Språkutveckling och interkulturell pedagogik

Språkutveckling och
interkulturell pedagogik
Marie-Louise Persson
"Mitt språks gränser är min
världs gränser.” (Wittgenstein)

Mellan 150 - 200 språk i Sverige

5 officiella minoritetsspråk (finska, meänkieli, samiska,
romani chib och jiddisch)

Över 1, 5 miljoner har svenska som andraspråk

L1 (modersmål), L2 (andraspråk), främmande språk

Språkfärdighet (nivå)

Språkarv (inom sociala gränser)

Språkidentifikation (över sociala gränser)
Marie-Louise Persson
Inlärning & kunskapsutveckling

Holistisk syn på människan

Vår syn på vuxna och barns roller,
uppfostran, syn på skola och lärandet
påverkas av kulturen man lever i.

Med språkets hjälp kan vi tänka, lära oss,
minnas, lösa problem, utveckla idéer,
uppleva känslor och mycket annat
Marie-Louise Persson
Andraspråksinlärning
Det kognitiva perspektivet

Inläraren är aktiv och deltagande. Språket är grunden för
inlärningen och språket flödar i omgivningen. Inläraren ställer
successivt upp hypoteser om regler eller ords betydelser och när
hypotesen bekräftas så befästs kunskapen.

Krashen 1987, språkinflödet (i + 1)

Viktigt att möta ett rikt språk, få visuellt stöd och återkoppling.

Cummins definition av språkkunskapsnivåer (1976)
BICS
(Basic Interpersonal Communicative Skills)
CALP
(Cognitive Academic Language Proficiancy)
Marie-Louise Persson
Andraspråksinlärning
Det sociokulturella perspektivet

”All inlärning sker i ett socialt sammanhang” (Vygotsky)

Ett samarbete mellan lärare och elev

Zonen för närmaste utveckling

Stöttning ger mönster och mallar

”Det en elev kan göra med stöd idag kan hon göra på egen
hand imorgon” (Vygotsky)

En åldersadekvat och lämplig hög kognitiv nivå

Smågruppsarbeten, parövningar
Marie-Louise Persson
Andraspråksinlärning
Det poststrukturella
perspektivet

Sociala faktorer

Maktförhållanden, kön, klass, etnicitet..

Subjektspositionering. Diskrepans.

Naturlig och spontan interaktion ej självklar

Investering, tilltro till framtida utdelning

Empowerment, lärarnas roll och budskap viktigt

Lyfta tidigare erfarenheter och kunskaper
”Pennan är starkare än svärdet”
Marie-Louise Persson
Förväntningar är utslagsgivande för elevernas möjligheter
att uppnå grundskolans mål (Torpsten 2012:87).
Av 15-åriga elever födda utomlands uppnår endast 52
procent det som kallas grundläggande läsnivå, sämre än
andra OECD-länder. En självuppfyllande profetia.
Marie-Louise Persson
Nyanlända
elever får inte det stöd de behöver när de ska börja
..
i ordinarie klass. Eleverna får inte tillräckligt stöd i svenskan i
de olika ämnena och de har svårt att komma in i
klassgemenskapen. Flertalet upplever en social exkludering.
Jenny Nilsson (doktorand vid Stockholms universitet inom forskningsprojektet Nyanlända och lärarande)
Lyssna mer på eleverna själva och underlätta för dem att bli
en del i gemenskapen. Lång tid i förberedelseklass får stora
sociala konsekvenser och skapar stigmatisering.
Eva Skowronski (avhandling vid Lunds Universitet: Skola med fördröjning.
Nyanlända elevers spelrum i ”en skola för alla”. Fältstudier och intervjuer)
Marie-Louise Persson
Flerspråkighet som resurs
"Kolik jazyků znáš, tolikrát jsi člověkem” *

Flerspråkighet ger en större repertoar, språken fyller
olika syften och funktioner, kompletterar varandra.

Tvåspråkighet och flerspråkighet har många fördelar
vad gäller individens utveckling kognitivt, språkligt och
identitetsmässigt.

Berikar individens intellektuella och lingvistiska
framsteg, individen blir mer flexibel i sitt tänkande och
är mer medveten om språkens struktur och funktion.
* Tjeckiskt ordspråk "Ju fler språk man talar, desto mer människa är man.”
Marie-Louise Persson
Modersmålsundervisning

Underlättar inlärning av nya språk, gemensam språklig bas.

Acceptans

Trygghet, identitetsutveckling

Familjekommunikation

Brygga till integration

Skolframgång, gynnar inlärning

Samverkan modersmålslärare och undervisning
Marie-Louise Persson
Språktypologi
Marie-Louise Persson
Språkfamiljer
En komplex process
Social miljö
Bemötande
Fysisk miljö
Investering
Kongruens-kulturellt
avstånd
Psykisk Hälsa
Andraspråksinlärning
Orsak/attityd till
flykt/flytt
språksläktskap
Kognitiv förmåga
Pedagogisk miljö
Modersmålskunskaper
Marie-Louise Persson
Ålder
Utbildningsbakgrund
Interkultur

En process och en interaktion i ett kulturmöte

Målet med interkulturell utbildning är enligt Pirjo Ladenperä:
-
ömsesidig respekt
-
tolerans
-
jämlikhet
-
social rättvisa
Marie-Louise Persson
Interkulturell pedagogik

Europarådet 1984 - stävja segregation och svaga skolresultat

Genomtänkt förhållningssätt där man tror på förmågan att göra
skillnad, inte bemöter elever ensidigt och kategoriserande.

Interaktion i fokus. Gränsöverskridande och öppen undervisning.

Ömsesidig nyfikenhet och positiva förväntningar

Bejaka globalisering, världsmedborgare, transnationella identiteter
och ta hänsyn till individens språk, kultur och erfarenheter

Bearbetning av attityder, fördomar och rasism (positiva förebilder)

kosmopolitisk kommunikation ”olika synsätt, inte konsensus”

Skapa mötesplatser och inkludering

Samverkan med föräldrar, närsamhälle, föreningsliv
Marie-Louise Persson
Den mångkulturella skolan
”En lärare idag är inte längre förmedlare av färdig kunskap.
Vi kan inte längre bestämma vad kunskap är för något. Det
gäller idag för en lärare att vara vägledare och handledare
för individens eget skapande och kunskapsbildande utifrån
elevens egna erfarenheter och egna kunskaper.
För att lyckas med detta krävs bl.a. en ökad förståelse för
hur unga människor idag söker kunskap, bildar sig,
konstruerar identiteter och skapar mening i livet. Detta
ställer i sin tur krav på lärarens egen kunskap om kultur och
kulturens betydelse..”
(s. 43. Skola som mångkulturell arbetsplats, Hans Lorentz, 2009)
Marie-Louise Persson
Socialstyrelsens rapport
Interkulturellt socialt arbete
Förutsättningar för interkulturellt socialt arbete inom IFO (2010)

Medvetenhet om etnocentrism

Kunskap om att kulturer och religionens betydelse

Kunskap om migrationsprocessen och dess effekter på
familjerelationerna

Medvetenhet om vad interkulturella möten inom IFO kan
innebära för specifika förutsättningar samt vikten av att ställa
frågor och möta brukare med en öppen, sökande hållning

Medvetenhet om hur egna och andras värderingar påverkar vårt
sätt att beskriva, förstå, analysera problem och se lösningar

Insikt i maktstrukturer, marginaliserings-, utstötnings- och
stigmatiseringsprocesser
Marie-Louise Persson
Hur kan du stärka nyanländas
lärande och språk i din roll?
Arbetar du utifrån ett
interkulturellt perspektiv?
Ser du strukturella hinder
i din verksamhet?
Marie-Louise Persson
Några slutsatser..

Normkritiskt perspektiv, inte kategorisera

Fokus på de nyanländas resurser och möjligheter

Kompetensutveckling och ökad kunskap behövs

”Alla” är språklärare, boenden kan främja språkutveckling

Samordna den unges sociala nätverk, hälsoinsatser och
fritidsaktiviteter och se till helhetssituationen.

Genomtänkt arbetsmetodik för att främja lika möjligheter

Forskning visar att nyanlända bör börja i en förberedelsegrupp några
månader utifrån frivillighet, föräldrarinkludering är viktig. Klassen är
placerad i skolbyggnaden, tät samverkan med ordinarie klasser som
utökas. Först några ämnen. Parallellt ges modersmålsundervisning.
En flexibel och smidig process.

Utökad samverkan med universitet och rektorsutbildningar, nytt
kartläggnings- och bedömningsmaterial (Skolverket 2013-2016)
Marie-Louise Persson
Några tips..

Andraspråksresan, Monika Axelsson

Greppa språket, Skolverket

En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända
elever (Kästen-Ebeling, Tore Otterup)

Nyhetsbrev från Pedagog Stockholm (andraspråksinlärning)

Samlad forskning på Skolverkets hemsida (nyanlända)

https://adobeconnect.skl.se/ensamkommande-barn/

www.digitalaspåret.se

www.kreativpedagogik.se

www.informationsverige.se (utbildningsmaterialet Hitta Rätt m.m.)

www.vamed.se

www.hejsverige.nu
Marie-Louise Persson