HFR-boken uppslag

Att vara hälsorådgivare
Hälsorådgivare, smaka på ordet, visst låter
det bra. Och så är det också meningen att det
ska tolkas. Att vara någons rådgivare innebär
att man har en betydelsefull funktion, eftersom någon behöver och vill ha ens råd. Men
det medför också ett ansvar, ett stort ansvar.
Framför allt om man är rådgivare i något så
viktigt som folks hälsa.
Ansvar
Då tar man på sig ett stort ansvar, som innebär att de råd man ger måste vara ordentligt
underbyggda med kunskap och erfarenhet.
Att råden ges med omsorg och omdöme. Att
du som hälsorådgivare betänker att det är
just hälsa det handlar om, inte sjukdomar.
Vi arbetar inom egenvården och ska fungera
som ett komplement till samhällets sjukvård
och omsorg.
Dessvärre var det en gång så att många företrädare för egenvården, såg sig själva som ett
bättre alternativ än skolmedicinen. Då satt
företrädare för egenvården och sjukvården
i var sin skyttegrav och baktalade varandra
och många människor, med besvär av den
typ som bäst hanteras inom egenvården,
kom i kläm mellan de båda systemen. Sjukvården belastades i onödan med patienter
som egentligen hade mått bättre av egenvårdsåtgärder och alla var förlorare.
som faktiskt fungerar och gör det bra. Dels
har den krassa ekonomiska verkligheten fått
sjukvårdspolitiker att inse, att både väljarna
och samhällsekonomin mår betydligt bättre
om vi medborgare stimuleras till att ta ett
större ansvar för vår hälsa, istället för att belasta sjukvården med sådant, som vi mycket
väl kan klara av på egen hand.
Även bland företrädare för egenvården, det
vi tidigare kallade hälsokostbranschen, har
det skett en attitydförändring. Idag anses
inte läkarkåren och sjukvården som motståndare och vi har lärt oss att inte heller vi
har alla svaren.
Resultatet har blivit samarbete istället för
motarbete och det har alla tjänat på:
• Vi som arbetar med egenvård, absolut!
• Sjukvården, som avlastats genom att människor tar ett större egenansvar för sin hälsa.
• Den enskilde patienten, som nu kan
få snabb hjälp på rätt nivå.
• Skattebetalarna, det vill säga vi alla, som
får en lättare skattebörda för att bekosta
offentlig vård och omsorg.
Du som hälsorådgivare har alltså en mycket
viktig funktion i dagens Sverige. Inte bara
för att du har ett jobb att försörja dig på och
inte bara för att du hjälper din arbetsgivare
att driva sin firma.
Det viktigaste är att du bidrar till att etablera ett helt nytt synsätt i frågor som rör
svenska folkets hälsa och välbefinnande.
Ett synsätt som innebär att vi själva tar ett
större ansvar för de frågor, som är så avgörande för vår egen livskvalitet. Att vår
gemensamma ekonomi inte belastas med
onödiga kostnader för onödig sjukvård.
Att vara hälsorådgivare är således ett viktigt jobb och en viktig samhällsfunktion
och du som arbetar som hälsorådgivare
kan med rätta vara stolt över ditt jobb och
din insats!
”
”Proffs är den som kan åstadkomma sina bästa resultat
även när han inte alls känner
för det.”
Samuel Johnson
Positiv attityd
Idag har vi kommit en bra bit på vägen framåt. Både politiker och företrädare för sjukvård och skolmedicin har numera, i regel,
en öppen och positiv attityd till egenvården
och det beror främst på två saker. Dels har
man insett att det finns många behandlingsformer och produkter inom egenvården,
22
23
Butiksfakta
Det finns en rad faktorer som varje butiksägare – och butiksanställd bör känna till och
ta i beaktande för att kunna driva butik på
ett framgångsrikt sätt. Vi ska här bena ut en
del begrepp som du kan komma att stöta på
i ditt arbete.
Kostnader och intäkter
Att hålla kontroll på kostnaderna i företaget är A och O för alla företagare och det
finns ett antal ekonomiska mått som gör det
lättare att följa utvecklingen i företaget, så
kallade nyckeltal. Vi ska förklara några av de
vanligaste begreppen här.
• Inköpspriset, ju högre pris man betalar
för varan, desto lägre blir bruttovinsten.
Bra inköp är en nyckelfaktor
• Försäljningspriset, ju högre pris man kan ta
ut för en vara, desto högre blir bruttovinsten
• Sortimentssammansättningen, eftersom
olika varugrupper kan ha olika marginal
• Svinn, en viktig faktor att observera
Svinn
Butikens intäkter är summan av all försäljning och kostnaderna är summan av alla de
utgifter butiken har för att skapa försäljning.
Om vi utgår från att en vara kostar 100 kr
så kan ett standardexempel se ut som följer,
OBS alla siffror är fiktiva.
Svinnet kan t ex. vara stölder i butiken, men
även skadade förpackningar, produkter som
inte kan säljas på grund av utgånget datum,
mm. Bristfällig kontroll när butiken får in en
varuleverans och bristande priskontroll kan
också bidra till ett ökat svinn. Det är därför
det är så viktigt att inventera varulagret regelbundet, för att ha kontroll på svinnet.
Intäkter
Marginal
Försäljning
Varans inköpspris
Bruttovinst
Summa intäkter
100
63
37
37
Kostnader
Personal
Lokaler
Driftskostnader
Avskrivningar, räntor
Summa kostnader
Resultat (37-25)
10
7
5
3
25
12
Bruttovinst
Butikens bruttovinst är det som finns kvar
när alla kostnader dragits bort. Det omfattar inköpskostnad för varan, rabatter, bonus,
kostnader för marknadsföring och andra ak-
24
tiviteter mm. Det är kostnader som minskar
vinsten. Andra faktorer som påverkar bruttovinsten är t ex:
Marginalen är det som är kvar när inköpspriset och momsen dragits från försäljningspriset. Marginalen brukar uttryckas i procent
av försäljningspriset. Marginalen kan variera
mellan olika varuslag, t ex. kan kosttillskott
ha en bättre marginal än färska livsmedel.
Personalkostnader
Dessa kostnader är en komplex kostnadsmassa som inte bara innefattar den lön du
får på avlöningsdagen. Här ingår även:
• din semesterlön
• arbetsgivaravgifter
• pensionsavgifter
• olika försäkringar enligt avtal eller
enskilda överenskommelser mellan dig
och din arbetsgivare
25
Sjuk eller frisk?!
I takt med att Sverige har blivit ett öppnare
samhälle, har vårt synsätt och våra attityder
förändrats. Alla värdeskalor har förskjutits,
inte minst i synen på hälsa och ohälsa. Tidigare var man antingen sjuk eller frisk. Det
fanns inga mellanlägen på den skalan. Var
man frisk skulle man till skolan eller till jobbet och göra rätt för sig. Var man sjuk skulle man stanna hemma i sängen eller gå till
doktorn. Enkelt att förhålla sig till, men en
smula fyrkantigt.
För visst kan man vara helt frisk enligt alla
objektiva mätmetoder. Normal sänka, liksom puls, temp, andning, osv. och likväl
känna sig urdålig och totalt oförmögen att
sköta jobbet.
FN’s Världshälsoorganisation WHO
definierar hälsa så här:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande
och ej endast frånvaro av sjukdom och
skröplighet. Hälsa på högsta nivå är en av
de fundamentala rättigheter som tillkommer varje människa utan åtskillnad av
ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden”.
Eftersom vi här diskuterar hälsobegreppet
ur en mera filosofisk synvinkel, kan det vara
intressant att ta del av en vetenskaplig rapport som väckt stor uppmärksamhet. Det
är en israelisk professor, som studerat en
grupp judar som överlevt koncentrationslägrens fasor, för att försöka utröna vad som
gjorde att dessa människor klarade att behålla sin hälsa, både den fysiska och mentala, trots sina vidriga upplevelser.
• Social kompetens
• Socialt nätverk
• God självkänsla och självständighet
Vad kan vi lära oss av detta? Bland annat att
allt inte är svart eller vitt. Däremellan finns
hela gråskalan och i fallet med frisk och sjuk
är det samma sak. Detta är fortfarande ett
öppet ämne för forskning. Men nog känns det
som en bekräftelse på att det holistiska synsättet, där sambandet mellan kropp och själ,
mellan kroppsliga och psykiska symtom och
besvär betonas, är ett riktigt betraktelsesätt.
• Optimism
Hälsa är en viktig komponent i definitionen
av lycka och välbefinnande. Det framgår
tydligt när man ser olika tolkningar av begreppet hälsa. Den legendariske Sigmund
Freud, den moderna psykiatrins fader, uttryckte det så här:
människa som lider av ständig värk, knappast
undgå att påverkas själsligt av smärtorna.
Detta diskuteras nu på seminarier och kongresser världen över och vi kommer att få lära
oss mycket mer om dessa samband framöver.
Dessa överlevare angav följande faktorer
som de viktigaste bidragande orsakerna till
att de behållit hälsan, rankade i den ordning de står:
På motsvarande sätt finns det människor
som kan sköta kvalificerade arbetsuppgifter
i ett långt framskridet stadium av en svår
cancersjukdom, då man alldeles uppenbarligen är mycket svårt sjuk, enligt alla objektiva kriterier.
Att definiera hälsa
28
”Frisk är den människa som förmår älska
och arbeta”.
Den naturvetenskapliga definitionen lyder:
”Hälsa är lika med frånvaro av sjukdom”
• Förmåga att hantera stress
• Intelligens
• Kreativitet
• Aktivitet och energi
• Vilja att hjälpa andra
• Nära relationer till andra
• Att kunna sätta egna gränser
• Meningsfullt arbete
• Ordnad ekonomi
• Tillit - till livet och andra människor
Det är intressant att notera, i vår tid då
shopping kallas den nya religionen, att
materiella tillgångar inte spelade någon
roll alls för välbefinnandet hos dessa människor. Och det i en miljö där man levde i
total avsaknad av det mesta av det vi definierar som materiella tillgångar.
Mår vi dåligt i själen, så tar det sig ofta rent
kroppsliga uttryck och på samma sätt kan en
29
Grundläggande fakta
om människokroppen
Alla sifferangivelser är cirkavärden
Kroppens beståndsdelar
Vatten
Äggviteämnen
Fett
Kolhydrater och salter
Övriga ämnen
64%
15%
10%
6%
5%
Hud, Hår och Naglar
Hudens tjocklek
2.5 – 3 mm
Hudens yta
2 m2
Svettkörtlar
Handen
375 st per m2
Pannan
170 st per m2
Huden utsöndrar 500 ml vatten per dygn
Hår
Övriga ämnen
Människokroppen är beklädd med ca 100.000
hår. Av dem sitter ca 80.000 på huvudet.
Huvudhåret växer 0.25 mm/dygn och skägget 0.6 mm/dygn.
Kolhydrater
och salter
Fett
Naglar
Äggviteämnen
Vatten
Grundämnen i kroppen
Syre
Kol
Väte
56%
28%
9%
Blodet
Blodet utgör 8% av kroppsvikten och 50%
av blodet utgörs av röda blodkroppar. Vår
kropp innehåller 25 biljoner röda blodkroppar. Blodet fullbordar ett kretslopp
på 1 minut.
34
Fingernaglarna växer med knappt 1 mm/dygn.
Tånaglarna hälften så mycket.
med vår egen vilja. Även hjärtmuskulaturen
styrs via det autonoma nervsystemet.
Näringen
Näringslära är enkelt uttryckt läran om den
näring vi behöver. Det ord som användes i
internationella sammanhang är det engelska
ordet för näring, nutrition, och det kommer
du även att träffa på i svenska sammanhang.
Vatten
Människokroppen består till ca 60% av vatten. Vatten finns i alla celler och har en rad
viktiga uppgifter. Det löser upp näringsämnen och svarar för att de transporteras ut
i kroppen. Vatten reglerar kroppstemperaturen och transporterar bort avfallsprodukter. En manskropp har en högre vattenhalt
än en kvinnokropp.
Skelettet
Fett
Består av 212 ben och väger 12–14 kg hos en
vuxen. Flest ben finns i ryggraden, fingrarna,
kraniet och tårna.
Fettet bör utgöra mellan 10 och 20% av
kroppsmassan, men i dagsläget ligger snittet för män mellan 5-20% och för kvinnor
mellan 15-30% . Det fungerar som energikälla och tillför kroppen fettlösliga vitaminer. Fettet skyddar också våra inre organ
och motverkar värmeförluster. Fettöverskottet lagras i kroppen som fettvävnad.
Tänder
Ett barn har 20 mjölktänder. En vuxen person har upp till 32 tänder fördelat på 8 framtänder 4 hörntänder, 8+12 kindtänder.
Muskulaturen
Musklerna svarar för 40% av kroppsvikten.
40% av våra muskler utgörs av sk tvärstrimmig muskulatur, som vi kan påverka med
vår egen vilja. Övriga muskler är sk glatt
muskulatur och de styrs helt via det autonoma nervsystemet, vilket vi inte kan påverka
Protein
Kroppen är uppbyggd av äggviteämnen
(proteiner). Proteiner används bl a för att
bygga nya celler och muskulatur. Ca 15-18%
av kroppen består av proteiner.
Vitaminer och mineraler
Mellan 4 - 5 % av kroppen utgörs av vitaminer
och mineraler. Det vanligaste mineralämnet
är kalk (kalcium) som finns bl a i skelettet.
Energi
När vi äter förbränner kroppen den näring vi
intagit och genom de processer som då uppstår bildas både värme och energi. Värmen
behöver vi för att upprätthålla den normala
kroppstemperaturen och energi behövs för
att alla organsystem i kroppen ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.
Kolhydrater
Kolhydrater utgör bara ca 1/2% av kroppen.
De används primärt som energikälla. Det
lilla lager av kolhydrater som finns i kroppen, finns dels som blodsocker, dels som glykogen i levern och i muskulaturen. Detta är
en reservkraft som kroppen kan ta till när
den utsätts för stora påfrestningar, t ex. vid
kraftig fysisk aktivitet.
35
Sinnesorganen
Det vi kallar sinnesorganen består av ögat,
näsan, tungan, örat. De innehåller speciella
mottagare (receptorer) som fångar upp retningar från omvärlden och sinnescellen svarar bara på den typ av retning som den är
avsedd för.
Ögat reagerar på synintryck, örat på hörselintryck, näsan på doftintryck och tungan på
olika smaker. Man kan följaktligen inte se
med tungan och inte känna smaker i örat.
Dessutom finns det i huden, musklerna och
inälvorna, känselceller som retas av värme,
beröring, köld och tryck.
”
”Naturen har gett människan
en tunga, men två öron, för att
vi ska höra dubbelt så mycket
som vi säger.”
Latinskt ordspråk
Rörelseorgan
Muskler och senor bildar tillsammans med
skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Den kan delas in i
två delar, den passiva delen, som består av
skelett, leder och fogar och den aktiva delen,
som är skelettmuskulaturen.
Skelettet
Skelettet består av bindväv, som först omvandlats till brosk och därefter förbenats.
Den yttre delen av en benbit består av hårt,
kompakt ben och innanför det hårda skalet
finns en svampaktig vävnad som innehåller
benmärgen.
Vårt skelettsystem som innehåller drygt
200 bendelar, har till uppgift att ge kroppen
stadga, att skydda de inre organen och att
fungera som hävstänger för musklerna. Av
bilden framgår hur skelettet är uppbyggt.
Leder och Fogar
Där två ben möts måste förbindelsen fungera smidigt för att vi ska kunna röra oss. I en
led ligger de båda benpipornas ledytor mot
varandra, men inte helt. De hålls skilda åt av
genom en ledspringa och i vissa leder finns
en broskskiva (menisk) inpassad, för att förbättra passformen och fördela tyngden. Utanför själva ledkapseln finns muskler som
hjälper till att hålla ihop leden.
I en fog däremot är benen fast förbundna
med bindväv eller brosk.
Det finns tre sorters leder:
•Kulled
(axelleden, höftleden)
•Gångjärnsled (knäleden)
•Vridled
38
(underarmsbenens
förbindelser)
39
Cirkulationsorganen
Om hjärtat ibland lite skämtsamt kallas
pumpen, skulle blodkärlen kunna kallas rörsystemet och tillsammans med lymfkärlen
och blodet utgör de blodomloppet.
keln får sin blodtillförsel från de kranskärl
som omger hjärtat.
Hjärtat
Den vätska som pumpas runt i cirkulationssystemet består av två beståndsdelar, dels
blodplasma, som mest består av vatten, dels
blodkroppar, av vilka det finns tre slag:
Hjärtat ligger i övre vänstra delen av bröstkorgen och har till uppgift att pumpa ut blodet i kroppen.
Det är hjärtats sammandragningar som skapar det tryck som driver runt blodet och den
tryckvåg som då bildas kallas pulsen. En
vuxen person ska ha ca 70 pulsslag i minuten
vilket betyder att hjärtmuskeln drar ihop sig
70 gånger i minuten.
Vid ett normalt hjärtslag hos en vuxen pumpar hjärtat ut ca 70 ml blod. Om vi arbetar hårt så anpassar sig hjärtat efter det och
pumpar snabbare.
Blodet
• Röda blodkroppar
• Vita blodkroppar
• Blodplättar
Lymfan
Vita blodkroppar
I lymfsystemet bildas en typ av vita blodkroppar som kan döda skadliga inkräktare,
t ex. bakterier och virus. Dessa blodkroppar
kallas lymfocyter och de producerar också
antikroppar, som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar.
Deras viktigaste funktion är att försvara oss
mot inkräktare typ virus och bakterier (se
lymfocyter).
Mjälten
Blodplättar
Kallas även trombocyter och har en viktig roll
i blodets förmåga att koagulera (stelna).
Ett litet organ som tillhör cirkulationsapparaten och har till uppgift att bryta ner gamla
uttjänta röda blodkroppar.
Röda blodkroppar
De innehåller ett ämne som heter hemoglobin
och det är det som ger blodets röda färg. Hemoglobin binder syre till sig, vilket syresätter de
olika organen vid blodets resa runt i kroppen.
Det blod som pumpas ut från hjärtat till kroppens alla delar är syrerikt och syret tappas av
på alla de ställen dit blodet når och därefter
vänder det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat
för att ”fyllas på” med nytt syre, som återigen
skickas ut i kroppen i ett oändligt kretslopp.
Blodkärlen
De blodkärl som transporterar ut blodet i
kroppen, från hjärtat, kallas artärer och de
kärl som leder blodet tillbaka till hjärtat, för
att där laddas med nytt syre, kallas vener.
Mellan vener och artärer finns små tunna
förbindelser som kallas kapillärer. Det är i
kapillärerna som utbytet av näringsämnen
och slaggprodukter sker. De stora kärlen
fungerar bara som transportrör.
Det blod som finns i hjärtat kan hjärtat
inte utnyttja för egen del, utan hjärtmus-
42
43
Huden
Om huden, vårt största organ, brukar det sägas att huden är själens spegel och med det ska
förstås att inre problem, kroppsliga såväl som
själsliga, brukar synas i huden på olika sätt.
Någon klok person har sagt att huden är vår
tredje lunga och vår tredje njure och det har
sin grund i att huden andas och den reglerar
vätskebalansen.
Huden, som är kroppens största organ, har en
rad olika uppgifter: Den skyddar mot bakterier, frätning, virus och nötning. reglerar vätskebalansen och utrensning genom svettning
bildar D-vitamin och skyddar mot solens UVstrålning är ett viktigt sinnesorgan som reagerar på beröring, kyla, värme och smärta.
Huden är ca 2 m2 i yta, upptar ca 25% av
kroppsvikten och indelas i tre lager:
•överhuden(epidermis)
Överhuden
är mellan 0,05-0,1 mm tjock och fungerar
som en barriär mot omvärlden. Hornlagret,
den yttersta delen av överhuden, består av
döda förhornade hudceller (keratin), bakterier och fetter och skyddar mot kemisk och
mekanisk nötning.
Överhuden fäster vid läderhuden genom ett
tätt skikt av hudceller som kallas basalmembran. Där bildas hela tiden nya hudceller för
att ersätta de gamla förbrukade. En hudcell
lever ca 4 veckor.
I de undre cellagren finns pigmentceller
(melanocyter) som ger oss färg och skyddar
från solens UV-strålar. Mörkhyade personer
har fler pigmentceller än ljushyade. Överhudens mjukhet, fuktbalans och solskydd kan
påverkas av hudvårdsprodukter.
•läderhuden(dermis)
•underhuden(subcutis).
Läderhuden
Tunnaste huden har vi på ögonlocken och
tjockast på handflator och fotsulor.
är mellan 0,5-3 mm tjock och består av
bindväv som innehåller elastin och kollagen
vilket gör huden stark, smidig och elastisk.
Med åren minskar de elastiska fibrerna och
huden blir slappare och rynkigare. Solning
påskyndar processen, då cellerna skadas av
UVA-strålning.
Huden har ett lätt surt pH-värde, ca 5.
I läderhuden finns mycket blodkärl som reglerar cirkulationen, tillför syre och näring
och transporterar bort slaggprodukter. De
yttersta blodkärlen är ett finmaskigt nät av
små kapillärer. När de utvidgas rodnar huden. En del av dem kan brista och syns då
som brustna eller ytliga röda blodkärl. Det
kallas för cuperoser.
Läderhuden innehåller också svettkörtlar,
hårsäckar, talgkörtlar, nerver och känselkroppar. Talgkörtlarna styrs av kroppens
54
55
Näringslära
Näringslära/näringsfysiologi är den gren inom
vetenskapen som behandlar olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen, hur de bryts
ner och vilka effekter och funktioner dessa
olika näringsämnen har i kroppen.
62
Utan dessa ingredienser strejkar kroppen
till slut. Detta är fakta i målet och det kan
vara en bra utgångspunkt för dig som hälsorådgivare.
Näringen är naturligtvis oerhört viktig och
påverkar vårt hälsotillstånd på olika sätt.
Kanske inte i det korta perspektivet, men
när våra matvanor upprepas under en längre
tid och blir etablerade, så blir både de positiva och negativa effekterna väldigt tydliga.
Energi får vi framför allt från kolhydrater och
fett och i viss mån från proteiner. Men kroppen behöver även en del andra ämnen för att
ämnesomsättningen ska fungera normalt.
Dessa kallas essentiella (livsnödvändiga) och
dem kan kroppen inte producera, utan de
måste tillföras via mat eller kosttillskott.
I den mänskliga kroppen pågår miljarder
processer i kroppen dygnet runt och utan
näring/bränsle/energi fungerar det inte.
Hur mycket vi äter av olika näringsämnen
är lika viktigt som att balansen mellan vissa
näringsämnen är den rätta.
Det finns mycket som forskarkåren är oenig
om, men en sak är man helt överens om, i
hela världen;
Människokroppen behöver viss mängd
kolhydrater, proteiner, vitaminer, vatten,
fysisk aktivitet och sömn, varje dag.
Våra matvanor påverkas av en mängd olika faktorer, som ålder, lokala traditioner,
familjetraditioner, etnisk bakgrund, överkänslighet, sjukdomar, ekonomi, tillgänglighet, mm.
63
man har bl a kunnat konstatera att barn som
äter organiskt odlad frukt och grönsaker har
mindre bekämpningsmedel i sin urin. Det
diskuteras också huruvida ekologiska produkter medför minskad risk för allergier.
Biodynamisk odling
Den biodynamiske odlaren använder varken
kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel
eller genmodifierade organismer, växtföljden är allsidig och djurhållningen balanserad. Inom biodynamisk odling arbetar man
med friskvård, som innebär att det bästa sättet att komma till rätta med sjukdomar och
skadedjursangrepp är att förebygga dem.
Med hjälp av stallgödsel, kompost och biodynamiska preparat ser odlaren till att jorden
blir levande och fruktbar med en hög enzymaktivitet, vilket ger produkter som smakar
gott och har ett högt näringsvärde. Biodynamiskt odlade produkter uppfyller alla de
krav på ekologisk odling som KRAV-märket
garanterar, men tar det ekologiska tänkandet
ett steg längre genom att betrakta den biodynamiska gården som ett kretslopp där man
eftersträvar balans mellan foderproduktion,
antalet djur och åkerareal. Målsättningen är
att gården ska vara självförsörjande när det
gäller foder och gödsel. Det är heller inte
tillåtet att bedriva konventionell odling på
delar av gården. Demetermärket garanterar
att produkten är framställd av råvaror som
odlats biodynamiskt. Demeterförbundets
regler är för närvarande de strängaste som
finns inom ekologisk odling.
Ny lagstiftning
Alla har vi läst och kanske förundrats över
de påståenden om fantastiska hälsoeffekter
av tillsatser av omgea-3 eller fibrer i bröd och
mejeriprodukter och andra livsmedel. Nu ska
det rensas i denna ymniga flora och både i
Sverige och inom EU pågår arbetet med att
harmonisera lagstiftningen kring dessa hälsopåståenden. Livsmedelsverket har skickat
listor med sådana hälsopåståenden till EUkommissionen som ska upprätta en lista över
vilka påståenden som ska tillåtas och villkoren för hur de ska få användas. Det blir även
en lista över icke godkända påståenden. Detta
ska vara klart senast 31 januari år 2010.
”
”Jag äter inte ekologiskt
odlad mat. I min ålder behöver man alla konserveringsmedel man kan få.”
George Burns, 103 år
70
71
Fettsyror och fett
Alla har vi någon gång hört om hur farligt
det är att äta för mycket fet mat. Då blir
man inte bara tjock, utan kommer också att
drabbas av en rad sjukdomar. Rätt eller fel?
Svaret är nog både och. Det finns fett som är
är nytttigt och absolut nödvändigt och det
finns fett som är skadligt och bör undvikas
och vi måste lära oss att skilja på dessa. Generellt kan man säga att vi genom att äta för
mycket fett, riskerar vi att få i oss för mycket
energi och därmed drabbas av övervikt och
kanske också hjärt- och kärlsjukdomar.
Vad är fett?
Vad är då fett, egentligen? Inom näringslära
kallas fett för lipider. Det särskilda med lipider är att de är lösliga i organiska lösningsmedel som kloroform, eter och aceton. Den
vanligaste formen av lipider i vår mat och vår
kropp är så kallade triglycerider.
Det mest energirika näringsämnet
Människan har alltid uppskattat och eftersträvat fett i maten, eftersom det ger mer
energi än något annat näringsämne. Under
människans tidiga utveckling hade den som åt
mycket fett en bättre chans att överleva och
undvika svält. Idag är det istället så att vi ”sitter på ett berg av fett” och då blir det lätt att vi
får för mycket av det goda, eftersom fett innehåller så mycket energi. Dessutom har det i
dag tillkommit fettsorter som kroppen inte
mår så bra av. Den moderna livsmedelsindustrin bygger till stor del på raffinering av ätliga
fetter, vilket ger oss produkter som matoljor,
margariner och specialfetter till industrin.
Så här kan en kolesterolmolekyl se ut.
Hur ser fett ut?
Fett bildas av fettsyror. Fettsyrans kemiska
uppbyggnad gör att den ena änden av fettmolekylen trivs i vatten, medan den andra
stöts bort av vatten. Dessa egenskaper gör
att fettsyror kan bilda membran som skyddar kroppens celler från att spricka och att
släppa ut/in oönskade ämnen.
78
79
med tiden, men det bästa är att förebygga
förlusten genom att se till att man får i sig
tillräckligt av omega-3. Vissa experter hävdar, att de koncentrationssvårigheter och
den förvirring många kvinnor känner under
och strax efter sin graviditet inte enbart beror på hormonella förändringar utan även på
en förlust av omega-3.
Omega-3 och stress
Kan maten påverka hur stressad man känner sig? Ja, mycket tyder på det. När vi har
tillräckligt mycket omega-3 från fisk och
skaldjur i hjärnan, känner hjärnan av signalsubstansen serotonin bättre. Serotonin har
flera funktioner i kroppen, bland annat gör
det oss lugna och harmoniska och i teorin
borde ett adekvat fiskintag vara viktigt för
stresstålighet. Studier på möss har visat att
stresshormonsnivån sjunker när de får fiskolja. Dessa resultat har även visats i studier
på människor (149) och slutsatsen var att
omega-3 bör rekommenderas till personer
som befinner sig under stress.
Höga nivåer av kortisol och adrenalin i kroppen är en stark indikation på att man är
stressad. I en studie fick stressade personer
drygt 7 gram fiskolja dagligen, vilket gjorde
att deras kortisol- och adrenalinnivåer sjönk
(150). Omega-3 från fisk har också en god
effekt när det gäller att förebygga och behandla ångest och även här kan man se att
just kortisolnivåerna sjunker. Även linfröolja, som innehåller hög halt av omega-3-fettsyran ALA, minskar kroppens utsöndring
av stresshormoner under stressiga förhållanden, vilket antingen beror på ALA i sig eller
på att den kan ombildas till DHA och EPA.
94
Omega-3 och sjukdomar
Hjärtbesvär
Cirka hälften av alla dödsfall i västvärlden
beror på hjärt-kärlsjukdomar och ca 70% av
dessa skulle man kunna förebygga. Att öka intaget av omega-3 från havet är en bra start för
den som vill förbättra sina kostvanor. Omfattande forskning har visat att så lite som en till
två portioner fisk i veckan kan minska risken
att dö av hjärt- och kärlsjukdomar med 36%.
Risken att dö i förtid , oavsett orsak, minskar
med 17%. Detta kan jämföras med det skydd
som blodfettssänkande läkemedel som statiner kan ge, vilket inte är mer än 15%.
Det finns flera orsaker till varför
omega-3 skyddar så pass bra mot
hjärt- och kärlsjukdom:
• Omega-3 kan sänka blodtrycket hos
personer som lider av högt blodtryck
(hypertoni)
• Omega-3 minskar problem med oregelbunden hjärtrytm (hjärtarytmi), vilket
annars kan orsaka plötslig hjärtdöd
• Omega-3 verkar även mot inflammationer i blodkärlen och minskar plackbildning och åderförträngning
• Omega-3 gör att det flyter lättare och
minskar risken för blockering
• Omega-3 ökar blodkärlens diameter
och underlättar därmed blodets flöde
• Omega-3 förbättrar blodfetterna
genom att sänka mängden triglycerider
och förbättra kvoten mellan LDL
och HDL (”ont” och ”gott” kolesterol)
• Omega-3 förbättrar insulinkänsligheten hos friska personer med nedsatt
insulinkänslighet
95
Vitaminer
Vitaminer är ämnen som är absolut livsviktiga för oss och har stor betydelse för bl a
cellernas ämnesomsättning. Hur mycket vi
behöver av de olika vitaminerna varierar, för
olika individer och olika vitaminer. När det
uppstår brist på ett vitamin drabbas vi av
olika bristsymptom.
Vitaminer delas in i vattenlösliga och fettlösliga och skillnaden mellan dem är att de vattenlösliga försvinner snabbt ur kroppen, medan
de fettlösliga kan lagras i kroppen.
De fettlösliga vitaminerna är: vitamin A, vitamin D, vitamin E och vitamin K. Man ska
se upp med att överdosera A- och D-vitamin
De vattenlösliga vitaminerna är alla B-vitaminer och C-vitamin. De vattenlösliga innebär ingen direkt risk för bieffekter eftersom
de snabbt utsöndras ur kroppen.
Vitamin A
(retinol)
Finns i:
fiskleverolja, ägg, fet fisk
samt i mejeriprodukter som
mjölk och smör.
Dagsbehov:
0,8 mg/dag för kvinnor
0,9 mg/dag för män
Funktion:
viktigt för synen, huden,
slemhinnorna och tillväxten
E-vitamin
vegetabiliska oljor och
margarin, nötter, mandel,
frön, vetegroddar, fullkornsprodukter, ägg, brysselkål
och broccoli.
Dagsbehov:
vuxna ca 10-12 mg/dag
Funktion:
hjärtats funktion,
cirkulationen, nerver och
muskler. En viktig
antioxidant
Bristsymptom: nattblindhet, försämrat
mörkerseende
OBS:
(alfa-tokoferol)
Finns i:
försiktighet vid graviditet
Vitamin B1
förekommer i de flesta livsmedel, framför allt i föda
som innehåller mycket kolhydrater. Även i fläskkött,
spannmålsprodukter, bruna
bönor, sojabönor och lever.
Dagsbehov:
män ca 1,5 mg/dag
kvinnor ca 1,1 mg/dag
gravida 1,5 mg/dag
ammande 1,6 mg/dag
Ökat behov kan föreligga
hos nyopererade personer,
och när man äter p-piller,
hos personer som ägnar sig
åt hård fysisk träning samt
hos dem som konsumerar
stora mängder alkohol.
Funktion:
viktigt för kroppens
omsättning av kolhydrater,
protein och fett, samt för
normal muskel- och nervfunktionen.
Bristsymptom: mycket ovanligt.
Vitamin D
Finns i:
Dagsbehov:
I Sverige rekommenderar vi i flera fall ett
högre dagligt intag av vissa vitaminer än i
andra länder. Inom EU pågår nu ett omfattande arbete för att harmonisera de europeiska rekommendationerna för vitaminintag
och fastställa övre tillåtna gränser.
Funktion:
fiskleverolja och fet fisk,
fågellever, smör, mjölk och
äggula.
5 mg/dag för vuxna.
Vid graviditet och amning
10 mg/dag.
För barn 0–2 år och för
äldre 10 mg/dag. Då bröstmjölk innehåller för lite
D-vitamin rekommenderas
AD-droppar till spädbarn.
behövs för att bygga upp
ben och tänder
Vitamin K
Finns i:
spenat, sojabönor, broccoli,
grönt te, brysselkål, inälvsmat (njure, lever).
Kan även bildas av tarmbakterier.
Dagsbehov:
män 80 mg/dag
kvinnor 65 mg/dag
Funktion:
för att blodet ska kunna
levras.
(tiamin)
Finns i:
Bristsymptom: mycket sällsynt i vårt land.
Bristsymptom: risk för livshotande
blödningar, men detta är
dock mycket ovanligt.
Bristsymptom: barn som lider långvarig brist
på D-vitamin kan drabbas
av skelettmissbildning och
hämmad längdtillväxt
OBS:
108
kan vara giftigt i höga doser
109
Mineraler
Liksom vitaminerna utgör mineralerna en
livsviktig beståndsdel i människokroppen.
De är grundämnen som kroppen inte själv
kan producera. De måste tillföras utifrån
via maten vi äter eller via kosttillskott. Vissa
mineraler finns bara i mycket små mängder i
kroppen, de kallas spårämnen.
Fluor
Mineraler behövs för olika funktioner, bl a
för att upptaget av vitaminer ska fungera
normalt, för att reglera vätskebalansen i
kroppen och dessutom för blodet, benstommen, tänderna, skelettet och musklerna.
Vår naturliga mineralkälla är den mat vi
äter. Men det finns tillfällen då man behöver
extra tillskott, t ex. när man är gravid eller
när man blir äldre eftersom kroppens upptag av t ex. vissa B-vitaminer försämras med
åren. Även personer som ägnar sig åt tuffa
former av motion/idrottsutövning behöver
ofta kosttillskott. detsamma gäller veganer
som kan behöva tillskott av ämnen som enbart finns i animaliska produkter.
Järn
Finns i:
fisk, fluorerat dricksvatten,
tång, kelp, havssalt, sötmandel, vitlök, solrosfrön,
ägg och ost.
Dagsbehov:
ej fastställt
Funktion:
skyddar emaljen på tänderna,
stärker benstommen
Biverkningar vid
överdosering överdosering av fluor är
giftigt.
Fosfor
Finns i:
mjölkprodukter, kött, fisk,
grovt bröd, bruna bönor
Dagsbehov:
Vuxna 600 mg/dag,
gravida 700 mg/dag,
ammande 900 mg/dag
Funktion:
för uppbyggnaden av
benstommen, nervsystemet
och energiomsättningen.
Bristsymptom: sällsynt
Kalcium
Finns i:
kött, gröna grönsaker,
all blodmat
Dagsbehov:
män 10 mg/dag
kvinnor (även ammande)
12-18 mg/dag,
gravidabehöver ofta extra
tillskott av järn.
Funktion:
behövs i de röda blodkropparna för att de ska
kunna transportera syre till
alla celler i kroppen. Ingår i
en rad viktiga enzymer.
Bristsymptom: blodbrist som kan yttra sig i
trötthet, blekhet, kraftlöshet
Drabbar mest kvinnor, och
många kvinnor måste äta
extra järnstillskott under
menstruationen.
Finns i:
mjölkprodukter, grönkål,
broccoli, musslor, sesam, fisk
med hela ben (typ sardiner)
Dagsbehov:
vuxna 800 mg/dag
gravida 900 mg/dag
ammande 1.200 mg/dag
Funktion:
för uppbyggnad av skelettet
och för musklernas förmåga
till sammandragning
Bristsymptom: kalciumbrist kan skada den
normala skelettbildningen
Biverkningar vid
överdosering: risk för njursten, minskat
upptag av magnesium
Biverkningar vid
överdosering: illamående och ev. diarré.
Kan vara direkt giftigt i större
mängder, speciellt för barn.
Biverkningar vid
överdosering: kalciumförlust
Jod
Finns:
havsfisk och skaldjur
Dagsbehov:
vuxna 150 – 200 mg/dag,
kvinnor generellt mer än män
Funktion:
jod krävs för att sköldkörteln
ska fungera normalt.
Biverkningar vid
överdosering: nej, däremot gifteffekter
som involverar nervproblem
och håravfall
114
115
Kostfibrer
Kostfibrer kallas de kolhydrater som inte
bryts ner under matsmältningen. De behövs
för en normal tarmfunktion och ger dessutom en rad andra fördelar ur hälsosynpunkt.
Men magen måste vänjas vid fiberrik kost.
Om man äter rikligt med fibrer kan det ge
en del besvär som t ex. gasbildning, uppkördhet och ibland även diarré, särskilt hos
barn. Det dagliga behovet av kostfibrer är
25-35 gram.
Fiberrika livsmedel
Kostfibrer finns bara i vegetabiliska livsmedel som baljväxter (bönor, linser och ärter),
frukt, bär, grönsaker, bröd och spannmålsprodukter, råris mm.
tarmens arbete genom att ge volym åt tarminnehållet, vilket minskar risken för förstoppning. Dessutom gynnar fibrerna tillväxten av goda bakterier, som kan minska
risken för cancer, inflammationer, stärka
immunförsvaret och minska halterna av
blodfetter och kolesterol.
• Fiberrik mat ger inga kalorier.
• Fiberrik mat gör att blodsockret stiger
långsammare.
• Fiberrik mat innehåller oftast mindre fett
än fiberfattig, vilket gör det svårare att få i
sig för mycket1787878 energi.
Det finns således många goda hälsoskäl till
att äta en fiberrik kost!
Gelbildande och icke
gelbildande kostfibrer
Kostfibrer delas in i två grupper:
• Gelbildande (vattenlösliga), som finns i
baljväxter, frukt, bär, rotfrukter, linfrön,
psylliumfrön och grönsaker.
• Icke gelbildande fibrer, som mest finns i
spannmål.
Positiva hälsoeffekter av
kostfibrer
• Fiberrik mat kräver att man tuggar maten
ordentligt. Då stimuleras salivproduktionen, vilket minskar kariesrisken.
• Fiberrik mat gör att magsäcken töms långsammare och vi får en mättnadskänsla
som varar längre. Då minskar också risken
för småätande.
• Fiberrik mat binder vätska och underlättar
124
”
”Andra lever för att äta,
jag äter för att leva.”
Sokrates
125
Antioxidanter
De flesta förknippar väl ordet antioxidanter med något positivt och nyttigt och det
är nog så riktigt. Men vad är det egentligen
som är så nyttigt med dem? Själva ordet antioxidanter är bara ett samlingsbegrepp för
tusentals olika ämnen i kosten, med en enda
gemensam egenskap: de skyddar oss mot så
kallade fria radikaler.
bättre. Bland dessa troligen icke livsnödvändiga antioxidanter finns de cirka 4 000 olika
färgglada polyfenolerna som färgar grönsaker och bär röda och lila.
Polyfenoler
Polyfenoler har ofta även andra egenskaper
än att skydda mot fria radikaler. Många kan
vidga blodkärl, motverka tumörer och på
andra sätt påverka kroppen positivt. Ett exempel på polyfenolrika livsmedel är rött vin
(flavonoider) och blåbär (antocyaniner).
Fria radikaler
Vad är då fria radikaler? Ja, det är inte en
samling politiska vildhjärnor, som man kan
tro av namnet, utan en grupp skadliga ämnen som bildas i kroppen som en biprodukt
vid omsättningen av syre.
Karotenoider
En annan stor grupp av antioxidanter är
de cirka 600 olika karotenoiderna som ger
vegetabilier gul, orange och mörkröd färg.
Exempel på karotenoidrika livsmedel är morötter och paprika.
Det är alltså en oundviklig del av en helt
naturlig process som hela tiden pågår i vår
kropp. Då skapas fria radikaler som är giftiga
biprodukter, vilka kan skada vår arvsmassa
och andra viktiga byggstenar i kroppen och
få fetter och kolesterol att härskna.
I lök, kål och vitlök finns många svavelhaltiga antioxidanter som förutom att de skyddar
oss mot fria radikaler, även motverkar skadliga bakterier. Vissa kan till och med påverka
kolesterolhalten i blodet positivt.
Vad gör fria radikaler?
Får radikalerna härja fritt, kan de öka risken för cancer, åderförfettning, blodpropp,
hjärtinfarkt, demens, Alzheimers sjukdom,
för tidigt åldrande och cancer. Dessutom
försämrar de allmänhälsan och förmågan till
återhämtning efter träning.
Var kommer de från?
Förutom syre finns det flera andra faktorer
som ökar halten av fria radikaler. Den största källan till fria radikaler, förutom syre, är
rökning. Även strålning, läkemedel, inflammationer och gifter i vår mat och miljö kan
öka mängden fria radikaler.
126
Antioxidanter
För att skydda oss mot dessa skadliga ämnen
tillverkar kroppen själv flera olika antioxidanter. För att produktionen ska bli optimal krävs
det att vi tillför kroppen alla de vitaminer,
mineraler och protein den behöver. En stor
del av antioxidanterna kommer också från
kosten i form av vissa vitaminer med antioxidativa effekter, som vitamin E och C.
Dessutom finns det massor med antioxidanter i maten, sådana som vi inte måste få i
oss för att överleva, men som gör att vi mår
Vissa antioxidanter är fettlösliga som karotenoider och vitamin E. Det betyder att de
skyddar fettrika delar av kroppen, som de
viktiga cellmembranen som omsluter våra
celler och fettet som cirkulerar i blodet.
Hur kan vi skydda oss?
Hur gör vi då för att få bästa tänkbara skydd
mot fria radikaler? En viktig åtgärd är att
försöka välja råvaror som inte är alltför industriellt bearbetade. Undvik därför halv- och
helfabrikat så mycket som möjligt. Risken
med industriell processning är att många
127
Egenvård
-vårt bidrag till välfärden och folkhälsanRubriken kan kanske kännas en smula kaxig
eller provocerande. I så fall är det bra, för
det var avsikten. Vi vill få dig som läser detta
att tänka till, eftersom vi gärna fastnar i ett
slentrianmässigt tänk när det handlar om
hälsa, sjukvård och omvårdnad.
Gammaldags egenvård
Det normala är att vi ringer doktorn eller
sjukvårdsupplysningen så fort det gör lite
ont och så har det varit i ett par generationer. Men så sent som i början av 1950-talet
och tidigare, så löste folk oftast sina problem
med krämpor på,sitt eget sätt. Man litade till
gamla beprövade råd och huskurer, plockade
själv örter och gjorde teer, avkok eller grötomslag och andra ”hemmabehandlingar”.
I början av 1950-talet när svenskarna fick
det bättre och välfärdssamhället började
växa fram, försvann den gamla modellen
stegvis och vi kom alltmer att förlita oss
på att staten och sjukvården skulle lösa alla
hälsoproblem åt oss. Konsekvensen av detta
blev att alla gamla kunskaper föll i glömska
och kom att betraktas som gammaldags och
omoderna. Istället växte sjukvården ut och
efterhand ersattes provinsialläkarmottagningarna med nya vårdcentraler som skulle
ta hand om alla krämpor, stora som små.
Kostsam ny modell
Den nya modellen blev naturligtvis väldigt
kostsam, men AB Sverige gick bra och pengar var ingen bristvara, så utbyggnaden av den
offentliga sjukvården fortsatte i högt tempo.
Men som alltid kom man även i detta fall till
vägs ände. Det område som i statsbudgeten
brukar kallas Vård och Omsorg växte mer
och mer och detsamma gjorde kostnaderna.
132
Småningom började det gå upp för våra
politiker att denna ohämmade kostnadsökning inte kunde fortsätta. Till slut
skulle sjukvården ta en alltför stor del av
statsbudgeten i anspråk och nu var goda
råd dyra. Politikerna sökte lösningar som
skulle vara kostnadsbesparande och politiskt möjliga och efter många turer med
olika kommitteér och utredningar, insåg
höga vederbörande att egenvård kunde
vara den lösning man sökte.
Och det började predikas om att vi skulle ta
eget ansvar för vår hälsa. Motionera mera,
äta mindre och framför allt äta rätt, dra ner
på alkohol och tobak, kanske helst sluta helt.
Vi fick kostrekommendationer och pekpinnarna från olika myndigheter haglade över
oss. Allt i bästa välmening och med stor omtanke om folkhälsan, men det fick ibland ett
drag av överhetsförmynderi.
Nya tiden
Men budskapet började ändå sjunka in hos
svenska folket. Vi började förstå att staten
inte kan betala allting och mer därtill, utan
vi måste ta ett större ansvar själva. Motionsvågen började svepa över landet, vi började
äta mera grönt och sunt, helgdrickandet fick
en annan form, rökning förbjöds i offentliga
lokaler och alla tidningar med självaktning
fylldes med hälsotips och nyttiga mattips.
Och mitt i allt detta stod - och står hälsofackhandeln, som predikat detta ”nya moderna hälsobudskap” så länge någon orkat höra på. Om
vikten och nyttan av motion och att äta rätt.
En del anhängare fanns redan och fler kom till
efterhand som folk började märka att de råd de
fick och de produkter de köpte i sin hälsobutik
faktiskt gjorde nytta. Idag har hälsofackhandeln en aktad ställning och man lyssnar på oss,
både från politiskt och medicinskt håll.
Och inte utan goda skäl. Egenvård i dess olika former betyder att folk tar ett ökat ansvar
för sig själva, sin hälsa och sitt välbefinnande. Det ger ringar på vattnet på olika sätt.
Dels förbättras folkhälsan i Sverige och det
spar stora pengar och resurser för samhället,
både för staten och den enskilde medborgaren. Genom att inte sjukvården belastas med
en massa enklare åkommor, kan resurserna
koncentreras på att ta hand om de svårare
sjukdomsfallen och akutsjukvården.
Egenvård vs sjukvård
En central fråga i sammanhanget är vem som
egentligen behöver sjukvård och vem och
vad som kan klaras av inom ramen för det vi
kallar egenvård? Enligt en rad studier tycks
det vara så att många människor söker hjälp
i sjukvården för problem som rätteligen kan
skötas någon annanstans.
En studie från Apoteket visar att ca 40 %
av alla besök på vårdcentralen är onödiga
ur strikt medicinsk synpunkt. De som söker kan säkert vara i behov av hjälp, men
då inte medicinsk specialisthjälp. Många av
dessa människor vore sannolikt mer betjänta av egenvårdsåtgärder.
Ett annat skäl till det stora intresset för
egenvård kan vara att så många känner
sig illa behandlade i sjukvårdsapparaten.
Sjukvården upplevs av många som en stor
opersonlig byråkratisk koloss, som är svår
att finna sig tillrätta i och den medicin som
skulle göra en frisk ger istället otrevliga biverkningar.
I den situationen söker man sig gärna andra vägar och för många kan egenvård då
vara svaret och med egenvård kan vi själva
göra mycket för vår hälsa. För hälsan är vi
rädda om, även om vi inte alltid beter oss
som om vi vore det.
Vård och omsorg
– ett dyrt kapitel
Men behöver vi verkligen egenvård? Är det
inte bäst att sjukvården tar hand om alltihop? Nej och åter nej! Det finns flera skäl
till detta, ett är pengar. Totalkostnaden för
vård, omsorg, läkemedel och förtidspensioneringar håller på att gå helt överstyr, vilket
framgår tydligt i den offentliga debatten.
Till det ska läggas de enorma kostnader som
arbetsgivarna, både privata och offentliga,
har för sjukfrånvaron.
Dessutom drabbas den enskilde av stora
kostnader i form av minskade inkomster
under sjukskrivningen, som tyvärr ofta
tillgrips slentrianmässigt, och utgifter för
läkemedel.
133
Förkylning och
andra luftvägsproblem
Vanlig sjukdom
Virusbetingat
Förkylning är den vanligaste sjukdomen i
vårt regniga, kalla hörn av världen och vi
som bor här drabbas vi i genomsnitt ca 3-5
gånger om året. En vanlig förkylning varar
mellan 4-10 dagar. Att barn drabbas oftare
än vuxna är välkänt och förkylda barn drabbas inte sällan av följdsjukdomar som öroninflammation, hosta eller halsfluss.
Förkylning orsakas av virus, små organismer
som ger sig på våra celler. Vi lever i en miljö
där det finns gott om virus. Bara förkylningsvirus finns det ca 200 (som vi känner
till idag) av i vår nära omgivning.
Vårt immunförsvar har varit kontakt med
många av dessa virus och utvecklat immunitet mot dem. Det är det som gör att vi inte
går omkring och är förkylda alltid, trots att
vi hela tiden är omgivna av virus. Men så dyker det upp ett virus som kroppen inte kan
försvara sig emot och då blir vi förkylda.
Influensa
En extra besvärlig form av förkylning är influensa. Den brukar kännas igen på att man
känner sig frusen och har ont i hela kroppen.
Vad framkallar förkylning?
Att man blir förkyld när man blir kall, det
vet ju alla. Det har vi hört av mamma. Ta
på dig ordentligt och dra ner mössan. Men
där hade nog mamma fel. Åtminstone tycks
det inte finnas några vetenskapliga belägg för
hennes teori.
Att vara ute i friska luften när förkylningsvirusen härjar torde vara betydligt bättre
än att vara inomhus i stängda miljöer där
vi smittar varandra för fullt, som i skolor,
butiker, på kontor och dagis. Dock ska det
sägas att vi fortfarande vet för lite om detta,
för att kunna utfärda några absolut säkra rekommendationer.
Eftersom sömnen är viktig för immunförsvaret kan sömnbrist göra oss mera benägna att bli förkylda. Detsamma när vi
140
känner oss stressade och jagade. Utan vila
urholkar vi immunförsvarets förmåga att
skydda oss.
Förkylning är som nämnts tidigare den vanligaste sjukdomen och den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Även om förkylning
egentligen är en ganska harmlös sjukdom,
kostar den samhället enorma belopp i form
av produktionsbortfall och sjukersättning.
Att snabbt få folk att tillfriskna från sin förkylning är således en angelägen uppgift. Och
där kan du som klok och ansvarsfull hälsorådgivare spela en viktig roll.
Hur smittar förkylning
Många tror att förkylningsvirus kommer
farande i luften och att man smittas på det
sättet. Så är inte fallet. De sprids bara genom
vätskepartiklar som flyger omkring när folk
nyser eller hostar. Många hostar i handen
och hälsar sedan på någon annan och då kan
virus spridas på det sättet.
Inte genom huden på handen utan genom att
handen senare kommer i kontakt med näsa,
ögon eller munhåla. Då får viruset fäste i
rätt miljö och börjar sitt arbete. Märkligt
nog tycks det inte vara särskilt smittande
att pussas. Nya miljöer med nya virustyper
kan göra att man lättare blir smittad. Man
är som mest smittsam just när förkylningen
bryter ut.
Inkubationstid
Det brukar ta 2-3 dagar efter smittotillfället
innan man märker av att man blivit förkyld.
Om man blivit smittad av influensavirus
brukar det gå snabbare och de första symptomen brukar märkas inom ett dygn.
Feber
Feber tolkas ofta som en del av sjukdomen,
men febern är egentligen ett viktigt vapen
i kroppens försvarsarsenal. När kroppstemperaturen ligger på normal nivå 37°, då trivs
förkylningsviruset som allra bäst. Men när
kroppen börjar reagera och försvara sig med
feber stiger kroppstemperaturen och då kan
viruset inte växa lika fort.
Hosta
Med hosta är det på samma sätt. Att ha tung
slemmig hosta upplevs ofta som en del av
sjukdomen, men det är kroppens sätt att få
ut de ovälkomna partiklarna ur luftvägarna.
Så länge hostan är produktiv, det vill säga
för upp och ut dessa oönskade organismer,
141
Den livgivande sömnen
Sömnen är en mycket viktig del av livet och
livskvaliteten. Ungefär en tredjedel av livet
tillbringar vi sovande och sömnen ger hjärnan och nervsystemet en väl behövlig återhämtning. När vi sover vilar sig många viktiga organ/organsystem och andra repareras
och byggs upp igen.
Allt sedan mänsklighetens början har vi levt
i symbios med dagsljuset och haft en naturlig dygnsrytm. Men när vi fick elektriskt ljus
började vi leva på ett annat sätt. Då blev det
möjligt att arbeta och umgås även under
dygnets mörka timmar och det har dessvärre
medfört att vi sover mindre nu än förr.
Det är inte så att vi idag behöver mindre
sömn än våra förfäder, behovet är nog ungefär detsamma. Snarare torde det vara så att
dagens stressiga tillvaro och alla yttre miljöfaktorer som vi utsätts för, gör att vi skulle
behöva sova ännu mer än farfar gjorde. Nu
gör vi inte det och det har då medfört att
många av oss lider av sömnbrist.
Dygnsrytmen
Vi talar ibland om vår ”biologiska klocka”, det
som också kallas dygnsrytm. Den styr våra
kroppsfunktioner i cykler om ungefär 24 timmar. Den biologiska klockan fungerar olika för
olika personer. En del av oss är ”morgonmänniskor” och känner oss pigga och nytra när
väckarklockan ringer. Däremot blir vi trötta
på kvällen och föredrar att lägga oss tidigt.
Tredje stadiet
Andra är utpräglade ”kvällsmänniskor” och
har väldigt svårt att komma igång på morgonen, medan de är pigga och aktiva på kvällen. Riktiga nattugglor alltså. De flesta av
oss är nog sådär mitt emellan.
Fjärde stadiet
Vi lever efter olika dygnsrytm och det är det
som gör att vissa människor föredrar att arbeta sent på kvällen, något som är en utpräglad morgonmänniska inte kan.
Hur sover vi?
När vi sover består sömnen av fem stadier:
Första stadiet
Här slumrar vi bara och är lätta att väcka
Andra stadiet
Nu sover vi stadigare, musklerna slappnar
av, halten av stresshormoner sjunker, hjärtat
slår långsammare och blodtrycket går ner.
Är en del av det som kallas djupsömnen.
Då sover vi tungt och det är nu som återhämtningen och återuppbyggnaden sker.
Hjärnan lagrar energi och immunsystemet
blir mera aktivt.
Ungefär en timme efter insomningen går vi
tillbaka till andra stadiet och sover då lite
ytligt och ryckigt
Femte stadiet
Kallas REM-sömnen och innebär att hjärtat
börjar slår snabbare, blodtrycket stiger och
vi andas snabbare. Men musklerna förblir
avslappnade. Under den första delen av natten sömn är det djupsömnen som dominerar,
medan REM-sömnen ökar framåt morgonen.
Sömnproblem
Det finns undersökningar som hävdar att
just vi i Sverige sover sämst i Europa och ett
par miljoner svenskar anser sig lida av sömnstörningar. Varför är det så? Det finns olika
bakomliggande orsaker, där både livsstil och
sjukdomar kan spela in. Folk på landet sover
bättre än storstadsbor, män sover bättre än
kvinnor och äldre människor sover mindre
än yngre. Många svenska barn sover alldeles
för lite, vilket kan ge problem i skolan eftersom ny forskning visar att sömnbrist har
en tydlig effekt på kognitiva funktioner (försämrar inlärning och minnesfunktion).
tillstånd och spänningar gör att kroppen befinner sig i högsta beredskap och då går det
naturligtvis inte att slappna av och somna.
Snarkning
En annan störningsfaktor är snarkning, både
egen och andras. Att försöka sova när någon
annan i sovrummet snarkar så det dånar, kan
av lättförklarliga skäl vara svårt. Men även
den som själv snarkar får sin sömnkvalitet
förstörd. Mer än en på tio av alla snarkare
drabbas av så kallade sömnapnéer, andningsuppehåll som förorsakar en hackig och dålig
nattsömn. Det leder i sin tur till att snarkaren blir onormalt trött under dagtid och
medför en försämrad livskvalitet. Tröttheten
gör också att många snarkare, framför allt
de som har många, långa andningsuppehåll,
kan få problem med minnet och koncentrationsförmågan.
Snarkare som stämmer in på beskrivningen
ovan bör kontakta läkare och be om remiss
till en specialavdelning på ett större sjukhus,
där man kan få kvalificerad hjälp. De bästa
Sjukdomar
Svårinställd diabetes kan orsaka att man sover dåligt och att sömnen är av dålig kvalitet.
Detsamma gäller om man lider av kronisk
smärta, högt blodtryck eller struma. Stress-
144
145
På äldre dar
De flesta har någon gång reflekterat över hur
det är att bli äldre. Det sägs lite elakt om fyrtiotalister att de vägrar bli gamla. De anser
sig också se mycket yngre ut och vara mycket
ungdomligare än deras egna föräldrar i motsvarande ålder. Det kan vara både rätt och
fel. För visst finns det mycket vi kan påverka
och det finns naturligtvis en rad processer i
kroppen som vi inte kan göra så mycket åt.
Själva förhållningssättet till åldern är en
viktig faktor. Det sägs ju att man inte är
äldre än man känner sig och det är nog så
riktigt. Att följa med sin tid, att vara engagerad och intresserad håller oss yngre. Sättet att klä sig betyder också en del. För inte
så länge sedan ansågs det självklart, att en
man som fyllt 30 skulle bära hatt och rock
och hans hustru skulle ha kappa, hatt och
handskar, även på sommaren. En klädstil
som skulle väcka visst uppseende idag, när
det kan vara svårt att skilja på en 30-åring
och en 55-åring, om man bara dömer efter
hur de är klädda.
Livsstil
Viktigt är också hur vi äter och lever. Genom att äta bra, vara måttlig med alkohol
och hålla kroppen igång med gympa, jogging, golf eller vad man nu gillar bäst, bidrar
man till att hålla åldrandet på avstånd.
Arvsanlag
En faktor som vi däremot inte kan påverka
är de ärftliga anlagen som vi alla är utrustade med från starten. De styr hårfärg, ögonfärg, hudens kvalitet, benstomme, anlag för
fetma eller ärftliga sjukdomar och det kan vi
sällan påverka.
152
De första yttre tecknen brukar vara att huden blir rynkig och håret antar en gråare
nyans. Blodtrycket har en tendens att stiga,
man blir lättare förstoppad, prostatan svullnar hos män och kvinnor drabbas av övergångsbesvär. Man får lätt blåmärken, skelettet kan bli skörare, framför allt hos kvinnor,
många börjar tappa håret, hjärtat pumpar
lite sämre, det börjar ta emot när man ska
motionera, läsglasögon blir en nödvändig
ingrediens i vardagslivet och många börjar
kanske höra sämre.
Redan som liten cell....
Från den allra första dagen i livet fram tills
vi blir vuxna, pågår celldelningen hela tiden och antalet celler ökar från år till år.
Men när kroppen slutar växa, ökar inte
antalet celler längre. De som är skadade
eller utslitna byts ut när det behövs, men
efterhand som vi blir äldre minskar kroppens förmåga till celldelning. Utslitna och/
eller skadade celler ersätts inte i samma utsträckning som när vi är unga.
Hudproblem på äldre dar
När vi blir äldre minskar underhudsfettet och bindvävens trådar mister elasticiteten vilket brukar resultera i att huden
blir rynkigare. Rynkorna är som regel mest
framträdande på de hudpartier som varit
mycket exponerade för solljus, ansiktet
och händerna.
Ofta blir huden också torrare med åren och
det beror på att produktionen av talg minskar liksom vattenhalten i huden.
Äldre personer får ofta och lätt blåmärken.
Skälet till det är att huden blir märkbart tun-
153
Ingefära
(Zingiber officinalis)
Används både som krydda i matlagning och i
medicinska sammanhang som ett medel mot
åksjuka och illamående.
Nattljus
Olja från nattljus har länge haft en bred användning i samband med PMS-besvär och
lättare atopiska eksem.
Johannesört
(Crataegus oxycantha)
Anses ha en cirkulationsbefrämjande verkan
och en stärkande effekt på hjärtat.
Humle
(Humulus lupulus)
Har lång folkmedicnsk användning som milt
rogivande medel. På humleväxten använder
man kottarna som är milt rogivande. Användes även som bittermedel vid ölframställning.
(Echinacea purpurea)
(Matricaria chamomilla)
(Cnicus benedictus)
Ett bittermedel som anses ha en magstärkande effekt och kunna motverka diarréer.
Loppfrö
(Plantago afra)
Välkänt laxerande medel som även kan sänka kolesterolnivån i blodet.
(Passiflora)
Kallas även för Röd Rudbeckia. Ursprungligen från Nordamerika. Echinacea har en
bakteriehämmande effekt. Används huvudsakligen för att stimulera och understödja
det kroppsegna immunförsvaret vid behandling av förkylningssymptom.
Traditionellt använt vid lindrig oro och insomningsbesvär.
Salvia
Pepparmynta
Inom folkmedicin har Salvia länge använts
mot kraftiga svettningar.
Innehåller både mentol och pepparmyntsolja. Anses ha kramplösande, galldrivande,
antiseptisk och lokalbedövande verkan.
Senna
Passionsblomma
(Menta x piperita)
Maskros
Pumpa
Traditionellt använt för sin vattendrivande
och laxerande verkan.
Har lång, väldokumenterad användning vid
täta och/eller nattliga urinträngningar i samband med godartad prostataförstoring.
(Taraxacum officinalis)
162
Röd solhatt
Kamomill
Kardbenedikt
Hästkastanj
Mate
(Aesculus hippocastaneum)
(Ilex paraguarensis)
Innehåller bl a aescin, ett ämne som kan
minska ödem (svullnad) i benen och används för att behandla åderbråck på benen.
Används oftast i form av te och är mycket vanligt i stora delar av Sydamerika. Har en stämningshöjande och milt smärtlindrande effekt.
Kraftfull adaptogen. Rosenrot är en mentalt
energigivande ört som ökar koncentrationen,
och stresshanteringsförmågan.
Kallas även Sibirisk ginseng. Adaptogen ört
som höjer motståndskraften och förbättrar
stresshanteringen.
Har visat mycket god effekt vid nedstämdhet och vid måttliga depressioner i en rad
kliniska undersökningar.
Oftast bryggs te på blommorna men de kan
också användas utvärtes. Kramplösande, inflammationshämmande och antiseptisk effekt.
(Rhodiola rosea)
Rysk rot
(Hypericum perforatum)
Hagtorn
Rosenrot
(Cucurbita pepo)
Ringblomma
(Calendula officinalis)
Extrakt av Ringblomma har traditionellt använts som sårvårdsmedel.
(Salvia officinalis)
(Senna Alexandrina)
Rekommenderas för kortvarigt bruk vid tillfällig förstoppning.
Slåttergubbe
(Arnica Montana)
För utvärtes bruk vid behandling av blåmärken, sträckningar och inflammationer efter
insektsbett.
Spirulina
Sötvattenalg med högt näringsvärde som-
163
Placebo
Själva ordet, begreppet placebo har sitt ursprung i latinets placebo som betyder att
göra gott, behaga.
Begreppet Placebo används mest i samband
med läkemedelsstudier. När man ska testa
effekten av ett läkemedel, använder man sig
ofta av två grupper med försökspersoner.
Den ena gruppen får det läkemedel som ska
testas, i form av t ex. kapslar eller tabletter.
Den andra gruppen får en produkt som ser
exakt likadan ut, men som inte innehåller
någon aktiv substans.
Då kan man se att många av försökspersonerna upplevde positiva resultat av den givna behandlingen, även då de fick sockerpiller. Det
är placeboeffekt. Hur kan då detta förklaras?
Placebofenomenet har intresserat många
forskare ur både medicinskt, historiskt och
kulturellt perspektiv. Och man är enig om
är att det handlar om förväntningar. De förväntningar patienten/försökspersonen har,
påverkar behandlingsresultatet.
Blotta närvaron av en läkare i vit rock kan
påverka en person positivt. Detsamma gäller för en kunnig och förtroendeingivande
Utan placebo - inga studier
Om studien är så kallat dubbel-blind, betyder det att den ena gruppen får aktivt läkemedel under en viss tidsperiod och den andra gruppen får ”sockerpiller” under samma
tid. Därefter byter man, så att den grupp
som först fick det aktiva läkemedlet nu får
sockerpiller och den grupp som fick sockerpiller i första fasen får nu aktivt läkemedel.
Avsikten med undersökningen är att mäta de
effekter som läkemedlet förväntas kunna ha,
som till exempel förmågan att påverka kroppens utsöndring av vätska (vattendrivande
effekt) eller att minska magens produktion
av sura magsafter hos personer som lider av
sura uppstötningar (syrahämmande effekt).
Mätningarna görs under hela den tid studien
pågår och registreras i studieprotokollen.
Under försöket vet vare sig försökspersoner
eller forskare vad som är det aktiva läkemedlet och vad som är sockerpiller. När studien
är klar bryter forskarna den kod som dittills
varit hemlig och kan då se vem som fått vad
under vilken tid och vilka effekter försökspersonerna upplevt under den tid de fick aktivt läkemedel respektive sockerpiller.
166
167
Vad man får och inte får säga
om butikens produkter
Det finns lagar och förordningar som reglerar vad du får lov att säga om produkterna i
butiken, där du arbetar som hälsorådgivare.
Det kan vara så att du vet att en produkt
har medicinska eller fysiologiska effekter,
men det innebär inte alltid att du kan tala
om detta för dina kunder.
Definitioner
Marknadsföringslagen
Livsmedel;
• Lagen tillämpas på all marknadsföring som
riktas mot svenska konsumenter och företag.
Vi får heller inte tro att detta med vad som
får sägas eller inte får sägas, i marknadsföringen, enbart är leverantörernas problem.
Så är nämligen inte fallet. ALLA som arbetar med att sälja produkter och/eller informera om produkter, i något handelsled, är
delaktiga och därmed ansvariga för vad som
sägs och skrivs om produkterna. Det gäller
berörda leverantörer, tidningar, reklambyråer, grossister, annonsblad m fl, och i högsta
grad även dig som säljer produkter till konsument, över disk i butik. Alla har ansvar
enligt myndighetarnas sätt att se.
definieras som ämnen som ska komplettera en
normal kost och säljs som koncentrerade källor
för näringsämnen, vitaminer och mineraler i
avdelade doser (tabletter, kapslar mm).
I början av 2008 anordnade Svensk Egenvård en temadag om just detta och föreläsarna var jurister och experter från olika
berörda myndigheter: De redogjorde på ett
tydligt och bra sätt vilken lagstiftning som
gäller och hur svenska myndigheter ser på
marknads-föring av hälsoprodukter i samliga handelsled.
Nedan följer en sammanställning i punktform av innehållet i föredragen:
definieras som ämnen och produkter som
ska förtäras av människor. Omfattar dock ej
läkemedel.
Kosttillskott;
Läkemedel;
med läkemedel menas alla substanser eller
kombinationer av substanser som tillhandahålls med uppgift om att det har egenskaper
för att förebygga eller behandla sjukdom hos
människa eller djur, eller som kan användas
på eller tillföras till människa eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk,
immunologisk eller metabolisk verkan, eller
för att ställa diagnos
Marknadsföring;
definieras som reklam och annan åtgärd, vilken är avsedd att öka avsättningen av produkter (inklusive passivt tillhandahållande).
Regelverk
(Lagar och Förordningar)
De regelverk som styr i de här fallen är
• Livsmedelslagen
• Läkemedelslagen
• Direktivet om Märkning av livsmedel
• Förordningen om hälsopåstående i
livsmedel
• Marknadsföringslagen
• Efterlevnaden övervakas av KOV
(Konsumentverket)
• KOV kan när så krävs ta hjälp av utländska
myndigheter (t ex. om avsändaren finns i
ett annat land)
• Avsändaren (dit räknas alla som deltar i
något led i marknadsföringen) ska följa god
marknadsföringssed.
• Marknadsföringen får inte vara vilseledande
• All marknadsföring ska kunna identifieras
som marknadsföring
• Annonser får således inte kunna förväxlas
med redaktionell t ext, utan det ska klart
framgå vem som står bakom annonsen
• Den som påstår något, ska kunna bevisa
att detta verkligen stämmer.
• Hänvisas i marknadsföringen till intyg
(från kunder, läkare etc.) eller till undersökningar (kliniska prövningar eller markanadsundersökningar), så omfattas även
dessa av marknadsföringslagen.
• KOV ställer extra höga krav vid hälsopåståenden.
• Näringsidkaren (avsändaren) ansvarar alltid för marknadsföringen.
• Anställda som handlar på näringsidkarens
vägnar och/eller var och en som i övrigt
väsentligen bidragit till marknadsföringen
(reklambyrå, tidning, annonsblad, etc.) är
också ansvariga
• Vid överträdelser kan Konsumentombudsmannen förbjuda marknadsföringen eller
utdöma vite.
• Om lagen inte följs kan ärendet anmälas
till KO och i vissa fall gå till rättslig pröv-
172
ning i domstol som vid fällande dom kan
utdöma en s.k. marknadsstörningsavgift på
minst 5000 kr och maximalt 5.000.000 kr
beroende på hur allvarlig överträdelsen är.
Priser
• Pris ska anges inkl. moms vid marknadsföring till konsument.
• I tillämpliga fall ska jämförpris anges.
Läkemedelslagen
• säger att, med läkemedel menas alla substanser eller kombination av substanser som
tillhandahålls med uppgift om att den har
egenskaper för att förebygga eller behandla
sjukdom hos människa eller djur, eller
• som kan användas på eller tillföras till
människa eller djur i syfte att återställa,
korrigera eller modifiera fysiologiska
funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan, eller för
att ställa diagnos
”
”När affärerna går bra, lönar
det sig med reklam.
När affärerna går dåligt, är
det nödvändigt med reklam.”
okänd
173
Auktoriserad hälsobutik
Som ny medarbetare i hälsofackhandeln
är det ganska stor sannolikhet att du kommer att arbeta i en Auktoriserad hälsobutik,
eftersom drygt hälften av landets butiker
hör till den gruppen. Alldeles oavsett om
du kommer att arbeta i en sådan butik eller
inte, kan det vara bra att känna till vad som
menas med Auktoriserad hälsobutik, vad
det är och vad det står för.
Auktoriserade hälsobutiker är butiker för
egenvård, inte sjukvård och detta måste vi
alla ha för ögonen när vi möter våra kunder.
Vad är det då som är så bra med egenvård?
Som hälsorådgivare kan du komma att hamna i diskussioner om för- och nackdelar med
egenvård och då gäller det att ”ha bra på fötterna”. Det talas ju om egenvård överallt nuförtiden, men vad innebär det, egentligen?
Vad är egenvård?
Många åkommor kan vi med gott resultat
behandla själva numera, vilket medfört en
stor avlastning för sjukvården. Detta har
inneburit stora vinster för samhället och
därmed oss alla. Egenvårdsprodukter finns
som bekant –och har alltid funnits- i hälsofackhandeln.
Idag kan konsumenten välja mellan en rad
olika försäljningskanaler när hon/han ska
köpa sina egenvårdsprodukter:
• Hälsofackhandel
• Dagligvaruhandel
• Apotek
•
•
•
•
•
•
• Gym och sportaffärer
• Postorder
• Internet
• Terapeuter
• M-L-M-försäljning, ofta i form av hemförsäljning
Och fler lär det bli när apoteksmonopolet
försvinner. Då kommer många nya aktörer
att börja sälja läkemedel, framför allt de receptfria och då kommer de även att vilja ha
med de bästsäljande egenvårdsprodukterna,
de som idag huvudsakligen säljs i fackhandeln. Den medvetne konsumenten måste då
naturligtvis ställa sig frågan ”varför ska jag
köpa mina produkter i hälsobutiken? Kan
jag inte lika gärna köpa det jag behöver när
jag ändå är på ICA och handlar?”
192
Många andra verksamheter, t.ex. fastighetsmäklare och serviceföretag har valt att på
frivillig väg ställa höga krav på dem som arbetar i branschen, för att de kunder som köper deras varor och tjänster ska kunna känna
trygghet och veta att den de anlitar har rätt
kompetens för sitt jobb. Inom hälsobranschen har vi valt att göra på samma sätt.
Mot den bakgrunden borde ju 100 % av alla
som bor i Sverige vara dagliga kunder i en
hälsobutik, men så är det dessvärre inte.
Den våg av hälsomedvetande och intresse
för egenvårdsåtgärder som finns idag har
väckt intresset hos en rad andra aktörer
som ser att det finns pengar hämta i den här
marknaden.
Egenvård kan innebära mycket, t.ex.
att ta väl hand om sig själv
att motionera och komma i form
att sluta röka
att dricka med måtta
att tänka på vad man äter och
att medicinera på egen hand när man
känner sig krasslig
Auktorisation =
Konsumenttrygghet
Svaret måste bli ”Jovisst kan du det, om du
inte bryr dig om god service, ett brett och
djupt produktsortiment och framför allt en
seriös hälsorådgivning, som bygger på att det
finns välutbildad och kompetent personal i
butiken. De för vilka priset är den enda viktiga faktorn, kommer nog oftast att välja ett
annat inköpsställe.
Men för dem som anser att service, bra produkturval och en seriös hälsorådgivning är
avgörande faktorer när de ska välja inköpsställe, är en Auktoriserad Hälsobutik det
naturliga valet.
Varför Auktoriserad
hälsobutik?
Idag finns ca 500 hälsobutiker i landet och
av dem är det ca 270 butiker som får kalla
sig Auktoriserad hälsobutik. Men eftersom
man numera kan köpa hälsoprodukter lite
varstans, varför ska man gå just till en Auktoriserad butik?
Tillsammans med Hälsokostrådet utarbetade HFR en uppsättning stadgar som slår
fast vad som krävs för att en butik ska få bli
auktoriserad. Kraven är med all rätt högt
ställda, för att konsumenten ska kunna känna sig trygg när han/hon går till en AUKTORISERAD HÄLSOBUTIK, det ska kännas
som ett självklart val.
Man ska kunna lita på att där finns
• kompetenta rådgivare
• väl dokumenterade produkter
• strängt kontrollerade produkter och
• en god service.
I en Auktoriserad butik möter konsumenten
kompetenta hälsorådgivare, som har en omfattande och unik specialutbildning för att
kunna hjälpa till på bästa sätt, som ska kunna tala om när det är lämpligt med egenvård
och när det är dags att gå till doktorn.
Kraven på butiken omfattar bl.a.:
• utbildnings- och kunskapsnivån hos personalen
• kontrollen av de produkter som säljs i
butiken
• hur butiken följer gällande lagar och regler för hur man får marknadsföra hälsoprodukter.
193
Medicinsk ordlista
ANTABUS
- medicin sam används mot alkoholberoende
ANTACIDUM
- ämne som neutraliserar saltsyran i magsäcken, används mot magsår
ANTAGONISTER
- läkemedel som motverkar varandra
ANTIDOT
- motgift
ANTIFLOGISTIKA
- inflammationshämmande medel
ANTIGEN
- främmande ämne som kroppen försvarar sig mot genom att bilda antikroppar
A
ABSORPTION
- upptag
ABSTINENS
- avhållsamhet
ADAPTION
- anpassning
ADAPTOGENER
-ämnen som återställer kroppen vid
hård stress
ALLERGI
- överkänslighet mot vissa ämnen
ALOPECI
- skallighet
ALZHEIMERS SJUKDOM
- hjärnsjukdom som gradvis förstör
de psykiska funktionerna, drabbar
främst äldre
AMINOSYROR
-proteiner är uppbyggda av aminosyror.
Vissa av dessa måste tillföras via kosten,
då kroppen ej själv kan producera dem.
De kallas därför essentiella aminosyror
ATROFI
- förtvining
AUTISM
- sjukdomstillstånd där den sjuke lever
onåbar och opåverkbar i sin egen värld
B
BACILL
- (av latinets bacillus = liten stav) stavformig bakterie, används oftast om
bakterier överhuvudtaget, inom bakteriologin endast om stavformiga
BAKTERICID
- bakteriedödande
ANTIHISTAMINER
- ämnen som används för att motverka
allergianfall
BAKTERIER
- encelliga organismer som kan vara cylindriska, klot- eller spiralformade
ANTIKROPPAR
- äggviteämnen som produceras av
kroppen för att bekämpa främmande
ämnen, oftast bakterier. Ingår i vårt
immunsystem
BENIGN
- godartad (malign = elakartad)
ANTIOXIDANTER
-samlingsnamn på flera olika ämnen
som har en skyddande effekt mot angrepp av sk fria radikaler. Ex på antioxidanter är karotenoider, vitamin C och
E, zink, koppar, selen
ANTISEPTISK
- bakteriedödande
AORTA
- stora kroppspulsådern
BETABLOCKERARE
- ämnen som blockerar nervimpulser.
Ingår i många mediciner bl. a mot hjärtsjukdomar och högt blodtryck
BIOPSI
- vävnadsprov för sjukdomsdiagnos
BLINDTARMSINFLAMMATION
- se appendicit
BLÅSLJUD
- hjärtljud som kan, men inte behöver,
tyda på klaff-fel
AD LIBITUM, AD LIB
- efter behag
AMNESI
- minnesförlust
APATI
- likgiltighet
BRONKER
- luftrör som går från luftstrupen till
lungorna
ADRENALIN
- stresshormon, bildas i binjuremärgen,
utsöndras vid hårt arbete, fara, ilska eller
rädsla. Används som läkemedel vid hjärtstillestånd och svåra allergiska reaktioner
ANAFYLAKTISK CHOCK
- livshotande allergisk reaktion
APPENDICIT
- blindtarmsinflammation
BRONKIT
- katarr i luftrören
ANALGETIKA
- smärtstillande medel
ADSTRINGENTIA
- sammandragande ämnen
ANAMNES
- patientens beskrivning av sin sjukdom
ARTERIOSKLEROS
- samlingsnamn för alla typer av åderförkalkning
BRÅCK (hernia)
- ett organ eller en del därav tränger ut
genom en defekt kroppsvävnad eller en
naturlig öppning (jfr. åderbråck eller
hemorrojder)
AFASI
- oförmåga att tala
ANEMI
- blodbrist, brist på hemoglobin
AFFEKT
- stark sinnesrörelse
ANESTESI
- bedövning, lokalt eller via narkos
ALGESI
- smärta
ANGINA PECTORIS
- kärlkramp i bröstet
ALLERGEN
- allergiframkallande ämne
ANOREXIA (NERVOSA)
- själsvält
206
ARTRIT och ARTROS
- ledgångsinflammation
ARYTMI
- oregelbunden hjärtverksamhet
ATOPI
- medfödda anlag för att utveckla överkänslighet
ASTIGMATISM
- brytningsfel i öga
BUKSPOTTKÖRTELN (pankreas)
- en körtel som dels producerar enzymer för matsmältningen, dels insulin
som reglerar blodets sockerhalt
BY-PASS-OPERATION
- blodet leds förbi ett hinder, t ex ett
igenkalkat blodkärl i hjärtat
BÄLTROS (herpes zoster)
- smärtsam virusinfektion i en känselnervs försörjningsområde
C
D
CANCER
- samlingsnamn för elakartade tumörsjukdomar
DATORTOMOGRAFI
- röntgenundersökningsmetod som visar
horisontella skikt av det undersökta
CELIAKI
- överkänslighet mot gluten
DEHYDRERING
- uttorkning, vätskebrist
CENTRALA NERVSYSTEMET
- hjärnan och ryggmärgen
DELIRIUM TREMENS
- akuttillstånd vid grav alkoholism
CERVIX
- hals
DEMENS
- avtrubbade sinnesfunktioner
CLAUDICATIO INTERMITTENS
- ”fönstertittarsjuka”, åderförkalkning
i vadens blodkärl som ger smärtor när
man gått en stund men som upphör vid
stillastående
DEPRESSION
- nedstämdhet
COLI
- tarmbakterie hos människor och
många djurarter, kan ge upphov till diarréer och urinvägsinfektioner
DIABETES MELLITUS
- sockersjuka
COLON
- tjocktarm
CONSTITUENS
- binder det verksamma ämnet i läkemedel
COR
- hjärtat
CORPUS
- kropp, ingår i flera anatomiska namn
CORT ex
- bark
CORTISON
- binjurebarkshormon, ingår i läkemedel mot inflammationer
CYANOS
- blåfärgning av huden på grund av syrebrist i blodet
CRUSTA
- skorpa, sårskorpa
CYSTIT
- blåskatarr
CYSTOSKOPI
- undersökning av urinblåsan med cystoskop, ett instrument som förs upp
genom urinledaren
CYTOLOGPROV
- cellprov från slidan för att spåra eventuell cancer
DERMATIT
- inflammation i huden
DIAFRAGMA
- mellangärde
DIALYS
- mekanisk blodrening vid bristande
njurfunktion
DIASTOLE
- hjärtats avslappningsfas
DIASTOLISKT TRYCK
- det lägre av de två blodtrycksvärdena
DIGESTION
- matsmältning
DIGITALIS
- hjärtstimulerande medel som förr
utvanns ur fingerborgsblomma, Digitalis purpurea
DISK
- den skiva som ligger mellan kotorna
DISKBRÅCK
- skada på en kotmellanskiva som leder
till tryck på nerver. Ger svåra smärtor
DIURETIKUM
- urindrivande medel
DIVERTIKEL
- utbuktning av väggen i tarm, matstrupe
eller andra kroppshåligheter, kallas när
de finns i tarmen ofta för tarmfickor
DNA
- deoxyribonukleinsyra, den genetiska arvsmassan, huvudbeståndsdel i
kromosomerna
207