fulltext01 - DiVA Portal
Transcription
fulltext01 - DiVA Portal
to H G r e k i s k a C u l t u r c n s t l r s p r i u i g l i g l i e t såeom I i i l c f l u i i i g tu i G r e k i s k A r e lia e o lo g l* Stycl;et 4* M ed Pii il. P a c t il t . tillstå tid under inseende af Viliielm fr e d R ik palmblad Pli. W. Professor i Grekiska Litteraltlrcn till offtentlig granskning framstäld fö r p k il o e o pli i.s ka g r a d e n af llA N S AUGUST L IN D H tJL T af Giitlieborgs Nation. Slip. Reg. å Gustavianska L ärosa len den 11 Junii 1 8 4 2 , p. v. t. c. ni. tJ |> s a 1 a , L e f f l c r ock S e k e l I, Iiongl. Akad. B o ktryck are. VC( A P II O 1 1 1 S Μ I. I. Quum in Pentateu cho a r s s e r i l i c n d i ad a*tatcm Diluvio proximam referatur , cadcmqu e iu / E g y p to , Babyloni a, India a vcliistissi niis inde tempo ribus exculta fuerit; mirum videretur , s i, ut vulgo contendit ur, literarum usum apud Griecos seeulo de mum Solone priore cognitum fuisse. II. Concludit ur quidem hoc a defectu vetustioru m monumen torum in Gra;cia literis inscripto rum, nee non a silentio Ilomeri H csiodiquc , utpole auctorum antiquissi morum. Quid autem argument is fallacius, qua; a s i l e n t i o deducunt ur? Praeter hoc exstat quoque apud Homerum (Iliad· VI. 1 08 ) locu s, ubi litera; haud obscuro modo commemo rantur. III. Nihil itaque, nobis judicibus , auctorum testimo niis obstat, quominus litera; a Cadmo ah Oriente in Graeciam fuerint advecta;, quod etiam ab earum phoenieio-hebr aeis nominibu s satis firmatur, earumque usu et apud P elasgos, et (u t nuperrim e fuit exploratu m) apud Etruscos. C fr. p«g. X X V hujus Opellae. bli 11n u e n a h a n d a till n a m n , oeli likartad till begreppet med G a l a , länklU-s »lock, n a r man ville \ a r a n o g g ra n n , sdsoin ett särskildlt v ä s e n d e , hv arlö re båda i den Honieriska hymnsaml ingcn c r h ä l ll it s ä r s k ild a sånger. Likaså ä r Gaia bos Ilesiodos I»ronos’ m o d e r , men D em eter K ronos' dotter. Gaia åter v ar en T i t a n i i d , såled es bö rand e till den uräldsta gudastam inen; för ll u m i e r (nem l 11iadens och Odysseen s sångare) alldeles o b e k a n t, men d e r e m o t så m yck et m e r firad i den lyriska poesien 1). Dere-m ot v ar D em eter en af liiifvudgu domligliet erna i den my stisk.» c u ‘t e n , såsom å k e r b r u k e t s , samliällcl s, lagarnas instikt a r i m n a , vördad i hemlighet sfull» fester, Thesmoph orierna. Miirlkvär digt ä r , all eluiruväl en myckenhe t af Greklands sta te r ipåstod o s i t t land v ara del fö r s ta , d er denna välgörand e gudiinna u p p e n b a ra t sig oeli u lb rc d t sina båfvor, så vågade dock, ingen påslå a ll bon någ orsläd es bland dem vore fö d d , bvilkiet a n sp råk a n n a rs livar och en stam plägade göra p å de flestai ö frig a g u d a r n a . Demoters likhet med Isis och Thesmop h o r i e r n a s med de fe s te r, hvarmed hon i Ägvpten firades, syne:s v arit så s l å e n d e , a lt de förqväfdé allt begär a lt vilja t i l l c g n a sig d en na g u d in n a såsom inhemsk; 111an d de p la n e ta ris k a g u d arn e föreställde s väl stundoin M e me såsom p erson 2 ) ? nJen redan i Ilesiodos’ tid hade Se/ene trädtt i hennes s t ä ll e , och nu uppgafs d e t, att Mcne förut he ta t S e le n e 5 ) ; förm odligen voro också begge blott dialektisk t skib fla, d ä Selene (a f α/λοκ) b e ty d e r den glänsande . 1 den Ilomicrisk a hymnen till M cne, nyttjas Selene såsom ett biord. M e n e ä r nästan ic k e alls p erso nifierad, och äfven Selene hlef föga mylhiskt uthildlad. I d et system der Phöbos helte Solen, m å s te väl Pliöbc va>ra M ånan och hans syster; fast Ilesiodos g ö r henne lid deftnes m o r m o r ^ ) , utan t vitVel d e r f ö r é , att Phölhos redan d& v ar identifiera d med Apollon, som hörde till en sednare <d. v. s. ic k e - lita u is k mythologi . Enligt de C y p ris k e sång erna o j v a r d o ck tvertom Pliöbe moder till Phöbos. S n a r t förblekna de do ck alla tre dessa Mån - g u d in n o r, soin i lliaden och Odysseen ald rig förekomm a, för den mythiska glansen af A rte m is , om hvilken vi strax t skola ta la , sc1) A Icm an, fr. C p. 1189. Sopliocl. i chörerna på flera ställen. 2 ) T. ex. A poll. I\b . A rg o n au t. IV . 1111 f. 5) Diod. Sic. L. I I I . 4 ) Φοίβος . . . i/ and Φοι'βης μα μμ ω ννμιχώ ς, ως'Ηοίοδο ς. E tym . M ago. 8) Pausan. I I I . 1(1. 1. Grek. F ornkuntk. /. Inleda. t b , inga andrn dan vi b lo tt a n m ä r k t , n i t , utom Solen och M a n e n system ocb s tjc rn o r vunno in trä d e i G re k e rn e s m ytholog iska 1). s iu ir S n ä Wcfvo d y r k a d e , åtskilli ga D e rem o t synas hos systern A r t e m i s (D ian a) lä n d e r hafva a aflfigsn vidt frän p p re g e b e d rta a lik o alldeles Det u r s p ru n g lig a ä r u tan tvifvel det a f Mångu sam lat sig. sådan e rk ä n d e s oekså den Ephesis ka A rtem is lika såsom : dinna sko nad e h ä som hennes b r o d e r p å Delos a f P e r s e r n e , som alla a n d r a , e rd rstö fo g tå sitt pä ars nn a de då das t e m p e l , , alt de i n e d väl var och anled nin gen till d en n a skonsai uhet d n a re sin se den i , ilra M sin a nn kä igen den förre tr o d d e sig äg e r m ak t Sol 2 ). O m systern h e te r d e t hos Hoincr 3), att hon ocb ob eka nt a tt döda ” hvilken qvinna hon vill,” och en hastig B åda ä ro pilar. ders bro hennes än 4) henne än ves tillskrif dod på d e ra s bevis t et — , f i l äs rn således h e rr sk a re Öfver m enn isko eväp nad b hon r ä n r e d ro b iksom L t! e h ig rd ä v fordna b ugre ld o tt v ä n d e r m ed k o g e r och p i l a r , dem hon dock vanlige n e- och siarm o t d j u r e n , men h a r ingen befattn ing tned sk ald et och väna k o n s t c n , ä g e r ock så in g en tin g af' h ro d r e n s m ild h n g f r u : otill h u ld h e t , utan ä r tv erto m en kysk och bister j u en le jo n g än g lig for A p h ro d ite s lo c k e lse r , i r r a r hon liksom dju r och for k e rä sk en , g r e b öfver i n n a 5 ) gen om sk o g a r och r u , O lym pens f g n ju a sträng denna r ä nog nerligt esyn B r. nvinno s b ö rd e n s beA ta la n t a , ti l l i k a , u n d e r nam net Eileithy ia^, b a rn i m y s te ri henne gafs som , n m a n et d r a v etta D . a io r d re rs k upp rdisk no f a hon r ä p ern a 6 ) oeh äfven i d e n n a e genska till ult e hennes fördes 7) land s e n r c e r o h r e p ily rin n e ls e ; från tho n blifvit ön D e lo s , oeh d c rifrå n skall den genom E rysich till d e t öfilvltad till A t t i k a , h v arifrån den vidare sprid t sig esvis J u n g r ig a G rekland . I T a u r is kallade s hon fö reträd till S p a r t a , f r u n och b lid k ad es med m e n n i s k o -o f fe r; flyttad ed d et b lod, m sig hon e jd ö ln ä rthia, O is rtem A et n m a n r e d n u r , som h ö rd e som Göt från henn es d y rk a r e u n d e r de p is k n in g a d is 8 ) , hvars /len än hon hette n ie c ra h T I yrkan. d till hennes p. JOo. 1) M u lle r, Prolego m . zu ciner wissens ch. M ylholog . . X X I. 4 8 4 . d Iiia 3) 2) I ly d e , ΙΙϊκΙ. Ite l. V et. P e rs. j». 9 8 . 4 ) O dyss. X V . 4 7 7 . 483. 8) 'E n si as X iom a γννα ιζίν Z s v i & iysr. Ilia d . Χ Χ Ϊ. I . 18. 8. Paus. 7) 6) A cro ad llo r a t. C arin. Seeul. v. 14. . 32, d rc e In de 8) S lra b . p. 7 2 1 . H csych. in B sv S it. P a k e p b at. \ c e r e m o n i e r , B e n d id ia , äfven firades i A th en , ä n Upis 1), u n d e r h v ilk c t n a m n h on äfven var känd i Sparta 2 ) ; Opis helte o( li sa en a f de by p erb o rcisk a ju n g f ru r, som öfverflyltade d e n u a eu lt ti ll G rek land . Λη m e r a rik p å n a m n , om ej på befattn in gar, ä r A p b r o d i t e m e d sina tr e h u n d ra d e naiun 3). Den pcrsonification a f h e n n e , som forslas m ed namnet U r a n i a , är ovcd ersägligen k o m m e n ifrån Asien och det i en temligcn sen tid. Dock v a r h o n l å n g t ifrån alt svara emot det begrepp som vi fästa vid d e n h i m m e l s k a V e n u s , eller den öfversinnliga u r b i l d , efte r hvilkcn hon a f P la to n framställes, utan tvertom k ärlek sh e g ä r e n s him m elsk a m o d e r (uocr*o ίρωτων ο\>ξχ*ΐχ Pind.), o rs a k e n till all födelse genom kö ttslig heldandelse. O ckså betyd de 4) o r d e t Ον οχ όs ej b lo tt Himlen utan äfven V e rld s a llt e t, in n an P y th a g o r a s geno m u ttry c k e t K-o-mc* undanträngde delta ord i dess u r s p ru n g li g a omfattning. Emellertid ställe vi oss pä d e r a s s i d a , som t r o , a t t denna gudom ursprungligen varit en sinnebild a f den aflnude e lle r alstrande naturen e ller j o r d e n , h varfo re hon också i Asien afbildadcs dcanå^jjXvs, tvekönig. U n d e r n am n e t B a u ltis ( Btlthes hos Hesych.) d. ä. d r o t tn i n g , v a r hon jemle B a a l (d . ä. konung) Phönicierues högsta g u d o m l i g h e t , hvarfore ock så många ötversattc hennes namn m ed H e r a , a n d r a ä te r med Bhea. På monumenter i Iia rth a g o h e r m an funnit 3) n am n en T h o la d , Tholatli , hvilka formenas u t m ä r k a d elta h im m elska p a r , det förra äfven ide ntiskt m ed O s i r i s , T ha mm u z , Adonis. Herodotos säger uttryckligen 6 ) , a t t G rek e rn c a f A ssy rier och A rab er lärt sig a lt offra å t de n n a A ph rodile (ri? Ον(κνίρ'), sam t alt de förre kallade henne M y h lla , A ra b e rn e A lilta (e ller snsoin han på ett annat ställe 7) b e n ä m n e r henne yllilut ) sam t Perserne M itra. I hennes tem pel sku lle i Babylon hvarje qvinua engäng i sin lefnad p läg a u m gänge med en främ lin g för ett guldstycke. Derifrån spridde sig hennes c u ll ö s te ru t å t P ersien , samt vestcrut till SyriI) T zetzes ad L ycophr. 9 3 6 . 2) Pala?pliat. anf. st. ο) Εν τ ο ϊ ; νμ,νοις ty y v t τριακόσιοι! vvöuuatv ίΐρ ίσ χ ο μ ιν xuXovuivit v r t y A<f(joäiTijV. L ydus de Mens. p. 91. 4) Ilocckhs m ctrolog. U ntcrsuchungrn sid. 4 3 o. f. o) H am akcr, D ia tr. aliqu. Mnnuni. Punic. nuper in A frica r e p r r lornm interpretationem exhibent. an turd af Liuihurir - B r o u n c r , É tu t de la Civil. I I. 194. 6 L. I. 131. 7) « . n i . 8. e n , M indre A s ie n , P liö n ic ie n , R a r l h a g o , Sicilien (d e r lion på be rg et E ry x h ad e sitt tem pel) sam t G r e k l a n d , liksom a en annan sida a f verh le n än d a lill Indien 1). Hennes rätta syriska namn 2 ) fö rm enas hafva varit A d d ir d a g d. ä. piscis m agnifbcuSj hvilket i A skalon fö rv an d lad es till A tcvgatis e lle r Derec to , i A sdod till D agoiij afh ild ad ofvantill som m eiiniska, nedantill som fisk, i P hönicien A slarotk, h v a ra f G re k e rn e g jo n le Astarte: ty dligen d e n sa m m a , h v ars eult Salom on an to g pä sin åld erd om *>), och hvars taltern a k le r den fromme lio n u n g tlosiu 4) H o n var äfven d e n , som u n d e r n am n e t den lät nedb ry ta. Assyriska I l e r a d y rk a d e s i H icrap olis, säsom ’Αφροίΐτη Στραrovixis i S m y r n a , i det öfriga M n d re Asien u n d e r namnen K ybcle j D in d y m e n e j A n d ig u lis i Pessiimnt o. s. v. F rä n Askalon kom hennes d y rk a n forst till Cypern 5 ) , h v arfo re hou at' H o m e r och H esiodos h ä r tilln am n et den C y p rie k a , h v a r e s t, liksom i m o d e r l a n d e t , qvin no r till hennes ä ra h edrefvo o t u k t ; till hennes ä r a b v g g d e P hö nicierne ett tempel på ön R y tb e r e , hvilket P au sa n ias 8 ) k a lla r for det äldsta i G r e k l a n d ; genom handeln kom hennes e ul t , åtföljd af samma slags u ts v ä fn in g a r , äfven till R h o d o s och l i o r i n t h , »ler vid gu din nan s tem p el ett stort an tal o l u k t s i d k a n d e q v in n o r voro inskrifna (i likhet med D eivad ascliir, S u tr e d a r ie r vid de Indiska templen), äfyensom till A l h e n , an tin g e n u n d e r den fahelaklige Po rp h y rio n e lle r törst u n d er Ageus C). G e rn a medförde köpmännen lill »le s t a ll e n , der de en lä n g r e lid upptdiollo s i g , sin hemhygils gudom ligh e te r och dess g n d s l je n s l; så fanns pä Delos 7) ett lle ra k le isk t Den sågille (jvvA o <), som d y rk a d e »len T y risk e Hercules. kallade Himm elska A phrotliles exoliska urs p ru n g ä r sålunda så b e s t y r k t , att äfven den mest h årdn ack ad e tviflare 8 ) om G rek crn e s u tlän d sk a hörd sett sig föranledd att för hen nes r ä k I G rek lan d undergick do«k d en na ning gö ra ett u nd anta g. Ö sterla nd ets g u d in n a en emot detta folks s k ö n h e t s - b e g r e p p svaran de fö rv a n d lin g , dock så alt hon förhlef e n , med binam net d e n H i m m e l s k a , från den förut h är k a n d a A p h ro d ite åls kild g u do m lig he t. 2) S rld c n , .!<· D is S y r. I) IMiilostr. V ita A poll. IIT. I . 5) I K on. I I : 8 h ä r k a lla d A s ta ro tli, nämd såsom Sidons gud. . ö) L. I I I . 25 . I. A) 2 Kon. 2 3 : 7. G) Pausan. I. 14. G. Ileroil. 1. 105. 7) B oeckli, C orp. Inser. G r. N:o 2 2 7 1 . 8) K . O. M iiller i cn Ileccns. införd i G ö ltin g . gel. Anz. öfver Boccklis m elrol. U nlersuchung. H c r a ä r en a f G rekland s äld sta, redan af P e l a s g e rne v ö r d a d e g u d o m l ig b e t e r : hade K rete nser, Argolie r och Sanuier p å s to d o att hon hos dom var fö d d , A rka dier, att hon i deras la n d v a r up pfo strad . Horodo tos (II. 50) försäkra r u tt r y c k l i g e n , a t t en m o tbild till henne icke fanns i Ä gy pte n; derem ot an fo res m o tsatsen a f Diodoro s 1) och P orphyrio s 2 ), h v ilk a s m e n in g b e k rä f ta s genom en inscripl ion frän Ptolema ei E v e rg e tes ll :s t i d , d e r nam n et Sate eller Satis öfversät tes med De r a 5 ) , h v ilk ct åtm insto ne bevisar att man vid den tiden b e t r a k t a d e dem ba d a såsom identisk a. L ik a oviss ä r A t b e n a s u rs p ru n g , hvilkct lireto n se rn p e n lig t v a n li g h e te n , äfvemso m den lilla staden Alipher a i A rkadien 4) o e h orten A kalkoin ene i Böotien 8 ) ville tillegna sig. I E o lch is d y rk a d e s en lik a rta d gudom (Alhena Asia), hvilken D io sku rc rnc skola hnfva fört till Greklan d 6) H erndoto s 7) ä r a f den m e n i n g e n , a t t hon ä r d en sam m a , som dyrkad es i nej den a f sjön T r it o n (hv arföre hon kallas T f iriy n n * ), sam t att G re k e rn e d e rifrå n länat Ä g id e n , de höga ropen i religiös a fester samt fyrspan net. D erem ot anmärk es, att pä Kretens iska och Aoliska o rd e t T p-τω bety der l i u f v u d ® ) , sä alt Tpiroyivttoc ej skulle b e ty d a ”den vid Triton födda”, u t a n , i en ligh et med den b e k a n ta f a b e l n , ” deu ur hufvudc t föd da ”; sna r a r e tyckes dock tillv a re lse n a f ett sädant ord k u n n a t gifva anledni ng till denn.a orim liga di kt , i följd af Grekern es erk än d a benägen het för o rd spel. T ry g g a s t torde mellerti d vara, a t t hälla sig vi d 11 e ro d o ts oeh Platons uppgift, att p roto ty pen fö r Athena vore d e n Saitiska gudinna n Neith 9 ) , ät hvilken D anaos’ d ö ttra r b y g g d e e tt tempe! pä Khodos , (lill hvilkct Am a s is , ig en k ä n n a n d e g u d in nan s ägyptisk a börd skickad e skän k e r 1 0 ) ) , eh uru val lth o d ie rn e påstodo H ) att de re d a n före 1) 5) 4) C) T . I . p. 1 7 . 2) De Abslin. Π . 88. C ham pollion, 1’E g y p te , L iv r.V H , p l .7 A .o .« ., L iv r.X II. pl. 10Λ , Paus. V I I I . 2 0 . 4 . 8) Strali. p. 6 54. Puus. IX . 5 5 . 4. P aus. I I I . 24 . 8 . 7) IV , 1 8 0 , 180, 8) A ristopli. Nub. 9 8 8 . C ornut. X at. P eo r. 2. 9) C lavicr (Ilist. des prem iers tem ps) förm enar, a tt Kräfta och \4\h]V ( \/tihjva) i sjelfva verket äro samma namn, livilket scdnarc b lo tt uppkom m it genoin bokstafs om flvttniiig . N ägrc anse den ägy p tisk a A th o r för a tt m otsvara A phrodite . 10) H rro d . I I . Sic. p. S 7 7 . 182. A pollod. I I . 1. 4. Strab. p. 9 6 7 . 11) Diod. Sic. I. 5 7 8 . D iod, : ef dessa prinsess ors fab elak tig a ank om st kiinnt denna g u d o m St tempel ett r e d fa ras e d preste up lis rgo A till en te r ankomst samma gudinna . H ennes liklirt m ed N eith skall e n lig t Cbamk ri poliion v ara o m is s k ä n n lig ; i A d la n d e t var hon icke b lo tt den gets g u d in n a , utan t i l l i k a , enligt P r o k l o s , e n sin n eb ild af per a sk u lte e v och ster n o k f a nerska gudomli ga v is h e te n , uppfm hvila, rv e in M önicisk k P en om äfven r a l ta 1) uscbios E v. s. o. n atio ket ej m o lstrid e r n yssan förda u p p g if t, e n ä r bad a de ssa tvifvel n ta u var a n n de : a m a s n e m e g r te e h lig m o d u g llere ner hade οίκοι*, den '\$ηνοΙ ‘Όγκοι c l l . J'Oyy* (d. ä. p r o m in e n s , e x c e l s a ) , Phö från e rd fö d e m s o m liad som λιι'', ίρυσίπτο ϊπιηυργί τι!, πολιχι, enna n icien, och liade e tt tem pel slrn x t u ta n fö r T h e b ä 2). D Ilad a rk sty e b t t a för 3) ias san au P ock gudinna s namn anför mos' phönicis ka b ö r d , men k a lla r h en ne Σ!γ<*\, h vilke t antingen e n lig t bö r vara ’Ό γ γ χ e ll e r Σ /J*, hvilket sistnäm nda n a m n hette 4) lb oriu K I starte. A eller llcltie tillhörde C edrcnus k allas också Afhena ”den phönicis ka g u d in n a n ”, oeb P alla d iu m a f L y cophron φοινικΐ) 3<α. VII. E m ed an d e t sku lle blifva alltför vidlöflig t a tt g e n o m v a n nu än att ed m oss vi öja åtn , n o dra h e la G rek ern e s P a n t h e ex o blott näm na en ocb an n a n a f de g u d o m lig h e te r, hvilkas är an såd n E tig. tvifvelak tiska h ärko m st synes v ara minst hö p på , ) 8 litha P e ägyptisk en d , s o t s i a b p e H otvifvel aktigt 7). niciska C/irysor t»), d y rk a d i det nya Ila rth a g o på e tt berg verg, I A g y p lc n , sä g e r H e r o d o t , a f bildades han såsom en d ed öftill hvilket C ha m po llio n tilläg ger , att dessa ii g u r e r , m undna verskrif ten P htha i b ie r o g ly p h e r , bafva m y c k e t o re g e lb 1) Praep. E vang. I . 1 0 enl. Sanclioni atliou. 1009. 2) jE sclijl. S ep t. c. T heb. 1 4 9 , 1 8 9 . Schol. ad E u rip . Phocn. 4) Pausan. anf. st. 5) L. IX . 12. 2 . be Ö fv c ra llt, i alla b ö c k e r, s k rifte r, tex te r och in sc rip tio n e r, 8) näm na· de handlas båda såsom id en tisk a ; endast på R o se tte -ste n e n i S c rip t. särsklldt ra d . 5 o. 8 , men se dcrom L ctronncs förk larin g . 1 4 8 1 ris a P ibl. R Graec. C) Euseb. Praep. E vang. I . 10. enl. Sanchoni athon. 7) P oljb. X. 10. följ. a n l e t s d r a g , k o rt ocb smal p nn na, stor mage och ä r o k oben t a . D e lta o a k t a d t hade denna ful» gud i Ägyptiernes g u d alära e n h ö g r a u g , men lä r e r doek ie k e , så vid t inan ännu v e t, m e d e ld e n haft n ågo t att skalfa; i Greklands Pantheon å te r k u n d e han d o c k ej komina till h e d e r s , helst sedan H om er c n g å n g g j o r t h o n o m till O lympens Pajnzzo. Men i E m p cdo kles’ o c h l l e r a k l i l s phvsiologie h a r han såsom Eldens och Solens g u d m a k t Öfvcr elem ente rn a t). P h t h a ’s b i l d s t o d , a n m ä r k e r Herodot 2) , lik n ad e m ycket P a t n i k e r n e , hvilkas b ildsto der Phönicierne satte på sinn s k e p p , och li vil ka förestäldes som dv ärg a r. Likaså afh ilda des också K abirerne, hvilka voro d v ä rg a r såsom P h th a , deras fader e lle r f a r fa d e r. O tv ifv elak tigt h a r alltså do ägyptiska K nhircrnes e u lt a f P h ön icie rne u n d e r Pelasgiska tiden blifvit förd till L e m n o s och S am o lh ra k c och d erifrån till det öfriga G rekland. E tt ännu o b lid are Öde r ö n te den ägyptiske guden Men d e s , u n d e r det g rek isk a n am n e t P a n . I Ägypten h ö id e han till d e åtta S to r g u d a r n e , som voro äldre än de t o l f S ) ; äfven i Ä thiopien 4) och Indien 8 ) v a r han känd. I A rk a d ie n , dit han vctterligcn först från o rienten inkom, finne vi honom så som land ets äldste gud 6 ) , och tillika den högste 7 ) ; hela d etta landska]) var fullt a f han s tem pel och a ltare n , på hvilka en evig eld underhölls 8 )5 och p å några af dessa ställen he d ra d e s han ock med k a p jp le k a r; han g a f orakler, b e stäm d e, likso m Z eu s, de dödliges ö d e n , straffade lasten , helönte dyg den 9 ) ; samt sprid de b la n d menniskurna denna hastiga och o förkla rlig a fö r s k r ä c k e l s e , som änn u i dag kallas P a n s skräck. P elasg erne flyttade hans e u lt öfver till Italien, der han d y rk a des med fester- (L u percalia) och i skuggiga g ro tto r; men lä nge d rö jd e d el, i nnan denne de A rk ad is k e hcrdarnes öfvergud blef b e k a n t i det ö frig a G rekland. Ilo m e r *0 ) känner honom icke 1) A rb lo t. (lc G ener, et O orr. I I . c. 5 . Metaphys. I. p. 7. C rcu zer I I I . 4'25. 2) I I I . 5 7 . 5) Herod, II. 46. 4) Diod. Sic. T . I. p. 179. Slrnl*. p. 1170. 0) Clcni. Alex. S trom . p. 0 5 9 . C) Dionys. Halic. p. 2 0 .1 . X X X . 7) l'a u s. \ I I I . 2 7 . 0, 9. 9) Ilom er. Hymn. in P ana. v. 6. 0) Paus. på m ångfaldiga ställen. 10) \ 1 mena h ä r, liksoni annorstädes, Uiadens ock Odvsseens fö r fa tta re , icke de öfriga sk riftern a , som hära ilomer» nam n/ e lle r ville icke v idk änn as h o n o m ; Ilesiodos u p p tog ho no m ej fördes hans d y rk a n till i silt P a n t h e o n ; först i en sen tid h e k a n t, kom han d o ck hlcf re a rm ä n an h sedan äfven ; A lh cn F ö rs e d d ingenstädes någonsin tili n ä g o t särdeles anseende. r g am fö var redan han dem — lter fö ck bo ined gethufvud och mal alt ailägga — v a r han icke prese ntab el i den g re k isk a O lym pens fina g u d a fö r s a m lin g , utan måste åtnöja sig med a lt b esk y d d a h jo r d a rn e och h o s k a p e n , ocb dä han t r ä d e r utom d en n a k r e t s , u tg ö r ban ett förem al för skald ers och k onstnä re r s spc och s k ä m t , utan alt någonsin kunna svinga sig upp öfver rang en af en landtgud. Ilan fick väl bebälla sin p i p a , men de to nkunnige vö rdad e föröfrigt icke P an utan A pollon säsom sin konsts u p p fin n a re ; äfven ät sistnäm de gud n ö d g ad es han afträda s i a r - f ö r m ä g a n , e l l e r , säsom det h e l t e , had e lä rt d enn a ko n st ät Apolloii. 1 A rk a d ie n slod II e r m e s i nära förbindelse m ed sin sori P a n . Han a fb ild ad es d e r med en sto r p b a llo s, e tt yfvigt skä gg och säsoui en gam m al mau 2). I Sam o tb raciska m yste rierna , säg er I l e r o d o to s , e r f o r m a n , hvarföre han a fb ild a d e s med denna u p p rä tts tä e n d c m a n s - l e m : förmodlige n d e rfö re a lt han b e tra k ta d e s såsom en sym bol a f ailelsen. I de nyssnämda m y sterie rna helte han Kasmilos. IIviil.cn c o n trast med den vanlige H c rn tes , den sm ärte y n g li n g e n , m ed v in g ar på halten och vid f . t t e r n e ! Skulle ba n , soin u n d e r bi nam net %Sov‘Of och <1/νχοτομπο{. b o d de i u n d erjo rd en ocb le d s a ga d e de aflidncs s j ä l a r , v erk lig en vara samme Majas s o n , som u tr ä tta d e gu da rne s su iä ä re n d e r, s o m , enligt L u k i a n o s , sop ade de ras matsal kv arje morgon och fram satte stolarna i rå d s a le n , som lärde han del och v a n d e l, s v e k , tjufnad ocb b e d r ä g e r i , hvilket y rk e ban sjcif än d a från b a rn a å r e n utöfva de? S v årlig en . T ro lig e n bafva h ä r liera föreställn in g a r växt tillsam m an s till en enda sy m b o l: derföre a n ta g e r också Cicero·"») fem särsk ild a M e r c u r ie r , alla af olika f ö r ä l d r a r , do ck så alt d e n femtes h ä rk o m st var ob ek ant. Såsom son a f Nilus m o tsv a ra d e lian Ä gyptiernes och P k o n ieiern es T a u t e lle r T a a u t , — så helig att hans namn cj fick n ä m n a s , se k r e te ra r e bos O s i r i s , u p p finnare a f b o k s ta fs s k rif le n , religionen och o llre n , to n k o n s te n 1) Ilcru il. V I. IOi>. 2) Ilcro d . I I . d l . E u stath . ad Ilia d . X X I. p. 1 2 ^ 9 . C ic c ro ? dé 5) De N at. D eor. I I I . 2 2 , N a t. D cor. Ι Π . 2 2 . a s t r o n o m i e n , k ro p p s ö fn in g ac , mctl ett o rd ftlln dn uppfinnin g a r s o m i den lap elidis k a raytho logien a nn ars tilläd es P r o m e theus . P å Ä g yp tens monum entet* kallas hon d e n s t o r e och s t o r e , e lle r ilen s t o r e tre g å n g e r u p p r e p a d t , h v ilk e t a f G r c k c r n e öfver eattes o rd a g r a n n t med utyus x»i μ ΐγχς x»l μ (· stu n d o m r ρισμΐγ ιστοι, hvilke t egent ligen h e ty d e r d e n t r e g å n g e r tre store*). Guden s höga ra n g i Ä gy pten a n ty d e r M a rtia lis 2) genom u ttry ck et H en n es o/nnia sohis et ter nnus. U u d e r h a n s besky dd slod d e r fågeln lliis, som vid lifselraff ej fiek d ö d a s ; i Grekl and fö reträd d e s den nes ställe a f S to r k e n * hvars d ö d a n d e ännu i T h essali en vid h å r d t straff ä r f ö r h u d e t : äfven i a n d r a n o rd lig are län d er h e tr a k ta s d en n a r e n s a r e af j o r d e n s o h y ra såsöm helig oeh såsom den d e r h r i n g a r n yfödd a h a n i ; sålede s ett p assa n d e a ttrib u t till H e r m e s , aflcls ens be främj a re. M ärk v ärd ig t ä r alt man i Schle sien jcrnte en liten h r o n s - i d o l af Isis, en P ria p (P elasg ern es H e r m e s , Ä gy plio rnes T h a u l ) , en A p o llo n , jem v äl funni t eu s to rk m ed e tt b a r n i n ä b b e n &). H uru v id a I l e r m e s Hfvert ä r identi sk m ed R ahylo nierne s S ech cs ■*) (e tt a f g u d e n s grekis ka binam n var Verkl igen S okos) e ll e r p la n e te n M e r c u r iu s , Beros i O annes ·**), den Syrisk e Monim us 0 ) , C h a n a a n ite rn e s M o l o c li 7 ) , en onäm d g u d hos T h r a c i e r n e , hvilke t fo lk påsto d o sig härsta m m a ifrån h o n o m , lik som A g y p tierh e fr å n T u a u t, eller Misor s Mizra ims son 8 ) , lemne vi derltä n. A f l e l s e och k u n s k a p ä ro enligt den o rien talisk a förest ällnin g en n ä ra hcsläg lade och u tm ä rk a s i h e b re i skan med sa m m a o r d : denna d u h h e l - i d e e tycke s le g a t till g ru n d för den ä g y p tisk e T a a u t e lle r T h o lh sam t den pelasg is k t-s a n io t h r a c ie k c H efrae s, och tr o lig ast synes m i g , a tt h a n blifvi t fö rb la n d ad med a n d ra verkli ga p e r s o n e r , som till G re k lan d hrag t k o n s t e r och v e te n s k a p e r, sä vida man ej hellre vill a n ta g a , alt den ä g y p tisk e vetlen skape rnas uppfin nare och civili sation ens befirä mjare a f G rekcrn es lä tllin n ig h e t blifvi t förne1) L etronn c ,5)Tnscript. dc R osette ; i S c rip t. G r. B ihl. Ull rad. 19. 2) R p ig r. V . 2i», 18. 5) K rn s e , H ellas sid. Y50. Λ) Ilesyc h. s. v. 15) G örres anf. st. Görrc s, asiat. Slyllicngescl i. sid. 29 5 0. f. G) t n l i g t Ja m b lic h u s, se Seldo n, de D is S y r. p. 2 5 0 . 7) Yossii T heol. G ent. I f . i». 8) llc ro d . V. 7. Grek. F ornku nsk. / . Inledn , { i. gare. tlrail till cn b esk y d d a re for lisliga sk ä lm a r ocb be dra p e t af U r nyssnäm da h ög re föreställ ning lå t e r äfven b e g re p oeh g u d a rn e s b u d h ri n g a rc lält ulle da s ig , så vida bildning en ge k u n sk a p e n b etra k ta s såsom G ud arnes gåfvor. I sin äldsta ed m d a ild fb a bonom funnit erk v a risk s t a lt b a r man p å ctru k tr m a e t t s p e t s i g t , framåt böjd t skiigg t ) ; stundom äfven s o » r fyra p h r o d i t m e d e tt bundhuf vud 2 ) : stundom m e d tre e lle te m utför d n la rek G i lian ställdes ofta ganska ; ) 3 den hufvu antig rk fy blott en p e l , b u s , på v ä g a r ocb r å g å n g a r , såsom d etta s t e n , med b u fv u d , men ulan b ä n d e r och fö lle r &). A llt f ö r r å d e r cn u r g a m m a l , till en del ock ex otisk stämpel. Ile lle n c rn e ä g d e ä fv e n , till en del red an från den pelasgrepp, gisk a t i d e n , förgu da de pcrs onificat ioner a f elbiska b e E t os j oirernei M Λ te A , ra A , rnesis såso m Ί lu rm s, D ik c j TVi ste såsom s o en m o rch O i es ad rk dy de sistnäm De ne. Chariter im len ; n a r , hvilka i E lcok les tid tro d d e s hafva nedfalli t från b n a | en P a m p k o s skall bafva v a rit den förste som äl dem e g ej den liymn. U rspru ng lig en bade väl dessa sto ng u d o m lig h cter o rd e t vid fästade era rm e d se an m som e restbetis ka betydels N ojet o h a r i t e r , g r a c e r , uiau b etec kn ade väl r ä t t ocb sliitt folkens al mån i des tillskapa r a d u g S åd an a ( χ κ ρ al A lben s tig a n d e o d lin g : sä d y rk a d e s Bartnhe rligluten en d a st i o. s. v. VIII. A f d et lilla vi nu a n f ö r t, to rd e re d a n vara k la r t alt m an i G re k is k a m ylbologi en k a n ursk ilja åtm in sto n e tr e n n e Luivialiö rn iatio n cr: D e n u r ä l d s t a , h ö ra n d e till den p la n c ta ris k a od» 1. sphrcn a l u r - c u l t e n . Till den l ä g r e , se d e rm era u n d a n tr ä n g d a u d en g rm o t o yth P en orm e rn e h tisc e F ka ren hö ra de pelasgis V id a re de ä d la r e g u d a r n e , t. ex. S olguden O phion m. fl. ia 3 Apollon - H elios j a f h y p e rb o r e is k t u r s p r u n g 8 ) , M ene , G a 1) W in c k clm an n , Gcscli. d. K o n s t, I . 8 8 . 5 ) C b a rta r. Iiuag. 8 2 . 2) A lb ric. Im ag. D eor. c. C. o ) Juvenui. S at. V I I I . 8 7 . n , s o m , talande «;) Ilvail skulle väl gamla Voss s ä g a om d e lta , lia ftcn om lleyne ocl» m ytkologc n llc rm a n n , ldsnade oiver ” dic pciuplm U ranos ( ? ) , K ronos , T a rta ro s, TTekate, K y x , som i M eg ara t e m p e l oeh o r a k e l * ) , S t y x , T ita n e r n e , Kyklopern e , N y m p lie rn a , N ereiderna, personifier ade n a tu r k ra fte r säsotu Stero p e, B ro n le, de nyssnämda personifika tionerna af e th isk a hade oeh in t c lle c tu e lla b e g re p p , kanske äfven D ö d e n , Sömnen o. s. v. T i l l d e n n a k re ts h ö r äfven H estia, husliglictei is oeli fam iljens g u d o m , som h la n d m enigheten alltid hihehöll sin r a n g , e h u r u h o n ej å l n j ö t den h ed ern alt omtalas a f i l o t n c r o s , och h lo l t p å e tt stä lle näm n es a f Hesiodus. 2. M c d e l f o r m a t i o n e n , in n e h å llan d e g u d a r a f u tlän d sk h ö r d , m en re d a n till en del antagne a f P e la s g e rn e , till sitt vä s e n d e m e r a a u tk r n p o m o r p h i s k e ; dit h ö r Z eu s, såsom öfvergud, oeh hela h ans dyn asti. Meningen uicd n a m n e t m edclform aliou ä r icke d en, a tt ej dessa g u d a r i d e ra s fö d else o rte r kunua va r a lika g a m l a , som de n fv a n s tå e n d e , men h lu t t den att de ras <cult i G r e k la n d s m y th is k a fosterland ( T h r a c i e n , Tliesealien ) vunnit s c d u a r e insteg. 5. D e t m y s t i s k a g ti d a sl ä g t c t , som n ära intill d en h istoriska tid e n in k o m i G rekland, särd eles frå n P h ry g ien och d ju p a r e från Asien , till en del äfven från Ä gyptcn. Dit h ö r fiakchos-c u\ien, R lie a , Kybele, med hen nes följeslagar e, Asklcp io s, in. 11. M ystiska ä ro äfven K abirerne , D ernetcr, Perse phone, u rg am la pl T h a s o s ; om D cmeters ankom st till Attika ginge åtm instone tr a d it io n e r ; d e t skedde u n d er P a n d io n s reg ering enligt A pollodoros , untlcr E rcchljieus enligt P a ris k a M arm o m . 4. H n l f g u d a r n e , förgudade h je lta r , de fleslc från s l u t e t af fah elåld ern e ll e r hö rja n af deu h e ro isk a tiden . S m ick r e t fortfor att gifva d en n a odödlighet lå n g t in i scd n are tider, nernl. un der ju a c c d u n is k a o ch ro m e rsk a öfvervälde i. 5 . A r t i f i c i e l l a g u d a r , dik tad e a f n a tu r p h ilo s o p h c r, m y th o g rap h er i rc la tift n y are tider, dock före Hesiodus, t, ex. C haos, K rebos, k an sk e äfven U ranos, i afsigt a lt gifva d en m ylkologisk a o re d a n en h e t, sam band och vete nsk aplig hållning: m e n kvilka d e r f ö r e a ld r ig h k f v o p o p u lä r a och förm odligen ald r ig d y rk ade . T ö n e a u f i s c h : Hbysclie oel» ä g y p t i s c h e F ahcl . · . c y p r isc lic , k r r l i — ätolischc, saniotliraeis clie,— « a r u m tiicht auch l.oJclm clic, cyelo- pisctiL·, Lypcrborisc lic, atlriopisclic ?” 1) l*aus. s. 40. ii, β. Θίο/ itvixai eller H a r l i a r i s k a g u d a r , som fö rst i sed nare ti d e r inkom m o i G re k la n d , såsom den A sia tiska A p h ro d i te på I iy lh e re oeb i K o r in t b , B a u lis Iran T b r a e i e n , K o tytlo, P riapos i ) , Sabazi os, A llis , Aclonis, bvilka till en del ut g jo r d e c lt fö rem al för dc fö rstånd ig ares f ö r a k t ocb ej sä llan b e g abb ade s frun scenen, Vi ga nu alt n ä rm a re förklara oss. N ä r g u d a r a f de b a da första elusserne med b v a ra n d r a sam m an stötte, så erboll m an gudom liga personificatione r, som till en d e l m o tsv arad e sainina b eg rep p. 1 än n u stö rre fö r lä g e n h e t kom m a n , d å man sk u lle b estäm m a o rd n in g e n oeb rangen mellan g u d o m lig b e te r, bv ilk a förut bos olika stam m ar s lä tt i spetsen för den o lriga g u d a s k a r a n , oeb v arit ö fv erg u d a r t. ex, U ra n o s, K ro n o s, Z e n s , A m m on 2 ) , flc lio s , jem te P höbos, A pollon, H e rm e s, P a n , D ionysos, Kabirerne m. fl. D erigcnom b än d e tillik a , alt m an t. ex. fick tr e till fyra oiiknäuide p erson ifiealio ner a f ett ocb sam m a n atu rföre m ål t. ex. S o l e n , lika m änga a f M a n e n , J o r den, I l a f v e t , U n d e rjo rd e n o. s. v. F ö r a lt n å g o rlu n d a b jelp a sig u r b ry d e r ie t med all denna en t barras elcs d ie u x g ic k m an tillväga p å flerabanda sätt. Än skot man vissa g u d a r u ta n vi d a re fö r k la rin g i bak g ru n d e n . Delta öde rö n te t. ex. P ro m etheus. M ä rk v ä rd ig t ä r a lt denna b e ro s , c k u ru han i Iapclidiska sagan skildras såsom m e nniskoslägtets u tm ä rk la s te väl g ö ra r e (liksom T h a u t i den Ä g y p lis k a , I l e r m e s , P a n m. fl, i a n d ra s l a m m a r s ) , ocb som dessutom a llm ä n t e rk ä n d e s såsom G rck ern cs egen stam läde r genoiu sin son D e u k a l i o u , ä n d o c k in g e n s lä d e s , uv*d u n d a n la g a f A lb e n , å tn j ö t någ on offent En sådan hade Tian doek väl u rs p ru n g lig e n h a ft i lig eult. sagans h e m l a n d ; men anting en hade denna i G re k la n d , i f a l l e n dylik verkeligen funnits, tidigt utslo ckn at, e ll e r ock, i fall d e t ta ej varit fö r h å lla n d e t, hade man varit inconsequ. nt n o g, alt erk ä n n a ruythen men icke visa sin tack s am h et em o t m ylkeu s A n d r a ålei igen a f d e främ m an de g u d a rn e u p p to g föremål. man väl, men g af dem en m y c k e t u n d e ro r d n a d ra n g , ocb moil de minst p r e s e n ta b l e , såsom H cphiistos, P a n , d r e f m an e tt slags gyckel. E li a n n a t sä tt a lt komina u r fö rlä g e n h e te n var 1) Ά π ίδ ίΐχ & η &tos ο ντο i imo τω ν vtoijtQOJV , ονδί γάρ 'Ilo io S o ς οιδε Π ρία π ο ν. S tra b o X I I I . 3 8 8 . Denne gud om talas dock i O rp h isk a Hym n. V. 2) Såsom y tte rlig a re hcvis (scsid . xxvhi.) a tt Ammon verkeligrn d y r kades i G rekland, må anföras, a tt man, ål liononi, enligt P ausanias, of frade i lunden A ltis , a tt lian hade tem pel i S p a r t a , sam t a tt L ysaudros trodde sig liafva se tt deuua gud i dröm m en.