Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

1
Kontrollprogram för Bräcke-Hede
Avloppsverk
2014-06-30
Reviderad: 2015-03-28
Planskiss reningsverk Bräcke Hede
2
Inledning
Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll av avloppsverkets
funktion. Kontrollprogrammet omfattar dels kontroller som föreningen har blivit ålagda av Tjörns kommun
att utföra och dels egenkontroller i form av regelbunden tillsyn av avloppsverket.
Kontrollprogrammet ska ses som ett levande dokument och kan komma att revideras vid behov.
Administrativa uppgifter
Anläggningens namn:
Bräcke Hede VA
Fastighetsbeteckning:
Stenkyrka-Bräcke 1:9
Bräcke Hede VA-samfällighetsförening
Ordförande: Christer Eriksson
Huvudman:
Mobil nr: 0760-073785
Kristina Bernstén
Mobil nr: 0733-402183
Kontaktperson för huvudman:
Epost: kren@cowi.se
90.20 (enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251), avloppsanläggning dimensionerad för
mer än 200 pe.)
Verksamhetskod:
Tillsynsmyndighet:
Tjörns kommun
Lina Johansson
Adress: Samhällsbyggnadsförvaltningen,
miljöavdelningen
Tjörns kommun, 471 80 Skärhamn
Telefon: 0304-60 10 00 vxl, 0304-60 11 49 direkt
Kontaktperson tillsynsmyndighet:
E-post: lina.johanssonjorn.se
Gällande beslut
Protokoll frånmiljöavdelningen, Tjörns kommun
daterad 2009-11-05, Dnr. 2009-0801-4
3
Baga Water Technology –
support dagtid (08-16)
telefonnr 0455-616150
Tillsynskontroll och service av avloppsverk och
pumpstationer:
Br Carlson –praktiska tillsynen
kontaktperson Robin Carlson
telefonnr 0703-864271, robin@carlson-graver.se
Hemsida
www.brackeva.se
Gällande tillstånd
Gällande avloppstillstånd från miljöavdelningen, Tjörns kommun, är daterad 2009-11-05 och innehåller ett
antal försiktighetsmått som ska gälla för verksamheten. Dessa är sammanställda i listan nedan. Hela
tillståndet återfinns i Bilaga 1.











Avloppsanläggningen ska utföras i enlighet med ansökan samt fabrikantens anvisningar om inget
annat anges i nedanstående försiktighetsmått.
Anläggningen ska skötas och underhållas enligt fabrikantens anvisningar och så att olägenheter på
miljö och hälsa inte uppkommer.
Dag- och dräneringsvatten får inte kopplas på avloppsreningsanläggningen.
Serviceavtal ska tecknas. Kopia av serviceavtalet ska skickas till Miljöavdelningen för kännedom.
Slutkontrollprogam ska ifyllas och lämnas till miljöavdelningen innan anläggningen tas i bruk.
Verksamhetsutövaren ska kontrollera och föra anteckningar om verksamhetens drift och skötsel för
att anläggningen inte ska medföra olägenheter för människors hälsa eller miljö.
Avloppsvattnets flöde ska mätas och dokumenteras per dygn.
Avståndet från avloppsreningsverket till närmaste vattentäkt skall vara minst 20 m.
Provtagning av utgående avloppsvatten skall provtas minst 2 gånger per år, där ett av proven ska
tas under sommarmånaderna. Analysen ska innefatta minst de parametrar som redovisas i punkten
nedan.
Det renade vattnet får som riktvärde inte innehålla mer än 15 mg BOD7/l, 70 mg CODcr/l, 40 mg
totalkväve/l och 0,5 mg totalfosfor/l, beräknat som medcelvärde per kalenderår. Med riktvärde
avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta
sådana åtgärder att värdet kan hållas.
Kemiska produkter ska lagras på tät, invallad yta under tak. Invallningen ska rymma en volym som
ska motsvarar den största behållarens volym plus minst 10 % av summan av övriga behållares
volym. Utrymmet ska vara låsbart.
4
Om verksamheten ändras med avseende på reningsprocess eller på något annat sätt, ska detta anmälas till
tillsynsmyndigheten.
Verksamhetsbeskrivning
Avloppsreningsverket är av typen BAGA Kompakt med UV-ljus och är ett resultat av många års erfarenhet
av processer för rening av avloppsvatten från hushåll. Avloppsreningverket är dimensionerat för vanligt
spillvatten från hushåll motsvarande 60 hushåll. Verket Bräcke-Hede anlades under 2009 och var i fullt bruk
2011.
Nedan följer en generell beskrivning av reningsverket, för detaljer se Bilaga 2 samt Bilaga 3 för principskiss.
BAGA Compact är ett reningsverk som kombinerar biologiska och kemiska processer för att reducera
syreförbrukande ämnen såsom BOD7 och CODCR, kväve, fosfor och suspenderat material (SS).För att
reningsverket skall fungera på bästa sätt finns en reservoar som kan buffra ojämnheter i det inkommande
flödet och sedan fördela det satsvis över tiden så att resten av verket får en jämn belastning.
Figur 1. Planskiss
I slamavskiljaren sker i huvudsak tre delprocesser: slamavskiljning och slamlagring, biologisk
fördenitrifikation för reduktion av kväve samt kemisk behandling för att reducera fosfor genom förfällning.
Förfällningen minskar även belastningen på den efterföljande bioreaktorn markant. Samtidigt som
pumpning sker från reservoar till slamavskiljare tillsätts flockningsmedlet. De flockar som skapas genom
förfällningen kan sedan avskiljas i slamavskiljaren. Slammet som samlas i slamavskiljarens botten pumpas
med vissa mellanrum till slamsilon för lagring. Silon avskiljer slammet och klarfasen leds tillbaka till
slamavskiljaren igen.
5
I de båda bioreaktorerna sker biologisk nedbrytning i aeroba biofilmsprocesser med fast bärarmaterial.
Under bärarmaterialet finns luftdiffusorer som förser reaktorerna med stora mängder finfördelad luft som
behövs för processerna. I den första reaktorn sker primärt reduktion av syreförbrukande ämnen såsom
BOD7 och CODCR. I den andra reaktorn sker även nitrifikation vilket är en delprocess i kvävereningen då
ammoniumkväve reduceras och omvandlas till nitrat. Stora mängder luft krävs och luftningen av
reaktorerna sker därför större delen av tiden vid normal drift. Vid låg belastning går däremot luftningen
över i sparläge som bara underhållsluftar så mycket som behövs för att hålla biomassan levande.
Med vissa mellanrum under drift stannas luftningen i reaktorn för att sedimentering av det slam som
produceras i processerna skall kunna ske i reaktorernas botten. Efter sedimenteringsfasen returpumpas
slammet till slamavskiljarens inloppscylinder för ytterligare behandling. Returpumpningen överför även
nitratkväve till slamavskiljaren för anox denitrifikation av kväve.
BAGA´s bioreaktor har en unik patenterad design som slamavskiljer det behandlade vattnet ytterligare i
själva reaktorn, något som förbättrar reduktionen av bl.a. suspenderat material (SS). De biofilmsprocesser
som används är även mycket tåliga för variationer i belastningen.
Vattnet breddar från den sista bioreaktorn till en pumpbrunn som transporterar vattnet vidare till
efterpoleringstanken. Efter den biologiska behandlingen sker ytterligare kemisk fällning och slamavskiljning
i en efterpoleringstank som ligger placerad efter bioreaktorerna. Behandlingen ger ökad reduktion av fosfor
och suspenderat material. Flockningsmedlet ökar även hygieniseringen. Även här tillsätts flockningsmedlet
på ungefär på samma sätt som i den första slamavskiljaren. Vattnet pumpas från efterfällningstanken
genom ett UV-ljus i servicehuset för hygienisering innan det leds till recipient.
Det renade vattnet släpps till närliggande dike som mynnar i viken, fastighet Stenkyrka-Bräcke 1:4.
Utsläppspunkten sker ca 2 m från stranden på ca 0,5 m djup.
Figur 2. Principskiss, se även Bilaga 3
6
BAGA Kompakt anpassar sig efter det verkliga flödet. Om reservoaren är tom går verket ner i puffläge, dvs
att bio reaktorerna förses endast med stödluft för att biokulturen inte skall skadas. På så vis sparas
energikostnader.
Energikostnaden kan beräknas till ca 1 kW/h per kubikmeter avloppsvatten som renats under förutsättning
att det verkliga flödet är minst 20 m3 per dygn.
Åtgången av fällningsmedel är starkt beroende av det inkommande vattnet, men kan i stort beräknas
mellan 1,5 – 3,5 deciliter per m3 renat avloppsvatten.
Anläggningskontroll
Tillsyn och service
Driften av BAGA Kompakt är nästan helt automatiserad. Endast flockmedel för inbindning av fosfor och
citronsyra för nergörning av UV-ljus behöver fyllas på manuellt. Anläggningen är försedd med ett GSMmodem och eventuella larm skickas till tillsynsman. Ett tillsynsavtal finns tecknat med BAGA Water
Technology AB för den dagliga driften av reningsverket och är därmed tillsynsman. BAGA Water Technology
AB har i sin tur avtal med Bröderna Carlson för den praktiska tillsynen och besök på plats. Enligt
tillsynsavtalet utförs följande:
1. Service som utförs av servicetekniker från BAGA, 1 gång per år för både reningsverk och
pumpstationer.
2. Besök och kontroll av anläggningen, varannan vecka, då följande görs, se även Bilaga 4 (checklista):
a. Påfyllnad av förbrukningsmaterial vid behov
i. Flockmedel
ii. Citronsyra
b. Enklare verifiering/kontroll av anläggningens samtliga funktioner.
c. Optisk kontroll av utgående vatten.
d. Dokumentation av eventuella avvikelser
e. Kontrollera slammagasin och beställa slamtömning (2-3 gånger per , år, á 20 kubikmeter
slam)
f. Checklistor skickas till kontaktpersonen för Bräcke-Hede samfällighetsförening som sparar
dessa på hemsidan.
3. Larm-mottagare. De SMS som skickas från anläggningen tas emot av BAGA samt Bröderna Carlsson.
Läs mer nedan under rubriken ”Driftkontroll och alarmsystem”.
a. BAGA/Bröderna Carlsson skall besöka anläggningen som resultat av mottaget SMS.
Tidsintervallet beror på larmets karaktär och anläggningen aktuella driftbelastning.
b. Om det larmar för flockmedel slut eller citronsyra kan detta oftast tas vid nästa
tillsynsbesök.
c. BAGA/Bröderna Carlsson ombesörjer åtgärder för orsak till larm. Om orsaken ligger utanför
BAGA ansvar och eller kontroll skall det snarast rapporteras till Kontaktpersonen för
Bräcke-Hede samfällighetsförening.
7
Tillsynen av anläggningen görs delvis på distans. Det finns möjlighet att fråga anläggningen med hjälp av
SMS om status. Några av det frågor som man kan ställa via SMS är:
1.
2.
3.
4.
5.
Volym genom anläggningen sista 24 timmarna
Volym genom anläggningen sista 7 dygnen
Volym genom anläggningen sista månaden
Nivå i slamavskiljaren, ges via trycknivågivaren
Batchstorlek, kan ändras via SMS
Driftkontroll och alarmsystem
De larm som skickas via SMS är:
a) Hög Nivå i Reservoar
a. Orsak 1. För högt inkommande flöde.
b. Orsak 2. Pump i Reservoar pumpar inte, trasig eller igensatt.
b) Lång Pumptid Reservoar
a. Orsak 1. Pump i Reservoar igensatt.
c) Hög Nivå i Polersteg
a. Orsak 1. Utgående ledning från UV-ljus igensatt, alt strypt för mycket.
b. Orsak 2. Pump i polersteg, trasig eller igensatt.
d) Lång Pumptid Polersteg
a. Orsak. Pump trasig, igensatt eller UV-ljus för mycket strypt.
e) Lågt Tryck i Sidkanalfläkt. Det bubblar inte i bioreaktorn
a. Orsak 1. Trasig sidkanalfläkt.
b. Orsak 2. Säkring löst ut.
f) Låg Nivå flockmedel i flockmedelstank
a. Orsak 1. Flockmedel slut. Behöver fyllas på!
g) Låg Nivå Citronsyra i citronsyra tank.
a. Orsak 1. Citrinsyra slut. Behöver fyllas på!
Riskanalys
Det finns alltid en risk för driftstörningar i en anläggning. Många av dessa störningar elimineras genom en
fungerande tillsyn och larmfunktion som F-SMS. Skulle ändå en driftstörning inträffa hjälper samma
funktioner till att snabbt upptäcka och avhjälpa eventuellt fel.
I tabellen nedan är möjliga driftstörningar och riskerna med dessa upptagna.
Pos
Beskrivning
Allvarlighet
1
Flockmedel slut
2
Doserpump flockmedel
trasig
Doserslang trasig
3
A*K
Notera
3
Sannolikhe
t
2
6
3
1
3
4
1
4
Fäller inte ut fosfor. F-SMS larm
innan det är ett faktum.
Fäller inte ut fosfor. Upptäcks vid
tillsyn
Fäller inte ut fosfor. Eventuellt
flockmedel på fel ställe. Upptäcks
vid tillsyn.
8
4
Tank flockmedel går
sönder
5
1
5
5
Citronsyra slut
1
2
2
6
Doserpump citronsyra
trasig.
Tank citronsyra går
sönder
1
1
1
4
1
4
8
Strömavbrott
5
3
15
9
Sidkanalfläkts haveri
5
2
10
10
Pumphaveri i reservoar
3
2
6
11
3
2
6
2
2
4
2
1
2
14
Pumphaveri i
slamavskiljare
Pumphaveri slampump i
slamavskiljare.
Pumphaveri slampump i
bioreaktor
Pumphaveri i polersteg
1
1
1
15
UV-ljus trasigt.
1
2
2
16
För hög belastning
4
1
4
17
4
2
8
18
Vattenfilter hos
användare
Fel bruk, utsläpp till
spillvatten av oönskat
vatten eller skräp.
2
4
8
19
Åsknedslag
5
2
10
7
12
13
Man får ett utsläpp av lågt pH ner i
slamavskiljaren. Kan vid stora
mänder slå ut processen i
reningsverket. Larm via F-SMS.
På lång sikt försämrad
desinfektion. F-SMS larm.
På lång sikt försämrad
desinfektion. Upptäcks vid tillsyn.
Man får ett kraftigt sänkt pH i
slamavskiljaren med följd att
processen kan försämras tillfälligt i
bioreaktorn.
Anläggningen slutar att fungera.
Orenat slamavskilt avloppsvatten
kan komma ut till recipient. F-SMS
larm
Bioreaktorn slutar fungerar.
Orenat slamavskilt avloppsvatten
kan komma ut till recipient. F-SMS
larm
F-SMS larm. Lång pumptid från
reservoar följt av hög nivå.
F-SMS larm. Lång pumptid i
slamavskijare följt av hög nivå.
Ökad slammängd i slamavskiljaren.
Upptäcks vid tillsyn.
F-SMS larm. Time out. Ökad SS-halt
ut med försämrad hygienisering.
F-SMS larm. Pumpar ej till UV-ljus
för hygienisering. Ej garanterat
hygieniserat vatten ut till recipient.
Upptäcks vid tillsyn. Ej garanterat
hygieniserat vatten ut till recipient.
Upptäcks vid tillsyn och/eller FSMS larm. Om felkopplade
ledningar med dagvatten,
inläckage kan det ge höga flöden.
Ett annat vatten som stör dosering
av flockmedel bland annat.
Kan ge driftstörningar. Upptäcks
vid tillsyn.
Upptäcks eventuellt vid tillsyn. Kan
ge allvarliga driftstörningar
beroende på vad som släpps ut.
Förebyggande arbete med
information till anslutna om vad
man får och inte får släppa ut via
sitt avlopp.
Upptäcks vid tillsyn. Kan slå ut hela
9
anläggningen tillfälligt.
Utsläppskontroll
Enligt beslut från Miljöförvaltningen, Tjörns kommun och vid kommunens tillsyn den 10 januari 2014 ska
analys på utgående vatten (efter rening och UV-ljus) utföras fyra (4) gånger per år och analys av följande
parametrar skall göra:
Månad
Februari
Parameter
CODcr, BOD7, Total Fosfor, Total Kväve
Juni
CODcr, BOD7, Total Fosfor, Total Kväve, supenderat
material (SS)¤, E-Coli¤, Intestinala Enterokocker¤
Augusti
CODcr, BOD7, Total Fosfor, Total Kväve
November
CODcr, BOD7, Total Fosfor, Total Kväve
¤
extra prov för dessa parametrar tas vid misstanke om att reningen kan vara otillräcklig
Provtagningen utförs av tillsynsmannen (BAGA/Bröderna Carlsson) och skickas därefter till ackrediterat
laboratorium (ALcontrol Laboratories) för kemisk analys. Analysresultaten skickas till styrelsen (kassör och
utsedd ledamot) som vidarebefordrar resultat till BAGA Water Technology AB/Bröderna Carlsson,
Miljöavdelningen på kommunen samt läggs ut på hemisdan.
Analysresultaten jämförs med följande riktvärden (gällande avloppstillstånd). Som riktvärde avses ett värde
som, om det överskrids, medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta sådana åtgärder att värdet
kan hållas. Analysresultaten stäms därför av med BAGA/Bröderna Carlsson.
För bakterier finns inte angivna några riktvärden i tillståndet men analyserade värden kommer att jämföras
med nedan angivna riktvärden enligt Naturvårdsverkets föreskrift om badvattenkvalitet (SNFS 1996-06).
Parameter
riktvärde
BOD7
15 mg/l
Medelvärde för kalenderår
CODcr
70 mg/l
Medelvärde för kalenderår
Total kväve (tot-N)
40 mg/l
Medelvärde för kalenderår
Total fosfor (tot-P)
0,5 mg/l
Medelvärde för kalenderår
E-Coli
Intestinala Enterockocker
100 cfu/100ml
100 cfu/100ml
SNFS 1996-06
SNFS 1996-06
Avloppsvattnets flöde skall enligt tillståndet mätas och dokumenteras varje dygn.
Kemikalier
Polyaluminiumklorid använd vid flockning och citronsyra vid automatisk rengöring av UV-ljus. Påfyllning
utförs vid behov av tillsynsman som också transporterar kemikalier till plats samt omhändertar tomma
dunkar. Se Bilaga 5 för Säkerhetsdatablad för polyaluminiumklorid (BA 100/Dunk 33 kg). Kemikalier
10
förvaras i pumphuset i vilket även Säkerhetsdatablad finns uppsatt på väggen. Vid läckage eller spill rinner
detta via golvbrunnen i huset till slamavskiljaren i reningsverket.
Övriga kontroller
En till två städdagar hålls per år för underhåll av pumphuset, kring pumphuset, pumpstationer samt
ledningsgator och kontroll av brunnar. Vid städdagen görs även en visuell kontroll av utsläppspunkten i
viken.
Rapportering
BAGA rapporterar löpande till Bräcke-Hede Samfällighetsförenings kontaktperson gällande skötsel och drift
av reningsverket. Genomförda tillsyn med ifyllda checklistor (Bilaga 4) skickas löpande till av styrelsen
utsedd kontaktperson. Checklistorna sparas på hemsidan.
Löpande vattenprovtagning på utgående vatten rapporteras från samfällighetsföreningen till kommunens
miljöavdelning, Baga samt Bröderna Carlsson och läggs ut på hemsidan så snart provtagning är utförd samt
analysresultat är rapporterade.
Rapportering av extra undersökningar sker vid behov och rapporteras till ovan nämnda mottagare.
Rapportering av driftstörningar och haverier som är av sådan art att människors hälsa och miljö riskerar att
påverkas negativt ska omgående rapporteras till kommunens miljöavdelning.
En miljörapport skall ges in till kommunens miljöavdelning senast den 31 mars varje år som beskriver
följande under föregående år:







Antal bräddningar
Slamtömningar
Totalt antal förbrukade fällningskemikalier
Driftsstörningar och olyckor
Genomsnittliga flödet genom anläggningen (l/dygn)
Maximala flödet
Utförda kontroller
Rapporten tas fram av samfällighetsföreningen med hjälp av information från BAGA/Bröderna Carlsson.