KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-09-15 1 (3) Miljö

Transcription

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
1 (3)
2015-09-15
Miljö- och konsumentnämndens sammanträden är öppna för allmänheten
förutom i de delar som avser myndighetsutövning.
Det gäller ärenden markerade med *
Tid
Tisdagen den 22 september 2015, kl. 17.00
Plats
Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås
Kallas
Karl-Eric Nilsson (C)
Lasse Jutemar (MP)
Katrine Andersson (M)
Jan-Åke Carlsson (S)
Inga-Britt Olsson (M)
Andreas Bäckman (SD)
Cristina Nichta (S)
Marcus Nilsen (FP)
Magnus Persson (S)
Per Månsson (M)
Cecilia Kochan (S)
Christian Ekström (M)
Märta Edin (V)
Alexander Andersson (C)
Peter Carlsson (SD)
Bim Olsson (MP)
Olle Engström (KD)
Tf. miljöchef Jonas Edin
Avdelningschef Anna Säfsten
Avdelningschef Zygmunt Cieslak
Avdelningschef Niclas Björkström
Johan Linderstad-Mirjam Keskifrantti (Naturvetarna)
Roger Johansson (Vision)
Anita Persson (V)
Ordförande
Siw Parhagen
Sekreterare
Eventuella förhinder att närvara anmäls till Siw Parhagen, tel. 033 - 35 31 80,
eller e-post till siw.parhagen@boras.se
1.
Sammanträdets öppnande
2.
Närvaro
3.
Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering
2 (3)
2015-09-15
4.
Fastställande av föredragningslista
5.
Information
Resultat av NKI-undersökning (Nöjd Kund Index)
Handläggare: Jonas Edin
6.
Borttagande av dammfäste i Säveån
Nämnduppdrag 2015-08-25
Handläggare: Jenny Pleym
7.
8.
Eventuella föredragningar av ärenden
Administration
Riktlinjer för marknadsföringssamarbeten
Yttrande till Kommunstyrelsen
Justeras omedelbart
Handläggare: Niclas Björkström
9.
Budget- och verksamhetsuppföljning januari – augusti 2015
Redovisning till Kommunstyrelsen
Justeras omedelbart
10. Uppföljning av kostnaderna för Orangeriet
Nämnduppdrag 2015-08-25
Livsmedelskontroll
11. Åtgärdsplan med anledning av revision av den kommunala livsmedelskontrollen
Redovisning till Livsmedelsverket
Handläggare: Zygmunt Cieslak
Miljötillsyn
12. Avfallshanteringen ska vara en del av samhällsplaneringen!
Motion av Eike Jünke (M)
Yttrande till Kommunstyrelen
Miljökommunikation
13. Strategisk plan för Sjöbo - samråd
Justeras omedelbart
Handläggare: Johanna Johansson
3 (3)
2015-09-15
14. Detaljplan för nedre Norrmalm, Hamstern 1 m.fl. – samråd
Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden
Justeras omedelbart
Handläggare: Pia Aspegren
15. Dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Kerstinsgärde 1:2
Handläggare: Anna Ljunggren
16. Dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Kinnarumma 5:5
Handläggare: Anna Ljunggren
17. Ansökan om bidrag ur Borås Stads Naturvårdsfond för naturvårdsåtgärder på
fastigheten Tåbergstorp 1:1
Handläggare: Emma Nevander
Kurser och konferenser
18. Arbetslivsförvaltningen, inbjudan till Integrationsdagen den 3 november 2015
på Borås Stadsteater
Skrivelser och meddelanden
19. Kommunfullmäktige, beslut om nytt reglemente för Kommunstyrelsen och nya
reglementen för övriga nämnder samt nytt gemensamt reglemente för
Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad
20. Kommunstyrelsen, beslut om ny miljöchef
21. Delegationsbeslut under tiden 1 – 31 augusti 2015
22. Information från förvaltningen
- Personalärenden
- Övrig information från förvaltningen
23. Övrigt
PROTOKOLL
§ 112
Sammanträdesdatum
Sida
2015-08-25
1 (1)
Dnr 2015-2379
Borttagande av dammfäste i Säveån
Förste vice ordföranden Karl-Eric Nilsson (C) yrkar i ett initiativärende att
Miljöförvaltningen utreder vilka konsekvenser borttagandet av dammfäste/damm i
Säveån får för naturreservatet Vänga mosse och tar en kontakt med Länsstyrelsen i
ärendet.
Bakgrund
Vänga Kvarn/Vänga hembygdsförening ansökte för några år sedan om restaurering av
kanalen från dammfästet till kvarnen för lokal elproduktion. Elproduktion har dock
skett på platsen under mycket lång tid. Länsstyrelsen har begärt att en ny vattendom
skall sökas med tillhörande utredning vilket medför kostnader på hundratusentals
kronor vilket det inte finns ekonomiska resurser till. Det finns en vattendom enligt hävd
sedan mitten av 1800-talet. Ärendet har varit uppe i flera instanser utan framgång och
nu går dispens ut 31 december 2015 att ansöka om ny vattendom alt. riva
kanal/dammfäste.
En rasering av dammfästet innebär att den vackra kvarndammen som restaurerades med
ekonomiskt stöd för några år sedan försvinner. Vid borttagande av dammfästet skulle
vattennivån sänkas med över en meter uppströms på dels Säveån genom Vänga mosse
och andra tillflöden uppströms torrläggs med konsekvens på flera sjöar. Nedströms
skulle stora mängder från mossen rinna ner i Säveån och ut i Säven.
Några hundra meter uppströms från dammen finns Vänga mosse som är ett kommunalt
naturreservat där dammfästet ihop med dammen är förutsättningen för att bevara
mossen i det syfte som naturreservatet anger. Borås stad har lagt ner stora resurser och
pengar för att skapa denna unika miljö.
Det har funnits önskemål från kommunen att höja nivån på kraftverksdammen för att
gynna mossens liv. Raseras dammfästet ger det en stor negativ miljöeffekt och
undergräver de natursatsningar som gjorts.
I detta fall borde dammen ha en skyddsbevarande status i likhet med kulturlämningar
och inte drabbas av krav på vattendom som riskerar stora miljövärden.
Miljö- och konsumentnämndens beslut
Nämnden uppdrar till förvaltningen att utreda vilka konsekvenser en rasering av
dammfäste/damm får för naturreservatet och tar en kontakt med Länsstyrelsen i
ärendet.
Nämnden önskar en redovisning vid septembersammanträdet.
Justerande sign
Utdragsbestyrkande
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-09-10
2015-1875
Niclas Björkström, 033-35 31 77
niclas.bjorkstrom@boras.se
Miljö- och konsumentnämnden
Yttrande till Kommunstyrelsen (Dnr 2015/KS0504)
Förslag till beslut
Miljö- och konsumentnämnden tillstyrker förslaget.
Ärendet
Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag på riktlinjer för marknadsföringssamarbeten. Dessa riktlinjer gäller när Borås Stad köper marknadsföring genom
samarbete med annan verksamhet, t.ex. idrottsklubb eller kulturevenemang.
Riktlinjerna avser även alla former av s.k. sponsring.
Riktlinjerna tar sikte på situationer där Kommunstyrelsen agerar i namn av Borås
Stad, men gäller i alla tillämpliga avseenden för alla nämnder och styrelser,
förvaltningar och bolag.
Miljöförvaltningens synpunkter
Miljöförvaltningen har inga synpunkter på förslaget.
Jonas Edin
Tf. miljöchef
Niclas Björkström
Avdelningschef
Bilaga
Beslut skickas till
Kommunstyrelsen
Miljöförvaltningen
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
Strategi
Program
Plan
Policy
» Riktlinjer
Regler
S
S
I
EM
R
6-15
5-0
201
Borås Stads
Riktlinjer för
marknadsföringssamarbete
Riktllinjer för marknadsföringssamarbete 1
Borås Stads
styrdokument
» Aktiverande
ඛගකඉගඍඏඑ– avgörande vägval för att nå
målen för Borås
඘ක඗ඏකඉඕ – verksamheter och metoder
i riktning mot målen
඘ඔඉඖ – aktiviteter, tidsram och ansvar
» Normerande
඘඗ඔඑඋඡ – Borås Stads hållning
කඑඓගඔඑඖඒඍක – rekommenderade sätt
att agera
කඍඏඔඍක – absoluta gränser och ska-krav
Fastställt av: Kommunfullmäktige
Datum: 1 december 2008, reviderat 31 oktober 2011 och
För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar:
Dokumentet gäller för: Alla nämnder och styrelser, förvaltningar
och bolag.
Dokumentet gäller till och med: 2019
2 Riktlinjer för marknadsföringssamarbete
Riktlinjer för
marknadsföringssamarbete
Dessa riktlinjer gäller när Borås Stad köper marknadsföring genom samarbete med
annan verksamhet, t ex idrottsklubb eller kulturevenemang. Riktlinjerna avser även
alla former av s k sponsring.
Riktlinjerna tar sikte på situationer där Kommunstyrelsen agerar i namn av Borås
Stad, men gäller i alla tillämpliga avseenden för alla nämnder och styrelser, förvaltningar och bolag.
Riktlinjerna innehåller under avsnittet ”Avtalsform” även ett antal ska-krav.
Syfte
Den marknadsföring som Borås Stad köper ska bidra till att kommunen uppfyller
sina strategiska mål. Syftet på kort sikt är ökat renommé för såväl orten Borås som
organisationen Borås Stad. Inriktningen styrs av kommunens vision och varumärkesinriktning.
Affärsmässiga avtal
Borås Stads samarbete för marknadsföring sker på affärsmässiga grunder till ömsesidig nytta för kommunen och samarbetspartnern. Partnerskapet bygger på att
kommunen stödjer den andra parten med pengar och/eller tjänster i utbyte mot
reklamutrymme och/eller att den andra parten ställer upp för kommunen i något
sammanhang.
Marknadsföringsavtal får inte vara ett ensidigt bidragsgivande eller sponsring för
att främja en verksamhet. Alla avtal ska vara följden av en bedömning i det enskilda
fallet av vilket reklamvärde Borås Stad kan köpa och av en förhand¬ling, och träffas
inom ramen för en given budget.
.RPPXQHQlUHQKXYXGVDNOLJHQVNDWWHÀQDQVLHUDGYHUNVDPKHWPHGDQVYDUPRW
invånarna för hur skattemedlen används. Invånarna ska kunna ha förtroende för att
verksamheterna bedrivs på saklig, oberoende och neutral grund. Självklart ska marknadsföringsavtalen vara öppna för insyn från granskning från media och allmänhet.
Partner
Marknadsföringssamarbete kan ske tillsammans med idrottsföreningar, kulturföreningar samt andra ideella organisationer och evenemang. I de fall avtalspartnern är en
idrottsklubb ska denna vara på minst nivån nationell elit. Det innebär inte att kommunen ska träffa avtal med alla klubbar som nått högsta serien i sin idrott. Värdet av
varje möjlig partner bedöms för sig, och inget idrottslag eller annan verksamhet har
någon rätt till marknadsföringspengar från Borås Stad genom att ha nått en viss nivå
i sitt utövande.
Borås Stad träffar inte marknadsföringsavtal med enskilda personer. Om en förmånlig och exceptionell situation ger anledning till undantag på denna punkt gäller dessa
riktlinjer i övrigt till fullo.
Kriterier
Kommunens intresse och insats bestäms utifrån
- hur stor målgrupp marknadsföringen når
- uppmärksamhetsvärde
- publikmängd
SURÀOYlUGHI|U%RUnV
- förväntad massmedial bevakning.
Kostnader
Kommunstyrelsen fastställer årligen i budget ett ekonomiskt utrymme för marknadsföringsavtalen. Avtalen koncentreras till ett fåtal verksamheter för att ge kraftfull effekt. Antalet avtal kan begränsas såväl av den ekonomiska ramen som av att
Borås Stad bedömer sig för tillfället ha tillräckligt marknadsutrymme.
Avtalsform
Avtal ska löpa högst 12 månader i taget, antingen ett kalenderår eller – där det är
lämpligare – ett spelår. De kommunala bolagen kan dock träffa avtal som löper över
längre tid.
Avtal ska vara skriftliga och upprättade före avtalsperiodens början, så att parterna
på bästa sätt kan disponera det som avtalet innehåller.
Allt som kommunen åtar sig i avtalet ska om möjligt värderas i kronor, så det tydligt
framgår vad avtalet är värt.
Alla avtal ska ha en klausul om att kommunen har rätt att omedelbart bryta det ifall
partnern brister i att ta avstånd från droger och dopning. Avtalet ska ge kommunen
tolkningsföreträde om detta, och stipulera en återbetalningsskyldighet för partnern.
För Kommunstyrelsens del ska alla avtal som gäller samarbete med en klubb över en
hel säsong, samt övriga avtal överstigande 50 000 kr, beslutas av styrelsen i sammanträde. Avtal som gäller enstaka evenemang och omfattar högst 50 000 kr kan inom
budgetramen beslutas av Stadskansliet efter samråd med ansvarigt kommunalråd.
POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55
TEL 033-35 70 00 E-POST boras.stad@boras.se WEBBPLATS boras.se
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(2)
Datum
Dnr
2015-09-15
2014-2391
Jonas Edin, 033-35 30 10
jonas.edin@boras.se
Tertialrapport 2, januari – augusti 2015
Miljö- och konsumentnämnden godkänner rapporten och överlämnar den till
Kommunstyrelsen.
Ärendet
Miljöförvaltningen har upprättat en tertialrapport för budget och verksamhet för
perioden januari – augusti 2015 samt en budgetprognos för hela 2015. Rapporten är
framtagen i kommunens rapporteringssystem Stratsys och följer en gemensam mall.
Till och med augusti redovisas ett underskott mot budget på 1 887 tkr. Detta är dock
inte rättvisande på grund av att inköp av möbler etc. till Orangeriet inte är bokförda
som inventarier. Detta har gjorts i september och hänsyn har tagits till detta i
prognosen för hela 2015. På intäktssidan finns även EU-bidrag för projekten ESCAR
och Sinfonia på nästan 900 tkr, vilka till stora delar ska vidarebefordras till andra
projektdeltagare. Vidare finns i budgeten lokalkostnader för delårsdrift av Orangeriet,
vilka ännu inte har fallit ut.
Verksamheten som helhet har högre kostnader än budgeterad nivå och personalkostnaderna svarar för den största avvikelsen. Intäkter utöver budgeterad nivå
kompenserar i viss mån för detta. Prognosen för hela året är ett resultat efter
kommunbidrag på -1 100 tkr. Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat utgörs av
400 tkr. Detta innebär att resultatet jämfört med tillgängliga medel hamnar på -700 tkr
och därmed är nämndens ackumulerade överskott förbrukat.
Verksamheten har vidtagit förebyggande åtgärder inför kommande verksamhetsår.
Förslag till budget 2016 förutsätter ökade intäkter och ett noga kontrollerat underlag
avseende personalkostnaderna. Övriga kostnader måste begränsas så långt det är
möjligt. Taxorna för tillsyn, prövning och uppdragsverksamhet har reviderats och
justerats så att nämnden i större utsträckning får täckning för de verkliga kostnaderna
i samband med myndighetsutövning och uppdragsverksamhet. Om möjligt kommer
förvaltningen att bedriva uppdragsverksamhet i något större utsträckning och därmed
öka de externa intäkterna.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
Sida
2(2)
Datum
Dnr
2015-09-15
2014-2391
Delar av verksamheten finansieras av relativt omfattande bidrag från staten och från
EU. Det är viktigt att bibehålla och om möjligt öka de externa driftsbidragen under
kommande år.
Jonas Edin
Tf. miljöchef
Bilaga
Tertialrapport 2 Miljö- och konsumentnämnden
Detaljerad budgetuppföljning t.o.m. augusti 2015
Beslut skickas till
Kommunstyrelsen
Stadsrevisionen
Tertial 2 facknämnder 2015
Innehållsförteckning
1 Inledning ....................................................................................................3
1.1 Nämndens uppgift .................................................................................................. 3
1.2 Tillsyn och prövning ................................................................................................ 3
1.3 Miljöövervakning ..................................................................................................... 3
1.4 Kommunikation och samverkan ............................................................................. 4
2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag ...............................4
2.1 Människor möts i Borås .......................................................................................... 4
2.2 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer ..................................................... 4
2.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt .................................................................... 5
2.4 Ekonomi och egen organisation ............................................................................. 5
3 Nämndens verksamhet 1 ..........................................................................5
3.1 Resultat .................................................................................................................. 5
3.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys ............................................................... 6
4 Verksamhetsmått ....................................................................................15
4.1 Miljöförvaltningen gemensamt .............................................................................. 15
4.2 Livsmedelskontroll ................................................................................................ 15
4.3 Miljötillsyn ............................................................................................................. 15
4.4 Miljökommunikation .............................................................................................. 16
4.5 Administration ....................................................................................................... 17
4.6 Egen organisation ................................................................................................ 17
Miljö- och konsumentnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015
2(17)
1 Inledning
1.1 Nämndens uppgift
Miljö- och konsumentnämnden har en central roll i arbetet för att Borås ska vara en ledande
miljökommun – att vi når stadens miljömål och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Genom tillsyn
och prövning, övervakning av miljösituationen samt kommunikation och samverkan stödjer nämnden
det miljö- och hållbarhetsarbete som sker hos företag, organisationer och enskilda.
De övergripande målen för nämndens verksamhet är:








Människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter.
Värdefulla natur- och kulturmiljöer samt den biologiska mångfalden ska skyddas och bevaras.
Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och
samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas.
Återanvändning och återvinning av och annan hushållning med material och råvaror ska
främjas så att ett kretslopp uppnås.
Hushållning med energi samt minskad användning av fossila bränslen ska främjas.
Konsumenterna ska ha tillgång till säkra livsmedel av hög kvalitet och kunna lita på märkningen
av matvaror.
Konsumentintressena ska stödjas genom konsumenträttslig och ekonomisk rådgivning.
Borås Stad ska leva upp till de kriterier som gäller för etisk upphandling och Fairtradediplomering.
Nämndens verksamhet bedrivs i tre huvudprocesser: Tillsyn och prövning, miljöövervakning samt
kommunikation och samverkan vilka beskrivs närmare nedan.
1.2 Tillsyn och prövning
Nämnden är lokal tillsynsmyndighet med uppgift att kontrollera att miljölagstiftningen efterlevs.
Tillsynsansvaret omfattar miljöbalken samt livsmedels-, smittskydds-, tobaks- och
strålskyddslagstiftningarna. Att bedriva tillsyn innebär att säkerställa lagstiftningens syfte.
Utgångspunkten för tillsynen är att stärka verksamhetsutövarens egen förmåga att följa lagstiftningen.
Tillsynen omfattar såväl direkt kontroll av att lagar och regler efterlevs som förebyggande åtgärder för
att undvika lagöverträdelser. Ofta sker tillsynen på plats hos verksamhetsutövaren, men en allt större
del av arbetet genomförs idag via muntliga och skriftliga kontakter.
1.3 Miljöövervakning
Kunskap om miljösituationen i staden är en förutsättning för hållbara beslut och prioriteringar inom
olika samhällssektorer. Olika typer av gröna nyckeltal och indikatorer är nödvändiga verktyg för att vi
ska kunna se om utvecklingen går åt rätt håll när det gäller stadens miljömål. Miljö- och
konsumentnämnden har genom sitt tillsynsarbete en god överblick över miljön i staden, men svarar
också för kunskapsuppbyggnad genom provtagningar, inventeringar samt mätningar och beräkningar.
Den kontinuerliga övervakningen av luftkvaliteten, kartläggningen av trafikbuller, miljörapporten för
Borås samt naturdatabasen är några exempel på nämndens uppgifter inom miljöövervakningen.
3(17)
1.4 Kommunikation och samverkan
Miljö- och konsumentnämnden arbetar med att utifrån sitt ansvarsområde bidra till en levande dialog
om en hållbar samhällsutveckling. Kunskap och medvetenhet om miljö- och energifrågor är en
förutsättning för att såväl företag och organisationer som enskilda boråsare ska kunna fatta miljöriktiga
beslut i sin vardag. Kommunikation, nätverksbyggande och samverkan är därför viktiga verktyg i
hållbarhetsarbetet. Oavsett om det handlar om att se till att lagarna följs eller att inspirera till och stödja
frivilliga insatser är nyckeln till framgång att skapa förståelse och insikt hos dem vi möter. Ansvaret för
att informera framgår i lagstiftningen, men finns också formulerat i uppdrag från centrala myndigheter
och från kommunledningen. Deltagandet i stadens samhällsplanering, samordningen av stadens
miljöstrategiska arbete och miljömålsarbetet, Fairtrade City, olika former av remissarbete samt
konsumenträttslig och ekonomisk rådgivning är andra exempel på kommunikations- och
samverkansinsatser för att nå en hållbar samhällsutveckling. I den ekonomiska rådgivningen ingår även
en skyldighet för kommunen att enligt 2 § skuldsaneringslagen lämna råd och anvisningar till skuldsatta
personer.
2 Strategiska målområden - indikatorer och
uppdrag
2.1 Människor möts i Borås
Målbild
Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi
och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och
stärker självkänslan.
Kommunfullmäktiges indikatorer
Antal genomförda medborgardialoger.
Utfall
2014
Målvärde
2015
Utfall T1
2015
Utfall T2
2015
2
2
0
0
2.2 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer
Målbild
Goda resvanor med alternativa och attraktiva kommunikationer vid både korta och långa resor, minskar
belastningen på miljön.
2.2.1 Kommunfullmäktige
Uppdrag
Status T2 2015
Nämnden ges i uppdrag att i samverkan med Tekniska nämnden utreda
införande av lokala bilpooler utifrån förvaltningarnas behov. I arbetet skall även
möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas med allmänheten ses
över.
4(17)
Tekniska nämnden har under året beslutat att inte arbeta vidare med bilpooler på grund av resursbrist.
2.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt
Målbild
En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får
en hälsosam och god miljö.
2.3.1 Kommunfullmäktige
Uppdrag
Status T2 2015
Medverka i det nationella framtagandet av kriterier och system för certifiering av
"Hållbara stadsdelar"
En åtgärdsplan baserad på genomförd bullerkartläggning skall göras under
2015.
Avdelningen för miljökommunikation har medverkat i arbetet med att ta fram kriterier och system för
certifiering av "Hållbara stadsdelar".
Under året har avdelningen för Miljökommunikation saknat resurser för att ta fram en åtgärdsplan för
bullerutsatta områden. Avdelningen arbetar med att bevaka särskilt känsliga grupper i det ordinarie
arbetet med planer och har bland annat inventerat hur bullerutsatta förskolorna är.
2.4 Ekonomi och egen organisation
Utfall
2014
Målvärde
2015
Utfall T1
2015
Utfall T2
2015
4
2
4,7
5
Arbetad tid för timavlönade omräknat till
årsarbeten.
0,4
0
0,4
0,3
Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %.
34
50
27,1
34,8
Kommunfullmäktiges indikatorer
Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %.
3 Nämndens verksamhet 1
3.1 Resultat
Ekonomiskt sammandrag
Utfall 201408
Utfall 201508
Budget
2015
Prognos
2015
Avvikelse
Tkr
Statsbidrag
1 084
1 942
770
2 000
1 230
Avgifter och övriga intäkter
6 200
6 358
11 181
10 700
-481
Tkr
5(17)
Utfall 201408
Utfall 201508
Budget
2015
Prognos
2015
Avvikelse
Tkr
7 284
8 300
11 951
12 700
749
-15 870
-18 012
-24 747
-26 700
-1 953
Lokaler
-1 403
-1 454
-3 800
-4 000
-200
Övrigt
-2 920
-5 121
-4 604
-4 000
604
-100
-100
-34 800
-1 649
Tkr
Summa intäkter
Personal
Kapitalkostnader
Summa kostnader
-20 193
-24 587
Buffert (endast i budget)
Nettokostnad
-33 151
-200
200
-12 909
-16 287
-21 400
-22 100
-700
13 267
14 000
21 000
21 000
0
Resultat efter kommunbidrag
358
-2 287
-400
-1 100
-700
Godkänt ianspråktaget
ackumulerat resultat
267
400
400
400
0
Resultat jfr med tillgängliga
medel
625
-1 887
0
-700
-700
831
131
-700
Kommunbidrag
Ackumulerat resultat
Resultatanalys
Till och med augusti redovisas ett underskott mot budget på 1 887 tkr. Detta är dock inte rättvisande på
grund av att inköp av möbler etc. till Orangeriet inte är bokförda som inventarier. Detta har gjorts i
september och hänsyn har tagits till detta i prognosen för hela 2015. På intäktssidan finns även EUbidrag för projekten ESCAR och Sinfonia på nästan 900 tkr, vilka till stora delar ska vidarebefordras till
andra projektdeltagare. Vidare finns i budgeten lokalkostnader för delårsdrift av Orangeriet, vilka ännu
inte har fallit ut.
Verksamheten som helhet har högre kostnader än budgeterad nivå och personalkostnaderna svarar för
den största avvikelsen. Intäkter utöver budgeterad nivå kompenserar i viss mån för detta. Prognosen
för hela året är ett resultat efter kommunbidrag på -1 100 tkr. Godkänt ianspråktaget ackumulerat
resultat utgörs av 400 tkr. Detta innebär att resultatet jämfört med tillgängliga medel hamnar på -700 tkr
och därmed är nämndens ackumulerade överskott nästan förbrukat.
Verksamheten har vidtagit förebyggande åtgärder inför kommande verksamhetsår. Förslag till budget
2016 förutsätter ökade intäkter och ett noga kontrollerat underlag avseende personalkostnaderna.
Övriga kostnader måste begränsas så långt det är möjligt. Taxorna för tillsyn, prövning och
uppdragsverksamhet har reviderats och justerats så att nämnden i större utsträckning får täckning för
de verkliga kostnaderna i samband med myndighetsutövning och uppdragsverksamhet. Om möjligt
kommer förvaltningen att bedriva uppdragsverksamhet i något större utsträckning och därmed öka de
externa intäkterna.
Delar av verksamheten finansieras av relativt omfattande bidrag från staten och från EU. Det är viktigt
att bibehålla och om möjligt öka de externa driftsbidragen under kommande år.
3.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys
Verksamheternas nettokostnader
Tkr
Utfall 201408
Utfall 201508
Budget
2015
Prognos
2015
Avvikelse
Tkr
6(17)
Utfall 201408
Utfall 201508
Budget
2015
Prognos
2015
Avvikelse
Tkr
1
0
0
0
0
Kostnad
-588
-727
-895
-900
-5
Nettokostnad
-587
-727
-895
-900
-5
63
92
231
300
69
Kostnad
-4 891
-5 578
-7 405
-7 900
-495
Nettokostnad
-4 828
-5 486
-7 174
-7 600
-426
2 561
2 521
3 940
4 000
60
-2 549
-2 687
-3 414
-3 900
-486
12
-166
526
100
-426
3 260
3 154
5 710
5 500
-210
Kostnad
-4 828
-4 408
-6 788
-6 600
188
Nettokostnad
-1 568
-1 254
-1 078
-1 100
-22
1 126
1 098
1 195
1 200
5
Kostnad
-4 006
-3 613
-5 781
-5 400
381
Nettokostnad
-2 880
-2 515
-4 586
-4 200
386
0
954
400
1 100
700
Kostnad
-537
-4 962
-5 804
-6 400
-596
Nettokostnad
-537
-4 008
-5 404
-5 300
104
273
480
475
600
125
Kostnad
-2 795
-2 611
-3 264
-3 700
-436
Nettokostnad
-2 522
-2 131
-2 789
-3 100
-311
Tkr
Miljö- och
konsumentnämnden
Intäkt
Miljöförvaltningen gemensamt
Intäkt
Livsmedelskontroll
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Miljötillsyn
Intäkt
Stadsmiljö och natur
Intäkt
Hållbar konsumtion och
livsstil
Intäkt
Ekonomisk rådgivning
Intäkt
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Intäkt
7(17)
Utfall 201408
Utfall 201508
Budget
2015
Prognos
2015
Avvikelse
Tkr
7 284
8 299
11 951
12 700
749
Kostnad
-20 194
-24 586
-33 351
-34 800
-1 449
Nettokostnad
-12 910
-16 287
-21 400
-22 100
-700
Tkr
Kostnad
Nettokostnad
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Totalt
Intäkt
3.2.1 Miljö- och konsumentnämnden
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Utfall 2015-08
0
0
0
Kostnader
-885
-895
-727
Nettokostnader
-885
-895
-727
Kommunbidrag
885
895
597
0
0
-130
Intäkter
Resultat
Kostnaderna för Miljö- och konsumentnämnden ligger t.o.m. augusti över budgeterad nivå. En orsak är
kostnader för utbildningar och introduktion i början av den nya mandatperioden. Stor återhållsamhet
kommer att krävas resten av året för att budgeten för hela 2015 ska kunna hållas.
3.2.2 Miljöförvaltningen gemensamt
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Utfall 2015-08
8(17)
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Utfall 2015-08
228
231
92
Kostnader
-7 645
-7 405
-5 578
Nettokostnader
-7 417
-7 174
-5 486
Kommunbidrag
7 417
7 174
4 783
0
0
-703
Intäkter
Resultat
Under detta ansvar redovisas intäkter och kostnader som rör hela förvaltningens verksamhet och som
det inte bedömts meningsfullt att fördela per verksamhetsområde. Det handlar om förvaltningschef,
verksamhetsstöd, inventarier och utrustning, telefon, porto,vissa IT-kostnader, lokalhyra m.m. Här
finns också den buffert (1% av kommunbidraget = 200 tkr) som alla nämnder ska budgetera.
Utfallet t.o.m. augusti ligger under budgeterad nivå just nu då vissa av investeringarna på Orangeriet har
lagts på det gemensamma kontot (är bokförda som inventarier i september).
3.2.3 Livsmedelskontroll
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Utfall 2015-08
3 570
3 940
2 521
-3 240
-3 414
-2 687
Nettokostnader
330
526
-165
Kommunbidrag
-330
-526
-351
0
0
-516
Intäkter
Kostnader
Resultat
Ekonomiskt utfall
Alla årsavgifter för livsmedelskontrollen har fakturerats under januari/februari. Avgifterna har
periodiserats för att jämförelse med budget ska bli mer rättvisande. Övriga intäkter under året styrs av
händelsestyrda ärenden. Kostnaderna ligger något över budget.
Verksamhet
De planerade kontrollinsatserna under 2015 omfattar i stort sett samtliga livsmedelsverksamheter.
Kontrollen bedrivs i veckobegränsade projekt med fokus på samtliga inplanerade verksamheter inom
de geografiska områdena Norr, Centrum, Väster och Öster i kommunen. Intervallet och frekvensen av
inspektionerna styrs av verksamhetens art. Vissa anläggningar kommer att besökas 1, 2 eller 3 gånger
under året, medan andra verksamheter besöks vartannat eller vart tredje år. Den 31 augusti 2015 fanns
det cirka 750 livsmedelsanläggningar i kommunen.
Fram till sista augusti har livsmedelsavdelningen gjort totalt 603 kontrollbesök. Av dessa var 29
klagomålsärenden och 42 revisioner. Revisioner är gjorda på nya tillkommande anläggningar samt
verksamheter som har bytt ägare. 69 anläggningar eller tillfälliga verksamheter har registrerats under
perioden. Registreringar kan handla om både nya anläggningar och tidsbegränsade verksamheter samt
verksamheter som har bytt ägare. Totalt har 215 delegationsbeslut fattats hittills i år. De avser
registreringar, avgifter samt förelägganden och/eller förbud.
T.o.m. augusti har alla verksamheter i projektgrupp ”personlig hygien och utbildning” fått inspektion.
Verksamheter med 1 eller 2 kontrolltimmar har påbörjats. I princip alla verksamheter i Norr, Öst och
mer än hälften av verksamheterna i Centrum och Väst har inspekterats. Nästan alla verksamheter som
är inklassade i grupp C (verksamheter som misskötte sig under 2014 och har mer kontrolltid under
9(17)
2015) har fått minst en inspektion redan under första tertialet. Avdelningen har tagit prover på
allergener i Livsmedelsverkets projekt. Andra projekt om märkning och redlighet vid produktion av
egna hamburgare har avslutats.
Livsmedelsavdelningen har under mars månad deltagit i Livsmedelsverkets kartläggning av
antibiotikaresistenta bakterier på kött 2015.
Under perioden har 22 mikrobiologiska prover tagits på olika livsmedel och cirka 250 rengöringsprover
gjorts med ATP- metoden. Mikrobiologiska prover och rengöringsprover är en del av planeringen i
projektform för 2015 där utvalda verksamheter och processer hos dessa kontrolleras.
Vid inspektionerna används specialanpassade checklistor med utvalda kontrollområden som är
specifika för varje typ av anläggning. Kontrollområden som särskilt beaktas vid inspektioner av samtliga
verksamheter under 2015 är redlighet och märkning, personlig hygien och utbildning, rengöring,
infrastruktur/lokaler samt temperaturkontroller. De utvalda kontrollområdena är i linje med vad både
Livsmedelsverket rekommenderar och vad omvärldsbevakning och analys av den verkliga situationen i
samhället visar. Utifrån vilka avvikelser som noteras vid inspektionerna och hur ofta de förekommer
kan den framtida kontrollen planeras och fokuseras på de områden som har störst risker.
3.2.4 Miljötillsyn
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Utfall 2015-08
5 420
5 710
3 154
Kostnader
-6 458
-6 788
-4 408
Nettokostnader
-1 038
-1 078
-1 254
Kommunbidrag
1 038
1 078
719
0
0
-535
Intäkter
Resultat
Ekonomiskt utfall
Både intäkter och kostnader ligger under budgeterad nivå t.o.m andra tertialet. Prognosen för 2015 är
ett resultat under budgeterad nivå.
Verksamhet
Rekrytering av nya medarbetare
Två medarbetare har valt att börja arbeta hos privata arbetsgivare och två medarbetare har blivit
förälder respektive utökat barnaskaran. Vi har rekryterat fyra nya medarbetare, varav två tillsvidare och
två på visstid under minst ett år.
Förbättringsarbete tillsammans med Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS)
Miljöförvaltningen har träffat avtal med Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) om att vi ska
genomföra revisioner hos varandra. Avtalet sträcker sig över tre år. Vi har under mars och april
genomfört en första revison hos varandra med inriktning mot operativ tillsyn av små, miljöfarliga
verksamheter. Vi kan redan nu konstatera att samarbetet är värdefullt för båda parter och att det
kommer att bidra till ett snabbare förbättringsarbete.
Vatten- och avloppskonferensen
Den 19-21 mars genomfördes en vatten- och avloppskonferens på Åhaga. Arrangör var Va-guiden med
Miljöförvaltningen och Borås Energi och Miljö AB som värdar och utställare. Vid konferensen deltog
representanter för Borås Energi och Miljö, avloppsinspektörer, konsumentvägledare, energi- och
klimatrådgivare, chefer från förvaltningen och flera ledamöter i Miljö- och konsumentnämnden.
10(17)
Konferensen innehöll många intressanta föredrag och det kom många besökare, särskilt den 21 mars,
som var öppen för allmänheten, då det kom ca 1 500 boråsare till Åhaga. Miljöförvaltningen och Borås
Energi och Miljö hade en gemensam monter som var mycket välbesökt.
Planarbete
En av förvaltningens inspektörer är utlånad till Samhällsbyggnadsförvaltningen på 25 %. Samarbetet
mellan förvaltningarna syftar till att tillföra kunskaper om markföroreningar tidigare i planärenden för
att i slutändan minska kostnader och problem i byggfasen. Vi har bidragit till att ta fram ett
grundmaterial eller mall för upphandling av konsult som kan utföra markmiljöundersökningar. Mallen
är färdigställd och upphandling kan så att säga ske på löpande band utan onödig tidspillan.
Undersökningar på Gjutaren (Norrby) är på gång och två förfrågningar avseende förskolor samt två
markundersökningar är genomförda. Flera områden kommer att undersökas avseende deras lämplighet
för att etablera förskolor eller bostäder.
Remissärenden och initiativärenden till nämnden
Avdelningen har granskat förslag till nya vattenskyddsföreskrifter för Bredared, Rångedala och
Dalsjöfors. Avdelningen har även utrett en remiss från Vattenmyndigheten avseende förslag till
förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden 2015-2021. Nämnden har
yttrat sig vid aprilsammanträdet.
Under april behandlades även frågan om kommunalt avlopp i Bosnäs, Kvarbo-Hästhagen och
Kullasand. Nämndens beslut blev att uppmana Borås stad att se till att vatten och avlopp ordnas i
kommunal regi i de aktuella områdena. Detta kommer att leda till ett fortsatt förvaltningsövergripande
arbete i staden för att förverkliga kommunalt vatten och avlopp i områdena inom några år.
Avlopp - tillsyn och prövning av enskilda avlopp
Under april har ca 70 nivårörsinspektioner utförts. Inspektionerna syftar till att kontrollera att
avloppsanläggningen är korrekt utförd och att den kan fungera även när grundvattnet står som högst.
Kontrollerna utförs 1-2 år efter det att anläggningen färdigställts och vid den blötaste delen av året
under vår eller höst.
Under sommaren har det kommit in fler ansökningar om avloppstillstånd jämfört med prognosen.
Hittills under 2015 har det kommit in 104 avloppsansökningar. Prognosen för helåret förväntas att nås.
Inventering av äldre avloppsanläggningar har skett under perioden maj till augusti. Inventeringen syftar
dels till att få kunskap om fastigheters avloppssystem, och dels att uppnå de nationella miljömålen,
bland annat att minska risken för att grundvattnet förorenas av orenat avloppsvatten. Områden som
inventerades var Boanäs, Viared, Arås, Skansasjön samt Sävsjön. Inventeringen skedde i form av att
163 fastigheter kontaktades, varav 75 inspektioner genomfördes ute vid anläggningarna.
Bensinstationer
I slutet av 2014 fick mer än 30 bensinstationer inom kommunen ett tillsynsbesök i syfte att förebygga
miljöpåverkan från stationerna. Brister som konstaterades var lätta att åtgärda såsom märkning av
dagvattenbrunnar, uppsättning av skyltar och att ha absorbent tillgänglig. Under sommaren 2015 har
Miljöförvaltningen inspekterat de stationer som inte hade åtgärdat bristerna.
Bostadsklagomål
Bostadsklagomål leder ofta till ärenden som är utdragna i tiden. Genom en effektivare handläggning
och nya rutiner har en betydande andel av bostadsklagomålen kunnat avslutas och andelen öppna
ärenden har minskat väsentligt. Detta innebär kortare handläggningstider i de ärenden där det är
befogat att ingripa från myndighetens sida. Antalet pågående ärenden minskas stadigt och vi är nu nere
i en reducering av pågående ärenden med 75 % sedan oktober 2014. Vi har även utvecklat ett så kallat
"frivilligt åtagande" för reducera arbetstid som annars hade lagts på inspektionsrapporter och
förelägganden. Istället meddelar vi fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren muntligt om vad vi
förväntar oss och vi ger en rimlig tid att utföra åtgärderna. Om inget händer efter den tiden beslutar vi
om föreläggande att vidta åtgärder.
11(17)
Buller
Bullerklagomålen har ökat under år 2015 jämfört med tidigare år. Under året har särskilt tre ärenden
utmärkt sig genom att de har tagit mycket tid i anspråk. Alla tre har gått till överklagande. Länsstyrelsen
avslog ett överklagande till nämndens fördel. De andra två överklagandena har Länsstyrelsen inte
meddelat något beslut om ännu.
Hästgårdar
Under tillsynsprojekt Hästgårdar har vi varit ute på hästgårdar med mer än 10 djurenheter. Vi har
kontrollerat hantering av gödsel, avfall, foder samt nedgrävning av kadaver och gödselspridning på
odlingsmark. I nuläget har 8 hästgårdar haft inspektioner och målet är att ha tillsyn på minst 10
hästgårdar. Till hösten kommer vi att försöka genomföra så många inspektioner som vi hinner med.
Strandbad
Under fem provtagningsdagar togs badvattenprover på 23 badplatser för att undersöka om det var en
god badvattenkvalitet. För EU-badet Almenäs togs ytterligare ett prov. Analysresultaten visade på
tjänligt vatten förutom sju prover som fick tjänligt med anmärkning. Halten E.coli eller Intestinala
enterokocker var hög vilket medförde att proverna fick en anmärkning för följande sjöar/badplatser:
Byttorpssjön (2 gånger), Sjömarkens hundbadplats (2 gånger), Transåssjön, Kypesjön samt Almenäs.
En av orsakerna till höga halter fekala bakterier kan vara avföring från fåglar i närheten av badplatsen.
Tandläkarprojektet
I Borås kommunala avloppsnät finns höga halter av kvicksilver. Miljöförvaltningen har fått i uppdrag av
Borås Energi & Miljö att utreda var de höga kvicksilverhalterna kommer ifrån. Förvaltningen startade
därför ett projekt för att undersöka detta. Den mest sannolika orsaken är tandvårdskliniker som
hanterar amalgam. Syftet med projektet är att undersöka om det är sannolikt att det är
tandkvårdskliniker som orsakar utsläpp av kvicksilver till det kommunala avloppsnätet. Inom Borås
Stad finns i dagsläget 53 aktiva tandläkare och ca 30 fastigheter berörs. Under våren har
Miljöförvaltningen besökt tre tandläkarkliniker för att testa den planerade metoden för projektet. Under
hösten och våren 2016 kommer Miljöförvaltningen att besöka samtliga aktiva tandläkarkliniker i Borås
Stad som hanterar amalgam.
Överföringsledningar
Under år 2015 har Miljöförvaltningen haft en representant vid möten som Borås Energi & Miljö AB
har kallat till. Mötena har handlat om de överföringsledningar som ska dras från Sobacken genom
staden till Rya kraftvärmeverket. Frågorna som bevakats har varit förorenade områden samt djur och
natur som kan blir påverkade. Miljöförvaltningen har också begärt provtagningar av marken i några fall
och resultaten har granskats och godkänts. Många frågeställningar har kunnat klargöras redan på
mötena. Miljöförvaltningen ser att dessa möten har varit väldigt positiva för båda parter.
Tillsyn av miljöfarlig verksamhet i övrigt
Avdelningen har inspekterat tvätterier och verksamheter som hanterar/överlåter särskilt farliga
kemikalier. Vi har även inspekterat förorenade områden, hantering av massor och lantbruk.
12(17)
3.2.5 Miljökommunikation
3.2.5.1 Stadsmiljö och natur
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Utfall 2015-08
775
1 195
1 098
Kostnader
-6 222
-5 781
-3 613
Nettokostnader
-5 447
-4 586
-2 514
Kommunbidrag
5 447
4 586
3 057
0
0
543
Intäkter
Resultat
Enheten för stadsmiljö och natur bedriver sin verksamhet enligt plan. Vi har under året arbetat mycket
med den fysiska planeringen där handläggningen inom naturvårdsområdet, luft och buller är viktiga
delar.
3.2.5.2 Hållbar konsumtion och livsstil
Tkr
Bokslut 2014
Budget 2015
Utfall 2015-08
0
400
954
Kostnader
-1 690
-5 804
-4 962
Nettokostnader
-1 690
-5 404
-4 008
Kommunbidrag
1 690
5 404
3 603
0
0
-405
Bokslut 2014
Budget 2015
Utfall 2015-08
475
475
480
Kostnader
-4 628
-3 264
-2 611
Nettokostnader
-4 153
-2 789
-2 131
Kommunbidrag
4 153
2 789
1 859
0
0
-272
Intäkter
Resultat
3.2.6 Administration
3.2.6.1 Ekonomisk rådgivning
Tkr
Intäkter
Resultat
Verksamhet
Ekonomiskt utfall
Prognosen för 2015 är ett resultat under budgeterad nivå.
Uppdraget
13(17)
Miljöförvaltningen ger allmänheten vägledning i ekonomisk rådgivning. I det ingår även att enligt 2 §
skuldsaneringslagen lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Vi säljer ekonomisk rådgivning
till Ulricehamns kommun, Tranemo kommun och Svenljunga Kommun (från och med 1 maj 2015).
Förbättringsarbete och utveckling av verksamheten
Vi kommer att anställa ytterligare en rådgivare under hösten för att hantera det tryck som är på enheten
då varje ärende tar längre tid samt att ärendena blir mer komplexa i sin helhet. Vi måste även ta hänsyn
till sjukskrivningar och den tillkommande uppdragsverksamheten som vi säljer till grannkommunerna.
Enhetschefen arbetar med att stärka interna samverkans-modeller inom Borås Stad som kan leda till
slussning av klienter för att kunna erbjuda bästa möjligahjälp inom kommunen.
Verksamheten ses över i stort och smått och effektiviseringsarbete pågår för att få en mindre manuell
ärendegång. Processkartor är klara för processerna: ärendets gång, skuldsaneringsprocess samt
uppgörelseprocess. Efterarbete med mallar pågår och genomgång av brev samt övrigt klientmaterial har
påbörjats. Enheten har en ny hemsida samt en ny broschyr för att tydliggöra verksamhetens uppdrag
gentemot invånarna och vad vi kan hjälpa till med.
Rådgivarna får stöd av handledare från S:t Lukas med start från juni månad. Detta sker för att stötta,
stärka personalen, arbeta med bemötande samt tydliggöra vår roll. Vi har daglig kontakt med klienter
som befinner sig i svåra situationer i livet och som också mår dåligt rent generellt över sin livssituation
med ekonomiska svårigheter.
Konsumentverkets rapporteringsmodell (BOSS) har fortfarande en del brister men kommer nu att
uppgraderas med en del förbättringar i den nya versionen 1.3.0 av BOSS, varför vår statistik till stor del
räknats manuellt under året.
Förändringar som genomförts är att ett ärende kommer att ligga öppet under hela tiden för en
rekonstruktion eller skuldsanering. Tidigare avslutades ett ärende när en åtgärd genomförts som t ex när
en skuldsanering var beviljad, men i den nya modellen avslutas ärendet först när skuldsaneringstiden
löpt ut, dvs. efter fem år. Detta medför att ett ärende kan innehålla flera åtgärder som tidigare
rapporterats separat. En jämförelse med tidigare år kommer därför inte att vara rättvisande. Risk finns
att antalet ärenden ser ut att minska men de kommer att innehålla fler åtgärder än tidigare samt ta
längre tid innan de slutligen kan avslutas.
Som ett led i det förebyggande arbetet gör vi en prioritering av nya ärenden. De som ännu inte hamnat
hos Kronofogden tar vi in som akuta ärenden, dvs. de får förtur före dem som redan ligger med
utmätning i sin inkomst hos Kronofogden.
Med uppehåll under semesterperioden har vi onsdagar inbokade för snabbrådgivning för de personer
som behöver råd, hjälp eller stöd med akuta frågor för att förebygga att de hamnar på obestånd. Vi
samarbetar med Vräkningsförebyggande gruppen på Arbetslivsförvaltningen, Personliga ombuden,
Diakonin, Frälsningsarmén och Pingstkyrkan i Borås.
Bostad Borås
Vi har ett nära samarbete med Högskolan när det gäller att hjälpa antagna studenter att hitta bostad.
Vår hemsida är en viktig del i informationen om hur man söker bostad i Borås. Där finns även vår
bostadsportal, Borås Bo, där privatpersoner och företag kan annonsera ut lediga lägenheter och rum för
studenter och andra sökande.
Under 2012 fick Miljö- och konsumentnämnden i uppdrag av Kommunstyrelsen att i samråd med de
kommunala bostadsbolagen utreda förutsättningarna för en kommunal bostadsförmedling. Nämnden
redovisade i sitt utredningssvar att en bostadsförmedling i traditionell mening inte är något rimligt
alternativ. Kommunstyrelsen beslutade att anta Miljö- och konsumentnämndens förslag till fördjupad
utredning av möjligheterna till att starta en marknadsplats för lediga lägenheter i Borås.
Vi har haft träffar med bl a Fastighetsägarföreningen som ser positivt på en marknadsplats i Borås och
vi har gjort flera studiebesök hos BoPlats Göteborg. En test av BoPlats nya plattform är nästa steg mot
ett eventuellt samarbete innan beslut kan tas. Tester har genomförts av AB Bostäder och HSB som
14(17)
visar att det finns skillnader i systemfrågor som kan innebära ytterligare kostnader Frågan. ligger i dvala
i väntan på vidare diskussion angående Boplats fortsatta verksamhet i regionen. Bostad Borås är flyttad
internt inom Miljöförvaltningen till Verksamhetsstöd från 1 april 2015 till årets slut.
4 Verksamhetsmått
4.1 Miljöförvaltningen gemensamt
Verksamhetsmått
Utfall Aug 2014
Antal ärenden
Antal händelser (Ecos)
Antal delegationsbeslut.
Budget 2015
Utfall Aug 2015
2 736
2 394
11 760
11 106
659
667
4.2 Livsmedelskontroll
Verksamhetsmått
Utfall Aug 2014
Budget 2015
Utfall Aug 2015
Antal livsmedelsverksamheter
768
800
745
Antal inspektioner
616
800
561
60
100
42
248
200
215
Klagomål
34
45
29
Registrering
77
100
69
Antal revisioner
Antal delegationsbeslut
Den sista augusti 2015 fanns det 745 livsmedelsanläggningar i kommunen, vilket är några färre än vid
årsskiftet 2014/2015 då antalet var 768.
Under andra tertialet har livsmedelsavdelningen gjort totalt 252 inspektioner (totalt 603 inklusive
revisioner). Av dessa avsåg 12 klagomålsärenden och 25 revisioner. Revisioner är gjorda på nya
tillkommande anläggningar samt verksamheter som har bytt ägare. Detta är något lägre än motsvarande
period 2014, men prognosen är ändå att antalet inspektioner under 2015 kommer att bli högre än
budget.
Under perioden har 29 (69 total) anläggningar eller tillfälliga verksamheter registrerats, vilket är ungefär
på samma nivå som under samma period 2014. Registreringar kan handla om både nya anläggningar
och tidsbegränsade verksamheter samt verksamheter som har bytt ägare.
Hittills i år har livsmedelsavdelningen fattat 215 delegationsbeslut som handlar om registreringar och
avgifter men även sanktioner.
4.3 Miljötillsyn
Verksamhetsmått
Utfall Aug 2014
Budget 2015
Utfall Aug 2015
183
180
183
Antal tillstånds- eller anmälningspliktiga
15(17)
Verksamhetsmått
Utfall Aug 2014
Budget 2015
Utfall Aug 2015
Antal inspektioner miljötillsyn
191
300
121
Antal inspektioner enskilda avlopp
113
200
142
71
100
20
Antal delegationsbeslut miljötillsyn
132
300
142
Antal delegationsbeslut enskilda avlopp
105
200
109
Antal delegationsbeslut hälsoskydd
72
100
56
Antal delegationsbeslut värmepumpar
92
150
137
Antal kundkontakter miljötillsyn
3 055
5 000
3 197
Antal kundkontakter enskilda avlopp
1 469
2 500
1 723
Antal kundkontakter hälsoskydd
1 088
1 500
1 021
verksamheter
Antal inspektioner hälsoskydd
Antalet inspektioner och delegationsbeslut t.o.m andra tertialet ligger under förväntad nivå med
undantag för inspektioner av enskilda avlopp och antal delegationsbeslut värmepumpar. Antalet
kundkontakter ligger på förväntad nivå för andra tertialet.
4.4 Miljökommunikation
4.4.1 Konsumenträttslig rådgivning
Verksamhetsmått
Utfall Aug 2014
Budget 2015
Utfall Aug 2015
2 932
5 000
1 027
48
200
26
Konsumentkontakter
Informationsaktiviteter.
Den konsumenträttsliga rådgivningen har under året flyttat från Stadshuset till Orangeriet. I och med
flytten har verksamheten delvis ändrat inrikting, från reaktiv till proaktiv. Positivt är att andelen
spontana besökare till Konsumentrådgivningen har ökat sedan flytten. Flytten av verksamheten, viss
personalomsättning och sjukskrivningar har lett till att de planerade informationsaktiviteterna delvis
släpar efter. Under hösten kommer vi att arbeta vidare för att uppfylla verksamhetsmåttet.
4.4.2 Energi- och klimatrådgivning
Verksamhetsmått
Utfall Aug 2014
Rådgivningskontakter
Budget 2015
Utfall Aug 2015
300
241
Energi- och klimatrådgivningen har under året arbetat riktat mot till exempel de företag som finns i
Viared. Att rådgivningen nu är förlagd till Orangeriet ger dessutom fler Boråsare en möjlighet att
spontant besöka energi- och klimatrådgivaren. Under året har vi haft informationsaktiviteter vid Earth
Hour och Orangeriets invigning. Kretsloppsveckan tillkommer under september månad.
16(17)
4.5 Administration
4.5.1 Ekonomisk rådgivning
Verksamhetsmått
Utfall Aug 2014
Budget 2015
Utfall Aug 2015
1 248
2 500
1 042
Förhandlingsärenden
229
400
250
Informationsaktiviteter
37
60
10
Klientkontakter
Under perioden har 1042 klientkontakter tagits mot föregående år. Detta är något färre då det varit
mindre grupper med färre personer på informationsaktiviteterna.
Nyinkomna förhandlingsärenden har ökat till 250 med någon form av åtgärd som innebär frivillig- eller
lagreglerad skuldsanering, ackord eller skuldrådgivning. Vi har avslutat 224 ärenden under perioden.
Det finns 194 pågående ärenden samt 27 ärenden som inte är påbörjade och ligger i kö.
Resultat för Ulricehamn, Tranemo och Svenljunga ingår i ovanstående siffror.
Antalet informationsinsatser har varit 10 i år där vi har nått ut till 426 personer totalt.
4.6 Egen organisation
Verksamhetsmått
Utfall Aug 2014
Budget 2015
Utfall Aug 2015
93,8
95
93,6
Andel personer som har heltidsanställningar.
17(17)
18 Miljö- och konsumentnämnden
INTÄKTER
3
Avgifter och bidrag
3231
Miljötillsyn
Miljöfarlig verksamhet, årsavgifter
Köldmedia, årsavgifter
Miljöfarlig verksamhet, timdebitering
Vattenskyddsområde, timdebitering
Verksamheter som orsakar miljöskador
Enskilda avlopp
Värmepumpar
Hälsoskydd, årsavgifter
Hälsoskydd, timdebitering
Avgifter, anmälan hälsoskydd och avfall
Inventering avlopp
3232
Strålskydd
3520
Driftbidrag från AMS
Livsmedelskontroll
3234
Årsavgifter
3235
Registrering
Timdebitering
3520
Miljökommunikation
3510
Driftbidrag från Staten - Energi- och klimatrådgivning
3510
Driftbidrag från Staten- Energieffektiviseringsstöd
3510
Naturvård m.m.
3520
3580
EU-bidrag
Ekonomisk rådgivning
3320
Försäljn av verksamh och entrepr till andra kommuner
3330
Försäljn av verks o entrepr t stat myndigh o inst
3340
Förs av verks och entr t företag, org o ensk pers
3510
Driftbidrag från Staten
3710
Pers.ers. som kom./förv. Uppb i egensk av arb.g
3280 mfl Övriga intäkter (inkl 3031)
3790
Övrigt (MISK)
4
40-46
47
5
51
52
55
56
58
59
6
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
7
70
Budget
Periodiserad
2015
budget aug 2015
11 951
7 967
5 260
3 507
2 400
1 600
250
167
950
633
10
7
100
67
400
267
150
100
340
227
150
100
10
7
500
333
0
0
0
0
3 695
2 463
3 470
2 313
150
100
75
50
0
0
770
513
385
257
0
0
385
257
0
0
0
0
465
310
455
303
5
3
5
3
0
0
0
0
941
627
820
547
Utfall
aug 2015
8 300
2 822
1 485
166
122
3
36
345
120
236
3
25
281
0
0
2 520
2 332
72
116
0
1 950
751
0
309
8
882
477
431
0
0
0
46
531
0
KOSTNADER
Personal
Lönekostnader
Personalutveckling och personalvård
Material
Inköp av inventarier
Anläggn.- o underhållsmaterial
Livsmedel
Kontorsmaterial, böcker m.m.
Läkemedel, provtagningsmaterial m.m.
Övrig materiel
Tjänster
Tele, post, tv o datakom
Resor, kurs o konferens förtroendev mfl
Annonser, reklam o information
Kontorsarb, tryck, bindning
Byggn-, anläggn- o underh.tjänster
Konsultationer
Driftentreprenader, köp av verksamhet, databehandling
Transporter, fordons- och maskinhyror m.m.
Lokal- och markhyror, fastighetsomkostnader
Avgifter och övriga tjänster
Bidrag, transfereringar m.m.
Övriga bidrag
-24 747
-23 988
-699
-219
-75
0
-12
-111
-15
-6
-8 165
-318
-82
-231
-85
-130
-1 512
-1 060
-300
-3 800
-646
-220
-220
-16 498
-15 992
-466
-146
-50
0
-8
-74
-10
-4
-5 443
-212
-55
-154
-57
-87
-1 008
-707
-200
-2 533
-431
-147
-147
-18 012
-17 508
-405
-1 606
-994
-436
-3
-108
0
-64
-4 640
-256
-101
-63
-126
-59
-385
-916
-329
-1 454
-951
-329
-329
Summa kostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag
Resultat
-33 351
-21 400
21 000
-400
-22 234
-14 267
14 000
-267
-24 587
-16 287
14 000
-2 287
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(2)
Datum
Dnr
2015-09-14
2015-2342
Zygmunt Cieslak, 033-35 30 18
zygmunt.cieslak@boras.se
Åtgärdsplan och svar på Livsmedelsverkets avvikelser i
samband med revision av den kommunala
livsmedelskontrollen i Borås Stad (Dnr 2015/06866)
Sammanfattning
Den 9 juni 2015 gjorde Livsmedelsverket en revision av livsmedelskontrollen i Borås
Stad med fokus på bryggeriområdet. Denna sammanfattades i en revisionsrapport
daterad den 24 augusti 2015. Revisionen bestod av intervjuer och dokumentgranskning på Miljöförvaltningen samt en skuggkontroll på ett bryggeri.
Miljö- och konsumentnämnden lämnar förvaltningens åtgärdsplan som svar till
Livsmedelsverket.
Ärendet
Följande två avvikelser noterades i samband med revisionen:
1. Kompetens och utbildning (Artikel 4.2 c och 6 i förordning (EG) nr 882/2004)
Myndigheten hade inte tillräcklig kompetens för kontroll av HACCP inom
bryggeriområdet.
Kommentar från Livsmedelsverket:
- Livsmedelsverket har inte utarbetat någon vägledning för kontroll inom
bryggeriområdet och någon branschriktlinje finns ännu inte publicerad.
- Myndigheten hade i viss mån en kompetensbehovsanalys.
Åtgärdsplan:
Miljö- och konsumentnämnden i Borås konstaterar att det inte finns någon
vägledning och branschriktlinjer framtagna inom bryggeriområdet. Tills något sådant
hjälpmedel är framtaget kommer förvaltningen att bredda kunskaperna genom
kontakter med kollegor i andra kommuner med mera erfarenhet inom området.
Tilläggas bör att de två bryggerier som finns i Borås Stad är av mycket liten
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
Sida
2(2)
Datum
Dnr
2015-09-14
2015-2342
omfattning. Grundkunskapen inom HACCP-området finns dock inom livsmedelskontrollen i Borås.
Övrigt kompetensbehov inom aktuella branscher i Borås Stad kommer att kartläggas i
samband med utvecklingssamtalen under oktober 2015. En kompetensros med
förekommande branscher och kontrollområden kommer att framställas. Inom
områden där vi saknar kunskap kommer vi att utbilda oss.
1. Rapportering av kontrollresultat (Artikel 9 i förordning (EG) nr 882/2004)
I myndighetens kontrollrapporter finns formuleringar som kan uppfattas som
tvingande. Rapporterna var inte utformade som beslut.
Åtgärdsplan:
Mallen för kontrollrapport har justerats efter revisionen.
Övrig
Övriga kommentarer som förekommer i revisionsrapporten kommer att beaktas och
lyftas in i det fortsatta förbättringsarbetet på avdelningen.
Jonas Edin
Tf. miljöchef
Zygmunt Cieslak
Avdelningschef
Bilaga
Livsmedelsverkets revisionsrapport
Beslut skickas till
Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(2)
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-1926
Jonas Edin, 033-35 30 10
jonas.edin@boras.se
Avfallshanteringen ska vara en del av samhällsplaneringen!
Motion av Eike Jünke (M)
Remiss från Kommunstyrelsen (Dnr 2014/KS0526)
Sammanfattning
Miljö- och konsumentnämnden har fått Eike Jünkes (M) motion ”Avfallshanteringen
ska vara en del av samhällsplaneringen!” på remiss. Motionen belyser problemet med
att sammanfoga samhällsplanering med ambitionen att ha en hållbar avfallshantering.
Eike Jünke yrkar att Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att alla byggärenden som kan tänkas beröra avfallshanteringen i någon form
skall tillställas Borås Energi och Miljö AB för yttrande såsom remissinstans.
Miljö- och konsumentnämnden tillstyrker motionen.
Ärendet
Miljö- och konsumentnämnden har fått Eike Jünkes (M) motion ”Avfallshanteringen
ska vara en del av samhällsplaneringen!” på remiss. Motionen belyser problemet med
att sammanfoga samhällsplanering med ambitionen att ha en hållbar avfallshantering
enligt följande:
•
•
•
För att klara av ansvar, hållbarhet och nöjdhet med avfallssystemet är det
viktigt att avfallshanteringen är en del av samhällsplaneringen och att
avfallsfrågorna lyfts in tidigt i samhällsplaneringsprocessen.
Vi måste se till att framkomlighet och vändplaner för insamlingsfordon
beaktas i framtida planering av bostadsområden, industriområden, lager och
köpcentra.
Vi måste se till att återvinningsmöjligheter planeras in i nya områden med
handel och köpcentra som tillför samhället stora mängder återvinningsbara
förpackningar av glas, metall, papper och plast.
Eike Jünke yrkar att Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att alla byggärenden som kan tänkas beröra avfallshanteringen i någon form
skall tillställas Borås Energi och Miljö AB för yttrande såsom remissinstans.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
Sida
2(2)
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-1926
Eike Jünke lyfter fram mycket väsentliga frågor och problemområden i samhällsplaneringen. Det är angeläget att avfallsfrågorna finns med på ett tydligt sätt både i
arbetet med detaljplaner och vid prövning av bygglov. Det ska vara lätt att göra rätt!
Förvaltningen bedömer att Eike Jünkes motion bör tillstyrkas.
Jonas Edin
Tf miljöchef
Bilaga
Motionen
Beslut skickas till
Kommunstyrelsen
MOTION
EIKE JÛNKE
2014-06-17
Kommunfullmäktige
Avfallshanteringen ska vara en del av samhällsplaneringen!
Borås har, liksom alla kommuner, lagstadgad skyldighet att ta hand om hushållsavfall och
därmed jämförligt avfall. För att beskriva detta upprättar kommunerna en renhållningsordning
som innefattar avfallsplan och avfallsföreskrifter.
Ambitionen med den nya avfallsplanen är att öka fokus på speciellt tre områden:
Minskade avfallsmängder
Avfall är en resurs
Invånarna är nöjda med avfallshanteringen
Vi ser nu en allt tydligare utveckling mot förtätad bebyggelse i staden, framför allt bostäder,
men även nya köpcentra och andra verksamheter. Denna utveckling för med sig en större
mängd avfall att hantera i de centrala delarna av staden, samtidigt som ytor för återvinnig,
t.ex. återvinningsstationer för förpackningar och tidningar, tas bort till förmån för bebyggelse.
Sorteringsmöjligheter för de boende i dessa områden upphör och återvinning omöjliggörs,
vilket medför att av vi i Borås rör oss åt helt fel håll i den s.k. avfallstrappan.
Ytor för insamling av hushållsavfall och framkomlighet för insamlingsfordon i många delar
av staden är redan är klart begränsad, och stor hänsyn måste tas till denna verksamhet i
framtida planering.
Vi ska planeringsmässigt skapa förutsättningar och underlätta för boråsarna att komma högre
upp i avfallstrappan.
Avfallet ska inte gömmas längst bort när man planerar områden i staden. Lyft fram det och
gör installationerna tillgängliga och snygga. Det ska vara lätt att göra rätt!
•
För att klara av ansvar, hållbarhet och nöjdhet med avfallssystemet är det viktigt att
avfallshanteringen är en del av samhällsplaneringen och att avfallsfrågorna lyfts in
tidigt i samhällsplaneringsprocessen.
•
Vi måste se till att framkomlighet och vändplaner för insamlingsfordon beaktas i
framtida planering av bostadsområden, industriområden, lager och köpcentra.
•
Vi måste se till att återvinningsmöjligheter planeras in i nya områden med handel och
köpcentra som tillför samhället stora mängder återvinningsbara förpackningar av glas,
metall, papper och plast.
Mot bakgrund av ovan yrkar jag att Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till
Samhällsbyggnadsnämnden att
Alla byggärenden som kan tänkas beröra avfallshanteringen i någon form skall tillställas
Borås Energi och Miljö AB för yttrande såsom remissinstans
Eike Jünke (M)
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(5)
Datum
Dnr
2015-09-10
2015-1992
Johanna Johansson, 033-35 31 47
johanna.johansson@boras.se
Strategisk plan för Sjöbo - samråd
Sammanfattning
Syftet med den strategiska planen är att lyfta de strategiska utvecklingsmöjligheterna i
stadsdelen Sjöbo. Syftet är också att studera möjligheten till en omvandling av
industriområdena Ryda och Nordskogen.
Att förtäta centrala lägen som Sjöbo ser Miljöförvaltningen som positivt. Det är också
positivt att förbereda stadsdelen för en framtida snabbusslinje och förbättra och
förlänga de spridningskorridorer för djur- och växtliv som finns till och igenom
stadsdelen. Miljöförvaltningen har dock några synpunkter och förslag till tillägg till
planen.
Korridoren för djur- och växtliv vid området Trekanten behöver skyddas från
exploatering. En korridor behöver skapas längs med Nissegatan - Bergakungsgatan
för att kunna utgöra ett fungerande grönstråk för vilt. Naturvärdena vid Trollgatan
behöver studeras närmare. En beväxt kantzon behöver bevaras närmast vattnet vid
omvandling av området längs Viskan. Naturanpassade erosionsskydd krävs också.
De omvandlingsområden som pekas ut och ska ligga till grund för cirka 2000 - 2500
nya invånare berörs idag av skyddsavstånd till industri och järnväg. Flera områden är
bullerstörda idag. En bullerutredning behöver göras i samband med fortsatt planering
eftersom förbifart Sjöbo nu har byggts.
Miljöförvaltningen ser gärna att den strategiska planen utvidgas till att omfatta det
område öster om RV 42 vid Nordskogen som idag är tänkt för industriändamål.
En näringslivsstrategi ska också tas fram. Vad säger den om verksamheterna vid
Nordskogen och Ryda? Planen saknar information om lokalisering av förskolor och
skolor. Avsnittet i planhandlingarna om prioriteringsordning för detaljplanering i
Fortsatt arbete behöver redogöra för åtgärder på kort respektive lång sikt.
Miljö- och konsumentnämnden beslutar att tillstyrka planförslagets intentioner under
förutsättning att förvaltningens synpunkter beaktas.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
Sida
2(5)
Datum
Dnr
2015-09-10
2015-1992
Ärendet
Syftet med den strategiska planen är att studera möjligheterna att förtäta kring
Fristadsvägen. Den strategiska planens syfte är också att lyfta de strategiska
utvecklingsmöjligheterna i stadsdelen som helhet i samband med att genomfartstrafiken försvinner. Syftet är också att studera möjligheten till en omvandling av
industriområdena Ryda och Nordskogen. Vidare är syftet att förbättra underlaget för
service och kollektivtrafik samt öka tillgängligheten till Viskan, Rya åsar och Almenäs.
Den strategiska planen omfattar stadsdelen Sjöbo, men även Ryda och Almenäs
väster om Viskan och Nordskogen i öster. Planområdesgränsen går i söder vid
Sjöborondellen, i öster vid Förbifart Sjöbo, i norr i Öresjö och i väster vid
Björbobacken.
Arbetet med den strategiska planen för Sjöbo har utmynnat i sex strategier för
stadsdelens utveckling.
• Förtäta längs busstråket
• Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter
• Utveckla Ryda och Nordskogen
• Öka möjligheterna för service
• Tydliggör Sjöbos entréer
• Tillgängliggör rekreationsområdena
Omvandlingsområden som pekas ut på s. 11-12 i planen är:
1. Fristadsvägen
2. Tomtegatan
3. Norra Sjöbo
4. Ryda
5. Johannelund
6. Björkhemsgatan
7. Korsningen Fristadsvägen/Barnhusgatan
8. Västra Nordskogen
Konsekvenser av förslaget redovisas också i den strategiska planen ur olika aspekter.
Med en utveckling enligt dessa strategier bedöms stadsdelen tillsammans med Ryda
kunna få ytterligare 2000 - 2500 invånare, vilket är positivt för både Sjöbo som
stadsdel då det innebär möjligheter till bibehållen och utvecklad service men även för
Borås som helhet. Sjöbo skulle vara väl förberett för en framtida snabbusslinje och de
värdefulla natur- och rekreationsområdena som finns i närområdet skulle bli
tillgängligare för fler. Det skulle samtidigt vara möjligt att förbättra och förlänga de
spridningskorridorer för djur- och växtliv som finns till och igenom stadsdelen.
Merparten av de utpekade omvandlingsområdena, som ska skapa möjligheter för ett
högre invånarantal är beroende av stora förändringar jämfört med dagens
markanvändning. Omvandlingsområdena berörs av skyddsavstånd till industri samt
att man kan hantera skyddsavstånd till järnväg samt buller från järnväg, väg och
industri. Hänsyn till naturvärden behöver också beaktas.
Sida
3(5)
Datum
Dnr
2015-09-10
2015-1992
Prioriteringsordningen för detaljplanering för de delar som rör kommunal mark
redovisas också i handlingarna.
Att förtäta centrala lägen som Sjöbo ser Miljöförvaltningen som positivt. Det är också
positivt att förbereda stadsdelen för en framtida snabbusslinje. Den strategiska
planen redogör för hänsyn som behöver tas i fortsatt planering. Miljöförvaltningen
har dock några synpunkter och förslag till tillägg till planen. Dessa redogörs för
nedan.
Borås 2025 Ekologiskt perspektiv
Miljöförvaltningen ser positivt på att förbättra och förlänga spridningskorridorer för
djur- och växtliv som finns till och igenom stadsdelen och att man uppmärksammar
att det är fungerande tvärkopplingar som saknas idag.
Närparker
Miljöförvaltningen ser inte att närparker på Ryda kan fungera som kompensationsåtgärd för intrång i grönområden på Sjöbo. Kompensationsåtgärder bör utformas så
att de kompenserar för den funktion som försvinner. Ryda har en direkt närhet till
Rya Åsar. Att bevara de gröna stråken i de befintliga delarna av Sjöbo är viktigare.
Närparker och förlängning av spridningskorridorer genom Ryda bör naturligtvis ändå
ingå som ett inslag i det nya bostadsområdet men är inte att ses som kompensation
för att man bryter en del av korridoren på annan plats. Målet för tvärkopplingarna i
grönstrukturens spridningskorridorer måste vara att få funktionell koppling hela
vägen mellan Rya åsar och Kype-området.
Naturvärden
Den strategiska planen behöver kompletteras med information, både på kartan och i
texten, gällande de utpekade korridorerna för djur- och växtliv. Den strategiska
planen behöver värna oersättliga värden i stadsdelen och reservera den mark som
krävs för att upprätthålla och utveckla dessa funktioner. Följande korridorer för växtoch djurliv berörs:
Nr 1. Örestrand
Det är svårt att se hur grönstråket kan stärkas för bättre funktion för djur- och växtliv
och ordnad koppling för gång och cykel då det idag ligger tomter som går ända ner till
vattnet. Staket hindrar delvis vilt från att passera. Längs med stråket finns dock gröna
kvaliteter och ytor som skulle kunna rustas upp för naturnära rekreation.
Nr 2. Trekanten (omvandlingsområde 3)
Denna spridningskorridor utgör idag det enda fungerande naturstråket och behöver
därför skyddas från exploatering. Det är svårt att göra en kompensation för detta
stråk inom Sjöbo. Detta är det enda tvärstråk på Sjöbo som i så stor del utgörs av
trädbevuxen naturmark. Stråket går enbart en kortare sträcka på gatumark, det
avgränsas inte heller av staket, tomter eller annat som hindrar vilt från passage. Gröna
stråk utpekade i inventeringen är av klass 1 och 2. Det finns också i det direkta
närområdet alternativa platser för lokaliseringar av bebyggelse. Trekanten är ur ett
Sida
4(5)
Datum
Dnr
2015-09-10
2015-1992
biologiskt perspektiv viktigare att bevara än den mindre yta söder om området som
idag ingår i Grönområdesplanen. Grönytan vid korsningen Vattenverksgatan-Sjöledet
är en annan tänkbar lokalisering av ny bebyggelse.
Nr 3. Trollgatan (omvandlingsområde 2)
Naturvärdena och påverkan på Trollskogen som grönområde behöver studeras
närmare innan vidare planarbete.
Nr 4. Nissegatan – Bergakungsgatan
Enligt Grönområdesplanen ska ett grönstråk vara minst 20 meter brett för att fungera
som korridor för djur- och växtliv. Området mellan den befintliga parkeringen och
gatan behöver utvidgas och förstärkas med exempelvis buskar och träd och gräsytor
för att skapa en fungerande korridor för växt- och djurliv. Det befintliga staketet längs
med Fristadsvägen utgör en barriär i stråket idag. Detta hinder behöver tas bort.
Viskan är en viktig spridningskorridor genom Borås Stad. Vid omvandling av området
längs Viskan behöver en beväxt kantzon bevaras närmast vattnet när exempelvis nya
gång- och cykelstråk ska anläggas. Om byggnation på Ryda visar sig kräva erosionsskydd kan naturanpassade erosionsskydd anläggas. Vid tydliggörande av Sjöbos entré i
söder kan befintlig grönstruktur stärkas.
Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv
Miljöförvaltningen ser positivt på att omvandla delar av Fristadsvägen till bussfil. En
transportsnål planering och parkering som strategiskt verktyg är viktigt att arbeta med
framöver för att få önskad effekt av de satsningar på förtätning som planeras i det
kollektivtrafiknära stråket.
Omvandlingsområden
Miljöförvaltningen ser gärna att den strategiska planen utvidgas till att omfatta det
område öster om RV 42 vid Nordskogen som idag är tänkt för industriändamål.
Planen belyser att omvandlingsområde 4, 6, 8 (se s.11-12 i planen) berörs av skyddsavstånd till miljöfarliga verksamheter på grund av bland annat buller, skyddsavstånd
till järnväg samt buller från väg. Förorenad mark och hänsyn till vattenskyddsområde
och strandskydd berör också på flera områden i planen.
Avsnittet om ”fortsatt arbete i planen” behöver dock kompletteras med hur dessa
frågor behöver hanteras i fortsatt planarbete. Framtiden för omvandlingsområdena,
som utgör en stor del av den strategiska planen, styrs till stor del av hur man kan
hantera dessa frågor framöver.
Framtiden styrs också av vilken inriktning Borås Stad beslutar i kommande
näringslivsstrategi. Miljö- och konsumentnämnden yttrade sig den 27 januari 2015,
§ 12 över motion av Morgan Hjalmarsson (FP) (Dnr 2014/KS0644) där flera
frågeställningar lyftes gällande en framtida exploatering av Nordskogen. En ny
näringslivsstrategi för Borås Stad skulle då tas fram. Vilka områden i kommunen vill
man exploatera? Vad säger strategin om Nordskogen och Ryda kontra andra
områden? Är en flytt av industri aktuell till Viared från Nordskogen och Ryda?
Sida
5(5)
Datum
Dnr
2015-09-10
2015-1992
Förskolor
Planen anger att förskolor och skolor kommer att behöva byggas ut på Sjöbo. En
förskola behöver också byggas på Ryda om området omvandlas till bostadsbebyggelse. Ryms framtida skolor och förskolor inom ytorna som är utpekade som
förtätningsområde och omvandlingsområden? Krävs ytterligare intrång i befintliga
grönområden/naturområden?
Den strategiska planen behöver kompletteras med information på kartan och i texten
var dessa ska lokaliseras. Detta kan även omnämnas i prioriteringsordningen för
detaljplanering av kommunal mark.
Tidsperspektiv
Avsnittet om Fortsatt arbete innehåller prioriteringsordningen för detaljplanering.
Detta avsnitt bör också redogöra för åtgärder på kort respektive lång sikt.
Borås 2025 Socialt perspektiv
Satsningarna på kollektivtrafik är positivt ur bland annat trygghets- och jämställdhetsaspekter. Det förväntade ökade underlaget för service är en ytterligare positiv aspekt
av den tänkta utvecklingen.
Sammanfattande bedömning
Miljöförvaltningen ser positivt på förslagen i planen om att utveckla Sjöbo utifrån de
sex strategierna. Många av förslagen är dock beroende av hur förutsättningarna
utvecklas exempelvis i och omkring industriområdena och närheten till väg och
järnväg. För att undvika framtida problematik bör den strategiska planen utvidgas till
att också omfatta Nordskogen öster om RV 42 som är tänkt för industriändamål idag.
I planen behöver också förtydligas hur korridorerna för djur- och växtliv ska skapas,
utvecklas och bevaras och var förskola och skola ska lokaliseras.
Jonas Edin
Tf. miljöchef
Johanna Johansson
Miljöutredare
Bilaga
Karta: Naturvärden
Karta: Grön korridor – omvandlingsområde 3
Karta: Grön korridor - Nissegatan
Planhandlingarna
Beslut skickas till
Kommunstyrelsen
Grön korridor vid
omvandlingsområde 3
Fungerande naturstråk
Copyright Borås Stad
Kartredovisningen har ingen
rättsverkan
Skala 1:4000
0
50
100
150m
Nissegatan-Bergakungsgatan
Nyskapa grönstråk och ta bort barriärer
Kartredovisningen har ingen
rättsverkan
Skala 1:4000
0
50
100
150m
Strategisk plan för
SJÖBO
Borås Stad
SAMRÅDSHANDLING
2015-06-01
Innehåll
Strategisk plan för Sjöbo 3
Sammanfattning 3
Bakgrund 3
Syfte 3
Avgränsning 3
Process 3
Förutsättningar 4
Borås 2025 4
Översiktlig planering 4
Grönområdesplan 4
Angränsande strategiska planer 4
Detaljplaner 5
Övriga planeringsförutsättningar 5
Sjöbo i dag 6
Natur och rekreation 6
Bebyggelse 6
Trafik 6
Service 6
Strategier/förslag 7
Strategier 7
Förtäta längs busstråket 7
Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter 7
Utveckla Ryda och Nordskogen 7
Öka möjligheterna för service 10
Tydliggör Sjöbos entréer 10
Tillgängliggör rekreationsområdena 10
Konsekvenser 11
Bebyggelse 11
Trafik 13
Natur och rekreation 13
Service 13
Störningar 13
Sociala konsekvenser 14
Fortsatt arbete 14
Etapper 14
Översiktskarta med markerad plangräns
Strategisk plan för
Sjöbo
Sammanfattning
0HGHQI|UÁ\WWQLQJDYWUDÀNÁ|GHQDIUnQ
)ULVWDGVYlJHQWLOOI|UELIDUW6M|ERKDUI|UXWVlWWQLQJDUQD
I|UKHODVWDGVGHOHQI|UlQGUDWV'HWWDLQQHElUEnGH
P|MOLJKHWHURFKXWPDQLQJDU0HGPLQGUHWUDÀN
EOLUVWDGVGHOHQW\VWDUHRFKWU\JJDUHPHQVDPWLGLJW
I|UVYLQQHUOLWHDYGHQSXOVVRPIXQQLWVOlQJV
)ULVWDGVYlJHQRFKGHVRPWLGLJDUHVWDQQDGHRFK
KDQGODGHSDVVHUDULQWHOlQJUHJHQRPRPUnGHW)|U
XQGYLNDDWW6M|EREOLUHQLVROHUDGVWDGVGHOPHG
PLQVNDWXQGHUODJI|UVHUYLFHRFKKDQGHORFKLVWlOOHWWD
WLOOYDUDSnGHP|MOLJKHWHUVRPXSSVWnWWKDU%RUnV6WDG
WDJLWIUDPHQVWUDWHJLVNSODQI|U6M|ER$UEHWHWPHG
GHQKDUUHVXOWHUDWLVH[VWUDWHJLHUI|UKXUNRPPXQHQ
YLOODWW6M|ERXWYHFNODV'HVVDlU
)|UWlWDOlQJVEXVVWUnNHW
8QGHUVNHGGHHWWDQWDOWLGLJDGLDORJHUPHG
ERHQGHRFKYHUNVDPPDSn6M|ER,GHWWDDUEHWHWRJV
EODQGDQQDW6:27DQDO\VHUIUDPGlUGHOWDJDUQDÀFN
EHVNULYDVW\UNRURFKVYDJKHWHUPHG6M|EROLNVRP
P|MOLJKHWHURFKKRW'HQKlUVWUDWHJLVNDSODQHQV
LQQHKnOORFKUHVRQHPDQJE\JJHUGHOYLVSnGHWDQNDU
VRPIUDPNRPLGHVVDGLDORJHU
Syfte
6\IWHWPHGGHQVWUDWHJLVNDSODQHQlUDWWVWXGHUD
P|MOLJKHWHUQDDWWI|UWlWDNULQJ)ULVWDGVYlJHQ
'HQVWUDWHJLVNDSODQHQVV\IWHlURFNVnDWWO\IWDGH
VWUDWHJLVNDXWYHFNOLQJVP|MOLJKHWHUQDLVWDGVGHOHQ
VRPKHOKHWLVDPEDQGPHGDWWJHQRPIDUWVWUDÀNHQ
I|UVYLQQHU6\IWHWlURFNVnDWWVWXGHUDP|MOLJKHWHQ
WLOOHQRPYDQGOLQJDYLQGXVWULRPUnGHQD5\GDRFK
1RUGVNRJHQ9LGDUHlUV\IWHWDWWI|UElWWUDXQGHUODJHW
I|UVHUYLFHRFKNROOHNWLYWUDÀNVDPW|NDQlUKHWHQWLOO
9LVNDQ5\DnVDURFK$OPHQlV
Avgränsning
'HQVWUDWHJLVNDSODQHQRPIDWWDUVWDGVGHOHQ6M|ER
PHQlYHQ5\GDRFK$OPHQlVYlVWHURP9LVNDQRFK
1RUGVNRJHQL|VWHU3ODQRPUnGHVJUlQVHQJnULV|GHU
L6M|ERURQGHOOHQL|VWHUYLG)|UELIDUW6M|ERLQRUUL
gUHVM|RFKLYlVWHUL%M|UEREDFNHQ
7YlUJnHQGHNRSSOLQJDUVNDSDUNQXWSXQNWHU
8WYHFNOD5\GDRFK1RUGVNRJHQ
gNDP|MOLJKHWHUQDI|UVHUYLFH
7\GOLJJ|U6M|ERVHQWUpHU
Process
7LOOJlQJOLJJ|UUHNUHDWLRQVRPUnGHQD
0HGHQXWYHFNOLQJHQOLJGHVVDVWUDWHJLHUEHG|PV
VWDGVGHOHQWLOOVDPPDQVPHG5\GDNXQQDIn\WWHUOLJDUH
LQYnQDUHYLONHWlUSRVLWLYWI|UEnGH
6M|ERVRPVWDGVGHOGnGHWLQQHElUP|MOLJKHWHUWLOO
ELEHKnOOHQRFKXWYHFNODGVHUYLFHPHQlYHQI|U%RUnV
VRPKHOKHW6M|ERVNXOOHYDUDYlOI|UEHUHWWI|UHQ
IUDPWLGDVQDEEXVVOLQMHRFKGHYlUGHIXOODQDWXURFK
UHNUHDWLRQVRPUnGHQDVRPÀQQVLQlURPUnGHWVNXOOHEOL
WLOOJlQJOLJDUHI|UÁHU'HWVNXOOHVDPWLGLJWYDUDP|MOLJW
DWWI|UElWWUDRFKI|UOlQJDGHVSULGQLQJVNRUULGRUHUI|U
GMXURFKYl[WOLYVRPÀQQVWLOORFKLJHQRPVWDGVGHOHQ
Bakgrund
,VDPEDQGPHGIUDPWDJDQGHDYSODQSURJUDPPHW
I|U6M|ERI|UELIDUWNRQVWDWHUDGHVDWWPHGGHQQ\D
I|UELIDUWHQVNXOOHVWDGVGHOHQ6M|ERInKHOWDQGUD
I|UXWVlWWQLQJDU0HGPDUNDQWPLQVNDGELOWUDÀNJHQRP
VWDGVGHOHQVNXOOHI|UXWVlWWQLQJDUQDlQGUDVYDGJlOOHU
H[HPSHOYLVEXOOHUOXIWI|URUHQLQJDUWUDÀNVlNHUKHW
PPYLONHWVNXOOHJHP|MOLJKHWDWWI|UWlWDRFKXWYHFNOD
VWDGVGHOHQ
'HQVWUDWHJLVNDSODQHQYLVDULVWRUDGUDJYDG
NRPPXQHQYLOOPHGGHWDNWXHOODRPUnGHW3ODQHQ
NRPPHUDWWOLJJDVRPVW|GI|UNRPPDQGHEHVOXW
U|UDQGH6M|ER'HWWDNRPSOHWWHUDVPHGHQEHVNULYQLQJ
DYYDGVRPEHK|YHUXWUHGDVYLGDUHRFKYHPVRPVND
J|UDGHWWDYLONHWP|MOLJJ|UHQXSSI|OMQLQJDYDUEHWHW
1lUGHQVWUDWHJLVNDSODQHQlUJRGNlQGNRPPHUGHQ
DWWHIWHUI|OMDVDYHWWDQWDOGHWDOMSODQHXSSGUDJYLONDV
V\IWHlUDWWUHDOLVHUDGHVWUDWHJLHUVRPUHGRYLVDV
LSODQHQ'HQSURFHVVHQVNHUHQOLJW3ODQRFK
E\JJODJHQ3%/
$YVWlPQLQJDUKDUVNHWWPHG|YULJDI|UYDOWQLQJDURFK
VWDWOLJDYHUNXQGHUDUEHWHWVJnQJLROLNDIUnJRU$UEHWHW
KDUÁHUDEHU|ULQJDUPHGDQQDQDNWXHOOSODQHULQJRFK
LQIUDVWUXNWXUXWE\JJQDG
(Q\WWHUOLJDUHDQOHGQLQJWLOODWWGHQVWUDWHJLVNDSODQHQ
KDULQLWLHUDWVlUDWWHQVQDEEXVVOLQMH%57SnVWDGHQV
PHVWYlODQYlQGDEXVVOLQMHVWXGHUDWVRFKDWWHQVnGDQ
OLQMHLVnIDOOEHK|YHUHJQDN|UIlOW
SAMRÅD
3
Förutsättningar
Borås 2025
,%RUnV6WDGVYLVLRQ%RUnVVRPJRGNlQGHV
EHVNULYVNRPPXQHQVYLVLRQYLONHQlYHQ
I|UGMXSDVLVMXVWUDWHJLVNDPnORPUnGHQ'HQ
VWUDWHJLVNDSODQHQI|OMHUYLVLRQHQEODQGDQQDWJHQRP
DWWGHQVNDSDUÁHUP|WHVSODWVHUVNDSDUElWWUH
P|MOLJKHWHUI|UEDUQRFKXQJDDWWXWYHFNODVRFKOlUD
LQlUPLOM|VNDSDUXQGHUODJI|UJRGRFKXWE\JJG
NROOHNWLYWUDÀNVDPWELGUDUWLOOHWWOnQJVLNWLJWKnOOEDUW
VDPKlOOH
6WDGVGHOVSDUNOLNVRPGHU|GDRFKJU|QDVWUnNHQ
YLGgUHVWUDQG7UROOVNRJHQLQNOXVLYH6M|ERSDUNHQ
RFK7UROOSDUNHQlUHQ6WDGVGHOVSDUNPHG.ODVV,,
YLONHWLQQHElUP\FNHWK|JWYlUGH,QRP6M|ERÀQQV
GHVVXWRPÁHUDQlUSDUNHUWUlIISXQNWHUU|GDRFKJU|QD
VWUnNVRPNODVVDWVVRP.ODVV,,,RFK,9YLONHWEHW\GHU
K|JWYlUGHUHVSHNWLYHYLVVWYlUGH
Översiktlig planering
gYHUVLNWVSODQHQI|U%RUnV6WDGg3DQJHU
VDPKlOOVE\JJQDGVPnORFKVSHOUHJOHUI|UKnOOEDU
XWYHFNOLQJ1lVWDQVDPWOLJDDY|YHUVLNWVSODQHQV
VSHOUHJOHUlUUHOHYDQWDI|USODQRPUnGHWRFKGHQ
PDUNDQYlQGQLQJVRPI|UHVOnVLGHQVWUDWHJLVND
SODQHQEHG|PVI|OMDVSHOUHJOHUQDOLNVRP
|YHUVLNWVSODQHQVLQWHQWLRQHU
,GHQWLOO|YHUVLNWVSODQHQWLOOK|UDQGHELODJDQ
PHGP|MOLJPDUNDQYlQGQLQJI|UHVOnVHWWDQWDO
ROLNDI|UlQGULQJDUSn6M|ERGlUEODQGDQQDW
XSSUXVWQLQJHQDY)ULVWDGVYlJHQlUHQ(WWDQWDO
P|MOLJDOlJHQI|UERVWDGVEHE\JJHOVHI|UHVOnV
GHVVXWRP9LVVDDYGHVVDÀQQVNYDULGHQVWUDWHJLVND
SODQHQ
'HWSnJnUHWWDUEHWHPHGHQQ\|YHUVLNWVSODQI|U
%RUnVYLONHQI|UYlQWDVDQWDVXQGHU'HQ
VWUDWHJLVNDSODQHQI|U6M|ERlUIUDPWDJHQPHG
DPELWLRQDWW|YHUHQVVWlPPDPHGGHJUXQGOlJJDQGH
VWUDWHJLHUQDLGHQNRPPDQGH|YHUVLNWVSODQHQ
Angränsande strategiska planer
Grönområdesplan
,RFKLDQVOXWQLQJWLOO6M|ERÀQQVÁHUDQDWXURPUnGHQ
RFKVWUnNVRPKDUEHG|PWVKDK|JWYlUGHL
NRPPXQHQVJU|QRPUnGHVSODQ*U|QRPUnGHVSODQHQ
lUHWWXQGHUODJWLOONRPPXQHQV|YHUVLNWVSODQPHQ
lYHQI|U|YULJSODQHULQJRFKE\JJDQGHRFKKDU
VRPV\IWHDWWWU\JJDDWWGHWlYHQLIUDPWLGHQÀQQV
WLOOJnQJWLOOYlUGHIXOODJU|QRPUnGHQLNRPPXQHQ
'HYlUGHIXOODJU|QRPUnGHQDKDUEHG|PWVRFK
NODVVDWVHQOLJWHQI\UJUDGLJVNDOD.ODVVQLQJHQ
DQJHUJU|QRPUnGHWVEHW\GHOVHRFKYlUGHQI|U
VWDGHQ*U|QRPUnGHQDKDUInWWI|OMDQGHLQGHOQLQJ
6WU|YRPUnGHQ6WDGVGHOVSDUNHU1lUSDUNHU
7UlIISXQNHU*U|QDVWUnNI|UGMXURFKYl[WOLYVDPW
6WUnNI|UPlQQLVNDQU|GDVWUnN
9lVWHURFK|VWHURPSODQRPUnGHWÀQQV
6WU|YRPUnGHQEnGDPHG.ODVV,K|JVWDYlUGHL
5\DnVDURFK.\SHRPUnGHW.ODVV,KDUlYHQ$OPHQlV
4
Utsnitt ur Grönområdesplanens inventeringsbilaga.
'HQVWUDWHJLVNDSODQHQI|U6M|EROLJJHULQWLOOWYn
DQGUDSnJnHQGHVWUDWHJLVNDSODQHU'HQVWUDWHJLVND
SODQHQI|U.QDOOHODQGKDUYDULWXWHSnVDPUnGRFK
I|UYlQWDVDQWDVLQQDQVRPPDUHQ,GHQVWUDWHJLVND
SODQHQI|U.QDOOHODQGÀQQVHWWDQWDOI|UVODJVRP
EHK|YHUUHDOLVHUDVI|UDWWXWE\JJQDGHQDYI|UVODJHQ
LGHQVWUDWHJLVNDSODQHQI|U6M|ERVNDNXQQDVNH
XWDQQHJDWLYSnYHUNDQSnIUDPI|UDOOWWUDÀNV\VWHPHW
0HOODQGHQVWUDWHJLVNDSODQHQI|U6M|ERRFKGHQ
I|U.QDOOHODQGÀQQVHWWRPUnGHVRPLQWHlUGHO
DYQnJRQDYSODQHUQD'HWWDRPUnGHDOOWVnPHOODQ
6M|ERURQGHOOHQRFK(ULNVOXQGVJDWDQVWXGHUDVVHSDUDW
1RUGRVWRP6M|ERSnJnUHQVWUDWHJLVNSODQI|U
7RVVHU\G)UXIlOODQRFK6SDUV|U'HVVSnYHUNDQSn
DNWXHOOSODQlUOLWHQGnVW|UUHGHOHQDYGHQWUDÀNVRP
VNXOOHNXQQDDOVWUDVDYI|UVODJHQLGHQVWUDWHJLVND
SODQHQVNXOOHVNHYLDI|UELIDUWHQ
STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING
Detaljplaner
1lVWDQKHODSODQRPUnGHWI|UGHQVWUDWHJLVNDSODQHQ
lULGDJGHWDOMSODQHODJG8QGDQWDJHWlURPUnGHWYlVWHU
RP$OPHQlVYlJHQVDPWEDGSODWVHQRFKGHODUDY
7UROOVNRJHQ3ODQHUQDKDUIUlPVWWLOONRPPLWPHOODQ
RFKGlUPDMRULWHWHQDYSODQHUQDlUIUnQ
WDOHW1RUGVNRJHQSODQODGHVXQGHUWDOHW
RFK5\GDXQGHUWDOHW0DUNDQYlQGQLQJHQL6M|ER
LGDJI|OMHULVWRUWGHJlOODQGHSODQHUQD
nUVÁ|GHRFKlUIUDPI|UDOOWUHOHYDQWYLG
GLPHQVLRQHULQJDYGDPPDULGHQK|JVWD
VlNHUKHWVNODVVHQ0HGWDQNHSnDWWUHJQPlQJGHUQD
LIUDPWLGHQNRPPHUDWW|NDEHG|PVGHWOlPSOLJW
DWWDQSDVVDDOONRPPDQGHEHE\JJHOVHWLOOQLYnHU
VRPNODUDUIUDPWLGDnUVÁ|GH
Fornminnen
3n6M|ERÀQQVInNlQGDIRUQPLQQHQ/lQJVPHG
)ULVWDGVYlJHQÀQQVWYnYlJPlUNHQRFKLQRUUYLG
NYDUWHUHW6SU|GOLQJHQÀQQVHQUHVWVWHQ3nDQGUD
VLGDQ9LVNDQÀQQVGHVWRÁHUIRUQPLQQHQ3n
NRORQLRPUnGHWÀQQVHWWDQWDOERSODWVHUOLNVRPYLG
$OPHQlVXGGHQ6\GYlVWRP5\GDLQGXVWULRPUnGH
ÀQQVHWWDQWDOIRUQnNUDU
Strandskydd
%nGH9LVNDQRFKI|UgUHVM|RPIDWWDVDYHWW
JHQHUHOOWVWUDQGVN\GGRPUHVSHNWLYH
PHWHU,QRPVWRUDGHODUDYSODQRPUnGHWlUGRFN
VWUDQGVN\GGHWXWVOlFNW9LGQ\SODQOlJJQLQJ
nWHULQWHUlGHUVWUDQGVN\GGHWPHQNDQXSSKlYDVRP
GHWÀQQVVlUVNLOGDVNlO
Buller
Användning i gällande detaljplaner på Sjöbo.
Gult innebär bostäder, blått industri och grönt natur.
Övriga planeringsförutsättningar
8W|YHUGHVWlOOQLQJVWDJDQGHVRPQlPQWVRYDQÀQQV
HWWDQWDO|YULJDIDNWRUHUVRPEHK|YHUWDVKlQV\QWLOO
EnGHGHQVWUDWHJLVNDSODQHQPHQIUDPI|UDOOWLGHW
IRUWVDWWDDUEHWHW
Befolkning och markägoförhållanden
3n6M|ERERUGHWLGDJVOlJHWXQJHIlUSHUVRQHU
PHGDQGHWSn5\GDERUFD7RWDOWLQRPRPUnGHW
ÀQQVFDKXVKnOO,QRPRPUnGHWÀQQVGHVVXWRP
FDDUEHWVSODWVHUGlUFDÀQQVSn6M|ERFD
Sn5\GDRFKFDSn1RUGVNRJHQ
,QRPRPUnGHWÀQQVHQVWRUPlQJGIDVWLJKHWVlJDUH
%RUnV6WDGlUlJDUHRFKKXYXGPDQI|UDOOPlQ
SODWVPDUNJDWRUWRUJQDWXUPP.RPPXQHQlJHU
lYHQHQGHO|YULJDIDVWLJKHWHULRPUnGHW
Översvämningar
%RUnV6WDGWRJIUDPHQ|YHUVYlPQLQJVNDUWHULQJ
I|U9LVNDQRFKKDUHIWHUGHWHQEUDELOG|YHU
NRQVHNYHQVHUYLGK|JDYDWWHQÁ|GHQ,XWUHGQLQJHQ
VWXGHUDGHVWUHROLNDYDWWHQQLYnHU1XYDUDQGH
nUVÁ|GHIUDPWLGDnUVÁ|GHVDPWEHUlNQDW
K|JVWDÁ|GH'HWVLVWQlPQGDPRWVYDUDU
SAMRÅD
'HODUDYSODQRPUnGHWlUXWVDWWI|UEXOOHU'HWU|U
VLJIUDPI|UDOOWRPGHGHODUVRPOLJJHUQlUPDVW
MlUQYlJHQPHQlYHQYlVWUD1RUGVNRJHQlUXWVDWW
I|UEXOOHUIUnQI|UELIDUWHQ9LGIUDPWDJDQGHDY
GHQEHÀQWOLJDEXOOHUNDUWHULQJHQI|U)ULVWDGVYlJHQ
IDQQVLQWHI|UELIDUWHQYDUI|UEXOOHUQLYnHUQDIUnQ
YlJHQGlUlUK|JUHlQYDGGHlUQXVHQI|UELIDUWHQV
IlUGLJVWlOODQGHbYHQLQGXVWULEXOOHUI|UHNRPPHUL
RPUnGHWIUDPI|UDOOWIUnQ6WHQD0HWDOO
Skyddsavstånd
(WWDQWDOYHUNVDPKHWHUOLNVRPI|UELIDUWHQRFK
MlUQYlJHQKDULGDJYHUNVDPKHWHUVRPLQQHElU
VN\GGVDYVWnQG,IDOOHWPHGMlUQYlJHQRFK
I|UELIDUWHQKDQGODUGHWRPIDUOLJWJRGV9LG
E\JJQDWLRQLQRPPHWHUIUnQIDUOLJWJRGVOHG
VNDHQULVNXWUHGQLQJJ|UDVI|UDWWXQGHUV|NDRP
E\JJQDWLRQlUP|MOLJ
'HYHUNVDPKHWHULQRPSODQRPUnGHWVRPKDU
OlQJVWVN\GGVDYVWnQGlU6WHQD5HF\FOLQJSn
YlVWUD1RUGVNRJHQVDPW3DUNHU+DQQLÀQRFK
(ULFVVRQSn5\GDVRPLGDJKDUPHWHUV
VN\GGVDYVWnQG%RODQGHURFK6FK|Q$%YLG
%DUQKHPVJDWDQ%M|UNKHPVJDWDQKDUPHWHUV
VN\GGVDYVWnQGRFKGHWYnEHQVLQVWDWLRQHUQDYLG
NRUVQLQJHQ)ULVWDGVYlJHQ%DUQKHPVJDWDQKDU
PHWHU%LOYnUGVDQOlJJQLQJHQLNRUVQLQJHQ
%DUQKHPVJDWDQ%M|UNVlWHUVJDWDQKDUPHWHU
5
Sjöbo i dag
Natur och rekreation
6M|ERlULGDJHQJU|QVWDGVGHO'HWÀQQVJRWWRP
JU|Q\WRULQRPERVWDGVRPUnGHQDPHGSDUNHURFK
JU|QRPUnGHQPHQIUDPI|UDOOWÀQQVGHWHQQlUKHWWLOO
GHVW|UUHQDWXURPUnGHQD7YnDYFHQWUDOD%RUnVVW|UVWD
RFKPHVWXSSVNDWWDGHQDWXURFKUHNUHDWLRQVRPUnGHQ
5\DnVDURFK.\SHÀQQVLQlUKHWHQDYVWDGVGHOHQ
RFKGHVVXWRPÀQQV9LVNDQUXQWK|UQHWGlUGHW
ÀQQVHQJnQJYlJSnnQV|VWUDVLGDbYHQLQRP5\GD
LQGXVWULRPUnGHRFKYlVWUD1RUGVNRJHQÀQQVYLVV
QDWXUIUDPI|UDOOWVSULGQLQJVNRUULGRUHUPHQL|YULJWlU
P\FNHWPDUNKnUGJMRUG,QRPSODQRPUnGHWÀQQVHWW
DQWDOVN\GGVYlUGDWUlGIUDPI|UDOOWHNO|QQVlOJRFK
DO
9LGgUHVM|LQRUUÀQQVEDGSODWVHUEnGHYLG
9DWWHQYHUNHWPHQIUDPI|UDOOWYLG$OPHQlV,QRP
SODQRPUnGHWÀQQVGHVVXWRPWUHLGURWWVSODWVHU
6M|ERYDOOHQ3DUNHUYDOOHQRFK5\GD6SRUWIlOW
Bebyggelse
6WDGVGHOHQ6M|ERlUHQIXQNWLRQDOLVWLVNWSODQHUDG
VWDGVGHOGlUVW|UVWDGHOHQDYEHE\JJHOVHQKlUVWDPPDU
IUnQVOXWHWDYWDOHWRFKIUDPWLOOPLWWHQDY
WDOHW'HQlOGVWDGHOHQDY6M|ERlUGHQ
V\GYlVWUDGHOHQHJQDKHPVEHE\JJHOVHQYLG7UROOJDWDQ
6M|ERJDWDQRFK*\OOHQWRUSVJDWDQYLONHQXSSI|UGHVL
VOXWHWDYWDOHWgYULJDGHODUDY6M|EREHVWnUWLOO
VWRUGHODYÁHUERVWDGVKXVEHE\JJHOVHRPYnQLQJDU
+|JUHKXVÀQQVRFNVnSn6M|ERPHGSXQNWKXVHWSn
WRUJHWVRPULNWPlUNH,6M|ERVQRUUDGHOÀQQVIUlPVW
VPnKXVEHE\JJHOVH3n5\GDRFKYlVWUD1RUGVNRJHQ
EHVWnUEHE\JJHOVHQIUlPVWDYVW|UUHLQGXVWULE\JJQDGHU
3n5\GDÀQQVlYHQHWWDQWDOHQIDPLOMVKXVYlVWHURP
$OPHQlVYlJHQ
'HODUDY6M|ERÀQQVPHGWDJHWVRPEHYDUDQGHYlUWL
%RUnV6WDGVNXOWXUPLOM|SURJUDP
Trafik
7UDÀNHQLQRPRPUnGHWlUWLOOVWRUGHOQRUGV\GOLJ
GlU)ULVWDGVYlJHQlUGHWVW|UVWDVWUnNHWI|UVDPWOLJD
WUDÀNVODJ
'HWÀQQVYlOXWE\JJGNROOHNWLYWUDÀNLQRP
RPUnGHWPHGHWWÁHUWDOKnOOSODWVOlJHRFKWLOOJnQJ
WLOOVWRPOLQMHQlWHW6M|ERWLOOK|UGHWVWDUNDVWH
NROOHNWLYWUDÀNVWUnNHWL%RUnVPHGOLQMHVRPlUGHQ
VW|UVWDNROOHNWLYWUDÀNHOLQMHQXWDQI|U*|WHERUJLKHOD
9lVWUD*|WDODQDGVUHJLRQHQ'HWÀQQVWUlQJVHORFK
NDSDFLWHWVSUREOHPSnOLQMHQ)|UDWWUnGDERWSnGHWWD
RFK\WWHUOLJDUHK|MDUHVDQGHWVnKnOOHU%RUnV6WDG
RFK9lVWUD*|WDODQGVUHJLRQHQSnDWWXWUHGDRPGHW
VNXOOHYDUDP|MOLJWDWWRPYDQGODOLQMHWLOONRQFHSW
VRPNDOODV%XV5DSLG7UDQVLW'HVVDOLQMHUJnUKHOW
LHJQDN|UIlOWRFKKDUHJQDVWDLRQHUVRPOLJJHUXWHL
JDWDQ'HQ\DNYLFNDOHGEXVVUDQDJnUUDNWIUDPRFK
KDUSODWVI|UPnQJDUHVHQlUHU(QVnGDQEXVVOLQMH
L6M|ERVNXOOHNQ\WD6M|ERQlUPDUHFHQWUXP0HG
JHQRPIDUWVWUDÀNHQXWÁ\WWDGWLOOI|UELIDUWHQVnÀQQV
GHWP|MOLJKHWDWWInVQDEEDNROOHNWLYWUDÀNN|UIlOW
JHQRP6M|ER%XVVJnUlYHQWLOO$OPHQlVYLD5\GD
)|UlQGULQJDULNROOHNWLYWUDÀNHQKDUVNHWWVHQ
I|UELIDUWHQE\JJGHVRFK)ULVWDGVEXVVDUQDJnUQXPHUD
OlQJVI|UELIDUWHQ
*nQJRFKF\NHOQlWHWLQRPRPUnGHWlUI|UKnOODQGHYLV
YlOXWE\JJWGlU)ULVWDGVYlJHQlUQDYHW(WWDQWDO
NRSSOLQJDUÀQQVWLOODQGUDVWDGVGHODUGlUEURQ|YHU
I|UELIDUWHQPRW.\SHlUGHQVHQDVWH*nQJYlJDUÀQQV
LQDWXURPUnGHQRFKWLOO$OPHQlV.RSSOLQJDUWLOO5\GD
lUI|UKnOODQGHYLVInRFKEHVWnUDY6DOWHPDGVEURQRFK
GHWYnVSnQJDUQDYLG6M|ERYDOOHQ
Service
3n6M|ERÀQQVEnGHNRPPHUVLHOORFKRIIHQWOLJVHUYLFH
9LG6M|ERWRUJÀQQVEODQGDQQDWHQOLYVPHGHOVEXWLN
RFKLQRPVWDGVGHOHQÀQQVEnGHEXWLNHUDYROLNDVODJ
OLNVRPSL]]HULRU$QWDOHWEXWLNHUKDUGHVHQDVWHnUHQ
PLQVNDWLDQWDORFKLGDJÀQQVWRPPDORNDOHUEODQG
DQQDWYLGWRUJHW
1lUGHWJlOOHURIIHQWOLJVHUYLFHÀQQVHQVNROD
6M|ERVNRODQLVWDGVGHOHQOLNVRPHWWDQWDOI|UVNRORU
7UROOVNRJHQ6M|ERJnUGHQ1ROKDJD6NDWWNLVWDQRFK
7UROOJnUGHQ9LGWRUJHWÀQQVELEOLRWHNIDPLOMHFHQWUDO
RFKIULWLGVJnUGOLNVRP)UDPWLG6M|ER9LG
-RKDQQHOXQGOLJJHU6M|ERNOLQWVlOGUHERHQGHRFK6M|ER
N\UND3n+XOGUHJDWDQÀQQV7UlIISXQNW%ORPEDFND
YLONHWlUHQWUlIISXQNWI|USHUVRQHU|YHU
Sjöbo Torg
6
Strategier/förslag
Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter
$UEHWHWPHGGHQVWUDWHJLVNDSODQHQI|U6M|ERKDU
XWP\QQDWLVH[VWUDWHJLHUI|UVWDGVGHOHQVXWYHFNOLQJ
*HQRPDWWDUEHWDDNWLYWPHGGHVVDVWUDWHJLHUNDQHQ
WlWDUHPHUDWWUDNWLYRFKOHYDQGHVWDGVGHOVNDSDVXWDQ
DWWULVNHUDGHYlUGHQVRPÀQQVSn6M|ERLGDJ6M|ER
VNXOOHInHQW\GOLJDUHLGHQWLWHWEnGHI|UEHÀQWOLJDRFK
Q\D6M|ERERU0HGElWWUHNRSSOLQJDUWLOODQJUlQVDQGH
VWDGVGHODURFKRPUnGHQVNDSDVHQVW|UUHQlUKHW
WLOONROOHNWLYWUDÀNUHNUHDWLRQVRPUnGHQRFKQDWXU
'HVVXWRPVNDSDVElWWUHP|MOLJKHWHUI|UGMXURFK
Yl[WOLYDWWU|UDVLJWLOORFKJHQRPRPUnGHW6DPWLGLJW
VNDSDVI|UXWVlWWQLQJDUI|UQ\D6M|ERERU
LQRPSODQRPUnGHW
$WWGHVVDVWUDWHJLHUSHNDVXWLQQHElULQWHDWWLQJHQWLQJ
NRPPHUDWWVNHSnUHVWHUDQGH6M|ER)|UWlWQLQJDY
ERVWlGHUXWYHFNOLQJDYVHUYLFHVDPWI|UlQGULQJDY
SDUNHURFKQDWXURPUnGHQNDQRFKE|UNRPPDDWWVNH
XWDQI|UGHQHGDQEHVNULYQDVWUDWHJLHUQD
Strategier
Förtäta längs busstråket
,RFKPHGDWWHQVWRUGHODYJHQRPIDUWVWUDÀNHQ
QRUULIUnQQXPHUDJnUYLDI|UELIDUW6M|ERKDU
)ULVWDGVYlJHQEOLYLW|YHUGLPHQVLRQHUDG7YnDY
)ULVWDGVYlJHQVI\UDN|UIlOWNDQGlUI|URPYDQGODVWLOO
N|UIlOWI|UHQEDUWNROOHNWLYWUDÀN%XV5DSLG7UDQVLW
RFKSnVnYLVI|UElWWUDP|MOLJKHWHUQDI|UHQXW|NDG
NROOHNWLYWUDÀN'HWVNXOOHRFNVnJ|UDGHWP|MOLJWDWW
SnVLNWP|MOLJJ|UDI|UHQVQDEEXVVOLQMH+nOOSODWVOlJHQ
NDQHWDEOHUDVYLGGHSXQNWHUGlUWYlUJnHQGHRFK
OlQJVJnHQGHVWUnNP|WV
$WWVlQNDKDVWLJKHWHQSn)ULVWDGVYlJHQRFKE\JJD
Q\WWQlUDYlJHQJHUGHQHQNDUDNWlUDYVWDGVJDWDRFK
VNXOOHJH)ULVWDGVYlJHQHWWQ\WWVWDGVUXP8WPHG
)ULVWDGVYlJHQNDQPDQP|MOLJJ|UDI|UQ\DERVWDGVKXV
HOOHUWLOOE\JJQDGHUSnGHEHÀQWOLJDKXVHQRFKJH
JDWXUXPPHWEUHGDRFKYlOXWIRUPDGHWURWWRDUHUYLONHW
VNXOOHVNDSDHWWWlWDUHJDWXUXPRFKHWW|NDWIRONOLY
9LGNRUVQLQJVSXQNWHUQDVNDGHWÀQQDVP|MOLJKHWHUI|U
ORNDOHULERWWHQYnQLQJHQI|UDWWSnVnVlWWWDWLOOYDUD
SnGHÁ|GHQVRPÀQQV9LGHYHQWXHOODEXWLNVOlJHQSn
|YULJDSODWVHUOlQJVVWUnNHWNDQSDUNHULQJDUOlQJVPHG
N|UULNWQLQJHQDQOlJJDVYLGEHKRY
6M|ERVI|UKnOODQGHYLVLQWDNWDRFKYlOVDPPDQKnOOQD
EHE\JJHOVHVWUXNWXUYDUVWDOVNlQVODGHWlUYLNWLJW
DWWYlUQDE|UOLJJDWLOOJUXQGI|UGHQWLOONRPPDQGH
EHE\JJHOVHQVnDWWGHWQ\DIXQJHUDUYlOPHGGHW
EHÀQWOLJD
6M|ERKDULGDJHQVWDUNOLQMlUVWUXNWXULQRUGV\GOLJ
ULNWQLQJSnEnGHJDWXQlWRFKEHE\JJHOVH'HQQD
VWUXNWXUEHK|YHUNRPSOHWWHUDVPHGÁHUDWYlUJnHQGH
NRSSOLQJDUL|VWYlVWOLJULNWQLQJI|UDWWVNDSDJHQD
RFKWU\JJDSDVVDJHU,GHVVDVNXOOHGHWXSSVWn
NQXWSXQNWHUGlULQWUHVVDQWDP|WHQNDQXSSVWnRFK
GHVVXWRPEOLUGHOlPSOLJDSODWVHUI|UKnOOSODWVOlJHQ
3nVnVlWWNDQVWDGVGHODUVRP5\GD6M|ERRFK
'MXUSDUNHQ.\SHRFK1RUGVNRJHQNQ\WDVLKRSRFK
XQGHUOlWWDI|UGHQVRPYLOONXQQDWDVLJHQNHOWIUnQ
KnOOSODWVHQYLGDUHWLOOROLNDPnOSXQNWHU
'HQEUR|YHUYlJRFKMlUQYlJVRPE\JJGHV
VDPWLGLJWVRPI|UELIDUWHQYLG-RKDQQHOXQGELGUDU
WLOODWWVNDSDHWWQ\WWVWUnNPHOODQ.\SHRFK6M|ER
'HWWDE|UNXQQDIRUWVlWWDYLD6M|ER7RUJRFK
YLGDUHJHQRP7UROOVNRJHQWLOO5\GDRFK5\DnVDU
(WWVnGDQWVWUnNKDUlYHQI|UXWVlWWQLQJDWWEOL
GHODYHQYLNWLJVSULGQLQJVNRUULGRUI|UYl[WRFK
GMXUOLY6NXOOHWlWDUHWUDÀNRFKÁHUVWDWLRQVOlJHQSn
+HUUOMXQJDEDQDQEOLDNWXHOOWlUGHWKlUHWWOlPSOLJW
VWDWLRQVOlJHI|U6M|ER
.Q\WV6M|ERRFK5\GDLKRSPHGHQQ\EURI|UJnQJ
RFKF\NHOWUDÀNYLG%ORPEDFNDJDWDQVNXOOHlYHQ
GHQNXQQDEOLGHOLHQI|UOlQJGVSULGQLQJVNRUULGRU
OLNVRPHWWVWUnNI|UGHERHQGHSn5\GDVRPYLOOWLOO
V|GUD6M|ER
6M|ERKDUHQLGDJOnQJVWUlFNDPHOODQVLQDWYn
HQWUpSXQNWHU0HOODQGHVVDVNXOOHHQQ\NRSSOLQJ
NXQQDVNDSDV|YHUMlUQYlJHQIUnQ%DUQKHPVJDWDQ
|YHUWLOO6|GUD'lFNYlJHQRFK1RUGVNRJVURQGHOOHQ
(QVnGDQNRSSOLQJVNXOOHNXQQDELGUDWLOOHWW|NDW
XQGHUODJI|UVHUYLFHLGHFHQWUDODRFKQRUUDGHODUQD
DY6M|ER2PUnGHWYLGEHQVLQVWDWLRQHUQDVNXOOHGn
EOLHQYLNWLJNQXWSXQNW
Utveckla Ryda och Nordskogen
5\GDLQGXVWULRPUnGHYlVWHURP6M|ERlULGDJHWW
I|UKnOODQGHYLVJOHVWLQGXVWULRPUnGHLHQJDQVND
FHQWUDOGHODY%RUnV,QGXVWULRPUnGHWOLJJHULGDJ
LQNLODWPHOODQ9LVNDQRFK5\DnVDUWYnRPUnGHQ
PHGVWRUDQDWXURFKUHNUHDWLRQVYlUGHQ'HWWDlU
HWWLQWUHVVDQWRPUnGHI|UHQEODQGDGVWDGVGHOPHG
IRNXVSnERVWlGHUYLONHWVNXOOHKDUPRQLVHUDPHU
PHGRPJLYQLQJHQlQYDGQXYDUDQGHYHUNVDPKHW
J|URFKElWWUHNXQQDXWQ\WWMDGHYlUGHQVRPÀQQV
LRPUnGHW0HGWDQNHSnRPUnGHWVVWRUOHNFD
KHNWDURFKQlUKHWWLOO6M|ERE|UHQI|UKnOODQGHYLV
WlWEHE\JJHOVHNXQQDVNDSDVYLONHWVNXOOHJHHWW
VWRUWWLOOVNRWWSnERVWlGHU(WWH[SORDWHULQJVWDO
PRWVYDUDQGH6M|ERVNXOOHLQQHElUDFDQ\D
ERVWlGHUSn5\GD
SAMRÅD
7
500m
VIS
KA
N
TR
NO
RD
SK
OG
E
N
OL
LS
AR
KO
G
EN
8
0
RY
AÅ
S
2015 - 06 - 01
RYAÅSAR
OMVANDLINGSOMRÅDEN
TVÄRGÅENDE KOPPLING
TVÄRGÅENDE KOPPLING GÅNG & CYKEL
UTVECKLINGSOMRÅDE FRISTADSVÄGEN
FÖRTÄTNINGSOMRÅDE FRISTADSVÄGEN
NATUR
KORRIDOR DJUR & VÄXTLIV
KY
PE
KORSNINGSPUNKT
EV. STATIONSLÄGE
PLANGRÄNS
9
5\GDE|URFNVnNQ\WDVLKRSElWWUHPHG6M|ER
I|UVODJVYLVJHQRPJnQJRFKF\NHOYlJDUVRPVNXOOH
DQVOXWD5\GDIUnQ6M|ERYLD%ORPEDFNDJDWDQV
I|UOlQJQLQJRFKYLD1LVVHJDWDQVI|UOlQJQLQJI|UEL
6M|ERSDUNHQ3nVnVlWWVNDSDVHQVW|UUHP|MOLJKHW
DWWXWQ\WWMDGHVHUYLFHIXQNWLRQHUVRPÀQQVSn6M|ER
OLNVRPHQWlWDUHNROOHNWLYWUDÀN
%RVWlGHUQDYlVWHURP$OPHQlVYlJHQlULQWHUHJOHUDGH
LGHWDOMSODQLGDJVOlJHWYLONHWYRUH|QVNYlUWSn
VLNWYLGHQH[SORDWHULQJDY5\GDLQGXVWULRPUnGH
(QH[SORDWHULQJDYGHODUDYPDUNHQYlVWHURP
$OPHQlVYlJHQlURFNVnP|MOLJWIUDPI|UDOOWV|GHURP
(NHU\GDYlJHQOLNVRPGHWREHE\JJGDRPUnGHWPHOODQ
YLOORUQDSn5\DERUJVYlJHQRFK/LQGHU\GVYlJHQ
bYHQYlVWUD1RUGVNRJHQKDUP|MOLJKHWHUDWWEOLHQPHU
EODQGDGVWDGVGHO2PUnGHWOLJJHULHWWSXEOLNWOlJHYLG
5LNVYlJRFKKDUPHGHWWVWLFNVSnUIUnQMlUQYlJHQ
VDPWHQLQIDUWIUnQ1RUGVNRJVURQGHOOHQJRGNRSSOLQJ
WLOOLQIUDVWUXNWXU0HGHQQ\EURVRPOlQNDUVDPPDQ
)ULVWDGVYlJHQRFK1RUGVNRJVURQGHOOHQVNDSDV
\WWHUOLJDUHSRWHQWLDO,QRPYlVWUD1RUGVNRJHQVNXOOH
H[HPSHOYLVHMVW|UDQGHYHUNVDPKHWHULQRPH[HPSHOYLV
KDQGHORFKORJLVWLNÀQQDVI|UDWWSnVnYLVWDWLOOYDUD
VWLFNVSnUHWRFKQlUKHWHQWLOOI|UELIDUWHQ,QRP
RPUnGHWVNXOOHlYHQERVWlGHUYDUDP|MOLJWIUDPI|UDOOW
RPGHWYLVDUVLJDWWVWLFNVSnUHWLQWHlUDYLQWUHVVHI|U
YHUNVDPKHWHU
Öka möjligheterna för service
*HQRPHQI|UWlWQLQJDYVnYlOVWUnNHW)ULVWDGVYlJHQ
VRPSn|YULJD6M|ER|NDUP|MOLJKHWHUQDDWWEHKnOOD
GHQVHUYLFHQLYnVRPÀQQVLVWDGVGHOHQLGDJPHQ
lYHQWLOOI|UD\WWHUOLJDUHIXQNWLRQHU/LNDVnP|MOLJJ|U
NRSSOLQJHQWLOOYlVWUD1RUGVNRJHQHWW|NDWLQÁ|GH
DYEHV|NDUHVRPDQQDUVNDQVNHLQWHSDVVHUDW6M|ER
VHGDQI|UELIDUWHQE\JJGHVgYULJDOlPSOLJDSODWVHU
I|UI|UWlWQLQJLQRP6M|ERlURPUnGHWYLG7UROOJDWDQ
PHOODQ%ORPEDFNDJDWDQRFK*\OOLQJVWRUSVJDWDQ
OLNVRPLGHODUDYQRUUD6M|ERbYHQYLG
-RKDQQHOXQGVJDWDQVNXOOHP|MOLJKHWHUWLOOI|UWlWQLQJ
ÀQQDVYLGHYHQWXHOORPYDQGOLQJDYRPUnGHWIUnQ
GHUHQDYHUNVDPKHWVRPUnGHQGHWlULGDJWLOOHQPHU
EODQGDGVWUXNWXUPHGW\QJGSXQNWHQSnERVWlGHU
6NXOOH6M|ERI|UWlWDVPHGFDQ\DERVWlGHU
RFK5\GDRPYDQGODVWLOOHQVWDGVGHOPHGFDQ\D
ERVWlGHUVNXOOHXQGHUODJHW|NDI|UEnGHNRPPXQDO
RFKNRPPHUVLHOOVHUYLFH6WDGVGHOHQVVHUYLFHVNXOOH
VDPWLGLJWI|UlQGUDVGnXQGHUODJHWPLQVNDUI|U
EHQVLQVWDWLRQHUQDLRFKPHGI|UELIDUWHQYLONHWNDQ
PHGI|UDDWWGHSODWVHUQDRPYDQGODVWLOOERVWlGHU
KDQGHO1\DNRPPHUVLHOODVHUYLFHIXQNWLRQHUE|URP
P|MOLJWORNDOLVHUDVWLOO6M|ERWRUJRFKWLOOGHIUDPWLGD
KnOOSODWVWRUJHQ
10
Tydliggör Sjöbos entréer
7LGLJDUHKDUGHWYDULWW\GOLJWQlUPDQNRPWLOO6M|ER
IUDPI|UDOOWV|GHULIUnQPHQVHGDQI|UELIDUWHQNRPKDU
GHWWDlQGUDWVRFKGHKDUEOLYLWPHUXQGDQGVN\PGD
6M|ERKDULGDJEDUDWYnHJHQWOLJDHQWUpSXQNWHU
HQLQRUUYLG/nQJHVWHQVURQGHOOHQLQRUURFKHQ
YLG6M|ERURQGHOOHQLV|GHU'HVVDWYnHQWUpHUEOLU
GlUI|UYLNWLJDUHI|UDWWVWlUND6M|ERVNDUDNWlURFK
VDPPDQKDQJLVWDGHQ,QRUUE|UHQWUpSXQNWHQPlUNDV
XWW\GOLJDUHlQLGDJ,V|GHUÀQQVP|MOLJKHWDWWI|UWlWD
LDQVOXWQLQJWLOO6M|ERURQGHOOHQRFKLNYDUWHUHQQRUU
RPGHQXWDQDWWSnYHUND7UROOSDUNHQ
0HGHQQ\EUR|YHUMlUQYlJHQIUnQ%DUQKHPVJDWDQ
|YHUWLOO6|GUD'lFNYlJHQRFK1RUGVNRJVURQGHOOHQ
VNXOOH\WWHUOLJDUHHQQ\HQWUpWLOO6M|ERVNDSDV'lU
VNXOOHHQWUpSXQNWHQLVnIDOOEOLYLGNQXWSXQNWHQL
NRUVQLQJHQPHG)ULVWDGVYlJHQ
0HGSDVVDJHU|YHU9LVNDQVNXOOHGHVVXWRPHWWDQWDO
JnQJRFKF\NHONRSSOLQJDUVNDSDVYLONDDOODVNXOOHEOL
HQNODUHHQWUpHUWLOO6M|ER'HVVDERUGHGRFNVQDUDUHEOL
HQGHODYUHNUHDWLRQVRPUnGHQD
Tillgängliggör rekreationsområdena
3nRFKYLG6M|ERÀQQVÁHUDRPUnGHQPHGK|JD
QDWXURFKUHNUHDWLRQVYlUGHQ*HQRPSODQRPUnGHW
JnU9LVNDQYlVWHURPSODQRPUnGHWÀQQV5\DnVDURFK
SnDQGUDVLGDQI|UELIDUWHQÀQQV.\SHYLONDVDPWOLJD
KDUEHG|PWVKDK|JVWDQDWXURFKUHNUHDWLRQVYlUGH
0HOODQGHVVDEnGHÀQQVRFKVDNQDVNRSSOLQJDU
)|UDWW|NDP|MOLJKHWHUQDWLOOXSSOHYHOVHULNDRFK
HQNODSDVVDJHUI|UEnGHPlQQLVNRURFKGMXUE|UGH
NRSSOLQJDUVRPVDNQDVnWJlUGDV
'HLJU|QRPUnGHVSODQHQXWSHNDGHJU|QDRFKU|GD
VWUnNHQVNDOOEHDNWDVRFKI|UVWlUNDVVnDWWPlQQLVNRU
OLNVRPGMXURFKYl[WOLYHWKDUVnIULDSDVVDJHU
VRPP|MOLJW)|UDWW\WWHUOLJDUHP|MOLJJ|UDElWWUH
VSULGQLQJVNRUULGRUHUE|USDUNHURFKJU|QRPUnGHQ
YLGGH|VWYlVWOLJDNRSSOLQJDUQDVRPI|UHVOnVLGHQ
VWUDWHJLVNDSODQHQEHKnOODVHOOHUXWYHFNODV
9LVNDQE|UWLOOJlQJOLJJ|UDVGHOYLVJHQRPGHEURDU
VRPDQOlJJVIUnQ6M|ERWLOO5\GDPHQlYHQJHQRPDWW
DQOlJJDJnQJYlJDULDQVOXWQLQJWLOO9LVNDQ
$OPHQlVlUHQDY%RUnVSRSXOlUDVWHEDGSODWVHURFK
HWWYlOEHV|NWXWÁ\NWVPnO(QJnQJEUR|YHU9LVNDQ
I|UELQGHURPUnGHWPHG6M|ERGlUGHWlYHQÀQQV
\WWHUOLJDUHHQEDGVWUDQGYLGYDWWHQYHUNHW3DVVDJHUQD
IUnQ6M|ERRFKWLOO$OPHQlVE|UJ|UDVVnJHQDRFK
OlWWRULHQWHUDGHVRPP|MOLJWI|UDWWXQGHUOlWWDI|U
EHV|NDUHIUnQ6M|EROLNVRPI|UGHVRPNRPPHU
PHGNROOHNWLYWUDÀNHQYLD6M|ERDWWKLWWDWLOO
EDGSODWVHUQD)|UELEDGSODWVHUQDSDVVHUDUGHVVXWRP
HQVSULGQLQJVNRUULGRUVRPVWUlFNHUVLJOlQJVPHG
gUHVM|VV|GUDVWUDQG'HWlUDYVWRUYLNWDWWGHWVWUnNHW
EHKnOOVRFKLQWHSULYDWLVHUDV\WWHUOLJDUHXWDQlUVn
WLOOJlQJOLJWVRPP|MOLJW'HP|MOLJDI|UWlWQLQJDUVRP
I|UHVOnVLGHQVWUDWHJLVNDSODQHQVNDXWIRUPDVVnDWW
GHLQWHEU\WHUVSULGQLQJVNRUULGRUHUQDHOOHUI|UVYnUDU
P|MOLJKHWHUQDDWWU|UDVLJYLGVWUDQGSDUWLHUQD
Konsekvenser
Bebyggelse
,QRPGHQVWUDWHJLVNDSODQHQI|UHVOnVHQKHOGHO
P|MOLJDQ\E\JJQDWLRQHURFKI|UWlWQLQJDU2PIDWWQLQJ
XWIRUPQLQJRFKH[SORDWHULQJVJUDGPnVWHVWXGHUDVL
GHWDOMLHYHQWXHOODIUDPWLGDGHWDOMSODQHULVDPUnGPHG
EHU|UGDIDVWLJKHWVlJDUH'HRPYDQGOLQJVRPUnGHQ
VRPEHVNULYVQHGDQlUGHI|UWlWQLQJDURFK
Q\E\JJQDWLRQHUVRPLQQHElUVW|UVWNRQVHNYHQVHURFK
EHVNULYVVlUVNLOW1XPUHULQJHQDYRPUnGHQDlULQWH
QnJRQHWDSSLQGHOQLQJXWDQHQGDVWI|UDWWXQGHUOlWWD
OlVQLQJHQ
PnVWHEXOOHUQLYnHUQDVWXGHUDVXWLIUnQRPUnGHWVQ\D
I|UXWVlWWQLQJDU0|MOLJKHWHQWLOOXW|NDGHVSULGQLQJV
NRUULGRUHUJHQRP6M|ERL|VWYlVWOLJULNWQLQJVND
IUlPMDVRFKQ\EHE\JJHOVHVNDDQSDVVDVHIWHUGHW
Tomtegatan (2)
'HI|UHVODJQDERVWlGHUQDYLG7RPWHJDWDQOLJJHUL
XWNDQWHQDY7UROOVNRJHQVRPL*U|QRPUnGHVSODQHQ
KDUEHG|PWVKD.ODVV,,GYVP\FNHWK|JW
YlUGH(WWDYGHU|GDVWUnNHQSDVVHUDUlYHQ
RPUnGHW)|UDWWH[SORDWHUDGHODUDYRPUnGHW
EHK|YHUNRPSHQVDWLRQVnWJlUGHUJ|UDV/lPSOLJD
VnGDQDNRPSHQVDWLRQVnWJlUGHUNDQYDUDDWWVH
WLOODWWVWUnNHWELEHKnOOVRFKI|UElWWUDVI|UDWW
VNDSDVW|UUHP|MOLJKHWHUDWWVNDSDHQOlQJUH
VSULGQLQJVNRUULGRU(QDQQDQnWJlUGNDQYDUDDWW
VNDSDGHQJnQJRFKF\NHOYlJ|YHU9LVNDQWLOO5\GD
VRPI|UHVOnVLGHQVWUDWHJLVNDSODQHQI|UDWWSnVn
VlWWI|UElWWUDNRSSOLQJDUQDL|VWYlVWOLJULNWQLQJ
1\ERVWDGVEHE\JJHOVHYLG7RPWHJDWDQE|UKnOOD
VDPPDVNDODVRPEHÀQWOLJEHE\JJHOVHLQlURPUnGHW
I|UVODJVYLVUDGKXVSDUKXVNHGMHKXVHOOHUYLOORU
Område 2, Tomtegatan
Norra Sjöbo (3)
Områden för bebyggelse
Fristadsvägen (1)
0HGI|UlQGUDGHWUDÀNÁ|GHQOlQJVPHG)ULVWDGVYlJHQ
RFKGlUPHGPLQVNDGHEXOOHUQLYnHUÀQQVP|MOLJKHWHU
DWWI|UWlWDYLGYlJHQ'HWWDEOLURFNVnGHQPHVW
SnWDJOLJDI|UlQGULQJHQI|UGHQVRPSDVVHUDUJHQRP
6M|ER'HI|UHVODJQDNQXWSXQNWHUQDE|UVWXGHUDV
RPGHlUOlPSOLJDI|UQnJRQIRUPDYSODWVHOOHU
KnOOSODWVWRUJYDUSnNUDYE|UVWlOODVVnDWWGHWlUP|MOLJW
PHGEXWLNHUHOOHUDQQDQVHUYLFHLERWWHQYnQLQJHQ
1RUURP6M|ERURQGHOOHQYLG6M|ERVV|GUDHQWUp
EOLUHWWEUDVN\OWOlJHYLONHWE|UVWXGHUDVI|UKDQGHO
ERVWlGHU9LGI|UWlWQLQJDYRPUnGHWYLG)ULVWDGVYlJHQ
'HWQRUUDDYGHWYnI|UHVODJQDERVWDGVRPUnGHQDYLG
gUHVWUDQGRFK1RUUD6M|ERJDWDQlUlYHQGHWEHVNULYHW
L*U|QRPUnGHVSODQHQVRPHWWRPUnGHPHGK|JW
YlUGH.ODVV,,,,QRPRPUnGHWÀQQVYDWWHQYHUNHW
RFKHQREHE\JJGGHOVRPlUSODQODJWI|U$lQGDPnO
lOGUHSODQEHVWlPPHOVHVRPPHGJHUYHUNVDPKHWL
RIIHQWOLJUHJLGRFNHMNRPPXQDODERODJ/lQJVPHG
gUHVM|ÀQQVlYHQEnGHHWWU|WWRFKHWWJU|QWVWUnN
(WWJU|QWVWUnNSDVVHUDUlYHQYLGgUHOLGHQI|UEL
GHWDQGUDDYGHWYnERVWDGVRPUnGHQDRFKYLGDUH
PRWYDWWHQYHUNHW)|UDWWE\JJDSnGHVVDWYnWRPWHU
PnVWHGHWVlNHUVWlOODVDWWVSULGQLQJVNRUULGRUHUQD
RFKWLOOJnQJHQWLOOVWUDQGRPUnGHQDLQWHPLQVNDV
6ND.ODVV,,,RPUnGHWEHE\JJDVNDQHQOlPSOLJ
SAMRÅD
11
NRPSHQVDWLRQVnWJlUGYDUDDWWI|UVWlUNDWLOOJlQJOLJKHWHQ
WLOOVWUDQGHQOLNVRPDWWI|UElWWUDVSULGQLQJVNRUULGRUHQ
)|URPUnGHWYLGgUHVWUDQGnWHULQWUlGHUVWUDQGVN\GG
YLGHQSODQlQGULQJ%\JJQDGHUPHG$lQGDPnONDQ
GRFNXSSI|UDVXWDQVWUDQGVN\GGVGLVSDQV
Ryda (4)
9LGHQRPYDQGOLQJDY5\GDLQGXVWULRPUnGHWLOOHQ
VWDGVGHOPHGSnVLNWFDERVWlGHUVNXOOHVNLOOQDGHQ
EOLSnWDJOLJLQlURPUnGHW)UnQGHQVWRUVNDOLJD
LQGXVWULNDUDNWlUHQWLOOHQWlWDUHEODQGDGVWDGVGHO
PHGIRNXVSnERVWlGHUI|UlQGUDVVnYlOVNDODVRP
VWUXNWXU/LNDVnI|UlQGUDVWUDÀNEHODVWQLQJHQSn
RPUnGHWIUnQWXQJDWUDQVSRUWHUWLOOOlWWDUHPHQÁHU
SHUVRQWUDQVSRUWHU'HWlUHQDYDQOHGQLQJDUQDWLOO
DWWGHWlUYLNWLJWPHGJHQDRFKWU\JJDSDVVDJHUI|U
JnQJRFKF\NHOWUDÀNDQWHUYLGDUHWLOO6M|ERPHQlYHQ
OlQJVPHG$OPHQlVYlJHQV|GHUXW(QNRPSOHWWHULQJ
DYEHE\JJHOVHQYlVWHURP$OPHQlVYlJHQE|UlYHQ
GHWVWXGHUDVI|UDWWXWQ\WWMDP|MOLJKHWHUQDWLOOHQ
WlWDUHVWUXNWXUOlQJVYlJHQRFK|NDXQGHUODJHWI|U
HQXWE\JJGNROOHNWLYWUDÀN$OPHQlVYlJHQRFKGHVV
IUDPWLGDXWIRUPQLQJEHK|YHUVWXGHUDV
)|UYHUNVDPKHWHQSn5RVWKlWWLQJHQÀQQVHWW
VN\GGVDYVWnQGSnPHWHUYLONHWEHK|YHUXSSKlYDV
HOOHUlQGUDVI|UDWWQnJRQH[SORDWHULQJVNDNXQQDVNHL
RPUnGHW/LNDVnNUlYVHQlQGULQJDYVN\GGVDYVWnQGHW
I|U6WHQD0HWDOOSnDQGUDVLGDQMlUQYlJHQGnGHQ
YHUNVDPKHWHQKDUPVN\GGVDYVWnQGbYHQ
MlUQYlJHQLQQHElUHWWULVNDYVWnQG
Korsningen Fristadsvägen/Barnhusgatan (7)
'HWYnEHQVLQVWDWLRQHUQDSn6M|ERRFKRPUnGHWYlVWHU
RPGHVVDlUHQSRWHQWLHOONQXWSXQNWPHGKnOOSODWVI|U
NROOHNWLYWUDÀNHQVDPWHQNRSSOLQJ|YHUWLOODQGUDVLGDQ
MlUQYlJHQ0HGI|UlQGUDGHELOÁ|GHQSn6M|ERlUGHW
RVlNHUWRPDNWXHOOSODWVlUGHQPHVWJ\QQVDPPDI|U
EHQVLQI|UVlOMQLQJ
)|UEnGDEHQVLQVWDWLRQHUQDNUlYVHQPDUNVDQHULQJ
YLGHQHYHQWXHOORPYDQGOLQJDYRPUnGHWbYHQI|U
DQJUlQVDQGHIDVWLJKHWYlVWHURP,QJRVWDWLRQHQ
NUlYVHQPDUNXQGHUV|NQLQJ6N\GGVDYVWnQGSn
PHWHUÀQQVLGDJI|UEnGDEHQVLQVWDWLRQHUQD
bYHQIDVWLJKHWHQ|VWHURP-(7VWDWLRQHQKDUHWW
VN\GGVDYVWnQGLGHWWDIDOOPHWHU
(QI|UXWVlWWQLQJI|UHQRPYDQGOLQJDY5\GDlU
DWWGHIDVWLJKHWHUVRPLGDJKDUYHUNVDPKHWHUPHG
EHKRYDYVN\GGVDYVWnQGNDQRPORNDOLVHUDVHOOHUIn
UHYLGHUDWVN\GGVDYVWnQG'HWU|UVLJIUDPI|UDOOWRP
YHUNVDPKHWHQSnQRUUDGHOHQDY5\GD'HVVXWRPNDQ
I|URUHQDGPDUNÀQQDVSnÁHUDSODWVHUSn5\GDYLONHW
EHK|YHUVWXGHUDVYLGDUH
,QRPGHODUDY5\GDnWHULQWUlGHUVWUDQGVN\GGYLGHQ
SODQlQGULQJPHQGnVWRUDGHODUDYPDUNHQUHGDQ
LGDJlULDQVSUnNWDJHQE|UGHWYDUDP|MOLJWDWWIn
VWUDQGVN\GGVGLVSHQV
Johannelund (5)
9LGHQRPYDQGOLQJDYYHUNVDPKHWHUQDSn
-RKDQQHOXQGVJDWDQRFK.OLQWHJDWDQKHOWHOOHU
GHOYLVÀQQVP|MOLJKHWHUDWWNRPSOHWWHUDV|GUD6M|ER
PHG\WWHUOLJDUHERVWlGHU1lUKHWHQWLOOMlUQYlJHQ
RFKI|UELIDUWHQJ|UDWWRPUnGHWQlUPDVWGHVVD
E|UIRUWVlWWDYDUDYHUNVDPKHWHUYLONDlUPLQGUH
VW|UQLQJVNlQVOLJDVDPWLGLJWVRPGHWJHURPUnGHW
HQPHUEODQGDGNDUDNWlU*HQRPRPUnGHWE|U
VSULGQLQJVNRUULGRUHQIUnQ'MXUSDUNHQIRUWVlWWDI|UDWW
NXQQDNRSSODVVDPPDQPHG5\GD
,QJHQDYIDVWLJKHWHUQDLQRPRPUnGHWKDUEHG|PWVKD
ULVNI|UI|URUHQDGPDUN
Björkhemsgatan (6)
,QGXVWULYHUNVDPKHWHUQDOlQJVPHG%M|UNKHPVJDWDQ
OLJJHULHWWI|UKnOODQGHYLVFHQWUDOWOlJHSn6M|ER0HG
QlUKHWHQWLOOWYnNQXWSXQNWHURFKWYnNRSSOLQJDU
YDUDYHQEHÀQWOLJ|YHUMlUQYlJHQlUGHWWDRFNVnHQ
LQWUHVVDQWSODWVDWWI|UWlWD
12
Område 7, korsningen Fristadsvägen/Barnhusgatan
Västra Nordskogen (8)
)|UDWWHQRPYDQGOLQJDYYlVWUD1RUGVNRJHQVND
NXQQDVNHLVW|UUHVNDODPnVWHHQQ\ORNDOLVHULQJ
KLWWDVI|U6WHQD0HWDOOGnYHUNVDPKHWHQLGDJJHQRP
VLWWVN\GGVDYVWnQGPRP|MOLJJ|UHQI|UlQGUDG
DQYlQGQLQJLRPUnGHW0HGHQÁ\WWDGYHUNVDPKHWSn
6WHQD0HWDOOVNXOOHlYHQLQGXVWULEXOOHUQLYnHUPLQVND
YLONHWVNXOOHKDHQSRVLWLYLQYHUNDQSnEHÀQWOLJD6M|ER
(QRPYDQGOLQJDYRPUnGHWVNXOOHNXQQDJHSODWV
I|UPHUSXEOLNDYHUNVDPKHWHUIUDPI|UDOOWOlQJVPHG
I|UELIDUW6M|ERRFKGHVVVN\OWOlJHQ'HWWDVNXOOHRFNVn
LQQHElUDDWWXQGHUODJHWI|UNROOHNWLYWUDÀNLRPUnGHW
XW|NDV(QRPYDQGOLQJIUnQVWRUVNDOLJLQGXVWULWLOO
WlWDUHEHE\JJHOVHPHGHQEODQGQLQJDYYHUNVDPKHWHU
RFKERVWlGHUVNXOOHGHVVXWRPJHRPUnGHWHQKHOW
DQQDQNDUDNWlUUHQWI\VLVNW5LVNRFKEXOOHUVLWXDWLRQHQ
IUnQMlUQYlJRFKI|UELIDUWHQNRPPHUDWWEHK|YD
VWXGHUDVRPERVWlGHUNRQWRUlUDNWXHOOWLQRP
RPUnGHW
Trafik
0HGHQXWE\JJQDGHQOLJWGHQVWUDWHJLVNDSODQHQ
NRPPHUWUDÀNVLWXDWLRQHQL6M|ERPHGRPQHMGDWW
I|UlQGUDV'HQPLQVNDGHWUDÀNHQSn)ULVWDGVYlJHQ
LQQHElUDWWYlJHQlU|YHUGLPHQVLRQHUDGYLONHWLVLQ
WXULQQHElUDWWWYnN|UIlOWNDQDQYlQGDVWLOODQQDW
0HGWDQNHSnGHWWU\FNGHWÀQQVSnNROOHNWLYWUDÀNHQ
LRPUnGHWLGDJVOlJHWlUGHWOlPSOLJWDWWRPYDQGOD
WYnELON|UIlOWWLOOWYnVQDEEXVVN|UIlOWI|UDWWSnVn
VlWWXQGHUOlWWDI|UNROOHNWLYWUDÀNHQ0HGI|UWlWQLQJ
Sn6M|ERRFKSn5\GDNRPPHUGHVVXWRPEHKRYHW
DYNROOHNWLYWUDÀNHQDWW|ND)ULVWDGVYlJHQVIUDPWLGD
XWIRUPQLQJlUEHURHQGHSnVQDEEXVVDUQDVEHKRYRFK
\WNUDYYLONHWNRPPHUDWWEHK|YDVWXGHUDVYLGDUH
(QI|UXWVlWWQLQJI|UDWWHQI|UWlWQLQJPHG
ERVWlGHUSn6M|ERRFKFDERVWlGHUSn
5\GDVNDJnDWWJHQRPI|UDlUDWWWUDÀNVLWXDWLRQHQSn
.QDOOHODQGO|VHV'HWWDlUHQIUnJDVRPEHKDQGODVL
GHQVWUDWHJLVNDSODQHQI|U.QDOOHODQGYLONHQLQQHElU
RPIDWWDQGHLQYHVWHULQJDULLQIUDVWUXNWXUHQ9LGHQ
H[SORDWHULQJDY5\GDEHK|YHUlYHQ$OPHQlVYlJHQ
VWXGHUDVGnGHWLQQHElUHWWEHKRYDY|NDGNDSDFLWHW
I|UEnGHNROOHNWLYVRPELOWUDÀN/LNDVnEHK|YHUGH
NRSSOLQJDUVRPI|UHVOnVPHOODQ5\GDRFK6M|ERI|U
JnQJRFKF\NHOWUDÀNVWXGHUDV
.RVWQDGHQI|UHQEUR|YHUMlUQYlJHQlUI|UKnOODQGHYLV
K|JRFKEHK|YHUVWXGHUDVQRJD6DPWLGLJWNDQGHVV
YlUGHEOLVWRUWEHURHQGHSnYDGGHWEOLUI|UDQYlQGQLQJ
Sn1RUGVNRJHQ%URQVRPlUHQNRSSOLQJPHOODQ
6M|ERRFK1RUGVNRJHQYLG6|GUD'lFNYlJHQOLNVRP
GHVVHYHQWXHOODHIIHNWHUSnWUDÀNÁ|GHQDEHK|YHU
VWXGHUDVLIRUWVDWWDUEHWH%URQNDQPHGI|UD|NDG
WUDÀNSn6M|ERPHQEOLUlYHQHQElWWUHNRSSOLQJPRW
|VWHUI|UVDPWOLJDWUDÀNVODJ
%HKRYHWDYHQQ\VWDWLRQSn+HUUOMXQJDEDQDQlU
DYKlQJLJWEDQDQVIUDPWLGDIXQNWLRQ(WWVWDWLRQVOlJH
L6M|ERlULQWHDNWXHOOWLQlUWLGXWDQE|UVHVVRPHQ
P|MOLJKHWLIUDPWLGHQRPGHWÀQQVXQGHUODJI|UWlWDUH
WUDÀN
Natur och rekreation
'HQVW|UVWDGHOHQDYGHI|UlQGULQJDUVRPI|UHVOnV
LGHQVWUDWHJLVNDSODQHQNRPPHUDWWVNHJHQRPDWW
LQGXVWULRFKYHUNVDPKHWVPDUNRPYDQGODVRFKInU
HQVW|UUHIXQNWLRQVEODQGQLQJ'HWLQQHElUGRFNLQWH
DWWQDWXUPDUNLQWHSnYHUNDV,QRUUD6M|EROLNVRP
YLG7RPWHJDWDQI|UHVOnVERVWDGVEHE\JJHOVHLQRP
QDWXURPUnGHQVRPlUNODVVDGHL*U|QRPUnGHVSODQHQ
)|UGHWWDNUlYVNRPSHQVDWLRQVnWJlUGHUYLONHWGHWÀQQV
JRGDP|MOLJKHWHUI|ULQRPSODQRPUnGHWIUDPI|UDOOW
LGHRPUnGHQVRPRPYDQGODVIUnQLQGXVWULPDUN
0HGWDQNHSn5\GDVRPIDWWQLQJE|URPUnGHW
KDÁHUDQlUSDUNHU0HGGHI|UHVODJQDJnQJRFK
F\NHOSDVVDJHUQD|YHU9LVNDQÀQQVGHVVXWRPJRGD
P|MOLJKHWHUDWWI|UOlQJDGHVSULGQLQJVNRUULGRUHUVRP
LGDJÀQQVVnDWWGHQnU5\DcVDU9LGHQH[SORDWHULQJ
DY5\GDVNDJU|QDSDVVDJHUJHQRPRPUnGHWL|VW
YlVWOLJULNWQLQJNUlYDV
<WWHUOLJDUHWLOOJlQJOLJJ|UDQGHDY9LVNDQRFK
5\DnVDULQQHElUDWWVW|UUHVWU|YRPUnGHQRFK
QDWXURPUnGHQNDQQ\WWMDVDYÁHUYLONHWlUSRVLWLYWXU
UHNUHDWLRQVV\QSXQNW/LNDVnRPÁHUNDQWDVLJHQNHOW
WLOO$OPHQlV%URDU|YHU9LVNDQRFKJnQJYlJDUOlQJV
PHG9LVNDQEHK|YHUVWXGHUDVPHUQRJJUDQWLHWW
VHQDUHVNHGHI|UDWWGHWULNDGMXURFKQDWXUOLYVRP
ÀQQVYLGnQLQWHSnYHUNDV
%\JJQDWLRQDYQ\DJDWRUEURDURFKDQQDQNlQVOLJ
LQIUDVWUXNWXUVnVRPWUDQVIRUPDWRUVWDWLRQHUPP
VNDWDKlQV\QWLOOQLYnHUI|UIUDPWLGDnUVÁ|GH
9LGDUEHWHQLQlUKHWHQDY9LVNDQlUGHWYLNWLJWDWW
XQGHUV|NDRFKPRWYHUNDULVNHQI|UVNUHGRFKHURVLRQ
Service
(Q|NQLQJDYDQWDOHWLQYnQDUHSn6M|ERRFK5\GD
LQQHElUHWWVW|UUHXQGHUODJI|UEnGHRIIHQWOLJ
RFKNRPPHUVLHOOVHUYLFH0HGÁHUERHQGH|NDU
P|MOLJKHWHUQDI|UDWWEHKnOODGHQNRPPHUVLHOODVHUYLFH
VRPÀQQVSn6M|ERPHQYDUVXQGHUODJPLQVNDWL
RFKPHGI|UELIDUWHQRFKLVWlOOHWXW|NDGHQPHG
Q\DIXQNWLRHU6DPWLGLJWNDQYLVVDIXQNWLRQHUVRP
ÀQQVLGDJVnVRPEHQVLQVWDWLRQHUQDInVYnUWDWW
IRUWVlWWDPHGPLQGUHELOÁ|GHQ9LVVVHUYLFHE|U
lYHQYDUDP|MOLJWSn5\GDPHGHQXWE\JJQDGHQOLJW
SODQI|UVODJHW9lVWUD1RUGVNRJHQPHGGHVVQlUKHW
WLOOMlUQYlJRFKULNVYlJE|UYDUDOlPSOLJI|UPHU
\WNUlYDQGHVHUYLFHIXQNWLRQHUDOWHUQDWLYWYHUNVDPKHWHU
(QXW|NDGVHUYLFHQLYnLQRPVWDGVGHOHQPLQVNDUlYHQ
UHVEHKRYHW
bYHQGHQRIIHQWOLJDVHUYLFHQNRPPHUDWWEHK|YD
XW|NDVLRFKPHGDWWGHWEOLUÁHUERVWlGHU%nGHVNROD
RFKI|UVNRODNRPPHUDWWEHK|YDE\JJDVXW1\D
I|UVNRORUE|UORNDOLVHUDVLQlUKHWHQDYKnOOSODWVHU
I|UNROOHNWLYWUDÀNHQ9LGHQXWE\JJQDGDY5\GDE|U
RPUnGHWLQQHKnOODHQI|UVNROD
(QXW|NDGVHUYLFHVnYlONRPPHUVLHOOVRPRIIHQWOLJ
LQQHElUDWWÁHUPlQQLVNRUU|UVLJYLGGHSXQNWHU
GlUGHQÀQQVYLONHWlUQnJRWVRPELGUDUWLOOHQ|NDG
WU\JJKHW
Störningar
,RFKPHGDWWWUDÀNVWU|PPDUQDJHQRP6M|ERKDU
Á\WWDWVWLOOI|UELIDUWHQKDUWUDÀNEXOOHUVW|UQLQJHQ
PLQVNDWSn6M|ER0HGQ\DE\JJUlWWHUOlQJVPHG
)ULVWDGVYlJHQVNXOOHEXOOHUVLWXDWLRQHQI|UElWWUDV
SAMRÅD
13
\WWHUOLJDUHI|UGHERVWlGHUVRPOLJJHUEDNRP1nJRQ
EXOOHUPlWQLQJHOOHUEXOOHUXWUHGQLQJÀQQVLQWHI|U
)ULVWDGVYlJHQVHQWUDÀNHQÁ\WWDWVYLONHWLQQHElUDWW
HQVnGDQEHK|YHUJ|UDV0HGFDQ\DERVWlGHU
Sn5\GDNRPPHUWUDÀNHQSn$OPHQlVYlJHQDWW|ND
RFKYlJHQVOlJHRFKXWIRUPQLQJEHK|YHUVWXGHUDV
I|UDWWPLQLPHUDVW|UQLQJDUQDSnEHÀQWOLJDERVWlGHU
9LGRPYDQGOLQJDYGHLQGXVWULRPUnGHQVRPOLJJHU
OlQJVMlUQYlJHQEHK|YHUlYHQGHVVDVWXGHUDVXU
EXOOHUV\QSXQNW
'HWÀQQVHWWÁHUWDOYHUNVDPKHWHULQRPSODQRPUnGHW
VRPLGDJKDUVN\GGVDYVWnQG)|UDWWNXQQD
NRPSOHWWHUDPHGERVWlGHULQRPVN\GGVDYVWnQGHQ
EHK|YHUULVNXWUHGQLQJDUJ|UDVI|UDWWXQGHUV|NDRP
GHWlUP|MOLJWPHGlQGUDGDQYlQGQLQJLQRPGHVVD
VN\GGVDYVWnQG'HWU|UVLJIUDPI|UDOOWRP6WHQD
0HWDOOPHQlYHQRPEODQGDQQDWYHUNVDPKHWHUQDSn
5\GDRFKEHQVLQVWDWLRQHUQD(YHQWXHOODSODWVVSHFLÀND
ULVNDYVWnQGI|UGHVVDYHUNVDPKHWHUEHK|YHUVWXGHUDV
RPYHUNVDPKHWHUQDOLJJHUNYDU5LVNXWUHGQLQJDU
NRPPHUlYHQDWWEHK|YDJ|UDVI|UEHE\JJHOVHL
QlUKHWHQDY5LNVYlJOLNVRPMlUQYlJHQVRPlUIDUOLJW
JRGVOHGHU
Sociala konsekvenser
0HGHQPLQVNDGWUDÀNLRPUnGHW|NDURFNVn
WU\JJKHWHQ7U\JJDJDWXUXPKDUHQGLUHNWSnYHUNDQ
SnEDUQVP|MOLJKHWHUDWWU|UDVLJSnHWWVlNHUWVlWW
WLOORFKIUnQH[HPSHOYLVVNRODHOOHUIULWLGVDNWLYLWHWHU
'HWYlUNRSSODQGHVWUnNHQPHGNRSSOLQJWLOO
NROOHNWLYWUDÀNOLNVRPWLOOGHUHNUHDWLRQVRPUnGHQRFK
LGURWWVSODWVHUVRPÀQQVLRPUnGHWELGUDUWLOOGHWWD
8W|NDGNROOHNWLYWUDÀNPHGH[HPSHOYLVVQDEEXVVOLQMH
XQGHUOlWWDUI|UERHQGHLVWDGVGHOHQDWWQnDUEHWHHOOHU
Q|MHQLDQGUDGHODUDY%RUnVPHQlYHQI|U|YULJD
ERUnVDUHDWWQn5\DnVDU.\SHRFK$OPHQlV$WW
NXQQDQnNRPPXQHQVQDWXURFKUHNUHDWLRQVRPUnGHQ
XWDQELOlUHQI|UXWVlWWQLQJI|UPnQJDI|UDWW
NXQQDXSSOHYDRPUnGHQD|YHUKXYXGWDJHW(Q
XW|NDGNROOHNWLYWUDÀNlUGHVVXWRPSRVLWLYWlYHQXU
MlPVWlOOGKHWVSHUVSHNWLYGnIUDPI|UDOOWNYLQQRUUHVHU
PHGNROOHNWLYWUDÀNHQ
(Q|NDGEHIRONQLQJSn6M|ER|NDUXQGHUODJHW
WLOOVHUYLFHLQRPVWDGVGHOHQYLONHWLVLQWXUJ|UDWW
P|MOLJKHWHQDWWXWUlWWDÁHUDlUHQGHQLQRPVWDGVGHOHQ
|NDU3nVnVlWWEHK|YHUPDQLQWHOlPQDVWDGVGHOHQ
RPPDQLQWHYLOOYLONHWWLOOVDPPDQVPHGHQJRG
NROOHNWLYWUDÀNJ|UDWWGHWlUHQNODUHDWWKDHQKnOOEDU
YDUGDJ
14
Fortsatt arbete
Etapper
2PUnGHWUHJOHUDVLGDJLÁHUDGHWDOMSODQHU)|UDWW
JHQRPI|UDGHQVWUDWHJLVNDSODQHQEHK|YHUYLVVD
GHODUJ|UDVRPLQ\DGHWDOMSODQHU'HGHWDOMSODQHU
VRPVNDSnE|UMDVRPJnHQGHlUGHVRPEHK|YV
I|UWUDÀNI|UlQGULQJDUQD,GHVVDSODQHUNRPPHU
lYHQNYDUWHUVPDUNDWWEHK|YDWDVPHGI|UDWWO|VD
WLOOK|UDQGHJHQRPI|UDQGHIUnJRUgYULJNYDUWHUVPDUN
VRP|QVNDVRPELOGDVWLOODQQDQPDUNDQYlQGQLQJ
DQV|NVGLUHNWDYIDVWLJKHWVlJDUH'HlUDYYLNWI|U
RPUnGHWPHQlULQWHEHURHQGHDYHWDSSLQGHOQLQJSn
VDPPDVlWWVRPGHQHGDQQlPQGDSXQNWHUQD)|U
DWWNXQQDNRPSOHWWHUD6M|ERPHG\WWHUOLJDUHERVWlGHU
EHK|YHURFNVnWUDÀNVLWXDWLRQHQL.QDOOHODQGO|VDV
YLONHWVWXGHUDWVLHQVHSDUDWVWUDWHJLVNSODQ
3ULRULWHULQJVRUGQLQJHQI|UGHWDOMSODQHULQJI|UGH
GHODUQDVRPU|UNRPPXQDOPDUNlU
1. Fristadsvägen samt förtätning kring den.
,GHQQDSODQVWXGHUDVKXU)ULVWDGVYlJHQVNDXWIRUPDV
VDPWYDUWLOONRPPDQGHEHE\JJHOVHVNDSODFHUDV+lU
EHK|YHUEXOOHUVLWXDWLRQHQOlQJVPHG)ULVWDGVYlJHQ
VWXGHUDV
2. Entrén i söder.
,GHQQDSODQVWXGHUDVHQWUpSXQNWHQYLG
6M|ERURQGHOOHQIDVWLJKHWHUQD7RUSD6M|ERRFK
/XQGE\WLOOVDPPDQVPHGGHSULYDWlJGDNYDUWHUHQ
bJJVYDPSHQRFK&KDPSLQMRQHQ
3. Förtätning vid Trollgatan.
,GHQQDSODQVWXGHUDVP|MOLJKHWHUQDWLOO\WWHUOLJDUH
VPnKXVEHE\JJHOVHYLG7UROOJDWDQ
4. Kvarteret Hussvampen.
,GHQQDSODQVWXGHUDVHQlQGUDGDQYlQGQLQJDY
NYDUWHUHW+XVVYDPSHQ.DQPHGI|UGHOVWXGHUDV
VDPWLGLJWVRPNYDUWHUHW0M|OVNLYOLQJHQ
5. Bro till Nordskogen.
,GHQQDSODQVWXGHUDVHQEURHOOHUHYHQWXHOOWWXQQHO
IUnQ%DUQKHPVJDWDQWLOO6|GUD'lFNYlJHQOLNVRP
GHVVNRUVQLQJYLG)ULVWDGVYlJHQ'HQQDSODQlU
DYKlQJLJYLONHQYHUNVDPKHWVRPÀQQVSn1RUGVNRJHQ
(QlQGUDGDQYlQGQLQJI|UEHQVLQVWDWLRQHUQDYLG
)ULVWDGVYlJHQE|UVNHI|UVWHIWHUDWWEURQVDQVOXWQLQJ
WLOO)ULVWDGVYlJHQlUEHVWlPG
Medverkande tjänstemän/samverkan
'HQVWUDWHJLVNDSODQHQKDUXSSUlWWDWVDY%RUnV6WDGV
DYGHOQLQJI|U6WUDWHJLVNVDPKlOOVSODQHULQJXQGHU
PHGYHUNDQDYHQDUEHWVJUXSSPHGUHSUHVHQWDQWHUIUnQ
NRPPXQDODERODJRFKI|UYDOWQLQJDU
6WDGVNDQVOLHW
%HQJW+LPPHOPDQQ
&KHI I|U6WUDWHJLVNVDPKlOOVSODQHULQJ
-RQDV+DOOEHUJ
6WUDWHJLVNVDPKlOOVSODQHUDUH
SAMRÅD
15
Flygfoto över Sjöbo
STADSKANSLIET
postadress Stadskansliet,
Borås Stad, 501 80 Borås besöksadress Kungsgatan 55
tfn 033-35 70 00 (växel) e-post boras.stad@boras.se
webbplats boras.se
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(1)
Datum
Dnr
2015-09-07
2015-2328
Pia Aspegren, 033-35 30 07
pia.aspegren@boras.se
Detaljplan för Nedre Norrmalm, Hamstern 1 m.fl. - samråd
Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden (BN 2013-1914)
Sammanfattning
Planens syfte är att möjliggöra permanenta studentbostäder på fastigheten Hamstern 1.
Förvaltningen anser att planen kan tillstyrkas.
Miljö- och konsumentnämnden tillstyrker detaljplanen.
Ärendet
Planens syfte är att möjliggöra permanenta studentbostäder på fastigheten Hamstern 1.
Idag är fastigheten planlagd för industriverksamhet men tillfälliga bygglov för
studentbostäder har getts. Fastighetsägaren vill utöka antalet studentbostäder samt
permanenta de som redan finns. Planen tillåter förutom bostäder även kontor, tillfällig
vistelse (exempelvis vandrarhem) samt handel. Förvaltningen anser att planen kan
tillstyrkas.
Miljöförvaltningen tillstyrker detaljplanen.
Jonas Edin
Tf. miljöchef
Pia Aspegren
Miljöutredare
Bilaga
Detaljplan
Beslut skickas till
Samhällsbyggnadsnämnden
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
BN 2013-1914
Detaljplan för Nedre Norrmalm
HAMSTERN 1 m.fl.
Borås Stad
SAMRÅD normalt planförfarande
Sammanfattning
Planens syfte är att möjliggöra permanenta studentbostäder på fastigheten Hamstern 1. Idag är fastigheten
planlagd för industriverksamhet men tillfälliga bygglov
för studentbostäder har getts. Fastighetsägaren vill
utöka antalet studentbostäder samt permanenta de
som redan !nns. Planen tillåter förutom bostäder även
kontor, tillfällig vistelse (exempelvis vandrarhem) samt
handel.
En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts enligt PBL4:34 och 6 kap MB. Slutsatsen
är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte erfordras.
Att ingen betydande påverkan förorsakas framgår av
konsekvensbeskrivningen.
Översiktskarta
NORMALT PLANFÖRFARANDE
Beslut
SAMRÅD
Instans/datum
DEL. 2015-08-18
GRANSKNING
-
REVIDERING
-
ANTAGANDE
-
BESVÄRSINSTANS
-
LAGAKRAFT
-
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Innehåll
Sammanfattning
Genomförandebeskrivning
Planbeskrivning
1. Inledning 14
1.1 Planens syfte och huvuddrag 4
1.2 Handlingar 4
1.3 Plandata 4
2. Organisatoriska frågor 14
2. Tidigare ställningstaganden 4
2.1 Uppdrag 4
2.2 Borås 2025 4
2.3 Miljökvalitetsmål 4
2.4 Miljömål för Borås 4
2.5 Översiktliga planer 5
2.6 Gällande detaljplaner 5
2.7 Bostadsförsörjningsprogram 5
3. Avvägningar mellan motstående allmänna intressen 5
4. Planeringsförutsättningar och förändringar 5
4.1 Natur och kultur 5
4.2 Bebyggelseområden 5
4.3 Friytor 7
4.4 Gator och tra!k 7
4.5 Teknisk försörjning 10
4.6 Risker och störningar 10
2.1 Tidplan 14
2.2 Genomförandetid 14
2.3 Huvudmannaskap 14
2.4 Avtal 14
3. Fastighetsrättsliga frågor 14
3.1 Markägoförhållanden 14
3.2 Fastighetsbildning 14
3.3 Ansökan om lantmäteriförrättning 14
4. Tekniska frågor 15
4.1 Vatten och avlopp, dagvatten, värme och el 15
4.2 Gator och tra!k 15
4.3 Parkering 15
4.4 Angöring/utfarter 15
4.5 Bulleråtgärder 15
5. Ekonomiska frågor 15
5.1 Kommunala intäkter och kostnader 15
Plankarta/Illustrationskarta 8-9
5. Förklaring av planbestämmelser 11
6. Konsekvenser 12
6.1 Behovsbedömning 12
6.2 Hållbar utveckling 12
6.3 Miljö 12
6.4 Sociala värden 13
6.5 Hälsa och säkerhet/störningsskydd 13
7. Administrativa frågor 13
7.1 Genomförandetid 13
7.2 Handläggning 13
7.3 Planavgift 13
7.4 Bilagor 13
7.5 Medverkande tjänstemän/samverkan 13
SAMRÅD
Planbeskrivning
Detaljplan för Nedre Norrmalm,
HAMSTERN 1 m.fl., Borås Stad, upprättad den 17 augusti 2015
1. Inledning
knappt en kilomter och till Knalleland cirka 500 meter.
Planområdet är drygt 7400 m2 stort och omfattar
fastigheterna Hamstern 1, 2 och 3 samt delar av
Norrmalm 1:1. Fastigheterna Hamstern 1 och 3 är i
privat ägo medan Hamstern 2 och Norrmalm 1:1 ägs
av kommunen.
2. Tidigare ställningstaganden
1.1 Planens syfte och huvuddrag
Planens syfte är att möjliggöra permanenta studentbostäder på fastigheten Hamstern 1. Idag är
fastigheten planlagd för industriverksamhet men
tillfälliga bygglov för studentbostäder har getts.
Fastighetsägaren vill utöka antalet studentbostäder
samt permanenta de som redan !nns. Planen tilllåter förutom bostäder även kontor, tillfällig vistelse
(exempelvis vandrarhem) samt handel.
1.2 Handlingar
Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser
som är juridiskt bindande.
Till planen fogas illustrationskarta, planbeskrivning
och genomförandebeskrivning. Efter samråd tillkommer samrådsredogörelse och efter granskning tillkommer utlåtande över inkomna synpunkter.
Planbeskrivningen och illustrationskartan ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd, samt
redovisa de förutsättningar och syften planen har. De
har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara
vägledande vid tolkningen av planen. För genomförandebeskrivningen gäller på motsvarande sätt att den
inte har någon egen rättsverkan.
1.3 Plandata
1.3.1 Läge, areal och markägare
Planområdet tillhör stadsdelen Nedre Norrmalm och
ligger mellan Sagagatan och Tallåsgatan i korsningen
med Brahegatan. Från området till högskolan är det
2.1 Uppdrag
Kommunstyrelsen har 2014-02-14 §85 beslutat uppdra
åt Samhällsbyggnadsnämnden att pröva möjligheten
att upprätta detaljplan för Nedre Norrmalm, Hamstern 1. Planuppdraget har initierats av att fastighetsägaren vill bygga "er studentbostäder.
Samhällsbyggnadsnämnden gav 2014-04-10 §SBN
2014-000127 Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ändra detaljplan för fastigheten Hamstern 1.
Fastighetsägaren har sedan beslut om uppdrag begärt
att även Hamstern 3 ska ingå i detaljplanen.
2.2 Borås 2025
Kommunfullmäktige tog beslut år 2012 om Borås
2025 Vision och strategi, som beskriver vad Borås
ska sträva efter att uppnå. Visionen innehåller sju
strategiska målområden och handlar bl a om att Borås
ska vara en plats där många människor möts, att alla
ska ta ansvar för barn och unga, att företagen ska
växa genom samverkan och att Borås centrum ska bli
livligare med "er bostäder.
Detaljplanen bidrar till visionen genom att möjliggöra
en förtätning i närheten av stadskärnan i be!ntligt
bestånd med "er studentlägenheter. Planförslaget
bidrar därmed särskilt till att nå målområdet om en
livskraftig stadskärna.
2.3 Miljökvalitetsmål
Miljökvalitetsmålen är en utgångspunkt för att skapa
en bättre miljö. Förslaget är utarbetat med hänsyn till
bl a följande mål; Begränsad klimatpåverkan (centralt
läge nära kollektivtra!k, be!ntligt byggnadsbestånd
får ny användning) samt God bebyggd miljö (komplettering med "er bostäder i ett attraktivt läge nära
centrum).
2.4 Miljömål för Borås
Miljömålen för Borås Stad antogs av Kommunfullmäktige december 2012. För att nå de nationella miljökvalitetsmålen har Borås Stad valt att arbeta med fyra
prioriterade områden: Hållbara perspektiv, Hållbar
samhällsplanering, Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt Hållbar natur. För varje prioriterat
område har ett antal mål och etappmål utarbetats,
4
Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte erfordras.
där tanken är att etappmålen ska uppnås under tiden
2013–2016. Det mål och etappmål som främst berör
planarbetet är: Mål 5. Borås planerar för ett hållbart
samhälle.
2.5 Översiktliga planer
Gällande översiktsplan, antagen 2006 (ÖP06), anger
grunddragen för mark- och vattenanvändningen i
Borås och behandlar bebyggelseutvecklingen inom
kommunen. Till ÖP06 hör ett antal bilagor som
visar möjlig markanvändning för olika områden. I
kartbilaga för Centrum ingår det aktuella planområdet
i ett utredningsområde där lämplig markanvändning
ska studeras vidare. I pågående förslag till Strategisk
plan för Knalleland har industriområdet som kvarteret
Hamstern tillhör, angetts som lämpligt område att
utveckla för bostadsändamål.
Att ingen betydande påverkan förorsakas framgår av
4. Planeringsförutsättningar och
förändringar
4.1 Natur och kultur
4.1.1 Mark och vegetation
Hamstern 1 består idag till största delen av hårdgjorda
ytor för parkering och körytor. Det !nns en mindre
dunge av lövträd i den södra delen av fastigheten, och
längs med Tallåsgatan !nns en trädrad med uppvuxna
lövträd. Aktuellt planförslag speci!cerar inte byggrätten till en viss del av tomten, utan reglerar endast omfattningen av tillåten byggarea, varför fördelningen av
ytor kan komma att förändras. Exploatören har dock i
dagsläget inga planer på att bygga en ny byggnad utan
vill utveckla den be!ntliga. Förändringen i mark och
vegetation bedöms därför som minimal.
2.6 Gällande detaljplaner
För planområdet gäller stadsplan P402 som vann laga
kraft 1973. Planen anger ändamålet småindustri för
kvarteret Hamstern. Genomförandetiden har gått ut.
4.1.2 Geoteknik
2.7 Bostadsförsörjningsprogram
Större delen av planområdet är sedan tidigare bebyggt
och det har därför inte bedömts nödvändigt att göra
en geoteknisk utredning i samband med planarbetet.
I Borås Stads bostadsförsörjningsprogram, antaget av
Kommunfullmäktige april 2009 och reviderat augusti
2013, anges riktlinjen att: ”Kommunen ska beakta
behovet av studentbostäder i planeringen och ska
samverka med andra intressenter för att tillmötesgå
behovet”.
4.1.3 Radon
Enligt översiktlig inventering utgör marken normalriskområde vad avser radon. För mark som klassas
som normalriskområde för radon gäller generellt att
man inte kan utesluta förhöjd risk för markradon
lokalt. Därför föreskrivs, enligt anvisningar från
Boverket, att grundläggning ska utföras radonskyddande. Kravet innebär att byggnadsdelar som står i
kontakt med jorden utformas så att luft från marken
förhindras att tränga in i byggnaden. Speciell uppmärksamhet måste därför ges åt håltagningar i golvet
för genomföringar etc. Åtgärder för att klara tillåten
radonhalt inne i byggnader utförs vid projekteringen
av eventuell nybyggnation.
3. Avvägningar mellan allmänna
intressen
Planutformningen bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna enligt kap 3, miljökvalitetsnormerna enligt kap 5 och skydd av naturen enligt kap 7 i
Miljöbalken.
Närliggande järnväg Älvsborgsbanan utgör riksintresse för kommunikation. Detta innebär att den ska
skyddas mot åtgärder som kan hindra eller försvåra
utnyttjandet av järnvägen som kommunikationsled.
Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset negativt. Planområdet ligger inom utredningsstråket för
Götalandsbanan, vilken också utgör riksintresse för
kommunikation, men då ändringen avser ett be!ntligt
hus är bedömningen även här att riksintresset inte
påverkas negativt.
4.1.4 Fornlämningar/kulturminnen
Några kända fornlämningar !nns inte inom eller i
angränsning till planområdet och inte heller någon
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
4.2 Bebyggelseområden
Planområdet berörs inte av strandskydd från närliggande vattendrag.
En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts enligt PBL 4:34 och 6 kap MB.
SAMRÅD
4.2.1 Bostäder
Kvarteret Hamstern ligger i utkanten av ett bostadsområde med fristående villor och "erfamiljshus i
två-tre våningar. De "esta husen är i sutteräng med en
källarvåning samt har sadeltak. Källarplanen används
5
både som bostäder och för verksamheter. Inom
området är det i övrigt en stor spridning på stilar och
material, men ljust putsade fasader dominerar.
Be!ntlig byggnad inom fastigheten Hamstern 1 är
i sutteräng i två plan, med fasader av tegel och med
plåtdetaljer kring fönstren. Byggnaden är cirka 60
meter lång och har entréer både mot Sagagatan och
mot den övre delen av fastigheten, längs med Tallåsgatan. Idag används drygt hälften av byggnaden för
studentbostäder, resten används som kontor och lager.
Eftersom gällande plan för kvarteret anger småindustriändamål är de delar som används för studentbostäder endast beviljade med tillfälligt bygglov.
Be !ntlig!byggnad!till!höger!i!bild,!sedd!från!Sagagatan.
På fastigheten Hamstern 3 !nns ett mindre garage,
delvis inbyggt i kullen, samt en lastbrygga med
skärmtak.
Aktuellt planförslag möjliggör att de be!ntliga
studentbostäderna kan permanentas och att verksamheten kan utökas med "er bostäder.
4.2.2 Arbetsplatser
Fastigheten Hamstern 1 ingår i ett större verksamhetskvarter där de angränsande fastigheterna innehåller
lagerförsäljning och konsultverksamhet av olika slag.
I kvarteret direkt väster om fastigheten, längs med
Sagagatan !nns det även ett företag som tillverkar
etiketter för textila produkter. Närliggande handelsområdet Knalleland har många arbetsplatser inom
handel och kontor.
Be !ntligt!garage!på!fastigheten!Hamstern!3.
Aktuellt planförslag tillåter förutom bostäder även
handel, kontor och tillfällig vistelse vilket möjliggör att
företag kan etablera sig inom fastigheten.
4.2.3 Offentlig service
Närmaste förskola är Tokarpsbergs förskola som
ligger vid Norrmalms kyrka, cirka 500 meter öster
om planområdet. Där !nns även Bergdalskolan med
klasser från förskoleklass till årskurs 6. Äldre elever
hänvisas till Engelbrektskolan och Viskastrandsgymnasiet.
Be !ntlig!byggnad,!sedd!från!Tallåsgatan.
4.2.4 Kommersiell service
Närmaste dagligvaruhandel ligger inom drygt 400 meters gångavstånd från fastigheten. Annan kommersiell
service åter!nns på drygt 500 meters gångavstånd.
4.2.5 Tillgänglighet
Be!ntlig byggnad kan angöras både vid entréplan och
från våning två vid Tallåsgatan. Omgivande mark är
i stort sett hårdgjord och har inga större lutningar.
En trädbevuxen slänt skiljer de två nivåerna åt men
be!ntlig byggnad har hiss. Det !nns möjlighet att
parkera nära båda entréerna.
6
Be !ntlig!byggnad!är!i!sutteräng.!Mellan!Sagagatan!och!Tallåsgatan!skiljer!det!en!våning.!
4.4 Gator och trafik
4.2.6 Byggnadskultur och gestaltning
Fastigheten Hamstern 1 ingår i ett verksamhetskvarter
där det är en stor spridning av storlek, material och
utseende bland de be!ntliga byggnaderna. Mellan
fastigheten och närmaste bostadshus är det drygt 30
meter. Fastigheterna skiljs åt av en slänt med lövträd.
Aktuellt detaljplaneförslag reglerar inte byggnadens
utseende annat än till byggarea och höjd. Detta då
be!ntlig byggnad inte har bedömts vara en del av
ett större sammanhang där fasadutformningen är en
viktig del av helheten. Enligt gällande plan !nns möjligheten att bygga ett högre hus än be!ntlig byggnad.
I den gällande planen får man bygga +26,0 meter över
stadens nollplan (1973), vilket enligt dagens höjdsystem motsvarar en höjd på cirka +156,11. Be!ntlig
byggnads nockhöjd ligger på cirka +149.
4.4.1 Gatunät
Planområdet ligger i utkanten av det !nmaskiga
gatunät som bildar kvarterstrukturen för stadsdelen
Nedre Norrmalm. Området nås både från Sagagatan
och Tallåsgatan, vilka i sin tur kopplar till Vegagatan
och Brahegatan och i förlängningen till Knallelandsrondellen och Skaraborgsvägen. Tallåsgatan
är en återvändsgata som har sin vändzon strax norr
om planområdet medan Sagagatan fortsätter runt
kvarteret. Båda gatorna tra!keras främst av besökare
och boende till fastigheterna längs med gatorna.
På Sagagatan förekommer en mindre andel tung
tra!k, men bedömningen är att den är i såpass liten
omfattning att den inte inverkar störande på bostäder.
Be!ntlig infrastruktur bedöms klara ett eventuellt
genomförande av aktuell detaljplan eftersom en utökning av antalet studentbostäder inte beräknas tillföra
en större mängd tra!k.
Aktuellt detaljplaneförslag tillåter en maximal nockhöjd om +156,5 över grundkartans nollplan. Detta är
i stort i linje med redan tillåten höjd i gällande plan.
Avrundningen uppåt från +156,11 till +156,5 är gjord
utifrån att man idag generellt isolerar taken mer än
tidigare.
4.4.2 Gång- och cykeltrafik
Längs båda sidor om Brahegatan och längs med
Sagagatans västra sida !nns trottoarer för gående
men en separat cykelbana saknas. Överlag bedöms
tra!ksäkerheten samt tillgängligheten för gående och
cyklister som bra. Järnvägen kan korsas på två ställen
i planområdets närhet. Korsningen vid Albanorondellen / Vegagatan är ljus- och bomreglerad medan den
norr om planområdet, vid Sagagatan består av en
gångtunnel under järnvägen.
4.3 Friytor
4.3.1 Lek och rekreation
På cirka 300 meters avstånd når man parkerna Borgarparken, Tallåsparken samt Sagaparken och Sagavallens
idrottsområde. Både Borgarparken och Sagaparken
har lekplatser och promenadstråk. Det lite större
grönområdet Tokarps berg ligger drygt 500 meter från
planområdet.
Sektion!A-A!
!
!
Be !ntligt!hus!i!förhållande!till!omgivningen.!
Kartan!visar!var!sektion!A-A!är!dragen.!
Skala!1:1000
Sektion!A-A!
!
!
Skala!1:1000
Sektionen!illustrerar!hur!det!skulle!kunna!se!ut!om!be !ntlig!
byggnad!byggs!på!upp!till!föreslagen!maximal!nockhöjd.!
SAMRÅD
7
8
9
4.4.3 Kollektivtrafik
Tillgången till kollektivtra!k från planområdet
är mycket god, med "ertalet anknytningar till
Resecentrum, Södra torget och Högskolan. Till
busshållplatsen Elinshöjd är det cirka 250 meter och
till hållplatsen Albanoliden cirka 350 meter. Elinshöjd
tra!keras av stadsbusslinje 13 som avgår med sex
avgångar/veckodag respektive fyra avgångar/helgdag
från och till Södra torget. Albanoliden tra!keras av
stadsbusslinjerna 1, 3, 11 och 30 med destinationerna
Sjöbo-Hässleholmen, Almenäs/Ishallen-Svensgärde,
Sjöbo-Brotorp samt Holmen-Tosseryd. Turtätheten är
god både vardagar och helger från Albanoliden.
4.4.4 Parkering
Idag !nns 12 parkeringsplatser i anslutning till entréerna mot Tallåsgatan och 12 platser i anslutning till
entrén mot Sagagatan. Enligt kommunens nu gällande
p-norm bör man räkna med 9 bilplatser/1000 m2
bostadsyta för be!ntliga "erbostadshus i Norrmalm.
Detta ger ett behov på cirka 8 p-platser (inklusive
besöksparkering) efter utökningen av antalet studentrum. Be!ntlig parkering är då tillräcklig även efter
utökningen.
För att få en bra arbetsmiljö, säkerhet och tillgänglighet vid avfallshämtning ska anvisningarna i Avfall,
Sveriges Handbok för avfallsutrymmen samt Boverkets vägledningshandbok Avfallshantering - tillgänglig,
säker och estetisk, följas.
4.6 Risker och störningar
4.6.1 Buller
Gällande riktvärden för buller utomhus är 55 dBA
ekvivalent ljudnivå sett över ett dygn och 70 dBA
maximal ljudnivå vid uteplats. Enligt Borås Stads
översiktliga bullerkartering är ekvivalent bullernivå
för järnväg och väg inom planområdet under gällande
riktvärden. Maximal ljudnivå vid uteplats påverkas
inte direkt av buller från väg men ligger på gränsen
för buller från järnväg. Riktlinjen är att maximalnivå
vid uteplats i anslutning till en bostad får överskridas
högst fem gånger per timme. Sett till att stora delar av
planområdet har värden långt under rekommenderade
ljudnivåer så är bedömningen att även vid en framtida
tra!kökning går det att uppnå en bra ljudmiljö inomhus samt säkerställa en ljudskyddad uteplats inom
planområdet.
4.4.5 Angöring/utfarter/varumottag
Planområdet kan angöras både från Sagagatan och
från Tallåsgatan. Idag sker in- och utfarten in till
området från Tallåsgatan via en del av fastigheten
Norrmalm 1:1. I gällande plan är denna del planlagd
som allmän platsmark med ändamålet Park. I aktuellt
planförslag ingår den i kvartersmarken för bostadsändamål. Detta möjliggör att marken kan fastighetsregleras till Hamstern 1 samt att ansvaret för skötsel och
drift tydliggörs.
4.5 Teknisk försörjning
Kommunalt vatten och avlopp !nns kopplat till
fastigheten idag. Be!ntliga system bedöms klara den
tänkta utökningen utan att åtgärder behöver vidtas.
Be!ntlig byggnad är ansluten till fjärrvärme och till
elledningar i Tallåsgatan.
Kartan!visar!ekvivalent!nivå!för!väg!och!järnväg!tillsammans.
4.5.1 Dagvatten
Anslutningspunkt till servisledning för dagvatten !nns
i Sagagatan. För att få koppla till allmän dagvattenledning krävs det för fastigheter som har en hårdgjord yta
större än 2500 m2 att fördröjningsåtgärder ska vidtas.
Fördröjningsmagasin med en effektiv volym av 3 m3
per 100 m2 hårdgjord yta ska anläggas. Idag är cirka
950 m² hårdgjort på det övre planet mot Tallåsgatan,
och cirka 650 m² på det nedre planet mot Sagagatan.
4.5.2 Avfall
Kartan!visar!maximal!nivå!för!väg.!
Legend!ekvivalent:
!!!45-49!dbA
!!!55-59!dBA
!!!50-54!dBA
!!!60-64!dBA
Be!ntligt miljöhus är placerat på gården mot Tallåsgatan.
10
Fler användningar gör planen mer "exibel och
anpassningsbar utifall förändrade behov uppstår i
området. Samtidigt är det positivt med en variation
av funktioner utifrån att området befolkas över olika
tider över dygnet och att det inte enbart blir bostäder i
området utan även en del närservice.
Själva användningen bostäder innebär boende av
varaktig karaktär och användningen detaljhandel
medger verksamheter som tillhandahåller varor eller
tjänster framförallt till privatpersoner. Detaljhandel
tillåts enbart i bottenvåningen mot Sagagatan eftersom
Tallåsgatan är en återvändsgata och inte är lämpad för
den typ av tra!k som handel kan generera.
Kartan!visar!maximal!nivå!för!järnväg.
Legend!maximal:!
!!!50-59!dbA
!!!60-69!dBA
!!!70-79!dBA
Inom användningen kontor ryms tjänsteverksamhet
med liten eller ingen varuhantering. Användningen
tillfällig vistelse innebär alla typer av tillfällig övernattning såsom t.ex. hotell eller vandrarhem. Konferenslokaler ingår också i denna användning.
!!!80-89!dBA
!!!>=90!dBA!
4.6.2 Farligt gods
De risker som har identi!erats för planområdet är
förknippade med farligt gods-tra!ken på Älvsborgsbanan. En detaljerad riskbedömning har gjorts av
WSP (WSP 2014-09-15) för att utreda risknivåerna för
bostäder inom planområdet.
Resultatet av individ- och samhällsriskberäkningarna
visar att inga riskreducerande åtgärder behöver
vidtas för det undersökta planområdet eftersom
både individ- och samhällsrisken understiger DNV:s
riskkriterium bortom 25 meter från Älvsborgsbanan.
Inom 25 meter från Älvsborgsbanan kommer dock
individrisken att överstiga DNV:s riskkriterium men
då planområdet är placerat cirka 100 meter från
Älvsborgsbanan påverkas inte planområdet av detta.
Risknivån för planområdet bedöms nå en låg och
acceptabel nivå med dess nuvarande placering.
I yttrande daterat 2015-01-09 anger SERF (Södra
Älvsborgs Räddningstjänstförbund) att Räddningstjänsten inte har detaljstuderat riskanalysen men har av
riskanalysens slutsats kunnat konstatera att det inte är
troligt att mindre förändringar i detaljer i riskanalysen
kommer att påverka slutresultatet. Vidare refererar
man till andra riskanalyser längs med Älvsborgsbanans
sträckning i vilka det också går att utläsa att det är en
tolerabel riskbild 100 meter från spåren.
5. Förklaring av planbestämmelser
Syftet med detaljplanen är att permanenta be!ntliga
studentbostäder. Användningen för planområdet
blir dock inte speci!kt studentbostäder utan BHKO:
Bostäder, Detaljhandel, Kontor och Tillfällig vistelse.
SAMRÅD
Kvartersmarken får en byggrätt som motsvarar maximalt 35% av fastighetsarean. Arean på kvartersmarken
uppgår till cirka 4770 m2 vilket innebär att cirka 1670
m2 kan byggas. Detta möjliggör en viss utökning
jämfört med be!ntlig byggnad. Högsta tillåtna nockhöjd är +156,5 meter över nollplanet vilket är i nivå
med, respektive cirka 3,5 meter lägre än nockhöjden
för byggnaderna på Brahegatan 7 och 9. Be!ntlig
byggnad består idag av två våningar med en nockhöjd
på cirka +149, vilket innebär att det är möjligt med
en påbyggnad med ytterligare två våningar. I princip
är det ingen höjning i tillåten nockhöjd jämfört med
gällande plan.
Delar av området är markerat med kryssmark vilket
innebär att området endast får bebyggas med komplementbyggnader. Inom kryssmarkerat område kan
exempelvis miljöhus eller cykelhus uppföras. Parkering
och angöring är också möjligt inom kryssmarkerat
område. Det kryssmarkerade området säkerställer ett
visst avstånd mellan ovanliggande bostadsfastigheter
och aktuell byggrätt. Avståndet från byggrätt till
närmaste bostadsfastighet är cirka 25 meter.
Planbestämmelse om att dagvatten ska kunna fördröjas gäller för hela kvartersmarken.
För att säkerställa att bottenvåningen mot Sagagatan
inte blir helt sluten utifall en ny byggnad skulle
uppföras !nns en planbestämmelse som reglerar att
bostadsentré ska !nnas mot gatan.
Då planområdet ligger inom 150 meter från järnvägen
där farligt gods transporteras rekommenderas att
friskluftsintag placeras vända bort från järnvägen.
Detta är en försiktighetsåtgärd som minskar individ-
11
risken utifall att en olycka sker längs med järnvägen.
Planbestämmelse som reglerar detta gäller inom hela
kvartersmarken.
När den gällande planen för området upprättades
1973 var tanken att vägarna i området skulle få en
annan sträckning än de be!ntliga dragningarna, något
som aldrig genomfördes. För att bättre spegla verkligheten planläggs därför fastigheten Hamstern 2 som
gatumark. I gällande plan är Hamstern 2 planlagd för
småindustri.
Den del av Hamstern 1 och 3 som i gällande plan är
planlagd som park föreslås i aktuellt förslag bli till
kvartersmark. Marken är idag i privat ägo och består
av en relativt brant slänt med litet rekreationsvärde för
allmänheten. Även den del av Norrmalm 1:1 som är
planlagd som park och som används för in- och utfarten till fastigheten Hamstern 1 blir till kvartersmark.
En ändring av användningen för dessa delar tydliggör
skötselansvar samt gör det möjligt att fastighetsreglera
in- och utfarten till fastigheten Hamstern 1.
Fastigheten!Hamstern!2!med!
användningen!småindustri;
är!gata!i!verkligheten.!
Del!av!fastigheterna!
Hamstern!1!och!3!
med!användningen!
park;!är!i!privat!ägo.
Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte erfordras. Att ingen
betydande påverkan förorsakas framgår nedan av
6.2 Hållbar utveckling
Planförslaget överensstämmer med översiktsplanens
spelregler som avser att vägleda till en hållbar bebyggelsestruktur:
•
Planförslaget innebär en förtätning i be!ntlig
stadsstruktur med en möjlig omvandling av
industri-/kontorslokaler till studentbostäder.
Detta innebär en större variation av bebyggelsen
och kan stärka be!ntlig handel och service i
stadsdelen.
•
Planförslaget har tillgång till ett bra utbud av
kollektivtra!k och tillskottet av bostäder kan
ytterligare stärka kollektivtra!ken. Området är bra
försörjt med gångvägar och acceptabelt tra!ksäkert att nå med cykel.
•
Be!ntlig byggnad är ansluten till fjärrvärmenätet.
•
Bostäderna får nära till "ertalet grönområden.
Bedömningen är att planutformningen innebär
positiva konsekvenser i förhållande till gällande
markanvändning.
6.3 Miljö
6.3.1 Konsekvenser för angränsande fastigheter
Del!av!fastigheten!
Norrmalm!1:1!med!
användningen!park;!
används!för!in-!och!
utfart!till!Hamstern!1.
Planmosaik!för!gällande!plan!från!1973!där!gult!är!bostäder,!
brunt!är!handel,!grönt!är!park,!vitt!är!gata!och!blått!är!industri/småindustri.!Aktuellt!planområde!är!markerat!med!röd!
linje.!
6. Konsekvenser
6.1 Behovsbedömning
En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts.
Omgivningsförutsättningarna och den påverkan
detaljplanen innebär för miljön, hälsan och hushållningen redovisas i denna planbeskrivning. Planområdets tillåter användning för bostäder, kontor, handel
och tillfällig verksamhet. Planbestämmelser begränsas
byggrättens storlek och volym samt placering.
12
Planförslaget leder inte till en negativ omgivningspåverkan vad gäller tillförsel av farliga ämnen, buller etc.
Bostäder genererar generellt mindre störningar till sin
omgivning än industri. En förändrad användning från
småindustri till bostäder innebär dock att avståndet
mellan närliggande industriverksamheter och bostäder
minskar. Närheten till bostäder är något som det
tas hänsyn till i miljötillståndsprövningar och som
påverkar vilken typ av verksamhet som får etablera sig
i närområdet eller hur mycket störningar en verksamhet får generera. Beroende på vilken typ av verksamhet som vill etablera sig på angränsande fastigheter
kan det bli aktuellt med en miljötillståndsprövning.
Bedömningen är att konsekvenserna för angränsande
fastigheter blir acceptabla utifrån att planförslaget
följer den långsiktiga visionen om en ändrad användning för kvarteret.
6.3.2 Stadsbild
Planbestämmelser som reglerar byggarea, högsta
totala nockhöjd och bebyggelseförbud säkerställer att
detaljplanens byggrätt samspelar med sin omgivning
vad gäller skala och placering.
6.3.3 Ändamålsenlig struktur
6.5.6 Skyddsavstånd
Planförslaget innebär en förtätning och ett effektivt
användande av be!ntlig infrastruktur såsom gator, VA,
fjärrvärme och kollektivtra!k.
Behov av skyddsavstånd bedöms inte !nnas i eller i
anslutning till planområdet.
6.3.4 Tillgänglighet/Handikappanpassning
Planområdet medför inget behov av störningsskyddsbestämmelser.
6.5.7 Övriga störningar
Tillgänglig koppling mellan utemiljöns två nivåer
sker invändigt med hjälp av hiss i be!ntlig byggnad.
Utvändigt förbinds nivåerna via en gångväg direkt
söder om planområdet.
6.5.8 Farligt-gods-transport
Bedömningen är att planutformningen inte påverkas
avsevärt av riskerna förknippade med transport av
farligt gods. Avståndet till farligt godsled är cirka
100 meter. En riskutredning har gjorts som visar att
avståndet är acceptabelt för bostäder.
6.4 Sociala värden
Planförslaget innebär en förtätning och en ökad
variation i bebyggelsen. Fastigheten utökas med "er
bostäder samtidigt som kontorsverksamhet fortsatt
kan behållas i be!ntliga lokaler och även utökas med
handelslokaler. Det ger utrymme för ett varierat
stadsliv, med många olika invånare och besökare
under olika tider på dygnet. Bostäder innebär en ökad
närvaro kvällstid vilket kan stärka upplevelsen av
trygghet i området.
7. Administrativa frågor
7.1 Genomförandetid
Genomförandetiden slutar 5 (fem) år efter att planen
har vunnit laga kraft.
7.2 Handläggning
Planen avses antas av Samhällsbyggnadsnämnden.
6.5 Hälsa och säkerhet/störningsskydd
6.5.1 Miljökvalitetsnormer/Luftföroreningar
7.3 Planavgift
Gällande miljökvalitetsnormer avseende luftföroreningar bedöms inte komma att överskridas p g a den
verksamhet som medges i detaljplanen.
6.5.2 Risk för höga vattenstånd och förorening av
grundvatten
I enlighet med upprättat plankostnadsavtal ska
planavgift inte tas ut vid prövning av lovärenden som
överensstämmer med detaljplanen.
7.4 Planunderlag
Planområdet påverkas inte av översvämningsrisker
enligt detaljerad översvämningskartering för Borås
Stad, upprättad 2010.
Utredningar avseende risker utgör planunderlag.
7.5 Medverkande tjänstemän/samverkan
Ny användning innebär en mindre risk för att föroreningar tillförs grundvattnet än be!ntlig användning
småindustri.
Detaljplanen har upprättats av Borås Stads Samhällsbyggnadsförvaltning under medverkan av en
arbetsgrupp med representanter från kommunala
förvaltningar
6.5.3 Förorenad mark
Arbetet har skett i samverkan med markägaren.
En översiktlig inventering av verksamhetshistoriken
(potentiellt förorenande verksamheter) har gjorts för
planområdet. Inga kända förorenande verksamheter
har funnits inom planområdet.
Planavdelningen
6.5.4 Trafikmiljö
Planen innebär acceptabel påverkan på tra!kmiljön.
Fler studentbostäder genererar ingen större mängd
tra!k.
Andreas Klingström
Elina Friberg
planchef
planarkitekt
6.5.5 Buller
Med hänsyn till Borås Stads översiktliga bullerkartering bedöms risken för att människor blir störda av
buller som mycket liten. Se mer under rubriken 4.6.2.
Buller.
SAMRÅD
13
Genomförandebeskrivning
Detaljplan för Nedre Norrmalm,
Hamstern 1 m.fl., Borås Stad, upprättad den 17 augusti 2015
1. Inledning
En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska
och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma
ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av
detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen
rättsverkan.
Detaljplanens bindande föreskrifter framgår istället av
plankartan och planbestämmelserna.
Idag är området planlagt för industriverksamhet men
tillfälliga bygglov har getts för studentbostäder.
Syftet med detaljplanändringen är att ändra ändamål
från småindustri till främst bostäder och på så sätt
möjliggöra permanent bygglov för de be!ntliga
studentbostäderna.
Avsikten med genomförandebeskrivningen är att den
ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanändring.
2. Organisatoriska frågor
Detaljplanen är upprättad på initiativ av Yngve
Hanson Fastighets AB, nedan kallad fastighetsägaren,
och avser att möjliggöra byggandet av "er studentbostäder.
2.1 Tidplan
Detaljplanearbetet sker med normalt planförfarande
och följande tidplan gäller:
Samråd
3 kvartalet 2015
Granskning
4 kvartalet 2015
Antagande
1 kvartalet 2016
Laga kraft
1 kvartalet 2016
Genomförandetiden är 5 år från det datum som
planen vinner laga kraft.
Begreppet ”genomförandetid” innebär att planens
giltighetstid är begränsad. Under genomförandetiden
får detaljplanen inte ändras utan synnerliga skäl.
Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens
utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de
rättigheter som uppkommit genom planen behöver
beaktas.
2.3 Huvudmannaskap
Borås Stad är huvudman för den allmänna platsmarken inom detaljplanen.
2.4 Avtal
Del av Norrmalm 1:1 som ägs av kommunen och
som används av fastighetsägaren för in- och utfart till
Hamstern 1 ska säljas till fastighetsägaren. Avtalet ska
tecknas mellan kommunen och fastighetsägaren.
3. Fastighetsrättsliga frågor
3.1 Markägoförhållanden
Hamstern 1 och 3 ägs av fastighetsägaren medan
Hamstern 2 och del av Norrmalm 1:1 ägs av kommunen.
3.2 Fastighetsbildning
Plangenomförandet kommer att kräva förändringar i
fastighetsindelningen. Del av fastigheterna Hamstern
1 och 3 är planlagt som park i gällande detaljplan. Del
av Norrmalm 1:1 är också planlagt som park men
används för in- och utfart till Hamstern 1. Parkmarken
ändras till kvartersmark med samma ändamål som för
resten av fastigheterna Hamstern 1 och 3. Åtgärdena
kan genomföras genom planändring följt av fastighetsreglering.
Hamstern 2 är planlagt som småindustri i gällande
plan men används i verkligheten för gatumark. Fastigheten får ändrad användning och ska fastighetsregleras
till Norrmalm 1:1.
Hamstern 3 planeras att överföras till Hamstern 1
genom fastighetsreglering.
Tidplanen förutsätter att inga allvarliga synpunkter på
detaljplanen inkommer som fördröjer planarbetet.
När planen vinner laga kraft kan erforderliga fastighetsbildningsåtgärder genomföras.
Detaljplanen avses antas av Samhällsbyggnadsnämnden.
14
2.2 Genomförandetid
3.3 Ansökan om lantmäteriförrättning
Ansökan och kostnader för ovanstående fastighetsbildningsåtgärder fördelas mellan kommunen och
fastighetsägaren efter vad som anses egna åtgärder.
4. Tekniska frågor
4.5 Bulleråtgärder
Planområdet har värden långt under rekommenderade
ljudnivåer. Bedömningen är att även vid en framtida
tra!kökning går det att uppnå en bra ljudmiljö inom
kvartersmarken.
4.1 Vatten och avlopp, dagvatten, värme och el
Kommunalt vatten och avlopp !nns kopplat till
fastigheten idag. Be!ntliga system bedöms klara den
tänkta utökningen utan att åtgärder behöver vidtas.
Be!ntlig byggnad är ansluten till fjärrvärme och till
elledningar i Tallåsgatan.
För att koppla till allmän dagvattenledning krävs för
fastigheter som har en hårdgjord yta större än 2500 m2
att ett fördröjningsmagasin med en effektiv volym av
3 m3 per 100 m2 hårdgjord yta ska anläggas.
5. Ekonomiska frågor
5.1 Kommunala intäkter och kostnader
Borås Stad får inkomster till följd av försäljning av del
av fastigheten Norrmalm 1:1. Kommunen får även
intäkter i form av bygglovsavgifter på de bygglov som
söks för att permanenta be!ntliga studentbostäder
samt på de bygglov som söks för nya studentbostäder.
Planavgift tas inte ut i samband med bygglov i enlighet
med upprättat plankostnadsavtal.
4.2 Gator och Trafik
4.2.1 Gatunät
Planområdet ligger i utkanten av det !nmaskiga
gatunät som bildar kvarterstrukturen för stadsdelen
Nedre Norrmalm. Området nås både från Sagagatan
och Tallåsgatan, båda gatorna tra!keras främst av
besökare och boende till fastigheterna längs med gatorna. Viss andel tung tra!k förekommer på Sagagatan
men bedömningen är att den är såpas liten omfattning
att det inte inverkar störande på bostäder. Be!ntlig
infrastruktur bedöms klara ett eventuellt genomförande av aktuell detaljplan.
Borås Stad får utgifter till följd av förrättningskostnader på åtgärdena på kommunens mark.
Markavdelningen
Carol Jarpa de Emilson
Exploateringsingenjör
Närliggande järnväg Älvsborgsbanan, utgör riksintresse för kommunikation. Detta innebär att den ska
skyddas mot åtgärder som kan hindra eller försvåra
utnyttjandet av järnvägen som kommunikationsled.
Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset.
4.2.2 Gång och cykeltrafik
Längs båda sidor om Brahegatan och längs med
Sagagatans västra sida !nns trottoarer för gående,
men en separat cykelbana saknas. Överlag bedöms
tra!ksäkerheten samt tillgängligheten för gående och
cyklister som bra.
4.3 Parkering
Be!ntlig parkering bedöms ha tillräckligt med kapacitet även efter en utökning av antalet studentbostäder.
4.4 Angöring/utfarter
Planområdet kan angöras både från Sagagatan och
från Tallåsgatan. Idag sker in –och utfarten in till
området från Tallåsgatan via en del av fastighteten
Norrmalm 1:1 som ägs av kommunen. Marken ska
säljas till fastighetsägaren och fastighetsregleras till
Hamstern 1.
SAMRÅD
15
Be!ntlig byggnad på fastigheten Hamstern 1, sedd från
Sagagatan.
samhällsbyggnadsförvaltningen
postadress Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Borås Stad, 501 80 Borås besöksadress Kungsgatan 55
tfn 033-35 70 00 (växel) e-post samhallsbyggnad@boras.se
webbplats boras.se/samhallsbyggnad
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(3)
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-1774
Anna Ljunggren, 033-35 83 78
anna.ljunggren@boras.se
Dispens från strandskyddsbestämmelserna
Fastighet: Kerstinsgärde 1:2
Sammanfattning
Ansökan om dispens gäller en brygga vid Stora Dalsjön. På den aktuella platsen är
strandskyddet upphävt på land genom planläggning men fortfarande gällande i
vattenområdet. Miljöförvaltningen bedömer att särskilt skäl för dispens saknas samt
att förutsättningarna för friluftslivet försämras och en dispens därmed strider mot
syftet.
Miljö- och konsumentnämnden avstyrker dispens från strandskyddsbestämmelserna.
Giltigt särskilt skäl saknas och förutsättningarna för friluftslivet riskerar att försämras.
Ärendet
Ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna gäller en brygga på allmän
platsmark vid Stora Dalsjön. Kommunstyrelsen har översänt ansökan till Miljö- och
konsumentnämnden för yttrande.
Stora Dalsjön har 200 meter strandskydd runt del av sjön samt i del av vattenområdet.
På den aktuella platsen är strandskyddet upphävt på land genom planläggning men
fortfarande gällande i vattenområdet. Inom strandskyddat område får inte nya
byggnader uppföras. Kommunen kan i enskilda fall ge dispens från strandskyddsbestämmelserna om det finns giltiga särskilda skäl. Det finns sex särskilda skäl som
enligt lagstiftningen är giltiga för dispens från strandskyddsbestämmelserna (tabell
nedan). Åtgärden får dock inte tillåtas om den försämrar förutsättningarna för
friluftslivet eller för djur- och växtlivet, även om det finns särskilt skäl.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
Sida
2(3)
Särskilt skäl
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-1774
Exempel
Området har redan tagits i anspråk på ett Inom etablerad tomtplats*
sätt som gör att det saknar betydelse för
allemansrättslig tillgång och växt- och
djurliv
Området är genom en väg, järnväg,
Bakom befintliga byggnader, vältrafikerad
bebyggelse, verksamhet eller annan
väg, järnväg, större verksamhet eller annat
exploatering väl avskilt från strandlinjen
av människan skapat hinder
Anläggningen måste för sin funktion ligga Båtbrygga, hamn
vid vattnet och behovet kan inte
tillgodoses på någon annan plats
En pågående verksamhet behöver
Industriverksamhet, hamnverksamhet
utvidgas och utvidgningen kan inte
genomföras på annan plats
Området behöver tas i anspråk för att
Tätortsutveckling, infrastruktur, åtgärder
tillgodose ett angeläget allmänt intresse
för frilufts-, naturvårds-, miljö- och
och behovet kan inte tillgodoses på någon kulturhistoriska intressen, tillgänglighetsannan plats
anpassningar för rörelsehindrade
En unik situation under mycket speciella
tillgodose ett annat mycket angeläget
omständigheter
intresse
* Tomtplats är den zon kring byggnader eller anordningar där allemansrätten är
utsläckt. Där har ägaren en hemfridszon (privat zon).
Som särskilda skäl för dispens åberopar sökande att
- Det är en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet.
På platsen finns en brygga idag. En del är förankrad på land och resterande delar
utgörs av flytbrygga som även de vid fältbesök 2015-09-09 låg på land. I ansökan
anges ny brygga som totalt 10 meter lång och 0,9 meter bred. De delar som finns på
platsen idag kan överensstämma ungefär i längd men två av de befintliga flytbryggdelarna är betydligt bredare, cirka 2,2 meter.
Längs strandremsan finns ytterligare mindre bryggor som ej ligger på tomtmark. En
stig löper längs stranden förbi bryggor och båtar. Bryggan ligger inte inom eller i
anslutning till sökandes tomtplats. Marken är kommunägd och planlagd som allmän
plats, parkmark i byggnadsplan. Området är också utpekat i inventering till Borås
Stads grönområdesplan: Kråkhults strövområde, klass 2, mycket högt värde. Det är
ett skogsområde med gångstråk längs Stora Dalsjön som har besöks-, frilufts- och
rekreationsvärden samt värden för lokal utveckling.
Allmänhetens intresse av att ett sådant område upplevs som tillgänglig naturmark och
inte delvis privatiserat är mycket stort och överstiger det privata intresset att ha en båt
och badbrygga för eget bruk. Även om en brygga inte utgör privat
område/hemfridszon utan i teorin är tillgänglig för alla är den troligen avhållande för
allmänheten. Ansökan gäller heller inte en större gemensamhetsanläggning för ett
flertal fastigheter. En kommunal badplats finns i Stora Dalsjön och det är möjligt att
angöra båt vid strandkanten utan brygga.
Sida
3(3)
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-1774
Miljöförvaltningen bedömer att särskilt skäl för dispens saknas samt att en dispens för
egen brygga på platsen försämrar förutsättningarna för friluftslivet och därmed strider
mot syftet.
Jonas Edin
Tf. miljöchef
Anna Ljunggren
Kommunbiolog
Bilaga
Översiktskarta
Foton
Utdrag ur inventering till Grönområdesplan
Beslut skickas till
Kommunstyrelsen
Foton Dnr 2015-1774
2015-09-09
Befintliga bryggdelar på platsen. Naturstigen längs sjön ses i förgrunden på översta bilden. Ansökan
gäller en brygga med måtten 10x0,9 meter, samma bredd som de smalare delarna.
Ansökan gäller bryggan längst till höger i bild. Ett flertal mindre bryggor ligger längs strandsträckan
och naturmarken längs sjön är röjd relativt öppen och bitvis är det otydligt var de privata tomterna
slutar. Viss expansion av tomtmark in på kommunal allmän mark förekommer.
Foto taget från stigen in mot tomterna vid platsen för bryggan. Sökanden bor inte i något av de
närmast belägna husen.
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(3)
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-2121
Anna Ljunggren, 033-35 83 78
anna.ljunggren@boras.se
Dispens från strandskyddsbestämmelserna
Fastighet: Kinnarumma 5:5
Sammanfattning
Ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna gäller nybyggnation av
maskinförråd på fastigheten Kinnarumma 5:5 vid Häggån. Ansökan sker i efterhand
och grundarbeten är påbörjade. Miljöförvaltningen bedömer att det saknas giltigt
särskilt skäl för att bevilja dispens.
Miljö- och konsumentnämnden avstyrker dispens från strandskyddsbestämmelserna.
Giltigt särskilt skäl för dispens saknas.
Ärendet
Ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna gäller nybyggnation av
maskinförråd med storleken 15x30 meter på fastigheten Kinnarumma 5:5 vid Häggån.
Kommunstyrelsen har översänt ansökan till Miljö- och konsumentnämnden för
yttrande.
Häggån har 100 meter strandskydd. Inom strandskyddat område får inte nya
byggnader uppföras. Kommunen kan i enskilda fall ge dispens från strandskyddsbestämmelserna om det finns giltiga särskilda skäl. Det finns sex särskilda skäl som
enligt lagstiftningen är giltiga för dispens från strandskyddsbestämmelserna (tabell
nedan). Åtgärden får dock inte tillåtas om den försämrar förutsättningarna för
friluftslivet eller för djur- och växtlivet, även om det finns särskilda skäl.
Särskilt skäl
Exempel
Området har redan tagits i anspråk på ett
sätt som gör att det saknar betydelse för
allemansrättslig tillgång och växt- och
djurliv
Inom etablerad tomtplats*
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
Sida
2(3)
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-2121
Området är genom en väg, järnväg,
Bakom befintliga byggnader, vältrafikerad
bebyggelse, verksamhet eller annan
väg, järnväg, större verksamhet eller annat
exploatering väl avskilt från strandlinjen
av människan skapat hinder
Anläggningen måste för sin funktion ligga Båtbrygga, hamn
vid vattnet och behovet kan inte
tillgodoses på någon annan plats
En pågående verksamhet behöver
Industriverksamhet, hamnverksamhet
utvidgas och utvidgningen kan inte
genomföras på annan plats
Tätortsutveckling, infrastruktur, åtgärder
tillgodose ett angeläget allmänt intresse
för frilufts-, naturvårds-, miljö- och
och behovet kan inte tillgodoses på någon kulturhistoriska intressen, tillgänglighetsannan plats
anpassningar för rörelsehindrade
En unik situation under mycket speciella
tillgodose ett annat mycket angeläget
omständigheter
intresse
* Tomtplats är den zon kring byggnader eller anordningar där allemansrätten är
utsläckt. Där har ägaren en hemfridszon (privat zon).
Som särskilda skäl för dispens åberopar sökande att
- Det är utvidgning av pågående verksamhet.
Efter en anmälan till miljöförvaltningen gällande grundarbete för ny byggnad inom
strandskyddat område utfördes en inspektion på platsen där man konstaterar att
grundarbete pågår. Ansökan sker nu i efterhand.
Sökanden anger att det är en ekonomibyggnad för verksamhet inom jord- och
skogsbruk, som normalt har generell dispens för ekonomibyggnader inom
strandskyddsområden. För att en verksamhet/areell näring ska kunna åberopas som
skäl krävs att denna verksamhet inte är av marginell betydelse utan ska ge ett
ekonomiskt tillskott av betydelse samt att utvidgningen inte går att genomföra utanför
strandskyddat område. Exempel på sådan verksamhet kan vara hamnområden eller
industrier.
Inget av de andra särskilda skälen kan heller tillämpas här. År 2012 avslog
Kommunstyrelsen en ansökan om dispens för gäststuga på samma fastighet då
marken på södra sidan samfälld grusväg inte ligger inom ianspråktagen tomtplats.
Beslutet om avslag överklagades, men Länsstyrelsen avslog överklagandet 2014. Den
nu ansökta maskinhallens placering ligger strax intill, även den på södra sidan
grusvägen vilket innebär att en byggnation på platsen skulle utöka tomtplatsen och ta
i anspråk yta som tidigare varit allemansrättsligt tillgänglig.
Miljöförvaltningen bedömer att tillämpligt särskilt skäl saknas.
Jonas Edin
Tf. miljöchef
Anna Ljunggren
Kommunbiolog
Sida
3(3)
Bilaga
Bilaga 1. Översiktskarta
Bilaga 2. Situationsplan
Bilaga 3. Foton 2015
Bilaga 4. Foton 2012
Beslut skickas till
Kommunstyrelsen
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-2121
Bilaga 1. Översiktskarta
Kartredovisningen har ingen rättsverkan
Skala 1:10000
0
100
200
300m
2015-07-22
2012-3017
Strandskyddsdispens för nybyggnad av gäststuga på fastigheten
Kinnarumma 5:5
Bostadshuset, grusvägen och platsen för byggnationen.
Platsen för byggnationen.
Foton: 2012-10-10
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1 (2)
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-2326
Emma Nevander, 033-35 30 24
emma.nevander@boras.se
Ansökan om bidrag till naturvårdsåtgärder
Verksamhetsutövare:
Fastighet:
Kai Andersson, Tåbergstorp, 518 90 Sandared
Tåbergstorp 1:1
Sammanfattning
Kai Andersson har lämnat in en ansökan om bidrag till naturvårdsåtgärder. Han vill
införskaffa och iordningställa tre nya bisamhällen på fastigheten Tåbergstorp 1:1. Kai
Andersson ansöker om ett bidrag på 21 000 kronor.
Arbetsgruppen för Naturvårdsfonden rekommenderar Miljö- och konsumentnämnden att bevilja ansökan med reducerat belopp till 10 000 kronor.
Miljö- och konsumentnämnden beviljar Kai Anderssons ansökan med beloppet
10 000 kronor för anskaffande och iordningställande och utplacering av tre
bisamhällen.
Projektet ska utföras i enlighet med ansökan. Åtgärderna måste påbörjas inom två år
och vara avslutade inom fem år. Återbetalningsskyldighet föreligger om åtgärderna
inte utförs.
Bikuporna ska efter anskaffandet finnas kvar och skötas i minst fem år.
Anmälan om projektstart och projektslut lämnas till Miljöförvaltningen. Av bidraget
utbetalas 5 000 kronor på angivet konto vid projektets start och 5 000 kronor
utbetalas efter projektets slutredovisning.
Ärendet
Kai Andersson har lämnat in en ansökan om bidrag till naturvårdsåtgärder. Han vill
skaffa och iordningställa tre nya bisamhällen på fastigheten Tåbergstorp 1:1. Kai
Andersson ansöker om ett bidrag på 21 000 kronor.
Projektet uppfyller syftet och kraven för användning av medel i Naturvårdsfonden.
Bidraget går till en enskild och omfattar naturvårdsåtgärder.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
TELEFON
FAX
501 80 Borås
Sturegatan 42
boras.se
miljo@boras.se
033-35 30 00
033-35 30 25
Sida
2 (2)
Datum
Dnr
2015-09-09
2015-2326
Projektet bidrar till att uppfylla det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap och
det lokala miljömålet att odlingslandskapet ska hållas levande för att skydda biologiska
värden och kulturmiljön.
Arbetsgruppen för Naturvårdsfonden rekommenderar Miljö- och konsumentnämnden att bevilja ansökan med reducerat belopp till 10 000 kronor för anskaffande
och iordningställande av tre bisamhällen.
Liknande ansökningar har fått bidrag i den storleksordningen för att införskaffa och
iordningsställa bisamhällen. Därför kan det vara rimligt att i denna ansökan bevilja ett
bidrag om 10 000 kronor.
Upplysning
Anmälan om uppställning av bikupor ska göras av biodlaren till Länsstyrelsen.
Jonas Edin
Tf. miljöchef
Emma Nevander
Ekolog
Bilaga
Karta
Beslut skickas till
Kai Andersson, Tåbergstorp, 518 90 Sandared
j
b
u
dan
n
i
Välkommen till Integrationsdagen
8.30–9.00
Registrering
9.00–9.10
Välkomna till Stadsteatern på kulturhuset
och Integrationsdagen
Dag Forsström, förvaltningschef
Camilla Jansson, konferenciär
9.10–10.10
De förlorade barnen
Katia Wagner, journalist,
författare, föreläsare
10.10–10.40
Kaffe och smörgås
10.40–11.00
Migrationsverket
Flyktingmottagandet nationellt och lokalt
Leif Andersson, verksamhetsexpert inom
Region Väst på Migrationsverket
11.00–11.20
Arbetslivsförvaltningen, Mångfaldsinformation
och Fadderverksamheten
Bukurie Haxhimehmedi, mångfaldsutvecklare
Linda Harju, integrationssamordnare
11.20–11.40
Socialtjänstens arbete med de
ensamkommande barnen
Catharina Roos, enhetschef
Omid Salehi, socialsekreterare
integrationsprogram
3 november på Stadsteatern i kulturhuset
Konferensen är kostnadsfri,
mat och dryck ingår. Begränsat antal platser,
först till kvarn gäller!
Klicka och anmäl dig här!
senast 12 oktober
11.40–12.00
Lupp-enkäten
(Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) i skolan
12.00–13.00
Lunch
13.00–14.00
Paneldebatt:
Ämne, Fokus nyanlända elever i skolan
Områdeschefer, utbildningsförvaltningen,
statsdelarna samt ungdomar
14.00–14.30
Älskade Barn
Studiefrämjande och Rädda barnen
14.30–15.00
Kaffe och Fika
15.00–15.50
Nationell samordnare för
att värna demokratin
mot våldsbejakande
extremism
Mona Sahlin,
nationell samordnare
på Regeringskansliet
15.50–16.00
Slut på dagen – nu tar vi ytterligare ett steg
Dag Forsström, förvaltningschef
Vid frågor kontakta Bukurie Haxhimehmedi,
mångfaldsutvecklare på Arbetslivsförvaltningen
bukurie.haxhimehmedi@boras.se
Delegationslista augusti 2015
Diarenumme
Datum
Beslut
r
2015-002204
2015-08-07 Beslut
Fastighet
Handläggare
om att lämna anmälan utan åtgärd
Ärende
Värmepump, installation
Sökande/objekt
Rångedala-Bredared 4:3
Roger Johansson
2015-002206 2015-08-27 Beslut om att lämna anmälan utan åtgärd
Slätthult 1:64
Roger Johansson
Rångedala 14:1
Roger Johansson
Rångedala 14:1
Roger Johansson
Melltorp 1:37
Roger Johansson
Barkentinen 7
Roger Johansson
Längjum 3:38
Roger Johansson
Skänstad 7:120
Roger Johansson
Kärrsnäppan 5
Roger Johansson
Viskarhult 17:8
Roger Johansson
Gårda 1:18
Roger Johansson
Viared 10:112
Roger Johansson
2015-002102 2015-08-03 Föreläggande om skyddsåtgärder
Äspered 2:69
Roger Johansson
Brämhults-Ön 1:143
Roger Johansson
Rångedala-Holmen 1:2
Roger Johansson
Torpa-Hestra 2:30
Roger Johansson
Bredareds-Gravryd 5:1
Roger Johansson
Viared 9:5
Roger Johansson
2015-002199 2015-08-12 Förlängt intervall för slamtömning
Avfall, ansökan om förlängt intervall slamtömning
Upptröst 1:13
Jennie Schürer von Waldheim
Sävshult 1:20
Arnäsholm 1:1
2015-001476 2015-08-19 Tillstånd till avloppsanordning med WC
Avlopp, ansökan WC
Komlösa 5:19
Karin Görjevik
Avlopp, ansökan WC
Lövaskog 2:25
Meryl Hammar-Martinsson
Avlopp, ansökan WC
Tämta-Näs 2:9
Karin Görjevik
Avlopp, ansökan WC
Sävshult 1:25
Karin Görjevik
Avlopp, ansökan WC
Skänstad 22:1
Avlopp, ansökan WC
Arta 3:11
2015-002193 2015-08-14 (minireningsverk)
Tillstånd till avloppsanordning med WC
Avlopp, ansökan WC
Laggarebo 1:6
2015-002228 2015-08-17 (minireningsverk)
Avlopp, ansökan WC
Laggarebo 1:5
Avlopp, ansökan WC
Viken 1:9
2015-002120 2015-08-05 (modulinfiltration)
Avlopp, ansökan WC
Dannike 1:29
2015-001479 2015-08-13 (modulinfiltration)
Avlopp, ansökan WC
Mjöshult 1:117
2015-001917 2015-08-05 Tillstånd till avloppsanordning med
Avlopp, ansökan WC
Mjöshult 1:46
2015-001537 2015-08-20 WC(minireningsverk)
Avgift för extra offentlig kontroll
Livsmedelskontroll, inspektion
Restaurang Balder
Balder 7
Maryam Kasehchi
2015-001669 2015-08-14 Avgift för extra offentlig kontroll
Livsmedelskontroll, revision
U Lecha
Semele 5
Sara Norberg
Lienhung Kinesiska Livsmedel
Morfeus 3
Maryam Kasehchi
Livsmedelskontroll, inspektion/hamburgare
Restaurang Tugg
Elektra 5
Christina Källberg
Sussies Smörgåsbutik
Långan 13
Christina Källberg
Ärende
Sökande/objekt
Fastighet
Handläggare
r
2015-001772
2015-08-13 Avgift för extra offentlig kontroll
Diarenumme
Datum
Beslut
McDonald´s
Ekholma 2
Christina Källberg
Mcdonald´s
Narcissus 5
Maryam Kasehchi
Glada Kocken
Bockasjö 1
Christina Källberg
2015-002360 2015-08-26 Förbud att släppa ut livsmedel på marknaden
Livsmedelskontroll, klagomål på kosttillskott
Vital Body & Soul/All Natural
Kinnarumma 3:15
Sara Norberg
2015-002122 2015-08-25 Registrering av livsmedelsanläggning
Livsmedelskontroll, registrering av anläggning
Hell´s Burger
Karon 7
Annelie Gustafsson
2015-002330 2015-08-25 Registrering av livsmedelsanläggning
Livsmedelskontroll, registrering av anläggning
Nära Borås AB
Carolus 7
Annelie Gustafsson
2015-001710 2015-08-12 Upphävande av beslut om föreläggande
Livsmedelskontroll, inspektion/hamburgare
Restaurang Tugg
Elektra 5
Christina Källberg
McDonald´s
Ekholma 2
Christina Källberg
Miljötillsyn, anmälan om ändring av verksamhet
Vida Borgstena AB
Borgstena 5:56
Marie Damberg
2013-003502 2015-08-14 Beslut om miljösanktionsavgift
Köldmedia, årsrapport 2013
Talay Pandora
Pandora 5
Ellen Vallin
Ellen Vallin
Parker Hannifin AB
Rydastrand 1
Fuktspärrteknik AB
Rydboholm 1:439
Ellen Vallin
Tempo
Rydboholm 1:405
Anthoula Papakosta
Pulsen Dataproduktion AB
Blåklinten 1
Ellen Vallin
Restaurang Oliven i Borås
Minerva 6
Anthoula Papakosta
Responstryck
Armbåga 1
Ellen Vallin
Ramins Livs
Skräddaren 3
Ellen Vallin
Restaurang Brasseriet
Hermod 5
Ellen Vallin
2015-000370 2015-08-21 Fastställande av årsavgift
Miljötillsyn, beslut om årlig avgift
Skrotfrag AB
Stuarts Kile 9
Anneli Kylén
2015-002309 2015-08-21 Fastställande av årsavgift
Miljötillsyn, beslut om årlig avgift
MMK Plastic AB
Rydboholm 1:379
Marie Damberg
2015-000611 2015-08-28 Föreläggande om kontrollprogram
Miljötillsyn, kontrollprogram
Sobacken
Rydboholm 1:451
Mirjam Keskifrantti
Miljötillsyn, anmälan om mellanlagring och bearbetning
av massor
Miljötillsyn, klagomål på eldning av farligt avfall
Miljötillsyn, anmälan om ny verksamhet
Massoptimering i Väst AB
Häljared 1:2
Anneli Kylén
Demtech AB
MMK Automotive AB
Dannike 1:66
Rydboholm 1:379
Marie Damberg
Marie Damberg
Miljötillsyn, beslut om skyddsåtgärder
MMK Plastic AB
Rydboholm 1:379
Marie Damberg
2015-002412 2015-08-18 Kommunikation
2014-001233 2015-08-13 Rättidsprövning
Miljötillsyn, beslut om föreläggande om skyddsåtgärder
Gånghester Pulverlackering AB
Gånghester 36:3
Ellen Vallin
Gingri-Nygården 5:11
Anneli Kylén
2014-003724 2015-08-20 Rättidsprövning
Miljötillsyn, inspektion bensinstationer 2014
St1 Sverige AB (SSID 99633)
Armbåga 2
Sofie Bengtsson
2015-002211 2015-08-13 Yttrande till SERF
Miljötillsyn, upphävande av beslut
Miljötillsyn, upphävande av beslut om föreläggande
Maku Stål AB
MMK Plastic AB
Bulten 7
Rydboholm 1:379
Marie Damberg
Marie Damberg
Miljötillsyn, ansökan om tillstånd till överlåtelse av
särskilt farliga kemikalier
Sobacken
Rydboholm 1:451
Therese Jönsson
Demtech AB
Dannike 1:66
Klagomål på störande och farlig trafik väg 1801
2015-002273 2015-08-19 Åtalsanmälan
Miljötillsyn, klagomål på eldning av farligt avfall
2015-001142 2015-08-19 Ellen Forsberg Vallin
2015-001142 2015-08-19 Sofia Lindvall
Vidaredelegering av beslutanderätt 2015
Jonas Edin
Jonas Edin
2015-001142 2015-08-19 Solveig Svensson
Jonas Edin
2012-002796 2015-08-05 Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden
Planering, detaljplan för Sjömarken, del av Räveskalla
1:25 m.fl.
Bygglov, remiss
Detaljplan Sjömarken
Räveskalla 1:25
Johanna Johansson
Brändmarks Blomsterhall
Brakteaten 2
Therese Jönsson
Bygglov, remiss
Borås skidstadion
Brämhults-Lida 2:1
Marie Damberg
2013-002720 2015-08-11 Yttrande över bygglov
2015-002006 2015-08-26 Yttrande över bygglov
Marie Damberg
Diarenumme
Datum
Beslut
r
2015-002278
2015-08-20 Yttrande över bygglov
2015-002035 2015-08-28 Yttrande över strandskyddsdispens
Ärende
Fastighet
Handläggare
Bygglov, remiss
Sökande/objekt
Längjum 4:16
Anneli Kylén
Naturvård, strandskyddsdispens
Tämta-Holmen 1:4
Anna Ljunggren

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-09-15 1 (3) Miljö

Transcription

Similar documents

Öppna VIADRUS broschyr

Är segregerat boende en väg till trygghet och delaktighet för äldre?

1 - Naturskola MittSkåne

G ällivarekortet 2014

Program och hålltider SKILLINGARYDSKALASET

Vietnam & Kambodja– LIGHT

retrostreet - Nostalgeek

nr 1 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

Lithanian nr2 2013

SMÅFÖRETAG - Marianne Dalos Lagerbielke