Tillväxt och välfärd

Transcription

Tillväxt och välfärd 2015
en syntesrapport om hallands
omvärld och utmaningar
Innehåll
Inledning....................................................................................................................................................................................................4
Omvärlden och Halland...........................................................................................................................................................5
Ekonomi.....................................................................................................................................................................................................7
Förutsättningar för en hållbar regional utveckling och tillväxt................................................ 11
Hög attraktivitet.................................................................................................................................................................. 11
Stark konkurrenskraft................................................................................................................................................... 15
Fler i arbete.............................................................................................................................................................................. 19
Förutsättningar för en hållbar hälso- och sjukvård............................................................................... 23
Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen................................................................... 24
Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården................................................................................. 30
Sammanfattning........................................................................................................................................................................... 40
3
Inledning
Region Halland har två huvuduppdrag; att tillgodose en god och jämlik hälso- och sjukvård samt
att samordna och leda processer som bidrar till
en hållbar regional utveckling och tillväxt.
Hallands visionära dokument är den regionala
utvecklingsstrategin (RUS:en) 2005-2020, med
visionen ”Halland – bästa livsplatsen”. Utifrån
RUS:en finns ”Tillväxtstrategi för Halland 20142020” som styr det regionala tillväxtarbetet.
Målet är att Halland ska vara en mer attraktiv,
inkluderande och konkurrenskraftig region år
2020 än 2014. Tillväxtstrategin sätter ramen för
det som berör regional utveckling och tillväxt i
denna rapport. Hälso- och sjukvårdens ram är
till stor del Mål och budget.
Region Halland har under år 2014 arbetat med
att förbättra den interna planeringsprocessen
inför ”Mål och budget”. Planeringsprocessen
innehåller tre delprocesser; Analys (1), Mål och
budget (2), Uppföljning (3). Detta analysunderlag utgör första delen i den planeringsprocessen
och utgår från de målområden som finns med i
Mål och budget.
”Tillväxt och välfärd – en syntesrapport om
Hallands omvärld och utmaningar” (2015-10)
är ett diskussionsmaterial för Regionfullmäktige.
Då man kommit olika långt inom områdena i
rapporten, så skiljer det sig också hur skarpa
slutsatserna blir.
De senaste åren har ett flertal analyser tagits
fram som är viktiga underlag inför framtagandet
av Mål och budget 2017-2019 på Region Halland. I denna rapport sammanställs essensen av
tidigare analyser, såväl regionala som nationella,
4
och de viktigaste slutsatserna lyfts fram. Analysen
ger ingen heltäckande bild utan fokus ligger på
de utmaningar vi står inför.
Disposition
Rapporten inleds med ett kort kapitel om omvärlden och Hallands utmaningar följt av ett
ekonomiavsnitt. Under ekonomi beskrivs bland
annat sambandet mellan skatteintäkter och utjämningssystemets effekter.
Därefter delas rapporten in i delområdena ”Förutsättningar för en hållbar regional utveckling
och tillväxt” samt ”Förutsättningar för en hållbar
hälso- och sjukvård”. ”Regional utveckling och
tillväxt” delas in i målområdena ”Hög attraktivitet”, ”Stark konkurrenskraft” och ”Fler i arbete”.
Under ”Hälso- och sjukvård” är det fokus på
målområdena ”Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen” och ”Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården”.
Rapporten avslutas med ett sammanfattande
avsnitt.
Omvärlden och Halland
Hallands utveckling påverkas av trender och
skeenden i omvärlden. I tidigare analysunderlag
har tre breda trender identifierats; demografisk
utveckling, miljö och klimat samt globalisering
och teknisk utveckling.
Globaliseringen och teknisk utveckling – Kommunikation och handel ökar, arbetsmarknader
växer och omvandlingstrycket på ekonomin
ökar. Regioners och företags möjligheter att
hantera globaliseringens effekter och möjligheter varierar beroende på näringslivsstruktur
och regionstorlek.
Den demografiska utvecklingen – En åldrande
befolkning innebär en minskad skattebas och
en ökad press på välfärdssystemen. Detta innebär stora utmaningar för finansieringen av välfärden och för hur välfärden organiseras. För att
finansiera välfärden behövs fler arbetade timmar i ekonomin, och nya lösningar behöver införas som ökar verkningsgraden.
En aspekt på globalisering är internationell
migration. Sedan år 2006 har invandringen till
Halland varit historiskt hög. Detta förklaras av
Europeiska Unionens östutvidgning år 2005,
krig och oroligheter i Irak, Syrien, Afghanistan
och på Afrika horn, samt lättnader i regelverk
för anhörig- och arbetskraftsinvandring.
Miljö och klimat – En växande världsbefolkning och en allt större produktion ökar utsläppen och efterfrågan på naturresurser. De ökade
utsläppen har bidragit till klimatförändringarna,
en global utmaning som kräver en internationellt sammanhållen klimat- och energipolitik.
Den ökade efterfrågan på naturresurser ökar
konkurrensen om knappa resurser. Därmed förstärks behovet av att ta fram nya lösningar inom
förnybar energi och energieffektivitet.
Under första halvåret 2015 har invandringen legat
på motsvarande nivå som det historiska toppåret
2014. En stor och ihållande invandring ställer
krav på hela samhällets förmåga till integration.
En ökad globalisering innebär nya grupper i
samhället med nya förväntningar och behov.
Det innebär en ökad variation som ställer krav
på utvecklingen av vårdutbudet i form av ökade
Invandring, utvandring och nettoinvandring. Hallands län år 1968-2014
Invandring
4 000
Utvandring
Netto
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
14
12
20
10
20
08
20
06
20
04
20
02
20
00
20
98
20
96
19
94
19
92
19
90
19
88
19
86
19
84
19
82
19
80
19
78
19
76
19
74
19
72
19
70
19
19
19
68
-500
Invandring, utvandring och nettoinvandring. Hallands län år 1968-2014
5
valmöjligheter, nya kontaktvägar, möjligheter
att ta ansvar för den egna hälsan och att vara
delaktig i vården. Det innebär också en utmaning när det gäller att erbjuda en jämlik vård.
Det finns skillnader mellan olika grupper vad
gäller hälsa och vård. Vi vet att hälsan skiljer sig
mellan olika områden, både nationellt och regionalt 1. Vi vet också att den vård och behandling som ges inte är jämlik.2 För att hälsan ska
öka i Halland behöver även dessa utmaningar
hanteras. Riktade insatser kan minska skillnader i riskfaktorer och skapa förutsättningar för
en jämlik hälsa.
Utvecklingen inom hälso- och sjukvården går
snabbt framåt på flera områden. Den långtgå-
Region Halland (2014) Tillväxt och välfärd
Patientmaktutredningen (SOU:XX)
3
1
2
6
ende specialiseringen är ett tydligt exempel på
det. Andra stora utvecklingsområden är läkemedel och medicinsk teknik. Det kommer i
framtiden att finnas stora möjligheter att bota
fler sjukdomstillstånd och öka livskvalitén för
många grupper. Läkemedelsverket bedömer att
betydligt fler läkemedel än tidigare kommer att
nå den svenska marknaden under kommande år,
bland annat läkemedel som kan behandla sjukdomar som tidigare inte kunnat behandlas. Detta
kommer att ställa stora krav på en fungerande
organisation för värdering, prioritering och uppföljning ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.3
Ekonomi
Skatteintäkter och utjämningssystemets effekter
I detta avsnitt beskrivs sambandet mellan skatteintäkter och utjämningssystemets effekter i syfte
att skapa förståelse för hur befolkningstillväxt
och intäkter hänger ihop.
Förutsättningarna för att erbjuda sina invånare
välfärdstjänster ska vara likvärdig var man än
bor i Sverige. Sen kan servicen ändå vara bättre
eller sämre, utformningen ska kommuner och
landsting/regioner själva bestämma inom ramen för kommunalt självstyre. För att skapa likvärdiga förutsättningar mellan landsting/regioner och kommuner måste flera stora skillnader
som inte kan påverkas elimineras. Detta är anledningen till skatteutjämningssystemet. Den
här rättvisetanken har sedan länge haft politisk
majoritet i Sverige. Det finns två olika typer av
utjämning i utjämningssystemet, inkomst- och
kostnadsutjämning.
Inkomstutjämning och kostnadsutjämning är separata beräkningsmodeller som lever helt egna
liv. Utfallet i den ena påverkar inte utfallet i den
andra. Inkomstutjämningen står för 80 % av penningslussningen i systemet.
Beräkningar till utjämningen blir definitiva i
slutet av december året före bidragsåret. Statistiska centralbyrån tar, enlig lag, fram en preliminär beräkning den 1 oktober året före bidragsåret. Innan beräkningarna för inkomstutjämningen
blir definitiva förändras prognosen löpande i
och med förändringar i skatteunderlagsprognosen, preliminära taxeringsutfall och befolkningsprognoser.
Skatteintäkter
För att få fram hur mycket skatteintäkter som
Region Halland beräknas få används det så kal�lade skatteunderlaget och skattekraften. Skattekraften bygger i sin tur på den sammanlagda
taxeringen i Halland och arbetad tid som därefter ger ett nyckeltal, kr/inv
Beräkning skatteintäkter
och inkomstutjämning
Budget
2016
Skattekraft Halland, kr/inv
211 510
Antalet invånare 1 nov året före
313 846
Skatteunderlag, mnkr
66 381
Skattesats Halland %
10,82
Skatteintäkter Halland, mnkr
7 182
Så här går beräkningen till:
Skattekraft Halland x antalet invånare den 1 november
= skatteunderlag
Skatteunderlaget x skattesats = skatteintäkt
Hallands invånarantal och skatteunderlag används
även i beräkningen av inkomstutjämningen och hänger
på det sättet samman.
Sammanfattning av skatteintäkter och
utjämning i Region Halland.
Delarna i tabellen beskrivs mer ingående i kommande avsnitt.
Skatteintäkter och utjämning
Skatteintäkter
Budget 2016, mnkr
7 182,0
Inkomstutjämningsbidrag
1 023
Kostnadsutjämningsavgift
-242,0
Strukturbidrag
Regleringsavgift
Totalt utjämning
Totalt
4,7
-196,1
589,6
7 771,6
Inkomstutjämning
Inkomstutjämningen innebär att staten jämnar
ut kommunerna och landstingens/regionernas
inkomster. Totalt sett handlar det om 88,5 statliga miljarder (28 till landstingen/regionerna och
60,5 till kommunerna) som ska jämna ut stora
skillnader i beskattningsbara inkomster i Sverige
genom att fylla på alla kommuners och landstings/
7
regioners skatteinkomster upp mot en garanterad
nivå, 115 procent av rikets medelskattekraft.
Landstingens/regionens bidrag i inkomstutjämningen är beroende av tre parametrar: prognoser som används för rikets skatteunderlag, länets skatteunderlag och länets invånare.
Medelskattekraften för riket fastställs av regeringen för det innevarande året och framåt i tiden i prognoser av SKL.
Påfyllningen mot garantinivån baseras på en så
kallad länsvis skattesats som i grund och botten
är rikets genomsnittliga skattesats för kommuner respektive landsting. Det är en normerad
skattesats som används för att räkna om skillnaden i skatteunderlaget blir ett bidrag eller avgift.
Den ändras enbart genom riksdagsbeslut.
Beräkning skatteintäkter och
inkomstutjämning
Budget 2016
Skattekraft Halland, kr
211 510
Antalet invånare 1 nov året före
313 846
Skatteunderlag Halland, mnkr
66 381
Skattesats Halland %
10,82
Skatteintäkter Halland, mnkr
7 182
Medelskattekraft riket, kr/inv
212 843
Garanterat skatteunderlag, mnkr
76 820
Utjämningsunderlag, mnkr
10 439
Länsvis skattesats, %
Beräknat utjämningsbidrag
9,80
1 023
Så här går beräkningen till:
Medelskattekraft riket x 115 % x antalet invånare =
garanterat skatteunderlag
Garanterat skatteunderlag - skatteunderlag i Halland =
utjämningsunderlag
Utjämningsunderlag x länsvis skattesats = beräknat utjämningsbidrag
Vanliga missuppfattningar:
– Det är ingen idé att höja skatten, utjämningssystemet tar ändå hela beloppet!
Skattesatsen påverkar inte avgiften eller inkomstutjämningsbidraget. Hela skattehöjningen tillfaller regionen/landstinget. Utjämningen
8
räknas ut med en av riksdagen fastställd skattesats som inte förändras av att landstinget/regionen förändrar sin skattesats. Skattesatsen i utjämningen ändras endast vid skatteväxlingar
eller vid beslut av regeringen.
– Ett vårdbiträde i Stockholm betalar till en
direktör i Jämtland!
I Stockholm tjänar invånarna betydligt mer än
genomsnitt och landstinget får då betala en avgift
till systemet. I Jämtland tjänar invånarna mindre
än genomsnitt och erhåller då ett bidrag från systemet. Olika personer påverkar genomsnittet i
samma landsting/region på olika sätt. Ett deltidsarbetande vårdbiträde med t.ex. en årsinkomst
på 130 000 kr påverkar skattekraften, och därmed avgiften/bidraget i inkomstutjämningen på
samma sätt oavsett om hen bor i Stockholm eller
i Jämtland. Motsatsen gäller för direktören med
exempelvis en årsinkomst på 900 000 kr. Direktörens lön kommer att höja skattekraften och, allt
annat lika, ge Jämtland ett lägre bidrag och Stockholm en ökad avgift från inkomstutjämningen.
– Regioner med låg tillväxt betalar till regioner
med hög tillväxt!
Om ett landsting tappar i tillväxt, i form av en
sämre utveckling i skatteunderlaget, i relation till
den genomsnittliga tillväxten (skatteunderlaget) i
riket, kommer denna region att erhålla ett högre
bidrag. Exempelvis under 2002 ökade skatteunderlaget i Stockholms län svagast av alla län i hela
landet på grund av en lägre ekonomisk tillväxt.
Som ett resultat av detta kom Stockholms län
(kommuner och landsting tillsammans) att betala
in 700 mnkr mindre till systemet år 2004 jämfört
med år 2003. Stockholms län betalar dock fortsättningsvis till systemet eftersom de har betydligt
högre inkomster än genomsnittet i landet. Det är
den relativa nivån på skatteunderlaget (inkomsterna) som bestämmer vilka som ska betala en
avgift respektive erhålla ett bidrag och inte förändringen av inkomsterna mellan åren.
Känslighetsanalys
Halland har idag en skattekraft som är lika stor
som medelskattekraften i riket, det vill säga 100
Skattekraft
(kr/inv)
Skatteintäkter
(kr/inv)
Inkomstutjämning
(kr/inv)
Summa
(kr/inv)
I relation till riket
80 %
18 390
7 331
25 721
112 %
100 %
22 987
3 167
26 154
114 %
120 %
27 585
-676
26 909
117 %
procent och får därför bidrag från inkomstutjämningen. Ovanstående tabell visar inkomstutjämningens effekter vid olika scenarion av
skattekraften i Halland, allt annat lika:
Om man tittar på skillnaden mellan skattekraft,
kr/invånare, 80 procent och 120 procent skiljer
det 1 188 kr/invånare. Det beror på att Hallands
skattesats är högre än den länsvisa skattesatsen
och ger således mer i skatteintäkter.
Nedanstående tabell visar på hur skatter och utjämning förändras om Hallands invånare ökar
med 1 000 fler invånare än Hallands andel av
rikets prognos. Minus innebär ökad kostnad,
allt annat lika:
Skatteintäkter, mnkr
Inkomstutjämning, mnkr
Kostnadsutjämning, mnkr
Regleringsavgift, mnkr
Totalt, mnkr
Om skattesatsen höjs med 10 öre
+23
+3
-1
-0,5
+24,5
+66
Sammanfattning inkomstutjämning
– samband inkomstutjämning och
skatteintäkter
Om Halland bara ökar skattekraften, det vill
säga ökar skattekraften (kr/inv) allt annat lika,
kommer regionen att komma närmre garantinivån (115%) och därmed få ett lägre underlag för
inkomstutjämning och då ett lägre bidrag. Summan av inkomstutjämning och skatteintäkterna
blir marginellt högre.
Att endast höja medelskattekraften i Halland
ger marginellt högre totala intäkter. Beräkningen visar att det är ökningen av antalet invånare i
relation till riket som är viktigt för de totala intäkterna. Dock finns det två sidor av myntet.
Fler invånare ger till exempel ökade kostnader
för hälso-och sjukvården men ett utökat underlag för näringsliv och kompetensförsörjning.
Kostnadsutjämning
Syftet med kostnadsutjämningen är att jämna ut
strukturella kostnadsskillnader, så som geografi
och demografi. Systemet ska däremot inte utjämna för de kostnadsskillnader som beror på
ambitionsnivå, - effektivitet och avgifter. Det
räknas fram så kallade standardkostnader för de
viktigaste verksamhetsområdena, alltså de kostnader som är jämförbara. Utjämning sker sedan
mot ett riksgenomsnitt för standardkostnad.
Kostnadsutjämningen är ett nollsummespel i
sektorn, kommuner och landsting/regioner. Det
slussas runt ca 2 miljarder mellan landstingen
och 6,4 miljarder mellan kommunerna.
För landstingen/regionerna består det av fyra olika delmodeller; hälso- och sjukvård, befolkningsförändringar, löner och kollektivtrafik. För varje
modell räknas då standardkostnaden fram. Inför
varje bidragsår uppdateras alla demografiska och
socioekonomiska variabler. Andra variabler såsom tätortsbefolkning uppdateras vid särskilda
beslut. Detta kan och ska ge ett förändrat utfall för
enskilda landsting. Om landstingets relativa kostnadsläge gentemot övriga landsting har förändrats som det beräknas i kostnadsutjämningen ska
detta återspeglas i en förändrad standardkostnad.
Kostnadsutjämningen fördelar det demografiska
trycket lika på alla landsting. De landsting som
har en utveckling, av någon åldersgrupp, som är
kraftigare än riket får ett ökat bidrag/minskad avgift. Landsting med svagare utveckling får vara
med och betala via en ökad avgift/minskat bidrag.
9
En vanlig missuppfattning är:
– Systemet missgynnar landsting som är effektiva
alternativt gynnar ineffektiva landsting!
Om ett landsting/region är effektiv och producerar de tjänster de är ålagda att göra till en lägre kostnad än genomsnittet straffas de inte genom ett lägre bidrag. Motsvarande gäller för ett
landsting/region som är ineffektiva i sin produktion. I kostnadsutjämningen använder man
inte det enskilda landstingets/regionens kostnad utan ett riksgenomsnitt för verksamheten,
vilket mycket marginellt påverkas av det enskilda landstingets kostnadsnivå.
Strukturbidraget
Strukturbidraget är en kompensation för bland
annat särskilda problem med svagt befolkningsunderlag. Denna tas troligen bort 2016. Halland
får 15 kr/invånare.
10
Regleringsavgift
Regleringsavgiften är det som kommuner och
landsting/regioner får betala tillbaka till systemet eftersom anslaget i statsbudgeten inte räcker för att fylla på upp till garantinivån. Anslaget
totalt till utjämningssystemet är 87,7 mkr och
kostnaden är 92,3 mkr Totalt är det 4,6 miljarder som kommuner och landsting får betala tillbaka till systemet. För Region Halland ger det
en kostnad på drygt 179 mnkr i budget 2016.
Förutsättningar för en hållbar regional
utveckling och tillväxt
Hallands län har under många år haft en god
utveckling. Befolkningen växer, medelinkomsten är hög, sysselsättningen liksom utbildningsnivån ökar, men det finns inomregionala
skillnader. Dels har den norra delen utvecklats
mer positivt än den södra. Dels finns det skillnader inom kommuner, såsom till exempel ett
stort utanförskap, skolavhopp, befolkningsutveckling, ålderssammansättning och inkomst.
Ytterligare en skiljelinje är mellan kust och inland. Det finns utmaningar att hantera för att
inte den demografiska utvecklingen och globaliseringen ytterligare ska öka dessa skillnader.
För regional utveckling och tillväxt finns en Tillväxtstrategi för Halland, i syfte att ge en god ledning och styrning. Målet för strategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och
konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014.
Många frågor i det regionala tillväxtarbetet äger
inte Region Halland. Det är ett arbete som inkluderar många olika aktörer, som utifrån var
och ens roll och uppdrag ansvarar för att genomföra insatser för att uppnå målen i strategin.
Utifrån Tillväxtstrategin har Regionfullmäktige
i styrdokumentet ”Mål och budget 2015” prioriterat tre målområden för regional utveckling
och tillväxt:
• Hög attraktivitet
• Stark konkurrenskraft
• Fler i arbete
Under respektive målområde presenteras ett
urval av analyser. Det ges ingen heltäckande
bild, utan fokus ligger på utvecklingsområdena.
Under målområde ”Hög attraktivitet” är fokus
på boende- och livsmiljöer samt tillgänglighet.
4
5
”Stark konkurrenskraft” har fokus på omvandlingen i näringslivet, innovation och kompetens. När det gäller ”Fler i arbete” diskuteras
kompetensförsörjning samt en ojämlik och
ojämställd arbetsmarknad.
Analysunderlag
Det är många analyser som ligger till grund för
innehållet i rapporten. Bland annat den omfattande analys som togs fram som underlag inför
arbetet med den regionala tillväxtstrategin
2014-2020. Ett annat analysunderlag är den årliga uppföljning av Tillväxtstrategin varifrån
färsk statistik hämtats. Under år 2015 har det
funnits ett extra fokus på social hållbarhet och
integration. För dessa områden har fördjupade
studier genomförts, som i sin tur ligger till
grund för komplettering av Tillväxtstrategin4.
För samhällsplanering har en resbehovsanalys
genomförts. Denna grundar sig i ett flertal rapporter med tyngdpunkt på kollektivtrafik och
infrastruktur. Underlag har också hämtats från
nationella och internationella rapporter och
analyser.
Hög attraktivitet
Attraktionskraften är avgörande för Hallands
utveckling. Globalisering, urbanisering och
ökad rörlighet leder till ökad konkurrens mellan
regioner om kompetens, företag och individer5.
Halland som region behöver hävda sig i denna
konkurrens och utveckla sin förmåga att locka
och behålla dessa målgrupper. Detta är viktigt
för arbetslivets kompetensförsörjning, näringslivets konkurrenskraft och för att hantera den demografiska utmaningen.
Kompletteringen av Tillväxtstrategin beslutas i regionstyrelsen i november 2015.
Tillväxtanalys (2014) Fakta och exempel kring lokal attraktivitet
11
Halland har en god befolkningsutveckling. Sedan 1970 har Hallands folkmängd ökat med
drygt 55 procent. Sverige som helhet ökade med
1,6 miljoner under samma period, en ökning på
20 procent. År 2014 ökade folkmängden i Hallands län med 3 825 personer. Det är den största
ökningen sedan mitten av 1970-talet. En utveckling som har fortsatt under första halvåret 2015.
Det inrikes flyttningsnettot uppgick till 971 personer under år 2014. Därmed har inte målet
med 1 200 personer i flyttningsöverskott uppnåtts. Den 30 juni 2015 var 312 599 personer bosatta i Halland6.
De senaste åren är det invandringen som stått
för den största befolkningsökningen. År 2014
var 15 procent av befolkningen i Halland personer med utrikes bakgrund 7. Störst andelar med
utrikes bakgrund har kommunerna Hylte och
Halmstad. Kungsbacka respektive Varberg kommun har minst.
Befolkningsökningen ser olika ut i Halland.
Mest växer Halland utmed kusten, in mot E6:an
och Västkustbanan8.
Bostadsbyggande ej i takt med
befolkningsökningen
Ett led i att stärka Hallands attraktionskraft är
ett bostadsbyggande på en nivå som motsvarar
efterfrågan och att fortsätta utveckla goda och
socialt hållbara boendemiljöer.
En viktig faktor för vart man väljer att flytta för
studier och arbete är möjligheten till bostad.
Halland präglas till stor del av boenderelaterad
inflyttning och den positiva befolkningsökningen har inte kunnat mötas med ett tillräckligt bostadsbyggande. Fem av länets sex kommuner bedömer att det råder brist på bostäder
och särskilt mindre hyreslägenheter, men även
bristen på större hyreslägenheter ökar. I länets
kustkommuner råder det också brist på bostadsrätter och äganderätter. Situationen är särskilt svår för ungdomar och flera kommuner
uppmärksammar nyanlända invandrares svåra
situation på bostadsmarknaden. Enligt Länsstyrelsens bedömning bör det årligen produceras
minst 1 700 nya bostäder fram till år 2025, för
att kunna svara upp mot den genomsnittliga befolkningsökningen i Halland9.
Bristen på bostäder tenderar att trissa upp bostadspriserna. Halland ligger i topp både vad
gäller bostadspriser och kötider för hyreslägenheter. I Halland var medelpriset på småhus ca
2,6 miljoner år 2014. Riksgenomsnittet var 2,3
miljoner. Det är bara i storstadslänen som medelpriset på småhus är högre än i Halland. I Halland är priserna högst i Kungsbacka och därefter kommer Halmstad och Varberg.
Bostadsbristen riskerar att hämma näringslivets
möjligheter att rekrytera arbetskraft samt att
ungdomar väljer att studera på orter där det är
lättare att hitta en bostad. Efterfrågan, och därmed ekonomiska förutsättningarna för nyproduktion, skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar
av Halland.
Bättre samordning mellan olika planeringsslag
(kollektivtrafik, infrastruktur och bebyggelse)
kan bidra till att stödja och främja ett ökat bostadsbyggande.
Mångfald och inkludering
Forskning visar att det finns en koppling mellan
toleranta, inkluderande platser och ekonomisk
utveckling. Ett öppet och inkluderande klimat
är tilltalande för kreativa och innovativa individer, som i sin tur kan omvandla goda idéer till
ett ekonomiskt värde10. För bättre integration
SCB (2015-06-30)
Personer med utrikes bakgrund är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes föräldrar.
8
Region Halland (2015) Kartläggning av resbehov – analys och slutsatser
9
Länsstyrelsen Hallands län (2015:10) Bostadsmarknaden 2015
10
Jane Jacobs, Richard Florida, Charlotta Mellander m.fl.
6
7
12
kan kulturen bidra med gemensamma referensramar och gemensamma berättelser. Med de
ökande migrationsströmmarna, men också för
sammanhållningen generellt, har kulturen en
allt större betydelse11.
Så många som två av tre unga i åldern 15-19 har
uppgett att de helst vill bo i ett område där
många olika typer av individer bor och det rör
främst en blandning av individer med olika intressen och livsstilar. Ungefär hälften efterfrågar
en blandning av personer med olik etnisk/kulturell bakgrund och det är de svenskfödda med
utländsk bakgrund som efterfrågar detta i högst
utsträckning12.
Ett mått för toleransnivån i en region är bland
annat hur hbtq-perspektivet inkluderas i olika
verksamheter. RFSL har undersökt hur läget ser
ut i landets kommuner när det gäller att inkludera ett hbtq-perspektiv i den omsorg, service
och skolgång, med mera, som kommunerna har
ansvar för. Även regionala skillnader när det
gäller attityden till hbtq-personer och utsattheten för hatbrott undersöks. Bland de halländska
kommunerna hamnade Kungsbacka på bästa
plats (rank 16 av 138), följt av Falkenberg och
Laholm. Halmstad hade inte svarat på enkäten,
vilket kan ha bidragit till att de kommer först på
rank 79. Falkenberg fick högsta betyg gällande
utbildningsinsatser medan Kungsbacka fick
höga betyg för sitt arbete i skolan13.
Hög tillgänglighet allt viktigare
Många människor väljer att bo i eller flytta till
en ort tack vare dess läge i förhållande till andra
orter, den regionala platsdimensionen. Därefter
kommer andra attraktivitetsfaktorer, ortens
specifika egenskaper, som boende, offentlig ser-
vice på orten och dess barnvänlighet. En viktig
egenskap hos en ort är således möjligheten att
nå andra orter med annan service och andra arbetstillfällen. Det är tillgängligheten till dessa andra nyttigheter som är avgörande. Tillgängligheten drivs på av transportsystemet, såsom vägar
och järnvägar. Ju fler människor man kan nå och
ju fler arbetsplatser som finns inom räckhåll desto bättre är det för den enskilde individen14.
Halland gynnas även i framtiden av att arbetsmarknaderna knyts ihop ännu mer, på sikt mot
en funktionell region mellan Göteborg och
Malmö. Att hela Halland är väl integrerat i stora
arbetsmarknader är på lång sikt avgörande för
Hallands förmåga att vara en attraktiv region.
Halland håller på att utveckla en flerkärnig (polycentrisk) ortsstruktur i pärlbandsformation.
Pärlbandet löper i nordsydlig riktning från Göteborg i norr till Helsingborg och i viss mån
Malmö i söder. Den kännetecknas av en hög tätortsgrad och relativt korta tidsavstånd mellan
orterna. Flerkärnigheten öppnar för större utbyte mellan orterna, vilket kan och bör tillgodoses med kollektivtrafik. I praktiken innebär det
här att invånarnas service inte behöver tillgodoses på en ort utan orterna inom räckhåll kompletterar varandra. Invånarna kan också med
lätthet bo i en ort och arbeta i en annan, vilket
gör att man kan tala om regionen som den nya
staden. Regionförstoring bör i fortsättningen
inriktas mot regionintegration genom att korta
restiderna15.
Flerkärnigheten får som konsekvens att hela
kuststräckan kan betraktas som ett sammanhängande område där medborgaren kan få sina
behov tillfredsställda och där kommungränsen
inte märks. Det är betydligt svårare att åstad-
Bergquist, E. (2012) Är framtiden kulturens re-renässans? Regeringskansliet
Kairos Future (2010) Drömsamhället
13
RFSL (2014) RFSL:s kommunundersökning 2014
14
15
11
12
13
komma det i östlig riktning. Där finns inga tätorter av sådan storlek att det skapas flerkärnighet och de större orter som finns ligger på för
långt avstånd16.
Mer bredband för en digital uppkoppling
Ett utbyggt och tillgängligt bredbandsnät, med
hög överföringskapacitet, ses som en viktig tillväxtmotor för länet, kommunerna och inte
minst företag och invånare, särskilt på landsbygden. Regeringen har satt målet att 90 procent av Sveriges hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.
Jämfört med övriga Sverige har Halland i dagsläget dålig tillgång till fiberbaserat bredband.
Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning
visar för Hallands del att endast 38 procent av
hushållen och 33 procent av företagen i länet
hade tillgång till fiber med 100 Mbit/s år 2014. I
riket har 54 % av hushållen och 49,5 % av företagen 100 Mbit/s17.
Det framgår även att det är stor skillnader i tillgång till fiberbaserat bredband, såväl mellan länets kommuner som inom kommunerna. Den
visar även att tätorterna är mer välförsedda än
glesbygdsområden inom respektive kommun.
Bredbandstillgången i Halland är bäst i Varbergs och Halmstads kommuner18.Totalt sett är
behovet av bredband mycket stort i förhållande
till andel företag och hushåll på landsbygden.
Det är fortfarande en lång väg att gå för att nå
målet. I de halländska kommunerna finns utbyggnadsplaner som motsvarar en täckning på
85 procent, men alla dessa planer är inte finansierade. Generellt sett har marknaden hittills inte
visat något stort intresse av att bygga ut fibernät
på mindre orter eller på landsbygden så utmaningen blir att finansiera de delar av utbyggnaden som de kommersiella krafterna inte får ekonomisk bärighet i.
En attraktiv och hållbar livsmiljö
Klimatförändringarna samt miljö- och energiutmaningarna är några av vår tids största utmaningar som kräver globala, nationella, regionala
och lokala lösningar. Det är ett ansvar som
spänner över många av samhällets sektorer19.
Enligt Naturvårdsverket kommer miljöfrågor in
på flera sätt när det gäller att skapa en attraktiv
livsmiljö, inte minst i våra städer. Det innebär
bland annat tillgång på ren luft, bullerfria miljöer, en fungerande vattenförsörjning, avfallshantering och kollektivtrafik.
Det totala utsläppet av växthusgaser i Halland
uppgick under 2012 till 1,7 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter, vilket är en minskning med
27 procent sedan basåret 1990. Det är också en
procentuell minskning jämfört med Sverige och
EU. Främst är det inom sektorerna energiförsörjning och jordbruk som minskningen har
skett. Till stor del beror minskningen på biobaserade bränslen i fjärrvärmeverk. Inom jordbruket behövs fortsatt ökad kunskap om hur
utsläppen av växthusgaser begränsas20.
De största utsläppen av växthusgaser i Halland
kommer dock från transporter och vi reser mer
och längre sträckor, helst med bil. Även godstransporterna på väg ökar. Kollektivtrafikresandet ökar sakta men inte i takt med det totala
resandet. Hallänningarna kör mycket bil men
på E6-an går också mycket genomfartstrafik21.
Ibid
Post- och telestyrelsen (2015) PTS bredbandskartläggning 2014
18
Ibid
19
Regeringskansliet (2014) Ett analys- och kunskapsunderlag om regional tillväxt och
attraktionskraft 2014–2020 – utmaningar, utvecklingstrender och prioriteringar
20
Region Halland (2014) Analys – Regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020
21
16
17
14
En mycket stor del av pendlingen sker idag med
bil. Det beror på att det för de allra flesta är det
mest praktiska färdsättet. De negativa miljökonsekvenserna av ett omfattande och ökande
bilresande blir alltmer tydliga och får en större
plats i debatten. De positiva effekterna av ökad
rörlighet riskerar att hamna i stark konflikt med
målen inom klimatpolitiken och andra miljömål. Förutom klimatpåverkan orsakar bilismen
trängsel och buller som påverkar möjligheten
att skapa en tät funktionsblandad stad med god
framkomlighet för kollektivtrafiken och cyklister. Bilarna kräver stora ytor, inte bara när de
rullar utan också när de står parkerade, vilket de
gör cirka 90 procent av tiden22.
I flera rapporter har det kunnat klarläggas att
bensinpriset har liten betydelse för kollektivtrafikresandet. Det är attityder och grundläggande
inrotade beteenden som måste ändras om kollektivtrafikandelen ska öka. Det finns också
stort behov av ökad användning av fossilfria
bränslen inom transportsektorn23.
För en fortsatt hög attraktivitet i Halland
behövs:
•fler bostäder, särskilt för ungdomar.
•regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur, såväl söderut
som norrut. Det behövs ett sammanhängande kollektivtrafikutbud där Västkustbanan
är ryggraden.
•nya former för samverkan och samplanering
mellan kollektivtrafik, infrastruktur, bostadsbyggande och övrig samhällsplanering.
•nya lösningar för finansiering av bredband
där det inte finns kommersiell bäring, såsom i mindre orter och på landsbygden.
•insatser, på olika verksamhetsnivåer, för ett
öppet och inkluderande samhällsklimat.
•en minskning av utsläpp av växthusgaser
från transporter och jordbruk. Inom jordbruket behövs fortsatt ökad kunskap om hur
utsläppen av växthusgaser begränsas. Kollektivtrafik- och cykelandelen behöver öka,
liksom användningen av fossilfria bränslen
inom transportsektorn.
Stark konkurrenskraft
Globaliseringen knyter länder närmre varandra
genom att öka antalet transaktioner mellan länder.
Det kan röra sig om handel, direktinvesteringar,
kapitalflöden, resande eller arbetskrafts- och studentrörlighet. Samtidigt leder globaliseringen till
både ekonomiska, sociala och rumsliga effekter.
Att exploatera affärsmöjligheter på en växande
världsmarknad är att utnyttja globaliseringen
till sin fördel. Internationalisering innebär
samtidigt kostnader och tuffa krav, dels på
konkurrenskraftiga produkter och tjänster,
dels på organisatorisk kapacitet och kunskap
om målmarknaden24.
Teknisk utveckling har ständigt skapat nya produkter och tjänster, nya produktionsprocesser
och nya organisations- och kommunikationsformer. Förmågan att dra fördel av den tekniska
utvecklingen är avgörande för näringslivets
konkurrenskraft, individers anställningsbarhet
och organisationers produktivitet. För regional
tillväxt handlar det om att främja att ny teknik
används i företag och organisationer, inte att generellt stödja teknisk utveckling25.
Ett annat behov är att utveckla Halland som destination för att på så sätt skapa förutsättningar
för nya besökare, fler företag, ökade investeringar och fler inflyttare som söker sig till Halland för att leva, bo och arbeta. Destinationsut-
Ibid
Ibid
24
25
Ibid
22
23
15
veckling är ett sätt att bidra till regionens
attraktions- och konkurrenskraft. Inom ramen
för detta sammanförs tematiska områden såsom mat, landsbygdsutveckling, kultur/idrott
och kreativa sektorn.
Digital kompetens med spets och bredd
Digital kompetens är viktigt för anställningsbarhet och deltagande i samhället, och det skapar också en bas för ett digitalt företagande.
Omvänt skulle det vara ett hot för en hållbar
tillväxt att i en region ha svagt utvecklad digital
kompetens och digital infrastruktur.
Kunskap om digital teknik behövs överallt. Digital kompetens ger fördelar och skapar möjligheter inom utbildning, arbetslivet, privatlivet
och samhällslivet. Samtidigt riskerar det att leda
till ökat utanförskap för de grupper som av olika
anledningar har svårt att ta till sig den digitala
tekniken26. Om den samlade digitala kompetensen i regionen både kan spetsas och breddas
skapas goda förutsättningar att öka konkurrenskraften hos invånare, företag och organisationer genom nyttjandet av teknikens möjligheter. Med spets menas att desto djupare
kompetens som finns tillgänglig i verksamhetsutvecklande befattningar, desto vassare blir förutsättningarna för att nyttja digitaliseringens
möjligheter. Med bredd menas att ju fler som
har förutsättningar (i form av digital kompetens) att använda digitala tjänster, desto större
blir den totala nyttan.
Den samlade digitala kompetensen är, tillsammans med tillgången till ständig uppkoppling
genom bredbandsutbyggnad, den viktigaste
förutsättningen för regionens anpassning till
det allt mer digitaliserade samhället. Ju fler som
har tillgång och kunskap, desto bättre förutsättningar för såväl skapande som nyttjande. Det är
också tydligt i processen för framtagande av en
digital agenda för Halland att det krävs digital
kompetens i våra offentliga verksamheter, och
inte bara vid sidan om, för att få kvalitet i diskussion och analys av vilka möjligheter som digitaliseringen skapar.
Skillnader i utbildningsnivån
Andelen av befolkningen med eftergymnasial
utbildning i Halland är ungefär lika stor som i
riket. Det är storstadsregionerna och regioner
med stora universitet som har en högre genomsnittlig utbildningsnivå i Halland. Däremot
finns det stora skillnader i utbildningsnivå både
mellan de halländska kommunerna och inom
kommunerna. Utbildningsnivån är högst utmed
kusten, i och norr om Halmstads tätort, runt
Varbergs tätort och på Onsalahalvön och Särö.
Med hänsyn tagen till tid i Sverige finns det inga
skillnader i meritvärden i årskurs nio mellan inrikes och utrikes födda. Elever som är utrikes
födda men bott i Sverige i mer än tio år har samma meritvärden som inrikes födda. Däremot
har elever som levt i Sverige kortare tid lägre
meritvärden. För invandrare så spelar ålder vid
invandring tillsammans med tid i Sverige stor
roll för framtida högsta utbildningsnivå samt
genomsnittligt gymnasiebetyg27.
Språket har stor betydelse för skolresultaten.
Forskning visar att barns språk- och litteracitetsutveckling28 hänger nära samman med deras
sociala och kulturella världar. Utan språket riskerar man att ställas utanför samhället, den personliga utvecklingen hämmas och skolresultaten dalar. Möjligheten att utveckla språket bör
SOU (2015:28) ”Gör Sverige i framtiden – digital kompetens”
Region Halland (2015) Utrikes och inrikes bakgrund på arbetsmarknaden i Halland
28
Litteracitet: Skriftspråklighet (literacy, litteracitet) har en vid innebörd och inbegriper en mängd olika uttryckssätt, utöver direkta läs- och skrivaktiviteter, eftersom skriven text bara är ett av flera medel vi använder
för att kommunicera och förstå världen. Tal, gester, bilder, symboler och berättande hör också hit och barn
möter dessa olika uttrycksmedel tidigt i livet. Se Rydsjö, K. (2012) Dags att höja ribban!? Region Halland
26
27
16
börja i tidig ålder. Sverige har rasat långt ner på
skalan i internationella undersökningar vad
gäller en likvärdig skola och barns läsförmåga.
Även läsförståelsen har försämrats. Skillnaden
är stor mellan elever och betydelsen av en elevs
socioekonomiska bakgrund och av att ha en utländsk bakgrund har förstärkts29.
Generellt har kvinnor, oavsett bakgrund, högre
utbildningsnivå än män. I Halland har drygt 44
procent av kvinnorna i åldersgruppen 20-64 år en
eftergymnasial utbildning, medan andelen män
uppgår till 33 procent år 201430. Däremot har en
betydligt större andel kvinnor och män med utrikes bakgrund högst en förgymnasial utbildning i
jämförelse med de med inrikes bakgrund31.
Ett näringsliv som domineras av små företag
Ett särdrag för Halland är dominansen av små
företag. Det gör näringslivet mindre känsligt för
konjunktur- och strukturförändringar samt gynnar flexibilitet och omställningsförmåga. Däremot finns det negativa effekter av småföretagarstrukturen såsom att Halland har få kunskapsintensiva företag och många företag har låg utbildningsnivå, både bland företagare och anställda. Detta leder också till att få företag har
kontakt med högskola eller bedriver egen forskning och utveckling32. På sikt krävs det att det småskaliga näringslivet ökar sitt kunskapsinnehåll för
att inte regionen ska tappa i konkurrenskraft.
De största branscherna i regionen är detaljhandel, byggnadsindustri, partihandel och företagstjänster, vilka står för ca 45 procent av regionens
förädlingsvärde och antal anställda. Verkstadsindustrin står endast för strax under 4 procent
av regionens förädlingsvärde och anställda mot
Hallands län 2013
Personalintensiv
verksamhet
1,20
PK/FV
Papper/Massa
1,00
Här går företagen
sämre än medel
0,80
Hälso- & Sjukvård
Logistik
Bygg
Panthandel
Detaljhandel
Företagstjänster
0,60
Energi
Här går
företagen
bättre än medel
0,40
Fastighet
0,20
Kapitalintensiv
verksamhet
0,00
0,00
Finans
Ej angiven
0,20
0,40
0,60
0,80
KK/FV
1,00
1,20
Bilden till vänster visar att branscher i den gula zonen har sämre lönsamhet än genomsnittet, medan
företag i den gröna zonen har bättre lönsamhet än genomsnittet. Bilden till höger visar branscher i
Hallands län 2013 och storleken på bubblan motsvarar förädlingsvärdets storlek. (Bisnode 2015)
Rydsjö, K. (2012) Dags att höja ribban!? Region Halland
Region Halland (2015) Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
31
32
29
30
17
ca 7 procent i Sverige. Detta illustreras i bilderna
nedan. Starkast tillväxt finns i kommunerna
Varberg, Kungsbacka och Falkenberg. Även
Halmstad växer men något mindre. Laholm
och Hylte har negativ tillväxt33.
Starka och växande branscher är Hälso/Sjukvård,
IT/Telekom, Företagstjänster och Besöksnäringen. Besöksnäringen är på väg att bli Sveriges nya
basnäring. Antal sysselsatta inom besöksnäringen har under 2003-2012 ökat med närmare 55
procent i Halland, vilket kan jämföras med Hallands hela arbetsmarknad som ökade med 30
procent under samma period. Totalt sett ökade
omsättningen i turistrelaterade branscher i Halland med 76 procent under perioden 2003-2014.
Besöksnäringen är en intressant näring så till
vida att den är platsbunden och ofta erbjuder arbetstillfällen för bland annat unga människor.
När det gäller export så är värdet av varuexporten från Halland lågt och Halland är ett av de
länen med minst varuexport34. Andelsmässigt
har Halland en något mer närvärldsberoende
export än riket, då Norge och Danmark står för
en större andel. Det finns ett behov av att stärka
relationerna med nya tillväxtmarknader såsom
Asien, Sydamerika och Afrika35.
Omställningsbehov på arbetsmarknaden
De senaste årtiondena har det skett en snabb
förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin och offentliga tjänster till den privata
tjänstesektorn. En utveckling som drivs på av
globaliseringen och den tekniska utvecklingen.
Det är framför allt tjänstebranscherna handel
och företagstjänster som ökar sin sysselsättning,
men även utbildning, vård och omsorg.
Teknisk utveckling har ständigt skapat nya produkter och tjänster, nya produktionsprocesser
och nya organisations- och kommunikationsformer36. Förmågan att dra fördel av den tekniska utvecklingen är avgörande för näringslivets
konkurrenskraft, individers anställningsbarhet
och organisationers produktivitet.
Studier visar att så många som 53 procent av dagens anställda i Sverige beräknas kunna ersättas
av digital teknik under de kommande två decennierna. Yrken som har minst sannolikhet att
ersättas är de som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala och omtanke om andra människor. Samtidigt som vissa yrken slås
ut så kan ny teknik göra andra mer attraktiva37.
De närmsta åren kommer alla löne- och kompetensnivåer att utmanas. För att hantera detta
behövs effektiva lokala och regionala innovationssystem som underlättar samarbete mellan
företag och kunskapsleverantörer, som stödjer
omställning, regionförstoring och kompetensförsörjning38.
För att skapa organisationer som är öppna för
mångfald och olikheter med fokus på kompetens krävs det ledarskap, kultur och strukturer
som alla stödjer detta arbete39. Detta ställer även
krav på chefers förmåga att leda i mångfald. Det
handlar både om att leda medarbetare från olika kulturer, men även att leda medarbetare från
flera olika generationer.
Bisnode (2015) Sammanfattning av näringslivsanalys för Region Halland
Business Sweden (2013) Ett svagt exportår för Sverige
35
36
The New Industrial Revolution – Consumers, Globalization and the End of Mass Production (2012)
37
Stiftelsen för strategisk forskning (2014) Vartannat jobbautomatiseras inom 20 år
38
Fägerlind, G. och Ekelöf, G. (2001) Diversity in Working Life in Sweden: Ideas, Activities
and Players, Working report
39
Ibid
33
34
18
Utmaningsdriven innovation
Utmaningsdriven innovation kan vara en väg
att gå för att kunna lösa de samhällsutmaningar
vi står inför40. En ökad efterfrågan på välfärd
ökar behovet av hälsorelaterade produkter,
tjänster och lösningar. Eftersom den demografiska utvecklingen till stora delar är global möter innovativa lösningar på området en stor och
växande marknad. Logiken är att växande sociala behov driver en ekonomisk utveckling.
Även att minska utsläppen av växthusgaser och
hantera en ökad konkurrens om naturresurser
är globala samhällsutmaningar. Nya produkter,
tjänster och lösningar inom området bioekonomi möter därför en växande global marknad.
För att uppnå detta behövs samverkan mellan
politik, näringsliv och forskning där offentliga
aktörer kan ställa krav på hållbara lösningar
som inte finns idag. Vinnova har identifierat
fyra samhällsutmaningar där Sverige bedöms
ha goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar; Informationssamhället 3.0,
Hållbara attraktiva städer, Framtidens hälsa och
sjukvård och Konkurrenskraftig produktion41.
För att Halland ska fortsätta att utveckla
sin konkurrenskraft behöver:
•utbildningsnivån öka i de delar av regionen
där den är som lägst.
•man arbeta med barns språk- och litteracitetsutveckling i tidig ålder.
•den samlade digitala kompetensen i regionen spetsas och breddas.
• näringslivet förbereda sig för den strukturomvandling som sker i och med globalisering
och teknisk utveckling. Det kan handla om att
det småskaliga näringslivet behöver öka sitt
kunskapsinnehåll samt att näringslivet bör
stärka relationerna med nya tillväxtmarknader såsom Asien, Sydamerika och Afrika.
40
41
•kännedomen om Hallands attraktivitet öka,
för att skapa förutsättningar för att locka besökare, kompetens och företag till Halland.
•samverkan mellan flera olika aktörer öka
kring utmaningsdriven innovation.
Fler i arbete
Kommande decenniers demografiska utveckling i Sverige kommer att innebära färre förvärvsarbetande och fler pensionärer. En åldrande befolkning ökar efterfrågan på välfärdstjänster
och utsätter välfärdssystemet för en ökad press.
Fler i arbete är viktigt för att hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning. Det ger ökade
skatteintäkter och en möjlighet att möta en ökad
kostnad inom välfärdssektorn. I takt med en
ökad efterfrågan på välfärdstjänster ökar behovet av personal inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och social omsorg. Efterfrågan på arbetskraft nationellt beräknas att växa kraftigt
samtidigt som tillgången till arbetskraft bedöms
att förbli oförändrad.
Halland är det län som har högst förvärvsfrekvens i Sverige och 2013 var den 81,4 procent,
vilket var en minskning med 0,4 procentenheter
jämfört med 2012. Det är dock ganska stora
skillnader mellan kommunerna. Sysselsättningsutveckling i Kungsbacka är starkare än i
Laholm och Hylte kommuner. Samtidigt som
sysselsättningsutvecklingen i Sverige koncentreras allt mer till Stockholms-, Göteborgs-, och
Malmöregionen. 2013 var ett svagt år gällande
sysselsättningsutvecklingen och i genomsnitt
ökade sysselsättningen endast med 0,9 procent i
Halland. Den svaga sysselsättningsutvecklingen
kan till viss del förklaras med att tillverkningsindustrin sysselsätter allt färre.
Det finns också skillnader i förvärvsfrekvensen
beroende på födelseland och kön. Bland kvinnor
födda utanför EU var förvärvsfrekvensen endast
Stiftelsen för strategisk forskning (2014) Vartannat jobbautomatiseras inom 20 år
Vinnova (2012) Utmaningsdriven innovation
19
52,6 procent. Det finns alltså en diskriminering
på den halländska arbetsmarknaden42. Arbetsförmedlingen har identifierat fyra grupper som
har svårare än andra att komma ut i arbete. Det
är personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldern 55-64 samt utomeuropeiskt födda personer43.
Kompetensförsörjning som matchar behoven
Bristyrken, omfattar ett flertal yrken inom vårdoch omsorg (grund- och specialistutbildad personal och erfarna läkare44), skola, samt information och kommunikation. Många av bristyrkena
kräver högskoleutbildning. Värt att uppmärksamma är att fler än hälften av de sysselsatta i
länet har ett arbete som kräver yrkesförberedande gymnasieutbildning, en grupp som väntas
dominera arbetsmarknaden även framöver. Något som ställer krav på att anpassa inriktningen i
utbudet av yrkesförberedande program.
Det råder brist på personal inom flera yrkesgrupper, inte minst på grund av den demografiska utvecklingen, och det finns en rad faktorer som
pekar mot att det fortsatt kan vara svårt att ersätta personal som av olika skäl lämnar sin arbetsgivare. Med bakgrund av detta finns det anledning att se över om befintlig personal utnyttjas
på bästa sätt. Det kan handla både om ändrade
roller och helt nya. En god arbetsmiljö och bra
arbetsvillkor utgör en viktig konkurrensfaktor
och möjliggör för fler människor att vara kvar på
arbetsmarknaden. Invandring och höjd förvärvsfrekvens bland utlandsfödda är nödvändigt för
att hantera denna utmaning.
Merparten av ökningen av antalet sysselsatta
med utrikes bakgrund har fångats upp i bran-
scherna vård och omsorg, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster, hotell och restaurang samt
handel. Dessa branscher spelar en stor roll i arbetsmarknadsintegrationen, och invandring
har varit betydelsefullt för dessa branschers
kompetensförsörjning45.
Utbildningsnivån hos arbetssökande, är lägre
än hos den yrkesverksamma befolkningen. Idag
har de flesta arbetssökande treårig gymnasieskola som högsta utbildning. Endast en liten andel har högre utbildning. Dessutom finns det en
obalans på arbetsmarknaden eftersom Halland
har en genomsnittligt välutbildad befolkning,
men en arbetsmarknad som inte efterfrågar
högutbildad personal. Den yrkesverksamma
befolkningens utbildningsnivå är högst i Halmstad och Kungsbacka. I övriga kommuner är utbildningsnivån lägre än riksgenomsnittet.
Internationell konkurrens och teknisk utveckling driver på en ständig strukturomvandling.
Teknisk utveckling tydliggör en målkonflikt
mellan ekonomiska och sociala vinster. Att
kraftfulla datorer möjliggör en omfattande automatisering av arbetslivet innebär att jobb
kommer att försvinna. Detta förändrar även efterfrågan på arbetskraft och försvårar matchningen mellan arbetslivets behov och arbetskraftens kompetens. En dålig matchning på
arbetsmarknaden innebär mer tids- och kostnadskrävande rekrytering, lägre produktivitet
och högre arbetslöshet.
Ojämlik och ojämställd arbetsmarknad
Globaliseringen har inneburit en ökad rörlighet
över statsgränser. Antalet människor som idag
lever i andra länder än de är födda i har tredubblats de senaste decennierna, och Sverige har omvandlats till ett mångkulturellt samhälle46. Att
Arbetsförmedlingen, Andreas Mångs (2014) Underlag till den socioekonomiska analysen för den västsvenska socialfondsplanen
44
SCB
45
46
Kairos Futures (2013) Kunskapsplattform för Halland 2020
42
43
20
främja tillväxt och ökad konkurrenskraft leder
till att arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap, vilket missgynnar individer och grupper
utan rätt kompetens. Regional tillväxtpolitik
behöver simultant stärka näringslivets konkurrenskraft och arbeta för att individer och grupper inte exkluderas från arbetsmarknaden.
Arbetslösheten i Hallands län ligger under riksgenomsnittet. Kvinnors arbetslöshet ligger också under, men är högre än den för män. När det
gäller arbetssökande med arbetshandikapp är
dessa också färre i Halland än i riket, men här är
andelen bland män högre än den för kvinnor47.
År 2013 var andelen förvärvsarbetande kvinnor
och män med inrikes bakgrund 83,7 procent
respektive 85,8 procent. För personer med utrikes bakgrund var motsvarande andelar 61,6
procent för kvinnor och 67,6 procent för män.
Dessutom skiljer sig deltagandet åt mellan kommuner och mellan födelseregioner.
Drygt 60 procent med utrikes bakgrund är förvärvsarbetande i Laholm, Halmstad, Hylte och
Falkenberg. I norra Halland är deltagandet högre, 67 procent i Varberg och 75 procent i Kungsbacka. Lägst deltagande på arbetsmarknaden har
utrikes födda från Afrika och Asien. För utrikes
födda är andelen förvärvsarbetande väldigt låg
de första åren i Sverige. Deltagandet ökar med tid
i Sverige och ligger efter 15 år på 65 procent. Det
är 17 procentenheter lägre än det genomsnittliga
deltagandet i Halland på cirka 82 procent. Utrikes föddas lägre deltagande på arbetsmarknaden
beror bland annat på lägre värderat humankapital, diskriminering, olika effektiva sociala nätverk och arbetsmarknadens struktur48.
Halland är det län som har störst inkomstskillnader mellan könen. Kvinnors medelinkomst är
endast 73 procent av männens. Även om Halland har höga förvärvsfrekvenser för både män
och kvinnor och att medelinkomsten för kvinnor
i Halland ligger över riksgenomsnittet. Bland annat kan det bero på strukturella problem. Arbeten som traditionellt lockar kvinnor med högre
inkomst, såsom arbete i företagsinriktade tjänstesektorn och i offentlig förvaltning, är relativt
små branscher i Halland49. Såväl bakgrund som
kön har betydelse för position för förvärvsarbetande. Detta återspeglas i vilka branscher olika
grupper arbetar i. Övergripande arbetar män
med inrikes bakgrund i en större utsträckning i
branscher med relativt höga inkomster än övriga
grupper medan kvinnor, oavsett bakgrund, arbetar företrädesvis inom vård och omsorg, utbildningssektorn och handel50.
Dessutom gynnas män mer än kvinnor av arbetsmarknadsförstoring eftersom pendlingsbenägenheten hos kvinnor är mindre än för män.
Det innebär att männen i större utsträckning än
kvinnor kompenserar bristen på kvalificerade
arbeten i Halland genom pendling51. Även personer med utrikes bakgrund, som är eftergymnasialt utbildade, pendlar i mindre utsträckning
än de med inrikes bakgrund52. Ur ett attraktivitetsperspektiv är det nödvändigt att arbetsmarknaden i Halland utvecklas så att efterfrågan på
arbetskraft med hög utbildning ökar, både för
kvinnor och för män53.
En annan faktor är kvinnor och mäns traditionella yrkesval, som också förstärker matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. En ökad
WSP (2015) Framtidsinriktad nulägesanalys, kompetensförsörjning i Halland
49
50
51
SCB (2012) Män pendlar mer än kvinnor i Halland
52
53
47
48
21
jämställdhet på arbetsmarknaden ökar rörligheten och kan förbättra kompetensförsörjningen54.
Det är ett arbete som behöver påbörjas långt ner
i åldrarna eftersom det är i skolan man gör sina
utbildningsval.
För en fortsatt god utveckling på
arbetsmarknaden i Halland:
• behöver utbildningsnivån på arbetsmarknaden i Halland öka. Den är klart lägre än riksgenomsnittet och lägre än i flertalet andra
län. Det medför också en matchningsproblematik att hantera.
•behöver anställningsbarheten öka hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden.
En hög förvärvsfrekvens är avgörande för
ett inkluderande samhälle och för att hantera den demografiska utvecklingen. Utbildning blir allt viktigare för inkludering på
arbetsmarknaden. Förutom diskriminering
och höga trösklar till arbetsmarknaden är
bristande validering, kunskaper i svenska
och sämre nätverk hindrande faktorer.
•behövs insatser för kompetensförsörjningen
genom att exempelvis bättre anpassa inriktningen i utbudet av yrkesförberedande program och se till så att befintlig personal utnyttjas på bästa sätt. Det kan även handla om
ändrade roller och helt nya samt att erbjuda
en god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor.
•behövs insatser för mer jämställda yrkesval.
54
Västra Götalandsregionen och Region Halland (2014) Socioekonomisk analys Västsverige
22
Förutsättningar för en hållbar
hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdsuppdraget formuleras och
beställs genom ”Mål och budget”. Hälso- och
sjukvården regleras också av nationell lagstiftning som ställer krav på sjukvårdshuvudmännen. Bland annat ställs krav om en jämlik hälsa
och vård, möjligheter för patienten att vara delaktig i sin egen vård och behandling, samt om
uppföljning av den hälso- och sjukvård som huvudmännen finansierar.
Under år 2014 har ett regiongemensamt förändringsarbete, kallat åtgärdsarbetet, påbörjats i
Region Halland. Arbetet kommer att pågå under innevarande mandatperiod och omfattar
hela organisationen. Det yttersta syftet med åtgärdsarbetet är att möjliggöra en ekonomi i balans. Den första fasen av åtgärdsarbetet har
främst riktat sig mot hälso- och sjukvården. Åtgärdsarbetet har bedrivits med utgångspunkt i
att medicinsk kvalitet och processutveckling
utifrån invånarnas behov främjar en hållbar och
resurseffektiv hälso- och sjukvård. Därför har
vissa områden fått ett särskilt fokus; målstyrning, produktionsstyrning och kunskapsstyrning. Åtgärdsarbetet har resulterat i en mängd
beslut som tar sikte på förändringar som påverkar dessa områden, samt på en utvecklad ledning och styrning i Region Halland55.
God hälsa och hög kvalitet – fast inte överallt
På en generell nivå är hälsan i Halland god, och
hallänningen lever länge56. Vi har god tillgång
till en hälso- och sjukvård av hög kvalitet med
förhållandevis korta väntetider57. Hallänningen
har också ett stort förtroende för den hälso- och
sjukvård som ges i Halland58.
Det finns dock skillnader, både vad gäller hälsa,
medellivslängd och i den vård som ges. Kvaliteten i hälso- och sjukvården är inte lika god inom
alla områden och inte för alla59. Hälsan är
ojämnt fördelad i olika grupper i samhället60
och medellivslängden skiljer sig åt mellan olika
bostadsområden61. Skillnaderna har ökat sedan
1990-talet och syns i konkreta mått som dödlighet och sjuklighet, men även i hur befolkningen
skattar sin hälsa och i vilka levnadsvanor befolkningen har62.
För att resurserna ska räcka till att tillgodose befolkningens behov av olika välfärdstjänster är
det viktigt att så många hallänningar som möjligt har så god hälsa som möjligt i så hög ålder
som möjligt, samt att hälsan är jämlikt fördelad.
Det är också viktigt att de resurser vi satsar på
välfärden verkligen gör nytta och att varje krona
Beslut RS120426, 2015-04-29, samt Region Halland (2015) Slutrapport Åtgärdsarbetet Fas 1
FoUU Region Halland (2015) Hälsa på lika villkor
57
Socialstyrelsen (2014) Öppna jämförelser
(http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/halsoochsjukvard.1563.html)
58
Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2014) Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper
om och förväntningar på hälso- och sjukvården.
59
Socialstyrelsen (2014) Öppna jämförelser
60
61
Region Halland (2013) Behovskartläggningen
62
Ibid.
55
56
23
ger optimala nyttoeffekter för hallänningarna.
De välfärdstjänster vi finansierar måste vara
verkningsfulla.
För att vidmakthålla och utveckla en god hälsa
hos befolkningen och för att resurserna ska användas på mesta ändamålsenliga sätt har regionfullmäktige genom styrdokumentet ”Mål och
budget 2015” valt att prioritera två viktiga målområden för hälso- och sjukvården:
•Bibehålla hälsan hos den halländska
befolkningen
•Öka verkningsgraden i hälso- och
sjukvården
Målområdena kommer att beskrivas i det följande, med fokus på hur Halland ligger till inom
dessa områden. Båda målområdena är breda
och omfattar många olika parametrar och faktorer i samhället och i hälso- och sjukvården. Vi
har valt att avgränsa områdena genom att beskriva några underområden under varje målområde. Avgränsningarna har gjorts utifrån det
åtgärdsarbete som påbörjades 2014 och som
kommer att pågå under innevarande mandatperiod. Åtgärdsarbetet har lyft fram ett antal områden som är högst väsentliga för en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården och som
har bäring på målområdena. Avgränsningarna
har också gjorts utifrån de analyser som genomförts på Hälso- och sjukvård på Regionkontoret
under 2013-2015.
Analysunderlag
Inom hälso- och sjukvården har, som tidigare
beskrivits, ett åtgärdsarbete pågått sedan 2014. I
det arbetet har flera analyser genomförts, som
också har fungerat som underlag till föreliggande rapport. Vidare har två behovskartläggningar
tagits fram under 2013-2014, som beskriver hälsa, vårdkonsumtion och sjukdomsutveckling i
Halland. En tredje behovskartläggning är i skrivande stund under slutförande.
Öppna jämförelser sammanställs varje år av
SKL, och ger utifrån bl.a. kvalitetsregister möj-
24
ligheter till jämförelser mellan region och landsting och också sjukhus. Den övergripande analys som har gjorts av Hallands resultat är också
ett underlag till syntesrapporten.
FoUU i Region Halland har arbetat fram Hälsa
på lika villkor, som är en enkätstudie som administreras av SCB. Delar av resultatet i Hälsa på
lika villkor beskrivs i detta dokument.
I skrivande stund pågår en hälso- och sjukvårdsanalys i enlighet med åtgärdsarbetets förslag om en samlad styrning, och som ska fungera som ett underlag i beställningsprocessen.
Hälso- och sjukvårdsanalysen innefattas således
inte i föreliggande rapport.
Bibehålla hälsan hos den
halländska befolkningen
En god hälsa i befolkningen är en viktig förutsättning för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Det finns flera olika faktorer i samhället
som påverkar vår hälsa, till exempel bostadsmiljö, arbetsvillkor, utbildningsnivå, tillgång till
kultur och kvaliteten på hälso- och sjukvård.
Dessa faktorer har också betydelse för en jämlik
hälsa hos invånarna. Region Halland vill verka
för att hälsan hos hallänningarna ska utvecklas i
en positiv riktning, och för att hälsan ska vara
jämlik. Därför har följande mål prioriterats.
•Hälsan ska öka i Halland
•Skillnader i hälsa ska minska
Region Hallands mål ligger väl i linje med de hälsopolitiska mål som finns på både internationell
och nationell nivå. Mål om att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
hela befolkningen är satta på såväl internationell
som nationell nivå. Området behandlas av WHO,
FN och EU, och är också ett viktigt område inom
internationell rätt. Även Sveriges grundlag lyfter
rätten till goda förutsättningar för hälsa. Sveriges
övergripande mål för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen. Elva mål-
områden har utvecklats för att underlätta arbetet63. Analysen behandlar flertalet av dem.
Den senaste delårsuppföljningen64 av de ovan
angivna målen visar att hälsan i Halland är god
men ojämnt fördelad. Målen om en ökad hälsa
och minskade skillnader i hälsa har inte uppnåtts. Resultatet kan förklaras utifrån en mängd
faktorer och några av dem kommer att belysas i
det följande.
Hallänningens sociodemografiska förutsättningar skiljer sig åt, på församlings- och kommunnivå men även mellan norra och södra
Halland. Resultatet har inte förändrats under
senaste åren. Behovskartläggningen 2013 visar
exempel på hur den förväntade dödligheten varierar stort på församlingsnivå, och att den i
flera församlingar även samvarierar med hög
respektive låg utbildningsnivå. Vårdkonsumtionen varierar med ålder och ålderssammansättningen skiljer sig åt mellan kommunerna. Preliminära resultat vad gäller barn och ungas
vårdkonsumtion visar att halländska barn som
är folkbokförda i socioekonomiskt utsatta områden tenderar att konsumera mer slutenvård
än barn boende i socioekonomiskt välmående
områden65. De sociodemografiska skillnaderna
påverkar hallänningens förutsättningar till en
god hälsa och behov av hälso- och sjukvård.
Utöver legala krav, internationella strategier och
nationella mål finns ekonomiska incitament till
att arbeta för jämlikhet i hälsa och vård. Socialstyrelsen visar, som en av flera aktörer, att samhällets gemensamma kostnader för sociala skillnader relaterade till hälsa och vård är avsevärda66.
Jämlik hälsa ur ett livscykelperspektiv
Skillnader i hälsa har framför allt sin grund i de
förhållanden under vilka människor växer upp,
lever, arbetar och åldras, samt i de system som
tillämpas för att hantera sjukdomar. Skillnader i
förutsättningar påverkar såväl barn- och vuxenlivet som ålderdomen.
De första åren i ett barns liv har stor påverkan
på den framtida hälsoutvecklingen67. Att investera i barns utveckling är därför en viktig väg till
social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. Rätt form av tidiga och synkroniserade samhällsinsatser kan kompensera och utjämna
ojämlika förutsättningar.
För att må bra senare i livet är det viktigt för oss att
kunna delta socialt i samhället och att klara vår
vardag. God tillgänglighet blir därmed en avgörande bestämningsfaktor för hälsa. Tillgänglighet
kan handla om fysiska hinder som försvårar för
personer med nedsatt rörelseförmåga, geografiska
avstånd, tillgång till information oavsett förmåga
att läsa skriven text, ekonomiska förutsättningar
och graden av språkliga och kognitiva barriärer.
Vi vet också att det finns ett ömsesidigt beroende mellan arbete och hälsa. God hälsa i befolkningen är avgörande för tillväxt, välfärd och
social hållbarhet68. En god arbetskraftsförsörjning förutsätter samtidigt en frisk befolkning.
Som samhället ser ut idag är arbetsmarknaden
inte lika tillgänglig för alla, vilket påverkar vår
hälsa. Den socioekonomiska bakgrunden tenderar att följa med genom livet. Människor med
sämre villkor tidigare i livet riskerar en snabbare försämring av sin hälsa med ökande ålder.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/
folkhalsans-utveckling-malomraden/
64
Region Halland (2015) Uppföljningsrapport 2
65
Arbetsmaterial framtaget 2014 till Behovskartläggning barn och unga
66
Socialstyrelsen (2011) Ojämna villkor för hälsa och vård
67
Folkhälsomyndigheten (2013) Barn och unga – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder.
68
Välfärdsanalys (2012) Hälsa och ekonomisk tillväxt – en introduktion. Rapport 2012:1
63
25
Skillnader i ohälsa och sjukfrånvaro
Ohälsotalet69, som får ses som ett hälsomått för
den arbetsföra delen av befolkningen, ökar ju
längre söderut i Halland man kommer och varierar med drygt tio dagar mellan Kungsbacka
och Laholm. Talet varierar också stort beroende
på ålder och kön. Under 2012-2013 ökade skillnaden mellan könen med i genomsnitt två dagar
i åldersgruppen 30-39 år i alla Hallands kommuner förutom Kungsbacka. Förklaringen tros ligga i en ökad korttidsfrånvaro.
Sjukfrånvaron har ökat nationellt under de senaste åren. Den största ökningen står den psykiska ohälsan för. Försäkringskassans statistik
(april 2015) visar att 40 procent av Hallands
sjukfall kommer av psykisk ohälsa. I riket varierar andelen mellan 34 och 43 procent.
Försäkringskassans har i ”Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser”70 analyserat frånvaron i psykiska
diagnoser och funnit sociodemografiska förutsättningar som tänkbara orsaker till såväl ohälsa
i stort som psykisk ohälsa specifikt. Sambanden
till socioekonomi är väldokumenterade och resultaten visar en avsevärt högre risk för kvinnor
att sjukskrivas för psykisk sjukdom än för män.
Risken är som störst, oavsett kön, i åldern 30–39
år. Även kopplingen till svag psykosocial arbetsmiljö och till yrken inom välfärdstjänster är tydlig. Kostnadseffekterna vid sjukfrånvaro inom
dessa yrken är betydande och att förebygga psykisk ohälsa, med särskilt fokus på yrken som
sjuksköterskor och vård- och omsorgspersonal,
ses som angeläget.
Den ökande sjukfrånvaron på grund av psykisk
ohälsa samvarierar inte med hur hallänningen
uppfattar sin egen hälsa, som vi kommer att se i
kommande avsnitt.
Självskattade hälsan god men ojämlik
Det självskattade allmänna hälsotillståndet bland
Hallands befolkning har nyligen presenterats genom Hälsa på lika villkor71. Undersökningen är
baserad på Folkhälsomyndighetens nationella
folkhälsoenkät. Resultaten visar att hur man skattar sitt hälsotillstånd skiljer sig utifrån kön, ålder
och boendekommun. Mönstren i rapporterade
svar följer generellt sett svaren för riket.
Undersökningen visar att Hallands självskattade
hälsa fortsätter att vara god med en marginell
förbättring över tid. Män i Kungsbacka upplever
sin hälsa som god i högre utsträckning än övriga
hallänningar. Något färre hallänningar rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande vid jämförelse över tid (tio år). Fler kvinnor än män skattar
sitt psykiska välbefinnande som nedsatt och
störst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande
finns i åldersgruppen 18-29 år. Anmärkningsvärt
är att Kungsbackas unga män skattar sitt psykiska välbefinnande högst medan Kungsbackas
unga kvinnor skattar sitt psykiska välbefinnande
lägst. Stress konstateras i större utsträckning hos
kvinnor än hos män, i princip alla åldersgrupper
och i alla kommuner. Resultatet skiljer sig som
mest i åldersgruppen 18-29 år där Kungsbackas
kvinnor rapporterar högst värden.
Vad gäller somatiska sjukdomar visar undersökningen inte några tendenser till minskning
avseende skattning av diabetes, högt blodtryck,
astma, allergi eller övervikt/fetma.
Ohälsotalet definieras som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från
socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade
(befolkningen)16-64 år. (forsakringskassan.se)
70
Försäkringskassan (2014) Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. En studie av Sveriges
befolkning 16-64 år. Socialförsäkringsrapport 2014:4
71
FoUU Region Halland (2015) Hälsa på lika villkor.
69
26
Kommunernas sociodemografiska mönster
Undersökningen visar tydliga sociodemografiska mönster även inom kommunerna. Vid
jämförelse av västra och östra delen av Halmstad kommun uppvisar de västra delarna tydligt
en bättre hälsa än de östra. I Falkenbergs kommun konstateras inte några tydliga sociodemografiska skillnader. Träslövsläge står för de bättre värdena inom Varbergs kommun, liksom
Trönninge och delar av innerstaden. Veddige
visar något sämre värden. Kungsbacka uppvisar
genomgående höga värden på hälsa och låga
värden på ohälsa. Tidigare studier har visat på
att skillnader i dödlighet inte heller hänför sig
till kommungränser72.
Resultatets betydelse för en hälsa på lika villkor
Befolkningsundersökningen visar sammanfattningsvis att ojämlikheterna i hälsan inte har minskat under de senaste tio åren. Istället konstateras
ökande sociostrukturella skillnader i hälsa. Resultatet understryker vikten av att beakta sociodemografiska faktorer i beslut om det fortsatta (folk)
hälsoarbetet. Sociodemografisk indelning har i
flera vetenskapliga studier visat sig vara en viktig
indikator för ohälsans fördelning73.
Skillnaderna i hälsa visar också att Hallands olika geografiska områden har olika former av utmaningar för att uppnå en god och jämlik hälsa.
Att utföra samma insatser överallt kommer alltså inte att främja en mer jämlik hälsa, utan riskerar att ytterligare förstärka de skillnader som
finns. Jämlikhet i möjligheter ger inte nödvändigtvis jämlikhet i hälsoutfall.
Ohälsosamma levnadsvanor fördelar
sig ojämlikt
Befolkningens levnadsvanor påverkar hälsa och
sjuklighet i mycket stor utsträckning. Den hälsoekonomiska modellen74 visar dock att redan
relativt blygsamma förändringar av levnadsvanor kan ge betydande förändringar i framtida
sjuklighet. Kan vi i någon mån influera hallänningarna till hälsosamma val kan vi alltså frigöra
viktiga resurser.
Ohälsosamma levnadsvanor – såsom rökvanor,
övervikt/fetma, alkohol och brist på fysisk aktivitet, fördelar sig ojämlikt i befolkningen och
påverkas också av sociodemografiska faktorer
såsom utbildnings- och inkomstnivå75.
Stillasittande fritid – hot mot hälsan
På senare år har kunskapen ökat om att långvarigt stillasittande starkt bidrar till välfärdssjukdomar och ohälsa. Drygt var tionde hallänning
uppger att man har en stillasittande fritid och
resultaten indikerar att allt fler blir mer stillasittande på sin fritid. Ett stillasittande liv betraktas
idag som en av de främsta riskfaktorerna för att
utveckla ohälsa och sjukdom76. Statens folkhälsoinstitut har under 2012 utfört en vetenskaplig
litteratursammanställning77 över kunskapsbasen och identifierar samband mellan stillasittande och dödlighet, risk för hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancerformer samt ett visst
samband med diabetes typ 2.
Folkhälsomyndigheten menar att de socioekonomiska kopplingarna är tydliga även här och
att det under de senaste tio åren varit vanligare
att rapportera stillasittande fritid bland dem
med kort utbildning, låg inkomst och arbetaryrken. Det har också visat sig att personer födda
utanför Norden, oavsett kön, i högre grad rapporterar en stillasittande fritid.
Arbete för tidig upptäckt – exemplet screening
Screening kan vara ett sätt att tidigt nå invånare
med risk att insjukna. Såväl omfattningen av
som deltagandet i screening ökar i Halland.
74
Hälsoekonomisk modell framtagen av P Johansson och I Feldman, beskrivs i Region Halland (2014)
Tillväxt och välfärd, samt Region Halland (2013) Behovskartläggningen.
75
Region Halland (2013) Behovskartläggning och Region Halland (2014) Tillväxt och välfärd
72
73
27
Samtidigt har deltagande i screening visat sig ha
ett samband med befolkningens socioekonomi.
Grupper med sämre socioekonomiska villkor
deltar i lägre utsträckning i screening, vilket
innebär att screening bör ske i kombination
med riktade interventioner mot dessa grupper,
för att inte förstärka ojämlikheter i hälsa78.
Västra Götaland arbetar med särskilda insatser
inom screening för livmoderhalscancer och ser
nu ett ökat deltagande inom geografiska områden med lågt deltagande. De positiva effekterna
har bland annat lett till ett samarbete med Region Halland inom området.
Införandet av nya screeningsmetoder kan både
öka och minska behovet av hälso- och sjukvård.
Tidig upptäckt och behandling av sjukdomar
minskar ofta ett senare och mer krävande behov
av hälso-och sjukvård, samtidigt som man kan
upptäcka sjukdom som kanske aldrig hade brutit ut och krävt behandling. Det kan leda till såväl onödiga insatser som kostnader. Beslut om
screening bör därför grunda sig på såväl medicinska som hälsoekonomiska bedömningar.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbete inom hälso- och sjukvården
Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder är
alltså viktiga för att uppnå förändringar i befolkningens levnadsvanor och för att sträva mot
att utjämna skillnader i hälsa. En utmaning och
framgångsfaktor är att nå de grupper där behoven är som störst.
Hälsofrämjande arbete sker på många olika arenor. Här beskrivs hälso- och sjukvårdens roll.
Hälso- och sjukvården har stora möjligheter att
stödja människor att göra hälsosamma val för
sin egen hälsa. Socialstyrelsens nationella utvärdering79 visar också att de allra flesta vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor, och att de
vill ha stöd i att göra det.
Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbetet inom hälso- och sjukvården i Halland bedrivs till viss del inom specialistvården och främst
inom närsjukvården och tar sin utgångspunkt i
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Uppföljningsresultaten är otydliga på grund av bristande dokumentation, men tyder på att följsamheten till riktlinjerna
brister. God följsamhet till gemensamma riktlinjer
minskar riskerna för omotiverade skillnader och
ökar förutsättningarna till jämlik behandling.
Resultat från Öppna jämförelser80 pekar på att
det finns utvecklingsområden inom det sjukdomsförebyggande arbetet. Till exempel visar
resultatet att en tredjedel av diabetikerna är fysiskt inaktiva, liksom att en förhållandevis liten
andel har slutat röka efter hjärtinfarkt. Det finns
också goda resultat vad gäller enskilda indikatorer, exempelvis att en hög andel av de patienter
som insjuknat i hjärtinfarkt efteråt har deltagit i
någon form av fysisk aktivitet. Spretigheten i resultaten på detta område torde delvis kunna förklaras av en osäkerhet i flera av dessa mått, men
kan också tala för att det inte finns en tydlig strategi för att arbeta med levnadsvanor hos dessa
riskgrupper. Behovet av strategier kring att arbeta med levnadsvanor belyses också av den förhållandevis låga andel (24 %) som diskuterat tobaksvanor vid besök i primärvården.
Statens folkhälsoinstitut (2012) Stillasittande och ohälsa – en litteratursammanställning.
78
Engdahl, Holmén, Rosenqvist, Strömberg (2013) Uptake of atrial fibrillation screening aiming at stroke
prevention: geo-mapping of target population and non-participation. BMC Public Health 2013, 13:715
(http://www.biomedcentral.com/1471-2458/13/715)
79
Socialstyrelsen (2014) Nationella riktlinjer – utvärdering 2014. Sjukdomsförebyggande
metoder. Indikatorer och underlag för bedömningar.
80
Socialstyrelsen (2014) Öppna jämförelse
(http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/halsoochsjukvard.1563.html).
76
77
28
Arbetet med att främja goda levnadsvanor behöver ta sin början tidigt i en människas liv. Det
finns många arenor där detta arbete bör bedrivas.
Region Halland kan direkt påverka några av dem
genom inriktningsbeslut och uppdrag, såsom till
exempel ungdomsmottagningar och barn- och
mödrahälsovård. För att nå framgång behöver
också samverkan ske med andra samhällsaktörer
som har ansvar för frågan, såsom skolhälsovård
och studenthälsa. En högre grad av samverkan
kan bidra till mer verkningsfulla insatser.
Hälso- och sjukvårdens betydelse för den
jämlika hälsan
Kravet på jämlik vård och hälsa ställs tydligt redan i hälso- och sjukvårdslagens andra paragraf.
Prioriteringar ska ske utifrån de som har störst
behov av hälso- och sjukvård. Region Halland
har fastslagit att vård ska ges på ett sätt så att alla
människor upplever sig likvärdigt behandlade
och bemötta och att vården ska ges utan omotiverade skillnader (d.v.s. skillnader som inte kan
förklaras av patienters olika medicinska förutsättningar eller behov). Att utjämna skillnader
handlar alltså inte om att göra lika till alla, utan
om att faktiskt göra skillnad och att anpassa insatserna utifrån de grupper som har störst behov. Genom arbetet med sjukdomsförebyggande metoder är hälso- och sjukvården en arena
för att påverka den jämlika hälsan.
För en bibehållen hälsa hos den
halländska befolkningen
Analysens kunskapsunderlag består inte av nya
fakta. Vi vet sedan tidigare att hälsan är god men
ojämnt fördelad med socioekonomiska kopplingar mellan och inom kommuner samt till
vårdkonsumtion inom vissa sjukdomsområden.
Förutsättningar för hälsa skiljer sig mellan norra
och södra Halland, ohälsotalet som utfallsvariabel följer samma mönster. Sociostrukturella
skillnader i hälsa syns även i den självupplevda
hälsan och vi vet att dessa förklaringsfaktorer
också påverkar befolkningens behov av hälsooch sjukvård.
För en hållbar välfärd är det viktigt att kunskapen leder till åtgärder som hanterar de ojämlikheter vi ser. För att minska ojämlikhet i hälsa ser
vi följande möjligheter:
• Alla hallänningar ska ges förutsättningar till
en god hälsa. Den ojämlika hälsan är inte i
första hand ett medicinskt problem, utan en
grundläggande socioekonomisk fråga. Ansvaret för att utjämna hälsoklyftorna behöver tas på alla styrnivåer. En god och jämlik
hälsa bör också vara en utgångspunkt i arbetet på alla samhällsarenor, där hälso- och
sjukvården är en.
• Målet om en jämlik hälsa behöver integreras
i styrning, ledning och samverkan.Region
Halland har genom sina möjligheter till och
erfarenheter av samverkan över huvudmannagränser förutsättningar att formulera och
tydligt visa riktning mot en långsiktig och
socialt hållbar utveckling för att nå en jämlik
hälsa. En konsekvens av det kan vara att ansatsen om en god och jämlik hälsa tydligt
kommer till uttryck i styrdokument, avtal
och samverkansformer. Därför är det positivt och viktigt att Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 kompletteras med strategiska vägval för området social hållbarhet. För
en fortsatt positiv hälsoutveckling och en
jämlik hälsa i Halland måste också samverkan mellan hälso- och sjukvården och övriga samhällsaktörer utvecklas ytterligare.
• Det finns ett stort behov av att utveckla kunskapsstyrningen som ett sätt att främja en
jämlik hälsa. Kunskapsstyrning har visat sig
öka förutsättningarna för både en jämlik
vård och en jämlik hälsa. Gemensamma
riktlinjer och vårdprogram behöver systematiskt implementeras och följsamheten till
både nationella och regionala riktlinjer behöver bli bättre. God följsamhet till gemensamma riktlinjer minskar riskerna för omotiverade skillnader och ökar förutsättningarna
till jämlik vård och hälsa.
29
•Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver präglas av riktade insatser och tidiga insatser. En hälsofrämjande
hälso- och sjukvård har förutsättningar att
medverka till en mer jämlik hälsa. Därför
bör arbetet systematiseras och följas upp.
Det är aldrig för sent att påverka någons hälsa, men det har större effekt ju tidigare vi
börjar. Socialstyrelsen bedömer det inte vara
möjligt att ta tillvara på det sjukdomsförebyggande arbetets potential om hälso- och
sjukvårdshuvudmännen inte är beredda att
fördela ytterligare resurser till området. Ett
systematiskt sjukdomsförebyggande arbete
kräver givetvis resurser, men kan hindra att
större kostnader uppstår på längre sikt. Utöver de insatser som redan görs krävs anpassade och riktade insatser där befolkningens
behov är som störst. Invånargrupper i behov
av förstärkta (tidiga) insatser behöver identifieras och uppmärksammas. Vi behöver göra
mer skillnad för att resultaten ska bli mer lika.
• Att mäta och analysera kan ge oss kunskap om
effekter. För att kunna rikta insatser rätt och till
de som är i störst behov behövs kunskap om
effekten av de åtgärder som vidtas. Därför behöver vi utveckla uppföljningen inom detta
målområde. Vi behöver också sprida metoder
och resultat till andra aktörer i Halland – för
att nå så långt och jämlikt som möjligt.
Öka verkningsgraden i hälsooch sjukvården
Hälso- och sjukvården i Sverige finansieras till
största del gemensamt via skattesystemet och omfattar hela befolkningen. Nästan en tiondel av samhällets totala resurser viks för hälso- och sjukvården, och för Region Hallands del rör det sig om
86,6% (6 895 700 mnkr) av regionens samlade
budget om 7 960 520 mnkr. Det är därför av avgörande betydelse att dessa resurser ger goda resultat
och används där de utifrån ett invånarperspektiv
gör mest nytta. Genom en ökad verkningsgrad har
vi större förutsättningar att möta befolkningens behov av hälso- och sjukvård, både idag och imorgon, inom befintliga resurser.
Den halländska hälso- och sjukvården har generellt sett en god tillgänglighet. Flera områden
håller också en hög kvalitet jämfört med övriga
Sverige enligt de kvalitetsmätningar som genomförs81. Det står dock klart att Region Hallands
hälso- och sjukvård kan bli ännu bättre, bl.a. genom att använda befintliga resurser på ett mer
effektivt sätt, och att göra rätt från början och i
alla led för att minska kvalitetsbristkostnader.
Det kan t.ex. betyda en utveckling av produktions- och kapacitetsstyrning för att bättre kunna
koppla verksamhet och resurser mot invånarnas
behov. Det kan handla om att forma sömlösa patientprocesser där varje led har sin självklara
funktion och uppgift – även över inom- eller utomorganisatoriska gränser. Det kan även handla
om att bli ännu bättre på att systematiskt arbeta
med patientsäkerhet, både ur ett strategiskt och
operativt perspektiv. En ökad verkningsgrad inbegriper också att vi måste utveckla vår kunskapsstyrning, både på operativ och på strategisk
nivå. De insatser som patienterna erbjuds ska baseras på bästa tillgängliga kunskap.
Sammanfattningsvis handlar det om att öka verkningsgraden för att varje krona ska användas så
effektivt som möjligt och varje insats ska ge största möjliga nytta för patienterna. För att öka verkningsgraden har följande mål prioriterats.
•Andelen vårdskador ska halveras till 2018
•Följsamheten till nationella och regionala
riktlinjer ska öka
Uppföljningsresultat från senaste delårsuppföljningen pekar på att indikatorer och metoder för
att mäta måluppfyllelse behöver utvecklas för att
kunna dra säkra slutsatser om måluppfyllelse för
dessa två specifika mål. Det pågår dock en rad
Se t.ex. Socialstyrelsen (2014) Öppna jämförelser
81
30
aktiviteter som syftar till att minska andelen
vårdskador och öka följsamheten till riktlinjer.
Arbete pågår också med att utveckla uppföljning
som med större träffsäkerhet kan beskriva och
analysera måluppfyllelse inom dessa områden.
Befolkningsutveckling och potentiella
hälso- och sjukvårdsbehov – finns det
något samband?
Hallands befolkning är växande, och vi blir allt
äldre. En åldrande befolkning kommer troligtvis
kräva vårdinsatser från olika vårdgivare och
vårdnivåer82. Ett sätt att prognostisera vårdbehoven är att koppla befolkningsutvecklingen till
vårdkonsumtionen, med utgångspunkt i hur den
ser ut idag. Det innebär en mycket enkel framskrivning och som också redovisas i Behovskartläggningen 201383. På kort sikt (1-5 år) kan det
vara ett förhållandevis träffsäkert sätt att beräkna
kommande behov av hälso- och sjukvård.
På längre sikt (10-15 år) påverkas vårdbehoven
inte bara av antalet hallänningar, utan också av
utvecklingen av nya diagnostiska metoder och
behandlingsmetoder, liksom av den medicinsktekniska forskningen och nya läkemedel.
Det pågår exempelvis nano-teknologisk forskning som är på väg att utveckla möjligheter för
att påverka självläkning vad gäller förlorade
hjärnceller efter exempelvis stroke och vissa
cancerformer84. Det pågår också en snabb utveckling av automation av olika slag, som kommer att påverka hälso- och sjukvården. Exempelvis finns redan idag robotar som på några
sekunder och utifrån rätt (evidensbaserad) kunskap kan ställa diagnoser85. Detta kan än så länge
uppfattas som utopiskt, men faktum är att den
snabba utvecklingen i vår omvärld kommer att
påverka oss, och möjliggöra nya organisationsformer och ett nytt sätt att nyttja våra resurser.
Redan idag pågår organisatoriska effektiviseringar av olika slag för att öka verkningsgraden
inom den halländska hälso- och sjukvården. Det
kan vara till exempel koncentration av verksamheter eller nivåstrukturering genom förflyttning
av sluten vård (när man ligger på sjukhus) till
öppen vårdform (när man besöker en mottagning eller vårdcentral). Att vara inskriven i slutenvård så kort tid som möjligt är till gagn för
både patienter och resursanvändning.
Pågående analyser86 av vårdkonsumtion i Halland mellan 2010 och 2014 visar att slutenvård
inom t.ex. psykiatri har minskat, och öppenvårdskonsumtionen har ökat87. Inom de opererande specialiteterna ses att både öppenvårdsoch slutenvårdskonsumtionen inom vissa av de
ingående specialiteterna har minskat medan
andra har ökat. Sammantaget står det dock klart
att det på lång sikt inte finns något absolut och
linjärt samband mellan befolkningsutveckling
räknat i antal individer och hälso- och sjukvårdskonsumtion. Det är många faktorer på
flera nivåer som påverkar både sjukdomspanoramat och vårdkonsumtionen.
Levnadsvanor, utbildningsnivå och arbetsmiljö
är också faktorer som påverkar om vi blir sjuka
eller inte. En stor studie, där svenska forskare deltagit, som publicerades i Lancet Neurology sommaren 2015 visar att demenssjukdom minskar88.
Resultatet var inte förväntat, eftersom prognosen
talade för en demensexplosion. Minskningen
förklaras bl.a. av förändrade levnadsvanor, såsom
att vi äter bättre och motionerar mer, och också
Ibid. 84 http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/nanoteknik/tiosvarochfragor/
hurkannanoteknikenanvandasinommedicinen.5.303f5325112d7337692800016741.html
85
http://www.wired.co.uk/news/archive/2013-02/11/ibm-watson-medical-doctor
86
Region Halland (2015) Pågående analyser i arbetet med behovskartläggningen.
87
Ibid.
88
Yu-Tzu Wu m.fl. (20 augusti 2015) Dementia in western Europe: epidemiological evidence and
implications for policy-making. Lancet Neurology, online publ..
82
83
31
av att fler utbildar sig i högre utsträckning. Forskarna menar också att behandlingen av hjärtkärlsjukdom blivit bättre, vilket också minskar
risken för demenssjukdom. I studien konstateras
att förebyggande åtgärder har stor betydelse för
sjukdomsutveckling i samhället.
SBU har under augusti månad 2015 publicerat
en litteraturgenomgång och slår i resultatet fast
att det finns ett samband mellan vissa typer av
arbetsmiljöer och stroke samt högt blodtryck89.
Det innebär att ett förebyggande arbete vad gäller arbetsrelaterad ohälsa skulle kunna påverka
utvecklingen av vissa folksjukdomar.
Sammantaget är det alltså möjligt att påverka
framtiden och arbeta sjukdomsförebyggande för
att förhindra att sjukdom uppkommer och till
och med minska vissa sjukdomar, trots att befolkningen både växer och blir äldre.
Organisation och verksamhet
Hälso- och sjukvårdens diagnostiska metoder,
behandlingar, läkemedel och teknik utvecklas
alltså i mycket hög takt. Den höga kunskapsutvecklingstakten påverkar också specialistindelningen genom en ökad subspecialisering, som
bland annat har gjort att specialistindelningen
har fått revideras och flera subspecialiteter har
blivit huvudspecialiteter. Specialitetsindelningen är ett tydligt tecken på att det är en omöjlighet att vara duktig på allt.
De medicinska resultaten är inom varje specialitet beroende av flera faktorer såsom organisation, tillgängliga kringresurser, fortbildningsmöjligheter och, inte minst, specialistläkarens
skicklighet. För att upprätthålla en hög kvalitet
och patientsäkerhet krävs att specialisten kontinuerligt får utöva sina färdigheter. För flera sjukdomar inom respektive specialitet och subspecialitet är patienterna i Halland för få för att det ska
vara möjligt att upprätthålla och utveckla specialistkompetensen. Inom vissa av dessa sjukdomar
har man löst problemet genom samverkan med
andra sjukvårdsregioner och högspecialiserad
vård, till exempel inom vissa cancersjukdomar.
Patientvolymen spelar roll för kvaliteten på diagnostisering och behandling. Det visar inte minst
en litteraturgenomgång i ett arbetsmaterial i ”Utredningen om högspecialiserad vård”90. I fokus
är kopplingen mellan kirurgi och volym vad gäller en rad olika ingrepp. Genomgången visar att
såväl sjukhusets volym som den enskilda kirurgens volym spelar roll för resultatet.
Resonemanget kan tillämpas i vår egen region,
vilket också beskrivs i ”Tillväxt och välfärd”91. För
vissa behandlingar finns inte förutsättningar att
upprätthålla kvalitet vid flera utbudspunkter i regionen, och för andra behandlingar finns inte förutsättningar att upprätthålla kvalitet vid ens en
utbudspunkt i regionen, eftersom endast ett fåtal
har just den sjukdomen. Utan tillräckligt stort patientunderlag kommer patienter att drabbas av
fler komplikationer, sämre behandlingsresultat
och ibland till och med löpa högre risk att dö.
Konsekvensen av allt mer begränsade patientunderlag blir dessutom att det inte finns behov
av att bemanna små verksamheter med mer än
ett fåtal specialister inom respektive specialitet.
Redan idag är det så att över hälften av specialiteterna på Hallands sjukhus bemannas med
färre än sju specialistläkare och en tredjedel
med färre än fyra specialistläkare. I många fall
är de även utspridda på två eller flera utbudspunkter i Halland. Det innebär svårigheter vid
schemaläggning och ökar också sårbarheten vid
föräldraledigheter, sjukfrånvaro eller vakanser.
Medarbetarna – den viktigaste resursen
för att öka verkningsgraden
Under första fasen i åtgärdsarbetet genomför-
SBU. (2015) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU);. SBU-rapport nr 240. ISBN 978-91-85413-84-3.
90
Socialdepartementet (2014) Utredningen om högspecialiserad vård S 2014:11
91
89
32
des analyser som visade att antal anställda under perioden november 2013 – oktober 2014,
har ökat för yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det går inte att dra
någon slutsats om vårdproduktionen har ökat i
proportionerlig storlek92.
Personalomsättningen inom hälso- och sjukvården kommer att vara förhållandevis stor under
den kommande tioårsperioden. I Region Halland förväntas 32 procent av läkarna, 28 procent
av sjuksköterskorna och 48 procent av undersköterskorna att gå i pension under denna period.
Under 2014 har personalomsättningen vad gäller
sjuksköterskor ökat. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste bedömning råder nationellt
brist på grund- och specialistutbildad personal
och erfarna läkare. Den ökade specialiseringen
kan i framtiden göra rekryteringsläget svårare.
Det betyder att den strategiska kompetensförsörjningen kommer att bli allt viktigare, också
för att skapa en attraktiv arbetsplats. För hälsooch sjukvårdens del blir det därför viktigt att
systematiskt och regiongemensamt arbeta med
utbildningsuppdraget genom att upprätthålla
och utveckla en god arbets- och utbildningsmiljö, säkerställa en kvalitativ handledning och
fatta principiella beslut om finansiering och
styrning avseende utbildningsuppdraget.
Hälso- och sjukvården både konsumerar och
genererar kunskap. Därför är det av stor vikt att
den halländska hälso- och sjukvården knyter an
till forskningsmiljöer av olika slag och också
möjliggör forskning för medarbetarna som en
del i både en individuell och strukturell kunskapsutveckling.
Rätt person på rätt plats för rätt uppgift
– att fördela arbetet utifrån kompetens
Rådande sätt att organisera arbetet inom hälsooch sjukvården tenderar att begränsa tiden för
själva grunduppdraget – patientarbetet. Analyser
i åtgärdsarbetets första fas visar dock att det finns
en stor potential för en mer effektiv användning
av resurser och kompetenser93. Resultatet pekar
på att man genom att se över arbetssätt och att
flytta arbetsuppgifter kan frigöra resurser och
kompetens som kan nyttjas mer effektivt. Utifrån
dessa analyser är slutsatsen att det kan råda en
faktisk brist på personal i nuläget, med nuvarande arbetssätt och arbetsfördelning, samtidigt som
en förändrad arbetsfördelning och ett annat sätt
att organisera skulle kunna frigöra betydande tid
som kan användas i arbetet med patienter. Alla
yrkesgrupper som besvarat den enkät som analysen grundar sig på beskriver att det finns arbetsuppgifter som andra kan utföra, vilket skulle
innebära att de olika yrkesgruppernas kompetens bättre skulle tillvaratas.
Under åtgärdarbetet har det också framkommit
behov av teamarbete inom hälso-och sjukvård,
där alla kompetenser som krävs utifrån patientens behov organiseras i team. Även andra studier visar att organisering i team över yrkesgränser ger bättre kliniska resultat94.
Resultatet från analysarbetet i åtgärdsarbetets
ekonomiska beräkningar visar att läkare och
sjuksköterskor sammantaget lägger motsvarande
457 heltidstjänster på patientrelaterad administration och ytterligare 305 heltidstjänster på annan administration (verksamhetsanknuten administration, schemaadministration och övrig
administration). Patientrelaterad administration
Region Halland (2015) Delrapport Ekonomisk beräkning, bilaga till Region Halland (2015)
Slutrapport Åtgärdsarbetet Fas 1
93
Region Halland (2015) Delrapport Ekonomisk beräkning, bilaga till Region Halland (2015)
Slutrapport Åtgärdsarbetet Fas 1
94
Salas, E. & Frush, K. (2012) Improving Patient Safety Through Teamwork and Team Training,
Oxford University Press.
92
33
är en del av hälso- och sjukvårdens uppdrag och
en förutsättning för rätt vård och behandling.
Det är därför viktigt att vårdinformationsstödet
utformas så att det skapar förutsättningar för en
god vård och behandling samt en säker och effektiv informationsöverföring mellan olika aktörer. På så vis skulle den tid det tar att utföra patientrelaterad administration möjligtvis kunna
minska. Det är dock viktigt att påpeka att patientrelaterad administration är en nödvändig del av
professionernas patientrelaterade arbete.
Sjuksköterskorna beskriver att deras kompetens
bättre kan tas tillvara om arbetsuppgifter inom
städning, förrådshantering och transporter flyttas över till andra yrkesgrupper. För läkare
handlar det om att förbättra IT-stöden för att
främja en mer effektiv administration. Läkarna
är den yrkesgrupp som tydligast beskriver problem i nuvarande IT-stöd som ett hinder för effektiv resursanvändning.
Samtliga yrkesgrupper har svarat att traditioner
och vanor anses vara det största hindret för att
förändra nuvarande arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper. Läkare och sjuksköterskor svarar att det i genomsnitt skulle kunna frigöras 4
timmar respektive 6 timmar per vecka genom att
arbeta med fördelning av arbetsuppgifter mellan
yrkesgrupper och effektivisera administration
och IT-stöden. Även psykologer och medarbetare inom rehabilitering och förebyggande arbete
uppger att de kan frigöra tid. Om dessa förändringar genomförs borde det frigöra resurser som
kan användas för att öka verkningsgraden genom
att nyttjas där det reella behovet finns.
Processer och flöden
Inom hälso-och sjukvård har produktions- och
kapacitetsstyrning uppmärksammats på senare
år som ett verktyg för att använda sjukvårdens
resurser mer effektivt. Utgångspunkten i produktions- och kapacitetsstyrning är att verksamheten planeras efter patientens behov och att
man arbetar aktivt för ökad samordning och
minskad variation. Produktions- och kapacitetsstyrning kan definieras som planering, kontroll
och uppföljning av volymer, kvalitet och resursanvändning, med utgångspunkt i patientens behov. I utredningen ”En nationell samordning
för effektivare resursutnyttjande inom hälso-och
sjukvården”95 beskrivs att produktionsstyrning ”
kanske kan låta som ett industriellt tänkande
som många i vården kan vara skeptiska till. Vi
tror dock att en sådan planering är en viktig förutsättning för att vården ska kunna bli mer patientcentrerad. Det behövs i en verksamhet där
organisatoriska beroenden, flaskhalsar och annat som påverkar patientens väg genom vården
måste synliggöras och det krävs en gemensam
förståelse eller ett ”gemensamt språk” för att på
rätt sätt adressera sådana problem”96.
På Hallands sjukhus har arbetet med produktions- och kapacitetsstyrning bedrivits i varierande grad under några års tid. Under första
fasen i åtgärdsarbetet har vinster med produktions- och kapacitetsstyrning beskrivits, analyserats och beräknats. Resultatet visar att en utveckling av ett regiongemensamt sätt att styra
och kapacitetssätt produktionen skulle frigöra
resurser och öka förutsättningarna för att planera vårdprocesser utifrån patienternas behov97.
Det finns flera studier som visar att en bättre
matchning mellan produktionsbehov och tillgängliga resurser kan ge ökad produktivitet.
Svenskt Näringsliv beskriver i en studie att det
inom nuvarande kollektivavtal för läkare ges utrymme för bättre planering, men att joursystemets uppbyggnad och tillämpning med stora uttag av jourkomp i ledighet påverkar tillgängliga
Diskussions-PM från utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom
hälso- och sjukvården (S 2013:14)
96
Ibid. s. 16
97
Region Halland (2015) Delrapport Produktions- och kapacitetsstyrning samt delrapport
Ekonomisk beräkning, båda bilagor till Region Halland (2015) Slutrapport åtgärdsarbetet Fas 1
95
34
läkarresurser98. Utredningen ”En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom
hälso-och sjukvården” gör bedömningen att vinsterna med produktionsstyrning är stora, då det
ger möjlighet att bemanna efter invånarnas behov, som i sin tur skapar förutsättningar för ett
bättre flöde för patienten, en bättre arbetsmiljö
för personalen och en förbättrad produktion.
Ett viktigt utvecklingsområde är ökad samverkan med kommunerna i planering och genomförande med hjälp av den väl uppbyggda regionala stödstrukturen. Två stora samarbetsområden
utifrån de trender och prognoser som redovisats
tidigare är vården och omsorgen om de äldre
samt det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.
En av de stora lärdomarna från den implementation som skett inom Hallands sjukhus är att införandet av produktionsstyrning i hälso-och sjukvården är en kulturresa, där cheferna är en
nyckelgrupp för att lyckas. Ledarskapet behöver
präglas av en affärsmässighet, med ett samtidigt
fokus på verksamhet, ekonomi och personal. Det
innebär också fokus på styrning, som även påverkar bemanning och schemaläggning av aktiviteter.
Åtgärdsarbetet har också tydligt identifierat
vikten av att koppla produktionsstyrning till övrig styrning och ledning – på alla nivåer. För att
produktionsstyrning ska få hög verkningsgrad
krävs en tydlig koppling till behovs- och beställningsprocesserna på regional nivå. Det betyder
att beställningsprocessen måste utvecklas, så att
hänsyn tas till flera perspektiv samtidigt på ett
annat sätt än vad som tidigare varit fallet. På så
vis ökar förutsättningarna att genomgående styra resurser och verksamhet utifrån patientbehov. Detta arbete pågår inom regionen.
Arbetet med en sömlös vård för samhällets äldre
har pågått genom olika samverkansprojekt under flera år. Ett exempel är projektet Trygg hemgång, som syftade till att öka kvaliteten i utskrivning från slutenvården och uppföljning från
primärvård och kommunal hälso- och sjukvård.
Tanken var, förutom en ökad kvalitet för patienter, att återinskrivningar, dvs. patienter som åter
läggs in på sjukhus kort tid efter ett tidigare
vårdtillfälle, skulle minska. Den effekten syns
ännu inte i resultatet vilket troligtvis kan förklaras av att arbetssättet inte har fått fäste i den utsträckning som krävs.
Samverkan mellan vårdnivåer och
över huvudmannagränser
Analysen av ”Öppna jämförelser” (2014) har visat att process och resultatindikatorer talar för
ett behov att förbättra samverkan inom hela
hälso- och sjukvårdsområdet: mellan primärvård, specialiserad somatisk vård och psykiatri.
Det kan handla om att fånga samsjuklighet tidigare, utveckla omhändertagandet av multisjuka
samt förbättra uppföljningen efter vårdtillfällen.
Ett annat arbete som pågått under längre tid är
samordnad vårdplanering, där patientens fortsatta vård ska planeras gemensamt med berörda
aktörer, i de flesta fall sjukhus, vårdcentral och
den kommunala hälso- och sjukvården. Erfarenheter från detta arbete visar både svårigheterna med och vikten av att involvera samtliga
aktörer som patienten kräver insatser från. Vi är
ännu inte framme vid de sömlösa processer
över huvudmannagränser som vi eftersträvar.
Utredningen ”Trygg och effektiv utskrivning från
sluten vård”99 (SOU 2015:20) beskriver förutsättningar för en mer strukturerad utskrivningsprocess från sluten vård till öppen vård. Utredningen
lägger flera förslag som syftar till att stärka samarbete och samverkan mellan huvudmän för att patienten ska uppleva en god och kvalitativ vård och
Öberg-Lindevall, M. & Källberg, N. (2011) Mot en patient- och behovsstyrd hälso- och sjukvård – kraven
på ökad produktivitet i svensk sjukvård och tillgången på läkare. Svenskt näringsliv.
99
Statens offentliga utredningar (SOU) (2015) Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (2015:20) Betänkande av Utredningen om betalningsansvarslagen.
98
35
därigenom högre livskvalitet. SKL menar i sitt remissvar till utredningen att det är viktigt att förflytta perspektivet från organisation och tidsfrister till patient- och brukarperspektiv och
tidsvinster för patienten/brukaren. Det innebär
att samverkan och samarbete ska ta sin utgångspunkt i patientens behov och det uppdrag som
varje huvudman har i förhållande till patienten.
Utredningen bekräftar det som tidigare visat sig;
att samverkan behöver inkludera slutenvård, öppenvård, primärvård och kommun.
Förändringar i lagstiftningen utifrån denna utredning kommer att ställa betydligt högre krav
på samverkan för patienter och brukares skull.
Det innebär att alla inblandade aktörer – slutenvård, öppenvård, primärvård och kommun –
behöver rigga gemensamma processer och samarbeten som utgår ifrån människans behov. Ett
sådant samarbete förutsätter bland annat att informationssystemen fungerar och är tillförlitliga
och att information kan föras digitalt mellan
vårdnivåer och huvudmän.
God kvalitet – som ska analyseras,
vidmakthållas och utvecklas
Svensk sjukvård har god kvalitet och bra resultat i internationella jämförelser100 och den halländska hälso- och sjukvården står sig sammantaget väl i Öppna jämförelser101 som årligen
ställs samman av SKL. Uppgifter till Öppna
jämförelser hämtas bland annat från kvalitetsregister inom olika medicinska områden. Det
finns emellertid en stor skillnad i användbarheten mellan det 80-tal kvalitetsregister som Halland deltar i, främst beroende på att andelen
inrapporterade patienter varierar. Öppna jämförelser kan dock användas för att skapa sig en
bild av verksamhetens övergripande kvalitet.
Region Halland har här mycket goda resultat
inom flertalet av indikatorområden och ligger
utifrån ett sammanräknat viktat totalindex och
vid jämförelse med andra landsting och regioner bland de fyra bästa. Det totalindex som används i Öppna jämförelser innefattar indikatorer för medicinska resultat, processmått och
tillgänglighet. Om man borrar djupare i områdena i Öppna jämförelser visar det sig att Region Halland hamnar i topp vad gäller tillgänglighet till och förtroende för hälso- och sjukvården.
Vad gäller de medicinska indikatorerna är resultatet mer varierande, även om det sammantaget är ett bra resultat. Det finns dock områden
där resultatet pekar på att förbättringspotentialerna kan vara stora, såsom hjärtsjukvård, vård
vid MS, palliativ vård och intensivvård. Varje
område innehåller flera indikatorer, och dessa
kan placera sig med stor spridning från långt
över riksgenomsnittet till långt under, vilket gör
att resultaten kan vara svårtolkade. En fördjupad analys i dialog med verksamheterna krävs
för att utröna bristernas natur i de områden
som ligger lågt i Öppna jämförelser. Enligt beslut utifrån åtgärdsarbetet ska Region Halland
utveckla analyser inför varje beställning till
verksamheterna. Detta arbete har påbörjats.
Kunskapsstyrning – för kvalitet
och jämlik vård
Ett sätt att möjliggöra en kontinuerlig analys av
resultaten är att systematiskt arbeta med implementering och följsamhet till riktlinjer genom
en utvecklad kunskapsstyrning. En utvecklad
kunskapsstyrning är en av flera förutsättningar
för att vidmakthålla och utveckla kvaliteten i
vården. Nulägesbeskrivningen i åtgärdsarbetet
visar på att kunskapsstyrningen i Region Halland inte har fått önskad genomslagskraft102.
Analysen visar att organisationen för kunskapsstyrning behöver utvecklas. Analysen visar också på att arbetet med riktlinjer och uppföljning
av det arbetet kan utvecklas för att bli mer systematiskt och genomgripande. För att fortsättningsvis vidmakthålla och utveckla kvaliteten i
Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2015) Svensk sjukvård i internationell jämförelse.
Socialstyrelsen (2014) Öppna jämförelser.
102
Åtgärdarbetet Fas 1, Delrapport Kunskapsstyrning
100
101
36
vård och behandling är det viktigt att kunskapsstyrningen stärks och utvecklas.
Ett systematiskt arbete med och god följsamhet
till gemensamma riktlinjer minskar riskerna för
omotiverade skillnader och ökar förutsättningarna till jämlik vård. På samma sätt som hälsan är
ojämnt fördelad, vet vi att det finns ojämlika
skillnader i den hälso- och sjukvård som ges. Av
Cancerfondsrapporten103 framgår exempelvis att
det finns en mycket tydlig skillnad i överlevnad
beroende på socioekonomisk grupp. Socialstyrelsen har gjort analyser över behandlingsresultatet för patienter med vissa somatiska sjukdomar och samtidig psykiatrisk sjuklighet104.
Resultat visade på sämre tillgång till vissa åtgärder,
fler komplikationer och sämre behandlingsresultat för gruppen med psykiatrisk sjukdom. Behovskartläggningen 2014105 visar att nyttjandet av
vården, utifrån vissa sjukdomsgrupper, är ojämnt
fördelad beroende på församling.
Inom Region Halland har revisionsrapporter
visat att styrningen av hälso- och sjukvårdsverksamheterna inte skapar förutsättningar till
likvärdig vård och att rehabiliteringsresurserna
är ojämlikt fördelade. Översynen av nuvarande
sätt att organisera Vårdval Halland närsjukvård
visade på att ersättningssystemet bör utgöra ett
incitament för jämlik vård. Genom uppdragsbeskrivningen106 för vårdvalet för 2016 träder
ett nytt ersättningssystem i kraft som syftar till
att främja jämlik vård och behandling.
Skillnader i vård, behandling och bemötande
kan påverka skillnader i hälsa såväl som vårdens
resultat. Att uppnå en jämlik vård är därför ytterligare en av förutsättningarna för att kunna
jämna ut skillnader i hälsa, liksom att öka verkningsgraden.
Den delaktiga patienten
– en resurs för professionen
Möjlighet till delaktighet och inflytande påverkar vår hälsa. Det gäller även möjlighet till delaktighet i vår egen vård och behandling. Åtgärder vidtas nationellt för att öka patientens
delaktighet i vården. Patientlagen som trädde i
kraft den 1 januari 2015 syftar till att stärka och
tydliggöra patientens ställning samt att främja
patientens integritet, självbestämmande och
delaktighet i sin egen vård. Sverige som land står
sig i jämförelse med andra länder väl när man
tittar på kvalitetsmått, och får vid vissa jämförelser toppnoteringar. När man tittar på andra aspekter, såsom patientens delaktighet och hur väl
patienten känner sig informerad hamnar vi
längre ned och ligger på runt genomsnittet107.
Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbetet kräver hög grad av delaktighet från dem
det berör för att lyckas. För att hjälpa invånarna
att göra aktiva val för sin egen hälsa, och för att
göra patienten delaktig i sin egen vård, krävs ett
öppet och inbjudande klimat samt former av information som skapar samsyn och medverkan.
Informationen behöver vara anpassad efter invånarens förmåga och patienten behöver ses
och användas som en resurs i vården. Att se patienten som en resurs kräver en omställning,
både vad gäller synsätt och system för att stödja
patientens väg genom hälso- och sjukvård.
E-hälsa är ett strategiskt område som bl.a. kan
möjliggöra att hälso- och sjukvården i större utsträckning utgår från individens behov och önskemål genom att erbjuda personligt utformade
e-tjänster och sammanhållen information om
den vård och behandling som patienten får och
erbjuds, oavsett vårdgivare. E-tjänster bidrar till
att göra invånarna mer delaktiga, och också till
Cancerfonden (2012) Cancerfondsrapporten
Socialstyrelsen (2011) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom.
105
106
Region Halland (2015) Uppdragsbeskrivning och förfrågningsunderlag för vårdval i närsjukvård 2016
107
Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2015) Svensk sjukvård i internationell jämförelse
103
104
37
att styra vårdens resurser dit de verkligen behövs. Mer än en tredjedel av hallänningarna har
nu inloggning till e-tjänster via 1177.se, och använder tjänsterna i högre grad än tidigare108.
E-hälsa ökar också möjligheterna att ytterligare
utveckla hälso- och sjukvårdens kvalitet, och
kan öka tillförlitligheten i de underlag som
krävs för att fatta beslut om hur vårdprocesserna ska organiseras. I utredningen ”Nästa fas i
e-hälsoarbetet”109 som i skrivande stund är ute
på remiss sätts fokus på just förbättringar på
dessa områden inom e-hälsoarbetet:
1.Individen i sin roll som invånare, patient,
brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information
om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till
dokumentation från sina tidigare insatser
och behandlingar. Hen ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva etjänster för att kunna utöva delaktighet och
självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar.
2.Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång
till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög
kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig
och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser
och behandlingar.
3.Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården
och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga
verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett
aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för
verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning
ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet,
med full respekt för individens integritet.
108
109
38
För att dessa förbättringar ska få ett genomslag
behöver ändamålsenligheten och säkerheten i
informationshanteringen inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst öka. Utredningen påpekar att brister i informationshanteringen har funnits i flera år, och är något som är
gemensamt för hela riket. Det handlar till exempel om hur man dokumenterar den vård och
behandling som ges, hur informationen följer
patienten i vårdprocessen mellan olika huvudmän, hur interoperabiliteten mellan olika system ser ut. Brister i detta påverkar möjligheten
till patientens delaktighet och självbestämmande i vården, och också patientsäkerheten eftersom tillgången till korrekt information inte är
säkerställd. En god och säker vård och omsorg
förutsätter att de som är involverade i vården,
patienter och professioner, har tillgång till information. Att säkerställa att informationshanteringen fungerar blir än viktigare då patientrörligheten förväntas öka. Information måste
kunna utbytas och överföras mellan flera olika
professioner, huvudmän och aktörer. Även patienten måste kunna ta del av den egna vården
och behandlingen. Därför behöver vissa förutsättningar utvecklas, som handlar både om system, rätt information genom hälsoinformatik,
liksom synsättet på patienten som en resurs.
Detta arbete bör ske i samverkan mellan de olika arenor där patienten rör sig och utifrån patientens behov.
För en ökad verkningsgrad
i hälso- och sjukvården
Analyserna som beskrivs under målområdet pekar på flera områden där åtgärder kan vidtas och
utvecklas. Flera av dem handlar om att utveckla
och förbättra våra arbetssätt och våra metoder
att samla kunskap om vad som händer i verksamheten och vad som händer i framtiden. Analysen visar också på områden där förändringar i
sättet att organisera skulle kunna ge en positiv
effekt, till exempel att fördela arbetsuppgifter på
Region Halland (2015) Uppföljningsrapport 2
Statens offentliga utredningar (2015) Nästa fas i e-hälsoarbetet, SOU 2015:32, citat från s. 93.
ett delvis annat sätt än idag. Flera av de förändringar som skulle påverka en ökad verkningsgrad har redan beslutats om inom ramen för åtgärdsarbetet, och för vissa förändringar kommer
troligtvis lagstiftningen att ställa större krav än
idag. För att öka verkningsgraden i hälso- och
sjukvården ser vi följande möjligheter.
•Arbetet med att förverkliga den samlade
styrningen med dess ingående komponenter
kunskapsstyrning, målstyrning och produktions- och kapacitetsstyrning ger förutsättningar för en ökad verkningsgrad. Detta arbete är betydelsefullt därför att det lägger en
grund för en för en långsiktig verksamhetsstyrning utifrån invånarens behov, genom att
möjliggöra förbättrade arbetssätt på alla nivåer i hälso- och sjukvården.
•För att invånaren ska få en god livskvalitet,
hälsa och vård behöver samverkan mellan
vårdnivåer och över huvudmannagränser
stärkas och utvecklas. Strukturen för samarbete behöver riggas runt den enskilda människan och hens behov. Det förutsätter också
att system för digital informationsöverföring
fungerar så att patienten och brukaren kan få
en säker och kvalitativ vård och omsorg. Det
innebär att utvecklingen av flödesorientering
och regiongemensamma processer över organisatoriska gränser och huvudmannaskap
behöver fortsätta och stärkas. Att öka verkningsgraden innebär att invånaren ska få optimal effekt av de samlade insatser som genomförs. Det innebär att insatserna måste
vara synkroniserade och koordinerade – oavsett på vilken arena invånaren befinner sig.
•Utvecklingen på e-hälsoområdet ger oss en
stor potential att organisera vården utifrån
ett ökat patientperspektiv. E-hälsa är också
ett verktyg som kan stödja en flödes- och
processorientering i hälso- och sjukvården
och tillvarata patienten som medskapare och
resurs. Därför är det viktigt med en kraftsamling för att i Halland kunna ta tillvara
den utvecklingen som pågår.
39
Sammanfattning
Halland har en god utveckling,
men den är ojämlik
Halland har under många år haft en god utveckling, men hela Halland har inte utvecklats lika
positivt. Det finns inomregionala skillnader, till
exempel mellan och inom kommuner, mellan
stad och land, mellan kvinnor och män och
mellan personer med inrikes och utrikes bakgrund. Det visar sig bland annat i befolkningsutvecklingen, hälsan, utbildningsnivån, utanförskap och på arbetsmarknaden.
Det finns ett tydligt samband mellan befolkningens hälsotillstånd och ekonomisk tillväxt. En viktig pusselbit i detta sammanhang är utbildning
som förbättrar chanserna att få ett arbete, stärker
individen och minskar sociala skillnader.
Fokus bör därför ligga på insatser som leder till
ett mer inkluderande samhälle och minskad
ojämlikhet mellan invånarna i Halland.
Samhällsutmaningar
påverkar Halland
Demografisk utveckling, teknisk utveckling och
globalisering förändrar samhället. Att färre behöver försörja allt fler innebär att välfärden behöver organiseras och levereras på nya sätt. För
att klara av att finansera en välfärd av hög kvalitet behövs också ett högt deltagande på arbetsmarknaden. Det kräver i sin tur effektiva system
för kompetensförsörjning och innovationsutveckling. System som klarar av en ökad internationell konkurrens och en förändrad efterfrågan
på arbetskraft. Invandring och integration spelar också en nyckelroll. Vi behöver bättre ta tillvara den stora invandringen till Halland för ett
högt deltagande på arbetsmarknaden och för att
möjliggöra en god kompetensförsörjning. Avgörande för framtiden är öppenheten för förändring i offentlig sektor.
40
Samverkan och processer
för invånarens skull
Ett välfärdssamhälle existerar på grundval av
invånarens behov. Samhällets välfärdstjänster,
som till exempel innefattar utbildning, hälsooch sjukvård, social omsorg och arbetsmarknadsinsatser ska utgå från individernas behov
och behöver organiseras utifrån ett helhetsperspektiv med målsättning att ge ökade möjligheter för invånaren. Organiseringen bör utgå från
en process snarare än styckas upp utifrån organisatoriska gränser. Det som Region Halland
utför behöver hänga ihop med det som utförs av
andra aktörer.
Perspektivet behöver förflyttas från organisation
och tidsfrister till ett invånarperspektiv. Samverkan och samarbete ska därmed ha sin utgångspunkt i individens behov och det uppdrag som
varje huvudman har i förhållande till individen.
En förflyttning genom välfärdssystemet behöver
vara sömlös för att aktiviteterna tillsammans ska
få en effekt och ge varje individ ökade förutsättningar för en god hälsa och en god delaktighet
på samhällets olika arenor.
41
Produktion: Region Halland.
Foto: Patrik Leonardsson.
Vill du lyssna på rapporten i daisyformat,
eller beställa fler exemplar av trycksaken?
Kontakta Broschyrbeställningen tfn 035-13 48 00
eller beställ via www.regionhalland.se/broschyrer
Box 517, 301 80 Halmstad • regionen@regionhalland.se • www.regionhalland.se

Tillväxt och välfärd

Transcription

Similar documents

Program för Halländsk bokmässa 2015

Höstmöte 2015 - Sveriges Åkeriföretag

Se program med alla presentationer! (PDF

HALLANDSPESTEN nr 1, 2015 (PDF-dokument

Ett liv som räddas ska också levas - en uppföljningskonferens

Tragisk MC:s version

Nätverksträff för Spridning av erfaren- heter och