docKarbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och särskilda
download 
Report Transcription
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och särskilda
Vårdhygien Stockholms län ÅTGÄRDER VID Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvå rd och sä rskilda boenden Vårdhygien Stockholms län Observera att det kan finnas kompletterande lokala anvisningar inom särskilda verksamheter, som t.ex. intensivvård. Arbetsgrupp: Christina Stamm, hygiensjuksköterska Gunvor Åkerfeldt, hygiensjuksköterska Göran Hedin, hygienläkare Margareta Werner, hygiensjuksköterska Mikael Stenhem, hygienläkare Pia Appelgren, hygienläkare Dokumentets namn Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo Dokument nr: STÖ006 (E) Version 1.0 Sida 1 (17) Utarbetat av Vårdhygien Stockholms län Godkänt Ann-Christine Karell Rev. datum 2016-12-01 Fastställt 2015-04-13 Innehåll 1. Bakgrund .............................................................................. 3 2. Definitioner ........................................................................... 4 3. Smittvägar ............................................................................ 5 3.1 PATIENTRELATERADE RISKFAKTORER FÖR SPRIDNING TILL OCH FRÅN PATIENTEN 4. Provtagning .......................................................................... 6 4.1 PATIENT MED NYUPPTÄCKT KARBAPENEMRESISTENT ACINETOBACTER 4.1.1 Provtagningslokaler 4.2 SMITTSPÅRNING VID NYUPPTÄCKT FALL, SJUKHUSVÅRDAD PATIENT 4.2.1 Provtagningslokaler 4.2.2 Vilka ska provtas 4.3 SMITTSPÅRNING VID KÄNT FALL 4.3.1 Provtagningslokaler 4.3.2 Vilka ska provtas a) I slutenvård b) I korttidsboenden c) I särskilda boenden d) På öppenvårdsmottagning 4.4 Provtagningsanvisning 5. Vård av patient med karbapenemresistent Acinetobacter ... 10 5.1 VÅRDRUM OCH RESTRIKTIONER 5.2 PATIENT SOM DELAT RUM OCH/ELLER HYGIENUTRYMME MED KÄND BÄRARE 5.3 PATIENTENS OCH BESÖKARENS HANDHYGIEN 5.4 LIVSMEDELSHANTERING 5.5 HJÄLPMEDEL OCH MEDICINTEKNISKA PRODUKTER FÖR FLERGÅNGSBRUK 5.6 STÄDNING, RENGÖRING OCH DESINFEKTION 5.7 TVÄTT OCH AVFALL 6. Bärare av karbapenemresistent Acinetobacter på andra enheter ............................................................................... 13 7. Personal - provtagning ........................................................ 15 Litteraturlista .......................................................................... 16 Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 2 (17) Fastställt 2015-04-13 1 Bakgrund Acinetobacter är gramnegativa stavar som finns naturligt i jord och vatten, men vanligen inte i den normala floran hos människan. Under senare decennier har denna bakterie, oftast av arten Acinetobacter baumannii, dock orsakat vårdrelaterade infektioner på flera håll i världen. Detta har associerats med den ökande användningen av bredspektrumantibiotika. Spridning har skett framför allt på intensivvårdsavdelningar där många svårt sjuka eller skadade patienter med nedsatt immunstatus vårdas. Under senare år har även samhällsförvärvad Acinetobacter baumannii ökat internationellt. Acinetobacter koloniserar hud, luftvägar, gastrointestinalkanal, sår och katetrar. De vanligaste kliniska manifestationerna är ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och bakteriemi. Bakterien har förmåga att överleva på fasta ytor i omgivningen under långa perioder (>30 dagar), vid fuktiga och torra förhållanden, vid olika temperaturer och pH. Acinetobacter baumannii har också en exceptionell förmåga att använda olika resistensmekanismer för att åstadkomma multiresistens. Inte minst den utbredda resistensen mot karbapenemer (meronem, imipenem, ertapenem), som varit den rekommenderade behandlingen vid acinetobacterinfektion, gör att dessa bakterier blivit svårbehandlade. I Sverige har vi ännu förskonats från stora utbrott. De flesta patienter med multiresistent Acinetobacter på sjukhus i Sverige har ådragit sig kolonisationen/infektionen i sjukvård utomlands. Smitta mellan patienter har än så länge bara förekommit undantagsvis. Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 3 (17) Fastställt 2015-04-13 2 Definitioner För att underlätta läsningen listas definitioner på vissa centrala begrepp nedan. Bärare av Den som vid något tillfälle diagnosticerats karbapenemresistent Acinetobacter med karbapenemresistent Acinetobacter Patient Alla personer som vårdas i hälso- och sjukvården eller som bor i särskilda boenden Personal Anställd vårdpersonal av alla yrkeskategorier, studenter, praktikanter och gästande Riskfaktorer Särskilda riskfaktorer för spridning av karbapenemresistent Acinetobacter är t.ex. sår, kvarliggande kateter, konstgjorda kroppsöppningar, tidigare antibiotikabehandling eller diarré Samvårdad patient (slutenvård) Patient som vårdats på samma vårdavdelning under hela eller del av vårdtiden för bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter Samvårdad patient (särskilt boende) Patient som vårdats på särskilt boende under hela eller del av vårdtiden för bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter och haft personlig omvårdnad eller medicinsk vård av samma personal som bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter Slutenvård Vårdavdelning inom akutsjukhus, geriatrik, rehabilitering, psykiatri, hospice och ASIH Slutstädning Städning i samband med att patient byter vårdplats eller skrivs ut Smittspårning Provtagning som görs på patienter/personal som haft kontakt med bärare av karbapenemresistent Acinetobacter för att kartlägga varifrån smittan kommer och till vilka den kan ha spridits Särskilt boende Behovsprövat boende för äldre (korttidsvård, heldygnsomsorg, servicehus). Tagyta Yta som patient eller personal kan ha tagit på Uppföljningsodling Odling med frågeställningen karbapenemresistent Acinetobacter som regelbundet tas på samvårdad patient i särskilt boende Öppenvård Mottagning inom primär- och specialistvård, MVC, BVC och akutmottagning Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 4 (17) Fastställt 2015-04-13 3 Smittvägar Spridning inom vården sker genom direkt och indirekt kontaktsmitta. Acinetobacter kännetecknas av tre egenskaper som särskilt påverkar denna spridning: • • • Förmåga att överleva på föremål i vårdmiljön Förmåga att kolonisera intakt hud speciellt på fuktiga ställen som axiller och ljumskar varifrån stora mängder kan avges till omgivningen och spridas via personal och föremål Speciell affinitet till bronchialepitelceller vilket gör att droppsmitta är en möjlig smittväg. Droppar som hamnat på ytor i miljön kan då föras vidare som kontaktsmitta, s.k. sekundär kontaktsmitta 3.1 Patientrelaterade riskfaktorer för spridning till och från patienten • • • • • Skada på hud/slemhinnebarriär – t.ex. sår, eksem, andra hudlesioner Kvarliggande katetrar och liknande – t.ex. CVK, KAD, respiratorbehandling, dränage Konstgjorda kroppsöppningar – t.ex. stomier, PEG Tidigare antibiotikabehandling Diarré Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 5 (17) Fastställt 2015-04-13 4 Provtagning Varje provtagen person ska få besked om såväl positivt som negativt provsvar. Den läkare, vars namn anges på remissen, ska vara informerad om att provtagning pågår. 4.1 Patient med nyupptäckt karbapenemresistent Acinetobacter 4.1.1 Provtagningslokaler Tag kompletterande prover från: • • • • • • • • Rektum Svalg (oropharynx) Urin (endast om patient har urinkateter) Trachealaspirat (endast om patienten ventilatorbehandlas) Hud, sternum Hud, axill Hud, ljumske Ev. sår För provtagningsanvisning se 4.4. 4.2 Smittspårning vid nyupptäckt fall 4.2.1 Provtagningslokaler Tag prover från: • • • • Rektum Svalg (oropharynx) Urin (endast om patient har urinkateter) Trachealaspirat (endast om patienten ventilatorbehandlas) För provtagningsanvisning se 4.4 Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 6 (17) Fastställt 2015-04-13 4.2.2 Vilka ska provtas? • • • • • Samtliga patienter som samvårdats i mer än åtta timmar med den nyupptäckta bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter Ovanstående gäller endast patient som är kvar på vårdenheten eller skrivits ut till annan slutenvårdsavdelning eller särskilt boende. Informera behandlingsansvarig läkare på den nya enheten om att smittspårningsprov ska tas Utskrivningsodlingar tas på alla som samvårdats till och med sju dagar efter att den sista kända bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter skrivits ut Den sista dagen för utskrivningsodlingar enligt ovan odlas dessutom samtliga kvarvarande patienter på avdelningen Efter samråd med Vårdhygien kan ytterligare odlingar bli aktuella. Till exempel kan odlingar upprepas på patienter med lång vårdtid och som har riskfaktorer för kolonisering/infektion med karbapenemresistent Acinetobacter 4.3 Smittspårning vid känt fall 4.3.1 Provtagningslokaler Tag prover från: • • • • Rektum Svalg (oropharynx) Urin (endast om patient har urinkateter) Trachealaspirat (endast om patienten ventilatorbehandlas) För provtagningsanvisning se 4.4 4.3.2 Vilka ska provtas? a) I slutenvård: • • • Utskrivningsodlingar tas på alla som samvårdats till och med sju dagar efter att den sista kända bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter skrivits ut Den sista dagen för utskrivningsodlingar enligt ovan odlas dessutom samtliga kvarvarande patienter på avdelningen Efter samråd med Vårdhygien kan ytterligare odlingar bli aktuella. Till exempel kan odlingar upprepas på patienter med lång vårdtid som har riskfaktorer för kolonisering/infektion med karbapenemresistent Acinetobacter Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 7 (17) Fastställt 2015-04-13 b) I korttidsboenden: • • • • Utskrivningsodlingar tas på alla som samvårdats till och med sju dagar efter att den sista kända bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter skrivits ut Den sista dagen för utskrivningsodlingar enligt ovan odlas dessutom samtliga kvarvarande boende på avdelningen Uppföljningsodling: Provta boende som vårdats på samma avdelning som bärare av karbapenemresistent Acinetobacter en månad efter dennes inflyttning. Märk remissen: ”Uppföljningsodling – karbapenemresistent Acinetobacter”. Kontakta Vårdhygien efter provsvar för diskussion angående fortsatta smittspårningsrutiner Urinodling ska alltid tas om någon av de boende får symtom, i form av sveda, träningar och eventuellt feber, som bedöms tyda på urinvägsinfektion. Märk remissen: ”Urinodling – karbapenemresistent Acinetobacter? Annan patogen?” c) I särskilda boenden: • • • Uppföljningsodling: Provta boende som vårdats på samma avdelning som bärare av karbapenemresistent Acinetobacter en månad efter dennes inflyttning. Märk remissen: ”Uppföljningsodling – karbapenemresistent Acinetobacter”. Kontakta Vårdhygien efter provsvar för diskussion angående fortsatta smittspårningsrutiner Genomför avslutande uppföljningsodlingar på kvarvarande patienter när bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter flyttar eller avlider. Samråd med Vårdhygien Urinodling ska alltid tas om någon av de boende får symtom, i form av sveda, träningar och eventuellt feber, som bedöms tyda på urinvägsinfektion. Märk remissen: ”Urinodling – karbapenemresistent Acinetobacter? Annan patogen?” d) På öppenvårdsmottagning: • Ingen smittspårning Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 8 (17) Fastställt 2015-04-13 4.4 Provtagningsanvisning Ange alltid på remissen: ”Odling för karbapenemresistent Acinetobacter. Ej allmänodling” och dessutom I slutenvård: ”Kompletterande odling”, ”Smittspårningsodling” eller ”Utskrivningsodling” I korttidsboenden eller i särskilda boenden: ”Kompletterande odling”, ”Smittspårningsodling”, ”Utskrivningsodling” eller ”Uppföljningsodling” Prov från Beskrivning Rectum Pinnprov med synlig avföring Svalg Pinnprov – slemhinna bakre svalget (oropharynx) Urin – kateter Prov tas med kanyl genom katetern. Transport i sterilt rör Trachealaspirat Prov tas med sugkateter. Transport i sterilt rör Hud; sternum Pinne fuktas med steril koksaltlösning före prov Hud; axill och ljumske Samma pinne används på både höger och vänster sida. Pinne fuktas med steril koksaltlösning före prov Rengör från pus innan provtagning. Pinnprov (fuktas med steril koksaltlösning v.b.) Sår Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 9 (17) Fastställt 2015-04-13 5 Vård av patient med karbapenemresistent Acinetobacter 5.1 Vårdrum och restriktioner I slutenvård och särskilda boenden vårdas patient i enkelrum med eget hygienutrymme. Flergångsutrustning ska så långt som möjligt vara rumsbunden. 5.2 Patient som delat rum och/eller hygienutrymme med känd bärare • • • • • Kan vårdas kvar på rummet Belägg inte vårdrummet med ny patient förrän negativt provsvar erhållits Vid flytt av patient som vårdats samtidigt ska mottagande enhet informeras om att patienten varit exponerad och provtagits Patient med riskfaktorer ska vårdas i enkelrum på mottagande enhet tills negativt provsvar erhållits Patient utan riskfaktorer kan dela rum på mottagande enhet med patient utan riskfaktorer 5.3 Patientens och besökarens handhygien Patient • • • Händerna skall desinfekteras före måltid Händerna skall tvättas efter toalettbesök Vid svårigheter att själv utföra handhygien skall personal vara behjälplig Besökare • Ska informeras om vikten av god handhygien i vårdmiljön 5.4 Livsmedelshantering Personal som vårdar patient med karbapenemresistent Acinetobacter ska inte hantera livsmedel under pågående arbetspass. Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 10 (17) Fastställt 2015-04-13 5.5 Hjälpmedel och medicintekniska produkter för flergångsbruk • • • Hjälpmedel skall vara patientbundna under vårdtiden Begränsa mängden medicintekniska produkter i vårdrummet Medicintekniska produkter för flergångsbruk rengörs och desinfekteras i diskdesinfektor 5.6 Städning, rengöring och desinfektion För utförliga rengörings- och desinfektionsanvisningar hänvisas till ”Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö (RoD)”. Utrustningskrav • • • • Neutralt rengöringsmedel, pH-värde ca 6,5 – 7,5, doserat enligt tillverkarens anvisning (för rengöring av ytor) Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Engångsdukar Rumsbunden städutrustning med engångs- eller flergångsmoppar Dagligen • • • • • • Mekanisk bearbetning är viktig för att uppnå god effekt vid rengöring och desinfektion Rengöring utförs vid synlig smuts med fuktig metod från rent till orent Utför städning av golv med rengöringsmedel och vatten Moppstativ och skaft desinfekteras efter varje användning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Patientnära ytor rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid, t.ex. sängpanel, sänggrindar, sängbord, handtag och kranar i patientens rum och toalett, hjälpmedel etc. Bäcken och urinflaskor rengörs och desinfekteras i spoldesinfektor Vid behov • Punktrengöring- och desinfektion: Torka först upp större mängder spill/stänk av kroppsvätskor med absorberande material och bearbeta därefter ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel innehållande tensid med en ny engångsduk Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 11 (17) Fastställt 2015-04-13 Efter avslutat vårdtillfälle Se även under Dagligen • • • • • • • Rengöring utförs vid synlig smuts med fuktig metod från rent till orent Rengör och desinfektera patientnära ytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Rengör och desinfektera hygienutrymmets tagytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid alternativt oxiderande ytdesinfektionsmedel med tensid Golvet rengörs med rengöringsmedel och vatten Om hjälpmedel använts och är synligt smutsigt görs det först rent med rengöringsmedel och vatten före desinfektion. Följ tillverkarens anvisningar. Desinfektera därefter hjälpmedlet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Textilier och tygdynor tvättas vid minst 60o C. Släng de textilier och tygdynor som inte kan tvättas vid denna temperatur Materiel för engångsbruk som inte använts ska kasseras. Detta gäller även då materiel har förvarats i förrum/sluss. Släng allt i vårdrummet och hygienutrymmet som inte kan desinfekteras t.ex. tidningar, toalettrullar och övrigt engångsmaterial 5.7 Tvätt och avfall • • • • • Rumsbunden tvätt- och sopsäck som byts dagligen När lakan byts, vik ihop dem försiktigt och lägg dem direkt i tvättsäck Förslut tvätt- och sopsäck inne på vårdrummet Konventionell hantering Tvätt/avfall som är kraftigt nedsmutsad med kroppsvätskor hanteras som smittförande Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 12 (17) Fastställt 2015-04-13 6 Bärare av karbapenemresistent Acinetobacter på andra enheter t.ex. öppenvårdsmottagning, sjukgymnastik, arbetsterapi, röntgen, operation Inför all undersökning/behandling gäller att • • • • • • • • • Remitterande enhet i god tid innan informerar mottagande enhet om patientens bärarskap Täcka eventuella sår, infarter etc. med torrt förband Tömma/byta urin-, stomi- och dränagepåse Desinfektera patientens händer Byta till rena kläder Desinfektera tagytor på eventuellt transportmedel t.ex. säng, rullstol, gåbord, rollator Renbädda säng som används vid transport Planera så att patienten kan gå direkt in i undersöknings-/behandlingsrum Avsätta tid för rengöring och desinfektion av patientnära ytor efter avslutad undersökning/behandling Operation • • • • • • Planera för patientens eftervård (Postop och/eller IVA) Planera preoperativt patientens säng skild från andra sängar Begränsa antalet personal i kontakt med patienten Täcka säng med rent lakan och placera säng avskilt under operation Flytta över patient efter operation till säng på operationssalen Kassera anestesislangar efter användning Uppvakningsavdelning/postop/IVA • • Vårda patient i enkelrum, eller Placera patientens säng så avskilt från andra sängar som möjligt Sjukgymnastik och arbetsterapi • • • • • • • Behandling ska om möjligt ske på patientens vårdrum Om behandling sker i träningslokal ska träning ske i eget träningsrum eller avskilt i träningslokal Patient med intakt hudkostym och tätslutande stomi får bada i bassäng Slutenvårdspatient ska duscha och byta om på vårdavdelningen Öppenvårdspatient med riskfaktorer (t.ex. stomi, sår, eksem) anvisas duschutrymme Öppenvårdspatient utan riskfaktorer anvisas det allmänna duschutrymmet Personal ska använda plastförkläde vid mobilisering, träning eller förflyttning. Har plastförkläde inte använts ska arbetskläderna bytas Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 13 (17) Fastställt 2015-04-13 Öppenvårdsmottagning • • • • Förbered mottagningsrummet med medicintekniska produkter och utrustning för endast en patients undersökning/behandling Rengör och desinfektera arbetsyta efter varje patient Kassera överblivet engångsmateriel inklusive obrutna engångsförpackningar Förvara medicintekniska produkter etc. i stängda skåp/lådor Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 14 (17) Fastställt 2015-04-13 7 Personal – provtagning Observera att personal som regel inte ska provtas. Det är endast indicerat vid smittspridning som fortsätter trots att åtgärder har vidtagits för att stoppa indirekt kontaktsmitta via personal, föremål eller ytor i miljön. Beslut om provtagning fattas i samråd med verksamhetschefen på berörd klinik och genomförs av företagshälsovården. Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 15 (17) Fastställt 2015-04-13 Litteraturlista Avsnitt 1-3 Silvia Munoz- Price L et al, N Engl J Med 2008; 358:1271-1281 Acinetobacter Infection Roca I et al. The Acinetobacter baumannii Oxymoron: Commensal Hospital Dweller Turned Pan-Drug-Resistant Menace. Frontiers in Micobiology 2012;3:148, 1-27 Petersson J.et al. Vårdrelaterade infektioner med multiresistenta bakterier – inte bara stafylokocker. Läkartidningen 2006;35 volym 103:2478-2479 http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2013/problem-med-multiresistentacinetobacter-baumannii-pa-brannskadeavdelning-i-linkoping/ APIC guide. Guide to elimination of multidrug-resistant Acinetobacter baumannii transmisssion in healthcare setting, 2010 Sengstock D.M. et al. Multidrug Resistant Acinetobacter baumannii: An Emerging pathogen among Older Adults in Community Hospitals and Nursing Homes. Clin Inf Dis 2010;50(12):1611-1616 Editorial commentary by Medina and Carmeli on pages 1617-1618 Tacconelli E et al. ESCMID guidelines for the management of the infection control measures to reduce transmission of multidrug-resistant Gram-negative bacteria in hospitalized patients. Clin Microbiol Infect. 2014 Jan;20 Suppl 1:1-55. Avsnitt 4 Thom KA, Johnson K, Lee MS, Harris AD. Environmental contamination because of multidrug-resistant Acinetobacter baumannii surrounding colonized or infected patients. Am J Infect Control 2011;39:711-715. Manian FA, Griesenauer S, Senkel D, Setzer JM, Doll SA, Perry AM, Wiechens M. Isolation of Acinetobacter baumannii complex and methicillin-resistant Staphylocuccus aureus from hospital rooms following terminal cleaning and disinfection: Can we do better? Infect Control Hosp Epidemiol 2011;32:667-672. Apisarnthanarak A, Warren DK. Screening for carbapenem-resistant Acinetobacter baumannii colonization sites: An implication for combination of horizontal and vertical approaches. Clin Infect Dis 2013;56:1057-59 Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 16 (17) Fastställt 2015-04-13 Arvaniti K, Lathyris D, Ruimy R, Haidich A-B, Koulourida V, Nikolaidis P, Matamis D, Miyakis S. The importance of colonization pressure in multiresistant Acinetobacter baumannii acquisition in a Greek intensive care unit. Critical Care (open access) 2012;16:R102. Marchaim D, Navon-Venezia S, Schwarz J, Fefer I, Schwaber MJ, Carmeli Y. Surveillance cultures and duration of carriage of multidrug-resistant Acinetobacter baumannii. J Clin Microbiol 2007;45:1551-1555 Wenjun S, Wang J, Wang H, Wang M, Huang Y, Zhuo J, Lu X. Comparing the transmission potential of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and multidrug-resistant Acinetobacter baumannii among inpatients using target environmental monitoring. Am J Infect Control 2013;41:411 Avsnitt 5 Vårdhygien Skåne, Karbapenemresistenta Acinetobacter – Vårdrutiner vid vård på sjukhus, 2012. http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Labmedicin_Skane/Verksamhetsomraden/Vardhygie n/RutinerRiktlinjer/Resistenta-bakterier/ Accessed: March, 2012 Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö (RoD) – Riktlinjer och rekommendationer riktade till personal inom hälso- och sjukvård samt särskilda boendeformer. Vårdhygien Stockholms län, 2014. http://www.vardgivarguiden.se/Omraden/Vardhygien/Dokument/Rengoring-ochdesinfektion/Rengoring-och-desinfektion/ Accessed: October 2014. Dokumentets namn Dokument nr: Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo STÖ006 (E) Godkänt Utarbetat av Ann-Christine Karell Vårdhygien Stockholms län Version 1.0 Rev. datum 2016-12-01 Sida 17 (17) Fastställt 2015-04-13
