Budget 2016 och plan 2017

Transcription

Budget 2016 och plan 2017-2019
Norrköpings kommun
Budget 2016
och plan 2017-2019
Utdebitering
2012
2013
2014
2015
2016
Kommunen
21,03 1
21,03
21,28 2
21,25 3
21,75 4
Landstinget
10,27 1
10,92
10,67 2
10,70 3
10,70
31,30
31,95
31,95
31,95
32,45
1,17
1,17
1,17
1,17
1,17
32,47
33,12
33,12
33,12
33,62
Summa kommunalskatt
Kyrkoavgifter
Totalt
Skatteväxling genomfördes 2012 med 42 öre på grund av att huvudmannaskapet
för kollektivtrafiken flyttades från länets kommuner till landstinget.
2
Skatteväxling genomfördes med 25 öre på grund av att huvudmannaskapet för
hemsjukvården flyttades från landstinget till länets kommuner.
3
Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni (KS 2014/0353 § 39) om godkännande
av Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. För att
kompensera regionen för bortfall av kommunala bidrag framgår det av samverkans avtalet att parterna är överens om en ekonomisk reglering mellan regionen och
kommunerna. Regleringen innebär att regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skatten med 0,03 procentenheter och att respektive kommun sänker sin
skattesats i motsvarande omfattning.
4
Skattehöjning med 0,50 procentenheter vilket beräknas ge ett tillskott på cirka
134 mnk för år 2016.
1
Innehåll
Beslut5
Trygghet och tillväxt
6
Finansiella förutsättningar
8
Sammanställning10
Investeringsplan 2016-2019
52
Kommunstyrelsen52
Stadsplaneringsnämnden52
Tekniska nämnden
55
Kultur- och fritidsnämnden
56
Utbildningsnämnden56
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
56
Vård- och omsorgsnämnden
56
Socialnämnden56
Kommunrevisionen56
Sammanställning av driftbudget 2016
och driftplan 2017-2019
10
Sammanställning av budgetramar
11
Sammanställning av investeringar
12
Investeringar som förutsätter bidrag,finanseras
av annan än kommunen eller är självfinansierade
13
Finansieringsplan 2016-2019
14
Bolagskoncernen58
Krav på god ekonomisk hushållning
15
Bolagsöversikt58
Finansiella mål
16
Övergripande mål och måluppfyllelse
18
Det attraktiva Norköping
Ett växande Norrköping
Ett rättvist Norrköping
Ett tryggt och hållbart Norrköping
Preciseringar för nämndernas arbete med hållbar
utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och
internationell samverkan
18
19
21
22
24
Budgetprocessen26
Investeringar som förutsätter bidrag, finansieras
57
Kommunstyrelsen57
Tekniska nämnden
57
Norrköping Rådhus AB
Hyresbostäder i Norrköping AB
Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB
Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB
Näringslivsfastigheter i Norrköping AB
Norrköping Vatten och Avfall AB
Norrköpings Hamn AB
Norrköping Airport AB
Norrköping Spårvägar AB
Norrköping Parkering AB
Upplev Norrköping AB
Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB
Norrköping Visualisering AB
62
64
68
70
72
74
77
80
82
84
86
88
90
Styrning och organisation
27
Budgetanslag 2016-2019
29
Bilaga 1. Fördelning av partistöd 2016
92
Kommunfullmäktiges budgetanslag 2016-2019
29
Bilaga 2. Norrköpings sociala investeringsfond
93
Kommunrevisionens budgetanslag 2016-2019
29
Allmänna förutsättningar som ligger till grund
för nämndernas budgetramar
Bilaga 3. Beräkning av framtida volymer
inom barnomsorgen
96
30
Nämndernas budgetanslag 2016-2019
32
inom fritidshem
99
Valnämnden 32
Kommunstyrelsen33
Utbildningsnämnden 35
Kultur- och fritidsnämnden 37
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 38
Vård- och omsorgsnämnden 39
Socialnämnden 41
Stadsplaneringsnämnden 42
Tekniska nämnden 43
Byggnads- och miljöskyddsnämnden 44
Överförmyndarnämnden 45
Ofördelat kommunstyrelsen 46
inom grundskolan
102
inom gymnasiet
104
Bilaga 7. Fördelningsmodell för volymförändringar
inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun
107
Bilaga 8. Kompensation för löneökningar för
kostenhetens personal
110
Bilaga 9. Planerad värdeöverföring från Hyresbostäder i Norrköping AB, årsbokslut 2016
111
Investeringar47
Bilaga 10. Förhandlingsprotokoll MBL
112
Investeringsbudget 2016 nämndvis med objekt
Bilaga 11. Yrkande Jusek
115
Bilaga 12. Yrkande Lärarförbundet
116
Bilaga 13. Yrkande Lärarnas Riksförbund
119
Bilaga 14. Yrkande Vårdförbundet
121
Bilaga 15. Sammanställning av budgetramar 2015,
härledning av ingående balans 2016
122
Bilaga 16 Särskilda uppdrag i budget 2016-2019
123
Bilaga 17 Exploateringsbudget 2016-2019
124
Bilaga 18 Framtid i Norrköping, Allmänna planeringsförutsättningar 2016
130
47
Kommunstyrelsen47
Tekniska nämnden
50
50
Utbildningsnämnden50
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 51
51
Socialnämnden51
Kommunrevisionen51
Planerade förhyrningar under perioden 2016-2019
51
BILAGOR
BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN
5
Beslut
1
Kommunfullmäktige beslutar följande:
2 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om 3 768 307 kr till partistöd
1 Kommunfullmäktige fastställer
1.1 skattesatsen för år 2016 till 21,75 procent,
1.2 preciseringar för år 2016 och ändrad måluppfyllelse för
mål nr 8 och10,
1.3 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2016,
1.4 den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för
åren 2017-2019 samt investeringsplanen för
åren 2017-2019,
1.5 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år
2016 för respektive nämnd samt plan för respektive
nämnd för åren 2017-2019,
1.6 resultatkrav 2016 och ekonomisk plan 2017-2019 med verksamhetsplan för bolagskoncernen,
1.7
förväntade krav på extra utdelning eller koncernbidrag
senast i bokslut 2015 till Norrköping Rådhus AB från
Hyresbostäder i Norrköping AB med 211 000 000 kr och
från Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB
med 6 000 000 kr, efter beslut i respektive styrelse,
1.8
förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning senast
i bokslut 2016 till Norrköping Rådhus AB från
Hyresbostäder i Norrköping AB med 16 000 000 kr,
Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB med
3 000 000 kr, Norrköping Vatten och Avfall AB med
4 500 000 kr och från Norrköpings Hamn AB
med 52 000 000 kr, efter beslut i respektive styrelse,
1.9 förväntade krav på utdelning till Norrköpings kommun
senast i bokslut 2016 från Norrköping Rådhus AB med
20 000 000 kr,
1.10 förändring av demografiska fördelningsmodeller för
beräkning av volymer inom fritidshem, grundskola
inklusive förskoleklass, gymnasiet samt äldreomsorgen.
Förändringen, som innebär en ersättning med 75 procent
av det enligt modellerna framräknade beloppet, utreds
och beräknas införas från och med budget 2018,
1.11 för god ekonomisk hushållning en lägsta nivå för
kommunens konjunkturfond till 1 procent av skatter
och bidrag samt en högsta nivå för kommunens
konjunkturfond till 5 procent av skatter och bidrag.
2.1 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd
om 83 000 kr,
2.2 fastställa mandatstödet till 33 015 kr per mandat,
2.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en
aktiv ungdomsförening ett grundstöd om 5 000 kr,
2.4 fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan
till 2 000 kr per mandat,
2.5 notera fördelning av partistödet för år 2016 enligt
bilaga 1.
3 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att
3.1 medge överskridande av anslag eller förskottera
medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas
av kommunfullmäktige,
3.2 lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före
det budgetår, för vilket anslaget har beviljats.
4 För 2016 fastställer kommunfullmäktige den övre gränsen för
nyupptagande av lån för kommunen till 1 500 000 000 kr.
5 Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt
att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett
värde av högst 6 000 000 kr och sälja fastigheter till ett värde
av högst 10 000 000 kr vid varje tillfälle samt medger
nämnden rätt att besluta om förhyrningar där hyreskostnaden
under kontraktstiden understiger 10 000 000 kr.
6 Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna månatligen
ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen.
7 Kommunfullmäktige beslutar att från kommunens långsiktiga
medelsförvaltning överföra 500 000 000 kr i en egen
placeringsportfölj med syfte att delfinansiera framtida
Ostlänkenrelaterade investeringar. Till denna placeringsportfölj ska även medel tillföras från del av det årliga
finansiella målet avseende finansiering av investeringar.
8 Kommunfullmäktige fastställer uppdrag till kommunstyrelsen
att initiera särskilda uppdrag vad gäller Central genomlysning
av kommunens verksamheter, Särskilt fokus på att minska
arbetslösheten och dess kostnader, Hållbart byggande och
Barnsommar i enlighet med bilaga 16.
KOMMUNSTYRELSEN
Lars Stjernkvist (S)
kommunstyrelsens ordförande
Karin Jonsson (C)
kommunalråd
Eva-Britt Sjöberg (KD)
kommunalråd
Åsa Byman Falck
kommundirektör
Claes Göran Magnell
ekonomidirektör
Reidar Svedahl (FP)
kommunalråd
Länk Länk Länk Länk Länk Länk Länk Länk
1 Handlingar
som hör till budget 2016-2019 har diarienummer KS 2015/0494.
6
Trygghet och tillväxt
Norrköping fortsätter att utvecklas starkt. Befolkningen
fortsätter öka med i storleksordningen 1 500-1 700
invånare per år. Bostadsbyggandet har tagit rejäl fart
och ligger nu på nivåer vi aldrig sett i Norrköping. Även
arbetsmarknaden fortsätter utvecklas positivt. Om man
bara tittar på måttet nyanmälda lediga jobb hos arbetsförmedlingen är ökningen dramatisk. Bara till och med
augusti 2015 har de ökat till 11 000 vilket indikerar att
arbetsmarknaden går åt rätt håll. En i grunden positiv
utveckling som visar att Norrköping är en attraktiv ort
att bo och verka i.
Det föder dock utmaningar på den offentliga servicen. Vi
behöver fler platser i skola och förskola när befolkningen
ökar. Vi behöver mark för bostadsbyggande och för att
möta de företag som vill utveckla och flytta sin verksamhet till Norrköping. Vi behöver möta behoven inom
omsorgen. Utmaningen är alltså dubbel, dels att säkerställa och utveckla kvaliteten inom skolan och omsorgen
och samtidigt möjliggöra den kraftiga expansion vi står
inför. Samtidigt som utvecklingen är stark påverkar
den ekonomiska utvecklingen även i Norrköping. Det
syns bland annat på att skatteintäkterna inte utvecklas i
samma takt som tidigare.
Sammantaget innebär läget ett val mellan att fortsätta
utveckla den kommunala servicen och fullt ut ta till vara
de förutsättningar vi har för en fortsatt stark tillväxt eller
att hjälpligt försvara den verksamhet vi har idag. De mål
Kvartetten satt upp för mandatperioden om ett bättre
näringslivsklimat, fler som klarar kunskapsmålen i skolan
och en trygg ålderdom kräver en förstärkning av den
verksamhet vi har idag. Mot den bakgrunden behöver
kommunen förstärka intäkterna och vi föreslår därför att
höja skatten med 50 öre. En förstärkning med 134 miljoner kronor som går till att stärka kvaliteten i skolan och
omsorgen och till att möjliggöra en fortsatt stark utveckling av Norrköping.
Även efter resursförstärkningen är det så att de önskemål
som finns överstiger de resurser vi har. Trots en resursförstärkning kommer vi även fortsatt behöva hålla god
koll på ekonomin. Vi behöver dessutom frigöra resurser
för fortsatta satsningar på en växande kommun. Därför
kommer vi starta en genomlysning av all kommunal
verksamhet. Syftet med genomlysningen är att identifiera
strukturer och arbetssätt samt belysa hur de kan utvecklas och effektiviseras. All verksamhet ska omfattas men
särskilt fokus ska inledningsvis läggas på de verksamhetsstödjande funktionerna, exempelvis hur vi arbetar med
upphandling. Genomlysningen ska ske från centralt håll
av en extern aktör för att säkerställa objektivitet. Målet är
att frigöra resurser för att kunna utveckla den kommunala verksamheten.
Skolan har de senaste åren fått ökade resurser för att
stärka inte minst tidiga insatser för att ge alla barn och
elever de verktyg de behöver för att kunna tillgodogöra
sig utbildningen. Det fortsätter även i den här budgeten.
Vi avsätter kommunala resurser motsvarande cirka 10
tjänster med specialistkompetenser, exempelvis
logopeder och speciallärare för att stärka insatserna
ytterligare. Dessutom tillför vi resurser utöver statsbidrag
för att börja arbetet med att minska barngrupperna i förskola och skola. Nödvändiga insatser för att ge alla barn
möjlighet att klara kunskapsmålen.
Parallellt med satsningar på tidiga insatser behöver vi
förstärka utbildningen även för de äldre eleverna och
därmed möjliggöra för alla att klara gymnasieskolan.
Arbetet med att utveckla ett nytt yrkesgymnasium
fortsätter, dessutom genomför vi insatser för att stötta
de elever som behöver och dessutom avlasta lärarna. Vi
avsätter resurser motsvarande 30 tjänster inom gymnasieskolan. I det ligger en förstärkning av de specialistkompetenser som behövs men framförallt att frigöra tid så varje
elev kan få med tid med läraren. Det gör vi genom att
anställa mentorer. De ska i första hand arbeta elevstödjande med det som inte rör undervisningen. På det sättet
kan läraren ägna mer tid åt undervisning.
Vi ser också att behoven inom vård och omsorg ökar,
inte minst behoven av boenden. Till särskilt boende
har vi idag en konstant kö på cirka 100 personer och
intresset för andra boendeformer är stort. Därför ger vi
Hyresbostäder i uppdrag att arbeta med trygga boenden
för äldre och samtidigt tidigarelägger vi utbyggnaden av
särskilda boenden. Det innebär att vi redan 2016 kommer öka antalet platser inom särskilda boenden med 88
stycken, de kommande åren tillskapar vi totalt cirka 170
nya platser. Dessutom möjliggör vi för att personalen får
bättre arbetsförhållanden genom att fullfölja sammanhållen arbetstid. Bättre arbetsförhållanden ger mer välmående personal vilket leder till en bättre omvårdnad och
på sikt minskar sjukskrivningar.
Den kommunala kostnaden för arbetslösheten är fortsatt
hög i jämförelse med andra kommuner även om den
börjat minska. Genom att minska arbetslösheten och
därmed dess kostnader frigör vi resurser som vi kan om-
fördela till andra angelägna ändamål. För att nå dit krävs
att hela den kommunala organisationen arbetar mot
målet, exempelvis genom att tillhandahålla platser för
praktik eller olika former av arbetsmarknadsanställningar.
En strategi där samtliga förvaltningar och bolag känner
ansvar ska arbetas fram och börja verkställas senast halvårsskiftet 2016.
Vi behöver även göra insatser för att matchningen på
arbetsmarknaden ska fungera. Samtidigt som vi ser
många fler nyanmälda jobb än tidigare har vi för många
som saknar gymnasial utbildning och i praktiken därmed
inte är anställningsbara. Därför kommer vi fortsätta arbeta med att bygga ut vuxenutbildningen och ta till vara
de statliga medel som kommer.
Kostnadsutvecklingen inom individ och familjeomsorgen
har de senaste åren varit stigande. Socialnämnden har
inlett ett arbete där vi nu kan se att kostnadsutvecklingen
stannat av. Bland annat handlar det om boenden för
utslussning vilket minskar behovet av dyra placeringar.
För att de ska kunna fullfölja arbetet och minska kostnaderna och den sociala utslagningen tillför vi de resurser
som krävs.
förstärka kommunens arbete. Vi fortsätter arbeta med
servicefrågor, besöksnäring, bygga bredband, för att
kommunen ska ge bra förutsättningar för företagande
och därmed nya arbetstillfällen. Vi tillför också resurser
för att dels effektivisera planprocessen och dels för att
kunna hålla ett högre tempo i antalet nya detaljplaner.
I det ligger även att förbättra servicen till enskilda och
företag.
I en del av kommunens byggnader har vi sett hur materialval vid byggnation och renoveringar resulterat i hälsorisker. Det är något vi vill förebygga. Därför vill vi titta
över vilka materialval vi gör vid beställningar och i så stor
utsträckning som möjligt använda naturliga råvaror. Ur
ett miljö och näringspolitiskt perspektiv är det naturlig
att kommunen går före och använder trä som råvara i
betydligt större utsträckning. Därför ger vi i uppdrag att
utreda förutsättningarna för att bygga trähus och hur vi
kan använda trä i de redan befintliga byggnader kommunen har, exempelvis som golvbeläggning.
Eftersom Norrköping växer kraftigt befolkningsmässigt
har trycket på bostadsmarknaden ökat. På kort tid har
vi gått från överskott på bostäder till i det närmaste akut
bostadsbrist. Byggandet av bostäder har tagit fart och
sker nu i en takt som vi inte varit med om förut. Det är
bra och nödvändigt. Vi har dessutom många företag som
vill etablera sig i Norrköping och det är stor åtgång på
den planlagda mark som finns för verksamhet. Sammantaget innebär det ett stort tryck på att få fram både mark
och detaljplaner för verksamhet och bostäder.
Norrköping är en attraktiv kommun att bo och verka i.
En del av attraktiviteten är det rika kultur- och fritidsliv
som finns. Allt från scenkonst och museer till den lilla
kulturföreningen. Inom idrotten finns elitverksamhet
inom en rad sporter och en ännu större bredd i ännu fler
idrotter. Dessutom finns en mängd andra föreningar. Tillsammans bidrar de till att skapa attraktivitet. Det är något
vi ska ta till vara och fortsätta utveckla så att ännu fler
får del av och att ännu fler får vara en del av. Vi vill även
stärka arbetet med sommaraktiviteter i staden för barn
som både bor och besöker Norrköping. Därför ger vi ett
uppdrag att arbeta fram ett koncept för barnsommar tillsammans med intresserade föreningar och andra aktörer,
vi tillför även resurser till kultur- och fritidsnämnden.
Vi ser redan nu att intresset för Norrköping ökar som
en följd av Ostlänken. 2017 inleds arbetet i och med att
godsbangården flyttas, därefter kommer Norrköping vara
en byggarbetsplats under många år, inte minst handlar
det om hela Butängen, inre hamnen, resecentrum och
nya verksamhetsområden. För att på bästa sätt ta till
vara den tillväxt som kommer av Ostlänken behöver vi
Sammantaget presenterar vi en budget som klarar att både
möta de utmaningar vi har i välfärden och samtidigt ta till
vara de tillväxtmöjligheter vi har. Totalt fördelar vi 153
miljoner kronor för att äldre ska känna trygghet, eleverna
ska få det stöd de behöver och att näringslivet ska kunna
utvecklas och kommunen växa. En budget för trygghet
och tillväxt.
Lars Stjernkvist
kommunstyrelsens
ordförande
Socialdemokraterna
Karin Jonsson
kommunalråd
Centerpartiet
7
Eva-Britt Sjöberg
kommunalråd
Kristdemokraterna
Reidar Svedahl
kommunalråd
Folkpartiet
8
FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR – BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN
Finansiella förutsättningar
Statens bedömning av den ekonomiska
utvecklingen
Regeringen presenterade den 21 september budgetpropositionen för år 2016. Sverige befinner sig i en
konjunkturåterhämtning och enligt regeringens bedömning av svensk ekonomi kommer tillväxten att bli 2,6
procent för 2015 och 2,5 procent för 2016. Jämfört
med bedömningen som gjordes i vårpropositionen så
är det en ökning med 0,2 procentenheter för år 2015
medan bedömningen för år 2016 är på samma nivå som
i vårpropositionen. BNP förväntas växa i relativt snabb
takt år 2015 och 2016 bland annat på grund av att efterfrågan på svensk export väntas ta fart då konjunkturen
i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter
även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra
till tillväxten. Regeringens prognos av BNP-utvecklingen
för 2015 och 2016 ligger lägre än Sveriges Kommuner
och Landstings bedömning av BNP-utvecklingen (3,1
procent för år 2015 och 3,7 procent för 2016).
BNP i budgetpropositionen
Procentuell årlig förändring, utfall 2014, prognos för
2015-2019
2014
2,4
2015
2,6
2016
2,5
2017
2,8
2018
2,5
2019
2,0
Tillväxten har sedan 2011 hållits tillbaka av en svag efterfrågan från omvärlden, medan hushållens konsumtion
har lämnat ett förhållandevis stort bidrag. Efterfrågan
på svensk export förväntas dock öka 2016 och i större
utsträckning bidra till BNP-tillväxten än de senaste åren.
Prognosen är dock osäker och risken för en svagare
utveckling är fortsatt stor. Även om konjunkturutvecklingen i euroområdet förstärkts under inledningen av
2015 finns det fortfarande en betydande risk för att
den ekonomiska utvecklingen ska bli svagare än väntat.
Skuldsättningen är fortsatt hög i hushållssektorn, i den
offentliga sektorn och bland de finansiella företagen i
många länder. Om de geopolitiska konflikterna i omvärlden, till exempel i vissa delar av Mellanöstern, allvarligt
förvärras kan effekterna på världsekonomin och för
svensk del bli betydande. En annan risk är att tillväxten
i Kina, som drivs av en stark kreditexpansion, bromsar
in ytterligare. Därutöver tyder mycket på att finansiella
tillgångar, som till exempel aktier och statsobligationer
på många håll i världsekonomin är förhållandevis högt
värderade. Detta ökar risken för en hastig priskorrektion
med finansiell turbulens som följd.
Två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. I euroområdet förväntas återhämtningen gå långsamt,
även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen har
ljusnat under 2015. Indikatorer visar att hushållens och
företagens förtroende för den ekonomiska utvecklingen
har förbättrats. En hög skuldsättning, arbetslöshet och
fattigdom i många länder håller dock tillbaka efterfrågan.
Den ekonomiska utvecklingen i USA förväntas dock
vara stark under de kommande åren. Tillväxten i Kina
var svag under inledningen av 2015 och i den kinesiska
ekonomin pågår en omställning från en tillväxt som till
stor del är beroende av investeringar till en tillväxt som i
stor utsträckning är driven av inhemsk konsumtion.
Arbetslösheten har länge legat på en hög nivå, kring 8
procent. Även långtidsarbetslösheten är hög. Sysselsättningstillväxten har, i ljuset av den höga arbetskraftstillväxten, varit för låg för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten, inte minst långtidsarbetslösheten.
I takt med att konjunkturen förbättras 2015 och 2016
bedöms efterfrågan på arbetskraft öka, vilket leder till att
sysselsättningen ökar. Arbetslösheten bedöms minska till
nära 6 procent 2018 och sysselsättningen öka till cirka
5 025 000 personer 2018, vilket är en ökning med cirka
250 000 personer jämfört med år 2014.
Flera år av svag produktivitetstillväxt har bidragit till
en svag utveckling av BNP per capita, som varit oförändrad sedan 2007-2014. Detta förklaras av det låga
resursutnyttjandet under den utdragna lågkonjunkturen.
En återhämtning i produktivitetstillväxten förväntas äga
rum de kommande åren allt eftersom konjunkturläget
förbättras och resursutnyttjandet ökar. Det leder till att
BNP per capita växer, om än i långsammare takt än den
genomsnittliga utvecklingen de senaste 20 åren.
Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi
Utfall 2014, prognos 2015-2019.
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Arbetslöshet, andel
7,9
7,6
7,1
6,5
6,2
6,2
(%) av arbetskraften 15-74 år
Utveckling av
2,8
2,5
3,0
3,2
3,3
3,4
timlöner* **
Utveckling av
1,8
1,2
1,5
1,5
1,1
0,4
arbetade timmar*
*årlig procentuell förändring
** Siffrorna för utveckling av timlöner avser inte nivån på kommande
avtal, utan speglar den enligt prognosen genomsnittliga utvecklingen
av timlöner i Sverige, inklusive höjning av arbetsgivaravgifter för
ungdomar.
Resursutnyttjandet steg i den svenska ekonomin 2014.
Det finns dock fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden vilket avspeglas bland annat i den höga arbetslösheten och det låga inflationstrycket. Den konjunkturåterhämtning som förväntas i prognosen innebär att
ekonomin är i konjunkturell balans 2017.
Skatteunderlag
Kommunens uppräknade skatteunderlag för 2016
uppgår enligt prognos augusti 2015 till 26 717 213 tkr.
Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 5,25
procent jämfört med budget 2015.
Prognosen för skatteunderlaget per invånare jämfört
med riket är 91,9 procent för både 2015 och 2016.
BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN – FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Kommunalskatteintäkter
LSS-utjämning
Kommunens skattesats för år 2016 är 21,75 procent,
vilket är en höjning med 0,50 procentenheter jämfört
med år 2015. Skattehöjningen beräknas ge kommunen
ett tillskott på cirka 134 miljoner kronor för år 2016.
Kommunens egna skatteintäkter beräknas för år 2016
uppgå till 5 811 008 tkr, inklusive skattehöjningen. En
skattekrona motsvarar cirka 267 000 tkr år 2016.
Från år 2004 infördes ett nytt system för kostnads
utjämning mellan landets kommuner för den verksamhet som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS).
Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla
tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En
strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom
att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga
nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den
enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett
koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex.
Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2016 är
att kommunen får ett bidrag motsvarande 108 070 tkr
från utjämningen.
Kommunalekonomisk utjämning
Från år 2005 infördes ett nytt system för kommunal
ekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen
beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och
inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag, vilket garanterar 115 procent av kommunernas
medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att
finansiera den garanterade nivån justeras detta genom
att kommunerna själva får betala en regleringsavgift.
Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar
staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget
finansierasäven de av regeringen föreslagna införande
bidragen samt det nyinrättade strukturbidraget.
Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning
finns också ett system för utjämning av strukturellt
betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner.
De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner
som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag
på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och
avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet
kräver därmed inget tillskott av statliga medel.
Ovan nämnda regleringsbidrag eller regleringsavgift
används också för ekonomiska regleringar mellan staten
och kommunsektorn, till exempel när den kommunala
finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera
för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och
kommunsektorn.
9
Skatteintäkter med mera åren
2016-2019 för Norrköping
Kommunens prognos av skatteintäkter, utjämningsbidrag
med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 14
augusti 2015 samt med hänsyn tagen till skattehöjningen
med 0,50 procentenheter.
Prognos av skatteintäkter med mera (mnkr)
Egna skatteintäkter
Statlig inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Regleringsbidrag/
avgift
Kommunal
fastighetsavgift
LSS-utjämning
Strukturbidrag
Summa
2016
2017
2018
5 811,0 6 060,8 6 321,5
2019
6 587,0
1 272,4 1 327,1 1 384,1
1 442,2
77,4
78,5
79,7
80,6
-32,5
-60,5
-99,0
-139,8
219,8
219,8
219,8
219,8
108,1
109,7
111,3
14,2
14,5
14,7
7 470,3 7 749,9 8 032,0
112,6
14,8
8 317,2
Kommunal fastighetsavgift
Den statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari
2008. I stället infördes en kommunal fastighetsavgift.
Avgiften indexuppräknas varje år och följer inkomst
basbeloppets förändring jämfört med 2008. Inkomst
basbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget
genom en förordning som vanligtvis utfärdas i november
året innan. Utbetalning till kommunerna kommer de
första åren ske utifrån kronor per invånare. Preliminärt
utfall för Norrköpings kommun år 2016 är att kommunen får 219 777 tkr i fastighetsavgifter.
10
SAMMANSTÄLLNING – BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN
Sammanställning
Sammanställning av driftbudget 2016
och driftplan 2017-2019
Driftbudget (mnkr)
2015
2016
2017
2018
2019
Verksamhetens nettodriftkostnad
exklusive avskrivningar
Avskrivningar
-6 670,0
-7 095,4
-7 316,2
-7 555,3
-7 830,4
-247,4
-6 917,4
-240,0
-7 335,4
-270,0
-7 586,2
-300,0
-7 855,3
-330,0
-8 160,4
Skatteintäkter
Kommunalekonomisk utjämning 1
Finansnetto 2, 3
Mellankommunal utjämning
Resultat före extraordinära poster
5 379,5
1 666,0
11,0
2,6
141,7
5 811,0
1 659,3
1,0
0,0
135,9
6 060,8
1 689,0
-14,6
0,0
149,1
6 321,5
1 710,5
-19,3
0,0
157,3
6 587,0
1 730,3
-22,0
0,0
134,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
141,7
135,9
149,1
157,3
134,8
-30,0
-3,2
-90,0
-123,2
18,5
-30,0
-5,9
-100,0
-135,9
0,0
-30,0
-9,1
-110,0
-149,1
0,0
-30,0
-7,3
-120,0
-157,3
0,0
0,0
-4,8
-130,0
-134,8
0,0
2015
2016
2017
2018
2019
1 200,3
78,1
24,6
216,4
110,7
14,1
1 272,4
77,4
-32,5
219,8
108,1
14,2
1 327,1
78,5
-60,5
219,8
109,7
14,5
1 384,1
79,7
-99,0
219,8
111,3
14,7
1 442,2
80,6
-139,8
219,8
112,6
14,8
11,0
1,0
-14,6
-19,3
-22,0
306,0
282,4
5,0
17,6
1,0
296,0
254,0
5,0
36,0
1,0
308,4
266,0
5,0
36,4
1,0
320,7
278,0
5,0
36,7
1,0
331,0
288,0
5,0
37,0
1,0
-295,0
-285,0
-7,0
-3,0
-295,0
-289,0
-3,0
-3,0
-323,0
-312,0
-3,0
-8,0
-340,0
-329,0
-3,0
-8,0
-353,0
-341,0
-3,0
-9,0
Extraordinära kostnader
Extraordinära intäkter
Årets resultat
Planerad användning av överskott
Markering pensioner 4
Markering (återbetalning) social investeringsfond 4
Finansiering av investeringar 4
Summa planerad användning
Återstående medel 5
Specificering av vissa poster (mnkr)
1 Kommunalekonomisk
utjämning
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Regleringsbidrag eller regleringsavgift
Fastighetsavgift
LSS-utjämning
Strukturbidrag
2 Finansnetto
Finansiella intäkter
Intäktsränta
Kreditivränta
Ränteintäkt från Norrköping Rådhus AB
Övriga finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Räntekostnader lån
Räntor pensionsavsättningar
Övriga finansiella kostnader
Inklusive utdelning till Norrköpings kommun från Norrköping Rådhus AB med 20 000 tkr för åren 2016-2019, se beslutssats 1.9 på sidan 5.
4
Kommunens finansiella mål, för mer information se sidan 16-17.
5
I budgetbeslut (KS 2014/0271) prognosticerades en löneuppräkning med 3,1 procent för år 2015. Justering skedde senare till
löneuppräkning med 2,7 procent utifrån det allmänna löneavtalsläget, varvid posten ”Medel för löneavtal,
kommunstyrelsen” samt nämndernas budgetramar sänktes med totalt 18 500 tkr som en konsekvens av detta.
3
BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN – SAMMANSTÄLLNING
11
Sammanställning av budgetramar
Budgetramar (tkr)
2015 1
2016
2017
2018
2019
Kommunfullmäktige
12 935
13 141
13 377
13 644
13 917
Kommunrevisionen
4 872
4 970
5 080
5 200
5 335
Valnämnden
380
386
393
2 901
3 312
15 127
15 814
16 336
17 332
17 736
399 078
421 882
398 838
396 007
387 306
2 704 495
2 861 469
2 943 403
3 020 849
3 103 476
217 208
225 925
238 853
243 795
248 930
Överförmyndarnämnden
Kommunstyrelsen
Utbildningsnämnden
487 276
483 779
461 312
450 654
434 680
2 075 646
2 222 864
2 277 346
2 327 908
2 389 566
449 925
484 597
480 898
474 477
480 032
29 820
41 602
44 012
44 972
46 137
349 606
370 328
388 444
407 629
425 024
40 096
43 083
44 017
45 200
46 657
9 200
7 500
9 500
9 500
9 500
145 000
148 000
153 000
158 000
158 000
93 194
90 000
211 100
338 600
490 300
10 000
15 000
15 000
15 000
15 000
7 043 858
7 450 340
7 700 909
7 971 668
8 274 908
Socialnämnden
Stadsplaneringsnämnden
Tekniska nämnden
Byggnads- och miljöskyddsnämnden
Ofördelat kommunstyrelsen
Pensionsskuldens förändring
Medel för löneavtal, kommunstyrelsen
2
Extrapott lönesatsning, kommunstyrelsen
Summa budgetramar
3
2
För att se härledning av nämndernas ingående ramar utifrån tilläggsbudget under 2015, se bilaga 15.
För mer information se sidan 30.
3
I summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. I summan för verksamhetens nettodriftkostnad
exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 10 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. Avskrivningarna
redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad.
1
2
exklusive avskrivningar (mnkr)
2015
2016
2017
2018
2019
7 043,9
7 450,3
7 700,9
7 971,7
8 274,9
Avgår avskrivningar
-247,4
-240,0
-270,0
-300,0
-330,0
Avgår internränta
-126,5
-114,9
-114,8
-116,3
-114,5
6 670,0
7 095,4
7 316,2
7 555,3
7 830,4
Summa budgetramar
exklusive avskrivningar
Nämndernas budgetramar redovisas på sidorna 32-46.
12
Sammanställning av investeringar
Nämndernas investeringsbudget 2016 och investeringsplan 2017-2019
Nämnd (tkr)
2016
2017
2018
2019
Kommunstyrelsen
236 350
164 500
173 800
354 800
594 000
933 150
558 650
264 150
Varav:
lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor
lokalförsörjning vård och omsorg
lokalförsörjning socialnämnden
lokalförsörjning köksverksamhet
lokalförsörjning övrigt
lokalförsörjning reinvesteringar
mark och exploatering
stadsplaneringsnämnden övrigt
328 600
129 000
35 000
5 000
26 500
70 000
-250
150
476 500
329 000
43 000
0
20 500
70 000
-6 000
150
247 000
184 000
60 000
0
20 500
53 000
-6 000
150
52 000
152 000
0
0
20 500
45 000
-6 000
650
Tekniska nämnden
114 150
298 800
294 450
207 400
39 600
7 650
6 250
2 500
Utbildningsnämnden
41 800
39 500
40 500
28 500
800
0
0
0
21 500
21 800
30 300
18 200
1 500
500
500
0
250
0
0
0
1 049 950
1 465 900
1 104 450
875 550
Socialnämnden
Kommunrevisionen
Summa
Investeringsbudget för år 2016 redovisas på sidorna 47-51.
Planerade nya förhyrningar redovisas på sidan 51.
Investeringsplan för åren 2017-2019 redovisas på sidorna 52-57.
BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN – SAMMANSTÄLLNING
13
Dessa ingår inte i investeringsplanen 2016-2019
Nämndanslag (tkr, netto)
2016
2017
2018
2019
100 600
25 150
53 000
101 000
Tekniska nämnden
12 000
18 500
94 500
83 000
26 000
18 000
13 000
8 000
138 600
61 650
160 500
192 000
Kommunstyrelsen
Summa
Utöver investeringplanen 2016-2019 redovisas här en sammanställning av angelägna infrastrukturella investeringar för
kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs
statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun samt självfinansierade
investeringar.
Ovanstående investeringar redovisas på sidan 57.
14
Finansieringsplan 2016-2019
(mnkr)
Tillförda medel
2015
2016
2017
2018
2019
Justerat resultat före extraordinära poster
389,1
365,9
409,1
447,3
454,8
20,0
20,0
20,0
20,0
20,0
Nya lån/kapitalfrigörelse
Försäljning av anläggningstillgångar
523,1
733,3
1 067,6
717,4
496,7
Summa
932,2
1 119,3
1 496,7
1 184,7
971,6
Investeringar1
932,2
1 119,3
1 496,7
1 184,7
971,6
Summa
932,2
1 119,3
1 496,7
1 184,7
971,6
Använda medel
1
Enligt investeringsplanen beräknas investeringsutgifterna, inklusive försäljning av anläggningstillgångar, uppgå till 1 119,3 mnkr
för år 2016, till 1 496,7 mnkr för år 2017, till 1 184,7 mnkr för år 2018 samt till 971,6 mnkr år 2019. Investeringar som förutsätter
statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges i budget.
Justerat resultat före extraordinära poster
2015
2016
2017
2018
2019
Resultat före extraordinära poster
141,7
125,9
139,1
147,3
124,8
Avskrivningar
247,4
240,0
270,0
300,0
330,0
Justerat resultat
389,1
365,9
409,1
447,3
454,8
Finansiellt leasingavtal
Rådet för kommunal redovisning har i december
2006 utkommit med en rekommendation om hur
kommunerna ska redovisa leasingavtal.
Enligt rekommendationen definieras ett finansiellt
leasingavtal som ett leasingavtal vari de ekonomiska
risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett
objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till
leasetagaren. Övriga leasingavtal definieras som
operationella.
Om nuvärdet av leaseavgifterna överstiger 80 procent
av leasingobjektets verkliga värde vid leasingperiodens
början ska leasingavtalet alltid redovisas som ett
finansiellt leasingavtal.
Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt
ett finansiell leasingavtal som anläggningstillgång i
balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden
betala leasingavgifter ska redovisas som skuld i balansräkningen.
Om en kommun gör en avvikelse från rekommendationen ska, enligt 1 kap. 3§ lagen om kommunal
redovisning, kommunen i årsredovisningen redovisa
vilken avvikelse som har gjorts och skälen för detta.
BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN – GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
15
Krav på god ekonomisk
hushållning
Hösten år 2004 antog regeringen en del förändringar i kommunallagen
och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk
hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen är i många
stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. Lagen kan
ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning.
Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagregler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning.
Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger
kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl.
För ekonomin ska anges finansiella mål som är av
betydelse för en god ekonomisk hushållning.
För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är
av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de
kommande tre åren, varav budgetåret är det första.
Planen ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det
negativa resultatet regleras och det redovisade egna
kapitalet återställas under de närmsta tre åren.
Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske.
Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt
resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.
Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommunens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera
negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock
även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella
aspekter.
Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering
av om målen för en god ekonomisk hushållning har
uppnåtts.
Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning
ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet
16
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING – BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN
(mnkr)
400
Finansiella mål
350
374
300
250
Finansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutvecklingen, mål för hur mycket den löpande verksamheten får
kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa.
För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen.
Nedan redovisas fyra skäl till varför positivt resultat
behövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning.
Finansiera investeringar och
värdesäkra anläggningstillgångar
För att täcka kostnader för förslitningar av tillgångar
och finansiera framtida investeringar görs avskrivningar.
Inom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska
anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad
värdeminskning. För att ersätta anläggningstillgångar
med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs
överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå
och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom utökad upplåning, vilket kan
leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del
av driftbudgeten.
Pensioner
För kommunerna är pensionsrättigheter intjänade
före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod
som anvisats innebär att de inte bokförs som skulder i
balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed
kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen. Om
inte överskott sätts av för framtida pensionsutbetalningar
kommer dessa att ta i anspråk en allt större del av de
medel som står till verksamhetens förfogande.
Konjunkturanpassat resultat
Under goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns
skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatteavräkningar. Vid sämre tider med dålig tillväxt på skatteunderlaget får kommunerna i stället negativa skatteavräkningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre
tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda
tider som kan användas vid sämre tider.
För närvarande finns en markering på 270 miljoner
kronor under eget kapital (”konjunkturfond”). Kommunens konjunkturfond ska som lägst uppgå till 1 procent
av skatter och bidrag, vilket för år 2016 skulle innebära
cirka 74,7 miljoner kronor, och som högst uppgå till 5
procent av skatter och bidrag, vilket för år 2016 skulle
innebära cirka 373,5 miljoner kronor. För närvarande
uppgår konjunkturfonden till cirka 3,6 procent av skatter
och bidrag i 2016 års nivå.
I och med att nivåerna på konjunkturfonden är kopplade till utvecklingen av skatter och bidrag säkras nivån i
takt med utvecklingen av tillväxten i samhället och
kommunen står väl rustad för att klara av tillfälliga nedgångar i skatteunderlaget.
270
200
150
100
50
0
75
Lägsta nivå (1 procent)
Nuvarande nivå
(3,6 procent)
Högsta nivå (5 procent)
Social investeringsfond
I december 2010 beslutade kommunstyrelsen att inrätta
en social investeringsfond i Norrköping. Den sociala
investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala
kostnader samtidigt som mänskliga vinster görs. Kostnadsminskningen ligger som en kreditpost på berörd nämnd
och skapar på så sätt ett positivt resultat för kommunen,
vilket gör att den sociala investeringsfonden fylls på och
kan användas för nya sociala investeringar (se bilaga 2).
Mål och riktlinjer för verksamheten
I kommunallagen framgår det att kommunerna även ska
ange mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattning och innehåll i sådana mål och riktlinjer, inte heller
vilka områden av den kommunala verksamheten som ska
omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett val med
utgångspunkt från sina egna förhållanden.
En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i
delårsrapporten samt i årsredovisningen.
God ekonomisk hushållning för
Norrköpings kommun - finansiella mål
Finansiering av investeringar
Lånefinansiering innebär normalt högre kostnader under
investeringens livslängd. Ett annat skäl till att undvika
lånefinansiering är att ökade räntekostnader tar i anspråk
ekonomiskt utrymme som finns för att bedriva verksamhet.
Som beskrivs ovan görs avskrivningar på kommunala
tillgångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan
hänsyn till inflation. För att kunna uppnå ökad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som
driftsresultat redovisar ett överskott som bidrar till att
skillnaden mellan investeringsnivå och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen minskar.
Norrköping står inför stora förändringar och stora investeringar i samband med att snabbjärnvägen Ostlänken
kommer att dras genom Norrköping. För att klara investeringarna kommer nivån på detta finansiella mål att öka.
Det belopp som ska avsättas kommer successivt att öka
fram till 2020 då planen är att 100 miljoner kronor ska
avsättas utöver dom 65 miljoner som tidigare legat i plan.
För budgetperioden avsätts följande belopp som överskott i driften.
Balanskrav
Finansiering av investeringar (mnkr)
Totalt belopp
Varav finansiering av
framtida investeringar i
Ostlänken
2016
2017
2018
2019
100,0
110,0
120,0
130,0
35,0
45,0
55,0
65,0
De extra medel som sätts av för framtida finansiering av
Ostlänksprojektet kommer att placeras i sparande.
Kommunen har placerat 713 miljoner kronor i en
långsiktig medelsförvaltning. Marknadsvärdet uppgick
sista augusti 2015 till 1 381 miljoner kronor. Enligt
ekonomikommissionens förslag ska 500 miljoner kronor
från den långsiktiga medelsförvaltningen användas för
delfinansiering av Ostlänkenrelaterade investeringar. I
och med detta har 500 miljoner kronor överförts i en
placeringsportfölj med kortare placeringshorisont och
med mindre risk. Det är till denna placeringsportfölj som
del av det finansiella målet Finansiering av investeringar
ska föras om det uppnås (35 miljoner kronor för 2016).
Se även beslutssats 7 på sid 5.
Markering pensioner
Sedan tidigare har Norrköpings kommun avsatt likvida
medel för att likvidmässigt kunna finansiera ökade framtida pensionsutbetalningar.
För att även resultatmässigt matcha den likvidmässiga avsättningen avsätts följande belopp som överskott i driften.
Markering pensioner (mnkr)
2016
30,0
2017
30,0
2018
30,0
2019
0,0
Resultatmässiga överskott i kommunens pensionsfond
ska i respektive års bokslut avsättas till pensioner enligt
modellen ovan.
Pensionsrättigheter intjänade efter 1998 är fullt ut
finansierade. Huvuddelen av dessa pensionsrättigheter
betalas årligen ut till de anställdas val av pensionslösning
och resterande del överförs till kommunens pensionsfond.
Markering (återbetalning) social investeringsfond
Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade
kommunala kostnader. För varje beslut om investering
måste den tidsperiod definieras som kostnadsminskningen
ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen
uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man
upp ett kapital som kan användas för nya investeringar.
Utgiftsminskningarna fördelas alltså inte ut till annan
verksamhet utan placeras åter i den sociala investeringsfonden inom kommunens egna kapital. Kravet på att nämnden ska göra årliga utgiftsminskningar gäller till dess att
det belopp som ianspråktagits ur fonden är återställt. För
mer information se bilaga 2.
Markering (återbetalning) social investeringsfond (mnkr)
2016
5,9
2017
9,1
17
2018
7,3
2019
4,8
Under tider med bra tillväxt på kommunens skatteunderlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger
ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider
inträffar normalt det omvända förhållandet. För att
undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kommunen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som
avsätts inom det egna kapitalet för användning vid sämre
tider. En sådan avsättning görs först efter det att delmålet
eller målet för finansiering av investeringar uppnåtts.
Att ta i anspråk medel avsatt i denna typ av kommunal
”konjunkturfond” utgör i Norrköpings kommun ett synnerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftresultat.
Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för
att inte återställa negativa resultat är:
Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att
uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste
anföras i budgetarbetet.
Orealiserade förluster på värdepapper som innehas
med ett långsiktigt syfte.
I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av
förändrad redovisningsprincip. Här måste varje
enskilt fall prövas.
Användning av historiska överskott som tidigare har
markerats under eget kapital för särskilda ändamål.
Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balanskravsutredning göras enligt följande.
Årets resultat
Avgår:
realisationsvinster,
orealiserade vinster på värdepapper,
intäkter på grund av förändrad redovisningsprincip,
markering inom eget kapital för framtida pensioner,
markering inom eget kapital för återbetalning social
investeringsfond.
Tillkommer:
orealiserade förluster på värdepapper,
kostnader på grund av förändrad redovisningsprincip,
kostnader för omstruktureringsåtgärder,
disposition av medel inom eget kapital avsatta för
pensioner,
disposition av övriga markeringar, exempelvis social
investeringsfond.
Årets resultat mot balanskrav
Vid underskott:
Underskottet täcks av medel avsatta som balanserat
resultat från bättre tider (”konjunkturfond”).
Avsatta medel saknas. Kommunfullmäktige upprättar en åtgärdsplan enligt kommunallagens 8 kap 5a§.
Vid överskott:
Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för
finansiering av investeringar avräknas.
Övriga medel går in i eget kapital eller markeras för
särskilda framtida ändamål.
18
Övergripande mål
och måluppfyllelse
2015-2018
Det attraktiva Norrköping
Utgångspunkten för kommunfullmäktiges mål är att förena rättvisa och
jämlikhet med ökad frihet för den enskilde. Genom att fördela resurser
så att hela kommunen och alla Norrköpingsbor har förutsättningar att
utvecklas tar vi tillvara Norrköpings förutsättningar på bästa sätt. För
att göra det krävs att vi dels har en aktiv näringslivspolitik och att det
skapas fler jobb. Dessutom behövs satsningar på att höja utbildningsnivån och på kultur och fritid. På det sättet skapar vi förutsättningar för
en stark välfärd och trygga invånare.
19
Målområde Ett växande
Norrköping
MÅL 1
MÅL 2
MÅL 3
Utbildningsnivån ska höjas, fler
Norrköpingsbor ska ha ett arbete
och arbetslösheten ska minska.
Norrköping ska ha ett positivt
näringslivsklimat där vi
underlättar att starta, utveckla
och etablera företag.
Det ska i alla lägen vara både
snabbt och enkelt för människor och
företag att ta och få kontakt med
kommunen.
Insikt är en enkätundersökning
där frågor ställs till företag som
har ett avslutat myndighetsärende med kommunen under
året. Resultatet redovisas som
ett nöjd-kund-index totalt och
uppdelat på myndighetsområdena
brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt
serveringstillstånd. Ett pilotprojekt
pågår för att göra månadsvisa
Insiktsmätningar.
Alla som söker kontakt får en första
återkoppling inom 24 timmar, räknat
under vardagar. En första återkoppling innebär ett personligt svar. Det
kan antingen bestå av ett slutligt
besked eller så kan det bestå av
information om hur den fortsatta
hanteringen av frågan kommer att
ske och vem som är kontaktperson
i ärendet. Uppföljning görs genom
årliga servicemätningar via e-tjänster
på webben, telefon och e-post.
Måluppfyllelse: Nöjd-kundindex utifrån företagens svar på
enkätundersökningen Insikt har
ökat jämfört med år 2014.
Måluppfyllelse: Andelen som enligt
servicemätningen får en första
återkoppling inom 24 timmar ökar
mellan åren och närmar sig 100
procent.
Måluppfyllelse: Skillnaden
mellan Norrköping och riket när
det gäller andelen 20-64-åringar
med gymnasie-, högskole- eller
forskarutbildning som högsta
utbildning har minskat jämfört
med år 2013.
Andelen vuxenstuderande som
fullföljer påbörjad utbildning har
Norrköpingsbornas förvärvsfrekvens (nattbefolkning 20-64 år)
har ökat sedan år 2013.
För andelen arbetslösa 16-64 år,
det vill säga öppet arbetslösa
eller personer i program med
aktivitetsstöd, har skillnaden
mellan Norrköping och riket
minskat i oktober månad jämfört
med oktober 2014.
Antal nyregistrerade företag per
1 000 invånare i Norrköping har
Antalet nystartade sociala företag
har ökat varje år.
Minst 300 företag har besökts av
näringslivskontoret varje år för
utbyte av information som bland
annat kan användas i kommunens
förbättringsarbete.
Minst tre nya ärendeprocesser som
helt eller till stor del är digitala har
utvecklats varje år.
Undersökning på norrkoping.se
genomförs varje år för att mäta om
personer som använder webbplatsen
tycker att det är lätt att hitta den
information de söker. Andelen som
tycker att det är lätt eller ganska lätt
har ökat mellan åren.
Under perioden inrätta ett
servicekontor för företag,
kommuninvånare och besökare.
20
MÅL 4
Kommunikationerna med
Stockholm och inom regionen
ska utvecklas.
Måluppfyllelse: Årlig redovisning
av hur Norrköpings kommun
har bidragit till att Trafikverkets
tidplan för projekt Ostlänken kan
hållas.
Årlig redovisning av hur
Norrköpings kommun har
bidragit till att de regionala
kommunikationerna utvecklas.
MÅL 5
Norrköpings kommun ska
tillhandahålla mark i varierande
och attraktiva miljöer i hela
kommunen och stimulera
byggande av bostäder så att
Norrköping kan fortsätta växa.
Måluppfyllelse: Antalet
färdigställda lägenheter är
minst 600 per år, räknat som ett
genomsnitt över mandatperioden.
Antalet personer i hemlöshetssituation har minskat jämfört
med år 2014.
Årlig redogörelse för:
•hur många bostäder som
kan byggas och i vilka sorters
miljöer, enligt lagakraftvunna
detaljplaner samt vilka av dessa
som har tillkommit under året.
•antalet planerade, pågående
och färdigställda bostäder per
bostadstyp och områdestyp
uppdelat på Norrköpings tätort,
övriga tätorter och landsbygd.
MÅL 6
Vi ska stärka Norrköping som
boendeoch besöksort genom ett
utvecklat samarbete i regionen
och med övriga grannkommuner
samt med andra aktörer.
Måluppfyllelse: Den skattade
sysselsättningen i besöksnäringen
har ökat jämfört med år 2014.
Årlig redovisning av vilket
samarbete som har skett för att
stärka Norrköping som boendeoch besöksort och vilka effekter
det kan väntas ge.
MÅL 7
Kommunens kultur- och
fritidsaktiviteter ska ge våra
invånare, turister och andra
besökare upplevelser av högsta
kvalitet. Därför ska Norrköping
vara regionens kulturhuvudstad
och Sveriges musikhuvudstad.
MÅL 8
Norrköpings kommun ska vara en
attraktiv arbetsgivare
Norrköpings kommun genomför en medarbetarundersökning
vartannat år. En del av resultatet
består av ett ambassadörsindex.
Det baseras bland annat på frågor
om medarbetaren talar om kommunen som en bra arbetsgivare
och rekommenderar kommunen
som arbetsgivare.
Måluppfyllelse:
Ambassadörsindex i
medarbetarenkäten har ökat
jämfört med år 2013.
Den totala sjukfrånvaron i
Norrköpings kommun ska vara lika
som eller lägre än genomsnittet
bland jämförbara kommuner.
Årlig redogörelse av
kommunövergripande insatser för
att utveckla arbetsgivarvarumärket
och stärka attraktionskraften.
Årlig lönekartläggning som
synliggör osakliga löneskillnader
baserade på kön i syfte att
utjämna dessa.
Måluppfyllelse: Årlig redogörelse
med exempel på upplevelser av
hög kvalitet inom kultur och fritid
för invånare, turister och andra
besökare.
21
MÅL 12
Målområde Ett rättvist
Norrköping
Alla barn ska erbjudas möjlighet att
utvecklas inom fritids-, kultur- och
idrottsområdet.
Måluppfyllelse: Antal deltagartillfällen
i idrottsföreningar för invånare 7-20 år
har ökat sedan år 2014.
Antal spontanidrottsplatser har ökat
Antalet besök av barn och unga
inom kommunens kultur- och
naturaktiviteter har ökat jämfört med
år 2014.
Andel av Norrköpingsborna 7-15 år
som deltar i kulturskolan har ökat
Antal barnboksutlån från biblioteken
per Norrköpingsbo 0-14 år har ökat
MÅL 9
Fler barn ska klara kunskapsmålen
i skolan och därmed få behörighet
till högre studier.
Måluppfyllelse: Andel elever
i årskurs 9 som är behöriga
till gymnasieskolans samtliga
kategorier av program har ökat
Andel gymnasieelever som
fullföljer utbildningen inom 4 år
Andelen vuxenstuderande med
godkända betyg på avslutade
gymnasiekurser har ökat jämfört
med år 2014.
MÅL 10
Norrköpings kommun ska vara en
förebild när det gäller att tidigt ge
rätt stöd till de som behöver det.
Måluppfyllelse: Andel elever
i årskurs 2 på gymnasiet som
upplever psykosociala besvär
nästan varje dag eller varje vecka
har minskat sedan år 2014.
Andel elever i årskurs 2 på
gymnasiet som har använt
narkotika har minskat sedan
år 2014.
Antalet ansökningar till sociala
investeringsfonden har ökat
Årlig redogörelse för effekter
av aktiviteter inom den sociala
investeringsfonden.
Årlig redogörelse för arbetet
med att utveckla och tillämpa
en modell för evidensbaserade
tidiga uppföljningar och insatser,
som ger alla barn möjlighet att
utvecklas maximalt efter sin
individuella förmåga.
MÅL 11
Barngrupperna i förskolan ska
minska för de minsta barnen och
tillgängligheten till barnomsorg
och skolbarnsomsorg ska öka.
Måluppfyllelse: Andelen
avdelningar i förskolan med barn
i åldern 1-3 år, som har högst 14
barn, har ökat jämfört med år
2014.
Tillgången till barnomsorg på
obekväm arbetstid har ökat sedan
år 2014.
Tillgången till familjedaghem har
ökat sedan 2014.
Årlig redogörelse för hur man
stimulerar barn från underrepresenterade grupper inom fritids-,
kultur- och idrottsområdet att ta större
del av det utbud som finns.
Kommunens bidrag ska i första
hand fördelas till föreningar och
organisationer som jobbar aktivt för
integration och jämställdhet.
MÅL 13
Norrköpings kommun ska arbeta med
jämlikhet och jämställdhet genom att
främja lika rättigheter och möjligheter
att delta i samhällslivet oberoende av
kön, förutsättningar och bakgrund.
Måluppfyllelse: Myndigheten för
delaktighet gör årligen en mätning
av kommunernas arbete med
tillgänglighet och delaktighet för
personer med funktionsnedsättningar
som kallas Kolla läget. Norrköpings
resultat i Kolla läget har ökat inom alla
mätområden jämfört med år 2014.
Årlig redogörelse för i vilken
grad bilder som används i
kommunala informationsprodukter
är inkluderande och avspeglar
mångfalden i samhället.
Årlig redogörelse för vilka aktiviteter
som har genomförts för att främja
lika rättigheter och möjligheter i
samhällslivet oberoende av kön,
förutsättningar och bakgrund.
22
Målområde Ett tryggt och
hållbart Norrköping
MÅL 14
MÅL 17
MÅL 19
Den enskildes delaktighet i
omsorgen och möjlighet att välja
utförare ska öka.
Kommunen ska utveckla bra och
bilfria livs- och lekmiljöer för barn
och alla Norrköpingsbor ska ha ett
grönområde inom gångavstånd
från sin bostad.
Norrköpings kommun ska arbeta
aktivt för att klimatanpassa
kommunen.
Måluppfyllelse: Alla personer
som har stöd-, vård- och
omsorgsinsatser har en aktuell
genomförandeplan.
Kvaliteten avseende delaktighet i
genomförandeplanerna har ökat
under mandatperioden.
Redovisning för hur arbetet
fortskrider för att öka möjlighet till
större valfrihet av utförare inom
hemtjänsten och i särskilt boende
för äldre. När valfrihetsmodellen
genomförs redovisas hur valfriheten nyttjas.
Årlig redovisning för hur arbetet
med att öka delaktigheten
inom omsorgen fortskrider.
Redovisningen innehåller vad man
vill/behöver ha för stöd och hur
det genomförs och nyttjas
Måluppfyllelse: Arbete med säkra
skolvägar har genomförts för minst
tre skolenheter per år.
Minst två förskolor eller skolor har
fått upprustning av utemiljön varje
år.
Minst två nya lekplatser har anlagts
eller totalrenoverats varje år.
Andel invånare som har
gångavstånd från sin bostad till ett
grönområde har ökat jämfört med
år 2014.
Årlig redogörelse för åtgärder
som har genomförts för att skapa
trafiksäkra livs- och lekmiljöer för
barn i bostadsområden.
MÅL 18
MÅL 15
Tillgängligheten ska öka för de
personer eller familjer som är i
behov av stöd.
för hur man arbetar för att korta
tiden mellan att någon upplever att
det har uppstått ett behov av stöd
och att det sker en första kontakt
för diskussion kring behovet.
MÅL 16
Norrköpings kommun ska aktivt
arbeta med tillgängliga och
trygga utomhusmiljöer.
där platser som upplevs som
otrygga respektive har brister i
tillgänglighet identifieras, åtgärder
föreslås och vilka åtgärder som
har genomförts redovisas.
Norrköpings kommun ska bidra till
den gröna omställningen genom
att vara energisnål, öka det förnybara samt minska utsläpp i olika
former.
Måluppfyllelse:
Energianvändningen per
kvadratmeter i kommunens
fastigheter har minskat med två
procent per år jämfört med år
2014.
Andelen förnybar energi i
kommunens fastigheter har ökat
med fyra procentenheter per år
sedan år 2014.
Luftföroreningar i gaturum har
minskat jämfört med år 2014.
Reningsverkets slamkvalitet har
förbättrats sedan 2014 för att få
en renare växtnäringsprodukt att
återföra till åkermark.
23
av vilka åtgärder som har genomförts för att hindra negativ påverkan på grund av klimatförändringar och vilka som finns
med i kommande planer.
MÅL 20
Behovet av miljöpåverkande
transporter till verksamheter i
den kommunala organisationen
ska minska och de transporter,
inklusive tjänsteresor, som sker
ska vara så hållbara som möjligt.
Måluppfyllelse: Det genomsnittliga antalet godstransporter
till kommunala verksamheter har
minskat under mandatperioden.
Vägsträckan för resor med egen
bil i tjänsten räknat per anställd
har minskat under mandatperioden.
Antalet elcyklar i de kommunala
verksamheterna har ökat under
mandatperioden.
MÅL 21
All mat som serveras i
kommunen ska i så stor
utsträckning som möjligt vara
närproducerad och ekologisk.
Maten ska lagas så nära
brukaren som möjligt.
Måluppfyllelse: Andelen
ekologiska livsmedel som även är
närproducerade, som har köpts in,
Andelen närproducerade livsmedel
som har köpts in har ökat jämfört
med år 2014.
Andelen ekologiska livsmedel av
de som inte är närproducerade
som har köpts in, har ökat jämfört
med år 2014.
Årlig redovisning av antal lokala
producenter som har lämnat
anbud i livsmedelsupphandlingar.
Antalet tillagningskök har ökat
24
Preciseringar för nämndernas arbete med
hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor,
näringsliv och internationell samverkan
Kommunfullmäktige ska årligen ange preciseringar för nämndernas
arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringslivoch
välfärd samt internationell samverkan. Nämnderna tar hänsyn till
preciseringarna i sitt arbete med uppdragsplanerna och resultatet
ska återrapporteras i årsredovisningen.
Område Hållbar utveckling
och strategiska miljöfrågor
Norrköpings kommun ska vara en kommun som präglas
av en trygg och hälsosam miljö, med sociala mötesplatser
och grönområden som uppmuntrar till aktivitet. I kommunens utveckling tas stor hänsyn till såväl den ekologiska som den sociala hållbarheten.
För att utvecklas till en långsiktigt hållbar kommun
med en välmående befolkning är det viktigt att invånarna
kan påverka sin vardag, att de har möjlighet att delta i
den offentliga dialogen och att de kan uppleva kulturell
och social gemenskap. Alla invånare måste ha möjligheten att försörja sig själva och det är viktigt att kommunen
tar till vara på människors kunskaper och erfarenheter.
Alla ska ha tillgång till utbildning, möjligheten till meningsfull sysselsättning och ett brett kultur- och fritidsutbud.
Kemikalier är en integrerad del av vårt samhälle. De
finns i luften vi andas, maten vi äter och vattnet vi
dricker. De finns i våra kläder, hus, leksaker, varor och
förpackningar. Barn är mer sårbara för kemikalier än
vuxna. Det beror på deras biologiska utveckling i kombination med deras aktiviteter och sociala beteende. I den
kommunala verksamheten måste vi därför ta hänsyn till
hur barn påverkas av kemiska ämnen i till exempel varor
och produkter.
Naturens mångfald och processer ger oss många gratistjänster som vi är beroende av för vår överlevnad och
välfärd. Luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter,
bränslen och råvaror är exempel på några av de tjänster
naturen ger oss, de brukar kallas ekosystemtjänster. Att
arbeta med kunskapen om ekosystemtjänster är ett sätt
att göra kopplingen mellan naturen och människors liv
och livsvillkor tydlig.
För år 2016 ska nämnderna
ta hänsyn till dessa preciseringar
i sina uppdragsplaner:
Alla verksamheter ska i uppdragsplanen beskriva sitt
arbete för att öka barns möjligheter till delaktighet
och inflytande.
Förbättra förutsättningar till jämställd fritid för barn,
ungdomar och vuxna.
Kommunen ska vara en god förebild i mångfalds
arbetet och aktivt arbeta för inkludering i samhället.
Mångfalden i kommunen ska speglas i personal
sammansättningen och särskilda insatser ska göras
av arbetsgivaren och dess representanter för att öka
mångfalden bland chefer.
Kommunens samtliga verksamheter bidrar till att ta
fram en riktlinje för hur den kommunala organisationen kan minska sin användning av farliga kemiska
ämnen, även i varor och produkter.
En riktlinje för hur kommunen kan arbeta med att
bevara naturens förmåga att producera ekosystemtjänster tas fram.
25
Område Näringsliv
En av de viktigaste förutsättningarna för välfärd är att alla
har ett arbete att gå till. Därför är det helt avgörande att
företag vill etablera sig och växa i Norrköping. Omvänt
är god samhällsservice och välfärd en avgörande grund
för ett gott näringslivsklimat. Därför ska näringslivs
politiken genomsyra all kommunal verksamhet. Detta
kräver en varierad och slagkraftig utbildnings- och näringslivsstruktur som kan erbjuda utbildningsvägar och
arbete åt alla.
Norrköping måste locka på många sätt. Det handlar om
spännande jobb likväl som grundläggande väl fungerande
samhällsservice men också om mer anpassade lösningar
som exempelvis möjlighet till engelskspråkig utbildning
för barn. Det handlar också om att kunna erbjuda ett
brett kultur- och fritidsutbud för barn, unga och vuxna.
Fortfarande är arbetslösheten hög. Vi vill dra nytta av
allas vilja till arbete, motsatsen innebär ett stort slöseri
med mänskliga resurser. Norrköping ska vara en kommun som anstränger sig för att underlätta etableringar av
företag och för enskilda att bosätta sig.
Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt att ta
kontakt med Norrköpings kommun. Tidsfaktorn och
tillgång på mark är mycket viktigt för enskilda och företag som vill flytta till Norrköping. Den fortsatta handläggningen förutsätter att kommunen har en beredskap
med färdiga planer såväl i centrala staden som i andra
delar av kommunen.
Det är viktigt att fortsätta utveckla kommunens samarbete med de företag som redan finns i Norrköping,
underlätta för dem att växa och nyanställa i alla delar av
kommunen såväl som att hjälpa nya företag tillrätta. En
viktig del i detta är att fånga upp de behov och problem
som finns i näringslivet och hjälpa till att lösa dem.
I alla nämnders uppdragsplaner ska framgå hur de
kan bidra till att stärka förutsättningarna för näringslivet i Norrköping.
Servicen till nya och befintliga företag ska förbättras.
Det finns en kontinuerlig och nära samverkan mellan
kommunens kontor och förvaltningar i företags
ärenden, både för befintliga företag och för nya.
Område Internationell samverkan
Internationell samverkan ska bidra till att nå visionen
Det goda livet finns i Norrköping och är ett medel för att
öka måluppfyllelsen för de övergripande målen 20152018. Utgångspunkten för det internationella arbetet
är nyttan för kommunen eller prioriterade målgrupper
och att det ska bidra till en ökad välfärd och en hållbar
tillväxt för medborgare och näringsliv.
Kommunens samverkansparter kan vara sådana kontakter som kommunen redan har i form av vän- och
kontaktorter samt internationella nätverk, alternativt
tidsmässigt avgränsad samverkan med andra orter eller
parter. Externfinansiering är huvudprincip.
EU spelar en viktig roll för kommunens internationella
samverkan eftersom den påverkar vår lagstiftning och
agenda och samtidigt öppnar möjligheter i form av delfinansiering av projekt och utbyten. EU:s strategi Europa
2020 berör flera kommunala ansvarsområden, till exempel utbildning, sociala frågor, sysselsättning och näringslivsutveckling. Det går att göra tydliga kopplingar mellan
EU:s övergripande prioriteringar och de övergripande
målen för Norrköpings kommun. Under 2014 startade
den nya budget- och programperioden 2014-2020 i EU
och det är viktigt att kommunen följer utvecklingen och
aktivt tar del av de möjligheter som detta ger.
Internationalisering används som ett medel för att
öka måluppfyllelsen inom nämndens verksamhetsområde.
Internationell externfinansiering av prioriterade
utvecklingsprojekt ökar.
Möjligheten till internationellt utbyte för barn och
unga ökar.
26
Budgetprocessen
Nedan beskrivs processen kring kommande arbete med budget för år 2017.
I enlighet med styrmodellen har kommunen flerårsbudgetar. Det innebär att
vi har en rullande budgetperiod på fyra år, där år ett avser nästa kalenderår.
Flerårsbudgeten är en långsiktig planering där hänsyn
tas till bland annat politiska prioriteringar, skatteintäkternas och statsbidragens utveckling, statliga beslut och
reformer som påverkar förutsättningarna för kommunens
verksamheter och ekonomi. Hänsyn tas också till förändringar av verksamhetsvolymer, servicenivåer, avtal och
driftkostnader för gjorda investeringar.
Kommunfullmäktige fastställer budgeten för nästa
kalenderår och preliminära budgetramar för de tre efterföljande åren vid samma tillfälle. Budgetramar fastställs
på nämndnivå.
Kommunfullmäktige beslutar i oktober 2015 om
budget för år 2016 och preliminära planer för åren
2017-2019. I början av 2016 kommer anvisningar inför
budgetarbetet 2017-2020 att skickas ut till nämnderna.
Nämnderna arbetar under perioden februari-maj 2016
med att ta fram förslag till driftbudget utifrån fastställd
ram 2016. Nämnderna analyserar behov och prioriteringar för perioden 2017-2020 och tar fram verksamhetsmässiga planeringsförutsättningar, till exempel volym-
förändringar och lokal- och personalbehov. Nämnderna
föreslår även eventuella ändringar i den av kommunfullmäktige beslutade investeringsplanen för åren 20172019 samt föreslår nya investeringsprojekt för år 2020.
Nämnderna lämnar in ett budgetmaterial avseende
perioden 2017-2020 till kommunledningen under maj
månad 2016.
Kommunstyrelsen arbetar med budgeten under hösten.
En definitiv budget för år 2017 samt en preliminär driftplan och investeringsplan för åren 2018-2020 fastställs av
kommunfullmäktige i oktober 2016.
Nämnderna ska under hösten 2016, börja förbereda
uppdrag och fördelning av budget till områden och
verksamheter så att det är klart före årsskiftet.
Efter det att kommunfullmäktige har fastställt budgeten
definitivt för år 2017 ska nämnderna senast i december
2016 fastställa slutlig budget och uppdragsplaner för
år 2017.
Nämnderna
redovisar underlag
till årsredovisning
Anvisningar för
årsredovisning till
nämnderna
JAN
UA
RI
DECEMBER
I
AR
RU
B
FE
OK
TO
BE
R
Kommunfullmäktigebeslut
definitiv budget år 1
preliminär budget år 2-4
R
BE
EM
V
NO
Beslut delårsbokslut i
kommunfullmäktige
Anvisningar för budget och
planeringsförutsättningar till
nämnderna
MARS
SEPTEMBER
Beslut årsredovisning
i kommunfullmäktige
J
MA
JUNI
Rapport planerings
förutsättningar
JUL
I
Kommunstyrelsens
budgetberedning
AP
RIL
STI
GU
AU
Nämnderna redovisar
underlag till delårsbokslut
Nämnderna redovisar
underlag till budget och
planeringsförutsättningar
27
Styrning och organisation
Kommunens styrmodell
Styrmodellen infördes år 2003 och reviderades genom
beslut i fullmäktige i januari 2011. Revideringen innebär
att de politiska programmen ersätts med målområden,
övergripande mål och lagstadgade planer. Det totala
antalet mål som kommunfullmäktige beslutar om blir
färre och en större tyngd läggs vid uppföljning och
utvärdering.
Grunden för styrmodellen är verksamhetens genom
förande. Det är i mötet mellan användarna av kommunala tjänster och den kommunala organisationen som
verksamhet uppstår och det är där man kan bedöma
vilken kvalitet som tjänsterna har. Övriga delar av styrmodellen är till för att på ett systematiskt sätt styra och
följa upp verksamheten, för att genomföra de politiska
ambitionerna och säkerställa kvaliteten. Styrmodellen är
även kommunens kvalitetsledningssystem.
ÅTGÄRDA
Systematiskt kvalitetsarbete och
tydlighet
Ett systematiskt kvalitetsarbete genomsyrar hela
styrmodellen. Begreppet kan illustreras med nedanstående figur.
I planeringsarbetet, till exempel när man definierar övergripande mål eller mål i uppdragsplaner,
fastställs vad som ska uppnås. Därefter genomförs
verksamheten och den följs upp efter fastställda
kriterier för måluppfyllelse. Genom utvärdering av
måluppfyllelsen blir det tydligt vad som behöver
åtgärdas. Dessa åtgärder förs sedan in i planeringsprocessen på nytt.
Genom tydlighet kring de ingående momenten
i kvalitetsarbetet, det vill säga planera, genomföra,
följa upp och åtgärda, sker en kvalitetssäkring och
man undviker att upprepa tidigare misstag. Detta
leder till ständiga förbättringar av den kommunala
verksamheten.
PLANERA
GENOMFÖRA
FÖLJA UPP
AR
TTRING
FÖRBÄ
A
IG
D
STÄN
KVALITETSSÄKRING
28
Styrmodellens olika moment
Grunden för styrmodellen är genomförande av
kommunal verksamhet.
Det systematiska kvalitetsarbetet genomsyrar hela
styrmodellen, men blir särskilt tydligt i samband med
arbete med övergripande mål, uppdragsplaner och
servicedeklarationer samt löpande i verksamhetens
genomförande. Detta symboliseras i skissen genom att
illustrationen av kvalitetsarbete har ritats in.
Verksamheten styrs av en hierarki av politiska mål som
uttrycks i den långsiktiga visionen, mandatperiodens
målområden, övergripande mål, lagstadgade planer och
årliga uppdragsplaner. För kommunstyrelsens tvärsektoriella områden sker en precisering som nämnderna
tar hänsyn till i uppdragsplanerna. De politiska målen
i uppdragsplanerna uttolkas i årliga verksamhetsplaner
inom tjänstemannaorganisationen.
Vid sidan av de politiska dokumenten i målhierarkin
finns det inriktningsdokument för politikområden och
riktlinjer.
Verksamhetens genomförande följs upp och utvärderas, synpunkter från kommuninvånarna samlas in och
internkontrollsaktiviteter genomförs. Resultatet används
direkt i verksamhetens förbättringsarbete och information sammanställs och återförs till nämnderna.
Årsredovisningen innehåller bland annat en redovisning
av måluppfyllelse för de övergripande målen. En avstämning görs för eventuell översyn av målformuleringar.
De årliga planeringsförutsättningarna avspeglar
konsekvenser i ett 5-10-årsperspektiv för den kommunala verksamheten utifrån observerade omvärldsförändringar och resultat av utvärderingar som genomförts.
Budgetarbetet tar hänsyn till planeringsförutsättningarna
och årsredovisningen. Årligen sker en avstämning om de
politiska ambitionerna uttryckta som övergripande mål
är genomförbara utifrån given budget.
BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN – BUDGETANSLAG
29
Budgetanslag 2016-2019
Kommunfullmäktiges budgetanslag 2016-2019
Kommunfullmäktige (tkr)
Budget 2015
Pris- och löneökningar
Besparing lokalkostnader
Förändring
Budget 2016-2019
2016
2017
2018
2019
12 935
13 141
13 377
13 644
207
237
268
273
-1
-1
-1
0
206
236
267
273
13 141
13 377
13 644
13 917
Verksamhetsförändringar
Partistöd
Partistödet höjs med cirka 92 tkr, vilket är en höjning
med 2,5 procent (se bilaga 1 för fördelning av partistöd).
I och med bildandet av Norrköping Lokalförvaltning
AB så kommer samordningsvinster att kunna göras och
lokalkostnaderna för nämnderna att kunna sänkas. Den
minskade budgetramen kommer således att motsvaras
av en sänkning av lokalkostnaderna och är därför
kostnadsneutral.
Kommunrevisionens budgetanslag 2016-2019
Kommunrevisionen (tkr)
2016
2017
2018
2019
Budget 2015
4 872
4 970
5 080
5 200
98
110
120
135
Förändring
98
110
120
135
4 970
5 080
5 200
5 335
Budget 2016-2019
30
BUDGETANSLAG – BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN
Allmänna förutsättningar som ligger till grund
för nämndernas budgetramar
Nedan redovisas de förutsättningar inom personalpolitiska området med mera
som påverkar nämndernas personalkostnader och budgetramar.
Krav på ekonomisk balans
Kommunens ekonomi ska vara i balans. Det är därför
av största vikt att nämnderna inte överskrider tilldelad
budget. Vid ett befarat överskridande ska nämnderna
omedelbart vidta åtgärder så att underskott undviks.
Styrning och mål
På sidorna 26-27 beskrivs den styrmodell som tillämpas i
Norrköpings kommun.
På sidorna 16-17 redovisas de finansiella mål som är av
betydelse för god ekonomisk hushållning.
Extrapott lönesatsning 2016-2019, kommunstyrelsen
15 000 tkr för 2016 budgeteras i lönesatsning
utöver centrala löneavtal i en central pott under
kommunstyrelsen. Efter det att beslut om vilken/
vilka grupper som kommer att få ta del av den extra
lönesatsningen så kommer medlen att fördelas ut till
respektive nämnd.
Avgift för finansiering av vissa
personalkostnader
Rehabiliteringsförsäkring
Internränta
Internräntan som används i Norrköpings kommun i
budget 2016-2019 uppgår till 2,4 procent, vilket är i
linje med rekommendation från Sveriges Kommuner
och Landsting. Det är endast en marginell förändring
av internräntan jämfört med år 2015, då internräntan
uppgick till 2,5 procent. Internräntan ingår som en del
i kapitalkostnaderna som i sin tur påverkar nämndernas
hyresnivåer samt kapitalkostnader på övriga investeringar.
Pris- och löneökningar 2016-2019
Kompensationen för pris och löner ser ut på följande sätt
under budgetperioden:
Budgetpost
(procentuell årlig
förändring)
2016
2017
2018
2019
Uppräkning löner
2,5
2,7
2,8
3,3
Uppräkning inflation
1,6
1,8
2,0
2,0
Medel för löneavtal 2016-2019, kommunstyrelsen
Medel för löneökningar till utbildningsnämnden, del
av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden,
socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden
budgeteras i en central lönepott under kommunstyrelsen.
Medlen fördelas sedan till respektive nämnd efter utfall i
avtalsrörelsen.
Den centrala lönepotten är 90 000 tkr för 2016.
Personalkontoret tar ut en avgift för en solidarisk
finansiering av kommunens rehabiliteringskostnader.
2016 ska avgiften uppgå till 0,43 procent av nämndens
samlade lönekostnad, vilket är samma nivå som för
2015. Avgiften gäller samtliga nämnder. Tidigare har
utbildningsnämnden, socialnämnden samt vård- och
omsorgsnämnden avsatt medel i sina egna budgetramar
för att täcka sina kostnader för rehabilitering enligt
instruktion från personalutskottet. För 2012 beslutade
personalutskottet att dessa nämnder skulle sätta av 0,43
procent av nämndens totala lönekostnader inklusive
personalomkostnadspålägg. Från och med 2013 gäller
ej detta längre, utan hela kommunens rehabiliterings
försäkring kommer att hanteras av kommunstyrelsens
personalutskott genom personalkontoret.
Chefs- och verksamhetsstöd
Personalutskottet tar ut en avgift för att solidariskt
täcka kostnaderna för de HR-konsulter som arbetar
med chefsstöd och rehabilitering. 2016 är avgiften 0,33
procent av nämndens samlade lönekostnad, vilket är
oförändrat jämfört med föregående år.
31
Personalpolitiska åtgärder
I samband med verksamhetsförändringar kan nämnderna
behöva arbeta med olika personalpolitiska åtgärder för
att möta en eventuell övertalighet inom vissa personal
kategorier. Det kan till exempel vara att erbjuda personal
som uppnått viss ålder förtida pension eller personal i
övrigt avgångsvederlag.
Det är endast personalutskottet som kan fatta beslut om
avgångsvederlag och förtida pension. Hela kostnaden för
eventuella åtgärder belastar respektive nämnds budget det
år som beslutet fattas. Om en person till exempel beviljas
förtida pension under 2016 ska kostnaden fram till dess
personen erhåller allmän pension belasta aktuell nämnds
budget för 2016.
Personalomkostnadspålägget (PO-pålägg)
För 2016 kommer personalomkostnadspålägget att
uppgå till 38,46 procent, vilket är oförändrat jämfört
med 2015.
Den avtalsenliga arbetsgivaravgiften för 2016 kommer
att fastställas i december 2015. Kommunens personal
omkostnadspålägg kan komma att ändras när arbetsgivar
avgiften är fastställd.
PO-pålägg
2015*
2016*
Skillnad**
Lagstadgade
arbetsgivaravgifter
31,42
31,42
0
Avtalsförsäkringar
0,21
0,21
0
Avtalspensioner inklusive
löneskatt
6,83
6,83
0
38,46
38,46
0
Summa
* procent ** procentenheter
För 2016 kommer de interna personalavgifterna att
uppgå till 1,20 procent, vilket är oförändrat jämfört med
föregående år.
2015*
2016*
Skillnad**
Ansvarsförsäkring
0,10
0,10
0
Fackliga kostnader
0,60
0,60
0
Interna
personalavgifter
Heroma
0,50
0,50
0
Summa
1,20
1,20
0
* procent ** procentenheter
32
Nämndernas budgetanslag 2016-2019
Valnämnden (tkr)
2016
2017
2018
2019
380
386
393
2 901
6
7
8
8
Val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige
0
0
2 500
-2 500
Val till Europaparlamentet
0
0
0
2 903
Förändring
6
7
2 508
411
386
393
2 901
3 312
Budget 2015
Budget 2016-2019
Kommunstyrelsen (tkr)
2016
2017
2018
2019
399 078
421 882
398 838
396 007
8 795
9 822
10 639
12 309
27 000
9 000
0
1 000
SM-veckan
5 000
-5 000
0
0
Tillväxt (för att täcka kostnader för bland annat stadskärnearbete
och musik)
5 000
0
0
0
Finansiering av utbyggnad bredband
4 500
-3 800
-3 700
-4 000
SM-veckan, anpassning av anläggningar
3 500
-3 500
0
0
Områdesutveckling
2 000
0
0
0
Hamnverksamheten
3 000
0
0
0
Ria Center
1 800
0
0
0
Differentierat PO-pålägg
1 300
0
0
0
Upphandling - anpassad budget
1 000
0
0
0
Kostriktlinjen, ökade kostnader
1 000
0
0
0
Håll Norrköping Rent
Budget 2015
Prisökningar
Norrköping Rådhus AB, verksamhetsbidrag
1 000
0
0
0
Ökade förvaltningskostnader för webb och intranät
991
418
500
0
Service och rådgivning till företagare och medborgare
650
0
0
0
E-handel, drift
600
0
0
0
Webbplattformar samt administration webb inklusive intranät
600
200
100
0
Kapitaltjänst för mobilanpassning av extern webbplats
583
63
-301
0
Partnerskap Stockholm Business Alliance
550
0
0
0
Nya medier, omfördelning från nämnder
332
0
0
0
Kapitaltjänst trådlösa surfzoner i Norrköping
290
150
-10
-10
Projektledare Musikhuvudstaden
250
0
0
0
O-ringen
250
0
750
5 000
Kvarteret Hallen
0
0
-500
0
Utredningar för ny översiktsplan för staden
0
-387
0
0
-59
-60
-59
0
Musikfestival - "Where's the music?"
-250
-700
0
0
RTÖG - kapitaltjänst släckningsfordon
-250
-250
-250
0
Allmän besparing
-1 000
1 000
0
-3 000
Genomlysning
-10 000
-30 000
-10 000
-20 000
Bolagskoncernen - minskade bidrag
-35 628
0
0
0
22 804
-23 044
-2 831
-8 701
421 882
398 838
396 007
387 306
Förändring
Budget 2016-2019
33
34
Norrköping Rådhus AB, verksamhetsbidrag och
Bolagskoncernen – minskade bidrag
De poster som tidigare legat i kommunstyrelsens ram
och som avsåg bidrag till dom kommunala bolagen
(bland annat bidrag till Upplev Norrköping AB med
11 828 tkr, Norrköping Visualisering AB med
10 800 tkr och Norrköping Airport AB med
8 000 tkr) har nu upphört och ett samlat bidrag går
istället till Norrköping Rådhus AB. Nettoeffekten för
kommunen 2016 blir 8 628 tkr mindre i bidrag till
bolagskoncernen. Om man räknar in effekten av sänkta
lokalkostnader i och med bildandet av Norrköping
Lokalförvaltning AB (fördelat på nämnderna) samt
sänkt hyra från Norrköping Spårvägar AB till tekniska
nämnden så blir den totala effekten cirka 18 600 tkr
mindre i bidrag till bolagskoncernen. I budget 2015
(plan för år 2016) angavs att ytterligare 8 500 tkr skulle
tillföras Norrköping Airport AB år 2016. I och med
att detta nu ej genomförs blir den totala effekten mot
bolagskoncernen 27 100 tkr i minskade bidrag
(18 600 + 8 500 = 27 100 tkr).
SM-veckan och SM-veckan, anpassning av anläggningar
Norrköpings kommun ska arrangera SM-veckan 2016
(KS 2014/0264).
Tillväxt
Medel avsatta under kommunstyrelsen för tillväxt- och
näringslivsfrämjande åtgärder utifrån behov. Exempelvis
kan det röra sig om kostnader för stadskärnearbete och
musik.
Områdesutveckling
2 000 tkr tillfördes i budget år 2015, i och med detta
tillskott uppgår beloppet till 4 000 tkr. Beslutssats 2.3 i
budget 2015: ”Kommunfullmäktige fastställer uppdrag
till kommunstyrelsen att tillsätta en delegation för
områdesutveckling”. Se även KS 2015/0262.
Håll Norrköping Rent
I 2014 års budget gav kommunfullmäktige
kommunstyrelsen i uppdrag att initiera ett arbete för
att mobilisera hela kommunen och ideella krafter under
parollen ”Håll Norrköping Rent”. Kommunstyrelsen
beslutade, KS 2015/0179, att fortsätta med Håll
Norrköping Rent enligt samma intentioner som under
2014 samt med det uppdrag som gavs i budget 2015 till
tekniska nämnden om att nämnden ska kvalitetssäkra
att staden hålls ren och prydlig. För att nå en skräpfri
och renare stad där hela kommunen och ideella krafter
samverkar behöver medel tillskjutas.
Nya medier, omfördelning till kommunstyrelsen
Omfördelning av medel till kommunstyrelsen för att
slippa fakturahantering. Kostnadsneutral för nämnden.
kostnadsneutral för nämnden.
Utbildningsnämnden (tkr)
2016
2017
2018
2019
2 763 359
2 861 469
2 943 403
3 020 849
Prisökningar
19 889
22 931
25 749
28 854
Volymförändring grundskola
36 000
29 400
20 400
21 200
Personalförstärkning, statliga medel
30 000
0
0
0
Förstärkt utbildning
30 000
0
0
0
8 800
13 000
12 200
6 900
Budget 2015
Volymförändring förskola
Volymförändring fritidshem
8 500
4 500
2 600
3 400
Ebersteinska gymnasiet - omställningskostnader
3 000
-3 000
-3 000
0
Lokaler
6 000
14 000
10 000
7 000
Volymförändring grundsärskola
5 500
2 700
1 600
2 200
Volymförändring gymnasieskolan
1 900
3 500
5 400
7 700
Återbetalning av social investeringsfond - Skolfam2
0
189
347
0
Återbetalning av social investeringsfond - NP Resurscenter
0
-934
0
0
-102
0
0
0
Svetscertifiering Ebersteinska gymnasiet
-300
0
0
0
Återbetalning av social investeringsfond - Alla barn i skolan
-324
0
1 305
273
Differentierat PO-pålägg
-1 300
0
0
0
-2 653
-2 652
-2 655
0
Gymnasiesärskolans individuella program
-8 100
-500
1 500
1 900
Volymförändring gymnasiesärskolan
-8 700
-1 200
2 000
3 200
-30 000
0
0
0
98 110
81 934
77 446
82 627
2 861 469
2 943 403
3 020 849
3 103 476
Personalförstärkning, intäkt statliga medel
Förändring
Budget 2016-2019
35
36
I budgetpropositionen för 2016 har regeringen aviserat
att de tänker genomföra en satsning på stärkt bemanning
i skolan, vilket för Norrköpings del innebär cirka
30 000 tkr. Posten finns med som information och
påverkar inte balansen i och med att motsvarande
minuspost finns (”Personalförstärkning, intäkt statliga
medel” med -30 000 tkr).
Ebersteinska gymnasiet – omställningskostnader
Beslut har fattats om ett antal åtgärder på
Ebersteinska gymnasiet i syfte att få en mer
kostnadseffektiv organisation. Åtgärderna avser såväl
lokalanpassningar som anpassningar av organisationen.
Lokalanpassningarna avser Eber City (en förtätning av
delar av nuvarande lokaler) samt Eber Bråvalla (ett nytt
centrum för tekniska yrkesutbildningar). Anpassningarna
kommer att innebära tillfälliga kostnader under
ombyggnation samt vid flytt av program. Exempel på
kostnader som kan uppstå är flytt av tunga maskiner,
inhyrd personal för iordningställande av lokaler samt
eventuellt dubbla hyreskostnader under en begränsad tid.
Lokaler
På grund av en kraftig utbyggnad av lokaler för
att klara av den volymökning som finns kommer
lokalkostnaderna framöver att öka. För att kompensera
nämnden tillförs extra medel för detta ändamål.
Volymförändring förskola, fritidshem, grundskola och
gymnasieskola
En volymjustering med hänsyn tagen till den senaste
befolkningsprognosen har gjorts. En volymökning
sker inom samtliga verksamheter. I volymersättningen
ingår samtliga kostnader som är förknippade med
volymförändringen, inklusive ersättning för lokaler.
Inför budget 2018 utreds, och beräknas införas, en
förändring av fördelningsmodellerna som innebär en
ersättning med 75 procent av det enligt modellerna
framräknade beloppet för samtliga verksamheter förutom
förskola (se beslutssats 1.10 på sidan 5). För mer
information se bilaga 3-6.
Antal
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Förskola
Fritidshem Grundskola Gymnasieskola
2015
7 785
5 814
15 345
4 585
2016
7 869
6 053
15 963
4 608
2017
7 994
6 181
16 431
4 652
2018
8 149
6 275
16 871
4 741
2019
8 237
6 404
17 357
4 869
Kultur- och fritidsnämnden (tkr)
2016
2017
2018
2019
217 208
225 925
238 853
243 795
4 062
4 584
5 066
5 535
Satsning
3 000
0
0
0
Kapitalkostnader investeringar
2 000
2 800
200
-400
Hörsalen
0
3 230
0
0
Hyra av del av idrottshall i Svärtinge
0
2 814
0
0
Budget 2015
Utredningar ny översiktsplan för staden
Förändring
Budget 2016-2019
0
-175
0
0
-21
0
0
0
-324
-325
-324
0
8 717
12 928
4 942
5 135
225 925
238 853
243 795
248 930
37
Nämnden ersätts i budget för de investeringar som
genererar kapitalkostnader när de aktiveras. I summan
ingår bland annat ersättning för investeringsbidrag/
nyttjanderättsavtal fotbollsplaner.
38
Arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsnämnden (tkr)
Budget 2015
Återbetalning social investeringsfond - Servicetrainee
Återbetalning social investeringsfond - Drop in
2016
2017
2018
2019
490 318
483 779
461 312
450 654
3 192
3 571
3 881
4 446
341
0
0
0
0
0
-500
-420
-33
0
0
0
-39
-38
-39
0
-10 000
-26 000
-14 000
-20 000
-6 539
-22 467
-10 658
-15 974
483 779
461 312
450 654
434 680
Minskat ekonomiskt bistånd
Förändring
Budget 2016-2019
Återbetalning av social investeringsfond – Servicetrainee
Minskat ekonomiskt bistånd
Nämnden har i och med detta betalat tillbaka/skrivit av
hela den sociala investeringen och ramen är återställd.
För mer information, se bilaga 2.
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd visar under 2015
ett överskott mot budgeterad nivå. Dessutom förväntas
arbetslösheten fortsätta att minska och sammantaget gör
detta att budgeten för ekonomiskt bistånd kan sänkas.
Budgeten för ekonomiskt bistånd sänktes med 12 000
tkr år 2014 och med ytterligare 20 000 tkr år 2015.
Vård- och omsorgsnämnden (tkr)
2016
2017
2018
2019
2 112 314
2 222 864
2 277 346
2 327 908
Prisökningar
13 442
15 228
16 809
19 018
Utbyggnad vård och omsorg
30 000
0
0
0
26 000
0
0
0
Tillskott enligt fördelningsmodell äldreomsorg
24 400
16 200
8 000
13 700
Volymökning LSS-boenden
14 500
14 500
14 500
14 500
Sammanhållen arbetstid
20 000
0
0
0
Volymökning personlig assistans LSS/SFB
10 000
10 000
10 000
10 000
Ökade lokalkostnader för ersättning av särskilda boendeenheter
för äldre
0
1 480
2 960
4 440
Trygghetsboende
0
1 000
0
0
0
-2 218
0
0
-85
0
0
0
-1 707
-1 708
-1 707
0
Budget 2015
Personalförstärkning, intäkt statliga medel
-26 000
0
0
0
Förändring
110 550
54 482
50 562
61 658
2 222 864
2 277 346
2 327 908
2 389 566
Budget 2016-2019
39
40
Volymökning LSS-boenden
Personalförstärkning statliga medel
Under planperioden är bedömningen att det behövs
12-15 nya bostäder med särskild service varje år.
Hyreskostnadvidbyteavboendeenhet
I budgetpropositionen för 2016
har regeringen aviserat
att de tänker genomföra en satsning på stärkt bemanning
i äldreomsorgen, vilket för Norrköpings del innebär
cirka 26 000 tkr. Posten finns med som information
Ersättningförpersonerunder65år
ochpersoner
påverkar
inte
balansen
i och
med
attexempelvis
motsvarande
Även
under 65
år kan
komma att vara
i behov
av vård,
genom hemtjänst.
Detta beaktas i modellen enligt samma princip som för de äldre. Utifrån en snittkostnad per
minuspost
finns
(”Personalförstärkning,
intäkt statliga
person
i den aktuella
åldersgruppen
ges ersättning för befolkningsförändringar
utifrån
framtagna befolkningsprognoser. Liksom för gruppen 65 år och äldre så är det endast
medel”
med
-26
000
tkr).
förändringen som ersätts eller dras ifrån i modellen.
Om vård- och omsorgsnämnden skulle lämna ett särskilt boende för att flytta in brukarna
i ett nytt särskilt boende, exempelvis på grund av ökade krav på standard eller undermåliga
lokaler, så kommer den överskjutande hyreskostnaden att tillföras nämnden. Kostnaden är
alltså inte kopplad till en volymökning i detta fall.
Sammanfattning
Tillskott
enligt fördelningsmodell
äldreomsorg
Summan
av ersättningen
för förändring av åldersgruppen
65 år och äldre gånger aktuell
prislapp plus summan av ersättningen för åldersgruppen upp till 65 år gånger aktuell prislapp
ger den totala summan som ska tillföras eller dras ifrån vård- och omsorgsnämndens
budgetram. Den framräknade totalkostnaden ersätts i dagsläget i sin helhet. Inför budget 2018
utreds, och beräknas införas, en förändring av fördelningsmodellen som innebär en ersättning
med 75 procent av det enligt modellerna framräknade beloppet. Se beslutssats 1.10 på sidan 5.
Befolkningen 65 år och äldre kommer att öka kraftigt
under kommande år och den största ökningen sker
i åldersgruppen 65-79 år, men även gruppen 80-84
Vid
av en särskild
får nämnden ersättning
motsvarande
differensen
år utbyte
förväntas
ökaboendeenhet
under kommande
år. Inför
budget
mellan hyra för det gamla äldreboendet och det nya äldreboendet (förutsatt att antalet platser
utreds, och beräknas införas, en förändring av
är2018
oförändrat).
fördelningsmodellen som innebär en ersättning med 75
Utvecklingenperioden2015‐2019
Befolkningen
65 årdet
och äldre
kommer
att öka kraftigt
under kommande beloppet
år. Den största
procent av
enligt
modellen
framräknade
ökningen sker i åldersgruppen 65-79 år, men även gruppen 80-84 år förväntas öka under
(se beslutssats
påäldre,
sidan
mer
information
se
kommande
år. Gruppen1.10
85 år och
som är5).
denFör
dyraste
gruppen,
kommer att minska
svagt under budgetperioden men öka i slutet av utblicksperioden. Åldersgruppen förväntas
bilaga
7.
därefter öka under många år.
Ackumulerad befolkningsutveckling enligt definitiv
befolkningsprognos från 2015, utveckling från budgetvolym 2015
Antal
2 000
65-79 år
1 500
80-84 år
1 000
85 år och
äldre
500
0
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
Sammanhållen arbetstid
Kommunstyrelsens personalutskott tog den 11 juni
2014 beslut om att ingen medarbetare ska ha delade
arbetspass i sitt arbetsschema från och med den 1 mars
2015. Förändringen medför en merkostnad, för vilken
nämnden nu kompenseras.
Volymökning personlig assistans LSS/FSB
Personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken
(SFB) beviljas av försäkringskassan för dem som har
grundläggande behov på minst 20 timmar per vecka.
Kommunen beviljar personlig assistans enligt LSS.
Kommunens bedömning om en person har rätt till
personlig assistans omfattar både grundläggande behov
och övriga behov. Vård- och omsorgskontoret bedömer
att försäkringskassans restriktivare bedömningar kommer
att leda till en fortsatt volymökning av personlig assistans
enligt LSS.
kostnadsneutral för nämnden..
-500
Källa: Ekonomi- och styrningskontoret
Socialnämnden (tkr)
2016
2017
2018
2019
454 545
484 597
480 898
474 477
5 981
6 687
7 268
8 310
27 000
0
0
0
Återbetalning av social investeringsfond - Skolfam2
0
918
119
0
0
-741
0
0
Minskade volymer
0
-10 000
-15 000
-5 000
Budget 2015
Prisökningar
Tillskott
-30
0
0
0
-147
-147
-147
0
Återbetalning av social investeringsfond - Solid återkomst
-416
-416
1 248
0
-2 336
0
91
2 245
30 052
-3 699
-6 421
5 555
484 597
480 898
474 477
480 032
Återbetalning av social investeringsfond - Alla barn i skolan
Förändring
Budget 2016-2019
41
Tillskott
För att klara av de ökade volymerna som socialnämnden
har haft under 2015 tillförs budgetmedel.
42
Stadsplaneringsnämnden (tkr)
Budget 2015
2016
2017
2018
2019
29 820
41 602
44 012
44 972
824
918
988
1 165
Allmän förstärkning
6 000
0
0
0
SESAM
5 000
0
0
0
0
1 520
0
0
-14
0
0
0
-28
-28
-28
0
Förändring
11 782
2 410
960
1 165
Budget 2016-2019
41 602
44 012
44 972
46 137
Lokaler brandförsvaret
SESAM
Bygg- och miljökontoret, stadsbyggnadskontoret,
tekniska kontoret och Norrköping Vatten och Avfall AB
genomför ett gemensamt projekt ”SESAM” (Samordnad
Effektiv SAMhällsbyggnad) med syfte att effektivisera
och samordna sina processer inom byggande och
planering.
Tekniska nämnden (tkr)
Budget 2015
2016
2017
2018
2019
349 606
370 328
388 444
407 629
5 499
6 213
6 881
7 473
11 300
12 800
12 500
10 100
Allmän förstärkning
6 000
0
0
0
SESAM
4 000
0
0
0
0
-700
0
0
-19
-19
-18
0
-33
0
0
0
Lönsam investering (sänkta driftkostnader) - beläggningar
-75
-75
-75
-75
Planerat underhåll Park, överföring till investeringsbudgeten
-300
0
0
0
Lönsam investering (sänkta driftkostnader) - energieffektivisering
-650
-103
-103
-103
Spårvagnar, minskad hyra
-5 000
0
0
0
Förändring
20 722
18 116
19 185
17 395
370 328
388 444
407 629
425 024
Budget 2016-2019
43
SESAM
planering.
Spårvagnar, minskad hyra
Norrköping Spårvägar AB sänker hyran med 5 000 tkr.
Kostnadsneutral för nämnden.
44
Byggnads- och
miljöskyddsnämnden (tkr)
2016
2017
2018
2019
40 096
43 083
44 017
45 200
1 020
1 129
1 202
1 457
Allmänt tillskott
1 000
0
0
0
SESAM
1 000
0
0
0
0
-175
0
0
-14
0
0
0
-19
-20
-19
0
2 987
934
1 183
1 457
43 083
44 017
45 200
46 657
Budget 2015
Förändring
Budget 2016-2019
SESAM
planering.
Överförmyndarnämnden (tkr)
2016
2017
2018
2019
15 127
15 814
16 336
17 332
290
325
399
404
Ny lagstiftning, utökad bemanning
200
0
400
0
Ökade arvodeskostnader
200
200
200
0
-3
-3
-3
0
687
522
996
404
15 814
16 336
17 332
17 736
Budget 2015
Förändring
Budget 2016-2019
45
Ny lagstiftning, utökad bemanning
Ny lagstiftning som trädde i kraft 1 januari 2015
innebär att överförmyndarnämnden ska överta
utredningsansvaret vad gäller ställföreträdarskapsärenden.
Nämnden erhöll 700 tkr i budget 2015.
Ökade arvodeskostnader
Avser en ökning av antalet ärenden och en ökning av
kostnader för arvoden till gode män. Arvodena baseras
på prisbasbeloppet och räknas upp årligen. I de fall
huvudmannen inte kan stå för kostnaden till den gode
mannen så får kommunen ta kostnaden. Huvudmännens
betalningsförmåga ligger under 50 procent av den totala
kostnaden för arvoden. Nämnden fick 1 500 tkr i ökade
arvodeskostnader år 2014 och 200 tkr år 2015.
46
Ofördelat kommunstyrelsen (tkr)
2016
2017
2018
2019
Budget 2015
9 200
7 500
9 500
9 500
Justering
-1 700
2 000
Förändring
-1 700
2 000
0
0
7 500
9 500
9 500
9 500
Budget 2016-2019
BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN – INVESTERINGAR
47
Investeringar
Investeringsbudget 2016
nämndvis med investeringsobjekt
Status
Nämnd och projekt (tkr)
Total kalkyl
Utgift 2016
Kommunstyrelsen
Kapitalutgifter
Bu
Utrustning och inventarier till nämnder med mera
Bu
Rensmuddring Lindökanalen och inre hamnen
2 000
35 000
4 300
Bu
System för elektronisk handel
6 500
4 500
Bu
Hamnrelaterade investeringar
66 000
16 000
Bu
Investeringar i IT-plattformen
Bu
Flytt av inre hamnen
Bu
Inventarier hamnen
Bu
Bredband, fiberinfrastruktur
Bu
Trådlöst nät i lokaler, stadsmiljö
Bu
Mobil applikation
Bu
Intranät
Bu
Fysisk flytt av IT-enheten
4 200
92 000
300
15 000
4 600
2 300
500
500
1 400
1 400
500
500
Serviceenheter
Bu
Möblemang IT-enheten
Bu
Produkter på enheter
Bu
En-till-en (åk 7-9)
Bu
En-till-en (gymnasiet)
Bu
Kostenheten, utrustning kök
Bu
Klientplattform
Bu
Tjänstekatalog
Bu
System för licenshantering
Bu
Grundskolan IKT
Kommunstyrelsen totalt, nettoutgift
Status
Bu innebär att ingen ny prövning av projektet krävs
under budgetåret, såvida förutsättningarna inte
förändras väsentligt.
1 500
1 500
58 500
7 000
12 000
14 000
2 800
4 200
350
350
2 000
2 000
5 000
236 350
Totalkalkyl
De projekt som är klart avgränsade i tid och kostnad
har ett belopp i kolumnen för totalkalkyl. För projekt
som är av mer löpande karaktär och mindre avgränsade
anges ingen totalkalkyl.
48
INVESTERINGAR – BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN
Status
Total kalkyl
Utgift 2016
Lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor
Kapitalutgifter
Övergripande barn och ungdom
Bu
Lokalanpassning för förskole- och skolverksamhet
Bu
Utemiljö skola och förskola
Bu
Utemiljö Ljura och Navestad
10 000
2 000
4 000
4 000
Bu
Omklädningsrum
1 500
500
Bu
Vasaparken sommarfritidsgård
3 100
3 100
39 000
2 000
Förskoleverksamhet
Bu
Modellförskola, ospecificerad 6 avdelningar (kvarteret Taket)
Bu
Modellförskola, 6 avdelningar (Valsen 4)
37 000
27 000
Bu
Modellförskola Sandtorp (6 avdelningar)
39 000
22 000
Bu
Förskola Ektorp (ospecificerad), utredning
2 000
2 000
Bu
Förskola Lilla De Geer, utredning
2 000
2 000
Grundskoleverksamhet
Bu
Dagsbergs skola inklusive gymnastiksal
Bu
Hultdalskolan
175 000
20 000
60 000
10 000
Bu
Vånga, tillagningskök och matsal
20 000
20 000
Bu
Jurslaskolan, tillbyggnad
50 000
25 000
Bu
Jurslaskolan, tillagningskök
4 300
4 300
Bu
Ektorpsringen ny skola, F-3, 2 parallell
80 000
40 000
Bu
Söderport skola inklusive evakueringskostnad, 3 parallell
90 000
20 000
Bu
Eneby kyrkskola
25 000
15 000
Bu
Holmstagatan ombyggnad/anpassning hus A-C, högstadie, 6 parallell
95 000
30 000
Bu
Holmstagatan ombyggnad/anpassning av hus D, utredning
2 000
2 000
Bu
Kneippen 1:17 nybyggnad grundskola F-6, 4 parallell och förskola, utredning 2016
2 000
2 000
Bu
Hagaskolan, utökning matsal
4 900
4 900
Bu
Ny skola Brånnestad/Navestad/Hageby, 2-parallell, utredning
2 000
2 000
Bu
S:t Olofsskolan, utredning
2 000
2 000
Bu
Enebyhallen, omklädningsrum
2 800
2 800
Bu
Sporthall centralt, utredning
1 000
1 000
Gymnasieskolor/Komvux/SFI
Bu
Ebersteinska gymnasiet, flytt till Bråvalla
76 000
20 000
Bu
Ebersteinska skolan hus F, ombyggnad etapp 2
90 000
30 000
Bu
Lokalanpassning gymnasiet, Komvux och SFI
6 000
3 000
328 600
Lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor, nettoutgift
Lokalförsörjning vård och omsorg
Kapitalutgifter
Äldreboende
Bu
Äldreboende Diademet, cirka 60 lägenheter
140 000
30 000
Bu
Äldreboende Åby, cirka 60 lägenheter
145 000
50 000
Bu
Äldreboende Såpkullen, cirka 80 lägenheter
165 000
10 000
Bu
Äldreboende Skarphagen, cirka 60 lägenheter
145 000
20 000
Bu
Äldreboende Skarphagen, utökning cirka 60 lägenheter
150 000
10 000
Bu
Kvillinge äldrecenter, utredning 2016
3 000
3 000
Bu
Timmermannen, anpassning till äldreboende
5 000
5 000
1 000
1 000
Hemtjänst/Hemsjukvård
Bu
Åby hemtjänst nybyggnad, utredning
Lokalförsörjning vård och omsorg, nettoutgift
129 000
Status
Total kalkyl
Utgift 2016
49
Lokalförsörjning socialnämnden
Kapitalutgifter
Bu
Boende ensamkommande barn och ungdomar (12 platser, ospecificerat)
36 000
20 000
Bu
Utökning befintliga platser vuxna (ospecificerat)
30 000
15 000
Lokalförsörjning socialnämnden, nettoutgift
35 000
Lokalförsörjning köksverksamhet
Kapitalutgifter
Bu
Köksombyggnad på befintliga kök
5 000
Lokalförsörjning köksverksamhet, nettoutgift
5 000
5 000
Lokalförsörjning övrigt
Kapitalutgifter
Bu
Mindre ombyggnationer och lokalanpassningar
Bu
Trafiksäkerhetsåtgärder
20 000
500
Bu
Skydd mot strålning enligt Miljö och Hälsa
5 000
2 500
Bu
Rosen ventilation och värmeåtgärder
3 500
3 500
Lokalförsörjning övrigt, nettoutgift
26 500
Lokalförsörjning reinvesteringar
Kapitalutgifter
Bu
Övriga investeringar
Bu
Reinvesteringar
45 000
125 000
Lokalförsörjning reinvesteringar, nettoutgift
25 000
70 000
Mark och exploatering
Markreserven
Kapitalutgifter
Bu
Allmänt investeringsanslag
1 000
Bu
Fastighetsförvärv
3 000
Kapitalinkomster
Bu
Fastighetsförsäljning
-20 000
Exploateringsverksamhet
Kapitalutgifter
Bu
Exploateringskostnader
20 000
Kapitalinkomster
Bu
Exploateringsintäkter
-20 000
Mark och exploatering övrigt
Bu
Lokalanpassningar för näringslivsverksamhet
Bu
Åtgärder Lindö småbåtshamn
Mark och exploatering totalt, nettoutgift
10 000
5 750
5 750
-250
Stadsplaneringsnämnden övrigt
Kapitalutgifter
Bu
GIS, generellt investeringsanslag (mätinstrument, stödsystem med mera)
Stadsplaneringsnämnden övrigt, nettoutgift
150
150
Stadsplaneringsnämnden totalt nettoutgift
594 000
50
Status
Total kalkyl
Utgift 2016
Tekniska nämnden
Kapitalutgifter
Bu
Fiskebyvägen på grund av trafikplats Bråvalla
20 100
6 000
Bu
Kalvhagen och Södra kajen
28 000
5 000
Bu
Tillfartsväg Vrinnevisjukhuset
17 000
10 000
Bu
Kommunala regleringsdammar
20 000
4 000
Bu
Industrilandskapet
9 900
3 750
Bu
Ospecificerat anslag för klimatanpassningsåtgärder
Bu
Efterbehandlingsåtgärder gamla deponier
24 000
7 000
3 700
2 000
Bu
Sluttäckning Herrebro
Bu
Infrastruktur, stadsmiljö och natur
38 000
300
Bu
Kollektivtrafik och industrispår
24 000
Bu
Kvarteret Hemvärnet Park
9 500
3 000
Bu
Butgatan
4 000
500
Bu
Källvindsgatan
4 000
500
Bu
Trappan Klockgjutaregatan
4 000
500
Bu
Kvarngatan
Bu
11 000
1 000
8 600
Tekniska nämnden totalt, nettoutgift
114 150
Kapitalutgifter
Bu
Offentlig konst
Bu
Stadsmuseet, förnyelse utställningar
2 500
2 000
500
Bu
Näridrottsplatser
4 550
1 400
Bu
Borgsmo IP
9 000
9 000
1 300
1 300
600
600
6 100
1 600
Bu
Borgsmo IP, tak över läktare
Bu
Vandringsstig Åbackarna/Fiskeby
Bu
Biblioteksinredning, lokalbibliotek
Bu
Investeringsbidrag/nyttjanderättsavtal fotbollsplaner Lindö FF
Bu
Investeringsbidrag/nyttjanderättsavtal fotbollsplaner Svärtinge SK
Bu
Utveckling av Himmelstalundsbadet
Bu
Bro Arkösund Badholmarna
8 000
8 000
12 000
12 000
4 400
2 200
500
500
Kultur- och fritidsnämnden totalt, nettoutgift
39 600
Utbildningsnämnden
Kapitalutgifter
Bu
Utrustning med mera till enheter
6 000
Bu
Ytterligare anslag till utrustning med mera till enheter
84 500
23 500
Bu
Utveckling av IKT
6 000
3 000
Bu
Inventarier till utbildningskontoret
4 800
300
Bu
inventarier till gymnasieskolorna
31 000
9 000
Utbildningsnämnden totalt, nettoutgift
41 800
Status
Total kalkyl
Utgift 2016
51
Kapitalutgifter
Bu
Inventarier Komvux
500
500
Bu
Skol-IKT
300
300
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden totalt, nettoutgift
800
Kapitalutgifter
Bu
Inventarier och utrustning till enheter
21 500
Vård- och omsorgsnämnden totalt, nettoutgift
21 500
Socialnämnden
Kapitalutgifter
Bu
Inventarier till kontor
Bu
Inventarier till boenden
Bu
Inventarier, integrerad mottagning
500
500
2 000
500
500
500
Socialnämnden totalt, nettoutgift
1 500
Kommunrevisionen
Projekt
Bu
Revisionsprogram
250
Revision totalt, nettoutgift
250
250
Summa investeringar totalt
1 049 950
Planerade förhyrningar under perioden 2016-2019
Förhyrning
Färdig
ställande
Ny förskola Ljura, 4 avdelningar
2016
Ny förskola centrum, 4-6 avdelningar
2016
Svärtinge sporthall
2016
Dagsberg sporthall
2017
Konstmuseet
Utveckling kvarteret Hallen (eventuellt
Eventfastigheter i Norrköping AB)
2016
Himmelstalund arena
Hörsalen
2017
LSS-boende Ljuragatan 13-19 (hus 7)
2016
LSS-boende Leonardsberg
2017
Nytt LSS-boende Åselstadsvägen (12 platser)
2017
LSS-boende Skolgatan 19
2017
Äldreboende Sandbyhov (64 platser)
2018
Utöver de planerade förskolor som finns upptagna
i investeringsplanen (se sidan 54) planeras två nya
förskolor att förhyras under 2016.
För att klara behovet av utbyggnad av särskilda
boendeplatser (LSS; Lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade) inom funktionshinderomsorgen kommer förhyrning av en
boendeenhet att göras under 2015.
En ny brandstation i Skärblacka planeras 2015.
Under 2016 planeras uppförande av en idrottsarena
på Himmelstalund.
Under 2016 planeras en förhyrning av en sporthall
inklusive bollplaner i Svärtinge.
Korttidsboende Vrinnevihus (60 platser)
2018
52
Investeringsplan 2016-2019
År
Total
kalkyl
Rensmuddring Lindökanalen och inre hamnen
2012
35 000
System för elektronisk handel
2014
Utgift
2016
Utgift
2017
Utgift
2018
Utgift
2019
2 000
2 000
2 000
2 000
4 300
1 700
19 000
10 000
Kommunstyrelsen
Kapitalutgifter
Utrustning och inventarier till nämnder med mera
Hamnrelaterade investeringar
6 500
4 500
0
0
0
66 000
16 000
10 000
12 000
2 000
4 200
0
0
0
92 000
60 000
60 000
260 000
300
300
300
300
Investeringar i IT-plattformen
Flytt av inre hamnen
Inventarier hamnen
2013
Bredband, fiberinfrastruktur
2012
15 000
10 000
0
0
Trådlöst nät i lokaler, stadsmiljö
2015
4 600
2 300
0
0
0
Mobil applikation
2016
500
500
0
0
0
Intranät
2016
1 400
1 400
0
0
0
Fysisk flytt av IT-enheten
2016
500
500
0
0
0
Möblemang IT-enheten
2016
1 500
Servicenheter
Produkter på enheter
En-till-en (åk 7-9)
En-till-en (gymnasiet)
Kostenheten, utrustning kök
14 000
Klientplattform
1 500
0
0
0
58 500
52 500
52 500
52 500
7 000
4 000
4 000
4 000
12 000
12 000
12 000
12 000
2 800
2 800
2 800
2 800
4 200
4 200
4 200
4 200
Tjänstekatalog
2016
350
350
0
0
0
System för licenshantering
2016
2 000
2 000
0
0
0
5 000
5 000
5 000
5 000
236 350
164 500
173 800
354 800
10 000
10 000
10 000
10 000
Grundskolan IKT
Lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor
Kapitalutgifter
Övergripande barn och ungdom
Lokalanpassning för förskole- och skolverksamhet
2 000
2 000
2 000
3 000
Utemiljö Ljura och Navestad
Utemiljö skola och förskola
2016
4 000
4 000
0
0
0
Omklädningsrum
2015
1 500
500
500
0
0
Vasaparken sommarfritidsgård
2016
3 100
3 100
0
0
0
Modellförskola, ospecificerad 6 avdelningar (kvarteret Taket)
2016
39 000
2 000
17 000
20 000
0
Modellförskola, 6 avdelningar (Valsen 4)
2015
37 000
27 000
5 000
0
0
Förskoleverksamhet
Modellförskola Sandtorp, 6 avdelningar
2016
39 000
22 000
17 000
0
0
Förskola Ektorp (ospecificerad), utredning
2016
2 000
2 000
0
0
0
Förskola Lilla De Geer, utredning
2016
2 000
2 000
0
0
0
Förskola centralt (ospecificerad), 6 avdelningar
2017
39 000
0
20 000
19 000
0
Ospecificerad förskola
2017
39 000
0
25 000
14 000
0
2018
39 000
0
0
25 000
14 000
2019
39 000
0
0
0
25 000
Dagsbergs skola inklusive gymnastiksal
2016
175 000
20 000
60 000
95 000
0
Hultdalskolan
2016
60 000
10 000
0
0
0
Grundskoleverksamhet
År
Total
kalkyl
Utgift
2016
Utgift
2017
Utgift
2018
Utgift
2019
Vånga, tillagningskök och matsal
2016
20 000
20 000
0
0
0
Jurslaskolan, tillbyggnad
2016
50 000
25 000
0
0
0
Jurslaskolan, tillagningskök
2016
4 300
4 300
0
0
0
Tåbyskolan
2017
17 000
0
5 000
12 000
0
Ektorpsringen ny skola, F-3, 2-parallell
2016
80 000
40 000
35 000
0
0
Ektorpsringen ny skola F-3 utökning till 3-parallell
2017
25 000
0
25 000
0
0
Söderport skola inklusive evakueringskostnad, 3-parallell
2016
90 000
20 000
40 000
25 000
0
Söderport skola, utökning till 4-parallell
2018
25 000
0
0
25 000
0
Eneby kyrkskola
2016
25 000
15 000
0
0
0
Holmstagatan ombyggnad/anpassning hus A-C, högstadie,
6-parallell
2016
95 000
30 000
65 000
0
0
Holmstagatan ombyggnad/anpassning av hus D, utredning
2016
2 000
2 000
0
0
0
Kneippen 1:17 nybyggnad grundskola F-6, 4-parallell och
förskola, utredning 2016
2016
2 000
2 000
0
0
0
Hagaskolan, utökning matsal
2016
4 900
4 900
0
0
0
Ny skola Brånnestad/Navestad/Hageby, 2-parallell, utredning
2016
2 000
2 000
0
0
0
S:t Olofsskolan, utredning
2016
2 000
2 000
0
0
0
Enebyhallen, omklädningsrum
2016
2 800
2 800
0
0
0
Enebyhallen, ny hall (B-hall) cirka 860 kvadratmeter
2017
28 000
0
28 000
0
0
Svärtingehus, ersättning yta skolgård
2017
3 000
0
3 000
0
0
Sporthall centralt, utredning
2016
1 000
1 000
0
0
0
0
0
Ebersteinska gymnasiet, flytt till Bråvalla
2016
76 000
20 000
21 000
Ebersteinska Bråvalla, utökning program
2017
35 000
0
35 000
Ebersteinska skolan hus F, ombyggnad etapp 2
2016
90 000
30 000
60 000
0
0
Lokalanpassning gymnasiet, Komvux och SFI
2016
6 000
3 000
3 000
0
0
328 600
476 500
247 000
52 000
Gymnasieskolor/Komvux/SFI
Lokalförsörjning barn och ungdom samt gymnasieskolor,
nettoutgift
53
Lokalförsörjning vård och omsorg
Kapitalutgifter
LSS-boende
LSS-boende 6 platser, ombyggnad Hallbergagatan
2019
12 000
0
0
0
12 000
LSS-boende 6 platser, tillbyggnad Fiskebyvägen
2017
18 000
0
9 000
9 000
0
LSS boende 12 platser, nybyggnad Fyrby
2018
36 000
0
0
20 000
16 000
Äldreboende Diademet, cirka 60 lägenheter
2016
140 000
30 000
0
0
0
Äldreboende Åby, cirka 60 lägenheter
2016
145 000
50 000
75 000
0
0
Äldreboende Såpkullen, cirka 80 lägenheter
2016
165 000
10 000
105 000
0
0
Äldreboende
Äldreboende Skarphagen, cirka 60 lägenheter
2016
145 000
20 000
60 000
55 000
0
Äldreboende Skarphagen, utökning cirka 60 lägenheter
2016
150 000
10 000
80 000
60 000
0
Kvillinge äldrecenter, utredning 2016
2016
3 000
3 000
0
0
0
Kvillinge äldrecenter, ombyggnad 39 lägenheter
2019
60 000
0
0
0
20 000
Timmermannen, anpassning till äldreboende
2016
5 000
5 000
0
0
0
Lennings, renovering äldreboende
2019
24 000
0
0
0
24 000
Äldreboende ospecificerat, cirka 60 lägenheter
2018
160 000
0
0
40 000
80 000
2016
1 000
1 000
0
0
0
129 000
329 000
184 000
152 000
Hemtjänst/Hemsjukvård
Åby hemtjänst nybyggnad, utredning
Lokalförsörjning vård och omsorg, nettoutgift
54
År
Total
kalkyl
Utgift
2016
Utgift
2017
Utgift
2018
Lokalförsörjning socialnämnden
Utgift
2019
0
Kapitalutgifter
Boende ensamkommande barn och ungdomar (12 platser,
ospecificerat)
2016
36 000
20 000
16 000
0
0
ospecificerat)
2017
36 000
0
6 000
30 000
0
ospecificerat)
2017
36 000
0
6 000
30 000
0
Utökning befintliga platser vuxna (ospecificerat)
2016
30 000
15 000
15 000
0
0
138 000
35 000
43 000
60 000
0
5 000
5 000
0
0
0
5 000
0
0
0
20 000
20 000
20 000
20 000
Lokalförsörjning kultur och fritid, nettoutgift
Lokalförsörjning köksverksamhet
Kapitalutgifter
Köksombyggnad på befintliga kök
2016
Lokalförsörjning köksverksamhet, nettoutgift
Lokalförsörjning övrigt
Kapitalutgifter
Mindre ombyggnationer och lokalanpassningar
500
500
500
500
Skydd mot strålning enligt Miljö och Hälsa
Trafiksäkerhetsåtgärder
2016
5 000
2 500
0
0
0
Rosen ventilation och värmeåtgärder
2016
3 500
3 500
0
0
0
26 500
20 500
20 500
20 500
Lokalförsörjning övrigt, nettoutgift
Lokalförsörjning, reinvesteringar
Kapitalutgifter
45 000
45 000
45 000
45 000
Reinvesteringar
25 000
25 000
8 000
0
Lokalförsörjning reinvesteringar, nettoutgift
70 000
70 000
53 000
45 000
Mark och exploatering
Markreserven
Kapitalutgifter
Allmänt investeringsanslag
1 000
1 000
1 000
1 000
Fastighetsförvärv
3 000
3 000
3 000
3 000
-20 000
-20 000
-20 000
-20 000
20 000
20 000
20 000
20 000
-20 000
-20 000
-20 000
-20 000
10 000
10 000
10 000
10 000
5 750
0
0
0
-250
-6 000
-6 000
-6 000
Kapitalinkomster
Fastighetsförsäljning
Exploateringsverksamhet
Kapitalutgifter
Exploateringskostnader
Kapitalinkomster
Exploateringsintäkter
Mark och exploatering övrigt
Lokalanpassningar för näringslivsverksamhet
Åtgärder Lindö småbåtshamn
Mark och exploatering, nettoutgift
2016
5 750
Total
kalkyl
Utgift
2016
Utgift
2017
Utgift
2018
Utgift
2019
0
150
150
150
150
1 000
0
0
0
500
Stadplaneringsnämnden övrigt, nettoutgift
150
150
150
650
Stadsplaneringsnämnden totalt, nettoutgift
594 000
933 150
558 650
264 150
År
55
Stadsplaneringsnämnden, övrigt
Kapitalutgifter
GIS, generellt investeringsanslag (mätinstrument,
stödsystem med mera)
GIS, 3D flygfoto/modell
Tekniska nämnden
Kapitalutgifter
Strategiska infrastrukturella investeringar
Huvudgator i Brånnestad
2009
46 000
0
0
26 000
10 000
Fiskebyvägen på grund av trafikplats Bråvalla
2016
20 100
6 000
14 100
0
0
Kalvhagen och Södra kajen
2016
28 000
5 000
18 000
5 000
0
Träden i promenaderna
2017
81 000
0
31 000
47 000
0
Tillfartsväg Vrinnevisjukhuset
2016
17 000
10 000
7 000
0
0
Kommunala regleringsdammar
2016
20 000
4 000
8 000
8 000
0
Gång- och cykelbro Ingelstarondellen
2017
0
500
0
0
Industrilandskapet
2016
9 900
3 750
4 250
0
0
Gamla Torget
2018
17 000
0
0
2 000
15 000
Gång- och cykelväg Manheim
2015
4 500
0
4 050
0
0
0
0
0
0
Strömsholmen bad åt kultur- och fritid
Ospecificerat anslag för klimatanpassningsåtgärder
2015
24 000
7 000
7 000
7 000
0
Efterbehandlingsåtgärder gamla deponier
2016
3 700
2 000
1 000
500
200
Sluttäckning Herrebro
Infrastruktur, stadsmiljö och natur
Kollektivtrafik och industrispår
300
300
300
300
38 000
57 150
59 000
62 650
24 000
44 400
28 100
35 700
Gång- och cykelväg Finspångsvägen
2015
10 250
0
9 000
0
0
Anslutning Stockholmsvägen-Ingelstad norr
2014
20 000
0
5 000
5 000
0
Kvarteret kroken
2015
30 000
0
5 000
23 000
0
Kardonbanan
2017
200 000
0
50 000
75 000
75 000
8 600
8 550
8 550
8 550
Investeringar som följd av exploateringar
Kvarteret Hemvärnet Park
2015
9 500
3 000
5 500
0
0
Butgatan
2016
4 000
500
3 000
0
0
Källvindsgatan
2016
4 000
500
3 000
0
0
Trappan Klockgjutaregatan
2016
4 000
500
3 000
0
0
Kvarngatan
2016
11 000
1 000
10 000
0
0
114 150
298 800
294 450
207 400
56
År
Total
kalkyl
Stadsmuseet, förnyelse utställningar
2016
2 000
Näridrottsplatser
2014
Borgsmo IP
2016
Borgsmo IP, tak över läktare
2016
Vandringsstig Åbackarna/Fiskeby
2016
600
Biblioteksinredning, lokalbibliotek
2015
6 100
Konstgräsplan
2018
3 000
Investeringsbidrag/nyttjanderättsavtal fotbollsplaner Lindö FF
2016
8 000
Investeringsbidrag/nyttjanderättsavtal fotbollsplaner Svärtinge SK
2016
12 000
Utveckling av Himmelstalundsbadet
2016
4 400
Bro Arkösund Badholmarna
2016
500
Utgift
2016
Utgift
2017
Utgift
2018
Utgift
2019
2 500
2 500
2 500
2 500
500
750
750
0
4 550
1 400
600
0
0
9 000
9 000
0
0
0
1 300
1 300
0
0
0
600
0
0
0
1 600
1 600
0
0
0
0
3 000
0
8 000
0
0
0
12 000
0
0
0
2 200
2 200
0
0
500
0
0
0
39 600
7 650
6 250
2 500
6 000
6 000
6 000
6 000
20 500
24 500
16 000
Kapitalutgifter
Offentlig konst
Kultur- och fritidsnämnden totalt, nettoutgift
Utbildningsnämnden
Kapitalutgifter
Utrustning med mera till enheter
Ytterligare anslag till utrustning med mera till enheter
2016
84 500
23 500
Utveckling av IKT
2016
6 000
3 000
3 000
0
0
Inventarier till utbildningskontoret
2016
4 800
300
1 500
1 500
1 500
Inventarier till gymnasieskolorna
2016
31 000
9 000
8 500
8 500
5 000
41 800
39 500
40 500
28 500
Utbildningsnämnden totalt, nettoutgift
Arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsnämnden
Kapitalutgifter
Inventarier Komvux
2016
500
500
0
0
0
Skol-IKT
2016
300
300
0
0
0
800
0
0
0
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden totalt,
nettoutgift
Inventarier och utrustning till enheter
21 500
21 800
30 300
18 200
Vård- och omsorgsnämnden totalt, nettoutgift
21 500
21 800
30 300
18 200
Socialnämnden
Kapitalutgifter
Inventarier till kontor
2016
500
500
0
0
0
Inventarier till boenden
2015
2 000
500
500
500
0
Inventarier, integrerad mottagning
2015
500
500
0
0
0
1 500
500
500
0
250
0
0
0
250
0
0
0
1 465 900 1 104 450
875 550
Socialnämnden totalt, nettoutgift
Kommunrevisionen
Kapitalutgifter
Revisionsprogram
Revision totalt, nettoutgift
2016
250
1 049 950
57
År
Total
kalkyl
Utgift
2016
Utgift
2017
Utgift
2018
Utgift
2019
Kommunstyrelsen
Investeringar som finansieras av annan
Bu
Hamnen - Bitusplan (toppning av befintlig och tillkommande)
2014
4 000
100
0
0
0
Bu
Hamnen - Ramshäll, renovering av cisterner
2014
30 000
17 000
10 700
0
0
Bu
Hamnen - avfendring
2014
5 000
3 500
0
0
0
Bu
Hamnen - uppgradering oljekajer
2014
20 000
5 000
4 000
0
0
Bu
Hamnen - kranar, renovering styrsystem (60,61,62,80)
2014
5 000
3 000
1 950
0
0
Bu
Hamnen - märket, mark och magasin (crossdocking)
2015
150 000
0
0
50 000
100 000
Bu
Renovering El Ramshäll
2015
25 000
13 000
7 500
2 000
0
Bu
Utbyggnad SJ magasin för BillerudKorsnäs
2015
30 000
25 000
0
0
0
Bu
Infrastruktur Kolmården
2015
33 000
33 000
0
0
0
1 000
1 000
1 000
1 000
100 600
25 150
53 000
101 000
65 000
24 000
25 000
15 000
0
-32 500
-12 500
-12 500
-7 500
0
84 000
0
5 000
79 000
0
-67 000
0
0
-67 000
0
Självfinansierade investeringar
Bu
E-tjänster, utvecklingsfond
Tekniska nämnden
Investeringar som finansieras av bidrag
Bu
Spårväg mellan Ljura, Centrum och Södertull
2015
Statsbidrag
Bro över stambanan vid Fiskeby inklusive väg till Bråvalla
2017
Statsbidrag
Johannisborgslänken
2018
Statsbidrag (uppskattat)
Bu
Förbättrad kollektivtrafik till Vrinnevisjukhuset
2015
Statsbidrag
450 000
0
0
20 000
30 000
-90 000
0
0
-4 000
-6 000
239 000
1 000
2 000
118 000
118 000
-119 500
-500
-1 000
-59 000
-59 000
12 000
18 500
94 500
83 000
Självfinansierade investeringar, energisparåtgärder
Bu
Energisparåtgärder och konverteringar, utökning
16 000
8 000
8 000
8 000
Bu
Äldreboende Åby - energisparåtgärder
2016
10 000
10 000
0
0
0
Bu
Äldreboende Skarphagen - energisparåtgärder
2017
10 000
0
10 000
0
0
Bu
Äldreboende Skarphagen (utökning) - energisparåtgärder
2018
5 000
0
0
5 000
0
26 000
18 000
13 000
8 000
138 600
61 650
160 500
192 000
Stadsplaneringsnämnden totalt, nettoutgift
58
BOLAGSKONCERNEN – BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN
Bolagskoncernen
Bolagsöversikt
Bolagskoncernen består av moderbolaget Norrköping Rådhus AB och dess tolv dotterbolag.
Norrköping Lokalförvaltning AB är under bildande och påbörjar sin verksamhet den 1 januari 2016. Bolaget
kommer att ägas av Norrköping Rådhus AB med 23 procent, Norrköpings kommun med 7 procent och resterande
andel av bolag inom Rådhuskoncernen.
Dotterdotterbolaget Näringslivsfastigheter i Norrköping AB redovisas separat men ingår i koncernen Norra Staden
Fastighetsutveckling i Norrköping AB.
Norrköping Symfoniorkester AB:s verksamhet kommer per 2016-01-01 överlåtas till det nybildade Scenkonstbolaget
AB och är därför inte med i budgeten.
Nedan följer en sammanställning av bolagens budgeterade resultat för 2016 och plan 2017-2019 samt en sammanställning över investeringsvolymen. Bolagens verksamhetsplan och en mer detaljerad budget redovisas för respektive
bolag på de efterföljande sidorna.
För Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB och Norrköping Spårvägar AB är resultatkraven justerade i
bolagsöversikten, motsvarande justering är inte gjorda i bolagens egna budgeter. Dessa uppdateras i december. Vidare är
inte budgeterna för Norrköping Airport AB, Upplev Norrköping AB, Louis De Geer konsert & kongress i Norrköping
AB och Norrköping Visualisering AB uppdaterade med de verksamhetsbidrag de från och med 2016 kommer att få
direkt från Norrköping Rådhus AB. Denna uppdatering av bolagens budgeter sker också i december. Verksamhetsbidragen för dessa bolag ersätter nuvarande verksamhetsbidrag från Norrköpings kommun och erhållna koncernbidrag.
Norrköpings kommun
Studentbo i Norrköping AB
Hyresbostädershus 1 i Norrköping AB
Boteknik i Norrköping AB
Strömvillan AB
Enspännaren i Norrköping AB
KN 9 Fastighets AB (50%)
Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB
Fastighets AB Händelö
Fastighets AB Herstadberg
Blåmart Fastighetsutveckling AB (50%)
Norrköping Container Freight Station AB
Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB
BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN – BOLAGSKONCERNEN
59
Nyckeltal 2016
22%
6%
ANTAL ANSTÄLLDA
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
OMSÄTTNING
3%
11%
15%
20%
2%
4%
7%
5%
12%
6%
35%
10%
47%
4%
6%
28%
63%
Samhälls-och Eventfastigheter i Norrköping AB
Samhälls-och Eventfastigheter i Norrköping AB
Norrköpings Spårvägar AB
Norrköpings Spårvägar AB
Övriga bolag
Övriga bolag
Louis De Geer Konsert & Kongress
i Norrköping AB
Övriga bolag
60
Resultat (tkr)
Resultatkrav före bokslutsdispositioner och skatt (tkr) 1
Bolag
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
112 420
67 062
61 700
58 014
57 618
53 696
Samhälls- och Eventfastigheter i
Norrköping AB
14 444
5 500
4 000
4 200
4 200
4 300
278
910
1 200
1 200
1 250
1 250
19 472
5 840
5 500
5 600
5 700
5 800
11 482
13 368
5 106
-3 009
2 641
8 753
- varav vattenverksamhet
6 598
4 226
3 831
5 155
- varav avfallsverksamhet
-6 052
-11 898
-9 324
-8 738
0
0
3 320
7 379
Norra Staden Fastighetsutveckling i
Norrköping AB
- varav bredbandsverksamhet
4 009
3 898
4 560
4 663
4 814
4 957
14 549
11 150
13 800
19 200
18 700
21 400
-9
26
0
0
0
0
156
12 455
6 800
6 600
9 400
9 800
3
3
3
- varav övrig sidoordnad
verksamhet
-41
Louis De Geer Konsert & Kongress i
Norrköping AB
Norrköping Symfoniorkester AB 2
Summa
Summa inklusive moderbolag
3
-300
4 163
0
-505
-1 997
-2 803
0
0
0
100
0
0
0
0
0
194
345
426
-430
0
0
0
21
-237
-126
-
-
-
-
173 369
113 458
98 106
91 999
99 854
105 546
14
208 980
32 680
0
0
0
173 383
322 438
130 786
91 999
99 854
105 546
3
1 Resultat avser Resultat efter finansiella poster för samtliga bolag utom för Norrköping Airport AB, Norrköping Visualisering AB och
Louis De Geer Konsert & och Kongress i Norrköping AB. För dessa bolag avses resultat efter av moderbolaget utställd kapitaltäcknings garanti som lämnas i form av koncernbidrag eller aktieägartillskott.
2 Norrköping Symfoniorkester AB:s verksamhet kommer per 2016-01-01 överlåtas till det nybildade Scenkonstbolaget AB.
3 Summan av ovanstående resultat är inte liktydligt med koncernresultatet då inga koncernelimineringar är gjorda.
Förväntan koncernbidrag eller utdelning (tkr)
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
15 300
226 600
16 000
16 400
16 700
17 000
Norrköping AB
6 550
7 100
3 000
3 000
3 100
3 200
210
1 410
0
0
0
0
Bolag
Norrköping AB
4 000
3 800
4 500
4 500
5 500
6 600
17 000
11 200
52 000
12 000
13 000
15 000
-7 000
-14 460
0
0
0
0
0
1 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4 260
0
0
0
0
0
Norrköping AB
-2 486
0
0
0
0
0
-8 350
-3 030
0
0
0
0
-
-
0
0
0
0
29 484
233 620
75 500
35 900
38 300
41 800
20 000
20 000
20 000
20 000
Norrköping Lokalförvaltning AB
Summa
Utdelning från Norrköping Rådhus
AB till Norrköpings kommun
Ränta till kommunen
-15 300
-226 600
-16 000
-16 400
-16 700
-17 000
Netto
14 184
7 020
79 500
39 500
41 600
44 800
61
Verksamhetsbidrag (tkr)
Bolag
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
-23 400
-24 800
-26 100
-26 600
-15 000
-15 000
-15 500
-16 000
-2 000
-2 000
-2 000
-2 000
-13 400
-13 400
-13 400
-13 400
Summa
-53 800
-55 200
-57 000
-58 000
Louis de Geer konsert & kongress i Norrköping AB
Investeringar, brutto (tkr)
Bolag
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
256 176
521 000
720 000
423 000
577 000
528 000
Norrköping AB
21 882
90 000
93 000
24 000
20 000
20 000
833
48 790
0
0
0
0
Norrköping AB
1 337
7 580
2 200
900
500
0
114 500
126 284
224 198
162 700
115 700
107 850
4 136
56 035
15 000
30 000
15 000
30 000
6 425
10 469
28 475
6 650
7 150
4 150
56 300
18 951
18 800
21 800
25 000
12 800
1 151
4 600
82 200
0
0
0
Norrköping AB
Norrköping Symfoniorkester AB
Summa
Summa inklusive moderbolag
0
200
200
200
200
200
321
1 000
1 965
730
1 000
652
92
0
110
0
0
0
159
80
-
-
-
-
463 312
884 989
1 186 148
669 980
761 550
703 652
13 842
100 000
0
0
0
0
477 153
984 989
1 186 148
669 980
761 550
703 652
62
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Resultatbudget (tkr)
Intäkter
varav intäkt från Norrköpings kommun
Kostnader (-)
varav verksamhetsbidrag, lämnade*
Rörelseresultat
Resultat från andelar i koncernföretag (+/-)
Räntekostnader och liknande resultatposter (-)
Räntenetto (+/-)
Resultat efter finansiella poster
0
0
29 000
37 700
37 400
38 500
0
0
27 000
35 700
35 400
36 500
-14
-20
-55 820
-57 200
-59 000
-60 000
0
0
-53 800
-55 200
-57 000
-58 000
-21 500
-14
-20
-26 820
-19 500
-21 600
15 300
226 600
16 000
16 400
16 700
17 000
-15 300
-17 600
-16 000
-16 400
-16 700
-17 000
0
209 000
0
0
0
0
-14
208 980
-26 820
-19 500
-21 600
-21 500
Koncernbidrag, erhållna
32 020
24 510
59 500
19 500
21 600
24 800
Koncernbidrag, lämnade
-17 836
-24 510
0
0
0
0
Summa Koncernbidrag/Utdelning (+/-)
14 184
0
59 500
19 500
21 600
24 800
Resultat efter koncernbidrag/utdelning
14 170
208 980
32 680
0
0
3 300
1 744 916
1 844 916
1 835 890
1 835 890
1 835 890
1 835 890
Fordran Norrköpings kommun
3 900
216 578
176 823
196 823
174 723
151 523
Omsättningstillgångar
47 156
40 110
75 500
35 900
38 300
41 800
1 795 972
2 101 604
2 088 213
2 068 613
2 048 913
2 029 213
100 100
100 100
100 100
100 100
100 100
100 100
50
50
50
50
50
50
Balansbudget (tkr)
Anläggningstillgångar
Summa tillgångar
Aktiekapital
Övrigt bundet eget kapital
Fritt eget kapital
160 291
460 271
472 990
452 990
432 990
412 990
Totalt eget kapital
260 441
560 421
573 140
553 140
533 140
513 140
1 499 072
1 499 072
1 499 072
1 499 072
1 499 072
1 499 072
36 459
24 510
0
0
0
0
0
17 600
16 000
16 400
16 700
17 000
1 795 972
2 101 604
2 088 213
2 068 613
2 048 913
2 029 213
13 842
100 710
0
0
0
0
260 441
560 421
573 140
553 140
533 140
513 140
15
27
27
27
26
25
Avkastning på eget kapital (%)
0
13
-1
-1
-1
-1
Antal tillsvidareanställda
0
0
0
0
0
0
0
0
-23 400
-24 800
-26 100
-26 600
0
0
-15 000
-15 000
-15 500
-16 000
Louis de Geer konsert & kongress i
Norrköping AB
0
0
-2 000
-2 000
-2 000
-2 000
Långfristiga skulder, Norrköpings kommun
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder, Norrköpings kommun
(ränta)
Summa eget kapital och skulder
Investeringar (tkr)
Nyckeltal
Justerat Eget Kapital
Soliditet (%)
*Verksamhetsbidrag till dotterbolagen (tkr)
0
0
-13 400
-13 400
-13 400
-13 400
Summa
0
0
-53 800
-55 200
-57 000
-58 000
Bolagets uppdrag
Norrköping Rådhus AB är helägt av Norrköpings kommun. Bolaget är moderbolag i bolagskoncernen som
bildades i december 2007. Bolaget är för närvarande
ägare av tolv helägda dotterbolag, varav tre är egna koncerner. Syfte och motiv som ägaren har med Norrköping
Rådhus AB är bland annat att åstadkomma:
ökad effektivitet,
bättre styrning,
ekonomisk kontroll,
en tydlig ägare,
ett forum att samordnat hantera ägarfrågorna,
en möjlighet att utjämna resultat mellan bolag,
samma beskattningssituation som gäller om
verksamheten skulle bedrivas i förvaltningsform.
Budget 2016
Under 2016 kommer Norrköping Rådhus AB få en egen
verksamhet i och med att verksamhetsbidrag till Norrköping Airport AB, Upplev Norrköping AB, Louis De Geer
konsert & kongress i Norrköping AB och Norrköping
Visualisering AB ska fördelas till bolagen från Norrköping Rådhus AB. Totalt uppgår dessa verksamhetsbidrag
till 53,8 mnkr för 2016. Norrköping Rådhus AB finansierar dessa via ett verksamhetsbidrag på 27 mnkr från
Norrköpings kommun och med värdeöverföringar från
andra bolag inom koncernen.
För 2016 kommer Norrköpings kommun debitera
bolaget för administrativa omkostnader. Norrköping
Rådhus AB har beslutat införa en så kallad management
fee på 2 mnkr som ska tas ut av bolagen.
63
Bolagen Norrköping Spårvägar AB och Norrköping
Lokalförvaltning AB (under bildande) förväntas ge
hyresreduceringar med 10 mnkr gentemot Norrköpings
kommun. Med dessa 10 mnkr medräknade och att en
del av verksamhetsbidragen till dotterbolagen delfinansieras via värdeöverföringar inom koncernen, kommer
kommunens kostnad för 2016 bli 27 mnkr lägre.
Norrköping Rådhus AB kommer att ha 211 mnkr i
egna medel (utdelningsbara) som ska gå till finansiering
av investeringar/åtgärder inom bostadsförsörjningen.
Dessa medel kommer från den extra utdelning som
planeras att ske i december 2015 från Hyresbostäder i
Norrköping AB. För 2016 kommer 20 mnkr delas ut till
Norrköpings Rådhus AB:s positiva resultat 2016 beror
främst på ökad värdeöverföring från Norrköpings Hamn
AB.
Det budgeterade negativa räntenettot är räntekostnader för den långfristiga skuld bolaget har till kommunen.
Skulden avser finansieringen av köp av aktier i dotterbolag i samband med koncernbildningen. Målet är att dessa
räntekostnader i hög grad ska täckas av koncernbidrag
eller utdelning från dotterbolagen.
Den värdeöverföring som planeras 2016 från Hyresbostäder i Norrköping AB överförs till kommunen. I
kommunen planeras de användas enligt bilaga 9.
Investeringar
Under 2016 och för perioden 2017-2019 planeras inga
investeringar.
64
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
791 152
795 009
811 082
828 116
846 992
864 743
Fastighetskostnader (-)
-556 299
-590 929
-597 995
-595 652
-597 588
-599 705
Underhållskostnader
-86 367
-99 481
-105 005
-105 005
-105 005
-105 005
-359 430
-376 544
-385 221
-393 242
-401 442
-410 022
-16 073
-16 106
-16 826
-17 162
-17 506
-17 856
0
0
14 957
36 874
54 528
69 918
-94 429
-98 798
-105 900
-117 117
-128 163
-136 740
Bruttoresultat
234 853
204 080
213 087
232 464
249 404
265 038
Centrala administrations- och försäljningskostnader (-)
-48 736
-55 641
-57 610
-58 762
-59 938
-61 136
14 498
0
0
0
0
0
Rörelseresultat
200 615
148 439
155 477
173 702
189 466
203 902
Räntenetto (+/-)
-86 597
-79 377
-91 777
-113 688
-129 848
-148 206
112 420
67 062
61 700
58 014
57 618
53 696
Förväntad koncernutdelning (-)
-15 300
-15 600
-16 000
-16 000
-16 000
-16 000
4 480 737
4 902 619
5 516 719
5 822 602
6 271 439
6 662 699
30 661
30 661
30 661
30 661
30 661
30 661
4 511 398
4 933 280
5 547 380
5 853 263
6 302 100
6 693 360
Aktiekapital
25 000
25 000
25 000
25 000
25 000
25 000
39 818
39 818
39 818
39 818
39 818
39 818
Fritt eget kapital
1 123 343
1 175 105
1 221 205
1 263 219
1 304 837
1 342 533
Totalt eget kapital
1 188 161
1 239 923
1 286 023
1 328 037
1 369 655
1 407 351
Långfristiga skulder
3 155 919
3 526 038
4 094 038
4 357 908
4 765 126
5 118 690
Intäkter
Driftkostnader
Fastighetsavgift/fastighetsskatt
Driftnetto från nyproduktion
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar (Reavinst) (+/-)
Balansbudget (tkr)
Summa tillgångar
167 318
167 319
167 319
167 318
167 319
167 319
4 511 398
4 933 280
5 547 380
5 853 263
6 302 100
6 693 360
256 176
521 000
720 000
423 000
577 000
528 000
-2 542
0
0
0
0
0
253 634
521 000
720 000
423 000
577 000
528 000
1 188 161
1 239 923
1 286 023
1 328 037
1 369 655
1 407 351
Soliditet (%)
26
25
23
23
22
21
Marknadsjusterad soliditet (%)
52
50
48
47
46
45
10
6
5
4
4
4
Investeringsbudget (tkr)
Bruttoinvesteringar
Avyttringar/investeringsbidrag
Nettoinvestering
Nyckeltal
Justerat eget kapital
Uthyrningsgrad (%)
99
99
99
99
99
99
Vakansgrad (antal)
66
65
65
65
65
65
Driftresultat (mnkr)
281
247
261
291
318
341
155
170
170
170
170
170
Bolagets uppdrag – att utveckla Norrköping
som stad
Genom vår verksamhet tryggar vi bostadsförsörjningen
och tillgodoser norrköpingsbornas behov på flera plan.
Dels genom att erbjuda hyresrätter med valfrihet och
flexibilitet för livets alla skeenden oavsett om du är ung
student, en stor familj eller senior. Dels genom att verka
för mångfald, hållbarhet och goda boendemiljöer i ett
Norrköping där människor trivs och känner delaktighet.
Norrköping ska vara en bra stad att leva, bo och verka
i. Det ska vi bidra till utifrån ett affärsmässigt men också
ett socialt perspektiv. Det är staden och norrköpingsborna som ytterst är vår uppdragsgivare. Vi ska vara till
allmän nytta på marknadens villkor.
Målbild och affärsidé
Vår målbild är bilden av vad vi vill uppnå i framtiden
– och anger också riktningen i vår vardagliga strävan.
Målbilden är:
”Vi ska vara Norrköpings mest attraktiva bostadsbolag.”
Vår affärsidé lyder:
”Hyresbostäder skall inom kommunen äga fastigheter
och tillsammans med de boende utveckla, förvalta och
förädla boendemiljöer. Verksamheten ska kännetecknas
av engagemang, stabilitet, kvalitet och affärsmässighet.”
Värdegrunden - ska prägla vårt sätt att vara
Våra värderingar är grunden i vår företagskultur, hur vi
vill uppfattas och vad vi vill kännetecknas av. De tydliggör krav och förväntningar på våra ledare och medarbetare och ligger till grund för våra strategier, policys
och ramverk.
Värderingarna är vägledande för vårt förhållningssätt,
vårt bemötande och agerande i alla situationer både
som individer och organisation, internt och externt.
Vår strävan internt är att utifrån detta också arbeta för
Hyresbostäder som helhet och mot våra gemensamma
mål.
Lyhörd [att lyssna] - Att vara lyhörd är för oss att
ha fullt fokus på kunden, att arbeta med och för
kunden, att vara effektiva och att göra rätt saker i rätt
tid. Men även att vara lyhörda gentemot varandra
internt.
Attraktiv [att uppskatta] - Att vara attraktiv är för oss
att vara prisvärda och tydliga i dialog och utförande.
Att vara personliga och ge ett positivt och välkomnande bemötande.
Pålitlig [att kunna] - Att vara pålitlig är för oss att
vara ärliga och seriösa och att möta kunden med
kompetens och utifrån ett professionellt förhållningssätt.
Drivande [att leda] - Att vara drivande är för oss att
vara aktiva och engagerade, att ha modet att vara
innovativa och flexibla och att välkomna utmaningar.
65
66
Övergripande mål och strategier
Vår övergripande målsättning är att leva upp till vårt
uppdrag och de förväntningar som ställs på oss. För att
nå dit har vi formulerat fem framgångsfaktorer. Inom
varje framgångsfaktor finns strategier och konkreta mål
som mäts och följs upp regelbundet. Genomgripande
utgår vi från att hela organisationen tänker och agerar
utifrån ett affärsmässigt perspektiv.
Affärsmässighet
En viktig utmaning är att säkerställa en resultatutveckling som både ger oss en god ekonomisk bas att utveckla
verksamheten från och som bl.a. minskar vår känslighet
för svängningar på räntemarknaden. En del av affärsmässigheten är också att ta vårt samhällsansvar, eller
jobba med CSR (Corporate Social Responsibility).
Det vill säga hur vi som företag genom vår verksamhet
påverkar samhället – i allt från sysselsättning till boende
och klimatfrågor. Vårt aktiva CSR-arbete stärker våra
relationer med såväl anställda som kunder och ägare,
men stärker även tillväxt och lönsamhet i ett samhällsperspektiv.
Mål: Att generera ett tillfredsställande resultat samtidigt
som vi lever upp till vårt uppdrag.
Strategier: Att balansera verksamheten utifrån
lönsamhet, kundrelation och efterfrågan.
(mnkr)
Driftresultat
Resultat före skatt
2016
2017
2018
2019
261
291
318
341
62
58
58
54
Kundnöjdhet
Ytterst är det våra hyresgäster som avgör om vi lyckats
med vårt åtagande. Deras omdöme är kvittot på våra
insatser. Vi har satt en utmanande takt i målen med att
öka serviceindex de kommande åren. Vårt arbete och våra
insatser ska ske utifrån kundernas behov och efterfrågan
och genomföras utifrån ett lönsamhetsperspektiv
Mål: Att ge hyresgästerna värde för pengarna och få dem
att känna sig hemma.
Strategier: Att utifrån utfallet i den årliga kundenkäten
prioritera våra insatser och sträva efter att möta kundens
förväntan. Att arbeta utifrån vår kundfilosofi så att vår
relation med våra kunder ger känslan och effekten av
”Du är hemma”. Att arbeta strukturerat med ständiga
förbättringar (LEAN) och förvaltningskommunikation
före-, under och efter alla våra åtgärder. Att involvera
entreprenörer i våra förhållningssätt och rutiner
och ställa krav på att dessa följs. Att arbeta med
underhållsplanering och se över behoven utifrån
fastigheternas förutsättningar och kundernas efterfrågan.
Att säkerställa att våra hyresgäster alltid är en naturlig del
i utvecklingen av vår verksamhet.
2016
2017
2018
2019
Serviceindex (SI)
83
84
85
86
Produktindex (PI)
77
77
78
78
* Mätning genomförs hos samtliga hyresgäster fördelat under en 3-årsperiod
och kompletteras även med områdes-/kvartersvisa undersökningar.
Fastighetsutveckling
Behovet av nyproduktion av bostäder i Norrköping ökar
med minst 600 nya bostäder per år, under de närmaste
åren. Hyresbostäder i Norrköping AB behöver bidra till
den snabbt växande staden.
Exponering av nyproduktion
All nyproduktion behöver marknadsföras för att
säkerställa full uthyrning (och i konkurrens med andra
bostadsalternativ). Samtidigt vill vi tillföra ytterligare
värden till vårt varumärke och även bidra till att
norrköpingsborna får insyn och möjligheter att tillföra
sina tankar och förväntningar i stadens utveckling.
Med start skiftet 2015/2016 ökar vi därför
exponeringen och kontaktytorna genom ett mycket
centralt placerat ”showroom” för våra, och stadens,
framtidsplaner gällande nyproduktion. Här kommer vi
aktivt att arbeta med att marknadsföra de bostäder som
färdigställs under perioden.
Parallellt med underhåll och förädling av våra
fastigheter ska vi utveckla vårt fastighetsbestånd genom
köp och försäljning av fastigheter för att skapa de
ekonomiska resurser som krävs för en kontinuerlig
nyproduktion.
En av de stora framtidsfrågorna är hur vi använder
våra resurser. Inte minst vad gäller vår energianvändning.
Vi ska anpassa och effektivisera vår energianvändning
i våra fastigheter till att bli långsiktigt hållbar och med
minskad miljöpåverkan. Vårt långsiktiga mål är att till år
2030 minska vår energianvändning med 30 % jämfört
med år 2005 samt att all energi ska vara förnyelsebar.
Mål: Att optimera värdet på vårt fastighetsbestånd.
Att tillföra marknaden nyproducerade hyresrätter. Att
minska vår energianvändning.
Strategier: Att arbeta med fastighetsanalys,
avsiktsförklaringar per fastighet, planerat underhåll
och investeringar. Att vara närvarande och aktiva på
fastighetsmarknaden. Att säkerställa att projektportföljen
innehåller dubbelt så många potentiella byggrätter
jämfört med vårt nyproduktionsmål. Att utifrån framtida
efterfrågan utveckla vårt utbud av boendemiljöer
tillsammans med hyresgäster och andra intressenter. Att
aktivt arbeta för att vår verksamhet, våra fastigheter samt
våra hyresgäster bidrar till minskad energianvändning.
2016
Marknadsjusterad soliditet (%)
Nyproduktion (antal färdigställda lägenheter)
Energiförbrukning (minskning
av köpta kWh angett i % jmf
med 2005)
>30
2017 2018 2019
>30
>30
>30
-17
-18
-19
1 000
lägenheter
totalt t.o.m.
2020
-16
Marknadsposition
Hyresrätten har en viktig roll bland de boendeformer
som finns och vi har som ambition att vara det självklara
valet när man väljer hyresrätt. Det förutsätter en position
på marknaden där vi har mycket hög kännedom, är
attraktiva och har en bra image.
Mål: Att vara det självklara alternativet vid valet av
hyresrätt.
Strategier: Att kommunicera våra produkter, vad vi
gör och vad vi står för i olika mediekanaler. Att söka upp
nuvarande och framtida hyresgäster och tillgodose deras
personliga behov i termer av produkter, tjänster, service
och priser.
67
Budget 2016
I budget 2016 uppgår resultatet före skatt till 62 mnkr.
Driftresultatet, som är resultat före utvecklingskostnader,
avskrivningar och finansposter, uppgår till 261 mnkr.
I budgeten för hela perioden har vi räknat med en
allmän prisökning på 2 procent samt hyreshöjning
motsvarande 2 procent. Priserna för el, vatten och värme
beräknas öka med 5 procent, men som ett led i vårt
energieffektiviseringsarbete räknar vi också med att göra
besparingar årligen.
Investeringar och underhåll
Investeringar i befintligt bestånd
2016
2017
2018
2019
95
mäts ej
95
mäts ej
top 1
mäts ej
top 1
mäts ej
93
94
95
95
Kännedom om
varumärket (%)
Image/
Attraktivitet*
Befintliga hyresgäster som kan
tänka sig rekommendera oss (%)
* Att vara Top 1 innebär att vara förstahandsvalet när de svarande rangordningar hos vilket bostadsföretag de helst vill bo.
Motiverade medarbetare
Det är våra medarbetares prestationer som avgör hur
vi lyckas i vårt uppdrag. Därför behöver vi motiverade
medarbetare.
Genom att aktivt arbeta för att vara en attraktiv
arbetsgivare ska vi både locka till oss och behålla kompetensen i företaget. Arbetet med vår värdegrund ska bidra
till ökad trivsel och glädje på jobbet genom större möjlighet till delaktighet och att påverka, ta ansvar och förenkla
i vardagen.
Mål: Att vara regionens mest attraktiva arbetsgivare i vår
bransch.
Strategier: Att utifrån vår värdegrund skapa goda
förutsättningar att känna arbetsglädje, motivation, stolthet och ansvar. Att fortsätta utveckla vårt ledarskap. Att
aktivt arbeta med kompetensplanering och kompetensutveckling.
2016
2017
2018
2019
Motiverad medarbetarindex*
mäts
ej
4,2
mäts ej
4,2
Chefsindex*
mäts
ej
4,3
mäts ej
4,3
“Vill jobba hos oss”**
mäts
ej
top 1
mäts ej
top 1
Investerings- och underhållsnivån för perioden ligger
i befintliga fastigheter på drygt 300 mnkr per år. Vår
satsning går under namnet ”Miljardprogrammet” och
anspelar på storleken på underhållet och på att många
av de så kallade ”miljonprogramhusen” är aktuella för
underhåll. Detta för att säkerställa företagets långsiktiga
värdeutveckling och konkurrenskraft.
Den största posten är Ljuraprojektet, som har pågått
sedan 2005 och beräknas slutföras under perioden. När
Ljuraprojektet står klart har vi renoverat cirka 900
50-talslägenheter till modern standard.
Vi kommer under perioden fortsätta att i större
utsträckning än tidigare investera i stammar och badrum
samt skalskydd såsom tak och fasader.
För att kunna nå vårt energimål planerar vi att
investera cirka 40 mnkr per år i energiåtgärder.
Investeringar i nyproduktion
I enlighet med vår målbild ”Staden vid Strömmen” fortsätter vi att investera i nyproduktion av flerbostadshus
och räknar med att bostadsbyggandet tar fart på allvar
under perioden.
Vi planerar att investera cirka 1 800 mkr i nyproduktion till och med 2020, vilket motsvarar cirka 1 000 lägenheter. Under 2016 är det framför allt projekten kvarteret Ormen etapp 2 och kvarteret Höken i Kneippen
samt kvarteret Rotflyet i Rambodal som är aktuella för
vanliga bostäder. Dessutom pågår två projekt för studentboende i innerstaden, kvarteret Klockan och kvarteret
Dalkarlen med totalt cirka 150 studentlägenheter.
* Skala 1-5
** Att vara Top 1 innebär att vara förstahandsvalet när de svarande rangordnar hos vilket bostadsföretag de helst vill bo.
68
Samhälls- & Eventfastigheter i Norrköping AB
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
94 440
95 748
107 000
118 000
121 000
123 000
Intäkter
Kostnader (-)
-60 048
-71 748
-82 900
-92 600
-95 400
-97 100
-36 578
-46 748
-64 400
-73 600
-75 900
-77 100
-7 834
-7 800
0
0
0
0
-15 636
-17 200
-18 500
-19 000
-19 500
-20 000
Rörelseresultat
34 392
24 000
24 100
25 400
25 600
25 900
Räntenetto (+/-)
-19 948
-18 500
-21 000
-21 500
-22 000
-22 500
14 444
5 500
3 100
3 900
3 600
3 400
-6 550
-1 100
-1 100
-1 200
-1 200
-1 200
800 698
885 000
960 000
965 000
965 000
965 000
1 594
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
802 292
890 000
965 000
970 000
970 000
970 000
Aktiekapital
2 000
2 000
2 000
2 000
2 000
2 000
4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar av anläggningstillgångar
Förväntat koncernbidrag/utdelning (-)
Balansbudget (tkr)
Summa tillgångar
9 824
9 171
9 824
9 824
9 824
9 824
Totalt eget kapital
Fritt eget kapital
15 824
15 171
15 824
15 824
15 824
15 824
Obeskattade reserver
24 638
29 000
31 000
33 700
36 100
38 300
2 861
4 000
3 000
3 000
3 000
3 000
717 478
805 000
870 000
870 000
870 000
865 000
Avsättningar
41 491
36 829
45 176
47 476
45 076
47 876
802 292
890 000
965 000
970 000
970 000
970 000
21 283
90 000
93 000
24 000
20 000
20 000
35 042
37 791
40 004
42 110
43 982
45 698
Nyckeltal
Soliditet (%)
4,4
4,2
4,1
4,3
4,5
4,7
39
14
7
9
8
7
11
13
0
0
0
0
69
xxxxx
Bolagets uppdrag
Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB ska
genom att tillhandahålla ändamålsenliga fastigheter,
lokaler och anläggningar stärka förutsättningarna för att
utveckla Norrköping till en attraktiv ort för evenemang
och idrottsverksamhet. Samhälls- och Eventfastigheter i
Norrköping AB ska även tillhandahålla servicefastigheter
samt förvalta kommunens, eller de kommunala bolagens,
ägda fastigheter.
Vision och affärsidé
Bolagets strategiska val avseende investeringar och
fastighetsförvaltning skall alltid på kort och lång sikt
medföra att fastigheternas värde bevaras över tiden.
Fastigheterna ska vara ändamålsenliga.
Övergripande mål
Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping ska vara
en aktiv part i utvecklingen av Norrköping och de
närområden där vi har vårt fastighetsinnehav. Bolaget
ska alltid sträva efter att ha så låg miljöbelastning som
möjligt. Vi ska aktivt arbeta med lösningar som minskar
vår miljöpåverkan både vid nyinvesteringar samt i
den dagliga verksamheten. Bolaget ska återinvestera i
fastigheterna så att de uppfyller ändamålen med vilka de
är upplåtna. Bolagets egna kapital bör vara 25 procent av
bolagets driftskostnader.
Strategier för att nå övergripande mål
Bolaget ska säkerställa via förvaltningsavtal att den
fastighetsförvaltning av våra egna fastigheter som vi
kommer att köpa från det nya förvaltningsbolaget
tillvaratar bolagets intressen, fastställda mål och
strategier.
Bolaget ska arbeta aktivt med att minska bolagets
miljöbelastning och på så sätt bidra till att kommunen
når sina energimål för 2030.
Bolagets vinstdisposition ska anpassas efter förvärvs och
investeringstakt så att det egna kapitalet motsvarar
25 procent av bolagets driftskostnader. Om nte detta kan
ske bör bolaget sträva efter en kapitaltäckningsgaranti
från moderbolaget.
Budget 2016
Den ekonomiska planen omfattar intäkter och
kostnader för bolagets nuvarande fastighetsinnehav
samt de fastigheter som Kommunfullmäktige beslutat
att bolaget ska förvärva från Norrköpings kommun.
Konsumentprisindex ligger fast eller sjunker vilket
medför att intäkterna inte kan räknas upp i samma takt
som ökningen av bolagets driftskostnader.
Vi kommer fortsätta att arbeta med att minska
energiförbrukningen i bolagets fastighetsbestånd.
Investeringar
Nybyggnation av Räddningsstation i Skärblacka
kommer förhoppningsvis att påbörjas under 2016.
Ombyggnationen av Hörsalen kommer att slutföras
under 2016. Därutöver diverse investeringar i befintligt
fastighetsbestånd i enlighet med bolagets uppdrag.
70
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
2 867
3 170
3 143
3 206
3 270
3 335
Intäkter
Kostnader (-)
-2 206
-2 140
-2 023
-2 087
-2 103
-2 170
-1 643
-1 561
-1 403
-1 455
-1 458
-1 512
-563
-579
-620
-632
-645
-658
Rörelseresultat
661
1 030
1 120
1 118
1 167
1 165
Räntenetto (+/-)
-383
-120
80
82
83
85
278
910
1 200
1 200
1 250
1 250
-210
0
5 000
5 000
5 500
5 500
17 863
66 890
67 000
66 400
65 800
65 200
Balansbudget (tkr)
323
85 800
92 000
98 500
105 820
113 170
18 186
152 690
159 000
164 900
171 620
178 370
1 000
99 190
99 190
99 190
99 190
99 190
0
50 000
50 000
50 000
50 000
50 000
Fritt eget kapital
2 091
3 001
8 291
14 491
21 241
27 991
Totalt eget kapital
3 091
152 191
157 481
163 681
170 431
177 181
Summa tillgångar
Aktiekapital
189
189
189
189
189
189
Avsättningar
13 510
0
0
0
0
0
1 396
310
1 330
1 030
1 000
1 000
18 186
152 690
159 000
164 900
171 620
178 370
681
600
0
0
0
0
3 091
152 191
157 481
163 681
170 431
177 181
Soliditet (%)
17
99
99
99
99
99
10
1,0
0,2
0,2
0,2
0,2
0
0
1
1
1
1
Nyckeltal
71
Illustration över hur framtidens resecentrum skulle kunna se ut.
Bolagets uppdrag
Bolagets uppdrag är att bidra till att utveckla Södra
Butängen till en levande och attraktiv stadsdel i
Norrköping genom att ansvara för fastighetsutveckling
av kommunens kvartersmark inom området. Bolaget
ska vidare bidra till utvecklingen av näringslivet i
Norrköping genom att tillhandahålla näringsidkares
fastigheter huvudsakligen inom Södra Butängen som
komplement till det utbud som marknaden i övrigt
erbjuder. Norra Staden ska utgöra ett viktigt verktyg för
att skapa tillväxt och arbetstillfällen i Norrköping.
Visionen för Norra Staden Fastighetsutveckling i
Norrköping AB är att bolaget ska tillvarata den potential
som höghastighetsbanan Ostlänken medför. Södra
Butängen ska fyllas med aktiviteter så att den fortsätter
att vara en levande stadsdel även före och under tiden för
omvandlingen av stadsdelen till följd av utbyggnaden av
Ostlänken.
Inga strategier för bolagets nya inriktning är ännu
fastställda.
Budget 2016
För närvarande äger bolaget två fastigheter, Filaren 1
samt Betsaren 12. Den ekonomiska planen omfattar
intäkter och kostnader för dessa fastigheter. Ägaren har
dock kapitaliserat upp bolaget.
Investeringar
I den strategiska budgeten redovisas bara de planerade
investeringarna 2016 för fastigheterna Filaren 1 samt
Betsaren 12. Det har inte tagits med någon plan för
bolagets nya inriktning.
Övergripande mål
Bolagets syfte är att medverka till stadsutveckling av
området Södra Butängen i Norrköping.
72
Dotterbolag till Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
46 202
34 882
34 882
35 580
36 291
37 017
-22 266
-25 242
-25 182
-25 696
-26 222
-26 760
-14 811
-17 780
-17 682
-18 046
-18 419
-18 801
-138
0
0
0
0
0
-7 317
-7 462
-7 500
-7 650
-7 803
-7 959
Rörelseresultat
23 936
9 640
9 700
9 884
10 069
10 257
Räntenetto (+/-)
-4 464
-3 800
-4 200
-4 284
-4 370
-4 457
19 472
5 840
5 500
5 600
5 700
5 800
0
0
-600
-700
-700
-3 800
221 257
224 000
224 000
219 000
212 000
205 000
1 124
2 000
2 000
2 000
2 000
2 000
222 381
226 000
226 000
221 000
214 000
207 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
29 400
29 400
29 400
29 400
29 400
29 400
Fritt eget kapital
22 907
28 747
28 200
28 200
28 200
28 200
Totalt eget kapital
55 307
61 147
60 600
60 600
60 600
60 600
0
0
4 900
9 800
13 800
15 800
4 101
4 101
4 101
4 101
4 101
4 101
149 313
150 000
145 000
135 000
125 000
115 000
13 660
10 752
11 399
11 499
10 499
11 499
222 381
226 000
226 000
221 000
214 000
207 000
1 047
7 580
2 200
900
500
0
55 307
60 647
64 422
68 244
71 364
72 924
Soliditet (%)
25
27
29
31
33
35
41
10
2
2
2
2
0
0
0
0
0
0
Intäkter
Kostnader (-)
Personalkostnader
Balansbudget (tkr)
Summa tillgångar
Aktiekapital
Avsättningar
Nyckeltal
73
Strykbrädan, Bomullsspinneriet 3
Bolagets uppdrag
Näringslivsfastigheter ska allmänt främja företagsetableringar och utvecklingen av näringslivet i
Norrköping genom att tillhandahålla fastigheter till
näringsidkare och lokaler som komplement till det utbud
av fastigheter som marknaden i övrigt erbjuder.
Att vidareutveckla bolagets vision, affärsidé, mål och
strategier för att uppnå målen med utgångspunkt från det
nyligen fattade beslutet i kommunfullmäktige angående
bolagets nya inriktning är ett arbete som bolagets nya
ägare det vill säga Norra Staden Fastighetsutveckling
kommer att få driva.
Övergripande mål
”Norrköping ska vara en attraktiv etableringsort.
Målsättningen är att Bolaget ska utgöra ett viktigt
verktyg för att utveckla näringslivet, skapa tillväxt,
och arbetstillfällen i Norrköping. Målet ska vara att
Norrköping får ökad tillväxt och stark konkurrenskraft.
Bolaget ska bidra till att skapa goda förutsättningar för
hållbara lösningar.”
Inga strategier är ännu fastställda för bolagets nya
inriktning.
I ägardirektivet fastställt av Kommunfullmäktige ska
bolaget fastställa vilka fastigheter som är strategiska och
som bolaget ska behålla. Bolagets inriktning ska vara att
sälja övriga fastigheter.
Budget 2016
Den ekonomiska planen omfattar intäkter och kostnader
för nuvarande fastighetsbestånd. Någon indexuppräkning
av hyresintäkterna kommer troligen inte att ske för 2016.
Ett antal hyresavtal är uppsagda och intäkter för dessa
lokalytor är inte medräknade i den strategiska budgeten.
Investeringar
De planerade investeringarna 2016 är baserade på
bolagets nuvarande fastighetsinnehav.
74
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
307 779
363 878
374 440
390 631
410 596
428 513
-276 120
-328 644
-348 372
-368 137
-379 908
-389 023
-166 290
-203 383
-214 084
-222 173
-227 053
-231 899
Personalkostnader
-49 364
-57 811
-62 681
-64 270
-65 903
-67 579
Avskrivningar
-57 238
-65 550
-71 607
-81 694
-86 952
-89 545
Utrangeringar
-3 228
-1 900
0
0
0
0
Intäkter
Kostnader (-)
Rörelseresultat
31 659
35 234
26 068
22 494
30 688
39 490
Räntenetto (+/-)
-20 177
-21 866
-20 962
-25 503
-28 047
-30 737
11 482
13 368
5 106
-3 009
2 641
8 753
Varav vattenverksamhet (tkr)
0
0
6 598
4 226
3 831
5 155
Varav avfallsverksamhet (tkr)
0
0
-6 052
-11 898
-9 324
-8 738
Varav bredbandsverksamhet (tkr)
0
0
0
0
3 320
7 379
Varav sidoordnad verksamhet (tkr)
4 009
3 898
4 560
4 663
4 814
4 957
-4 000
-3 800
-4 500
-4 500
-4 500
-4 500
1 103 505
1 164 239
1 316 830
1 397 836
1 426 584
1 452 739
60 012
113 613
159 840
206 165
252 593
294 275
1 163 517
1 277 852
1 476 670
1 604 001
1 679 177
1 747 014
15 000
15 000
15 000
15 000
15 000
15 000
332
332
332
332
332
332
Balansbudget (tkr)
Summa tillgångar
Aktiekapital
Fritt eget kapital
75 688
75 688
75 688
75 688
75 688
75 688
Totalt eget kapital
91 020
91 020
91 020
91 020
91 020
91 020
13 881
23 449
24 055
16 546
14 687
18 940
Avsättningar
24 229
21 229
21 229
21 229
21 229
21 229
950 904
1 052 154
1 247 508
1 380 026
1 454 775
1 515 359
83 483
90 000
92 858
95 180
97 466
100 466
1 163 517
1 277 852
1 476 670
1 604 001
1 679 177
1 747 014
114 451
126 284
224 198
162 700
115 700
107 850
101 847
109 310
109 783
103 926
102 476
105 793
9
9
7
7
6
6
Nyckeltal
Soliditet (%)
19
13
5
negativ
3
8
91
94
95
95
95
95
13,1
13,6
13,7
13,9
14,0
14,1
Vattenförsäljning, miljoner kubikmeter
9,5
9,5
9,5
9,5
9,6
9,6
Renat spillvatten, miljoner kubikmeter
16,8
17,0
17,1
17,1
17,0
16,9
18 477
18 531
18 600
18 650
18 700
18 750
Utpumpat dricksvatten, miljoner kubikmeter
Antal VA-anläggningar
Bolagets uppdrag
Norrköping Vatten och Avfall AB driver och utvecklar
dricksvattenproduktion, rening av avloppsvatten,
återföring av växtnäring från slam till åkermark,
rening av biogas och omhändertagande av dagvatten
med tillhörande distributionssystem. Bolaget har
även Norrköpings kommuns uppdrag att bedriva den
avfallsverksamhet som omfattas av den kommunala
renhållningsskyldigheten. Bolaget har ett starkt
miljöfokus och arbetar aktivt och långsiktigt för att
förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag
samt att bygga rena kretslopp av material, näringsämnen
och energi. Sedan april 2011 ansvarar bolaget för
kommunens bredbandsutbyggnad. Tillsammans med
andra aktörer inom kommunen och näringslivet
medverkar bolaget till att utveckla kommunen som en
attraktiv bostads-, näringslivs- och studieort.
75
Bolagets övergripande mål.
En förutsättning för bolagets verksamhet är att vi har
hög kvalitet och leveranssäkerhet samt att vi arbetar
kostnadseffektivt.
Personalmål
En arbetsplats där vi känner arbetsglädje och trivs
tillsammans.
Effektiviseringsmål
Tre rätt – rätt sak i rätt tid på rätt sätt.
Miljömål
Minskad miljöbelastning.
Avfallsmål
Bolaget skall klättra högre upp i avfallstrappan.
Bredbandsmål
90 procent av alla innevånare i Norrköping som bor
utanför tätorten skall ha tillgång till fiber till en rimlig
kostnad år 2020.
Vattenmål
Ett klimatanpassat Norrköping – Norrköping skall klara
ett 100-årsregn utan skador på fastigheter.
Vision
Norrköping Vatten och Avfall AB gör det enkelt att leva i
Norrköping.
Affärsidé
I ett klimatsmart Norrköping erbjuda alla innevånare
prisvärda avfalls-, bredbands- och vattentjänster med hög
miljöambition och service.
Budget 2016
Totalt omsätter Norrköping Vatten och Avfall cirka
374 mkr år 2016 varav Vatten 232 mkr, Avfall 90 mkr
och den sidoordnade verksamheten inklusive bredband
svarar för cirka 52 mkr. Norrköping Vatten räknar med
att lämna ett koncernbidrag år 2016 på 4,5 mkr vilket
härrör från vinsten på den sidoordnade verksamheten.
76
Investeringar
Totalt investerar bolaget cirka 224 mkr år 2016.
Vatten och Avlopp (VA)
Bolaget förvaltar anläggningar till ett nyanläggningsvärde
av 4 500 mkr. Åldern på anläggningarna varierar mellan
100 år till nybyggt. Åldersmässigt ligger tyngdpunkten
på 60-70 talet. Livslängden på våra anläggningar varierar
mellan 25 till 100 år beroende på anläggningsdel.
Bolagets ambition är att hålla en genomsnittlig
reinvesteringstakt på 100 år vilket motsvarar cirka 45
mkr per år.
De senaste årens skyfall med tillhörande översvämningar har föranlett många VA-bolag i Sverige att
se över sina dagvattenanläggningar. Detta gäller även
Norrköping Vatten och Avfall AB där vi nu riktar 15 mkr
per år på investeringar för att klimatsäkra Norrköping.
I samråd med Norrköpings kommun har bolaget tagit
fram en plan för att bygga ut VA till kommunens
omvandlingsområden. Ambitionen är att VA skall vara
utbyggt inom en 10 års period. VA nätet byggs också ut
för att erbjuda nya kunder vatten och avlopp såväl inom
som utanför befintligt verksamhetsområde. Exempel på
nya områden där VA planeras byggs ut 2016 är Södra
Vrinnevi, Idrottsparken, Svärtinge Skogsbacke och
Skärlöta Ringstamo.
Installation av UV anläggning på Borgs Vattenverk, för
att säkerställa dricksvattenkvalitén, slutförs under 2016.
Avfall
Enligt tidigare beslut i Kommunfullmäktige kommer
bolaget fortsätta projekt med nytt insamlingssystem för
småhus. Projektet bygger på insamling av 8 separata
fraktioner i flerfackskärl. Om testprojekt faller väl ut
innebär detta en total investering på cirka 70 mkr.
För returpunkten i Östra Husby kommer bolaget uppta
förhandling med fastighetsägaren om eventuellt förvärv.
Bredband
Efterfrågan på bredband är stor. Bolaget planerar att
ansluta mellan 1 000-2 000 kunder per år. Områden
som är prioriterade 2016 är Åby, Krokek, Svärtinge
och Lagerlunda. Under 2016 kommer även ett stamnät
byggas på Vikbolandet vilket skapar möjlighet för dessa
kunder att få tillgång till bredbandsanslutning via fiber.
77
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
182 156
190 700
205 700
220 300
228 600
237 300
-169 077
-181 850
-192 200
-201 400
-210 200
-216 200
Intäkter
Kostnader (-)
-71 755
-76 000
-82 100
-85 100
-87 500
-89 500
Personalkostnader
-81 083
-87 500
-91 600
-97 600
-103 800
-107 700
Avskrivningar
-16 239
-18 350
-18 500
-18 700
-18 900
-19 000
Rörelseresultat
13 079
8 850
13 500
18 900
18 400
21 100
Räntenetto (+/-)
1 470
2 300
300
300
300
300
14 549
11 150
13 800
19 200
18 700
21 400
Förväntat koncernutdelning (-)
-17 000
-11 200
-11 400
-11 700
-11 900
-12 000
Balansbudget (tkr)
152 302
189 985
186 485
197 785
193 885
204 885
117 870
75 585
81 685
78 185
87 435
84 435
Summa tillgångar
270 172
265 570
268 170
275 970
281 320
289 320
13 160
13 160
13 160
13 160
13 160
13 160
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
Aktiekapital
Fritt eget kapital
97 305
99 053
100 053
100 053
105 903
111 203
Totalt eget kapital
117 216
118 213
118 213
124 063
129 363
136 663
93 157
93 357
95 757
95 757
95 757
95 757
Avsättningar
14 326
14 326
14 326
14 326
14 326
14 326
45 473
39 674
39 874
41 824
41 874
42 574
270 172
265 570
268 170
275 970
281 320
289 320
4 236
56 035
15 000
30 000
15 000
30 000
Bruttoinvesteringar
Avyttringar/Investeringsbidrag
Nettoinvestering
-866
-550
0
0
0
0
3 370
55 485
15 000
30 000
15 000
30 000
189 878
191 031
192 903
200 668
205 968
213 268
70
72
72
72
73
73
7
6
7
10
9
10
134
134
136
140
145
145
Nyckeltal
Soliditet (%)
78
Flygbild över Norrköpings hamn.
Bolagets uppdrag
I enlighet med ägarens direktiv har bolaget till föremål
för sin verksamhet att på affärsmässiga grunder bedriva
hamn-, stuveri-, godshanterings-, transport- och terminalverksamhet samt att erbjuda vissa därtill hörande
speditionstjänster.
Bolagets ska, med hjälp av intermodala logistiklösningar, verka för en utveckling av Norrköping och dess
region som ett gods-, transport- och logistikcentrum.
Bolagets vision lyder: ”Med stöd av innovativa logistiklösningar för våra kunder samt vårt geografiska läge
och infrastruktur till lands och sjöss skapar vi långsiktig
lönsamhet.”
Övergripande mål
I bolagets affärsplan 2014-2020 finns definierade mål
avseende gods, ekonomi och finans, produktion, miljö
samt organisation och personal.
Följande mål följs upp periodiskt och revideras årligen:
Godsomsättningen uppgår år 2020 till 5 miljoner
ton.
Bolagets omsättning uppgår år 2020 till 280 MSEK.
Kundnöjdheten, mätt som ”NöjdKundIndex” överstiger branschindex vid varje undersökning.
Medarbetarnöjdheten, mätt som ”MMI, Motiverad
Medarbetar Index”, överstiger vid varje undersökning 70,
där samtliga enheter överstiger riksgenomsnittet (63 vid
senaste mätningen).
Under den första delen av perioden erhålls ett nytt
verksamhetstillstånd i enlighet med Miljöbalken som
möjliggör utveckling av verksamheten enligt gällande
planer.
Strategival för prioriterade områden
Bolaget hanterar en stor variation av godstyper och det
krävs ett fokus på de som bedöms ha en snabbare tillväxt
än andra för att maximera produktiviteten och ta marknadsandelar. De prioriterade godstyperna är:
Containers
Sågade trävaror
Fasta bränslen till energiverken
Samt petroleumprodukter
För att lyckas i vår ambition krävs det en nära och
kontinuerlig kommunikation med kunderna och en
effektivisering och systematisering av vårt marknadsarbete. Dessutom krävs en resursförstärkning för att
driva säljprocessen, vilket vi nu under sommaren 2015
möjliggjort genom en extern rekrytering.
Avslutningsvis är det av högsta vikt att vi kan
verka tillsammans med ägaren för att attrahera nya
verksamheter och godsflöden.
Strategisk budget 2016 inklusive ekonomisk plan
2017-2019.
Bolaget verkar på en internationell marknad och i en
bransch som under många år befunnit sig i en stark
prispress. Dessutom har den internationella oron med en
svag konjunktur som följd hämmat tillväxten av sjöfarten vilket per automatik slår mot hamnföretagen.
Inom några av de prioriterade godsområdena ser vi
emellertid en tillväxt redan idag, vilket stöds av de
prognoser vi fått av varuägarna. Främst gäller detta
import av avfallsbalar (RDF och hushållssopor) samt
containers. Den relativt stora omsättnings- och resultatökningen som budgeteras för 2016 kan till stor del
härledas till de prognoser vi fått angående RDF-importen. Omsättningsökningen förutsätter dessutom att den
makliga konjunkturuppgången vi kan skönja, fortsätter
obruten.
Ökningarna på kostnadssidan beror i huvudsak på
ökade arrenden, ökade personalkostnader i samband
med RDF-hantering samt förväntade löneökningar.
För åren efter 2016 prognosticerar vi en stadig tillväxt
av framför allt fasta bränslen (RDF) och containers.
Den sistnämnda ökningen motiveras av att en relativt
stor andel RDF antas containeriseras. Dessutom
kommer antalet containerleveranser till de stora logistikanläggningar som nu är etablerade eller är i färd med att
etableras i Kommunen att växa.
Resultatet bedöms gradvis förbättras med
omsättningsökningen under perioden och skapa ett
betydande överskott.
79
Investeringar
Under perioden 2016-2019 planeras investeringar i
främst kran- och maskinkapacitet. De stora investeringsobjekten avser elektriska hydraulkranar som är en
ersättning till de äldre linkranar som nu byts ut i en allt
snabbare takt. Vi har under 2014/2015 genomfört en
utredning och analys av vårt nuvarande kranbestånd
med fokus på den tekniska livslängden/objekt samt
upprättat en prioritering och kostnadsbedömning av de
renoveringsinsatser som krävs. Utöver detta kommer vi
systematiskt att jobba vidare med den upprustning av
hamnanläggningen som utretts under 2012 och där kostnaderna fördelas mellan Kommunen och hamnbolaget
enligt tidigare upprättad plan. Denna typ av investeringar påverkar inte avskrivningarna eftersom de tas ut via
arrendejusteringar. Utöver dessa planerade investeringar
kommer också investeringar som följd av hamnutvecklingen i projektet Inre Hamnen.
80
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
44 236
35 116
45 209
47 247
48 946
50 058
Intäkter
15 481
8 000
17 370
18 742
20 059
20 834
-50 936
-48 945
-50 398
-52 120
-53 778
-54 871
-32 149
-24 798
-24 191
-24 108
-24 574
-24 928
Personalkostnader
-16 563
-20 984
-21 755
-22 341
-22 941
-23 557
Avskrivningar
-2 224
-3 163
-4 452
-5 671
-6 263
-6 386
Rörelseresultat
-6 700
-13 829
-5 189
-4 873
-4 832
-4 813
Kostnader (-)
Räntenetto (+/-)
Förväntat koncernbidrag (+)
Resultat efter koncernbidrag
Total finansiering från Norrköpings kommun*)
-309
-605
-811
-1 127
-1 168
-1 187
-7 009
-14 434
-6 000
-6 000
-6 000
-6 000
7 000
14 460
6 000
6 000
6 000
6 000
-9
26
0
0
0
0
22 481
22 460
23 370
24 742
26 059
26 834
20 750
28 054
52 078
53 057
52 965
50 821
Balansbudget (tkr)
9 727
17 760
8 600
8 600
8 600
8 600
30 477
45 814
60 678
61 657
61 565
59 421
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
66
92
92
92
92
92
6 066
6 092
6 092
6 092
6 092
6 092
819
819
819
819
819
819
14 144
30 903
44 067
44 946
44 804
42 610
9 448
8 000
9 700
9 800
9 850
9 900
30 477
45 814
60 678
61 657
61 565
59 421
6 534
10 469
28 475
6 650
7 150
4 150
Summa tillgångar
Aktiekapital
Fritt eget kapital
Totalt eget kapital
Nyckeltal
6 705
6 740
6 731
6 731
6 731
6 731
Soliditet (%)
22
15
11
11
11
11
33
33
33
33
33
33
*) Avser summan av verksamhetsbidrag från Norrköpings kommun och koncernbidrag från Norrköping Rådhus AB
Bolagets uppdrag – en del av en stad som vill
Norrköping Airport AB ska ta tillvara och utveckla
kommunikationer med flyg till och från Norrköping
och regionen och därigenom bidra till regionens (i första
hand invånare och näringsliv i Norrköpings kommun)
utveckling och tillväxt.
En stad som vill fortsätta utvecklas behöver en egen
flygplats.
En stad som vill vara ett nationellt logistikcenter
behöver en egen flygplats.
En stad som vill att nya företag ska etablera sig
En stad som vill att det ska finnas jobb att gå till där
man bor behöver en egen flygplats.
En stad som vill synas på världskartan behöver en
egen flygplats.
En stad som vill stimulera turismen behöver en egen
flygplats.
En stad som vill vara en attraktiv stad att bo i
Vi är Sveriges äldsta flygplats för trafikflyg och firade
hösten 2014 åttioårsdagen. Norrköping flygplats är en
komplett flygplats med reguljär-, charter-, frakt-, taxioch skolflyg, vilket inkluderar samhällsnyttigt flyg som
ambulans- och räddningsflyg. Flygplatsen har goda
utvecklingsmöjligheter och är redan i dag landets fjärde
största charterflygplats. Det finns ett flertal företag på
området som är beroende av att det finns en flygplats, till
exempel taxiflyg, flygskola och underhållsverkstäder.
81
Vision: Hela världen med flyg till och från Norrköping
nu och i framtiden.
Affärsidé: Norrköping flygplats gör det enkelt för
människor att nå världen och världen att nå Norrköping.
Norrköping flygplats bidrar till ökade intäkter och
positiv utveckling av kommunen genom nya jobb och
ökad tillväxt.
Mål och framgångsfaktorer
För att mer konkret arbeta mot vår vision har vi brutit
ner den i fyra perspektiv; ekonomi, marknad/kund,
verksamhet och medarbetare. För varje perspektiv har vi
tagit fram strategiska mål och kritiska framgångsfaktorer
som ska hjälpa oss att nå visionen. För att mäta att vi är
på rätt väg har vi tagit fram ett antal nyckelmått.
Ekonomi
Mål: Norrköping flygplats har en långsiktigt hållbar
ekonomi med minst 50 procent egengenererade intäkter
som andel av totala intäkter.
Framgångsfaktorer: Långsiktig överenskommelse med
ägaren om finansiering.
Vi har god ekonomisk hushållning. Vi har en balanserad
prismodell som främjar nyetableringar och ökat passagerarantal.
Andel egengenerade intäkter
av totala intäkter (%)
Kostnad kr/passagerare
2016
2017
2018
2019
54%
54%
53%
52%
343
299
297
303
Marknad/kund
Mål: Norrköping flygplats ska fortsätta växa och utvecklas som in- och utrikesflygplats. Norrköping flygplats
ska vara den flygplats som flygbolag, näringsliv, researrangörer och resebyråer väljer att samarbeta med framför andra.
Framgångsfaktorer: Långsiktiga ägare som tydligt visar
vilja och aktivt agerar för att utveckla flygplatsen. Vi
vårdar och utökar nätverket av nyckelpersoner hos nationella och internationella flygbolag och hos arrangörer. Vi
marknadsför flygplatsen och utbudet av resor i samarbete
med flygbolag och arrangörer. Vi har ett nära samarbete
med näringslivet i regionen.
Framgångsfaktorer: Verksamheten bedrivs och planeras
i en organisation som främjar hållbarhet, flexibilitet,
kompetens och service. Vi har en strategisk planering av
investeringar och underhåll. Vi bedriver ett systematiskt
förbättringsarbete.
Antal allvarliga störningar
orsakade av flygplatsen
Antal förseningar i procent
orsakade av flygplatsen av
totala antalet tidtabellslagda
flygningar
2016
2017
2018
2019
0
0
0
0
0,5
0,5
0,5
0,5
Medarbetare
Mål: Norrköping flygplats medarbetare trivs, är engagerade, tar ansvar och bidrar till en positiv utveckling.
Framgångsfaktorer: Vi har ett coachande ledarskap
som främjar utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Vi
har tydliga roller med tydligt ansvar och befogenheter.
Vi har initiativtagande medarbetare som bidrar till att
flygplatsen utvecklas. Vi har ett positivt arbetsklimat och
en säker arbetsmiljö.
2016
2017
2018
2019
Personalomsättning
3%
3%
3%
3%
Långtidsjukskrivningar
0%
0%
0%
0%
Kortidssjukskrivningar
<2%
<2%
<2%
<2%
Investeringar
Antal passagerare
Ton frakt
Antal landningar
Antal prenumeranter på
nyhetsbrev
2016
2017
2018
2019
149 200
178 200
185 000
185 000
150
200
300
300
6 500
7 000
7 000
7 000
28 000
29 000
30 000
30 000
2016 behöver en ny asfaltstopp läggas på stora delar av
bansystemet vilket är huvuddelen av investeringskostnaden för markanläggningar på totalt 22 miljoner. Även
delar av instrumentlandningssystemet och viss annan
utrustning behöver ersättas, vilket totalt gör att ytterligare cirka 6,5 miljoner behöver investeras 2016.
Verksamhet
Mål: På Norrköping flygplats gör vi rätt saker på rätt sätt
i rätt tid. Säkerhetstänkande genomsyrar hela verksamheten. Vi arbetar aktivt för att minska verksamhetens
påverkan på miljön.
82
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
46 206
49 259
50 274
52 780
55 533
57 526
-37 739
-29 004
-30 624
-32 648
-36 030
-38 236
-8 176
-9 451
-9 811
-9 996
-10 186
-10 380
-20 207
-19 553
-20 813
-22 652
-25 844
-27 856
-9 356
0
0
0
0
0
Rörelseresultat
8 467
20 255
19 650
20 132
19 503
19 290
Räntenetto (+/-)
Intäkter
Kostnader (-)
Avskrivningar
Övriga rörelsekostnader
-8 311
-7 800
-7 840
-8 480
-9 075
-9 425
156
12 455
11 810
11 652
10 428
9 865
0
-6 500
0
0
0
0
388 891
385 000
383 000
381 000
381 000
381 000
6 551
3 878
3 500
6 194
6 622
7 487
395 442
388 878
386 500
387 194
387 622
388 487
4 250
4 250
4 250
4 250
4 250
4 250
Balansbudget (tkr)
Summa tillgångar
Aktiekapital
584
584
584
584
584
584
Fritt eget kapital
705
6 660
18 470
30 122
40 550
50 415
5 539
11 494
23 304
34 956
45 384
55 249
45 265
45 265
45 265
45 265
45 265
45 265
73
73
73
73
73
73
325 538
325 000
315 000
305 000
295 000
286 000
19 027
7 046
2 858
1 900
1 900
1 900
395 442
388 878
386 500
387 194
387 622
388 487
Investeringar (tkr)
46 944
18 951
18 800
21 800
25 000
12 800
Bruttoinvesteringar
56 300
18 951
18 800
21 800
25 000
12 800
Avyttringar/investeringsbidrag
-9 356
0
0
0
0
0
Nettoinvestering
46 944
18 951
18 800
21 800
25 000
12 800
40 773
46 728
58 538
70 190
80 618
90 483
10
12
15
18
21
23
0,38
28
22
18
14
12
0
0
0
0
0
0
Totalt eget kapital
Avsättningar
Nyckeltal
Soliditet (%)
Bolagets uppdrag
Bolaget ska genom att tillhandahålla funktionsenliga och
bekväma fordon samt infrastruktur för kollektivtrafik
med spårväg främja ett miljömässigt och attraktivt
alternativ för kollektivtrafik inom kommunen.
Bolagets strategiska val avseende investeringar och
fastighetsförvaltning skall alltid på kort och lång sikt
medföra att fastighetens värde bevaras över tiden.
Fastigheten ska vara ändamålsenlig.
Tillhandahålla den infrastruktur och det antal
spårvagnar Norrköpings kommun efterfrågar.
Övergripande mål
Bolaget ska vara en aktiv part i Norrköpings utveckling avseende spårvägstrafik.
Bolaget ska alltid sträva efter en låg miljöbelastning.
Bolaget ska återinvestera i fastigheten så att den uppfyller ändamålen enligt hyreskontrakten.
Bolaget ska återinvestera i spårvagnarna och likriktarstationerna så att de uppfyller ändamålen enligt
hyreskontrakten.
Bolaget ska realt värdesäkra det egna kapitalet.
Bolaget ska sträva efter en god arbetsmiljö i vår
fastighet.
Bolagets ska främja en effektiv och miljömässig
kollektivtrafik med spårväg av hög kvalitet.
83
Bolaget ska köpa tjänster avseende fastighetsförvaltning. Styrelsen ska erhålla information så att
den kan ha en god kännedom om fastigheten och
verksamheterna i fastigheten.
Bolagets mätetal avseende miljöpåverkan ska vara
kWh/m2 BTA (bruttototalarea). Vi ska aktivt arbeta
med lösningar som minskar energiförbrukningen i
fastigheterna mot tidigare år (jämförelseår 2014).
Bolaget ska tillhandahålla det antal spårvagnar och
likriktarstationer som Norrköpings kommun efterfrågar med den komfort och kvalitet som efterfrågas.
Gemensamt strategimöte med tekniska kontoret för
att ge bolaget rätt planeringsförutsättningar.
Bolaget ska vara aktivt i arbetet med att minska
kommunkoncernens miljöbelastning.
Bolaget ska realt värdesäkra det egna kapitalet.
Budget 2016
Bolagets budget för 2016 pekar på ett positivt resultat
efter finansiella poster på 11,8 mnkr. Det budgeterade
resultatet innebär att bolaget uppfyller de ekonomiska
och finansiella målen att realt värdesäkra det egna
kapitalet.
Investeringar
Den övergripande renoveringen av fastigheten Spårvägen
3 kommer att fortsätta under 2016. Bolaget kommer
även påbörja den F8-service som bolagets samtliga
vagnar av modell M06 kommer att genomgå under
åren 2016-2019. Under 2016 omfattar servicen en
investeringskostnad på 12 mnkr.
84
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
0
0
0
1 267
1 900
2 435
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Kostnader (-)
-81
-300
-300
-1 902
-2 335
-2 335
-81
-300
-300
-867
-1 300
-1 300
Avskrivningar
0
0
0
-1 035
-1 035
-1 035
Rörelseresultat
-81
-300
-300
-635
-435
100
Räntenetto (+/-)
40
0
0
-460
0
0
-41
-300
-300
-1 095
-435
100
1 160
5 760
86 760
85 725
84 690
85 725
Balansräkning (tkr)
49 466
44 007
0
1 215
1 184
0
Summa tillgångar
50 625
49 767
86 760
86 940
85 874
85 725
25 100
25 100
25 100
25 100
25 100
25 100
0
0
0
0
0
0
24 967
24 667
24 367
23 272
22 837
22 937
Aktiekapital
Fritt eget kapital
50 067
49 767
49 467
48 372
47 937
48 037
Totalt eget kapital
0
0
37 293
38 568
37 937
37 688
558
0
0
0
0
0
50 625
49 767
86 760
86 940
85 874
85 725
1 151
4 600
82 200
0
0
0
50 067
49 767
49 467
48 372
47 937
48 037
99
100
100
100
100
100
0
-1
-1
-2
-1
0
0
0
0
0
0
0
Investeringar (tkr)
Nyckeltal
Justerat Eget Kapital
Soliditet (%)
Bolagets uppdrag
Norrköping Parkering AB, nedan kallad bolaget, ska på
affärsmässiga grunder inom Norrköpings kommun uppföra, förvärva, äga och förvalta parkeringshus och andra
parkeringsanläggningar samt driva parkeringsrörelse.
Syftet med bolagets verksamhet är att tillhandahålla
attraktiva och ändamålsenliga parkeringsanläggningar
och därigenom skapa tillgänglighet och trafiksäkerhet i
Norrköpings innerstad samt understödja bostadsbyggandet i kommunen.
Bolaget ska engagera sig i uppförande av parkeringsanläggningar i områden där det finns ett uttalat behov
av parkeringsplatser. I första hand ska parkeringsplatser
tillhandahållas för bostäder och då främst i samband med
nybyggnation samt där marknaden i övrigt inte erbjuder
tillfredsställande parkeringslösningar.
Varje enskilt byggprojekt avseende en ny parkeringsanläggning ska ske på initiativ av kommunens stadsplaneringsnämnd och tekniska kontoret i dialog med
Norrköping Rådhus AB.
85
Skiss över parkeringshuset i kvarteret Vårdtornet.
Övergripande mål
Bolagets övergripande mål är att bidra till att understödja bostadsproduktion och öka tillgängligheten i
Norrköpings innerstad.
Bolaget ska i dialog med kommunen och berörda
fastighetsägare erbjuda klimatsmarta och kostnadseffektiva parkeringslösningar.
Bolaget ska sträva efter att ha kostnadseffektiva
processer och upphandlingar avseende byggprojekt.
Budget 2016
Under 2016 kommer bolaget inte ha några intäkter.
Bolaget budgeterar kostnader för förstudier, administration och övriga förvaltningskostnader.
Bolagets budget kommer att uppdateras utifrån resultatet av upphandlingen för byggnation av parkeringshuset
i kvarteret Vårdtornet. Norrköping Rådhus AB ska godkänna projektkalkylen före byggstart.
Investeringar
Investeringen i parkeringshuset i kvarteret Vårdtornet
beräknas uppgå till 80-87 mnkr. Planen är att
parkeringshuset kommer att stå klart första halvåret
2017, vilket innebär att bolagets första verksamhetsår blir
2017. Antal parkeringsplatser i parkeringshuset planeras
bli mellan 270-310.
Planer finns även för en parkeringsanläggning vid Nya
Torget och kv Rosen. Bolagets budget uppdateras så snart
kalkyler mm finns för dessa.
86
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
45 672
34 488
32 481
28 056
28 042
34 366
11 596
11 828
15 564
15 875
16 193
16 517
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Kostnader (-)
-41 532
-34 510
-32 503
-28 078
-28 064
-34 388
-30 542
-25 498
-22 781
-18 103
-17 811
-23 803
Personalkostnader
-10 741
-8 840
-9 606
-9 866
-10 131
-10 405
Avskrivningar
-249
-172
-116
-109
-122
-180
Rörelseresultat
4 140
-22
-22
-22
-22
-22
Räntenetto (+/-)
23
22
22
22
22
22
4 163
0
0
0
0
0
Koncernutdelning (-)
-4 260
0
0
0
0
0
-97
0
0
0
0
0
7 336
11 828
15 564
15 875
16 193
16 517
349
377
441
532
610
630
17 416
11 881
11 817
11 826
11 748
11 828
Summa tillgångar
17 765
12 258
12 258
12 358
12 358
12 458
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
Total finansiering från Norrköpings kommun*)
Balansbudget (tkr)
Aktiekapital
9
9
9
9
9
9
Fritt eget kapital
3 899
3 749
3 749
3 749
3 749
3 749
Totalt eget kapital
6 758
6 758
6 758
6 758
6 758
6 758
11 007
5 500
5 500
5 600
5 600
5 700
17 765
12 258
12 258
12 358
12 358
12 458
0
200
200
200
200
200
6 758
6 758
6 758
6 758
6 758
6 758
Soliditet (%)
38
55
55
55
55
54
81
0
0
0
0
0
15
15
16
16
16
16
Investeringar (tkr)
Nyckeltal
Bolagets uppdrag
Bolaget ska bidra till positiv utveckling av besöksnäring
och därmed öka antalet arbetstillfällen. Bolaget skall på
beställning av ägaren genomföra evenemang för
norrköpingsborna så som Augustifesten, Nyårspromenaden och Nationaldagarna samt driva turistbyrå.
Upplev Norrköping AB ska i tät samverkan med näringslivet och övriga berörda kommunala berörda förvaltningar utveckla besöksnäringen i Norrköping.
Upplev Norrköping AB har ett samordnande ansvar
att tillsammans med kommunen och näringslivet
marknadsföra Norrköping som en attraktiv ort att
besöka.
Genom samordnad marknadsföring och säljande
verksamhet ska Upplev Norrköping AB bidra till att
göra Norrköping till en av landets ledande kommuner
avseende evenemang, möten och turism. Upplev
Norrköping AB skall bidra till att öka tillväxten inom
besöksnäringen och därmed öka antalet arbetstillfällen i
kommunen.
87
Upplev Norrköping AB ska vidare aktivt arbeta för att
förmå arrangörer att förlägga olika typer av evenemang i
Norrköping.
Övergripande mål
Att i samverkan med näringslivet och övriga kommunala
berörda förvaltningar utveckla besöksnäringen i
Norrköping och med detta öka antalet arbetstillfällen
samt den turistekonomiska omsättningen i Norrköpings
kommun. Samt bidra till att göra Norrköping till en
attraktiv stad.
Bolaget fokuserar på fyra verksamhetsområden: Turism,
Evenemang, Marknadsföring & Convention Bureau.
Samtliga verksamhetsområden har som huvudmål att
skapa mer tillväxt för besöksnäringen i Norrköping samt
göra staden mer attraktiv för såväl besökare som boende.
Bolagets ambition är att fortsätta utveckla
besöksnäringen i samma positiva takt som de senaste
åren. Det innebär fler evenemang och fler gemensamma
destinationsutvecklingsprojekt tillsammans med
aktörerna i besöksnäringen. Utmaningen är att skapa
nya reseanledningar till kommunen över hela året
som ett komplement till de som redan finns, samt att
få kommunen att bli mer av en semesterort där man
semestrar flera dagar.
Budget 2016
Upplev Norrköping AB:s resultat för 2016 är budgeterat
till 0 kronor.
Verksamhetsersättningen á 15 564 tkr skall täcka
kostnader för verksamhetsåret inklusive turistbyråverksamheten, administration och evenemang som såväl
kommunen gett i uppdrag åt bolaget att driva samt
evenemang därutöver.
Upplev Norrköpings verksamhet finansieras utöver
verksamhetsbidrag från kommunen av externa intäkter.
Dessa medel blir avgörande utifrån verksamhetens
möjlighet att vidareutveckla och stärka besöksnäringen i
kommunen ytterligare.
Investeringar
Totalt investerar bolaget cirka 200 tkr år 2016.
Ekonomiska och finansiella mål
Bolaget har ett eget kapital á 6,7 miljoner kronor, dock
är inte 2015 års resultat tagit i beaktning. Då bolaget
budgeterar för ett 0 resultat 2016 så reglerar bolagets
egna kapital ”bufferten” att täcka negativa budgetavvikelse.
Egengenererade intäkter
Externa intäkter (mnkr) utöver kommunens verksamhetsersättning.
UPPLEV NORRKÖPING AB
2014
2015
2016
2017
2018
2019
25
15,6
7
7
7,5
8,5
Verksamhetens mål enligt ägardirektiven
Baserat på bolagets syfte och inriktning ska följande mål
mätas och följas upp:
Antal evenemang (då bolaget
varit arrangör eller aktiv roll)
Årsanställda inom besöksnäringen
2014
2015
2016
2017
15
21
20
20
1 173 1 185 (1%) 1 220 (3%) 1 220 (0%)
Antal besökare:
Hemsida
467 068
450 000
475 000
Turistbyrå
40 767
40 000
40 000
40 000
Telefon
15 772
15 000
15 000
15 000
3 453
3 000
3 000
3 000
Mail
475 000
Klimat och miljömål
Bolagets har som ambition att i verksamheten verka för ett
målmedvetet miljötänkande i dess dagliga drift. I den mån
det är möjligt skall bolaget verka för att använda certifierade
företag vid inköp av tjänster.
88
Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
34 032
37 368
40 477
45 313
46 400
47 150
Intäkter
2 709
2 818
3 477
3 500
3 550
3 550
-36 559
-39 415
-41 950
-45 169
-46 105
-46 774
-20 943
-22 830
-23 163
-25 363
-25 759
-26 000
Personalkostnader
-14 987
-15 915
-17 941
-19 145
-19 575
-20 015
-629
-670
-846
-661
-771
-759
-2 527
-2 047
-1 473
144
295
376
22
50
50
50
50
50
-2 505
-1 997
-1 423
194
345
426
2 486
0
0
0
0
0
-19
-1 997
-1 423
194
345
426
1 361
1 600
2 809
2 878
3 107
3 000
25 119
17 965
19 986
20 068
20 108
20 547
Summa tillgångar
Kostnader (-)
Avskrivningar
Rörelseresultat
Räntenetto (+/-)
Förväntat koncernbidrag (+)
Balansbudget (tkr)
26 480
19 565
22 795
22 946
23 215
23 547
Aktiekapital
4 700
4 700
4 700
4 700
4 700
4 700
Fritt eget kapital
4 839
2 842
1 419
2 020
2 289
2 621
9 539
7 542
6 119
6 720
6 989
7 321
16 941
12 023
16 676
16 226
16 226
16 226
26 480
19 565
22 795
22 946
23 215
23 547
321
1 000
1 965
730
1 000
652
9 539
7 542
6 119
6 720
6 989
7 321
36
39
27
29
30
31
-26
-26
-23
3
5
6
Totalt eget kapital
Investeringar (tkr)
Nyckeltal
Soliditet (%)
Antal konferenser
Antal konferensbesökare
Antal konserter
Antal konsertbesökare
20
21
22
22
22
22
275
280
300
340
360
380
34 785
35 000
35 800
42 000
45 000
47 500
48
48
50
51
52
53
35 884
35 000
36 000
36 500
37 000
37 500
Bolagets uppdrag
Louis De Geer konsert och kongress i Norrköping
AB har i uppdrag att sälja, marknadsföra och utveckla
anläggningen tillsammans med fastighetsägaren samt
att stärka Norrköping som en attraktiv stad avseende
konferenser, kongresser, nöjen och evenemang.
Bolaget skall bidra till att ge kommunens invånare och
besökare ett brett utbud av upplevelser och aktiviteter
och därmed även bidra till positiv utveckling inom
besöksnäringen och kommunen.
Verksamheten skall kännetecknas av stor bredd. Genom
hög kvalitet på anläggning, evenemang och service ska
lokalerna utgöra en av landets bästa kongress-, konferensoch konsertanläggningar.
89
Konsert: Thåstrom. Louis De Geer Konsert & Kongress.
Övergripande mål
Louis De Geer ska bidra till ökad tillväxt inom
besöksnäringen genom att erbjuda helhetslösningar i
toppklass för konferenser och kongresser. Vidare ska
vi erbjuda ett brett utbud av evenemang till invånarna
för att bygga Norrköpings varumärke och attraktivitet
som stad att leva och verka i. Utbudet av aktiviteter och
lokalernas tillgänglighet ska skapa förutsättningar för
att göra Louis De Geer till en naturlig mötesplats för
invånarna i Norrköping och regionen.
Bolagets huvuduppgift är att marknadsföra, sälja och
genomföra evenemang på Louis De Geer med tillhörande lokaler. Om kundernas behov föranleder det,
kan arrangemang även genomföras på andra lokaler och
arenor i Norrköping.
För att uppnå de övergripande målen lägger bolaget stor
vikt och fokus på införsäljning av konferens/kongress, på
paketering av produkter och tjänster som understödjer
denna införsäljning, rekryteringar som ytterligare stärker
säljsidan samt på en högkvalitativ leverans genom
lokalernas skick och beskaffenhet, teknisk kvalitet samt
stor kunskap, erfarenhet samt kreativitet i förproduktion
och genomförande av konferenser och kongresser.
Vidare arbetas det proaktivt på kontakt med
nöjesindustrin, bokningsbolag och artister för att styra
ett brett utbud av evenemang till Louis De Geers scener.
Bolaget anordnar även egna event för att säkerställa den i
ägardirektivet givna bredden.
Budget 2016
Louis De Geers resultat efter finansiella poster för
2016 förväntas ge ett underskott på 1 023 tkr.
Bolaget ser en förbättring under 2016 på grund av de
försäljningsinsatser som gjorts under 2015 och fortsätter
under 2016. Målsättningen är att denna förbättring är
en del av effekten av de insatser som initierats under
2014 och 2015, och som beräknas nå sin fulla effekt
under 2017/2018. Målsättningen fram till 2019 är lagd,
och bolaget kommer under 2016 kunna implementera
de detaljstrategier och delmål som arbetats fram under
2014/2015 fullt ut.
Investeringar
Delar av den egna utrustningen kommer under de
närmaste åren kräva nyinvestering för en upprätthållen
standard i lokalerna. Denna process inleddes 2015 och
kommer fortsätta under 2016 och fram till 2018.
En offensiv hållning är stipulerad av styrelsen, där
investeringarna inte enbart ska hålla en nivå där
leveransen kan garanteras, utan även förbättra på ett
sådant sätt att det skapar en grund för ökad omsättning
genom ett mer konkurrenskraftigt erbjudande och
ökad effektivitet i det dagliga arbetet. och därmed även
bidra till positiv utveckling inom besöksnäringen och
kommunen.
90
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
16 393
25 120
22 960
23 205
23 375
23 495
Intäkter
4 849
10 800
10 800
10 800
10 800
10 800
-24 520
-27 856
-25 260
-25 505
-25 677
-25 774
-14 384
-17 423
-14 753
-14 795
-14 787
-14 834
Personalkostnader
-9 028
-9 512
-9 745
-9 950
-10 150
-10 190
Avskrivningar
-1 108
-921
-762
-760
-740
-750
Rörelseresultat
-8 127
-2 736
-2 300
-2 300
-2 302
-2 279
Räntenetto (+/-)
-176
-294
-300
-300
-300
-300
-8 303
-3 030
-2 600
-2 600
-2 602
-2 579
8 350
2 600
2 600
2 600
2 600
2 600
47
-430
0
0
-2
21
13 199
13 400
13 400
13 400
13 400
13 400
8 437
7 516
7 600
6 840
6 100
5 350
Kostnader (-)
Erhållet koncernbidrag
Total finansiering från Norrköpings kommun *)
Balansbudget (tkr)
12 546
2 600
7 100
7 100
7 100
7 100
Summa tillgångar
20 983
10 116
14 700
13 940
13 200
12 450
Aktiekapital
3 100
3 100
3 100
3 100
3 100
3 100
Fritt eget kapital
2 821
2 371
2 371
2 371
-6 031
-14 410
Totalt eget kapital
5 921
5 471
5 471
5 471
-2 931
-11 310
13 310
2 600
7 529
6 769
14 431
22 060
1 752
2 045
1 700
1 700
1 700
1 700
20 983
10 116
14 700
13 940
13 200
12 450
0
0
110
0
0
0
5 921
5 471
5 471
5 471
-2 931
-11 310
28,2
54,1
37,2
39,2
-22,2
-90,8
13
13
14
14
14
14
Investeringar (tkr)
Nyckeltal
Soliditet (%)
Bolagets uppdrag
Norrköping Visualisering AB, nedan kallad bolaget,
är en mötesplats som är en del av det kunskaps- och
utvecklingscentrum som byggts upp i samverkan mellan
Norrköpings kommun och Linköpings universitet.
Centret är en plattform för möten mellan forskning,
näringsliv, besöksnäring, skola och allmänhet.
Bolaget ansvarar för den operativa driften av det
Digitala Science centret vid Visualiseringscenter C och
ska koordinera aktiviteter för centrets räkning samt
bedriva aktiv marknadsföring genom att exponera de
forsknings- och utvecklingsresultat med avseende på
visualisering och gestaltning som produceras därvid.
Bolaget ska transformera produktionerna för publik
visning samt genom kontakter med näringslivet fånga
upp och förmedla forsknings- och utvecklingsuppdrag
till aktörerna vid centret. Bolaget bidrar så till att
utveckla närings- och kulturlivet i Norrköping och
samtidigt öka kommunens attraktionskraft som boende-,
studie-, etablerings- och besöksort.
”Vi gör världen lite lättare att förstå genom att visa det
man inte kan se.”
Bolaget ska driva Sveriges första digitala Science center.
Här berättas historier med hjälp av visualiseringens
möjligheter och begränsningar.
Vår vision är att ge våra besökare berörande ahaupplevelser, som får dem att se sammanhang i samhället
och vår omvärld. Genom att skapa intresse för
naturvetenskap, nya medier och visualisering bidrar
vi med verktyg som behövs för att skapa ett hållbart
samhälle i framtiden.
Övergripande mål
År 2020 ska 1 000 000 besökare ha inspirerats till ett
aktivt intresse för naturvetenskap och nya medier.
Genom att erbjuda ett spetsigt, häftigt och aktuellt
innehåll i digitala installationer och en 360° domteater,
med utgång i visualiseringsforskning, ska bolaget bidra
till att öka allmänhetens och i synnerhet barns och
ungdomars intresse för naturvetenskap, nya medier,
visualisering och gestaltning. Restaurang, butik
och konferens ska förstärka helhetsupplevelsen och
kundnyttan.
Bolaget ska genom utvecklingsprojekt i samspel
mellan forskning, samhälle och näringsliv i syfte att
stimulera besöksnäringen och öka Norrköpings och
regionens attraktionskraft.
Strategier för prioriterade områden
Styrelsen och tillträdande vd bör under hösten 2016
ansvara för att framarbeta en långsiktig strategisk
finansieringsstrategi. Denna skall säkerställa att
verksamheten har god grundfinansiering, vilket även
möjliggör en skarpare innehållsutveckling.
Genom framarbetandet av utställningskonceptet
Digispace når bolaget en långsiktig och omvärldsnära
innehållsstrategi som resulterar i ett uppdaterat och
aktuellt innehåll i nära samarbete med forskning,
utveckling och näringsliv.
Att optimera centrets synlighet för alla målgrupper
genom aktiv och strategisk marknadsföring.
Att öka centrets spridning till skolelever och
lärare genom paketering som möjliggör regional
ambulerande verksamhet samt samverkan med
lärare.
Att i projekten Urban Vision och Digispace
(primärt) vidareutveckla centrets funktion som en
attraktiv arena för näringsliv och akademi genom
partneravtal och gemensamma nätverksaktiviteter.
91
Visualiseringscenter C i kvarteret Gamla Kopparhammaren
vid Motala Ström.
En motiverad, kunnig och engagerad personalgrupp
eftersträvas genom påverkansmöjligheter och goda
utvecklingsmöjligheter.
Fortsatt effektivisering av samarbete, kompetens- och
resursutnyttjande inom konsortiet med fokus på en
stabil kostnads/intäktsbas.
Budget 2016
2016 års budget är skapad utifrån den långsiktiga
framtidsstrategi som syftar att ge bolaget möjlighet att
vidareutveckla verksamheten. Även fortsättningsvis
kommer bolaget att arbeta för att öka kännedomen om
centrets verksamhet nationellt, öka närvaron i skolan och
säkerställa ett högkvalitativt innehåll.
En förutsättning för att centret skall kunna
vidareutvecklas och växa är att goda samarbeten
med näringsliv och akademi fortsätter initieras och
genomföras.
Inför och under 2016 kommer en ny
finansieringsstrategi och en vidareutveckling av
affärsplanen att genomföras. Därtill fortsätter arbetet
med att skapa en öppen arena för innovationer, digitala
forskningsinstallationer och prototyper från Näringslivet
- Digispace.
Investeringar
Det finns i dagsläget ett investeringsbehov gällande
den fysiska utformningen av centrets reception/butik
samt lokaliteteter för möten och konferenser. Detta
kommer att utredas under hösten 2015 i samverkan med
hyresvärden. Samtidigt skapas en kalkyl och strategi för
finansiering av planen.
92
BILAGOR – BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN
BILAGA 1
FÖRDELNING AV PARTISTÖD 2016 (kr)
Parti
Antal
mandat
Partistöd
Stöd till ungdom
Grundstöd
Mandatstöd
33 015
Grundstöd
Mandatstöd
2 000
Summa
per parti
Socialdemokraterna
29
83 000
957 446
5 000
58 000
1 103 446
Moderaterna
21
83 000
693 323
5 000
42 000
823 323
Vänsterpartiet
5
83 000
165 077
5 000
10 000
263 077
Kristdemokraterna
4
83 000
132 062
5 000
8 000
228 062
Folkpartiet
6
83 000
198 092
5 000
12 000
298 092
Centerpartiet
4
83 000
132 062
5 000
8 000
228 062
Feministiskt initiativ
1
83 000
33 015
5 000
2 000
123 015
Miljöpartiet de Gröna
5
83 000
165 077
5 000
10 000
263 077
Sverigedemokraterna
10
83 000
330 154
5 000
20 000
438 154
85
747 000
2 806 307
45 000
170 000
3 768 307
BUDGET 2016 NORRKÖPINGS KOMMUN – BILAGOR
Norrköpings sociala investeringsfond 1
93
BILAGA 2
Budget 2016 Norrköpings sociala investeringsfond
Tidiga insatser är en viktig framtidsinvestering och med
sociala investeringsfonden kommer kommunen förhoppningsvis att se både ekonomiska och mänskliga vinster.
Syftet med den sociala investeringsfonden är att på längre
sikt minska risken för långvarig arbetslöshet. De förebyggande insatserna sker med ett kommunövergripande perspektiv och i syfte att pröva nya metoder i Norrköpings
kommun. Investeringarna ska generera lägre kommunala
kostnaderna samt mänskliga vinster.
Norrköpings modell är en så kallad återföringsmodell
vilket innebär att pengar som förs ut ur fonden ska återföras till fonden när investeringen ger kostnadsminskningar i verksamheten. Finansierings- och återföringstid
anges av sökande verksamhet i ansökan. Återföring
sker från den eller de verksamheter som erhåller lägre
kostnader som en följd av investeringen. När effekterna
av investeringen uppstår ska nämndens/förvaltningens
ekonomiska ramar minskas med motsvarande belopp.
Det innebär att kommunen budgeterar ett överskott under ett givet år till följd av de kostnadsminskningar som
uppstår i och med den sociala investeringen. Överskottet
ska sedan markeras i bokslutet och användas för framtida
sociala investeringar. Därmed kommer fonden kontinuerligt att fyllas på och nya sociala investeringar kan göras.
Varje investering ska ha en plan för uppföljning där
det ska framgå hur resultaten ska mätas och vid vilka
tidpunkter de ska redovisas. Det ska också anges hur
investeringen bidrar till att kommunens totala kostnader minskar och vilka verksamheter som erhåller
kostnadsminskning. Insatsen följs löpande upp med
delrapporteringar och för de avslutade insatserna finns en
slutrapport, samt en redogörelse av resultaten i årsredovisningen.
Nytt nationellt samarbete
Efter att under tre år deltagit i projektet Psynk organiserat av Sveriges kommuner och landsting (SKL)
förlängdes i våras samarbetet för att under detta år kallas
Uppdrag Psykisk hälsa – Aktion 2015. Samarbetet är
denna gång ettårigt och satsningen är nu mer intensiv.
SKL har valt att denna gång satsa på två kommuner,
Norrköping och Örebro, som på ett framstående sätt
arbetat med sociala investeringar, för att stimulera utbyte
och utveckling. Under året ligger fokus främst på att utveckla arbetet med idéprövningar till fonden, strukturera
projektorganisation och utvärderingsupplägg, samt att
kostnadssätta insatser och utfall.
1
Socialt utfallskontrakt
Utöver samarbetet med SKL i Aktion 2015 har Norrköpings kommun tillsammans med Leksell Social Ventures,
SKL Uppdrag Psykisk Hälsa och Health Navigator (HN)
skrivit under en gemensam intention att under hösten
arbeta med framtagandet av ett socialt utfallskontrakt
(social impact bond på engelska) för att förbättra situationen för placerade barn i kommunen.
Det huvudsakliga målet med arbetet är att genom nya
arbetssätt stödja och underlätta vardagen för placerade
barn. Det sekundära målet är att utveckla en för Sverige ny modell (sociala utfallskontrakt) där de ingående
parterna gemensamt definierar ett behov, en lösning och
ett resultat som ska uppnås. Resultaten är i fokus, och
ersättning till finansiären baseras på att vissa på förhand
givna mål uppnås. Förberedelsearbetet pågår fram till
årsskiftet 2015/2016 med intentionen att dra igång ett
socialt utfallskontrakt i början av 2016.
Beviljade sociala investeringar
Sex investeringar har beviljats medel, vilket innebär att
cirka 37,3 mkr har investerats av de totalt 40 mkr som
investeringsfonden har att fördela.
Nytillskottet detta år är insatsen Drop in, som beviljades medel under sommaren 2015. Insatserna Servicetrainee och SkolFam är sedan tidigare avslutade i fondens
regi och återföringen är för Servicetrainee färdigställd,
medan SkolFams återföring fortlöper än. I augusti 2015
avslutades även Alla barn i skolan.
Pågående investeringar
Drop in
Målgruppen för Drop in är 16-19-åringar som varken
är i skolan eller arbetar och som kommunen inte har
någon vetskap om vilken sysselsättning de har. Investeringen syftar till att hitta nya metoder för att nå denna
målgrupp och att etablera en kontakt och ett förtroende,
för att sedan hjälpa dem tillbaka till studier eller lämplig
myndighet. Investeringen är en samverkan mellan utbildningskontoret och arbetsmarknadskontoret.
Drop in beviljades under sommaren medel från sociala
investeringsfonden, och insatsen förväntas starta upp i
vinter. Rekrytering av personal pågår när detta skrivs.
Innan Drop in drar igång måste en projektplan skrivas
fram, samt kompletteras med en utvärderingsplan.
Drop in har beviljats 4,2 mnkr av kommunstyrelsen
och återföringen beräknas börja år 2018, med slut år
2022.
För mer information gå in på www.norrkoping.se/socialainvesteringar
94
BILAGA 2
Center för ungdomar med neuropsykiatrisk
funktionsproblematik (NP-center)
Avslutade investeringar
Insatsen Resurs, kompetens- och utvecklingscenter
för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning/-problematik (NP-center) startade under hösten 2013. Insatsen ska ge målgruppen
och deras familjer ett sammanhållande stöd från 13 års
ålder upp till som mest 23 års ålder. Investeringen sker
i samverkan mellan socialkontoret, utbildningskontoret
samt vård- och omsorgskontoret, med landstinget som
en viktig partner.
Under cirka ett år har nu hela NP-center med korttidsboende, stöd i skolan, familjestöd och behandling varit
på plats. Utifrån att fler ungdomar antagits till NP-center
har fler personer anställt för att täcka behoven. Den speciella arbetsmetod som utgör och definierar NP-center
har börjat utkristalliseras och vissa framgångsfaktorer har
lokaliserats. En diskussion kring en potentiell implementering av NP-center har startats, men slutgiltigt beslut
kring detta kan tas först efter att utvärderingen färdigställts. Utvärderingen av NP-center presenteras i början
av våren 2016.
Under våren 2012 beviljade kommunstyrelsen 11,7
mnkr ur den sociala investeringsfonden till resurs, kompetens- och utvecklingscenter för ungdomar och unga
vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Investeringen förväntas återföras under år 2017-2019.
Alla barn i skolan
Solid återkomst
Investeringen startade hösten 2013 och sker i samverkan mellan socialkontoret och föreningen Unga KRIS.
Målet med Solid återkomst är att minska antalet återfall
till missbruk och kriminalitet, att förkorta vårdtiden på
Statens Institutionsstyrelse (SiS) samt att de unga ska
komma igång med studier, arbete och/eller praktik. Metoden innebär att ungdomen får en kontaktperson från
Unga KRIS som, tillsammans med en kommunal insatssamordnare, säkrar en tryggare och snabbare hemkomst.
Sedan starten har projektet arbetat med sex ungdomar,
vilket är färre än vad som ursprungligen planerades.
Detta beror på att målgruppen från början felbedömdes.
Insatsen planeras att avslutas i sociala investeringsfondens
regi vid årsskiftet 2015/2016 och innan det kommer en
utvärdering gällande Solid återkomsts effekter att skrivas
fram. Utifrån denna kommer beslut om eventuell fortsättning tas.
I juni 2013 beviljade kommunstyrelsen totalt 1,7 mnkr
ur den sociala investeringsfonden till projektet Solid
återkomst. Återföringen av investeringen är beräknad att
ske år 2016-2018.
Alla barn i skolan är ett samverkansprojekt mellan
socialkontoret och utbildningskontoret som startade
under hösten 2012. Syftet är att ta ett helhetsgrepp kring
skolfrånvaro med det förebyggande arbetet till kraftfulla
insatser för de barn och unga som behöver det.
I augusti 2015 avslutades Alla barn i skolan i fondens
regi. Kvar finns två tjänster från teamet för tidiga insatser
som ska jobba förebyggande mot skolfrånvaro. Förutom
detta team finns även skolfrånvarorutiner och närvarosystemet Dexter kvar i bruk. Slutrapporten för projektet
färdigställs under hösten 2015.
I december 2011 beviljade kommunstyrelsen 11,6
mnkr fördelat över tre år ur sociala investeringsfonden för
projektet Alla barn i skolan. Investeringen återförs under
perioden år 2015-2017 enligt plan.
SkolFam2
SkolFam2 är en insats som främjar familjehemsplacerade
barns skolresultat i grundskolan genom att strukturerat
arbeta med kartläggningar med fokus på läs- och skrivförmåga, matematik samt adaptiva färdigheter. Arbetssättet
innebär individanpassning av skolmiljön för att förbättra
förutsättningar för familjehemsplacerade barns lärande.
De familjehemsplacerade barnen är en riskgrupp inom
flera områden och generellt sett har de sämre skolresultat
och lägre utbildningsnivå än andra barn.
Investeringen anses lyckad och återfinns nu i kommunens ordinarie elevvårdsverksamhet.
SkolFam beviljades våren 2011 av kommunstyrelsen och
tilldelades totalt 3,9 mnkr ur den sociala investeringsfonden. Investeringens första återföring gjordes 2015 och
ska pågå fram till och med 2017.
Servicetrainee
Investeringen genomfördes i samverkan mellan arbetsmarknadskontoret, utbildningskontoret, vård- och
omsorgskontoret samt personalkontoret. Insatsen innebar
att 30 arbetsföra personer över 26 år, aktuella inom ekonomiskt bistånd (företrädesvis från gruppen barnfamiljer)
och behärskar svenska språket samt något av de stora
invandrarspråken anställdes under ett års tid inom kommunal verksamhet.
Servicetrainee gjorde under 2015 sin sista återföring tillfonden och medlen beviljade för att finansiera insatsen har
nu återförts i sin helhet. Återföringen grundar sig främst i
minskat behov av försörjningsstöd för deltagarna.
Under 2015 har Servicetrainee haft 30 platser igång.
Långt gångna planer om ytterligare utökning under 2016
finns dessutom.
95
BILAGA 2
Beräknad återföring/resultatförbättring (tkr)
Återfört
t.o.m 2014
2018
2019
2020
2021
2022
Total
återföring
2015
2016
2017
Skolfam2
Socialnämnden
Utbildningsnämnden
1 037
536
1 037
536
120
348
2 194
1 420
Totalt Skolfam2
1 573
1 573
468
3 614
Alla barn i skolan
Socialnämnden
Utbildningsnämnden
1 254
2 336
1 578
2 336
1 578
2 245
273
6 917
4 683
Totalt Alla barn i skolan
1 254
3 914
3 914
2 518
11 600
Servicetrainee
4 240
341
4 581
Totalt Servicetrainee
4 240
341
4 581
Solid återkomst
Socialnämnden
416
832
416
1 664
Totalt Solid återkomst
416
832
416
1 664
NP Resurscenter
Utbildningsnämnden
Socialnämnden
2 218
934
741
2 218
934
741
2 218
934
741
6 654
2 802
2 223
Totalt NP Resurscenter
3 893
3 893
3 893
11 679
Drop In
500
920
920
920
920
4 180
Totalt Drop In
500
920
920
920
920
4 180
920
920
920
37 318
Summa återföring
4 240 3 168
5 903
9 107
7 327 4 813
2016
2017
Total budget
Budget för insatsen (tkr)
Förbrukat
t.o.m 2014
Skolfam2
Alla barn i skolan
Servicetrainee
Solid återkomst
3 614
3 614
10 257
11 600
1 343
4 581
4 581
455
NP Resurscenter
Drop In
Summa budget
2015
18 907
793
416
1 664
5 840
5 840
11 679
667
1 916
1 597
4 180
8 643
8 172
1 597
37 318
96
BILAGA 3
Beräkningavframtidavolymerinombarnomsorg
Bakgrund
En viktig del i planeringsarbetet inom förskolan är att beräkna framtida volymer. Volymerna i
berörda åldrar bygger på kommunens befolkningsprognos justerad med en nyttjandegrad som
visar andelen barn i respektive ålder som går i förskolan. Under våren 2013 arbetade
ekonomi- och styrningskontoret tillsammans med utbildningskontoret fram en ny modell för
beräkning av volymerna inom barnomsorg.
Ersättningsnivå
I budgeten för aktuellt år används en kostnad per barn som avser kostnaden året innan
budgetåret uppräknat med förväntad löne- och prisutveckling. Med hjälp av kostnaden per
barn i verksamheten och volymberäkning beräknas en totalkostnad som ersätts i sin helhet.
Volymbarniförskolan
Varje år görs en befolkningsprognos som redovisar prognosticerat antal barn per 31 december
kommande tio år, de första fem benämns prognos och efterföljande fem benämns utblick.
Antalet redovisas per ettårsklass.
Antal personer i åldersgrupper år 2014 (svart), samt åren 20152024 enligt definitiv befolkningsprognos 2015 (ljusare grå=utblick)
Antal
10 000
9 500
9 000
8 500
8 000
7 500
7 000
6 500
6 000
5 500
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
0
1-5
6
7-9
10-12
13-15
16-18
Källa: SCB (år 2014), Norrköpings kommun - ekonomi- och styrningskontoret (år 2015-2024)
Utifrån befolkningsprognosen görs sedan beräkningar av antalet barn som antas gå i förskola.
Detta antal benämns volym och är kopplat till budgetår.
97
BILAGA 3
Beräkningsmetod
Budgetvolymen beräknas som ett genomsnitt av volymen i förskolan på vårterminen och
volymen i förskolan på höstterminen för respektive år.
I volymberäkningarna används en nyttjandegrad som anger hur stor del av barnen i respektive
årskull som går i förskolan. Nyttjandegraden hämtas från verksamhetssystemet Extens och
varierar mellan årskullar men även mellan vår och höst.
Nyttjandegraden för ettåringar ligger runt 5 procent under våren för att under hösten öka till
nästan 60 procent.
Tvååringar har en nyttjandegrad på runt 80 procent under våren och 90 procent under hösten.
Bland 3-5-åringar är nyttjandegraden 94-97 procent under våren jämfört med runt 96 procent
under hösten. 6-åringar har en hög nyttjandegrad under våren, omkring 97 procent, för att
under hösten vara nära obefintlig.
För volymberäkningarna innebär det att olika årskullar finns i verksamheten under våren
respektive hösten.

På våren går framförallt sex årskullar i förskolan: barn som fyller mellan 1-6 år under
året

På hösten går framförallt fem årskullar i förskolan: barn som fyller mellan 1-5 år
under året
Nyttjandegrad 15 mars, beräknad från Extens,
per ålder och år
Andel (%)
100
90
80
70
60
2012
50
2013
40
2014
30
2015
20
10
0
1
2
3
4
5
6
7
Ålder
Källa: Extens, Statistiska centralbyrån. Beräkningar av Norrköpings kommun - ekonomi- och
styrningskontoret
98
BILAGA 3
Nyttjandegrad 15 oktober, beräknad från Extens,
per ålder och år
Andel (%)
100
2012
90
2013
80
2014
70
60
50
40
30
20
10
0
1
2
3
4
5
6
7
Ålder
styrningskontoret
I och med att det är skillnad i nyttjandegrad på vår och höst för olika årskullar och att det
finns en skillnad mellan åldrar tas hänsyn till båda dessa faktorer i beräkningarna.
Den totala volymen barn i förskolan beräknas genom att använda nyttjandegrad per årskull
tillsammans med befolkningsprognosens förväntade antal barn per årskull. Beräkningarna
görs för två tidpunkter – vår och höst, och som förväntad volym barn i förskolan används ett
medelvärde av dessa två beräknade volymer.
Volymjustering inför nytt budgetår sker gentemot budgeterad volym föregående budgetår och
inte gentemot faktisk volym. På detta sätt kommer eventuella differenser, vad gäller
budgeterad och faktisk volym, att justeras kontinuerligt.
Volymeribudget2016‐2019
Enligt gällande befolkningsprognos kommer antalet barn i Norrköping att öka under de
kommande åren. Totalt under budgetperioden förväntas volymen inom barnomsorgen öka
med 450 barn fram till 2019.
2015
2016
2017
2018
2019
Volymskattning
7 785 7 869 7 994 8 149 8 237
Diff jmf med föregående år
84
125
155
88
Not: För år 2015 redovisas budgetvolymen för år 2015 (beräknad år 2014). Åren 2016-2019 är
gällande budgetvolymer beräknade år 2015.
99
BILAGA 4
Beräkningavframtidavolymerinomfritidshem
Bakgrund
Fritidshem eller skolbarnomsorgen omfattar skolfri tid som barnet har rätt till från det år hen
börjar förskoleklass. Främst nyttjas fritidshemmen för åldersgruppen 6-9 år men det finns
också en verksamhet för 10-12 åringar. Under år 2014 samarbetade utbildningskontoret och
ekonomi- och styrningskontoret i arbetet med beräkningen av kommande volymer inom
verksamheten. En ny modell infördes som tar hänsyn till den demografiska utvecklingen och
att olika åldrar nyttjar fritidshem i olika stor utsträckning.
Ersättningsnivå
I budgeten för aktuellt år används en kostnad per barn som avser kostnaden året innan
budgetåret uppräknat med förväntad löne- och prisutveckling.
Med hjälp av kostnaden per barn i verksamheten och volymberäkning beräknas en
totalkostnad som i dagsläget ersätts i sin helhet. Inför budget 2018 utreds, och beräknas
införas, en förändring av fördelningsmodellen som innebär en ersättning med 75 procent av
det enligt modellerna framräknade beloppet. Se beslutssats 1.10 på sidan 5.
Volymenbarnifritidshem
Beräkningarna av volymen barn i fritidshem baseras på uppgifter ur verksamhetssystemet
Extens, historisk befolkningsstatistik samt aktuell befolkningsprognos.
Nyttjandegraderna varierar både mellan åldrar och mellan vår och höst för respektive ålder
under ett år. Till exempel så finns omkring 90 procent av 6-åringarna i fritidshem under
höstterminen, under vårterminen är nyttjandegraden för årskullen nära noll.
Nyttjandegrad 15 mars, beräknad från Extens,
per ålder och år
Andel (%)
100
2012
90
2013
80
2014
70
2015
60
50
40
30
20
10
0
6
7
8
9
10
11
12
Ålder
styrningskontoret
Andelen barn som finns i fritidshemsverksamheten minskar med åldern.
100
BILAGA 4
Nyttjandegrad 15 oktober, beräknad från Extens,
per ålder och år
Andel (%)
100
2012
90
2013
80
2014
70
60
50
40
30
20
10
0
6
7
8
9
10
11
12
Ålder
styrningskontoret
En befolkningsprognos beräknas varje år och redovisar prognosticerat antal barn den 31
december kommande tio år, där de första fem åren benämns prognos och efterföljande fem år
benämns utblick.
Antal
10 000
9 500
9 000
8 500
8 000
7 500
7 000
6 500
6 000
5 500
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
0
1-5
6
7-9
10-12
13-15
16-18
Aktuell befolkningsprognos visar ett ökande antal barn i de åldrar som nyttjar fritidshem.
101
BILAGA 4
Beräkningsmetod
Med hjälp av verksamhetssystemet och faktiskt totalt antal barn folkbokförda i kommunen
beräknas en nyttjandegrad som anger hur stor andel av barnen i respektive årskull som finns i
fritidshemsverksamheten. Nyttjandegrader tas fram för vårterminen och höstterminen för
respektive årskull.
I och med att det är skillnad i nyttjandegrad på vår- och hösttermin för de olika årskullarna
och att det finns en skillnad mellan åldrar tas hänsyn till båda dessa faktorer i beräkningarna.
Hänsyn tas också till att det finns ett fåtal barn som finns i verksamheten som inte tillhör
gruppen 6-12 år.
Nyttjandegraderna, tillsammans med aktuell befolkningsprognos, ger en beräknad volym barn
som förväntas finnas i fritidsverksamheten under vår- respektive hösttermin kommande år.
Som förväntad volym i fritidshem per år används ett medelvärde av dessa två beräknade
volymer.
kommande åren. Totalt under budgetperioden förväntas volymen inom fritidsverksamheten
öka med 590 barn fram till 2019.
2015
2016
2017
2018
2019
Volymskattning
5 814 6 053 6 181 6 275 6 404
239
128
94
129
102
BILAGA 5
Beräkningavframtidavolymerinomgrundskolan
Bakgrund
Samtliga folkbokförda barn inom kommunen förväntas finnas i grundskoleverksamhet inom
kommunal verksamhet i Norrköping eller i verksamhet bedriven i privat regi alternativt i
annan kommun. Varje år beräknas en befolkningsprognos som redovisar prognosticerat antal
barn den 31 december kommande år och de som är i åldern 6-15 år förväntas påbörja en
årskurs i grundskolan under kommande höstterminer.
Ersättningsnivå
I budgeten för aktuellt år används en kostnad per elev som avser kostnaden året innan
budgetåret uppräknat med förväntad löne- och prisutveckling.
Med hjälp av kostnaden per elev i verksamheten och volymberäkning beräknas en
Volymenbarnigrundskolan
Framtida volymen elever i grundskolan har beräknats på samma sätt under flera år och
modellen är framtagen av utbildningskontoret.
Kostnaden för en årskurs under budgetåret baseras på två årskullar barn. I modellen antas 6åringarna börja förskoleklass på höstterminen, 7-åringarna börja i första klass på höstterminen
och så vidare. Det innebär alltså att på vårterminen går de som blir 7 år under året i
förskoleklass.
Årskurs
Förskoleklass
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
Årskurs 4
Årskurs 5
Årskurs 6
Årskurs 7
Årskurs 8
Årskurs 9
Elever i årskursen under
vårterminen (uppnådd ålder
under året)
7 år
8 år
9 år
10 år
11 år
12 år
13 år
14 år
15 år
16 år
Elever i årskursen under
höstterminen (uppnådd ålder
under året)
6 år
7 år
8 år
9 år
10 år
11 år
12 år
13 år
14 år
15 år
Volymskattningen bygger på den senast beräknade befolkningsprognosen. Prognosen
redovisar prognosticerat antal barn den 31 december kommande tio år, där de första fem åren
benämns prognos och efterföljande fem år benämns utblick.
103
BILAGA 5
Antal personer i åldersgrupper år 2014 (svart), samt åren 2015-2024
enligt definitiv befolkningsprognos 2015 (ljusare grå=utblick)
Antal
10 000
9 500
9 000
8 500
8 000
7 500
7 000
6 500
6 000
5 500
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
0
1-5
6
7-9
10-12
13-15
16-18
Aktuell befolkningsprognos visar ett ökande antal barn i grundskoleåldrarna.
Beräkningsmetod
Som tidigare har nämnts går två årskullar barn i en årskurs under ett kalenderår.
Befolkningsprognosen avser antalet barn den 31 december respektive år, vilket innebär att
volymen elever under ett kalenderår beräknas som medelvärdet för två årskullar folkbokförda
barn den 31 december två efterföljande år.
Exempel: Volymen barn i årskurs 2 under år 2016 beräknas med hjälp av ett medel av
folkbokförda åttaåringar år 2015 och år 2016. Med det antar man att volymen på vårterminen
är folkbokförda åttaåringarna 2015 och volymen på höstterminen är folkbokförda åttaåringar
år 2016.
Det totala antalet elever i grundskolan beräknas som summan av beräknade volymer per
årskurs.
kommande åren. Totalt under budgetperioden förväntas volymen inom grundskolan öka med
över 2 000 barn fram till 2019.
2015
2016
2017
2018
2019
Volymskattning
15 345 15 963 16 431 16 871 17 357
618
468
440
486
104
BILAGA 6
Beräkningavframtidavolymerinomgymnasiet
Bakgrund
En viktig del i planeringsarbetet i gymnasiet är att beräkna framtida volymer. Volymen i
berörda åldrar bygger på kommunens befolkningsprognos justerad med nyttjandegrad som
visar andelen ungdomar i respektive ålder som går i gymnasiet. Under år 2013 och 2014
samarbetade utbildningskontoret och ekonomi- och styrningskontoret i arbetet med
beräkningen av kommande volymer inom verksamheten. En ny modell infördes som tar
hänsyn till den demografiska utvecklingen och att olika åldrar går i gymnasiet i olika stor
utsträckning.
Ersättningsnivå
I budgeten för aktuellt år används genomsnittlig programkostnad per elev som avser
kostnaden året innan budgetåret uppräknat med förväntad löne- och prisutveckling. Den
genomsnittliga programkostnaden är framtagen av utbildningskontoret.
Med hjälp av kostnaden per elev i verksamheten och volymberäkning beräknas en
Volymenungdomarigymnasiet
Beräkningarna av volymen ungdomar i gymnasiet baseras på uppgifter ur
verksamhetssystemet Extens, historisk befolkningsstatistik samt aktuell befolkningsprognos.
Andelen unga som går i gymnasiet varierar mellan åldrar samt för respektive ålder under året.
Till exempel så finns omkring 85 procent av 16-åringarna i gymnasiet på hösten, under våren
är nyttjandegraden för årskullen nära noll.
Diagrammet nedan visar medel av nyttjandegrader under höstterminerna 2013 och 2014.
Nyttjandegraderna beräknas som antal Norrköpingsungdomar inskrivna i gymnasiet den 15
oktober dividerat med totalt antal folkbokförda per ålder. Nyttjandegraderna har historiskt sett
förändrats något mellan åren och i volymberäkningarna används ett medel för de senaste två
tillgängliga tidpunkterna.
105
BILAGA 6
Beräknad nyttjandegrad hösttermin, medel av nyttjandegrad
den 15 oktober år 2013 och 2014
Andel (%)
100
Årskurs 3
90
Årskurs 2
80
Årskurs 1
70
60
50
40
30
20
10
0
15
16
17
18
19
Övriga
Källa: Extens (beräkningar av ekonomi- och styrningskontoret)
Not: Ålder uppnådd under året.
Ålder
I genomsnitt 88 procent av Norrköpings 16-åringar gick i gymnasiet under höstterminerna
2013 och 2014. De allra flesta gick sitt första år, men ett mindre antal gick i årskurs 2. Hela
96 procent av 17-åringarna befann sig i gymnasiet under höstterminen.
På motsvarande sätt beräknas nyttjandegrad för vårterminerna per ålder. Nyttjandegraderna
beräknas som antal Norrköpingsungdomar inskrivna i gymnasiet den 15 mars dividerat med
totalt antal folkbokförda per ålder.
Beräknad nyttjandegrad vårtermin, medel av nyttjandegrad
den 15 mars år 2014 och 2015
Andel (%)
100
Årskurs 3
90
Årskurs 2
80
Årskurs 1
70
60
50
40
30
20
10
0
16
17
18
19
20
Källa: Extens (beräkningar av ekonomi- och styrningskontoret)
Not: Ålder uppnådd under året.
övriga
Ålder
En befolkningsprognos beräknas varje år och redovisar prognosticerat antal barn den 31
december kommande tio år, där de första fem åren benämns prognos och efterföljande fem år
benämns utblick.
106
BILAGA 6
Antal
10 000
9 500
9 000
8 500
8 000
7 500
7 000
6 500
6 000
5 500
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
0
1-5
6
7-9
10-12
13-15
16-18
Aktuell befolkningsprognos visar under några år att antal ungdomar i de åldrar som främst går
i gymnasiet kommer att minska. Antalet kommer sedan att öka.
Beräkningsmetod
Med hjälp av verksamhetssystemet och faktiskt totalt antal folkbokförda i kommunen
beräknas alltså en nyttjandegrad som anger hur stor andel av ungdomarna i respektive årskull
som går i gymnasiet. Nyttjandegrader tas fram för vår- och hösttermin för respektive årskull.
I och med att det är skillnad i nyttjandegrad på vår- och hösttermin för de olika årskullarna
och att det finns en skillnad mellan åldrar tas hänsyn till båda dessa faktorer i beräkningarna.
Hänsyn tas också till att det också är andra åldrar än 16-18-åringar som går i gymnasiet.
Nyttjandegraderna, tillsammans med aktuell befolkningsprognos, ger en beräknad volym
elever i gymnasiet under vår- respektive hösttermin kommande år. Som förväntad total volym
i gymnasiet per år används ett medelvärde av volymen under vår- och hösttermin.
inte mot faktisk volym. På detta sätt kommer eventuella differenser, vad gäller budgeterad och
faktisk volym, att justeras kontinuerligt.
kommande åren. Totalt under budgetperioden förväntas antal elever i gymnasiet öka med
närmare 300 elever fram till 2019.
2015
2016
2017
2018
2019
Volymskattning
4 585 4 608 4 652 4 741 4 869
23
44
89
128
107
BILAGA 7
Fördelningsmodell för volymförändringar
inom äldreomsorgen
i Norrköpings kommun
Bakgrund
I budget 2012 användes en fördelningsmodell för justering av kostnader för äldreomsorgen i
Norrköpings kommun. Modellen togs fram av PricewaterhouseCoopers och den grundade sig
på det kommunala utjämningssystemet (kostnadsutjämningen, delmodellen Äldreomsorg). År
2013 reviderades modellen och den tar nu även hänsyn till personer under 65 som är i behov
av hemtjänst. Fördelningsmodellen har sin grund i den kostnadsutjämning som sker mellan
kommunerna i Sverige. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella behovs- och
kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner. Utjämning ska ske för skillnader i behov av
kommunal service och för förutsättningarna att producera servicen.
Fördelningsmodellförvolymförändringarinomäldreomsorgeni
Norrköpingskommun(ålder65+)
För äldreomsorgen räknas en normkostnad fram som ska mäta strukturella skillnader i
omsorgsbehov mellan kommuner. Vid beräkningen delas befolkningen i respektive kommun
in i 48 grupper utifrån variablerna kön, ålder (åldersgrupperna 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 8589 samt 90-), civilstånd (gift/ogift) och etnicitet (nordisk respektive utomnordisk härkomst).
Varje grupp tilldelas sedan en prislapp som speglar vårdinsats och kostnad i genomsnitt för
gruppen ifråga. Prislapparna är framtagna utifrån utredningar med empiriska data. Modellen
för äldreomsorg är den delmodell inom kostnadsutjämningen som har störst acceptans och
störst empiriskt stöd. De 48 grupperna viktas sedan av ekonomi- och styrningskontoret till 12
grupper (utifrån ålder och kön), eftersom befolkningsprognosen endast kan göras på denna
detaljnivå. Utifrån befolkningsprognosen som görs av statistikfunktionen inom ekonomi- och
styrningskontoret tas utvecklingen för dessa 12 grupper fram. Vård- och omsorgskontoret får
sedan ersättning (eller avdrag) utifrån de prislappar som gäller. Prislapparna som använts för
varje grupp har räknats upp så att de motsvarar snittet av vården för respektive grupp och till
aktuellt års prisnivå.
Följande exempel ger en kort beskrivning av modellen:
Den vägda och uppräknade normkostnaden för kvinnor som är 90 år eller äldre uppgår till
cirka 300 tkr. Detta innebär att om befolkningsprognosen visar att antalet kvinnor som är 90
år eller äldre ökar med 10 stycken för år 2013 så kommer vård- och omsorgsnämnden att få
ett tillskott med 3 mnkr (300 tkr gånger 10 = 3 mnkr). Kostnaden för att vårda dessa personer
kommer givetvis inte att vara 300 tkr per person, men i genomsnitt så bedöms tillskottet för
befolkningsförändringen i den nämnda gruppen att stämma överens med den faktiska
kostnaden. Modellen tar inte hänsyn till hur vården utförs, utan tillskottet täcker alla kostnader
som kan uppstå inom vård och omsorg, inklusive eventuell hyreskostnad för särskilt boende.
Priset per delgrupp uppdateras årligen utifrån de senast kända uppgifterna. Volymjustering
inför nytt budgetår sker gentemot budgeterad volym föregående budgetår. BILAGA 7
108
BILAGA 7
Hyreskostnadvidbyteavboendeenhet
Om vård- och omsorgsnämnden skulle lämna ett särskilt boende för att flytta in brukarna
i ett nytt särskilt boende, exempelvis på grund av ökade krav på standard eller undermåliga
lokaler, så kommer den överskjutande hyreskostnaden att tillföras nämnden. Kostnaden är
alltså inte kopplad till en volymökning i detta fall.
Ersättningförpersonerunder65år
Även personer under 65 år kan komma att vara i behov av vård, exempelvis genom hemtjänst.
Detta beaktas i modellen enligt samma princip som för de äldre. Utifrån en snittkostnad per
person i den aktuella åldersgruppen ges ersättning för befolkningsförändringar utifrån
framtagna befolkningsprognoser. Liksom för gruppen 65 år och äldre så är det endast
förändringen som ersätts eller dras ifrån i modellen.
Sammanfattning
Summan av ersättningen för förändring av åldersgruppen 65 år och äldre gånger aktuell
prislapp plus summan av ersättningen för åldersgruppen upp till 65 år gånger aktuell prislapp
ger den totala summan som ska tillföras eller dras ifrån vård- och omsorgsnämndens
budgetram. Den framräknade totalkostnaden ersätts i dagsläget i sin helhet. Inför budget 2018
utreds, och beräknas införas, en förändring av fördelningsmodellen som innebär en ersättning
med 75 procent av det enligt modellerna framräknade beloppet. Se beslutssats 1.10 på sidan 5.
Vid utbyte av en särskild boendeenhet får nämnden ersättning motsvarande differensen
mellan hyra för det gamla äldreboendet och det nya äldreboendet (förutsatt att antalet platser
är oförändrat).
Utvecklingenperioden2015‐2019
Befolkningen 65 år och äldre kommer att öka kraftigt under kommande år. Den största
ökningen sker i åldersgruppen 65-79 år, men även gruppen 80-84 år förväntas öka under
kommande år. Gruppen 85 år och äldre, som är den dyraste gruppen, kommer att minska
svagt under budgetperioden men öka i slutet av utblicksperioden. Åldersgruppen förväntas
därefter öka under många år.
Ackumulerad befolkningsutveckling enligt definitiv
befolkningsprognos från 2015, utveckling från budgetvolym 2015
Antal
2 000
65-79 år
1 500
80-84 år
1 000
85 år och
äldre
500
0
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
-500
109
BILAGA 7
Diagrammet nedan visar hur de olika åldersgruppernas befolkningsutveckling påverkar
kostnaderna inom äldreomsorgen. Trots en relativt liten ökning år 2016 av antalet i den äldsta
åldersgruppen, 85 år och äldre, ger ökningen en stor ökad kostnad.
Fördelningsmodellen - de olika åldersgruppernas
påverkan (65 år och äldre)
Budgetår
-15
Mnkr
-10
-5
0
5
10
2016
9,7
2017
10,6
2018
2019
-10,4
15
4,0
65-79 år
8,8
6,9
9,8
80-84 år
25
4,1
12,6
-4,2
20
11,0
85 år och äldre
Enligt gällande befolkningsprognos kommer antalet invånare 65 år och äldre i Norrköping att
öka under de kommande åren. Totalt under budgetperioden förväntas antalet öka med nästan
1 500 personer fram till 2019.
2015
2016
2017
2018
2019
Volymskattning
25 995 26 355 26 721 27 153 27 478
360
366
432
325
110
BILAGA 8
Kompensation för löneökningar för kostenhetens
personal
Bakgrund
I budgeten för Norrköpings kommun under rubriken ”Allmänna förutsättningar som ligger
till grund för nämndernas budgetramar” anges förutsättningar som påverkar personalkostnader. Kompensation för uppräkning av löner under budgetperioden anges med en procentuell
årlig förändring.
Budgeterade medel för löneökningar till nämnder framgår under posterna ”Pris- och löneökningar”. Budgeterade medel för löneökningar till utbildningsnämnden, socialnämnden,
vård- och omsorgsnämnden samt del av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
budgeteras i en central lönepott. Dessa medel fördelas sedan till respektive nämnd efter utfall
i avtalsrörelsen, vilket innebär att medlen inte finns med i nämndernas ramar i början av det
nya budgetåret.
Intäktsfinansierade verksamheter inom Serviceenheterna för internservice
Löneökningar i intäktsfinansierade verksamheter ska betalas genom kostnadstäckning med
hjälp av intäkter. Det innebär att priset för tjänsterna ska täcka de faktiska kostnaderna och
därmed täcka den pris- och löneuppräkning som sker under året. Rationaliseringar och
effektiviseringar regleras i priset. Denna princip finns beskriven i årsredovisningen för
Norrköpings kommun under rubriken Serviceenheterna (för mer information om serviceenheterna, se del 2 sidan 25 i Årsredovisning 2014 för Norrköpings kommun).
Genom överenskommelser mellan serviceenheterna och interna kunder som beställer tjänsterna sätts priset. Anpassningar i verksamheterna sker efter dialog med de interna kunderna.
Hänsyn ska tas till kommunens mål och riktlinjer.
Underlag för tilläggsbudget – exempel kostenheten
Förhandlingssekreterare på personalkontoret kontaktar kostchefen och får information om
vilken procentuell fördelning som kostenheten har för sitt arbete åt de olika nämnderna.
Personalkontoret arbetar med olika avtalsområden och får fram vad årets lönerevision har
inneburit för de olika avtalsområdena och vad den totala lönehöjningen blev för kommunen
och för olika enheter såsom kostenheten.
Förhandlingssekreteraren tar fram ett underlag där lönehöjningen fördelas mellan de
nämnder som ska ha del av den centrala lönepotten. I underlaget finns lönehöjningar med
för kostenheten. Därmed ingår kostenhetens löneuppräkning som en del i det underlag som
utgör grund för tilläggsbudget (medel för löneavtal kommunstyrelsen, se sidan 30).
Personalkontoret föreslår personalutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att
besluta om fördelning av den centrala lönepotten mellan de olika nämnderna.
Tilläggsbudget
Kompensation för löneökningar avsätts till nämnderna i en tilläggsbudget. Beslut om til�läggsbudget sker efter utfall i avtalsrörelsen och kommer därför sent under budgetåret.
Pris för kostenhetens tjänster
Pris för kostenhetens tjänster ska inkludera beräknad löneuppräkning med den angivna
procentuella årliga förändringen som angivits i de allmänna förutsättningarna i kommunens
budget.
Det innebär att nämnderna måste betala ett pris från årets början för tjänster som nämnderna inte får ekonomisk kompensation för förrän de får tilläggsbudget i slutet på året.
Planerad värdeöverföring från
Hyresbostäder i Norrköping AB,
årsbokslut 2016
111
BILAGA 9
Hyresbostäder i Norrköping AB är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag. Bolaget är ett
helägt dotterbolag till Norrköping Rådhus AB som i sin tur är helägt av Norrköpings kommun.
I Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag finns en begränsning av
värdeöverföringar från ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag till ägaren.
Av 5 § p.1 i den nya lagen framgår att hela föregående års vinst får överföras till kommunen om
pengarna ska användas för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som
främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för
vilka kommunen har ett särskilt ansvar.
I propositionen till lagen (prop 2009/10:185) på sid. 89 anges följande exempel på åtgärder som
vinsten kan användas till.
”Åtgärder som främjar integration och social sammanhållning inom ramen för kommunens
bostadsförsörjningsansvar kan vara åtgärder som ökar variationen inom ett bostadsområde
som kännetecknas av ett ensidigt utbud av bostäder, eller finansierar behovet av särskilda
lokaler eller fritidsanläggningar såsom fotbollsplaner och lekplatser som mötesplatser som
främjat integration. Dessa åtgärder är exempel och inte avsedda att vara uttömmande. Det
är särkilt angeläget att kommunerna i denna del har utrymme att utgå från lokala behov och
förutsättningar.”
”Åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar för att tillgodose
bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar kan vara åtgärder såsom
att ordna bostäder för sådana personer eller att, ordna lämpliga gemensamhetsutrymmen och
relaterad utrustning. Dessa exempel är inte avsedda att vara uttömmande.”
Planerade krav på koncernbidrag eller utdelning 2015 från det kommunala allmännyttiga
bostadsaktiebolaget, Hyresbostäder i Norrköping AB, uppgår till 16 miljoner kronor.
Mot bakgrund av vad som framkommit ovan och i enlighet med 5 § p 1 lag (2010:879)
om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag avser Norrköpings kommun att använda
värdeöverföringen från Hyresbostäder i Norrköping AB i följande projekt:
Bostadssamordningen
Beräknad kostnad
2,5 mnkr
Boenden för personer för vilka kommunen
har ett särskilt ansvar:
Gränden, boende för missbrukare
Kungsgatan boende, genomgångsboende Boa-gården, lågtröskelboende i lägenheter med tillsyn Kvinnoboendet Elsa
Skyddat boende för kvinnor
2,0 mnkr
1,5 mnkr
1,5 mnkr
1,0 mnkr
1,0 mnkr
Övriga verksamheter för personer för vilka kommunen
har ett särskilt ansvar är:
Gränden öppenvård Resursteam (boendestöd i hemmet) Uppdragsavtal med Ria-byrån
1,0 mnkr
2,5 mnkr
0,5 mnkr
Socialnämndens kostnader per år för:
Särskilda boendelösningar
2,5 mnkr
112
BILAGA 10
113
BILAGA 10
114
BILAGA 10
115
BILAGA 11
116
BILAGA 12
117
BILAGA 12
118
BILAGA 12
119
BILAGA 13
120
BILAGA 13
121
BILAGA 14
122
BILAGA 15
Sammanställning av budgetramar 2015,
härledning av ingående balans 2016
Efter det att budgeten för 2015-2018 fastställdes av fullmäktige i december 2014 (KS 2014/0271) har en del
förändringar av budgetramarna skett under 2015, så kallade tilläggsbudgetar (TB). I nedanstående tabell kan man
se hur budgetramarna har förändrats under året och få en förklaring till varför de ingående budgetramarna i budget
2016 ser ut som de gör.
Nämnd
Ram i
budget
20151
Kommunrevisionen
4 880
Valnämnden
1 380
Överförmyndaren
15 147
Kommunstyrelsen
397 745
Utbildningsnämnden
Tilläggsbudget
2015,
övrigt2
Tilläggsbudget
löneupp- Tilläggsbudget
räkning
20153 lön 20154
-8
-1 000
1 700
Ny budgetram 2015,
ingående
budgetram
2016
Förändring
4 872
-8
380
-1 000
-20
15 127
-20
-367
399 078
1 333
2 763 359
57 485
217 208
-250
2 705 874
-1 379
217 458
-250
487 645
-369
3 042
490 318
2 673
2 076 806
-1 160
36 668
2 112 314
35 508
450 526
-601
4 620
454 545
4 019
Socialnämnden
Tekniska nämnden
Byggnads- och miljöskyddsnämnden
Medel för löneavtal, kommunstyrelsen
Summa
1
2
3
4
58 864
29 906
-86
29 820
-86
349 914
-308
349 606
-308
40 942
-700
107 000
6 885 223
0
-146
40 096
-846
-13 806
93 194
-13 806
6 969 917
84 694
-18 500
103 194
Avser budgetbeslut 2015-2018 (KS 2014/0271) december 2014.
Tilläggsbudget 2015 (KS 2015/0143) där valnämndens budget minskades med 1 000 tkr utifrån att det extra val som
var aviserats inte genomfördes och 1 000 tkr tillfördes då kommunstyrelsen varifrån man i slutet av budgetprocessen
tagit 1 000 tkr för att finansiera valet. Tilläggsbudget 2015 (KS 2015/0219) avser en omflyttning av 700 tkr från
byggnads- och miljöskyddsnämnden till kommunstyrelsen eftersom medlen ska användas för ett servicecenter och
utredning pågår hos enheten kommunservice inom kommunstyrelsens kontor.
I budgetbeslut (KS 2014/0271) prognosticerades en löneuppräkning med 3,1 procent för år 2015. Justering skedde
senare till löneuppräkning med 2,7 procent utifrån det allmänna löneavtalsläget, varvid posten ”Medel för löneavtal,
kommunstyrelsen” samt nämndernas budgetramar sänktes med totalt 18 500 tkr som en konsekvens av detta.
Kompensation för löneökningar i central pott 2015 (KS 2015/0480) samt fördelning av extrapott lönesatsning.
Se även budget 2015-2018, sidan 30.
123
BILAGA 16
Särskilda uppdrag i budget 2016-2019 1
Central genomlysning av kommunens verksamheter
Syftet med genomlysningen är att identifiera strukturer och arbetssätt samt belysa hur
de kan utvecklas och effektiviseras. All verksamhet ska omfattas men särskilt fokus ska
inledningsvis läggas på de verksamhetsstödjande funktionerna, exempelvis hur vi arbetar
med upphandling. Genomlysningen ska ske från centralt håll av en extern aktör för att
säkerställa objektivitet. Målet är att frigöra resurser för att kunna utveckla den kommunala
verksamheten. Genomlysningen ska inledas omgående.
Särskilt fokus på att minska arbetslösheten och dess kostnader
Genom att minska arbetslösheten och därmed dess kostnader frigör vi resurser som vi
kan omfördela till andra angelägna ändamål. För att nå dit krävs att hela den kommunala
organisationen arbetar mot målet, exempelvis genom att tillhandahålla platser för praktik
eller olika former av arbetsmarknadsanställningar. En strategi där samtliga förvaltningar och
bolag känner ansvar ska arbetas fram och börja verkställas senast halvårsskiftet 2016. Arbetet
ska ske inom ramen för det fördjupade samarbetet med arbetsförmedlingen.
Hållbart byggande
Norrköpings kommun är en stor beställare av byggnadsmaterial för underhåll och renovering
men också för nybyggnation. Ur ett miljö- och näringspolitiskt perspektiv är det naturlig att
kommunen går före och använder trä som råvara i betydligt större utsträckning. Därför ger
vi i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bygga trähus och hur vi kan använda trä i de
redan befintliga byggnader kommunen har, exempelvis som golvbeläggning.
Barnsommar
Norrköping blir ett allt mer populärt besöksmål. Dessutom vet vi att många barn blir
kvar i staden under hela sommaren. Sammantaget gör det att behovet av öppna aktiviteter
riktade mot barn ökar. Därför vill vi stärka arbetet med sommaraktiviteter för barn som
både bor och besöker Norrköping. Därför ger vi ett uppdrag att arbeta fram ett koncept för
barnsommar tillsammans med intresserade föreningar och andra aktörer.
1
Se beslutssats 8 på sidan 5 samt posten Genomlysning under kommunstyrelsen på sidan 33.
124
BILAGA 17
Exploateringsbudget
2016-2019 (tkr)
Total
investering
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019-
1 455 623
199 803
144 999
185 040
420 295
-1 154 779
-130 024
-161 192
-119 953
-317 441
300 844
69 779
-16 193
65 087
102 854
-913 622
-92 934
-138 830
-111 449
-299 675
-241 156
-37 090
-22 362
-8 504
-17 767
Inkomster
Utgifter
Nettoexploatering
Effekter i balansräkningen:
Med exploateringsverksamhet avses åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för
bostads- och industriändamål. I de fall avsikten är att sälja en färdigställd exploateringsfastighet ska denna klassificeras
och värderas som omsättningstillgång. Gator, parkmark, belysning med mera, som kommer att finnas kvar i
kommunens ägo och betjänar exploateringsområdena redovisas som anläggningstillgångar och ingår i kommunens
investeringsredovisning.
2016 års exploateringsutgifter uppgår till 130,0 mnkr. 92,9 mnkr avser egna anläggningstillgångar och ingår i
kommunens investeringsredovisning.
Inkomster från tomtförsäljning uppgår till 199,8 mnkr 2016.
Större exploateringsprojekt under åren 2016-2019 avser främst planering av Inre hamnen etapp 1. Etapp 1 är
förhållandevis framtung på infrastruktur men förhållande mellan utgifter och intäkter kommer jämnas ut under etapp
2 och 3. Etapp 2 förväntas starta kring år 2020. Den totala utgiften för projektet beräknas till 1 000 mnkr och de totala
inkomsterna på knappt 700 mnkr.
Ett annat stort projekt är Södra Vrinnevi etapp 1 med cirka 400 bostäder där exploateringsutgifterna väntas uppgå
till drygt 160 mnkr och försäljningsinkomsterna till knappt 175 mnkr. Det ska påpekas att detta projekt har en lång
tidshorisont.
I övrigt avses projektet Lindö 2:1 generera cirka 200 bostäder i första etappen. Exploateringsutgiften beräknas till
knappt 80 mnkr och exploateringsinkomster till drygt 85 mnkr.
Marby 6:4 omfattar cirka 265 småhustomter samt skola och vård. Exploateringsutgifter och exploateringsinkomster för
detta projekt är drygt 80 mnkr respektive 90 mnkr.
125
BILAGA 17
Exploateringsbudget i detalj (tkr)
B = Bostadsexploatering, N = Näringslivsexploatering, G = Genomförandeskede, P = Planeringsskede
Total
investering
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019-
-22 324
-5 000
-2 000
0
0
-9 327
-550
-50
0
0
Exploateringsprojekt
Industrilandskapet
B
G
Försäljningsinkomster
51 133
650
5 850
0
0
Nettoexploatering
19 483
-4 900
3 800
0
0
-1 000
0
0
0
0
-4 330
0
0
0
0
Krogen
B
G
20 000
0
0
0
0
Nettoexploatering
14 670
0
0
0
0
-6 486
0
-1 500
0
0
-578
0
0
0
0
8 483
0
0
8 400
0
Nettoexploatering
1 419
0
-1 500
8 400
0
-764
-20
-50
0
0
-6 944
-200
-500
0
0
7 679
0
4 000
0
0
-29
-220
3 450
0
0
-4 927
-250
-300
-600
-3 700
-623
-250
-300
0
0
Navestad Centrum
Råssla 1:76
N
B
G
G
Nettoexploatering
Kvarntorp
B
P
4 500
0
0
0
4 500
Nettoexploatering
-1 049
-500
-600
-600
800
-9 982
-604
-9 200
0
0
Smedby IP
B
P
-7 094
-786
-380
0
0
35 000
35 000
0
0
0
Nettoexploatering
17 923
33 610
-9 580
0
0
Svärtinge
B
G
-2 746
0
-1 000
0
0
-1 447
0
0
0
0
6 509
0
0
0
0
Nettoexploatering
2 316
0
-1 000
0
0
126
BILAGA 17
Norra Fyrby
B
Total
investering
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019-
P
-20 418
-6 900
-11 900
0
0
-8 075
0
0
0
0
41 250
0
24 750
16 500
0
Nettoexploatering
12 757
-6 900
12 850
16 500
0
Klockan 1
B
G
-795
-750
0
0
0
-649
0
0
0
0
4 710
700
0
0
0
Nettoexploatering
3 266
-50
0
0
0
-1 812
-10
-700
0
0
-30
-30
0
0
0
16 011
0
3 000
0
0
Nettoexploatering
14 169
-40
2 300
0
0
-16 925
-50
-2 000
-10 000
-4 000
-3 415
-1 594
0
0
0
53 232
0
42 329
0
0
Nettoexploatering
32 893
-1 644
40 329
-10 000
-4 000
-7 198
-7 055
0
0
0
-5 069
-1 395
-3 350
0
0
Norra Vrinnevi
Kv Rosen m fl
Bossgård 11:58, Östra Husby
B
P
B,N P
B
G
7 750
5 200
1 275
850
425
Nettoexploatering
-4 517
-3 250
-2 075
850
425
-625 914
-48 500
-240 175
-99 000
-224 700
-380 461
-36 500
-152 000
-54 000
-126 500
Inre hamnen
B
G
676 000
0
0
210 000
463 000
Nettoexploatering
-330 375
-85 000
-392 175
57 000
111 800
-354
-50
0
0
0
Östra Eneby, Stubbetorp
B
G
-3 194
-450
0
0
0
6 609
0
0
0
1 800
Nettoexploatering
3 061
-500
0
0
1 800
Häradsmarken 1:36
B
G
-1 033
-30
-350
0
0
-9 228
-270
-3 150
0
0
17 967
2 800
0
0
0
Nettoexploatering
7 706
2 500
-3 500
0
0
127
BILAGA 17
Total
investering
Mjölnaren m fl
B
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019-
G
-35 345
0
-15 000
-20 000
0
-11 813
-1 440
0
0
0
50 805
13 572
10 000
0
6 650
Nettoexploatering
3 646
12 132
-5 000
-20 000
6 650
-2 758
0
-401
-2 300
0
0
0
0
0
0
13 900
0
11 900
2 000
0
Nettoexploatering
11 142
0
11 499
-300
0
-76 412
0
-1 000
0
-10 000
-2 625
0
0
0
0
129 079
0
2 000
0
5 000
Nettoexploatering
50 042
0
1 000
0
-5 000
-16 112
0
0
-450
-3 350
-4 472
0
0
0
-1 635
19 536
0
0
0
8 400
Nettoexploatering
-1 049
0
0
-450
3 415
-981
-500
0
0
0
-1 892
0
0
0
0
Höken, Mesen m fl
Ingelsta Handelsområde
Humpegårdsområdet
Röjningen 3:1 m fl
B
N
B
B
G
P
P
G
7 000
0
0
0
0
Nettoexploatering
4 127
-500
0
0
0
-45 736
-300
-2 000
-8 000
-35 000
Sandbyhov
B
P
0
0
0
0
0
45 736
0
0
2 500
43 236
0
-300
-2 000
-5 500
8 236
Nettoexploatering
Kedjan 1 - Planen 4
B
P
-400
-400
0
0
0
-110
-110
0
0
0
3 000
3 000
0
0
0
Nettoexploatering
2 490
2 490
0
0
0
-71 510
-6 150
-25 000
-25 000
-15 000
Marby 6:4 m fl
B
P
-10 158
-10 118
0
0
0
90 775
20 400
0
35 000
35 000
Nettoexploatering
9 107
4 132
-25 000
10 000
20 000
128
BILAGA 17
Total
investering
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019-
-54 230
-2 000
-32 500
-10 500
-4 000
-23 872
-13 500
-7 000
-1 000
0
86 829
131
2 000
80 800
0
Nettoexploatering
8 726
-15 369
-37 500
69 300
-4 000
-56 071
-17 900
-8 950
0
0
-31 842
0
0
0
0
49 908
0
0
0
0
Nettoexploatering
-38 005
-17 900
-8 950
0
0
-6 202
-510
-3 610
0
0
-9 394
-1 140
-4 840
0
0
26 779
0
16 500
8 250
0
Nettoexploatering
11 183
-1 650
8 050
8 250
0
-63 393
-11 000
-5 500
-7 200
-5 200
-16 381
-260
0
0
0
110 157
52 570
8 000
0
0
Nettoexploatering
30 383
41 310
2 500
-7 200
-5 200
-16 033
0
0
0
0
Lindö 2:1
Ljura/Söderport
Bråvalla företagspark
Västra Saltängen
Sandtorp (f d Kneippen syd)
B
B
B
P
G
P
B,N G
B
G
-9 275
0
0
0
0
63 543
15 196
0
0
0
Nettoexploatering
38 236
15 196
0
0
0
Ormen
B
G
-6 171
-3 698
-1 429
0
0
-2 115
0
0
0
0
14 355
0
7 000
0
0
Nettoexploatering
6 068
-3 698
5 571
0
0
-7 037
0
0
0
0
-5 834
-1 000
0
0
0
18 449
12 000
0
0
0
Nettoexploatering
5 578
11 000
0
0
0
-34 862
-6 000
-1 500
0
0
-6 851
0
0
0
0
28 827
0
0
0
0
Nettoexploatering
-12 886
-6 000
-1 500
0
0
Södra Hageby
Såpkullen 1:1 och 1:2
B
B
G
G
129
BILAGA 17
Total
investering
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019-
-3 837
-200
-1 600
0
0
-3 587
-1 800
-300
0
0
6 560
5 250
400
200
200
Nettoexploatering
-864
3 250
-1 500
200
200
-9 250
-1 000
-8 000
0
0
-10 526
0
0
-6 000
-2 000
Norsholms gårdsområde
Skärlöta 5:1 Toresdal 1:2
B
B
P
G
Nettoexploatering
Östra Eneby 5:1
B
6 298
0
0
2 000
4 000
-13 477
-1 000
-8 000
-4 000
2 000
-11 755
-1 700
-2 000
-2 000
0
G
-5 925
-1 560
-2 340
-650
-650
32 647
8 325
4 995
3 330
4 995
Nettoexploatering
14 967
5 065
655
680
4 345
Södra Vrinnevi
B
G
-161 244
-20 409
-100
-100
-120 150
-1 985
0
0
0
-1 305
173 082
25 009
0
0
136 126
9 853
4 600
-100
-100
14 671
Nettoexploatering
Södra Brånnestad
B
P
-53 644
-400
-1 000
-25 000
-25 000
-980
-600
0
0
0
51 000
0
1 000
25 000
25 000
Nettoexploatering
-3 624
-1 000
0
0
0
-83 250
0
0
-200
-74 050
-21 135
0
0
-800
-12 050
145 850
0
0
0
144 500
Nettoexploatering
41 465
0
0
-1 000
58 400
Himmelstalund
B
P
130
BILAGA 18
Framtid i Norrköping
Allmänna planeringsförutsättningar 2016
Framtid i Norrköping är kommunens
planeringsförutsättningar. Det är en
rapport i webbformat om vad som
kan komma att påverka kommunens
verksamhet på tio års sikt.
Här kan du läsa delar av innehållet i
rapporten som har ett 70-tal artiklar
om Norrköpings framtid och cirka
20 filmer med både kommunala
tjänstemän och Norrköpingsbor.
framtid.norrkoping.se
Kräver ökad individualism
ett annat arbetssätt?
Hur många Norrköpingsbor
finns det om tio år?
Hur påverkar
Ostlänken
stadsbilden?
Hur flyttar
människor?
Får vi in robotar
i vardagslivet?
Kan stadsplanering
främja hälsan?
Var finns
framtidens
jobb?
Hur påverkar en
orolig omvärld
kommunen?
Varför är det viktigt var
nya resecentrum placeras?
planeringsförutsättningarna på framtid.norrkoping.se.
Delar av innehållet får du här i kortformat, med
hänvisningar till artiklar och filmer på webbplatsen.
Förutom beslut som tas i den egna organisationen är
det mycket annat som påverkar Norrköpings kommuns
framtida verksamhet. Omvärlden är föränderlig. Det
kommer nya lagar, människors attityder och beteenden
förändras, teknikutvecklingen går snabbt och situationen
i världen när det gäller miljö, konflikter och ekonomi
påverkar även oss. Den här sortens frågor och vilka
konsekvenser de kan få för kommunen sammanfattas i
Norrköping växer
Norrköping är en kommun som
växer. Ökningen beror både på att
fler flyttar till Norrköping och att
antalet födda barn förväntas öka.
Sedan år 2000 har vi sett en
stadig ökning av invånarantalet
och den ökningen förväntas hålla
i sig de närmaste tio åren. Antalet
Norrköpingsbor har under 2015
passerat 136 000 och beräknas att
vara omkring 155 000 år 2024.
131
BILAGA 18
= Länk till artikel på framtid.norrkoping.se
där du kan läsa mer
= Film som även finns på framtid.norrkoping.se
Folkmängd i Norrköping 1970-2014 samt prognos 2015-2019
och utblick 2020-2024
Antal
160 000
Utblick
2020-2024
Faktiskt antal
1970-2014
150 000
140 000
Prognos
2015-2019
130 000
120 000
110 000
Befolkningsprognosen
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
1976
1974
1972
1970
100 000
Källa: Statistiska centralbyrån och Norrköpings kommun, ekonomi- och styrningskontoret
Befolkningsutvecklingen påverkar
budgeten
För den kommunala planeringen är det viktigt att även
göra prognoser för olika åldersgrupper och för delområden i kommunen, eftersom de behöver service av olika
slag och på olika platser. Kommunens kostnader skiljer
sig kraftigt mellan olika åldersgrupper. Barn och unga
som behöver förskola och skola samt äldre med behov
av vård och omsorg är grupper som använder verksamheter med stora kostnader.
Allt fler flyttar till Norrköping
Av kommunerna i Östergötland hade Norrköping år
2014 högst flyttnetto, det vill säga skillnaden mellan de
som flyttar in och de som flyttar ut. År 2014 flyttade
6 420 personer in till Norrköping och 5 280 flyttade ut.
Av inflyttarna kom de allra flesta från andra svenska
kommuner. 1 440 flyttade in från utlandet. Det vanligaste födelselandet för inflyttarna från utlandet var Syrien
och näst vanligast var återvändande svenskar.
Migrationsströmmar i världen förväntas öka
Befolkningsutvecklingen i Norrköping
och kommunens budget
Unga och äldre ökar mest
Om man delar upp befolkningen i åldersgrupper kan
man se i prognosen att barn och unga är den grupp som
ökar mest relativt sett, äldre näst mest och mellangruppen, 19-64 år, ökar minst. Det gör att försörjningskvoten
ökar, vilket betyder att färre ska försörja fler i samhället.
Norrköpings befolkning ökar kraftigt
Hur mycket ska Norrköping växa?
132
BILAGA 18
Fler i förskola och skola
När det blir fler barn och ungdomar i förskola och skola
behövs mer personal och utökade lokaler. Hur mycket
kommunal verksamhet som behövs och var den ska finnas beror även på hur föräldrar och elever väljer. Andelen
elever i grundskolan som gick till fristående skolor ökade
under flera år, men under den senaste tiden har andelen
stabiliserats.
Stabil andel i fristående skolor
Förändringar påverkar behov av lokaler för elever
Var finns jobben?
På senare tid har arbetslösheten i Norrköping minskat,
även om den ligger högre än i riket och i länet. Arbetsförmedlingens prognos visar på en minskande arbetslöshet
de kommande åren, bland annat på grund av pensioneringar. Arbetsmarknaden väntas vara gynnsam för teknikutbildade, lärare, tandläkare, it-utbildade, undersköterskor och läkare. Framför allt pekas på en ökad efterfrågan
inom vård- och omsorgsyrken.
Var finns framtiden jobb?
Framtida kompetensförsörjning
i kommunen
Medellivslängden ökar
Det finns två viktiga skäl till ökningen av antalet äldre
Norrköpingsbor. Den ena är den stora kullen som
föddes efter andra världskriget. Den andra är att
medellivslängden ökar. Antalet personer som är 80 år
och äldre förväntas öka kraftigt. Och eftersom det
framför allt är den åldersgruppen som har stora behov
av vård och omsorg är förändringen viktig för
äldreomsorgen.
Antalet äldre äldre ökar mest
Förändrad äldreomsorg
Om man tittar längre fram i tiden, fram till år 2050,
kan man se en förväntad fortsatt kraftig ökning av äldre.
Det är viktigt att hitta nya arbetsmetoder för att möta
ökningen. Bland annat har hemgångsteam införts för
personer som har varit inlagda på sjukhus. Sedan en tid
har kommunen även ansvar för hemsjukvården.
Flera av de nämnda framtidsyrkena finns inom kommunens verksamheter. Förmågan för Norrköpings kommun att kunna attrahera medarbetare är avgörande för
verksamhetens utveckling. Flera undersökningar visar
att ungdomar i allt större utsträckning attraheras av jobb
som skapar mening. Det är viktigt att ta vara på det och
fortsätta att ha kontakter med ungdomar för att kunna
påverka den framtida försörjningen av medarbetare.
Kommunens kompetensförsörjning är en viktig
framtidsfråga
Roboten – en hjälpande hand?
Robotar har fått en allt mer betydande roll i högutvecklade länder. Tidigare skedde utvecklingen framför allt
inom industrin och militären, men nu kommer robotar
även in i enskilda hushåll och i vård och omsorg. Det
kan innebära en effektivisering av kommunal verksamhet, men det kan också betyda att vissa jobb försvinner,
även inom akademiska yrken.
Robotar i vardagen
Hemgångsteamet
Hemsjukvården
Hållbart resande
133
BILAGA 18
Det går att se tendenser till en övergång till ett mer
hållbart resande. Det handlar om förändrade attityder
till att äga en egen bil, beslut som styr bort biltrafik från
stadskärnorna och eventuellt börjar personbilstrafiken att
plana ut och så småningom minska. Här finns gräsrots
initiativ som kan fungera som inspiration för samhällssatsningar.
Hållbart resande och gräsrotsinitiativ
Ostlänken skapar arbete
Ostlänken, som är bygget av en ny 15 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping, skapar i sig
fler arbetstillfällen. De förbättrade kommunikationerna
innebär också att arbetsmarknaden förstoras genom att
fler får pendlingsavstånd till och från Norrköping.
Ostlänkens påverkan på annan verksamhet
i Norrköping
Stora projekt blir effekt av Ostlänken
För att verkligen få de positiva effekter som
de förbättrade kommunikationerna kan
ge måste kommunen och andra satsa på
ett antal stora projekt. Det handlar om en
omvandling som påverkar stadsbilden med
nya stadsdelar, anslutning till befintliga
spår och ny väginfrastruktur. Genom att
låta stadsplaneringen bidra till att individens självklara och enkla val blir de mest
hälsosamma kan utformningen av platserna
påverka Norrköpingsbornas hälsa.
Behov av självförverkligande
Människors behov av självförverkligande växer och det
kan innebära en krock med den kollektiva uppbyggnad
som finns i många organisationer. Kommunen måste
vara flexibel i sina kontakter med kommuninvånarna och
inte enbart förlita sig på kontakter med föreningar och
deras styrelser.
Ökad individualism ger minskat
föreningsengagemang
Stora projekt som effekt av Ostlänken
Hälsofrämjande stadsplanering
Resecentrums placering
Att resecentrum ligger just i centrum är viktigt. Då får
man en närhet till mångas boende och arbetsplatser, det
vill säga mångas start- eller målpunkt för resan. Om man
istället väljer en extern lokalisering med matartrafik ökar
restiden och personerna väljer kanske att ta bilen istället.
Alla artiklar och filmer
hittar du på webbplatsen:
framtid.norrkoping.se
Placeringen av resecentrum
För dig. För alla. För det goda livet.
I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del
av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är
att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och
verksamheter i vårt område.
Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential
som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer
ur kreativitet och nästan 10 000 medarbetare.
Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende,
näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar
för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för
människor och möjligheter.
EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET
Adress: Rådhuset, 601 81 Norrköping
Tel: 011-15 00 00
E-post: ekosty@norrkoping.se
www.norrkoping.se

Budget 2016 och plan 2017

Transcription

Similar documents

Mex-dagarna 2015

Norrköpings stadsmuseum

En vecka om - Norrköpings kommun

Karta - Östergötlands län

Ansökningsblankett för ändring av skolgång

Näringslivsmässan Norrköping - www.naringslivsmassan