Metodstöd Enteral nutrition - VIS

Metodstöd Enteral nutrition
1. Berörda enheter
Länsdietistenheten inom Norrbottens läns landsting.
2. Patientgrupp
Patienter som inte kan täcka sitt energi-och näringsbehov via maten på grund
av stroke, cancer, neurologisk sjukdom eller annan orsak.
3. Remisskriterier
Kontaktperson: patient och/ eller anhörig samt patientansvarig sjuksköterska
Diagnos/ diagnoser: med relation till frågeställningen
Vikt/längd: aktuell vikt, viktförändring, längd.
Ätsvårigheter: t ex tugg- och sväljproblem, om patient får äta något per
eller inget intag per os, orkeslöshet, motoriska störningar
Aktuell/ tidigare logopedkontakt: bedömning vid tugg- och
sväljproblem.
Mag-tarmproblem: ex förstoppning, diarré, illamående.
Allergi/överkänslighet:
Pågående medicinsk behandling:
Mediciner som kan ge biverkningar, t.ex. illamående eller diarré.
Observera att vissa läkemedel kan ändra osmolariteten på sondmaten och
ge upphov till diarréer. Information kan hämtas från
www.lakemedelsverket.se och Enteral läkemedelsadministrering.
Tidigare och/ eller pågående nutritionsinsatser
Hemsituation: patientens förutsättningar, vem lagar maten, ev. matdistribution, hemtjänst, anhöriga/ närstående.
Aktivitetsnivå: Gående, rullstolsburen, sängliggande
4. Behandlingstid
Behandlingstiden varierar beroende på ev. komplikationer, byte av
sondnäring, viktökning/minskning, bedömning av behandlande läkare om
patient ska fortsätta med enteral nutrition m.m.
5. Besökstyp/kontaktställe
Vi träffar patienterna på avdelningarna, mottagningarna, teambesök samt per
telefon.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
1 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
6. Handläggning vid patientkontakt
6:1 Utredning
Vid första besök kartläggs bland annat;
 Orsak till enteral nutrition: t.ex. sväljsvårigheter, tuggsvårigheter, hinder
(tumör)
 Typ av stomi eller sond
 Vikt, längd, BMI
 Vikthistoria
 Aktivitet
 Överkänslighet
 Nutritionsproblem t.ex. förstoppning, diarré, kräkningar
 Intag per os mat eller dryck alternativt noll intag per os
 Pågående enteral-eller parenteral nutrition
 Pågående vätskebehandling
Se vidare i anamnesbladet. Länk till anamnesblad nr 1
6.2 Åtgärder
6.2.1 Beräkning av energibehov
Tre olika formler Bedside, Harris Benedict eller Mifflin-St Jeor
Equation kan användas för att beräkna energibehov.
 Beräkning av energibehov sjuka vuxna- ”bedside”
Används i första hand.
Aktivitetsnivå
För 30-70 år
Äldre än 70 år
Behovet korrigeras:
- För mager patient
- För patient med fetma
- För patient 18-30 år
- För sängliggande patient
- För varje grads temperaturstegring
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
30 kcal/kg/dygn
25 kcal/kg/dygn
+10 %
- 10%
+10 %
- 10 %
+10
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
2 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
 Harris Benedict formel x PAL. (PAL, se tabell nedan)
Används för en mer exakt beräkning av energibehov.
För män:
BMR. = (66.5 + (13.75 x kg) + (5.003 x cm) - (6.775 x ålder) ) x PAL
För kvinnor:
BMR. = ( 655.1 + (9.563 x kg) + (1.850 x cm) - (4.676 x ålder) ) x PAL
 Mifflin-St Jeor Equations x PAL. (PAL, se tabell nedan)
Används för beräkning av energibehov vid fetma.
Män:
BMR = ( (9.99 X vikt) + (6.25 X längd) – (4.92 X ålder) + 5 ) x PAL
Kvinnor:
BMR = ( (9.99 X vikt )+ (6.25 X längd) – (4.92 X ålder) – 161 ) x PAL
Tabell för fysisk aktivitetsnivå (PAL) vid beräkning av energibehov.
Typ av aktivitet
PAL
Rullstolsbunden eller sängliggande
1,1–
1,2
Stillasittande arbete med få tillfällen av förflyttning och ingen eller
begränsad fysisk aktivitet under fritiden
1,3–
1,5
Stillasittande arbete med visst behov av förflyttning och begränsad
fysisk aktivitet under fritiden
1,6–
1,7
Huvudsakligt stående arbete
1,8–
1,9
Tungt kroppsarbete eller mycket hög fritidsaktivitet
2,0–
2,4
Tabell från Nordiska näringsrekommendationer 2004.
Vid övervikt/fetma utgå från övre BMI för åldern med tillägg på 25 %
av den överskjutande vikten. (Vuxna BMI 25, äldre BMI 27).
Exempel: 60 årig man med vikt 110 kg, längd 175 cm, BMI 36.
Vikt vid rekommenderat BMI 25:77 kg.
Uträkning: Den nuvarande vikten minus vikten vid BMI 25 med ett tillägg
av 25 % av den överskjutande vikten:
110 kg - 77 kg = 33 kg
33 kg x 0,25 = ca 8 kg
77 kg + 8 kg = 85kg.
Denna vikt används sedan när man går vidare och beräknar energibehovet.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
3 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
6.2. 2 Beräkning av proteinbehov
Protein behov vid sjukdom: 1,0 -1,5 gr/kg kroppsvikt.
Vid övervikt/fetma utgå från övre BMI för åldern med tillägg på 25 % av
den överskjutande vikten. (Vuxna BMI 25, äldre BMI 27), se beräkning
energibehov.
6.2.3 Beräkning av vätskebehov
Vätskebehov om ingen särskild hänsyn behöver göras: 30 ml/kg
kroppsvikt/dag.
Vätskebehov vid feber: För varje grads temperaturstegring behövs ca 250 ml
extra vätska/dygn.
Vätskebehov ex vid höga flöden i stomi, njursjukdomar m.m. medför
förändrat vätskebehov.
Ta även hänsyn till ev. vätskerestriktion.
Exempel på uträkning av vätskebehov
Patient: Vikt: 68 kg. Ordinerad 1x 500 ml fiberrik standard sondnäring och
2 x 500 ml fiberrik energirik sondnäring.
Ges som frukost, lunch och kvällsmål. Äter och dricker inget per os.
1. Aktuell vikt på 68 kg x 30 ml = 2000 ml. Vätskebehovet är då 2000 ml
per dygn.
2. Ordinerad mängd sondnäring ger: 1200 ml vätska. Detta beräknas genom
att 80 % vätska av 1500 ml = 0,8 x 1500 ml = 1200 ml.
Beräknat vätskebehov utöver sondnäring: är 800 ml,
(2000 ml – 1200 ml = 800 ml).
Exempel på uträkning av vätskebehov vid fetma
Kan beräknas enligt två sätt:
Patient: Längd 170 cm vikt 100 kg.
1: Vätskebehov beräknas på faktisk vikt – 20 %.
100 kg x30 ml=3000 ml. 3000 ml -20 % =600 ml.
3000 ml- 600 ml =2400 ml.
eller
2: BMI 25+25% av överskjutande vikt = 79 kg.
79x30 ml= 2370 ml.
Vid övervikt/fetma utgå från övre BMI för åldern med tillägg på 25 % av
den överskjutande vikten. (Vuxna BMI 25, äldre BMI 27).
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
4 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
6.2.4 Beräkning av mineraler.
Vid lågt energibehov kan intaget av olika mineraler bli låga, främst natrium
och kalium. Se behovet i nedan tabell.
Eventuellt kan då extra salt tillsättas via gastrostomin. Se bilaga 2
Vid behov informera behandlande läkare om ev. låga intag av mineraler
främst natrium, kalium och magnesium.
Jämför intag och RDI av mineralerna Natrium och Kalium
Mineraler
Zink
Magnesium
Järn
Natrium
Kalium
Kvinnor
18>75 år
7 mg
280 mg
15*/9 mg
2,3 gr
natrium/dag
(1 gr
Na=2,5 gr
NaCl).
3,1 gr
Män 18>75
år
9 mg
350 mg
9 mg
2,3 gr
natrium/dag
(1 gr
Na=2,5 gr
NaCl).
3,5 gr
6.2.5 Typ av sondnäring
Standardsondnäringar: Innehåller 1 kcal/ml samt 3.8-4 g protein/100 ml.
Finns med eller utan fibrer.
Energilåga: Innehåller per energienhet samma mängd vitaminer och
mineralämnen som standardsondnäringar men totalt mindre energi. De är
avsedda för patienter med ett lågt energibehov. Exempelvis för patient med
energibehov som är lika med eller mindre än 1200 kcal per dag.
Energirika och/eller proteinrika sondnäringar: Innehåller 1,2 - 1,5
kcal/ml samt 6,0 – 10,0 gr protein/ 100 ml. Finns med eller utan fibrer. De
är avsedda för patienter med ett förhöjt behov av energi och/eller protein.
Specialsondnäringar: Användningen av specialsondnäringar ska beslutas i
samråd med ansvarig läkare. Det finns specialsondnäringar avsedda för
exempelvis diabetes eller malabsorption.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
5 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
6.2.6 Val av sondnäring
Typ av sondnäring väljs utifrån patientens tillstånd, diagnos samt energi-och
proteinbehov.
Uppstart: En standard sondnäring, t.ex. Nutrison multi fibre alt Nutrison,
efter upptrappning tas beslut om eventuellt byte till annan sondnäring
Lågt energibehov: En energilåg sondnäring, t.ex. Nutrison 1000 Complete
alt Nutrison Complete 1200
Högt energibehov: En energirik sondnäring, t.ex. Nutrison Energy alt
Nutrison Energy multi fibre.
Ökat proteinbehov: En proteinrik sondnäring, t.ex. Nutrison Protein Plus
alt Nutrison protein plus multifibre.
Dialys: En proteinrik sondnäring alt energirik sondnäring t.ex. Nutrison
Protein plus /Nutrison protein plus multi fibre alt Fresubin 2 kcal
HP/Fresubin 2 kcal HP fibre. Finns inte dessa att tillgå fungerar en standard
sondnäring t.ex. Nutrison/Nutrison multi fibrer någon vecka.
Njursvikt: En standard sondnäring i kombination med en fettemulsion t.ex.
Nutrison/Nutrison multi fibrer + Calogen. Vid enteral nutrition mer än fem
dagar beräkna protein samt mineralerna natrium, kalium och fosfat.
Diabetes: Som förstahandsval ges fiberrik standardsondnäring t.ex.
Nutrison/Nutrison multi fibre . Om den inte fungerar prövas sondnäring
anpassad vid diabetes t.ex. Nutrison Advance Diason.
Komjölkproteinallergi: Sondnäring som inte är baserad på komjölksprotein
t.ex. Fresubin Soya Fibre.
Svårbehandlad diarré: Sondnäring med dokumenterad effekt vid diarré,
t.ex. Novasource GI Control. Dokumenterad effekt vid minst 1500 ml per
dag under tre dagar.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
6 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
6.2.7 Tillförsel av sondnäring
Sondnäring kan ges på olika sätt
Nutritionspump: Säkerställer kontinuerlig tillförsel vid hastigheter lägre än
100ml/timme. Exempelvis vid uppstart av sondmatningen, eller om patient
är undernärd, varit fastande mer än tre dygn eller om man av andra skäl vill
gå försiktigare fram.
Gravitationsmatning: Gravitationsaggregat med droppkammare används.
Hastigheten kontrolleras genom att räkna antalet droppar, se lathund. Se
bilaga 3
Bolusmatning: Innebär att matningen sker med hjälp av en sondspruta under
20-30 minuter och att mängden vanligtvis motsvarar en måltid. Se bilaga 4
6.2.8 Uppstart
Har patient kunnat äta i nära samband före start av sondmaten kan den ges i
snabbare takt och måltidsvis matning. Om det inte går kan nedan förslag på
olika scheman användas.
Länk till bilagor nr;
5 Normalt
6 Mycket långsam
7 Långsam
8 Jejunum.
6.2.9 Förskrivning
Se rutindokument för ”Förskrivning för särskilda näringsändamål
7. Uppföljning och mål
Bedömning av behov, uppföljning samt utvärdering om
nutritionsbehandlingen följer de uppsatta målen ska göras regelbundet och
omfatta.



Nuvarande intag av sondmat.
Nuvarande vätske-, energi- och proteinintag.
Intag per os

Eventuella komplikationer, se bilaga 9
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
7 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Jämför nuvarande intag i förhållande till:
 Aktuell vikt. (på sjukhus bör patient vägas en gång per vecka, inom
äldreomsorgen var tredje månad eller oftare vid behov)
 Aktuell aktivitetsnivå
Vid behov förändra uppsatta mål som exempelvis viktstabilitet, -uppgång
eller nedgång.
Uppföljning inom sluten vård:
 Tre dagar efter uppstart av sondmaten.
 Vid längre vårdtillfällen en gång per vecka.
 Inför utskrivning av patient.
Uppföljning i ordinärt boende med eller utan hemsjukvård:
 Två veckor efter utskrivning
 Regim av sondmaten bör utvärderas var 4:e månad i samband med
ny förskrivning eller tätare vid behov. Kontakt initieras av sköterska
i hemsjukvård, patient eller anhörig. Detta dokumenteras av dietist i
journal alt ordinationsdokument.
Uppföljning inom SÄBO:
 Boendet initierar kontakt med dietist
 Regim av sondmaten bör utvärders en gång per halvår eller tätare
vid behov. Kontakt initieras av sköterska på boendet. Detta
dokumenteras av dietist i journal alt ordinationsdokument.
Mål för behandling
Att patienten täcker energi-, protein-, närings- och vätskebehov. Patient ska
ha en regim för sondmaten med målsättning att ha ett så bra välmående som
möjligt.
8. Dokumentation
Nutritionsdiagnoser:
NI-2.1 Inadekvat oralt intag
NI-2.3 För liten näringstillförsel från enteral nutrition
NI-2.4 För stor näringstillförsel från enteral nutrition
NI-2.5 Olämplig enteral nutrition
NI-2.9 Begränsning i att inta mat och dryck
NI-5.10.1 För lågt mineralintag
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
8 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Dokumentation i VAS:
I VAS finns två olika typer av standardjournaler som används vid uppstart
och sedan för sammanfattning vid utskrivning av patient. Tryck Control G
för att få fram standardjournalen.
Vid uppstart: 06 (sondstart).
Vid utskrivning: 07(sondhem)
9. Informationsöverföring/överrapportering
Journalkopior med vad som ska följas upp och av vem bör skickas till
behandlande läkare och ansvarig sköterska i hemsjukvård och SÄBO.
10.
Ansvarsfördelning
Läkare ordinerar sondinläggning, ofta i samråd med annan
sjukvårdspersonal. Ställningstagande till mängd och typ av sondnäring och
hur denna ska administreras görs av dietist eller läkare/sjuksköterska med
specifik kompetens i enteral nutrition. Dietisten har huvudansvaret för att
utarbeta och följa upp nutritionsordinationen samt ta initiativ till justeringar.
11.
Referenser:
IB Hessov; klinisk nutrition 2001
Vårdhandboken, nutrition enteral.
http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition-enteral/Oversikt/
ESPEN Guidelines on adult Enteral Nutrition
Clinical Nutrition 2006:25:177-360
Läkemedelsboken 2014. Enteral Nutrition
http://www.lakemedelsboken.se/#c4_nut_entparnutrition_2013fm10.html?se
arch=&iso=false&imo=false&nplId=null&id=c4_54&_suid=141139728910
0028574982903112456
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
9 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Bilaga 1
Anamnesblad
Orsak till kontakten
Sondschema
Viktuppgång/nedgång
Mag/tarmproblem
Vem ringer, från vart
Kontaktställe
Nuvarande sjukdomar
Typ av sond/stomi
Nasogastrisk sond
Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG)
Gastrostomikateter
Gastrostomiport/knapp
Placering av sond
Sond eller gastrostomi insatt
Orsak till sond/gastrostomi
Vikt/längd
Aktivitet
Överkänslighet
Nutrition
Nutritionsproblem
Artificiell nutrition
Administrering
Matningshastighet
Vätska utöver sondmaten
Viktkontroller
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ventrikel
Jejunum
Datum
Aktuell vikt
Längd
Aktuellt BMI
Viktutveckling
Sängliggande (PAL 1.2)
Uppegående (PAL 1.5)
Laktosintolerant
Komjölksproteinallergi
Sojaallergi
Fiskallergi
Intag per os
Dryck per os
Inget intag per os
Förstoppning,
Diarre
Uppstötningar
Kräkningar
Sondmatningschema:
Typ av sondmat
Mängd/dag
Antal måltider
Gravitationsmatning
Pumpmatning
Sprutmatning
Före och efter matning
Övrigt under dagen
Hur ofta
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
10 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Bilaga 2
Supplementering av elektrolyter till
vuxna med total enteral nutrition och
låga energibehov
Natrium
Behov ca 1 mmol/ kg/ dygn
1 mmol = 23 mg
Kalium
Behov ca 1 mmol/ kg/ dygn
1 mmol = 39 mg
Magnesium
Behov 0,04-0,2 mmol/ kg/ dygn (NNR: kvinnor 280 mg, män 350 mg)
1 mmol = 24 mg
Preparat
Koksalt
Mängd
1 krm
Seltin
1 krm
Resorb brustablett
1st
Apotekets vätskeersättning
brustablett
1st
Natrium
480 mg/
21 mmol
240 mg/
10,4 mmol
160 mg/
7 mmol
170 mg/
7,4 mmol
Kalium
Magnesium
252 mg/
6,5 mmol
100 mg/
2,6 mmol
100 mg/
2,6 mmol
30 mg/
1,25 mmol
Mått (koksalt och seltin)
1 g natrium = 2,5 g koksalt
1 g koksalt = 400 mg natrium
1 g Seltin = 200 mg natrium, 210 mg kalium, 10 mg magnesium
1 tsk = 6 g
1 tsk = 5 krm
1 krm = 1,2 g
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
11 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Jämförelse
Natrium
Kalium
Magnesium
Fresubin 1000
Complete
1000 ml
1530 mg/66,5 mmol
2130 mg/54,6 mmol
350 mg/14,6 mmol
Isosource fiber och
standard
1000 ml
700 mg/30,4 mmol
1350 mg/34,6 mmol
220 mg/9,2 mmol
Exempel kvinna 40 kg
Behov: ca 1000 kcal/ dag, 920 mg Na, 1560 mg K, 192 mg Mg
Får 500 ml Isosource fiber och 500 ml Isosource standard/ dag
Supplementering med 1 krm Seltin/ dag ger totalt 940 mg Na, 1602
mg K, 250 mg Mg
Supplementering med 1,5 brustablett vätskeersättning/ dag ger totalt
940-955 mg Na,
1500 mg K, 220 mg Mg
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
12 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Bilaga 3
DROPPTAKT NÄR NUTRITIONSPUMP EJ
ANVÄNDS
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
25 ml per timma
= 9 droppar per minut
50 ml per timma
= 18 droppar per minut
75 ml per timma
= 25 droppar per minut
100 ml per timma
= 35 droppar per minut
125 ml per timma
= 42 droppar per minut
150 ml per timma
= 50 droppar per minut
200 ml per timma
= 65 droppar per minut
225 ml per timma
= 75 droppar per minut
250 ml per timma
= 84 droppar per minut
275 ml per timma
= 92 droppar per minut
300 ml per timma
= 100 droppar per minut
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
13 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Bilaga 4
Enteral nutrition
Bolusmatning,måltidsmatning med
spruta
Varje måltid bör ta ca 20 minuter.
Ges i sex till åtta måltider per dag upp till 250 ml per måltid.
Vid toleransproblem t.ex. uttalad mättnadskänsla eller illamående ges
sondmaten under längre tid eller mindre mängd sondmat ges vid varje
tillfälle.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
14 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Bilaga 5
Upptrappningsschema enteral nutrition
Kontinuerlig tillförsel med pump
Lämplig för patient utan eller med måttlig viktnedgång som
har kunnat äta och dricka de senaste dagarna.
Öka tillförselhastigheten successivt. Vid toleransproblem t.ex. diarré,
illamående eller buksmärta, avvakta fortsatt upptrappning eller återgå till
föregående dags regim tills symptomen avklingat.
Dag
Datum
Hastighet Antal
timmar
(ml/h)
Mängd per dygn
Parenteralt
nutritionsstöd
1
50
10
500 ml
500 kcal
Enligt ordination
2
100
10
1000 ml
1000 kcal
Enligt ordination
3
150
10
1500 ml
1500 kcal
Enligt ordination
4
200
7
1500 ml
1500 kcal
Enligt ordination
Om patienten byter till PEG efter att ha haft nasogastrisk sond och varit utan
sondmat i max ett dygn kan hastigheten ökas fortare. Starta gärna med 50
ml/h i ett par timmar, om patienten mår bra öka till 100 ml/h och därefter till
tidigare maxhastighet följande dag om inga besvär uppstår.
Källa: Lokal vägledning för enteral nutrition till vuxna patienter, Skånes
universitetssjukhus.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
15 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Bilaga 6
Upptrappningsschema enteral nutrition
Mycket långsam kontinuerlig tillförsel med pump
Lämplig för patient med behov av extra långsam
upptrappning t. ex i ett postoperativt skede
Öka tillförselhastigheten successivt. Vid toleransproblem t.ex. diarré,
illamående eller buksmärta, avvakta fortsatt upptrappning eller återgå till
föregående dags regim tills symptomen avklingat
Dag
Datum
Hastighet Antal
timmar
(ml/h)
Mängd per dygn
Parenteralt
nutritionsstöd
1
10
20
200 ml
200 kcal
Enligt ordination
2
20
20
400 ml
400 kcal
Enligt ordination
3
30
20
600 ml
600 kcal
Enligt ordination
4
40
20
800 ml
800 kcal
Enligt ordination
5
50
20
1000 ml
1000 kcal
Enligt ordination
6
75
13
1000 ml
1000 kcal
Enligt ordination
7
75
20
1500 ml
1500 kcal
Enligt ordination
Källa: Lokal vägledning för enteral nutrition till vuxna patienter, Skånes
universitetssjukhus.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
16 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Bilaga 7
Upptrappningsschema enteral nutrition
Långsam kontinuerlig tillförsel med pump
Lämplig för patient med nedsatt allmäntillstånd, uttalad
viktnedgång eller som inte ätit de senaste tre dagarna
Öka tillförselhastigheten successivt. Vid toleransproblem t.ex. diarré,
illamående eller buksmärta, avvakta fortsatt upptrappning eller återgå till
föregående dags regim tills symptomen avklingat.
Källa: Lokal vägledning för enteral nutrition till vuxna patienter, Skånes
universitetssjukhus
Dag
Datum
Hastighet Antal
timmar
(ml/h)
Mängd per dygn
Parenteralt
nutritionsstöd
1
25
10
250 ml
250 kcal
Enligt ordination
2
50
10
500 ml
500 kcal
Enligt ordination
3
50
15
750 ml
750 kcal
Enligt ordination
4
75
13
1000 ml
1000 kcal
Enligt ordination
5
100
10
1000 ml
1000 kcal
Enligt ordination
6
100
12
1500 ml
1500 kcal
Enligt ordination
Bilaga 8
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
17 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Upptrappningsschema enteral nutrition
Sondläge i duodenum/jejunum
Vid tillförsel direkt i tarmen bör sondmatningspump
användas. Tillförsel av sondnäring bör ske försiktigare,
gärna långsamt och kontinuerligt. Matningshastigheten max
125 ml/h, vilket är ungefär samma hastighet som magsäcken
normalt tömmer sig.
Öka tillförselhastigheten successivt. Vid toleransproblem t.ex. diarré,
illamående eller buksmärta, avvakta fortsatt upptrappning eller återgå till
föregående dags regim tills symptomen avklingat.
Dag
Datum
Hastighet Antal
timmar
(ml/h)
Mängd per dygn
Parenteralt
nutritionsstöd
1
20
5-12
100-250 ml
100-250 kcal
Enligt ordination
2
40
6-12
250-500 ml
250-500 kcal
Enligt ordination
3
60
8-12
500-750 ml
500-750 kcal
Enligt ordination
4
80
9-12
750-1000 ml
750-1000 kcal
Enligt ordination
5
100
10-12
1000-1250 ml
1000-1250 kcal
Enligt ordination
6
120-125
12
1500 ml
1500 kcal
Enligt ordination
Bilaga 9
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
18 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
Komplikationer
Var uppmärksam på de olika komplikationer som kan förekomma i samband
med enteral nutrition.
Pneumoni
Aspiration
Illamående/ För snabb tillförsel
kräkning Ventrikelretention
Se över vätskeintaget. Byt till
sondnäring med mer/mindre fiber.
Obstipation
Diarré
Kontrollera alltid sondens läge
före sondmatning. En patient som
har sonden i ventrikeln ska ha höjd
huvudända, cirka 30o, under
matningen.
Stanna upp i sondmatningen och
sänk hastigheten. Kontrollera
ventrikeltömningen, vid dålig
ventrikelfunktion kan risken
minskas genom tillförsel av
sondnäring direkt i tarmen.
Läkemedelsbehandling mot
illamående kan prövas.
För hög sondmatningshastighet
Sänk matningshastigheten och
använd eventuellt pump för en
jämn och kontinuerlig tillförsel.
Hög osmolaritet
Byt sondnäring till mindre
koncentrerad typ.
Sondnäring utan fibrer
Byt till fiberrik sondnäring.
Sondnäring med fibrer
Byt till sondnäring utan fibrer.
För kall sondnäring
Låt stå framme och uppnå
rumstemperatur.
Bakteriekontamination
Följ hygienrutiner, t.ex. byte av
aggregat eller matningsslang.
Laktosintolerans
Uteslut laktosinnehållande
produkter
Natriumbrist
Överväg natriumtillsats/
vätskeersättning
Maldigestion/malabsorption Välj en sondnäring som är
peptidbaserad och/eller innehåller
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
19 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0
MCT.
Obstipation Sondnäring utan fibrer
Sondnäring med fibrer
Dehydrering
Byt till fiberrik sondnäring.
Byt till sondnäring utan fibrer.
Ge mer vätska.
Slembildning Kontrollera vätskeintaget, kan bero på lågt vätskeintag.
Huvudprocess
Mage och tarm
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
20 av 20
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4698
2015-11-19
1.0