
i Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Nederländerna
och USA, enligt OECD. Effekterna av denna typ av reformer, där skatte
lättnader framför allt riktas till dem med låga inkomster, är väl utvärderade och visar på tydliga sysselsättningseffekter.
Förstajobbet-avdraget leder både till att människor kan lämna utanförskap för arbete och att det blir mer lönsamt att arbeta mer. Exempelvis
genom att gå från deltid till heltid. Sammantaget beräknas förstajobbetavdraget leda till ökat arbete med motsvarande 10 000 heltidstjänster.
Sju av tio av dessa beräknas komma från utanförskap, då sysselsättningen väntas öka med drygt 7 000 personer.
• Att bygga ut yrkesvux genom permanenta anslagshöjningar till kommunerna för att finansiera möjligheten för fler att gå yrkesvuxutbildningar.
• Att rätten att läsa in såväl grundläggande som särskild behörighet till
högskolestudier på den kommunala vuxenutbildningen ska utökas
till att bli en generell rättighet för alla som är behöriga till sådan
utbildning.
• Att höja det handledarstöd som finns inom yrkesintroduktion, så att
det blir lättare för erfarna medarbetare att lära unga utan yrkeserfarenhet.
• Att socialtjänstlagen skärps, så att det tydligt slås fast att den som
är arbetsför och oförhindrad att arbeta är skyldig att vara aktivt ar-
Partistämma 2015
sid 57
betssökande, anmäld som arbetssökande på den offentliga arbetsförmedlingen och även i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande.
• Att jobbstimulansen i försörjningsstödet utökas från 25 till 40 procent så att egna ansträngningar för att få det första jobbet tydligare
lönar sig.
• Att införa en utbildningsplikt för dem som kommer hit från andra
länder men inte har färdig grundskola.
• Att den totala tiden man kan få etableringsersättning utökas från
två år till tre år. I samband med detta bör tiden då en person kan få
etableringsersättning samtidigt som denne har ett jobb utökas från
sex månader till ett år.
• Att införa ett förstajobbet-avdrag som både leder till att människor
kan lämna utanförskap för arbete och att det blir mer lönsamt att
arbeta, särskilt för de med låga inkomster.
kullen studentexamen. Med förändringen kunde en del av dem också
komma in på universitet. Jämlikheten fick en helt ny dimension och
Sverige fick på kort tid en ny akademiskt utbildad medelklass.
Sedan dess har mycket hänt. I många delar står sig svensk jämlikhet
och social rörlighet fortsatt stark. I internationell jämförelse är rörligheten hög i de nordiska länderna, betydligt högre än i till exempel USA
där mycket av debatten handlar om att rörligheten förefaller ha minskat
över tid, medan opåverkbara faktorer som etnicitet och socialklass vid
födseln säger allt mer om framtida möjligheter.
Jämlikhet och social rörlighet hänger ihop, men det är inte nödvändigtvis givet att en politik som till varje pris vill skapa högre grad av jämlikhet, samtidigt klarar av att skapa ökad social rörlighet. Det är därför
viktigt att den ekonomiska politiken värnar såväl sammanhållning som
rörlighet. Sverige är bättre än många andra länder, och det är en tradition Sverige ska bevara.
Trots detta har Sverige visat sig kunna låsa fast människor i utanförskap. Det ser vi bland annat på den jämförelsevis höga arbetslösheten
bland utrikes födda och dem som saknar fullständig gymnasieutbildning som finns i dagens Sverige.
Större ansträngningar bör därför göras för att öka möjligheterna till
tidigt lärande och förutsättningarna för social rörlighet. Barn och ungdomar ska inte bara – och framför allt inte främst – bli ett resultat av
sina föräldrars val och öde, utan mötas och bedömas på egna meriter.
Det ska helt enkelt betyda mer vart man är på väg än var man kommer
ifrån.
Återerövra den sociala
rörligheten i Sverige
Sverige är tillsammans med våra skandinaviska grannar ett av världens
mest jämlika länder och vi har en stolt historia av att ge människor
möjlighet till social rörlighet. En historia som från och med industrialisering, urbanisering och inte minst de nya och bredare möjligheterna till
utbildning fick verklig fart.
Från och med andra halvan av 1900-talet började många unga
människor från traditionell svensk arbetarklass, som tidigare stått utan
både tradition av och tillgång till högre utbildning, få möjligheten att ta
studenten. Så sent som 1938 tog till exempel bara fyra procent av års-
sid 58
Partistämma 2015
Mot idealet om Sverige som ett land i ständig social rörlighet står risken
för social ärftlighet och i de grupper som främst riskerar att drabbas
av det nya utanförskapet – ungdomar med låg utbildningsgrad och
utrikes födda – är överriskerna för social ärftlighet ofta närvarande. Att
värna och återerövra den sociala rörligheten är därför en viktig del i att
bekämpa det nya utanförskapet.
Grunden för detta är en generell välfärdspolitik som når alla, men det är
inte säkert att den räcker. För mer specifika problem krävs mer specifika insatser. Internationell forskning talar mycket om tidiga, målinriktade
Partistämma 2015
sid 59
preventiva insatser, där man går in och stöttar och påverkar sådant
som ännu går att påverka. Tydligast gäller detta barns skolresultat när
uppväxtmiljön sviktar.
Skolresultaten lägger en stark
grund för social rörlighet
Det finns en stark koppling mellan utanförskap, social rörlighet och
utbildning. Att klara skolan är i dag avgörande för att kunna försörja sig
och att klara sig väl senare i livet. Utan gymnasiekompetens ökar risken
betydligt för arbetslöshet och utanförskap. Det visar på vikten av att se
till att de med tuffast start får hjälp av andra än sina föräldrar att tillägna
sig precis det som ger dem andra och bättre förutsättningar i livet.
Tidiga insatser inom exempelvis skolan kan hjälpa till att överkomma de
svårigheter barn kan ha med sig från socialt utsatta uppväxtmiljöer.
Svensk forskning visar exempelvis att de socialt utsatta barn som genomför årskurs 9 med hyggliga eller bra betyg, också tenderar att klara
sig väl senare i livet. Samtidigt riskerar de barn som går ut årskurs 9
utan betyg eller med sämre betyg, att få allvarliga problem senare. Det
är en stark signal om att se till att de med tuffast start får hjälp att tillägna sig precis det som ger dem andra och bättre förutsättningar i livet.
Därför bör de skickligaste lärarna uppmuntras att arbeta där deras
kompetens behövs som mest, exempelvis genom att det bör löna sig
betydligt bättre för dessa lärare att ta sig an stora lärarutmaningar.
Riktade insatser behövs också för de barn som riskerar att halka efter,
exempelvis genom att alla kommuner blir skyldiga att erbjuda sommarskolor från och med årskurs sex till de elever som riskerar att halka
efter.
Goda skolresultat är ett skydd för barn i socialt utsatta miljöer och en
starkt bidragande faktor till att klara sig väl i framtiden, trots en tuff start
i livet. Det offentliga ska inte överta föräldrarnas uppgift men när så
sker bör uppgiften skötas bättre än vad som är fallet i dag. Barn i familjer med regelbunden socialtjänstkontakt bör särskilt uppmärksammas
för sina skolresultat, oavsett föräldrarnas problem.
sid 60
Partistämma 2015
Då vi har skolplikt till och med nionde klass är det även rimligt att dessa
krav även ställs på människor som kommer till Sverige senare i livet. Vi
vill därför se över införandet av en utbildningsplikt för dem som inte har
färdig grundskola. Att utbilda sig för att uppnå grundskolekompetens
ska vara en del av att erhålla bidrag från offentliga medel, liksom andra
insatser för att göra sig anställningsbar.
Förskola är inte dagis,
det är skola före skolan
Förskolan har stor betydelse för barns chanser att lyckas senare i
livet och en viktig utgångspunkt är att förskolan ska vara mer än bara
barnomsorg. Dagens förskola bör ha höga ambitioner för att ge barnen
pedagogisk utveckling och en bra kunskapsmässig grund att stå på
inför skolstarten.
Forskningsresultat visar exempelvis att barn som vistats på förskola har
en bättre utveckling än barn som enbart får omsorg i hemmet. Det har
även visats att tidig språk- och matematikinlärning är viktig för barnens
senare skolgång. Förskolans uppgift att lägga grunden inför skolstarten
spelar särskilt stor roll för barn som kommer från studieovana hem.
En samstämmig internationell forskning talar för att en brett tillgänglig förskola med god kvalitet och höga pedagogiska ambitioner är en
mycket bra grund för fortsatt lärande. Men också att detta är en av de
starkaste krafterna för social rörlighet, där barn som annars har en tuffare start i livet kan stöttas i sitt lärande och minska risken att ärva sina
föräldrars sociala utsatthet.
Detta betyder inte att förskolan är viktigare för barnens uppväxtvillkor
eller utveckling än föräldrarna. Men det betyder att förskolan spelar
en mycket viktig roll, framför allt för de barn som har ett svagare stöd
hemifrån.
Det är därför vår övertygelse att förskolan skulle kunna vara betydligt
mer pedagogisk i meningen att den tydligare och bättre förbereder
barn redan från tidig ålder för den skola som väntar. Förskolans arbete
Partistämma 2015
sid 61
med språkutveckling för barn med bristande kunskaper i svenska bör
exempelvis förstärkas.
De barn som kommer från allra minst gynnsamma förhållanden – där
barnen själva är fosterplacerade, föräldrarna av helt andra skäl har
kontakt med socialtjänsten, helt saknar svenska kontaktytor eller där
barnen visar risk att misslyckas i skolan – borde redan från förskoleålder uppmärksammas på ett helt annat sätt och med det uttalade syftet
att de senare ska börja den vanliga skolan med lika goda förutsättningar som andra barn.
Det första jobbet är det viktigaste steget
Ett jobb är jämte förskolan och skolan nyckeln till bättre social rörlighet
i det moderna Sverige. Som beskrivits tidigare är arbetslösheten hos
utrikes födda och personer utan gymnasiekompetens betydligt högre
än för resten av befolkningen. Att inte få ett jobb riskerar att leda till bidragsberoende och utanförskap, och den sociala rörlighet som särskilt
skulle behövas för dessa grupper kan då gå om intet i både den första
och den andra generationen.
Efter att framgångsrikt ha bekämpat det utanförskap som till stor del
bestod av orimlig förtidspensionering av svenskar i övre medelåldern
riskerar det nu att byggas upp ett nytt utanförskap. Ökad social rörlighet är en viktig del av lösningen och därför behöver trösklarna sänkas
för att nyanlända och ungdomar med låg utbildningsbakgrund ska få
sitt första jobb.
Det första jobbet är också vägen till det andra och det tredje jobbet
och därmed till en tryggare position på arbetsmarknaden. För att sänka
trösklarna till arbete bör därför arbete löna sig än bättre samt möjligheterna till utbildning, även längre upp i åldrarna, stärkas. Det sista är inte
minst viktigt då framtidens arbetsmarknad allt mer kommer att drivas
av kunskap. Även ökningen av unga förtidspensionärer bör stoppas
genom att aktivitetsersättningen reformeras.
sid 62
Partistämma 2015
Möjligheten att starta företag är ett viktigt sätt att ta sig ur utanförskap
och påbörja en social resa. För många utrikes födda kan möjligheten att
starta ett företag vara en särskilt viktig väg till egen försörjning eftersom
krav på språkkunskaper och kontakter kan vara lägre än när man söker
en anställning. Att starta företag bör därför bli enklare genom snabbare
och enklare kontakter mellan myndigheter och entreprenörer. Samtidigt
bör kraven på kapital sänkas för att fler ska ha råd att satsa på företagande. Även satsningarna på företagsrådgivning för utrikes födda bör
utökas.
Det är social rörlighet som gör att offentliga investeringar inte bara
hjälper människor ur utanförskap här och nu utan att de också bidrar
till att föräldrar får något ännu viktigare: sådan hjälp som gör att deras
barn får det bättre än de själva haft det. Sverige bär på en stolt historia
och det är Moderaternas övertygelse att Sverige kan förbli ett jämlikt
land där ansträngning, flit, uppfinningsrikedom och risktagande belönas. Och ett land där de flitiga, uppfinningsrika och riskbenägna efteråt
tycker att landet har gett dem något som de vill både bygga vidare på
och ge tillbaka. Så byggs ett land där det är det bästa som går i arv och
där de som till slut har ett arv att lämna bryr sig inte bara om de egna
barnen utan också om andras.
Underhållsstöd och underhållsbidrag
I dag lever många barn med separerade föräldrar och de allra flesta
föräldrar tar så klart fortsatt fullt ansvar för sina barn efter en skilsmässa eller separation, både vad gäller ekonomisk försörjning och andra
åtaganden.
Samtidigt är det för många, framför allt pappor, som inte tar sitt ekonomiska ansvar och många ensamstående mammor får därför leva med
mycket små ekonomiska marginaler. Det behöver säkerställas att fler
föräldrar betalar underhåll som motsvarar deras levnadsstandard. Detta
kräver att dagens utformning med parallella system, och incitament att
endast betala underhållsstödets nivå, förändras.
Partistämma 2015
sid 63
Det är prioriterat att en ny utformning inte bidrar till konflikter mellan
föräldrarna, till exempel genom att tvinga separerade föräldrar att lösa
underhållsfrågan i privata rättsprocesser och avtal. En neutral utbetalare och indrivare av underhållet, som Försäkringskassan, är därför att
föredra.
Ytterligare en avgörande utgångspunkt är att det ska syfta till att stärka
ekonomin för ensamstående genom att kopplingen till levnadsstandarden eller taxerad inkomst för den frånvarande föräldern förstärks.
Samtidigt måste det fortsatt finnas en miniminivå för uteblivet underhåll.
Det är då underhållsstödet ska fungera som det var tänkt; att i de fall
där barnen annars inte skulle få något alls, eller bara mycket lite, så ges
en garanti från samhället motsvarande en skälig nivå.
Det är också viktigt att vi stärker det samtalsstöd som finns för barn
med föräldrar som hamnar i svåra vårdnadstvister. Precis som att det
behöver finnas kvalificerad medling och samarbetssamtal för föräldrar
som genomgår tvister och processer.
• Att socialtjänsten ska prioritera skolresultaten för barn i familjer med
sociala problem.
• Att barn till föräldrar som har regelbundet stöd av socialtjänsten bör
få mer tid i förskolan.
• Att förstärka förskolans arbete med språkutveckling för barn med
bristande kunskaper i svenska.
• Att fördubbla Alliansens satsning på karriärlärartjänster i socialt
utsatta områden.
• Att aktivitetsersättningen – förtidspensionssystemet för dem mellan
19 och 30 år – reformeras så att unga människor inte får förtidspension enbart för att man går i särskola.
sid 64
Partistämma 2015
• Att öka satsningarna på företagsrådgivning för utrikes födda genom
IFS rådgivning (Almi).
• Att dagens parallella system med underhållsbidrag och underhållsstöd förändras för att säkerställa att fler föräldrar betalar underhåll
som motsvarar sin egen aktuella levnadsstandard, eller taxerad
inkomst, för att stärka ensamståendes ekonomi.
• Att samtalsstödet stärks för barn med föräldrar som hamnar i svåra
vårdnadstvister samt förbättra kvalificerad medling och samarbetssamtal för föräldrar som genomgår tvister och processer.
Reformer för en
modern arbetsmarknad
och ett aktivt arbetsliv
Fortsatt behov av stärkta drivkrafter
Reformer som stärker arbetslinjen inom försörjningsstödet samt skattelättnader som tydligt gör det lönsamt att arbeta för personer med låga
inkomster bör vara prioriterade under de kommande åren.
Vidare bör det löna sig bättre att arbeta mer och ta mer ansvar på
jobbet. Sverige har bland de högsta marginalskatterna inom OECD.
Detta gör att utbildningspremien försvagas och det gör att entreprenörskap och innovationsarbete lönar sig allt mindre. Denna utveckling
kommer dessutom att förstärkas av regeringens förslag om avtrappat
jobbskatteavdrag, ett förslag som kommer att driva upp marginalskat-
Partistämma 2015
sid 65
terna till över 60 procent. Det är därför prioriterat att sänka marginalskatterna, till exempel genom att se till att färre behöver betala statlig
inkomstskatt. Även värnskatten bör avvecklas på sikt, men skattelättnader som gynnar dem med allra lägst inkomster ska prioriteras först.
Bidragssystem som främjar ett aktivt
arbetsliv och effektiv omställning
Sverige tillhörde tidigare de länder med högst sjukfrånvaro och hade ett
ohälsotal som skiftade kraftigt över landet och som varierade med det
lokala arbetsmarknadsläget. Alliansens reformer har lagt grund för en
sjukförsäkring präglad av ordning och reda samt genomfört omfattande
satsningar på aktiva och tidiga rehabiliteringsinsatser.
Arbetslöshetsförsäkringen har förändrats för att uppmuntra till arbete,
öka sysselsättningen och stärka dess roll som omställningsförsäkring. Bland annat har ersättningens storlek tydligare kopplats till det
arbete som utförts före försäkringsperioden och en nedtrappning av
ersättningen har införts för att kretsen av jobb som en arbetssökande
accepterar ska vidgas successivt. Enligt ekonomiska bedömare som
Konjunkturinstitutet och Riksbanken leder reformer av detta slag till ett
ökat deltagande på arbetsmarknaden och därmed till en ökad sysselsättning. Motsatt effekt ses nu med det förslag till höjd arbetslöshetsförsäkring som regeringen gått fram med.
En tidig hög ersättning riskerar dessutom att förlänga arbetslöshetsperioderna eftersom människor skjuter upp sitt jobbsökande eller ställer
för höga krav för att acceptera ett nytt jobb. Det är viktigt att värna
a-kassans roll som omställningsförsäkring. Nivån på taket i a-kassan,
samt ersättningens avtrappning, bör fortsatt vara sådan att den tydligt
uppmuntrar till jobbsökande.
sid 66
Partistämma 2015
En svensk modell som
skapar trygghet och flexibilitet
Den svenska arbetsmarknadsmodellen tjänar på många sätt Sverige
väl. Ansvarstagande parter på arbetsmarknaden leder till stabilitet vilket
skapar långsiktigt trygga villkor för investeringar i Sverige. En viktig del i
den svenska modellen är även att arbetsrätten ger ett starkt skydd mot
godtyckliga uppsägningar vilket bidrar till att skapa trygghet för arbetstagaren.
Flexibiliteten på arbetsmarknaden är dock den svenska modellens akilleshäl. Alltför strikta regleringar kan minska rörligheten och har därmed
vissa negativa effekter på arbetsmarknaden. Effekterna på sysselsättningen är dock små och det handlar snarare om att en något högre del
av arbetslösheten riskerar att bäras av inträdande grupper så som unga
och utrikes födda. För att underlätta för dessa grupper att komma in
på arbetsmarknaden och få sitt första jobb bör tiden för provanställning därför förlängas från sex till tolv månader. I detta är också tidsbegränsade anställningar en viktig väg in för många som har begränsad
arbetslivserfarenhet. Det är således viktigt att värna denna enklare väg
in till arbetsmarknaden samtidigt som eventuellt missbruk självfallet ska
motverkas. Även bemanningsföretag spelar en viktig roll för att många
ska kunna få sitt första jobb.
En styrka i den svenska modellen är samtidigt att det är arbetsmarknadens parter som ansvarar för att utforma de centrala villkoren på
arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att arbetsmarknadens parter fullt
ut tar sin del av ansvaret för att förbättra hur arbetsmarknaden fungerar,
inte minst vad gäller ökad flexibilitet, genom att finna lösningar i breda
avtal. Detta för att göra det lättare för många av dem som i dag står
utan arbete att få sitt första jobb samt för att undvika att människor, av
trygghetskäl, stannar kvar på arbeten de inte trivs med.
Partistämma 2015
sid 67
Förstajobbet-anställning:
en ny anställningsform i las
Vikten av att fler får
möjlighet att arbeta längre
Unga och utrikes födda är de grupper som har högst arbetslöshet och
svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Det nya utanförskapet
kräver fler nya vägar in på arbetsmarknaden och ökade drivkrafter för
företag att anställa unga och nyanlända.
I takt med att människor lever allt längre är det för många naturligt att
jobba högre upp i åldrarna, såväl för lönen det ger som för att man trivs
på en arbetsplats och för att man känner att man fortsatt kan göra en
värdefull insats.
Ytterligare steg bör tas för att fler unga och nyanlända ska få sitt första
jobb, samtidigt som fler företag – och särskilt de små företagen – ges
ökade drivkrafter att anställa. För detta krävs en tydlig jobbpolitik som
underlättar för jobben att bli fler men som också möjliggör att fler kan få
sitt första jobb.
Det är således positivt att en allt större andel äldre väljer att jobba även
efter 65 års ålder. Mellan 2006 och 2014 ökade andelen sysselsatta i
åldern 65-74 år med 6 procentenheter. Att fler äldre väljer att jobba är
ett resultat av en aktiv politik. Det har blivit billigare att anställa personer
över 65 år och det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre har ökat drivkrafterna för att jobba längre. Fler skulle också vilja och kunna arbeta
längre men hindras bland annat av negativa attityder och regler som
gynnar tidigt uttag av pension.
Moderaterna vill därför se fler och nya vägar in på arbetsmarknaden för
unga och nyanlända. En ny tidsbegränsad anställningsform, för unga
och nyanlända, bör införas i lagen om anställningsskydd, las: förstajobbet-anställning.
Anställningen ska vara tidsbegränsad, i upp till 18 månader, och
innehålla vissa utbildningsinslag där arbetsgivaren och arbetstagaren
kommer överens om vad utbildningsinnehållet ska bestå av. Arbetsförmedling och den kommunala vuxenutbildningen får i uppdrag att ansvara för stödstrukturer av utbildningsinnehållet. Krav på kollektivavtal
krävs ej för de arbetsgivare som väljer att anställa medarbetare genom
förstajobbet-anställning.
Denna nya anställningsform i las kommer att komplettera YA-jobben
och underlätta för fler företag att anställa unga och nyanlända.
Att införa en ny anställningsform där unga och nyanlända lär sig jobbet
på jobbet och där arbetet har ett visst utbildningsinnehåll kan ge goda
förutsättningar att matcha arbetssökande mot arbetsgivares krav. Och
den osäkerhet som ofta är kopplad till ungas och nyanländas kvalifikationer och prestationsförmåga borde minska med ett sådant åtagande.
sid 68
Partistämma 2015
Enligt Framtidskommissionen visar undersökningar att mer än var fjärde
arbetstagare över 50 år anser sig vara diskriminerad på grund av ålder
och att hela 80 procent upplever att åldern är ett hinder i karriären om
de vill byta jobb. Enligt Pensionsåldersutredningen tillhör de negativa
attityderna till äldre en av de viktigaste förklaringarna till varför många
äldre lämnar yrkeslivet tidigare än vad de skulle kunna eller vilja göra.
Åtgärder för att förhindra ett förtida utträde ur arbetslivet på grund av
ohälsa, så som satsningar på en bättre arbetsmiljö, kan också förlänga
arbetslivet. Enligt Pensionsåldersutredningen har drygt 40 procent av
kvinnorna och 30 procent av männen som har lämnat arbetsmarknaden
för gott före 65 års ålder sjukersättning som huvudsaklig inkomstkälla.
Av dessa har cirka 80 procent hel sjukersättning. Bättre möjligheter
till omställning mitt i livet skulle också kunna förlänga arbetslivet för
många.
Moderaterna vill, inom ramen för pensionsöverenskommelsen, öka
drivkrafterna för ett längre yrkesliv, bland annat genom att se över gränserna för uttag av inkomstgrundad allmän pension, för tidigaste uttag
av garantipension och äldreförsörjningsstöd samt för uttag av pension
som grundas på avdragsgill avgift. Vi vill också utvidga rätten att kvarstå i anställning till 69 år.
Partistämma 2015
sid 69
Det förhöjda jobbskatteavdraget som ges till personer som fyllt 65 år
vid årets ingång har utvärderats av Finansdepartementet och IFAU och
visar på tydliga sysselsättningseffekter. Att utöka jobbskatteavdraget
är därför ett effektivt sätt att öka äldres arbetskraftsdeltagande. Det
förhöjda jobbskatteavdraget bör därför ges till personer som fyllt 64 år
för att stärka drivkrafterna för erfarna medarbetare att jobba längre.
Möjligheterna att sänka skatten även för de som gått i pension bör ses
över för att kunna genomföras när ekonomin tillåter.
Bättre omställning och matchning
på en föränderlig arbetsmarknad
Sverige är ett av världens mest globaliserade och exportberoende länder. Det gör att svenska företag ständigt befinner sig under ett mycket
hårt konkurrenstryck. Under de senaste decennierna har tiotusentals
arbetstillfällen försvunnit när svenska företag har förlagt sin produktion
till länder där arbetskraftskostnaderna är lägre som en följd av att de
sett sig tvungna att minska lönekostnaderna för att behålla konkurrenskraften. Inledningsvis rationaliserades enkla arbetsuppgifter bort till
länder med lägre löner, men i takt med att utbildning, kompetens och
produktion förbättrats i utvecklingsländer och tillväxtekonomier sker
konkurrensen även i mer avancerad produktion. Med ett ökat omvandlingstryck i ekonomin, inte minst i ljuset av den tilltagande digitaliseringen, ställs allt större krav på arbetsmarknadens omställningsförmåga.
Dels behöver Sveriges konkurrenskraft stärkas så att fler nya jobb kan
växa fram där gamla försvinner och dels behöver det bli enklare för
fler att vidareutbilda sig och komplettera sina kunskaper i takt med att
arbetsmarknaden förändras.
Att människor blir allt äldre och friskare längre upp i åren innebär nya
möjligheter och behov av karriärbyten mitt i livet. Många kanske varken
kan eller vill arbeta med samma saker vid olika åldrar. Ett hinder för ett
längre arbetsliv kan enligt Pensionsåldersutredningen vara att de äldres
kunskaper riskerar att med tiden bli omoderna. Det medför i sin tur
svårigheter för äldre att behålla eller erhålla ett arbete.
sid 70
Partistämma 2015
Sveriges omställningsförmåga beror bland annat på vilka möjligheter
som finns för vuxna att skaffa sig kompletterande kunskaper. Utbildning av vuxna sker i många former, från grundläggande utbildning inom
Komvux, arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa, företagsanknuten
vidareutbildning- och kvalificerad yrkesutbildning, till avancerad utbildning på universitet och högskolor. Även om Sverige satsar mycket på
vuxenutbildning i en internationell jämförelse, så är det enligt SCB bara
någon tiondels procent i åldersgruppen 55-64 år som under ett år höjer
sin formella utbildningsnivå. Enligt Pensionsåldersutredningen ställs
äldre ofta utanför kompetensutveckling på jobbet och har i praktiken
inte tillgång till samhällets vuxen- eller arbetsmarknadsutbildningar.
Ett hinder för att äldre ska kunna delta i utbildning är att man inte anser
sig ha råd. För att ytterligare förbättra möjligheterna till omställning mitt
i livet bör därför åldersgränsen för studiemedel höjas till 60 år och fribeloppet bör utökas till över 200 000 kronor per kalenderår. Möjligheterna
till extra studieveckor för den som fyllt 40 år samt lånemöjligheten för
föräldrar som studerar bör även de utökas.
För att ytterligare bredda vägarna in på arbetsmarknaden behöver vi
även hitta fler sätt att minska företagens osäkerhet kring att anställa
personer som stått långt från arbetsmarknaden en längre tid. Därför bör
också så kallade matchningsanställningar införas, som hjälper både
arbetssökande och arbetsgivare att matcha behov och kompetens till
en låg risk och med ett väl utbyggt stöd. Den arbetssökande får en
anställning hos ett rekryteringsföretag och stöd genom en kombination
av handledning och kompetensutveckling. Rekryteringsföretaget har
arbetsgivaransvaret men ska samtidigt aktivt verka för att den arbetssökande får anställning hos en annan arbetsgivare.
Arbetsförmedlingen är en central aktör för att rusta människor för nya
jobb och spelar en viktig roll för matchningen på arbetsmarknaden. Förtroendet för myndigheten är i dag dock lågt och det finns brister i effek
tivitet, kontroll och måluppfyllelse. Samtidigt har Arbetsförmedlingen
fått flera nya uppdrag, exempelvis att ansvara för nyanländas etablering
men också att stötta tidigare sjukskrivna till arbete genom arbetslivsintroduktion. Det bör tydliggöras att en av Arbetsförmedlingens främsta
uppgifter är att rusta människor med nya kunskaper och färdigheter
Partistämma 2015
sid 71
samtidigt som de också spelar en avgörande roll i den myndighetsuppföljning som ofta krävs för att hålla uppe ett aktivt jobbsökande
hos personer som står längre ifrån arbetsmarknaden. För att underlätta
dessa roller bör mängden och utformningen på de subventionerade anställningar som Arbetsförmedlingen administrerar ses över för att göra
systemet enklare.
• Att åldersgränsen för studiemedel höjs till 60 år och fribeloppet utökas till över 200 000 kronor per kalenderår för att ytterligare förbättra
möjligheterna till omställning mitt i livet.
Att öppna upp för kompletterande aktörer är välkommet för att stärka
matchningsarbetet på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens förmåga till uppföljning och kontroll av de kompletterande
aktörerna behöver dock stärkas.
• Att införa så kallade matchningsanställningar som hjälper både arbetssökande och arbetsgivare att matcha behov och kompetens till
en låg risk och med ett väl utbyggt stöd.
• Att utöka möjligheterna till extra studieveckor för den som fyllt 40 år.
• Att utöka lånemöjligheten för föräldrar som studerar.
• Att nivån på taket i a-kassan, samt ersättningens avtrappning, fortsatt tydligt uppmuntrar till jobbsökande.
• Att tiden för provanställning förlängs från sex till tolv månader i syfte
att underlätta för unga och utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden.
• Att en ny tidsbegränsad anställningsform, för unga och nyanlända,
bör införas i lagen om anställningsskydd, las: förstajobbet-anställning.
• Att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna
för ett längre yrkesliv, bland annat genom att se över gränserna
för uttag av inkomstgrundad allmän pension, för tidigaste uttag av
garantipension och äldreförsörjningsstöd samt för uttag av pension
som grundas på avdragsgill avgift.
• Att utvidga rätten att kvarstå i anställning till 69 år.
• Att det förhöjda jobbskatteavdraget ges till personer som fyllt 64
år, i stället för dagens 65 år, för att stärka drivkrafterna för erfarna
medarbetare att jobba längre.
sid 72
Partistämma 2015
Ett starkt Sverige i
en globaliserad värld
Svensk konkurrenskraft utmanas
Svensk konkurrenskraft har under en lång tid varit i internationell toppklass. Sveriges relativa försprång minskar dock i takt med att andra
länder, däribland framväxande ekonomier, utvecklas allt snabbare. Den
internationella bilden visar att uppdelningen mellan olika regioner vad
gäller konkurrenskraft blir allt mindre tydlig. De länder som lyckas är de
som genomfört ekonomiska och politiska reformer och åtgärdat sina
problemområden.
Vår konkurrenskraft börjar med en stark ekonomi. När olika bedömare
och institut mäter Sveriges förmåga klarar vi oss väl. I vissa mätningar
märks dock att andra länder blir allt mer konkurrenskraftiga. På sikt
riskerar Sverige att tappa det försprång vi haft historiskt. I Världsban-
Partistämma 2015
sid 73
kens och World Economic Forums senaste mätningar om bland annat
konkurrenskraft tappar Sverige mark. World Economic Forum pekar
exempelvis på högt skattetryck, bristande flexibilitet på arbetsmarknaden och problem i utbildningssystemet som främsta problemområden
för svensk konkurrenskraft. För att klara jobb, löner och tillväxt behöver
Sverige göra ytterligare ansträngningar.
Svensk industri var avgörande i bygget av det moderna Sverige och
fortsätter att vara avgörande i bygget av ett bättre Sverige. Varuexporten motsvarar i dag en tredjedel av Sveriges BNP och den svenska
exportindustrins försäljningsframgångar står för en betydande del av
finansieringen för våra högt ställda välfärdsambitioner. Samtidigt ökar
omställningstrycket på svensk industri i och med allt mer globaliserade
marknader och större internationell konkurrens. I stället för att stödja
industrin riskerar regeringens politik i flera avseenden att slå mot både
industri och handel. Försenade infrastrukturinvesteringar, höjd dieselskatt, dyrare energiproduktion och hotet om en lastbilsskatt slår mot
industrijobben. Också osäkerheten i energipolitiken och handelspolitiken riskerar att få negativa effekter för industrin.
Globaliseringen innebär också en allt hårdare konkurrens även för kunskapsintensiv produktion och inte som tidigare enbart för enklare tillverkningsindustri. Det finns dessvärre tecken på att Sverige tappar mer
mark – framför allt sysselsättningstillfällen – jämfört med andra länder i
tre av våra traditionellt tunga och mycket viktiga högteknologiska och
kunskapsintensiva branscher: IT, telekom och life science. Inom dessa
har sysselsättningen minskat med 30–50 procent under det gångna
årtiondet. Även här riskerar regeringens politik att gå åt fel håll. Höga
skatter på jobb försvårar för kunskapsintensiva företag att rekrytera. En
återgång till ineffektiv subventionspolitik i stället för enklare regler på
bostadsområdet riskerar att minska möjligheterna att hitta bostäder för
de anställda man rekryterar. Regeringens i vissa delar skeptiska inställning till arbetskraftsinvandring och utstationering riskerar att ytterligare
försvåra för kompetensförsörjningen.
Svensk tjänstesektor har vuxit stadigt i betydelse och står nu för ungefär hälften av alla jobb i Sverige. Under de senaste två decennierna och
även under finanskrisen är det främst de kunskapsintensiva tjänste-
sid 74
Partistämma 2015
branscherna som vuxit och bidragit till ökad sysselsättning. Samtidigt
finns stora behov av att ytterligare underlätta framväxten av jobb i
tjänstesektorn utan krav på högre utbildning. För de som befinner sig i
det nya utanförskapet är denna typ av jobb en viktig väg in till det första
jobbet. Regeringens förändringar av rut- och rot-avdragen riskerar
dessvärre att motverka framväxten av dessa jobb.
Goda villkor för växande
företag i hela landet
Sveriges ekonomiska framgång förklaras ofta med att de grundläggande villkoren för företagande i Sverige har varit relativt goda under
lång tid. Vi har väl fungerande institutioner, relativt enkla regelverk för
att starta och driva företag och en jämförelsevis välutbildad befolkning.
Ett gott företags- och innovationsklimat har möjliggjort för svenska företag att växa sig starka i Sverige och också exportera och konkurrera
internationellt.
Detta goda utgångsläge innebär inte att vi kan vara nöjda. För att säkerställa fortsatt goda villkor för företagande behöver vi kontinuerligt utvärdera och förbättra de system vi har. Under 1990-talet och 2000-talet
lades grunden till den fortsatta framgång som Sverige upplevt under de
senaste decennierna genom stora strukturella reformer av bland annat
arbetsmarknadens och socialförsäkringarnas funktionssätt.
I dag finns många områden där Sverige fortsatt kan och bör bli bättre.
De skattemässiga villkoren för företagande har förbättrats över de
senaste åren, genom bland annat sänkt bolagsskatt, förenklad expertskatt, och sänkta socialavgifter för unga och äldre. Men det svenska skattesystemet behöver fortsatt utvecklas så att det skapar attraktiva förutsättningar för företag att bedriva sin verksamhet i Sverige, och
särskilt främjar entreprenörskap och innovation. En femtedel av svenska företag anser att skattesystemet framför allt hämmar anställning av
kvalificerade, högutbildade medarbetare. I dag är det svenska skattesystemet fortfarande byggt kring anställningar i stället för att balanseras
mot morgondagens krav i en mer kunskapsfokuserad ekonomi.
Partistämma 2015
sid 75
Den nuvarande utformningen av de så kallade 3:12-reglerna, som
reglerar beskattningen av kapitalvinster och utdelningar i fåmansföretag
kan förbättras ytterligare. Trots de reformer som genomförts har företag
med färre anställda jämförelsevis sämre villkor för beskattning än övriga
bolag, vilket leder till att växande innovationsbolag kan missgynnas.
3:12-reglerna bör därför ses över och förbättras, särskilt för växande
företag med få anställda.
De höga marginalskatterna påverkar antalet arbetade timmar i ekonomin och skapar spänningar mellan beskattning på arbete och kapital,
vilket leder till sämre förtroende för skattesystemet. På sikt bör därför
marginalskatterna minska. Vidare behöver nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga fokuseras bättre på de som behöver den mest; de
allra yngsta.
Det är viktigt att de översyner och reformer som krävs görs utan att ge
avkall på principer om rättvis beskattning och förenas med ett aktivt
arbete mot så kallat skatteläckage, det vill säga möjligheter för människor
att undandra sig skatt på ett sätt som inte är syftet med lagstiftningen.
Utöver goda skattevillkor som främjar entreprenörskap och investe
ringar behöver Sverige ha enkla och korta vägar till att starta företag.
Sverige placerar sig under genomsnittet vad gäller andelen av befolk
ningen som planerar att starta företag i jämförelse med liknande
innovationsdrivna ekonomier. Och även om svenska institutioner ofta
beskrivs som effektiva, ligger vi långt ifrån ledande position vad gäller
förutsättningarna för att starta företag. I en sammanställning Världsbanken publicerat för 2015 rankas Sverige på plats 32, lägst bland våra
nordiska grannar, i hur enkelt det är att starta företag.
Att förbättra institutioners funktionssätt och minska regelkrångel är ett
långsiktigt och mödosamt arbete. Samtidigt kan effekterna vara stora.
Enligt Världsbanken leder lägre kostnader för att starta företag till fler
företag per capita och ökade skatteintäkter. Våra grannländer tar dessa
frågor på allt större allvar och går före med sänkta aktiekapitalskrav,
snabbare processer och mindre regelkrångel. Ett fortsatt arbete för att
förenkla och förkorta vägen till att starta företag är också särskilt viktigt
i den kontext av hög flyktinginvandring som Sverige just nu upplever.
sid 76
Partistämma 2015
Att sänka trösklarna för att starta och driva företag är en viktig del i att
skapa fler och bredare vägar till jobb och etablering i Sverige.
Sveriges krav på aktiekapital ligger fortfarande jämförelsevis högt och
bör sänkas till 25 000 kronor. Moderaterna vill också att det ska bli
enklare att våga ta steget och bli entreprenör genom att rätten till tjänstledighet för att starta företag förlängs från de sex månader som gäller i
dag till åtminstone ett år. Det bör också bli enklare att växa och anställa
genom att så kallade ”mikroföretag” undantas från en del administration så att de kan fokusera mer på att driva verksamheten framåt än på
administration.
Skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag behöver
bli mer konkurrenskraftiga. Många småföretagare jobbar långa timmar
med låg lön i början. De har sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner. För att underlätta för små företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill Moderaterna därför göra det enklare
och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram
och delägarskap.
En garanti som innebär att företag bara behöver lämna en uppgift en
gång till myndigheterna bör införas. ”En dörr in” är en plattform där företagare bara lämnar in uppgifter en gång på en plats, och dessa uppgifter därefter slussas till aktuell myndighet. Det skulle påtagligt minska
tiden som företag behöver lägga på administration och öka tiden de
kan lägga på sin kärnverksamhet: att skapa värde och jobb.
Det statliga riskkapitalet bör reformeras och effektiviseras så att det i
högre grad kompletterar privat riskkapital. Det kan uppnås genom så
kallade fond-i-fond-lösningar, där statligt riskkapital från början samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag. Särskilt
viktigt är att stötta företag med stor tillväxtpotential i ett tidigt skede.
Vidare bör rut-avdraget breddas till att även omfatta flyttjänster. Det
skulle bidra till ökad sysselsättning, ökat nyföretagande, omvandla
svart arbete till vitt och underlätta för till exempel äldre som vill
flytta. Ett breddat rutavdrag bygger vidare på en välfungerande
reform som fler än en halv miljon människor använder och beräknas
leda till över 1 000 nya årsarbeten.
Partistämma 2015
sid 77
För ett litet land som Sverige med en stor exportindustri är det avgörande att kunna konkurrera och växa internationellt. Genom att svenska
företag når ut till andra länder kan vi nå marknader långt utanför vår
del av världen och när hundratals miljoner människor lämnar fattigdom
öppnar det upp för en enorm potential i efterfrågan. Indien, Kina och
Afrika behöver enorma mängder av sådant vi tar för givet här, sådant
som svenska företag kan producera både i form av varor och tjänster.
Därför är det viktigt att vi fortsätter slå vakt om öppenhet och frihandel
– inte bara för vår skull utan även för andras möjligheter till utbyte med
oss. Frihandelsförhandlingarna mellan USA och EU är särskilt viktiga.
Det skulle knyta världens två största ekonomier än närmare varandra
och sätta standarden för kommande handelsrelationer. Sverige bör därför vara en pådrivande och konstruktiv part i dessa förhandlingar.
Svensk primärproduktion är ett område där Sverige i dag har allt svårare att konkurrera på den internationella marknaden. Ett av världens
högsta djurskydd, mycket låg antibiotikaanvändning och regler som
ställer höga krav på miljö- och klimatpåverkan är några av anledningarna till att svensk produktion håller en hög kvalitet samtidigt som det
också leder till en dyrare produktion än i många andra länder. För att
hela Sverige ska leva krävs goda villkor för företagande i hela landet, så
att fler jobb skapas. Sverige bör intensifiera arbetet på EU-nivå för att
likställa förutsättningarna för alla lantbrukare i EU och EU-reglerna bör
närma sig den svenska nivån. Nationella regler som går längre än EUgemensamma regler bör alltid prövas noga och vara väl motiverade.
För att förbättra svenska villkor bör utformningen av livsmedelskontrollerna ses över och förenklas. Behovsdriven forskning som stärker
konkurrenskraften inom jordbruks- och trädgårdssektorn bör också
prioriteras i högre utsträckning än i dag.
sid 78
Partistämma 2015
Kompetensförsörjning,
utbildning och innovation
Sverige är en av världens ledande kunskapsnationer och bedöms av
EU-kommissionen vara Europas mest innovationskraftiga ekonomi.
Sammantaget lägger detta en god grund för att upprätthålla god internationell konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Men politiken måste
svara upp mot flera utmaningar vad gäller kompetensförsörjning och
utbildning för att Sverige ska behålla sin världsledande placering. Detta
är också särskilt viktigt i en kontext där många nyanlända med låg
utbildningsbakgrund kommer till Sverige och behöver etablera sig på
arbetsmarknaden.
Världsbanken konstaterar i en omfattande enkätstudie av svenskt företagsklimat att svenska företag i dag identifierar tillgången på kompetenta medarbetare som sin enskilt största utmaning. De branscher som är
mest kunskapsintensiva och globalt konkurrensutsatta upplever störst
friktion på arbetsmarknaden och har svårare att genomföra rekryteringar av kompetent arbetskraft.
Vi ser också att det behövs fler högutbildade i Sverige. Svårigheter att
rekrytera är inte bara problematiskt då det riskerar att hämma företagens tillväxt. Det hotar också svenska jobb, då det sannolikt bidrar till
att svenska företag väljer att expandera och utveckla verksamheten
i andra länder i stället för i Sverige. Det är alltså centralt att politiken
bidrar till att förbättra företagens möjligheter att rekrytera rätt medarbetare, såväl inom Sverige som från andra länder.
För att våra företag ska få tag på kompetenta medarbetare är det viktigt
att vi har ett väl fungerande utbildningssystem i grund-, gymnasie- och
högskola. För den kunskapsintensiva industrin är högskolan särskilt
viktig. Trots en omfattande satsning på antalet platser i högre utbildning
sedan 1990-talet ser vi fortsatta utmaningar för företagen att få tillgång
till specialistkompetens. Detta beror till stor del på att utbildningskvaliteten samtidigt har fallit över tid och resurserna per student fördelas
på ett sätt som premierar kvantitet framför kvalitet. Kvaliteten i svensk
högskola bör stärkas genom ett reformerat resurstilldelningssystem och
Partistämma 2015
sid 79
en förstärkt kvalitetsutvärdering hos Universitetskanslersämbetet, med
ett fortsatt mandat att stänga ned dåligt fungerande program.
Den svenska högskolan är internationaliserad, men mer kan göras för
att ytterligare öppna högskolesektorn för både framstående internationella studenter och för lärare. Ett sätt är att locka utländska universitet
till att etablera sig i Sverige. Tillståndsgivning för utländska lärosäten
som vill upprätta filialer i Sverige bör därför förenklas.
Ett annat viktigt verktyg för svensk industri och svenska företag att
hitta rätt kompetens är genom internationell rekrytering. Alliansens
reformering av regelverket för arbetskraftsinvandring var ett viktigt steg,
men reformarbetet bör fortsätta. Handläggningstiderna för arbetsmarknadsärenden hos Migrationsverket är fortsatt för långa och behöver
kortas kraftigt genom att en tidsatt maximal handläggningstid införs.
Den genomsnittliga handläggningstiden på 3,8 månader 2014 är orimlig
och den maximala handläggningstiden bör inte få överstiga 30 dagar.
En annan utmaning för att rekrytera inom EU är att många EU-medborgare upplever svårigheter med att erhålla personnummer. Därför är
vi beredda att göra det möjligt för experter från andra EU-länder att få
personnummer även om deras vistelser i Sverige är kortare än ett år.
Sverige rankas ofta högt i internationella jämförelser av innovation.
Exempelvis är Sverige rankat som tredje land i världen i Global Innovation Index 2014, efter Schweiz och Storbritannien. Sverige är också ett
av de länder som satsar mest på forskning och utveckling (FoU) i förhållande till BNP. Inklusive näringslivets FoU-satsningar lägger Sverige
3,3 procent av BNP på forskning och utveckling. Sverige har därmed
femte högsta FoU-satsningar i förhållande till BNP inom OECD efter
Israel, Korea, Japan och Finland.
Samtidigt är svenska toppnoteringar i innovationssystem ofta fokuserade på insatser, snarare än resultat. Sverige har flera utmaningar vad
gäller de faktiska resultaten i de innovationssystem som finns. Enligt
Världsbankens analys är de svenska företagens FoU-produktivitet,
alltså innovation per satsad forskningskrona, låg. Det saknas också helt
exempel på storföretag som har flyttat sin FoU-gren till Sverige. Flera
förklaringar finns. Trots att Sverige har en stark kår av forskare, tappar
den svenska forskningen mark relativt den internationella toppforsk-
sid 80
Partistämma 2015
ningen. Granskare som OECD menar att universiteten inte är tillräckligt
aktiva i innovationssystemet, och att kontakten brister mellan universitet och små och medelstora företag.
Sverige behöver således bli bättre på att gå från forskning till företagande. Trots att vi är ett av de länder i världen som ansöker om flest patent
i förhållande till vår ekonomis storlek är vi bland de sämre på att gå från
patent till företag och jobbskapande. I dag finns det klara incitament för
forskare att nyttiggöra sin forskning genom företagande och licensiering
men denna möjlighet används inte i tillräckligt stor utsträckning. Det så
kallade lärarundantaget bör därför ses över i syfte att ge universiteten
och högskolorna en tydligare roll i att stötta forskare och uppfinnare i
deras arbete med att starta företag och nyttiggöra forskningen.
Samtidigt ser vi också vikten av ett generellt gott företagsklimat för att
främja innovationer. Flera kartläggningar visar på att entreprenöriellt
handlande – snarare än universitetsforskning – fortfarande ligger bakom
en överväldigande majoritet av svenska innovationer, som i sin tur leder
till tillväxt och jobb. Att främja innovation bygger därför i mycket stor
grad på ett gott företagsklimat med rimliga skattenivåer som ger företagare och entreprenörer möjligheten att ta nya produkter och tjänster till
marknaden.
Investeringar i infrastruktur och energi
som gynnar både hushåll och industri
Sverige knyts samman av vägar och järnvägar. En väl fungerande
transportinfrastruktur är central för alla invånare i Sverige som varje dag
reser fram och tillbaka till jobbet, skolan, träningen eller biobesöket. När
infrastrukturen fungerar dåligt leder det till en sämre fungerande vardag
och i förlängningen också till färre timmar på jobbet, i skolan eller på
förskolan. Att kunna pendla till jobbet är avgörande för att skapa effek
tiva arbetsmarknadsregioner där jobben blir fler och människor kan
ta sig till jobben. En fungerande infrastruktur är avgörande för att hela
Sverige ska leva.
Partistämma 2015
sid 81
Med en hårdnande internationell konkurrens behöver vi värna om konkurrenskraften i industrin och handeln. En effektiv, hållbar och pålitlig
infrastruktur är en central förutsättning i dessa sektorer. Välutvecklade
och kostnadseffektiva logistik- och godstransportsystem är grundläggande för att kunna producera och sälja varor på ett konkurrensmässigt
sätt. Samtidigt behöver industrin och handeln bättre och billigare transporter för att kunna konkurrera internationellt. I dag arbetar hundratusentals svenskar direkt eller indirekt inom basindustrin. En investering i
bättre transporter är en investering i industrijobb.
Alliansen höjde ambitionsnivån för infrastrukturen avsevärt och tog ett
helhetsgrepp för att åtgärda kapacitetsbristerna i transportsystemet,
men mer behöver göras. Tillförlitligheten, kvaliteten, robustheten och
säkerheten i trafiksystemen måste öka. Samtidigt behöver utsläppen
minska genom smartare transporter, bättre förutsättningar för att flytta
vägtransporter till järnväg och sjöfart och effektivare fordon.
Det svenska vägnätet håller god internationell standard, men mer kan
göras. En viktig fråga för att åstadkomma bättre, billigare och mer
miljövänliga transporter i vägnätet är att ge tyngre och längre lastbilar
möjlighet att köra på våra vägar. Detta har gjorts i till exempel Finland,
som därmed har fått en viktig konkurrensfördel jämfört med Sverige i
skogsindustrin. Tyngre lastbilar upp till 74 ton ger inte endast svenska
företag bättre konkurrenskraft utan leder också till effektivare och mer
miljövänliga transporter. De utvärderingar som har gjorts visar att tyngre
och längre lastbilar sänker koldioxidutsläppen per transporterat ton
med cirka tio procent, ökar företagens produktivitet med 20-25 procent
och sänker deras kostnader med 8-15 procent.
Järnvägen möjliggör effektiva och miljövänliga transporter för både
människor och gods. Våra järnvägar är särskilt viktiga för jobben –
största delen av alla resor på järnväg är arbetsresor under 10 mil. Satsningar på drift och underhåll av järnvägen bör öka. För att ytterligare
öka effektiviteten i hur vi använder våra järnvägar bör möjligheten att
tillåta längre och tyngre tåg på järnvägen övervägas.
Sjöfarten är mycket viktig för svensk industri och handel. Nästan all
svensk utrikeshandel transporteras sjövägen – de flesta importvaror
som vi köper och större delen av vår export transporteras med båt. Sjöfarten är därmed avgörande för företagsamhet och handel, men också i
sig själv en viktig näring. Sjöfarten behöver bättre allmänna näringsvillkor och en samlad strategi för näringen.
För att hela Sverige ska leva och människor ska kunna bo och arbeta
i hela landet krävs inte bara en väl fungerande transportinfrastruktur.
Väl fungerande IT och telefoni så att vi kan kommunicera med varandra
trots stora avstånd är centralt för att knyta ihop Sverige. Utbyggnaden
av bredband är i många fall undermålig på landsbygden. För att snabba
på utbyggnaden krävs fler bredbandskoordinatorer och nationella
riktlinjer för informationshantering hos myndigheterna. Kommunernas
samordnande roll i arbetet är viktig och behöver stödjas.
Alliansregeringen gav Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag
på hur lastbilar upp till 74 ton ska kunna trafikera våra vägar, och vi vill
gå vidare med det förslag som tagits fram för att värna svensk konkurrenskraft och bidra till mer miljövänliga transporter på våra vägar.
Utöver en välfungerande IT- och transportinfrastruktur är energiförsörjningen central för industrins konkurrenskraft. Långsiktiga spelregler
och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och
svensk konkurrenskraft. Vi vill säkerställa långsiktiga spelregler i energipolitiken genom att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa
ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. Det vore allvarligt att äventyra en
trygg energiförsörjning när vi i stället borde fokusera på att möta en
osäker världsekonomi och en allt hårdare global konkurrens med reformer som stärker industrins tillväxtförmåga.
Vi behöver också hitta fler miljövänliga och effektiva sätt att använda
våra vägar. Vi ser därför positivt på Trafikverkets banbrytande och
storskaliga forskning kring elektrifierade vägar, som syftar till att i samarbete med industri och akademi hitta lösningar för att minska användningen av fossil energi i transportsystemet.
En av de största utmaningar vi ser är att säkra industrins försörjningstrygghet. Inget kraftslag bör därför uteslutas från den svenska energimixen. Varje kraftslag har sina fördelar och nackdelar och det är genom
mixen av dem vi kan bygga en hållbar och trygg energiförsörjning. Det
är exempelvis av nationell betydelse att det finns en trygg försörjning
sid 82
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 83
av bas- och reglerkraft och i detta är kärnkraften viktig som baskraft
och vattenkraften viktig som både bas- och reglerkraft. För att kunna
säkerställa en trygg försörjning av kärnkraft bör effektskattens nivå och
konstruktion ses över.
Särskilt viktigt är att se till att fler får en enklare väg till den första bostaden, framför allt för dem med lägre inkomster. För att detta ska vara
möjligt behöver byggande av mindre och billiga lägenheter, framför allt
hyreslägenheter, öka.
Fler bostäder och en
bättre bostadsmarknad för
stärkt konkurrenskraft
När regioner förtätas och förstoras möjliggörs ökad specialisering och
ökad interaktion mellan företag och människor. Detta bidrar till högre
produktivitet. Fler kan få jobb när matchningen på arbetsmarknaden
förbättras av att det blir enklare att pendla till jobben och när restider
förkortas.
Bostadsbyggandet har ökat betydligt under de senaste åren och har
nu nått sin högsta nivå på 20 år. Detta är bland annat ett resultat av
de många reformer och regelförenklingar för att underlätta bostadsbyggandet som Alliansregeringen genomförde. Det lades 112 skarpa
förslag under Alliansens regeringsperiod för att förenkla byggandet och
korta planprocessen. Samtidigt förbättrades de ekonomiska förutsättningarna för att bygga hyresrätter genom sänkta fastighetsavgifter och
förlängd tid för presumtionshyror. År 2014 ökade bostadsbyggandet
med 20 procent jämfört med året där innan, främst tack vare att fler
hyresrätter byggdes.
Samtidigt står Sverige inför en kraftig befolkningsökning kombinerat
med en fortsatt hög urbaniseringstakt. Trots ökade byggvolymer bedömer Boverket att byggandet därför inte är tillräckligt. Den kraftigt ökade
befolkningstillväxten medför att det behöver byggas drygt 70 000 bostäder per år fram till år 2020, enligt Boverkets behovsbedömning.
Bostadsbristen är en allvarlig utmaning som riskerar att begränsa människors möjlighet att flytta till jobb och utbildning och företagens möjlighet att anställa. Detta leder i förlängningen till lägre tillväxt och färre
jobb. Bostadsbristen behöver därför åtgärdas dels genom reformer
sid 84
som förenklar bostadsbyggandet, dels genom en bättre användning av
nuvarande bostadsbestånd. Samtidigt bör utbyggnaden av järnvägar,
vägar och kollektivtrafik göras så att det ger så bra förutsättningar som
möjligt för ökat bostadsbyggande.
Partistämma 2015
För att underlätta bostadsbyggande bör det gå snabbare att sätta
spaden i marken. Tiden för att få ett bygglov och kunna börja bygga
uppgår i dag ofta till 3-4 år, men kan i vissa fall ta ännu längre tid. De
reformer Alliansregeringen har genomfört uppskattas förkorta tiderna
med cirka ett år men denna tid behöver fortsätta att pressas nedåt
genom fler regelförenklingar, färre möjligheter till kravställande i detaljplaner och kortare handläggningstider.
Dessutom behöver tillgången öka på mark där det går att bygga.
Bostadsplanering får alltför ofta stå tillbaka för andra intressen i länet
eller kommunen på grund av mycket högt ställda kultur- och miljökrav.
Behovet av fler bostäder bör vara en central prioritering vid utformningen av reglerna för riksintressen. Drivkrafter för kommunerna att
bygga och ta fram färdiga detaljplaner bör stärkas. Vid prioritering av
områden för sanering av mark bör bostadsbyggande vara styrande vid
sidan av miljönytta. Strandskyddet bör göras mer ändamålsenligt i hela
landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande och boende
i strandnära områden. Huruvida kommunernas möjlighet att inrätta naturreservat utnyttjas för att hindra bostadsbyggande bör utredas, i syfte
att säkerställa att nuvarande regelverk inte utnyttjas på felaktiga grunder. Bullerreglerna bör sänkas ytterligare, i linje med bullerutredningens
förslag.
För att få igång byggandet behöver man kunna bygga kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Byggbranschens produktivitet har utvecklats
mycket dåligt i Sverige, och mer behöver göras för att byggbolagen ska
bygga bra och billigt. Konkurrensen i byggindustrin behöver stärkas.
Ytterligare möjligheter till förenklingar av byggreglerna bör också ses
Partistämma 2015
sid 85
över för att möjliggöra fler och billigare bostäder till de som behöver det
som mest, till exempel unga och studenter.
vika stora kostnader som skulle drabba statsfinanserna, arbetsmarknaden samt välfärden.
Det nuvarande fastighetsbeståndet utnyttjas inte effektivt, och flyttkedjorna är tröga på grund av inlåsningseffekter på den svenska bostadsmarknaden. För att förbättra rörligheten på hyresmarknaden, samtidigt
som byggandet av hyresrätter stimuleras ytterligare, bör systemet med
presumtionshyror fortsatt ses över. Systemet baseras på att avtal om
marknadsbaserade presumtionshyror kan tecknas för nyproducerade
hyreslägenheter för en period om 15 år för att därefter övergå till bruksvärdessystemet. Detta ökar lönsamheten i investeringskalkylerna för
hyresrätter och stimulerar därmed till ökat byggande.
Samtidigt behöver konkurrensen inom den finansiella sektorn värnas.
Sveriges bankmarknad är i dag koncentrerad till ett par dominerande
aktörer. Det bör således finnas utrymme för att stärka konkurrensen.
Det skulle både kunna underlätta företags möjlighet att få finansiering
som konsumenternas ställning gentemot bankerna. Ett sådant steg är
att se över vilka delar av den finansiella regleringen som skulle kunna
mildras för mindre finansiella företag.
En finansiell sektor som präglas av
ansvarstagande och god konkurrens
Sverige har en internationellt sett stor finansiell sektor i förhållande till
vår ekonomis storlek. Det ger ett viktigt bidrag till den svenska tillväxten
och säkerställer att många branscher och företag har god tillgång till
kapital.
För att nya företag ska skapas och växa, är tillgång på kapital centralt.
Sveriges entreprenörer behöver goda förutsättningar för att kommersialisera innovativa affärsidéer och utveckla växande företag.
Storleken på den finansiella sektorn ställer krav på ett stort mått av
ansvarstagande, särskilt då den finansiella sektorn huvudsakligen är
beroende av internationell marknadsfinansiering för sin verksamhet och
störningar inom den finansiella sektorn kan snabbt få stora negativa
effekter på den reella ekonomin.
Kombinationen av den svenska finansiella sektorns tydliga utlandsexponering samt dess beroende av marknadsfinansiering gör den svenska finansiella sektorn extra sårbar för internationell ekonomisk oro. Vi
behöver därför ha en särskilt hög beredskap och förmåga att bygga
motståndskraft med väl tilltagna marginaler för att i längden kunna und-
sid 86
Partistämma 2015
Att värna finansiell stabilitet är först och främst viktigt för att motverka
stora fluktuationer i ekonomin. Människors försörjning och tillgång till
en kvalitativ skola, vård och omsorg är beroende av att det finansiella
systemet är stabilt. Allmänintresset tjänar på strama och tydliga regleringar när det gäller den finansiella sektorn. Svenska skattebetalares
pengar bör värnas och politiken bör syfta till att öka bankernas ansvarstagande.
Hushållens skuldsättning fortsätter att utgöra ett orosmoment i den
svenska ekonomin. De åtgärder som exempelvis Finansinspektionen
har vidtagit, så som bolånetak, har dämpat utvecklingen något men
skuldsättningen är fortsatt hög. Arbetet med att säkra en sundare
amorteringskultur i Sverige är centralt.
Detta arbete bör göras med hänsyn till att hushållens efterfrågan i nuläget är central för den svenska tillväxten. Det blir dessutom än viktigare
då regeringens politik på många områden slår mot hushållens efterfrågan genom skattehöjningar på arbete och resande. Ett amorteringskrav
skulle exempelvis kunna vara ett viktigt steg för att säkra en sundare
amorteringskultur. Utformningen av ett sådant bör göras på ett sådant
sätt att det inte leder till onödiga försvagningar av den svenska tillväxten. Finansinspektionen bör fortsätta arbetet med att se över hur en
sundare amorteringskultur kan genomföras.
Att i nuläget trappa av eller avskaffa ränteavdragen skulle vara en åtstramning av hushållens ekonomiska utrymme vilket i sin tur riskerar att
skapa negativa effekter för den svenska ekonomin. Att företrädare för
regeringen nu öppnar för detta är därför olyckligt, inte minst då hushål-
Partistämma 2015
sid 87
len redan har en pessimistisk syn på den ekonomiska utvecklingen.
Denna pessimistiska syn bör inte förstärkas ytterligare. Att använda
de ökade intäkter, som avtrappade eller avskaffade ränteavdrag skulle
medföra, till att exempelvis bygga ut bidragssystemen skulle dessutom
vara dubbelt olyckligt. Dels försvagas hushållens ekonomi samtidigt
som drivkrafterna för arbete minskar. Det är inte en utveckling Sverige
behöver.
• Att sänka kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor för att
göra det lättare för fler att starta nya företag.
• Att det ska bli enklare att våga ta steget och bli entreprenör genom
att rätten till tjänstledighet för att starta företag förlängs från de sex
månader som gäller i dag till åtminstone ett år.
• Att så kallade mikroföretag undantas från en del administration så
att de kan fokusera mer på att växa och driva verksamheten framåt
än på administration.
• Att skatterna på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag
blir mer konkurrenskraftiga.
• Att införa en garanti för att företag bara ska behöva lämna en uppgift
en gång till myndigheterna.
• Att reformera och effektivisera det statliga riskkapitalet så att det i
högre grad kompletterar privat riskkapital.
• Att utöka rut-avdraget till att även omfatta flytt-tjänster.
• Att göra det möjligt för tyngre och längre lastbilar, upp till 74 ton, att
trafikera våra vägar för ökad konkurrenskraft och mer miljövänliga
transporter. sid 88
Partistämma 2015
Partistyrelsen föreslår partistämman
att anta proposition 1: Ansvar för ekonomin och fler vägar till första
jobbet.
Reservation
Rasmus Törnblom reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut
angående kapitel ”Fler ska få sitt första jobb”, avsnitt ”Det nya utanförskapet”, stycke 4, kapitel ”Reformer för en modern arbetsmarknad och
ett aktivt arbetsliv”, avsnitt ”En svensk modell som skapar trygghet och
flexibilitet”, stycke 1-3 samt avsnitt ”Bättre omställning på en föränderlig arbetsmarknad”, stycke 6 och 7, till förmån för avslag med följande
motivering: ”I beskrivningen av det nya utanförskapet är det viktigt att
sätta problemformuleringen rätt. Här har partistyrelsen valt att beskriva
höga skatter och risk för bidragsberoende som orsaker. Vi delar den
bilden men önskar komplettera med en tydlig skrivning om att också
kostnaderna för att anställa tillsammans med en omodern arbetsmarknadslagstiftning kraftigt begränsar mångas möjligheter till ett första
jobb. Kostnaderna för att anställa, såväl arbetsgivaravgifterna som de
i många branscher väldigt cementerade lönenivåerna gör att personer
utan arbetslivserfarenheter inte kommer i arbete.
Den svenska modellen behöver moderniseras. Ska det nya utanförskapet på allvar kunna tryckas tillbaka måste arbetsmarknaden vara öppen
för alla. För Sveriges arbetarparti – Moderaterna – behöver jobbpolitiken utvecklas utifrån de samhällsproblem som vi identifierar – inte
utifrån en rädsla för vad facket eller olika intressen ska tycka. Skrivningarna i propositionen är alldeles för försiktiga. Inte minst i ljuset av första
jobbet-anställningen som de facto innebär att förändringar görs i las.
Formuleringar om att ’Alltför strikta regleringar kan minska rörligheten
och har därmed vissa negativa effekter på arbetsmarknaden’ borde
ersättas av ’Strikta regleringar minskar rörligheten och har negativa effekter på arbetsmarknaden.’.”.
Moderaterna borde i propositionen vara tydliga med att vi ser de
konsekvenser som uppstår av en strikt arbetsmarknadslagstiftning, att
moderniseringar behövs för att möta det nya utanförskapet och att vi är
Partistämma 2015
sid 89
beredda att göra lagändringar för att uppnå detta i ett läge där parterna
inte kommer överens.
Gällande arbetsförmedlingen borde Moderaterna adressera de problem som kommer av en dåligt fungerande arbetsförmedling. De allra
flesta jobben i Sverige förmedlas via kontakter, få jobb kommer ens till
arbetsförmedlingens kännedom. Det här gör att de som saknar kontakter missar många chanser till jobb och hänvisas till en arbetsförmedling
som inte förmår att erbjuda möjligheter till jobb. Det skapas ett arbetsmarknadsmässigt B-lag. För att skapa fler vägar till kontakter och jobb
borde delar av arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och verksamhet konkurrensutsättas. Det är välkommet att partistyrelsen föreslår att
det ska öppnas upp för kompletterande aktörer, men borde formuleras
starkare med förslag om att även helt överlåta delar av verksamheten.
Proposition 2
En förnyad integrationsoch migrationspolitik
sid 90
Partistämma 2015
Innehåll
Propostion 2:
En förnyad integrationsoch migrationspolitik
95
Inledning95
Hela EU tar inte sitt ansvar
Ordning och reda i asylprocessen
Återvändande – en central del av ett legitimt system
Smugglare och pass
Permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd
Skärp kravet på försörjning vid anhöriginvandring
Ett kostnadseffektivt mottagande
Vägen in i samhället
97
100
100
102
104
105
106
107
108
109
110
112
113
Arbetskraftsinvandring114
Kommunerna har en nyckelroll
115
Arbetsförmedlingens roll måste renodlas
117
Hur möter vi bostadsbristen
118
119
Effektiva insatser från dag ett
Vuxet lärande – en viktig del på vägen till jobb
Språket – en nyckel till arbete och gemenskap
Arbetsmarknaden för utrikes födda
Hinder för utrikes födda på svensk arbetsmarknad
Förslag för fler jobb
Civilsamhällets roll
Partistämma 2015
Proposition 2: En förnyad integrationsoch migrationspolitik
121
122
123
125
126
127
128
134
135
136
sid 93
Skolans betydelse för nästa generation
Lämna grundskolan med fullständiga betyg
Grunden läggs i förskolan
137
137
138
140
PROPOSTION 2:
EN FÖRNYAD INTEGRATIONSOCH MIGRATIONSPOLITIK
Inledning
I en orolig omvärld söker sig många människor till Sverige. Krig och
konflikter i bland annat Syrien och Irak innebär de kraftigaste globala
flyktingströmmarna sedan andra världskriget. Det innebär ett högt migrationstryck på bland annat vårt land. Det innebär många möjligheter,
samtidigt finns tydliga utmaningar.
Mångfald stärker Sverige och aldrig tidigare har så många utrikes födda
gått till jobbet i Sverige som nu. Samtidigt ser vi ett nytt utanförskap
växa fram som drabbar unga och utrikesfödda särskilt hårt. Arbetslösheten bland utrikes födda är fortsatt hög och många fastnar i bidragsberoende. Det är inte bara en förlust för den enskilde utan en förlust för
Sverige när samhället misslyckas att ta till vara människors potential.
Det är tydligt att kvaliteten och effektiviteten i integrationsarbetet måste
förbättras. Jobb och språk är fortsatt utgångspunkten för en framgångsrik integration. Utbildningen för nyanlända måste förbättras samtidigt som vi måste förenkla för att ta tillvara människors kompetenser
och erfarenheter så att fler snabbt kan komma i arbete.
Sverige står inför nya utmaningar när fler människor än någonsin tidigare söker skydd här. Även om många utrikes födda jobbar, driver företag
och är i självförsörjning så fungerar integrationen dåligt. När nu väldigt
många, på bara några år, väntas få uppehållstillstånd i Sverige finns
en stor risk att segregation, arbetslöshet och utanförskap förvärras om
sid 94
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 95
inte politiken möter de nya utmaningarna. Politiken behöver utvecklas
då förutsättningarna förändras – 90 000 asylsökande per år är något
annat än de 15 000 som sökte för några år sedan.
Moderaterna utgår från människans frihet och egna ansvar. Vår tilltro till
människans förmåga är stark. Vi menar att Sverige ska fortsätta att ta
emot människor på flykt. Vi har möjligheten och den moraliska skyldigheten att erbjuda människor ett bättre liv – oavsett om man flyr från krig
eller vill bidra till Sverige genom att komma till Sverige för att arbeta.
Vi är stolta över att vårt land erbjuder människor alternativ när det kan
framstå som att inga andra finns. Att bibehålla en asylrätt som är rättssäker och generös är därför både rätt ur ett medmänskligt perspektiv
och rätt för Sveriges framtid. Människor som kommer till Sverige kan
förvänta sig mycket av oss – men vi måste också kunna förvänta oss
mycket av dem som kommer hit. Nya människor i Sverige, liksom vi
som redan bor här, har alla en skyldighet att sträva efter egenförsörjning och bidra till det gemensamma. Det är politikens uppdrag att se till
att alla har de bästa förutsättningarna att göra det.
Med stora flyktingströmmar är det också av stor vikt att värna legitimiteten i asylsystemet och göra mottagandet mer kostnadseffektivt.
Utan detta riskerar tilltron till vår öppenhet att minska hos medborgarna. Sverige är ett välfärdssamhälle som har växt fram under lång tid.
Sverige är dessutom ett land som präglas av relativt hög social tillit, där
medborgarna har en internationellt sett mycket hög tilltro till myndigheter och samhällsfunktioner. Att bevara detta är viktiga utgångspunkter.
Moderaterna ska inte förespråka stängda gränser. Nya människor i Sverige är en tillgång och en förutsättning för vår fortsatta välfärd. Men det
kräver i gengäld mycket av oss när nya människor vill etablera sig här.
Vi måste bli bättre på att hitta lösningar och effektiva och individualiserade insatser för att varje människa som kommer till Sverige ska kunna
bidra.
Sverige har och ska fortsätta att ha ett välfärdssystem som tillgodoser
människors behov och ger möjligheter i det svenska samhället. Sverige
har under de senaste 100 åren genomgått stora förändringar gällande
industriell-, demografisk- och urban utveckling. Detta har varit en
sid 96
Partistämma 2015
mycket positiv utveckling, men det innebär också att vi ställs inför nya
utmaningar.
Svenskar föder allt färre barn samtidigt som vår medelålder ökar
stadigt. En högre medelålder ställer högre krav på sjukvård och äldreomsorg samtidigt som andelen människor i arbetsför ålder minskar.
Sverige är därför beroende av invandrad arbetskraft för att klara den
svenska välfärden på lång sikt och för att klara framtidens kompetensförsörjning. Med en åldrande befolkning kommer såväl sjukvård som
äldrevård bli en allt större del av samhällsservicen på många håll i vårt
land. Ett lägre barnafödande, en åldrande befolkning och ett allt senare
inträde i arbetslivet ställer krav på andra vägar för att öka andelen av
befolkningen i arbetsför ålder.
Men för att ta tillvara på den möjlighet migrationen ger oss måste vi
lyckas bättre med att få människor att bidra till vår gemensamma välfärd genom arbete och självförsörjning och bryta det nya utanförskap
och bidragsberoende som i dag är alltför utbrett.
Hela EU tar inte sitt ansvar
Sverige tar ett stort ansvar för världens flyktingar både genom en
generös asylpolitik och genom ett stort humanitärt bistånd, framför
allt genom FNs flyktingkommissariat UNHCR. Men Sverige är ett litet
land och är alltför ensamt i Europa om att känna och ta detta ansvar.
Tillsammans tar Tyskland och Sverige emot en mycket stor del av alla
ansökningar som lämnas in i EU:s medlemsstater liksom många av de
syrier som söker sig till Europa. Enligt UNHCR:s rapportering från 2014
var Sverige det fjärde största landet räknat i asylsökande i världen.
Dublinförordningen antogs i EU år 2003 och fastställer att förstalandsprincipen ska gälla för asylhanteringen och att asylsökande således ska
Partistämma 2015
sid 97
ansöka om, och få sin asylansökan bedömd i det första EU landet de
anländer till. Sveriges och Tysklands stora mottagande är beviset på att
Dublinförordningen inte fungerar.
Om Dublinförordningen fungerat som det var tänkt så hade Sverige
i princip inte fått ta emot några andra ansökningar om asyl än för de
asylsökande som kommit via Arlanda. Sverige är mycket sällan det
första landet sökande kommer i kontakt med givet vår geografiska position. Men systemet är heller inte gjort för att hantera de stora flyktingströmmar som vi nu ser. Om samtliga asylsökande som först anländer
till Grekland och Italien faktiskt skulle få sin ansökan prövad där skulle
systemet i dessa länder kollapsa. Under 2014 gjordes ett försök till
omtag av Dublinförordningen inom ramen för EU-samarbetet. Omarbetningen kommer sannolikt inte att få några reella effekter på fördelningen
inom unionen.
Sedan 2013 har EU ett gemensamt asylsystem på plats. Förhandlingarna för att nå dit tog mer än 20 år och Alliansregeringen var mellan
2006 och fram till ratificeringen 2013 en pådrivande kraft i detta arbete.
Det ledde till att alla EU-länders asylrätt vilar på samma lagliga grund.
Trots detta är asylprocesserna olika utformade i medlemsländerna.
Det gemensamma asylsystemet är ännu inte fullt ut implementerat
och det kommer att ta många år innan det kommer att fungera enligt
den avsikt som fanns när förhandlingarna påbörjades. Redan i dag är
situationen i många länder ohållbar samtidigt som olika länders bedömningar av människors skyddsskäl skiljer sig åt. En somaliers chans till
att få beviljat uppehållstillstånd för sina skyddsskäl varierar mellan 17
och 95 procent beroende på var i EU personen söker. Detta är vare sig
rättvist mot individer eller mot länder som Sverige och Tyskland som tar
rättsgrunderna på allvar och där beviljandegraden är mycket hög.
Det är av stor vikt att säkra lagliga vägar in i Europa. Systemet som det
är utformat i dag gynnar illegala verksamheter och organiserad brottslighet genom en utbredd och i många fall hänsynslös flyktingsmuggling.
Under den senaste tidens katastrofer på Medelhavet har ett stort antal
människor omkommit. EU-ländernas ovilja att hjälpa människor i nöd
bidrar till att många människor i ren desperation ger sig ut i sjöodugliga
sid 98
Partistämma 2015
båtar över ett hav som krävt många landsmäns liv. Detta är oacceptabelt och måste få ett slut.
Vi vill att Sverige ska kräva att samtliga medlemsstater i EU deltar i och
utökar sitt deltagande i FN:s vidarebosättning, det som även kallas
kvotflyktingsystemet. Det är dags att EU tar sitt ansvar för människor
i nöd. Detta system är det enda system som redan i dagsläget finns
på plats och kan hjälpa många fler människor varje år, om länder visar
en vilja att göra det. Detta är det mest effektiva och rättvisa systemet
för att hjälpa människor i de mest utsatta situationerna genom att, i
Sveriges fall, Migrationsverket tillsammans med UNHCR prövar asylrätten på plats i flyktingläger samtidigt som det hjälper UNHCR att frigöra
resurser för fler människor.
Men det räcker inte. Människor som söker skydd inom EU fast utanför
FN-systemet, kommer att kvarstå oavsett hur många kvotflyktingar
vi kan förmå EU länderna att förbinda sig till att ta emot. Att Sverige
och Tyskland tillsammans tar en mycket stor andel av ansvarsbördan
samtidigt som många andra smiter undan ansvar är orimligt. När fler
människor är på flykt måste fler ta sitt ansvar.
De länder som i dag inte tar ett ansvar måste förmås att göra det. Ett
tillvägagångssätt för att skapa ett jämnare mottagande är att bättre
använda sig av ekonomiska incitament för att få samtliga EU:s medlemsländer att ta sitt ansvar. EU:s budget kan med fördel användas till
detta på ett långt mer effektivt sätt än vad som görs i dag. De positiva
ekonomiska incitamenten bör även åtföljas av ekonomiska sanktioner
för de länder som inte lever upp till sitt ansvar. EU har sanktionssystem
på plats i dag som drabbar länder som bryter mot fördrag eller direktiv. Det gemensamma asylsystemet i EU och de bestämmelser som
regleras inom det måste följas – så att systemet även är gemensamt i
praktiken.
Ett annat tillvägagångssätt för att vidareutveckla systemet är att se till
att asylsökande får sin prövning enligt ett gemensamt regelverk – och
att man därefter blir mottagen i ett EU-land utefter en fördelningsnyckel
baserad på arbetsmarknad och befolkningsmängd. Ett sådant system
skulle bidra till att undvika det orimliga ansvar som ett fåtal länder i dag
Partistämma 2015
sid 99
tar – samtidigt som det bidrar med en process som är lika och rättvis
för alla – inom hela unionen.
döms som svår. Stödet avser hjälpa dem som fått avslag att återvända
till sina ursprungsländer självmant. Huvudprincipen är därför fortsatt att
människor som får avslag ska lämna landet självmant. Men i de fall där
detta inte sker måste myndigheter utvisa med tvång.
Vi måste vara tydliga med att en rättssäker och reglerad invandring
kräver att de människor som får avslag på sin ansökan förväntas lämna
landet. Asylprövningen är binär i bemärkelsen att antingen beviljas man
asyl, eller så avslås ansökan. Det innebär även att det måste vara skillnad på konsekvenserna av dessa två beslut. Det kan tyckas självklart,
men tyvärr ser inte situationen ut så i dag. I stället väljer många som
fått avslag att trots det stanna i landet, antingen genom att gömma sig,
eller på andra sätt låta bli att medverka i utvisningsprocessen.
• Att Sverige ska kräva att alla EU:s länder deltar i och utökar sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem eftersom allt för få länder i EU tar
ansvar för människor på flykt.
• Att Sverige ska kräva att EU:s fördrag och budget i kombination
med ekonomiska sanktioner används för att markera att gällande
regelverk ska följas och förmå länder att öka sitt ansvarstagande
i EU som gör att mottagandet blir mer jämnt mellan medlems
länderna.
Incitamenten för människor med lagakraftvunna beslut att lämna landet
behöver därför ses över. I dagsläget är det helt enkelt inte tillräcklig
skillnad mellan avslag eller bifall på en asylansökan. Korta preskriptionstider, vad gäller avslagsbeslut från Migrationsverket, och i internationell jämförelse generösa rättigheter bidrar till att människor hellre
väljer ett liv i skuggsamhälle än att återvända till sina hemländer.
Ordning och reda
i asylprocessen
För att bromsa framväxten av det skuggsamhälle där många människor
riskerar att fara illa, behöver vi fokusera på tre områden.
Vägen till ett uppehållstillstånd i Sverige ska bygga på opartisk och
rättvis prövning av de lagar och regler som finns. Lagen ska tillämpas
lika för alla och varje ansökningsprocess ska ha en tydlig början och ett
tydligt avslut.
För att upprätthålla förtroendet för och legitimiteten i asylsystemet samt
respekten för svenska lagar och myndighetsbeslut måste de männi
skor som söker skydd i Sverige och som får avslag och lagakraftvunna
beslut lämna landet. Detta är även en central del i ett långsiktigt hållbart
mottagande. Alliansregeringen införde under 2007 ett så kallat åter
etableringsstöd som kan utbetalas i vissa fall där återetablering be-
sid 100
Detta är en situation som inte är acceptabel eftersom det leder till att
ett parallellt skuggsamhälle växer fram där människor utan uppehållstillstånd stannar kvar.
Partistämma 2015
Vi behöver ha korta och rättssäkra processer tillsammans med en
incitamentsstruktur för återvändande som inte uppmuntrar till att
människor stannar kvar i landet illegalt. Vi behöver även få klarlagt om
den korta preskriptionstiden på detta område, på såväl nationell som
på EU-nivå, minskar incitamenten att återvända. Alla dessa delar är
nödvändiga för att bibehålla ett rättvist och rättssäkert asylsystem som
värnar den reglerade invandringen.
Principen ska fortsatt vara att människor självmant ska ges chansen att
återvända. Men för dem som väljer att inte självmant återvända, måste
svenska myndigheter samarbeta för att gemensamt utvisa med tvång.
Människor som saknar rätt att vistas i landet måste därför överlämnas
Partistämma 2015
sid 101
till polismyndigheten som tillsammans med kriminalvården ansvarar för
transport till ursprungslandet.
Återvändande – en central
del av ett legitimt system
Under 2014 var Georgien, Kosovo, Serbien och Albanien bland topp tio
asylländer i Sverige. Under fem procent av dessa ansökningar beviljas.
Många andra EU-länder har sedan länge så kallade säkra länder, vilket
innebär att sökande från länder där beviljandegraden är låg och söktrycket högt ska prioriteras och påskyndas.
I dag handlar många fall från dessa länder om att man söker sig till
Sverige på grund av dåliga förhållanden i sitt hemland, men däremot
inte på grund av sådana förhållanden som beviljar skyddsskäl.
Avvisning med omedelbar verkställighet innebär att den sökande inte
får vara kvar i landet under tiden ansökan överklagas. Därför får avvisning ske innan det vunnit laga kraft i de fall det är uppenbart att
skyddsgrunder inte föreligger. Men beslut om avvisning kan inte ske
mer än tre månader efter det att ansökan om asyl lämnades in. Det
är därför av yttersta vikt att snabba på förfarandet med ansökningar.
Sverige använder sig redan av ett så kallat snabbspår för sökande från
dessa länder, men i tider av ett extremt högt söktryck behöver signalvärdet i att inte söka asyl utan grunder i Sverige öka. Vi behöver också
frigöra de platser och resurser som nu tas upp av människor som
uppenbarligen inte beviljas uppehållstillstånd.
Även om tiderna för den här gruppen sökande är kortare än för andra
grupper så är de fortsatt inte tillräckligt korta och drar därför på resurser som behövs för andra. Principen för säkra länder, för de fall där beviljandegraden konsekvent under flera års tid understigit fem procent,
bör därför införas. Dessa ansökningar måste hanteras i särskild ordning
så att de prioriteras och att en tydlig tidsgräns införs för handlägg
ningen av dessa ärenden, men med fortsatt individuell prövning.
sid 102
Partistämma 2015
Andelen människor som väljer att frivilligt lämna Sverige efter lagakraftvunnet beslut minskar stadigt. I många fall väljer personer att gå under
jorden för att undvika tvångsutvisning. Många av dessa är även individer som fått ett Dublinbeslut – där personens ansökan ska prövas i ett
annat EU-land, där personen kanske inte vill bo.
Såväl preskriptionstiderna i Sverige som i EU för asylärenden är i dag
relativt korta. Om man därför kommit till Sverige för att söka asyl men
bedöms ha skyldighet att återvända till det första landet man kommit i kontakt med i EU väljer många att gå under jorden under de 18
månader som krävs för att Dublinbeslutet ska ha blivit preskriberat. De
svenska bestämmelserna reglerar den tiden från dess att man har ett
lagakraftvunnet avvisningsbeslut till dess att det beslutet upphör att
gälla och du åter kan ansöka om att få stanna i landet. Den tiden är i
dag fyra år. Den relativt korta preskriptionstiden i samband med de, i
internationell jämförelse generösa rättigheterna människor som lever i
Sverige illegalt har bidrar till svagare incitament för människor att återvända.
Den nationella preskriptionstiden vad gäller lagakraftvunnet avvisningsbeslut bör därför ses över och på EU-nivå bör det diskuteras en översyn av preskriptionstiden för Dublinärenden.
Polismyndigheten bör också ges ökade möjligheter att på ett effektivt
sätt hantera återvändandet för de människor som inte fått skydd beviljat i Sverige. Vi vill också se ett intensifierat och effektiviserat samarbete mellan polismyndigheten, kriminalvården och Migrationsverket
i syfte att öka antalet som återvänder. Detta inkluderar överföringen
av Dublinärenden som bör hanteras skyndsamt för att på sikt minska
ogrundade ansökningar.
Partistämma 2015
sid 103
Smugglare och pass
Svenska pass är mycket åtråvärda för många människor i världen. Dels
för att det ger möjlighet att få komma till Sverige där vi har en trygghet i form av goda utbildningssystem och utvecklade välfärdssystem,
men också på grund av att man med lätthet kan resa viseringsfritt till
många länder i världen. Många som kommer till Sverige som flyktingar
för att söka asyl har använt sig av så kallade ”look-alike” pass. Polisen
bedömer att så många som 90 procent av dem som söker asyl här har
kommit till Sverige med hjälp av flyktingsmugglare.
Den senaste tidens tragiska katastrofer med dödlig utgång på
Medelhavet visar med stor tydlighet den hänsynslöshet som präglar
människosmugglingen. De straffsatser som i dag finns för människosmuggling står inte i proportion till brottets allvar. Straffen för människosmuggling bör därför skärpas.
I dagsläget går stora summor pengar till organiserad brottslighet i Sverige, men polisen har svårt att göra tillräckligt för att gripa organisatörerna bakom smugglingen. Det är orimligt att det ska vara både enklare
att komma undan med och mer lönsamt att smuggla människor än
narkotika. Polisens verktyg för bekämpning av organisatörerna bakom
smugglingen bör därför utökas.
I slutet av februari 2015 redovisades en utredning om missbruk av
svenska pass. Utredningen tillsattes av Alliansregeringen och kom med
flertalet goda förslag om hur missbruket ska stävjas. Moderaterna ställer sig bakom rekommendationen att man får ett max antal pass under
en femårsperiod och att pass utöver detta endast blir provisoriska och
för en speciell resa.
• Att skillnaden i konsekvenser av ett bifall eller ett avslag på en asylansökan blir tydligare.
• Att preskriptionstiden vad gäller lagakraftvunnet avvisningsbeslut i
Sverige samt preskriptionstiden på EU-nivå, för Dublinärenden, ses
över i syfte att motverka viljan att bli kvar i landet efter lagakraft
vunnet utvisningsbeslut.
• Att asylansökningar från så kallade säkra länder ska hanteras i särskild ordning med tydligare tidsgränser.
• Att straffen för flyktingsmuggling väsentligen skärps.
• Att polisen ska ges tydliga instruktioner att högre prioritera arbetet
med att stoppa flyktingsmugglingen. Om det behövs ska större ekonomiska resurser knytas till denna verksamhet.
• Att reglerna för Svenska pass skärps – giltighetstiden för barns pass
måste sänkas, utfärdandet av provisoriska pass måste åtföljas av en
nationell och internationell spärr av övriga pass, och ett max antal
pass per femårsperiod bör införas.
• Att införa obligatorisk kontroll av fingeravtryck för tredjelands
medborgare vid inresa i Schengenområde samt på sikt även för dem
som reser från Schengen till tredje land.
Likt utredningens förslag bör också en sänkning av giltighetstiden för
pass för barn under sex år genomföras. När ett provisoriskt pass utfärdas ska annat giltigt pass återkallas och spärras i såväl internationella
som nationella databaser. Användning av biometriska kontroller vid
Schengens yttre gränser bör också öka. Likt utredningens förslag finns
också ett behov av en obligatorisk kontroll av fingeravtryck för resenärer till Schengen från tredje land såväl på sikt även för dem som reser
från Schengen till tredje land.
sid 104
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 105
Permanenta eller tillfälliga
uppehållstillstånd
Att människor på flykt ska kunna söka och i de fall de bedöms ha skäl
få skydd är en viktig princip som Moderaterna aldrig viker från.
Alla länder inom EU har förbundit sig till samma konventioner för att
skydda människor på flykt. Det är en grundläggande princip för alla
stater som står upp för mänskliga rättigheter.
Tyskland har sedan länge en princip om tillfälliga uppehållstillstånd
och är fortsatt det land som tar emot flest asylsökande i Europa. Även
länder som Storbritannien, Danmark och Nederländerna beviljar flyktingar tidsbegränsat uppehållstillstånd vid första beslutstillfället. Såväl
tillfälliga som permanenta uppehållstillstånd värnar asylrätten och ger
människor skydd.
Integrationen i Sverige har fungerat alldeles för dåligt. Utrikes födda
har svårt att komma i arbete och hitta bostäder och är överrepresenterade i långvarigt bidragsberoende. Detta måste brytas. Politiken har
mycket att bidra med för att underlätta för människor att integreras i det
svenska samhället – men vi måste också förvänta oss att människor
vill och har förmåga att göra det. Vi vill stärka människors drivkrafter till
arbete och integration.
Som en del i att öka incitamenten bör huvudprincipen för uppehållstillstånd ändras från permanenta till tillfälliga för dem som söker sig till EU
på egen hand utanför FN:s kvotflyktingssystem. Tillfälliga uppehållstillstånd om tre år blir ny huvudregel för dem som kommer på egen hand
till Sverige.
Arbetslinjen måste gälla alla i Sverige. Vi vill därför öka drivkrafterna
för nyanlända med tillfälliga uppehållstillstånd att komma i arbete. Ett
tillfälligt uppehållstillstånd bör därför bli permanent om man innehaft en
anställning med uppvisad skälig inkomst i sex månader.
sid 106
Partistämma 2015
Det tillfälliga uppehållstillståndet bör också bli permanent efter tre år
om man fullföljt de etableringsaktiviteter man har i sin etableringsplan
och skyddsskäl kvarstår.
Har etableringsinsatserna inte fullföljts förlängs det tillfälliga uppehållstillståndet om tre nya år om skyddsbehov kvarstår. Efter två perioder
med treåriga tillstånd, sammanlagt sex år, övergår det tillfälliga uppehållstillståndet automatiskt till permanent om skyddsskäl kvarstår.
I dag kan man inte ansöka om familjeåterförening på ett tillfälligt uppe
hållstillstånd. För att värna familjers rätt att återförenas efter krig föreslås därför att för dem som blivit beviljade tillfälliga uppehållstillstånd
om tre år har samma rätt som i dag att återförenas med sin familj. De
som ansluter till anknytningspersonen i efterhand kommer även de att
ges tillfälliga tillstånd med samma möjligheter att omvandla det till ett
permanent.
• Att permanenta uppehållstillstånd fortsatt ges till dem som kommer
till Sverige via FN:s kvotflyktingsystem, men att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregeln för dem som anländer på egen hand.
• Att det tillfälliga uppehållstillståndet övergår i ett permanent uppehållstillstånd om den aktuella personen uppvisar ett anställningskontrakt med skälig lön och villkor under de senaste sex månaderna.
• Att tillfälliga uppehållstillstånd blir permanenta efter tre år om etableringsaktiviteter fullföljts och skyddsskäl kvarstår. Om man inte fullgjort sina etableringsaktiviteter får man ett förlängt tillfälligt tillstånd
i tre år till om skyddsskäl kvarstår. Efter en sammanlagd period av
sex år övergår det tillfälliga uppehållstillståndet till permanent om
skyddskäl kvarstår.
• Att reglerna om familjeåterförening ändras så att man tillåts ansöka
om familjeåterförening på ett tillfälligt uppehållstillstånd om tre år.
Partistämma 2015
sid 107
Skärp kravet på försörjning
vid anhöriginvandring
En hög invandring till Sverige leder nästan alltid till en hög anhöriginvandring i ett senare skede. I Migrationsverkets prognos för februari
2015 står ”Under år 2015 kan antalet nya asyltillstånd bli 49 400 och
antalet kvotflyktingar 1 900 och antalet inresta anhöriga 18 300, totalt
69 600 nyanlända personer.”.
person med ordnade förhållanden och att få en väg in i samhället via ett
eget arbete.
Försörjningskravet bör också omfatta fler. I dag omfattas alltför få och
undantagen gäller personer som rimligen borde kunna försörja de
personer de önskar ta till Sverige. Undantaget för svenska medborgare
och de som bott i Sverige i mer än fyra år bör således tas bort. Möjligheterna för de flyktingar som vill återförenas med sina redan existerande familjer påverkas inte. Vi värnar barnets perspektiv i de fall man
på grund av krig och förföljelse blivit separerad från sin familj.
Försörjningskravet infördes 2009 av Alliansregeringen och Sverige var
då det enda land i EU som saknade liknande krav. I och med införandet
av kravet infördes också en mängd undantag som gör att kravet i dag
endast omfattar under en procent. I dag får man automatiskt undantag
om man är en barnfamilj, har bott i Sverige med uppehållstillstånd i mer
än fyra år, om du är svensk medborgare, om du är konventionsflykting
eller om du har nedsatt arbetsförmåga. Kravet i sig innebär en ordnad
bostad och försörjning för anknytningspersonen.
Kravets omfattning bör utökas för vissa grupper. Det är rimligt att
arbetskraftsinvandrare som önskar ta sin familj till Sverige inte bara
omfattas av kravet utan även har grundläggande försörjningsförmåga
för de efterkommande motsvarande nivån på försörjningsstöd. Detta
bör även gälla de som har så kallade nyetablerade anknytningar, det vill
säga personer som väljer att ta en ny partner till Sverige.
Den utredning som hade till uppgift att se över nyanlända kvinnor och
anhöriginvandrare på arbetsmarknaden presenterade under 2012 den
så kallade AKKA-utredningen. Utredningen pekar på flertalet hinder på
arbetsmarknaden för framför allt nyanlända anhöriga kvinnor från tredjeland. Många av dem räknas till gruppen övriga anhöriga – vilket oftast
innebär att man kommer till Sverige på nyetablerad relation. I denna
kategori fick 40 procent av männen och 30 procent av kvinnorna försörjningsstöd under det första året. Detta ger starka indikationer om att
anknytningspersonen i Sverige inte var tillräckligt etablerad i samhället
för att kunna erbjuda den efterkommande en tillräckligt god integration.
Moderaterna står upp för rätten till familjeåterföreningar för de familjer
som splittrats på grund av krig och förföljelse. Men den största delen av
anhöriginvandringen är så kallade nyetablerade relationer och dem som
anländer till personer som arbetskraftsinvandrat till Sverige. För dessa
grupper bör vi kräva att vissa grundläggande förutsättningar finns
ordnade innan man tillåts ta sina nära och kära till Sverige. Det bedöms
positivt, för de som kommer i efterhand, att anlända till en anknytnings-
sid 108
Partistämma 2015
• Att försörjningskravet utökas till att omfatta fler. Undantagen för
svenska medborgare och den som bott i Sverige mer än fyra år tas
bort. Detta kommer att påverka huvudsakligen nyetablerade relationer och påverkar inte rätten till familjeåterförening för flyktingar.
• Att försörjningskravets innebörd utökas. Den som vill ta någon till
Sverige ska ha en grundläggande försörjningsförmåga för sig själv,
men också för de anhöriga som anländer i efterhand. Denna försörjningsförmåga bör som lägst motsvara nivån på försörjningsstöd
som familjen skulle beviljas om man sökte ekonomiskt bistånd hos
socialtjänsten.
Partistämma 2015
sid 109
Ett kostnadseffektivt
mottagande
större anläggningar i tider av hårt söktryck. Detta i syfte att säkerställa
långsiktig kostnadseffektivitet. De lägenheter som Migrationsverket
förfogar över, vilket i dagsläget handlar om boende för cirka 30 000 personer skulle då kunna övergå till nyanlända.
Fokus på kostnadseffektivitet i mottagandet bör öka, och ett mer
flexibelt mottagande säkerställas och att Migrationsverket i tider av
högt söktryck ska ges utökade möjligheter att ordna och driva flyktingförläggningar i egen regi. Detta skulle möjliggöra långsiktiga relationer
mellan Migrationsverket och kommunerna samtidigt som det är ett
ansvarsfullt sätt att hantera skattepengar och begränsar privata aktörers kortsiktiga övervinster. Att vissa privata aktörer nu kan göra stora
vinster på kortsiktiga lösningar och i vissa fall bristande kvalitet är oacceptabelt.
I dagsläget placeras ensamkommande barn i så kallade HVB-hem –
hem för vård eller boende. Platserna är resurskrävande då kraven för
denna typ av boende är mycket specifika gällande personal och övriga
åtaganden. HVB-hemmen har också ursprungligen ett annat syfte.
Även om Migrationsverket ökar sitt bestånd av större anläggningar i
egen regi kommer fortsatt upphandling av privata aktörer att behövas
för att tillgodose de stora behov av tak över huvudet åt asylsökande
som nu finns. I syfte att skapa en jämnare fördelning av asylsökande
föreslås att upphandlingar från privata aktörer i kommuner som redan
tar ett stort ansvar för asylsökande ska undantas. Vidare ska Migrationsverket i dessa upphandlingar alltid ha ett perspektiv av långsiktighet och ökade planeringsmöjligheter för kommunerna samt sträva efter
maximal kostnadseffektivitet.
För att ytterligare underlätta för kommunerna föreslår vi även att Migrationsverket ska ge barnen i asylboenden intensivkurser i svenska
tillsammans med förberedande utbildning under tiden ansökningar
handläggs. Barn måste bli bättre förberedda på att gå in i en vanlig
svensk skolklass.
Alliansregeringen tillsatte en utredning om tvångsvård för barn och
unga. Utredningen släppte under hösten 2014 ett delbetänkande
som föreslår en mer individualiserad boendeform kallad stödboende.
Boendet är mer fritt än vad boende i HVB-hem är och mer ansvar ges
åt ungdomarna själva. Samtidigt som boendeformen bättre tillvaratar
enskildas behov är den samtidigt långt mer resurseffektiv. Ensamkommande barn bör därför huvudsakligen ges bosättning i boende som
föreslås i delbetänkandet och att man endast i behovsprövade fall
använder sig av HVB-hem för ensamkommande barn.
För att förbättra integrationen för fler ensamkommande barn är det
viktigt att åldersbedömningen fungerar. Kommer man hit som 15-åring
behövs andra individuella åtgärder jämfört med om man kommer till
Sverige som 24-åring. Frågan om åldersbedömning behöver därför
prövas för att fungera bättre, till exempel genom att se över hur åldersbedömning behandlas i andra europeiska länder.
En förändrad process för åldersbedömning utmanar inte asylrätten eller
möjligheten till uppehållstillstånd.
För att öka förutsättningarna för etablering på arbetsmarknaden bör
kompetenskartläggningar genomföras tidigare än i dag. Det bör vara
möjligt i samband med anländandet till Sverige.
Grundläggande språkundervisning bör också finnas tillhanda i Migrationsverkets boenden.
Moderaterna vill också att Migrationsverket ska få ett utökat uppdrag
och kunna förvärva statliga byggnader samt uppföra nya, att nyttja som
sid 110
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 111
Vägen in i samhället
• Att Migrationsverket ska ges rätt att driva boenden i egen regi.
Sverige ger nya möjligheter till människor som flytt för sina liv och stora
möjligheter till deras barn. Med dessa möjligheter följer ett tydligt och
självklart ansvar för alla och envar när det gäller att bidra till den egna
försörjningen.
• Att regelverket för upphandlingar av flyktingförläggningar och andra
typer av boenden ändras så att privata aktörer som vill förlägga
verksamhet i kommuner där det redan finns en överetablering av
asylsökande ska undantas i upphandlingsförfarandet.
• Att Migrationsverkets upphandlingar alltid ska ha ett perspektiv av
långsiktighet och ökade planeringsmöjligheter för kommunerna samt
sträva efter maximal kostnadseffektivitet.
• Att Migrationsverket ska tillse att barn i asylboenden får intensivkurser i svenska tillsammans med förberedande utbildning under tiden
ansökningar handläggs. Denna förberedelse för skolgången ska ske
i Migrationsverkets lokaler och syftar till att underlätta integrationen
för barnen in i skolan när nödvändiga språkkunskaper uppnåtts.
• Att även vuxna asylsökande i asylboenden ska ha undervisning i
svenska under tiden Migrationsverket prövar ansökan.
• Att asylsökande ska genomgå en kartläggning av kompetenser
tidigare så att individen ges så goda förutsättningar som möjligt att
etablera sig på arbetsmarknaden.
• Att boendeformen för ensamkommande barn bör ändras och att
HVB-hem ska användas endast i behovsprövade fall – annars bör
stödboende som föreslagits i delbetänkandet SOU 2014:3 användas.
• Att frågan om medicinsk åldersbedömning för ensamkommande
barn som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige ses över för att
möjliggöra en förbättrad integration.
sid 112
Partistämma 2015
Alla som vill och kan jobba ska också ha ett arbete att gå till. Det måste
också finnas tydliga drivkrafter som uppmuntrar till egen försörjning i
stället för att låta sig försörjas av samhället. Vi från politikens sida har
ett tydligt ansvar för att skapa förutsättningar för jobb att växa fram.
Samtidigt ska vi vara tydliga med att var och en också har ett ansvar
för att göra sig själv anställningsbar och att efter förmåga bidra till att
komma i arbete. Arbete, arbetsgemenskap och en egen lön som det
går att leva på innebär makt över den egna vardagen.
Vi menar att alla människor föds med drivkrafter och egen förmåga.
Vi tror att dessa drivkrafter är stora hos människor som flytt till Sverige för att skapa sig ett bättre liv. Då är det viktigt att samhället möter
upp denna vilja så tidigt som möjligt med insatser som ger förutsättningar för jobb, bostad och språkkunskaper. Dessa insatser måste ges
snabbare. Vi måste bryta den destruktiva tiden av väntan på att livet i
Sverige ska starta. Grundförutsättningen för detta är att personer som
beviljats uppehållstillstånd snabbt ska flytta ut i en kommun. Varje dag
i sysslolös väntan på kommunplacering i ett asylboende ökar risken för
att fastna i utanförskap och bidragsberoende.
Drygt 9 200 personer befinner sig i dag i Migrationsverkets anläggningsboenden med uppehållstillstånd och inväntar en kommunplacering. Detta utgör även en problematisk flaskhals då Migrationsverkets
behov av boende för nya asylsökande är betydande.
Partistämma 2015
sid 113
Arbetskraftsinvandring
Vi behöver invandrad arbetskraft för att kompetensförsörja såväl offentlig verksamhet som svenska företag. Alla människor som vill komma till
Sverige för att skapa sig ett bättre liv genom att arbeta och bidra till vår
gemensamma välfärd ska kunna göra det. Sverige är ett litet land med
ett svårt språk och med ett klimat som inte alltid är lockande. Då måste
Sverige stå sig i den internationella konkurrensen om kompetensförsörjning.
Förutsättningarna för arbetskraftsinvandring bör förbättras och vidareutvecklas. Migrationsverket har gjort framsteg i att digitalisera ansökningsprocessen, men givet Sveriges rekryteringsbehov måste detta
fortsätta att förbättras.
Det behövs snabbare vägar in på arbetsmarknaden för de som kommer
hit för att arbeta. För att uppnå detta bör fler yrkeskategorier omfattas
av elektroniska ansökningar för arbetstillstånd för att behövd arbetskraft inte ska få vänta i onödan. Vi vill även att Migrationsverket arbetar
med att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd, särskilt för egenföretagare där väntetiden i dag är lång.
Arbetskraftsinvandring är också ett sätt för att skapa fler lagliga vägar
in i EU. Om fler länder ökade möjligheterna för arbetskraftsinvandring
från tredje land skulle fler människor som söker sig från utsatthet och
fattigdom, men som kanske inte alltid uppbär asylskäl, ges förutsättningar att kunna arbeta i ett annat land och bidra till egen försörjning
och till en växande ekonomi.
Alla arbetstagare ska ha rimliga arbetsvillkor, oavsett ursprung, och
det är självfallet oacceptabelt att enskilda arbetsgivare inte följer de
lagar och regler som gäller. Alliansen införde därför, tillsammans med
Miljöpartiet, kraftfulla åtgärder för att upptäcka och stoppa missbruk
av arbetskraftsinvandringsreglerna. Det handlar om efterkontroller,
straffsanktionerad uppgiftsskyldighet för arbetsgivare avseende anställningsvillkor samt kompletterande återkallelsebestämmelser. Dessutom
har utländska arbetstagare fått ett utökat skydd genom en förlängd
omställningsperiod och bättre information om sina rättigheter. Ytterligare åtgärder, som riskerar att försvåra arbetskraftsinvandring, bör inte
sid 114
Partistämma 2015
vidtas förrän dessa förändringar utvärderats. Först om ett betydande
fusk kvarstår ska ytterligare åtgärder övervägas.
Kommunerna har en nyckelroll
Många kommuner tar ett stort ansvar, men fler måste göra mer. Ekonomiska drivkrafter för att ta emot finns redan för de kommuner som
tar ett stort ansvar, då de får en högre ersättning än de kommuner som
tar ett mindre ansvar. Men fortfarande är mottagandet i kommunerna
mycket ojämnt. Detta är oacceptabelt.
Enligt Boverket behövs 6 500 bostäder för att kunna bosätta de personer som fått uppehållstillstånd men som fortsatt sitter i anläggningsboenden.
I de avtal som skrivs mellan Migrationsverket och kommunerna gällande mottagande av nyanlända finns alltför stor flexibilitet för kommunerna att inte leva upp till sina löften. Man kan i dessa avtal ange
ett antal platser som kommunen kan erbjuda, men i ett senare skede
minska antalet drastiskt. Vi vill därför att kommunerna ska vara bundna
av de avtal om mottagande som kommunen valt att ingå.
Det största problemet gällande kommunplacering av nyanlända är den
generella bostadsbristen i Sverige. Detta tillsammans med det faktum
att bostäder ofta finns där jobben inte finns skapar en stor diskrepans
i möjligheterna till såväl jobb som bostad. Arbetsförmedlingen måste
få till stånd ett mer effektivt samarbete med kommunerna i långt högre
utsträckning än i dag. Kommunerna har många viktiga kompetensområden som Arbetsförmedlingen behöver bli bättre på att nyttja. Dessa
kompetenser behövs för att ordna praktikplatser, utbildningar och jobb.
Då många i dag väljer att bosätta sig hos släkt eller vänner utan hjälp
från Arbetsförmedlingen gör detta att planeringen för kommunerna blir
svår. Det finns kommuner som på grund av stor inflyttning av dem som
väljer eget boende inte har haft möjligheter att sluta avtal om mottagande med Migrationsverket. Eget boende har både för- och nackdelar. En
av fördelarna är att man kan komma nära nätverk som kan vara värde-
Partistämma 2015
sid 115
fulla för att skapa sig ett nytt liv i Sverige. Detta gäller särskilt om man
flyttar till en region med en stark arbetsmarknad. Men samtidigt ser vi
flera nackdelar eftersom det ofta är så att man flyttar till utanförskapsområden där möjligheterna till en god integration är dåliga.
Det är relativt vanligt att människor under tiden med etableringsplan
flyttar mellan flera kommuner. Detta gör det svårt för Arbetsförmedlingen att få kvalitet i utbudet av insatser och ännu svårare för individen
att få konsekvens i sina insatser. Full etableringsersättning bör därför
villkoras mot att man under tiden med etableringsplan blir kvar i den
kommun man anvisats eller själv valt. Detta ger bättre förutsättningar
för individen att få rätt och effektiva insatser samtidigt som det förenklar planeringen för de olika aktörerna samt förbättrar möjligheten till
goda resultat för individen.
Samtidigt behöver arbetet fortsätta för att fler kommuner ska ta sitt
ansvar när många människor flyr till Sverige från krig. Förutsättningarna
för hur detta bäst uppnås behöver ses över.
Vi måste därför få till stånd en samarbetslinje mellan kommun, region
och stat. Kommunerna har främsta ansvaret för bostäder, skolgång och
annan omsorg medan regioner ansvarar för sjukvård och arbetsmarknad.
Vi vill se formaliserade nätverk mellan de tre aktörerna där kommuner i
samtal med regioner och relevanta statliga myndigheter hanterar frågan
om mottagande av nyanlända. Kommunerna måste ges större inflytande om hur och var mottagandet ska ske samtidigt som Migrationsverket bestämmer tid och antal. Behovet av bostäder ska säkerställas
av kommunerna genom bindande avtal efter varje överenskommelse
om mottagande. Metoden leder till planeringsförmåga och ekonomisk
trygghet för kommunerna vilket skapar gynnsamma förhållanden för
fler att göra mer. Detta sker samtidigt som man genom regionen får
möjlighet att utöva påtryckningsmöjligheter för ökat mottagande bland
kommuner som tar ett mindre ansvar.
Under hösten 2014 tillkännagav riksdagen för regeringen att en offentlig utredning bör tillsättas som ska lämna förslag om ett hållbart och
flexibelt system för mottagande av såväl asylsökande som nyanlända.
sid 116
Partistämma 2015
Utredningen ska också ge svar på hur man främjar en snabb etablering
på arbetsmarknaden. Enligt tillkännagivandet skulle regeringen ha tillsatt en utredning senast den 31 mars 2015. Dessvärre finns i skrivande
stund ingen utredning presenterad. Regeringen bör påskynda arbetet
med en tillsättning av utredningen.
Arbetsförmedlingens roll måste renodlas
Etableringsreformen som infördes 2010 innebar att som första myndighet skulle nyanlända nu få möta Arbetsförmedlingen i stället för den
tidigvarande konstruktionen där man först möttes av socialtjänsten.
Under de första två åren i landet fick nu nyanlända en etableringsplan
och en ersättning som utgår från genomförandet av planen.
Etableringsreformen har sedan dess haltat. Vi måste vara självkritiska
och konstatera att reformen inte fungerat som avsett. Nyanlända ska
fortsatt mötas av tydligt arbetsmarknadsfokus och Arbetsförmedlingen
ska vara den första myndighet nyanlända kommer i kontakt med. Men
Arbetsförmedlingen behöver bli bättre. Därför är den stora översyn som
Alliansregeringen aviserade under 2014 mycket viktig. Vi behöver få
bättre kunskap om vad som fungerat och vad som inte fungerat. Därför
är det viktigt att utredningen genomföras enligt plan, enligt riksdagens
beslut.
I dag har Arbetsförmedlingen även ansvar för att bosätta nyanlända
som önskar hjälp med detta. Tanken är att de ska bosätta sig där det
finns goda möjligheter till arbete. Men bostadsmarknaden har inte
kunnat tillgodose bostäder åt de nyanlända och därför har arbetsmarknadsfokuset blivit lidande. Människor sitter därför i dag fast i
Migrationsverkets anläggningsboenden utan möjlighet att påbörja sin
etableringsprocess och därmed vägen till självförsörjning. Därför är
en bostad en av de viktigaste förutsättningarna för de människor som
kommer till Sverige.
Ansvarsfördelningen bör därför skiftas från Arbetsförmedlingen till
Länsstyrelserna i fråga om bosättning. Länsstyrelserna ska överta det
bosättningsansvar som i dag åligger Arbetsförmedlingen. Migrations-
Partistämma 2015
sid 117
verket sluter då avtal med Länsstyrelserna som sedan ansvarar för
fördelningen mellan kommunerna i respektive län där kommunernas
avtal ska bli bindande. Åtar man sig via avtal ett visst antal platser ska
kommunen i fråga också ha skyldighet att ha kapacitet att ta emot
angivet antal.
Att Arbetsförmedlingen fråntas ansvar för bosättning gör att de kan
fokusera på att förmedla jobb, inte bostäder.
De insatser som ges till nyanlända under den första tiden i Sverige har
varit bristfälliga och Arbetsförmedlingen bör därför lägga fokus på att
dessa blir mer effektiva och individbaserade. Ett mer renodlat uppdrag
till myndigheten är eftersträvansvärt och Arbetsförmedlingen får ägna
sig åt sitt huvudsyfte; att matcha mot jobb, inte att leta bostäder. Länsstyrelserna skulle även genom detta utökade ansvar få incitament att se
till att överklagandeprocesser blir så effektiva och tidsbesparande som
möjligt.
Hur möter vi bostadsbristen
Det finns inga snabba lösningar på en långvarig och numera akut
bostadsbrist. Den enda lösningen på lång sikt är att göra det enklare,
billigare och snabbare att bygga. Under krisåren har bostadsbyggandet
sjunkit kraftigt. Byggtakten ökar nu igen mycket tack vare regelförenklingar som gör att det i år kommer att påbörjas byggnation av 42 500
bostäder. Men takten är fortsatt alldeles för låg för att tillgodose behoven. Boverket räknar i sin rapport ”Nyanländas bostadssituation” att
30 500 bostäder kommer att behövas årligen under år 2015 och 2016
för att enbart lösa bostäder åt nyanlända.
För att underlätta bostadsbyggandet måste det bli lättare att ta det första spadtaget. Tillgången på byggklar mark måste öka och billigare och
mindre bostäder för framför allt unga och nyanlända måste öka. I dagsläget tar det mellan tre och fyra år att få bygglov, men i vissa fall kan
processen vara ännu längre. Det finns flera anledningar till att bygglovsprocessen dröjer. Miljömässig hänsyn, arkeologiska utgrävningar och
spridningsvägar är några av dessa. Naturligtvis ska fortsatt miljöhänsyn
sid 118
Partistämma 2015
prägla nybyggnationer, men vid sanering av mark ska bostadsbyggande vid sidan av miljöhänsyn vara styrande.
De flesta människor i Sverige vill att det ska byggas mer och de flesta
har förståelse för att det är nödvändigt för kommande generationer.
Men allt för många vill att byggnationer ska äga rum på någon annans
bakgård, det vill säga inte där de bor. Därför måste även överklagandeprocessen bli kortare och andelen ogrundade överklaganden måste
minska.
En begränsning av möjligheterna till överklagande av bostadsbyggande
bör därför övervägas. Då vi ser ett ökat behov av små bostäder vill vi
även att de förenklade reglerna för byggnation av studentbostäder ska
gälla samtliga nya bostäder under 35 kvadratmeter. Vi vill även ändra
tidsbegränsningarna i byggloven från nuvarande tio plus fem år till
15 år, med viss möjlighet till förlängning.
För vissa typer av boende, framför allt små bostäder och statliga bostäder så som anläggningsboenden för asylsökande, måste bullerreglerna vara mer flexibla än i dag. Vi vill även att Migrationsverket i större
utsträckning strävar efter långsiktig kostnadseffektivitet i asylboenden
genom att förvärva eller bygga nya och större anläggningar där mer av
den samhällsservice som tillhandahålls av dem kan ges. På så sätt kan
de lägenheter som Migrationsverket i dag hyr åt cirka 30 000 personer
runt om i landet i större utsträckning frigöras åt nyanlända.
• Att nyanlända fortsatt ska mötas av tydligt arbetsmarknadsfokus
och att Arbetsförmedlingen har det självklara ansvaret för att få
nyanlända i jobb.
• Att länsstyrelserna ska överta det bosättningsansvar som i dag åligger Arbetsförmedlingen.
• Att kommuners avtal med länsstyrelser om antal platser ska göras
bindande.
Partistämma 2015
sid 119
• Att tiden i etableringsreformen förlängs från dagens två år till tre år.
• Att Migrationsverket utökar sitt arbete med att erbjuda digitala ansökningar för arbetstillstånd, att fler yrkeskategorier ska omfattas av
digitala ansökningar samt att arbetet med att korta handläggnings
tiderna för arbetstillstånd framför allt för egenföretagare intensifieras.
• Att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om ett hållbart och
flexibelt mottagande av asylsökande och nyanlända. Detta har ett
enigt utskott i riksdagen krävt.
• Att överklagandeprocessen gällande bygglov måste kortas och
andelen ogrundade överklaganden måste minska. Vi vill se en begränsning av möjligheterna till överklagande av bostadsbyggande.
• Att de förenklade reglerna för byggnation av studentbostäder ska
gälla samtliga nya bostäder under 35 kvadratmeter.
• Att tidsbegränsningarna i byggloven ändras från nuvarande tio plus
fem år till 15 år.
• Att bullerreglerna ska mildras för vissa typer av boende, framför allt
små bostäder och statliga bostäder så som anläggningsboenden för
asylsökande.
• Att Migrationsverket i större utsträckning ska sträva efter långsiktig
kostnadseffektivitet i asylboenden genom att förvärva eller bygga
nya och större anläggningar där mer av den samhällsservice som
tillhandahålls av dem kan ges.
• Att full etableringsersättning villkoras mot att nyanlända bor på
samma ort under etableringstiden. Undantag kan göras om personen får ett arbete på annan ort.
Effektiva insatser från dag ett
Mediantiden för flyktingar att komma i arbete är alltför lång. Ett led i
detta är att den tid den nyanlända får i Arbetsförmedlingens regi och
som syftar till att förbereda dem för ett arbetsliv i Sverige är alltför kort.
De insatser som erbjuds inom ramen för etableringen är också ofta
av bristfällig kvalitet och inte tillräckligt individanpassade. Bättre stöd
måste ges såväl till akademiker som enbart behöver språkkunskaper eller komplettera sin utbildning som till den som kommer till Sverige med
sämre utbildningsbakgrund. Etableringsformen bör därför utökas från
dagens två år till tre år. Detta underlättar också för kommuner och kan
medföra att fler kommuner tar emot vilket kan bidra till att kommunplaceringar för nyanlända går snabbare.
Många människor som kommer till Sverige i dag har en bristfällig
utbildningsbakgrund och är obekanta med den svenska arbetsmarknaden. Under 2014 hade 36 procent av dem med etableringsplan nio
års utbildning eller mindre. Inom gruppen finns även stora skillnader –
vissa har nästan nio års utbildning medan andra endast har ett par års
utbildning. Samtidigt finns stora grupper som har högre utbildning än
inrikes födda och inte sällan inom ett bristyrke på svensk arbetsmarknad. Läkare, psykologer, sjuksköterskor och lärare kommer dagligen till
Sverige. Den kompetens de för med sig är viktig för att fortsätta bygga
Sverige starkt. Diskussionen om behovet av en snabbare validering har
förts under flera år. Trots de satsningar som gjorts har resultaten inte
varit tillräckliga. Valideringen tar fortsatt för lång tid.
En möjlig väg framåt är att Socialstyrelsens uppdrag att validera utländska betyg och kompetenser av utländsk utbildning inom hälso- och
sjukvårdsyrken övergår till Universitets- och högskolerådet. De har visat
sig vara mycket mer effektiva gällande kartläggning av insatser för att
snabbt komma ut på arbetsmarknaden. Då validering av framför allt,
men inte endast, vårdyrken är mycket viktigt eftersom rekryteringsbehoven är stora behövs förändring för att snabbare se till att människor
kommer i arbete.
Vi vill även införa tidigare kompetenskartläggningar för att öka förutsättningarna för etablering på arbetsmarknaden. Vi vill också att
sid 120
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 121
Migrationsverket ökar jobbfokus i placeringen av asylsökande för att
tillgodose särskilda yrkesgruppers behov i svenskundervisningen. De
som har en yrkesroll i bagaget kan således lära sig yrkessvenska med
människor inom samma kompetensområde.
De som i dag kommer till Sverige med kompetens framför allt i vårdyrken är eftertraktade på arbetsmarknaden. Detta samtidigt som det är
svårare i vissa kommuner och områden att rekrytera läkare och sjuksköterskor. Därför är en ökad flexibilitet i bedömningen av språkkunskaper önskvärd. Många vårdtagare i Sverige i dag har svårigheter med det
svenska språket och skulle behöva läkare som talar samma språk.
Vuxet lärande – en viktig
del på vägen till jobb
Många som i dag kommer till Sverige har kort eller bristfällig utbildningsbakgrund. Samtidigt har Sverige få arbeten där inga förkunskaper
eller utbildning krävs och där lönenivån motsvarar att man utan dessa
förkunskaper kan få arbetet. För dessa människor är det viktigt att nå
en utbildningsnivå som gör att de kan få ett arbete på den svenska
arbetsmarknaden.
Som en del i ett ökat aktivitetskrav, för alla typer av offentliga ersättningar, bör människor med låg utbildningsnivå ha en skyldighet att, i
så hög utsträckning som möjligt, göra sig anställningsbara bland annat
genom utbildning. Skolplikten gäller samtliga i Sverige och vi menar
att det finns orsak att överväga om detta även bör gälla de som kommer till Sverige utan fullständig grundskoleutbildning eller liknande. En
färdigställd och avklarad utbildning ska därför vara målet i aktiviteterna
och närvaro samt godkända resultat ska krävas för fortsatt ersättning.
Den första tiden i Sverige utgör ett mycket viktigt fönster för hur förståelsen och förtroendet för det nya landet skapas. Många kommuner
är aktiva med särskilda program där nyanlända redan första veckan
ges möjlighet att sitta ned med många av de myndigheter som innehar
viktiga samhällsfunktioner. Detta sker i en del kommuner utöver ramen
för den samhällsinformation som kommunerna ska ge enligt etable-
sid 122
Partistämma 2015
ringsplanen. Här får nyanlända möjlighet att träffa polismyndighet som
informerar om gällande lagar i Sverige samtidigt som de får träffa konsulenter och pedagoger som berättar om hur Sverige ser på familjelivet.
Samhällsinformationen bör vara det första som nyanlända kommer i
kontakt med när det gäller vad de kan förvänta sig av Sverige – och vad
Sverige kan förvänta sig av dem. Därför är det viktigt att den håller såväl god kvalitet som att den når alla. Men den samhällsinformation som
ges inom ramen för etableringsplanen är i bland bristfällig och har låg
närvaro av nyanlända. Den ges ibland också mycket sent under etableringstiden. Detta är inte acceptabelt. Samhällsinformationen är obligatorisk och således måste närvaro krävas från samtliga nyanlända. Här
har Arbetsförmedlingen ett ansvar att använda de sanktionsmöjligheter
som finns.
I syfte att tillgodose en kvalitativ och innehållsrik samhällsinformation,
som också är kostnadseffektiv, bör denna digitaliseras i form av interaktiv webbundervisning.
Utbildningen bör kompletteras med ett digitalt system. På så sätt kan
man kontrollera innehållet i informationen och garantera att den kan
ges i Sveriges alla hörn. Då handläggningstiderna för Migrationsverket
väntas öka i takt med att fler söker sig till Sverige ser vi också vikten
av att den tillhandahålls tidigt. Då tiden i anläggningsboende kommer
att öka för många människor samtidigt som stora grupper som söker
sig till Sverige nu får uppehållstillstånd anser vi också att den bör ges
redan under tiden i anläggningsboende.
Språket – en nyckel till
arbete och gemenskap
Bristande språkkunskaper är en viktig förklaring till många utrikes
föddas utanförskap. Under 2013 stod 16 000 utrikes födda på kommunalt försörjningsstöd på grund av språkbrister. Detta kan inte accepteras. Vi måste vara tydliga med att bristande språkkunskaper i sig aldrig
får vara anledning till ett bidragsberoende. Människor som efter lång
tid i Sverige fortsatt inte talar svenska innebär också en stor kostnad i
Partistämma 2015
sid 123
form av tolkbehov. Vi behöver utveckla sfi så att fler tidigt kan lära sig
svenska och människor som kommer till Sverige ska ha en skyldighet
att lära sig språket.
platser bristfällig. Då ingen övervakar eller utvärderar undervisningen
föreslås att Skolinspektionen ska kunna ta över svenskundervisning
som inte håller måttet.
Skillnaderna mellan kvalitet och tillgänglighet i sfi är alltför stora
beroende på var i Sverige man hamnar.
I dag har många kommuner krav på en viss uppnådd nivå på svenska
för att kunna gå vidare med utbildning inom GRUNDVUX-systemet eller
inom den kommunala vuxenutbildningen. Det måste bli lättare att parallellt klara båda utbildningarna och således ha snabbare väg till färdigställd utbildning och jobb.
Många av dem som nu kommer till Sverige har en bakgrund inom yrken
där vi behöver arbetskraft. Men det tar alltjämt för lång tid för människor att matchas mot ett passande jobb. En del som kan underlätta vägen
till jobb är att erbjuda yrkesinriktad sfi. Det innebär intensiv svenska
med fokus på yrkesspråket, orienteringskurser med nödvändig kunskap
för att veta hur respektive yrke fungerar i Sverige och möjlighet att komplettera sin utbildning för svenska förhållanden på högskole- eller
gymnasienivå. Detta ges i dag endast i en av fem kommuner trots att
det, där det finns, inneburit mycket goda resultat. Sfi-undervisning bör
även kunna ges på distans och webbaserat. Detta skulle möjliggöra
att fler kan delta i specialiserad svensk-undervisning även från orter
där sådan undervisning inte tillhandahålls. Vi måste kunna erbjuda sfi
anpassad till människors livssituation – inte förvänta oss att människors
livssituation ska anpassas till ett begränsat utbud av sfi. Ett led i detta
är att erbjuda öppen förskola för att öka kvinnors deltagande i svenskundervisning. Det möjliggör även en större flexibilitet för deltagarna att
schemalägga sina studier för att exempelvis kombinera med arbete.
Med fler personer som deltar i sfi-undervisning behövs ett större fokus
på sfi-lärarutbildningen och arbetet som sfi-lärare.
I dagsläget läser man sfi som en enskild insats då sfi är en särskild
skolform. Detta utgör i grunden ett problem då man baserar lärandet på
att man först ska lära sig svenska – sedan lära sig andra saker. Rege
ringen har genom en proposition till riksdagen föreslagit att sfi ska tas
upp i den kommunala vuxenutbildningen. Vi välkomnar detta förslag då
det möjliggör för parallella lärandeprocesser med fler ämnen som kan
schemaläggas. Detta tillåter även skolinspektionen att ha större insyn i
verksamheten som bedrivs på sfi.
Fortfarande finns få utvärderingar av utbildning inom ramen för sfi. Det
finns bristfälliga eller inga, slutsatser om vad som fungerar och vad
som inte fungerar. Och fortsatt är kvalitén på undervisningen på många
sid 124
Partistämma 2015
Efter avslutad GRUNDVUX-utbildning, och med gymnasiebehörighet,
finns valmöjligheter för den som vill vidare. En av dessa valmöjligheter
är dock inte yrkesgymnasium. Många av dem med låg utbildningsbakgrund som tillgodogjort sig en utbildning på grundskolenivå har en
önskan om en yrkesutbildning. Ett yrkesgymnasium bör införas för de
nyanlända som är intresserade av en utbildning inom ett bristyrke. Alla
möjligheter att så snabbt som möjligt komma i jobb och egenförsörjning måste stärkas.
• Att Universitets- och högskolerådet tar över Socialstyrelsens uppdrag att validera utländska betyg och kompetenser.
• Att Migrationsverket ska ha tydligt jobbfokus i placeringen av asylsökande för att tillgodose särskilda yrkesgruppers behov i svenskundervisningen.
• Att det bör övervägas om utbildningsplikt ska införas för nyanlända
vuxna utan motsvarande grundskolekompetens.
• Att samhällsinformation ska ges i digital form i form av interaktiva
utbildningar för att försäkra att korrekt och fullständig information
ges vid varje givet tillfälle – och öka tillgängligheten och samtidigt
minska kostnaderna för informationen.
• Att sanktionsmöjligheterna ska utvidgas och användningen av redan
existerande sanktionsmöjligheter i etableringsersättningen ska utö-
Partistämma 2015
sid 125
kas för att förtydliga skyldigheten att delta i den obligatoriska delen
av samhällsinformation.
• Att sfi ska kunna bedrivas på distans och i webbaserat format.
• Att yrkesinriktad sfi ska erbjudas i fler kommuner.
• Att öppen förskola erbjuds för att underlätta kvinnors deltagande i
svenskundervisning.
• Att Skolinspektionen ska granska och tillse att sfi-undervisningen
uppfyller kraven.
Arbetslösheten är hög bland utrikes födda, men många befinner sig
ännu längre bort från arbetsmarknaden. Statistiken för biståndsmottagande visar på en tydlig överrepresentation av utrikes födda. Av sammanlagt 270 000 vuxna biståndsmottagare var drygt 140 000 födda
utomlands.
För att utrikes födda ska nå samma sysselsättningsgrad som inrikes födda betyder det att antalet sysselsatta behöver öka med drygt
123 000 personer. Det finns stora vinster att göra för både samhälle och
individ om fler utrikes födda kommer i jobb.
Hinder för utrikes födda
på svensk arbetsmarknad
Det tar lång tid för många utrikes födda att komma in på svensk arbetsmarknad. Ser man till exempel på dem som kom inom ramen för
flyktingmottagandet 2008 arbetade bara 20 procent av kvinnorna och
40 procent av männen efter fem år. Det finns flera förklaringar till att
invandrare möter svårigheter att få jobb.
Arbetsmarknaden
för utrikes födda
En majoritet av alla utrikes födda, eller närmare 800 000 personer i åldern 15-74 år, hade ett jobb att gå till 2014. Utrikes födda utgör ett viktigt tillskott på svensk arbetsmarknad och bidrar till såväl företags som
välfärdsverksamheters kompetensförsörjning – utan dem skulle många
verksamheter stanna. Två tredjedelar av sysselsättningsökningen sedan
2006 kommer från utrikes födda.
Men samtidigt som vi blir allt mer beroende av invandring förmår vi inte
ta tillvara på all kompetens. Skillnaden i hur stor andel som jobbar är
fortfarande stor mellan de som fötts här och de som flyttar hit. Skillnaden är större mellan kvinnor än mellan män och dessutom är variationen stor beroende på vilken region invandringen skett ifrån. Bland dem
som var födda i Sverige hade drygt 80 procent i åldern 20-64 år ett
jobb att gå till 2013, medan motsvarande andel för dem som var födda
inom EU/EFTA var cirka 64 procent och utanför EU cirka 55 procent.
sid 126
Partistämma 2015
Skatter tillsammans med bidrags- och ersättningssystem skapar fortfarande höga marginaleffekter, särskilt för dem med lägst inkomster där
många är utrikes födda. När trösklarna till jobb är höga riskerar många
att låsas in i ett utanförskap, eftersom det krävs förhållandevis höga
löner för att uppnå samma disponibla inkomst som bidragen ger.
Sverige har också en sammanpressad lönestruktur med höga lägstalöner, vilket missgynnar inträdande grupper på arbetsmarknaden. Många
arbetsgivare känner tveksamhet inför att anställa personer utan erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden, då de är osäkra hur de ska
fungera på arbetsplatsen. När lägstalönerna är höga tenderar arbetsgivare att i stället anställa mer erfarna personer.
Lagen om anställningsskydd, las, är en viktig del av arbetsrätten. Lagen
skyddar från godtyckliga uppsägningar, vilket bidrar till trygghet för
arbetstagaren. Men ett alltför strikt anställningsskydd har vissa negativa
effekter på arbetsmarknaden. Rörligheten hämmas och även om den
Partistämma 2015
sid 127
totala arbetslösheten inte ökar, bärs en större del av arbetslösheten av
inträdande grupper så som unga och utrikes födda.
En annan faktor som kan försvåra för utrikes födda är att kompetenskraven ökar på svensk arbetsmarknad. Andelen enkla jobb som inte
kräver särskilda förkunskaper minskar och en gymnasieexamen är
oftast en förutsättning för att få arbete. De allra flesta jobb kräver också
kunskaper i svenska språket. Det innebär svårigheter för en stor del av
de nyanlända som har svag utbildningsbakgrund och bristande språkkunskaper. Genom att öppna för fler jobb i tjänstesektorn med rut- och
rotavdrag samt sänkt restaurangmoms har fler ingångsjobb skapats,
men andelen enkla jobb är fortsatt låg.
Upparbetade nätverk har stor betydelse. Undersökningar visar att
uppemot 70 procent av jobben tillsätts via kontakter. Den som är ny
i Sverige saknar oftast ett tillräckligt starkt nätverk, vilket försämrar
jobbchanserna.
Diskriminering finns i Sverige liksom i andra länder, och ska både
uppmärksammas och bekämpas. Men diskriminering är sannolikt inte
huvudorsaken till arbetslöshet och långvarigt beroende av försörjningsstöd bland många utlandsfödda.
Förslag för fler jobb
Majoriteten av de jobb som växer fram är resultatet av enskilda individers företagsamhet. Därför är politikens roll att skapa förutsättningar
för arbetsgivarna att växa och anställa. Därtill ska utbildningspolitik,
arbetsmarknadspolitik och skatter utformas så att den som saknar ett
arbete uppmuntras att söka och kvalificera sig till de lediga jobb som
växer fram. Moderaterna är det parti som har tydligast fokus på en politik för fler jobb och att bryta det nya utanförskap som växer fram.
sid 128
Partistämma 2015
Öka drivkrafterna till jobb
Alliansen har genomfört flera viktiga reformer för att öka drivkrafterna till
arbete. Bland annat genom jobbskatteavdraget som framför allt gynnat
de med lägst inkomster. Till exempel Riksrevisionen och Finanspolitiska
rådet har pekat på jobbskatteavdragets gynnsamma effekt för utrikes
födda och deras deltagande i arbetskraften.
Samtidigt upplever många fortsatt att det lönar sig dåligt att arbeta. När
trösklarna till jobb är höga riskerar många att låsas in i ett utanförskap
och därmed gå miste om den trygghet och gemenskap som ett jobb
innebär. Därför måste vi fortsätta att utveckla politiken för att uppmuntra fler att jobba mer. Genom förstajobbet-avdraget sänks skatten på
arbete särskilt för de med lägst inkomster vilket leder till att det blir mer
lönsamt att arbeta mer och att till exempel gå från deltid till heltid.
Som tidigare redovisats är utrikes födda överrepresenterade i statistiken för ekonomiskt bistånd. Detta riskerar att skapa fattigdomsfällor som är svåra att komma ur, då marginaleffekterna för att gå från
försörjningsstöd till jobb på låg lönenivå är mycket höga. Bättre och fler
incitament i försörjningsstödet, som förstärkt jobbstimulans behöver
därför också utvecklas för att fler ska kunna lämna utanförskap för att
gå till arbete.
Förbättra matchningen
En förbättrad matchning handlar både om att individer rustas för att
bättre motsvara de krav som ställs på arbetsmarknaden, men också
om att underlätta mötet mellan arbetssökande och arbetsgivare.
Den som är nyanländ och ska ut på arbetsmarknaden saknar i regel ett
eget nätverk med upparbetade kontakter. Här måste Arbetsförmedlingen hjälpa till genom att fungera som en kontaktyta. Arbetsförmedlingen
ska ha uppbyggda nätverk med relevanta arbetsgivare och på så sätt
hjälpa till med de kontakter som behövs. Detta arbete måste förstärkas
för att Arbetsförmedlingen ska kunna fungera som en länk för nyanlända och andra grupper som står längre bort från arbetsmarknaden i dag.
Partistämma 2015
sid 129
För en god matchning måste den som är arbetslös söka jobb aktivt. Vi
menar att den som har arbetsförmåga måste mötas av ungefär samma
förväntansbild oavsett vilken ersättning man har. För den som har
försörjningsstöd ser kraven olika ut i olika kommuner. Till exempel ställs
i varierande grad krav på att söka jobb utanför det yrkesområde man tidigare arbetat inom eller utanför det geografiska område man är bosatt
i. Vi vill därför att socialtjänstlagen förtydligas med vilka krav som kan
ställas på en arbetslös person som söker ekonomiskt bistånd i enlighet
med utredningen SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.
Man ska vara aktivt arbetssökande, inskriven på Arbetsförmedlingen
och stå till arbetsmarknadens förfogande. Genom att tydliggöra vad
som gäller i lag blir reglerna lättare att tillämpa, mer förutsägbara för
den enskilde, samtidigt som vi får en mer rättvis och enhetlig tillämpning över hela landet. Socialtjänstlagen bör också ändras från att kommunerna får kräva aktiviteter för fortsatt försörjningsstöd till att kommuner ska kräva aktiviteter inom ramen för individens förmåga för fortsatt
försörjningsstöd.
Många gånger krävs inte längre utbildningar för att en person ska bli
anställningsbar, utan det räcker med kortare kompetensutvecklande
insatser. Exempelvis visar en undersökning att sextio procent av ingångsjobben på Arbetsförmedlingens platsbank kräver körkort. Den
som är arbetslös har ofta inte råd med körkortsundervisning, vilket blir
ett moment 22. Redan i dag finns vissa möjligheter att få studielån för
andra ändamål än försörjning under studier, till exempel för att införskaffa musikinstrument. En möjlighet bör därför införas för att finansiera
körkortsundervisning genom studielån. Lånen ska återbetalas inom tre
år. Detta kan öka möjligheterna för alla som vill ta körkort för att öka
sina förutsättningar att få jobb.
Fler och bättre vägar till jobb
Det behövs fler och bättre vägar in på arbetsmarknaden i dag. Lärlingsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa med YA-jobben för unga
som förebild bör införas. För nyanlända bör möjligheten ges under de
första fyra åren. På samma sätt som hos unga finns det hos arbets-
sid 130
Partistämma 2015
givaren en osäkerhet vad gäller nyanländas och långtidsarbetslösas
färdigheter. Med lärlingsjobben får man lära sig jobbet på jobbet genom
en kombination av arbete, utbildning och handledning. Arbetsgivaren
betalar lön på den del av arbetstiden som inte utgörs av utbildning. För
att fler ska få denna möjlighet bör lärlingsjobb finnas även på företag
som inte är bundna av kollektivavtal eftersom många jobb växer fram i
småföretag.
Det behövs också förändringar i de subventionerade anställningarna.
Anställningsstöd har positiva effekter, men trots höga subventioner
skapar de stöd som finns i dag inte tillräckliga drivkrafter att anställa.
Flera utredningar har pekat på att det finns för många stöd med olika
regleringar. Reglerna uppfattas som krångliga och varken arbetssökande eller arbetsgivare vet vilka stöd som finns. Många gånger har inte
heller arbetsförmedlarna tillräcklig kunskap. För att subventionerade
anställningar ska användas måste både arbetsgivare och förmedlare
känna till och förstå de olika stödformerna. Det finns därför ett behov
av att se över antalet stöd för att förenkla, effektivisera och göra dem
mer träffsäkra.
För den som varit arbetslös under lång tid, behöver en möjlighet till
matchningsanställning införas. Här räcker inte en vanlig subvention för
att minska den osäkerhet som arbetsgivaren känner inför hur en arbetssökande ska fungera på arbetsplatsen. Tanken är att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa till en anställning hos en aktör som matchar
långtidsarbetslösa till jobb genom en kombination av handledning och
kompetensutveckling. Matchningsaktören, till exempel ett rekryteringsföretag eller bemanningsföretag, kommer då att fungera som ett aktivt
stöd över tröskeln till andra arbetsgivare samtidigt som den anställde
kan känna sig trygg med att både arbetsgivaransvaret och ansvaret för
utbildning ligger kvar hos matchningsaktören.
Arbetsrätten med dess anställningsskydd skapar vissa tröskeleffekter
för dem som har svag förankring på arbetsmarknaden, som unga och
utrikes födda. Tidsbegränsade anställningar fungerar som en bro in i
jobb och fasta anställningar för dessa grupper. Genom införandet av
den allmänna visstidsanställningen har förutsättningarna förbättrats för
inträdande grupper. Men med hänsyn till de svårigheter som fortfarande
Partistämma 2015
sid 131
finns för unga och utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden
bör arbetsrätten fortsätta utvecklas. För att sänka trösklarna ytterligare
vill vi förlänga tiden för provanställning från sex till tolv månader. Även
parterna har ett stort ansvar för att arbetsrätten ska förbättra möjligheterna för inträdande grupper.
Ökat eget företagande och entreprenörskap
Företagande är en väg för många utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Andelen företagare bland utrikes födda, och framför
allt utrikes födda från utomeuropeiska länder, är högre än bland inrikes
födda.
Under Alliansregeringen har de ekonomiska drivkrafterna för att driva
företag förbättrats. Bolagsskatten och de sociala avgifterna har sänkts
och regelbördan har minskat med sju miljarder kronor, bland annat
genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler. Med
rut- och rotavdrag, sänkt restaurangmoms och valfrihet i vård och omsorg har förutsättningarna att driva företag förbättrats i branscher där
många utrikes födda företagare är verksamma.
Det finns många exempel på nyanlända med en stark entreprenörskänsla och vilja att bli självförsörjande. Denna vilja måste mötas av
samhället. Som bekant räcker det inte alltid med en stark vilja och en
god affärsidé. Att starta och driva företag är ett stort personligt åtagande och är ofta krävande i uppstartsfasen vad gäller att formulera en
affärsplan och hitta finansiering eller att registrera företaget och ta nödvändiga myndighetskontakter. För att fler utrikes födda och nyanlända
ska våga och kunna ta steget att starta och driva företag vill vi förstärka
Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den så kallade
IFS-rådgivningen.
Egenanställning kan beskrivas som en variant av egenföretagande. Den
egenanställde anställs i ett paraplyföretag, ett egenanställningsföretag,
som fungerar som arbetsgivare och som sköter administrativa funktioner som fakturering, lön, skatter och så vidare. Den egenanställde
ansvarar för att söka kunder och uppdrag, utan att behöva sköta all
sid 132
Partistämma 2015
administration som för många upplevs som betungande och svårt –
och det gäller i hög grad den som är utrikes född på grund av skillnader
i språkliga kunskaper, förkunskaper om regelverk samt nätverk. Här kan
egenanställning vara ett bra alternativ som dessutom kan fungera som
en bro in i företagande.
Bristen på information pekas vanligen ut som en anledning till att fler
inte utnyttjar möjligheten att bli egenanställda. Ett särskilt uppdrag bör
därför ges till Arbetsförmedlingen att informera om egenanställning som
ett alternativ till möjligheten att starta eget. Det finns särskilt behov av
att informera om vad det innebär att kombinera egenanställning med
ersättning från a-kassan så att osäkerhet om vad som gäller inte gör att
arbetssökande avstår från denna möjlighet.
Sociala företag är företag som inte bara drivs på marknadsmässiga
villkor utan också har en social dimension i sin verksamhet. Ambitionen
är att skapa arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden,
men också vägar till rehabilitering till arbete på den övriga arbetsmarknaden. Det sociala företagandets potentiella roll att stärka inkluderingen
av utrikes födda har uppmärksammats både inom forskning och av
organisationer som ILO och OECD.
Sociala företag finansierar sin verksamhet genom olika typer av projektmedel men också genom olika stöd från Arbetsförmedlingen eller
genom överenskommelser med kommun och Arbetsförmedling när det
gäller individer som till exempel får rehabilitering, sysselsättning eller arbetsträning. De många olika programmen, uppdragen och ersättningsformerna innebär svårigheter att planera ekonomin eftersom avtalen
ofta omfattar korta tidsintervall. En förändring i en enskild individs situation kan också innebära att förutsättningarna ändras snabbt.
En väg framåt för att underlätta för sociala företag att växa fram är
ett särskilt program vid Arbetsförmedlingen där kompetens och stöd
samlas. Ett särskilt program kan underlätta för både handläggare och
de sociala företagen att överblicka vilka förutsättningar som finns att
bedriva socialt företag genom att samla kompetens, regelverk, information och service.
Partistämma 2015
sid 133
Fokus på utrikes födda kvinnors sysselsättning
Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikes födda är
större för kvinnor än för män. Störst svårigheter att etablera sig på
arbetsmarknaden har flyktingar och deras anhöriga. I denna grupp har
kvinnorna överlag en lägre utbildningsnivå, mindre arbetslivserfarenhet
och sämre hälsa än männen. Det ger dem sämre förutsättningar att ta
ett jobb. Kvinnorna tar också det största ansvaret för hem- och familjeliv, vilket försenar viktiga åtgärder som behövs för att få ett jobb.
Arbetsförmedlingen behöver därför ha ett tydligare jämställdhetsperspektiv när det gäller insatser som ges till män och kvinnor. Det är
oacceptabelt med skillnader i nivå och omfattning på insatserna mellan
män och kvinnor. Kommunerna måste också förbättra möjligheterna att
läsa på SFI under föräldraledighet. Många utrikes födda kvinnor som
befunnit sig i Sverige under en längre tid står utanför arbetskraften och
har i dag ingen kontakt med Arbetsförmedlingen. Här har uppsökande
verksamhet visat sig ge goda resultat. Arbetsförmedlingen och kommunerna bör samarbeta för att fler kvinnor i dessa grupper nås.
• Att Arbetsförmedlingen förstärker sitt arbete med arbetsgivarkontakter för att fungera som en länk till jobben för nyanlända och andra
grupper som står längre bort från arbetsmarknaden i dag.
• Att ökade aktivitetskrav införs för samtliga ersättningar från det
offentliga – och att socialtjänstlagen ändras från ”kommunerna får
kräva” till ”kommunerna ska kräva”.
• Att det ska vara möjligt att få studielån för att ta körkort.
• Att lärlingsjobb för nyanlända införs med lärlingsjobben för unga
som förebild.
• Att de subventionerade anställningarna förenklas, effektiviseras och
görs mer träffsäkra.
sid 134
Partistämma 2015
• Att ett särskilt uppdrag ges till Arbetsförmedlingen att informera om
egenanställning som ett alternativ till möjligheten att starta eget.
• Att ett särskilt program införs på Arbetsförmedlingen för att underlätta framväxten av sociala företag.
• Att Arbetsförmedlingen inför ett tydligare jämställdhetsperspektiv
när det gäller insatser som ges till män och kvinnor.
• Att Arbetsförmedlingen och kommunerna samarbetar för att nå fler
kvinnor som stått utanför arbetskraften en längre tid.
Civilsamhällets roll
Det ligger långt mer i begreppet integration än bara arbete. Det handlar
om att känna en delaktighet och en gemenskap med sitt nya samhälle. Att hitta sin plats i en ny verklighet och detta tillsammans med
andra. Här spelar civilsamhället en mycket stor roll. Det görs varje dag
stora insatser för både asylsökande och nyanlända när det kommer till
språkcaféer, fritidsaktiviteter och sammankopplingar med det lokala
samhällslivet. Här knyts dagligen kontakter mellan nya svenskar och
det etablerade samhället som i många fall leder till bättre möjligheter att
hitta arbete. Vi vill vara tydliga med att varje människa i Sverige har ett
ansvar för att välkomna och guida nya människor i samhället.
Föreningslivet är en styrka för Sverige. Vi har fler människor som är
engagerade i föreningar och klubbar än något annat land i världen.
Dessa sammanslutningar bygger på demokrati och självbestämmande.
Det ska vi vara stolta över. Dessa föreningar och klubbar är också ett
av de bästa sätten för människor att kunna knyta an med sitt lokalsamhälle, skaffa vänner och fritidsintressen som råder bot på den rastlöshet
och sysslolöshet som så ofta leder till problem i skolan och kriminalitet.
Civilsamhället har ett stort värde för nyanlända och asylsökande. Det
Partistämma 2015
sid 135
utgör ett mycket viktigt komplement till de insatser som bedrivs av
kommuner och myndigheter.
I syfte att stärka civilsamhällets roll i integrationen, men även för andra
utsatta grupper, vill vi öka bidragen till verksamheter som personer kan
slussas in i efter det att man passerat ungdomsverksamheten i idrottsföreningar till exempel Korpenföreningar. Vi vill även att man ser över
möjligheterna att sänka trösklarna till inträde i idrottsrörelser genom att
möjliggöra bidrag för dem som inte är medlemmar. Föreningsledare bör
också kunna söka fritidspeng för barn och ungdomar i särskilt utsatta
situationer.
• Att ett antal pilotprojekt inleds i syfte att skapa samarbeten mellan kommunal fritidsverksamhet och ideella organisationer. I dessa
pilotprojekt bör riktade statliga resurser skjutas till för att möjliggöra
extrapersonal inom den kommunala verksamheten och för att ideella
organisationer som arbetar med läxläsning, trygghet, sociala insatser osv i området får möjlighet att söka extra statliga bidrag för sin
verksamhet.
• Att verksamheterna i pilotprojekten bör inriktas på läxhjälp, socialt
innehåll så som mentorskap och vägledning, närmiljö och trygghet.
Det bör även kombineras med vouchers till sportutrustning/medlemskap i föreningar för barn och unga under 18 år.
Skolans betydelse
för nästa generation
Skolverket presenterar varje år statistik gällande slutbetyg i grundskolan. Våren 2013 avslutade knappt 95 700 elever årskurs 9. Av dessa var
det 77 procent som nådde kunskapskraven i alla ämnen medan 23 procent lämnade grundskolan utan fullständiga betyg.
Statistiken visar generella skillnader i betygsresultat mellan olika elevgrupper. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå samt huruvida eleverna är
födda i Sverige eller inte har visat sig ha effekter på elevernas genomsnittliga betyg.
De nyinvandrade elevernas betygsresultat skiljer sig påtagligt från
övriga elever. Det var knappt 80 procent av de nyinvandrade eleverna
som inte nådde kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Över en tiondel
av de nyinvandrade eleverna fick inte godkänt betyg i något ämne.
Skolverket framhåller i sin rapport att det finns skillnader i betyg beroende på när eleven invandrat till Sverige. Skillnaden är dock mindre
tydliga om eleven invandrat till Sverige före ordinarie skolstart.
Lämna grundskolan
med fullständiga betyg
Det går inte att överdriva skolans betydelse för integrationen. Det gäller
oavsett bakgrund och oavsett ålder.
Forskning visar vilken avgörande betydelse skolgången och skolresultaten har. Bra eller i vart fall godkända betyg i grundskolan är en genuin
skyddsfaktor, någonting som oftast innebär att barn kan klara sig i
framtiden trots en eventuellt tuff start. Dåliga eller ofullständiga betyg
från grundskolan är en mycket tydlig varningssignal om att mycket kan
gå snett.
sid 136
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 137
Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar i genomsnitt grundskolan med mycket
lägre betyg än andra barn. Majoriteten av pojkarna i båda grupperna
har låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9.
Sambanden mellan svaga skolprestationer och olika former av sociala
problem är välkända, men riktningen för sambanden är inte entydig.
För en del barn verkar beteendeproblem orsaka dåliga skolprestationer,
men för andra verkar dåliga resultat i skolan orsaka beteendeproblem.
Ofta uppträder dåliga skolresultat och beteendeproblem samtidigt, utan
att det finns en klar bild av vad som kom först.
Många skolor har i dag stora utmaningar. I de skolor som inte når
kunskapsmålen måste vi vara beredda att lägga extra insatser så som
fler förstelärare och ökad undervisningstid för utrikes födda elever. Om
dessa insatser inte räcker och resultaten inte stiger trots dessa extra
insatser måste Skolinspektionen kunna ta över verksamheter som inte
uppnår målen.
Psykisk ohälsa utgör i dag en stor utmaning för många barn vad gäller att uppnå sina kunskapsmål. Grunden för psykisk hälsa läggs i
de yngre åldrarna och därför måste vi ta dessa utmaningar på allvar.
Många gånger är unga flickor överrepresenterade bland dem som mår
dåligt i klassrummet vilket också gör detta till en jämställdhetsfråga.
Därför behövs satsningar på elevhälsa genom ökad närvaro av skolsyster och kurator för att tidigt identifiera dem som behöver stöd och att
tidigt kunna sätta in rätt insatser.
Grunden läggs i förskolan
Vi har stor respekt för att olika familjer har olika värderingar om när, hur
och var barnen ska påbörja sin väg in i skolans värld. Men vi tror att det
finns vinster i att den påbörjas relativt tidigt och med höga pedagogiska
ambitioner. Och vi är övertygade om att de barn som nyss kommit till
landet eller de som växer upp i familjer som befinner sig i olika former
av social utsatthet, långsiktigt får fler och bättre chanser ju tidigare de
sid 138
Partistämma 2015
lär sig språket. En viktig uppgift är därför att bättre nå en del av de barn
som i dag inte går på förskolan alls.
Internationell forskning talar för att en brett tillgänglig förskola med god
kvalitet och höga pedagogiska ambitioner är en mycket bra grund för
fortsatt lärande. Men också att detta är en av de starkaste krafterna
för social rörlighet, där barn som annars har en tuffare start i livet kan
stöttas i sitt lärande och minska risken att ärva sina föräldrars sociala
utsatthet.
Långsiktiga effekter av förskolan har också konstaterats beträffande
verbal och matematisk förmåga hos barnen då de fyllt åtta år. Det har
även visats att tidig språk- och matematikinlärning är viktig för barnens
senare skolgång. Studier av förskolans effekter på något äldre barn
visar att barn från socialt mindre gynnade familjer drar mest nytta av
förskolan.
Detta betyder naturligtvis inte alls att förskolan är viktigare för barnens
uppväxtvillkor eller utveckling än föräldrarna. Men det betyder att förskolan spelar en mycket viktig roll, framför allt för de barn som har ett
svagare stöd hemifrån. Och mot denna bakgrund spelar förskolan en
nyckelroll för att förbättra integrationen. För de barn som har föräldrar
med svaga eller bristande språkkunskaper är förskolan av avgörande
betydelse för att bygga upp en språklig grund som man sedan kan ta
med sig in i skolgången.
En statlig satsning på de förskolor som har en hög andel utrikes födda
barn bör genomföras. Satsningen ska innebära fler medarbetare som
arbetar pedagogiskt och strategiskt med att lära barn i tidigt skede att
läsa, skriva och räkna – de grundläggande kunskaperna som lägger
basen för en lättare skolstart.
Förskolan utgör som sagt en grundläggande kunskapsbas för de flesta
barn. I dag sjunker rätten till antal timmar i förskolan vid till exempel
arbetslöshet. Därför behöver också tillgången på förskola för de barn
som har föräldrar som uppbär försörjningsstöd, som är arbetslösa eller
som har andra socialtjänstinsatser öka.
Partistämma 2015
sid 139
• Att extra insatser i skolor med låga resultat införs. Det kan handla
om många olika insatser, men behovet av ökad undervisningstid
i svenska för utrikesfödda elever och fler förstelärare bör särskilt
lyftas fram.
• Att en statlig satsning görs på förskolor i utanförskapsområden för
att barn i dessa områden ska kunna anställa extra personal för att
lyfta det pedagogiska arbetet och arbeta uteslutande med att lära
barnen läsa och räkna.
• Att barn vars föräldrar är arbetslösa, har försörjningsstöd eller andra
socialtjänstinsatser erbjuds bättre tillgång till förskola.
• Att en satsning inom området elevhälsa ska genomföras med inriktning på väsentligt ökad närvaro och tillgänglighet till skolkurator och
skolsyster.
• Att skolor med undermåliga resultat kan övertas av Skolinspektionen.
offentligas krav och förväntningar också kan skärpas mot den som har
givits möjligheten att starta om på nytt här.
Nackdelarna med temporära uppehållstillstånd som huvudregel är flera.
För det första så försvagas incitamenten att ta sig an och etablera sig
i Sverige när man inte vet huruvida man får stanna. Även med möjligheter till att få det temporära förändrat till permanent så är osäkerheten
stor. Många som kommer till Sverige får inte sitt första jobb förrän efter
upp till tio år. Att det i huvudsak beror på svaga drivkrafter under de
första åren är knappast troligt. Snarare ligger problemen i arbetsmarknadens funktionalitet och integrationen. För det andra så medför tillfälliga uppehållstillstånd som kan övergå till permanenta att asylprocessens kostnader närapå fördubblas när det tillfälliga uppehållstillståndet
ska omprövas efter tre år.
Rimligare vore att hålla fast vid permanenta uppehållstillstånd men
koppla på fler krav och förväntningar för de som beviljas. Det skulle till
exempel kunna handla om att fullfölja etableringsplaner och söka jobb
för att kunna beviljas ersättning.”.
att anta proposition 2: En förnyad integrationsoch migrationspolitik.
Reservation
Rasmus Törnblom reserveras sig mot partistyrelsens förslag till beslut
angående avsnittet ”Permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd” till
förmån för avslag med följande motivering: ” Frågan om permanenta eller temporära uppehållstillstånd är viktiga ur ett integrationsperspektiv.
Det handlar praktiskt om hur vi tror att Sverige på bästa sätt ska möta
människor som flyr undan krig och förföljelse kommer hit för att starta
om på nytt. Fördelen med att behålla permanenta uppehållstillstånd
som huvudregel är att incitamenten för att etablera sig i Sverige blir
starkare för den som blir inställd på att stanna kvar, samtidigt som det
sid 140
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 141
Proposition 3
Trygg välfärd
Innehåll
Proposition 3:
Trygg välfärd147
Inledning147
Välfärdens utmaningar Valfrihet och mångfald, men ordning och reda
Kvalitet och rätt använda skattepengar
Möjligheter och risker med företagande i välfärdssektorn
148
149
151
154
161
Medarbetarna – välfärdens viktigaste resurs
162
Lokalt ledarskap och självbestämmande
Stora rekryteringsbehov framöver
Åtgärder för att klara kompetensförsörjningen
163
163
164
165
Modern teknik för att stärka välfärden
166
167
En skola och förskola som ger barn och unga en bra start i livet168
Tillsyn, insyn och ledning
Trygghet i skolan
Lärare och kompetens
En bättre och mer tillgänglig förskola Sommarskola för alla
Digitalisering i skolan
Stärkt koppling mellan utbildning och jobb
Hälso- och sjukvård
179
Förbättrad kvalitet och likvärdighet
Ökad patientsäkerhet
Ökad delaktighet
Vårdens medarbetare
Ny teknik inom vården
Partistämma 2015
169
170
171
173
175
175
177
177
180
182
183
185
186
187
sid 145
Äldreomsorg och vård av sjuka äldre
Förenklad biståndsbedömning Trygga hem
De mest sjuka äldre
Ny teknik inom äldreomsorgen
188
189
190
192
192
193
PROPOSITION 3:
TRYGG VÄLFÄRD
Inledning
Sverige ska ha en trygg välfärd i hela landet. Där människan sätts före
systemen och där alla har tillgång till en gemensamt finansierad välfärd
med hög kvalitet oavsett bakgrund eller betalningsförmåga. Det handlar om att tillgodose människors kunskaps-, vård- och omsorgsbehov
genom hela livet.
Förskolan och skolan ska ge alla barn och unga en bra start i livet.
Skolan ska lägga en bra grund och förbereda eleverna inför fortsatta
studier eller inträdet på arbetsmarknaden.
Sjukvård och omsorg som är tillgänglig för alla skapar trygghet. Vård
ska ges med hög kvalitet efter behov. Den som drabbats av sjukdom
eller skador ska ges den vård, hjälp och rehabilitering som behövs för
att tillfriskna. Äldreomsorgen ska präglas av kvalitet och respekt för
varje enskild människa, så att livskvaliteten blir god även i livets senare
del.
Utbildning, vård och omsorg ska ges likvärdigt oberoende av kön, härkomst, sexuell läggning eller religiös tillhörighet.
Höga ambitioner i välfärden förutsätter hållbar finansiering. Den demografiska utvecklingen kräver att resurserna används väl. Gemensamma
resurser ska användas ansvarsfullt, så att varje skattekrona ger maximal nytta.
sid 146
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 147
Innovationer bidrar till att säkra kvalitet och likvärdighet. Det krävs att
välfärdssektorn tar till sig innovationer och utvecklar nya metoder för
att ökad kvalitet ska kunna komma alla till del. En mångfald av utförare
driver innovation och utveckling.
Starkt lokalt ledarskap med betydande självbestämmande skapar utrymme för utveckling av verksamheterna, hög kvalitet och god arbetsmiljö. Detaljstyrning och onödig byråkratisering ska motverkas.
Moderaterna vill stärka Sveriges välfärd genom kvalitet i form av goda
resultat, likvärdighet, tillgänglighet, innovation och trygghet. Det är vår
utgångspunkt för välfärden.
För att uppnå god kvalitet krävs bland annat god insyn, tillsyn och högt
ställda krav. Det ska vara ordning och reda i välfärden och varje skattekrona ska användas till största nytta för eleven, patienten och omsorgstagaren.
Välfärdens utmaningar
Alliansen har trots den ekonomiska krisen, genom en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger på fler i arbete samt ordning och reda i de
offentliga finanserna, kunnat öka resurserna till välfärden. Flera reformer
för att förbättra kvalitet och tillgänglighet inom välfärden har genomförts.
Reformerna har lagt en god grund för att fortsätta att utveckla den
svenska välfärden. Men mer behöver göras för att svara upp mot människors förväntningar och behov. Trots höga ambitioner för välfärden
ser vi fortfarande fallande kunskaper i skolan, kvalitetsbrister och köer i
vården samt bristande likvärdighet. Äldreomsorgen möter också utmaningar vad gäller trygghet och kvalitet.
Skolresultaten har sjunkit under lång tid. Det finns tecken på ökad segregation och minskad likvärdighet inom skolan. Mer studiemotiverade
elever gör mer aktiva val. Detta tenderar också att påverka vilka skolor
som lärare söker sig till.
sid 148
Partistämma 2015
Trots att dödligheten överlag har sjunkit för exempelvis cancer kan såväl överlevnadschanserna som väntetider fortfarande vara olika mellan
olika landsting. Vården är ojämlikt fördelad och faktorer som utbildning
och kön kan påverka hur god vård man får. Många upplever dessutom
fortsatt att det är svårt att få tillgång till vård och att möjligheterna till att
påverka är begränsade.
Socialstyrelsens nationella tillsyn visar på brister hos många av de
studerade äldreboendena. Det visar att alla utförare, oavsett ägare
och driftsform, bör arbeta mer effektivt och aktivt med kvalitetssäkring
av sina verksamheter. Många äldre vill bo kvar hemma så länge som
möjligt. Det finns även äldre som är för friska för vårdboende men som
upplever ensamhet och otrygghet i sitt boende och som inte vill bo
kvar.
Hög kvalitet i välfärden förutsätter kunniga och motiverade medarbetare. Välfärden står inför ett generationsskifte samtidigt som demografin
kommer att öka behoven. Rekryteringsbehoven framöver är omfattande. Det är viktigt att välfärden förmår vara en attraktiv arbetsplats för
att säkra hög kvalitet och god tillgänglighet över tid.
Många inom välfärden trivs med sina jobb och gör ett viktigt arbete.
Samtidigt finns det en upplevelse av att påverkansmöjligheterna på
sina håll är små, löneutvecklingen blygsam och arbetsmiljön krävande.
Dessutom finns tendenser till överbyråkratisering och detaljstyrning
som begränsar ledare och medarbetares möjligheter. För att klara den
framtida rekryteringen till välfärdssektorn måste dessa problem mötas.
Valfrihet och mångfald,
men ordning och reda
I början av 1990-talet kom idén att driva all välfärd i stora offentliga
inrättningar till korta. Vare sig elever, patienter och omsorgstagare eller välfärdens medarbetare upplevde att de stora offentliga systemen
kunde möta deras förväntningar på kvalitet, tillgänglighet och möjlighet
att påverka sin situation. Sedan dess har välfärden öppnats upp för
mer av egna val och fler aktörer. I dag finns starkt folkligt stöd för den
Partistämma 2015
sid 149
svenska välfärdsmodellen som bygger på gemensam finansiering och
möjlighet att själv välja utförare. Mångfald har bidragit till kvalitetsförbättringar inom välfärden. Den svenska välfärdsmodellen står stark för
att den anpassar sig efter nya krav och förväntningar. Men det skapar
också nya problem.
En mångfald av aktörer i skolan, sjukvården och äldreomsorgen har
medfört bättre förmåga att möta människors olika behov, ökat människors makt att påverka och förbättrat tillgängligheten. Men valfriheten
och mångfalden ställer också nya krav på att säkerställa likvärdig kvalitet och förbättra resultaten hos alla aktörer.
Utgångspunkten är att alla verksamheter i välfärden ska hålla hög kvalitet och att det är bra att olika aktörer är med och utvecklar välfärden.
Vi värnar och vill utveckla att elever, patienter och omsorgstagare kan
påverka samt välfärdens medarbetares möjlighet att välja mellan olika
arbetsgivare. Fristående verksamheters kvalitet ligger också generellt
sett på likvärdig eller högre nivå än motsvarande offentligt drivna. Men
vi kan inte blunda för de problem som synliggjorts när välfärden öppnats upp för företag. Tilliten till den svenska välfärden har fått sig en
rejäl törn av de avslöjanden om välfärdsbolag som både brustit i sitt
kvalitetsarbete och i sin skattemoral.
Mångfalden och valfriheten i välfärden är uppskattad, men behöver omges med tydliga regler för att garantera kvalitet i all verksamhet oavsett
driftsform. Det handlar om att ställa tydliga kvalitetskrav, utöva noggrann tillsyn, öka transparensen genom att öppna upp verksamheterna
för insyn samt om ansvarsutkrävande och skarpa sanktioner när det
inte fungerar tillfredsställande. Det är också viktigt att de aktörer som
bedriver verksamhet i Sverige betalar skatt här.
Kvalitet och rätt
använda skattepengar
Den svenska modellen med gemensam finansiering av välfärden och
med möjligheter för människor att själva välja utförare, vilket bidrar till
kvalitet, ska värnas. Eftersom välfärden ska vara likvärdig krävs dock
att väl utformade krav ställs på verksamheterna. De som vill lära barn
och unga, vårda sjuka eller ta hand om äldre ska präglas av professionalitet, långsiktighet och kompetens. Det är även centralt att gemensamma tillgångar hanteras på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Kvalitet
ska vara kärnan som präglar hela välfärden och vägen till en kvalitativ
välfärd går via insyn, tillsyn och högt ställda krav.
En mångfald av aktörer bidrar till att utveckla nya idéer och hitta nya,
smartare och effektivare arbetssätt. Detta har blivit något som männi
skor ser som en naturlig del av sin vardag. Samtidigt finns det också
problem. Oavsett om de brister som har uppmärksammats beror på
misstag, enskilda lycksökare eller är tecken på ett mer konsekvent
systemfel är det politikernas uppgift att säkerställa att tillräckliga regler
finns på plats.
Utgångspunkterna för att åstadkomma en fungerande välfärd bör vara
att i rimlig omfattning sträva efter att tillgodose två huvudperspektiv:
brukarnas (och anhörigas) preferenser, samt det allmännas krav.
Kombinationen av många olika aktörer inom välfärden – offentliga aktörer, stiftelser, kooperativ, aktiebolag, icke-vinstdrivande bolag och andra
– bidrar till dynamik och utveckling. Utgångspunkten kan dock inte vara
att tillgodose enskilda aktörers intressen. De olika aktörerna är viktiga
för att tillfredsställa brukarnas preferenser och uppfylla det allmännas
krav.
De viktigaste faktorerna ur brukarnas och anhörigas perspektiv kan
sammanfattas bland annat i kvalitet, tillgänglighet, trygghet, kontinuitet,
valfrihet och inflytande.
Kvalitet handlar om att verksamheten på ett tillfredsställande sätt utför
den tjänst eller löser det problem som är syftet med verksamheten. På
sid 150
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 151
ett övergripande plan ska skolan förmedla kunskap och utveckla den
egna lärandeförmågan, sjukvården vårda sjuka och äldreomsorgen ge
stöd när vi blir för gamla för att klara oss själva. Men kvalitet ur brukarperspektiv innehåller ofrånkomligen även ett stort mått av subjektivitet,
det vill säga hur väl verksamheten svarar mot förväntningarna – hur
eleverna trivs på en skola eller hur trygga de äldre känner sig på ett
äldreboende.
Tillgänglighet betyder att det inte räcker med bra kvalitet i själva välfärdstjänsten, den behöver också levereras i tid. Det ska finnas plats i
barnomsorgen när det behövs och man ska inte behöva vänta på att
behandlas vid sjukdom.
Trygghet och kontinuitet hänger ofta samman. Som förälder vill man
veta att barnens skola inte präglas av inställda lektioner och mängder
av vikarier eller rent av plötslig nedläggning. När man blir gammal vill
man gärna känna igen personalen som kommer varje dag. Välfärden
finns till för att hjälpa oss med sådant vi inte klarar av själva. Därmed
befinner man sig som brukare automatiskt i ett underläge, vilket innebär
risk för otrygghet. Den känslan förstärks om sammanhanget upplevs
som rörigt. Därför är kontinuitet viktigt.
Även om välfärden finns till för att hjälpa oss med sådant vi inte klarar
av själva vill man som brukare ändå ha möjlighet att påverka. På ett
övergripande plan vill vi ha valfrihet att kunna välja den skola som vi tror
bäst passar våra barn eller att kunna välja bort ett äldreboende som
inte känns rätt. Men vi vill också ha inflytande på de delar av verksamheten som inte kräver professionell bedömning av lärare, läkare eller
andra.
De viktigaste faktorerna sett till det allmännas krav är kvalitet, tillgänglighet, effektivitet, innovation, insyn, öppenhet och långsiktighet.
tresse av att våra medmänniskor ska vara friska, men också för att det
möjliggör för oss att arbeta eller på andra sätt delta i samhällslivet.
Tillgänglighet är därmed en nyckelfaktor även ur ett allmänt perspektiv.
När skola, vård och omsorg inte levereras i tid riskerar det att leda till
negativa effekter i andra delar av samhället.
Den enskilde individen betalar normalt endast en liten del av den egentliga kostnaden för en välfärdstjänst, resten betalas via skattekollektivet.
Det betyder att den prismekanism som på en vanlig marknad skulle
skapa balans mellan utbud och efterfrågan, men också drivkrafter för
effektivitet och innovationer, inte fungerar normalt. För skattebetalarna
som helhet är det viktigt att resurserna används effektivt, dels för att
minska behovet av höjda skatter, vilket bland annat har negativa effekter för jobb, tillväxt och människors frihet, dels för att de insamlade
skattekronorna ska kunna växlas ut i högre kvalitet eller kvantitet.
Med en mångfald av utförare är det viktigt att fristående/privata utförare
får samma ersättning per brukare/elev som kommunens egen verksamhet. Den enskilde ska kunna vara trygg med att oavsett vem som driver
en verksamhet så följer lika mycket resurser med per brukare/elev.
Det är självklart att skattebetalarna ska kunna förvänta sig öppenhet och god insyn i verksamheterna, oavsett driftsform. Det är viktigt
att verksamhetsrelaterade uppgifter redovisas eftersom det möjliggör
kvalitetsjämförelser, men det är också rimligt att ekonomiska uppgifter
redovisas eftersom det är skattemedel som hanteras.
Långsiktighet är viktigt för att undvika ryckighet och osäkerhet, vilket
riskerar att påverka kvaliteten negativt. Eftersom det offentliga dessutom alltid har det slutliga ansvaret för att välfärdstjänsterna levereras till
medborgarna kan det offentliga riskera att drabbas negativt om privata
verksamheter hastigt läggs ned.
Kvalitet ur det allmännas perspektiv betyder att verksamheten ska
svara mot uppställda krav. Att skolan ger kunskap är viktigt för den enskilde, men också för samhället i stort eftersom vi alla gynnas av ökad
kunskapsnivå. Att bli frisk är viktigt för den enskilde som är sjuk, men
också för samhället i stort – dels eftersom vi alla har ett gemensamt in-
sid 152
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 153
Möjligheter och risker med
företagande i välfärdssektorn
förbättra sin verksamhet, ta till sig innovationer som uppkommer hos
andra utförare och förändra prissättningen i takt med att verksamheten
kan skötas på ett bättre sätt. När den här dynamiken fungerar på ett
rimligt sätt så bidrar mångfalden av utförare till att välfärdens kvalitet
och tillgänglighet kan öka för alla.
Fördelar med mångfald av aktörer
För att klara kvalitet, tillgänglighet och god resursanvändning i välfärden
är det viktigt med en bredd av utförare. Med fler utförare ökar kraven på
transparens och kostnadskontroll. Det bidrar därmed till möjligheten att
erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet till alla. Olika utförare ökar också
innovationsförmågan i välfärden, vilket bidrar till högre kvalitet och lägre
kostnader.
Krav på ägare, ledning och andra
Innovation är centralt för att alla medborgare ska få en välfärd av hög
kvalitet, som kan utvecklas över tid. Med flera olika aktörer kommer
såväl professionens kunskap som elevens, patientens och omsorgstagarens önskemål till större uttryck, vilket bidrar till utveckling som kommer alla till del. Utan mångfald, där medarbetare, elever, patienter och
omsorgstagare inte själva kan välja och påverka, riskeras också långsiktigt en uppdelning mellan dem som är hänvisade till ett alternativ och
dem som med egna pengar kan köpa tjänster så som de själva vill ha
dem. För den långsiktiga likvärdigheten är det därför viktigt med flera
utförare. Att man själv kan vara med och påverka sina välfärdstjänster
stärker också legitimiteten för den gemensamma finansieringen.
Av motsvarande skäl är det självklart att vi också ska kunna ställa tuffa
och tydliga krav på de som vill utbilda barn och unga eller ge vård och
omsorg till sjuka samt äldre. Krav bör ställas likvärdigt på privata och
offentliga aktörer. Det är exempelvis inte rimligt att en person som blivit
nekad att leda ett privat äldreboende ändå kan leda ett offentligt, på
samma sätt som någon som blivit underkänd för ledning av offentlig
välfärdsverksamhet inte ska kunna leda privat verksamhet, därför bör
kraven vara likvärdiga.
Eftersom välfärdstjänsterna finansieras gemensamt handlar det inte
om någon marknad. En marknad kännetecknas av att det sätts ett pris
och en produktionsnivå där utbud och efterfrågan möts. Så ska inte
välfärden fungera. I välfärden garanterar vi varandra vissa tjänster och
det är behovet – inte betalningsförmågan – som styr. Till skillnad från en
marknad där utbud och efterfrågan styr priset och produktionen, är det
i välfärden tvärtom. Politiken beslutar om vilka tjänster som ska tillhandahållas och om anslag. Därmed ställs också stora krav på att utforma
och omforma system som gör att varje skattekrona ger högsta nytta.
För att utvecklingen ska komma hela välfärden och den offentliga
ekonomin till del så är det viktigt att det offentliga klarar av att själv
sid 154
Partistämma 2015
Vi ställer tuffa krav på de som driver företag i exempelvis finanssektorn,
eftersom det är viktigt att de som äger och driver sådan verksamhet har
rätt kompetens och då samhällskonsekvenserna kan bli allvarliga om
det inte fungerar.
Tillståndsplikt
För att få bedriva verksamhet enligt skollagen, verksamhet enligt socialtjänstlagen, verksamhet enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, samt verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen,
ska det som huvudregel krävas tillstånd.
Tillstånd beviljas av ansvarig myndighet efter prövning av allmänna
lämplighetskrav, krav på kunskap och kompetens samt krav avseende
ekonomisk uthållighet. Kraven vid tillståndsgivning gäller fortlöpande
och myndighetsansvaret omfattar även löpande tillsyn av verksamheterna och skyldighet att vidta åtgärder vid brister. Förändringar, exem-
Partistämma 2015
sid 155
pelvis avseende ägare eller ledning, ska rapporteras till myndigheten
och förutsätter ny prövning i de berörda delarna.
bedömas av myndigheten. Syftet är att minska risken för hastiga nedläggningar.
Skolinspektionen bör ansvara för tillståndsgivningen även avseende
förskolor, där kommunen ger godkännande i dag, för att åstadkomma
en mer likvärdig prövning över landet och för att inte kommunen ska
pröva och utöva tillsyn över verksamhet som konkurrerar med den
egna.
Kraven bör ställas både på enskilda verksamhetsdrivande bolag och
i förekommande fall på koncerner, men bör sannolikt anpassas efter bransch, verksamhetens omfattning samt vilka effekter en hastig
nedläggning kan antas få. Det är viktigt att inte kraven utestänger små
aktörer och de tillståndsgivande myndigheterna bör därför ansvara för
att modeller tas fram för hur relevanta krav ska ställas i olika fall.
För delar av välfärdsverksamheterna råder tillståndsplikt redan i dag,
men inte för alla och alla delar omfattas inte av prövningen. Det är samtidigt viktigt att förfarandet blir enkelt och inte för dyrt. För stort merarbete och för höga kostnader riskerar att stänga ute små eller idéburna
aktörer.
Allmänna lämplighetskrav
Vid prövning av allmän lämplighet avses exempelvis kontroll av skatteskulder, domar, rättsprocesser, potentiella intressekonflikter, samt
renommé/seriositet/anseende. Myndigheten bör vid prövningen i detta
avseende göra en samlad bedömning, syftet är inte att helt utestänga
aktörer för minsta förseelse utan att se till helheten. En bedömning ska
göras av huruvida den som söker tillstånd har tillräcklig erfarenhet och
insikt i berörd verksamhet och kraven skiljer sig därmed naturligtvis åt
mellan olika typer av verksamheter.
Utöver detta behövs krav på privata aktörer om att skatt ska betalas i
Sverige samt att skattedrivna upplägg med räntesnurror inte ska vara
tillåtna. Reglerna måste utformas på ett sätt som är förenligt med gällande EU-regler.
För att öka förutsättningarna för långsiktighet och minska riskerna för
hastiga nedläggningar bör kapitalkrav ställas på företag i välfärdssektorn. Den som söker tillstånd bör kunna visa att den har ekonomiska
förutsättningar att bedriva verksamheten långsiktigt. Vad som ska
betraktas som långsiktigt beror på verksamhetens karaktär och bör
sid 156
Partistämma 2015
Kvalitetsmått och uppföljning
Krav på verksamheter bör ställas på ett sätt som tydliggör kvaliteten
samtidigt som kraven inte blir detaljerade på ett sätt som hämmar
nytänkande och innovation och därmed möjligheterna att utveckla
verksamheten. Kravställande och uppföljning måste därför som huvudprincip fokusera på vilket resultat som levereras, snarare än på indirekta
mått, så som bemanning. Fokus på vad, snarare än hur. Kraven bör så
långt möjligt ställas likvärdigt för alla utförare, både privata och offentliga.
Det är önskvärt med ersättningsmodeller som tydligare kopplar den
ekonomiska ersättningen till resultatet. Bättre medicinsk behandling,
eller bättre skolresultat bör ge högre ersättning. Det förutsätter naturligtvis att rätt saker definieras och mäts. Höga betyg är till exempel
en dålig indikator om det är skolan själv som sätter betygen, men kan
fungera bra om det görs objektivt.
Utgångsläget och behoven ser något olika ut inom olika sektorer, men
generellt sett bör det inom varje sektor finnas vissa nationella och enhetliga kvalitetsmått och dessutom vissa kvalitetskrav. Utgångspunkten
är att uppföljningsansvaret för nationellt ställda krav och granskningen
av nationella kvalitetsmått bör ligga på myndigheter på nationell nivå.
Uppföljningen av krav som ställs av andra, exempelvis kommuner eller
landsting/regioner, bör följas upp av kravställaren.
Partistämma 2015
sid 157
Det finns ett pågående arbete inom flera områden med att utveckla
olika typer av modeller för exempelvis uppföljning och förbättrade
möjligheter till jämförelser för människor, vilket är bra. Etisk plattform
(mellan arbetsgivar-, fack- och branschorganisationer), Uppföljningsguiden (SKL) och Äldreguiden (Socialstyrelsen) är några exempel. Möjligheterna med att i kvalitetsarbetet använda standardiseringsmodeller,
exempelvis Svensk Standard (SIS), och kvalitetsutvecklingsmodeller,
exempelvis från SIQ, bör närmare undersökas.
Insyn och meddelarskydd
Allmänheten bör tillförsäkras god insyn avseende såväl verksamhetsrelaterade uppgifter som ekonomi, genom öppen och transparent redovisning. Det bör närmare utredas huruvida det är mest ändamålsenligt
att den ekonomiska redovisningen sker sektorsvis, på enhetsnivå eller
på annat sätt.
Meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierade välfärdsverksamheter bör stärkas. Utgångspunkten är att meddelarskyddet i
så stor utsträckning som möjligt ska vara samma för anställda i enskild
verksamhet som i offentlig.
Sanktioner vid brister
Med tydligare koppling mellan ekonomisk ersättning och resultat följer
såväl incitament som tydliga krav – det vill säga att den som inte levererar tillräckligt bra enligt kvalitetsmåtten får lägre ersättning.
För verksamheter, som inte uppfyller de grundläggande kraven som
krävs för att få tillstånd att bedriva välfärdsverksamhet, bör det bli fråga
om tydliga viten. Dagens vitesnivåer är inte tillräckliga utan bör höjas
för att bli mer kännbara. Ytterligare sanktionsmöjligheter är indragna
tillstånd eller övertagande av verksamheten från myndighetens sida.
När Skolinspektionen utövar tillsyn enligt skollagen finns i dag en så
kallad sanktionstrappa med olika möjligheter för myndigheten att vidta
sid 158
Partistämma 2015
åtgärder, beroende på hur allvarliga bristerna är: anmärkning, föreläggande, föreläggande med vite samt indraget tillstånd vilket är lika med
stängning. Detta regelverk är i grunden bra, men bör gälla fullt ut även
för offentliga skolor vilka inte behöver tillstånd i dag och därför inte heller kan få tillståndet indraget. Motsvarande regelverk torde vara tillämpliga även inom övriga välfärdssektorer och kompletteras med möjlighet
för statligt övertagande av verksamheter.
Metoder för att vinster även
kommer det allmänna till del
När privata utförare bidrar till exempelvis effektivitet och innovationer
inom välfärden är det viktiga vinster för det allmänna, ofta både på kort
och lång sikt. Därför är det viktigt att upprätthålla drivkrafter som kan
skapa dessa positiva effekter.
Den ekonomiska vinst som kan uppstå är en förutsättning för företagsamhet och kan inte förbjudas med mindre än en återgång till monopol
och slopad egenmakt inom välfärden. Däremot är det intressant att
hitta former för att ekonomisk vinst även på kort sikt i någon del ska
komma det offentliga till del. En modell med renodlad vinstdelning är
sannolikt inte en lämplig väg.
Däremot kan det vara intressant med andra lösningar. En sådan kan
vara att lägga in en så kallad effektiviseringspost i prismodellen så att
ersättningen gradvis sänks. Det betyder i praktiken att man räknar med
att det ska vara möjligt att göra en viss effektivisering och att det offentliga får ta del av denna genom att ersättningen (kostnaden) stegvis
sjunker.
Mångfald av modeller
På en normal marknad möts konsumenter och producenter i en stor
mångfald. För att tillgodogöra välfärden det bästa från marknaden bör
därför inte enbart en modell användas.
Partistämma 2015
sid 159
Kostnadsupphandlingar har den fördelen att vissa efterfrågade tjänster
kan köpas till lägsta pris. Det bidrar bland annat till kostnadskontroll
och god ekonomisk hushållning.
Kvalitetsupphandlingar lämnar större utrymme för innovation och kvalitetsförbättringar, men innehåller ingen mekanism för att hålla kostnaden
nere. På en vanlig marknad löses detta genom att vi hela tiden efterfrågar olika saker, ibland vill vi ha hög kvalitet, ibland vill vi ha något som
fungerar så billigt som möjligt.
En mångfald av upphandlingsformer ger på sikt högst kvalitet och
tillgänglighet samt den mest välskötta verksamheten. Det bör också
prövas med fler upphandlingsformer, till exempel i viss utsträckning
tillåta rena förhandlingar eller att upphandlingar får löpa över längre tid,
till exempel i utbyte mot en gradvis kostnadsminskning.
Ett alternativ till upphandlingar är till exempel LOV eller skolpeng. Fördelen med dem gentemot upphandlingar är att eleven, patienten och
omsorgstagaren får större egenmakt, ungefär som en konsument på
en vanlig marknad. Det kan skapa innovation på ett sätt som är svårt
inom upphandling, ger utrymme för mindre aktörer att pröva helt nya
idéer och gör att idéer hos den som använder tjänsten kan få större
genomslag. Samtidigt innehåller de här systemen ingen mekanism som
minskar kostnaden i takt med att verksamheten blir bättre. Att gå in och
sänka nivåerna kan vara svårt, även om det skulle vara motiverat av att
verksamheternas kostnad har minskat.
Slutsatsen är därför att många modeller bör användas och att verksamheten i normalfallet inte ska låsas till ett ersättningssystem. En förutsättning för att det ska leda till högre kvalitet för varje använd krona är
dock kunskapsöverföring mellan systemen. Ett sätt att bidra till detta
kan vara att kommuner säkerställer att välfärdsutförare, inklusive kommunen själv, årligen presenterar sina kvalitetsförbättringar. Kommunerna bör ansvara för att materialet är lättillgängligt för såväl befintliga som
framtida utförare. En annan förutsättning är att regelverket utformas så
att möjligheter till korruption eller annan otillbörlig påverkan förhindras.
Stöd för detta kan till exempel vara den nya nationella myndigheten
för upphandlingsstöd samt en ytterligare professionaliserad kommunal
revision.
sid 160
Partistämma 2015
Utöver de nationellt ställda kraven kan det finnas andra krav, exempelvis ställda av kommuner och landsting/regioner i samband med
upphandlingar. Rörande de kraven åligger uppföljningsansvaret i första
hand kravställaren. Generellt sett vore det dock önskvärt med ett tydligare nationellt stöd vid upphandlingar, inte minst för att hjälpa mindre
kommuner. Den nya upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att
utarbeta stöd vid upphandlingar inom välfärdssektorerna.
Dessutom bör möjligheter till mer specialiserad domstolsprövning
av upphandlingsfrågor införas, antingen genom dagens förvaltnings
domstolar eller genom specialiserade upphandlingsdomstolar, vilket
upphandlingsutredningen föreslagit.
• Att likvärdiga krav bör ställas på alla utförare i välfärdssektorn.
• Att det inom varje välfärdssektor bör finnas vissa nationella och
enhetliga kvalitetsmått och krav, där ansvaret för utformning och
uppföljning åvilar en myndighet.
• Att välfärdsutförare årligen ska presentera sina kvalitetsförbättringar.
• Att kommuner och landsting/regioner bör arbeta med olika former
av kvalitetsgarantier eller tjänstegarantier som anger vad människor
kan förvänta sig.
• Att en generell tillståndsplikt oavsett utförare i välfärden införs: som
huvudregel ska det krävas tillstånd för att bedriva verksamhet enligt
skollagen, socialtjänstlagen, LSS samt hälso- och sjukvårdslagen.
• Att tuffare och tydligare krav på och prövning av ägare och ledning i
välfärden med ägar- och ledningsprövning i fristående verksamheter
och prövning av anställd ledning i offentligägda verksamheter införs.
• Att prövningen bör omfatta allmänna lämplighetskrav, kunskapsoch kompetenskrav samt krav på ekonomisk uthållighet.
Partistämma 2015
sid 161
• Att krav på ekonomisk uthållighet omfattar bland annat kapitalkrav i
syfte att bättre säkerställa långsiktighet.
• Att högre viten samt indragna tillstånd eller statligt övertagande av
verksamhet kan bli aktuella för verksamheter som inte uppfyller de
grundläggande tillståndskraven.
• Att allmänheten tillförsäkras god insyn avseende såväl verksamhetsrelaterade uppgifter som ekonomi, genom öppen och transparent
redovisning.
• Att meddelarskyddet så långt möjligt bör vara samma för anställda i
enskild (men offentligfinansierad) välfärdsverksamhet som i offentligt
ägd verksamhet.
• Att ersättningsmodellerna i större utsträckning bör ha inslag av värdebaserad ersättning för att skapa tydligare koppling mellan kvalitet
och ekonomisk ersättning.
Medarbetarna –
välfärdens viktigaste resurs
Ingen förskola, skola, vårdcentral, sjukhus eller äldreboende är bättre
än sina medarbetare. Medarbetarnas kompetens, engagemang och
bemötande definierar i hög grad kvaliteten i verksamheten. Det är i
mötet mellan lärare och elev, läkare och patient samt mellan medarbetare och äldre som mycket av kvaliteten uppstår. För att dessa möten
ska fungera väl krävs kompetens och engagemang, men också lyhördhet och flexibilitet.
Lokalt ledarskap och självbestämmande
Det lokala ledarskapet är avgörande för välfärdsverksamheternas
förmåga att leverera god kvalitet och attrahera medarbetare. Skickliga
ledare bidrar till god arbetsmiljö och ger medarbetarna förutsättningar
att lyckas, vilket leder till goda resultat och nöjda medborgare. Därför är
det viktigt att skapa förutsättningar för bra lokalt ledarskap.
Det handlar om att ge välfärdens ledare goda förutsättningar i form av
administrativ uppbackning, ansvar för rimligt antal anställda och förutsättningar för fortbildning. Samtliga ledare i välfärden bör ha en plan för
hur de ska utveckla sitt ledarskap samt ges tid att utvecklas och lära
nytt. Det handlar också om självbestämmande som gör det möjligt att
göra skillnad.
Det är viktigt att det råder balans mellan att mäta, ställa krav, följa upp
och att ge utrymme och frihet åt professionerna att forma verksamheterna. Politikens roll ska främst vara att säkra finansieringen och kvaliteten. Därutöver bör stort utrymme lämnas åt professionen.
Det är inte politiker som i huvudsak ska bestämma hur målen och
kvalitetskraven ska nås. Det är viktigt att verksamheternas självbestämmande stärks och detaljstyrning undviks. Samtidigt ställer större
självbestämmande också högre krav på professionen. Professionen
behöver ges möjlighet att ta större ansvar för resultat och utveckling
samt för sin egen fortbildning.
Stora rekryteringsbehov framöver
För att kunna förbättra och utveckla skolan, sjukvården och omsorgen
krävs att medarbetarna har rätt kompetens, känner engagemang för
uppgiften och har möjlighet att utvecklas för att möta nya utmaningar.
Dessutom krävs att välfärdsyrkena är tillräckligt attraktiva, så att tillgången till kompetent och utbildad personal kan säkras framöver.
En stor generationsväxling pågår i välfärdssektorn. Enligt beräkningar
gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) behövs hundratusentals nya medarbetare den närmaste tioårsperioden för att ersätta
sid 162
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 163
dem som går i pension och för att möta ökade behov av välfärd när
befolkningen växer och blir äldre.
Glädjande nog kan ungefär var tredje ungdom tänka sig att arbeta som
undersköterska, sjuksköterska eller läkare i framtiden och cirka hälften
av ungdomarna kan tänka sig att arbeta som förskollärare och lärare.
Men även om en stor del unga är positiva till att arbeta i välfärden,
visar det sig att vissa av dessa jobb betraktas som kortsiktiga yrkesval.
Medan ingenjör, jurist och ekonom ses som yrkesval på längre sikt, är
det färre som betraktar lärare, sjuksköterska eller undersköterska som
långsiktiga yrkesval.
Åtgärder för att klara
kompetensförsörjningen
Det är också viktigt att det ska gå att påverka sin arbetssituation och
att skapa förutsättningar för en arbetsmiljö där personalen orkar arbeta
ett helt yrkesliv. Medarbetarna har ofta idéer kring hur arbetssituationen
kan göras bättre, vad som skulle kunna förbättras både i det lilla som i
det stora. Även mångfald av utförare i välfärden är viktigt eftersom det
skapar förutsättningar för medarbetarna att välja mellan olika arbetsgivare.
För att klara kompetensförsörjningen behövs också en nationell strategi, från arbetsgivarna, både de offentliga och de privata, samt utbildningsaktörerna, som identifierar kompetensbehov och vad som behöver göras för att möta utmaningen. En översyn av utbildningarna till
välfärdsyrkena avseende såväl innehåll som antal platser är nödvändig.
Samtidigt som insatser görs för att rekrytera och utbilda fler till välfärdssektorn krävs också insatser för att fler ska arbeta kvar längre, dels för
att klara att upprätthålla kvaliteten i verksamheten, dels för att behålla
kompetens och successivt överföra den till nya medarbetare.
För att få fler att vilja utbilda sig till och arbeta med yrken inom välfärden krävs en lång rad åtgärder. Det handlar bland annat om att utbildning ska löna sig och att vidareutbildning samt ökat ansvar ska ge
utdelning i framtida löneutveckling. Lönespridningen bör öka. Det lokala
ledarskapet är avgörande för förmågan att attrahera medarbetare.
Korta beslutsvägar och en närvarande chef borde vara självklarheter.
sid 164
Dessutom krävs fler och enklare vägar till välfärdens yrken. Det gäller människor som kommer till Sverige från andra länder och behöver
få sina kunskaper och erfarenheter snabbt validerade, med bibehållna
höga kvalitetskrav, för att kunna komma i arbete. Det gäller också
människor som senare i livet vill byta yrkesbana och kanske arbeta som
lärare eller i omsorgen.
Partistämma 2015
• Att det finns goda förutsättningar för det lokala ledarskapet i välfärden, i form av administrativ uppbackning, ansvar för rimligt antal
anställda och förutsättningar för fortbildning.
• Att kartlägga och sprida modeller för att få fler äldre erfarna medarbetare i välfärdssektorn att vilja och kunna stanna kvar längre.
• Att validering kan bli snabbare samt fler och enklare vägar till välfärdens yrken, med bibehållna höga kvalitetskrav.
• Att utbildningsmottagningar, med särskild kompetens och uppdrag
att integrera nya medarbetare från andra länder tillskapas, särskilt
inom hälso- och sjukvården.
• Att utbildningar i svenska för invandrare kan anpassas och kombineras med praktik inom välfärdssektorn.
• Att kommuner och landsting/regioner arbetar aktivt för att minska
det ofrivilliga deltidsarbetandet.
• Att inte detaljstyra, utan ge stort utrymme åt professionen när det
gäller hur målen och kvalitetskraven ska nås.
Partistämma 2015
sid 165
Modern teknik för
att stärka välfärden
mentering struktureras för att testad teknik med goda resultat sprids
men även hur digital likvärdighet över hela landet inom vård, skola och
äldreomsorg säkerställs.
Sverige ligger i framkant när det gäller IT-utveckling. World Economic
Forum har vid flera tillfällen konstaterat att Sverige är ett av världens
mest IT-mogna länder och i undersökningar om vilka länder som är bäst
på att använda webben placerar vi oss i topp. Den digitala infrastrukturen är bra och håller på att byggas ut ytterligare. Detta ger ett bra
klimat för innovationer vilket vi inte minst kunnat se på antalet svenska
IT-bolag som vuxit fram.
Inom välfärdssektorn finns områden där ny teknik snabbt implementeras och används. Det går att hitta goda exempel på hur modern teknik
med framgång används i exempelvis förskola, skola och äldreomsorg.
Samtidigt tillgodogörs inte modern teknik i tillräckligt hög grad inom
välfärdssektorn generellt sett. Det finns fortfarande stor utvecklingspotential. Modern teknik och innovationer kan medföra stora möjligheter
och fördelar för såväl brukare som medarbetare.
• Att staten, kommunerna och landstingen/regionerna samverkar
kring investeringar i ny IT-arkitektur där informationssystem blir en
integrerad del av hela verksamheten.
• Att IT-stystemen ska samla in data automatiskt för att inte orsaka
onödig administration. De ska också stödja kvalitetsutvecklings
arbete och kunna hantera förändrade arbetssätt.
• Att säkerställa att lagstiftningen följer med digitaliseringen samtidigt
som hänsyn tas till människors personliga integritet.
• Att en nationell strategi för att ta tillvara innovationer inom sjukvård,
skola och äldreomsorg tas fram.
Exempelvis kan modern teknik möjliggöra för skolan att på ett bättre
sätt möta eleverna utifrån deras individuella behov. I vården och omsorgen kan kvaliteten, tryggheten, integriteten och tillgängligheten öka.
Även medarbetarnas arbetssituation kan underlättas om modern teknik
används på rätt sätt. Om IT och digitaliseringens möjligheter bättre
tas om hand i välfärden finns stor potential att förbättra kvaliteten, öka
tillgängligheten och likvärdigheten i verksamheterna samtidigt som vi
får mer välfärd för pengarna. Det är angeläget, inte minst med tanke på
Sveriges framtida demografiska utveckling.
För att på ett bra sätt kunna tillgodogöra sig teknikens möjligheter
krävs en väl utbyggd digital infrastruktur och teknisk utrustning, men
minst lika viktigt är att resurser satsas på att personalen utbildas och
involveras i hur tekniken kan användas på bästa sätt.
En nationell strategi för att ta tillvara innovationer inom sjukvård, skola
och äldreomsorg bör tas fram. Den ska inkludera både hur vi uppmuntrar kommuner och landsting/regioner att testa ny teknik, hur imple-
sid 166
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 167
En skola och förskola
som ger barn och unga
en bra start i livet
i skolan och läxläsning. Ska Sverige klara av att konkurrera med höga
kunskapsnivåer behöver eleverna lägga mer tid på studier.
Alliansen genomförde under åren 2006-2014 ett stort antal reformer i
svensk skola. Bland annat infördes en ny lärarutbildning. En ny skollag,
nya läroplaner och nya kursplaner har kommit till och gymnasieskolan
har reformerats med yrkesförberedande och högskoleförberedande
program. Karriärtjänster med två nya befattningar, förstelärare och
lektorer, har införts. Stora fortbildningsinsatser, som läslyftet och matematiklyftet, har gett resultat. Därtill har en ny betygsskala införts med
betyg från årskurs 6 och fler nationella prov. De lägre årskurserna har
fått skriftliga omdömen och tidigare kunskapskrav. Reglerna för friskolorna har skärpts och en ny myndighet, Skolinspektionen, har tagit över
delar av Skolverkets ansvar.
För att säkra likvärdigheten i den svenska skolan och förhindra att vissa
skolor dras med dåliga resultat år efter år vill vi stärka möjligheterna
till utveckling och förbättring hos svagpresterande skolor för att ge fler
elever förutsättningar att klara kunskapskraven.
Tillsyn, insyn och ledning
De flesta av Alliansens reformer trädde i kraft mellan 2011 och 2012
vilket innebär att det kommer att dröja ett par år innan man fullt ut kan
analysera resultaten. Det finns dock anledning att vara självkritisk när
det gäller delar av reformarbetet. Bland annat har Riksrevisionen pekat
på att de riktade statsbidragen inte når alla kommuner och skolor, särskilt de som står utan resursstarka skolförvaltningar. Även OECD lyfter
fram att ansvarsstrukturen i det svenska skolsystemet är för otydlig.
Bristande lärarkompetens och brister i kompetensförsörjning samt
kompetensutveckling av lärare pekas också ut.
Resultaten från Pisa-proven visar att svenska elever presterat allt
sämre, och under OECD-snittet inom läsförståelse, matematik och
naturvetenskap. Men även inom andra parametrar sticker Sverige ut.
Pisas elevenkäter visar att svenska elever inte tycker att skolan är viktig, relevant och stimulerande. Motivationen är lägre än i andra länder
och eleverna tror att medfödd talang är viktigare än hårt arbete för att
uppnå goda resultat. Svenska elever lägger också generellt mindre tid
på studier än elever i andra länder. Detta gäller både undervisningstid
sid 168
Partistämma 2015
Skolinspektionens granskning av skolor behöver utgå mer från elevernas kunskapsresultat och undervisningens kvalitet. Skolinspektionens
utvärderingar ska dessutom bli tydligare. Vi vill att utvärderingarna följer
en betygsskala vilken också styr vilka åtgärder som behöver sättas in
för att stärka skolan.
Med den nya skollagen kan Skolinspektionen kräva att åtgärder vidtas
när skolor inte når upp till kunskapskraven. Då är det i första hand skolhuvudmannen som är ansvarig för finansieringen av åtgärderna.
Det finns även en rad olika riktade statsbidrag för skolhuvudmän att
söka för att stärka elevernas kunskapsresultat. Tyvärr visar en granskning, som Riksrevisionsverket har genomfört, att statsbidragen inte når
ut till alla kommuner och skolor. Trots att resurserna finns tillgängliga
har många av de kommuner, som ofta har störst behov, inte kapacitet
att ansöka om dem.
Moderaterna vill därför se en tydligare koppling mellan åtgärderna som
Skolinspektionen sätter upp för svagpresterande skolor och möjligheten för dessa skolor att få nationella resurser utan att det kräver ett
omfattande ansökningsförande. När Skolinspektionen har upprättat en
åtgärdsplan ska Skolverket kunna erbjuda skolor/huvudmän som inte
når kunskapskraven ett särskilt kunskapskontrakt med nationella resurser kopplade till vissa åtgärder som forskningen visar stärker kunskapsresultaten. Det kan till exempel handla om lärarhandledning, speciallärarkompetens, ledarskapsutbildning eller förstärkt elevhälsa.
Partistämma 2015
sid 169
En ny metod bör också utvecklas där speciellt utvalda lärarcoacher,
kopplade till kunskapskontrakten, får tjänstledigt från sina ordinarie
lärartjänster för att professionellt och målinriktat samverka med personalen i utvalda skolors arbetslag.
Denna typ av arbete görs inte i en handvändning utan är något som
måste genomsyra hela skolan och vara långsiktigt. Den brist på kunskap kring mobbning som finns behöver åtgärdas för att mobbningen
ska försvinna.
I de fall skolor/huvudmän inte lyckas genomföra de åtgärder som Skolinspektionen kräver ska staten kunna vidta särskilda åtgärder. Det kan
bland annat innebära statligt ansvar genom att Skolinspektionen tar
över huvudmannaskapet för skolan för att åtgärda de brister som finns.
Om Skolinspektionen bedömer att bristerna är för stora kan beslut om
nedläggning bli aktuellt.
I skolans värld används i dag begreppen hemmasittare och korridorvandrare. Hemmasittare går inte alls till skolan medan korridorvandrare
går dit men undviker att gå på sina lektioner. Att begrepp som dessa
överhuvudtaget används och att det därmed accepteras att det finns
elever som skolkar under kortare eller längre tid är oacceptabelt. Denna
typ av frånvaro är ett första varningstecken på att något håller på att
gå snett. Det kan handla om mobbning, men också om andra typer av
problem. I allt för många skolor tillåts det gå alldeles för långt innan någon reagerar. Det kan leda till att problemen blir allvarligare och svårare
att komma tillrätta med. För att möta detta finns en modell som kallas
Frånvarotrappan. Det är ett framgångsrikt verktyg och en vägledning
för mentorer, lärare och rektorer när elever är frånvarande. Liknande
modeller borde fler kommuner och skolor använda sig av.
Trygghet i skolan
Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Mobbning är fortfarande ett problem på många skolor som orsakar mycket lidande. Det leder
också till att elever skolkar för att undvika skolmiljön och i värsta fall till
att eleven, om den går i gymnasiet, väljer att hoppa av skolan.
Alla skolor har i dag en likabehandlingsplan som är till för att säkerställa
att alla elever behandlas lika och att kränkande behandling och mobbning inte förekommer. Tyvärr är det, på många skolor, så att dessa planer inte är levande dokument som används i skolans vardag utan står i
en pärm och samlar damm.
Ska skolan på allvar skapa en trygg miljö utan mobbning krävs genomgripande och systematiskt arbete. Det räcker inte med korta projekt
eller enstaka temadagar. Det måste också finnas rutiner för hur mobbningsärenden och andra former av kränkningar ska hanteras. Mobbning
kan alltid uppstå oavsett hur bra skolan arbetar med förebyggande
arbete och då är det viktigt att ha tydliga rutiner för vad som ska göras
och att alla på skolan är medvetna om dessa rutiner och agerar på
samma sätt.
I Sverige i dag är det alltför lite förebyggande arbete och åtgärder mot
mobbning som är baserade på forskning. Detta måste ändras på. Det
är viktigt att allt arbete mot mobbning ska vara evidensbaserat.
sid 170
Partistämma 2015
Lärare och kompetens
Medarbetarna är välfärdens viktigaste resurs. Särskilt tydligt blir detta
inom skolan. Forskning visar att engagerade lärare som ger kontinuerlig
återkoppling till sina elever gör stor skillnad för elevernas skolresultat.
För att öka lärarkompetensen behöver lärarutbildningen förbättras ytterligare. En utvärdering av lärarutbildningen behöver göras och inom
ramen för den bör ersättningsmodellen ses över i syfte att säkerställa
att kraven på lärarstudenterna inte sänks. Specialpedagogik och svenska som andraspråk borde vara kompetenser som alla lärare har. Att
kunna hjälpa elever med speciella behov och möta det ökande antalet
elever som inte har svenska som modersmål ställer nya krav på lärarna.
Därför bör specialpedagogik och svenska som andra språk ingå som
obligatoriska kurser på lärarutbildningen.
Kvaliteten på lärarutbildningen bör höjas genom att införa lämplighetstest eller antagningsprov. Försök med antagningsprov genomförs redan
Partistämma 2015
sid 171
på några orter i Sverige. Efter utvärdering kan det ses över vilken lösning som är bäst för den svenska lärarutbildningen.
Det är också viktigt att det finns fler vägar in till lärarutbildningen. Akademiker som vill bli lärare ska kunna gå en snabbkurs i pedagogik för
att sedan kombinera lärararbete med fortsatt utbildning. Fler relevanta
sommarkurser på lärarutbildningen behöver säkerställas för att fler
ska kunna avsluta den snabbare. Högskolor bör specialisera sig enligt
Riksrevisionens förslag. På så sätt ökar möjligheterna för högskolor och
universitet att bli riktigt bra på vissa lärarutbildningar, men främst för att
se till att lärarprogram som få söker till ändå blir av.
Att vara lärare i dag kräver att man ständigt vidareutvecklar sin kompetens och ständigt fyller sin kunskapsbank. Kunskap är i många avseenden en färskvara och det gäller inte minst kunskapen om att lära ut. Alla
skolhuvudmän ska ge sina lärare en individuell kompetensutvecklingsplan för att garantera regelbunden fortbildning. På sikt är det rimligt
med ett krav på regelbunden fortbildning för bibehållen lärarlegitimation.
De nationella proven bör få ett nytt syfte och även kunna verka som en
utvärdering av lärarnas undervisning i stället för att enbart utvärdera
elevernas kunskaper. De digitala och centralt rättade nationella proven
bör flyttas från årskurs 9 till årskurs 8. Genom att ha proven i årskurs 8,
får eleven större möjlighet att komplettera kunskaper som den saknar.
Samtidigt behöver det ses över hur en mer rättssäker och likvärdig
betygssättning kan säkerställas. För att stärka elevers rättssäkerhet
ytterligare vid betygssättning vill Moderaterna se över vilka ytterligare
insatser som kan bidra till detta, bland annat om möjligheten att överklaga sina betyg kan förstärkas utan att detta innebär en orimlig dokumentation för lärarna.
Karriärtjänsterna har varit betydelsefulla. De bör därför behållas, antalet
karriärtjänster byggas ut och speciella satsningar göras på fler karriär
tjänster till skolor med stora utmaningar. Skolverket bör också ges i
uppdrag att stötta huvudmännen i placeringen av förstelärare.
Fritidsverksamheten har länge hamnat i skymundan. Fritidshemmen är
allt sämre bemannade och utbildningsnivån hos personalen har sjunkit.
sid 172
Partistämma 2015
Ny statistik från Skolverket visar att den genomsnittliga elevgruppen
har växt från 31 till 41 elever mellan åren 2004 och 2014. Fritidshemmen kan, med rätt förutsättningar, vara ett stöd för skolan och elevernas kunskapsresultat. Därför bör fritidshemmen få en egen läroplan
och inkluderas i de nationella skolsatsningarna. Ett aktivitetslyft för mer
idrott och rörelse i verksamheten bör också införas.
En bättre och mer tillgänglig förskola
Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola oavsett var i landet
man bor. Förskolan är också betydelsefull för att motverka det nya
utanförskapet som växer fram, som ofta börjat med att unga tidigt
halkat efter i skolan.
Moderaterna vill därför skapa ökade förutsättningar för en bättre och
mer tillgänglig förskola.
Vi vill att den allmänna förskolan ska utökas till att gälla från två års
ålder i stället för dagens tre år. Det skulle innebära att Sveriges familjer får möjlighet till avgiftsfri förskola för sina barn 15 timmar i veckan
redan från det att barnet är två år gammalt. Det ger också fler familjer,
särskilt de med små inkomster, ännu bättre möjligheter att kombinera
familjeliv med arbete.
Till det ska stödet till mindre barngrupper i förskolan ökas. Stödet ska
särskilt premiera de förskolor som arbetar aktivt med språkinlärning.
Så kan fler barn ges det utrymme till lek och lärande som de behöver,
särskilt de som inte får det hemma.
Kvaliteten i den svenska förskolan är överlag god. Nöjdhetsindex brukar uppvisa höga resultat. De svenska föräldrarna är nöjda med förskolan och känner sig trygga. Trots det är kvaliteten alltför skiftande. De
skillnader i likvärdighet som syns i grundskolan finns också i förskolan.
Skillnaderna märks i antalet behöriga förskollärare men också i hur huvudmännen väljer att fortbilda förskollärarna och vilka karriärmöjligheter
som finns.
Partistämma 2015
sid 173
Alliansen tog ett viktigt steg genom att 2010 göra förskolan till en egen
skolform, att lyfta fram förskollärarens viktiga roll och förskolechefens
betydelse för den pedagogiska utvecklingen. Dessvärre missades
förskolan i en rad andra reformer som berört skolan. Karriärtjänstreformen omfattade inte förskolan och den obligatoriska rektorsutbildningen
omfattade inte förskolans chefer. Vi vill därför se över möjligheterna att
inrätta förstelärare och lektorer även i förskolan. Vi vill att Skolverket
ges i uppdrag att se över hur befattningsutbildningen ska kunna bli
obligatorisk för skolledare i förskolan, precis som för skolledare i grundoch gymnasieskolan. Vi vill också utreda hur vi kan förbättra implementeringen av förskolans läroplan för att stärka likvärdigheten i förskolan.
Att utbildningssystemet hänger ihop måste genomsyra utbildningspolitiken. En del i att förstärka den sammanhållna skolan är en mer
likvärdig överlämning från förskola till förskoleklass. Det behöver ses
över hur vi kan säkerställa att alla förskolor lämnar över kunskaper om
barnens utveckling genom en kvalificerad överlämning mellan förskolan
och förskoleklassen.
Under de senaste åren har söktrycket till förskollärarutbildningen ökat.
Alliansen byggde kraftigt ut utbildningsplatserna till förskollärarutbildningen. Samtidigt som vi fortsätter bygga ut förskollärarutbildningen
bör vi säkerställa att utbyggnaden inte sker på bekostnad av utbildningens kvalitet. Även fortbildningen av befintliga förskollärare bör ses över.
Skolinspektionen har i sin granskning av förskolan konstaterat att
medarbetarnas kompetens behöver förstärkas. Vi vill därför att förskolelyftet, en satsning för kompetensutveckling, fördjupas och breddas
och att alla huvudmän med personal med behov av kompetensutveckling ska delta. Ambitionen är en mer permanent lösning på lärares och
förskollärares kompetensutveckling som ger den långsiktighet skolan
och förskolan behöver.
Sommarskola för alla
Ska vi nå högre kunskapsresultat i den svenska skolan behövs det
mer ansträngning från elevernas sida, samtidigt ska alla elever också
få stöd och stimulans från skolan när de behöver det. För att ge bättre
förutsättningar för fler elever att klara kunskapsmålen är möjlighet till
sommarskola betydelsefull.
Alla elever bör ha samma möjligheter att delta i sommarskola, oavsett
i vilken kommun man bor. Det bör därför finnas en tydlig skyldighet
för Sveriges kommuner att erbjuda sommarskola från årskurs 6 för de
elever som löper risk att inte bli behöriga till gymnasiet.
För eleverna som precis har slutat årskurs 6 till 8 bör insatserna riktas
mot dem som löper risk att inte nå behörighet. I de lägre årskurserna,
årskurs 6 och 7, bör särskilt insatser gällande svenska, engelska och
matematik prioriteras.
För eleverna som precis har slutat årskurs 9 bör insatserna riktas mot
dem som inte nått behörighet till gymnasiestudier. För att finansiera
kommunernas merkostnader ska ett riktat statsbidrag utformas.
Digitalisering i skolan
En modern kunskapsskola ska utvecklas i takt med att samhället
förändras. Samtidigt ska alla elever oavsett bakgrund ges lika förutsättningar att klara fortsatta studier och arbete. I ett digitaliserat samhälle
är det viktigt att elever förstår språket som styr datorer, datorprogram
och internet. Det handlar till exempel om förståelsen för vilken information som väljs ut när elever gör sökningar på nätet. Det är en modern
form av källkritik.
Programmering är ett språk som allt fler lär sig. Precis som med engelska eller matematik kommer det att vara en avgörande kunskap både
för att klara sig på framtidens arbetsmarknad och för att klara många
vardagsuppgifter. Det finns flera föregångskommuner i Sverige som
moderniserat sin undervisning, exempelvis med läsplattor. Oavsett
vilken kommun en elev kommer ifrån ska hon eller han ha samma förut-
sid 174
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 175
sättningar för vidare studier och arbete. Programmering bör därför ingå
i skolans läroplan redan från årskurs ett.
Förslaget innebär att programmering blir en del av matematik- samt
slöjd- eller teknikundervisningen. Till det bör Alliansens fortbildningsinsats för lärare, Matematiklyftet, utvecklas till att också innehålla programmering.
Vidare behövs det ett samlat grepp om moderniseringen av svensk
skola. Tillsammans med Alliansen vill vi se en nationell strategi för
skolans digitalisering. Skolverket bör därför ges i uppdrag att ta fram en
sådan strategi.
Arbetet med skolans digitalisering bör utgå från fyra fokusområden:
Stärkt koppling mellan
utbildning och jobb
Möjligheterna och alternativen är många i dagens utbildningssystem
och arbetsliv. Det finns många valmöjligheter och många olika vägar ut
i arbetslivet. Samtidigt kan det vara svårt att överblicka alla möjligheter
och välja rätt väg. Detta ställer stora krav på vägledning och information om yrken och utbildningsmöjligheter. Kopplingen mellan skola och
yrkesliv behöver stärkas för att eleverna ska få en bättre förståelse för
arbetsmarknaden och rusta dem inför det kommande arbetslivet. Det
sätt som studieoch yrkesvägledningen drivs på i dag behöver ses
över för att säkerställa att alla elever i Sverige får tillgång till kvalificerad studieoch yrkesvägledning. Det finns även möjligheter att utnyttja
modern teknik och webbaserade lösningar för att elever även i mindre
kommuner kan få tillgång till studieoch yrkesvägledning av hög kvalitet.
•
Nya hjälpmedel för eleverna, genom att använda digitala läromedel
ges elever ökade möjligheter att nå bättre kunskapsresultat.
•
Lärare med digital kompetens, fortbildning för att ge förutsättningar
för att integrera den nya tekniken i undervisningen.
•
Uppkopplade klassrum, den digitala infrastrukturen i skolorna bör
hållas uppdaterad.
Fler jobb börjar med nya och växande företag. Många av de elever
som har drivit ett UF-företag under sin utbildning blir också företagare
senare i livet. Andelen elever som har möjlighet att delta i utbildningen
skiljer sig dock stort mellan länen och mellan gymnasiets olika program.
•
Framtidsinriktade rektorer, rektorsutbildningen bör utvecklas och ett
digitalt rektorslyft riktat mot befintliga skolledare behöver genomföras.
Fler elever bör få möjlighet att starta ett UF-företag eller genomgå
liknande utbildning under sin gymnasietid. Det gäller inte minst gymnasiets yrkesprogram.
Tillsammans med Alliansen vill vi också tillsätta ett expertråd för skolans digitalisering som bör samarbeta med Skolverket i arbetet med att
ta fram strategin. Det kan handla om forskare, skolexperter, utvecklare
av digitala skolmaterial och program samt representanter från andra
länder, exempelvis Danmark, som redan har börjat digitalisera sina
skolor.
• Att stärka lärarna i deras yrkesroll genom förbättrad lärarutbildning,
möjligheter till fortbildning och ökade karriärmöjligheter.
• Att Skolinspektionens granskning av skolor blir tydligare och att den
ska innehålla betygssättning av verksamhetens kvalitet enligt en
tydlig skala, betygsättningen ska styra vilka åtgärder som behöver
sättas in för att stärka skolan.
sid 176
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 177
• Att Skolverket ska erbjuda skolor som inte når kunskapskraven
ett särskilt kunskapskontrakt med nationella resurser kopplade till
åtgärder som forskningen visar stärker kunskapsresultaten.
• Att Skolverket ges i uppdrag att arbeta fram en nationell strategi för
skolans digitalisering
• Att Skolinspektionen ges möjlighet att ta över huvudmannaskapet
för svagpresterande skolor.
• Att högre krav ställs på det mobbningsförebyggande arbetet i skolorna, som ska baseras på forskning.
• Att frånvaro från lektioner och skolarbete motverkas och att fler
kommuner och skolor använder sig av de verktyg och den vägledning som finns för arbete med elever som är frånvarande.
• Att specialpedagogik och svenska som andraspråk ska ingå som
obligatoriska kurser på lärarutbildningen.
• Att antalet karriärtjänster byggs ut och med riktade satsningar på
fler karriärtjänster till skolor med stora utmaningar.
Hälso- och sjukvård
Alla människor ska ha rätt till en likvärdig vård med hög kvalitet.
Fokus på hög kvalitet för alla patienter skapar förutsättningar för att fler
ska kunna känna sig trygga. För att uppnå detta krävs en god patient
säkerhet, att människor får vård i tid samt känner delaktighet och inflytande i sin vårdprocess.
• Att den allmänna förskolan ska utökas till att gälla från två års ålder
i stället för dagens tre år. Det skulle innebära att Sveriges familjer
får möjlighet till avgiftsfri förskola för sina barn 15 timmar i veckan
redan från det att barnet är två år gammalt.
Den svenska hälso- och sjukvården håller en hög internationell klass.
Det visar flera internationella jämförelser. Bland annat undersökningen
Euro Health Consumer index 2014. Men det finns fortsatt många utmaningar inom vården och omsorgen.
• Att stödet för mindre barngrupper i förskolan ökas. Stödet ska särskilt premiera de förskolor som arbetar aktivt med språkinlärning.
Mycket pekar på att vården har ett delvis bristande resursutnyttjande.
Sverige tillhör de länder som har flest läkare och flest sjuksköterskor
per invånare. Samtidigt har vi minst antal patientbesök per läkare och
antalet besök per läkare har sjunkit. Vårdavdelningar stängs på grund
av brist på personal och kostnaderna för inhyrd personal ökar kraftigt.
Det pekar på att vårdens organisation inte är ändamålsenlig. Att klara
kompetens- och ledarförsörjning är en utmaning.
• Att en utredning tillsätts om hur implementeringen av förskolans
läroplan kan förbättras för att stärka likvärdigheten i förskolan.
• Att alla elever bör ha samma möjligheter att delta i sommarskola,
oavsett i vilken kommun man bor. Det bör därför finnas en tydlig
skyldighet för Sveriges kommuner att erbjuda sommarskola från årskurs 6-9 för de elever som löper risk att inte bli behöriga till gymnasiet.
• Att programmering bör ingå i skolans läroplan redan från årskurs 1
och blir en del av matematik- samt slöjd- eller teknikundervisningen.
• Att fortbildningsinsatsen för lärare, Matematiklyftet, utvecklas till att
också innehålla programmering.
sid 178
Partistämma 2015
Det finns också kvalitetsbrister inom svensk sjukvård. Alltför många
patienter drabbas till exempel av infektioner eller liggsår eller andra
undvikbara vårdskador.
Det finns brister i tillgänglighet och kontinuitet. Vissa vårdcentraler är
helt beroende av hyrläkare och patienter träffar sällan samma läkare vid
nästa besök, även om det är en kort tid mellan besöken. Det tar tid och
kraft både för patienten och vårdens organisation och leder till risker
vad gäller säkerhet, kvalitet och effektivitet.
Partistämma 2015
sid 179
Skillnaderna är för stora i vården. Både när det gäller hur snabbt patienten kan få tillgång till vård, och till rätt vård och behandling i enlighet
med det senaste kunskapsläget. Det finns även betydande skillnader i
kvalitet och patientsäkerhet. En patients kön, bostadsort eller socioekonomiska ställning ska inte vara avgörande för vårdens kvalitet.
Mer behöver också göras för att öka jämställdheten i vården. Fortsatt
råder skillnader i den vård och behandling som ges till män respektive
kvinnor. Det är inte acceptabelt, utan alla människor har rätt till likvärdig
vård.
Även om köerna kortats är det fortfarande långa väntetider i vården.
Alltför många patienter får vänta för länge på nödvändig vård.
En för liten del av medarbetarnas arbete går till patientarbete, patient
möte och annan vårdverksamhet. Ineffektiva IT-system och andra
stödsystem stödjer inte utan stjäl i stället tid.
Att öka kvaliteten och likvärdigheten, stärka patientsäkerheten, öka
delaktigheten och tillgängligheten samt att säkerställa den framtida
kompetensförsörjningen är därför särskilt viktiga för att förbättra hälsooch sjukvården.
Förbättrad kvalitet och likvärdighet
Kvalitet uppstår i mötet mellan medarbetarna och patienterna eller
brukarna. Det är i dialogen där medarbetarnas kunskaper tas till vara,
samtidigt som patienternas och brukarnas behov sätts främst, som den
upplevda kvaliteten ökar. Kvalitet handlar om att ha vårdtagarna i fokus
och att arbeta utifrån erfarenhet och beprövade vetenskapligt förankrade metoder. När vården känner till vårdtagarnas behov, förväntningar
och krav kan vårdpersonalen påbörja arbetet med att uppfylla dem.
Moderaterna vill stärka patientens ställning. Vi vill förstärka och implementera patientlagen fullt ut, bland annat genom att utveckla vård
garantin, informationsgarantin samt att säkra och förstärka det fria
vårdvalet.
sid 180
Partistämma 2015
Uppföljning, utvärdering och analys ska alltid ingå som redskap i styrningen av vård och omsorg så att samlad kunskap finns om resultat
och måluppfyllelse. Vilka resultat som uppnås är en viktig del i uppföljningen av kvalitet.
Socialstyrelsen ställer krav på att det ska finnas ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete. Därtill byggs olika kvalitetsregister ut i
syfte att kunna följa upp och utveckla kvaliteten inom vården.
En av flera utmaningar framöver är hur ytterligare gemensamma insatser från vårdprofession, forskningssfären, ideella organisationer, intresseorganisationer, stat, landsting, kommuner och övriga samhället kan
stödja en fortsatt utveckling mot ännu fler kvalitetsregister av högsta
internationella klass. Att utveckla en kultur av kvalitetsutveckling och
ständig förbättring är i många fall avgörande för att verksamheter ska
lära sig av tidigare erfarenheter och kunna dra lärdom och systematisk
nytta av dessa. Kvalitetsuppföljning med tillhörande analys och slutsatser förutsätter öppenhet och skapar ytterligare möjligheter att som
patient och brukare dra nytta av informationen och göra nya aktiva
vårdval.
För att förstärka detta ytterligare vill Moderaterna att Myndigheten för
vårdanalys ges ett särskilt uppdrag att se över hur en långsiktig satsning på nationella kvalitetsregister kan stimuleras och stödjas.
Vi vill också att jämförelsetjänster och information om vårdens olika
verksamheter utvecklas och tillgängliggörs så att patienter kan göra väl
grundande val.
Likvärdigheten i vården är ytterligare en utmaning. Likvärdig vård ska
inte tolkas som exakt samma vård. Vi är alla olika och har varierande
erfarenheter, förutsättningar och behov. Krav på total likhet innebär
också att mycket lokalt förbättringsarbete måste stoppas. Den stora utmaningen handlar om att skillnaderna i dag fortfarande är stora gällande vilken vårdkvalitet patienterna får och hur lång tid de behöver vänta
på att få vården beroende på bostadsort och tillhörighet till landsting
eller region.
Till exempel varierar väntetiderna i vården mycket inom landet. När
det gäller operation i specialiserad vård får ungefär 99 procent av alla
Partistämma 2015
sid 181
patienter på Gotland, i Halland och Blekinge operation inom 90 dagar
jämfört med att 70 procent av patienterna i Västerbotten får vård inom
samma tid.
Moderaterna vill ta ytterligare steg kring patientsäkerheten och införa
patientsäkerhetslagen 2.0. Vi vill förstärka fokus på att minimera antalet
vårdskador och onödigt lidande.
När det gäller patientflödet och överbeläggningar i vården finns också
stora variationer. Det är nära fyra fler överbelagda patienter per 100
vårdplatser i Gävleborg och Västmanland jämfört med Gotland och
nära två fler jämfört med Halland.
De flesta uppkomna vårdskador är lindriga och läker snabbt, men samtidigt är vårdtiden markant mycket längre för de patienter där en skada
inträffat vid vårdtillfället. Det skapar onödigt lidande för patienterna.
Därtill ökar kostnaderna för vården. Vårdskador ger merkostnader för
vården och samhället på ungefär åtta miljarder kronor om året vilket
framgår av Patientsäkerhetsutredningen.
För att ta steg mot att komma tillrätta med detta vill vi bland annat
fortsätta att öppet redovisa information om vårdens tillgänglighet och
kvalitet samt införa standardiserade vårdprocesser inom fler områden.
Det är alltför många patienter och brukare som upplever att de skickas
runt mellan många olika läkare och aldrig får uppleva någon trygghet i
att kontinuerligt träffa samma läkare. Därtill upplever många människor
att det är jobbigt och krångligt att skaffa sig nödvändig information för
att veta vem man ska kontakta inom vården.
Tillgången till relevant information behöver även förbättras för hälsooch sjukvårdens medarbetare för att de ska kunna utföra sitt uppdrag
på bästa sätt.
Ökad patientsäkerhet
Alliansen genomförde en rad betydande vårdreformer. Bland annat att
utforma en tydlig patientsäkerhetslag. Denna lag är det första reella
helhetsgreppet som tagits kring patientsäkerhet men nu behöver ytterligare steg tas. Alltför många patienter drabbas av infektioner eller
liggsår eller andra vårdskador som skulle kunnat undvikas.
Enligt, den av Alliansregeringen tillsatta, Patientsäkerhetsutredningen
avlider ungefär 3 000 människor varje år till följd av vårdskador. Det behöver därför vidtas ytterligare konkreta åtgärder för att minimera antalet
vårdskador.
sid 182
Partistämma 2015
Om vi gemensamt skulle kunna skapa förutsättningar att undvika dessa
onödiga vårdskador menar Vårdförbundet att ytterligare cirka 1 700
vårdplatser frigörs i vården.
Ökad delaktighet
En stor utmaning är att kunna skapa bästa möjliga förutsättningar för
patienter och brukare att få mer insyn och känna mer delaktighet i sin
egen vård och omsorg. Patientens kunskap och engagemang tas inte
tillräckligt tillvara.
Patienten har heller inte möjlighet att få information om vårdens förlopp
på ett helt tillfredsställande sätt. För att öka förutsättningarna för detta
bör arbetet med att införa journal på nätet samt andra e-hälsotjänster
intensifieras. Detta förutsätter att såväl staten som vårdens olika aktörer
samarbetar bättre än i dag. Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) behöver samverka tydligare och göra ytterligare
gemensamma satsningar inom e-hälsa och digitala tjänster. Ett minimikrav är att människor ska kunna följa sina vårdförlopp med hjälp av
smarta telefoner, datorer och andra tekniska verktyg på samma sätt
som andra flöden kan följas i dag. Ett sådant arbete ställer krav på att
viktiga integritetsaspekter säkras.
Vi vill också stärka och förenkla patienternas och anhörigas möjligheter
att framföra synpunkter gällande den utförda vårdens kvalitet.
Partistämma 2015
sid 183
Genom att skapa en personcentrerad välfärd bidrar vi till att stärka
människor i sin vardag och lyfta upp det friska. Det ska vara naturligt
för välfärdens medarbetare att samarbeta med andra professioner och
över verksamhetsgränser för patientens bästa.
ner som fungerar som lots för patienten. En utökad vårdkontaktsfunktion kan bidra till mer upplevd kontinuitet för fler vårdtagare.
För att åstadkomma en tillgänglig vård och omsorg för alla i hela landet
måste även flera olika lösningar prövas. Det kan till exempel handla om
mer e-hälsa i form av virtuella vårdrum för att kunna ge mer kompletterande vård på distans i glesbygd och landsbygd.
Förbättrad tillgänglighet
Det bör alltid finnas möjlighet att få en kvalitativ vård och omsorg för
alla i hela landet. Moderaternas och Alliansens målmedvetna arbete
med att korta köer, öka kvalitet och förbättra tillgänglighet genom bland
annat kömiljarden har gett märkbara resultat, men det räcker inte.
Väntetiderna är fortfarande för långa och bromsar den annars positiva
kvalitetsutvecklingen.
Moderaterna vill fortsätta att minska väntetiderna i hälso- och sjukvården genom att vidareutveckla tillgänglighets- och samordningsmiljarden i vården. Ett strukturerat arbete för att modernisera medarbetarnas
digitala arbetsmiljö är ett sätt att frigöra mycket tid till patientnära
arbete.
Att möjliggöra fler vårdval i specialistvården kan också bidra till ökad
tillgänglighet. Till det leder fler vårdval inom specialistvården till ökad
valfrihet både för patienter och medarbetare inom fler områden.
För att höja kvaliteten och öka likvärdigheten bör också arbetet med att
samla viss högspecialiserad vård till ett mindre antal sjukhus fortsätta,
gärna snabbare än i dag. Över huvud taget behöver vården en bättre
nivåstrukturering där den vård människor behöver ofta ska finnas nära
medan de delar av vården som tjänar på att större volymer utförs samlat behöver koncentreras.
Det finns vårdcentraler som är helt beroende av hyrläkare och där
kronikern sällan möter samma läkare vid nästa besök. Det tar tid och
kraft både för patienten och vårdens organisation och leder till brister i
säkerhet, kvalitet och effektivitet.
Vi vill därför att möjligheterna till fast vårdkontakt utökas ytterligare med
exempelvis fast läkarkontakt, kontaktsjuksköterskor eller fasta funktio-
sid 184
Partistämma 2015
Vårdens medarbetare
Medarbetarna i vården och omsorgen är välfärdens viktigaste resurs.
Deras arbetsinsatser, kunskaper, erfarenheter och engagemang är avgörande för vårdens kvalitet. SKL beräknar att det kommer att behövas
hundratusentals nya medarbetare inom vård och omsorg inom de närmaste tio åren om inga förändringar sker i arbetssätt och bemanning.
Att det finns tillräckligt med specialistutbildad vårdpersonal är avgörande för en trygg och välfungerande hälso- och sjukvård och för
framtidens kompetensförsörjning. För att säkra tillgången till specialistutbildad vårdpersonal bör det ses över vilka åtgärder som krävs för att
skapa reglerade specialistutbildningar för till exempel röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.
Nyanlända med vårdutbildning behöver snabbare kunna komma i
arbete. Framför allt för att ta tillvara på deras kompetens och för att fler
ska ges möjlighet till egen försörjning, men också för att rekryteringsbehoven inom vården är stora. Moderaterna vill därför skapa möjligheter
för snabbare validering av sjuksköterskor och läkare och andra yrkeskategorier inom vården och omsorgen. Samtidigt är det viktigt att detta
sker med bibehållna kvalitetskrav.
Att säkra försörjningen av kompetent och utbildad vårdpersonal i framtiden handlar också om att utbildning måste löna sig och att vidareutbildning samt ökat ansvar ska ge utdelning även i framtida löneutveckling. Det handlar även om att skapa förutsättningar för en arbetsmiljö
där vårdpersonalen orkar arbeta ett helt yrkesliv.
Partistämma 2015
sid 185
Utöver att se till så att flödet av patienter är rimligt och att all genomförd behandling sker med högsta möjliga kvalitet vill många med
arbetare inom vård och omsorg kunna ägna sin tid åt att utveckla
verksamhet, förnya behandlingsmetoder och möta patienternas och
brukarnas behov.
• Att förstärka och implementera patientlagen fullt ut, bland annat genom att utveckla vårdgarantin, informationsgarantin samt att säkra
och förstärka det fria vårdvalet.
• Att utveckla patientsäkerheten genom att ta fram en förstärkt och
utvidgad patientsäkerhetslag.
Ny teknik inom vården
Det finns även stora brister i IT och verksamhetsstöd i sjukvården. Att
lyckas åstadkomma fungerande verksamhetsstöd med hjälp av digital teknik är viktigt för en effektivare hälso- och sjukvård. Personalen
i hälso- och sjukvården har i dag inte tillräckligt bra stöd i sitt arbete
av ändamålsenliga och användarvänliga informationssystem. Tvärtom
upplever många att systemen i stället gör det svårare att arbeta på ett
effektivt sätt. Detta innebär bland annat att e-hälsa inte fullt ut används
på ett sätt som förbättrar vårdens kvalitet. I stället kan såväl patientsäkerhets- och arbetsmiljörisker uppstå.
Många andra möjligheter som skulle kunna ges av digitala lösningar
tas heller inte tillvara fullt ut, till exempel vad gäller journaler, patient
administrativa system, beslutsstöd med mera.
En helt ny och rationell digital miljö behöver därför etableras för att förändra och underlätta i vården. Fokus bör riktas till att underlätta mötet
med patienten, undvika dubbelregistrering och onödiga arbetsmoment
samt skapa tillgång till information vid rätt tid.
• Att möjliggöra fler vårdval i specialistvården, för att bidra till ökad
tillgänglighet och ökad valfrihet både för patienter och medarbetare.
• Att Myndigheten för vårdanalys ges ett särskilt uppdrag att se över
hur en långsiktig satsning av nationella kvalitetsregister kan stimuleras och stödjas.
• Att intensifiera arbetet med att viss högspecialiserad vård samlas
och genomförs vid ett färre antal sjukhus i syfte att höja kvaliteten
och öka likvärdigheten.
• Att ytterligare utveckla och förtydliga myndigheten Inspektionen för
vård och omsorgs uppdrag i syfte att bland annat stärka och förenkla patienternas och anhörigas möjligheter att framföra synpunkter
gällande den utförda vårdens kvalitet.
• Att vidareutveckla tillgänglighets- och samordningsmiljarden.
• Att införa standardiserade vårdprocesser inom fler områden.
• Att Socialdepartementet i samarbete med Sveriges kommuner och
landsting (SKL) får uppdraget att hålla samman arbetet med vassare
e-hälsotjänster. Till exempel att göra det möjligt för människor i hela
landet att kunna följa sina vårdförlopp med hjälp av smarta telefoner,
datorer och andra tekniska verktyg.
• Att jämförelsetjänster och information om vårdens olika verksamheter utvecklas och tillgängliggörs så att patienter kan göra väl grundande val.
• Att möjligheterna till fast vårdkontakt utökas ytterligare med exempelvis fast läkarkontakt, kontaktsjuksköterskor eller fasta funktioner
som fungerar som lots för patienten.
sid 186
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 187
• Att säkra tillgången på specialistutbildad vårdpersonal genom att
tillsätta en utredning i syfte att ta fram de konkreta åtgärder som
krävs för att skapa reglerade specialistutbildningar för till exempel
röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.
• Att en ny rationell digital miljö etableras som kan förändra och
underlätta i vården, med fokus på mötet med patienten, undvika
dubbelarbete och onödiga arbetsmoment samt skapa tillgång till rätt
information i rätt tid.
I Sverige ökar andelen äldre människor samtidigt som människor lever
längre. Det är fantastiskt att många av oss är allt friskare och lever allt
längre. Samtidigt medför den demografiska utvecklingen utmaningar
för samhället.
Ytterst är det kommunerna som är ansvariga för äldreomsorgen.
Omsorgen ska hålla hög kvalitet och möjliggöra god livskvalitet även
på äldre dar. Inte minst handlar det om människors upplevelser av
äldreomsorgen. Människor ska kunna känna trygghet inför att åldras
och trygghet inför att de, vid behov, kommer att bli omhändertagna
av kompetent, motiverad och professionell personal som lever upp till
deras förväntningar.
Det är även viktigt att vården och omsorgen präglas av respekt för
att äldre har egna tankar, önskemål och intressen, varför det krävs en
mångfald av lösningar och möjligheter att via val påverka sin vardag.
Det kan exempelvis handla om allt från att välja vårdboende eller hem-
Hög kvalitet i verksamheterna säkras genom nationella och lokala kvalitetskrav, insyn, kontinuerlig tillsyn och uppföljning samt tuffa sanktioner
för att åstadkomma förändring när inte en verksamhet lever upp till
kraven.
Kommunerna och landstingen/regionerna måste även öka sin samverkan för att möta den allt större gruppen äldre sjuka som dessvärre
ofta åker in och ut från sjukhusvård. Här krävs nära samarbete för att
utveckla en ny hemsjukvård som möter de nya vård- och omsorgsbehov som uppstår när fler blir allt äldre.
Förenklad biståndsbedömning
Äldreomsorg och
vård av sjuka äldre
sid 188
tjänst till att vara med och påverka utformningen av omsorgen, välja
mellan olika maträtter och olika sorters aktiviteter.
Partistämma 2015
När äldre människor får ett ökat omsorgsbehov och behöver insatser från kommunen kommer de i kontakt med biståndshandläggare.
Biståndshandläggarna har som uppgift att bedöma omsorgsbehov och
hjälpa till med rådgivning kring valmöjligheter samt utöva myndighetsutövning.
Det finns anledning att minska administrationen kring bedömning för
framför allt enklare insatser. Över en viss ålder beviljas lättare insatser
nästan alltid, samtidigt står dessa för en stor del av handläggningsbördan. Det tar upp kommunala resurser men innebär dessutom en
stelbent service till äldre som behöver en snabb och okomplicerad
handläggningsprocess.
I dag får kommunerna erbjuda servicetjänster utan tidigare individuell
behovsprövning åt alla personer som fyllt 67 år. Det gäller tjänster så
som att byta glödlampor eller göra tunga lyft. Nästa steg att gå vidare
med bör vara att möjliggöra för övergripande beslut kring biståndsbedömning för lättare vård- och omsorgstjänster.
På flera håll i landet har det prövats modeller med förenklad biståndsbedömning. Den så kallade Linköpingsmodellen är den mest kända.
Praxis har dock visat att Linköpingsmodellen innebär att handlägg-
Partistämma 2015
sid 189
ningsarbete, vilket utgör myndighetsutövning, läggs ut på utförare och
att detta står i strid med lagen.
Stockholms läns Äldrecentrum har i sin forskning tagit upp att biståndshandläggare ser valfriheten som ett hinder i arbetet med anledning av
att den tar mycket tid i anspråk och att det finns för lite information
om utförare. Det bör alltid finnas tid och möjlighet att ge äldre information och hjälp kring deras situation. Detta motiverar en uppdelning av
ansvarsområdena. Om exempelvis informationsansvaret förläggs på en
särskild tjänst ökar möjligheten att inhämta och delge de äldre information om olika utförare.
Trygga hem
Många äldre väljer att bo kvar hemma. Det medför att fler har ett vårdbehov i hemmet vilket hemtjänsten inte räcker till för. Det medför också
att de äldre som till slut väljer att flytta till ett äldreboende av någon
form i genomsnitt är sjukare än tidigare.
Kvarboende som tvång innebär otrygghet för den äldre och hård belastning på såväl personal som anhöriga. Vården i hemmet bör i rimlig
mån anpassas till utvecklingen att fler väljer att bo kvar senare i livet.
Vård i hemmet ska bli lättare att få och det krävs bättre samverkan
mellan kommun och landsting/regioner kring vårdtjänster i hemmet.
Samtidigt ger det ökade vårdbehovet ett ökat behov för nya boendeformer. Det bör bli lättare att ta steget att flytta till ett boende.
Många äldre trivs bäst hemma och vill bo kvar hemma så länge som
möjligt. De ska erbjudas hjälp och stöd via hemtjänst och hemsjukvård.
Men det finns även äldre som är för friska för vårdboende som upplever
ensamhet och otrygghet i sitt boende och som inte vill bo kvar. För dem
ska det finnas alternativ till att bo kvar hemma som erbjuder mer trygghet och social samvaro. Det krävs olika lösningar för att möta dessa
behov.
Här finns stort utrymme för kommuner att tillsammans med bostadsaktörer stimulera och utveckla nya former av boenden för äldre som kan
sid 190
Partistämma 2015
erbjuda olika former av tjänster, stöd, gemenskap och aktiviteter. Det
behövs olika trygga boendeformer som äldre kan välja mellan innan de
är i behov av vårdboende.
De senaste åren har olika typer av sådana boendeformer utvecklats,
dels seniorboenden, dels trygghetsboenden. Det är boende i hyresrätts- eller bostadsrättsform som erbjuder olika tjänster och kringaktiviteter, exempelvis olika former av service, personal/bovärd på angivna
tider, trygghetslarm, hushållsnära tjänster, gemensamma måltider,
sociala aktiviteter, motionsmöjligheter, stimulerande inomhus- och
utomhusmiljöer med mera. Det finns fortsatt stort utrymme för utveckling av dessa boenden,
exempelvis kan de i högre utsträckning kopplas till olika former av
vårdmöjligheter. Det finns i dag seniorboenden där tillgång finns till
såväl omvårdnadspersonal som sjuksköterska och läkare, men det är
än så länge ovanligt. Vanligast är att de boende i senior- eller trygghetsboenden får omvårdnadsbehov genom att ansöka om hemtjänst. Vissa
seniorboenden driver hemtjänst kopplat till boendet. De boende får
även hemsjukvård precis som i en vanlig bostad.
Förutom att det finns potential för att utveckla boendeformerna kommer det att behöva byggas betydligt fler boenden av denna typ i takt
med att andelen äldre ökar. Det är dessutom en viktig framtidsfråga
för äldreomsorgen i stort. I det arbetet har kommunerna en viktig roll
både genom att stimulera tillkomsten av seniorboenden och trygghetsboenden genom markanvisning och bostadspolitik liksom genom
medverkan av kommunal hemtjänst och hemsjukvård. De kan också
komplettera marknaden genom tydliga ägardirektiv till kommunägda
bostadsföretag om att bygga exempelvis trygghetsboenden.
För att stimulera byggande av fler trygghetsboenden införde Alliansen
2007 ett statligt investeringsstöd. Statsbidrag lämnades för att stimulera anordnande till ny- eller ombyggnation av trygghetsbostäder.
Investeringsstödet förlängdes 2011 och byggnadsprojekt som påbörjades senast den 31 december 2014 kunde söka stöd. Det stödet bör
förlängas igen.
Partistämma 2015
sid 191
Flera kommuner har också inrättat olika former av subventionsmodeller för att stimulera till fler trygghetsboenden. I dessa subventioneras
värdtjänster, gemensamma ytor med mera samtidigt som krav ställs på
hur boendena ska vara utformade och vilka tjänster som ska erbjudas.
Här finns behov av att sprida goda exempel, så att fler kommuner kan
erbjuda den här typen av boenden.
De mest sjuka äldre
De mest sjuka äldre utgör en liten grupp människor till antalet men antalet ökar och kostnaderna för gruppen utgör ungefär en fjärdedel av de
totala vårdresurserna. Dessa människor behöver särskild omvårdnad.
De är ofta kroniker med många diagnoser. Det finns stora brister inom
vården som medför att denna grupp människor tvingas åka in och ut ur
sjukhusvård. De får ständigt träffa nya läkare och ny vårdpersonal vilket
skapar otrygghet. Det är ett ovärdigt sätt att åldras på och kostnaderna
för samhället är omfattande. I takt med att befolkningen åldras riskerar
kostnaderna för de mest sjuka äldre att öka och fler människor riskerar
att fastna i detta oönskade mönster.
Det vilar ett tungt ansvar på kommuner och landsting/regioner att
samarbeta för att omgående förbättra situationen för sjuka äldre. Ett
arbetssätt som har stor potential är den mobila hemsjukvården. Den
har förutsättningar att kunna bidra till en mer tillgänglig vård för äldre.
Denna form av vård i hemmet syftar till att ge en trygg, individanpassad
och samordnad vård för äldre patienter där helhetssyn och generalistperspektiv utgör grunden och basen i arbetet.
Ny teknik inom äldreomsorgen
Ny teknik inom välfärden skapar många nya möjligheter. Det kan handla
om allt från ökade kontaktmöjligheter med vård och omsorgspersonal
samt med anhöriga till olika former av hjälpmedel som möjliggör bättre
integritet, ökad trygghet och mer ändamålsenlig tillsyn. Appar, kameror,
sid 192
Partistämma 2015
chip, så kallade smarta golv och andra lösningar bidrar till ökad kvalitet,
tillgänglighet och trygghet samt skapar mer välfärd för pengarna.
För att successivt kunna implementera nya tekniska hjälpmedel i äldreomsorgen behöver personal informeras och utbildas. Moderna tekniska
hjälpmedel får inte ses som ett hot, utan som en möjlighet till bättre
verksamhet. För att dessa möjligheter ska omsättas i konkreta förbättringar är det avgörande att ny teknik implementeras utifrån ett tydligt
verksamhetsperspektiv och att personalen involveras i ett tidigt skede.
Då kan dessutom tid frigöras som kan användas för att öka kvaliteten
ytterligare.
• Att möjliggöra för kommuner att övergripande besluta om generell
bedömning när det gäller äldreomsorgstjänster.
• Att minska den administrativa bördan kopplad till biståndsbedömningen.
• Att de äldre, tillsammans med närstående, oavsett om det handlar
om äldreboende eller hemtjänst, får större möjligheter till att själva
påverka, i samråd med biståndsbedömarna, vad omsorgstimmarna
bör läggas på utifrån egna preferenser och önskemål.
• Att kommunerna i sin fysiska planering aktivt ska ta höjd för särskilda boenden, seniorboende och trygghetsboenden.
• Att kommunerna stimulerar tillkomsten av fler seniorboenden och
trygghetsboenden genom mark- och bostadspolitik samt genom
medverkan av kommunal hemtjänst och hemsjukvård.
• Att kommunerna stimulerar framväxt av fler trygghetsboenden
genom aktiva stödsystem som både ställer krav på boendena och
underlättar för dem att komma till stånd.
• Att kommuner som äger bostadsföretag bör överväga att i ägardirektiv ge uppdrag om att bygga trygghetsboenden.
Partistämma 2015
sid 193
• Att alla ska ha rätt till valfrihet i hemtjänsten.
• Att äldre inte ska behöva vara på sjukhus i onödan, genom bättre
samverkan mellan landsting/regioner och kommuner så att äldre i
högre utsträckning ska kunna få vård hemma.
Partistyrelsen föreslår partistämman besluta
att anta proposition 3: Trygg välfärd.
Proposition 4
Ett modernt arbetsliv,
jämställdhet och tolerans
sid 194
Partistämma 2015
Innehåll
Proposition 4:
Ett modernt arbetsliv, jämställdhet och tolerans
199
Inledning199
En modern arbetsmarknad
Fortsatt könssegregerad arbetsmarknad
Normer påverkar yrkesvalet
Ojämställt företagande
Värna rätten till inflytande
Offentlig sektor som arbetsgivare
Ökad mångfald
Fler karriärvägar
Fler studentmedarbetare Arbetstid, flexibilitet och att ta tillvara på talanger
Enklare vardagspussel för ökade möjligheter till jobb 200
201
203
204
205
206
206
207
207
208
209
210
211
Föräldraförsäkringen212
Rut-avdraget för hushållsnära tjänster
215
Allt fler tvingas gå ner i arbetstid för att vårda anhöriga 216
217
Trygg och flexibel omsorg för en tillgänglig arbetsmarknad
Flexibel barnomsorg och förskola
En förskola där barnen kan lära och som ger föräldrarna
möjlighet att arbeta
Läxhjälp Hämtning och lämning Skolloven längre och fler än semesterdagarna
Motverka ökande ohälsa
Förstärkt elevhälsa
Arbetslivet Internetbaserad hjälp
Föräldrastöd MODERATERNA SKA VERKA FÖR:
Partistämma 2015
Proposition 4: Ett modernt arbetsliv,
218
218
219
219
220
221
223
223
224
225
226
227
227
sid 197
Ökad samhörighet och minskad diskriminering
En bra start i livet
Broar till arbetsliv
Hbtq-lyftet MODERATERNA SKA VERKA FÖR:
228
229
230
231
232
PROPOSITION 4:
ETT MODERNT ARBETSLIV,
JÄMSTÄLLDHET OCH TOLERANS
Inledning
Sverige kan mer när hela den potential som finns i vårt land tas tillvara.
Fler ska kunna komma till sin rätt och nå sina fulla möjligheter.
I arbetet med att genomlysa utmaningar och politiska prioriteringar
är det av stor vikt att ställa frågan om hur jämställdheten kan öka då
kvinnor och män fortfarande möter skillnader på arbetsmarknaden och
i samhället. Skillnader som inte går att förklara med annat än att de är
just kvinnor och män.
Möjligheterna på arbetsmarknaden begränsas ofta för människor som
har synliga eller osynliga funktionsnedsättningar. Inte på grund av deras
egen kapacitet utan på grund av stelbenta system och en förlegad syn
på människors förmåga. På vägen mot fler i arbete är det därför bland
annat viktigt att vi ser till människors potential och inte funktionsnedsättningar.
Många människor möter fortsatt fördomar och förutfattade meningar
på grund av sexuell läggning eller hur de valt att leva sina liv. Mer kan
göras för att fler ska känna sig trygga och inte begränsas av diskriminering.
Moderaterna tror på människans eget ansvar och egna kraft, och på frihet, trygghet och rättvisa. Därför har vi goda förutsättningar att fortsatt
arbeta för ett öppet samhälle där samhörigheten ökar samtidigt som vi
sid 198
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 199
lägger grunden för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Ett tydligt exempel
på detta är att Sveriges BNP skulle kunna öka med runt 400 miljarder
kronor om kvinnor och män gavs samma möjligheter på arbetsmarknaden.
Grunden för ett starkare Sverige läggs genom ett mer öppet samhälle
där fler kan känna samhörighet.
inom vård och omsorg, sliter tungt i krävande yrken, ställer krav på
ökade möjligheter för människor att byta spår mitt i livet.
Förutsättningarna att vidareutbilda sig, pröva ett nytt jobb eller gå från
anställning till företagande behöver därför stärkas.
När arbetsmarknaden ställer allt högre krav är det avgörande med en
skola och ett utbildningssystem som är väl förankrat i arbetsmarknaden och att skolan lägger en stabil kunskapsgrund för ett långt yrkesliv.
Detta genom att främja exempelvis matematik, naturvetenskap och
språk. För att uppnå en modern arbetsmarknad och öka förutsättningarna för omställning behöver skolan ge de kunskaper som efterfrågas
på arbetsmarknaden.
En modern arbetsmarknad
Förutsättningarna för omställning kan behöva stärkas ytterligare och
därför behöver vi fortsatt se över hur vägarna och möjligheterna till
omställning kan bli fler.
En inkluderande arbetsmarknad vilar på att det finns tydliga drivkrafter
till arbete, låga trösklar till jobb och en aktiv arbetsmarknadspolitik som
rustar människor för nya utmaningar. Fortsatta insatser krävs för att ge
kvinnor och män likvärdiga möjligheter samt öka förutsättningarna att
stanna kvar längre i arbetslivet i takt med att vi blir allt friskare längre
upp i åldrarna.
Fortsatt könssegregerad arbetsmarknad
Grunden för en modern arbetsmarknad är ansvar för ekonomin och
motståndskraft mot ekonomiska kriser. Det är en förutsättning för hushållens trygghet och möjligheten att stärka vår gemensamma välfärd
med skola, vård och omsorg. Ordning och reda i ekonomin är också
avgörande för att kunna öka jämställdheten och samhörigheten på
arbetsmarknaden och i samhället.
Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Det ska vi naturligtvis vara stolta över. Men i ett av världens mest jämställda länder
möter kvinnor och män skillnader på arbetsmarknaden som inte går att
förklara med annat än att de är just kvinnor och män. Trots att män tar
ett större ansvar hemma än tidigare är det fler kvinnor som står för det
obetalda hemarbetet. Uttag av föräldraförsäkringen och vab-dagar är
långt ifrån jämställt. Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män. Kvinnor
är även överrepresenterade bland sjukskrivna.
Genom historien har finanskriser alltid drabbat dem med svagast
förankring på arbetsmarknaden hårdast. I samband med finanskrisen
på 1990-talet saknade Sverige robusta skyddsvallar mot finansiella
kriser. Resultatet blev att antalet kvinnor som jobbade sjönk kraftigt och
det dröjde mer än 20 år innan nivån för antalet sysselsatta kvinnor hade
återhämtat sig.
I Sverige är sysselsättningsgraden bland män högre än bland kvinnor.
Skillnaderna mellan kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden ökar ytterligare om antalet arbetade timmar jämförs, eftersom kvinnor i betydligt större utsträckning jobbar deltid än män. Hela 30 procent
av kvinnorna arbetade deltid medan endast elva procent av männen
arbetade deltid 2013.
Automatisering, digitalisering och hårdare konkurrens- och omställningstryck kombinerat med att många människor, som ofta arbetar
Lönegapet mellan kvinnor och män kvarstår. År 2012 hade kvinnor
86 procent av männens löner sett till hela arbetsmarknaden. Även efter
sid 200
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 201
korrigering för skillnader i utbildning, yrke, ålder, arbetstid och sektor
var skillnaden fortfarande omkring sex till sju procent. Det är oacceptabelt.
De löneskillnader som förekommer, men som inte kan förklaras av
faktiska skillnader, kan bland annat bero på att kunskapen om hur
könsneutrala löner sätts inte är tillräcklig. Lönebildning och lönesättning
är en komplex process som kan ta mycket tid, men som rätt hanterat
också kan utveckla medarbetare och resultat.
Erfarenheter och studier visar att företagsnära lönebildningar och direkta lönesamtal gynnar kvinnor. För kvinnors löneutveckling är således metoden för lönesättningen betydelsefull. Därför är det viktigt att
arbetsgivare får utrymme att lägga tid på att förbättra den företagsnära
lönebildningen och på att stärka sitt arbetssätt så att det ger stöd för
jämställda löner.
Ytterligare en utmaning är den fortsatt könssegregerade arbetsmarknaden. Endast en mindre andel av alla kvinnor och män arbetar till exempel i yrken med jämn könsfördelning.
Till detta leder också hinder och snåriga regler för företagande inom
kvinnodominerade sektorer till att Sverige befinner sig långt ner på
listan vad gäller andelen kvinnliga företagare. Fler exempel på könssegregering är också att Sverige har en relativt låg andel kvinnliga vd:ar
och en låg andel kvinnor i svenska börsstyrelser.
För att öka Sveriges konkurrenskraft behöver vi all kompetens. Genom
att bryta homogena arbetsplatser och styrelser skapas en mer dynamisk, innovativ miljö som kan bredda både marknader och nätverk. Att
uppmärksamma problemen, jobba målmedvetet och underifrån bidra till
en hållbar förändring är avgörande.
Normer påverkar yrkesvalet
Få yrken och karriärvägar är beroende av vilket kön du har. Ändå ser vi
hur kön spelar en roll i de livsval och karriärval som fattas, inte minst av
unga i Sverige. Den här typen av segregerande normer kan i förlängningen innebära att en viss bransch kan få lägre status om den råkar
vara kvinnodominerad. Något som i sig riskerar att påverka lönenivåer.
Det leder till en ond cirkel där normer påverkar unga människors karriärval, varpå karriärvalen de fattar befäster rådande strukturer.
Det första stora vägvalet för en människas framtida yrkesverksamma
karriär sker ofta i samband med valet av gymnasieutbildning. Skolan
har ett viktigt uppdrag att stärka ungdomars kunskap om det stora antal yrken som finns på arbetsmarknaden. Det kan bidra till att bryta upp
den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Studie- och yrkesvägledningen syftar till att hjälpa unga med deras
framtida utbildnings- och yrkesval. Sverige har många skickliga studieoch yrkesvägledare, som med lång erfarenhet i ryggen hjälper unga
människor att fatta, för dem, avgörande beslut. Samtidigt är det tydligt
att mer kan göras. Det behövs en kvalitetshöjning vad gäller studieoch yrkesvägledningen. Vidare behöver studieoch yrkesvägledningen
breddas till att involvera föräldrarna så att de tillsammans med sina
barn kan engagera sig i deras livsval.
Moderatledda kommuner kan gå före i arbetet med att erbjuda information om studieoch yrkesvägledning på föräldramöten och i samband
med andra typer av föräldrainformation för att ge fler föräldrar bättre
förutsättningar att kunna hjälpa och stötta sina barn i deras framtida
studieoch yrkesval.
Inför valet av gymnasium, precis som inför valet av högre utbildning,
erbjuder många skolor och lärosäten olika former av öppet hus. Även
denna möjlighet bör komma fler föräldrar till del, vid specifika tillfällen
som då enbart är riktade till föräldrarna.
Ett av de många initiativ som tagits för att bredda rekryteringsunderlaget och bryta de könsbundna yrkesvalen är Introduce a Girl to Engineering Day. Initiativet började i USA, men hölls i Sverige för första gången
sid 202
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 203
2014. Den ideella organisationen Womengineer ligger bakom projektet,
som ska få fler kvinnor att välja ingenjörsutbildningar. Ambitionen är att
tjejer ska introduceras till yrket, få se vad det handlar om och inspireras
av kvinnliga ingenjörer som jobbar. För företagen handlar projektet inte
bara om jämställdhet, utan också om att hitta en lösning på ingenjörsbristen i Sverige.
Fler sådana exempel behövs. Därför bör det satsas på särskilda förebilder, från olika delar av samhället, som kan möta elever och studenter under utbildning, med fokus på att bryta normer och visa att hela
arbetsmarknaden är öppen för alla.
Genom Alliansens politik, med fokus på motståndskraftiga statsfinanser, stärkta drivkrafter för att arbeta och omfattande regelförenklingar,
har andelen svenskar som ägnar sig åt entreprenörskap ökat. Det
drivs fler företag och inte minst fler kvinnor och unga vågar och vill bli
entreprenörer. Trots detta ser vi hur många företagare verkar i en allt för
otrygg miljö, där de sociala skyddsnäten som till exempel föräldraförsäkringens utformning innebär att egenföretagare har sämre tillgång till
grundläggande stöd än en person som är anställd.
Det är fler män än kvinnor som är företagare i Sverige, 64 procent av
egenföretagarna är män medan 36 procent är kvinnor, 2012.
Män och kvinnor som driver företag är även ofta verksamma i olika
branscher. Endast två branscher är kvinnodominerade – vård och omsorg och branschen för personliga och kulturella tjänster.
Alliansen satsade särskilt på att främja kvinnors företagande. Till det har
rut-avdraget varit en viktig reform som gett många kvinnor möjlighet att
komma in på arbetsmarknaden och möjlighet att också starta och driva
företag.
För att fler ska kunna komma till sin rätt på arbetsmarknaden behöver
fler kunna anställa. Då är det avgörande att det blir enklare att starta
och driva företag. Goda möjligheter för företagande är också en förutPropositioner och yttranden
Vi bör också se över hur tryggheten i de sociala trygghetssystemen
för egen- och småföretagare kan öka. En sådan översyn ska syfta till
att det ska vara enklare att kombinera företagande med familjeoch
vardagsliv.
Värna rätten till inflytande
Ojämställt företagande
sid 204
sättning för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Till detta är företagande
en viktig del i fler vägar till omställning och en möjlighet för de som vill
byta spår mitt i livet. Moderaterna vill att rätten till tjänstledighet för att
starta företag förlängs från dagens sex månader till minst ett år, för att
göra det enklare för fler att våga ta steget till entreprenörskap.
Partistämma 2015
Samtidigt som valfrihet är en naturlig del i människors vardag ställer
en välfärd med en mångfald av utförare krav på att garantera en hög
kvalitet inom alla verksamheter – och hela landet. Svensk välfärd ska
präglas av såväl ordning och reda som av mångfald och valfrihet.
Grundläggande är att fokusera på hur kvaliteten hos samtliga utförare
kan stärkas. Det kan handla om att skapa mer ordning genom ökade
sanktionsmöjligheter om kvaliteten inte är tillräckligt hög, bättre resultatuppföljning och att jämförelsen mellan olika utförare underlättas.
Eftersom kvaliteten i vår gemensamma välfärd först och främst skapas
av alla de människor som arbetar i skola, vård och omsorg är det också
avgörande att de har goda förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. Möjlighet att ha inflytande över sin arbetssituation är en viktig del
för att göra välfärdens verksamheter till mer attraktiva arbetsplatser.
I dag arbetar tusentals medarbetare i privata alternativ inom vård- och
omsorgssektorn runt om i landet.
Valfrihet inom välfärden har således bidragit till att ge framför allt kvinnor ökade möjligheter att välja arbetsgivare samtidigt som det ökat
förutsättningarna för många kvinnor att starta och driva företag.
I dag arbetar män främst inom branscher där förutsättningarna att
starta företag är relativt goda, även om de självklart fortsatt kan för-
Partistämma 2015
sid 205
bättras. Kvinnor arbetar främst inom bland annat vård och omsorg. En
naturlig utgångspunkt bör därför vara att förutsättningarna för att starta
och driva företag i kvinnodominerade sektorer bör öka.
• Att höja kvaliteten vad gäller studieoch yrkesvägledningen.
• Att särskilda förebilder, från olika delar av samhället, kan möta elever
och studenter under utbildning, med fokus på att bryta normer och
visa att hela arbetsmarknaden är öppen för alla.
• Att se över trygghetssystemen för egen- och småföretagare för att
det ska vara enklare att kombinera företagande med familjeoch
vardagsliv.
• Att öka förutsättningarna för nya företag inom traditionellt kvinnodominerade branscher.
I arbetet för en modern, inkluderande och jämställd arbetsmarknad
är det också viktigt att Moderaterna, som arbetsgivare i kommuner,
landsting och regioner arbetar mer aktivt för att bidra till detta. Det är
även avgörande för att attrahera framtidens arbetskraft och klara den
generationsväxling Sverige står inför.
Som arbetsgivare har offentlig sektor självklart ett stort ansvar att
arbeta aktivt för en inkluderande och jämställd arbetsmarknad där alla
ges samma möjligheter att utvecklas och växa. Moderatledda kommuner bör gå före i att ge dem som står långt från arbetsmarknaden,
så som unga, utrikes födda och människor med funktionsnedsättning,
möjlighet till jobb, till exempel genom att erbjuda YA-jobb, instegsjobb
och nystartsjobb.
Det är också viktigt att alla offentliga arbetsgivare arbetar aktivt för att
bredda sin rekrytering. Kompetens och erfarenheter ska naturligtvis
vara den grundläggande utgångspunkten, men ofta behöver det letas
mer brett efter detta. Det handlar om att bli bättre på att anställa och
befordra kvinnor inom manligt dominerade verksamheter och män inom
kvinnligt dominerade verksamheter. Det är också viktigt att verksamheterna präglas av mångfald för att spegla samhället i stort och kunna ses
som en modern arbetsgivare.
Nolltolerans mot diskriminering ska råda – såväl när det gäller lön som
övriga frågor.
Under 2014 presenterade Moderaterna ett så kallat hbtq-lyft som
innebär att samtliga kommuner och landsting ska kunna visa hur de på
ett strukturerat sätt bemöter hbtq-personer i den egna verksamheten –
såväl medborgare som de egna medarbetarna. Det handlar också om
att samtliga kommuner och landsting inför hbtq-handlingsplaner. Det är
viktigt att detta nu genomförs och det är ett perspektiv som bör prioriteras och som kommunerna kan behöva utveckla och förstärka.
Offentlig sektor
som arbetsgivare
sid 206
Ökad mångfald
Partistämma 2015
Fler karriärvägar
Kommuner, landsting och regioner har ett stort ansvar när det gäller att
skapa fler karriärvägar för sina medarbetare. Särskilt viktigt är detta när
det gäller lärare och medarbetare i vården och omsorgen. Prioriterade
områden bör vara olika former av kompetensutveckling, ökade möjlig-
Partistämma 2015
sid 207
heter att kombinera jobb med vidare studier samt större lönespridning
baserat på den enskildes kompetens.
Fler studentmedarbetare
När konkurrensen och omvandlingstrycket ökar på arbetsmarknaden är
det avgörande att utbildningssystemet har starka kopplingar till arbetsmarknaden. Särskilt vid mer teoretiska utbildningar är det viktigt att
dagens studenter också får relevant yrkeserfarenhet inom sina sektorer
för att öka möjligheterna till jobb efter avslutade studier.
I Danmark är så kallade studentmedarbetare ett väl förankrat koncept
där studenter arbetar inom sina utbildningsområden vid sidan av sina
studier. Formen med studentmedarbetare börjar också etablera sig i
Sverige i ökande utsträckning.
Moderaterna ska verka för att, tillsammans med parterna, pröva förutsättningarna för att möjliggöra studentmedarbetare, så att det blir
enklare att förena högre studier med praktiska erfarenheter.
Det är också viktigt att kommuner, landsting och regioner bidrar i detta
arbete. Särskilt viktigt är det för att trygga rekryteringsbehovet inför den
generationsväxling offentlig sektor står inför.
Då den offentliga sektorn har en stor bredd i sin verksamhet, och behov
av flera olika kompetenser, finns goda förutsättningar för att i ökad
utsträckning använda sig av studentmedarbetare. Vi vill uppmuntra offentliga arbetsgivare att gå före i det arbetet för att attrahera kompetens
och ge fler studenter praktiska erfarenheter och ökade möjligheter till
framtida jobb.
Arbetstid, flexibilitet och
att ta tillvara på talanger
När det moderna arbetslivet diskuteras hamnar ofta det så kallade
gränslösa arbetet i centrum. Dagens ökade möjligheter till flexibla arbetstider och arbetsplatser är i många delar positivt och något som underlättar vardagspusslet för de som har möjligheter till detta inom sina
yrken. Samtidigt innebär det gränslösa arbetet också, ibland faktiska
och ibland kanske upplevda, krav på att i stället ständigt vara tillgänglig
för sin arbetsgivare.
Flexibiliteten, respektive tillgängligheten, är en möjlighet och en utmaning som också kommunerna, landstingen och regionerna, som arbetsgivare, bör arbeta med. Det kan handla om att bli en mer flexibel
arbetsgivare för att ge sina medarbetare bättre möjligheter att kombinera arbetsliv och vardagsliv. Det kan också handla om att se över vilka
krav på tillgänglighet som ställs på medarbetarna. Ett sätt för att sätta
upp tydliga strukturer för detta är att arbeta med så kallade tillgänglighetspolicyer.
Samtidigt saknar kvinnor och män i många yrken fortsatt möjlighet att
påverka arbetstidens förläggning samt var arbetet ska utföras. Något
som bland annat framkommer i LO:s jämställdhetsbarometer från 2015
som också visar att det oftare förekommer att kvinnor i arbetaryrken
erbjuds deltidsanställningar samtidigt som kvinnor i tjänstemannayrken
erbjuds heltidsanställningar i större utsträckning. För kvinnor inom LOkollektivet handlar det vanligtvis om att de inte har blivit erbjudna ett
heltidsarbete. En liten del av samma grupp anger däremot att deltidsarbete i stället beror på vård av barn eller anhörig. Det är därmed tydligt
att många arbetsgivare inte kan erbjuda heltidsanställningar i den
omfattning som medarbetarna efterfrågar.
Under de kommande åren fram till runt 2020 kommer välfärden att
behöva tusentals nya medarbetare. Det beror på pensionsavgångar och
en ökad efterfrågan på vård och omsorg utifrån att andelen äldre i befolkningen ökar. Det är därför centralt att kommunerna och landstingen/
regionerna kan rekrytera kompetenta medarbetare.
sid 208
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 209
För att kommuner, landsting och regioner ska vara attraktiva arbetsgivare, och kunna trygga generationsväxlingen, krävs det därför att de
också kan erbjuda heltidsarbete.
• Att använda studentmedarbetare i offentlig verksamhet för att attrahera kompetens och ge fler studenter praktiska erfarenheter och
ökade möjligheter till framtida jobb.
Samtidigt vill alla deltidsanställda inte arbeta heltid. Det är således avgörande att kvinnor och män både ska kunna arbeta heltid, men också
känna att de orkar arbeta heltid.
• Att offentliga arbetsgivare är flexibla arbetsgivare och erbjuder medarbetarna bättre möjligheter att kombinera arbetsliv och vardagsliv.
Större inflytande över den egna arbetstiden är ett sätt att förbättra
arbetsmiljön. Dels genom att fler ges möjlighet att arbeta heltid, dels
att ofrivilliga delade turer motverkas samt att större möjligheter ges till
medarbetarna att påverka sin egen schemaläggning.
Det kräver politisk ledning och beslut om att heltid prioriteras samt en
tydlig målbild och tidsplan. Både ekonomiska- och personella resurser samt tid behöver avsättas till det nödvändiga förändringsarbetet. I
vissa kommuner skulle det behöva kompletteras med kompetens som
rör schemaläggning medan det i andra kommuner kan handla om en
strategi att alla nyanställningar är heltidsanställningar.
• Att offentliga arbetsgivare går före med att ge dem som står långt
ifrån arbetsmarknaden, så som unga, utrikes födda och människor
med funktionsnedsättning, möjlighet till jobb, till exempel genom att
erbjuda YA-jobb, instegsjobb och nystartsjobb.
• Att offentliga arbetsgivare arbetar aktivt för att bredda rekrytering
vad det gäller kön samt mångfald.
• Att offentliga arbetsgivare implementerar hbtq-lyftet och förstärker
sitt hbtq-arbete.
• Att offentliga arbetsgivare skapar fler karriärvägar för medarbetarna
och arbetar för lönespridning med starkare koppling till den enskildes kompetens.
sid 210
Partistämma 2015
• Att offentliga arbetsgivare ser över vilka krav på tillgänglighet de har
på sina medarbetare. Ett sätt för att sätta upp tydliga strukturer för
detta är att arbeta med så kallade tillgänglighetspolicyer.
Enklare vardagspussel för
ökade möjligheter till jobb
Att ha många pusselbitar i sitt liv som jobb, familj, vänner och andra intressen och åtaganden är naturligtvis en fantastisk möjlighet och något
de allra flesta sätter stort värde på. Samtidigt kämpar många, framför
allt barnfamiljer, med tidsbrist och svårigheter att kombinera familjeoch yrkesliv.
Många möter en allt mer stressfylld vardag där det ofta är svårt att få
tiden att räcka till. Alltför ofta leder också tidsbrist till att människor
känner att det är dem, och inte tiden, som är otillräcklig. I den här vardagen ser vi hur den psykiska ohälsan på grund av stress ökar. Många,
framför allt kvinnor, sjukskrivs på grund av utbrändhet och inte minst
unga tjejer låter omvärlden bestämma förväntningarna på sig själva.
Även om var och en ansvarar och bestämmer över sitt vardagsliv så
kan politiken göra mycket för att underlätta i människors vardag. Det
handlar om att arbeta för att komma till rätta med det som människor
upplever inte fungerar vad gäller vår gemensamma välfärd och annat
som det offentliga ansvarar för. Det är även viktigt att underlätta för
Partistämma 2015
sid 211
livspusslet för att ge fler människor möjlighet till att arbeta heltid eller till
eget jobb.
Att ge kvinnor och män bättre möjligheter för att underlätta livspusslet är också en viktig åtgärd för att öka jämställdheten. Bland annat
föräldraförsäkringen påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden
och jämställdheten i samhället.
Det finns även fler aspekter där svårigheter med att kombinera yrkesliv
och familjeliv är en högst bidragande orsak till att det är fortsatt stora
skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden.
Föräldraförsäkringen
Föräldraledighet och föräldraförsäkringen hamnar ofta i fokus för debatten om jämställdhet. Detta då föräldraansvaret fortfarande inte är jämnt
fördelat. Trots att kvinnornas andel av föräldrapenningen har minskat
samtidigt som männens andel har ökat under hela 2000-talet så är uttaget långt ifrån jämställt.
I kombination med att kvinnor tar ett större ansvar för det oavlönade
hemarbetet och i mycket högre utsträckning är hemma från jobbet
när barnen är sjuka är detta centrala frågor för att öka jämställdheten i
samhället, på arbetsmarknaden och i plånboken.
De utmaningar som finns på arbetsmarknaden vad avser skillnaden i
arbetskraftsdeltagande, löner och sjukskrivningsgrad har också tydliga
kopplingar till frågorna om föräldraförsäkringen och hemansvar i form
av obetalt arbete.
För att närma sig full sysselsättning, minska sjukskrivningarna och motverka omotiverade löneskillnader mellan kvinnor och män behöver mer
göras för ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen.
Ytterligare ett viktigt perspektiv att ta med, när föräldraförsäkringens utformning diskuteras, är situationen för en av de grupper som har stora
utmaningar med att få arbetsliv och vardagsliv att gå ihop – egen- och
småföretagare.
För att uppnå en modernare arbetsmarknad, där fler ges möjlighet att
bidra mer och längre och må bättre, krävs ett mer delat familjeansvar
och föräldraskap. Samtidigt behöver drivkrafter och möjligheter för
kvinnor att komma tillbaka till arbete stärkas.
Moderaterna ska därför verka för ett mer jämställt uttag i föräldraförsäkringen. En prioritering bör vara att fortsätta jämna ut de ekonomiska
trösklar som finns för ett jämställt föräldraskap.
Under 2014 beslutade Sveriges riksdag om att förstärka jämställdhetsbonusen efter Alliansens förslag. Regeringen har aviserat att de vill ta
bort jämställdhetsbonusen för föräldrar som delar lika på föräldraförsäkringen och tycks inte avse genomföra den förstärkning riksdagen
beslutat om.
Att ta bort incitament för ett jämnare föräldraansvar är inte rätt väg att
gå. Jämställdhetsbonusen bör i stället förstärkas. Det bör också ses
över om det är möjligt att konstruera jämställdhetsbonusen på något
annat sätt, till exempel genom att den mer tydligt riktas mot människor
med låga inkomster.
Detta bör prioriteras tillsammans med ökad kunskap och information
om jämställdhetsbonusen så att den kan komma fler till del.
Det är också avgörande att fler arbetsgivare mer tydligt arbetar för att
uppmuntra till ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen hos sina
medarbetare, samt att ta ett tydligare ansvar för att följa de riktlinjer
som finns och arbeta mer aktivt för att föräldralediga ska få ta del av
kompetensutveckling, lönerevision och liknande.
En modern föräldraförsäkring måste samtidigt vara anpassad efter hur
familjer faktiskt ser ut i dag. Nya och varierande familjekonstellationer,
stjärnfamiljer, kräver ett mer flexibelt system som fler kan ta del av och
känna trygghet i.
sid 212
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 213
Alla familjer
Delat ansvar för vård av sjukt barn
Stjärnfamiljer, ensamstående, gifta, sambos, varannan veckas-familjer,
två mammor eller två pappor. I dag kan familjer se väldigt olika ut.
Föräldraförsäkringen är däremot inte fullt anpassad till detta.
Vård av barn, så kallat vabbande, innebär en extra utmaning för vardagspusslet för många familjer. Det syns bland annat i en undersökning
från Unionen som visar att tre av fem tjänstemän, i privata näringsliv
med barn under 16 år, vobbar – jobbar när de är hemma med sjuka
barn.
Det är ett viktigt perspektiv när frågan om ökad kvotering i föräldraförsäkringen diskuteras. Samtidigt som vi måste göra mer för att främja
ett mer jämställt uttag så måste vi ta hänsyn till att alla familjer inte har
en mamma och en pappa som kan dela på dagarna utan att det i stället
kan handla om samkönade föräldrar eller fler föräldrar än två.
Det är därför angeläget att se över möjligheten för fler att kunna ta del
av föräldraförsäkringen. Detta skulle kunna underlätta för exempelvis
stjärnfamiljer.
Ökad trygghet för företagande föräldrar
Egen- och småföretagare sliter ofta med svårigheter att kombinera
arbetsliv och vardagsliv. Trots detta saknas ofta företagarnas perspektiv
när ett mer hållbart arbetsliv diskuteras.
I dag är ett förekommande problem att egenföretagare sällan kan vara
riktigt lediga med sina barn och att det i många fall är svårt att driva företaget vidare i samband med föräldraledighet. Detta har starka kopplingar till att föräldraförsäkringen fortfarande är utformad med utgångspunkt i att en person har en anställning snarare än driver eget företag.
Alliansen har gjort omfattande satsningar för att förenkla företagarnas
vardag genom att lätta på regelbördan och minska tiden som används
till administration. Samtidigt behöver fler perspektiv tas med i arbetet
för att ge fler människor möjligheter att få arbetsliv och vardagsliv att gå
ihop.
En viktig del är ökad trygghet i föräldraförsäkringen för egen- och småföretagare. Därför vill vi att föräldraförsäkringen ses över för en ökad
anpassning och förståelse för företagares situation.
sid 214
Partistämma 2015
Vi ser också, att även om män tar ett större ansvar än tidigare, så är
uttaget av så kallade vab-dagar långt ifrån jämställt. Mellan 2000-2013
har kvinnornas andel av uttaget av föräldrapenningen minskat samtidigt
som männens andel har ökat. Så ser utvecklingen däremot inte ut när
det gäller ansvaret för vab.
Kvinnornas och männens andel av uttaget av vab har inte förändrats
under samma tidsperiod. I genomsnitt har uttaget legat runt 65-66
procent för kvinnor medan männens andel av uttaget endast är 34-35
procent.
Vi vill därför gå vidare och införa en jämställdhetsbonus för uttaget av
vabdagar för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för att uppnå
ett mer jämställt familjeansvar och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
Rut-avdraget för hushållsnära tjänster
Att fler människor ska ha ett jobb och att fler nya jobb skapas var en av
utgångspunkterna när Alliansen införde rut-avdraget under 2007.
Rut-avdraget har också varit en jobbskapande reform. Tillsammans
bedöms rut- och rotavdragen ha skapat hela 25 000 nya jobb. När tidigare svarta arbeten har blivit vita har det också inneburit en tillgång till
skyddsnät och bättre villkor.
Att fler nya jobb har skapats genom rut har inneburit ökade möjligheter
för de som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb.
Rut-sektorn är således en viktig sektor för att öka sysselsättningen och
ge fler människor möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden runt om
Partistämma 2015
sid 215
i hela landet. Samtidigt förenklar rut-avdraget vardagen för tusentals
människor i Sverige. Under 2014 använde över 600 000 människor ruttjänster.
Även om kvinnor jobbar mer i Sverige och män tar större ansvar hemma
jämfört med andra länder är en stor jämställdhetsutmaning att kvinnor
står för det obetalda hemarbetet i större utsträckning än män.
Att skapa en mer jämställd fördelning när det gäller obetalt hemarbete
är avgörande för att ge kvinnor ökade möjligheter på arbetsmarknaden
och fler kvinnor ett jobb med goda villkor och en lön som går att leva
på.
Genom rut-avdraget får också fler möjlighet att underlätta livspusslet
och kombinera yrkesliv och vardagsliv. Det ökar både arbetsutbud samt
antalet arbetade timmar då fler får möjlighet att få hjälp med sådant
som tidigare gjort att människor tvingats gå hem från jobbet.
Moderaterna vill utöka rut-avdraget till att även omfatta flytt-tjänster
samt fortsatt se över om rut-avdraget kan utvidgas till fler tjänster och
ge positiva effekter vad gäller jobbskapande och förenklat vardagspussel.
I dag har också ett stort antal personer minskat sin arbetstid eller lämnat sitt jobb för att ge omsorg åt en anhörig. En majoritet av dessa är
kvinnor. Kvinnor står också för cirka 73 procent av uttaget av närståendepenning.
Detta är en utmaning vi behöver komma till rätta med. Det handlar
framför allt om att stärka äldreomsorgen och möjliggöra för flera olika
boendeformer för äldre.
• Att ett mer jämställt uttag uppnås i föräldraförsäkringen.
• Att jämställdhetsbonusen förstärks och ses över för att till exempel
tydligare riktas mot lägre inkomster.
• Att se över möjligheten för fler att kunna ta del av föräldraförsäkringen. Detta skulle kunna underlätta för exempelvis stjärnfamiljer.
• Att föräldraförsäkringen ses över för en ökad anpassning och för
ståelse för företagares situation.
• Att en jämställdhetsbonus införs för de föräldrar som delar mer jämställt gällande tillfällig föräldrapenning vid vab.
Allt fler tvingas gå ner i arbetstid
för att vårda anhöriga
Det är runt 1,3 miljoner personer i Sverige som i någon form hjälper eller stödjer en närstående. Alla dessa människor är en betydelsefull och
viktig del i omsorgen om dem som behöver stöd och hjälp.
• Att fortsatt se över om rut-avdraget kan utvidgas till fler tjänster och
ge positiva effekter vad gäller jobbskapande och förenklat vardagspussel.
Det finns självklart många olika sätt att hjälpa närstående, och de allra
flesta vill hjälpa eller bidra på olika sätt.
Samtidigt finns det många som ger omsorg och stöd i mycket stor
utsträckning, motsvarande det som annars skulle göras genom olika
insatser från samhällets äldreomsorg.
sid 216
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 217
Trygg och flexibel omsorg för
en tillgänglig arbetsmarknad
Det finns dock behov av att ta ytterligare steg när det gäller barnomsorgen och tryggheten i vardagen. Det visar inte minst undersökningar från
olika arbetstagarorganisationer som framhåller att många kvinnor inte
kan arbeta heltid på grund av öppettider i förskolan.
Många delar av svensk förskola och skola håller hög kvalitet. En sammanställning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar till
exempel att sju av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola. Gällande
förskolan är bilden ännu mer positiv – hela nio av tio föräldrar är nöjda
med sitt barns förskola.
Barnomsorgen behöver bättre anpassas efter föräldrarnas arbetssituation. Vill vi möjliggöra för att fler ska kunna få möjlighet till barnomsorg
på obekväm arbetstid.
Samtidigt finns fortsatt stora utmaningar och brister som gör att många
föräldrar känner en stress och oro när de lämnar barnen på morgonen.
Det kan handla om att det är för många barn i förskolegruppen för att
alla ska hinna bli sedda eller att barnomsorgen stänger innan arbetsdagen är slut – eller ens har börjat. Det kan handla om att läxläsningen
inte hinns med och en oro över att barn och unga inte får den kunskap
skolan ska ge dem.
En förskola där barnen kan lära och
som ger föräldrarna möjlighet att arbeta
Flexibel barnomsorg och förskola
När arbetslivet utvecklas och moderniseras är det viktigt att samhället följer med. Barnomsorg och förskola behöver bättre anpassas efter
föräldrarnas arbetssituation. Även om modern teknik gör det möjligt att
jobba också utanför arbetsplatsen och många arbetsgivare är flexibla;
gäller detta långt ifrån alla. Alla som arbetar på oregelbundna arbetstider, på nätter, helger samt andra obekväma tider måste kunna känna
sig trygga i att barnomsorgen svarar upp mot de behov deras arbetsliv
för med sig. Barnomsorg på obekväma arbetstider är således avgörande för att underlätta såväl livspussel som att öka möjligheten till arbete.
Det är viktigt att barnomsorgen anpassas till vad familjer efterfrågar. Det
innebär också att behoven av barnomsorg ser olika ut mellan kommunerna. Antalet kommuner som erbjuder så kallat nattis har ökat och
utvecklingen går åt rätt håll men motsvarar inte fullt ut dagens arbetsliv.
Samtidigt ser vi hur flera kommuner går före för att skräddarsy barnomsorg när familjer behöver det.
sid 218
Partistämma 2015
En tidig förskolestart och en trygg förskola med hög kvalitet lägger
grunden för fortsatt lärande och stärkt kunskap senare i livet.
Svensk förskola ska byggas utifrån ett tydligt pedagogiskt innehåll, men
också ge stor plats för lek och värme. Forskning visar att tiden barn är
i förskolan har stor betydelse för deras språkförmåga och taluppfattning. Det är därför viktigt för barnens livsmöjligheter att de så tidigt som
möjligt ges förutsättningar att utvecklas och lära, särskilt för barn med
sämre förutsättningar hemifrån.
Moderaterna vill öka stödet till mindre barngrupper i förskolan och de
förskolor som arbetar aktivt med språkinlärning ska särskilt premieras.
Läxhjälp
Skolan har ett tydligt ansvar att alla elever, inom ramen för ordinarie undervisningstid, får det stöd de behöver för att klara av kunskapskraven.
Samtidigt är extra stöd och hjälp hemifrån viktigt för att eleven ska klara
sig bättre i skolan, men alla har inte samma tillgång till sådant stöd.
Därför är fler vägar till läxhjälp viktigt.
Att införa obligatorisk läxhjälp, det vill säga en skyldighet för kommuner
och fristående huvudmän att erbjuda läxhjälp till alla elever, är en åtgärd
Partistämma 2015
sid 219
som dels lägger grunden för mer kunskap i skolan och dels underlättar
vardagen för många familjer med barn i skolan.
Hämtning och lämning
Något som också fortsatt bör prioriteras är att fritidsverksamheten
utvecklas och förstärks. Framför allt vad gäller hur läxhjälp kan integreras bättre och utvecklas inom fritidshemmens verksamhet, som nämns
ovan, men också hur fler barn kan ges möjligheter till idrott och kultur.
Flexibel skolstart
Inom flera sektorer och yrken förändras arbetslivet allt mer mot ökad
flexibilitet vad gäller tider och platser. Utvecklingen handlar om att
underlätta för fler att få vardags- och arbetsliv att gå ihop, att anpassa
sig till modern teknik och även om sådant som att stimulera kreativitet
och nytänkande. När det gäller skolan ser denna utveckling inte alls ut
på samma sätt; utan där gäller fortsatt i mycket hög utsträckning att
skolan börjar relativt tidigt på morgonen.
För att erbjuda mer flexibilitet för både barn och föräldrar bör fler skolor
använda möjligheten att starta senare på dagen för att i stället kunna
börja med fritidsverksamhet på morgonen.
Detta skulle innebära att barn kan få möjlighet att börja dagen med
att stimuleras av friare verksamhet och rörelse och därför vara mer
beredda för lugn och ro när den ordinarie verksamheten börjar. Det
skulle också innebära en mindre stressig morgon för många föräldrar
som slipper slita med en exakt tid när barnet eller barnen ska lämnas i
skolan. Möjligheten till morgonfritids och skolstart senare under dagen
bör öka.
Fritid
En modern arbetsmarknad ställer krav på arbetsplatser att både öka sin
flexibilitet kring arbetstider och platser. Men även andra områden behöver anpassas för att människor ska kunna få arbetsliv och vardagsliv att
gå ihop. När föräldrar har svårt att få vardagspusslet att gå runt, med
sid 220
till exempel långa restider till jobbet, blir hämta och lämna på förskola
och skola en extra utmaning. Särskilt när de flesta också arbetar längre
än förskolans öppettider. Ytterligare en utmaning för vardagspusslet
blir skjutsandet till olika fritidsverksamheter som idrott eller kultur- och
musikskola.
Partistämma 2015
Profilfritids
Många barn och unga lägger en stor del av sin fritid på sina fritids
intressen, oftast i föreningsregi. För att ytterligare ge möjlighet till detta,
samtidigt som Sveriges starka föreningsliv tas tillvara, kan profilfritids
vara ett alternativ.
Profilfritids innebär att lokalföreningar, inom till exempel kultur eller
idrott, sköter fritidsgårdar eller fritidsklubbar.
Detta kan göra ordnade fritidsaktiviteter tillgängligt för fler. Samtidigt
ges det lokala föreningslivet förutsättningar att organisera, finansiera
och vidga sin verksamhet. Finansiering sker via anslag och föräldra
avgifter.
Att bli godkänd för att bedriva profilfritids ska vara förenat med höga
krav från kommunerna, till exempel vad gäller kunskaper och erfaren
heter av att arbeta med barn och unga.
Skolloven längre och fler
än semesterdagarna
Dagens skollov tar fortfarande sin grund i lantbrukssamhället då loven
var till för att barnen skulle hjälpa till på gården. I Sverige i dag ser loven
helt olika ut. Vissa längtar efter en härlig utlandssemester med familjen.
Partistämma 2015
sid 221
Andra åker till sommarstugan när mamma är kvar på jobbet. För andra
blir det en bilutflykt till sjön. Och för vissa innebär det åtta veckor på
innergården och fotbollsplanen. Men för alltför många innebär lovet inget mer än att de upplever att de inte har något att göra. Undersökningar
visar till exempel att barn ofta mår som sämst under sommarhalvåret.
Det finns också forskning som tyder på att långa sommarlov med passivitet försvårar inlärning och utveckling, särskilt för barn med sämre
förutsättningar hemifrån.
Fler bör få chansen att utnyttja sommaren till att komma i kapp eller
utvecklas snabbare.
Sommarskola är ett sätt att stärka kunskapen för dem som behöver
mer hjälp, men också underlätta för föräldrar som kanske inte kan ta
ledigt just då.
Moderaterna vill att sommarskola ska kunna erbjudas för alla. Det bör
därför finnas en tydlig skyldighet för Sveriges kommuner att erbjuda
sommarskola för de elever som löper risk att inte bli behöriga till gymnasiet.
• Att möjliggöra för att fler ska kunna få möjlighet till barnomsorg på
obekväm arbetstid.
• Att ytterligare förstärka arbetet för mindre förskolegrupper och mer
stöd.
• Att det införs obligatorisk läxhjälp, det vill säga en skyldighet för
kommuner och fristående huvudmän att erbjuda läxhjälp till alla
elever, för att lägga grunden för mer kunskap i skolan och underlätta
vardagen för många familjer med barn i skolan.
• Att öka möjligheterna till morgonfritids och skolstart senare under
dagen.
• Att se över ökade möjligheter för profilfritids, för att komplettera ordinarie inskriven fritidsverksamhet och göra ordnade fritidsaktiviteter
tillgängligt för fler.
• Att utreda förutsättningarna för ett treterminssystem i grundskolan
för en modern skola som prioriterar kunskap.
Ur ett långsiktigt perspektiv vore ytterligare ett steg att utreda förutsättningarna för att införa ett treterminssystem i grundskolan som syftar till
att möjliggöra ett längre skolår och öka antalet undervisningstimmar.
I dag finns treterminssystem i länder som Storbritannien, Frankrike,
Portugal och Japan.
Ett införande av ett treterminssystem är en omfattande förändring
och sådana reformer bör noggrant belysas inför ett eventuellt genom
förande. Vi ser samtidigt skäl att se över möjligheterna att pröva ett
införande av ett treterminssystem i den svenska skolan.
Omfattande systemförändringar är inte de enda svaren på kunskapsutmaningarna i skolan men det är ett sätt att ta steg mot en modernare
skola.
sid 222
Partistämma 2015
Motverka ökande ohälsa
En av de största utmaningarna för ett modernt arbetsliv är de ökade
sjukskrivningarna. Särskilt oroande är att allt fler sjukskrivs på grund av
psykisk ohälsa. Antalet pågående sjukfall i psykiska diagnoser har ökat
de senaste åren och i dag är så mycket som 40 procent av alla sjukfall
en följd av psykiska sjukdomar, enligt Försäkringskassan. Akut stressreaktion är den diagnos som är absolut vanligast och utgör 14 procent
av alla sjukfall. Risken att bli sjukskriven för psykisk ohälsa är också
betydligt högre för kvinnor än för män.
Partistämma 2015
sid 223
När arbetslivet förändras och blir allt mer gränslöst är det många som
har svårt att selektera bland arbete och fritid. Till exempel när telefonen
med jobbmejl är tillgänglig dygnet runt. En grupp som särskilt drabbats
av utbrändhet är de som är högpresterande, kör på i högt tempo och
jobbar långa arbetsdagar.
Många, framför allt välutbildade kvinnor mitt i livet, är även hårt belastade och vill prestera både på jobbet och som föräldrar.
Till slut finns det risk att stressen leder fram till stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa.
Ofta struntas det i signalerna och leder till utbrändhet vilket resulterar i
en lång väg att komma tillbaka. Efter 18 månaders rehabilitering hade
en tredjedel av dessa typer av patienter fortfarande tydliga utmattningssyndrom. Eftersom utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom som
ofta leder till långa sjukskrivningstider är det viktigt att de upptäcks i tid.
En förstärkning av den första linjens psykiatri skulle kunna innebära att
stressrelaterade sjukdomar fångas upp i tid, samt att tillgång till kvalificerad rehabilitering förstärks efter utmattningssyndrom.
Dessutom ser vi att den psykiska ohälsan också är utbredd i de yngre
åldrarna och därför är det viktigt att jobba förebyggande med att fånga
upp ohälsa redan i skolan genom tidiga och omedelbara insatser.
Förstärkt elevhälsa
För att komma till rätta med ohälsan bland landets elever och unga
behöver elevhälsan stärkas.
Alliansregeringen tillförde medel i en särskild satsning på elevhälsan för
att den ska kunna fortsätta att utvecklas och komma fler till del. Samtidigt försvinner inte ungas ohälsa bara för att det blir jullov eller sommarlov. Satsningen på elevhälsa bör utökas för att möjliggöra en mer
tillgänglig elevhälsa även när skolan inte är öppen.
sid 224
Partistämma 2015
Ett sätt är att införa en elevhälsogaranti som säkerställer att barn som
drabbas av psykisk ohälsa kommer i kontakt med elevhälsan eller andra relevanta aktörer inom 24 timmar.
Ytterligare ett sätt att stärka elevhälsan är att se över möjligheten för
legitimerade fysioterapeuter (sjukgymnaster) att ingå i elevvården med
ett förstärkt fokus på hälsoteam bestående av skolans pedagoger samt
skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, psykologer och lärare i idrott och
hälsa.
Fysioterapeuter inom elevhälsan kan öka möjligheterna för de elever
som behöver särskilt stöd för fysisk aktivitet och rörelse, utöver den
schemalagda idrotten. Det kan bidra till ökade förutsättningar för dessa
elever att nå målen för ämnet, samt för att uppnå en ökad hälsa och
bättre möjlighet att klara den ordinarie undervisningen.
Arbetslivet
Givet utvecklingen som beskrivs ovan med att stress är en vanlig orsak
till sjukskrivning är det tydligt att forskningen på detta område behöver
stärkas för att ge kunskap om hur vi bättre förebygger och kommer till
rätta med stress och psykisk ohälsa. Särskilt viktigt är detta då kunskapen om orsaker och diagnoser kopplade till de ökade sjukfallen på
grund av psykisk ohälsa är begränsade.
Arbetsmiljöpolitiken bör ses över och förstärkas med fokus på stressoch andra psykosociala faktorer. Särskilt gällande de utmaningar vi ser
med det så kallade gränslösa arbetet. När arbetet blir mer gränslöst är
det viktigt att arbetsgivare lär sig hantera detta.
Fysisk träning på arbetstid
För att möta den ökande ohälsan är det avgörande att fler arbetsgivare
arbetar med friskfaktorer samt idrott och hälsa. Möjligheten till träning
på arbetstid är ett särskilt viktigt verktyg för att vara en attraktiv arbets-
Partistämma 2015
sid 225
givare och motverka sjukskrivningar. Träning på arbetstid kan samtidigt
bidra till produktivitetsökningar och vara en konkurrensfördel.
Tyvärr finns inte möjligheten till träning på arbetstid i tillräckligt hög utsträckning inom kvinnodominerade yrkesgrupper, som undersköterskor
och vårdbiträden. Detta trots mycket fysiskt krävande arbetsuppgifter
och tung arbetsbelastning.
För att öka förutsättningarna för medarbetarna i vården och omsorgen
bör offentliga arbetsgivare gå före med att erbjuda medarbetarna inom
vård och omsorg fysisk träning på arbetstid.
Internetbaserad hjälp
Försöksverksamhet med så kallad internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) genom Karolinska Institutet har fallit väl ut.
Forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska
Institutet har jämfört den exponeringsbaserade internetbehandlingen
med en aktiv psykologisk behandling byggd på avslappning och stresshantering. Deras studie visar att exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi via nätet är en mer effektiv behandling mot ångest än en aktiv
psykologisk behandling med avslappning och stresshantering.
Fler personer kan behandlas, eftersom behandlingstiden per patient
är avsevärt kortare än för traditionell behandling. Internetbehandling är
oberoende av fysiskt avstånd och på sikt innebär detta att behandling
kan komma personer till del som bor i glesbygd eller på orter där det
saknas öppenvårdspsykiatri med tillgång till KBT-kompetenta psykologer. Arbetet med psykologisk internetbehandling bör fortsätta och följas
upp. Det innebär mer tillgänglig hjälp, så att fler kan behandlas och få
hjälp i ett tidigare skede.
Föräldrastöd
Så kallat föräldrastöd handlar om att, via föräldrar, lägga grunden för
en god hälsa och en positiv utveckling hos barn och förstärka barnets
skydd mot sociala problem. Det handlar om insatser, till förhållandevis
låga kostnader, för att underlätta för familjerna. Forskning visar också
att olika former av föräldrastöd är insatser som har betydelse för såväl
enskilda barn som för samhället i stort.
Studier visar också att sjukfrånvaro minskar för dem som genomgått
föräldrastöd. Det kan vara en positiv effekt av att få en bättre balans
mellan privatliv och jobb. En kartläggning av föräldrastödet i Sverige år
2012 anger att 87 procent av alla kommuner och 41 procent av landstingen erbjuder ett eller flera föräldrastödsprogram.
För att skapa ökad trygghet för familjer är föräldrastöd något som bör
finnas tillgängligt i alla landets kommuner. Kommuner, landsting och
regioner bör därför arbeta vidare med föräldrastöd. Samtidigt ser vi utvecklingspotential när det gäller dess tillgänglighet, exempelvis genom
att arbetsgivarna, till exempel inom ramen för friskvård eller företagshälsovården, ger ökade möjligheter till föräldrastöd för anställda.
• Att förstärka den första linjens psykiatri i syfte att bättre kunna fånga
upp stressrelaterade sjukdomar i tid.
• Att tillgång till kvalificerad rehabilitering förstärks efter utmattningssyndrom.
• Att möjliggöra en mer tillgänglig elevhälsa även när skolan inte är
öppen.
• Att offentliga arbetsgivare erbjuder medarbetarna inom vård och
omsorg fysisk träning på arbetstid.
sid 226
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 227
Ökad samhörighet och
minskad diskriminering
Ytterligare ett steg kan vara att se över möjligheterna för att stärka påföljderna för brott mot diskrimineringslagen. Till exempel genom att det
blir mer kostsamt att diskriminera.
Alla människor är unika; ingen är den andre lik.
Ett effektivt arbete mot diskriminering är avgörande för att öka samhörigheten i samhället och för att stärka människors frihet och trygghet
och skapa förutsättningar för fler att nå sin fulla potential.
Diskriminering är oacceptabelt och vi har en tydlig lagstiftning som
förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Samtidigt går föråldrade normer och uppfattningar inte att enbart
lagstifta bort utan det behövs ett gemensamt arbete på flera områden i
samhället.
En inkluderande arbetsmarknad med låga trösklar där fler ges möjlighet
till eget arbete är det viktigaste verktyget för att öka samhörigheten i
samhället. Till det behöver vi se över de verktyg som finns för att arbeta
med att motverka diskriminering. Ofta sker diskriminering på grund av
okunskap eller omedvetet, och det är därför viktigt med olika utbildningsinsatser och ett mer aktivt förebyggande arbete.
Ett sätt är att se över hur normkritik, mångfald, hbtq-kompetens och
kunskap om alla diskrimineringsgrunder kan ges större utrymme i skola
och utbildning. Till exempel genom att stärka dessa inslag på lärarutbildningen.
Det kan också vara motiverat att se över möjligheterna att stärka diskrimineringsombudsmannens (DO) arbete. Till exempel genom att förstärka spetskompetens inom DO gällande alla diskrimineringsgrunder.
Behovet av detta syns bland annat i att DO har prövat ytterst få fall av
diskriminering av transpersoner i domstol.
sid 228
Partistämma 2015
Sverige ska vara ett tryggt och öppet samhälle där alla människor och
alla familjer kan känna samhörighet. Även om Sverige är ett av världens
bästa länder att leva i för hbtq-personer så kan mer göras för att fler
ska känna sig trygga och inte begränsas av vare sig normer eller diskriminering.
Det handlar om bemötande i vardagen – från grannar, på arbetsplatser,
i idrotts- och föreningssammanhang samt i skolan, vården och omsorgen. Här är det avgörande att diskriminering aldrig accepteras.
Det handlar också om att öka tryggheten och ta krafttag mot radikalisering och extremism då hbtq-personer ofta är extra utsatta. Hot och våld
måste bekämpas för att värna ett fritt och öppet samhälle.
En bra start i livet
Hjärnforskningen har gjort stora framsteg de senaste åren. Med tidiga
insatser och rätt stöd kan även de med mer svåra hjärnskador utvecklas så att de kan delta i både skolgång och arbetsliv. Samtidigt ser vi
fortfarande hur många barn inte möts av höga förväntningar utan i stället redan tidigt möts av diskriminerande och oförstående attityder från
omgivningen vilket riskerar att leda till ett socialt utanförskap.
Det är fortfarande många elever som går i särskola skilda från andra
elever utan särskilda behov. Det gör att många elever fortfarande inte
kommer i kontakt med andra barn med andra behov än de själva. Här
behövs det en uppföljning av det svenska systemet med särskola.
Sverige behöver följa upp vad som ger bäst resultat, till exempel genom
internationella jämförelser.
Det finns i dag både träningsskolor, renodlade särskolor och så kallad
integrerad särskola där barn med utvecklingsstörning får gå tillsammans med andra elever som läser efter den mer traditionella läroplanen.
Det finns också många som läser i en resursskola eller med den all-
Partistämma 2015
sid 229
männa läroplanen och går i traditionell klass men med en extra resurs.
Vad som ger bäst resultat behöver studeras för att inte riskera att unga
elever redan från början ställs utanför.
I Storbritannien erbjuder man i dag högre utbildning för människor med
begåvningshandikapp. Så kallad supported education innebär att det
fokuseras på att det är förmågor och inte oförmågor som måste stå i
centrum. Detta är något som i högre utsträckning skulle kunna tillämpas inom vuxenutbildningen och den högre utbildningen för att få fler
människor att fullfölja sina studier
För att dessutom säkerställa att unga människor i behov av särskilt
stöd får det stöd de behöver, bör möjligheten till en statlig skolpeng för
elever i behov av särskilt stöd utredas.
Vi ser i dag hur de med neuropsykiatriska diagnoser eller andra behov har risk att tidigt underprestera eller i värsta fall hoppa av skolan.
Genom att öka och stärka tillgängligheten till speciallärare i skolan som
kan förstärkas med kognitiva beteendebehandlingar och rätt stödmaterial kan fler elever undvika utanförskap och komma till sin rätt.
Broar till arbetsliv
efter dagens och morgondagens arbetsmarknad. Många personer
med autism skulle exempelvis kunna lära sig programmering genom
datorer. Här behöver fler verksamheter kvalitetssäkras så att de i högre
utsträckning leder till anställningsbarhet.
Hbtq-lyftet
Det är viktigt att det hbtq-lyft som Moderaterna tidigare föreslagit nu
genomförs av moderatledda kommuner runt om i landet. Hbtq-lyftet
syftar till att öka kunskapen och kompetensen om hbtq-personers
situation för att skapa förutsättningar för en jämlik tillvaro för alla männi
skor oavsett sexuell läggning och könsidentitet.
Det innebär att vi är tydliga med att se varje människa, och skapa möjligheter för dem att leva sina liv på egna villkor, och motverka invanda
mönster och normer.
I det fortsatta arbetet bör hbtq-personers hälsa, förutsättningarna för
mer öppna arbetsplatser, ett stärkt hbtq-perspektiv inom civilsam
hället och föreningslivet samt att motverka våld i nära relationer särskilt
prioriteras.
Trots att utanförskapet minskar ser vi att en grupp människor, de elever
som går ut särskolegymnasiet, är de med högst risk att hamna i sjukoch aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension, och
detta redan direkt efter gymnasiet.
Till exempel bör det ställas tydligare krav på idrottsrörelsen och
föreningslivet i samband med beviljande av bidrag från offentliga
medel. För att beviljas bidrag behöver det tydligt uppvisas att föreningarna aktivt arbetar mot alla diskrimineringsgrunder och att det sedan
följs upp för rätt till fortsatta bidrag.
Dessa personer, med lindrig utvecklingsstörning och med neuropsykiatriska diagnoser, kan med rätt stöd bidra på arbetsmarknaden i stället
för att förpassas till livslångt utanförskap. Genom förstärkta matchningsanställningar, med en större andel handledning, skulle de unga
kunna komma in på arbetsmarknaden och bidra. Fler elever bör också
redan under särskoletiden få kontakter med företag och arbetsplatser.
Vad gäller arbetet mot våld i nära relationer är det avgörande att också
perspektivet om samkönade par tas in i det preventiva arbetet såväl
som i arbetet med att skydda dem som utsatts för brott. Ett förstärkt
hbtq-perspektiv är även viktigt i arbetet mot hedersrelaterat våld och
förtryck. Särskilt då sexuell läggning ofta kan vara en anledning till att
någon utsätts för detta.
Daglig verksamhet och daglig sysselsättning behöver också moderniseras. I dag finns det stor risk att personer fastnar i daglig verksamhet ute i kommunerna. Många verksamheter är inte heller anpassade
Alla som utsätts för våld i nära relationer, oavsett kön, sexuell läggning,
könsidentitet eller könsuttryck, har rätt till skydd och stöd. Därför är det
viktigt att socialtjänst och skyddade boenden inte utgår från heteronor-
sid 230
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 231
mativa mönster i sitt bemötande och att hbtq-kompetens stärks inom
dessa verksamheter. Det är också viktigt att fler skyddade boenden
görs könsneutrala. Det är även tydligt att det behövs mer kunskap om
våld i samkönade relationer, relationsvåld riktat mot transpersoner och
hedersrelaterat våld som sker på grund av sexuell läggning.
• Att det svenska systemet med särskola ses över.
• Att se över om matchningsanställningar bättre kan riktas mot männi
skor med funktionsnedsättning, till exempel genom en större andel
handledning.
att anta proposition 4: Ett modernt arbetsliv, jämställdhet och
tolerans.
Reservation
Beatrice Ask och Rasmus Törnblom reserverar sig mot partistyrelsens
förslag till beslut angående avsnittet ”Läxhjälp” till förmån för avslag
med följande motivering: ”Inlärning kräver ofta arbete och övning utöver
vad som kan rymmas inom schemalagd tid. Läxor ska vara uppgifter
anpassade efter elevers förmåga till eget arbete. Av det skälet anser
vi det orimligt att kräva obligatorisk kommunal läxhjälp för att avlasta
föräldrarna. Läxor ska inte heller blandas ihop med det faktum att en
del elever behöver extra undervisning och inlärningsstöd.”.
• Att normkritik, mångfald, hbtq-kompetens och kunskap om alla diskrimineringsgrunder kan ges större utrymme i förskolan och utbildning, till exempel genom att stärka dessa inslag på lärarutbildningen.
• Att se över möjligheterna att stärka Diskrimineringsombudsmannens
(DO) arbete, exempelvis genom att förstärka spetskompetens inom
DO gällande alla diskrimineringsgrunder.
• Att se över möjligheterna för att stärka påföljderna för brott mot
diskrimineringslagen, exempelvis genom att det blir mer kostsamt
att diskriminera.
• Att hbtq-lyftet genomförs i moderatledda kommuner och landsting
och regioner.
• Att idrottsrörelsen och föreningslivet får en viktigare roll i arbetet
att förbättra unga hbtq-personers upplevelser och välmående och
stärka det civila samhällets betydelse för lika villkor och möjligheter
för alla människor.
• Att fördubbla antalet hälsosamtal i skolan.
sid 232
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 233
Proposition 5
Innehåll
Proposition 5:
239
Inledning239
Globalt ledarskap och värderingar
240
Från väst till öst och nord till syd
240
EU241
FN 243
Färdplan för svenskt medlemskap i Nato 245
247
Ömsesidigt beroende i en föränderlig värld
248
Globalisering248
Frihandel249
Handelsvägar250
Informationsteknologins betydelse
251
Sociala konsekvenser
251
252
Ett starkt svenskt försvar i en orolig omvärld
253
Ett mer osäkert närområde
254
Ryssland254
Norden255
Arktis 255
Barents257
258
En förändrad krigföring
258
Psykologisk krigföring
259
Cyberkrigföring260
Specialförband261
Försvarsunderrättelseförmåga262
Krigets lagar och folkrätten
263
264
Partistämma 2015
sid 237
Sveriges försvar
266
Försvarsuppgörelsen266
Personal267
Materiel269
Logistik271
Internationella insatser
272
Totalförsvaret273
Hemvärnet och frivilligorganisationerna
274
Försvarsindustrin276
277
Klimatförändringarna och kampen om resurserna
278
Klimatförändringarna och dess påverkan
278
Energi och säkerhet
280
Flyktingströmmar282
Livsmedelsförsörjning283
285
Vår krisberedskap
286
Utmaningar i verksamheten
287
Förbättringspotential287
288
Sönderfallande stater och terrorism
289
Sönderfallande stater
Terrorism och radikalisering
289
290
292
Ett värderingsdrivet effektivt bistånd som möter nya
utmaningar292
PROPOSITION 5:
SÄKERHET I EN
OROLIG OMVÄRLD
296
Inledning
Världen är mer orolig och osäker än på länge. Det handlar om allt från
den ryska aggressionen mot Ukraina och flyktingströmmar över Medel
havet, attentat mot redaktioner och judiska lokaler till jordbävningen i
Nepal och stora skogsbränder i Australien.
Ett allt mer osäkert närområde ställer stora krav på Sveriges försvarsförmåga. Samtidigt påverkas vår säkerhet även av det som händer
längre bort.
Globaliseringen knyter samman det som är nära med det som är avlägset och förändringarna går allt fortare. Det som en gång var separata
områden som kunde etiketteras försvar, säkerhet, klimat och terror är
numera delar av samma helhet. Nya komplexa och svårförutsägbara
utmaningar ställer krav på nya svar.
Sverige ska ha förmågan att kunna förebygga och hantera de kriser vi
ställs inför, men vi ska även samverka tillsammans med andra. Det kräver att vi för en aktiv utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Den ska
syfta till att försvara det svenska territoriet och värna det öppna samhället byggt på grundläggande värderingar som demokrati, frihet, jämställdhet och respekten för mänskliga rättigheter. Det ska ske samtidigt
som vi stödjer länder och människor där dessa värden är ifrågasatta.
sid 238
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 239
Utgångspunkten i idéerna om individens rätt till frihet, människans
okränkbarhet och tron på potentialen för var och en att utvecklas och
växa utifrån sina förutsättningar är central. Detta är idéer som nu ifrågasätts av auktoritära regimer och våldsbejakande rörelser. Det gör det
allt mer angeläget att vi i Sverige tillsammans kan hitta svar på hur vi
möter den nya tidens många utmaningar.
flytande och påverkan både internationellt och regionalt. Kina bedöms
bidra med ungefär en tredjedel av den globala tillväxten 2025, långt mer
än någon annan ekonomi. Kina har gått om USA som världens största
ekonomi och kommer räknat i försvarsutgifter att bli en allt större aktör.
Asien är i dag en kontinent präglad av upprustning.
Den djupa ekonomiska kris som västvärlden genomgått påskyndar
denna omställning. Alla tjänar på att välståndet ökar och att den ekonomiska utvecklingen förstärks i Asien. Det skapar fantastiska möjligheter
för entreprenörskap och handel att växa. Den ekonomiska krisen har
dock tagit styrka och energi från västvärldens utrikespolitiska handlingskraft och försvagat vårt inflytande i världen.
De länder som nu tar allt större plats på den internationella arenan
måste visa att de också tar ansvar för de gemensamma globala utmaningar som världen står inför.
Globalt ledarskap
och värderingar
Våra samhällen blir i allt högre grad beroende av flöden av varor, information, kapital, tjänster och människor som utgör globaliseringens
kärna. Länder och människor knyts närmare varandra genom ökad handel och informations- och teknologiutbyte. Vi lever i en sammanlänkad
värld med stora möjligheter, men också beroenden och sårbarhet som
följd. Globaliseringen för oss närmare varandra, ökar välståndet och
skapar nya möjligheter. Detta bidrar till att stärka vår säkerhet. Vi måste
trygga dessa flöden genom internationellt samarbete och en stark
global infrastruktur. Men vi måste också förbereda oss för att händelser
bortom Europa kommer att ha större säkerhetspolitisk återverkan i vår
egen del av världen.
EU
Från väst till öst och nord till syd
Samarbetet inom den Europeiska Unionen är också avgörande för att
möta många av de miljö- och klimatutmaningar vi står inför i Sverige, i
Europa, men också i världen. EU är vår viktigaste miljöorganisation som
ger Sverige kraft att påverka också på den internationella arenan.
Den tydligaste omställningen i världen är den snabba ekonomiska
maktförskjutningen från Europa och Nordamerika till Asien och då
i synnerhet Kina och Indien. Asiens ökade betydelse i den globala
ekonomin är en av de mest grundläggande och snabba förändringarna
sedan millennieskiftet. Kina och Indien har fått ökade möjligheter till in-
sid 240
Partistämma 2015
Med hjälp av EU kan vi hantera många av våra framtidsutmaningar.
Europasamarbetet ska vara ett gemensamt värderingsbygge mot
protektionism och nationalism. Det främjar frihet, demokratiska principer, mänskliga rättigheter och öppenhet såväl inom som utanför EU:s
gränser.
I kölvattnet av den djupa ekonomiska krisen håller ekonomisk styrka
och inflytande i världen på att förändras och till del glida bort från
Europa. EU kommer sannolikt att fortsätta utvecklas positivt och välståndet öka, men trots att EU har en stark attraktionskraft finns det en
betydande risk att dess relativa inflytande kommer att minska.
EU har många viktiga utrikespolitiska instrument som ger inflytande,
men trots det är samarbetet inte tillräckligt starkt, samstämmigt och
Partistämma 2015
sid 241
effektivt för att EU ska kunna spela sin fulla roll på den internationella
arenan. EU behöver en mer aktiv utrikespolitik, som är bredare förankrad och konsekvent. EU behöver också agera proaktivt och mer samstämmigt. Sanktionspolitiken mot Ryssland har varit framgångsrik i så
måtto att EU:s 28 medlemsländer uppträtt gemensamt och koordinerat.
Samtidigt har försök gjorts att rasera enigheten och medlemsstaternas
agerande har spretat i frågor om besök och förhållande till den politiska
ledningen i Moskva.
EU behöver ett samlat strategiskt ramverk som ger långsiktig och övergripande vägledning för EU:s internationella agerande. Syftet med en
sådan strategi är att stärka EU som global aktör, genom en sammanhållen vision för EU:s utrikesrelationer och en effektivare användning av
de resurser EU förfogar över. En europeisk global strategi skulle stärka
EU:s möjligheter i en föränderlig omvärld. Arbetet med en ny global
strategi pågår just nu i EU och målet är att vara klar 2016. Sverige ska
vara pådrivande i detta arbete.
EU förenas av en djup värdegemenskap och starka handelspolitiska
band med USA. Den transatlantiska länken är den viktigaste kraften för
demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi i den internationella politiken. Därför är det viktigare än någonsin att EU och USA
fördjupar sitt samarbete och agerar tillsammans på den internationella
arenan. EU och USA bör därför snarast få till stånd ett gemensamt
frihandelsavtal och arbeta för att reformera de internationella institutionerna, verka för hållbar energiproduktion samt hindra spridningen av
massförstörelsevapen. Det finns en viktig säkerhetspolitisk dimension i
frihandels- och investeringsavtalet TTIP.
Det är viktigt att verka för EU-stridsgruppernas användbarhet och ett
bredare nyttjande av denna förmåga inom EU:s och FN:s ram. Idén
bakom EU:s stridsgrupper är bra, men de har aldrig använts i ett skarpt
läge. Sverige ska fortsätta att bidra regelbundet till EU:s stridsgrupper
samt fortsatt verka för att stärka och utveckla EU:s partnersamarbete i
säkerhets- och försvarsfrågor, inklusive bättre förutsättningar för tredjelandsdeltagande i EU-ledda krishanteringsinsatser. Särskild tonvikt ska
läggas vid samarbetet med Nato, länderna inom Östliga partnerskapet
samt europeiska Natomedlemmar som inte är medlemmar i EU.
Betydelsen av EU:s relationer med Kina har ökat markant. EU måste,
som Kinas viktigaste exportmarknad, tydligare använda sitt ekonomiska
inflytande för att påverka när det gäller mänskliga rättigheter, en liberalisering av landets ekonomi och främjandet av en hållbar utveckling.
EU bör utveckla närmare relationer med länderna på den afrikanska
kontinenten och det behövs ett förstärkt partnerskap mellan EU och
den Afrikanska unionen (AU). Kampen mot fattigdom, främjande av
hållbar utveckling och arbetet för frihandel är prioriterade områden för
detta partnerskap. EU behöver också fördjupa sitt samarbete med länder som Brasilien, Indien och Sydafrika i viktiga frågor som rör klimat,
forskning och tillväxt.
Den europeiska utrikestjänsten måste stärkas för att få genomslag.
EU:s medlemsländer behöver utveckla en starkare militär och civil
koordinerande förmåga att hantera kriser och konflikter. Den ekonomiska krisen har tvingat de flesta medlemsländerna att sänka sina
försvarsanslag.
sid 242
Partistämma 2015
FN
Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd har det högsta ansvaret för att
upprätthålla internationell fred och säkerhet. Genom sin världsomspännande medlemskrets har FN unika förutsättningar att samla världens
länder till hållbara lösningar på många av vår tids globala utmaningar.
Den normbildning som utvecklats inom FN är grundläggande för det
internationella systemet.
Från att vid starten för 60 år sedan ha varit en sammanslutning av
länder med någorlunda liknande värderingar består FN numera av en
mycket blandad skara. Alla medlemmar är emellertid suveräna och likställda. Därmed kan medlemsstater mycket väl vara en krigförande part
i en konflikt och samtidigt ta beslut om att förhindra FN att intervenera.
Den bristande kapaciteten inom FN-systemet vid inomstatliga konflikter
har också synliggjorts då några av de blodigaste konflikterna i modern
tid ägt rum trots FN:s närvaro på plats. I många konfliktområden där
regionala säkerhetsorganisationer och stora länder har begränsade in-
Partistämma 2015
sid 243
tressen och förmåga är en FN-insats samtidigt ofta den bästa och enda
lösningen.
Sveriges och övriga västvärldens deltagande i FN:s fredsinsatser bör
öka för att ytterligare höja legitimiteten och kvaliteten. Men FN är också
världens samlade utvecklingspolitiska organ. Organisationens roll som
samordnare av utvecklingshjälp och säkerhetsinsatser i de allra fattigaste och mest konfliktdrabbade länderna är helt central.
FN behöver ett tydligt fortsatt starkt mandat för att driva fattigdomsbekämpning, även efter milleniemålens slutpunkt. I år ska nya mål tas
fram och där ska Sverige aktivt delta i EU-arbetet för att säkra genomslag för de svenska prioriteringarna. Bland svenska prioriteringar för
hållbar utveckling ska fattigdomsbekämpning, demokratisk samhällsstyrning, frihet från våld, jämställdhet och kvinnors egenmakt, sexuell
och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt klimathänsyn och mänskliga
rättigheter genomsyra dagordningen.
Det finns tydliga brister i uppbyggnaden av FN:s råd för mänskliga rättigheter vilket föranleder ett behov av demokratikrav för medlemskap.
Det är i längden inte hållbart att ett råd som ska granska medlemsländernas efterlevnad av de mänskliga rättigheterna delvis består av
länder som själva konsekvent bryter mot dessa.
Luftiga kriterier för medlemskap och de inneboende begränsningarna
inom systemet innebär också att länder kan använda sitt veto för att
förhindra åtgärder för fred. Således kan FN-medlemskapet användas
för att främja egna intressen även när det motverkar organisationens
huvudsakliga syfte.
Ytterst avgörs FN:s möjligheter och begränsningar av medlemsländerna. Alltför ofta hämmas FN-systemet av politiska motsättningar. Det
återspeglas i att arbetet i FN:s säkerhetsråd många gånger blockeras
av de permanenta medlemmar som har veto. Säkerhetsrådets sammansättning måste reformeras och bättre spegla världen av i dag.
I vissa fall dubblerar också FN-organen varandras uppgifter, vilket leder
till otydliga ansvarsförhållanden och dålig resursanvändning. Sverige
bör verka för att reformera FN:s fackorgan. Där har Sverige ett verkligt
inflytande och har varit en av de generösaste givarna under flera år.
sid 244
Partistämma 2015
FN behöver bli bättre på att tillvarata sin huvuduppgift och värna de
grundläggande principerna. Vi behöver ett starkare FN som värnar om
principen om skyldigheten att skydda. Världen måste kunna skydda
människor som utsätts för stort lidande orsakat av till exempel inbördeskrig eller förtryck från den egna staten. I yttersta fall kan detta även
innefatta militära insatser.
Färdplan för svenskt medlemskap i Nato
Den svenska solidaritetsförklaringen som antogs av riksdagen 2009
utgör ytterligare ett steg mot ett ökat fokus på säkerhet i samverkan
med andra länder och organisationer som står inför samma utmaningar
som Sverige. Samma år trädde även Lissabonfördraget i kraft med sina
solidaritetsklausuler.
Solidaritetsförklaringen framhåller att Sverige inte kommer att förhålla
sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat
EU-medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder
agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige ska därför kunna
ge och ta emot civilt och militärt stöd.
Varken solidaritetsförklaringen eller EU:s solidaritetsklausuler ger några
bindande garantier och beror också på vilken förmåga Sverige har att
kunna ge och ta emot hjälp. Regeringen avser under nästa år presentera ett lagförslag när det gäller värdlandsavtalet med Nato. Undertecknandet av värdlandsavtalet med Nato var något som Alliansregeringen
inledde och det är viktigt för just förmågan att ge och ta emot hjälp.
Sverige har sedan kalla krigets slut övergett möjligheten till neutralitet
vid krig i dess närområde till förmån för att bygga säkerhet i samverkan
med andra länder. Detta är en process som har genomförts under såväl
borgerliga som socialdemokratiska regeringar. Framför allt medlemskapet i EU 1995, men även ingåendet i Natos Partnerskap för fred i mitten
av 1990-talet var viktiga steg i denna process.
Samarbetet med Nato har sedan dess fördjupats på ett flertal områden – internationella insatser, övningssamarbete och det värdlandsav-
Partistämma 2015
sid 245
tal som är på väg att slutföras är några exempel. Det är angeläget att
Sverige fördjupar samarbetet med Nato. Genom samarbetet bygger
vi säkerhet i samverkan och vårt försvar stärks genom möjligheten att
kunna öva med en kvalificerad partner.
Nato utgör grunden för den europeiska säkerhetsstrukturen. Inom Nato
förenas européer och nordamerikaner från 28 medlemsländer varje
dag kring en gemensamt antagen säkerhetsagenda och gemensamma
åtaganden. Nato har kontinuerligt anpassats i takt med att de säkerhetspolitiska utmaningarna ändrats.
FörsvarsAlliansen har ett välutvecklat samarbete med många partnerländer i fredsfrämjande operationer. Sverige har ett nära samarbete
med Nato.
Av 28 EU-länder är 22 medlemmar av Nato och de flesta länderna i
Sveriges närområde är Natomedlemmar. Det är ytterst också endast
Nato som har förmågan att säkra EU:s medlemsländers territoriella
integritet.
Den ryska aggressionen mot Ukraina har lett till att Nato har ökat sin
militära närvaro hos de östligaste medlemsländerna och satt upp ett
särskilt spjutspetsförband. Utvecklingen har också inneburit ett ökat
fokus på Natos artikel fem om gemensamma försvarsförpliktelser.
I ljuset av Rysslands allt mer aggressiva agerande mot länderna i dess
närhet samt återkommande hot och territoriella kränkningar spelar Nato
en helt avgörande roll i dag för att upprätthålla säkerheten i Europa. Ett
svenskt medlemskap i Nato har därför aldrig varit så angeläget som det
är i dag.
Som en del i den försvarsuppgörelse som ingåtts under 2015 finns en
utredning om för- och nackdelar med Sveriges försvarspolitiska samarbeten och medlemskap, inklusive Nato, vilket är något Moderaterna
verkat för.
Moderaterna vill fördjupa Sveriges samarbete med Nato och verka för
en svensk anslutning. Vi vill se en färdplan för svenskt medlemskap i
Nato. Målet är en svensk ansökan under nästa mandatperiod.
sid 246
Partistämma 2015
Det ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som i dag är helt central för vår egen och Europas säkerhet.
Ett sådant beslut bör även tas i nära dialog och helst tillsammans med
Finland. Moderaterna kommer därför att föra en dialog med finska företrädare kring förutsättningarna för ett svenskt och finskt medlemskap.
Men ytterst är detta självständiga beslut som ska fattas av riksdagen i
respektive land.
• Att utveckla en färdplan för svenskt Natomedlemskap, där frågan
inte är om Sverige ska bli medlem utan hur.
• Att ta fram en konkret tidtabell för medlemskap med målet att kunna
inleda förhandlingar under kommande mandatperiod.
• Att aktivt driva frågan om ett svenskt Natomedlemskap och bilda
opinion för detta.
• Att söka en fördjupad dialog med finska politiska företrädare kring
förutsättningarna för ett svenskt och finskt medlemskap i Nato.
• Att Sverige ska spela en ledande roll inom EU för att utveckla och
förstärka den gemensamma utrikespolitiken och den europeiska
utrikestjänsten.
• Att stärka den transatlantiska länken mellan Europa och USA bland
annat genom att snabbt få till stånd ett gemensamt frihandels- och
investeringsavtal.
• Att EU ska använda sitt ekonomiska inflytande för att påverka länder
som Kina när det gäller mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
• Att EU ska vara en pådrivande aktör inom de internationella klimatförhandlingarna.
• Att EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) bör utvidgas till fler
sektorer, successivt skärpas och på sikt länkas samman med andra
utsläppshandelssystem.
Partistämma 2015
sid 247
• Att Sverige fortsatt ska vara ledande i det arbete som nu pågår i EU
med att ta fram en långsiktig övergripande strategi för att stärka EU
som global aktör och att strategin ska vara klar 2016.
• Att Sverige ska fortsätta att bidra till EU:s militära och civila krishantering.
• Att införa ett system med löpande oberoende revision av situationen för mänskliga rättigheter och den demokratiska statusen i EU:s
medlemsländer, med möjlighet till sanktioner vid allvarliga avvikelser.
• Att Sverige fokuserar på hur vi kan reformera FN, såväl säkerhets
rådet som fackorganen.
• Att införa ett demokratikrav för medlemskap i FN:s råd för mänskliga
rättigheter.
• Att stärka FN:s möjlighet och kapacitet att ingripa vid inomstatliga
konflikter.
Globalisering
Globaliseringen påverkar i stort sett alla aspekter av dagens samhällen.
Utbytet och flödet av allt från människor och varor till energi och kapital
blir allt större och går allt snabbare. Det skapar helt nya villkor, inte
minst har globaliseringen en säkerhetspolitisk effekt. I och med globaliseringen blir samhällen både mer robusta – i termer av tillväxt, inves-
Sverige är ett mycket exportberoende land. I takt med att världen
globaliseras blir Sverige mer känsligt för händelser i omvärlden. Ökad
handel, globala investeringar och ökade kapitalflöden blir tillsammans
med ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i vår omvärld en del av vår säkerhetspolitik. När samhället drabbas av störningar i flödena, eller står
oskyddat, påverkar detta oss.
Frihandel
Världen behöver mer frihandel och färre murar. Fler människor kan då
dra nytta av en öppen värld där flödet av varor, kapital och tjänster
stiger i snabbare takt och välståndet ökar. Sveriges resa från fattigdom
till välstånd grundlades med hjälp av frihandel och näringsfrihet. På den
grunden fortsätter vi att bygga vårt välstånd.
Det är genom fler frihandelsavtal som vi ökar vår förmåga att sätta
standarder för den globala ekonomin vad gäller handel, respekt för internationell rätt och avtal liksom för hälsa och miljö. Gemensam styrka
att genom välståndets krafter värna fred och säkerhet liksom demokrati
och mänskliga fri- och rättigheter är avgörande för den globala utvecklingen.
Ömsesidigt beroende
i en föränderlig värld
sid 248
teringar och internationella alliansbyggen – men också mer sårbara när
de globala flödena drabbas av störningar.
Partistämma 2015
Sverige ska vara den främsta rösten för frihandel och öppenhet, inom
EU och i världen. Om EU bygger barriärer mot omvärlden tappar vi i
konkurrenskraft och skadar vår egen utveckling. EU:s frihandelsavtal
ska vara så ambitiösa och heltäckande som möjligt. Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk är satt under hård press. Det är därför
viktigt att vi slår vakt om och bidrar till ett robust internationellt handelssystem som tryggar att ingångna avtal och överenskommelser efterlevs. Sverige ska driva på för ett nytt globalt frihandelsavtal inom ramen
för WTO.
Partistämma 2015
sid 249
Handel är ett viktigt verktyg i kampen för bättre miljö. Genom att ta
bort tullar och handelshinder kan vi även utöka den gröna frihandeln för
miljö- och klimatsmarta varor, tjänster och teknologi.
I en allt oroligare omvärld blir vår energisäkerhet allt viktigare. Energisäkerhet ska prioriteras i frihandelsförhandlingar. När EU förhandlar
frihandelsavtal bör ett särskilt energikapitel ingå. Ökad frihandel inom
energi och energiteknik är en förutsättning för att bli av med de europeiska ländernas beroende av rysk gas och olja. EU förhandlar tillsammans med ett stort antal WTO-medlemmar om ett grönt frihandelsavtal,
Environmental Goods Agreement, och listan av produkter som ska vara
tullfria måste bli lång. Dessutom måste vi ha bättre samstämmighet i
EU:s handelspolitik. Ofta lägger EU på höga antidumpingtullar på för
nyelsebar energi och energiteknik vilket är kontraproduktivt.
Informationsteknologins betydelse
En central del i globaliseringen är informationsteknologins utveckling,
inte minst har den bidragit till en ökad flödeshastighet. IT-utvecklingen
har gjort det enklare på många sätt att planera verksamheter och flytta
varor på ett optimalt sätt. Dessutom har den bidragit till demokratiutveckling och utbyte av idéer över hela världen. För Alliansregeringen
var frågan om friheten på nätet prioriterad och flera initiativ togs för att
konkret stärka yttrandefriheten på nätet.
På samma gång är informationsteknologin sårbar. Både stater och även
mindre aktörer, till och med enskilda individer, kan orsaka mycket stor
skada till en relativt liten kostnad på de IT-system som i dag styr allt
från kapital- och energiflöden till vattenrening och broöppningsanläggningar. Informationsteknologin kan också utnyttjas av stater att övervaka och censurera medborgarna.
Handelsvägar
Det fysiska handelsutbytet är i dag till stor del beroende av sjötransporter, vilka passerar igenom oroliga områden som Malackasundet
och Adenviken. Situationen i Adenviken är ett belysande exempel där
pirater som utgått från baser i ett sönderfallet Somalia har orsakat stora
störningar i fartygstrafiken i området. Som ett resultat av oron i Adenviken har EU, med svenskt deltagande, genomfört operation Atalanta där
örlogsfartyg har skyddat handelsfartyg och hjälpsändningar.
Även Sverige är mycket beroende av sjötransporter. Den övervägande
delen av svensk import och export går via fartyg. Göteborgs hamn är
Skandinaviens största hamn och cirka en tredjedel av Sveriges utrikes
handel passerar här. Hamnen är också den enda hamnen i Sverige som
har kapacitet att ta emot de största djupgående containerfartygen.
Skulle hamnen i Göteborg slås ut skulle det innebära stora problem för
svensk utrikeshandel.
sid 250
Partistämma 2015
Sociala konsekvenser
Globaliseringen har stora, främst positiva, sociala konsekvenser. Handeln har skapat välstånd och bidragit till att miljontals människor lyfts
ur fattigdom. Tillgången till kapital, innovationer och kompetens har bidragit till en ökad tillväxt, inte minst i många utvecklingsländer. Som ett
resultat av detta har medellivslängden ökat, fler har tillgång till hälsooch sjukvård och utbildning och kvinnors rättigheter och möjligheter
har stärkts. Utvecklingen i många afrikanska länder är i dag exempel på
globaliseringens positiva sociala effekter.
Samtidigt innebär den nya rörligheten att företag numera relativt enkelt
kan flytta produktion, forskning och utveckling mellan länder. Det kan få
stora konsekvenser för såväl arbetsmarknad som tillväxt för de länder
som inte kan erbjuda attraktiva villkor eller arbetskraft med rätt kompetens. Stora grupper med människor riskerar att hamna i långvarig
arbetslöshet och ekonomisk utsatthet, vilket skapar sociala spänningar
som kan verka destabiliserande på samhället.
Partistämma 2015
sid 251
• Att slå fast att hoten mot de olika formerna av flöden till och från
Sverige måste mötas med ytterligare förstärkningar av samarbetet
mellan civila och militära myndigheter samt förstärkt ansvar till krisberedskapsmyndigheten MSB.
• Att den av Försvarsberedningen föreslagna utredningen om ambitionerna avseende säkerhet för samhällsviktig infrastruktur och försörjningssäkerhet vid extraordinära händelser måste komma till stånd.
• Att försvarsmaktens förmåga att hålla luftrum och sjövägar öppna
för handelstrafik är prioriterad.
• Att Sverige ska vara en stark röst för frihandel.
• Att EU:s frihandelsavtal ska vara så ambitiösa och heltäckande som
möjligt.
• Att energisäkerhet ska prioriteras i frihandelsförhandlingar.
• Att verka för ett starkt och heltäckande grönt frihandelsavtal,
Environmental Goods Agreement.
Ett starkt svenskt försvar
i en orolig omvärld
Att Sverige har haft ett starkt och trovärdigt försvar är en central förklaring till de 200 år av fred som firades i augusti 2014.
Försvaret är nödvändigt för att vi ska kunna värna vår frihet och vårt
oberoende. Vi vill själva kunna bestämma vilket styrelseskick Sverige
ska ha, med vilka andra länder vi samarbetar och vi vill behålla grundläggande rättigheter som yttrande-, press-, religions- och mötesfrihet.
Dessa rättigheter tar vi i Sverige för givna, men ser vi ut över världen är
detta på inget sätt några självklarheter – inte ens i vårt eget närområde.
Utvecklingen i vår del av världen innebär att den europeiska säkerhetsordningen utmanas och att gränser inte längre respekteras. Säkerhetspolitiskt är det ett nytt och mycket mörkare Europa efter Rysslands
illegala annektering av Krim 2014.
Sverige befinner sig i dag i ett läge som är mer osäkert än på mycket
länge. Man får gå tillbaka till det tidiga 1980-talet när det kalla kriget
nådde ett bottenläge, och brännpunkten i konflikten mellan Nato och
Warszawapakten låg i norra Europa.
Det finns behov av att öka resurserna till vårt eget försvar, men också
att fördjupa Sveriges försvarspolitiska samarbeten, särskilt med Nato.
Genom försvarsuppgörelsen 2015 går det att tala om ett trendbrott.
Försvarets roll i att hjälpa andra länder att bygga fred och säkerhet
även utanför Sveriges gränser är betydelsefull.
För kommande försvarsbeslut, bortom 2020, behövs ytterligare stora
satsningar inte minst på materielsidan. Sverige måste kunna möta
motståndare och markera närvaro på ett modernt och relevant sätt på
marken, i luften, på vattnet och under vattnet. Samtidigt behöver en
god ekonomisk kontroll inom Försvarsmakten säkerställas.
sid 252
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 253
Ett mer osäkert närområde
Sveriges närområde har de senaste åren blivit mer osäkert. Den ryska
aggressionen mot Ukraina utgör en definitiv vattendelare och utmanar
hela den europeiska säkerhetsordningen. Den illegala annekteringen av
Krim visar att den ryska tröskeln för att använda militärt våld har sänkts
och att Ryssland inte respekterar självständiga staters gränser. Det
ryska agerandet i Ukraina är också en tydlig markering mot Nato och
EU om att undvika utvidgning i det Ryssland ser som sin intressesfär.
Som ett resultat av det ryska agerandet och de förnyade stormaktsambitionerna har Sveriges militärstrategiska läge blivit viktigare. Östersjön
är av central betydelse både när det gäller handelsvägar till och från
alla länder i regionen, och som arena för att ta emot och ge militär hjälp.
I Sverige har Gotlands betydelse betonats. Även Arktis betydelse blir
större i och med klimatförändringarna som kan göra det mer ekonomiskt lönsamt att utvinna naturresurser i området samt att nya handelsvägar öppnas som ett resultat av smältande havsisar.
Ryssland
Redan Georgienkriget 2008 visade att Ryssland var berett att använda
militärt våld mot sina grannar. Utifrån de erfarenheter som Ryssland
drog av operationen mot Georgien sjösattes en omfattande reform av
den ryska försvarsmakten. 2010 kom den nya ryska militärdoktrinen
där den nya inriktningen kodifierades och försvarsreformen syftar till att
vara genomförd 2020.
Det ryska övningsmönstret i vårt närområde har i takt med den ryska
försvarsreformens genomförande förändrats. Ryssland genomför fler
och mer komplexa övningar. Dessutom på ett mer offensivt sätt som leder till konfrontationer med i stort sett alla länder runt Östersjön. Trycket
är särskilt hårt mot Estland, Lettland och Litauen.
Situationen i Ryssland är problematisk på många sätt med en allt
mer auktoritär statsledning som ser väst och Nato som det största
hotet och som inte respekterar FN-stadgan, den europiska säkerhets
sid 254
Partistämma 2015
ordningen eller länders gränser. Detta i kombination med en omfattande
militär upprustning och stormaktsambitioner gör att Ryssland måste
betraktas som ett oberäkneligt hot som destabiliserar hela Sveriges
närområde.
Norden
Det nordiska försvarspolitiska samarbetet inom NORDEFCO, Nordic
Defence Cooperation, fördjupas allt mer och omfattar numera till
exempel gemensamma övningar, samarbete i internationella insatser
och materielsamarbeten. Även bilaterala samarbeten mellan Sverige
och enskilda länder i Norden utökas. Alliansegeringen tog 2014 initiativ till den gemensamma handlingsplanen för försvarssamarbete med
Finland. Resultatet av denna presenterades i februari 2015 och innehöll bland annat förslag på gemensam planering som inte bara gäller i
fredstid.
Svagheten i det nordiska samarbetet är just bristen på gemensamma
försvarsgarantier som gäller även i krigstid. Detta förändras heller inte
av det senaste initiativet till gemensam planering. Norge och Danmark,
som är Natomedlemmar, är intresserade av att fördjupa samarbetet
med de övriga nordiska länderna, men ytterst är deras säkerhet förbunden med medlemskapet i Nato. Därför finns det en gräns för hur långt
de är villiga att gå i det nordiska samarbetet. Sverige bör dock fortsatt
utveckla samarbetet inom NORDEFCO för att uppnå ytterligare samordningsvinster.
Arktis
Den arktiska regionen står inför stora utmaningar. Issmältningen hotar
att få allvarliga konsekvenser för ekosystemet och för ursprungsbefolkningarnas möjlighet att utöva sina traditionella näringar. Samtidigt ökar
möjligheterna att utvinna naturresurser i området, och kortare transportvägar öppnar sig mellan Europa och Asien.
Partistämma 2015
sid 255
Arktiska rådet är det viktigaste organet för internationellt samarbete i
arktiska frågor. Rådet erbjuder ett forum för diskussion och förhandlingar. Förväntningarna är stora på att Arktiska rådet ska bidra till att möta
utmaningarna på ett klokt sätt.
En av de största utmaningarna är att bromsa den globala uppvärmningen. Klimatförändringarna ställer boende i Arktis, Sverige och övriga
världen inför en rad nya utmaningar. Samtidigt som isen drar sig tillbaka
öppnar teknikutvecklingen för utvecklade transportleder genom Norra
ishavet och en ökad tillgång till naturresurser i Arktis. För att utvecklingen ska gynna regionen måste den hanteras ansvarsfullt och på ett
långsiktigt hållbart sätt.
Med tanke på den tillspetsade ryska retoriken och ökade militära närvaron i vårt närområde spelar Arktiska rådet också en säkerhetspolitisk
roll. Ryssland har återupptagit militära övningar i området och testar
nya ubåtar i Barents hav. Sverige måste förhålla sig till och påverka
denna utveckling. En bra möjlighet att påverka är det Arktiska rådet.
Här träffas de arktiska staterna i ett samarbetsforum för att gemensamt
arbeta för en ansvarsfull utveckling av regionen.
Under Alliansregeringen var Sverige ordförandeland i det Arktiska rådet
mellan 2011 och 2013. Sverige prioriterade frågor som bidrar till en
miljömässigt hållbar utveckling av Arktis. Samtidigt arbetade Sverige för
att skapa förutsättningar för att bibehålla det goda samarbetet mellan
de arktiska staterna och med urfolken i området. Bland annat lyckades
medlemsländerna för första gången enas om ett rättsligt bindande avtal
för gemensamma sjö- och flygräddningsinsatser i regionen.
Det är av yttersta vikt att samarbetet i Arktis fortsätter att präglas av en
låg konfliktnivå och ett brett samförstånd.
sid 256
Partistämma 2015
Barents
Barentsamarbetet är ett strategiskt samarbete som ska användas för
att driva utvecklingen i Barentsregionen inom ett antal områden med fokus på miljö, transport, turism och urfolk. I en orolig tid i vårt närområde
är det särskilt viktigt att strategiskt utnyttja samarbetet. Barentsrådet
är en viktig arena för samtal och samarbete med Ryssland om gemensamma frågor. Det som är unikt med Barentssamarbetet är också att 13
regioner samarbetar, fem ryska regioner ingår till exempel i samarbetet,
genom egna strukturer.
Barentsregionens och Arktis strategiska betydelse växer, både som källa till viktiga råvaror och knutpunkt för transporter. Människans avtryck
blir djupare i en region som är miljömässigt utsatt och där klimatförhållandena utmanar. För att garantera säkerheten i en sådan miljö krävs
intensivt internationellt samarbete. Sverige ska därför arbeta för synergier såväl mellan Barentsrådet och Arktiska rådet som med Nordliga
dimensionen och andra organisationer. Arbetet med miljö och klimat är helt central för Barentsrådet. Samarbetet i regionen bidrar till vattenrening, till minskade kemikalieutsläpp och
till att möta klimatutmaningarna i de känsliga ekosystemen i norr. Där
ska Sverige fortsatt ställa höga krav och bidra till bindande överenskommelser. Barentsregionen har unika tillgångar på strategiskt viktiga
råvaror. De lägger grunden för fortsatt tillväxt i regionen. Barentsregionen är redan världsledande i att ta till vara sina resurser på ett effektivt
och miljömässigt hållbart sätt. För att förverkliga regionens potential
krävs fungerande transportlösningar som förenar Barentsregionen med
världsmarknaderna. Här ska Sverige vara pådrivande. Räddningssamarbetet är framgångsrikt och har potential att göra verklig skillnad både för säkerheten i stort och för enskilda personer. Det är
viktigt att de multilaterala avtal som finns fortlöper och förstärks.
Partistämma 2015
sid 257
• Att aktivt driva transportsamarbetet inom ramen för Barents transportstrategi.
• Att använda samarbetet som plattform för klimatarbete och fortsatt
arbeta för att eliminera ”Barents Environmental Hotspots”.
• Att Sverige ska ha en tydlig Arktisstrategi och vara en aktiv part i det
Arktiska rådet.
• Att förbättra uppföljningen av medlemsländernas implementering av
Arktiska rådets rekommendationer.
En förändrad krigföring
Konflikten i Ukraina har inte bara utgjort en stor utmaning mot den
europeiska säkerhetsordningen. Den har också inneburit en provkarta
på vilka medel som den moderna krigföringen inbegriper. Den ryska
taktiken inkluderade ett integrerat användande av specialförband, elektronisk krigföring och snabb rörlighet kombinerat med en utstuderad
informationskrigföring där Ryssland förnekade inblandning.
En viktig slutsats från händelserna i Ukraina är att de västliga underrättelsetjänsterna inte kunde förutsäga den ryska aggressionen. Att
kunna försvara sig mot hybridkrigföringen ställer stora krav på både de
militära och civila delarna av försvaret där dessa i allt större utsträckning måste samverka och integreras.
Psykologisk krigföring
En del i den moderna krigföringen är den psykologiska krigföringen i
form av desinformation, förvanskning av information i syfte att underminera och förstöra förtroendet för ett lands civila, politiska och militära förmåga och ledning. Ytterst är det ett hot mot det demokratiska
samhället.
Psykologisk krigföring är ingen ny metod, men med utvecklingen av ny
teknik, internet och sociala medier är spridningseffekten vidare, snabbare och det är svårare att identifiera vem som är avsändare.
Exempel från aktuella konflikter visar tydligt hur den psykologiska krigföringen är ett viktigt instrument för att få ett övertag i en situation. Det
har Ryssland visat i Ukraina och i Mellanöstern arbetar IS medvetet i
syfte att skapa förvirring, rädsla och för att värva sympatisörer.
Den psykologiska krigföringen behöver inte ha en uppenbart aggressiv
karaktär utan blir i stället mer och mer sofistikerad. Ett exempel är den
ryska tv-kanalen Russia Today som arbetar med att ge den ryska synen
på olika skeenden, men som även lyfter fram negativa nyheter om
samhällsutvecklingen i de länder som Ryssland betraktar som fientligt
inställda.
Utvecklingen i väst har de senaste åren gått i motsatt riktning där institutioner som Radio Free Europe och BBC World Service har minskat
sin verksamhet. RFE och BBC var under det kalla kriget viktiga informationskällor för dem som levde under kommunistdiktaturerna i det gamla
östblocket.
Samordningsansvaret kring det psykologiska försvaret ligger i dag hos
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, men flera andra aktörer har det praktiska ansvaret. Den nya situationen kräver att Sverige
behöver ta ett helhetsgrepp kring det psykologiska försvaret.
Användandet av militära och civila förmågor på ett integrerat sätt är
samtidigt inte helt nytt och det betyder inte att till exempel större
väpnade angrepp inte kvarstår som hot. Det är viktigt att ha en förmåga
att stå emot alla typer av hot.
sid 258
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 259
Cyberkrigföring
Våra samhällen är i allt högre utsträckning beroende av flödessäkerhet,
inte minst att de elektroniska flödena fungerar. Flöden av varor, information, kapital, tjänster och människor utgör grunden för det samhälle vi
lever i och vill skydda. Dessa flöden är i stor utsträckning beroende av
fungerande informations- och kommunikationsteknologi. Cyberhoten är
ett av de allvarligaste mot vårt samhälle och vårt sätt att leva.
Cyberhoten är till sin natur svåra att definiera och förutse. Hoten kan
komma ifrån stater såväl som enskilda, terrororganisationer och organiserad brottslighet. Kända hot är lätta att upptäcka men en kvalificerad angripare utnyttjar okända svagheter i IT-system. Förekomsten av
cyberattacker ökar närmast exponentiellt och allt fler länder skaffar sig
förmågor och utvecklar doktriner inom cyberområdet.
De mest kvalificerade hoten rör sig i huvudsak om angrepp från stater
och statsunderstödda aktörer. Dessa har stora resurser, hög kompetens och är målinriktade och uthålliga. De statsunderstödda aktörernas
syften är i huvudsak politiska, militära och industrispionage.
Den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi samtidigt som användning av standardiserad teknologi ökar ger
möjlighet till minskade kostnader för utvecklande av nya system. Detta
kan ge grupper, som inte tidigare haft tillräcklig förmåga, möjlighet att
utveckla nya förmågor i syfte att skada våra flöden och samhällen.
På senare år har utvecklingen på cyberområdet gått snabbt. De stora
militärmakterna har skaffat sig omfattande förmåga att såväl försvara
sig mot cyberattacker, som att utföra dem. Även mindre länder har
insett vikten av att ha ett utvecklat cyberförsvar.
Sverige har att förhålla sig till en situation där cyberhoten tillhör vardagen vilket ställer stora krav på hela samhällets förmåga att kunna hantera dessa. Vi måste hitta integrerade lösningar där civila och militära
resurser samverkar för att garantera att Sverige har en god motståndskraft mot cyberhoten.
En trovärdig cyberförmåga kräver flera åtgärder. Anskaffning av teknik,
tydliggörande av gränsdragningar och mandat mellan myndigheter och
sid 260
Partistämma 2015
andra aktörer samt nationella utbildningsprogram inom cyberförsvar är
några exempel.
Användandet av aktiv cyberförmåga är inte okontroversiellt och räknas
av vissa länder som ett massförstörelsevapen. Därför är det centralt att
klargöra att Sverige inte kommer att vara först att använda dem. Det
behövs en cyberdoktrin.
Specialförband
Operationer med specialförband utförs ofta i små enheter och under
förhållanden som innebär krav på ett autonomt uppträdande. Stridsuppgifterna kan vara att bekämpa mål som har stor betydelse för
motståndaren, att frita människor som tagits till fånga eller hålls som
gisslan, undsättning (en typ av räddningsoperationer som kräver militär
personal), bordning och att genom strid inhämta tidskritiska underrättelser. Operationer med inriktning mot underrättelseinhämtning syftar
till att ge information om verksamheter, personer eller annat som har
väsentlig strategisk eller operationell betydelse. I många länder ingår
också livvaktsuppgifter och att agera som antiterroriststyrka.
Det som benämns asymmetriska hot och angrepp kan vara sådant som
beroende på de faktiska omständigheterna är antingen en polisiär eller
en militär uppgift. Vem det ankommer på att utföra insats beror i formell
mening på utfallet av en rättslig kvalifikation av de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet. Exempelvis är terrorism utförd utan anknytning till en annan stat en polisiär uppgift att ingripa mot. Är det däremot möjligt att avgöra att det är fråga om statsterrorism kan en sådan
terroristaktion ses som ett led i ett väpnat angrepp mot riket och utgör
därmed en uppgift för Försvarsmakten.
Under alla förhållanden är en viktig förmågehöjande faktor att det sker
ett intimt kompetens- och erfarenhetsutbyte mellan Specialförbanden
och Nationella insatsstyrkan också i samband med skarpa insatser. Mot
bakgrund av detta kan maximal förmåga ändå uppnås i det enskilda
fallet trots att Polisens och Försvarsmaktens uppgifter är tydligt avgränsade.
Partistämma 2015
sid 261
En viktig slutsats efter den i Norge genomförda utredningen efter
bombattentatet i Oslo och den därpå följande Utöya-skjutningen var att
insatser måste kunna ske på mer än en plats samtidigt. Mot den bakgrunden bör bland annat den Nationella insatsstyrkan stärkas.
Krigets lagar och folkrätten
Som ett resultat av den moderna och mer komplexa konfliktmiljön är
det viktigt att krigets lagar och folkrätten också är anpassade efter den
nya verkligheten där civilbefolkningen är mer utsatt än tidigare och där
andra aktörer än tidigare är stridande parter.
Försvarsunderrättelseförmåga
Förmågan att snabbt få en bild av omvärldsläget är central i den
moderna konfliktmiljön. Hoten mot vår säkerhet är mångfacetterade
och spänner över alltifrån konventionella militära hot till bland annat
cyberhot, terrorism, grov organiserad brottslighet samt pandemier. I en
mer osäker och oförutsägbar värld blir behoven av en väl fungerande
underrättelsetjänst för förvarning allt viktigare. Det omfattar förmågan
till omvärldsbevakning, inhämtning och analys.
Sverige har i dag en god försvarsunderrättelseförmåga, vilken bedrivs
av Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk
och Totalförsvarets forskningsinstitut. I försvarsuppgörelsen från 2015
ingår också medel för att förstärka denna förmåga. Det handlar om att
ge de berörda myndigheterna tillräckligt med resurser för att kunna ha
en hög beredskap för att kunna ge tidig förvarning, men även att de ska
kunna ha uthållighet över tid.
Annekteringen av Krim är dock ett belysande exempel när västvärldens
underrättelsetjänster inte lyckades förutse skeendet och därmed fick
begränsade möjligheter att påverka utgången. Generellt kan flera länder
vittna om att man haft information eller uppgifter i sina system, men antingen saknades förmågan att knyta ihop dem eller så nådde inte viktig
information fram till rätt nivå eller rätt beslutsfattare.
Det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp för att undersöka hur vi ytterligare kan stärka underrättelseförmågan i Sverige. Det handlar bland
annat om att se på om dagens myndighetsstruktur är optimal för bästa
effekt, hur samverkan mellan militära och civila resurser kan bli bättre,
hur samverkan med andra nationer ser ut och hur man säkerställer att
rätt information inklusive analys når rätt beslutsnivå i tid. Samtidigt bör
ett rättssäkert skydd för personlig integritet fortsatt beaktas.
sid 262
Partistämma 2015
Möjligheten till humanitär intervention
I dag är utmaningarna delvis annorlunda än tidigare. Ett exempel på
detta är attacker på civila IT-strukturer, vilket också har förekommit i
destabiliserande syfte under fredstid. Ett annat exempel är när stater
agerar mot sin egen befolkning.
Under 1990-talet utvecklades därför möjligheten till humanitär intervention, vilket innebär att det är möjligt för världssamfundet att ingripa
vid allvarliga attacker mot en stats egen befolkning eller om en stat på
motsvarande sätt underlåter att skydda sin befolkning eller delar av sin
egen befolkning. Ett problem är dock att vetomöjligheten i FN:s säkerhetsråd ofta i praktiken kan blockera ett nödvändigt ingripande.
Stridande från privata militära
företag och privata säkerhetsföretag
Den ökade användningen av privata militära företag och säkerhetsföretag har aktualiserat ett antal nya folkrättsliga frågeställningar. Den
folkrättsliga problematiken rör primärt frågor om rättslig status för den
personal som arbetar inom privata militära företag och privata säkerhetsföretag samt ansvar för individer, företag och stater vid överträdelser av den humanitära rätten.
I denna del behövs inte några nya regler utan snarast en samsyn om
att de befintliga reglerna inom ramen för krigets lagar ska tillämpas på
varje föreliggande situation som ska bedömas. Utfallet av bedömningen
kan därför bli olika från fall till fall beroende på den rättsliga kvalifika-
Partistämma 2015
sid 263
tion som görs av de faktiska förhållandena. Detta synsätt har kommit till
uttryck i det så kallade Montreuxdokumentet och bör vara det rådande
synsättet för världssamfundets olika stater.
• Att möjligheterna till humanitär intervention säkerställs inom världssamfundet i syfte att motverka eskalerande konflikter och i förlängningen krig.
Terrorister och olagliga kombattanter
Dagens konflikter med inslag av icke-statliga aktörer väcker flera frågor
i förhållande till den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna.
Med terrorism avses – enligt ett FN-förslag från 2004 – handling som
syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande, med
avsikt att skrämma en befolkning eller utöva tvång på en regering eller
en internationell organisation.
Begreppet olagliga kombattanter omfattar personer som deltar i fientligheterna, utan att åtnjuta skydd som kombattanter. I dagens konflikter
utgörs sådana personer främst av civila som direkt deltar i strider, medlemmar i organiserade väpnade grupper, legosoldater och spioner.
När det gäller terrorister och olagliga kombattanter är ett problem när
stridande från dessa kategorier med militära metoder angriper civilbefolkning och civila samhällsstrukturer. En fråga är vilka strategier och
metoder som kan accepteras mot dessa kategorier av stridande med
rimlig hänsyn till den humanitära rätten och mänskliga rättigheter. Vad
som är eller borde vara möjligt bör stå i rimlig proportion till den civila
skada dessa stridande förorsakar eller riskerar att förorsaka.
• Att fastslå vikten av arbetet med att utveckla och använda rätten att
skydda civilbefolkningen inom ramen för Responsibility to protect
– FN:s princip om rätten att ingripa när en stat inte kan skydda sin
civilbefolkning.
sid 264
• Att den humanitära rätten utvecklas och förstärks generellt för att
skydda civilbefolkning och civila strukturer i högre utsträckning än i
dag.
Partistämma 2015
• Att Sverige verkar för att den befintliga humanitära rättens regler
ska tillämpas situationsanpassat på privata militära företag och
säkerhetsföretag i enlighet med vad som framgår av det så kallade
Montreuxdokumentet.
• Att förhållningssättet gentemot civila som är direkt delaktiga i strider
ses över. Möjligheterna att på ett effektivt sätt möta terrorister och
olagliga kombattanter – med om så behövs militära maktmedel –
bör utvecklas och förstärkas.
• Att utreda möjligheten att återupprätta det psykologiska försvaret
som egen myndighet i syfte att bättre kunna hantera påverkanskampanjer, desinformation och propaganda.
• Att en svensk cyberdoktrin tas fram.
• Att nationella strategier för cybersäkerhet kontinuerligt tas fram och
utvecklas.
• Att det nationella samarbetet för att möta asymmetriska hot och
angrepp förstärks.
• Att kunskapsoch erfarenhetsutbytet mellan specialförbanden och
Polisens nationella insatsstyrka utvecklas ytterligare och utformas
så att detta fungerar på ett ändamålsenligt sätt även i samband med
skarpa insatser.
• Att det ska vara möjligt för svenska myndigheter att göra insatser
mot terrorister på två eller flera ställen samtidigt.
• Att utreda hur underrättelsefunktionerna kan samordnas och fungera
bättre.
Partistämma 2015
sid 265
Sveriges försvar
Det måste finnas en tydlighet kring vad vi har det svenska försvaret
till och vilka resurser och verktyg som behövs för att kunna nå upp till
de målsättningarna. Vi behöver tydliggöra vad centrala begrepp som
tröskelförmåga och tillgänglighet egentligen betyder och sätta dem i ett
större sammanhang. Det finns även ett behov av att kommunicera den
helheten.
Dagens otydlighet har flera orsaker. Sveriges försvar har de senaste
åren omvandlats från ett invasionsförsvar via en strategisk timeout till
ett insatsförsvar och är nu på väg in i en ny fas där närområdet åter är
i fokus. Den snabba förändringen har också gått hand i hand med en
politisk förändring där Sverige har gått från att ha varit ett neutralt land
till att bli medlem i EU och nära samarbetspartner till Nato.
Det svenska försvaret har sedan riksdagen tog beslut om försvarsreformen 2009 genomgått en omställning som varit nödvändig, men som
även inneburit påfrestningar på Försvarsmakten. För att kunna möta
dagens hotbild och den moderna konfliktmiljöns krav ligger fokus på att
skapa tillgängliga, kompetenta förband med en hög operativ förmåga.
De senaste årens konflikter har visat att det krävs att förbanden snabbt
kan vara på plats för att hantera en kris eller möta ett angrepp. Försvarsuppgörelsen bygger vidare och utvecklar de bärande principerna i
2009 års beslut.
Försvarsuppgörelsen
Den försvarsuppgörelse som ingicks i april 2015 anger inriktningen för
försvaret under perioden 2016-2020 och innebär ett långsiktigt ansvarstagande för försvarets framtida operativa förmåga. Försvaret tillförs
drygt tio miljarder kronor extra under den aktuella perioden. Totalt sett
handlar det om 224 miljarder kronor under försvarsbeslutsperioden.
I överenskommelsen ingår tre särskilda prioriteringar. Det gäller
försvarets basplatta, till exempel mängdmateriel, ammunition, personlig
utrustning och standardfordon, förstärkning på Gotland och ubåtsjakts-
sid 266
Partistämma 2015
förmåga. Utöver de tre särskilda prioriteringarna görs även ett antal
andra åtgärder som kommer armé-, marin- och flygstridskrafterna
till del. Dessutom görs även en satsning på försvarsunderrättelse
förmågan.
Personal
Med frivilligheten som grund möjliggörs att samma välövade soldater
och sjömän kan användas för försvaret av Sverige som i internationella
insatser. Dessutom kan förbanden hållas samman över tid, vilket inte
var möjligt med personalförsörjning byggd på värnplikt. Värnplikten är
vilande och kan återaktiveras vid behov. Regeringens beslut att kunna
kalla in värnpliktig krigsplacerad personal till repetitionstjänstgöring är
ett exempel på detta.
Utmaningarna när det gäller personalförsörjningen ligger i dag främst
inom två områden. För det första har andelen som avslutar sin anställning i förtid varit högre än beräknat. Detta har begränsat takten varmed
de tidigare värnpliktiga kan fasas ut och ersättas av frivillig personal i
insatsorganisationen.
För att kunna behålla personal en längre tid i anställning måste Försvarsmakten arbeta för att bli en attraktiv arbetsgivare. Införandet av
den frivilliga personalförsörjningen innebar att Försvarsmakten blev en
arbetsgivare bland många, privata och offentliga, som behöver attrahera kompetent och lämplig arbetskraft. Det kräver ett helhetstänkande
kring vad man som arbetsgivare kan erbjuda.
Det behövs en förbättrad incitamentsstruktur som innebär en helhetssyn och långsiktighet på den enskildes karriär inom och efter försvarsanställningen.
Incitamenten kan till exempel innefatta ekonomiska premier efter en
viss tid av anställning, utbildningscheckar, möjlighet till vidareutbildning
i anställningen, tillgång till bostäder eller mer civil utbildning mot slutet
av anställningen. Vidare är det viktigt att personalen får fokusera på
Partistämma 2015
sid 267
kärnverksamheten och att man har möjlighet att utvecklas i sin profession eller kan byta inriktning inom försvaret.
För det andra ställer det försämrade säkerhetspolitiska läget nya krav
på antalet soldater och sjömän som behövs. Ska Sverige kunna skala
upp numerären vid en eventuell kris eller konflikt krävs delvis andra
instrument än vad Försvarsmakten har tillgång till i dag. I 2015 års försvarsproposition finns förslag på att slå samman grundläggande militär
utbildning med befattningsutbildningen och krigsplacera alla dem som
genomgått den nya längre grundutbildningen.
Antalet kontinuerligt anställda i krigsorganisationen ökar i och med
uppställandet av stridsgrupp Gotland vilket ingår i försvarsuppgörelsen.
Dessutom ingår i uppgörelsen att tillsätta en utredning som ser på hur
personalförsörjningen långsiktigt kan förstärkas ytterligare, till exempel
genom att studera blandsystem som de i Danmark och Norge.
Det är relevant att se över hur personalförsörjningen kan stärkas genom
ett ökat pliktinslag. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att frivilligheten fortfarande ska vara grund. Införandet av den frivilliga personalförsörjningen har varit, och kommer även fortsatt att vara, viktig för
att garantera en hög kompetens och tillgänglighet för kärnan av Försvarsmakten.
De veteraner som tjänstgjort i svenska militära och civila utlandsmissioner måste få ett bra omhändertagande efter utförd insats. I veteranutredningen ingår en rad förslag på hur veteranpolitiken kan förbättras
ytterligare. Exempelvis handlar det om att förbättra samordningen mellan myndigheter för att ta hand om de som skadats, stärka meritvärdet
av att ha deltagit i en internationell insats och utveckla samarbetet med
de frivilliga försvarsorganisationerna för att bättre stödja veteranerna.
Det har också pekats på behovet av ett veterancenter. Förslagen måste
nu bli verklighet.
Slutligen är det viktigt att möta de utmaningar som finns när det gäller
hur officersutbildningen kan utvecklas och stärkas, hur reservofficerarna kan användas bättre samt att få fler kvinnor intresserade av en
anställning i försvaret.
sid 268
Partistämma 2015
Materiel
Tillgången till modern materiel är en avgörande faktor i moderna konflikter. För att kunna ge Försvarsmakten tillgång till relevant materiel
som ger operativ effekt här och nu utvecklade Alliansregeringen, som
en del av försvarsreformen, en ny prioritering. Den innebär att vidmakthålla materiel i den mån det är relevant och att nyanskaffning i första
hand ska ske genom att köpa färdigutvecklad materiel och i sista hand
egenutveckla i Sverige.
Prioriteringen är framtagen för att undvika de långa ledtider som egenutveckling av materiel medför. Dessvärre har en del utvecklingsprojekt,
som exempelvis Helikopter 14, drabbats av allvarliga och utmanande
långa leveranssvårigheter. Det finns därför behov av att se över upphandlingskompetensen.
När det gäller vissa områden som anses särskilt viktiga finns begreppet
väsentliga säkerhetsintressen. Det innebär att det går att göra undantag
för dessa säkerhetsintressen från EU-rätten, inklusive försvarsupphandlingsdirektivet. I Sverige finns för närvarande två utpekade väsentliga
säkerhetsintressen – stridsflygförmågan och undervattensförmågan.
Anskaffning i framtiden
Modern högteknologisk materiel är kostsam på grund av höga utvecklingskostnader och korta tillverkningsserier och en stor del av Försvarsmaktens budget ligger på materielsidan när det gäller såväl vidmakthållande som anskaffning. I försvarsuppgörelsen skjuts en del större
materielprojekt på framtiden för att kunna prioritera satsningar som ger
operativ effekt här och nu. Det gäller till exempel Försvarsberedningens
tio extra Jas Gripen E, anskaffning av en extra ubåt samt förmågan till
långräckviddig bekämpning.
Förmågan till långräckviddig bekämpning tillför en ny förmåga till det
svenska försvaret och är en viktig framtidsfråga. Det ger möjligheten
att slå mot en eventuell angripares fasta anläggningar och på så sätt
försvaga anfallskraften mot Sverige. Vapensystemen kan användas
Partistämma 2015
sid 269
på flygplan och båtar och det svenska Jas Gripen-systemet har redan
testats för att kunna bära så kallade kryssningsrobotar. Robotarna kan
anskaffas av såväl europeiska som amerikanska leverantörer.
För att långsiktigt hantera de stora utmaningarna som materielförsörjningen innebär ingår, i försvarsuppgörelsen, en utredning som ska se
över de utmaningarna. Utredningen ska utarbeta förslag till hur materielförsörjningen kan prioriteras och effektiviseras och därmed hur den
operativa förmågan ska kunna säkras och utvecklas efter 2020. Det
innebär att betydande ökningar av försvarsutgifterna står för handen
bortom 2020. Moderaterna är beredda att verka för dessa tillsammans
med god ekonomisk kontroll inom Försvarsmakten.
En förbättrad materielförsörjning
Att försörja Försvarsmakten med adekvat materiel är förknippat med
flera utmaningar. De enskilda enheterna blir allt mer avancerade och
kostsamma, samtidigt som de enskilda delarna och delsystemen i stor
utsträckning integreras i större system (system av system). Följden blir
att beslut om nya komponenter innehåller komplexa avvägningar där
pris och förmåga måste beaktas samtidigt som till exempel kompatibilitet och utbildningsbehov ska vägas in.
Problemet med den nuvarande ordningen för materielplanering är att
styrningen på strategisk nivå är indirekt, men omfattande på detaljnivå.
Riksdagen beslutar om en ekonomisk ram för de anslag som avser materielinvesteringar, men varken riksdagen eller regeringen tar ställning
till Försvarsmaktens långsiktiga investeringsplanering.
Först när Försvarsmakten ber om regeringens tillstånd att genomföra
en investering blir frågan ett ärende för regeringen. Det resulterar i sin
tur i en detaljerad och omfattande kravställning från regeringen på
beslutsunderlag vilket i sin tur leder till att den strategiska överblicken
riskerar att gå förlorad utan att regeringens egentliga krav på strategisk
inriktning av materielförsörjningen blir verklighet.
sid 270
Partistämma 2015
Samtidigt försvårar nuvarande beslutprocess för myndigheterna att
göra effektiva upphandlingar, såväl nationellt som tillsammans med andra nationer, eftersom beredningstiden kan bli lång innan beslut fattas
och utfallet av beslutet är osäkert.
En bättre ordning vore att riksdag och regering en gång per mandatperiod bör ta ställning till de investeringar som bör ingå i en långsiktig plan
som omfattar tolv år. För att inrikta Försvarsmaktens arbete med att ta
fram förslag till en sådan plan bör regeringen ge planeringsanvisningar
till Försvarsmakten, i vilka regeringens inriktning och prioriteringar läggs
fast inom angiven ekonomisk ram.
Försvarsmaterielanskaffning av i första hand mer komplexa system har
många internationella aspekter, utöver exportdimensionen. I de fall Sverige avser att anskaffa materiel uppkommer ofta frågor om det är möjligt att göra detta i samverkan med andra länder av ekonomiska skäl
eller för att det kan ge ökad möjlighet till operativ samverkan. I dessa
sammanhang är det önskvärt med god framförhållning och stabilitet i
beslutsprocesserna. Tiden från beslut om anskaffning och till utgången
av systemets livslängd kan vara mycket lång, inte sällan över 40 år.
Med den komplexitet som finns i planeringen men också de särskilda
hänsyn som måste vägas in vad gäller framtida nationella försvarsbehov, industriell kompetens, internationella samarbeten och andra säkerhetspolitiska aspekter över mycket lång tid finns behov av fördjupade
överväganden.
Logistik
En väl fungerande logistik är viktig för att försvaret ska kunna lösa sina
uppgifter såväl i freds- som krigstid. Försvarslogistiken inbegriper allt
från service och reservdelar till att säkra tillgången på personlig utrustning till sjukvård. De senaste åren har den svenska försvarslogistiken
genomgått en stor förändring, vilken var resultatet av en bred politisk
uppgörelse i riksdagen.
Partistämma 2015
sid 271
Den nya organisationen innebär att delar av verksamheten förs över
från Försvarsmakten till Försvarets materielverk (FMV). Syftet har varit
att tydliggöra uppdelningen mellan beställare och utförare och att effektivisera verksamheten så att medel kan frigöras för att i stället satsas
på förbandsverksamheten.
Erfarenheterna hittills pekar dock på att det är svårt att uppnå de effektiviseringsvinster som uppställts. Dessutom finns det frågetecken om
effektiviseringarna alltid görs utifrån ett helhetsperspektiv där man har
försvarsmaktens operativa förmåga i fokus.
I de utredningar som gjorts om försvarslogistiken de senaste åren har
det förts fram tankar på att privata aktörer skulle kunna sköta delar
av logistiken. Det vill säga så kallade OPS-lösningar där staten ingår i
ett partnerskap med privata aktörer i det aktuella projektet. Fördelen
med detta är att man då skulle få en ännu tydligare rollfördelning där
Försvarsmakten är beställare och har tydliga avtal där mandat och
ansvarsutkrävande är klart definierade. I flera av de utredningar som
gjorts konstateras också att det finns flera internationella exempel på
framgångsrika OPS-lösningar.
svenska försvarsmaktens förmåga att ge och ta emot militär hjälp genom större samövningar.
Det finns ett antal utmaningar vi står inför i de internationella insatserna.
Det handlar om var, i vilken kontext och med vem som Sverige ska göra
internationella insatser, men även om hur vi blir bättre på samverkan mellan civila och militära delar för att skapa långsiktighet och hållbarhet.
Nato är i dag den enda organisationen med en global förmåga att genomföra krishantering. Sverige har vid flera tillfällen deltagit i Natoinsatser. Det har varit värdefulla insatser som har bidragit till fred och säkerhet och där de svenska bidragen fått beröm av övriga länder. Sverige
bör även i fortsättningen samverka med Nato i internationella insatser.
Det finns också ett värde i att bidra till FN-ledda insatser. Genom att
delta i dessa bidrar Sverige till att höja kompetensen i FN-insatsen och
ge den en större legitimitet. För närvarande deltar Sverige i den FNledda insatsen i Mali.
Insatsen i Afghanistan var en ögonöppnare för många när det gäller
vikten av att ha både säkerhetsskapande militär närvaro och långsiktigt
utvecklingsbistånd. Utan säkerhet – ingen utveckling, utan utveckling
ingen långsiktig säkerhet.
Internationella insatser
Sveriges internationella insatser utgör ett viktigt bidrag för att stärka
arbetet för fred och säkerhet på oroliga platser runt om i världen. Genom att delta i internationella insatser stärker vi Sveriges säkerhet och
vårt säkerhetspolitiska inflytande. Det finns ingen motsättning mellan
försvaret av Sverige och fredsfrämjande insatser utomlands. Sedan
1950-talet har sammanlagt över 100 000 svenskar deltagit i insatser i
utlandsstyrkan. De har gjort betydande insatser på platser som Kongo,
Cypern, Bosnien och Afghanistan.
Totalförsvaret
Nordic Battle Group (NBG), det nordiska bidraget till EU:s stridsgruppskoncept, som Sverige har deltagit i vid tre tillfällen, är en annan
aspekt av Sveriges internationella engagemang. Stridsgrupperna som
står i beredskap halvårsvis har varit betydelsefulla för att utveckla den
I takt med att omvärldsläget blivit sämre har behovet av att återuppbygga totalförsvaret ökat, inte minst i ljuset av den nya krigföringen där
civila och militära förmågor används på ett mer integrerat sätt. Därför är
det bra att det i försvarsuppgörelsen finns ett förslag om att återuppta
planeringen för totalförsvaret.
sid 272
Partistämma 2015
Totalförsvaret är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige
för krig och regleras av lagarna som rör totalförsvaret och höjd beredskap. Det militära och det civila försvarets samlade resurser utgör totalförsvaret. Sedan kalla krigets slut har totalförsvaret mer eller mindre
avvecklats och planeringen för dess verksamhet har legat nere. Dock
gäller fortfarande stora delar av regelverket för totalförsvaret.
Partistämma 2015
sid 273
Att återuppta planeringen för totalförsvaret är ett bra första steg, men
det kommer att krävas betydligt mer än så. Läget, särskilt för det civila
försvaret, ser betydligt annorlunda ut i dag jämfört med till exempel
situationen under kalla kriget. På den tiden låg de flesta resurserna och
funktionerna hos offentliga myndigheter, i dag återfinns dessa resurser
ofta hos privata aktörer. Samhället i stort är också mer beroende av
dagliga flöden av till exempel livsmedel och energi.
Det kräver att vi tänker nytt kring hur totalförsvaret ska organiseras –
”det nya totalförsvaret”. Frågor om vilka resurser samhället förfogar
över och hur vi kan använda dem på bästa sätt måste besvaras. Vi kan
inte bortse ifrån de gamla hoten och vi behöver samtidigt tänka kring
hur saker som hybridkrigföring, risk för cyberattacker och informationskrigföring påverkar hur vi organiserar det nya totalförsvaret.
Hemvärnet och frivilligorganisationerna
Hemvärnet utgör i dag dryg 40 procent av krigsorganisationen och
finns i hela landet. Det är en viktig resurs som bidrar genom att bland
annat försvara flyg- och marinstridskrafternas basområden och viktig
infrastruktur. I fredstid gör Hemvärnet insatser för att stödja det civila
samhället vid kriser.
De senaste åren har Hemvärnet genomgått en omvandling som har
inneburit en stor positiv förändring. Medelåldern sjunker, utrustningen
och uppgifterna blir mer avancerade samt att högre krav ställs och det
genomförs fler övningar. Hemvärnet har i dag en stor bredd av olika
förmågor som bidrar till att höja försvarets operativa effekt. I försvarsuppgörelsen ingår att Hemvärnet, med de nationella skyddsstyrkorna,
tillförs granatkastare och bataljonsledningsförmåga.
Intresset för Hemvärnet har också ökat i takt med att det säkerhetspolitiska läget i Sveriges omvärld blivit mer oroligt. Förutom att detta
är bra för att ytterligare höja kvaliteten och fylla upp organisationen i
hela landet stärker det Hemvärnet som viktig kontaktyta mot det övriga
samhället.
sid 274
Partistämma 2015
Hemvärnet bör fortsätta att utvecklas mot mer kvalificerade uppgifter i
framtiden. Det finns flera områden där Hemvärnet kan bidra till en höjd
operativ förmåga för försvaret, inte minst mot bakgrund av de nya hoten mot samhället. Vidare är det också viktigt att de officerare, soldater
och sjömän som lämnar sina anställningar erbjuds plats i Hemvärnet för
att deras kompetens ska tas tillvara.
De frivilliga försvarsorganisationerna har över 400 000 medlemmar
och skapar folkförankring för försvaret samtidigt som man genomför
utbildningar som är till gagn för både försvaret och krisberedskapen.
Organisationerna innehåller en stor bredd av människor och kompetenser som kommer från olika delar av samhället. Bland de 18 frivilliga
försvarsorganisationerna ingår allt från Försvarsutbildarna och Svenska
fallskärmsförbundet till Civilförsvarsförbundet och Sjövärnskåren.
Ungdomsverksamheten är ett bra sätt att både få unga människor
intresserade av frågor som har med försvar och krisberedskap att göra,
men den skapar även en bredare känsla för samhällsengagemangets
betydelse. Flera av frivilligorganisationerna har pröva-på-verksamhet
som fångar upp ungdomar. Det är bra med ett väl utbyggt samarbete
mellan skolor och frivilligorganisationerna för att bidra till att bygga det
civila samhället.
Utbildningsverksamheten, tillsammans med att bemanna positioner i
Hemvärnet, är en viktig del av frivilligorganisationernas arbete. I dag
sker utbildningen främst för Hemvärnet, men bland annat Försvarsberedningen har pekat på betydelsen av att se hur även andra krigsförband kan använda sig av den kompetens som finns. Liksom Hemvärnet
är det bra om frivilligorganisationerna i ökad utsträckning kan fånga
upp tidigare försvarsanställda för att utnyttja deras kompetens som
instruktörer.
När det gäller de frivilliga försvarsorganisationerna och krisberedskapen
finns även här en stor utvecklingspotential. Det handlar om att organisationerna kan bidra till att skapa en medvetenhet om risker i samhället
och vilka förutsättningar som finns att hantera dem. De frivilliga resursgrupperna är ett bra exempel på samarbete med kommunerna för att
kartlägga kompetenser som kan vara viktiga att förstärka samhällets
resurser med vid en kris.
Partistämma 2015
sid 275
Försvarsindustrin
Sverige har i dag en livskraftig försvarsindustri som bidrar till att stärka
Sveriges säkerhet och som utgör en viktig högteknologisk bransch
i industrisverige. Cirka 30 000 människor är direkt sysselsatta i den
svenska försvarsindustrin, och betydligt fler om man räknar in underleverantörerna. Det är viktigt att dessa företag även fortsatt får möjlighet
att verka under goda förutsättningar.
I takt med att det svenska försvarets storlek har sjunkit har försvarsindustrin varit hänvisad till att söka sig till exportmarknaden.
För att den svenska försvarsindustrin fortsatt ska överleva och kunna
expandera ligger det i Sveriges intresse att undanröja handelshinder så
att företag från olika länder kan verka på samma villkor. Moderaterna
vill därför hellre se generella spelregler, en öppen marknad och ett bra
företagsklimat i stort än speciella försvarsindustristrategier där politiken
pekar ut vilka företag som ska få stöd eller inte. Redan i dag finns det
möjligheter att göra undantag från EU:s upphandlingsdirektiv genom de
så kallade väsentliga säkerhetsintressena.
Det statliga exportfrämjandet är en förklaring till att den svenska
försvarsindustrin klarat omställningen på ett bra sätt från produktion
för den inhemska marknaden till ett ökat exportfokus. Under Alliansregeringen inrättades Försvarsexportmyndigheten (FXM) som bidragit
till ökad transparens och en tydlig åtskillnad mellan upphandling av
krigsmateriel för försvarsmaktens behov och exportfrämjande. Den
nuvarande regeringen har tyvärr tagit beslutet att avveckla FXM.
Det är viktigt med ett tydligt regelverk samt stor öppenhet och transparens. Grunden för export är att slå vakt om svensk försvarsförmåga och
säkerhet. Det handlar om att kunna dela kostnader med andra samt
långsiktigt säkra både produktionskapacitet i landet, tekniskt kunnande
och kompetens.
Framtidens försvarsindustri går i allt högre utsträckning mot att civil teknik integreras i militär teknik. Nya förmågor som cyberförsvar,
rymdteknik och autonoma system kräver en mycket hög teknologisk
nivå samtidigt som tekniken i existerande plattformar även blir mer
sid 276
Partistämma 2015
avancerad. För att kunna leverera bra och konkurrenskraftiga produkter
och tjänster kommer det vara avgörande att svensk försvarsindustri kan
följa med i den utvecklingen.
Vi måste bli bättre på att främja svensk högteknologisk försvarsindustri
i en tid när anslagen till forskning och utveckling sjunker. Ett sätt att
göra detta är att öka möjligheten för innovationsupphandling av försvarsmateriel. Innovationsupphandlingen innefattar dels upphandling
som sker på ett sådant sätt att den inte utesluter nya lösningar, så kal�lad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det
vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte
finns på marknaden.
• Att öka möjligheterna för innovationsupphandling av försvars
materiel.
• Att ett helhetspaket tas fram med incitament för att behålla
Försvarsmaktens personal i längre anställningar.
• Att se över upphandlingskompetensen hos försvarsmyndigheterna
för att undvika att Sverige låses i långa utvecklingsprojekt som hämmar försvarets förmåga.
• Att Sveriges tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem ska
vara en prioriterad materielfråga kommande mandatperiod.
• Att förbättra styrningen av materielinvesteringarna genom att öka
riksdagens och regeringens möjlighet att fatta strategiska långsiktiga
beslut, genom att varje mandatperiod få ta ställning till en långsiktig
plan för materielinvesteringarna.
• Att Sverige fortsatt ska ha en ambition att bidra till internationella insatser. Därmed bidrar vi till internationell fred och säkerhet samtidigt
som vi stärker vår egen försvarsförmåga.
Partistämma 2015
sid 277
• Att skapa ”det nya totalförsvaret”. Det behövs ett nytt totalförsvar
som inventerar och tar tillvara den kompetens som numera ligger
hos privata aktörer.
• Att försvarets frivilligorganisationer används bättre.
• Att fortsätta utveckla Hemvärnet mot att kunna utföra mer kvalificerade uppgifter och få tillgång till mer modern materiel.
• Att kartlägga behoven och ge de frivilliga försvarsorganisationerna
en starkare roll i krisberedskapen.
Klimatförändringarna och
kampen om resurserna
Resursfrågor blir i större utsträckning säkerhetsfrågor. Kampen om
resurser kan skapa spänningar och konflikter såväl inom som mellan
länder. Redan i dag bottnar många av världens konflikter i miljörelaterade faktorer och den snabba befolkningstillväxten i kombination med
klimatförändringar riskerar att leda till ytterligare spänningar med nya
konflikter och flyktingströmmar som följd.
Klimatförändringarna och dess påverkan
Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stiger i en allt snabbare
takt vilket leder till klimatförändringar med potentiellt mycket allvarliga
konsekvenser. Därför är det angeläget att världens länder tillsammans
anstränger sig för att begränsa utsläppen och temperaturökningen till
en så låg nivå som möjligt för att därmed undvika de mest allvarliga
konsekvenserna.
sid 278
Partistämma 2015
Effekterna av klimatförändringarna är varierade. Särskilt hårt slår klimatförändringarna ofta mot fattiga länder som varken har särskilt stor skuld
till klimatförändringarna eller möjligheter att anpassa sig till kraftigt
förändrade livsvillkor.
När jordens medeltemperatur stiger, nederbörden förändras, glaciärer
smälter och havsnivåer höjs påverkas våra ekosystem i grunden och
således våra livsvillkor. Detta innebär bland annat förändrade förutsättningar för livsmedelsproduktion och tillgång till färskvatten.
Utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv är det viktigt med bra klimatscenarier som kan ge en bild av hur klimatförändringarna kommer
påverka olika regioner. Det är en förutsättning för att tidigt kunna göra
anpassningsåtgärder. Ett framgångsrikt klimatanpassningsarbete är avgörande för att förebygga konflikter och uppkomsten av stora ofrivilliga
migrationsströmmar.
Användningen av fossil energi bär globalt inte sina egna kostnader.
Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pay Principle) är självklar. Fler länder måste sätta pris på utsläpp genom exempelvis koldioxidskatt eller utsläppshandelssystem. I den bästa av världar skulle det
finnas ett enhetligt globalt pris på utsläpp. Dit är vägen lång men som
steg på vägen bör Sverige verka för att olika handelssystem länkas
samman. Att sätta pris på utsläpp är inte bara principiellt riktigt utan
också det effektivaste sättet att sänka utsläppen och driva på teknikutveckling.
Sambandet mellan klimatförändringar och konflikter är starkt. Klimatförändringar riskerar att leda till allvarliga bristsituationer. Det riskerar
i sin tur att leda till konflikter och stora migrationsströmmar. Konflikter
orsakas dock sällan av en enskild händelse eller faktor utan i regel av
en rad faktorer som samspelar. Klimatförändringar väntas särskilt ha en
förstärkande effekt genom att påverka andra väl kända konfliktdrivande
faktorer så som fattigdom.
För miljön och klimatet behöver vi globalt bättre fungerade marknader,
pris på utsläpp, en starkare äganderätt, mer handel, bekämpa fattigdom och bidra till att skapa robusta samhällen. Exempel på verktyg för
att bidra till detta är att agera som ett föregångsland inom forskning,
Partistämma 2015
sid 279
internationellt samarbete och bistånd. Vi behöver också omfamna modern teknik.
nadspriser och minskad europeisk import drabbar Ryssland hårt. Detta
riskerar i sig att öka osäkerheten i vårt närområde.
Klimatförändringar leder till förändrade livsvillkor vilket i sin tur riskerar
att leda till, eller förstärka, säkerhetspolitiska risker och konflikter. Kombinationen av utsatthet och sårbarhet avgör vilka konsekvenserna blir.
Beroendet av rysk gas ser olika ut i Europa. Givet att situationen skiljer
sig mellan olika EU-länder skiljer sig också engagemanget för energisäkerhet, och oron för beroendet, mellan EU:s medlemsländer.
För att förebygga risker och konflikter relaterade till klimatförändringar
är det viktigt att dels arbeta för att begränsa klimatförändringarna som
sådana och dels minska sårbarheten gentemot klimatförändringarnas
effekter. Bistånd är, rätt använt, ett betydelsefullt verktyg för att såväl
begränsa klimatförändringarna som stärka motståndskraften mot dess
negativa effekter.
Oljeberoendet gör att många länder är i beroendeställning till länder
som Ryssland och Saudiarabien. Kan vi minska vårt fossilberoende gör
vi oss också mindre beroende av dem. Utifrån det perspektivet finns
det ett värde, inte minst för konsumenten, att veta var vår energi kommer ifrån.
Miljö- och klimatfrågorna fick en avsevärt mer framträdande roll i biståndspolitiken med Alliansregeringen vilket kom till uttryck bland annat
i den biståndspolitiska plattformen. Ytterligare insatser kan dock göras.
Arbetet med att ”klimatsäkra” biståndet är inte slutfört. Ytterligare biståndsinsatser inom klimatområdet kan också göras, samtidigt som det
inte får innebära att det övergripande målet med biståndet, fattigdomsbekämpning, undergrävs.
Energi och säkerhet
Tillgången till energi är starkt kopplad till ett lands suveränitet och säkerhet. Den är en förutsättning för att samhällen ska fungera och utan
den förlorar ett land snabbt sin militära förmåga. I Europa är vi i dag
starkt beroende av rysk olja och gas. Ryssland har vid ett flertal tillfällen
använt detta beroende som ett maktmedel gentemot sina europeiska
grannar. Detta gör beroendet av rysk energi till en mycket viktig energisäkerhetsfråga.
Den gängse bilden är att svensk energisäkerhet är god och att Rysslands agerande inte utgör ett hot mot Sverige. Men runt 25-35 procent
av den olja Sverige importerar kommer från Ryssland. Samtidigt som
Europa är beroende av import av rysk gas och olja är Ryssland beroende av att exportera den till Europa. Kraftigt sjunkande världsmark-
sid 280
Partistämma 2015
Energieffektivisering är ett av flera verktyg att öka energisäkerheten i
Europa. Energi vi inte använder behöver aldrig importeras. Förutsättningarna för energieffektivisering ser samtidigt olika ut i olika delar av
Europa. EU bör därför uppmuntra, men inte detaljstyra, hur energieffektivisering ska genomföras. För att den ska vara kostnadseffektiv och
leda till besparingar, i stället för att ta resurser från andra ur miljö- och
energisäkerhetsperspektiv viktiga insatser, bör energieffektivisering
huvudsakligen vara marknadsdriven snarare än reglerad.
Det låga oljepriset leder till många och motsägelsefulla säkerhetspolitiska utmaningar. Länder som är ekonomiskt mycket beroende av olja
och gas har drabbats hårt. Detta gör dem på kort sikt mer oberäkneliga
och kan leda till ökade konflikter.
Det låga oljepriset innebär även att investeringar i ny utvinning av olja
och gas i demokratier som till exempel Brasilien, Kanada och USA
minskar kraftigt. Ur miljösynpunkt är detta givetvis bra men ur säkerhetspolitiskt perspektiv gör det oss fortsatt beroende av olja och gas
från samma länder som tidigare. Det innebär även att investeringar i
förnyelsebar energi och i biobränslen blir mindre lönsamma. Det är inte
bara ett hot mot miljön utan är även ett långsiktigt hot mot vår energisäkerhet. Att investeringar i energi och drivmedel som kan tillverkas lokalt
i Sverige och Europa inte blir av, ökar vårt beroende av andra.
Dagens volatila energimarknader visar på behovet av stabil baskraft
som kan trygga den inhemska energiförsörjningen och hålla ekonomin
flytande även i en osäker eller krisande omvärld. Förnybar vind och sol
Partistämma 2015
sid 281
är ett bra komplement, men kan under överskådlig framtid inte ersätta
baskraften. I stora delar av Europa betraktas fortfarande kol som den ur
energisäkerhetssynpunkt pålitligaste baskraften. Det ställer i sin tur stora krav på Sverige och andra länder som har god tillgång till koldioxidfri
baskraft att genom energiexport stödja dessa länder för att trygga sin
energisäkerhet utan att öka användningen av kol. Att regeringen skapat
stor osäkerhet gällande kärnkraften försvårar allvarligt vår möjlighet att
hjälpa våra grannländer. Det riskerar inte bara vårt klimat utan även vår
gemensamma energisäkerhet i Europa. Vi ser kärnkraft som betydelsefull för att tackla klimatutmaningarna, men en bristande kärnsäkerhet är
ett allvarligt hot. Sverige bör därför stärka sitt arbete med att förbättra
kärnkraftsäkerheten inte minst i Central- och Östeuropa.
Flyktingströmmar
Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt
som i dag.
Syrienkrisen som till en början bedömdes vara en del av den arabiska
våren ser nu ut att ha permanentats och miljoner människor är på flykt.
Många av de flyktingkatastrofer som härjat i olika delar av Afrika har resulterat i permanenta flyktingläger där människor tvingas stanna i brist
på andra alternativ. I Nigeria med närliggande länder plågas oliktänkande delar av befolkningarna av Boko Harams framfart.
I Centralafrikanska republiken har våld präglat landet under lång tid
och kristna milismän förföljer muslimer vilket har gett upphov till stora
flyktingströmmar. I Mellanöstern ökar de regionala motsättningarna och
konflikterna med tydliga inslag av sekterism, med ett enormt humanitärt
lidande som följd. I såväl Irak som i Syrien kontrollerar IS omfattande
landområden, från vilka befolkningen tvingas på flykt eller tvingas underkasta sig det extrema terrorväldet.
I Jemen har gamla konflikter åter blossat upp och civila kommer dagligen i kläm mellan olika extremistiska grupper i det rådande inbördeskriget. Läget i Libyen blir allt svårare för varje dag som går. Från Libyen
utgår också de allra flesta båtar över medelhavet med flyktingar på väg
sid 282
Partistämma 2015
till Europa. En rapport från FN visar att 85 procent av dem som räddades ur Medelhavet under 2014 hade påbörjat sin resa mot Europa från
just Libyen.
De globala miljöutmaningarna och klimatförändringarna påverkar oss
alla och utgör ett av de allvarligaste hoten mot människors säkerhet
och levnadsvillkor runt om i världen. Ett förändrat klimat innebär bland
annat att översvämningar, värmeböljor, torka och orkaner kommer att
bli vanligare. Därtill väntas stigande vattennivåer och ökenutbredning.
Detta kan i sin tur äventyra livsmedelsförsörjning, ekonomisk utveckling och i förlängningen medföra allvarliga säkerhetsrisker. Redan i dag
bottnar en stor andel av världens konflikter i miljörelaterade faktorer och
den snabba befolkningstillväxten i kombination med klimatförändringar
riskerar att leda till ytterligare spänningar med nya konflikter och ökade
flyktingströmmar som följd.
Livsmedelsförsörjning
FN bedömer att världens befolkning år 2050 kommer uppgå till omkring
9,6 miljarder. En sådan snabb och kraftig befolkningstillväxt ställer stora
krav på den globala livsmedelsförsörjningen.
Det produceras tillräckligt med livsmedel för att mätta hela världens
befolkning och produktionen har kraftigt ökat. Trots detta svälter männi
skor vilket främst förklaras av fattigdom och bristfällig distribution.
Torka, väta och andra naturkatastrofer drabbar också främst fattiga. För
att bekämpa svälten är det således fattigdomen som först och främst
måste angripas. En ökad lokal jordbruksproduktion är ofta vägen ut ur
fattigdom. Satsningar på jordbruket i många utvecklingsländer är därför
viktiga åtgärder för att höja den ekonomiska tillväxten, minska fattigdomen och bidra till en tryggare livsmedelsförsörjning.
FN:s livsmedelsorgan (FAO) bedömer att omkring en tredjedel av all
mat som i dag produceras för humankonsumtion går förlorad varje år.
Att minska förlusterna och svinnet i alla led är centralt för att klara att
mätta en växande befolkning och för att minska jordbrukets negativa
miljö- och klimatpåverkan. Men även med kraftigt minskade förluster så
Partistämma 2015
sid 283
behöver livsmedelsproduktionen öka. FAO:s uppskattning är att produktionen till år 2050 behöver öka med omkring 70 procent.
Handel är också viktigt för att produktionen globalt ska kunna öka och
produktiviteten höjas.
• Att livsmedelssäkerhet inte byggs genom protektionism och målsättningar om självförsörjning utan genom mer av handel, fattigdomsbekämpning och genom att fortsatt utveckla jordbruket.
Vid diskussioner om livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet
framförs ofta att en självförsörjning eller åtminstone en ökad grad av
självförsörjning beträffande livsmedel vore lösningen. Men en strävan efter ökad självförsörjning riskerar att bli kontraproduktiv. Handel
skapar förutsättningar för specialisering, jämnar ut priser och gör oss
mindre känsliga för till exempel torka. Jordbruksproduktionen är i sig
beroende av de internationella marknaderna för att trygga sin försörjning av maskiner, insatsvaror och då inte minst av energi i form av
drivmedel. Att minska beroendet av fossil energi är således också en
fråga om livsmedelstrygghet.
Det finns starka skäl att slå vakt om våra möjligheter att producera livsmedel. Att ha en stor egen produktionskapacitet, som relativt snabbt
kan ställas om, minskar vår sårbarhet och är viktig för att Sverige ska
kunna bidra till att klara den framtida globala livsmedelsförsörjningen.
Risken finns att ökat livsmedelsbehov leder till att mer mark tas i anspråk.
Fenomenet landgrabbing är en utmaning som är viktig att följa.
Ur miljö- och klimatsynpunkt är det också viktigt att hejda avskogningen, vilket ställer krav på att effektiviteten inom livsmedelsproduktionen
ökar. Utsläppen av koldioxid som orsakas av avskogningen står för
omkring en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser.
Att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft är viktigt. Samtidigt
kan marken i dag även användas för annan produktion. Exempelvis
kan marken användas för att producera energi. Det skulle ge förnybar
energi samtidigt som jordbruksmarken bevaras vilket möjliggör för en
ökad framtida livsmedelsproduktion.
• Att jordbruket utvecklas så att resursanvändningen blir mer effektiv.
• Att stödja framgångsrik växtförädling baserat på bland annat modern genteknik för att få fram grödor som ger högre avkastning och
som är mer motståndskraftiga mot till exempel torka och växtskadegörare.
• Att stödja ett holistiskt och inte nationalistiskt klimatperspektiv
genom att exempelvis använda kostnadseffektiva klimatåtgärder i
andra länder.
• Att utgå från principer så som pris på utsläpp, handel, stark äganderätt och fungerande marknadsekonomi för att komma tillrätta med
klimat- och miljöutmaningar.
• Att Sverige ska vara ledande i det internationella klimatarbetet och
driva på, särskilt genom EU, för att nå ett ambitiöst klimatavtal som
gör att världens alla länder tar sitt ansvar så att den globala uppvärmningen kan hållas under två grader.
• Att fler länder ska sätta pris på utsläpp och annan negativ miljöpåverkan.
• Att fortsätta arbetet med att klimatsäkra biståndet, utan att åsidosätta det övergripande målet om fattigdomsbekämpning.
• Att förverkliga den nu föreslagna energiunionen som är avgörande
för europeisk energisäkerhet.
• Att öka sammanlänkning av ländernas energisystem och skapa
högre överföringskapacitet och att Sverige särskilt bör överväga hur
vi kan bidra till att skapa överföringskapacitet till Baltikum.
• Att fortsatt främja och utveckla förnyelsebara energikällor.
sid 284
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 285
• Att stärka förutsättningarna för svensk energiproduktion för att
kunna öka exporten och på så sätt bidra till att trygga energisäkerheten i vårt närområde.
• Att EU snarast avskaffar alla tullar på förnyelsebar energi, till exempel tullarna på etanol, biodiesel och solceller.
Samverkan inom krisberedskapen sker också geografiskt och sektoriellt. Det geografiska samordningsansvaret faller på kommuner, länsstyrelser och regeringen. Den sektoriella samverkan sker inom ramen
för så kallade samverkansområden där relevanta myndigheter inom
samma område genomför planering tillsammans. Civil-militär samverkan sker i dag dels inom ramen för samverkansområdena, men även
genom Försvarsmaktens fyra regionala staber i Skövde, Revingehed,
Kungsängen och Boden.
Utmaningar i verksamheten
Vår krisberedskap
För att kunna möta risker och hot ska Sverige ha en god krisberedskap.
Vi ska ha en både bred och uthållig förmåga att kunna hantera dagens
och framtidens utmaningar. Det är viktigt att vi lär oss av tidigare kriser
och använder de lärdomarna för att bättre kunna möta nya kriser.
Sveriges krisberedskap baseras på ansvarsprincipen. Den innebär att
den aktör som har ansvar för en viss verksamhet under normala förhållanden också har ansvaret under en kris. I det ligger även att samverka
och samordna sig med andra aktörer för att samhällets samlade resurser ska kunna tillvaratas och användas effektivt. Utöver ansvarsprincipen gäller också närhets- och likhetsprinciperna. Det betyder att en kris
hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga samt
att under en kris bör organisation och arbetssätt så långt möjligt bygga
på det som gäller under normala förhållanden.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skapades 2009
för att samla stödet till samhällets aktörer vid krishantering. MSB
arbetar med samordning över sektorsgränser och ansvarsområden och
med såväl förebyggande arbete som med arbetet under och efter en
kris. Det gör att myndigheten har ansvar för ett mycket brett område
som innefattar allt från nationellt krissamordningsansvar och utbildning
av deltidsbrandmän till att förebygga olyckor i hemmet och utvärdera
övningar i krishantering.
sid 286
Partistämma 2015
Den utredning som analyserade den stora skogsbranden i Västmanland
2014, identifierade allvarliga brister när det gäller såväl det förberedande arbetet som i själva hanteringen av branden.
Slutsatserna i utredningen ställer viktiga frågor om den svenska krisberedskapen. Utredaren pekar också på några konkreta områden där det
finns en förbättringspotential. Utredaren ser behovet av en nationell och
gemensam ledningsmodell som alla aktörer känner till och kan arbeta
efter och föreslår en övergripande beslutsprincip som fungerar även
när underlaget är ofullständigt. Slutligen framhålls vikten av en bättre
civil-militär samordning för att kunna utnyttja de resurser som finns i
försvaret.
Förbättringspotential
För att bättre kunna hantera nationella kriser som den stora skogsbranden 2014 krävs åtgärder för att förtydliga styrning samt tillgången
på resurser och kompetens. MSB är i dag en myndighet som sitter på
stor kompetens, men myndighetens verksamhet är för omfattande. Det
bör därför göras en översyn av myndighetens verksamhet med särskilt
fokus på förmågan till nationell krishantering.
För att stärka den civil-militära samverkan bör Försvarsmaktens fyra
regionala staber ges ett utökat mandat och organiseras så att deras
Partistämma 2015
sid 287
struktur matchar länsstyrelsernas. Genom att ge staberna i uppdrag att
genomföra en integrerad planering med länsstyrelserna skulle försvarets resurser snabbare och bättre kunna komma till användning.
Slutligen måste frågan ställas om Sverige behöver en nationell säkerhetsstrategi. I dag finns ingen sammanhållen heltäckande strategi som
uppdateras löpande och kommuniceras till allmänheten. Det närmaste
vi kommer i dag är Försvarsberedningens rapporter vilka i regel tas
fram inför försvarsbesluten. En nationell säkerhetsstrategi skulle kunna
bidra till ett bättre helhetstänkande kring militära och civila säkerhetsfrågor i en tid när gränserna allt mer suddas ut mellan dessa områden. Dessutom skulle målen för vår säkerhet kunna kommuniceras till
allmänheten på ett tydligare sätt än vad som görs i dag.
• Att en översyn görs av MSB:s förmåga att hantera nationella kriser.
• Att omorganisera de regionala staberna och ge dem ett utökat mandat för att stärka den civil-militära samverkan.
• Att utreda behovet och utformningen av en nationell säkerhets
strategi.
och terrorism
Världen plågas på flera ställen av sönderfallande stater. De kännetecknas ofta av omfattande korruption, förtryck och konflikter mellan religiösa eller etniska grupper. Dessa spänningar och konflikter gör länder
instabila och kan skapa plattformar för terrorister eller kriminella nätverk
att verka ostört.
Den grova organiserade brottsligheten med smuggling över gränserna
av människor samt narkotika och vapen utgör ett växande problem
som ofta är kopplat till svaga eller sönderfallande stater. Även piratangrepp på sjöfarten, som är ett växande problem och hotar globala
handelsflöden, har ofta sitt ursprung i sådana områden.
En av det internationella samfundets största utmaningar utgörs av den
rådande situationen i Afghanistan, Syrien och Pakistan. Ett sönderfall
av dessa länder skulle kunna få förödande konsekvenser för internationell fred och säkerhet. Det understryker också vikten av att Sverige
fortsätter ge ett långsiktigt bidrag till stöd för fred, säkerhet och utveckling i berörda länder.
Libyen är en stat som i dag hotas av totalt sönderfall och vars säkerhet är tätt förbunden med Europas. En stor del av de flyktingströmmar
som når Europa i dag kommer från Libyen. Befolkningen gjorde uppror
under den arabiska våren och världssamfundet ingrep för att skydda
civilbefolkningen med stöd av principen om Responsibility to Protect.
Libyen har dessvärre fallit ner i kaos och sönderfall, en situation som
innebär stora utmaningar internationellt
sid 288
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 289
Terrorism och radikalisering
Motverka terrorism
Terrorismen utgör ett stort hot mot såväl stater som individer och ytterst mot de värderingar som vårt samhälle vilar på. I dag är terrorismen
mer aktuell än någonsin och dagligen ser vi fruktansvärda scener från
många delar av världen med urskillningslöst våld som oftast drabbar
oskyldiga civila.
Arbetet med att motverka terrorism måste bedrivas både på plats där
den uppstår, men även gentemot de medlemmar och sympatisörer som
återfinns i andra delar av världen. Fokus här är att se på vilka instrument som kan användas på den utrikespolitiska arenan. Det handlar till
exempel om att använda biståndsmedel, skapa opinion eller samarbeta
med andra stater för att motverka uppkomsten av terror.
Dagens terrorism består i stor utsträckning av internationella, våldsfrämjande nätverk där det i allmänhet finns ett bakomliggande syfte
av religiös eller politisk karaktär. Islamistiska al-Qaida har länge varit
det främsta exemplet på ett sådant nätverk. I dag har dock Islamiska
Staten (IS) etablerats som det terrornätverk som drar till sig flest anhängare.
Många länder i Nordafrika och Mellanöstern präglas av en mycket
hög arbetslöshet, korruption och brist på en fungerande stat som kan
leverera ett fungerande socialt skyddsnät. Den arabiska våren väckte
hoppet hos många om ett bättre liv efter att de auktoritära regimerna
störtats, förhoppningar som tyvärr i de flesta fall kommit på skam. I
stället har arabiska våren på kort sikt lett till större oro än tidigare.
I september 2006 antog FN:s generalförsamling enhälligt en global
strategi mot terrorism. Strategin är konkret och ställer i fyra kapitel upp
en rad åtgärder som medlemsstaterna åtar sig att genomföra i syfte att
förebygga och bekämpa terrorism. Strategin ger även viss vägledning
om faktorer som anses utgöra grogrunder för terrorism. EU har en egen
strategi mot terrorism, och en handlingsplan för att motverka radikalisering och rekrytering av människor för terrorhandlingar.
Sverige bör ta en ledande roll i arbetet för att motverka terrorism. Till
exempel genom att verka för att stärka den EU-funktion som samordnar arbetet mot våldsbejakande extremism.
Islamiska staten utropade i juni 2014 ett islamskt kalifat i de områden
som hålls av organisationen i Irak och Syrien. IS har under relativt kort
tid etablerat sig som den största och mest aggressiva terrororganisationen i Mellanöstern och Nordafrika.
För att bekämpa grogrunden för terrorism bör svenska biståndsmedel
i högre utsträckning användas för att hjälpa de länder som är i farozonen att glida ner i sönderfall och instabilitet. Biståndet ska riktas till att
bygga demokrati, institutioner och rättsstat, men även stödja företagande och det civila samhället.
I samband med de militära framgångarna i Syrien, och även Irak har
IS kunnat erövra värdefulla resurser som jordbruksmark och oljekällor.
I de områden som kontrolleras av IS har strikta sharialagar införts och
civilbefolkningen lider svårt under det hårda styret. Kvinnorna är särskilt
utsatta genom att IS använder sig av systematiskt sexuellt våld.
Erfarenheter visar att bistånd som riktar sig till kvinnor är särskilt effektivt för att sänka våldsnivån i mottagarländerna. Att ge kvinnor
tillgång till utbildning, möjlighet att driva företag och delta i samhällsliv
och politik är både en rättighetsfråga, men även en bra investering i en
fredligare framtid.
De militära framgångarna har även gjort att andra terrororganisationer
som Boko Haram har anslutit sig och IS lockar även många så kallade
terrorresenärer från andra länder. Dagens informationsteknik och sociala medier underlättar för terroristorganisationer att sprida sina idéer
och sitt budskap över hela världen. Den nya tekniken har förstärkt den
globala effekten av icke-demokratiska och våldsinspirerande budskap.
sid 290
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 291
• Att stärka den EU-funktion som samordnar arbetet mot våldsbejakande extremism.
• Att använda det svenska biståndet i ökad utsträckning för att stärka
svaga stater som är i farozonen för att bli sönderfallande stater och
baser åt terrorister. Fokus ska vara på att stärka demokrati, institutioner och det civila samhället.
• Att inhämtningen av underrättelser och utbytet av information mellan
stater utvecklas ytterligare för att effektivt kunna bekämpa terrorism
och extremism.
fattigdomen behövs mer frihandel, fler entreprenörer och bättre idéer,
mer kunskap och mer internationell samverkan.
Till grund för vårt engagemang för att förbättra biståndspolitiken ligger
tron på alla människors rätt till frihet, trygghet och rättvisa och övertygelsen om att utveckling ytterst drivs av människors egen vilja och
förmåga. Vi ser att biståndets uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för människor att lyfta sig ur fattigdom och förtryck. Biståndet
ska bidra där andra flöden inte förmår åstadkomma resultat och måste
hela tiden anpassas till förändringarna i omvärlden. Svenskt bistånd ska
vara tydligt i sina värderingar och modigt i handling och präglas av ett
perspektiv bortom biståndet.
Ett effektivt bistånd kan inte bara bygga på god vilja, utan måste
leverera verkliga resultat. Vi kräver därför en ansvarsfull hantering av biståndsmedel. Det innebär högt ställda krav på ekonomisk styrning och
rapportering, kamp mot korruption i både biståndsorganisationer och
samarbetsländer och en beredskap att agera mot missförhållanden.
På miljö- och klimatområdet har nya och stora utmaningar tillkommit.
De globala humanitära behoven ökar och väntas fortsätta att öka på
grund av mer komplexa och utdragna kriser.
Ett värderingsdrivet
effektivt bistånd som
möter nya utmaningar
De senaste decennierna har vi sett den snabbaste fattigdomsminskningen i världshistorien. Hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Samtidigt ökar fattigdomen i vissa delar av världen och förblir
en stor global utmaning.
Om vi med framgång ska kunna bekämpa fattigdomen måste miljöproblem, migration, handels- och säkerhetsfrågor ses som integrerade
delar av utvecklingsagendan.
Vägen ur fattigdom går via ekonomisk tillväxt och handel. En framgångsrik politik för global utveckling får därför inte stanna vid att handla
om bistånd. Den måste handla om välstånd. För att vinna kampen mot
sid 292
Partistämma 2015
Klimatförändringar, befolkningsökning och flyktingströmmar väntas ytterligare öka antalet människor som behöver humanitärt stöd. Trenden
går i en riktning mot allt fler komplexa katastrofer när naturkatastrofer
sker samtidigt som väpnade konflikter. Detta förvärras av brist på demokrati, fungerande samhällsinstitutioner och politiskt ansvarstagande.
Vi ska ta fasta på kopplingen mellan säkerhet och utveckling. Avsaknad
av fred och säkerhet är ett av de största hindren för att minska fattigdomen i världen. Majoriteten av de allra fattigaste länderna är samtidigt
konfliktdrabbade. Inget fattigt land som drabbats av konflikt eller sönderfall har ännu nått något av milleniemålen. Sverige bör därför fortsätta
att fokusera en stor del av sitt bistånd till konfliktdrabbade länder och
postkonfliktländer. I de flesta av dessa länder krävs det både fredsfrämjande insatser och fredsbevarande samt långsiktiga utvecklingsinsatser.
Genom att skapa säkerhet skapas den stabilitet som är en förutsättning för utveckling. Att bekämpa fattigdom genom breda fredsinsatser
Partistämma 2015
sid 293
är effektiv biståndspolitik. Sverige bör också på detta område vara ett
föregångsland och verka för att civila och militära resurser används i
koordinerade insatser samordnade av FN eller regionala organisationer
som Nato, EU och AU.
Sverige ska ställa krav på och stödja samarbetsländernas ansträngningar att bekämpa korruption. Viktiga åtgärder för att motverka korruption är utvecklingen av fungerande och trovärdiga institutioner som
främjar insyn, öppenhet och möjligheter till ansvarsutkrävande.
Demokratisk utveckling kräver fungerande och oberoende institutioner
och procedurer. Sverige ska främja lösningar som baseras på medborgarnas intressen och existerande lokala förhållanden, samt system
som har potential att vinna trovärdighet och legitimitet hos människor
som lever i fattigdom eller förtryck. Det ska bidra till att stärka enskilda
människors inflytande över politiken. Därför krävs demokratiska strukturer som möjliggör ansvarsutkrävande. Sverige ska verka för utvecklingen av starka, legitima och pluralistiska val- och partisystem samt
via parlamentsstöd bidra till att hela den politiska processen stärks, till
ett tydligare ansvarsutkrävande, bättre representativitet, större öppenhet och insyn. En stark och väl fungerande offentlig förvaltning och ett
fungerande revisions- och kontrollsystem är centralt för att prioritera
utvecklingen av en effektiv, öppen och väl fungerande förvaltning på
central, regional och lokal nivå.
Svenskt bistånd ska bidra till ett jämställt samhälle. Utvecklingen i de
flesta länder är helt avhängigt hur potentialen hos kvinnor tas till vara.
Att kvinnor förvägras sina grundläggande fri- och rättigheter är ett av
de största hindren för utveckling och tillväxt. Jämställdhetsperspektiv
och särskilt fokus på kvinnors och flickors rättigheter ska därför prägla
utformningen av all utvecklingspolitik.
Alla människors rättssäkerhet och rättvisa inför lagen är avgörande
för en ökad respekt för mänskliga rättigheter och stärkt demokratisk
utveckling. Sverige ska därför i utvecklingsarbetet främja rättsstatens
principer och eftersträva sammanhållna reformer inom rättssektorn.
2015 är det år som milleniemålen ska vara uppfyllda. Sverige ska fortsatt aktivt bidra till en ambitiös och bred post 2015-dagordning. Våra
prioriteringar för hållbar utveckling ska vara demokratisk samhällsstyrning, frihet från våld, jämställdhet och kvinnors egenmakt, sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter, samt klimathänsyn och mänskliga rättigheter. Sverige ska verka för att post 2015-dagordningen ska bidra till
en mer samstämmig politik för global utveckling och på ett balanserat
sätt integrera de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna
av hållbar utveckling.
Politisk frihet frigör krafter för social och ekonomisk utveckling. Vi vill
därför utöka Sveriges förmåga att genomföra demokratibistånd och ser
det som ett viktigt bidrag till att skapa en friare värld. Vårt bistånd ska
ställa krav på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Med ett
sådant fokus på biståndet så bidrar vi också långsiktigt med att stävja
extremism och förebygga terrorism.
Då krävs också att vi ställer tydliga krav på våra samarbetsländer –
kultur, religion och tradition kan aldrig motivera avsteg från principen
om jämställdhet, icke-diskriminering och alla människors frihet och lika
värde. Vi bör vidareutveckla det internationella samarbetet på detta
område och gå från ord till handling. FN:s resolutioner om kvinnors
ställning, bland annat 1325 och 1820, ska genomsyra all politik på detta
område.
Sverige ska vara tydligt och ställa höga krav på sina samarbetspartners
i biståndet när det gäller resultatfokus, ett aktivt antikorruptionsarbete,
en effektiv medelsanvändning och transparenta system för redovisning.
Sverige ska också vara berett att ompröva sitt biståndsengagemang
när kraven inte uppfylls.
sid 294
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 295
• Att Sverige har ett värderingsdrivet effektivt bistånd med stöd till rätt
aktörer och som utgår ifrån centrala värden som stöd till demokrati,
mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter.
• Att motverka fattigdom genom att verka för mer frihandel.
• Att satsa på konkret bistånd myndighet till myndighet genom att bli
bättre på att använda den kompetens som finns i svenska myndigheter som till exempel Polisen, Skatteverket eller Tullverket vilka kan
bidra till att bygga institutioner i andra länder genom utbyte.
Proposition 6
• Att svenska militära insatser ska kompletteras med en strategi för
långsiktigt bistånd.
Trygghet mot brott
att anta proposition 5: Säkerhet i en orolig omvärld.
sid 296
Partistämma 2015
Innehåll
Proposition 6:
Trygghet mot brott
301
Inledning301
Lokal brottsbekämpning
Lokal brottsbekämpning och förebyggande insatser
Brottsförebyggande insatser för unga
Särskilt brottsutsatta områden
Kampen mot bostadsinbrott ska intensifieras
303
304
305
306
308
309
Hatbrott310
Ökad kunskap
Enhetlighet i rättsväsendet
312
313
313
Radikalisering314
Internationellt samarbete
315
Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism
316
Kunskapsbrist316
Rekrytering317
Förebyggande arbete
317
Ny lagstiftning
317
320
Brottsoffer och sexualbrott
321
Sexualbrott322
Höjning av avgifterna till Brottsofferfonden
325
Uppdrag till Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket
om vittnesstöd
325
Brottsofferstöd ser olika ut i landet
326
Stöd och hjälp utanför kontorstid
326
IT-brott327
Virtuella våldtäkter och hämndporr 328
329
sid 298
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 299
Tiggeri och utsatta EU-medborgare
330
Omfattande utbredning i hela landet
Kommunernas utmaningar
Krångliga regler för särskild handräckning och avhysning
Arbetet på EU-nivå
331
331
332
333
333
PROPOSITION 6:
TRYGGHET MOT BROTT
Inledning
Ett tryggt samhälle som håller ihop är en av förutsättningarna för att
kunna ta tillvara den potential och de utvecklingsmöjligheter som finns
i Sverige. En väl utformad rättspolitik som förebygger, hindrar och
bekämpar brottslighet bidrar till ett tryggare samhälle. Moderaterna
och Alliansen har förbättrat och utvecklat rättspolitiken. Polisen har
förstärkts och är sedan årsskiftet en modern nationell organisation.
Påföljderna har skärpts under senare år och riksdagen har under våren
accepterat flera förslag från allianspartierna. Utmaningarna är samtidigt
fortsatt stora. Utanförskapet måste motverkas och tryggheten i samhället behöver öka.
Vi ser ett nytt utanförskap växa fram i Sverige med en ökad otrygghet som följd. Utvecklingen innebär att parallella samhällen riskerar att
skapas i Sverige. Något är fel när det finns områden i Sverige dit ambulansen inte åker om inte polisen samtidigt åker med. Områden där
bibliotek stänger på grund av oroligheter och otrygghet. Den negativa
utvecklingen riskerar att förstärkas när människor möter fördomar eller
trakasserier och när kvinnor och flickor begränsas av sin omgivning
eller inte vågar gå ut på kvällarna. Så ska det inte vara. Sverige ska
vara ett land – inte ett land där parallella samhällen tillåts växa fram.
Moderaternas viktigaste uppgift är därför att bryta det nya utanförskapet. Genom effektiva trygghetssatsningar och att fler får möjlighet till ett
första jobb ökar människors frihet och sammanhållningen i samhället.
sid 300
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 301
Samtidigt krävs arbete på alla nivåer där det lokala perspektivet är
särskilt betydelsefullt för att öka tryggheten. Kommunala myndigheter,
organisationer, företag och polisen måste samverka. Det gäller såväl i
det förebyggande arbetet för att motverka att unga dras in i kriminalitet
och missbruk, men också när det gäller insatser för att motverka grov
kriminalitet. I det lokala politiska arbetet finns en rad olika verktyg för
att förebygga brottslighet och arbeta mot otrygghet.
Brottsoffer måste få stöd och hjälp. Det krävs ytterligare insatser för att
motverka sexualbrott. Likaså behöver brott som begås mot människor
på grund av sexuell läggning, könsidentitet, religion eller etnisk tillhörighet motverkas kraftigare.
Den ökade radikalisering som växer fram bland extrema grupper utmanar tryggheten i vårt samhälle. Risker för nya terrordåd behöver i hög
grad hanteras på den säkerhetspolitiska arenan, men radikalisering och
extremism måste mötas på fler sätt. Rättsväsendet behöver ges nya
och bättre verktyg för att möta den negativa utvecklingen. I det lokala
arbetet är möjligheterna till förebyggande och förhindrande insatser
stora.
Det har blivit allt vanligare med tiggare från andra EU-länder. Många av
dem lever under oacceptabla förhållanden och utsatta människor riskerar att utnyttjas. Det är en oacceptabel utveckling som kräver åtgärder
på flera plan.
Brottslighet orsakar varje år stora fysiska, psykiska och ekonomiska
skador, såväl för enskilda som för samhället i sin helhet. För Moderaterna är det grundläggande att människor ska kunna känna sig trygga
oavsett kön, ålder eller var i landet man bor. Alla ska veta att om brott
begås så ska rättsväsendet – polis, åklagare, domstolar och kriminalvård – ha de resurser och den förmåga som är nödvändiga för att
utreda och klara upp brottet.
Vi behöver därför fortsätta stärka det brottsförebyggande arbetet och
rättsväsendets förmåga och kapacitet.
Polisen har en självklar roll i samhällets brottsförebyggande arbete. Den
1 januari 2015 blev polisen en nationell myndighet. Syftet med förändringen är dels att skapa en mer sammanhållen polis med lika goda
förutsättningar för brottsbekämpningen i hela landet, dels att mer polisiära resurser ska kunna läggas på det lokala polisarbetet.
Omorganiseringen av polisen ökar möjligheterna att säkerställa en god
bemanning i hela landet. För att öka tryggheten är det viktigt att allmänheten upplever att polisen är närvarande och synlig. Det gäller såväl i
storstäder som i mindre orter och på landsbygden. En tillgänglig polis
är viktig för att förebygga brott, men framför allt när brott begåtts och
måste klaras upp.
I Sverige har poliserna blivit fler sedan 2006. Det ökade antalet poliser
har lett till ökad synlighet och förutsättningar för bra polisarbete. Trots
detta är det fortfarande för många som utsätts för brott och för få brott
som klaras upp.
Efter Alliansregeringens satsning på att öka antalet poliser – mellan
2006 och 2010 – har Sverige cirka 20 000 poliser. Samtidigt har också
befolkningen ökat med mer än en halv miljon människor. För Moderaterna är det viktigt att noga följa genomförandet av den nya polisorganisationen. Förhoppningen är att mer resurser ska kunna användas för att
stärka brottsbekämpningen lokalt.
sid 302
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 303
Samtidigt ställs polisen inför nya utmaningar. För att möta befolkningsutvecklingen och öka tryggheten behövs fler poliser runt om i landet.
Utöver ökningen av antalet poliser de senaste åren vill Moderaterna att
1 000 nya poliser ska kunna komma i tjänst under åren framöver.
Brottsförebyggande insatser för unga
och förebyggande insatser
I de delar av landet där avstånden är stora och befolkningsunderlaget
är litet finns det en stor utmaning i att säkerställa en lokalt närvarande
polis. Det gäller också i särskilt brottsutsatta områden. Här behövs i,
alla delar, fler lokalt förankrade och närvarande poliser liksom ett mer
aktivt samarbete mellan polis, kommuner och frivilliga aktörer och
organisationer. Det är positivt att flertalet kommuner tecknar samverkansavtal med polisen. Moderaterna vill att alla kommuner skriver samverkansavtal med Polisen. I Polisens uppdrag ligger också att inleda
medborgardialoger och utfärda medborgarlöften.
Kunskap och kompetens som bland annat finns hos kommunerna
måste i större grad vara en del i hur det brottsförebyggande arbetet
bedrivs. Om samarbetet mellan kommunen, civilsamhället och polisen
ska bli effektivt finns ett behov av att representanter på alla sidor har
befogenheter att fatta beslut om nödvändiga åtgärder för att bekämpa
och förebygga brott. Lokala samverkansmöten bör i större utsträckning hållas mellan tjänstemän med beslutsbefogenheter för att bli mer
operativa. Det formella ansvaret för samarbetet med Polisen bör i kommunerna ligga hos kommunstyrelsen.
Kommunerna behöver ha personer med särskilt ansvar för säkerhetsfrågor och trygghetsskapande arbete. Kommunerna har redan i dag
skyldigheter att ge stöd till brottsoffer, men frågorna måste tas på större
allvar framöver.
Barn och ungdomar behöver trygghet och goda förebilder. Vi ser att alldeles för många barn växer upp i familjer med problem. Ett tätare samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kan bidra till att samhället
tidigare får reda på dessa problem. Detta gör att insatser kan sättas in
sid 304
tidigt och därigenom bidra till att förebygga senare problem. Skolan har
till uppgift att rapportera och anmäla om brott begås. Det är viktigt att
alla skolor tar det ansvaret fullt ut.
Partistämma 2015
Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete måste ha sin grund i
ett nära samarbete mellan polisen och kommunerna och då särskilt i
verksamheter som förskolan, skolan och socialtjänsten. Sådant samarbete kan regleras i samverkansavtal och handla om exempelvis tidiga
insatser riktade mot barn och unga eller om att förbättra brottsutsatta
platser. Om polisen och kommunerna dessutom samordnar insatserna
med föräldrar, näringsliv, fastighetsägare, föreningar och andra goda
krafter kan det brottsförebyggande arbetet bli mer verkningsfullt.
Alla ungdomar behöver tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter. Fritidsgårdar kan, rätt utformade, bidra till att fånga upp ungdomar med
begynnande problem och i förlängningen förebygga brott. Föreningslivet och idrotten är också viktiga aktörer som gör stora insatser, även i
brottsförebyggande syfte. För ungdomar som befinner sig i riskzonen
kan föreningsliv, fysisk träning och positiva förebilder bli räddningen
från kriminalitet. Enskilda initiativ ska uppmuntras och få möjlighet till
stöd. Det är viktigt att på alla sätt uppmuntra och stödja föreningsliv
och idrotten så att fler ungdomar kan känna sig delaktiga i samhället.
Socialsekreterare, fältassistenter och andra kommunala tjänstemän
som arbetar brottsförebyggande och med trygghetsskapande åtgärder
måste i större utsträckning vara tillgängliga även efter kontorstid så att
inte polisen och ideella organisationer är de enda aktörerna som är ute
och träffar ungdomar efter kontorstid. I takt med att samhället förändras ställs nya och andra krav på sociala insatser. Vi vill att fler socialarbetare är ute på fältet och möter ungdomar. Fler socialarbetare som
är ute och träffar unga kan hjälpa till med att identifiera dem som är i
riskzonen och behöver särskilda insatser och stöd.
Föräldrar med barn och ungdomar i riskzonen måste ges bättre förutsättningar att klara föräldrarollen. Den uppsökande verksamhet som
Partistämma 2015
sid 305
socialtjänsten har är ett viktigt verktyg som bör användas mer. I allt
socialt förebyggande arbete är kontinuitet, samarbete och samverkan
viktigt. Arbetet får inte ske stuprörsmässigt, utan samverkan måste ske
horisontellt mellan olika aktörer i samhället.
Försäljningen av narkotika på nätet, med droger som Spice och mycket
annat, ökar. Samtidigt visar undersökningar att attityderna mot droger,
exempelvis cannabis, blivit mer tillåtande bland unga i Sverige. Statistik från Socialstyrelsen visar att antalet unga mellan 15 och 24 år som
vårdats för psykisk störning orsakad av cannabis eller av flera droger i
kombination har mer än fördubblats på tio år.
Ökningen av så kallade nätdroger är oroväckande. I dag tar det allt
för lång tid att få olika preparat narkotikaklassade då varje substans
behöver bedömas var för sig. För att snabbare få olika typer av nya
nätdroger förbjudna bör liknande substanser kunna familjeklassificeras,
det vill säga att de förbjuds i grupp.
Efter initiativ från Alliansen har riksdagen givit regeringen uppdrag att
utreda frågan för att ta fram den lagstiftning som behövs.
Till detta behöver berörda myndigheters verktyg ses över för att på
bästa sätt kunna motverka skadligt beteende och missbruk av droger.
Särskilda insatser måste göras för att bekämpa droghandeln på nätet.
Lokalt trygghetsarbete kan också innebära att stödja frivilliga insatser
så som grannsamverkan, nattvandringar, föräldravandringar och liknande aktiviteter. Med fler aktiva kan viktig information spridas och olika
brottsförebyggande initiativ tas. Grannsamverkan förhindrar många
inbrott och ger dokumenterat goda resultat på många platser i landet.
Vi anser att sådan verksamhet ska uppmuntras.
Särskilt brottsutsatta områden
En kartläggning som Polisen har gjort visar 55 områden i Sverige där
kriminella nätverk har stor negativ påverkan i lokalsamhället. Områdena är fördelade över 22 städer, från storstäder till mindre orter, som
alla har som gemensam nämnare att de är socioekonomiskt utsatta. I
sid 306
Partistämma 2015
dessa områden upplevs misstron mot samhället vara utbredd och i flera
av dessa områden uttrycks det genom att polisen inte är välkommen i
området. Det kan ta sig uttryck i att obevakade polisbilar angrips eller
angrepp på andra samhällsaktörer så som brandförsvar, ambulanser
och liknande. Inte sällan bedöms områdena vara svåra för polisen att
arbeta i. I rapporten påpekas det att det är svårt att få personer att
delta i brottsutredningar eller för Polisen att agera obemärkt och bedriva spaning då nykomlingar snabbt noteras.
Det är nödvändigt att samhället på ett tydligt och kraftfullt sätt tar sig an
problematiken med särskilt brottsutsatta områden. Det krävs uthållighet i Polisens och kommunernas brottsförebyggande arbete. Insatserna
får inte bli tillfälliga. Enbart kriminella krafter tjänar på att allmänheten
i någon mån fruktar dem eller att polisen inte kan arbeta obehindrat
mot dem. Medborgarnas grundläggande rätt till trygghet från brott ska
gälla alla oavsett var i landet man är bosatt. Inte minst är det synnerligen viktigt att motverka alla tendenser till en underminering av rättsstatens legitimitet och att parallella rättssystem och samhällen skapas.
Stöd och hjälp till brottsoffer, vittnesprogram och dialog med boende i
särskilt utsatta områden är viktiga byggstenar i det arbetet. Den samverkan som används i satsningen mot grov organiserad brottslighet kan
tjäna som förebild i det arbetet.
Ett problem i dessa områden är en grundläggande misstro gentemot
myndigheter. Det kan handla om polis, räddningstjänst, socialtjänst
med flera. För att bidra till att återupprätta förtroendet för dessa myndigheter är kontinuerlig närvaro och personkännedom viktigt. Vi ser
till exempel gärna en fortsättning på och en utbyggnad av projekt där
myndighetsföreträdare möter ungdomar i deras närmiljö.
En viktig utmaning är att ha poliser som över tid arbetar i dessa områden. Kontinuitet är viktigt samt även lokalkännedom. På sikt kan det bidra till att bygga upp förtroendet för polisen i särskilt utsatta områden.
För att säkerställa att poliser över tid vill och kan tjänstgöra på sådana
platser kan till exempel incitament i form av karriärmöjligheter och lön
vara viktigt.
Partistämma 2015
sid 307
Kampen mot bostadsinbrott
ska intensifieras
Bostadsinbrott är ett stort problem. För den enskilde innebär ett inbrott
i hemmet en allvarlig kränkning där det värsta inte alltid är värdet av
det stulna, utan den rädsla och det obehag som inbrottet innebär. Ett
inbrott är en kränkning av den sfär som för alla människor upplevs som
mycket privat.
Även många små och medelstora företag upplever inbrott som ett stort
problem. Inte sällan leder inbrott till att små företag får problem med
att kunna upprätthålla sin verksamhet eftersom följdkostnaderna blir
för stora. Detta kan leda till att många småorter utarmas på sitt lokala
näringsliv. Detta är en utveckling som måste motarbetas.
Det förebyggande arbetet mot bostadsinbrott är viktigt. Här kan enskilda, bostadsföretag, kommuner och näringsliv tillsammans göra mycket,
bland annat genom grannsamverkan. Viktigt är också polisens insatser
för att ta upp anmälningar och utreda brotten, liksom lagföringen. Alltför
ofta upplever de drabbade brister i polisens insatser mot och inställningen till dessa brott. Helt uppenbart är dessutom att alltför få brott
klaras upp. Detta leder till att brottsoffren upplever att samhället inte tar
frågan på tillräckligt stort allvar vilket är allvarligt.
För Moderaterna är det viktigt att vända utvecklingen. Polisens kärnverksamhet att ingripa i olika situationer när det behövs och utreda
brott måste ges prioritet. Polisen ska utreda och klara upp även det
som i dagligt tal kallas ”mängdbrottslighet” eller ”vardagskriminalitet”,
det vill säga vanligt förekommande brott. En annan viktig del handlar
om att fortsätta att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet.
Det är ett bekymmer att brotten inte sällan begås av kringresande grupper eller ligor. Stöldligornas tillvägagångssätt som karakteriseras av
att de snabbt rör sig in och ut ur landet är en utmaning för polisen och
rättsväsendet. Polisen behöver stärka sin förmåga för att kartlägga och
utreda stöldligornas framfart. Samtidigt är det viktigt med proportionerliga och kännbara straff.
sid 308
Partistämma 2015
Det krävs tydlig lagstiftning där påföljden för bostadsinbrott är mer
proportionerlig i förhållande till brottets allvar. Vi vill därför införa en
ny brottsrubricering – inbrottsstöld – med ett minimistraff om ett års
fängelse.
• Att säkerställa en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela
landet.
• Att 1 000 fler poliser ska komma i tjänst under kommande år.
• Att alla kommuner skriver samverkansavtal med Polisen. Kommunerna ska, tillsammans med Polisen, frivilliga organisationer och
ideella krafter bedriva ett aktivt lokalt brottsförebyggande arbete.
• Att löpande utvärdera de lokala medborgarlöften som ställs ut av
Polisen.
• Att ansvaret för det lokala brottsförebyggande arbetet ska ligga på
högsta politiska nivå. I kommunerna är det kommunstyrelsen.
• Att fler socialarbetare ska kunna vara ute på fältet för att möta unga
som riskerar att hamna i utanförskap.
• Att familjeklassificering av narkotika möjliggörs.
• Att det blir fler synliga poliser, fältassistenter, myndighetsföreträdare,
och andra aktörer i Sveriges mest brottsutsatta områden.
• Att införa en ny brottsrubricering – inbrottsstöld – som kan leda till
minst ett års fängelse.
• Att skärpa straffen vid upprepad brottslighet.
• Att stärka polisens förmåga att klara upp bostadsinbrott, med särskilt fokus på att stoppa stöldligorna.
Partistämma 2015
sid 309
Hatbrott
I ett fritt och öppet samhälle ska man kunna leva med och älska vem
man vill. Man ska få tro på det man vill. Oavsett varifrån man kommer
eller hur man ser ut är det en självklarhet att alla ska bemötas med
respekt. Alla människor har rätt att känna trygghet. Tyvärr ser verkligheten inte ut så. Det finns de som provoceras av andras kärlek, utseende
eller religion. Det finns de som går över gränsen – som hotar, kränker
och misshandlar personer på grund av deras sexuella läggning, etniska
tillhörighet eller religion. Fördomar som bitit sig fast, okunskap och
bristande respekt kan få vedervärdiga konsekvenser och är ett problem
som måste tas på stort allvar.
Sverige ska vara ett land där alla människor ska ha lika möjligheter att
förverkliga sina drömmar och ambitioner utan att hållas tillbaka av fördomar och diskriminering. Alla ska kunna leva sina liv utan att behöva
dölja sin sexuella läggning, religion eller etniska tillhörighet på grund av
rädsla för att utsättas för diskriminering, våld eller andra kränkningar.
Det borde vara en självklarhet men så ser verkligheten dessvärre inte
ut. I Sverige anmäls cirka 5 000 hatbrott varje år. Hatbrott avser brotten
hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Det kan även vara andra
brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning
eller annan liknande omständighet. Moderaterna anser att även könsuttryck och könsidentitet uttryckligen ska omfattas av lagstiftningen.
Andelen brott som personuppklaras, det vill säga där en gärningsman
kunnat knytas till brottet, är låg. Av samtliga identifierade hatbrott som
anmäldes år 2012 hade 3 procent personuppklarats i mars 2014.
Enligt Brottsförebyggande rådet finns ett stort mörkertal. Av de främlingsfientliga hatbrottshändelserna uppgavs 32 procent ha polisanmälts. Av de homofobiska och antireligiösa hatbrottshändelserna var
motsvarande siffra 55 respektive 52 procent.
Många hatbrott begås på internet. Brottsförebyggande rådet har gjort
en granskning av anmälda hot och kränkningar på internet. Resultatet
visar att 96 procent av anmälningarna lades ned av polis eller åklagare.
sid 310
Partistämma 2015
En förklaring är att många av dessa polisanmälningar inte kan leda till
åtal – till exempel om den anmälda händelsen inte är ett brott eller om
den misstänkte är under 15 år. Brottsförebyggade rådets rapport visar
också att kunskapen om IT-relaterade brott är generellt sett låg inom
hela rättsväsendet. Det leder till att även ärenden som har utredningspotential riskerar att läggas ned och att ett allmänt kunskapslyft behövs
när det gäller internetrelaterad brottslighet. Förmågan att säkra bevisning avseende IT-relaterade hatbrott ska höjas inom Polisen. Under året
påbörjas arbetet med att starta upp ett nytt nationellt IT-brottscenter.
Ett stort problem är att hatbrotten inte tas på allvar. Det leder till att
människor inte alltid vill anmäla. Kunskapen om hatbrotten är inte
tillräcklig, vare sig inom rättsväsendet eller bland allmänheten. Det
krävs ett mer omfattande arbete mot hatbrott. I dag arbetar poliser med
denna typ av brottslighet enbart på två ställen i landet. Nyligen meddelade rikspolischefen att det kommer att inrättas ytterligare en hatbrottsgrupp i landet. Det kommer då att finnas särskilda hatbrottsgrupper i
Stockholm, i Göteborg och i Malmö.
Nya insatser mot hatbrott ingår i en förstärkt satsning mot brott som
hotar grundläggande fri- och rättigheter. Polisens omorganisation har
också öppnat upp för en förbättrad bekämpning av hatbrott. Utöver
hatbrottsgrupperna i de tre storstadsregionerna ska övriga polisregioner se till att de också har förmåga att hantera denna brottslighet.
Hatbrottsgruppernas arbetsuppgifter ska utökas till att även omfatta
hot mot politiker och journalister. En gemensam definition av hatbrott
kommer att användas av rättsväsendets aktörer och av Brottsförebyggande rådet. Vår förhoppning är att de nya insatserna bidrar till att fler
hatbrott upptäcks och utreds. Arbetet behöver följas upp för att säkerställa att insatserna når önskat resultat.
Utbildning är en nyckel för att minska mörkertalen. Det krävs utbildning
bland poliser för att så tidigt som möjligt upptäcka att ett brott har ett
hatbrottsmotiv. Det handlar bland annat om att ställa rätt frågor till målsäganden vid anmälan, men också om att vid husrannsakningar säkra
bevis på föremål som skulle kunna kopplas till hatbrott. Det är också
viktigt att polisen tar alla anmälningar som misstänks ha ett hatbrotts-
Partistämma 2015
sid 311
motiv på stort allvar. Det skapar förtroende för polisen så att fler vill
anmäla när de utsatts för hatbrott.
Ökad kunskap
Kunskapen om hatbrott i samhället i stort måste öka, både när det
gäller att en sådan lagstiftning faktiskt finns och hur den ser ut. Många
utsätts för hatbrott utan att vara medvetna om att man utsatts för ett
brott. Är man inte medveten om att brott begåtts görs heller ingen
polisanmälan. Ökad kunskap om hatbrott krävs hos dem som utsätts
för brott, men också för dem som kränker andra med ord och/eller
med handlingar. I kombination med ökad kunskap är det också viktigt
att arbeta förebyggande med att tidigt involvera unga i diskussioner
om attityder och värderingar. Det krävs ett tydligare fokus på dem som
utsätter andra för hatbrott och hur sådan brottslighet kan motverkas
på ett tidigt stadium. Här är det viktigt med ett värdegrundsarbete som
inleds tidigt.
I dag bedöms enligt Polisen ett stort antal hatbrott felaktigt som
mängdbrott. Det gör också att brotten prioriteras lägre än om det hade
varit fråga om ett brott med hatbrottsmotiv. Vid polisanmälan är det viktigt att målsäganden signalerar att man utsatts för ett hatbrott, men det
krävs också att polisen blir bättre på att upptäcka att det handlar om ett
hatbrott. Det kan polisen göra genom att exempelvis ställa frågor på ett
sådant sätt att ett eventuellt hatbrottsmotiv träder fram.
För att sprida budskapet om hur lagstiftningen ser ut krävs utbildning som når breda grupper, till exempel i skolor, i föreningar och hos
myndigheter. Migrationsverket, som för många människor är den första
myndighetskontakten i Sverige, borde informera om hatbrott och att
det i Sverige är brottsligt att uttrycka sig på vissa sätt.
Internet har blivit en ny arena för hat, hot och kränkningar, som sprids
på bloggar och andra forum. Genom sociala medier kan bilder och
information enkelt delas, vilket gör att kränkningar och hot kan få stor
spridning. Uppgifter och bilder på internet är enkelt sökbara och kan
finnas kvar i all framtid. Att bli uthängd på nätet kan innebära en stor
sid 312
Partistämma 2015
psykisk påfrestning för den som utsätts. För samhället är det viktigt att
markera att brott som förekommer på internet är lika allvarliga som annars. Det måste stå klart för var och en att samma regler gäller överallt.
Den tekniska utvecklingen har lett till att hot och andra kränkningar har
kunnat ta nya former. Lagstiftningen på området är dock ålderdomlig.
Straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning
bör anpassas för att bättre fånga in de kränkningar som vi ser på nätet
i dag.
Enhetlighet i rättsväsendet
Polisen upplever att det är svårt att bevisa att ett brott är ett hatbrott.
Intrycket är också att åklagarväsendet bedömer denna typ av brottslighet olika. Här är det viktigt med en samsyn om vad som krävs för att ett
brott ska bedömas vara ett hatbrott. Det behövs en enhetlighet i hela
landet för att öka tryggheten hos de utsatta. Både rättsväsendet och
de som utsatts ska veta vad som krävs för att en straffskärpning ska
bli aktuell. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Brottsförebyggande rådet har enats om att beskriva hatbrott på ett enhetligt sätt. Det
krävs nu att definitionen sprids till alla anställda inom respektive myndighet, så att alla som arbetar med hatbrott får kännedom om definitionen.
• Att även könsuttryck och könsidentitet uttryckligen ska omfattas av
hatbrottslagstiftningen.
• Att öka kunskapen om hatbrott inom rättsväsendet och i samhället i
stort.
• Att Polisen arbetar för att i ett tidigt skede upptäcka hatbrottsmotiv.
• Att skapa en samsyn och nationella riktlinjer inom Polisen och mellan åklagare om hatbrottsanmälningar och hur bevisning ska säkras
och bevisföringen ska ske i domstol.
Partistämma 2015
sid 313
• Att Polisens nya insatser mot hatbrott följs upp och utvärderas.
• Att Migrationsverket, som första myndighetskontakt för många
människor, bör informera om hatbrott.
Utvecklingen i vår omvärld påverkar oss. Personer som reser för att
strida med terroriststämplade organisationer är ett allvarligt hot också
mot Sverige. Flera återvänder efter att ha begått krigsbrott. Läget är
allvarligt. Den terrorism och ökade radikalisering i vår närhet och inom
landet som vi nu ser är oacceptabel och kräver tydliga åtgärder. Sverige
får inte blunda för denna utveckling.
En ökad radikalisering bland extrema grupper utmanar tryggheten i vårt
samhälle. Radikalisering och extremism måste mötas på flera olika sätt
samtidigt. I det lokala arbetet är möjligheterna till förebyggande och
förhindrande insatser stora. Vi behöver öka kunskapen och förbättra
våra tillvägagångssätt för att svara upp mot den negativa utvecklingen.
Arbetet med ungdomar är särskilt viktigt.
Konkreta insatser behövs här och nu, samtidigt som det långsiktiga arbetet för att förhindra och förebygga terrorism och radikalisering måste
förbättras.
Enligt Säkerhetspolisen går det inte att peka ut någon enskild profil på
individer som dras till våldsbejakande extremism. Generellt sett beror
våldsbejakande radikalisering på tre grundläggande komponenter: Det
finns upplevda orättvisor eller kränkningar, vilka kan ha en reell grund.
Det finns också en våldsförespråkande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar deras orsak och vad som bör göras för att åtgärda orättvisorna. Slutligen krävs också ett socialt sammanhang där ideologin
Moderaterna vill gå vidare med ett samlat åtgärdspaket som syftar till
att både stärka rättsväsendets möjligheter att agera mot våldsbejakande extremism och terrorism, men även stärka det förebyggande
arbetet.
Internationellt samarbete
Radikalisering
sid 314
internaliseras. Även om en person radikaliseras förhållandevis isolerat
finns nästan alltid en uppfattning om en social tillhörighet.
Partistämma 2015
Internationella erfarenheter visar att de flesta större terrorattentat planeras av nätverk som säkerhetstjänster har kännedom om. På senare
år har det förekommit flera fall där gärningsmännen agerar ensamma.
Säkerhetspolisen samverkar bland annat med andra myndigheter i
Sverige, men terrorism är ett gränsöverskridande fenomen. Därför deltar Sverige i ett omfattande internationellt samarbete där länder delger
varandra information för att förebygga terrorattentat. Samverkansrådet
mot terrorism är ett samarbete mellan fjorton svenska myndigheter.
Arbetet på EU-nivå när det gäller frågor om radikalisering och deltagande i terroristverksamhet behöver fördjupas. Samarbetet inom Europol,
som inrättats för att förbättra polissamverkan mellan EU:s medlemsländer i syfte att bekämpa bland annat terrorism, bör förbättras.
Sverige behöver också skapa och utveckla kontakter med transitländer
och andra nyckelländer när det gäller resande till oroshärdar.
Moderaterna vill också säkerställa att Internationella åklagarkammaren
har rätt resurser, exempelvis tillräckligt med specialpoliser som kan
bistå i utredningarna. Mycket tyder på att stödet inte är tillräckligt i dag.
Partistämma 2015
sid 315
Nationell samordnare mot
våldsbejakande extremism
Rekrytering
Alliansregeringen utsåg en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget syftar till en förbättrad
samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå när det gäller arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Den nationella samordnaren ska
även verka för att kunskapen om våldsbejakande extremism ökar och
att förebyggande metoder utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast
den 15 juni 2016. Resultatet av det uppdraget blir ett viktigt underlag
inför kommande arbete.
Moderaterna vill kriminalisera att någon reser, eller försöker att resa, till
ett annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Stämpling eller att på
annat sätt underlätta detta bör också kriminaliseras. Det bör även bli
straffbart att finansiera eller organisera en sådan resa.
Kunskapsbrist
Problemet med att människor radikaliseras och rekryteras till terrororganisationer är ett problem som kommunerna måste arbeta med. Det
behövs mer kunskap för att kunna arbeta förebyggande. I dag saknar
kommunerna verktyg för att upptäcka och förhindra att fler rekryteras.
Kunskapsbristerna i hur problemet ska motverkas och angripas är
stora. Det krävs ett grundläggande arbete med att utveckla metoder
för hur kommuner och skolor i ett tidigt skede kan upptäcka ungdomar
som riskerar att radikaliseras. Det krävs utbildning om vilka signaler
lärare och föräldrar och andra som vistas i ungas närhet ska vara uppmärksamma på.
Säkerhetspolisen bör få i uppdrag att upprätta ett informationsmaterial som distribueras ut till kommunerna för att öka deras kunskap
om förebyggande arbete, men även hur kommunerna bör arbeta med
återvändare.
sid 316
Partistämma 2015
Det är främst unga män, ibland små grupper av vänner, som åker för
att strida för terroristorganisationer. Männen är födda och uppväxta i
Sverige, ofta i förorter till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Det förekommer även att flickor och kvinnor reser. En stor del av radikalisering och rekrytering sker ofta via sociala kontakter, men även genom
föreläsningar och propagandaverksamhet, bland annat på internet och
på sociala medier. Poliser behöver finnas närvarande även på internet
och på sociala medier där rekryteringen sker. Det är viktigt med ett mer
proaktivt förhållningssätt för att upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till terroristorganisationer och andra
extrema rörelser.
Förebyggande arbete
För att förhindra att människor radikaliseras är det viktigt med goda
förebilder. Avhoppare vittnar om att vilsna människor som söker meningen med livet är en grupp som rekryteras. De som är på väg att resa
behöver hjälp med att återknyta till sitt gamla liv. Det är också viktigt
med teologisk argumentation och kunskap. För att förhindra radikalisering krävs olika åtgärder för olika personer. Vilka åtgärder som är mest
effektiva på vilka personlighetstyper och grupper behöver identifieras
och sedan ingå i utbildningsmaterialet för det förebyggande arbetet.
Det krävs också exitverksamheter så som avprogrammering i Sverige
dit de som vill hoppa av kan vända sig. I det förebyggande arbetet ska
samfund inkluderas i diskussionerna om problemen med radikalisering. Kommuner bör utöka dialogen med trossamfund för att skapa ett
förbättrat samarbete och en närmare kontakt.
Ny lagstiftning
Ny lagstiftning diskuteras, som ska syfta till att personer som rest
utomlands för att delta i terroristhandlingar eller i terroristträning ska
kunna lagföras. Moderaterna är tydliga med att resorna såväl som
Partistämma 2015
sid 317
andra förberedelser och finansiering ska kriminaliseras. Brottskatalogen avseende terroristbrott kan även behöva kompletteras ytterligare i
något avseende.
Säkerhetspolisen måste ges nödvändiga verktyg för att motverka terrorismrelaterad brottslighet och för att lagföring av sådan brottslighet ska
kunna ske. När exempelvis kriminalisering av resande för att delta i strid
eller vapenträning för terroriststämplade organisationer införs måste
Säkerhetspolisen ha rimliga möjligheter att kunna säkra bevisning. Om
detta inte är möjligt i praktiken blir lagstiftningen verkningslös.
Dessutom har teknikutvecklingen gått snabbt de senaste åren och lagstiftningen har inte hängt med.
Moderaterna vill därför att Säkerhetspolisen får tillgång till signalspaning under förundersökning för att kunna säkra bevisning mot personer
som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet.
Säkerhetspolisen bör också få tillgång till hemlig dataavläsning, vilket
innebär möjligheter att läsa krypterad datatrafik för att kunna säkra
bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad
brottslighet
Nya befogenheter för till exempel Säkerhetspolisen vad gäller hemliga tvångsmedel ska utformas rättssäkert med adekvata kontroll- och
uppföljningsmekanismer och med hänsyn till människors personliga
integritet.
Vi vill också se över möjligheterna att i svenska pass skriva in förbud
mot att besöka vissa länder i syfte att förhindra deltagande i terroristaktiviteter. Det bör även bli möjligt att tillfälligt omhänderta pass för att
stoppa planerade resor i syfte att delta i strid eller vapenträning utomlands för terroriststämplade organisationer.
Vidare är en generell skärpning av passhanteringen i Sverige nödvändig. Närmare 60 000 borttappade pass anmäldes 2013. Det kan inte
uteslutas att en del av dessa används för att underlätta för extremister
att resa ut och in i landet. Polisen ska därför kunna kalla till samtal andra gången man anmäler sitt pass försvunnet och ansöker om ett nytt.
I Finland har man ett liknande tillvägagångssätt som förefaller fungera.
sid 318
Partistämma 2015
Det bör också prövas om högre avgifter kan minska omsättningen av
pass. I dag kostar det 350 kronor att få ett pass utfärdat. En person bör
bara kunna få ett pass utfärdat till den kostnaden under en femårsperiod. Ett andra pass ska kosta mer. Ansöker man om ett tredje pass bör
avgiften höjas rejält.
Mer kan också göras på EU-nivå. Polisen är beroende av information
från andra medlemsländer för att öka möjligheterna att kunna ingripa i
tid och utreda brott. För att kunna förebygga terrorattentat skulle möjligheten att kartlägga resemönster med hjälp av passageraruppgifter,
PNR (passenger name record), vara ett viktigt verktyg. Ett förslag från
Kommissionen har behandlats i Europaparlamentet, men inte röstats
igenom. Det är bekymmersamt att frågan legat stilla i flera år.
Ytterligare ett viktigt steg i att förstärka arbetet mot terrorism och radikalisering är att ta krafttag mot hur den finansieras. Moderaterna vill att
Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ska få ett särskilt uppdrag och
ökade resurser för att utreda finansieringen av terrorism.
De som återvänder efter att ha deltagit i strider utomlands riskerar att
ha förmåga att genomföra attentat i sina hemländer. Det är Säkerhetspolisens uppgift att upptäcka potentiella risker i tid. Händelser i närtid
liksom utvecklingen med radikalisering och resande till och från konflikthärdar och allt fler aktiva grupper med extrema idéer innebär att
kraven på bland annat Polisen ökat. Svenska myndigheter klarar under
en kortare tid av att hantera detta. Men inget tyder i dagsläget på att de
utmaningar som finns när det gäller att säkra tryggheten i ett fritt och
öppet Sverige kommer att minska. Därför kommer Polisen och Säkerhetspolisen att behöva ökade resurser.
Det krävs hårdare tag mot dem som deltagit i strider eller i träning med
terroristorganisationer. Här fyller en ny lagstiftning som kriminaliserar
den typen av resor och förberedelser en viktig funktion. Det krävs tydliga riktlinjer för hur samhället ska agera mot återvändare. När den nya
lagstiftningen kommer på plats krävs nya rutiner inom Kriminalvården.
Dessutom krävs förbättrade rutiner inom Kriminalvården för att upptäcka och motverka radikalisering på anstalterna.
Partistämma 2015
sid 319
• Att öka möjligheterna att tillfälligt omhänderta pass i syfte att förhindra terrorism.
• Att öka kunskapen i kommuner, skolor och hos andra aktörer om hur
radikalisering kan upptäckas på ett tidigt stadium.
• Att Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ska få ett särskilt uppdrag och ökade resurser för att utreda finansieringen av terrorism.
• Att Säkerhetspolisen ges i uppdrag att upprätta ett informationsmaterial som distribueras till kommunerna för att öka deras kunskap
om förebyggande arbete, men även hur kommunerna bör arbeta
med återvändare.
• Att inrätta och ge stöd till exitverksamheter för avhoppare från radikaliserade grupper.
• Att trossamfund ska ingå i det förebyggande arbetet genom en förbättrad dialog mellan kommuner och samfund.
• Att fördjupa arbetet på EU-nivå när det gäller frågor om radikalisering och deltagande i terroristverksamhet.
• Att öka den polisiära närvaron på internet med ett mer proaktivt
förhållningssätt för att upptäcka och agera mot våldsbejakande
propaganda och rekrytering till terroristorganisationer och andra
extrema rörelser.
• Att stärka förutsättningarna för de internationella åklagarkamrarna
att kunna utreda krigsbrott, exempelvis genom ökad tillgång till polisens utredningsresurser.
• Att identifiera förebyggande insatser och arbeta fram en handlingsplan för hur det arbetet ska bedrivas.
• Att ökade resurser ges till höjd säkerhet för trossamfund.
• Att öka resurserna till Polisen och Säkerhetspolisen.
• Att det upprättas förbättrade rutiner inom Kriminalvården för att
upptäcka och motverka radikalisering på anstalterna.
• Att sprida avhoppares erfarenheter och kunskaper, särskilt bland
ungdomar.
• Att kriminalisera resor i syfte att delta i terroristhandlingar eller i terroristträning samt att kriminalisera finansiering, medverkan, stämpling eller att på annat sätt underlätta detta.
• Att Säkerhetspolisen får tillgång till signalspaning under förundersökning för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig
skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet.
• Att Säkerhetspolisen får tillgång till hemlig dataavläsning, vilket
innebär möjligheter att läsa krypterad datatrafik för att kunna säkra
bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad
brottslighet.
• Att se över möjligheterna att i svenska pass skriva in förbud mot att
besöka vissa länder i syfte att förhindra deltagande i terroristaktiviteter.
sid 320
Partistämma 2015
Brottsoffer och sexualbrott
Under 2014 polisanmäldes närmare 1,5 miljoner brott. Bakom varje
polisanmälan finns någon som utsatts för en kränkning, och ibland även
för hot och våld. Någon kan ha drabbats av fysiska såväl som psykiska
skador som tar tid att bearbeta och återhämta sig från. Att utsättas för
brott kan också innebära praktiska problem som att få ordning på sitt
hem eller i sin butik efter ett inbrott, att ringa åtskilliga samtal efter att
man drabbats av en id-kapning eller att införskaffa nya saker efter att
man utsatts för en väskryckning.
Partistämma 2015
sid 321
Praktiska och ekonomiska problem blir dock små i jämförelse med
de fysiska och psykiska problem och skador som många brottsoffer
tvingas leva vidare med. Det kan exempelvis handla om fysiska skador
som uppstått efter att man utsatts för våld, att inte våga gå ut när det
är mörkt, att vara rädd för att komma hem till sin egen bostad eller att
man har drabbats av post-traumatiskt stressyndrom. En del problem
går att göra något åt. Vissa tar lång tid att bli av med. För en del männi
skor som utsatts för brott blir vardagen aldrig sig lik igen. Många blir
tvungna att fortsätta med vardagen trots att de bär med sig traumatiska
upplevelser och fruktansvärda minnen. Det gäller inte bara den som
faktiskt utsatts för brottet, utan även anhöriga till både målsägande och
gärningsmän.
Ibland beskriver kvinnor som anmält sexualbrott att processen som
tar vid efter en polisanmälan är som att bli utsatt för ytterligare ett
övergrepp. Många förundersökningar läggs ned i brist på bevis. Det är
relativt få våldtäktsanmälningar som leder till fällande dom. Det gör att
många inte orkar eller vill anmäla sexualbrott. Mörkertalet befaras vara
stort. Därför är det extra viktigt att polis och sjukvård ser till att säkra
bevis och att polisen genomför förhör direkt när brottet anmäls. Detta
är viktigt för att öka chanserna för att brottet kan klaras upp.
Det är många som drabbas av ett brott. Dels den som utsätts, men
även anhöriga och vänner till offret. Detsamma gäller gärningsmän. De
har också familjer och vänner som hamnar i en utsatt situation. Ibland
finns även barn med i bilden. Alla som drabbas av ett brott måste få
den hjälp och det stöd de behöver för att bearbeta det som har hänt
och för att kunna återgå till en trygg vardag.
Från den 1 juli 2013 skärptes sexualbrottslagstiftningen återigen. Bland
annat utvidgades våldtäkt till att omfatta de fall där offret reagerar
med passivitet. Ändringen innebar att fler fall av sexuella utnyttjanden
kriminaliserades som våldtäkt genom att begreppet ”hjälplöst tillstånd”
ersattes av det vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”.
Enligt FN:s definition av brottsoffer räknas inte bara den som är målsägande som brottsoffer, utan alla som utsatts för brottet. Förutom
de direkt utsatta är även vittnen, anhöriga och människor som försökt
förhindra brott i någon mening att betrakta som brottsoffer.
Under 2013 fick sammanlagt närmare 93 000 brottsutsatta, anhöriga
och vittnen stöd hos brottsofferjourernas verksamheter. I de allra flesta
fall är det polisen som kontaktar brottsofferjouren efter att målsäganden
i samband med en polisanmälan tackat ja till en kontakt.
Sexualbrott
Under 2014 anmäldes 20 300 sexualbrott, varav 6 700 rubricerades
som våldtäkt, enligt Brottsförebyggande rådet. De anmälda våldtäkterna ökade med 15 procent jämfört med året innan. Unga män dominerar
bland gärningsmännen. Unga kvinnor är överrepresenterade bland
offren.
sid 322
Partistämma 2015
En ny sexualbrottslagstiftning trädde i kraft den 1 april 2005. Den
innebär bland annat att vissa gärningar som tidigare rubricerades som
sexuellt utnyttjande nu rubriceras som våldtäkt.
Utgångspunkten för sexualbrottslagstiftningen är att varje människas
önskan att inte ha sex, ovillkorligen ska respekteras.
År 2013 personuppklarades 16 procent av våldtäktsanmälningarna. Det
innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal
har väckts, att strafföreläggande har utfärdats eller att åtalsunderlåtelse
har meddelats. Dessutom bedöms det finnas ett mörkertal där brottsoffret av olika anledningar inte vill eller vågar polisanmäla.
Ofta står ord mot ord. Vittnen saknas. Därför är det viktigt att polisen
och sjukvården är effektiva och arbetar på rätt sätt när brotten utreds.
För att klara upp fler brott är det viktigt med en effektivare bevissäkring
och att brotten utreds effektivt. En rapport från Rikspolisstyrelsen visar
att det finns stora brister i polisens våldtäktsutredningar. I rapporten föreslås flera konkreta åtgärder som kan vidtas för att öka möjligheterna
att fler våldtäkter klaras upp.
Den breda översyn som sexualbrottskommittén just nu genomför av
våldtäktsbrott är nödvändig. Fler brott måste klaras upp. Kommittén
ska bland annat ta ställning till om straffet för de grövsta sexualbrotten bör skärpas, överväga hur skyddet för brottsoffer kan stärkas och
Partistämma 2015
sid 323
analysera om en samtyckesbaserad regleringsmodell för våldtäkt bör
införas. Den ska även granska och analysera hur rättsväsendet hanterar
våldtäktsärenden.
Sexualbrottskommittén ska också överväga om man ska kunna fällas
för oaktsamhet i ett våldtäktsmål. Det skulle innebära att förövaren kan
dömas för att han eller hon borde ha förstått att det föreligger en våldtäktssituation. Åklagaren behöver då inte bevisa att den åtalade hade
uppsåt att våldta, utan förövaren kan bli fälld för att ha agerat oaktsamt
i en sexuell situation. Det ställer krav på att förövaren måste ta in offrets
situation och fokus hamnar mer på gärningsmannen.
Rätten till sin egen kropp och den kroppsliga integriteten är central för
varje människas frihet. Varje människa har rätt att i varje ögonblick själv
bestämma om han eller hon vill ha sex. I det ligger även rätten att när
som helst ångra sig och avbryta en pågående sexuell handling.
Det är den som vill utföra en sexuell handling mot en annan som är
skyldig att försäkra sig om att den andra också vill – annars ska man
avstå.
Moderaterna är öppna för en bredare lagreglering som tydligare markerar vars och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte.
Det handlar inte om att det ska krävas avtal eller en uttrycklig fråga,
utan syftar till att säkerställa normal ömsesidighet och uppmärksamhet.
Signalvärdet i sådana förändringar skulle kunna bidra till att minska
såväl det sexuella våldet som upplevelsen av otrygghet.
Alliansregeringen tog initiativet till en handlingsplan för att bekämpa
mäns våld mot kvinnor. Detta arbete bör fortsätta och utvecklas. Det förebyggande arbetet måste också stärkas och prioriteras. Särskilt viktigt
är att attityder och värderingar hos barn och unga redan tidigt påverkas
i rätt riktning.
Moderaterna ska verka för att det ska finnas personliga kontaktpersoner inom polisen och i kommunerna för den som blivit utsatt. Kommunernas ansvar för att det finns tillgängliga brottsofferjourer måste
stärkas och hjälp finnas om brottsoffret behöver en ny bostad.
sid 324
Partistämma 2015
Den som utsatts för ett brott ska få stöd från de första kontakterna och
ända fram till att gärningsmannen har avtjänat sitt straff och i vissa fall,
om det behövs, långt efter det.
Höjning av avgifterna till Brottsofferfonden
Alliansregeringen tog initiativ till att höja avgiften till brottsofferfonden.
Den som döms för ett brott där fängelse ingår i straffskalan var tidigare
skyldig att betala 500 kronor till brottsofferfonden. Den avgiften har
höjts till 800 kronor. Det stärker förutsättningarna för det viktiga arbete
som de ideella organisationerna, bland annat brottsofferjourerna, utför
för stöd till brottsoffer. Höjningen innebär att brottsofferfonden får ytterligare cirka 18 miljoner kronor per år. Totalt beräknas fondens intäkter
därmed årligen uppgå till cirka 49 miljoner kronor.
Uppdrag till Brottsoffermyndigheten
och Domstolsverket om vittnesstöd
Att brottsoffer och vittnen ställer upp som bevispersoner är i många fall
en förutsättning för att lagföring ska kunna ske av personen som begått
brott. Det är därför viktigt att brottsoffer och vittnen känner förtroende
för rättsväsendet samt får det stöd och den hjälp de behöver. Vittnesstöd fyller här en viktig funktion och är uppskattad av målsägande,
vittnen, domstolar, åklagare, advokater och anhöriga. En stödperson
är en ideellt verksam person som erbjuder stöd och hjälp till brottsoffer
och vittnen i samband med rättegång. De hjälper, informerar och stöttar
vittnen och målsägande i samband med rättegång.
Vittnesstödsverksamheten bidrar till ökad trygghet och förståelse för
rättsprocessen och därmed till ökad rättssäkerhet. Alliansregeringen
gav Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att överväga
hur vittnesstödsverksamheten i framtiden ska organiseras för att garantera långsiktighet och effektivitet. Det ingår även att se över hur rekryteringsunderlaget för vittnesstödsverksamheten kan breddas. Uppdraget
ska redovisas senast den 30 november 2015.
Partistämma 2015
sid 325
Brottsofferstöd ser olika ut i landet
Brottsofferjourernas förutsättningar att hjälpa brottsutsatta är olika i olika
delar av landet. För att det ideella brottsofferstödet ska fungera krävs
ekonomisk stöttning från kommunerna. Beroende på i vilka kommuner
brottsofferjourerna verkar har de olika förutsättningar att ge brottsoffer
medmänskligt stöd, hjälp och råd. Av 290 kommuner har 277 tillgång till
någon av landets 93 brottsofferjourer. Enligt Brottsofferjourens kartläggning är det genomsnittliga bidraget från de 226 kommuner som gett
bidrag 2,14 kronor per invånare. Endast åtta kommuner i landet ger mer
än sex kronor per invånare, vilket är vad Brottsofferjouren anser är den
lägsta rimliga nivå som bör utgå med de krav som ställs på jourernas
tillgänglighet, rekrytering, utbildning, samordning och kvalitetssäkring.
37 av landets kommuner har skrivit samverkansavtal med en brottsofferjour, vilket innebär att respektive parts ansvar och skyldigheter tydliggörs. Samverkansavtalen ger en ökad kontinuitet i samverkan, bättre
och stabilare ekonomi och en långsiktighet för brottsofferstödet.
I Stockholm finns en särskild akutmottagning för våldtagna kvinnor på
Södersjukhuset. Det finns inte på andra ställen i landet. Där är det extra
viktigt att polis, sjukvårdspersonal och andra som kommer i kontakt
med brottsoffer som utsatts för sexualbrott vet vad man ska göra.
Ett professionellt bemötande av alla brottsoffer är viktigt, särskilt när
det kommer till dem som utsatts för sexualbrott. Det krävs tydliga riktlinjer för polisens och sjukvårdens bemötande. Oavsett var man bor ska
man kunna räkna med ett professionellt bemötande. Förstagångsinsatserna är också mycket viktiga för att utredningarna ska kunna komma
vidare.
Stöd och hjälp utanför kontorstid
Den som drabbats av brott har ofta många frågor. Det kan vara svårt att
veta vart man ska vända sig för att få hjälp och stöd. Ibland kan det ta
tid att få ett målsägandebiträde och brottsoffret kan behöva rådgivning
och svar på frågor innan ett målsägandebiträde kopplas in. På brotts-
sid 326
Partistämma 2015
offerjourer arbetar många ideellt och det kan vara svårt för dem att
besvara frågor av juridisk karaktär.
Det finns ett behov av ett samlingsnummer dit man kan ringa för att få
hjälp med vart man ska vända sig för att få svar på sina frågor. En jourlinje skulle kunna fungera som en nationell service dit brottsoffer kan
ringa för att få en väg in till fortsatta myndighetskontakter och annan
hjälp. Linjen bör vara öppen dygnet runt eftersom många behöver hjälp
även utanför kontorstid.
IT-brott
Samhället är i dag beroende av internet för att fungera. Det underlättar
våra liv men ökar också vår sårbarhet, inte minst när det gäller risken
att utsättas för brott. Andelen brott som begås med hjälp av modern
teknik ökar ständigt. Rättsväsendet har inte hunnit följa med i utvecklingen. För att möta hoten inom IT-området är det viktigt att höja kunskapen om den IT-relaterade brottsligheten genom hela rättskedjan.
Internet har också blivit en ny arena för hat, hot och kränkningar, som
sprids på bloggar och andra forum. Genom olika sociala medier kan
bilder och information enkelt delas. Det innebär att kränkningar och
hot kan få en stor spridning. Uppgifter och bilder på internet är enkelt
sökbara och kan finnas kvar i all framtid. Att bli uthängd på nätet kan
innebära en stor psykisk påfrestning för den som utsätts. Kränkningarna kan ske i ett sammanhang av trakasserier som pågår även utanför internet. Det kan handla om förföljelse från en tidigare partner. Det
händer till exempel att intima bilder eller videor sprids utan samtycke
från den som stått framför kameran. Via internet kan även mobbning av
barn och unga ta sig in i hemmet via datorer, läsplattor och mobiltelefoner.
Andra brott som också begås på internet är bedrägerier, inte sällan
med hjälp av en kapad identitet. Gärningsmännen utnyttjar då någon
annans identitet för att ta lån och/eller göra inköp på kredit från flera
olika ställen. Brottsoffret får ägna mycket tid och möda åt att ringa
runt till flera olika banker och näringsidkare. Moderaterna vill därför att
Partistämma 2015
sid 327
det tas initiativ till en brottsofferportal dit den drabbade kan vända sig
för att anmäla brottet. Efter en anmälan till en brottsofferportal skulle
kreditgivarna själva kunna få bära hela risken för brottsliga transaktioner. Ett upprättande av en brottsofferportal bör ske i samarbete mellan
branschens olika aktörer.
skäl att se över lagstiftningen och om nya brott bör införas eller om den
befintliga lagstiftningen bör ändras för att ta sikte på brott som virtuella
våldtäkter och på hämndporr. Här är det viktigt att lagstiftningen uppdateras och att straffen tydligt återspeglar hur allvarligt samhället ser på
brotten.
För samhället är det viktigt att markera att brott som förekommer över
internet är lika allvarligt som annars. Det måste stå klart för var och en
att samma regler gäller överallt i samhället. Det förutsätter bland annat
att samhället griper in när överträdelser sker och att lagstiftningen på
området anpassas.
Virtuella våldtäkter och hämndporr
I takt med teknikens utveckling tar brottsligheten nya former. Så kallade
virtuella våldtäkter är ett exempel på sexuellt utnyttjande som sker på
internet. Det kan handla om att man kontaktas på sociala medier och
sedan tvingas utföra sexuella handlingar på sig själv framför webbkameran. Handlingarna dokumenteras och man blir sedan hotad med
att bilderna eller filmerna ska spridas om man inte fortsätter att utföra
sexuella handlingar. Mörkertalet befaras vara stort eftersom detta är
förknippat med stor skuld och skam. Det har förekommit att de som
utsatts för detta har försökt att ta sina liv.
Ett annat problem som vuxit i takt med teknikens utveckling är så kallad
hämndporr. Det kan handla om bilder eller filmer som är tagna i smyg
eller med den andra personens godkännande. Ett exempel på hämndporr är en film som sprids på nätet av någon som filmat när denne
har sex med sin före detta partner. Ett sådant fall har prövats i Högsta
domstolen. Den åtalade blev då skyldig till förtal eftersom inspelningen
och spridningen av filmen skett utan att målsäganden visste om det.
Men det saknas tydlig lagstiftning på området. En fråga är exempelvis
hur man ska hantera filmer och bilder som dokumenterats med godkännande.
• Att vara öppna för en bredare lagreglering som tydligare markerar
vars och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte.
• Att öka likvärdigheten i stödet till brottsoffer över hela landet.
• Att en nationell jourlinje dit brottsoffer kan ringa upprättas.
• Att polis och sjukvård ges verktygen de behöver för att arbeta på
rätt sätt när sexualbrott utreds.
• Att höja kunskapen om den IT-relaterade brottsligheten genom hela
rättskedjan.
• Att det tas initiativ till en brottsofferportal för dem som drabbats av
identitetsstölder och bedrägerier på internet.
• Att lagstiftningen ses över för att omfatta även virtuella våldtäkter
och hämndporr.
När det gäller denna typ av brott markerar inte straffen samhällets syn
på brottens allvar. Lagstiftningen har inte hängt med. Det finns därför
sid 328
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 329
Tiggeri och utsatta
EU-medborgare
medlemsstatens socialförsäkringssystem. Var och en måste dessutom
följa den lagstiftning som finns i respektive medlemsland.
De senaste åren har det blivit allt vanligare med tiggare från EU-länder, i
synnerhet från Rumänien och Bulgarien. Utsatta människor som ber om
pengar finns nu i hela landet. Skälen till att många söker sig till Sverige
varierar, men för de flesta handlar det om utsatthet och svår fattigdom.
Grundproblemen finns i hemländerna där social utsatthet, diskriminering och brist på bostäder, utbildning och arbete är vanligt förekommande. Lösningen på problemen är dock inte att uppmuntra människor
till tiggeri på Sveriges gator. Tvärtom riskerar det att låsa fast människor
i utanförskap.
Omfattande utbredning i hela landet
Det finns inga bekräftade officiella siffror på hur många människor från
EU-området som kommer till Sverige i syfte att tigga, men uppskattningar säger att det kan handla om 4 000-6 000 personer. Antalet har
ökat och förväntas öka än mer framöver.
Det har också förekommit allvarliga attacker mot tiggare i form av hot,
våld, påtryckningar och utnyttjande. Vi kan inte acceptera att människor
som vistas i Sverige riskerar att fara mycket illa och detta måste kraftigt
motverkas.
Många av dessa EU-medborgare bor också under ovärdiga levnadsförhållanden på gatan, i läger eller i det som närmast kan beskrivas som
kåkstäder. Illegala bosättningar innebär usla levnadsvillkor och medför
ofta sanitära olägenheter, nedskräpning och ordningsstörningar rent allmänt. Det är en ohållbar utveckling. Något måste göras för att komma
tillrätta med problemen.
Den fria rörligheten i Europa har inneburit att EU-medborgare precis som
alla andra kan resa och röra sig i Europa. Fri rörlighet är i grunden bra
och är en grundpelare inom EU-samarbetet. Fri rörlighet främjar både
tillväxt och sysselsättning. De flesta som reser till ett annat EU-land gör
det för att arbeta, men det finns redan i dag begränsningar för den fria
rörligheten, till exempel om man utgör en belastning för den mottagande
sid 330
Partistämma 2015
I maj 2014 presenterades en rapport från Länsstyrelsen i Stockholms
län som innehöll en nationell kartläggning där man inhämtat information
från bland andra polismyndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. I rapporten uppskattade man att 300-500 personer kan ha utnyttjats för tiggeri under 2013.
Det är viktigt med fler och uppdaterade kartläggningar för att bättre i
detalj klargöra hur situationen ser ut i dag, men antalet tiggare och den
omfattande utbredningen i landet tyder på att det ofta bygger på en
organiserad och strukturerad verksamhet och med indikationer om att
det omsätter stora penningvärden.
Moderaterna vill inte förbjuda enskilda människor att tigga, men vi
kan heller inte acceptera ett omfattande och organiserat tiggeri i hela
landet. Det förekommer att utsatta människor utnyttjas av andra under
former som liknar människohandel och koppleri. Därför anser vi att
organiserande av tiggeri, där utsatta människor utnyttjas, ska kriminaliseras.
Kommunernas utmaningar
Kommunerna ställs inför en rad frågor mot bakgrund av utvecklingen.
På lokal nivå har socialtjänsten ett ansvar för att tillgodose de mest
akuta behoven. Många kommuner erbjuder, ofta med hjälp av frivilligorganisationer, bland annat platser för nattvila, akut mat och logi efter
nödprövning, akuta hemresor samt tillgång till öppna dagverksamheter.
Ett problem är de sanitära konsekvenser som boplatser på gator och i
parker medför. Det finns redan i dag regler för hur man får bo, både på
kommunal och privat mark. Dessa lagar måste gälla lika för alla. Svårigheterna ligger i tillämpningarna av reglerna och brister när det gäller
Partistämma 2015
sid 331
möjligheterna till avhysning av illegala bosättningar. Ordningslagen
bör ses över, bland annat vad gäller regler för penninginsamling och
hur den ska tillämpas i landets kommuner för att man lokalt ska kunna
agera enligt regelverket.
Landets kommuner och markägare måste få fler verktyg för att kunna
säkerställa att illegala boplatser inte uppkommer eller permanentas. Det
handlar bland annat om att låta kommunerna anställa vakter med något
vidgade befogenheter som kan upprätthålla de kommunala ordningsföreskrifterna. I dag är det bara poliser som har den befogenheten.
Bakgrunden är att insatserna är mycket resurskrävande för polisen,
men också för sociala myndigheter och för Kronofogdemyndigheten
som kopplas in.
Krångliga regler för särskild
handräckning och avhysning
Utöver översynen av regelverket för kommunerna krävs även att regelverket för bosättningar på privat mark och avhysning ses över. Många
markägare känner oro och frustration då det är markägarens sak att
själv hantera ett avlägsnande av en grupp personer som olovligen bosatt sig på en fastighet, ofta med stora kostnader som följd. Reglerna
för så kallad särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten bör
förenklas och ses över eftersom de i dag är administrativt betungande.
En nationell samordnare har fått i uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner och landsting och organisationer som
möter utsatta EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Det är bra.
Regeringen bör dock agera skyndsamt.
Arbetet på EU-nivå
Utöver att hantera lokala problem och frågor i Sverige krävs att rege
ringen tar initiativ på EU-nivå. Sverige måste nu agera och sätta press
på andra medlemsstater. Situationen vad gäller hälsa, bostäder, utbildning och arbete måste förbättras i de av EU:s medlemsstater det handlar om. Ansvaret för detta ligger på de lokala och nationella myndigheterna, men såväl Sverige som andra EU-länder kommer att behöva
bistå i det arbetet framöver.
För att bryta utanförskapet hos de människor det handlar om måste
de få möjlighet till utbildning och hållbar försörjning för sig själva och
sina familjer. Skarpare krav måste ställas på de EU-medlemsstater vars
medborgare inte ser någon bättre lösning än att tigga på gatorna långt
hemifrån och vi kommer aldrig att acceptera att utsatta människor
utnyttjas. Därför krävs en tydlig markering om att Sverige är berett att
öppna för sanktioner på EU-nivå om inte situationen förbättras. Till
exempel genom ekonomiska sanktioner där EU fryser utbetalningar
från strukturfonderna till de aktuella länderna om de inte agerar för att
förbättra situation nationellt.
• Att Sverige tar initiativ på EU-nivå för att sätta press på andra EUländer att agera mot diskriminering och sociala orättvisor i deras
hemländer.
• Att organiserande av tiggeri, där utsatta människor utnyttjas, ska
kriminaliseras.
• Att fler kartläggningar görs för att bättre i detalj klargöra hur situationen ser ut.
• Att ordningslagen och hur den tillämpas i landets kommuner ses
över, bland annat vad gäller regler för penninginsamling och utnyttjande av allmän mark.
sid 332
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 333
• Att landets kommuner och markägare ges fler verktyg för att säkerställa att illegala boplatser inte uppkommer eller permanenteras.
• Att regelverket om särskild handräckning och avhysning ses över.
att anta proposition 6: Trygghet mot brott.
Proposition 7
Medlemsavgift för åren
2019-2022
sid 334
Partistämma 2015
PROPOSITION 7:
MEDLEMSAVGIFT FÖR ÅREN
2019-2022
Att vara medlem i Moderaterna är att aktivt visa sitt stöd för de idéer
man tror på. Genom medlemskapet bidrar man till partiets möjligheter
att på olika sätt påverka opinionen i önskad riktning.
Vid partistämman i Gävle 2007 fastställdes medlemsavgiften till Riksorganisationen för åren 2010-2013 till 140 kronor. Sedan dess har avgiften legat still och vid partistämman 2011 i Örebro ändrades stadgarna
på så sätt att beslut om att medlemsavgiften fastställs till och med
tredje året efter ordinarie partistämma. Orsaken till förändringarna var
att komma i fas med förbundsstämmornas periodicitet varför stämman
fastställde avgiften för åren 2014-2018 till oförändrat 140 kronor.
Partistyrelsen menar att medlemskapet har stor betydelse för partiets
framtida möjlighet att engagera människor för de moderata idéerna.
Under året har diskussioner, mot bakgrund av medlemsutvecklingen,
förts kring medlemskapet. Hur kan engagemanget öka och på vilket
sätt. Finns flera möjliga medlemskap och hur kan de se ut. Kan en
enhetlig avgift vara en framkomlig väg för att underlätta rekrytering
och förnyelse av medlemskapet. Diskussionen om en enhetlig avgift är
inte ny och har varit uppe nu och då under årens lopp. Under senare
år har också tillämpats en för landet gemensam medlemsavgift för nya
medlemmar. Denna är 100 kronor och tillfaller i sin helhet respektive
partiförening. Erfarenheterna har varit positiva. Vad kan medlemmen
förvänta sig, vilka krav kan partiet ställa, vem tar ansvar för medlemskapets innehåll m.m. Detta är en diskussion som partiet kommer att föra
på alla nivåer under de närmaste åren.
En första bredare diskussion fördes vid förbundsordförandekonferensen i juni 2015 där man var överens om att partiet måste prioritera
frågorna kring medlemskapet, dess innehåll och i diskussionen även
föra in utformningen av medlemsavgiften.
Partistämma 2015
Proposition 7: Medlemsavgift för
åren 2019-2022
sid 337
För att möjliggöra en ordentlig genomlysning i hela organisationen kring
vilka förändringar som kan krävas för medlemsavgiftens utformning och
storlek behövs mer tid. Därför föreslår partistyrelsen att partistämman
2015 ger arbetsstämman 2017 i uppdrag att fatta beslut om medlemsavgiftens utformning och storlek för åren 2019-2022.
att partistyrelsen får i uppdrag att inför arbetsstämman 2017, i dialog
med hela organisationen, utreda medlemsavgiftens framtida utformning, samt
att uppdra åt arbetsstämman 2017 att fatta beslut om medlemsav
giftens utformning och storlek för åren 2019-2022.
Proposition 8
Ändringar i stadgarna
sid 338
Proposition 7: Medlemsavgift för
åren 2019-2022
Partistämma 2015
PROPOSITION 8:
ÄNDRINGAR I STADGARNA
Partiets nu gällande stadgar antogs vid den ordinarie partistämman i
Örebro 2011.
Inför årets stämma har det blivit aktuellt att göra en översyn av normalstadgarna, främst avseende medlemskapet men även de nomineringsregler som infördes inför valet till Europaparlamentet 2014. I översynen
finns också smärre justeringar av hela stadgan.
Partistyrelsen tillsatte i slutet av 2014 en kommitté med uppdrag att
göra en översyn av stadgar med ovanstående direktiv. Kommittén har
bestått av följande personer: Erik Langby, ordförande, Gunnar Hedberg,
Uppsala, Elisabeth Unell, Västmanland, Kåge Johansson, Halland,
Malin Höglund, Moderatkvinnorna, Caroline Laggergren, Muf, Anders
Gerby samt Karla Ramsbäck båda riksorganisationen
Kommittén har under arbetets gång tagit in synpunkter och förslag på
förändringar. Några av dessa har skrivits in i förslagen som även har
varit på snabbremiss i förbunden samt i partiet ingående organisationer
och nätverk.
Med utgångspunkt från kommitténs förslag och de synpunkter förbunden framfört lägger partistyrelsen nu förslag till reviderade normalstadgar, normalarbetsordning för fullmäktigegrupper samt nomineringsregler för val till Europaparlamentet.
Partistyrelsen föreslår att föreslagna förändringar i stadgarna samt
nomineringsreglerna för Europaval börjar gälla från den 1 januari 2016.
Förändringarna i normalstadgarna för förbund, kretsar och föreningar
föreslås även de gälla från den 1 januari 2016. De förbund som har
avvikelse från normalstadgarna som rör föreslagna förändringar tillåts
fortsätta tillämpa dessa till nästa ordinarie förbundsstämma.
Genomgående har också ordet ”skall” bytts ut mot ”ska” med syfte att
förenkla språket. Dessa förändringar har inte markerats i stadgarna.
Partistämma 2015
sid 341
Den allmänna översynen av stadgarna innebär inte, med några undantag, några större principiella förändringar. Det som kan nämnas är:
Följande kan framhållas särskilt:
1.
Införa ett nytt medlemsbegrepp ”Registrerad medlem” där det
också anges när man går från medlem till registrerad medlem och
när det registrerade medlemskapet upphör.
Några tidsgränser har justerats för att ha större flexibilitet i förhållande till när valdagen fastställs för valet till Europaparlamentet.
2.
Nomineringskommittén har att fatta beslut om rådgivande provval
ska genomföras eller ej.
2.
Lagts till att en person måste vara medlem för att kunna väljas till
och inneha ett förtroendeuppdrag i eller för partiet.
3.
3.
Under utredningsperioden vid uteslutning fråntas medlemmen och
registrerad medlem förutom rösträtt även möjligheten att utöva
eventuella uppdrag från det att frågan väckts i och behandlats av
förbundsstyrelsen och tills dess att partistyrelsen avgjort frågan.
Nomineringskommittén har även att fatta beslut om vilken typ
av nomineringsstämma som ska genomföras antingen man vill
genomföra Alternativ A som innebär att nomineringsstämman inte
föreläggs förslag till rangordnade kandidater i toppen eller Alternativ B som innebär ett komplett rangordnat listförslag från nomineringskommittén.
4.
Att Moderata Seniorer och Öppna Moderater förs in i stadgarna
som organisationer/nätverk inom partiet.
5.
Att ordföranden för Moderata Seniorer och Öppna Moderater får
var sin självskriven plats i partistyrelsen.
6.
Att Moderata Seniorer och Öppna Moderater får motionsrätt till
parti- och förbundsstämmor.
7.
Obligatoriska ärenden att besluta om vid partistämma och förbundsstämma har utökats med att fastställa föredragningslista
samt procedurregler.
1.
8.
9.
De skrivningar i stadgarna som funnits kvar och berört kyrkan har
tagits bort.
Infört en skrivning i grupparbetsordningen som innebär att om
gruppen uttalat att den ej har förtroende för en person och till dess
att den avsagt sig sina uppdrag är personen avstängd från gruppens arbete.
I nomineringsreglerna för Europaparlamentsvalet har endast smärre
justeringar gjorts.
Vidare föreslås att partistämman ger den nya partistyrelsen i uppdrag
att genomföra en generell översyn av hur relationerna med inom partiet
verksamma organisationer och nätverk kan utvecklas på olika nivåer.
Denna översyn ska ske i samråd med förbund, föreningar och berörda
organisationer och nätverk.
att anta föreslagna förändringar i stadgarna för Moderata Samlingspartiet,
att anta föreslagna förändringar i normalstadgar för förbund i Moderata Samlingspartiet,
att anta föreslagna förändringar i normalstadgar för krets i Moderata
Samlingspartiet,
att anta föreslagna förändringar i normalstadgar för partiförening i
Moderata Samlingspartiet,
att anta föreslagna förändringar i normalarbetsordning för fullmäktigegrupper för nästkommande mandatperiod,
att anta föreslagna förändringar i nomineringsregler för Europaval,
att föreslagna förändringar i stadgarna gäller från den 1 januari 2016,
sid 342
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 343
att de förbund som har avvikelse från normalstadgarna som rör föreslagna förändringar tillåts fortsätta tillämpa dessa till nästa ordinarie förbundsstämma,
att föreslagna förändringar i nomineringsreglerna för Europaval träder
i kraft den 1 januari 2016, samt
att ge partistyrelsen i uppdrag att i samråd med förbund, föreningar
och berörda organisationer/nätverk göra en översyn av hur relationerna med i partiet verksamma organisationer och nätverk kan
utvecklas.
Innehåll
Stadgar för Moderata
Samlingspartiet348
§ 1 Ändamål
§ 2 Organisation
§ 3 Förbund
§ 4 Föreningar
§ 5 Medlemskap
§ 6 Organisationer inom partiet
§ 6 Organisationer och nätverk inom partiet
§ 7 Råd, kommittéer och arbetsgrupper
§ 8 Partistämma
§ 9 Partiråd
§ 10 Partistyrelse
§ 11 Avgifter
§ 12 Revision
§ 13 Rekrytering och nominering av kandidater
§ 14 Stadgeändring
Nomineringsregler för Europaval
Grundläggande principer
1. Fastställande av nomineringsregler
2. Rekrytering, nominering och övriga förberedelser
3 Förberedande prioritering
4. Provval
5. Nomineringsstämma
348
348
348
350
350
352
352
352
354
363
363
366
368
368
368
370
370
372
372
380
382
384
Normalstadgar för förbund
i Moderata Samlingspartiet398
§ 1 Ändamål
§ 2 Organisation
§ 3 Medlemskap
§ 4 Föreningar
§ 5 Avgifter
§ 6 Förbundsstämma
§ 7 Förbundsråd
sid 344
Partistämma 2015
Partistämma 2015
398
398
398
400
402
402
411
sid 345
§ 8 Förbundsstyrelse
§ 9 Arbetsutskott
§ 10 Påkallande av sammanträden
§ 11 Valberedning
§ 12 Rekrytering och nominering av kandidater
§ 13 Revision
§ 14 Stadgar och stadgeändring
411
416
416
416
418
418
418
Normalstadgar för krets
§ 1 Ändamål
§ 2 Organisation
§ 3 Medlemskap
§ 4 Kretsårsmöte
§ 5 Kretsstyrelsen
§ 6 Rekryterings- och nomineringsarbete
§ 8 Valberedning
§ 9 Räkenskaper och revision
§ 11 Upplösning
420
420
420
423
428
428
430
430
430
432
432
Bilaga:
Normalarbetsordning
för fullmäktigegrupper
1. Gruppens sammansättning
2. Gruppens uppgifter
3. Gruppens sammanträden
4. Gruppledamöternas skyldigheter
5. Gruppens ledning
6. Organisation i nämnder och styrelser
7. Valfrågor
8. Arbetsordning
9. Ändring av normalarbetsordning
454
454
454
456
462
464
468
468
471
471
Normalstadgar för partiförening
§ 1 Ändamål
§ 2 Organisation
§ 3 Medlemskap
§ 4 Årsmöte
§ 5 Styrelse
§ 6 Rekryterings- och nomineringsarbetet
§ 8 Krets
§ 9 Räkenskaper och revision
§ 11 Upplösning, sammanslagning och delning
sid 346
434
434
434
438
444
446
448
448
448
450
450
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 347
Nu gällande stadgar
Förslag till ny skrivning
Ny skrivning är markerad med understruken+fet text. Borttag är markerad med överstruken text.
I nomineringsreglerna för Europaval har alternativa procedurer införts, de markeras vid respektive punkt.
STADGAR FÖR MODERATA
SAMLINGSPARTIET
Stadgarna är antagna av partistämma den 25-28 oktober 2007 med ändringar
gjorda vid partistämman 20-23 oktober 2011.
Gäller från och med 1 juli 2012
Stadgarna är antagna av partistämma den 25-28 oktober 2007 med ändringar
gjorda vid partistämman 20-23 oktober 2011 med ändringar gjorda vid partistämman 15-18 oktober 2015.
Gäller från och med 1 januari 2016
§ 1 ÄNDAMÅL
Moderata Samlingspartiets strävan är att vinna människor för den samhällssyn
som partiet företräder.
Moderata Samlingspartiets uppgift är därför att målmedvetet bilda opinion för
och utveckla moderata idéer, att vinna väljare till partiet och att i praktisk politik
förverkliga idéer i enlighet med partiets samhällssyn.
§ 2 ORGANISATION
Moderata Samlingspartiets riksorganisation utgör en sammanslutning av förbund.
§ 3 FÖRBUND
Mom.1. Varje förbunds verksamhetsområde omfattar normalt en riksdagsvalkrets. Verksamhetsområdet fastställs av partistyrelsen efter samråd
med respektive förbund.
Mom.2. Förbundsstadgar, som avviker från av partistämman antagna normalstadgar, ska fastställas av partistyrelsen.
Mom.3. Partistyrelsen äger påkalla sammanträde med förbundsstyrelse. Till
sammanträde med förbundsstyrelse eller förbundsstämma eller till
annan sammankomst i förbundet äger partistyrelsen sända företrädare med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt.
sid 348
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 349
Mom.4. Förbund ska till partistyrelsen lämna begärda uppgifter om organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet.
Mom.5. Förbund som inte uppfyller kraven att till partistyrelsen lämna begärda uppgifter om organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet
kan av partistyrelsen nekas representationsrätt vid partistämma och
partiråd.
§ 4 FÖRENINGAR
Förbund utgör en sammanslutning av partiföreningar. Partiförenings verksamhetsområde fastställs av förbundsstyrelsen. Finns flera partiföreningar inom
samma kommun ska en krets, eller förbund inrättas för dessa.
En kommuntäckande partiförening eller en partiförening som omfattar flera
kommuner kan delas in i geografiska, intresse- eller verksamhetsbaserade
sektioner.
§ 5 MEDLEMSKAP
Mom.1. Medlem i riksorganisationen är den som är medlem i förbund, delar
partiets grundvärderingar, följer stadgarna och som betalat fastställd
medlemsavgift. Efter särskild prövning kan partistyrelsen bevilja
direktanslutning till riksorganisationen.
Mom.1.
Medlem i riksorganisationen är den som är medlem i förbund, delar
partiets grundvärderingar, följer stadgarna och som betalat fastställd
medlemsavgift. Medlem som ej erlagt den årliga medlemsavgiften senast vid halvårsskiftet erhåller ett registrerat medlemskap.
Registrerad medlem kvarstår därefter som längst till och med
utgången av nästkommande kalenderår. Efter särskild prövning
kan partistyrelsen bevilja direktanslutning till riksorganisationen.
Mom.2. Medlem i Moderatkvinnorna respektive Moderata Ungdomsförbundet är också medlem i riksorganisationen och i det förbund och i den
partiförening inom vars verksamhetsområde medlemmen är bosatt
eller sökt och erhållit medlemskap i.
Mom.3. För att väljas till/inneha ett förtroendeuppdrag inom respektive
för partiet krävs att personen är medlem, undantaget aukoriserad/godkänd revisor eller motsvarande.
sid 350
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 351
Mom.3. Medlem som aktivt arbetar för någon med partiet konkurrerande
politisk organisation, eller genom sitt handlande skadar partiet, kan
uteslutas genom beslut av partistyrelsen. Uteslutning omfattar både
partiet, förbundet och den partiförening medlemmen tillhör. Från det
att ett uteslutningsärende behandlats i förbundsstyrelsen tills dess
att ärendet avgjorts av partistyrelsen saknar medlemmen rösträtt i
partiet. Utesluten medlem kan endast skriftligen ansöka om återinträde hos förbundsstyrelsen där senaste medlemskapet fanns.
Mom.4. Medlem eller registrerad medlem som är ansluten i och/eller
aktivt arbetar för någon med partiet konkurrerande politisk organisation, eller genom sitt handlande skadar partiet, kan uteslutas
genom beslut av partistyrelsen. Uteslutning omfattar både partiet,
förbundet och den partiförening medlemmen tillhör. Från det att ett
uteslutningsärende väckts i och behandlats i av förbundsstyrelsen
tills dess att ärendet avgjorts av partistyrelsen saknar medlemmen
rösträtt i partiet och möjligheten att utöva sina förtroendeuppdrag i partiet. Utesluten medlem kan endast skriftligen ansöka om
återinträde hos förbundsstyrelsen där senaste medlemskapet fanns.
Återinträde som medlem i partiet avgörs av partistyrelsen.
§ 6 ORGANISATIONER INOM PARTIET
§ 6 ORGANISATIONER OCH NÄTVERK INOM
PARTIET
Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet utgör organisationer inom
partiet med egna stadgar, vilka ska fastställas av partistyrelsen.
Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet utgör organisationer inom
partiet med egna stadgar, vilka ska anmälas till fastställas av partistyrelsen.
Moderata Seniorer och Öppna Moderater utgör nätverk inom partiet med
egna stadgar/arbetsordningar, vilka ska anmälas till partistyrelsen.
§ 7 RÅD, KOMMITTÉER OCH ARBETSGRUPPER
Partistyrelsen beslutar om inrättande av de råd, kommittéer och arbetsgrupper
som behövs för verksamheten.
sid 352
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 353
§ 8 PARTISTÄMMA
Mom.1. Partistämman är partiets högsta beslutande organ och består av 200
av förbundsstämmorna valda ombud samt partistyrelsens ledamöter.
Tre olika typer av partistämma förekommer: ordinarie, arbets- och
extra stämma. Antalet ombud som respektive förbund har att utse
grundar sig på antalet betalande medlemmar i förbundet. Den 31
december varje år fastställs hur många som betalat medlemsavgift
under året. Fördelningen av ombuden mellan förbunden ska ske proportionellt. Varje förbund tillförsäkras minst ett ombud. Det åligger
partistyrelsen att snarast efter varje årsskifte meddela förbunden hur
många ombud de ska välja.
Mom.2. Protokollsutdrag, som visar vilka som utsetts till ombud, ska vara
riksorganisationen tillhanda senast fyra veckor före stämman.
Mom.3. Medlem har efter anmälan närvarorätt. Enskild kan efter anmälan
ges närvarorätt av partistyrelsen. Partistyrelsen äger att till partistämman inbjuda såväl representanter för andra sammanslutningar som
enskilda personer samt ge dem närvaro- och yttranderätt.
Mom.4. Ordinarie stämma hålls året efter det år då ordinarie riksdagsval
förrättats. Kallelse till ordinarie stämma utfärdas av partistyrelsen till
förbunden senast sex månader före stämman.
Mom.5.
Arbetsstämma hålls året före det år då ordinarie riksdagsval förrättas. Kallelse till arbetsstämma utfärdas av partistyrelsen till förbunden senast sex månader före stämman.
Vid arbetsstämman behandlas de frågor som partistyrelsen beslutar
om och som är särskilt angelägna att behandla inför allmänna val.
Vid arbetsstämma kan fyllnadsval till partistyrelsen genomföras. Där
väljs också valberedning för en tid av fyra år.
sid 354
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 355
Mom.6.
Extra stämma hålls då partistyrelsen så finner erforderligt eller då
minst en tredjedel av antalet förbund begär detta. Kallelse till extra
stämma utfärdas av partistyrelsen till förbunden så snart beslut fattas om extra stämma.
Mom.7.
förbund, förening, krets, fullmäktigegrupp, Moderatkvinnorna, Moderata Ungdomsförbundet och enskild medlem i partiet.
Mom.8.
Förslag till ordinarie stämma ska vara förbundsstyrelsen inom det
förbund motionären tillhör tillhanda inom tid som partistyrelsen fastställer, dock senast sexton veckor före stämman. Förbundsstyrelsen
ska yttra sig över förslaget samt av- eller tillstyrka detsamma. I de
fall motionen har motionärer som tillhör olika förbund ska förbundsstyrelsen i det förbund som förstanamnet tillhör yttra sig.
Moderatkvinnornas och Moderata Ungdomsförbundets centrala
organisationer lämnar sina förslag direkt till partistyrelsen.
Mom.7.
förbund, förening, krets, fullmäktigegrupp, Moderatkvinnorna, Moderata Ungdomsförbundet, Moderata Seniorer, Öppna Moderater
och enskild medlem i partiet.
Moderatkvinnornas, Moderata Ungdomsförbundets, Moderata Seniorers och Öppna Moderaters centrala organisationer lämnar sina
förslag direkt till partistyrelsen
Förslag som ska behandlas av ordinarie stämma, ska vara partistyrelsen tillhanda inom tid som partistyrelsen fastställer, dock senast
tolv veckor före stämman.
Förslag, som ska behandlas av arbetsstämma eller extra stämma,
ska vara ingivet till partistyrelsen inom tid som styrelsen bestämmer
med hänsyn till kallelsetidens längd. Sådant förslag får endast avse
frågor som ska behandlas av stämman.
förbundens styrelser, Moderatkvinnorna, Moderata Ungdomsförbundet och valda ombud senast tre veckor före stämman. Partistyrelsens yttrande över förslag till extra stämma avges så fort omständigheterna medger.
sid 356
Partistämma 2015
förbundens styrelser, Moderatkvinnorna, Moderata Ungdomsförbundet, Moderata Seniorer, Öppna Moderater och valda ombud
senast tre veckor före stämman. Partistyrelsens yttrande över förslag
till extra stämma avges så fort omständigheterna medger.
Partistämma 2015
sid 357
Mom.9. Val ska beredas av en valberedning som väljs av en arbetsstämma
samtliga tillhörande skilda förbund samt en ledamot från vardera
ersättare. Valberedningen sammankallas av dess ordförande och utser utom eller inom sig sekreterare. Valberedningen avgör själv sina
arbetsformer.
Mom.9.
Val ska beredas av en valberedning som väljs av en arbetsstämma
samtliga tillhörande skilda förbund. samt en ledamot från vardera
ersättare. Därutöver utser Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet var sin representant, jämte ersättare. Valberedningen sammankallas av dess ordförande och utser utom eller inom
sig sekreterare. Valberedningen avgör själv sina arbetsformer.
Mom.10. Omröstning vid partistämma sker öppet, utom votering vid personval som ska vara sluten. Stämmoombud ska personligen utöva sin
rösträtt vid stämman. Röstning får inte ske med fullmakt.
omröstning i stadgefrågor. Vid lika röstetal avgörs personval med
lotten och övriga frågor i enlighet med den mening som ordföranden
biträder. Saknar särskilt vald mötesordförande formell rösträtt avgörs
även övriga frågor genom lottning.
Val vid partistämma av partistyrelseledamöter, revisorer och valberedning gäller intill dess att nya personer utsetts.
Mom.11. Ledamot av partistyrelsen äger inte delta i beslut om ansvarsfrihet
för denna eller i val av revisor.
sid 358
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 359
d) Fastställande av föredragningslista.
e) Fastställa procedurregler för stämman.
d) Fastställande av röstlängd.
d) f)
Fastställande av röstlängd.
e) Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning.
e) g)
Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning.
f) Partistyrelsens årsredovisningar.
f) h)
Partistyrelsens årsredovisningar.
g) Revisorernas berättelser och fastställande av resultatoch balansräkningar.
g) i)
Revisorernas berättelser och fastställande av resultatoch balansräkningar.
h) Fråga om ansvarsfrihet för partistyrelsen.
h) j)
Fråga om ansvarsfrihet för partistyrelsen.
i) Fastställande av antalet ledamöter i partistyrelsen.
i) k)
Fastställande av antalet ledamöter i partistyrelsen.
j) Val av partiordförande och två vice ordförande.
j) l)
Val av partiordförande och två vice ordförande.
k) Val av minst åtta ledamöter i partistyrelsen.
k) m) Val av minst åtta ledamöter i partistyrelsen.
l) Val av tre revisorer och tre ersättare.
l) n)
m) Fastställande av årsavgift för tiden till och med tredje året efter
nästa ordinarie partistämma.
m) o) Fastställande av årsavgift för tiden till och med tredje året
efter nästa ordinarie partistämma.
n) Förslag från partistyrelsen (propositioner) och inkomna övriga
förslag (motioner).
n) p) Förslag från partistyrelsen (propositioner) och inkomna
övriga förslag (motioner).
o) Övriga frågor.
o) q) Övriga frågor.
Val av tre revisorer och tre ersättare.
Mom.13. Vid arbetsstämma ska minst förekomma: val av ordförande, vice
ordförande, nio ledamöter och nio ersättare i partiets valberedning.
sid 360
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 361
Mom.14. Partistyrelsen ska framlägga förslag till arbetsordning och föredragningslista för partistämma.
§ 9 PARTIRÅD
för förbunden vilka fördelas proportionellt mellan förbunden grundat på medlemsantalet den 31 december varje år. Varje förbund
för förbunden vilka fördelas proportionellt mellan förbunden grundat
på medlemsantalet den 31 december varje år. Antalet ombud som
respektive förbund har att utse grundar sig på antalet betalande
medlemmar i förbundet. Den 31 december varje år fastställs hur
många som betalat medlemsavgift under året. Fördelningen av
ombuden mellan förbunden ska ske proportionellt. Varje förbund
Mom.2. Partirådet inkallas av partiordföranden, partistyrelsen eller då minst
en tredjedel av antalet förbund begär detta. Partirådet ska dock
inkallas minst en gång om året, utom år då partistämma hålls.
Mom.3. Partirådet framlägger förslag till partistämma om ordförande, vice
ordförande, ledamöter och ersättare i partiets valberedning. Härutöver får partirådet endast fatta beslut i ärenden som hänskjutits dit av
partistämman eller partistyrelsen.
Mom.4.
Partirådet behandlar för partiet och förbunden gemensamma frågor.
Mom.5. Under år då partistämma inte hålls ska partistyrelsen lämna rådet
redogörelse för partiets verksamhet och förvaltning.
§ 10 PARTISTYRELSE
Mom.1. Moderata Samlingspartiet leds av partistyrelsen.
sid 362
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 363
Partistyrelsen består av partiordföranden, de båda vice partiordförandena, minst åtta av partistämman valda ledamöter samt ordföranden i vardera Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet.
Partistyrelsen består av partiordföranden, de båda vice partiordförandena, minst åtta av partistämman valda ledamöter, samt ordföranden i vardera Moderatkvinnorna respektive och Moderata
Ungdomsförbundet, samt ordföranden för Moderata Seniorer
respektive Öppna Moderater.
Vid förfall för ordföranden i Moderatkvinnorna respektive Moderata
Ungdomsförbundet fungerar respektive organisations vice ordförande som ersättare.
Partisekreteraren är ständigt adjungerad och föredragande i partistyrelsen och har även förslagsrätt.
Partistyrelsen har rätt att till sina sammanträden adjungera ledamöter. Vice ordförande i Moderatkvinnorna respektive Moderata Ungdomsförbundet är ständigt adjungerade. Adjungerad ledamot har
yttranderätt och rätt att till protokollet anteckna avvikande mening.
Mom.2.
Partistyrelsen ska inom sig utse ett arbetsutskott bestående av minst
fem ledamöter. I arbetsutskottet ska ordföranden i Moderatkvinnorna
respektive Moderata Ungdomsförbundet ingå. Partistyrelsen utser
arbetsutskottets ordförande.
Arbetsutskottet ska på partistyrelsens ansvar fullgöra av styrelsen
anförtrodda uppgifter samt avgöra sådana brådskande ärenden som
ej kan anstå till styrelsens sammanträde. Vid arbetsutskottets sammanträden förs protokoll som fortlöpande tillställes partistyrelsens
ledamöter och revisorerna.
Mom.3.
Partistyrelsen sammanträder minst fyra gånger per år, då ordföranden så beslutar eller då minst en tredjedel av styrelsens ledamöter
begär det.
Mom.4.
Partistyrelsen är beslutför då minst hälften av dess ledamöter är
närvarande.
sid 364
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 365
Mom.5.
Partistyrelsen åligger:
att planlägga, leda och inför partistämman ansvara för politik, ekonomi, organisation och kampanjverksamhet,
att hålla kontakt med partiets riksdagsgrupp samt förbund,
attbistå Moderatkvinnorna, Moderata Ungdomsförbundet, Moderata seniorer och Öppna Moderater i deras verksamhet,
attverka för att det arbete som bedrivs av i partiet ingående organisationer och nätverk sker i överensstämmelse med den
grundläggande samhällssyn som partiet företräder
att i god tid före allmänna val fastställa vilken partibeteckning som
ska vara partiets officiella på partiets valsedlar,
§ 11 AVGIFTER
Förbund ska betala en årlig avgift till riksorganisationen för varje medlem i förbundet, medlemmar i Moderata Ungdomsförbundet undantagna. Denna årliga
avgift fastställs av ordinarie partistämma för tiden till och med tredje året efter
nästa ordinarie partistämma. Medlemsavgift för till riksorganisationen direktansluten medlem samt ny medlem fastställs av partistyrelsen. Avgift för ny medlem som betalas efter den 1 september gäller även för påföljande kalenderår.
sid 366
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 367
§ 12 REVISION
En av riksorganisationens revisorer ska vara auktoriserad revisor.
Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret. Årsredovisning, innefattande
förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning ska vara revisorerna
tillhanda senast den 1 april påföljande år.
Revisorernas granskning av räkenskaper och förvaltning ska vara avslutad och
revisionsberättelse med till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet avlämnad till
partistyrelsen senast den 30 april.
Årsredovisningen och revisionsberättelsen förelägges närmast följande ordinarie partistämma.
År då ordinarie partistämma inte hålls ska partistyrelsen till partirådet eller
arbetsstämma för kännedom överlämna årsredovisning och revisionsberättelse.
§ 13 REKRYTERING OCH NOMINERING AV
KANDIDATER
Nomineringsregler för allmänna val till Europaparlamentet fastställs av partistämma och framgår av bilaga till dessa stadgar.
Regler för rekrytering och kandidatnominering i övriga allmänna val fastställs av
partistämma som en rekommendation till förbunden.
§ 14 STADGEÄNDRING
Dessa stadgar kan endast ändras av ordinarie partistämma, varvid två tredjedels majoritet erfordras.
sid 368
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 369
NOMINERINGSREGLER FÖR EUROPAVAL
Gäller från och med den 1 januari 2016.
Gäller från och med den 1 januari 2012.
GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
En av de viktigaste uppgifterna för partiet är att aktivt rekrytera och nominera
kandidater till de allmänna valen. Rekryterings- och nomineringsarbetet måste
ske med största omsorg och kontinuerligt.
Utveckling av kandidater är en viktig del av rekryteringsprocessen. Alla partiets
nivåer har ett ansvar för att detta sker. Riksorganisationen har ett särskilt
ansvar för att Europavalskandidater ges politisk information, politiska underlag
etc. som stöd i opinionsbildningsarbetet.
Valsedeln anger vilka personer som ska företräda väljarna och partiet i Europaparlamentet. Valsedeln är också en viktig del av partiets ansikte utåt. Den och
dess kandidater ska dessutom engagera till ett aktivt valarbete.
Olika hänsyn måste balanseras i rekryterings- och nomineringsarbetet. Främst
bland kvalifikationer ska sättas den politiska förmågan och förutsättningarna
att vara bra företrädare för partiet och väljarna, vilket innebär att kandidaterna
bör avspegla väljarkåren i förhållande till kön, etnisk bakgrund, ålder, regional
förankring mm.
Underlag för valsedelskompositionen är eventuellt provval, kandidaternas
meritförteckning-ar/programförklaringar, nomineringskommitténs intervjuer,
eventuella muntliga presentationer/utfrågningar, samt nomineringskommitténs
eventuella förslag till valsedel.
Slutligt beslut om valsedel fattas alltid av en nomineringsstämma som kan vara
partistämma eller partiråd.
Om det finns fler än en valsedel vilka omfattar samma geografiska område
ska i sådant fall inom detta område dessa behandlas lika av valmedarbetarna.
Samtliga valsedlar ska finnas tillgängliga i samtliga vallokaler inom området. I
försändelser till hushållen inom området ska samtliga valsedlar bifogas.
sid 370
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 371
1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER
Partistämma fastställer nomineringsregler för Europaval. Reglerna utgör bilaga
till partiets normalstadgar.
2. REKRYTERING, NOMINERING OCH
ÖVRIGA FÖRBEREDELSER
2.1 NOMINERINGSKOMMITTÉ
Partistämma före val till Europaparlamentet utser, eller uppdrar åt partiråd att
senast två år före valet utse nomineringskommitté. Ledamöterna ska ej kandidera till kommande Europaparlamentsval. Kommittén bör ha god personkännedom samt ha kunskaper om vilka krav som ställs på partiets företrädare.
2.1.1 NOMINERINGSKOMMITTÉS SAMMANSÄTTNING
Nomineringskommitté består av 15 ledamöter och 15 ersättare, där 13 ordinarie och 13 ersättare alla representerar olika förbund. Därutöver utser Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet var sin representant, jämte
ersättare. Ersättarna har närvaro- och yttranderätt.
Bland kommitténs ledamöter utses ordförande och vice ordförande. Kommittén
har rätt att till sig adjungera erforderliga personer.
2.2 NOMINERINGSKOMMITTÉS ARBETSUTSKOTT
Nomineringskommitté kan utse ett arbetsutskott bestående av ordförande, fyra
ledamöter samt representant från vardera Moderatkvinnorna och Moderata
Ungdomsförbundet, totalt sju ledamöter.
Arbetsutskottet har i första hand till uppgift att handlägga mer rutinartade ärenden samt de ärenden kommittén hänskjuter dit (undantag se 5.5.3).
2.3 NOMINERINGSKOMMITTÉS UPPGIFTER
Nomineringskommitté åligger;
sid 372
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 373
att i enlighet med fastställa regler ansvara för nomineringsprocessen, samt på olika sätt värdera och utvärdera nominerade kandidater och nuvarande ledamöters insatser,
att påbörja nomineringsprocessen snarast och senast 21 månader
före valet,
att påbörja nomineringsprocessen snarast och senast 21 20 månader före valet,
att upprätta detaljerad tidsplan för hela nomineringsprocessen,
att från samtliga förbunds- och föreningsstyrelser, Moderatkvinnornas och Moderata Ungdomsförbundets centrala styrelser
infordra kandidatförslag till Europaparlamentsvalet,
att bereda enskilda medlemmar och allmänheten möjlighet att inkomma med kandidatförslag,
att förteckna inkomna kandidatförslag, kontrollera valbarhet och
medlemskap samt för kännedom informera partistyrelsen om
vilka kandidatförslag som inkommit,
att infordra kandidatförsäkran,
att på eget initiativ lägga till kandidater,
att genomföra förberedande prioritering enligt punkt 3,
att aktivt följa parlamentsledamöternas arbete samt intervjua dem
som önskar kandidera för ytterligare en mandatperiod,
att därutöver på eget initiativ intervjua och samtala med kandidater,
att ansvara för att kandidater erbjuds utbildning och information,
uppmanas delta i konferenser, kampanjarbete och annan opinionsbildning,
att tillfråga kandidaterna om de avser att ta en parlamentsplats i
anspråk om europaparlamentsvalet så utfaller, enligt punkt 2.4,
sid 374
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 375
att skilja kandidat från kandidatur om det framkommer uppgifter enligt kandidatförsäkran som gör en kandidat olämplig i förhållande
till uppgiften som företrädare för partiet,
att besluta om rådgivande provval ska genomföras eller ej,
att förbereda provvalet genom att upprätta kandidatförteckning med
kandidatpresentationer, fastställa tid för, övervaka och leda sammanräkningen, samt omgående efter sammanräkning offentliggöra provvalsresultatet (rangordningen) enligt punkt 4,
att förbereda eventuellt provvalet genom att upprätta kandidatförteckning med kandidatpresentationer, fastställa tid för, övervaka
och leda sammanräkningen, samt omgående efter sammanräkning offentliggöra provvalsresultatet (rangordningen) enligt punkt
4,
att fastställa genomförandealternativ vid nomineringsstämman.
Alternativ A: innebär att nomineringsstämman inte föreläggs
förslag till rangordnade kandidater i toppen. Alternativ B:
innebär ett komplett rangordnat listförslag från nomineringskommittén.
att avgöra om och vilken/a kandidater som nomineringskommittén
vill föra direkt till omröstning vid nomineringsstämma. Antalet får
vara högst två kandidater,
att avgöra om och vilken/a kandidater som nomineringskommittén
vill föra direkt till omröstning vid nomineringsstämma. Antalet får
vara högst två kandidater, (Alternativ A)
att med ledning av kommitténs förberedelser, provvalsresultatet,
intervjuer och övrig kännedom om kandidaterna fastställa antal
och vilka kandidater som ska delta i presentationer och den
bland dessa rangordnande omröstningen vid nomineringsstämma, enligt punkt 5.5.3,
att med ledning av kommitténs förberedelser, eventuellt provvalsresultatet, intervjuer och övrig kännedom om kandidaterna fastställa antal och vilka kandidater som ska delta i presentationer och
den bland dessa rangordnande omröstningen vid nomineringsstämma, enligt punkt 5.5.3, (Alternativ A)
att tillfråga övriga kandidater om de står till förfogande för placering
på valsedeln efter dem som rangordnas av nomineringsstämma,
samt föreslå ordningsföljd mellan dessa, att föreläggas nomineringsstämma enligt punkt 5.5.3,
att tillfråga övriga kandidater om de står till förfogande för placering
på valsedeln efter dem som rangordnas av nomineringsstämma,
samt föreslå ordningsföljd mellan dessa, att föreläggas nomineringsstämma enligt punkt 5.5.3, (Alternativ A)
att i övrigt förbereda nomineringsstämma genom att upprätta underlag med provvalsresultat och övriga underlag i enlighet med
fastställda regler enligt punkt 5.3,
sid 376
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 377
att beroende på antal kandidater som ska presenteras besluta om
tid för kandidaternas presentation och utfrågning vid nomineringsstämma enligt punkt 5.5.4,
att beroende på antal kandidater som ska presenteras besluta om
tid för kandidaternas presentation och utfrågning vid nomineringsstämma enligt punkt 5.5.4, (Alternativ A)
att leda, eller utse ledare av, muntlig kandidatpresentation och utfrågning vid nomineringsstämma enligt punkt 5.5.4,
att föreslå det antal namn valsedeln slutligen ska uppta, att föreläggas nomineringsstämma enligt punkt 5.5.6,
att senast vid nomineringsstämma tillfråga de kandidater som deltagit i stämmans omröstning om dessa accepterar sina placeringar
på valsedeln enligt punkt 5.5.5,
att senast vid nomineringsstämma tillfråga de kandidater som deltagit i stämmans omröstning om dessa accepterar sina placeringar
på valsedeln enligt punkt 5.5.5, (Alternativ A)
att omgående efter nomineringsstämma offentliggöra stämmans
beslut.
2.4 KANDIDATER
Kandidat ska vara medlem.
Inför kandidatur ska varje nominerad person vara införstådd med det ansvar ett
innehav av förtroendeuppdrag för Moderata Samlingspartiet innebär.
Inför kandidatur ska varje nominerad person vara införstådd med det ansvar
ett innehav av förtroendeuppdrag för Moderata Samlingspartiet Moderaterna
innebär.
För samtliga som accepterat kandidatur, gäller att de aktivt ska deltaga i valarbetet och i partiets löpande kampanjarbete. Kandidat bör ha genomgått av
partiet anordnad utbildning eller ha inhämtat motsvarande kunskaper på annat
sätt.
Samtliga kandidater ska avlämna en av partistyrelsen fastställd försäkran för
kandidat och förtroendevald. Av försäkran ska framgå hur kandidaten ska förhålla sig till val- och partiarbete – samt generellt politiskt arbete. Kandidat som
inte inlämnar fullständig kandidatförsäkran får inte delta i nomineringsprocessen eller stå på valsedel.
sid 378
Partistämma 2015
Samtliga kandidater ska avlämna en av partistyrelsen fastställd försäkran för
kandidat och förtroendevald. Av försäkran ska framgå hur kandidaten ska förhålla sig till val- och partiarbete – samt generellt politiskt arbete. Kandidat som
inte inlämnar fullständig kandidatförsäkran får inte delta i nomineringsprocessen eller stå på valsedel.
Partistämma 2015
sid 379
Kandidat ska på förfrågan av nomineringskommitté ta ställning till om man avser att ta en parlamentsplats i anspråk om detta val så utfaller. Endast kandidater som avser ta en parlamentsplats i anspråk deltar i provval och/eller omröstning om de främre platserna vid nomineringsstämma.
3 FÖRBEREDANDE PRIORITERING
3.1 TIDER
Förberedande prioritering av nominerade kandidater påbörjas snarast efter
nomineringstidens utgång, dock senast 18 månader före valet.
Svarsperioden är högst två månader.
3.2 GENOMFÖRANDE
Till förbundens styrelser och Moderatkvinnornas och Moderata Ungdomsförbundets centrala styrelser utsänds kandidatlistan för prioritering av kandidater
för det kommande provvalet.
Till förbundens styrelser och Moderatkvinnornas och Moderata Ungdomsförbundets centrala styrelser utsänds kandidatlistan för prioritering av kandidater
för det eventuellt kommande provvalet.
Varje styrelse har rätt att utse en kandidat direkt till provvalet. Kandidaten markeras med kryss.
Varje styrelse har rätt att utse en kandidat direkt till eventuellt provvalet. Kandidaten markeras med kryss.
Listan signeras och insänds till nomineringskommittén i slutet valkuvert senast
av nomineringskommittén angivet datum.
Inkomna valkuvert öppnas och sammanställning görs. Vid sammanställningen
upprättas ett protokoll vilket tillställs partistyrelsen, förbunden och kandidaterna för kännedom.
3.3 KANDIDATER I PROVVALET
3.3 KANDIDATER I EVENTUELLT PROVVALET
Med ledning av prioriteringen enligt 3.2 och övrig information om kandidaterna
beslutar nomineringskommittén vilka kandidater, utöver de som gått vidare
direkt enligt 3.2, som går vidare till provvalet. Utöver dessa kan nomineringskommittén och partistyrelsen nominera ytterligare personer.
Med ledning av prioriteringen enligt 3.2 och övrig information om kandidaterna
beslutar nomineringskommittén vilka kandidater, utöver de som gått vidare
direkt enligt 3.2, som går vidare till eventuellt provvalet. Utöver dessa kan nomineringskommittén och partistyrelsen nominera ytterligare personer.
sid 380
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 381
4. PROVVAL
Genomförs provval gäller följande:
4.1 TIDER
Rådgivande provval till val till Europaparlamentet påbörjas senast 14 månader
före valet.
Rådgivande provval till val till Europaparlamentet påbörjas senast 14 13 månader före valet.
Svarsperioden är en månad.
4.2 RÖSTLÄNGD
Röstberättigade är partistyrelsen, partistämmoombuden samt en ersättare för
varje partistämmoombud, utsedd i samma ordning som ombuden, Moderatkvinnornas styrelse och länskvinnoansvariga, Moderata Ungdoms-förbundets
förbundsstyrelse och distriktsstyrelser, förbundsstyrelserna samt partiföreningarnas ordförande. Röstberättigad medlem har en röst.
Röstlängd upprättas genom uttag ur partiets medlemsregister två veckor före
provvalets utsändande.
4.3 ÖVRIGA BESTÄMMELSER OM PROVVALETS
GENOMFÖRANDE
Kandidaterna förtecknas i alfabetisk ordning i en förteckning. Begynnelsebokstav lottas.
Förteckningen jämte övrigt röstningsmateriel utsänds till de röstberättigade.
Röstningsperioden ska vara minst tre veckor.
Den röstberättigade ska markera minst fem kandidater.
Efter provvalets avslutande sker sammanräkning av provvalet.
Nomineringskommittén leder och kontrollerar sammanräkningen och får till sig
adjungera erforderligt antal rösträknare.
sid 382
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 383
Vid sammanräkningen redovisas det antal röster varje kandidat erhållit.
Protokoll från sammanräkningen upprättas vilket tillställs förbunden och kandidaterna för kännedom. Protokollet granskas av minst en av Riksorganisationens revisorer.
Nomineringskommittén fastställer de ytterligare anvisningar som kan behövas.
5. NOMINERINGSSTÄMMA
5.1 TIDER
Nomineringsstämma är högsta beslutande organ för fastställande av Europaparlamentsvalsedel/lar. Den består av partistämma eller partiråd beroende på
vad som är tidsmässigt möjligt.
Nomineringsstämma genomförs senast sju sex månader före aviserad valdag
valet.
Nomineringsstämma genomförs senast sju månader före valet.
5.2 KALLELSE
Nomineringsstämma sammanträder på kallelse av partistyrelse. Kallelse till
nomineringsstämma utsänds till förbunden senast sex månader före stämman.
5.3 STÄMMOHANDLINGAR
Följande underlag utsänds till stämmoombuden senast tre veckor före stämman:
Följande underlag utsänds till stämmoombuden senast tre veckor före stämman:
- Röstlängd
- Röstlängd
- Föredragningslista
- Föredragningslista
- Procedurregler
- Procedurregler
- Kandidaternas presentationer
- Kandidaternas presentationer
- Provvalsresultatet
- Eventuellt provvalsresultatet
sid 384
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 385
- Nomineringskommitténs förslag till rangordning av övriga kandidater.
- Nomineringskommitténs förslag till rangordning av övriga kandidater.
(Alternativ A)
- Nomineringskommitténs förslag till valsedel. (Alternativ B)
5.4 FÖREDRAGNINGSLISTA
Vid nomineringsstämma ska minst förekomma:
Vid nomineringsstämma ska minst förekomma:
a. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna.
a. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna.
b. Val av sekreterare.
b. Val av sekreterare.
c. Val av två justerare samt röstsammanräknare.
c. Val av två justerare samt röstsammanräknare.
d. Fastställande av röstlängd.
d. Fastställande av röstlängd.
e. Fastställande av nomineringsstämmans stadgeenliga utlysning.
e. Fastställande av nomineringsstämmans stadgeenliga utlysning.
f. Nomineringskommitténs redogörelse för arbetet samt samlade
förslag till nomineringsstämman.
f. Nomineringskommitténs redogörelse för arbetet samt samlade
förslag till nomineringsstämman.
g. Genomgång och fastställande av procedurregler.
g. Genomgång och fastställande av procedurregler.
h. Fastställande av slutligt antal kandidater på valsedeln.
h. Fastställande av slutligt antal kandidater på valsedeln.
i. Kandidaternas presentation och utfrågning.
i. Kandidaternas presentation och utfrågning.
j. Sluten omröstning – plats för plats.
j. Sluten omröstning – plats för plats. (Alternativ A)
k. Redovisning av omröstningsresultat – plats för plats.
k. Redovisning av omröstningsresultat – plats för plats.
(Alternativ A)
l. Kandidaternas besked om deras placering på valsedeln accep
teras – plats för plats.
l. Kandidaternas besked om deras placering på valsedeln accep
teras – plats för plats. (Alternativ A)
m. Beslut om rangordning av övriga kandidater.
m. Beslut om rangordning av övriga kandidater. (Alternativ A)
n. Fastställande av valsedel (Alternativ B)
sid 386
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 387
n. Sammanställning av den/de fullständiga slutliga valsedelns/larnas rangordning.
no. Sammanställning av den/de fullständiga slutliga valsedelns/larnas rangordning.
o. Övriga ärenden.
op. Övriga ärenden.
5.5 PROCEDURREGLER VID NOMINERINGSSTÄMMA
5.5.1 OMBUDEN
Vid ombudens ankomst avprickas de i röstlängden samt tilldelas röstkort/voteringsdosa.
5.5.2 RÖSTNING
Omröstning sker öppet utom i valfrågor då den ska vara sluten. Ombud ska
personligen utöva sin rösträtt vid stämman. Röstning får inte ske med fullmakt.
Öppen omröstning sker genom uppvisande av röstkort eller med voteringsanläggning. Vid lika röstetal avgörs utgången i enlighet med den mening ordföranden biträder. Vid sluten omröstning ska valsedel för att vara giltig, uppta så
många namn som valet avser. Vid lika röstetal avgörs utgången genom lottning.
Omröstning som avser person är alltid sluten med valsedlar om den avser mer
än en plats. Vid rangordning av presenterade kandidater och/eller avser en
plats genomförs den enligt följande:
Omröstning som avser person är alltid sluten med valsedlar om den avser mer
än en plats. Vid rangordning av presenterade kandidater och/eller avser en
plats genomförs den enligt följande: (flyttas till Alternativ A)
Voteringsanläggning får användas och röstningsprotokoll registreras ej.
ALTERNATIV A
Vid rangordning av presenterade kandidater och/eller avser en plats genomförs den enligt följande:
Omröstning sker plats för plats på så sätt att x kandidater deltar i omröstningen
om första plats. Den kandidat som erhåller högsta röstetalet tilldelas plats ett
på valsedeln om kandidaten erhållit mer än hälften av antalet avgivna namngivna röster.
sid 388
Partistämma 2015
Omröstning sker plats för plats på så sätt att x kandidater deltar i omröstningen om första plats. Den kandidat som erhåller högsta röstetalet tilldelas plats ett på valsedeln om kandidaten erhållit mer än hälften av antalet
avgivna namngivna röster.
Partistämma 2015
sid 389
Om så icke är fallet genomförs ytterligare en omröstning mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen. Den kandidat som erhåller mer än
hälften av antalet avgivna namngivna röster tilldelas plats ett på valsedeln.
Om så icke är fallet genomförs ytterligare en omröstning mellan de två
kandidater som erhållit de högsta röstetalen. Den kandidat som erhåller
mer än hälften av antalet avgivna namngivna röster tilldelas plats ett på
valsedeln.
Därefter sker omröstning om andra plats mellan återstående x-1 kandidater
enligt ovanstående procedur.
Därefter sker omröstning om andra plats mellan återstående x-1 kandidater enligt ovanstående procedur.
Därefter sker omröstning om tredje plats mellan återstående x-2 kandidater
enligt ovanstående procedur.
Därefter sker omröstning om tredje plats mellan återstående x-2 kandidater enligt ovanstående procedur.
Vidare förfars tills samtliga presenterade kandidater tilldelats plats på valsedeln.
Vidare förfars tills samtliga presenterade kandidater tilldelats plats på
valsedeln.
ALTERNATIV B
Före omröstning bereds tillfälle för överläggning och framställande av
ändringsförslag.
Framställs inget ändringsförslag fastställs kandidaters rangordning med
ett enkelt klubbslag.
Förekommer ändringsförslag gäller följande:
Nomineringsstämma beslutar plats för plats om kandidaternas placering
Vid omröstning är nomineringskommitténs förslag alltid huvudförslag. Har
någon annan än den nomineringskommitté föreslagit blivit vald ska den
kandidat som fått avstå föreslagen plats automatiskt prövas på nästkommande plats.
Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften av antalet avgivna giltiga röster. I annat fall genomförs ytterligare en
omröstning mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen.
sid 390
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 391
5.5.3 KANDIDATER (GÄLLER ALTERNATIV A)
5.5.3 KANDIDATER
De kandidater som ska förekomma vid presentation och bli föremål för rangordnande omröstning är de som deltagit i provvalet, dock högst 10. Med ledning av nomineringskommitténs förberedelser, provvalsresultatet, intervjuer och
övrig kännedom om kandidaterna fastställer nomineringskommittén antal och
vilka kandidater som ska delta i presentationer och den bland dessa kandidater
rangordnande omröstningen vid nomineringsstämma. I detta antal inkluderas
de kandidater (1-2 st) som nomineringskommitté eventuellt fört direkt till nomineringsstämma.
Detta beslut kan ej delegeras av nomineringskommittén till ett arbetsutskott.
Övriga kandidater ska ha tillfrågats av nomineringskommittén huruvida de
står till förfogande för placering efter de av nomineringsstämma rangordnade.
Övriga kandidater rangordnas av nomineringskommittén vars förslag föreläggs
nomineringsstämma.
Kandidat som deltagit i stämmans omröstning ska omgående sedan han/hon
erhållit plats lämna besked om att placering på valsedeln accepteras.
5.5.4 PRESENTATIONER (GÄLLER ALTERNATIV A OCH B)
5.5.4 PRESENTATIONER
Kandidaterna disponerar x antal minuter för en personlig presentation samt
utfrågning från ombuden. Nomineringskommitté fastställer hur lång tid varje
kandidat disponerar. Ordningsföljden mellan kandidaterna lottas.
Kandidat avgör själv hur mycket tid som ska användas på den personliga presentationen i förhållande till utfrågningen.
Kandidaterna ska under hela presentationstiden ej ha kontakt med ombuden,
förutom under själva presentationen (gäller A).
sid 392
Partistämma 2015
Kandidaterna ska under hela presentationstiden ej ha kontakt med ombuden,
förutom under själva presentationen (gäller endast alternativ A).
Partistämma 2015
sid 393
Utfrågningen leds av nomineringskommitténs ordförande eller person som
nomineringskommittén utser. Förutom ombuden har denne rätt att ställa frågor
till kandidaterna men ska i så fall ställa samma frågor till samtliga kandidater.
5.5.5 KANDIDATERNAS BEKRÄFTELSER
5.5.5 KANDIDATERNAS BEKRÄFTELSER
(GÄLLER ALTERNATIV A)
När resultatet av omröstningen för en plats delgetts stämman tillfrågas varje
kandidat av nomineringskommitténs ordförande om han/hon accepterar sin
placering på valsedeln. Kandidat kan före nomineringsstämma ha lämnat
sådant generellt besked till nomineringskommitté (det vill säga alla placeringar
accepteras). Om kandidat ej accepterar sin placering ska denne ej förekomma
på valsedeln.
5.5.6 ANTAL KANDIDATER PÅ VALSEDEL
5.5.6 ANTAL KANDIDATER PÅ VALSEDEL
(GÄLLER ALTERNATIV A OCH B)
Nomineringsstämma fastställer på förslag av nomineringskommittén antalet
kandidater på den slutliga valsedeln. Ett riktvärde är att varje förbund ska
kunna tillförsäkras minst en kandidat (om kandidat finns).
5.5.7 UPPFYLLNAD AV KANDIDATER
5.5.7 UPPFYLLNAD AV KANDIDATER
(GÄLLER ALTERNATIV A)
Uppfyllnad till totala antalet kandidater görs i följande ordning:
Av nomineringsstämma genom sluten omröstning rangordnade kandidater.
Övriga kandidater som rangordnats av nomineringskommittén och därefter
underställts nomineringsstämma för beslut.
5.5.8 ÖVRIGA KANDIDATER (GÄLLER ALTERNATIV A)
5.5.8 ÖVRIGA KANDIDATER
Kandidater som ej deltagit i den rangordnande omröstningen vid nomineringsstämma rangordnas av nomineringskommitté. Detta förslag föreläggs nomineringsstämman för fastställande.
sid 394
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 395
Före omröstning bereds tillfälle för överläggning och framställande av ändringsförslag. Framställs inget ändringsförslag fastställs övriga kandidaters rangordning med ett enkelt klubbslag.
Förekommer ändringsförslag gäller följande:
Nomineringsstämma beslutar plats för plats om kandidaternas placering.
Vid omröstning är nomineringskommittés förslag alltid huvudförslag. Har någon
annan än den nomineringskommitté föreslagit blivit vald ska den kandidat som
fått avstå föreslagen plats automatiskt prövas på nästkommande plats/er.
5.5.9 FLERA VALSEDLAR
5.5.9 FLERA VALSEDLAR
(GÄLLER ALTERNATIV A OCH B)
Nomineringsstämma kan fastställa flera olika valsedlar och ska då för var och
en fastställa vilka geografiska områden de omfattar (jmf ”Grundläggande principer”).
I det fall nomineringskommittén avser föreslå mer än en valsedel äger nomineringskommittén rätt att föreslå stämman de justeringar i stämmans genomförande som kan behövas beroende på hur olika valsedlar rent principiellt är
konstruerade.
6. FÖRÄNDRINGAR MELLAN NOMINERINGSSTÄMMA OCH
VALSEDELSTRYCKNING
Om kandidat avsäger sig kandidatur eller valbarheten upphör mellan nomineringsstämmas beslut och sista möjliga tidpunkt för valsedelstryckning ansvarar
partistyrelsen för att kandidat tas bort från valsedel och följande kandidater
flyttas upp ett steg. Sådant beslut kan av partistyrelsen delegeras till en grupp
av förtroendevalda eller enskild tjänsteman inom partiet. Endast skriftliga avsägelser accepteras som underlag för beslut.
sid 396
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 397
NORMALSTADGAR FÖR FÖRBUND
I MODERATA SAMLINGSPARTIET
§ 1 ÄNDAMÅL
Förbundets strävan är att vinna människor för den samhällssyn som partiet
företräder.
Förbundets uppgift är därför att målmedvetet bilda opinion för och utveckla
moderata idéer, att vinna väljare till partiet och att i praktisk politik förverkliga
idéer i enlighet med partiets samhällssyn.
§ 2 ORGANISATION
Mom.1.
Förbundet är det centrala organet för partiets arbete inom sitt
verksamhetsområde. Inom detta ska förbundet planlägga och leda
partiets organisation och politik, ansvara för valarbetet samt anskaffa
medel för verksamhetens bedrivande. Särskilda insatser ska göras
för kampanjer, föreningsverksamhet, rekrytering och utbildning.
Mom.2.
Förbundet utgör en sammanslutning av dess partiföreningar.
Mom.3.
Partistyrelsen fastställer förbundets verksamhetsområde i samråd
med förbundet.
§ 3 MEDLEMSKAP
Mom.1.
sid 398
Medlem i förbundet är den som är medlem i partiförening inom förbundets verksamhetsområde, delar partiets grundvärderingar, följer
stadgarna och som betalat fastställd medlemsavgift. Efter särskild
prövning kan förbundsstyrelsen bevilja direktanslutning till förbundet.
Partistämma 2015
Mom.1.
Medlem i förbundet är den som är medlem i partiförening inom
förbundets verksamhetsområde, delar partiets grundvärderingar,
följer stadgarna och som betalat fastställd medlemsavgift. Medlem
som ej erlagt den årliga medlemsavgiften senast vid halvårsskiftet erhåller ett registrerat medlemskap. Registrerad medlem
kvarstår därefter som längst till och med utgången av nästkommande kalenderår. Efter särskild prövning kan förbundsstyrelsen
bevilja direktanslutning till förbundet.
Partistämma 2015
sid 399
Mom.2.
Medlem i Moderatkvinnorna respektive Moderata Ungdomsförbundet är medlem i förbundet och i den partiförening inom vars verksamhetsområde medlemmen är bosatt eller sökt och erhållit medlemskap i.
Mom. 3. För att väljas till/inneha ett förtroendeuppdrag inom respektive
Mom.3.
Förbundsstyrelsen kan hos partistyrelsen begära att medlem som
aktivt arbetar för någon med partiet konkurrerande politisk organisation, eller genom sitt handlande skadar partiet, utesluts ur partiet,
förbundet och den partiförening medlemmen tillhör. Från det att ett
uteslutningsärende behandlats i förbundsstyrelsen tills dess att ärendet avgjorts av partistyrelsen saknar medlemmen rösträtt i partiet.
Mom.3.4. Förbundsstyrelsen kan hos partistyrelsen begära att medlem eller
registrerad medlem som är medlem i och/eller aktivt arbetar för
någon med partiet konkurrerande politisk organisation, eller genom
sitt handlande skadar partiet, utesluts ur partiet, förbundet och den
partiförening medlemmen tillhör. Från det att ett uteslutningsärende
väckts i och behandlats i av förbundsstyrelsen tills dess att ärendet
avgjorts av partistyrelsen saknar medlemmen rösträtt i partiet och
möjligheten att utöva sina förtroendeuppdrag i partiet.
Mom.4.
Förbundsstyrelsens beslut om begäran om uteslutning ska fattas
med minst två tredjedels majoritet och ska föregås av att medlemmen och styrelsen i den partiförening vederbörande tillhör beretts
tillfälle att yttra sig. Utesluten medlem kan endast skriftligen ansöka
om återinträde hos förbundsstyrelsen där senaste medlemskapet
fanns.
Mom.4.5. Förbundsstyrelsens beslut om begäran om uteslutning ska fattas
med minst två tredjedels majoritet och ska föregås av att medlemmen och styrelsen i den partiförening vederbörande tillhör beretts
tillfälle att yttra sig. Utesluten medlem kan endast skriftligen ansöka
om återinträde hos förbundsstyrelsen där senaste medlemskapet
fanns. Återinträde som medlem i partiet avgörs av partistyrelsen.
§ 4 FÖRENINGAR
Inom varje område som kan utgöra underlag för föreningsverksamhet bör en
partiförening finnas.
Finns flera partiföreningar inom samma kommun ska en krets, eller förbund,
inrättas för dessa.
kommuner, kan delas in i geografiska, intresse- eller verksamhetsbaserade
sektioner.
sid 400
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 401
Partiföreningsstadgar och kretsstadgar, som avviker från av partistämman
antagna normalstadgar, ska fastställas av förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen äger påkalla sammanträde med förenings- och kretsstyrelse. Till sammanträde med förenings- och kretsstyrelse eller årsmöte eller
till annan sammankomst i föreningen/kretsen äger förbundsstyrelsen sända
företrädare med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt.
Partiförening och krets ska till förbundsstyrelsen lämna begärda uppgifter om
organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet.
Partiförening och krets som inte uppfyller kraven att till förbundsstyrelsen
lämna begärda uppgifter om organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet kan av förbundsstyrelsen nekas representationsrätt vid förbundsstämma
och förbundsråd.
§ 5 AVGIFTER
Partiförening ska betala en årlig avgift till förbundet för varje medlem i partiföreningen, medlemmar i Moderata Ungdomsförbundet undantagna. Denna årliga
avgift fastställs av förbundsstämman. Medlemsavgift för till förbund direktansluten medlem fastställs av förbundsstyrelsen. Avgift för ny medlem som
betalas från och med den 1 september gäller även för påföljande kalenderår.
§ 6 FÖRBUNDSSTÄMMA
Mom.1.
sid 402
Förbundsstämman är förbundets högsta beslutande organ och
består av ett fast antal ombud från partiföreningarna och förbundsstyrelsens ledamöter. Förbundsstämman fastställer antalet ombud
från partiföreningarna.
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 403
Antalet ombud som respektive partiförening har att utse grundar sig
på antalet betalande medlemmar i partiföreningen. Den 31 december
varje år fastställs hur många som under året betalat medlemsavgift
till partiföreningen. I antalet betalande medlemmar inräknas de som
under året betalat medlemsavgift till Moderatkvinnorna eller Moderata Ungdomsförbundet och som är bosatta inom partiföreningens
verksamhetsområde eller sökt och erhållit medlemskap i partiföreningen. Fördelningen av ombuden mellan partiföreningarna ska ske
proportionellt. Varje partiförening tillförsäkras minst ett ombud. Det
åligger förbundsstyrelsen att snarast efter varje årsskifte meddela
partiföreningarna hur många ombud de ska välja.
Varje ombud har en röst. Medlem har efter anmälan närvaro- och
yttranderätt. Enskild kan efter anmälan ges närvarorätt av förbundsstyrelsen.
Mom.2.
Protokollsutdrag, som visar vilka som utsetts till ombud, ska vara
förbundsstyrelsen tillhanda senast tre veckor före stämman.
Mom.3.
Förbundsstämman sammanträder på kallelse av förbundsstyrelsen.
Ordinarie förbundsstämma hålls varje år, eller vartannat år före maj
månads utgång. Kallelse till förbundsstämma utsändes av förbundsstyrelsen till partiföreningarna senast åtta veckor före stämman.
Beslut om periodicitet mellan förbundsstämmorna fastställs av förbundsstämman.
Mom.4.
Extra förbundsstämma hålls då förbundsstyrelsen så finner erforderligt eller då minst en tredjedel av antalet partiföreningar begär detta.
Kallelse till extra förbundsstämma utsändes av förbundsstyrelsen till
partiföreningarna så snart beslut fattats om extra stämma.
sid 404
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 405
Mom.5.
Rätt att till förbundsstämman väcka förslag tillkommer förbundsstyrelsen, Moderata Ungdomsförbundet, Moderatkvinnorna, förening,
krets, fullmäktigegrupp samt enskilda medlemmar. Förslag ska
senast sex veckor före stämman ha inkommit till förbundsstyrelsen.
Senast två veckor före stämman ska förbundsstyrelsens yttranden
och stämmohandlingarna sändas till ombuden.
Ärenden av brådskande natur kan dock efter stämmans beslut omedelbart upptas till behandling.
Mom.6.
Vid val av ombud till partistämman och ersättare för dessa bör tillses
att såväl Moderatkvinnorna som Moderata Ungdomsförbundet blir
representerade. Ombud och ersättare fungerar intill dess nya utsetts.
Mom.7.
Omröstning vid förbundsstämman sker öppet, utom votering vid personval som ska vara sluten. Stämmoombud ska personligen utöva
sin rösträtt vid stämman. Röstning får inte ske med fullmakt.
omröstning i stadgefrågor varvid två tredjedels majoritet krävs. Vid
lika röstetal avgörs personval med lotten och övriga frågor i enlighet med den mening som ordföranden biträder. Saknar särskilt vald
mötesordförande formell rösträtt avgörs även övriga frågor genom
lottning.
sid 406
Partistämma 2015
Mom.5.
Rätt att till förbundsstämman väcka förslag tillkommer förbundsstyrelsen, Moderata Ungdomsförbundet, Moderatkvinnorna, Moderata
Seniorer, Öppna Moderater, förening, krets, fullmäktigegrupp samt
enskilda medlemmar. Förslag ska senast sex veckor före stämman
ha inkommit till förbundsstyrelsen. Senast två veckor före stämman
ska förbundsstyrelsens yttranden och stämmohandlingarna sändas
till ombuden.
Partistämma 2015
sid 407
Mom.8.
Ledamot av förbundsstyrelsen äger inte delta i beslut om ansvarsfrihet för denna eller i val av revisor.
Mom.9.
Vid ordinarie förbundsstämma ska minst förekomma:
b)
Val av sekreterare.
c)
Val av justeringsmän.
d)
Fastställande av föredragningslista.
e)
Fastställande av procedurregler.
d)
Fastställande av röstlängd
d) f)
Fastställande av röstlängd
e)
e) g)
f)
Styrelsens årsredovisning/-ar
f) h)
Styrelsens årsredovisning/-ar
g)
Revisorernas berättelse och fastställande av resultaträkning och
balansräkning
g) i)
Revisorernas berättelse och fastställande av resultaträkning och
balansräkning
h)
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
h) j)
i)
Fastställande av årsavgifter till förbundet från partiföreningarna för
året efter nästkommande år eller till och med året efter nästa ordinarie förbundsstämma.
i) k)
Fastställande av årsavgifter till förbundet från partiföreningarna för
året efter nästkommande år eller till och med året efter nästa ordinarie förbundsstämma.
j)
Förslag från styrelsen (propositioner).
j) l)
k)
Inkomna övriga förslag (motioner).
k) m)
l)
Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen.
l) n)
Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen.
m)
Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och styrelsen.
m) o)
Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och styrelsen.
n)
Val av ledamöter i förbundsstyrelsen, varav en länsord-förande för
Moderatkvinnornas verksamhet samt en ersättare för denna.
n) p)
Val av ledamöter i förbundsstyrelsen, varav en länsord-förande för
Moderatkvinnornas verksamhet samt en ersättare för denna.
sid 408
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 409
o)
Val av två revisorer med ersättare.
o) q)
p)
Val av ombud till partistämman med ersättare.
p) r)
Val av ombud till partistämman med ersättare.
q)
Val av representation i studieförbundet Medborgarskolan i enlighet
med dess stadgar.
q) s)
Val av representation i studieförbundet Medborgarskolan i enlighet
med dess stadgar.
r)
Val av valberedning och ordförande i denna.
r) t)
Val av valberedning och ordförande i denna.
s)
Övriga ärenden.
s) u)
Övriga ärenden.
§ 7 FÖRBUNDSRÅD
Mom.1.
Förbundsrådet består av förbundsstyrelsens ledamöter samt ordförandena, eller som ersättare annan företrädare, för partiföreningar,
kvinnoföreningar och Moderata Ungdomsförbundets föreningar i
förbundet.
Förbundsstyrelsen får inbjuda även andra personer att närvara och
yttra sig i förbundsrådet.
Förbundsordföranden är ordförande i förbundsrådet.
Mom.2.
Förbundsrådet sammankallas av förbundsordföranden, förbundsstyrelsen eller då minst en tredjedel av antalet ledamöter i förbundsrådet begär detta.
Förbundsrådet äger endast fatta beslut i ärenden, som hänskjutits
dit av förbundsstämman eller förbundsstyrelsen.
§ 8 FÖRBUNDSSTYRELSE
Mom.1.
Förbundets verksamhet leds av förbundsstyrelsen.
Mom.2.
Förbundsstyrelsen består av förbundsordföranden och två vice
förbundsordförande, de av stämman valda ledamöterna varav en
länsordförande för Moderatkvinnorna samt distriktsordföranden i
Moderata Ungdomsförbundet.
sid 410
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 411
Vid förfall för Moderatkvinnornas länsordförande eller distriktsordföranden i Moderata Ungdomsförbundet fungerar vald ersättare
respektive vice ordförande som ersättare.
Förbundsstyrelsen har rätt att till sina sammanträden adjungera ledamöter. Adjungerad ledamot har yttranderätt och rätt att till protokollet anteckna avvikande mening. Partiombudsmannen i förbundet är
ständigt adjungerad och har även förslagsrätt.
Mom.3.
Förbundsstyrelsen sammanträder minst fyra gånger per år och i
övrigt då ordföranden så beslutar eller då minst en tredjedel av styrelsens ledamöter begär det.
Mom.4.
Förbundsstyrelsen är beslutför då minst halva antalet ledamöter är
närvarande.
Mom.5.
Förbundsstyrelsen åligger:
att planlägga, leda och inför förbundsstämman ansvara för förbundets verksamhet enligt stadgans § 1,
att leda Moderatkvinnornas verksamhet i förbundet enligt Moderatkvinnornas stadgar,
att fastställa verksamhetsområden för partiföreningarna,
att fastställa inom vilka månader partiföreningarna ska hålla ordinarie
årsmöten,
att stödja och bistå partiföreningar, kretsar och ungdomsdistrikt i
deras verksamhet samt verka för att deras arbete bedrivs enligt
stadgar och program,
att stödja och bistå partiföreningar, kretsar, ungdomsdistrikt och
övriga inom förbundet verksamma moderata nätverk i deras
verksamhet samt verka för att deras arbete bedrivs enligt stadgar
och program,
att fastställa partiföreningarnas och kretsarnas räkenskapsår, företrädesvis lika för alla,
sid 412
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 413
att inför allmänna val förbereda rekrytering och nominering av kandidater enligt fastställda rekryterings- och nomineringsregler och
ge föreningar och kretsar erforderliga anvisningar om rekryterings- och nomineringsarbetet,
att planlägga, leda och övervaka valrörelsen inom verksamhetsområdet,
att inför allmänna val utarbeta politiskt regionalt handlingsprogram,
att i samråd med landstingsgruppen eller regionfullmäktigegruppen
förbereda nominering till uppdrag som utses av landstinget eller
regionen samt i samråd med berörda, förbereda nomineringar till
statliga och regionala organ, och där landsting saknas, i samråd
med kommunfullmäktigegruppen förbereda nominering till kommunal representation,
att utse de råd, kommittéer och arbetsgrupper som behövs för förbundets verksamhet,
att samverka med riksorganisationen och partistyrelsen samt att
ansvara för att partistyrelsen i föreskriven tid erhåller infordrade
remissyttranden och uppgifter om länsförbundets organisation,
medlemmar, ekonomi och verksamhet,
att med undantag för den personal som anställs av riksorganisationen, anställa arbetskraft vid förbundet samt utfärda instruktioner
och föreskrifter för denna,
att besluta om firmatecknare och attestregler samt tillse att förbundets ekonomiska hantering är organiserad på ett betryggande
sätt,
enlighet med gällande lagstiftning. Personuppgifter får inte spridas vidare om inte personen lämnat sitt samtycke,
sid 414
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 415
att upprätthålla kontakt och samråda med landstingsgruppen, regionfullmäktigegruppen, andra regionala organ och kommunfullmäktigegrupperna inom verksamhetsområdet samt biträda dessa
i deras verksamhet,
att hålla kontinuerlig kontakt med föreningarna och deras ordförande,
att uppbära och bestämma användandet av partistöd från landsting,
respektive region eller kommun där landsting saknas.
§ 9 ARBETSUTSKOTT
Förbundsstyrelsen kan utse ett arbetsutskott som på förbundsstyrelsens ansvar fullgör av styrelsen anförtrodda uppgifter samt avgöra sådana brådskande
ärenden som ej kan anstå till styrelsens sammanträde.
I arbetsutskottet ska då länsordförande för Moderatkvinnorna och distriktsordföranden i Moderata Ungdomsförbundet ingå.
§ 10 PÅKALLANDE AV SAMMANTRÄDEN
Partistyrelsen äger påkalla sammanträde med förbundsstyrelsen. Till sammanträde med denna samt till förbundsstämma eller annan sammankomst äger
partistyrelsen sända företrädare med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt.
§ 11 VALBEREDNING
För att bereda inom förbundet förekommande val ska tillsättas en valberedning.
I valberedningen ska av Moderata Ungdomsförbundet direktutsedd ledamot
ingå, samt representant för Moderatkvinnorna. Valberedningen avgör själv sina
arbetsformer.
sid 416
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 417
§ 12 REKRYTERING OCH
NOMINERING AV KANDIDATER
Regler för rekrytering och nominering av kandidater för allmänna val till riksdag,
landsting och kommun fastställs av förbundsstämman, varvid av partistämman
rekommenderade rekryterings- och nomineringsregler bör följas. För att rösta
i provval och delta i beslut rörande kandidatnominering fordras att medlem är
folkbokförd i den riksdagsvalkrets, landstingsvalkrets, kommun eller församling
valet gäller.
Regler för rekrytering och nominering av kandidater för allmänna val till riksdag,
landsting och kommun fastställs av förbundsstämman, varvid av partistämman
rekommenderade rekryterings- och nomineringsregler bör följas. För att rösta
i provval och delta i beslut rörande kandidatnominering fordras att medlem
är folkbokförd i den riksdagsvalkrets, landstingsvalkrets eller kommun eller
församling valet gäller.
§ 13 REVISION
En av förbundets revisorer ska vara auktoriserad eller godkänd revisor. Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret. Årsredovisning, innefattande
av förbundsstyrelsen avgiven förvaltningsberättelse, resultaträkning och
balansräkning ska vara revisorerna tillhanda senast fem veckor före ordinarie
förbundsstämma. Revisorernas granskning av räkenskaper och förvaltning ska
vara avslutad och revisionsberättelse med till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet avlämnad till förbundsstyrelsen senast tre veckor före stämman.
§ 14 STADGAR OCH STADGEÄNDRING
Mom.1.
För förbundet gäller av partistämman antagna normalstadgar. Avvikelser från dessa ska fastställas av partistyrelsen.
Mom.2.
Ändring av förbundets stadgar kan beslutas endast av ordinarie
förbundsstämma, varvid två tredjedels majoritet erfordras.
sid 418
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 419
NORMALSTADGAR FÖR KRETS
§ 1 ÄNDAMÅL
Kretsen är ett samarbetsorgan för partiföreningarna i kommunen. Kretsen har,
på uppdrag av partiföreningarna, till uppgift:
att uppbära och bestämma användandet av kommunalt partistöd när
det finns mer än en partiförening i kommunen,
att samordna partiföreningarnas nomineringar av kandidater inför
allmänna val och till övrig kommunal representation enligt fastställda rekryterings- och nomineringsregler,
att samordna valarbetet i kommunen,
att i samråd med partiföreningarna upprätta kommunalt handlingsprogram.
§ 2 ORGANISATION
Kretsens verksamhetsområde omfattar en kommun, inom vilken det finns mer
än en partiförening.
§ 3 MEDLEMSKAP
Mom.1.
Medlem i kretsen är den som är medlem i partiförening inom kretsens
verksamhetsområde, delar partiets grundvärderingar, följer stadgarna
och som betalat fastställd medlemsavgift.
Mom.2.
Medlem i Moderatkvinnorna respektive Moderata Ungdomsförbundet
är medlem i kretsen i den partiförening inom vars verksamhetsområde medlemmen är bosatt eller sökt och erhållit medlemskap i.
sid 420
Partistämma 2015
Mom.1.
Medlem i kretsen är den som är medlem i partiförening inom kretsens verksamhetsområde, delar partiets grundvärderingar, följer
stadgarna och som där betalat fastställd medlemsavgift.
Partistämma 2015
sid 421
§ 4 KRETSÅRSMÖTE
Mom.1.
Kretsårsmötet är kretsens högsta beslutande organ och består av
alla medlemmar (Alt A) eller ombud (Alt B). Vilket alternativ som
används beslutas av ett ordinarie kretsårsmöte. Fattas inget beslut
gäller Alternativ A.
Alternativ A
medlemmar från partiföreningarna.
Alla som är medlemmar i någon av kretsens ingående partiföreningar
har rösträtt på kretsårsmötet.
Alternativ B
ombud från partiföreningarna.
Varje partiförening utser ett ombud för varje påbörjat 10-tal betalande
medlemmar. Därutöver är i kretsen ingående föreningars ordförande,
eller ersättare för denne, ombud vid kretsårsmöte.
Antalet ombud som respektive partiförening har att utse grundar sig
på antalet betalande medlemmar i partiföreningen. Den 31 december
varje år fastställs hur många som under året betalat medlemsavgift
till partiföreningen. I antalet betalande medlemmar inräknas de som
under året betalat medlemsavgift till Moderatkvinnorna eller ungdomsförening och som är bosatt inom partiföreningens verksamhetsområde.
sid 422
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 423
Varje ombud har en röst. Enskild medlem har närvaro- och yttranderätt.
Mom.2.
Kretsårsmöte sammanträder på kallelse av kretsstyrelsen. Ordinarie
kretsårsmöte hålls varje år före april månads utgång.
Extra kretsårsmöte hålls då kretsstyrelsen så finner påkallat eller då
minst en tredjedel av ledamöterna i kretsstyrelsen så begär.
Mom.3.
Kallelse till kretsårsmöte utfärdas av kretsstyrelsen senast tre veckor
före årsmötet. Kallelse till extra kretsårsmöte utfärdas senast två
veckor före årsmötet.
Mom.4.
Rätt att till kretsårsmötet väcka förslag tillkommer föreningar samt
enskilda medlemmar. Förslag ska senast två veckor före årsmötet ha
inkommit till kretsstyrelsen. Senast en vecka före årsmötet ska handlingarna med valberedningens förslag finnas tillgängliga för medlemmarna/ombuden.
Ärenden av brådskande natur kan dock efter årsmötets beslut omedelbart upptas till behandling.
Mom.5.
Vid ordinarie kretsårsmöte ska minst förekomma: Härutöver tillkommer vid vissa årsmöten även beslut och val enligt rekryterings- och
nomineringsreglerna, se detta avsnitt.
a) Val av ordförande, vice ordförande, sekreterare och två justeringsmän för årsmötet.
b) Fastställande av föredragningslista.
sid 424
b) Godkännande av årsmötets utlysning.
b) c) Godkännande av årsmötets utlysning.
c) Styrelsens årsredovisning.
c) d)
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Styrelsens årsredovisning.
sid 425
d) Revisorernas berättelse och fastställande av resultatoch balansräkning.
d) e) Revisorernas berättelse och fastställande av resultat och balansräkning.
e) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
e) f)
f) Förslag från styrelsen (propositioner).
f) g)
g) Inkomna övriga förslag (motioner).
g) h) Inkomna övriga förslag (motioner).
h) Anteckning om självskrivna ledamöter.
h) i)
Anteckning om självskrivna ledamöter.
i) Fastställande av antalet ledamöter i kretsstyrelsen (minst fem).
i) j)
Fastställande av antalet ledamöter i kretsstyrelsen
(minst fem).
j) Val av ordförande och vice ordförande i kretsstyrelsen.
j) k)
Val av ordförande och vice ordförande i kretsstyrelsen.
k) Val av styrelseledamöter, varav en moderatkvinnoansvarig om
moderatkvinnoförening saknas inom verksamhetsområdet, utöver
självskrivna.
k) l)
Val av styrelseledamöter, varav en moderatkvinnoansvarig
om moderatkvinnoförening saknas inom
verksamhetsområdet, utöver självskrivna.
l) Val av två revisorer med ersättare.
l) m)
m) Val av rekryterings- alternativt nomineringskommitté enligt bestämmelserna.
m) n) Val av rekryterings- alternativt nomineringskommitté
enligt bestämmelserna.
n) Val av valberedning.
n) o) Val av valberedning.
o) Övriga ärenden
o) p) Övriga ärenden
Mom.6. För att rösta i provval och delta i beslut rörande kandidatnominering
fordras att medlem är folkbokförd i den kommun eller församling
valet gäller.
Mom.7.
sid 426
Mom.6. För att rösta i provval och delta i beslut rörande kandidatnominering
fordras att medlem är folkbokförd i den kommun eller församling
valet gäller.
Omröstning vid kretsårsmöte sker öppet, utom votering vid personval
som ska vara sluten. Medlem (alt. A) eller ombud (alt. B) ska personligen utöva sin rösträtt vid årsmötet. Röstning får inte ske med
fullmakt.
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 427
omröstning i stadgefrågor där två tredjedels majoritet krävs. Vid lika
röstetal avgörs personval med lotten och övriga frågor i enlighet med
den mening som ordföranden biträder. Saknar särskilt vald mötesordförande formell rösträtt avgörs även övriga frågor genom lottning.
Mom.8.
Ledamot av kretsstyrelsen äger inte delta i beslut om ansvarsfrihet
för denna eller i val av revisor.
§ 5 KRETSSTYRELSEN
Mom.1.
Kretsens verksamhet leds av en styrelse bestående av minst fem
ledamöter, varav en moderatkvinnoansvarig där kvinnoförening
saknas, inklusive ordförande, vice ordförande och de självskrivna
ledamöterna. Kretsens partiförenings-, moderatkvinnoförenings- och
ungdomsföreningsordförande är, med vice ordförande som ersättare,
självskrivna ledamöter av kretsstyrelsen, liksom kommunfullmäktigegruppens ordförande.
Mom.2.
Kretsstyrelsen utser sekreterare, kassör och övriga funktionärer som
behövs för verksamheten
§ 6 REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSARBETE
I god tid före allmänna val ska kretsen efter kallelse av kretsstyrelsen sammanträda för att behandla nomineringsärenden inför valen. Därvid ska av förbundsstämman fastställda rekryterings- och nomineringsregler följas. Undantag kan
beviljas av förbundsstyrelsen.
sid 428
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 429
Valsedlar för kommunfullmäktigeval fastställs av kretsårsmöte eller av extra
kretsårsmöte. I kallelsen till sådant årsmöte ska anges vilka val nomineringsmötet avser behandla.
Förbundsstyrelsen kan efter begäran av partiföreningens styrelse eller på eget
initiativ pröva nomineringsförfarandet i kommunen eller landstingsvalkretsen.
Förbundsstyrelsen kan med två tredjedelars majoritet fastställa en ny valsedel
samt återkalla de av nomineringsstämma beslutade valsedlarna eller avföra enskilda kandidater. Förbundsstyrelsens beslut ska senast ha ägt rum fyra veckor
efter det att nomineringsstämma ägt rum.
Ett beslut om överprövning ska meddelas partistyrelsen för kännedom.
Förbundsstyrelsen äger påkalla sammanträde med kretsstyrelsen. Till sammanträde med denna samt till annan sammankomst äger förbundsstyrelsen sända
företrädare med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt.
§ 8 VALBEREDNING
För att bereda inom kretsen förekommande val ska tillsättas en valberedning.
I valberedningen ska av Moderata Ungdomsförbundet direktutsedd ledamot
ingå, samt representant för Moderatkvinnorna. Valberedningen avgör själv sina
arbetsformer.
§ 9 RÄKENSKAPER OCH REVISION
Räkenskapsåret fastställs av förbundsstyrelsen. Räkenskaperna och övriga
handlingar som berör förvaltningen ska av styrelsen överlämnas till kretsens
revisorer senast fyra veckor före kretsårsmötet.
sid 430
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 431
Mom.1.
För kretsen gäller av partistämman antagna normalstadgar. Avvikelser från dessa ska fastställas av förbundsstyrelsen.
Mom.2.
Ändring av kretsens stadgar kan beslutas endast av ordinarie kretsårsmöte, varvid två tredjedels majoritet erfordras.
§ 11 UPPLÖSNING
Finns ej längre minst två partiföreningar inom kommunen anses kretsen upplöst
efter nästföljande kretsårsmöte. Härvid ska kretsens samtliga tillgångar och
skulder jämte alla kretsens handlingar och tillhörigheter tillfalla den i kommunen
kvarvarande partiföreningen.
sid 432
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 433
NORMALSTADGAR FÖR PARTIFÖRENING
§ 1 ÄNDAMÅL
Partiföreningens strävan är att vinna människor för den samhällssyn som partiet
företräder.
Partiföreningens uppgift är därför att målmedvetet bilda opinion för och utveckla moderata idéer, att vinna människor som medlemmar och väljare till partiet
och att i praktisk politik förverkliga idéer i enlighet med partiets samhällssyn.
§ 2 ORGANISATION
Partiföreningen har till uppgift att samordna och leda partiets arbete inom sitt
verksamhetsområde. Finns flera partiföreningar i samma kommun kan dessa
samverka vid utförandet av uppgifter. I sitt arbete ska föreningen särskilt uppmärksamma informations- och kampanjverksamheten, lokala politiska frågor,
rekrytering och utbildning samt anskaffa medel för verksamhetens bedrivande.
Inom föreningens verksamhetsområde bör finnas en ungdomsförening.
kommuner, kan delas in i geografiska, intresse- eller verksamhetsbaserade
sektioner.
§ 3 MEDLEMSKAP
Mom.1.
sid 434
Medlem i partiföreningen är den som är bosatt inom dess verksamhetsområde, delar partiets grundvärderingar och följer stadgarna,
som betalat fastställd medlemsavgift och som uppnått den av Moderata Ungdomsförbundet föreskrivna lägsta medlemsåldern.
Partistämma 2015
Mom.1.
Medlem i partiföreningen är den som är bosatt inom dess verksamhetsområde, delar partiets grundvärderingar, följer stadgarna,
uppnått den av Moderata Ungdomsförbundet föreskrivna lägsta
medlemsålder och som betalat fastställd medlemsavgift. Medlem
som ej erlagt den årliga medlemsavgiften senast vid halvårsskiftet erhåller ett registrerat medlemskap. Registrerad medlem
kvarstår därefter som längst till och med utgången av nästkommande kalenderår.
Partistämma 2015
sid 435
Partiföreningens verksamhetsområde fastställs av förbundsstyrelsen.
Medlem i Moderatkvinnorna respektive Moderata Ungdomsförbundet är medlem i den partiförening inom vars verksamhetsområde
medlemmen är bosatt eller sökt och erhållit medlemskap i.
Efter särskild ansökan hos partiföreningens styrelse kan medlem
som inte är bosatt inom partiföreningens verksamhetsområde erhålla
medlemskap. Medlem som inte är folkbokförd inom partiföreningens
verksamhetsområde äger inte rösträtt i provval till kommun, landsting
(motsvarande) eller riksdagsval om något av dessa områden inte
omfattar folkbokföringsorten.
Mom.2.
Medlem som aktivt arbetar för någon med partiet konkurrerande
politisk organisation, eller genom sitt handlande skadar partiföreningens syften, kan uteslutas ur partiföreningen.
Mom.2.3.Medlem eller registrerad medlem som är medlem i och/eller
aktivt arbetar för någon med partiet konkurrerande politisk organisation, eller genom sitt handlande skadar partiföreningens syften, kan
uteslutas ur partiföreningen.
Mom.3.
Inträffar fråga om uteslutning har partiföreningens styrelse att anmäla
förhållandet till förbundsstyrelsen och avge yttrande i frågan. Beslut
om uteslutning fattas av partistyrelsen efter förslag av förbundsstyrelsen. Från det att ett uteslutningsärende behandlats i förbundsstyrelsen tills dess att ärendet avgjorts av partistyrelsen saknar medlemmen rösträtt i partiet.
Mom.3.4. Inträffar fråga om uteslutning har partiföreningens styrelse att anmäla
förhållandet till förbundsstyrelsen och avge yttrande i frågan. Beslut
om uteslutning fattas av partistyrelsen efter förslag av förbundsstyrelsen. Från det att ett uteslutningsärende väckts i och behandlats i
av förbundsstyrelsen tills dess att ärendet avgjorts av partistyrelsen
saknar medlemmen rösträtt i partiet och möjligheten att utöva
sina förtroendeuppdrag i partiet. Utesluten medlem kan endast
skriftligen ansöka om återinträde hos förbundsstyrelsen där
senaste medlemskapet fanns. Återinträde som medlem i partiet
avgörs av partistyrelsen.
Mom.4.
Medlem i annan förening inom Moderata Samlingspartiet äger mot
uppvisande av medlemskort, eller genom att på annat sätt styrka sitt
medlemskap, rätt att delta i möte med partiföreningen och äger då
yttranderätt men ej förslags- eller rösträtt.
sid 436
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 437
Mom.5.
För att erhålla rösträtt på års- och nomineringsmöten ska medlem
vara införd i av förbundet två veckor före mötet tillhandahållen röstlängd.
Mom.6.
Årsmötet fastställer medlemsavgiften till partiföreningen för nästkommande kalenderår. Denna får ej understiga de sammanlagda
årsavgifterna till förbundet och riksorganisationen. Medlemsavgiften
gäller för ett kalenderår. Avgift för ny medlem som betalas efter den 1
september gäller även för påföljande kalenderår.
Årsavgiften upptas i samverkan med förbundet.
§ 4 ÅRSMÖTE
Mom.1.
Årsmötet är partiföreningens högsta beslutande organ och består av
alla medlemmar i partiföreningen.
Mom.2.
Partiföreningens årsmöte sammanträder på kallelse av styrelsen.
Ordinarie årsmöte hålls varje år inom de månader förbundsstyrelsen
beslutat.
Extra årsmöte hålls då styrelsen så finner påkallat eller då minst en
tredjedel av partiföreningens medlemmar så begär.
Mom.3.
Kallelse till partiföreningens årsmöte utfärdas av styrelsen senast
tre veckor före årsmötet. Kallelse till extra årsmöte utfärdas så snart
beslut fattats om extra årsmöte.
Mom.4.
Rätt att till partiföreningens årsmöte väcka förslag tillkommer medlemmar i föreningen. Förslag ska senast två veckor före årsmötet ha
inkommit till föreningens styrelse. Senast en vecka före årsmötet ska
handlingarna finnas tillgängliga för medlemmarna.
Ärenden av brådskande natur kan dock efter årsmötets beslut omedelbart upptas till behandling.
Mom.5.
Vid ordinarie årsmöte ska väljas en styrelse för tiden till nästa ordinarie årsmöte.
sid 438
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 439
Mom.6.
Vid ordinarie årsmöte ska minst förekomma: Härutöver tillkommer
vid vissa årsmöten även beslut och val enligt rekryterings- och nomineringsreglerna, se detta avsnitt.
a) Val av ordförande att leda förhandlingarna.
d) Fastställande av föredragningslista.
sid 440
d) Godkännande av årsmötets utlysning.
d) e) Godkännande av årsmötets utlysning.
e) Styrelsens verksamhetsberättelse.
e) f)
Styrelsens verksamhetsberättelse.
f) Revisorernas berättelse och fastställande av resultaträkning och
balansräkning.
f) g)
Revisorernas berättelse och fastställande av resultaträkning
och balansräkning.
g) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
g) h) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
h) Fastställande av medlemsavgift för nästkommande kalenderår.
h) i) Fastställande av medlemsavgift för nästkommande
kalenderår.
i) Förslag från styrelsen (propositioner).
i) j)
j) Inkomna övriga förslag (motioner).
j) k)
k) Anteckning om självskrivna ledamöter.
k) l)
Anteckning om självskrivna ledamöter.
l) Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen.
l) m)
Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen.
m) Val av ordförande och vice ordförande.
m) n) Val av ordförande och vice ordförande.
n) Val av minst tre styrelseledamöter varav en moderatkvinnoansvarig h om moderatkvinnoförening saknas inom verksamhetsområdet.
n) o) Val av minst tre styrelseledamöter varav en
moderatkvinnoansvarig h om moderatkvinnoförening
saknas inom verksamhetsområdet.
o) Val av två revisorer och ersättare för dem.
o) p) Val av två revisorer och ersättare för dem.
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 441
p) Val av rekryteringskommitté alt. nomineringskommitté enligt
bestämmelserna.
p) q) Val av rekryteringskommitté alt. nomineringskommitté
enligt bestämmelserna.
q) Val av valberedning.
q) r)
Val av valberedning.
r) Val av ombud till förbundsstämmor med ersättare.
r) s)
Val av ombud till förbundsstämmor med ersättare.
s) Övriga ärenden.
s) t)
Övriga ärenden.
Mom.6.
Omröstning vid årsmötet sker öppet, utom votering vid personval
som ska vara sluten. Medlem ska personligen utöva sin rösträtt vid
årsmötet. Röstning får inte ske med fullmakt.
Vid sluten omröstning ska valsedel för att vara giltig, uppta så många
namn av de föreslagna kandidaterna som valet avser.
omröstning i frågor om stadgeändring, sammanslagning eller delning, där två tredjedels majoritet krävs. Vid lika röstetal avgörs personval med lotten och övriga frågor i enlighet med den mening som
ordföranden biträder. Saknar särskilt vald mötesordförande formell
rösträtt avgörs även övriga frågor genom lottning.
Mom.7.
Ledamot av partiföreningens styrelse äger inte delta i beslut om
ansvarsfrihet för denna eller i val av revisor.
Mom.8.
Partiföreningen utser det antal förbundsstämmoombud man fått
besked från förbundet om. Vid val av ombud tillses att Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet representeras i förhållande
till sina medlemsantal. Ombud och ersättare fungerar intill dess nya
utsetts.
sid 442
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 443
§ 5 STYRELSE
Mom.1.
Partiföreningens verksamhet leds av en styrelse bestående av ord
förande, vice ordförande och minst tre av årsmötet valda ledamöter.
Kommunfullmäktigegruppens och moderatkvinnoföreningens ord
förande är självskrivna ledamöter när partiföreningen inte ingår i
krets.
Moderata Ungdomsförbundets lokala organisation, som omfattar
föreningens verksamhetsområde, utser en ledamot, normalt sin ordförande, jämte ersättare i partiföreningens styrelse.
Mom.2.
Styrelsen utser de funktionärer som behövs för verksamheten.
Mom.3.
Styrelsen åligger
att leda partiets politiska och organisatoriska verksamhet inom partiföreningens verksamhetsområde och i samråd med förbundsstyrelsen skapa en lokal organisation som effektivt kan bedriva
kampanjer, information, utbildning, rekrytering och medlemsvård,
att följa och aktivt delta i landstingspolitiken, kommunpolitiken
genom fortlöpande kontakter med partiets landstings- och kommunfullmäktigegrupp och representanter i nämnder och styrelser,
att i samråd med fullmäktigegruppen förbereda nominering till kommunal representation,
att verka för att medlemmarna informeras i rikspolitiska, landstingspolitiska och kommunpolitiska frågor bland annat genom
kontinuerlig mötesverksamhet,
att hålla fortlöpande kontakt med förbundsstyrelsen och partiets
tjänstemän,
att till förbundsstyrelsen lämna begärda uppgifter om föreningens
organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet,
sid 444
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 445
att samverka med Moderatkvinnorna,
att samverka med Moderata Ungdomsförbundets lokala organisation, samt vara ungdomsdistriktet behjälplig i utvecklingen av
dess verksamhet,
att verka för rekrytering av nya medlemmar,
att verka för medlemmars utbildning i politiska och organisatoriska
frågor,
att handha partiföreningens ekonomi,
att uppbära och bestämma användandet av kommunalt partistöd
när det endast finns en partiförening i kommunen,
§ 6 REKRYTERINGS- OCH
NOMINERINGSARBETET
Mom.1.
I god tid före allmänna val ska partiföreningen efter kallelse av styrelsen sammanträda för att behandla rekrytering och nominering av
kandidater inför valen. Därvid ska av förbundsstämman fastställda
rekryterings- och nomineringsregler följas. Undantag kan beviljas av
förbundsstyrelsen.
Partiföreningen ska nominera och fastställa valsedlar för kommunala
val inom föreningens verksamhetsområde. När partiföreningen ingår i
en krets fastställs valsedlar för kommunfullmäktige av kretsen.
Partiföreningen ska även nominera och fastställa valsedlar för kyrkliga val inom föreningens verksamhetsområde om partiföreningen
fattat beslut om att ställa upp under egen partibeteckning.
sid 446
Partistämma 2015
Partiföreningen ska även nominera och fastställa valsedlar för kyrkliga val inom föreningens verksamhetsområde om partiföreningen
fattat beslut om att ställa upp under egen partibeteckning.
Partistämma 2015
sid 447
Mom.2.
För att rösta i provval och delta i beslut rörande kandidatnominering
fordras att medlem är folkbokförd i den kommun respektive församling valet gäller.
Förbundsstyrelsen kan efter begäran av partiföreningens styrelse
eller på eget initiativ pröva nomineringsförfarandet i kommunen eller
landstingsvalkretsen. Förbundsstyrelsen kan med två tredjedelars
majoritet fastställa en ny valsedel samt återkalla de av nomineringsstämma beslutade valsedlarna eller avföra enskilda kandidater.
Förbundsstyrelsens beslut ska senast ha ägt rum fyra veckor efter
det att nomineringsstämma ägt rum.
Ett beslut om överprövning ska meddelas partistyrelsen för kännedom.
Mom.2.
För att rösta i provval och delta i beslut rörande kandidatnominering
fordras att medlem är folkbokförd i den kommun respektive församling valet gäller.
Förbundsstyrelsen äger påkalla sammanträde med partiföreningens styrelse.
Till sammanträde med denna samt till årsmöte eller annan sammankomst äger
förbundsstyrelsen sända företrädare med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt.
§ 8 KRETS
Finns flera partiföreningar i samma kommun ska en krets eller förbund inrättas
för dessa.
§ 9 RÄKENSKAPER OCH REVISION
Räkenskapsåret fastställs av förbundsstyrelsen. Räkenskaper, förvaltningsberättelse och övriga handlingar som berör förvaltningen ska av styrelsen
överlämnas till revisorerna senast tre veckor före årsmötet. Granskningen ska
vara avslutad och revisionsberättelse med till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet
överlämnad till styrelsen senast en vecka före årsmötet.
sid 448
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 449
Mom.1.
För partiförening gäller av partistämman antagna normalstadgar. Avvikelser från dessa ska fastställas av förbundsstyrelsen.
Mom.2.
Ändring av partiföreningens stadgar kan beslutas endast av partiföreningens årsmöte, varvid två tredjedels majoritet erfordras.
§ 11 UPPLÖSNING, SAMMANSLAGNING OCH
DELNING
Mom.1.
Om partiförening ska upplösas, fastställer förbundsstyrelsen nytt
verksamhetsområde för berörda föreningar. Före beslut om sammanslagning ska godkännande lämnas av förbundsstyrelsen. För
sammanslagning fordras beslut med minst två tredjedels majoritet
av två på varandra följande årsmöten, varvid minst det ena ska vara
ordinarie årsmöte. Årsmötena ska hållas med minst fyra veckors
mellanrum. I personlig kallelse till årsmöte anges att förslag till sammanslagning ska behandlas på årsmötet.
Vid sammanslagning ska partiföreningens handlingar, tillgångar och
skulder tillfalla den sammanslagna partiföreningen.
Sker sammanslagning med fler än en partiförening ska fördelningen
av medlemmar, handlingar, tillgångar och skulder beslutas av förbundsstyrelsen.
Mom.2.
Partiförening som inte haft årsmöte under tre på varandra följande
år anses upplöst efter att beslut tagits i förbundsstyrelsen. Partiföreningens handlingar, tillgångar och skulder övertas av förbundet.
Förbundsstyrelsen beslutar därefter hur kvarvarande medel och
handlingar överförs till lokal partiförening/ar i kommunen. Finns ingen
partiförening ska medlen användas för verksamhet i området.
sid 450
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 451
Mom.3.
Om partiförening ska delas ska förbundsstyrelsens godkännande
först inhämtas. För delning fordras beslut med minst två tredjedels
majoritet av två på varandra följande årsmöten, varvid minst det ena
ska vara ordinarie årsmöte. I personlig kallelse till årsmöte anges att
förslag till delning ska behandlas på årsmötet.
Före andra beslutet om delning ska årsmötet besluta om hur den
ursprungliga partiföreningens medlemmar, handlingar, tillgångar och
skulder ska fördelas på de nya föreningarna. Sådan fördelning får
inte bli uppenbart orättvis. Tvist om fördelning avgörs slutgiltigt av
förbundsstyrelsen.
Mom.4.
Vid förändring av partiföreningars verksamhetsområde genom sammanläggning eller delning ska det andra årsmötet också fastställa
namn för den eller de partiföreningar som bildas.
sid 452
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 453
BILAGA:
NORMALARBETSORDNING
FÖR FULLMÄKTIGEGRUPPER
Gäller för kommunfullmäktigegrupper och landstings-(region)fullmäktigegrupper. Normalarbetsordningen ska i tillämpliga delar även gälla för andra och
indirekt valda grupper av fullmäktigetyp.
1. GRUPPENS SAMMANSÄTTNING
Mom.1.
Den moderata gruppen i kommunen består av moderata ledamöter
och ersättare i kommunfullmäktige. Till gruppens överläggningar
kallas med yttranderätt även moderata ledamöter och ersättare i
styrelser, nämnder och kommunala bolagsstyrelser, politiskt tillsatta
moderata tjänstemän i kommunen, moderata kommunrevisorer samt
förenings- och kretsordförande i kommunen. Partiets medlemmar har
rätt att närvara med yttranderätt vid ordinarie gruppsammanträde.
Partiombudsmannen i förbundet ska för kännedom erhålla kallelse till
gruppmöte. Därutöver bör gruppmöten, öppna även för allmänheten,
regelbundet hållas.
Mom.2. Den moderata landstingsgruppen består av moderata ledamöter
och ersättare i landstinget. Till gruppens överläggningar kallas även
moderata ledamöter och ersättare i viktigare styrelser och nämnder,
politiskt tillsatta moderata tjänstemän, moderata landstingsrevisorer,
förbundsordförande och partiombudsmän i landstingsområdet.
2. GRUPPENS UPPGIFTER
att utifrån fastställda program genomföra partiets politik,
att i samarbete med partiorganisationen medverka till och initiera
information och opinionsbildning i kommunala frågor till väljare
och medlemmar,
sid 454
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 455
att genom partiets organisation och genom kontakter med medborgarna hålla sig underrättad om behov, önskemål och synpunkter
som berör kommunens (motsvarande) verksamhet,
att utse ledamöter av gruppledning och efter samråd övriga organ,
att vid behov tillsätta särskild kommitté, utredning, projektgrupp med
mera,
att i förekommande fall besluta om organisation och hantering av till
gruppen avsatta politiska resurser och medel,
3. GRUPPENS SAMMANTRÄDEN
Mom.1.
Den nyvalda gruppen sammanträder snarast och senast tre veckor
efter valdagen för förberedande sammanträde. Ordföranden i den
avgående gruppen ansvarar för sammankallande av den tillträdande
gruppen och fungerar som interimistisk ordförande för den nyvalda
gruppen tills ny utsetts. Vid förberedande sammanträde ska minst
förekomma:
a) Val av mötesordförande
b) Val av mötessekreterare
c) Information om valresultatet och dess konsekvenser
d) Information om gällande arbetsordningsregler för nomineringsförfarande, ledamöters skyldigheter etcetera
e) Fastställande av tidsplan för gruppens förberedelser av fullmäktiges valärenden
f) Fastställande av sammanträdestid för konstituerande gruppsammanträde
g) Val av valberedning för förberedande av gruppens interna val.
Bestämmelserna i avsnitt sju gäller i tillämpliga delar.
sid 456
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 457
Mom. 2. Den nyvalda gruppen sammanträder snarast efter förberedande
möte för konstituerande sammanträde. Ordföranden i den avgående
gruppen ansvarar för sammankallande av den tillträdande gruppen.
Vid konstituerande sammanträde ska minst förekomma:
a) Eventuellt val av särskild ordförande för gruppens sammanträden
(se avsnitt 5.1)
b) Val av gruppordförande
c) Val av vice gruppordförande
d) Val av gruppsekreterare
e) Eventuellt val av gruppstyrelse (se avsnitt 5)
f) Eventuellt val av valberedning (se avsnitt 7)
g) Fastställande av arbetsordning.
Mom.3.
Gruppens ledamöter och ersättare är röstberättigade i moment 1 och
2 samt liknande interna beslut.
Mom.4.
Sammanträde hålls före kommun(motsvarande)styrelsens sammanträde för genomgång av ärenden enligt styrelsens föredragningslista
samt övriga frågor av gemensamt intresse.
Sammanträde kan därutöver vid behov hållas i anslutning till fullmäktiges sammanträde.
Mom.5.
Sammanträdesplan för påföljande år fastställs senast under december månad.
Fullmäktigegruppen sammanträder på ordförandens kallelse. Fullmäktigegruppen ska dessutom kallas om det begärs av minst en
tredjedel av gruppens ordinarie ledamöter.
sid 458
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 459
Ärenden som önskas upptagna till behandling vid gruppsammanträde ska anmälas till ordföranden snarast och senast vid gruppsammanträdets början för att bli föremål för beslut.
Kallelse till sammanträde bör sändas ut i god tid till gruppmedlemmarna. I kallelse bör i möjligaste mån anges vilka ärenden som avses
bli behandlade vid sammanträdet.
Mom.6.
Ordinarie ledamot äger alltid rösträtt vid gruppens beslut, oavsett om
ledamoten kommer att närvara på kommande fullmäktigemöte eller
ej. Om ordinarie ledamot kommer att vara närvarande på fullmäktiges sammanträde, men är frånvarande från gruppens sammanträde,
ska ingen rösta i den ledamotens ställe vid gruppens sammanträde.
Om ordinarie ledamot är frånvarande vid gruppmöte samt dessutom
kommer att vara frånvarande vid kommande fullmäktigesammanträde, äger den ersättare som ska tjänstgöra vid kommande fullmäktigesammanträde rösträtt vid gruppens beslut. Vid gruppens beslut
ska dess sammansättning i möjligaste mån vara samma som vid
fullmäktiges sammanträde.
Mom.7.
Begärs omröstning ska denna, utom vid personval, ske öppet. Utgången bestäms genom enkel majoritet. Vid personval ska omröstning genomföras i en valhandling. Vid sluten omröstning ska valsedel
för att vara giltig uppta så många namn som valet avser. Vid lika
röstetal gäller den mening som ordförande biträder med undantag
för val eller nominering, då lotten avgör.
Mom.8.
Mot beslut kan anföras reservation. Vid gruppsammanträde ska ledamot och ersättare i förekommande fall redovisa avvikande mening.
sid 460
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 461
Gruppen kan rekommendera hur enskild ledamot ska ta ställning till
ärende vid fullmäktigemöte. Detsamma gäller i fråga om representanternas ställningstagande i utskott, delegationer, nämnder och
styrelser.
Beslutar gruppen att rekommendera partiets ledamöter att ta viss
ställning till ärende, ska ledamot, som ämnar hålla anförande eller
rösta på sätt som icke överensstämmer med rekommendationen,
anmäla detta vid gruppmötet. Ledamot som icke är närvarande vid
gruppmötet, ska i god tid före fullmäktigemötet anmäla avsikt att
hålla sådant anförande eller rösta på sådant sätt till ordföranden.
I valärenden gäller gruppens rekommendation för samtliga tjänstgörande ledamöter i fullmäktige.
Mom.9.
Gruppen kan enligt ”Försäkran för kandidat och förtroendevald”
uttala att den inte längre har förtroende för en person som representant. Sådant beslut ska i förekommande fall genomföras med sluten
omröstning och med två tredjedels majoritet för att bli gällande.
Beslutet ska föregås av att representanten och förbundsstyrelsen
beretts tillfälle att yttra sig.
Mom.9.
Gruppen kan enligt ”Försäkran för kandidat och förtroendevald”
uttala att den inte längre har förtroende för en person som representant. Sådant beslut ska i förekommande fall genomföras med sluten
omröstning och med två tredjedels majoritet för att bli gällande.
Beslutet ska föregås av att representanten och förbundsstyrelsen
beretts tillfälle att yttra sig. Från det att gruppen uttalat att den ej
har förtroende för en person och till dess att den avsagt sig sina
uppdrag är personen avstängd från gruppens arbete.
4. GRUPPLEDAMÖTERNAS SKYLDIGHETER
Mom.1.
Ledamot ska vara beredd att vid gruppens sammanträde föredra
ärenden inom sin nämnds eller motsvarande område och också vara
beredd att i dessa ärenden föra gruppens talan vid fullmäktiges sammanträden.
Mom.2. Ledamot ska före inlämnandet av motion informera gruppen. Inlämnande av interpellation eller enkel fråga ska föregås av samråd med
gruppordföranden eller presidiet.
sid 462
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 463
Mom.3.
Vid gruppsammanträde ska ledamot i förekommande fall klart
redovisa avvikande mening. Beslutar gruppen att rekommendera
partiets ledamöter att ta viss ställning till ärende, ska ledamot som
ämnar hålla anförande eller rösta på sätt som icke överensstämmer
med rekommendationen, anmäla detta senast vid gruppmötet före
fullmäktiges sammanträde. Ledamot som icke är närvarande vid
gruppmötet, ska i god tid före fullmäktigemötet anmäla avsikt att
hålla sådant anförande eller rösta på sådant sätt till ordföranden.
Tjänstgörande ledamot eller ersättare som icke är närvarande vid
gruppmötet och ej anmält avvikande mening enligt ovan finner sig i
gruppens beslut.
Mom.4.
Förhinder att närvara vid gruppsammanträde ska snarast anmälas till
gruppens sekreterare.
Mom.5.
Ledamot ska medverka vid kommunal (motsvarande) politisk
information, opinionsbildning och kampanjarbete till allmänhet och
partimedlemmar.
5. GRUPPENS LEDNING
Mom.1.
Gruppens ordförande är gruppledare för partigruppen i fullmäktige.
Vid förfall inträder vice ordföranden. Gruppens presidium företräder gruppen gentemot andra partier såvida inte annat beslut fattas.
Gruppen kan även utöver presidiet utse särskild ordförande för gruppens sammanträden.
Mom.2.
Bland gruppens ledamöter kan en gruppstyrelse väljas. I fullmäktigegrupper med mer än tio ledamöter bör en gruppstyrelse väljas.
Mom.3.
Gruppstyrelse består av fullmäktigegruppens presidium samt ytterligare en, tre eller fem ledamöter. Vid valet tillses att den får en allsidig
sammansättning.
sid 464
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 465
Mom.4.
Gruppstyrelse väljs för en period som motsvarar fullmäktigeledamöternas mandatperiod. Valet förrättas vid det konstituerande sammanträdet.
Avgår ledamot av gruppstyrelse under mandatperioden förrättas på
nästkommande gruppsammanträde fyllnadsval för återstoden av
mandatperioden.
Mom.5.
Gruppstyrelse sammanträder på ordförandens kallelse så ofta det är
nödvändigt eller då minst en tredjedel av ledamöterna av gruppstyrelsen så begär.
Mom.6.
Gruppstyrelsens uppgifter är:
att leda och hålla ihop fullmäktigegruppens arbete
att åstadkomma ett samordnat uppträdande av fullmäktigegruppen,
i synnerhet i valärenden
att snarast efter val ansvara för att utforma politisk plattform (”regeringsförklaring”) som ligger till grund för förhandlingar med andra
partier om vilken politik som ska föras och vilken majoritetskonstellation som kan åstadkommas
att genomföra utvecklingssamtal med ledamöterna i fullmäktigegruppen
att i förekommande fall ansvara för fullmäktigegruppens medel och
övriga tillgångar
att i förekommande fall inom eller utom sig utse fullmäktigegruppens
kassör
att i förekommande fall ansvara för fullmäktigegruppens kansli och
politiska organisation
sid 466
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 467
att i det fall särskild valberedning ej utses utgöra valberedning som
i samråd med partiorganisationen förbereder de val och nomineringar som fullmäktigegruppen har att förrätta. Stadgandena i
avsnitt sju gäller i tillämpliga delar även för gruppstyrelsen.
6. ORGANISATION I NÄMNDER OCH STYRELSER
Mom.1.
De moderata ledamöterna och deras ersättare utgör nämndgrupp för
respektive nämnd eller motsvarande organ. Nämndgruppen ansvarar
för det löpande politiska arbetet inom sitt verksamhetsområde. En
av ledamöterna utses som nämndansvarig (gruppledare). Det åligger
denne att lämna gruppen och eventuell grupp-styrelse information
beträffande aktuella frågor, förmedla gruppens eller gruppstyrelsens
uppfattning till de andra partirepresentanterna inom respektive organ, samt i övrigt verka för ett samordnat uppträdande.
Mom.1.
De moderata ledamöterna i nämnd/styrelse och deras ersättare
utgör nämndgrupp för respektive nämnd eller motsvarande organ.
Nämndgruppen ansvarar för det löpande politiska arbetet inom sitt
verksamhetsområde. En av ledamöterna utses som nämndansvarig (gruppledare). Det åligger denne att lämna fullmäktigegruppen
och eventuell gruppstyrelse information beträffande aktuella frågor,
förmedla gruppens eller gruppstyrelsens uppfattning till de andra
partirepresentanterna inom respektive organ, samt i övrigt verka för
ett samordnat uppträdande.
7. VALFRÅGOR
Mom.1.
Nominering av kandidat till sådant förtroendeuppdrag som tillsätts
av kommunen förbereds av gruppens valberedning efter samråd
med föreningarna eller kretsen i kommunen, eller med förbundet där
landsting saknas. För landstinget ska sådant samråd alltid ske med
förbundet.
Vid olika mening mellan partiorganisation och fullmäktigegrupp gäller
den uppfattning fullmäktigegruppen har efter att partiorganisationens
uppfattning ställts under proposition vid gruppsammanträde.
Inför de valärenden som inleder en mandatperiod ska samtliga
medlemmar inom kommunen eller motsvarande beredas möjlighet
att nominera kandidater eller anmäla om intresse finns för uppdrag i
nämnder och styrelser.
Mom.2.
För nominering av kandidat till sådant förtroendeuppdrag som tillsätts eller nomineras av fullmäktige kan väljas en särskild valberedning. Utses inte gruppstyrelse ska valberedning utses.
sid 468
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 469
Mom.3.
Valberedningen ska bestå av tre, fem eller sju ledamöter. Vid valet
tillses att den får en allsidig sammansättning.
Mom.4.
Valberedningen bör till sig adjungera ledamöter från partiorganisationen vilka har yttranderätt men ej rösträtt.
Mom.5.
Det åligger valberedningen att förvissa sig om att den som föreslås
till viss post är beredd att kandidera därtill samt att kandidaten skrivit
under ”Försäkran för kandidat och förtroendevald”.
Mom.6.
Valberedningens förslag till kandidater till de uppdrag som ska väljas
inför en ny mandatperiod ska finnas tillgängliga för fullmäktigegruppens ledamöter senast 5 dagar före det gruppmöte där valen ska
göras
Mom.7. Valberedningens arbete ska genomföras i samråd med partiorganisationen och den ska yttra sig över valberedningens förslag.
8. ARBETSORDNING
Mom.1.
Vid inledningen av en ny mandatperiod ska efter samråd med
förbundet den tillträdande gruppen konfirmera eller revidera denna
arbetsordning.
Görs inte detta gäller denna normalarbetsordning som finns som
bilaga till partiets normalstadgar.
9. ÄNDRING AV NORMALARBETSORDNING
Mom.1.
Om kommunfullmäktigegruppen tar beslut om ändringar i normalarbetsordningen ska de anmälas till förbundsstyrelsen.
Mom.2.
Om landstings- alt regionfullmäktigegruppen tar beslut om ändringar
i normalarbetsordningen ska de anmälas till partistyrelsen.
sid 470
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 471
Yttranden
Partistyrelsens yttrande över
motionerna 1-284
Innehåll
Partistyrelsens yttrande över motionerna 1 till 4
Partistyrelsens yttrande över motionerna 5 och 6
Partistyrelsens yttrande över motion 9
Partistyrelsens yttrande över motion 13 Partistyrelsens yttrande över motion 14
Partistämma 2015
483
483
484
485
488
489
490
491
491
494
495
497
498
498
500
501
501
502
503
504
505
506
507
508
509
510
511
512
513
514
515
516
517
518
519
520
521
sid 475
522
522
525
525
528
529
530
531
532
533
534
539
541
542
544
sid 476
547
547
549
551
553
555
556
558
559
562
563
564
565
566
567
568
570
571
572
574
576
577
Partistämma 2015
Partistyrelsens yttrande över motionerna 120 till 124 Partistyrelsens yttrande över motion 125
Partistämma 2015
579
580
581
582
583
584
586
589
589
590
591
592
593
594
595
596
596
598
599
600
601
601
603
603
604
605
607
609
609
610
613
613
614
616
617
618
619
sid 477
sid 478
621
622
624
626
627
628
629
633
635
635
636
637
638
639
641
643
645
647
649
651
653
654
655
656
658
658
660
661
663
664
665
666
667
668
670
671
Partistämma 2015
Utskott 7: Bostad och infratstruktur
Utskott 8: Landsbygd, miljö och energi
Partistyrelsens yttrande över motion 209 Partistyrelsens yttrande över motion 210 Partistyrelsens yttrande över motion 211
Partistämma 2015
673
673
674
675
676
677
678
680
681
682
683
683
684
685
686
688
688
689
690
692
693
696
699
699
701
702
703
705
706
707
709
710
711
712
714
715
716
717
718
sid 479
Utskott 9: Sveriges styre och civilsamhälle
Partistyrelsens yttrande över motionerna 246 till 252 Partistyrelsens yttrande över motionerna 253 och 254
sid 480
719
720
721
722
725
725
726
727
729
731
732
733
734
735
737
737
738
739
740
741
742
743
745
749
751
752
753
754
755
756
757
758
758
759
760
761
762
762
Partistämma 2015
Utskott 10: Vår organisation
Partistämma 2015
765
765
767
768
769
770
772
773
774
774
sid 481
1
UTSKOTT 1: EKONOMI OCH JOBB
2
3
Partistyrelsens yttrande över motionerna
1 till 4
Motionärerna berör rut-avdraget och rot-avdraget samt hur avdragsformerna eventuellt skulle kunna byggas ut. Syftena bakom införandet
av rut-avdraget var att etablera en ny marknad, skapa sysselsättning,
motverka svartarbete och öka jämställdheten. Motsvarande syften för
rot-avdraget var att motverka svartarbete och stötta ekonomin i ett
utmanande konjunkturläge.
Alliansregeringen vidtog en rad viktiga förändringar inom skatteområdet
vilka påverkade synen på skattesystemet. Bland dessa förändringar kan
till exempel nämnas införandet av rut-avdraget och rot-avdraget men
även skärpningar i 3:12-regelverket, begränsningar kring räntesnurror,
avtal om informationsutbyte med skatteparadis, personalliggare,
skatteregister med mera. Skatteverket menar att dessa åtgärder bidrar
till att påverka allmänhetens attityder och normer kring skattefusk. I
detta spelar rut-avdraget och rot-avdraget en viktig roll.
Mot bakgrund av det goda utfallet av reformerna är det rimligt att vilja
bygga vidare på och utvidga reformen. Det är dock viktigt att se i vilket
läge Sverige befinner sig i och vad våra främsta prioriteringar bör vara.
De skattereformer som Moderaterna vill genomföra bör vila på fyra
grundpelare.
4
5
6
7
8
• Hållbara offentliga finanser.
• Ordning och reda i skattepolitiken.
• Främja full sysselsättning och pressa tillbaka det nya utanförskapet.
Partistämma 2015
Partistyrelsens yttranden
sid 483
9
10
1
1
• Stärka Sveriges konkurrenskraft och tillväxtförutsättningar.
2
3
4
Även om ett avdrag för IT-tjänster sannolikt skulle innebära att branschen skulle växa och generera fler jobb, är det viktigt att minnas att ett
av de bärande syftena bakom både rut-avdraget och rot-avdraget var
att svarta jobb skulle bli vita. IT-branschen har inte samma omfattande
problem med svartarbete som de två branscherna hade. Således är
det osannolikt att nämnvärt många svarta jobb skulle bli vita i och med
införandet av ett ritavdrag. När det gäller att förändra rut-avdraget
ser partistyrelsen i nuläget att det i första hand är prioriterat att utöka
avdraget till att omfatta flyttjänster. En breddning av rut-avdraget till
att även omfatta flyttjänster beräknas ge 1000 årsarbeten och skulle
bidra till ökad sysselsättning, ökat nyföretagande, omvandla svart
arbete till vitt och underlätta för äldre som vill flytta.
5
att avslå motionerna 1, 2, 3 och 4.
8
9
10
5 och 6
Motionerna föreslår att Moderaterna ska underlätta för att fler ska ges
möjlighet till egenanställning genom bättre möjligheter till finansiering,
anpassning av de sociala trygghetssystemen och genom att egenanställning ska ingå i Arbetsförmedlingens och andra relevanta myndig
heters verktygslåda.
Partistyrelsen delar motionärernas syn på att egenanställning kan vara
en bra väg in på arbetsmarknaden och en bro in i företagande. Bristen
på information om alternativet egenanställning pekas vanligen ut som
en anledning till att fler inte utnyttjar möjligheten att bli egenanställda.
Ett särskilt uppdrag bör därför ges till Arbetsförmedlingen att informera
sid 484
Partistämma 2015
2
att anse motionerna 5 och 6 besvarade med vad som ovan anförs.
3
4
7 och 8
Motionerna föreslår förändringar av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd. Motion 7 föreslår bland annat att turordningsreglerna
avskaffas alternativt att företag med upp till 50 anställda undantas.
Motion 8 förordar en reformering med det danska flexicuritysystemet
som förebild och att arbetsgivarnas bedömning av kompetens ska få
större betydelse vid fastställande av turordning vid arbetsbrist.
6
7
om egenanställning som ett alternativ till möjligheten att starta eget. Det
finns särskilt behov av att informera om vad det innebär att kombinera
egenanställning med ersättning från a-kassan så att osäkerhet om vad
som gäller inte gör att arbetssökande avstår från denna möjlighet.
Lagen om anställningsskydd, las, är en viktig del av arbetsrätten och
skyddar från godtyckliga uppsägningar, vilket bidrar till trygghet för
arbetstagaren. Ett alltför strikt anställningsskydd har dock vissa negativa effekter på arbetsmarknaden. Även om den totala arbetslösheten
inte ökar, bärs en större del av arbetslösheten av inträdande grupper så
som unga och utrikes födda. För dessa grupper blir vägen till det första
jobbet allt längre vilket bidrar till att ett nytt fördjupat utanförskap växer
fram. Det finns också belägg för att ett för strikt anställningsskydd gör
att inlåsningen ökar och rörligheten minskar, vilket kan leda till en ökad
långtidsarbetslöshet och att personer stannar kvar på jobb de inte trivs
med. Ett striktare skydd leder också till att fler av de sysselsatta har
tidsbegränsade anställningar och att rörligheten på arbetsmarknaden
koncentreras till de nyligen anställda. Det är därför viktigt att hitta en
balans mellan behovet av trygghet och stabilitet å ena sidan, och vinst
Partistämma 2015
sid 485
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
erna av en dynamisk arbetsmarknad och effektiv strukturomvandling å
den andra.
pröva ett nytt jobb. Jobb- och omställningsreformer behövs så att fler
kan komma in, men också växa på arbetsmarknaden.
Partistyrelsen anser att en utveckling av arbetsrätten hellre bör ske i
dialog än i konflikt. Samtidigt är Moderaterna tydliga med att vi vill se
fler och nya vägar in på arbetsmarknaden för unga och nyanlända.
En ny tidsbegränsad anställningsform bör därför införas i Lagen om
anställningsskydd, las: förstajobbet-anställning.
Reservation
till förmån för bifall av motion 7 med följande motivering: ”Moderaterna
ska vara Sveriges arbetarparti. Med det kommer ansvaret att självständigt våga formulera problem och lösningar på arbetsmarknaden. Med
det nya utanförskapet krävs nya tag. Ska arbetslinjen gälla alla i Sverige måste också arbetsmarknaden öppnas för alla. Ska det bli möjligt
behöver Moderaterna identifiera problem kopplade till den nuvarande
arbetsmarknadslagstiftningen. En anställningstrygghet kopplad till
anställningstid är i dag omodern. Turordningsreglerna skapar inlåsning
för äldre arbetstagare och diskriminerar dagens ungdomsgeneration
tillsammans personer som är nya på arbetsmarknaden. Dessutom
försämras rörligheten, jobbtillfällen uteblir och löneutvecklingen avtar.
Dessa problem behöver erkännas för att lösningar ska kunna diskuteras. I motionen presenteras flera förslag som skulle bidra till en modernisering. Samtidigt är just nu inte det viktigaste de enskilda förslagen
utan erkännandet av problemen och ansvaret att göra någonting åt det.
Anställningen ska vara tidsbegränsad och innehålla vissa utbildningsinslag där arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om vad
utbildningsinnehållet ska bestå av. Arbetsförmedling och Komvux får i
uppdrag att ansvara för stödstrukturer av utbildningsinnehållet. Krav på
kollektivavtal krävs ej för de arbetsgivare som väljer att anställa med
arbetare genom förstajobbet-anställning.
Denna nya anställningsform i las kommer att komplettera YA-jobben
och underlätta för fler företag att anställa unga och nyanlända.
För att göra det mer attraktivt att anställa personer med mindre erfarenhet har Moderaterna också föreslagit att förlänga provanställningen från
sex till tolv månader. Detta är en förändring som skulle underlätta för
främst unga och utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden.
Partistyrelsen delar motionärernas syn på att förutsättningarna för omställning bör förbättras för att Sverige ska kunna möta de utmaningar
som finns på arbetsmarknaden och för att kunna hävda oss bättre
i den internationella konkurrensen. Därför vill vi att rätten att läsa in
grundläggande och särskild behörighet till högskolestudier på Komvux
utökas till att bli en generell rättighet för alla som är behöriga till sådan
utbildning. Vi vill också utöka möjligheterna till extra studieveckor för
den som fyllt 40 år samt höja åldersgränsen för studiemedel till 60 år.
2
att avslå motionerna 7 och 8.
Med första-jobbet-anställningen öppnar partistyrelsen för att göra förändringar av las, det är väldigt välkommet. Ändå väljer partistyrelsen att
avslå motionens sista att-sats som säger just att partiet ska öppna upp
för att göra förändringar i ett läge där parterna inte tar sitt ansvar. Det är
inkonsekvent. Moderaterna behöver våga säga vad som är problemen
på arbetsmarknaden och börja debattera lösningar.”.
Vi behöver öka möjligheterna för människor att både byta karriär mitt i
livet och arbeta längre. Då behöver det bli enklare att skola om sig eller
Partistämma 2015
4
5
6
7
8
Det är positivt att parterna, som har ett avgörande inflytande över
villkoren på arbetsmarknaden, återupptagit sina omställningsförhandlingar.
sid 486
3
9
Partistämma 2015
sid 487
10
1
1
2
3
4
5
Motionären vill att Moderaterna ska verka för att fler skolor i landet ska
erbjuda mentorsprogram, mässor för unga arbetstagare och arbetsgivare, möjlighet att gå programmet Ung Företagsamhet, mer tid för
praktik samt att fler företag ser över möjligheterna att ta emot praktikanter.
7
2
3
4
att Moderaterna ska verka för att fler skolor i landet erbjuder mentorsprogram,
Vidare bör det löna sig bättre att arbeta mer och ta mer ansvar på
jobbet. Sverige har bland de högsta marginalskatterna inom OECD.
Detta gör att utbildningspremien försvagas och det gör att entreprenörskap och innovationsarbete lönar sig allt mindre. Denna utveckling
kommer dessutom att förstärkas av regeringens förslag om avtrappat
jobbskatteavdrag, ett förslag som kommer att driva upp marginalskatterna till över 60 procent. Det är därför prioriterat att sänka marginalskatterna, till exempel genom att se till att färre behöver betala statlig
inkomstskatt. Även värnskatten bör avvecklas på sikt, men skatte
lättnader som gynnar dem med allra lägst inkomster ska prioriteras
först.
att Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor i landet ska ge alla sina elever
möjlighet att driva UF,
att bifalla motion 9, att-satserna 1, 3 och 4, det vill säga
att Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor erbjuder sina elever tid för praktik, samt
att i övrigt anse motion 9 besvarad med vad som ovan anförts.
att anse motionerna 10, 11 och 12 besvarade med vad som ovan
anförts.
Reservation
till förmån för bifall av motionerna 10, 11 och 12 med följande motivering: ”Värnskatten är en orättvis beskattning av hårt arbete och
utbildning. En viktig del i arbetslinjen utgår från värderingar om att hårt
arbete och ansträngning är viktiga och behöver löna sig. Med en extra
straffskatt på hårt arbete och utbildning skickas den motsatta signalen.
Dessutom talar det mesta för att effekterna på statskassan skulle bli
små eller till och med positiva vid ett avskaffande av värnskatten.”
8
9
10
Motionärerna berör den extra statliga inkomstskatten, även kallade
”värnskatten”. Värnskatten är den marginalskatt om fem procent som
betalas från den beskattningsbara förvärvsinkomsten över en viss nivå.
Partistyrelsen ser fortsatt behov av stärkta drivkrafter för att arbeta.
Reformer som stärker arbetslinjen inom försörjningsstödet samt skattelättnader som tydligt gör det lönsamt att arbeta för personer med låga
inkomster bör vara prioriterade under de kommande åren.
Motionären tar upp ett angeläget ämne. Vikten av olika typer av åtgärder för att fler unga så tidigt som möjligt ska få en god kontakt med och
kännedom om arbetsmarknaden kan inte nog betonas. Moderaterna
har under en längre tid förespråkat att alla elever på gymnasiet ska ha
möjlighet att gå Ung Företagsamhet, men partistyrelsen tillstyrker också
motionärens övriga förslag som att verka för mer praktik och fler gymnasieskolor som erbjuder mentorsprogram. Att mässor anordnas, där
unga arbetstagare och arbetsgivare ges möjlighet att mötas är självklart välkommet. Likaså att fler entreprenörer och företag ser över sina
möjligheter att ta emot praktikanter. Partistyrelsen ställer sig däremot
tvekande till om det är politikens uppgift att fastslå hur detta ska ske.
6
10 till 12
sid 488
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 489
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
1
Motionären berör personalvårdsförmåner i form av motion och friskvård
och hur de reglerna skulle kunna byggas ut till att innefatta andra friskvårdsaktiviteter än nu.
Motionären berör personalvårdsförmåner i form av motion och friskvård
och hur reglerna skulle kunna byggas ut till att innefatta även näringsidkare och inte bara anställda.
Partistyrelsen delar uppfattningen att motion och friskvård är viktigt,
inte minst på våra arbetsplatser.
Reglerna om avdrag för kostnader för motion och friskvård gäller endast för anställd personal. De gäller inte för enskild näringsidkare eller
delägare i handelsbolag eller kommanditbolag.
Huvudregeln är att alla förmåner som erhållits på grund av tjänst är
skattepliktiga, om det inte är särskilt reglerat att den är skattefri. Som
skattefria personalvårdsförmåner räknas bland annat möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. Exempel på skattefri motion är
gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton och squash samt lagsporter som volleyboll,
fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare redskap eller
kringutrustning, till exempel golf, segling, ridning och utförsåkning,
räknas enligt Skatteverkets rekommendationer inte hit. Avgörande för
om motion eller annan form av friskvård ska vara skattefri är att för
månen riktar sig till hela personalen, att den är av mindre värde och att
den inte får bytas mot kontant ersättning.
Partistyrelsen konstaterar att reformer kontinuerligt behöver utvärderas
och förbättras. I dag är det ett snårigt regelverk och en ökad enhetlighet vore önskvärd. Reglerna kring personalvårdsförmåner handlar dock
som namnet antyder om personal i meningen ”anställd personal” och
inte om näringsidkare.
2
3
4
5
att anse motion 14 besvarad med vad som ovan anförts.
6
7
Motionären tar upp flera företags- och arbetsmarknadsfrågor. Vikten av
förutsättningar för ett gott företagsklimat är fortsatt en prioriterad fråga
för Moderaterna och grunden för att fler människor ska få jobb. Under
Alliansregeringen stärktes det svenska företagsklimat genom bland
annat sänkta arbetsgivaravgifter för unga, sänkt bolagsskatt, rot- och
rut-reformerna samt halverad restaurangmoms.
8
7
8
Samtidigt är det tydligt att mer måste göras för att fler människor ska få
sitt första jobb.
9
10
Då Sverige fortsatt har höga skatter på små inkomster lönar det sig inte
tillräckligt att ta det första jobbet. För att det ska bli mer lönsamt att
sid 490
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 491
9
10
1
1
gå från bidrag till arbete, och mer lönsamt att arbeta för dem med små
inkomster föreslår vi ett förstajobbet-avdrag.
vuxenutbildningen utökas till att bli en generell rättighet för alla som är
behöriga till sådan utbildning.
2
Vi vill också att en ny anställningsform, för unga och nyanlända, bör
införas i lagen om anställningsskydd, las: förstajobbet-anställning.
3
Förstajobbet-anställning innebär en ny väg för att komma in på arbetsmarknaden. Det är en tidsbegränsad anställning, upp till 18 månader,
och ska innehålla en utbildningsdel för att alla arbetsgivare ska kunna
anställa någon som lär sig jobbet på jobbet. Det ökar matchningen på
arbetsmarknaden och ger fler chansen att få sitt första jobb samt den
erfarenhet det innebär.
4
Förstajobbet-anställningen ska vara öppen för hela arbetsmarknaden,
oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller ej.
5
jobb och spelar en viktig roll för matchningen på arbetsmarknaden.
Förtroendet för myndigheten är i dag dock lågt och det finns brister i
effektivitet, kontroll och måluppfyllelse.
6
7
8
9
10
Det bör tydliggöras att en av Arbetsförmedlingens främsta uppgifter
är att rusta människor med nya kunskaper och färdigheter samtidigt
som de också spelar en avgörande roll i den myndighetsuppföljning
som ofta krävs för att hålla uppe ett aktivt jobbsökande hos personer
som står längre ifrån arbetsmarknaden. För att underlätta dessa roller
bör mängden och utformningen på de subventionerade anställningar
som Arbetsförmedlingen administrerar ses över för att göra systemet
enklare.
För att klara en tilltagande internationell konkurrens och ett allt mer
föränderligt arbetsliv behöver vi se en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och förbättra vår omställningsförmåga. Därför vill vi bland annat
höja åldersgränsen för studiestödet och att rätten att läsa in grundläggande och särskild behörighet till högskolestudier på den kommunala
sid 492
Partistämma 2015
2
att avslå motion 15, att-sats 2, 3, 7 och 8, samt
att anse motion 15, att-sats 1, 4, 5, 6 besvarade med vad som ovan
anförts.
Reservation
Rasmus Törnblom reserverade sig mot partistyrelsens förslag till
beslut till förmån för bifall av motion 15 att-sats 3, 7 och 8 samt anse
att-sats 2 för besvarad med följande motivering: ”Moderaterna ska
vara Sveriges arbetarparti. Med det kommer ansvaret att självständigt
våga formulera problem och lösningar på arbetsmarknaden. Med det
nya utanförskapet krävs nya tag. Ska arbetslinjen gälla alla i Sverige
måste också arbetsmarknaden öppnas för alla. Ska det bli möjligt
behöver Moderaterna identifiera problem kopplade till den nuvarande
arbetsmarknadslagstiftningen. En anställningstrygghet kopplad till
anställningstid är i dag omodern. Turordningsreglerna skapar inlåsning
för äldre arbetstagare och diskriminerar dagens ungdomsgeneration
tillsammans personer som är nya på arbetsmarknaden. Dessutom försämras rörligheten, jobbtillfällen uteblir och löneutvecklingen avtar. En
reformering av lagen om anställningsskydd och slopade turordningsregler skulle vara en bra början.
Gällande Arbetsförmedlingen borde Moderaterna adressera de problem som kommer av en dåligt fungerande arbetsförmedling. De allra
flesta jobben i Sverige förmedlas via kontakter, få jobb kommer ens till
arbetsförmedlingens kännedom. Det här gör att de som saknar kontakter missar många chanser till jobb och hänvisas till en arbetsförmedling
som inte förmår att erbjuda möjligheter till jobb. Det skapas ett arbetsmarknadsmässigt B-lag. För att skapa fler vägar till kontakter och jobb
borde delar av Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och verksamhet konkurrensutsättas. Det är välkommet att partistyrelsen föreslår att
det ska öppnas upp för kompletterande aktörer, men borde formuleras
starkare med förslag om att även helt överlåta delar av verksamheten.”.
Partistämma 2015
sid 493
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
2
3
4
5
6
7
Motionen innehåller flera förslag för att underlätta övergången från
skola till arbete och företagande. Bland annat vill motionärerna förenkla
reglerna för anställning av unga under 18 år, sänka arbetsgivaravgifterna för unga, konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen och skapa starkare
koppling mellan utbildning och arbetsmarknad.
Det första jobbet är det viktigaste jobbet. Därför genomförde Alliansregeringen en rad reformer för att underlätta för unga att få jobb. Utöver
att göra det mer lönsamt att arbeta och sänka kostnaden för att anställa unga, har gymnasieskolan reformerats för att tydligare koppla
till arbetsmarknadens behov. Även en ny väg in på arbetsmarknaden,
YA-jobben, har införts tillsammans med parterna.
Fortfarande är trösklarna in på arbetsmarknaden höga och det behövs ytterligare reformer för att öka drivkrafterna till arbete och till att
anställa unga. Arbetsförmedlingen och de kompletterande aktörernas
verksamhet behöver också effektiviseras för att förbättra matchningen
och ge fler möjlighet till jobb. Vi vill underlätta ungdomars övergång till
arbetsmarknaden genom att fortsätta att arbeta för att yrkesprogrammen blir attraktiva för eleverna, och att skolorna startar program utifrån
arbetsmarknadens behov och förutsättningar. För att fler unga ska ta
steget och bli företagare vill vi bland annat att Ung Företagsamhet ska
erbjudas på alla gymnasieprogram i hela Sverige och moderatledda
kommuner ska gå före i det arbetet.
att bifalla motion 16, att-sats 1, 3 och 8, det vill säga
att uttala att det behövs sänkta trösklar in till arbetsmarknaden,
att verka för att förenkla reglerna för anställning av unga under 18 år,
8
att verka för en tydligare och starkare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad,
att avslå motion 16, att-sats 2, 5, 9, 10, samt
9
10
sid 494
Partistämma 2015
Reservation
Rasmus Törnblom reserverade sig mot partistyrelsen förslag till beslut
till förmån för bifall av motion 16 att-sats 2, 4, 9, 10, 12 och 13 samt
anse att-sats 5 och 7 för besvarad med följande motivering: ”Motionen presenterar flera viktiga förslag för hur arbetsmarknaden behöver
moderniseras. Särskilt viktiga delar är behoven av moderniseringar av
arbetsmarknadslagstiftningen, uppmuntran till entreprenörskap och
konkurrensutsättningen av arbetsförmedlingen. Lagar och regler som
i dag begränsar unga under 18 behöver moderniseras och ses över
för att passa den arbetsmarknad som många unga möter. Arbetsgivaravgifterna borde sänkas men särskilt prioriterat borde sänkningar
och slopningar vara för unga som kommer ut på sina första jobb. Till
exempel för unga under 23 år.
För att underlätta eget företagande behövs fler inslag av entreprenörskap i skolan samtidigt som aktiekapitalet behöver sänkas. Här föredrar
jag en sänkning för alla snarare än för unga under 26 år.”.
2
3
4
5
6
Motionen innehåller en rad förslag för att underlätta arbetsmarknads
inträdet för inträdande grupper som unga och utrikes födda. Motionären föreslår att de första 500 000 som intjänas i inkomstslaget tjänst
ska skattebefrias, att arbetsgivaravgifterna för unga under 23 år slopas,
att ett studentjobbskatteavdrag ska införas på studerandes arbetsinkomster samt att yrkesintroduktionsanställningar införs som en egen
anställningsform med slopad arbetsgivaravgift.
Sveriges största utmaning är ett nytt och djupare utanförskap som
främst koncentreras till unga och utrikes födda. För att bryta det nya
utanförskapet behöver Sverige nya svar på hur fler kan komma in på
arbetsmarknaden och få sitt första jobb.
Partistämma 2015
sid 495
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
1
Då Sverige fortsatt har höga skatter på små inkomster lönar det sig inte
tillräckligt att ta det första jobbet. För att det ska bli mer lönsamt att ta
det första jobbet, och mer lönsamt att arbeta för dem med små inkomster, föreslår vi ett förstajobbet-avdrag.
Det är också tydligt att det behövs nya vägar till jobb så att fler ges
möjlighet att visa vad man går för. Hindren in på arbetsmarknaden är
för stora i dag, vilket stänger ute unga och utrikes födda. För att ta sig
an det nya utanförskapet behövs ökad flexibilitet och enklare vägar
in på arbetsmarknaden. Vi föreslår därför att en ny anställningsform
för unga och nyanlända bör införas i lagen om anställningsskydd, las:
förstajobbet-anställning.
Förstajobbet-anställningen ska vara tidsbegränsad, upp till 18 månader,
och vara till för att komma in på arbetsmarknaden. Den ska innehålla
vissa utbildningsinslag där arbetsgivaren och arbetstagaren kommer
överens om utbildningsinnehållet för att kunna anpassas efter såväl
arbetstagarens förutsättningar som arbetsgivarens behov.
Moderaterna vill även bland annat förlänga provanställningen, höja
lärlingsersättningen för att öka lärlingsutbildningens attraktionskraft
och uppmuntra ungdomars företagande genom att Ung företagsamhet
erbjuds på alla gymnasieskolor.
att bifalla motion 17, att-sats 3, det vill säga
7
att sänka skatterna på arbetsinkomst för människor med små och vanliga inkomster,
samt
att i övrigt avslå motion 17.
8
9
10
Reservation
till förmån för bifall av motion 17 med följande motivering: ” Det nya
utanförskapet är vår tids stora samhällsproblem. Dagens ungdoms
generation och människor som kommer till Sverige senare i livet
riskerar utan kraftiga politiska reformer att bli långsiktiga förlorare när
arbetsmarknaden och politiken sviker. De ekonomiska konsekvenserna
sid 496
Partistämma 2015
är uppenbara samtidigt som människoödena inte fullt ut går att förutse.
Utanförskap, hopplöshet och livsmöjligheter som uteblir.
För att trycka tillbaka det nya utanförskapet krävs politiska reformer
som skapar vägar till självständighet, egenmakt och friheten att kunna
uppfylla vardagsdrömmar. Att göra den första halvmiljonen som intjänas
i livet i Sverige skattefri skulle underlätta etableringen på bostads- och
arbetsmarknaden för såväl den nyanlände som för dagens ungdoms
generation. Verktygslådan behöver flera verktyg. Sänkta kostnader för
att kunna få ett första jobb är ett, riktade jobbskatteavdrag ett annat.”.
2
3
4
Fler i arbete är grunden för vår svenska välfärd. För att fler ska komma
i arbete behövs fler företag som startar, växer och anställer. En viktig
förutsättning för att de ska kunna växa och anställa är att vi inte har fler
regler än nödvändigt och att de som finns är förutsägbara och tydliga.
Under Alliansregeringen minskade de administrativa kostnaderna för
företagen med sju miljarder kronor och närmare 600 förenklingsförslag
genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen. Det tillväxthämmande regelkrånglet för företagen har sedan 2006 minskat från 30
till 22 procent, enligt undersökningar av Tillväxtverket. Men det finns
mer att göra och det är därför viktigt att fortsatt sänka kostnader och
lätta på regelbördorna för företagare där så är möjligt. Detta har varit, är
och kommer fortsatt vara en prioriterad fråga för Moderaterna.
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
sid 497
10
1
1
2
3
4
Fler företag som startar och anställer är en viktig komponent för fler
jobb och vår gemensamma välfärd. Enkla och förutsägbara regler är
en del i detta. Att det startas företag i alla delar av landet är en annan.
Ska vi klara framtidens utmaningar är det avgörande att fler människor
bereds möjlighet till inträde på arbetsmarknaden och att fler väljer att
starta, växa och anställa i nya företag. Moderaternas utvecklingsarbete
har tagit ett särskilt fokus på just företagen och jobben. Under Alliansregeringen gjordes även omfattande regelförenklingar. Ett arbete som
bör fortsätta. Detta fokus kommer finnas även framgent.
5
6
7
8
9
10
Förbundsstämman i Skåne föreslår en rad åtgärder rörande region
Skåne. Förbundsstämman föreslår att Moderaterna ska verka för att en
av fyra AP-fonder placeras med hela sin verksamhet i Skåne, att verka
för att konkurrensutsätta den del av arbetsförmedlingens uppdrag som
avser jobbmatchning på arbetsmarknaden i vilket Skåne skulle utgöra
pilotprojektet, samt verka för att ge Region Skåne ansvar och ekonomiska resurser för att lösa stranderosionen och genomföra nödvändiga
åtgärder för att motverka skadeverkningarna av havsnivåhöjningen.
Partistyrelsen instämmer i att det regionala perspektivet i politiken är
viktigt. Genom att tillvarata varje regions särskilda fördelar och egna
förutsättningar kan den totala tillväxten stärkas för hela landet.
Inom ramen för pensionsgruppen har en överenskommelse nåtts
gällande att förvaltningen av kapitalbufferten ska moderniseras. En
sid 498
Partistämma 2015
ny struktur med tre fonder har föreslagits och skickats ut på remiss.
Lokalisering av den nya organisationen är i pensionsgruppens förslag
fortsatt lokalisering i Stockholm och Göteborg.
Arbetsförmedlingen är en central aktör för att rusta människor för
nya jobb och spelar en viktig roll för matchningen på arbetsmarknaden. Att öppna upp för kompletterande aktörer är välkommet för att
stärka matchningsarbetet på den svenska arbetsmarknaden. Arbets
förmdelningens förmåga till uppföljning och kontroll av de kompletterande aktörerna behöve dock stärkas.
Partistyrelsen instämmer i att åtgärderna för att komma tillrätta med
stranderosionsproblem bör vara långsiktigt hållbara och inte försvåras i
onödan. Strandområden kan vara en viktig ekonomisk tillgång för kommuner och regioner tack vare turism och besöksnäring och behöver
skyddas.
Statens geotekniska institut (SGI) har i uppgift att stödja samtliga länsstyrelser och kommuner i planprocessen rörande geotekniska säkerhetsfrågor. SGI bedriver utvecklingsprojekt både i fråga om havsanknuten erosion och erosion i vattendragen. Det gäller dels hanteringen och
lösningar av befintliga problem, dels frågor om den fysiska planeringen
med inriktningen att undvika framtida problem. Det är viktigt att detta
arbete fortsätter.
Normalt har fastighetsägaren ansvar för att förebygga eller återställa
skador till följd av stranderosion och finansiera dessa inom sin fastighet. Kommunen är ofta fastighetsägare inom gemensamma områden
och där det finns kommunala anläggningar. Staten beviljar i vissa fall
särskilda medel för återuppbyggnad och reparation av erosionsskador.
Exempelvis har Trafikverket fått särskilda anslag för att åtgärda skador
till följd av höga flöden, stora översvämningar och exceptionella vattenhastigheter i mindre och medelstora vattendrag.
2
3
4
5
6
7
8
att avslå motion 20, att-sats 2, samt
Partistämma 2015
sid 499
9
10
1
2
3
4
5
6
1
Motionärernas motion om ökat statlig finansiering av sociala företag
genom inrättande av en ny fond under Almi berör två viktiga områden.
Dels hur vi kan få fler företag i Sverige och dels hur vi kan få in fler
människor som i dag står lite längre ifrån arbetsmarknaden i arbete.
Det är önskvärt att fler väljer att starta och driva sociala företag. Därför
upprättade Alliansregeringen en handlingsplan för arbetsintegrerade
sociala företag 2010.
Motionärerna pekar på en av de mest centrala delarna av för att skapa
jobb och tillväxt i ett land; nämligen möjligheterna att starta, driva och
växa företag.
År 2011 lämnade Tillväxtanalys sin rapport där man konstaterade att
sociala företag är långt ifrån en homogen grupp. Visserligen fanns det
hos vissa en önskan om statligt stöd. Men en dryg fjärdedel uppgav
att de inte var i behov av något statligt stöd för sin verksamhet. Vidare
bedömer Tillväxtanalys att det inte är lämpligt att justera de befintliga
förordningarna som reglerar företagsstöden, för att på det sättet underlätta att fler sociala företag kan få stöd. Med motiveringen att dessa förordningar har tillkommit utifrån andra syften, främst utifrån ekonomiska
tillväxtmål genom stärkta företag och därmed stärkt regional konkurrenskraft. Man menar att vid en eventuell justering riskeras en betydligt
ökad otydlighet avseende stödens mål. Det är viktigt att fortsatt uppmuntra entreprenörer att starta och driva sociala företag då det är en
viktig komponent för att få fler från utanförskap till arbete.
7
8
sid 500
Partistämma 2015
3
4
5
6
Motionären lyfter en angelägen och grundläggande fråga. Fler unga entreprenörer är en viktig pusselbit i arbetet för fler företag i Sverige. Ung
Företagsamhet (UF) har visat sig vara en viktig del i detta. I Alliansens
budgetmotion för 2015 får UF extra anslag till sin verksamhet. Även
stiftelsen Drivhuset främjar entreprenörskap bland högskolestudenter
och höjda anslag. Det är viktigt att tidigt fånga upp entreprenörskap
och lägga en god grund för fortsatt företagsamhet. Här finns i dag en
rad instanser som kan vara behjälpliga med rådgivning och i viss mån
även finansiering. Det är viktigt att detta arbete ständigt uppdateras
och förbättras.
Inom skatteområdet finns det en rad reformer vilka är uppburna av
legitima och behjärtansvärda skäl. I nuläget måste dock reformförslag
9
10
Åtta år av alliansregering har stärkt Sverige i världen. Starka offentliga
finanser tillsammans med en offensiv reformagenda har bidragit till att
hundratusentals fler går till jobbet varje dag. Så läggs grunden för vår
gemensamma välfärd. Det arbetet måste fortsätta. Inom ramen bland
annat för de av partistyrelsen tillsatta arbetsgrupperna är jobb, ekonomi
och företagande bärande delar. Mycket är gjort men mer måste till. Det
arbetet är alltjämt pågående.
2
Partistämma 2015
sid 501
7
8
9
10
1
2
1
ställas mot varandra och de högst prioriterade bör vara de som stämman väljer att bifalla. Partistyrelsen finner att det finns högre prioriterade reformförslag.
6
Motionären lyfter förtjänstfullt problemet med ungdomsarbetslöshet
och vill se en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Genom en
bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknad och tydligare
inslag av entreprenörskap i grundskolan och gymnasieskolan vill
motionären öka möjligheterna för unga att få jobb. Förbundsstyrelsen
poängterar därtill att ett utökat samarbete mellan myndigheter, företag
och skolor är angeläget.
7
8
Därtill har Moderaterna tillsammans med Alliansen föreslagit bland
annat att arbetslösa under 20 år ska kunna få Starta-Eget-Bidrag, ett
ökat och permanentat stöd till Ung Företagsamhet och stiftelsen Drivhuset samt höjd lärlingsersättning.
9
Partistyrelsen delar motionärens syn på vikten av fler unga i arbete,
något som även fortsättningsvis bör vara en grundläggande del av
Moderaternas politik.
sid 502
2
3
4
Moderaterna har i regeringsställning tagit flera steg för att förbättra
situationen för unga på arbetsmarknaden. Inrättandet av Yrkeshögskolan, tolv nationella yrkesprogram och lärlingsutbildningar med arbetsplatsförlagd praktik är några av de reformer som genomförts.
10
att Moderaterna verkar för att en större koppling mellan utbildning och arbetsmarknad,
genom ett utökat samarbete mellan myndigheter, företag och skolor,
att anse motion 23, att-sats 1, 2, 4 och 5 besvarad med vad som
ovan anförts.
4
5
att bifalla motion 24, det vill säga
att Moderaterna verkar för att entreprenörskap ska vara ett tydligare inslag i grundskolan och gymnasiet för att de unga som vill, ska få de kunskaper som krävs för att
driva eget företag.
3
Partistämma 2015
I motionen föreslås att det ska uttalas att sjuklöneansvaret för små
företagare bör tas bort och statlig ersättning utgå från och med andra
sjukdagen.
Arbetsgivarnas kostnad för sjuklön inom privat sektor beräknades för
2014 till cirka 7,1 miljarder kronor. Dessa kostnader inklusive arbetsgivaravgifter motsvarar 9,5 miljarder kronor. 17,5 procent av sjuklönekostnaderna står företag med upp till nio anställda för och 19,8 procent
avser företag mellan 10-49 anställda.
Kostnaderna för motionärernas förslag kan beräknas till någonstans
mellan 1,7-3,5 miljarder kronor per år beroende på var man vill dra
gränsen för vad som avses med begreppet småföretagare. Värt att
notera är att dessa siffror avser 2014 och vi vet att sjukfrånvaron sedan
dess ökat, varför den riktiga kostnaden för staten med all sannolikhet
skulle bli större än vad som uppskattas här.
Partistyrelsen delar uppfattningen om att sjuklönekostnaderna kan
utgöra ett hinder för framför allt mindre företags vilja att anställa. Med
detta som bakgrund infördes det enligt Alliansens förslag ett nytt högkostnadsskydd för företagens sjuklönekostnader från och med 2015.
Partistyrelsen välkomnar diskussioner kring hur vi kan förbättra möjligheterna för små företag att anställa fler. Även diskussioner kring social-
Partistämma 2015
sid 503
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
försäkringssystemens framtida utveckling är viktiga och relevanta. Men
utgångspunkten för sådana förslag måste alltid vara ansvarstagande
och stabilitet, uthållighet, förutsägbarhet och långsiktighet. Alla männi
skor ska veta att en röst på Moderaterna är en röst för såväl individens
frihet och eget ansvar som ansvar för ekonomin med ordning och reda i
de offentliga finanserna.
Partistyrelsen föreslår partistämman beslut
att avslå motion 25.
6
7
8
9
10
Partistyrelsen finner att den nuvarande ordningen rörande pensioner ur
ett principiellt perspektiv förefaller rimlig. Att norska pensionärer som
flyttat till Sverige beskattas lika mycket som svenska pensionärer är i
sig inte något orimligt.
2
Även om det kan finnas handelshinder vilka man bör riva mellan Sverige
och Norge finner inte partistyrelsen att det finns tillräckliga skäl för att
genomföra en översyn av det nordiska skatteavtalet.
3
4
5
teregler beaktas och eventuell dubbelbeskattning undanröjas med stöd
av ett skatteavtal.
4
5
Motionären berör det nordiska skatteavtalet och föreslår en översyn av
det samma.
Världen behöver mer frihandel och färre murar. Handelshinder som
ligger i vägen för den fria rörligheten ska rivas. Det är välkommet att
kontinuerligt se över ingångna internationella avtal. Samtidigt finns det
inte något egenvärde i att se över bestämmelser eller avtal vilka fungerar väl.
Den 4 april 2008 undertecknade de nordiska länderna ett protokoll om
ändring i det nordiska skatteavtalet. Ändringarna började tillämpas från
och med den 1 januari 2009. Beträffande beskattning av bland annat
pensioner innebar ändringarna att man övergick från undantagande
(exempt) till avräkning (credit) vid beskattning. Detta innebär att pensioner får beskattas i både den stat från vilken utbetalningen sker och i
den stat där mottagaren har hemvist. För att undvika dubbelbeskattning
medger hemviststaten avräkning för den skatt som betalats i källstaten.
Tullverket är en statlig myndighet som ska kontrollera flödet av varor in
och ut ur Sverige, bidra till ett säkert samhälle och säkerställa konkurrensneutral handel. Ambitionen är att Tullverkets arbete ska leda till att
korrekt tull, skatter och andra avgifter tas in samt att restriktioner för
in- och utförsel följs. Redan i dag har Tullverket befogenhet att genomföra alkoholutandningsprov och ögonundersökning hos fordonsförare i
samband med att svensk gräns passeras, trots att det kan anses ligga
utanför Tullverkets kärnverksamhet. I dagsläget ansvarar polisen för att
kontrollera fordon och yrkesförares körtider.
7
Credit är en internationellt vedertagen metod för att undvika dubbelbeskattning. Det är även den metod som Sverige har valt i sin interna
lagstiftning. I gränsöverskridande situationer måste två länders skat-
Hantering av skattemedel bör präglas av god hushållning och effektivitet. I linje med den ambitionen är det rimligt att resurser används på ett
9
sid 504
Partistämma 2015
Motionären vill ge Tullverket befogenhet att kontrollera fordon som
används i kommersiell verksamhet och även yrkeschaufförers körtider
vid gränsövergångar.
Partistämma 2015
sid 505
6
8
10
1
2
1
så ändamålsenligt sätt som möjligt. Partistyrelsen finner att det vore en
mer effektiv ordning än den nuvarande om Tullverket gavs befogenhet
att kontrollera fordon som används i kommersiell verksamhet och även
yrkeschaufförers körtider vid gränsövergångar.
3
att Moderaterna tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Tullverket bemyndigande att utföra kontroll av fordon och körtider vid gränsövergång.
4
Den sänkning av det fasta avdragsbeloppet för privat pensions
sparande som gjorts 2015 har dock inte resulterat i en minskning av
inbetalningar i samma utsträckning. Detta medför att många sparare
riskerar att drabbas av dubbelbeskattning för inbetalningar som överstiger avdragsgränsen och som därför inkomstbeskattas när utbetalning ska ske. För att undvika att sparare drabbas bör övergångsregler
gälla under 2015 och 2016 som säkerställer att sparare inte dubbel
beskattas.
Partistyrelsens uppfattning är att det är positivt att många väljer att
pensionsspara, och att övergångsregler bör införas för att undvika att
sparare dubbelbeskattas när avdragsvillkoren ändras. Samtidigt menar
vi att det i första hand är angeläget att genom sänkta skatter på arbete
stärka hushållens ekonomi, vilket i sig möjliggör sparande i olika former.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
5
Motionären berör avdragsrätten för privat pensionssparande och vill
höja beloppet till minst 24 000 kronor per år. År 2008 begränsades
avdragsrätten för individuellt pensionssparande till 12 000 kronor per
år. Bakgrunden till begränsningen var dels att förmögenhetsskatten
avskaffades, dels att det genomsnittliga avdraget för pensionssparande
under flera år hade varit drygt 6 000 kronor.
De som gynnades av att förmögenhetsskatten togs bort ansågs också
vara de som utnyttjade avdragsrätten för individuellt pensionssparande
upp till dess maximala avdragstak. Genom att begränsa avdragsrätten
till 12 000 kronor påverkade inte begränsningen den stora majoriteten
av pensionssparare. För inkomståret 2015 har det fasta avdragsbe
loppet sänkts från 12 000 kronor till 1 800 kronor per år.
Avdraget för det individuella pensionssparandet har i huvudsak gynnat människor med inkomster över den nedre brytpunkten för statlig
inkomstskatt. Eftersom skatt motsvarande ungefär den genomsnittliga
kommunala inkomstskatten måste betalas när pensionen tagits ut,
innebär det att avdraget inte har samma betydelse för människor med
vanliga inkomster.
sid 506
Partistämma 2015
6
Motionärerna lyfter fram Rättviksmodellen för Tillväxt och Tillsyn som
en väg framåt för att skapa bättre förutsättningar för företag att verka
i landet. Arbetet för minskat regelkrångel och kostnader för företag är
ständigt pågående. Under Alliansregeringen minskade de administrativa kostnaderna för företagen med sju miljarder kronor och närmare
600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för
företagen. Det tillväxthämmande regelkrånglet för företagen har sedan
2006 minskat från 30 till 22 procent, enligt undersökningar av Tillväxtverket. Men mer finns att göra. Att fortsätta ta bort onödiga kostnader
och minska regelkrångel förblir en prioriterad fråga för Moderaterna.
Partistämma 2015
sid 507
7
8
9
10
1
1
2
Arbetet för ett gott företagsklimat, stärkt konkurrenskraft och fler jobb
kommer vara prioriterat även framöver.
2
3
3
4
5
6
7
8
9
10
Motionärerna lyfter flera viktiga frågor för svensk företagsamhet, konkurrenskraft och välfärd. Att vi har en god tillgänglighet, bra utbildning
och ett gynnsamt näringslivsklimat är avgörande för svensk framgång.
Svensk besöksnäring är en växande industri som 2014 slog rekord då
nära 20 miljoner utländska besökare valde Sverige som resmål. Alliansregeringens reformer som sänkt restaurangmoms, nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och förbättrat företagsklimat har varit viktiga delar
för att underlätta för nya och växande företag inom besöksnäringen.
Infrastrukturen binder samman Sverige och är av yttersta vikt för att
hela Sverige ska leva. Staten har ett transportpolitiskt ansvar för en
hållbar transportutveckling. Något som ständigt behöver omprövas och
ses över.
Motionären lyfter även vikten av samordning mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner. Motionären uppmärksammar även behovet av att
se över tillståndsgivningen för utbildningar inom yrkeshögskolan. Partistyrelsen instämmer i att det är viktigt med långsiktighet inom yrkes
högskolan såväl som god arbetsmarknadsförankring och ser att det
kan finnas ett framtida behov av att se till hur processen för tillståndsgivning inom yrkeshögskolan kan bli bättre. Även när det kommer till
att högskoleutbildningar i större utsträckning bör utvärderas utifrån
användbarhet och anställningsbarhet instämmer partistyrelsen med
motionären, dock med reservation för att det först krävs en utredning
om hur sådana parametrar kan mätas då det kan finnas svårigheter
med att bedöma vilken typ av kompetenser som på lång sikt kommer
att behövas på arbetsmarknaden.
sid 508
Partistämma 2015
4
Motionärerna lyfter den viktiga frågan om företagens villkor beträffande
reglering och onödig byråkrati. Solnedgångsparagrafer med temporära
regleringar eller regleringsgiljotin som metod för att gå igenom och
avskaffa eller revidera lagar och regler som inte är nödvändiga eller bra
för näringslivsklimatet pekas på som en väg framåt.
Att skapa goda förutsättningar för det svenska näringslivet har varit och
är fortsatt en prioriterad fråga för Moderaterna. Under Alliansregeringen
minskade de administrativa kostnaderna för företagen med sju miljarder
kronor och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra
vardagen lättare för företagen. Det tillväxthämmande regelkrånglet för
företagen har sedan 2006 minskat från 30 till 22 procent, enligt undersökningar av Tillväxtverket. Men mer måste till och detta viktiga arbete
fortgår ständigt inom Moderaterna.
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
sid 509
10
1
2
3
4
5
6
1
Motionären berör förmånsbeskattning och hur reglerna borde utformas
för att uppmuntra till kollektivt resande.
Motionären berör ekonomiska frizoner i glesbygd. Dessa skulle bland
annat syfta till att underlätta anställningar genom exempelvis reducerade arbetsgivaravgifter för nystartade företag.
Människans påverkan på miljön har bidragit till en av vår tids största utmaningar. Att välja kollektivt resande framför exempelvis bilen är, precis
som motionären gör gällande, fördelaktigt ur en rad hänseenden inte
minst med tanke på miljön.
Redan i dag finns styrmedel vilka premierar kollektivt resande. Momsen
är sex procent på persontransporter inom landet, istället för 25 procent
vilket är normalskattesatsen. Även koldioxidskatten är konstruerad
på sådant vis att den styr mot kollektivt resande. Det är önskvärt att
ha tydliga styrmedel vilka uppmuntrar kollektivt resande men inte för
många eller för krångliga.
Ekonomiska frizoner eller nystartszoner är ett sätt för att öka förutsättningarna för jobb, företagande och tillväxt i särskilda områden. Det är
välkommet med en diskussion om förslag för hur vi kan skapa ökad
sysselsättning och motverka utanförskap runt om i landet.
3
Partistyrelsen konstaterar samtidigt att EU-kommissionen har lyft en del
invändningar mot det tidigare förslaget om nystartszoner. Invändningarna föranledde Allianseregeringen att avstå ifrån att införa förslaget.
Sannolikt lägger EU-reglerna hinder även för sådana frizoner som föreslås i motionen.
4
I nuläget bör reformförslag ställas mot varandra och de högst prioriterade bör vara de som stämman väljer att bifalla. Partistyrelsen finner att
det finns högre prioriterade reformförslag.
Vi vill i stället stärka förutsättningar för att människor ska kunna bo och
arbeta i hela landet genom att främja företagande, handel och konkurrenskraft.
5
Det är också av stort vikt att våra skatteregler är lättbegripliga och
förutsägbara. Det ska vara lätt att göra rätt. Undantag i form av
exempelvis ekonomiska frizoner i glesbygden riskerar att skapa
gränsdragningsproblematik, snedvrida marknaden och lägga grunden
för ett skattesystem som blir kostsamt och resurskrävande. En bättre
väg är därför troligen att väga in landsbygdens och glesbygdens perspektiv i den allmänna utformningen av skattesystemet.
7
Att stärka landsbygd och glesbygd är viktigt för hela Sverige. Det handlar om att potentialen vad gäller jobb och tillväxt måste tas till vara.
8
6
7
8
9
10
2
9
sid 510
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 511
10
1
2
3
4
5
6
7
1
Motionären berör mervärdesskatten och föreslår förändringar i skattesatsen kopplad till dansbandsunderhållning.
Motionären berör fastighetsavgiften och föreslår ett avskaffande av
densamma.
Mervärdesskatt betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av
varor och tjänster som är skattepliktig och som görs i en yrkesmässig
verksamhet. Huvudregeln är att mervärdesskatt tas ut med 25 procent.
Utöver huvudregeln finns det två reducerade skattesatser, tolv procent och sex procent. I artiklarna 93-105 i mervärdesskattedirektivet
2006/112/EG behandlas skattesatserna. Vilka omsättningar av varor
och tjänster som reducerade skattesatser får tillämpas på framgår av
bilaga III till direktivet.
Beskattning av fastigheter är ett komplext område. Vid köp betalas
stämpelavgift och eventuellt pantavgift. Under boendetiden betalas
fastighetsavgift. Vid flytt till alternativt boende eller försäljning betalas
antingen uppskovsränta eller kapitalvinstskatt (reavinstskatt).
Under våren 2009 träffades en överenskommelse på EU-nivå enligt
vilken det numera är möjligt för de medlemsstater som så önskar att
införa reducerad mervärdesskattesats för vissa tjänster, utöver vad som
tidigare varit möjligt. Uppräkningen vilken överenskommelsen resulterade i tar dock inte upp dans eller dansband.
Partistyrelsen konstaterar att det är viktigt att lika produkter och tjänster
behandlas lika. Det är olyckligt när olika momssatser ger snedvridningar och otillbörliga konkurrensfördelar eller -nackdelar för aktörer på
samma marknad. Kommissionen arbetar med en omfattande översyn
av de nuvarande skattesatsernas struktur men har ännu inte presenterat några förslag.
Alliansregeringen genomförde viktiga reformer för att öka utbudet av
bostäder och avregleringar för att underlätta byggandet. Den statliga
fastighetsskatten på bostäder ersattes år 2007 med en kommunal
fastighetsavgift. Syftet med det nya systemet var att det skulle öka
skattereglernas legitimitet och göra skatteuttaget mer förutsägbart. Den
kommunala fastighetsavgiften för fysiska personer inbringade strax
under 13 miljarder kronor år 2014.
Partistyrelsen finner att ytterligare reformer kan vara önskvärda men
då bör de genomföras i ett sammanhang och i syfte att öka utbudet
på bostäder, värna finansiell stabilitet och främja en väl fungerande
bostadsmarknad. Förändringar i skattesystemet bör också prövas mot
dess effekter på sysselsättning och tillväxt.
2
3
4
5
6
7
8
8
9
9
10
sid 512
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 513
10
1
2
3
4
5
6
7
1
Motionären skriver om skattelagstiftningen och förespråkar vissa förändringar avseende skönstaxering.
Motionären berör införandet av en avdragsrätt för unga vuxna avseende
bosparande.
I brottmål bär åklagaren bevisbördan. Det innebär att det åligger åklagaren att bevisa att den tilltalade är skyldig. Principen om att man är
oskyldig tills motsatsen är bevisad är och ska vara djupt rotad inom
straffrätten. De två straff vi har i Sverige, böter och fängelse, är så
ingripande att det är motiverat med rigorösa säkerhetsmarginaler och
principer som säkerställer att oskyldiga inte riskerar att dömas till straff.
Vi ser ett nytt utanförskap växa fram där bland annat unga människor
har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det låga bostadsbyggandet bidrar ytterligare till en ogynnsam situation präglad av stora
utmaningar då många, framför allt unga, har svårt att flytta till jobb eller
studier och inte få en bostad och stå på egna ben.
Inom övriga delar av juridiken förekommer andra regler för bevisbördan.
Inom konsumenträtten förekommer exempelvis omvänd bevisbörda
rörande reklamation. Så är också fallet kring vissa regler inom skatte
rätten. Att ett land har regler om omvänd bevisbörda står inte nödvändigtvis i konflikt med Förenta Nationernas definition av demokrati.
Däremot är det mycket viktigt att vi har ordning och reda i skattesystemet. Det ska vara lätt att göra rätt och försumbara misstag bör inte
leda till oproportionerliga påföljder. Skatteverket bör sträva efter att
förbättra sin service och arbeta tillsammans med företag för att se till
att regler efterlevs. Med de stora befogenheter Skatteverket har är det
viktigt att myndigheten agerar på ett ansvarsfullt och välavvägt sätt. Det
finns också ett stort värde i att skatteförfarandet präglas av en hög grad
av effektivitet. Det är inte önskvärt att för många ärenden underställs
domstolsprövning.
8
10
sid 514
Partistämma 2015
3
Bostadsbristen behöver därför åtgärdas dels genom reformer som
förenklar bostadsbyggandet, dels genom en bättre användning av
nuvarande bostadsbestånd. Samtidigt bör utbyggnaden av järnvägar,
vägar och kollektivtrafik göras så att det ger så bra förutsättningar som
möjligt för ökat bostadsbyggande.
4
Särskilt viktigt är att det att se till att fler får en enklare väg till den första
bostaden, i synnerhet för dem med låga inkomster. För att detta ska
vara möjligt behöver byggande av mindre och billiga lägenheter, framför
allt hyreslägenheter, öka.
5
Partistyrelsen anser att det finns skäl för att stärka sparandet i Sverige.
Då behöver vi också öka möjligheterna för att människor med vanliga
inkomster ska kunna spara.
6
Det finns samtidigt fördelningspolitiska argument som talar emot
införandet av en avdragsrätt för unga vuxnas bosparande. Ett sådant
avdrag skulle i första hand komma de till del som redan har goda
ekonomiska förutsättningar. Eftersom den gruppen skulle kunna nyttja
avdraget till fullo, medan andra inte skulle ha möjlighet att spara lika
mycket, är det sannolikt att avdraget hade lett till att driva upp bostadspriserna ytterligare. Situationen hade gynnat de med större ekonomiska
förutsättningar och missgynnat de med sämre ekonomiska förutsättningar.
Lösningen för bostadsmarknaden ligger inte i ökade avdragsmöjligheter
utan i ökat byggande, särskilt i syfte för att fler ska kunna få sin första
bostad. Vägen dit går bland annat via enklare regler och ökad tillgång
till mark.
9
2
Partistämma 2015
sid 515
7
8
9
10
1
1
2
sysselsättningen väntas öka med drygt 7 000 personer. Resterande del
kommer från fler arbetade timmar.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Motionären berör grundavdraget och föreslår en höjning av detsamma.
I ett första steg föreslås avdraget höjas till 50 000 kronor per år.
Moderaterna är en pådrivande kraft för att förbättra skattesystemet.
Alliansregeringen genomförde viktiga förändringar inom skatteområdet.
Bland dessa förändringar kan till exempel nämnas jobbskattereformerna, rut- och rotavdraget och den sänkta restaurangmomsen vilka av
Finansdepartementet beräknas leda till över 150 000 nya jobb. Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, LO och Finanspolitiska rådet är
eniga om att jobbskatteavdraget har en tydlig sysselsättningsskapande
effekt. Finansdepartementet bedömer att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen med mer än 120 000 jobb.
Vi vill nu gå vidare för att fler ska få sitt första jobb. Då Sverige fortsatt
har höga skatter på små inkomster lönar det sig inte tillräckligt att ta
det första jobbet. För att det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till
arbete, och mer lönsamt att arbeta för dem med små inkomster föreslår
vi ett förstajobbet-avdrag.
Att fortsatt stimulera till arbete och minska marginaleffekterna för lågoch medelinkomsttagare är ett angeläget mål för skattepolitiken. Att
komma tillbaka till överskott utan att riskera återhämtningen är också
prioriterat. Större åtgärder för att skärpa jobb- och tillväxtfokuset behöver finansieras genom omprioriteringar bland såväl utgifter som skatteåtgärder. Det är viktigt att de reformer vi föreslår träffar rätt.
Sammantaget beräknas förstajobbet-avdraget leda till 10 000 heltidstjänster. Sju av tio av dessa beräknas komma från utanförskap, då
sid 516
Partistämma 2015
Reservation
till förmån för att anse motion 38 för besvarad med följande motivering:
Att öka andelen av ens inkomst som undantas beskattning är ett effektivt sätt att rikta skattesänkningar till i första hand människor med små
och vanliga inkomster. Motionens förslag om att höja grundavdraget
går helt i den riktningen. Fördelningspolitiskt så riktas skattesänkningen
procentuellt mest till de med små och vanliga inkomster samtidigt som
det i kronor räknat blir lika för alla. Att med en liten inkomst kunna behålla mer av de pengar som tjänas underlättar resan mot självständighet, eget boende och möjligheten att uppfylla vardagsdrömmar. Höjda
grundavdrag alternativt höjt grundavdrag på endast arbetsinkomst
vore ett effektivt sätt att angripa det nya utanförskapet och underlätta
etableringen i Sverige för unga och utrikes födda.”.
3
4
5
6
7
I motionen föreslås att Moderaterna ska tillsätta en arbetsgrupp med
bred förankring i partiet och dess olika nätverk, som moderatkvinnorna,
för att utreda jämställdheten på sikt och skapa ett jämställdhetsprogram inför valet 2018. Vidare föreslås vissa riktlinjer för denna arbetsgrupp.
8
Det är viktigt att förbättra jämställdheten på exempelvis arbetsmarknaden, i näringslivet, i politiken och i skolan. För att motverka en
könssegregerad arbetsmarknad är det viktigt att flickor och pojkar
9
Partistämma 2015
sid 517
10
1
1
ges samma förutsättningar att utvecklas redan i skolan och att de inte
påverkas av könsstereotypa utbildningsval.
2
3
4
5
I Sverige har jämställdheten mellan kvinnor och män kommit längre än
i många andra länder, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.
De stora könsorättvisorna på arbetsmarknaden uppkommer till stor
del i samband med föräldraskap. Det finns anledning att pröva reformer kopplade till att förbättra jämställdhetsbonusen, möjliggöra för
etableringsinsatser i samband med föräldraledighet och främja ett mer
jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
Så sent som i våras tillsattes en utvecklingsgrupp som bland annat skulle
presentera förslag inom de områden som efterfrågas av motionärerna.
Utöver de politikutvecklingsgrupper som arbetade i våras pågår det
en kontinuerlig politikutveckling inom Moderaterna, i detta arbete har
jämställdhetsfrågorna en naturlig och självklar plats då de rör frågor som
är centrala för vår politik. Det är därför inte aktuellt med en särskild ny
arbetsgrupp, utan arbetet bör i stället ske på alla nivåer och i alla frågor.
6
7
8
9
10
Motionären efterlyser ett minskat statligt ägande såväl som ett minskat
antal statliga myndigheter. Det är alltid önskvärt att den statliga verksamheten kontinuerligt ses över och förbättras. Detta i syfte att skapa så stor
nytta som möjligt för medborgarna samtidigt som deras skattepengar
används på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Under Alliansregeringen
avyttrades en del av det statliga innehavet i ett antal företag. Ambitionen
är att fortsätta detta arbete. Hur försäljningar bäst sker blir en bedömningsfråga från varje given tidpunkt men ambitionen ligger fast.
sid 518
Partistämma 2015
2
3
Motionärerna anser att Moderaterna bör verka för att det tillkommer en
dispositiv lag som reglerar handeln av tjänster mellan näringsidkare.
Motionärerna lyfter att det finns en dispositiv lag som reglerar köp av
varor mellan näringsidkare, men att motsvarande dispositiva lag saknas
vid handel av tjänster mellan näringsidkare.
Partistyrelsen anser att avtalsfriheten är central för ett fungerande
näringsliv, och delar förbundsstyrelsens synpunkt om att en dispositiv
lag för handel av tjänster mellan näringsidkare är ett rimligt komplement till avtalslagen. Partistyrelsen instämmer även i att en dispositiv
lag innebär möjlighet för staten att tillhandahålla en normhierarki och
ett regelverk till stöd för näringsidkare. Eftersom dispositiv lagstiftning
är möjlig att avtala bort måste riskerna och nackdelarna med lagstift
ningen ses som försumbara. Förslaget är i linje med Moderaternas
politik på området.
4
5
6
7
att Moderaterna verkar för att det tillkommer en dispositiv lag som reglerar handeln av
tjänster mellan näringsidkare, samt
att partistämman bifaller motionen och skickar den till riksdagsgruppen för behandling.
8
9
Partistämma 2015
sid 519
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
Motionären vill att kravet på att myndigheter inom ramen för offentlig
upphandling (LOU (2007:1091) och LUF (2007:1092) måste godta intyg
från organ som är erkända i ett ESS-land ska utökas till att innefatta
länder som ingår i WTO-avtalet om offentlig upphandling (GPA – Government Procurement Agreement).
Motionären berör kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av privatbostad och föreslår att skatten på sikt borde avskaffas för att frigöra
kapital som kan nyinvesteras och för att skapa en större rörlighet i den
ägda delen av bostadsmarknaden.
Partistyrelsen delar motionärens syn att handel bör underlättas och
handelshinder nedmonteras. Frihandel är en viktig princip ur både ett
svenskt och ett globalt perspektiv. Sverige är en liten exportberoende
ekonomi som byggt sitt välstånd på handel. För utvecklingsländer
som behöver utveckla sin ekonomi är handel en viktig faktor för att få
tillgång till marknader och skapa tillväxt.
EU-direktivet om offentlig upphandling och WTO-avtalet om offentlig
upphandling är viktiga verktyg för att underlätta för handel både inom
EU och mellan EU och tredjeländer. EU strävar också efter att offentlig
upphandling ska ingå i de bilaterala och regionala handelsavtal som EU
sluter med tredjeländer.
Partistyrelsen instämmer dock i förbundsstyrelsens yttrande om att
GPA är mer generellt till sin natur och fastslår principer, snarare än
EU-direktivet om offentlig upphandling och de kapitel om offentlig
upphandling som finns i bilaterala frihandelsavtal som är mer specifika.
Även om det är viktigt och bra att svensk upphandling är öppen för
företag från alla länder, och särskilt de anslutna till GPA, är alla detaljer
i lagen om offentlig upphandling inte tillämplig på alla länder i världen
eller för den delen länder anslutna till GPA.
Moderaternas ekonomiska politik syftar till full sysselsättning. Genom
att sträva efter full sysselsättning skapar vi ett sammanhållet samhälle.
Det är av yttersta vikt att skattepolitiken är fördelningspolitiskt balanserad.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att mer behöver göras
för att bostadsmarknaden ska kunna fungera bättre. Beskattningen
av kapitalvinster vid försäljning av boende måste dock ses i ljuset av
annan kapitalvinstbeskattning. En person som gör en kapitalvinst på
aktier betalar 30 procent i realisationsvinst. Skulle kapitalvinstbeskattningen på privatbostäder slopas eller sänkas än mer så skulle skillnaden i realisationsvinstbeskattning mellan icke-finansiella och finansiella
tillgångar öka än mer. Detta skulle vara en oönskad utveckling.
2
3
4
5
6
7
Partistyrelsen anser att Sverige ska vara en stark och tydlig röst för en
öppen och fri handel i EU, WTO och andra internationella fora. Frihandel är en viktig princip att slå vakt om.
8
9
10
9
sid 520
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 521
10
1
1
2
3
4
Motionären lyfter fram en av många svenska viktiga exportindustrier.
Ungefär hälften av Sveriges BNP baseras på vår export till omvärlden.
Handel är en viktig grundplåt för det svenska välståndet och svenska
jobb. För att fortsatt främja jobb och företagande är det viktigt att Sverige är konkurrenskraftiga och har goda villkor. Under Alliansregeringen
skedde en rad sådana förbättringsåtgärder som bland annat sänkt bolagsskatt, sänkta arbetsgivaravgifter för unga och minskat regelkrångel.
Det är breda reformer som kommit hela industrier till del. Alliansregeringen hade även en särskild handelsminister med uppdrag att främja
svensk export. Export fortsätter vara en viktig del av den svenska
ekonomin, det är därför viktigt att arbetet med exportfrämjande fortsätter även framgent.
5
kvaliteten i den svenska välfärden måste öka. Samtidigt måste människors valfrihet värnas. Valfrihetsreformen har varit en frihetsreform för
hundratusentals medborgare, gamla som unga. Att få välja sin egen
skola, vårdcentral eller äldreboende har skapat möjligheter att söka
sig till välfärdstjänster utifrån individuella behov och önskemål. Det är
utgångspunkterna i det utvecklingsarbete som under våren pågått i
arbetsgruppen ”En trygg välfärd – i hela landet”. Arbetsgruppen föreslår
därför att en generell tillståndsplikt införs för alla aktörer i välfärden, att
tillsynen förbättras och att möjligheterna för personalen att vidareutbilda sig förbättras.
Partistyrelsen anser att ett förstärkt fokus på kvalitet och nytta i offentlig
upphandling är en viktig del i att stärka den svenska välfärden.
att Moderaterna verkar för att stärka offentlig upphandling så att de
krav som ställs fyller rätt funktion och uppnår mesta möjliga nytta,
samt
2
3
4
5
att därmed anse motion 45 besvarad med vad som ovan anförts.
6
6
7
8
9
10
Förbundsstämman i Skåne vill stärka upphandlingen inom den offent
liga sektorn så att de krav som ställs fyller rätt funktion och uppnår
mesta möjliga nytta. Lagar och myndighetsutövning ska säkerställa
kvalitet och rättssäkerhet, utan att skapa detaljreglering som motverkar
syftet.
7
8
Partistyrelsen delar förbundsstämman i Skånes syn att upphandlingen
inom den offentliga sektorn ska präglas av att uppnå och säkerställa
högsta möjliga kvalitet och nytta för varje skattekrona.
Sveriges välfärd står inför stora utmaningar. Sjunkande skolresultat,
ökad segregation och minskad likvärdighet i vård och omsorg visar att
sid 522
Partistämma 2015
9
Partistämma 2015
sid 523
10
1
UTSKOTT 2: INTEGRATION OCH
MIGRATION
2
3
Integrationen i Sverige behöver fungera bättre och blir mer effektiv. Mer
måste också göras för att unga och nyanlända ska få sitt första jobb.
Vi måste därför öka möjligheterna för dessa grupper att komma in och
ges en chans på arbetsmarknaden.
Moderaterna har under våren presenterat flera förslag för att kunna
bryta det nya utanförskap som växer fram genom att skapa förutsättningar för att fler ska få sitt första jobb.
4
5
Sverige har fortsatt höga skatter på små inkomster vilket gör att det
inte lönar sig tillräckligt att ta det första jobbet. För att det ska bli mer
lönsamt att gå från bidrag till arbete och mer lönsamt att arbeta för dem
med små inkomster föreslår vi ett förstajobbet-avdrag.
6
Partistyrelsen delar uppfattningen att det behövs ett tydligt fokus på
att underlätta ekonomiskt för människor att ta steg mot en helt egen
försörjning.
7
Moderaterna har föreslagit en utökad jobbstimulans i försörjningsstödet, från 25 till 40 procent. Det innebär att en större del av försörjningsstödet kan behållas när man får inkomst från arbete. För en ensamstående tvåbarnsförälder som får ett halvtidsjobb som vårdbiträde skulle
detta kunna innebära 1 000 kronor mer i inkomst varje månad.
8
På samma sätt vill vi att tiden då en person kan få etableringsersättning
samtidigt som denne har ett jobb utökas från sex månader till ett år, i
syfte att göra det mer lönsamt att gå från ersättning till arbete. I sam-
9
Partistämma 2015
sid 525
10
1
1
band med det bör den totala tiden man kan få etableringsersättning
utökas från två år till tre år.
2
3
4
Partistyrelsen delar också beskrivningen av att hindren in på arbetsmarknaden är för höga i dag. Det är tydligt att det behövs nya vägar
till jobb så att fler ges möjlighet att visa vad man går för. Att ge fler
människor möjlighet på arbetsmarknaden handlar inte om försämrade
villkor utan om att skapa enklare vägar in. Därför föreslår Moderaterna
att en ny anställningsform för unga och nyanlända bör införas i lagen
om anställningsskydd, las: förstajobbet-anställning. Förstajobbet-anställningen ska vara tidsbegränsad, upp till 18 månader, och vara till för
att komma in på arbetsmarknaden. Förstajobbet-anställningen ska vara
öppen för hela arbetsmarknaden, oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller ej.
6
jobb och spelar en viktig roll för matchningen på arbetsmarknaden.
Förtroendet för myndigheten är i dag dock lågt och det finns brister i
effektivitet, kontroll och måluppfyllelse. Det bör tydliggöras att en av
Arbetsförmedlingens främsta uppgifter är att rusta människor med nya
kunskaper och färdigheter samtidigt som de också spelar en avgörande
roll i den myndighetsuppföljning som ofta krävs för att hålla uppe ett
aktivt jobbsökande hos personer som står längre ifrån arbetsmarknaden.
7
5
8
9
10
så de kan fokusera på att driva verksamheten i stället för på onödig
administration. År 2008 instiftade Alliansregeringen också Regelrådet
som bland annat fick i uppgift att granska nya och förändrade regler ur
ett företags- och konkurrensperspektiv. Regelrådet permanentades från
och med 2015.
Vi behöver ta tillvara på potentialen hos fler människor och skapa
ökade möjligheter för fler att stå på egna ben med egen försörjning.
Partistämma 2015
3
att de tröskeleffekter som i dag finns i försörjningsstödet och andra bidrag ses över
med fokus på att underlätta steget från utanförskap till arbete
att avslå motion 46, att-sats 1 och 2, samt
4
Reservation
till förmån för bifall av motion 46 med följande motivering: ”Motionen
tar upp flera viktiga förslag för att göra arbetsmarknaden öppen för
alla och förstärka förutsättningarna för integration. Moderniseringar av
arbetsmarknadslagstiftningen, konkurrensutsatt arbetsförmedling, översyn av bidragssystemet, förändringar i flyktingmottagandet och regelförenklingar är alla förslag som bidrar till att ge Moderaterna fler svar på
hur det nya utanförskapet ska tryckas tillbaka.”.
Partistyrelsen delar också bilden av att företagsklimatet behöver
stärkas för att fler företag ska kunna växa, anställa och bidra till Sveriges konkurrenskraft. För att öka förutsättningarna för företagande har
vi bland annat föreslagit att kravet på aktiekapital halveras till 25 000
kronor, för att göra det lättare för fler att starta nya företag. Vi vill också
att rätten till tjänstledighet för att starta företag förlängs från dagens
sex månader till minst ett år, vilket gör det enklare för fler att våga ta
steget till entreprenörskap samt bidra till ökade möjligheter till omställning. Vi vill även att mikroaktiebolag undantas från viss administration,
sid 526
2
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
sid 527
10
1
2
3
4
5
6
1
I motionen behandlas frågor om långsam integration och de kost
nader för individ och samhälle som det innebär. Motionärerna föreslår
ett mentorskapsprogram där frivilliga åtar sig att vägleda nyanlända
och därigenom skapa kontaktnätverk och mötesplatser. Motio
närerna vill även utreda möjligheten till utökat stöd till kommunerna för
integrationsinsatser.
I motionen föreslås att Moderaterna ska verka för att socialtjänstlagen
ändras så att kommuner kan kräva motprestation av sökande personer till försörjningsstöd, som är arbetsföra, oavsett ålder och utan att
särskilda skäl måste föreligga.
Partistyrelsen delar uppfattningen om vikten av dessa frågor och de
utmaningar vi möter vad gäller integration av de människor som
tvingats fly till Sverige.
Sverige har en lång historia av ett aktivt civilsamhälle. Detta är något
vi ska vara stolta över. Civilsamhället har en mycket viktig roll att spela
för integration av nyanlända och för asylsökande under den tid man är i
Migrationsverkets försorg.
Partistyrelsen är medveten om de utmaningar kommunerna i dag står
inför gällande insatser för framför allt nyanlända. Kommunerna har
också en stor roll i hur väl människor lyckas med integrationen i sitt nya
hemland. Partistyrelsen delar därför uppfattningen om behovet av att
i tider av högt mottagande genom staten stötta kommuner som möter
utmaningar.
7
Inledningsvis vill partistyrelsen understryka att Sverige ska fortsätta
vara ett land som ger trygghet och stöd till de människor som av olika
anledningar hamnat i en situation de inte klarar av utan hjälp. Men samtidigt måste vi vara tydliga med människors ansvar för sin egen försörjning och sitt deltagande i samhället. Vi måste helt enkelt förvänta oss
mer av egen insats av dem som inte klarar av sin egen försörjning.
Sverige har och ska fortsätta att ha ett välfungerande socialt skyddsnät
som fångar upp dem som av olika anledningar inte klarar av sin egen
försörjning. Samtidigt kan partistyrelsen konstatera att det mesta talar
för att de sociala skyddsnäten i framtiden kommer att belastas högre
än i dag. Detta har många orsaker, men den kanske främsta orsaken är
en demografisk utveckling där medelåldern ökar samtidigt som andelen
människor i arbetsför ålder minskar.
Nyligen har en statlig utredning föreslagit att det i Socialtjänstlagen ska
stadgas att den som är arbetsför och oförhindrad att arbeta är, i fråga
om försörjningsstöd, skyldig att vara aktivt arbetssökande, anmäld
som arbetssökande på den offentliga arbetsförmedlingen och även i
övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande, om det inte finns godtagbara skäl. Partistyrelsen tycker detta är ett bra förslag och menar att
det ligger väl i linje med såväl motionärens yrkande som Moderaternas
inställning i sak.
2
3
4
5
6
7
8
att uttala att Socialtjänstlagen bör ändras så att kommuner kan kräva motprestation av
sökande personer till försörjningsstöd som är arbetsföra, oavsett ålder och utan att
särskilda skäl till detta måste föreligga.
9
10
8
9
sid 528
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 529
10
1
2
3
4
5
1
I motionen föreslås tidiga insatser och kvalitativa insatser för människor
som kommer till Sverige; såväl under asyltiden som under tiden som
nyanländ. Motionärerna vill även se diskussioner i EU för fler länders
ansvar för människor på flykt. Vidare föreslås att fler ska få tillgång till
mer individuell undervisning inom ramen för sfi och att läxhjälp ska finnas tillgängligt på fler svenska grundskolor. Motionärerna önskar även
se samhällsnyttig praktik och information kring civilsamhällets aktiviteter i bosättningskommunen.
I motionen framhålls vikten av att stärka utrikes föddas språkkunskaper
och jobbchanser genom en fungerande och långsiktig integration. Det
konstateras även att utrikes födda och framför allt utrikes födda kvinnor
i stor utsträckning står utanför arbetsmarknaden. Ett sätt som motionären påpekar är effektivt för att öka utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden är företagande.
Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av att anpassa undervisning till individuella förutsättningar och att undervisning ska
finnas tillgänglig överallt i Sverige så att alla kan ta del av kvalitativa insatser för ökad språkkompetens. Att fler länder måste ta sitt ansvar när
många människor flyr är för partistyrelsen en självklarhet. Civilsamhället
bedriver stora insatser för att stärka nyanländas förutsättningar och
dessa kan stärkas ytterligare. Partistyrelsen tillsatte i början av 2015 en
arbetsgrupp i syfte att stärka och ompröva politiken på området.
6
att bifalla motion 49, att-sats 1, 3, 4, 6, 7 och 8, det vill säga
att verka för att nyanlända läser svenska redan under den första tiden på Migrationsverkets anläggningsboenden,
att verka för att nyanlända informeras om civilsamhällets aktiviteter i kommunen,
att verka för att möjliggöra läxhjälp på fler svenska grundskolor,
att verka för fler kvällskurser inom SFI, för att möjliggöra för arbete och annan sysselsättning på dagtid,
7
att verka för en mer individanpassad SFI-undervisning,
att uttala sig för en diskussion i EU om alla länders ansvar för flyktingar från kris
drabbade länder,
8
samt
Partistyrelsen delar bilden av utrikes föddas många gånger svåra situation på arbetsmarknaden. Språket är en nyckel till arbete och arbete i
sig är en nyckel till en lyckad integration. Partistyrelsen anser att frågan
om en mer individualiserad och tillgänglig språkutbildning inom ramen
för Svenska för Invandrare är mycket angelägen. Många som kommer
till Sverige har mycket värdefulla kunskaper med sig som det råder brist
på, på svensk arbetsmarknad. Valideringen, framför allt inom hälsooch sjukvårdsyrken, måste bli bättre. Partistyrelsen delar motionärens
uppfattning om problematiken som är kopplad till validering av utländska betyg och kompetenser. Att uppnå en effektiv valideringsprocess
som upprätthåller kvalitet och kompetenskrav är en utmaning.
Alla som kommer till Sverige som nyanlända ska ges förutsättningar,
och förväntas, att komma i arbete. För många är bristande utbildningsbakgrund en del av utmaningen. En central del av integrationen ligger
i drivkrafter och i allas egna ansvar att sträva efter att göra sig anställningsbara.
Fler företag som startar och anställer är grundläggande för jobben och
välfärden. Det statliga riskkapitalet som verkar genom bland annat
Inlandsinnovation är ett sätt att hjälpa till med finansiering och startkapital för att underlätta nyföretagande. Det statliga riskkapitalet behöver
ständigt ses över och följas upp för att medborgare ska få så stor samhällsnytta som möjligt för varje skattekrona.
2
3
4
5
6
7
8
att tidig validering av utbildning måste efterföljas av individanpassad/ yrkesanpassad
utbildning i svenska språket för att tillvarata fler människors kompetens,
9
10
sid 530
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 531
9
10
1
2
1
samt
I motionen föreslås att Sverige, under kommande år, stoppar invandring
till förmån för att integrera dem som redan befinner sig i landet och att
Sverige kan vara tvunget att säga upp avtal med FN och andra organisationer.
3
4
5
6
I motionen föreslås att EU enas om ett gemensamt regelverk för att
söka asyl och att Sverige ska anpassa sitt regelverk för att söka asyl till
övriga EU-länders regelverk. Motionärerna belyser det ojämna mottagandet bland EU:s medlemsstater och det ansvar Sverige tar i förhållande till våra europeiska grannländer.
Sverige är, liksom samtliga andra medlemsstater i EU, förbundna till
FN:s flyktingkonvention och EU:s skyddsgrundsdirektiv. Dessa två
internationella regelramverk sätter upp gemensamma åtaganden för
samtliga förbundna gällande rätten att söka asyl och asylsökandes rättigheter.
7
Under 2013 enades EU om ett gemensamt regelverk för asyl- och
invandringspolitik. Detta var för Sverige en stor framgång då vi under
Alliansregeringen varit pådrivande i EU-sammanhang för att få ett sådant regelverk på plats. Regelverket är nu i implementeringsfasen. I maj
månad 2015 inkom kommissionen med ett förslag om ett jämnare mottagande av asylsökande bland EU:s medlemsländer. Förslaget kommer
att fortsätta behandlas under 2015. Partistyrelsen välkomnar kommissionens ansats att agera för att fler ska ta ansvar för människor på flykt.
8
Partistyrelsen är oroad över det försämrade säkerhetsläge som råder
i många länder i vår omvärld och som tvingar många människor att fly
för att söka skydd. Att söka asyl är en mänsklig rättighet och de som
söker sig till Sverige ska även fortsatt få en rättvis och lagstadgad prövning av skyddsskäl.
Partistyrelsen önskar även fortsatt se ett Sverige som ett öppet och välkomnade land, både för att det är moraliskt riktigt att hjälpa människor
i nöd men även på grund av de rekryteringsutmaningar vår gemensamma välfärd står inför. De internationella regelverk som reglerar asylrätten är inte frivilliga; utan utgör bindande internationell lagstiftning. Vi
är enligt dessa förbundna att pröva asylskäl för människor när dessa
söker skydd i Sverige.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
9
sid 532
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 533
10
1
1
3
I motionen föreslås flertalet ändringar på området rörande svensk asylpolitik så som avskaffande av EBO, skärpt verkställighet, harmonisering
av grader av uppehållstillstånd med övriga EU, höjda straffsatser för
människosmuggling och stärkta krav på identitetshandlingar. Motio
nären föreslår även flertalet förändringar på integrationsområdet bland
annat rörande språkkrav för medborgarskap, startkontrakt för nyanlända och skärpta regler för svensk passhantering.
4
Många av de frågor motionären reser i samband med denna motion
är högst angelägna. Partistyrelsen tillsatte därför i början av 2015 en
arbetsgrupp med uppgift att utveckla Moderaternas politik på berörda
områden.
2
5
6
7
8
9
10
Partistyrelsen delar uppfattningen om vikten av dessa frågor och de utmaningar vi möter vad gäller integration av de människor som tvingats
fly till Sverige. Arbetsgruppen har redovisat en rapport som innehåller
stora delar av de frågor motionären väcker och som även behandlas i
proposition två.
Under de senaste åren, och framför allt under början av 2015, har
konsekvenserna av flyktingsmuggling synliggjorts på det mest fruktansvärda sätt i och med tragedierna på Medelhavet. Partistyrelsen delar
motionärernas uppfattning om behovet av en straffskärpning för dem
som begår brottet och därmed genom grov kriminalitet utnyttjar människors utsatthet för ekonomisk vinning.
Partistyrelsen har i proposition två till stämman föreslagit bland annat
att samtliga EU länder ska delta i och utöka sitt åtagande i fråga om
kvotflyktingar och att EU:s fördrag och budget ska användas i syfte
att förmå länder att öka sitt ansvarstagande. Under våren 2015 lade
Europeiska kommissionen fram ett förslag som syftade till ett jämnare
mottagande av asylsökande i EU:s medlemsstater. Partistyrelsen välkomnar kommissionens ansats framför allt gällande ett utökat åtagande
för kvotflyktingar såväl som gällande behovet av att fler medlemsstater
måste ta ansvar när många människor tvingas fly.
sid 534
Partistämma 2015
Motionärerna påpekar vikten av en svensk harmonisering till övriga EU
länders praxis gällande tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd. Det
gemensamma asylsystemet inkluderar inte regler för typer av uppe
hållstillstånd som av goda skäl ligger på nationell beslutskompetens.
Det bör även fortsättningsvis vara en fråga för enskilda medlemsstaters
beslutsfattande.
Att avgöra asylsökandes identitet är förknippat med utmaningar. Parti
styrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av att fastställa
identiteter. Det är viktigt att kunna fastställa identiteter för att kunna
göra en rättvis och rättssäker bedömning av den sökandes asylskäl.
Det är samtidigt viktigt att i sammanhanget påpeka att korrekta iden
titetshandlingar inte går att avkräva samtliga flyktingar. Många människor som tvingats fly har bristfälliga möjligheter att uppvisa identitetshandlingar och många människor kommer också från länder från vilka
Sverige inte accepterar utfärdade identitetshandlingar. Detta gäller
bland annat människor som flyr från Somalia.
Sverige har ett generöst asylsystem som gör det möjligt för människor
att söka en fristad på flykt undan krig och förföljelse. För att Sverige
fortsatt ska kunna ta detta ansvar är det av yttersta vikt att systemet
är rättvist och rättssäkert. För dem som får avslag på sin ansökan ska
principen fortsatt vara att människor självmant ska ges chansen att
återvända. Men för dem som väljer att inte självmant återvända, måste
svenska myndigheter samarbeta bättre för att gemensamt utvisa med
tvång. Partistyrelsen föreslår även stämman i proposition två att konsekvenserna av ett bifall eller ett avslag på asylansökan måste göras
tydligare och att preskriptionstiderna för lagakraftvunna beslut från Migrationsverket och Migrationsdomstolarna bör ses över.
2
3
4
5
6
7
Sveriges kommuner och landsting har till stor del rätt att bestämma
över den samhällsservice som erbjuds de människor som uppehåller
sig inom ramen för respektive beslutsinstans kompetensområde.
Partistyrelsen anser att kommuners och landstings självbestämmande
fortsatt ska värnas.
8
Sverige har ett av världens mest generösa regelverk för arbetskraftsinvandring. Det har dock rapporterats om att systemet missbrukats
på bekostnad av de människor som kommit till Sverige för att arbeta.
9
Partistämma 2015
sid 535
10
1
2
3
4
5
6
1
Detta är oacceptabelt. Alla människor ska ha goda villkor på svenska
arbetsmarknad. Under sommaren 2014 vidtog den dåvarande Alliansregeringen åtgärder mot missbruket av arbetskraftsinvandringen. Det
rörde sig bland annat om skärpta efterkontroller och bättre kontroller av
arbetsgivare. Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten
av att fortsatt stävja missbruket samtidigt som öppenheten och reformen bevaras. Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det kan
komma att krävas ytterligare ansträngningar för att motverka användandet av falska arbetstillstånd.
i så kallat eget boende (EBO). I skrivande stund befinner sig nästan
35 procent av de inskrivna i EBO. Partistyrelsen delar motionärernas
uppfattning att boendeformen EBO är förknippat med utmaningar för
kommunerna, framför allt i fråga om bristfälliga planeringsförutsätt
ningar. Partistyrelsen ser dock även fördelar med systemet i fråga om
att bibehålla människors egenbestämmande och betydelsen av att ha
nära och kära runt sig efter en svår tid på flykt. Partistyrelsen vill även
erinra om den svåra situation som råder gällande boendeplatser och
anser därför inte att ett avskaffande av boendeformen i dag är rimlig.
År 2010 fick Arbetsförmedlingen huvudansvar för etableringsreformen.
Många kommuner upplevde att etableringsreformen satte kommunerna
i baksätet. Vi måste därför få till stånd en samarbetslinje mellan kommun, region och stat. Kommunerna har främsta ansvaret för bostäder,
skolgång och annan omsorg medan regioner ansvarar för sjukvård och
arbetsmarknad.
Sveriges välfärd bygger på att människor går till jobbet och via skatt
bidrar till det gemensamma. Ett vitt arbete ger också garantier för en
arbetstagare i form av rätt till sjukförsäkring och pension. Det är därför
oacceptabelt att utnyttja svart arbetskraft. Alliansregeringen genomförde stora reformer som syftade dels till att minska den svarta arbetskraften inom sektorer där detta tidigare varit vanligt. Det är därför viktigt
att fortsätta vårda och utveckla de reformer som gett många människor
möjlighet till en vit inkomst och till trygghet i sin anställning.
Många kommuner bedriver ett utmärkt arbete vad gäller integration. Vi
har goda exempel, så som exempelvis Solna som motionärerna lyfter.
Av dessa goda exempel finns mycket att lära men då Sverige är ett
stort land och med skilda förutsättningar för kommunerna finns inte en
enda modell som fungerar för alla.
8
Alla människor som kommer till Sverige ska ges en tydlig bild av de
rättigheter och skyldigheter som ett liv i Sverige medför. Etablerings
planen kan ses som en del av ett kontrakt mellan individen och staten
för att ersättning ska utbetalas. De nyanlända som i dag kommer till
Sverige och som ingår i etableringsreformen har aktiviteter som är
obligatoriska för att full utbetalning av etableringsersättningen ska ges.
I detta ingår bland annat samhällsinformation. Partistyrelsen är medveten om att deltagandet på samhällsinformationen har varit bristfälligt
och har därför i proposition två föreslagit att Arbetsförmedlingen bör
använda de sanktionsverktyg, i form av sänkt nivå på ersättning, som
finns.
9
Många människor söker sig nu till Sverige och Migrationsverket har
stora utmaningar att ordna boende för dem som kommer och som
önskar bo i så kallat anläggningsboende i Migrationsverkets regi. Det
finns även dem som under tiden asylansökan behandlas väljer att bo
7
10
sid 536
Partistämma 2015
Språket är en nyckel till integration och partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av språket för att underlätta vägar in på
arbetsmarknaden och i samhället i stort. Detta till trots så finns många
människor som talar ett språk som med fördel kan användas i Sverige
men som inte nödvändigtvis är svenska. I dagens globaliserade värld
kan språket inte utgöra ett hinder för en permanent bosättning och ett
medborgarskap.
Sverige ska aldrig vara ett land som accepterar att brottslighet lönar
sig. Detta ska heller inte gälla de människor som genom olagliga vägar
eller på basis av oriktiga uppgifter vägar fått ett medborgarskap. Dem
som givits medborgarskap på felaktiga grunder ska därför kunna fråntas medborgarskapet i det fall personen i fråga har dubbelt medborgar
skap.
Människor som givits ett svenskt medborgarskap och sedan begår
terrorhandling eller annat grovt brott ska ställas inför rätta för sina brott.
Men att inneha ett svenskt medborgarskap gör även att du vistas i
Sverige på samma grund som alla andra medborgare, och har samma
rättigheter och skyldigheter som andra. Partistyrelsen anser dock att
Partistämma 2015
sid 537
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
det är angeläget att utreda konsekvenser för dem som återvänder till
Sverige efter att ha begått terrorhandlingar.
2
3
4
5
Sverige har den största andelen utfärdade pass i förhållande till befolkningsantal. Ett skäl till detta är det obegränsade antal pass som
svenska medborgare har rätt till. Alliansregeringen tillsatte under 2014
en passutredning som skulle föreslå skärpningar för att stävja missbruk
av svenska pass och under våren 2015 inkom utredningen med fler
talet förslag på skärpningar. Partistyrelsen har i proposition två och sex
föreslagit för stämman skärpningar för att stävja missbruket av svenska
pass.
Motionärerna önskar även se utökade möjligheter till utvisningar på
grund av brott. Svensk lag ger i dag utrymme för utvisning på grund
av brott inom ramen för utlänningslagen, kapitel 8, paragraf 8. I vilken
utsträckning paragrafen används är inte föremål för politiskt beslutsfattande utan faller på domstolsväsendets utformning av praxis.
att bifalla motion 53, att-sats 1, 4, 6 och 16, det vill säga
att minimistraffet för brottet grov människosmuggling ska uppgå till minst två års fängelse,
6
att ytterligare ansträngningar görs för verkställighet av domar och beslut enligt Utlänningslagen
att ytterligare ansträngningar görs för att stävja användandet av falska arbetstillstånd,
att vidta skarpare åtgärder för att hindra missbruk av pass,
7
att avslå motion 53, att-sats 5, 7, 11, 13, samt
8
9
10
sid 538
Partistämma 2015
I motionen behandlas förslag rörande vikten av frihandel och öppenhet,
fri rörlighet och arbetskraftsinvandring samt en mer generös asylpolitik. Motionen behandlar även vikten av ett välfärdssystem som ger lika
förutsättningar samt motverkar normer och strukturer som begränsar
människor.
Motionärerna lyfter i sin motion många frågor som är avgörande för
Sveriges konkurrenskraft och handelns möjligheter att motverka fattig
dom och skapa arbetstillfällen, både här och i andra länder. Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av frihandel och att
verka för en fortsatt utveckling av arbetskraftsinvandringen till Sverige.
Sverige är ett land beroende av utländsk kompetens och kommer bli
än mer så i framtiden. Därför måste vi arbeta vidare med att attrahera
utländsk arbetskraft och motverka utnyttjande av människor på svensk
arbetsmarknad.
Fri rörlighet är en central del i det Europeiska samarbetet såväl som
en grundstomme i Moderaternas EU-politik. Att verka för mer frihandel
inom ramen för utrikespolitik och EU-samarbetet är för Moderaterna en
självklarhet.
Som en del i Moderaternas omfattande utvecklingsarbete har en
arbetsgrupp under våren 2015 haft i uppdrag att se över hur vi kan
utveckla vår migrations- och integrationspolitik. Detta arbete har legat
till grund för den proposition på området som partistämman har att ta
ställning till.
Sverige tar ett omfattande ansvar för människor på flykt såväl genom
vår asylpolitik som genom biståndet till bland annat UNHCR. Sverige
förhåller sig vid bedömningen av asylskäl till internationella regelverk
som stipuleras i FN:s flyktingkonvention och Europeiska Unionens
skyddsgrundsdirektiv. Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av att kunna ge skydd åt dem som behöver det men
inom ramen för en reglerad invandring. Den som bedöms ha skyddsskäl ska finna en trygg hamn i Sverige. Partistyrelsen vill dock även
påpeka vikten av en rättssäker och rättvis asylprocess där den som
saknar asylskäl också måste återvända. Att fler länder tar sitt ansvar
Partistämma 2015
sid 539
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
när många tvingas fly är av yttersta vikt, därför välkomnar partistyrelsen
EU-kommissionens avsikt att verka för att fler länder förmås ta ansvar.
2
Jag hoppas att stämman klarar av att hålla båda tankarna i huvudet
samtidigt och bifaller motionens att-satser för att komplettera de förslag som partiet driver med en långsiktig värderings- och kursriktning.”.
2
att bifalla motion 54, att-sats 2, 7 och 9, det vill säga
att vårt ställningstagande för öppenhet i första hand grundas i idén om alla människors
lika värde,
3
att öppenhet, frihandel, respekt för olikheter och arbetslinjen är de viktigaste verktygen
för att krossa fattigdom och skapa tillväxt,
4
5
6
7
8
9
10
3
att möjligheten att arbetskraftsinvandra till Sverige ska fortsätta förenklas,
I motionen föreslås att försörjningskravet vid anhöriginvandring ska
avskaffas.
Reservation
till förmån för bifall av motion 54 med följande motivering: ”Motionens
att-satser ska ses som värderings- och kursmässiga ställningstaganden
för Moderaternas syn på integration, globalisering och öppenhet. Att
partistyrelsen väljer att bifalla ett antal av att-satserna är därför mycket
välkommet. I det utvecklingsarbete som just nu pågår hos många
partier kopplade till ovanstående frågor är det viktigt att inte tappa bort
sig. Att i politikutvecklingen bottna i en kursrikting är inte samma sak
som att göra politik av kursriktningen imorgon. Politikutveckling handlar
om båda delarna och hänger ihop. Att veta vart man vill vara på väg är
nödvändigt för att kunna bestämma nästa steg. På samma sätt gäller
det omvända, vart man tar nästa steg avgör vart man är på väg.
Partistyrelsen vill fortsatt stå upp för rätten till familjeåterföreningar för
de familjer som splittrats på grund av krig och förföljelse. Men en stor
del av anhöriginvandringen är så kallade nyetablerade relationer och
de som anländer till personer som arbetskraftsinvandrat till Sverige.
För dessa grupper bör vi kräva att vissa grundläggande förutsättningar
finns ordnade innan man tillåts ta sina nära och kära till Sverige. Partistyrelsen anser vidare att det är positivt för dem som kommer i efterhand att anlända till en anknytningsperson med ordnade förhållanden
och att få en väg in i samhället via ett eget arbete.
I flertalet motioner och i proposition från partistyrelsen presenteras
förslag på reformer och vägval som är möjliga att genomföra den dagen
Moderaterna åter greppar regeringsmakten. Att dessa reformer och
förslag finns är viktigt för att kunna möta dagens samhällsproblem och
samtidigt kunna ta ansvar för att utveckla Sverige. Förslagen och reformerna går att kompromissa och anpassa utifrån det politiska landskapet som vi verkar i. Värderingarna och kursriktningen behöver däremot
vara fastare.
Särskilt uttalande
Rasmus Törnblom lämnar särskilt uttalande enligt följande: ”Sverige har
allt att vinna på att vara ett land som människor kommer till för jobb, för
studier, för kärlek och undan krig och förföljelse. Det svenska samhället
har en viktig uppgift i att möta människor med krav och förväntningar
om att ta eget ansvar för sin etablering och självständighet. Här har
samhället brustit i flera hänseenden. Den svenska arbetsmarknaden är
alldeles för omodern för att klara av att ge människor jobb utifrån sin
förmåga samtidigt som bidragssystemet konstruerats på ett sätt som
sänker drivkrafter och gör människor mindre självständiga. Här behövs
sid 540
Partistämma 2015
4
5
6
Partistämma 2015
sid 541
7
8
9
10
1
2
3
4
1
politiska förslag som återskapar kraven och förväntningarna samtidigt
som arbetsmarknaden moderniseras.
krafter och behovet av ökade krav för ersättningar från offentliga medel.
Partistyrelsen vidhåller dock vikten av ett fungerande välfärdssystem.
I förhållandet mellan förväntningar och krav kontra morötter och drivkrafter är båda viktiga. Rätt använt bidrar förväntningar och krav till att
öka drivkrafterna. Ett krav vid en landsgräns blir lätt till en mur och ett
hinder. Ett krav som möter någon i ett land blir enklare en drivkraft. Det
är välkommet att Moderaterna presenterar flera förslag som bidrar till
att såväl modernisera arbetsmarknaden som till att stärka kraven och
förväntningarna på människor som kommer hit och som är här. Samtidigt hoppas jag att Moderaterna i första hand formulerar krav som
stärker drivkrafterna att anstränga sig snarare än att göra det svårare
för människor att komma till Sverige.”.
Gällande huvudregel för uppehållstillstånd i Sverige måste utformningen av förslag ta samtliga konsekvenser med i bedömningen. Det
är i sammanhanget viktigt att belysa att både tillfälliga och permanenta
uppehållstillstånd erbjuder skydd åt individer i behov av det. Asylrätten
värnas i båda fallen. Människor som kommer till Sverige ska förvänta
sig mycket av oss som land, men vi måste också förvänta oss mer av
dem som kommer till Sverige. Att ställa krav på människor som kommer till Sverige är en central del i en stärkt arbetslinje.
7
8
9
10
Motionen behandlar det ansvar världssamfundet har för att värna
människovärdet genom att ge dem som flyr en fristad. Motionärerna
påpekar det stora ansvar som Sverige har tagit, och att integrationen
går allt för långsamt. Drivkrafter pekas ut som en central del i integration samtidigt som motionärerna påpekar att det under de första åren i
Sverige ofta inte är just drivkrafter som saknas och vill därför se permanenta uppehållstillstånd som fortsatt huvudregel i svensk asylpolitik.
Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om en för långsam
integration och ett allt för stort utanförskap. Partistyrelsen tillsatte en
arbetsgrupp, i syfte att utveckla Moderaternas politik på områdena
migration och integration. I gruppens arbete ingick stora delar av de
frågor motionärerna väcker.
Drivkrafter till arbete är en central del av Moderaternas politik. Partistyrelsen delar synen på ersättningssystemens dämpande effekter på driv-
sid 542
Partistämma 2015
Reservation
till förmån för bifall av motion 56 med följande motivering: ”Frågan om
permanenta eller temporära uppehållstillstånd är viktiga ur ett integrationsperspektiv. Det handlar praktiskt om hur vi tror att Sverige på
bästa sätt ska möta människor som flyr undan krig och förföljelse kommer hit för att starta om på nytt. Fördelen med att behålla permanenta
uppehållstillstånd som huvudregel är att incitamenten för att etablera
sig i Sverige blir starkare för den som blir inställd på att stanna kvar,
samtidigt som det offentligas krav och förväntningar också kan skärpas
mot den som har givits möjligheten att starta om på nytt här.
Nackdelarna med temporära uppehållstillstånd som huvudregel är flera.
För det första så försvagas incitamenten att ta sig an och etablera sig
i Sverige när man inte vet huruvida man får stanna. Även med möjligheter till att få det temporära förändrat till permanent så är osäkerheten
stor. Många som kommer till Sverige får inte sitt första jobb förrän efter
upp till tio år. Att det i huvudsak beror på svaga drivkrafter under de första åren är knappast troligt. Snarare ligger problemen i arbetsmarknadens funktionalitet och integrationen. För det andra så medför tillfälliga
uppehållstillstånd som kan övergå till permanenta att asylprocessens
kostnader närapå fördubblas när det tillfälliga uppehållstillståndet ska
omprövas efter tre år.
Partistämma 2015
3
4
5
6
2
sid 543
5
6
7
8
9
10
1
2
1
Rimligare vore att hålla fast vid permanenta uppehållstillstånd men
koppla på fler krav och förväntningar för de som beviljas. Det skulle till
exempel kunna handla om att fullfölja etableringsplaner och söka jobb
för att kunna beviljas ersättning.”.
3
4
5
6
9
sid 544
Partistämma 2015
3
4
5
6
Många av de frågor motionären lyfter i denna motion är högst angelägna. Partistyrelsen tillsatte därför under vintern 2015 en arbetsgrupp
med uppgift att ompröva Moderaternas politik på berörda områden.
Drivkrafter till arbete är en central del av Moderaternas integrations
politik. Inom detta faller även behovet av ett försörjningskrav, för att
underlätta för den efterkommande parten att ta del av det svenska
samhället och finna sin plats. Inför ett eventuellt utökande av kravets
2
Motionen behandlar det stora antalet flyktingar i världen och Sveriges
del i ansvarstagandet för de människor som befinner sig i behov av
skydd. Motionärerna påpekar de utmaningar vi ser i Sverige kopplat till
det höga söktrycket, till exempel vad gäller platser i skolor och bostäder samt att beslut om avslag måste verkställas och handläggnings
tiden för ansökningar kortas. Det ojämna mottagandet inom Europeiska
Unionen och den kommunala bestämmanderätten i asylpolitiken tas
också upp.
8
10
Sverige ska ha en rättvis och rättssäker asylprocess. I detta ingår att
människor som trots rättssäker bedömning i flera instanser befinns
sakna skyddsskäl måste lämna landet. Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av att asylprocessen bibehåller sin rättsliga
grund och att myndigheters beslut ska respekteras.
När många flyr måste fler ta ansvar. Därför delar partistyrelsen motionärens uppfattning om behovet av ett ökat ansvarstagande från andra
EU-länder. Under 2013 fattade EU beslut om ett gemensamt regelverk
för asylsökande. Systemet befinner sig nu i implementeringsfasen. I maj
månad 2015 inkom kommissionen med ett förslag om ett jämnare mottagande av asylsökande bland EU:s medlemsländer. Förslaget kommer
att behandlas under 2015. Partistyrelsen välkomnar kommissionens
ansats att agera för att fler ska ta ansvar för människor på flykt.
7
omfattning bör dock utformningen genomlysas noggrant då samtliga
konsekvenser måste tas in i bedömningen.
7
8
9
Partistämma 2015
sid 545
10
1
UTSKOTT 3: VÄLFÄRD
2
3
58 till 61
I motion 58 föreslås att Moderaterna ska verka för en samordning av
de offentliga kostnaderna för sjukdom och sjukvård. Motionären önskar
utreda en framtida modell för ett samlat ansvar för sjukvården och sjukförsäkringen med utgångspunkten att samhällets totala kostnader för
sjukdom är viktigare än de för sjukvård. Motionären önskar vidare att
Moderaterna i Östergötland ska verka för att landstinget i Östergötland
ansöker om att få bli ett försökslän enligt vissa angivna önskemål.
I motion 59 föreslås att beräkningen av sjukersättningen ska ändras på
det sätt som beskrivs i motionen.
I motion 61 föreslås att socialförsäkringarna slås ihop till en försäkring
som ska handläggas av Försäkringskassan.
När det gäller motion 58 kommer partistyrelsen enbart att behandla
den första att-satsen, då dess andra att-sats synes vara en intern fråga
för Moderaterna i Östergötland.
Frågor om socialförsäkringars utformning och sjukvårdens finansiering
är viktiga och återkommande. Partistyrelsen vill välkomna det breda engagemang och intresse som finns inom partiet för dessa viktiga frågor.
Frågorna som tas upp i de tre motionerna påminner om tidigare motioner som diskuterades vid arbetsstämman i Västerås 2009 och vid partistämman i Örebro 2011. Även vid arbetsstämman i Norrköping 2013
behandlades frågor om Moderaternas politik inom dessa områden.
Partistämma 2015
sid 547
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Partistyrelsen konstaterar, då som nu, att det finns mycket som fungerar bra inom hälso- och sjukvården samtidigt som det finns mycket som
behöver förbättras. Detsamma gäller sjukförsäkringen som genomgått
betydande reformer under åren med Alliansregering.
matiskt arbeta för lösningar som är ansvarstagande, bygger på personligt ansvar och vikten av egen försörjning samt värnar den ordning och
reda i samhällets ekonomi som vi byggde upp under åren i regeringsställning.
Det finns ett självklart behov av att diskutera framtidens utmaningar för
socialförsäkringarna och hälso- och sjukvården. Partistyrelsen menar
dock att det finns en risk med att ständigt och återkommande diskutera
dessa frågor ur ett systemperspektiv och att landa i förslag som innebär mer eller mindre drastiska förändringar av dagens system.
Det är viktigt att vi som politiskt parti identifierar samhällsproblem som
väljarna känner igen sig i och utifrån vår ideologiska grund formulerar
lösningar på dessa problem som medborgarna håller med om. Det är
därför som partistyrelsen återkommande slår fast att vi måste bli bättre
på att lyfta blicken från makroperspektiv med organisationsformer och
ersättningsmodeller till att i stället fokusera på människors verklighet,
med rättigheter och möjlighet till inflytande.
När det gäller socialförsäkringarna bör våra reformförslag ta sin utgångspunkt i att människor ska ges möjlighet och förutsättningar att
komma tillbaka till arbete. Vi ser också en arbetsmarknad i förändring
där gränserna mellan jobb och fritid suddas ut, där det som tidigare var
en enkelt definierad arbetsdag med fasta klockslag ersätts av nya krav
på uppkoppling och tillgänglighet. Samtidigt som gränserna mellan
arbetstid och fritid suddas ut ställer det nya krav på hur vi ser på, och
arbetar med jämställdhet-, arbetsmiljö- och socialförsäkringsfrågor.
Det arbetet bör utgå ifrån de ökande sjuktalen i psykisk ohälsa och den
samhällsutmaning som ligger i det faktum att kvinnor är mer sjukskrivna
än män.
Moderaterna är öppna för en diskussion om hur sjukförsäkringen kan
förbättras, men särskilt nu när sjuktalen åter börjat stiga måste vi vara
försiktiga med stora förändringar i den sjukförsäkringsreform som faktiskt visat sig fungera.
Partistyrelsen vill inte föregripa det utvecklingsarbete som pågår i partiet inför nästa riksdagsval. I det arbetet är utgångspunkten att kritiskt
granska de samhällsproblem vi uppfattar, samt pragmatiskt och syste-
sid 548
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
att anse motionerna 58, 59, 60 och 61 besvarade med vad som ovan
anförts.
2
3
4
I motionen föreslås att Moderaterna ska verka för att lagen ändras så
att arbetsgivare inte behöver betala sjuklön vid sjukskrivningar till följd
av skönhetsoperationer och andra ingrepp så som tatueringar, piercingar samt andra kroppsmodifikationer.
Den som genomgår ett medicinskt ingrepp, oavsett anledning, saknar med största sannolikhet arbetsförmåga i anslutning till ingreppet.
Begreppen arbetsförmåga och sjukdom är centrala i sjukförsäkringen
och ligger till grund för bedömning om rätt till ersättning. Motionären
efterlyser nu en förändring där ytterligare en bedömningsgrund ska läggas till, nämligen orsaken eller bakgrunden till varför arbetsförmågan är
nedsatt.
Orsaken till varför motionären efterlyser denna förändring framgår ej av
motionen, det framgår ej heller av förbundsstyrelsens yttrande i anledning av motionen. Måhända menar motionären att den som genomgår
ett frivilligt ingrepp får skylla sig själv, eller eventuellt menar motionären
att individers frivilliga ingrepp inte ekonomiskt ska belasta någon annan.
Oavsett varför motionären vill se denna ändring konstaterar partistyrelsen att förslaget innebär en drastisk förändring av nuvarande regelverk.
Partistämma 2015
sid 549
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
1
Att göra skillnad mellan olika bakomliggande orsaker till sjukfrånvaro
vid bedömning av rätt till sjuklön öppnar upp för en rad problematiska
och oönskade frågeställningar. Om självförvållade kosmetiska ingrepp
inte ska ersättas uppkommer frågan om andra självförvållade skador
ska ersättas? Oavsett hur man väljer att besvara den frågan blir svaret
mycket problematiskt. Vem ska avgöra om ett ingrepp är frivilligt eller
medicinskt nödvändigt? Vad är ett ”personligt estetiskt skäl” och på
vilket sätt skiljer sig det från ”rekonstruktiv kirurgi orsakad av medfödda
deformiteter”? Ska sjukfrånvaro orsakad av en piercing som orsakar en
följdsjukdom, exempelvis en infektion, ge rätt till sjuklön eller inte?
63 till 66
Alla människor kan drabbas av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under sin livstid. Socialförsäkringarna ska erbjuda en trygghet och
ett stöd, antingen under en kortare tid, eller under en längre omställningsperiod. Villkoren ska vara tydliga och stabila över tid. Mot denna
bakgrund vore det olyckligt att som motionären efterfrågar lägga in nya
villkor som är otydliga samt riskerar att skapa osäkerhet och tillämpningssvårigheter.
Unga människors psykiska ohälsa är en av de allvarligaste och svåraste
utmaningarna samhället behöver möta på ett förstående, empatiskt
och beslutsamt sätt. Det kan handla om allt från allvarlig mobbning, till
svårigheter hemma med föräldrar som ständigt bråkar, till att känna att
man inte klarar av skolarbetet på ett tillfredsställande sätt. I likhet med
vad som framförs, kan partistyrelsen konstatera att en väl genomförd
skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot problem, så som
exempelvis psykisk ohälsa.
Att barn och unga blir utsatta och kränkta är inte acceptabelt oavsett
hur det sker. Till exempel visar en undersökning från organisationen
Friends att vart sjätte barn mellan 12 och 16 år är rädda för att bli
kränkta på internet. Fyra av tio barn efterlyser mer stöd från vuxna och
hjälp med att lära sig ett bra beteende på internet och information om
vad man kan göra om man känner sig utsatt och kränkt. Hur vi beter
oss och använder internet ger emellertid bara en bild av hur verkligheten snabbt förändras och påverkar vår psykiska hälsa.
6
7
Mobbning är ett annat stort problem för såväl den utsatte som för
samhället i stort. Det finns tyvärr inga enkla lösningar. Det handlar om
allt ifrån föräldrarnas ansvar till hur vi vuxna beter oss och agerar med
varandra. Det finns tyvärr tendenser till mer av respektlöshet och en
grovhet i vårt sätt att uppföra oss mot varandra.
8
Enligt världshälsoorganisationen, WHO, är redan psykisk ohälsa det
näst största hälsoproblemet i länder som Sverige, och dessutom
9
10
I motionerna 63, 64, 65 samt 66 tas olika aspekter och frågor upp gällande psykisk ohälsa bland unga, nationella riktlinjer för att samordna
insatser avseende psykisk ohälsa, samt vilka krav som ska ställas vid
det första bemötandet i vården av dem som söker hjälp och stöd vid
psykisk ohälsa. I motionerna 63 och 64 tas vidare upp en rad förslag
om hur arbetet att förbättra den psykiska hälsan bland unga kan genomföras.
sid 550
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 551
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
växande. Detta kräver eftertanke, men också strategier för att möta
framtiden.
2
3
4
Vi utvecklar vår politik för att ge än bättre svar till framtidens utmaningar. Det är en viktig utmaning framöver. Engagemanget kring frågor om
psykisk hälsa är stort. Låt oss ta vara på det.
att bifalla motion 63, att-sats 2, 4-8, 10, 11, 13-17, 22, 24, 31, det vill
säga
att verka för att samhället tidigt erbjuder hjälp till barn och unga som behöver stöd,
att verka för en långsiktig och systematisk samverkan mellan aktörer som har hand om
barn och unga på olika nivåer,
att uttala att det inte ska spela någon roll var du bor för att få stöd och hjälp,
6
att verka för att det ska vara tydligt i alla kommuner vem som bär ansvaret för att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa,
att uttala att det måste vara tydligt i varje kommun och på varje skola vart barn och
unga ska vända sig när de mår dåligt,
att verka för att förbättra samarbetet mellan förskola, skola, hälso- och sjukvård, polis
och socialtjänst för att förebygga att barn och unga far illa,
7
att verka för att bryta normer kring psykisk ohälsa bland barn och unga,
att uttala att skolan har ett ansvar för psykisk hälsa bland barn och unga,
att uttala att skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete,
att uttala att lärande och elevens hälsa går hand i hand,
att verka för att skolan stöttar alla elever med olika behov och uppväxt,
8
att verka för social trygghet, delaktighet och inflytande för barn och ungdomar i skolan,
att verka för att det införs sanktioner för de skolor som återkommande gånger visat på
brister inom elevhälsan,
att uttala att personalens förståelse för mobbing och kränkningar är viktigt för elever
som mobbar och för de som mobbas,
att uttala att psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig framtidsfråga,
9
10
2
Vårt samhälle borde bättre än i dag kunna besvara frågor om hur och
varför den psykiska ohälsan ökat. Hur kan dagens utveckling förklaras
och vilka effektiva behandlande och förebyggande åtgärder kan det
samlade samhället sätta in? Hur kan vi gemensamt minska den stress
och psykiska ohälsa som drabbar våra unga i dag?
att uttala att det behövs mer av det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa,
5
att i övrigt anse motionerna 63, 64 samt 65 besvarade med vad som
ovan anförts.
att avslå motion 63 att-sats 9, 20, 21, 25, 30 och motion 66, samt
sid 552
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
3
Motionären föreslår att lagstiftningen ska möjliggöra adoption av familjehemsplacerade barn utan vårdnadshavarnas samtycke genom så
kallad öppen adoption.
4
Frågan om hur samhällets gemensamma stöd ska se ut till barn som far
illa är oerhört angelägen och komplex.
De allra flesta barn i Sverige har det i grunden bra. Det hindrar inte att
det finns en annan verklighet, mörkare som handlar om psykisk ohälsa,
uppbrott inom familjen, mobbning, svaga resultat i skolan och en
känsla av ett ständigt utanförskap. Det är viktigt att se och förstå bägge
bilderna av verkligheten i vårt gemensamma samhälle.
Det finns väldigt få myndighetsuppgifter som är känsligare och svårare
än att fatta beslut om att ta ett barn från föräldrarna och skapa en ny
livsväg. Det förekommer alltjämt exempel där barn borde ha omhändertagits i ett mycket tidigare skede i livet av socialtjänsten, och tyvärr
andra fall där barnet inte alls borde ha placerats i ett familjehem.
Det är i dag ungefär 17 500 barn i Sverige som är omhändertagna och
mer än sju av tio av dessa barn är placerade i familjehem. Verkligheten
är vidare att cirka sex av tio av dessa barn som placeras i ett familjehem är över tolv år. Det innebär ett stort uppbrott för många barn och
unga.
I Socialstyrelsens kartläggning av nationella adoptioner av barn i familjehem framgår att socialtjänsten uppfattar att adoption står i motsats till
värderingen och principen att barn så snart som möjligt ska återförenas
Partistämma 2015
sid 553
5
6
7
8
9
10
1
1
med sina föräldrar. Adoption uppfattas också stå i konflikt med socialtjänstens uppgift att främja barnets kontakt med sitt ursprung.
2
3
4
5
6
7
Socialstyrelsens rapport visar vidare att socialtjänsten uppfattar att
familjehem rent generellt sett är negativt inställda till att adoptera barn.
Detta på grund av främst ekonomiska skäl då en adoption gör att det
inte blir möjligt att få ekonomiskt och annat stöd av socialtjänsten.
Nationella adoptioner är tyvärr inte vanligt förekommande i Sverige.
Den åtgärden har hittills varit tänkt som en unik väg för ett fåtal barn.
Därför vill Moderaterna ha en mer genomtänkt kedja av systematiska
åtgärder gällande möjlighet till adoption. Den vägen borde tas upp som
ett alternativ att pröva till långvariga placeringar av barn i familjehem
som efter ett antal år eventuellt byts mot en ny familjehemsplacering.
Det kan handla om att pröva frågan om adoption när möjligheterna
bedöms som mycket små eller obefintliga att barnet kan återvända till
sina ursprungliga föräldrar. Detsamma kan gälla när det avser små barn
under fem år som sammanhängande varit placerade i mer än två år. Då
bör frågan kunna prövas på ett systematiskt sätt.
I motionen föreslås att Moderaterna ska verka för att en utredning
tillsätts om barnbidraget borde behovsprövas, exempelvis genom att
göras avhängigt av föräldrarnas inkomster.
2
Barnbidraget infördes på 1940-talet genom lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag. Till grund för införandet låg befolkningspolitisk
hänsyn, rättviseskäl och socialpolitiska aspekter. Bidraget syftade till
att främja nativiteten, utjämna standardskillnader mellan barnlösa och
barnrika familjer och garantera en viss minimistandard för barnfamiljer.
3
Barnbidraget avser täcka kostnader för ett barns materiella behov, men
är inte avsett att täcka alla kostnader. Det utgör ett komplement till hushållsekonomin och kan sägas utgöra en kompensation för den försörjningsbörda föräldrar har för att tillgodose barnets behov.
4
Barnbidragets konstruktion och ändamål innebär att det finns en nära
koppling mellan bidraget och direkta omkostnader som en förälder har
när denne har omsorg om barnet.
5
Nationella adoptioner är beslut som är definitiva, oåterkalleliga och
därmed svåra att fatta. Det är vidare livsavgörande beslut som alltid ska
handla om barnets unika situation och barnets bästa, aldrig om vuxna
människors högst förståeliga längtan efter ett eget barn.
Moderaterna har varit tydliga med att vi i dagsläget inte vill se några
förändringar av barnbidragets konstruktion. Att göra barnbidraget
behovsprövat skulle skapa mycket kraftiga marginaleffekter och riskerar
motverka den arbetslinje som uppmanar fler att jobba mer.
6
7
att svensk lag ska kunna möjliggöra adoption av familjehemsplacerade barn utan vårdnadshavarens samtycke genom öppen adoption som säkerställer barnets rätt till sitt
ursprung.
8
8
9
9
10
sid 554
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 555
10
1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
I motionen föreslås att Moderaterna inte ska verka för en individualiserad föräldraförsäkring, att Moderaterna ska arbeta för en ”fri” föräldraförsäkring, att Moderaterna ska arbeta för en föräldraförsäkring anpassad till dagens familjekonstellationer ”med kärnfamiljer, stjärnfamiljer
och singelfamiljer” så att ett barns alla föräldrar/vårdnadshavare kan
ta del av föräldraförsäkringen, samt att Moderaterna ska arbeta för att
alla dagarna i föräldraförsäkringen ska vara överlåtbara till 100 procent
mellan ett barns alla föräldrar/vårdnadshavare och andra personer än
föräldrarna.
Moderaterna ska verka för att ett mer jämställt uttag uppnås i föräldraförsäkringen. Det är en viktig utgångspunkt för att både kvinnor och
män ska ges ökade möjligheter att kombinera arbetsliv och familjeliv.
I dag finns det många samhällsutmaningar som är kopplade till den
ojämna fördelningen i uttaget av föräldrapenning. Vi vet att skillnaderna
i uttag får långtgående konsekvenser för kvinnors sysselsättning, löneutveckling och framtida pensionsinkomst, och det finns tydliga tecken
på att dessa skillnader även spelar en roll i de skillnader vi ser i ohälsa
och sjukfrånvaro mellan kvinnor och män.
Ett mer jämställt föräldraskap är därför en viktig utgångspunkt inte
bara av rättviseskäl, utan det finns även ett tydligt samhällsekonomiskt
intresse.
Partistyrelsen tror att incitament är den bästa vägen för att öka jämställdheten. Förslag om ytterligare reserverade månader är därför inte
rätt väg att gå.
I stället vill vi gå vidare med att förstärka jämställdhetsbonusen och se
över hur den starkare kan riktas mot de lägsta inkomsterna tillsammans
med att införa en jämställdhetsbonus i den tillfälliga föräldrapenningen
vid vård av barn, vab.
I motionen föreslås också att Moderaterna ska arbeta för en föräldraförsäkring anpassad till dagens familjekonstellationer ”med kärnfamiljer,
stjärnfamiljer och singelfamiljer”.
4
5
att bifalla motion 69, att-sats 3, det vill säga:
att Moderaterna arbetar för en föräldraförsäkring anpassad till dagens familjekonstellationer med kärnfamiljer, stjärnfamiljer och singelfamiljer så att ett barns alla föräldrar/
vårdnadshavare kan ta del av föräldraförsäkringen
Partistämma 2015
6
7
8
Moderaterna är ett parti som står upp för individens fria val, så som
motionärerna efterfrågar, och så som framgår av det återgivna citatet
från partistämman 2007 har vi länge arbetat mot kvotering och för människors valmöjligheter.
Utskott 3:Välfärd
3
Partistyrelsen delar uppfattningen som framförs i motionen att föräldraförsäkringen inte fullt ut är anpassad till detta och vill se över möjligheten för fler att kunna ta del av föräldraförsäkringen. Detta skulle kunna
underlätta för exempelvis stjärnfamiljer.
Gällande att Moderaterna inte ska verka för en individualiserad föräldraförsäkring var frågan senast uppe till diskussion på partistämman 2007
då en motionär yrkade, likt nu liggande förslag, att Moderaterna inte
ska förespråka kvotering. Partistämman valde då att anse motionen
besvarad, bland annat med motiveringen ”partistyrelsen håller med om
att kvotering är ett för stort ingrepp i familjens valfrihet”.
sid 556
2
9
Partistämma 2015
sid 557
10
1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
I motionen föreslås att Moderaterna ska verka för att utöka rätten till
föräldrapenning i samband med adoptioner.
Enligt motionären ger rådande regelverk kring föräldrapenning blivande
föräldrar rätt att ta ut föräldrapenning 60 dagar före barnets beräknade
födelse. När det gäller föräldrar som ska adoptera barn infaller rätten till
föräldrapenning först från den dag då de får barnet i sin vård.
Motionärens påstående stämmer till viss del. Det är inte föräldrarna
som har rätt till föräldrapenning sextio dagar före barnets beräknade
födelse, det är barnets mor som har det (se Socialförsäkringsbalken
kapitel 12, paragraf 5, stycke 1). Utöver detta finns även en rätt till
graviditetspenning, som under vissa villkor tillkommer den som är gravid (se Socialförsäkringsbalken kapitel 10, paragraf 2, stycke 1).
Rätten till graviditetspenning motiveras av att kvinnan på grund av
graviditeten kan ha nedsatt arbetsförmåga, vara förhindrad att utföra
vissa arbetsuppgifter eller att arbetsmiljön medför risker för henne eller
barnet.
Rätten till föräldrapenning från och med den 60:e dagen före beräknad förlossning syftar bland annat till att kvinnan ska få möjlighet att
vila under den senare delen av graviditeten och inför förlossningen.
Enligt ISF:s rapport Graviditetspenning och sjukpenning vid graviditet
(2011:6), tog cirka 40 procent av förstföderskorna 2010 ut föräldrapenning före barnets födelse, i genomsnitt 15 dagar.
Dessa rättigheter syftar således till att på olika sätt skydda kvinnan och
barnet från skador eller risker, samt underlätta slutet av graviditeten för
den havande kvinnan.
Motsvarande intressen uppkommer inte i samband med en adoption.
Visserligen kan det, som motionären anger, uppkomma behov av att
i förväg företa vissa resor men dessa kostnader är en naturlig del i ett
adoptionsförfarande och låter sig inte jämföras med kvinnans rätt till
graviditets- och föräldrapenning.
sid 558
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Moderaterna har tidigare, i samband med partistämman i Örebro 2011,
hanterat närliggande frågor och i samband därmed konstaterades följande. Att adoptera ett barn innebär ett livslångt åtagande både känslomässigt, praktiskt och ekonomiskt. Det går därför inte, och är heller
inte meningen, att staten ska täcka alla adoptivföräldrarnas kostnader i
samband med en adoption.
2
3
4
Motionären anser att skattetrycket bör minskas med en procentenhet
under en mandatperiod motsvarande besparingar på 35-50 miljarder
kronor i statsbudgeten. Besparingar för att finansiera skattesänkningarna ska ske genom minskat internationellt bistånd, minskade bidrag till
svenska civilsamhällesorganisationer samt begränsningar av ränteavdraget.
Moderaternas ekonomiska politik syftar till full sysselsättning där varje
människa kommer till sin rätt och där hela Sverige utvecklas starkt.
Genom att sträva efter full sysselsättning skapar vi ett sammanhållet
samhälle.
Under förra och innevarande mandatperiod har Moderaterna varit en
drivande kraft för att påverka och ändra skattesystemet. Vi har introducerat jobbskatteavdraget, skjutit på brytpunkten för statlig inkomstskatt, höjt grundavdraget för pensionärer, tagit bort förmögenhetsskatten, sänkt bolagsskatten, skapat trygghet i boendet för 100 000-tals
människor genom den statliga fastighetsskattens borttagande, infört
rut- och rot-avdrag som skapat tusentals arbetstillfällen och ökat margi-
Partistämma 2015
sid 559
5
6
7
8
9
10
1
1
nalerna i mångas vardag. Det har skapat viktiga förutsättningar för nya
jobb och ökad sysselsättning.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Huvudfokus för reformerna har varit en stark arbetslinje där det ska
löna sig att arbeta och där alla som har möjlighet att bidra ska kunna
få ett jobb. När utanförskap bryts och fler arbetar ökar också förutsättningarna för en god gemensam välfärd med bra skola, vård och omsorg.
Fortfarande upplever många att det lönar sig dåligt att arbeta. Det bidrar till att arbetskraftsdeltagandet blir lägre och arbetslösheten högre.
Skattesystemet tillsammans med bidragssystemet skapar fortsatt höga
trösklar för dem med låga inkomster. Det medför att många får svårt
att komma in på arbetsmarknaden och att antalet arbetade timmar i
ekonomin blir färre. Inriktningen bör vara att, under förutsättning att
viktiga reformer inom välfärden klaras av, sänka de skatter som hindrar
framväxten av jobb och minskar vår konkurrenskraft. Det är också av
stor vikt att skattepolitiken är fördelningspolitiskt balanserad.
Sunda offentliga finanser innebär att alla reformer kräver full finansiering
under innevarande mandatperiod. Att säkerställa en kostnadseffektiv
statlig förvaltning och i vissa fall ompröva det offentliga åtagandet är
därmed nödvändigt.
Biståndsramen har sedan 2006 uppgått till en procent av Sveriges
bruttonationalprodukt (BNI). Tillsammans med Norge är vi sett till vår
BNI de mest generösa givarna i världen. De senaste decennierna har vi
sett den snabbaste fattigdomsminskningen i världshistorien. Hundratals
miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Samtidigt ökar fattigdomen
i vissa delar av världen och förblir en stor global utmaning. Svenskt
bistånd bidrar till att skapa förutsättningar för människor att lyfta sig ur
fattigdom och förtryck och till en bättre tillvaro. Vår roll som biståndsaktör stärker också Sveriges roll i andra utrikespolitiska sammanhang.
ska inte underskattas. Avgörande för människors känsla av mening och
trygghet är att det finns starka sociala band till dem i ens omgivning.
Därför är det viktigt att kommunen främjar aktivt idrotts- och förenings
liv, ideellt arbete, mötesplatser där människor kan samlas och föra
samtal, utöva sin tro, förkovra sig tillsammans med andra eller ägna sig
åt sina fritidsintressen. Det skapar trygghet, främjar integration och ger
möjligheter för människor att växa. Staten har också en viktig roll att
spela för att främja insatser inom vissa prioriterade områden. Storleken
på det åtagandet bör dock som alla utgifter på statens budget kontinuerligt prövas mot andra utgifter inom ramen för den årliga statliga
budgetprocessen.
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
3
Ränteavdragen har funnits i sin nuvarande form sedan 1991. Många
hushåll har tagit bostadslån utifrån de ekonomiska förutsättningar som
ränteavdraget medger, och skulle påverkas betydligt av förändringar av
nuvarande villkor. Att i nuläget trappa av eller avskaffa ränteavdragen
skulle innebära en åtstramning av hushållens ekonomiska utrymme vilket i sin tur riskerar att skapa negativa effekter för den svenska ekonomin. Ränteavdraget kan därför inte hanteras som en isolerad fråga utan
bör diskuteras i ett större sammanhang om hur hela skattesystemet
fungerar.
4
6
5
7
8
Det svenska civilsamhället spelar en viktig roll både i det internationella
utvecklingssamarbetet och för att stärka gemenskapen i Sverige. Det
arbete som dagligen utförs runtom i Sverige i idrottsföreningar, församlingar, fackföreningar och andra delar av föreningsliv och ideell sektor
visar civilsamhällets bredd och betydelse. Kraften i det civila samhället
sid 560
2
9
Partistämma 2015
sid 561
10
1
1
2
3
4
5
6
7
Motionärerna argumenterar dels för en antalsneutral äktenskapsbalk,
dels för att straffen för äktenskapstvång bör skärpas. Förbundsstyrelsen yrkar avslag.
Motionärerna jämför antalsneutral äktenskapsbalk med könsneutral.
Partistyrelsen menar dock att frågan om antalsneutrala äktenskap inte
kan likställas med frågan om könsneutrala äktenskap. Samkönade pars
rätt att gifta sig är på ett tydligt sätt en fråga om frihet, lika rättigheter
och individualism. Antalsneutral äktenskapslagstiftning är problematisk
av flera skäl, som inte gäller för samkönade äktenskap.
äktenskap och barnäktenskap stärktes så sent som juli 2014 bland
annat genom att två nya brott rubriceras som äktenskapstvång. Straffet
för äktenskapstvång är i nuläget fängelse i högst fyra år. Partistyrelsen delar förbundsstyrelsens uppfattning att det är för tidigt att ändra
lagstiftningen.
Partistyrelsen delar förbundsstyrelsens synpunkter angående båda attsatserna.
Man kan konstatera att det inte är möjligt att gifta sig med flera personer samtidigt i något annat liberalt demokratiskt land, utan att månggifte existerar i länder där kvinnors rättigheter är mycket kraftigt begränsade. I ett internationellt perspektiv är utmaningen därför snarast
att arbeta för mer frihet för kvinnor bland annat genom att ifrågasätta
månggifte som institution.
4
5
Motionären, och förbundsstyrelsen, förespråkar lagändring i Äktenskapsbalken i syfte att ge en make/maka rätt att från bodelning undanta sådan egendom som förvärvats före tidpunkten för äktenskapets
ingående samt egendom som erhållits genom arv, gåva eller testamente. I motionen nämns att flera av våra nordiska grannar tillämpar ”ett
rättvisare system”, där egendomsgemenskap mellan makar enbart är
sådan egendom som förvärvats under äktenskapet oberoende av arv,
testamente eller gåva.
8
Utöver motiveringarna ovan menar partistyrelsen att det är mycket
oklart vilka konsekvenser månggifte skulle få för frågor om exempelvis
barnvårdnad och bodelning. Det kan dessutom påpekas att det folkliga
stödet för månggifte sannolikt är mycket litet i Sverige och motståndet
betydande.
Partistyrelsen är tveksam till förslaget. Befintlig lagstiftning tillåter redan
i dag undantag vid bodelning. All egendom som är enskild, till exempel genom äktenskapsförord, berörs inte av en bodelning. Egendom
som en make/maka fått i gåva eller arv, med villkoret att egendomen
ska vara mottagarens enskilda, gäller också som enskild. Pengar från
försäljning av enskild egendom förblir dessutom enskild egendom.
9
Motionärerna tar vidare upp den viktiga frågan om äktenskapstvång.
Partistyrelsen delar motionärernas vilja att bekämpa all form av äktenskapstvång. Förbundsstyrelsen påpekar dock att skyddet mot tvångs-
Vad som är mest rättvist är inte självklart. Om ena parten i ett äktenskap finansierat en gemensam egendom via sin inkomst, och den andra
parten fått egendom genom arv, vore det då rättvist att enbart egendo-
10
sid 562
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
3
En antalsneutral äktenskapslagstiftning innebär en svåröverblickbar och
radikal förändring av äktenskapet som institution. Samkönade äktenskap ändrade inte äktenskapet i sig, utan vilka som hade rätt att ingå
det.
Vissa argumenterar för att vissa starkt konservativa och religiösa krafter
skulle gynnas av att deras patriarkala relationskonstellationer skulle
vinna legitimitet och öka i utbredning. Det är en viktig synpunkt att
lyssna på. Unga tjejer ska varken riskera äktenskapstvång eller att mer
eller mindre tvingas in i ett äktenskap med flera andra fruar.
2
Partistämma 2015
sid 563
6
7
8
9
10
1
2
1
men som är finansierad genom inkomst och inte den ärvda egendomen
ingår i bodelningen? Partistyrelsen anser inte att det självklart är mer
rättvist att ändra lagen som föreslås. Det är vidare svårt att överblicka
konsekvenserna av den föreslagna ändringen. Därför bör en eventuell
lagändring föregås av en djupare konsekvensanalys.
3
4
5
6
7
I motionen föreslås att intjänade pensionsrättigheter ska delas lika vid
en skilsmässa.
Men, det går inte att, så som motionärerna önskar, lösa dessa ojämlikheter med en enkel lagändring som innebär att pensionsrättigheter
delas lika vid en skilsmässa. Tvärtom skulle en sådan lösning inte bara
vara lätt att ta sig runt genom äktenskapsförord eller vid bodelning, det
skulle också strida mot grundstenen i dagens pensionssystem som är
att livsinkomsten avgör den framtida pensionen. Det skulle också stå i
strid med grundstenen i skattesystemet att vi inte sambeskattar makar
utan att var och en står för sin egen inkomst och sina egna skulder.
Motivet bakom motionen är behjärtansvärt, men partistyrelsen menar
att arbetet för att minska skillnaderna i livsinkomst är grundorsaken
till problemet och lösningarna måste hittas på andra ställen än genom
lagstiftning om intjänade pensionsrättigheter.
För att undvika att fler hamnar där måste vi uppmuntra fler att jobba
mer, och längre.
8
9
Partistyrelsen vill vara tydlig med att det finns ett stort samhällsproblem
som är kopplat till dessa strukturella ojämlikheter. Vi vet att skillnaderna
får långtgående konsekvenser för kvinnors sysselsättning, löneutveckling och framtida pensionsinkomst, och det finns tydliga tecken på att
sid 564
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
2
3
4
5
Hur stor den allmänna pensionen blir är beroende av hur arbetslivet sett
ut och där har det funnits stora skillnader i inkomstnivå och arbetslivsdeltagande mellan män och kvinnor. Män har därför i genomsnitt en
högre pension än kvinnor och kvinnor har i större utsträckning garantipension.
Viktiga delar i detta arbete är en arbetslinje som gör varje arbetad
timme lönsam, ett fortsatt arbete med att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor, ett fortsatt arbete med att minska skillnaderna
i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor och ett fortsatt arbete med att
minska skillnaderna i uttag av föräldrapenning och vab.
10
dessa skillnader även spelar en roll i de skillnader vi ser i ohälsa och
sjukfrånvaro mellan kvinnor och män.
6
Motionären föreslår att Moderaterna ska verka för ett förbud av omskärelse, som sker utan medicinska skäl, av pojkar under 18 år.
Liknande motioner med snarlika förslag till beslut har behandlats och
avslagits vid flera stämmor, allra senast vid partistämman i Örebro år
2011. Partistyrelsen har, i denna etiska fråga som berör religiösa och
kulturella aspekter, inte ändrat uppfattning i sakfrågan.
Det är pojkarnas vårdnadshavare som har rätt och skyldighet att fatta
beslut i frågor som handlar om barnets personliga angelägenheter. Om-
Partistämma 2015
sid 565
7
8
9
10
1
2
3
4
5
1
skärelse får utföras på begäran av eller medgivande av pojkens vårdnadshavare efter det att de informerats om vad ingreppet innebär.
serats i ett flertal utredningar, senast i den av Alliansregeringen tillsatta
utredningen Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55).
Det är viktigt att slå fast att omskärelse av pojkar inte står i strid med
Förenta nationernas barnkonvention. Denna konvention ger emellertid
pojken rätt att få ingreppet utfört på ett medicinskt säkert och etiskt
sätt som inte åsamkar honom skada. Barnkonventionen ställer därtill
krav på medlemsstaterna att se till att barnets bästa tillgodoses.
Utredningens bedömning blev att primärkommuner inte bör ges befogenheter att anställa läkare, bland annat med motiveringen att det är
landstingen som ska organisera primärvården och avsätta de läkarresurser som behövs för att alla ska kunna erbjudas en bra hälso- och
sjukvård i den kommunala verksamheten.
Det är viktigt att i detta sammanhang påpeka de stora skillnaderna
mellan omskärelse av pojkar och könsstympning i olika varianter som
förekommer av flickor. Det är betydande och avgörande skillnader
såväl vad avser hur ingreppen utförs, vad konsekvensen blir för henne
respektive honom, samt vad motiven är som ligger bakom ingreppen.
Det går absolut inte att likställa dessa båda ingrepp. Könsstympning
av flickor är ett mycket allvarligt övergrepp, omskärelse av pojkar är ett
relativt vanligt och accepterat ingrepp i stora delar av världen.
Om landstingen inte lever upp till rådande krav kan kommunerna redan
i dag anlita vilken läkare man vill på landstingens bekostnad. En väl
fungerande vård bygger på att hela vårdkedjan fungerar och att stärka
denna kedja börjar med att fördjupa samverkan mellan kommunernas
vård och omsorg, primärvården och slutenvården.
2
3
4
5
6
6
7
8
9
10
Motionären beskriver att det är förbjudet för primärkommuner att själva
anställa läkare och föreslår att Moderaterna ska verka för en lagändring
så att primärkommuner ges denna rätt.
Nuvarande lagstiftning utgår från Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Av denna framgår att samtliga landsting, enligt paragraf 26 d, ska sluta
avtal om läkarmedverkan med samtliga kommuner inom landstinget.
Frågor gällande konsekvenser av att eventuellt ändra primärkommuners
befogenheter så att de ges laglig rätt att själva anställa läkare har analy-
sid 566
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Motionären föreslår att begravningslagen ändras i syfte att människor
ska ha rätt att bestämma över metallen i sin kropp.
Gällande svensk rätt tillåter inte återvinning av metall som inte förbränts
vid kremering av en avliden person. Det framgår av begravningslagen
(1990:1144). Alliansregeringen beslutade 2012 att tillsätta en särskild
utredare med uppdrag att bland annat se över och analysera behovet
av ändrad lagstiftning i syfte att uppnå en miljömässig hantering av
metaller efter kremering.
Utredningen om vissa begravningsfrågor (SOU 2013:82) lämnade ett
förslag som syftade till att uppnå en miljövänlig ordning präglad av
respekt för den avlidna. Förslaget innebär att återvinning ska ske av
Partistämma 2015
sid 567
7
8
9
10
1
1
metallföremål som inte förbränts vid kremeringen och som skiljts från
askan. Ersättningen från återvinningen tillförs Allmänna arvsfonden.
2
3
Återvinning framstår inte som omotiverat betraktat ur etisk synvinkel.
Tvärtom skulle återvinning kunna vara ett mer varsamt sätt att ta hand
om metallföremål som inte förbränts vid kremeringen, än de tillvägagångssätt som i dag tillämpas och som varierar mellan de 63 krematorier som finns i Sverige.
4
att stämman beslutar att verka för att begravningslagen ändras i likhet med motionens
intentioner.
5
6
7
8
Motionären föreslår att Moderaterna ska verka för att ett europeiskt
donationsregister införs.
Frågor och ställningstaganden som rör organdonation och transplantation är komplicerade och känsliga. Därtill är dessa frågor ofta etiskt och
moraliskt komplexa.
Omkring 50 000 till 60 000 människor i EU väntar nu på en lämplig
organgivare och minst tio personer om dagen avlider i väntan på transplantation av organ. Andelen avlidna människor som donerar organ varierar betydligt mellan olika medlemsländer i EU. I Sverige väntade den
1 januari i år 756 personer på ett eller flera organ. Merparten av dessa
väntade på en ny njure.
Ett utbyte av organ mellan medlemsländerna i EU är redan vedertagen
praxis. Däremot finns en stor variation mellan medlemsländerna gällande hur många organ som byts över nationsgränserna. Det finns dock
ingen gemensam databas inom EU med uppgifter om tillgängliga organ
som kan transplanteras.
Det finns förmodligen ett betydande samband mellan illegal organhandel och människohandel med syfte och avsikt att avlägsna organ
och i kontrast mot detta det lagliga systemet för organdonation. Den
omfattande bristen på organ inom det lagliga systemet utgör ett kraftigt
incitament för förekommande olaglig organverksamhet.
Det råder fortfarande betydande kulturella, ekonomiska och sociala
skillnader inom olika stater i EU som påverkar deras respektive syn på
organdonation och transplantation. Därtill finns det omfattande skillnader i befintlig lagstiftning och hur samtycke till organdonation utformas.
Det finns dock tydliga tecken på att internationellt samarbete medför
positiva steg framåt. Ett viktigt exempel är det arbete som sker inom
ramen för det nordiska samarbetet Scandiatransplant. Ett bredare
samarbete EU-länder emellan måste således först utvecklas, inte minst
delar av det nordiska samarbetet kan utvecklas på fler ställen för att
förbättra möjligheterna för fler allvarligt sjuka att få en ny möjlighet till
ett längre liv.
3
4
5
6
Hälso – och sjukvården är i grunden en nationell angelägenhet dock
med behov av djupare internationella samarbeten.
7
8
9
10
2
9
sid 568
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 569
10
1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Motionärerna föreslår att en oberoende instans inrättas som objektivt
granskar medicinska intyg.
I läkarens myndighetsutövande gentemot patienter skiljer man på att
utfärda intyg och utlåtanden. Med intyg avses, normalt, ett dokument
som redogör för sakuppgifter. När det handlar om utlåtande så brukar
detta avse bedömningar i något avseende.
Enligt patientdatalagen (2008:355) måste läkaren utfärda ett intyg om
vård och behandling om en patient begär det. Intyget ska innehålla sakliga uppgifter om undersökning, vård och den behandling som behövs
för det ändamålet intyget avses att användas. Det framgår av förarbetena till patientdatalagen.
När det handlar om läkarintyg för sjukskrivning behöver däremot läkaren inte utfärda ett sådant enbart för att en patient ber om det. När det
gäller intyg för sjukskrivningar är det läkarens bedömning som ligger
till grund för ett sådant intyg. Detta intyg utgör både ett intyg och ett
utlåtande. Det vill säga det består av såväl sakupplysningar som en
bedömning.
I patientsäkerhetslagen (2010:659) anges att, ”den som i sin yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården utfärdar ett intyg om någons
hälsotillstånd eller vård ska utforma det med noggrannhet och omsorg.”
Det är viktigt att inse att läkaren har dubbla roller vid sjukskrivning. Det
handlar dels självklart om ett medicinskt uppdrag, att ställa en korrekt
diagnos och föreslå bästa möjliga behandling, dels om att avge ett
försäkringsmedicinskt beslut och att i samband med detta utfärda ett
läkarintyg i form av intyg och utlåtande.
Partistyrelsen menar att förslaget att införa ytterligare en instans, till de
nyligen av Alliansregeringen inrättade myndigheterna Inspektionen för
vård och omsorg och Myndigheten för vårdanalys, blir ett administrativt
steg utöver det yrkesansvar och de myndighetsnivåer som redan finns.
Dessa myndigheter tillsammans med Socialstyrelsen och Försäkringskassan bör, mer än väl, klara av att utöva den tillsyn och kontroll som
krävs, utöver enskilt yrkesansvar.
sid 570
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Därtill är det så att denna granskning pågår. Ett exempel är att år 2013
granskade Försäkringskassan under fem månaders tid sammanlagt 183
intyg från två läkare i Stockholm och slog fast att hälften av dessa var
av så låg kvalitet att de inte kunde anses duga som medicinska underlag för beslut om eventuella sjukskrivningar. Försäkringskassan har
anmält läkarna till Inspektionen för vård och omsorg.
Det finns definitivt etiska dimensioner i den fråga motionärerna tar upp.
Frågan om medicinska intygs kvalitet är viktig och komplicerad.
2
3
4
5
Motionären föreslår att Moderaterna verkar för att narkotikalagstiftningen bör revideras i syfte att familjeklassning av narkotiska preparat
införlivas i aktuell lagstiftning.
6
Det råder en bred samsyn om Sveriges i grunden restriktiva narkotikapolitik. Det finns emellertid starka krafter som vill bryta upp den restriktiva politiken. Det växer fram en alltmer tillåtande attityd till droger hos
alltför många, framför allt unga.
7
Frågan om familjeklassning är i allra högsta grad aktuell. Med alltfler
nya designade droger som med lätthet går att ändra sammansättning
av substanser i för att kringgå narkotikaklassning är det viktigt att rättssamhället kan agera snabbt.
8
Familjeklassning av narkotika är emellertid varken enkel eller entydig.
Den är komplicerad och verkligheten förändras snabbt. I Sverige har
hittills substanser klassificerats individuellt i huvudsak för att det anses
Partistämma 2015
sid 571
9
10
1
1
vara det mest rättssäkra sättet att avgöra om aktuella ämnen har sådana egenskaper och effekter som anges i narkotikalagstiftningen.
2
3
4
En tydlig fördel med att klassa substanser eller ämnen i en familjeklassning är att samhället kan klassa ämnen som ännu inte dykt upp
på marknaden. En tydlig nackdel är att om det finns minsta tvekan
gällande en klassificering kommer ärendet med största sannolikhet
att behöva avgöras i domstol. En process som kommer ta lång tid att
genomföra.
Allianspartierna har gemensamt, i riksdagens socialutskott, drivit fram
ett tillkännagivande till regeringen gällande att utan dröjsmål låta utreda
problemet med nätdroger brett, vilket innebär att skyndsamt se över
frågan om familjeklassning av narkotika, men att också överväga andra
åtgärder och återkomma till riksdagen med förslag.
5
att Moderaterna verkar för att narkotikalagstiftningen bör revideras i syfte att familjeklassning av narkotiska preparat skall införlivas i lagen.
6
7
8
81 till 83
I motionerna 81, 82 och 83 tas olika aspekter och förslag upp gällande
dels utbildning av omsorgs- och vårdpersonal, behovet av en kvalitetsutveckling i vården och därtill tydliggöra och definiera karriärmöjligheter inom vården, dels behovet av att tillsätta en utredning i syfte
att utveckla en tydlig kravspecifikation för anställning av anhöriga som
anhörigvårdare.
Partistyrelsen anser att den allra största utmaningen inom vården och
omsorgen, förutom kvalitet, väntetider och tillgänglighet, handlar om att
säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Det är helt centralt att ta
fram en långsiktig nationell strategi för personalförsörjningen i syfte att
säkra vården och omsorgens behov fram till år 2025.
Det är viktigt och nödvändigt att vidta en översyn av utbildningarna till
alla så kallade välfärdsyrken, gällande såväl innehåll som antal platser.
Det gäller vidare att ge kommuner, landsting och regioner redskap och
utrymme att kunna möjliggöra för medarbetarna att kunna utvecklas,
tydliggöra karriärvägar och påverka sin arbetssituation.
Därtill vill vi se en ökad lönespridning. Det ska alltid löna sig att utbilda
sig, vidareutbilda sig och ta ett ökat ansvar. Vi vill se fler möjliga karriärvägar. Vi vill fortsätta att värna förutsättningar för en bred mångfald av
utförare i vården och omsorgen. Det ger medarbetarna möjligheter att
aktivt välja mellan olika arbetsgivare.
Partistyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt med såväl tydlighet
gällande till exempel förväntningar, som stöd till anhöriga som tar på
sig uppdraget att fungera som anhörigvårdare. Det kan skänka mycket
glädje och trygghet att hjälpa en närstående, samtidigt vet vi att det
även kan skapa en del oro och trötthet.
När det gäller anhörigvårdare är det viktigt att påminna om Alliansregeringens utveckling av socialtjänstlagen den 1 juli år 2009. Det
infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen, kapitel 5, paragraf 10
(2001:453). Den anger att socialnämnden i en kommun ”ska erbjuda
stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som
är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har
funktionshinder.”
Det är vidare centralt att stödja anhöriga också som en del i arbetslinjen. De flesta anhöriga som vårdar en familjemedlem är i yrkesverksam
ålder och stödet bör därmed utformas så att det blir möjligt att fortsätta
yrkesarbetet. Det kan många gånger utan rätt förutsättningar vara svårt
att kombinera förvärvsarbete och anhörigvård.
9
10
2
3
4
5
6
7
8
9
sid 572
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 573
10
1
1
2
anförts.
3
4
5
6
7
8
9
10
84 och 85
Motionären föreslår dels i motion 84 att Moderaterna ska verka för att
beskattningsrätten för landstingen inom området hälso- och sjukvård
avförs, dels i motion 85 att Moderaterna ska arbeta för att förändra
patientdatalagen på ett sådant sätt att patientjournalen ägs och förvaras av patienten.
Det är av central betydelse i all politikutveckling att utgå ifrån de samhällsutmaningar som identifierats som de viktigaste. Trots att Alliansregeringen hann med att genomföra en ambitiös agenda och ett stort
antal centrala reformer inom hälso- och sjukvården återstår mycket att
göra.
Bland alla dessa alliansreformer förtjänar att nämnas:
En lagstadgad vårdgaranti och det fria vårdvalet, en konkret patientlag,
en tydlig patientsäkerhetslag, arbetet med att korta väntetiderna genom
den så kallade kömiljarden, apoteksomregleringen, en ny patientdatalag, nationella kvalitetsregister och den nationella cancerstrategin. Det
centrala i alla dessa reformer var att lyfta fram kvaliteten och tillgängligheten i centrum och därmed patienternas behov och rättigheter.
Det finns alltid risker med att alltför ensidigt fokusera på hälso- och
sjukvården ur ett systemperspektiv. Detta alldeles oavsett om förslagen
handlar om att helt avskaffa landstingen och regionerna eller som mo-
sid 574
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
tionären här föreslår ta bort landstingens och regionernas beskattningsrätt för hälso- och sjukvården.
Det är emellertid samtidigt viktigt att det förs ett långsiktigt utvecklingsarbete även kring vilken eller vilka politiska nivåer som ska ansvara för
och finansiera hälso- och sjukvården. I dag är samtliga politiska nivåer
involverade i vården i Sverige. Det norska exemplet visar att det är
fullt möjligt på mindre än två år att genomföra en omfattande hälsooch sjukvårdsreform. I Norge flyttades år 2002 ansvaret för ägarskap
och finansiering av hälso- och sjukvården över till staten från de nitton
landstingen.
Partistyrelsen ser ett stort antal utmaningar som hälso- och sjukvården
står inför. Dessa handlar bland annat om behoven av en högre kvalitet,
säkra den framtida kompetensförsörjningen, korta väntetiderna, öka tillgängligheten, förbättra likvärdigheten, öka delaktigheten för patienterna, minska den omfattande administrationen, stödja den framväxande
tekniska utvecklingen, samt förbättra patientsäkerheten och minimera
antalet vårdskador.
Frågor och förslag rörande landstingens beskattningsrätt och politiska
nivå är en återkommande diskussion. Vid till exempel 1993 års partistämma beslutades det att ”staten och kommunerna skall vara de två
politiska nivåerna i Sverige. Landstingen avskaffas i och med att en ny
finansiering av sjukvården baserad på en allmän sjukvårdsförsäkring
införs.”.
Vid 2011 års partistämma uttalades att: ”sjukvården behöver förnya
sig organisatoriskt främst för att bli en mer attraktiv arbetsgivare, men
också för att kunna möta allt högre krav på kvalitet och tillgänglighet.”
… ”Att avskaffa landstingen” … ” skulle dock innebära så omfattande
förändringar av sjukvården att det i princip skulle vara liktydigt med att
bygga upp ett helt nytt sjukvårdssystem.”.
I detta sammanhang framstår förslaget om själva ägandet av patientjournaler som en mindre fråga. Partistyrelsen delar inte motionärens
uppfattning att det är patienterna själva som ska äga och förvara
patientjournalerna. Den statliga utredningen Nästa fas i e-hälsoarbetet
Partistämma 2015
sid 575
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
(SOU 2015:32) har beskrivit och resonerat kring den komplexa frågan
om patientjournaler.
2
3
För att patienten ska kunna erbjudas bästa möjliga vård måste de
ansvariga vårdgivarna dokumentera och i övrigt hantera information om
individen och de behov patienten har och om de insatser som planeras
och genomförs. Även resultaten måste dokumenteras och följas upp.
Verksamhetsfrågor och frågor om informationshantering hör ihop. De är
tillsammans nödvändiga för att tillgodose patientens behov av åtgärder.
Smittskyddslagen reglerar samhällets smittskydd och ska tillgodose
befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar
och infektioner som betraktas som allmänfarliga. Lagen innebär vidare
att man ska garanteras kostnadsfri undersökning, vård och behandling.
Informationsplikten innebär att en människa som är bärare av någon av
de allmänfarliga sjukdomarna eller infektionerna måste informera andra
om man utsätter dem för överföringsrisk. Därtill ska smittskyddsläkare
underrätta närstående till den som bär på infektionen om sjukdomstillståndet ifall risk för den närstående föreligger.
4
Alliansregeringen genomförde en nationell IT-strategi kallad Nationell
e-hälsa-strategin för tillgänglig och säker information inom vård och
omsorg. Vi vill ta ytterligare steg på den vägen för att stärka patientens
ställning genom att etablera en digital tjänst – Hälsa för Mig. Detta i
syfte att patienten enkelt ska kunna samla och spara information om
sin egen hälsa. Detta vill vi fullfölja och utveckla som en del i att öka
patienternas makt över sin hälsa bland annat sin journal.
5
Det är den medicinska professionen i form av den behandlande läkaren
som avgör om patienten har informationsplikt eller inte. Det är viktigt att
den rågången upprätthålls mellan allmänt tyckande och den medicinska professionen. Det är vidare viktigt vilka signaler samhället sänder
och det är svårt att se rimligheten i att hela ansvaret ska läggas på den
som bär på sjukdomen. Sammantaget delar partistyrelsen uppfattningen om att informationsplikten kan ses över. Detta bör göras inom ramen
för en förutsättningslös utredning.
att avslå motion 85, samt
6
9
10
3
4
5
6
7
8
2
7
Motionärerna föreslår att en utredning bör tillsättas för att utreda om
informationsplikten avseende hiv/aids ska avskaffas.
Motionärerna föreslår att Moderaterna aktivt driver frågan om att en huvudman, Försäkringskassan, tar över ansvaret för personlig assistans.
Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning att mycket har hänt när
det gäller såväl samhällets syn på hiv/aids som den medicinska utvecklingen och möjligheterna att leva ett fullgott liv med sjukdomen. Det
hindrar inte att sjukdomen fortfarande är livshotande och smittsam.
Rätten till personlig assistans regleras i Lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade (1993:387). Denna reform har medfört verklig positiv skillnad i vardagen för människor med stora behov av vårt
gemensamma stöd.
sid 576
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 577
8
9
10
1
2
3
4
5
6
1
Detta hindrar inte att assistansreformen och det uppbyggda systemet
kring densamma inrymmer en hel del komplikationer och tillkortakommanden. Staten och kommunerna har i dag ett delat ansvar för den
personliga assistansen. Kommunerna ansvarar för finansieringen av de
20 första beviljade assistanstimmarna per vecka. Alla beviljade timmar
därutöver är statens finansiella ansvar.
Det var från början ungefär 6 000 människor som erhöll personliga
assistans. I dag är det cirka 16 000 brukare. De totala budgetkostnaderna har ökat från cirka 3,5 miljarder kronor år 1994 till 28 miljarder kronor
år 2013, enligt utredningen Förändrad assistansersättning – en översyn
av ersättningssystemet (SOU 2014:9).
I Assistansutredningen (SOU 1995:126) föreslogs bland annat att kommunerna skulle ta över huvudmannaskapet för den personliga assistansen. Det huvudsakliga argumentet var att assistansreformen skulle bli
effektivare och tydligare om verksamhet och kostnader följdes åt.
Frågan om huvudmannaskap hänger samman med andra utmaningar
inom den personliga assistansersättningen. Därför behövs ett helhetsgrepp gällande principer, finansiering och huvudmannaskap för att
kunna möta framtidens utmaningar. Det är komplicerat och kräver en
mer ingående genomlysning och analys, bland annat kring huvudmannaskap och hur ansvar fördelas gällande finansiering.
7
8
Motionären föreslår att Moderaterna ska verka för en översyn av social
tjänstlagen i syfte att möjliggöra för kommunerna att erbjuda serviceinsatser inom socialtjänsten som den enskilde kan ta del av efter eget
bestämmande utan föregående biståndsbeslut. Utgångspunkten för
motionen är bland annat den så kallade Linköpingsmodellen.
Socialtjänstlagen är en så kallad ramlag vilket innebär att den redan i
dag ger varje kommun betydande möjligheter att utforma sin verksamhet med hänsyn tagen till varierande behov och erfarenheter. Avslagsbeslut kan överklagas till förvaltningsrätten, och myndigheten Inspektionen för vård och omsorg utövar numera tillsyn över verksamheten.
Det finns anledning att minska administrationen kring bedömning för
framför allt enklare insatser. Över en viss ålder beviljas lättare insatser
nästan alltid, samtidigt står dessa för en stor del av handläggningsbördan. Det tar upp kommunala resurser men innebär dessutom en
stelbent service till äldre som behöver en snabb och okomplicerad
handläggningsprocess.
På flera håll i landet har det prövats modeller med förenklad biståndsbedömning. Den så kallade Linköpingsmodellen är den mest kända.
Praxis har dock visat att Linköpingsmodellen innebär att handläggningsarbete, vilket utgör myndighetsutövning, läggs ut på utförare och
att detta står i strid med lagen.
I dag får kommunerna erbjuda servicetjänster utan tidigare individuell
behovsprövning åt alla personer som fyllt 67 år. Det gäller tjänster så
som att byta glödlampor eller göra tunga lyft. Nästa steg att gå vidare
med bör vara att möjliggöra för övergripande beslut kring biståndsbedömning för lättare vård- och omsorgstjänster.
Den tanke som förs fram i motionen som handlar om tidiga insatser
delar vi helt och fullt. Det är när medborgaren själv inser sitt behov av
stöd och söker hjälp tidigt som denne är som mest mottaglig för en
systematisk och därtill proaktiv insats. Ju längre i processen det dröjer
innan stöd är på plats desto längre tid tar det ofta för individen att klara
sig av egen kraft igen.
9
10
sid 578
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 579
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
Samhället måste stärka alla utsatta barn, unga och vuxna. Det handlar
exempelvis om att säkra en bättre kompetensförsörjning till yrken inom
socialtjänsten. Därtill att fokusera mer på kvaliteten i det utförda arbetet. En översyn av socialtjänstlagen kan vara en del i detta kontinuerliga
ständigt pågående arbete att skapa en tryggare vardag för dem som
befinner sig i en situation av skörhet och behov av samhällets stöd.
Det är en helt grundläggande uppgift för ett politiskt parti som gör
anspråk på att vara samhällsbärande att alltid ta ansvar fullt ut för finansiering av de förslag och den politik man begär väljarnas förtroende
och mandat för. Detta gäller särskilt frågan om kärnan av välfärden och
dess finansiering.
3
4
5
4
Motionärerna föreslår att Moderaterna verkar för att låta utreda hur
ekonomiskt hållbara de offentligfinansierade välfärdssystemen är i
framtiden.
6
Ansvar för ekonomin och fler människor i arbete lägger grunden för en
trygg och gemensam välfärd. Strävan efter full sysselsättning, att alla
som kan och vill arbeta ska kunna få möjlighet till detta, och att bryta
utanförskap är den bästa välfärdspolitiken.
7
Moderaterna anser att välfärden så som skolan, hälso- och sjukvården,
äldreomsorgen och barnomsorgen ska finansieras gemensamt via skatter. Eget inflytande och individuella val ska gälla även för tjänster och
trygghet vi betalar för gemensamt.
8
9
10
2
Dessa gemensamma åtaganden genom offentlig finansiering av exempelvis vården och omsorgen är en grund för trygghet. Den bidrar till att
ett samhälle håller samman även när en människa prövas hårt av livet.
Ingen vet på förhand vem som kommer att drabbas av allvarlig sjukdom tidigt i livet eller hamna i behov av akut stöd.
sid 580
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Motionären föreslår bland annat att Moderaterna dels ska verka för
att vinster i välfärden fortsatt ska vara tillåtna, att detta förutsätter hög
kontroll och att likvärdiga krav ska ställas på offentlig och privat välfärdsverksamhet, dels att gedigen kvalitetskontroll ska genomföras
regelbundet och avtalad kvalitetsnivå upprätthållas.
Partistyrelsen delar motionärens inställning gällande vikten av att sätta
fokus på hög kvalitet och bättre möjligheter till uppföljning och tillsyn.
Välfärden ska vara gemensamt finansierad. Det kräver att det ställs
höga krav på kvalitet och effektiv användning av skattebetalarnas
resurser.
Moderaterna driver krav på att införa en generell tillståndsplikt i välfärden för såväl offentliga som privata utförare. Det innebär att vi vill se en
tydligare prövning också av ägare och ledning. Den bör, förutom en generell tillståndsplikt, omfatta allmänna lämplighetskrav, kunskapsoch
kompetenskrav samt krav på en ekonomisk långsiktighet.
Många olika utförare och aktörer bidrar till mer av utveckling och samlat
till en högre kvalitet och tillgänglighet i välfärdens olika verksamheter.
Därtill vill dock partistyrelsen betona att det finns en risk att alltför detaljerade krav på hur avtal utformas riskerar att motverka sitt syfte. Det
Partistämma 2015
sid 581
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
behövs vissa nationella och enhetliga krav, men därutöver ska också
professionen tillåtas att stimulera fram en kreativ förnyelse av verksamheterna.
Moderaternas vision gällande välfärden är tydlig. Hög kvalitet ska känneteckna välfärdens verksamheter oavsett om det handlar om hemtjänst eller äldreomsorg, hälso- och sjukvård eller mobil hemsjukvård,
förskolan eller grundskolan. Därtill ska likvärdiga krav ställas på privata
och offentliga aktörer. Det handlar i grunden om att tillgodose människors olika behov i livets olika faser. Vem som utför tjänsten är inte det
centrala och avgörande.
7
8
9
10
2
3
4
5
6
Det förekommer fusk gällande vab-dagar och detta ska alltid beivras
och följas upp. Det hindrar inte att systemet med vab är betydligt mer
rimligt än ytterligare en utbyggnad av ett nytt offentligt finansierat system som skisseras i motionen. Partistyrelsen anser att det i grunden är
föräldrarnas ansvar att ta hand om sina barn. Det är barnets situation
som ska vara utgångspunkten. Därutöver finns redan möjligheter via
rut-avdragets konstruktion att ordna barnpassning om så önskas.
5
Motionären föreslår dels att ett system kallat sjuktanten införs och ses
som ett alternativ till vård av sjukt barn, dels att det införlivas i Försäkringskassans system.
Vård av barn (vab) är när förälder stannar hemma från arbetet eller
avstår från att söka arbete för att ta hand om sjukt barn. Ersättningen
som erhålls för detta kallas tillfällig föräldrapenning. Alla föräldrar till
barn mellan åtta månader och tolv år har rätt att ta ut tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn med maximalt 120 dagar per barn och
år.
Åtskilliga småbarnsföräldrar känner igen den verklighetsbeskrivning
som tecknas i denna motion. Att kvinnor tar ut fler vab-dagar, att i perioder den oplanerade frånvaron från jobbet blir en belastning såväl för
familjen som för arbetsgivaren samt att ensamstående föräldrar har det
extra tufft när det gäller vård av sjukt barn.
sid 582
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Motionären föreslår att Moderaterna ska verka för dels att kultur på
recept utreds som möjlig metod för att motverka psykisk ohälsa, dels
en utbildning av kulturguider.
Det råder ingen tvekan om att kultur påverkar människor och stimulerar
till reflektion och eftertanke om såväl vårt samhälle som meningen med
vår tillvaro. Kultur berikar människors liv och är en viktig del av vår gemensamma historia och ger många möjlighet att utveckla sin kreativitet.
Däremot menar partistyrelsen att det inte är en uppgift för politiken att
ta fram redskap och metoder som den professionella hälso- och sjukvården ska använda för att hjälpa patienter i behov av medicinsk och
psykologisk hjälp. Det är viktigt att hålla en klar och tydlig linje mellan
det politiska ansvaret och det professionella medicinska ansvaret.
Det finns redan i dag möjligheter för kulturen att vara en del i vårdens
och omsorgens kvalitet. Det pågår liknande försök som motionären
föreslår i flera landsting. Därtill ska politiken inte lägga några hinder i
vägen ifall vården vill pröva och utveckla nya metoder som kan hjälpa
Partistämma 2015
sid 583
6
7
8
9
10
1
1
människor som lider av psykisk ohälsa och som behöver samhällets
samlade stöd.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
93 till 95
Motionärerna tar alla upp olika perspektiv gällande äldres omsorg. I
motion 93 föreslås ett IT-lyft inom äldreomsorgen. I motion 94 föreslås
att Moderaterna ska driva kravet på obligatoriskt utdrag ur belastningsregistret inför anställning för tjänstgöring i äldres hem. I motion 95 föreslås att Moderaterna ska verka för dels att äldreomsorgen präglas av
ett ledarskap som leder till högre kvalitet och att personalen utvecklas,
dels att upphandling av äldreomsorg ska handhas med rätt kompetens.
Alliansregeringen omarbetade år 2010 den nationella strategin för internet i vården och omsorgen. Den gavs namnet Nationell e-hälsastrategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.
Denna strategi pekade ut en ny inriktning för politiken inom området
och arbetsfältet vidgades därtill i och med att socialtjänsten inkluderades.
Alliansregeringen tillsatte vidare den 19 december år 2013 en utredning
för att se över hur nästa steg borde se ut gällande utvecklingen av IT
i vården och omsorgen. I mars år 2015 överlämnade utredningen sitt
slutbetänkande Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32). Där finns en
mängd tänkvärda förslag hur samhället borde stimulera den fortsatta
utvecklingen av den nya tekniken i vården och omsorgen.
sid 584
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Den kartläggning av e-hälsoarbetet som E-hälsomyndigheten utfört
pekar på en rad viktiga utvecklingslinjer. Den visar bland annat att fler
än 1 000 företag, fler än 20 forskningsinstitutioner, 20-talet statliga
myndigheter och fler än 20 bransch- och intresseorganisationer redan
driver hundratals projekt inom varierande områden av e-hälsa. Det råder emellertid en obalans. Det finns många aktörer, men ingen upplever
sig ha ett mandat att leda och formellt styra.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att intresset hos äldre och
anhöriga för teknikstöd ökar. Samtidigt finns det fortfarande många
äldre som inte använder internet och som inte är vana vid att använda
ny teknik. Det måste även för dem finnas goda möjligheter att lära sig.
Bland annat kan äldre lära äldre och den yngre generationen kan ges
möjlighet att ställa upp som volontärer för att lära de äldre möjligheterna med den nya tekniken.
Alliansregeringen tillsatte den 23 maj år 2013 en särskild utredare med
uppdrag att se över frågan om registerutdrag i arbetslivet. Året därpå
överlämnade utredningen Registerutdrag i arbetslivet sitt slutbetänkande (SOU 2014:48). Frågan om en tvingande lagstiftning är komplex och
den integritetskränkning den innebär ska vara synnerligen motiverad.
Utredningen för registerutdrag finner inga skäl att och därmed behov av
en obligatorisk registerkontroll i samband med anställningsförfarandet
inom vården och omsorgen. De verksamheter utredningen specifikt
analyserade har varit hemtjänst, särskilt boende för människor med
funktionsnedsättning och särskilt boende för äldre personer.
Avgörande för om obligatorisk registerkontroll ska införas är avväg
ningen mellan å ena sidan att kunna minimera riskerna för brottslighet
inom vården och äldreomsorgen och å andra sidan bibehålla skyddet
för den personliga integriteten. Detta är svåra avvägningar och var
gränsen ska dras är inte lätt att avgöra. Därför bör utvecklingen inom
hemtjänst och äldreomsorg följas upp noggrannare, det gäller inte
minst frågan om trygghet i äldres boende.
Ett gott samhälle förtjänar att delvis bedömas av hur väl det behandlar
sina äldre som varit med och byggt Sveriges välstånd. Sverige är i dag
fortfarande ett av världens bästa länder att åldras i. Det ska fortsatt
Partistämma 2015
sid 585
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
vara så. För att lyckas med det ska Sverige vara ett land där alla blir
sedda och lyssnade till oavsett ålder, kön, religion och etnisk bakgrund.
gårdsförsäljning blir möjlig för alkoholhaltiga drycker, samt att regelverket förenklas så att småskaligt egenproducerat livsmedel främjas.
Partistyrelsen delar motionärens syn på såväl frågan om att ständigt
försöka förbättra kvaliteten i äldreomsorgen som att kunna bidra till att
utveckla ett bättre ledarskap och möjliggöra för medarbetarna att kunna
höja sin kompetens. Det handlar i grunden om att säkerställa kompetensförsörjningen som helhet till såväl äldreomsorgen som vården.
Alkohollagen (1994:1738) är central när det gäller att förstå den restriktiva politiken. Denna lag blev dock genom åren, på grund av tillägg och
förändringar, alltmer svåröverskådlig. Alliansregeringen tillsatte bland
annat utredningarna En ny alkohollag (SOU 2009:22) samt Gårdsförsäljning (SOU 2010:98) i syfte att bland annat analysera nuvarande lagstiftning och hur denna korresponderar med gällande EU-rätt.
Alliansregeringen påbörjade ett arbete för att öka kvaliteten för äldre,
bland annat ett måltidslyft i äldreomsorgen, en utbildningssatsning
för chefer och medarbetare, en äldreboendegaranti och en nationell
demensplan. Tyvärr har regeringen valt att dra ned på dessa insatser för
äldre.
5
anförts.
7
8
9
10
96 till 99
I motion 99 föreslås att alkoholmonopolet avskaffas och att alternativ
försäljning tillåts i Sverige, därtill att åldersgränsen sänks till 18 år för att
inhandla alkohol.
Övriga motioner handlar om gårdsförsäljning. I motion 96 föreslås att
svenska företagare ska få verka på samma villkor som gårdsförsäljare i
övriga EU. I motion 97 föreslås att dels verka för att möjliggöra gårdsförsäljning av öl, vin och cider, dels i ett första steg genomföra försöksverksamhet, exempelvis i Halland. I motion 98 föreslås bland annat att
sid 586
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
3
Alliansregeringen föreslog också, den 11 mars år 2010, En ny alkohollag (Proposition 2009/10:125).
Av propositionen framgår bland annat att det ska bli tillåtet att
arrangera mässor och liknande med provsmakning av alkoholdrycker
till allmänheten och att därtill kunna erbjuda provsmakning av gårds
producerade alkoholdrycker. Handeln med alkoholhaltiga preparat ska
vara fri utan krav på införseltillstånd eller godkännande. För att skydda
folkhälsan föreskrivs vissa allmänna krav på preparaten för att de ska få
säljas fritt.
Sverige och Finland är de enda länderna inom den Europeiska Unionen
som har ett detaljhandelsmonopol när det handlar om försäljning av alkohol. Därtill har Finland i samband med sitt medlemskap i EU år 1995
infört rätten att bedriva gårdsförsäljning av fruktvin.
6
2
År 2009 bestod gårdsförsäljningen i Finland av omkring 40 vingårdar
som sysselsatte ungefär 150 personer direkt, samt ytterligare omkring
200 människor indirekt. Den sammantagna bilden är hittills att gårdsförsäljningen av fruktvin i Finland utgör en försumbar del av den totala
försäljningen av alkohol.
Diskussion kring rättsläget fortsätter således om ett medlemsland i EU
kan fortsätta att bedriva ett detaljhandelsmonopol för försäljning av
alkoholdrycker å ena sidan, och å andra sidan tillåta reglerad gårdsförsäljning. En viss vägledning kan dock den skriftliga dialogen mellan
Finland och EU-kommissionen ge.
För att övervinna handelshinder och uppfattad diskriminering kan möjligen en väg vara att pröva att samtidigt öppna för alla även till exem-
Partistämma 2015
sid 587
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
pel intresserade utländska tillverkare att bedriva gårdsförsäljning av
egenproducerade alkoholdrycker i Sverige. Den invändning som hittills
framförts mot detta är att det i praktiken fortfarande innebär en indirekt
diskriminering för utländska producenter att nå den svenska marknaden.
Moderaterna vill förutsättningslöst pröva om detta kan genomföras
även i Sverige, i en balans mellan alkoholpolitik som har hänsyn till
folkhälsoaspekten och en möjlighet att skapa fler jobb på exempelvis
landsbygden genom gårdsförsäljning. Komplexiteten i frågan kräver en
djupare konsekvensanalys.
att Moderaterna uttalar och verkar för att regelverket för gårdsförsäljning uppluckras
och förenklas så att försäljningen av småskaligt egenproducerat livsmedel blir enklare och främjas,
5
att avslå motion 97, att-sats 3 och motion 99, att-sats 2, samt
att i övrigt anse motionerna 96, 97, 98 och 99 besvarade med vad
som ovan anförts.
6
UTSKOTT 4: SKOLA OCH
UTBILDNING
2
3
Motionären vill att programmering och datorkunskap förs in som ett
obligatoriskt moment i grundskolan samt att ämnena slöjd, hemkunskap och teknik görs om till ett gemensamt ämne. Förbundsstämman
har beslutat att slöjd, hemkunskap och teknik bör ses över för att bättre
motsvara nuvarande samhällsutvecklingen, vilket partistyrelsen tillstryker.
En modern kunskapsskola bör utvecklas i takt med att samhället förändras. I bland annat Finland och Storbritannien införs nu programmering i skolan. I Finland införs det som en del av matematik- och slöjdundervisningen, från första respektive tredje klass, samtidigt som en
fortbildningsinsats genomförs för att förbereda landets lärare. Sverige
bör inte vara sämre.
Moderaterna har tidigare lyft vikten av programmering i skolan och har
föreslagit att programmering ska införas i skolan från årskurs ett.
7
4
5
6
7
8
att verka för att grundläggande datorkunskap och programmering införs som obligatoriskt delmoment i grundskolan,
8
att verka för att ämnena slöjd, hemkunskap och teknik ses över för att bättre motsvara
nuvarande samhällsutveckling.
9
10
9
sid 588
Utskott 3:Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 589
10
1
2
3
4
5
6
1
Motionären vill att kommunerna respektive statens ansvar och styrning
gällande den svenska skolan ska utredas. Detta då det finns oklarheter
när det gäller hur långt kommunens ansvar sträcker sig och andra problem som att små kommuner i mindre utsträckning söker de statsbidrag som finns för skolutveckling.
Motionären vill att Moderaterna arbetar för införande av betyg från
fjärde klass samt införande av ordningsbetyg som del i underlaget för
gymnasieval.
Partistyrelsen instämmer med motionären om att ansvarsfördelningen
i den svenska skolan bör utredas och förtydligas. Arbetsgruppen En
trygg välfärd – i hela landet har också lyft problematiken och föreslagit att det bör tillsättas en ansvarsutredning för att tydliggöra de
olika nivåerna av ansvar och befogenheter i skolsystemet. Vidare har
Moderaterna föreslagit att Skolverket ska erbjuda skolor som inte når
kunskapskraven ett särskilt kunskapskontrakt med nationella resurser
kopplade till vissa åtgärder som forskningen visar stärker resultaten.
Detta skulle möjliggöra att skolor får ett individuellt anpassat stöd och
skapa ett system där specialdestinerade statsbidrag inte behöver användas i samma utsträckning.
Moderaterna och Alliansen har tillsammans med Socialdemokraterna
och Miljöpartiet i februari 2015 slutit en överenskommelse om tidigare
betyg. Överenskommelsen innebär bland annat att en försöksverksamhet genomförs där skolor ges möjlighet att ge betyg från årskurs
fyra. Hela det nya betygssystemet ska sedan utvärderas grundligt och
redovisas i en kontrollstation inför riksdagen år 2020.
Vidare har Moderaterna och Alliansen under en längre tid drivit frågan om skriftliga ordningsomdömen och i maj 2015 fattade riksdagen
beslut om att ge regeringen i uppdrag att se till att gymnasie- och
högstadieskolor ska kunna ge skriftliga ordningsomdömen. Omdömena
ska dock inte ingå i elevernas slutbetyg vilket partistyrelsen instämmer
med. Ordningsomdömen bör finnas till som stöd för att uppmärksamma vikten av närvaro och studiero i skolan snarare än ett betyg som
följer eleven livet ut.
att verka för att kommunernas respektive statens ansvar och styrning bör utredas.
2
3
4
5
6
7
7
8
8
9
9
10
sid 590
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 591
10
1
2
3
4
5
6
1
103 och 104
Motionärerna vill att Moderaterna ska uttala sig positivt och verka för
införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor.
Detta för att minimera möjligheten att relationen mellan lärare och elev
påverkar betygssättningen på skriftliga prov.
I sitt svar till motion 104 poängterar förbundsstyrelsen att skriftliga
prov bara är en del av underlaget för lärares betygssättning då det
finns andra delar där eleven är känd för läraren. Man anser emellertid
att anonyma prov skulle kunna leda till en mer oberoende och rättvis
betygssättning på skriftliga prov.
Partistyrelsen menar att det behöver ses över hur en mer rättssäker
och likvärdig betygssättning kan säkerställas. För att stärka elevers
rättssäkerhet vid betygssättning vill Moderaterna se över vilka ytterligare insatser som kan bidra till detta, bland annat om möjligheten att
överklaga sina betyg kan förstärkas utan att detta innebär en orimlig
dokumentation för lärarna.
Partistyrelsen menar också att de digitala och centralt rättade nationella proven bör flyttas från årskurs 9 till årskurs 8. Genom att ha proven
i årskurs 8, får eleven större möjlighet att komplettera kunskaper som
den saknar.
7
8
9
10
att anse motionerna 103 och 104 som besvarade med vad som ovan
anförs
Reservation
till förmån för bifall av motionerna 103 och 104 med följande motivering: ”Med betygsöverenskommelsen mellan Alliansen och regeringen
från i våras finns en bred politisk enighet kring betygsfrågan. Det är en
viktig seger för Moderaterna. Nu behöver fokus i skoldebatten flyttas
mot fortsatta kunskapsreformer samtidigt som betygen som institution
i skolan vårdas och stärker sitt förtroende. För att stärka förtroendet för
sid 592
Partistämma 2015
betygssystemet är flera reformer nödvändiga. Ett exempel är anonyma
examinationer ett annat är möjligheten att överklaga betyg. Därför
borde partistämman bifalla förslagen om att införa anonyma examinationer.”.
2
3
Motionären vill att gymnasiearbetet på gymnasiet ska ha fler betygssteg. I dag kan en elev endast få betyget E eller F på sitt gymnasiearbete, i stället för betyg på skalan A till F.
Gymnasiearbetet är kopplat till examensmålen, där samtliga kurser som
ingår i utbildningen ska bidra till att nå de kunskaper och kompetenser
som uttrycks i examensmålen. Examensmålen för programmet styr
gymnasiearbetets utformning och innehåll. Utan ett godkänt gymnasiearbete får en student inte en gymnasieexamen.
Däremot har inte det svenska gymnasiearbetet karaktären av ett examensprov av den art som förekommer i vissa andra europeiska länder.
Därmed finns inte heller samma behov av en graderad betygssättning
och inte heller av betygskriterier.
Det är mot denna bakgrund som den tidigare Alliansregeringen valde
att följa utredarens rekommendation och endast införa två betygssteg
för gymnasiearbetet. En förändring av betygsskalan för gymnasiearbetet skulle behöva föranledas av en översyn av gymnasiearbetets
upplägg, både gällande gymnasiearbetet för yrkesexamen och högskoleförberedande examen.
4
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
sid 593
10
1
1
2
förstärkt elevhälsa. På så sätt kan antalet specialdestinerade statsbidrag för skolan minska samtidigt som enskilda skolor i stället får ett
skräddarsytt stöd.
2
3
3
4
5
6
7
8
9
10
Motionären vill att Moderaterna verkar för en statlig finansiering av
mentorstöd för nya lärare. Förbundsstämman uppmärksammar därtill att det är viktigt att finansieringsprincipen, den överenskommelse
mellan staten och SKL som innebär att kostnadsdrivande beslut från
statens sida också ska åtföljas av statlig finansiering, upprätthålls.
Partistyrelsen instämmer i att behovet av ett bättre stöd för nyutexaminerade lärare är angeläget. Därtill finns det brister i stödet och kompetensutvecklingen även för mer erfarna lärare som måste åtgärdas.
Moderaterna vill nu gå vidare med både individuella kompetensutvecklingsplaner för alla lärare samt ett nytt system med lärarcoacher, som
kan få tjänstledigt från sina ordinarie lärartjänster för att professionellt
och målinriktat jobba med personalen på svagpresterande skolor.
Gällande finansieringsprincipen anser partistyrelsen likt förbundsstämman att det är viktigt att denna upprätthålls. Samtidigt är ett stort problem att skolans huvudmän inte heller klarar av att söka alla de riktade
statsbidrag som finns. Enligt SKL fanns det i december 2014 40 olika
statsbidrag att söka för skolutveckling. Lärarnas Riksförbund, som
granskat tre riktade statsbidrag för skolan, har räknat ut att 2,3 miljarder kronor av dessa aldrig nått ut till skolorna mellan åren 2007-2014.
Det är mot denna bakgrund vill Moderaterna att Skolverket ska kunna
erbjuda skolor som inte når kunskapskraven ett särskilt kunskapskontrakt med nationella resurser kopplade till vissa åtgärder som forskningen visar stärker kunskapsresultaten. Det kan till exempel handla
om lärarhandledning, speciallärarkompetens, ledarskapsutbildning eller
sid 594
Partistämma 2015
4
Motionärerna vill att rektorsutbildningen förändras vad gäller antagningskrav, omfattning samt för vilka delar den ska vara obligatorisk.
Som ett exempel nämns att rektorsprogrammet inte är obligatoriskt för
förskolechefer och studierektorer.
5
Arbetsgruppen En trygg välfärd – i hela landet har delvis uppmärksammat problematiken och bland annat föreslagit att Skolverket ges i
uppdrag att titta på hur befattningsutbildningen ska kunna bli obligatorisk för skolledare i förskolan, precis som för skolledare i grundoch
gymnasieskolan.
6
Partistyrelsen ser därtill ett behov av att göra en översyn av hur rektorsprogrammet är utformat i syfte att stärka framtida rektorers kompetens
och förbättra rekryteringen av nya rektorer.
7
att Moderaterna verkar för att rektorsutbildningen förändras vad det gäller antagningskrav, omfattning samt för vilka den ska vara obligatorisk.
8
9
Partistämma 2015
sid 595
10
1
1
2
3
4
Motionären lyfter förtjänstfullt vikten av trygghet i skolan och att ingen
elev ska behöva utsättas för brott som stölder, våld och trakasserier.
Mot bakgrund av detta föreslår motionären att Moderaterna ska verka
för en lagstiftning om förebyggande åtgärder för att motverka brott,
redan vid planering av ny- och ombyggnation av skolor.
Moderaterna och Alliansen tog i regeringsställning fram en ny skollag
som skärper skrivningarna kring åtgärder mot kränkande behandling
i skolan. Som förbundsstyrelsen också lyfter har varje huvudman att
förhålla sig till varje elevs rätt till en trygg skolgång. Att däremot lagstifta om hur skolbyggnader ska se ut skulle, likt det förbundsstyrelsen
framhåller, riskera en utökad byråkrati och en svårhanterlig gränsdragningsproblematik.
6
7
8
9
10
Överenskommelsen innebär bland annat att en försöksverksamhet
genomförs där skolor ges möjlighet att ge betyg från årskurs fyra. Hela
det nya betygssystemet utvärderas grundligt och redovisas i en kontrollstation inför riksdagen år 2020. Dessutom införs kunskapsmål i
läsning och obligatoriska bedömningsstöd i svenska och matematik i
årskurs ett.
Moderaterna driver också frågan om tioårig grundskola så att dagens
förskoleklass blir första klass. På så sätt kan rätten till tidigt stöd garanteras redan för sexåringar.
Reservation
till förmån för bifall av motion 109, att-sats 5 och 6 med följande motivering: ”Betygen är ett viktigt verktyg för att värdera kunskapsinlärningen. Med betyg i tidigare åldrar ökar dels förutsättningarna att följa
och stärka varje elevs kunskapsinlärning samtidigt som betygen som
verktyg normaliseras från början i skolan. Betygen behöver göras till en
lika naturlig del som läxor och lärare i skolan.”.
4
Partistämma 2015
5
6
8
Partistyrelsen instämmer med motionärerna om vikten av att tidigt upptäcka elever som hamnat efter i skolan så att rätt resurser kan sättas
in i god tid. Moderaterna och Alliansen har i regeringsställning bland
annat infört skriftliga omdömen från årskurs ett, kunskapskrav från årskurs tre och fler nationella prov. Vidare har Alliansen tillsammans med
3
7
Motionärerna för ett resonemang kring betygssystemets utformning
i grundskolan och vill införa betyg i form av godkänt och underkänt
i årskurserna ett till fem och förordar matrisbedömning för att skapa
gynnsammare förutsättningar för att sätta betyg.
sid 596
2
5
Socialdemokraterna och Miljöpartiet i februari 2015 slutit en överenskommelse om betyg och tidiga stödinsatser.
9
Partistämma 2015
sid 597
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
Motionären vill att ämnet svenska som andraspråk avvecklas så att alla
elever läser ämnet Svenska med samma kunskapskrav. Vidare vill motionären att Moderaterna ska verka för att alla skolor arbetar aktivt med
ändamålsenliga undervisningsstrategier och en tydlighet i lärandemålen
med specificering av kriterier för måluppfyllelse.
Motionären vill att Moderaterna verkar för att ett nationellt sökområde
för gymnasieskolan införs. Redan i dag finns så kallade gymnasie
regioner där eleven inom ett antal samarbetande kommuner har rätt att
på lika villkor söka, bli mottagna och antas till alla nationella program
och gymnasieskolor.
Undervisningen i svenska som andraspråk syftar till att uppmuntra
eleverna att lära sig svenska och ge eleverna möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa alltför tidiga
krav på språklig korrekthet. Elever utan svenska som modersmål har
andra förutsättningar än elever som exempelvis redan vid skolstarten
talar flytande svenska, varför partistyrelsen fortsatt ser ett behov av att
behålla svenska som andraspråk som ett ämne.
Partistyrelsen ser positivt på den utveckling baserad på frivilliga
överenskommelser mellan olika kommuner som redan skett. Partistyrelsen anser dock, likt motionären, att den rådande ordningen där
eleven endast i undantagsfall får söka sig utanför sitt givna sökområde
är en onödig begränsning. Detta med reservation för att eventuella
ekonomiska konsekvenser självklart bör granskas och utredas innan ett
nationellt sökområde införs.
Däremot har Moderaterna och Alliansen genomfört reformer för att
nyanlända elever ska lära sig svenska fortare. Sedan höstterminen 2014
kan varje huvudman som har nyanlända elever i sin grundskola söka
statsbidrag för att delta i en försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk. Nyanlända får därmed
utökad undervisningstid i svenska under de fyra första terminerna i
skolan.
Friskolereformen har inneburit en valfrihetsökning som varit mycket
positiv för den svenska skolan. Att ytterligare utvidga valfriheten för
de som läser på gymnasiet är en naturlig utveckling av Moderaternas
utbildningspolitik.
Moderaterna har också föreslagit att Migrationsverket ska ta över ansvaret för skola och förskola under tiden i asylboende. Skolgången bör
fokusera på intensivkurser i svenska i syfte att bättre rusta barn inför
vanlig skolgång då man fått uppehållstillstånd.
2
3
4
5
att uppmana Moderaterna att verka för att ett nationellt sökområde för gymnasieskolan
införs.
6
7
Partistyrelsen delar motionärens syn att lärandemålen och kriterierna
för att uppnå dessa ska vara tydliga. Moderaterna och Alliansregeringen införde en ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner. Det är av
högsta vikt att målen för varje kurs är tydliga för både elever och lärare
och att det i läroplanerna och kursplanerna finns krav på vilka kunskaper och mål som varje elev ska nå.
8
9
10
9
sid 598
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 599
10
1
2
3
4
1
Motionären vill att Moderaterna uttalar att maxtaxan i barnomsorgen
måste höjas. Förbundsstyrelsen anför därtill att krav som exempelvis
minskade barngrupper i förskolan kräver en höjd maxtaxa.
Motionärerna anser att en översyn bör göras kring möjligheten att
skriva en frivillig förbindelse mellan elev, skola och vårdnadshavare som
ger vårdnadshavare rätt att exempelvis ta del av en elevs studieresultat
trots att denne fyllt 18 år och blivit myndig. Förbundsstämman tillägger
att en sådan förbindelse bör vara individuellt utformad.
Motionären tar upp ett angeläget ämne. Det är centralt att Moderaterna
driver politiken framåt och skapar goda förutsättningar för en bra förskola i hela landet.
Partistyrelsen anser att minskade barngrupper i förskolan är en viktig prioritering och att en stärkt finansiering av förskolan krävs för att
uppnå detta. Partistyrelsen anser dock att detta kan ske på andra sätt
än genom en höjd maxtaxa.
Exempelvis har Moderaterna lagt förslag om att öka stödet till mindre
barngrupper i förskolan.
5
6
Inkomsttaket, som reglerar vilket belopp en avgift maximalt kan uppgå
till, har varit oförändrat sedan 2004 och uppgår till 42 000 kronor per
hushåll och månad. Trots att allt fler hushåll i dag har inkomster som
överstiger detta belopp, har de maximala avgifterna per barn inte ökat
sedan 2004. Moderaterna och Alliansen föreslog en indexering av
inkomsttaket i sin höstbudgetmotion för 2015 vilket sedan infördes från
och med den 1 juli 2015.
7
Vi vill också att den allmänna förskolan utökas till att gälla från två års
ålder i stället för dagens tre år. Det skulle innebära att Sveriges familjer får möjlighet till avgiftsfri förskola för sina barn 15 timmar i veckan
redan från det att barnet är två år gammalt.
8
sid 600
Partistämma 2015
3
4
att en översyn bör göras kring möjligheten att skriva en frivillig, individuellt utformad
förbindelse mellan elev, skola och vårdnadshavare som ger skolan rätt att i olika
sammanhang ta kontakt med hemmet under hela studietiden med start när eleven
börjar i gymnasiets årskurs ett.
5
6
7
Motionären vill se en fortsatt avveckling av statligt ägande och därtill
öronmärka vissa inkomster från framtida avvecklingar för att svenska
universitet ska kunna övergå i en annan drifts- och ägandeform som är
friare från statlig styrning.
Partistyrelsen instämmer i förbundsstyrelsens syn att det kan finnas
skäl att använda pengar från avyttring av bolag till viktiga investeringar.
9
10
Partistyrelsen instämmer med både motionären och förbundsstyrelsen
i att det kan finnas behov för vårdnadshavare, som ju har försörjningsplikt fram till den dag barnet är 21 år, att ta del av barnets studieresultat
trots att myndighetsåldern passerats. Partistyrelsen ser inget hinder
att göra en översyn av hur möjligheten till en sådan överenskommelse
skulle kunna se ut, så länge utgångspunkten är att den sker på frivillig
basis.
2
Partistämma 2015
sid 601
8
9
10
1
1
Det reformutrymme som eventuellt uppstår framöver bör dock inte
intecknas på förhand.
2
3
4
5
6
Det finns redan i dag flera goda exempel på högre utbildning som drivs
i andra former, till exempel Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i
Jönköping samt Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Motionärerna anser att staten måste ta ett tydligt ansvar för att Sverige
har ett fungerande system för validering och att resurser tillsätts så att
valideringen av en individs kompentens förbättras.
Angående att ytterligare möjliggöra för svenska universitet att övergå i
en annan drifts- och ägandeform så anser partistyrelsen att tiden inte är
inne för stora organisationsreformer av svensk högskola. Det är viktigt
att förslag till förändringar av de nuvarande ägandeformerna noga utvärderas i samråd med alla aktörer inom högskolan innan några slutgiltiga förslag presenteras.
Partistyrelsen instämmer i att en fungerande validering är mycket viktig
för nyanländas inträde på arbetsmarknaden och att det behövs en
snabbare och effektivare process för validering än vad som finns i dag.
Moderaterna och Alliansen driver sedan en tid tillbaka krav på förbättrade processer för validering och sådana förslag fanns också med i
Alliansens gemensamma valmanifest och Alliansens budgetmotion för
2015.
Reservation
till förmån för bifall av motion 114, att-sats 1 med följande motivering:
” Fortfarande äger staten mängder av verksamheter och företag där
marknadsaktörer skulle kunna ta över. Den förra Alliansregeringen
påbörjade ett viktigt arbete där bland annat Vin & Sprit såldes och
Apoteksmonopolet avreglerades. Att fortsätta detta arbete inom fler
områden, däribland högre utbildning vore väldigt välkommet.”.
att staten måste ta ett tydligt ansvar för att Sverige får ett fungerande system för
validering,
Motionären vill att lagen om bidrag på lika villkor utvärderas samt att
en parameter bör införas som gör att ingen verksamhet måste stänga
på grund av för stor skillnad mellan kommunens snitt och en fristående
verksamhets hyreskostnad.
8
Moderaterna bör verka för att både fristående och kommunala skolor
kan drivas på lika villkor i ett klimat som präglas av långsiktighet och
likvärdighet. I dag är huvudregeln att den del av skolpengen som avser
lokalkostnader baseras på kommunens genomsnittliga kostnader för
lokaler. Därtill finns bestämmelser om att ersättningen i stället ska
9
sid 602
Partistämma 2015
2
3
4
5
6
7
10
Partistämma 2015
sid 603
7
8
9
10
1
1
motsvara de fristående verksamheternas faktiska kostnad om det finns
särskilda skäl.
2
3
Partistyrelsen anser dock att det kan finnas skäl att utvärdera lagen i
syfte att stärka likvärdigheten i behandlingen av kommunala och fristående skolor. En översyn av sådant slag är även något som förordas
i friskoleöverenskommelsen som ingicks under 2013 med bred parlamentarisk enighet. Partistyrelsen anser dock att partistämman inte bör
föregå en sådan utrednings slutsatser.
Moderaterna har under lång tid drivit frågan om en höjning av fribeloppet för att stärka drivkraften för arbete under studietiden. Partiet
kommer även i fortsättningen att konsekvent driva arbetslinjen i svensk
politik.
2
3
4
4
att Lagen om bidrag på lika villkor utvärderas för revidering,
samt
att avslå motion 116, att-sats 2.
5
6
7
8
9
10
Motionären vill se flera reformer för att förbättra utbildningen på svenska universitet och högskolor. Motionären vill bland annat att Moderaterna ska verka för att högre lärosäten använder sig av egna antagningsprocesser, mer autonomi och ökad privat finansiering, utvecklad
kvalitetsutvärdering, ett checksystem för termins- och kursavgifter,
avskaffat CSN-system, övergång från studiebidrag till studielån, avskaffat fribelopp och att det blir lättare för utländska lärosäten att upprätta
filialer i Sverige.
Motionären anser att fribeloppet för studier på universitet och högskola
bör höjas till det dubbla gränsvärdet. När förvärvsinkomsten överstiger
fribeloppet blir studenten återbetalningsskyldig vilket hämmar både
arbete men även politiskt engagemang, då politiska arvoden också
räknas till förvärvsinkomsten.
Sverige ska ha en högre utbildning i världsklass som bidrar till att möta
den ökade internationella konkurrensen. Partistyrelsen ställer sig bakom
förslaget om förenklade möjligheter för utländska lärosäten som vill
upprätta filialer i Sverige. Gällande fribeloppet har Moderaterna nyligen
föreslagit en höjning.
Partistyrelsen delar motionärens syn på vikten av att underlätta både
arbete och politiskt engagemang under studietiden. Arbete vid sidan av
studierna ger inte bara en extra inkomst, utan också en fot in på arbetsmarknaden. I regeringsställning har Moderaterna höjt fribeloppet två
gånger, och lade senast i vårmotionen för 2015 ett förslag om att höja
fribeloppet från dagens dryga 170 000 kronor till över 200 000 kronor
per kalenderår.
Partistyrelsen ställer sig också bakom att statliga högre lärosäten ges
möjlighet att använda sig av egna antagningsprocesser. Vad gäller andra åtgärder för ökad autonomi menar partistyrelsen att det är viktigare
att fokusera på att stärka kvaliteten i den högre utbildningen framför
omfattande organisationsförändringar.
sid 604
Partistämma 2015
Partistyrelsen avstyrker förslagen som gäller förändringar av studiemedlet, CSN samt införandet av termins- eller studieavgifter. Studieme-
Partistämma 2015
sid 605
5
6
7
8
9
10
1
2
1
delssystemet måste vara ekonomiskt hållbart för den enskilde studenten. Det ska motverka den sociala snedrekryteringen och göra det
möjligt för alla oavsett bakgrund att läsa vidare till högre utbildning.
att bifalla motion 118, att-sats 2 och 10, det vill säga
3
att verka för att statliga högre lärosäten använder sig av egna antagningsprocesser,
att verka för att förenkla för utländska lärosäten som vill upprätta filialer i Sverige,
att i övrigt anse motion 118 som besvarad med vad som ovan anförs.
4
5
6
7
Reservation
till förmån för bifall av motion 118, att-sats 7 och 8 med följande motivering: ”Med en gemensamt finansierad högre utbildning auktualiseras
frågan om hur ansvaret för de egna studierna och studietiden kan öka.
Genom att överlåta ansvaret för studielånen till bankerna och avskaffa
bidragsdelen i CSN ökar man den enskildes ansvar för sina studier.
Viktigt är att alla fortsatt ges möjlighet att kunna ta studielån. Samtidigt
blir en positiv effekt att man som student dels tar ett större ansvar för
att genomföra studierna på utsatt tid samt väljer kurser och program
som bedöms leda till jobb. Flera andra reformer är viktiga för att uppnå
detta, däribland förslag som nämns i motionen. Partistyrelsens besvarande av dessa bedömer jag dock vara tillräckliga för att anse såväl
problemet som lösningarna identitifierade.”.
Motionären vill bland annat se över resurstilldelningssystemet för högre
utbilding, införa externa examinatorer, avskaffa fribeloppet, införa bättre
kvalitetsutvärderingar, att utländska filialer ska kunna etablera sig i Sverige, treterminssystem, högre autonomi när det kommer till antagningsprov och antagningsprocesser för universitet och högskolor samt att de
ej ska drivas i myndighetsform.
Moderaterna har länge betonat att lärosätena ska garanteras en fri och
självständig ställning gentemot stat och näringsliv, liksom att forskningsresurserna fördelas efter hur universitet och högskolor klarar
sina uppgifter och inte efter kortsiktiga politiska hänsyn. Partistyrelsen
tillstyrker förslaget om möjligheter för utländska universitet att inrätta
filialer i Sverige och delar uppfattningen att det ska gå snabbare att
tillgodoräkna sig en internationell utbildning i Sverige. Vidare har Moderaterna under lång tid drivit frågan om en höjning av fribeloppet för att
stärka drivkraften för arbete under studietiden.
Partistyrelsen avstryker dock förslagen som gäller förändringar av
studiemedlet samt införandet av termins- eller studieavgifter. Studiemedelssystemet måste vara ekonomiskt hållbart för den enskilde studenten. Det ska motverka den sociala snedrekryteringen och göra det
möjligt för alla oavsett bakgrund att läsa vidare till högre utbildning.
2
3
4
5
6
att verka för att det ska gå snabbare att tillgodoräkna sig en internationell utbildning i
Sverige
7
att verka för att utländska filialer ska ha lättare att etablera sig i Sverige,
8
9
10
sid 606
Partistämma 2015
att i övrigt anse motion 119 som besvarad med vad som ovan anförs.
8
Reservation
till förmån för bifall av motion 119 att-sats 7, 8, 10-14 och 16-17, avslag
av motion 119, att-sats 2, 3 och 15, samt att anse motion 119 att-sats
9
Partistämma 2015
sid 607
10
1
2
3
4
5
1
4, 6 och 9 för besvarade med följande motivering: ”Sveriges högre
utbildning är i behov av ett flertal reformer för att klara konkurrens och
förbättrad kvalitet. Den högre utbildningen är fortfarande en av de mest
reglerade marknaderna i Sverige. Förbundsstyrelsen är av uppfattningen att den högre utbildningens resurstilldelningssystem behöver
förändras. Däremot tror vi inte att det självklart är just fler parametrar
eller att samtliga parametrar som föreslås är de som resurstilldelningen
ska utgå ifrån.
Vidare är det självklart välkommet med friare antagningsprocesser.
Möjligheten för högskolorna att själva använda antagningsprov finns
redan i dag vilket gör att vi inte riktigt förstår vad som avses med en
fri marknad för antagningsprov. Gällande studiebidragen tycker vi att
fribeloppet behöver höjas och på sikt avskaffas men endast i ett läge
där bidragsdelen i CSN har fasats ut. En sådan övergång känns mindre
prioriterad än att fortsätta öka fribeloppet, göra det mer lönsamt att
arbeta vid sidan av studierna och succesivt växla sänkta bidrag mot
ökad lånedel.”.
6
2
3
120 till 124
Motionärerna berör ett svenskt medlemskap i Nato och att Moderaterna ska verka för att Sverige söker medlemskap i Nato.
Nato utgör grunden för den europeiska säkerhetsstrukturen. Inom Nato
förenas européer och nordamerikaner från 28 medlemsländer varje
dag kring en gemensamt antagen säkerhetsagenda och gemensamma
åtaganden. Nato har kontinuerligt anpassats i takt med att de säkerhetspolitiska utmaningarna ändrats. Försvarsalliansen har ett välutvecklat samarbete med många partnerländer i fredsfrämjande operationer.
Sverige har ett nära samarbete med Nato.
Den ryska aggressionen mot Ukraina har lett till att Nato har ökat sin
militära närvaro hos de östligaste medlemsländerna. Utvecklingen har
också inneburit ett ökat fokus på Natos artikel fem om gemensamma
försvarsförpliktelser. De flesta staterna i Sveriges närområde är Natomedlemmar.
7
I ljuset av Rysslands allt mer aggressiva agerande mot länderna i dess
närhet samt återkommande hot och territoriella kränkning spelar Nato
en helt avgörande roll för att upprätthålla säkerheten i Europa. Ett
svenskt medlemskap i Nato har därför aldrig varit så angeläget som det
är i dag.
8
Sveriges samarbete med Nato fördjupas kontinuerligt. Det gäller till
exempel Sveriges deltagande i Natos snabbinsatsförbands (NRF)
9
10
UTSKOTT 5: FÖRSVAR,
SÄKERHET OCH OMVÄRLD
sid 608
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 609
4
5
6
7
8
9
10
1
1
reservstyrkeregister och i det fördjupade samarbetet som kallas Enhanced Opportunities Programme.
2
3
4
5
Moderaterna vill fördjupa Sveriges samarbete med Nato och verka
för en svensk anslutning. Moderaterna vill se en färdplan för svenskt
medlemskap i Nato med målet om en svensk ansökan under nästa
mandatperiod.
Försvarsuppgörelsen som Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ingått 2015 med regeringen innebär ett tydligt trendbrott.
Försvaret tillförs som ett resultat av överenskommelsen 10,2 miljarder
kronor extra utöver de tillskott som Alliansregeringen tog initiativ till
under 2014. Det är positivt att försvaret nu tillförs resurser och kan
utveckla sina förmågor.
att Moderaterna ska verka för en färdplan för svenskt Natomedlemskap, där frågan inte är om Sverige ska bli medlem utan hur, med
målet att kunna inleda förhandlingar under kommande mandatperiod, samt
Partistyrelsen är tydlig med att det kan bli aktuellt med ytterligare resurser om omvärldsläget ytterligare försämras. De stora materielbehov
som försvaret har bortom 2020 kommer också att kräva betydande
resurser.
att därmed anse motionerna 120, 121, 122, 123 och 124 besvarade
med vad som ovan anförts.
Det svenska försvaret har ett mycket gott renommé hos Nato. Vi har
fått goda omdömen i de internationella insatser vi gjort med Nato och
anses vara ett av organisationens mest värdefulla partnerländer.
Sveriges samarbete med Nato fördjupas kontinuerligt. Det gäller till
exempel Sveriges deltagande i Natos snabbinsatsförbands (NRF)
reservstyrkeregister och i det fördjupade samarbetet som kallas Enhanced Opportunities Programme. Den utvärdering Nato har gjort av den
svenska försvarsreformen visar att försvarets operativa förmåga stärks.
Ett medlemskap ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och
påverka en organisation som i dag är helt central för vår egen och Europas säkerhet.
6
7
8
9
10
ett svenskt Natomedlemskap och Moderaterna vill se en färdplan för ett
svenskt Natomedlemskap. Sverige har ett allt närmare samarbete med
Finland på försvars- och säkerhetsområdet och Moderaterna kommer
därför att föra en dialog med finska företrädare kring förutsättningarna
för ett svenskt och finskt medlemskap.
Motionären efterlyser ett tvåprocentsmål av BNP för Sveriges försvarsutgifter. Detta som ett led i att stärka Sveriges försvarsförmåga och
bereda vägen för ett svenskt Natomedlemskap. Motionären vill också
att Sverige ska utöka samarbetet med Finland och Nato, utreda konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i samverkan med Finland samt
förbereda en ansökan om medlemskap.
Partistyrelsen delar motionärens bedömning att den svenska försvarsförmågan bör stärkas och att Sverige bör gå med i Nato. Det allt mer
oroliga säkerhetsläget i Sveriges närområde understryker behovet av
sid 610
Partistämma 2015
2
3
4
5
6
Moderaterna har en hög ambition när det gäller försvaret, men att sätta
ett procentmål för Sveriges försvarsutgifter är ett trubbigt instrument.
Exempelvis kan ett läge uppstå där försvarsutgifterna ökar som del av
BNP i tider när bruttonationalprodukten i stort sjunker.
7
Det är målen för försvaret som bör vara styrande, inte hur stora resurser är i förhållande till bruttonationalprodukten. Erfarenheter från andra
verksamheter, till exempel biståndet, som tilldelas resurser utifrån ett
procentmål visar att detta inte tenderar att ge ett bra utfall. Fokus ska
ligga på att skapa en bra helhet och inte på trubbiga mål kring storleken av resurser som ska avsättas.
8
Partistämma 2015
sid 611
9
10
1
2
3
4
5
6
1
Gällande en ökad samverkan med Finland så fördjupas det nordiska
försvarspolitiska samarbetet inom NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) allt mer och omfattar numera till exempel gemensamma
övningar, samarbete i internationella insatser och materielsamarbeten.
Även bilaterala samarbeten mellan Sverige och enskilda länder i Norden utökas. Alliansregeringen tog 2014 initiativ till den gemensamma
handlingsplanen för försvarssamarbete med Finland. Resultatet av
denna presenterades i februari 2015 och innehöll bland annat förslag
på gemensam planering som inte bara gäller i fredstid.
Partistyrelsen delar uppfattningen om behovet av en utredning och
Moderaterna har drivit frågan. Som en del i försvarsuppgörelsen Alliansen har ingått med regeringen finns en utredning om för- och nackdelar
med Sveriges försvarspolitiska samarbeten och medlemskap, inklusive
Nato. Vi bedömer att det skulle ge en djupare förståelse för den roll
som Nato spelar i den europeiska säkerhetspolitiken. Vidare finns skäl
att få en tydligare bild av vilka geopolitiska konsekvenser och ekonomiska kostnader som är förbundet med ett svenskt medlemskap.
Moderaterna vill se en färdplan för svenskt Natomedlemskap och kommer aktivt driva frågan om ett svenskt Natomedlemskap och bilda opinion för detta. Målet är att inleda förhandlingar om medlemskap under
kommande mandatperiod.
Motionären tar upp frågan om behovet av en utredning om fördelarna
och nackdelarna av ett svenskt medlemskap i Nato.
en svensk anslutning. Det ger Sverige större möjligheter att ta ansvar
för och påverka en organisation som i dag är helt central för vår egen
och Europas säkerhet.
Partistyrelsen delar uppfattningen om behovet av en utredning och
Moderaterna har drivit frågan. Som en del i försvarsuppgörelsen Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna och
Miljöpartiet ingått finns en utredning om för- och nackdelar med Sveriges försvarspolitiska samarbeten och medlemskap, inklusive Nato. Vi
bedömer att det skulle ge en djupare förståelse för den roll som Nato
spelar i den europeiska säkerhetspolitiken. Vidare finns skäl att få en
tydligare bild av vilka geopolitiska konsekvenser och ekonomiska kostnader som är förbundet med ett svenskt medlemskap.
2
3
4
5
6
7
7
en svensk anslutning. Det ger Sverige större möjligheter att ta ansvar
för och påverka en organisation som i dag är helt central för vår egen
och Europas säkerhet. Det kräver att det finns en bred parlamentarisk
förankring och ett folkligt stöd för ett sådant beslut. Ett sådant beslut
bör även tas i nära dialog och helst tillsammans med Finland.
8
9
10
sid 612
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 613
8
9
10
1
1
2
Vi ser därför gärna en samverkan med Finland på olika nivåer, mellan
respektive regeringar, parlamentariskt och partipolitiskt. Inrättande av
råd, kommitté och arbetsgrupper är dock en uppgift som ankommer
partistyrelsen enligt Moderaternas stadgar (paragraf 7). Moderaternas
partistämma har inte heller möjlighet att besluta vad Samlingspartiet
ska göra. Ytterst är också detta självständiga beslut som riksdagen i
respektive land äger.
3
6
7
8
9
10
Det svenska försvaret har ett mycket gott renommé hos Nato. Vi har
fått goda omdömen i de internationella insatser vi gjort med Nato och
anses vara ett av organisationens mest värdefulla partnerländer. Den
utvärdering Nato har gjort av den svenska försvarsreformen visar att
försvarets operativa förmåga stärks.
Moderaterna har hög ambition när det gäller försvaret, men att sätta ett
procentmål för Sveriges försvarsutgifter är ett trubbigt instrument. I den
sämsta av världar så ökar försvarsutgifterna som del av BNP i tider när
bruttonationalprodukten i stort sjunker.
4
5
Moderaterna har sagt att det kan bli aktuellt med ytterligare resurser
om omvärldsläget ytterligare försämras. De stora materielbehov som
försvaret har bortom 2020 kommer också att kräva betydande resurser.
Motionärerna efterlyser ett tvåprocentsmål av BNP för Sveriges försvarsutgifter. Detta som ett led i att stärka Sveriges försvarsförmåga
och bereda vägen för ett svenskt Natomedlemskap.
Partistyrelsen delar motionärernas bedömning att den svenska försvarsförmågan bör stärkas och att Sverige bör gå med i Nato. Moderaterna har stämmobeslut på att Sverige ska gå med i Nato. Ett svenskt
Natomedlemskap förutsätter dock ett starkt folkligt och parlamentariskt
stöd och en medlemsansökan bör också ske i nära dialog och helst
tillsammans med Finland. Det allt mer oroliga säkerhetsläget i Sveriges
närområde understryker behovet av ett svenskt Natomedlemskap.
ligga på att skapa en bra helhet och inte på hur stora resurser som kan
läggas.
Partistämma 2015
3
4
5
6
7
Försvarsuppgörelsen som Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ingått 2015 med Socialdemokraterna och Miljöpartiet innebär
ett tydligt trendbrott. Försvaret tillförs som ett resultat av överenskommelsen 10,2 miljarder kronor extra utöver de tillskott som Allians
regeringen tog initiativ till under 2014. Det är positivt att försvaret nu
tillförs resurser och kan utveckla sina förmågor.
sid 614
2
8
9
Partistämma 2015
sid 615
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Partistyrelsen anser i likhet med motionären att frågan är viktig och att
frihandel alltid ska främjas och förbättras.
Motionärerna tar upp ämnen som relaterar till ett stärkt svenskt försvar, bland annat militär närvaro på Gotland, flygförsvarsförmågan och
övningar. Dessutom lyfts frågor som Natomedlemskap, försvarsindustri
och förmåner för personalen.
Världen behöver mer frihandel och färre murar. Fler människor kan då
dra nytta av en öppen värld där flödet av varor, kapital och tjänster
stiger i snabbare takt och välståndet ökar. Sveriges resa från fattigdom
till välstånd grundlades med hjälp av frihandel och näringsfrihet. På den
solida grunden fortsätter vi att bygga vårt välstånd och välstånd i andra
länder.
Det är genom fler frihandelsavtal som vi ökar vår förmåga att sätta
standards för den globala ekonomin vad gäller handel, respekt för internationell rätt och avtal liksom för hälsa och miljö. Gemensam styrka
att genom välståndets krafter värna fred och säkerhet liksom demokrati
och mänskliga fri- och rättigheter är avgörande för den globala utvecklingen.
Sverige ska vara den främsta rösten för frihandel och öppenhet, inom
EU och i världen. Om EU bygger barriärer mot omvärlden tappar vi i
konkurrenskraft och skadar vår egen utveckling. EU:s frihandelsavtal
ska vara så ambitiösa och heltäckande som möjligt.
Partistyrelsen anser att motionären behandlar viktiga frågor som är
prioriterade för Moderaterna. Det försämrade omvärldsläget i Sveriges
närområde understryker vikten av att vi såväl stärker vår egen försvarsförmåga som att utveckla försvarspolitiska samarbeten, främst med
Nato.
Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har ingått en
försvarsuppgörelse med regeringen. Uppgörelsen anger inriktningen
för försvaret under perioden 2016-2020 och innebär ett långsiktigt
ansvarstagande för försvarets framtida operativa förmåga. Försvaret
tillförs drygt tio miljarder extra under den aktuella perioden. Totalt sett
handlar det om 224 miljarder kronor under försvarsbeslutsperioden.
Viktiga satsningar i uppgörelsen inkluderar en stridsgrupp på Gotland,
ny materiel till hemvärnet och mer resurser till övningsverksamheten.
Det är viktigt att vi slår vakt om och bidrar till ett robust internationellt
handelssystem som tryggar att ingångna avtal och överenskommelser
efterlevs. Sverige ska driva på för ett nytt globalt frihandelsavtal inom
ramen för WTO.
Förutom de ovan nämnda satsningarna ingår även utredningar som
kommer ha stor betydelse för Sveriges försvarsförmåga. En utredning
ska analysera för- och nackdelar med Sveriges försvarspolitiska sam
arbeten och medlemskap, inklusive Nato. Moderaterna vill dessutom se
en färdplan för ett svenskt Natomedlemskap. Förhandlingar för medlemskapet bör inledas under nästa mandatperiod.
Sverige och Norge har en väl fungerande handel och rörlighet mellan
de nordiska länderna när det gäller både varor, tjänster och personer.
EU har ett antal avtal med Norge vilket gör att Norge nästan har samma
rörlighet för varor och tjänster som EU-medlemmar inom EU. Det finns
saker som kan göras bättre och utvecklas men partistyrelsen anser
inte att det behövs en utredning om hur frihandeln med just Norge kan
förbättras.
De stora långsiktiga materielbehoven, till exempel de tio extra Jas-plan
som Försvarsberedningen föreslog, kommer att behandlas i en sammanhållen utredning. Slutligen kommer Försvarsmaktens långsiktiga
personalförsörjning vara föremål för en tredje utredning inom ramen
för försvarsuppgörelsen. Att kunna attrahera och behålla kompetent
personal kommer att vara centralt för Försvarsmakten och därför måste
myndigheten kunna erbjuda bra villkor för de anställda.
Den svenska försvarsindustrin är av stor vikt för Sveriges säkerhet och
sysselsätter cirka 30 000 personer. Det viktigaste för den exportbero-
sid 616
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 617
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
ende svenska försvarsindustrin är arbetet för att undanröja handelshinder och skapa bra generella villkor för branschen. Tack vare bland
annat det arbete Alliansregeringen gjorde genom att skapa Försvars
exportmyndigheten (FXM), vilken nuvarande regering tyvärr avvecklar,
har omställningen till ett ökat exportfokus gått bra och Sverige har i dag
en livskraftig försvarsindustri. Moderaternas fokus ligger på att fortsätta
det arbetet.
4
5
6
7
8
9
10
Motionären pekar på vikten av att det finns en konsekvens i förhållandet mellan målen för försvaret och försvarsbudgeten. Dessutom
betonas vikten av stringens och kostnadskontroll för en fungerande
ekonomistyrning.
Det är viktigt med kontinuerlig uppföljning och granskning. För att säkerställa och vårda försvarsuppgörelsen tillsätts en försvarsgrupp med
representanter från de deltagande partierna som kontinuerligt kommer
att följa upp processen med att implementera försvarsbeslutet 2015.
För att förstärka och förtydliga styrningen av de omfattande materielbehov som försvaret står inför ingår två utredningar i försvarsbeslutet
2015. Den första utredningen syftar till att skapa större tydlighet och
långsiktighet i själva materielinvesteringsprocessen. Den andra utredningen handlar om att ta ett helhetsgrepp på de behov som Försvarsmakten har angett finns bortom 2020. Bland annat gäller det Försvarsberedningens förslag om tio extra Jas Gripen E, en tredje ny ubåt och
förmågan till långräckviddig precisionsbekämpning. Detta handlar om
ett stort antal miljarder, vilka kommer att kräva ytterligare tillskott till
Försvarsmakten i nästa försvarsinriktningsperiod.
På personalsidan tillsätts en särskild utredning som ska analysera och
komma med förslag för att stärka Försvarsmaktens långsiktiga personalförsörjning.
sid 618
Partistämma 2015
3
4
5
Partistyrelsen anser att motionären lyfter viktiga frågor som har med
den långsiktiga hållbarheten och styrningen av Sveriges försvar att
göra. Försvaret är en prioriterad fråga för Moderaterna i en osäker tid
och en grundförutsättning för att vi ska kunna behålla ett demokratiskt,
öppet och fritt samhälle.
Inför försvarsbeslutet 2015 inkom Försvarsmakten med ett underlag
där försvarets prioriterade behov, av såväl personal som materiel,
beskrevs och kostnadssattes. Detta underlag utgjorde utgångspunkten
för försvarsöverenskommelsen mellan Moderaterna, Centerpartiet och
Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Försvaret
tillfördes som ett resultat av överenskommelsen 10,2 miljarder extra
utöver de resurser som redan beslutats.
2
6
7
Motionärerna pekar på behovet av ett antal åtgärder för att stärka det
svenska försvaret. Det handlar bland annat om höjt försvarsanslag,
utökad personal, återtaget totalförsvar och stärkt försvar av Gotland.
Partistyrelsen delar motionärernas oro inför det försämrade säkerhetsläget och behovet av att stärka den svenska försvarsförmågan.
Partistämma 2015
sid 619
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Glädjande nog kan partistyrelsen konstatera att den nyligen ingångna
försvarsuppgörelsen som beslutades av riksdagen i bred politisk enighet tillgodoser stora delar av motionärernas önskemål.
Försvarsuppgörelsen mellan Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna och Miljöpartiet innebär ett extra
tillskott på 10,2 miljarder kronor till försvaret kommande försvarsinriktningsperiod 2016-2020. Tillskottet möjliggör bland annat att försvarets
basplatta, till exempel mängdmateriel, utrustning och ammunition, kan
stärkas. En särskild stridsgrupp Gotland sätts upp från och med 2018
och försvaret av ön stärks ytterligare genom en ökad övningsverksamhet och ett utökat hemvärn. Återtagandet av totalförsvaret påbörjas
genom att planeringen återupptas och det civila försvaret stärks.
I uppgörelsen ingår även en utredning som ska hantera de omfattande
materielbehov som försvaret står inför bortom 2020. De inkluderar
bland annat de tio extra Jasplanen, en ytterligare ny ubåt och förmågan
till långräckviddig bekämpning som Försvarsberedningen ställde sig
bakom 2014. Moderaterna är beredda att skjuta till ytterligare medel till
försvaret för att lösa ut dessa behov, men även om omvärldssituationen
skulle försämras ytterligare.
At däremot låsa fast försvarsanslaget vid en specifik procentsats är ett
trubbigt verktyg. Det är målen för försvaret som bör vara styrande, inte
hur stora resurser är i förhållande till bruttonationalprodukten. Erfarenheter från andra verksamheter, till exempel biståndet, som tilldelas
resurser utifrån ett procentmål visar att detta inte tenderar att ge ett bra
utfall. Fokus ska ligga på att skapa en bra helhet och inte på hur stora
resurser som kan läggas.
Frivilligheten är grunden i försvarets personalförsörjning. Den frivilliga rekryteringen till försvaret ger kompetenta välövade soldater och
sjömän i samövade förband som kan hållas ihop över tid. Moderaterna
ställer sig dock bakom den utredning av försvarets personalförsörjning
inklusive blandsystem med en viss del värnplikt som är en del av försvarsuppgörelsen. Vi är beredda att titta på vad resultatet av en sådan
utredning kommer fram till. Att värnplikten endast är vilande har också
möjliggjort att regeringen har aktiverat en del av den för att kunna repetitionsutbilda vissa krigsplacerade värnpliktiga.
sid 620
Partistämma 2015
Slutligen är det viktigt att Sverige fortsätter att utveckla de försvarspolitiska samarbetena, särskilt det med Nato. Genom att göra detta ökar
Sveriges förmåga att ge och ta emot hjälp i enlighet med solidaritetsförklaringen. I försvarsuppgörelsen ingår en utredning som ska analysera
Sveriges försvarspolitiska samarbeten och medlemskap, inklusive Nato.
2
3
4
5
Motionärerna behandlar ett antal viktiga frågor som ytterst handlar om
Sveriges försvarsförmåga. Det gäller bland annat nivån på försvarsanslaget, tillgången till materiel, återtagande av totalförsvaret samt
värnplikten.
Partistyrelsen delar bedömningen att den svenska försvarsförmågan
ska stärkas. Detta är en viktig uppgift i en omvärld som blir allt mer
osäker som ett resultat av den ryska aggressionen mot Ukraina och en
ökad militär aktivitet i Östersjöregionen. Den försvarsuppgörelse som
Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har ingått med Socialdemokraterna och Miljöpartiet 2015 utgör ett första viktigt steg för
att stärka det svenska försvaret.
Försvarsuppgörelsen innebär att försvaret får 10,2 miljarder kronor extra, utöver redan beslutade tillskott, under nästa försvarsinriktningsperiod 2016-2020. Överbefälhavaren har beskrivit detta som ett trendbrott
och en viktig signal till omvärlden. Försvaret kan i och med uppgörelsen
utveckla och stärka sina förmågor och möjligheten till mer övning och
närvaro i strategiskt viktiga områden stärks.
Partistämma 2015
sid 621
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
1
I försvarsuppgörelsen finns tre särskilda prioriteringar som gäller satsningar på försvarets basplatta (bland annat mängdmateriel), förstärkning på Gotland samt ubåtsjaktsförmågan. Utöver dessa prioriteringar
tillgodoses även en övervägande del av de åtgärder som Försvarsmakten pekat ut som centrala för att stärka förmågan här och nu.
I ljuset av den hybridkrigföring som aktualiserats i och med Ukrainakonflikten är det viktigt att totalförsvaret stärks. Detta sker också. I försvarsbeslutet 2015 ingår att planeringen för totalförsvaret återtas som
ett första steg i att stärka särskilt det civila försvaret.
Frivilligheten är grunden i försvarets personalförsörjning. Den frivilliga rekryteringen till försvaret ger kompetenta, välövade soldater och
sjömän i samövade förband som kan hållas ihop över tid. Moderaterna
ställer sig dock bakom den utredning av försvarets personalförsörjning, inklusive blandsystem med en viss del värnplikt, som är en del av
försvarsuppgörelsen.
6
7
8
9
10
Motionärerna lyfter i sin motion till partistämman viktiga förslag som
hur försvaret av Sverige kan stärkas genom höjt försvarsanslag och
att utveckla vårt cyberförsvar. Vidare pekar motionärerna på vikten av
en utredning av ett svenskt Natomedlemskap samt betydelsen av att
utveckla försvarssamarbetet inom Norden och med Baltikum.
I april 2015 ingick Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna
försvarsuppgörelsen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Riks-
sid 622
Partistämma 2015
dagen tog sedan beslut om uppgörelsen den 16 juni 2015. Uppgörelsen anger inriktningen för det svenska försvaret perioden 2016-2020.
Försvaret tillförs 10,2 miljarder kronor extra under perioden utöver de
tillskott som Alliansregeringen tog initiativ till under 2014. Det ökade
försvarsanslaget innebär ett välkommet trendbrott och ger en viktig signal till omvärlden att Sverige i bred politisk enighet satsar på försvaret i
en orolig tid.
Försvarsmakten har pekat på ett omfattande materielbehov som företrädesvis ligger bortom 2020. Dessa behov kommer att kräva betydande resurser för att bli verklighet. Därför ingår i försvarsuppgörelsen en
utredning som ska föreslå hur materielbehoven efter 2020 kan hanteras.
Häri ingår också de tio extra Jas-plan och ytterligare en ny ubåt samt
förmågan till långräckviddig bekämpning som Försvarsberedningen
föreslog i maj 2014.
2
3
4
Tack vare Moderaterna och de två övriga allianspartierna resulterade
försvarsuppgörelsen i betydligt mer resurser till försvaret än de 6,2
miljarder kronor som var regeringens bud. Moderaterna har också varit
tydliga med att vi är beredda att tillföra mer resurser om omvärldsläget
skulle kräva det.
5
Genom satsningarna på försvaret inklusive de särskilda prioriteringarna
på förstärkning på Gotland, en ökad övningsverksamhet och ubåts
jaktsförmågan stärks den svenska försvarsförmågan i Östersjöområdet.
6
I försvarsuppgörelsen ingår att en utredning som analyserar Sveriges
försvarspolitiska samarbeten och medlemskap, inklusive det med Nato,
ska genomföras. Från moderat sida har vi i en motion i anslutning till
försvarsbeslutet lyft vikten av att en Natoutredning görs tillsammans
med Finland. Dessutom vill vi se att en svensk färdplan mot Nato tas
fram.
Försvarssamarbetet inom Norden och med Baltikum är viktigt och även
något som Alliansregeringen tog vidare. De förslag till förstärkt försvarssamarbete med Finland som presenterades i februari 2015 är resultatet av ett initiativ som togs under Alliansregeringen. Samarbetet med
länderna i Norden och med Baltikum bör fortsatt fördjupas. Dock är det
viktigt att konstatera att det samarbetet endast är tillämpligt i fredstid
Partistämma 2015
sid 623
7
8
9
10
1
2
3
1
och inte kan ersätta de säkerhetsgarantier som Sverige skulle vara en
del av vid ett svenskt Natomedlemskap.
i juni samma år, tar sin utgångspunkt i Försvarsmaktens prioriterade
åtgärder.
Cyberförsvaret är en förmåga som blir allt viktigare i takt med att våra
samhällen blir allt mer beroende av informationsteknologi. Vi behöver
kapacitet att försvara oss mot cyberangrepp. I försvarsbeslutet för
perioden 2016-2020, som Moderaterna står bakom, ingår att Sveriges
cyberförsvar ska stärkas. Detta inklusive möjligheten att genomföra
aktiva operationer i cybermiljön.
Försvarsuppgörelsen innebär att försvaret får 10,2 miljarder kronor
extra, utöver de tillskott som tidigare beslutats, under kommande försvarsinriktningsperiod 2016-2020. De extra resurserna gör att huvuddelen av Försvarsmaktens prioriterade åtgärder kan tillgodoses. De
kvarvarande behoven har till största delen att göra med materielbehov
efter år 2020. Dessa omhändertas i en utredning som ska analysera
hur kommande materielbehov kan tillgodoses. Moderaterna utesluter
inte att det kan komma att bli aktuellt med ytterligare tillskott framöver.
Dels på grund av ett osäkert omvärldsläge, dels på grund av de stora
materielbehoven.
4
I uppgörelsen ingår även en förstärkning av försvaret av Gotland genom
att permanent placera en stridsgrupp på ön. Dessutom möjliggör de
extra resurserna mer övning och närvaro i Östersjöområdet.
5
6
7
8
9
10
Motionären pekar på betydelsen av en substantiell förstärkning av försvaret och försvarsanslaget, att försvaret av Gotland bör utökas samt
att Moderaterna ska bedriva en kraftfull opinion för ett svenskt Nato
medlemskap.
Partistyrelsen anser att motionären lyfter ett antal viktiga aspekter av
den svenska försvarspolitiken. Som ett resultat av den ryska aggressionen mot Ukraina och en ökad militär aktivitet i Sveriges närområde har
Sveriges säkerhetspolitiska läge blivit mer osäkert och det är viktigt att
vi nu stärker vår försvarsförmåga.
Försvarsmakten kom i december 2014 in med sitt underlag inför försvarsbeslutet 2015. I det underlaget pekar Försvarsmakten på vilka
åtgärder man anser vara prioriterade för att minska den säkerhetspolitiska risken för Sverige. Försvarsuppgörelsen som träffades mellan
Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna och Miljöpartiet i april 2015, och som riksdagen beslutade om
sid 624
Partistämma 2015
Sveriges försvarspolitiska samarbete med Nato är en prioriterad fråga.
Moderaterna har stämmobeslut på att Sverige bör gå med i Nato och
partiet har pekat på behovet av att ta fram en konkret färdplan mot ett
svenskt Natomedlemskap. I försvarsuppgörelsen ingår även en utredning som ska analysera Sveriges försvarspolitiska samarbeten och
medlemskap, inklusive Nato.
Moderaterna har hög ambition när det gäller försvaret, men att sätta ett
procentmål för Sveriges försvarsutgifter är ett trubbigt instrument. I den
sämsta av världar så ökar försvarsutgifterna som del av BNP i tider när
bruttonationalprodukten i stort sjunker.
ligga på att skapa en bra helhet och inte på hur stora resurser som kan
läggas.
2
3
4
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
sid 625
10
1
1
2
3
Moderaterna har medverkat till en bred och hållbar politisk uppgörelse
som stärker Sveriges försvar, vilken dessutom innebär betydligt mer
resurser till försvaret än de 6,2 miljarder kronor som var regeringens
utgångsbud. Samtidigt är Moderaterna öppna för att mer resurser kan
krävas för att tillgodose de materielbehov som finns bortom 2020.
Dessutom kan ett försämrat omvärldsläge göra att försvaret behöver
stärkas ytterligare.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
att anse motion 136, att-sats 1 besvarad med vad som ovan anförts.
Motionären pekar på det viktiga behovet att höja försvarsanslaget för
att stärka Sveriges försvar i en osäker omvärld.
Den ryska aggressionen mot Ukraina och den ökade militära aktiviteten
i Sveriges närområde gör att Sveriges försvarsförmåga måste stärkas.
Samtidigt som vi stärker vår egen försvarsförmåga ska vi utveckla de
försvarspolitiska samarbetena med andra stater och organisationer,
främst med Nato.
Det är centralt att Sverige har en god krigsavhållande tröskelförmåga
som avskräcker från väpnat angrepp mot landet. I det underlag som
Försvarsmakten inkom med inför försvarsbeslutet 2015 listas en rad
åtgärder för att stärka Sveriges försvar här och nu och minska den
säkerhetspolitiska risken. Genom försvarsuppgörelsen mellan Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna och
Miljöpartiet kan huvuddelen av dessa åtgärder genomföras. Försvaret
får under kommande försvarsinriktningsperiod, 2016-2020, 10,2 miljarder kronor extra utöver de resurser som redan tillförts tidigare. Detta
innebär ett viktigt trendbrott och att försvarets förmågor kan utvecklas
och stärkas.
Försvarsuppgörelsen inkluderar bland annat satsningar på en stridsgrupp på Gotland, ökad övningsverksamhet och närvaro, förbättrad
ubåtsjaktsförmåga, tillskott till försvarets basplatta, bättre möjligheter
att sprida flygstridskrafterna samt mer kvalificerad utrustning till Hemvärnet.
sid 626
Partistämma 2015
4
5
Motionären lyfter prioriterade frågor som handlar om att Sverige måste
ha ett starkt försvar som avskräcker möjliga angripare och motionären
pekar särskilt på behovet av en militär närvaro på Gotland.
6
Partistyrelsen delar motionärens åsikt att försvaret är en viktig fråga och
att Sveriges försvarsförmåga i ljuset av ett mer oroligt närområde måste
stärkas. Detta gäller särskilt militärstrategiskt viktiga områden som
Gotland.
7
Försvarsuppgörelsen mellan Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna och Miljöpartiet innebär ett
trendbrott och ett första viktigt steg mot ett stärkt svenskt försvar. Försvaret tillförs 10,2 miljarder kronor extra utöver redan tidigare beslutade
tillskott till försvaret under kommande försvarsinriktningsperiod 20162020. Tillskotten innebär att Försvarsmakten kan genomföra huvuddelen av de åtgärder som man anser vara prioriterade för att stärka
försvarets operativa förmåga här och nu. Moderaterna har dock pekat
på att ytterligare tillskott kan behövas för att hantera de omfattande
Partistämma 2015
sid 627
8
9
10
1
2
3
4
1
materielbehov som finns bortom 2020 samt för att möta ett ytterligare
försämrat omvärldsläge.
ten fortsatt ska utgöra grunden och att arbete pågår för att långsiktigt
stärka försvarets personalförsörjning.
Försvaret av Gotland stärks i och med försvarsuppgörelsen. En stridsgrupp Gotland organiseras från och med 2018. Stridsgruppen utgörs av
ett stående mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani som är
kontraktsförband. Dessutom omorganiseras dagens lätta skyttebataljon
till att även kunna vara lufttransportabel för att kunna förstärka bland
annat Gotland vid behov. Utöver stridsgruppen utökas övningsverksamheten för såväl armé- som flyg- och marinstridskrafter på och kring
Gotland. Slutligen utökas hemvärnsgruppen på Gotland personellt.
2
3
4
Motionären anser att det svenska biståndet bör minska och att statligt
bistånd enkom ska användas till akuta hjälpinsatser.
5
6
7
8
9
10
Motionären tar upp ämnet om återaktiverad allmän värnplikt för ungdomar 18-22 år. Genom beslut i Sveriges riksdag 2009 gjordes värnplikten
vilande till förmån för frivillig rekrytering. Reformen innebar att samma
välövade soldater och sjömän nu kunde användas för såväl försvaret
av Sverige som i internationella insatser. Förbanden kunde även hållas
samman över tid, vilket inte var möjligt med värnpliktssystemet.
Värnplikten är i dagsläget vilande och kan av regeringen återaktiveras
vid behov. Något som också delvis har gjorts i och med att krigsplacerad värnpliktig personal numera kan kallas in till repetitionsutbildning. I
försvarsuppgörelsen från 2015 ingår att en utredning ska komma med
förslag för en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Däribland genom
att studera de norska och danska exemplen med blandsystem av
frivillighet och begränsad värnplikt. Partistyrelsen menar att frivillighe-
sid 628
Partistämma 2015
De senaste decennierna har vi sett den snabbaste fattigdomsminskningen i världshistorien. Hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Samtidigt ökar fattigdomen i vissa delar av världen och förblir
en stor global utmaning. Om vi med framgång ska kunna bekämpa fattigdomen måste miljöproblem, migration, handels- och säkerhetsfrågor
ses som integrerade delar av utvecklingsagendan.
Vägen ur fattigdom går via ekonomisk tillväxt och handel. En framgångsrik politik för global utveckling får därför inte stanna vid att handla
om bistånd. Den måste handla om välstånd. För att vinna kampen mot
fattigdomen behövs mer frihandel, fler entreprenörer och bättre idéer,
mer kunskap och mer internationell samverkan.
Till grund för vårt engagemang för att förbättra biståndspolitiken ligger
tron på alla människors rätt till frihet, trygghet och rättvisa och övertygelsen om att utveckling ytterst drivs av människors egen vilja och
förmåga. Vi ser att biståndets uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för människor att lyfta sig ur fattigdom och förtryck. Biståndet
ska bidra där andra flöden inte förmår åstadkomma resultat och måste
hela tiden anpassas till förändringarna i omvärlden. Svenskt bistånd ska
vara tydligt i sina värderingar och modigt i handling och präglas av ett
perspektiv bortom biståndet
Partistämma 2015
sid 629
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Ett effektivt bistånd kan inte bara bygga på god vilja, utan måste
leverera verkliga resultat. Vi kräver därför en ansvarsfull hantering av
biståndsmedel. Det innebär högt ställda krav på ekonomisk styrning
och rapportering, kamp mot korruption i både biståndsorganisationer
och samarbetsländer och en beredskap att agera kraftfullt mot missförhållanden.
På miljö- och klimatområdet har nya och stora utmaningar tillkommit. Fler människor dör i dag av föroreningar än konflikter. De globala
humanitära behoven ökar och väntas fortsätta att öka på grund av mer
komplexa och utdragna kriser. Klimatförändringar, befolkningsökning
och flyktingströmmar väntas ytterligare öka antalet människor som behöver humanitärt stöd. Trenden går i en riktning mot allt fler komplexa
katastrofer när naturkatastrofer sker samtidigt som väpnade konflikter.
Detta förvärras av brist på demokrati, fungerande samhällsinstitutioner
och politiskt ansvarstagande
Vi ska ta fasta på kopplingen mellan säkerhet och utveckling. Avsaknad
av fred och säkerhet är ett av de största hindren för att minska fattigdomen i världen. Majoriteten av de allra fattigaste länderna är samtidigt
konfliktdrabbade. Inget fattigt land som drabbats av konflikt eller sönderfall har ännu nått något av milleniemålen. Sverige bör därför fortsätta att fokusera en stor del av sitt bistånd till konfliktdrabbade länder.
I de flesta av dessa länder krävs det både fredsfrämjande insatser och
långsiktiga utvecklingsinsatser. Genom att skapa säkerhet skapas den
stabilitet som är en förutsättning för utveckling. Att bekämpa fattigdom
genom breda fredsinsatser är effektiv biståndspolitik. Sverige bör också
på detta område vara ett föregångsland och verka för att civila och militära resurser används i koordinerade insatser samordnade av FN eller
regionala organisationer som Nato, EU och AU.
Demokratisk utveckling kräver fungerande och oberoende institutioner
och procedurer. Sverige ska främja lösningar som baseras på medborgarnas intressen och existerande lokala förhållanden, samt system
som har potential att vinna trovärdighet och legitimitet hos människor
som lever i fattigdom eller förtryck. Det ska bidra till att stärka enskilda
människors inflytande över politiken. Därför krävs demokratiska strukturer som möjliggör ansvarsutkrävande. Sverige ska verka för utveck-
sid 630
Partistämma 2015
lingen av starka, legitima och pluralistiska val- och partisystem samt via
parlamentsstöd bidra till att hela den politiska processen stärks, till ett
tydligare ansvarsutkrävande, bättre representativitet, större öppenhet
och insyn. Sverige ska prioritera utvecklingen av en effektiv, öppen och
väl fungerande förvaltning på central, regional och lokal nivå.
Alla människors rättssäkerhet och tillgång till rättvisa inför lagen är
avgörande för en ökad respekt för mänskliga rättigheter och stärkt
demokratisk utveckling. Sverige ska därför främja rättsstatens principer
och eftersträva sammanhållna reformer inom rättssektorn.
Politisk frihet frigör krafter för social och ekonomisk utveckling. Vi vill
därför utöka Sveriges förmåga att genomföra demokratibistånd och ser
det som ett viktigt bidrag till att skapa en friare värld. Vårt bistånd ska
ställa krav på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.
Sverige ska vara tydlig och ställa höga krav på sina samarbetspartners
i biståndet när det gäller resultatfokus, ett aktivt antikorruptionsarbete,
en effektiv medelsanvändning och transparenta system för redovisning. Sverige ska också vara berett att ompröva sitt biståndsengagemang när kraven inte uppfylls. Sverige ska ställa krav på och stödja
samarbetsländernas ansträngningar att bekämpa korruption. Viktiga
åtgärder för att motverka korruption är utvecklingen av fungerande och
trovärdiga institutioner som främjar insyn, öppenhet och möjligheter till
ansvarsutkrävande.
Svenskt bistånd ska bidra till ett jämställt samhälle. Utvecklingen i de
flesta länder är helt avhängigt hur potentialen hos kvinnor tas till vara.
Att kvinnor förvägras sina grundläggande fri- och rättigheter är ett av
de största hindren för utveckling och tillväxt. Jämställdhetsperspektiv
och särskilt fokus på kvinnors och flickors rättigheter ska därför prägla
utformningen av all utvecklingspolitik.
Då krävs också att vi ställer tydliga krav på våra samarbetsländer kultur, religion och tradition kan aldrig motivera avsteg från principen
om jämställdhet, icke-diskriminering och alla människors frihet och lika
värde. Vi bör vidareutveckla det internationella samarbetet på detta
område och gå från ord till handling. FN:s resolutioner om kvinnors
Partistämma 2015
sid 631
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
1
ställning, bland annat 1325 och 1820, ska genomsyra all politik på detta
område.
2015 är det år som milleniemålen ska vara uppfyllda. Sverige ska fortsatt aktivt bidra till en ambitiös och bred post 2015 dagordning. Sverige
ska verka för att post 2015- dagordningen ska bidra till en mer samstämmig politik för global utveckling och på ett balanserat sätt integrera
de tre dimensionerna (social, ekonomisk och miljömässig) av hållbar
utveckling.
Det svenska kärnvapenprogrammet avvecklades definitivt 1972. Redan
då hade en stegvis nedtrappning av programmet pågått sedan slutet
av 1950-talet. I dag finns en bred politisk enighet kring att Sverige inte
ska vara en kärnvapenstat, utan istället ska verka för en nedrustning av
massförstörelsevapen.
Den svenska biståndspolitiken har under Alliansregeringen, med Moderaternas första biståndsministrar, genomgått den största reformeringen
någonsin. Alliansregeringen reformerade det svenska biståndet med
en tydligare fokusering. Först landfokusering – det är bättre att vara på
färre platser, kunna dem bättre och minska antalet aktörer för mottagarländerna. Därefter multifokus – Sverige ger mycket via multilaterala
kanaler och Alliansregeringen drev linjen att om vi ska ha insyn, kontroll
och påverka utformningen bör vi fokusera våra resurser till de organ
som fungerar bäst. Sverige har också blivit bättre på ämnesfokus med
ett starkt engagemang för kvinnor och mänskliga rättigheter. Slutligen
har biståndspolitiken också tillförts resultatfokus – att biståndet ska
kunna uppvisa resultat för att inte bara vara mätbart utan också för att
vi ska lära oss, utvärdera, veta mer om vad som fungerar och inte. I
dag diskuteras biståndet, även internationellt, på ett helt annat sätt än
tidigare, främst tack vare den snabba förändringstakten i utvecklingsländerna
Motionären vill att Sverige ska återuppta kärnvapenprogrammet.
Ett svenskt återupptaget kärnvapenprogram skulle inte vara ett rimligt
svar på den ökade osäkerhet vi nu ser i omvärlden. Sveriges försvarsförmåga bör ökas genom att stärka den konventionella kapaciteten och
utveckla samarbetet med andra stater och organisationer.
2
3
4
5
6
7
8
8
9
9
10
sid 632
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 633
10
1
UTSKOTT 6: BROTT OCH STRAFF
2
3
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att den så kallade
mängdrabatten vid brott ska ses över. Alliansregeringen tillsatte Påföljdsutredningen där frågan utreddes. Den föreslår att reglerna ska
stramas upp och att straffen ska skärpas för den som återfaller och
begår nya brott efter att tidigare ha dömts.
Partistyrelsen håller med motionären om att mängdrabatten borde
minska. Men det måste ske på ett sådant sätt att konsekvenserna blir
rimliga. En ordning där man först bestämmer straffet för varje enskilt
brott och sedan adderar straffen för vart och ett av brotten, skulle
medföra orimliga konsekvenser. Det skulle innebära att en person som
begått sex stölder skulle kunna dömas till fängelse i tolv år. Det blir inte
hållbart om man jämför med straffet för grov våldtäkt som kan leda till
fängelse i tio år, vilket då skulle bli ett kortare straff än för stölderna.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att domstolarna ska ha
en strängare syn på mängdrabatten när straffet ska bestämmas. I dag
leder det inte alltid till tillräckliga konsekvenser.
4
5
6
7
att Moderaterna verkar för att höja straffen för dem som begår mer brott än ett,
att Moderaterna verkar för att det ska göras en översikt av det svenska rättssystemet
angående straffskalan för flerbrottsdömda.
8
9
Partistämma 2015
sid 635
10
1
1
3
Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om att Sverige behöver
en mer effektiv polis. Fler brott behöver klaras upp. Sedan den 1 januari
2015 är Polisen en sammanhållen myndighet. Det skapar bättre förutsättningar för att samordna insatserna mot mängdbrott och för en mer
effektiv och närvarande lokal polis i hela landet. Med fler lokala poliser
ökar också möjligheterna till förbättrad förebyggande brottsbekämpning och förbättrad lokalkännedom.
4
Motionärerna föreslår också att Polisen ska prioritera så kallade
mängdbrott. Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om att
mängdbrott, så som inbrott och bluffakturor, bör prioriteras och att en
översyn av straffskalorna behöver göras.
2
5
6
7
8
9
10
Att drabbas av inbrott innebär en allvarlig kränkning av människors
privatliv, precis som motionärerna anför. I dag bedöms ett inbrott i regel
som grov stöld. Den straffskalan är för låg för att återspegla kränk
ningen och att många känner oro för att vistas i sina hem efter att ett
inbrott ägt rum. Vi vill skärpa straffet för inbrott och införa ett helt nytt
brott; inbrottsstöld. Det är viktigt att straffen står i proportion till brottens allvar. Det nya brottet inbrottsstöld ska leda till minst ett års fängelse. Det skickar en tydlig signal till polisen och övriga rättssystemet
om att bostadsinbrott ska prioriteras. Justitieutskottet har framfört detta
i ett tillkännagivande till regeringen, vilket innebär att regeringen måste
agera i frågan.
att komma åt de som skickar ut bluffakturor. Partistyrelsen vill att den
nya brottsrubriceringen ska införas.
Brottet ska bara finnas i en grov form och benämnas grovt fordringsbedrägeri. Då skulle det räcka med att fakturorna skickats ut för att någon
skulle begå en brottslig handling. Fakturorna behöver inte ha kommit
fram och inte heller mottagits. Det skulle också bli lättare att utreda ett
brott eftersom det inte längre blir nödvändigt att hålla förhör med varje
person som kan ha vilseletts av betalningsuppmaningen. Justitieutskottet har i ett tillkännagivande till regeringen anfört att brottet grovt
fordringsbedrägeri ska införas.
Vi vill fortsätta ta fler steg mot ett tryggare Sverige, där fler poliser och
ett mer effektivt rättsväsende gör att fler människor kan känna för
troende och tillit till att brott utreds och klaras upp.
2
3
4
5
6
Förekomsten av bluffakturor har blivit ett samhällsproblem i och med
att det rör sig om omfattande utskick som ofta görs inom ramen för en
organiserad verksamhet. En ensam gärningsman eller en grupp av gärningsmän kan med hjälp av modern teknik snabbt skicka ut bluffakturor
som tillsammans avser miljonbelopp. Från de drabbades perspektiv är
det svårt att hävda att det rör sig om grova brott eftersom varje bluffaktura som skickas ut i regel avser ett relativt litet belopp.
Motionärerna vill att Moderaterna verkar för att en särskild resningsdomstol införs.
7
Partistyrelsen anser inte att det finns något behov av att inrätta en
särskild resningsdomstol, men vill understryka att det är ett allvarligt
problem att det har förekommit att oskyldiga personer dömts till ansvar
för brott.
8
Den tidigare Alliansregeringen gav därför uppdraget till Egendomsskyddsutredningen att bland annat se över lagstiftningen när det gäller
fakturabedrägerier. I den föreslås bland annat att ett nytt brott införs för
Ett oberoende rättsväsende är en grundbult i vårt demokratiska samhälle. Vi har ett välfungerande rättsväsende och en god rättssäkerhet
i vårt land. Inte minst är de satsningar som Alliansregeringen genomförde viktiga för att det också förblir så i framtiden. Att hela rättskedjan
9
sid 636
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 637
10
1
1
tillförts mer resurser är av stor betydelse för den enskildes rättssäkerhet.
2
3
4
5
Möjligheten till resning är naturligtvis i sig viktigt för rättssäkerheten.
Partistyrelsen delar den uppfattningen men har svårt att finna skäl för
att ytterligare domstolar ska inrättas. Enligt nuvarande regler får resning
i brottmål beviljas enligt Rättegångsbalken, kapitel 58. Partistyrelsen
anser att resningsförfarandet redan i dag fungerar ändamålsenligt.
Den 1 januari 2013 infördes nya bestämmelser kring resningsförfarandet. Syftet med lagändringarna var att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den enskilde i samband med resning. Bestämmelserna
handlar om att åklagaren under vissa förutsättningar ska återuppta en
förundersökning när resning i brottmål aktualiseras samt att domstolen
i ett ärende om resning ska kunna förelägga åklagaren att vidta en viss
utredningsåtgärd. Det infördes även en rätt för den tidigare tilltalade att
få en offentlig försvarare när en fråga om resning aktualiseras.
Bergwallkommissionens granskning var mycket omfattande. Den pågick i ett och ett halvt år och resulterade i en rapport på över 700 sidor.
Partistyrelsen ställer sig tveksam till att genomföra liknande gransk
ningar varje gång någon blivit friad efter resning i Högsta domstolen.
2
Personer som blivit häktade ska behandlas med respekt. I maj 2015
började nya riktlinjer om restriktioner och långa häktningstider att gälla.
De presenterades i en rapport från riksåklagaren. Ett avsnitt i rapporten
handlar om vad som kan göras för att motverka långa häktningstider.
Mycket har nyligen gjorts på området och några ytterligare förändringar är inte motiverade i nuläget. Partistyrelsen kommer noga att följa
utvecklingen framöver.
3
4
5
6
7
8
9
10
Motionärerna skriver om ett aktuellt och viktigt ämne som berör rättssäkerheten i Sverige. Granskningen av Thomas Quick-fallen, som motionärerna hänvisar till, presenterade sin rapport i juni 2015. Anledningen
till att Alliansregeringen tillsatte utredningen var för att grundligt reda ut
hur någon kan dömas för åtta mord och sedan frias från samtliga. Det
är mycket allvarligt. Därför krävdes en noggrann granskning av hur det
kunde hända. Bergwallkommissionen har även undersökt om det finns
några strukturella brister i det straffrättsliga systemet eller i vården.
sid 638
Partistämma 2015
6
Motionären vill i motion 145 ompröva nämndemannasystemet och
förordar ett system där lekmannainflytandet i underrätterna minskas,
där nämndemannasystemet i överrätterna avskaffas och återgå till det
system som gällde före 1982 där nämndemännen hade kollektiv rösträtt
i tingsrätt och länsrätt (i dag Förvaltningsrätt). Motionären i motion 145
vill på ett principiellt plan förorda ett lekmannainflytande i domstolarna
men på sikt avskaffa nämndemännen i överrätterna.
7
Inledningsvis konstaterar partistyrelsen att det svenska nämndemannasystemet har en viktig betydelse i vårt domstolssystem. Uppdraget som
nämndeman innebär ett stort ansvar och det är av stor vikt att det är
lämpliga personer som rekryteras för uppdraget. Numera har Domstolsverket ändrade rutiner för att kontrollera varje nämndemän, till exempel
tar man utdrag ur brottsregistret för att säkerställa att nämndemän inte
Partistämma 2015
sid 639
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
har straffats för brott tidigare. Partistyrelsen konstaterar också att de
politiska partierna har – och måste ta – ett stort ansvar vid nominering
av nämndemän för att säkerställa lämplighet och kompetens.
Partistyrelsen ser i dagsläget ingen anledning att ändra nämndemanna
systemet på ett sådant sätt att lekmannainflytandet i underrätterna
minskas eller att återgå till det system som gällde före 1982.
Partistyrelsen anser att det är viktigt att ställa höga krav på nämndemän
och på utbildningen de genomgår. Alliansregeringen tillsatte nämndemannautredningen som har övervägt åtgärder för att skapa ett modernt
nämndemannasystem som även i framtiden kan bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. Utredningen konstaterade att en rad åtgärder var nödvändiga. Detta blev en proposition
till riksdagen som bland annat innebar att kraven på nämndemännens
lämplighet skärptes, att det blev lättare att entlediga olämpliga nämndemän och att alla nämndemän ska genomgå en obligatorisk utbildning. Ändringarna började gälla i september 2014.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår partistyrelsen att partistämman
besluta
Alliansregeringen gav också Statskontoret i uppdrag att ta fram underlag för ett ställningstagande till om förslaget om ett förändrat rekryteringsförfarande, så kallad fri kvot, borde införas. En sak som Statskontoret skulle titta närmare på var om det finns ett tillräckligt underlag
– och intresse – för att tillskapa en fri kvot. Partistyrelsen tycker alltjämt
förslaget om en fri kvot är intressant.
Allmänhetens förtroende för nämndemannasystemet stärks bäst genom
att ha en nämndemannakår som återspeglar befolkningen i samhället i stort. Alliansregeringen gav därför Domstolsverket i uppdrag att
genomföra informationsinsatser i syfte att åstadkomma en åldersfördelning i nämndemannakåren som bättre återspeglar åldersfördelningen i
samhället i stort. Det är viktigt att det arbetet fortsätter och att man ser
över vilka åtgärder som bör göras framöver för att ålderssammansättningen av nämndemannakåren ska bli mer likvärdigt fördelat.
Partistyrelsen anser att nämndemannasystemet är en viktig del av det
svenska rättssystemet. Partistyrelsen konstaterar samtidigt att systemet ständigt måste utvecklas. Då krävs riktlinjer och system som säkrar
lämplighet och kompetens för dem som rekryteras som nämndemän,
liksom kontinuerliga utbildningsinsatser för att upprätthålla kompetens
över tid. Likaså är det viktigt med åtgärder för att säkerställa att nämndemannakåren bättre än i dag speglar den bakgrund befolkningen i
övrigt har exempelvis när det gäller ålder, kön och mångfald.
sid 640
Partistämma 2015
att avslå motion 145, att-sats 2, 3 och 4, samt
att anse motion 145, att-sats 1 besvarad med vad som ovan anförts.
2
3
4
Motionären vill införa en försöksverksamhet med tv-sända rättegångar
och att Moderaterna ska verka för en omprövning av fotograferingsförbudet i domstol.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning när det gäller vikten av öppenhet och insyn i domstolsprocessen. För att säkerställa allmänhetens
förtroende för rättsväsendet är det nödvändigt att domstolsprocessen
präglas av transparens. Principen om att en rättegång ska vara offentlig är därför en grundläggande aspekt när det gäller vår rättsordning. I
praktiken innebär detta att allmänheten som huvudregel har fritt tillträde
till den lokal där förhandlingen hålls. Det är som regel även tillåtet att
spela in eller direktsända ljudet från en rättegång men förbjudet att
fotografera eller filma i rättssalen. Det finns flera skäl för detta förbud.
Mål i domstol rör ofta personliga och mycket känsliga förhållanden
och för många parter och vittnen upplevs det ofta som mycket pressande att behöva uppträda vid en domstolsförhandling. Att i tv få dessa
förhållanden exponerade och bli allmänt igenkänd får en rad konsekvenser för alla berörda, särskilt för vittnen. Risken är stor att den oro
och osäkerhet många känner inför att framträda i domstol förstärks om
rättegången dessutom sänds i tv.
Partistämma 2015
sid 641
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
1
Mediesamhället innebär en rad nya möjligheter men också stora utmaningar för domstolarna. Partistyrelsen är tveksam till om det finns
ett allmänintresse av att sända rättegångar i tv. I grunden anser partistyrelsen att det inte är orimligt att kräva att den som vill ta del av en
domstolsförhandling också tar sig till den lokal där förhandlingen hålls.
Partistyrelsens uppfattning är att det finns andra sätt att förbättra allmänhetens insyn i domstolsprocessen än att luckra upp fotoförbudet.
Partistyrelsen konstaterar att Domstolsverket gör bedömningen att
det fortfarande finns ett behov av ett fotoförbud i domstolarnas rättssalar, men att lagstiftningen kan behöva moderniseras. Domstolsverket
baserar i sin tur sin bedömning på de kontakter myndigheten haft med
domare, externa aktörer, ordningsvakter etc. Huvudorsaken är omsorgen om – i första hand – målsägandens och vittnens behov av integritetsskydd. Partistyrelsen anser att Domstolsverkets bedömning är
adekvat och att behovet av integritetsskydd överväger medias rätt att
fotografera eller göra tv-sändningar i landets rättssalar.
Partistyrelsen anser mot denna bakgrund att fotoförbudet i våra domstolar ska bestå.
6
Motionärerna tar upp den viktiga frågan om förstärkta insatser för att
förhindra och klara upp sexualbrott.
Många sexualbrott anmäls varje år men få brott klaras upp. År 2013
personuppklarades 16 procent av våldtäktsanmälningarna. Sexualbrott
tillhör generellt de brott som är mest svårutredda och svårbevisade.
Det saknas ofta vittnen och teknisk bevisning. Trots att en utvidgning
av våldtäktsbrottet skedde så sent som 2013 är våldtäktslagstiftningen
alltjämt föremål för diskussion.
Utgångspunkten för sexualbrottslagstiftningen är att varje människas
önskan att inte ha sex, ovillkorligen ska respekteras.
8
9
sid 642
Partistämma 2015
2
3
4
Alliansregeringen tillsatte i augusti 2014 en utredning som bland annat
ska ta ställning till om straffet för de grövsta sexualbrotten bör skärpas,
överväga hur skyddet för brottsoffer kan stärkas och analysera hur
rättsväsendet hanterar våldtäktsärenden.
5
Den breda översyn som sexualbrottskommittén just nu genomför är
nödvändig. Utredningen tittar på varför så få våldtäktsanmälningar leder
till åtal och fällande dom och ska dessutom komma med förslag på hur
polisen och åklagarnas arbete kan förbättras.
6
Moderaterna har varit drivande i att skärpa sexualbrottslagstiftningen
genom att utvidga våldtäktsbrottet. Vi vill skärpa lagstiftningen ytter
ligare genom att införa två nya brott: synnerligen grov våldtäkt och ett
särskilt oaktsamhetsbrott avseende våldtäkt. För många andra brott där
det krävs uppsåt – så som misshandel – finns en möjlighet att döma en
person även om man bara kan styrka ett oaktsamt beteende, exempelvis vållande till kroppskada. Något ansvar vid oaktsamhet finns däremot inte i våldtäktslagstiftningen. Oaktsamhet i ett våldtäktsmål skulle
innebära att förövaren kan dömas för att han eller hon borde ha förstått
att det föreligger en våldtäktssituation. Det är partistyrelsens uppfattning att en sådan skärpning är viktig.
7
10
147 och 148
Partistämma 2015
sid 643
7
8
9
10
1
2
3
1
Rätten till sin egen kropp och den kroppsliga integriteten är central för
varje människas frihet. Varje människa har rätt att i varje ögonblick själv
bestämma om han eller hon vill ha sex. I det ligger även rätten att när
som helst ångra sig och avbryta en pågående sexuell handling.
Moderaterna är öppna för en bredare lagreglering som tydligare markerar vars och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte.
Det handlar inte om att det ska krävas avtal eller en uttrycklig fråga,
utan syftar till att säkerställa normal ömsesidighet och uppmärksamhet.
Signalvärdet i sådana förändringar skulle kunna bidra till att minska
såväl det sexuella våldet som upplevelsen av otrygghet.
4
5
6
Partistyrelsens uppfattning är också att polisen måste klara upp fler
brott. För att åstadkomma det är det viktigt med en effektiv bevissäkring och att brotten utreds effektivt. Därför är det viktigt att polis och
sjukvård arbetar på rätt sätt när brotten utreds. Med förstärkta resurser
till rättsväsendet finns goda förutsättningar för detta.
Det är mycket viktigt att fortsätta jobba för en kraftig minskning av antalet våldtäkter i samhället. Partistyrelsen är dock tveksam till att inför
ande av en nollvision eftersom det är de konkreta åtgärderna som gör
skillnad – satsningar på polis och rättsväsende, förebyggande arbete
och stöd till brottsoffer – och här har Moderaterna vidtagit åtgärder och
genomfört reformer och avser göra ytterligare framöver.
7
att avslå motion 147, samt
8
Båda motionärerna tar upp viktiga frågor om kvinnojourer och våld i
nära relationer. Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om att
det är bekymmersamt att det i dag inte finns någon långsiktig finansiering för kvinno- och tjejjourer i Sverige. Det behövs för att jourerna
ska kunna planera sin verksamhet i ett längre perspektiv. Kvinno- och
tjejjourer utför ett oerhört betydelsefullt arbete för kvinnor som utsatts
för brott och som behöver akut hjälp för att kunna ordna upp sin livssituation.
Motionären vill se fler relationsvåldscentrum och kortare handläggningstider. Partistyrelsen uppmuntrar initiativ som leder till att flera samhällsaktörers kompetens samlas på ett och samma ställe. Alliansregeringen tog flera initiativ för att korta handläggningstiderna i rättskedjan.
Kortare handläggningstider behövs för att polisen ska bli mer effektiv.
Partistyrelsen menar att den som har blivit utsatt för ett brott inte ska
behöva genomgå en lång väntan på att gärningsmannen lagförs.
Båda motionärerna lyfter fram vikten av det förebyggande arbetet.
Alliansregeringen prioriterade arbetet med att förebygga och bekämpa
våld i nära relationer, våldtäkter och andra sexuella övergrepp. Vi
fördubblade anslagen till kvinnojourerna och skärpte straffen för grov
kvinnofridskränkning för att nämna några exempel. Det pågick även ett
omfattande arbete med att höja kompetensen inom hela rättsväsendet
för dem som arbetar med sexualbrott och våld i nära relationer. Parti
styrelsen menar att det förebyggande arbetet måste fortsätta.
En av motionärerna vill att möjligheten för att flytta på förövaren från
hemmet ska ses över. Det var ett av förslagen i den rapport som
Alliansregeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer
presenterade sommaren 2014. Partistyrelsen menar att det är viktigt att
fokus även läggs på våldsutövaren.
Partistyrelsen anser i likhet med en av motionärerna att förövare ska erbjudas rehabilitering. Alliansregeringen gav Kriminalvården i uppdrag att
genomföra en särskild satsning för att stärka de återfallsförebyggande
9
10
149 och 150
sid 644
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 645
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
1
insatser som riktas mot gruppen våldsamma män. Åtgärderna omfattar bland annat förstärkta behandlingsinsatser. Uppdraget pågår under
2013-2016 och ska slutredovisas i mars 2017.
En av motionärerna nämner kontaktförbud samt vikten av teknisk
utrustning för att öka tryggheten. Sedan 2013 är det möjligt att utdöma
fotboja vid överträdelse av kontaktförbud. En rapport från Brottsförebyggande rådet som kom i mars 2015 visar dock att möjligheten att
besluta om fotboja för dem som fysiskt överträder ett utvidgat kontakt
förbud inte har utnyttjats i någon större utsträckning. Partistyrelsen
anser att det finns anledning att se över om det är för höga krav för att
kunna utdöma fotboja.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det krävs förebyggande insatser, framför allt för barn som lever i destruktiva miljöer. I juni
2015 presenterades en ny nationell strategi mot våld i nära relationer.
I den framgår bland annat att det är viktigt att samhället vidtar tidiga
insatser som riktar sig till alla barn och unga. Dessa insatser måste omfatta de olika orsaker som ligger till grund för att unga pojkar och vuxna
män utövar våld mot andra.
Motionären efterfrågar en utredning av mödravårdens uppdrag.
Alliansregeringen gav år 2010 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram
och kontinuerligt uppdatera vägledningar, rekommendationer och
kunskapsöversikter i syfte att stödja en positiv utveckling av en likvärdig mödrahälsovård i hela landet. Företrädare för mödravården har
efterfrågat riktlinjer och rekommendationer på nationell nivå. Socialstyrelsens rapport Kunskapsstöd för mödrahälsovården som gäller sedan
2014 utgör ett sådant första redskap. Partistyrelsen är beredd att ta
ytterligare steg för att stärka mödravårdens kunskapsförsörjning.
8
att anse motionerna 149 och 150 besvarade med vad som ovan
anförts.
Motionären skriver om hedersvåld och tvångsäktenskap. Partistyrelsen
anser att det är viktiga frågor. Alliansregeringen tog initiativ till utredningen Stärkt skydd mot barn- och tvångsäktenskap som motionären
hänvisar till.
Från och med den 1 juli 2014 gäller nya bestämmelser som stärker
skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Två nya brott infördes då: äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa.
Det nya brottet äktenskapstvång gäller den som förmår en person att
mot sin vilja ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse,
det vill säga informella äktenskap som motionären hänvisar till. Straffet
för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Äktenskapstvång har
undantagits från det krav på så kallad dubbel straffbarhet som gäller
för de flesta brott. Det innebär att ett äktenskapstvång får prövas av
svensk domstol även om gärningen inte är straffbar i det land där den
begicks.
sid 646
Partistämma 2015
2
3
4
5
Tvångsäktenskapsresa handlar om att lura någon att resa utomlands i
syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att barnäktenskap inte
ska vara tillåtna. Utgångspunkten i svensk äktenskapsrätt har sedan
länge varit att den som är under 18 år inte har nått den mognad som
krävs för att självständigt ta ställning i sådana personliga och ekonomiska frågor som uppkommer i ett äktenskap. Möjligheten för en
person under 18 år att få tillstånd att ingå äktenskap, så kallad äktenskapsdispens, togs bort 2014. Den lägsta åldern som gäller för att ingå
äktenskap i Sverige är nu utan undantag 18 år.
I samband med lagändringarna 2014 skärptes även kraven på trossamfunden och deras vigselförrättare, något som motionären efterfrågar.
Dessutom utökades tillsynen.
Motionären vill se skärpningar för att erkänna utländska äktenskap i
Sverige. Att ett utländskt äktenskap erkänns i Sverige innebär att det
blir giltigt här och får samma rättsverkningar som ett svenskt äktenskap. Möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap där minst en
9
10
Partistämma 2015
sid 647
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
av parterna har anknytning till Sverige samt tvångsäktenskap skärptes
avsevärt 2014. Sådana äktenskap ska kunna erkännas endast om det
finns synnerliga skäl. Detsamma gäller för erkännande av utländska
fullmaktsäktenskap, som motionären skriver om. Det innebär att det
endast kan komma i fråga i rena undantagsfall. Det skulle kunna handla
om fall där en person, som sedan födseln är bosatt utomlands, strax
före sin 18-årsdag gifter sig och först många år senare bosätter sig i
Sverige med sin vid det här laget stora familj av barn och barnbarn. Det
är inte på något sätt ett undantag som kommer att kunna användas för
att få ett barns äktenskap erkänt.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att de här brotten måste tas på allvar. Länsstyrelsen Östergötland har haft flera nationella uppdrag för att samordna och stödja arbetet mot hedersrelaterat våld och
förtryck, såväl som att motverka tvångsäktenskap och barnäktenskap.
Sedan 2014 har de i uppdrag att utveckla ett nationellt kompetensteam,
som motionären efterfrågar. Kompetensteamet som bildats består av
personer som har stora praktiska och teoretiska kunskaper samt erfarenheter av arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom ramen
för uppdraget har en nationell stödtelefon inrättats. Uppdraget ska
slutredovisas den 12 februari 2016.
Motionären efterfrågar en särreglering av hedersbrott. De omfattas av
dagens lagstiftning och partistyrelsen ser därför inte i nuläget några
behov för någon specialreglering för hedersrelaterat våld.
I juni 2015 överlämnades utredningen Nationell strategi mot mäns våld
mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck som tillsattes av
Alliansregeringen. Av den framgår bland annat politikers och chefers
yttersta ansvar för att arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor
och hedersrelaterat våld och förtryck prioriteras samt att lagar följs och
att arbetet bedrivs med en god kvalitet. En del av problemets kärna och
lösning ligger i att lyckas skifta de normer som är styrande för dem som
alltjämt utövar diskriminering och våld i hederns namn.
Moderaterna vill att det inom varje sektor av välfärden ska finnas vissa
nationella och enhetliga kvalitetsmått och krav, där ansvaret för utformning och påföljande uppföljning ligger på respektive myndighet inom
sid 648
Partistämma 2015
ansvarigt område. Från och med år 2013 är det myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har tillsynsansvaret för socialtjänstens verksamheter. Därtill kan påpekas att IVO fortfarande delvis
befinner sig i en uppbyggnadsfas.
2
3
4
Motionären vill att förbudet mot kränkande fotografering ses över och
justeras efter en dom i Norrköpings tingsrätt då en person friats för
att ha fotat en flicka i en provhytt. Målet överklagades aldrig till högre
instans.
Partistyrelsen kan inledningsvis konstatera det är svårt att dra några
klara slutsatser av ett enskilt fall. Partistyrelsen vill samtidigt understryka att ingen person ska behöva bli fotograferad vid klädombyte i
en provhytt. Det är djupt kränkande för den som utsätts och ett starkt
ingrepp i den personliga integriteten.
Alliansregeringen införde en ny lag om kränkande fotografering för att
skydda enskildas integritet. Teknikutvecklingen har förändrat människors vardag till det bättre, men i den enorma utvecklingen som skett
finns också nya möjligheter för människor att missbruka tekniken. Ett
exempel på det är så kallad smygfotografering. Internet har också blivit
en ny arena för hat, hot och kränkningar. Genom sociala medier kan
bilder och information enkelt delas. Det innebär att kränkningar och
hot kan få en stor spridning. Uppgifter och bilder på internet är enkelt
sökbara och kan finnas kvar i all framtid. Att bli uthängd på nätet kan
innebära en stor psykisk påfrestning för den som utsätts.
Partistämma 2015
sid 649
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
1
Det är mot denna bakgrund Alliansregeringen i juni 2014 tillsatte en utredning för att modernisera strafflagstiftningen. En särskild utredare ska
göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för den enskildes
personliga integritet, särskilt när det gäller hot som andra kränkningar
på internet.
Partistyrelsen konstaterar att den nya lagen mot kränkande fotografering trädde i kraft den 1 juli 2013. Lagen innebar att en ny straffbestämmelse om kränkande fotografering infördes. För straffansvar ska det
krävas att fotograferingen sker olovligen. Det innebär att den måste
ske utan samtycke eller stöd av uttryckliga tillåtande bestämmelser.
Dessutom ska det krävas att fotograferingen sker i hemlighet för den
fotograferade. Slutligen ska den fotograferade befinna sig på en plats
som tillhör hans eller hennes privata miljö eller som annars är avsedd
för särskilt privata förhållanden, det vill säga inomhus i en bostad eller
på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.
I normalfallet ska man alltså helt enkelt inte behöva räkna med att bli
smygfotograferad på dessa platser.
Nya lagar behöver gälla en viss tid innan man kan se hur lagen fungerar. Partistyrelsen menar att det är viktigt att en utvärdering av lagens
effekter sker efter en viss tid.
7
Alliansregeringen gjorde stora insatser mot grov organiserad brottlighet. Ett exempel är initiativet till en nationell mobilisering där tolv olika
myndigheter ingår i ett samarbete. Den har lett till mycket goda resultat
i form av indrivna tillgångar, fällande domar och långa fängelsestraff.
Redovisningen som avser 2014 visar att cirka 300 personer dömts till
fängelse i tingsrätten, i sammanlagt 1 000 år sedan 2009 inom ramen
för myndighetssamarbetet. Det har också gjorts stora narkotikabeslag.
Dessutom har polisen förhindrat grova våldsbrott. Trots att mycket
gjorts på området delar partistyrelsen motionärernas uppfattning om att
det finns mer att göra.
Det är viktigt att poliser syns och finns nära människor. Det gäller överallt, men särskilt i problemtyngda stadsdelar som motionärerna skriver
om. Polisen och kommunernas samarbete är en förutsättning för att
skapa ett tryggare samhälle. Sedan den 1 januari har Polisen blivit en
sammanhållen myndighet. Syftet är att öka den lokala närvaron och
trycka ut resurser ut i organisationen och ut bland människor.
Så kallade medborgarlöften kommer att vara en del av den nya styrningen av polisen. Den lokala problembilden blir då utgångspunkten
för de mål polisen arbetar med lokalt. Löftena är en utveckling av de
samverkansöverenskommelser som tidigare funnits mellan kommun
och polis. När löftena tas fram ska medborgarna lokalt involveras så att
deras upplevda problem blir utgångspunkten. Det handlar om konkreta
aktiviteter som kommun och polis tillsammans kommit överens om för
att öka tryggheten och minska brottsligheten. Men även andra aktörer
behövs, till exempel: brottsofferjourer, kvinnojourer, fastighetsägare,
näringslivet, idrottsrörelsen och frivilliga organisationer.
Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om att hot och våld
mot journalister är ett allvarligt problem. Hot och våld är allvarligt mot
alla människor. Partistyrelsen ställer sig dock tveksamma till att hot
och våld mot vissa yrkesgrupper ska betraktas som allvarligare än mot
andra.
8
9
10
Alliansregeringen tillsatte och tog emot en utredning för att skärpa
minimistraffen för bland annat grov utpressning och grovt olaga hot.
sid 650
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 651
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
1
Utredarens förslag var att skärpa minimistraffen för en rad allvarliga
våldsbrott. Justitieutskottet har i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att agera i frågan.
154 och 155
Partistyrelsen delar motionärernas uppfattning om att spritsmugglingen
som sker i bussar som är fullastade med alkohol är ett stort problem.
Frågan har diskuterats tidigare och Alliansregeringen ville ge Tullverket
befogenhet att få väga bussarna.
Motionärerna tar upp ett allvarligt problem för många företagare i landet. Bluffakturor är dessvärre fortfarande ett stort problem, trots en rad
åtgärder som genomfördes av Alliansregeringen.
Hemliga tvångsmedel är ett viktigt verktyg mot allvarlig och samhällsfarlig brottslighet. Efter initiativ från Alliansregeringen blev de tidigare
tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel permanenta år 2014.
Frågan är komplicerad eftersom intresset av en effektiv brottsbekämpning ställs mot den personliga integriteten. Som huvudregel gäller att
det är domstol som lämnar tillstånd till användning av hemliga tvångsmedel. De tillåts bara vid grov brottslighet. Partistyrelsen förordar den
nuvarande ordningen där tvångsmedel aktualiseras vid brottslighet av
en viss svårighetsgrad.
Moderaterna ska vara drivande för att stoppa bedrägerierna. Partistyrelsen ser behovet av ytterligare åtgärder för att bekämpa bedrägerier
och organiserad brottslighet, och menar att de civilrättsliga, näringsrättsliga och civilprocessrättsliga aspekterna av frågan om bluffakturor
bör hanteras i en helhet när den väntade statliga utredningen är klar
och har analyserats.
att bifalla motion 155 i enlighet med förbundsstämmans förslag, det
vill säga
att Moderaterna initierar en nationell samordning av polismyndigheten att agera kraftfullt enligt motionen upptagna intentioner mot bluffakturor,
Det finns förslag i motionen som partistyrelsen tycker är intressanta,
men där det behövs mer underlag för att gå vidare.
att utreda huruvida ändringar inom tillämpliga lagar och förordningar, avseende intentionen att med ett samlat grepp med skarpare sanktioner inklusive näringsförbud, hårdare krav och kontroller av de företag och huvudmän som startar inkassoverksamhet och blufföretag, samt ångerrätt för småföretagare kan genomföras rättssäkert,
samt
att anse motionen 153 besvarad med vad som ovan anförts.
2
3
4
5
6
samt
7
7
8
8
9
9
10
sid 652
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 653
10
1
2
3
4
5
6
1
Motionären föreslår tvingande lagstiftning för att komma till rätta med
problemet med långa betalningstider. Partistyrelsen instämmer i att
långa betalningstider är ett problem för många småföretag, och att det
finns behov av åtgärder. Eftersom risken är stor att en tvingande reglering om betalningstider skulle leda till att många affärer inte blir av, är
partistyrelsen tveksam till åtgärden.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att identitetskapningar
bör kriminaliseras. Alliansregeringen tillsatte Egendomsskyddsutredningen som utredde frågan om identitetskapningar och föreslog att de
borde kriminaliseras. Vi vill att det ska bli straffbart att olovligen använda någon annans identitetsuppgifter och utge sig för att vara en annan
person. I utredningen föreslås brottet ha en straffskala som utgår från
böter och ett maxstraff på två års fängelse.
Partistyrelsen anser att avtalsfriheten är central för ett flexibelt och konkurrenskraftigt näringsliv och en grundläggande utgångspunkt vid global handel. Avtalsfriheten behövs och det är marknadens aktörer som
är mest lämpade att avgöra frågor om avtals ingående och innehåll.
Näringslivets betalningstider och betalningsmodeller ser mycket olika
ut. Branscher har olika lösningar och det är uppenbart att det inte finns
någon enkel eller generell lösning som passar alla branscher. Exempelvis kan nystartade företag, eller mindre företag med sämre likviditet,
sakna möjlighet att betala en köpeskilling omedelbart eller inom en viss
kortare tid. Därför bör frågan om betalningstider i första hand hanteras
mellan olika branschorganisationer.
Partistyrelsens bedömning är att näringslivet tar frågan om betalningstider på stort allvar och välkomnar de initiativ till självreglering som tagits
av näringslivsorganisationer.
Partistyrelsen föreslår att partistämman beslutar
7
8
Motionären skriver om behovet av en samlad funktion för spärr av
identitetsuppgifter. Den som får sin identitet stulen drabbas inte bara
av en stor kränkning av den personliga integriteten, utan det medför
också att den som drabbats tvingas ägna mycket tid och möda på att
ordna upp situationen. Den drabbade måste i dag vända sig till i princip
varje kreditupplysningsföretag för att i någon mån kunna värja sig mot
att bedragare tar krediter i den enskildes namn. Partistyrelsen delar
motionärens uppfattning om att det krävs bättre samordning mellan
kreditupplysningsföretagen när det gäller spärr av identitetsuppgifter.
Mer behöver göras av civilsamhället och näringslivet för att försvåra
för de kriminella och minska skadeverkningarna av identitetsstölderna.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning av att det finns ett behov
av en samlad funktion där man kan spärra sina identitetsuppgifter. I
det sammanhanget måste särskilt kreditupplysningsföretagen ta sitt
samhällsansvar genom att säkerställa att enskilda som drabbas av
identitetsstöld enkelt och effektivt kan lindra effekterna. Det kan handla
om att kreditupplysningsföretagen skapar en gemensam plattform och
rutiner för samarbete mot id-kapningar och upprättar ett gemensamt
telefonnummer för spärr av kreditupplysningar för den som utsatts för
identitetsstöld. Partistyrelsen konstaterar slutligen att det är viktigt att
branschen säkerställer att det är rätt person som tecknar till exempel
telefonabonnemang.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
9
att verka för att identitetskapning snarast kriminaliseras,
sid 654
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 655
10
1
1
att verka för att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda hur skyddet av identitetsuppgifter kan stärkas samt undersöka möjligheterna att skärpa kraven på identitetskontroll vid till exempel tecknande av telefonabonnemang
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Motionären vill att det i Sverige införs ett system där efterlysning kan
skickas ut till mobiltelefoner och media i ett begränsat geografiskt område med principen ”Amber Alert” som förebild.
Polisen har en viktig uppgift att fylla när människor anmäls försvunna.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det är viktigt att sökinsatserna sker snabbt och genomförs på ett bra sätt. Att snabbt återfinna den som försvunnit kan i många fall rädda liv. Om man konstaterar
att ett brott är begånget borgar direkta insatser för att brottet kan klaras
upp.
Varje år genomför polisen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter
personer som försvunnit under sådana omständigheter att det finns
farhågor för att deras liv eller hälsa är utsatt för allvarlig fara. Polisen
använder en metod som kallas Managing search operations (MSO), för
att söka efter försvunna personer. Metoden används över hela världen
och bygger på studier av tidigare försvinnanden. Svensk polis har även
lagt till de fysiska och psykiska faktorer som påverkar hur en försvunnen person upplever och hanterar situationen. Utifrån dessa fakta har
polisen skapat effektiva sökmetoder. Under insatsen då polisen söker
efter den försvunna personen bedömer man vilka polisiära resurser som
behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar. Polisen kan vid behov även ta hjälp av piketstyrkan eller
andra myndigheter och organisationer, exempelvis Försvarsmakten.
sid 656
Partistämma 2015
Polisen samlar information om den försvunna personen och tar fram
en individuell profil. Den hjälper polisen att söka på rätt sätt och på rätt
plats. Det finns också en väl fungerande samverkan mellan polisen och
organisationen Missing People. Partistyrelsen tycker det är positivt att
frivilligorganisationer deltar i sökandet efter försvunna personer och att
det finns så många frivilliga personer. I polisiära ärenden är det dock
viktigt att Polisen leder insatserna.
Polisen behöver tips från allmänheten för att kunna förebygga brott,
bekämpa brottslighet och skapa trygghet i samhället. Detta är synnerligen viktigt när det gäller försvunna personer. På polisens hemsida
gör polisen efterlysningar och man kan lämna tips om brott och andra
händelser där polisen behöver hjälp från allmänheten.
Sverige har inget motsvarande Amber Alert-system som exempelvis
USA och Kanada har. Några länder inom EU bland annat Storbritannien
har liknande system för att snabbt efterlysa försvunna och kidnappade
barn. Nu har ett pilotprojekt startas med EU-medel och projektet kallas
Amber Alert Europe. Partistyrelsen vill noggrant följa de resultat projektet ger.
I takt med den tekniska utvecklingen och att fler och fler använder mobiltelefoner och andra tekniska hjälpmedel kommer det säkert i förlängningen utvecklas ytterligare metoder för att nå allmänheten. Partistyrelsen konstaterar dock att frågan om ett Amber-Alert-system primärt är
en fråga för polisen, men anser att det är viktigt att polisen säkerställer
att den har rätt verktyg och rätt arbetsmetoder i polisarbetet.
2
3
4
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
sid 657
10
1
1
2
I motionen föreslås att straffsatserna för människosmuggling ska höjas
genom att höja straffskalan för grov människosmuggling höjs så att den
uppgår till minst två års fängelse.
3
Den senaste tidens flyktingkatastrofer på Medelhavet belyser den
hänsynslöshet som präglar flyktingsmugglingen till Europa. Människor
i en utsatt situation utnyttjas på ett oacceptabelt sätt samtidigt som
den grova organiserade brottsligheten gör stora vinster på just denna
utsatthet.
4
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av bekämpningen av denna typ av brottslighet.
5
att verka för att straffsatserna för människosmuggling höjs på så sätt att straffet för grov
människosmuggling uppgår till minst två års fängelse.
6
7
160 och 161
Motionärerna tar upp frågor kring tiggeri.
8
Frågan om utsatta EU-medborgare som tigger i Sverige är en komplicerad fråga. Det rör sig om människor som upplever ett stort utanförskap
och omfattande diskriminering i sina hemländer.
9
Partistyrelsen konstaterar att människor som ber om pengar nu finns i
hela landet. Det finns inga bekräftade siffror på hur många människor
från EU-området som kommer till Sverige i syfte att tigga, men uppskattningar säger att det kan handla om 4 000-6 000 personer.
10
sid 658
Partistämma 2015
I tiggeriets spår uppstår praktiska problem av flera slag som ställer
kommunerna inför en rad utmaningar. Illegala bosättningar medför
sanitära problem som måste lösas. Det innebär också framför allt en
ovärdig boendemiljö som riskerar att äventyra de boendes hälsa.
Partistyrelsen anser inte att lösningen på problemet med tiggeri är ett
generellt förbud som gör det olagligt för människor att tigga eller för
individer att ge pengar.
Partistyrelsen delar dock motionärernas uppfattning att något måste
göras för att komma tillrätta med utmaningen. Moderaterna kan inte stå
passiva inför ett ökat tiggeri på Sveriges gator – en företeelse som låser
fast människor i utanförskap, passivitet och fattigdom.
Partistyrelsens uppfattning är att organiserandee av tiggeri, där utsatta
människor utnyttjas, ska kriminaliseras. Det ger samhället möjlighet
och resurser att komma åt personerna som utnyttjar andra människors
särskilt utsatta ställning. En sådan lagstiftning kan dessutom skapa
förutsättningar för lagföring i de fall där bestämmelserna om människohandel inte kan komma i fråga. Exakt hur den lagstiftningen ska se ut
behöver utredas och i det arbetet bör det också ses över vilka kriterier
som ska uppfyllas.
Det finns redan i dag regler för hur man får bo, både på kommunal och
privat mark. Dessa lagar måste gälla lika för alla. Svårigheterna ligger
i tillämpningen av reglerna och brister när det gäller möjligheterna till
avhysning av illegala bosättningar.
Moderaterna vill ge kommunerna och markägare verktyg för att kunna
möta rådande utveckling. Det innefattar exempelvis att reglerna kring
avhysning av illegala boplatser tydliggörs, att kommunerna och markägare ges bättre möjligheter att säkerställa att illegala boplatser vare sig
uppkommer eller permanentas samt att kommunerna ges möjligheter
till att anställa personal som har befogenhet att upprätthålla ordningsföreskrifterna. Vi vill också se över ordningslagen, bland annat reglerna
för penninginsamling och hur den ska tillämpas i landets kommuner för
att man lokalt ska kunna agera enligt regelverket.
Utöver detta måste regelverket för bosättningar på privat mark och
avhysning ses över och reglerna för särskild handräckning hos Krono-
Partistämma 2015
sid 659
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
1
fogdemyndigheten förenklas. I dag är dessa regler krångliga och administrativt betungande. Privata markägare får själva hantera ett avlägsnande av en grupp personer som olovligen bosatt sig på en fastighet,
ofta med stora kostnader som följd.
Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse
kan inte bli preskriberade. Det gäller även försök till dessa brott. Den
som har begått brott mot mänskligheten i andra länder kan dömas i
Sverige.
2
3
Partistyrelsen anser att åtgärder vidtagits och konstaterar att lagstiftningen om brott mot mänskligheten nyligen skärptes. Vad gäller deltagande i väpnade konflikter med terroriststämplade organisationer tog
Alliansregeringen initiativ till att frågan skulle utredas. Utredningens
betänkande är under behandling.
att anse motion 161 och motion 160, att-sats 2 besvarad med vad
som ovan anförts.
Slutligen vill partistyrelsen att Sveriges arbete på EU-nivå skärps så
att social utsatthet, fattigdom och diskriminering kraftfullt bekämpas i
de EU-länder det handlar om. På lång sikt är lösningen att det ges en
bättre situation när det gäller hälsa, bostäder, utbildning och arbete så
att de människor, som i dag känner sig tvingade att komma till Sverige
för att tigga, kan lyftas ur fattigdom och social utsatthet.
6
7
8
9
10
fyra års till sex års fängelse. Försök, förberedelse och stämpling till
samt underlåtenhet att avslöja brott är straffbelagt.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att brott mot mänskligheten ska leda till stränga straff. Alliansregeringen tog initiativ i
frågan och i maj 2014 infördes en ny lag om straff för folkmord, brott
mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Då infördes ett helt nytt brott
i svensk lag; brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel
dödande, sexuella övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett
omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning. Den
typen av brottslighet som motionären skriver om sin motion.
Straffet för brott mot mänskligheten är fängelse, i lägst fyra och högst
18 år, eller på livstid. Detsamma gäller straffen för folkmord och grov
krigsförbrytelse. Maxstraffet för krigsförbrytelser skärptes år 2014 från
sid 660
Partistämma 2015
4
5
6
Motionären vill att idrottsklubbarna ska stå för en större del av poliskostnaderna för polisiära insatser vid idrottsevenemang. Motionären
menar att detta skulle leda till att polisens resurser kan fördelas mer
rättvist över hela landet.
7
Partistyrelsen tycker att frågan om att stävja idrottsrelaterat våld är viktig. Brottslighet i anslutning till idrottsevenemang har varit ett stort problem under lång tid och Alliansregeringen vidtog många åtgärder mot
detta. Arbetet med att motverka detta problem behöver dock fortsätta.
8
För att idrottsarrangemang ska kunna genomföras på ett tryggt och
säkert sätt har bl.a. en nationell samordnare inrättats för att stärka
den goda supporterkulturen och att motverka brottslighet vid sådana
arrangemang. Den tidigare Rikspolisstyrelsen har tillsammans med be-
9
Partistämma 2015
sid 661
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
rörda intressenter utarbetat en nationell strategi för att bekämpa idrottsrelaterad brottslighet. Den längsta tid ett tillträdesförbud får bestämmas
har förlängts från ett till tre år. Det har också blivit möjligt för polisen
att få föra ett register med uppgifter om personer som har meddelats
tillträdesförbud.
Partistyrelsen anser att lagändringen och dess effekter på sikt bör utvärderas, för att säkerställa att avskaffandet av ersättningsskyldigheten
inte får oönskade konsekvenser.
Bestämmelsen i ordningslagen, kapitel 2, paragraf 26 om skyldigheten att ersätta Polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid
offentliga tillställningar och allmänna sammankomster är upphävd. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2014. Orsaken till att Alliansregeringen ändrade lagen var att det gav upphov till avgränsnings- och
tillämpningsproblem. Det var inte bara företrädare för idrottsrörelsen
som var kritiska utan regleringen ifrågasattes också av många andra
intressenter.
Det är viktigt att framhålla att ändringen i ordningslagen inte innebär
någon förändring av ansvarsfördelningen när det gäller ordningshåll
ningen. Huvudansvaret för ordning och säkerhet ligger även fortsättningsvis på anordnaren. Det får alltså inte förekomma att polisens
resurser tas i anspråk för uppgifter som kan anförtros annan personal.
Anordnare av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster
måste också fortsätta att bedriva ett aktivt arbete med att förebygga
och minska förekomsten av ordningsstörningar.
Det inkomstbortfall för staten som ändringen innebär är begränsad.
Alliansregeringen uppskattade siffran till 20 000 000 kronor per år.
Förändringen borde också i förlängningen leda till att Polisens administrativa kostnader liksom antalet domstolsprocesser kommer att minska
framöver.
Det finns inget automatiskt samband mellan att idrottsklubbarna ska
stå för en större del av notan vid idrottsevenemang och en mer rättvis
fördelning av Polisens resurser till det traditionella polisarbetet över
hela landet. Den frågan måste i stället lösas på andra sätt. I likhet med
motionären vill även partistyrelsen se fler lokalt förankrade poliser över
hela landet, men lösningen ligger inte primärt i att ta betalt för idrottsevenemang.
sid 662
Partistämma 2015
2
3
4
Motionären tar upp problemet med att individer med kriminell bakgrund
har framfört falska polisbilar. Motionären pekar på att de falska polis
bilarna ser ut som äkta, exempelvis har de ofta polisens myndighets
vapen och andra attribut stripade på dem vilket gör att de mycket
enkelt kan förväxlas med äkta polisfordon. Motionären vill kriminalisera
detta då det i dag är olagligt att utge sig för att vara polis, men ej att
framföra ett fordon som kan förväxlas med en äkta polisbil.
Motionären tar upp ett angeläget problem. Förväxlingsrisken med äkta
polisfordon är mycket stor vilket kan leda till komplikationer vid exempelvis trafikolyckor eller vid brottsplatser. Partistyrelsen konstaterar
att om människor, vare sig de har en kriminell bakgrund eller gör det i
underhållningssyfte, målar om sina bilar till polisbilar så får allmänheten
lätt intryck av att det är en polis bakom ratten. Det kan rubba förtroendet rättsväsendet. Fler erfarenheter visar också på att det till och med
varit grovt belastade personer som ägnat sig åt detta för att driva med
rättsväsendet. Det är mycket olyckligt och måste stoppas.
En utredning som sett över frågan om falska polisbilar har lämnat förslag om att det ska vara förbjudet att använda polisens kännetecken på
motorfordon utan tillstånd, och regeringen har aviserat att man avser gå
vidare med förslaget. Partistyrelsen anser att det är angeläget att lösa
problemet.
Partistämma 2015
sid 663
5
6
7
8
9
10
1
1
Mot bakgrund av detta föreslår partistyrelsen
2
att bifalla motion 164, det vill säga,
att Moderaterna verkar för att falska polisbilar inte skall få framföras på allmänna vägar,
gator och torg.
3
4
5
6
7
Motionären beskriver problem med att dagens utformning av den så
kallade tilläggsavgiften, det vill säga böter, när en passagerare inte löst
biljett för sin kollektivtrafikfärd. Motionären menar att dagens utformning av avgiften inte fungerar som avskräckande och är beroende av
hur många kontroller som utförs. Motionären vill därmed att allmänprevention skrivs in i lagen som en grund för fastställande av tilläggsavgiftens storlek samt verka för att den som fastställer en taxa i kollektivtrafiken också ges direkt beslutanderätt över tilläggsavgiftens storlek.
Partistyrelsen delar motionärens åsikt att det inte ska löna sig att fuska.
Det grundläggande problemet med att människor tjuvåker är att de
ställer sig utanför det gemensamt finansierade kollektivtrafiksystemet
men samtidigt begär tillgång till detsamma. Det är av yttersta vikt att
tilläggsavgiften fungerar avskräckande för att motarbeta tjuvåkning.
2
Motionärerna vill avskaffa danstillståndet.
Det finns en mängd sysslor som polisen utför i dag som inte tillhör
deras brottsbekämpande verksamhet. Det kan handla om sådant som
att utfärda pass, hantera hittegods, omhänderta personer som är berusade, inspektera farliga istappar och att utfärda olika typer av tillstånd.
Alliansregeringen tillsatte en utredning som skulle se över hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Tanken var att se över om det gick
att renodla polisens arbete samt om det skulle vara möjligt att andra
myndigheter skulle kunna utföra dessa sysslor så att polisen i stället
kan fokusera på sin utrycknings- och utredningsverksamhet. Dessvärre
beslutade den nuvarande regeringen att lägga ned utredningen i förtid.
Frågan om att avskaffa kravet på danstillstånd har tidigare diskuterats.
Argumenten om att Polisen ska kunna fullgöra sitt uppdrag om att upprätthålla ordning och säkerhet vägde då tyngre än behovet av minskad
byråkrati. Det finns ett värde i att poliser får information om planerade
tillställningar eftersom det finns risk för att bråk eller andra situationer
kan uppstå som kräver polisingripande.
Tillämpningen har emellertid blivit sådan att det är dags att se över
tillståndsgivningen i syfte att eliminera onödiga regleringar.
att kraven på danstillstånd i Ordningslagen (1993:1617), kapitel 2, paragraf 4, skall
avskaffas, samt
att allmänprevention skrivs in som en grund för fastställande av tilläggsavgiftens storlek,
samt
att uttala sig för att krav på tillstånd för att anordna en offentlig danstillställning av
skaffas.
att den som fastställer en taxa i kollektivtrafiken också ges direkt beslutanderätt över
tilläggsavgiftens storlek.
9
10
3
4
5
6
att bifalla motionerna 166 och 167, det vill säga
8
166 och 167
7
8
9
sid 664
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 665
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Motionärerna vill att avvikelser från kriminalvårdsanstalt ska kriminaliseras och att påföljden för avvikelse utformas på ett sådant sätt att det får
en avskräckande effekt.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att rymning, försök till
rymning och avvikelse från anstalt, häkte eller under permission och
utslussningsåtgärder måste få kännbara konsekvenser. Det finns i dag
i regelverket sanktionsmöjligheter mot misskötsel genom de öppningar
som finns om att dra in permissioner eller återkalla möjligheten till att
avtjäna sluttiden av straffet i en mer öppen anstalt. Som framgår av
brottsbalken kan även den villkorliga frigivningen skjutas upp om det
finns ”synnerliga skäl” vilket exempelvis kan vara att den intagne har
rymt från anstalten.
En kriminalisering av rymningar skulle innebära att ett rättegångsförfarande påkallas, med alla de kostnader för domstol och ombud,
samt den ytterligare arbetsbörda som detta medför för rättsväsendet,
som följd. Det finns skäl att ifrågasätta ifall kriminalisering är det mest
ändamålsenliga tillvägagångssättet för att markera samhällets syn på
avvikelser från Kriminalvården, samtidigt som vi instämmer med motio
närerna om vikten av tydliga markeringar emot den misskötsel det
innebär att avvika från den straffpåföljd som dömts ut av rättsväsendet.
Den tidigare Alliansregeringen gjorde stora satsningar på Kriminalvården. Som ett resultat av dessa satsningar har antalet direktrymningar
från anstalt sjunkit från fjorton år 2006 till sex år 2014. Ingen av de sex
skedde från anstalter i säkerhetsklass 1 (högsta säkerhetsklass). Utöver
detta skedde 78 stycken avvikelser från permission och 34 stycken avvikelser från vårdvistelse som särskilt utslussningsåtgärd.
Kriminalvårdens satsningar på säkerheten måste ständigt prövas,
förnyas och förbättras för att förhindra att rymningar sker. Det är viktigt
att myndigheten reagerar när en rymning genomförts och partistyrelsen
anser att det angeläget att konsekvenserna för den som rymmer ska
vara tydligt ingripande och kännbara.
sid 666
Partistämma 2015
2
3
Motionären vill att brottsoffer ska få sitt tilldömda skadestånd direkt
av staten och att staten i sin tur ska kräva in pengarna från den skadeståndsskyldige. I motionen beskrivs de svårigheter som finns för
brottsoffer att få sitt skadestånd utbetalat.
I de fall brott inte kan förebyggas måste samhällets resurser rikta in sig
på att minska brottets skadeverkningar och att hjälpa brottsdrabbade.
Ekonomisk ersättning är en viktig del i detta arbete och det är därför
angeläget att systemet med brottsskadeersättning fungerar väl.
Med dagens system är det den skadeståndsskyldige som ska kompensera brottsoffret för den skada han eller hon har orsakat. I andra hand
kan brottsoffret få ersättning från sitt försäkringsbolag. I sista hand kan
brottsoffret ha rätt till statlig ersättning, så kallad brottsskadeersättning
från Brottsoffermyndigheten.
Partistyrelsen konstaterar att det är viktigt att ansvaret för ett brott är
tydligt. Skadeståndsskyldigheten är en del av den konsekvens som
åläggs den som dömts. Det vore naturligtvis allra enklast för det enskilda brottsoffret om man kunde få ersättning av staten direkt efter brottet
eller att brottsskadeersättningen betalades direkt efter det att domen
vunnit laga kraft, men det är principiellt viktigt att ansvaret läggs på
förövaren. Dessutom skulle incitamenten för enskilda att teckna försäkringar minska och innebära betydande kostnader för staten. Mot den
bakgrunden anser partistyrelsen att det system som finns i dag ändå är
det mest ändamålsenliga.
Partistämma 2015
sid 667
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det ibland kan upplevas svårt att få ut sitt skadestånd, men anser ändå inte att nuvarande
system ska ändras. Alliansregeringen införde en ny Brottsskadelag
så sent som den 1 juli 2014. Syftet med den nya lagen var att stärka
brottsoffrens ställning, skärpa gärningsmännens ansvar och förbättra
systemet med brottsskadeersättning. Genom den nya lagstiftningen
skapades exempelvis ett större utrymme för Brottsoffermyndigheten att
återkräva utbetald ersättning från gärningsmannen.
Frågan om att införa anonyma vittnen i Sverige har utretts flera gånger.
Andra argument som har lyfts fram i utredningar har varit att anonyma
vittnen skulle stå i konflikt med de grundläggande principerna för ett
rättssamhälle. En sådan princip är att en part ska känna till och kunna
bemöta alla uppgifter som domstolen grundar sitt avgörande på.
4
5
6
7
8
9
10
Våldskommissionen hade till uppgift att utreda hur vanligt det var att
parter och vittnen utsattes för våld och hot i anslutning till förundersökning och rättegång. I slutbetänkandet redovisades slutsatsen att problemen inte var av den omfattningen att det var motiverat med åtgärder
som skulle rubba grundläggande principer om offentlighet och insyn i
processmaterial.
Brottsofferutredningen kom fram till att anonyma vittnen inte var motiverat. En anledning var att hot och andra övergrepp mot målsägande
och vittnen förekommer relativt sällan samt att de övergrepp som förekommer främst riktas mot personer som den tilltalade har en relation
till.
Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att människor som inte
vågar vittna är ett hot mot rättssystemet. Motionären hänvisar till bland
annat Norge som infört anonyma vittnen och vill att frågan ska utredas
och införas även i Sverige om fördelarna överväger nackdelarna.
Partistyrelsen konstaterar inledningsvis att det svenska rättssamhället
vilar på tanken att individen fullgör sin vittnesplikt. Det är av avgörande
betydelse att vittnen fritt och opåverkat ges möjlighet att vittna i domstol vad de erfarit. Samhället måste värna om personer som uppfyller
sin vittnesskyldighet och straffa den som försöker hindra någon att
fullgöra den skyldigheten.
Partistyrelsen konstaterar att frågan har utretts, men att motionären lyfter en viktig fråga. Vi är tveksamma till förslagen om att införa möjlighet
till anonyma vittnen. Det skulle vara problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt för den tilltalade, som exempelvis inte vet vem som vittnar mot
honom eller henne och som kan få svårt att utforma ett relevant försvar.
Erfarenheter från exempelvis Norge som infört en sådan möjlighet visar
också att denna inte utnyttjas. Man ska vara försiktig med att införa
lagstiftning som riskerar att inte göra någon nytta
Partistämma 2015
3
4
5
6
7
8
Enligt Riksdagens utredningstjänst har det visat sig att bestämmelsen
om anonyma vittnen, som infördes i Norge 2001, inte tillämpats särskilt
ofta. En orsak till det är att de stränga villkoren för när det är tillåtet att
vittna anonymt begränsar användningen. Det har också i praktiken visat
sig vara svårt att hålla vittnets identitet hemlig, även om uppgifterna är
sekretessbelagda.
sid 668

Propositioner och yttranden – pdf

Transcription

Similar documents

Inbjudan till samråd 2014-11-25

Utskottsindelning rikshemvärnsting 2015

Närodlad rättspolitik

Se förvaltningsrätternas domkretsar på en karta

Protokoll 2015-09-14

Sammanställning av invånarnas yttranden om barn- och

Motionerna i sin helhet