Ett andligt hem mitt i storstaden

efs.nu
APRIL 2015
Nödhjälp till
översvämningarna
i Malawi
Efesos – ett besök
i Bibelns värld
A Treehouse Wait
vill beröra mer
Mark Carlsson om Betlehemskyrkan:
Ett andligt hem
mitt i storstaden
1 budbäraren
· juli 2012
LEDARE
BILD: JOHAN ERICSON, ANNIKA OVANDER OCH RICKARD L. ERIKSSON
Vikten av en sann självbild
ÅSIKTER OM LEDAREN? KONTAKTA BUDBÄRAREN PÅ: BUDIS@EFS.NU
M
ed stora och små hundar
tycks det ibland som om
självbilden står i omvänd
proportion till hundens
verkliga storlek. För små hundar kan det
leda till farliga situationer, som när en liten terrier muckar gräl med en dobermann eller schäfer. Med stora hundar skapas komik som den stora Berner sennen
min kollega berättade om. Trots sina modiga 50 kilo såg han på sig själv som en
knähund som frimodigt och gärna ville
glädja sin husse genom att hoppa upp i
hans famn.
Även bland församlingar och föreningar är det vanligt med en självbild som
stämmer dåligt överens med verkligheten.
Många kyrkoförsamlingar lever kvar med
en självbild formad av sekler där man varit
en folkkyrka i ett enhetssamhälle. Det kan
leda till en påtaglig oförmåga att se att förhållandena sedan länge i grunden är förändrade och att vi nu i realiteten lever och
verkar i en utpräglad missionssituation.
Många små missionsföreningar, inte
minst i glesbygden, behöver på ett liknande sätt omvärdera sin självbild. Det finns
måhända en lång historia av att ha varit en
stor förening med ett rikt utbud av verksamheter. I tider kanske det funnits såväl
bönhus som anställda. Det finns kunskap
om hur man agerar som stor förening, hur
barn- och ungdomsarbete bedrivs och hur
man arbetar med gudstjänster och serveringar. I dag är föreningen en liten grupp –
som, som sagt var, vet hur man agerar som
stor förening, men är tämligen vilse i hur
man beter sig som en liten grupp.
2 budbäraren
· april 2015
Jag har mött föreningar där de kvarvarande medlemmarna inte kunnat omvärdera sin självbild och därför beslutat om
upplösning av föreningen. Men så har jag
också mött föreningar som kunnat se på
sig själv och sina förutsättningar med nya
ögon och därmed också funnit en ny drivkraft och en förnyad kallelse.
Jag tänker på en förening som jag besökte för några år sedan. De hade 14 medlemmar och funderade på att lägga ned sin
missionsförening. Så läste de i Budbäraren
om en nyplantering där medlemmarna
med entusiasm berättade att de nu hade
ökat till 14 medlemmar. Min ”gamla” förening började därför trevande att se på sig
själv med nya ögon och bestämde sig för
att fortsätta.
I vintras besökte jag återigen samma
förening och fick möta medlemmar fulla
av entusiasm. I byn där ju ingen är okänd
eller anonym hade det oväntade skett att
en kvinna hade mött Jesus och nu ivrigt
deltog i föreningens öppna bibelsamtal och i kören – föreningens enda
återstående verksamheter.
Visst är det förenat med smärta
att överge en omhuldad bild av vem
man har varit och kanske fortfarande önskar sig vara. Men så många
möjligheter väntar på att uppenbara sig i den stund självbilden börjar
stämma överens med verkligheten.
Många små
missionsföreningar,
inte minst
i glesbygden, behöver
omvärdera
sin självbild.
Mattias Sundkvist, distriktsföreståndare EFS Norrbotten
EFS MISSIONSTIDNING
BUDBÄRAREN
Utges av EFS
Missionstidning årgång 182,
Budbäraren årgång 159,
De Ungas Tidning årgång 116,
efs.nu årgång 15
Redaktionen ansvarar ej
för icke beställt material
Ansvarig utgivare: Johan Ericson
018–430 25 20
REDAKTION
Chefredaktör: Johan Ericson
018–430 25 20
Redaktör/reporter (vik):
Elin Liljero Eriksson
elin.liljeroeriksson@efs.nu
Redigerare (vik): Jessica Nyström
Missionsredaktör: Sofie Siverman
018–430 25 37
PRENUMERATION OCH ANNONS
Sverige och övriga Norden:
helår 420 kr, taltidning
470 kr, halvår 230 kr,
kvartal 115 kr, lösnummer 35 kr
Övriga utlandet, B-post:
helår 530 kr (A-post till utlandet
kan erhållas)
Gåvoprenumeration till sjukhus,
vårdhem och dylikt: helår 260 kr
Studerande: helår 360 kr
För EFS-medlemmar: gratis.
Prenumeration: Gunnel Karlsson
018–430 25 16
Annonsbokning, annonsmaterial:
annons@efs.nu
018–430 25 23
Familjeannonser: Martin Nilsson
nyttilivet@efs.nu
018–430 25 23
ADRESS
Besöksadress:
Prästgatan 11
Uppsala
Postadress:
Budbäraren,
Box 23001
750 23 Uppsala
Fax: 018–55 04 03
Webbplats: efs.nu/budbararen
E-post: budis@efs.nu
eller fornamn.efternamn@efs.nu
Tfn EFS exp: 018–430 25 00.
Gåvor bankgiro: 900–9903
Övrigt plusgiro: 509 22–4
Tryckt hos Ljungbergs
Klippan, 2015
KORTNYTT
Detta nummer i urval:
LOKALT: EFS i storstaden���������������������������������������������������������������� 6–7
GLOBALT: Tuffa översvämningar i Malawi���������������������������������������� 8–10
ÅRSKONFERENSEN: Motioner och styrelsekandidater���������������������� 11–15
TEOLOGI: Den religiösa analfabetismen & den stumma kyrkan�������� 16–17
KULTUR: A Treehouse Wait vill beröra mer������������������������������������ 18–19
BIBELRESAN: Efesos������������������������������������������������������������������� 20–23
VÄST: Skidläger i Åre och en dag på Ed-lägret������������������������������ 28–29
NORRBOTTEN: Soul Children – en dag med glädje������������������������� 30–31
Omslag: Mark Carlsson, präst i Betlehemskyrkan i Stockholm.
Fotograf: Rickard L. Eriksson
Religiösa ledare fördömer våld och
hatbrott i gemensam aktion
EFS STYRELSE ställer sig bakom aktionen Vägra hata. Manifestationen är
en gemensam aktion där religionerna i Sverige tar ställning mot våld där
religiösa grupper är utsatta. Ledarna för alla religioners samfund i Sverige,
Interreligiösa råd (SIR), har skrivit under ett dokument där de tar avstånd
från användandet av religiösa argument för att legitimera våld. Även budkavlar där man tar ställning för fred och mot hat har sänts runt.
Hej EVALOTTA KJELLBERG, kursansvarig för Bibellinjen på Glimåkra
folkhögskola, som hoppas kunna locka en ny målgrupp till höstens nya inriktning Mediemission över alla gränser.
Vad är nytt för höstterminen på Glimåkra?
– Bibellinjen har alltid haft olika inriktningar, men till hösten inleder
vi ett samarbete med Norea och TWR, Trans World Radio, som båda aktivt
jobbar för att sprida evangeliet genom digitala medel.
Hur kommer detta samarbete sig?
– Jag har länge funderat på hur man kan nå de ungdomar med ett
intresse för media, datorer och appar, som längtar efter använda sina kunskaper för att sprida evangeliet och Håkan Giselsson, Norea, hörde av sig
med samma funderingar. Utifrån det tog samarbetet fart och tillsammans
med TWR ser vi fram emot kursstart.
Hur ser utbildningen ut?
– Vår bibellinje har i nuläget tre delar, Mediemission över alla gränser
blir en ny gren. Efter de sex första inledande veckorna med bibelkunskap
kommer de att få besöka Norea radio i Ängelholm samt möta personal från
TWR för att få mer specialanpassad undervisning innan utfärd. I den ettåriga utbildningen ingår sex månader praktik på något av de ställen i Europa
som TWR erbjuder.
Vem riktar linjen sig till?
– Den riktar sig till den som vill kombinera kristen tro med ett intresse
för sociala medier och digital kommunikation. Därför är detta en linje som
kräver en viss förkunskap och teknisk kunnighet, vilket gör att det är en
fördel att vara äldre. Man behöver även behärska engelska bra. På hemsidan, www.glimnet.se, kan man läsa mer om vilka platser och arbetsuppgifter som TWR erbjuder Glimåkrastudenterna.
Vad ser du mest fram emot med detta?
– Vi ser det som en fantastisk möjlighet att få nå ut med evangeliet till
onådda grupper genom mediemission och hoppas att det ska tilltala fler.
Sista ansökningsdag är 1 maj, men det går att söka även efter det. Jag har
hört enorma vittnesbörd om vad mediemission har fått betyda för människor
runt om i världen så det känns spännande att få sätta denna boll i rullning.
5 miljoner från Umeå till EFS
UMEÅ PASTORAT har i över tio år haft ett beslut om att från kyrkoavgiften
anslå medel till Svenska kyrkans arbete och EFS internationella mission.
– Grundtanken är att pastoratet dubblerar EFS-föreningarnas och församlingarnas kollektgåvor som ges under ett år till dessa ändamål. Året
efter görs en fördelning av årsanslaget som på cirka en miljon kronor, berättar Mats Bohman, samarbetskyrkopräst i Carlskyrkan.
Dubbleringen av gåvorna 2014, som nu sänts till EFS under mars är
597 815 kronor och sammanlagt sedan 2006 är det 5,5 miljoner kronor.
Detta är en sporre till ett bra kollektgivande och ett mycket viktigt bidrag
till EFS internationella mission och ett bra gåvoresultat för mars månad.
FAKTA. EFS är en självständig organisation inom
Svenska kyrkan, med betoning på mission, lekmannaengagemang och vardagskristendom.
Rörelsen består av cirka 14 300 personer
som är medlemmar i någon av de 354 föreningar och grupper som finns spridda över landet.
Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära
Jesus Kristus i vardagen.
EFS missionstidning Budbäraren är en medlemstidning som skickas till alla EFS-hushåll. Den
kan också prenumereras, se redaktionsrutan. Tidningen finns även som pdf-fil på www.efs.nu och
kan laddas i mobilen med QR-koden.
Gåvor bg 900–9903
Bg 901–0026 används endast när du har
en avi med personligt OCR-nummer.
budbäraren
· april 2015 3 KORTNYTT
Bild: Sofie Siverman
EFS hjälper Slovakiska kyrkan med nyplanteringar
Øivind Augland, ledare för M4 i Norge och Martin Alexandersson, EFS utvecklingskonsulent arbetar med att inspirera församlingar i Europa till nyplanteringar.
SEDAN ETT och ett halvt år tillbaka har EFS haft kontakt med den lutherska kyrkan i Slovakien för att eventuellt gå in som resurs i nyplanteringsarbete där. Relationen började när Marián Kanuch, en präst i staden
Žilina, kom i kontakt med församlingsplanteringsverktyget M4, via vänner i
Tjeckien, där EFS utvecklingskonsulent Martin Alexandersson var involverad. I november 2013 reste Martin och EFS missionsföreståndare Stefan
Holmström tillsammans med Øivind Augland, ledare för M4 i Norge, till
Žilina för att introducera verktyget. Det var femtio personer från bland annat stiftskansliet med på mötet.
– För oss var det ett enstaka besök vi gjorde, men på resan hem kom vi
fram till att det inte är M4 de behöver i det här skedet.
De skandinaviska ledarna såg att kyrkan i Slovakien behöver träning
och ett verktyg, något liknande EFS program Träning för pionjärer.
– Vi hörde av oss och erbjöd dem att hjälpa dem med detta.
Martin upplevde att kyrkoledarna i Slovakien var väldigt positiva och
samtal påbörjades. I slutet av mars 2015 reste Martin till Slovakien igen,
nu för en konferens om församlingsplantering som biskopen inbjudit till.
– Det var över 100 personer där, hälften präster och hälften ideella,
berättar han. I Slovakien har det inte planterats nya församlingar på flera
hundra år. Många uttryckte det som att det är kyrkohistoria som skrivs i
Slovakien nu.
Programmet startar i september 2015. Tanken är att det ska fungera
som en förberedelsekurs inför M4. Men det är inte bara att överföra det
svenska arbetssättet till Slovakien.
– Vi kan inte börja med att introducera husförsamlingar i en kultur där
kyrkan är lika med högmässan, säger Martin.
Han menar att det första steget blir något liknande FIKA-kyrkan i Luleå. Det vill säga att man ordnar evenemang i kyrkobyggnaden, men med
en annan lokal och tid. Programmet går under ett år, med sammanlagt fyra
träffar.
– Vi vill ge en grund, både på teologiskt plan men även sociologiskt.
Frågan är ”hur skapar vi relevanta församlingar för Slovakerna?”
Martin gör detta på sin fritid, men kostnaderna står EFS för. Deltagarna finansierar i nuläget programmet själva.
– Jag har sökt lite fonder för att hjälpa deltagarna med kostnaderna,
men inte fått något svar ännu. Det kommer inte att styra huruvida programmet blir av eller inte, utan enbart hur många som kommer kunna gå.
Gården vid vattnet
KURSER • VANDRARHEM • KANOT • BAD • KONFIRMAND
VÅrA kursEr
Vandrarhem – fest – konferens
retreat
1-3/5
gamla Tider
13-18/7
sandvikensPA 18-21/7
smash
29/7-2/8
sjung ut!
6-9/8
Leva Friskt
31/8-4/9
sandvikengarden.se
i naturskön herrgårdsmiljö på Hjälmared
Centralt vandrarhemsboende
på Villa Plantaget i Alingsås
Brunskog 0570-500 25
info@sandvikengarden.se
SOMMARKURSER 2015
Stå-upp-kurs | Digital fotografering | Måleri i det fria | Skånevecka | Våga sjunga i kör | Retreat |
Skrivande och sociala medier | Sångskrivarkurs | Skrivarkurs | Teaterimprovisation | Religionsdialog
och fredsbygge | HBTQ-frågor och samhället | Film och videoredigeringskurs | Pilgrimsvandring
| Modernismen tur och retur
Boka nu på www.sundsgarden.se
4 budbäraren
· april 2015
VI ERBJUDER:
Örbyvägen 10, Helsingborg
www.hjalmared.se • 0322-644040
vandrarhem@hjalmared.se
KRÖNIKA
Hur högt är taket i EFS?
F
rågan har ställts i debatten. Jag
vill lyfta fram ett svar som är
grundat i EFS stadgar. EFS ledning har vid ett antal vägskäl i sin
historia alltid valt att hålla fast vid att vara
en rörelse inom Svenska kyrkan, även om
många velat gå en annan väg. Detta blev
tydligt i den så kallade nattvardsfrågan
under 1950- och 60-talen. För en hel del
EFS:are blev det under denna period viktigt att få fira nattvard i det egna sammanhanget. Rätt många EFS-pastorer kom att
leda nattvard och somliga döpte även
utan att vara präster i Svenska kyrkan.
Andra, som kanske hellre kallade sig predikanter, tyckte predikouppgiften var det
väsentliga och sa att prästerna kan få sköta nattvarden och ”läsa innantill”. Det har
berättats att det var en så laddad fråga att
anställda med olika uppfattningar ibland
inte kunde dela rum vid predikantmöten.
Spänningen mot Svenska kyrkan växte
och utvecklingen verkade gå mot att delar av EFS skulle bli en luthersk frikyrka.
EFS ledning ville inte detta. Man fann
en lösning i ett förslag från EFS legendariske ideolog, teolog och lekman Torsten
Nilsson, som själv var mot ”fria” nattvardsgångar. Vi har det sedan dess som
ett tillägg i vår första paragraf: ”Denna
uppgift (som missionsorganisation) vill
EFS utföra som en självständig organisation inom Svenska kyrkan och med frihet för anslutna föreningar och grupper
att utforma arbetet efter lokala förhållanden” (EFS stadgar § 1:2). Genom denna
formulering avvärjdes en splittring. EFS
ledning kunde därmed ha en huvudlinje,
som i detta fall innebar trohet mot Svens-
ka kyrkans sakramentsförvaltning, samtidigt som man utifrån stadgarna hade ett
manöverutrymme för de sammanhang
som utifrån lokala förhållanden valde en
egen väg i detta. Man accepterade en ”civil olydnad” som skapade en takhöjd och
som motverkade splittring av EFS.
Dessa stadgar gäller ännu. De medför
både en frihet för EFS ledning och styrelse att ha en linje i olika frågor, och en
frihet att lokalt välja att hantera frågor på
ett annat sätt utifrån lokala förhållanden.
Paragraf 1:2 är också viktig i relation
till vårt pietistiska arv. Kanske det arvet
ibland spelar oss ett spratt? Man kan riskera att tänka som en pietist även om
man inte vill vara det. Det finns nämligen ett drag av total överlåtelse i pietismen, något av att man måste köpa hela
paketet av tro och liv för att få vara med.
Risken finns då också att man inte heller
vill delta trots att man håller med om det
allra mesta.
Min fråga är om det behöver vara
så? Är det inte snarare så att vi i dagens
mångfald och individualism behöver hållbara sätt att hantera våra olika uppfattningar i gemenskap? I stället för att kräva
att vi är överens om en minsta gemensamma nämnare som alla ställer upp på
så försöker vi hantera en mångfald. Här
kanske ett förhållningssätt till kyrkans
trosbekännelse kan vara en slags parallell:
Trots att jag som individ kanske inte håller med om allt i kyrkans tro, eller brottas
med tvivel på saker i trosbekännelsen, så
kan jag vara med, eller luta mig mot att
församlingen och kyrkan bär tron tillsammans med mig. Trosbekännelsen är kyr-
kans och jag får stämma in i den så långt
jag kan.
Paragraf 1:2 var då ett sätt för ledningen att kunna stå för något även om inte
alla var med på samma linje och alla inte
gick i takt med varandra. Inte heller i dag
går vi i takt i alla frågor. Vigselfrågan är ett
sådant exempel. Ett annat område kanske
är ekumeniska församlingar där det kan
finnas olika ståndpunkter kring vad som
är lämpligt. Takhöjden är viktig!
Våra stadgar påminner oss också om
att alltid ställa frågan ”Vad främjar Kristi
rike?”. Det är inte alltid lätt att veta, och
vi kan ibland tänka alltför kortsiktigt när
vi försöker svara på den frågan. Men låt
oss alltid ha missionssaken och Kristi rike
för ögonen när vi söker oss framåt i samtal
och praktik!
Är det inte så
att vi i dagens
mångfald och
individualism
behöver hållbara
sätt att hantera
våra olika
uppfattningar
i gemenskap?
STEFAN HOLMSTRÖM
EFS MISSIONSFÖRESTÅNDARE
Vi samarbetar med EFS!
Specialpris för
EFS:are till Afrika
Medarbetardagarna i Etiopien
– hör med oss om tilläggspaketet!
Europa: 0140-37 50 30
Afrika: 0140-37 50 10
Övriga Världen: 0140-37 50 20
info@tranas-resebyra.se
www.tranas-resebyra.se
budbäraren
· april 2015 5 LOKALT
EFS I STORSTADEN. Nu startar vi en
artikelserie om hur EFS verkar i vår
huvudstad. Först ut är Betlehemskyrkan
– en EFS-förening som ligger i
Vasastan i Stockholm.
Når den sekulariserade
storstadsbon
I Vasastan i Stockholm, ett stenkast till både boendekvarter, shoppingstråk och
studentområden, ligger Betlehemskyrkan. Med en vision om att nå den sekulariserade stockholmaren, rusta den med Guds ord och sända ut har de ökat med över
75 nya medlemmar de senaste tre åren.
TEXT ELIN LILJERO ERIKSSON BILD RICKARD L. ERIKSSON
FAKTA: Betlehemskyrkan
EFS-förening nybildades: 1877.
Antal medlemmar: 412.
Besöksadress: Luntmakargatan 82, Stockholm.
6 budbäraren
· april 2015
M
ark Carlsson och hans kollegor
är mitt uppe i eftermiddagsfikat när jag kliver in i lokalerna på Rehnsgatan i Stockholm.
Utanför myllrar innerstadspulsen, men här
inne är atmosfären lugn och fri från stress. Vi
dricker kaffe tillsammans en stund, innan vi
går in i sakristian för att samtala om denna
EFS-förening som Mark Carlsson varit präst
för sedan drygt tre och ett halvt år.
Hur skulle du beskriva Betlehemskyrkan?
– Betlehem är ett hebreiskt ord som betyder ”brödhus.” Vi vill vara en kyrka där
man får smaka på och bli mättad av den som
är ”livets bröd.” Vår längtan är att människor
ska få möta Jesus, bli hans efterföljare och
förvandlas av honom. Vi vill vara en oas och
ett andligt hem mitt i storstaden.
– Vår vision är att sprida det livsförvandlande budskapet om Jesus, hjälpa människor
att följa och efterlikna honom, växa i kärlek
till Gud och varandra samt tjäna i församlingen och samhället.
– Vi vill vara en evangelisk-luthersk karismatisk församling, som kombinerar det bästa från Svenska kyrkan och frikyrkan. Det
evangeliska – Ordet, lärungaskap, mission,
apologetik, det liturgiska – kyrkoårets rytm,
skrivna böner, nattvard plus det karismatiska
– Andens gåvor, närvaro och kraft är en ”tredubbel tråd” som inte brister så snart (Pred
4:12). Som EFS-förening vill vi vara en brobyggare mellan olika traditioner.
Finns det någon utmaning i detta?
– Absolut. Vi vill inte profilera oss mot en
viss generation, utan vill vara en församling
för alla åldrar. Därmed kan det finnas olika
önskemål gällande särskild stil och form. Om
man tar gudstjänsten som exempel, längtar
den yngre generationen generellt efter mer
förnyelse och vill kunna uttrycka sig spontant i lovsång. Den äldre generationen värdesätter traditionen och liturgin mer. Intressant
nog är det dock den yngre generationen som
vill fira nattvard varje söndag. Så det ligger
en utmaning i att förena de olika viljorna.
Men vi tror att ”bredden berikar”, så det gäller att ta hänsyn till varandra och inte bara
tänka på sitt eget, säger Mark och fortsätter:
– Vi har även en hel tigrinjatalande församling i Betlehemskyrkan, som utgör ungefär en tredjedel av våra medlemmar. Många
av oss längtar efter en djupare integration
mellan de ”svenska” och ”eritreanska” grupperna. Min längtan är att församlingen ska
reflektera mångfalden i samhället.
LOKALT
Den tigrinjatalande församlingen i Betlehemskyrkan leds av prästen Fetsum Natnael,
som är en del av kollegiet. Även en medlem
i den tigrinjatalande gruppen är med i BK:s
styrelse. Fetsum säger att det betyder mycket
att vara en del av EFS och Betlehemskyrkan.
– Vi är frukten av det svenska missionsarbetet i Eritrea. Under 1970-talet började
de första eritreanerna att komma till Sverige. Genom våra rötter i EFS är det naturligt för oss eritreaner att fortsätta det kyrkliga arbetet även i Sverige, berättar han.
– Vårt arbete grundar sig först och främst
i att följa Jesus och växa i tron. Vi har ett
kvinnoarbete, där kvinnorna i församlingen
uppmuntras till att bjuda med sig vänner,
och där dessa kvinnor får höra om evangeliet genom att träffas och umgås. Vi arbetar
med bibelstudiegrupper, bönegrupper och
hembesök för människor i behov.
Den eritreanska gruppen firar gemensam gudstjänst med den svensktalande
gruppen flera gånger om året. De två
grupperna har även söndagsskola och gör
bland annat utflykter tillsammans.
– Vi fyller behoven för kristna eritreaner i och utanför Stockholm, genom att ge
hjälp direkt och indirekt. Vi hjälper nyanlända eritreaner genom att träffa dem och
ge vägledning, bön och själavård. Vi uppmuntrar även eritreaner i Stockholm med
olika kyrkobakgrunder genom telefon och
besök samt att besöka och styrka kristna eritreaner som befinner sig i sorgeprocesser
runtom i Stockholm, säger Fetsum Natnael.
ATT VARA BELÄGEN på en så central plats, i
närheten av såväl Handelshögskolan som
fashionabla Birger Jarlsgatan gör Betlehemskyrkan unik, inte minst i att de nästan varje söndag får se helt nya ansikten.
– Jag är så tacksam att få vara med och
sprida Guds rike mitt i Stockholm, säger
Mark Carlsson. Det känns både spännande
och strategiskt. Det är mycket rörelse i stan.
Nästan varje vecka besöker nya människor
gudstjänsten, och ofta är de inte ännu kristna. Jag försöker vara medveten om den dynamiken i förberedelserna, så att budskapet
även kan förstås av icke-kristna.
– Det ligger också en utmaning i att
vara en centrumkyrka, med folk som pendlar och kommer ifrån hela Stockholm. Det
gör att den regelbundna, vardagliga verksamheten inne i stan inte är lika omfattande som den förmodligen skulle vara om
alla bodde i närheten av kyrkan. Därför har
kyrkan delvis karaktär av ”missionsstation”.
Vi kommer samman för att inspireras och
utrustas, för att sedan gå ut i vardagen och
förhoppningsvis göra nytta – vittna och tjäna där vi bor, arbetar eller studerar. Vi samlas för att skingras.
Vill skapa en kyrka där människor blir mättade. Mark Carlsson har varit
präst i Betlehemskyrkan sedan drygt tre år tillbaka.
Är det en utmaning att ligga mitt i en
stad där mycket annat kan locka och besökare kan känna sig som ”en i mängden”?
– Så är det. Eftersom utbudet är stort
finns en tendens att besöka olika kyrkor.
Det är klokt att prova på innan man bestämmer sig, men det är viktigt att man
så småningom landar någonstans, och inte
bara ”konsumerar” gudstjänster och verksamhet. Kyrkan är ju som en familj och ett
andligt hem. För att den ska fungera som
Gud har tänkt behöver man överlåta sig
till den genom närvaro, bön, givande och
tjänande.
– Gudstjänsten är ofta vägen in i församlingen, men för att man ska vilja stanna och engagera sig behöver man få vän-
Det ligger en utmaning i att
vara en centrumkyrka, med
folk som pendlar från hela
Stockholm. Det gör att den
regelbundna, vardagliga
verksamheten inte är lika
omfattande som den förmodligen skulle vara om alla bodde
i närheten av kyrkan.
ner. Att bli delaktig i en hemgrupp är ett
sätt att få den närmare gemenskapen.
– Att komma i funktion i tjänst är också viktigt. Alla som blir medlemmar sätts
in i en värdgrupp som hjälper till i samband med gudstjänster och andra satsningar – serverar fika, tar upp kollekt,
hälsar välkommen. Vi uppmuntrar också
folk till att upptäcka och använda sina gåvor. Vi vill gärna frigöra människor att utveckla sådant som ligger på deras hjärtan.
Tacksam för EFS. Fetsum Natnael leder den
eritreanska gruppen i Betlehemskyrkan.
Hur skulle du beskriva er roll i EFS?
– Oj, svår fråga, säger Mark och blir tyst
för en stund. Jag hoppas att vi kan värna om
och föra vidare det rosenianska arvet: klassisk kristen tro med betoning på väckelse,
säger Mark och fortsätter:
–Vi vill också lyfta fram vikten av att
förkunna hela Guds ord med Jesus i centrum. Därför har vi predikat oss igenom hela
Markusevangeliet, Efesierserbrevet och
Nehemjas bok. Textutläggande predikan
genom hela bibelböcker avsnitt för avsnitt
är något jag brinner för. Jag tror också det
är en nyckel för kyrkans hälsa och tillväxt.
Vilket skede befinner ni er i just nu?
– På våra församlingskvällar, som sker
några gånger per termin, har vi ägnat tid åt
att undervisa och samtala om församlingens identitet, mål och vision. Under det
senaste året har temat på kvällarna varit
”Ett liv i ständig reformation”. Vi kristna
har en tendens att flyta iväg, svalna och
hamna på avvägar. Vi behöver inspireras
att återgå till källan och ursprunget: Skriften, Kristus, nåden och tron.
Innan vi lämnar sakristian och går ut i
stadsbruset frågar jag Mark vad han drömmer om att Betlehemskyrkan ska få växa
och bli i framtiden.
– Jag hoppas på att vi verkligen ska nå
nya människor med evangeliet. Stockholm växer och vi vill se en växande församling, både på djupet och bredden. Att
många som inte har en kyrklig anknytning
hittar ett hem hos oss, blir lärjungar till Jesus, förvandlas av honom och sprider hans
rike vidare. Och att vi är en sändande församling som planterar nya församlingar
och som sänder ut missionärer, både lokalt och globalt.
budbäraren
· april 2015 7 GLOBALT
Tuffa översvämningar
i Malawi
Lufina Matawele, 85 år, sitter vid sitt nedrasade hus.
I början av året översköljdes
Malawi av kraftiga regn.
Tusentals hushåll och odlingar
förstördes. Nu arbetar EFS
systerkyrka ELCM med att
hjälpa de drabbade.
TEXT OCH BILD: ANNIKA OVANDER
GÅVA: Nödhjälp
Du kan stödja ELCM:s arbete för de drabbade i Malawi via EFS bg 900–9903. Ange ”Nödhjälp 3902” i
meddelanderutan.
Tack för din gåva!
8 budbäraren
· april 2015
F
örsta veckan i januari 2015 kom
det våldsamma och mycket häftiga regn över främst de södra delarna av landet, men också
längst uppe i norr. ELCM (Evangelical
Lutheran Church in Malawi) har församlingar och kyrkor i hela landet, så många
av kyrkans medlemmar drabbades hårt
liksom kyrkobyggnader.
– Regnet vräkte ner både dag och natt
i sex dygn. Jag har aldrig varit med om något liknande, berättar prästen Chimwaye,
som bor i staden Zomba i den södra regionen.
Vi besöker församlingen i Mbidi och
Lufina Mataweles hus, eller rättare sagt
det som är kvar av hennes hus där hela
bakre väggen har rasat och stora sprickor
finns i de väggar som står kvar.
– Jag är 85 år gammal, berättar Lufina,
och alla mina barn har gått bort, liksom
min man. Några barnbarn finns kvar, men
inte på så nära håll att de kan hjälpa mig.
Det senaste året har jag inte orkat arbeta
så mycket på mina odlingar på grund av
värk i händerna.
På frågan om hon ser någon möjlighet att flytta någon annanstans svarar hon
att det inte går eftersom hon äger marken
runt sitt hus.
– Vad ska jag då leva av? undrar hon.
Min förhoppning är att kunna göra tegelstenar och sedan bränna dem – då blir husen mycket bättre. Kanske det finns någon
som kan hjälpa mig med det. Tack och lov
var jag inte inne i huset när väggen rasade
utan en granne berättade det för mig.
– Ett bra och hållbart hus kan kosta runt 500 000 kwacha, inflikar
Chimwaye.
Det är ungefär 20 000 svenska kronor.
38-åriga Manness Mmola har också
förlorat stora delar av sitt hus. Manness
har haft otur med sina män, den förste
Varje dag lever jag i paniken
att inte kunna ge mina barn
mat, det är ju inte bara att
huset rasat, också skörden
spolades bort.
mannen, som hon fick fyra barn med, var
alkoholist och dog. Sedan gifte hon sig
med en annan man som också hade problem med alkohol och han slog både henne och barnen. Hon hade då också fått sitt
GLOBALT
FAKTA: ELCM (Evangelical
Lutheran Church in Malawi)
BILDADES 1982 av kristna malawier som bott
i Tanzania och kommit i kontakt med lutherska
kyrkan där (ELCT). EFS bidrog med medel till
evangelister som sändes från kyrkan i Tanzania.
De första samlingarna var i hemmen, med bön
och bibelläsning och så småningom bildades
kyrkan och växte till dagens cirka 100 000
medlemmar.
ELCM HAR 372 församlingar och predikoplatser,
fördelade på 72 pastorat i nio distrikt som leds av
en distriktspräst. Kyrkans högste ledare är biskop
Joseph Bvumbwe. Kyrkan har 52 präster, åtta
avlönade evangelister och fem kvinnosekreterare
på distriktsnivå.
Bilden ovan är tagen av Sustainable Rural Growth and Development Initiative (SRGDI) och visar hur det såg ut
efter de kraftiga regnen.
femte barn, Chisomo, som nu är tio månader gammal. Manness fick nog och tog
ut skilsmässa, men den är ännu inte klar.
– Hit kommer han i alla fall inte mer.
Jag har fått nog av karlar för resten av
livet och nu ska jag bara koncentrera
mig på mina fem barn, som är 16, 13,
8, 6 år gamla, och så bebisen. Inga flera
barn nu! Basi! Men livet är mycket svårt
och den natten då det våldsamma regnet kom blev jag förstås panikslagen och
fick ut barnen ur huset innan väggarna
rasade. Vi fick flytta in i kökshuset där
vi fortfarande bor allihop. Varje dag lever
jag med paniken att inte kunna ge mina
barn mat. Det är ju inte bara att huset rasat, också skörden spolades bort.
När regntiden är slut ska hon bygga
upp sitt hus igen.
NÅR HJÄLPEN FRAM? Maynard Nyirenda
leder organisationen SRGDI Sustainable Rural Growth and Development Initiative, som arbetar med landsbygdsutveckling, hälsovård och småskalig
bankverksamhet i bland annat Chikwawa-området strax söder om Blantyre.
När det gäller översvämningskatastrofen i januari hjälper man 500 hushåll
Skillnaden mellan bränt och obränt tegel. Köket, till vänster, av obränt tegel rasade medan huset stod sig lite
bättre med sitt brända tegel.
budbäraren
· april 2015 9 GLOBALT
Familjen Dindo i byn Chipanda och deras barn.
Bebisen Wellingtin på pappas arm föddes ett par
veckor efter att huset rasade.
FAKTA: Malawi
• 16 miljoner invånare.
• Demokrati sedan 1994 då de första fria valen
ägde rum.
• Huvudstad: Lilongwe i centrala regionen.
• 80 % av folket är jordbrukare
89 % är kristna, de flesta katoliker.
13 % är muslimer
• Övriga tillhör andra religioner, exempelvis tron
på förfädernas andar.
• Medellivslängden är 43 år.
• Landet blev brittiskt protektorat 1891 och fick
senare, 1907, namnet Nyasaland.
• Nyasa = sjö på chichewa. Detta är officiellt
språk tillsammans med engelska. Malawisjön
är Afrikas tredje största insjö och kallas utanför
landet för Lake Nyasa.
• Mellan åren 1964, då landet blev fritt från
britterna, och 1994 styrdes landet av diktatorn
doktor Kamus Hastings Banda som enpartistat.
Manness Mmola, 38 år med två av sina fem barn.
tillsammans med svenska IM, Individuell
Människohjälp.
– Nästan 7 000 hushåll drabbades i
detta område, berättar Maynard. Det betyder att eftersom malawiernas hushåll i
genomsnitt består av sju personer så är det
totalt cirka 50 000 personer som är drabbade. När folk måste fly från sina hus inkvarterade vi dem i skolor, kyrkor och i
tält, men många flydde också till släktingar som inte drabbats. Ett annat probleme
var att många skolor och kyrkor kollapsade. Den veckolånga stormen och regnet
varade dygnet runt.
– Den hjälp vi kan ge nu är naturligtvis inte på långa vägar tillräcklig. Vi måste också, förutom akuthjälpen, försöka se
framåt och ge människor hjälp att kunna
förbereda sig bättre inför framtiden när de
återkommer från tältlägren.
Människorna här är så sårbara nu, det
finns inget att skörda, inga pengar till barnens skolor.
– Här i Malawi har invånarna inget so10 budbäraren
· april 2015
cialt skyddsnät och inga försäkringar, fortsätter Maynard. Vi drabbas varje år av antingen torka eller översvämningar i olika
delar av landet, dock inte så svåra som
denna. Den nationella fattigdomen i landet är så utbredd och vi har en stor andel hiv- och aids-smittade. Katastrofer är
ibland väntade, ibland plötsliga, och denna kom som en blixt från en klar himmel.
VARJE DISTRIKT I ELCM som har drabbats
av översvämningarna har skickat in rapporter, via distriktsprästen till ELCM:s
huvudkontor i Lilongwe – allt med noggranna upplysningar och vilka familjer
som är i akut behov av hjälp. Biskopen
reste så fort det var möjligt till de drabbade områdena för att visa sitt stöd. I maj
månad, när regntiden är slut, kan kyrkan äntligen påbörja hjälp till de mest
behövande.
EFS FÖRBEREDER JUST nu för att stödja
ELCM:s återuppbyggnadsarbete.
Den hjälp vi kan
ge nu är naturligtvis inte på
långa vägar tillräcklig. Vi måste
också, förutom
akuthjälpen, försöka se framåt
och ge människor hjälp att
kunna förbereda
sig bättre inför
framtiden när de
återkommer från
tältlägren.
INFORMATION
SISTDAAG TILL
S
ANMÄLNING
NSEN ÄR:
E
ÅRSKONFER
27/4
VÄLKOMMEN TILL EFS & SALTS ÅRSKONFERENS 14–17 MAJ I UMEÅ!
Vi möts med Jesus i centrum för att få kraft och glädje i det missionsuppdrag vi står i. Gudstjänster,
seminarier, årsmöten och fantastiska aktiviteter för barn och unga – visst kommer du? I marsnumret av
Budbäraren publicerades program och annan matnyttig information. Ytterligare information och anmälan hittar du på http://konferens.efs.nu. Kan du inte anmäla dig via hemsidan kan du ringa till EFS
Västerbottens distriktsexpedition: 090 –12 58 10.
Årsmöteshandlingar skickas inte automatiskt per post till föranmälda ombud. Ombud laddar själva
ner handlingar via http://konferens.efs.nu. Det går att direktkontakta EFS kansli i god tid före årsmötet
om handlingar önskas hemskickade per post: 018– 430 25 00, margareta.forsberg@efs.nu. Föreningens
ombudsanmälan är inte detsamma som konferensanmälan.
Förslag till ny valberedning 2015/2016 efter nominering av respektive distrikt:
NORRBOTTEN: Ordinarie: Per Pettersson, Altersbruk
Ersättare: Ragnhild Sandström, Svensbyn
VÄSTSVERIGE: Ordinarie: Gustaf Hansson, Alingsås
Ersättare: Olof Abrahamsson, Falköping
VÄSTERBOTTEN: Ordinarie: Karin Paulsson, Bjurholm
Ersättare: Lars-Martin Lund, Ursviken
SYDÖST-SVERIGE: Ordinarie: Lars Harrysson, Kalmar
Ersättare: Birgitta Eriksson, Linköping
MITTNORRLAND: Ej klart vid pressläggning
Ersättare: Ej klart vid pressläggning
SYDSVERIGE: Ordinarie: Claes Vetterlein, Ängelholm
Ersättare: Rey Råwall, Höganäs
MITTSVERIGE: Ordinarie: Margareta Eriksson, Nyköping
Ersättare: Per-Olov Berglund, Järfälla.
Motioner till EFS årsmöte 2015
Motionerna och styrelsens yttranden publiceras här i förkortat skick, men finns i sin helhet på
http://konferens.efs.nu under fliken Årsmöte.
EFS behöver ett namnbyte
U
nder lång tid och i flera olika omgångar har förslag på
ett namnbyte för EFS – Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen kommit i dagen, dock utan resultat. Vi motionärer tycker det är hög tid för ett nytt försök.
När det under flera försök inte gått att ändra namnet och behålla den nuvarande förkortningen, föreslår vi att vi tar steget
och byter namn helt och hållet. Internationellt har EFS sedan
länge gått under namnet SEM, Swedish Evangelical Mission. Eftersom vi lever i en mer och mer global tid, där engelska sedan
länge varit ett världsspråk, så tycker vi att EFS borde byta namn
till detta mer internationellt gångbara alternativ. En passande
översättning av SEM på svenska blir då Svensk Evangelisk Mission, vilket på ett bra sätt beskriver vad vi är och vilka vi vill vara.
Vi yrkar därför:
• att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att under 2015 verka för
ett namnbyte, så att årsmötet 2016 kan ta ett beslut i frågan.
• att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att ta namnet SEM, med
uttolkning, i beaktande vid ett namnbyte.
SAMTLIGA 13 ANSTÄLLDA MISSIONÄRER FÖR SEM I ETIOPIEN OCH TANZANIA
STYRELSENS YTTRANDE:
EFS namn har varit och är en aktuell fråga. Styrelsen ser behovet av att EFS namn behöver vara relevant i vår tid och gav så
budbäraren
· april 2015 11 INFORMATION
sent som i september 2014 ett uppdrag att utreda konsekvenser av ett eventuellt namnbyte. EFS kommunikationschef ledde
en kortfattad utredning och man tittade på några tidigare kända
förslag på nytt namn och vägde behovet av en namnförändring
mot vilka konsekvenser det skulle få utåt mot kyrka och samhälle. Följande slutsatser presenterades då för styrelsen:
• EFS varumärke är starkt förknippat med nuvarande förkortning och logotyp.
• EFS som varumärke betraktat är ganska okänt och riskerar att
ytterligare försvagas vid ett namnbyte.
• Ett eventuellt framtida namnbyte bör därför ta hänsyn till
möjligheten att behålla förkortningen och logotypen.
Frågan om förändring av namn för organisationer och rörelser är
mångfacetterad. I EFS bland annat för att så många olika föreningar och sammanhang berörs av och behöver vara delaktiga i
en beslutsprocess.
Sedan 2010 heter vi som rörelse EFS, med uttydningen
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. På sikt skulle uttydningen av
EFS kunna förändras, alternativt att namnet endast blir EFS, utan
uttydning. På riksnivå försöker vi vara tydliga med att det nu är
namnet EFS som gäller, och att uttydningen endast bör användas i förklarande syfte. Detta önskar styrelsen skulle få ännu mer
genomslag i hela rörelsen. När EFS kommunicerar från central
nivå används EFS logotyp med den medföljande beskrivningen
”en missionsrörelse i Svenska kyrkan”.
Namnet SEM, med engelsk uttydning Swedish Evangelical
Mission, är mycket gångbart i det internationella arbetet och ska
med fördel fortsätta att användas så konsekvent som möjligt. Utifrån ovanstående argumentation menar styrelsen inte det vara
aktuellt med ett namnbyte på hela rörelsen till SEM med ny
svensk uttydning.
Mot bakgrund av denna redogörelse föreslår EFS styrelse därför
årsmötet:
att avslå motionen
Titeländring missionsföreståndare
M
issionsföreståndaren är EFS:s högste tjänsteman
och tillsätts av EFS styrelse med ansvar för att leda
verksamheten och verkställa styrelsens och årsmötets beslut. Missionsföreståndaren är också ansiktet
utåt mot samhället nationellt och internationellt.
Titeln missionsföreståndare var säkerligen både relevant och
lämplig när den en gång infördes. Men både språket och samhället förändras. En befattning som föreståndare leder i dag
tanken mer till en tjänst som vaktmästare. Tiden är nog mogen
för att ersätta beteckningen missionsföreståndare med en annan
benämning. En användbar benämning skulle kunna vara generalsekreterare. Det är en benämning som används av stora organisationer, som verkar både i Sverige och utomlands.
FÖRSLAG:
• vi föreslår att titeln missionsföreståndare ändras till general-
sekreterare.
GUNNEL EMGÅRD, ALINGSÅS
CLAES-OLOF EMGÅRD OLSSON, ALINGSÅS
STYRELSENS YTTRANDE:
Motionärerna lyfter frågan om det är tid för EFS att ändra titeln för
12 budbäraren
· april 2015
sin högsta tjänsteman. I motionen lyfts flera goda argument fram.
Benämningen missionsföreståndare är unik i sitt slag. Styrelsen ser en poäng med att titeln för rörelsens högsta tjänsteman
signalerar att uppdraget gäller mission, både i Sverige och internationellt. EFS ursprungliga syfte och kallelse fångas upp i titeln.
Motionärernas förslag är mer begripligt för den som inte känner
till EFS och har därför fördelar. Det kan också finnas alternativ
där man till exempel behåller den första delen av titeln men förändrar den andra.
Styrelsen anser att frågan om titeländring för missionsföreståndaren bör vänta så länge arbetet med EFS framtida organisation pågår. När det gäller den formella sidan av beslutet, tolkar
styrelsen situationen så att titeln kan beslutas av styrelsen, om
inte årsmötet vill annorlunda. Det följer av att det är styrelsen
som anställer EFS högsta tjänsteman. Om förändring av titulaturen blir aktuell framöver bör naturligtvis information gå ut och
samtal föras kring förslaget.
Mot bakgrund av detta föreslår EFS styrelse därför årsmötet:
att avslå motionen
Missionsföreningar som icke-territoriella församlingar i Svenska kyrkan
V
i befinner oss i en tid då valfriheten är något av en
grundsten i det svenska samhället. En organisation
som står i kontrast till detta är Svenska kyrkan, där
det inte är tillåtet att välja vilken församling man tillhör, utan det är enbart den geografiska hemvisten som avgör.
Under åtskilliga kyrkomöten har det pågått en debatt kring just
denna fråga. Ett av alternativen som lyfts fram är att utöka möjligheten att bilda icke-territoriella församlingar. För närvarande
finns det redan fem icke-territoriella församlingar i Sverige, men
det finns inga möjligheter att bilda nya. I våra grannländer Danmark och Norge, som har en liknande kyrkostruktur som Svenska kyrkan, finns däremot denna möjlighet.
Ett av de områden i Sverige där de geografiska församlingsgränserna alltmer förlorat sin roll är södra Stockholm. I detta
område finns EFS Hammarbykyrkan, en mycket aktiv missionsförening med cirka 190 medlemmar. I kyrkan finns dessutom en
persisk grupp med omkring 150 medlemmar. EFS Hammarbykyrkan skulle se det som naturligt, utmanade och strategiskt rätt
att få möjlighet att på försök vara en icke-territoriell församling
i Svenska kyrkan. Detta skulle med stor sannolikhet gynna både
Svenska kyrkan och EFS.
YRKANDE
• att EFS årsmöte ger styrelsen i uppdrag att inleda samtal
med Svenska kyrkan i syfte att öppna upp möjligheten för missionsföreningar att bilda icke-territoriella församlingar inom
Svenska kyrkan.
• att styrelsen i dessa samtal lyfter fram EFS Hammarbykyrkan
som ett exempel på en missionsförening som är redo att vara en
försöksförsamling.
STYRELSEN FÖR EFS MISSIONSFÖRENING I HAMMARBYKYRKAN
STYRELSENS YTTRANDE:
EFS är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. Hur arbetet ser
ut kan skifta beroende på lokala förhållanden. Motionen är
intressant med tanke på att Svenska kyrkan erkänner allt EFS
INFORMATION
arbete som en del av sitt. EFS ser dessutom ett behov av olika typer av gudstjänstfirande församlingar i den växande missionskallelsen i vårt eget land.
Eftersom ärendet rör en kyrkoordningsfråga i Svenska kyrkan
är det kyrkomötet som fattar beslut om möjligheten att skapa
nya icke-territoriella församlingar. Som motionärerna påpekar
har motioner kring frågan behandlats vid flera tillfällen. Eftersom EFS inte är en nomineringsgrupp i kyrkomötet, kan inte
EFS som organisation driva denna fråga där. Däremot kan enskilda EFS:are driva frågan genom engagemang i sin kyrkopolitiska
nomineringsgrupp.
Styrelsen ser att det finns många frågor förbundna med motionärernas första yrkande. Men det finns inget som hindrar att
EFS i lämpligt sammanhang kan ta upp frågan om att EFS-kyrkor skulle kunna fungera som icke-territoriella församlingar. Modellen skulle i princip kunna ingå i en utvidgad överenskommelse med Svenska kyrkan. En möjlighet är att lyfta motionärernas
tankar i samarbetsrådet Svenska kyrkan-EFS, vilket har till uppgift att samtala om frågor kring det gemensamma samarbetet.
vi har på vår verksamhet. Med all den sammanträdeserfarenheten borde vi väl vara många experter som bara längtar efter att
sitta i styrelse!
Ändå kämpar så gott som varje valberedning, från lokalplan
till riksnivå, med att hitta någon som kan tänka sig att ställa upp.
Därför är vårt förslag att EFS på central nivå utarbetar underlag
för styrelseutbildning till stöd för lokalplan, distrikt och riks så
att styrelsen kan fungera som ett strategiskt verktyg för mission.
Ett sådant underlag tror vi kan vara till stor hjälp också inom Salt
samt kan ge bättre förutsättningar för att unga ska vilja, kunna
och få utrymme att ta plats i styrelser i EFS.
Utifrån ovanstående yrkar vi på:
• att EFS från central nivå utarbetar och erbjuder underlag för
styrelseutbildning.
• att underlaget bör innehålla minst en videoföreläsning.
• att EFS från central nivå uppmuntrar lokalföreningar och
distrikt att utbilda sina styrelser utifrån materialet.
JOHANNA BJÖRKMAN, UPPSALA
HANS DAHLÉN, UPPSALA
CHARLOTTE ERDTMAN, UPPSALA
MARKUS HOLMSTRÖM, UPPSALA
JONAS NORDING, UPPSALA
MALIN SÖDERSTJERNA, SUNDSVALL
EFS styrelse föreslår därför årsmötet:
att motionärernas önskan i det första yrkandet bejakas på så
sätt att den principiella tanken prövas i samarbetsrådet Svenska
kyrkan – EFS.
att frågan om Hammarbykyrkan som en pilotförsamling tas upp
om och när situationen medger det.
att motionen på detta sätt anses besvarad.
Hjälp oss driva förening – utarbeta
ett underlag för att utbilda styrelser
M
issionsföreningarna är grunden för EFS. Föreningen
möjliggör att vi på ett strukturerat sätt kan samla
vårt engagemang för vår vision. Både inom EFS och
Salt möjliggör styrelser, utskott och råd den kvalitet
STYRELSES YTTRANDE:
Motionärerna tar sin utgångspunkt i den föreningsform som utgör grunden för EFS demokratiska struktur och pekar på en gemensam erfarenhet för EFS olika nivåer: behovet av stöd, utveckling och kompetens i styrelsearbetet.
EFS styrelse bejakar helt syftet med motionen: viljan att
främja Kristi rikes tillväxt genom strategiskt effektiva och välfungerande styrelser. Redan i dag finns olika resurser och material, både inom EFS och Salt samt i andra ideella och kristna
rörelser, vilka kan komma väl till pass när ett verktyg för styrelseutbildning ska utarbetas.
Med bakgrund av detta föreslår EFS styrelse därför årsmötet:
att bifalla motionen.
Bli volontär för
missionärsbarn i Tanzania
Är du sommarledig mellan skolterminer eller mitt i livet
och i behov av en förlängd och innehållsrik semester? Då
kanske detta är något för dig.
hl söker
Familjen Sanda
.
Alfred och Klara
r
fö
r
tä
n
lo
vo
en
1.
Två månader under sommaren 2015 i Tanzania
Under sommaren finns det möjlighet att vara volontär hos
familjen Sandahl i södra Tanzania. Önskemålet är att bidra
med förskoleliknande verksamhet, med stor frihet för egen
utformning. Barnen är Alfred, 5 år och Klara, 3 år. Tidperiod:
två månader under tiden juni–augusti. Ekonomi: boende och
mat står familjen Sandahl för, medan EFS bidrar med halva
resekostnaden inklusive försäkring.
2.
6–12 månader under läsåret 2015–16
Från och med september finns möjlighet att vara volontär på
liknande villkor under 6–12 månader hos familjen Sandahl
i Tanzania. (Detta kommer eventuellt att kunna göras inom
ramen för Salts volontärsprogram.)
Kontakta
EFS: erik.johansson@efs.nu
Familjen Sandahl: nora.sandahl@efs.nu, hannes.sandahl@efs.nu
budbäraren
· april 2015 13 INFORMATION
EFS valberednings förslag på
styrelsekandidater till årsmötet 2015
MARIA ANDERSSON
ÅLDER: 53 ÅR
ORT: VIDSEL
YRKE: MUSIKLÄRARE
Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet.
– Jag har under många år varit engagerad inom EFS, framför
allt med barn- och musikarbete.
Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren
enligt dig?
– Att förkunna evangeliet om Jesus Kristus. Gör vi inte det
behöver vi inte göra något annat heller.
Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din
kunskap och erfarenhet, kan bli?
– Jag har erfarenhet av hur det är att tillhöra en liten missionsförening. I Vidsels EFS är vi nu 15 medlemmar. Jag tror att
det är viktigt att även de små sammanhangen finns representerade i EFS styrelse. Dessutom har jag mångårig erfarenhet från
sång- och musikarbetet inom EFS med kör, barnkör och blåsorkester. Sången och musiken är viktig, naturligtvis i gudstjänstsammanhang men också som evangelisation. Många människor
har genom åren kommit i kontakt med evangeliet genom våra
körer och orkestrar, och jag är övertygad om att vi fortfarande
har en uppgift där.
LARSOLOV ERIKSSON
ÅLDER: 65 ÅR
ORT: UPPSALA
YRKE: DOCENT/HÖGSKOLELEKTOR
Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet.
– Född i Västerbotten, med i EFS sedan ungdomen, haft ledaruppgifter av skilda slag och på olika nivåer inom EFS sedan
tonåren. Med i EFS styrelse 1978-1987, rektor för Johannelund
1992-1998. Haft flera förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan, bland annat ordförande för utredningen om Den svenska
evangelieboken 2002 och ledamot i Svenska kyrkans teologiska
kommitté.
14 budbäraren
· april 2015
Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren
enligt dig?
– Det finns flera viktiga frågor som på olika sätt berör vårt
grundläggande missionsuppdrag, både i Sverige och utomlands,
och som hör samman med vår identitet som missionsrörelse
inom Svenska kyrkan.
Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din
kunskap och erfarenhet, kan bli?
– Mitt främsta bidrag är troligen min mångåriga erfarenhet
av arbete inom EFS och Svenska kyrkan som präst och lärare.
Dessutom har jag genom förtroendeuppdrag och resor inom och
utom Sverige fått ett brett kontaktnät samt genom min utbildning i bibelvetenskap och mina år som teologisk lärare skaffat
mig kunskaper och erfarenheter som förhoppningsvis kan vara
till nytta.
BENGT GUSTAVSSON
ÅLDER: 54
ORT: VÄSTERÅS
YRKE: BEGRAVNINGSENTREPRENÖR
Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet.
– Tjänade under början av 1980-talet som evangelist och predikant i dåvarande Helgelseförbundet (numera en del av EFK),
samt Pingströrelsen. Medlem i Svenska kyrkan och EFS sedan
drygt 25 år. Ledamot av styrelsen i EFS i Västerås, tidigare som
dess ordförande, samt kyrkopolitiska uppdrag lokalt och på
stiftsnivå. De senaste fyra åren har jag varit ledamot av EFS riksstyrelse.
Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren
enligt dig?
– Det är otvetydigt frågan om vår identitet som inomkyrklig
rörelse. Jag tror att EFS har en viktig roll i att inifrån inspirera,
tillföra och vara med och bära sin kyrka. Allt detta genom den
bredd som rörelsen rymmer.
Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din
kunskap och erfarenhet, kan bli?
– Jag betonar gärna den teologiska mångfalden inom EFS, och
den takhöjd i trosfrågor som både nu och i framtiden är av yttersta vikt för att EFS skall ha fortsatt relevans som inomkyrklig
rörelse.
INFORMATION
Vill du tjäna Jesus och dina
medmänniskor i Lerbergets kyrka?
Lerbergets kyrka är en samarbetskyrka mellan EFS och Svenska
kyrkan i Kulla pastorat i Höganäs kommun. Lerberget, liksom hela
Kullabygden, är en expansiv bygd med mycket inflyttning. Vi vill vara
kyrkan mitt i byn som erbjuder glädje, gemenskap och fördjupning i
tron. Vår drygt 30-åriga historia har präglats av öppenhet och delaktighet med stort frivilligengagemang som vi vill fortsätta att utveckla. Läs
mer om Lerbergets kyrka på www.kullapastorat.se/lerbergetskyrka.
Snart går en av våra präster vidare till nya uppgifter och nu söker vi dig som:
LILLEMOR PERSSON
ÅLDER: 61 ÅR
ORT: ÖRKELLJUNGA
YRKE: LÄRARE
Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet.
– Jag är lågstadielärare och har under hela mitt liv arbetat
med barn. Jag har också arbetat som missionär i Tanzania. Har
tidigare suttit nio år i EFS styrelse och sitter i EFS internationella råd sedan flera år tillbaka.
Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren
enligt dig?
– Att vi blir fler medlemmar! En viktig uppgift och utmaning
är att som missionsrörelse i Svenska kyrkan arbeta för Kristi rikes tillväxt, nationellt och internationellt. Att bönen, bibelläsning och trohet till Guds ord ska inspirera oss som rörelse att ha
fullt fokus på att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd.
• vill vara präst och samtidigt ta ett arbetsledaransvar för Lerbergets kyrka,
arbetslag och ideella medarbetare.
• genom närvaro och delaktighet vill leda, inspirera, utveckla och samordna gemenskapen.
• vill förena tradition med förnyelse i gudstjänst och församlingsarbete.
Tjänsten är en tillsvidareanställning som arbetsledande komminister (samarbetskyrkopräst) på 100 % i Kulla pastorat med huvudsaklig placering i
samarbetskyrkan i Lerberget. Kännedom om och en positiv inställning till
EFS är en förutsättning för tjänsten.
Tillträde efter överenskommelse. Din ansökan vill vi ha senast den 3 maj
2015.
Mer information om tjänsten får du genom
kyrkoherde Krister Tholin 0727–313 300 krister.tholin@svenskakyrkan.se
och/eller ordförande i EFS-föreningen i Lerberget,
Martin Werner 042–34 34 46, 070–690 25 03 mart.we@outlook.com.
Facklig företrädare för KyrkA är Mia Möller 040–27 93 06
mia.moller@svenskakyrkan.se
Din ansökan skickar du tillsammans med ett personligt brev till:
Kulla pastorat, St. Andreas väg 40, 263 57 Höganäs
Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din
kunskap och erfarenhet, kan bli?
– Att jag har erfarenhet av EFS internationella arbete, både
som missionär och genom mina år i internationella rådet. Att jag
har mångårig erfarenhet sedan tidigare av att sitta i EFS styrelse.
Vill du vara en del av
Betaniakyrkans framtid?
NAMN: PER-ANDERS WIKLUND
ÅLDER: 68
ORT: ÖRNSKÖLDSVIK
YRKE: EGENFÖRETAGARE
Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet.
– Född och uppvuxen i Sandslån i Ångermanland. Varit medlem i EFS sedan 1960. Har varit ordförande i EFS Örnsköldsvik,
ledamot i styrelsen för EFS Mittnorrland, deltagit i arbetsgruppen som arbetade med sammanslagningen av EFS-distrikten
Jämtland och Västernorrland.
Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren
enligt dig?
– Det är viktigt att vi håller fast i att Bibeln är Guds ord. Att
vi får en stark gudstjänstfirande församling som rustar föreningsmedlemmarna så de kan leva ut evangeliet i vardagen.
Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din
kunskap och erfarenhet, kan bli?
– Erfarenhet från både liten och stor missionsförening. Att
arbeta för en effektiv organisation som rätt förvaltar gåvomedlen vi samlar in.
EFS i Malmö söker präst
Läs mer om vem/vilka vi söker på
www.betaniakyrkan.com
Björklinge och Skuttunge missionsförsamlingar söker
Pastor och
föreståndare 100%
Två landsortsförsamlingar två mil
norr om Uppsala. Läs mer på:
www.equmeniakyrkan.se
www.missionshuset-skuttunge.se
budbäraren
· april 2015 15 TEOLOGI
Den religiösa
analfabetismen &
den stumma kyrkan
I månadens teologitext lyfter Tomas Nygren, rektor på Johannelunds teologiska
högskola, fram det andliga samtalet och bibelbruk.
TEXT: TOMAS NYGREN ILLUSTRATION: ELISABET ANDERSSON
F
ör en tid sedan såg jag hur eleverna från
en närbelägen högstadieskola gick in i
en kyrka för att fira att höstterminen var
slut och att jullovet skulle börja. Inne i
kyrkan sjöng de ett par av skolverket godkända
sånger som tillhör det kulturella arvet. Rektorn
sa några ord och tackade för terminen. Ingen
präst fanns med i programmet.
En månad senare var jag med på en annan
”avslutning”. Den ägde rum i universitetsaulan i
Uppsala. Det var promovering av dem som under den gångna terminen avlagt sina doktorsexamina och ett antal personer tog emot sin
doktorshatt. Vid denna högtidsakt fanns ärkebiskopen, som satt tillsammans med universitetets rektor, med som en självklar hedersgäst. De
flesta som offentligt agerade hälsade och nämnde på vederbörligt sätt rektor och ärkebiskop i
inledningsfraserna till sina tal. Däremot talade
aldrig ärkebiskopen själv under den 2,5 timmar
långa akten.
Det var två helt olika typer av avslutningar, den ena i kyrkan utan präst, den andra i en
profan lokal, men med en kaftanklädd ärkebiskop närvarande. De ger sammantaget en bild
av det andliga landskap som i dag breder ut sig.
Båda akterna illustrerar att kyrkan som kulturbärare fortfarande i många sammanhang kan
ha en synlig offentlig roll. Samtidigt illustrerar
båda situationerna att kyrkans kristna budskap
inte har någon plats i dessa sammanhang. Inget
kristet budskap kommunicerades, bortsett möjligen från det som fanns i någon av skolverket
godkänd psalm som sjöngs vid högstadieavslutningen. I båda dessa sammanhang mötte människorna som var med en stum kyrka. Vare sig
ärkebiskopen eller den församling som lånade
16 budbäraren
· april 2015
ut sin kyrka till en skolavslutning ska beskyllas
för denna tystnad, men den illustrerar vilken roll
kristendomen ofta fått i offentliga sammanhang.
I EN BOK SOM gavs ut under hösten 2012, Den
sorglöst försumliga kyrkan av Jörgen Straarup
och Mayvor Ekberg, publiceras resultaten av en
religionssociologisk undersökning där man både
genom djupintervjuer och enkäter kartlagt religiositeten och relationen till kristen tro i en
församling i Luleå stift. Församlingen beskrivs
i undersökningen som en gammal väckelseförsamling, där EFS fortfarande har en stark position. Kyrksamheten och antalet medlemmar i
Svenska kyrkan inom församlingens geografiska
område är betydligt högre än rikssnittet.
Vad visar då denna undersökning? En slutsats
som författarna drar, inte minst från intervjuerna, är att många, även i denna gamla väckelsebygd, har stora svårigheter med att tala om trosfrågor. Det hänger inte på att intresset saknas,
utan på att kunskapen, språket och vanan att
tala om sådana ting saknas. Den Gud, som relativt många ändå menar kan finnas, blir väldigt
diffus och har mycket litet med livet och vardagen att göra. Den kristna trons språk- och symbolvärld är i stort sett frånvarande och det innebär enligt författarna både en språkförlust och
en verklighetsförlust. Ett exempel på detta kan
vara hur de som svarat på enkäten tänker om
döden: nästan 70 procent anger att de inte har
någon uppfattning alls om vad som händer efter
döden eller tänker sig att döden bara är slutet.
En tanke som författarna ger uttryck för i anslutning till sina enkäter och intervjuer är att om
detta är läget i en gammal väckelsebygd så är det
antagligen ännu värre i landet i övrigt. De me-
Vi behöver
Bibelns
berättelser
och kristna
gemenskaper
att dela dem
i så att vi får
träning i se,
tolka och uttrycka Guds
ord.
TEOLOGI
nar att den religiösa analfabetism som här visar
sig har sin bakgrund i att kyrkan inte kompenserade den kunskapsbrist som uppstod när kristendomsundervisningen försvann från skolorna till
förmån för religionskunskap, därav bokens titel
Den sorglöst försumliga kyrkan.
VAD KAN DÅ vi som kristna göra i dagens religiösa
landskap?
Ett viktigt första steg kan vara att ta Kolosserbrevet 3:16 på allvar;
Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och
med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med
psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden,
och sjung Guds lov i era hjärtan.
VI BEHÖVER BIBELNS berättelser och kristna gemenskaper att dela dem i så att vi får träning i se,
tolka och uttrycka Guds ord. Det ger oss del i en
verklighet som går långt utanför våra egna snäva
horisonter. Jesus säger i Johannesevangeliet: ”De
ord jag har talat till er är Ande och liv”. Guds ord
nyskapar och väcker liv.
Redan på ett mänskligt plan har vi erfarenheter av hur ord kan skapa. En död relation där
man sårat varandra djupt kan få nytt liv genom
orden: ”Förlåt mig!” Förlåtelsens ord nyskapar.
Guds förlåtelseord gör det så mycket mer. Och
Guds ord är så mycket mer än enbart förlåtelse:
frälsning, liv, vägledning, kraft, kärlek, helande.
NÄR VI I KRISTNA gemenskaper satsar på att odla
andliga samtal blir det en slags hemspråksträning
som hjälper oss att bli hemma i Bibelns budskap.
Det ger oss resurser att möta andra med budskapet, och ger en miljö att föra nya människor in i.
Den gemenskap med Fadern, Sonen och Anden
som Ordet föder.
TOMAS NYGREN,
REKTOR VID JOHANNELUNDS TEOLOGISKA HÖGSKOLA
budbäraren
· april 2015 17 KULTUR
Vill beröra mer
Det är en hållplats. En stilla plats där du, vare sig du tror på Gud eller inte, får slutas in i Guds lugn.
Med A Treehouse Wait önskar Jenny Wahlström att musiken ska få beröra mer än bara som en bra låt.
TEXT OCH BILD: PAULINA HEDMAN
U
nder två års tid har Jenny Wahlström arbetat som artist
och låtskrivare, både åt sig själv och andra. Oftast skriver hon text och melodi samtidigt. Även om det ibland
gör det svårt att komma igång så är det hennes sätt att
få ord och ton att överensstämma med varandra. Den musik hon
skriver till sig själv beskriver hon som en ärlig bekännelse om livets härlighet och kamp.
– Det är svårt att sätta ord på, som om man skulle analysera
sina dagboksanteckningar, säger Jenny.
Allra svårast tycker hon är att avgöra om den musik hon skrivit
är något andra ska få del av.
– Av allt jag skapat kanske 20 procent blir något andra får höra,
annars skulle det bli otroligt många skivor, berättar hon.
I vår släpps A Treehouse Waits tredje skiva.
– Waves, som skivan heter, är helt klart det bästa jag gjort hittills. Den är mer okontrollerad än tidigare skivor och ber inte om
ursäkt för sig, vilket känns kul.
Med sin musik hoppas Jenny få förmedla himlen på jorden, frihet för de fångna och liv för de döda. Den nya skivan har hoppfullhet som röd tråd och en av de låtar Jenny gillar mest just nu
heter Fool, vilken hon beskriver:
– Låten varken berättar eller förklarar så mycket utan handlar
mer om en känsla som bara ska ut.
Waves, som skivan heter, är helt
klart det bästa jag gjort hittills
NYTT FÖR I vår är också den musikvideo som släpps i samband med
skivan. Låten som det gjorts en video till handlar om årstider och
har därför tagit lång tid att filma, hon har ännu inte sett hela.
– Videon känns mer som filmaren Oskar Hannlers konstverk
än mitt, men det har varit roligt att få prova på någon annans uttryckssätt och att tänka med både bild och färg.
Att använda sig av någon annans kreativa medium, såsom att
filma en musikvideo, har varit som att ge sig ut på hal is, vilket är
något Jenny hoppas hon kommer fortsätta med framöver.
– Om fem år hoppas jag att jag inte är här och håller på med
precis samma sak, jag vill utmanas och prova nya saker med musiken som redskap.
HÖSTEN 2011 BÖRJADE resan för A Treehouse Wait, bandnamnet som
Ylva Eggehorn en gång beskrev som en hållplats. Ibland är det bara
Jenny, andra gånger får hon sällskap av duktiga vänner. Det är ofta
som hon har med blåsinstrument på sina spelningar och då kan de
bli uppemot nio personer i bandet. I King James engelska översättning av Psaltarpsalm 91 beskriver David hur han träder in i
Herrens "secret place" och denna heligt hemliga plats är på något
sätt det ställe dit Jenny önskar förflytta sina lyssnare med den musik som A Treehouse Wait förmedlar.
18 budbäraren
· april 2015
FAKTA A Treehouse Wait/
Jenny Wahlström
• Ålder: 30 år
• Bor: Stockholm
• Yrke: Artist och låtskrivare, utifrån eget företag
sedan två år tillbaka.
• Aktuell: Släpper sitt tredje album Waves den
11 maj samt sin första musikvideo.
• Favoritpsalm: ”Säg känner du det underbara
namnet” är en härlig psalm, det finns mycket
tänkvärt och trosväckande i den.
En ärlig bekännelse om livets härlighet och kamp är något Jenny Wahlström
hoppas kunna förmedla genom sin musik och under våren kan vi se fram emot
en ny hoppfull skiva från A Treehouse Wait.
KULTUR
ERIC METAXAS
Bonhoeffer – Präst – Martyr – Spion
Libris, 2015
RECENSION. Det finns
personer som inte får
falla i glömska – Dietrich Bonhoeffer är en
sådan. Hans bidrag till
vårt kristna kulturarv
och vår 1900-talshistoria kan inte underskattas.
”Tystnad inför ondskan
är i sig själv en ondska:
Gud kommer inte att
hålla oss utan skuld. Att inte tala är att tala. Att
inte handla är att handla.” Ett av många berömda citat från hans predikningar som är lika
aktuellt nu som när det först uttalades.
Författaren tar med oss på en engagerande
och välskriven resa genom Dietrich Bonhoeffers
NÄR TIDEN VAR INNE …
Provöversättning av Lukasevangeliet
9–19 och Galaterbrevet
Bibelsällskapets förlag 2015
RECENSION. När
Svenska Bibelsällskapet firar sitt
200-årsjubileum
passar man samtidigt på att ge ut
en provöversättning av Lukasevangeliet 9–19
och Galaterbrevet.
Provöversättningen
är enligt baksidestexten ett ”smakprov på hur texten i en framtida
bibelutgåva kan se ut”. För inte alltför många år
sedan fick vi en ny översättning av Bibeln (Bibel
2000), och redan nu aviserar alltså Bibelsällskapet att det kan bli aktuellt med en nyöversättning.
Detta kan verka underligt, men varje översättning speglar sin tid och sina trender. Det
gäller i hög grad brukstexter som till exempel
Bibeln. När Bibel 2000 tillkom, och då särskilt
kanske den nytestamentliga delen (NT 81), var
trenden att översätta så att texten lät så svensk
som möjligt. I dag har trenden svängt något så
att det återigen efterfrågas en översättning som
är mer ordagrann och avspeglar grundspråket
lite mer. Förenklat uttryckt handlar det om en
tendens att förskjuta fokus från målspråk till originalspråk. Men i provöversättningen märks ytterligare en trend som inte var aktuell när NT81
tillkom: att översätta inklusivt, framför allt när
det gäller genus.
liv. Från hans barndom, via ungdom och studietid till ett andligt uppvaknade och en tjänst
i kyrkan som allt mer präglas av motstånd mot
nazismens ondska, tecknar författaren ett gripande porträtt. Boken har en väl utvecklad dramaturgi och berättarteknik, den blir aldrig tråkig
och historien rör sig hela tiden framåt i ett
tempo som känns modernt. Med hjälp av ett rikt
källmaterial i form av brev och ögonvittnesskildringar skapas ett levande och närgånget porträtt.
Inte minst skildringen av kärleksrelationen mellan honom och fästmön Maria von Wedemeyer
berör och blottlägger intressanta sidor i Bonhoeffers personlighet.
Speciellt intressant finner jag skildringen av
den unge Bonhoeffers gradvisa uppvaknade och
insikt om hur nazismen korrumperade inte bara
det tyska samhället utan också den tyska kristenheten. Det är svårt för oss idag att förstå hur
nazismen så totalt kunde dominera och förföra
ett modernt, upplyst och av kristendomen präglat folk. Boken och då inte minst Bonhoeffers
I inledningen till den nya provöversättningen
förklaras allt detta och en del till. Här ges också
exempel på tillämpningen av nyare trender och
inriktningar, och en beskrivning görs av hur arbetet gått till rent praktiskt och vilka som ansvarat för det.
Så till provöversättningen som sådan. Först
ska sägas att den ligger relativt nära Bibel
2000; de två översättningarna tillhör trots allt
samma familj. Möjligen är provöversättningen
något ojämnare rent stilistiskt. Och det finns
en del ord och uttryck som formulerats onödigt
vardagligt i provöversättningen. Ett exempel kan
vara uppmaningen ”Gå iväg nu!” till de sjuttiotvå i Luk 10:3. Jag tror inte att grundtextens
uppmaning är riktigt så burdus. Ett annat exempel som inte blivit så lyckat är översättningen av
ordet ”ve” i Jesu rop över Korasin och Betsaida i
Luk 10:13 med ”dom över …”. Jag är inte säker
på att det är bättre.
Det är naturligtvis lätt att finna formuleringar
som kan ifrågasättas av olika skäl; det tillhör
villkoren vid en bedömning av en översättning.
Men på det stora hela fungerar prosatexten bra,
och jag noterar till exempel att ”sannerligen”
blivit ”sanna mina ord”, vilket inte är så tokigt.
Att liknelsen om den förlorade sonen nu kallas
liknelsen om fadern med de två sönerna är också bättre, eftersom det är vad den handlar om.
Den knepigare texten är den till Galaterbrevet. Den är mer laddad både teologiskt och retoriskt och det är inte lätt att riktigt få tag på dess
karaktär. I inledningen finns ett par exempel på
hur man resonerat i enskilda fall. Det gäller till
exempel översättningen i Gal 3:1 av det ord som
ordagrant betyder ”oförståndiga” eller ”dåraktiga” och som i provöversättningen nu återges
”dumma”. Det låter alltför barnsligt i mina öron
och förlorar därmed tyngd.
egna ord ger oss viktiga nycklar. Den blir också
en påminnelse om hur viktigt den enskildes
ställningstagande är och att den ”kristna rösten” aldrig får tystna i samhällsdebatten.
Boken ger en sund skildring av ”det goda
Tyskland” och de människor som aldrig böjde
sig under tyranniet. En viktig insikt och parallell
till alla böcker och inte minst filmer som förenklar historien och ofta gör ondskan både banal
och oförståelig.
Det historiska skeendet återberättas med
stor pedagogik och det krävs inga förkunskaper
för att tillgodogöra sig berättelsen.
Boken fick, när den ursprungligen kom ut i
USA 2010, en del kritik för slarv och onödiga
faktafel. Här har Libris översättare gjort ett
mycket gediget arbete och vad jag kan se så är
felen korrigerade och de ursprungligen tyska citaten troget återgivna.
Detta är inte bara en spännande och läsvärd
bok – det är en viktig bok!
JOHAN ERICSON
I Galaterbrevsöversättningen har det inklusiva språket tagit över när tilltalet ”bröder” blivit
”bröder och systrar”. Här har alltså inte ordagrannheten styrt utan andra hänsyn. Sakligt är
det korrekt; det är sannolikt inte bara männen
som tilltalas. Samtidigt är saken inte alldeles
enkel. Det står onekligen ”bröder” i grundtexten och innebörden är väl närmast trossyskon.
Här speglar provöversättningen i hög grad vår
tids diskussion, och det återstår att se om denna
översättning kommer att stå sig i framtiden. Att
man i Gal 3 och 4 lämnat Bibel 2000:s översättning ”söner” till förmån för ”barn” är nog
bara bra, och det finns goda skäl för detta.
Det mest problematiska med provöversättningen av Galaterbrevet är återgivandet av ”Jesu
Kristi tro” med ”Jesu Kristi trohet” i Gal 2:16;
3:22 med flera ställen. Grundtextens grekiska
uttryck är mångtydigt, och i noter anges den
mer traditionella översättningen ”tro på Jesus
Kristus”, men i huvudtexten har man alltså valt
”trohet” i stället för ”tro”. Den föreslagna översättningen speglar en intensiv diskussion som
pågår inom den nytestamentliga forskningen.
Det är dock långtifrån klart ifall den föreslagna
översättningen verkligen är den rätta.
Mycket mer vore att säga om provöversättningen När tiden var inne …, men det ovan
sagda får räcka. Det är spännande att Bibelsällskapet tycks vara redo att satsa på en ny översättning av Bibeln så snart efter Bibel 2000.
Men kanske det är ett tidens tecken. Ju modernare en översättning görs, desto snabbare blir
den omodern. Också det kan vara ett skäl att
faktiskt översätta mer ordagrant, och där ligger
provöversättningen rätt i tiden. Om detaljer kan
vi sedan diskutera mycket.
LARSOLOV ERIKSSON
budbäraren
· april 2015 19 Vi reser till Bibelns länder. Vi fortsätter vår nya artikelserie: Resor i Bibelns länder. Målet är att ta
med dig på spännande nedslag i de länder där Bibeln utspelar sig och skrevs. Det blir naturligtvis mycket från Israel, men också från Egypten, Turkiet, Grekland och Italien. Detta främst
med anledning av Bibelåret, men också som ett led i att göra Budbäraren ännu mer läsvärd.
Vi tror att resereportagen blir ett uppskattat tillskott som kommer att tjäna som inspiration och
motivation till egna upplevelser. Eller så kanske vi får påminna om upplevda resor och väcka
många glada minnen? Vi vill fortsätta inspirera till ökad bibelläsning och ständigt återvändande
till Bibelns platser i vårt inre – i bön och i meditation.
RESOR
Synpunkter, tankar och tips tas som vanligt tacksamt emot på budis@efs.nu.
Efesos – ett besök
i Bibelns värld
E
Följ med till provinshuvudstaden
där Paulus skrev Efesierbrevet
och aposteln Johannes sitt
berömda evangelium. Staden,
som kom att bli ett viktigt
centrum för den kristna tron,
är i dag väl värd ett besök.
TEXT OCH BILD JOHAN ERICSON
fesos var redan under Paulus tid
en turistort av rang. Mest berömd för sitt stora Artemistempel som räknades till ett av den
dåvarande världens sju underverk tillsammans med byggnadsverk som till exempel pyramiderna i Egypten. Templet
byggdes ursprungligen på 500-talet före
Kristus, men förstördes i omgångar i allt
från krig till jordbävningar. Det återuppbyggdes varje gång – ännu lite större och
mer magnifikt. Efesos var också ett handelscentrum med en viktig hamn och huvudstad i den romerska provinsen Asien
– ett politiskt och kulturellt centrum. Det
var här som Antonius och Kleopatra hade
sitt högkvarter under inledningen av inbördeskriget med Octavius på 30-talet
före Kristus. Ett krig som skulle göra den
senare till romarrikets förste kejsare – den
Augustus som utfärdar den första skattskrivningen.
SÅ DET VAR en rik provinshuvudstad, vilken
faktiskt räknades som rikets andra stad efter Rom, som mötte Paulus. En stad med
över 200 000 invånare av en mängd olika etniciteter och religioner och med ett
kulturellt inflytande inte bara över regionen utan över hela den då kända världen. En för kristendomen strategiskt viktig stad och Paulus ägnade församlingen
här speciell uppmärksamhet. Han skrev
det som är Nya testamentets Efesierbrev
till församlingen som han lämnade, till sin
mest betrodde medarbetares omsorg –
Timotheus, efter att själv verkat där i hela
två år. Senare skulle aposteln Johannes bo
och verka i staden och det var antagligen
här han skrev sitt berömda evangelium.
Efesos kom att bli ett viktigt centrum
för den kristna tron och här hölls också
det tredje ekumeniska kyrkomötet – ett
så kallat koncilium – år 431 efter Kristus. Men förskjutningen av inflytande till
Konstantinopel och sedan en serie jordbävningar under 600-talet gjorde tillsammans med det faktum att hamnen slammade igen att staden gradvis förföll för att
till sist överges helt.
RUINERNA EFTER EFESOS ligger vackert i ett
kuperat landskap ut mot ett vidsträckt
slättland och i fjärran anas havet. Det som
nu är slätt var då havsstrand, den sedimentering som beseglade stadens öde har
också flyttat kustlinjen mer än fem kilometer västerut. Närmaste tätort är dagens
Selçuk som ligger bara någon kilometer
från den historiska platsen. Det var hit
som invånarna flyttade när de inte mäktade med att bygga upp det gamla Efesos igen och här finns också ruinerna efter
S:t Johannes basilika som också innehåller apostelns grav. Kusten mot Egeiska
havet är i dag fylld av badorter och hotellanläggningar och den regionala huvudstaden Izmir med sin internationella
20 budbäraren
· april 2015
RESOR
En vy längs en av de stora affärsgatorna ner mot stadens bibliotek ger en bild både av landskapet, men också en förnimmelse om hur storstaden Efesos måste ha upplevts på Paulus och Johannes tid.
Statyerna ger en uppfattning av hur invånarna kan ha
sett ut och klätt sig under antiken. De förde oss närmare
de människor som en gång levde här. Lite som gamla
bleknade svartvita fotografier, fast i sten.
flygplats ligger inte långt bort. Det är med
andra ord mycket lätt att ta sig till Efesos
och det går utmärkt att kombinera resan
med sol och bad. De allra flesta charterdestinationer inom ett rimligt avstånd arrangerar dagsutflykter, men detta är också
en del av Turkiet som lämpar sig utmärkt
för besök och rundresor på egen hand.
Detta är också en del av
Turkiet som lämpar sig
utmärkt för besök och
rund-resor på egen hand.
EFESOS FRAMGRÄVDA OCH delvis restaurera-
de huvudgata med dess affärer, tempel,
brunnar, offentliga toaletter och forum erbjuder en både pedagogisk och hisnande
vacker promenad genom historien. Man
kan med fördel börja besöket vid entrén
och besökscentret vid den övre stadsporten för att sakta promenera i svag utförsbacke längs den nämnda huvudgatan ge-
budbäraren
· april 2015 21 RESOR
Teatern. Det var här en arg folkmassa samlades efter
att silversmedernas gille reagerat negativt på att
församlingens verksamhet påverkat försäljningen av
souvenirer i form av små Artemistempel.
nom ruinlandskapet ner mot teatern och
den gamla hamnen. Vill du sedan inte gå
tillbaka uppför så finns ytterligare en entré med affärer och en stor souvenirmarknad vid den nedre stadsporten.
När man nu läst Bibelns texter så blir
besöket i ruinerna en upplevelse som på
något sätt ger färg och form till berättelsen. För det är något speciellt med ruiner.
De är lite som suddiga och blekta ”snapsshots” ur historien – man måste ta hjälp
av sin fantasi för att kunna skapa sig en
tydligare bild. Om man gör så när man
går längs stadens gator så växer inte bara
bilden av ett myllrande folkliv fram utan
man kan också ana Paulus omgiven av
några lärjungar – skyndande sig till Tyrannos föreläsningssal.
DEN STORA TEATERN som rymmer över
Den delvis återuppbyggda fasaden på Celsusbiblioteket gapar tom. Här bakom fanns en av den antika världens
förnämligaste boksamlingar. Byggnaden är från andra århundradet efter Kristus.
22 budbäraren
· april 2015
25 000 besökare är ett välbevarat landmärke i staden, känd inte minst från
Apostlagärningarna. Det var här som en
arg folkmassa samlades efter att silversmeden Demetrius uppviglat sina kollegor
och andra hantverkare. Den framväxande
kristendomen påverkade försäljningen av
amuletter och souvenirer i form av mi-
EFS sommarhem
PRÄSTÄNGET
5 km söder om Örnsköldsvik
Stugor, husvagns- och tältplatser, servicehus,
kiosk med glass och fika, bad- och lekplats ...
0660–37 80 51 (19/6–16/8), 0730–37 80 33 (ej säsong)
www.prastanget.se
Exempel på tidiga kristna symboler som återfinns i staden.
Sigfridsvägen 5, ÅHUS
www.ahusgarden.se
kontakt@ahusgarden.se
En plats med många möjligheter:
Kurser, Konferenser, Möten,
Läger och Familjehögtider.
Boende i rum eller stugor.
Hel- eller halvpension.
Information – Bokningar
044-24 00 20
De välbevarade en gång luxuösa offentliga toaletterna i marmor och med
rinnande vatten.
Vi skriver nya testamentet!
– testamenten och boutredningar –
niatyrer av Artemistempel så negativt att de
kände att hela deras näring var hotad. Lukas
målar en levande bild av tillfället:
”Hela staden kom i uppror, och folket
rusade alla på en gång till teatern. De släpade
med sig Gaius och Aristarchus, två makedonier som var Paulus följeslagare. Paulus ville gå in till folket men hindrades av lärjungarna. Några rådsherrar som var hans vänner
skickade också bud till honom och bad att
han inte skulle ge sig in på teatern. Där skrek
några ett, andra något annat. Folkmassan var
i uppror, och de flesta visste inte ens varför de hade samlats…” och de ”…ropade de
alla i kör i ett par timmar: Stor är efesiernas
Artemis!" (Apg 19:29-32 Folkbibeln)
STRAX UTANFÖR DEN nedre stadsporten ligger
de nu oansenliga ruinerna av Artemistemplet. Det som en gång skänkte sådan glans åt
staden och vars kult väckte så starka känslor är
i dag det som kanske är sämst bevarat bland
Efesos ruiner. Men dess enorma pelare finns
att beskåda i Istanbul – i Hagia Sofia. Som en
maktdemonstration – eller blinkning åt historien – lät kejsare Justiniaus på 500-talet införliva templets kolonner i det som då blev
kristenhetens största kyrka.
Hela
staden kom
i uppror,
och folket
rusade alla
på en gång
till teatern.
Begravningsbyrån
Bengt Gustavsson
begis.se
Vill du
läsa
teologi?
Läs mer om våra utbildningar på
www.johannelund.nu
budbäraren
· april 2015 23 INFORMATION
Gåvoresultat januari–mars 2015
jan feb
jan feb
Insamlat januari–mars: 5,4 miljoner
Mål: 26,5 miljoner
mar
mar
apr
maj
jun
jul aug
sep
okt
nov
Rapport från EFS styrelse
Styrelsen sammanträdde 21–22 mars. Lördagen
inleddes med bön och samtal tillsammans med
distriktsföreståndarna, något som återkommer årligen.
D
enna tid på året ligger mycket av fokus för styrelsen
på ärenden till årsmötet, såsom motionsyttranden,
årsredovisning, rambudget med mera.
Övriga ärenden som behandlades var bland annat:
• Uppdrag åt missionsföreståndaren och internationella rådet att
förbereda för utvärdering av EFS internationella missionsarbete
drygt fem år efter att EFS tog över administrationen av sitt internationella arbete.
• EFS ställer sig bakom aktionen Vägra hata.
• Styrelsen arbetar med en plan för egen utbildning och kommer
att i höst ha styrelseutbildning med fokus på arbetsgivaransvar.
Man kommer också att arbeta med EFS identitet och insamlingsstrategi.
• Det brev om EFS utveckling som ett åttiotal undertecknare
skickade till styrelsen i februari har besvarats av styrelsen via
missionsföreståndare och ordförande.
Skaffa swish till Umeå
UNDER EFS OCH SALTS årskonferens i Umeå kommer det att
vara möjligt att ge gåvor via Swish. Du behöver en Iphone eller
Android-telefon, Swish-appen och Mobilt BankID för att kunna ge
gåvor med Swish. Men för att det ska vara möjligt behöver du ansluta dig till Swish via din bank före årskonferensen.
dec
EKONOMI. Mars månads gåvor blev 2,4 miljoner kronor, lite mer än beräknat. Sammanlagt är det 5,4
miljoner kronor mot budgeterat 4,6 eller plus 703
tusen kronor. Orsaken till det goda resultatet är några
enstaka större gåvor från enskilda, församlingar och
föreningar. Utöver detta har det till Johannelund insamlats 150 650 kronor och Salt har fått
93 146 kronor.
Varmt tack för alla gåvor!
Missa inte årets
Soul Children-festival
T
weens är åldersgruppen som brukar kallas för den
nya tonårsåldern och som kyrkan ofta tappar. Men nu
sprider sig Soul Children-rörelsen över Sverige och
finns för att möta 10–16 åringar genom musik som
de känner igen sig i.
Årets Soul Children-festival den 22–23
augusti i Betlehemskyrkan i Stockholm är det perfekta tillfället för dig som körledare (med eller utan körbarn) att prova
och uppleva Soul Children-konceptet tillsammans med tweens
från hela Sverige. Du som inte deltar i festivalen är välkommen till en unik konsert på lördagskvällen, Soul Church-gudstjänst i Betlehemskyrkan på söndag förmiddag samt en konsert
i Kungsträdgården på söndag eftermiddag. I år gästas vi även av
Oslo Soul Children, kända från sin medverkan i Skavlan bland
annat, samt amerikanska körledare. Mer info och anmälan via
festival.soulchildren.se.
Lediga tjänster 2015–04–21
EFS Norrbotten Distriktsföreståndare, 100 %.
EFS Västerbotten Diakoniassistent, vik., Sörböle kyrka, 50 %.
Vaktmästare/husmor, Sörböle kyrka. Musiker, Bergsbykyrkan, 100 %.
EFS Västsverige Betlehemskyrkan, Kristinehamn – präst/pastor 50 %.
Warenbergskyrkan, EFS Falköping – präst 50 %.
EFS Sydsverige EFS-kyrkan Ängelholm – präst 100 %.
Lund – präst 100 %, Malmö – präst 100 %
Lerberget – samarbetskyrkopräst 100 %
Johannelund bibliotekarie/biblioteksassistent, vikariat 40–50 %
Vidare upplysningar om tjänsterna fås genom respektive distriktsexpedition och folkhögskola.
Missionshus uthyres nära
Astrid Lindgrens
Värld , Vimmerby
EFS Missionsförening i Storebro hyr ut missionhuset
22/6–2/8 2015.
• Fyra bäddar.
• Kök (Kylskåp med frysfack).
• WC utan dusch. (Dusch finns att tillgå i sportklubbens lokaler.)
• Badplats i närheten.
Priser: 550 kr/natt, 3000 kr/vecka (sön–sön).
För bokning och frågor, mejla 411andreasson@telia.com
24 budbäraren
· mars 2015
SALT
Få eller ge bort
smakprov på
SKATTEN!
Salts koncept SKATTEN – på äventyr med Gud är en möjlighet att få
ny inspiration till en bibelförankrad
och Jesus-centrerad söndagsskola
och barnverksamhet varje termin.
Är du, eller känner du någon som
är nyfiken på SKATTEN-materialet
är du varmt välkommen att mejla
skatten@efs.nu så får du ett gratis
smakprov på posten.
Bild: Markus Holmström
Välkommen på
födelsedagskalas!
SALT FIRAR TIO år 2015 och det vill vi fira
under ett helt år. Firandet startar på årskonferensen i Umeå med ett tioårskalas
klockan 15 fredagen den 15 maj i Fridhemsskolans Café.
Ta med ditt bästa humör, din sötsugna mage och ditt kalasigaste sinne och fira
med oss. Vi fortsätter sedan med en jubileumsgudstjänst och under hela helgen
kan du komma och fira i Salts monter.
Välkommen!
Saltstatistik
för 2014
SALTSTATISTIKEN FÖR 2014 är nu klar. Sammanlagt landade vi på 7 210 medlemmar,
varav 6 326 är mellan 6 och 25 år. Det
är en liten minskning jämfört med året
innan, men Salt är fortfarande bland de
största kyrkliga barn- och ungdomsorganisationerna som får statsbidrag. Stort tack
till alla som på olika sätt har hjälpt till med
rapporteringen.
Om det inte finns någon Salt-förening
kopplad till din EFS-förening får du gärna
höra av dig till johanna.bjorkman@efs.nu
för att få mer information om hur ni enkelt
kan starta en.
Bild: Skatten
Kom som ombud
på Salts årsmöte
SALTS ÅRSMÖTE HÅLLS under årskonferen-
sen fredagen den 15 maj i Umeå. Till årsmötet är alla som vill välkomna, inte bara
ungdomar. Alla medlemmar i en Saltförening (även de som är över 25 år) som har
en ifylld fullmakt kan rösta på årsmötet
och alla närvarande kan yttra sig. Så om
det finns engagerade barn-/ungdomsledare eller någon från EFS-föreningen som
vill vara med och påverka Salt är de varmt
välkomna till årsmötet.
På årsmötet kommer bland annat de
två inkomna motionerna att behandlas.
Årsmöteshandlingar finns att ladda ner på
Salts hemsida.
Få nyheter från
Salt via mejl
FÖR DIG SOM vill ha mer information om
Salts arbete och verksamhet finns det
möjlighet att gå in på www.salt.efs.nu och
skriva upp sig. Fyll i din mejladress, kryssa i vilka kategorier du vill få nyheter om
och klicka på prenumerera så kan du få
nyheterna direkt till din e-post.
budbäraren
· april 2015 25 INSÄNDARE
Inom Guds rike ryms många. Och våra vägar till fördjupad tro och mognad är delvis mycket olika, menar
Sten Tyrberg som reagerade på Olof Edsingers insändare i marsnumret.
En rikedom att vi tänker olika
V
arför tänker vi så olika? Det
undrar broder Olof i en stort
uppslagen artikel i förra Budis. Ja, det enkla svaret är väl
att det bland annat beror på att vi är så
olika. Inom Guds rike ryms många. Och
våra vägar till fördjupad tro och mognad
är delvis mycket olika. Vi tolkar och läser
Bibeln olika. Vi har olika glasögon på oss.
De flesta av oss använder dessutom sannolikt flera par tolkande glasögon som vi
byter mellan, ibland utan att vi själva tänker på det. Broder Olof tycks önska att
om vi allihop lägger de wingrenska (och
kanske Torsten Nilssonska) glasögonen åt
sidan så blir allt mycket lättare och bättre.
Man kan frestas tro att han menar att vi då
skulle se Guds ord renare och klarare. Att
de glasögon han bär förvränger mindre.
Men av annat Olof skrivit tror jag inte
han menar riktigt så. Och visst kan det
vara bra att få förtydligat bakomliggande
orsaker till att en del av de glasögon man
använder – och som gör att man tycker sig
se klarare och bättre – har vissa gemensamma drag. Själv lärde jag mig mycket av
exempelvis Torstens Nilssons ledare och
böcker som ung, fast Torsten Nilsson snarast lärde mig att våga och se och tolka Bibeln just på det sätt Olof nu verkar tycka
ha tjänat ut.
JAG TROR INTE att någon som mognat fram
till en annan bibel- och trosförståelse kastar vare sig wingrenska eller andra glasögon
efter att läst broder Olofs genomgång. Jag
tror inte heller vi i första hand behöver en
teologisk debatt inom EFS. Jag uppfattar
att Olof inte heller söker debatt utan önskar samtal. Men jag tror vi behöver synliggöra att vi inom EFS tänker och ser ibland
på ganska olika sätt. Och att det är en rikedom i sig.
Det vilar ett stort ansvar på EFS ledning att ge plats åt den teologiska bredd
som finns inom EFS. Och där måste förstås var och en få stå för vad man anser
rätt. Ingen kan exempelvis begära att broder Olof ska stå för de teologiska samtidstolkningar som jag tycker för närvarande
syns för lite och påverkar EFS beslut för
lite. Men EFS ledning har det ansvaret.
När detta läses är sannolikt en ny rektor för Johannelund utsedd. Hen har en
viktig uppgift att låta Johannelund lära
ut denna bredd. Det åvilar Johannelunds
ledning ett stort ansvar att utbilda blivande präster som är rustade att klara av att
tolka och förstå nutidens och framtidens
människors teologiska frågor och som är
eftertraktade att anställas av arbetsgivaren/uppdragsgivaren. Tvärtemot vad möjligen Olof menar tror jag att det då är bra
att exempelvis ha med sig de wingrenska
glasögonen i det bagaget.
VI ÄR MÅNGA inom EFS som inte tänker
som broder Olof. Vi är många som tycker att biskop KG och biskop Antje och
många andra hjälper till att föra den lutherska tron framåt i Sverige på 2000-talet
på ett ibland svårt men viktigt sätt. Och
vi som tänker så är också EFS-are. Men
ibland är jag djupt oroad över tenden-
ser till försnävning, både teologiskt och i
praktiska beslut inom EFS. Inom EFS behöver vi fler teologer som bär fram just de
lutherska samtida tolkningar som möjligen broder Olof tycker är så fel. Det åvilar
EFS centrala ledning ett stort ansvar att
få fram denna bredd. Att få fram den ton
till exempel jag hör (som verkar vara en
annan än den ton Olof hör) när jag inom
mig sjunger:
Var jag går i skogar berg och dalar
Följer mig en vän jag hör hans röst
Väl osynlig är han men han talar
Talar stundom varning stundom tröst
Det är herden god väl var han döder
Men han lever i all evighet
Sina får han följer, vårdar, föder
Med osäglig trofasthet.
Sv. ps 251
STEN TYRBERG, RAMLÖSA
Det vilar
ett stort
ansvar på
EFS ledning
att ge plats
åt den teologiska bredd
som finns
inom EFS.
SVAR DIREKT:
Olyckligt om vi kapade banden till våra lutherska och rosenianska rötter
S
ten Tyrberg har helt rätt i att
jag söker samtal snarare än debatt. Framför allt vill jag få bidra med en analys som i bästa
fall kan hjälpa oss förstå varför vi gör så
olika teologiska bedömningar inom EFS.
Särskilt i frågor som har med Nya testamentets vägledning för ett liv efter Guds
vilja att göra.
Att jag inte delar Tyrbergs glädje över
KG Hammars andliga arv, och inte hel-
26 budbäraren
· april 2015
ler är så imponerad av den postmoderna
teologins sätt att nalkas bibelordet, är nog
ingen nyhet för Budbärarens läsare. Men
oavsett detta bör det ju ligga i EFS intresse att fundera på vad vi egentligen menar
med begrepp som ”lutherskt” och ”rosenianskt”. Sätter vi likhetstecken mellan
Gustaf Wingrens teologi och ”lutherskt”?
Med Svenska kyrkans teologi? På vilka
grunder i så fall? Och vad är det som gör
att ”lutherskt” i Sverige så ofta tycks be-
tyda något helt annat än det gör hos våra
internationella partners?
Att EFS ska ha en bredd är jag absolut
med på. Men lika självklart är att bredden
måste ha vissa gränser. För min del vore
det exempelvis mycket olyckligt om vi
kapade banden till våra lutherska och rosenianska rötter. För övrigt är ”Var jag går
…” en av mina favoritpsalmer!
OLOF EDSINGER, STORVRETA
INSÄNDARE
EFS-sektionen inom Vision Ekumeniska ifrågasätter varför ingen av valberedningens kandidater till EFS
styrelse representerar de många som migrerat till Sverige. Det är också anmärkningsvärt att man föreslår
lika många kandidater som det finns platser, menar man.
Brist på integration och
demokrati i EFS
I
samband med att EFS valberedning
presenterar sitt förslag till kandidater
i valet till EFS styrelse noterar vi att
valberedningen än en gång inte lyckats att presentera någon kandidat som representerar de många som migrerat till
Sverige eller har föräldrar som inflyttat.
Och detta är särskilt anmärkningsvärt i
och med att man bara föreslår lika många
kandidater som det finns lediga platser i
styrelsen. En styrka inom EFS har varit
att man låtit årsmötet få välja bland flera
kandidater så att det blir ett val och inte
bara en konstituering av vad en valberedning beslutat.
När EFS personalnämnd och EFS-sektionen inom Vision Ekumeniska träffades
före påsk samtalade vi om behovet av fler
utlandsfödda företrädare i styrelser och
bland EFS medarbetare. Det finns ingen
utlandsfödd bland de anställda på EFS eller Salts kanslier och det finns ingen – och
har inte funnits vad vi minns – som varit
ledamot i EFS styrelse.
Det kan inte vara så att man först måste ha suttit i en distriktsstyrelse eller föreningsstyrelse för att anses valbar utan
här behöver valberedningen, EFS styrelse och kansli lyfta blicken och söka bland
andra så att ledningsnivån och kanslinivån
går före och visar vägen.
Att visionen att satsa på att nå de nya
svenskar som kommer till vårt land är låg
märktes inför förra årsmötet då motionen
om ett ökat invandrararbete föreslogs avslag av EFS styrelse. Som väl är hade årsmötet mer mod och tillstyrkte motionen
som nu innebär att de föreningar som satsar lokalt kan få lite ökat stöd – men ännu
mer kompetens och stöd behövs.
Även bland EFS medarbetare är det få
som har en annan bakgrund och erfarenhet. Även om det kommit några fler utlandsfödda till Johannelund så behöver
det komma fler som kan möta och förstå
de många som nu kommer till vårt land.
EFS har under 150 år sänt ut missionärer för att särskilt nå ut med evangeliet
till Afrika och Indien. Nu kommer många
från Eri-trea, Etiopien och Somalia till
Sverige och vi har stora möjligheter att
möta dem om vi satsar.
Valberedningen har sagt sitt. Nu är det
upp till dig som ombud att komplettera
förslaget med fler kandidater och särskilt
någon som har den erfarenhet som styrelsen behöver.
Det finns
ingen utlandsfödd bland
de anställda
på EFS eller
Salts kanslier
och det finns
ingen – och
har inte
funnits vad vi
minns – som
varit ledamot i
EFS styrelse.
EFS-SEKTIONEN INOM VISION EKUMENISKA,
MARTIN NILSSON, MARIE EDFAST, ANITA LUNDQVIST,
STEFAN NORDSTRÖM, ELIN REDIN, MIKAEL STENLUND
OCH EDWARD THOMAS.
INFORMATION:
Upplysning gällande ytterligare nominering av styrelsekandidater
E
FS valberedning har enligt sitt
uppdrag eftersträvat att antalet
styrelsekandidater bör överskrida
antalet avgående ledamöter, men
inte kunnat hitta fler villiga kandidater än
antal platser.
Nominering av eventuella styrelsekandidater utöver valberedningens förslag måste ske skriftligen från den som
nominerar och inlämnas till årsmötespresidiet senast fredag 15 maj klockan 16
via konferensbyrån. Förslag kan med fördel lämnas före konferensen till föreslagen årsmötessekreterare Mona Edsinger,
mona.­
­
edsinger@efs.nu, 072–158 02 31,
som också kan ge upplysningar angående
styrelsens arbete. Se mer information på
http://konferens.efs.nu under Årsmöte, Styrelseval.
För att vara valbar till EFS styrelse ska
personen ha evangelisk-luthersk trosbekännelse och vara direkt medlem i ansluten
EFS-förening, EFS-grupp eller distriktsorganisation. På grund av regelverket hos Stiftelsen för insamlingskontroll får kandidaten inte
heller vara försatt i personlig konkurs eller
ha någon registrerad betalningsanmärkning.
Kontroll av detta görs av den som nominerar och sker enklast genom att ringa Kronofogdemyndighetens kundcenter, 0771–
73 73 00, öppet vardagar under kontorstid.
Den som nominerar behöver själv intyga
skriftligen att denna kontroll är gjord.
budbäraren
· april 2015 27 VÄST
Skidläger i Åre
vaknar till liv igen, följer uppackning av
väskor (en svettig kamp) och det första
småpratet med rumskompisar och korridorgrannar. Man börjar lära känna de
deltagare och ledare man inte träffat innan och det dröjer inte länge förrän man
blivit en del av en stor, tillfällig familj.
Känslan av gemenskap förstärks när vi
morgon och kväll slår oss ner i en ring,
sjunger tillsammans och lyssnar till en ledares väl valda ord. Den förstärks också
av kvällsaktiviteterna som innehåller allt
från lekfulla tävlingar till samtal om tro
och tvivel.
Varm och ny gemenskap, aktiviteter och djupa samtal
blev fokus på skidresan till Åre. Här berättar en av
deltagarna, Lina Karlsson, om veckan.
Bild: Julia Franzén
L
ördagen den sjunde februari i år
bänkade sig ett glatt, om än något morgontrött, gäng på 27 ungdomar med ledare i bussen som
skulle ta oss upp till Åre. Framför oss hade
vi en vecka av skidläger, med allt vad det
innebär, och medan solen gick upp utan-
för växte känslan av förväntan inuti bussen. Äntligen var vi på väg!
ETT SKIDLÄGER I Åre innehåller många olika
aktiviteter och för att komma igång brukar vi köra speeddating i bussen på vägen
upp. När vi kommer fram, och rumpan
EN ANNAN AKTIVITET som faller sig ganska
naturligt på ett skidläger är skidåkning.
Vi hade lite otur i år, vädret var inte på
vår sida och delar av systemet var ofta
stängda. En morgon hade det regnat så
mycket att vi hade kunnat åka skridskor
på vägarna, men vi hade ju inte med oss
några skridskor så vi tillbringade dagen
inne med film och sällskapsspel.
Trots att inte allt gick helt enligt planerna så hade vi en väldigt rolig vecka i
både vått och torrt, i skidbacken och på
hemmaplan. Precis det – att ha kul tillsammans oavsett omständigheterna, är för
mig definitionen av ett riktigt bra läger.
En dag på Ed-lägret
Ledaren Malin Rydler berättar om
Ed-lägret där temat i år var Bön
och Bibel.
K
lockan 08.15 satt vi runt frukostborden, trötta men redo
för en fullspäckad dag.
Temat i år var Bön och Bibel. Vi började dagen med bibeltimme
som avslutades med fika. Sedan var det
dags att få springa av sig under uteaktiviteter med tema inspirerat från filmen Frost. Aktiviteten började med en
sketch ur filmen som ledarna spelade
upp. Ute var det full fart med många
tävlingar och alla ville så klart vinna, vilken kämparglöd.
Sedan var det lunch och frilek. Det
bästa med den fria leken var att man
kunde gå till affären och köpa godis.
Men några hittade även ut till snön för
lek och pulkaåkning.
På eftermiddagen hade vi tre olika
workshops – bakning, dans och sport.
Deltagarna delades upp i grupper
28 budbäraren
· april 2015
efter att ha fått önska vad de ville göra
– en mycket omtyckt aktivitet då man
fick chansen att lära känna nya vänner.
KVÄLLSSCHEMAT BESTOD sedan
av olika
typer av aktiviteter. Denna kväll hade vi
”Deltagarnas afton” där deltagarna fick
visa upp sina talanger, vilka kunde vara
allt ifrån teatersketcher till att spela
piano.
KVÄLLEN AVSLUTADES MED en lugn andakt.
Förutom lätt predikan och lovsång fanns
det olika bönestationer där man kunde
tända ljus, få förbön och skriva ner sin
bön på en lapp som ledarna sedan bad för.
Slutligen var det läggdags, vilket det fanns
deltagare som längtade efter.
Ett fantastiskt roligt läger, tack till alla
deltagare, ledare och föräldrar som var
med och gjorde detta möjligt.
VÄST
Team Partille
Team Jesus Generation
Teamaren Jakob Fälthammar skriver om TJG, Team Jesus Generation,
som arrangeras av Salt – Barn och unga i EFS – och utgår från
Åredalens folkhögskola.
K
lockan 06:40 ringer klockan
och det är dags att stiga upp.
Efter frukost tar vi oss till
kyrkan för att varje morgon
ha en personlig andakt och starta dagen
tillsammans med Gud på vårt eget sätt.
Vissa av oss sätter sig vid pianot eller gitarren och sjunger lovsång, vissa går ut i
naturen, men gemensamt för alla är att
vi ber och läser Bibeln. Efter fika med
de anställda i församlingen och diskussion om litteraturen vi läser i utbildningen så väntar promenaden till skolan där eleverna oftast är ivriga att träffa
och umgås med oss. Eftermiddagen får
vi för oss själva men på kvällen bär det
av tillbaka till kyrkan för att ha konfirmander, ungdomsgrupp eller ungdomscafé. Så här ser en vanlig dag ut för en
teamare i Furulundskyrkan.
TJG, Team Jesus Generation, är en
utbildning som utgår från Åredalens
folkhögskola och arrangeras av Salt –
Barn och unga i EFS. Teamåret är inriktat på att utöva sin tro i praktiken och
att genom det lära sig om sig själv och
Gud samt att växa som ledare och människa.
Jag, Jakob Fälthammar, teamar i
Furulundskyrkan i Partille, men har tidigare gått Lärarlinjen på Göteborgs
universitet. Jag saknade dock kontakten med ungdomar och kände en längtan efter att umgås med den målgrupp
som jag känner mig kallad att arbeta
med. Ett år där man får prova på att
leda lovsång, undervisa om sin tro och
ha diskussioner med nyfikna ungdomar
var ett perfekt sätt att få tillbaka studiemotivationen mitt i utbildningen
och utvecklas i gåvor som behövs för
både ungdomsledare och lärare. Den
här pausen i universitetsutbildningen
har på många sätt gett mig mer än mina
år på universitetet och jag kan inte
rekommendera det nog för alla som
vill utvecklas i sin tro, i sig själv och
sina gåvor.
Om du vill följa teamarnas arbete
kan du följa vår blogg på www.tjg.nu.
Kalender
29/7–2/8
Smash, dans- och sportläger för
tonåringar, Sandvikengården
1–3/5
Retreat, Sandvikengården
14–17/5 EFS och Salts årskonferens, Umeå
5–9/8
Brännpunkt, ungdomsläger för
ungdomar, Kornhill i Halmstad
29–31/5
Scoutläger på Nabben,
Ulricehamn
6–9/8
den
Sjung ut!, sång- och musikdagar
för ålder 8–16 år, Sandvikengår-
22–25/6
31/8–4/9 Leva Friskt, för dig som är äldre,
Sandvikengården
Barnläger med parallell ledarskola
för ungdomar, Ed
14/6–12/7 Hjälmareds konfirmationsläger
15/6–5/7
Ekhagens konfirmationsläger 1
27/7–16/8 Ekhagens konfirmationsläger 2
17/6–11/7Sandvikengårdens
konfirmationsläger
18–21/7
Sandviken SPA, för kvinnor,
Sandvikengården
VILL DU VARA teamare nästa år? Eller kanske du är
intresserad av att ha teamare i din församling? Få
mer information och ansök senast 16 maj via
www.teamjesusgeneration.blogspot.se.
Brännpunkt
SOMMARENS SATSNING heter Brännpunkt. Ett läger
som går av stapeln på det sommarsköna Kornhill i
Halmstad. Det blir dagar fyllda av kompisar, Gud,
läger, bad, seminarier och mycket mer för dig som
är 15 i år eller äldre. Du hänger väl med? Boka in
5–9 augusti. Se mer på www.brannpunkt.efs.nu.
Flexibel bibel
I HÖST FINNS det många olika bibelskolor som du
kan gå. Att avsätta tid för Gud genom bibelskola är
spännande, utmanande och kan påverka resten av
ditt liv. Har du inte möjlighet att flytta och avsätta
heltid på detta? Gå Flexibel bibel – en termin på
distans i kvartsfart via Hjälmareds folkhögskola.
Mer info finns på www.hjalmared.se.
Ny medarbetare
i distriktet
KRISTOFFER LIGNELL börjar som barn- och ungdomspräst i Lutherska i Göteborg på 50 procent
från 1 maj. Välkommen Kristoffer! Så här
presenterar han sig:
Från vänster: Simon Hurtig, Tom Johansson, Jakob
Fälthammer, Lovisa Albertsson, Malin Pettersson,
Sofie Sjöberg. Bild: Astrid Westling
September Höstkonferens, datum kommer
senare, Sandvikengården
Kristoffer Lignell, 33 år gammal.
Gift med Charlotte
och tillsammans har
vi Jeremiah 6 år och
Nehemja 4 år. Jag
prästvigdes i Lunds
domkyrka 2010
och har tjänstgjort i
EFS-kapellet i Lund,
Betaniakyrkan i
Malmö och Betania
i Staffanstorp. Jag
har varit medlem i
EFS-kapellet i Lund
sedan nystarten
2001. Jag har läst
teologi i Malmö (SALT, numera ALT), Lunds universitet och på Johannelund. Jag sjunger i Bodekull
gospel and jazz orchestra samt håller på att lära
mig ikonmålningens ädla konst. Till hösten går jag
och Charlotte in som noviser i kommuniteten Oikos
och som medlemmar i Lutherska Missionskyrkan
där jag ser fram emot att börja arbeta i maj.
September Konfirmandåterträff, datum
kommer senare, Sandvikengården
19/9
Växtkraft 2, plats kommer senare
24/10
Salt peppardag,
Furulundskyrkan Partille
Mer info på www.efsvast.se, www.sandvikengarden.
se och www.luthase.wordpress.com.
budbäraren
· april 2015 29 NORRBOTTEN
Ledare och tweens värmer upp på inspirationsträffen med Maria Smeds, Soul Children Sverige.
Soul Children – en dag med glädje
För andra gången i Sverige har en inspirationsdag i konceptet Soul
Children gått av stapeln. Maria Smeds, ledare för Soul Children Sverige,
fanns med som inspiratör för de drygt 40 deltagarna.
– En rolig dag och Maria är en fantastiskt duktig körledare,
säger Erica Eriksson, konsulent i Rörvikskyrkan, Boden.
TEXT: SAYURI KIKUCHI BILD: ERICA ERIKSSON
EN SÖNDAGSFÖRMIDDAG I mars samlades
40 tweens (10–16 år) och vuxna ledare
till inspirationsdag i Norrfjärdens EFS.
Många av deltagarna kom med abonnerad buss från Kalix och var körsångare i de två körerna Musicalix och Vocalix. Det var också flera kyrkomusiker på
plats för att få veta mer om körkonceptet
Soul Children.
EN AV DELTAGARNA var Erica Eriksson, kon-
sulent i Rörvikskyrkan, Boden. Hon berättar om konceptet med körsång och singback, det vill säga att barnen får sjunga till
låtar som redan finns inspelade på skiva.
All musik finns inspelad och det gör att
barnkörerna kan sjunga poplåtar med ett
bra komp utan att ha egna musiker.
KONCEPTET BYGGER PÅ att den musikaliska,
sociala och andliga delen finns med. För
att starta upp en Soul Children-kör krävs
därmed tre ledare med särskilt ansvar
för var och ett av de tre områdena. Om
det inte finns möjlighet till att ha tre ledare får kören ändå använda låtarna, men
30 budbäraren
· april 2015
däremot inte kalla sig för en Soul Children-kör.
– Vi har ingen barnkör för tillfället,
men Soul Children är ett bra koncept
om vi skulle vilja starta upp en barnkör
framöver. Dock kan det vara svårt att köra
konceptet fullt ut, eftersom det behöver
vara tre ledare med, berättar Erica.
erna och de var också bra anpassade efter barnens ålder, eftersom de gillar musik som är enkel att sjunga med i. Trots
svåra texter fastnade melodierna lätt på
hjärnan och deltagarna gick och nynnade
på dem efteråt. Dessutom tyckte barnen
att det var roligt med en utmaning att försöka lära sig dem, säger Erica.
INSPIRATIONSDAGEN BÖRJADE MED drop in-
SOM ARRANGÖR AV en Soul Children-dag
fika och därefter ledde Maria Smeds körövningen som både ledare och tweens deltog
i. Mycket av materialet kommer från Norge och för att kunna användas i flera länder
är många av sångerna på engelska.
– De flesta sånger hade en snabb text
och var inte helt enkla att lära sig. Budskapet är tydligt riktat och handlar om Jesus och den kristna tron, säger Erica.
När det gäller musikstil koncentrerar sig Soul Children-materialet på sådan musik som barnen gillar och stilen
är blandad. Det påminner om radiomusik och har influenser från soul, pop, rock
och R`n B.
– Maria var duktig på att lära ut sång-
står föreningen för lokal, mat och fika
samt för en andlig och social ledare. Det
innebär att det på plats i föreningen finns
med någon som kan ta hand om andakt
och aktivitet. Fika och lunch ordnades av
föreningen i Norrfjärdens EFS, liksom det
praktiska med att ställa i ordning för eftermiddagens aktiviteter.
Efter lunchen hade Maria Smeds
ansvar för de vuxna ledarna i ett seminarium om Soul Children. Samtidigt fick
alla tweens vara med på en samling som
utgick ifrån Psaltarpsalmen 139, om att
vara underbart och unikt skapad. IngaBritt Johansson, distriktskonsulent, hade
förberett ett stort hjärta med synonymer
NORRBOTTEN
till ordet underbar.
– Alla tweens fick skriva sitt namn på
en klisterlapp och sätta fast på det stora
hjärtat som fick symbolisera att var och
en av dem också, liksom David i psaltarpsalmen, är unikt och underbart skapade.
I materialet finns också andakter som den
andlige ledaren kan använda sig av, säger
IngaBritt.
DET FANNS OCKSÅ en så kallad Soul Children-hörna med olika stationer där deltagarna fick vara med och skriva böner och
på olika sätt uttrycka sina böner och tankar till och om Gud. Likaså fanns möjlighet till att tända ljus, spika fast böner på
vedträn, att bokstavligen gå rakt fram till
Jesus genom ett stort uppståndelsekors,
påminnas om sitt dop genom en dopfunt
eller bara ta det lugnt i kuddhörnan.
– Den sociala delen av konceptets tre
områden bestod av en namnbingo för
att lära känna varandra lite mer, berättar
IngaBritt.
På eftermiddagen hölls en generalrepetition inför den avslutande konserten.
Bönhuset var välbesökt och i princip
fullt på kvällen när tweens och vuxna till-
sammans framförde de nyinövade sångerna.
EFTER INSPIRATIONSDAGEN KAN körledare såväl som sångare fortsätta med Soul
Children genom att exempelvis vara med
på Barnens konferens 14–17 maj i Umeå
(en del av EFS och Salts årskonferens)
eller på Soul Children-festival 22–23
augusti.
Det går också att anordna liknande
kördagar i sin egen förening, där Maria
Smeds kan finnas med och ge tips och ta
med material. Det finns också möjlighet
att starta upp en Soul Children-kör som
specifikt använder sig av hela konceptet
och det material som finns. Då tar ledaren kontakt med Soul Children Sverige så ordnar de med registrering och
information.
ERICA TYCKER DAGEN som helhet gav mycket, framförallt glädje.
– Det jag tar med mig hem är känslan
av glädje. Det var en rolig dag och framförallt var barnen glada. Det syntes på dem
att de tyckte det var roligt, säger Erica.
– Och Maria var fantastiskt duktig,
avslutar hon.
Under eftermiddagens pass kunde deltagarna spika
fast böner på vedträn som symbol för vad de ville
lämna till Gud.
Blåsarweekend får unga ledare att växa
TEXT: MARIANNE HELLGREN BILD: PRIVAT
UNDER HELGEN 14–15 februari var det Blå-
sarweekend på Storstrand. Ett tillfälle för
växt för både unga och ledare, och unga
fritidsledare har alltid varit med på blåsarläger.
Det är jätteroligt när alla är engagerade
och tycker det är kul att spela. Jag tycker
också att jag utvecklas som ledare när jag
får ansvar och jag skulle gärna fortsätta
som ledare, säger Sara.
SARA WIKLUND, 18 år, fick frågan:
MARIA ANDERSSON, VUXEN ledare, menar att
Hur kom det sig att du blivit fritidsledare?
– Jag vet faktiskt inte. Jag har alltid varit med. Det kan vara för att min pappa
alltid varit ledare, berättar Sara.
Vilket ansvar har du?
– Lekar och sådant som rör fritiden.
Sara Wiklund, 18 år, fritidsledare på Blåsarweekend
2015.
det inte finns någon medveten strategi
när det gäller unga ledare.
– En del frågar själva, och en del får
frågan om att vara ledare. De unga ledarna sitter med och pekar i noterna och
hjälper de andra i orkestern, det gör att
man kan spela svårare låtar och det är
uppskattat, säger Maria.
Gunnar Ullberg fyller i:
– De äldre ungdomarna blir mentorer för de yngre. De unga ledarna brukar
få dirigera och hålla i stämrep själva, de
får därmed växa vidare och ta större ansvar allt eftersom. Många av ungdomarna
som varit med genom åren har sedan gått
vidare till eftergymnasiala musikstudier,
berättar han.
DE TRE LEDARNA som Budbäraren träffat är
alla överens:
– Vi har väldigt roligt, det har vi.
säger de.
Kalender
18/4
25/4
Växtkraftdag 3, Älvsbyn
EFS Norrbottens Årsmöte, Storstrand
14–17/5 EFS och Salts årskonferens, Umeå
13–25/6, 2-4/7 Konfirmationsläger, Storstrand
16–18/6 Sport- och musikläger, Sundet
24–25/6 Kojbyggarläger, Sundet
25–27/6 Scout- och kompisläger, Lillstrand
29–30/6 Miniorläger, Storstrand
5–8/7
Familjeläger, Storstrand
3–16/8
6–9/8
13–16/8
Konfirmationsläger Frilufts- och
äventyrskonfirmation, Sundet
Livsgott, Lillstrand (nytt namn på
ungdomslägret Norrgott)
Blåsarläger, Lillstrand
Mer info på www.efsnorrbotten.nu.
Distriktsföreståndare: Mattias Sundkvist
0920–26 49 91
mattias.sundkvist@efsnorrbotten.nu.
Tips eller synpunkter? Hör av dig till:
info@efsnorrbotten.nu.
budbäraren
· april 2015 31 NYTT I LIVET
Döda
Till minne
Vår kära
Maria
Gerhardsson
* 21 februari 1931
† 20 mars 2015
har stilla lämnat oss
i sorg och saknad
Vännäsby den 24/3 2015
Syskon med familjer
Släkt och vänner
Tänk, när en gång
vart varför blir besvarat,
var gåta löst, som här jag
grubblat på, när allting blir
av Herren själv förklarat,
tänk, när jag Herrens väg
skall fullt förstå.
Sv Ps 320:2
Begravningsgudstjänsten
ägde rum den 17 april i
Vännäs kyrka, Vännäsby.
Tänk gärna på
EFS mission bg 900–9903
Tack
TACK
för vänligt och varmt
deltagande,
för blommor och hälsningar
och för gåvor till
EFS internationella mission
i samband med
Kurt Åbergs bortgång.
Maj
Britt, Ingrid och Karin
med familjer
32 budbäraren
· april 2015
EN KÄR BRODER har lämnat oss.
Bror Inge Rönnbäck, för många
som haft med mission och Eritrea att göra, mera känd som
keshi Inge. Född i ett engagerat EFS-hem i Norrbotten blev
målet snart Johannelund och
missionärsutbildning. Tiden i
Stockholm gav honom också
livskamraten Elisabet från Västerbotten. Födda samma år och
samma dag fick de ett intressant
och intensivt liv tillsammans i
55 år.
Familjen stationerades först i
bergsbyn Gheleb där han kom
rakt in i missionshistorien, och
fick efterträda många för EFSfolket kända missionsprofiler.
Han kom att göra en stor insats
för Mensafolket, i denna då väglösa del av Eritrea, såväl som på
de andra platserna där de blev
stationerade: Bellesa, Adi Ugri
och Asmara. 1974 var det dags
för hemresa med en önskan om
att sedan förhoppningsvis kunna återvända.
Det var verkligen en sak som
kännetecknade Keshi Inge. Att
kunna integrera sig med det
folk som han levde tillsammans
med. Han lärde sig snart tigrespråket som talades i Gheleb.
Det blev inte heller några svårigheter när han kom till höglandsbyarna i Hamasien och Seriaeprovinserna där man talade
tigrinja.
Men det blev inte någon ny
period inne i Eritrea. Elisabets
hälsa och inbördeskriget satte
stopp. Engagemanget för Er-
itreas folk fann nya vägar när
många flyktingar fick sin fristad
i Sverige. EFS-predikanten Inge
kom att betyda mycket för de
eritreaner som blev bosatta i
Skelleftebygden. Rörelsen såg
betydelsen av hans insatser i
ett vidare sammanhang när han
fick uppdraget att vara invandrarkonsulent på nationell nivå.
Jag läser i Budbäraren, vecka 6
1988: ”Det är inte bara i Skelleftebygden man ställer upp för
flyktingar, det ser jag när jag reser runt i landet och talar flyktingfrågor. Överallt märker jag
att det finns vilja till engagemang. Det mesta handlar om
att våga vara medmänniska.”
önskemål, med en mycket värdig gemensam utgångsmarsch;
When the saints go marching
in ... Tack gode Gud för keshi
Inge!
STURE NORMARK
DET ÄR DETTA som så tydligt har
karaktäriserat Inge och hans
engagemang som missionär,
predikant och flyktingkonsulent. Filantrop i ordets bästa
bemärkelse. Det gällde också
hans uppdrag i andra sammanhang där hans tjänster blev betydelsefulla. Med Sudan som
bas verkande han som monitor
som skulle se till att nödhjälpen
verkligen nådde fram till hjälpbehövande i flyktinglägren i Sudan och krigsdrabbade inne i
Eritrea och Tigray.
MEN INGE VAR inte bara filantrop.
Han var också filatelist. Detta
stora intresse kunde också användas i hans missionsengagemang. Han hittade en bunt
bortslängda vykort på en soptipp. Det blev början till hans
projekt där vykort och frimärken samlades in och omvandlades till stora summor pengar för
ett utvecklingsprojekt i Gheleb.
Där fanns en grupp kristna och
muslimska ledare i byn som förvaltade dessa gåvor till en hel
bygds välsignelse. Intresserade
givare kunde sedan följa projektet inte minst genom Inges egen
blogg. Inte underligt att filatelisten Inge utsågs av EFS som
”årets insamlare” 2006.
Vi fick förmånen att ta farväl av Inge i Byske kyrka den
11 mars. Hela den minnesvärda
gudstjänsten i den vackra kyrkan avslutades, enligt Inges eget
MARIA GERHARDSSON avled den
20 mars. Hon blev 84 år. Närmast anhöriga är syskonen med
familjer.
Maria föddes och växte upp
i Vännfors som nummer sju i
Edith och Gerhard Abelssons
barnaskara. Hon blev byn trogen till 2010 då hon flyttade till
Vännäsby. Maria lärde sig själv
läsa och skriva innan hon började skolan. Läshungern och vetgirigheten var väckt redan då.
Via Solviks folkhögskola
tog hon realexamen som privatist 1951 och därefter fick hon
tjänst i EFS Västerbotten, först
som sekreterare i barnverksamheten och senare i ungdomsoch studieverksamheten I över
20 år var hon lärare vid konfirmandlägren på Strömbäcks
folkhögskola.
Parallellt med sin tjänst bedrev hon universitetsstudier i
olika ämnen. Bland annat tog
hon 1976 en fil kand i religionskunskap, svenska och pedagogik. 1979 sluttenterade hon St
Lukasstiftelsens tvååriga utbildning. 1987 förordnades Maria
som områdespredikant i Vännäs
och 1991 vigdes hon av Svenska
kyrkan till präst i Luleå stift.
om sin in­
tegritet, men hade ändå lätt
MARIA VÄRNADE
NYTT I LIVET
Vi gratulerar – Maj 2015
att få kontakt med männis­kor.
Hon gjorde intryck på dem hon
mötte. Hennes engagemang och
omsorg för såväl gammal som
ung är omvittnad.
Efter 45 års tjänst i EFS pensionerades Maria 1996. Hon
fortsatte enträget med sjukbesök och andakter hos gamla så
länge hälsan medgav. På ett förtjänstfullt sätt tog Maria hand
om mor ·Edith på hennes ålderdom. För vår utspridda familj blev det de två som under
många år var det centrum som
behövdes för att sam­la familjen
när det var möjligt.
Syskonbarnen hade stor
plats i Marias hjärta. Hon var
mycket intresserad av deras förehavanden och utveckling.
DE SISTA TRE–FYRA åren sviktade
hälsan och sedan ett år tillbaka
bodde Maria på Hjortens äldreboende i Vännäsby, där hon fick
god omvårdnad och trivdes bra.
Vi har förlorat en kär och avhållen syster, svägerska och faster.
Vi saknar Maria, hennes omsorg och förböner, men vi unnar
henne den vila hon längtat efter.
FAMILJEN GENOM SVEN-OLOF
BILD: JOHANNA JELMBARK
Döpta
ERLAND ALFRED JOSEF LEVI, son
till Johanna och Mathias Jelmbark, döptes lördagen den 27
december 2014 i EFS-kyrkan,
Askersund. Doppräst var Lasse Skogsén. Faddrar är moster
Julia Jelmbark och faster Mathilda Johansson. Stort tack till
familj, släkt, vänner och föreningsmedlemmar för en fin och
stämningsfull dopgudstjänst!
Genom denna spalt vill vi ge fler
tillfälle att gratulera de medlemmar
som jubilerar under den närmaste
månaden. Siffran före namnet anger
födelsedag. Gratulera med ett vykort,
slå en signal eller ge en gåva via bg
900–9903 eller www.efs.nu.
De som är med på gratulationslistan har inte i och med detta inbjudit
till firande i bostaden eller i annan
lokal utan inbjudan sker i så fall på
annat sätt.
95 år
3 Magnus Elf, Askersund
9 Annie Jarbo, Helsingborg
22 Aina Melin, Bredbyn
90 år
2 Alice Persson, Bredbyn
2 Anni Hermansson, Falköping
11 Elin Nyberg, Nordmaling
85 år
1 Brita Jönsson, Hörby
5 Marianne Tobiasson, Umeå
8 Olof Johansson, Vårgårda
8 Vanda Olsson, Kalmar
11 Thyra Karlsson, Örkelljunga
13 Siri Eriksson, Bjästa
17 Gertrud Svensson, Ekeby
17 Viola Karlsson, Laxå
18 Märta Lindh, Tyresö
21 Ingrid Johansson, Klippan
22 Maj-Britt Löfgren, Bureå
26 Runo Sundqvist, Byske
27 Birger Edholm, Ullånger
30 Börje Kjerstensson, Röke
80 år
1 Ulla Pettersson, Ånäset
2 Ulla-Britt Sandlund, Rydaholm
5 Kristina Lindberg, Kristdala
7 Ebba Andersson, Boliden
11 Stig Pettersson, Knivsta
12 Mairi Ask, Hägersten
13 Anna-Lisa Svensson, Kristdala
15 Gunnel Hylander, Nyköping
19 Valter Lindberg, Sävar
21 Ingrid Olsson, Piteå
22 Märta Eman, Gammelstad
26 Erik Palm, Sävar
27 Gerd Lindberg, Hortlax
30 Tord Harlin, Uppsala
22 Marianne Lundström, Skellefteå
24 Mona Tenne, Helsingborg
25 Eskil Öhman, Sjulsmark
26 Lennart Stridh, Råå
28 Karin Lundström, Ursviken
28 Sten Fällman, Vännäs
30 Mai Särkijärvi, Haparanda
70 år
1 AndersEklund, Stockholm
1 Birgitta Holm, Klädesholmen
2 Karin Melander, Piteå
5 Tommy Fredriksson, Linköping
6 Gerhard Weibull, Ängelholm
6 Leif Öhr, Gällö
7 Birgitta Lind, Bureå
7 Noomi Tosteberg, Klippan
8 Kajsa-Lena Nilsson, Hudiksvall
9 Anders Månsson, Bjärnum
9 Melker Öman, Holmsund
9 Rune Åström, Ursviken
12 Martin Sjöström, Nordmaling
14 Karl-Gösta Norlund, Roknäs
18 Gertrud Stråhle Ängelholm
20 Leif Lindholm, Hjo
25 Yohannes Gebregziabher,
Bandhagen
26 Björn Öberg, Älvsbyn
31 Jan Hill, Tyringe
60 år
4 Monicka Östlund, Gustafs
7 Pamela Sjödin-Campbell, Jonsered
7 Tommy Carlsson, Blåsmark
8 Bertil Mannesson, Luleå
8 Sven-Erik Johansson, Umeå
10 Erik Petersson, Uppsala
10 Hans Bolin, Järpen
14 Eva Almeflo, Ramlösa
14 Eva-Lena Johansson, Äspered
14 Karin Nättle, Örnsköldsvik
14 Susan Palm, Vännäs
15 Martin Vikman, Skellefteå
18 Tommy Andersson, Oskarsström
19 Lena Nilsson, Halmstad
20 Gun-Britt Holmgren, Öjebyn
20 Margareta Lundström, Munsö
21 Erik Berglund, Bollebygd
21 Monika Sandberg, Hemmingsmark
22 Keijo Tuomela, Domsjö
27 Britta Larsson, Linköping
28 Monica Ivarsson, Lerberget
29 Bodil Bertilsson, Allerrum
50 år
1 Anna-Carin Lindgren, Södertälje
2 Anna-Carin Amorelius, Södertälje
6 Mats Nordenback, Umeå
8 Maria Hällgren Björk,
Glommersträsk
9 Katrin Sandström, Umeå
11 Helena Hällgren, Stehag
11 Mats Johansson, Luleå
15 Pär Sundin, Ersmark
17 Maria Nordenback-Kress,
Stenhamra
18 Maria Svensson, Halmstad
19 Lena Granath Eriksson,
Undersåker
19 Renée Dahlberg, Norrfjärden
20 Laila Klasson, Linköping
21 Zahra Ghomizadeh, Uppsala
23 Annika AnderssonÖrkelljunga
24 Anders Gustafsson, Frösön
26 Cari-Ann Fryklund, Bispgården
27 Erica Rönnbäck, Tyresö
28 Magnus Nilsson, Vänge
75 år
1 Elisabeth Bergner, Solna
4 Sten-Olof Andersson, Ljungby
10 Birgit Hilmersson, Umeå
20 Bertil Bengtsson, Vankiva
budbäraren
· april 2015 33 BIBELÅRET
Foto: Olof Brandt
Foto: Markus Holmström
Samlas runt Bibeln som familj
Tänk om alla vi barnfamiljer skulle fundera över vår längtan i relation till Gud och vår familj – vad
spännande det skulle kunna bli! Hur kan vi läsa Bibeln som familj på ett sätt som funkar för oss?
Kan vi prova något nytt?
TEXT HANNA LUNDQVIST
P
å hemsidan http://bibel.efs.nu,
kommer snart en flik kring familjer att ta form. Vi vill gärna att du
hör av dig med tips och vittnesbörd kring hur du tänker kring att samlas
runt Bibeln tillsammans med dina barn.
Här är fyra exempel:
1. MASSAGEBERÄTTELSER. Många barn tyck-
er om beröring och berättelser. Att vid
läggdags berätta en bibelberättelse samtidigt som du stryker över barnets rygg
är ett sätt att dela Bibelns berättelser och
samtidigt skapa lugn och eftertanke. På
hemsidan hittar du ett exempel på skapelseberättelsen med massagerörelser till.
kan, kan de få läsa högt eller så växelläser
ni olika roller.
2. LÄSA TILLSAMMANS, ROLLÄSNING/ROLLSPEL:
3. GÖR EN MINNESBOK – EN ”EGEN” BIBEL. Har
du barn som tycker om att rita kan ni göra
en speciell bok där ni samlar olika berättelser med hjälp av teckningar och nyckelord. Ena sidan av uppslaget kan innehålla nyckelorden till berättelsen och kanske
en minnesvers. Den andra sidan kan bli
en teckning som barnen hjälps åt att göra,
om de inte vill ha varsin bok förstås.
Gör bibelläsningen till en mysig stund
med hela familjen. Är det svårt varje dag,
kan ni bestämma en eller ett par dagar i
veckan istället. Har barnen svårt att sitta
still går det att göra berättelsen till ett litet rollspel. Läs på berättelsen innan så
att du inte är bunden till texten utan kan
följa ditt barn och korta ner eller lägga till
en ljudeffekt om det behövs. Har du barn
som håller på att lära sig läsa eller redan
4. HAKA PÅ BIBELMARATON: Se nedan.
Bibelmaraton – upptäck Bibeln tillsammans
BIBELMARATONIDÉN
föddes hos en grupp
människor som jobbade med barnverksamhet i ELM (Evangelisk
Luthersk Mission). Vi
tycker att den är så
bra att vi vill haka på
genom att sprida möjligheten att vara med i
denna satsning.
Vi tog kontakt med Kristina Runeson, som arbetar för ELM och även sitter med i ledningsgruppen för söndagsskolnätverket Jesus till Barnen.
Hon är en av dem som varit med och arbetat för
att göra verklighet av idén om att utmana barnfamiljer till bibelläsning och andakt i hemmen på
ett positivt sätt. En stor samarbetspartner i
projektet är ELMs barntidning Droppen.
Hur har idén om ett bibelmaraton vuxit fram?
– På barnläger och storsamlingar upptäckte vi
att barnens bibelkunskap har sjunkit och kände
ett behov av att uppmuntra barnfamiljer till
34 budbäraren
· april 2015
regelbunden andakt. Då föddes tanken att uppmuntra till både bibelläsning och regelbunden
andakt i familjen genom ett bibelmaraton. 2008
testade vi detta med Droppens prenumeranter.
Konceptet fungerade och blev väl mottaget. Nu
vill vi utmana hela kristenheten i Sverige!
Vad är er förhoppning och längtan när det gäller
denna satsning?
– Vår målsättning är att uppmuntra till familjeandakt som en del av vardagslivet så att det blir
en god och spännande vana. Vi vill öka bibelkunskapen och även se den missionerande aspekten då man kan få med vänner och grannar,
samt, naturligtvis, den härliga känslan i att vi är
många som läser Bibeln tillsammans.
Hur är upplägget för dem som deltar?
– Välj en bibel och en tid som passar er som
familj. Bestäm sedan era etappremier, det är en
uppmuntran och något roligt vi gör när vi läst
30 tillfällen. Läs en berättelse i barnbibeln eller
följ en bibelläsningsplan och låt något av barnen
färglägga en prick när ni har läst färdigt. Vid
ett etappmål (cirkel) är det dags att göra något
roligt ihop. När ni har kommit i mål anmäler ni
det på Jesus till Barnens hemsida och deltar i
utlottningen av fina priser.
Hur går man tillväga om man vill vara med, som
enskild familj eller som förening? Går det redan
till hösten?
– Köp hem planer (mejla droppen@elmbv.se)
att dela ut till barnfamiljer så att alla är redo i
början av hösten. Uppmuntra varandra under
året. Hitta gärna på något i er kristna gemenskap – tipsrunda, bibelpersongissning eller
liknande. Tips kommer också att finnas på Droppens hemsida. En stor kickoff blir det i september via Droppen och Jesus till Barnen. Men det
är tillåtet att tjuvstarta…
Målredovisning kommer att
vara öppen under mars–maj
2016, med bland annat
utlottning av priser, på
www.jesustillbarnen.se.
PERFEKTA of Sweden®
cket mer.
Möbler, inredning och my
Vätskebälten av elastiskt material
med kardborrelås och hållare för
1, 3, 4, 5 eller 8 flaskor.
Storlekar S, M, L o XL.
Formade flaskor som
rymmer 16 cl och har en
behaglig lyfttopp.
Elastisk ficka med dragkedja finns på
vissa bälten och även som tillbehör.
Hammerdal
www.wiksmobler.com • 0644–711 54
Gerry Rönnmark AB
Russvägen 12, 152 57 Södertälje
office@perfekta.nu www.perfekta.nu
Oavsett vilken
väg du färdas,
finns vi där
Vi har allt från campingar till vandrarhem och
konferens- lägergårdar, något för alla behov.
På kgh.nu hittar du en anläggning nära dig.
SVALKAN
med Jämtlands
hela fjällvärld
som fond
Ulriksdals Slottspark
Vandrarhem & café
i Kunglig miljö
Edlers
fjällpensionat
Edsåsen, Årebygden
Lugnt eller fartfyllt,
mysigt och vackert!
Lillstuga/Pensionat, bastu
Tfn. 070–75 10 900
www.edlers.se
Pris/rum: 450:(upp till 4 bäddar/rum)
Logi: 8 juni–23 aug
Självhushåll, parkering
2015
Vandrarhem 15 maj – 30 sept
Café 6 juni – 23 aug
T-bana: Bergshamra
Dags att söka
projektmedel
Stiftelsen Ansvar för Framtiden
öppnar 2015 års ansöknings­
period 1 mars–30 juni.
Nu finns möjlighet att söka
fondens projektmedel för bland
annat ungdomsinriktade projekt.
Ta del av stiftelsens
intention och uppdrag
www.ansvarforframtiden.se
info@svalkan.com
www.svalkan.com
Stockevägen 3, 832 96 Frösön
063-430 58 ■ www.frosovallen.se
Tfn 08–85 08 41
Kornhills Bibelskola
Halmstad
Hagabergs vandrarhem
•
•
•
•
Mitt i en pulserande församling
Möjlighet till internatboende
Gästtalare varje vecka från hela kristenheten
Teori & praktik
Vackert beläget centralt i Södertälje
Vi har 64 rum och 2 lägenheter alla med egen dusch och toalett.
Ring oss på 08-550 910 45 l www.hagaberg.fhsk.se
035-14 41 80
info@kornhill.se
www.kornhill.se
budbäraren
· april 2015 35 Finn fem fel
I Etiopien kan man se sådana här taxibilar. De är importerade från Indien och
kallas bajaj [badjadj]. De får inte köra i
huvudstaden Addis Abeba eftersom de
inte är tillräckligt säkra för trafiken där.
Men på landsbygden är det lugnare så
där går det bra.
Vid första anblick är bilderna till höger
ganska lika varandra, men i själva verket
skiljer de sig åt på fem olika sätt.
Kan du hitta de fem felen? Svaret hittar
du längst ned på den här sidan.
Trafikskylt, nummerskylt på fordon, antenn, mannen vid vägen, en av ungdomarna på gatan.
Om än bergen rubbas och höjderna vacklar,
skall min trohet mot dig inte rubbas
och mitt fredsförbund inte vackla,
säger han som älskar dig, Herren.
(Jes 54:10)
36 budbäraren
· mars 2015