Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015, prognos för

Transcription

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015
PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015–2016
Text
Catarina Annetorp Hörnsten
Karin Berglind
Håkan Gustavsson
Torbjörn Israelsson
Andreas Mångs
Tord Strannefors
Hans Tydén
Skribenter av fördjupningsrutor
Julia Asplund
Linda Pärlemo
Text- och bildredigering
Josefin Eriksson
Bitte Lyrén
Marcus Löwing
Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar
samt andra underlag var 2015–06–04
Rapporten kan beställas från:
Strömberg
Silovägen 16, 136 50 Jordbro
Telefon: 08–499 88 00
Rekvisitionsnummer: 803 457
Eftertryck tillåten med angivande av källa.
2015–06–10 Ura 2015:4
Innehållsförteckning
Sid
Sammanfattning ................................................................................................................................ 2
Internationell översikt ...................................................................................................................... 12
Finansiella marknader ..................................................................................................................... 21
Svensk ekonomi .............................................................................................................................. 25
Fördjupad bakgrund till BNP-bedömningen ............................................................................ 28
Efterfrågan på arbetskraft ............................................................................................................... 39
Näringsgrenar .................................................................................................................................. 46
Jord- och skogsbruk ................................................................................................................ 47
Industri ..................................................................................................................................... 48
Byggverksamhet ...................................................................................................................... 51
Privata tjänster ......................................................................................................................... 54
Offentliga tjänster .................................................................................................................... 59
Utbudet av arbetskraft ..................................................................................................................... 64
Arbetslösa ....................................................................................................................................... 70
Inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen ........................................................................... 78
Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden ............................................................. 81
Matchningsläget .............................................................................................................................. 96
Regional utveckling ....................................................................................................................... 105
Jämförelse med tidigare prognoser ............................................................................................... 113
Bilagor ........................................................................................................................................... 114
Fördjupningar
Är nyanmälda lediga platser ett bra mått för att mäta efterfrågan på arbetskraft? ......................... 44
Utbildningssammansättning på svensk arbetsmarknad.................................................................. 67
Inträdet på arbetsmarknaden för utomnordiskt födda ..................................................................... 91
Behövs fortsatt hög nettoinvandring? ............................................................................................ 103
2
Sammanfattning
De kommande åren kommer att kännetecknas av både fortsatt god jobbtillväxt och
av att allt fler söker sig ut på arbetsmarknaden. Det innebär att arbetslösheten
endast söker sig nedåt i långsamt tempo. Arbetslösheten beräknas minska från 8
procent i åldrarna 16-64 år 2014 till 7,5 procent 2016. De förändringar som sker på
arbetsmarknaden svarar i stor utsträckning utrikes födda för, vilket sammanhänger med att antalet inrikes födda i befolkningen i åldrarna 16-64 år fortsätter
att minska. Det betyder också att vi bedömer att det är nödvändigt med en fortsatt
stor nettoinvandring framöver. Det är en förutsättning för att klara av att möta
behoven på arbetsmarknaden och för att upprätthålla välfärdspolitiken.
Den svenska arbetsmarknaden är stark i ett internationellt perspektiv. Trots detta
riskerar strukturarbetslösheten att höjas ytterligare. Utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken ökar således under de kommande åren. Det sammanhänger
med ett stort inflöde av arbetsökande som saknar gymnasiekompetens. Inslaget av
grupper som har en markant lägre sannolikhet att hitta ett arbete ökar undan för
undan. Det ökar behovet av att arbetsförmedlarna har möjlighet att ge varje arbetssökande i den situationen mer tid. En ytterligare förbättrad integration är
nyckeln till framgång, och den förbättring som tycks ha skett är inte tillräcklig.
Stigande global tillväxt
Trots en fortsatt mycket expansiv penningpolitik och nedtryckta oljepriser förstärktes
aktiviteten i den globala ekonomin endast i långsam takt under 2014. De globala utsikterna ljusnar successivt under 2015 och 2016 men förbättringen sker i långsamt tempo. Den
globala BNP-tillväxten beräknas till knappt 3,5 procent 2015 och till cirka 4 procent 2016.
Den amerikanska ekonomin blir motorn i världsekonomin. Bidraget från tillväxtekonomierna förblir stort, men mindre än tidigare. Det ser nu även något ljusare ut i euroområdet och en något tydligare återhämtning än vad som förutsågs tidigare är att vänta. Den
svenska ekonomin och arbetsmarknaden gynnas av den gradvisa globala förbättringen.
Efter en tydlig försvagning under första kvartalet 2015 väntas tillväxten i den amerikanska ekonomin gradvis ta mer fart under fortsättningen av året. Mycket talar således
för att inbromsningen i den amerikanska ekonomin var tillfällig. Försvagningen kopplas
bland annat till bistert vinterväder och hamnstrejker på den amerikanska västkusten.
Den amerikanska arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas under 2015 och 2016. Arbetslösheten väntas understiga 5 procent under 2016. De amerikanska hushållen och företagen kommer därmed att agera draglok för världsekonomin. Allt detta gör även att tidpunkten för när den amerikanska centralbanken höjer sin styrränta kommer allt närmare.
Sammantaget beräknas amerikanska BNP öka med 2,1 procent 2015 och med 3,0 procent
2016. Detta kan jämföras med 2,4 procent 2014.
Återhämtningen i euroområdet har fortsatt och inkommande statistik indikerar att utvecklingen är starkare än vad som tidigare var förväntat. Utvecklingen i euroområdet
gynnas av många olika faktorer. Den fortsatt mycket expansiva penningpolitiken – framför allt ECB:s mycket stora obligationsköp – har lett till att kreditgivningen ökat och att
optimismen ökat hos både hushåll och företag. Vidare stimulerar det låga oljepriset ekonomin och inte minst har försvagningen av euron ökat konkurrenskraften hos exportföre-
3
tagen. Utvecklingen är dock fortsatt bräcklig och det finns alltjämt underliggande problem såsom hög skuldsättning, politisk osäkerhet, obetydlig inflation och en mycket hög
arbetslöshet i flera länder. Ytterligare strukturella reformer är därför nödvändiga.
Antalet sysselsatta i euroområdet började öka i början av 2014. Den utvecklingen fortsätter under vår prognosperiod. Även om arbetslösheten har kulminerat förblir nivån mycket hög både 2015 och 2016. Den hittillsvarande nedgången förklaras främst av att jobben
blivit fler. Arbetslösheten bedöms sjunka till 10,7 procent 2016. Det betyder att euroområdet fortsätter att brottas med en mycket hög arbetslöshet även under de kommande
åren. Arbetslöshetens sammansättning är också mycket ogynnsam. Vår bedömning är att
BNP för euroområdet växer med 1,5 procent 2015, vilket kan jämföras med 0,9 procent
2014. För 2016 bedöms tillväxten till cirka 2 procent.
Hushållen förblir tillväxtmotorn i Sverige
Efter en tillfällig svacka under inledningen på 2015 tar tillväxten i den svenska ekonomin
åter mer fart från och med andra halvåret 2015. Den förhållandevis svaga BNPutvecklingen under inledningen av 2015 är en följd av en fortsatt trög återhämtning i den
globala ekonomin. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning av 10 000 arbetsställen
i det privata näringslivet, och av samtliga kommuner och landsting, under våren 2015
visar att man nu räknar med en starkare ökning av efterfrågan på varor och tjänster än
vad man gjorde i de senaste undersökningarna. Bedömningen ligger också tydligt över det
historiska genomsnittet. Även andra framåtblickande indikatorer pekar på att den ekonomiska aktiviteten kommer att växla upp.
Den bild av utvecklingen i den svenska ekonomin som vi gav i föregående prognos står i
huvudsak fast. Detta betyder att det är den inhemska efterfrågan som kommer att driva
tillväxten. Hushållen får en fortsatt god inkomstutveckling samtidigt som deras förmögenhetsställning fortsätter att vara stark. Dessutom har hushållen varit ovanligt sparsamma. Denna försiktighet består ett tag till, men under framför allt 2016 bedömer vi att
hushållen kommer att lätta på plånboken något mer.
Investeringskonjunkturen förstärktes tydligt under andra halvåret 2014, men blev i det
närmaste oförändrad mellan fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015. Den svaga
utvecklingen under årets första kvartal förklaras dock av en tillfällig ökning under fjärde
kvartalet 2014. Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka i god takt under första kvartalet.
De fortsätter att öka under 2015 och 2016, men i något lägre takt än under 2014. Samtidigt förstärks investeringsökningen i industrin och i den offentliga sektorn – framför allt
under 2016.
Den långsamma återhämtning som sker av den globala ekonomin påverkar den svenska
exporten. Förstärkningen blir därför förhållandevis blygsam 2015, men under 2016 finns
förutsättningar för en mer tydlig exporttillväxt. Importen ökar emellertid i snabbare takt
än exporten under både 2015 och 2016. Detta betyder att nettoexporten ger ett negativt
bidrag till BNP-tillväxten under prognosperioden. Efter att ha ökat med 2,5 procent under
2014 bedömer vi att BNP växer med 2,5 procent 2015 och med 3,0 procent 2016, kalenderkorrigerat.
4
Drygt 110 000 fler sysselsatta 2016
Framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft under
både 2015 och 2016. Exempelvis indikerar Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning
våren 2015 att arbetsgivarna kommer att fortsätta öka antalet anställda i ett tämligen gott
tempo, detta på såväl ett som två års sikt. I takt med att konjunkturen gradvis förbättras
väntas sysselsättningsökningen tillta. För 2015 beräknas sysselsättningen (16-64 år) öka
med 50 000 personer (motsvarande 1,1 procent). Under 2016 förväntas antalet sysselsatta
öka med 61 000 personer (motsvarande 1,3 procent) vilket innebär att antalet sysselsatta
2016 landar på nära 4,7 miljoner. Detta kan jämföras med en jobbtillväxt på 43 000 personer – motsvarande 0,9 procent – under 2014. Under 2016 blir den relativa sysselsättningsgraden 76,6 procent. Antalet sysselsatta ökar mest i den privata tjänstesektorn, men
relativt sett är ökningen starkare i offentliga tjänster.
Enligt Nationalräkenskaperna ökade antalet arbetade timmar med 1,8 procent under
2014. Arbetade timmar bedöms fortsätta att växa i god takt under både 2015 och 2016
eller med 1,6 respektive 1,8 procent, vilket är större ökningar än den bedömda tillväxten
av antalet sysselsatta (åldersgruppen 15-74 år). Detta betyder att medelarbetstiden bedöms öka. Produktiviteten i privat näringsliv har utvecklats förhållandevis svagt under
lång tid. Under 2015 bedöms BNP-produktiviteten öka med 0,9 procent och under 2016
med 1,2 procent. Detta kan jämföras med 0,7 procent under 2014.
Sysselsättningen ökar mest bland unga
Under prognosperioden bedöms sysselsättningen öka för samtliga åldersgrupper, men det
är i synnerhet ungdomarna som gynnas av den starka arbetsmarknaden. En stor del av
jobbtillväxten sker nämligen inom yrkesområden med lägre krav på utbildning och erfarenhet. Dessutom kan man notera att en stor del av sysselsättningsökningen, särskilt
bland de unga, avser tillfälliga anställningar.
Antalet sysselsatta med längre utbildning fortsätter att öka
Under prognosperioden väntas antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning öka
mest, vilket möjliggörs av en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet med den utbildningsbakgrunden. Antalet sysselsatta med gymnasieutbildning bedöms endast förändras i liten
omfattning, medan antalet med endast förgymnasial utbildning fortsätter att minska. Det
stora tillskottet av eftergymnasialt utbildade får till följd att fler med den utbildningsnivån rekryteras till jobb på gymnasienivå.
Första kvartalet 2015 hade gruppen förgymnasialt utbildade (25-64 år) en sysselsättningsgrad motsvarande 60 procent. Detta kan jämföras med nästan 88 procent hos dem
med eftergymnasial utbildning längre än två år (25-64 år) och 82 procent bland de med
gymnasial utbildning (25-64 år). Det finns således en stor potential att öka sysselsättningen bland de korttidsutbildade. Många av dessa personer är dock i behov av omfattande kompetenshöjande insatser för att detta ska kunna realiseras.
Utrikes födda svarar för nästan hela sysselsättningsökningen
Nästan hela den sysselsättningsökning (16-64 år) som bedöms i denna prognos – 111 000
personer under 2015 och 2016 – svarar utrikes födda för. Denna grupp svarar emellertid
för hela tillskottet i såväl befolkning som arbetskraft. Tillskottet kommer främst från per-
5
soner födda utanför Europa. Den framtida sysselsättningstillväxten blir ännu mer beroende av utvecklingen bland utrikes födda, eftersom den inrikes födda befolkningen krymper. Vi bedömer att såväl antalet sysselsatta som sysselsättningsgraden för utrikes födda
fortsätter att stiga under prognoshorisonten.
Det finns tecken på att åtminstone delar av integrationsprocessen på arbetsmarknaden
tycks ha förbättrats, trots att vi nu har en betydligt större grupp av invandrare med kort
vistelsetid i landet som konkurrerar om de lediga jobben. Skillnaden i sysselsättningsgrad
mellan i synnerhet utomeuropeiskt födda och inrikes födda är dock mycket stor. Särskilt
stor är skillnaden mellan de två grupperna bland kvinnor.
Arbetskraften fortsätter att växa starkt
Även om befolkningen i yrkesverksamma åldrar endast har ökat svagt under senare år så
har antalet personer i arbetskraften ökat starkt. Detta har kunnat ske till följd av ett ökat
arbetskraftsdeltagande hos befolkningen – vilket delvis är en effekt av en utbudsstimulerande politik. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har påskyndat inträdet i arbetskraften för nyanlända invandrare. Invandringen bedöms fortsätta att ligga på en hög nivå
under de närmaste åren till följd av stor asyl- och anhöriginvandring. Detta ger ett värdefullt tillskott till arbetskraften som utan invandring hade minskat – utrikes födda svarar
för hela arbetskraftstillväxten sedan 2008. Det betyder också att vi bedömer att det är
nödvändigt med en fortsatt stor nettoinvandring framöver.
De närmaste åren beräknas arbetskraften fortsätta att växa i god takt. År 2015 beräknas
den öka med 42 000 personer och år 2016 med 48 000 personer. Befolkningens arbetskraftsdeltagande beräknas till 82,7 procent 2016. Utbudet av arbetskraft behöver fortsätta
att öka i hög takt för att det ska gå att upprätthålla en god och uthållig ökning av sysselsättningen.
Stark sysselsättningstillväxt inom offentliga tjänster
Den svenska industrin har tydligt präglats av de senaste årens globala lågkonjunktur och
industriproduktionen har haft en svag utveckling under en längre period. Även under
2014 var utvecklingen dämpad, då såväl produktion som orderingång föll tillbaka ytterligare. Under första kvartalet 2015 vände emellertid industriproduktionen svagt uppåt.
Ljusare globala utsikter och ökad världshandel gynnar exportberoende länder som Sverige. De positiva tecknen till trots finns det fortfarande en del orosmoln vad gäller den
svenska industrisektorns utveckling. Exempelvis pekar framåtblickande indikatorer som
Konjunkturinstitutets konfidensindikator och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning på en viss försvagning av industriföretagens förväntningar sedan slutet på 2014.
Antalet sysselsatta inom industrin har minskat tydligt under senare år. De senaste kvartalen har dock nedgången av antalet sysselsatta mattats av tydligt. Även om antalet sysselsatta inom industrin kommer att vara lägre 2015 än under 2014 innebär detta att vi förutser en viss jobbtillväxt under 2016.
Byggkonjunkturen fortsätter att vara stark. Vår arbetsgivarundersökning visar att efterfrågeläget bland byggföretagen under det senaste halvåret har utvecklats starkare än de
förväntade sig i höstas. Företagens förväntningar inför framtiden är också starkare än
normalt. Antalet påbörjade lägenheter fortsatte att öka under första kvartalet 2015. Dessutom har antalet bygglov för bostäder och fritidshus ökat under hela 2014 och inledning-
6
en av 2015. Trots den starka byggkonjunkturen har dock sysselsättningen i näringen inte
ökat. En viktig förklaring är att företagen inom byggverksamheten i allt större grad använder sig av inhyrd personal och utländsk arbetskraft. Den fortsatt starka byggkonjunkturen talar för att sysselsättningen kommer att öka både 2015 och 2016. Vår bedömning
är att sysselsättningen ökar med 4 000 personer 2015 och med lika många 2016. Användningen av inhyrd personal och utländsk arbetskraft fortsätter att hålla tillbaka jobbtillväxten även under dessa år.
Den privata tjänstesektorn fortsätter att växa. Vår undersökning visar att förväntningsläget bland företagen för det kommande halvåret är något starkare än normalt. Sysselsättningen ökade i god takt under 2014 och inledningen av 2015. Under prognosperioden
fortsätter sysselsättningen att öka tydligt. En stark inhemsk efterfrågan, i synnerhet hushållens konsumtion, förväntas driva tillväxten under prognosperioden. Det är därför
framför allt tjänster som riktas mot hushållen som väntas möta en stark utveckling, men
även inom mer företagsnära tjänster väntas en ökning. Dessa arbetsgivare gynnas av en
fortsatt stark utveckling i offentliga tjänstesektorn och byggverksamheten samt av en
ökande optimism inom industrin. Vi bedömer att antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökar med 30 000 personer 2015 och med ytterligare 32 000 personer under
2016.
Jobben fortsätter att växa i god fart inom området offentliga tjänster och där sker även
den starkaste jobbtillväxten relativt sett. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning
visar att arbetsgivarna planerar för fler anställda på både ett och två års sikt samt på en
fortsatt ökning av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter. Under vår prognosperiod
kommer arbetsgivarnas ekonomiska förutsättningar inte att begränsa möjligheterna att
expandera sina verksamheter. Också de privata arbetsgivarna inom området planerar för
fler anställda under hela vår prognosperiod. Arbetsförmedlingen bedömer därför att
sysselsättningen kommer att öka hos både offentliga och privata arbetsgivare inom området också under 2015 och 2016. Inom vissa yrken riskerar dock den allt större bristen på
arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida sysselsättningsutvecklingen.
Storstadslänen växer snabbast men uppgången blir bred
Sysselsättningen steg på bred front i landet under 2014 och ett flertal av landets regioner,
även utanför storstadslänen, visade en stark sysselsättningstillväxt. Under både 2015 och
2016 fortsätter sysselsättningen att stiga i samtliga län. Storstadslänen – med Stockholm i
täten – väntas fortsätta att uppvisa den tydligaste jobbtillväxten även om sysselsättningsökningen förväntas växla upp bland merparten av övriga län under 2016.
Även om sysselsättningen väntas stiga i hela landet under prognosperioden utgör Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands och Västernorrlands län motpoler till övriga regioner.
Den svagare utvecklingen i dessa län förklaras främst av en ogynnsam näringsstruktur. I
några fall begränsas jobbtillväxten också av ett vikande befolkningsunderlag i åldrarna
16-64 år. Det tidigare mönstret med en kraftigare sysselsättningstillväxt i regioner med en
mer diversifierad näringsstruktur väntas således bestå. Under främst 2016 väntas dock en
successivt ökad aktivitet inom industrin gynna sysselsättningen även i landets traditionellt sett mer industritunga regioner.
7
Arbetslösheten minskar till 7,5 procent 2016
Arbetslösheten har endast uppvisat små förändringar under de senaste åren och uppgick
2014 till i genomsnitt 8,0 procent, motsvarande 400 000 personer, i åldrarna 16-64 år.
Den fortsätter att minska i långsam takt under både 2015 och 2016, men inslaget av
strukturellt arbetslösa ökar ytterligare. Under 2015 bedöms arbetslösheten uppgå till 7,8
procent och 2016 till 7,5 procent. Att arbetslösheten – trots en stark jobbtillväxt – inte
faller mer markerat beror på en fortsatt stark tillväxt av arbetskraften.
Det är viktigt att kartlägga arbetslösheten, i synnerhet att beskriva vilka grupper som har
särskilt svårt att få jobb. De heltidsstuderande som söker jobb utgör i många fall inget
arbetsmarknadspolitiskt problem eftersom många ser studier som sin huvudsakliga aktivitet. Av de arbetslösa 2014 var 130 000 heltidsstuderande som aktivt sökte arbete, motsvarande 2,6 procent av arbetskraften. Denna grupp har minskat svagt jämfört med 2013.
Antalet arbetslösa som inte var heltidsstuderande var 270 000 under 2014, motsvarande
5,4 procent av arbetskraften, vilket är samma nivå som 2013.
Arbetslösheten för inrikes födda har minskat och den utvecklingen fortsätter. Å andra
sidan förändras arbetslösheten för utrikes födda endast marginellt. Det sammanhänger
med att hela tillskottet av arbetskraft härrör från utrikes födda, medan inrikes födda fortsätter att minska i antal. Det är framför allt bland ungdomar som arbetslösheten minskar,
vilket beror på att unga gynnas mest av den fortsatta förstärkningen på arbetsmarknaden.
Färre inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen
Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen – det vill säga öppet arbetslösa och
sökande i program med aktivitetsstöd – bedöms fortsätta minska, dock i långsam takt. Av
de arbetslösa är det i första hand de som står närmast arbetsmarknaden som kommer ut i
jobb när arbetsmarknaden stärks. Sammansättningen av inskrivna arbetslösa har förändrats påtagligt, då inslaget av personer som står långt från arbetsmarknaden – det vill säga
utsatta grupper – fortsatt att öka på Arbetsförmedlingen.
Den breda sysselsättningstillväxten i landet avspeglas i fortsatt fallande arbetslöshetstal –
visat som inskrivna arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften – i de
flesta av landets regioner under både 2015 och 2016. Den tidigare beskrivna tudelningen
mellan mer industriintensiva och mer tjänsteintensiva arbetsmarknader består, vilket
innebär fortsatt höga arbetslöshetsnivåer i främst Gävleborgs, Blekinge och Södermanlands län. I dessa län förväntas relativa arbetslöshetstal på över 10 procent under fjärde
kvartalet 2016. Samtidigt väntas fortsatt låga arbetslöshetnivåer i Uppsala, Stockholms
och Hallands län. Bland storstadsregionerna bedöms Skåne län fortsätta att bokföra den
högsta arbetslösheten.
Matchningen ska stå i fokus åren 2015 och 2016
Kärnan i Arbetsförmedlingens uppdrag är att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas
behov. Under 2015 och 2016 kommer Arbetsförmedlingens arbete att påverkas av att
efterfrågan på arbetskraft främst gynnar arbetssökande med gymnasial och eftergymnasial utbildning samtidigt som antalet arbetslösa med kortare utbildning ökar. Arbetslöshetens struktur år 2015 skiljer sig kraftigt åt jämfört med motsvarande konjunkturlägen tidigare. Det finns en stor tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller yrkeskompetenser
som endast efterfrågas i liten grad. Andelen arbetslösa som har svårare att finna ett arbete
8
kommer således att öka under prognosperioden. Arbetsförmedlingens matchningsarbete
kommer utifrån dessa förutsättningar att utsättas för ökade utmaningar.
För att upprätthålla tillgången på efterfrågad arbetskraft de närmaste åren blir således
arbetet med att förstärka arbetslösas position på arbetsmarknaden synnerligen viktigt.
Omställningen och rörligheten på arbetsmarknaden måste vara hög och det är väsentligt
att arbeta med aktiva insatser riktade mot arbetslösa som har svårt att finna en lösning på
sina arbetsmarknadsproblem. Det är viktigt att motverka den del av arbetslösheten som
är strukturell, det vill säga arbetslösa som befinner sig på utbildningsnivåer, inom utbildningsinriktningar eller inom tillbakagående yrken där det råder hög arbetslöshet oavsett
konjunkturläge. Misslyckas detta kommer jämviktsarbetslösheten att öka. Konjunkturinstitutet skattar den svenska jämviktsarbetslösheten till 7 procent.
Matchningssvårigheterna har inte ökat ur ett arbetsgivarperspektiv
Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att öka det senaste året. I en sådan utveckling stiger
normalt bristen på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Bristen på arbetskraft har också
ökat inom det privata näringslivet men i tämligen begränsad utsträckning. Dock är bristen på arbetskraft fortfarande lägre än vid motsvarande efterfrågelägen tidigare. Även om
bristtalen inom det privata näringslivet bedöms fortsätta öka något under prognosåren
finns det inga tecken på att dessa kommer att påverka ekonomin negativt 2015 och mycket tyder på att detta även gäller för 2016.
Det finns sannolikt flera bidragande orsaker till de fortsatt begränsade rekryteringsproblemen. En viktig faktor är att efterfrågan på arbetskraft till stor del återfunnits inom
privata tjänstenäringar där det inte ställts så höga utbildningskrav. Dessutom har efterfrågan inom privat tjänstesektor främst uppstått i de tre storstadsregionerna, där tillgången på arbetskraft är god.
En ytterligare orsak till att bristen på arbetskraft ökat endast i begränsad grad är de ökade
inslagen av utländska entreprenörer, särskilt inom vissa branscher såsom byggverksamhet och transport. Det har även blivit vanligare att lägga ut uppdrag på företag i andra
länder, till exempel inom IT och teknik. Det sker också en viss arbetskraftsinvandring
inom en del stora bristyrken på arbetsmarknaden. Andra förklaringar kan vara att arbetsgivare lättare når den arbetskraft de önskar rekrytera, till exempel genom sociala medier,
och att det fortfarande finns många arbetslösa som söker de lediga jobben.
Allt mer ansträngt rekryteringsläge inom offentliga tjänster
Inom delar av området offentliga tjänster är dock rekryteringsläget ansträngt och det
svåra bristläget blir än skarpare kommande år. Bristen på utbildad arbetskraft väntas
stiga successivt och arbetsgivarna får i många fall svårt att fullt ut upprätthålla service
inom sina verksamheter. Bristen på arbetskraft riskerar att bromsa den samlade ökningen
av sysselsättningen inom sektorn. Bristen på utbildad arbetskraft blir särskilt stor inom
yrken på högskolenivå, men det finns även en tydlig tendens till ökad brist på vårdutbildade på gymnasienivå.
Det allt mer problematiska rekryteringsläget sammanhänger med flera faktorer. En viktig
faktor är att det inom flera yrken finns ett strukturellt underskott på nyexaminerade. Anledningen är att antalet utbildningsplatser är för litet och i vissa fall är dessutom sökintresset för lågt till utbildningarna. En annan bidragande faktor till den ökade bristen på
9
arbetskraft är att generationsväxlingen fortfarande påverkar rekryteringsläget inom
många regioner utanför de tre storstadsregionerna.
Brist på arbetskraft inom vissa branscher
Bristen på arbetskraft inom det privata näringslivet väntas öka något till slutet av 2016.
Ökningen begränsas till vissa branscher. För offentliga tjänstesektorn förblir rekryteringsläget bekymmersamt. Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande:

Yrken inom hälso- och sjukvård

Läraryrken

Yrken inom teknik och data

Yrken inom bygg- och anläggningarbete

Kvalificerade yrken inom industrin

Några enskilda yrken inom tjänster och service
Allt fler inskrivna arbetslösa har en utsatt ställning på arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingen har fått ett breddat uppdrag genom etableringsuppdraget och sjukförsäkringsreformen. Detta har medfört att sammansättningen av de inskrivna arbetslösa
har förändrats kraftigt. En allt större andel av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör grupper som generellt har svårare att få ett arbete än andra och därmed
löper högre risk att bli långtidsarbetslösa. Till dessa grupper hör personer med endast
förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer i åldern 55-64 år och personer
med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa grupper benämns
som utsatta grupper. I gruppen med endast förgymnasial utbildning ingår även ungdomar
med bristfällig utbildning. Ungdomar är dock generellt inte en grupp med utsatt ställning
på arbetsmarknaden.
Det är här viktigt att poängtera att de som ingår i grupper med utsatt ställning i genomsnitt har svårare att få arbete än övriga grupper på arbetsmarknaden men att det inom
respektive grupp naturligtvis finns individuella skillnader som gör att alla inte har svårt
att få arbete. Jobbchansen, det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett
arbete, är dubbelt så stor för dem som har en starkare position på arbetsmarknaden än
för dem som ingår i en utsatt grupp. Under första kvartalet 2015 var jobbchansen omkring 5 procent för utsatta grupper jämfört med cirka 11 procent för dem med en starkare
ställning på arbetsmarknaden.
Arbetslösheten ökar för dem i utsatt ställning
I april 2015 var totalt 366 000 inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Av dessa
tillhörde 68 procent eller 250 000 personer de grupper som har en utsatt ställning på
arbetsmarknaden. Av dem har mer än hälften varit arbetslösa mer än ett år. Den nedgång
av antalet inskrivna arbetslösa som bedöms för 2015 och 2016 kommer helt och hållet att
ske i grupper som har en starkare ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt väntas antalet
arbetslösa i utsatta grupper öka under dessa bägge år. Orsaken är framför allt ett fortsatt
stort inflöde av nyanlända till etableringsuppdraget. Detta är en följd av många flyktinginvandrare från framför allt Syrien, men även från andra länder med politisk instabilitet.
10
En annan faktor som också påverkar ökningen av antalet inskrivna arbetslösa med utsatt
ställning, men i mindre utsträckning, är överföringen av personer till Arbetsförmedlingen
från Försäkringskassan.
Det är framför allt bland män med utsatt ställning som arbetslösheten ökar. Detta förklaras främst av att det är fler män än kvinnor som invandrar. Men även bland kvinnorna i
utsatta grupper finns det nu en tendens till ökning av arbetslösheten. Däremot minskar
arbetslösheten för både män och kvinnor bland dem som har en starkare ställning på
arbetsmarknaden.
Andelen av de arbetslösa som har en utsatt ställning bedöms nå 70 procent i slutet av
2015. Under 2016 väntas andelen fortsätta att öka för att passera 75 procent under andra
halvåret. Att andelen i utsatta grupper ökar ytterligare beror både på en fortsatt ökning av
antalet arbetslösa i utsatta grupper och på en nedgång av arbetslösheten i övriga grupper.
Antalet arbetslösa utomeuropeiskt födda ökar stadigt
Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen.
Antalet inskrivna arbetslösa utomeuropeiskt födda har ökat kontinuerligt och starkt, från
40 000 personer 2008, till en nivå på 130 000 personer i april 2015. Den markanta ökningen förklaras av ett stort inflöde av personer i etableringsuppdraget sedan det infördes
2010. Eftersom flyktingströmmarna förväntas vara fortsatt stora 2015 och 2016 beräknas
denna grupp öka ytterligare framöver. Under det senaste året har arbetslösheten för dem
med endast förgymnasial utbildning minskat. Minskningen har nu upphört och vänts till
en uppgång. Totalt utgjorde gruppen 116 000 personer i april 2015. Av dessa har nästan
hälften, över 50 000, en ofullständig grundskoleutbildning. Arbetslösa i åldern 55-64 år
och arbetslösa med funktionsnedsättning har minskat under det senaste året. Nedgångstakten har dock avtagit, speciellt för dem i åldersgruppen 55-64 år. Antalet inskrivna arbetslösa i åldern 55-64 år uppgick till 55 000 i april 2015. Motsvarande antal för personer
med funktionsnedsättning var 75 000.
11
Valda indikatorer
Procentuell förändring
2012
2013
BNP, till marknadspris
2014
Prognos
2015
2016
-0,3
1,3
2,3
2,7
3,2
BNP, kalenderkorrigerat
0,1
1,3
2,5
2,5
3,0
Arbetade timmar, kalenderkorrigerat
0,7
0,3
1,8
1,6
1,8
-0,6
1,0
0,7
0,9
1,2
KPIF, inflation, årsgenomsnitt
1,0
0,9
0,5
1,0
1,6
Timlön1
3,0
2,5
2,9
2,9
3,2
Hushållens reala disp. inkomster2
3,8
2,1
2,6
2,7
2,3
Privat konsumtion
0,8
1,9
2,4
2,2
2,6
15,2
15,6
15,8
16,2
15,9
Produktivitetstillväxt
Sparkvot, inkl. avtalspension3
Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
123
4
Nyckeltal
Tusental/procent
Utfall
Förändring, tusental/procentenheter
Prognos
Utfall
Prognos
2013
2014
2015
2016
2013
2014
2015
2016
Arbetskraft (16-64 år)
4 948
4 988
5 030
5 078
53
40
42
48
Sysselsatta (16-64 år)
4 545
4 588
4 638
4 699
43
43
50
61
403
400
392
379
9
-3
-8
-13
Arbetslösa (16-64 år)
Arbetslöshet (16-64 år)
8,1
8,0
7,8
7,5
0,1
-0,1
-0,2
-0,3
Relativa arbetskraftstal (16-64 år)
82,2
82,6
82,8
82,7
0,7
0,4
0,2
-0,1
Sysselsättningsgrad (16-64 år)
75,5
76,0
76,3
76,6
0,6
0,5
0,3
0,3
Inskrivna arbetslösa (16-64 år)5
404
379
367
347
11
-25
-12
-20
Arbetsmarknadspolitiska program (16-64 år)6
201
191
197
205
14
-10
6
8
4 705
4 772
4 840
4 919
48
67
68
79
Arbetslösa (15-74 år)
411
411
406
395
8
0
-5
-11
Arbetslöshet (15-74 år)
8,0
7,9
7,7
7,4
0,0
-0,1
-0,2
-0,3
Sysselsatta (15-74 år)
56
Avser Konjunkturlönestatistiken.
Avser hushåll och deras icke vinstdrivande organisationer.
3 Procent av disponibel inkomst.
4 Summeringarna stämmer inte alltid på grund av avrundningar.
5 Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.
6 Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.
1
2
12
Internationell översikt
Trots en mycket expansiv penningpolitik och nedtryckta oljepriser har aktiviteten i
den globala ekonomin endast förstärkts i långsam takt. Förbättringen fortsätter i
långsam takt under 2015 och 2016. Dock tilltar tillväxten under loppet av prognosperioden.
De amerikanska hushållen och företagen agerar draglok för världsekonomin och
bidraget från tillväxtekonomierna blir stort, men mindre än tidigare. Bakom detta
ligger en lugnare ekonomisk aktivitet i Kina och att vissa länder, exempelvis Ryssland och Brasilien, brottas med stora ekonomiska problem. Det ser något ljusare ut
i euroområdet och en något tydligare återhämtning är där att vänta, vilket sammanhänger med att ECB vunnit allt större förtroende för sin penningpolitik. Hushållen ser också något mer positivt på framtiden, vilket är bra för den privata konsumtionen. Exporten gynnas dessutom av ett fortsatt sjunkande värde på euron.
Global BNP växer med omkring 4 procent 2016
För många länder är den höga arbetslösheten den största utmaningen under de kommande åren, detta i synnerhet då den strukturella arbetslösheten är hög. Vidare brottas
många centralbanker fortsatt med alltför låg inflation, men deflationshotet bedöms ha
minskat. Den globala BNP-tillväxten beräknas till knappt 3,5 procent 2015, vilket betyder
att den blir svag fyra år i följd. Vi bedömer att tillväxten uppgår till cirka 4 procent 2016.
Det betyder att världshandeln växer snabbare 2015 och 2016 än 2014, vilket gynnar exportberoende länder som Sverige och Tyskland.
Global BNP-tillväxt
Prognos för 2015 - 2016
Heldragen linje = historiskt genomsnitt
7
Procent
6
5
4
3
2
1
0
-1
1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014
1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016
Källa: Macrobond och Arbetsförmedlingen
Hushåll och företag i USA är motorerna i världsekonomin
BNP-tillväxten i Förenta staterna försvagades påtagligt under första kvartalet 2015, jämfört med fjärde kvartalet 2014. Detta kan i hög grad kopplas till bistert vinterväder och
hamnstrejker på den amerikanska västkusten. Dessutom påverkade den starka dollarn
exporten negativt medan importen gynnades. Det finns dock en del som talar för att
13
denna svacka är tillfällig. Inköpschefsindex för privata tjänster har varit starkt under ett
års tid och hushållen är förhållandevis optimistiska inför framtiden. Vidare talar den
starka arbetsmarknaden för att lönerna förstärks framöver. Till detta kan läggas ökade
hushållsförmögenheter. Dessutom har hushållen amorterat ned sina skulder till en låg
nivå. Sammantaget talar detta för en god privat konsumtion under de kommande åren.
Det finns också en del som talar för ökade investeringar framöver, bland annat en svag
produktivitetstillväxt. Dessutom ökar antalet hushåll tydligt, vilket tillsammans med låga
räntor talar för ökade bostadsinvesteringar. Exporten fortsätter att plågas av att dollarn
fortsätter att förstärkas, vilket sannolikt ligger bakom att inköpschefsindex för industrin
är ganska svagt. Dock är USA inte lika beroende av exportutvecklingen som andra länder,
exporten utgör bara 13 procent av BNP och importen 16 procent.7 Sammantaget beräknas
BNP öka med 2,1 procent 2015 och med 3,0 procent 2016. Detta kan jämföras med
2,4 procent 2014.
Konsumentförtroende, USA - University of Michigan
november 1952 - april 2015
120
100
80
60
40
20
0
1952
1959
1966
1973
1980
1987
1994
2001
2008
2015
Säsongrensade värden
Källa: Macrobond
Jobbtillväxten fortsätter
Det har skett en rejäl förbättring av läget på den amerikanska arbetsmarknaden och arbetslösheten har enligt beräkningar av OECD nått jämviktsnivån. Arbetslösheten har fallit
från 10,0 procent våren 2009 till 5,4 procent i april 2015.8 Bakom nedgången ligger en
stark jobbtillväxt, vilken varit något större än befolkningstillväxten varvid sysselsättningsgraden förstärkts något. Dock ligger nivån fortfarande tydligt under den som bokfördes före finanskrisen i slutet av 2008. En del av arbetslöshetsnedgången kan kopplas
till ett minskat deltagande i arbetslivet. Nedgången av arbetskraftsdeltagandet har upphört och nivån har varit oförändrad under det senaste året.
Arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas i Förenta staterna under 2015 och 2016. Det
betyder ökade rekryteringsproblem, vilket talar för en högre löneökningstakt framöver.
Nedgången av arbetslösheten bedöms också motverkas av ett ökat utbud av arbetskraft,
7
8
SEB, Nordic Outlook, maj 2015.
Alla jämförelser av arbetslöshet och sysselsättning avser säsongrensade värden.
14
då mycket talar för att andelen av befolkningen som är på arbetsmarknaden ökar under
de kommande åren. Trots allt bedöms arbetslösheten fortsätta att minska och understiga
5 procent 2016. En central fråga är om strukturarbetslösheten ökat i Förenta staterna.
Långtidsarbetslösheten har dock minskat påtagligt, men ligger i antal fortfarande över
nivån som rådde före finanskrisen. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden uppgick till
30,8 veckor i april 2015, vilket kan jämföras med 16,9 veckor i april 2008. Utmaningen
för arbetsmarknadspolitiken i Förenta staterna är att få till stånd en snabbare ökning av
utbudet av arbetskraft, dels genom att få tillbaka dem som lämnat arbetsmarknaden dels
genom att stimulera nya att komma in på arbetsmarknaden.
Arbetskraft och sysselsättning relaterat
till befolkningen 16 år och äldre i USA
januari 1980 - april 2015
Relativt arbetskraftstal
70
Sysselsättningsgrad
Procent
65
60
55
50
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
Källa: Macrobond
Hoppfullt för den japanska ekonomin trots trög inledning på 2015
År 2014 blev ett mörkt år för den japanska ekonomin. BNP blev oförändrad mellan 2013
och 2014 och det är värt att notera att ett starkt första kvartal 2014 motverkade att BNP
föll på årsbasis. Under inledningen av 2015 har en viss förbättring skett och de framåtblickande indikatorerna visar på en viss förbättring jämfört med kvartalen innan. Den
japanska exporten gynnas av en ökad global handel framöver och en ökad konkurrenskraft via en svag yen. Till detta kommer att den privata konsumtionen bör få en skjuts
uppåt 2016 genom att japanska hushåll antas tidigarelägga inköp före nästa momshöjning
2017. Den japanska arbetsmarknaden är mycket ansträngd och arbetslösheten har sjunkit
till 3,3 procent i april 2015. Jobberbjudandena har nått en i det närmaste rekordnivå, och
det är helt nödvändigt att föra en mer utbudsstimulerande politik, annars riskerar brist på
arbetskraft att bli en stor hämsko för den japanska ekonomin. BNP bedöms öka med cirka
0,8 procent 2015 och med 1,3 procent 2016.
Temponedväxling i Kinas ekonomi
De asiatiska utvecklingsekonomierna fortsätter att växa snabbare än världsekonomin
under de närmaste åren, men tillväxttakten fortsätter att dämpas något. Det sammanhänger med att tillväxten i Kina fortsätter att reduceras. För övriga ekonomier bedöms
tillväxten accelerera försiktigt. BNP i Kina ökade med 7,4 procent 2014, vilket kan jämfö-
15
ras med 7,7 procent 2013. Första kvartalet 2015 minskade tillväxten till 7 procent, och de
flesta bedömare räknar med en tillväxt under 7 procent under såväl 2015 och 2016.
Bakom denna nedväxling ligger bland annat den kinesiska regeringens omläggning av
politiken och en uttalad ambition om en bredare bas för tillväxten. Målet är att minska
exportberoendet och få en högre inhemsk konsumtion, vilket tenderar att gynna tjänstesektorn på bekostnad av industrin. Dessutom är en inbromsning av bostadsinvesteringarna nödvändig, då utbudet av osålda lägenheter förblivit stort trots priskorrigeringar.
Det innebär att byggandet förblir lågt framöver. Återhållsamma bostadsinvesteringar är
en viktig pusselbit för att undvika en kraftigare nedgång i ekonomin, vilket sannolikt kan
bli effekten av ett tydligare fall i bostadspriserna.
Den kinesiska arbetsmarknaden fortsätter att uppvisa styrka. Arbetslösheten bedöms
ligga på cirka 4 procent i de större städerna, och det innebär att lönerna kan fortsätta att
stiga i god takt. Detta innebär också att de kinesiska hushållen får utrymme att öka den
privata konsumtionen i god takt. Förstärkningen av världsekonomin gynnar också exporten, som dock kan hållas tillbaka av en förstärkt yuan.
Försiktig ljusning i euroområdet
Återhämtningen i euroområdet har fortsatt och inkommande statistik indikerar att utvecklingen är starkare än vad bedömare förväntat sig. Utvecklingen stödjs av många faktorer. Den expansiva penningpolitiken och framför allt ECB:s mycket stora obligationsköp
har lett till att kreditgivningen ökat och till att optimismen ökat hos både hushåll och
företag. Vidare stimulerar det låga oljepriset ekonomin och inte minst har försvagningen
av euron ökat konkurrenskraften hos exportföretagen. Dock är utvecklingen fortsatt
bräcklig med underliggande problem i flera länder, såsom hög skuldsättning, politisk
osäkerhet, obetydlig inflation och en mycket hög arbetslöshet som plågar hushållens ekonomi. Som vanligt är situationen i Grekland en källa till oro och det pågår ständigt en
diskussion om landet kommer att bli kvar i eurosamarbetet. Hittills har inte den grekiska
regeringen lyckats presentera någon reformlista som upplevts som tillräcklig. Det råder i
skrivande stund en stor osäkerhet om Grekland kommer att få nya lån utbetalda, och det
är nödvändigt för att landet skall undvika statsbankrutt.
Under första kvartalet 2015 växte BNP i euroområdet med 0,4 procent jämfört med föregående kvartal, och den tendensbaserade statistiken pekar mot att BNP ökar med något
mer under andra kvartalet. Det betyder att BNP för 2015 och 2016 har reviderats upp av
samtliga prognosmakare. Vår bedömning är att BNP växer med 1,5 procent 2015, vilket
kan jämföras med 0,9 procent 2014. För 2016 bedöms tillväxten till cirka 2 procent. Det
finns givetvis flera osäkerhetsfaktorer, men utvecklingen bedöms nu som stabilare. Det
sammanhänger med att området genomfört strukturella reformer och att exporten stöds
av en god utveckling i USA och en ytterligare försvagning av euron. Det återstår dock
mycket att göra och ytterligare strukturella reformer är nödvändiga. Samtidigt pekar flera
ekonomer på att den expansiva penningpolitiken ökat risken för att vissa länder kan
komma att dämpa takten på reformarbetet.
16
BNP euroområdet, förändring
kv1 1996 - kv1 2015
Året innan
6
Föregående kvartal
Procent
4
2
0
-2
-4
-6
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
2015
Källa: Macrobond
Exporten förstärks
Den exportinriktade delen av euroområdets ekonomi går bättre tider till mötes genom
förstärkt världshandel parallellt med en ökad konkurrenskraft. Även den inhemska ekonomin bedöms stärkas. Den tidigare svaga privata konsumtionen bedöms öka i hygglig
takt 2015 och 2016. Denna bedömning stöds av att hushållen blivit positivare om framtiden och av ökad försäljning i detaljhandeln. Vidare har lågräntepolitiken lett till att köpkraften hos hushållen förstärkts, vilket kan kopplas till en förbättring på arbetsmarknaden. Även den offentliga konsumtionen och investeringarna bedöms öka. Den offentliga konsumtionen och investeringarna hålls dock tillbaka av en fortsatt stor offentlig
skuld. Området fortsätter att uppvisa ett budgetunderskott, som av EU-kommissionen
beräknas till cirka 2 procent 2016. Detta innebär att perioden av budgetsaneringar, sammantaget för området, i stort sett är över.
Vidare pekar mycket på att deflationshotet minskat successivt. Dock förblir inflationen
mycket låg under de kommande åren, men inflationstakten ökar undan för undan. Det är
en svår balansakt att försöka få igång inflationen genom att få ned värdet på euron utan
att påverka den inhemska efterfrågan. Det finns alltid risk att en för snabb uppgång i inflation leder till att hushållens realinkomster gröps ur, vilket riskerar att bromsa den privata konsumtionen.
Den yrkesaktiva befolkningen utvecklas svagt
För många euroländer är det en svår utmaning att hantera att befolkningen i yrkesaktiva
åldrar (15-64 år) minskar i antal, enligt statistik från Eurostat. Den yrkesaktiva befolkningen fortsätter att uppvisa en svag utveckling 2015 och 2016. Det innebär också att
försörjningskvoten för dem som jobbar ökar, och orsaken är fler äldre i befolkningen.
Hela nedgången av befolkningen i aktiv ålder står personer yngre än 40 år för, enligt arbetskraftsundersökningarna, medan befolkningen i åldrar över 40 år ökar. Det betyder att
pensionsavgångarna blir stora framöver, vilket ger ökat behov av ersättningsrekryteringar.
17
Den svaga utvecklingen av befolkningen i yrkesaktiv ålder har lett till att arbetskraften
utvecklats svagt. En viss ökning skedde dock under andra halvåret 2014, vilket kan kopplas till att arbetsmarknaden förstärkts. Relateras antalet personer i arbetskraften till befolkningen i åldrarna 20-64 år har den andelen ökat. Under andra halvåret 2014 bokfördes det relativa arbetskraftstalet till 77,1 procent, en ökning med 0,3 procentenheter på
ett år. Detta kan jämföras med Sverige där det relativa arbetskraftstalet i åldrarna 20-64
år uppgick till 86,2 procent.
Sysselsättningen ökar något
Antalet sysselsatta i euroområdet i åldrarna 15-64 år började öka under inledningen av
2014, och utvecklingen har därefter förstärkts. Under fjärde kvartalet 2014 var drygt 139
miljoner sysselsatta i euroområdet, en ökning med drygt 1 miljon personer jämfört med
motsvarande kvartal året innan. Sysselsättningsgraden har därmed förstärkts tydligt.
Störst ökning skedde i de gamla krisländerna Portugal, Spanien och Irland, men även
Grekland redovisade en ökning. Sysselsättningen har ökat i lejonparten av euroländerna.
Det finns en del som talar för att denna utveckling fortsätter eftersom företagens rekryteringsplaner blivit mer positiva under inledningen av 2015. Bland personer i åldrarna 2064 år var sysselsättningsgraden i euroområdet 68,6 procent under andra halvåret 2014,
vilket innebar en ökning med 1,1 procentenheter på ett år. Motsvarande nivå i Sverige var
80,4 procent.
Långsam minskning av arbetslösheten
Arbetslösheten i euroområdet har sedan våren 2013 rört sig nedåt i långsamt takt – från
12,1 procent i juni 2013 till 11,1 procent i april 2015. Skillnaden mellan länderna är dock
mycket stor. Arbetslösheten har fortsatt att minska i Tyskland och nått en ny rekordlåg
nivå, 4,7 procent i april 2015. Däremot har den tenderat att öka i Frankrike och Italien. I
april 2015 bokfördes arbetslösheten till 10,5 procent i Frankrike (högst sedan juni 1999)
och till 12,4 procent i Italien. Högst arbetslöshet redovisas i Grekland och Spanien, 25,6
(mars 2015) respektive 22,7 procent (april 2015). Arbetslösheten har dock börjat minska i
dessa länder, särskilt tydligt i Spanien. Nedgången förklaras främst av att jobben blivit
fler.
För 2015 beräknas arbetslösheten i euroområdet till 11,0 procent, vilket kan jämföras med
11,6 procent 2014. Arbetslösheten bedöms sedan sjunka till 10,7 procent 2016. Den långsamma nedgångstakten betyder att området fortsätter att brottas med en mycket hög
arbetslöshet under de kommande åren.
Arbetslöshetens sammansättning är också mycket ogynnsam. Under 2014 utgjorde de
långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 1 år) nästan 53 procent av samtliga arbetslösa i
åldrarna 15-74 år. Det kan jämföras med 50 procent 2013. Det betyder också att jobbtillväxten gynnat dem med kortare arbetslöshetstid, och den utvecklingen består under de
kommande åren. Andelen långtidsarbetslösa fortsätter att öka, och detta ger en tydlig
indikation på att strukturarbetslösheten ökat till en mycket hög nivå i euroområdet. Som
jämförelse kan nämnas att inslaget av långtidsarbetslösa är betydligt lägre i Sverige,
19 procent under 2014.
18
Arbetslösheten i euroområdet och USA
Euroområdet
14
USA
Procent
12
10
8
6
4
2
0
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Källa: Macrobond
Ungdomsarbetslösheten i euroområdet är fortsatt mycket hög, 22,7 procent i mars 2015.
Detta betyder emellertid att också ungdomsarbetslösheten rört sig nedåt, från
24,6 procent under inledningen av 2013. Det pågår en diskussion om att ungdomsarbetslösheten inte återspeglar problemet för unga på ett korrekt sätt. Allt fler anser att NEET
(Not in Employment, Education or Training) är ett bättre mått när ungdomarnas problem
på arbetsmarknaden skall beskrivas. Relaterat till befolkningen i åldrarna 15-24 år bokfördes 12,4 procent av ungdomarna år 2014 som varken jobbande eller studerande, vilket
var en viss nedgång jämfört med 2013. Italien redovisar störst andel unga i hela EUområdet som varken jobbar eller studerar, 22 procent av ungdomsbefolkningen i åldrarna
15-24 tillhörde den gruppen 2014. Detta kan jämföras med 7,2 procent i Sverige och
6,4 procent i Tyskland.
Hög aktivitet i Storbritanniens ekonomi
Storbritanniens ekonomi uppvisade en stark tillväxt under 2014 då BNP ökade med
2,8 procent, vilket kan jämföras med 1,7 procent 2013. Den tendensbaserade statistiken
pekar på en fortsatt god tillväxt, men ökningstakten dämpas något. Till viss del kan inbromsningen i de framåtblickande indikatorerna kopplas ihop med osäkerheter inför
parlamentsvalet tidigare i år. Tillväxten bromsade också in under första kvartalet då BNP
ökade med 0,3 procent jämfört med fjärde kvartalet, vilket var tydligt svagare än väntat
och den lägsta kvartalstillväxten på två år.
Arbetsmarknaden i Storbritannien är fortsatt stark och låga räntor leder till en god reallöneutveckling under de kommande åren. Den privata konsumtionen bedöms därmed
utvecklas i fortsatt god takt under både 2015 och 2016. Det finns också mycket som talar
för att den starka investeringskonjunkturen består, bland annat till följd av svag produktivitetstillväxt. Exporten hämmas dock av att pundet förstärks ytterligare mot euron, vilket innebär att exporten växer i långsam takt. Dock förbättras situationen jämfört med
2014 då exporten minskade. Importen bedöms å andra sidan utvecklas starkare än exporten. Sammantaget bedömer vi att BNP ökar med 2,5 procent 2015 och med 2,3 procent
2016.
19
Sysselsättningen har ökat i god takt under de senaste åren och under föregående år bokfördes ökningen till drygt 2 procent, vilket var klart högre än för det stora flertalet av övriga EU-länder. Arbetslösheten har fallit tydligt under det senaste året och uppgick till
5,4 procent i början av 2015, vilket var den lägsta noteringen sedan juni 2008. För de
kommande åren bedöms sysselsättningen fortsätta att öka och arbetslösheten fortsätter
därmed att minska, men nedgångstakten bromsar in. Det betyder att arbetslösheten förväntas falla under jämviktsarbetslösheten, med ökade rekryteringsproblem som följd,
vilket kan driva upp lönerna.
Dansk ekonomi förstärks
Efter flera år av svag aktivitet ökade BNP i Danmark med 1,1 procent under 2014. Trots en
trög inledning av 2015 räknar vi med att BNP accelererar under kommande år. BNP bedöms öka med 1,8 procent 2015 och med 2,2 procent 2016. Bedömningen bygger på ett
hyggligt bidrag från privat konsumtion. Bakgrunden är stigande realinkomster för hushållen och stigande bostadspriser. En viss förstärkning sker också av investeringar och
offentlig konsumtion. Exporten gynnas av att det går något bättre i euroområdet, men
uppgången bedöms bli måttlig.
Sysselsättningen i Danmark ökade påtagligt under större delen av 2014, men antalet sysselsatta är fortfarande cirka 160 000 färre än vid toppnoteringen tredje kvartalet 2008.
Även arbetskraften har börjat öka i god takt vilket medfört att det relativa arbetskraftstalet ökat. De nämnda tendenserna kvarstår 2015 och 2016, och ökningen av utbudet av
arbetskraft motverkar den pågående nedgången av arbetslösheten. Den har minskat i god
takt under senare år, från 7,9 procent i maj 2012 till 6,3 procent i april 2015. Dock har
arbetslösheten legat i det närmaste stilla under perioden oktober 2014 till april 2015, vilket kan kopplas till det nämnda ökade utbudet av arbetskraft. Det betyder också att arbetslösheten endast sjunker långsamt under de kommande åren.
Fall i oljesektorns investeringar bromsar norsk ekonomi
Den norska ekonomin växte i god takt under 2014, och BNP ökade för hela ekonomin
med 2,2 procent. Avslutningen på året blev stark, men mycket talar för att tillväxten
bromsar in under de kommande åren. Det sammanhänger med att ekonomin på kort sikt
hämmas av en kraftig nedväxling i investeringarna i oljesektorn. BNP-tillväxten för hela
ekonomin bedöms därmed till drygt 1 procent 2015. Fastlandsekonomin växer dock med
1,6 procent, vilket kan jämföras med 2,3 procent 2014. Industrisektorn påverkas negativt
av fallet i oljeinvesteringarna, men å andra sidan ökar efterfrågan på viktiga exportmarknader. Till detta kan läggas att konkurrenskraften förstärks genom en svagare norsk
krona och långsammare löneökningar. Vidare bedöms den privata konsumtionen dämpas
under 2015, vilket kan kopplas till en långsammare ökning av hushållens reala inkomster.
Det har dessutom skett en viss försvagning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten steg till
4,1 procent i mars 2015, vilket var den högsta noteringen sedan december 2005. Detta
speglar delvis en snabb ökning av arbetskraften, men sysselsättningen försvagades något
under första kvartalet 2015, i säsongrensade siffror. Dock ökade sysselsättningen 2014
med 0,7 procent. Norge uppvisar därmed fortsatt en högre sysselsättningsgrad än det
stora flertalet europeiska länder. Det finns en del som talar för att arbetslösheten fortsätter att öka i långsam takt under 2015 för att sedan vända nedåt under 2016. Trots detta
20
blir arbetslösheten en av de lägsta i världen, och därmed blir rekryteringsproblemen
större än i många andra länder.
Fortsatt svag finsk ekonomi
Den finska ekonomin har fortsatt att uppvisa en svag utveckling, och utsikterna för de
kommande åren är förhållandevis dystra. BNP minskade med 0,1 procent 2014 vilket var
en förbättring jämfört med 2013 då BNP minskade med 1,3 procent. Det betyder att BNP
fallit med nästan 7 procent jämfört med slutet av 2007. Finland brottas med stora strukturella problem och även utvecklingen i Ryssland hämmar ekonomin. Detta gör att landet
endast står inför en svag återhämtning, trots att den låga inflationen ger reallöneökningar
och att konkurrenskraften stärks genom en svagare euro. Den inhemska efterfrågan förblir dock svag, bland annat genom en fortsatt nedgång av priserna på bostäder, svag arbetsmarknad och en mycket svag investeringskonjunktur. Landet har inte heller någon
möjlighet att öka den offentliga konsumtionen. Dessutom blir finanspolitiken åtstramande de kommande åren. BNP bedöms därför endast öka svagt under 2015, med
0,3 procent. För 2016 skattas tillväxten till 0,9 procent.
Arbetsmarknaden har försämrats tydligt. Sysselsättningen (15-64 år) minskade mellan
2013 och 2014 med 17 000 personer. Även sysselsättningsgraden försvagades, med
0,3 procentenheter. Förändringen av arbetslösheten motverkas av att arbetskraften fortsatt att krympa, men trots detta har arbetslösheten stigit från 7,5 procent i slutet av 2011
till 9,4 procent i april 2015. Det finns tecken på att sysselsättningsnedgången upphört
under inledningen av 2015 och att en viss ökning är sannolik under 2015 och framför allt
under 2016. Någon större förändring av antalet personer i arbetskraften är inte trolig
eftersom befolkningen i aktiv ålder (15-64 år) fortsätter att minska. Ökningen av arbetslösheten bedöms därför upphöra och övergå till en långsam minskning under prognosperioden.
Ungdomsarbetslösheten har också ökat tydligt och bokfördes till 22,3 procent i april 2015.
Allvarligare är att ungdomar som varken studerar eller arbetar ökat kraftigt och redovisades till 10,2 procent av befolkningen i åldrarna 15-24 år 2014. Detta kan jämföras med
7 procent 2007.
21
Finansiella marknader
Tidpunkten för när den amerikanska centralbanken skall höja styrräntan för första
gången sedan slutet på 2008 kommer allt närmare. Den europeiska centralbanken
bedöms dock fortsätta att bedriva en mycket tydligt expansiv penningpolitik – med
både låg ränta och ett flertal kompletterande insatser – under hela vår prognosperiod. Också den svenska Riksbanken fortsätter sina kraftfulla stimulanser. Mycket
talar dessutom för ytterligare en sänkning av reporäntan redan i juli. I det korta
perspektivet kommer kronkursen att fortsätta uppvisa relativt kraftiga rörelser.
Sammantaget kommer dock kronan att fortsätta att försvagas mot den amerikanska dollarn medan den stärks mot euron.
Amerikanska centralbanken höjer styrräntan före årsskiftet
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) konstaterar att såväl tillväxten i
den inhemska ekonomin som den tidigare positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har
bromsat in sedan slutet på 2014. Banken bedömer dock att orsakerna delvis är temporära.
Inflationen befinner sig fortfarande under bankens långsiktiga målnivå – en inflationstakt
på 2 procent. Bakom detta ligger bland annat det tidigare fallet i energipriser. Enligt bankens bedömning kommer inflationen kortsiktigt att förbli låg. Fed konstaterar dock att de
långsiktiga inflationsförväntningarna alltjämt är stabila.
Efter den senaste tidens besvikelser bedömer Fed att såväl utvecklingen på arbetsmarknaden som tillväxten i den inhemska ekonomin framöver åter kommer att växla upp. Parallellt väntas även inflationstakten successivt närma sig bankens mål. Sammantaget gör
dock banken nu en något mer återhållsam bedömning om den amerikanska ekonomin
och arbetsmarknaden än tidigare. Banken beslöt därför i slutet av april att fortsätta att
bedriva en mycket expansiv penningpolitik genom att behålla styrräntan på den nuvarande mycket låga nivån.9 Fed angav samtidigt att man vill se tydliga tecken på ökad aktivitet i den amerikanska ekonomin innan man tar steget att höja styrräntan.
Även vi bedömer att den amerikanska ekonomin åter kommer att börja växa i god takt
under andra halvåret i år. Parallellt kommer även utvecklingen på arbetsmarknaden att
förstärkas ytterligare. Den senaste tidens bakslag är således av tillfällig karaktär. Dilemmat för Fed är att inflationen ser ut att fortsätta understiga bankens målnivå ytterligare
en tid. Enligt vår bedömning kommer emellertid Fed att genomföra sin första höjning av
styrräntan före årsskiftet. Vi bedömer att banken kommer att gå relativt sakta fram när
man fortsätter att höja styrräntan. Det är samtidigt viktigt att betona att den amerikanska
penningpolitiken trots detta kommer att verka stimulerande under relativt lång tid framöver.
Fed anger intervallet 0-0,25 procent som sin nuvarande styrränta, en nivå som varit oförändrad sedan slutet
på 2008.
9
22
Styrräntor i USA, euroområdet och Sverige
januari 2007 - maj 2015
Sverige
6
Euroområdet
USA
Procent, månadsvärden
5
4
3
2
1
0
-1
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: Macrobond
ECB fortsätter sina kraftfulla stimulanser
Den Europeiska centralbanken (ECB) fortsätter att stimulera utvecklingen i euroområdet
mycket kraftfullt. Vid sidan av sin fortsatt mycket låga styrränta – den nuvarande nivån
är 0,05 procent – har banken under våren 2015 sjösatt ytterligare program för köp av
obligationer. Dessa åtgärder uppgår för närvarande till 60 miljarder euro per månad och
är planerade att pågå åtminstone till och med september 2016 eller till dess inflationstakten varaktigt når bankens mål.10 Även om den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har
förstärkts är bakgrunden till ECB:s mycket kraftfulla stimulanser de fortsatt mycket omfattande lediga resurserna i området och den mycket låga inflationstakten. Banken understryker samtidigt att de åtgärder man tidigare vidtagit har fått avsedd verkan.
ECB konstaterar även att allt fler tecken pekar på att den ekonomiska utvecklingen för
euroområdet gradvis kommer att förstärkas framöver. Samtidigt kommer den mycket
höga arbetslösheten att fortsätta hämma tillväxten i regionen. Banken fortsätter därför att
understryka vikten av ytterligare strukturella reformer hos euroområdets medlemmar –
inte minst på arbetsmarknadsområdet. ECB betonar även betydelsen av en aktiv finanspolitik hos områdets medlemmar. Detta får dock inte ske i strid med överenskommelserna inom stabilitets- och tillväxtpakten.
Även om utsikterna för euroområdet har förstärkts så kommer utvecklingen i området att
fortsätta att präglas av en långsam återhämtning. Tillsammans med de omfattande lediga
resurserna – inte minst den fortsatt mycket höga arbetslösheten – och en fortsatt låg inflation innebär detta att ECB kommer att fortsätta bedriva en mycket tydligt expansiv
penningpolitik under mycket lång tid. Vi bedömer därför att ECB kommer att behålla
styrräntan på nuvarande nivå under hela vår prognosperiod.
10
ECB:s målsättning är att nå en inflation under men nära 2,0 procent.
23
Fortsatt mycket expansiv politik också från Riksbanken
Även Riksbanken har fortsatt att bedriva en mycket expansiv penningpolitik. Under 2015
har banken dels sänkt reporäntan vid två tillfällen, dels beslutat att utöka sina kompletterande insatser genom ytterligare köp av statsobligationer. Allt detta har skett i syfte att
fortsätta stötta den ekonomiska aktiviteten och undvika att kronan förstärks för mycket,
för att på så sätt snabbare nå bankens inflationsmål.11 Efter beslutet vid det penningpolitiska mötet i slutet av april är därmed reporäntan -0,25 procent. De hittills fattade besluten innebär att Riksbankens köp av obligationer sammantaget kommer att uppgå till 8090 miljarder kronor. Tillsammans innebär detta att Riksbanken fortsätter att bedriva en
mycket expansiv penningpolitik. Banken anger dock att man är beredd både att sänka
reporäntan ytterligare och att vidta andra åtgärder för att inflationen skall nå Riksbankens mål.
Även om Riksbanken bedömer att inflationen gradvis stiger under andra halvåret 2015
väntas inflationstakten understiga bankens mål året ut. Enligt Riksbankens bedömning
kommer både KPI- och KPIF-inflationen att nå 2 procent vid årsskiftet 2015-2016 för att
därefter stiga ytterligare något.12 Man anger dock att toleransen för låg inflation är mycket
begränsad. Enligt Riksbankens nuvarande bedömning kommer reporäntan att förbli
oförändrad ända till andra halvåret 2016 för att därefter höjas i långsam takt. I likhet med
tidigare har dock marknaden förväntningar om en något annorlunda ränteutveckling.
Skillnaderna är dock mindre än tidigare. Enligt marknadens prissättning är sannolikheten för ytterligare sänkt reporänta något större än vad Riksbankens egen räntebana indikerar. Tidpunkten för bankens första räntehöjning ligger också något längre fram i tid än i
räntebanan. Marknaden har också en något annorlunda syn på inflationsutvecklingen än
vad som framgår i Riksbankens prognoser. Även om inflationsförväntningarna fortfarande genomgående ligger betydligt lägre än Riksbankens bedömningar visar dock
Prosperas mätningar att förväntningarna om den kommande inflationstakten ökat något
sedan början av 2015.
De inflationssiffror som publicerades efter Riksbankens senaste möte understeg emellertid bankens prognos. Även om inflationsutfallet för en enskild månad inte skall övertolkas
talar detta för att Riksbanken sänker styrräntan ytterligare en gång, detta inte minst mot
bakgrund av Riksbankens uttalat låga tolerans för låg inflation. Dessutom har kronan
förstärkts något sedan bankens möte vilket inte är i linje med bankens mål. Den mest
sannolika tidpunkten för en sänkning är det penningpolitiska mötet i början på juli. Vi
antar att räntan då sänks till -0,40 procent för att sedan ligga oförändrad under hela vår
prognosperiod. Detta innebär även att räntan hålls oförändrad något längre än vad som
framgår i Riksbankens nuvarande räntebana. De tyngsta skälen bakom vår bedömning är
den fortsatt låga prisökningstakten och de låga inflationsförväntningarna. Enligt vårt
huvudscenario kommer dock banken inte att utvidga sina obligationsinköp. Sådana åtgärder är enligt vår bedömning inte nödvändiga. De skulle dessutom kunna förvärra situationen avseende hushållens skuldsättning, något som Riksbanken är fortsatt bekymrad
över. Allt som allt innebär detta att Riksbanken fortsätter att bedriva en mycket expansiv
penningpolitik under hela vår prognosperiod.
Riksbankens målsättning är en inflation på 2,0 procent.
Det vill säga prisökningstakten (inflationen) mätt som både konsumentprisindex (KPI) och som den underliggande inflationen – konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF).
11
12
24
Obligationsräntorna har vänt upp
Den långa svenska obligationsräntan har rört sig relativt mycket under året. Efter att ha
inlett 2015 med ett fortsatt fall har den 10-åriga svenska statsobligationsräntan åter vänt
upp sedan mitten av april. Det bör dock poängteras att nivåerna fortfarande är mycket
låga. Utvecklingen för den svenska långräntan har i stor utsträckning följt rörelsen i motsvarande tyska ränta. Att de långa obligationsräntorna vänt upp återspeglar de något ljusare utsikterna för konjunkturen som framträtt under våren. I takt med att konjunkturen
tar mer fart under andra halvåret 2015 och 2016 räknar vi således med fortsatt successivt
stigande långa räntor.
Stora rörelser för kronan
Även den svenska kronan har rört sig relativt mycket under 2015. Efter en fortsatt försvagning under inledningen av året har kronan (i handelsvägda termer) därefter förstärkts något. De stora rörelserna i kronan har följt mönstret på den internationella valutamarknaden. Även Riksbankens mycket expansiva penningpolitik har påverkat kronkursens rörelser. Sedan årsskiftet har kronan försvagats mot den amerikanska dollarn och
det brittiska pundet. Däremot har kronan stärkts något mot euron. Kronans utveckling
mot dollar och pund förklaras delvis av de starkare konjunkturutsikterna i USA respektive
Storbritannien, men även av de olika centralbankernas ageranden.
Kronans växelkurser
nationell valuta/kronor
Pund
16
Dollar
Euro
SEK, månadsvärden
14
12
10
8
6
4
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: Macrobond
Det finns flera krafter som påverkar kronans kortsiktiga utveckling. I detta ingår inte
minst Riksbankens och övriga centralbankers handlande samt marknadens förväntningar. Sammantaget är vår bedömning att de goda konjunkturutsikterna i USA innebär att
kronan fortsätter att försvagas mot dollarn. Motsvarande utveckling väntas även relativt
det brittiska pundet. Här är det dessutom värt att poängtera att tidpunkten när den amerikanska centralbanken höjer styrräntan närmar sig. Däremot talar mycket för att kronan
kommer att förstärkas relativt euron. Detta innebär även att den amerikanska dollarn
stärks relativt mycket mot euron. I handelsvägda termer innebär detta att kronan sammantaget kommer att förstärkas något under vår prognosperiod. Det bör dock understrykas att kronkursen kortsiktigt kan avvika från dessa bedömningar.
25
Svensk ekonomi
Den svenska ekonomin fortsätter att förstärkas under 2015 och 2016, och styrkan i
återhämtningen ökar något. Detta framgår av svaren i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning av 10 000 arbetsställen inom det privata näringslivet, vilka
uppvisar en starkare framtidsoptimism jämfört med föregående undersökningar.
Detta kan vara en följd av mer positiva tongångar i flera europeiska länder. Den
inhemska efterfrågan håller dock i taktpinnen även under de kommande åren. Det
som talar för en stark privat konsumtion är att hushållens inkomstutveckling förblir god. Till detta kan läggas att deras förmögenhet stigit markant samtidigt som
de uppvisat ett rekordstort sparande. BNP beräknas öka med 2,5 procent 2015 kalenderkorrigerat, vilket är under konsensus bland prognosmakare. Det finns en del
som talar för att tillväxten i den globala ekonomin accelererar 2016 vilket gynnar
svensk exportindustri. Sveriges BNP bedöms därmed öka med cirka 3 procent 2016
kalenderkorrigerat.
Investeringskonjunkturen förblir stark under 2015, och en viss förstärkning bedöms
för 2016. Det är framför allt bostadsinvesteringarna som fortsätter att driva upp de
fasta bruttoinvesteringarna 2015 och 2016. Enligt vår bedömning tar industrins
investeringar fart först under 2016, vilket innebär att investeringskonjunkturen
breddas. Exporten förstärks endast svagt under 2015, men exporttillväxten bedöms
bli snabbare under 2016. Importen bedöms dock öka i högre tempo än exporten
under både 2015 och 2016. Vidare fortsätter den offentliga konsumtionen att växa i
god takt 2015 och 2016. Förbättringen i svensk ekonomi 2015 och 2016 leder till att
det blir en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft.
Bedömningarna för svensk ekonomi och arbetsmarknad 2015 och 2016
bygger på följande antaganden:
1.
Att den globala ekonomin växer med knappt 3,5 procent 2015 och med cirka 4 procent 2016.
2.
Att kriserna i Ukraina och Mellanöstern får marginell inverkan på världsekonomin.
3.
Att Grekland inte lämnar eurosamarbetet.
4.
Att kronan apprecieras mot euron.
5.
Att kronan deprecieras mot dollarn.
6.
Att löneökningarna uppgår till 2,9 procent 2015 och till 3,2 procent 2016.
7.
Att Riksbanken sänker styrräntan till -0,4 procent.
8.
Att ett eventuellt införande av amorteringskrav ger små prisförändringar på hus och
lägenheter och att effekten på bostadsbyggandet blir marginell. Att ingen begränsning i ränteavdrag genomförs under prognosperioden.
9.
Att hushållens framtidstro åter stärks.
10. Att nettoinvandringen under 2015 och 2016 uppgår till omkring 80 000 personer i
åldrarna 16-64 år.
26
Hushållen förblir tillväxtmotorn
Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning av 10 000 arbetsställen i det privata näringslivet och av samtliga kommuner och landsting genomfördes från mitten av mars till
mitten av april. Den ger resultatet att återhämtningen gått ungefär som företagen bedömde hösten 2014 för det närmaste halvåret. De räknar nu med en starkare ökning av efterfrågan på sina varor och tjänster än vad de gjort i föregående undersökningar. Bedömningen ligger också tydligt över det historiska genomsnittet.13 Inköpschefsindex för såväl
industrin som privata tjänster visar på en hygglig ekonomisk aktivitet. Båda dessa index
ligger klart över 50, vilket innebär att de signalerar om en hygglig ekonomisk aktivitet.
Arbetsförmedlingens konjunkturindikator
120
våren 2005 - våren 2015
Index, historiskt snitt = 100
110
100
90
80
70
V05
V06
H05
V07
H06
V08
H07
V09
H08
V10
H09
V11
H10
V12
H11
V13
H12
V14
H13
V15
H14
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Den ekonomiska utveckling som vi bedömde i höstprognosen 2014 står i huvudsak fast,
vilket betyder att det är den inhemska efterfrågan som kommer att hålla tillväxten uppe
under det närmaste året. Bakgrunden är en fortsatt bra inkomstutveckling för hushållen
samtidigt som förmögenhetsställningen blir fortsatt stark. Dessutom har hushållen varit
ovanligt sparsamma. Denna försiktighet består ett tag till, men under framför allt 2016
bedömer vi att de lättar något mer på plånboken. Osäkerheten ligger i att hushållen har
en förhållandevis dyster bild av svensk ekonomi nu och ett år framåt i tiden. Detta kan
leda till att den privata konsumtionen utvecklas svagare än vad vi skisserar i denna prognos.
Investeringskonjunkturen förstärktes tydligt under andra halvåret 2014, men blev i det
närmaste oförändrad mellan fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015. Bakom låg en
försvagning i forskning och utveckling, vilket kan kopplas till en tillfälligt stark ökning
under fjärde kvartalet. Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka i en god takt under första
kvartalet. Dessa fortsätter att öka under 2015 och 2016, men ökningstakten bedöms dämpas något under prognosperioden. Samtidigt förstärks investeringsökningen i industrin
och i den offentliga sektorn under framför allt 2016. Den långsamma återhämtning som
sker av den globala ekonomin påverkar den svenska exporten. Förstärkningen blir därför
13
Läs mer om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator i bilaga 1.
27
förhållandevis blygsam 2015, men under 2016 finns förutsättningar för en mer tydlig
exporttillväxt. Importen ökar emellertid i snabbare takt än exporten under både 2015 och
2016. Detta betyder att nettoexporten ger ett negativt bidrag till BNP-tillväxten under
prognosperioden.
Stärkt framtidstro hos arbetsställena
I Arbetsförmedlingens undersökning har arbetsgivarnas optimism för det närmaste året
sammantaget ökat jämfört med föregående arbetsgivarundersökningar. Deras framtidstro
är den starkaste sedan 2011. Detta kan avläsas i frågan om efterfrågan på varor och tjänster, men också i frågan om antalet anställda ett och två år framåt i tiden. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator ligger därmed tydligt över det historiska genomsnittet
och signalerar därmed om en hyggligt ökad efterfrågan på varor och tjänster.
BNP ökar med 3 procent 2016
Tillväxten accelererade under fjärde kvartalet 2014, men under första kvartalet 2015
skedde en inbromsning. De framåtblickande indikatorerna signalerar om en liknande
tillväxttakt under andra kvartalet. Företagens svar i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning pekar dock på en ganska hygglig efterfrågan på varor och tjänster under det
närmast året och det tillsammans med en god hushållsekonomi och stora behov att expandera kommunala tjänster talar för att tillväxttakten tilltar under andra halvåret, och
det är en utveckling som bedöms bestå under 2016. BNP beräknas öka med 2,5 procent
2015 kalenderkorrigerat. För 2016 skattas ökningen till cirka 3 procent kalenderkorrigerat.
BNP Sverige, förändring
kv1 1994 - kv1 2015
Året innan
10,0
Kvartalet innan
Procent
7,5
5,0
2,5
0,0
-2,5
-5,0
-7,5
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Kalenderkorrigerad och säsongrensade värden
Källa: Macrobond
Arbetade timmar ökar i god takt 2015 och 2016
Antalet arbetade timmar ökade mellan 2013 och 2014 med 1,8 procent, enligt Nationalräkenskaperna, samtidigt som BNP ökade med 2,5 procent kalenderkorrigerat. Det betyder
att produktiviteten ökade med 0,7 procent under 2014. Antalet arbetade timmar bedöms
fortsätta att växa i god takt under åren 2015 och 2016, och produktiviteten bedöms
28
komma att förstärkas under prognosperioden. Totalt antal arbetade timmar beräknas öka
med 1,6 procent 2015 och med 1,8 procent 2016, vilket är en större ökning än den bedömda ökningen av antalet sysselsatta.14 Detta betyder att medelarbetstiden bedöms öka.
Arbetsproduktiviteten i privat näringsliv har dock utvecklats svagt under lång tid, vilket
kan kopplas till att investeringarna varit små och till att tillväxten i ekonomin alltmer
härrör från områden med en svag produktivitetstillväxt. Det har också inneburit att utvecklingen av enhetsarbetskostnaden varit ogynnsam under ganska lång tid. BNPproduktiviteten beräknas öka med 0,9 procent 2015 och med 1,2 procent 2016.
Fördjupad bakgrund till BNP-bedömningen
Företagens framtidstro har ökat
Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att efterfrågan på företagens varor
och tjänster ökat under det senaste halvåret 15, och nivån låg över det historiska genomsnittet. Arbetsställena räknade vid föregående intervjutillfälle med en tydlig förstärkning
av efterfrågan på varor och tjänster under det närmaste halvåret och utfallet stämmer väl
överens med förväntningarna. Utvecklingen blev dock bättre än förväntat inom framför
allt byggverksamheten, men även industrin mötte en något bättre efterfrågan på sina
varor än vad de räknade med. Däremot infriades inte arbetsgivarnas bedömning våren
2014 med utfallet.
Arbetsförmedlingens konjunkturindikator visar att företagens framtidstro inför det
närmaste halvåret har förstärkts påtagligt. Resultatet för vårens undersökning är det
starkaste sedan våren 2011. Indikatorn ligger nu tydligt över det historiska genomsnittet.
Sett på näringsgrenar har indikatorn förstärkts påtagligt för byggverksamheten och i viss
mån för privata tjänster. När det gäller industrin har indikatorn försvagats något. Den
ligger emellertid över det historiska genomsnittet, vilket indikerar viss förväntan att aktiviteten skall öka under det närmaste halvåret.
Utökas horisonten till de därpå följande sex månaderna noteras en fortsatt god framtidstro hos arbetsgivarna. Även för den tidshorisonten är vårens undersökning den starkaste
sedan våren 2011. Optimismen är starkast för byggverksamhet och privata tjänster medan
industrin är mer försiktig. Arbetsförmedlingens undersökning uppvisar ungefär samma
bild som Konjunkturinstitutets barometerundersökningar, men det är värt att påpeka att
den tendensbaserade statistiken från Arbetsförmedlingen sträcker sig ett år in framtiden
medan KI:s avser de tre kommande månaderna. Tolkningen av resultatet är att arbetsställena räknar med en fortsatt återhämtning av konjunkturen under det kommande året,
och att tempot blir något snabbare än vad de bedömde hösten 2014. Undersökningen
visar också att områden som är mer beroende av den inhemska efterfrågan ser framtiden
an med ljusare ögon, medan den mer exportinriktade industrin inte har förstärkt synen
på den närmaste framtiden.
De lediga personalresurserna har minskat
De tidigare förhållandevis stora lediga personalresurserna har sammantaget krympt under det senaste halvåret, det vill säga jämfört med hösten 2014. De undersökta näringarna
14
15
Förändringen av arbetade timmar är inte kalenderkorrigerad.
September-oktober 2014 till mars-april 2015.
29
uppvisar dock lite olika bild. Byggföretagen har uppvisat små lediga personalresurser två
undersökningar i följd, och en ytterligare ökad efterfrågan på byggtjänster ger snabbt ett
ökat rekryteringsbehov. De lediga personalresurserna har krympt tydligt inom den privata tjänstesektorn och de är förhållandevis små inom de delbranscher som säljer tjänster
till andra företag. Inom industrin har de lediga personalresurserna legat stilla under det
senaste halvåret. Det talar för ökat rekryteringsbehov inom framför allt byggverksamhet
och företagsnära tjänster medan behovet av att öka personalresurserna blir litet inom
industrin.
Exportorderingången bromsar in
Tillväxten av världshandeln utvecklades svagt under åren 2012 till 2014, och förbättringen bedöms bli blygsam 2015 enligt Internationella valutafonden (IMF). De beräknar att
världshandeln växer med 3,7 procent 2015, att jämföra med 3,4 procent 2014. För 2016
bedöms den öka med 4,7 procent. De bedömningar vi gör i denna prognos av global ekonomi bör inte ge några stora avvikelser jämfört med IMF:s beräkningar. Den förbättring
av omvärldsefterfrågan som förutses under de kommande åren gör att exportföretagen
kan se fram emot en export som förstärks, till en början i långsam takt, som sedan tilltar.
Det bör dock betonas att utgångsläget är förhållandevis svagt. Den svenska varuexporten
innehåller dessutom en stor andel investeringsvaror och insatsvaror, vilka gynnas relativt
sent vid konjunkturförstärkningar.
Den svenska varuexporten ökade i långsam takt fram till och med fjärde kvartalet då en
överraskande stark ökning noterades. Denna var delvis kopplad till ökad trepartshandel.
Exportökningen reducerades sedan under första kvartalet. Orderingången från exportmarknaden har, enligt statistik från SCB, ökat något, men nivån ligger tydligt under det
historiska genomsnittet i en trendskattad tidserie. Dessutom visar Konjunkturinstitutets
barometrar en dyster bild. Bedömningarna om orderingången från exportmarknaden har
dämpats påtagligt under februari till maj 2015, och samtidigt som missnöjet med exportorderstocken har ökat. Bilden målas dock i ljusare färger av inköpschefsindex.
Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för industrin uppgick till 101 enligt vårens arbetsgivarundersökning, vilket innebär att företagens förväntningar på efterfrågeutvecklingen kommande sex månader är i nivå med det historiska genomsnittet. Jämfört med
föregående undersökning har bedömningarna emellertid dämpats något.
Norra Europa är viktigast för svensk export
Den svenska exporten är mycket beroende av utvecklingen i Europa, dit nästan tre fjärdedelar av exporten går, cirka 40 procent till eurozonen. Varuexporten är dock främst koncentrerad till länder i norra Europa. Norge och Tyskland är de största mottagarna av
svensk export, drygt 10 procent vardera. Den svagare utveckling som väntas av norsk
ekonomi påverkar därmed svensk exportindustri negativt, och då framför allt de företag
som exporterar mot norsk oljesektor. Däremot är utsikterna för exporten till Tyskland
gynnsamma. Storbritannien och Danmark tar emot 7-8 procent, och exporten dit gynnas
av att ländernas ekonomi blir starka under de kommande åren. Även Finland tar emot
cirka 7 procent av svensk varuexport, men den djupa lågkonjunkturen hämmar exporten
dit. I övrigt kan nämnas att 7 procent av varuexporten går till USA och exporten dit har
goda förutsättningar att öka markant. Knappt 4 procent av varuexporten går till Kina, och
30
dit finns en potential att öka exporten även om landet uppvisar en svagare ekonomisk
utveckling än tidigare.
Export av varor och tjänster
kv1 1993 - kv1 2015
Varor
400
Tjänster
Index kv 1 1993=100
350
300
250
200
150
100
50
0
1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Säsongrensade data
Källa: SCB
Tjänsteexporten ökar mest
Tjänsteexporten har fått allt större betydelse när det gäller utvecklingen av den sammanlagda exporten. Tjänsteexporten förstärktes tydligt under 2014, och den inbromsning som
skedde under första kvartalet 2015 var väntad och tillfällig enligt vår bedömning. Det
finns en tydlig tro att ökningen av turismen (utländska besökares konsumtion i landet)
fortsätter 2015, och därtill finns goda förutsättningar att öka exporten av datatjänster
samt tjänster som gäller uthyrning och leasing.
Varuexporten bedöms fortsätta att växa i långsam takt under 2015, men en tydligare ökning sker 2016. Tjänsteexporten bedöms fortsätta att växa i förhållandevis god takt under
de kommande åren, och det betyder att inslaget av tjänsteexport i den sammanlagda exporten ökar, framför allt under 2015. Det finns också en tydlig koppling mellan varu- och
tjänsteexport och den tycks ha blivit starkare. Exporten som helhet ökade med 3,3 procent 2014, och förutses öka med 4 procent 2015 och med 5,7 procent 2016.
Importen ökar påtagligt
Importen är starkt kopplad till utvecklingen av exporten, lageruppbyggnaden, investeringskonjunkturen och utvecklingen av privat konsumtion, särskilt i fråga om sällanköpsvaror. Importen fortsatte att växa starkt första kvartalet 2015 jämfört med samma
kvartal 2014, vilket betyder att importen ökat snabbare än exporten fem kvartal i följd.
Det sker framför allt en stark ökning av importen av tjänster men även varuimporten ökar
tydligt. Allt talar för att denna utveckling fortsätter under de kommande åren, vilket
sammanhänger med att den privata konsumtionen och byggkonjunkturen blir stark. För
2016 bedöms export- och investeringskonjunkturerna förstärkas mer tydligt. Det betyder
att importen fortsätter att stiga i god takt och även under detta år bedöms ökningen av
importen bli större än ökningen av exporten. Under 2015 beräknas importen öka med 4,7
procent och 2016 med 6,2 procent. Bytesbalansen fortsätter emellertid att uppvisa ett
31
stort överskott, vilket betyder att sparandet i landet förblir stort. Den offentliga sektorn
uppvisar däremot ett fortsatt underskott, varvid hela sparandet sker i företag och hushåll.
Nya löneavtal 2016
Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är förhållandevis lågt, och vi bedömer att rekryteringsproblemen förblir ganska små i den privata sektorn, åtminstone under det närmaste året. Dock bedöms de öka undan för undan och inom vissa områden kan de komma
att bli besvärande under loppet av 2016. Det betyder att löneökningarna utöver avtal bedöms bli något större under prognosperioden jämfört med åren dessförinnan. Nästa stora
avtalsrörelse äger rum 2016 då avtalen för en majoritet av alla anställda kommer att omförhandlas. Avtalen inom industrin löper nämligen ut sista mars 2016. Fram till dess förbättras läget på arbetsmarknaden och inflationstakten ökar något. Timlönerna ökade med
2,9 procent 2014 och ökningen blir ungefär lika stor 2015. För 2016 bedöms löneökningarna till 3,2 procent, baserat på konjunkturlönestatistiken. Arbetskostnaderna per
timme16 förväntas öka snabbare än timlönerna både i år och nästa år. Det sammanhänger
med att arbetsgivaravgiften för unga ökar under prognosperioden. Ökningen av enhetsarbetskostnaden bedöms dock komma att motverkas av en högre produktivitetstillväxt, men
en viss fortsatt ökning av enhetsarbetskostnaden är trolig.
Arbetsförmedlingen har också i sin arbetsgivarundersökning ställt frågan om löneökningen under det senaste året, det vill säga från våren 2014 till våren 2015. För samtliga arbetsställen ökade lönen med i genomsnitt 2,7 procent, vilket kan jämföras med 2,8 procents årsbaserad ökning hösten 2014. Skillnaden när det gäller löneökningstakt är fortsatt
marginell mellan arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft och dem som inte upplevt
brist. Det betyder att det inte finns några tendenser att brist på arbetskraft avsatt spår i
form av ökade konkurrensrekryteringar. För de kommande åren ökar rekryteringsproblemen undan för undan, men vi bedömer inte att någon nämnvärd löneinflation uppstår
under prognosperioden.
Inflationen ökar något
Inflationen mätt som KPI har visat på fallande priser under både 2013 och 2014, och under inledningen av 2015 har inflationen legat på noll.17 Att inflationen uteblivit flera år i
följd sammanhänger med flera faktorer. En är den svaga konjunkturutvecklingen i omvärlden vilken medför en svag utveckling av världsmarknadspriser och därmed importpriser. Den låga efterfrågan i Sverige har medfört att företagen haft svårt att föra över
kostnadsökningar på konsumenterna. Vidare har kronförstärkningen påverkat priserna
nedåt, vilket är en viktig förklaring till den låga inflationen 2012 till 2014. Till detta har
den förda penningpolitiken medfört att räntekostnaderna minskat markant. Exkluderas
räntekostnaderna (KPIF) ökade priserna med 0,9 procent 2013 och med 0,5 procent 2014
och under perioden januari till april 2015 ökade priserna med 0,8 procent.
Den låga inflationen har medfört att inflationsförväntningarna sjunkit påtagligt vilket
skapar en ökad försikthet hos företagen att höja priser och löner. Det finns en del som
talar för att inflationen växlar upp under prognosperioden. En sådan faktor är den kraftiga kronförsvagningen sedan sommaren 2014, vilken bör driva upp importpriserna. Även
16
17
Summan av lön och arbetsgivaravgifter.
Som genomsnitt för månaderna januari till april 2015.
32
den något ogynnsamma utvecklingen av enhetsarbetskostnaden kan till viss del komma
att vältras över på konsumenterna. Dessutom klingar effekterna från det låga ränteläget
av. Trots allt blir inflationen låg och det dröjer länge innan inflationen når inflationsmålet
på 2 procent. För 2015 skattas konsumentpriserna öka med 0,2 procent och rensat från
räntekostnader bedöms inflationen till 1,0 procent. Motsvarande för 2016 bedöms till 1,2
procent respektive 1,6 procent.
Konsumentprisindex
12-månadersförändring (inflationstakten)
KPI
16
KPIF
Procent
12
8
4
0
-4
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
Källa: SCB
Hushållen allt förmögnare
Förstärkningen av hushållsinkomsterna har legat på en god nivå sedan slutet av 1997, och
under de senaste åren har ökningarna mestadels legat över det historiska genomsnittet.
Samtidigt som arbetsmarknaden förstärks under perioden 2015 till 2016, räknar vi med
löneökningar på 2,9 procent under det kommande året, och något mer året därpå. Samtidigt blir inflationen låg, men inflationstakten ökar. Till detta kan läggas skattehöjningar,
men också att försäkrade arbetslösa får en inkomstförstärkning, liksom pensionärerna. Vi
bedömer därför att realinkomsterna fortsätter att utvecklas väl och tillväxttakten uppskattas till cirka 2,7 procent 2015 och till 2,3 procent 2016, vilket kan jämföras med 2,6
procent 2014.
Hushållens förmögenhet har förstärkts markant genom stigande priser på bostäder och
en påtaglig börsuppgång. Vi antar att förmögenheten ökar något under de kommande
åren, men det finns en del som talar för att börsen blir fortsatt mycket volatil under det
närmaste året. Vi bedömer också risken för en nedgång av huspriserna som liten under
prognoshorisonten. Ett eventuellt införande av amorteringskrav bedöms leda till att prisutvecklingen på småhus och lägenheter dämpas. Även framöver kommer bristen på bostäder i landet samt fortsatt mycket låga bolåneräntor att ha en prishöjande effekt.
33
Hushållens reala disponibla inkomster, årlig ökningstakt
Prognos för 2015 - 2016
7
Procent
6
5
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
-4
1981
1985
1989
1993
1997
2001
2005
2009
2013
1983
1987
1991
1995
1999
2003
2007
2011
2015
Källa: SCB och Arbetsförmedlingen
God privat konsumtion trots sparsamma hushåll
Den privata konsumtionen har utvecklats något svagare än väntat, och istället har hushållen ökat sitt sparande till en rekordnivå. Trots detta har den privata konsumtionen givit
ett förhållandevis stort bidrag till BNP-tillväxten under det senaste året. Hushållens förtroendeindikator har emellertid varit svag sedan hösten 2011, och nivån ligger under det
historiska genomsnittet. Hushållen har en förhållandevis positiv bild av sin egen ekonomi
nu och ett år framåt i tiden. De bedömer också sin egen arbetslöshetsrisk som liten. Däremot har hushållen en dyster bild av landets ekonomi nu och ett år framåt. Hushållen
tycker också att det är oförmånligt att spara, men trots detta planerar de för ett fortsatt
stort sparande. Sammantaget finns det mycket som talar för att hushållen fortsätter att
vara sparsamma, men vi bedömer att de lättar något på plånboken under 2016. Det finns
en del som talar för att hushållen kommer att bli mer positiva om framtiden, och det är ett
antagande som byggts in i denna prognos. Den globala ekonomin återhämtar sig samtidigt som medvinden ökar i Europa. Till detta kan läggas att den privata konsumtionen
gynnas av att befolkningstillväxten fortsätter att ligga på en hög nivå, fler hushåll ger
nämligen en högre privat konsumtion.
Den privata konsumtionen ökade med 2,4 procent under 2014, men under första kvartalet 2015 blev den i det närmaste oförändrad jämfört med fjärde kvartalet i säsongrensade
tal. Detta tillsammas med hushållens dystra syn på landets ekonomi innebär att vi valt att
revidera ned privat konsumtion för både 2015 och 2016 jämfört med höstprognosen 2014.
Privat konsumtion beräknas öka med 2,2 procent 2015 och med 2,6 procent 2016. Det
betyder att hushållens fortsätter att upprätthålla ett rekordstort sparande under åren
2015 och 2016. Den privata konsumtionen per capita utvecklas dock svagare.
34
Hushållens sparkvot, av disponibel inkomst
1980-2014
prognos 2015-2016
Sparkvot
20
Därav eget sparande
Procent
15
10
5
0
-5
-10
1980
1984
1988
1992
1996
2000
2004
2008
2012
2016
1982
1986
1990
1994
1998
2002
2006
2010
2014
Investeringskonjunkturen förstärks
Investeringskonjunkturen förstärktes successivt under 2014, och det är en utveckling som
fortsätter under 2015 och 2016. Mellan fjärde kvartalet 2014 och första kvartalet 2015
minskade dock de fasta bruttoinvesteringarna något, vilket främst förklaras av att jämförelsekvartalet uppvisade en stark ökning av poster för investeringar inom forskning och
utveckling. Dessa bedöms av Nationalräkenskaperna vara av tillfällig karaktär. Dock påverkas årsgenomsnittet 2015. Det som drivit upp investeringsaktiviteten är investeringar i
bostäder, vilka har ökat i god takt under sju kvartal i följd. En viss ökning har också skett
av investeringar i övriga byggnader och anläggningar samt ombyggnader. Lite överraskande ökade också investeringarna i maskiner och anläggningar under första kvartalet.
De offentliga investeringarna ökade svagt under 2014, en utveckling som fortsatte under
första kvartalet 2015.
Det finns mycket som talar för att investeringskonjunkturen förblir stark under de kommande åren. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka i god takt. Under första kvartalet
påbörjades nästan 30 procent fler lägenheter, och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Det finns dock en del som talar för att ökningstakten dämpas framöver. Vidare bedöms ombyggnadsinvesteringarna öka, framför allt under 2015. Under 2016 breddas
uppgången då det finns förutsättningar för både ökade industriinvesteringar och offentliga investeringar. Dock bedöms industriinvesteringarna utvecklas svagt under 2015. I
den senaste investeringsenkäten (majenkäten) planerar industrin att öka investeringarna
marginellt under 2015 jämfört med 2014. Bakom detta låg stora planerade neddragningar
i investeringarna inom gruvindustrin. Denna näring planerar för att minska investeringarna med 18 procent jämfört med 2014. Däremot räknar transportmedels-, kemi-, metallvaru- samt stålindustrin att öka sina investeringar tydligt.
Tjänstesektorerna räknar sammantaget med ökade investeringar i år och det är en utveckling som bedöms fortsätta nästa år. Handeln planerar för ökade investeringar, och
detsamma gäller för företagstjänster och för banker och försäkringsbolag. De offentliga
investeringarna bedöms öka framför allt under 2016. Det sammanhänger med att dessa
35
dämpas i år eftersom många större infrastrukturprojekt blev klara 2014 eller kommer att
avslutas under loppet av 2015. Samtidigt har flera landsting stora investeringsprojekt i
sjukhus och kollektivtrafik som pågår, och nya infrastrukturprojekt tillkommer.
Fasta bruttoinvesteringar, fast pris
kv1 1993 - kv1 2015
prognos kv2 2015 - kv4 2016
300000
Miljoner kronor
250000
200000
150000
100000
50000
0
1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Sammantaget finns det alltså en del som talar för att investeringskonjunkturen fortsätter
att vara stark 2015, och att tempot ökar under 2016. Det sammanhänger med att det finns
en del som talar för att industrins investeringar tar fart, detta som en följd av den förbättring som sker av den globala konjunkturen och den därmed växande varuexporten. Det är
också värt att notera att industrins investeringar legat på en förhållandevis låg nivå sedan
finanskrisen 2008, och behovet att förstärka produktiviteten blir större framöver. De
fasta bruttoinvesteringarna, som ökade med 7,4 procent 2014, bedöms öka med 6,0 procent under 2015. För 2016 beräknas de öka med 7,1 procent.
Stark utveckling av offentlig konsumtion
Under 2014 växte den offentliga konsumtionen med goda 1,9 procent. Den statliga konsumtionen, som står för en fjärdedel av den offentliga konsumtionen, steg påtagligt –
med 1,8 procent – vilket betyder att den ökat i god takt tre år i följd. Den kommunala
konsumtionen ökade med 1,9 procent 2014, vilket var en tydlig ökning jämfört med 2013.
Även under de kommande åren ökar behovet av offentlig konsumtion genom ökat behov
av vård, skola och omsorg när antalet skolelever och äldre fortsätter att öka, vilket i första
hand påverkar den kommunala konsumtionen. Flyktinginvandringen väntas förbli hög
under både 2015 och 2016, enligt Migrationsverkets bedömning. Det sker även ökade
satsningar inom arbetsmarknadspolitiken. Sammantaget innebär detta att även den statliga konsumtionen fortsätter att öka i god takt. Dessutom ökar skatteunderlaget för kommunerna då totalt antal arbetade timmar ökar i god takt under 2015 och 2016. Vidare
fortsätter kommunalskatten att höjas under kommande år. Enligt Arbetsförmedlingens
intervjuer fortsätter antalet anställda inom offentliga tjänster att öka i god takt. Sammantaget beräknas den offentliga konsumtionen öka med 2 procent 2015 och med 2,1 procent
2016.
36
Försörjningsbalans och inflation, förändring i procent. Prognos för 2015-2016
Procentuell förändring
2010
2011
2012
2013
2014
Prognos
2015
2016
BNP
6,0
2,7
-0,3
1,3
2,3
2,7
3,2
Privat konsumtion
3,9
1,9
0,8
1,9
2,4
2,2
2,6
Offentlig konsumtion
1,3
0,8
1,1
0,7
1,9
2,0
2,1
Fasta investeringar
6,0
5,7
-0,2
-0,4
7,4
6,0
7,1
Lagerinvesteringar
2,1
0,5
-1,1
0,1
0,2
-0,1
-0,2
Export
11,9
6,1
1,0
-0,2
3,3
4,0
5,7
Import
12,8
7,3
0,5
-0,7
6,6
4,7
6,2
1,2
3,0
0,9
0,0
-0,2
0,2
1,2
KPI, inflation, årsgenomsnitt
Omvärlden ger osäkerhet i prognosen…
Som vanligt finns osäkerhetsmoment i lagd prognos, men de har blivit något mindre än
hösten 2014. Detta sammanhänger med att euroområdet vandrat in på något säkrare
mark. En osäkerhet är givetvis Grekland och i denna prognos har vi antagit att en överenskommelse kommer till stånd mellan den grekiska regeringen och långivarna (IMF, EU
och ECB). Den samlade bilden är att risken ökat för att Grekland skall tvingas lämna
euron. Effekterna av ett utträde är svåra att sia om, men förmodligen blir de mer kännbara i ett kortare perspektiv och mindre kännbara på längre sikt. Spridningsrisken till
andra ”krisländer” anses som små, och det finns med stor sannolikhet en beredskap för
en ”grexit” hos berörda parter.
Vidare finns många politiska osäkerhetsmoment i euroområdet. Befolkningen har utsatts
för omfattande krisbesparingar under senare år, vilket ökat fattigdomsproblemen i området. Skuldnivån har vidare drivits upp till en hög nivå och detta i kombination med framtida demografiska påfrestningar pekar på behov av reformer som förbättrar ekonomins
funktionssätt. Dessa processer kan bli svåra att föra i hamn då missnöjespartier vinner
terräng i flera länder. Den expansiva penningpolitiken riskerar vidare att fokus flyttas
från finanspolitiken, vilket riskerar att dämpa takten i genomförandet av nödvändiga
reformer. Återhämtningen i euroområdet är fortfarande bräcklig och nya oroshärdar kan
snabbt påverka utvecklingen i negativ riktning.
Centralbankerna runt om i världen har fört en mycket expansiv penningpolitik, och de
har dessutom expanderat sina balansräkningar påtagligt. De har köpt värdepapper för
enorma summor genom att utöka penningmängden. De har också arbetat hårt för att
banker lättare skall ge krediter till hushåll och företag plus en rad andra åtgärder. Trots
allt detta har återhämtningen i den globala ekonomin gått besvärande långsamt. Den låga
inflationen har bestått, vilket fått bankerna att tillgripa åtgärder för att få ned värdet på
den egna valutan via nollränta eller till och med minusränta. Denna politik har triggat
igång ett ökat risktagande. Det finns en uppenbar risk att olika bubblor byggs upp, exempelvis börs och bostäder. Det hörs också oroande röster att risken för en sekulär stagnation ökat, i synnerhet i Europa. Det skulle innebära att tillväxten och inflationen förblir
låga under mycket lång tid. Centralbankernas agerande har inte bara ökat riskaptiten
utan den har också lett till ökad ekonomisk ojämlikhet mellan hushållen. Åtstramningspolitiken har skapat förhöjd arbetslöshet och sänkta löner medan penningpolitiken medverkat till att höja tillgångspriser vilket ofta gynnar hushåll med en god ekonomi. Därigenom ökar risken att olika missnöjespartier får ett stort politiskt inflytande, vilket försvå-
37
rar renoveringsarbetet. Det finns också en risk att pensionsbolag kan råka ut för solvensproblem om tillgångsbubblor brister, och det i sin tur trycker den ekonomiska aktiviteten
nedåt. Denna risk ligger dock främst utanför vår prognoshorisont.
Centralbankernas höga prioritering att få igång inflationen kan leda till problem när det
gäller den inhemska efterfrågan. Det vore på sin plats att mer djupgående diskutera ett
rimligt inflationsmål kortsiktigt. Löneökningarna har varit tillbakapressade under lång tid
och en höjd inflationstakt leder till att realinkomsterna gröps ur, vilket är ungefär vad
som skett i Japan, och det leder i sin tur till att luften går ur den privata konsumtionen.
En mer stadigvarande återhämtning i euroområdet förutsätter en starkare inhemsk efterfrågan.
Ukrainakrisen och utvecklingen i Mellanöstern är andra osäkerhetsfaktorer. Skulle någon
av dessa kriser fördjupas och spridas ökar risken att den ger tydligare effekter på världsekonomin och därmed på den svenska utvecklingen. Det finns också konflikthärdar i Afrika.
Den amerikanska ekonomin har förstärkts, och där är risken för bakslag påtagligt mindre
än tidigare. Den amerikanska centralbanken måste dock liksom andra länders centralbanker uppvisa en stor fingertoppskänsla för att hitta lämpliga tidpunker när olika stimulanspaket ska fasas ut. Det finns alltid en risk att man missbedömer styrkan i konjunkturåterhämtningen. En för snabb räntehöjning i USA kan ge negativa konsekvenser för omvärlden. Det finns även riskfaktorer i Kina, dels utvecklingen av bostadspriserna, dels de
stora ekonomiska klyftorna inom landet. En störning i Kina skulle snabbt påverka världsekonomin.
…men det finns också osäkerhetsfaktorer inom landet
Föreliggande prognos bygger på att den inhemska efterfrågan bidrar till en god tillväxt
under de kommande åren. Det betyder att det finns en risk att hushållens negativa syn på
landets ekonomi medför att de sparar ännu mer. Det skulle leda till en svagare utveckling
av privat konsumtion och därmed en svagare tillväxt. Detta skulle också hämma jobbtillväxten. En liknande utveckling uppstår om ökningen av hushållens realinkomster bromsar in påtagligt. Den effekten kan komma via en något högre inflation än väntat eller via
skattehöjningar.
Ett annat problem är att hushållen blivit alltmer skuldtyngda, vilket är en permanent
akilleshäl i den svenska ekonomin. Detta gör hushållen mycket känsliga för räntehöjningar och en sådan påverkar snabbt deras konsumtionsmöjligheter. Räntan förblir dock låg
under de närmaste åren och därmed är risken för prisfall på bostäder mycket liten under
prognosperioden, men större för åren 2017 och 2018.
38
Hushållens skulder och räntekostnader
andel av disponibel inkomst
1980 - 2014
Skulder (hö)
20
Räntekostnader (vä)
Procent
Procent
200
15
150
10
100
5
50
0
0
1980
1984
1988
1992
1996
2000
2004
2008
2012
1982
1986
1990
1994
1998
2002
2006
2010
2014
Källa: SCB
Vändningen kan komma snabbare
Det finns också uppåtchanser i lagd prognos. De lägre energipriserna kan ge större stimulanseffekter på världsekonomin än vad vi bedömt i denna prognos. Detta utgör en potential för snabbare tillväxt. Spridningseffekterna från den starka utvecklingen i Förenta
staterna kan bli större än vad vi antagit. Det finns också inhemska faktorer som kan ge en
starkare ekonomisk utveckling. Hushållens stora sparande under senare år tillsammans
med en fortsatt god inkomstutveckling kan innebära att vi har underskattat utvecklingen
av den privata konsumtionen. Det är inte osannolikt att denna ökar mer än vi förutsett,
vilket skulle ge en högre BNP-tillväxt och en starkare sysselsättningsuppgång än vad vi
har antagit i denna prognos. Den ekonomiska utvecklingen i USA kan också bli starkare
än vad som bedömts i denna prognos, vilket skulle leda till en kraftigare återhämtning i
den globala ekonomin. Detta skulle gynna de svenska exportföretagen.
39
Efterfrågan på arbetskraft
Såväl svensk som global ekonomi fortsätter att återhämta sig. Arbetsförmedlingen
bedömer att den gradvisa konjunkturförbättringen ger förutsättningar för en god
jobbtillväxt under prognosperioden – främst under 2016. Dessutom uppger arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens senaste arbetsgivarundersökning att antalet anställda kommer att öka på såväl ett som två års sikt. Bedömningarna är därtill något mer optimistiska än vid föregående undersökning. Företagens anställningsplaner kan därmed betraktas som expansiva i ett tvåårigt perspektiv. Sammantaget
beräknas antalet sysselsatta öka med 50 000 personer under 2015. Under 2016
väntas sysselsättningen öka med ytterligare 61 000 personer. Tydligast sysselsättningsökningar väntas bland utrikes födda och bland personer med eftergymnasial
utbildning.
Fortsatt god efterfrågan på arbetskraft
För 2014 summeras antalet sysselsatta (16-64 år) till nära 4,6 miljoner personer, enligt
Arbetskraftsundersökningarna. Detta innebär en ökning med 43 000 personer – motsvarande 0,9 procent – jämfört med föregående år. Såväl Arbetskraftsundersökningarna som
den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken visar på förhållandevis starka sysselsättningstal under inledningen på 2015. Jämförs första kvartalet 2015 med motsvarande period föregående år ökade antalet sysselsatta med 1,3 procent, enligt AKU. Antalet sysselsatta ökar mest i den privata tjänstesektorn, men relativt sett är ökningen starkare i offentliga tjänster.
Framåtblickande indikatorer tyder dessutom på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft
under prognosperioden. Exempelvis indikerar Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning våren 2015 att företagen kommer fortsätta att öka antalet anställda i ett tämligen
gott tempo, detta på såväl ett som två års sikt. Även Konjunkturinstitutets barometerundersökning pekar på att antalet anställda kommer fortsätta att öka. Emellertid tycks styrkan i anställningsplanerna något mer återhållsamma första kvartalet 2015 jämfört med
slutet på 2014.
Dessutom fortsätter antalet lediga jobb i ekonomin att öka. Under fjolåret ökade antalet
lediga jobb med omkring 11 procent enligt SCB. Även under inledningen på 2015 noteras
en god utveckling – antalet lediga jobb steg med omkring 12 procent första kvartalet 2015
i jämförelse med fjolåret. Därmed indikerar vakansstatistiken en fortsatt stigande efterfrågan på arbetskraft.
Sammantaget görs bedömningen att sysselsättningen stiger med 111 000 personer (16-64
år) under prognosperioden. I takt med att konjunkturen gradvis förbättras väntas sysselsättningsökningen tillta. Med andra ord bedöms sysselsättningen öka mer – i såväl absoluta som relativa termer – under 2016 jämfört med 2015. För 2015 beräknas sysselsättningen öka med 50 000 personer, motsvarande 1,1 procent. Under 2016 förväntas antalet
sysselsatta öka med 61 000 personer, eller 1,3 procent. Detta innebär att antalet sysselsatta 16-64 år under 2016 landar på nära 4,7 miljoner. Detta motsvarar en relativ sysselsättningsgrad på 76,6 procent. I absoluta tal förutses störst sysselsättningsökning inom
den privata tjänstesektorn, men även inom området offentliga tjänster förväntas en fortsatt stark jobbtillväxt. Utrikes födda svarar för nästan hela sysselsättningsökningen.
40
Antal sysselsatta 16-64 år
kv 1 2005 - kv 1 2015, prognos kv 2 2015 - kv 4 2016
4800
Tusental
4600
4400
4200
4000
2005
2007
2006
2009
2008
2011
2010
2013
2012
2015
2014
2016
Säsongrensade data, trendvärden
Bland personer i åldern 15-74 år ökade antalet sysselsätta med 67 000 under 2014 till ett
årsgenomsnitt på närmare 4,8 miljoner personer. Under 2015 bedöms sysselsättningen i
åldersgruppen öka med 68 000 personer år 2015 och under 2016 med ytterligare 79 000.
Arbetade timmar fortsätter att öka
Efter att ha utvecklats svagt under 2013 ökade antalet arbetade timmar tydligt, och relativt mer än sysselsättningen, under fjolåret. Under första kvartalet 2015 ökade antalet
arbetade timmar med 0,8 procent enligt Arbetskraftsundersökningarna. Detta kan ställas
mot en sysselsättningsökning på 1,3 procent.
Antal sysselsatta 16-64 år
och totalt antal arbetade timmar
kv1 1987 - kv1 2015
5000
Sysselsatta (vä)
Tusental
Antal arbetade timmar (hö)
Miljoner
4750
150
140
4500
130
4250
120
4000
110
3750
3500
100
1987
1991
1995
1999
2003
2007
2011
2015
1989
1993
1997
2001
2005
2009
2013
Källa: SCB
Det finns emellertid en del som talar för att timutbudet kommer att öka i snabbare takt
framöver, delvis beroende på att de som arbetar deltid erbjuds att arbeta mera. Det är
vanligt att företagen möter en högre efterfrågan med att befintlig personal får arbeta mera
41
innan de rekryterar in ny arbetskraft. Dessutom finns det fortfarande förhållandevis stora
lediga personalresurser på arbetsställena. Emellertid finns en viss sannolikhet för ytterligare skattehöjningar under prognosperioden vilka kan påverka timutbudet i negativ riktning. Samtidigt har effekterna av tidigare utbudsstimulerande reformer avtagit. Antal
arbetade timmar beräknas öka med 1,6 procent 2015 samt med 1,8 procent 2016, vilket är
relativt mer än den förväntade sysselsättningstillväxten.
Fortsatt stark tillväxt av fast anställda
Under 2014 och det inledande kvartalet på 2015 har det skett en viss uppväxling av tillväxten av antalet fast anställda, samtidigt som tillväxten av de tidsbegränsade anställningarna har avtagit. Mellan första kvartalet 2014 och första kvartalet 2015 ökade antalet
fast anställda med nästan 40 000, motsvarande 1,1 procent, medan antalet tillfälliga anställningar ökade med drygt 17 000, eller 2,8 procent, enligt AKU.
Antal anställda 16-64 år fördelat efter
fast resp tidsbegränsat anställda
kv1 1987 - kv1 2015
3800
Fast anställda (vä)
Tusental
Tidsbegränsat anställda (hö)
Tusental
3600
800
700
3400
600
3200
500
3000
2800
400
2600
1987
1991
1995
1999
2003
2007
2011
2015
1989
1993
1997
2001
2005
2009
2013
Källa: SCB
Framöver väntas antalet fast anställda fortsätta att öka i tilltagande takt, då allt fler går
från tillfälliga till fasta jobb samtidigt som färre fast anställda förlorar jobbet. Samtidigt
förutses en fortsatt stark tillväxt av antalet tillfälligt anställda, framför allt under 2016.
Antalet tillfälliga anställningar ökar normalt i en konjunkturuppgång med en ökad arbetskraftsefterfrågan, eftersom rekryteringarna ökar. Normalt utgör omkring 70 procent
av rekryteringarna tillfälliga anställningar.
Sysselsättningen ökar bland unga och äldre
Sysselsättningen har ökat på bred front i den svenska ekonomin under de senaste åren
och förstärkts i samtliga åldersgrupper vid en jämförelse över de senaste fem åren. Bland
äldre (65-74 år) har det skett en påtaglig förstärkning där sysselsättningsgraden vuxit
successivt. Dessutom har det skett en märkbar förbättring bland unga (under 25 år). Under prognosperioden bedöms sysselsättningen öka för samtliga åldersgrupper, men det är
i synnerhet ungdomarna som gynnas av den starka arbetsmarknaden. En stor del av jobbtillväxten sker nämligen inom yrkesområden med lägre krav på utbildning och erfarenhet.
42
Andelen sysselsatta med längre utbildning fortsätter att öka
Utbildningsnivå och sysselsättning uppvisar ett tydligt positivt samband. Med andra ord
har de med en längre utbildning högre sysselsättningsgrad, medan de som har kortare
utbildning generellt har lägre sysselsättningsgrad.
Antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt sedan början på 2000talet. För 10 år sedan utgjorde personer med den utbildningsnivån omkring en tredjedel
av de sysselsatta, 25-64 år. I början på 2015 hade andelen stigit till över 40 procent. Annorlunda uttryckt har antalet sysselsatta med en eftergymnasial utbildning om 2 år eller
mer ökat med nästan en halv miljon sedan 2006, av dessa är drygt en tredjedel utrikes
födda.
Samtidigt minskar antalet sysselsatta, 25-64 år, med kortare utbildningsbakgrund. Särskilt tydligt minskar sysselsättningen bland förgymnasialt utbildade, vilket till stor del
sammanhänger med att antalet personer i befolkningen med den utbildningsbakgrunden
minskar stadigt. Också sysselsättningsgraden har minskat tydligt under senare år, vilket
illustrerar att nedgången av arbetstillfällen utan några specifika utbildningskrav fortsatt.
Sedan 2006 har antalet sysselsatta med endast förgymnasial utbildning minskat med över
en tredjedel, motsvarande omkring 180 000 personer.
Också bland dem med gymnasial utbildning tenderar antalet sysselsatta att minska, om
än i ett betydligt försiktigare tempo än bland förgymnasialt utbildade. Sedan 2006 har
antalet sysselsatta med högst gymnasial utbildning minskat med omkring sex procent.
Även här förklaras sysselsättningsminskningen av att antalet personer i befolkningen med
denna utbildningsbakgrund minskar. Här finns dock en tydlig skiljelinje mellan inrikes
och utrikes födda. Bland utrikes födda med gymnasial utbildning har antalet sysselsatta
ökat med nästan 64 000 och bland inrikes födda har de minskat med nästan 167 000.
Första kvartalet 2015 hade gruppen förgymnasialt utbildade en sysselsättningsgrad på
60 procent. Detta kan jämföras med 88 procent hos dem med eftergymnasial utbildning
längre än två år och 82 procent bland dem med gymnasial utbildning. Det finns således
en stor potential att öka sysselsättningen bland de korttidsutbildade. Många av dessa
personer är dock i behov av omfattande kompetenshöjande insatser för att detta ska
kunna realiseras.
Under prognosperioden väntas antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning öka
mest, vilket möjliggörs av en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet med den utbildningsbakgrunden. Antalet sysselsatta med gymnasieutbildning bedöms endast förändras i liten
omfattning, medan antalet med endast förgymnasial utbildning fortsätter att minska mer
markerat.
Över 1,4 miljoner rekryteringar 2015
Antalet rekryteringar ökade markant under 2014, vilket förstärker bilden av ett förbättrat
arbetsmarknadsläge. För fjolåret summeras antalet rekryteringar (16-64 år) till
1 370 000, vilket är drygt 120 000 fler än året innan.
För 2015 och 2016 väntas antalet rekryteringar öka ytterligare, till över 1,4 miljoner rekryteringar per år. Detta beror delvis på ett fortsatt högt behov av ersättningsrekryteringar
till följd av pensionsavgångar, men också på en fortsatt hög arbetskraftsefterfrågan.
43
Antal rekryteringar 16-64 år
kv3 2005 - kv1 2015
400
Tusental
300
200
100
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Källa: SCB
Flest rekryteringar sker normalt inom områdena vård och omsorg, finansiell verksamhet
och företagstjänster (där bland annat bemanningsföretag ingår) och handel. Tillsammans
svarar dessa områden för nästan 50 procent av samtliga rekryteringar. Inom vård och
omsorg pågår en stor generationsväxling vilken innebär ett ökat behov av ersättningsrekryteringar. Dessutom finns ett underliggande ökat personalbehov, samtidigt som ett
flertal yrkesgrupper inom området har en förhållandevis hög personalomsättning. I likhet
med vård och omsorg är handel samt finansiell verksamhet och företagstjänster näringar
med en förhållandevis hög personalomsättning och ett ökat behov av arbetskraft.
Ökande rekryteringsproblem, framför allt inom offentlig verksamhet
Såväl Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning som Konjunkturinstitutets undersökningar indikerar att rekryteringsproblemen inom den privata sektorn fortfarande är
måttliga. Andelen företag som upplevt rekryteringsproblem i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning våren 2015 uppgick till 24 procent, vilket är i nivå med det historiska genomsnittet.
Det är emellertid stor variation i vilken omfattning som arbetsgivare upplever problem
med att rekrytera kompetent arbetskraft. Inom kommun- och landstingssektorn är bristen på arbetskraft mycket utbredd. I vårens undersökning angav drygt hälften av de offentliga arbetsgivarna att man under det senaste halvåret har upplevt problem med att
rekrytera rätt kompetens. Inom den offentliga tjänstesektorn riskerar bristen på arbetskraft att utgöra ett hinder för jobbtillväxten. Även inom ett flertal IT- och teknikyrken
rapporterar arbetsgivarna om stora svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens.
I takt med att efterfrågan på arbetskraft växlar upp ökar rekryteringsproblemen – i synnerhet som sysselsättningen förväntas öka än mer tydligt inom områden med generellt
höga utbildnings- och erfarenhetskrav. Se avsnittet Matchningsläget, sidan 64 för en mer
utförlig beskrivning av problematiken.
44
Fördjupning 1
Är nyanmälda lediga platser ett bra mått för att mäta
efterfrågan på arbetskraft?
Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen har ökat tydligt. Arbetsförmedlingen menar dock att denna utveckling inte avspeglar en motsvarande ökning av
efterfrågan på arbetskraft. Förmedlingens verksamhetsstatistik över nyanmälda lediga
platser skall således tolkas med stor försiktighet. Istället skall alla analyser av förändringar av efterfrågan på arbetskraft baseras på Statistiska centralbyråns konjunkturstatistik över vakanser.
Nyanmälda lediga platser – en del av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik
Arbetsförmedlingen redovisar varje månad uppgifter om nyanmälda lediga platser. Sammanställningarna är en del av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och är baserade
på de lediga platser som anmäls till förmedlingen. En arbetsgivare kan anmäla sitt rekryteringsbehov till Arbetsförmedlingen på tre olika sätt. Behovet kan anmälas direkt till
förmedlingen genom en personlig kontakt, via tjänsten Annonsera direkt på förmedlingens hemsida eller genom så kallad direktöverföring från en arbetsgivares IT-system till
Arbetsförmedlingen. Det sistnämnda sättet har ökat kraftigt och står idag för mer än hälften av platserna.
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över nyanmälda platser innehåller uppgifter
om vilka yrken som efterfrågas. Det finns även uppgifter om i vilka branscher arbetsgivarna är verksamma och i vilka kommuner platserna är belägna. Man kan också utläsa
uppgifter om de lediga platsernas varaktighet, det vill säga om rekryteringsbehovet avser
tillsvidareanställningar eller någon form av tidsbegränsade tjänster. I sammanställningarna går det dessutom bland annat att urskilja vilka platser som är sommarvikariat samt
om rekryteringsbehoven avser privata eller offentliga arbetsgivare. I Arbetsförmedlingens
löpande publiceringar av verksamhetsstatistik över antalet nyanmälda lediga platser exkluderas platser med en varaktighet kortare än 10 dagar.
Arbetsförmedlingens platsbank – en mötesplats för både arbetsgivare och
arbetssökande
Arbetsförmedlingen publicerar arbetsgivarnas rekryteringsbehov i Platsbanken på förmedlingens hemsida. Platsbanken är förmedlingens internettjänst för lediga jobb och det
är en plattform som vänder sig till både arbetsgivare och arbetssökande. Detta innebär att
det skall vara enkelt för arbetsgivarna att annonsera sina rekryteringsbehov och enkelt för
de arbetssökande att ta del av information om lediga platser. Syftet med platsannonseringen är således i första hand att underlätta matchningen på arbetsmarknaden.
I och med att det skall vara enkelt att annonsera i Platsbanken finns det en risk att arbetsgivare anmäler lediga platser utan att det finns ett uttalat behov av nya medarbetare. Arbetsförmedlingen har tidigare konstaterat att det har förekommit relativt omfattande
volymer av dubblettanmälningar eller så kallad omannonsering, exempelvis i syfte att nå
45
en ökad exponering.18 Från och med 2008 har därför Arbetsförmedlingens hantering av
nyanmälda lediga platser förändrats. Bland annat granskar Arbetsförmedlingen Kundtjänst alla platser som registreras via Annonsera direkt innan dessa publiceras i Platsbanken.
Tydlig ökning av nyanmälda lediga platser under andra halvåret 2014
Under andra halvåret 2014 började antalet nyanmälda lediga platser att stiga tydligt.
Detta har inneburit att antalet nyanmälda lediga platser uppgick till närmare 400 000
under perioden januari-april 2015. Detta är en ökning med drygt 110 000 platser eller
40 procent jämfört med samma period 2014. Arbetsförmedlingen menar att denna förändring inte avspeglar en motsvarande ökning av efterfrågan på arbetskraft. Förmedlingen ser således åter en ökning av antalet nyanmälda lediga platser med ett overifierat
bakomliggande rekryteringsbehov.
I likhet med tidigare är förekomsten av platser med inriktning mot försäljningsyrken19
mycket stor, men även inom området vård och omsorg finns många nyanmälda platser.
Arbetsförmedlingen bedömer dock att förekomsten av omannonsering är betydligt mer
utbredd inom kategorin försäljningsyrken. Stora delar av ökningen av antalet platser
inom området vård och omsorg förklaras av den allt mer utbredda bristen på arbetskraft
inom detta område. I och med detta anmäler både privata och offentliga arbetsgivare
verksamma inom detta område sitt personalbehov till Arbetsförmedlingen i högre grad än
tidigare.
Arbetsförmedlingens andel av rekryteringarna på arbetsmarknaden varierar således över
tid och konjunktur. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid.
Sammantaget medför detta att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över lediga platser skall tolkas med stor försiktighet. Enligt Arbetsförmedlingens
uppfattning skall dessutom alla analyser av hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas samt
av hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar baseras på Statistiska centralbyråns
konjunkturstatistik över vakanser.
Vid en granskning av nyanmälda platser i januari och februari 2006 fann Arbetsförmedlingen att 9 procent
var dubbletter. Vid en motsvarande granskning av augusti 2007 uppgick andelen till 16 procent. Vid en mätning
av april 2008, det vill säga efter att Arbetsförmedlingen skärpte sina annonseringsregler, uppgick andelen dubbletter till endast 4 procent. Vid den första mätningen uppgick andelen dubbletter inom försäljningsyrken till
29 procent, en andel som steg till hela 44 procent i nästa granskning. Vid den sista kartläggningen skilde sig inte
andelen dubbletter mellan försäljningsyrken och övriga yrken nämnvärt åt.
19 Exempel på försäljningsyrken där det anmälts många lediga platser under perioden januari-april 2015 är
företagssäljare (SSYK 3322), telefonförsäljare (SSYK 5242) samt eventsäljare och butiksdemonstratörer (SSYK
5241).
18
46
Näringsgrenar
Under 2014 ökade sysselsättningen inom tjänstesektorn, medan den minskade inom
framför allt industrin. Starkast var ökningstakten i den offentliga tjänstesektorn. Under
2015 och 2016 väntas sysselsättningen öka med sammanlagt 56 000 personer i den offentliga tjänstesektorn. I den privata tjänstesektorn väntas en ökning med 62 000 personer. Inom industrin är läget relativt sett sämre. Mycket tyder dock på att industrikonjunkturen nu vänt, om än i långsam takt och från en låg nivå. Vår bedömning är att sysselsättningen inom industrin börjar öka under prognosperioden. Räknat som årsgenomsnitt för
2015 minskar den med 6 000 personer jämfört med året innan och under 2016 ökar
sysselsättningen inom industrin med 1 000 personer. Den starka byggkonjunkturen har
ännu inte gett avtryck i sysselsättningsstatistiken. Den väntas emellertid få ett allt större
genomslag och sysselsättningen bedöms öka med sammanlagt 8 000 personer under
prognosperioden.
Sysselsättningsförändring
prognos 2015 - 2016
2014
2015
2016
Tusental
40
35
30
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
Jord- och skogsbruk
Byggverksamhet
Industri
Offentliga tjänster
Privata tjänster
I relativa tal växer sysselsättningen inom det offentliga tjänsteområdet med 1,8 procent
2015 och 1,9 procent 2016. Ökningen för de privata tjänsterna beräknas till 1,4 respektive
1,5 procent. Inom byggverksamheten väntas en ökning med 1,3 procent 2015 respektive
2016. Industrisysselsättningen minskar med 1,1 procent 2015 och ökar med 0,2 procent
2016.
Sysselsatta (16-64 år), tusental respektive årlig procentuell förändring, prognos
2015-2016
2014
2015
2016
77
-2,6
-2,7
Industri
557
-1,1
0,2
Byggverksamhet
306
1,3
1,3
Privata tjänster
2 109
1,4
1,5
1 528
1,8
1,9
Totalt
4 588
1,1
1,3
Jord- och skogsbruk
I totalen ingår även sysselsatta där uppgift om näringsgren saknas.
47
Jord- och skogsbruk
Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket har trendmässigt minskat under
lång tid. Den utvecklingen väntas fortsätta under prognosperioden. I vår arbetsgivarundersökning framkommer en viss optimism om den närmaste framtiden
bland företagen inom jord- och skogsbruket.
Ökad efterfrågan inom jordbruket inte tillräcklig
Inom jordbruket är osäkerheten om framtiden stor, men en viss optimism inför framtiden
framkommer ändå. För många jordbrukare var 2014 ett tungt år, med stora lönsamhetsproblem. God tillgång på jordbruksprodukter på världsmarknaden dämpar priserna och
därmed det ekonomiska läget för företagen inom jordbruksnäringen. Det finns dock tecken på att lönsamheten inom näringen nu vänder uppåt, om än från mycket låga nivåer.
Lantbruksbarometern visar att lantbrukarna är försiktigt positiva inför 2015.20
Den inhemska efterfrågan på svenskproducerade jordbruksprodukter har ökat på senare
tid, i takt med att konsumenterna blivit allt mer medvetna om och intresserade av djurhållning och närproducerad mat. Även när det gäller ekologiska produkter ökar efterfrågan. Denna utveckling väntas förvisso fortsätta, men bedöms vara för långsam för att
kunna bidra med någon stadigvarande optimism inom lantbruket.
Dämpad skogskonjunktur
Den svaga utvecklingen inom tillverkningsindustrin har medfört en dämpad efterfrågan
på timmer och massa. Den höga byggaktiviteteten i landet medför samtidigt en ökad efterfrågan på trävaror. Den försvagade kronan har också en positiv effekt på den svenska
skogsindustrin. Det svenska skogsbruket är exportberoende, över 85 procent av det som
produceras går på export. Såväl exporten av trävaror som produktionen i sågverken ökade
2014. Ökningarna skedde dock från mycket låga nivåer. Närmare hälften av skogsägarna
tror på stigande priser på skogsfastigheter under 2015. Dessutom bedömer skogsägarna
att prisutvecklingen på såväl timmer som massaved blir positiv, men ökningen sker från
en mycket låg nivå. Samtidigt ökar andelen skogsägare som planerar att avverka skog.21
Sysselsättningen fortsätter att minska
I jord- och skogsbruket används många maskiner och kompetens om dessa värderas högt.
Också maskinreparatörerna är en växande och allt viktigare yrkesgrupp. Arbetskraftbehovet inom jord- och skogsbruket är som störst under sommarsäsongen. Utländsk arbetskraft har blivit allt vanligare inom skogsbruket.
Sedan 1990 har antalet jordbruksföretag i Sverige minskat med 30 procent, enligt Jordbruksverket. Sysselsättningen inom de areella näringarna har under en lång tid haft en
fallande trend. Under 2014 minskade sysselsättningen med närmare 4 000 personer.
Denna trend bedöms fortsätta även under prognosperioden, varvid sysselsättningen väntas minska inom såväl jordbruket som skogsbruket. Minskningen blir tydligast inom
jordbruket och den främsta orsaken är att många äldre väljer att avveckla sin verksamhet.
20
21
LRF och Swedbank, Lantbruksbarometern 2015.
LRF och Swedbank, Skogsbarometern 2014.
48
Industri
Efter en lång och utdragen period av fallande sysselsättning inom industrin syns nu
tecken på att minskningen av antalet sysselsatta planar ut. Till slutet på prognoshorisonten – som sträcker sig till utgången på 2016 – bedöms trenden med fallande sysselsättning ha vänts till en svag uppgång. Bakom den förväntade vändningen ligger förbättrade utsikter i för Sverige viktiga exportländer som Tyskland, Storbritannien och
USA. Exporten får vidare draghjälp av en förhållandevis svag krona. Den svagare utvecklingen i Norge, tillsammans med en trög återhämtning i delar av euroområdet bidrar till att utsikterna för industrin trots allt är något återhållsamma.
Stabilare utveckling inom industrin…
Den svenska industrin har tydligt präglats av de senaste årens globala lågkonjunktur och
industriproduktionen har, alltsedan hösten 2011, haft en svag utveckling. Även under
2014 var utvecklingen dämpad, då såväl industriproduktion som orderingång föll tillbaka
ytterligare. Under första kvartalet 2015 vände emellertid industriproduktionen svagt
uppåt.22 Vad gäller orderingången kan även här en positiv trend skönjas – detta då orderingången ökat under två av årets inledande tre månader, jämfört med samma period
föregående år.23
Industrins produktion och orderingång
januari 2000 - mars 2015
130
Industriproduktion
Orderingång
120
110
100
90
80
70
2000
2002
2001
2004
2003
2006
2005
2008
2007
2010
2009
2012
2011
2014
2013
2015
Källa: Macrobond
Samtidigt pekar Arbetsförmedlingens senaste arbetsgivarundersökning på ett något förbättrat efterfrågeläge inom industrin under det senaste halvåret. Enligt företagen har
efterfrågan gradvis förstärkts sedan 2012 och ligger vid vårens mätningar på en nivå som
indikerar en efterfrågenivå något över det historiska genomsnittet.
Dessutom väntas något ökade investeringar under innevarande år, vilket bidrar till en
något positivare bedömning. Enligt SCB:s investeringsenkät (maj 2015) bedöms investeringarna inom industrin öka med omkring två procent under 2015.
22
23
SCB industriproduktionsindex, kalenderkorrigerade värden.
SCB industrins orderingång och omsättning, kalenderkorrigerade värden.
49
…men fortfarande finns orosmoln kvar
De positiva tecknen till trots finns det fortfarande en del orosmoln vad gäller den svenska
industrisektorns utveckling. Exempelvis pekar framåtblickande indikatorer som Konjunkturinstitutets konfidensindikator och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning på
en viss försvagning av industriföretagens förväntningar sedan slutet på 2014.
Det finns dock en del som talar för att försvagningen i framåtblickande indikatorer är av
mer tillfällig karaktär. Exempelvis visar inköpschefsindex för industrin en positiv utveckling och ligger i maj 2015 på nivåer som indikerar att näringen befinner sig i en tillväxtfas.
Ett tremånaders glidande medelvärde indikerar dessutom en stabil utveckling för industrin under inledningen på 2015. Dessutom förväntas exporten öka i något snabbare takt
då den globala konjunkturen successivt förstärks under prognosperioden.
Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för industrin uppgick till 101 enligt vårens arbetsgivarundersökning, vilket innebär att företagens förväntningar på efterfrågeutvecklingen kommande sex månader är i nivå med det historiska genomsnittet. Jämfört med
föregående undersökning har bedömningarna emellertid dämpats något.
Även över en tidsperiod på 6-12 månader har företagens efterfrågebedömningar mattats
något jämfört med föregående mätning, men industriföretagen räknar ändock med en
efterfrågan något över det normala i det lite längre perspektivet.
Konjunkturindikator för industrin
120
110
100
90
80
70
V 2005 V 2006 V 2007 V 2008 V 2009 V 2010 V 2011 V 2012 V 2013 V 2014 V 2015
H 2005 H 2006 H 2007 H 2008 H 2009 H 2010 H 2011 H 2012 H 2013 H 2014
Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin indikerar en än mer
återhållsam utveckling för industrin i jämförelse med Arbetsförmedlingens konjunkturindikator. Den ligger första kvartalet 2015 tydligt under det historiska genomsnittet,
vilket pekar på ett svagare läge än normalt. Bland annat har företagen justerat ned bedömningarna om produktionsvolymen och orderingången från såväl hemma- som exportmarknad. Nedgången kan dock delvis kopplas till strukturella förändringar inom
industrin, vilket förstärker bilden av en nedgång av mer tillfällig karaktär.
50
Viss ökning av industrins kapacitetsutnyttjande
Industrins kapacitetsutnyttjande av personal har stigit sedan hösten 2014 och ligger nu
klart över det historiska genomsnittet, enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning. Under det senaste halvåret har andelen industriföretag som uppger att produktionen kan öka med högst fem procent, innan det blir nödvändigt att utöka personalstyrkan,
stigit med nästan tre procentenheter, från drygt 36 procent till 39 procent. Ökningen i
industrins kapacitetsutnyttjande ligger i linje med den något ökade industriproduktionen.
För många industriföretag finns det dock fortsatt utrymme att öka produktionen relativt
mycket innan det uppstår behov av att rekrytera arbetskraft. Dessutom rapporterar industriföretagen något ökande, men fortsatt ringa, rekryteringsproblem. Sammantaget tyder
detta på att efterfrågan på arbetskraft inom industrin förbättras, om än i maklig takt.
Därtill bokförs även förhållandevis måttliga varselnivåer, vilket förstärker bilden av en
stabilare utveckling inom industrin.24
Sysselsättningsminskningen bromsar in under 2015
Antalet sysselsatta inom industrin har minskat mycket tydligt under senare år. Bara
under de senaste sex åren har antalet sysselsatta, 16-64 år, i industrin minskat med drygt
100 000 personer till 557 000 år 2014, enligt Arbetskraftsundersökningarna. Under
senare kvartal har dock nedgången av antalet sysselsatta inom industrin tydligt mattats av
och jämförs första kvartalet 2015 med motsvarande period i fjol förändrades antalet
sysselsatta enbart marginellt. Antalet arbetade timmar inom industrin backade något
under årets första kvartal, men även denna nedgång kan betraktas som måttlig då antalet
arbetade timmar enbart minskade med 0,4 procent i jämförelse med fjolåret.25
Trenden pekar därmed mot en betydligt positivare utveckling än vad som har varit fallet
de senaste åren. Enligt Arbetsförmedlingens bedömning forsätter sysselsättningsminskningen att bromsa in under loppet av innevarande år för att under påföljande år vända till
en svag uppgång, vilket ger ett positivt sysselsättningsnetto vid utgången av 2016.
Under första kvartalet 2015 anmäldes 4 900 varsel om uppsägning inom industrin till någon av landets
arbetsförmedlingar. Detta är 1 400 fler än motsvarande period 2014, men i nivå med det historiska snittet.
Emellertid kan nästan hälften av de inkomna varslen inom industrin hänföras till tillverkning av maskin-, eloch teleprodukter, en delbransch inom vilken strukturella förändringar ägt rum.
25 Arbetade timmar i Nationalräkenskaperna (NR).
24
51
Byggverksamhet
Byggkonjunkturen är stark liksom byggföretagens framtidsförväntningar. Bostadsbyggandet fortsätter att öka i god takt. Sysselsättningen har dock, trots den
positiva konjunkturutvecklingen, inte ökat. Orsaken bedöms vara ökat användande
av bemanningsföretag och utländsk arbetskraft. Vår bedömning är att sysselsättningen vänder upp under 2015 och fortsätter att öka under prognosperioden.
Stark byggkonjunktur
Byggkonjunkturen fortsätter att vara stark. Vår arbetsgivarundersökning visar att efterfrågeläget bland byggföretagen under det senaste halvåret har utvecklats starkare än de
förväntade sig i höstas. Företagens förväntningar inför framtiden är också starkare än
normalt. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för byggverksamheten steg med två
enheter i vårens undersökning. Företagens förväntningar på efterfrågeläget det kommande året är de starkaste som uppmätts sedan våren 2011.
Konjunkturindikator för byggverksamheten
120
110
100
90
80
70
V05
V06
H05
V07
H06
V08
H07
V09
H08
V10
H09
V11
H10
V12
H11
V13
H12
V14
H13
V15
H14
Även i Konjunkturinstitutets barometerundersökning är bilden av konjunkturen i byggindustrin26 relativt stark. Konfidensindikatorn sjönk förvisso under slutet av 2014 och inledningen av 2015. Den vände dock upp i april, då den landade strax över det historiska
genomsnittet. Såväl förväntningar som nuläge bedöms relativt positivt. Företagen inom
husbyggande är mest optimistiska, medan företag inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet har en något mer dämpad framtidstro.
Bostadsbyggandet fortsätter att öka
Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka i god takt under första kvartalet 2015, efter en
ökning med 21 procent under 2014. Ökningen är bred, men allra starkast inom nybyggnation av permanentbostäder, i synnerhet lägenheter i flerbostadshus. Ombyggnadsinve-
I redovisningen av Konjunkturinstitutets barometerundersökning motsvarar Byggindustri det vi här benämner Byggverksamhet, det vill säga SNI 41-43. Konjunkturinstitutet publicerar dock normalt resultaten av sin
undersökning för Bygg- och anläggningsverksamhet, det vill säga SNI 41-42.
26
52
steringarna fortsatte också att öka i god takt under första kvartalet. Eftersom de är personalintensiva har de stor betydelse för utvecklingen på byggarbetsmarknaden, framför allt
bland små- och egenföretagarna. Under prognosperioden väntas en fortsatt ökning, dels
som en följd av hushållens starka ekonomi, dels med anledning av fortsatta renoveringar
av hyreshus. Ökningstakten dämpas dock något 2016, framför allt som en följd av det
minskade ROT-avdraget.
Bostadsbyggandet har ökat sedan 2013 och 2014 låg byggandet på den högsta nivån sedan
början av 1990-talet.27 Under 2014 påbörjades nybyggnation av 38 000 lägenheter.28
Starkast är utvecklingen i storstäderna och det är framför allt byggandet i Stockholms län
som bidrar till den höga nivån. Samtidigt är bostadsbyggandet inte tillräckligt högt för att
motsvara behovet av bostäder.
Antalet påbörjade lägenheter fortsatte att öka under första kvartalet 2015. Dessutom har
antalet bygglov för bostäder och fritidshus ökat under hela 2014 och inledningen av 2015.
Under prognosperioden väntas ett fortsatt lågt ränteläge och köpstarka hushåll. Tillsammans med en hög underliggande efterfrågan på bostäder bidrar det till att bostadsbyggandet fortsätter att öka under prognosperioden, även om ökningstakten avtar. Boverket
bedömer att antalet påbörjade bostäder ökar med 18 procent 2015 och med 8 procent
2016.29
Svagare utveckling på anläggningssidan
Även på anläggningssidan har utvecklingen varit stark. De privata anläggningsinvesteringarna ökade med 14 procent 2014. Starkast var ökningen inom transport samt post och
tele. Första kvartalet 2015 minskade däremot anläggningsinvesteringarna, jämfört med
motsvarande kvartal året innan. De ökade endast inom området el, gas och värmeverk.
Enligt SCB:s investeringsenkät ökar investeringarna i byggnader och anläggningar inom
området vattenverk, reningsverk och avfallsanläggningar framöver. Investeringsenkäten
visar att industriföretagen räknar med minskande investeringar i byggnader och anläggningar under 2015 efter en svag ökning 2014. Inom tjänstesektorn är dock planerna över
lag expansiva, framförallt inom handeln samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster.
Flera stora lokal- och anläggningsprojekt – i synnerhet i storstäderna – bidrar också till
att hålla efterfrågan på arbetskraft uppe. Samtidigt har byggloven för lokaler minskat det
senaste halvåret, vilket indikerar en avmattning framöver. De offentliga investeringarna
ökade svagt under 2014, en utveckling som fortsatte under första kvartalet 2015.
Kommuner och landsting har fortsatt relativt stora investeringbehov både när det gäller
infrastruktur och i fråga om lokaler. Det handlar om såväl renoveringar som nybyggnad
och både behov och möjligheter skiljer sig åt regionalt och lokalt. Det ökande bostadsbyggandet medför i många fall ett ökat behov av såväl vägar som anläggningar i kommunerna. På infrastruktursidan återupptogs arbetet med Förbifart Stockholm i början av året
och flera små och stora projekt pågår runt om i landet. Regeringen aviserade i vårbudgeten ökade investeringar inom järnvägsunderhållet. Det kan få en viss effekt redan 2015,
Med undantag för 2006 då de så kallade ”Odellplattorna” bidrog till en hög påbörjandestatistik.
Preliminära uppgifter från SCB. De senaste fyra kvartalens siffror är uppräknade med den genomsnittliga
eftersläpningen de senaste åren.
29 Boverket, Boverkets indikatorer, nummer 1 Maj 2015.
27
28
53
men tyngdpunkten ligger på perioden 2016-2018. De offentliga investeringarna bedöms
öka under prognosperioden, framför allt under 2016.
Stark branschutveckling men svag sysselsättningsstatistik
Antalet inskrivna arbetslösa som i första hand söker jobb inom ett byggyrke har minskat
trendmässigt sedan början av 2013. Samtidigt har antalet nyanmälda lediga platser ökat
och antalet varsel ligger på en mycket låg nivå. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare
väntas fortsätta sjunka under prognosperioden i takt med att efterfrågan på arbetskraft
ökar. Bristtalen inom byggverksamheten är nu på en nivå som motsvarar det historiska
genomsnittet. I vår arbetsgivarundersökning uppgav 30 procent av byggföretagen att de
upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Det är
sju procentenheter fler än i förra vårens undersökning. Trots den starka byggkonjunkturen har sysselsättningen i näringen inte ökat, enligt Arbetskraftsundersökningarna. I den
Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken är trenden däremot ökande.
Företagen inom byggverksamheten använder sig i allt större grad av inhyrd personal och
utländsk arbetskraft. Det kan vara både arbetstagare som utstationeras30 till Sverige och
utländska företag som utför arbeten i Sverige. Denna utveckling påverkar sannolikt såväl
bristtal som sysselsättningsstatistik. De som arbetar i bemanningsföretagen registreras i
sysselsättningsstatistiken inte inom byggverksamheten, utan inom privata tjänster. Personer som arbetar i Sverige, men som inte är folkbokförda här, fångas varken upp av AKU
eller av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS. I den Kortperiodiska
sysselsättningsstatistiken (KS) registreras de som får sin lön från ett svenskregistrerat
företag. Under 2014 var 14 000 arbetstagare utstationerade inom byggverksamhet. 31 Det
var inom byggverksamheten som de flesta, 37 procent, av det totala antalet utstationerade
arbetade. De vanligaste länderna att utstationeras från var Polen, Litauen, Lettland, Tyskland och Irland.
Den fortsatt starka byggkonjunkturen talar för att sysselsättningen kommer att öka under
både 2015 och 2016. Företagen i vår undersökning planerar att utöka antalet anställda
under de kommande två åren. Samtidigt innebär sannolikt inslagen av bemanningsföretag och utländska byggarbetare som jobbar i Sverige att utvecklingen inte fullt ut får genomslag i sysselsättningsstatistiken. Som tidigare nämnts är det dock svårt att bedöma i
vilken omfattning detta påverkar statistiken. Vår bedömning är att sysselsättningen ökar
med 4 000 personer 2015 och med lika många 2016.
En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där
under en begränsad tid.
31 Arbetsmiljöverket, Helårsrapport 2014 – register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 2015:10.
30
54
Privata tjänster
Den privata tjänstesektorn fortsätter att växa. Sysselsättningen ökade i god takt
under 2014 och inledningen av 2015. Under prognosperioden fortsätter sysselsättningen att öka. Det är framför allt tjänster som riktas mot hushållen som väntas
möta en stark efterfrågan, men även inom mer företagsnära tjänster väntas en
ökning i tilltagande takt. Sysselsättningen bedöms öka med sammanlagt 62 000
personer under prognosperioden.
Goda framtidsutsikter i privata tjänstesektorn
Nästan varannan sysselsatt person i Sverige arbetar inom den privata tjänstesektorn.
Under 2014 ökade sysselsättningen inom privata tjänster med 28 000 personer. Antalet
sysselsatta har fortsatt att öka under inledningen av 2015 och första kvartalet uppgick
antalet till 2,1 miljoner personer. Jobbtillväxten har framför allt skett inom de delar som
domineras av jobb med krav på gymnasieutbildning. Den utvecklingen väntas fortsätta
och sysselsättningen bedöms öka under prognosperioden.
Den privata tjänstesektorn fortsätter således att utvecklas starkt. En stark inhemsk efterfrågan, i synnerhet hushållens konsumtion, förväntas driva tillväxten under prognosperioden. Därmed är det framför allt de delar av den privata tjänstesektorn vars tjänster
riktas mot hushållen som växer. Fortsatt stark utveckling i offentliga tjänstesektorn och
byggverksamheten samt en försiktig optimism inom industrin gynnar dock även efterfrågan på mer företagsnära tjänster. Dessutom påverkar tjänsteföretagen sin egen efterfrågan, eftersom den positiva utvecklingen inom tjänstenäringen också medför en ökad efterfrågan på företagsnära tjänster. Det betyder att takten i jobbtillväxten skruvas upp
under prognosperioden.
Positivt förväntningsläge bland företagen
Företagens svar i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning våren 2015 visar att efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret i stort sett motsvarat företagens förväntningar
från i höstas. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator beräknas nu till 103, vilket innebär att förväntningsläget bland företagen för det kommande halvåret är marginellt över
det historiska genomsnittet.
Konjunkturindikatorn har ökat med två enheter jämfört med i höstas. Även på ett års sikt
är företagen optimistiska. Mer än hälften av företagen i vår undersökning räknar med
ökad efterfrågan de kommande sex till tolv månaderna. Företagen räknar med att öka
antalet anställda på såväl ett som två års sikt.
55
Konjunkturindikator för privata tjänster
120
110
100
90
80
70
V05
V06
H05
V07
H06
V08
H07
V09
H08
V10
H09
V11
H10
V12
H11
V13
H12
V14
H13
V15
H14
Även Konjunkturinstitutets barometerundersökning påvisar ett positivt stämningsläge i
den privata tjänstesektorn. Under de senaste månaderna har konfidensindikatorn legat
strax över det historiska genomsnittet, vilket indikerar en tillväxt något över den normala.
Företagen inom detaljhandeln är dock något mer positiva än övriga tjänsteföretag och
redovisade i april ett värde som indikerar ett mycket starkare läge än normalt. Inköpschefsindex för privata tjänster har legat på värden som indikerar tillväxt sedan mitten av
2013.
Hushållens ekonomi har utvecklats starkt de senaste åren. Enligt Konjunkturinstitutets
barometerundersökning är hushållen mer optimistiska än normalt om sin egen ekonomi.
Hushållen gynnas av den låga räntenivån och en fortsatt låg inflation. Dessutom väntas
deras disponibla inkomster fortsätta att öka, vilket ger förutsättning för en tämligen god
utveckling av den privata konsumtionen. Detta gynnar främst de delar av tjänstesektorn
som framför allt riktas mot hushållen, det vill säga handel, hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella tjänster.
Bristen på arbetskraft ökar inte
I vår arbetsgivarundersökning har andelen arbetsgivare inom den privata tjänstenäringen
som upplevt brist på arbetskraft legat på en relativt stabil nivå sedan 2011, runt
20 procent. I vårens undersökning uppgav 21 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist
på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Det är framför allt inom information och kommunikation som bristen är stor, 41 procent av företagen uppgav att de
upplevt brist. Inom hotell- och restaurangverksamhet hade 30 procent upplevt brist.
Inom handeln har andelen företag som upplevt brist minskat till 16 procent. IT-personal,
såsom systemerare och programmerare, är ett återkommande bristyrke i flera branscher.
Tjänster som riktas mot hushållen sysselsätter över 900 000 personer
De delar av den privata tjänstesektorn som till stor del är inriktade mot hushållens konsumtion är handel, hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella
tjänster. Totalt sysselsatte dessa verksamheter nästan 920 000 personer under årets
56
första kvartal, vilket var 21 000 fler än under samma kvartal 2014. Under 2014 ökade
sysselsättningen med 19 000 personer. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka under
2015 och 2016.
Ekonomiskt starka hushåll gynnar handeln
Den största delsektorn inom tjänster som främst riktas mot hushållen är handeln. Sysselsättningen ökade under 2014. Första kvartalet 2015 var närmare 540 000 personer sysselsatta inom handeln. Det är 5 000 fler än samma kvartal året innan.
Inom handeln har utvecklingen varit relativt stark under lång tid. Arbetsförmedlingens
arbetsgivarundersökning visar att företagen inom handeln har upplevt en stark ökning av
efterfrågan under det senaste halvåret. Fler företag uppgav att försäljningen ökat och
färre att den minskat under det senaste halvåret än vid tidigare undersökningar. Förväntningarna inför framtiden är fortsatt positiva och mer än hälften av företagen väntar sig en
ökande efterfrågan det kommande året. Förväntningsläget är starkt också i ett historiskt
perspektiv. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för detaljhandeln har legat över det
historiska genomsnittet sedan slutet av 2013. Såväl daglig- som sällanköpsvaruhandeln
har haft en stark inledning på 2015. Företagen väntar sig en fortsatt försäljningstillväxt de
kommande månaderna. Vår bedömning är att sysselsättningen inom handeln fortsätter
att öka under såväl 2015 som 2016.
Stark utveckling på hotell- och restaurangmarknaden
Hotell- och restaurangsektorn påverkas i stor utsträckning av hushållens, men också av
företagens ekonomiska situation. Utvecklingen i näringen har varit positiv de senaste
åren. Antalet sysselsatta uppgick första kvartalet 2015 till 150 000. Det är nästan 5 000
fler än under samma kvartal 2014.
Tillväxten på restaurangmarknaden fortsätter att vara stark. SCB:s restaurangindex visar
att framför allt hotellens restaurangförsäljning utvecklats starkt under inledningen av
2015. I vår arbetsgivarundersökning syns också den positiva utvecklingen i hotell- och
restaurangverksamheten tydligt. Efterfrågeläget det senaste halvåret motsvarade de relativt högt ställda förväntningar som företagen gav uttryck för i höstens undersökning. Mer
än hälften av företagen väntar sig en ökande efterfrågan det kommande året. Även i Konjunkturinstitutets barometerundersökning ligger indikatorn för hotell och restauranger
något över det historiska genomsnittet.
Hotell- och restaurangverksamhet är personalintensiv och företagens sysselsättningsplaner är expansiva. Sysselsättningen inom näringen bedöms fortsätta öka under prognosperioden.
Viss tillförsikt inom personliga och kulturella tjänster
Personliga och kulturella tjänster är ett heterogent område som innefattar flera olika typer av service- och tjänsteverksamhet inom områden såsom skönhetsvård, sport, nöje och
fritid. Första kvartalet 2015 var närmare 230 000 personer sysselsatta inom näringen, en
ökning med närmare 8 000 personer jämfört med första kvartalet året innan.
Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att företagen inom personliga och
kulturella tjänster haft en något svagare efterfrågeutveckling det senaste halvåret, jämfört
med deras förväntningar i höstens undersökning. Inför framtiden är de dock relativt optimistiska, framför allt på ett års sikt. Sammantaget bedöms sysselsättningen öka under
prognosperioden.
57
Tjänster riktade mot andra företag sysselsätter 1,2 miljoner
Finansiell verksamhet och företagstjänster, information och kommunikation samt transport är delbranscher inom den privata tjänstesektorn som främst riktar sig mot andra
företag. Totalt sysselsatte dessa verksamheter drygt 1,2 miljoner personer under årets
första kvartal, vilket var 20 000 fler än under samma kvartal 2014. Under 2014 ökade
sysselsättningen med 9 000 personer. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka under
prognosperioden.
Information och kommunikation fortsatt optimistiska
Information och kommunikation sysselsatte drygt 200 000 personer under första kvartalet 2015. Antalet sysselsatta ökade då med 12 000 personer jämfört med samma kvartal
ett år tidigare. Tjänsteproduktionen inom information och kommunikation ökade med
tre procent första kvartalet 2015 jämfört med fjärde kvartalet 2014.
I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är företagen inom information och
kommunikation ofta de som är mest optimistiska om efterfrågeutvecklingen, så även
denna vår. Det senaste halvåret har efterfrågan dessutom utvecklats starkare än företagen
förväntade sig i höstas. Inför det kommande året är förväntningarna fortsatt höga, men
ändå något lägre än vid de två senaste undersökningarna. Mer än hälften av företagen
bedömer att efterfrågan kommer att öka det kommande året. Det är framför allt företagen
inom dataprogrammering och datakonsultverksamhet som är positiva. Sammantaget
bedömer vi att sysselsättningen inom näringen ökar under prognosperioden.
Optimism inom finansiell verksamhet och företagstjänster
Finansiell verksamhet och företagstjänster är det största området inom den privata tjänstesektorn. Området innefattar bland annat finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, uthyrningsverksamhet och olika typer av stödtjänster. Sysselsättningen har
ökat stadigt under flera år. Första kvartalet 2015 var närmare 750 000 personer sysselsatta inom området. Det var 10 000 fler än samma kvartal året innan.
Vår arbetsgivarundersökning visar att efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret varit
god, om än något svagare än företagen förväntade sig i höstas. SCB:s tjänsteproduktionsindex visar på en viss ökning av tjänsteproduktionen inom fastighetsverksamhet, företagstjänster samt uthyrnings- och resetjänster under första kvartalet 2015 jämfört med
fjärde kvartalet 2014.
Företagen i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är fortsatt optimistiska inför
framtiden och förväntningarna inför det kommande året är starka. Företagen planerar
dessutom att öka antalet sysselsatta. Även i Konjunkturinstitutets barometerundersökning är företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster övervägande positiva.
Vår bedömning är att sysselsättningen fortsätter att öka under prognosperioden.
Transportsektorn stärks något
Antalet sysselsatta inom transportnäringen minskade under 2014. Första kvartalet 2015
var drygt 230 000 personer sysselsatta inom näringen, vilket är i princip oförändrat jämfört med året innan.
Transportföretagen uppger i vår arbetsgivarundersökning att efterfrågan under det senaste halvåret utvecklats svagare än vad de i höstas bedömde att den skulle göra. SCB:s
58
tjänsteproduktionsindex visar dock att utvecklingen för transport och magasinering varit
positiv under första kvartalet 2015 jämfört med kvartalet innan.
Inför framtiden är företagen i vår undersökning mer optimistiska. Branschen har nära
kopplingar till utvecklingen i flera andra branscher. Den goda utvecklingen för exempelvis
byggverksamheten, handeln samt hotell och restauranger bidrar till en ökande efterfrågan
på transporter. Även den starka utvecklingen av privat konsumtion bidrar till en ökad
efterfrågan på olika typer av resor och kollektivtrafik. Den mer optimistiska stämningen i
branschen bekräftas dessutom av Transportgruppens senaste Transportindikator. Företagen i vår arbetsgivarundersökning bedömer att den ökande efterfrågan medför en viss
ökning av sysselsättningen. Sammantaget väntas sysselsättningen öka under prognosperioden, om än i försiktig takt.
62 000 nya jobb under prognosperioden
Sammantaget blir vår bedömning att sysselsättningen inom privata tjänstesektorn ökar
under både 2015 och 2016. Hushållskonsumtionen bedöms öka i god takt, vilket har en
positiv effekt på de branscher som är knutna till den privata konsumtionen. Även inom de
delar av tjänstesektorn som främst riktar sig till andra företag väntas utvecklingen bli god.
Den fortsatt starka byggkonjunkturen bidrar till en ökad efterfrågan på såväl transporter
som företagstjänster. Att industrikonjunkturen bedöms ha gått in i en försiktig återhämtningsfas påverkar också efterfrågan positivt. Dessutom genererar den starka tillväxten i
den privata tjänstesektorn och en fortsatt expansion av den offentliga tjänstesektorn en
generellt ökande efterfrågan på tjänster. Detta gäller kanske framför allt uthyrnings- och
företagstjänster.
Sammanfattningsvis bedömer vi att antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökar
med 30 000 personer 2015 och med ytterligare 32 000 personer under 2016. Sysselsättningstillväxten är dock relativt ömtålig. En svagare utveckling av hushållskonsumtionen
än vad vi bedömt i denna prognos påverkar snabbt sysselsättningsutvecklingen inom den
privata tjänstesektorn negativt.
59
Jobben fortsätter att växa i god fart inom området offentliga tjänster. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka hos både offentliga och
privata arbetsgivare inom området också under 2015 och 2016. Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar också på en fortsatt ökning av arbetsgivarnas
verksamheter. Under vår prognosperiod kommer de offentliga arbetsgivarnas ekonomiska förutsättningar varken att begränsa möjligheterna att rekrytera eller att
expandera sina verksamheter. Inom vissa yrken riskerar dock den allt större bristen på arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida sysselsättningsutvecklingen.
Offentliga tjänster sysselsätter allt fler
Området offentliga tjänster fortsätter att sysselsätta allt fler. Jobbtillväxten inom området
har varit stark länge. Under första kvartalet 2015 sysselsatte området drygt 1,5 miljoner
personer i åldersgruppen 16-64 år, vilket motsvarar en tredjedel av samtliga sysselsatta.
Jämfört med första kvartalet 2014 innebär detta en sysselsättningsökning med närmare
30 000 personer. Kvinnornas andel inom området är alltjämt mycket stor – drygt
70 procent, men männens andel ökar dock steg för steg.
I området offentliga tjänster ingår tre delområden – vård och omsorg, utbildning samt
offentlig förvaltning. Den enskilt största av dem är vård och omsorg. Under första kvartalet 2015 sysselsatte detta delområde drygt 690 000 personer. Näst störst är delkategorin
utbildning som sysselsatte närmare 540 000 personer. Delområdet offentlig förvaltning
bokförde samtidigt närmare 300 000 personer.
För närvarande växer sysselsättningen inom delområdet utbildning trendmässigt i god
fart medan den tidigare trenden med relativt kraftig jobbtillväxt inom kategorin vård och
omsorg dämpats tillfälligt. Även för delområdet offentlig förvaltning noteras en något
långsammare sysselsättningstillväxt än tidigare. Sammantaget innebär detta att antalet
sysselsatta ökat tydligt under det senaste året inom delområdena utbildning respektive
offentlig förvaltning. För delkategorin vård och omsorg noteras endast mycket små förändringar.
Både kommunsektorn – det vill säga kommunerna och landstingen – och de statliga arbetsgivarna fortsätter att uppvisa en god trendmässig sysselsättningstillväxt. Däremot har
den tidigare mycket starka jobbtillväxten hos de privata arbetsgivarna inom området offentliga tjänster bromsat in. Både de offentliga och de privata huvudmännen uppvisar fler
sysselsatta under första kvartalet 2015 än under samma period 2014.
De privata arbetsgivarna inom området offentliga tjänster har uppvisat en god sysselsättningstillväxt under lång tid. Under första kvartalet 2015 uppgick antalet sysselsatta inom
offentliga tjänster med en privat arbetsgivare till drygt 290 000 personer. Trots den senaste tidens inbromsning är detta 6 000 fler än under samma period 2014. Detta innebär
sammantaget att närmare 20 procent av samtliga sysselsatta inom området offentliga
tjänster är anställda hos en privat arbetsgivare. De privata verksamheternas expansion
blir ännu tydligare i ett längre perspektiv. Antalet sysselsatta med privat huvudman inom
området offentliga tjänster har visat en i det närmaste obruten jobbtillväxt ända sedan
2008 och sedan dess har sysselsättningen ökat med 88 000 personer. Både området ut-
60
bildning och området vård och omsorg noterar tydliga ökningar av antalet sysselsatta
hemmahörande hos en privat arbetsgivare under denna period.
Fler jobb hos både offentliga och privata huvudmän
I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning framgår att samtliga offentliga huvudmän planerar för fler anställda på ett års sikt. Skillnaderna mellan de olika huvudmännen
– kommunerna, landstingen och de statliga arbetsgivarna – är små. Precis som tidigare
återfinns dock skillnader mellan olika verksamhetsområden. Kommunerna planerar för
fler anställda inom barnomsorgen, grundskolan, vuxenutbildningen samt vården och
omsorgen. Inom gymnasieskolan planeras samtidigt för en viss minskning av bemanningen medan det för området övrig kommunal verksamhet planeras för en oförändrad
personalstyrka under det närmaste året. Vår undersökning visar även att landstingen
planerar för fler medarbetare inom såväl sjukhusverksamheterna som tandvården. Däremot väntar man sig ett i det närmaste oförändrat antal anställda inom primärvården respektive inom området övrig landstingsverksamhet.
I vår undersökning återkommer även den tidigare mycket tydliga optimismen hos de privata arbetsgivarna inom området offentliga tjänster. Både utbildningsföretagen och vårdarbetsgivarna anger att man planerar för fler anställda under hela vår prognosperiod.
Allra tydligast planer på fler anställda noteras hos de privata vårdföretagen.
Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom området offentliga tjänster kommer att fortsätta stiga under vår prognosperiod. Jobbtillväxten kommer att omfatta både
offentliga och privata arbetsgivare. Hos de offentliga huvudmännen väntas fler sysselsatta
inom flera av verksamhetsområdena. Sammantaget räknar vi med 27 000 fler sysselsatta
under 2015 samt med ytterligare 29 000 fler sysselsatta 2016, detta efter att sysselsättningen steg med 38 000 under 2014.
Ekonomin inget hinder för ökad sysselsättning
Även om området offentliga tjänster inrymmer allt fler sysselsatta anställda hos en privat
arbetsgivare är de offentliga huvudmännens ekonomiska förutsättningar fortfarande avgörande för sysselsättningsutvecklingen inom området som helhet. I detta perspektiv var
2014 ett bra år för kommunerna och landstingen. Sammantaget visade dessa ett resultat
på 14 miljarder kronor före extraordinära poster under 2014. Som andel av skatteintäkter
och generella statsbidrag motsvarade detta 1,9 procent, vilket skall ses i ljuset av den nivå
på 2 procent som organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder som
riktmärke för god ekonomisk hushållning. Kommunerna redovisade emellertid ett något
starkare resultat än landstingen för 2014 – 2,3 respektive 1,3 procent enligt SKL:s mått.
För 2015 väntar sig dock SKL ett något svagare resultat än under 2014 för både kommunerna och landstingen. Även 2015 väntas kommunerna redovisa ett högre resultat än
landstingen enligt SKL:s mått.32
Tack vare den goda utvecklingen av antalet arbetade timmar ökar skatteunderlaget kraftigt också 2015 och 2016. Skatteunderlaget påverkas även positivt, bland annat av att den
automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper 2016. Att skatteunderlaget fortsätSveriges Kommuner och Landsting, Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi – april
2015. I resultaten för 2015 ingår även 5 miljarder i form av en engångsåterbetalning av tidigare premier från
AFA Försäkring.
32
61
ter att växa i god takt under vår prognosperiod, även med hänsyn till kommunernas och
landstingens pris- och löneökningar, innebär goda möjligheter för de offentliga arbetsgivarna att rekrytera. Sammantaget innebär detta att kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar generellt sett inte kommer att begränsa sysselsättningsutvecklingen.
Fortsatt mycket få varsel hos de offentliga arbetsgivarna
De offentliga arbetsgivarnas gynnsamma ekonomiska förutsättningar fortsätter att avspeglas också i mycket låga varseltal. Årets varseltal för offentligt anställda är det lägsta
för perioden januari – april sedan början av 1990-talet.33 Denna bild bekräftas av vår egen
undersökning som visar att övertaligheten av personal i relation till de offentliga arbetsgivarnas budget är den lägsta vi uppmätt.
Expansionen av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter fortsätter
Under det senaste halvåret har tjänsteproduktionen fortsatt att öka i god takt hos samtliga offentliga huvudmän. Detta framgår av Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning. Allra tydligast verksamhetsexpansion noteras även denna gång hos kommunerna
och landstingen. Undersökningen visar också att utvecklingen av verksamheterna under
det senaste halvåret har fortsatt att ligga över de historiska genomsnitten för samtliga
huvudmän.
Verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare
130
120
110
100
90
80
70
V05
V06
H05
V07
H06
V08
H07
V09
H08
V10
H09
V11
H10
V12
H11
V13
H12
V14
H13
V15
H14
De offentliga verksamheterna väntas växa i mycket god fart även under kommande sex
månader. Arbetsgivarnas förväntningar på verksamhetsutvecklingen har stigit sedan hösten 2014 och fortsätter således att vara mycket över det normala. Den tydliga tillförsikten
avser samtliga offentliga huvudmän, även om bedömningarna fortsatt att dämpas något
hos landstingen. Det bör dock poängteras att denna dämpning sker från en hög nivå. Bilden av de offentliga arbetsgivarnas kommande verksamhetsutveckling är således sam-
33
I Arbetsförmedlingens register finns detaljerad information om varsel från och med 1992.
62
mantaget mycket stark. Detta framgår tydligt i Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare.34
Helt i linje med tidigare visar vår undersökning samtidigt på skillnader mellan de offentliga huvudmännens olika delverksamheter. Störst kontraster återfinns även denna gång
mellan kommunernas olika delområden. Inom barnomsorgen, grundskolan, vuxenutbildningen samt inom vård och omsorg planeras för påtagligt utökade verksamheter.
Även inom övrig kommunal verksamhet finns förväntningar om en något ökad verksamhetsomfattning. I samtliga fall gäller detta såväl under det kommande halvåret som i det
något längre perspektivet sex till tolv månader framåt. Endast gymnasieskolan planerar
för fortsatta neddragningar. Omfattningen av dessa neddragningar är dock mycket
mindre än tidigare, i synnerhet på sex till tolv månaders sikt.
Även om tillförsikten fortsatt att dämpas något hos landstingens verksamheter planerar
arbetsgivarna för en fortsatt expansion av samtliga delområden såväl under det kommande halvåret som på sex till tolv månaders sikt. Som redan nämnts fortsätter även de
statliga arbetsgivarna att planera för utökade verksamheter. Detta gäller under hela det
kommande året. Vår undersökning visar således sammantaget på mycket expansiva verksamhetsplaner hos samtliga offentliga huvudmän under såväl kommande halvår som
perioden sex till tolv månader framåt.
Fortsatt optimism också hos de privata aktörerna
Också de privata arbetsgivarna verksamma inom områdena utbildning respektive vård
och omsorg uppger att efterfrågan på deras tjänster växt under det senaste halvåret. Precis som tidigare har efterfrågan ökat mest hos vård- och omsorgsföretagen. Förväntningarna är även höga inför både kommande halvår och de därpå följande sex månaderna.
Detta gäller i synnerhet de privata vårdföretagen vilka noterar mycket starka förväntningar på kommande efterfrågan.
Demografin viktig för offentliga tjänstesektorn
Både omfattningen av de offentliga arbetsgivarnas verksamheter och deras anställningsplaner påverkas av en rad olika faktorer. Arbetsgivarnas behov av och möjlighet att expandera är beroende av under vilka ekonomiska förutsättningar som verksamheterna
skall bedrivas, förändringar i lagstiftningen, utvecklingen av migrationen och graden av
överföringar av verksamheter till privata utförare. De offentliga verksamheternas förutsättningar är bland annat beroende av befolkningens tillväxt och åldersmässiga sammansättning. Detta gäller inte minst verksamheter inom barnomsorgen och de olika funktionerna på utbildningsområdet – dock med lite olika prägel beroende på vilka åldersgrupper
som återfinns inom de olika verksamheterna. Även den kommunala vården och omsorgen
samt landstingens verksamheter påverkas av den demografiska utvecklingen. Det bör
dock påpekas att det för flera av de ovan redovisade faktorerna föreligger tydliga regionala skillnader i landet.
Det fortsatt stigande antalet barn i förskoleåldrar fortsätter att innebära ett ökat behov av
barnomsorg. Den tidigare mycket starka befolkningstillväxten i berörda åldrar har dock
saktat in något och under vår prognosperiod väntas en något lägre ökning av antalet barn
34
Läs mer om Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator i bilaga 1.
63
i förskoleåldern. Också inom grundskolan fortsätter de demografiska förändringarna att
påverka elevkullarnas storlek och under både 2015 och 2016 växer elevunderlaget i god
fart. Befolkningsförändringarna fortsätter även att påverka gymnasieskolan, dock i annan
riktning än övriga verksamheter på utbildningsområdet. Både offentliga och privata verksamheter inom gymnasieskolan kommer därmed att vidkännas ett vikande elevunderlag
också under 2015. Tempot i befolkningsförändringen är dock betydligt lägre än under
2014 och åren närmast dessförinnan. Först från och med 2016 stiger sedan åter antalet
ungdomar i gymnasieåldern successivt.35 Sammantaget innebär således både befolkningstillväxten och förändringen av den åldersmässiga sammansättningen ett ökat behov av
arbetskraft inom området offentliga tjänster.
Sammanfattningsvis pekar vår undersökning på både växande verksamheter och fler anställda hos samtliga offentliga huvudmän inom området offentliga tjänster. Detsamma
gäller även de privata arbetsgivarna inom området. En garant för de offentliga arbetsgivarnas expansion – i fråga om både verksamheter och bemanning – är den goda utvecklingen av skatteunderlaget. Sammantaget finns det således inget som motsäger en fortsatt
god sysselsättningstillväxt inom området offentliga tjänster, även om utvecklingen skiljer
sig något åt mellan de olika huvudmännen och deras olika delverksamheter. Den allt mer
utbredda bristen på arbetskraft med inriktning mot yrken verksamma inom området offentliga tjänster innebär dock en begränsning för sysselsättningsutvecklingen. Läs mer
om arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter och matchningsläget i avsnittet Matchningsläget, sidan 64.
35
Enligt SCB:s befolkningsstatistik och befolkningsframskrivningar.
64
Utbudet av arbetskraft
Invandringen bedöms fortsätta att ligga på en hög nivå under de närmaste åren till
följd av stor asyl- och anhöriginvandring. Detta ger ett värdefullt tillskott till arbetskraften som utan invandring hade minskat – utrikes födda svarar för hela arbetskraftstillväxten sedan 2008. De närmaste åren beräknas arbetskraften därför fortsätta att
växa i god takt. År 2015 beräknas arbetskraften öka med 42 000 personer och år 2016
med 48 000 personer. Arbetskraftsdeltagandet beräknas till 82,7 procent 2016.
Invandringen bibehåller befolkningstillväxten i yrkesaktiva åldrar
Arbetskraftens storlek påverkas av befolkningens storlek och ålderssammansättning samt
i vilken utsträckning befolkningen väljer att delta i arbetskraften. Viktiga faktorer är migrationen och vid vilken ålder individerna träder in på respektive lämnar arbetsmarknaden. Eftersom den demografiska utvecklingen kommer att medföra ett ökat antal äldre
så är behovet av ett högt arbetskraftsdeltagande stort.
Utan invandring hade Sverige haft en minskande befolkning i yrkesaktiva åldrar. Mellan
2008 och 2014 ökade befolkningen i åldersgruppen 16-64 år med omkring 110 000 personer. Inrikes födda minskade med 130 000 medan antalet utrikes födda ökade med nästan 240 000 personer under perioden. Flertalet, drygt 200 000, var födda i ett land utanför Europa.
Befolkning 16-64 år
Förändring per år efter födelseregion
prognos 2015-2016
Sverige
Norden exkl Sverige
100000
Europa exkl Norden
Utomeuropeiskt land
Antal
80000
60000
40000
20000
0
-20000
-40000
2004
2006
2005
2008
2007
2010
2009
2012
2011
2014
2013
2016
2015
Källa: SCB
Tillväxten av utrikes födda i befolkningen väntas fortsätta och öka i styrka. I åldersgruppen 16-64 år bedöms ökningen under 2015 och 2016 bli sammanlagt omkring 160 000
personer, till största delen utomeuropeiskt födda. En stor del av denna ökning väntas ske
i åldrarna 25-44 år, alltså i åldrar då det är vanligt att delta i arbetskraften.36
Nedgången av antalet inrikes födda i befolkningen i åldrarna 16-64 år kommer att fortsätta under flera år till, och först i början av 2020-talet beräknas nedgången vändas till en
36
SCB:s befolkningsprognos 2015.
65
uppgång. År 2015 och 2016 bedöms den totala minskningen av inrikes födda i dessa åldrar bli närmare 40 000 personer. Sammanfattningsvis beräknas befolkningen i åldersgruppen 16-64 år öka med omkring 50 000 personer 2015, enligt SCB:s befolkningsprognos. År 2016 bedöms befolkningstillväxten bli högre, omkring 70 000.
Fortsatt hög invandring
Under år 2014 invandrade 127 000 personer till Sverige, vilket är den högsta nivån någonsin. Samtidigt utvandrade 51 000 personer. Nettomigrationen var således 76 000
personer.37 Till följd av politisk instabilitet och krigshärdar i delar av Asien och Afrika
ökar flyktinginvandringen till Sverige. Framför allt påverkar inbördeskriget i Syrien migrationen.
Fler än 80 000 personer sökte asyl i Sverige under 2014. Det är en ökning med
50 procent jämfört med året innan. Inte sedan krigen i före detta Jugoslavien i början av
1990-talet har Sverige tagit emot så många asylsökande under ett och samma år. De flesta
asylsökande var män, 67 procent. Mer än var tredje asylsökande 2014 hade syriskt medborgarskap. Andra vanliga medborgarskapsländer var Eritrea, Somalia och Afghanistan. 38
Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande i Sverige kommer att vara fortsatt högt
under både 2015 och 2016. Till detta kommer anhöriginvandringen som väntas ligga kvar
på relativt höga nivåer under de närmaste åren enligt SCB:s befolkningsprognos. Migrationen till och från EU-länder till Sverige bedöms också fortsätta att öka. Sammantaget
betyder detta att den totala invandringen beräknas uppgå till 156 000 personer 2015 och
drygt 170 000 personer år 2016.39 Både invandring och utvandring är vanligast i yngre
åldrar – nästan nio av tio invandrare till Sverige är under 45 år.
Arbetskraften växer i god takt
Även om befolkningen i yrkesverksamma åldrar endast har ökat svagt under senare år så
har antalet personer i arbetskraften ökat starkt. Detta har kunnat ske till följd av ett ökat
arbetskraftsdeltagande hos befolkningen – vilket delvis är en effekt av en utbudsstimulerande politik.
Mellan 2008 och 2014 ökade antalet personer i arbetskraften nästan dubbelt så mycket
som befolkningen i åldrarna 16-64 år. Totalt ökade arbetskraften med cirka 210 000 personer och befolkningen med omkring 110 000 personer. Utrikes födda svarar för hela
arbetskraftstillväxten under perioden. Antalet inrikes födda i arbetskraften låg, enligt
Arbetskraftsundersökningarna, på ungefär samma nivå 2008 och 2014. Den betydande
tillväxten av utrikes födda i arbetskraften beror på en stor invandring tillsammans med
Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag40 vilket påskyndar inträdet i arbetskraften för
nyanlända invandrare.
SCB:s befolkningsstatistik.
SCB, Artiklar. Nr 2015:120, Asylsökande 2014.
39 SCB, Sveriges framtida befolkning 2015-2060.
40 Läs mer om etableringsuppdraget i avsnittet Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan 81.
37
38
66
Förändring av befolkning och arbetskraft
samt arbetskraftsdeltagande
2006-2016, prognos för 2015 - 2016
Befolkning (vä)
Arbetskraft (vä)
70
Arbetskraftsdeltagande (hö)
Tusental
Procent
60
84
83
50
40
82
30
81
20
80
10
0
79
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Källa: SCB (AKU) och Arbetsförmedlingen
Under 2014 ökade arbetskraften i åldrarna 16-64 år med cirka 40 000 personer. De
närmaste åren beräknas arbetskraften fortsätta att växa i god takt. År 2015 beräknas arbetskraften öka med 42 000 personer och år 2016 med 48 000 personer. Detta medför att
det internationellt sett redan höga svenska arbetskraftsdeltagandet kommer att öka ytterligare något. Befolkningens arbetskraftsdeltagande uppgick till 82,6 procent år 2014 och
beräknas till 82,7 procent 2016.
Stora skillnader i arbetskraftsdeltagande
Det finns två grupper som har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än befolkningen i
genomsnitt. Det är personer med endast förgymnasial utbildning och personer födda i ett
land utanför Europa, framför allt kvinnor. Skillnaderna är mycket stora mellan dem med
kort och lång utbildning. För personer med eftergymnasial utbildning uppgick arbetskraftsdeltagandet under första kvartalet 2015 till 93 procent i åldrarna 25-54 år. För dem
med högst gymnasial utbildning var arbetskraftsdeltagandet 91 procent och för dem med
förgymnasial utbildning endast 75 procent. Var fjärde person som saknar gymnasieutbildning står alltså utanför arbetsmarknaden i den mest yrkesaktiva åldern, jämfört med
färre än var tionde person som har gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning.
Bland utrikes födda kvinnor, i synnerhet utomeuropeiskt födda, är arbetskraftsdeltagandet betydligt lägre än bland inrikes födda kvinnor. Första kvartalet 2015 uppgick arbetskraftsdeltagandet till cirka 76 procent för utrikes födda kvinnor i åldern 25-64 år och omkring 73 procent för utomeuropeiskt födda kvinnor. Detta kan jämföras med ett arbetskraftsdeltagande på nästan 88 procent för inrikes födda kvinnor i samma ålder. För männen är skillnaderna inte lika stora. Arbetskraftdeltagandet bland män var 87 procent för
utrikes födda, 86 procent för utomeuropeiskt födda respektive närmare 92 procent för
inrikes födda under första kvartalet 2015. Arbetskraftdeltagande har ökat under senare
år. Uppgången är särskilt stor bland utrikes födda män och kvinnor, för vilka nivån har
ökat med cirka 5 respektive 6 procentenheter mellan det första kvartalet 2008 och samma
kvartal 2015. För utomeuropeiskt födda är uppgången 4 procentenheter för båda könen,
och för inrikes födda omkring 2 procentenheter.
67
Fördjupning 2
Utbildningssammansättning
marknad
på
svensk
arbets-
I höstens prognos studerade vi huruvida akademiker får arbete i nivå med sin utbildning eller inte, både nationellt och regionalt. I den här fördjupningsrutan tar vi ett bredare grepp om utbildningsfrågan och visar hur utbildningssammansättningen i befolkning och arbetskraft har förändrats under det senaste decenniet samt ställer detta mot
utvecklingen av arbetskraftsefterfrågan under samma period. 41
Andelen eftergymnasialt utbildade ökar stadigt...
Andelen personer i åldrarna 25-64 med eftergymnasial utbildning har ökat både i befolkningen och i arbetskraften under det senaste decenniet. Från att ha utgjort 36 procent av
befolkningen och 38 procent av arbetskraften andra kvartalet 2005 hade andelarna ökat
till 47 respektive 49 procent i början av 2015. Samtidigt har grupperna med kortare utbildning minskat.
Både inrikes och utrikes födda ökar i gruppen eftergymnasialt utbildade. Värt att notera
är dock att ökningstakten är högre för utrikes födda. Detta innebär att deras andel av
gruppen eftergymnasialt utbildade har ökat i såväl befolkning som arbetskraft. Andelen
utrikes födda bland eftergymnasialt utbildade har ökat med 7 procentenheter sedan 2005.
Efterfrågan på arbetskraft definieras här som sysselsatta inom olika yrkesområden på 1-siffernivå enligt SSYK.
Därmed exkluderas den del av efterfrågan som utgörs av lediga jobb, vakanser och dolda brister. Utbudet baseras på kvartalsdata från AKU (kv2 2005-kv1 2015) och efterfrågan på antalet sysselsatta per år 2005 och 2013
enligt AKU fördelat på yrkesområde.
41
68
...liksom andelen jobb med krav på eftergymnasial utbildning
Skiftar man fokus från utbuds- till efterfrågesidan av arbetsmarknaden står det klart att
efterfrågan på arbetskraft allt mer har kommit att koncentreras till jobb som kräver eftergymnasial utbildning.
Förändringar av sysselsatta per yrkesområdesgrupp
som andel av totalt sysselsatta inom område 1-9
25-64 år, förändringar avseende differenser i andelarna mellan åren
2005 och 2013
5
Procentenheter
4
3
2
1
0
4-8 Gymnasiekompetens
1 Ledande befattning
9 Inga utbildningskrav
2-3 Eftergymnasial kompetens
-1
-2
-3
-4
-5
Källa: SCB
Förskjutningen mot en arbetsmarknad med en ökad andel jobb med krav på eftergymnasial utbildning har främst skett på bekostnad av andelen jobb med lägre utbildningskrav.
Sedan 2005 har andelen sysselsatta inom yrkesområden som kräver kompetens motsvarande eftergymnasial utbildningen ökat med 3,5 procentenheter samtidigt som andelen
jobb inom yrkesområden som kräver kompetens motsvarande gymnasial utbildning har
minskat med 5 procentenheter. Störst relativ minskning inom det senare området har
skett av jobb inom kontors- och kundservicearbete. Andelen sysselsatta inom yrken där
det inte finns några särskilda utbildningskrav har legat kvar på samma nivå.42
Förgymnasialt utbildade har fått det tuffare...
Mellan första kvartalet 2006 och första kvartalet 2015 har arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade ökat med 7 procentenheter. Samtidigt är arbetslösheten för gymnasialt
och eftergymnasialt utbildade i stort sett oförändrad.
Förklaringen till den stora uppgången av arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade
står att finna i en ökad konkurrens om jobb med lägre utbildningskrav. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning framkommer att allt fler arbetsgivare ställer krav på
gymnasieexamen, även inom yrken där utbildningskraven traditionellt sett har varit låga.
Huruvida detta avspeglar en reell förändring av ökade utbildningskrav eller om det är så
att gymnasieexamen fungerar som en sorteringsmekanism för arbetsgivarna är dock inte
helt enkelt att fastslå.
Enligt SSYK 96. Yrkesområde 2-3 kräver kompetens motsvarande eftergymnasial utbildning. Yrken inom
yrkesområde 4-8 kräver kompetens motsvarande utbildning på gymnasial nivå. Yrken inom yrkesområde 9
saknar särskilda krav på utbildning. Yrkesområde 1 omfattar chefer.
42
69
...och svårast är situationen för dem som saknar grundskoleutbildning
I slutet av april i år hade 95 000 personer, motsvarande 32 procent av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen i åldrarna 25-64 år, endast förgymnasial utbildning.
Drygt hälften av dessa saknade en fullständig grundskoleutbildning. Sedan april 2005 har
denna grupp ökat med cirka 40 procent. Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa som
saknar en fullständig grundskoleutbildning är födda utanför Europa.
Dessa siffror kan ställas mot en ökning på knappt 8 000 jobb inom yrken utan särskilda
utbildningskrav. Jobbchanserna för personer utan gymnasieutbildning är små, men inte
obefintliga. Samtidigt visar detta att det finns en strukturell obalans på svensk arbetsmarknad.
Utbildning och jobb behövs till dem utan gymnasieutbildning
Som Arbetsförmedlingen har lyft vid ett flertal tillfällen är vi i en situation där myndigheten för närvarande i praktiken administrerar arbetslösa med endast förgymnasial utbildning, snarare än matchar dem mot lediga jobb. Myndighetens rekommendation är
därför att en kombination av åtgärder vidtas för att påverka både arbetskraftsutbud och
efterfrågan på personer som saknar gymnasieutbildning.
Många behöver mer utbildning. Det är viktigt att dels differentiera utbildningssatsningarna beroende på individens förkunskaper, dels säkerställa att ersättningsnivåer vid utbildning utformas på ett långsiktigt hållbart sätt. För andra personer kan insatser av mer
praktisk karaktär vara mer verkningsfulla. Därför förordar Arbetsförmedlingen att antalet
subventionerade sysselsättningsinsatser ökas. Sådana insatser skulle också kunna komma
individer som deltar i utbildningssatsningar till del. För att kunna motverka den höga
arbetslösheten bland dem med låg utbildningsnivå är det sammanfattningsvis viktigt med
ett brett perspektiv där såväl utbuds- som efterfrågesidan beaktas.
70
Arbetslösa
Arbetslösheten fortsätter att minska i långsam takt under 2015 och 2016, men inslaget
av strukturellt arbetslösa ökar ytterligare. Det betyder att det finns en risk att jämviktsarbetslösheten stiger. Arbetslösheten för inrikes födda har minskat och den utvecklingen
fortsätter. Å andra sidan förändras arbetslösheten för utrikes födda endast marginellt.
Det sammanhänger med att hela tillskottet av arbetskraft härrör från utrikes födda,
medan inrikes födda fortsätter att minska i antal. Det är framförallt bland ungdomar
som arbetslösheten minskar, vilket beror på att unga gynnas mest av den fortsatta förstärkningen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i åldrarna 16-64 år beräknas uppgå
till 7,8 procent 2015 och till 7,5 procent 2016. Detta kan jämföras med att arbetslösheten
bokfördes till 8,0 procent 2014.
Arbetslösheten minskar i långsam takt
Arbetslösheten har uppvisat små förändringar under de senaste åren och uppgick 2014
till i genomsnitt 8,0 procent, motsvarande 400 000 personer i åldrarna 16-64 år. Detta
kan jämföras med 8,1 procent 2013. Arbetslösheten har under årets inledande månader
fortsatt nedåt i svag takt. I en trendskattad tidsserie har arbetslösheten minskat med ungefär 0,4 procentenheter sedan slutet av år 2012. Samtidigt har jobbtillväxten varit förhållandevis god. Att detta inte gett större avtryck på arbetslöshetsnivån sammanhänger
med en stark ökning av arbetskraften.
Det är viktigt att kartlägga arbetslösheten, i synnerhet att beskriva vilka grupper som har
särskilt svårt att få jobb. De heltidsstuderande som söker jobb utgör i många fall inget
arbetsmarknadspolitiskt problem eftersom många ser studier som sin huvudsakliga aktivitet. Av de arbetslösa 2014 var 130 000 heltidsstuderande som aktivt sökte arbete, motsvarande 2,6 procent av arbetskraften. Denna grupp har minskat svagt jämfört med 2013.
Antalet arbetslösa som inte var heltidsstuderande var 270 000 under 2014, motsvarande
5,4 procent av arbetskraften, vilket är samma nivå som 2013.
Arbetslösheten 16-64 år
Andel av arbetskraften
kv2 2005 - kv1 2015
Arbetslösa
Därav studerande
10
Därav ej studerande
Procent
8
6
4
2
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Källa: SCB
2013
2014
2015
71
Den försiktiga nedgången av arbetslösheten bedöms fortsätta under hela vår prognosperiod, detta trots att jobbtillväxten blir förhållandevis god. Bakgrunden är en fortsatt stark
tillväxt av arbetskraften. Under 2015 bedöms arbetslösheten bli i genomsnitt 394 000
personer, motsvarande 7,8 procent av arbetskraften. Jämfört med 2014 är detta en marginell nedgång, med 0,2 procentenheter. För 2016 bedöms arbetslösheten sjunka till
7,5 procent av arbetskraften.
Tydligare minskning av männens arbetslöshet
Arbetslösheten har varit högre för männen än för kvinnorna under lång tid. Under de
senaste åren har arbetslösheten minskat för både män och kvinnor i långsam takt, men
nedgången har varit något tydligare för männen. Det betyder att gapet i arbetslöshetsnivå
mellan könen krympt. I en trendskattad tidserie var männens arbetslöshet
0,4 procentenheter högre än kvinnornas under första kvartalet 2015, vilket kan jämföras
med 0,6 procentenheter för ett år sedan.
Denna utveckling är inte helt logisk då den kvinnodominerande offentliga tjänstesektorn
agerat sysselsättningslokomotiv samt att kvinnorna blivit alltmer välutbildade jämfört
med männen. En förklaring är emellertid att männen fått en god del av jobbtillväxten
inom delar av den privata tjänstesektorn och att de fått en större del av jobböppningarna
inom den offentliga förvaltningen. Vidare har jobbförlusten inom industrin bromsat in.
De utrikes födda kvinnornas arbetslöshet har uppvisat en sämre utveckling relativt utrikes födda män, och nivån har till och med varit marginellt högre under de tre senaste
kvartalen i en trendskattad tidsserie. Detta sammanhänger med att ökningen av utbudet
av arbetskraft varit tydligare för utrikes födda kvinnor. De inrikes födda kvinnorna hade
samtidigt en tydligt lägre arbetslöshet än männen. Under prognosperioden väntas arbetslösheten minska i långsam takt för både kvinnor och män.
Arbetslösheten 16-64 år efter kön
kv1 1987 - kv1 2015
Kvinnor
14
Män
Procent
12
10
8
6
4
2
0
1987
1991
1995
1999
2003
2007
2011
2015
Källa: SCB
Ökat inflöde i arbetslöshet
Inflödet till arbetslöshet, mätt som antalet personer med arbetslöshetstider på en vecka,
har ökat under flera år, men under första kvartalet 2015 blev det ungefär lika stort som
72
under fjärde kvartalet 2014. Denna inbromsning bedömer vi som tillfällig och allt talar för
att inflödet återigen ökar. Det sammanhänger med fortsatt stor flyktinginvandring och
det medför ett fortsatt stort inflöde i arbetslöshet genom bland annat etableringsuppdraget. Denna utveckling bedöms kvarstå under åren 2015 och 2016.
Kortare tider i arbetslöshet 2016
I samband med finanskrisen 2008-2009 ökade den genomsnittliga tiden i arbetslöshet
och nådde 35 veckor i början av 2011. Därefter har tiderna i arbetslöshet minskat något,
men de har legat stilla sedan fjärde kvartalet 2014. Det finns inte heller mycket som talar
för någon större förändring under 2015. Först under 2016 väntas en tydligare nedgång, då
nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder bedöms påverka dem med längre tider i arbetslöshet. Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet bedöms under 2015 till 33 veckor, för att
därefter kortas ytterligare under 2016.
De genomsnittliga tiderna i arbetslöshet har under de senaste kvartalen ökat för männen
och minskat för kvinnorna, det vill säga en annorlunda utveckling än den för arbetslösheten. Män har i genomsnitt längre tid i arbetslöshet än kvinnor. Under första kvartalet
2015 uppgick den genomsnittliga arbetslöshetstiden för männen till 37 veckor och till 28
veckor för kvinnorna. Det betyder att männens tid i arbetslöshet ligger tydligt över det
historiska genomsnittet medan kvinnorna endast ligger marginellt över.
Arbetslöshetstiderna har blivit kortare för ungdomarna, legat oförändrad för åldrarna 2554 år och tenderat att öka för de äldre (55-74 år). De genomsnittliga arbetslöshetstiderna
är alltid kortast för unga (15-24 år) jämfört med övriga åldrar, vilket beror på att arbetslösa unga relativt snabbt går till jobb eller studier. I åldersgruppen 15-24 år var den genomsnittliga arbetslöshetstiden 15 veckor under första kvartalet 2015. Det kan jämföras
med 55 veckor bland personer 55-74 år och 40 veckor för åldrarna 25-54 år.
Små förändringar av långtidsarbetslösheten
Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 6 månader) ökade kraftigt i samband med
finanskrisen och kulminerade under andra halvåret 2010. Därefter skedde en minskning
som övergick till en stabilisering. Under de senaste kvartalen har antalet långtidsarbetslösa ånyo minskat något. Gränsen för att räknas som långtidsarbetslös är ett år, enligt
internationella definitioner. För denna grupp har det inte skett någon nämnvärd förändring under de senaste kvartalen. Sverige tillhör de länder som har ett litet inslag av långtidsarbetslösa, något som har väckt uppmärksamhet runt om i världen och rest frågan vad
som varit framgångsfaktorerna. Av de länder som Eurostat redovisar i sin databas är det
bara ett land i Europa som har en lägre andel långtidsarbetslösa än Sverige, nämligen
Island. Detta betyder emellertid inte att problemet är litet i Sverige då antalet långtidsarbetslösa mer än 6 månader noterades till 120 000 personer under första kvartalet 2015,
varav drygt 70 000 varit arbetslösa mer än ett år.
73
Andel långtidsarbetslösa
av arbetslösa
(>12 månader) 2014
.
Island
Sverige
Finland
Norge
Danmark
Australien
Schweiz
Storbritannien
Nederländerna
Polen
Frankrike
Tyskland
EU 28
Belgien
Euroområdet (19 länder)
Spanien
Portugal
Italien
Grekland
0
20
40
60
80
Procent
Källa: Eurostat
Arbetslösheten minskar bland yngre
Sedan slutet av 2012 har arbetslösheten i åldersgruppen 16-24 år minskat stadigt, från
nästan 24 procent till drygt 21 procent första kvartalet 2015 i en trendskattad tidsserie.
Under de senaste kvartalen har nedgången varit mer påtaglig för unga män än för unga
kvinnor, och denna förändring är en viktig förklaring till att gapet mellan mäns och kvinnors arbetslöshetsnivå krympt. Arbetslösheten har också minskat för åldersgruppen 2534 år, men takten i nedgången har varit lägre än den för de yngsta. För åldersgrupperna
äldre än 34 år har arbetslösheten endast förändrats marginellt.
Merparten av unga jobbar eller studerar…
Ungdomsarbetslösheten är den del av arbetslösheten som får mest fokus, och det sammanhänger med att unga utgör en central byggsten för framtiden. Den lyfts ofta upp som
det största problemet på arbetsmarknaden och det är inte ovanligt att det påstås att unga
klarar sig sämre i Sverige än i många andra länder. Det finns även en tendens att se unga
som en homogen grupp, vilket leder till felaktiga slutsatser. Det avgörande för en effektiv
arbetsmarknadspolitik riktad mot ungdomsarbetslösheten är att förstå att gruppen är
mycket heterogen. Ungdomarna är inne i en etableringsfas på arbetsmarknaden och just i
etableringsfasen söker man jobb och drabbas ofta av friktionsarbetslöshet, som inte i sig
utgör något stort problem. Denna process är också förklaringen till att unga alltid haft en
högre arbetslöshet än vuxna och bilden är likartad i alla länder. Ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning löper dock stor risk att drabbas av strukturell arbetslöshet. Läs
mer om detta i avsnittet Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan81.
Den andelsmässigt höga arbetslöshetsnivån bland ungdomar förklaras också av att arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen är betydligt lägre än i övriga åldrar, eftersom
många studerar utan att samtidigt arbeta eller söka arbete. En stor andel av dem som är
arbetslösa är dessutom heltidsstuderande. Många av dem söker förvisso efter ett extraarbete att kombinera med studierna, men ser sig i första hand som studerande och inte som
arbetssökande. Arbetslösheten bland unga som inte studerar har minskat påtagligt under
74
senare år, medan arbetslösa heltidsstuderande som aktivt söker jobb legat på en i stort
sett oförändrad nivå. Under de tre senaste kvartalen har nivån varit ungefär lika stor för
arbetslösa unga som studerar respektive inte studerar. Detta tyder på att arbetslöshetsmåttet är ett alltför trubbigt instrument för att beskriva ungas etableringsproblem på
arbetsmarknaden.
Ungdomsarbetslösheten i åldrarna 15-24
kv2 2005 - kv1 2015
Studerande
18
Ej studerande
Procent
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: SCB
…men omkring sju procent av ungdomarna varken jobbar eller studerar
För att nyansera bilden över ungdomsarbetslösheten kan antalet arbetslösa ungdomar
relateras till befolkningen i åldersgruppen 15-24 år istället för till arbetskraften. Under
2014 bokfördes ungdomsarbetslösheten till 22,9 procent av arbetskraften, vilket kan jämföras med 23,6 procent 2013. Visat som andel av befolkningen redovisades nivåerna istället till 12,7 procent respektive 12,8 procent. Som tidigare nämnts finns en stor grupp unga
arbetslösa heltidsstuderande, och andelen är i synnerhet stor bland de yngsta, 15-19 år.
En del av dessa unga i åldrarna 20-24 år återfinns inom arbetsmarknadspolitiska program. Den dominerande delen i åldrarna 15-24 år bör dock återfinnas bland heltidsstuderande inom gymnasieskolan eller högskolan. De söker arbete för att dryga ut studiemedlen och under våren söker många feriearbeten. Räknas studerande bort från de arbetslösa sjunker arbetslösheten till 11,7 procent av arbetskraften respektive 6,5 procent av
befolkningen år 2014.
Finanspolitiska rådet rekommenderar att använda alternativa mått när ungdomsarbetslösheten studeras. De framhåller att det bästa måttet är unga som varken studerar eller
jobbar. Dessa fångas upp i begreppet NEET (Not in Employment, Education or Training),
som publiceras inom ramen för Arbetskraftsundersökningarna. NEET-begreppet är ett
mer lämpligt mått än arbetslöshet när det gäller att fånga ungdomars etableringsproblem
på arbetsmarknaden. Drygt hälften av ungdomarna, 15-24 år, som varken arbetade eller
studerade 2014 hade inte arbetat tidigare och hade således inte någon erfarenhet av arbetslivet. Unga som varken arbetar eller studerar befinner sig i en utsatt position, dels
genom att de inte har någon sysselsättning eller arbetsinkomst, dels genom att de går
75
miste om kunskaper och erfarenheter som skulle underlätta möjligheten att få ett arbete.
Drygt hälften av de ungdomar som uppfyllde NEET-begreppet 2014 var också arbetslösa.
Andelen i åldrarna 15-24 år som varken arbetar eller studerar uppgick under 2014 till i
genomsnitt 7,2 procent (87 000 personer) av befolkningen i åldersgruppen. Det var en
högre andel unga män som varken studerade eller jobbade, 7,6 procent, jämfört med
6,8 procent för unga kvinnor. Jämfört med många andra länder är andelen som varken
jobbar eller studerar förhållandevis låg. Genomsnittet i EU-området uppgick till
12,4 procent. Det kan jämföras med att andelen unga i Sverige som varken arbetar eller
studerar var 6,8 procent för inrikes födda och 10,0 procent för utrikes födda. Med andra
ord är Sverige bättre än många andra länder på att aktivera unga i jobb eller studier.
Unga i åldern 15-24 år som varken
jobbade eller studerade 2014 (NEET)
Andel av befolkningen
Norge
Danmark
Tyskland
Sverige
Schweiz
Australien
Finland
Frankrike
Storbritannien
Belgien
Portugal
EU 28
Euroområdet (19 länder)
Irland
Spanien
Grekland
Italien
Makedonien
0
5
10
15
20
25
30
Procent
Källa: Eurostat
Hög arbetslöshet för dem med endast förgymnasial utbildning
Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Under första kvartalet 2015 redovisades arbetslösheten för förgymnasialt utbildade till 15,3 procent i åldersgruppen 25-64 år. Det kan jämföras med 6,5 procent för gymnasialt utbildade och
med 4,2 procent för dem med eftergymnasial utbildning, två år eller mer. Arbetslösheten
minskar för samtliga utbildningsgrupper, vilket visar att arbetsmarknadsläget förbättras.
Jämfört med läget före den finansiella krisen 2008 är dock arbetslösheten nu markant
högre för förgymnasialt utbildade. Detta beror delvis på att de drabbades hårt av den
ekonomiska avmattningen, men även på att antalet nyanlända invandrare med kort utbildning har ökat. Bland gymnasialt utbildade är arbetslösheten i det närmaste tillbaka på
den nivå som rådde i slutet av 2008. För dem med eftergymnasial utbildning om minst
två år ligger arbetslösheten på ungefär samma nivå som före den finansiella krisen.
76
Arbetslösheten efter utbildningsbakgrund 25-64 år
kv1 2006 - kv1 2015
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Procent
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2006
2007
2008
2009
Eftergymnasial utb. minst 2 år
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: SCB
Den förbättring som skett under de senaste kvartalen för dem med enbart förgymnasial
utbildning beror sannolikt på att antalet personer med lönesubventionerade anställningar
har ökat. Faktum kvarstår att det är en grupp som har mycket svårt att få fotfäste på den
svenska arbetsmarknaden. Detta är också en stor utmaning för Arbetsförmedlingen då
cirka 30 procent av dem som är inskrivna som arbetslösa har den utbildningsbakgrunden.
Arbetsmarknaden för gymnasialt utbildade förstärks under de kommande åren och deras
arbetslöshet fortsätter därmed att krympa i långsam takt. När det gäller dem med eftergymnasial utbildning kan arbetslösheten minska något, men samtidigt fortsätter utbudet
av arbetskraft att öka påtagligt för den utbildningsgruppen. Det är också värt att påpeka
att skillnaden i arbetslöshetsnivå mellan inrikes och utrikes födda är mest påtaglig för
dem med eftergymnasial utbildning om minst två år. De utomeuropeiskt födda hade mer
än fem gånger så hög arbetslöshet som inrikes födda under första kvartalet 2015. Skillnaden var betydligt mindre för dem med förgymnasial respektive gymnasial utbildning.
Tydlig minskning av inrikes föddas arbetslöshet
Arbetslösheten har minskat för inrikes födda medan arbetslösheten för utrikes födda i
princip legat kvar på en oförändrat hög nivå. Det finns mycket som talar för att denna bild
kvarstår under 2015 och 2016. Det sammanhänger med att den starka tillväxten av arbetskraften bedöms fortsätta för utrikes födda medan arbetskraften för inrikes födda fortsätter att utvecklas svagt. Trots att den sammanvägda bedömningen är att arbetsmarknaden fortsätter att stärkas för utrikes födda, bedöms därför det stora gapet i arbetslöshet
mellan inrikes födda och utrikes födda fortsätta att öka. Under 2014 redovisades arbetslösheten till 6,1 procent för inrikes födda, varav 2,1 procentenheter var arbetslösa heltidsstuderande. Det betyder att arbetslösheten sjunkit till en förhållandevis låg nivå för inrikes födda och att en stor andel av dessa är strukturellt arbetslösa. När det gäller utrikes
födda bokfördes arbetslösheten till 16,4 procent, varav 5,1 procentenheter var heltidsstuderande. Delgruppen född utanför Europa uppvisar en mycket hög arbetslöshet. Den
uppgick till 22,3 procent år 2014 varav 6,9 procentenheter var heltidsstuderande. De lediga resurserna på arbetsmarknaden är således stora bland utrikes födda i allmänhet och
77
utomeuropeiskt födda i synnerhet medan de lediga resurserna bland inrikes födda får
betraktas som små.
Arbetslösheten 16-64 år efter födelseregion
kv2 2005 - kv1 2015
Inrikes födda
Utrikes födda
25
Därav utomeuropeiskt födda
Procent
20
15
10
5
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: SCB
Liten andel arbetslösa efter varsel
En stor andel av arbetslösheten består av personer som är på väg in på arbetsmarknaden,
antingen för första gången (nyinträdande) eller att de tidigare har lämnat arbetsmarknaden av någon orsak (återinträdande), exempelvis för att studera. De arbetslösa som
träder in på arbetsmarknaden från gruppen ej i arbetskraften har ökat sin andel till drygt
54 procent första kvartalet 2015. Det är en något högre andel än det historiska genomsnittet.43 Det finns också en förhållandevis stor grupp som vandrar mellan korta anställningar
och arbetslöshet. Den gruppen har minskat något under fjärde kvartalet 2014 och första
kvartalet 2015 och utgjorde ungefär var femte arbetslös. De som förlorat en fast anställning och blivit arbetslösa har minskat svagt och andelen uppgick till endast 14 procent
första kvartalet 2015. Det betyder att arbetslöshetsrisken för fast anställda är liten och
den situationen kvarstår under de kommande åren. Arbetslöshetsrisken har även minskat
något för tillfälligt anställda, och det sammanhänger med en ökad övergång från tillfälligt
anställda till fast anställda. Även den utvecklingen kommer att bestå under de kommande
åren. Det betyder att gruppen som är på väg in på arbetsmarknaden ökar sin andel av
arbetslösheten 2015 och 2016, vilket sammanhänger med en fortsatt stark ökning av utbudet av arbetskraft från utrikes födda.
43
Perioden andra kvartalet 2006 till första kvartalet 2015.
78
Inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen
Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen bedöms minska i en långsam takt.
Det är i första hand de arbetslösa som står närmast arbetsmarknaden som kommer ut i
jobb när arbetsmarknaden stärks, exempelvis unga med en god utbildningsbakgrund. Å
andra sidan ökar inslaget av inskrivna arbetslösa som har svårt att få en etablering på
arbetsmarknaden. Andelen inskrivna arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden
ökar snabbare än vad vi bedömde i höstas och mycket talar för att andelen passerar
75 procent under andra halvåret 2016.
Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen fortsätter att minska
Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, det vill säga öppet arbetslösa och
sökande i program med aktivitetsstöd, minskade från våren 2013 till hösten 2014. Sedan
slutet av 2014 har dock minskningstakten avtagit markant. Arbetslösheten har minskat
mest bland dem som står närmast arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och arbetslösa som varit inskrivna kortare tid. Arbetslösheten har minskat bland både kvinnor och
män, men minskningen har varit något starkare för männen.
Första kvartalet 2015 var i genomsnitt 383 000 personer inskrivna som arbetslösa vid
Arbetsförmedlingen. Det var 19 000 färre än under samma kvartal 2014. Såväl antalet
öppet arbetslösa som antalet deltagare i program med aktivitetsstöd har minskat, men
nedgången har varit starkare för öppet arbetslösa. Det betyder att andelen i program med
aktivitetsstöd av de inskrivna arbetslösa ökat sedan hösten 2014, och de utgjorde omkring
48 procent under första kvartalet 2015. Av de inskrivna arbetslösa första kvartalet 2015
var 200 000 öppet arbetslösa och 183 000 deltog i program med aktivitetsstöd.
Sammansättningen av inskrivna arbetslösa har förändrats påtagligt, då inslaget av personer som står långt från arbetsmarknaden – det vill säga utsatta grupper – ökat på Arbetsförmedlingen. Dessa bedöms passera tre fjärdedelar av inskrivna arbetslösa andra halvåret 2016. Läs mer om utsatta grupper och denna problematik i avsnittet Arbetslösa med
utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan 81.
Den förbättring som väntas på arbetsmarknaden leder till att minskningen av antalet
inskrivna arbetslösa åter börjar ta fart 2016. Dock är inflödet av arbetslösa fortsatt stort,
framför allt av personer födda utanför Europa. Detta innebär att andelen utrikes födda av
de arbetslösa ökar från 47 procent i april 2015 till drygt 50 procent under 2016. Det är
gruppen födda utanför Europa som står för ökningen av utrikes födda på Arbetsförmedlingen och i april 2015 redovisades andelen till nästan 36 procent, motsvarande
130 000 personer.
Helårsgenomsnittet för inskrivna arbetslösa uppgick 2014 till 379 000 personer. År 2015
väntas antalet inskrivna arbetslösa minska till 370 000 personer. Under 2016 beräknas
den genomsnittliga nivån minska ytterligare till 356 000 personer.
79
205 000 i arbetsmarknadspolitiska program 2016
De arbetsmarknadspolitiska programmen44 syftar till att ge de arbetssökande en starkare
ställning på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar att få ett arbete. Programmen
med aktivitetsstöd utgörs i allt väsentligt av olika slag av aktiverings-, utbildnings- och
praktikinsatser. Några exempel är arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik samt
jobboch utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Behovet av dessa insatser
och deras utformning påverkas i hög grad av konjunkturläget och arbetslöshetens sammansättning. En annan form av arbetsmarknadspolitiska program utgörs av lönestöd, till
exempel instegsjobb och särskilt anställningsstöd inom jobboch utvecklingsgarantin.
Under 2014 uppgick antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program till i genomsnitt
191 000 personer. Kommande prognosperiod väntas antalet programdeltagare öka något.
År 2015 beräknas antalet deltagare öka till 197 000 personer som helårsgenomsnitt, vilket
motsvarar 3,9 procent av arbetskraften. Under 2016 väntas antalet deltagare uppgå till
205 000 personer eller 4,0 procent av arbetskraften.
Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar utgör tillsammans drygt
70 procent av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program. Störst är jobboch
utvecklingsgarantin, där antalet deltagare har ökat successivt sedan programmets införande 2009. Antalet deltagare i jobboch utvecklingsgarantin ökade något under 2014 till
i genomsnitt 103 000, varav 34 000 återfanns i sysselsättningsfasen. År 2014 uppgick
antalet personer i jobbgarantin för ungdomar till i genomsnitt omkring 33 000 per månad, vilket var en minskning med 5 000 personer jämfört med 2013.
Arbetsmarknadspolitiska
program
2014
2015
2016
Jobb- och utvecklingsgarantin (fas 1-2)
Sysselsättningsfasen
Jobbgarantin för ungdomar
Anställningsstöd
Övriga insatser
0
20000
40000
60000
80000
Antal
Källa: Arbetsförmedlingen
Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar bedöms minska i snabb takt medan jobboch utvecklingsgarantin (fas 1 och fas 2) bedöms ligga på en oförändrad nivå 2015 och
2016 jämfört med 2014. När det gäller sysselsättningsfasen beräknas den öka marginellt
mellan 2014 och 2015 och omfatta i genomsnitt drygt 35 000 personer. Antalet personer i
I begreppet arbetsmarknadspolitiska program ingår, förutom program med aktivitetsstöd, även arbetsmarknadspolitiska program för arbete, alltså lönestöd.
44
80
sysselsättningsfasen bedöms minska något under 2016 och omfatta i genomsnitt knappt
30 000 personer. Under 2015 och 2016 väntas det totala antalet deltagare i jobboch
utvecklingsgarantin bli 99 000 respektive 83 000 personer i genomsnitt per månad. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar fortsätter att minska i god takt under 2015
och 2016. Antalet beräknas till 26 000 år 2015 och till 16 000 år 2016.
Vidare bedöms övriga program med aktivitetsstöd samt anställningsstöden öka, och ökningen bedöms bli kraftig under 2016. Det sammanhänger med införandet av extratjänster för långtidsarbetslösa och traineejobb, inom ramen för 90-dagarsgarantin. Antalet
deltagare i dessa program beräknas uppgå till nästan 12 000 personer 2016.
Antalet personer som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag för nyanlända
invandrare har ökat kraftigt alltsedan insatsen infördes. I genomsnitt uppgick antalet till
nästan 37 000 personer 2014, och under 2015 och 2016 beräknas antalet till nästan
50 000 personer respektive 67 000 personer.
Det finns också arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga vilka inte ingår i arbetsmarknadspolitiska program.
De dominerande insatserna är trygghetsanställning och lönebidrag. Andra insatser är
offentligt skyddat arbete och utvecklingsanställning. Sammantaget deltog i genomsnitt
77 000 personer i dessa program och denna nivå blir i stort sett oförändrad under åren
2015 och 2016.
Nystartsjobben räknas inte heller in i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Antalet i
nystartsjobb har ökat stadigt och uppgick 2014 till drygt 46 000 personer. För 2015 och
2016 beräknas antalet öka till 47 000 personer respektive 51 000 personer.
Läs mer om samtliga program i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadspolitiska
program. Årsrapport 2014.
81
Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden
Arbetslöshetens sammansättning har förändrats på senare år. Andelen arbetslösa
med utsatt ställning har dubblerats under en femårsperiod. Under 2015 förväntas
andelen arbetslösa i utsatta grupper nå 70 procent. Under andra halvåret 2016
bedöms nivån passera 75 procent. Uppgången beror framför allt på ett ökat inflöde
av nyanlända invandrare i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.
Hälften av de inskrivna arbetslösa är födda i ett annat land än Sverige och mer än
var tredje i ett utomeuropeiskt land. Denna grupp har ökat starkt under senare år
och väntas fortsätta att öka kraftigt under 2015 och 2016 till följd av fortsatt stora
flyktingströmmar och därmed ett allt större inflöde i etableringsuppdraget.
Allt fler arbetslösa har en utsatt ställning på arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingens uppdrag har breddats, främst genom etableringsuppdraget och
sjukförsäkringsreformen. Detta har medfört att sammansättningen av de inskrivna arbetslösa har förändrats kraftigt. En allt större andel av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör grupper som generellt har svårare att få ett arbete än andra och därmed löper högre risk att bli långtidsarbetslösa. Till dessa grupper hör personer med endast förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer i åldern 55–64 år och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa grupper benämns som utsatta grupper.
I april 2015 var totalt 366 000 inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Av dessa
tillhörde 68 procent eller 250 000 personer de grupper som har en utsatt ställning på
arbetsmarknaden. Andelen med utsatt ställning bedöms nå 70 procent under andra halvåret 2015. Under 2016 väntas den fortsätta att öka för att passera 75 procent under andra
halvåret. Att andelen i utsatta grupper ökar ytterligare beror både på en fortsatt ökning av
antalet arbetslösa i utsatta grupper och på en nedgång av arbetslösheten i övriga grupper.
Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper* och
övriga inskrivna arbetslösa 16-64 år
januari 2004 - april 2015,
scenario maj 2015 - december 2016
Utsatta (vä)
Övriga inskrivna arb. (vä)
300000
Andel utsatta (hö)
Antal
Procent
80
250000
70
200000
150000
60
100000
50
50000
0
2004
40
2006
2005
2008
2007
2010
2009
2012
2011
2014
2013
2016
2015
* Förgymnasialt utbildade, personer 55-64 år, utomeuropeiskt födda samt
personer med funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga.
.
Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingen
82
Det är här viktigt att poängtera att de som ingår i grupper med utsatt ställning i genomsnitt har svårare att få arbete än övriga grupper på arbetsmarknaden. Inom respektive
grupp finns det naturligtvis individuella skillnader, och alla har inte svårt att få arbete.
Ökat inflöde av nyanlända håller kvar arbetslösheten på en hög nivå
I dag är mer än hälften av de inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden födda i ett utomeuropeiskt land. För fem år sedan var det en tredjedel. Uppgången
beror främst på den ökade flyktinginvandringen kombinerat med Arbetsförmedlingens
etableringsuppdrag som ska påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända.
Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga
inskrivna arbetslösa fördelat efter kön 16-64 år
Utsatta kvinnor
Utsatta män
140
Övriga kvinnor
Övriga män
Tusental
120
100
80
60
40
20
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Det är framför allt bland män med utsatt ställning som arbetslösheten ökar. Detta förklaras främst av att det är fler män än kvinnor som invandrar. Men även bland kvinnorna i
utsatta grupper finns det nu en tendens till ökning av arbetslösheten. Däremot minskar
arbetslösheten för både män och kvinnor som har en starkare ställning på arbetsmarknaden.
Nästan hälften har varit arbetslösa över ett år
Nästan hälften av de arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden har varit arbetslösa mer än ett år. Denna grupp har ökat under lång tid och uppgången fortsätter. Även
arbetslösa i utsatta grupper med en kortare arbetslöshetstid har nu börjat öka efter en tids
nedgång. Speciellt personer med funktionsnedsättning och personer i åldrarna 55-64 år
riskerar att fastna i arbetslöshet under lång tid. Bland arbetslösa med funktionsnedsättning har 55 procent varit inskrivna som arbetslösa under en längre tid än ett år. Motsvarande andel för åldersgruppen 55-64 år är 53 procent. Men också bland dem med endast
förgymnasial utbildning och bland utomeuropeiskt födda är andelen med långa arbetslöshetstider stor, i bägge fall 44 procent.
För arbetslösa som har en starkare ställning på arbetsmarknaden ser bilden annorlunda
ut. I denna grupp är det mindre än en fjärdedel som har varit arbetslösa längre tid än ett
år. Hälften har varit arbetslösa under en kortare tid än 6 månader.
83
Inskrivna arbetslösa 16-64 år i utsatta grupper
fördelat efter arbetslöshetstid
Upp till 6 mån
120000
6-12 mån
Mer än 12 mån
Antal
100000
80000
60000
40000
20000
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Jobbchansen hälften så stor för dem med utsatt ställning
Jobbchansen45, det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett arbete, är
dubbelt så stor för dem som har en starkare position på arbetsmarknaden än för dem som
ingår i en utsatt grupp. Under första kvartalet 2015 var jobbchansen omkring 5 procent
för utsatta grupper jämfört med cirka 11 procent för dem med en starkare ställning på
arbetsmarknaden.
Skillnaderna är stora när det gäller fördelningen av utflödet till arbete med eller utan
stöd. Hela 40 procent av dem med en utsatt ställning, som lämnar arbetslöshet för jobb
går till arbete med stöd. Det kan jämföras med cirka en tiondel för dem med en starkare
ställning på arbetsmarknaden. Det betyder att nästan varannan person i de utsatta grupperna som går från arbetslöshet till ett arbete får ett jobb med stöd. 46
Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå för dem i utsatt ställning
Antalet inskrivna arbetslösa bedöms fortsätta att minska under 2015 och 2016. Nedgången kommer helt och hållet att ske i grupper som har en starkare ställning på arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa i utsatta grupper bedöms öka under både 2015 och 2016.
Orsaken är främst ett fortsatt stort inflöde av nyanlända till etableringsuppdraget till följd
av många flyktinginvandrare, framför allt från Syrien men även från andra länder med
politisk instabilitet. En annan faktor som också påverkar ökningen av antalet inskrivna
arbetslösa med utsatt ställning, men i mindre utsträckning, är överföringen av personer
till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan. Det stora inslaget av arbetslösa inom
grupper med utsatt ställning kommer att medföra mycket omfattande krav på insatser
inom arbetsmarknadspolitiken.
Jobbchanserna beräknas genom formeln ”Lämnat till arbete med eller utan stöd / (kvarstående månaden
innan + nyinskrivna*0,5)”. Se Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 2014 samt Jobbchansens utveckling, Arbetsförmedlingens Working paper 2014:1.
46 I arbete med stöd ingår här även nystartsjobb och yrkesintroduktion.
45
84
Utomeuropeiskt födda den största gruppen
Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen.
Antalet inskrivna arbetslösa utomeuropeiskt födda har ökat kontinuerligt och starkt, från
omkring 40 000 personer 2008, till en nivå på 130 000 personer i april 2015. Den markanta ökningen förklaras av ett stort inflöde av personer i etableringsuppdraget sedan det
infördes 2010. Eftersom flyktingströmmarna förväntas vara fortsatt stora 2015 och 2016
beräknas denna grupp öka ytterligare framöver.
Inskrivna arbetslösa 16-64 år
fördelat på enskilda grupper
140000
Utomeuropeiskt födda
Personer 55-64 år
Antal
Högst förgymnasialt utbildade
Personer med funktionsnedsättn*
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
*som medför nedsatt arbetsförmåga. Säsongrensade data, trendvärden
Den nedgång av arbetslösheten som under det senaste året observerats i gruppen med
förgymnasial utbildning har nu upphört. Totalt utgjorde gruppen 116 000 personer i april
2015. Nästan hälften, över 50 000, har en ofullständig grundskoleutbildning.
Även arbetslösa i åldern 55-64 år och arbetslösa med funktionsnedsättning har minskat
under det senaste året. Nedgångstakten har dock avtagit, speciellt för dem i åldersgruppen 55-64 år. Antal inskrivna arbetslösa i åldern 55-64 år uppgick till 55 000 i april 2015.
Motsvarande antal för personer med funktionsnedsättning var 75 000.
85
Utbildning – viktig för att få jobb
Var tredje arbetslös saknar gymnasieutbildning
Många som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden saknar gymnasieutbildning.
Nästan var tredje inskriven arbetslös har endast förgymnasial utbildning. Arbetslösheten i
denna grupp har efter en tids nedgång nu åter börjat öka. Detta har ett samband med
uppgången av arbetslösa utomeuropeiskt födda, eftersom många nyanlända har kort utbildningsbakgrund. Antalet arbetslösa som är födda i Sverige och endast har folk- eller
grundskoleutbildning minskar däremot successivt, delvis till följd av generationsväxlingen. Däremot ökar arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda med kort utbildning starkt.
I april 2015 var 116 000 personer med endast förgymnasial utbildning inskrivna som
arbetslösa. Det är nästan 1 500 fler än ett år tidigare.
Inskrivna arbetslösa 16-64 år med förgymnasial
utbildning fördelat efter födelseland
70000
Sverige
Antal
Övriga Europa
Utomeuropeiskt land
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Hälften av dem med förgymnasial utbildning är födda utanför Europa, 60 000 personer.
Av dem som har en ofullständig grundskoleutbildning är majoriteten utomeuropeiskt
födda. Flertalet som saknar gymnasieutbildning är dessutom unga, två tredjedelar är
yngre än 45 år. Detta återspeglar åldersstrukturen bland invandrarna – de flesta är unga.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det också finns många nyanlända invandrare som
är högutbildade med långa eftergymnasiala utbildningar. Många av dessa har dessutom
utbildningar med inriktning mot yrken där det i dag råder brist på arbetskraft i Sverige.
Arbetslösa har i genomsnitt kortare utbildning än befolkningen som helhet. Detta gäller
speciellt arbetslösa som är födda utanför Europa – nästan hälften av dem i åldrarna 25-64
år saknar gymnasieutbildning. Samtidigt har närmare en tredjedel eftergymnasial utbildning. Även många inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning och arbetslösa i åldrarna 55-64 år saknar gymnasiekompetens, omkring en tredjedel. Motsvarande andel i befolkningen som helhet i åldrarna 25-64 år är drygt en av tio.
86
Inskrivna arbetslösa i olika grupper och befolkningen
efter utbildningsnivå, 25-64 år
april 2015
Kortare än grundskola
Grundskola
Eftergymnasial utbildning
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Inskrivna arbetslösa
Funktionsnedsatta
Utomeuropeiskt födda
Befolkningen
55-64 år
Källa: Arbetsförmedlingen och SCB (2014)
Gymnasieutbildning krävs ofta för att få jobb
För att få ett arbete i dag kräver arbetsgivarna nästan alltid fullständig gymnasieutbildning. Arbetslösa som saknar gymnasieutbildning har därför betydligt svårare än andra att
få ett arbete. Det har också blivit allt viktigare med vidareutbildning under arbetslivet. En
förutsättning för detta är en god grundutbildning i form av en fullgjord gymnasieutbildning.
Trots en god jobbtillväxt under de närmaste åren kommer arbetslösheten för korttidsutbildade att vara fortsatt hög. Jobbtillväxten kommer framför allt att ske inom den privata
och den offentliga tjänstesektorn i yrken som kräver gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning. Det är därför nödvändigt att stärka de korttidsutbildades möjligheter på
arbetsmarknaden genom utbildningsinsatser. För dem som har en ofullständig grundskoleutbildning krävs utbildning under lång tid inom det reguljära utbildningsväsendet.
Allt fler utomeuropeiskt födda
Hälften av de inskrivna arbetslösa är födda utomlands
Nästan hälften av de inskrivna arbetslösa är födda i ett annat land än Sverige. Mer än var
tredje – 36 procent eller 130 000 personer – är födda i ett land utanför Europa. Det är
nästan 15 000 fler än för ett år sedan, i april 2014.
Antalet inskrivna arbetslösa utomeuropeiskt födda ökar i stadig takt i samtliga utbildningsgrupper. Ökningen är lika stor bland dem som har en ofullständig grundskoleutbildning som bland dem med en gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det finns idag
lika många arbetslösa med eftergymnasial utbildning som med ofullständig grundskoleutbildning.
87
Inskrivna arbetslösa 16-64 år som är födda i ett
utomeuropeiskt land fördelat på utbildningsnivå
Kortare än Grundskola
Grundskola
40000
Eftergymnasial utbildning
Antal
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Gruppen utomeuropeiskt födda har vuxit snabbt på Arbetsförmedlingen och omställningen till svenska förhållanden är ofta mycket stor för de personer som nyligen invandrat till
Sverige. I denna kategori finns bland annat flyktingar från politiskt instabila regioner i
Asien och Afrika. Under senare tid har antalet flyktingar från Syrien ökat kraftigt.
Nettoinvandringen bedöms ligga kvar på en mycket hög nivå under de närmaste åren, till
följd av stor asyl- och anhöriginvandring. Gruppen arbetslösa utomeuropeiskt födda
kommer därmed att öka ytterligare. Detta kommer att medföra ett starkt tillskott till arbetskraftsutbudet. Under de senaste åren har antalet inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda ökat med över 10 000 per år. Uppgången bedöms fortsätta och dessutom öka i omfattning.
Inskrivna med funktionsnedsättning
Var femte inskriven arbetslös har en funktionsnedsättning
Efter att ha ökat kontinuerligt under flera år började antalet inskrivna arbetslösa med
funktionsnedsättning minska våren 2014. I slutet av april 2015 uppgick nivån till 75 000
personer, vilket är 2 500 färre än ett år tidigare. Detta betyder att var femte inskriven
arbetslös har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Sedan våren
2008 har antalet inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning nästan dubblerats. Den
kraftiga ökningen förklaras av överföringen av personer till Arbetsförmedlingen från sjukförsäkringssystemet47, ungefär två tredjedelar av dessa hade en funktionsnedsättning.
Dessutom drabbades personer med funktionsnedsättning särskilt hårt av det svaga konjunkturläget efter finanskrisen. Arbetsförmedlingen har också varit mer grundlig i sin
kartläggning av arbetslösa.
För inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning blir tiderna utan arbete ofta långa.
Omkring 55 procent av de inskrivna arbetslösa har en arbetslöshetstid på mer än ett år.
Mer än var tredje har en arbetslöshetstid på mer än två år. Antalet inskrivna arbetslösa
Sedan 2010 svarar överföringen från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen för omkring 70 procent
av den totala uppgången av arbetslösa med funktionsnedsättning.
47
88
med funktionsnedsättning fortsätter dock att minska, även bland dem med långa inskrivningstider.
Personer med funktionsnedsättning har ofta svårt att konkurrera om jobben med andra
arbetssökande. För att en person med funktionsnedsättning ska kunna konkurrera på lika
villkor som andra arbetssökande krävs vanligtvis en subventionering av lönekostnaden
som kompenserar för den lägre arbetsförmågan. Närmare två av tre som lämnar arbetslösheten går till ett arbete med stöd.
Personer i åldern 55-64 år
Svårt att komma tillbaka till arbetslivet
I april 2015 uppgick antalet inskrivna arbetslösa i åldrarna 55-64 år till 55 000 personer,
vilket är cirka 1 000 färre än ett år tidigare. Det finns nu tecken på att den nedgång av
arbetslösheten som har observerats för åldersgruppen sedan hösten 2013 har avtagit.
Äldre personer som förvärvsarbetar har ofta en stark ställning på arbetsmarknaden, men
de som blir arbetslösa har många gånger svårt att komma tillbaka till arbete, varför arbetslöshetstiderna bland äldre ofta blir långa. Mer än hälften av de inskrivna arbetslösa i
åldrarna 55-64 år har varit arbetslösa mer än ett år och en av tre har en sammanhängande arbetslöshetstid på minst två år. Arbetslösheten har dock sjunkit för dem med långa
tider i arbetslöshet under de senaste åren. Delvis förklaras detta av pensioneringar.
Det finns flera orsaker till att arbetslösa i åldersgruppen 55-64 år har svårt att få arbete.
Omkring en tredjedel har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,
lika många har en kort utbildningsbakgrund, det vill säga endast folk- eller grundskola.
Äldre blir dessutom i många fall arbetslösa genom strukturrationaliseringar då deras
arbetsuppgifter försvinner och deras arbetslivserfarenhet inte längre efterfrågas. För
många är vägen tillbaka till ett nytt arbete lång. Även åldersdiskriminering förekommer.
Antalet deltagare i etableringsuppdraget ökar kraftigt
Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser
för nyanlända invandrare i åldern 20-64 år, och nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige, med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande samt deras
anhöriga. Myndighetens uppdrag är att erbjuda arbetsmarknadspolitiska program för att
påskynda de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. För att kunna ta tillvara individens kompetens och erfarenhet på bästa sätt krävs det att planeringen är långsiktig och
utgår från personens behov så att det blir en lämplig kedja av insatser och program. Deltagare inom etableringsuppdraget får även insatser som inte ingår i Arbetsförmedlingens
program, exempelvis SFI, samhällsorientering samt grundläggande och gymnasial vuxenutbildning på Komvux.48
Arbetsförmedlingens beräkningar över inflödet i etableringsuppdraget bygger på Migrationsverkets prognoser om flyktingmottagandet. Migrationsverket bedömer att antalet
asylsökande kommer att vara fortsatt stort under kommande år till följd av politisk instabilitet och krigshärdar. Framför allt är det inbördeskriget i Syrien som väntas påverka
flyktinginvandringen till Sverige. Huvudscenariot är att 80 000 asylsökande kommer till
48
Arbetsförmedlingens återrapportering 2015, Prognoser för utbetalningar 2015-2019, 2015-05-05.
89
Sverige årligen under 2015 och 2016. Detta betyder att också antalet personer som beviljas uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande kommer att öka. Av den asylrelaterade migrationen uppskattas 55 000 personer beviljas uppehållstillstånd under 2015.
Under 2016 och 2017 beräknas antalet asylrelaterade uppehållstillstånd öka till 86 000
respektive 89 000 personer, för att därefter minska.49 Arbetsförmedlingen beräknar att
55 procent av dem som beviljas uppehållstillstånd kommer att skrivas in i etableringsuppdraget. Sammantaget innebär detta att antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget kommer att fortsätta att öka starkt under de närmaste åren.
Nya asylsökande, nya uppehållstillstånd
och inflöde i etableringsuppdraget
prognos 2015-2019
Nya asylsökande
Nya asyltillstånd och inresta anhöriga
Till etableringsuppdraget
100000
90000
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
Antal
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen
Under det senaste året har inflödet i etableringsuppdraget uppgått till i genomsnitt cirka
2 000 personer per månad. Inflödet är fortfarande större än utflödet. Det månatliga inflödet i etableringsuppdraget väntas öka till i genomsnitt närmare 3 000 personer under
2015. År 2016 bedöms inflödet vara omkring 4 000 per månad.50 Med denna stora tillströmning av nya deltagare kommer antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget att uppgå till i genomsnitt cirka 67 000 personer 2016. Det är en kraftig ökning
jämfört med nivån i april 2015 då 46 000 personer omfattades av etableringsuppdraget.
Den genomsnittliga utbildningsnivån har ökat hos deltagarna i etableringsuppdraget,
bland både kvinnor och män. Nästan en av tre har eftergymnasial utbildning och flertalet
av dessa minst två års eftergymnasiala studier. Samtidigt har andelen personer med förgymnasial utbildning kortare än nio år minskat till 36 procent.51 Deltagarna i etableringsuppdraget är unga, två tredjedelar är under 40 år.
Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos, april 2015.
Arbetsförmedlingens återrapportering 2015, Prognoser för utbetalningar 2015-2019, 2015-05-05.
51 Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens återrapportering
2015, 5 maj 2015.
49
50
90
Antal deltagare i etableringsuppdraget,
genomsnitt per år
prognos 2015-2016
Tusental
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
2011
2012
2013
2014
2015
2016
En av fem arbetar efter etableringsuppdraget
I början av 2013 började de första personerna lämna den tvååriga perioden med etableringsplan. Totalt har cirka 16 000 personer som har haft en etableringsplan lämnat etableringsuppdraget. Av dem som lämnade etableringsuppdraget under 2014 arbetade
22 procent 90 dagar efter avslutad etableringsplan, varav drygt hälften i nystartsjobb.
Omkring 8 procent studerade och 49 procent deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Andelen som går till arbete eller studier är högre bland männen. Män tar också i
större utsträckning del av insatser, anställningsstöd och subventionerade anställningar. 52
Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens återrapportering
2015, 5 maj 2015.
52
91
Fördjupning 3
Inträdet på arbetsmarknaden för utomnordiskt
födda
Denna fördjupning belyser hur lång tid det tar för invandrare att komma in på svensk
arbetsmarknad och om situationen förändrats mellan 2005 och 2013. 53 Slutsatsen är att
inträdet på arbetsmarknaden tycks gå fortare idag, detta trots att vi har en betydligt
större grupp av invandrare med kort vistelsetid i landet som konkurrerar om de lediga
jobben. Förbättringen gäller samtliga födelseregioner och utbildningsnivåer, vilket tyder på att integrationen på arbetsmarknaden förbättrats.
Stor invandring och många med kort vistelsetid i landet
Invandringen till Sverige har varit omfattande mellan 2005 och 2013. Totalt ökade den
utomnordiskt födda befolkningen i åldern 20-64 år med drygt 50 procent eller 343 000
personer under perioden, och uppgick år 2013 till drygt 985 000. Den utomeuropeiskt
födda befolkningen har ökat mest, men även från EU28 (exklusive de nordiska medlemsländerna) har invandringen varit betydande. Den stora invandringen under perioden har
fört med sig att en växande andel av de utomnordiskt födda har relativt kort vistelsetid i
Sverige. Nästan en tredjedel av de utomnordiskt födda har invandrat de senaste fem åren.
Den utomnordiskt födda befolkningen (20-64 år) fördelat på födelseregion och vistelsetid
Vistelsetid
Högst 5 år
6 år eller mer
Totalt
Andel högst 5 år (%)
EU28
Europa
(utom DK, FIN och SE) (utom EU28 och Norden)
2005
2013
2005
2013
37 000
109 000
146 000
25
82 000
129 000
211 000
39
27 000
119 000
145 000
18
35 000
154 000
189 000
18
Utom Europa
Totalt
2005
2013
2005
2013
94 000
258 000
352 000
27
198 000
388 000
586 000
34
157 000
486 000
643 000
24
315 000
671 000
985 000
32
Källa: SCB
Sett till utbildningsnivå har den utomnordiska befolkningen med lång eftergymnasial
utbildning (omfattande minst 3 år) ökat mest under perioden, med 84 procent eller
108 000 personer. Men även de med kort eftergymnasial utbildning, liksom med enbart
förgymnasial utbildning, har ökat relativt mycket procentuellt sett (66 respektive
46 procent). De senaste årens omfattande invandring innebär således att 34 procent av de
utomnordiskt födda med eftergymnasial utbildning och 30 procent av dem med förgymnasial utbildning har en vistelsetid i landet omfattande högst fem år. 54
Analysen bygger på SCB:s registerbaserade statistik om befolkning, sysselsättning, utbildningsnivå, födelseland och senaste invandringsår. Anledningen till att analysen begränsats till den utomnordiskt födda befolkningen är att den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken är något missvisande när det gäller personer
födda i Norden, dels pga. övertäckningen i befolkningsregistret (personer som inte längre vistas i Sverige men
fortfarande är folkbokförda i landet), dels pga. gränspendlingen (personer som är bosatta i Sverige men jobbar i
något av våra grannländer). De flesta som pendlar till arbete i Norge eller Danmark är också födda i dessa länder.
54 Dessa siffror innebär en underskattning av andelen med kort vistelsetid i landet fördelat på utbildningsnivå.
Detta eftersom det saknas uppgift om utbildningsnivå för närmare var femte utomnordisk invandrare med en
vistelsetid omfattande högst fem år i Sverige. Andelen som saknar uppgift om högsta utbildning i registren är
närmare 10 gånger så hög för de utomnordiska invandrarna med kort vistelsetid i landet som för dem som vistas
mer än fem år i Sverige.
53
92
Den utomnordiskt födda befolkningen (20-64 år) fördelat på utbildningsnivå och
vistelsetid
Förgymnasial
Vistelsetid
Högst 5 år
6 år eller mer
Totalt
Andel högst 5 år (%)
2005
27 000
111 000
137 000
19
Gymnasial
2013
61 000
140 000
201 000
30
2005
33 000
213 000
246 000
13
Kort eftergymnasial
2013
65 000
269 000
334 000
20
2005
21 000
64 000
85 000
25
Lång eftergymnasial
2013
47 000
93 000
141 000
34
2005
43 000
56 000
129 000
33
2013
81 000
156 000
237 000
34
Källa: SCB
Förvärvsfrekvensen beror på vistelsetid, födelseregion och utbildningsnivå
Att så mycket som en tredjedel av den utomnordiskt födda befolkningen invandrade till
Sverige för högst fem år sedan är viktigt att ha i åtanke när man gör tvärsnittsjämförelser
med den inrikes födda befolkningen, eftersom det finns ett tydligt samband mellan vistelsetid, förvärvsfrekvens55 och arbetslöshet.
Förvärvsfrekvensen ökar med vistelsetid i Sverige, men även efter 20 år kvarstår ett gap
mellan den inrikes och utomnordiskt födda befolkningen. Utplaningen av kurvan för dem
med 2-4 års vistelsetid i landet är sannolikt kopplad till finanskrisen och dess effekter på
arbetsmarknaden.
Förvärvsfrekvens 2013 för befolkningen 20-64 år
fördelat på födelseregion och vistelsetid i Sverige
EU28 (exkl. DK, FI och SE)
Övr Europa (exkl. NO och ISL)
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Utom Europa
Sverige
Procent
<1
År
2
1
4
3
6
5
8
7
10
9
12
11
14
13
16
15
18
17
20
19
Källa:SCB
Figuren ovan visar också att förvärvsfrekvensen varierar beroende på födelseregion. Till
en del beror detta på att det är stora skillnader i utbildningsnivå mellan europeiska och
utomeuropeiska invandrare. Exempelvis hade så mycket som en fjärdedel av de utomeuropeiskt födda med kort vistelsetid i landet endast förgymnasial utbildning. Bland
dem som nyligen invandrat från EU28 var det enbart en tjugondel som hade förgymnasial
utbildning som högsta utbildningsnivå. 56 Personer som endast har förgymnasial utbild-
Förvärvsfrekvensen beräknas genom att dividera antalet förvärvsarbetande (enligt RAMS) med summan av
antalet förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande.
56 Den andelen kan å andra sidan vara underskattad då det i Utbildningsregistret för 2013 saknades uppgift om
högsta utbildning för 28 procent av de som invandrat från EU28 de senaste fem åren.
55
93
ning har betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden jämfört med dem som har
längre utbildning.
Förvärvsfrekvens 2013 för utomnordiskt födda 20-64 år
fördelat på utbildningsnivå och vistelsetid i Sverige
Förgymnasial
Gymnasial
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Kort eftergymnasial
Procent
<1
År
2
1
4
3
6
5
8
7
10
9
12
11
14
13
16
15
18
17
20
19
Källa: SCB
Trots stor invandring har inträdet på arbetsmarknaden tidigarelagts
SCB har definierat begreppet inträdesålder för att beskriva den ålder då minst 50 procent
av en ungdomskohort är sysselsatta. Här används begreppet för att beskriva hur många år
det tar innan minst 50 procent av en invandringskohort är förvärvsarbetande. Belysningen avser situationen år 2013, det senaste år från vilket det finns registerbaserad arbetsmarknadsstatistik tillgänglig. En jämförelse görs sedan med hur situationen såg ut år
2005.
Snabbast inträde har personer som är födda i EU28, där mer än 50 procent av dem som
invandrade 2012 var förvärvsarbetande 2013. För personer födda i övriga Europa tog det
4 år att träda in på arbetsmarknaden och för utomeuropeiskt födda 7 år. För den utomnordiskt födda befolkningen sammantaget tog det 6 år innan minst 50 procent var
förvärvsarbetande. Inträdet tar genomgående längre tid för kvinnor än för män.
Antal år som utomnordiskt födda vistats i Sverige vid inträdet på arbetsmarknaden
(minst 50 procent förvärvsfrekvens), fördelat på kön och födelseregion
EU28 (utom DK, FIN och SE)
Europa (utom EU28 och Norden)
Utom Europa
Utom Norden totalt
Kvinnor
4
7
12
10
2005
Män
1
3
7
5
Totalt
3
6
10
7
Kvinnor
4
7
8
8
2013
Män
1
1
6
4
Totalt
1
4
7
6
Källa: SCB
På motsvarande sätt kan man jämföra hur lång tid inträdet på arbetsmarknaden tar för
invandrare med olika utbildningsnivå. De utomnordiskt födda med lång eftergymnasial
utbildning hade nått upp över 50 procent i förvärvsfrekvens efter 2 års vistelsetid i Sverige. För dem med gymnasieutbildning respektive kort eftergymnasial utbildning dröjde
det 5 respektive 6 år. För de förgymnasialt utbildade dröjde det 12 år innan minst
94
50 procent var förvärvsarbetande. Inom samtliga utbildningsnivåer tar inträdet längre tid
för kvinnor än för män.
Antal år som utomnordiskt födda vistats i Sverige vid inträdet på arbetsmarknaden
(minst 50 procent förvärvsfrekvens), fördelat på kön och utbildningsnivå
Förgymnasial
Gymnasial
Kort eftergymnasial
Kvinnor
7
11
5
2005
Män
16
5
5
3
Totalt
6
7
4
Kvinnor
16
7
7
5
2013
Män
7
2
4
1
Totalt
12
5
6
2
Källa: SCB
Av analysen framgår dessutom att inträdet på arbetsmarknaden har tidigarelagts jämfört
med år 2005. Störst förbättring syns för utomeuropeiskt födda, där inträdet tidigarelagts
med tre år – fyra år för kvinnor och ett år för män. Sett till utbildningsnivå märks mest
markant skillnad för förgymnasialt utbildade, då dessa år 2005 inte nådde upp till
50 procents förvärvsfrekvens ens efter 20 år i landet. År 2013 hade de förgymnasialt utbildade trätt in på arbetsmarknaden efter 12 år. Detta beror sannolikt på ett ökat inslag av
lönesubventionerade anställningar för denna grupp.
Ökad förvärvsfrekvens för samtliga utom lågutbildade kvinnor med kort
vistelsetid
Inträdesmåttet är fördelaktigt i sin enkelhet och överskådlighet. Men i och med att det är
inriktat på gränsdragningen vid minst 50 procents förvärvsfrekvens behöver det kompletteras med hur förvärvsfrekvensen förändrats mellan 2005 och 2013. Ett sätt att göra detta
är att jämföra förvärvsfrekvens mellan dessa två år för invandrare med olika vistelsetid.
Resultaten visar en högre förvärvsfrekvens 2013 för samtliga, oavsett vistelsetid och födelseregion. Särskilt tydlig är förbättringen bland invandrare som nyligen invandrat till
Sverige (två år tidigare) och bland dem med längre vistelsetider (10, 15 och 20 år). Förvärvsfrekvensen för utomnordiskt födda med en vistelsetid på två år har stigit med nästan
10 procentenheter. För de med fem års vistelsetid märks inte en lika stor förbättring. Det
hänger dock samman med att inträdet för dem som invandrade år 2008 präglades tydligt
av finanskrisen.
Förändring av förvärvsfrekvensen för olika vistelsetidskohorter fördelat efter födelseregion, 2013 jämfört med 2005 (Procentenheter)
EU28 (utom DK, FIN och SE)
Europa (utom EU28 och Norden)
Utom Europa
Utom Norden totalt
Vistelsetid
2 år
5,6
12,3
9,6
9,9
5 år
3,1
5,9
1,2
2,8
10 år
11,0
12,1
7,1
8,1
15 år
9,5
14,4
9,4
10,3
20 år
12,9
23,6
7,8
14,5
Källa: SCB
Ökningen av förvärvsfrekvensen bland dem med kort vistelsetid (2 år) gäller alla utbildningsnivåer. Störst är ökningen bland gymnasieutbildade och personer med lång eftergymnasial utbildning, där förvärvsfrekvensen steg med 10,5 respektive 10,9 procentenheter. Bland förgymnasialt utbildade kvinnor med kortare vistelsetid (upp till 7 år) har
dock förvärvsfrekvensen minskat något.
95
Att inträdet på arbetsmarknaden tar tid hänger samman med en rad orsaker, såsom att
individen behöver ordna boende, att utbildning och tidigare yrkeserfarenhet kan behöva
översättas och i vissa fall valideras och kompletteras. En annan viktig faktor är kunskaper
i svenska språket, vilket tar tid att lära sig.
Hur konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut vid invandringsåret och tiden
därefter har stor betydelse, liksom hur arbetskraftsutbudet utvecklas. Tillskottet från den
inrikes födda befolkningen till arbetskraften har varit begränsat de senaste åren, vilket
har gynnat utrikes födda. En hög nivå på invandringen innebär dock en utmaning för de
institutioner som ska verka för att etableringen underlättas. Det är därför mycket positivt
att förvärvsfrekvensen ökat bland invandrare, i synnerhet bland dem med kortare vistelsetid. Fortfarande finns det dock en stor förbättringspotential.
96
Matchningsläget
Kärnan i Arbetsförmedlingens uppdrag är att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas behov. En effektiv matchning är en grundförutsättning för en god och uthållig uppgång av sysselsättningen. Arbetet kommer att bedrivas utifrån en situation
där efterfrågan främst riktar sig till arbetssökande med god utbildning samtidigt
som antalet arbetslösa som har de kompetenser som efterfrågas minskar. Arbetskraftstillgången krymper särskilt i befolkningssvaga regioner med litet tillskott av
ny arbetskraft och stora pensionsavgångar. Andelen arbetslösa som har svårare att
finna ett arbete kommer att öka under prognosperioden. Arbetsförmedlingens
matchningsarbete kommer utifrån dessa förutsättningar att utsättas för ökade utmaningar.
Matchningen ska stå i fokus åren 2015 och 2016
En effektiv matchning på arbetsmarknaden är en grundförutsättning för en stark och
uthållig uppgång av sysselsättningen. Detta förutsätter god kännedom om arbetsgivarnas rekryteringsbehov och kompetenskrav samt god kunskap om de arbetssökandes kompetensprofil. I ett tvåårigt perspektiv kommer matchningsarbetet att bedrivas
utifrån en situation där antalet arbetslösa med efterfrågade utbildningar och kompetenser minskar i snabb takt. Samtidigt finns det en allt högre andel arbetslösa som
står långt ifrån arbetsmarknaden.
Arbetslöshetens struktur år 2015 skiljer sig kraftigt åt jämfört med motsvarande konjunkturlägen tidigare. Det finns en stor tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller yrkeskompetenser som endast efterfrågas i liten grad. Denna arbetslöshetsstruktur kan ställas
mot en långsiktig trend, där de nya jobben uppstår inom yrken där det krävs gymnasial
eller eftergymnasial utbildning. I många fall krävs en yrkesutbildning. Endast för en
mycket liten del av de lediga jobben är utbildningskraven lägre. Också för dessa jobb
krävs vanligtvis en fullföljd gymnasieutbildning även om jobbet i sig inte kräver detta.
Arbetet med att förstärka arbetslösas position på arbetsmarknaden blir synnerligen viktigt för att upprätthålla tillgången på efterfrågad arbetskraft de närmaste åren. Omställ-
ningen och rörligheten på arbetsmarknaden måste vara hög och det är väsentligt att
arbeta med aktiva insatser riktade mot arbetslösa som inte är fullt ut matchningsbara. Arbetsförmedlingen måste använda de arbetsmarknadspolitiska programmen
på ett effektivt och selektivt sätt för att öka tillgången på efterfrågad arbetskraft i en
uppåtgående konjunktur. För arbetslösa som inte helt uppfyller de kompetenskrav
som ställs för de lediga jobben kan en programinsats vara avgörande för möjligheterna att få ett jobb.
Arbetsmarknadens struktur har förändrats
Det är viktigt att motverka strukturarbetslöshet, det vill säga att arbetslösa blir kvar
på utbildningsnivåer, inom utbildningsinriktningar eller inom tillbakagående yrken
där det råder hög arbetslöshet oavsett konjunkturläge. Misslyckas detta kommer
jämviktsarbetslösheten att öka.
För arbetslösa som saknar gymnasieutbildning finns det för närvarande inga verkningsfulla verktyg inom arbetsmarknadspolitiken som kan ge en långsiktig lösning på
arbetsmarknadssituationen. Arbetslösa som saknar gymnasieutbildning utgjorde
97
30,6 procent av samtliga arbetslösa första kvartalet 2015. För fem år sedan var andelen 26,3 procent. Andelen arbetslösa som saknar gymnasieutbildning väntas stiga
med mer än 2 procentenheter under prognosperioden och ökningen fortsätter under
åren därefter.
Andelen jobb med lägre utbildningskrav utgjorde 10 procent av samtliga jobb första
kvartalet 2015. Det är en minskning med en tredjedel på 15 år. Under samma period
ökade andelen jobb som normalt kräver eftergymnasial utbildning från 36 till 45 procent. Trenden med en högre andel sysselsatta inom yrken med högre utbildningskrav
är tydlig.
Den förändrade strukturen på både efterfråge- och utbudssidan återspeglar den
ökade utmaning som Arbetsförmedlingen möter inom sitt verksamhetsområde. Det
är viktigt att de arbetsmarknadspolitiska instrumenten vässas och anpassas efter rådande förutsättningar. Arbetsförmedlingen kan dock endast till begränsad del påverka missmatchen på eftergymnasial nivå och där ligger istället ett stort ansvar på
utbildningspolitiken och utbildningsanordnarna att utbildningarna är väl anpassade
efter arbetsmarknadens behov.
Sysselsatta respektive inskrivna arbetslösa
fördelade efter utbildningsnivå
100
Förgymnasial
Gymnasial
Andel av samtliga
Eftergymnasial
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Sysselsatta 2000
Sysselsatta 2014
Arbetslösa 2014
Källa: Arbetsförmedlingen och SCB
Arbetsmarknadspolitiken behöver således draghjälp från andra politikområden, inte
minst från utbildningspolitiken. Det gäller i synnerhet för inskrivna arbetslösa med
kort utbildning. För denna grupp behövs en helt ny väg mot ett arbete via det reguljära utbildningsväsendet, i form av både grund- och yrkesutbildningar. Alternativet
för dessa personer är i de allra flesta fall en fortsatt rundgång inom arbetsförmedlingssystemet.
Matchningssvårigheterna har inte ökat ur ett arbetsgivarperspektiv
Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att öka det senaste året. I en sådan utveckling
stiger normalt bristen på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Bristen på arbetskraft
har också ökat inom det privata näringslivet men i tämligen begränsad utsträckning.
Dock är bristen på arbetskraft fortfarande lägre än vid motsvarande efterfrågelägen
98
tidigare. I tidigare konjunkturfaser med stigande efterfrågan på arbetskraft har det
funnits ett tydligt samband med ökad brist på arbetskraft.
Antalet lediga platser var högre under åren 2011 till 2014 jämfört med åren innan,
men detta har inte inneburit någon nämnvärd ökad brist på arbetskraft. Antalet lediga platser låg under nämnda år på en jämförbar nivå med år 2007, men med den
skillnaden att bristen på arbetskraft var drygt hälften så hög åren 2011 till 2014. Slutsatsen blir densamma om sysselsättningen används istället för lediga platser när det
gäller att spegla styrkan på efterfrågeläget.
Brist på arbetskraft och lediga platser
kv1 2001 - kv1 2015
Bristen på arbetskraft (vä)
Lediga platser (hö)
Procent
Tusental
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
2015
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Källa: Konjunkturinstitutet och SCB
Resultatet visar att matchningsproblemen inom privat sektor inte har ökat trots en
ökad efterfrågan på arbetskraft. Andelen arbetsgivare som uppgivit brist har under
första kvartalet 2015 ökat till drygt 20 procent ställt mot samtliga privata arbetsgivare. Det är en historiskt låg nivå i förhållande till efterfrågeläget.57 Det finns därmed
ingen indikation på att matchningsläget har försämrat förutsättningarna för sysselsättningstillväxten inom det privata näringslivet de senaste åren.
Det finns sannolikt flera bidragande orsaker till de fortsatt begränsade rekryteringsproblemen. En viktig faktor är att efterfrågan på arbetskraft till stor del återfunnits
inom privata tjänstenäringar där det inte ställts så höga utbildningskrav. Dessutom
har efterfrågan inom privat tjänstesektor främst uppstått i de tre storstadsregionerna,
där tillgången på arbetskraft är god.
En ytterligare orsak till att bristen på arbetskraft ökat endast i begränsad grad är de
ökade inslagen av utländska entreprenörer, särskilt inom vissa branscher såsom
byggverksamhet och transport. Det har även blivit vanligare att lägga ut uppdrag på
företag i andra länder, till exempel inom IT och teknik. Det sker också en viss arbetskraftsinvandring inom en del stora bristyrken på arbetsmarknaden. Andra förklaringar kan vara att arbetsgivare lättare når den arbetskraft de önskar rekrytera, till
Enligt Konjunkturinstitutets barometerundersökning och enligt Arbetsförmedlingens egen arbetsgivarundersökning.
57
99
exempel genom sociala medier, och att det fortfarande finns många arbetslösa som
söker de lediga jobben.
Svårare matchning
För att studera matchningseffektiviteten skattas vanligtvis Beveridgekurvor. Kurvan visar
ett omvänt samband mellan arbetslöshet och lediga platser. Det senaste resultatet för
Beveridgekurvan visar att matchningseffektiviteten förbättrades före hösten 2008 men
att den därefter försämrats.58
Resultatet är föga förvånande. Den bakomliggande orsaken är den på senare år stora förändringen av arbetslöshetens sammansättning, den absolut största sedan 1990-talskrisen.
Mycket stora grupper av nya arbetslösa har tillkommit genom den starka uppgången av
arbetskraften, varav en hög andel har svårt att snabbt komma ut i arbete, till exempel
arbetslösa med kort utbildning.
Den förändrade arbetslöshetsstrukturen har även fått effekter på jämviktsarbetslösheten,
som har höjts från cirka 6,5 procent för fem år sedan till närmare 7 procent år 2014. 59 Det
sker även ett fortsatt stort tillflöde till arbetskraften av personer som står långt från arbetsmarknaden, vilket fortsätter att förändra arbetslöshetens struktur. Detta medför att
jämviktsarbetslösheten riskerar att öka ytterligare under de kommande åren.
Bristen på arbetskraft inom privata näringslivet stiger något
Det finns inga tecken på att rekryteringssvårigheterna påverkar ekonomin negativt 2015.
Mycket tyder på att detta även gäller för 2016. Bristtalen bedöms endast öka i begränsad
utsträckning inom privata näringslivet under prognosperioden. Arbetsförmedlingens
arbetsgivarundersökning och andra indikatorer tyder dock inte på att bristen på arbetskraft har någon generell påverkan på lönebildningen.
Brist på arbetskraft
40
Andel arbetsställen
30
20
10
0
V05
V06
H05
V07
H06
V08
H07
V09
H08
V10
H09
V11
H10
V12
H11
58
59
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2014.
Konjunkturinstitutet.
V13
H12
V14
H13
V15
H14
100
Andelen företag i vår undersökning som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering har
inte förändrats sedan höstens undersökning. Nivån ligger därmed kvar på det historiska
genomsnittet.
Arbetsgivarundersökningen visar dessutom att antalet platser där arbetsgivarna upplevt
brist på arbetskraft var marginellt högre i vårens undersökning jämfört med undersökningen för ett år sedan. Detsamma gäller för antalet lediga platser där arbetsgivarna inte
alls lyckats rekrytera. Det finns mot denna bakgrund inga indikationer på att matchningsläget mellan lediga jobb och arbetssökande medfört försämrade förutsättningar för en
sysselsättningstillväxt. Den bilden bedöms bestå under prognosperioden.
Brist på utbildad arbetskraft inom vissa branscher
Inom det privata näringslivet väntas bristen på arbetskraft öka något till slutet av 2016,
men ökningen begränsas till vissa branscher. För offentliga tjänstesektorn förblir rekryteringsläget däremot bekymmersamt. Bristen på utbildad arbetskraft stiger till mycket höga
nivåer och bromsar sysselsättningsökningen inom sektorn. Inom följande yrkesområden
väntas bristen bli mest framträdande:

Yrken inom hälso- och sjukvård

Läraryrken

Yrken inom teknik och data

Yrken inom bygg- och anläggningarbete

Kvalificerade yrken inom industrin

Några enskilda yrken inom tjänster och service
Bristen på utbildad arbetskraft ökar ytterligare inom offentlig sektor
Rekryteringsläget inom delar av offentlig tjänstesektor är i flera avseende ansträngt och
det svåra bristläget blir än skarpare kommande år. Bristen på utbildad arbetskraft väntas
stiga successivt och arbetsgivarna får i många fall svårt att fullt ut upprätthålla service
inom sina verksamheter. Bristen på arbetskraft kommer att bromsa den samlade ökningen av sysselsättningen inom sektorn.
Det allt mer problematiska rekryteringsläget sammanhänger med flera faktorer. En viktig
faktor är att det inom flera yrken finns ett strukturellt underskott på nyexaminerade. Anledningen är att antalet utbildningsplatser är för litet och i vissa fall är sökintresset för
lågt till utbildningarna. En annan bidragande faktor till den ökade bristen på arbetskraft
är att generationsväxlingen fortfarande påverkar rekryteringsläget inom många regioner
utanför de tre storstadsregionerna. Den höga medelåldern bland anställda inom ett stort
antal yrken inom offentlig sektor – särskilt i glesbygdsregioner – medför att rekryteringsläget blir än mer ansträngt.
Utifrån dessa förutsättningar ökar bristen på utbildad arbetskraft successivt i ett skede då
anställningsbehoven stiger. Inom regioner med generellt svagt tillskott av ung arbetskraft
kommer arbetsgivare inom offentlig tjänstesektor att få särskilt svårt att fylla uppkomna
vakanser. I dessa regioner ökar konkurrens om den välutbildade arbetskraften mellan
olika arbetsgivare. Den bilden kommer att förstärkas undan för undan kommande år.
101
Bristen på utbildad arbetskraft blir särskilt stor inom yrken på högskolenivå. Underskottet på lärare ökar bland annat på grund av att det blir fler elever inom skolsystemet. Bristen på utbildade stiger inom hälso- och sjukvård. Detta gäller främst sjuksköterskor,
tandläkare och läkare, men det finns även en tydlig tendens till ökad brist på vårdutbildade på gymnasienivå. Bristen på vårdutbildade leder till att andelen outbildade och korttidsutbildade ökar inom äldre- och handikappomsorgen. Bland annat anställs vårdbiträden istället för undersköterskor. En liknande rekryteringsbild finns inom förskoleverksamheten. Underskottet på utbildade förskollärare medför att arbetsmarknaden för
barnskötare förstärks. Underskottet på utbildad arbetskraft riskerar att leda till att kvalitén inom sjukvård, skola och omsorg försämras.
Tillgången på byggarbetskraft minskar
Inom byggverksamheten ökar aktiviteten, vilket medför fortsatta behov av nyanställningar. Bristen på arbetskraft har ökat det senaste året i samband med den stigande efterfrågan på arbetskraft. Bristen har tagit ett steg uppåt inom samtliga delar av byggnads- och
anläggningsverksamheten. Inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet uppgav
30 procent av företagen att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Den
minskning av ROT-avdraget som införs 2016 innebär sannolikt att efterfrågan på byggnadshantverkare – och därmed bristen på dem – dämpas något.
Bristen på arbetskraft är dock fortfarande lägre än under motsvarande konjunkturlägen
tidigare vilket är förvånande mot bakgrund av den höga aktiviteten inom sektorn. En
viktig faktor som håller tillbaka bristen på arbetskraft är det stora inslaget av utländska
entreprenörer inom olika byggprojekt, små som stora. Den faktorns betydelse går dock
inte att gradera i siffror eftersom det inte finns några heltäckande uppgifter om omfattningen av utländsk arbetskraft.
Bristen på byggarbetskraft väntas öka ytterligare under det kommande året och blir störst
för arbetsledare samt yrkesarbetare med yrkesbevis och erfarenhet. För den kategorin av
arbetskraft blir arbetslösheten mycket låg. Det finns relativt många ungdomar som väljer
utbildningar riktade mot byggområdet, men det är inte alla som går vidare till arbete
inom sektorn. Det kan i vissa fall vara svårt för ungdomarna att hitta lärlingsplats efter
avslutad utbildning, särskilt inom de populäraste inriktningarna. Möjligheterna har dock
förbättrats något på senare tid och situationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet.
Viss ökad brist på utbildade inom industrin
Konjunkturen inom industrin stärks successivt och leder till ökade anställningsbehov. Det
kommer dock även fortsättningsvis att ske personalneddragningar men dessa sker nu i
första hand av strukturella skäl. Den hittills svaga efterfrågan på arbetskraft har så här
långt avspeglats i att bristen på arbetskraft varit begränsad. Det finns ingen industrigren
som rapporterar om någon större brist på arbetskraft. Under prognosperioden ökar dock
anställningsbehoven successivt vilket leder till viss ökad brist på arbetskraft. Arbetskraftsefterfrågan väntas emellertid inte stiga i sådan omfattning att det blir någon större ökning av bristtalen inom ramen för denna prognoshorisont.
Bristen koncentreras till tekniker och några kategorier av kvalificerade yrkesarbetare.
Bemanningsföretagen spelar en större roll än vid tidigare konjunkturförstärkningar. Det
betyder att en del av rekryteringarna bokförs utanför industrisektorn, närmare bestämt
102
inom privat tjänstesektor. Industrin lägger även ut uppdrag till konsultföretag, till exempel inom juridik, teknik och IT. Den efterfrågan tillfaller också privat tjänstesektor. Det
finns redan nu en tendens till ökad brist på arbetskraft inom de delar av privat tjänstesektor som arbetar på konsultbasis. Bristen består i första hand av högskoleutbildade med
god yrkeserfarenhet.
Rekryteringsläget påverkas av att alltför få ungdomar väljer industriella utbildningar,
bland annat beroende på den negativa sysselsättningsutvecklingen inom sektorn och på
grund av de återkommande budskapen om nedskärningar av personal. En yrkesingång
som förbättrat matchningsläget är industriföretagens egna utbildningar, vilka gett värdefulla tillskott av ny arbetskraft till sektorn.
Brist på arbetskraft
heldragen linje = genomsnitt
Våren 2015
Våren 2014
Information och kommunikation
Byggverksamhet
Hotell/restaurang, pers. tj.
Industri
Finansiell verks./företagstj.
Transport
Handel
Jord- och skogsbruk
0
10
20
30
40
50
Andel arbetsställen inom resp. näringsgren
Brist inom vissa delar av privat tjänstesektor – främst IT och teknik
Privat tjänstesektor och offentlig sektor är sysselsättningsmotorerna i ekonomin under
prognosperioden. Det finns inga signaler från arbetsgivarna inom den privata tjänstesektorn om att bristen på arbetskraft utgör några betydande. Matchningen fungerar i de
flesta fall väl. Det betyder att sysselsättningen väntas fortsätta att öka som planerat och
att arbetskraftstillgången endast i undantagsfall begränsar expansionen inom sektorn.
Inom handel, restauranger, transport och personliga tjänster sker små förändringar av
rekryteringsproblemen. För att få jobb inom dessa områden är gymnasieutbildning ofta
tillräcklig. Någon bredare brist inom respektive bransch väntas inte utan den begränsas
till enskilda yrken. I takt med att konjunkturen förstärks inom varuproducerande näringar ökar efterfrågan på utbildade inom IT och teknik. Detta medför att matchningsläget
snabbt blir ansträngt, genom att för få utbildas inom IT och teknik. Detta får ett tydligare
genomslag år 2016. Det finns fortfarande arbetslösa inom yrkesområdet men dessa uppgifter ger ingen sann bild över matchningsläget. Anledningen är att en stor del av arbetslösheten består av personer som har brister i sin utbildning eller saknar aktuella kunskaper inom området. Det har även blivit allt vanligare att uppdrag läggs ut i andra länder
vilket mildrar bristsituationen något inom dessa yrken. Dessutom rekryteras arbetskraft
från utlandet.
103
Fördjupning 4
Behövs fortsatt hög nettoinvandring?
Befolkningen i yrkesaktiva åldrar måste öka
Förändringen av befolkningen beror på storleken på nettoinvandringen och antalet utrikes födda i befolkningen. Befolkningsökningen i yrkesaktiva åldrar anger ramarna för
tillgången på arbetskraft och är därmed en förutsättning för att öka antalet sysselsatta.
Om det inte sker ett kontinuerligt tillskott av arbetskraft på arbetsmarknaden är det inte
möjligt att öka sysselsättningen på sikt, vilket begränsar den ekonomiska tillväxten.
Antalet inrikes födda i åldrarna 16-64 år har minskat kontinuerligt sedan år 2008, med
sammanlagt cirka 134 000 personer. Till 2021 sker en minskning med ytterligare nästan
85 000 personer, enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. För att kompensera nedgången och åstadkomma en ökning behövs ett stort nettotillskott av personer födda utanför landet. Till följd av den sjunkande befolkningen och den redan mycket höga sysselsättningsgraden bland inrikes födda, finns det endast ett begränsat utrymme att ytterligare öka antalet sysselsatta i denna grupp.
Nettoinvandringen bör överstiga 40 000 per år i åldrarna 16-64 år
En skattning av vilken nivå nettoinvandringen skulle kunna ligga på fram till år 2025
presenteras enligt två alternativ. I alternativ 1 antas sysselsättningen öka i paritet med det
historiska genomsnittet på 24 000 personer per år. I alternativ 2 antas en ökning på
36 000 personer, vilket är ungefär den nivå som krävs för oförändrad försörjningsbörda.60
Om sysselsättningskriteriet i det första alternativet ska kunna uppfyllas skattas behovet
av nettoinvandring till i genomsnitt cirka 44 000 per år i åldrarna 16-64 år. Detta innebär
en nettoinvandring på cirka 65 000 för samtliga åldrar. De nivåerna uppfylldes nära nog
exakt år 2013 och med råge år 2014 (då nettoinvandringen var 55 000 i åldrarna 16-64 år
respektive 76 000 totalt).
För att på medellång sikt nå en sysselsättningstillväxt enligt det andra alternativet behövs
en högre nettoinvandring. Behovet skattas då till cirka 64 000 per år för åldrarna 16-64
år. Det innebär en total nettoinvandring på drygt 90 000 personer. Dessa nivåer på nettoinvandringen kan nås under åren 2015 till 2017.61
Båda alternativen ställer krav på att integrationen på den svenska arbetsmarknaden fungerar på ett tillfredställande sätt. Lyckas inte integrationsprocessen tillräckligt bra blir
nettoinvandringens effekt på arbetskraft och sysselsättning lägre än ovan angivna tal.
Integrationen måste fungera väl
Nettoinvandringen behöver därmed kvarstå på en hög nivå de närmaste fem till tio åren
för att möjliggöra en god sysselsättningsökning och undvika att försörjningsbördan stiger
på grund av den åldrande befolkningen. Slutsatsen om behovet av fortsatt hög nettoin-
Vid beräkningarna förutsätts att dagens ålderssammansättning på in- respektive utvandrare samt att det
arbetskraftsdeltagande som rådde för utrikes födda 2014 kvarstår. Historiskt genomsnitt avser 2005-2014.
61 Migrationsverket prognos 2015.
60
104
vandring gäller även om arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden stiger. Om
sysselsättningsgraden för utrikes födda skulle höjas med fem procentenheter under perioden fram till 2025, från 64 till 69 procent, så ger det ett årligt tillskott på i genomsnitt
cirka 6 000 personer.62 Detta dämpar visserligen behovet av nettoinvandring med cirka
10 000 personer per år, men trots allt kvarstår det relativt stora behovet av nettoinvandring. Som referens kan nämnas att sysselsättningsgraden steg med 2,4 procentenheter
bland utrikes födda under perioden 2005 till 2014.
En fortsatt hög nettoinvandring ställer krav på ett väl fungerande integrationsarbete. Det
är viktigt att andelen i arbete av dem som invandrar blir hög och att arbetslösheten bland
utrikes födda sjunker på sikt. Det är därför centralt att det under integrationsfasen skapas
goda förutsättningar för att utbudet av arbetskraft ska matcha efterfrågan på arbetskraft.
Detta kan bland annat påverkas via utbildningar. Presenterade resultat visar att utrikes
födda som skaffat sig en gymnasieutbildning eller en längre utbildning kommer ut på
arbetsmarknaden i relativt stor utsträckning och att en stor del av dem får arbete. Det
finns dock säkerligen en hel del att förbättra inom ramen för den processen, bland annat i
vilken omfattning de får arbete inom yrken som motsvarar deras utbildningsbakgrund.
Det som inte har fungerat tillfredsställande är integrationen av korttidsutbildade på arbetsmarknaden. En mycket stor del, ungefär hälften av dem med kort utbildning, kommer
inte in på arbetsmarknaden och i den mån de gör det blir många arbetslösa. Resultaten
ger en tydlig bild om att det saknas verkningsfulla instrument i integrationsprocessen för
denna utbildningsgrupp, inte minst i form av grundläggande utbildning och yrkesutbildning. Avsaknaden av effektiva utbildningsvägar leder till att en stor del av utbildningsgruppen står utanför arbetsmarknaden även om de vistats i landet under lång tid.63
Fem viktiga utmaningar inför kommande år
Slutsatsen är att det finns fem viktiga utmaningar rörande den framtida arbetskraftstillgången och matchningen på arbetsmarknaden:
1. Ett tillskott av arbetskraft till arbetsmarknaden (nettoinvandring) för att skapa förutsättningar för en fortsatt god utveckling av sysselsättningen.
2. En väl fungerande integration.
3. Arbetskraftens utbildning, vilket innefattar frågor kring utbildningsdimensionering
varvid utbildningarnas längd och inriktning så långt som möjligt ska matcha den kommande efterfrågan på arbetskraft.
4. Att höja sysselsättningsgraden inom den befintliga befolkningen – minskad arbetslöshet och lägre andel utanför arbetskraften.
5. En regional problematik rörande det begränsade tillskottet av arbetskraft i många
kommuner – i mer än 2 av 3 kommuner riskerar arbetskraftstillgången att minska.
Läs mer om hur invandringen skapar förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning
i Arbetsförmedlingens rapport Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft – utmaningar för morgondagens arbetsmarknad.
62
63
Med utgångspunkt från SCB:s befolkningsprognos 2014.
Se även ”Finding the way: A discussion of the Swedish migrant integration system”, OECD 2014.
105
Regional utveckling
Under 2015 och 2016 väntas en bred förstärkning av arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att växa i samtliga län under
prognosperioden. De regionala skillnaderna förblir dock stora med en starkare
utveckling i storstadsregionerna. Detta beror i hög grad på en mer fördelaktig näringsstruktur i dessa regioner, men också på en starkare befolkningsutveckling.
Därmed tonar en allt tydligare tudelning fram mellan landets olika län.
Storstadslänen fortsatt i täten
Sysselsättningen steg på bred front under 2014 och ett flertal av landets regioner – även
utanför storstadslänen – hade en god sysselsättningstillväxt. Särskilt stark var utvecklingen i Hallands, Örebro och Uppsala län. Under inledningen på 2015 visar storstadsregionerna fortsatt en starkare sysselsättningsutveckling. Men även bland övriga län forsätter
sysselsättningen sammantaget att stiga. Därmed gäller fortfarande att regioner med en
större branschbredd och mer utpräglat tjänsteinriktade arbetsmarknader har en starkare
jobbtillväxt än län med en tydligare industriprägel.64
Stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan landets regioner
Sysselsättningsgraden varierar förhållandevis mycket mellan olika delar av landet. Landets högsta relativa sysselsättningstal återfinns i Stockholms län. Därefter följer Hallands,
Kronobergs och Jönköpings län. Ett flertal län utmärker sig med en betydligt lägre andel
sysselsatta. Här kan Gävleborgs, Blekinge och Örebro län nämnas som regioner med tydliga avvikelser från riksgenomsnittet. Bland storstadsregionerna noterar Skåne län en
sysselsättningsgrad som är klart under riksgenomsnittet.
Sysselsättningen stiger i hela landet men tudelningen kvarstår
I ett regionalt perspektiv bedöms antalet sysselsatta fortsätta att stiga på bred front under
såväl 2015 som 2016. I takt med att konjunkturen stärks väntas en successivt förstärkt
jobbtillväxt, varvid sysselsättningen totalt sett växer något mer under 2016 än under
2015.
Storstadslänen – med Stockholm i täten – väntas fortsätta att uppvisa den tydligaste
jobbtillväxten. Men sysselsättningsökningen förväntas även växla upp bland merparten av
övriga län under 2016. Utanför storstadslänen väntas en särskilt god sysselsättningstillväxt i Uppsala och Östergötlands län. Även om sysselsättningen väntas stiga i hela landet
under prognosperioden utgör Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands och Västernorrlands län motpoler till ovan nämnda regioner. Den svagare utvecklingen i dessa län förklaras delvis av en ogynnsam näringsstruktur men också av ett vikande befolkningsunderlag i yrkesaktiva åldrar i ett flertal regioner.65
Beskrivningarna av den regionala sysselsättningsutvecklingen är baserade på underlag från arbetskraftsundersökningen (AKU). Jämförelserna bygger på säsongrensade data visade som trendvärden för åldersgruppen
16-64 år. Det bör dock understrykas att den regionala sysselsättningsstatistiken är behäftad med relativt stor
osäkerhet, i synnerhet för mindre befolkningsrika län.
65 Läs mer om arbetsmarknadens utveckling i respektive län i Arbetsförmedlingens regionala arbetsmarknadsprognoser via www.arbetsformedlingen.se/prognoser.
64
106
Därmed fortsätter den regionala näringsstrukturen i hög grad att begränsa utvecklingen i
många delar av landet. Det tidigare mönstret med en kraftigare sysselsättningstillväxt i
regioner med en mer diversifierad näringsstruktur väntas alltså bestå. Parallellt med en
fortsatt jobbtillväxt inom både de privata och – inte minst – de offentliga tjänstenäringarna väntas en ökad aktivitet inom industrin gynna sysselsättningen, även i landets traditionellt sett mer industritunga regioner.66
Procentuell sysselsättningsförändring mellan kvartal 4 2015 och kvartal 4 2016
Sysselsättningen förväntas alltså stiga på bred front i landet under både 2015 och 2016,
men tudelningen mellan storstadsregionerna och övriga delar av landet kvarstår. Sammantaget väntas de tre storstadslänen svara för drygt 70 procent av jobbtillväxten under
prognosperioden, vilket är betydligt mer än deras andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder
(16-64 år). I sammanhanget är det värt att notera att Stockholms län ensamt svarar för
över 40 procent av sysselsättningsökningen.
Därmed gäller fortfarande att den regionala sysselsättningsutvecklingen har en tydlig
koppling till näringsstrukturen och befolkningsutvecklingen. Län med en mer diversifierad arbetsmarknad bedöms generellt sett även framöver få en betydligt gynnsammare
utveckling.
På motsvarande sätt hålls jobbtillväxten tillbaka i regioner som fortfarande befinner sig i
en fas av omställning från en tydlig industridominans till en mer mångfacetterad arbetsmarknad. I dessa delar av landet bedöms jobbtillväxten bli mer återhållsam.
Samtliga beskrivningar av den regionala sysselsättningsutvecklingen avser förväntad utveckling mellan de
sista kvartalen respektive år och motsvarande kvartal ett år tidigare visat som förvärvsarbetande enligt den
registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. Därmed avviker de regionala bedömningarna från övriga
beskrivningar av den förväntade sysselsättningsutvecklingen i denna rapport vilka avser sysselsatta enligt AKU
visat som helårsgenomsnitt.
66
107
Utanför storstadsregionerna utvecklas befolkningen i yrkesaktiv ålder (16-64 år) svagt,
vilket begränsar sysselsättningstillväxten och förstärker skillnaderna mellan storstadsregionerna och stora delar av övriga landet. Storstadsregionerna är alltjämt attraktiva inflyttningsregioner vilket förstärker den positiva utvecklingen i dessa län ytterligare. Även
om det trots allt finns län med en relativt stark sysselsättningstrend också utanför storstadsregionerna beskriver vår prognos sammantaget en utveckling med en tydlig tudelning mellan storstadslänen och övriga delar av landet.
Fortsatt optimism hos offentliga och privata arbetsgivare
En regional analys av Arbetsförmedlingens konjunkturindikator visar på fortsatt optimism hos de privata arbetsgivarna. I jämförelse med hösten 2014 har förväntningarna ökat
i tretton av länen och våren 2015 är förväntningarna över det historiska genomsnittet i
flertalet län. Resultaten i konjunkturindikatorn stödjer således bedömningen om en bred
jobbtillväxt under prognosperioden.67 Arbetsförmedlingens undersökning ligger också väl
i linje med den bild som framkommer vid en regional analys av Konjunkturinstitutets
konfidensindikator för näringslivet för första kvartalet 2015.68
En nedbrytning av de offentliga arbetsgivarnas förväntningar på utvecklingen det kommande halvåret visar på expanderande verksamheter, även i det regionala perspektivet,
om än med stora differenser mellan landets regioner. De mest expansiva verksamhetsplaner återfinns i Gotlands, Västra Götalands och Östergötlands län. Betydligt mer försiktiga
förändringar av de offentliga verksamheterna väntas i Västerbottens, Gävleborgs och Dalarnas län. I detta sammanhang är de regionala skillnaderna i de offentliga arbetsgivarnas
ekonomiska förutsättningar viktiga. Men det finns även skillnader i den demografiska
utvecklingen mellan länen, vilket påverkar de offentliga arbetsgivarnas verksamheter.
Fortsatt stora regionala skillnader i fråga om rekryteringsproblem
Jämfört med hösten 2014 är andelen arbetsgivare som upplevt svårigheter att rekrytera i
princip oförändrad. Därmed är rekryteringsproblemen små i relation till efterfrågan på
arbetskraft i det privata näringslivet. Emellertid visar Arbetsförmedlingens undersökning
på stora regionala skillnader. Mer utbredda svårigheter att hitta rätt kompetenser noteras
i Norrbottens, Skåne och Södermanlands län medan arbetsgivare i Gotlands och Hallands
län mer sällan signalerar svårigheter att hitta rätt kompetens.
Jämfört med våren 2014 har rekryteringsproblemen stigit i 11 av landets 21 län. Mest
påtagligt har rekryteringsproblematiken ökat i Uppsala, Kronoberg och Södermanland.
Vad gäller storstadslänen tenderar rekryteringsproblemen att öka i Skåne och Västra Götaland, medan de minskar något i Stockholms län.
Jämförelserna är gjorda på basis av säsongrensade och standardiserade nettotal för arbetsgivarnas förväntningar av efterfrågan på varor och tjänster inför det kommande halvåret. Se även bilaga 1 för en mer utförlig
beskrivning av Arbetsförmedlingens konjunkturindikator.
68 Enligt Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringslivet. Redovisningen är indelad i länsgrupper
enligt NUTS 2-nivå. Se bilaga 4 för en förteckning över samtliga länsgrupper.
67
108
Brist på arbetskraft per län
Andel arbetsställen inom privat sektor som upplevt
rekryteringsproblem under det senaste halvåret
Heldragen lin je = riksgen omsn itt
Norrbotten
Skåne
Södermanland
Gävleborg
Uppsala
Västra Götaland
Örebro
Blekinge
Västerbotten
Kronoberg
Jämtland
Västmanland
Jönköping
Kalmar
Värmland
Stockholm
Västernorrland
Östergötland
Dalarna
Halland
Gotland
0
5
10
15
20
25
30
Procent
Även bland de offentliga arbetsgivarnas verksamheter noteras ökade rekryteringsproblem. I det regionala perspektivet tonar mer utbredda rekryteringsproblem fram i Jämtlands, Hallands, Örebro och Dalarnas län. Motpolerna är Kalmar, Norrbotten och Västerbotten där en betydligt mindre omfattande bristproblematik redovisas.
Brist på arbetskraft per län
Andel offentliga verksamheter som upplevt
rekryteringsproblem under det senaste halvåret
Heldragen lin je = riksgen omsn itt
Jämtland
Halland
Örebro
Dalarna
Stockholm
Södermanland
Uppsala
Västernorrland
Skåne
Blekinge
Kronoberg
Gotland
Västmanland
Jönköping
Gävleborg
Västra Götaland
Värmland
Östergötland
Västerbotten
Norrbotten
Kalmar
0
10
20
30
40
50
60
70
Procent
Vårens undersökning indikerar dessutom att rekryteringsproblemen ökat i fjorton län.
Här utmärker sig i synnerhet Gävleborgs, Hallands, Dalarnas, Västernorrlands och Gotlands län. I dessa regioner har bristtalen för offentliga verksamheter stigit med
10 procentenheter eller mer i jämförelse med höstens arbetsgivarundersökning. Samtidigt
har rekryteringsproblemen minskat relativt mycket i Norrbottens och Östergötlands län.
Noterbart är också att samtliga storstadslän noterar ökade bristtal.
109
Regional branschstruktur påverkar rekryteringsproblematiken
Vårens undersökning påvisar således stora regionala skillnader mellan arbetsgivarnas
rekryteringsmöjligheter. Dessa olikheter återspeglar i hög grad de skillnader som finns i
fråga om branschstruktur, men situationen påverkas även av utvecklingen inom de olika
branscherna. Naturligtvis påverkas situationen också av den allmänna tillgången på arbetskraft inom olika yrken i skilda delar av landet.
För de offentliga arbetsgivarna inverkar dessutom de ekonomiska förutsättningarna på
möjligheten att anställa och därmed också på förekomsten av rekryteringsproblem. De
regionala skillnaderna påverkas även av hur generationsväxlingen ser ut i olika län. Det
blir därmed en stor utmaning att upprätthålla en god offentlig servicenivå i de delar av
landet som befinner sig i en utveckling med ett sjunkande utbud av arbetskraft.
Färre varsel i de flesta regioner
För fjolåret noteras en omfattande, och dessutom mycket bred, nedgång av antalet varsel
utifrån ett regionalt perspektiv. Endast ett fåtal regioner – Östergötlands, Västerbottens
och Norrbottens län – bokförde fler varsel under 2014 jämfört med 2013. Även under
inledningen av 2015 tenderar varselnivåerna att vara måttliga i de flesta av landets regioner.
Stora regionala skillnader i arbetslöshet
Under slutet på 2013 och första halvåret 2014 visades en tydlig och mycket bred nedgång
av antalet inskrivna arbetslösa.69 Sedan hösten 2014 har dock minskningstakten tydligt
avtagit och under inledningen på 2015 har minskningen helt avstannat i ett antal län. Mer
specifikt gäller detta Gävleborgs, Kronobergs och Blekinge län. Emellertid ligger de relativa arbetslöshetsnivåerna i april 2015 under fjolårets nivåer i den absoluta merparten av
län. Undantagen är Gävleborgs och Kronobergs län där andelen inskrivna arbetslösa ökat
något i jämförelse med fjolåret.70
Därmed består de mycket stora regionala skillnaderna och traditionella industriregioner
som Gävleborgs, Blekinge och Södermanlands län noterar under inledningen på 2015
relativa arbetslöshetsnivåer på över 10 procent. Precis som tidigare är arbetslösheten
väsentligt lägre i de mer tjänstebaserade regionerna Uppsala, Hallands och Stockholms
län. Runt Stockholms och Uppsala läns starka och integrerade arbetsmarknad återfinns
dessutom flera län med en betydligt svagare sits. Gemensamt för dessa är deras mer industribetonade arbetsmarknader och en pågående omställning mot bredare branschstrukturer.
Lägre arbetslöshetsnivåer väntas i flertalet län
Den breda sysselsättningstillväxten i landet avspeglas i fallande arbetslöshetsnivåer i de
flesta av landets regioner under prognosperioden. Den tidigare beskrivna tudelningen
mellan mer industriintensiva och mer tjänsteintensiva arbetsmarknader består, vilket
innebär fortsatt höga arbetslöshetsnivåer i främst Gävleborgs, Blekinge och Söderman-
Inskrivna arbetslösa utgörs av öppet arbetslösa samt inskrivna i program med aktivitetsstöd.
Alla jämförelser av arbetslösheten i detta avsnitt avser inskrivna arbetslösa visat som andelar av den registerbaserade arbetskraften. Läs mer om hur arbetslösheten redovisas i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik
samt om den registerbaserade arbetskraften i Bilaga 2: Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik.
69
70
110
lands län. I dessa län förväntas relativa arbetslöshetstal på över 10 procent även under
fjärde kvartalet 2015. Samtidigt väntas betydligt lägre arbetslöshetnivåer i Uppsala,
Stockholms och Hallands län. Bland storstadsregionerna bedöms Skåne län fortsätta att
bokföra den högsta arbetslösheten.
Takten i minskningen fram till fjärde kvartalet 2016 är relativt jämn mellan länen, vilket
medför att det tidigare beskrivna regionala mönstret består. I Hallands och Stockholms
län förväntas arbetsmarknaden stärkas i sådan grad att arbetslösheten når nivåer klart
under 6 procent under sista kvartalet 2016, i Uppsala län bedöms arbetslösheten till och
med understiga 5 procent. Däremot förväntas Gävleborgs, Södermanlands och Blekinge
län fortsätta att notera relativa arbetslöshetnivåer på över 10 procent, även vid slutet av
2016.
Inskrivna arbetslösa (16-64 år) som andel av den registerbaserade arbetskraften,
kvartal 4 2016
Utvecklingen innebär sammantaget att de regioner som redan i utgångsläget har ett gynnsammare läge också uppvisar en fortsatt tydligare nedgång av arbetslösheten. I detta
sammanhang utmärker sig inte minst Uppsala, Stockholms och Hallands län. Den regionala fördelningen av arbetslösheten bestäms således i mycket hög grad av förändringen av
den regionala sysselsättningen. På regional nivå påverkas dock utvecklingen även av ett i
vissa län stagnerande, eller till och med minskande, utbud av arbetskraft. Denna situation
återfinns i flera län utanför storstadsregionerna.
Andelen arbetssökande med en svagare ställning ökar i allt fler län
Arbetsförmedlingens på senare år allt bredare uppdrag och det starka tillskottet av arbetssökande med kort utbildning har som nämnts tidigare i denna rapport förändrat
sammansättningen av de arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kraf-
111
tigt.71 Den tidigare breda nedgången av inskrivna arbetslösa omfattar i de flesta län både
arbetssökande med en starkare ställning på arbetsmarknaden och arbetssökande som bär
på egenskaper som gör det svårare att snabbt komma ut i arbete. Detta framkommer vid
en jämförelse av fördelningen mellan inskrivna arbetslösa i utsatta grupper. Under loppet
av 2014 och likaledes under inledningen på 2015 har utvecklingsriktningarna för dessa
olika grupper börjat skilja sig åt mer och mer i ett regionalt perspektiv. Medan arbetssökande med en starkare ställning på arbetsmarknaden fortsätter att falla i hela landet visar
allt fler län på gradvis stigande antal inskrivna arbetslösa i utsatta grupper. Detta innebär
att den tidigare successiva förändringen av sammansättningen av de inskrivna arbetslösa
har förstärkts under 2015.
Ställt i relation till den registerbaserade arbetskraften visar Gävleborgs och Södermanlands län störst andel arbetssökande i utsatta grupper. Även i Blekinge, Västmanlands och
Skåne län utgör gruppen utsatta arbetssökande stora inslag i arbetskraften. I dessa regioner utgör utsatta grupper mer än 6 procent av den registerbaserade arbetskraften. Detta
är även regioner med hög arbetslöshet totalt sett. Samtidigt återfinns betydligt lägre andelar i utsatta grupper i framför allt Hallands och Uppsala län – detta relativt den registerbaserade arbetskraften.
Andel inskrivna arbetslösa 16-64 år
av registerbaserad arbetskraft
kv1 2015
Utsatta grupper
Övriga inskrivna arbetslösa
Gävleborg
Blekinge
Södermanland
Skåne
Västernorrland
Västmanland
Östergötland
Värmland
Kronoberg
Gotland
Örebro
Kalmar
Jämtland
Norrbotten
Västra Götaland
Dalarna
Västerbotten
Jönköping
Halland
Stockholm
Uppsala
Riket
0
2
4
6
8
10
12
Procent
Stor andel arbetssökande med utsatt ställning i flera län
Antalet inskrivna arbetslösa med en svagare ställning på arbetsmarknaden har ökat i allt
fler län under inledningen på 2015 samtidigt som utvecklingen varit fortsatt stark för
övriga inskrivna arbetslösa. Första kvartalet 2015 utgjorde gruppen utsatta 67 procent av
hela gruppen inskrivna arbetslösa, vilket kan jämföras med 62 procent för ett år sedan.
Den regionala spännvidden är dock alltjämt mycket stor. Störst andel arbetssökande med
en svagare position av inskrivna arbetslösa återfinns i Södermanlands, Stockholms och
Västmanlands län. Där utgör gruppen utsatta omkring 70 procent av de inskrivna arbets-
Se avsnittet Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, sidan 81 för en detaljerad redovisning av
detta.
71
112
lösa. I denna grupp av län utmärker sig Stockholm med sin låga arbetslöshet, där samtidigt en mycket stor andel av de inskrivna arbetslösa utgörs av arbetssökande med en svagare position. Den höga andelen inskrivna arbetslösa i utsatta grupper i Stockholms län
förklaras av ett fortsatt tydligt inflöde av arbetssökande födda utanför Europa och allt fler
sökande med svag utbildningsbakgrund. Den fortsatt goda jobbtillväxten i Stockholms län
har även fortsatt att gynna starkare arbetssökande i betydligt högre grad än de utsatta
grupperna. Att även Södermanlands och Västmanlands län uppvisar mycket höga andelar
arbetssökande med en svagare ställning förklaras dels av de regionala näringsstrukturernas tydligare industriprägel dels av ett fortsatt tillskott av arbetssökande med en svagare
utbildningsbakgrund. Dessa faktorer förklarar även sammansättningen av de inskrivna
arbetslösa i flera andra mellansvenska regioner.
Fördelning av inskrivna arbetslösa 16-64 år, i utsatta
grupper* respektive övriga inskrivna arbetslösa
(ej du bbelräkn in g mellan gru ppern a), april 2015
Utsatta grupper
Övriga inskrivna arbetslösa
Gotland
Västerbotten
Halland
Blekinge
Norrbotten
Värmland
Jämtland
Västernorrland
Skåne
Kalmar
Dalarna
Västra Götaland
Jönköping
Uppsala
Östergötland
Örebro
Kronoberg
Gävleborg
Västmanland
Stockholm
Södermanland
Riket
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Procent
*Förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda
och funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga
I ett antal regioner är samtidigt fördelningen mellan inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa något jämnare. Flera län med en jämnare fördelning
mellan utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa kännetecknas även av en svag
utveckling av befolkningen i arbetsför ålder under de senaste åren. Detta gäller till exempel Västerbottens, Norrbottens, Hallands, Värmlands och Blekinge län. Det är dock viktigt
att understryka att det naturligtvis finns flera faktorer bakom de regionala skillnaderna i
sammansättningen av de inskrivna arbetslösa. De demografiska förändringarna är emellertid en viktig pusselbit.
113
Jämförelse med tidigare prognoser
Antalet sysselsatta stiger undan för undan. Mellan helåren 2013 och 2014 uppgick ökningen (i åldersgruppen 16-64 år) till i genomsnitt 43 000 personer, alltså en lika stor
förändring som mellan 2012 och 2013. Uppgången mellan 2013 och 2014 blev därmed
marginellt större än de 41 000 som förutsades i vårprognosen 2014.
När det gäller utvecklingen under 2015 har tillförsikten däremot ökat något sedan i höstas, men minskat något sedan förra vårens utsikter. I sistnämnda rapport angavs ökningen mellan 2014 och 2015 till 54 000, medan höstutsikterna prognostiserade 46 000 fler
sysselsatta. I vårprognosen 2015 räknar vi med en sysselsättningstillväxt på 50 000 personer. I stort sett kan man emellertid hävda att sysselsättningsutvecklingen i år och förra
året väl följer de tidigare utfärdade prognoserna.
För arbetskraftens del beräknades våren 2014 en ökning mellan 2013 och 2014 med i
medeltal 38 000. Det slutliga utfallet blev en uppgång med 40 000 personer. För 2015
angavs den årsbaserade ökningen i de tidigare prognoserna till 34 000 respektive 44 000,
och även i nu föreliggande prognos har vi fastställt uppgången mellan 2014 och 2015 till
44 000 personer.
Prognoserna över arbetskraft och sysselsättning ledde i vårprognosen 2014 fram till en
beräknad genomsnittlig arbetslöshet (16-64 år) på 8,0 procent år 2014. Denna nivå lämnades oförändrad i höstens prognos, och den överensstämde helt med det slutliga utfallet.
För 2015 angavs i förra årets vårprognos talet 7,6 procent, vilket i höstprognosen justerades till 7,9 procent. I den nu aktuella prognosen bedöms årets relativa arbetslöshet stanna
vid 7,8 procent.
114
Bilagor
Bilaga 1. Metod och urval ................................................................................................................... 115
Bilaga 2. Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik ................................................................. 118
Bilaga 3. Kodförklaring till länsbokstäverna ....................................................................................... 125
Bilaga 4. Länsgrupper – NUTS 2 ....................................................................................................... 126
Bilaga 5. Förteckning över fördjupningar ........................................................................................... 127
115
Bilaga 1. Metod och urval
Historik och syfte
Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet och arbetssättet har utvecklats
kontinuerligt sedan dess. Den nuvarande metodiken infördes i mitten av 1990-talet, och
samtidigt infördes ett enhetligt intervjuformulär. Därefter har vissa frågor utvecklats och
antalet frågor har dessutom utökats något.
Syftet med Arbetsförmedlingens prognosarbete är att ge myndigheten detaljerad kunskap
om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, vilket är viktigt för förmedlingens
arbete med vägledning. Prognosarbetet stöder på så sätt Arbetsförmedlingens kärnuppgift som är att matcha arbetssökande mot arbetsgivarnas rekryteringsbehov, samtidigt
som det stärker myndighetens relationer med arbetsgivarna. Arbetsförmedlingens kontakter med de lokala arbetsgivarna underlättar även förmedlingens arbete med grupper
med en svagare ställning på arbetsmarknaden. Det sammanställda materialet är också ett
viktigt underlag för planeringen av verksamheten på såväl lokal som central nivå. Ytterligare ett viktigt syfte med Arbetsförmedlingens prognoser är att informera och påverka
externa aktörer.
Parallellt med att Arbetsförmedlingen publicerar sina nationella arbetsmarknadsutsikter
presenteras även 21 regionala prognoser. Vår förhoppning är att arbetsmarknadsprognoserna ska bidra till förbättrade förutsättningar för åtgärder som syftar till att ytterligare
effektivisera arbetsmarknaden. Läs mer om Arbetsförmedlingens prognosverksamhet
samt ta del av våra rapporter via vår hemsida: arbetsformedlingen.se/prognoser.
Metod och undersökningens genomförande
Utgångspunkten för Arbetsförmedlingens prognoser är intervjuer med ett mycket stort
antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Motivet till detta
arbetssätt är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor, bland annat för att minska risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll.
Frågorna handlar bland annat om arbetsgivarnas bedömning om efterfrågan på varor och
tjänster. Vidare ställs frågor om företagens kapacitetsutnyttjande, antal anställda, rekryteringsbehov, arbetskraftsbrist, bristyrken samt löneutveckling. På motsvarande sätt får
de offentliga arbetsgivarna frågor om utvecklingen av sin verksamhet samt om eventuell
övertalighet. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd enligt SFS 2009:400 (Offentlighets- och sekretesslagen) 28 kap 12§. Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet att delta i Arbetsförmedlingens undersökning.
Prognosarbetet involverar hela Arbetsförmedlingens organisation, det vill säga såväl de
lokala förmedlingskontoren som centralt placerade funktioner i myndigheten. Arbetsförmedlingen publicerar två prognoser per år, en på våren (med intervjuperiod mars-april
och presentation i början av juni) och en på hösten (med intervjuperiod septemberoktober och presentation i början av december).
Resultaten av arbetsgivarundersökningarna utgör den viktigaste basen för prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock även på grundval av statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De
116
prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser om den
förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden och i ekonomin. Där inte annat anges avser
samtliga analyser och prognoser av arbetslösheten, sysselsättningen och arbetskraften
åldersgruppen 16-64 år.
Urval och svarsfrekvenser
Basen för förmedlingens prognoser är intervjuer med ett representativt urval av arbetsställen72 hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister. Från och med
2013 avser urvalen arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än
100 anställda är undersökningen en totalundersökning. Urvalet är stratifierat utifrån
näringsgren (enligt SNI 2007, se även nedan), arbetsställestorlek 73 och län. Samma urval
används normalt i ett år (två prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt.
Det nuvarande urvalet är uppdelat i två grupper. (1) Basurvalet, vilket utgör grunden för
de analyser som görs på riks- och på länsnivå. (2) Tilläggsurvalet, vilket är ett tillägg av
arbetsställen som anpassas efter lokala behov. Detta urval används således främst för att
ge en bättre spegling av utvecklingen på lokala arbetsmarknader.
Inför varje intervjuomgång gör de lokala arbetsförmedlingarna en förberedande granskning av det aktuella urvalet av arbetsställen. Inga ändringar får dock genomföras bortsett
från korrigeringar av eventuella direkta felaktigheter.
För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket
gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I den nu aktuella undersökningen
består basurvalet av 11 400 arbetsställen.
Deltagandet i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning är generellt mycket högre än
i liknande undersökningar, dels genom att frågorna ställs vid ett personligt möte eller via
telefon, dels tack vare Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna. I vårens undersökning uppgick svarsfrekvensen för basurvalet till 77 procent, vilket
är samma nivå som i föregående undersökning.
Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Det sker också intervjuer med ett urval statliga
arbetsgivare. I vårens undersökning uppgick Arbetsförmedlingens urval av offentliga
arbetsgivare till 2 200 stycken. Svarsfrekvensen för de offentliga verksamheterna var
denna gång 84 procent, vilket är tre procentenheter lägre än i föregående arbetsgivarundersökning.
Arbetsförmedlingens konjunkturindikator och verksamhetsindikator
Arbetsförmedlingens konjunkturindikator mäter arbetsgivarnas förväntningar på efterfrågan. Indikatorn bygger på underlag från Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning och presenteras för näringsgrenarna industri, byggverksamhet och privata tjänster
samt för totala näringslivet. Indikatorn visar om arbetsgivarna förväntar sig att efterfrågan på deras varor och tjänster ska öka, minska eller vara oförändrad under de kommande 6 månaderna. Arbetsgivarnas bedömningar sammanställs sedan till nettotal.
72
73
Med arbetsställe avses ett företags lokala arbetsplats.
Urvalet är fördelat på följande storleksklasser: 5-9, 10-19, 20-49, 50-99 samt 100- anställda.
117
Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning genomförs två gånger per år, vår respektive höst. Undersökningen på våren genomförs under kvartal 2 och höstundersökningen
under kvartal 4. Värden för kvartal 1 och kvartal 3 tas fram med hjälp av linjär interpolering. Därefter säsongrensas nettotalen med X12-Arima för att sedan standardiseras så att
medelvärdet blir 0 och standardavvikelsen 1.
De standardiserade serierna för industri, byggverksamhet och privata tjänster summeras
sedan till en total med hjälp av ett viktsystem. Som vikter används förvärvsarbetande
enligt RAMS i industrin, byggverksamhet och privata tjänster. I ett sista steg transformeras tidsserien till en serie med medelvärde 100 och standardavvikelse 10. Tolkningen av
konjunkturindikatorn blir således att värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge
än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 på ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 på ett mycket svagare förväntningsläge än normalt.
Arbetsförmedlingens verksamhetsindikator för offentliga arbetsgivare beräknas på
samma sätt som vår konjunkturindikator men kartlägger istället förväntningarna om
utvecklingen av tjänsteproduktionen hos de offentliga verksamheter som ingår i vår arbetsgivarundersökning. Som vikter för de olika offentliga huvudmännen används anställda enligt den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken. Resultaten från verksamhetsindikatorn ska tolkas på samma sätt som resultaten från konjunkturindikatorn.
Näringsgrensindelning
Utgångspunkten för branschbeskrivningarna i Arbetsförmedlingens prognosarbete är
indelningen i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), baserat på SNI 2007 enligt så
kallad grov nivå.
Näringsgren
SNI 2007-kod
Jord- och skogsbruk
01-03
Industri
05-33, 35-39
därav övrig tillverkning, exkl. utvinning, energi och miljö
05-24, 31-32
därav tillverkning av verkstadsvaror
25-30, 33
Byggverksamhet
41-43
Handel
45-47
Transport
49-53
Hotell och restaurang
55-56
Information och kommunikation
58-63
Finansiell verksamhet och företagstjänster
64-82
Offentlig förvaltning
84, 99
Utbildning
85
Vård och omsorg
86-88
Personliga och kulturella tjänster
90-98
För gruppen privata tjänster i vår redovisning har vi aggregerat näringsgrenarna (1) handel, (2) transport, (3) hotell och restaurang, (4) information och kommunikation, (5) finansiell verksamhet och företagstjänster samt (6) personliga och kulturella tjänster. För
gruppen offentliga tjänster har vi på motsvarande sätt summerat näringsgrenarna (1)
offentlig förvaltning, (2) utbildning samt (3) vård och omsorg. Det bör betonas att denna
indelning av offentliga tjänster inte skiljer mellan offentliga och privata utförare.
118
Bilaga 2. Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik
Uppgifterna i Arbetsförmedlingens vecko- och månadsstatistik hämtas ur det operativa
förmedlingssystemet vid Arbetsförmedlingen. Sökandestatistiken omfattar personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen uppdelade på bland annat öppet arbetslösa och deltagare
i olika arbetsmarknadspolitiska program. Platsstatistiken omfattar rekryteringsbehov
som arbetsgivare anmält direkt till Arbetsförmedlingen, via självservicesystemet Annonsera Direkt eller som direktregistrerade platser. Varje vardag går uppgifter från det operativa förmedlingssystemet till händelsedatabasen där den senast inlagda uppgiften lagras.
Uppgifterna ligger till grund för såväl vecko- som månadsstatistiken.
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik ska inte förväxlas med den officiella arbetsmarknadsstatistiken som tillhandahålls av Statistiska centralbyrån (SCB). SCB:s aktuella
uppgifter om bland annat sysselsättningen, arbetslösheten och arbetskraften utgår från
månatliga arbetskraftsundersökningar (AKU). Vid jämförelser med statistik från andra
länder ska alltid SCB:s arbetsmarknadsstatistik användas. Till följd av olika metoder för
uppgiftsinsamling redovisar AKU och Arbetsförmedlingens registerstatistik inte samma
antal arbetslösa. Skillnaden är störst under sommarmånaderna. Alla arbetslösa är inte
inskrivna på Arbetsförmedlingen och alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är inte
arbetslösa.
I denna rapport är analyser och beskrivningar av utvecklingen för arbetssökande som är
inskrivna på Arbetsförmedlingen baserade på gruppen inskrivna arbetslösa. Denna
grupp utgörs av summan av antalet öppet arbetslösa och antalet sökande i program med
aktivitetsstöd.
-
-
-
-
Öppet arbetslösa är arbetssökande som är inskrivna på en arbetsförmedling, är
utan arbete, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete samt inte deltar i
ett arbetsmarknadspolitiskt program. Gruppen kallades tidigare ”arbetslösa”.
Sökande i program med aktivitetsstöd är de som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program där aktivitetsstöd är den sammanfattande benämningen på den ersättning som deltagarna i programmen erhåller. De arbetsmarknadspolitiska
programmen är:
Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) är ett program avsett för personer med
långa inskrivningstider och syftar till att aktivera dem med inriktning mot arbetslivet. Programmet är indelat i tre faser där den första fasen, som omfattar högst
150 dagar, innehåller kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser. I den andra fasen tillkommer arbetsplatsförlagda aktiviteter,
såsom arbetspraktik och arbetsträning, under ytterligare 300 dagar. De som efter
denna tid fortfarande inte funnit någon lösning på sina arbetslöshetsproblem erbjuds deltagande i sysselsättningsfasen. Där erbjuds sysselsättning hos en arbetsgivare, i form av arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan
ses som kvalitetshöjande. Sysselsättningsfasen kan pågå i högst två år, men den
arbetssökande som då ännu inte kommit ut på den öppna arbetsmarknaden kan
anvisas till en ny sysselsättningsfas, hos någon annan arbetsgivare.
Enligt Regeringens budgetproposition våren 2015 kommer emellertid sysselsättningsfasen att långsiktigt trappas ned, med början hösten 2015. I dess ställe har
-
-
-
-
-
-
119
aviserats dels omfattande utbildningssatsningar, dels de nya programmen Extratjänster för långtidsarbetslösa samt Traineejobb inom ramen för 90dagarsgarantin. Beslut om dessa program fattas i Riksdagen i juni 2015.
Jobbgaranti för ungdomar (UGA) är ett program för ungdomar mellan 16 och 24
år som har varit arbetslösa i mer än 90 dagar. Programmet omfattar under de
första tre månaderna fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning och
jobbsökaraktiviteter med coachning. Därefter blir det även aktuellt med arbetspraktik, utbildning, stöd till start av näringsverksamhet eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Den som efter 15 månader i UGA:n fortfarande inte funnit någon lösning på sina arbetslöshetsproblem erbjuds deltagande i JOB.
Arbetsmarknadsutbildning erbjuds dels som ett fristående arbetsmarknadspolitiskt program, dels som en aktivitet inom garantiprogrammen. Utbildningen är
yrkesinriktad och kurserna upphandlas av Arbetsförmedlingen hos olika anordnare. För att anvisas till Arbetsmarknadsutbildning gäller generellt att den sökande ska vara minst 25 år, inskriven på Arbetsförmedlingen och arbetslös eller
med risk för att bli arbetslös. Utbildningstiden är individuell, men vanligen inte
längre än sex månader.
Praktik erbjuds dels som ett fristående arbetsmarknadspolitiskt program, dels
som en aktivitet inom garantiprogrammen. Det finns flera olika typer av Praktik:
Arbetspraktik, Prova-på-plats (där bland annat insatsen Yrkeskompetensbedömning ingår) och Praktisk kompetensutveckling. Det gemensamma för insatserna är att de är arbetsplatsförlagda samt att de ska stärka individens möjligheter att få ett arbete. De olika praktikinsatserna pågår vanligen under en period varierade från en dag (Yrkeskompetensbedömning) upp till sex månader (Arbetspraktik).
Stöd till start av näringsverksamhet erbjuds dels som ett fristående arbetsmarknadspolitiskt program, dels som en aktivitet inom garantiprogrammen. Stödet
lämnas till den som bedöms ha goda förutsättningar att driva företag varvid verksamheten bedöms bli lönsam och ge en varaktig sysselsättning. Stödet lämnas
normalt under maximalt sex månader.
Förberedande insatser erbjuds dels som fristående arbetsmarknadspolitiskt program, dels som en aktivitet inom garantiprogrammen. Insatserna är individuellt
utformade och av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär. De används i första hand för personer som behöver förbereda sig för något annat arbetsmarknadspolitiskt program eller för ett arbete. Tidsperioden för förberedande insatser är normalt sex månader. Som exempel på Förberedande insatser
kan nämnas Förberedande utbildning, som kan vara upphandlad eller ges inom
det reguljära utbildningsväsendet. Inom Förberedande insatser ingår även Arbetslivsintroduktion, som är ett program för dem vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut. Under programtiden kan deltagarna ta del av samtliga aktiviteter och program som Arbetsförmedlingen erbjuder.
Programmet erbjuds både arbetslösa och personer som har ett jobb.
Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning är insatser som sker i samverkan
mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden. Projektet ska
vara av det slaget att det inte kan anordnas inom ramen för övriga arbetsmarknadspolitiska program men inte heller strider mot bestämmelser om andra pro-
-
120
gram. Projektet ska ha sådan inriktning att de stärker enskildas möjligheter att få
och behålla ett arbete.
Arbetsträning med handledare och Arbetsträning inom praktiskt basår är två
insatser inom Etableringsuppdraget som startade i mars 2014. Dessa vänder sig
till skyddsbehövande flyktingar och deras anhöriga och kan pågå i högst sex respektive tolv månader. Efter genomgången arbetsträning hänvisas deltagarna till
övriga program inom Etableringsuppdraget.
Gruppen inskrivna arbetslösa innehåller de kategorier av arbetssökande som bäst illustrerar den konjunkturbaserade utvecklingen på arbetsmarknaden. Inskrivna arbetslösa
omfattar dessutom de kategorier av arbetssökande i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik som närmast överensstämmer med de officiella arbetslöshetssiffrorna i SCB:s
AKU. Deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program ska i AKU klassificeras som heltidsstuderande arbetssökande och därmed, i enlighet med en ILO-konvention, som arbetslösa. I praktiken blir dock åtskilliga av programdeltagarna vid Arbetsförmedlingen inte
bokförda som arbetslösa i AKU, medan omvänt ganska många av dem som i AKU bokförs
som arbetslösa inte är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Det sistnämnda gäller i synnerhet många studerande som under skolloven inte är berättigade till arbetslöshetsersättning.
Vid sidan av dessa kategorier finns även andra grupper av arbetssökande.
-
-
-
Sökande som har arbete med stöd är personer som har en anställning där arbetsgivaren får ett ekonomiskt stöd. I huvudsak utgörs denna grupp av deltagare i
särskilda insatser för arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa insatser är främst Lönebidrag, Offentligt skyddat arbete, Utvecklingsanställning och Trygghetsanställning. Dessutom finns anställningsstöd som riktar sig till personer utan funktionsnedsättning, men med svårigheter att få ett reguljärt arbete. Dessa insatser är Särskilt anställningsstöd, för
personer som avslutat minst fas 1 inom JOB, Förstärkt särskilt anställningsstöd,
för personer som deltar i JOB:s sysselsättningsfas, samt Instegsjobb, som riktar
sig till nyanlända invandrare som beviljats uppehållstillstånd under de senaste 36
månaderna.
Sökande som har arbete utan stöd är arbetssökande som har en tillfällig timanställning eller är deltidsarbetslösa samt personer med tillfälligt arbete (mindre
än tre månaders varaktighet). Om arbetssökande inom någon av dessa kategorier
deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program parallellt med sin tim- eller deltidsanställning registreras de istället som deltagare i program med aktivitetsstöd.
Till Sökande som har arbete utan stöd räknas också de ombytessökande, det vill
säga arbetssökande som har ett fast arbete i önskad omfattning, men som söker
efter ett annat arbete.
Nystartsjobb är en subventionerad anställning som inte räknas till de arbetsmarknadspolitiska programmen eftersom det finansieras via skattekreditering av
arbetsgivaravgiften. Stödet ges för personer som stått utanför arbetslivet länge
samt för flyktingar och deras anhöriga. Särskilt nystartsjobb är en form av
Nystartsjobb för långtidssjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.
-
-
121
Yrkesintroduktion startade i januari 2014. Denna insats innebär ekonomiskt stöd
till arbetsgivare som anställer ungdomar mellan 15 och 24 år. Yrkesintroduktion
– som kan pågå i sex till tolv månader – innehåller förutom betald sysselsättning
även handledning och i vissa fall även utbildning.
Övriga inskrivna vid Arbetsförmedlingen utgörs i första hand av arbetssökande
med förhinder. Det är arbetssökande som för tillfället är förhindrade att aktivt
söka och/eller tillträda ett arbete. Dessutom ingår här EU/EES-sökande – arbetslösa som reser till annat land inom EU/EES för att under högst tre månader söka
arbete – samt arbetslösa Yrkesfiskare.
Grupper med utsatt ställning
Begreppet inskrivna arbetslösa med utsatt ställning (utsatta grupper) har använts av Arbetsförmedlingen under lång tid. Det började initialt användas för knappt 10 år sedan i
”Arbetsmarknadsutsikterna”. De tal som presenteras avseende arbetslösa med utsatt
ställning är rensade från dubbelräkningar. Det innebär att en arbetslös, som i praktiken
kan ingå i flera av grupperna med utsatt ställning, endast räknas en gång.
Begreppet innefattar:
-
Arbetslösa med endast förgymnasial utbildning
Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Arbetslösa utomeuropeiskt födda
Arbetslösa i åldrarna 55-64 år.
Definitionen av arbetslösa med utsatt ställning grundas på respektive grupps arbetsmarknadssituation. Två kriterier har använts för att definiera vilka kategorier av arbetslösa som ingår i begreppet:
-
Arbetslöshetens nivå
Arbetslöshetstiden
Dessa två kriterier ger en tydlig bild av vilka grupper som generellt sett har allra svårast
situation på arbetsmarknaden och har betydligt högre svårighetsgrad än andra grupper
för att nå en långsiktig fast förankring i arbete. Dessa grupper utgör till stora delar den
strukturella arbetslösheten och tillsammans står de för cirka två tredjedelar av samtliga
arbetslösa (68 procent i april 2015).
De individuella förutsättningarna skiljer sig åt inom grupper med utsatt ställning med
avseende på deras utbildning, arbetslivserfarenhet och andra personliga egenskaper. Att
tillhöra någon av grupperna behöver alltså inte för den enskilde innebära att man har
svårt att finna ett arbete, även om gruppen som helhet har en mer utsatt situation på arbetsmarknaden jämfört med personer som inte tillhör någon av grupperna. Rent statistiskt måste man dock utgå ifrån aggregerade grupper av arbetslösa för att spegla den pågående utvecklingen för arbetslösa som har svårt att finna en lösning på sin arbetsmarknadssituation.
Registerbaserad arbetskraft bas för den relativa arbetslösheten
I Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik används numera en så kallad registerbaserad
arbetskraft som bas för redovisningen av den relativa arbetslösheten. Statistiska centralbyrån (SCB), som står för den officiella arbetslöshetsstatistiken, relaterar däremot arbets-
122
lösheten till AKU-undersökningarnas arbetskraftstal. SCB:s uppgifter om arbetskraftens
storlek har dock den nackdelen att de inte är möjliga att bryta ner på lokal nivå eller på
mindre grupper av arbetssökande.
Tidigare relaterade Arbetsförmedlingen antalet öppet arbetslösa och sökande i program
med aktivitetsstöd till hela befolkningen i en grupp eller i en region. Den beräkningsmetoden underskattade dock vissa gruppers arbetslöshet och Arbetsförmedlingen utvecklade
därför istället vad som kom att benämnas registerbaserad arbetskraft.
Den registerbaserade arbetskraften består av tre delar:
-
-
Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS) som består av alla som bor i en kommun och som jobbar i kommunen eller som pendlar till ett jobb i en annan kommun.
Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen).
Sökande i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen).
Uppgiften om antalet förvärvsarbetande avser november månad senast tillgängligt år,
medan uppgiften om antalet arbetssökande uppdateras varje månad.
När arbetslösheten relateras till den registerbaserade arbetskraften blir nivån högre än
om den relateras till befolkningen. Effekterna blir olika stora i skilda regioner och grupper. Här är ett exempel på rikssiffror (för april 2015):
Arbetslösa (AKU, 16-64 år)
8,3 % (av arbetskraften)
Inskrivna arbetslösa (Af, 16-64 år)
7,7 % (av registerbaserade arbetskraften)
Inskrivna arbetslösa (Af, 16-64 år)
6,0 % (av befolkningen)
Varav öppet arbetslösa (Af, 16-64 år)
3,0 % (av befolkningen)
Varsel
Syftet med varselreglerna är att arbetsmarknadsmyndigheterna ska få möjlighet att förbereda och planera inför omställning av personal vid driftinskränkningar. Varselstatistiken
används också som en indikator på konjunkturutvecklingen.
Enligt främjandelagen är en arbetsgivare, privat eller offentlig, skyldig att lämna varsel till
Arbetsförmedlingen viss tid innan arbetsgivaren genomför en driftsinskränkning som
berör minst fem arbetstagare i ett län (inom byggverksamheten gäller minst 20 arbetstagare). Beroende på hur många arbetstagare som berörs och huruvida dessa är fast eller
tillfälligt anställda, ska varslet lämnas mellan en och sex månader innan uppsägningen
sker.
Långt ifrån alla varsel leder dock till uppsägningar och ännu färre leder till arbetslöshet. I
sämre tider är det en större andel av de varslade som också blir uppsagda, jämfört med
förhållandet i bättre tider. Mycket tyder på att arbetsgivare varslar som en säkerhetsåtgärd, för att hålla möjligheten till personalminskningar öppen om efterfrågan viker. Av
dem som varslades under 2013 (totalt nästan 59 000 personer) blev 70 procent uppsagda
ett halvår senare. Av de varslade registrerade sig 16 procent som arbetslösa på Arbetsförmedlingen någon gång inom sex månader efter att de varslats. Detta utgör definitionen på
den så kallade verkställighetsgraden.
123
Nyanmälda lediga platser
Arbetsförmedlingen redovisar varje månad uppgifter om nyanmälda lediga platser. Sammanställningarna är en del av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och är baserade
på de lediga platser som anmäls till förmedlingen. En arbetsgivare kan anmäla sitt rekryteringsbehov till Arbetsförmedlingen på tre olika sätt. Behovet kan anmälas direkt till
förmedlingen genom en personlig kontakt, via tjänsten Annonsera direkt på förmedlingens hemsida eller genom så kallad direktöverföring från en arbetsgivares IT-system till
Arbetsförmedlingen. Det sistnämnda sättet har ökat kraftigt och står idag för mer än hälften av platserna.
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över nyanmälda platser innehåller uppgifter
om vilka yrken som efterfrågas. Det finns även uppgifter om i vilka branscher arbetsgivarna är verksamma och i vilka kommuner platserna är belägna. Man kan också utläsa
uppgifter om de lediga platsernas varaktighet, det vill säga om rekryteringsbehovet avser
tillsvidareanställningar eller någon form av tidsbegränsade tjänster. I sammanställningarna går det dessutom bland annat att urskilja vilka platser som är sommarvikariat samt
om rekryteringsbehoven avser privata eller offentliga arbetsgivare. I Arbetsförmedlingens
löpande publiceringar av verksamhetsstatistik över antalet nyanmälda lediga platser exkluderas platser med en varaktighet kortare än 10 dagar.
Arbetsförmedlingen publicerar arbetsgivarnas rekryteringsbehov i Platsbanken på förmedlingens hemsida. Platsbanken är förmedlingens internettjänst för lediga jobb och det
är en plattform som vänder sig till både arbetsgivare och arbetssökande. Detta innebär att
det skall vara enkelt för arbetsgivarna att annonsera sina rekryteringsbehov och enkelt för
de arbetssökande att ta del av information om lediga platser. Syftet med platsannonseringen är således i första hand att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Av samtliga rekryteringar på arbetsmarknaden brukar Arbetsförmedlingen ha en marknadsandel
på mellan 30 och 40 procent. Marknadsandelen tenderar att öka något när efterfrågan på
arbetskraft är hög och minska något när efterfrågan dämpas.
I och med att det skall vara enkelt att annonsera i Platsbanken finns det en risk att arbetsgivare anmäler lediga platser utan att det finns ett uttalat behov av nya medarbetare. Arbetsförmedlingen har tidigare konstaterat att det har förekommit relativt omfattande
volymer av dubblettanmälningar eller så kallad omannonsering, exempelvis i syfte att nå
en ökad exponering.74 Från och med 2008 har därför Arbetsförmedlingens hantering av
nyanmälda lediga platser förändrats. Bland annat granskar Arbetsförmedlingen Kundtjänst alla platser som registreras via Annonsera direkt innan dessa publiceras i Platsbanken.
Under andra halvåret 2014 började antalet nyanmälda lediga platser att stiga tydligt. Arbetsförmedlingen menar att denna förändring inte avspeglar en motsvarande ökning av
efterfrågan på arbetskraft. Förmedlingen ser således åter en ökning av antalet nyanmälda
lediga platser med ett overifierat bakomliggande rekryteringsbehov.
Vid en granskning av nyanmälda platser i januari och februari 2006 fann Arbetsförmedlingen att 9 procent
var dubbletter. Vid en motsvarande granskning av augusti 2007 uppgick andelen till 16 procent. Vid en mätning
av april 2008, det vill säga efter att Arbetsförmedlingen skärpte sina annonseringsregler, uppgick andelen dubbletter till endast 4 procent. Vid den första mätningen uppgick andelen dubbletter inom försäljningsyrken till
29 procent, en andel som steg till hela 44 procent i nästa granskning. Vid den sista kartläggningen skilde sig inte
andelen dubbletter mellan försäljningsyrken och övriga yrken nämnvärt åt.
74
124
I likhet med tidigare är förekomsten av platser med inriktning mot försäljningsyrken 75
mycket stor, men även inom området vård och omsorg finns många nyanmälda platser.
Arbetsförmedlingen bedömer dock att förekomsten av omannonsering är betydligt mer
utbredd inom kategorin försäljningsyrken. Stora delar av ökningen av antalet platser
inom området vård och omsorg förklaras av den allt mer utbredda bristen på arbetskraft
inom detta område. I och med detta anmäler både privata och offentliga arbetsgivare
verksamma inom detta område sitt personalbehov till Arbetsförmedlingen i högre grad än
tidigare.
Arbetsförmedlingens andel av rekryteringarna på arbetsmarknaden varierar således över
tid och konjunktur. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid.
Sammantaget medför detta att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över lediga platser skall tolkas med stor försiktighet. Enligt Arbetsförmedlingens
uppfattning skall dessutom alla analyser av hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas samt
av hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar baseras på Statistiska centralbyråns
konjunkturstatistik över vakanser.
Läs mer om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik:
http://www.arbetsformedlingen.se/statistik
Exempel på försäljningsyrken där det anmälts många lediga platser under perioden januari-april 2015 är
företagssäljare (SSYK 3322), telefonförsäljare (SSYK 5242) samt eventsäljare och butiksdemonstratörer (SSYK
5241).
75
Bilaga 3. Kodförklaring till länsbokstäverna
Länsbokstav
Län
AB
Stockholm
C
Uppsala
D
Södermanland
E
Östergötland
F
Jönköping
G
Kronoberg
H
Kalmar
I
Gotland
K
Blekinge
M
Skåne
N
Halland
O
Västra Götaland
S
Värmland
T
Örebro
U
Västmanland
W
Dalarna
X
Gävleborg
Y
Västernorrland
Z
Jämtland
AC
Västerbotten
BD
Norrbotten
125
126
Bilaga 4. Länsgrupper – NUTS 2
Länsgrupp (NUTS 2)
Län
Stockholm
Stockholm
Östra Mellansverige
Uppsala, Södermanland, Östergötland,
Örebro och Västmanland
Småland med öarna
Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland
Sydsverige
Blekinge och Skåne
Västsverige
Halland och Västra Götaland
Norra Mellansverige
Värmland, Dalarna och Gävleborg
Mellersta Norrland
Västernorrland och Jämtland
Övre Norrland
Västerbotten och Norrbotten
127
Bilaga 5. Förteckning över fördjupningar
Våren 2015




Är nyanmälda lediga platser ett bra mått för att mäta efterfrågan på arbetskraft?
Inträdet på arbetsmarknaden för utomnordiskt födda
Behövs fortsatt hög nettoinvandring?
Utbildningssammansättningen på svensk arbetsmarknad
Hösten 2014



Rekryteringsutvecklingen 2008-2014
Får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?
Störst chans till arbete på rätt nivå i större orter
Våren 2014



Är arbetslösheten ett bra mått?
Sysselsättningsutvecklingen 2013 och 2014
Långtidsarbetslöshetens utveckling
Hösten 2013




Arbetsgivarnas bedömning fem år framåt i tiden
Nettoinvandringens utväxling till arbetskraft och sysselsättning
Lediga resurser på arbetsmarknaden
Jobbchanser för olika grupper av arbetssökande
Våren 2013



Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv
En analys av utrikes födda
Övergångar till arbete för personer i utsatta grupper
Hösten 2012




Äldre på arbetsmarknaden
Lufttransporter
Nettoinvandringen högre än förväntat
Hur har det gått för dem som var långtidsarbetslösa 2007?
Våren 2012



Nyanmälda platser – ett mått på efterfrågan på arbetskraft
Arbetsmarknaden för utomeuropeiskt födda med eftergymnasial utbildning
Beskrivning av nettoinflyttning i olika regioner fördelat på utbildning, ålder, kön
Hösten 2011




Ökad arbetskraftsinvandring
De unga på arbetsmarknaden
Nya mått på arbetslösheten
Förändringar i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och dess effekter på regionala
skillnader
Våren 2011



Rekryteringarna vanligen drygt 1 miljon
Sysselsättningsgradens utveckling fördelat på kön
Omsättning till arbete och reguljär utbildning bland deltagare i jobboch utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar
128
Hösten 2010




Nystartsjobb
Arbetslivsintroduktion
Prognostisering av arbetsmarknaden med hjälp av profilering av arbetssökande
Utökat ansvar för Arbetsförmedlingen från december 2010
Våren 2010



Hur fångar AKU upp deltagare i programmen?
Arbetsmarknadspolitiska program
Prognostisering av arbetsmarknaden med hjälp av profilering av arbetssökande
Hösten 2009



Uppsägningar och arbetslöshet efter de stora varslen september - april 2008-2009
Ungdomsarbetslöshet – en statistisk synvilla
Arbetsgivarnas möjligheter att underlätta etableringen på arbetsmarknaden för personer
med funktionsnedsättning
Våren 2009



Ferieplatser
Uppföljning av varslen från hösten 2008
Jobb och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar
Hösten 2008


Den finansiella krisen
Varsel och varselorsaker
Våren 2008


Oljepriset
Löner
Hösten 2007



Lånekrisen i USA
Förändrat säsongsmönster för arbetslösheten
Från sjukskrivning till arbete
Våren 2007



Ökade produktionskostnader till följd av snabb prisstegring
Brist och dold brist
Bristyrken
129
Förteckning över Arbetsförmedlingens rapportserie
Rapportserie Ura
Ura 2010:1
Ura 2010:2
Generationsväxlingen och regionernas befolkning
Jobb och utvecklingsgarantin
Rekv nr 803228
Rekv nr 803234
Ura 2010:3
Rekv nr 803238
Ura 2010:4
Regionala arbetsmarknadsutsikter våren 2010
Rekv nr 803239
Ura 2010:5
Generationsväxlingen på arbetsmarknaden
– i riket och i ett regionalt perspektiv
Rekv nr 803277
Ura 2010:6
Generationsväxlingen – arbetskraftens förändring per län
(Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se)
Ura 2010:7
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010
Rekv nr 803281
Ura 2011:1
Jobb- och utvecklingsgarantin – en studie av sannolikheten att få
jobb under programtiden
Rekv nr 803290
Ura 2011:2
Interna och externa coachningstjänster – en utvärdering av resultatet
Rekv nr 803291
Ura 2011:3
Arbetsförmedlingens individuella handlingsplaner
– vem som får och när
Rekv nr 803304
Ura 2011:4
En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion
Rekv nr 803307
Ura 2011:5
Rekv nr 803308
Ura 2011:6
Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2012
Ura 2011:7
Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2010
Rekv nr 803313
Ura 2011:8
Rekv nr 803321
Ura 2011:9
Jobbgarantin för ungdomar – en utvärdering om garantin ökar
Rekv nr 803320
deltagarnas chans att få ett jobb
Ura 2012:1
Ura 2012:2
Ura 2012:3
Ura 2012:4
Ura 2012:5
Ura 2013:1
Ura 2013:2
Ura 2013:3
Ura 2013:4
Ura 2013:5
Ura 2013:6
Ura 2013:7
Ura 2013:8
Ura 2014:1
Ura 2014:2
Ura 2014:3
Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick
Rekv nr 803342
Rekv nr 803346
Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och första halvåret 2013
Rekv nr 803358
Sveriges framtida befolkning – ett regionalt perspektiv
Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden
– fokus på unga som varken arbetar eller studerar
Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring
Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014
och en långsiktig utblick
Rekv nr 803378
Rekv nr 803375
Rekv nr 803381
Rekv nr 803386
Rekv nr 803393
Rekv nr 803416
Rekv nr 803420
Forts Rapportserie Ura
Ura 2014:4 Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2015
och en långsiktig utblick
Ura 2014:5 Rätt jobb – jobbcoachning i grupp, resultat från ett randomiserat
experiment, slutrapport
Ura 2014:6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014
Ura 2015:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick
Ura 2015:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2014
Ura 2015:3 Vad har hänt med rundgången på arbetsmarknaden?
– En undersökning av återkommande arbetslöshet
under perioden 1992-2012
Ura 2015:4 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015
130
Rekv nr 803423
Rekv nr 803432
Rekv nr 803451
Rekv nr 803452
Rekv nr 803457
Rekvisitionsnummer: 803 457
11 3 9 9 St o ck h o lm
Te l e f o n 0 7 71- 6 0 0 0 0 0
w w w. ar b e t s f o r m e dl inge n. s e
Arbetsförmedlingen 2015-06. Omslagsbild: Scandinav, Fotograf: Thomas Adolfsén
URA 2015:4
Serien URA innehåller två årligen återkommande redovisningar
av rapporten Arbetsmarknadsutsikterna samt redovisningar från
olika utredningar som utförs av Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsutsikterna är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete.
På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser kan du läsa mer
om vårt prognosarbete. Där hittar du även arbetsmarknadsutsikter
för alla län samt för landet som helhet.
Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna
för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen.
Se webbplatsen arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen.
Där beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken.
Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden.
För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna
de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben?
presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde.

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015, prognos för

Transcription

Similar documents

Gävlemodellen

Hur bemöter vi personer med funktionsnedsättning på bästa sätt

Topp 25 största bemanningsföretagen första

Ta reda på din arbetsförmåga

3B Ingmarie Ottosson - Vuxna och Psykisk Hälsa

Lars Petterson, Arbetsförmedlingen - presentation

Maria Haglund Har varit aktiv elitkanotist under 1990 talet. Min

INBJUDAN TILL REKRYTERINGSTRÄFF PÅ

Kvartalsrapport andra kvartalet 2015 – förskolekö och

Utskriftsvänlig informationsfolder! - Aktivitetshuset