Bilaga 6 - underlag till lokalprogram och

Transcription

2014-12-04
Kulturhus Skellefteå
BILAGA 6 - underlag till lokalprogram och
tävlingsprogram från Skellefteå konsthall
Skol- och kulturkontoret
Anna-Karin Larsson
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Kommunledningskontoret
Samhällsutvecklingsavdelningen
Sammanfattning
De berörda verksamheterna i det kommande kulturhuset har tilldelats arbetsuppgifter
bestående av en rad olika frågor, för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya
samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Denna rapport
presenterar resultatet av verksamheternas arbete med frågeställningarna.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Kulturhus Skellefteå_bilaga 6 - underlag till lokalprogram och
tävlingsprogram_Skellefteå konsthall
Sida 2 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Innehållsförteckning
1
INLEDNING ................................................................................................................................................................. 4
1.1
2
GENOMFÖRANDE ....................................................................................................................................................... 4
1.1.1
Organisation ................................................................................................................................................... 4
1.1.2
Arbetssätt ........................................................................................................................................................ 5
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN.................................................................................................................. 7
2.1
2.2
2.3
2.4
3
VISION OCH MÅL ........................................................................................................................................................ 8
PRIORITERAD PUBLIK ................................................................................................................................................. 8
EKONOMI OCH ORGANISATION ................................................................................................................................... 8
TRENDER SOM PÅVERKAR DE FRAMTIDA VERKSAMHETERNA 2030.......................................................................... 10
UNDERLAG TILL LOKALPROGRAM ................................................................................................................ 12
3.1
3.2
4
70/130-PRINCIPEN .................................................................................................................................................... 12
LOKALBEHOV .......................................................................................................................................................... 12
3.2.1
Utställningslokaler........................................................................................................................................ 13
3.2.2
Uppackningsrum, förråd, in-och utlast ......................................................................................................... 13
1.1.1.
Samordning av lokalbehov med MAN ........................................................................................................... 13
ETT KULTURHUS MÖJLIGGÖR NYA SAMARBETEN ................................................................................... 15
4.1
4.2
GEMENSAMMA YTOR OCH FUNKTIONER ................................................................................................................... 15
MÖJLIGA SAMARBETEN MELLAN VERKSAMHETERNA OCH MED ANDRA ................................................................... 15
5
FLYTTEN TILL DET NYA KULTURHUSET ...................................................................................................... 16
6
FORTSATT ARBETE ............................................................................................................................................... 17
BILAGA 1 – PERSONAL PÅ ANDRA KONSTHALLAR .............................................................................................. 19
BILAGA 2 – BESÖKSSTATISTIK NORDANÅ 2009-2013 ............................................................................................. 25
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 3 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
1
Inledning
Skellefteå kommun har en målsättning om att bli 80 000 invånare år 2030.
Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt
på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för
invånarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given
plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering,
innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska
även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten.
Ett första beslut i en lång rad togs 2013-10-01 av kommunstyrelsen i form av ett
inriktningsbeslut som innebär ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där många olika
verksamheter kan inrymmas. Med samkulturhus menas ett hus där alla konstformers
behov av att visa upp sig tillgodoses och är anpassningsbart utifrån de förändringar
som sker i Skellefteås kulturliv. Direkt berörda verksamheter är bland annat
Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthalls verksamhet och Museum
Anna Nordlander.
I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset.
Kommunfullmäktige beslutade 2014-01-28, utifrån en utvärdering av 28 förslag på
möjliga platser från invånarna, att utse kvarteret Perseus (busstorget) för lokalisering
av Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta
kriterierna för kulturhusets innehåll, och uppnår ett genomgående högt resultat i de
övriga kriterierna.
Under 2014 har arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll,
huvudmannaskap och finansiering fortgått. I arbetet kommer även en allmän
arkitekttävling att genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer
senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Inför detta pågår
ett arbete med att ta fram underlag till det kommande lokalprogrammet och
tävlingsprogrammet.
1.1
Genomförande
Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts.
1.1.1
Organisation
Projektledning:
Therese Bäckström Zidohli, projektledare kommunledningskontoret
Petra Liuski, kommunikationsstrateg förvaltningen för support och lokaler
Styrgrupp:
Styrgruppen bestod av kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i
kulturnämnden.
Projektledaren har träffat styrgruppen ungefär en gång per månad.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 4 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Ledningsgrupp:
Ledningsgruppen bestod av kommunens ledningsgrupp.
Projektledaren har träffat ledningsgruppen vid enstaka tillfällen då behov funnits.
Operativ ledningsgrupp:
Kristina Sundin Jonsson, kommunchef
Lars Hedqvist, planeringschef kommunledningskontoret
Ingrid Thylin, avdelningschef kommunledningskontoret
Samuel Lundkvist, ekonomichef kommunledningskontoret
Anders Bergström, förvaltningschef skol- och kulturkontoret
Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär en gång per vecka.
Projektgrupp:
Anna Wallström, utvecklingsstrateg kommunledningskontoret
Krister Gustafsson, chefscontroller kommunledningskontoret
Harriet Wistemar, avdelningschef fysisk planering, samhällsbyggnad
Anna-Lena Lundmark, kulturchef skol- och kulturkontoret
Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern
Gun-Britt Holmlund, vd Skellefteå museum och tf kulturchef t.o.m. 2014-11-30.
Susanne Sinclair, kulturchef fr.o.m. 2014-12-01 skol- och kulturkontoret
Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN
Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka.
Arbetsgrupper
En övergripande arbetsgrupp bestående av Anna-Lena Lundmark, Gun-Britt
Holmlund, Anders Jansson och Fransesca Quartey har arbetat med frågor kring bl.a.
gemensamma funktioner och framtida samarbeten.
Det har även funnits arbetsgrupper i respektive verksamhet som har arbetat med
frågor om hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset.
1.1.2
Arbetssätt
De berörda verksamheterna (Museum Anna Nordlander, Skellefteå konsthall,
Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern) tilldelades arbetsuppgifter under hösten
2013 för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur
verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Arbetsuppgifterna bestod av:
1. Ett nytt kulturhus möjliggör nya samarbeten
Vilka funktioner kan vara gemensamma och hur kan man samarbeta innan
kulturhuset är byggt? Dessa frågor är viktiga i ett tidigt skede för att lyfta blicken
mot de andras verksamheter. Tillsammans ska den bästa samarbetsmiljön för
kulturhuset skapas.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 5 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2. Verksamheterna i det nya kulturhuset
Verksamheterna ska ta fram ett underlag för det kommande lokalprogrammet med
önskemål om utrustning, lokaler o.s.v. För att kunna skapa ett lokalprogram som är
baserat på bl.a. de verksamheter som ska inrymmas krävs det att verksamheterna
arbetar konkret med frågorna, tittar på sin egen vardag och utifrån den blickar
framåt.
För att lyckas skapa goda förutsättningar för samverkan och samarbete är det
viktigt att respektive verksamhet ansvarar för att arbeta fram en vision. I visionen
ska aspekter som trender och prioriterad publik/målgrupper innefattas. Visionen
bör ha ett tydligt framtidsperspektiv och relatera till Skellefteå kommuns
tillväxtmål och på vilket sätt verksamheten bidrar till att detta nås. Visionerna för
de enskilda verksamheterna kommer att ligga till grund för kulturhusets
övergripande vision.
3. Ekonomi
För att kunna arbeta vidare med finansiering och verksamhetsbudgetar inför det
kommande kulturhuset behövs en utgångspunkt. Därför ska verksamheterna ta
fram sin budget för 2014 inklusive eventuella overheadkostnader.
Arbetet har genomförts i arbetsgrupper och för att arbetet skulle gå hand i hand med
den övriga processen har kontinuerliga avstämningar gjorts i projektgruppen. Samtliga
frågor skulle vara besvarade och inlämnade till projektledaren 2014-03-31. Därefter
har ett antal kompletteringar gjorts och slutligen har det inlämnade materialet
sammanställts i denna rapport.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 6 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2
Beskrivning av verksamheten
I nedanstående avsnitt presenteras verksamheten och dess planer för framtiden.
Skellefteå kommun har sedan 1966 bedrivit en kommunal konstutställningsverksamhet
i kulturnämndens regi, först på Expolaris och sedan på Nordanå. Kulturnämnden har
genom tiderna sett den kommunala konsthallen som en viktig verksamhet. I
konsthallens riktlinjer, nu som då, har man sett utställningar av pedagogisk karaktär,
angelägna till innehåll och målsättning, som det primära. Att visa samtida svensk,
nordisk och internationell konst ingår också i riktlinjerna liksom att verka för
geografisk spridning. Likaså tillkommer det uppdraget att spegla regionens konstliv
genom att bereda utrymme för etablerade konstnärer och amatörer i en regelbundet
återkommande jurybedömd konstsalong.
Skellefteå konsthalls mål är att medverka i samhället genom att öka kunskapen om
samtidskonst och stödja konstnärligt arbete. Skellefteå konsthall ska vara en
mötesplats där samtidskonsten synliggörs och diskuteras. Skellefteå konsthall ska
återge den mångfald som samtidskonsten erbjuder. Konsthistoriska utställningar kan
också rymmas inom ramen om innehåll lyfts och förs i dialog med en samtida kontext.
Utställningarna är det primära men det ska också finnas utrymme för produktion,
publikationer och forskning. Verksamheten ska bedrivas på nationell och internationell
nivå, men även ha en regional förankring. Verksamheten ska följa statliga
rekommendationer för konstnärers ersättningar samt vara en del av ett större nätverk
med andra svenska och utländska kulturinstitutioner där samarbetet kan vara
utställningar, program, utbildningar eller Artist in Residence (AiR).
Skellefteå konsthall ska arbeta för att öka intresset och kunskapen om samtidskonst
genom att ständigt föra en dialog med invånare och sina besökare. Skellefteå
konsthalls verksamhet ska vara tillgänglig och öppen för redan befintliga och nya
besökare. Detta ska etableras genom att koppla samman utställningar i konsthallen
med programläggning av föredrag och diskussioner med fackkunniga inom olika
områden, offentliga visningar samt tillgängliga presentationstexter och
avsiktsförklaringar. Betydande rumsliga gestaltningar av utställningarna ska också
tillämpas, liksom prövande av nya former för den pedagogiska verksamheten där man
kan se skaparverkstad med barn och ungdom som en del.
Skellefteå konsthall visar 4-6 utställningar om året med en utställningsperiod om
ungefär 10 veckor. Utställningarna är i regel producerade av konsthallen och visar
framför allt etablerade konstnärer. Utställningarna kan vara presentationer av enskilda
konstnärer eller tematiserade grupputställningar, som vill sätta konsten i ett större
kulturellt sammanhang. Utställningen ”En bildvärld för stora och små”, som lyfte
bilderboken som konstform från 1950-talet fram till idag, är ett exempel på detta.
Planeringsprogrammet för utställningarna har över ett års framförhållning.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 7 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
2.1
Vision och mål
Skellefteå konsthalls mål är att medverka i samhället genom att öka kunskapen om
samtidskonst och stödja konstnärligt arbete. Skellefteå konsthall ska också främja
kvalitet och konstnärlig förnyelse som exempelvis för konsthallens del innebär att
erbjuda aktuella utställningar som avspeglar vår samtid och som visas på den
nationella och internationella konstscenen.
Skellefteå konsthalls vision är att vara en nod och ett centrum i norra Sverige för
samtidskonst år 2030.
Detta ska etableras genom utställningar, program och aktiviteter av hög professionell
nivå med konst såväl från den egna regionen som från den övriga världen. I detta
ingår även att det ska finnas en öppenhet för prövande av nya former för verksamhet
och forskning.
2.2
Prioriterad publik
Skellefteå konsthall ska visa samtidskonst för alla, oavsett ålder och kön.
Verksamheten söker ständigt nya former för att nå en bredare publik och kommer att
fortsätta med punktinsatser för olika mål-och åldersgrupper beroende på arrangemang
eller tydlig utebliven åldersgrupp. Det kan åstadkommas med exempelvis särskild
marknadsföring, tillfällig pop up-verksamhet eller samarbeten med andra
institutioner. Samarbeten kan ske inom det egna fältet för bildkonst eller med andra
konstformer. Skellefteå konsthalls mål är även att vara tillgänglig för alla. Därför bör
entrén vara kostnadsfri samt att gratis trycksaker bör produceras, det vill säga att varje
utställning har en folder som presenterar utställningen på svenska och engelska.
2.3
Ekonomi och organisation
Inför kommande flytt av Skellefteå konsthall bör kulturens konstverksamhet i rena
tjänster utökas. En studie genomförd i slutet av 2013, där hittills 6 konsthallar svarat
(se inlämnat material från konsthallen), visar att konsthallarnas personal är som mest
10 heltider och som minst 3,5 heltider.
Förslag på organisation för Skellefteå konsthall
1 konsthallschef (heltid)
1 konstintendent (heltid)
1 konstpedagog/guide/värd (heltid)
1 konstpedagog/verkstad/värd (halvtid)
Organisationen för Skellefteå konsthall bör ha en konsthallschef som har det
övergripande ansvaret för verksamheten med budget, projektansökningar och
arbetsledaransvar.
Dessutom bör en konstintendent anställas som ansvarar för allt från produktion av
utställningar och program till kontakt/kontraktering med konstnärer och institutioner. I
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 8 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
konstintendentens arbete ingår även idé/researcharbete, innehåll/utformning av
utställningar, texter till hemsida, press och utställningar, hängning och montering.
En tvåspråkig konstpedagog med konstbakgrund bör knytas till verksamheten. I
dennas arbetsuppgifter ingår att guida utställningarna för alla åldersgrupper samt
vakta/vara värd vid utställningarna. Likaså bör en konstpedagog som arbetar praktiskt
utifrån utställningarna anställas, en verksamhet som riktar sig till barnfamiljer och
skolor.
Eftersom försäkringsbolag och utlånande institutioner kräver vakthållning av
utställningarna bör konsthallen ha en egen receptionsdisk med personal. Denna tjänst
bör delas mellan pedagogerna som kan vakta, sälja eventuell litteratur som är kopplad
till utställningarna samt svara på frågor om utställningarna.
Verksamheten behöver också teknikerstöd, marknadsföring och viss typ av
administration.
Förslag på organisation för kommunens konstsamling och -arkiv
1 konstintendent
1 konstassistent (halvtid)
För Skellefteå kommuns räkning vore det allra bästa alternativet att flytta
inköpsansvaret och utsmyckningar enligt enprocentsregeln till en egen tjänst. I
arbetsuppgifterna skulle ingå att ha huvudansvaret för kommunens konstsamling,
konstinköp, enprocentsutsmyckningar samt vårda och visa Meijersamlingen på
Nordanå. Denna person skulle därmed också ha utrymme att utveckla arbetet med
enprocentsutsmyckningar och arbetet med kommunens konstsamling och konstarkivet.
I dagsläget finns ingen tid till sådana strategi- och utvecklingsfrågor. Vidare finns idag
ingen specifik strateg för det allmänna bildkonstlivet, det är möjligt att det skulle
finnas utrymme för det inom denna tjänst.
Idag finns en 25 procents tjänst som inrättas ett halvår i taget, vilken arbetar med
kommunens konstarkiv. Tyvärr uppnås inte ett önskvärt resultat då tiden enbart räcker
till att registrera in-och utlån i en konstdatabas samt vårda trasig konst. Tjänsten borde
få utrymme för stickprovsinventeringar, översyn av montering/hängning/exponering
av konsten på de olika förvaltningarna samt att göra pedagogiska nedslag i anslutning
till samlingen. Idag är det tjänstemannen för Skellefteå konsthall som står för inköp
och enprocentsutsmyckningar men i en förlängning vore det bästa att ansvaret
separerades från Skellefteå konsthall.
Ett annat alternativ är att Skellefteå konsthall fortsatt har ansvaret för kommunens
konst/arkiv, Meijersamlingen, inköp och enprocentsutsmyckningar. En sådan
organisationsmodell råder i många kommuner som har kommunala konsthallar,
exempelvis Gävle och Luleå. Det skulle innebära 3,5 - 4 tjänster istället för 5 tjänster.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 9 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Skellefteå konsthalls verksamhet bör i en framtid följa statliga rekommendationer
gällande löner och arvoden för konstnärer (se MU-avtal). Idag försöker detta följas så
gott det går men i samband med flytt bör konsthallens verksamhetsbudget räknas upp.
Detta då anslaget, som idag är 198 tkr, inte täcker alla bitar som förutom arvoden är
frakter, resor, boende, transportförsäkringar, byggmaterial med mera.
Om man ser till andra konsthallar har exempelvis Luleå konsthall ett
verksamhetsanslag för utställningar på 500 tkr/per år men där har vikten lagts på
mängden utställningar, ca 20 utställningar per år, framför ersättningar och därmed följs
inte MU-avtalen. I Skellefteå bör man i första hand se till konstnärernas rättigheter och
följa statliga rekommendationer.
Förslag på verksamhetsbudget för Skellefteå konsthall: 700 tkr per år.
Budget 2014
Konsthallen - Budget för 2014 inkl OH
tkr
Personal
700
Verksamhet
386
Lokaler
270
OH-kostnader*
376
Total budget
1 732
* marknadsföring, tekniker och övrig personal
2.4
Trender som påverkar de framtida verksamheterna 2030
Kommunens vision är att öka invånarantalet till år 2030, och för att få fler att flytta hit
eller återvända måste Skellefteå kunna erbjuda ett kvalitativt kulturutbud. Idag råder
en stor medvetenhet hos gemene man, där krav på upplevelser är en del. Därmed ökar
förväntningarna dit man flyttar, vad gäller vilket utbud (se, prata och göra kultur) som
erbjuds då man är ledig. För konsthallens räkning gäller det att erbjuda aktuella
utställningar som avspeglar vår samtid och som visas på den nationella/internationella
scenen. Där blir också den praktiska delen, med verkstäder kopplade till
utställningarna, viktiga framför allt för barnfamiljer och skolor. Idag har konsthallen
ingen konstpedagog som både guidar och arbetar praktiskt med utställningarna.
I utställningssverige har de kommunala konsthallarna under 2000-talet fått en allt
viktigare roll. Dels bidrar de till en kulturell och geografisk rättvisa, det vill säga
oavsett var man bor är det en demokratisk rättighet att se och uppleva konst, dels ger
verksamheten arbetstillfällen för en yrkeskår. Positivt för yrkeskåren är också att de
kommunala konsthallarna inte har några kommersiella intressen på samma sätt som
gallerierna eller privatägda institutioner. De kommunala konsthallarna har blivit
viktiga aktörer för att sprida samtidskonsten inte minst sedan Riksutställningars
verksamhet förändrats och inte längre förmedlar vandringsutställningar till hela
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 10 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sverige. Gallerierna minskar dessutom också i antal. De stora finns kvar och är
framför allt etablerade i storstäderna, liksom som de oberoende konsthallarna.
I framtiden kommer utbyten och samarbeten mellan kulturinstitutionerna förekomma i
högre grad, detta för att stärka varandra och kulturens roll. Exempelvis kan tillfällen
till utbyten mellan konstscenerna i norr ges i form av utställningsturnéer,
programutbyten och AiR med mera.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 11 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3
Underlag till lokalprogram
Underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål på lokaler och
utrustning osv.
3.1
70/130-principen
70/130-principen är en intressant princip för det kommande kulturhuset då den
beskriver ett nytt sätt att samordna verksamheter i ett gemensamt hus. Genom ett
flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan man
under perioder låna ut lokaler någon vecka mot att man andra veckor får väsentligt
mycket mer ytor att arbeta på.
70/130-principen förordar en stor flexibilitet vilket kräver koordinering. Skellefteå
konsthall har en lång framförhållning (1-2 års framförhållning) när det gäller
planering av utställningar, dels för att säkerhetsställa en kvalité gentemot både
konstnär/utställare och besökare, dels för den interna planeringen gentemot tekniker,
reception, marknadsföring och internbudget. Konstnärer kontrakteras enligt MU-avtal
och beroende på uppdrag behöver de framförhållning för att producera helt nya verk
eller för att anpassa utställningsperiod efter deras planering.
Att beakta beträffande flexibilitet när det gäller konstverksamhet är att det finns vissa
säkerhetskrav att utgå ifrån. En enstaka utställning kan värderas till 2-3 miljoner,
vilket kräver att konsthallen följer vissa restriktioner som ett försäkringsbolag ställer,
som exempelvis brandsäkra väggar.
Det blir svårt för konstverksamheten att vara fullt så flexibel som 70/130-principen
önskar. Arbetet med att bygga konstutställningar kräver en monteringstid på ca 2
veckor per utställning, och Skellefteå konsthall visar mellan 4-6 utställningar per år
där varje utställning pågår minst 10 veckor. Från konsthallens sida handlar det om att
få tillbaka det de lägger in i tid och pengar, d.v.s. resursvinst. Dessutom måste
publikdeltagande och nätverksbyggande beaktas.
3.2
Lokalbehov
Om man utgår ifrån 70/130-principen har Skellefteå konsthall följande behov:
Utställningslokaler
250/300 – 500 m2. Basen är 250 m2 men vid behov
utökas lokalytan då större utställningar planeras.
Förråd/förvaring (kan delas)
Ca 100 m2. Vissa kvadratmeter bör vara avsatta för
respektive verksamhet, bl.a. för förvaring av
pedagogiskt material.
Totalt 310 – 450 m2
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 12 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
3.2.1
Utställningslokaler
Utställningslokalerna bör ha en takhöjd på minst fem meter och en disponerad yta för
att rymma en större publik – inga smala korridorer och vinklar. I dagsläget drar
Skellefteå konsthall en vernissagepublik på ca 400 besökare vid ett och samma
tillfälle, vilket man bör ha i åtanke när lokalen byggs, inte minst för brandsäkerheten.
Som utställningsplats bör en konsthall ha neutrala väggar och golv. Väggar bör vara
släta och målade med vit matt färg. Golvet kan antingen vara ett obehandlat trägolv
eller putsat pigmenterat betonggolv. Eluttag ska vara dolda och placerade i golv och
tak. Ändamålsenliga armaturer måste finnas i lokalen samt att dess skenor sitter bra i
förhållande till vägg och varandra. Lokalen ska sakna trösklar, golv-och dörrlister.
Internetuppkoppling samt ljud-och högtalarsystem måste också beaktas.
Lokalerna ska säkerhetsklassas med lämpligt klimat-, ljus- och luftförhållande.
Luftfuktighetsnivå ska vara 45-55% RH. Variationen bör inte vara större än 5 % inom
en 24 timmarsperiod. Temperaturen ska vara 18-21º med en variation på ± 1º. Konst
på papper liksom textilier och föremål av annat extra ljuskänsligt material får inte
exponeras för mer än 50 lux under utställningstid. För oljemålningar är gränsvärdet
200 lux. Den ultravioletta strålningen ska på lämpligt sätt begränsas till 75 µW/lm.
Konsthallen ska vidare uppfylla kraven som försäkringsbolag ställer gällande brand
och säkerhet med brandsäkra väggar, vakthållning, osv.
3.2.2
Uppackningsrum, förråd, in-och utlast
Ett uppackningsrum bör ligga i nära eller direkt anslutning till konsthallen samt en
lastzon för in-och urlastning av kollin. Uppackningsrummet ska vara helt brandsäkert
och följa samma direktiv gällande klimat-, ljus-och luftförhållanden som konsthallen.
Till ytan bör uppackningsrummet vara i storleksordningen om ca 100 m2. Det kan vara
en fördel att konsthallen ligger på våningsplan 1, då kollifrakterna ibland kan väga
flera ton och till volymen är stora och otympliga. Förläggs verksamheten till
våningsplan 2-3 blir det sämre förutsättningar och en hiss lämpad för tung last måste
då installeras.
Samordningsvinster som Skellefteå konsthall ser är att tillsammans med MAN dela
uppackningsrum, vars funktion framför allt är förvaring av kommande och befintliga
utställningar.
1.1.1. Samordning av lokalbehov med MAN
Projektgruppen för Kulturhus Skellefteå har efter tidigare utredning från berörda
verksamheter (2014-04-08, se bilaga 1) gett Skellefteå konsthall liksom Museum
Anna Nordlander i uppdrag att utreda om och hur de kan samordna sina lokalbehov
för att minska framtida investerings-och driftskostnader.
Skellefteå konsthall är en kommunal konsthall och Museum Anna Nordlander är ett
museum med regionalt uppdrag, vilkas verksamheter till innehåll och uppdrag ser
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 13 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
olika ut. Skellefteå konsthalls uppdrag är att visa och väcka intresse för nationell och
internationell samtidskonst och MAN ska vara en mötesplats för hela regionen där
samtidskonst och genusfrågor står i centrum. Därför är det viktigt att båda
verksamheterna kan ses som solitärer som kompletterar varandra i ett kommande
kulturhus. Att verksamheterna får löpa parallellt ökar också mervärdet för
invånaren/besökaren, som erbjuds stadigvarande utställningar liksom tillfälliga
upplevelser/händelser som till exempel en teater erbjuder. När inte föreställningar ges
finns alltid en pågående aktivitet i de löpande utställningarna. Detta behövs för att
levandegöra ett kulturhus. Ett bra exempel är Kulturhuset i Stockholm.
Samordningsvinster som Skellefteå konsthall ser är att tillsammans med MAN dela
uppackningsrum, vars funktion framför allt är förvaring av kommande och befintliga
utställningar. Skellefteå konsthall har idag en konstpedagog som arbetar 40 % med
guidade visningar och ingen pedagog som arbetar praktiskt mot barn/ungdom. Blir det
ingen uppräkning för konsthallens organisation och verksamhet har Skellefteå
konsthall inget behov av ett pedagogrum/barnverkstad. Får konsthallen däremot
utökad budget, enligt tidigare utredning, skulle en samordningsvinst kunna vara att
dela på en pedagog/pedagoger.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 14 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
4
Ett kulturhus möjliggör nya samarbeten
Gemensamma funktioner och samarbeten är frågor som är viktiga att lyfta i ett tidigt
skede för att lyfta blicken mot varandras verksamheter. Tillsammans ska den bästa
samarbetsmiljön för kulturhuset skapas.
4.1
Gemensamma ytor och funktioner
I kulturhuset i Luleå finns en egen marknadsavdelning samt ett teknikerteam, och
dessa kopplas in punktintensivt vid nya utställningar. Dessa tjänster belastar inte Luleå
konsthall generellt utan dess service bekostas av en budget för hela kulturhuset. Denna
organisationsstruktur som ligger under kulturförvaltningen, Luleå kommun, vore
önskvärd även för kulturhuset i Skellefteå. Andra funktioner som kan vara
gemensamma är informationsdisk för hela huset (även turistinformation), personal-och
lunchrum, sammanträdesrum, kopieringsrum, föreläsningssal, mindre scen för
tillfälliga programpunkter, lokalvård och eventuellt viss administration. MAN och
Skellefteå konsthall skulle kunna ha ett par gemensamma ytor som exempelvis den
pedagogiska verkstaden och uppackningsrummet.
Vidare borde en butik med bra utbud, allt från konstlitteratur till design liknande
Designtorgets finnas i huset. Butik, restaurang och café bör nödvändigtvis inte drivas
av aktörerna i huset utan kan läggas ut på entreprenad. Till restaurangen borde en
mindre scen knytas så att man kan arrangera allt från soppluncher till rockklubb,
föreläsningar eller framträdanden över alla kulturgenrer.
Det nya kulturhuset möjliggör samarbeten, i högre grad än idag, mellan aktörerna i
huset. Det kan ske exempelvis genom gemensamma festivaler, tematiseringar och
tillfälliga arrangemang. Eftersom Skellefteå är Berättarnas stad kan det vara en möjlig
utgångspunkt till samarbeten mellan aktörerna i huset.
Skellefteå konsthall samarbetar redan idag med institutioner i och utanför Skellefteå,
vilket är något konsthallen kommer fortsätta med.
4.2
Möjliga samarbeten mellan verksamheterna och med andra
Fyrarumsmodellen, som är en ny modell för offentliga bibliotek, och som
Stadsbiblioteket utgår ifrån i sin utredning, går till viss del att använda som modell
även för Skellefteå konsthall. Det vill säga om man utgår från fyrarumsmodellen kan
rubrikerna mötas/delta, inspireras/uppleva, lära/utforska och skapa ingå.
Utställningsrummet kan inrymmas under de tre första rubrikerna och skaparverkstaden
kan ligga under den sistnämnda rubriken. Det är däremot svårt att avgränsa
kvadratmeteryta till varje underrubrik eftersom en konstutställning kan innefatta alla
delar samtidigt som att läsa, titta, tala, känna, visa och fantisera med mera.
Utställningarna kan även ingå vid internationella, nationella och regionala
samarbetsprojekt.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 15 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
5
Flytten till det nya kulturhuset
Det är viktigt att kommunen satsar på en organisations- och verksamhetsuppräkning
för Skellefteå konsthall. Det är också av stor vikt att Skellefteå konsthalls verksamhet
separeras från verksamheten med kommunens konstsamling, där Meijersamlingen
ingår, och uppdrag inom enprocentsutsmyckning.
Inför flytten bör Skellefteå konsthalls grafiska profil ses över, idag har konsthallen till
exempel ingen logotyp. Detta måste samordnas med huset och de övriga aktörerna.
I det nya kulturhuset ser Skellefteå konsthall en möjlighet att få lokaler som är
lämpade för ändamålet och som följer säkerhetskraven gällande hantering/exponering
av konst. Möjligheterna att låna in och visa konst blir därmed mycket större.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 16 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
6
Fortsatt arbete
Arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll, huvudmannaskap och
finansiering fortgår. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att genomföras.
Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för
projektering och byggandet av kulturhuset. Detta dokument kommer att användas som
underlag för det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet.
Dokumentnamn:
2014-12-04
Sida 17 (25)
Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret
Besöksadress: Trädgårdsgatan 6
Tel: 0910-73 50 00
E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se
Hemsida: http://www.skelleftea.se
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Bilaga 1 – Personal på andra konsthallar
Den löpande verksamheten sköts av Röda Stens kansli och tekniker. Röda Sten har sju
anställda med olika arbetsuppgifter.
Verksamhetsledare: Mia Christersdotter Norman Information: Isebell Andersson Pedagogisk verksamhet: Sara Lorentzon Ekonomi: Helena Herou Koordination: Radha Hillarp Katz Teknik: Calle Andersson
Chef 1.0
Intendent 1.0
Pedagog 0.6
Programproducent 0.8
Informatör 0.6
Tekniker 1 0.75
Tekniker 2 0.5(10 månader)
Ekonom 0.25
Extrapersonal/bygg och semester 100 tkr
Detta räknar vi med under 2012 och kostnaden räknar vi då med blir 2.4 mkr. Detta är
för basverksamheten. När vi har Göteborgs konstbiennal blir det naturligtvis nödvändigt
att anställa fler.
mvh Anders Meuller kassör för Röda Sten
Totalt 5 heltider + bygg och semester
Dokumentnamn:
2015-05-28
Tävlingsprogram – Skellefteå konsthall
Sida 19 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Hej Ricky,
Här följer en uppställning. Till detta har jag lagt procentsatser på omfattningen och
huruvida den anställde har lönebidrag. Som du kan se är det 8 av 13 som har
lönebidrag dvs olika omfattning av nedsatt arbetsförmåga. Helt klart är att vi inte skulle
klara budgeten och verksamheten utan dessa. Till detta har vi ett antal personer som
arbetar i receptionen och som utställningstekniker på timmar när det behövs. I
verksamheten ingår också en underavdelning som heter Designarkivet som finns i
Pukeberg med två anställda men där en hel del arbete utförs av anställda på Kalmar
konstmuseum. Även konstkonsulenten har en hel del arbetstid förlagd utanför museets
egentliga verksamhet.
Bengt Olof Johansson – Musiechef 100%
Martin Schibli - Utställningschef 100%
Ivo Soltorp - Strateg 50% (lönebidrag) (kommunikation och marknadsföring)
Per Larsson - Koordinator 100% (lönebidrag)
Anneli Berglund - Konstkonsulent i Kalmar län 100%
Fred Johanson - Konstpedagog 50% (lönebidrag)
Inger Stjerna - Konstpedagog 80% (lönebidrag)
Rune Johansson - Museikamrer 50%
Maiken Fohlin - Administratör 100% (lönebidrag) (konstföreningens medlemmar,
samlingarna, bibliotek)
Britt Söderberg - Webbansvarig/Grafisk produktion 100%
Lars-Åke Skareteg - Tekniker 100% (lönebidrag)
Mika Winsö - Receptionist/Tekniker 100% (lönebidrag)
Hans Hagblom - Lokalvårdare 50% (lönebidrag)
Hoppas det ger någon vägledning och lycka till med projektet. Lokalerna ser riktigt fina
ut!
med vänliga hälsningar
Bengt Olof Johansson
museichef
0480- 42 62 70
bengt-olof@kalmarkonstmuseum.se
www.kalmarkonstmuseum.se
3,5 heltider + Konstkonsulenten 1 heltid + 6,3 heltider på lönebidrag
Totalt: 10,8 heltider.
Dokumentnamn:
2015-05-28
Sida 20 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Hej Ricky,
Roligt att ni ska öppna en konsthall i Boden!
Vi här på Färgfabriken är 4 heltidsanställda. Jag är verksamhetsledare och delar
ledarskap med Jocke Granit som är kreativ ledare. Vi har 2 projektledare/curator och
sen har vi en utställningsvärd/pedagog som arbetar på timmar.
På tok för lite folk för den mängd av aktiviteter och utställningar vi gör men budget är
supersnål och tillåter inga flera tjänster.
Lycka till!
/Pernilla
Pernilla Lesse
Managing Director
pernilla@fargfabriken.se
+46 (0) 708 78 83 00 - mobile
FARGFABRIKEN
Center for contemporary art & architecture
Lövholmsbrinken 1
117 43 Stockholm - Sweden
+46 (0)8 645 07 07 - office
www.fargfabriken.se
Totalt: 4 heltider
Dokumentnamn:
2015-05-28
Sida 21 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Konsthallen i Luleå
Konsthallen i Luleå har 4 heltidsanställda och timanställda fördelade på:
Konsthallschef – Hans Sundvall
Intendent – Eva-Gun Jensen
Konstpedagogisk ledare – Ingela Weinmar
Informationsassistent/Konstpedagog – Anette Carlsson
Timanställda Receptionister och Pedagoger
Personalbudgeten för dessa är: 2 301 064:Utöver dessa finns Verksamhetsstöd med 3 Vaktmästare/Tekniker som arbetar över
hela Kulturens hus men ungefär en halv-tid läggs ner av dessa under ett helt år i
Konsthallen.
Personalbudget 50% för Vaktmästare/Tekniker: ca 210 000:Städpersonalen och Marknadsföringsavdelningen ligger även den utanför Konsthallens
budget.
Musikarrangemang och andra event sköts av Konsert- och Kongressavdrelningen
Cafeet och restaurangen drivs på entreprenad av Restaurang Luleå.
Totalt: ca 6 heltider
Dokumentnamn:
2015-05-28
Sida 22 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Information från 2010 ( 2008 )
Profil
Bildmuseet är ett museum för konst och visuell kultur. Museet visar
utställningar med internationell samtida konst samt konsthistoria och andra visuella
uttrycksformer. Merparten av utställningarna är egenproducerade. Bildmuseet har inga
samlingar.
Antal anställda
6
Budget
Budget 2010 (Innan flytten till nya lokaler)
Personal
2 964 832
Konstnärsarvoden
150 338
Lokaler
3 228 869
Övrigt
2 459 528
Summa
8 803 567
Dokumentnamn:
2015-05-28
Sida 23 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 1
Norrbottens museums publika verksamhet. Alltså den som arbetar i själva museet består
av tillsvidare anställningar enligt nedan:
2.25 museipedagoger (3 personer)
1 intendent,
1,75 reception/butik/café (3 personer),
1 museitekniker,
1 avd.chef/utställnings- o programansvarig,
1 städ (hela museet),
1 informatör (hela museet),
1 ekonom (hela museet).
1 museitekniker (plusjobb)
200 000:- till timanställda och vikarier.
Det blir 11 heltider plus timanställda och vikarier.
Budget för marknadsföring ligger på ca 300 000.
Dokumentnamn:
2015-05-28
Sida 24 (25)
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BILAGA 2
Bilaga 2 – Besöksstatistik Nordanå 2009-2013
ÅR
2009
2010
Museum Anna
13 438 12 068
Nordlander
Skellefteå
14 396 17 842
Konsthall
Skellefteå
15 041 16 737
museum pl. 1
Skellefteå
9 574 10 212
museum pl. 2
Meijersamlingen 7 652 7 622
2013
2014
(jan -aug)
9 821
7 592
18 691 20 940 20 460
11 913
18 582 19 437 21 858
?
12 839 13 200 11 660
?
2011
2012
18 448 14 378
6 390
5 587
10 170
5 888
Dokumentnamn:
2015-05-28
Sida 25 (25)

Bilaga 6 - underlag till lokalprogram och

Transcription

Similar documents

Vitbergets Dag

Se karta (pdf) - Skellefteå museum

Digitalt p-pass, instruktion med bilder (pdf, nytt fönster)

Informationsblad

Smultronställen - Destination Skellefteå

i skellefteåbutiken

September 15 tidningen

Projekt Lotus pressmeddelande_120214 (PDF)