Boken Nycklar

1
Utgiven av
Specialpedagog Birgitta Andersson AB
Thulingatan 7, 262 41 Ängelholm
Tel: 0431-804 43,
E-mail birgitta.andersson@ektv.nu
Hemsida: www.specialpedagog.nu
ISBN-nummer: 91-974347-3-6
Boken tryckt hos Tryckservice i Ängelholm AB
Tel: 0431-834 40
2
Nycklar
till
professionella möten
och individuella lärstilar
Boken riktar sig till anhöriga, pedagoger, psykologer
samt övrig personal, som i sin omgivning och verksamhet
möter personer som behöver tillrättalägganden i det
personliga mötet och i sin inlärningsmiljö.
Boken riktar sig till Er som vill veta mer om lärstilar. Hur
dessa påverkar och kan användas för att uppnå insikt,
förståelse och optimal inlärning utifrån närmiljöer och
samhällets verksamheter.
Text: Birgitta Andersson
Bild och bildtext: Gunilla Olsson
3
Innehållsförteckning
Förord .………………………………………………5
Prolog .………………………………………………7
Inledning .……………………………………………9
Del 1:
Möta – mötas – bemöta …………………………….11
Kognitivt förhållningssätt …………………….........20
Mental medvetenhet ………………………………..24
Lärstilar – faktorer som påverkar …………………..34
Identitet – självbild ………………………………...50
Sammanfattning ……………………………………55
Frihet - ansvar- insikt ………………………………56
Del 2:
Kommunikation ……………………………………60
Bilden som talar ……………………………………72
Bilden som förklarar ……………………………….78
Bilder i sekvenser – seriesamtal …………………...95
Bilder och ord – sociala berättelser……………….104
Epilog …………………………………………….134
Litteraturhänvisning ……………………………..135
4
FÖRORD
Att se, utveckla och vara medveten om lärande relationer i
professionella möten kräver medvetenhet om människors unika
förmågor och egenskaper. Vi har i sedan tidernas begynnelse vetat
att människor är olika, men de konkreta verktygen har inte alltid
varit tydligt accentuerade. Vi lever i informationsflödets tidevarv
och viktigare än någonsin är reflektion och medvetenhet om hur vi
kan skapa goda lärandesituationer med förståelse och empati.
Vi som arbetar i lärande organisationer får hela tiden möjlighet att
möta och bemöta olikheter. Många gånger kanske jag inte alltid ser
och förstår det du ser. Vi behöver hela tiden påminnas om att
perception är selektiv att många olika faktorer medverkar i och
under mötet med andra. Att vi hela tiden kan lära av varandra och
att vidga sin egen ”verktygslåda” i förståelsen för andra är viktiga
insikter och livsfärdigheter.
Under mina tolv år med lärstilar som pedagogisk plattform har jag
hela tiden fått se nya dimensioner av mina medmänniskors unika
sätt att ta till sig, processa och bearbeta information. Många gånger
har jag inte alltid förstått, många gånger har jag önskat mig ännu
bredare praktisk färdighet och djupare teoretisk insikt och vissa
gånger har mina reaktioner inte varit de optimala för den
situationen.
Det är med ödmjukhet som jag upplever en ökad förståelse för våra
medmänniskor i allmänhet och våra elever i synnerhet. Framför allt
klappar mitt hjärta för de elever som inte alltid fått uppleva
lärandets glädje på sina unika villkor.
5
Det är därför jag med glädje välkomnar boken Nycklar till
professionella möten och individuella lärstilar. Vi behöver just
nycklar för att låsa upp våra egna och andras dörrar: nycklar som
kan ge en större insikt och framför allt större förståelse och nycklar
som kan vara redskap i de lärande relationerna i livets skola.
Tack Birgitta Andersson och Gunilla Olsson för ert bidrag till
individers olikheter.
Och all läsare, välkommen till en konkret och användbar bok om
lärande relationer.
Fil. Dr. Lena Boström
6
Prolog
Aspergers Syndrom är för mig detsamma som att ibland ha svårt att
tolka andra människors tankar, känslor och avsikter. Det innebär
även att jag har svårt för slarviga och ungefärliga instruktioner och
tider. Det medför även en svag känsla av att inte riktigt alla gånger
förstå hur saker och ting hänger ihop, hur kan exempelvis en viss
min eller gest förstärka ett verbalt budskap?
När jag får en utvald situation förklarad för mig, varför kan jag då
inte instinktivt applicera denna nyförvärvade kunskap i en ny,
liknande situation? Varför känns ibland andra människors sätt att
uppfatta, tolka och reagera på omvärlden så konstigt och på alla vis
främmande? Det känns, i det närmaste, uppriktigt sagt, som om jag
ibland är omgiven av marsianer, som enträget, visserligen
omedvetet, men automatiskt färgar mig grön, genom mina
ansträngningar att förstå och passa in.
Min perception har tidigare varit ett problem för mig, och det har
främst handlat om den auditiva och taktila perceptionen, än idag är
ljud och vissa material obehagliga. Det har varit svårt att hantera
eftersom jag inte visste var jag skulle placera känslan. Jag trodde
jag var galen. Som jag ser det idag så låg nog större delen av
påfrestningen i det faktum att jag inte hade en aning om varför jag
upplevde det som jag gjorde. Känslan av ett visst klädesplagg mot
huden kunde vara olidlig. Detta resulterade i att jag ”fattade tycke
för” vissa plagg i min garderob. Dessa plagg fick inte tvättas. Jag
kommer speciellt ihåg ett plagg, en röd mjukiströja med det vita
trycket ”Complete” framtill. Jag hade denna tröja tillsammans med
ett par beiga chintz. Dessa plagg tillsammans, framkallade den
ultimata känslan utav välbefinnande. Jag blev mycket sårad eller
snarare stött när folk i min omgivning kommenterade min tröja på
ett negativt sätt. Jag tyckte de gjorde narr av något som för mig var
högsta prioritet för mitt välbefinnande.
7
Jag har lättare för att ta in instruktioner om de är klara och tydliga,
ord som ungefär, cirka och eventuellt komplicerar genomförandet
av uppgiften. Jag vill veta exakt vad och hur jag ska genomföra en
uppgift. De gånger då jag inte fått tydliga instruktioner i skolan har
det hänt att jag struntat i att lämna in den. Anledningen till att jag
struntat i att lämna in uppgiften beror på att det blir en enda ”soppa”
utav eventualiteter i huvudet. För mig fungerar mind maps bra. Jag
får en bättre förståelse för hur de olika sakerna hör ihop och varför,
jag får helt enkelt ett helhetsperspektiv. Nedskrivna instruktioner,
hur jag ska göra eller gå till väga är också något som är bra för mig.
Då kan jag snabbt och enkelt läsa vad som krävs av mig. Diagram
hjälper mig att få grepp om det jag arbetar med. Jag får en inblick i
hur saker och ting förhåller sig till varandra. Det är också bra när
jag ska placera något i sitt sammanhang. Att se på film eller TV för
att inhämta instruktioner i ett ämne eller få kännedom om något, är
effektivt, eftersom jag då får bilder att hänga upp informationen på.
Jag har så länge jag kan minnas främst lyssnat till orden då jag
samtalat med människor. Jag ser orden men de registreras inte
alltid. Då får jag inget sammanhang. Jag ser inte hur orden är i
relation till varandra, utan de står frikopplade från sitt sammanhang.
Gester och mimik har jag ”raderat” ur tolkningen av samtalen, allt
enbart eftersom att jag är osäker på skillnaderna mellan de olika
minerna och var gränserna mellan dem går. Sociala situationer jag
ställs inför i det vardagliga livet kan ibland vara förvirrande,
känslan av att nog inte ha uppfattat riktigt allt eller missuppfattat
kommer lätt smygande.
Jag har alltid uppfattat andra människor som annorlunda. Nu förstår
jag att det är jag som varit annorlunda. I möten i dag märker jag att
vi alla är annorlunda.
Rakel 23 år
8
Inledning
I mitt arbete med barn, ungdomar, vuxna, i samtal, i handledning, i
verksamhetsutveckling har jag funnit att det är nödvändigt att ha
många nycklar för att kunna möta, mötas och bemöta.
Den första nyckeln är den som ska ge hjälp att se sig själv. Det är
förutsättningen för att bra bemötande ska kunna ske. Att bli
medveten om den egna tolkningsprocessen och förmågan att
handskas och känna igen egna känslor.
Nästa nyckel är till möten med annorlunda tankesätt och
hanlingsmönster. Bra möten karaktäriseras av respekt för varje
individs personlighet. Kvalitén i möten bygger på ömsesidighet i
lyssnandet och förståelsen inför olikheter.
Ytterligare nycklar fordras till att bygga upp relationer. Genom
inlevelseförmåga insikt ge stöd till medvetenhet, självinsikt och
utveckling av individuella förmågor och egenskaper. Försöka
frigöra förnuft och viljestyrka som leder till positiva processer och
framsteg.
Nycklar krävs för att hitta bästa sättet att få eller skaffa sig kunskap
och kunna använda sig av den. Insikt föder utsikt.
Andra nycklar behövs för att hitta möjligheter att lösa problem.
Hjälp till anpassningsförmåga utifrån olika situationer, stöd att se
andras perspektiv och balans mellan känsla och förnuft.
Fyra ting kommer inte tillbaka; en avskjuten pil,
ett uttalat ord, ett försummat tillfälle och ett tillryggalagt liv.
Obnar Ibn-Khattob
Birgitta Andersson
9
Del 1
Man kan inte öppna en
bok utan att lära någonting.
Kinesiskt ordspråk
10
Möta – mötas - bemöta
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är och börja just där.
Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon
kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå
mer än vad hon gör, men först och främst förstå det han förstår.
Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att
jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad
av den andre istället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför
den jag vill hjälpa, och därmed måste jag förstå att
detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon.
Kirkegaard
Socialt samspel kräver förmåga att tänka flexibelt och mångsidigt.
Motpartens minspel och kroppsspråk liksom de egna känslorna
bidrar till bedömning av den aktuella belägenheten. Snabbt måste en
11
bearbetning ske för att välja strategi, reagera och bemöta situationen
adekvat både vad gäller beteende och språkligt uttryckssätt.
Jag kommer inte ihåg om jag knuffade Gustav
eller det bara blev så.
Markus
Se
I alla möten reagerar vi
utifrån vårt eget ”jag-plan”.
Vi har upplevelser och
erfarenheter baserade på vår
bakgrund och de kulturella
miljöer vi tillhör. Vi tillägnar
oss värderingar, normer och
ideal som styr vårt förhållningssätt.
Förmana
Vi tror vi är objektiva när
vi blir irriterade på andra,
men det är vi sällan.
Vi gör automatiska tolkningar
som kan vara felaktiga.
Hur möter du Markus
med hänsyn till vad han gjort?
Hur lyssnar du
till hans förklaring?
12
Lyssna
Förklara
Undersökningar har gjorts över vilka de vanligaste sanktionerna
mot barn är. Vid en skotsk studie av 871 lärare framkom att 99 %
använder sig av skäll, 64 % gör det ofta, men endast 7 % ansåg att
det var effektivt att skälla (Johnstone & Munn, 1992) .
Lärarna skäller mycket på mig. De skäller på nästan allt. På
lektionerna om jag inte kan sitta stilla, på rasterna om jag inte
hinner in i tid, i matsalen, överallt.
Brian 11 år
Det är klart man ska tala milt och vänligt till små barna, men
ibland liksom går det inte. Fast det är nog rätt det som stod i
tidningen att barna blir illbattingar när man ryter åt dem.
Astrid Lindgren
Observationer har visat att en lärare ger eleverna 35 instruktioner
i halvtimmen. I klasser där det finns elever med beteendestörningar
ges det 60 instruktioner under samma tid. Man har också konstaterat
att ju fler instruktioner och kritiska, negativa kommentarer en lärare
ger, desto mer ökar elevernas motstånd och beteendeproblem.
(Webster-Stratton, 1999).
13
Hur medvetna är vi om vår egen värdegrund? Vi bör kritiskt
fundera över våra attityder, vilka regler, normer och ideal som styr
vårt förhållningssätt. Egna personliga problem och konflikter
aktualiseras i kontakter med de människor vi möter. Det handlar om
människosyn och respekt. Många människor med funktionshinder
känner sig överkörda, ifrågasatta, inte tagna på allvar, eller
oförmögna att påverka sin situation. De upplever att personer som
arbetar med dem, eller personer i den offentliga sektorn, inte visar
respekt.
Samma känsla finns hos äldre personer och barn. Det finns mycket
okunskap och rädsla. En del blir handfallna och ställda, inför någon
som beter sig avvikande, om inte kunskap och förståelse finns.
Ödmjukhet är att visa att man inte förstår allt. När någon vågar
visa detta ger det mig större trygghet än när jag träffar personer
som säger att de kan och vet bäst.
Håkan
Magnus hade begärt en individuell plan. Denna gjordes tillsammans
med hans nätverk. Efter några dagar började han klaga. Han tyckte
att han inte varit delaktig, att saker bestämts, som han inte hade gått
med på. Magnus fick förklaringar genom bilder och resonemang.
Han var mycket irriterad över hur städningen skulle utföras. Han sa
att all personal tyckte olika, vilket hade medfört att han vägrade
städa.
Vi bestämde att Magnus skulle göra en video och utifrån den
beskriva hur han ansåg att hans lägenhet skulle städas, samt
resultatet av städningen. Det vi tillsammans kom fram till skrev vi
ner, så att han skulle uppleva, att det han framfört blev taget på
allvar, men också förstå att vissa saker inte kunde förändras på
grund av omständigheterna. Det nerskrivna blev det budskap, som
inte bara Magnus kunde ta till sig utan också hans omgivning. Olika
uppfattningar och värderingar eliminerades genom att Magnus,
14
såväl som hans personal, kunde hänvisa till den individuella planen
och videon.
Mitt, Magnus, sätt att se och att uppfatta.
Jag har begärt och fått en individuell plan.
Jag tyckte att andra bestämde vad som skulle stå i planen.
Jag hade svårt att förstå att arbetet på hunddagiset var
det enda arbete som fanns då.
Jag hade också svårt att förstå att i mitt boende ska ALLA som bor
där ha personaltid. Personalens arbete är att hjälpa mig och alla de
andra så att vi ska kunna klara ett eget boende.
Nu fungerar allt mycket bättre.
Jag träffar min personal.
Jag städar varje torsdag utifrån videon.
1:a torsdagen varje månad, storstädning. (Se städboken.)
Jag duschar i min nya duschkabin.
Jag skall söka jobb på arbetsförmedlingen och prata med
min kontakt i kommunen om arbete.
Helst vill jag börja på Björksätra. Birgitta, Gudrun och Ann
undersöker om det är möjligt.
Nu känner jag att jag är med och bestämmer.
15
Alla som arbetar med människor har en yrkesidentitet som skapats
genom utbildning och praktiskt arbete. Men i arbetet nära
människor använder vi oss också av vår personlighet. Medvetet och
omedvetet tolkar vi händelser, situationer och stämningar. Vi blir
förargade och irriterade, ibland kränkta och sårade. När vi är
vänliga förväntas vi bli bemötta på samma sätt. När det inte sker så
får vi obehagskänslor. Vi känner olust eller blir besvikna.
När vi identifierar något, t.ex. ett beteende utifrån en händelse kan
vi välja att placera det i ett fack. Pelle gör allt utifrån ”sina villkor”,
han bestämmer. Han är kravundvikande och lat. Vi tror oss veta vad
det är. Vi har ett omdömestänkande som inte föregåtts av
reflektioner och ifrågasättande. Det är då lätt att reagera
känslomässigt. Vår bedömning blir till en sanning. Detta utesluter
möjligheten till förändring.
16
Det professionella klivet tar vi när våra känslomässiga reaktioner
tas över av konstruktivt tänkande och handlande. Motsatsen till
omdömestänkande är utformningstänkande. Hur kan vi hjälpa
Pelle? Hur kan vi ge honom de koncept och strategier som han
saknar?
De viktigaste faktorerna är att varsebli, registrera och fånga upp
signaler och utifrån dessa analysera och se möjligheter för att hitta
strategier som bidrar till förändring och utveckling. Från ett
utifrånperspektiv måste vi bilda oss ett inifrånperspektiv. Detta
utvecklar vi genom att inte bara observera personens yttre beteende.
Vad han/hon gör, hur information tas emot och hur han/hon svarar
på informationen. Vi måste också se vad som finns inom personen,
personens intellektuella och emotionella förmåga. Hur personen
tolkar sina sinnesintryck, hur han mår, den fysiska och psykiska
statusen. Dessutom bör vi ha kännedom om personens mognad och
utvecklingsnivå. Ytterligare en viktig faktor att fundera över är
omständigheterna runt personen. Hur omgivningen, miljön, en
specifik situation bidrar till att skapa svårigheter.
Personen interagerar med omgivningen och miljön. Med hjälp av
observationer kan vi få en uppfattning om hur och på vilket sätt
olika faktorer påverkar. Tillsammans med personen samverkar vi
sedan för att ställa upp mål och ge insikt och förståelse över varför
målet är viktigt att nå. Vi utvecklar tankar och strategier, delger
17
krav och positiva förväntningar. Syftet med utformningstänkande
är att åstadkomma nya möjligheter. I detta arbete bearbetas egna
erfarenheter och attityder. Vi finner handlingsalternativ och metoder
som ger nya perspektiv.
Den som aldrig får känna tillit
blir aldrig tillitsfull
Den som aldrig ges ansvar
blir aldrig ansvarsfull
Den som ingen litar på
litar inte på någon
Skapa kontakt är att mötas utifrån ett ömsesidigt förtroende. För att
kunna förstå och dra slutsatser måste vi lyssna. Kreativitet, tålamod
och humor är bra egenskaper. Om gemenskap ska ha en chans
måste den individuella friheten handla om självbegränsningar,
integritet och respekt.
Den främsta uppgiften är att frigöra elevens eget förnuft.
Sokrates
Tänk på:
• när du talar till ett barn, böj på knäna
var i jämnhöjd
• undvik barnspråk
• när du talar till en vuxen, bemöt den
då som en vuxen inte som ett barn
• sätt dig in i personens situation och
ha förståelse för hans/hennes behov
18
•
•
•
•
•
•
•
var saklig och konkret
ge förklaringar som bygger på personens lärstil
var inkännande, försök inta och förstå den andres perspektiv
och hans sätt att tolka en situation
tala till och med den det gäller, aldrig över huvudet på
personen
prata inte om en person som är närvarande, även om
han/hon har svårt att kommunicera och förstå
skoja inte, ironisera aldrig över något som barnet/personen
upplever som allvarligt. Det kan uppfattas som kränkande
lyssna, lyssna färdigt. Vi är snabba på att koppla på vår egen
verklighet, vår sanning, vilket kan leda till feltolkningar.
Ett bra bemötande tar inte längre tid
och det lönar sig i längden.
När du talar till mig
tror du att jag är annorlunda,
men jag vet att det är
DU som är annorlunda.
Petra 15 år
Vems verklighet utgår du ifrån?
Låt oss aldrig glömma att:
• den viktigaste anpassningen kommer från oss
• det är aldrig för sent
19
Kognitivt förhållningssätt
Kognitivt förhållningssätt utgår från att människans tankar, känslor
och beteende ömsesidigt styr och påverkar varandra. Kognitiv
utveckling rör sig om kvalitativa förändringar i sättet att uppfatta
världen. Att kunna se och förstå sammanhang och principer. Det
handlar också om individens förutsättningar till att ta ansvar, ha
handlingskapacitet och förmåga till social kompetens. Ibland
behöver sättet hur en person tänker, känner och agerar förändras.
Personen behöver stöd och hjälp att förstå och se sig själv, sitt
beteende, men också insikt om att det finns andra sätt att tänka,
handla och agera. Personen behöver tid och övning för att ta till sig
strategier som leder till bättre
levnads-vilkor.
Tuve blir lätt arg och irriterad så
snart han upplever en motgång
eller något motstånd. Han
reagerar då med att slå sönder
saker, blir våldsam och uttalar
verbala hot. Tuve behöver hjälp
att hitta andra sätt att reagera,
men också förstå bakomliggande orsaker till sina
känslor. Han måste få insikt om
vad hans agerande kan leda till.
Vera har kontrolleringstvång. Många timmar går åt till att
kontrollera symmetrin på hyllor, tavlor, men även kolla om dörrar
20
är stängda, kaffebryggaren avstängd, rätt saker ligger i väskan. Hon
behöver stöd för att hitta strukturer och andra sätt att tänka.
Med ett kognitivt förhållningssätt kan personen få hjälp att utforska
tankeförvrängningar som oftast är av negativ karaktär och bli
medveten om konsekvenserna som följer. Det handlar om hur en
individ på olika sätt tolkar och bearbetar alla sinnesintryck.
Perceptionen spelar en stor roll i informationsprocessen. Hur
individen känner igen och kodar information, som finns lagrad i
minnet, med ny information.
Utifrån dessa tankemönster sker agerandet. Individen får hjälp att
utforska och ompröva sina egna antaganden och handlingsmönster.
Det innebär, att genom verbal information, genom bilder och
skrivna texter ges stöd och möjlighet till att aktivt analysera och
reflektera över sättet att reagera och dess ändamålsenlighet.
Individen får hjälp att från det konkreta tänkandet resonera sig fram
till abstrakta antaganden. På så sätt försöka se och förstå vilka
vinster det kan innebära att förändra sättet att hantera olika
situationer. Insikter utvecklas, processen medverkar till ett mer
nyanserat och flexibelt handlingsmönster.
Den som försöker medvetandegöra individen att se och förstå
alternativa, mer konstruktiva sätt att reagera och handla, ska vara inlyssnande och visa respekt. Samtidigt måste individen konfronteras
med realistiska påståenden. Visas på konsekvenser utifrån hur han
just nu reagerar och vad resultatet kan bli efter en förändring.
Processen är viktig. Det går inte att från den ena stunden till den
andra ändra ett beteende bara för att någon annan presenterar en
lösning eller ger råd och tips. Det krävs att individen själv är aktiv,
hittar eller tar till sig idéer och strukturer som passar bättre i en
situation då individen kört fast.
Personen bör med eller utan hjälp, noggrant, medvetet och praktiskt
använda sig av de genomtänkta, gemensamt beslutade strategierna.
21
Avtal och åtgärder ska tidsbegränsas och en regelbunden
utvärdering ske. Det handlar ofta om att ge strategierna tid för att
befästas. Utrymme måste finnas för att givna verktyg, nya system
och tankesätt ska konfirmeras och automatiseras.
Syftet med det kognitiva förhållningssättet är att öka förståelsen och
medvetenheten. Hjälpa personen att förändra känslor, tankar och
beteende och möjliggöra ett bättre livsinnehåll och ett fungerande
bra liv. Det handlar om övergången från en reaktiv till en kognitiv
attityd. Där det kognitiva ska påverka och underlätta sättet att möta
verkligheten. Genom en positiv inställning ska individen ges
möjlighet till att ta ansvar för tankar, känslor och handlingar.
Därmed frigörs energi och det blir lättare att leva i harmoni med sig
själv.
Hörnstenarna i det kognitiva förhållningssättet är att:
• utgå från nuet och konkreta situationer
• titta på beteende, tankar, känslor, attityder och observera
hur dessa tjänar och begränsar personen
• utifrån dessa göra individuella planer som bygger på
observationer och analyser
22
•
•
•
•
•
aktivt samarbete
hitta vägar till ökad insikt där delmål bidrar till att stora
problem görs hanterbara
struktur och pedagogiskt arbete
överenskommelser
utvärdering
En trygg relation skapar förutsättningar för att kunna utforska
både problem och resurser. Samarbetet ska utgå från konkreta
mål. I alla tider har människan sökt system och ordning. Vi
söker struktur i kaos. Vi försöker kompensera vår osäkerhet
genom att skapa mening i tillvaron. Vi vill göra det obegripliga
begripligt och det osynliga synligt. När det system, som en
person bygger upp i sitt kaos, inte är ändamålsenligt och om det
leder till negativa konsekvenser på grund av sättet att tänka och
reagera, då måste nya system in.
För att uppmärksamma någon på sin situation måste personen
medvetandegöras. Saker behöver läras ut för att läras in.
Miljöer, personer och kunskap sättas samman till sammanhang
för att bli helheter. Att finna balans mellan ”vara och göra” hitta
sitt inre rum och sin egen kraftkälla. Detta leder till nya
dimensioner, som ger större förmåga att hantera vardagslivets
göranden och fungera i samhället.
Det finns människor som
kommer in i våra liv och lämnar det igen.
Det finns också människor som stannar en stund
och lämnar fotspår i våra hjärtan.
Och vi är aldrig mer de samma.
Kristina Reftel
23
Mental medvetenhet
Tuve har varit på sitt livs första fotbollsmatch. Laget han hejade på
vann. Det blev 2-0. Han fick korv och en läsk i pausen. Ulla har
varit på födelsedagskalas. Sofia fick presenter. Hon fyllde år. Sofia
blev glad för Ullas present. Ulla blev bjuden på prinsesstårta. Hon
tyckte det var jättegott.
Allt vårt tänkande beror på existerande, tillgängliga föreställningar.
Våra tankar är kopior av våra föreställningar. Det vi varit med om,
upplevt på ett eller annat sätt.
Utifrån Tuves första upplevelse av en fotbollsmatch har han fått en
föreställning om hur en match går till. Ulla har blivit bjuden på
prinsesstårta, så nu vet hon hur en sådan ser ut och smakar. De har
skapat sig mentala bilder. Det är skillnad mellan hjärnans förmåga
till mentalt tänkande och medvetenhetsaktiviteter. Vi har en
oberoende medvetenhet som vi brukar kalla det undermedvetna.
Mental kapacitet styrs av hur vi kan kombinera våra idéer om
verkligheten och återinta förvärvad kunskap från det
undermedvetna. Vi förstår och får begrepp utifrån tidigare
24
erfarenhet. Hur vi förstår eller missförstår har också samband med
våra emotionella upplevelser. Det var trevligt på fotbollsmatchen,
”mitt” lag vann men det hejades för mycket. Prinsesstårtan var
god, särskilt den gröna marsipanen. För att tänkandet ska kunna
orientera sig i verkligheten, i vår tillvaro, så skapar vi system över
föremål, händelser, situationer, och tidpunkter.
Har du någonsin sett ett moln på nära håll, frågade Fredriksson.
Jo svarade muminpappan i en bok.
Tove Jansson
Vi katalogiserar föremål, personer, situationer, men även
omständigheter, i olika system. T.ex. begreppet sommar, som vi
förknippar med att bada, segla, grilla, semester, sol/regn utifrån
upplevelser. Systemen hjälper och ger oss perspektiv,
överskådlighet och förståelse.
Mentalt tänkande förutsätter system annars blir tänkandet planlöst
och godtyckligt och knappast förnuftigt. System är hjälpmedel och
nödvändiga för vår uppfattning, vår vision av tillvaron, händelser
och situationer. De bygger på fysiska föreställningar från
erfarenheter. Sådant som individen varit med om, aktivt gjort,
förstått och kommer ihåg.
Om det inte fanns vatten skulle vi inte kunna lära oss simma och då
skulle vi drunkna.
Nils
Gunnel & Kjell Swärd
Det finns en inre bild och kännedom som bidrar till individens
slutledningsförmåga. Individen lär nytt genom att ständigt vara
utsatt för inre och yttre påverkan. Vi mognar, ny kunskap förvärvas,
nya erfarenheter och möten bidrar till vidgat perspektiv. Detta
innebär att gamla system som ligger till grund för slutsatser prövas.
Individen tänker om och nya system bildas. Tuve får andra
upplevelser av fotbollsmatcher och Ulla om prinsesstårtor. Graden
av mental medvetenhet handlar om vår förmåga till
slutledningstänkande, principtänkande och perspektivtänkande.
25
Att ha rätt för tidigt är detsamma som att ha fel.
Julius Caesar
Tuves förmåga att acceptera andra fotbollsarenor och lag, andra
omständigheter utifrån matchen eller att Ulla accepterar
prinsesstårtor med rosa marsipan, som även kan ätas när Sofia inte
har födelsedag, är exempel på hur nya upplevelser införlivas med
gamla och ger nya dimensioner.
Arvids klass har fått en vikarie. Utifrån Arvids sätt att tänka och
resonera så är en vikarie inte utbildad. Alltså behöver Arvid inte bry
sig om vad vikarien säger eller följa hans instruktioner och
arbetsuppgifter.
Emotionella föreställningar är upplevelser utifrån situationer och
känslor som uppstått i ett möte eller utifrån händelser. Fantasier
tillhör också vårt emotionella tänkande. Åsikter och tyckande om
föremål, människor och upplevelser påverkar vår systematisering,
liksom vanföreställningar, subjektiva förväntningar, spekulationer
och antaganden.
Vårt principtänkande kan bygga på dogmer och olika trossaker,
men också på faktiska begrepp utifrån matematik och vetenskap. Vi
konkretiserar upplevelser och omformar begrepp. Vi får nya
26
perspektiv. Perspektivtänkande är motsatsen till principtänkande.
Hugo har utifrån principer en bestämd uppfattning om att alla
blondiner är ”dumma.”
Lennart anser att Volvo är en svensktillverkad bil. Då är den bra.
Därför köper Lennart endast Volvobilar
Kan en husägare samtidigt vara en äventyrare?
Omöjligt, skulle jag säga.
Muminpappan
Genom möten, upplevelser, ny kunskap bildas nya erfarenheter och
insikter. De olika synpunkterna är förmodade och utifrån dessa gör
vi antaganden för att få sammanhang. Vi får överblick utan att hålla
fast vid detaljer. Vi kan lämna abstrakta principer, se proportioner
och generalisera. Vi kan orientera oss i verklighets och
kunskapsområden och urskilja känslor och fantasier.
Vi förvärvar nya idéer som vi bearbetar och nya system bildas. I
ungdomsåren kan det vara svårt att se vad som är möjligt och vilka
förutsättningar som finns för förändring. En individs
utvecklingsnivå, livserfarenhet och bedömningsförmåga ligger till
grund för nyorientering. I och med att faktakunskap ökar,
informationsflödet och upplysning stiger och friheten att tänka
självständigt blivit större, så har vår mentala medvetenhet kunnat
utvecklas.
Hugo har träffat en ny ”tjej” Pia. Hon är söt, jättesmart och blondin.
Lennart har läst att delar av Volvobilar och vissa Volvomärken
tillverkas i andra länder än Sverige. Men trots det fortsätter han att
köra Volvo ”det är ju en bra bil.”
27
En del personer kallar vi rigida. De hävdar sin uppfattning om t.ex.
olika folkslag, politiska åsikter, platser, maträtter och står fast vid
sina åsikter. Det som hindrar omtänkande är personens
utvecklingskapacitet eller ovilja. Det kan också vara motstånd att se
nya möjligheter eller ändra uppfattning. Kulturmönster, seder och
traditioner kan också ligga bakom. De klamrar sig fast vid något
som verkar omistligt. Somliga har en oförmåga att förvärva nya
idéer. De reflekterar inte utan hänger upp sig på inlärda system.
Tuve blir mycket störd och irriterad om någon tagit ”hans” plats.
Han blir stressad och försöker vara först så att ingen hinner ta
favoritplatsen.
Tuve har en uppfattning om att han är ägare till en bestämd plats.
Malin har svårt med förändringar. Hon vill att allt ska vara som det
brukar. När Malin bytte skola kunde hon inte acceptera sin nya
mattelärare. Han lärde ut på ett felaktigt sätt enligt Malin, alltså inte
som hennes ”gamle” mattelärare. Hon klagade hos rektorn. Malin
ville att rektorn skulle tillrättavisa matteläraren.
28
Det vanligaste är dock att föreställningar ständigt förändras på
grund av ny kunskap och att erfarenheten ökar.
Verklighetsföreställningarna förändras. En del individer måste få
stöd och hjälp
genom bilder, förklaringar, diskussioner, eller aktiv erfarenhet, för
att förvärva insikt och förståelse. De måste konfronteras med olika
människor och situationer. För att möjliggöra detta så behöver de
noggranna förberedelser för att tillägna sig en förförståelse och
trygghet. Genom att veta när, var, hur, hur mycket, med vem, så är
det lättare att våga pröva något nytt. Om denna hjälp uteblir är
risken stor att rigida system låses och nya insikter uteblir. Det
mentala jagets självtillräcklighet spärrar vägen för idévärlden och
utveckling.
Ricky vill aldrig följa med klassen på utflykter eller andra
arrangemang. Han stannar hemma. Föräldrarna förklarar att de inte
får iväg honom. Inga mutor eller övertalningsförsök hjälper. De
berättar också att även aktiviteter, som familjen skulle vilja göra,
begränsas av Rickys ovilja. Vad kan vara orsaken? Ricky saknar
förförståelse och mentala bilder av vad olika aktiviteter innebär.
Hur går det till
att åka till ishallen? Hur ser det ut där, vad gör man, hur gör man,
hur länge stannar man, osv.? Vad innebär det att äta på McDonalds?
Ricky behöver hjälp att förstå. Han är i behov av manualer som ger
honom förförståelse och trygghet. Men han behöver också trots
visst motstånd och ovilja utsätta sig för utflykten till skridskobanan
och att följa med familjen till McDonalds. Så skedde också i Rickys
fall. I dag följer Ricky med på aktiviteter. Han skapar sig nya
mentala bilder.
Tuve behöver liknande hjälp som Ricky. Därför ritades bilder
utifrån situationen i sekvenser så att Tuve visuellt skulle se sig själv
och andras reaktioner. Krysset, på följande bildserie, är en
markering om att det är fel att dra bort eller slå någon som tagit
29
favoritplatsen. Ingen plats är reserverad för någon. Inte för Tuve,
inte för någon annan heller. Tuve behöver dessutom hjälp att förstå
att man kan och får ha en favoritplats. Men är den upptagen så är
det en annan plats som gäller.
Kemiläraren klagade på Ludvig. ”Jag förstår inte, ibland kommer
Ludvig till kemisalen, öppnar dörren tittar sig omkring, sedan går
han.” ”Hans plats var väl upptagen.” säger jag ”Vi har inga
bestämda platser.” ”Nej, jag vet, men Ludvig har.”
Har Du också favoritplatser eller bestämda åsikter som Du har svårt
att ändra på? De flesta har det.
Vårt tänkande kräver näring i form av upplevelser och erfarenheter.
Den information som vi uppmärksammar och registrerar förs till
30
korttidsminnet. I korttidsminnet associeras och matchas den nya
informationen med den gamla som redan finns i långtidsminnet.
Långtidsminnet kodar och registrerar. Det skapas olika ledtrådar till
olika minnesinnehåll. Gammal och aktuell information jämförs och
ny erfarenhet och vetande bildas. Inlärning är processer då man
aktivt och medvetet lär in ny information och kunskap.
Informationen kan vara:
auditiv genom att;
lyssna, fråga, diskutera
visuell i form av;
bilder, skrivna instruktioner.
Informationen finns tillgänglig
kinestetisk taktil inlärning;
Tillsammans gör vi …
31
Lärande är processer. Ny kunskap prövas och knyts samman med
tidigare erfarenheter. Så bildas andra insikter och kunnande som
kan användas i samtal, diskussioner, i handlingar och i olika
situationer. Vi skapar vår egen verklighet som i sin tur utvecklas till
nya föreställningar och begrepp. Lärandet är en del av
livsprocessen.
Många elever drunknar i information,
men hungrar efter mening.
Erik Jensen
Styrs lärandet i skolan av andra principer än det lärande som eleven
själv bestämmer och tar initiativ till utanför skolan? Hur
involverade är föräldrarna i skolans mål? Lärandet i skolan regleras
av styrdokumenten där bl. a målen med skolans uppdrag är klart
formulerade. Eleverna själva är inte med och sätter målen.
Å andra sidan är målen i läroplaner och handlingsplaner så
formulerade att alla elever ska kunna hitta sitt eget lustfyllda sätt att
32
nå dessa. Vad som däremot inte står beskrivit är hur eleverna ska nå
målen. Det är här som skolan har sin största utmaning. Även i andra
verksamheter borde målen för den enskilde individen klargöras och
metoderna att nå målen diskuteras och konkretiseras.
Allt vad glytten har att lita till är de vuxna,
som redan levt så länge och vet så mycket.
Det borde vara deras sak att skapa en värld av trygghet,
värme och vänlighet kring Glytten.
Men gör de det? Alltför sällan syns det mig.
Astrid Lindgren
Individen påverkas positivt vid sin inlärning om materialet upplevs
lustfyllt och intresse eller behov av ny kunskap finns. Bakgrunden
och syftet med lärandet måste förklaras. Om engagemang och en
motiverad känsla finns, är förutsättningarna goda för att ett lyckat
resultat ska uppnås. Individen bör dessutom respekteras utifrån sin
lärstil.
Det finns inga inlärningssvårigheter,
bara undervisningssvårigheter.
Rita Dun
33
Lärstilar – faktorer som påverkar
Ständigt utsätts vi för en mängd stimuli från omvärlden. Alla dessa
stimuli varken kan, hinner eller orkar vi tolka. Medvetna och
omedvetna processer är involverade i att förmedla sinnesintrycket
till meningsfull information. Urvalet och tolkningen beror på olika
inre faktorer av våra behov, erfarenheter och förväntningar.
Behoven kan vara mat, dryck, sömn, men också ljudnivå, ljusets
intensitet, integritet m.m. Vi tolkar utifrån tidigare upplevelser. Alla
har väl hört talas om ”mammas köttbullar” och att stora hundar är
farliga. Inför en situation har vi förväntningar, men det blir inte
alltid som vi förväntat oss. Snön hade smält till den dagen som var
bestämd för pulkaåkning. Bussen var försenad, den kom inte i tid.
Yttre faktorer som påverkar vår tolkning är hur vi omvandlar
sinnesintryck till helheter, figurer och likheter. Vi kategoriserar.
Dessa processer är nödvändiga för att vi ska hitta och se en mening
i vår omgivning, känna igen situationer såväl som föremål och
personer. Hjärnan följer gestaltlagar för att förstå mönster i
inkommande stimuli. Den skapar helheter från likheter eller
34
ofullständiga upplevelser. Den kompletterar ofullständiga intryck.
Sinnesintryckens intensitet, storlek, kontrast och frekvens är olika
faktorer som inverkar på vår tolkning.
Hjärnan grupperar stimuli som ligger nära varandra. Den registrerar
också stimuli utan att vi är medvetna om vad som händer. Dessa
påverkar våra känslor och vårt beteende. Vi får t.ex. en
obehagskänsla som vi inte kan förstå och lokalisera. Det kallas
subliminal varseblivning, Vi kan också få en illusion om något som
leder till en felaktig tolkning.
Social perception är den bild vi skapar oss av andra människor. Vi
övertar schablonmässiga bilder över den typiske; dansken,
italienaren, komikern,
tjuven. Det är ofta
fördomar eller
förväntningar över hur
någon eller något ska vara.
Kläder, kroppslängd,
mimik, röst m.m. påverkar
också vår tolkning. Vi
bedömer utan att känna
personen närmare. Det
35
första intrycket av en person generaliserar vi till att omfatta
personens övriga egenskaper.
Det är genom våra sinnen vi registrerar och uppfattar vår omvärld.
Vi är beroende av hur vår perception fungerar. Detta innebär
naturligtvis att vi gör felbedömningar och inte alltid kan lita på vår
första uppfattning. Somliga personer har svårt att katalogisera och
utestänga ovidkommande stimuli. Det handlar alltså inte bara om att
ta in impulser utan att kunna utestänga. De flesta av oss gör det
automatiskt utan att tänka, men för andra som t.ex. William och
Andreas innebär det stora problem. Om vi är eller görs medvetna
om vilken sinneskanal som fungerar bäst har vi lättare att välja eller
påverka pedagogiska metoder.
Min syn är som en vidvinkelkamera. Jag ser allt och har svårt att
sovra. Jag kan inte sitta var som helst i ett klassrum, en
föreläsningssal eller när jag är tillsammans med andra. William
21 år
Jag hör allt. Det är som att ha sex radiokanaler på samtidigt. Jag
måste tänka för att bestämma vad jag ska välja bort. Andreas 16 år
Petter och Sabina är impulsstyrda. De reagerar och aktiveras
omedelbart av inkommande stimuli. Petters klassrum har fönster
även ut mot korridoren. Varje barn och lärare som passerar
kommenterar han. Sabina reagerar motoriskt på alla ljud. Hon
springer och kollar, frågar men kan också bli arg. Petter och Sabina
betraktas ofta som koncentrationsstörda eller att de har
uppmärksamhetsproblem.
Många perceptionsstörningar kan kompenseras genom kunskap om
de bakomliggande orsakerna och med kompenserande strategier. Ju
tidigare metoder prövas och lärs in desto bättre förutsättningar för
att bli hjälpt. Om inte en persons perceptionsproblematik
36
uppmärksammas så kan det leda till uppförandestörningar och
annan beteendeproblematik.
Man stärker ett valv genom att belasta det.
Okänd
Kan William och Andreas få hjälp så att deras problem minskar,
inte förstärks? William fick utifrån sina upplevelser förklara sina
känslor och reaktioner. Hans skolgång var kantad av
misslyckanden. Enligt hans eget uttalande: ”Jag vet inte om skolan
tröttnade på mig eller jag på dom.” Vi analyserade tillsammans den
problematik som han beskrev. Han fick faktiska kunskaper om vad
som kunde ligga bakom svårigheterna. Det praktiska arbetet började
med att William i alla arbetssituationer satt tillsammans med andra,
men med skärmar runt sig. Detta för att ljuden skulle finnas kvar
samtidigt som synfältet minimerades. När det var större grupper
diskuterade vi tillsammans fram platsen där hans synfält
begränsades. William ansåg att de bästa platserna var, första raden i
mitten, andra och tredje raden längst ut på sidorna. Utifrån detta
arbetade vi kognitivt för att hjälpa William fokusera och stänga ute
ovidkommande stimuli. Följande är ett exempel på strategier:
När jag arbetar har jag svårt att koncentrera mig.
Jag störs av:
• att någon samtalar om något
• att någon kommer till mig för att berömma,
kommentera, ge råd, diskutera ...
• spring och rörelse
• fel sak på fel plats
• någon dricker vatten eller äter frukt
Mål:
• minska synfältet
• automatisera mina tankar
på arbetet
37
Successivt utsatte vi William för hans egen problematik. Månaderna
gick. Den ena skärmen efter den andra avlägsnades. Vi arbetade
utifrån visuella samtal och förklaringar.
Arbetet påbörjades i september. I maj följande år säger William:
”Nu har jag inga skärmar kvar. Jag behöver dom inte längre. Störs
jag, gör jag en bedömning om hur viktigt störningsmomentet är,
därefter kan jag återgå till mitt arbete. Mitt kognitiva
förhållningssätt hjälper mig.”
Framtiden är inget man förutsäger utan något man skapar.
Lennart Koskinen
På ett liknande sätt fick Andreas hjälp. Han utsattes under
begränsad tid för ljud i matsalen, på skolkonserter m.m. Tiden och
olika situationer som Andreas upplevde som obehagliga ökades
38
efter hand. Detta arbetssätt började vi med redan i årskurs ett. Vid
ett samtal, när Andreas var 14 år, visade jag honom alla visuella
samtal, serier, sociala berättelser, avtal som vi gjort. De som
handlade om hans problematik med att tolka och uppfatta olika ljud.
Han bläddrade och tittade i pärmen, så sa han. ”Har jag varit sån?”
Du kan inte lära en människa någonting.
Du kan bara hjälpa henne att upptäcka det inom sig själv.
Galileo Galilei
Hörseln, den auditiva perceptionen, är viktig för den semantiska
språkförståelsen, samt hur språket utvecklas och förståelse av
röstläge och röstmelodi. En del uppfattar ljud på ett annorlunda sätt,
som t.ex. obehagliga, gälla, påträngande, irriterande. Somliga kan
ha svårt att lokalisera ljud.
39
Synen, den visuella perceptionen, hjälper oss att tolka synintryck.
Vissa har svårigheter med att uppfatta helheten, de har ett utpräglat
detaljseende. Miljön kan upplevas stressande. Ljus, mönster och
färger påverkar tolkningen av synintrycken.
Beröring, känsel, den taktila perceptionen, är beroende av hur
hudens receptorer tar emot och upplever beröring, smärta, kyla och
värme. Somliga föredrar hårdhänt beröring, andra lätt. Vissa kläder
och material känns sköna, andra obekväma, stickiga m.m. En del
har problem att välja rätt klädesplagg utifrån temperatur.
Svårigheter kan finnas att tolka varmt och kallt även när det gäller
mat och dryck.
En annorlunda lukt- och smakperception kan influeras av vad en
person äter. Hur personen upplever kryddor, starka smaker, salt,
sött, surt, beskt och olika dofter. Pelle tycker om att lukta på folk.
Stina får kväljningar av orientaliska kryddofter.
Den kinestetiska perceptionen hjälper oss att uppfatta vår kropp och
kroppsställning. Hur vi koordinerar rörelser. Balanssinnet,
vestibulär perception, registrerar våra rörelser och har betydelse för
vår kroppshållning, balansförmåga och vår rumsuppfattning.
40
Vår perception fungerar utifrån individuella förutsättningar. Detta
medför att vi inte tolkar omgivning och situationer på samma sätt.
Vi är också genom våra sinnesorgan disponerade till att ta emot
kunskap utifrån våra starkaste sinnesreceptorer. De traditionella
inlärningsmetoderna är främst auditiva. Forskning (Dunn, Thies &
Honingsfelds 2001) anser att inlärningsresultatet blir bäst när det
dominanta sinnet aktiveras. Det är därför viktigt att pedagogiska
uppgifter arrangeras och presenteras med hänsyn till sinnesorganens
mottaglighet. En förklaring till att skolan ibland misslyckas är
bristen på kunskap om sambandet mellan hjärnans förutsättningar,
inlärningsstrategier och miljön.
Varje individ har sitt sätt att lära sig.
Vi har olika inlärningsstilar.
Arne Maltén skriver i sin bok, Hjärnan och pedagogiken – ett
samspel, ”att utveckla ett hjärnbaserat lärande, dvs. arrangera en
undervisning som fullt ut utnyttjar hjärnans kapacitet för utveckling
av kraft, kunskap, kreativitet och känsla. Känslor och vetande ingår
i en förening där nyckelordet är känsla.” Motivationen som är
kopplad till känslan inför ett kunskapsområde utgör alltså en stor
drivkraft. Den optimala inlärningen sker dessutom när allt utifrån
individens perspektiv fungerar. När miljön, materialet, personerna
som är involverade och allmänt välbefinnande stämmer, kommer
kunskapsinhämtandet att påverkas och präglas positivt.
Inlärningsstilar handlar om individens styrka och behov. Olika
miljöer påverkar och präglar inlärningen. Lena Boström skriver
bland annat i sin avhandling: Lärande & Metod. Definition av
lärstilar: ”Olika personer har olika preferenser när det gäller sättet,
tidpunkten, platsen m.m. för att lära sig nytt svårt innehåll.
Kombinationen av de individuella stildragen kallas lärstil och i
undervisningen gäller det att hitta preferenserna och anpassa
lärandemetoder därefter.” (Lena Boström hänvisar också till Dunn
& Dunns forskning).
41
Om en man inte går i samma takt som alla andra,
Kanske det beror på att han hör en annan trumslagare.
Låt honom vandra i takt med den musik han hör.
Henry David Thoreau
Yttre och inre stimuli och faktorer som påverkar
välbefinnande och inlärning.*
Det handlar om förhållandet mellan medvetande och kropp, mellan
tanke och känsla, mellan biologi och psykologi.
Yttre stimuli
Ljud
Ljus
Temperatur
Miljö: stökig, kal
Barn har oftast inte en medvetenhet om hur yttre stimuli påverkar
inlärningen. De är beroende av omgivningens observationer och
reflektioner för att få hjälp och tillrättalägganden.
Inre stimuli
Hungrig, törstig
42
Känslotillstånd,
Fysiskt tillstånd
trött, pigg
Kunskapen om kroppens behov är en förutsättning för att
tillfredställa den.
* Dessa faktorer är inspirerade utifrån Dunn & Dunn Learning Style Model
Känslomässig status
Motivation: varför,
förstå syftet
Struktur: veta var, när,
hur, på vilket sätt
Bemötande
Vad menar du? Jag vet inte riktigt. Men ingenting är ordnat och
något har gått förlorat och alla springer omkring som tokiga.
Tove Janson
Arbeta individuellt
Arbeta i par
Arbeta i grupp
Vilka samarbetsformer förväntas av individen nu och i framtiden?
Sekvens,
Koncentration
Igångsättnings-
Förmågan att
43
helhet
problem
reflektera
Det är inget mindre än ett mirakel att moderna utbildningsmetoder
inte fullständigt har strypt nyfikenheten på att undersöka.
Albert Einstein
Människan kan delas in utifrån vilket sinne som dominerar vid
inlärningen. För den auditiva personen är ord och språk viktigt. De
lär sig genom att lyssna och diskutera. Dialogen är betydelsefull. De
gillar att prata, men har också förmågan att tolka vad andra säger,
deras röstläge och förändringen i röstläget. Med hjälp av sin egen
röst visar de sina känslor. De skäller, skriker, gnäller och klagar
ljudligt. Det händer också att de tänker högt eller pratar för sig
själv. De koncentrerar sig auditivt och störs av ovidkommande ljud
och oljud.
Man kan inte tänka på samma gång som man pratar,
för då stör pratet, tänket.
Hampus 5 år
Gunnell & Kjell Swärd
I skolan kan dessa elever behöva läsa högt för att höra sin röst.
Thomas fick sin läxa inspelad på band för att bättre ta till sig och
lära den. Erik vill både bli förhörd och även förhöra andra på läxan.
Oliver får hjälp genom bandspelaren med uppmaningar om hur han
ska diska, städa, duka m.m. Stina fastnar lätt i tvångshandlingar.
Hon tränar på att begränsa sitt tvättvång med hjälp av bandspelare.
Stina valde att själv läsa in sina uppmaningar. Hon sätter på
bandspelaren och duschar utifrån sina egna instruktioner. Somliga
med en auditiv inlärningsstil vill ha föreläsningar inspelade på
band, i motsats till de visuella, som vill ha föreläsningskompendier
och göra anteckningar.
Visuella lär sig bäst genom att se, betrakta, observera det som
händer runt omkring dem. De tar till sig kunskap genom att se
bilder, diagram och andra bildbaserade fakta. De vill läsa själv. Ofta
skapar de sig en inre bild av det de läst. Synsinnet är det centrala.
De kommer ihåg genom att anteckna, göra mind maps eller se sina
44
egna ritade figurer. Ord kan för dem vara svåra att tolka och hålla i
minnet. De behöver få nerskrivet vad som ska göras eller visuella
förklaringar för att komma till insikt och komma ihåg. Visuella
personer tolkar lättare andras ansiktsuttryck än röstläge.
Jag måste se för att förstå och komma ihåg.
Det jag hör går in genom ena örat och ut genom det andra.
Nisse 10 år
Kinestetisk/taktila personer tänker ofta konkret. De lär sig genom
praktiska, konkreta övningar och uppgifter. De vill prova, testa och
laborera. De tycker om att spela rollspel. Deras kroppsspråk får
stort utrymme och de tolkar ofta andra genom att iaktta
kroppsspråket. De kan ha problem med att sitta stilla och lyssna. De
behöver något att känna och fingra på. De distraheras av andras
rörelser.
Visuell, att se;
inlärning genom bilder, skrivna ord,
anteckningar, annan bildbaserad fakta
Auditiv, att höra;
inlärning genom att lyssna,
tala, argumentera, tänka högt
45
Kinestetisk taktil, att känna;
inlärning genom att tänka, känna,
göra, laborera, prova
Det jag hör glömmer jag.
Det jag ser det kommer jag ihåg.
Det jag gör det förstår jag.
Kinesiskt ordspråk
Undersökningar har visat att endast var tionde mellanstadieelev lär
sig genom hörseln. Den perceptuella dominansen är viktig för all
inlärning. Individens bästa kanal måste användas. Det är
naturligtvis bra om flera sinnen kan aktiveras samtidigt.
När informationen kommer in i hjärnan måste den bearbetas. En del
vill ha informationen stegvis presenterad. Fakta läggs till fakta.
Detaljer och sakpåståenden har stor betydelse. De är analytiska,
sekventiella. Undervisningen och vägledningen förmedlas i
sekvenser som leder fram till förståelse av helheten. Läromedel är
oftast analytiskt uppbyggda. De flesta pedagoger undervisar utifrån
ett analytiskt arbetssätt. Olika delmoment bygger på varandra tills
målet, den färdiga produkten eller kunskapsområdet är uppnått.
De flesta elever är holistiska. De vill ha tydliga konkreta
målbeskrivningar. För dem är ett helhetsperspektivet viktigt. Dessa
ele-ver såväl som många andra personer har svårt att koncentrera
sig
på enskild fakta och sekvenser. Många upplever sådan information
som tråkig. De blir inte känslomässigt engagerade. De vill få en
46
helhetsbild, en mening i vad de ska lära sig eller producera. De
bearbetar och lär sig när deras intresse väckts. De är
globala/holistiska.
Ja, nu har jag lärt mig, nu vet jag att två plus två är fyra.
Men nu vill jag veta varför?
En förstaklassare
Gunnel& Kjell Swärd
En amerikansk undersökning visar att av den vuxna befolkningen
är 55 % globala, 28 % är analytiska, resten både och. I skolan
undervisar 65 % av lärarna analytiskt medan 75 % av eleverna är
globala. För att alla ska få möjlighet att lära och att lyckas är det
viktigt att känna till och förstå de olika inlärningsstilarna, olika
faktorer som påverkar inlärningen och stimulerar analytisk såväl
som holistisk informationsbearbetning.
Temaarbetet människokroppen kan angripas utifrån ett holistiskt
arbetssätt, genom inspirerande diskussioner om människans behov
och kroppens uppbyggnad, för att tillfredsställa behoven. Därefter
studera på ett mer ingående plan de olika kroppsdelarnas funktioner
och samverkan. Sker arbetet, med början utifrån kroppsdelarna, för
att sedan sättas samman till helheten, människokroppen, utgår man
ifrån ett sekventiellt arbetssätt.
47
Skolor, omsorgsverksamheter och även andra offentliga och privata
verksamheter och sektorer skulle vinna på att inte bara styra utifrån
kartan. Det är inte alltid skrivbordsprodukter fungerar i
verkligheten. Terrängen stämmer inte. Ett helhetsperspektiv kan
vara avgörande för chefer, företagsledare, rektorer och pedagoger
när han/hon ska identifiera vilka förutsättningar som måste till för
ett lyckat resultat. Deras förmåga att klart formulera, precisera och
diskutera mål, skapar engagemang och fokusering att sträva mot
uppsatta mål. Det krävs också klara direktiv för prestationer och
beteenden. Detta innebär att helhetsperspektivet är viktigt, för att
sedan kunna se och förstå de olika sekvenserna och delmålen.
Många verksamheter borde vara tydligare i det holistiska målet
för att sedan arbeta utifrån antaganden och förutsättningar.
Problemet
Lösning
Lösning
Lösning
Antagande
Vald lösning i nuläge
Detta kan leda till
48
?
?
Förslag
Om
Analys
Detta kan leda till
Om
Reflektion
Om
Sedan
Analysen kan leda till ett omtänkande.
Man får hitta en annan lösning. Det
kan också leda till en positiv reflektion.
Det finns goda förutsättningar, ”Vi kör.”
Ingenting är för människan så svårt att uthärda
som ett liv utan uppgifter och mål.
Blaise Pascal
Vi måste utgå från holistiska mål, se sekvenser och delmål för att
under arbetets gång gå tillbaka till det holistiska målet och
analytiskt granska uppnådda delmål. Det är viktigt, att utifrån mål
kunna fördela resurser, olika medarbetares roller och
ansvarsområde. Avgörande faktorer är att sätta sig in i individ- och
verksamhetsperspektiv, kunskaps- och produktmål.
Vi kan inte bara styra efter kartan.
Hänsyn måste tas till terrängen.
Insikt om behov, vilka metoder och verktyg som behövs för att
matcha den personliga lärstilen är viktiga att känna till, inte bara i
skolan, utan också i arbetslivet. Det finns exempel på företag som
låter arbetssökande genomgå en arbetsanalys för att få en
uppfattning om den arbetssökandes inlärningsstil och faktorer som
49
inverkar på arbetskapaciteten, för att skapa en arbetssituation som
passar den specifika individens förutsättningar och behov. Rita
Dunn har i sin bok: ”Nu fattar jag! Att hitta och använda sin
inlärningsstil”, frågeformulär som kartlägger olika aspekter på
inlärningsstilar. Genom dessa formulär görs personen medveten om
starka respektive svaga förmågor.
Vi ställer ofta frågan:
Hur begåvat är barnet/personen?
Istället bör vi fråga:
Hur och på vilket sätt är barnet/personen begåvad?
Uttalandet inspirerat av Dunn & Dunn & Treffinger
Identitet - självbild
Att utveckla en identitet är en livsuppgift i sig. Dess utformning
avgör individens möjlighet att fungera i olika sammanhang. Om en
individ inte förstår sig själv, sina egna känslor, reaktioner och
beteende så kan följden bli misslyckanden och svårigheter i
kontakter. De ser inte vad som är normalt utifrån händelser och
situationer. Somliga utnyttjar inte sina förmågor eller utnyttjar dem
på ett felaktigt sätt. De sätter inte in sitt beteende i ett sammanhang.
Anledningen kan vara att deras central koherens är nedsatt. Central
koherens är en drift hos människan att av detaljer, försöka skapa
helheter. Men också föreställa sig det som inte syns, läsa andras
tankar, antaganden om beteenden, deras orsak och verkan osv. Om
denna drift saknas eller är kraftigt nedsatt så kan det leda till att
personen överträder sociala koder som finns i vårt samhälle och de
olika kulturer som personen vistas i. Vilket i sin tur leder till att de
kan betraktas som udda och annorlunda. När omgivningen försöker
50
tillrättavisa tas det oftast som anklagelser. Det gäller istället att visa
tillrätta. Sociala färdigheter kan läras ut för att läras in.
Om vi som anhöriga, lärare, personal, kompisar vill hjälpa ett barn
en person att förstå och att se sig själv, sina förtjänster,
tillkortakommande och misslyckanden, så måste en aktiv hjälp ges.
Har en person ett funktionshinder måste han/hon få kunskap om det.
I vår stressiga tillvaro behövs trygga personer och goda relationer
att anknyta till. Alla möten där syftet är att bygga upp en realistisk
självbild måste bygga på ömsesidig tillit och respekt, men också
ärlighet och verklighetsanknytning.
Individen måste få en adekvat bild av sig själv, sitt fysiska jag. Hur
han/hon ser ut, det yttre jaget och även det inre fysiska jaget,
kroppens organ och dess funktioner. Att få kunskap och insikt om
varför och på vilket sätt kroppen har behov av mat, dryck, sömn,
motion och vad som händer om vi inte tillfredställer vår kropps
behov.
51
Somliga har en
förvrängd dygnsrytm.
De kan t.ex. inte stänga
av datorn, TV:n. De har
svårt att avsluta. De
kopplar, sätter inte ihop
trötthet, illamående, okoncentration med
dygnsrytmen, kroppens
behov av sömn under
natten och ljus under
dagen med aktiviteter.
Ofta behöver barn/personer få en självaktning, att känna stolthet
över sig själv, utifrån sina starka sidor. Se positivt på det som
han/hon är bra på. Få stöd att utveckla intressen och genom dem
bygga upp relationer och få kontakter. Kunskap om relationer
grundläggs mycket tidigt, redan under barnets första levnadsår.
Otrygghet i uppväxtåren kan bidra till otrygg anknytning. Dessa
personer behöver extra stöd och hjälp för att reparera det de gått
miste om under småbarnsåren.
Människans utveckling går igenom olika känsliga perioder.
Förekommer brister i en utvecklingsperiod kan de få följder som
påverkar senare utveckling. Människan söker ständigt olika sätt,
medvetet eller omedvetet att reparera eller kompensera sina
begränsningar. Individen måste få en realistisk bild och insikt om
sitt eget handlingsmönster och reaktioner. De måste ges tillfälle att
förstå konsekvenserna av sitt handlande, annars blir personen
52
”blind” för sin egen ”trasighet” och utvecklingen uteblir. Individen
måste möta sin egen smärta. Det är ingen behaglig upplevelse. Det
är trevligare att anklaga någon annan än att erkänna sina egna
brister.
Den människa som icke med framgång tar itu med sig själv
ska aldrig med framgång ta itu med någon annan.
H.E. Fosdick
Det är lätt att betrakta annorlunda beteende som problem. Men det
är viktigt att alltid tänka efter innan man försöker få en person att
ändra ett beteende:
Är det verkligen ett problem?
Om – i så fall vems problem?
Jag bor i en annan värld, men du bor ju i samma.
Gunnar Ekelöf
Genom kommunikation, visualisering, sociala berättelser, rollspel
kan personen få nya perspektiv och förstå andras uppfattningar om
saker, ting och händelser. Få insikt om vad som kan ligga bakom en
känsla och hjälp att prova andra sätt att reagera för att hantera oro,
stress, nedstämdhet och aggressivitet. Vi som försöker ge stöd att
utveckla en realistisk självbild kan inte se den andres världsbild och
de möjligheter som finns där, men vi kan ge hjälp till personen att
finna mod och tro på sin egen förmåga. Med stöd ifrån faktiskt
upplevda situationer kan vi uppmana personen att observera sig
själv för att förstå sambandet mellan känsla och handling.
Processer aktiveras. Tid ska ges för reflektioner och utveckling av
den egna medvetenheten och kognitionen. När personen börjar
korrigera och ersätta gamla tankar och beteenden mot nya är
personlighetsutvecklingen på gång. Personen analyserar, förstår och
accepterar sina känslor, samtidigt som han/hon använder sin
förmåga på ett konstruktivt sätt.
53
Motivation kan förklara skillnaden mellan framgång och
misslyckanden. Därför måste personen se och uppleva det positiva
som en förändring kan innebära. Varje gång en person uppnår ett
uppsatt mål stärks självtilliten och han/hon kommer att se många
nya möjligheter.
Att gå genom livet och underskatta sig själv
är som att köra bil med handbromsen åtdragen.
Maxwell Maltz
En individ är aldrig ett offer för omständigheterna. Om en person
har en diagnos, så är diagnosen namn på symtom som kan ge
förklaringar, men diagnosen är inte = människan. Det är tänkandet
om diagnosen som avgör tolkningen av en persons beteende. Om en
person inte accepterar sin diagnos, accepterar han inte sig själv.
När jag godtar mig själv sådan jag är, då förändrar jag mig.
Carl Rodgers
Diagnosen, funktionshindret är i sig abstrakt, det måste
konkretiseras genom faktiska upplevda situationer då
funktionshindret varit synligt. En individ bär alltid ansvaret för sina
beslut och handlingar. Vår uppgift är att vända en negativ självbild
till en positiv. Peka på möjligheter, ge insikt och strategier som
54
leder till självacceptans och självförtroende för att trivas med sig
själv.
Att göra en person medveten om sina förtjänster och brister är inte
detsamma som att ändra en personlighet. Det är istället ett försök att
ge stöd och hjälp för att bearbeta och ta vara på positiva egenskaper.
Tillsammans med personen, utveckla metoder och redskap som
krävs, för att klara av situationer utifrån samhällets förväntningar.
Det är ansvarsfullt att ändra människors sätt att leva
men det är vår sak att se till
att förändringen blir till nytta och nöje.
Dr Doolittle
”För världen är du kanske bara en enda människa.
men för en människa kan du vara hela världen.”
Ur Det är aldrig kört!3
Sammanfattning
Det är på bron, inte vid dess fästen,
Som paradoxen möts och dialogen börjar
Siv Arb
I första delen av boken har vi velat ge en inblick i och reflektion av
den egna värdegrunden, människosynen och insikt om att alla
människor är i utveckling och kan utvecklas. Visa att det är möjligt
genom kognitivt förhållningssätt, hjälpa personer till nya
tankekartor. Tillsammans med dem vi arbetar, sträva mot att
55
mentalt medvetandegöra värdet av en tanke- eller
beteendeförändring.
Insikten och förutsättningen för att goda möten ska komma till
stånd är ömsesidighet och tillit, men också kännedom om
individuella lärstilar. Vi har försökt förmedla kunskap om miljöns
betydelse. Hur inre och yttre faktorerna samverkar, påverkar, det
individuella mötet och inlärningsförmågan. De personliga
egenskaperna och motivationen kan vara avgörande huruvida det
som lärs ut tas emot, blir till ny kunskap och nya insikter.
Vi har alla olika förutsättningar och dominanta sinnen vid
lärprocesser. Carl Söderholm brukar säga att han har förstärkt
perception. Han skriver i sitt kapitel att han är beroende av visuella
förklaringar och information. I del två av denna bok tar vi första
delens teorier och kunskaper med oss i möten och bemötande.
Genom olika metoder kan vi ge hjälp att se sammanhang, knäcka
sociala koder, anpassa beteenden till rådande normer och kulturer.
Vi bör i varje situation se möjligheter till positiva förändringar när
så behövs och ge stimulans till egenreflektion.
Det är sannolikt att något osannolikt kommer att hända.
Aristoteles
Frihet - ansvar- insikt
Att leva med ett osynligt handikapp då, nu och sedan .
Att få diagnosen Aspergers syndrom var inte en självklarhet för
mig. Under lång tid skulle jag möta ansikten som inte kunde förstå
och inte kunde hjälpa. Mycket av min tankeverksamhet har i dag
varit att reflektera och backa bandet på vägen. Kanske för att kunna
se dom ögonblick som jag inte mindes och tänkte på just då. När jag
var uppe i ett kaos, med den där gåtan som inte hade något svar.
56
Redan när jag var riktigt liten så var jag både omtyckt och inte. Ja,
det fanns med andra ord två sidor av det hela. Den ena när jag väl
skötte mig, eller rättare sagt inte höll på med mina specialintressen.
Den andra var då jag fick en iskall dusch av hat. Men hur ska vi
egentligen bemöta, och vad är ett ömsesidigt bemötande? Ja, den
frågan brukar jag ställa mig själv rätt så ofta. Livet bygger ju väldigt
mycket på ömsesidighet, och den är så viktig. Ja, hur ska jag
bemöta andra, och hur ska andra bemöta mig.
Min kamp för att få den där bekräftelsen började redan tidigt. Jag
var missförstådd, hånad och utsatt redan under tiden i förskolan.
Dock så hade jag en kreativ förmåga, att skapa och komma med
idéer som passade mig. Tyvärr så var dessa idéer inte alltid särskilt
positiva för min omgivning. Det hände väldigt ofta att andra barn
vände mig ryggen och till slut var det många som inte ens kunde
vara i min närhet. Mitt beteende i mötet med andra människor, var
väldigt udda. Jag var också tidigt verbal, och hade en förmåga att
prata omkull både den ena och den andra. Något som jag faktiskt
lärde mig att utnyttja.
Under lågstadiet blev mina föräldrar rekommenderade att kontakta
psykiatrin. Jag fick aldrig träffa någon läkare. Istället så var jag med
om högst märkliga samtal, ja allt byggde på samtal sades det. Fast,
det var ändå ingen som kunde tänka sig vilken typ av problematik
eller svårigheter som jag hade. I mitt första möte skulle jag bland
annat bygga en miljö i en sandlåda. Man skulle också studera mina
vanor att gå på toaletten. Men, vad hade det med mina svårigheter
att göra? Först nio år senare, när jag gick på högstadiet, fick jag
träffa en läkare för första gången på alla dessa år. Det var också då,
som jag mot min vilja, blev tvångsintagen på en sluten psykiatrisk
klinik, en hemsk upplevelse, fylld av skräck, ångest, frustration och
panik.
Efter bara några dagar ställdes diagnosen, Aspergers syndrom. Jag
var lättad, och inte bara jag själv, utan säkert alla andra runt
omkring mig. Jag fick ingen insikt i mitt eget funktionshinder, i alla
57
fall inte där. Jag var tillbaka på vägen igen, en väg som skulle bli
lång. En sak vet jag i dag, att jag måste hela tiden sätta upp nya mål
på min egen resa.
I kommunikationen mellan mig och andra i samhället vill jag ha ett
konkret och rakt budskap. Så har det varit och är än idag. Jag avskyr
när folk använder diffusa, märkliga uttryck. Dessa skapar det som
jag ofta nämner vid kaos, ett tillstånd av osund, negativ stress. Ja,
ungefär som en massa slaggprodukter som bara samlas i hjärnan.
Men, vårt samhälle är ju uppbyggt på att man ska vara flexibel, och
det försöker jag lära mig att vara. I kommunikationen med
handläggare, chefer eller vem det än är, så tränar jag mig på att
hantera ett flexibelt budskap. Vad som är väldigt viktigt, är att vi
tänker på; hur ska jag bemöta, hur vill jag bli bemött.
När jag ska på möten, eller har andra viktiga tider att passa måste
jag bli påmind om att skriva upp det direkt. Annars blir tiden som
flyktig gas, den bara försvinner i tomma intet. Med konsekvensen
att det blir dubbelbokningar, och ja, det är inte bra. Filofaxen anser
jag är Aspergerindividernas obligatoriska läromedel. Min filofax
hör hemma i datorn. Lösa papper, eller anteckningar måste för mig
vara lätta att ändra eller sudda ut. Därför så samlar jag istället
information elektroniskt, i min dator.
I dag så lever jag ett så fungerande liv som jag kan få. Orden
normalt eller välfungerande existerar inte längre. I mina möten med
handläggare, handledare och övriga, försöker jag skapa ett
ömsesidigt bra bemötande. Givetvis så vore det ett önsketänkande
att alla är perfekta, jag också, men den världen finns inte. Att inge
mig i falska förhoppningar, eller säga en sak den ena dagen och en
annan sak den andra – ja det är kaos. Det är just det ordet som jag
använder, kaos, ett tillstånd av stimuli och negativa intryck, som
blir som en snurrande karusell i huvudet.
Jag behöver få nerskrivet vad jag ska göra och hur. Bilder och
sociala berättelser har hjälpt mig att förstå. Aforismer och tänkvärda
58
ord är viktiga för mig. Jag stimuleras till att reflektera och få
insikter. Jag har ett liv med möjligheter, men också svårigheter.
Dessa är jag väldigt noga med att belysa. Min förhoppning är att de
flesta jag träffar, ska inse att jag har svårigheter. Förstår dom inte
det, så kanske jag ska sätta mig i en rullstol, eller något annat. Jag
behöver inte ett fysiskt hjälpmedel, utan en massa andra hjälpmedel
och nycklar som t.ex. nerskrivna kom ihåg lappar, arbetsinstrument,
sociala strategier och förhållningssätt.
Precis som en fotbollsspelare så gör jag inte bara ett mål, utan
skapar ständigt, nya möten, nya ansikten, nya samtal. Jag försöker
vara konsekvent, rak och ärlig. Förväntar mig alltså det samma
tillbaka. Jag vet idag att mina förutsättningar är goda, för att leva ett
så fungerande liv som det går att få. Jag möts ständigt av glädje,
skratt och möjligheter, men också av tårar, smärta och bitterhet. Jag
är här och nu, i en värld, där jag ska förstå den, och världen mig.
Tillsammans så siktar vi mot flera nya vägar i livet, vägar med
möjligheter och utveckling.
Carl Söderholm
Del 2
59
Om det är något vi vill ändra
hos någon ska vi först och främst
noga undersöka, om det inte är något
vi behöver förändra hos oss själva.
Carl Jung
Kommunikation
Att förstå.
At göra sig förstådd.
Att bli förstådd
Att ha inflytande på sitt liv
60
Detta är något av de primära livsnödvändigheterna som bidrar och
påverkar det egna inflytandet på ens liv. Vi använder oss av olika
former av språk, vilket är detsamma som kommunikation. Språk
består av olika redskap som för fram budskapet. Redskapet kan vara
tal, mimik bilder m.m. Kommunikation är processen där budskapet
från en person utlöser någon form av reaktion hos en annan person.
För att tolka språket, måste vi kunna fånga fakta och dra slutsatser
genom det vi hör, ser, vet och tror.
Miljön i vilken kommunikationen sker, påverkar. Det kan vara ljud.
Flera personer pratar samtidigt. En ”ny” person anländer. Hur vi
står respektive sitter. Hur nära vi är den som pratar. Känslomässiga
tillstånd, stämningar, gör att vi tolkar subjektivt. Somliga har svårt
att analysera röstmelodier. Hur låter en arg, arrogant, ifrågasättande
röst? Vi påverkas av temperaturen i rummet, färgen på väggar,
möbler m.m.
Ord har olika laddning. Utifrån den personliga uppfattningen av
ordet eller begreppet, utlöses reaktioner. Vad betyder det t.ex. att
vara duktig, lat, ekonomisk, snäll? När Tuve tog bort sin tallrik från
middagsbordet tyckte mormor att han var duktig, men hans mamma
ansåg att han skulle hjälpa till att duka av allt från bordet. Var han
duktig? Eller?
61
Finns det något mentalt knep som kan underlätta
kommunikationen? Ja, att bli medvetna om hur vi tolkar det som
händer och reflektera över våra känslor som är involverade.
Skolans pedagogiska frågor ställer till bekymmer för en del elever.
När en lärare säger: ”Läs detta till i morgon” förväntar han sig att
eleverna läser tills de kan det. Men så tänker inte Bruno. Han läser
det en gång. När han får veta att vissa sidor är viktiga, då läser han
inte dom andra. Uttryck som; Kan du ta hem läxan, eller du kanske
kan göra till sidan 14, ställer till problem. Även missuppfattningar,
som att inte ha lyssnat tillräckligt uppmärksamt, eller hört fel, kan
bli ett dilemma.
62
Viktor Åkessons bildsekvenser om hur han kan missförstå.
Karin fick på ett prov i uppgift att skriva tre punkter som beskriver
vulkanutbrott. Hon skrev:
• lava
• aska
• eld
Läraren gav inga poäng för detta svar. Karin protesterade för enligt
hennes sätt att uppfatta frågan hade hon gett korrekt svar. Läraren
höll fast vid sitt beslut. Är det verkligen så att vi tror att Karin och
andra som protesterar gör det för att irritera eller göra livet surt för
pedagoger och andra. Det finns kanske bakomliggande orsaker som
bottnar i missförstånd, kommunikationsproblematik eller
tolkningssvårigheter. Vi bör tänka efter vad vi menar och faktiskt
förväntar oss utifrån frågeställningar. Begrepp som förklara,
beskriv, nämn några, redogör för, är abstrakta och tolkas olika
beroende på mottagarens tänkesätt och föreställning.
63
Vissa visa visslare, visslar en viss visa,
men det är ovisst vilken viss visa, de visa visslarna visslar.
Är man oviss, då vet man inte riktigt,
vilken viss visa de visa visslarna kan vissla.
Lasse Åberg
I vår kultur använder vi det talade ordet för att förmedla ett budskap
eller förklara något. För att de personer, som vi vill förmedla
budskapet till ska förstå, lindar vi in budskapet i massor av ord,
blandat med gester och mimik.
”Skulle Du vilja hämta min tröja. Ja, jag tror att den ligger på
stolen i köket, eller kanske jag la den i hallen. Det vore jättebussigt.
Tror du att du hittar den? Det är inte så farligt om du inte gör det.
Då får jag gå efter den själv. Men jag skulle bli glad om du
hämtade den. Jag fryser lite.”
64
En annan variant är att vi förmanar, tjatar och hotar. För många går
budskapet förlorat. De får ordstockning. När de tolkat den första
meningen, är vi inne på den femte, eller kanske de hänger upp sig
på ett ord eller ett uttryck och så är deras tankeprocess på väg åt ett
annat håll. Somliga har svårt att förstå att ord kan ha mer än en
innebörd. De har svårt att med sitt förnuft gissa sig till vad som
menas. De har konkret ordförståelse.
Stina är en kylig person.
Ryck upp dig!
Jag har bytt ståndpunkt!
Har du förlorat förståndet?
Släpa inte benen efter dig!
Jag har fjärilar
Är städa upp motsatsen till att
i magen
städa ner?
En del personer deltar i diskussioner
enbart genom olika ansiktsuttryck.
Rolf Fridholm
Trender, ungdomskulturer och jargonger gör att uttryck används på
ett för många främmande sätt. Skämt och sarkasmer kan
missförstås. Komplimanger tolkas som ironi. Ett språk kan
beskrivas som ett system gemensamma talade och visuella
symboler, som vi människor använder oss av, utifrån den kultur
eller sociala grupp vi befinner oss i när vi kommunicerar.
65
Stella var ofta irriterad på kompisar i den dagliga verksamheten.
”De förstår inte vad jag menar. De är knäppa.”
Var det så eller var det Stellas uppfattning? Vi analyserade
kommunikationen mellan Stella och de övriga. Det visade sig att
Stella ofta använde sig av halva meningar. Vi hjälpte Stella att
förstå varför de andra personerna missförstod henne. Vi ritade och
förklarade. Det som inte kommer ut ur din mun utan finns i din
hjärna kan ingen höra och uppfatta. All personal ombads att
påminna Stella om bilden. Stella var med på strategin.
66
Många beteendeproblem beror på oförmåga att kommunicera eller
svårigheter att förstå. Språket är i sig osynligt. Det finns lagrat i
våra hjärnor, som lagrade budskap. Vissa situationer är beroende av
en snabb tolkningsförmåga. Vilket kan medföra att en person kan gå
miste om, noterar inte, viktiga sociala signaler. Detta medverkar till
att det uppstår problem som leder till interaktionssvårigheter.
Somliga bildar sig snabbt en speciell uppfattning om sin
samtalspartner. Olika kulturella normer, värderingar och
umgängesformer lär människan sig omärkligt. En del har, på grund
av sin sociala miljö eller ett funktionshinder, inte registrerat eller
knäckt viktiga sociala koder. Vissa har inte förmåga att lyssna om
de inte samtidigt får ”pyssla” med något. De behöver papper att rita
på, häftmassa att fingra med eller någon form av stressboll.
Pontus som har viss kommunikativ problematik uttrycker det så här:
”När någon talar till mig måste jag lyssna, ta in budskapet. Tolka
det i hjärnan, därefter formulera ett svar som mottagaren
förhoppningsvis förstår.”
Personer som i sin kommunikation och sitt samspel har
förståendeproblematik måste få stöd att utveckla logiska strategier
för att kunna hantera sociala situationer.
Johans syster klagar: ” Han avbryter hela tiden. Han kommenterar
när vi tittar på TV eller video. Lat är han också. Om jag t.ex. ber
honom hämta något så gör han det inte.” För att hjälpa Johan till
bättre kommunikationskompetens gjorde vi en social berättelse. (se
mer om sociala berättelser på sidan 104)
Att samtala
När människor pratar med varandra säger de ofta:
Vill du hämta…, kan du släcka…
De menar egentligen: Du ska hämta, Du ska släcka…
Jag har svårt att förstå detta.
67
Jag behöver klara tydliga tillsägelser: Hämta! Släck!
Jag kommenterar ofta vad andra säger.
Jag lyssnar mer på orden än på sammanhanget.
Det händer att jag avbryter.
Jag låter inte de som pratar, prata färdigt.
När jag tittar på TV och video eller går på bio, kommenterar jag
också det som sägs. Ida, mamma, skolkompisar blir irriterade.
Det blir jobbiga, onödiga, tråkiga diskussioner och bråk.
Jag ska försöka sluta med mina kommentarer och med att avbryta.
Jag ska tänka på hur ett samtal går till.
Glömmer jag mig så...............
Första gången Johan läste denna berättelse, med förklaringar om
hur han upplevs och vad han gör och kom till den sista meningen
som inte var färdigskriven, utan där Johan själv skulle ge förslag på
vad hans omgivning skulle hjälpa honom med. Glömmer jag mig ...
Då tog Johan pennan ritade en gubbe och skrev. Det händer inte.
Efter tre veckor hade vi utvärdering. Johans mamma, syster och
skolpersonal kunde konstatera att det var sällan som han återföll i
att kommentera och avbryta, däremot hände det fortfarande att han
hade svårighet med otydliga budskap som; vill du, kan du.
Läraren: Om det finns fem flugor på bordet och du slår ihjäl en,
hur många finns det då kvar?
68
Eleven: Den jag slog ihjäl.
Gunnel & Kjell Swärd
Det måste anses som det absolut viktigaste pedagogiska
utvecklingsområdet att ge stimulans till en förbättring av den
kommunikativa förmågan. Förståelse för vad andra syftar på och
menar, att kunna tolka budskapen. Utifrån egna behov, göra sig
förstådd, så att omgivningen förstår. Detta leder till mindre stress,
utanförskap och en bättre självkänsla.
Vad var det där sista? Frågade Onkelskruttet som hade suttit med
tassen bakom örat hela tiden. Det var inget fel med hans öron så
länge han visste vad folk skulle komma att säga. Och det visste man
ju nästan alltid.
Tove Jansson
Bilderna förtydligar hur ett samtal går till och vilken röststyrka som
är lämplig. Bilden stimulerar till diskussion och rollspel. Alla
lärstilar kan användas.
Pratbubblor visar hur jag talar.
tala i mun – inte lyssna
Ritade öron lyssnar.
tala tala
och och
lyssna
lyssna
69
– viska
lagomtyst
högt
tala högt
svära – tala argt
Tankebubblor visar hur jag tänker
tala vänligt
jag förstår
jag förstår inte
Att prata är de ord som
kommer från munnen.
70
Personer som säger saker
till varandra – samtalar.
Jag lyssnar med öronen när någon
pratar med mig. Många
kan lyssna när en person talar.
Det kan vara svårt att prata med
lagom hög röst. Jag behöver öva
mig att hitta rätt volym.
I ett samtal är det en person
som pratar och en eller flera
som lyssnar.
Ibland pratar många personer
samtidigt. Då kan det vara svårt
att förstå vad dom säger.
Ibland pratar jag med hög röst.
Det kan jag göra om någon är
långt borta, eller i ett annat rum.
71
Viska gör jag när jag inte vill
störa andra.
Ibland avbryter någon samtalet.
När någon inte pratat färdigt och ord
”krockar” med ord säger man att man
avbyter.
Tankar – det är de bilder och ord
som finns inom mig och andra.
Bilden som talar
Personer som har en dominant visuell inlärningsstil lär sig eller
förstår bättre genom att få auditiva förklaringar tillsammans med
enkla illustrationer. Men hjälp av enkla streckgubbar och med få
detaljer kan vi visa vad vi avser och menar. Vi kan synliggöra vad
människor gör, hur de rör sig, kroppsspråket, olika minspel, samt
hur de kommunicerar och tänker. Bilden behöver inte vara
naturtrogen och adekvat. Du behöver inte vara konstnär. Det som
ritas ska ge hjälp att förklara en viss situation.
De enkla bilderna som du/ni kan rita själva.
Kroppsspråket synliggörs genom kroppshållning. Tänk på att böja
kropp, ben, armar utifrån leder. Arm – armbåge, handled, ben – knä,
fotled, kropp – rygg, säte.
72
stå
gå
springa
Hastigheten ökas ju längre
benen är från varandra.
sitta
nonchalant
trött
73
hopkrupen
arg
sova
glad
ledsen
För att förstärka känslorna i förhållande till kroppshållning och
kroppsspråk så markera ansiktsuttryck, gör tankebubblor och extra
aktivitetsstreck.
74
Bilderna kan också synliggöra olika samtalsformer.
diskutera
anklaga
75
klargöra
skvallra
kränka = sänka
När du gör ett visuellt samtal skapas bilden medan du talar. Det är
okey om personen du talar med tar pennan och ritar sina egna
förklaringar. Konversationen växer fram utifrån frågor och svar där
pennan hela tiden är aktiv.
Världen kan besegras genom bilder och föreställningar.
Napoleon
Många gånger kan en bild från tidningar, affischer, eller böcker
bidra till reflektioner. De kan användas för att skapa diskussioner.
76
”Vad händer på bilden? Vad tror du har hänt före bilden togs? Hur
känner sig personerna? Varför tror du det? Vad kommer att
hända? Hur skulle du ha reagerat?” En bild på en mur kan
symbolisera att; ”Du bygger en mur runt dig.”
”Har du tagit på dig en eller flera regnkappor?”
De orden med bild fick Martin att lystra
och ibland tänka om.
Regnkappan var en symbol för Martin,
när han vägrade att lyssna eller ta till sig
ett budskap. När han inte brydde sig eller
var allmänt nonchalant och strulig.
Allt rann utanpå, därför konfronterades
han med ordet och bilden på regnkappa.
Erik tycker om aforismer. ”De säger så mycket. Jag kan tänka
mig in i situationen. Jag ser mig själv.”
Följande är några av Eriks favoriter:
Det är inte mina åsikter som gör mig till den jag är.
Det är andras åsikter om mig som bestämmer detta.
Rolf Fridholm
Jag letade alltid utanför mig själv efter styrka och självförtroende,
men sådant kommer inifrån. Det finns där hela tiden.
Anna Freud
Håkan brukade påminnas om sitt eget ansvar genom en bild på en
stängd dörr och aforismen:
Jag tål inte att någon säger emot mig
när jag innerst inne vet att jag har fel.
Rolf Fridholm
77
Till Tuve använde vi oss av bilder på fotbollar och en målbur. På
fotbollarna skrev vi olika mål som Tuve kämpade mot. När han nått
målet placerades fotbollen i målburen. Detta sporrade Tuve att göra
mål.
Även olika bilder på hjärnan kan skapa förståelse för hur känslor
kan styra handlingar, utan att hjärnan aktiveras att tänka logiska
tankar, för att sedan handla.
Ett ögonblicks insikt är ibland värt ett helt livs erfarenhet.
Oliver Wendell Holmes
Bilden som förklarar
Människan bombarderas av ljud och bilder. Vad ser vi, vad hör vi?
Vilka skyltar, vilken reklam uppmärksammar vi? Vilka ljud
fokuserar vi på, trafiken, röster, fåglar? Vi styr våra sinnen utifrån
vår uppmärksamhet. Uppmärksamheten är beroende av
motivationen. När jag kör bil måste jag se och följa trafikreglerna
och trafikskyltarna. Är jag i skogen för att plocka svamp, fokuserar
jag på att hitta svampar. De inre bilderna och förståelsen av dem
talar om hur jag ska reagera i trafiken, vad som är svamp och vilka
svampar jag kan plocka.
På vilket sätt kan denna kunskap utnyttjas? Att fokusera, uppleva
och använda gamla kunskaper. Komma ihåg, minnas, för att få
insikter och därefter reagera. Det vill säga, att kunna generalisera
78
inre kända bilder till yttre omständigheter, som ger hjälp och
strategier i situationen.
Du kan tända många ljus med ett enda,
utan att för den skull förminska det första ljusets lyskraft.
Midrash
Gustav har kontrolleringstvång. Det yttrar sig bland annat genom att
han sitter i sitt fönster, som han har mot gatan, eller står och stirrar
ut genom persiennerna på balkongdörren. Persiennerna vinklar han
fram och tillbaka. Han är medveten om att han gör det, men för
honom är det självklart och inget han tycker är konstigt. Så en dag
hade en kompis undrat varför han står vid fönstret och håller på
med sina persienner. Gustav var skärrad. Han sa till mig: ”Vet du,
dom ser mig”. Det hade jag försökt förklara, men misslyckats med.
Nu hade det blivit en sanning, genom den också motivation. ”Jag
måste sluta! Hur ska jag göra?” Vi resonerade oss fram till och
bestämde oss för att i hans fönster lägga en varningstriangel. Denna
skulle påminna honom om: ”Du syns! Folk tycker du har ett
märkligt beteende.” Det dröjde inte många veckor förrän Gustav
sa:” Det här har varit jättebra. Jag tänker före i stället för efter.
Jag tycker vi använder oss av den strategin även till telefonen.”
Gustav ringer myndigheter i tid och otid. Han gör det även till
föräldrar och anhöriga.
Flera elever som jag arbetat med har fått stoppskyltar som en
påminnelse. Ibland pekar läraren på den, ibland läggs den på
arbetsbordet. Tjatet minskar och många anser det vara en befrielse.
Naturligtvis måste eleven vara med
på strategin och förstå innebörden.
En elev valde bort stopptecknet.
Han ville hellre ha en nödbroms.
”Nu får det vara nog. Ska vi och de
andra barnen behöva acceptera
79
Tuves beteende på rasterna?” Stämningen bland lärarna var laddad.
Ja, var det dags att allvarligt fundera på om Tuves skolgång skulle
förändras? ”Hur är det på lektionerna? Blandat! Vad kan vi göra
för att hjälpa Tuve?” Vi kallade Tuve och hans föräldrar till ett
möte. Jag skrev ordet KAOS till Tuve och förklarade situationen.
Efter lite resonemang tog Tuve pennan. Lekte med bokstäverna och
sa plötsligt SOAK. SOAK, säg det då fattar jag. Alltså KAOS
baklänges.
Rastvakterna och vissa lärare använde sig av ordet när Tuve inte
följde den norm som var accepterad. Vid utvärderingen, två veckor
efter införandet konstaterades att Tuves
negativa beteende minskat. Med Tuves medgivande generaliserades
ordet också till klassrumssituationen. När Tuve inte arbetade,
pratade, störde, fick han en påminnelse genom ordet SOAK. Detta
gjorde att det blev mindre tjat och Tuve blev mer uppmärksam.
En del behöver auditivt lystra till ett ord, som hjälper dem att släppa
en tankekedja, med vidhängande beteende, till en annan. Jag
frågade Ola hur han skulle kunna vända ett negativt beteende. Ola
tänkte och förkastade mina alternativ av ord och bilder. Finns det
inte något, undrade jag. Plötsligt sa Ola, Robin. Robin? Ja det är en
kille på fritidsgården. Han är just. Okey, vi prövar. Detta ordet
användes speciellt vid tema och grupparbeten, på väg till rast och i
matsalen. Det var då som Ola ofta ville ”spela Allan” vara tuff och
skryta.
Conny ville att någon skulle ta honom på axeln, stadigt och bestämt,
när hans humör började bli destruktivt.
Connie är 34 år. Han vet att han behöver
hjälp med sitt temperament.
Dessa strategier är inte 100%, men kan
vara ett stöd och en hjälp till reflektion.
Det är viktigt att personen själv är med
på strategin och inser att den kan
medverka till att korrigera en
80
tankebana, med vidhängande
negativt beteende.
Då och då bör man slå ihjäl en övertygelse
för att kunna gynna en stark inlevelse.
Rolf Fridholm
I en gruppbostad bor Lars. Han brukade komma ut till de
gemensamma utrymmena i kalsonger, vid något tillfälle naken. Lars
förstår och kan tolka bilder. På hans dörr satte personalen upp ett
stopptecken och under det en bild på tröja och byxor. Signalen
påminner om regeln: Du ska ha kläder på dig i våra gemensamma
utrymmen. Samma tecken men med bild på händer, finns på
toalettdörren. Detta för att komma ihåg att händerna ska tvättas efter
toalettbesöket.
När Ulla skulle börja förskolan berättade föräldrarna att hon var en
rymmare. Personalen var tvungen att ständigt vara i Ullas närhet.
Var hon en ”rymmare” eller förstod hon inte miljöns olika gränser?
Utegårdens inhägnad tydliggjordes genom att personalen målade
vita gränslinjer. Inne markerades olika golvytor, med färgad tejp.
Detta ledde till oanade positiva resultat. När Ullas föräldrar fick
kännedom om hur vi hjälpte Ulla att se för att förstå, började de
att använda sig av samma metod i hemmiljön med gott resultat.
Till Ågårdens LSS- boende skulle en ny hyresgäst, Love, flytta in.
Personalen fick veta att i det boende, där han nu bodde hade han
endast en madrass. Love hade inga möbler. Det fanns ingenting
framme som han kunde aktivera sig med. Anledningen var att Love
tog sönder allt. Personalen på Ågården funderade. Han kunde väl
åtminstone få ha en säng. Kanske en snickare kunde göra en
väggfast säng.
Tillsammans diskuterades hur vi skulle kunna ge Love ett värdigt
liv och trivsam miljö. Vi började med sängen. Love fick en säng.
Sängområdet synliggjordes genom färgad tejp på golvet. Schemat
81
talade om när han fick vara där. Successivt kom den ena möbeln
efter den andra på plats. Färgad tejp användes för att synliggöra
rummens olika användningsområden. Men också hur och var
möbler skulle stå. I dag har Love en TV som även den står på
tejpremsor.
Loves största sysselsättning är Lego. Han bygger fantastiska
figurer. Legot finns i ”Legoområdet”. Det senaste som Love fått
hjälp med att hantera är en radio med CD och bandspelare. Även till
den har han färgad tejp som säger var den ska stå. Under arbetets
gång med Love, reflekterade personalen över varför han alltid
hällde upp mjölk, saft, kaffe så att det rann över. Var det så att han
behövde synliga markeringar för att få honom att förstå? Stopp!
Glaset/ muggen är full. Det visade sig att så var det. Love behöver
se för att förstå.
När vi köper en ny elektrisk apparat så finns alltid en
bruksanvisning med. Den behöver vi använda oss av tills vi kan och
har automatiserat systemet. Många personer behöver
bruksanvisningar till flera av dagens rutiner. Somliga behöver
dessutom en förklaring om varför.
82
Visuell tandborstinstruktion
83
I dag finns massor av matlagningsböcker. Tillsammans med
recepten finns illustrationer. Kalle behöver recept eller instruktioner
för att veta hur han ska göra på bowlingen. Bilden på bowlinghallen
hjälper honom till positiva minnen. Samma behov har Tuve när han
ska följa med klassen till museet och Linus för att förstå och klara
av att åka buss.
Att åka buss.
Busschaufförerna har en tidtabell. De försöker följa en bestämd rutt
som de kör. Bussen stannar vid hållplatser för att människor ska
kunna stiga på eller av. De som åker buss kallas passagerare.
För att få åka buss måste man betala.
Så här gör jag när jag åker buss:
• Jag går till en busshållplats.
• När rätt buss kommer stiger jag på.
• OBS! Förbjudet att trängas och knuffas.
• Jag kan betala med pengar, eller stoppa ner mitt busskort i
en kortläsare.
• Jag sätter mig på en ledig plats. Det kan vara bredvid någon.
84
•
•
•
•
Det händer att alla platser är upptagna. Då får jag stå.
Jag är en lugn och trevlig kille i bussen.
Innan jag ska stiga av trycker jag på stoppknappen.
Bussen stannar. Jag stiger av.
Nu ska jag tillsammans med Jenny och Thomas
börja träna på att åka buss.
•
•
•
•
•
Jag går till hållplatsen vid Nicks.
När buss nr 2 kommer stiger jag på.
Jag talar om för chauffören vart jag ska.
Jag stämplar mitt busskort eller betalar.
Jag sätter mig på en ledig plats eller står och håller
mig i ledstången.
•
När jag ser kyrktornet
trycker jag på STOPP- knappen.
Bussen stannar.
Jag går av vid biblioteket.
•
•
Härligt! Jag klarar att åka buss.
Denna sociala berättelse (se sidan 104) är en kombination av att
aktivera det auditiva, visuella och kinestetiskt taktila sinnet.
Vi pratar om bussar, bussregler m.m. (lyssnar - auditivt).
Vi ritar och skriver (ser - visuellt).
Vi åker och har också bilder av den sociala berättelsen med som
kom-ihåg-bok (taktilt + visuellt).
85
Martin har genom skrivna strategier och förklarande ord fått hjälp
med sin ångest att åka buss. Han lyckades nå målet och blev bjuden
på fika. I dag ett år senare säger han när jag frågar hur det går. ”Jag
vill inte prata om det. Det är inget problem för mig längre.”
Bil, buss, tåg och flyg.
Om man inte kan gå eller cykla till skolan, jobbet, affären
eller vännerna brukar man åka bil eller buss.
Tåg och flyg använder man när man skall åka långa sträckor.
När jag var yngre älskade jag att åka buss.
Nu tycker jag att det är hemskt.
Jag inbillar mig en massa.
När jag får ett arbete eller börjar på Kyrkbacksskolan
måste jag åka buss.
Jag ska försöka övervinna obehaget.
Så här tränar jag tillsammans med Jessica och Malin:
1. Från och med imorgon och en gång varje dag åker jag buss
från Norrgård till Kometen. Där går jag av. Vi väntar på
86
2.
3.
4.
5.
6.
7.
nästa buss och åker tillbaka. Jag berättar och förklarar för
Jessica och Malin hur det kändes. De förstår.
Efter två veckor åker jag till Kläppen.
Det håller jag på med i tre veckor.
Nu kan jag åka till Stationen. Bra!!
Nästa mål är att åka till Kyrkbacksskolan.
Där tar Sara och Niklas emot mig.
Final. Jag åker till Ängelholm.
Birgitta bjuder på fika.
Nu har jag besegrat min panik.
Min rädsla och oro är borta.
Vad betyder G, VG, MVG? Fredde hade pryat på gatukontoret, så
han visste i alla fall vad VG stod för: ”Vatten Gång.” Hur tydlig är
skolan med att förklara, målsättning och förväntningar? Om läraren
vet målet men eleven hålls utanför, hur ger vi då motivation till att
nå det osynliga? Hur tolkar eleverna budskapet om de inte förstår
innebörden av orden? Många uttryck som används i kursplaner
behöver eleverna få en djupare förklaring av t.ex.: Ha utvecklat
förståelse av, ha inblick i.
”Redogöra för” är det detsamma som ”beskriva” undrade Tove.
Jag frågade Lina, elev på gymnasiet: ”Hur tänker du och vad gör
du om det står ”Ge exempel”? Hon svarade: ”Jag beskriver ett
exempel.” ”Om det står, Några?” ” Två”, blev svaret. Lina
behövde inte tänka, för henne var det självklart!
Många personer vill genom stapeldiagram få veta hur de ligger till
inom olika områden. Det blir synligt och tydligt. Vid sidan om
stapeln kan skrivas vad som fordas för att stapeln ska fyllas.
87
Somliga vill reflektera över sig själv och ett speciellt beteende, t.ex.
tvångshandlingar, genom färgfält på stapeldiagrammet.
Emma gjorde dagliga summeringar utifrån sina avtal. Hon färgade
grönt när hon hade lyckats, gult symboliserade ”okey”, orange ”så
där”, rött ”katastrof”.
Andra vill och kan bedöma sig själv utifrån en vertikal linje. De
sätter ett kryss någonstans på linjen, för att visa hur något fungerar
just nu och ytterligare ett kryss, hur de vill att det ska vara om t.ex.
två veckor. Ibland blir pilarna mellan kryssen positiva ibland
negativa.
88
Vi vet att för många elever är det viktigt med klara, tydliga, synliga
instruktioner som ger svar på: Vad? Hur? Hur mycket? Detta är
ingen metod som motsäger sig Skolverkets intentioner om att
eleven ska ta eget ansvar för sitt kunskapsinhämtande. För många
arbetstagare är det också viktigt att få svar på dessa frågor, samma
sak gäller i boendemiljöer.
Filifjonkan steg upp och sa: Att man inte kan låta bli och att man
borde hör liksom inte ihop. Jag tror inte att det man borde är
samma sak som att man inte kan låta bli…
Tove
Jansson
Vi förmanar och tjatar ofta på eleverna:
På rasten ska vi…………
Du får inte vara………….
Nu har du varit…………
När ska du sluta………….
Hur många gånger måste jag säga…………
Jag har ju sagt…………
Gör du det en gång till så…………
Allt tjat var som sandpapper på mitt självförtroende.
Gunilla Gerland
Vet du inte varför du har två öron? Jo, svarade Alex, för att tjatet
ska gå in genom det ena och ut genom det andra.
Något annat måste till!
Denna visuella bild hade
en mycket bättre effekt än allt tjat.
89
Detta är också en sorts instruktion. I stället för att resonera och
förhandla verbalt, använd papper och penna och gör visuella samtal.
Det skapar en annan förståelse. Det blir ett samtal på lika villkor.
Sitt vid sidan om den du gör visuella samtal till. Sitter man mitt
emot så är det lätt att bli dominant eller att den samtalet gäller
känner sig underlägsen och går till försvar. Naturligtvis kan penna
och papper användas av båda parter. Visuella samtal kan göras till
en person, men också till flera samtidigt.
När Martin blir sur, arg, sårad går han och lägger sig. Med detta
visuella samtal ville jag få honom att förstå att han måste berätta.
”Vi kan inte se in i din hjärna.” Då skrattade han och sa: ”Det är
nog tur det.”
90
Klarsyn och överblick ges endast den som inåtvänd vidöppen står.
Johannes Edfelt
Tuve vill helst bestämma. Han tycker att hans idéer är de bästa. Han
har svårt att samarbeta. Det är viktigt att lära Tuve och andra barn,
som har liknande problem, att arbeta i grupp. För att hjälpa Tuve
gjorde vi ett visuellt samtal i sekvenser, om hur ett grupparbete bör
fungera.
91
En lärare introducerade sina elever i vad dagens uppgift gick ut på.
Han erbjöd dem att arbeta i grupp eller enskilt. Två grupper
bildades spontant.
Den ena gruppen läser gemensamt igenom uppgifterna. De får då en
holistisk uppfattning av vad arbetat går ut på. Tillsammans
diskuterar de hur de ska lösa uppgifterna. De startar ett samarbete.
Processen och utvecklingen av arbetet fortskrider under hela
arbetspasset.
Den andra gruppen läser individuellt igenom uppgifterna. En av
eleverna säger: ”Jag vill göra uppgift nummer fem.” Inga
kommentarer från övriga. Alla sätter igång med något, men ganska
planlöst. Efter c:a 30 minuter kommer någon på att de behöver
diskutera. Då börjar samarbetsprocessen under en kvart. Därefter
enskilt arbete. Arbetet sker i sekvenser. Gruppen har ingen holistisk
syn på hur de ska gå till väga.
Tre elever väljer att inte ingå i en grupp. Två av dem börjar snegla
på gruppen som kontinuerligt samarbetar. En elev ifrågasätter vad
de gör. Han visar intresse. Den andre går och ställer sig vid gruppen
men säger inget. Han har inte redskap till att fråga om han får vara
med.
Efter arbetspassets slut diskuterades gemensamt hur de olika
grupperna fungerat och varför de tre eleverna valt att arbeta enskilt.
Till den elev, Per, som stått och längtansfullt tittat på grupparbetet
gjordes ett enskilt visuellt samtal.
”Ni hade ett grupparbete. Du valde att arbeta ensam.”
”Ja.”
”Efter ett tag tyckte du att de som arbetade tillsammans verkade ha
trevligt. Du blev nyfiken. Du stod tyst och iakttog vad de gjorde.
Ville du vara med?”
”Ja.”
92
Blygsamhet är en dygd, men man kommer längre utan den.
Okänd
”För att få vara med måste man fråga. Gruppen var så inne i sitt
arbete så de uppmärksammade inte dina tysta frågor. Om du frågat
tror du att du fått vara med?”
”Ja det tror jag.”
”Hur kan du göra nästa gång när du vill arbeta tillsammans med
dina kompisar?”
93
”Fråga!”
Per är trygg i relationen till sina kompisar, ändå händer det att han
är utanför en gemenskap som han vill ingå i.
Bilderna som rullas fram ger utrymme till diskussioner och
reflektioner. Det är också lättare att avläsa stämningsläget och
förändringen, när insikt infinner sig.
Alla dessa strategier är framtagna utifrån den individuella lärstilen
och den problematik som individen behöver stöd för att förändra.
Vi som finns runt personen, måste fungera som lotsar. Lotsningen
behövs tills beteendet följer den kultur eller norm som förväntas av
personen. Respekt för individen i mötet och förklaring om varför,
samt syftet med strategin, måste alltid vara lotsens signum,
dessutom vara flexibel, kreativ och empatisk.
När du hjälper en annan uppför berget,
bestiger du det samtidigt själv.
Ur: Det är aldrig kört!
94
Bilder i sekvenser
När man ritar bilder i sekvenser, för att beskriva något som hänt
eller förklara något som ska hända, liknar resultatet en serie. Därför
brukar denna metod kallas för seriesamtal. Comic strip
Conversations enligt Carol Gray, Jenison Public Schools, Michigan.
Seriesamtal har sin grund i att visualisera. En serie görs i nära
anknytning till en händelse. Seriens uppgift är att göra struktur på
en situation och dela upp ett snabbt skede i sekvenser, för att
upptäcka orsak och verkan och se samband. Vad som hänt och
utspelat sig synliggörs genom pratbubblor, miner och
kroppshållning.
En serie görs tillsammans med personen, eller de personer, som är
inblandade och så nära den aktuella situationen som möjligt.
Teckningarna är enkla. Bilderna illustrerar och ger stöd till att förstå
den snabba processen i en händelse. Serien beskriver systematiskt
95
känslor, frågor och samspelet mellan de inblandade personerna.
Serien ska identifiera och tolka vad människor säger, gör och
tänker.
Den ska också analysera beteenden och situationer som är svåra att
förstå. Vad hände? Vad händer? Hur är det nu?
Serien ska också ge förklaring och lösning.
Den som ritar måste vara lyhörd och förbehållslös, öppen för
analyser och inge förtroende. Ha
förmåga att sätta sig in i personens sätt
att tänka och resonera, men också
försöka få individen att se sig själv för
96
att få perspektiv på sitt agerande. Detta är det primära syftet med
serien. Ibland tar personen över ritandet. Det är inget som hindrar.
Nya idéer och vinklingar ska stimulera till reflektioner och att se
andra handlingsmönster. Det händer att en aktuell situation måste
förklaras från en ”Nu – belägenhet” och utifrån denna rita
sekvenserna ”baklänges” utifrån ett tidsperspektiv. Genom denna
variant rullas händelseförloppet tillbaka och orsaken till problemet
blir synligt. Alltså, den sista bilden i serien om matkön ritades först.
En serie kan också göras för att ge tidsperspektiv och ordning på
olika händelseförlopp. Den tillrättalägger och planerar inför en
aktivitet. En del personer har svårt att acceptera nya situationer. De
har inte de mentala bilderna som behövs för att våga pröva. De
säger hellre nej till att försöka medverka eller följa med på en okänd
aktivitet. De behöver förförståelse och förklaringar. En bildsekvens
kan ge dem den trygghet de behöver.
Tänd hellre ett ljus än klaga över mörkret
Konfusius
97
Serien kan också genom bildsekvenser
visa att något oväntat kan uppstå.
Något som gör att det man förväntar sig
inte fungerar som man tänkt.
98
Bilderna ska vara enkla streckgubbar. Som illustration kan; öronen
tydliggöras, du hörs, ögonen du syns, miner som uttrycker känslor,
pratbubblor, för att i dem synliggöra – du pratade för högt – för tyst
– för mycket. (se sidan 69) Somliga vill att personer i serierna ska
kunna identifieras genom glasögon, långt hår eller liknande.
Seriesamtalen kan göras från tidig förskoleålder till vuxen ålder.
Samtalen liknas vid en kommunikation där det auditiva, visuella
och kinestetiska sinnet stimuleras. Efter samtalet är den aktuella
situationen utredd. Serien kastas. Vi kan välja att spara den för att
stimulera till reflektioner eller användas vid ett annat tillfälle när
en liknande situation uppstår. Den gamla serien kan då medverka
till insikt och förståelse.
I serien till Sebastian ville vi få honom att reflektera över sitt
beteende i förhållande till sin kompis Andreas.
Som man vill bli bemött, så skall man bemöta andra
99
De fyra första bilderna visar Samars beteende i sandlådan. De
nedersta hur hon kan tänka och göra för att få vara med och leka.
Amir hade varit på bibliotekets toalett. Där hade han sjungit, pratat
100
högt och tydligt för sig själv. Flera personer undrade över Amirs
beteende.
När Tuve var på utflykt ville han inte gå tillsammans med gruppen.
Han smet iväg gång på gång trots lärarens tillsägelser och försök att
hålla honom kvar.
Vid nästa tillfälle då klassen skulle på stadsvandring gjorde Tuves
lärare ett seriesamtal som visade att om han inte följde gruppen fick
han tillsammans med klassens assistent, ta bussen tillbaka till
skolan.
101
Man kan inte piska in något i barn,
men man kan smeka fram mycket ur dem.
Astrid Lindgren
Tim har svårt för nya människor. Han vill på sitt sätt sätta sig i
respekt. Det gör han tyvärr genom att mobba och lyssna på falska
rykten. Denna serien och processen när vi ritade den tillsammans
med Tim, ledde till att Tim ansåg att det var bättre att prata och
söka hjälp hos sin mentor. Det var nog inte så bra att lita på vad
kompisar sa. Han avslutade ritsamtalet med att säga: ”Om jag inte
går till min mentor, är det bara jag som råkar illa ut.”
102
Även en verksamhetschef kan behöva visuella förklaringar för att
förstå och se sina uttalanden och hur de kan uppfattas och såra.
Serierna görs utifrån en visuell lärstil. Samtidigt som bilderna
skapas förs ett samtal, auditivt. Tillsammans med personen eller
personerna, arbetas problematiken som uppstått igenom, för att
försöka hitta lösningar. Idéer introduceras som kan stimulera till
Aha-upplevelser. Ibland händer det att det som förtydligats genom
bilderna också aktivt praktiseras genom rollspel eller direkt i en
övningssituation, kinestetiskt taktilt. Genom samtal i sekvenser
aktiveras flera sinnen samtidigt.
Många kanske tänker: Jag träffar ungdomar och vuxna. De kommer
att tycka att arbetssättet är barnsligt. Personligen har jag aldrig
upplevt detta utan snarare tvärtom. Arbetssättet med penna och
papper är för mig naturligt för att bättre kunna förklara. Detta
tydliggör jag också vid mina personliga möten och samtal. Jag är
inte speciellt bra på att rita. Det brukar jag beklaga. Vid ett tillfälle
sa Viktor: Det ser jag. Det är okej. Jag förstår. Därefter tog han
över pennan och vi fortsatte vårt visuella samtal.
Andra kanske funderar över Hur ska vi hinna? Det är så mycket
annat som ska göras. Med reflektion och tillbakablick på sidan 13
så bör vi kanske vända på det hela och inse att vi vinner tid genom
visuella förklaringar för att ge hjälp till insikt.
103
Det går snabbare att tillrättavisa än att visa tillrätta.
Det väsentliga hotas oupphörligen av det obetydliga.
Rene Char
Bilder och ord - Sociala berättelser
Sociala berättelser är en metod som försöker belysa olika sociala
situationer så att de blir tydliga. Metoden används för att hjälpa
barn/ ungdomar/vuxna som känner sig osäkra inför nya
omständigheter, har svårigheter att föreställa sig andras perspektiv,
svårt att uppfatta sig själv, sin attityd, sitt agerande. I olika
verksamheter används sociala berättelser för att ge stöd att klara av
sociala situationer i boendet, i relationer samt ge hjälp att anpassa
sig till familj/hemmiljö och samhällets krav. I skolan används
metoden för att lösa pedagogiska problem, i en arbetsmiljö för att
förstå de krav som ställs. Att få och ha social kompetens är minst
lika viktigt som att utveckla teoretiska kunskaper. Det är en
förutsättning för att kunna fungera i samhället.
Om metoden ska få ett önskat resultat och användas som ett redskap
måste den anpassas till individen och belysa det aktuella
problemområdet. De eller den som beslutar sig för att göra en social
berättelse, bör kunna avgöra när den kan och ska användas, vilken
104
effekt som förväntas och om denna metod kommer att bidra till en
önskad positiv utveckling hos individen.
Vad säger Piaget och Vygotskij om människan som en social
varelse? Piaget menar att människan utvecklas tillsammans med
andra. Förståelse för andra människor, hänsynstagande och att
kunna se saker ur andras perspektiv är inte medfödda utan
utvecklas utifrån förutsättningar. Miljö och ärftliga faktorer
påverkar, liksom de pedagogiska strategier som erbjuds.
Vygotskij anser att det finns en förbindelse mellan inre
psykologiska utvecklingsförlopp och den sociala och kulturella
miljön individen lever i. Han talar om högre psykologiska och
pedagogiska processer som omfattas av kognitiva redskap, som att
prata, rita och skriva. Han betonar lärarens roll för att skapa villkor
som stimulerar till optimal utveckling för varje individ.
Sociala berättelser är en metod med vilken man kan undervisa, lära
ut en ökad social förståelse och sociala kommunikativa färdigheter.
Metoden kräver att den/de som skriver och formulerar de sociala
berättelserna har gjort noggranna observationer om situationen där
personen har svårigheter. Berättelsen ska vara adekvat och
realistisk. Kunskap måste naturligtvis också finnas om personens
utvecklingsnivå, kunskapsnivå, egenskaper och tänkesätt.
Metodbeskrivning:
De sociala berättelserna ska börja med deskriptiva meningar.
D.v.s. meningar som objektivt beskriver den aktuella situationen.
Därefter skriver man perspektiva meningar som adekvat förklarar
vad personen gör och hur omgivningen reagerar. Perspektiva
meningar beskriver tankar, känslor och reaktioner. De förmedlar
vad andra hör, ser och upplever. Sedan följer de direktiva
meningarna som förklarar hur och vad personen bör göra för att
lyckas. De erbjuder och förklarar andra alternativa handlingar. De
avslutande meningarna är kontrollmeningar eller
målbeskrivningar. Dessa kan vara knutna till ett belöningssystem.
105
Det kan också vara ett lösenord eller en strategi som personen, den
som ska ha den sociala berättelsen, själv väljer.
Ord - ordval, bild – bildval bestäms utifrån personens
utvecklingsnivå och språkförståelse. De sociala berättelserna kan
göras som små böcker eller sättas i en pärm. Emmas pärm med
sociala berättelser kallar hon ”Tänka efter pärmen.” Håkan föredrar
att ha sina berättelser under ett dokument i sin dator.
En social berättelses viktigaste avsnitt är början och slutet. Det är
absolut förbjudet att använda sig av negativa påståenden utifrån
personen och situationen i de deskriptiva meningarna som: Min
personal tycker jag är jobbig när … Jag har inte lärt mig …
De avslutande meningarna ska ge förslag på strategier och ha en
positiv framtoning. Exempelvis: Vi tror på dig! Det här kommer
jag att klara. Undvik ord som alltid och aldrig. Försöka är ett bra
ord. Jag ska försöka. Ordet inte bör undvikas. Inte är ett ord som
vår mentala medvetenhet har svårt att tolka. Det måste läras in.
Lille Hannes till sin mamma: Kan man straffas för något som man
inte gjort? Naturligtvis inte, svarade mamma. Det skulle inte vara
rätt. Bra, sa Hannes: För jag har inte gjort läxorna.
Gunnel & Kjell Swärd
De sociala berättelserna skrivs i första person singular: jag. Detta
för att betona att boken är personlig. Den är skriven till ”mig.”
I mötet med den person som ska få en social berättelse måste
ömsesidighet och förtroende finnas. Personen bör ha en insikt om
sin problematik och att den sociala berättelsen är till hjälp för att
lösa en svårighet. Ibland förnekar personen något som skrivits.
Lyssna, tänk efter, han kanske har rätt, ändra i så fall. Om inte,
förklara att personen kan ha rätt, men att han under en viss tid måste
visa att det stämmer att han ändrat sitt beteende eller förstått hur han
ska bete sig eller göra, utifrån den beskrivna situationen. När han
visat det, kommer berättelsen att formuleras om.
106
En del berättelser behöver läsas och användas under en längre tid
för att budskapet ska läras in och i bästa fall automatiseras i
individen. Det väsentliga är att alla involverade är konsekventa och
hänvisar till den aktuella berättelsen. Viktigt att notera är att detta är
ingen uppfostringsmetod. Det ska vara en hjälp att konkret få insikt
och strategier för att förstå och klara av abstrakta situationer.
Sociala berättelser ger stöd att reflektera utifrån det nedskrivna och
bygger på ömsesidig respekt för hur en situation aktivt kan tolkas/
misstolkas och förändras.
Om en situation inte är eller ska vara, som jag tror, hur är den då?
Erik
Sociala berättelser kan användas för att beskriva beteenden som
rädsla, aggressivitet, fixeringar, tvång, rutiner och förändringar. De
kan också ge teoretiska kunskaper eller utformas som instruktioner
till en aktivitet. Om det beskrivna beteendet finns i flera miljöer där
personen vistas så bör samma sociala berättelse finnas i de olika
miljöerna. Därför måste man kanske göra två, tre kopior av berättelsen.
Inga metoder utan utvärdering. Detta gäller också sociala
berättelser. Bestäm ett datum, för utvärdering, 2-3-4 veckor efter att
107
den sociala berättelsen introducerats. Har det skett en förändring, i
så fall vilken, om inte, varför? Kanske den sociala berättelsen
behöver skrivas om. Alla involverade har inte använt den
konsekvent, eller så var det fel metod.
Sociala berättelser kan påverka en persons utveckling och ge hjälp
att förstå osynliga regler och sociala mönster. I dag finns det,
förutom mina böcker Sociala berättelser seriesamtal, Vägledning i
pedagogiska strategier, en hel del skrivet och forskats kring
metoden. Forskare och författare som Tony Attwood, Bodrova &
Leong m.fl. har skrivit om metoden ( Se litteraturförteckning sidan
135 )
Många barn är i behov av att lära sig och förstå hur en lek går till.
Hur man frågar kompisar om de vill leka eller om det är flera barn
som leker, hur man ber att få vara med i leken. En del barn behöver
hjälp att se och förstå olika samspelsformer och regler som ingår i
att leka tillsammans.
Trots att vi lär oss ofantligt mycket mer genom lek än genom
strukturerade studier, speciellt i våra tidiga år, så tar vi ofta inte
leken på allvar. Det här drabbar förskoleklasserna, som har blivit
mer skollika och givit upp allt mer av leken, när de inordnat sig i
skolans kultur. Barnens rätt till lek står inskrivet i FN: s
barnkonvention. För
de allra flesta barn är leken den mest naturliga sak i världen.
Både Aristoteles och Platon skrev om lek i relation till lärande som
en förutsättning för lärande. Rousseaus ansåg att leken var en
övning och förberedelse för vuxenlivet. Freud ser leken som ett
medel för bearbetning och uttryck av obehagliga händelser och av
önskningar.
Erik Homburger-Eriksson sätter in leken i ett kulturellt och socialt
sammanhang. Vygotskij framhåller leken som en social process, ett
sätt att lösa konflikter mellan önskningar och verklighet. Piaget
108
framhåller leken som den viktigaste formen för barnet att pröva sina
erfarenheter. Kända filosofer och barnpsykologer betonar alltså
leken som en grundläggande del i barnets utveckling.
Vi som vuxna har en viktig roll för att hjälpa barnet till gemensam
lek och upptäcka området mellan fantasi, att låtsas och verklighet.
Vi bör också finnas nära som trygghet, för att ge struktur och
begränsningar. En del barn behöver stöd för att träna relationer och
känna samförstånd. Den vuxne måste vara med i leken för att
vägleda och vara en förebild för barnet.
Tuve kan inte samspelsreglerna. Han behöver visuella förklaringar.
Krysset i bildberättelsen är till för att visa Tuve att man inte kan ta
saker från barn som leker. Man måste fråga.
Dessa bilder hjälper Tuve att förstå att även om man frågar kan
man få ett nej. Då får man göra något annat. Kompisar kan också
fråga Tuve om de får leka med honom.
109
I all social samvaro finns regler. De är oftast inte uttalade. Samma
sak gäller i lek. Barnen bygger upp leken utifrån egna upplevda
system från verkligheten. Prövar och anpassar dem tillsammans
med lekkamrater.
När barnen börjar skolan har de flesta en diffus uppfattning om
skolans mål och regler. Många barn lär genom att avvakta och se,
för att uppleva och förstå. Men somliga är i behov av klara
beskrivningar och förklaringar. Om något är otydligt tar de över och
110
vill själv bestämma. Med kunskap om Eriks problem gjordes en
sociala berättelse.
Ny termin, ny skola!
Ny termin, ny skola, nya klasskompisar.
Så är det för mig, så är det för många andra elever
och studerande. En del tycker det är spännande med allt nytt,
andra bryr sig inte. De tänker, det ordnar sig, det blir nog bra.
Jag oroar mig och blir stressad när jag inte vet.
Jag har förberett mig inför den nya terminen genom att
besöka skolan. Jag har pratat med rektorn och lärare. Jag
har läst allt som finns om skolan. Detta är bra.
På andra skolor som jag gått i har det hänt att jag hittat på
egna regler som jag tycker passar mig.
Jag har också skällt ut lärare för att de inte följt mina regler.
En gång gick jag till rektorn och sa att hon skulle avskeda
en lärare som jag tyckte var knäpp.
Nu måste jag försöka följa de regler och rutiner som finns
på min nya skola. Är jag osäker frågar jag. Jag skriver upp
vad som gäller så att jag kommer ihåg. Det gör att jag inte
behöver tjata. Jag ska också försöka använda min filofax
eftersom den är viktig för mig.
Jag vill klara av min skola. Jag kan inte bestämma, ändra tider m.m.
Jag är en av alla elever på skolan. Det finns inga speciella förmåner
för just mig. Har jag åsikter får jag naturligtvis diskutera dem.
Jag kan också prata med Birgitta, som sedan diskuterar
med mina lärare t.ex. på ett handledningsmöte.
OK det blir bra.
111
Till Emils sociala berättelse ”Vem får bestämma?”, gjorde vi ett
avtal med belöningssystem. Belöning är positivt. De som ska få
belöning för något måste alltid i förväg veta förutsättningarna för att
få belöning. Därefter är det personen det gäller som gör valet.
Antingen att ställa upp på kraven som leder till belöning eller att
nonchalera dem och därmed avstå från belöningen. Kraven ska vara
realistiska, så även belöningen. En intjänad belöning får aldrig tas
ifrån personen. Belöningen är till för att stärka självförtroendet och
bör ges i nära anslutning till situationen som belönas.
Vem får bestämma?
Det finns vuxna och barn.
ALLA vuxna har varit barn.
När man kommit upp till
trappsteget att vara vuxen
måste man förstå och
kunna väldigt mycket.
Man måste känna till
lagarna som finns i
Sveriges rikes lag.
Det gäller alla som bor i Sverige. Man måste kunna alla regler som
finns i trafiken och på det arbete man har.
112
Följer man inte regler och lagar kan man få ett straff. Man
måste också förstå när man behöver lägga sig för att orka med sitt
arbete, vad man ska ha på sig, att man är trevlig och snäll mot andra
människor. Man måste veta vad allt kostar så pengarna räcker till
mat, hyra, kläder och mycket annat.
Jag vill bestämma.
Det kommer jag att få, men först måste jag lära
mig väldigt mycket. Det gör jag i skolan.
Jag arbetar med mina arbetsuppgifter, gör mina
läxor och visar att jag kan vara en bra kompis.
Så är det för ALLA skolbarn.
Hemma talar mamma och pappa om vad jag får
bestämma.
Mamma och pappa gör ett avtal med mig.
Visar jag att jag kan följa det får jag guldstjärnor.
113
När jag har fått 5 guldstjärnor
ska vi åka till äventyrsbadet.
Jättebra!! .
Emil förstår vem som får bestämma
Lagar och regler
Alla barn och ungdomar är ibland irriterade, besvikna och arga på
lagar och regler som samhället, skolan och föräldrar har.
De flesta inser och förstår! Lagar finns som måste följas av alla
samhällsmedborgare. Alla har skolplikt. I skollagen står vad som
gäller både för lärare och elever. Regler har alla familjer
Så är det i Sverige, så är det i andra länder.
Jag vill bestämma själv. Jag vill vara den som straffar. Jag bryr mig
inte om vad mamma och pappa säger. Jag slår min lillebror om han
har gjort något som jag tycker är dumt.
Jag har vägrat gå i skolan, jag fick hemundervisning.
Nu säger skollagen att jag inte kan få det mer.
Jag har även struntat i andra lagar som lett till polisanmälan.
114
Nu måste jag göra mitt val.
Mia vill att det ska gå bra för mig. Alla vill hjälpa mig. Men jag
måste också visa att jag förstår.
Jag försöker…………
Ibland kan personen /barnet själv hitta eller ge förslag på lösningar.
En ny situation kan bli kaos om inte Ylva i god tid får en social
berättelse med bilder som förbereder den nya kommande
situationen. Berättelsen läser vi med Ylva flera gånger och pratar
om bilderna.
Fest på Lundius
På fredag ska vi åka till Lundius. Vi blir väldigt många där.
Stefan kommer att köra mig, Lisa, Annika och Ola dit.
Ann och Ingrid väntar på mig. Tillsammans går vi lugnt och stilla
in. Inne i samlingssalen är det dukat och fint. Ljusen som står på
borden är tända. Vi måste vara mycket försiktiga.
Jag, Lisa och Ann ska sitta
tillsammans vid ett av borden.
Det kommer att bli gott med
kaffe och kakor.
Det är trångt och mycket folk.
Vi sitter vid bordet hela tiden.
Vivorna ska sjunga och spela.
Klockan tio kommer Stefan med
115
bussen och hämtar oss.
Då går vi och tar på oss jacka och mössa.
Sedan går vi till parkeringen.
Stefan kör oss till Långgatan.
Många sociala berättelser handlar om mat. Dels för att maten kan
vara ett problem i sig och dels för att föräldrar och personal ofta
oroar sig över kostvanor och bordsskick. En del behöver
förförståelse över matens egentliga funktion och vad som bör ätas.
Andra hur mycket, hur ofta och varför kroppen fordrar näring. De
behöver kunskap om det fysiska jaget. (Se min bok Vem är Jag?)
Tallriksmodellen
En del tycker om att äta De gillar mat.
Andra glömmer att äta, tänker inte på att det är viktigt för kroppen.
En del äter fel mat. De förstår inte vad kroppen behöver, för att må
bra.
Min och alla andras kroppar behöver olika sorters mat för att
fungera. Hjärta, hjärna, ögon, muskler kräver olika sorters näring.
Näring är vitaminer som jag får
när jag äter frukt och grönsaker.
Näring är proteiner som jag får
när jag äter kött, fisk, kyckling,
116
ägg, bönor.
Näring är kolhydrater som jag
får när jag äter pasta, ris,
rotfrukter.
Näring är mineraler
som jag får när jag äter frukt,
grönsaker, mjölkprodukter.
Varje dag måste alla människor se till så att de får all sorts näring.
De som inte förstår eller nonchalerar detta kan bli sjuka. Det är
också vanligt med trötthet, huvudvärk, mag- och tarmbesvär.
Jag äter ofta ”skräpmat”. Jag är trött och har besvär med magen.
Det bästa är att se till att jag äter rätt och bra mat för att kroppen ska
må bra! Roger, Eva och Susy hjälper mig.
Äter jag efter tallriksmodellen orkar jag mer när jag tränar på
Aktiverum. Jag blir dessutom en trevligare och piggare person.
Vår kropp och maten
Alla barn i min ålder växer och utvecklas
Hela kroppen, hjärna, hjärta, lungor, muskler,
behöver mycket näring.
Kroppen ska klara av att utvecklas på ett bra sätt.
Den förbereder sig för att jag ska må bra
när jag växer och när jag blir äldre.
Kroppen behöver dessutom energi för att fungera.
Det får den genom maten.
Precis som en bil behöver bensin.
Detta vet och förstår de flesta vuxna och barn.
117
Jag har en kropp och kommer aldrig att få en ny.
Trots det straffar jag den genom att låta bli att äta.
Mina kompisar och lärare tycker jag är konstig som
inte förstår vad jag gör.
De ser och märker att min kropp reagerar
genom att jag ofta är trött och arg.
Min kropp får inte den bensin den behöver.
Den strejkar.
Nu måste jag försöka visa att jag är en kille som förstår detta.
Jag äter. Mamma har lovat skolan att skicka med mig två
smörgåsar och en frukt varje dag. Dom äter jag. En dag i veckan
äter jag i
matan. Jag bestämmer vilken dag. Jag väljer utifrån matsedeln.
Bra tycker alla. Min kropp mår bättre. Jag blir piggare.
Tobias har matproblem. Han äter smörgåsar. Därför bestämdes att
Tobias mamma skulle skicka med två smörgåsar och frukt.
Samtidigt försöker vi få Tobias att äta i matsalen. Därför får han
bestämma vilken dag han vill äta. Målet är att han ska äta där alla
dagar. Det kan ta lång tid innan vi är där. Utvärderingen efter fyra
veckor av den sociala berättelsen visade att Tobias ätit sina
smörgåsar. Två gånger åt han i skolmatsalen utan problem. En gång
med problem, petade lite i maten, slängde den. En vecka vägrade
han. Då fick han gå med till matsalen, dricka vatten och äta en
knäckebrödsmacka. Det gick bra. Vi är positivt överraskade av detta
resultat. Samma strategi fortsätter ytterligare en fyraveckors period.
Att hålla kroppen ren tillhör också det fysiska jaget. Erik hade
åsikter om att han inte behövde duscha, byta kläder och borsta
118
tänder. Ett par av hans kommentarer var: ”Jag känner inte att jag
luktar illa. Ingen har sagt något.” ”Ja, så kan det vara, men ofta
tänker personer saker, som de inte säger,” förklarade jag.
Hygien
Allt som finns blir smutsigt.
Hus, bilar och människor blir smutsiga av partiklar i luften.
Människor och djur blir dessutom smutsiga av kroppsvätskor som
hela tiden, dag och natt, tränger ut genom våra porer.
Huden och tänderna får en beläggning som luktar illa.
Bilar tvättas, fönster putsas, djur slickar sig.
Människor duschar, tvättar sig och borstar tänderna.
Det ska jag också göra.
Varför?
När jag låter bli eller glömmer att tvätta mig luktar jag illa.
Det är smuts, svett och matrester som jag inte fått bort.
Det finns kvar på kroppen och luktar illa. Folk som kommer nära
märker det. De säger inget men undviker mig.
De flesta människor duschar en gång om dagen
och borstar tänderna morgon och kväll.
Det ska jag också göra.
När jag duschat tar jag på mig
rena kalsonger, strumpor och T-tröja.
Nu ser jag fräsch ut och luktar gott.
119
Ludvig behövde hjälp att generalisera toalettbesökets strategier på
dagis, till samma strategier hemma.
Toalettbesök
Alla vuxna och barn går på toaletten
för att kissa och bajsa.
När jag är på dagis gör jag som de andra barnen.
Jag drar ner byxorna, sedan sätter
jag mig på toastolen.
När jag är klar tar jag papper och torkar mig.
Ibland behöver jag hjälp.
Jag drar upp byxorna.
Tvättar händerna.
Nu kan jag leka igen.
Hemma tar jag av ALLA mina kläder.
Jag vill att mamma ska hjälpa mig.
Jag vill att kläderna ska ligga på golvet.
Det är konstigt .
Det tycker mamma, mormor, Linus och Ida.
Nu måste jag försöka göra som jag gör på dagis
och som ALLA andra gör.
Jag drar ner byxorna. Jag har mina kläder på.
120
BRA! Jag kan, jag vet.
Jag är JÄTTEDUKTIG
Alla äger sina känslor. Vilket betyder att vi inte kan förneka eller
bagatellisera en känsla som en person upplever. Detta innebär dock
att ingen utifrån känsla har rätt eller kan tillåtas reagera hur som
helst. Personen måste hitta, eller stödjas i att hitta bra och
acceptabla sätt att visa eller få ut sina känslor. Somliga behöver
hjälp till att uppfatta styrkan på en känsla i förhållande till
handlingen.
Konsten att vara arg på rätt sätt
Av olika anledningar kan man bli arg.
Det blir de flesta människor. Det är okey.
När man blir arg kan man prata och
berätta varför.
Gå ifrån eller hitta andra bra sätt att reagera.
Jag blir också arg.
121
När jag blir arg struntar jag i att arbeta.
Jag tar sönder saker, välter bord och
stolar, hotar, skriker, slåss och sparkas.
Jag gör förbjudna saker.
Rektorn, Åsa, Måns, Viveka, lärare, elever på skolan tycker att jag
har ett konstigt beteende.
En kille som går i 4:an förstår inte hur man ska uppföra sig.
Mina kompisar, Viktor och Henke tycker också att jag reagerar
konstigt. Fortsätter jag vill dom inte vara med mig.
Jag blir ensam och utanför.
Nu måste jag träna på att ha ett vanligt och godkänt beteende.
När jag blir arg kan jag :
122
•
•
................................
……………………
Skönt Pontus visar att han förstår samhällets och skolans regler som
gäller ALLA svenska medborgare och ALLA elever.
Pontus är en hygglig 4:e-klasskille.
Genom verbal kommunikation kan vi emotionellt få utlopp för
känslor, glädje, sorg, behov m.m. Socialt vill vi känna oss sedda,
men ibland också utöva makt. Följande två sociala berättelser
handlar om olika sätt att uttrycka sig och ger förklaringar hur olika
röstlägen uppfattas.
Skämta – skoja – hota
Ett skämt kan vara en rolig historia. T.ex. de som finns i mina
skämtböcker. Skämten läser man eller berättar för andra personer.
Skorna kanske klämmer lite de första dagarna.
Det gör inget. Jag ska inte ha dem förrän nästa vecka.
Ibland ser jag TV-program där man skämtar och skojar.
Som t.ex. …………
När man skämtar och skojar är man två eller flera personer
som skämtar och skojar med varandra.
123
Alla är överens och har skoj tillsammans.
Ibland säger jag:
”Jag ska rymma. Jag ska döda dig. Jag ska strypa dig.”
När personer till exempel Mikael eller Tina reagerar säger jag:
”Jag bara skojade. Det är bara skämt.”
Detta är hot!
Personer som hotar kan anmälas till polisen. Det är i lag förbjudet
att hota. Det är tillåtet att skämta på rätt sätt.
Ibland är jag arg och irriterad. Det är bra om jag kan berätta och
förklara. Då får jag ut min irritation. Mikael och Tina lyssnar.
Tillsammans kommer vi fram till bra lösningar. Vi pratar också om
olika skämt och berättar historier för varandra. Jag lär mig skilja på
att skämta och hota.
Jag tycker om att skämta och skoja.
Det tycker de flesta människor.
Skrikröst - Pratröst
En baby skriker för att mamman ska förstå
att bebisen vill ha mat, torr blöja m.m.
När barnet börjar prata
så kan barnet förklara
med ord vad det vill.
124
När barnet blir äldre använder
det sin röst på rätt sätt.
Viska, tala lågt och tala högt.
Jag skriker fortfarande högt och gällt.
Alla på skolan, Varpan och hemma,
tycker att det låter hemskt och konstigt.
Nu är jag stor.
Det är dags att börja använda
min röst på rätt sätt.
När jag kommer till skolan eller
Varpan säger jag Hej!
!
Jag använder pratrösten.
Jag ska försöka sluta med skrikrösten i alla situationer.
Då tycker mamma, fröken,
personalen på Varpan, mina kompisar,
att det är trevligt och roligt att vara med mig.
Nu vet jag. Det är pratrösten som gäller.
125
Dessa två bilder använder lärare och personal på Varpan för att
påminna Elin.
Det finns många olika situationer som behöver förklaras. En person
kanske har flera vuxna eller personal som genom olika
förhållningssätt ger förmaningar eller strategier. De sociala
berättelserna ger hjälp till ett gemensamt förhållningssätt, eftersom
det som skrivits ska följas inte bara av personen berättelsen är gjord
för, utan också av omgivningen.
Undervisning är att tillägna sig konsten att utnyttja kunskap.
A.N.Whitehead
Några exempel som vi gjort och använt där resultatet blivit positivt.
Brian hade ovanan att snyta sig i handen. Brians mamma
tillsammans med förskolepersonalen ritade bilder för att tydliggöra
och
förklara.
126
Tuve, precis som många andra pojkar, kissade utanför och på
toalettringen. Med bildernas hjälp fick Tuve välja att lyfta upp
toalettringen eller sitta när han kissade.
Tricket
Pedagogisk gruk
127
Konsten att göra
vad man skall
är blott ett sammanfall
av det att man vill
vad man skall
och man gör
vad man vill
Piet Hein
Pyjamas
Det är kväll. Jag borstar tänderna
och tar på pyjamas.
Det gör Anton, Jens och Linda också.
Nu är det morgon. Jag vaknar.
Det är en ny dag.
Alla barn och vuxna tar på sig kläder.
Jag vill ha pyjamas på mig.
Men det blir fel.
Det är dag. Jag måste precis som Anton, Jens,
Linda och mormor ha kläder på mig.
När mamma eller pappa säger till mig,
tar jag på mina kläder.
128
Skönt inget bråk.
När jag är färdigklädd får jag
en chokladbit.
HÅR
Markus och mamma har ljust hår.
Cilla har lockigt hår.
Pappa och jag har brunt hår.
Jag tycker om att ta på hår.
Cilla och Erik blir rädda
och knuffar bort mig.
Markus blir arg.
Ibland drar jag i deras hår.
Det gör lika ont som när jag
faller och slår mig.
Jag ska försöka låta bli
att ta på andras hår.
Det är bättre att vi leker.
129
Jag kan fråga.
Hemma får jag kamma mammas hår och Anna-dockans.
Per bor i en gruppbostad. Han rotar ofta i containrar och tar hem
gamla tidningar. Detta har blivit en sanitär olägenhet. Vilket har
medfört att något måste göras. Personalen har pratat med Per. De
har bland annat förbjudit honom att vistas ute utan personal.
Ingen metod har varit lyckad.
Därför gjordes ett försök med
social berättelse. Till allas
förvåning så slutade Per dra
hem gamla tidningar. Han fick
köpa en tidning i kiosken tre
gånger/vecka. Det synliggjordes
på hans schema.
130
Greta bor också i en gruppbostad. När hon blir arg öppnar hon
fönstret och slänger ut saker. Genom berättelsens bilder
synliggjordes att det är fel att slänga ut saker, istället får hon riva
sönder papper när hon är arg. Naturligtvis uppmanades personalen
att analysera orsakerna till Gretas ilskeutbrott. Detta för att se om
något i deras rutiner eller bemötande borde förändras.
131
Jag vet. Jag har fått svar.
Alla känner sig osäkra ibland. Det kan vara vid läkarbesök, hitta till
olika platser, träffa nya personer, laga en ny maträtt.
Jag blir osäker när jag har vikarier och när jag ska åka buss.
Jag blir också osäker på hur min personal och andra personer
reagerar när jag bryter avtal, överenskommelser eller ljuger.
Då frågar jag: ”Är du arg på mig?” Jag frågar inte en gång. Jag
frågar många, många gånger.
De jag frågar blir irriterade och trötta på mig. Jag blir ledsen.
Jag får fråga. Jag ska fråga EN gång.
Jag får ett svar. Sedan vet jag.
Nu ska jag försöka;
• hålla avtal och överenskommelser
• sluta ljuga
• fråga EN gång
Om jag upprepar min fråga ”Är du arg” säger personalen:
”Titta i TÄNKA EFTER mappen.”
Vera har sina berättelser i en mapp som heter Tänka efter mappen.
Social kompetens
Social kompetens betyder att man förstår samhällets regler.
Vet vad som är accepterat beteende utifrån olika situationer.
132
Jag har stora problem med min sociala kompetens.
Jag förföljer personer. Jag tror att jag inte syns.
Men jag syns verkligen. Det ser märkligt ut. Folk pratar om mig.
Jag drar konstiga slutsatser.
Om en gift man talar med en kvinna, tror jag att han är otrogen.
Jag ringer på dörrar, sen sticker jag. Jag ringer upp personer. När de
svarar väntar jag en stund, andas och harklar mig. Sedan lägger jag
på luren.
Jag tycker om att luras. Men oftast lurar jag mig själv.
Detta har hänt flera gånger när det gällt min ekonomi. Jag lurar till
mig mina egna pengar, samtidigt som jag tror att jag lurar personal
och Stina. Den enda som får bekymmer är jag själv.
Nu ska jag börja uppträda som en RIKTIG MAN i verkligheten.
Jag försöker lyssna på förklaringar istället för att försvara mitt
beteende. Om jag inte vet hur jag ska göra, frågar jag Bo, Pia eller
Birgitta
De vill hjälpa mig.
Sociala berättelser är personliga. Våra exempel i denna bok kan
tjäna som inspiration och underlag. Men de kan inte kopieras,
eftersom berättelserna bygger på individuella behov och utgår från
den miljö och de förutsättningar personen har och lever i.
Berättelserna ska alltid vara till gagn för personen. De ska användas
aktivt till beteendet utifrån den beskrivna situationen nått önskat
resultat. Många gånger har personer som vant sig vid metoden,
social berättelse, uppmanat mig: ”Skriv och förklara så jag
förstår.”
133
Berättelserna bearbetar oftast dåtid, nutid och framtid. Syftet med
dem är att ge hjälp till självhjälp, utveckla självbilden och stärka
självförtroende. Det är viktigt att berättelserna såväl som alla
metoder som beskrivs i denna bok inte presenteras på ett
nedvärderande sätt. Ironiskt eller sarkastiskt bemötande gör att
personen kan känna sig misslyckad. Förmedla alltså metoderna
positivt med omtanke och respekt. Utmaningen ligger i att skapa
nya villkor.
Du är inte alltid fri att välja omständigheterna i ditt liv.
Men du kan alltid välja vad du vill göra av omständigheterna.
Viktor Frankel
Epilog
En låsning är sällan en lösning.
Det vi försökt förmedla och distribuera är olika nycklar för att låsa
upp lås som varit stängda, dörrar som skjutits till. Utmaningen
ligger i att stanna upp, för att hitta rätt nyckel. På ett konstruktivt
sätt, bör vi försöka upptäcka bakomliggande omständigheter, för att
få helhetsbilder och se möjligheter. Olika kompetenser kompletterar
varandra. Samverkan och gemensam meningsfull målsättning, kan
vara avgörande faktorer för den enskilde individen.
Det gäller att i alla möten kunna se sig själv i mötet och fundera
över hur och på vilket sätt, jag skulle vilja bli bemött. En ömsesidig
respekt är oerhört viktig och får aldrig glömmas bort. Alla
människor vill bli sedda, hörda, bekräftade samt respekterade för
den man är. Även Du och Jag.
Den som har makt över vår föreställningsvärld
134
har också makt över våra liv.
Det vi inte tror oss klara kan vi inte heller göra.
Om en elefant förstod sin egen styrka
skulle den kunna slita bort bojorna och gå därifrån.
Det är elefantens föreställningsvärld som hindrar henne.
Anita Goldman
Birgitta Andersson
Gunilla Olsson
Litteratur
Amstrong T (1998) Barns olika intelligenser. Brain Books
Andersson (2000) Sociala berättelser och seriesamtal. Tryckservice AB
Andersson B (2001)Vägledning i pedagogiska strategier. Tryckservice AB
Andersson B, Olsson G (2003) Vem är jag? Tryckservice AB, Ängelholm
Attwood T (2000) Strategies for improving the social integration of children
with Aspergers syndrome. Autisme SAGE Publications and
The national Autistic Society, Vol 4, No 1: 85-98
Bodrova E & Leong D (1996). Tools of Mind, The Vygotskian Approach to
Early Childhood Education. New Jersey: Prentice-Hall, Inc
Bergstöm M (1996) Barnet – den sista slaven. Wahlstöm & Widstrand
Bergström M (1997) Svarta och vita lekar. Wahlström & Widstrand
Boström L (1998) Från undervisning till lärande. Brain Books
Boström L, Jidlund U, Öhlund B-M (2000) Metoder för alla stilar. Brain Books
Boström L (2004) Lärande & Metod. Doktorsavhanling PRINFO Vårgårda
Tryckeri AB
Carlgren och Marton (1992) Den sista slaven. Brain Books
De Bono E (2000) Konstruktivt tänkande. Svenska förlaget AB
Drugli M-B (2003) Barn vi bekymrar oss om. Liber
Dunn R (2001) Nu fattar jag! Att hitta och använda sin inlärningsstil.
Brain Books
Dunn R & Dunn K (1999a) A review of articles and books. Part 11. NY:Learning
Style Network
Dunn R & Dunn K (1999b) The complete guide to the Learning Style in Service
System. Boston: Allan & Bacon
135
Fischbein S och Österberg O (2003) Mötet med alla barn – ett specialpedagogsikt
perspektiv. Gothia
Falkenström E (2004) Att vara fri och att höra till. Svenska förlaget
Gardner H (1994) De sju intelligenserna. Brain Books
Gardner H (2000) Den bildade människan. Hur vi verkligen förstår det vi lär oss.
Brain Books
Gray C ( 1994) The New Social Story book. Jenison Public Schools
Gray C (1994) Comic Strip Conversations. Jenison Public Schools
Greene R W (2001) Explosiva barn. Cura
Gustavsson L H (2000) Lotsa barn. Norstedts
Gustavsson L H (2004) Se dig själv, se barnet. Norstedts
Himmelstrand J (2004) En liten bok om ledarskap. Trio Tryck, Örebro
Hougaard B (2004) Curlingföräldrar och servicebarn. Prisma
Illeris K (2001) Lärandet i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Studentlitteratur
Jenner H (2004) Motivation och motivationsarbete. Forskning i fokus Nr 19.
Liber
Jernström E, Säljö R (2004) Lärandet i arbetsliv och var dag. Brain Books
Kinge E (2000) Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov.
Studentlitteratur
Lindquist L (2004) Ensam på krokig väg. Kalmar kommun B & U.
Lenanders Grafiska AB
Malmsten Olsson G, Stavborg S (2003) Psykosocial handledning – en
introduktion. Benedictum
Maltén A (2002) Hjärnan och pedagogiken – ett samspel. Studetlitteratur
Molloy G (2003) Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Studentlitteratur
Normell M (2004) Pedagogens inre rum – om betydelsen av känslomässig
mognad. Studentlitteratur
Vedfelt O (2000) Omedveten intelligens. Natur och kultur
Palm A (1999) Kognitivt förhållningssätt. Natur och Kultur
Pollak K (1994) Att växa genom möten. Hansson & Pollak AB
Scattone, Wilcynski, Edwards, Rabian (2002) Journal of Autism and
Development Disorders, Volume 32, nr 6. Social Stories, Plenum Publishers
Sigsgaard E (2003) Utskälld. Liber
Simmons A (2001) Övertyga, övertala, påverka. Svenska förlaget
Sjöberg, Balke, Granat, Karlsson (2003) Om bemötande av människor med
funktionshinder. Ett nationellt program. Sisus bemötandeuppdrag.
Fransson, Lindquist, Ekensteen, Jönsson (2003) En antologi från Sisus
Om bemötande av människor med funktionshinder. Lenanders grafiska AB
Tiller T (1999) Aktionslärande. Runa förlag
Tiller T & R (2003) Den andra dagen. Runa förlag
136