Lokala Strålskyddsföreskrifter - Internwebben

Transcription

Lokala Strålskyddsföreskrifter - Internwebben
Lokala strålskyddsföreskrifter för arbete med
Radioaktiva ämnen
vid Karolinska Institutet
Innehåll
INLEDNING ............................................................................................................................................. 3
1.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETE MED RADIOAKTIVA ÄMNEN .......................................... 4
LOKAL LICENS ....................................................................................................................................... 4
KATEGORIINDELNING AV PERSONAL ........................................................................................................ 5
KATEGORIINDELNING AV LOKALER .......................................................................................................... 5
PERSONDOSÖVERVAKNING .................................................................................................................... 6
GRAVID ELLER AMMANDE PERSONAL....................................................................................................... 6
STRÅLSÄKERHETSUTBILDNING................................................................................................................ 6
DOKUMENTATION................................................................................................................................... 7
2.
RIKTLINJER FÖR LABORATORIEARBETE ................................................................................ 8
EXTERN BESTRÅLNING ........................................................................................................................... 8
INTERN BESTRÅLNING ............................................................................................................................ 9
HUDKONTAMINATION.............................................................................................................................. 9
PRAKTISKA ARBETSREGLER ................................................................................................................. 10
STRÅLSKYDDSINSTRUMENT .................................................................................................................. 10
KONTAMINATIONSKONTROLL ................................................................................................................ 11
ARBETE MED RADIOAKTIVA ÄMNEN PÅ NIVÅ 1 ........................................................................................ 11
INMÄRKNING MED RADIOAKTIVT JOD ...................................................................................................... 12
3.
HANTERINGSRUTINER .............................................................................................................. 12
BESTÄLLNING OCH LEVERANS AV RADIOAKTIVA ÄMNEN .......................................................................... 12
FÖRVARING OCH UPPMÄRKNING AV RADIOAKTIVA ÄMNEN ....................................................................... 12
TRANSPORT AV RADIOAKTIVA ÄMNEN .................................................................................................... 13
AVFALLSHANTERING ............................................................................................................................ 14
ÅTGÄRDER VID MISSÖDEN .................................................................................................................... 16
DOKUMENTATION................................................................................................................................. 18
STÄDNING AV LOKALER ........................................................................................................................ 18
BILAGA 1: CHECKLISTA STRÅLSKYDDSROND .............................................................................. 19
BILAGA 2: KONTAKTUPPGIFTER ..................................................................................................... 20
Inledning
Arbete som omfattar joniserande strålning är förknippat med risker för arbetstagaren,
omgivningen och miljön. För att minimera dessa risker ska arbetet med radioaktiva
ämnen ske enligt det lokala regelverk som beskrivs i detta dokument samt enligt
fastställda rutiner på arbetsplatsen.
Karolinska Institutet har tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten för verksamhet med
joniserande strålning. I tillståndet regleras omfattningen och villkor för verksamheten.
Strålsäkerhetsarbetet vid Karolinska Institutet med ansvar, roller, uppgifter och
informationsflöde är beskriven i strålsäkerhetsorganisationen. Organisationen ska
vara känd för alla som arbetar med joniserande strålning och presenteras i samband
med den obligatoriska strålskyddsutbildningen. Det operativa strålsäkerhetsarbetet
sköts av VO Sjukhusfysik enligt avtal mellan KI och KS. Det är också VO
Sjukhusfysik som svarar för strålskyddsutbildningen av KI:s personal.
Utbildningstillfällen, strålsäkerhetsorganisation och annan information som berör
strålsäkerhetsarbetet återfinns på internwebben.ki.se.
De lokala strålskyddsföreskrifterna är indelade i kapitel för ökad tydlighet. Första
kapitlet omfattar villkor som ska vara uppfyllda innan man påbörjar arbete med öppna
strålkällor. I andra kapitlet beskrivs riktlinjer som är centrala för ett säkert
laboratoriearbete med joniserande strålning. I det tredje kapitlet återfinns praktisk
information från beställning av radioaktiva ämnen till avfallshantering och städning av
laborationslokalen.
Tillsammans med utbildning i strålskydd, skriftliga rutiner och
strålsäkerhetsorganisationen bildar de lokala strålskyddsföreskrifterna en enhet för
säker och trygg arbetsmiljö.
Har du frågor eller funderingar som rör strålsäkerhet är du välkommen att höra av dig
till din strålsäkerhetssamordnare, laboratoriesäkerhetssamordnare eller
strålskyddsexpert. Kontaktuppgifter återfinns i bilaga 2.
1. Förutsättningar för arbete med
radioaktiva ämnen
I följande kapitel beskrivs vad som krävs innan man påbörjar laboratoriearbete
med öppna strålkällor.
Lokal licens
Arbete med radioaktiva ämnen inom Karolinska Institutet får endast bedrivas vid
de laboratorier som erhållit en lokal licens. Syftet med licens är att se till att
arbete med öppna strålkällor omfattas av Karolinska Institutets samlingstillstånd
från SSM och att verksamheten bedrivs på ett säkert och hållbart sätt. Den lokala
licensen utfärdas av VO Sjukhusfysik och godkänns av KI:s strålskyddsexpert.
Här regleras vilka radioaktiva ämnen och aktivitetsmängder laboratoriet får
inneha, köpa och arbeta med, nivåindelning av laboratorier samt
kategoriindelning av arbetsställen och personal.
Laboratorier delas in i fyra nivåer (nivå 1-4) beroende på arbetets art och
omfattning. Nivå 1 innebär omfattande arbete och nivå 4 avser ett vilande labb.
Nivåindelningen är en riskbedömning som utförs av VO Sjukhusfysik och
beslutas i samband med utfärdande av lokal licens.
Vilande licens (nivå 4) kan beviljas vid uppehåll av max 1 år i verksamheten med
radioaktiva ämnen. Licensen kan senare återaktiveras om arbetet återupptas.
Vid längre uppehåll (> 1 år) ska licensen avslutas och lokalerna friklassas.
Alla förändringar beträffande radioaktiva ämnen, aktivitetsmängder, lokaler och
rutiner samt andra omständigheter som kan påverka strålskyddsförhållandena
ska snarast anmälas till VO Sjukhusfysik.
Årligen genomför VO sjukhusfysik strålsäkerhetsronder på laboratorier med lokal
licens. Vid ronden går sjukhusfysik tillsammans med en representant för
laboratoriet igenom strålsäkerheten enligt en checklista, se Bilaga 1. Efter ronden
sammanställer VO Sjukhusfysik en rapport över strålsäkerheten på laboratoriet
med en åtgärdsplan för eventuella brister i strålsäkerheten.
Verksamhetsansvarig
Varje institution eller laboratorium skall ha en verksamhetsansvarig
person (vanligtvis prefekt) som skall förvissa sig om att licenskraven uppfylls med
avseende på att:
• inga radionuklider används utöver de som är beviljade i den lokala licensen
• aldrig hantera/förvara mer än maximalt tillåten aktivitetsmängd
• register förs över inköpta radionuklider
• arbete bedrivs i lokaler godkända av avdelningen för nuklearmedicin
• all personal har adekvat strålskyddsutbildning
• all personal har tillgång till lämplig strålskyddsutrustning
• persondos-, kontaminerings- och ventilationsmätningar utförs enligt anvisningar
• avfall omhändertages enligt instruktion
• tillbud och missöden omedelbart rapporteras
• utse strålsäkerhetsombud/kontaktperson i samarbete med sektionen för
nuklearmedicin
Strålsäkerhetsombud
Varje laboratorium skall ha ett, av den verksamhetsansvariga utsett,
strålsäkerhetsombud/kontaktperson med följande uppgifter:
• Ge lokala instruktioner för arbete med radionuklider såsom inköps- ,förvarings- och
avfallsrutiner samt var och hur arbetet skall bedrivas m m
• Ge lokala städinstruktioner till städledare och städpersonal
• Övervaka strålskyddshygienen
• Övervaka inköp av radionuklider och tillse att dessa journalförs för att säkerställa att
maximalt innehav aldrig överskrids
• Vid behov uppdatera kvalitetshandboken/strålskyddspärmen
• Se till att all personal tar del av de lokala strålskyddsföreskrifterna inklusive kvittens
i kvalitetshandboken
• Hantera persondosimetrar och personrapporter i de fall detta är aktuellt
• Vara kontaktperson gentemot avdelning för nuklearmedicin
Kategoriindelning av personal
Personal indelas i kategorier efter arbetets art. Personal kan tillhöra kategori A,
kategori B eller vara icke kategoriindelad.
Kategori A
För personal tillhörande kategori A gäller att den effektiva stråldosen riskerar att
överstiga 6 mSv/år. Dessa arbetstagare åläggs:
 att bära persondosmätare med en mätperiod på 4 veckor
 att genomgå periodisk läkarundersökning vart tredje år
 att avge hälsodeklaration mellanliggande år
Kategori B
För personal tillhörande kategori B gäller att den effektiva stråldosen kan
överstiga 1 mSv/år men understiger 6 mSv/år. Dosuppskattningar och
kontrollrutiner skall visa att placeringen i kategori B är korrekt.
Kravet på kategoriindelning undantas då risken är försumbar att den effektiva
stråldosen kan överstiga 1 mSv/år.
Kategoriindelning av lokaler
Utifrån arbetets art och i omfattning kan lokaler kategoriindelas som kontrollerade
eller skyddade områden. Detta ska tydligt framgå genom skyltning av lokalerna.
Gällande lokala strålskyddsföreskrifter skall vara tillgängliga oberoende av
kategoriindelning.
För kontrollerat område gäller:
 att området är avgränsat och att tillträde begränsas till behöriga personer
 att betydande risk för kontamination föreligger
 att lokala regler i laboratoriet ska vara skriftliga
 att loggbok måste föras över allt arbete enligt
 radionuklid och aktivitet
 datum för arbetet
 vem eller vilka som utfört arbetet
 oplanerade händelser av betydelse ur strålskyddssynpunkt
 resultat vid kontaminationsmätningar och uppgifter om eventuell
dekontamination
För skyddat område gäller att lokala regler kan meddelas muntligt.
Persondosövervakning
Obligatorisk persondosövervakning gäller endast personal som tillhör kategori A.
Tillfällig stråldosmätning med TLD/OSL eller direktavläsande instrument kan utföras
på övrig personal för att säkerställa korrekt kategoriindelning eller som underlag för
utredningar inom strålsäkerhet.
Gravid eller ammande personal
Gravid personal har rätt att avstå arbete med joniserande strålning under
graviditeten. Om personen väljer att fortsätta arbetet med joniserande strålning under
sin graviditet skall en utredning genomföras av VO Sjukhusfysik. Utredningen utförs
för att säkerställa att dosen till fostret inte överstiger 1 mSv under resterande
graviditet. Då det i vissa verksamheter kan finnas en risk för internkontamination bör
även ammande personal kontakta VO Sjukhusfysik för rådgivning och bedömning.
Strålsäkerhetsutbildning
Innan självständigt arbete påbörjas ska personal som arbetar med öppna
strålkällor vid Karolinska Institutet:
 ha läst igenom Lokala strålskyddsföreskrifter (denna skrift)
 ha deltagit i grundkurs i strålsäkerhet
 ha informerats om lokala regler och arbetsrutiner på den specifika
arbetsplatsen
Grundläggande strålsäkerhetsutbildning ges regelbundet av VO Sjukhusfysik och
ger nödvändiga kunskaper i strålskydd och laboratoriearbete med öppna
strålkällor. Genomförd utbildning ska dokumenteras av lokalt
strålsäkerhetsombud eller forskargruppschef samt signeras av arbetstagaren.
Information om lokala regler och arbetsrutiner för ett strålsäkert arbete ges av det
lokala strålsäkerhetsombudet på arbetsplatsen.
Dokumentation
Varje laboratorium skall ha en egen kvalitetshandbok/strålskyddspärm. I denna
förvaras den lokala licensen, Lokala strålskyddsföreskrifter, instruktioner och
loggböcker. Kvalitetshandboken kan vara elektronisk.
2. Riktlinjer för laboratoriearbete
Kapitlet omfattar generella strålskyddsprinciper och praktiska arbetsregler för en
säker hantering av öppna strålkällor i laboratoriemiljö.
Extern bestrålning
Hur stor stråldosen blir vid extern bestrålning beror på flera faktorer:
 Strålslag och aktivitet
 Tid spenderad i strålfältet
 Avstånd till strålkällan
 Strålskärmning
Strålslag och aktivitet
Olika radioaktiva ämnen sänder ut olika typer av strålning (strålslag) med olika
räckvidd och genomträngningsförmåga. Alfa-, beta- och gammastrålning är de
vanligaste strålslagen.
Strålningens intensitet, och därmed även stråldosen, är beroende av
aktivitetsmängden.
Behovet av strålskyddsåtgärder beror därför på vilka radioaktiva ämnen och
aktivitetsmängder laboratoriet arbetar med.
Tid
Stråldosen vid extern bestrålningen är direkt proportionell mot den tid man vistas i
strålfältet. En fördubbling av exponeringstiden innebär alltså en fördubblad stråldos.
Tänk på att:
 arbeta snabbt och metodiskt
 träna på nya och svåra moment med icke radioaktivt material.
Avstånd
Inversa kvadratlagen innebär att strålningens intensitet, och därmed även stråldosen,
avtar omvänt proportionellt mot kvadraten på avståndet. Om avståndet till strålkällan
fördubblas så minskar alltså stråldosen till en fjärdedel; om avståndet tredubblas så
minskar stråldosen till en niondedel osv.
Tänk på att:
 arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan
 använd tång, pincett eller annat avståndsverktyg vid hantering av radioaktiva
ämnen utan blyskydd. Undvik att, med fingrar eller andra delar av kroppen,
beröra behållare innehållande radioaktivt material.
Strålskärmning
Strålningens intensitet, och därmed även stråldosen, kan reduceras genom att
använda strålskärmning. Vid dimensionering av strålskärmning beror valet av
material på strålslaget och tjockleken av materialet på strålningens energi. Kontakta
VO Sjukhusfysik för rådgivning vid dimensionering av strålskärmning.
Tänk på att:
 om möjligt arbeta bakom strålskärm
 alltid förvara radioaktiva preparat bakom strålskärm.
Intern bestrålning
Spill eller extern kontamination kan lätt leda till intern bestrålning genom att det
radioaktiva ämnet kommer in i kroppen via munnen, huden eller andningsvägarna.
Hur stor stråldosen blir vid intern bestrålning beror på flera faktorer:
 Strålslag och aktivitet
 Radionuklidens kemiska form och dess metabolism i kroppen
 Effektiv halveringstid
Strålslag och aktivitet
Den korta räckvidden hos α- och β-strålare gör att den externa bestrålningen i
allmänhet är lätt att avskärma. Däremot medför den korta räckvidden att om dessa
ämnen kommer in i kroppen så kan strålningen absorberas lokalt inuti kroppen vilket i
sin tur bidrar till att stråldosen kan bli hög.
Precis som för extern bestrålning gäller det även att strålningens intensitet, och
därmed även stråldosen, är beroende av aktivitetsmängden.
Radioaktiv ämnens kemiska form och deras metabolism i kroppen
Den kemiska förening som det radioaktiva ämnet ingår i är helt avgörande för dess
distribution och utsöndring i kroppen. Detta är, tillsammans med de fysikaliska
strålningsegenskaperna, avgörande för den specifika stråldosen till enskilda organ
samt stråldosen till hela kroppen.
Effektiv halveringstid
Den effektiva halveringstiden beräknas utifrån den fysikaliska och den biologiska
halveringstiden. Den påverkar vilken den resulterande stråldosen blir på grund av att
den tar med i beräkningen hur länge strålningen finns kvar inuti kroppen.
Tänk på att:
 rökning och snusning samt förvaring och förtäring av mat och dryck är
förbjudet inom de laboratorier där radioaktiva ämnen förvaras eller används
 använda absorberande papper med plastad undersida som underlag på
arbetsbänkar
 alla flyktiga ämnen ska hanteras i dragskåp
 använda skyddskläder och skyddshandskar samt, vid stänkrisk, även ögonoch hårskydd
 kontrollera arbetsytor, utrustning, skyddskläder samt händer med lämpligt
strålskyddsinstrument efter avslutat arbete.
Hudkontamination
Spill av koncentrerade radioaktiva lösningar på huden kan ge upphov till lokalt höga
stråldoser. Detta gäller särskilt α- och β–strålare, vilka har kort räckvidd.
Tänk på att:
 alltid använda handskar samt att regelbundet byta dessa
 utföra kontaminationskontroller
 läsa instruktionerna under avsnittet Åtgärder vid missöden vid misstanke om
hudkontamination.
Praktiska arbetsregler
För varje individs säkerhet är det viktigt att nedanstående arbetsregler efterföljs. Vid
arbete med radioaktiva ämnen finns alltid en risk för person- och
laboratoriekontamination vilket kan leda till extern och intern bestrålning. En
kontamination kan även leda till missvisande mätvärden och forskningsresultat.
Dessa risker kan minimeras genom att följa nedanstående arbetsregler.
Följande regler är generella. För varje laboratorium ska det, i kvalitetshandboken,
finnas särskilda regler som är specifika för utrymmet och typen av arbete.
1. Använd skyddsrock och skyddshandskar. Vid risk för stänk använd även
hår- och ögonskydd. Byt skyddskläder ofta. Tvätta alltid händerna efter
avslutat arbete.
2. Behandla använda skyddshandskar som radioaktivt avfall.
3. Kontrollera regelbundet händer, arbetsytor, verktyg och skyddskläder med
strålskyddsinstrument eller med strykprovskontroll.
4. Täck arbetsytor med absorberande papper med plastad undersida. Byt
dessa regelbundet.
5. Samtliga behållare innehållande radioaktiva ämnen skall vara märkta med
varningssymbol för joniserande strålning, radionuklid, aktivitet och
tidpunkt.
6. Det är förbjudet att äta, dricka, förvara mat, röka, snusa eller applicera
smink i ett laboratorium där öppna strålkällor hanteras.
7. Arbeta snabbt och metodiskt samt undvik spill. Träna nya och svåra
moment med icke radioaktiva lösningar.
8. Arbeta i dragskåp eller på dragbänk vid risk för luftburen aktivitet (t.ex.
gas, ånga, stänk eller torra radioaktiva ämnen).
9. Hantera avfallet så snabbt som möjligt efter avslutat arbete. Laboratoriet
ska lämnas rent, snyggt och prydligt.
Följande punkter gäller ej för arbete med 3H och 14C.
10. Arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan. Undvik att ta direkt i
flaskor, sprutor etc. som innehåller aktivitet. Använd istället distansverktyg
såsom tänger eller pincetter.
11. Vid arbete med -strålare bör arbetet, om möjligt, ske bakom strålskärm
av plexiglas. Vid arbete med -strålare bör arbetet ske bakom bly eller
blyglas.
12. Använd sprutskydd vid injektioner med radioaktiva ämnen.
13. Förvara radioaktiva material bakom strålskärm.
14. Vid forcerad filtrering skall övertryck ej användas. Detta för att minska
risken för kontamination.
Strålskyddsinstrument
Varje laboratorium bör ha ett lämpligt strålskyddsinstrument anpassat för de
radioaktiva ämnen som används. Strålskyddsinstrumentet kan ersättas eller
kompletteras med en metod för strykprover. Strålskyddsinstrumentet ska kontrolleras
regelbundet med avseende på yttre skador, batterinivå och respons på strålkälla.
Kontaminationskontroll
Kontaminationskontroll med strålskyddsinstrument (gäller inte 3H)
Efter avslutat arbete skall arbetsytor, arbetskläder och händer kontrolleras med
lämpligt strålskyddsinstrument. Rapportera till VO Sjukhusfysik om den konstaterade
kontaminationen kvarstår efter sanering (se avsnittet Åtgärder vid missöden).
Dokumentera resultaten och om kontamination föreligger – notera saneringsåtgärd.
Kontaminationskontroll med strykprov (gäller 3H)
Kontroll av 3H utförs alltid genom strykprov, minst varje kvartal, enligt instruktion i
kvalitetshandboken. Även andra betastrålande radioaktiva ämnen med låg energi
kan med fördel kontrolleras med strykprov (exempelvis 14C, 33P och 35S). Resultaten
ska protokollföras och rapportering till VO Sjukhusfysik ska ske om kontamination
kvarstår efter saneringsåtgärd (se avsnittet Åtgärder vid missöden).
De laboratorier som inte har tillgång till eget strålskyddsinstrument ska utföra
strykprov även vid arbete med andra radioaktiva ämnen än 3H.
Arbete med radioaktiva ämnen på Nivå 1
Särskilda ventilationskrav gäller exempelvis vid:
 inmärkning med radioaktivt jod
 arbete med PET-nuklider (F-18, C-11, O-15)
 annat arbete där risk för luftburna radioaktiva ämnen förekommer
Laboratoriet skall vara utrustat med dragskåp, handskbox eller annan likvärdig
teknisk anordning som effektivt kan ta hand om luftburna radioaktiva ämnen.
Ventilationen av dragskåp och handskbox ska vara utformad så att luftburna
radioaktiva ämnen inte kan spridas till andra lokaler. Dragskåpets eller handskboxens
funktion skall kontrolleras före varje arbetspass.
Ventilationskontroll
 Kontrollera funktionen av dragskåp, handskbox eller dragbänk innan
arbetspasset påbörjas.
 I laboratorier med undertryck ska tryckförhållandena kontrolleras (och
dokumenteras) minst en gång per halvår.
Inmärkning med radioaktivt jod
Observera att vid laboratorier där märkning med radioaktivt jod utförs skall
genomförd kontaminationskontroll noteras även då kontamination inte föreligger.
Använd alltid persondosimeter, handskar och laboratorierock vid märkning med
radioaktivt jod. Handskar och rock ska avlägsnas när laboratoriet lämnas.
Dokumentera arbetet i en loggbok som förvaras i laboratoriet. Notera följande:
 Nuklid och aktivitet
 Datum
 Vem som utfört arbetet
 Resultat av kontaminationsmätningar
 Oplanerade händelser av betydelse ut strålskyddssynpunkt
3. Hanteringsrutiner
Kapitlet omfattar hantering av praktisk natur som beställning av isotoper, leverans,
förvaring, transport, avfallshantering, missöden, dokumentation och avslutningsvis
städrutiner.
Beställning och leverans av radioaktiva ämnen



För att beställa radioaktiva ämnen krävs en giltig lokal licens. Beställning
kan då göras direkt från leverantören.
Alla inköp skall övervakas och samordnas av laboratoriets
strålsäkerhetsombud för att säkerställa att det tillåtna innehavet enligt den
lokala licensen ej överskrids.
Det skall finnas rutiner för mottagande vid leverans av radioaktiva ämnen.
Inköpta radioaktiva ämnen journalförs med angivande av radionuklid, aktivitet
och referensdatum (dokumentation kan t ex innebära att följesedlar arkiveras).
Ansvaret för att detta utförs vilar på strålsäkerhetsombudet.
Förvaring och uppmärkning av radioaktiva ämnen



Radioaktiva ämnen skall förvaras inlåsta och på ett, ur
brandskyddssynpunkt, betryggande sätt.
Radioaktiva material skall vara märkta med varningssymbol för
joniserande strålning samt uppgift om radionuklid, aktivitetsmängd och
tidpunkt för angiven aktivitet.
Förvaringsplatser skall vara utmärkta med varningsskyltarna
Förvaringsplats för radioaktivt material respektive Förvaringsplats för
radioaktivt avfall samt kontaktuppgifter till strålsäkerhetsombudet.
Lagstadgade skyltar, enligt nedan, kan beställas från VO Sjukhusfysik.
Transport av radioaktiva ämnen
Interna transporter
Med interna transporter avses transporter inom KI/KS områden på respektive
campus (Huddinge och Solna).
 Interna transporter får ej ske på allmän väg.
 Radioaktiva material skall vara märkta med varningssymbol för joniserande
strålning samt uppgift om radionuklid, aktivitet och tidpunkt för angiven
aktivitet.
 Radioaktiva ämnen får under inga omständigheter lämnas obevakade under
den interna transporten.
 Alla förpackningar skall vara väl förseglade och korrekt strålskärmade för att
undvika kontamination och onödig bestrålning av personal och allmänheten.
 Vid missöde under transport skall VO Sjukhusfysik omedelbart kontaktas samt
platsen för missödet bevakas för att förhindra spridning av radioaktiva
material.
Externa transporter
Externa transporter på allmän väg får endast ske med auktoriserad
transportfirma. Extern transport av radioaktiva ämnen regleras i Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps föreskrift om transport av farligt gods (ADR).
Avfallshantering
Radioaktivt avfall ska hanteras separat och får ej slängas med vanliga sopor.
Allt radioaktivt avfall (fast och flytande) som går ut från verksamheten ska
dokumenteras. I de avfallsrum som finns på sjukhusområdena i Solna och Huddinge
sker dokumentationen i ett webbaserat program, Radwaste. Krav kopplade till
hantering av radioaktivt avfall finns i SSMFS 2010:2.
Radioaktivt avfall som lämnas i avfallsrum
Solna
Övrigt flytande och fast radioaktivt avfall skall placeras i
särskild riskavfallsbehållare i plast som finns att hämta
på KICK eller kan beställas via miljöansvarig?.
Behållaren märks med den ifyllda etiketten Radioaktivt
avfall (se bild till höger). Ragnsells specialavfall
tillhandahåller etiketter.
Kontakta Erik Gustafsson Telefon: 0709-27 25 39
E-post: erik.gustafsson2@ragnsells.se
Avfallet placeras sedan i avfallsrum på institutionen och dokumenteras i
loggboken för avfall, se VI.7.
Huddinge
Övrigt flytande och fast radioaktivt avfall skall
placeras i särskild grön riskavfallsbehållare
(50 l). Avfallsbehållarna beställs från
MediCarrier (beställningsnummer 63930).
Behållaren märks med den ifyllda etiketten
Radioaktivt avfall (se bild till höger).
Etiketterna beställs från Vo Sjukhusfysik.
Uppskattning av aktivitet i avfall
För att uppskatta mängden aktivitet i ett avfallskolli använder man sig av den ursprungliga
aktiviteten i stamlösningen. Gör sedan en uppskattning av nedan angivna aktivitetsmängder:
 den mängd som ev. försvinner som flytande avfall
 den mängd som ev. försvinner som scintillationslösning
 den mängd som ev. finns kvar i stamlösningen
 den mängd som ev. försvinner som biologiskt avfall
Dessa aktivitetsmängder subtraheras från den ursprungliga aktivitetsmängden.
Flera stamlösningar kan placeras i samma avfallskolli genom att summera deras
aktivitetsmängder. Överskatta hellre aktivitetsmängden än att underskatta den.
Avklingat avfall
Solna
Stamlösningar och avfall som sparas i avfallsrummen i riskavfallsbehållare får klinga
av tills aktiviteten är lägre än gränsvärdena i Tabell 1. Dosraten på förpackningen ska
vara lägre än 5 µSv/h innan avfallet får skickas till förbränning. Hämtning av avfall
beställs från Ragnsells.
Huddinge
Stamlösningar och avfall som sparas i avfallsrummen i riskavfallsbehållare får klinga
av tills aktiviteten är lägre än gränsvärdena i Tabell 1. Dosraten på förpackningen ska
vara lägre än 5 µSv/h innan avfallet får skickas till förbränning. Hämtning från
avfallsrum F2-3505 sker av Stena Recycling efter beställning från Vo Sjukhusfysik.
Tabell 1 Aktivitetsgränser för utsläpp i avlopp och avfall till förbränning (enligt SSMFS 2012:51)
Isotop
14
C
45
Ca
51
Cr
3
H
123
I
125
I
131
I
111
In
32
P
33
P
86
Rb
35
S
75
Se
Gränsvärde (MBq)
10
10
10
1000
10
1
1
1
0,1
100
0,1
100
1
Gränsvärde (mCi)
0,3
0,3
0,3
30
0,3
0,03
0,03
0,03
0,003
3
0,003
3
0,03
Halveringstid
5730 y
163 d
27,7 d
12,3 y
13 h
59,9 d
8d
2,83 d
14,3 d
25,6 d
18,6 d
87,5 d
119,8 d
Avfallsrum
Solna
Varje institution har minst ett avfallsrum för radioaktiva ämnen. Rummet är märkt
med skylt förvaringsplats för radioaktivt avfall. Varje avfallsrum har en ansvarig
person som ser till att det alltid finns en aktuell förteckning över avfallet i rummet. I
förteckningen ska det framgå radionuklid, uppskattad aktivitet, datum, kolli ID, dosrat
samt datum för avyttring. Det ska även finnas en förteckning över det avfall som har
skickats till förbränning. Samtliga avfallskollin ska vara märka enligt VI.5. Data ska på
begäran skickas till Vo Sjukhusfysik.
Huddinge
I Huddinge finns ett avfallsrum i F2-3505 och ett i Novumhuset. Rummen är märkta
med skylten Förvaringsplats för radioaktivt avfall. Varje avfallsrum har en ansvarig
person som ser till att det alltid finns en aktuell förteckning över avfallet i rummet. I
förteckningen ska det framgå radionuklid, uppskattad aktivitet, datum, kolli ID, dosrat
samt datum för avyttring. Förteckningen ska sparas i fem år. Samtliga avfallskollin
ska vara märka enligt VI.5.
Plast- och blyburkar
Tomma plastburkar, som har innehållit radioaktiva ämnen, får aldrig slängas som
vanligt avfall utan att först avlägsna etiketter och tejp som felaktigt anger att
innehållet är radioaktivt. Tomma blyburkar ska behandlas på samma sätt som
plastburkar. Placeras i avfallsrum i väntan på kassering.
Flytande avfall
Använd endast ett avlopp inom varje laboratorium för att spola ut
flytande radioaktivt avfall. Märk detta avlopp med skylten
Utsläppsplats för flytande radioaktivt avfall (se bild till höger) samt
en instruktion som talar om vilka radionuklider och
aktivitetsmängder som får släppas ut per tillfälle.
Aktivitetsgränserna för utsläpp i avlopp finns angivna i Tabell 1.
Varje utsläpp ska dokumenteras och dokumentationen ska sparas i
fem år.
Efter utsläpp skall rikligt med vatten spolas i avloppet för att undvika
att radioaktivitet stannar i närliggande rör (t.ex. vattenlås).
Scintillationslösningar
Radioaktiva scintillationslösningar placeras i grön riskavfallsbehållare tillsammans
med övrigt flytande och fast radioaktivt avfall. Riskavfallsbehållaren ska sedan
märkas så att det framgår att den även innehåller scintillationslösningar.
Stamlösningar
Rester av radioaktiva stamlösningar placeras i institutionens eget avfallsrum.
Förpackningarna ska vara väl strålskärmade, förseglade och märkta med etiketten
Radioaktivt avfall, korrekt ifylld. Lösningarna registreras in i loggboken för avfall, se
VI.7(Avfallsrum).
Slutna strålkällor
Standardpreparat eller andra slutna strålkällor som ska kasseras får ej placeras i
avfallsförråd. Kontakta Vo Sjukhusfysik för omhändertagande.
Observera att vissa instrument, t.ex. automatiska vätskescintillationsräknare (βräknare) kan ha ett radioaktivt ämne inbyggt för extern standardisering. Vid kassering
av ett sådant instrument måste strålkällan först avlägsnas. Kontakta Vo Sjukhusfysik
för omhändertagande.
Biologiskt avfall
Radioaktiva djurkroppar och uttagna organ skall alltid förvaras i frysbox med en skylt
som anger det aktuella innehållet. Materialet ska vara inslaget i plastpåsar märkta
med etiketten Radioaktivt avfall, korrekt ifylld. Materialet kan i de flesta fall hanteras
som biologiskt avfall efter avklingning (kontakta Vo Sjukhusfysik för bedömning).
Åtgärder vid missöden
Strålningsrelaterad avvikelse
En strålningsrelaterad avvikelse definieras som en oavsiktlig bestrålning av
människa, djur eller miljö. Definitionen kan även inkludera fall då man upptäckt en
brist utan att en händelse har inträffat. När en strålningsrelaterad avvikelse inträffar
ska denna rapporteras enligt institutionens interna rutiner för avvikelsehanering samt
sidorapporteras till VO Sjukhusfysik och KI:s strålskyddsexpert.
Personkontamination
Vid personkontamination:
1. alla nedstänkta kläder tas av så snabbt som möjligt, glöm inte att skorna kan
vara kontaminerade
2. resterande kläder och hud kontrolleras med strålskyddsinstrument
3. kontaminerade kläder placeras i en väl försluten plastpåse som lämnas för
avklingning på strålskyddad plats
4. kontaminerad hud tvättas med mild tvål och ljummet vatten utan att skrubba
Tänk på att aldrig använda lösningsmedel eller tvättsprit, som nedsätter hudens egen
skyddande funktion. Tvätta tills ytterligare tvättning visar sig resultatlös vid kontroll
med strålskyddsinstrument.
Om kontamination fortfarande kvarstår:
 kontakta VO Sjukhusfysik
 händelsen kartläggs och erhållen stråldos beräknas
 vid behov kontaktas företagshälsovården och läkarundersökning utförs
 om Strålsäkerhetsmyndighetens årsdosgräns överskrids får vederbörande inte
fortsätta arbeta med radioaktiva ämnen innevarande år
 lokal avvikelserapportering genomförs
 rutiner och metoder ses över för att minimera risken för att missödet upprepas
Spill utan personkontamination
1. Sug upp spill med absorberande material. Gnugga inte eftersom man då lätt
kontaminerar ett större område. Rengör utifrån och mot mitten av området för
att hindra spridning. Rengör ytan med tvål och vatten, sug upp all vätska med
absorberande material. Dekontaminationsvätska såsom Count-Off kan
användas.
2. Mät med strålskyddsinstrument för att säkerställa att rengöringen ger resultat
och samt att kontaminationen inte är spridd till ett större område.
3. Tvätta tills detta är resultatlöst enligt strålskyddsinstrument. Täck ytan med
plastat papper om kontamination kvarstår. Mät med strålskyddsinstrument
och notera resultatet på det plastade papprets ovansida och i laboratoriets
journal. Skriv datum, kontaminerad radionuklid, signatur och telefonnummer
på det plastade pappret.
4. Tänk på att allt material som använts vid rengöring kan vara kontaminerat.
Hantera som radioaktivt avfall.
Om kontamination fortfarande kvarstår:
 täck den kontaminerade ytan med plastat papper
 mät med strålskyddsinstrument och notera resultatet på skyddspapperet och i
strålsäkerhetspärmen
 markera området med varningstejp och skriv radionuklidens namn, mätvärde
efter sanering samt ditt namn och telefonnummer
 rapportera om kontaminationen till berörd personal


kontrollera all personal som deltagit i olyckshändelsen med
strålskyddsinstrument
rapportera till VO Sjukhusfysik om kontamination efter sanering fortfarande är
betydande (> 5ggr över bakgrundsnivå)
Dokumentation
På varje enskilt laboratorium skall följande uppgifter dokumenteras, signeras och
hållas lätt tillgängliga för berörd personal:






mottagna och förvarade radioaktiva ämnen med aktiviteten angiven
(dokumentationen kan innebära att spara signerade följesedlar)
resultat av ventilationskontroller
resultat av kontaminationskontroller
resultat av persondosmätningar och bedömning av interna doser
innehav av slutna strålkällor
samtliga strålningsrelaterade avvikelser
Städning av lokaler






städpersonal skall använda skyddshandskar
städning av dragskåp där märkning med radioaktiva isotoper skett utförs av
laboratoriepersonal
vid eventuell kontamination skall området markeras och städpersonal
informeras om, när och hur städning kan ske
städpersonal ska informeras om var de får städa och var radioaktiva ämnen
och avfall finns placerade i laboratoriet.
radioaktivt avfall töms av laboratoriepersonal
arbetsbänkar städas av laboratoriepersonal
Bilaga 1: Checklista strålskyddsrond
Godkänt Kontrollpunkt
Utbildning
 Har samtlig personal genomgått strålskyddsutbildning (upprepas
minst var 5:e år)?
 Har samtlig personal läst och signerat de lokala
strålskyddsföreskrifterna?
 Finns den senaste versionen av de lokala strålskyddsföreskrifterna
tillgänglig för all personal?
Persondosimetri
 Används persondosimeter i de fall där detta krävs?
 Är kundnumret hos LANDAUER rapporterat till VO Sjukhusfysik?
Radionuklider
 De mängder och isotoper som finns i licensen överskrids ej
 Journalförs samtliga leveranser?
Kontamination
 Utförs kontaminationstester regelbundet?
 Journalförs dessa?
 Finns fungerande strålskyddsinstrument som är anpassat till de
isotoper som används?
 Är ev tillbud utredda och rapporterade till VO Sjukhusfysik?
Skyltar
 Är laboratorier märkta med ”skyddat/kontrollerat område”?
 Är platsen för avfall märkt med ”förvaringsplats för radioaktivt avfall”?
 Är förvaringsplatsen märkt med ”förvaringsplats för radioaktiva
ämnen”?
 Är utsläppsplats märkt med ”utsläppsplats för flytande radioaktivt
avfall” samt tilläggsskylt från VO Sjukhusfysik.
Dosrat
 Är dosraten i laboratoriet och vid förvaring av radionuklider och avfall
godkänd?
Avfall


Journalförs radioaktivt avfall enligt gällande rutin?
Det släpps inte ut mer flytande radioaktivt avfall än vad skylt medger?
Bilaga 2: Kontaktuppgifter
Karolinska institutet
Karolinska Institutets strålskyddsexpert
Mats Stenström
mats.stenstrom@ki.se
Samordnare av strålskyddsorganisation
Ingela Djupedal
ingela.djupedal@ki.se
073-7121579
08-524 872 30
VO Sjukhusfysik Solna
Nuklearmedicin, A3:01
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
171 76 STOCKHOLM
Gemensam e-postadress: NMfysikersolna@karolinska.se
Strålskyddsjour (kontorstid)
Strålsäkerhetssamordnare Solna
Lars Ideström, sjukhusfysiker
lars.idestrom@karolinska.se
Lena Engelin, strålsäkerhetssamordnare
lena.engelin@karolinska.se
Övriga kontaktpersoner
Alejandro Sánchez Crespo, sjukhusfysiker
alejandro.sanchez.crespo@karolinska.se
Lars Ideström, sjukhusfysiker
lars.idestrom@karolinska.se
Oscar Ardenfors, sjukhusfysiker
oscar.ardenfors@karolinska.se
Jonathan Siikanen, sjukhusfysiker
jonathan.siikanen@karolinska.se
Joachim Nilsson, sjukhusfysiker
joachim.nilsson@karolinska.se
073-966 16 30
073-966 16 39
08-585 83 906
08-517 738 36
08-517 793 15
08-585 839 06
070-345 80 30
08-517 731 61
08-517 765 23
VO Sjukhusfysik Huddinge
Nuklearmedicin, C2-74
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
141 86 Stockholm
Gemensam e-postadress: NMfysikerhuddinge@karolinska.se
Strålsäkerhetssamordnare Huddinge
Annie Olsson, Sjukhusfysiker
annie.olsson@karolinska.se
Gustav Murquist, Sjukhusfysiker
gustav.murquist@karolinska.se
Ulrika Estenberg, Sjukhusfysiker
Ulrika.estenberg@karolinska.se
08-585 834 02
08-585 862 92
08-585 855 57