TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-09

Transcription

TJÄNSTESKRIVELSE
Datum:
Förvaltn/enhet:
Handläggare:
Telefon:
E-post:
2015-09-28
Ekonomienheten
Jonas Malm
0523/61 31 23
jonas.malm@lysekil.se
DELÅRSRAPPORT 31 AUGUSTI 2015
Dnr:
LKS 2015-305-042
Kommunen
Kommunen redovisar för årets första åtta månader ett resultat på 6,9 mnkr.
Motsvarande period föregående går uppgick till 14,8 mnkr.
För helåret 2015 prognostiseras ett resultat på 22,0 mnkr. Detta kan jämföras med ett
budgeterat resultat på 22,4 mnkr. Således en negativ budgetavvikelse på 0,4 mnkr.
De båda större nämnderna socialnämnden och utbildningsnämnden prognostiserar
båda negativa avvikelser mot sina budgetar på 15,0 mnkr respektive 1,4 mnkr.
Kommunstyrelsen prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 2,8 mnkr medan
övriga mindre nämnder förutser endast mindre avvikelser.
I finansverksamheten ingår några poster av engångskaraktär som inte budgeterats.
Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar ingår med 7,6 mnkr och
återbetalning av tidigare inbetalda AFA-premier ingår med 7,4 mnkr.
Exklusive reavinster prognostiseras ett resultat på 14,4 mnkr. Detta är det resultat
som prognostiseras ur ett balanskravsperspektiv. Exklusive reavinster samt exklusive
AFA-återbetalning prognostiseras ett resultat på 7,0 mnkr. Detta är resultatet justerat
för jämförelsestörande poster och kan anses som det mest rättvisande. I förhållande
till skatteintäkter motsvarar detta resultat 0,9 procent.
Generellt brukar ett resultat på mellan 2 och 3 procent betraktas som god ekonomisk
hushållning, eftersom ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid
skattefinansiera en normal investeringsvolym.
Kommunkoncernen
I kommunkoncernen, ingår förutom kommunen det helägda Lysekils Stadshus AB
med dess dotterbolag Leva i Lysekil AB, Lysekils Bostäder AB, Lysekils Hamn AB och
Havets Hus i Lysekil AB samt kommunens respektive andelar i Rambo AB och
Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän.
Kommunkoncernen redovisar ett resultat på 19,9 mnkr för årets första åtta månader.
Det kan jämföras med 22,7 mnkr föregående år. Prognostiserat helårsresultat uppgår
till 29,0 mnkr att jämföra med 38,2 mnkr i utfall 2014, vilket förvisso inkluderade
engångsposter (Leva AB) på cirka 21 mnkr.
Ekonomienhetens bedömning
Lysekils kommun har under de senaste åren försvagat sina resultat, om man
exkluderar jämförelsestörande poster såsom återbetalningar av premier från AFA
samt realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Dessa justerade
resultat ligger lägre än vad som kan betraktas som god ekonomisk hushållning.
Eftersom skattesatsen är hög och balansräkningen svag är det finansiella läget
ansträngt. Det är viktigt att kommunen fortsätter att bedriva en aktiv
ekonomistyrning. För att stärka kommunens ekonomi är det av största vikt att
resultatet stabiliseras på en nivå på minst två procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag.
Dialoger om budgetuppföljning
Mot bakgrund av de obalanser i verksamheternas utfall per 31 augusti samt prognos
för helåret som framgår av delårsrapporten så kommer kommunstyrelsen att initiera
dialoger med nämndernas presidier. Syftet är att med utgångspunkt i
kommunstyrelsens uppsiktsplikt diskutera resultatet för 2015 och vilka åtgärder som
planeras för att på sikt komma i balans.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige godkänner tertialrapporten per den 31 augusti 2015.
Kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnder och styrelser att under
resterande del av året vidta åtgärder för att minska befarade underskott.
Bilaga:
Delårsrapport per 31 augusti 2015 Lysekils kommun
Leif Schöndell
Kommunchef
Jonas Malm
T.f. ekonomichef
Delårsrapport per 31 augusti 2015
Lysekils kommun
1 Förvaltningsberättelse
1.1 Resultaträkning
Mnkr
Not
Budget helår
2015
Utfall 1508
Utfall 1408
Verksamhetens intäkter
1
187,4
134,4
148,3
Verksamhetens kostnader
2
-928,8
-635,1
-625,5
Avskrivningar
3
-27,0
-17,0
-17,3
0,0
0,0
0,0
-768,4
-517,7
-494,5
Jämförelsestörande poster
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter & gen. statsbidrag
4
788,8
522,3
508,0
Finansiella intäkter
5
6,8
4,6
6,2
Finansiella kostnader
6
-4,7
-2,3
-4,9
22,5
6,9
14,8
Resultat
Kommuninformation
Kommunens invånarantal var 14 397 personer den 30 juni 2015. Under kvartal 2 2015
var folkökningen 73 personer. 25 barn föddes, 29 personer dog. Inflyttningen uppgick
till 228 personer totalt, varav 143 från V Götalands län, 52 från övriga Sverige och 33
från utlandet. Utflyttningen var totalt 147 (110 till länet, 31 till övriga Sverige och 6 till
utlandet) vilket ger ett flyttningsnetto på 81. Under första halvåret 2015 ökade
befolkningen med 98 personer.
I augusti 2015 var antalet öppet arbetslösa 211 vilket är en färre än augusti 2014.
Arbetslösa i program med aktivitetsstöd var 95 vilket är tio färre än förra året. Totalt var
306 öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i augusti 2015.
Antalet ungdomar 18-24 år som var öppet arbetslösa var 47 och 18 deltog i program
Totalt var antalet 65 i gruppen 2015 jämfört med 78 2014.
Redovisningsprinciper
Kommunen tillämpar i allt väsentligt samma redovisningsprinciper för delårsrapporter
som i årsredovisningen. Från och med 2014 ska komponentavskrivning gälla. Detta har
tillämpats på nya investeringar. Befintliga anläggningar har emellertid ännu inte räknats
om enligt det nya regelverket. Målet är att ha det klart innan stängning av årets
räkenskaper. Förändring av semesterlöneskulden är inte redovisad i rapporten.
Periodens resultat
Periodens resultat uppgår till 6,9 mnkr vilket är en försämring med 7,9 mnkr jämfört
med samma period 2014. Verksamhetens nettokostnader har ökat mer (4,7%) än vad
skatteintäkterna har ökat (2,8%).
Kommunens verksamhetsanknutna intäkter minskade med 13,9 mnkr jämfört med
samma period föregående år och uppgår till 134,4 mnkr. Merparten förklaras av
minskade intäkter från Sotenäs på grund av deras utträde ur den tidigare gemensamma
gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
Verksamheternas intäkter täcker 21,2 procent av kommunens totala
Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti 2015
2(35)
verksamhetskostnader exklusive avskrivningar vilket är 2,5 procentenheter lägre än
samma period förra året.
Bruttokostnaderna för kommunens verksamhet uppgår till 635,1 mnkr vilket är 9,6
mnkr eller 1,5 procent högre än motsvarande period 2014.
Verksamhetens nettokostnader uppgår till -517,7 mnkr och är 23,2 mnkr sämre än
motsvarande period 2014. Ökningen av nettokostnaderna uppgår därmed till 4,7
procent.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 99,1 procent jämfört med 97,3
procent föregående år.
Personalkostnaderna har ökat med 5,8 mnkr eller 1,4 procent.
Köp av verksamhet har ökat netto med 5,0 mnkr. Ökningarna har främst skett inom
Individ- och familjeomsorgen, de har dock till viss del uppvägts av minskningar när det
gäller interkommunal ersättning för Sotenäselever som Lysekil inte längre betalar.
Ekonomiskt bistånd har ökat med 2,9 mnkr.
Lokalkostnader, hyror och övriga fastighetskostnader inklusive bränsle, el och vatten
har minskat med 1,4 mnkr.
Kostnader för transporter, resor och drivmedel och bilhyra har också minskat med totalt
1,4 mnkr.
Avskrivningarna har minskat med 0,3 mnkr på grund av av få nya investeringar har
aktiverats för avskrivning.
Skatteintäkter
Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 14,3 mnkr, vilket motsvarar 2,8
procent, jämfört med samma period 2014.
Finansnetto
Finansnettot är positivt och uppgår till 2,3 mnkr vilket är 1,0 mnkr bättre än föregående
år. Den koncerninterna utlåningen har minskat och den externa upplåningen minskat i
motsvarande grad vilket föranlett skillnader i finansiella intäkter och kostnader jämfört
med 2014.
God ekonomisk hushållning och balanskravet
Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige fastställa finansiella mål för att uppnå
god ekonomisk hushållning. Vidare ska, enligt kommunallagen, kommunens intäkter
överstiga kommunens kostnader. Denna senare bestämmelse kallas balanskravet. Enligt
kommunfullmäktiges budgetbeslut var det finansiella målet att årets resultat skulle
uppgå till 22,5 mnkr. Detta motsvarar 2,8 procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag. Periodens resultat på 6,9 mnkr motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och
generella statsbidrag.
3(35)
1.2 Balansräkning
Not
2015-08-31
2014-12-31
Mark, byggnader och tekn anläggningar
7
387,4
390,0
Maskiner och inventarier
8
18,8
22,3
Finansiella anläggningstillgångar
9
42,2
121,0
Kortfristiga fordringar
10
103,2
81,8
Kassa och bank
11
63,0
78,7
614,6
693,8
274,9
258,8
2,1
2,5
Tillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Ingående eget kapital
Förändring insatskapital Kommuninvest
Årets resultat
6,9
13,5
Avsättningar
12
21,9
21,9
Långfristiga skulder
13
112,1
185,8
Kortfristiga skulder
14
196,7
211,3
614,6
693,8
Summa eget kapital och skulder
Tillgångar
Kommunens materiella anläggningstillgångar har minskat med 6,1 mnkr sedan
årsskiftet. Investeringsvolymen har varit fortsatt låg och understigit avskrivningarna,
därav minskande bokförda värden i dessa tillgångar.
De finansiella anläggningstillgångarna har minskat med 78,8 mnkr. Huvuddelen
förklaras av att LEVA har amorterat sitt reverslån genom att överta ett av kommunens
lån. Kommunens insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening har ökat genom
utdelning med 2,1 mnkr och uppgår till 10,1 mnkr.
Omsättningstillgångarna har ökat med 5,7 mnkr sedan årsskiftet. De likvida medlen har
dock minskat något men saldona på kassa och bank uppgår fortfarande till starka
63,0 mnkr. Kommunen har tillsammans med koncernbolagen i Lysekils Stadshus AB ett
gemensamt koncernkonto. Hela likviditeten redovisas som kommunens likviditet i
balansräkningen. Bolagen och kommunen har en internkredit på koncernkontot som
kan omfördelas för att klara tillfälliga likviditetsbehov. Dessutom har kommunen en
gemensam extern kredit på koncernkontot om 60,0 mnkr som inte var utnyttjad vid
bokslutstillfället.
Avsättningar
Kommunens avsättningar består dels av avsättningar till pensioner dels av avsättning för
återställande av avfallsdeponi. Avsättningarna är oförändrade sedan årsskiftet.
Lång- och kortfristiga skulder
Kommunens långfristiga låneskuld har sjunkit med 73,7 mnkr sedan årsskiftet. Som
nämnts ovan har LEVA har övertagit ett av kommunens lån. Kortfristiga skulder har
minskat med 14,6 mnkr.
Eget kapital
Eget kapital har ökat med 9,1 mnkr sedan årsskiftet och uppgår till 283,9 mnkr.
Ökningen består dels av resultatet för perioden på 6,9 mnkr dels av den
överskottsutdelning som Lysekil erhållit såsom medlem i Kommuninvest ekonomisk
förening på 2,1 mnkr.
4(35)
Soliditet - betalningsförmåga på lång sikt
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme som
visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter.
Kommunens soliditet, exklusive pensionsskulden, har ökat från 39,6 procent till
46,2 procent sedan årsskiftet. Solideten har förbättrats på grund av att det egna kapitalet
har förbättrats, samtidigt som tillgångarna inte ökat. Soliditeten, inklusive samtliga
pensionsåtagande, är dock negativ och uppgår till - 29,4 procent.
1.3 Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys
jan-aug 2015
jan-aug 2014
2014
6,9
14,8
13,5
Justering för ej likviditetspåverkande poster
17,3
14,5
20,3
Medel från verksamheten före förändring av
rörelsekapital
24,2
29,3
33,8
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
-17,9
36,2
28,6
Ökning/minskning förråd och varulager
-3,7
0,0
-0,3
-14,3
-25,4
29,8
0,0
0,0
0,0
-11,7
40,1
91,9
-13,8
-13,2
-24,4
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
1,0
4,9
6,5
Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster
1,5
0,0
0,5
-11,3
-8,3
-17,4
-73,7
-23,0
-43,3
78,8
3,6
3,6
2,2
0,8
1,5
Medel från finansieringsverksamheten
7,3
-18,6
-38,2
-15,7
13,2
36,2
Likvida medel från årets början
78,7
42,5
42,5
Likvida medel vid periodens slut
63,0
55,7
78,7
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Medel från verksamheten
Investeringsverksamheteten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Amortering av skuld
Minskning av långfristiga fordringar
Årets kassaflöde
Den löpande verksamheten genererar netto utbetalningar på 11,7 mnkr.
Investeringsverksamheten redovisar motsvarande utbetalningar på 11,3 mnkr.
Tillsammans med finansieringsverksamhetens inbetalningar på 7,3 mnkr ger detta ett
negativt kassaflöde på 15,7 mnkr.
5(35)
1.4 Noter
Not 1
1508
1408
1,6
2,0
Taxor och avgifter
29,3
29,9
Hyror och arrenden
16,5
17,7
Bidrag
54,8
50,9
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster
Försäljningsintäkter
31,1
20,7
Försäljning av anläggningstillgångar och
exploateringstillgångar
0,7
4,2
Sotenäs andel av gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnden
0,0
22,4
Övrigt
Summa
0,4
0,5
134,4
148,3
Not 2
1508
1408
Löner och sociala avgifter
400,7
396,1
Pensionskostnader
28,2
27,1
Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial
23,3
22,9
Bränsle, energi och vatten
10,0
10,1
Köp av huvudverksamhet
66,0
61,0
Lokal- och markhyra
35,2
36,8
Lämnade bidrag
20,5
17,7
Övrigt
51,2
53,8
635,1
625,5
1508
1408
0,0
0,1
Summa
Not 3
Avskrivningar
Immateriella tillgångar
Inventarier
3,6
3,3
13,3
13,9
-
-
17,0
17,3
Skatteintäkter och generella statsbidrag
1508
1408
Preliminära skatteintäkter
428,5
408,7
0,6
1,5
Byggnader och anläggningar
Nedskrivningar
Summa
Not 4
Preliminär slutavräkning innevarande år
Slutavräkning föregående år
Summa kommunalskatteintäkter
-0,6
-0,5
428,5
409,7
6(35)
Not 1
Generella statsbidrag
1508
1408
Inkomstutjämningsbidrag
62,6
67,0
Kommunal fastighetsavgift
23,1
22,4
LSS-utjämning
10,0
9,6
Kommunalekonomisk utjämning
-2,7
-3,9
1,0
1,0
Regleringsbidrag
-0,2
2,2
Summa generella statsbidrag
93,8
98,3
522,3
508,0
1508
1408
Utdelning aktier
0,1
0,1
Ränteintäkter
0,0
0,1
Ränteintäkter kommunala bolag
0,5
2,5
Borgensavgifter
3,9
3,5
Övriga finansiella intäkter
0,0
0,0
Summa finansiella intäkter
4,6
6,2
1508
1408
Räntekostnader
2,1
4,5
Övriga finansiella kostnader
0,2
0,4
Summa finansiella kostnader
2,3
4,9
Strukturbidrag
Summa skatteintäkter och generella statsbidrag
Not 5
Not 6
Not 7
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
1508
1412
Anskaffningsvärde
707,6
698,0
-347,8
-334,6
0,0
0,0
359,8
363,4
10-50 år
10-50 år
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
1508
1412
Redovisat värde vid årets början
369,2
369,2
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
Avskrivningstider
Investeringar
9,6
12,3
-5,7
2,7
Avskrivningar
-13,3
-20,8
Redovisat värde vid årets slut
359,8
363,4
Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar
7(35)
Not 7
Övriga materiella anläggningstillgångar,
1508
1412
Anskaffningsvärde
27,6
26,6
Bokfört värde
27,6
26,6
pågående investeringar
1508
1412
26,6
23,1
Investeringar
13,8
24,4
-12,8
-20,9
27,6
26,6
387,4
390,0
1508
1412
Anskaffningsvärde
66,6
66,8
-47,8
-44,5
0,0
0,0
18,8
22,3
3-12 år
3-12 år
1508
1412
22,3
23,1
0,6
2,2
-0,5
2,0
pågående investeringar
Övriga materiella anläggningstillgångar,
Överföring från eller till annat slag av tillgång
Summa mark, byggnader och tekniska anl.
Not 8
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
Avskrivningstider
Investeringar
Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar
Avskrivningar
-3,6
-5,0
18,8
22,3
8(35)
Not 9
1508
1412
Rambo AB
1,0
1,0
Lysekils Stadshus AB
9,5
0,1
HSB kvarteret Mollen
0,3
0,3
Kommuninvest förlagslån
2,6
2,6
10,1
8,0
0,4
0,2
Leva i Lysekil AB
0,0
81,0
Havets Hus i Lysekil AB
0,0
9,5
Aktier:
Andelar:
Kommuninvest ekonomisk förening
Övriga andelar
Långfristiga fordringar:
Kolholmarna AB
8,0
8,0
10,0
10,0
0,3
0,3
42,2
121,0
1508
1412
Förråd och exploateringsfastigheter
8,3
4,4
Kundfordringar
6,6
8,3
Skattefordringar
49,3
32,9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
37,7
34,4
1,4
1,8
103,2
81,8
Kassa och bank
1508
1412
Bank
63,0
78,7
Summa
63,0
78,7
1508
1412
Pensionsskuld
9,2
9,2
Löneskatt
2,2
2,3
Återställande av soptippar
10,4
10,4
Summa
21,9
21,9
Lysekils Hamn AB
Övriga långfristiga fordringar
Summa
Not 10
Övrigt
Summa
Not 11
Not 12
Avsättningar
9(35)
Not 9
Not 13
1508
1412
Kommuninvest
110,0
185,1
2,1
0,7
112,1
185,8
1508
1412
Kommunens skuld i koncernvalutakontot
38,9
43,2
Leverantörsskulder
10,9
39,6
0,8
0,5
Personalens skatt och soc avg
23,2
19,9
Övriga kortfristiga skulder
14,0
12,9
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
108,8
95,2
Summa
196,7
211,3
Övrigt
Summa långfristiga lån
Not 14
Moms
10(35)
2 Verksamhetsuppföljning
2.1 Kommunstyrelse
Resultat och prognos
Belopp i mnkr
Budget
helår 2015
Budget
1508
Utfall 1508
Utfall 1408
Prognos
utfall
Prognos
budgetavv
Intäkter
142,2
94,8
95,6
109,9
145,2
3,0
Personalkostnader
-95,2
-63,7
-64,2
-62,5
-95,5
-0,3
Övriga kostnader
-109,9
-73,2
-73,0
-78,2
-115,5
-5,6
Kapitalkostnader
-33,6
-22,4
-22,2
-22,7
-33,5
0,1
Resultat
-96,5
-64,5
-63,8
-53,5
-99,3
-2,8
Väsentliga händelser under perioden
Under perioden har kommunstyrelsen berett ett antal större frågor för beslut i
fullmäktige. Som exempel kan nämnas pensionspolicy, reviderat reglemente för
arvoden och övriga ersättningar samt överföring av detaljplanearbetet från styrelsen till
byggnadsnämnden och därmed sammanhängande reglementsändringar.
Styrelsen har tagit beslut om att påbörja arbetet med att utarbeta en ny översiktsplan
(ÖP), organisationsförändringar inom kommunstyrelseförvaltningen samt en reviderad
delegationsordning.
Ekonomisk analys
Utfallet för kommunstyrelsens totala verksamhet per 31 augusti uppgår till -63,8 mnkr
vilket är cirka 10 mnkr högre nettokostnad än vid motsvarande tidpunkt föregående år.
Utfallet per 31 augusti jämfört med årets budgetanslag är en positiv avvikelse med 0,7
mnkr. För året prognostiseras en negativ avvikelse på - 2,8 mnkr. Intäkterna förväntas
bli högre än budgeterat men detta väger inte upp de prognostiserade högre övriga
kostnaderna som till stor del faller inom samhällsbyggnadsförvaltningens område.
Bland annat prognostiserar kostenheten en negativ budgetavvikelse på 1,3 mnkr.
Åtgärder för budgetbalans
Förvaltningens enheter får i uppdrag att löpande följa den ekonomiska utvecklingen
inom sina ansvarsområden och omgående vidta justerande åtgärder. Detta kan innebära
att ambitionsnivån tillfälligt måste sänkas och att vissa aktiviteter måste senareläggas.
Personalenheten har haft och har regelbundna möten och uppföljningar med fackliga
parter där man går igenom ärenden, planering och representation från fackliga parter.
Avsikten med detta arbete är att på sikt kunna minska kostnaderna.
Inom kostenheten pågår ett intensivt arbete med att minska kostnaderna med sikte att nå
budgetbalans under år 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen har dessutom i uppdrag att
genomföra en revidering av nu gällande kostpolicy.
11(35)
2.2 IT-nämnden
IT-nämnden (tkr)
Budget
2015
Utfall
jan-aug
2015
Verksamhetens
intäkter
exkl kommunbidrag
16 926
Intäkter SOT
2 651
Intäkter MUN
2 942
Intäkter LYS
6 239
Intäkter Havets Hus
67
Intäkter Lysekilsbostäder
79
Intäkter RAMBO
Budget- Prognos
avvik jan – Budgetaug avvikelse
Utfall
jan-aug
2014
Budget
jan-aug
2015
11 411
11 284
703 800
-494 -800
9
-24 930
-17 113
-16 600
-16 619
-532
-415
-500
-355
Kommunbidrag SOT
3 803
2 535
2534
2 535
0
Kommunbidrag MUN
1 933
1 289
1289
1 289
0
Kommunbidrag LYS
2 800
1 956
1866
1 866
0
0
239
0
0
Kapitalkostnader
-60 0
Nettokostnader
Resultat
239 0
Viktiga händelser
Under första delen av 2015 färdigställdes Munkedals kommun till den nya
infrastrukturen (domänen). Fortsättning sker nu ytterst prioriterat med resterande
enheter inom Lysekils kommun. När allt är klart så kommer upplevelsen hos
användarna att vara mycket positiv. Detta märks på de kommuner som redan kommit
över i ny infrastruktur där supportbehovet i form av samtal och ärenden till supporten
minskat med 60-70 procent.
Licensrevisionen som startade hösten 2014 slutfördes under perioden, vilket resulterade
i ett resultat om att kommunerna var 2.5 procent fellicensierade. Detta resultat är i
sammanhanget ett bra resultat, men medför ökade kostnader av framförallt
engångskaraktär.
Nytt avtal med Microsoft tecknades vilket kommer ge större flexibilitet då detta är helt
användarbaserat. Detta innebär att datorer inte längre licensieras, utan att det istället
ligger på användarnivå vilket innebär att fler enheter kan användas på samma licens.
Upphandling av trygghetslarm med annan teknisk utrustning har genomförts med nio
andra kommuner, där vi har varit ett stort teknikstöd.
Nytt telefoniavtal tecknades med TDC, detta innebär minskade kostnader samt
införande av så kallad flat rate vilket innebär att du kan ringa, skicka sms mm så mycket
12(35)
du, vill till fast månadskostnad. Flat rate innebär också att de anställda kan använda
jobb-mobilen för privatsamtal utan att riskera att förmånsbeskattas.
Ett antal förbindelser har uppgraderats. Ny trådlös infrastruktur har införts, detta som ett
led i det strul det varit med just trådlös access. Handhållna enheter (Ipads) och bärbara
datorer har fortsatt att öka i stor omfattning, allt ifrån en-en hos elever samt politiker.
Den 1 juni övertog IT-enheten personal och ansvar för växelsystemen. Detta beslut har
redan gett förvaltningarna minskade kostnader i form av att IT-enheten har kunnat kapa
kostnader med hjälp av god avtalsuppfyllnad.
Ekonomisk analys
Ökade intäkter framför allt på grund av ökade satsningar i förvaltningarna, vilket
innebär ökade kostnader
Ökade konsultkostnader på grund av sjukskrivningar, personalomsättning,
föräldraledigheter samt bygga ny infrastruktur
Helårsprognosen visar att IT-nämnden håller sin rambudget för 2015.
13(35)
2.3 Lönenämnd
Lönenämnden (mkr)
exkl kommunbidrag
Kapitalkostnader
Nettokostnader
Kommunbidrag Sotenäs
Kommunbidrag Munkedal
Kommunbidrag Lysekil
Resultat
Utfall
Budget jan-aug
2015
2015
0
-8 071
0
-8 071
2 310
2 544
3 217
0
68,4
-4 909
0
-4 841
1 540
1 686
2 144
529
Utfall
jan-aug
2014
17
-4 739
0
-4 722
1 781
2 174
1 634
867
Budget Budgetavvikelse
Prognos
jan-aug
jan-aug
budgetavvikelse
2015
2015
2015
0
-5 369
0
-5 369
1 540
1 685
2 144
0
68,8
460
0
529
0
0
0
529
0
160
0
160
44
46
70
160
Händelser av väsentlig karaktär
Med anledning av besparingsåtgärder inom SML-kommunerna skall löneenhetens
verksamhet redovisa ett överskott å minst 160 tkr vid årets slut.
Löneenheten kommer under hösten att påbörja införandet av E-lön (elektroniska
lönespecifikationer) till alla anställda. Fullt utbyggt innebär det minskade kostnader för
respektive SML kommun motsvarande ca 50 tkr/år. Planen är att E-lön skall gälla
fr.o.m. 160101. Införandet ger dock ingen effektivitets påverkan på löneenhetens
verksamhet eftersom detta tidigare sköttes av bankerna.
Kontakter har påbörjats omkring ett eventuellt samarbete mellan löneenheten och
kommunalt bolag.
Anställningsavtal kommer eventuellt fr.o.m. 2016-01-01 att upprättas och hanteras
direkt i HEROMA systemet vilket frigör tid för både chefer inom SML och
löneenhetens medarbetare.
Reseräkningar kommer att hanteras via HEROMA och användas fullt ut av SML
kommunerna vilket underlättar inrapporteringen av resor och förrättningar.
Samtliga SML kommuner kommer också att fr.o.m. 160101 att använda hjälpverktygen
VARSAM (arbetsskador), REHAB (rehabiliteringsfrågor) och Förhandlingsmodulen
(hantering av lönerevision) i HEROMA vilket underlättar och förbättrar arbetet omkring
dessa områden främst för personalenheterna.
Lönenheten har styrt upp sin supportfunktion på ett effektivare sätt genom att informera
om och fördela ut supporten mellan telefoni, mail och webbsupport. Detta innebär att
supportärenden får en bättre prioritetsordning för hur och när i tiden supportfrågor skall
hanteras.
Ett ytterligare projekt som löneenheten arbetar med är att förenkla registrering av
kostavdrag. Tillsammans med SML kommunernas kostansvariga skall vi ta fram rutiner
som effektiviserar och underlättar redovisningen för både chefer och löneenheten.
14(35)
Ekonomisk analys
Det totala utfallet per augusti månad är +529 tkr och årsprognosen förväntas bli
+160 tkr.
Prognosen på 160 tkr är löneenhetens bidrag till besparingsåtgärder för SML
kommunerna, varav 46 tkr Munkedals kommun, 70 tkr Lysekils kommun samt 44 tkr
Sotenäs kommun.
Konsekvensen av besparingsåtgärden blir att vissa planerade insatser för
kostnadseffektivitet inom hanteringen av PA System får senareläggas. Värdet av detta
går i dagsläget inte att precisera men löneenheten gör prioriteringar under året så att det
får så lite negativ påverkan som möjligt. Detta motsvarar 9 procent av årsprognosen.
Löneenheten vidtar också besparingsåtgärder inom verksamheten kontor genom att vara
restriktiv med inköp. Detta motsvarar 4 procent av årsprognosen.
I övrigt planerar löneenheten att för resterande del av året använda avsatt budget.
15(35)
2.4 Miljönämnden
Miljönämnden tkr
Verksamhetens intäkter exkl
kommunbidrag
Budget 2015
Utfall janaug 2015
Utfall janaug 2014
Budget janaug 2015
Budgetavvik janaug
Prognos
budgetavvikelse
5 169
3 097
4 123
3 446
-349
0
-10 891
-6 304
-6 823
-7 261
957
0
Kapitalkostnader
Nettokostnader
-5 722
-3 207
-2 700
-3 815
608
0
Kommunbidrag SOT
1 413
942
988
942
0
0
Kommunbidrag MUN
2 037
1 358
1 358
1 358
0
0
Kommunbidrag LYS
2 272
1 515
1 515
1 515
0
0
0
608
1 161
0
608
0
Resultat
Den fasta tillsynen inom livsmedels-, miljöskydds- samt hälsoskyddsområdena fortlöper
i huvudsak enligt verksamhetsplanen, likaså hålls ärendebalansen för den löpande
tillsynen. Sanering av enskilda avloppsanläggningar fortgår inom Munkedals kommun.
För detta arbete avsätts en (1) tjänst varav 50 procent finansieras med LOVA-bidrag.
Det miljöstrategiska arbetet för de tre kommunerna fortsätter med ny handläggare.
Miljönämnden rekommenderar de tre samverkanskommunerna att anta en gemensam
miljöpolicy och införande av miljöledningssystem. Arbetet med en revidering och
uppdatering av de lokala miljömålen pågår.
I övrigt måste verksamheten under 2015 stabiliseras för att öka effektivitet och få en väl
fungerande organisation. Andra förutsättningar som påverkar verksamheten är bl.a. lika
timavgift i de tre samverkande kommunerna och anpassning mellan nämndens uppdrag
och kommunbidraget. Introduktion av fem stycken nyanställningar bedöms under året
medföra lägre produktivitet samt ta resurser i anspråk.
Ekonomisk analys
Omsättningen bör efter 8 månader motsvara ca 67 procent av årsbudget. Intäkterna
hittills i år är något lägre (cirka 350 tkr), medan utfallet visar på ett överskott av cirka
600 tkr. En stor del av de externa intäkterna utgörs av avgifter för den årliga
återkommande fasta tillsynen. Dessa faktureras normalt i början av året och periodiseras
för hela året. Det nya verksamhetssystemet fungerar, men då faktureringsproblem
medför en minskning av fasta årsavgifterna för de verksamheter som har hunnit
avslutats under året förväntas kreditförluster uppstå som kan uppgå till 75-100 tkr.
Avgiftsintäkter från löpande inkommande ärenden har varit normala, med en viss
minskning av avloppsärenden. Kostnaderna, som till största delen är personalkostnader
är lägre än förväntat på grund av personalomsättning under första halvåret.
Jämfört med föregående år uppvisas ungefärligen lika resultat inom normal avvikelse.
Utfall hittills i år ligger ungefärligen enligt budget inom normal avvikelse.
Prognosen för helåret är nollresultat jämfört med budget. Såväl intäkter som kostnader
är något lägre. Personalkostnaderna balanseras med den avgiftsfinansierade tillsynen
som utförs.
16(35)
2.5 Byggnadsnämnd
Belopp i mnkr
Intäkter
Budget
helår 2015
Budget
1508
Utfall 1508
Utfall 1408
Prognos
utfall
Prognos
budgetavv
4,2
2,8
3,1
2,8
4,3
0,1
Personalkostnader
-5,4
-3,6
-3,5
-3,3
-5,2
0,2
Övriga kostnader
-2,0
-1,3
-1,3
-1,2
-2,0
0,0
Kapitalkostnader
-0,2
-0,1
-0,1
-0,2
-0,2
0,0
Resultat
-3,4
-2,2
-1,8
-1,9
-3,1
0,3
Under våren har nämnden arbetat fram och antagit en tillsynsplan.
Inför sommaren fattades beslut om nytt reglemente för byggnadsnämnden. Det nya
reglementet innebär att kommunstyrelsen lämnar över stora delar av hanteringen av
detaljplaner till byggnadsnämnden.
Nämndens delegationsordning har setts över.
Arbete med att utse en ny byggnad som får årets byggnadspris pågår.
Nämnden deltar i ett centrumutvecklingsprojekt som syftar till att skapa ett attraktivare
och mer bärkraftigt centrum.
Nämnden deltar i arbete med att under våren 2016 ordna en byggnadsvårdsutställning
på Skaftö.
Underlag för grundkarta samt orthofoto har tagits fram under våren för Lysekil och
Brodalen. Karteringen sker i höst. En utbildningsinsats av byggnadsinspektören har
genomförts. Flertalet utbildningsinsatser gentemot den nya nämnden har genomförts.
Ekonomisk analys
Resultatet t o m augusti 2015 visar på en positiv budgetavvikelse för nämndens
verksamhet på 0,4 mnkr.
Intäktssidan i år är högre än motsvarande period förra året med 0,3 mnkr pga fler
inkommande ärenden och utgående beslut.
Även mätenheten har en positiv avvikelse på intäktssidan, vilket hänger samman med
den ökade ansökningsmängden för bygglovsverksamheten, vilka i förlängningen medför
fler uppdrag för mätenheten.
Personalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av en långtidssjukskrivning.
Nämnden räknar dock med full bemanning igen från augusti månad, varför avvikelsen
troligtvis kommer att jämna ut sig till viss del under resterande delen av året.
Nämndens verksamhet kommer att få en negativ budgetavvikelse på grund av ökade
arvodeskostnader. För nämndes ledamöter har en utbildningsinsats gjorts i PBL (planoch bygglagen).
Kostnadssidan i övrigt är i fas med budget.
Prognosen per 31 december är satt till 0,3 mnkr, främst p g a den lägre bemanningen
som har varit under året, men också utifrån att mängden inkommande ärenden tros
minska något efter sommaren.
17(35)
2.6 Utbildningsnämnd
Belopp i mnkr
Intäkter
Budget
helår 2015
Budget
1508
Utfall 1508
Utfall 1408
Prognos
utfall
Prognos
budgetavv
69,1
46,0
47,2
58,6
71,3
2,2
Personalkostnader
-221,5
-148,1
-149,3
-149,9
-223,2
-1,7
Övriga kostnader
-157,9
-105,5
-103,0
-110,7
-159,8
-1,9
Kapitalkostnader
-3,6
-2,4
-2,5
-2,4
-3,6
0,0
-313,9
-210,0
-207,6
-204,4
-315,3
-1,4
Resultat
Arbetet med att förena alla skolverksamheter under en nämnd pågår.
Förbättringsarbeten pågår för att skapa bra strukturer och samordningsvinster som höjer
kvaliteten i verksamheten. Det har gjorts omstruktureringar och förstärkning på
chefstjänsterna. En ny gemensam skolportal har införts.
En strategi och konkret handlingsplan med åtgärder för förbättring av elevernas resultat
är påbörjad.
Samordning av insatser till förbättrad integration för nyanlända elever. Elevgruppen
nyanlända ökar vilket också innebär en ökad efterfrågan på barn- och elevhälsans
insatser.
Samsyn och gemensam arbetsgång för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram för förskolan, grundskolan och gymnasiet pågår under perioden.
Utbildning för chefer och personal i ICDP, vägledande samspel har startat.
Nybyggnationen av särskolans lokaler pågår vilket kommer att förbättra bl. a.
Mariedalsskolans brist på lokaler.
Nämnden har svårt att rekrytera behöriga förskollärare och lärare. Behov av personal på
grund av pensionsavgångar bör särskilt belysas.
Kommunens deltar i SKL; matematiksatsning PISA 2015 och PRIO projekt. Målet är att
varaktigt höja kunskapsresultaten.
På gymnasiet har huvuddelen av pedagogerna genomfört en högskolekurs i Bedömning
för lärande i syfte att förbättra skolresultaten.
Ekonomisk analys
Nämnden visar en positiv avvikelse jämfört med budget t o m 31 augusti 2015 på 2,4
mnkr bättre och en prognos vid året slut på -1,4 mnkr. Vid uppföljningen i april var
prognosen -3,6 mnkr.
Både intäkter och kostnader har minskat de åtta första månaderna 2015 jämfört med
samma period 2014. Minskningen beror främst på att samarbetet gällande
gymnasieskolan och vuxenutbildningen med Sotenäs kommun upphörde vid
halvårsskiftet 2014. Kostnaderna har inte minskat i samma takt som intäkterna vilket
har medfört att nämndens nettokostnader har ökat med 3,2 mnkr från 204,4 mnkr till
207,6 mnkr. Totalt har nämndens intäkter minskat med 11,4 mnkr, där intäkterna från
Sotenäs kommun står för merparten, men bromsas upp av ökningen från statsbidrag från
migrationsverket och skolverket. Nämndens kostnader har minskat med 8,2 mnkr. Även
här härrör minskningen från att samarbetet med Sotenäs upphörde. Nämnden har haft
18(35)
minskade kostnader för interkommunal ersättning, minskade personalkostnader inom
vuxenutbildningen medan det inom grundskolan blivit ökade personalkostnader i
samband med satsningar som finansierats med statsbidrag. De interna lokalkostnaderna
har minskat på grund av ändrade principer för beräkning av lokalkostnader.
En del av de åtgärder inom gymnasie- och vuxenutbildningen som presenterades under
våren 2015 förväntas få effekter först under höstens senare del. Prognosen för 2015 för
verksamheten beräknas till -3,0 mnkr vilket dock är en försämring med 0,4 mnkr.
Försämringen beror på att det är något färre elever som valt Gullmarsgymnasiet än
beräknat.
De åtgärder som tagits fram är utfasning av estet- och barn- och fritidsprogrammen,
vilket ger besparingar genom personalneddragningar. Samordning med stadsbiblioteket
av bibliotekstjänsten har skett vilket också ger besparing av personalkostnader. I
åtgärdsprogrammet fanns även åtgärder för ökade intäkter. Fisk- och skaldjursodlingen
kommer att pågå ytterligare ett år vilket ökar intäkterna medan vissa uppdragsutbildningar, bland annat till Preemraff inte kommer till stånd. Gymnasie- och
vuxenutbildningen har fått en större del av statsbidrag från migrationsverket än vad som
budgeterats. Än är det för tidigt att beräkna den ekonomiska effekten eftersom antalet
elever på utbildningarna fortfarande förändras.
19(35)
2.7 Socialnämnd
Belopp i mnkr
Intäkter
Budget
helår 2015
Budget
1508
Utfall 1508
Utfall 1408
Prognos
utfall
Prognos
budgetavv
70,9
47,4
55,8
49,0
71,8
0,9
Personalkostnader
-284,6
-190,0
-196,9
-193,4
-295,4
-10,8
Övriga kostnader
-119,8
-79,8
-96,9
-86,0
-124,9
-5,1
Kapitalkostnader
-1,3
-0,9
-1,0
-0,9
-1,3
0,0
-334,8
-223,3
-239,0
-231,3
-349,8
-15,0
Resultat
Vård och omsorg/LSS Psykiatri
Stångenäshemmet invigdes den 25 maj. Vårdtagarna flyttade in succesivt under april –
maj från Lysehemmet.
Planering av nybyggnation av Lysekilshemmet i Fiskebäck pågår.
Lysekils kommun följer regeringens rekommendationer om att alla
trygghetstelefoner/larm i Sverige ska bytas ut till digitala larm. Detta kommer att ske
under hösten med start i oktober 2015.
Tillsammans med Samhällsbyggnadskontoret har avdelningen tittat på olika förslag på
lokaler för hemvården i Lysekil som delas med sjuksköterskorna. Det förslag som
arbetas med i dagsläget är Drottninggatan 8 b, 1:a vån (Postens lokaler). Förvaltningen
ser stor samarbetsvinster med att hyra den lokalen med tanke på att Socialkontoret är på
2:a vån, dessutom har behovet ökat. IFO och Boendestöd ser att de kan lämna lokaler
för att även hyra i samma lokal. Hyran på befintliga lokaler är låg vilket kommer att
innebära en större kostnad fr.o.m. 2016.
IFO
Under aktuell period har omorganiseringen av Ungbo haft stor påverkan på
avdelningen. I samband med tryck från Migrationsverket har boendet Fjällagården
öppnat. Boendet fylldes snabbt under maj-augusti och verksamheten letar nu febrilt efter
ytterligare möjligheter för placering av ensamkommande flyktingbarn.
Ekonomisk analys
Socialnämndens nettokostnader har ökat med 7,7 mnkr under årets första åtta månader
jämfört med samma period 2014. Intäkterna här ökat med 6,7 mnkr och det är främst
ökade bidrag från migrationsverket. Kostnaderna har ökat med 14,5 mnkr. Av dessa
utgör 3,5 mnkr ökade personalkostnader, 3,1 mnkr ökade kostnader för försörjningsstöd
och 7,7 mnkr är ökade kostnader för köp av verksamhet såsom placering av vuxna
missbrukare på behandlingshem och placeringar som finansieras via migrationsverket.
Kostnadsökningen som redovisas under försörjningsstöd gäller främst de stora grupper
vuxna och ungdomar som inte fått tillträde till arbetsmarknaden av olika orsaker. Av det
totala försörjningsstödet som utbetalas är cirka 50 procent utlandsfödda. Möjligheterna
för denna grupp att erhålla sin försörjning genom arbete är fortfarande mycket små, trots
att mottagandet av flyktingar sedan 2010 flyttats över till arbetsförmedlingen. Jämfört
med samma period 2014 har det skett en ökning med cirka 400 tkr/mån. Ökning av
kostnader för familjehemsplaceringar inom IFO har ökat med anledning av att vården
alltmer köps av privata vårdgivare, då det är brist på traditionella familjehem.
20(35)
Verksamheterna inom avdelningarna vård och omsorg och LSS/Psykiatri har fått ökade
omvårdnadsbehov både inom hemvården och i gruppbostäderna. Sommarrekryteringen
har också varit svår inom avdelningen, vilket gjort att det uppstått kostsamma lösningar.
Vid årets slut beräknas socialnämndens resultat vara ett underskott på 15,0 mnkr
fördelat på 8,4 mnkr inom verksamheten för individ- och familjeomsorg samt 6,6 mnkr
inom vård- och omsorgsverksamheten. I jämförelse med uppföljningen i april försämras
därmed resultatet med 6,4 mnkr. Det beror både på ökade kostnader för placeringar av
barn och ökade kostnader för försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorgen men
också på att kostnaderna inom vård- och omsorgsverksamheten inte har minskat i den
utsträckning som tidigare förutsatts.
Det finns många orsaker till nämndens nuvarande allvarliga ekonomiska situation.
Orsaker som möjligen väger tyngre än andra är den stora omsättningen av
ledningspersonal som pågått under lång tid. Tillfälliga lösningar med konsultchefer eller
vakanser har allvarligt påverkat förvaltningens förutsättningar att på ett långsiktigt och
strategiskt sätt styra, leda och följa upp de olika verksamheterna - såväl
verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Många lovvärda processer har satts igång, men
den instabila ledningssituationen har lett till att få av dessa fullföljts.
Flera åtgärder har vidtagits för att skapa en större stabilitet i ledningsstrukturerna.
Sammantaget kommer dessa insatser och rekryteringar att väsentligt öka förvaltningens
möjligheter till styrning, ledning, planering och uppföljning. Detta är
grundförutsättningen för att på ett hållbart sätt arbeta med kvalitetsutveckling och en
budget i balans.
Sjukfrånvaron är hög inom avdelningen Vård och omsorg samt LSS Psykiatri.
Förvaltningen arbetar tillsammans med personalenheten med riktade åtgärder.
Att komma till rätta med underskottet som tillhör barn och ungdomsgruppen kan endast
ske genom långtgående förebyggande insatser, vilket också kommunen idag satsar på
genom uppstart av förebyggande enhet.
För att motverka ett långtgående försörjningsstöd bör en översyn av insatser riktade till
ungdomar och nyanlända skyndsamt ske. Arbetsmarknadsenheten är tillsammans med
Arbetsförmedling en viktig part i denna fråga.
21(35)
3 Personal
3.1 Antal anställda
Utfall 14-12-31
Utfall 15-08-31
Prognos 15-12-31
Årsarbetare
1 278
1 276
1 276
Antal anställda
1 430
1 427
1 430
- varav heltid
790
792
792
- varav deltid
510
512
512
Visstidsanställda
130
123
123
Antalet anställda samt årsarbetare antas ligga kvar fram till årsskiftet. Heltidsarbetande
antas ligga kvar på samma nivå. Personalenheten kan inte i dagsläget se någon större
förändring av ovan nämnda årsarbetare med underliggande kategorier.
3.2 Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro i procent
Utfall helåret
2014
Utfall Tertial
2 2015
Utfall Tertial
2 2014
Utveckling T2
2014-2015
Sjukfrånvaro totalt
7,9
8,0
7,7
0,3
Sjukfrånvaro kvinnor
8,3
8,6
8,1
0,5
Sjukfrånvaro män
5,3
4,8
5,6
-0,8
Sjukfrånvaro <29 år
7,1
7,8
7,1
0,7
Sjukfrånvaro 30-49 år
7,5
7,0
7,6
-0,6
Sjukfrånvaro 50-äldre
Sjukfrånvaro >60 dgr av total frånvaro
8,3
8,9
7,8
1,1
55,6
52,0
58,4
-6,4
Sjukfrånvaron har totalt ökat med 0,3 procentenheter i kommunen under tertial 2 2015
jämfört med tertial 2 2014. Men jämför man helårsutfall 2014 mot tertial 2 2015 så är
ökningen bara 0,1 procentenheter. Frånvaron för kvinnor har ökat något och för män har
den minskat. Den långa sjukskrivningen det vill säga den över 60 dagar har minskat i
snitt med 6,4 dagar. Sjukfrånvaron skiljer sig dock mellan och inom kommunens
förvaltningar.
Korttidssjukfrånvaron totalt för kommunen det vill säga upp till 14 dagar ligger på 2-4
procent vilket är normalt.
De diagnoser som utgör sjukfrånvaron är psykiska sjukdomar 38%, muskel och skelett
28%, tumörer 5%, skador och förgiftningar 2%, hjärta- och kärlsjukdomar 1%, övriga
22% och där uppgift saknas är det 3%, dessa siffror gäller för sjukskrivningar över sju
dagar.
De bakomliggande orsakerna till sjukfrånvaron är bristfälligt systematiskt
arbetsmiljöarbete. Arbetet med nyckeltal-analys-handlingsplan måste ske på alla nivåer.
Avsaknad av systemstöd gällande dokumentering och uppföljning, där de insatser man
gör kopplas mot de uppsatta nyckeltalen och där vi också kan följa ett ekonomiskt
utfall. Det är också nödvändigt att arbetsmiljörapportering ingår i form av
avvikelserapportering gällande tillbud och olycksfall. En stor omsättning på chefer inom
organisation har också påverkat arbetsmiljön.
Ett arbete har påbörjats gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet med framtagande
av ny policy, styrdokument, samt årsplanering som beskriver vad, och när de olika
aktiviteterna skall genomföras inom respektive förvaltning med dess olika enheter. En
22(35)
första utbildning inom arbetsmiljöansvar har genomförts, nya utbildningsinsatser
gällande rehabiliteringsprocessen är planerade. En genomgång av alla rehabiliteringsfall
är nu genomförd, vilket innebär att personalenheten kan avsluta ett antal ärenden.
En översyn av rutinerna kring beställning av företagshälsovårdstjänster är också
genomförd. Översynen gav vid handen att en höjning av beställarkompetensen hos
chefer är nödvändig.
Personalenhetens helårsprognos är att frånvaron kommer fortsatt ligga kring de
redovisade siffrorna för tertial 2, 2015.
23(35)
4 Investeringsuppföljning
Investeringsutgifter
Nämnd/förvaltning (belopp i tkr)
Utgifter per 1508
Plan 2015
13 202
46 000
37
700
410
2 000
Socialförvaltningen
0
1 300
Byggnadsnämnden
119
0
13 768
50 000
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Kommunstyrelseförvaltningen
Utbildningsförvaltningen
Summa
Merparten av investeringsutgifterna till och med den 31 augusti härrör till
samhällsbyggnadsförvaltningen. Här ingår investeringar i fastigheter med 7,4 mnkr,
investeringar i hamnar med 2,6 mnkr. Resterande inom denna förvaltning handlar om
investeringar i gator och vägar. De största enskilda investeringarna är:




Gullmarsborg, kylkompressor 1,9 mnkr
Beläggningsarbeten gator och vägar 1,9 mnkr
Havsbadet, pontonbryggor 1,5 mnkr
Dalskogen, anläggning industriområde 1,0 mnkr
Inom övriga förvaltningar har endast mindre investeringar företagits. Det rör sig i dessa
fall om inköp av inventarier.
Investeringsutgifter per kategori
Kategori (belopp i tkr)
Utgifter 1508
Infrastruktur och skydd
2 972
Kultur och fritid
3 301
Förskolor och fritids
1 290
Utbildning
728
Vård och omsorg
261
Näringsliv, bostäder, hamnar
2 675
Gemensamma verksamheter
2 541
Total
13 768
Ovanstående tabell visar inom vilka områden investeringarna skett inom perioden
januari till augusti i år.
24(35)
5 Koncernen
Bolag - prognoser och kommentarer
De i kommunkoncernen ingående bolagen och förbunden har lämnat resultatprognoser
för helåret 2015 enligt följande:






LEVA i Lysekil AB
Lysekilsbostäder AB
Havets Hus i Lysekil AB (exkl Turistbyrån)
Lysekils Hamn AB
Rambo AB (avser Lysekils del)
Räddn.tjänstförbundet Mitt Bohuslän (avser Lysekils del)
4,2 mnkr
2,5 mnkr
0,3 mnkr
1,2 mnkr
1,5 mnkr
1,6 mnkr
LEVA i Lysekil AB

LEVA
Resultat efter finansnetto uppgår till 7,0 mnkr, vilket överstiger budget per den 31
augusti med cirka 5,5 mnkr. Främsta anledningen till skillnaden är den kalla våren och
försommaren som gynnat bolagets ekonomi samt att vi inte kunna göra de
underhållsarbeten som var tänkta.
Justering har gjorts av helårsprognosen till följd av den positiva effekten av vädret
under försommaren. De ökade underhållskostnaderna för VA-verksamheten kommer
fortsättningsvis att påverka resultatet negativt under hösten. Prognos för VA väntas bli
cirka -3,0 mnkr för helåret.
Även prognosen för lönekostnader har justerats då några tjänster tillsatts efter
semestern. Bolaget bedömer att man når ett resultat på cirka 10,0 mnkr för helåret.

Lysekil Energi Vind
Dotterbolaget har under året startat elhandel vilket medfört en direkt kostnadspåverkan
motsvarande cirka 0,6 mnkr. Vindkraftsproduktionen går med full kraft sedan april i år,
de låga spotpriserna ser ut att hålla i sig. Man kan dock se en tendens till att
elcertifikatspriserna kan komma att höjas framöver. Planerat under hösten är två större
underhåll på vindkraftverken. Utifrån detta görs bedömningen att vindbolaget totalt i år
kommer att redovisa en förlust på cirka 5,8 mnkr.
LysekilsBostäder AB
Resultat tertial 2 efter finansnetto per 31 augusti uppgår till 7,1 mkr. Prognos för helåret
beräknas till 2,5 mkr vilket ligger i paritet med budget. Årets investeringar kommer att
bli något högre än planerat, en förstärkt likviditet möjliggör tidigareläggning av
planerade investeringsprojekt. Det pågående arbetet med bolagets låneportfölj,
fastighetsbestånd samt övriga kapitalkostnadsreduceringar fortsätter. I övrigt följer
intäkter och driftkostnader den upprättade budgeten och det finns ingen dramatik i
någon enskild post.
Havets Hus i Lysekil AB
Totalt antal besökare till och med 31 augusti var 69 800 st, vilket kan jämföras med
62 600 st samma period 2014. Prognostiserat resultat exklusive turistbyråverksamhet
+0,3 mnkr.
25(35)
Lysekils Hamn AB
Bolaget redovisar ett resultat per den 31 augusti på 1,6 mnkr inklusive arrende enligt
miniminivå. Omsättningen har ökat med 20,1 procent och kostnaderna har ökat med
18,0 procent vilket gör att resultatet är bättre än motsvarande period föregående år.
Prognosen för helåret är beräknad till 1,2 mnkr. Detta inkluderar arrendekostnader på
0,8 mnkr till Lysekils kommun.
Rambo (uppgifter avser ej endast Lysekils del)
Utfallet efter åtta månader är 5,2 mnkr, vilket är 4,7 mnkr bättre än budgeterat för
perioden. Orsakerna till avvikelserna har att göra med det stora förändringsarbete som
pågår inom Rambo. Verksamhetsgrenar har avvecklats och tjänsterna köps istället av
upphandlade leverantörer.
Effektiviseringsarbetet påverkar även personalkostnaderna. Investeringar har inte skett
vid de tidpunkter som budgeterats varför avskrivningskostnaderna blir lägre än
budgeterat. Prognosen för helåret visade redan vid bokslutet efter kvartal två att
resultatet blir väsentligt bättre än budget, då låg prognosen för helårsresultatet på
3,7 mkr. Utfallet efter årets första åtta månader pekar mot att prognosen kan justeras
uppåt ytterligare.
Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (uppgifter avser ej endast Lysekils del)
Förbundets resultat före jämförelsestörande poster uppgår för perioden januari-augusti
till 1,7 mnkr. Efter de jämförelsestörande posterna (4,5 mnkr i engångsreglering från
Uddevalla kommun avseende bland annat inköp i Mitt Bohusläns eget kapital,
ersättning från Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) avseende 2014,
reavinst för försäljningar av anläggningstillgångar samt skuld till medlemskommunerna
avseende pensionsmedlemsavgift) uppgår dock resultatet till 6,2 mnkr. Prognosen
inklusive de jämförelsestörande posterna för helåret 7,3 mnkr. Prognos för året
exklusive engångsjusteringar och jämförelsestörande poster går mot nollresultat.
5.1 Sammanställd redovisning
Det övergripande syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en bild av
kommunens totala verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Den sammanställda
redovisningen för Lysekils kommun avgränsas enligt 20-procentregeln.
Den sammanställda redovisningen för Lysekils kommun omfattar, förutom kommunen,
Lysekils Stadshus AB, Leva i Lysekil AB, Lysekils Bostäder AB, Lysekils Hamn AB,
Havets Hus i Lysekil AB, Havsstaden Lysekil Utbildnings AB samt de delägda bolagen
Rambo AB och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän.
När det gäller Kooperativa hyresgästföreningen Lysekils omsorgsbostäder så har något
slutligt ställningstagande inte tagits huruvida dessa räkenskaper ska intas i den
sammanställda redovisningen eller inte. Utredning pågår och klart besked kommer
senast i samband med årsbokslutet 2015-12-31.
26(35)
Resultaträkning
Mnkr
Utfall 1501-1508
Utfall 1401-1408
320,7
326,6
-756,4
-743,5
-51,6
-52,1
-487,3
-469,0
522,3
508,0
1,1
0,8
-16,2
-17,1
19,9
22,7
2015-08-31
2014-12-31
Mark, byggnader & tekniska
anläggningar
939,0
957,8
Inventarier
385,1
411,6
64,7
39,7
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter & generella
statsbidrag
Periodens resultat
Balansräkning
Mnkr
Pågående nyanläggningar
36,3
33,6
Summa anläggningstillgångar
1 425,1
1 442,7
8,7
4,8
143,3
104,8
76,3
92,6
228,3
202,2
1 653,4
1 644,9
379,4
338,7
2,2
2,5
19,9
38,2
401,5
379,4
28,6
50,1
983,2
983,8
Lager
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
Ingående eget kapital
Insatsemission förlagslån
Periodens resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
240,1
231,6
Summa skulder & avsättningar
1 251,9
1 265,5
SUMMA SKULDER OCH EGET
KAPITAL
1 653,4
1 644,9
Lysekils kommunkoncerns sammanställda resultat uppgick till 19,9 mnkr de första åtta
månaderna 2015. Motsvarande resultat föregående år var 22,7 mnkr. Lysekilsbostäder
AB, Havets Hus AB, Lysekils Hamn AB, Rambo AB samt Räddningstjänstförbundet
Mitt Bohuslän redovisar bättre resultat jämfört med motsvarande period föregående år.
Leva AB och kommunen redovisar sämre resultat. Det egna kapitalet i koncernen har
stärkts med resultatet samt kommunens insatsemission till Kommuninvest ekonomisk
förening. Totalt har därmed det egna kapitalet ökat med 22,1 mnkr under perioden.
Prognostiserat sammanställt resultat uppgår till 29,0 mnkr. Detta kan jämföras med 38,2
mnkr år 2014 vilket förvisso inkluderade engångsposter (Leva AB) på cirka 21 mnkr.
27(35)
6 Prognos
Prognos
Nämnd
Budget 2015
Prognos utfall
2015
Prognos
budgetavvikelse
2015 enl
uppföljning per
150831
Prognos
budgetavvikelse
2015 enl
uppföljning per
150430
-96,5
-99,3
-2,8
-1,3
IT-nämnden
-2,7
-2,7
0,0
0,0
Lönenämnden
-3,2
-3,1
0,1
0,1
Miljönämnden
-2,3
-2,3
0,0
0,0
Byggnadsnämnd
-3,4
-3,1
0,3
0,1
Utbildningsnämnd
-313,9
-315,3
-1,4
-3,6
Socialnämnd
-334,8
-349,8
-15,0
-8,6
-8,1
-1,0
7,1
0,0
-764,9
-776,6
-11,7
-13,3
36,0
36,4
0,4
0,0
-50,9
-51,3
-0,4
0,0
Förändring semesterlöneskuld
-1,0
-1,0
0,0
0,0
Skatter och försäkringar
-2,0
-2,1
-0,1
-0,5
Realisationsvinst anl.tillgångar
0,0
7,6
7,6
0,0
Exploatering
0,0
0,6
0,6
0,0
14,3
13,9
-0,4
0,0
0,0
7,4
7,4
7,4
-768,5
-765,1
3,4
-6,4
788,8
784,3
-4,5
-4,6
6,8
6,8
0,0
-0,1
-4,7
-4,0
0,7
0,7
Summa finansiering
790,9
787,1
-3,8
-4,0
22,4
22,0
-0,4
-10,4
Kommunstyrelsen
Centralt anslag pris- och löneindex
Summa nämndsverksamhet
Personalomkostnader
Pensionskostnader
Kapitalkostnad (internränta)
Övrigt
Summa verksamhet
Skatteintäkter och generella
statsbidrag
Total
Nämndverksamheten prognostiserar en sammanlagd negativ budgetavvikelse på
11,7 mnkr. Då ingår en positiv avvikelse på 7,1 mnkr beträffande det centrala anslaget
för pris- och löneindex. Lejonparten av denna positiva avvikelse i sin tur förklaras av
lägre utfördelad budgetkompensation för ökade kapitaltjänstkostnader på grund av
mycket låga volymer när det gäller aktiverade investeringar.
Posten övrigt avser återbetalning av AFA-premier från 2004 på 7,4 mnkr som ännu inte
bokförts i årets resultat men som tillkommer som en intäkt i november månad.
Reavinster anläggningstillgångar samt nettointäkter från exploateringar prognostiseras
till 8,2 mnkr. Bland annat har mark på Basteviksholmarna sålts till Preem med ett
överskott på cirka 7,3 mnkr.
Skatteintäkterna beräknas tyvärr uppgå till ett 4,5 mnkr lägre belopp än i budget. Detta
är i linje med vad som prognostiserades i april.
Finansposter beräknas ge en positiv budgetavvikelse på 0,7 mnkr, avvikelsen består helt
av lägre finansiella kostnader.
28(35)
Totalt prognostiseras ett resultat på 22,0 mnkr, vilket är 0,4 mnkr lägre än budgeterat.
Ett resultat på 22,0 mnkr motsvarar cirka 2,8 procent av skatteintäkterna.
Exklusive reavinster prognostiseras ett resultat på 14,4 mnkr. Detta är det resultat som
prognostiseras ur ett balanskravsperspektiv.
Exklusive reavinster samt exklusive AFA-återbetalningen prognostiseras ett resultat på
7,0 mnkr. Detta är resultatet justerarat för jämförelsestörande poster och kan anses som
det mest rättvisande. I förhållande till skatteintäkter motsvarar detta resultat 0,9 procent.
29(35)
7 Måluppfyllelse
Nedan följer en sammanställning per den 31 augusti 2015 avseende de av
kommunfullmäktige antagna kommunövergripande målen. Samtliga mål visas men en
del av dem saknar uppgift hittills i år.
7.1 Medborgarnas upplevelse av kommunens
verksamheter ska förbättras
Indikatorer
Målvärde
38
Lysekils NMI (Nöjd-Medborgar-Index)
Indikator
Lysekils NMI (Nöjd-Medborgar-Index)
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
öka
-
37
-
Uppgift saknas. Föregående mätning gjordes 2014, då indexet för Lysekil var 37.
Mätning görs vartannat år.
7.2 Medborgarnas upplevda inflytande ska öka
Indikatorer
Målvärde
26
Lysekils NII (Nöjd-Inflytande-Index)
Indikator
Lysekils NII (Nöjd-Inflytande-Index)
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
öka
-
25
-
Uppgift saknas. Föregående mätning gjordes 2014, då indexet för Lysekil var 25.
Mätning görs vartannat år.
7.3 Information och kommunikation ska samordnas och
stärkas internt och externt inom koncernen
Indikatorer
Målvärde
Andel medarbetare som helt eller i stort
instämmer i påståendena rörande information i
70%
medarbetarundersökningen
Medborgarna upplever kommunens information
42
som god
Indikator
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
Andel i % - medarbetarundersökning
öka
-
-
68,5%
NII- delmått rörande information
öka
-
41
-
Uppgift saknas.
30(35)
7.4 Andelen ungdomar i grundskola och gymnasieskola
med fullständiga betyg ska öka
Indikatorer
Målvärde
Andel med fullständiga betyg grundskola
72%
87%
Andel elever med gymnasieexamen
Indikator
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
Andel i % grundskola
Öka
74,5
71,1
81,5
Andel i % gymnasieskola
Öka
84,6
86,4
89,0
Andelen elever med fullständiga betyg åk 9 VT 15 var 74,5%. Det genomsnittligt
meritvärde åk 9 VT 15 Gullmarsskolan har ökat från 206,5 år 2014 till 213,3 år 2015.
Målet har inte uppnåtts, analys och planering för åtgärder pågår. En långsiktig strategi
för att förbättra skolresultaten håller på att tas fram.
2015 var andelen elever med examensbevis på Gullmarsgymnasiet 84,6% som är i
paritet med riksgenomsnittet i andel elever med examen men ambitionen är att andelen
skall höjas. Samtliga pedagoger har under 2014 – 2015 genomfört en högskolekurs i
Bedömning För Lärande som en del i satsningen mot förbättrade skolresultat. Under
läsåret skall rutiner för elevuppföljning ses över så att extra anpassningar och stöd sätts
in i tid och följs upp kontinuerligt.
7.5 Sjukfrånvaron bland anställda i Lysekils kommun ska
vara lägre än 5 %
Indikatorer
Målvärde
5%
Sjukfrånvaro
Indikator
Sjukfrånvaro
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
<5%
8,0%
7,8%
6,4%
Sjukfrånvaron har totalt ökat med 0,3 procentenheter i kommunen tertial 2 2015 jämfört
med tertial 2 2014. Jämför man utfallet den 31 augusti i år med helårsutfallet 2014, så är
ökningen 0,2 procentenheter. Personalenheten konstaterar att de bakomliggande
huvudsakliga orsakerna till sjukfrånvaron är bristfälligt systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbete har påbörjats gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet med framtagande av
nya policies, styrdokument, samt årsplanering som beskriver vad, och när de olika
aktiviteterna skall genomföras inom respektive förvaltning med dess olika enheter.
31(35)
7.6 Antalet vårddagar på institution för barn och unga ska
minska
Indikatorer
Målvärde
Antalet vårddagar på institution för barn och
unga ska minska
Indikator
Antal vårddagar per månad
267
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
minska
301
268
275
Till och med augusti månad 2015 uppgick snittet till 301 dagar per månad. Antalet vårddagar
har ökat beroende på att institutionsvården i större omfattning omfattat ungdomar i lägre ålder,
även familjeplaceringar för utredning och behandling.
7.7 Lysekil skall ha en positiv befolkningsutveckling
Indikatorer
Målvärde
14 300
Antal invånare den 1 november
Indikator
Antal invånare den 1 nov
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
öka
14397
14287
14359
Uppgiften i år avser det av SCB fastställda invånarantalet per 30 juni 2015. Detta i
tillägg till statistik om normal utveckling från juli till november tyder på att målvärdet
kommer att nås.
7.8 Invånare blir allt nöjdare med att bo i Lysekils kommun
Indikatorer
Målvärde
Placering på Fokus ranking "Här är bäst att bo"
110
Lysekils NRI (Nöjd-Region-Index)
Indikator
Fokus ranking
NRI
52
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
bättre
-
111
151
öka
-
51
-
Uppgift saknas.
32(35)
7.9 Energiförbrukningen ska minska
Indikatorer
Målvärde
Antalet förbrukade kWh/m2 i kommunens
lokaler
Indikator
Förändring kWh/m2
Saknas
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
Minska
-
-23%
-2%
Uppgift saknas
7.10 Minst tre av aktiviteterna i "Förslag till miljömål för
Lysekils kommun - övergripande mål samt detaljmål
2013" skall genomföras
Indikatorer
Målvärde
Antal genomförda aktiviteter
Indikator
Antal aktiviteter
3
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
3
-
2
3
Uppgift saknas
7.11 Folkhälsan skall förbättras
Indikatorer
Målvärde
Andel uppfyllda mål i Folkhälsoplan 2014-2015
Indikator
Andel uppfyllda mål i plan
50%
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
100%
-
6%
33%
Uppgift saknas.
7.12 Lysekils kommun skall redovisa ett positivt resultat
Indikatorer
Målvärde
Årets resultat i % av skatteintäkter
Indikator
Resultat i % av skatteintäkter
2,8%
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
2,8%
0,9%
1,8%
0,6%
Uppgiften per 1508 avser prognostiserat resultat exklusive jämförelsestörande poster.
Om prognosen håller kommer målet för 2015 inte att nås.
33(35)
7.13 Investeringar ska finansieras med egna medel
Indikatorer
Målvärde
Nyupptagna lån för nya investeringar
Indikator
Nyupptagna lån för nya investeringar
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
inga
inga
inga
inga
Investeringsvolymerna har hittills under året varit låga. Detta i tillägg till att likviditeten
är god gör att nyupplåning för att finansiera investeringar inte är aktuellt. Målet för
2015 kommer att nås.
7.14 Ett näringslivsklimat som stödjer tillväxt och
utveckling
Indikatorer
Målvärde
277
Placering på Svenskt Näringslivs ranking
139
Placering på SKLs servicemätning Insikt
Indikator
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
Svenskt Näringslivs ranking
bättre
279
278
271
SKL:s ranking
bättre
135
-
140
Resultaten i de två olika mätningarna/rankingarna skiljer sig åt markant. Analys är ännu
inte genomförd men det som skiljer SKL och Svenskt näringsliv åt är att SKL mäter vad
de företagare som faktiskt haft kontakt med kommunen upplever medan de som svarat
på Svenskt näringslivs enkät inte behöver haft kontakt med kommunen. En hypotes är
att kommunens information måste stärkas för att tydliggöra vad Lysekils kommun
jobbar med.
7.15 Upprätta en markförsörjningsplan för att underlätta
företagsetablering
Indikatorer
Målvärde
Markförsörjningsplan upprättad och antagen
Indikator
Plan upprättad och antagen
Antagen
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
Ja
Pågår
Nej
Nej
Arbetet med att upprätta en markförsörjningsplan är indelat i fyra delprojekt
(Inventering och analys, Mål och strategier, Riktlinjer och åtgärdsprogram samt
Uppföljning och budgetimplementering). Del 1, Inventering och analys, är slutförd och
presenteras för kommunstyrelsen 4 november 2015. Efter godkännande av
kommunstyrelsen kommer arbetet fortsätta.
34(35)
7.16 Hög förvärvsfrekvens
Indikatorer
Målvärde
79,2%
Förvärvsfrekvensen i åldern 20-64 år
Indikator
Förvärvsfrekvens
Mål 2015
Utfall 1508
2014
2013
Öka
-
79,1%
78,5%
Förvärvsfrekvensen mäts på helårsbasis, inget värde kan redovisas för de två första
tertialen.
35(35)

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-09

Transcription

Similar documents

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

PTP platser - Västra Götalandsregionen

Läs mer - Västerås stad

Ekonomirapport 2015 – efter juli månad

Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2014–2016

2015-05-13 extra - Lysekils kommun

Bilaga 5 Fastighetsinvesteringar Budget 2016-17 och Plan

Beslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun

Familjebehandlare, 100 %

Delårsrapport mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1