Läkemedelsbulletinen nr 8 2015 ( 1,2 MB)

Nr 8 • SEPTEMBER 2015
Läkemedelsbulletinen
Utgiven av Läkemedelsrådet Region Skåne
www.skane.se/lakemedelsradet
Migränprofylax
– en behandlingsöversikt
Man bör beakta komorbiditet, ålder och
kön i valet av profylaktisk behandling. I
synnerhet bör risken för teratogenicitet
hos kvinnor i fertil ålder beaktas, vilket
framför allt gäller antiepileptika. I samband med graviditet upplever majoriteten
av patienter reducerad anfallsfrekvens,
COLOURBOX.COM
Huvuddelen av patienterna klarar sig
bra på anfallskuperande behandling. För
detaljer kring anfallsbehandling hänvisas
till bakgrundsmaterialet till Skånelistan
före migränspecifik behandling med triptan. Enstaka patienter upplever bättre
anfallskupering när triptan kombineras
med NSAID. I de fall man har tre eller fler
migränanfall per månad rekommenderas
att man överväger profylaktisk behandling. Skälen till detta är bland andra minskad risk för accelererande anfallsfrekvens
och övergång från episodisk till kronisk
migrän samt minskad risk för utveckling av läkemedelsutslöst huvudvärk och
minskad korttidsfrånvaro från arbete.
COLOURBOX.COM
Migrän är vid sidan av huvudvärk av
spänningstyp den vanligaste formen av
primär huvudvärk i befolkningen. Prevalensen uppskattas i olika undersökningar
i västvärlden till mellan 12 till 17 procent av befolkningen över 18 års ålder. 10
till 30 procent av patienter med migränhuvudvärk uppvisar aurasymtom före
eller under själva huvudvärken. Migränhuvudvärk är två till tre gånger vanligare
hos kvinnor än hos män. Vanliga migränassocierade symtom är illamående, kräkningar, känslighet för ljus, ljud och dofter, samt förvärring av huvudvärken vid
fysisk aktivitet. Det vanligaste aurasymtomet är flimmerskotom som föregår själva huvudvärken under upp till 30 minuter.
Associerad yrsel förekommer i synnerhet
vid vestibulär migrän.
varför profylaxbehandling sällan är aktuell i denna situation. De enda preparat
som kan anses vara någorlunda säkra att
använda under graviditet är metoprolol
och propranolol. I dessa fall rekommenderas dock först diskussion med neurolog
och mödravården.
Huvudvärksdagbok krävs för att kunna
avgöra effekt av profylaktisk behandling och är av stort värde i de fall primär strategi inte ger önskvärd effekt.
Flertalet patienter som erbjuds profylaktisk behandling upplever en kliniskt
meningsfull effekt på anfallsfrekvens
och intensitet. Reduktionen av anfall
3
1
med behandlingen kan uppskattas ligga
mellan 50 till 75 procent, däremot är det
sällan patienterna blir helt besvärsfria på
behandlingen. Vid välfungerade profylax
kan utsättningsförsök prövas med 6 till
12 månaders intervall. Oavsett val av preparat bör låg startdos väljas, med långsam
upptrappning utifrån effekt och eventuella
biverkningar. Inte sällan kan otillräcklig
effekt förklaras av att man inte genomfört
en adekvat dosupptrappning. Minst två
förebyggande behandlingar bör ha prövats utan tillfredsställande effekt innan
remiss till neurolog övervägs, förslagsvis
första- till tredjehandspreparat enligt
behandlingstrappan i faktarutan.
COLOURBOX.COM
Betablockerare har en lång användning
som förebyggande behandling vid migrän
och har, bortsett från sömnstörningar
hos enstaka patienter, inga vanligt förekommande allvarliga biverkningar. Kardiella kontraindikationer (AV-block II/
III) är mycket ovanliga i aktuell patientpopulation. I de fall sömnstörningar
begränsar användningen kan kalciumblockerare övervägas, där flunarizin har
bäst dokumentation. I kliniskt relevanta
doser ses ingen blodtryckssänkande effekt
av flunarizin. Som vanliga biverkningar
förekommer mild och övergående
sedation samt enstaka fall av viktuppgång. Normal dos är 10 mg till natten.
På grund av bättre vetenskaplig dokumentation jämfört med registrerade kalciumblockerare förordas därför licensförsökrivning av flunarizin (Sibelium®)
som andrahandsalternativ till betablockerare.
I de fall patienten har inslag av spänningshuvudvärk kan amitriptylin anses vara
ett förstahandspreparat. Vid renodlad
migrän rekommenderas att man först
prövar betablockerare och kalciumantagonist på grund av högre biverkningsfrekvens vid användning av tricykliska
antidepressiva. Nyare antidepressiva som
SSRI och SNRI har inte kunnat visa
effekt vid migränprofylax, bortsett från
venlafaxin som i en studie hade signifikant effekt mot placebo.
Användning av antiepileptika begränsas av
kognitiva och psykiatriska biverkningar
samt risk för teratogenicitet och användningen vid migränprofylax betraktas därför som specialistangelägenhet. I enstaka
fall kan behandling övervägas efter diskussion med neurolog, och förutsätter
noggrann uppföljning.
Man kan generellt rekommendera
fysisk träning och fysioterapi som ickefarmakologiska förebyggande strategier
hos alla patienter, i synnerhet vid samtidig
förekomst av spänningshuvudvärk. Hos
många patienter är detta effektivt och
är ett värdefullt komplement till annan
behandling. Högkvalitativa vetenskapliga
studier av den profylaktiska effekten vid
episodisk eller kronisk migrän saknas,
men den samlade kliniska erfarenheten
på området gör att detta rekommenderas
som en viktig åtgärd.
1. diagnos kronisk migrän enligt IHSkriterier där överförbrukning/missbruk av läkemedel inklusive triptaner
måste uteslutas.
2. bristande effekt av andra läkemedelsbehandlingar som har använts tillräckligt länge och i optimala doser i
minst tre månader.
3. bristande effekt av icke-farmakologiska metoder, i regel fysioterapi.
4. ifylld
huvudvärkskalender
före
behandlingsstart för minst 4 veckor
– helst 12 veckor.
Episodisk migrän kan i vissa fall utvecklas
till kronisk migrän (några procent per
år). Risken för detta ökar bland annat
vid överkonsumtion av respektive dåligt
fungerande anfallskuperande behandling.
Studierna av botulinumtoxinbehandling
vid kronisk migrän har kritiserats på flera
punkter. Bristande blindning då botulinumtoxin påverkar musklerna på ett för
patienterna märkbart sätt, 65 procent
av patienterna hade överkonsumtion av
analgetika och/eller migränläkemedel och
35 procent hade aldrig prövat annan profylaktisk behandling innan. Det hälsoekonomiska underlaget får betecknas
som osäkert och bidrar till att man i ljuset
av den svaga vetenskapliga dokumentationen bör vara extra återhållsam med
användning av botulinumtoxin på denna
indikation.
Kronisk migrän definieras enligt International Headache Society (IHS) av förekomst av mer än 15 huvudvärksdagar per
månad. Av dessa dessa måste minst hälften
uppfylla diagnostiska kriterier för migrän. Förekomsten i befolkningen torde
med tillämpning av strikta diagnoskriterier och uteslutande av läkemedelsutlöst huvudvärk, inte överskrida en procent. Samma principer för profylaktisk
behandling kan tillämpas vid episodisk
migrän som vid kronisk migrän. Det är vid
kronisk migrän extra viktigt att utesluta
läkemedelsutlöst huvudvärk. Detta tillstånd kan uppträda vid överkonsumtion
av alla typer av anfallskuperande analgetika, inklusive triptaner, och de numera
sällan använda ergotaminpreparaten. På
grund av den höga risken för utveckling av
läkemedelsutlöst huvudvärk, och stor risk
för allvarliga biverkningar inklusive ergotism och lungfibros, avrådes från användning av ergotaminpreparat vid migrän.
Sådan behandling får därför betraktas
som en renodlad specialistangelägenhet
och bör endast användas i svåra fall. Det
är extra viktigt att utesluta läkemedelsutlöst huvudvärk vid kronisk migrän och
åtgärda denna först innan profylaktisk
behandling initieras.
I maj 2015 publicerades regionala riktlinjer för behandling med botulinumtoxin A vid kronisk migrän. Botulinumtoxin A har inte visat någon effekt vid
episodisk migrän och skall därför inte
användas vid denna diagnos. Innan
remiss till neurolog för ställningstagande
till om behandling kan vara aktuell, skall
samtliga följande punkter uppfyllas:
4
2
I noggrant utvalda fall bedöms enskilda
patienter kunna ha nytta av botulinumtoxin vid kronisk migrän i de fall annan
profylaktisk behandling inte gett önskvärt resultat. Antalet patienter i Skåne
där annan profylaktisk behandling inte
ger tillfredsställande effekt, bedöms
emellertid vara lågt.
Magnus Esbjörnsson
Ordf Terapigrupp Neurologi
Referenser se
vardgivare.skane.se/lakemedelsbulletinen
FAKTARUTA
Förstahandspreparat: Metoprolol
Andrahandspreparat: Flunarizin
(licenspreparat)
Tredjehandspreparat: Amitriptylin
(rekommenderas särskilt om samsjuklighet i spänningshuvudvärk, och kan
då övervägas som förstahandspreparat),
Venlafaxin
Fjärdehandspreparat (bör endast
sättas in efter diskussion med neurolog): Topiramat (risk för psykiatriska
biverkningar inkl suicid)
Valproat (bör ej användas av fertila
kvinnor på denna indikation)
Prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader 2016
Årligen tar Enheten för läkemedelstyrning, i samarbete
med terapigrupperna och andra kliniska experter, fram
en prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader
under innevarande och kommande år. Nu aktuell prognos
tyder på en total kostnadsökning med 6,2 procent för
2015 samt en kostnadsökning med 3,6 procent för 2016,
vilket motsvarar en ökning med drygt 230 miljoner kr
2015 samt drygt 140 miljoner kr 2016.
är svåra att förutsäga då varje enskild patient får stor betydelse.
Riksdagens beslut om fria läkemedel till barn prognostiseras öka Region Skånes kostnad för läkemedelsförmånen med 55
miljoner kronor år 2016. Det innebär att reformen kommer att
öka förmånskostnaden med drygt två procent.
Den underliggande värdeutvecklingen i befintligt sortiment
beräknas enligt Socialstyrelsens rapport ”Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos” öka förmånskostnaden
med 3,25 procent under 2015 respektive 2016. Beräkningen
baseras på retrospektiv utfallsanalys, förväntad volymutveckling (inklusive befolkningsökning) och förskjutningseffekter.
Kostnadsdrivande faktorer
Nya och botande behandlingar vid hepatit C förväntas innebära
stora kostnader för smittskyddsläkemedel under 2016.
En kraftig kostnadsökning fortsätter för läkemedel mot
malign tumörsjukdom. Nya läkemedel och indikationer introduceras inom t ex prostata- och bröstcancer, malignt melanom
och blodcancer. Strokeprofylax vid förmaksflimmer uppmärksammas i nationella riktlinjer och regionala satsningar görs för
att öka behandlingsgraden hos patienter med strokerisk. Ökad
användning av NOAK (nyare perorala antikoagulantia) samt en
ökande volym av behandlade patienter förväntas ge en avsevärd
kostnadsökning för dessa läkemedel.
Nya läkemedelsalternativ för immunmodulerande behandling vid multipel skleros (MS) har fått genomslag och kostnaden
bedöms stiga betydligt även under 2016. Fler behandlingsalternativ har tillkommit under de senaste åren och det innebär att
fler patienter kommer att kunna få en behandling som de tolererar.
Läkemedelsbehandling vid ADHD förväntas fortsatt öka,
särskilt som vuxenindikationer godkänts. Kostnad för behandling av förändringar i ögats gula fläck bedöms fortsatt öka med
tillkommande patienter, indikationer och den ökade tillgängligheten på grund av vårdvalet.
Kostnaderna för särläkemedel som är extremt dyra per patient
Balanserande faktorer
Biologisk behandling vid inflammatorisk sjukdom (reumatisk
sjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom och psoriasis) ökar i
volym och har länge varit starkt kostnadsdrivande. För första
gången förväntas viss minskning av kostnaden och en av orsakerna är introduktion av biosimilar till det preparat vars patent
har löpt ut. TLVs (Tandvårds och Läkemedelsförmånsverkets)
arbete med den s k 15-årsregeln resulterar i prissänkning för ett
stort preparat och detta bidrar till förväntad kostnadsinbromsning för gruppen. Inom detta område tillkommer dock ett antal
nya behandlingsalternativ.
Prispress på läkemedel som saknar patentskydd bedöms fortsätta. Inför 2016 emotses dock inga patentutgångar av direkt
avgörande betydelse. De största kostnadsminskningarna 20152016 återfinns bland läkemedel vid astma och KOL.
För att läsa hela prognosrapporten, gå gärna in på
http://vardgivare.skane.se/uppfoljning/lakemedel-i-siffror/#16862
Maj Carlsson
Enheten för läkemedelsstyrning
Miljoner kronor Kostnadsutveckling och prognos 2010-­‐2016 Region Skåne -­‐ förmånskostnad, rekvisiBon samt smiCskyddsläkemedelskostnader 1 400 1 200 1 000 800 600 2010 2011 400 2012 2013 200 2014 p2015 0 p2016 Figur. Utveckling av läkemedelskostnader över tid. Läkemedlen är grupperade enligt 1-ställig ATC-kod
och totalkostnaden visas (förmånskostnad+rekvisitionskostnad+smittskyddsläkemedelskostnad)
5
3
Projekt Säker Läkemedelsanvändning i Primärvård
Det nationella pilotprojektet ”Säker Läkemedelsanvändning i Primärvård”
har genomförts i samarbete mellan sex yrkesorganisationer, Patientförsäkringen LÖF och SKL. Målet med projektet, som riktar sig till verksamhetsledningarna för landets vårdcentraler, är att minska förekomsten av läkemedelsrelaterade problem. Fokus ligger på patientens användning av läkemedel.
Metoden är självvärdering och tvärprofessionell granskning. I försöksomgång
två bjuds regioner in att delta mer aktivt i upplägget. Därmed kan projektet
gå in under det ordinarie läkemedelssäkerhetsarbetet och metoden förhoppningsvis permanentas och spridas. Region Skåne har tackat ja till att medverka.
Bakgrund
Det finns ett betydande utrymme för att
förbättra patientsäkerheten och kvaliteten
inom området läkemedelsbehandling av
äldre. Primärvården är central när det
gäller äldres läkemedelsbehandling.
Metod
I projektet används en metod bestående
av självvärdering, extern granskning
samt genomförande och uppföljning av
åtgärder. Först granskar verksamheten
sina arbetssätt och rutiner och hur man
säkerställer efterlevnaden till dessa med
hjälp av ett framtaget självvärderingsinstrument. Det berör rutiner kring bl a
korrekt information om patientens läkemedelsanvändning, välmotiverad och väl
uppföljd läkemedelsbehandling, interaktioner, läkemedelsgenomgångar samt
samarbete med specialistvård, kommunal sjukvård och apotek.
Därefter får enheten stöd av ett tvärprofessionellt granskningsteam för diskussion om förbättringsåtgärder. Teamet ana-
lyserar svaren från självvärderingen och
gör platsbesök innan en överenskommelse
ingås med verksamhetsledningen om
lämpliga förbättringsåtgärder.
•
Införande av läkemedelsberättelse
efter slutenvård.
Deltagande verksamhetschefer upplevde
projektet positivt, både självvärderingen
som bidrog till självinsikt och nya rutiner,
samt granskningen som innebar omfattande engagemang i enhetens verksamhet.
Granskarna upplevde arbetet givande,
blev medvetna om säkerhetsrisker på
sina egna enheter och tog hem idéer som
omsattes i konkreta åtgärder.
Uppföljning av påverkan på läkemedelsförskrivning pågår.
Resultat av pilotprojektet
Kommande försöksomgång två
Ett stort antal förbättringsmöjligheter
identifierades och vissa togs tillvara i de
åtgärdsöverenskommelser som ingicks.
Många var av grundläggande slag. Man
såg t ex behov av
Region Skåne kommer att delta i projektomgång två där metoden förfinas. Självvärderingsinstrumentet revideras med
hänsyn till resultat och synpunkter från
pilotprojektet. Granskningsproceduren
förenklas och görs mer effektiv. Förhoppningen är att metoden ska visa sig vara
effektiv och kunna tillföra ytterligare
förbättring i läkemedelssäkerhet till det
arbete som redan pågår i regionen.
•
Bättre grepp om patienternas faktiska
läkemedelsanvändning - läkemedelsavstämning.
•
Rutiner för att indikation och maxdos för vid behovs läkemedel anges
och att varje patient får med sig en
läkemedelslista med adekvat information.
•
Ökad omfattning och kvalitet på
enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar.
•
Bättre IT-stöd/gemensam läkemedelslista.
Sara Modig
distriktsläkare,
styrgruppsrepresentant för SFAM
Cecilia Lenander
apotekare, doktorand
Aktuellt från Läkemedelsrådet
Arbetet med Skånelistan 2016 är för närvarande intensivt,
alla terapigruppsordföranden och hela läkemedelsrådet har
träffats och gått igenom ändringsförslag och uppdateringar.
Nu återstår en hel del detaljarbete, inte minst vad gäller Bakgrundsmaterialet till Skånelistan, innan alla definitiva beslut
fattas i november. Som vanligt kommer listan och bakgrundsmaterialet att offentliggöras vid årsskiftet.
För båda dessa terapier har vi tagit fram regionala riktlinjer
för vilka behandlingskriterier som ska gälla. Vi har också för
vardera tillståndet skapat en expertgrupp som ska bedöma
de patienter som föreslås få behandling. I fallet Soliris arbetar expertgruppen för hela Södra sjukvårdsregionen. På detta sätt ska vi kunna bereda utvalda fall möjlighet att få livsavgörande behandling även när den kostar sjusiffriga belopp.
Om Skånelistan representerar en del av vårt arbete med
rekommendationer kring basläkemedel och breda folksjukdomar så kan en annan ytterlighet vara vårt arbete med
extremt dyra läkemedel för mycket få men ofta svårt utsatta patienter. Den senaste tiden har vi bl a arbetat med några
mycket speciella läkemedel som nationellt har bedömts
som för dyra att införa till större patientgrupper, men där
det ändå finns enstaka individer som kan ha stort värde av
medicinerna. Just nu har vi exemplen teduglutid (Revestive)
som används i enstaka fall vid korttarmssyndrom och eculizumab (Soliris) vid atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom.
Förberedelserna till nästa års mässa Läkemedel i Skåne är
redan i full gång. Den här gången kommer vi att vara på
Malmömässan, Hyllie d v s nära pendeltåg och andra kommunikationer. Med tanke på det hittillsvarande stora intresset är Malmömässans lokaler de som bäst uppfyller våra
krav för att kunna bereda plats för alla och utveckla mäs�sans innehåll i framtiden. Läkemedel i Skåne äger rum den 9
och 10 mars. Reservera datum redan nu!
Bengt Ljungberg
Ordförande Läkemedelsrådet
6
4
Tablett paracetamol endast på apotek efter 1 november
Antalet samtal till Giftinformationscentralen (GIC) från hälso- och sjukvård och
allmänhet om paracetamolförgiftning
steg från 2500 år 2006 till knappt 4200
år 2013. Antalet samtal som direkt kan
kopplas till enskilda patienter som vårdats på sjukhus på grund av paraceta-
COLOURBOX.COM
Paracetamol har lindrig biverkningsprofil i de rekommenderade doserna med
effekt på både akuta och kroniska smärttillstånd och är därför receptfritt. Tyvärr
blir biverkningarna vid överdosering
ibland allvarliga med leverskador och
dödsfall. Det ser ut som att antalet förgiftningstillbud har ökat sedan försäljning utanför apotek blev tillåten 2009.
molförgiftning, ökade från 529 under år
2006, till 1161 under år 2013.
Förgiftningsfall perioden 2000-2013 har
identifierats av läkemedelsverket med
hjälp av blodprovsresultat (ca 68 000)
med förhöjda nivåer av paracetamol från
20 landsting, data från Socialstyrelsens
patientregister, läkemedelsregistret och
dödsorsaksregistret. 2013 registrerades
1558 fall, vilket motsvarar en ökning på
ca 40 procent sedan 2009.
Läkemedelsverket har därför beslutat att
tablettformen av paracetamol endast får
säljas receptfritt på öppenvårdsapotek
från och med 1 november 2015. Suppositorier, oral lösning och brustabletter finns
kvar mer lättillgängligt på övriga försäljningsställen eftersom de inte lika ofta
förekommit i förgiftningsfallen.
Petra Widerkrantz
Ordf Terapigrupp Smärta
Pregabalin – generika till Lyrica
Pregabalin vid genereraliserat ångestsyndrom (GAD)
Pregabalin är godkänt på indikationen
generaliserat ångestsyndrom (GAD). Pregabalin påverkar funktionen i flera av hjärnans centrala transmittorsystem genom
interaktion med neuronens kalciumkanaler. Pregabalin har inte visats ha
bättre effekt än SSRI eller SNRI vid generaliserat ångestsyndrom. Läkemedelsverket gick 2010 ut med en varning för
användning av pregabalin till patienter
med missbruksanamnes. Terapigrupp
Psykiatri betonar att pregabalin fortfarande bör vara ett tredjehandspreparat
till utvalda patienter som inte tolererar
andra alternativ eller vid uttalad terapi-
svikt. Pregabalin finns nu som generika
till Lyrica och skall förskrivas som sådant.
Lyrica är inte utbytbart mot generika.
Pregabalin vid epilepsi
Lyrica (pregabalin) är även indicerat som
tilläggsbehandling för vuxna med partiella anfall med eller utan sekundär generalisering. Preparatet har visats ha effekt
i randomiserade, placebokontrollerade
studier. Dokumentationen vid långtidsbehandling är begränsad. Preparatet verkar effektmässigt vara likvärdig med
andra nyare antiepileptika, ha en fördelaktig biverkningsprofil och har få eller
inga kliniskt betydelsefulla interaktioner.
Missbrukspotential bör beaktas för pre-
gabalin. Försiktighet rekommenderas vid
behandling med pregabalin av patienter
med anamnes på missbruk eller beroendeproblematik även vid denna indikation.
Patienter bör monitoreras för tecken
på pregabalinmissbruk eller beroendeutveckling.
I första hand bör andra alternativ användas. I de fall pregabalin förskrivs bör
generika väljas. Lyrica är inte utbytbart
mot generika.
Nadia Al-Omar
Terapigrupp Psykiatri och
Terapigrupp Neurologi
Nytt system för ansökan av licensläkemedel 1/10
Idag skickar förskrivare via fax och vanlig
postgång in sina licensmotiveringar på
blanketter de hämtar från Läkemedelsverkets hemsida. Från och med 1 oktober
skickas de istället in elektroniskt via
Läkemedelsverkets hemsida. Dessutom
får förskrivare ett mottagningskvitto som
bevis på att insändningen till Läkemedelsverket fungerat. Även kompletteringar
görs fr o m 1/10 elektroniskt.
Det nya licenssystemet (KLAS) kommer
medföra ett säkrare system med förbättrad patientintegritet. Förskrivare kommer
också att få ett effektivare stöd där de
bland annat kan söka bland läkemedel
som tidigare förekommit på licens och
få alla läkemedelsuppgifter automatiskt
ifyllda.
apotek som beviljats licensen eller apotek
inom samma aktör. I KLAS kan alla apotek se vilka licenser som finns. Länk till
ansökan på Läkemedelsverkets hemsida
kommer att finnas i både Melior och
PMO, under rubriken Länkar. Mer information finns på lv.se/licens, under Nytt
licenssystem.
Precis som tidigare är licensen knuten
till ett apotek och får bara nyttjas av det
Cecilia Lenander,
Enheten för läkemedelsstyrning
LÄKEMEDEL I SKÅNE 2016
Boka redan nu in Skånes återkommande utbildningsdag kring läkemedel och kliniska vardagsproblem. Programmet dubbleras så du kan välja
att komma antingen 9 eller 10 mars 2016. Inbjudan och program skickas ut till förskrivare m fl i januari.
5
B
ADRESSÄNDRING
CHRISTIAAN DIRKSEN
Uppgifter sänds till
Läkemedelsrådet
se adress nedan.
OBS! Ange även din
gamla adress.
God läkemedelsbehandling till äldre
Favorit
i repris!
– fortbildning för sjuksköterskor
Under november 2015 arrangerar Enheten för Läkemedelsstyrning tillsammans med AKO Skåne och av förvaltningarna utsedda koordinatorer
för äldresatsningen fortbildning om läkemedel och äldre. Fortbildningen
riktar sig till sjuksköterskor i primärvården som arbetar med äldre
och är en efterfrågad repris på tidigare fortbildning som genomfördes
årskiftet 2014/2015. Syftet med fortbildningen är att öka kompetensen
inom området läkemedel och äldre. Fortbildningen kan även ses som en
inspiration för sjuksköterskor som arbetar vid vårdcentraler som har
eller vill starta äldremottagning.
MÅLGRUPP
Sjuksköterskor i primärvården som arbetar med äldre patienter.
DEL 1 OCH DEL 2 SAMMA DAG:
Tisdagen 151117: kl. 9-16 Föreläsningssal 01 Kioskgatan 21,
SUS Lund
KRAV
Deltagare ska innan fortbildningen påbörjas (Del 1) ha gjort
e-utbildningen Potentiellt olämpliga läkemedel till äldre.
FÖRELÄSARE
Sara Modig, Distriktsläkare, Med.Dr., VC Tåbelund Eslöv,
Äldregeneral, Läkemedelsrådet, Region Skåne
Catharina Andersson, Apotekare, Enheten för
läkemedelsstyrning, Region Skåne
Du når e-utbildningen via direktlänk:
http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/
utbildningskalender/e-learning/potentiellt-olampliga-lakemedel-till-aldre/
Du anmäler dig via Utbildningskalendern på Vårdgivare i Skåne.
Direktlänk till fortbildningen:
http://www.skane.se/fortbildning-lakemedel
INNEHÅLL
Del 1: äldres läkemedelsanvändning, metodstöd att använda
på vårdcentralen, potentiellt olämpliga läkemedel till äldre,
läkemedel som kan utlösa konfusion, behandling vid demens,
patientfall
Del 2: fallriskläkemedel, NSAID till äldre, individualiserad
behandling till multisjuka, läkemedelsinteraktioner, hur
jobbar man praktiskt på äldrevårdsmottagning för att säkra
god läkemedels-användning hos äldre, patientfall
Antalet platser per utbildningstillfälle är begränsat. Först till
kvarn gäller. Vi ser fortbildningen som ett paket d v s både
Del 1 och Del 2 ingår.
Utbildningen är godkänd för målrelaterad ersättning för fortbildning av anställda på vårdcentraler i Hälsoval Skåne.
DATUM OCH PLATS:
DEL 1:
Tisdagen 151103: kl. 13-16 Seminariet, SUS Lund
HAR DU NÅGRA FRÅGOR OM FORTBILDNINGEN?
Kontakta Catharina Andersson, apotekare,
Enheten för läkemedelsstyrning, Region Skåne.
E-post: catharina.a.andersson@skane.se
Tel: 040-675 3464
DEL 2:
Fredagen 151120: kl. 13–16, Föreläsningssal 04
Kioskgatan 21, SUS Lund
VÄLKOMMEN!
Ansvarig utgivare: Bengt Ljungberg, Läkemedelsrådet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad. Tel: 040-675 30 00.
E-post: lakemedelsradet@skane.se Hemsida: www.skane.se/lakemedelsradet
Redaktör: Lena Persson och Emma Lundgren. Grafisk form: Wilma Designbyrå. Tryckeri: Exakta Printing
2
6