Fullständig delrapport för hus B, C och D

Transcription

Rådhuskomplexet
Inomhusmiljöutredning
Sammanfattande huvudrapport för
hus B, C och D
Vybild över hus C och D
Ordernr: 23759
AK-konsult Indoor Air AB
752 28 Uppsala Besöksadress: Husbyborgsvägen 1
Växel: 018-10 37 70 www.akkonsult.com
Dokumenttyp
Ordernummer
Rapportdatum
Antal sidor
Antal bilagor
Rapport
23759
2015-03-25
18
16
Beställarens ordernummer
Reviderad datum
Rev nr.
Ref.nr:903120, Projektnr:11566
-
-
Uppdragsnamn
Upprättad av
Rådhuskomplexet
Josua Klingberg/Peter Ilmrud
Beställare
Granskad av
Östersund Kommun, Teknisk förvaltning
Box 705
83128 Östersund
Anders Kumlin
Referens
Undersökningsperiod
Undersökningen utförd av
Jan Högberg
Februari och Mars 2015.
Josua Klingberg
Peter Ilmrud
Ingrid Johansson
Mikael Sandberg
Sammanfattning
Inomhusmiljöproblem har rapporterats från och till under en lång tid, ca 25 år. Flera
fukt-/klimatutredningar har utförts och flertalet åtgärder/renoveringar har utförts.
Problem med inomhusmiljön kvarstår dock.
En övergripande byggnadsteknisk undersökning av Rådhuskomplexet Hus B-D har utförts.
Detta i syfte att kartlägga eventuella fuktrelaterade skador samt byggnadstekniska brister
som kan bidra till en negativ upplevelse av inomhusmiljön hos brukarna.
Undersökningen visar på följande:
 Fuktskador i ytterväggar i hus B-D.
 Luftläckage vid fönster och väggpartier i hus B-D
 Kemiska emissioner ifrån äldre ytskikt på betong. Även höga halter emissioner från
nyare åtgärdade golv (på drytop).
 Mycket partiklar i rumsluften som generellt ej bedöms komma från ventilation utan
från verksamhet och bristfällig städning.
 Funktionskontroller av mekaniskt ventilerade golv visar på avvikelser dock med
godtagbar funktion.
PRO 161 - 3
Rekommendationer om åtgärder av skador i väggar har lämnats. Rekommendationer om
vidare tekniska undersökningar av golv och fasader har lämnats.
Innehållsförteckning
UPPDRAG ............................................................................................................................... 4
BAKGRUND ............................................................................................................................ 4
MUNTLIGA UPPLYSNINGAR FRÅN PERSONAL PÅ PLATS: ....................................................................... 4
TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR ................................................................................................ 5
METODER............................................................................................................................... 5
BEDÖMNINGSGRUNDER........................................................................................................ 5
ORIENTERING......................................................................................................................... 6
KORTFATTAD BYGGNADSBESKRIVNING ............................................................................................. 6
HUS B ...................................................................................................................................... 6
HUS C OCH D ............................................................................................................................. 6
SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGSRESULTAT ........................................................... 7
YTTERVÄGGAR ............................................................................................................................ 7
GOLV ....................................................................................................................................... 8
PARTIKLAR ................................................................................................................................. 9
KLIMAT OCH KOLDIOXID ............................................................................................................... 9
ORSAKSSAMBAND ............................................................................................................... 10
MIKROBIELLA SKADOR YTTERVÄGGAR HUS B................................................................................... 10
MIKROBIELLA SKADOR YTTERVÄGGAR HUS C & D ............................................................................ 11
EMISSIONSSKADOR PÅ GOLVBELÄGGNINGAR/I GOLV HUS B, C & D .................................................... 12
PARTIKLAR ............................................................................................................................... 14
ÅTGÄRDSFÖRSLAG............................................................................................................... 15
HUS B .................................................................................................................................... 15
HUS C OCH D ........................................................................................................................... 16
FORTSATT UNDERSÖKNING................................................................................................. 17
GOLV ..................................................................................................................................... 17
FASADER/UTVÄNDIGT ................................................................................................................ 17
BILAGOR ............................................................................................................................... 18
Uppdrag
Utföra en övergripande byggnadsteknisk undersökning av Rådhuskomplexet Hus B-D.
Detta i syfte att kartlägga eventuella fuktrelaterade skador samt byggnadstekniska brister
som kan bidra till en negativ upplevelse av inomhusmiljön hos brukarna.
Resultatet av undersökningarna sammanfattas i en kortare sammanfattande rapport samt
bilagor med mer ingående resultat.
Bakgrund
Inomhusmiljöproblem har rapporterats från och till under en lång tid, ca 25 år. Flera
fukt-/klimatutredningar har utförts och flertalet åtgärder/renoveringar har utförts.
I slutet av 2014 utfördes YMK-enkäten vilken inte visade på något alarmerande, dock finns
det inomhusmiljöproblem. Det som främst framkom var klagomål på skiftande (höga/låga)
temperaturer i olika utrymmen, samt lokala avvikande lukter. Tidigare klimatutredning
påvisar stora skillnader i temperaturer (17-25 °C) mellan olika byggnadsdelar/rum.
Muntliga upplysningar från personal på plats:
Hus B




Frost har rapporterats på insida aluminiumfönster, på vissa fönster har elkablar
installerats på insida.
På plan 2 har mekaniskt ventilerade Platongolv installerats i kontor (2004) pga.
förhöjda golvemissioner.
På plan 3 har man installerat drytop under linoleummattor (ca 2004 samt rum 370
under 2014)i vissa utrymmen.
Takläckage har förekommit lokalt, efter detta har vissa takåtgärder utförts under
2007.
Hus C






Installation av mekaniskt ventilerade Platongolv på plan 3 pga. golvemissioner.
Lokalt även installation av drytop emissionsspärr i vissa rum på plan 1.
Underhåll av tak (byte lokalt) utfört under 2009.
Inläckage från garage/ovan garage till datarum.
Inläckage till garage från gata.
Inläckage vid fönster i rum 306 och 318 på plan 3, okänt när.
Hus D

Installation av mekaniskt ventilerade Platongolv på plan 1 pga. golvemissioner.
4(18)
Tillgängliga handlingar





Tidigare klimatutredning
YMK-enkät 2014
Planritningar
Enstaka K-ritningar och sektioner.
Delar av skaderapport utförd av Bert Kempe under 2003
Metoder











Okulär kontroll
Subjektiv luktregistering
Fotodokumentation
Termografering har utförts med Flir E60 bx
Konstruktionsingrepp har utförts i ytterväggar.
Fuktkvot har uppmätts i trämaterial med Protimeter MMS med tillhörande stift
Fuktindikering har utförts med Gann UNI 1.
Momentan mätning av partikelhalter har utförts med partikelräknare TSI Aerotrak
modell 9306.
Visuell rök har använts för att se luftströmmar samt funktions kontrollera
ventilerade golv.
Gasanalysator Brüel & Kjaer har använts för att utföra emissionsindikeringar mot
matta och mot frilagd betong-/spackelyta.
Riktade VOC-mätningar har utförts med FLEC (Field and Laboratory Emission
Cell). Dessa har sedan analyserats av IVL Svenska miljöinstitutet. Se bifogat
analysprotokoll.
Bedömningsgrunder
Samtliga bedömningsgrunder har samlats under i en separat bilaga. Se bilaga 16.
5(18)
Orientering
Figur 1 Flygbild över rådhuskomplexet med hus B (röd) och C & D (gul) är markerat (bild tagen från eniro.se).
Kortfattad byggnadsbeskrivning
Hus B
Byggnadstyp:
Kontorsbyggnad i 3 plan.
Byggnadsår:
Slutet av 1960 talet
Grundläggning:
Betongplatta på mark
Stomme:
Platsgjutna betongväggar
Tak:
Fasad:
Låglutande papptak med underliggande råspont uppstolpat på
betongbjälklag. Gummiduk med singel ovan reception
Kalksten
Värmesystem:
Vattenburen värme till fläktkonvektorer
Ventilationssystem:
FTX ventilation med roterande värmeväxlare.
Hus C och D
Byggnadstyp:
Kontorsbyggnad i 3 plan.
Byggnadsår:
Början av 1970 talet.
Grundläggning:
Delvis betongplatta på mark samt betongbjälklag ovan krypgrund.
Stomme:
Platsgjutna betongväggar
Tak:
Fasad:
Låglutande papptak uppstolpat på betongbjälklag.
Gummiduk med singel ovan trapphus (B/C)
Kalksten
Värmesystem:
Vattenburen värme till fläktkonvektorer
Ventilationssystem:
Äldre FTX system med nyare del för återluft.
6(18)
Sammanfattning av undersökningsresultat
För fullständig information se bilagor 1-12.
Ytterväggar
Hus B
Ytterväggarna består av platsgjutna betongväggar med utanpåliggande korkisolering
(enligt ritning) och fasad av kalksten. Endast mindre ytor har utfackningsväggar med
trästomme, rum 361 och 362 (kan finnas på enstaka ställe till).
 Generellt har missfärgningar/svällda fönsterbrädor noterats i nederkant hörn av
fönster i kontorsutrymmena.
 Lokalt även färg-/putssläpp runt fönster.
 I samtliga prover som tagits ut har mikrobiella skador påträffats i fönsterbrädorna
invändigt. D.v.s. skador i 15 av 15 prover. Sannolikt finns även mikrobiella skador
på träkilar/pallbitar och annat organiskt material runt fönster, likt de skador som
noterats i rum B287 (se bilaga 2).
 I utfackningsväggar i rum 361 samt 362 har kraftiga rötskador konstaterats i yttre
del av väggen.
 Termograferingen påvisar generella luftläckage i fönster samt mellan fönsterkarmar
och väggar.
 Eventuell förekomst av korkisolering och status på denna har ej kontrollerats (detta
gäller även hus C & D).
Hus C & D
Grunduppbyggnaden av väggen är i stort sett likvärdig som i B, skillnaden är att trästomme
finns mellan/under i stort sett alla fönster.
 I ytterväggarna har omfattande mikrobiella skador konstaterats i trästommen
(utfackningsväggar) mellan fönster. Den mikrobiella skadekontrollen påvisar
”förhöjda” samt ”kraftigt förhöjda” halter mögel i 16 av 17 prover samt ”något
förhöjda” halter i 1 prov. D.v.s. mikrobiella skador i 94 % av provhålen.
 Skador bedöms även finns i väggpartier under fönster. Dock har dessa varit svår att
undersöka p.g.a. rör och konvektorer under fönster.
 Generellt ser skadebilden likvärdig ut i hus C och D.
 Skadorna är mer omfattande på plan 3 kontra de lägra planen (troligen pga. större
utsatthet för väder och vind).
 Omfattningen av de mikrobiella skadorna bedöms vara större i dessa byggnadsdelar
kontra hus B.
 Även i dessa delar likt hus B har tydliga luftläckage noterats i fönster samt runt
fönster.
7(18)
Golv
Hus B





Förhöjda fuktindikationer har noterats i vissa utrymmen på bottenplan.
På plan 2 och 3 har förhöjda indikationer noterats där det ligger linoleummattor
direkt på drytop (aluminiumskikt i drytop vilket ger höga/felaktiga indikationer).
Annars har låga/normala fuktindikationer noterats.
På bottenplan har 2 emissionsindikeringar utförts, båda vid PVC mattor:
o Båda mätpunkterna bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter”
emissioner.
På plan 2 och 3 har 10 emissionsindikeringar utförts.
o I 3 av 4 provpunkter med linoleum med underliggande drytop bedöms dessa
erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner.
o ”Låga halter” emissioner har uppmätts i sex provpunkter där ”äldre
linoleummattor” samt PVC mattor finns.
Funktionskontroll av det mekaniskt ventilerade golvet på plan 2 visade på
avvikelser såsom:
o Läckagepunkter finns lokalt i golv/väggvinkeln samt lokalt vid sugpunkter.
o Ej nedsug av luft i enstaka intagsspalter.
Hus C & D







Förhöjda indikationer har noterats där linoleum är installerade direkt på drytop
(aluminiumskikt i drytop vilket ger höga/felaktiga indikationer). Även lokalt
förhöjda indikationer på PVC mattor med svart undersida. Troligen någon typ av
antistat matta, vilket ger höga/felaktiga indikationer.
På plan 1i hus D har förhöjda fuktindikationer konstaterats i rum på
dataavdelningen där nyare plastmatta ligger (troligen betongplatta på mark på
denna sida).
På plan 1 i hus C har 3st emissionspunkter utförts. Samtliga med linoleum direkt på
drytop:
o 3 av 3st bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” golvemissioner.
På plan 2 i hus C har sex emissionspunkter utförts.
o Låg emissionsindikering i samtliga 5st mätpunkter med PVC mattor.
o Mätpunkt med linoleum med underliggande drytop bedöms
erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner.
På plan 1 i hus D har 2st emissionspunkter utförts med PVC matta:
o 1 av 2 bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner.
På plan 2 i hus D har 4st emissionspunkter utförts:
o 1 mätpunkt bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner mot
frilagd drytop.
o 1st av 3st mätpunkter bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter”
emissioner mot frilagd betong under PVC beläggning.
På plan 3 i hus D har 6st emissionspunkter utförts, samtliga linoleum på drytop:
o Samtliga mätpunkter bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter”
emissioner.
8(18)

Funktionskontroll av de ventilerade golven visade på flera avvikelser såsom
läckagepunkter vid golvlister/sugpunkter samt ej nedsug av luft i enstaka
intagsspalter.
Partiklar
Indikationsmätningar har utförts av partikelhalter i uteluft, rumsluft, i aggregat,
tilluftskanaler samt ovanför fläktkonvektorer. Detta har utförts för att se på skillnader och
därmed påvisa eventuella ”källor” till partiklar.
 Avskiljningsgraden för filtren i aggregaten ligger på mellan 90-98 % (storlek 3-10
my).
 Generellt uppmättes högre halter i rum med verksamhet kontra tomma rum
(upprivning av partiklar från golv etc.).
 Vid lättare ”stampning” nedanför nischerna uppmättes 5-10 ggr högre partikelhalter
omgående (inom 1-2 sekunder) ovan fläktkonvektorerna.
 2-3 ggr högre halter uppmättes i enstaka tilluftskanal (korridor plan 3 hus D) kontra
mätning efter filter i aggregat. D.v.s. möjlig kontaminering av ventilationskanal.
 I vissa trapphus (framförallt mellan B & C) uppmättes generellt högre partikelhalter
kontra kontor-/korridorsutrymmen.
Klimat och koldioxid
Tre stycken klimatmätningar utfördes i hus B i 3 rum (kopieringsrum plan 2, rum 378 samt
rum 370) under två dygn.
Mätningarna påvisar inget anmärkningsvärt:
 Koldioxidhalterna ligger i ”normalspannet” för inomhusmiljö ca 400-650 ppm.
 Inga stora skillnader uppmättes i temperatur och relativ fuktighet.
9(18)
Orsakssamband
Mikrobiella skador ytterväggar hus B
Figur 2 Orienteringsritning med inritade skador och anmärkningar om hur dessa påverkar rumsluften. Se
kommentarer nedan.
C
G
B
A
B
D
H
E
F
Kommentarer till figur 2:
A. Vatten tränger in utifrån via fönster och fönsteranslutningar (blå pilar). Okulär
besiktning utvändigt visade på flertalet brister och otätheter där vatten kan tränga in
i konstruktionen. Dock har läcksökning av fasaden ej utförts. Så det exakta
orsakssambandet har ej klarlagts vad gäller inläckagen.
B. Vatten tränger in och orsakar mikrobiella skador i fönsterbänk av trä samt i
pallbitar och annat organiskt material kring fönster (röda fält). Emissioner och
partiklar avgår till rumsluften (röda pilar).
C. Termografering visar att luft sugs in via otätheter kring fönster och mellan
fönsterkarm och fönsterblad. Emissioner och partiklar från mikrobiella skador kring
fönster sugs in med denna luft (svarta pilar). Inläckagen i sig bidrar till drag och
påverkar det upplevda klimatet i rummet.
10(18)
D. Inbyggd konvektor under fönster tillför uppvärmd tilluft till rummet (lila pilar).
Damm som ansamlats i konvektor frigörs och blandas med tilluften.
E. Rumsluft och partiklar i rumsluften sugs in i underkant inbyggd vägg och blandas
med tilluft (gröna pilar).
F. Partiklar och damm från golvet (bidrar till höga partikelhalter) sugs även in i
underkant inbyggd vägg upp och blandas med tilluften (bruna pilar).
G. Höga partikelhalter har uppmätts ovan tilluftskonvektorer. Partiklar från tilluften
(relativ liten del), partiklar från rumsluft och golv, partiklar från utomhusluften
samt emissioner och partiklar från de mikrobiella skadorna blandas i rumsluften.
Till detta tillkommer även emissioner ifrån skador i golv.
H. Den blandade luften i rummet går sedan ner till golvet och sugs in under konvektor
för att åter blandas med rumsluften (även detta bruna pilar). Dock så kommer en
del av den förorenade luften ventileras ut via frånluften.
Mikrobiella skador ytterväggar hus C & D
Figur 3 Orienteringsritning med inritade skador och anmärkningar om hur dessa påverkar rumsluften. Se
kommentarer nedan.
O
K
I
J
L
P
M
J
N
Kommentarer till figur 3:
I. Vatten tränger in utifrån via fönster och fönsteranslutningar (blå pilar). Okulär
besiktning utvändigt visade på flertalet brister och otätheter där vatten kan tränga in
i konstruktionen. Dock har läcksökning av fasaden ej utförts. Så det exakta
orsakssambandet har ej klarlagts vad gäller inläckagen.
11(18)
J. Vatten tränger in och orsakar mikrobiella skador i fönsterbänk av trä,
väggkonstruktioner av trä mellan och under fönster samt i pallbitar och annat
organsikt material kring fönster (röda fält). Emissioner och partiklar avgår till
rumsluften (röda pilar).
K. Termograferingen visar att luft sugs in via otätheter i väggkonstruktionen, kring
fönster samt mellan fönsterkarm och fönsterblad. Emissioner och partiklar från
mikrobiella skador kring fönster sugs in med denna luft (svarta pilar). Inläckagen i
sig bidrar till drag och påverkar det upplevda klimatet i rummet.
L. Inbyggd konvektor under fönster tillför uppvärmd tilluft till rummet (lila pilar).
Damm som ansamlats i konvektor frigörs och bladas med tilluften.
M. Rumsluft och partiklar i rumsluften sugs in i underkant inbyggd vägg och blandas
med tilluft (gröna pilar).
N. Partiklar och damm från golvet (bidrar till höga partikelhalter) sugs även in i
underkant inbyggd vägg upp och blandas med tilluften (bruna pilar).
O. Höga partikelhalter har uppmätts ovan tilluftskonvektorer. Partiklar från tilluften
(relativ liten del), partiklar från rumsluft och golv, partiklar från utomhusluften
samt emissioner och partiklar från de mikrobiella skadorna blandas i rumsluften.
Till detta tillkommer även emissioner ifrån skador i golv.
P. Den blandade luften i rummet går sedan ner till golvet och sugs in under konvektor
för att åter blandas med rumsluften (även detta bruna pilar). Dock så kommer en
del av den förorenade luften ventileras ut via frånluften.
Emissionsskador på golvbeläggningar/i golv Hus B, C & D
Allmänt
Emissionsindikeringar har utförts för att indikera skador så att vidare riktade mätningar
(FLEC) kan utföras på skadade ytor för att se vilka ämnen som emitterar ifrån golven.
Mätresultaten har varit svåra att tolka generellt då det inte alltid finns en överensstämmelse
mellan emissionsindikering och riktat mätresultat. D.v.s. att det ej har uppmättes förhöjda
halter med FLEC på samma plats som det indikerats höga halter med Brüel & Kjaer. Detta
är två helt olika mätmetoder som i de flesta fall överensstämmer. Dock så finns det många
ämnen som ingår i emissionsindikeringen men som ej analyseras i den riktade VOCmätningen. Detta kan möjligen förklara dessa avvikelser.
Linoleum på drytop
13st av 14st emissionsindikeringar som utförts mot drytop (överliggande linoleum)
överstiger de halter som erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda” och indikerar på att en
skada finns (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta bedöms generellt
som skadat). Dessa mätningar har utförts där linoleummattor lagts direkt på drytop,
sannolikt med cementbaserat lim. Ingen avjämning/spackelyta har utförts ovan drytop
vilket innebär att konstruktionen kan liknas vid matta på matta problematik. D.v.s. fukten i
det cementbaserade limmet kan ej torka ut i erforderlig mängd under tillräckligt kort
tidsperiod. Detta innebär rent teoretiskt att den relativa fuktigheten direkt under
linoleummattan blir högre än kritisk fuktnivå för linoleummattor (RFkrit 85 %). Detta
skadar lim och matta så att kemiska och mikrobiella skador uppstår.
12(18)
I dagsläget gjuts en avjämning-, spackelyta mellan skikten (linoleum/drytop) vilket då kan
omfördela fukten ifrån limmet och därmed sänka RF under mattan.
Drytop-skiktet hindrar dock emissioner ifrån nya skador att emissionssmitta underliggande
golvbjälklag. Därav bör dessa nya skador vara enklare att åtgärda om man kan få bort
matta och drytop-skikt från bjälklaget.
PVC och linoleum på betong/spackel (ej åtgärdade)
Emissionsindikeringar har utförts på äldre linoleummattor och PVC-mattor som ligger på
spackelskikt/betong. 2st av 15st emissionsindikeringar som utförts överstiger de halter som
erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda” och indikerar på att en skada finns (skillnad på
5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta bedöms generellt som skadat). Båda
dessa är där PVC beläggning förekommer och är installerade på betongplatta på mark (1
punkt i hus B samt 1 punkt i hus D). Här kan tillskjutande markfukt misstänkas som
skadeorsak, vilket orsakat en alkalisk miljö (alkalisk fukt= högt PH värde) vilket i sin tur
kan bryta ner mattlim och mjukgörare i PVC mattan.
Detta korrelerar bra med den riktade FLEC mätningen som utförts i hus D (EI16) som
påvisar att en kraftigare nedbrytning skett under PVC mattan.
Inga förhöjda emissionshalter har indikerats där äldre linoleummattor förekommer. Dock
har mikrobiella skador konstaterats i linoleummatta i arkiv 3013 (se bilaga 2).
Figur 4 Skiss på golvkonstruktioner och bedömning av skadeorsaker utifrån utförda undersökningar
Linoleum på
betong/spackel
(ej åtgärdat)
PVC på
betong/spackel
(ej åtgärdat)
Linoleum på
drytop
(åtgärdat)
Förklaringar till figur:
= Emissioner upp från golv
= Emissioner ner till golvbjälklag
= Emissioner i golvbjälklag
= Äldre kvarvarande emissioner i bjälklag
= Nya skador och emissioner mellan drytop och matta
13(18)
Partiklar
Kombinationen av bristfällig städning, ej behandlade/felaktig behandling av
linoleummattor (kan innebära att ”mjölning” sker) samt tilluft via fläktkonvektorer (intag
luft nedtill) innebär en stor risk för spridning av partiklar till rumsluften. Höga
partikelhalter ackumuleras med hjälp av fläktkonvektorerna i rummen (se figur 2 och 3).
Emissioner i rumsluften från andra skador kan även kondensera på partiklarna och medför
sannolikt en mer koncentrerad påverkan på bl.a. slemhinnor vilket sannolikt medför mer
besvär för vissa individer.
14(18)
Åtgärdsförslag
Nedan framgår rekommenderade åtgärder baserade på undersökningen. Åtgärderna är
allmänt skrivna och beskriver främst funktionen på åtgärderna och vad man behöver tänka
på vid åtgärderna. Då det är dags att utföra åtgärderna bör man därför ta fram mer
projektspecifika åtgärdsplaner. Det är dock viktigt att en fuktsakkunnig (gärna diplomerad
fuktsakkunnig) är med i projekteringsskedet för att granska valda åtgärder alt. för att ge
förslag på nya konstruktionslösningar.
Hus B
Fönster/ytterväggar
Orsakssambandet gällande skador i ytterväggar har inte helt klarlagts, d.v.s. vart vattnet
tränger in. Se vidare under rubrik (fortsatt undersökning).
Skador finns runt fönster i ytterväggar. För att åtgärda detta rekommenderas följande:
 Fönsterbänkar och inbyggnadsnischer under fönster rivs och materialet kasseras.
o Allt organiskt material runt fönster rivs och kasseras. D.v.s. fönsterbrädor
och träkilar/pallbitar o.dyl. Även isolering (drevning) och fogskum
kasseras.
Betongväggen friläggs runt fönster.
o Färg-/putssläpp samt missfärgningar knackas bort. Återställs med nya
material efter att nya fönster monterats.
 Fönster demonteras. Med tanke på ålder och otätheter i dessa bör dessa kasseras
och nya fönster installeras. Provtagning av PCB bör utföras i fönster innan rivning
för information om hur fönstren skall hanteras.
 Fläktkonvektorer demonteras och kasseras.
 Betongstommen görs rent genom borstning och damsugning. Vid behov så utförs
sanering av betongytor kring fönster med väteperoxid (typ odox/penetrox).
 Utfackningsväggar i rum 361 samt 362 rivs och kasseras i sin helhet och ersätts
med nytt material.
 Betongväggarna under fönster återställs genom att t.ex. putsa och måla
betongytorna under fönster. Om man skulle vilja öka på värmeisoleringen i väggen
så bör vald konstruktion granskas ur ett fukttekniskt perspektiv. Väggarna åtgärdas
så att de utförs med lufttäthet i fokus
 En ny ventilations och värmelösning bör projekteras. Skall man använda nuvarande
tilluftskanaler (ligger i bjälklag) så bör dessa göras rent.
15(18)
Övrigt
Lufttäthetsåtgärder i reception
 Skarv mellan fönster och väggar lufttätas, sannolikt enklast att sätta bottenlister
samt mjukfoga.
 Innertaket öppnas upp för kontroll av orsak till luftläckage/nerkylning i tak.
Otätheter tätas.
Hus C och D
Ytterväggar
Orsakssambandet gällande skador i ytterväggar har inte helt klarlagts, d.v.s. vart vattnet
tränger in. Se vidare under rubrik (fortsatt undersökning).
Skador finns runt fönster i ytterväggar. För att åtgärda detta rekommenderas följande:
 Vid rivning av väggen behöver eternitskivor bakom fasadpanelen rivas.
o Fasadpanel, läkt och eternitskivor rivs utifrån och hanteras enligt
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 2006:1).
 Fönster demonteras. Med tanke på ålder och otätheter i dessa bör dessa kasseras
och nya fönster installeras. Provtagning av PCB bör utföras i fönster innan rivning
för information om hur fönstren skall hanteras.
 Fönsterbänkar och inbyggnadsnischer under fönster rivs och materialet kasseras.
 Väggkonstruktioner av trä mellan fönster och under fönster rivs.
o Allt organiskt material i väggar och runt fönster rivs och kasseras. D.v.s.
fönsterbrädor, träkilar/pallbitar och trästomme kasseras. Även
isoleringsmaterial rivs och kasseras.
 Fläktkonvektorer demonteras och kasseras.
 Betongstommen görs rent genom borstning och damsugning. Vid behov så utförs
sanering av betongytor kring fönster med väteperoxid (typ odox/penetrox).
 Väggkonstruktioner under och ev. mellan fönster återställs med nya material. Vald
konstruktion granskas ur ett fukttekniskt perspektiv. Väggarna åtgärdas så att de
utförs med lufttäthet i fokus.
 En ny ventilations och värmelösning bör projekteras. Skall man använda nuvarande
tilluftskanaler (ligger i bjälklag) så bör dessa göras rent.
Tak

Det är viktigt att se till att inte takbrunnar i ränndalar sätts igen/fryser igen med risk
för fyllning av ränndal med ev. inläckage in via sargplåtar.
16(18)
Fortsatt undersökning
Golv
En fortsatt provtagning gällande mikrobiella skador i linoleummattorna. Både av äldre
mattor, pga. konstaterade mikrobiella skador samt av nyare mattor pga. att
VOC-mätningen påvisar mikrobiella indikatorer.
Fullständig omfattning av skador i golv har ej erhållits av utförda mätningar. För att vidare
undersöka skadornas omfattning och ev. orsakssamband rekommenderas att fler riktade
VOC-mätningar utförs.
Alternativt så bedöms samtliga golv som skadade och golven rivs ut för att installera
mekaniskt ventilerade golv alt. täta emissionsspärrar med ej limmade ytskikt.
Status på bjälklag bör kontrolleras, dvs. eventuella bjälklagsfyllningar (enligt ritning
förekommer detta) samt deponerade ämnen i betongen/avjämningen under
drytop/ventilerade golven p.g.a. tidigare golvemissioner.
Fasader/utvändigt
Läckagesökning runt fönster/fönsteranslutningar samt tak, detta för att undersöka
orsakssambandet vad gäller inläckage av vatten. Detta även för att utvändiga åtgärder kan
rekommenderas.
Framförallt i hus C & D bedöms inläckage vägarna kunna vara fler kontra hus B.
Ytterväggar
Fukt-/mögelstatus på eventuell korkisolering i ytterväggar bör kontrolleras.
Erfarenhetsmässigt så kan det förekomma rikligt med mikrobiella påväxter i korkmaterial
som utsatts för uppfuktning.
Uppsala 2015-03-25
AK-Konsult Indoor Air AB
Josua Klingberg / Peter Ilmrud
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
Josua.klingberg@akkonsult.com
17(18)
Bilagor
Bilaga 1, Okulära iakttagelser hus B
Bilaga 2, Konstruktionsingrepp väggar hus B
Bilaga 3, Emissions- & fuktindikering hus B
Bilaga 4, Termografering hus B
Bilaga 5, Okulära iakttagelser hus C & D
Bilaga 6, Konstruktionsingrepp väggar hus C & D
Bilaga 7, Emissions- & fuktindikering hus C & D
Bilaga 8, Termografering hus C
Bilaga 9, Termografering hus D
Bilaga 10, Partiklar hus B, C & D
Bilaga 11, Funktionskontroll mekaniskt ventilerat golv hus B, C & D
Bilaga 12, Klimatmätning hus B
Bilaga 13, Mikrobiell skadekontroll Anozona lab i Uppsala
Bilaga 14, VOC analys, IVL
Bilaga 15, Analys träskyddsmedel, Eurofins Pegasus lab
Bilaga 16, Bedömningsgrunder
5 sidor
12 sidor
8 sidor
10 sidor
4 sidor
16 sidor
11 sidor
9 sidor
7 sidor
7 sidor
5 sidor
5 sidor
16 sidor
16 sidor
3 sidor
6 sidor
18(18)
Bilaga 1. Okulära iakttagelser hus B, Rådhuskomplexet ao: 23756
Invändigt
Vid en okulär besiktning av lokalerna samt vid vistelse i lokalerna vid undersökningar
noterades följande:
 Generellt bedöms städningen som bristfällig i många utrymmen, dvs. synligt
dammigt på dörrposter, inventarier etc. Det var även kännbart smutsigt på golv när
man drar med handen över golvytan. Vissa golvytor i kontor var synligt smutsiga
och dammiga.
 I enstaka kontorsutrymme har ”vitt pulver” noterats på flera ställen på kontorsstolar
och liknande. Detta kan bero på att linoleummattorna ”mjölar”, d.v.s. att
ytbehandling och polish lossnar i form av vitt pulver från mattorna.
 I nischer under fönster där fläktkonvektorer är inbyggda har rikligt med damm
noterats.
 I merparten av kontoren har fuktrosor, missfärgningar samt färg-/putssläpp noterats
vid fönster.
 Generellt noteras svällda fönsterbrädor. Undantaget är på plan 2 i flygeln ovanför
receptionen, där har inte lika påtagliga missfärgningar noterats.
Vid senare provtagning så har det konstaterats att tydliga missfärgningar/skador
finns längre ner i skivan/fönsterbänken även på fönsterbänkar där det är mindre
synliga skador ovanpå.
 Inga förhöjda fuktindikationer har uppmätts vid puts-/färgsläpp vid fönster, utslag
mellan 60-70 (Gann). Referensmätning mitt på vägg visade i stort sett likvärdiga
indikationer. Tyder på momentana inläckage/uppfuktningar som torkar upp mellan
inläckagen.
 Fuktindikation har utförts mot golvbeläggningar i samtliga besiktigade utrymmen.
Se vidare i bilaga 3.
 I vissa rum upplevdes relativt påtagliga lukter av linoleum.
o I rum 370 lades ny linoleummatta in sommaren 2014 vilket kan förklara
detta.
 I vissa rum upplevdes ”plastlukt”/lukt av äldre PVC-matta. Samt ”instängd” lukt i
arkivrummen.
 I hiss upplevdes en lukt av olja/”verkstad”.
 I rum 280 upplevdes en påtaglig men svåridentifierad lukt.
 På bottenplan noterades ett utrymme fyllt med sand via lucka från personalrummet,
troligen sandfilter för skyddsrum. Ingen avvikande lukt upplevdes i utrymmet,
frånluftsventilation finns i utrymmet.
 På motfylld vägg (mot norr) indikerades ej förhöjda värden, utslag med Gann ca
40-60 (endast mindre områden har indikerats pga. utrymmena var belamrat med
inventarier etc.)
 I köksutrymmena noterades fuktbelastade sparksocklar samt lokalt missfärgningar
på golv etc.
AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader
E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249
1(5)
PRO 166 - 1
Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72


I apparatrum indikerades förhöjda värden runt gjutjärnsbrunn, utslag mellan
110-120 (gann). Missfärgningar/färgsläpp förekommer på betonggolv, där
noterades något förhöjda värden lokalt, utslag mellan 80-90 (Gann).
I dusch i omklädningsrum personal i kök noterades mattsläpp/samt förhöjda värden
runt golvbrunn, utslag mellan 110-115 (Gann).
Foto 1 Generell bild av missfärgning/svälld fönsterbräda
Foto 2 Rinningar ovanför fönster
Foto 3 Färg-/putsläpp ovan fönster i rum 382
Foto 4 ”Vitt pulver” samt damm på linoleummatta i
rum 275.
Foto 5 Mattsläpp runt golvbrunn i köksavdelningen
samt förhöjda indikationer.
Foto 6 Sandfyllt utrymme intill personalrum.
2(5)
Utvändigt
Vid okulär besiktning utvändigt noterades följande:
 Otätheter noteras mellan fönsterbleck och kalkstensfasad på sidor om fönster lokalt.
Lokalt är denna springa fogad.
 Ej fogat mellan fönsterbleck och fasad
 Lokalt sticker fönsterplåt på ovansida fönster ut utanför kalkstensfasad (vatten kan
därmed rinna bakom plåten).
Foto 7 Ej fogat mellan sidoplåt och fasad dvs. otätheter
Foto 8 Fönsterplåt sticker ut utanför fasad ovan
fönster lokalt
9 Ej fogat på undersida fönsterbleck här på fönster på
plan 2.
10 Delvis fogat vid fasadhörn/plåtanslutning.
11 Murfog släppt mellan fasadelement
12 Motlut på plåtdetalj mot undersida fönsterkarm.
3(5)
Vindsutrymmen
Vindsutrymmet är ej besiktat i sin helhet pga. låg höjd. Besiktningen har mestadels utförts
via takluckor.
Vindsutrymme via dörr från fläktrum samt fläktrum
Följande noterades:
 Äldre fuktrosor/rinnmärken noteras lokalt på takstolar/råspont.
 Råsponten ser generellt fräsch ut i denna del.
 Fuktkvoten uppmättes till ca 9 % i råspont
 I fläktrum noteras fuktfläckar/missfärgningar på PVC-mattan.
 Fuktrosor i fläktrumstak lokalt, bedöms som äldre. Ej förhöjda fuktindikationer vid
tillfället
Foto 13 Fuktrosor/rinnmärken på råspont och takstolar
Foto 14 Tilläggsisolerat med lösull (cellulosafibrer)
ovanpå gammal mineralull och betongbjälklag.
Vindsutrymmen besiktade via takluckor
 Tilläggsisolerat med ekofiber på gammal mineralullsisolering.
 Fuktkvot uppmättes generellt mellan 11-15 % i råspont/takstolar.
o Lokalt uppmättes fuktkvoter på ca 16-18 % vid rinnmärken och mörkare
partier på råspont. Bedöms vara pågående mindre läckage vid lucka.
 Glipor/kupade råspontsbrädor noteras.
 Mikrobiell påväxt (svart prickigt) noteras lokalt på råsponten.
 Rinnmärken noteras lokalt på takstolar mot takfot.
Foto15 Mikrobiell påväxt på råspont
Foto 16 Rinnmärken och något förhöjda fuktkvoter
runt lucka
4(5)
Foto 17 Något förhöjda fuktkvoter uppmättes på
råspont. Ej kännbart fuktigt som bild antyder.
Foto 18 Missfärgningar/fuktrosor på utlägg mot
takfot.
Vindsutrymme ovan reception
 Vinden är ej krypbar pga. låg höjd. Delar av vinden har kontrollerats via takluckor.
 Fuktkvoten uppmättes till ca 14-15 % på råspont.
 Lokalt noteras rinnmärken/fuktrosor mot takfot.
 Tilläggsisolerat med lösull ovanpå rockwolls-isolering med papp.
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
5(5)
Bilaga 2. Konstruktionsingrepp hus B
AO: 23759
Nedan framgår planskisser med utmarkerade provpunkter.
BFBx = provpunkt fönsterbräda, BYPx = Provpunkt yttervägg,
BIPx = provpunkt innervägg
EI9, MP1 mikrobiell analys på uttaget prov av linoleummatta.
Orientering
Plan 2
Figur 1 Planritning över hus B plan 2 med utmarkerade provpunkter i fönster.
Plan 3
Figur 2 Planritning över hus B plan 3 med utmarkerade provpunkter.
1(12)
PRO 166 - 1
Sammanfattning provpunkter
Tabell 1 Sammanfattning av provtagning med mätningar och mikrobiell skadekontroll i hus B.
ProvPunkt
BFB1
BFB2
BFB3
BFB4
BFB5
BFB6
BFB7
BFB8
BFB9
BFB10
BFB11
BFB12
BFB13
BFB14
BFB15
BYP24
BYP25
BYP26
Rum
287
297
290
284
281
275
363
367a
373
375
378
374
366
262
263
362
362
361
Fuktkvot i
träm. [%]
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
8-10
15
14
15,5
Konstruktionsingrepp
Avvikande lukt*
Ja mikrobiell lukt
Ja mikrobiell lukt
Ja, mikrobiell lukt
Nej
Ja, mikrobiell lukt
Material
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Fönsterbräda
Trästomme
-
Provmärkning
366-A
366-B
366-C
366-D
366-E
366-F
366-G
366-H
366-I
366-J
366-K
366-L
366-M
366-N
366-O
366-P
-
Mikrobiell skadekontroll
Mikroskopering
Aktivitetsmätning
Synlig
mikrobiell
påväxt
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Förhöjd
Förhöjd
Ja
Förhöjd
Förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Förhöjd
Förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Något förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Ja
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
Rötskador ej materialprov uttaget
Förhöjd
Något förhöjd
Ja
Rötskador ej materialprov uttaget
*Luktbedömning har inte utförts i merparten av provpunkterna pga. andningsmask. Sannolikt har vi därför avvikande lukter i fler provpunkter än redovisat.
2(12)
Skadat
(kräver
åtgärd)
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Konstruktion
Figur 3 Väggkonstruktionens uppbyggnad på plan 2 ovan souterrängplan.
Figur 4 Väggkonstruktionens uppbyggnad på plan 3
3(12)
Fotodokumentation provpunkter
Plan 2
BFB1
Foto 1 Prov taget i rum B 287
Foto 2 Provplats BFB1, tydliga spår av inläckage.
BFB2
Foto 4 Provplats BFB2, missfärgningar/svälld
fönsterbräda.
BFB3
Foto 6 Provplats BFB3, rötskador på fönsterbräda.
4(12)
BFB4
Foto 8 Provplats BFB4, missfärgningar/tydliga spår av
inläckage..
BFB5
inläckage..
BFB6
inläckage.
5(12)
BFB14
Foto 14 Provplats BFB14, missfärgningar/tydliga spår
av inläckage.
BFB15
Foto 16 Provplats BFB15, mindre missfärgningar.
Plan 3
BFB7
Foto 18 Provplats BFB7, missfärgningar på
fönsterbräda
6(12)
BFB8
Foto 20 Provplats BFB8, missfärgningar & tydliga spår
av inläckage.
BFB9
Foto 22 Provplats BFB9, missfärgningar & tydliga spår
av inläckage.
BFB10
Foto 24 Provplats BFB10, kraftiga missfärgningar &
tydliga spår av inläckage.
7(12)
BFB11
BFB12
BFB13
Foto 30 Provplats BFB13, missfärgningar & tydliga
spår av inläckage.
8(12)
BYP24, rum 362
Foto 31 Vybild över provplats i rum 362 yttervägg
Foto 32 Provplats BYP24, omfattande rötskador i
ytterkant yttervägg.
BYP25, rum 362
Foto 33 Vybild över provplats i rum 362 yttervägg under
lilla fönster.
Foto 34 Tecken på inläckage, synlig mikrobiell påväxt
på träfiberskiva.
BYP26
Foto 35 Provpunkt utförd i rum B 361.
Foto 36 Rötskador på trästomme i provpunkt BYP26.
9(12)
BIP1
Foto 37 Provpunkt utförd i rum B 368 a
Foto 38 Inga avvikelser i provhål BIP1 vägg mot
korridor.
BIP2
Foto 37 Provpunkt utförd i rum B 368 a
Foto 38 Inga avvikelser i provhål BIP2 vägg mot rum
368 B.
10(12)
EI9


Provpunkt tagen på linoleummattan i arkiv 3013 för mikrobiell analys.
Analysen påvisar mikrobiella skador, samt synlig mikrobiell påväxt.
Foto 39 Snittad linoleummatta i arkiv 3013.
Foto 40 Närbild på undersida linoleummatta.
11(12)
Sammanfattning/bedömning av provhål i ytterväggar
Provtagning har utförts stickprovsmässigt på fönsterbrädor i 15 rum (BFB1-BFB15).
Konstruktionsingrepp har utförts stickprovsmässigt i utfackningsväggar i 3 provpunkter i
rum 361 samt 362 (BYP24-BYP26).






Generellt så syns tydliga spår av inläckage runt fönster i kontoren med
svällda/missfärgade fönsterbrädor. Samtliga missfärgningar är kraftigare i
skivmaterialet/fönsterbrädan än vad som syns på ytan.
I utfackningsväggar i rum 361 samt 362 har kraftiga rötskador konstaterats okulärt.
Då skadorna var synligt omfattande så har inga materialprov tagits ut.
I utfackningsvägg i rum 362 har ”förhöjda halter” mögel konstaterats på
trästommen.
Den mikrobiella skadekontrollen påvisar ”förhöjda halter” mögel i 4 prover samt
”kraftigt förhöjda” halter mögel i 12 uttagna materialprov från fönsterbrädorna.
Dvs. samtliga stickprovsmässiga provpunkter utförda i hus B har mikrobiella
skador alt. rötskador. Därav bedöms samtliga fönsterbrädor som skadade och i
behov av åtgärd.
Skadeorsak bedöms vara pga. inläckage utifrån via uppmärksammade otätheter runt
fönster/plåtdetaljer. Det mesta inläckaget sker troligen vid slagregn men det kan
tänkas att det även rinner in vid snösmältning mot fönster & fönsterdetaljer.
De mikrobiella skadorna i kombination med uppmärksammade luftläckage runt
fönster (se bilaga 4) bedöms kunna innebära en kontaminering av inomhusluften.
Uppsala 2015-03-25, Rev. 2015-04-08
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
12(12)
Bilaga 3. Emissions-/fuktindikeringar golv hus B
AO: 23759
Allmänt
I denna bilaga sammanfattas resultatet av fuktindikeringar, emissionsindikeringar
(Bruel&Kjaer 1302) och riktade VOC-mätningar (FLEC).
Stickprovsmässig fuktindikering på ytskikt på golv har utförts med Gann UNI 1B50.
Indikeringsvärden (min-max) redovisas i figur 1-3 nedan. Se bilaga bedömningsgrunder
för mer information om bedömnig av indikeringsvärden.
Indikerande mätning av golvemissioner har utförts i 12st punkter i hus B, fördelade på 2st
på plan 1, 3st på plan 2 samt 7st på plan 3. Mätresultat redovisas i tabell 1 nedan.
Riktade VOC mätningar har utförts i 6st punkter. Mätresultat redovisas i tabell 2 nedan.
Metoder
Brüel & Kjær 1302
Indikerande emissionsmätningar har utförts med gasmonitor Brüel och Kjær 1302.
Instrumentet registrerar totala kolvätemängden och halten ammoniak. Mätresultaten skall
inte ses som absoluta utan som indikeringsresultat. Det bör också poängteras att total
kolvätehalt mätt med gasmonitor B&K (TOC) inte kan jämföras med total kolvätehalt
(VOC) mätt med pumpad provtagning och analys i gaskromatograf och masspektrometer
(GC-MS). Inte heller ger mätmetoden möjlighet att identifiera enskilda komponenter i den
totala kolvätehalten.
Mätningen är utförd i rumsluft, mot plastmatta och mot frilagd betongplatta med hjälp av
s.k. exicatorlock. För att genomföra mätningen har golvbeläggningen och limrester
avlägsnats på mätytan.
Skillnaden mellan totala kolvätehalten i rumsluft och i lock applicerat mot mätt material
(ΔTOC) är ett mått på emissionen från materialet. ΔTOC bör ej överskrida 1 ppm mellan
rumsluft och golvmaterial samt 10 ppm mellan rumsluft och spackel-/betongyta.
Totalmängden ammoniak från frilagd betongyta bör ej överstiga 5 ppm. Förekomst av
ammoniak indikerar att fuktrelaterade kemiska processer i betongen skett eller förekomst
av fuktskadat kaseinhaltigt flytspackel.
1(8)
FLEC - Field and Laboratory Emission Cell.
Namnet anger att FLEC kan användas för både fält och laboratoriemätningar av
emissioner. FLEC är en liten försökskammare, som består av en underdel och ett lock. Vid
fältmätningar av emissioner från inlagda mattor används endast locket.
Försökskammaren har en diameter på 150 mm. Tvärsnittsytan är alltså 0.0177 m².
 FLEC-locket placeras på ett jämt parti av golvet.
 Försökskammaren konditioneras under 60 minuter med ett känt flöde (100 ml/min)
av genom kolrör (2 stycken Anarsorb 747) filtrerad luft. Det är av yttersta vikt att
läckaget i kammaren minimeras. Med hjälp av flödesmätare före och efter
försökskammaren kontrolleras att läckaget över provtagningskammaren är mindre
än 5 %.
 Efter 60 minuters konditionering kopplas ett absorbentrör innehållande absorbenten
Tenax till FLEC-locket så att gasströmmen från locket passerar absorbentröret.
 Provtagningen sker under 30 minuter med noggrann kontroll av flödet under
provtagningen.
 Flöde och provtagningstid ger den mängd gas som passerat absorbenten.
 Absorbentröret tillslutes noga och skickas till laboratorium för analys.
 Absorbentrören ligger förpackade ett antal i samma förpackning. Ett rör ur
förpackningen användes alltid som blankprov, för att eliminera eventuell absorption
som inte härrör från provtagningen.
 Emmisionsfaktorn mäts i g/m² x timme.
2(8)
Figur 1 Orienteringsritning av plan 1 hus B. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även
90-95
90-95
90-95
85-95
95-105
70-75
65-75
75-85
80-87
EI1
= Stengolv/klinkers
55-60
55-65
70-80
= Vinylplattor
60-80
= Plastmattor nya och gamla
= Nyare plattor (material okänt). Troligen på drytop
= Målad betong
= Ej besiktigat utrymme
80-90
120 vid
gb
55-60
60-75
85-89
EI2
95-115
70-80
106-118
74-80
80-97
65-70
80-105
70-80
74-80
70-75
60-75
65-70
80-90
110-115 vid
golvbrunn
3(8)
EI12
60-65
= Stengolv/klinkers
= Linoleum på mekaniskt ventilerat platongolv
= Linoleum
59-60
59-60
85-95
EI11
85-95
EI10
55-70
= Linoleum på drytop
OBS att fuktindikering ej har utförts på ventilerade golv.
4(8)
= Stengolv/klinkers
EI6
90-95
= Ej aktuellt på detta plan
90-95
EI7
= Linoleum
92-96
95-97
94-98
60-65
25-30
EI9
60-66
EI5
55-65
EI18
EI3
55-60
85-95
60-65
EI4
5(8)
Tabell 1 Sammanfattande tabell över emissionsindikeringar med bruel & kjaer (gasanalysator)
Rum/Punkt
Omk. / EI1
Städ / EI2
370 / EI3
374 / EI4
379 / EI5
371 / EI6
367 / EI7
368 / EI8
3013 / EI9
Hall / EI10
268 / EI11
292 / EI12
1
Mot yta
PVC matta
betong
PVC matta
betong
Linoleummatta
Avjämning
PVC matta
avjämning
PVC
avjämning
Linoleummatta
Drytop
Linoleummatta
Drytop
PVC
betong
Linoleum
Betong
Linoleum
Betong/avj.
Linoleummatta
Drytop
Linoleummatta
Betong
ΔTOC1
<-1
7,8
<1
3,8
28,4
33,6
<-1
1,4
<1
2,3
<1
13
<-1
4,4
<1
2,8
<1
<1
1,2
2,5
12
-0,2
<1
Flec/voc
1-2
5-6
3-4
Fuktind.
105
160
91
120
90
107
55
65
50
65
93
135
52
55
55
65
55
61
96*
120*
55
58
Luktintryck
Stark lukt av mjukgörare/kemi
Lukt av mjukgörare/kemi
Spackel/cementlukt med kemiinslag
Lukt av plastmatta ev. mjukgörare
Lukt av plastmatta samt betong
Stark linoleum
Linoleum
Plastmatta/betong
Stark mikrobiell lukt
Linoleummatta samt betong
Stark linoleumlukt
Linolummatta
Anmärkningar och bedömning
Dålig vidhäftning, klibbigt lim. Bedöms skadad.
Bristfällig vidhäftning, tydlig mjukgörarlukt. Bedöms som
skadat pga. lukten.
God vidhäftning. Förhöjda emissionsindikeringar.
(Relativt nylagd matta.) Bedömning svår.
God vidhäftning, lim ej klibbigt. Bedöms ej skadat.
Ej förhöjda emissionsindikeringar, Bedöms som ej skadat.
God vidhäftning, förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms
som skadad.
God vidhäftning. Ej förhöjda emissionsindikeringar.
Bedöms ej som skadat.
Bristfällig vidhäftning, dubbla lager lim. Ej förhöjda
emissionsindikeringar. Bedöms ej skadad.
Matta mikrobiellt skadat, se analys bilaga. Skadad.
God vidhäftning, ej förhöjda emissionsindikeringar,
Bedöms ej skadad.
Förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms skadad.
Bristfällig vidhäftning. Ej förhöjda emissionsindikeringar.
Bedöms ej skadad.
ΔTOC är en uträkning av skillnaden mellan medelvärde av rumsluft och medelvärde av riktad mätning (mot matta eller under matta).
6(8)
Tabell 2 Sammanfattande tabell över FLEC mätningar (VOC)(dubbelprover är utförda).
Rum/Punkt
370 /Flec 1:1
Flec 1:2
367/Flec 2:3
Flec 2:4
371 /Flec 3:5
Flec 3:6
Mot yta
Avjämning
Frilagd drytop
Frilagd drytop
VOC ug/m3
2489
2638
2004
2344
2785
3303
Avvikande ämnen
n-butanol, 2-etylhexanol
samt hexanal
samt n-hexanal.
samt n-hexanal
EF ug/m2h
845
896
680
796
946
1122
Något förhöjd totalhalt. Indikation på mikrobiell aktivitet. Sammantagen
bedömning med bruel & kjaer mätning = skadad.
Ej förhöjda totalhalt.
Indikation på mikrobiell aktivitet. Lab. rekommenderar att mikroprov tas.
Något förhöjda totalhalter. Ena provet är över den gräns som praktisk används.
EF tangerar Bornehags referens för skadat. Bedöms skadad.
7(8)
Sammanfattning/bedömning
I 3st mätpunkter (EI3,EI6 & EI11) mot frilagd drytop (linoleum) överstiger mätvärdet de
halter som erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda/skadade” (skillnad på 5-10 ppm
mellan rumsluft och frilagd spackelyta). Samt i 1st mätpunkt på bottenplan, EI1 (PVCmatta).
FLEC mätningarna visar på att mätpunkt Flec 3 (rum 371) har VOC halter över den
praktiska gräns som används (enligt Chemiklab är denna gräns över 3000 ug/m3). I de två
andra proverna ligger VOC halterna kring 2300-2600 ug/m3.
Enligt C-G Bornehags undersökning gällande flytspackelproblem i Dalen under 1990 talet
finns ett referensvärde för emissionsfaktor (dvs. hur mycket emissioner det avgår per m2
och timma, dock från PVC mattor). I problemlägenheterna låg denna halt på 1155 µg/m2h
och i ej problem lägenheter på 87 µg/m2h.
Flec 1 och 2 visar på halter mellan 800-900 µg/m2h, vilket då inte bedöms som skadat
(enligt Bornehags referenser) medans Flec 3 tangerar värdet för skadat material, 1122
µg/m2h.
Dock är halterna på 800-900 10 gånger mer än de halter som Bornehag mätte upp i ej
problemlägenheter (87 µg/m2h).
För rekommendation av åtgärder/fortsatt utredning se huvudrapporten.
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
8(8)
Bilaga 4. Termografering hus B
AO: 23759
Allmänt
Termografering är en kvalitativ metod som möjliggör att man kan notera avvikelser i en
byggnadsklimatskärm såsom infiltration av uteluft i klimatskärmen, brister i
värmeisolering samt köldbryggor. Varje värmebild kan bedömas enskilt och så kan en
bedömning göras på vad som kan anses vara förväntat i samband med de förutsättningar
som råder vid termograferingstillfället.
Resultatet från byggnadstermograferingen presenteras i form av en IR-bild med en vanlig
bild intill för orientering. För att tyda IR-bilder används en så kallad järnskala där rött är
höga temperaturer och blå/svart är låga. Färgskala och temperaturen finns till höger i varje
bild.
Skalan är adaptiv till den de aktuella förutsättningarna på platsen som fotograferas.
Om skalan inte är samma så kan bilderna inte direkt jämföras med varandra utan man får
då avläsa temperaturen i färgskalan till höger i bilden som visat max, min temp i bilden.
Förutsättningar vid termograferingstillfället
Tidpunkt för genomförandet: 2015-02-02 – 2015-02-03
Väderlek: Halvklart, lite vind, ingen solinstrålning
Utomhustemperatur: ca: -10C
Inomhustemperatur: ca +20 C
1(11)
PRO 166 - 1
Plan 1
Orientering
I figur 1-3 framgår nummer för bilder tagna med värmekamera. Dessa nummer finns sedan
under fotona som följer.
Figur 1 Planritning över hus B, bottenplan med utmarkerade nummer på IR bilder
Foto 1 Plan 1, omklädningsrum yttervägg
Foto 2 IR bild vägg/takvinkeln. Köldbrygga. Nr:5308
2(11)
Foto 3 Plan 1 Entré godsmottagning
Foto 4 IR bild entrédörr. Köldbrygga och luftläckage.
Nr:5309
Foto 5 Plan 1, entré godsmottagning elskåp
Foto 6 IR bild elskåp. Inläckage mellan dörr och vägg.
Nr:5310
Foto 7 Fönster matsal
Foto 8 IR bild fönster. Köldbrygga. Nr:5319
3(11)
Foto 9 Receptionen, skarv fönster och tegelvägg
Foto 10 Luftläckage skarv. Luftläckage. Nr:5313
Foto 11 Fönster/innertak reception
Foto 12 IR bild Fönster/tak. Köldbrygga/luftotätheter
Nr:5314
Foto 13 Innertak reception
Foto 14 IR bild Innertak. Luftläckage (oklart vad).
Nr:5316
4(11)
Foto 15 Vinkel vägg/tak och fönster reception
Foto 16 IR bild tak-/väggvinkel. Luftläckage nr 5318
Foto 17 Reception skarv tegel/fönster
Foto 18 IR bild skarv tegel/fönster. Köldbrygga.
Nr:5312
5(11)
Plan 2
Orientering
Figur 2. Planritning över hus B plan 2 med utmarkerade nummer på IR bilder.
Foto 19 Plan 2 rum 287 fönsterhörn
Foto 20 IR bild fönster. Luftotätheter i fönster.
Nr: 5302
6(11)
Foto 21 Plan 2 rum 288
Foto 22 IR bild fönster. Köldbrygga. Nr 5303
Foto 23 Plan 2 rum 282 fönster/betongpelare.
Foto 24 IR bild Fönster. Köldbrygga. Nr 5304
Foto 25 Plan 2 rum 263 skarv fönster/tegel
Foto 26 IR bild tegel/fönster. Köldbrygga. Nr 5305
Foto 27 Plan 2 rum 262 skarv fönsterplåt/tegelvägg.
Foto 28 IR bild fönster/vägg. Luftläckage. Nr 5306
7(11)
Foto 29 Plan 2 förråd tak-/väggvinkel.
Foto 30 IR bild takvinkel. Köldbrygga. Nr 5307
Plan 3
Orientering
Figur 3 Planritning över hus B, plan 3 med utmarkerade nummer på IR bilder.
8(11)
Foto 31 Plan 3 rum 375 fönster/betongpelare
Foto 32 IR bild fönster. Luftläckage. Nr 5287
Foto 33 Rum 373 vägghörn
Foto 34 IR bild fönster. Luftotätheter Nr 5289
Foto 35 Rum 380 kopiatorrum takfönster
Foto 36 IR bild takfönster. Köldbryggor. Nr 5291.
Foto 37 Rum 370 igensatt fönster.
Foto 38 IR bild igensatt fönster. Köldbrygga i skarv.
Nr 5294
9(11)
Foto 39 Rum 370 Fönster/vägg
Foto 40 IR bild fönster. Luftläckage och köldbrygga.
Nr: 5295
Foto 41 Rum 3014, Vägg mot trapphus
Foto 42 IR bild vägg. Luftläckage. Nr:5296
Foto 43 Rum 3014, Vägg mot trapphus underifrån
Foto 44 IR bild vägg. Luftläckage. Nr:5297
10(11)
Foto 45 Rum 366 fönsterhörn
Foto 46 IR bild fönster. Luftläckage i/runt fönster
Nr:5298
Sammanfattning termografering
Generellt Kontor







Undersökningen påvisar luftläckage i fönster samt mellan fönster och väggar.
Fogningen som utförts runt fönster är sprucken vilket innebär luftotätheter.
Även luftläckage mellan fönster och utfackningsväggar generellt.
Luftotätheter/köldbryggor där man satt igen (murat?) de smalare fönstren i
kontoren. Se foto 37-38.
Luftläckage även mellan fönsterbåge och karm.
På plan 3 konstaterades köldbryggor i takfönster (äldre fönster).
I vägg mot trapphuset hus C har nerkylning av luftläckage konstaterats. Okänt vad
detta är för slits (driftpersonalen vet ej).
Plan 1 i receptionen/entré




Luftläckage i nyare aluminiumfönster från 2007.
Luftläckage mellan fönster och tegelväggar samt i innertak. Sannolikt finns
genomföringar i betongbjälklaget (foto 14, 5316) i taket vilket inte har tätats.
Köldbryggor har även påvisats lokalt på betongväggar vid tak-/väggvinkeln.
I godsmottagningen är entrédörr mycket luftotät.
Uppsala 2015-03-25
Josua Klingberg
Peter Ilmrud
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
11(11)
Bilaga 5. Okulära iakttagelser hus C & D Rådhuskomplexet ao:
23756
Invändigt Hus C
 Generellt bedöms städningen som bristfällig i många utrymmen dvs. synligt
dammigt på golv, inventarier, dörrposter etc. Vissa golvytor i kontor var synligt
smutsiga och dammiga.
 I nischer under fönster där fläktkonvektorerna är installerade har rikligt med damm
noterats.
 I flertalet av kontoren noteras svarta missfärgningar vid luftotätheter, se foto 2.
 Lokalt noteras missfärgningar/svällningar av fönsterbrädor/trädetaljer vid fönster,
se foto 4.
 Inga avvikande ”mögellukter” har upplevts i rumsluften
 I vissa rum upplevdes ”plastlukt”/lukt av äldre PVC matta. Samt lokalt
”instängd/gammal” lukt i skyddsrummen/arkiv.
 Fuktindikation har utförts mot golvbeläggningar i de flesta besiktigade utrymmen.
 Tilluft via fläktkonvektorer nedanför fönster samt frånluft i korridor alt. Frånluft på
innervägg i kontor mot korridor.
 Lokalt noterades kondens i fönsterkassett, dvs. punktering av isolerfönstret, foto 5.
 I värmecentral (113) är bjälklaget öppet till krypgrunden följande noterades:
o Luftrörelser från rumsluft ned till krypgrund, troligen pga. övertryck i
rummet (tilluftskanal i utrymmet)
o I lucka i vägg till garage kunde luftrörelser till garaget noteras.
Foto 1 Vybild över tilluftsgaller ovan fläktkonvektorer
Foto 2 Missfärgningar pga. luftläckage vid fönster
1(4)
PRO 166 - 1
Foto 3 Dammigt på galler till nisch under fönster
Foto 4 Missfärgning vid fönsterlist.
Foto 5 Kondens i fönsterkassett i rum
Kryputrymme/kulvert
 Inga större avvikelser har noterats.
 Lokalt finns utfällningar på mark, troligen mineralutfällningar kan dock vara
mikrobiell påväxt (bakterier). Eventuellt rester från tidigare läckage av
avloppsvatten.
 Kvarsittande formvirke noteras lokalt.
 Inga ventiler har noterats i grundmurar.
 Frånluft noteras i grunden.
 Inga synbara otätheter i bjälklag upp till plan 1 (förutom i värmecentral 113).
2(4)
Invändigt Hus D
 Generellt bedöms städningen som bristfällig i många utrymmen likt hus C.
 I nischer under fönster där fläktkonvektorerna är installerade har rikligt med damm
noterats lokalt. Vissa golvytor i kontor var synligt smutsiga och dammiga.
 Svällda smygar samt missfärgningar runt fönster noteras.
 Fuktindikation har utförts mot golvbeläggningar i de flesta besiktigade utrymmen.
 Lokalt noteras även rinnmärken på smygar samt mellan betongbalk och trälist.
 Tilluft via fläktkonvektorer nedanför fönster samt frånluft i tak mot korridor.
 I serverhall noterades puts-/färgsläpp (tidigare inläckage), ej förhöjda indikationer,
utslag mellan 60-70 (Gann).
Foto 5 Missfärgningar/rinnmärken nedanför fönster i
rum D 374.
Foto 6 Svälld smyg samt fuktrosor i rum D 276
Foto 7 Dammigt i nisch
3(4)
Tak
En okulär kontroll har utförts av tak över hus C och D.
 Inga direkta avvikelser har noterats på taktäckningen.
 Snö, is och vatten lokalt i ränndalar.
Foto 60 Vybild över tak över hus C samt lite av taket av
hus D.
Foto 61 Tak med ränndalar över hus C.
Vindsutrymmen
Ej besiktningsbart pga. ej takluckor/låg höjd.
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
4(4)
Bilaga 6. Konstruktionsingrepp hus C och D
AO: 23759
Nedan framgår planskisser med utmarkerade provpunkter.
CYPx=Provpunkt yttervägg hus C, DYPx=Provpunkt yttervägg hus D,
K1=Analys av impregneringsmedel i trämaterial på uttaget prov av ingjuten träregel i tak.
Orientering
Plan 1
Figur 1 Planritning över hus C och D plan 1 med utmarkerade provpunkter i yttervägg mellan fönster.
Plan 2
Plan 3
1(16)
PRO 166 - 1
Sammanfattning provpunkter
Tabell 3 Sammanfattning av provtagningar med fuktmätningar och mikrobiell skadekontroll av uttagna materialprover.
ProvPunkt
Rum
CYP1
CYP2
CYP3
304
304
307
CYP4
CYP5
CYP6
CYP7
CYP8
CYP9
307
308
310a
312
313
314
CYP10
CYP11
CYP12
CYP13
CYP14
CYP15
CYP16
CYP17
CYP32
K1
316
303
218
216
203
201
110
106
302
305
Fuktkvot i
träm. [%]
8
11,5
14-19
Noteringar
Material
Fuktrosor, missfärgningar
Fuktrosor/rinnmärken
Missfärgningar, begynnande
röta
Rinnmärken, missfärgningar
Missfärgningar/fuktrosor
Masonitskiva
Trästomme
Trästomme
Provmärkning
Mikroskopering
Aktivitetsmätning
366-Q
366-R
366-S
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Något förhöjt
Något förhöjd
Förhöjd
Synlig
mikrobiell
påväxt
Ja
Nej
Ja
Skadat
(kräver
åtgärd)
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
13,5
Trästomme
366-T
Förhöjd
Förhöjd
Ja
11,5
Trästomme
366-U
Kraftigt förhöjd
Något förhöjd
Ja
13,5
Trästomme
366-V
Förhöjd
Förhöjd
Nej
11,5
Trästomme
366-W
Förhöjd
Något förhöjd
Nej
12,5
Trästomme
366-X
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
12-13
Trästomme
366-Y
Förhöjd
Förhöjd
Ja
Träfiberskiva
366-Z
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
11-12
Fuktrosor/missfärgningar
Trästomme
366-BA
Förhöjd
Förhöjd
Nej
Missfärgningar, fuktrosor
Trästomme
366-BB
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Ja
23
Trästomme
366-BC
Förhöjd
Förhöjd
Ja
10-12
Trästomme
366-BD
Förhöjd
Normalt
Ja
Trästomme
366-BE
Något förhöjt
Något förhöjt
Nej
20
Trästomme
366-BF
Förhöjd
Något förhöjt
Nej
17
11,5
Trästomme
366-BG
Förhöjd
Normalt
Nej
12,5
Trästomme
366-BH
Förhöjd
Något förhöjt
Nej
Troligen gammalt formvirke med rinnmärken och betongspill. Ca 270 mm isolering utan PE-folie. Isolering ligger huller om buller.
Uttaget prov för analys av impregneringsmedel. Inga kända luktalstrande ämnen har påvisats i provet såsom klorfenol eller kreosot.
Nej
Luktbedömning på plats har ej utförts pga. andningsmask vid provtagningen.
2(16)
PRO 166 - 1
Tabell 4 Sammanfattning av provtagningar med fuktmätningar och mikrobiell skadekontroll av uttagna materialprover.
ProvPunkt
DYP18
DYP19
DYP20
DYP21
DYP22
DYP23
DYP27
DYP28
DYP29
DYP30
DYP31
AP1
Rum
363
369
371
366
374
374
269b
273
276
272
171
374
Fuktkvot i
träm. [%]
15,5
18
17
12,5
13-14,5
13-14
17
11
13,5
Noteringar
Material
Provmärkning
Mikroskopering
Aktivitetsmätning
Trästomme
366-BH
Förhöjd
Förhöjd
Trästomme
366-BJ
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Trästomme
366-BK
Förhöjd
Något förhöjt
Trästomme
366-BL
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Trästomme
366-BM
Kraftigt förhöjd
Något förhöjd
Trästomme
366-BN
Förhöjd
Förhöjd
Trästomme
366-BO
Förhöjd
Något förhöjt
Trästomme
366-BP
Något förhöjt
Normalt
Trästomme
366-BQ
Förhöjd
Förhöjd
Trästomme
366-BR
Något förhöjt
Normalt
Trästomme
366-BS
Förhöjd
Förhöjd
Uttaget prov från eternitskiva emellan fönster. Analysen påvisar innehåll av asbest
Luktbedömning på plats har ej utförts pga. andningsmask vid provtagningen.
Synlig
mikrobiell
påväxt
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Skadat
(kräver
åtgärd)
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
3(16)
Konstruktion
Figur 4 Ytterväggskonstruktionens uppbyggnad i hus C & D
Figur 5 Väggkonstruktionens uppbyggnad mellan fönsterpartier
4(16)
Fotodokumentation provpunkter
CYP1
Foto 1 Provpunkt utförd i rum C 304
Foto 2 Provplats CYP1, fuktrosor/missfärgningar på
trästommen.
CYP2
Foto 4 Provplats CYP2, rinnmärken/fuktrosor på
trästommen.
CYP3
Foto 6 Tydliga spår av inläckage.
752 28 Uppsala Besöksadress: Husbyborgsvägen 1
Växel: 018-10 37 70 www.akkonsult.com
5(16)
PRO 162 - 3
Foto 5 Provpunkt utförd i rum C 307.
CYP4
Foto 8 Tydliga spår av inläckage mellan fönster.
CYP5
CYP6
Foto 11 Provpunkt utförd i rum C 310 a
6(16)
CYP7
Foto 14 Tydliga spår av inläckage
CYP8
CYP9
7(16)
CYP10
Foto 20 Spår av inläckage
CYP11
CYP12
8(16)
CYP13 rum C 216
Foto 25 Baksidan av masonitskiva, kraftigt missfärgad
Foto 26 Tydliga spår av inläckage mellan fönster.
CYP14
CYP15
9(16)
CYP16
CYP17
DYP18
Foto 35 Provpunkt utförd i rum D 363
10(16)
DYP19
DYP20
DYP21
11(16)
DYP22
DYP23
Foto 45 Prov taget i rum D 374
Foto 46 Tydliga spår av inläckage, uttaget prov vid pil.
DYP27
Foto 47 Provpunkt utförd i rum D 269 a
12(16)
DYP28
DYP29
DYP30
13(16)
DYP31
CYP32
Foto 57 Provpunkt utförd i rum C 302 i utfackningsvägg
Foto 58 Vybild över provpunkt. Rinnmärken/fuktrosor
noterades på träreglar. Gammalt formvirke?
14(16)
Sammanfattning av provhål i ytterväggar
28 stycken stickprovsmässiga provpunkter har utförts i ytterväggar hus C & D.
Uppdelade på 17 stycken i hus C (CYP1-CYP17) samt 11 stycken i hus D (DYP18DYP31).
Hus C
 Provhålen har tagits där det enkelt gått att komma åt, dvs. mellan fönster.
 Fuktrosor/rinnmärken och missfärgningar förekom nästan uteslutande i
provpunkterna dvs. tecken på inläckage vid fönsteranslutningar.
 Lokalt noterades begynnande rötskador på trästomme.
 Missfärgad isolering noteras, plastfolie finns ej installerad mellan fönster.
 Generellt uppmättes fuktkvotsvärden under kritisk nivå för mikrobiell tillväxt i
trästommen (<17 %). I 4 stycken provhål uppmättes förhöjda fuktkvoter dvs. över
kritisk nivå för mikrobiell tillväxt >17 %.
 Den mikrobiella skadekontrollen påvisar ”förhöjda” samt ”kraftigt förhöjda” halter
mögel i 16 av 17 prover samt ”något förhöjda” halter i 1 prov. Dvs. mikrobiella
skador i 94 % av provhålen.
 Eternitskivor sitter som vindskiva emellan fönster. Dessa innehåller asbest enligt
analys. Detta kräver speciella åtgärder vid rivning dvs. farligt avfall.
Hus D







Provhålen har tagits där det enkelt gått att komma åt, dvs. emellan fönster.
Fuktrosor/rinnmärken och missfärgningar förekom nästan uteslutande i
provpunkterna dvs. tydliga tecken på inläckage vid fönsteranslutningar.
Lokalt noterades begynnande rötskador på trästomme.
Missfärgad isolering, avsaknad av plastfolie mellan fönster.
Generellt uppmättes fuktkvotsvärden under kritisk nivå för mikrobiell tillväxt i
trästommen (<17 %). I 3 av provhålen uppmättes förhöjda fuktkvoter dvs. värden
som tangerar-/över kritisk nivå för mikrobiell tillväxt (≥17 %).
Den mikrobiella skadekontrollen påvisar ”förhöjda” samt ”kraftigt förhöjda” halter
mögel i 9 av 11 prover samt ”något förhöjda” halter i 2 prover. Dvs. mikrobiella
skador i 82 % av uttagna prover.
Eternitskivor finns som vindskiva emellan fönster, innehåller asbest enligt analys.
15(16)
Bedömning
Baserat på provtagningen där det konstaterats mikrobiella skador i 25 av 28
stickprovsmässigt uttagna prov så är bedömningen att samtliga utfackningsväggar är i
behov av åtgärd.
Dessa skador i kombination med de uppmärksammade luftläckagen (termografering) runt
fönster samt missfärgad isolering (vilket tyder på luftkonvektion genom mineralullen) samt
avsaknad av plastfolie innebär en klar risk för att inomhusluften blir kontaminerad med
partiklar, sporer etc. från väggen.
Orsaken till inläckagen bör kontrolleras vidare med förslagsvis läcksökning. Detta då det
finns flera potentiella inläckage vägar i konstruktionen.
Uppsala 2015-03-25, Rev. 2015-04-08
Peter Ilmrud
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
16(16)
Bilaga 7. Emissions-/fuktindikeringar golv hus C & D
AO: 23759
Allmänt
I denna bilaga sammanfattas resultatet av fuktindikeringar, emissionsindikeringar
(Bruel&Kjaer 1302) och riktade VOC-mätningar (FLEC).
Fuktindikering har utförts i de flesta utrymmen mot golvbeläggningen med Gann UNI
1B50. Indikeringsvärden (min-max) redovisas i figur 1-6 nedan. Se bilaga
bedömningsgrunder för mer information om bedömnig av indikeringsvärden.
I Hus C har indikerande mätning av golvemissioner utförts i 9st punkter fördelade på 3st
på plan 1 samt 6st på plan 2. Mätresultat redovisas i tabell 1 nedan.
I Hus D har indikerande mätning av golvemissioner utförts i 10st punkter fördelade på 6st
på plan 3 samt 4st på plan 2
Mätresultat redovisas i tabell 3 nedan.
Riktade VOC mätningar har utförts i 6st punkter. Mätresultat redovisas i tabell 2 & 4
nedan.
Metoder
Brüel & Kjær 1302
Indikerande emissionsmätningar har utförts med gasmonitor Brüel och Kjær 1302.
Instrumentet registrerar totala kolvätemängden och halten ammoniak. Mätresultaten skall
inte ses som absoluta utan som indikeringsresultat. Det bör också poängteras att total
kolvätehalt mätt med gasmonitor B&K (TOC) inte kan jämföras med total kolvätehalt
(VOC) mätt med pumpad provtagning och analys i gaskromatograf och masspektrometer
(GC-MS). Inte heller ger mätmetoden möjlighet att identifiera enskilda komponenter i den
totala kolvätehalten.
Mätningen är utförd i rumsluft, mot plastmatta och mot frilagd betongplatta med hjälp av
s.k. exicatorlock. För att genomföra mätningen har golvbeläggningen och limrester
avlägsnats på mätytan.
Skillnaden mellan totala kolvätehalten i rumsluft och i lock applicerat mot mätt material
(ΔTOC) är ett mått på emissionen från materialet. ΔTOC bör ej överskrida 1 ppm mellan
rumsluft och golvmaterial samt mellan 5-10 ppm mellan rumsluft och spackel-/betongyta.
Totalmängden ammoniak från frilagd betongyta bör ej överstiga 5 ppm. Förekomst av
ammoniak indikerar att fuktrelaterade kemiska processer i betongen skett eller förekomst
av fuktskadat kaseinhaltigt flytspackel.
1(11)
PRO 166 - 1
FLEC - Field and Laboratory Emission Cell.
Namnet anger att FLEC kan användas för både fält och laboratoriemätningar av
emissioner. FLEC är en liten försökskammare, som består av en underdel och ett lock. Vid
fältmätningar av emissioner från inlagda mattor används endast locket.
Försökskammaren har en diameter på 150 mm. Tvärsnittsytan är alltså 0.0177 m².
 FLEC-locket placeras på ett jämt parti av golvet.
 Försökskammaren konditioneras under 60 minuter med ett känt flöde (100 ml/min)
av genom kolrör (2 stycken Anarsorb 747) filtrerad luft. Det är av yttersta vikt att
läckaget i kammaren minimeras. Med hjälp av flödesmätare före och efter
försökskammaren kontrolleras att läckaget över provtagningskammaren är mindre
än 5 %.
 Efter 60 minuters konditionering kopplas ett absorbentrör innehållande absorbenten
Tenax till FLEC-locket så att gasströmmen från locket passerar absorbentröret.
 Provtagningen sker under 30 minuter med noggrann kontroll av flödet under
provtagningen.
 Flöde och provtagningstid ger den mängd gas som passerat absorbenten.
 Absorbentröret tillslutes noga och skickas till laboratorium för analys.
 Absorbentrören ligger förpackade ett antal i samma förpackning. Ett rör ur
förpackningen användes alltid som blankprov, för att eliminera eventuell absorption
som inte härrör från provtagningen.
 Emmisionsfaktorn mäts i g/m² x timme.
2(11)
Figur 1 Orienteringsritning av plan 1 hus C. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även
57-60
75-87
88-92
50-55
70-87
88-92
85-90
88-90
85-90
71-84
120-130
EI13
88-90
120-135
120-140
100-110
88-92
87-89
87-89
EI14
88-91
88-91
88-90
89-92
50-57
EI15
= Plastmattor nyare
= Målad betong
= Plastmattor gamla
3(11)
EI18:2
EI18:1
51-55
51-55
50
53-55
50-55
53-55
50-52
50-55
53-56
50-55
EI19
115
EI20
110-115
50-53
90-96
55
110-115
(antistat?)
53-55
50-53
50-52
50-55
50-55
100-115
(antistat?)
59-60
EI22
50-55
60-65
49-51
EI21
= Linoleum (troligen på drytop)
= Plastmatta (remsa)
= Plastmatta med ledande baksida, antistatisk (därav höga fuktindikeringsvärden)
4(11)
50-52
5(11)
Tabell 1 Sammanfattande tabell över emissionsindikeringar i hus C med bruel & kjaer samt VOC mätningar (FLEC) samt noteringar.
Rum/Punkt
103 / EI13
112 / EI14
116 / EI15
205 /
EI18:1
205 /
EI18:2
207 / EI19
211 / EI20
216 / EI21
206 / EI22
Mot yta
Linoleum
Drytop
Linoluem
drytop
Linoleummatta
Drytop
PVC (antistat)
betong
PVC
betong
PVC
betong
Linoleummatta
Drytop
PVC
betong
PVC
Betong
ΔTOC1
1,7
5,7
5
10
10,6
17,6
<1
<1
<1
1,4
<1
<1
5,7
15
<1
2,3
<1
1,7
Flec/voc
5:9-5:10
4:7-4:8
Fuktind.
92*
132*
92*
155*
93*
135*
116
65
55
63
102
62
94*
150*
55
69
55
65
Luktintryck
Linoleum
Limlukt
Stark lukt av linoleummatta
Lukt av PVC matta
Lukt av PVC matta
PVC matta
Tydlig linoleumlukt
Lukt av PVC matta
Plastlukt eller PVC matta
God vidhäftning ej förhöjda emissionsind. samt
ej avvikande lukt. Bedömt ej skadat.
Lim något klibbigt, förhöjda
emissionsindikeringar. Bedöms som skadat.
God vidhäftning, förhöjda
emissionsindikeringar.
Bristfällig vidhäftning. Troligen antistat mattor
vilket ger onormalt högt utslag med Gann.
God vidhäftning
Bristfällig vidhäftning, ej förhöjda
emissionsindikeringar. Bedöms som ej skadat.
Ngt klibbigt lim. Förhöjda
emissionsindikeringar. Bedöms som skadat.
God vidhäftning, ej förhöjda
emissionsindikeringar. Bedöms som ej skadat.
Matta mikrobiellt skadat, se analys bilaga.
God vidhäftning, ej förhöjda
emissionsindikeringar, bedöms som ej skadat.
Tabell 2 Sammanfattande tabell över FLEC mätningar (dubbelprover är utförda).
Rum/Punkt
216 /Flec 4:7
Flec 4:8
103 /Flec 5:9
Flec 5:10
1
Mot yta
Betong/avjämning
Frilagd drytop
VOC ug/m3
928
947
1183
1047
Avvikande ämnen
Benzylalkohol
-
EF ug/m2h
315
322
401
356
Låga totalhalter. Dock avvikande i benzylalkohol.
Låga totalhalter. Något förhöjt på B & K.
ΔTOC är en uträkning av skillnaden mellan medelvärde av rumsluft och medelvärde av riktad mätning (mot matta eller under matta).
6(11)
Figur 4 Orienteringsritning av plan 1 hus D. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även
80-85
90-100
83-87
82-88
85-100
90-105
87-97
EI16
54-60
55-60
55-60
EI17
100-110
= Målad betong
= Installationsgolv (datagolv)
7(11)
EI29
53-55
85-88
(drytop)
53-56
110-120
(antistat?)
110-120
(antistat?)
53-56
53-56
53-56
52-57
51-55
EI31
52-55
EI30
55-60
55-60
52-55
55-60
55-60
52-55
53-57
EI32
52-55
52-54
54-55
53-55
= Linoleum
8(11)
92-96
92-96
EI23
EI24
EI25
92-97
(drytop)
88-90
(drytop)
88-90
(drytop)
EI26
85-90
(drytop?)
85-93
(drytop?)
53-56
53-56
53-55
85-90
(drytop)
53-55
53-56
53-55
51-53
53-55
EI27
88-90
(drytop)
53-56
91-98
EI28 (drytop)
= Linoleum troligen samtliga med drytop under.
9(11)
Tabell 3 Sammanfattande tabell över emissionsindikeringar i hus D med bruel & kjaer samt VOC mätningar (FLEC) samt noteringar.
Rum/Punkt
173 / EI16
Mot yta
Frilagd betong
ΔTOC2
13
162 / EI17
Frilagd betong
365 / EI23
367 / EI24
369 / EI25
375 / EI26
372 / EI27
374 / EI28
263 / EI29
275 / EI30
271a / EI31
270 / EI32
Ytskikt
PVC
Luktintryck
Lukt av mjukgörare
3
Flec
6:116:12
-
PVC
Plastmatta
Frilagd drytop
Frilagd drytop
Frilagd drytop
Frilagd drytop
Frilagd drytop
Frilagd drytop
Frilagd drytop
Frilagd betong
12
12
22,5
31,5
10
19
6,5
17
-
Linoleum
Linoleum
Linoleum
Linoleum
Linoleum
Linoleum
Linoleum
PVC
Tydlig linoleum
Tydlig linoleum
Tydlig linoleum
Tydlig linoleum
Tydlig linoleum
Tydlig linoleum
Linoleum
PVC matta möjligen TXIB
Frilagd betong
Frilagd betong
1,5
1,5
-
PVC
Linoleum
Plastlukt
Linoleum/betong
Dålig vidhäftning, förhöjda emissionsindikeringar.
Bedöms skadat.
Lim ej klibbigt, ej förhöjda emissionsindikeringar,
bedöms ej skadat.
Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms skadat.
Gulaktigt lim. Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms
skadat.
Ej förhöjda emissionsindikeringar
Ej förhöjda emissionsindikeringar, mkt god vidhäftning
Tabell 4 Sammanfattande tabell över FLEC mätningar (dubbelprover är utförda).
Rum/Punkt
173 /Flec 6:11
Flec 6:12
2
Mot yta
Betong
VOC ug/m3
4358
4168
Avvikande ämnen
n-butanol, 2etylhexanol
EF ug/m2h
1480
1416
Förhöjda totalhalter. Kraftig nedbrytning har skett. Dubbla mattor.
Skadad punkt.
ΔTOC är en uträkning av skillnaden mellan medelvärde av rumsluft och medelvärde av riktad mätning (under matta).
10(11)
Sammanfattning
Hus C
I samtliga 4st mätpunkter mot frilagd drytop (linoleum) överstiger mätvärdet de halter som
erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda/skadade” (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft
och frilagd spackelyta).
FLEC mätningarna visar på att ingen mätpunkt har VOC halter över den praktiska gräns
som används (enligt Chemiklab är denna gräns mellan 3000-5000 ug/m3).
Överstiger ej heller Bornehags referensvärden gällande emissionsfaktor.
Hus D
I samtliga 7st mätpunkter mot frilagd drytop (linoleum) överstiger mätvärdet de halter som
erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda/skadade” (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft
och frilagd spackelyta). I 2st av 5st mätpunkter mot frilagd betongyta under PVC har
”förhöjda” halter uppmätts.
FLEC mätningen (6:11-6:12, mätning på PVC) visar på VOC halter (4100-4400 ug/m3)
över den praktiska gräns som används (enligt Chemiklab är denna gräns mellan 3000-5000
ug/m3). Ämnesfördelningen tyder på att en kraftigare nedbrytning skett. Även de okulära
intrycken påvisar detta.
För rekommendation av åtgärder se huvudrapporten.
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
11(11)
Bilaga 8. Termografering hus C
AO: 23759
Allmänt
bild.
Tidpunkt för genomförandet: 2015-03-09
Väderlek: Halvklart, blåsigt, viss solinstrålning
Utomhustemperatur: ca: +5C
1(9)
PRO 166 - 1
Plan 1
Orientering
under fotona.
Figur 1 Planritning över hus C, bottenplan med utmarkerade nummer på IR bilder
Garage
2(9)
Foto 1 Rum 102 Luftläckage fönster IR bild 0436
Foto 2 Rum 106/108 Luftläckage fönster IR bild 0437
Foto 3 Rum 114 Luftläckage fönster/pelare IR bild 0438
Foto 4 Rum 122 Köldbrygga ytterhörn IR bild 0440
3(9)
Plan 2
Orientering
Figur 2. Planritning över hus C, plan 2 med utmarkerade nummer på IR bilder.
4(9)
Foto 5 Trapphus plan 2. Luftläckage fönster IR bild 0441
Foto 6 Rum 218. Luftläckage i vägg mellan fönster
IR bild nr 0442
Foto 7 Rum 208 A Luftläckage fönster och vägg mellan
fönster. IR bild nr 0443
Foto 8 WC Tak-/väggvinkel. Luftläckage IR bild nr 0450
Foto 9 Rum 203 fönster. Luftläckage. IR bild nr 0451
5(9)
Plan 3
Orientering
Figur 3 Planritning över hus C, plan 3 med utmarkerade nummer på IR bilder.
6(9)
Foto 10 Plan 3 rum 302 fönsterparti
Foto 11 Luftläckage i fönsterparti IR bild nr 5322
Foto 12 323 kopieringsrum taklampa innertak
Foto 13 Luftotätheter runt lampa IR bild nr 5323
Foto 14 WC rum 326 vägg-/takvinkel
Foto 15 Köldbryggor tak/vägg IR bild nr 5324
Foto 16 Rum 301 mellanstycke/foder
Foto 17 Luftläckage IR bild nr 5325
7(9)
Foto 18 Rum 305 Inspektionslucka innertak.
Foto 19 Luftläckage runt lucka samt nerkyld lucka.
IR bild nr 5329
Foto 20 Rum 305 Rör genomföring betongbjälklag ovan
lucka, ej lufttätad.
Foto 21 Rörgenomföring bjälklag, kraftiga luftläckage
IR bild nr 5330
Foto 22 Rum 310a fönster/betongpelare
Foto 23 Luftläckage fönster IR bild nr 5331
8(9)
Foto 24 Rum 311a Vägg-/takvinkel
Foto 25 Köldbrygga samt troligt inläckage. IR bild nr
5332
Foto 26 Rum 313 innertak
Foto 27 Nerkylning av innertak p.g.a. inläckage ovan
innertak. IR bild nr 5333




Generellt noterades luftotätheter i fönster samt mellan fönster och väggar. Även
luftotätheter i utfackningsväggar mellan fönster.
I innertak på plan 3 noterades tydliga luftläckage runt inspektionslucka i innertak
(se foto 43) pga. stora otätheter runt rör genomföringar i betongbjälklaget.
Likvärdig problematik föreligger troligen även i rum 313, se foto 26-27.
Lokalt noterades luftotätheter som medför kall luft runt lampa i innertak på plan 1.
Köldbryggor konstaterades i vägg-/takhörn i WC.
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
9(9)
Bilaga 9. Termografering hus D
AO: 23759
Allmänt
bild.
Tidpunkt för genomförandet: 2015-03-10
Väderlek: Halvklart, blåsigt, viss solinstrålning
Utomhustemperatur: ca: +5C
1(7)
PRO 166 - 1
Plan 1
Orientering
redovisade under fotona.
Figur 1 Planritning över hus D, plan 1 med utmarkerade nummer på IR bilder
Foto 1 Rum 166 Luftläckage runt fönster, IR bild 0454
Foto 2 Rum 168 Luftläckage i fönsterbåge, IR bild 0455
2(7)
Foto 3 Rum 172 Luftläckage fönsterkarm/vägg, IR bild
0456
Foto 4 Rum 162 (trapphus) Ytterdörr luftläckage, IR
bild 0457
Plan 2
Orientering
Figur 2. Planritning över hus D plan 2 med utmarkerade nummer på IR bilder.
3(7)
Foto 5 Rum 278 Luftläckage i fönster samt mellan
fönster och utfackningsvägg, IR bild 0459
fönster och vägg, IR bild nr 0460
fönster och vägg, IR bild nr 0461
Foto 8 Rum 271A Luftläckage i fönster samt mellan
fönster och vägg, IR bild fönster nr 0462
4(7)
Plan 3
Orientering
Figur 3 Planritning över hus D plan 3 med utmarkerade nummer på IR bilder.
Foto 9 Rum 372 Köldbryggor i innertak , IR bild nr 0463
Foto 10 Rum 370 Luftläckage i fönster, IR bild nr 0464
5(7)
Foto 11 Rum 366 Luftläckage vid inspektionslucka i
innertak, IR bild nr 0465
Foto 12 Rum 366 Luftläckage mellan fönster och
utfackningsvägg, IR bild nr 0466
Foto 13 Rum 361 Luftläckage mellan fönster och
fönsterbräda, IR bild nr 0467
6(7)



Generellt noterades luftotätheter i fönster samt mellan fönsterkarmar och
väggar/betongpelare/fönsterbrädor. Även luftotätheter i utfackningsväggar mellan
fönster.
I innertak på plan 3 noterades tydliga luftläckage runt inspektionslucka i innertak i
rum 366, (se foto 11) troligen pga. otätheter runt rör genomföringar i
betongbjälklaget.
Likvärdig problematik föreligger troligen även i rum 372, se foto 9.
Generella luftläckage vid entrédörrar i trapphus.
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
7(7)
Bilaga 10. Partiklar hus B, C & D Rådhuskomplexet ao: 23756
Indikationsmätningar har utförts av partikelhalter i uteluft (före/efter mätning), efter filter i
ventilationsaggregat, rumsluft, tilluftskanaler samt fläktkonvektorer (tilluft). I första hand
för att få en indikering om filtrena i aggregatet fungerar som tänkt samt för att försöka
identifiera ”källor” till eventuell partikeltillförsel. Mätningarna har utförts under 5 minuter
och skall ses som indikativa.
Hus B






De filter som sitter i aggregatet är M6 filter vilket innebär medium i
avskiljningsgrad.
Filter i aggregat (TA/FA1) vilket betjänar plan 2 och 3 har kontrollerats. Inga
datum kunde hittas på filterbyte men okulärt sett så såg filtret ut att nyligen vara
utbytt (se foto 4).
Avskiljningsgraden på partiklar i storleken från 10µm till 1 µm låg på ca 90-95 %
dvs. vid mätning innan resp. efter filter.
Det som visade sig dra upp mycket partiklar är fläktkonvektorerna. Framförallt via
öppningar i nischerna nedtill (damm/smuts som samlas i fläktarna kan även röras
upp). Vid lite lättare ”stampning” med foten nedanför dessa öppningar kunde
partikelhalten omedelbart höjas med 5-10 ggr på några sekunder vid mätning
ovanför fläktkonvektorn. För exempel se diagram 1 på nästa sida.
Generellt noterades även en högre partikelhalt där det var personer i rummen vid
mättillfället kontra de tomma rummen. Samt generellt högre i korridorer.
I trapphus mellan B och C indikerades även högre partikelhalter vilket troligen
kommer från köket vid tex. matlagning.
Foto 1 Fönsternischer med ”luftöppningar” nedtill.
Foto 2 Mätpunkt i aggregat TA/FA1 före filter.
Foto 3 Filter i aggregat TA/FA1.
Foto 4 Kasserat bytt filter M6 klass.
1(7)
PRO 166 - 1
Sammanställning
Nedanför framgår ett antal mätningar i hus B.
Tabell 1. Mätställen samt kolumner för diagram.
Kolumn
A
B
C
D
E
F
G
H
I
Mätställe
Utomhusreferens före mätning
Utomhusreferens efter mätning
Ventilationsaggregat TA/FA1 efter filter
Tilluft 370
Tilluft 370, efter lättare ”stampning” på golvet nedanför nisch.
Rumsluft 370 (mätt innan ”stampning”)
Tilluft 291
Tilluft 291, efter lättare ”stampning” på golvet nedanför nisch
Rumsluft 291 (mätt innan ”stampning”)
Partikelstorlek 10 my
90000
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
Diagram 1. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus B storleken 10 my.
5 my
450000
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
2(7)
3 my
700000
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
1 my
2500000
2000000
1500000
1000000
500000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
Diagram 4. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus B i storleken 1 my.
0,5 my
7000000
6000000
5000000
4000000
3000000
2000000
1000000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
Diagram 5. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus B i storleken 0,5 my.
3(7)
Hus C & D






Avskiljningsgraden på partiklar i storleken från 10µm till 1 µm låg på ca 90-98 %,
efter att uteluften gått igenom filtret. Vilket bedöms vara i fas med vad dessa filter
normalt har i avskiljningsgrad.
Det som visade sig dra upp mycket partiklar är fläktkonvektorerna. Framförallt via
öppningar i nischerna nedtill (damm/smuts i fläktarna kan även röras upp). Vid lite
rörelse på golvet nedanför dessa öppningar kunde partikelhalten omedelbart höjas
med 5-10 ggr (efter 1-2 sek) via mätning ovanför fläktkonvektorn, beroende på
storlekarna på partiklarna.
Generellt noterades även en 3 till 4 ggr så hög partikelhalt där det var personer i
rummen vid mättillfället kontra de tomma rummen.
I tilluftskanal i korridor plan 3 i hus D uppmättes 2 till 3 gånger så högt kontra
mätningen efter filter i aggregat, vilket indikerar att tilluftskanal kan vara
kontaminerad.
Vid besiktningstillfället noterades inga anmärkningsbara partikelhalter i garaget
kontra övriga utrymmen.
I rum med luftfuktare noterades
Foto 5 Fönsternischer med fläktkonvektorer med
”öppningar” nedtill på nischerna.
Foto 6 Galler för tilluftskanal i korridor något
smutsig.
Foto 7 Mätning i tilluftskanal dvs. mätning tilluft.
Foto 8 Galler för intag av uteluft till fläktrum
4(7)
Sammanfattning mätningar
Nedanför framgår ett antal mätningar i hus C/D.
Tabell 2. Mätställen samt kolumner för diagram.
Kolumn
A
B
C
D
E
F
G
H
I
Mätställe
Utomhusreferens före mätning
Utomhusreferens efter mätning
Fläktrum hus C efter filter
Tilluft korridor hus D plan 3
Rumsluft korridor hus D plan 3
Rumsluft trapphus B/C plan 2
Tilluft 208
Tilluft 208, efter lättare ”stampning” på golvet nedanför nisch
Rumsluft 208 (mätt innan ”stampning”) (luftfuktare i rum)
10 my
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
Diagram 6. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus C/D i storleken 10 my.
5 my
180000
160000
140000
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
5(7)
3 my
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
1 my
3000000
2500000
2000000
1500000
1000000
500000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
0,5 my
40000000
35000000
30000000
25000000
20000000
15000000
10000000
5000000
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
Diagram 10. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus C/D i storleken 0,5 my.
6(7)
Bedömning
Baserat på indikationsmätningarna så är bedömningen att avskiljningsgraden för filter i
ventilationsaggregaten fungera tillfredsställande. De filter som sitter i aggregatet är ett M6
filter vilket innebär medium i avskiljningsgrad.
Generellt högre partikelhalter i rum/utrymmen med personal kontra tomma rum. Detta
beror på att partiklar rörs upp från golvytor etc. upp till rumsluften.
Den största ”källan” till partikelökning genereras från verksamheterna inomhus. Partiklar
från rumsluft och från golvytor, sugs in i fläktkonvektorerna (via intag i nederkant nisch).
Detta beror i första hand på bristfällig städning av golv-, väggytor samt inventarier.
Enstaka mätning i tilluftskanal påvisar högre partikelhalter kontra mätning i aggregat efter
filter, detta kan indikera att tilluftskanal är kontaminerad.
I rum med luftfuktare har 10-100 ggr högre partikelhalter i de mindre storlekarna (0,5-1
my) uppmätts (se diagram 9-10 kolumn I). Enligt undersökning utförd av Highsmith och
Rodes kan luftfuktare vara storproducenter av partiklar (källa: Socialstyrelsen ”Partiklar i
inomhusmiljön- en litteraturgenomgång, Januari 2006).
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
7(7)
Bilaga 11. Funktionskontroll ventilerade golv hus B, C & D
Rådhuskomplexet ao: 23756
Visuell rök har används för att kontrollera luftrörelser ner i intagsspalter på golvlister
(nedtag av luft) samt eventuella läckagepunkter vid golv-/väggvinkeln dvs. nedsug av luft
där det inte är tänkt att suga ned (okontrollerade luftströmmar). Denna kontroll har utförts
stickprovsmässigt i vissa rum/korridorer.
Generella noteringar






Ej synligt nedsug i flertalet intagsspalter
Läckagepunkter har noterats vid golvlister dvs. okontrollerade luftläckage ned i
golv.
Flertalet läckagepunkter har även noterats vid golvlister vid betongpelare.
Flertalet läckagepunkter har även noterats runt sugpunkterna.
Flertalet läckagepunkter även runt dörröppningar.
I hus C upplevdes det generellt vara ett lägre inflöde i systemet kontra hus B och D.
Foto 1 Intagsspalt för nedtag av luft till det ventilerade
golvet, B huset.
Foto 2 Kontroll med visuell rök (ej nedsug vid denna
spalt i rum 267).
Foto Sugpunkt i rum 267.
1(5)
Hus B plan 2
Läckagepunkter
Ej nedsug intagsspalt
Sugpunkt
Ej kontrollerat
E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-
2(5)
PRO 166 - 1
Hus C plan 3
Läckagepunkter
Sug punkt
Ej kontrollerad vägg
Ej kontrollerat rum
3(5)
Hus D plan 1
Läckagepunkter
Ej kontrollerat utrymme
E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-
4(5)
PRO 166 - 1
Sammanfattning/bedömning
Avvikelser har noterats i de ventilerade golven i samtliga byggnader. I det stora hela så är
bedömningen att funktionen ändå fungerar tillfredsställande med tillräckliga
luftomsättningar i golvet.
Det som kan uppstå är att lokala golvzoner inte får någon ventilering pga. läckagepunkter
osv.
Tex. I hus D, där sug punkterna ligger i korridor och då man har flertalet läckagepunkter
längst med rummen mot ytterväggarna, detta kan medföra att intagsspalterna längst med
ytterväggarna inte kommer med. Vilket innebär att golvytorna längst ut mot yttervägg kan
bli en ”dödzon”.
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
5(5)
Bilaga 12. Klimatloggning hus ao: 23756
Genomförande
Tre stycken indikerande mätningar av klimat dvs. temperatur, relativ fuktighet samt
koldioxid har utförts i hus B under ca 2 dagar.
Detta har utförts i mindre utsträckning pga. tidigare utförd klimatutredning som var relativt
omfattande.
Metod
Följande metoder har använts.
 Klimatloggning avseende koldioxidhalt, temperatur och luftfuktighet (RF).
 Kontinuerlig loggning av koldioxid och temperatur med loggers av fabrikat HOBO.
Samtliga max-, min-, och medelvärden är beräknade från värden registrerade under
dagtid 8-17, där uppenbart felaktiga mätvärden rensats bort.
Bedömningsgrunder
Temperatur
Vad som är komfortabel inomhustemperatur varierar med fysisk aktivitet, klädsel,
omgivande klimat och från person till person. Normalt räknar man 20 – 22°C som optimal
temperatur för de flesta, men känsliga eller stillasittande grupper kan ibland behöva högre
temperatur.
Folkhälsomyndigheten har allmänna råd (FoHMFS 2014:17) för flera olika parametrar
avseende inomhustemperatur. För lufttemperatur vid stillasittande arbete rekommenderas
20 – 24°C1. Högre eller lägre temperatur under längre tid sänker komfortkänslan,
koncentrationsförmågan och kreativiteten.
Dock så finns fler parametrar än lufttemperatur som påverkar den upplevda
rumstemperaturen (operativ temperatur), t.ex. yttemperaturer, luftväxlingar, drag o.s.v.
Emissioner från inredning och byggnadsmaterial ökar också vid högre temperaturer.
Relativ luftfuktighet (RF)
RF i inomhusluften styrs av fuktinnehållet i utomhusluften, fuktproduktionen inomhus och
temperaturskillnaden mellan ute- och inneluften. Fuktinnehållet i uteluften liksom
temperaturskillnaden mellan ute- och inneluft varierar under året vilket medför att RF i
inomhusluften varierar kraftigt under året med låga värden på vintern och höga på
sommaren. Folkhälsomyndigheten rekommenderar nivåer på 30 – 70 % RF i
inomhusluften även om det vintertid inte är ovanligt att inomhusluften håller 20 % RF eller
lägre utan att orsaka besvär för människor2. Fukttillskottet bör ej överstiga 3g/m³ enligt
folkhälsomyndigheten.
1
SOSFS 2005:15 Allmänna råd. Temperatur inomhus.
Socialstyrelsen. Handbok. Temperatur inomhus 2005-101-6
2
1(5)
PRO 166 - 1
CO2-halt
Största CO2-källan i innemiljön är de människor som vistas i byggnaden. Koncentrationen
CO2 i uteluften varierar med meterologiska förhållanden men ligger i stadsmiljö vanligen
på ca 400 – 500 ppm. CO2-halten i ett rum är ett mått på luftkvaliteten i förhållande till
belastningen från människorna i rummet, egentligen ett mått på ”lukt från människa”.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att CO2-halten i inomhusluften inte varaktigt
överstiger 1000 ppm.
Resultat
Kopieringsrum plan 3
Tabell 1. Max, min samt medelvärde för koldioxid under perioden i kopieringsrum.
Hela mätperioden
Max-värde
Min-värde
Medelvärde
Koldioxid, (ppm)
687
428
490
Diagram 1. Mätning av temperatur, relativ fuktighet samt koldioxid i kopieringsrummet på plan 3.
2(5)
Rum 370 plan 3
Tabell 2. Max, min samt medelvärde för koldioxid under perioden i rum 370.
Hela mätperioden
Max-värde
Min-värde
Medelvärde
Koldioxid, (ppm)
608
430
472
Diagram 2. Mätning av temperatur, relativ fukighet samt koldioxid i rum 370 på plan 3.
3(5)
Rum 378 plan 3
Tabell 3. Max, min samt medelvärde för koldioxid under perioden i rum 378.
Hela mätperioden
Max-värde
Min-värde
Medelvärde
Koldioxid, (ppm)
576
447
477
Diagram 3. Mätning av temperatur, relativ fuktighet samt koldioxid i rum 378 på plan 3.
Diagram 4. Översikt av mätning av koldioxid i kopieringsrum, rum 370 samt 378.
4(5)
Bedömning
Mätningarna påvisar inga höga halter av koldioxid. Samtliga rummen följer varandra i stort
sett under hela mätperioden och varierar mellan ca 430-680 ppm. Normalt så ligger
koldioxid halterna i Sverige inomhus inom detta spann. Den övre rekommenderad gräns
som finns i Sverige idag ligger på 1000 ppm.
Inga stora skillnader eller anmärkningsvärt uppmättes i temperatur och relativ fuktighet.
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
5(5)
Sammanställning
Objekt:
23759. Rådhuskomplexet
Provtagare:
Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB
Provtagningsdatum:
2015-02-26
Analysdatum:
2015-03-03/04
Analysnr anoZona:
15-114-0342--0356
Provbenämning:
Mögel
Aktivitet
1. 366-BE. CYP14. Väggstomme
2. 366-BF. CYP15. Väggstomme
3. 366-BG. CYP16. Väggstomme
4. 366-BK. DYP20. Väggstomme
5. 366-BL. DYP21. Väggstomme
6. 366-BM. DYP22. Väggstomme
7. 366-G. BFB7. Fönsterbräda
8. 366-H. BFB8. Fönsterbräda
9. 366-I. BFB9. Fönsterbräda
10. 366-Y. CYP9. Väggstomme
11. 366-Z. CYP9. Träfiberskiva mellan fönster
12. 366-BA. CYP10. Väggstomme
13. 366-J. BFB10. Fönsterbräda
14. 366-K. BFB12. Fönsterbräda
15. 366-L. BFB12. Fönsterbräda
16. 366-M. BFB13. Fönsterbräda
17. 366-N. BFB14. Fönsterbräda
18. 366-O. BFB15. Fönsterbräda
19. 366-P. BYP25. Regelstomme under fönster
20. 366-Q. CYP1. Masonit under fönsterbräda
21. 366-R. CYP2. Väggstomme
22. 366-S. CYP3. Väggstomme
23. 366-T. CYP4. Väggstomme
24. 366-U. CYP5. Väggstomme
25. 366-BH. CYP17. Väggstomme
26. 366-BI. DYP18. Väggstomme
27. 366-BJ. DYP19. Väggstomme
28. 366-BB. CYP11. Väggstomme
29. 366-BC. CYP12. Väggstomme
30. 366-BD. CYP13. Väggstomme
31. 366-BN. DYP23. Väggstomme
32. 366-BO. DYP27. Väggstomme
33. 366-BP. DYP28. Väggstomme
34. 366-BQ. DYP29. Väggstomme
35. 366-BR. DYP30. Väggstomme
36. 366-BS. DYP31. Väggstomme
37. 366-V. CYP6. Väggstomme
38. 366-W. CYP7. Väggstomme
39. 366-X. CYP8. Väggstomme
40. 366-A. BFB1. Fönsterbräda
41. 366-B. BFB2. Fönsterbräda
42. 366-C. BFB3. Fönsterbräda
43. 366-D. BFB4. Fönsterbräda
44. 366-E. BFB5. Fönsterbräda
45. 366-F. BFB1. Fönsterbräda
Något förhöjt
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Något förhöjt
Förhöjd
Något förhöjt
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Kraftigt förhöjd
Något förhöjt
Något förhöjt
Normalt
Något förhöjt
Förhöjd
Något förhöjt
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Något förhöjt
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Något förhöjt
Förhöjd
Något förhöjt
Förhöjd
Förhöjd
Något förhöjt
Något förhöjt
Förhöjd
Kraftigt förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Normalt
Förhöjd
Något förhöjt
Normalt
Förhöjd
Normalt
Förhöjd
Förhöjd
Något förhöjt
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
Förhöjd
anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala
Tfn: 018 444 43 41, Fax: 018 55 58 88
info@anozona.se
Org.nr:5 556336-2481, Innehar F-skattesedel
www.anoZona.com
Äkta Hussvamp
Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0342
1. 366-BE. CYP14. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Något förhöjt
RLU:
1 759
Synlig mögelpåväxt: Nej
Noterade arter:
Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Något förhöjt
Inga tecken på Äkta Hussvamp
Provet är ej rötskadat
2. 366-BF. CYP15. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
6 897
Något förhöjt
Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, streptomyceter
Noterade arter:
3. 366-BG. CYP16. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
246
Normalt
Noterade arter:
Aureobasidium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Analys utförd
anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala
Tfn: 018 444 43 41, Fax: 018 55 58 88
info@anozona.se
Org.nr:5 556336-2481, Innehar F-skattesedel
www.anoZona.com
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0343
4. 366-BK. DYP20. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
6 152
Något förhöjt
Synlig mögelpåväxt: Ja
Noterade arter:
Aureobasidium, Dematiaceous hyphomycetes
5. 366-BL. DYP21. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
44 899
Förhöjd
Aureobasidium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes,
Noterade arter:
mycel
6. 366-BM. DYP22. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
3 598
Något förhöjt
Noterade arter:
Analys utförd
anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0344
7. 366-G. BFB7. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
28 064
Förhöjd
Noterade arter:
Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel, streptomyceter
8. 366-H. BFB8. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
22 467
Förhöjd
Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Noterade arter:
9. 366-I. BFB9. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
64 042
Förhöjd
Noterade arter:
Penicillium, Aspergillus, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0345
10. 366-Y. CYP9. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
32 208
Noterade arter:
Förhöjd
11. 366-Z. CYP9. Träfiberskiva mellan fönster
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
50 800
Förhöjd
Penicillium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Noterade arter:
12. 366-BA. CYP10. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
28 468
Noterade arter:
Analys utförd
Förhöjd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0346
13. 366-J. BFB10. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
70 382
Förhöjd
Noterade arter:
Aureobasidium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes,
mycel
14. 366-K. BFB12. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
71 000
Förhöjd
Noterade arter:
15. 366-L. BFB12. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
7 514
Något förhöjt
Noterade arter:
Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel, streptomyceter
Provet är rötskadat
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0347
16. 366-M. BFB13. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
44 555
Förhöjd
Noterade arter:
17. 366-N. BFB14. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
120 490
Kraftigt förhöjd
Noterade arter:
18. 366-O. BFB15. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
62 526
Förhöjd
Noterade arter:
Penicillium, Cladosporium, Ulocladium, Dematiaceous
hyphomycetes, mycel
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0348
19. 366-P. BYP25. Regelstomme under fönster
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
4 558
Något förhöjt
Noterade arter:
Aspergillus, Ulocladium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
20. 366-Q. CYP1. Masonit under fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
16 563
Förhöjd
Noterade arter:
21. 366-R. CYP2. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
1 563
Något förhöjt
Noterade arter:
Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0349
22. 366-S. CYP3. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
22 646
Förhöjd
Noterade arter:
Aureobasidium, Acremonium, Cladosporium, Dematiaceous
hyphomycetes, mycel
23. 366-T. CYP4. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
33 681
Förhöjd
Noterade arter:
24. 366-U. CYP5. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
999
Något förhöjt
Noterade arter:
Acremonium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0350
25. 366-BH. CYP17. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
2 876
Noterade arter:
Något förhöjt
26. 366-BI. DYP18. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
18 184
Förhöjd
Noterade arter:
27. 366-BJ. DYP19. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
150 138
Kraftigt förhöjd
Noterade arter:
Cladosporium, Aureobasidium, Dematiaceous hyphomycetes,
mycel, streptomyceter
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0351
28. 366-BB. CYP11. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
37 539
Förhöjd
Noterade arter:
29. 366-BC. CYP12. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
11 563
Noterade arter:
Förhöjd
30. 366-BD. CYP13. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
718
Normalt
Noterade arter:
Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0352
31. 366-BN. DYP23. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
28 868
Förhöjd
Noterade arter:
32. 366-BO. DYP27. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
2 783
Något förhöjt
Noterade arter:
33. 366-BP. DYP28. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Något förhöjt
RLU:
519
Normalt
Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes
Noterade arter:
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0353
34. 366-BQ. DYP29. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
37 418
Förhöjd
Noterade arter:
35. 366-BR. DYP30. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Något förhöjt
RLU:
89
Dematiaceous hyphomycetes
Noterade arter:
Normalt
36. 366-BS. DYP31. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
40 114
Förhöjd
Noterade arter:
Penicillium, Acremonium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0354
37. 366-V. CYP6. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
37 416
Förhöjd
Noterade arter:
38. 366-W. CYP7. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Förhöjd
RLU:
7 531
Något förhöjt
Noterade arter:
39. 366-X. CYP8. Väggstomme
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
35 089
Förhöjd
Penicillium, Ulocladium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Noterade arter:
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0355
40. 366-A. BFB1. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
18 341
Förhöjd
Noterade arter:
Penicillium, Aspergillus, Chaetomium, Stachybotrys, Dematiaceous
hyphomycetes, mycel
41. 366-B. BFB2. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
65 833
Förhöjd
Penicillium, Acremonium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Noterade arter:
42. 366-C. BFB3. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
25 065
Förhöjd
Noterade arter:
Penicillium, Chaetomium, Stachybotrys, Dematiaceous
hyphomycetes, mycel
Analys utförd
Objekt:
Provtagare:
Provtagningsdatum:
Analysdatum:
Analysnr anoZona:
Mögelsvampsanalys
2015-02-26
2015-03-03/04
15-114-0356
43. 366-D. BFB4. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
61 443
Förhöjd
Noterade arter:
Stachybotrys, Dematiaceous hyphomycetes, mycel
Anmärkning:
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Mögelsvampsanalys
Storsvampsanalys
Provet avger mögellukt
44. 366-E. BFB5. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
39 234
Förhöjd
Noterade arter:
45. 366-F. BFB6. Fönsterbräda
Mikroskopering:
Aktivitetsmätning:
Kraftigt förhöjd
RLU:
34 531
Förhöjd
Noterade arter:
Analys utförd
RAPPORT
Luftprofil resultatredovisning
Objekt: Östersunds Stadshus
För AK-konsult
Mikael Sandberg
Liselott Egelrud
2015-03-17
Box 21060, SE-100 31 Stockholm
Valhallavägen 81, Stockholm
Tel: +46 (0)8 598 563 00
Fax: +46(0)8 598 563 90
www.ivl.se
Arkivnummer: U5140
IV15-050
Box 5302, SE-400 14 Göteborg
Aschebergsgatan 44, Göteborg
Tel: +46 (0)31 725 62 00
Fax: + 46 (0)31 725 62 90
Bakgrund
Den provtagnings- och analysmetod som används (se separata beskrivningar) följer i stort sett de
anvisningar och förslag som kommer från WHO (World Health Organisation) och EU.
Dessa anvisningar och förslag innebär i stort sett att man ska ta prov på fast adsorbent, Tenax TA.
Provet desorberas oftast termiskt och följs av gaskromatografisk analys. Med denna metod kan man
analysera ämnen med kokpunkter från c:a 50°C till c:a 300°C.
Resultaten redovisas i bifogade kromatogram. I kromatogrammen har vissa identifierade ämnen
namngivits.
I Luftprofilen uttrycks totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, i toluenekvivalenter.
Detta innebär att beräkningarna har gjorts som om alla ämnen var enbart toluen. Detta görs för att
man ska få en uppfattning om totalkoncentrationens storlek.
De specifika ämnena vars halter anges, är beräknade i absoluthalter dvs. med kända halter av det
specifika ämnet, som referens vid kalibrering.
Enligt internationell praxis uttrycks totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, i toluenekvivalenter.
Använd metod följer i stort sett förslagna normer från EU och WHO (SIS ISO 16000 serien).
Obs. att TVOC är ett mycket ospecifikt värde, som idag inte kan kopplas till medicinska
hälsoeffekter. Man måste även bedöma de enskilda ämnena, som ger TVOC-värdet.
Samtliga provresultat kompenseras för bakgrundvärden från analys av ett blankprov
Den gräns, som används praktiskt för TVOC i inomhusluft, är 300 g/m3.
Gränserna gäller för icke-industriell inomhusluft.
Materialprover konditioneras i en kammare vid rumstemperatur, c:a 23°C, i tre timmar innan ett
luftprov tas ur kammaren. Obs. att alla kammarmetoder enbart är semikvantitativa.
Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover enligt den använda metoden, är
3000 - 5000 g/m3. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för
bedömningen.
Prover, som tas under matta eller i konstruktionen, bedöms i stort sett som materialprover.
Mer information om provtagningsmetoder och bedömningar av provresultat finns på
Chemik Lab. AB’s hemsida, www.chemik.se.
1
Chemik Lab AB
Tolkning och kommentarer.
I proverna finns en störning vid 21,9 min. Denna störning har inte tagits med i beräkningarna.
Proverna är parvis mycket lika både avseende ingående ämnen och halter.
Proverna betraktas alltså som dubbelprover i kommentarerna.
Proverna 1 och 2 Rum B370 har något förhöjda totalhalter, men totalhalterna är under den gräns,
som används praktiskt.
I proverna finns n-butanol och 2-etylhexanol. Halterna är under den gräns som används för dessa
båda ämnen.
I proverna finns även n-hexanal i högre halt än övriga ämnen. Detta kan tyda på att man har
linoleummatta där dessa prover har tagits.
I proverna finns också indikation på mikrobiell aktivitet. Materialprover bör tas för mikroskopering.
Proverna 3 och 4 Rum B367 har något lite lägre totalhalter än proverna ovan.
I proverna finns n-butanol och 2-etylhexanol. Även halterna av dessa ämnen är lägre än i proverna
ovan.
I proverna finns även n-hexanal i högre halt än övriga ämnen. Detta kan tyda på att man har
linoleummatta även där dessa prover har tagits.
Dessutom finns några substituerade furaner i låga halter. Även detta tyder på att det finns
linoleummatta.
I proverna finns också benzothiazol (33,5 min). Detta ämne kan komma från isothioazolinoner,
som bl.a. används som antimögelmedel i vattenspädbara färger.
I proverna finns också indikation på mikrobiell aktivitet, trots förekomst av benzopthiazol..
Även här bör materialprover bör tas för mikroskopering.
Proverna 5 och 6 Rum B371 liknar proverna 3 och 4 ovan.
Totalhalterna är något högre och för prov 5 över den gräns som används praktiskt.
Även halterna av enskilda ämnen är lite högre.
Proverna 7 och 8 Rum C216 har lägre totalhalter än proverna ovan. Totalhalterna är under den
gräns, som används praktiskt.
I proverna finns n-butanol och 2-etylhexanol. Halterna är under den gräns som används för dessa
båda ämnen.
I proverna finns också benzylalkohol. Detta ämne brukar finnas när man har använt
epoxiprodukter. Det finns restriktioner mota användning av epoxiprodukter enligt
Härdplastanvisningen (AFS 2005:18).
Proverna 9 och 10 Korridor Hus C100 liknar proverna 3 och 4 ovan.
Totalhalterna är något lägre, under den gräns, som används praktiskt.
Även halterna av enskilda ämnen är lägre och under de gränser, som används praktiskt.
Även i dessa prover finns benzothiazol.
2
Chemik Lab AB
Proverna 11och 12 Rum D173 liknar proverna 7 och 8 ovan. Totalhalterna är högre, över den gräns
som används praktiskt.
I proverna finns n-butanol och 2-etylhexanol. Halten n-butanol är under den gräns som används
praktiskt medan halten av 2-etylhexanol är över gränsen, som används praktiskt.
I området mellan 21 min och 24 min finns dessutom flera andra alkoholer än 2-etylhexanol. Detta
mönster brukar vi få när det har varit lite kraftigare nedbrytning.
I proverna finns dessutom några substituerade naftalener (23,8 min och 25,3 min), samt fenol
(33,2 min). Dessa ämnen kan komma från petroleumprodukter, men då borde flera andra ämnen
från petroleumprodukter finnas i proverna.. Ämnena kan också komma från vissa typer av mattor.
Ämnena kan ge upphov till lukt.
I proverna finns även spår av borneol (27,2 min). Detta kan indikera förekomst av bakterier, men
indikationen är svag.
3
Chemik Lab AB
RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL
Östersunds Stadshus
1. FLEC 1, Rum B370
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
Uppdragsgivare: AK-konsult
Kontaktperson: Mikael Sandberg
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
Resultat. Total VOC:
2638 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
(Toluenekvivalenter)
Resultat. Enskilda ämnen:
Ämne
Retentions- Koncentration
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
8
Limonen
15.7
2
n-Dekan
8.7
6
1,3,5-Trimetylbensen
17.1
0
a-Pinen
9.8
4
1-Okten-3-ol
21.6
17
Toluen
10.5
3
2-Etylhexanol
22.5
218
n-Hexanal
11.8
685
Benzylalkohol
30.5
1
n-Butanol
13.5
551
TXIB
30.3
1
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
4
0
Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se
IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se
2. FLEC 1, Rum B370
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
2489 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
5
Limonen
15.7
2
n-Dekan
8.7
6
17.1
0
a-Pinen
9.8
3
1-Okten-3-ol
21.6
16
Toluen
10.5
3
2-Etylhexanol
22.5
206
n-Hexanal
11.8
651
Benzylalkohol
30.5
1
n-Butanol
13.5
527
TXIB
30.3
0
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
4
0
3. FLEC 2, Rum B367
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
2344 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
0
n-Dekan
8.7
2
17.1
0
a-Pinen
9.8
0
1-Okten-3-ol
21.6
20
Toluen
10.5
1
2-Etylhexanol
22.5
7
n-Hexanal
11.8
160
Benzylalkohol
30.5
1
n-Butanol
13.5
41
TXIB
30.3
2
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
4. FLEC 2, Rum B367
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
2004 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
0
n-Dekan
8.7
1
17.1
0
a-Pinen
9.8
0
1-Okten-3-ol
21.6
20
Toluen
10.5
1
2-Etylhexanol
22.5
8
n-Hexanal
11.8
95
Benzylalkohol
30.5
0
n-Butanol
13.5
21
TXIB
30.3
0
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
5. FLEC 3, Rum B371
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
3303 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
1
n-Dekan
8.7
2
17.1
0
a-Pinen
9.8
0
1-Okten-3-ol
21.6
26
Toluen
10.5
0
2-Etylhexanol
22.5
8
n-Hexanal
11.8
217
Benzylalkohol
30.5
0
n-Butanol
13.5
35
TXIB
30.3
0
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
6. FLEC 3, Rum B371
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
2785 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
0
n-Dekan
8.7
2
17.1
0
a-Pinen
9.8
0
1-Okten-3-ol
21.6
25
Toluen
10.5
0
2-Etylhexanol
22.5
8
n-Hexanal
11.8
137
Benzylalkohol
30.5
1
n-Butanol
13.5
22
TXIB
30.3
1
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
7. FLEC 4, Rum C216
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
928 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
0
n-Dekan
8.7
0
17.1
0
a-Pinen
9.8
0
1-Okten-3-ol
21.6
0
Toluen
10.5
0
2-Etylhexanol
22.5
472
n-Hexanal
11.8
0
Benzylalkohol
30.5
45
n-Butanol
13.5
278
TXIB
30.3
5
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
8. FLEC 4, Rum C216
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
947 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
0
n-Dekan
8.7
0
17.1
0
a-Pinen
9.8
0
1-Okten-3-ol
21.6
0
Toluen
10.5
0
2-Etylhexanol
22.5
495
n-Hexanal
11.8
0
Benzylalkohol
30.5
47
n-Butanol
13.5
264
TXIB
30.3
5
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
9. FLEC 5, Korridor Hus C100
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
1183 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
0
n-Dekan
8.7
0
17.1
0
a-Pinen
9.8
0
1-Okten-3-ol
21.6
8
Toluen
10.5
0
2-Etylhexanol
22.5
5
n-Hexanal
11.8
23
Benzylalkohol
30.5
0
n-Butanol
13.5
10
TXIB
30.3
0
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
10. FLEC 5, Korridor Hus C100
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
1047 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
0
n-Dekan
8.7
0
17.1
0
a-Pinen
9.8
0
1-Okten-3-ol
21.6
7
Toluen
10.5
0
2-Etylhexanol
22.5
4
n-Hexanal
11.8
13
Benzylalkohol
30.5
1
n-Butanol
13.5
6
TXIB
30.3
0
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
11. FLEC 6, D173
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
4358 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
0
n-Dekan
8.7
0
17.1
6
a-Pinen
9.8
6
1-Okten-3-ol
21.6
0
Toluen
10.5
0
2-Etylhexanol
22.5
1097
n-Hexanal
11.8
0
Benzylalkohol
30.5
7
n-Butanol
13.5
147
TXIB
30.3
0
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
12. FLEC 6, D173
Ärende:
Prov:
Ärende nr:
Datum inkom:
Datum analys:
Datum rapport:
IV15-050
150302
150305
150317
Kromatogram:
Provtagning:
Diffusion (min):
4168 ug/m3
Pumpad (ml):
3000
Ämne
tid (min)
(ug/m3)
Ämne
Retentionstid (min)
Koncentration
(ug/m3)
Bensen
7.7
0
Limonen
15.7
0
n-Dekan
8.7
0
17.1
4
a-Pinen
9.8
5
1-Okten-3-ol
21.6
0
Toluen
10.5
0
2-Etylhexanol
22.5
1071
n-Hexanal
11.8
0
Benzylalkohol
30.5
7
n-Butanol
13.5
110
TXIB
30.3
0
m-Xylen
3-Caren
14.0
14.1
0
0
Provsvar till
Faktura till
Josua Klingberg
Hemvärnsgatan 15, plan 8
171 23 SOLNA
Fakturahantering
Box 1227
171 23 SOLNA
RESULTATREDOVISNING AV ASBESTANALYSER
Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.
Objekt
Rådhuskomplexet 23759
Provnummer (1 st)
Ansvarig provtagare
Provtagningsdatum
Ankomst till laboratoriet
Analysansvarig
Uppdragsnummer
177-2015-02270534
Josua Klingberg
2015-02-24
2015-02-27
Eurofins Pegasuslab AB
EUSEUP-00012361
Denna analysrapport är elektroniskt signerad.
Abrahim Aftai, Kemiingenjör 2015-03-05
Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224
Besöksadress: Kungsgatan 113, Uppsala * www.eurofins.se
Rapportkod: AR-15-LU-001225-01
Sid 1 av 3
Resultatsammanställning
Objekt: Rådhuskomplexet 23759
Provnummer
177-2015-02270534
Provmärkning¹
Ap1. Fönster stomme, D374. Eternitskiva.
Resultat
Innehåller asbest.
Utförande lab
LE
¹Kunduppgifter.
Sid 2 av 3
ANSVAR
Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att
provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets
hantering vid provtagning och transport till laboratoriet.
På grund av begränsade förrådsutrymmen kan vi inte arkivera ditt provmaterial utan detta kastas inom 7
dagar från provsvarsdatum, om du inte vill få det i retur mot en kostnad av 75 kr.
Vid förfrågan om denna analysrapport ring 010-490 82 50 (vxl), begär Asbestsupport.
Utförande Laboratorium:
LU:
Utfört av Eurofins Pegasuslab AB Uppsala, Sverige. Metodprincip: PLM. Ackrediterad analys
(SWEDAC:s ackred.nr. 2085) enl. SS ISO 22262-1:2012.
LE:
Utfört av Eurofins LEM, Saverne, Frankrike. Metodprincip: PLM alt. PEM/TEM/SEM.
Ackrediterad analys (COFRAC:s ackred.nr. 1-1751).
ALS:
Utfört av ALS Scandinavia AB. Metodprincip: SEM alt. PLM.
Information om Asbestfibrer:
Asbest är ett samlingsnamn på en rad i naturen förekommande fibrösa kristallina silikatmineral med olika
kemisk sammansättning och olika egenskaper. På grund av dess hållfasthet, värmeisolerande förmåga och
beständighet för såväl kemisk som termisk påverkan har asbest använts inom ett stort antal områden.
Krysotil är den typ som påträffas mest, men är också svår att upptäcka då fibrerna är mycket tunna. Den ses
mest i produkter från asbestcementindustrin, packningar, golvbeläggningar, färg, lim och plastprodukter.
Antofyllit användes i ex.vis asbestpapp och cement- och isoleringsprodukter.
Krokidolit användes huvudsakligen i asbestcementprodukter men också i filter, packningar, isoleringar m.m
när syrabeständighet var ett krav.
Amosit användes som isolering i blandning med magnesiumkarbonat. Ses ibland som isoleringar runt rör,
ångpannor etc.
Referens: Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2006:1
Observera att ovanstående information är framtagen av Eurofins Pegasuslab AB. Om denna information
skall användas i andra sammanhang än till våra provsvar och analyser måste källan till denna information
anges.
Sid 3 av 3
Bilaga 16. Bedömningsgrunder ao: 23756
Allmänt om mikrobiell påväxt
Mikrobiell tillväxt/påväxt är ett samlingsnamn för mikroorganismer, bakterier och olika
mögelsvampar. Fuktkrav för att mikrobiell aktivitet ska starta är när luftens relativa
fuktighet ligger över 70-75 %, vilket motsvarar en fuktkvot i trä över 15-17 %. Vid
fuktkvoter > 22 % har ofta rötsvampar möjlighet att etablera sig och tillväxa.
Temperaturområde för tillväxt är från ca– 4 till ca 40 °C. Den mikrobiella aktiviteten avtar
dock med sjunkande temperatur vilket innebär att det tar längre tid att utveckla en
mikrobiell aktivitet/skada om temperaturen är låg.
I tabellen 1 nedan anges kritiska fukttillstånd vid 20 C med avseende risk för mikrobiell
tillväxt för några materialgrupper. som är vanligt förkommande i byggnader
Tabell 1: Kritiska fuktnivåer Källa Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP)
Materialgrupp
Smutsade material
Trä, träbaserade
material
Kartongklädda
Gipsskivor
Mineralullisolering
Kritiskt fukttillstånd i RF
75 %
75 %
80-85 %
90-95 %
Mögelsvampar växer ytligt på organiskt material (t.ex. trä). Vissa mikroorganismer är
luktalstrande och flera bildar mykotoxiner (toxin = gift). Mögelsvampar kan dock växa på
oorganiskt material om det finns tillräckligt med organisk näring (smuts). Även om
tillväxten har stannat upp vid en mikrobiell skada (t.ex. vid låg fuktighet) så kan luktämnen
och mykotoxiner avgå ifrån mikrobiellt skadade material och intilliggande konstruktioner.
Såväl lukt som andra emissioner och partiklar från mikrobiell påväxt misstänks bidra till de
hälsoproblem som är förknippade med fuktiga byggnader. Mikrobiella skador kan påverka
inomhusmiljön negativt även om de torkats ut. Att torka en mögelskada innebär att möglet
inte kan föröka sig, det mögel som redan växt till finns dock kvar och kan fortsätta påverka
inomhusmiljön negativt.
Det som även påverkar utveckling av mikrobiell påväxt utöver fuktnivåer är även
temperaturen, varaktigheten samt en kombination av de båda. Detta samband förtydligas
schematiskt i figur 1 nedan se även tidigare under bedömningsgrunder för mer information
angående sambandet mellan RF och fuktkvot i trä.
1(6)
PRO 166 - 1
Figur 1: Illustration av risk för mögelpåväxt med påverkning av RF, temp och varaktighet. Källa:
Hukka,Vittanen diagram från 1999
100
95
RFkrit [%]
1 dygn
90
4 veckor
85
>12 veckor
80
75
Data > 4 veckor: Viitanen (1996)
70
0
5
10
15
20
25
Temperatur [°C]
30
35
40
L-O Nilsson
Fuktkvotsmätning i trämaterial med Protimeter MMS
Fuktkvotsmätning i trämaterial har genomförts med hjälp av resistiv fuktkvotsmätare av
fabrikat Protimeter MMS. Principen för mätningen är att genom mätning av elektrisk
konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) i trämaterial fastställa fuktkvoten i aktuellt
material. Detta genomförs genom att slå in metallstift i materialet och mäta resistansen i
materialet. Mätaren är kalibrerad för furu/gran och kan utifrån den aktuella resistansen i
virket omräkna detta till fuktkvot (anges i vikts-%).
Fuktkvoten i ett material talar om hur mycket förångningsbart vatten det finns i materialet i
förhållande till torrvikten för det aktuella materialet.
För alla material finns ett samband mellan fuktkvoten och relativa fuktigheten i materialet
vilket kan utläsas ur sorptionskurvan för respektive material. Detta innebär att t.ex. en
träbit som befinner sig i jämvikt med luft med relativ fuktighet på 75 % får en fuktkvot på
ca 17 %. Träbitens relativa fuktighet är då 75 %.
Resistiva fuktkvotsmätare för trä ger relevanta värden med god mätnoggrannhet för
fuktkvoter mellan 8 % till 28 %. En träbit som under långtid ligger i luft med 100 % relativ
fuktighet får en jämviktsfuktkvot på c:a 28 % - s.k. hygroskopisk mättnad. Ger mätaren
högre utslag anger detta inte relevant värde för materialets fuktkvot. Sådana värden ska ses
som skalutslag, vilka indikerar att materialet är uppfuktat av fritt vatten.
2(6)
Fuktindikering
Vid fuktindikering med GANN UNI 1 av golv- och väggytor har följande
bedömningsskala använts:
Tabell 2. Bedömningsskala för fuktindikering med GANN UNI 1 mot golv- och väggytor
Skalutslag
Bedömning
<75
75-90
90-120
>120
Normalt
Något förhöjt
Förhöjt
Kraftigt förhöjt
Fuktindikering är en kvalitativ mätmetod och klargör ej vilka faktiska fuktnivåer som
existerar i materialet utan påvisar enbart skillnader i registrerade utslag. På grund av detta
bör de registrerade utslagen bedömas med försiktighet och ej användas som bedömning av
aktuellt fuktinnehåll i materialet.
Allmänt om negativ upplevelse av inomhusmiljö
Det är idag allmänt vederlagt att det råder ett samband mellan fuktiga byggnader och
upplevd ohälsa hos personer som vistas i de fuktiga byggnaderna. Definitionen av en fuktig
byggnad är något otydlig, men kan enkelt sammanfattas som att fuktpåverkat
byggnadsmaterial (mögel, bakterier, nedbrutet mattlim, etc.) finns/funnits i lokalerna.
Att vistas i fuktiga byggnader innebär att risken ökar för att utveckla astma och allergi,
men även s.k. sjuka hus besvär (snuva, huvudvärk, trötthet, irriterade slemhinnor, känsla av
torr luft, etc.). Hälsopåverkan kan även ses lång tid efter att fukten har torkat ut om de
skadade materialen finns kvar i lokalerna, något som indikerar att det inte är fukten i sig
som har negativ inverkan utan de material som blivit påverkat av fukten.
Exakt vad eller vilka ämnen, som medför hälsopåverkan är i dag okänt. De kemiska ämnen
som kan mätas i rumsluft i skadade lokaler ligger i princip alltid flera tiopotenser under
gällande gränsvärden för arbetsmiljö. Sannolikt finns någon form av cocktaileffekt, där
låga koncentrationer av flera olika ämnen och partiklar samverkar. Exakt hur dessa effekter
ser ut är okänt för forskarna, mycket beroende av den väldiga mångfald ämnen och
organismer som kan ha påverkan på inomhusmiljön. Dos-responssamband förekommer
inte i diskussioner om inomhusmiljö. Det finns helt enkelt för många parametrar och inte
tillräckligt känslig mätutrustning.
Luktkaraktärisering
Luktkaraktärisering innebär en högst individuell bedömning av luktupplevelsen i skadade
konstruktioner och inomhusmiljöer. Som utgångspunkt använder skadeutredaren i hög grad
sina tidigare erfarenheter vid skadeutredning i fuktskadade konstruktioner. Olika individer
karaktäriserar luktupplevelser olika, varför dessa får tas för den subjektiva bedömning de är.
3(6)
AnoZonas bedömningsgränser vid mikrobiell analys
Då en yta från materialproverna mikroskoperas görs bedömningen av hur mycket påväxt
som återfinns enligt följande:
Kraftigt förhöjt: > 75 % av provytan har sporer och/eller mycel
Förhöjt: 25 – 75 % av provytan har sporer och/eller mycel
Något förhöjt: < 25 % av provytan har sporer och/eller mycel
Normalt: Enstaka sporer kan förekomma
Allmänt om skador orsakade av alkalisk fukt
I de fall där täta ytskikt och mattor limmats mot betongplattans ovansida uppträder ofta
skador i form av fuktrelaterad alkalisk nedbrytning av limmet. Detta beror bl.a. på att
ytskiktet/mattan har ett mycket högt ånggenomgångsmotstånd, vilket försvårar
uttorkningen uppåt.
Vid alkalisk nedbrytning av limmet produceras kemiska ämnen under mattan, dessa
emissioner emitterar igenom mattan till inomhusmiljön, vilket bedöms kunna orsaka
hälsobesvär. En förenklad figur över förloppet framgår enligt figur 1.
Fysikalisk förståelse
av transportprocesser m.m.
Ytfukt
(Limfukt)
Nedbrytning
Alkali
(OH-)
Emission
uppåt
Migration
nedåt
Figur 2, beskrivning av kemisk nedbrytning av mattlim
Enligt en avhandling av Anders Sjöberg1, Fuktcentrum och LTH, vandrar emissionerna ner
i betongen och binds till materialets porväggar, vilket medför att emissionerna finns kvar i
betongen även om källan till lukten avlägsnas. Avklingningen av emissionerna tar
erfarenhetsmässigt lång tid och det finns få fall där vädring av betongen har lyckats. En
tumregel säger att det tar lika lång tid att vädra ut emissioner som det tagit att för dem att
vandra ner i betongen. Att vädra ut föroreningar kan påskyndas genom att höja
temperaturen i konstruktionen och öka ventilationen över konstruktionen s.k. utbakning.
1
A.Sjöberg 2001. Sekundära emissioner från belagda betonggolv - effekter av alkalisk nedbrytning och
deponerade nedbrytningsprodukter
4(6)
Därigenom ökas hastigheten i kemiska och fysikaliska proesser. Osäkerhet råder dock över
hur lång tid utbakningen behöver pågå för att säkerställa en bra inomhusmiljö.
Detta fenomen måste beaktas i samband med val av åtgärd. Vår erfarenhet har visat att
ventilerade lösningar, d.v.s. nytt golv ovanpå betongen med särskild ventilation för
deponerad lukt, har haft bäst effekt. Oventilerade lösningar och vissa spärrbehandlingar har
haft varierande effekter och i många fall inte fungerat alls.
Läggning av matta-på-matta
Erfarenhetsmässigt så uppstår det oftast klagomål på inomhusmiljön då man limmar nya
mattor på äldre mattor eller andra täta material. Orsaken till skadorna i dessa fall kan vara
många och olika från fall till fall. Exempel på skador kan vara nedbrytning av mattlim då
limfukten ej kan torka ut. Exempelvis då man limmar på plastmattor, nyare linoleummattor
eller äldre linoleummattor med polish eller andra täta skikt. Eller nedbrytning av
polishprodukter eller underliggande matta.
Oavsett skadeorsak eller skadeförlopp så bidrar detta oftast till höga halter emissioner från
mattorna i de olika lagren. Vid höga emissionshalter generellt och skador i
golvkonstruktioner kan man oftast dra klara paralleller till ökande klagomål hus brukarna.
Vid mätning av VOC (Volatile organic compunds =flyktiga organiska föreningar) mot
dessa emitterande ytor så kan man finna många olika flyktiga organiska föreningar. Utifrån
sammansättningen av dessa ämnen kan erfarna kemister (se tabell 3 nedan) med inriktning
på inomhusmiljöskador ibland förklara vad som har orsakat de höga emissionerna.
Tabell 3 Bedömning av avvikande mätresultat under matta enligt IVL/Chemik lab AB
(http://www.chemik.se/tolkning_ProvUnderMattan.php)
Fall 1
Fall 2
Fall 3
Fall 4
N-butanol låg, 2-etylhexanol låg, glykoletrar låga.
Inga problem med nedbrytning av lim och mjukgörare pga förekomst av alkalisk fukt
föreligger.
N-butanol hög, 2-etylhexanol låg, glykoletrar höga.
Nytt lim som inte har torkat ordentligt. Vid höga halter, n-butanol över 1500 µg/m3, ofta efter
våtlimning av matta.
N-butanol hög, 2-etylhexanol hög, glykoletrar låga.
Nedbrytning av lim och mjukgörare pga förekomst av alkalisk fukt pågår.
N-butanol låg, 2-etylhexanol hög, glykoletrar låga.
Nedbrytning av lim och mjukgörare har skett pga förekomst/tidigare förekomst av alkalisk fukt,
troligtvis gammal skada. RF-värden kan vara låga
5(6)
Rekommenderade riktvärden vid riktad VOC-mätning
Som referensvärden för att indikera om mattlimsnedbrytning (förtvålning) har skett bör
emissionsfaktorn2 (EF) vid den riktade mätningen med exicatorlock ej överskrida ca 1150
µg/m2h. Referensvärdet baseras på en avhandling upprättad av C. G. Bornehag
”Mönsteranalys i rumsluft. Byggforskningsrådet R23:1994”. Avhandlingen avser
ytskiktsbeläggning med plastmatta mot betong. Utöver denna avhandling saknas
referensvärden för emissionsavgivning från limmade ytskikt mot betong.
Uppsala 2015-03-25
Anders Kumlin
Granskad av
Tel: 018-50 37 37
2
Emissionsfaktor räknas fram från halt i provet med hjälp av en omräkningsfaktor baserad på
provtagningstid, provtagningsflöde och pvrovtagningsytans storlek.
6(6)

Fullständig delrapport för hus B, C och D

Transcription

Similar documents

2013 april - AK-Konsult Indoor Air AB

AKtuellt februari.indd - AK

CHECKLISTA FÖR SÄKERT TRUCKARBETE

Sammanställning OB-ersättning julen 2015 i pdf

abonnemang och villkor

Bredd och höjd på fönster samt höjd från golv. Element

Olika typer av medlemskap ÅbGK

Stämmounderlag fasadrenovering