Trollhättan årsredovisning 2014

Transcription

Årsredovisning
2014
2
Årsredovisning 2014
Översikt och politik
Innehållsförteckning
19
7
Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse
över 2014 års verksamhet till kommunfullmäktige och
övriga intressenter. Nämndernas egna redogörelser och
analyser är samlade i en särskild handling.
Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Viktiga händelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Kommunstyrelsens ordförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Förvaltningsberättelse
Trollhättan - en stolt och innovativ stad . . . . . . . . . . 5
God ekonomisk hushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Ekonomin i vår omvärld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Ekonomisk översikt - Trollhättans Stad . . . . . . . . . . . 10
Personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Välfärdsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Miljöredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Kvalitetsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
– Utbildningsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
– Kultur- och fritidsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
– Omsorgsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
– Arbetsmarknads- och socialnämnden . . . . . . . . . . 40
– Miljönämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
– Byggnads- och trafiknämnden . . . . . . . . . . . . . . . 44
– Tekniska nämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
– Kommunstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Redovisning Trollhättans Stad
Resultaträkning och kassaflödesanalys . . . . . . . . . . 50
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
Driftredovisning per nämnd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
Investeringsredovisning per nämnd . . . . . . . . . . . . . 57
Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
Begreppsförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
Intäkter och kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Fem år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
Redovisning koncernen
Enheter i sammanställd redovisning . . . . . . . . . . . . 62
Ekonomisk översikt - Koncernen Trollhättans Stad . . 63
Resultaträkning och kassaflödesanalys . . . . . . . . . . 66
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67
Redovisningsprinciper och noter . . . . . . . . . . . . . . . 68
Koncernbolagens verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Beslut och revisionsberättelse
Beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
Fem år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74
Politisk organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75
Grafisk form – produktion: www.hatech.se
Fotografer: Joachim Nywall, Per Carlberg, Andreas Gleisner.
Bildtext omslagets framsida: Trollhättan utsågs under 2014
till ”Årets studentstad” av Sveriges förenade studentkårer.
(Foto: Högskolan Väst).
Trollhättans Stad
25
21
27
35
70
42
Hur finansieras verksamheten?
Trollhättans Stads verksamhet finansieras till största delen av skatter
på 2 230 mkr och generella statsbidrag 565 mkr. Övriga intäkter
kommer från avgifter, hyror, räntor och bidrag m m på 675 mkr.
Totalt omsätts 3 470 mkr.
Så används en hundralapp i skatt:
Verksamhet
kr
Äldreomsorg och funktionshindrade . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Förskola och fritidshem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Kultur och Fritid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Individ och familjeomsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Försörjningsstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Gatu, vägar och parker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Räddningstjänst och samhällsskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Politisk verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
SUMMA
100 kr
Viktiga händelser 2014:
Årets Studentstad 2014
Trollhättan utses till Årets Studentstad 2014. Utmärkelsen delas ut av Sveriges förenade studentkårer
och Trollhättan får ta emot priset vid kårernas fullmäktige i Norrköping
Trollhättans befolkning ökade med 356 personer,
vilket betyder en ökning för elfte året i rad. Under
2014 har Trollhättan 56 929 invånare.
Sveriges bästa
avfallskommun
Trollhättan utsågs under 2014 till ”Sveriges bästa avfallskommun 2013”. Detta med avseende på materialåtervinning, återvinning av matavfall, nöjda
kunder, avfallsmängd och ekonomi. Utmärkelsen
delades ut av branschorganisationen Avfall Sverige.
Äldreboendet Nordängen
i Sjuntorp
Nybyggda och nyrenoverade äldreboendet Nordängen i Sjuntorp invigs. En satsning på 70 miljoner
kronor.
Nya Hjortmosseparken invigs
Parken har renoverats och utökats med en multisportarena, utegym och ny belysning.
Trollhättans första elbilspool invigdes. Tre bilar
rullar i samverkan mellan Trollhättans Stad, Trollhättans Energi, Trollhättans Tomt och Innovatum.
Satsning på renovering och utveckling av Spikön
inleds. Utökad gästhamn, lekplats i Skrotnisses
anda, renoverad minigolf, servering, utegym, ny belysning och nya parkbänkar är några av nyheterna.
Trollhättans Stad
3
4
Kommunstyrelsens ordförande:
Överskott trots tuffa tider!
Under 2014 ökade invånarantalet i Trollhättan för elfte
året i rad med 356 personer till 56 929 invånare med både
positivt födelsenetto och flyttnetto, vilket är mycket glädjande. Det är positivt att befolkningen ökar och det visar
att Trollhättan har en fortsatt stor dragningskraft när det
gäller nya invånare.
Arbetslösheten är ännu på en hög nivå i Trollhättan efter
Saab Automobile AB:s konkurs. Men jämfört med
början av 2012 har utvecklingen fortsatt gått
åt rätt håll, både för åldersgruppen 16 –
64 år och för ungdomar 18 – 24 år.
Goda kommunikationer med utbyggda vägar, järnväg och bredband
är mycket viktiga för den framtida
utvecklingen. Ett steg i denna
riktning är utbyggnaden av Resecentrum som avslutas 2015.
Byggande av bostäder är en
viktig fråga som hör samman med
målet att Trollhättans invånarantal
ska öka till 70 000 invånare. I översiktsplanen, som antogs för Trollhättans kommun 2014, är huvudfrågorna
planering av nya bostadsområden och förtätning av bebyggelse i attraktiva lägen.
Bokslutet visar på ett resultat som ger ett litet
överskott med 0,4 mkr. Det betyder att Trollhättans Stad gör
positivt resultat för 18:e året i rad, trots tuffa förutsättningar
med en underbalanserad budget. Det är positivt att uppbyggda
reserver finns kvar som en reserv i framtiden.
Huvudförklaringen är gemensamma poster under Kommunstyrelsen som visar överskott med 43 mkr, men även nämnderna
bidrar till budgetöverskottet med 7 mkr.
Utbildningsnämnden gör för tredje året i rad ett budgetöverskott med 5,3 mkr. Byggnads- och trafiknämnden redovisar återigen ett stort överskott med 5,9 mkr. Omsorgsnämnden har
under året fått ett tilläggsanslag på 12 mkr och redovisar ett
överskott med 0,7 mkr.
Paul Åkerlund
kommunstyrelsens ordförande
Nämnderna och medarbetare har återigen gjort ett mycket bra arbete där vi tvingats hålla ordentligt i ekonomin.
Fortsatta satsningar har gjorts på investeringar inom olika verksamheter med
totalt 102 mkr. De största enskilda
projekten var konstgräsplanerna på
Torsbovallen och Lyrfågeln som
tillsammans uppgick till 11 miljoner kronor.
I budget för år 2015 är resultatet budgeterat med ett överskott
på 4 mkr. Med hänsyn till den ansträngda budgeten är det särskilt
angeläget att samtliga nämnder håller beslutad budget, fördjupar sin
uppföljning och tidigt vidtar åtgärder
vid befarade avvikelser. Det är viktigt att
förutsättningar skapas för en balanserad ekonomi framåt i tiden.
Till sist ett stort Tack till alla förtroendevalda och alla anställda för att ni tillsammans medverkat till ett bra resultat för år
2014.
” planering
av nya
”
bostadsområden.
Trollhättans Stad
Paul Åkerlund
Kommunstyrelsens ordförande
Trollhättan – en stolt och innovativ stad
med plats för framtiden
Nu lägger vi år 2014 bakom oss. Ett år som var ovanligt
framgångsrikt för Trollhättans Stad när det gäller utmärkelser – Årets studentstad, Årets kulturkommun och Årets
avfallshanteringskommun. Tillsammans med vårt dagliga
arbete som kräver uthållighet och långsiktighet bidrar det
till vår stolthet.
Av Sveriges 290 kommuner är Trollhättan nr 40 i storleksordning. I Fyrbodal utgör Trollhättan ett arbetsmarknadscentrum
och i Västra Götalandsregionen ett av tre utvecklingsnav, som
tillsammans med Göteborg, är motorer för tillväxt och utveckling.
Hur många och vilka är invånarna i Trollhättan?
I slutet av året hade Trollhättan 56 929 invånare, en ökning
med 356 personer. Under 30 års tid har vi haft befolkningsökning så när som på tre år. Senare år beror ökningen främst på inflyttningsöverskott från utlandet och födelseöverskott.
Åldersklasserna 0 - 22 år har ökat mest. Här ingår anhöriginvandrade ungdomar och studerande på Högskolan Väst.
Trollhättan har en relativt ung befolkning, medelålder 39,5 år
för män och 41,3 år för kvinnor, och en hög andel, 25 %, med
utländsk bakgrund. Utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet med 31 % andel eftergymnasial utbildning mot rikets 34
%. Den kommer att öka successivt eftersom allt fler söker sig
vidare till högskolestudier.
Hur försörjer sig invånarna och hur ser
arbetsmarknaden ut?
Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum. Senaste officiella siffror avser 2013 och visar 27 100 arbetstillfällen. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat betydligt genom
Saab Automobile AB:s konkurs, från 22 % till 15 % mellan åren
2011 och 2013. Genomsnittet i riket var 12 %.
Hälso- och sjukvård med socialtjänst är numera störst näringsgren och har drygt 25 %. Andra näringsgrenar som ökat är
utbildning och forskning samt finans-, företags- och fastighetstjänster.
Trollhättan har sedan 1990-talets lågkonjunktur högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Den steg kraftigt i början av 2012,
främst på grund av Saab Automobile AB:s konkurs. Skillnaden
mot riket blev större än under 1990-talets lågkonjunktur. Mellan januari 2012 och januari 2015 har dock arbetslösheten sjunkit från 19,1 till 14,1 %. För ungdomar 18-24 år har nivån
sjunkit från 31,4 till 23,9 %. Av dessa var 17,2 % sysselsatta i
program med aktivitetsstöd i januari 2015.
Andel utanför ordinarie arbetskraft och i åtgärder
Januari 2011 – Januari 2015
Folkmängdsutveckling 1980-2014
Antal invånare den 31 december
Trollhättan
Andel av 16-64 år (%)
58 000
Riket
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
56 000
54 000
52 000
50 000
48 000
46 000
44 000
1980
Annika Wennerblom
stadsdirektör
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2014
jan 2011
jan 2012
jan 2013
jan 2014
jan 2015
Trollhättans Stad
5
6
Som industristad med många arbetstillfällen har vi alltid haft
en stor inpendling. År 2002 var den som högst. Därefter har
den minskat och utpendlingen ökat. År 2013 pendlade 10 090
personer hit varje dag för att arbeta. Av Trollhätteborna är det
7 540 som arbetar på annan ort.
Trollhättan är en mångkulturell stad där öppenhet och tolerans är en förutsättning för framtida utveckling. Det finns ett
stort engagemang för orten, som är en god tillgång i det arbetet.
Trollhättan – en attraktiv kommun
Trollhättans Stad har en viktig roll i kommunens utveckling.
Dels genom sitt välfärdsuppdrag att finansiera och bedriva verksamheter som skola, vård och omsorg, socialtjänst, kultur- och
fritidsverksamhet. Dels genom sitt samhällsbyggaruppdrag att
planera, stimulera, ge goda förutsättningar för och bidra till en
utveckling på områden som bostadsmarknad, näringsliv, infrastruktur och därigenom skapa en utvecklande och intressant
miljö att leva och verka i.
Bra infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnväg och bredband är av stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. I december 2012 invigdes dubbelspåret och fyrfilig E45 mellan
Trollhättan och Göteborg. Med snabba och utökade förbindelser
ökar våra möjligheter till fortsatt utveckling som en attraktiv ort
för boende och företagande. Riksväg 44 till Uddevalla är fyrfältsväg vilket också bidrar till att stärka Trollhättan som arbetsmarknads- och utbildningsort.
Utbyggnad av Resecentrum avslutas 2015 och kompletterar
infrastrukturen till Göteborg så att hela resan fungerar. Dessutom har vi genom Trollhättan-Vänersborg flygplats goda dagliga
flygförbindelser med Stockholm.
Ökat bostadsbyggande
Trollhättan har ambitionen att växa till 70 000 invånare. Nya
bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen planeras i attraktiva lägen. Detta tillhör huvudfrågorna i den översiktsplan
för Trollhättans kommun som antogs 2014.
Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med god
servicenivå och växlande natur. Projekt med byggnation av villor
och lägenheter pågår och planer finns för ytterligare utbyggnad.
Arbetspendling 1985 - 2013
Antal pendlare
Inpendling
Utpendling
Intresset för småhus är fortsatt stort. Även i några av de mindre
tätorterna finns områden planlagda för bostäder.
Preliminära uppgifter visar att 80 nya bostäder färdigställdes
under 2014, varav 48 i flerbostadshus, 16 i gruppboende och 16
i villor. Det var betydligt färre än 2013. Det betyder att insatser
för att öka bostadsbyggandet är högprioriterade 2015.
Goda utbildningsmöjligheter
I Trollhättan finns goda utbildningsmöjligheter för såväl unga
som vuxna. De studerande vid Högskolan Väst var över 12 000,
omräknat till helårsstudenter drygt 5 000. Det är högst nivå hittills. Högskolan Väst hör till de högskolor där flest studenter får
arbete direkt efter avslutade studier.
Vi är en av tre av Sveriges universitets- och högskoleorter som
har en godkänd bostadsgaranti för studenter. Den är viktig för
vår attraktion som studentstad och högskolans konkurrenskraft.
Under 2014 fick vi utmärkelsen Årets studentstad: Trollhättan
värnar om att alla studenter ska trivas och att de har goda och
trygga förutsättningar för att studera och leva på studieorten.
Trollhättan har tillsammans med Vänersborg bildat en gemensam organisation för gymnasie- och vuxenutbildningarna –
Kunskapsförbundet Väst – för att skapa goda förutsättningar för
ett regionalt kunskapscentrum och fortsatt brett utbildningsutbud, trots mindre elevkullar.
Kunskapsförbundet har genomfört sitt andra verksamhetsår
med fokus på ökad kvalitet och bättre kunskapsresultat samtidigt som verksamheten anpassas till mindre elevkullar
Offensiv näringslivsutveckling
Vår näringslivsenhet, Trollhättans Tomt AB, Innovatum Teknikpark och Omställningskontoret+ är våra starka instrument.
Deras uppgift är att underlätta och attrahera nyetableringar och
stödja befintliga företag i deras utveckling.
Omställningskontoret+ är ett samarbete mellan 18 kommuner som har pågått under åren 2012-2014 med stöd av regeringen, Västra Götalandsregionen, Fyrbodals kommunalförbund
och Trollhättans Stad. Projektet har varit framgångsrikt och bidragit till 540 nya arbetstillfällen och 270 nya företag. Trollhättans Stad fortsätter att under år 2015 driva delprojekten
Ny- och ombyggnad av bostäder 1991-2013
Antal nytillkomna bostäder
Pendlingsnetto
12 000
600
10 000
500
8 000
400
6 000
300
4 000
200
2 000
100
0
0
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2007 2009 2011 2013
Trollhättans Stad
Ombyggnad/rivning
Småhus
Flerbostadshus
1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Trollhättan har en relativt ung befolkning med en medelålder på 39,5 år. (Foto: Andreas Olsson)
etableringsservice, ägarskifte micro och finansieringsrådgivning.
Under 2015 kommer en slutrapport om hela omställningsarbetet som utförts av omställningskontoret+, Innovatum AB och
Arbetsförmedlingen under 2012-2014 att presenteras.
God offentlig service
En god livsmiljö och en god offentlig service är av stor betydelse
för våra invånare och Trollhättans attraktion. Det utgör förutsättningar för en fungerande vardag för både individer och företag. Trollhättans Stads verksamheter bedrivs med invånaren i
centrum för att uppfylla målen i våra politiskt fastställda uppdrag.
Professionalism, helhetssyn, utveckling och vikten av delaktighet och respekt är våra ledord. Gott ledarskap och ansvarsfullt
medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer i vår verksamhet.
Vi har fortsatt vårt ledarutvecklingsprogram i syfte att vara väl
rustade att möta nya utmaningar och utveckla verksamheten.
Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt uppdragen
och deras mål. Måluppfyllelsen varierar men håller en god nivå.
Öppna jämförelser, rankingar och våra egna undersökningar
Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 1990 - 2013
visar att Trollhätteborna är nöjda med den service och de tjänster som den kommunala verksamheten ger och sina påverkansmöjligheter. Vi hävdar oss väl jämfört med andra kommuner.
Jämförelserna stimulerar till att fortsätta utveckla och förbättra.
Utmärkelsen Årets kulturkommun är förstås ett erkännande
utöver det vanliga som vi är stolta över. Det är ett resultat av politiska prioriteringar och en kompetent och engagerad personal.
Trollhättans Stad har höga ambitioner som miljöstad. Att få utmärkelsen som Årets bästa avfallshanteringskommun är också
ett resultat av goda samarbeten och högt engagemang och bidrar
till stoltheten.
Alla kommuner, även Trollhättans Stad, står inför utmaningen att tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet inom
ramen för tilldelade resurser. Intäkterna ökar genom skattehöjningen 2015 men det kommer även i fortsättningen att krävas
effektivisering, nya organisatoriska lösningar och samarbeten.
IT och internet är en realitet och ett verktyg för många människor att förenkla vardagen. Digitalisering är en viktig del i vår
verksamhetsutveckling. Många interna processer och tjänster till
våra invånare digitaliseras och arbetet fortsätter.
Med visionen ”Trollhättan – en stolt och innovativ stad med
plats för framtiden” som ledstjärna och förhållningssätt kommer
vi även år 2015 utföra våra uppdrag med stort engagemang.
Antal sysselsatta 16-w år
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Annika Wennerblom
Stadsdirektör
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Trollhättans Stad
7
God ekonomisk hushållning
Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommunmedlemmarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och
kvalitet av sina skattepengar och att verksamheten bedrivs
på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål
och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska
ramar.
Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk
hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort
som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas
för att möta naturliga svängningar i intäkter och kostnader, utan behov av omedelbara neddragningar i verksamheten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med
avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig
investeringsnivå.
Se vidare avsnitten ”Ekonomisk analys” respektive
”Nämndernas verksamhet”.
Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna
Uppdragen till nämnderna varierar i antal, omfattning och
vikt. För att kunna ge en enkel översiktlig bild av hur väl
man lyckats med uppdragen visar nedanstående diagram
måluppfyllelsen indelat i tre kategorier; fullt uppfyllt
(grönt), delvis uppfyllt (gult) och inte uppfyllt (rött).
Totalt antal uppdrag är 55 där fördelningen mellan
nämnderna varierar från två till tretton.
Uppdrag som mäts genom enkäter vartannat år och
därför inte bedömts 2014 har inte medräknats. Detta innebär att det är 53 uppdrag som ingår i redovisningen
nedan. Den totala andelen uppdrag som uppfyllts har ökat
jämfört med 2013.
För omsorgsnämnden och kommunstyrelsen har andelen uppfyllda uppdrag minskat. Utbildningsnämnden,
kultur- och fritidsnämnden samt byggnads- och trafiknämnden har ökat sin måluppfyllelse. Övriga nämnder har
samma resultat båda åren.
Fullt uppnått
71
92
67
33
89
14
29
57
33
100
67
17
Tekniska nämnden – 3 uppdrag
66
29
Inte uppfyllt
Miljönämnden – 2 uppdrag
30
11
Delvis uppfyllt
Byggnads- och trafiknämnden – 7 uppdrag
8
Omsorgsnämnden – 6 uppdrag
4
Utbildningsnämnden – 7 uppdrag
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kultur- och fritidsnämnden – 13 uppdrag
Procent
Arbetsmarknads- och socialnämnden – 9 uppdrag
Måluppfyllelse – Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna
83
Kommunstyrelsen – 6 uppdrag
”Trollhättans Stad ska ha en god ekonomisk hushållning i
verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och
utgifter ska vara i balans”.
Samtliga nämnder – 53 uppdrag
8
Finansiella mål enligt Mål- och resursplanen
Kommunallagens krav på att intäkterna ska vara större än kostnaderna är uppfyllt. Det s k balanskravet är ett mininimikrav
som uppfylls genom ett balanskravsresultat om +0,1 mkr.
Oförändrad utdebitering. Målet är uppfyllt genom att utdebiteringen är oförändrat 20,96 %.
Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkterna
och utjämningsbidrag. Justerad ökning av verksamhetens
nettokostnader uppgår till 6,1 %, vilket är väsentligt högre
än ökningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag om
3,4 %. Målet uppfylldes inte.
Resultatets andel av skatteintäkter och utjämningsbidrag skall
öka. Måttet uppgår till 0,0 %, en minskning om 1,6 % -
enheter jämfört med 2013. Målet uppfylldes inte.
Trollhättans Stad
Soliditeten ska öka. Den redovisade soliditeten försämrades
med 2,7 % -enheter till 61,5 %. Årets svaga resultat ställt
mot investeringar medförde att den underliggande soliditeten blev 1,1 % -enheter lägre. Målet uppfylldes inte.
Under mandatperioden skall resultatet uppgå till minst 1 %.
Resultatet i förhållande till skatteintäkter och utjämningsbidrag har under den senaste fyraårsperioden uppgått till
1,3 %. Målet är uppnått.
Låneskuld högst 150 mkr. Trollhättans
fristig låneskuld. Målet är uppnått.
Stad har ingen lång-
Ekonomin i vår omvärld
Internationell konjunktur i otakt
Tillväxten i euroländerna är fortsatt mycket svag samtidigt
som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 %.
I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten på ca
12 %.
Tillväxten i den amerikanska ekonomin har de senaste
åren legat på drygt 2 %, vilket är betydligt bättre än euroområdet men ändå ingen stark återhämtning. Den låga
inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora
centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga.
USA
Tyskland
Euroområdet
Norden
Världen
Sverige
BNP-tillväxt internationellt
4,0
%
3,5
3,0
Arbetslöshet och timlöneökningar
Procent av arbetskraften respektive procentuell förändring.
Den låga svenska inflationen har fått riksbanken att sänka
styrräntan till -0,10 % och revidera ned räntebanan mycket kraftigt.
2,5
2,0
Stark real skatteunderlagstillväxt
1,5
Den reala skatteunderlagstillväxten har en stark utveckling
för fjärde året i rad och ytterligare ett par år med ökningstal långt över genomsnittet är möjligt.
1,0
0,5
0
2012
2013
2014
2015
–0,5
Skatteunderlagstillväxt och bidrag
–1,0
Procent respektive procentenheter
Sysselsättning
Timlön
Övrigt
5,5
Tillväxten i svensk ekonomi har dämpats
5,0
4,5
4,0
Procent
Tillväxten i svensk ekonomi har dämpats markant sedan ett
uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt.
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
BNP i Sverige – Säsongsrensad. Procentuell förändring från före-
1,0
gående kvartal i årstakt resp. nivå i miljarder kronor i 2011 års priser.
0,5
1000
0,0
BNP-nivå i fasta priser
Miljarder kronor
900
800
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Det demografiska trycket ökar
700
Procentuell förändring närmaste kvartal
Procent
10
6
2
-2
2012
-6
-10
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
Arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten ligger kvar på fortsatt hög nivå (ca 8 %).
Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck
på lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 % både
2013 och 2014.
Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande
år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar
mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka
efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt
2 % 2014 – 2015 och 1,7 % för åren 2016 – 2018.
Kommunernas resultat
Resultatnivån har varit god under de senare åren, men förklaras till stor del av tillfälliga poster som återbetalning
från AFA Försäkring och tillskott i form av konjunkturstöd. År 2014 förväntas en markant resultatförsämring
jämfört med 2013 men ändå ett positivt resultat.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Trollhättans Stad
9
10
Ekonomisk översikt - Trollhättans Stad
Sammanfattning
Trollhättans Stad redovisade 2014 ett resultat på 0,4 mkr.
Budgeten för 2014 upprättades med ett budgeterat resultat om -50 mkr. Det innebär ett budgetöverskott om 50
mkr. Huvudförklaringen är gemensamma poster under
Kommunstyrelsen som visar överskott med 43 mkr, men
även nämnderna bidrar till budgetöverskottet med 7 mkr.
Det redovisade resultatet motsvarar 0,0 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Nettokostnaderna ökar med
6,1 % och skatteintäkter, utjämningsbidrag ökar med 3,4
%, vilket medför en försämring av årets resultat. Även det
underliggande resultatet, efter justering för de största jämförelsestörande posterna, försvagades kraftigt från +28 mkr
till -11 mkr.
Årets nettoinvesteringar blev 102 mkr, vilket är 18 mkr
lägre än fastställd investeringsram. Större investeringsobjekt var Lyrfågelns konstgräsplan (5,6 mkr), Torsbovallen
konstgräsplan (5,5 mkr), ombyggnad sessionssalen (5,2
mkr) och renhållningsfordon (5,0 mkr).
Den redovisade soliditeten, som är ett mått för det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet, försvagades med
2,7 procentenheter till 61,5 %. Om samtliga pensionsför-
pliktelser som är äldre än 1998 inkluderas i måttet uppgick soliditeten till 16,9 %, en förstärkning med 1,7 procentenheter.
Den underliggande likviditeten försämrades, vilket visas
av måttet rörelsekapital som minskade med 42 mkr till 71
mkr.
Medel från resultatutjämningsreserven (RUR) har disponerats med 3,8 mkr för att uppnå ett balanskravsresultat
om +0,1 mkr. Efter årets disposition från RUR återstår
46,2 mkr.
Uppsatta finansiella mål har inte uppnåtts till fullo för
år 2014. Den sammantagna bedömningen är dock att kravet på god ekonomisk hushållning inklusive verksamheternas uppdrag och mål har uppfyllts under året.
Det totala resultatet före extraordinära poster för Trollhättans Stad och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, ”koncernen Trollhättan”,
uppgår till 47,6 mkr. Det är en försämring med 29,7 mkr
jämfört med föregående bokslut. Det är bolagen som bidrar till det positiva resultatet.
Modell för finansiell analys
För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och
ställning för Trollhättans Stad används en finansiell analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Det
finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen.
Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka
klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.
RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning av Trollhättans Stad
RESULTAT:
Vilken balans har funnits över
intäkter och kostnader under året
och över tiden?
Resultat
Risk
KAPACITET:
Vilken kapacitet har funnits att
möta finansiella svårigheter på
lång sikt?
Trollhättans Stad
Kapacitet
Kontroll
RISK :
Föreligger några risker som kan
påverka resultat och kapacitet?
KONTROLL :
Vilken kontroll har funnits över den
ekonomiska utvecklingen?
Resultat och kapacitet
Årets resultat
Mkr
Utveckling skatteintäkter, utjämningsbidrag
och nettokostnader
2014
3,4
6,1
%
Skatteintäktsutvecklingen
Nettokostnadsutvecklingen
2013
3,4
2,9
2012
2,4
1,1
Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 3,4 %
och verksamhetens nettokostnader med 6,1 % i löpande
priser. Nettokostnaderna är justerade med jämförelsestörande poster. Bokslutsutfallet stannade vid 3,9 % ökning,
vilket också var det utrymme som fanns utan att resultatet
skulle bli negativt.
%
Nettokostnader
Skatteintäkter och utjämningsbidrag
6,1
6,1
5,2
3,4
3
3,5
3,4
2,9
1,5
0
2011
2012
2012
2013
2014
Genomsnitt 5 år
Årets resultat
2,6
2,0
1,1
2010
2011
2,5
1,8
1
0
3,0
2,4
1,9
2
24
2010
%
4
43
38
Årets resultat i förhållande till skatteintäkter
och generella statsbidrag
6
5
69
Årets resultat relaterat till skatteintäkter och utjämningsbidrag är 0 %, en försvagning med 1,6 % - enheter
jämfört med 2014 och 1 % - enhet under målvärdet på
1 %.
Förändring av verksamhetens nettokostnader och
skatteintäkter, utjämningsbidrag
7
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2013
2014
1,6
1,5
1,3
1,0
0,9
0,5
Årets resultat, mkr
Årets resultat exklusive
jämförelsestörande poster, mkr
Årets resultat i relation till
skatteintäkter och
generella statsbidrag, %
Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster i relation till
skatteintäkter och generella
statsbidrag, %
0
0
Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster
2014
0
2013
43
2012
69
-11
28
38
0,0
1,6
2,6
-0,4
1,0
1,4
Årets resultat uppgick 2014 till 0,4 mkr, vilket jämfört
med 2013 var en försämring med 43 mkr. I resultatet
ingår ett antal jämförelsestörande intäkter och kostnader
av engångskaraktär som medför ett negativt underliggande
resultat om 11 mkr. En stor jämförelsestörande post är
minskningen av semesterlöneskulden.
2010
2011
2012
2013
2014
Ett resultat på cirka 2 % brukar betraktas som god ekonomisk hushållning. Då kan en normal investeringsnivå
skattefinansieras över en längre tidsperiod. Trollhättans
Stad har den senaste femårsperioden redovisat ett snitt på
1,3 %. Frånräknat ökade pensionsavsättningar når genomsnittet 1,6 %.
Trots att perioden inrymmer en mycket kraftig lågkonjunktur har resultatet kunnat hållas på en acceptabel nivå.
Bidragande har varit både tillfälliga statliga tillskott och
återbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring. Trollhättans Stad har klarat balanskravet alla år sedan införandet år 2000. Det uppfylls också 2014 efter disposition från
resultatutjämningsreserven.
Investeringar
Årets nettoinvesteringar uppgick till 102 mkr, vilket var
18 mkr lägre än beslutad investeringsram om 120 mkr.
Trollhättans Stad
11
12
Byggnads- och trafiknämnden (25 mkr), kultur- och fritidsnämnden (25 mkr) och kommunstyrelsen (24 mkr)
har högst nettoinvesteringar. De största objekten var Lyrfågelns konstgräsplan (5,6 mkr), Torsbovallen konstgräsplan
(5,5 mkr) och ombyggnad sessionssalen (5,2 mkr).
Investeringar i verksamhetsfastigheter görs i helägda
bolag. Det förklarar att investeringsvolymen är förhållandevis låg jämfört med många andra kommuner.
Finansiering
%
Skattefinansieringsgraden
av investeringar
2014
2013
2012
58
91
148
Skattefinansieringsgraden av investeringarna mäter hur
stor andel som kan finansieras med skatteintäkter som
återstår när den löpande driften är finansierad. Den uppgick 2014 till 58 %, medan 42 % medförde minskad likviditet.
Finansiering av investeringar
Mkr
Avskrivningar
Resultat exkl. reavinster
Försäljn. anläggningstillg. och amortering
utlämnade lån
Summa tillfört
./. Nettoinvesteringar
Återstår efter nettoinvesteringar
Utlämnade lån
Återstår efter utlämnade lån
2014
57
-6
2013
55
43
2012
62
66
8
60
-102
-42
0
-42
1
99
-108
-9
0
-9
4
132
-89
43
0
43
mkr. Av de likvida medlen utgör 335 mkr medel som ska
placeras långfristigt och 160 mkr nettoinlåning från bolagen i koncernsamordningen. Trollhättans Stad har tillgång
till checkräkningskredit om 100 mkr.
Soliditet
Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. För uppfyllande av god ekonomisk hushållning är det viktigt att soliditeten över en längre period
inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning.
Soliditet
%
Soliditet enligt balansräkningen
Varav:
Tillgångsförändring
Förändring av eget kapital
Soliditet inkl samtliga
pensionsförpliktelser
2014
61,5
2013
64,2
2012
63,0
-1,6
-1,1
-0,4
1,5
-3,5
2,0
16,9
15,2
15,9
Soliditeten har under den senaste femårsperioden legat
stabilt på drygt 60 %. I årets bokslut försvagades den med
2,7 % - enheter till 61,5 %.
Soliditet
%
Soliditet, inklusive hela pensionsskulden
70
60
65
Redovisad soliditet
64
63
62
62
50
40
30
Risk och kontroll
20
Likviditet ur ett riskperspektiv
Rörelsekapitalet försämrades med 42 mkr till 71 mkr till
följd av det svaga resultatet. Det betyder att omsättningstillgångarna överstiger de kortfristiga skulderna med detta
belopp.
Balanslikviditet: Omsättningstillgångar/kortfristiga skulder
Balanslikviditet, %
Rörelsekapital, mkr
2014
110
71
2013
220
113
2012
108
50
Balanslikviditet: Omsättningstillgångar/kortfristiga skulder.
Måtten är justerade p.g.a. tillfällig effekt genom att placeringen i
värdepapper av medel från den tidigare utlåningen till de kommunala bolagen inte var slutförd vid årsskiftet
Likvida medel ökade kraftigt med 745 mkr till 843 mkr
samtidigt som kortfristiga placeringar minskade med 275
Trollhättans Stad
17
10
17
16
15
13
0
2010
2011
2012
2013
2014
Inräknat pensionsåtagande som är äldre än 1998 uppgår
soliditeten till 16,9 %. Det betyder en förstärkning med
1,7 % -enheter jämfört med 2013. Orsaken är högre pensionsutbetalningar än den mycket låga ränte- och inflationsomräkningen.
Soliditeten påverkas av att verksamhetslokalerna är
överförda till ett kommunalt bolag. Detta är viktigt att beakta vid jämförelser med andra kommuner.
Finansiella anläggningstillgångar
Koncerninterna lån om ca 1,4 mdkr har avvecklats under
året p.g.a. skattemässiga skäl. De helägda bolagen har tagit
upp motsvarande volym externa lån och Trollhättans Stad
har den 30 september erhållit medlen. Enligt politiska be-
slut ska kapitalet förvaltas och placeras i räntebärande instrument med hög kreditvärdighet.
Per 2014-12-31 var 918,7 mkr placerade i sådana instrument med en genomsnittlig ränta om 1,90 %.
Pensionsåtagande
Mkr
Långfristig pensionsavsättning
Ansvarsförbindelse
Total pensionsavsättning
2014
258
1 249
1 507
2013
252
1 313
1 565
2012
219
1 254
1 473
Den totala pensionsavsättningen inklusive löneskatt var
1 507 mkr, där 1 249 mkr avser åtaganden före 1998. De
redovisas i ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag.
Sedan år 2006 gör Trollhättans Stad en ökad pensionsavsättning för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för
pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare.
Under 2020-talet når utbetalningarna ur ansvarsförbindelsen kulmen.
Mot bakgrund av den stora återföringen av betalda arbetsgivaravgifter från AFA Försäkring gjordes i 2013 års
bokslut extra avsättning för 2014 och 2015, totalt 8,1
mkr. Till detta kom årlig ränteomräkning och sänkt diskonteringsränta varför avsättningen ökade med totalt 20
mkr till 113 mkr inklusive skatt. I 2014 års bokslut påförs
endast ränta med 1,2 mkr upp till 114 mkr inklusive
skatt. Återstående belopp att avsätta enligt planen 20162020 är totalt endast 5,1 mkr.
Pensionsavsättningen leder inte till något ökat åtagande
eller utbetalning, men en del av ansvarsförbindelsen flyttas
in i balansräkningen. Tre skäl: Den reala maxkostnaden är
uppnådd, en viss utjämning uppnås av dubbelkostnaden
och en del av ansvarsförbindelsen konsolideras.
Kommunalskatt
Den totala kommunalskatten i Trollhättan var 32,09 % av
den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den
primärkommunala skatten var 20,96 % medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,13 %. Genomsnittet i regionen var 21,21 % och i riket 20,65 %.
cerninterna lånen har avvecklats och ersatts med externa
banklån. Trollhättans borgensåtaganden ligger högt jämfört med genomsnittet per invånare för rikets kommuner.
Den analys som gjorts visar att den allra största delen
skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken
i åtagandena är begränsad. Trollhättans Stad har i huvudsak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen,
då man som ägare ändå ytterst står risken.
God ekonomisk hushållning
”Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk
hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och
utgifter skall vara i balans.”
Mål:
En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning. Beslutade mål och
uppdrag i stor utsträckning har uppnåtts, se vidare avsnittet ”God ekonomisk hushållning”.
Avstämning finansiella mål enligt
Mål- och resursplan (MRP)
• Oförändrad utdebitering.
•
•
•
Borgensåtagande för lån
Mkr
Egna bolag
Bostadslån egna hem
Föreningar
Övrigt
Totalt borgensåtagande
2014
4 450
2
136
7
4 595
2013
2 7 17
2
137
7
2 863
2012
2 495
3
148
8
2 654
En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag
finns antagen. Borgensåtagandena gentemot de helägda
bolagen har ökat med 1,7 mdkr beroende på att de kon-
•
•
Målet är uppfyllt genom att utdebiteringen är oförändrat 20,96 %.
Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkterna och utjämningsbidrag.
Justerad ökning av verksamhetens nettokostnader
uppgår till 6,1 %, vilket är väsentligt högre än ökningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag om
3,4 %. Målet uppfylldes inte.
Resultatets andel av skatteintäkter och utjämningsbidrag skall öka.
Måttet uppgår till 0,0 %, en minskning om 1,6 % enheter jämfört med 2013. Målet uppfylldes inte.
Soliditeten skall öka.
Den redovisade soliditeten försämrades med 2,7 %
- enheter till 61,5 %. Årets svaga resultat ställt mot
investeringar medförde att den underliggande soliditeten blev 1,1 % - enheter lägre. Målet uppfylldes
inte.
Under mandatperioden skall resultatet uppgå till
minst 1 %.
Resultatet i förhållande till skatteintäkter och utjämningsbidrag har under den senaste fyraårsperioden uppgått till 1,3 procent. Målet är uppnått.
Låneskuld högst 150 mkr.
Trollhättans Stad har ingen långfristig låneskuld.
Målet är uppnått.
Trollhättans Stad
13
14
Balanskravet uppfyllt
I förvaltningsberättelsen ska, enligt lagen om kommunal
redovisning, utvärderas om de mål och riktlinjer som avses
i 8 kap 5 § kommunallagen uppnåtts och följts. Även den
ekonomiska ställningen ska utvärderas. Dessutom är det
obligatoriskt att sammanställa en balanskravsutredning
som definierar ”Årets resultat efter balanskravsjusteringar”
och i förekommande fall redovisar förändringar av RUR.
Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga
kostnaderna, d v s resultatet måste vara större än noll. Ett
negativt resultat måste regleras inom tre år. Från och med
2013 har det blivit möjligt att reservera till eller disponera
medel från resultatutjämningsreserv. Om man vill tillämpa
denna möjlighet ska beslut fattas om hur hanteringen av
denna reserv ska gå till. Kommunfullmäktige har under år
2012 beslutat att avsätta 50 mkr till resultatutjämningsreserv.
Balanskravsutredning
Mkr
Årets resultat
Samtliga realisationsvinster
Vissa realisationsvinster enligt undantags möjlighet
Vissa realisationsförluster enligt undantags möjlighet
Orealiserade förluster i värdepapper
Återföring av orealiserade förluster i värdepapper
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
Medel till resultatutjämningsreserv
Medel från resultatutjämningsreserv
Medel till pensionsreserv
Synnerliga skäl
Årets balanskravsresultat
Balanskravsunderskott från tidigare år
Summa
Balanskravsresultat att reglera
2014
+0,4
-7,5
3,4
0,0
0,0
0,0
-3,7
0,0
+3,8
0,0
0,0
+0,1
0,0
+0,1
0,0
Medel från resultatutjämningsreserven om 3,8 mkr har
disponerats under år 2014 för att nå ett balanskravsresultat
om 0,1 mkr. Av ursprunglig resultatutjämningsreserv
återstår 46,2 mkr. Balanskravet är därmed uppfyllt. Trollhättans Stad har de senaste 18 åren haft ett resultat som
över- träffat balanskravet.
Finansiell profil – jämförelse
med andra kommuner
Ekonomisk analys ur fyra aspekter
Kommunforskningen i Väst sammanställer årligen den
finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den
speglar ekonomin ur fyra olika aspekter med åtta olika
nyckeltal. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansi-
Trollhättans Stad
ella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen
ingår i två olika perspektiv.
• Kontroll: Hur är resultatet och hur klarar kommunen
att styra och följa upp sitt resultat?
• Lång sikt, kapacitet: Hur är kommunens långsiktiga
ställning och utveckling?
• Kort sikt, beredskap: Vilken finansiell motståndskraft
har kommunen på 1-2 års sikt?
• Risk: Hur kan man bedöma de finansiella riskerna,
främst borgensåtagandena?
Värdena är relativa utifrån en normalfördelningskurva
där fem är kommungruppen med starkast värden och ett
svagast.
De underliggande åtta nyckeltalen uppvisar inte några
större förändringar under perioden. Profilen försvagades
marginellt, vilket innebär att utvecklingen varit som genomsnittet.
Enligt den finansiella analysen har Trollhättan haft en
stabil utveckling under 2011-2013 och har en ekonomi
som påminner om genomsnittskommunen i Sverige. Den
finansiella profilen försvagades dock år 2013 avseende resultat. Nedan jämförs Trollhättan med övriga kommuner i
Västra Götaland.
Budgetutfall
Årets resultat om 0 mkr blev 50 mkr bättre än budgeterade -50 mkr. Av detta står nämnderna för 7 mkr och 43
mkr kommer från gemensamma poster, varav särskilda åtgärder Kommunstyrelsen 18 mkr, pensionskostnader 10
mkr och semesterlöneskuld m.m. 18 mkr.
Nämndernas överskott om 7 mkr motsvarar en avvikelse på 0,2 %. Eftersom det är en mycket omfattande
verksamhet med 2,8 miljarder kronor i budget får avvikelsen anses som hanterbar. Det ska tilläggas att omsorgsnämnden fick tilläggsanslag med 12 mkr.
Utbildningsnämnden och byggnads- och trafiknämnden
redovisar överskott med 5,3 mkr respektive 5,9 mkr
medan omsorgsnämnden och kommunstyrelsen redovisar
underskott med -4,1 mkr respektive -2,2 mkr.
Skatteintäkter och utjämningsbidrag visar underskott
med 5,7 mkr genom svagare taxeringsutfall för 2013 års
inkomster och sänkt bedömning för 2014.
Volymökningen var stor, särskilt inom Utbildningsnämndens verksamheter grundskolan och förskolan. Även
barnomsorg, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg
uppvisar påtagliga volymökningar.
Prognossäkerhet och budgetföljsamhet
En god prognossäkerhet innebär att det finns goda förutsättningar till att anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på finansiell
kontroll.
Finansiella profiler för Trollhättans kommun i förhållande till kommuner i Västra Götaland och Hallands län.
Trollhättan 2011
Trollhättan 2012
Trollhättan 2013
Finansiella profiler sammanställda av Kommunforskningen i Väst.
Prognoserna över ekonomin har varierat under året.
Både nämndernas och de gemensamma posternas utfall
har blivit mycket bättre i bokslutet jämfört med samtliga
prognostillfällen. I aprilrapporten var prognosen för verksamhetens nettokostnader -0,1 mkr och i augustirapporten
+8,9 mkr. Budgetavvikelsen i bokslutet blev +60,1 mkr.
Vissa större poster som uppkommit under senare delen av
året har inte kunnat förutses, t ex minskningen av semesterlöneskulden.
Fortsatt tuffa ekonomiska förutsättningar
Trollhättans Stad har sammantaget under de senaste fem
åren redovisat tillfredsställande resultatnivåer med ett
genomsnitt om 1,3 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets 0-resultat är dock svagt och når inte upp till
de finansiella målsättningarna. Det underliggande resultatet, exklusive jämförelsestörande engångsposter, de senaste
fem åren är sämre och har en negativ trend.
Det budgeterade resultatet år 2015 är endast ett överskott med 4 mkr. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar.
I princip finns det tre vägar att möta kommande utmaningar: Besparingar, staten hjälper till med höjda bidrag
till sektorn eller skattehöjning. Sannolikt behövs en kombination av flera av dem.
Sammanställd redovisning
Koncernens resultat före extraordinära poster uppgick till
47,6 mkr, vilket är en försämring med 29,7 mkr jämfört
med år 2013. Försämringen är hänförlig till Trollhättans
Stad och det är bolagen som bidrar till det positiva resultatet.
Soliditeten i koncernen har minskat med 5,6 % -enheter från 29,8 % föregående år till 24,2 %. I stort sett hela
minskningen beror på att bolagens koncerninterna lån
från Trollhättans Stad om 1,4 mdkr har ersatts med extern
upplåning.
Koncernens investeringar uppgick under året till 611
mkr, varav AB Eidar 205 mkr och Trollhättans Tomt AB
188 mkr.
För de kommunala bolagen har Trollhättans Stad tecknat borgen med 4,4 mdkr. Under år 2014 avvecklades,
p.g.a. skattemässiga skäl, koncerninterna lån om 1,4 mdkr.
Dessa lån ersattes med externa lån och borgensåtagandet
ökade därmed med samma belopp.
Borgensåtagande för lån
Mkr
Resultat före extraordinära poster, mkr
Soliditet, %
Investeringar, mkr
2014
48
24
611
2013
77
30
627
2012
105
31
629
Dan Jonasson
Ekonomichef
Trollhättans Stad
15
16
Socialsekreteraren Ida Addinsall tillhör en majoritet. Hela 80 procent av medarbetarna i Trollhättans Stad är kvinnor. (Foto: Peter Asp).
Personal
Antalet anställda i våra verksamheter ökade under året
med ca 150 personer. Störst ökning är inom skolområdet
på grund av ökade målgrupper.
Antal anställda
Antal
Tillsvidareanställda
Visstidsanställda
7000
6000
5000
4 422
4 360
4 260
4 003
4 155
365
418
403
413
464
2010
2011
2012
2013
4000
3000
2000
1000
0
Tillsvidare- VisstidsYrkeskategorier
anställda anställda
Förskollärare och fritidspedagoger
455
26
Personal inom vård/omsorgsverks.
1 527
114
Lärare
515
85
Hantverkararbete med mera
123
10
Kökspersonal
231
21
Städpersonal
50
6
Personal inom administration
235
30
Chefer
202
5
Personal inom Kultur/Fritidsverks
80
19
Rehab, förebyggande
56
4
Socialt, kurativt arbete
252
35
Teknikarbete
94
6
Övrig pers inom skola/barnomsorg
335
103
TOTALT
4 155
464
Totalt
481
1 641
600
133
252
56
265
207
99
60
287
100
438
4 619
2014
Anm: I personalredovisningen ingår endast månadsavlönade anställda enligt AB-avtalet. Anställda enligt beredskapsavtalet, avtalet
om personliga assistenter samt uppdragstagare ingår inte. Timavlönad personal enligt AB-avtalet ingår inte heller.
Könsfördelning
Ungefär 80 % av de anställda är kvinnor, en andel som
varit statisk under många år. Störst är kvinnodominansen
inom barnomsorg och vård, där mindre än 5 % är män.
Bland cheferna är kvinnodominansen inte lika uttalad,
65 % är kvinnor.
Att arbeta för en jämn könsfördelning inom våra yrken
är den kanske viktigaste punkten i stadens jämställdhetsplan.
Trollhättans Stad
Anställda yrkeskategorier
Sysselsättningsgrad
I Mål- och resursplanen finns målet att alla ska ges rätt till
önskad sysselsättningsgrad 2012 - 2014. Av alla tillsvidareanställda arbetar 77 % heltid, vilket är en ökning med två
procentenheter jämfört med föregående år. Endast 6 %
har en sysselsättningsgrad under 75 %. Under året har förberedelser påbörjats för att under 2015 genomföra en heltidsreform. Alla som önskar arbeta heltid ska ges den möjligheten. Reformen kan genomföras genom att de som
idag arbetar deltid antingen fyller ut med mer tid inom
sitt eget yrkesområde eller att man kombinerar nuvarande
tjänst med en annan befattning.
Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader
Antal
2012
2013
2014
2 973
3 252
3 165
3500
3000
2500
2000
Pensionsavgångar
Pensionsavgångarna ökar. Diagrammet visar beräknad
pensionsavgång med avgångsålder 65 år. Vi ser dock att
tiden för avgång varierar mer och mer efter att rörlig pensionsålder infördes för ett antal år sedan. Grovt sett väljer
nu hälften av de anställda att gå i pension vid 65 år. Av övriga väljer dubbelt så många att vara kvar efter 65 jämfört
med de som avgår före 65.
1500
1000
712 740 732
500
0
Pensionsavgångar över tid
250
253 229
Antal
43 40 29
– 49%
50 – 74%
75 – 99%
100%
140
120
100
100
80
Vi bedömer att av de 1 000 medarbetare som i dagsläget arbetar deltid är det högst 200 som kommer att anmäla önskemål om heltidstjänst. Parallellt med planeringen av heltidsreformen pågår ett annat projekt som har
stark koppling till heltidsfrågan. År 2013 påbörjades ett
uppdrag att genom bemanningspooler på de två största
förvaltningarna minska användandet av timvikarier. Poolerna ska bemannas med personal som konverterats till
fasta anställningar och personal som önskar ökad sysselsättningsgrad.
Målsättningen är att under treårsperioden 2014-2016
minska antalet timanställda med 25 % år. Uppföljningen
2014 visar att det hittills bara skett en marginell minskning. Ansvariga förvaltningar är fortfarande optimistiska
och bedömer att en minskning av antalet timanställda på
minst 50 % är realistisk.
Åldersstruktur
Vi har en fortsatt hög medelålder, trots pensionsavgångar
och nyrekrytering av yngre medarbetare. Låg personalomsättning bland äldre i kombination med ökad bland yngre
är en förklaring.
Tillsvidareanställda åldersfördelning
Antal
2013
2014
1400
1 165
1 128
1200
1000
1 184
1 165
846
807
800
653
617
600
400
326
267
200
0
– 29 år
30 – 39 år
40 – 49 år
50 – 59 år
60 – år
77
107
107
2018
2019
84
60
40
20
0
2015
2016
2017
De närmaste fem åren kommer 475 anställda att gå i
pension. De yrkeskategorier som står för flest avgångar är
personal inom vård och omsorg (138), lärare (62), övrig
personal inom skola/barnoms (61) samt chefer (42).
Den Goda Arbetsplatsen
Den Goda Arbetsplatsen (DGA) lanserades 2011 som ett
begrepp för insatser som pågår och planeras och har det
gemensamt att de bidrar till positiv och utvecklande arbetsmiljö. DGA har sin utgångspunkt i de visioner, policys
och mål som omfattar vår verksamhet i allmänhet och personalpolitiken i synnerhet; Trollhättans Stads vision, personalpolicyn i MRP, ledningspolicyn mm. Ytterst är det ett
positivt resultat för våra kommuninvånare som är målet.
Bland de aktiviteter som pågått under 2014 kan nämnas fortsatt ledarutveckling i samverkan med Högskolan
Väst samt DGA-analys. Det är ett nytt arbetssätt som innebär att personalkontoret och HÄLSAN lägger stora resurser på uppsökande verksamhet gentemot ledningsgrupper och arbetsplatser. Med berörda chefer och personal förs en dialog om personalnyckeltalen för arbetsplatsen
och utifrån detta diskuteras åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön och hälsotalen.
Sjukfrånvaro
Den trend som inleddes för ett par år sedan med stigande
sjukfrånvaro fortsätter tyvärr, trots intensiva åtgärder av
olika slag, framför allt inom ramen för DGA. Sjukfrånvaron steg med 0,5 procentenheter, vilket i stort sett följer
utvecklingen i riket.
Medelålder: 47 år (47 år).
Trollhättans Stad
17
18
FOKUSOMRÅDENA ÄR :
Sjukfrånvaro i olika åldersgrupper
1. Återkoppling av utfört arbete. På frågan ”Jag tycker
%
29 år och yngre
30-49 år
50 år och äldre
min närmsta chef ger mig tydlig återkoppling på utfört arbete” är svaren godtagbara, men det finns anledning att vidta åtgärder för ett bättre resultat.
11
10
9
8
Jag tycker att min närmaste chef ger mig tydlig
återkoppling på utfört arbete
7
6
Procent
5
4
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Anm: Beräkningen omfattar all månadsanställd personal och följer
Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation.
Löneförhandlingar
Under året genomfördes lönerevision med alla fackliga organisationer. Den totala lönehöjningen uppgick till ca
3,0 %, där 2,6 % utgjordes av prestationsrelaterade höjningar och resterande del av så kallade strukturlönesatsningar; uppjustering av grupper som har ett relativt dåligt
marknadslöneläge. Sjuksköterskor var den största yrkesgruppen som fick del av strukturlönesatsningen.
Medarbetarenkät
Under året genomfördes en medarbetarenkät. Svarsfrekvensen uppgick till drygt 70 %, vilket är tillräckligt högt
för att materialet på en övergripande nivå ska vara statistiskt säkerställt. Frågorna i enkäten utgår i första hand från
det underlag SKL tagit fram i syfte att göra jämförelser
mellan landets kommuner möjlig. Vi har kompletterat lokalt med ett antal frågor som följer upp de indikatorer
som är knutna till budgetens personalpolitiska mål. Generellt visar enkäten ett mycket gott resultat inom de flesta
frågeområdena. Även i jämförelsen med andra kommuner
står sig resultatet väl.
Enkäten är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som årligen ska genomföras på alla nivåer i
vår organisation. På arbetsplatsnivå utgör enkätsvaren en
del av analysfasen i SAM. Med en konstruktiv dialog på
arbetsplatsen ges goda förutsättningar för att göra en ändamålsenlig mål- och handlingsplan för arbetsmiljön. På
motsvarande sätt ska enkäten vara ett verktyg på övergripande nivåer i organisationen.
Enkäten är i sin helhet indelad i tre huvudområden;
Motivation, Styrning och Ledarskap. Vart och ett av områdena innehåller tre till fem frågor. Efter samverkan med
fackliga organisationer i Centrala samverkanskommittén
beslutades att lyfta fram några fokusområden för övergripande insatser och uppföljning 2015.
Trollhättans Stad
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
17
21
34
37
Stämmer mkt bra
Stämmer ganska bra
Stämmer varken bra el dåligt
Stämmer ganska dåligt
Stämmer mkt dåligt
27
27
13
11
6
5
2012
2014
2. Svaren på frågan ”Min arbetsplats mål följs upp och
utvärderas på ett bra sätt” är ett av de få områden
där vi i jämförelsen med andra kommuner inte ligger över medelvärdet. Detta förstärker ambitionen
att lägga mer tyngd på uppföljning och utvärdering
av verksamheten.
Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på
ett bra sätt
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
19
21
45
45
Stämmer mkt bra
Stämmer ganska bra
26
8
2
2012
25
7
2
2014
3. Ett alltför stort antal chefer har uppgivit att man
som chef inte har tillräckliga förutsättningar för att
nå uppsatta mål. I kommentarer kan utläsas att det
framför allt handlar om många underställda samt en
hög administrativ belastning.
Efter årets lönerevision uppgick den totala lönehöjningen till cirka tre procent. Personalutvecklingschef Anders Jangtoft och personalspecialist Anna
Blomberg har stora roller i Trollhättans Stads löneförhandlingar. (Foto: Per Ivarsson).
Som chef har jag tillräckliga förutsättningar för
att nå uppsatta mål
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
18
9
58
Stämmer mkt bra
Stämmer ganska bra
54
21
9
3
2012
17
9
2
2014
4. Endast 12 % av stadens anställda har etniskt ursprung från något land utanför Norden. Ambitionen är att på sikt uppnå samma andel i stadens
organisation som motsvarar andelen kommuninvånare som har utländsk härkomst; ca 25 %.
Trollhättans Stad
19
20
Välfärdsbokslut
”Trollhättan ska vara en trygg och säker kommun att bo,
verka och vistas i. Samtliga nämnder har ansvar för att
skapa förutsättningar för utveckling av en god, jämlik och
jämställd hälsa för alla i Trollhättan”. Så lyder policyn för
folkhälsa och trygghet i Trollhättans Stads Mål- och Resursplan.
Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren; utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och
tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den
omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor,
arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna
val och levnadsvanor.
Det finns stora sociala skillnader i hälsa mellan olika
grupper i samhället och dessa klyftor fortsätter att öka. För
att vända utvecklingen är det viktigt att samtliga aktörer i
samhället har en gemensam målsättning att minska hälsoskillnader.
Utgångspunkten för ett framgångsrikt folkhälsoarbete
är den befintliga organisationen och inställningen att folkhälsofrågorna är en del av ordinarie verksamhet och utvecklingsarbete. Alla verksamheter i Trollhättans Stad
påverkar trollhättebornas livsvillkor och förutsättningar för
hälsa direkt eller indirekt.
I juni 2014 antog kommunstyrelsen en folkhälsostrategi
för att ge struktur i Trollhättans Stads folkhälsoarbete och
angreppssätt för att följa den av kommunfullmäktige fastlagda policyn. Strategin togs fram tillsammans med representanter för samtliga förvaltningar och har sin utgångspunkt i det dagliga arbetet i våra verksamheter.
Nationella och regionala målsättningar för folkhälsa har
anpassats till lokala förutsättningar och utmaningar. Strategin bygger på sex områden: Jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande,
ökat arbetsdeltagande och egen försörjning, åldrande med
livskvalitet samt goda levnadsvanor. Till varje område har
inriktningar identifierats för att förtydliga hur Trollhättans
Stad arbetar för att skapa förutsättningar för en god och
jämlik hälsa i Trollhättan.
Samverkan
Ett avtal avseende samverkan och samfinansiering av utvecklingssatsningar för folkhälsa finns upprättat mellan
Trollhättans Stad och Hälso- och sjukvårdsnämnd Trestad.
Avtalet ska underlätta det tvärsektoriella samarbetet för
bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft.
Folkhälsorådet, organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen, fördelar årligen utvecklingsmedel för samverkansinsatser som främjar hälsa hos befolkningen i Trollhättan.
Samverkansgrupper arbetar förebyggande med våld i nära
relation samt kring drog- och brottsförebyggande frågor.
Gruppernas prioriterade insatser stöttas av folkhälsorådets
utvecklingsmedel.
Trollhättans Stad
Övriga utvecklingsinsatser som fått bidrag från folkhälsorådet under 2014 är:
• Digital verkstad för ökad delaktighet.
• Skapande verksamhet på fritiden för barn och unga
med funktionsnedsättning.
• Cannabiskoordinator
• Projekt ”Jag vill visa dig…”
• Projekt ”Mentor”
Resultat 2014
Nedan redovisas ett urval av faktorer som har stor påverkan på folkhälsan i kommunen:
2014
Trygghet
Antal anmälda brott:
Våldsbrott
Misshandel
Inbrottsstöld i villa/radhus
Inbrottsförsök i villa/radhus
Misshandel mot kvinna
Grov kvinnofridskränkning
Grannsamverkansområden
Trygghetsvandrare
Antal på Kriscentrum:
Kvinnor i samtalsmottagningen
Kvinnor i skyddat boende
Barn i skyddat boende
Utbildning
Behöriga elever till gymnasiet, år 9, %
Yrkesprogram
Estetiskt program
Ekonomi- humanistiska och samhällsvetenskapsprogram
Naturvetenskapligt och tekniskt program
Simkunnighet, åk 5, %
Från år 2014 mäter man
simkunnigheten i åk 6, %
Andel som uppnått minst betyget
godkänt E (G) i ämnet idrott och hälsa, %
Flickor
Pojkar
Arbete
Andel arbetslösa ungdomar
18-24 år (dec), %
Thn
Riket
2013
2012
869
461
28
8
153
3
146
80
892
496
52
13
155
9
136
80
918
489
23
8
152
8
119
68
296
43
44
175
53
32
152
32
45
80,6
80,1
80,7
80,1
83
82,8
79,3
78,5
79,6
78,5
78
81,4
81,1
80
80,9
87,6
81,0
92,5
88,2
90,8
25,5
14,8
29,4
17,2
31,9
18,4
86
Under 2014 genomfördes en lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) där ungdomar i åldrarna 19-25 år svarade på frågor om bland annat
fritid, skola, inflytande, politik framtid och arbete. (Foto: Owe Karlsson).
Välfärdsredovisning
Vart annat år görs en större analys i välfärdsredovisningen
”Social hållbarhet i Trollhättan” som är en bred beskrivning av befolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. I redovisningen görs djupare analyser för
att identifiera orsaker, eller framgångsfaktorer, som är till
hjälp i det fortsatta förbättrings- och utvecklingsarbetet.
Den finns tillgänglig på vår hemsida www.trollhattan.se.
Demokrati
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest
grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på
inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har starkt samband med ohälsa. Trollhättans Stads
demokratipolicy lyder: ”Nämnderna ska stärka demokratin och öka medborgarnas insyn, deltagande, inflytande
och delaktighet i samhällsutvecklingen i allmänhet och i
den kommunala verksamheten i synnerhet.”
Under hösten 2014 genomfördes en lokal uppföljning
av ungdomspolitiken (Lupp). Lupp är en enkät som innehåller frågor om fritid, skola, inflytande, politik, hälsa,
trygghet, framtid och arbete. Den skickades ut till alla
unga vuxna, 19-25 år, boende i Trollhättan i syfte att Trollhättans Stad ska bli bättre på att ta hänsyn till deras intressen och behov när beslut fattas. Undersökningen genomfördes i samarbete med Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor (MUCF), vars uppdrag är att bland
annat utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Rapport kommer under februari
2015.
Trollhättans Stad
21
22
Biogas viktigt miljömål. Större delen av Trollhättans Stads fordonsflotta drivs av biogas, vilket är en viktig del i arbetet med att skapa en hållbar
kommun. (Foto: Jeanette Åberg).
Miljöredovisning
Miljöredovisningen beskriver kommunstyrelsens och
nämndernas miljöarbete. Det finns mer att läsa i nämndernas verksamhetsredogörelser.
Livsmedel
Indikator: Andelen ekologiska livsmedel ska öka.
Miljöpolicy
””Nämnderna har ett ansvar för att bidra till att visionen ”Trollhättan – bärare av god miljö” upprätthålls.
Det innebär att bidra till att bygga ett samhälle för
alla som verkar och bor i Trollhättan, där vi förenar
ekologisk balans med ekonomisk, teknisk och social utveckling.”
Det innebär att:
•
•
Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen.
•
Låta hållbarhetsperspektivet och kretsloppstänkandet
genomsyra hela verksamheten.
•
•
Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet.
Ställa miljökrav på våra leverantörer, partners och oss
själva, samt aktivt söka samverkan och samarbete
inom miljöområdet, såväl inom som utom Trollhättans Stad.
Alltid sträva efter att bli bättre.
Alla nämnder ska arbeta för att skapa goda förutsättningar för en miljövänlig, säker och tillgänglig kommun,
med särskilt fokus inom de fyra temaområdena livsmedel,
energi, transporter och vatten.
Trollhättans Stad
Andelen ekologiska livsmedel stannade på 18 %, vilket
fortfarande ligger en bra bit från målet på 21 %. Av förskolorna har 60 % nått målet på 21 %. Sju av dessa hade
över 50 % andel ekologiska inköp och Kopparholmens
förskola hela 65 %.
Ekologiska inköp % av totalinköp inom ramavtal
Kravlivsmedel
Trollhättans Stad
– varav:
UTB-nämnd, totalt
– centralköket
– förskolor
– skolor
ON-nämnd, totalt
– äldreomsorg
– omsorg för funktionshindrade
2014
18,0
2013
15,8
2012
15,4
2011
10,9
2010
8,3
19,7
18,0
27,6
13,6
15,2
14,4
15,6
13,2
22,9
10,3
15,0
13,5
16,3
17,6
18,0
11,2
13,7
12,4
11,7
12,1
14,2
10,7
8,9
8,5
12,6
7,4
8,5
5,8
21,4
23,7
20,6
8,5
5,8
Från och med 2012 ingår färsk fisk i underlaget för centralköket och
omsorgsnämnden på totalnivå. Inräknandet av färsk fisk där ramavtal saknas förbättrar totalresultatet från 14,2 % till 15,4 % 2012.
Indikator: Andelen etiska livsmedel ska öka.
Av livsmedlen som köptes inom ramavtal är 3,8 %
(3,4 %) etisk märkta. Upphandlingsavdelningen har slutit
ett nytt ramavtal för inköp av bananer där bara ekologisktoch etiskt märkta ingår. Andelen etiskt producerat kaffe, te
och bananer ökade till över 80 %.
Energi
Indikator: Energianvändningen ska minska (25 % år
2020, basår 2008).
Energianvändningen har minskat med 16,5 % från
2009. Verksamhetsförändringar inom skolan förklarar en
stor del av förbättringen. Energieffektiviseringar har också
haft en viss betydelse. Att energianvändningen ökat inom
byggnads och trafiknämnden beror på utökade tider med
gatubelysning.
Energiförbrukning
GWh
2014
Tekniska nämnden
5,6
Utbildningsnämnden
6,7
Kultur/fritidsnämnden
7,4
Omsorgsnämnden
3,8
Arbetsmarknads och socialnämnden1,0
Byggnads/trafiknämnden
4,0
Kommunstyrelsen
6,9
S:a Trollhättans Stad
35,3
Förändring % jmf 2009
-16,5
2013
5,7
8,6
7,5
4,4
0,8
3,0
6,2
36,3
-14,3
2012
5,9
12,1
7,2
4,9
0,8
3,3
5,7
39,9
-5,8
2011
6,0
11,7
7,3
4,7
1,2
3,1
5,5
39,6
-6,5
Trots fortsatt lägre oljeförbrukning nåddes inte målet på
92 %. Minskad användning av el och värme förskjuter
tyngdpunkten mot drivmedel, där andelen förnybar energi
är betydligt lägre. För att nå målet krävs ökade insatser för
att minska användningen av diesel och bensin.
Energiförbrukning el och värme
Gwh
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Fjärrvärme
Biobränsle
7
0
27
1
2010
6
7
1
1
25
25
Olja
2012
7
7
1
1
23
22
0
0
1
1
2011
El
2013
2014
För biobränsle och olja baseras beräkningen på inköpta volymer. El och
fjärrvärme avser förbrukning. Olja biobränsle och fjärrvärme har normalårskorrigerats.
För biobränsle, olja och drivmedel baseras beräkningen på inköpta
volymer. El och fjärrvärme avser förbrukning. Olja biobränsle och
fjärrvärme har normalårskorrigerats. På grund av omstrukturering
i organisationen är 2009 en bättre basnivå.
Indikator: Andelen förnybar energi ska öka till 100 %
år 2020.
Sett i ett lite längre tidsperspektiv har användningen av
förnybar energi ökat kraftigt. Målsättningen att all ska
vara förnybar innebär ytterligare utmaningar.
Andel förnybar energi
%
2014
Tekniska nämnden
49
Utbildningsnämnden
98
Kultur/fritidsnämnden
97
Omsorgsnämnden
99
Arbetsmarknads och socialnämnden 81
Byggnads/trafiknämnden
99
Kommunstyrelsen
96
S:a Trollhättans Stad
89
2013
48
98
98
95
74
99
97
89
2012
50
95
97
85
69
99
95
87
2011
51
93
95
83
76
99
91
86
Utgångsläget 2009 = 89 %.
I underlaget till tabellerna ingår förbrukning av drivmedel, samt el
och värme för de fastigheter där Trollhättans Stad innehar abonnemanget. Det innebär att även elförbrukningen för hyrda fastigheter
kan ingå, om elen inte även används för uppvärmning. Då står fastighetsägaren för hela abonnemanget.
Energianvändningen har sedan 2009 minskat med 16,5 procent och
användningen av förnybar energi har ökat kraftigt.
(Foto: Joachim Nywall).
Trollhättans Stad
23
24
Transporter
Vatten
Indikator: Minska antalet körda kilometer med egen
bil i tjänst. Kunskapen om biogasens betydelse för miljön ska öka.
Körning med egen bil i tjänsten blev 39 524 mil och
därmed ökade antalet mil med 2 208 jämfört med 2013.
Detta trots att bestämmelse/rutin för resor i tjänsten reviderades under året och återigen lyftes i organisationen. För
att nå målet på en 8 % -ig minskning skulle antalet resta
mil i stället ha behövt minska till 34 300 mil.
Av personbilarna som ingår i vår fordonsflotta är 88 %
miljöbilar.
Indikator: Kunskapen om vattnets betydelse ska öka.
Trollhättans Stad håller på att ta fram en vatten- och avlopps plan (VA-plan). Syftet är att uppnå en hållbar och
effektiv VA-försörjning, både utanför kommunalt VA-område och för enskilda anläggningar.
Genom utbildningsmaterialet Hållbar utveckling i skolan har många elever men även andra grupper fått en bra
kunskap om vattnets betydelse för miljön.
Utifrån miljöpolicyn
”Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen.”
Energiförbrukning drivmedel
Mwh
Etanol
Bilersättning
Biogas
Diesel
Bensin
7000
6000
5000
117
168
534
2 112
65
115
32
485
2 394
399
2 390
336
2 280
352
2 264
2 074
2 159
2 192
2 342
858
885
834
793
4000
3000
2 391
2000
1000
0
913
2010
2011
2012
2013
2014
Andel biobränsle uppgår till 40 %, (2013, 40 %).
Trollhättan har deltagit i det regionala arbetet som medfört att infrastrukturen med snabbladdare för elbil har utvidgats. Det är nu möjligt att resa med elbil från Göteborg
till Fredrikstad och vidare upp i Norge.
Trollhättan Energi AB producerar och säljer cirka 2,9
miljoner kubikmeter biogas varje år, vilket motsvarar
minskade utsläpp av fossil koldioxid med över 4 000 ton.
Arbetet med att ta fram en trafikstrategi pågår. Trafikfrågorna samlas under samma "paraply" och tydliggörs i
förhållande till andra planer. Strategin har tio fokusområden med allt från trafiksäkerhet, barnperspektiv, jämlikhet
till miljökommun.
Kunskapen om biogasens betydelse har ökat bland
annat genom att renhållningens informatör använt utbildningsmaterialet ”Hållbar utveckling i skolan” där 1500 elever och 500 vuxna deltagit. Många av dessa, men även
andra grupper, har varit på studiebesök på Returen och
Arvidstorp och lärt sig om biogasproduktion.
Trollhättans Stad
Miljöalmanackan för 2015 har visioner för 2030 som
tema. De är hämtade från Trollhättans nya översiktsplan.
Åtta skolor och centralköket deltar i Västra Götalandsregionens överenskommelse ”Minskat matsvinn från planering till servering.” Livsmedelssektorn står för cirka 20
procent av växthusgasutsläppen och därför är det viktigt
att minska matsvinnet. Mätningar visar att matsvinnet
minskat hos deltagarna.
Fastighetsnära insamling av farligt avfall två gånger per
år har tredubblat insamlingen av farligt avfall. En nyhet
var att höstens turer annonserades via sms till invånarna.
Vid europeiska trafikantveckan uppmuntrades de som
arbetspendlar med cykel. På tre olika platser bjöds cyklister på lättare förtäring. Cyklisterna fick även information
om trafiksäkerhet och cykling
Skötsel av våra ängs- och betesmarker har gjorts av
kommunens naturvårdslag.
”Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet”.
Bilpoolen för Trollhättans Stads anställda fick under
året ett tillskott i form av elbil och en trehjulig lådcykel
med el -assistans.
Fairtrade City bidrar till att efterfrågan på etiskt producerade varor blir allt större i Trollhättan. Genom Hållbar
Utveckling Västs nätverk för Fairtrade Cities genomfördes
ett uppskattat och välbesökt seminarium riktat till alla Fairtrade Cities i Västra Götalandsregionen.
Vårviks Gård utbildar kontinuerligt i ekologisk odling.
Där finns även inhemska lantraser och kulturväxter.
Tio km ny cykelväg har tillkommit på det kommunala
vägnätet.
Dubbelspåret till Göteborg gör att pendlingen ökat avsevärt. För att underlätta för miljövänliga transporter satte Andreas Emanuelsson och hans
kollegor på Gatu-Parkkontoret under 2014 upp en cykelpump upp vid Resecentrum. (Foto: Peter Asp).
I maj arrangerades en cykeltipspromenad i Trollhättans
tätorts södra delar. Förutom tipspromenad längs en sträcka
om ca tio km fanns sex olika stationer med information
om sevärdheter och intressanta platser i Trollhättans historia samt trafiksäkerhet, cykling och miljöfrågor.
”Låta hållbarhetsperspektivet och kretsloppstänkandet
genomsyra hela verksamheten.”
I branschorganisationen Avfall Sveriges ranking blev
Trollhättan Sveriges bästa avfallskommun 2013 gällande
materialåtervinning, återvinning av matavfall, nöjda kunder, avfallsmängd och ekonomi.
Miljöförvaltningen arbetar ständigt med kemikaliefrågor vid tillsyn.
En sopsorteringsguide har tagits fram för att få en bättre
materialåtervinning och sortering av hushållsavfall. Den
finns översatt till sju olika språk.
”Ställa miljökrav på våra leverantörer, partners och oss
själva, samt aktivt söka samverkan och samarbete inom
miljöområdet, såväl inom som utom Trollhättans
Stad.”
Ventilationen i Slättbergshallens omklädningsdel för
bandy är utbytt.
Belysningen på spåret vid skidstugan Strömslund är utbytt från kvicksilver- till Led -armaturer.
Ledlampor och rörelsestyrd belysning installeras kontinuerligt i korridorer och på toaletter.
Dimmerutrustning är installerad på Hälltorp, Resecentrum samt på Stallbacka.
Centrum städas varje dag genom maskinsopning och
handstädning. Mobila större sopkärl/behållare ställs ut vid
större arrangemang.
Kommunstyrelsens ordförande skrev tillsammans med
de fjorton kommunerna i Fyrbodal under en budkavle
som möter regeringens strategi om fossiloberoende 2030.
”Alltid sträva efter att bli bättre”.
Inom SERN-nätverket jobbar Trollhättans Tomt AB
och Strömslundsskolan i projektet 50-50 med att gemensamt sänka energiförbrukningen. Skolan ska få tillbaka
hälften av de insparade medlen till sin verksamhet.
Antal resande med kollektivtrafiken har ökat för andra
året i rad. Bidragande orsaker är en ökad tågtrafik på nya
dubbelspåret, tätare turer i busstrafiken med anpassning
till tågtrafiken.
Ett arbete pågår med att göra mallar och informationsmaterial tydligare vilket leder till en mer effektiv ärendehantering vid ansökan om enskilda avlopp.
Omvärldsbevakningen visar att begrepp som reciliense,
planetary bounds (planetens hållbara gränser) och ekosystemtjänster blir allt viktigare. Ett samarbete med Högskolan Väst och Innovatum pågår för att undersöka hur vi
kan arbeta vidare.
Vid resecentrum finns numera en elektrisk cykelpump.
I samarbete med nio andra kommuner deltar Trollhättans Stad i Västra Götalandsregionens överenskommelse
”Cykelpendling” som syftar till att förbättra möjligheterna
att pendla till arbete och skola med cykel.
Trollhättans Stad
25
26
Kvalitetsarbetet
”Nämnderna ska målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständig förbättring och fokuserar på
kunder/brukare.” Så lyder inledningen av Trollhättans
Stads kvalitetspolicy.
Trollhättans Stads verksamheter och tjänster har stor betydelse för våra medborgare och företag. För att åstadkomma bra verksamhet och service arbetar vi systematiskt
med kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Förutom
egna mätningar är det framförallt tre delar som utgör basen
i vårt övergripande kvalitetsarbete: Öppna jämförelser, medborgarundersökning och kommunens kvalitet i korthet.
Medborgarundersökningen genomför Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Trollhättans stad. Sveriges
kommuner och landsting (SKL) ansvarar för arbetet med
Kommunens kvalitet i korthet och kommunerna levererar
statistikunderlag till denna.
Öppna jämförelser jämför kvalitet, resultat och kostnader inom verksamhetsområdena folkhälsa, grund- och
gymnasieskola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, trygghet
och säkerhet, vård och omsorg om äldre samt företagsklimat. Resultaten redovisas i nämndernas verksamhetsredogörelser.
Medborgarundersökningen
Medborgarundersökningens resultat 2014 består av tre
delar: Kommuninvånarnas upplevelse av kommunen som
en plats att bo och leva på, av Trollhättans Stads verksamheter och av inflytande på Trollhättans Stads beslut och
verksamhet.
Resultaten kan variera mellan 0 och 100. Resultat
under 40 klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för nöjd går
vid 55. Resultat från 75 och högre tolkas som ”mycket
nöjd”. Svarsfrekvensen blev bara 45 % vilket gör att resultaten ska tolkas med viss försiktighet. Totalt har 129 kommuner genomfört undersökningen under 2014.
Det sammanfattande betyget för hur medborgarna bedömer Trollhättan som en plats att bo och leva på blev 62,
vilket är något högre än genomsnittet. Av de svarande kan
45 % starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta
hit.
Trollhättans Stads verksamheter får betyget 60. Här ligger vi klart över genomsnittet, 55. Möjligheterna till inflytande bedöms något lägre, 43, men vi ligger fortfarande
över det genomsnittliga resultatet som blev 41.
Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK)
Undersökningen är ett verktyg för att jämföra kommuner
med varandra och beskriver kommunens kvalitet ur ett
medborgarperspektiv. Resultaten visar hur vi ligger till i
jämförelse med övriga kommuner men säger inget om den
egna utvecklingen över tid. Vi medverkade i undersökningen tillsammans med 225 andra kommuner. Undersökningen är indelad i fem områden:
– Tillgänglighet
– Trygghet
– Information och delaktighet
– Effektivitet
– Kommunen som samhällsutvecklare
Resultatet varierar och visar både på områden där vi är
framgångsrika och där vi kan förbättra oss. Vi har bra resultat när det gäller öppettider, information till medborgarna
samt miljöarbete. Vi har lägre kostnader i förskola, grundskola och äldreomsorg jämfört med övriga kommuner.
Områden som fortfarande är en stor utmaning är andelen förvärvsarbetande där kommunen kan bidra till resultatet men konjunktur och omvärld påverkar utbudet av
arbete lokalt. Vi har minskat andelen personer som har
behov av ekonomiskt bistånd men ligger fortfarande högt
jämfört med andra kommuner. Vi har jämförelsevis lägre
resultat i grundskolan men det är stor skillnad mellan skolor.
Utifrån resultaten görs djupare analyser i syfte att identifiera orsaker, eller framgångsfaktorer, som är till hjälp i
det fortsatta förbättrings- och utvecklingsarbetet.
Så står sig Trollhättan i jämförelse med andra kommuner:
För att ge en enkel översiktlig bild så har vi delat in resultatet i fyra grupper:
Mörkgrön visar att Trollhättan tillhör kommunerna med bäst resultat
Ljusgrön visar att Trollhättan tillhör kommunerna med näst bäst resultat
Gul visar att Trollhättan tillhör kommunerna
med näst sämst resultat
Röd visar att Trollhättan tillhör kommunerna
med sämst resultat
Tillgänglighet
Andel som får svar på e-post inom två
arbetsdagar
Andel som via telefon får direkt svar på
en fråga
Upplevelse av ett gott bemötande vid
telefonkontakt
Huvudbibliotekets öppethållande
Simhallens öppethållande
Återvinningsstationens öppethållande
Väntetid för plats på särskilt boende
Handläggningstid för att få ekonomiskt
bistånd
Trollhättans Stad
2013 2014
ej
mätt
Medborgarundersökningen 2014 gav Trollhättan bättre resultat än genomsnittet, både gällande ”plats att leva på” och ”kommunens verksamheter”.
Trygghet
Medborgarnas upplevda trygghet i
kommunen
2013 2014
ej
mätt
Forts. Effektivitet
Kostnad per plats i kommunens särskilda
boende*
Antal personal som besöker en äldre person
med beviljad hemtjänst under 14 dagar
Andel som är nöjda med sitt särskilda
boende
Antal barn per personal i förskolan
Omsorgs & serviceutbud inom kommunal
hemtjänst
Information och delaktighet
2013 2014
2013 2014
Kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten*
Andel som är nöjda med sin hemtjänst
Kommunens webbinformation till
medborgarna
Ej återaktualiserade ungdomar, socialtjänsten
Medborgarnas möjlighet att delta i
kommunens utveckling (här mäts hur
många vägar/kanaler som medborgarna
har möjlighet att påverka genom)
Kommunen som samhällsutvecklare
2013 2014
Andel förvärvsarbetare
Medborgarnas upplevda inflytande
över kommunens verksamhet
Effektivitet
ej
mätt
2013 2014
Invånare som någon gång fått
ekonomiskt bistånd
Antal nystartade företag
Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan*
Ohälsotalet bland invånarna
Elevernas resultat i ÅK3 i de nationella
proven
Andel miljöbilar i kommunens
organisation
Elevernas resultat i ÅK6 i de nationella
proven
Återvinning av hushållsavfall
Andel inköpta ekologiska livsmedel
Behöriga till gymnasieskolans nationella
program
* Färgsättningen på dessa mått utgår från värderingen att låga
Kostnad per betygspoäng i ÅK 9*
kostnader är positivt.
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning
Kostnad för elev som inte fullföljer
gymnasieprogram*
Trollhättans Stad
27
28
Verksamhet
Nämndernas verksamhetsredogörelser finns samlade i en
särskild handling. I den redogör nämnderna inför kommunfullmäktige för fullgörandet av det uppdrag som
nämnden genom budgeten fått av kommunfullmäktige,
d v s utnyttjandet av anslagna medel och verksamhetens
omfattning och måluppfyllelse i förhållande till givna uppdrag.
På efterföljande sidor finns en nämndsindelad redogörelse för Trollhättans Stads verksamhet sammanställd av
ekonomikontoret. Kontoret har använt nämndernas redogörelser som underlag, men har också i samverkan eller
samråd med förvaltningarna gjort en del kompletteringar.
I tabellen nedan redovisas kostnader och intäkter per
nämnd. Här framgår att utbildningsnämnden, omsorgs-
nämnden, kommunstyrelsen och arbetsmarknads- och socialnämnden svarar för 87 % av verksamheten.
Kommunstyrelsen har kommit in bland de ”största”
nämnderna genom att den från och med 2013 ansvarar för
budgeten för de frivilliga skolformerna – ersättningen till
Kunskapsförbundet Väst. Två tredjedelar av styrelsens
verksamhet finns – genom ersättning till andra utförare –
inom områdena utbildning, kultur, fritid, kommunikationer och räddningstjänst.
Räknat på nettokostnaderna (= anspråk på gemensam
finansiering genom skatteintäkter och generella statsbidrag) ökar andelen för de fyra stora nämnderna till 93 %.
Verksamhetsredovisning
Mkr
Utbildningsnämnden
Kultur och fritidsnämnden
Omsorgsnämnden
Arbetsmarknad och socialnämnden
Byggnads och trafiknämnden
Miljönämnden
Tekniska nämnden uppdragsfinansierat
Kommunstyrelsen
Tekniska nämnden taxefinansierat
Summa nämndernas verksamhet
Kostnad
1 064
154
1 132
413
97
12
130
578
46
%
29
4
31
11
3
0
4
16
1
Intäkt
117
21
272
110
17
5
128
92
46
Netto
948
133
859
303
80
7
2
486
0
%
34
5
31
11
3
0
0
17
0
Kostn/inv kr
16 646
2 330
15 096
5 320
1 398
126
31
8 542
0
3 627
100
809
2 817
100
49 487
Omslutningen är rensad för interna intäkter på respektive nämnd, vilket innebär att kostnaden redovisas hos slutanvändarna.
Bruttokostnader fördelade per nämnd
verksamhetsområde
Nettokostnader fördelade per nämnd
verksamhetsområde
Omsorgsnämnden 31 %
Miljönämnden 0 %
Byggnads- och trafik 3 %
Kultur- och fritid 4 %
Tekniska nämnden 4 %
Omsorgsnämnden 31 %
Miljönämnden 0 %
Byggnads- och trafik 3 %
Kultur- och fritid 5 %
Tekniska nämnden 0 %
Arbetsmarknad o social 11 %
Arbetsmarknad o social 11 %
Kommunstyrelsen 16 %
Kommunstyrelsen 17 %
Utbildningsnämnden 29 %
Utbildningsnämnden 34 %
Patrik Sandström, lärare N3.
Trollhättans Stad
Trollhättans Stads verksamhet
– Utbildningsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . 30
– Kultur- och fritidsnämnden . . . . . . . . . . . 34
– Omsorgsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
– Arbetsmarknads- och socialnämnden . . . 40
– Miljönämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
– Byggnads- och trafiknämnden . . . . . . . . . 44
– Tekniska nämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
– Kommunstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Trollhättans Stad
29
30
Utbildningsnämnden
ORDFÖRANDE : MATS WIKING ( S )
Stora tillskott med tyngdpunkt på grundskolan.
Nämndens ansvar är förskola/fritidshem/pedagogisk omsorg, grundskola/grundsärskola, skolformsövergripande
verksamhet samt gemensam administration.
Ekonomi
Utbildningsnämnden redovisar 5,3 mkr lägre kostnader än
justerad budget vilket motsvarar 0,6 % av nettobudgeten,
efter tilläggsanslag 7,0 mkr för målgruppsökning. Nämndens nettokostnader ökade med 8,6 % efter justering för
hyreshöjningen av Tomt AB:s lokaler och flytten av idrottshallarna till Kultur- och fritidsförvaltningen.
ande är också ”inhämtning” av del av föregående års överskott (11,2 mkr).
Personalkostnaderna i grundskolan har ökat med
12,7 % vilket hänger ihop med de personalökningar som
genomförts – totalt har antalet anställda ökat med 108 årsarbetare i förvaltningen.
Följande tabell visar den del av volymutvecklingen som
beror på ökade målgrupper:
Förändring 2013-2014
NettokostnadsMålgruppsökning
förändring
6,2 %
1-5 år
1,3 %
6-12 år
5,4 %
9,3 %
3,9 %
%
Förskola/fritidshem
Resultat
2014
116,8
1 064,4
952,9
+5,3
11,0
11,0
2013
104,6
979,6
886,1
+11,2
8,6
8,6
2012
90,5
930,3
856,5
+16,7
4,9
4,9
2014
Budg
2013
2012
Barnomsorg
392,3
394,6
369,3
348,6
Grundskolan
524,4
523,5
479,6
464,9
15,5
19,4
10,9
10,3
15,5
947,6
15,4
952,9
15,2
875,0
15,9
839,8
mkr
Intäkter
Kostnader
Budgeterade skattemedel
Budgetutfall
Bruttoinvesteringar
Nettoinvesteringar
Nettokostnader
mkr
Förskoleverksamhet och
Skolformsövergripande
Lednings och stödverksamhet
Summa
Ramförändringar Utbildningsnämnden
Grundskola inkl särskola
Alla verksamheter har haft fler barn och elever inskrivna
än budgeterat. Justering av målgrupperna har genomförts
vid delårsbokslutet och efter oktoberrapporten.
Barnomsorgsverksamheten har under flera år haft lägre
kostnader än budget. Nämnden har 14,0 mkr högre kostnader än budget medan enheterna har 16,3 mkr lägre
kostnader än budget. Målgruppen har ökat vilket gett enheterna extra uppdragsersättning från nämnden. Förskolebarnens schematid påverkar storleken på ersättningen från
nämnden till förskolan – de senaste åren har schematiden i
snitt per vecka ökat.
Fritidshemmen har den största delen av överskottet
inom barnomsorgen. Där har kostnader som avser fritidshemmen burits av grundskolan. Verksamheterna ligger integrerade i varandra och kostnaderna har inte fördelats
fullt ut.
mkr
2014
Målgruppsförändring förskoleverksamhet och skolbarnomsorg
10,8
Målgruppsförändring grundskola
15,4
Antal
10,5
5000
1,4
4500
Om-tillbyggnad grundskolor
4,4
4000
Övriga ramförändringar exkl pris- och lönekomp
0,8
3500
Räntejustering hyror Tomt AB Kv 4
-2,3
3000
Delsumma
40,9
2500
Pris- och lönekompensation
Total budgetförändring jämfört med 2013
9,7
50,5
2000
Extra tillskott
Enligt finansieringsprincipen (ökad undervisning matte)
Elever i grundskolan
Antal friskoleelever
Antal elever (kommunens egna)
4 944
4 722
4 628
4 699
4 615
1500
1000
719
759
765
778
782
500
Nettokostnadsökningen har sin grund i de stora budgettillskotten som tillförts nämnden för särskilda satsningar i grundskolan och volymökning av elever. BidragTrollhättans Stad
0
2010
2011
2012
Anm: Trollhätteelever i grundskolan årskurs 1-9.
2013
2014
Grundskolans kostnader låg något högre än budget, -0,9
mkr. Andelen elever som väljer att gå i friskola har tidigare
ökat men de senaste tre åren stabiliserat sig på en nivå
kring 14 %. Trollhättan hade ett positivt inflöde av interkommunala elever då fler elever från andra kommuner
valde att gå i Trollhättans skolor. Detta har resulterat i ett
nettoöverskott, 1,7 mkr.
Grundskolans enheter hade högre kostnader än budget.
En del avser kostnader som borde fördelats till fritidshemmen, det är dock inte klarlagt hur stor del.
Centralköket är en skolformsövergripande verksamhet
som är intäktsfinansierad. Den lämnar överskott, 2,9 mkr.
Antalet sålda portioner har ökat med 6,9 %. Livsmedelskostnaden per portion har ökat med 2,0 % och andelen
ekologiska livsmedel har ökat från 13 % till 19 % jämfört
med 2013.
Året som gått
För att minska behovet av timanställningar, främst inom
förskolan, har förvaltningen inrättat pooltjänster. Poolerna
syftar även till att ge anställda möjlighet till tillsvidareanställning och önskad sysselsättningsgrad.
Projekt Omstart inleddes under hösten på Frälsegårdsskolan. Det initierades då skolan haft svårigheter att höja
elevernas resultat, men även svårigheter att rekrytera både
chefer och personal. Ett stort antal så kallade förstelärare
anställdes för att höja kvaliteten i undervisningen. En förändring är så kallat alternativt arbetstidsuttag vilket i korthet innebär att lärarna arbetar 40 timmar per vecka i
skolan.
Vårdnadsformen enskild pedagogisk omsorg fortsätter
öka. Barnen i den kommunala pedagogiska omsorgen (familjedaghem) blir däremot färre. För brukaren är en plats i
enskild pedagogisk omsorg kostnadsfri.
Nyckeltal 1)
Förskola
Fritidshem
Nettokostn/barn, fsk, kr
Nettokostn/barn, fh, kr
Pedagogisk omsorg
Nettokostnad/barn, kr
1-5 åringar i förskola eller
pedagogisk omsorg, %
6-12 åringar fritidshem, %
Antal inskrbarn/ åa fsk²
Antal barn/ ÅA FH ³)
2014
3 034
2 402
109 189
33 209
435
90 625
2013
2 731
2 290
106 272
34 181
358
88 679
2012
2 715
2 260
101 852
35 218
287
87 094
87,7
54,0
5,3
15,2
87,5
53,9
5,1
15,2
88,8
53,4
5,4
15,0
1)
Genomsnittligt antal inskrivna barn i kommunal och enskild regi.
²) Årsarbetare i förskola, pedagoger.
³) Årsarbetare i fritidshem.
Pedagogisk omsorg 1-12 år
Antal
Enskild pedagogisk verks
Kommunal
500
450
88
400
350
97
300
108
250
200
Förskola och fritidshem
150
Efterfrågan på barnomsorg är fortsatt hög. Inom förskolan
ligger både behovsandelen 87,7 % och den genomsnittliga
schematiden 31,6 timmar är på samma nivå jämfört med
2013. Antalet barn har ökat med 300 under samma
period.
100
50
347
261
128
138
179
116
52
0
2010
2011
2012
2013
2014
Schematid per vecka förskola 1-5 år snitt per år
Behovsandelen för fritidshemmen stannar på samma
nivå som 2013, 54 %.
Antal timmmar
Grundskola
32,0
31,5
31,0
30,5
30,0
29,5
29,0
28,5
28,0
27,5
2010
2011
2012
2013
2014
Mottagningsenheten för elever som är nya i den svenska
skolan, Välkomsten, flyttade under hösten sin verksamhet
till Lyrfågelskolan. Personalen har utökats med förstelärare, socialpedagoger och skolsköterska. Under året har
150 nyanlända elever fått introduktion hos Välkomsten.
Flytten till Lyrfågelskolan har även till syfte att främja integrationen i Trollhättan.
Alla pedagoger i grundskolan deltar i ämnesvist kollegialt lärande som leds av förstelärare. Syftet är att ta tillvara
den erfarenhet som finns inom organisationen och koppla
den till relevant forskning.
Trollhättans Stad
31
32
Nyckeltal
Antal elever 1)
Nettokostnad/elev, kr 1)
Antal pedagoger/ 100 elever 3)
Andel elever i år 9 med behörighet
till yrkesprogram i gymnasiet %2
2014
5 726
74 753
7,3
2013
5 477
72 898
6,7
2012
5 380
78 134
7,2
78,0
80,7
80,6
1) Genomsnitt av antal Trollhätteelever under året inklusive friskolor men
exklusive särskola och förskoleklass.
2) Avser endast kommunala skolor.
Elev- / barnutveckling
Antal
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
1-5 år
6-15 år
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen av fullmäktiges uppdrag är överlag god.
Barns och elevers lärande stärks men det finns skillnader
framförallt mellan grundskolorna. Meritvärdena sett över
tid har en positiv trend men andelen behöriga till gymnasiet minskar, vilket är en stor utmaning.
När det gäller lärandemiljö respektive medinflytande är
upplevelsen att barn/elever och deras vårdnadshavare överlag är ganska nöjda, men utmaningen består i att lusten till
lärande och delaktighet sjunker med stigande ålder.
Framtid
Antalet nyanlända som kommer till Trollhättan ser ut att
bli fortsatt stort. Barn som har erfarenheter från krig har
ofta farit illa. Därför krävs kraftfulla insatser utöver de som
redan sätts in. Integrationen måste öka i skolan för att inte
segregationen som finns inom boendet gör att även utbildningsmiljön blir segregerad.
Även i förskolan är det viktigt att skapa en god mottagandemiljö för barn och vårdnadshavare från andra länder
med riktlinjer för mottagande och information.
Det utbildas för få pedagoger i landet och konkurrensen
ökar om de som är behöriga efter lärarlegitimationsreformen. Trollhättans Stad måste vara en attraktiv arbetsgivare
för att klara personalförsörjningen.
Centralköket har nått sitt kapacitetstak. Någon form av
satsning eller förändring behöver komma till för att lösa
framtida situationer. En utredning har föreslagits för samtliga kök i kommunen men det handlar då främst om organisatoriska frågor.
Prognoser visar behov av att bygga en ny förskola motsvarande fyra avdelningar (á 16 platser) varje år under de
kommande fyra åren. Förstudier och lokalplanering pågår.
Grundskolan har en stor volymökning av elever framför
sig och det kommer att krävas nya lokaler. Flera förstudier
pågår för att hitta lämpliga lösningar. I småhusområdet
Hälltorps gård planeras både förskola och grundskola för
att avlasta Strömslundsskolan.
Sylteskolans lokaler är i behov av renovering eller ombyggnad samtidigt som plats behövs för fler elever. För
Sylteskolan undersöks också möjlighet till samverkan med
bibliotek och fritidsgård. Grundskolelokaler behövs också i
centrala staden där Hjortmosseskolan redan disponerar lokaler i kvarteret Elefanten.
Investeringar
Av investeringsbudgetens 12,6 mkr har 11,0 mkr tagits i
anspråk. Kvarvarande budget ombudgeteras till kommande år. Den avser utrustningsanslag för de skolor som
fortfarande är under ombyggnad: Skoftebyskolan, Lyrfågelskolan och ny förskola i Sjuntorp.
Välkomsten är Utbildningsförvaltningens verksamhet
för nyanlända barn och unga som där får en introduktion i det svenska skolsystemet. Under hösten flyttade
man sin verksamhet och utökade på Lyrfågelskolan.
(Foto: Andreas Gleisner).
Trollhättans Stad
Trollhättans Stad
33
34
Kultur- och fritidsnämnden
ORDFÖRANDE : CARINA LORENTZON ( S )
Kultur- och fritid utsågs av fackförbundet Vision till årets
kulturkommun 2014. Ytterligare satsningar på kulturen
har gjorts med bland annat en ny bokbuss. På fritidssidan
har två konstgräsplaner färdigställts.
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att se till att
invånarna erbjuds en positiv kultur- och fritidsverksamhet
av god kvalitet.
Ekonomi
Kultur- och fritidsnämndens kostnader har varit 0,5 mkr
lägre än budget. Nettokostnadsökningen är 4,6 % justerad
för hyreshöjningen från Tomt AB och övertagandet av idrottshallarna från Utbildningsnämnden.
Resultat
2014
21,4
154,1
133,1
+0,5
25,7
25,0
mkr
Intäkter
Kostnader
Budgetutfall
Bruttoinvesteringar
Nettoinvesteringar
2013
19,0
141,3
123,8
+1,4
23,3
23,3
2012
21,5
140,3
119,2
+0,4
18,3
18,2
har legat på en fördelaktig nivå och har inte bidragit till
ökade kostnader. Fritidsgårdarna har haft vakant personal
och därför lägre kostnader än budget.
Lägre konsumtionsavgifter och minskade bidrag till en
förening som ändrat verksamhet har tillsammans med intäkterna för uthyrning av Folkets park bidragit till att
kostnaderna blivit lägre än budget för föreningsstöd.
Året som gått
Två nya konstgräsplaner har anlagts under året. De är vid
Torsbohallen och vid Lyrfågelskolan.
Stadsbiblioteket invigde i september den nyinköpta
bokbussen, laddad med inspiration och nya tekniska lösningar.
Som en del i arbetet med att hjälpa föreningar att stimulera ungdomars delaktighet i föreningslivet bidragsåldern höjts från 20 år till 25 år för ungdomar, vilket är en
harmonisering till Riksidrottsförbundets nivåer.
Utlån e-böcker
Antal
11 452
12 000
10 317
Nettokostnader
10 000
mkr
2014
Budg
2013
2012
Kulturverksamhet
62,3
61,2
57,8
57,6
8 000
Fritidsverksamhet
50,0
50,3
43,7
41,4
6 000
Föreningsstöd
14,8
15,5
15,0
14,4
4 000
5,5
132,6
6,1
133,1
5,9
122,4
5,5
118,8
2 000
Summa
6 699
2 387
0
2010
Kulturverksamhetens högre kostnader än budget innefattar 1,0 mkr för polisinsatser vid Fallens dagar 2012 och
2013 som ännu väntar på avgörande i en pågående rättsprocess. Avgångsvederlag som avser N3 och Kronan har
kostnadsförts med 0,9 mkr.
Personaltätheten på Kronans Café har utökats för att
tillgodose ökande besök. N3 har rekryterat ny huschef.
Under en period var tjänsten vakant vilket bidrog till att
kostnaderna minskade. Stadsbiblioteket sålde sin gamla
bokbuss och reavinsten bidrog med 0,2 mkr.
Fritidsanläggningarnas resultat har förbättrats jämfört
med tidigare år även om de fortfarande har haft högre
kostnader än budget -0,2 mkr. I samband med övertagandet av idrottshallarna har en tillsyn av hur lokalvården
fungerar resulterat i oplanerade kostnader. Energipriserna
Trollhättans Stad
3 201
2011
2012
2013
2014
Utlåningen av e-böcker planar ut efter att ha ökat kraftigt de
senaste åren.
Flera projekt har startat i syfte att öka integrationen i de
södra stadsdelarna framförallt Kronogården och Lextorp.
Bland annat har statsbidrag mottagits för att utveckla nodverksamhet mellan N3 och Kronan. Pengarna har även
bidragit till att IFK Trollhättan har kunnat anställa processledare och föreningslotsar för att underlätta för nyanlända att delta i föreningslivet där insatser även gjorts för
att öka flickors möjlighet till deltagande.
Lisbeth Staffansson och hennes kollegor på Stadsbiblioteket invigde i september en nyinköpt bokbuss. En investering på 4,3 miljoner kronor.
(Foto: Peter Asp).
Investeringarna var totalt 25,0 mkr, 4,4 mkr lägre än
budget. För 4,2 mkr av dessa beror avvikelsen på förseningar som orsakas av överklaganden eller att detaljplanearbetet inte överensstämmer med tidplanen i budgeten.
De avser upprustning av friluftsbadet vid Öresjö, utbyggnad av skateparken i kv. Gåsen och belysningen vid konstgräset på Skogshöjdens idrottsplats.
N3 kulturskola
Antal
1 650
1 591
1 600
1 610
1 563
1 550
1 501
1 500
1 450
1 433
1 400
1 350
1 300
2010
2011
2012
2013
2014
Antalet deltagare i kulturskolan fortsätter att öka.
Måluppfyllelse
Kultur- och fritidsnämndens måluppfyllelse är mycket god
med 81,6 % av Kommunfullmäktiges uppdrag och nämndens verksamhetsmål helt uppfyllda och 15,8 % delvis
uppfyllda. Bland de senare återfinns bland andra att antalet besök i Konsthallen inte har uppfyllt målnivån och att
fritidsgårdarna inte nått målet om ungdomars delaktighet.
Ett verksamhetsmål som inte uppnåtts är upprustning och
nyanläggning av Öresjö friluftsbad som försenats på grund
av överklaganden.
Investeringar
Framtid
En mångkulturell kommun som Trollhättan ställer fortsatt
stora krav på arbete med integration och inkludering. Delaktighet och inflytandefrågor är angelägna områden där
det behöver finnas fler former inom alla enheter.
Uppgiften med att förebygga ohälsa, främja en positiv
livsstil och skapa goda uppväxtvillkor för att motverka socioekonomiska skillnader och hälsoklyftor är centrala uppgifter.
Exempel på områden där vi kan göra skillnad är förstärkning av fritidsgårdsverksamheten på Hjortmossen, utveckling av friluftslivet med bland annat Öresjöbadet som
ett attraktivt friluftbad med hög tillgänglighet, idrottshall
för badminton liksom fler möjligheter för spontanidrott
på lämpliga platser.
Förvaltningen har ansvaret för genomförandet av Trollhättans 100- årsjubileum som sker 2016. Ett uppdrag där
man tillsammans med andra aktörer ges möjlighet att
stärka kommunens attraktionskraft och varumärket Trollhättan.
De största objekten har varit:
mkr
2014
Konstgräs Lyrfågeln
5,6 mkr
Konstgräs Torsbo
Bokbuss
5,5 mkr
4,3 mkr
Trollhättans Stad
35
36
Omsorgsnämnden
ORDFÖRANDE : ANN - CHRISTIN HOLGERSSON ( S )
Volymen hemvårdstimmar fortsätter minska trots fler
äldre.
Nämnden ansvarar för stöd till äldre och handikappade,
hälso- och sjukvård, samt omsorger till funktionshindrade.
Ekonomi
Ökade assistansersättningar från försäkringskassan gjorde
att ekonomin förbättrades andra halvåret. För helåret redovisas ett överskott på 0,7 mkr. Nivån på beviljade timmar inom hemvård, boendestöd och personlig assistans
enligt LSS fortsatte minska även 2014, vilket även det haft
en positiv inverkan på resultatet. Däremot har utvecklingen fortsatt med fler köpta platser inom gruppboende
LSS. För att finansiera dessa beviljades tilläggsanslag på
6,3 mkr.
Resultat
2014
272,3
1 131,7
860,1
0,7
6,4
6,4
mkr
Intäkter
Kostnader
Budgetutfall
Bruttoinvesteringar
Nettoinvesteringar
2013
265,9
1 092,5
821,4
-5,2
4,9
4,9
2012
260,8
1 056,7
787,7
-8,2
7,8
7,8
Demografisk förändring
90 - w år
85 - 89 år
80 - 84 år
Antal
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
03
04
05
06
07
08
09
10
Antal timmar hemvård
2014
Budg
2013
2012
Äldre och handikappomsorg
566,6
563,6
539,1
524,1
Funktionshindrade
280,3
282,6
273,1
257,9
Summa
12,5
859,4
13,9
860,1
14,4
826,6
13,9
795,9
12
13
14
En intressant iakttagelse är att målgruppsökningen inte
fått motsvarande genomslag i verksamheten. Volymen
hemvårdstimmar minskade både 2013 och 2014, och endast 16 platser i gruppbostäder har tillkommit under perioden. En tendens som dock säkert kan kopplas till
förändringen i demografin är att behovet av demensplatser
ökar.
Hemvård, total
Hemtjänst
Hemsjukvård
Nettokostnader
mkr
11
Antal timmar
1 000 000
800 000
600 000
400 000
Äldre och handikappomsorgen redovisar 3,0 mkr högre
kostnader än budget.
Nämndsanslagen redovisar överskott på 1,3 mkr. Orsaken är framförallt lägre nivå på beviljade timmar inom
hemvården men även förbättrat utfall för färdtjänst. Underskott redovisas för bostadsanpassning, servicelägenheter
och utskrivningsklara.
Med hänsyn till att behovet av vårdinsatser i olika åldersgrupper varierar ökade målgruppen både 2013 och
2014. Särskilt förändringarna i gruppen 90 år och äldre
väntas få stort genomslag då behovet av vårdinsatser inom
den gruppen är stort. Baserat på verklig demografisk förändring och den beräkningsmodell som används för budget skulle antal vårdtagare öka med 46 personer 2014.
Trollhättans Stad
200 000
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Enheterna redovisar underskott, -4,3 (-1,9) mkr.
Ack-budgetavvikelse, ÄHO-enheter
Tkr
Ack utfall 2013
Ack utfall 2014
Riktv-sem.korr
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 13
–2000
–4000
–6000
–8000
–10000
I underlaget till diagrammen ingår samtliga enheter, total budgetomslutning 638 mkr.
Gruppbostäder försämrar resultatet med 2,8 mkr och
redovisar underskott -0,4 mkr. Stora omvårdnadsbehov
hos brukare har krävt extra personal.
Det största budgetöverskridandet återfinns dock inom
hemvården som överskrider budgeten med 3,6 mkr1)
(2013 -4,1 mkr). Enheterna har inte fullt ut anpassat personalkostnaderna till de sänkta ersättningsnivåerna. Kostnaden per beviljad timma ökade med 4,1 %, vilket är
marginellt högre än vad som motiveras av pris och löneökningar.
I resultatet ingår även underskott för nattpatrullen på 2,8 mkr,
beroende på att en patrull inte varit finansierad från årets början.
1)
Äldre och handikappomsorg
Antal vårdtagare tot 1)
Kostnad per vårdtagare netto tkr
Antal ärenden hemvård
Kostnad per ärende netto tkr
Antal i gruppboende
Kostnad per plats netto tkr
Antal i korttid/rehab
Kostnad per vårdtagare netto tkr
Antal dygn utskrivningsklara
Ant färdtjänstresor (exkl.riksfärdtjänst)
Kostnad resa kr netto
Kostnad bostadsanpassning, tkr
Kostnad handikapphjälpmedel, tkr
Antal rapporterade fallolyckor
Antal avvikelser läkemedel
Antal Lex Maria
Antal Lex Sara
2014
2 026
280
1 544
136
433
463
49
735
307
57 468
191
7 896
6 587
1 435
409
0
25
2013
2 024
266
1 548
129
427
449
49
716
17
61 767
191
6 657
6 242
1 494
408
0
28
2012
2 072
253
1 590
121
431
437
51
729
799
62 356
190
5 567
6 187
Antalet vårdtagare definieras som antal i gruppbostadsplatser/
korttidsplatser samt antal hemvårdsärenden.
1)
Omsorger för funktionshindrade redovisar 2,4 mkr lägre
kostnader än budget.
Nämndsanslaget redovisar 5,1 mkr lägre nettokostnader
än budget. Ökade intäkter på grund av att fler ärenden
övertagits av försäkringskassan, lägre timvolymer inom boendestöd och personlig assistans, samt en reavinst vid försäljning av Silvertärnan förklarar överskottet.
Timmar personlig ass enligt LSS
Timmar
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Personlig assistans enligt LSS är ett kommunalt ansvar.
Beviljade timmar boende stöd per år
Timmar
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Enheterna redovisar underskott, -2,7 (-6,2) mkr.
LSS verksamheten inom OFF har förbättrat resultatet
kraftigt från -3,2 mkr 2013 till +0,7 mkr. Kostnaderna har
kunnat sänkas inom såväl gruppbostäder och korttidsverksamheten. Problem kvarstår dock med underskott inom
verksamheten för personlig assistans.
Omorganisationen inom boendestödet har inneburit att
personalstyrkan minskat med 14 personer. Verksamheten
är på väg mot budgetanpassning, men klarade inte budgetmålet 2014 då underskottet uppgick till 3,1 mkr.
Trollhättans Stad
37
38
Ack-budgetavvikelse, OFF-enheter
Ack utfall 2013
Ack utfall 2014
Riktv-sem.korr
Tkr
6 000
Arbete har påbörjats med att ta fram en uppdragsbeskrivning med kvalitetskrav för hemtjänsten och ett nytt
resursfördelningssystem anpassat till uppdraget.
4 000
Kö till korttid och boende 2014
Korttid
2 000
Antal
Boende
0
35
–2 000
30
–4 000
25
–6 000
20
–8 000
15
I underlaget till diagrammen ingår samtliga enheter total budgetomslutning 297 mkr.
10
5
0
10 11 12 13 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
snitt snitt snitt snitt
Funktionshindrade
Antal gruppbostäder vuxna
Kostn/boende tkr 1)
Antal i sysselsättning
Kostnad/plats, tkr
Antal barn/ungdomar i korttidsverksamhet
Kostnad/barn korttid, tkr
Antal ärenden personlig assistent,
boendestöd
Kostnad ärende, tkr
Antal rapporterade fallolyckor
Antal avvikelser läkemedel
1)
2014
188
584
279
99
48
274
2013
186
596
264
99
54
267
2012
191
571
253
97
59
240
Omsorger för funktionshindrade
267
267
17
22
250
286
34
35
257
264
Exklusive köpta platser.
Året som gått
Möjlighet att arbeta upp till heltid har införts och pooler
har inrättats med syftet att minska antalet timanställningar.
En förstudie har gjorts inför upphandling av nytt verksamhetssystem och arbetet har fortsatt med att införa ett
nytt kvalitetsledningssystem.
Äldreomsorgen
Den 1 september invigdes nya Nordängen med 16 gruppboendeplatser och nytt tillagningskök, dagverksamhet
samt träffpunkt. Projekt Fjärrtillsyn har bedrivits med
möjlighet till kameratillsyn nattetid och ett nytt kallelsesystem har installerats på Blomstergården.
Träffpunktsverksamheten har ingått i ett forskningsprojekt tillsammans med Högskolan Väst för utvärdering av
tunna nätverksband. Hemvård centrala staden har också i
samverkan med högskolan deltagit ett projekt för att säkra
processen Värdegrund ur ett vetenskapligt perspektiv.
Trollhättans Stad
Kön till korttid och boende minskade, efter det att Trygg Hemgång
startade. Under först halvåret 2014 uppstod en brist på boendeplatser. Under senare delen av året sjönk kön högst betydligt.
Vid utgången av 2014 fanns ett flertal tomma lägenheter.
Planering har påbörjats internt och tillsammans med Regionen för att få till stånd ”Samordnade Individuella Planer” (SIP) för våra brukare.
I syfte att förbättra kvaliteten har projekt bedrivits kring
delaktighet och inflytande, vidare har avvikelsehantering
och metoder kring risk- och väsentlighetsanalyser implementerats i verksamheten.
Måluppfyllelse
Den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen
visar en försämring i resultaten, 88 % (mål 91 %) av hemtjänstens brukare upplever sig nöjda. För brukare inom
gruppboende ligger resultatet på 72 % (mål 84 %). En
viktig fråga som kan ha påverkat, är att möjligheten att
välja boende är begränsad. Det i sin tur kan ha påverkat
hur andra frågor värderas. Arbetet med nationell värdegrund, dokumentation och individuell genomförandeplan,
kontaktmannaskap och samverkan är åtgärder som syftar
till att förbättra kvalitén i verksamheten.
Periodvis var det brist på boenden för personer med demens, men läget förbättrades under hösten genom konverterting till demensplatser på Rödklövern och öppnandet
av Nordängen. Strategin att successivt stärka insatserna i
hemvård med t ex Trygg hemgång för att minska behov av
dyra gruppboenden har utvecklats i rätt riktning.
Omsorger för funktionshindrade har nått målet att inte
ha högre kostnader än liknande kommuner. Däremot har
Projekt Fjärrtillsyn betyder möjlighet till kameratillsyn nattetid. Mai-Britt Serenius på Strömkarlsgården känner sig trygg med en kamera på
väggen. (Foto: Per Ivarsson).
tillgängligheten till boende enligt LSS och socialpsykiatrin
inte kunnat tillgodoses med korta väntetider.
Inom socialpsykiatrin visar enkät att 78 % är nöjda
med stödet i boendet och 94 % var nöjda med boendestödet. Andelen nöjda brukare inom LSS-verksamheten varierar mellan 89 och 94 % – ett bra resultat, men man når
inte målen som är högt satta till 95 %.
Framtid
Budgetläget inför 2015 har förbättrats då nämnden tillförts ca 24 mkr netto. Nämnden har kunnat reservera
medel även för oförutsedda kostnader.
Den strategi som Omsorgsnämnden arbetar med innebär fortsatt satsning på förebyggande åtgärder för att öka
kvarboende. Behovet av demensplatser fortsätter dock att
öka och under 2015 kommer ytterligare somatikplatser att
behöva konverteras till demensplatser.
Utvecklingen mot fler äldre ställer krav på ökad närservice, modern hjälpmedelsanvändning, anpassade bostäder
och kommunikationer samt teknikutveckling.
Boendestödets omstrukturering fortsätter under 2015.
Målet är att arbeta mer effektivt utifrån organisation och
medel. Anhörigstödet till funktionshindrade är en viktig
del och kommer behöva utvecklas ytterligare.
Hjälpmedelsprojektet har visat att välfärdsteknologi och
miljöanpassningar ger personer med funktionsnedsättningar bättre förutsättningar att leva som andra. Teknik
kommer i framtiden att vara ett komplement till personellt
stöd.
Uppgifter från öppna jämförelser
Hemtjänst
Riket
Trollhättan
Personalen har tillräckligt med tid.
Möjlighet att påverka
tider.
Personalen tar hänsyn
till åsikter och önskemål.
Lätt att få kontakt med
personalen.
0
20
40
60
80
100
Särskilt boende
Riket
Trollhättan
Upplever omgivning
utomhus som trivsam.
Trivs i de gemensamma
utrymmena.
Trivs med rummet/
lägenheten.
Personalen har tillräckligt med tid.
Möjlighet att påverka
tider.
Nöjdhet med måltidsmiljön.
Nöjdhet med maten.
Personalen tar hänsyn
till åsikter och önskemål.
Lätt att få kontakt med
personalen.
0
20
40
60
80
100
En inventering av den fysiska miljön på gruppboenden
påbörjas 2015.
Trollhättans Stad
39
40
Arbetsmarknads- och socialnämnden
ORDFÖRANDE : LARS - GUNNAR ANDERSSON ( S )
Utbetalningarna av försörjningsstöd minskade för första
gången på flera år.
Nämnden ansvarar för individ och familjeomsorg, arbetsmarknad/sysselsättning samt integrationsverksamhet och
konsumentvägledning.
Nettokostnadsutveckling Arbetsmarknads- och socialnämnden
Arbetsmarknad, integration
Familjehem
Mkr
Institutionsvård
Försörjningsstöd
Övr. nettokostnader
Öppenvårdsinsatser
320
280
Ekonomi
Nämnden redovisar underskott -4,1 mkr. Justerat för överskott på 2,3 mkr för ungdoms anställningar där ombudgetering begärts, blir resultatet -6,4 mkr. Netto ökade
kostnaderna med 2,9 %. Försörjningsstödet utmärker sig
positivt då kostnaderna minskade för första gången på
flera år, men utbetalningarna ligger fortfarande på en mycket hög nivå.
240
200
160
120
80
40
0
2010
2011
2012
2013
2014
Resultat
2014
110,3
413,2
298,7
-4,1
1,4
1,4
mkr
Intäkter
Kostnader
Budgetutfall
Bruttoinvesteringar
Nettoinvesteringar
2013
89,3
383,5
293,4
-0,9
0,8
0,7
2012
87,9
376,2
287,8
-0,5
0,9
0,9
Bruttokostnadsutveckling
arbetsmarknad / sysselsättning
Mkr
Kommunal finansiering
Extern finansiering
120
100
80
60
Nettokostnader
2014
Budg
2013
2012
Arbetsmarknad/ integration
43,7
46,7
39,9
37,2
20
241,2
234,3
237,2
234,8
0
1,9
2,1
1,9
1,7
16,1
302,8
15,7
298,7
15,3
294,3
14,5
288,3
Konsumentvägledning
Summa
50
55
57
58
33
33
36
38
42
2010
2011
2012
2013
2014
40
mkr
Socialtjänst
46
Kostnadsutveckling försörjningsstöd
Arbetsmarknad och sysselsättning tilldelades extra anslag på 6,3 mkr till åtgärder för arbetslösa ungdomar. Satsningarna på arbetsmarknadsåtgärder fortsatte öka och för
verksamheten totalt uppgick kostnaderna till 100,0 mkr,
vilket är 4,9 % mer än 2013.
Socialtjänsten redovisar underskott, -6,9 mkr.
Försörjningsstöd på 96,3 mkr betalades ut vilket är
3,5 % lägre än 2013, men då budgeten samtidigt sänkts
redovisas underskott -2,7 mkr. Förbättrad arbetsmarknad,
olika insatser och utökade ungdomsanställningar är orsaker till vändningen. Positivt är också att det långvariga försörjningsstödet fallit tillbaka. Däremot ökade inflödet av
hushåll med kortvarigt försörjningsstöd.
För övriga verksamheter inom socialtjänst har nettokostnaderna ökat med 6,5 %, vilket är mer än tillskotten i
budget. Jämfört med 2013 har resultatet försämrats med
3,6 mkr, till underskott -4,2 mkr. Lägre överskott för instiTrollhättans Stad
%
60
50
44,4
40
30
20,5
20
9,4
10
8,9
4,3
0
2009
2010
2011
2012
2013
-3,5
2014
tutionsplaceringar, ökade kostnader för skyddat boende
samt ofinansierade kostnader vid uppstart av nytt boende
till ensamkommande barn är bakomliggande orsaker.
Nettokostnaderna för institutionsplaceringar ökade 2,0
mkr till 21,9 mkr. Jämfört några år tillbaka ligger dock
kostnaderna fortsatt på en lägre nivå. För barn och ungdom fortsatte de minska. Däremot medförde fler LVM
ärenden (lag om vård av missbrukare) att kostnaderna för
vuxna ökade.
Året som gått
Arbetsmarknaden har förbättrats i Trollhättan. Många personer har även fått arbete på annan ort. Men arbetslösheten här är fortfarande hög. Därför har det varit hög
prioritet i att rusta människor för sysselsättning. Extra
fokus har legat på arbetslösa ungdomar. Genom särskilda
satsningar har ca 100 ungdomar kunnat få en anställning i
kommunen.
För att klara mängden och tyngden i antalet ärenden
måste metoder och arbetsätt hela tiden utvecklas. Ett flertal lagändringar och föreskrifter har också trätt i kraft
under senare år, vilket inneburit en tydlig ambitions- och
kvalitetshöjning. Utökade resurser har beviljats för att
möta dessa nya krav.
En ökad målgrupp är ensamkommande barn. I juni
öppnades det första boendet Solrosen. Under hösten startade förberedelserna av ytterligare ett boende som öppnar
våren 2015.
Mottagandet av nyanlända flyktingar har även under
2014 varit mycket högt. Anhöriginvandringen från Somalia minskade kraftigt men inbördeskriget i Syrien har medfört att många människor tvingas fly därifrån.
Det stora flyktingmottagandet innebär ökade statsbidrag. Det finns 19,3 mkr reglerat mot fond (skuldfört)
som kommer användas för insatser.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelse redovisas i åtta av nio fullmäktigemål.
Aktivitetsnivån inom arbetsmarknad/sysselsättning har
varit fortsatt hög, 1 562 personer bereddes sysselsättning,
varav 300 ungdomar, vilket är över målnivån. Däremot
har antal individer som slussats över från försörjningsstöd
inte nått upp till målet.
Utgångspunkten är att insatser i första hand ska ges
inom ramen för befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. Andel barn och unga som vårdas på HVB har också
fortsatt minska. Men att resurserna på hemmaplan används fullt ut begränsar möjligheten att erbjuda nya personer insatser som motsvarar vårdbehovet. För vuxna har
antalet vårddygn och kostnader ökat. Därför fortsätter arbetet att utveckla nya hemmaplanslösningar.
Försörjningsstöd
Tkr
Månadsutfall 2013
Månadsutfall 2014
Budget
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Placeringskostnader institutionsplaceringar
kronor brutto
kr
45 000
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Vuxna
Barn och ungdom
2011
2012
2013
2014
Arbetsmarknad/sysselsättning
Antalet arbetslösa totalt
– varav ungdomar
Antalet öppet arbetslösa
Antalet personer med insatser i
kommunal regi
Andel arbetslösa %1)
– i Trollhättan
– varav ungdomar
– i Riket
2014
3 933
926
1 692
2013
4 424
1064
1 847
2012
4 645
1142
2 113
1 562
1 761
1 530
14,1
25,5
8,1
15,8
29,4
8,7
16,5
31,9
8,9
Uppgifterna om antalet arbetslösa avser årsskiftet.
1)
Andel av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år, utanför
ordinarie arbetskraft i december.
Integration
Bruttokostnad, mkr
Antal mottagna flyktingar
SFI studerande som uppnått godkänd nivå
2014
28,3
445
61
2013
19,4
465
34
2012
30,4
169
40
Ansvaret för försörjning under introduktionstiden ligger från och
med 2011 på arbetsförmedlingen.
Trollhättans Stad
41
42
Kommunalrådet Monica Hanson inviger nya Familjehuset i gamla Oscarsskolan. Här finns många verksamheter samlade; Familjerådgivningen,
Familjeteamet, Nätverk i centrum, Fältenheten, Hemmalaget och Stödmottagningen för unga brottsutsatta (SMUB). (Foto: Per Ivarsson).
Av alla nyanlända som läst SFI har 61 % godkända
betyg. Det är en kraftig förbättring jämfört med tidigare år
och innebär att målet 60 % godkända är uppfyllt.
Minskad arbetslöshet, ungdomsanställningar och andra
insatser i samverkan med försäkringskassan och arbetsförmedlingen har lett till att trenden vänt – utbetalningarna
av försörjningsstöd minskade för första gången sedan
2006. Ny organisation syftar till att ytterligare öka insatserna för att de sökande ska kunna nå självförsörjning.
Konsument Trollhättan ligger över målvärdet för antal
genomförda insatser.
Framtid
Vikten av att gå vidare i utvecklingen av det förebyggande
arbetet för att nå långsiktigt positiva samhällsekonomiska
effekter är stor. Det ökade trycket på verksamheterna
kommer fortsatt att medföra hög arbetsbelastning för
nämndens personal.
Bristen på socialsekreterare har varit stor och det har
varit nödvändigt att anlita konsulter. Med en personalomsättning på 12 % är en stor utmaning att skapa förutsättningar för att rekrytera och behålla erfaren och kompetent
personal.
Ökat antal nyanlända innebär även att det kommer behövas fler bostäder. Under våren 2015 öppnar nämnden
sitt andra boende för ensamkommande barn, projektering
pågår även för ett tredje boende.
Trollhättans Stad
Socialtjänst
2014
Andel individer av befolkningen som någon
gång under året haft kontakt med IFO, %
14,2
Försörjningsstöd
Utbetalt försörjningsstöd brutto, mkr
96,3
Förändring, %
-3,5
Andel bidragstagare av befolkningen
som någon gång under året uppburit
försörjningsstöd, %
8,4
Antalet öppet arbetslösa 31/12
1 692
Antal hushåll, snitt
1 192
Antal bidragsmånader/hushåll i genomsnitt
5,0
Kostnad per hushåll, tkr årssnitt
80,8
Familjestöd och beroendeproblematik
Pågående ärenden
– barn och ungdom
388
– vuxen
192
Barn/ungdom
Institution brutto, mkr
10,5
Vårddygnskostnad, kr
3 975
Familjehem brutto, mkr
32,0
911
Vuxen
Institution brutto, mkr
12,8
2 230,0
Förebyggande öppenvård, mkr
10,4
Strukturerad öppenvård, mkr
24,3
2013
2012
13,6
12,7
99,7
4,3
95,6
8,9
8,8
1 847
1 244
6,3
80,1
8,1
2 113
1 211
5,2
78,9
316
173
330
163
11,7
4 331
30,3
856
23,2
4 251
25,1
744
10,0
1 903,0
10,9
21,7
11,1
1 733,0
10,1
21,1
Miljönämnden
ORDFÖRANDE : ANN - CHRISTINE TORNEBJER TORSLID ( S )
Fler inspektioner har genomförts än någonsin tidigare.
Nämnden ansvarar för tillsyn och strategiskt förebyggande
arbete rörande avlopp, industrier, jordbruk, naturvård,
miljö i bostäder, skolor och förskolor.
Ekonomi
Nämnden redovisar 0,3 mkr lägre kostnader än budgeterat. Överskottet beror på att två föräldraledigheter inte
varit ersatta under hösten.
Resultat
mkr
Intäkter
Kostnader
Budgetutfall
Bruttoinvesteringar
Nettoinvesteringar
2014
5,3
12,5
7,5
+0,3
0,0
0,0
2013
4,6
11,4
7,2
+0,4
0,0
0,0
2012
4,8
11,4
7,0
+0,4
0,1
0,1
Budg
0,4
7,0
7,5
2013
0,4
6,4
6,8
2012
0,4
6,2
6,5
Måluppfyllelse
Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är god.
Under många år har dock inventeringen av avlopp inte
klarats av i den takt som behövs. Under 2014 inkom en
stor mängd avloppsansökningar. 344 inventeringar har genomförts vilket är under målnivån, 490 inventeringar. Avloppsteamet kommer därför att förstärkas ytterligare.
Framtid
Riskbaserad tillsyn är snart införd inom alla tillsynsområden. Information kring taxor är viktigt för att motivera
medborgare och företagare att arbeta förebyggande, vilket
på sikt kan minska tillsynsbehovet och i förlängningen
även innebära sänkta kostnader och avgifter.
Med målsättningen att förtäta staden följer även att frågor kring buller och grönområden kommer bli än viktigare i framtiden.
Nettokostnader
mkr
Nämnd
Miljö
Summa
2014
0,4
6,8
7,2
Året som gått
Inriktningen har fortsatt varit att styra om verksamheten
till att arbeta mer riskbaserat. Arbetet har löpt på bra och
gensvaret har varit positivt bland företagare och medborgare på den satsning som gjorts i kommunikation och bemötande.
Fler inspektioner har genomförts än någonsin tidigare.
Alla livsmedelsverksamheter har fått den tillsynstid de betalar för. Förvaltningen har även kunnat beta av den ”tillsynsskuld” som funnits sedan tidigare år.
Avgiftsfinansieringen varierar mellan 40 och 90 procent. Ambitionen är att täckningsgraden ska öka inom en
del tillsynsområden.
Ett stort antal avloppsinventeringar har genomförts och
samtliga miljöfarliga verksamheter har fått tillsyn. Ambitionen är att göra korta besök med snabb hantering. Bilden är att huvuddelen av verksamheterna i Trollhättan
bedriver ett bra miljöarbete.
Sofia Bohlin och hennes kollegor på Miljöförvaltningen har under 2014
genomfört fler inspektioner än någonsin tidigare. (Foto: Peter Asp).
Trollhättans Stad
43
44
Byggnads- och trafiknämnden
ORDFÖRANDE : PETER ANDERSSON ( S )
Stor efterfrågan på bostäder men ännu svag byggkonjunktur.
Byggnads- och trafiknämnden ansvarar för det offentliga
rummet genom stadsplaneringen – inklusive bygglov och
lantmäteri, väghållning och parkverksamhet.
Ekonomi
Byggnads- och trafiknämndens kostnader blev 5,9 mkr
lägre än budget. Kostnaderna ökade med 6,7 mkr (9,2 %)
jämfört med 2013. Ökade kapitalkostnader inom väghållning och park bidrar med 1,3 mkr (1,8 %). Resultatfonderna ligger i stort sett på max sedan tidigare bokslut.
Resultat
2014
17,0
96,6
85,4
+5,9
33,4
25,3
mkr
Intäkter
Kostnader
Budgetutfall
Bruttoinvesteringar
Nettoinvesteringar
2013
16,5
89,4
81,9
+9,1
50,8
37,5
2012
17,9
95,2
78,6
+1,3
23,6
18,5
Nettokostnader
mkr
2014
Budg
2013
2012
Väghållning
47,2
53,0
44,3
46,9
Parkverksamhet
16,3
16,7
15,0
14,6
Fys plan-, bygg-, lantmäteriverks 11,0
11,1
9,0
11,4
Summa
4,6
85,4
4,7
72,9
4,3
77,3
5,0
79,6
Väghållningens nettokostnader blev hela 5,8 mkr lägre
än budget: Snöfattig vinter med särskilt låga kostnader
höstvintern, 3,0 mkr. Beläggningsunderhåll 1,3 mkr
genom fortsatt gynnsam prisutveckling och ”billiga” ytor.
Parkering 1,0 mkr högre intäkter än budget.
Offentlig belysning och brounderhåll visar endast
mindre budgetöverskridanden trots tillkommande kostnader för slopad nedsläckning och reparation av Lilla Spiköbron.
Väghållning, nettokostnader
mkr
Beställaradministration
Drift och underhåll
Beläggningsunderhåll
Vinterväghållning
Parkering
Kapitalkostnad
Enskild väghållning
Övrigt
Summa
2011 2012 2013 2014 Budg
Mkr
16
14
12
10
8
6
4
2
0
ri
ri
ua
rua
Jan Feb
53,0
2013
2,8
11,2
9,2
6,3
-4,2
17,8
0,4
0,7
44,3
2012
2,3
11,6
10,4
8,6
-3,8
17,4
0,3
0,2
46,9
Parkverksamheten hade lägre kostnader för vinterväghållning och naturparksskötsel.
Stadsbyggnadsverksamheterna redovisar 0,1 mkr lägre
kostnader än budget trots advokatkostnader om 0,5 mkr i
ärendet med det upphävda bygglovet i kv Sommarvinden.
Underlag för att bedöma eventuella slutliga kostnader saknas ännu. I 2012 års bokslut kostnadsfördes/avsattes 3,0
mkr för befarad kommande utbetalning.
Intäkter stadsbyggnad
2010 2011 2012 2013 2014
Budg
Mkr
12
10
8
6
4
2
0
Vinterväghållningskostnader
Budg
3,3
13,1
10,5
9,1
-2,9
18,9
0,3
0,6
2014
4,0
12,1
9,2
6,1
-3,9
18,9
0,3
0,5
47,2
ri
ri
ua
rua
Jan Feb
rs
Ma
ril
Ap
j
Ma
i
Jun
i
Jul
er
er
er
er
sti
gu
mb ktob emb emb
c
v
Au epte
O
e
o
D
N
S
Diagrammet visar totala intäkter för de traditionella
stadsbyggnadsverksamheterna. Byggkonjunkturen är fortsatt svag men årets intäkter blev lite bättre än budget. Nya
PBL ger intäktsbortfall som i rapporterna befarades leda
till underskott. Inom Lednings- och stödverksamhet har
bland annat tillkommit kostnader för GIS-systemet.
rs
Ma
Trollhättans Stad
ril
Ap
j
Ma
i
Jun
i
Jul
er
er
er
er
sti
gu
mb ktob emb emb
c
v
Au epte
O
De
No
S
Gångbron över järnvägen invigdes av Trafikverkets Heidi Segerström och kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund. Därefter fortsatte investeringarna med nya bussterminalen.(Foto: Per Ivarsson).
Året som gått
Cykelplanen antogs. Utvecklingen av vägnätet för oskyddade trafikanter fortsatte med färdigställande av GC-vägar
Upphärad - Velanda, Lantmannavägen och Kungsportsvägen.
Utbyggnaden av resecentrum fortsatte med regionbussterminal och pendlingsparkering. Aktivitetsparken på
Hjortmossen färdigställdes.
Fjorton detaljplaner antogs. Planen för Överby Västra
vann laga kraft. Nämnden antog tillsynsplan och samrådsversion av nytt kulturmiljöprogram. Handläggningstiderna inom myndighetsverksamheterna kortades och
antalet ärenden i kö minskade.
Måluppfyllelse
Av nämndens nio uppdrag bedöms fyra helt uppfyllda
(grönt), två delvis (gult) och ett ej uppfyllt (rött). Två
uppdrag baseras på enkäter där nästa görs år 2016.
Väghållningens uppdrag är formulerade för invånarnas
nöjdhet, åtgärder för ökad trafiksäkerhet och beläggningsunderhåll. Målet för trafiksäkerheten uppnåddes mycket
väl genom tillkomsten av 10,4 km ny cykelväg och sju säkrade passager. Underhållsasfaltering gjordes av 4,0 % av
gatu- och vägytan och 3,2 % av GC-vägytan (mål 4,0 %
respektive 3,0 %). Nöjdhetsmålet, relaterat till genomsnittet hos deltagande kommuner, nåddes delvis i 2013 års
enkät.
Parkverksamhetens uppdrag är formulerade för invånarnas nöjdhet och skötsel av naturområden. Målnivåerna för
naturområden har överträffats. Nöjdhetsmålet nåddes delvis i 2013 års enkät.
Inom fysisk planering, bygg och lantmäteri nås full måluppfyllelse för GIS och kart/mättjänster, delvis för bygglov
och fastighetsbildning och nås ej för detaljplanering. Planeringen av Lärketorpet har avbrutits i väntan på ny prövning av reglerna för flygplatsen. Antagna nya byggrätter
underskrider därför målet mycket kraftigt. Däremot ligger
stocken av ej utnyttjade byggrätter fortfarande över målnivån – både för bostäder generellt och villor.
Nettoinvesteringar 2014
mkr
Budg
Resecentrum et 2, reg bussterm
5,0
Bergtäkten parkanläggning m m 3,5
Cirk pl Tunhemsv - Kungsportsv
3,0
Magasinsgatan
2,6
GC Lantmannavägen
2,6
Resecentrum et 3 gångbro
2,3
Spikön parkupprustning
2,3
Hjortmosseparken
1,7
Cirk pl Vänerborgsv - Liljedahl
1,5
GC Kungsportsvägen
1,4
GC-väg till Sjuntorp
1,2
Övrigt
11,3
Summa
38,4
Red
0,5
2,5
2,7
1,7
1,9
0,6
2,3
2,0
1,2
0,6
9,4
25,3
Avsl
0,6
Omb
4,5
0,5
0,3
0,9
0,7
1,7
0,0
-0,3
1,5
5,1
1,5
0,2
0,6
0,3
8,0
Investeringar
Investeringar genomfördes för 25,3 mkr, 13,1 mkr lägre
än budget. Försenade objekt, där nämnden äskar att anslaget ombudgeteras 2015, utgör 8,0 mkr och 5,1 mkr avslutas. Av förseningarna är 6,0 mkr beaktade i 2015 års
budget.
Framtid
Det är stor efterfrågan på bostäder. Villapriserna ökar, planeringen av en del större bostadsprojekt pågår. Vi bygger
ut infrastrukturen i takt med detta. Arbetet med ny trafikstrategi avslutas. Vi har många investeringsprojekt för gata
- park det kommande året.
GC- väg till Sjuntorp byggs i två etapper där den första
startar 2015. I juni invigs Jan Lööf-lekplatsen. Då är flertalet åtgärder för utveckling av Spikön klara. Arbete med
centrumutveckling fortsätter. Vi har en del spännande
projekt som startar upp och slutförs under året. Trollhättans offentliga rum görs i ordning lite extra inför 100 årsfirandet 2016.
Trollhättans Stad
45
46
Tekniska nämnden
ORDFÖRANDE : SVEN - ÅKE STRANDLIND ( S )
Positivt resultat i nämndens sista bokslut.
Tekniska nämnden upphörde vid årsskiftet. Renhållning
och sotning har förts över till Trollhättans Energi AB respektive Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och
produktion, hamn och industrijärnväg till kommunstyrelsen.
Produktion är utförarenhet för park och vägunderhåll
samt nyanläggning inom VA och gatu- park. Renhållning
och sotning är helt taxefinansierade verksamheter.
Ekonomi
Utfallet blev 0,5 mkr bättre än budget för den skatte- och
uppdragsfinansierade delen och i ett nollresultat för den
taxefinansierade.
Resultat
mkr
2014
Budg
2013
2012
Intäkter
42,2
40,4
43,1
43,5
./. Kostnader
-38,4
-36,6
-40,4
-47,5
3,8
3,7
2,7
-4,0
avskrivningar
-3,1
-3,3
-2,6
-2,6
./. Räntor
-0,5
-0,5
-0,4
-0,4
Resultat
0,2
0,0
-0,4
-6,9
över plan
0,0
0,0
0,0
0,0
Avsättning/disp fond
-0,2
0,0
0,4
-0,5
Resultat efter dispositioner
0,0
0,0
0,0
-7,4
Rörelseresultat
./. Planenliga
./. Avskrivning
Täckningsgrad i
Nettokostnader
% före disposition
101
100
99
101
mkr
2014
Budg
2013
2012
Anläggningstillgång
12,4
11,8
12,6
10,7
Produktion
-0,3
0,0
-0,6
0,4
Resultatutj fond
Avsättning Munkebo
0,7
12,1
0,8
0,4
17,1
0,8
24,1
2,1
2,2
2,7
3,0
Avfallshantering
0,0
0,0
0,0
7,5
Sotning
Summa
0,0
1,7
0,2
2,5
0,0
2,1
0,0
10,8
Gemensam lednings- och
stödverksamhet
Anm: Resultaten för taxefinansierad verksamhet regleras mot externa
resultatutjämningsfonder (avsättningar) och påverkar därför inte resultatet för Trollhättans Stad.
Nettoinvesteringar 2014 mkr
mkr
Budg
Red
Avsl
Renhållningsfordon
5,0
5,0
0,0
Maskiner och fordon produktion
4,1
4,8
-0,7
1,1
10,2
0,0
9,8
1,1
0,4
Övrigt
Summa
Omb
0,0
Uppdragsfinansierade Produktion (Anläggningskontoret), redovisar överskott (intäkter - kostnader) om 0,3 mkr.
Den snöfattiga avslutningen på året gav liten sysselsättning
med vinterväghållning. I stället var förutsättningarna
gynnsamma för bland annat anläggningsarbeten vilket bidrog till att årets omsättning ökade med 4,9 %, till 128
mkr.
Ställt mot omsättningen är överskottet 0,3 %. Resultatfonden ökar från 6,1 mkr med 0,2 mkr ränta och 0,1 mkr
av årets resultat till 6,4 mkr vilket motsvarar maximala
5,0 % av omsättningen. Sysselsättningsläget för 2015 bedöms som mycket gott.
Renhållningsverkets resultat (intäkter - kostnader) blev
ett överskott om 0,2 mkr. Det är 0,6 mkr bättre än 2013
års resultat.
Trollhättans Stad
Sophämtningstaxan sänktes 2 % på grund av helårsomslag för de lägre kostnaderna genom upphandling och omläggning av hämtningen 2013. Verksamheten belastades
med 0,5 mkr i löner utbetalade i januari 2015 som avser
arbetad tid 2014 för att komma i kapp i periodiseringen
inför överföringen till TEAB. Resultatet medför att resultatutjämningsfonden ökar till 0,7 mkr. Detta är tillgodo
för taxekollektivet och kommer att dras ifrån köpeskillingen när TEAB tar över verksamhetens tillgångar.
Sluttäckningen av Munkebo avfallsdeponi fortsatte med
ca 1,0 ha till en kostnad av 5,1 mkr, 515 kronor per kvadratmeter. Återstående arbeten bedöms av verksamheten
bli billigare. De 3 ha som är kvar är beräknade till 425
kronor per kvadratmeter vilket väl överensstämmer med
kvarvarande avsättning, 12,1 mkr plus fortsatt tillkommande ränta. Hittills har sluttäckning utförts för 45,9
mkr.
Även Munkebo kommer att tas över av TEAB. Behållningen i avsättningen kommer att dras ifrån köpeskillingen när TEAB tar över verksamhetens tillgångar. Enligt
avtalet ansvarar Trollhättans Stad fullt ut för eventuella
kostnadsavvikelser – positiva som negativa.
Sotning hade oförändrad omsättning 4,0 (4,0) mkr och
något sämre resultat-0,3 mkr (-0,1 mkr) vilket följer verksamhetens budget. Taxan hölls fortsatt oförändrad på
grund av tidigare resultat. Det finns ändå en buffert kvar
om 0,7 mkr i resultatutjämningsfonden.
Taxan för sotningen behölls oförändrad under 2014. Under 2015 kommer verksamheten för Tobias Pettersson och hans kollegor att flyttas och ligga
under Räddningstjänsten. (Foto: Per Ivarsson).
Måluppfyllelse
Andelen miljöfordon ligger nära målvärdena. Målnivån
nåddes inte för tunga lastbilar eftersom investeringsmedel
behövde omdisponeras för byte av annan utrustning –
men där har miljöprestanda förbättrats.
Antalet biogas- och etanoldrivna personbilar för uthyrning till Trollhättans Stads verksamheter var vid årets slut
160 till antalet, varav elva i pool. Av bilarna är 56 SAAB
Trifuel.
Renhållningen och sotningen har nått sina uppdrag om
kundnöjdhet och låga taxor. I den senaste enkäten som
gjordes 2013 hade renhållningen 87 % nöjda kunder vilket får anses vara mycket bra. Renhållningen har successivt
stärkt sin position genom att taxan sänkts eller hållits oförändrad. Den ligger lägst i trestad och på plats 58 i riket.
Det finns potential för ökad miljövinst och lägre taxa
genom bättre utsortering av förpackningar, där insamlingen betalas av förpackningsindustrierna. Vid stickprovsmätning före omläggningen 2013 var innehållet rätt
sorterat i 84 % av de gröna påsarna men endast i 37 % av
påsarna med restavfall. Efter omläggningen har andelen till
rötning (brunt kärl) och förpackningsinsamling ökat vilket
tyder på att hushållen sorterar bättre.
Taxor i trestad
Sophämtning
Vatten och avlopp
kr
El-nätkostnad
14000
13000
12000
11000
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Thn
Vbg U-a
2012
Thn
Vbg U-a
2013
Thn
Vbg U-a
2014
Källa: Trollhättans Stad, Svenskt Vatten och Energimarknadsinspektionen. Årskostnad inklusive moms för enfamiljsvilla. Årsförbrukning vatten 150 kbm, el 5000 kwh ej elvärme, sophämtning varannan/var fjärde
vecka 130 l kärl (Vänersborg varannan). För el ingår bara nätavgiften.
För fjärrvärme förbrukning 20 000 kWh var kostnaden 2013 enligt
Energimarknadsinspektionen 18 020 kr i Trollhättan, 18 020 kr i Vänersborg och 19 059 kr i Uddevalla. Varierande anslutningsavgifter försvårar jämförelser.
Trollhättans Stad
47
48
Kommunstyrelsen
ORDFÖRANDE : PAUL ÅKERLUND ( S )
Kommunstyrelsen har sedan 2011 i en process, där många
deltagit, tagit fram en ny ”Översiktsplan 2013: Plats för
framtiden”. Den antogs av kommunfullmäktige 10 feb
2014.
Kommunstyrelsen har fyra ansvarsområden; politisk ledning, avtalsbunden verksamhet, ledning, utveckling, förvaltning samt frivilliga skolformer.
Ekonomi
Kommunstyrelsen redovisar -2,2 mkr högre kostnader än
budget. Det är en nettokostnadsökning med 1,2 %. Frivilliga skolformers kostnader var -14,0 mkr högre än budget.
Övriga verksamheter har haft lägre kostnader som har bidragit till att förbättra resultatet.
Resultat
mkr
Intäkter
Kostnader
Budgetutfall
Bruttoinvesteringar
Nettoinvesteringar
2014
91,9
578,2
484,1
-2,2
23,6
23,5
2013
89,7
567,6
478,5
+0,6
23,7
23,6
2012
398,3
863,5
460,4
-4,9
42,0
35,8
Nettokostnader
mkr
2014
Budg
2013
2012
Politisk verksamhet
22,0
22,7
18,5
18,7
Ledning, utveckling, förvaltning
87,8
95,0
92,5
90,9
Frivilliga skolformer
280,1
266,2
273,0
261,8
Avtalsbunden verksamhet
Summa
96,3
486,3
100,2
484,1
93,9
477,9
93,8
465,3
Tidigare år har avsättningar gjorts för att täcka kostnaderna för skredsäkring vid Slumpån, Heden-Gröndal och
Åkerström. Det sökta statsbidraget för Slumpån beviljades
till maximal nivå. Av avsättningen behövde inte +4,4 mkr
tas i anspråk.
Kunskapsförbundet Väst (KFV) redovisar högre kostnader än budget -29,5 mkr. Trollhättans del (61 %) är -18,0
mkr. Övriga budgetposter har bidragit till att underskottet
begränsades till -14,0 mkr. Demografin för åldersgruppen
16-18 år är fortfarande vikande men vändningen kommer
de närmaste åren. Ägarrådet utlovade i januari 2014 att de
accepterar underskott med 10 mkr (Trollhättans del 6,0
mkr) eftersom anpassningen till de lägre elevtalen tar tid
att genomföra.
Trollhättans Stad
Trollhätteungdomar 16-18 år
Antal
2 400
2 300
2 200
2 100
2 000
1 900
1 800
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Avtalsbunden verksamhet omfattar bland annat anslagen till Innovatum, Folkets Hus, Älvhögsborg och Norra
Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Kostnaderna blev 3,9
mkr lägre än budget.
Året som gått
Arbetet med att skapa förutsättningar för Trollhättans hållbara utveckling har fortsatt. En ny översiktsplan har varit
på samråd och utställning. Den antogs av kommunfullmäktige i februari 2014.
Projekteringen av Lärketorpet, där 1 200 lägenheter
planeras, har lagts vilande. Oklarheter har uppstått kring
hindersfri höjd för flygplatsen. Den ska uppgraderas enligt
gällande EU-direktiv senast 2017. Exploateringen av Hälltorp fortsätter enligt plan. Nya tomter beräknas bli släppta
till tomtkön våren 2015.
Trollhättans Convention Bureau har startat sin verksamhet för att öka intresset för att vara värd för möten i
Trollhättan. En satsning som mottagits väl av kommunens
näringsliv.
Omställningskontoret+ har genomfört sitt sista projektår. Enligt utvärderingen har projektet bidragit till 542 nya
arbetstillfällen och 272 nya företag. Nu när regeringens del
avslutats forsätter några delprojekt genom finansiering av
Trollhättans Stad, Fyrbodals kommunalförbund och
Västra Götalandsregionen.
En organisationsutredning gjordes som ledde till förändringar vid årsskiftet 2014/2015. Tekniska nämnden
upphörde och produktionsverksamheten övergick till
kommunstyrelsen. Parallellt gjordes en översyn i KS-förvaltningen vilken har resulterat i att verksamheten delas
upp i fem kontor – kontoret tillväxt och utveckling, ekonomikontoret, personalkontoret, administrativa kontoret
och kontoret produktion och service.
Gästhamnen vid Spikön har under 2014 färdigställts med bättre faciliteter och en utökning från 20 till 45 platser. (Foto: Joachim Nywall).
Arbetet med att öka andelen elektroniska fakturor fortsätter. Efter en ökning med 4 % -enheter är den nu uppe i
54 %.
Fakturahantering
Elektronisk Svefaktura 45 %
E-handel 9 %
Manuella 5 %
Skannade 41 %
Manuella fakturor är utanordningar och pappersfakturor som i undantagsfall inte skannas
Måluppfyllelse
Kommunstyrelsens mål är inriktade på strategisk utveckling, ledning, styrning, stöd och service till den kommunala organisationen till exempel fortsatt kvalitetsarbete,
bättre ekonomistyrning, säkerhetsfrågor och ärendehantering. Service till kunder/brukare utvärderas genom bland
annat enkäter och synpunkts- och klagomålshanteringen.
Effektiviteten mäts bland annat genom nyckeltal och deltagande i kvalitetsnätverk.
Kommunstyrelsen har sex verksamhetsuppdrag. Fem redovisas som delvis uppfyllda medan ett inte uppfylls. Det
avser delaktighet för eleverna i de frivilliga skolformerna
där de anser att möjligheten ökat men det är ändå en bit
kvar till målnivån. Utvecklingen är positiv även om uppsatta mål inte nåtts fullt ut.
I avsnitten om ekonomi, personal, kvalitetsredovisning,
miljöredovisning och välfärdbokslut följs övergripande policys och uppdrag upp.
Investeringar
Av investeringsbudgetens 45,3 mkr har 23,5 mkr tagits i
anspråk. De omfattande förseningarna var i huvudsak
kända under hösten och kunde beaktas vid beredningen av
2015 års budget.
Nettoinvesteringar 2014
mkr
Kommuninvest Ek För
Uppgradering Office
Ombyggnad sessionssalen
Cafébyggnad Spikön
Lärketorpet trafikåtg
Stamnätsutb Lagmansered
Förnyelse av Kronogården
Ärendehanteringssystem
Exploateringsbudget övrig
Båthus Spikön
Markförv intrång ej expl
Övrigt
Summa
Budg
5,5
4,8
4,7
3,0
3,0
2,7
2,5
2,2
2,0
1,1
1,1
12,7
45,3
Red
5,0
0,0
5,2
0,0
0,0
0,0
0,9
0,4
0,0
0,0
0,0
12,0
23,5
Avsl
0,5
0,2
-0,5
0,0
0,0
2,7
1,6
0,0
2,0
0,0
0,6
0,1
7,1
Omb
4,6
3,0
3,0
1,6
1,8
1,1
0,5
1,7
17,3
Sessionssalen har genomgått en omfattande renovering
då den även tillgänglighetsanpassats. Gästhamnen vid Spikön har färdigställts med bättrade faciliteter och fler platser – de har ökats från 20 till 45.
Framtid
Nya bostäder är nödvändiga för Trollhättans fortsatta utveckling. Insatser för att öka intresset för investeringar i
Trollhättan planeras.
En ny MRP period inleds och med den implementeringen av en reviderad styrmodell.
Planeringen av den fortsatta utbyggnaden av Överby
återupptas då detaljplanen nu vunnit laga kraft.
Trollhättans Stad
49
50
Redovisning kommunen
Resultaträkning och Kassaflödesanalys
resultaträkning
(Mkr)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Noter
1
2
3
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Skatteintäkter
Generella statsbidrag o utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
4
5
6
7
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
Budget
2014
-2 846,1
-57,0
Bokslut
2014
622,4
-3 408,2
-57,3
2013
636,9
-3 260,9
-55,1
2012
685,3
-3 226,0
-61,7
-2 903,1
-2 843,1
-2 679,1
-2 602,4
2 235,3
564,0
60,8
-6,6
2 228,3
565,3
53,5
-3,6
2 170,2
531,6
49,5
-28,9
2 124,8
489,3
70,0
-12,5
-49,6
0,4
43,3
69,2
-49,6
0,4
43,3
69,2
Budget
2014
Bokslut
2014
2013
2012
-49,5
63,4
-9,0
94,0
0,4
57,2
-7,4
451,9
43,3
92,1
-15,5
-182,9
69,2
89,3
-13,7
86,3
98,9
502,1
-63,0
231,1
-120,0
2,0
-111,8
9,5
8,3
-122,0
13,7
27,9
-101,0
11,6
6,2
-118,0
-94,0
-80,4
-83,2
337,0
24,1
0,0
0,0
337,0
24,1
0,0
-19,1
745,1
-119,3
147,9
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
ÅRETS RESULTAT
kassaflödesanalys
(Mkr)
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Just ej likviditetspåverkande poster
Minskn av avsättn p g a utbet
Förändr av kortfr fordr/skulder m m
Noter
8
Kassaflöde från löpande verksamhet
INVESTERINGAR
Bruttoinvesteringar
Övriga investeringsink/inv bidrag
Försäljning av anläggn tillg
9
Kassaflöde från investeringsverksamh
FINANSIERING
Nyupptagna lån
Amortering skulder
Förändr långfr fordringar
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
Trollhättans Stad
15
Balansräkning
balansräkning
Noter
Bokslut
2014
2013
2012
10
11
14, 15
606,6
129,7
965,4
578,4
120,0
1 298,3
536,3
141,5
1 316,9
1 701,7
1 996,7
1 994,7
6,6
247,8
0,0
843,3
7,0
307,7
275,0
98,2
3,9
310,8
140,0
217,5
Summa omsättningstillgångar
1 097,7
687,9
672,2
SUMMA TILLGÅNGAR
2 799,4
2 684,6
2 666,9
(Mkr)
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anlägg
Maskiner och inventarier
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd, exploateringsprojekt m m
Fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
12, 13
16
17
18
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Rörelsekapital
Anläggningskapital
19
406,4
1 316,4
113,2
1 609,2
49,5
1 629,6
Eget kapital
20
1 722,8
1 722,4
1 679,1
0,4
43,3
69,2
257,8
41,3
251,5
47,6
218,7
55,8
299,1
299,1
274,5
86,2
605,3
86,0
88,4
494,4
80,3
90,6
538,0
84,7
777,5
663,1
713,3
2 799,4
2 684,6
2 666,9
Därav årets resultat
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Andra avsättningar
21
22
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder ind del
23
24
24
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Panter och ansvarsförbindelser
Panter och därmed jämförliga säkerheter
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits
bland skulderna eller avsättningarna
Övriga ansvarsförbindelser
25
1 249,5
4 660,5
1 313,3
2 978,3
1 254,2
2 813,7
Trollhättans Stad
51
52
Noter
not 1. verksamhetens intäkter
Mkr
Återbetalning AGS
Taxor och avgifter
Tjänster mm
Statsbidrag och EU bidrag
Hyror och arrenden
Försäljningsmedel
Reavinst
Verksamh intäkter enl RR
2014
124,4
93,9
259,3
75,7
61,6
7,5
622,4
not 4. skatteintäkter
2013
50,0
124,4
101,1
225,0
73,8
59,6
3,0
636,9
2012
54,4
126,0
123,2
242,5
73,4
60,9
4,9
685,3
Verksamhetens intäkter har frånräknats interna poster om 2 141,1 mkr med hjälp
av motpartsbegreppet.
not 2. verksamhetens kostnader
Mkr
Löner och personalomkostnader
varav:
Lagstadgade arbetsgivaravgifter
Avtalsenliga arbetsgivaravgifter
Pensionskostnader
Ökad pensionsavsättning
Förändring semester & övertidsskuld
Tjänster, köpt verksamhet mm
Bidrag till enskilda, föreningar och
kommunala företag
Material
Inventarier
Nya avsättningar (övriga)
Verksamhets kostnader enl RR
2014
2 038,4
2013
1 944,1
Mkr
Egna preliminära skatteintäkter
Slutavräkning
Prognostiserad slutavräkning
Kommunal fastighetsavgift
Summa
2014
2 147,1
-6,1
0,4
86,8
2 228,3
2013
2 096,5
1,3
-13,6
86,0
2 170,2
2012
2 012,1
0,4
25,0
87,3
2 124,8
Slutavräkningen avser 2013 års inkomster (efter 2014 års taxering) och den prognostiserade slutavräkningen 2014 års inkomster. Den senare baseras i enlighet
med redovisningsnorm på 2014 års taxering och Sveriges Kommuners och Landstings prognos 2014-12-19 av skatteunderlagsökningen vid 2015 års taxering. Beräknat belopp är 7 kronor per invånare 1 nov 2013 (56 470). Likvidmässig avräkning
görs vid utbetalningen av kommunalskatt i januari år 2016. Avvikelsen mellan
slutavräkningen och preliminärt bokfört belopp regleras i 2015 års bokslut. Ökningen av den kommunala fastighetsavgiften jämfört 2008, då den infördes, tillfaller respektive kommun. Avgiften har periodiserats enligt utfallet av 2014 års
taxering och SKL/SCB:s prognos 2015-01-09 över kommande taxering 2015.
2012
2 058,7
not 5. generella statsbidrag/utjämning
427,2
2,7
164,8
-13,4
975,8
249,6
111,5
32,9
3 408,2
409,7
2,7
165,7
8,1
6,5
938,8
425,8
2,7
164,2
11,4
4,0
784,8
247,4
100,0
24,2
6,4
3 260,9
240,8
110,0
19,6
12,1
3 226,0
Verksamhetens kostnader har frånräknats interna poster om 2 141,1 mkr med
hjälp av motpartsbegreppet. Delposterna under personal och avsättningar särredovisas på grund av att de påverkar jämförelsen mellan åren.
Mkr
Inkomstutjämningsbidrag
Kostnadsutjämning
LSS-utjämning
Regleringsbidrag/avgift
Summa gen. statsbidr/utj
2014
490,4
52,0
-0,6
23,4
565,3
2013
466,3
46,3
-6,3
25,4
531,6
2012
426,4
46,8
-11,2
27,3
489,3
Genom inkomstutjämningen bestäms kommunernas skatteintäkter i huvudsak av
genomsnittsinkomsten i riket och folkmängden i kommunen. Inkomstutjämningen
fyller på kommunernas egna skatteintäkter upp till 115 % av medelskattekraften.
Tillskottet beräknas efter 95 % av medelutdebiteringen 2003 justerad för skatteväxlingar i respektive län. Kostnadsutjämningen är helt mellankommunal och
avser olikheter i åldersstruktur m fl opåverkbara förutsättningar. Regleringsbidrag/avgift är en avstämning av statens kostnader för inkomstutjämningsbidraget
mot avsatta medel i statsbudgeten.
not 6. finansiella intäkter
leasing
Mkr
Leasingavtal
Varav fordon
Betalning Betalning Betalning
2014
2013
2012
14,0
14,0
16,7
7,9
8,4
7,7
Avser operationell leasing för avtal med löptid över två år exklusive hyresavtal för
lokaler. Inga avtal löper efter fem år.
not 3. avskrivningar
Mkr
Inventarier
Nominell annuitet (internt uthyrda
fastigheter)
Fastigheter och anläggningar
Extraavskrivningar
Summa
2014
28,3
2013
27,4
2012
35,6
5,5
23,5
5,3
21,3
1,1
55,1
5,0
20,9
0,2
61,7
57,3
Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. För större, nya fastigheter och anläggningar görs vid behov en uppdelning i olika delar (komponentavskrivning). Se avsnittet ”Redovisningsprinciper” om regler för när anskaffningen aktiveras (investering) eller direktavskrivs (drift).
Trollhättans Stad
Mkr
Räntor utlämnade fasta lån
Räntor likvida medel
Räntor placeringar
Koncernräntor
Utdelning aktier
Borgensavgifter
Övriga finansiella intäkter
Summa
2014
30,5
1,7
6,2
0,2
5,4
9,5
0,0
53,5
2013
31,9
0,8
1,2
0,5
6,1
8,9
0,1
49,5
2012
56,2
2,1
0,3
1,1
2,4
7,7
0,2
70,0
Räntor likvida medel utgörs till 0,1 mkr av dröjsmålsräntor. Kommunfullmäktige
beslutade 2014-06-26 § 99 att på grund av skattemässiga skäl avveckla Trollhättans Stad utlåning till dess helägda bolag. Likviditeten som staden erhöll 30 september om ca 1 400 mkr har under hösten placerats i räntebärande instrument
med en hög kreditvärdighet. Per 2014-12-31 var 918,7 mkr placerade i sådana räntebärande instrument med en genomsnittlig placeringsränta om 1,90 %.
not 7. finansiella kostnader
Mkr
Räntor kortfristig upplåning
Koncernräntor
Räntor exploateringsredovisning
Ränta pensionsskuld
Ränta övriga avsättningar
Delsumma
Sänkt diskonteringsränta
Summa
2014
0,2
0,4
-0,8
2,7
1,1
3,6
3,6
not 11. maskiner och inventarier
2013
0,4
0,9
0,5
5,9
1,3
9,0
19,9
28,9
2012
0,3
1,6
-0,1
9,2
1,5
12,5
Mkr
Transportmedel
Maskiner
Inventarier
IT-utrustning
Konstverk och samlingar
Övriga inventarier
Summa
12,5
Bilmuseet ingår i konstverk och samlingar med 14 mkr.
Ränta pensionsskuld avser den årliga omvärderingen för realränta och inflation
av redovisad avsättning. I den mån skulden konsolideras möts kostnaden av ränteintäkter (och/eller minskade kostnader genom minskning av övrig skuld). Motsvarande görs för övriga avsättningar. Sänkt diskonteringsränta enligt SKL:s
rekommendation för beräkning av pensionsskulden medförde år 2013 en jämförelsestörande engångskostnad. Trollhättans Stad har inte några räntor för långfristig
upplåning.
not 8. just. av ej likviditetspåverk. poster
Mkr
Av- och nedskrivningar
Pensionsskuldsförändring
Reavinster/förluster
Nettoförändring av avsättningar
Summa
2014
57,3
6,3
-7,5
1,1
57,2
2013
55,1
32,9
-3,0
7,1
92,1
2012
61,7
18,6
-4,9
13,9
89,3
Vid framtagande av kassaflödesanalys måste de poster som inte är rörelsekapitalpåverkande frånräknas och vissa andra justeringar göras. Reavinster ingår i både
resultat och försäljningssumma.
not 9. försäljning av anläggningstillgångar
Mkr
Gullön 12
Silvertärnan
Solrosen
Spinnrocken 1
Tor 2
Övrigt
Summa:
Reavinst försäljning fastigheter
till Tomt AB 2008
Summa:
Förs.
belopp
1,3
1,8
1,0
1,1
0,9
2,2
8,3
Bokf.
värde
0,5
0,6
1,0
0,1
0,8
Reavinst/
förlust
0,8
1,2
3,0
1,0
0,1
2,2
5,3
2,2
7,5
8,3
Försäljningar av begagnade fordon, bostadsrätter etcetera redovisas hos respektive
verksamheter.
2014
22,5
5,8
55,5
20,3
17,9
7,7
129,7
2013
14,5
5,4
52,4
21,8
17,0
8,9
120,0
2012
16,7
3,6
72,7
27,1
16,5
4,9
141,5
not 12. exploateringsprojekt
IB
Årets
Mkr
2014
utg
Bostäder
Hälltorp
2,7
6,2
Kremlan
-0,9
0,1
Kv Hyacinten
-0,3
Lärketorpet
0,7
0,6
Nybergskulla
-1,5
0,1
Velanda
0,6
0,1
Övr. expl.projekt
-0,1
0,3
Summa bostäder:
1,2
7,4
GC-väg Hjulet 1
0,9
-0,3
Överby Västra
5,9
0,5
Övr. expl.projekt
-1,1
Summa industri:
5,7
0,2
Räntereserv:
-2,0
Summa pågående
exploateringsprojekt
4,9
7,6
Årets
ink
Flytt
markv
Res
UB
2014
-7,9
0,9
0,8
0,3
-0,7
1,7
-0,3
-1,3
-0,3
-9,8
0,6
0,1
2,2
-0,6
0,2
1,1
-1,6
-0,6
0,5
6,4
-1,1
5,3
-1,5
-9,8
2,1
4,9
I exploateringsområdet Hälltorp har tomterna sålts i etapp 1 och 2. Under 2014
färdigställdes gatorna i etapp 3 och detaljplanearbete påbörjades för etapp 4.
Kremlan och Hyacinten är kvarter som bebyggs av exploatörer. Staden har enbart
utfört mindre åtgärder på intilliggande gator. Projekten avslutas med positiva resultat vilka beror på köpeskilling för mark och byggrätter.
Utbyggnaden av Lärketorpet påverkas av att Fyrstads Flygplats AB ska anpassas
till nya EU-regler. Planarbetet får vila till dess Luftfartsverket tagit beslut, vilket
förväntas under 2015. Med hänsyn till osäkerheten om fortsatt planering skrivs
halva beloppet ned.
På Nybergskulla är alla tomter sålda men toppbeläggning återstår. Projektet delavslutas med positivt resultat. I Velanda har påbörjats byggnation av fyrbohus. I
området finns nu elva villatomter kvar.
GC väg Hjulet avser flytt av GC-väg för att möjliggöra OK Q8s etablering vid
Skogstorpa rondell. Projektet avslutas nu med underskott eftersom Siemens inte
ingick avtal med anledning av sämre konjunktur.
Detaljplanen för Överby Västra vann laga kraft 2 dec 2014. Hittills nedlagda
kostnader avser utredningar och detaljplanearbete.
not 10. mark, byggnader och tekniska
anläggningar
Ingående
ansk
Mkr
ansk värde
Markreserv
65,9
Verksamhetsfastigheter
411,3
Fastigheter för affärsverksamhet
76,6
Publika fastigheter
537,1
Fastigheter för annan verksamhet
71,4
Övriga fastigheter
5,1
Förbättringsåtg i annans fastighet
0,8
Summa
1 168,2
Årets
ink
-2,4
-1,6
0,0
-6,9
-3,0
-1,1
0,0
-15,0
IngåÅrets
ende
utg avskrivn
0,5
-2,6
27,1
-214,5
5,5
-48,4
30,4
-284,0
1,5
-29,0
1,7
-1,4
2,0
-0,4
68,7
-580,3
Årets
avskrivn
-0,1
-11,1
-1,7
-14,7
-1,0
-0,2
-0,2
-29,0
Ingående
just.
-2,9
-4,1
-10,1
-21,7
31,9
-2,4
0,0
-9,3
Årets
justeringar
1,4
0,3
0,0
0,1
1,5
0,0
0,0
3,3
Bokfört Värde
2014
59,8
207,4
21,9
240,3
73,3
1,7
2,2
606,6
2013
60,4
192,4
18,1
231,4
74,4
1,3
0,5
578,5
2012
56,9
180,3
14,9
210
72,4
1,3
0,5
536,3
Trollhättans Stad har inga hyresavtal med rättighet eller skyldighet att förvärva fastigheten. Med justeringar avses reavinst/förlust, nedskrivningar, flytt av värden mm.
Under årets inkomster finns även försäljningar.
Trollhättans Stad
53
54
not 18. kassa och bank
not 13. förråd
Mkr
Förråd mm
Summa
2014
1,7
1,7
2013
2,1
2,1
2012
1,5
1,5
not 14. finansiella anläggningstillgångar –
aktier o andelar
Mkr
Trollhättan Stadshus AB
Fyrstads Flygplats AB
Andelskapital Älvhögsborg
Solrosen Fastighetsförv HB
Kommuninvest Ek för
Bostadsrätter m m
Svenska Kommunförsäkring AB
Aktier Innovatum
Summa
2014
1,0
3,8
4,0
14,2
0,2
1,1
2,5
26,8
2013
1,0
3,8
4,0
1,0
9,2
0,2
1,1
2,5
22,8
2012
1,0
3,8
4,0
1,0
3,7
0,1
1,1
2,5
17,2
Mkr
Bank
Summa
Medelbehållning
2014
843,3
843,3
379,9
2013
98,2
98,2
78,2
2012
217,5
217,5
126,9
Trollhättans Stad har tillgängliga kreditlöften om 100 mkr. Av bankinlåningen är 6oo
mkr insatta på konto med bättre villkor i avvaktan på placering i värdepapper.
not 19. kapitalbindning
Mkr
Rörelsekapital
Varav likvida medel, kortfristig inoch utlåning
Övrigt
2014
1 097,7
-691,3
406,4
2013
687,9
-574,7
113,2
2012
672,2
-622,7
49,5
682,8
-276,4
336,8
-223,6
265,5
-216,0
2014
1 722,4
2013
1 679,1
0,4
1 722,8
43,3
1 722,4
2012
1 684,9
-75,0
69,2
1 679,1
46,2
50,0
50,0
36,9
6,4
27,3
6,1
19,9
5,5
not 20. eget kapital
not 15. finansiella anläggningstillgångar –
långfristiga fordringar
Mkr
Trollhättans Tomt AB
Trollhättan Energi AB
Bostads AB Eidar
Kunskapsförbundet Väst
Kommuninvest ekon förening
Övr villkorade aktieägartillskott
Utlåning FCT Trollhättan
Placeringar värdepapper
Summa
2014
8,2
6,7
3,8
1,2
918,8
938,5
2013
768,1
286,0
200,0
10,9
6,7
3,8
1 275,5
2012
768,1
321,0
200,0
6,7
3,9
1 299,7
Likviditeten som erhölls 30 september om 1,4 mdr genom återbetalning från bolagen av utlämnade lån har under hösten placerats i räntebärande instrument med
en hög kreditvärdighet. Per 2014-12-31 var 918,7 mkr placerade med genomsnittlig
ränta 1,90 %.
Mkr
Eget kapital 1/1
Byte av redovisningsprincip
Årets resultat
Eget kapital 31/12
Varav:
Resultatutjämningsreserv
Resultatfonder:
Skattefinansierad verksamhet
Uppdragsfinansierad verksamhet
Genom beslut av KF 2014-06-23 har Trollhättans Stads fordran om 75 mkr gentemot TSAB avseende villkorat aktieägartillskott beviljat år 2009 skrivits ned till
noll kronor. Förändringen bedöms som byte av redovisningsprincip.
Genom beslut 2012-11-05, bekräftat 2013-05-27, har kommunfullmäktige avsatt
50,0 mkr av resultat över 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2010-2012 till resultatutjämningsreserv. Den har inte utnyttjats under 2013
och 2014 till mindre del – se balanskravsutredning i förvaltningsberättelsen.
Resultatfonderna är specificerade för respektive nämnd eller resultatenhet inom
eget kapital.
not 16. fordringar
Mkr
Fakturafordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter
Avräkning kommunalskatt
Kommunal fastighetsskatt
FORA/Omställningsfond
Avräkning koncernredovisning
Moms
Periodisering räntor
Statsbidrag resecentrum
Övrigt
Summa
2014
64,2
2013
60,1
2012
57,2
117,2
0,4
26,3
0,0
12,2
20,8
4,0
114,4
26,4
28,0
0,0
48,9
22,3
0,1
6,3
1,2
307,7
108,7
65,6
26,2
1,2
18,2
24,5
0,1
4,8
4,3
310,8
2,7
247,8
not 17. kortfristiga placeringar
Mkr
Lån TEAB
Räntefond Nordea
Summa
Trollhättans Stad
2014
2013
175,0
100,0
275,0
2012
140,0
140,0
not 21. avsättningar för pensioner
Mkr
Garanti- och visstidspensioner
Övriga pensioner
Varav förmånsbestämd åldersp
Ökad planenlig avsättning
Särskild löneskatt
Del i pensionsåtagande NÄRF
Summa avsättning
Ansvarsförbindelse inkl skatt
Total pensionsskuld
Avgår finansiella placeringar
Medel använda i verksamhet
Aktualiseringsgrad %
Utbetalad försäkringslösn FÅP
2014
1,7
97,8
74,3
91,6
46,4
20,3
257,8
1 249,5
1 507,3
1 507,3
96,0
3,4
2013
4,6
91,1
67,8
90,6
45,2
19,9
251,5
1 313,3
1 564,8
1 564,8
96,0
5,8
2012
7,2
79,9
59,0
74,5
39,2
17,9
218,7
1 254,2
1 472,9
1 472,9
95,0
10,3
Pensionsskulden har beräknats av KPA enligt redovisningsrådets rekommendation
RIPS och är i huvudsak redovisad enligt blandmodellen, se vidare redovisningsprinciper. Komplettering har skett med särskild beräkning från KPA för förtroendevalda enligt avtalet PRF-KL. För visstidspensioner utan skuldbelopp vid
inkomstsamordning har upptagits 1,2 mkr. I skulden ingår 6 (8) visstidspensioner
inklusive aktiva förtroendevalda och 1 (5) särskilda avtalspensioner. Extra pensionsavsättningar görs enligt plan 2006 - 2019 genom överflyttning från ansvarsförbindelsen. Beloppen för 2013 och 2014 - 2015 är tidigarelagda. Ökningen 2014
avser endast ränteomräkning.
2014 års förändr enl KPA
Mkr
Ingående skuld
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Utbetalningar
Bromsen
Intjänad förmånsbestämd pension
Nya efterlevandepensioner
Pensionsavgångar
Övrigt
Utgående skuld exkl skatt
Ansvförb
1 145,6
10,8
0,9
-53,6
-5,9
not 24. kortfristiga skulder
VP/SAP
1,0
0,0
0,0
-0,7
Övriga
88,7
1,4
-0,2
-4,0
7,7
1,9
-1,8
1 095,9
0,4
-0,1
0,5
-0,6
94,8
Pensionsavsättningen återlånas eller placeras inom ramen för finanspolicyn - särredovisning och utvidgade placeringsregler för pensionsmedel finns inte. Räddningstjänstens personals pensionsrätt kvarstår som skuld hos Trollhättans Stad intjänande till och med 1997 som en direkt skuld (i ansvarsförbindelsen) och därefter indirekt via NÄRF genom att motsvarande bidrag inte utbetalas till förbundet.
not 22. andra avsättningar
Mkr
Sluttäckning Munkebo deponi
Inbetald parkeringsavlösen
Resultatfonder renhålln o sotn
Övriga avsättningar
Summa
2014
12,1
14,1
1,4
13,7
41,3
2013
17,1
13,7
1,4
15,4
47,6
2012
24,1
13,3
1,7
16,7
55,8
Avsättningarna värdesäkras genom årlig ränteberäkning. Koncessionen för Munkebo avfallsdeponi löpte ut 2002. Länsstyrelsen godkände 2008 planen för sluttäckning och har med senare beslut medgett utsträckt tid till och med 2016. På grund
av högre kostnader har medel tillförts vid flera tillfällen, senast 2012 med 7,4 mkr.
Ca 1,0 ha sluttäcktes 2014 till en kostnad om 515 kr per kvadratmeter. Återstående
kostnad för 3 ha beräknade till 425 kr per kvadratmeter. Av totalt 58 mkr har 45,9
mkr utförts till och med 2014.
Övriga avsättningar avser mottagen ersättning för parkeringslösen, återställning
av asfaltberg- och jordupplag, mottagen ersättning för skötsel av våtmark Hedeäng, åtgärder gamla deponier (Torpa deponi), produktions koncerninterna garantiarbeten, ansvar för upphävt bygglov samt åtgärder mot skredrisk. Åtgärder vid
Slumpån färdigställdes i början av 2014. På grund av överklagande skjuts arbetena med Torpa deponi framåt.
not 23. långfristiga skulder
Mkr
Skuld TSAB
Realisationsvinst
Summa
2014
75,0
11,2
86,2
2013
75,0
13,4
88,4
2012
75,0
15,6
90,6
Skuld till TSAB avser aktieägartillskott som är beviljat till Trollhättans Stadshus
AB. TSAB lämnar motsvarande aktieägartillskott till Trollhättans Tomt AB som
förstärkt kapitalbas i samband med förvärv av verksamhetsfastigheter. Realisationsvinsten vid försäljningen av dessa redovisas över hyresperioden 2009-2020.
Den del som ska redovisas 2015 är upptagen under kortfristiga skulder, not 24.
Mkr
Leverantörsskulder
Avräkning koncernredovisning
Källskatt
Avräkning skatteintäkter
Individuell del inkl skatt
Semesterskuld
Övertidsskuld
Periodisering ”kontantlöner”
Avgångsvederlag
Periodisering flyktingverks
Periodisering statsbidrag
Privata medel
Förutbetalda intäkter och upplupna
kostnader
Lagstadgade arbetsgivaravgifter
Kortfr del reavinst försäljning
Övrigt
Summa
2014
88,0
172,7
29,4
19,7
86,0
101,9
6,1
34,6
4,4
19,3
10,6
0,4
2013
107,6
85,3
28,9
13,6
80,3
114,6
6,8
27,7
3,0
11,6
7,5
0,4
71,3
35,7
2,2
8,9
691,3
46,2
34,5
2,2
4,5
574,7
2012
153,1
110,2
33,2
84,7
121,5
6,8
27,1
1,5
4,3
0,7
33,8
39,4
2,2
4,2
622,7
not 25. ansvars- och borgensförbindelser
Mkr
Borgen för bostadsförsörjning
Varav egna hem (netto)
Varav Eidar bottenlån
Borgen övriga kommunala bolag
Borgen ränteswap kom. bolag
Borgen för föreningar
Pensioner intjänade t o m 1997
Summa
Förbind.
2014
1 518,7
10,7
1 499,0
2 971,7
18,5
151,3
1 249,5
5 910,0
Skuld
2014
1 507,8
2,0
1 499,0
2 933,0
18,5
136,3
1 249,5
5 845,1
Skuld
2013
1 128,2
2,4
1 119,0
1 597,8
0,0
137,0
1 313,3
4 176,3
Trollhättans kommun har 1993, KF § 10 samt en bekräftelse på detta 2009, KF §
126 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige
AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som
per 2014-12-31 var medlemmar har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett
regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna
vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som
respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Trollhättans kommuns ansvar
enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick
Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 299 065,5 mkr och totala tillgångar till 290 729,7 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick
till 3 589,7 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 3 482,7 mkr.
Ansvarsförbindelsen för pensioner har upptagits enligt uppgift från KPA med avdrag för extra avsättning och tillägg för del i inkomstsamordnad visstidspension för
förtroendevalda enligt KPA:s beräkning. Se KPA:s analys av skuldförändringen i
not 21 ovan.
Trollhättans Stad
55
56
Driftredovisning per nämnd
Tkr
Redovisning
2012
2013
Kostnader
Redovisning 2014
Intäkter
Netto
Avvik budg
Netto
Utg
fond
Utbildningsnämnden
839 753
874 952
1 064 417
116 789
947 628
5 270
27 927
118 812
122 391
154 075
21 447
132 628
488
4 464
Omsorgsnämnden
795 856
826 633
1 131 714
272 324
859 390
747
-2 072
Arbetsmarknad och socialnämnden 288 280
294 280
413 156
110 319
302 837
-4 090
-1 284
77 306
72 898
96 622
17 047
79 575
5 863
4 284
Miljönämnden
6 550
6 787
12 457
5 292
7 165
314
378
Tekniska nämnden
3 380
2 084
129 920
128 183
1 737
476
6 330
Kommunstyrelsen
465 264
477 905
578 200
91 916
486 284
-2 167
3 234
2 595 201
2 677 930
3 580 561
763 316
2 817 245
6 902
43 262
-58 796
-50 908
-22 340
5 458
-27 798
52 177
S:a nämnder
Övrigt
Särskilda åtgärder
Lönökningar
Oförutsedda utgifter
Pensioner mm
Avgår interna kapitalkostnader
Realisationsvinster/förluster
26 323
-80 213
-4 906
24 929
-73 081
-2 755
53906
-76325
79
-209
5667
53906
-76115
-5588
18 235
232
180
28 582
2 360
2 588
S:A SKATTEFIN VERKSAMHET
2 536 404
2 627 022
3 558 221
768 774
2 789 447
59 079
43 262
4 354
-3 125
42 577
46 231
-3 654
1 318
1 405
2 540 758
2 623 897
3 600 798
815 005
2 785 793
60 396
44 667
55 108
-192 555
57 299
-192 555
61 697
57 299
-299
Verksamhetens nettokostn. 2 602 455
2 679 005
3 465 542
622 450
2 843 092
60 098
Tekniska nämnden
taxefin verksamhet driftnetto
Total verksamhet
Justering återstående interna poster
Avskrivningar
44 667
Anm: Omslutningen är minskad med interna intäkter inom respektive nämnd, vilket innebär att kostnaderna redovisas hos slutanvändarna. Elimineringen av interna poster
påverkar inte nettokostnaden. Utgående fond avser för skattefinansierade verksamheter de interna resultatfonderna, se vidare begreppsförklaringar. För de taxefinansierade utgörs resultatfonderna av avsättningar, d v s att de ingår i externredovisningen.
Trollhättans Stad
Investeringsredovisning per nämnd
Tkr
Redovisning
2012
2013
Utbildningsnämnden
4 898
18 225
Omsorgsnämnden
7 792
Arbetsmarknad och socialnämnden
890
18 508
Miljönämnden
66
Tekniska nämnden
3 258
Kommunstyrelsen
35 780
Delsumma
89 417
8 629
23 264
4 933
672
37 545
23
9 652
23 611
108 331
Utgifter
Redovisning 2014
Inkomster
8 126
10 966
24 959
6 409
1 366
25 286
10 313
23 576
527
42
111 794
9 488
25 750
6 412
1 366
33 412
10 966
791
3
Netto
Avvik budg Därav omNetto
budgetering
1 594
4 376
3 131
1 590
4 200
2 409
-66
7 969
100
9 786
23 534
13 102
100
404
21 784
16 336
102 306
44 426
32 604
./. Ospec budgeterad tidsförskjutn
Summa
-26 731
89 417
108 331
111 794
9 488
102 306
17 695
32 604
Anm: Ombudgeteringar av anslag på grund av förseningar görs med 27 354 tkr till 2015 och 5 250 tkr till 2016. Av dessa är 22 609 tkr beaktade i 2015 års budget.
Investeringsredovisning stora projekt, flera år
Urvalbegränsing över 5 mkr i totalbudget för perioden
Projekt Tkr
Div invent ej IT, grundsk
IT utrustning
Utbildningsnämnden
Period: 201001-201413
Total
budget
6 900
9 900
Ackutfall
7 709
6 861
Period: 201401-201413
Total
Budget
1 400
3 000
Nettoutfall
3 265
1 596
Avvikelse
-1 865
1 404
16 800
14 571
4 400
4 862
-462
Torsbohallen konstgr mark
Torsbohallen konstgr gräs
Skateboardpark
5 300
5 300
6 805
5 581
4 381
5 477
2 800
2 800
1 805
3 347
2 105
0
-547
695
1 805
17 405
15 439
7 405
5 452
1 953
OF IT, 3 år
5 560
4 495
1 600
947
653
Omsorgsnämnden
5 560
4 495
1 600
947
653
5 500
6 500
5 000
26 950
5 000
5 600
2 575
5 417
495
26 254
6 389
5 121
1 100
1 300
5 000
2 292
1 391
1 400
445
1 169
495
580
1 671
746
655
131
4 505
1 712
-280
654
Förnyelse/uppr. off miljö
Offentlig belysning
Resecentrum 2-bussterm.
Resecentrum 3-gångbro
Resecentrum 4-parkering
Div. mindre gatuarbeten
54 550
46 250
12 483
5 105
7 378
Maskin och Fordonsinköp
Inköp Renhållningsfordon
17 100
9 400
15 592
9 682
4 100
5 000
4 439
4 987
-339
13
Tekniska nämnden
26 500
25 274
9 100
9 426
-326
Markförv intrång ej expl
Exploateringsbudget övrig
Centrala IT-anslaget
Ombyggnad sessionssalen
Kommuninvest Ek För
5 000
5 900
5 692
6 600
13 300
2 963
2 178
0
5 696
12 811
1 100
2 000
4 835
4 700
5 500
0
0
0
5 195
5 029
1 100
2 000
4 835
-495
471
Kommunstyrelsen
Summa stora projekt
36 492
23 648
18 135
10 224
7 911
157 307
129 676
53 123
36 017
17 106
Trollhättans Stad
57
58
Redovisningsprinciper
Bokslut och årsredovisning är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed. På några punkter, där praxis är
oenhetlig och normgivningen ny och under kraftig utveckling, följer
redovisningen inte fullt ut rekommendationer från normgivande
organ. Dit hör exploateringsredovisning, se vidare nedan.
God redovisningssed
God redovisningssed ska medverka till att redovisningen är tillförlitlig
och kan utgöra ett objektivt beslutsunderlag för aktörer inom och utom
kommunen. God redovisningssed bygger på ett antal grundläggande
principer. I kommunernas verksamhet är balansräkningen underordnad
resultaträkningen. Värdering av tillgångar och skulder bygger på att resultatet ska vara rättvisande.
Kommunerna förväntas ha en ständigt pågående verksamhet (fortlevnadsprincipen). Då finns det inget behov att redovisa aktuella förmögenhetsvärden. Värderingen sker därför enligt
försiktighetsprincipen. Vinster som inte realiserats bokförs inte medan
däremot förluster som uppstått tas upp även om de inte har utbetalats.
Resultatmätningen är viktig. Skatteintäkter är ett medel för finansiering. Mot dessa ställs kostnader för årets verksamhet. Utgifter och inkomster måste därför hänföras till rätt period och intäkter matchas mot
de kostnader som uppstått (matchningsprincipen). Principen om öppenhet är särskilt viktig för demokratiskt styrda organisationer.
Periodisering
Redovisningen har varit öppen för externa transaktioner t o m 15/1
2015. Därefter har kostnader och intäkter av väsentlig betydelse hänförts till redovisningsåret. Redovisningen stängdes helt efter 16/1 2015
med undantag för slutavstämning av semesterskuld och periodisering av
”kontantlöner”. De är beroende av att lönebearbetningen i januari är
gjord och bokfördes 22 januari.
Personalkostnaderna periodiseras genom att arbetad men inte utbetald/kompenserad övertid och fyllnadstid samt timlöner och andra ersättningar för december skuldförs. Detta gäller också intjänad men inte
uttagen semester och ferielön. Skatteintäkterna redovisas det inkomstår
då den beskattningsbara inkomsten intjänas genom periodisering av
prognostiserade och faktiska slutavräkningar (se not 4). Sveriges Kommuners och Landstings prognos i december av 2014 års skatteunderlagsökning har följts.
Värdet av flertalet fastigheter och anläggningar är inte marknadsmässigt
betingat utan verksamhetsmässigt. Det är särskilt utmärkande för publika tillgångar (gator, vägar, parker).
Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar beräknas på
objektens anskaffningsvärden och påbörjas månaden efter anskaffningen (ibruktagande vid stora objekt). För internt uthyrda fastigheter
används nominell annuitet och övriga anläggningstillgångar linjärt.
Komponentavskrivning införs successivt genom tillämpning vid större
nyinvesteringar och reinvesteringar där det är motiverat genom skillnader i livslängd mellan stora delar av objektet. Den tillämpas inte för
gator – vi redovisar beläggningsunderhåll över driftbudgeten och sätter
inga extremt långa eller eviga livslängder på underbyggnaden.
Nedskrivningar görs i de enstaka fall planenliga avskrivningar visar
sig ha varit otillräckliga och bokfört värde därmed för högt. Våra regler
är att anskaffningar över ett basbelopp (tidigare ett halvt basbelopp)
med ekonomisk livslängd om minst tre år ska aktiveras - redovisas som
investering/anläggningstillgång. Om de har funktionsmässigt samband
och sker tidsmässigt samordnat (inom bokföringsåret) gäller det sammanlagda beloppet. I mycket begränsad utsträckning ingår immateriella
anläggningstillgångar bland de materiella.
Leasing
I noten om leasing (not 3) ingår inte hyresavtal för lokaler.
Försäljning av verksamhetsfastigheter
Huvuddelen av verksamhetsfastigheterna fördes över till Trollhättans
Tomt AB 2008-12-31. Avräkningen av försäljningspris och bokfört
Trollhättans Stad
värde sammanfördes till ett nettobelopp som redovisas som realisationsvinst under avtalstiden 2009-2020.
Pensioner
Pensionsskulden redovisas i överensstämmelse med redovisningslagen
enligt blandmodellen. Pensionsrätt intjänad t o m 1997 upptas således
som ansvarförbindelse, se vidare not 21. Under 2006 – 2020 gör vi
extra pensionsavsättningar enligt plan för att inte ytterligare övervältra
kostnaderna för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Intjänad avgiftspension utbetalas efterföljande år och upptas som
kortfristig skuld. KPA:s beräkningar kompletteras med egna för särskilda avtalspensioner och visstidspensioner med stöd av särskild beräkning från KPA för förtroendevalda, innefattande även intjänad
ålderspension.
Avsättning för sluttäckning av Munkebo avfallsdeponi har gjorts för att
få en rättvisande resultatredovisning under deponins användning och
inte skjuta över kostnaden på framtida skattebetalare. Även några andra
avsättningar redovisas av motsvarande skäl (not 22). Avsättningarna
räknas upp för realränta och inflation (finansiell kostnad).
Kapitalkostnader
Förvaltningarnas driftanslag belastas genom interndebitering med en
kalkylmässig kapitalkostnad (intern ränta och avskrivning). Ränta beräknas på anläggningstillgångarnas bokförda värden och sätts inom den
skattefinansierade verksamheten normalt enligt SKL:s rekommendation
(2,5 % 2014). På grund av utvecklingen hösten 2013 och SKL:s bedömning inför 2015 behöll vi dock räntan oförändrad vid 2,9 % 2014.
Exploateringsredovisning
Exploateringsfastigheter som ska avyttras redovisas som omsättningstillgång. Även utgifter för gator och parker som betalas genom tomtförsäljning förs in i exploateringsredovisningen. Anläggningsvärden tas inte
upp för tillgångar som kunderna redan har betalat för (och som dessutom inte har något självständigt marknadsvärde – de är publika tillgångar). Det avviker från normgivningen inom området, som inte är
stabil utan har förändrats i flera steg. En för något år sedan publicerad
idéskrift kan leda till normgivning med stora konsekvenser.
Inkomster
Resultaten för avfallshantering och sotning hanteras i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning i externredovisningen genom avsättning (resultatutjämningsfond). Investeringsbidrag
avräknas investeringsutgifterna som investeringsinkomst. Efter överföringen av va i bolagsform berör detta i huvudsak exploatering, se ovan.
För övriga verksamheter är investeringsinkomsterna med enstaka undantag av liten omfattning.
Registrering av leverantörsfakturor
Elektroniska och inskannade fakturor ankomstregistreras. Under 2014
nådde dessa i genomsnitt 95 % av totalantalet. I återstående 5 % ingår
manuella fakturor och utanordningar. Manuella fakturor ankomstregistreras inte i ett system. Snabb slutregistrering och rationellt fakturaflöde har prioriterats i avvaktan på skanning och elektroniskt flöde.
Dokumentation av redovisningssystemet
Lättillgänglig och spridd dokumentation finns dels genom gemensam
och förvaltningsvisa kodplaner dels användaranvisningar i ekonomisystemet. Kodplanerna innehåller även information till kontoansvariga
om attestbestämmelser och redovisningsregler. Koddelars och koders
funktion och samband med försystem beskrivs också. Fördjupad beskrivning finns för balanskonton. Systemsäkerhetsplan har tagits fram.
Inför eventuell upphandling av affärssystem har tagits fram processbeskrivningar.
Byte av redovisningsprincip
Byte av redovisningsprincip har skett av ett äldre villkorat aktieägartillskott genom justering inom balansräkningen med motsvarande omräkning av jämförande år (se not 20).
Begreppsförklaringar
Sambandet mellan redovisningsmodellens delar kan schematiskt beskrivas på följande sätt:
Driftredovisning
Investeringsredovisning
Redovisade kostnader
och intäkter för den
löpande verksamheten
Netto investeringar =
årets investeringar minus
investeringsbidrag
Resultaträkning
Kassaflödesanalys
Intäkter – kostnader
Kassaflöde löpande
verksamhet
= Resultat före extraordinära poster
– Kassaflöde investeringar
+/– Extraordinära poster
+/– Förändring lån
= Förändring av Eget
kapital
= Förändring av
likvida medel
Balansräkning
Eget kapital
Avsättningar
Skulder
Anläggningstillgångar är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav: Aktier i de kommunala bolagen, långfristiga fordringar, inventarier, transportmedel, fastigheter och anläggningar.
Omsättningstillgångar är kortfristiga fordringar (förfaller inom ett år
från bokslutsdagen) och likvida medel; pengar i kassa och bank direkt
tillgängliga för betalning.
Avskrivningar och förändring av pensionsskuld är kalkylmässiga kostnader, d v s inga utgifter/utbetalningar och ingår därför inte i kassaflödesanalysen. Avskrivning innebär att det bokförda värdet av en
anläggningstillgång minskas. Avskrivningen ska motsvara värdeminskning på grund av ålder och förslitning och sker normalt enligt plan, d v
s en viss avskrivningstid för en viss typ av tillgång.
Pensionsskulden visar åtagandet för nuvarande och tidigare anställdas
hittills intjänade men ännu inte utbetalade pensioner. Beräkningen förutsätter att beloppet görs räntebärande för att täcka kommande pensionsutbetalningar. Redovisningen sker enligt den så kallade
blandmodellen, se avsnittet redovisningsprinciper.
Avsättningar är skulder som är osäkra till belopp och/eller när de ska
infrias. Pensionsskulden är en avsättning.
Balanslikviditet är omsättningstillgångarna satta i relation till kortfristiga skulder.
Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av
den framgår hur kapitalet används (i anläggnings- och omsättningstillgångar) och hur det har skaffats (lång- och kortfristiga skulder/avsättningar samt eget kapital).
Driftredovisningen omfattar årets kostnader och intäkter för den löpande verksamheten. Den utgör en specifikation av verksamhetens nettokostnader i olika ansvar, verksamheter och kostnads- och intäktsslag
m m.
Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder/avsättningar.
Det har två beståndsdelar, rörelsekapital och anläggningskapital. Intäkter ökar eget kapital medan kostnader (= resursförbrukning) minskar
eget kapital.
Investeringsredovisningen omfattar utgifter för investeringar i byggnader och anläggningar, mark och inventarier. Den utgör således en
specifikation av årets anskaffning av anläggningstillgångar.
Kassaflödesanalysen fokuserar på våra betalningsflöden och utmynnar i hur likviditeten har förändrats.
Ombudgeteringar används främst för investeringsanslag. Om ett investeringsprojekt försenas kan oförbrukad del av anslaget budgeteras på
nytt nästa år.
Resultatfonder och resultatutjämningsfonder är interna fonder för reglering av verksamheternas budgetutfall som ett verktyg i ekonomistyrningen - det ekonomiska ansvaret bryts inte vid årsskiften. Överskott
ökar fonderna och underskott minskar dem. Eftersom de är interna påverkas resultatet positivt vid ökning av dem och negativt vid minskning
(högre kostnader/lägre intäkter).
Resultaträkningen sammanfattar årets intäkter och kostnader och
visar hur förändringen av eget kapital har framkommit. Denna syns
också vid jämförelse av eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. För att ekonomin ska vara i balans krävs positivt resultat av tillräcklig storlek.
Rörelsekapitalet består av skillnaden mellan omsättningstillgångar och
kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet visar den finansiella styrkan på
kort sikt.
Skattekraft är skatteunderlag (kommunalt beskattningsbar inkomst) i
genomsnitt per invånare.
Skattekvoter visar hur stor del av skatteintäkterna som tagits i anspråk
för verksamheten, finansnettot och därefter återstår i resultat.
Soliditeten är eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna. Den
visar hur stor del av dessa som finansieras med egna medel. Soliditeten
visar finansiell styrka på lång sikt.
Underskott används vid jämförelse med budget och innebär att kostnaderna varit högre än eller intäkterna lägre än budget.
Överskott används vid jämförelse med budget och innebär att kostnaderna varit lägre än eller intäkterna högre än budget.
Trollhättans Stad
59
60
Intäkter och kostnader
Skatten kommunens invånare betalar är den i särklass
största finansieringskällan för Trollhättans Stads verksamhet.
Andelen gemensamma intäkter inkl generellt statsbidrag är
hela 80 %. Endast 18 % av intäkterna är knutna till särskilda verksamheter. Vissa verksamheter finansieras helt
med avgifter (främst renhållning) medan andra har mycket
liten avgiftsfinansiering. Räntor och borgensavgifter, vilka
redovisas på resultaträkningen som finansiella intäkter,
utgör återstående 2 %.
Trollhättans Stad bedriver en mycket personalintensiv
verksamhet - av kostnaderna är 59 % personalkostnader.
Särskilt personalintensiva är vård och omsorg samt pedagogisk verksamhet. Framväxten av friskolor har tidigare
medfört en successiv förskjutning mot ökad andel köp av
verksamhet men nu är den oförändrad.
Överföringen av frivilliga skolformer till Kunskapsförbundet Väst från och med 2013 minskade intäkter och
kostnader med 85 mkr när nu endast den tidigare nettokostnaden finns kvar. Kostnadsstrukturen påverkades
också genom överflyttning till köp av verksamhet.
Diagrammen och tabellerna visar intäkter och kostnader – det vill säga omfattar driftredovisning och resultaträkning. Utgifter och inkomster i investeringsredovisningen ingår således inte.
Sammansättning av intäkter
Sammansättning av kostnader
Övrigt 2 %
Finansiella intäkter 2 %
Försäljning verksamhet 3 %
Finansiella kostnader 0 %
Avskrivningar 2 %
Avgifter, hyror 6 %
Material 5 %
Specialdestinerade bidrag 7 %
Bidrag 7 %
Statsbidrag 16 %
Tjänster och köp
av verksamhet 27 %
Skatteintäkter 64 %
Personal 59 %
Externa intäkter
mkr
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Avgifter o hyror
Försälj av verksamhet
Specialdest bidrag
Övrigt
Summa externa intäkter
Externa kostnader
2014
2 228
565
200
90
259
53
73
3 469
2013
2 170
532
198
97
275
49
67
3 388
2012
2 125
489
199
123
298
70
64
3 369
Anm: I generella statsbidrag har avgifter till kostnadsutjämningen
avräknats (se not 5).
mkr
Externa kostnader,mkr
Personal
Material
Tjänster och köp
av verksamhet
Bidrag
Avskrivningar
Summa externa kostnader
Resultat
2014
2014
2 039
176
943
2013
2 013
1 945
163
905
2012
2 012
2 059
166
760
250
57
4
3 469
0,4
247
55
29
3 345
43,3
241
62
13
3 300
69
Anm: I personalkostnader ingår arbetsgivareavgifter och pensioner.
Trollhättans centrum från ovan.
Trollhättans Stad
Koncernen Trollhättans Stad
– Enheter i sammanställd redovisning . . . . . . . . . . . . . . 62
– Ekonomisk översikt - Koncernen Trollhättans Stad . . . . 63
– Resultaträkning och kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . 66
– Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67
– Redovisningsprinciper och noter . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
– Koncernbolagens verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Trollhättans Stad
61
62
Följande enheter ingår i sammanställd redovisning 2014
Trollhättans Stad
Rörelseintäkter 3 416 mkr
Tillgångar 2 799 mkr
Resultat 0 mkr
Eget kapital 1 723 mkr
Soliditet 62 %
AB Eidar Trollhättans
Bostadsbolag
Rörelseintäkter 404 mkr
Resultat 20 mkr
Resultat 4 mkr
Eget kapital 192 mkr
Solididitet 14 %
Soliditet 8 %
Norra Älvsborgs
Räddningstjänst förbund
Tillgångar 86 mkr
Tillgångar 21 mkr
Resultat -10 mkr
Resultat 1 mkr
Eget kapital – 30 mkr
Eget kapital 13 mkr
Soliditet -35 %
Soliditet 64 %
Resultat 8 mkr
Soliditet 12 %
KB Älvhögsborg
Tillgångar 127 mkr
Resultat 1 mkr
Eget kapital 12 mkr
Soliditet 10 %
Trollhättans Stad
Tillgångar 99 mkr
Resultat 0 mkr
Eget kapital 22 mkr
Soliditet 22 %
Ekonomisk översikt – Koncernen Trollhättans Stad
cernredovisningen” skall omfatta alla företag där Trollhättans Stad har ett varaktigt bestämmande eller ett betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagens verksamhet, mål och strategier etc. Av nedanstående bild framgår vilka företag som
ekonomiskt redovisas (konsolideras) tillsammans i koncernredovisningen.
En betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs inte i den kommunala förvaltningen utan i kommunala bolag eller tillsammans med andra parter. Enligt den
kommunala redovisningslagen ska kommunens hela ekonomiska engagemang redovisas i en sammanställd redovisning (= koncernredovisning), som ska ge en helhetsbild av
kommunens totala verksamhet, ekonomiska ställning och
åtagande. Den sammanställda redovisningen, eller ”Kon-
Resultaträkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolag
Mkr
Verksamh.
intäkter
Verksamh.
kostnader
inkl. avskrivn.
Verksamh.
nettokostnader
Finansnetto
inkl. skatteintäkter
622
343
-3 465
-349
-2 843
-6
2 843
0
0
-6
0
0
0
-6
454
255
404
67
-73
-584
-388
-185
-343
-66
73
582
66
70
61
1
0
3
-27
-61
-47
-14
-6
1
-3
-1
0
39
9
14
-13
0
3
33
10
11
-14
0
3
1 488
-4 141
-2 648
2 694
46
-9
37
Kommun
Kommunalförbund
Resultat
efter
finansnetto
Skatter
och extraordinära
poster
Årets
resultat
Bolag
varav
AB Eidar
Övriga bolag
Elimineringar bolag
Elimineringar koncern
Summa koncern
Balansräkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolag
Mkr
Kommun
Kommunalförbund
Anläggnings
tillgångar
Omsättnings
Summa
tillgångar tillgångar
Eget
kapital
1 701
12
1 098
41
2 799
53
1 723
-18
varav
AB Eidar
Övriga bolag
Elimineringar bolag
Elimineringar koncern
464
1 165
1 851
2 262
103
-475
-217
16
148
68
127
15
-22
-286
480
1 313
1 919
2 389
118
-497
-503
93
187
144
274
18
-362
-128
Summa koncern
6 866
1 205
8 071
1 931
Minoritetsintressen
Obeskattade
reserver
Avsättningar
Långfristiga
skulder
Kortfristiga
skulder
Summa
EK och
skulder
299
3
86
3
691
65
2 799
53
19
23
1
-43
60
1
24
31
5
-9
387
955
1 651
1 946
50
-75
-78
109
104
122
18
-22
-288
480
1 313
1 919
2 389
118
-497
-503
0
414
4 925
799
8 071
Bolag
2
2
Trollhättans Stad
63
64
Omsättningen
Koncernen Trollhättans Stad redovisade under 2014 intäkter på 4,3 mdkr, varav ca 65 % består av skatteintäkter och
utjämningsbidrag. Jämfört med 2013 ökade intäkterna
med ca 1,8 % eller ca 75 mkr.
Resultat
Koncernens nettoresultat gav en ökning av eget kapital
med 38,3 mkr (68,1 mkr). Försämringen av resultatet
jämfört med 2013 är främst hänförligt till Trollhättans
Stad. Resultatet för Trollhättans Stad är 0,4 mkr (43,3
mkr). Resultatet för dotterföretagen är 34 mkr.
Trollhättan Stadshus AB har erhållit 15,0 mkr (15,0
mkr) i koncernbidrag från sina helägda dotterbolag.
Viss regional verksamhet bedrivs också tillsammans
med grannkommunerna i gemensamma bolag och kommunalförbund. Under 2014 har utbetalats 280,1 mkr
(273,0 mkr) i förbundsbidrag och uppdragsersättning till
Kunskapsförbundet Väst för gymnasieskolan och vuxenutbildning.
Utöver detta har uppdragsersättning till NÄRF utbetalats med 35,4 mkr (35,6 mkr), Innovatum AB med 12,9
mkr (13,1 mkr) och Kommanditbolag Älvhögsborg med
17,6 mkr (17,6 mkr).
Koncern
Kommun
Resultat före extraordinära poster
Mkr
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
105
105
96
77
70
45
79
66
53
51
69
43
80
70
66
64
69
30
31
31
32
64
63
66
63
64
31
32
32
31
30
62
60
50
40
30
24
20
10
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010 2011 2012
2013
2014
Finansiering och investering
Genom den finansiella koncernredovisningen samordnas
koncernens likviditet och kortfristiga rörelsekapitalbehov.
Långfristig upplåning sker separat för varje företag.
Koncernens investeringar uppgick under året till 610,6
mkr (626,7 mkr). Störst investeringar har AB Eidar (205
mkr), Trollhättans Tomt AB (188 mkr) och Trollhättan
Energi AB (116 mkr) haft. Långfristiga lån finansierar 72
% (60 %) av anläggningstillgångarna i koncernen. Motsvarande siffra i Trollhättans Stad uppgår till 0 % (0 %).
Staden amorterade av sitt sista lån 2008.
2009
2010
2011
Koncern
Kommun
700
2012
2013 2014
Balans
Kommunkoncernens omsättning uppgår till 3 826 mkr (3
776). Balansomslutningen är totalt 8 067 mkr (6 405). Av
anläggningstillgångarna svarar bolagen för 75,2 % (5 161
mkr) och Trollhättans Stad 24,8 % (1 702 mkr). Koncernens totala långfristiga upplåning uppgick vid årets slut till
4 926 mkr (3 370 mkr). Dotterföretagens andel av koncernens långfristiga lån uppgår till 100 % (99 %). AB
Eidar svarar ensamt för 39,5 % av koncernens låneskulder.
Soliditeten i koncernen uppgår till 24,2 % (29,8 %)
och i Trollhättans Stad 61,5 % (64,2 %). Den kraftiga försämringen av koncernens soliditet beror helt på att bolagens lån från Trollhättans Stad om 1 430 mkr ersatts av
629
600
419
400
611
108
102
2013
2014
468
432
410
320
273
200
100
627
544
500
300
Trollhättans Stad
64
Mkr
0
2008
%
Investeringar
39
24
2007
Koncern
Kommun
48
61
38
2006
Soliditet
62
33
2005
extern upplåning. Långsiktigt bör soliditeten öka i koncernföretagen. I riket var den genomsnittliga soliditeten år
2013 30 % för kommunkoncerner.
102
111
112
2005
2006
2007
187
87
127
89
64
0
2008
2009
2010 2011
2012
Kommunal borgen
För de kommunala bolagen har Trollhättans Stad tecknat
borgen med 4 441 mkr (2 707 mkr). Trollhättans Stad avvecklade under året utlåningen till sina bolag. Den ersattes
med externa lån och ett ökat borgensåtagande om 1 430
mkr. Övrig ökning avser ökad upplåning av AB Eidar 180
mkr, Trollhättan Energi AB 47 mkr och Trollhättans Tomt
Trollhättans Tomt AB hade investeringar på 188 miljoner kronor under året. En av dessa är genombrottet på Innovatum, som ger 8000 kvm
kontorsyta samtidigt som det ökar tillgängligheten till området.
AB 58 mkr. Borgen har i huvudsak ersatt annan säkerhet.
Analys och bedömning visar att risken i åtagandet är begränsad.
Personal
Koncernen
2014
2013
Kommunen
2014
2013
Medelantal årsarbetare:
Män
Kvinnor
Totalt
1 095
3 839
4 934
1 028
3 712
4 740
676
3 479
4 155
627
3 376
4 003
Löner och ersättning, mkr
1 702
1 615
1 440
1 368
gandet avsåg 1 250 mkr åtagande för pensioner och skatt
som är äldre än 1998. Dessa åtagande redovisas inte som
en avsättning i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag.
Avslutande kommentar
Koncernen fortsätter redovisa en resultatnivå som är att
betrakta som god ekonomisk hushållning. Årets resultat
om 38,3 mkr motsvarar ca 0,9 % av omsättningen. Samtliga tre större helägda bolag (AB Eidar, Trollhättans Tomt
AB, Trollhättan Energi AB) har under de senaste åren redovisat stabila och tillfredsställande resultat, vilket minskar
risken för Trollhättans Stad som ägare.
Pensionsåtagandet
Koncernens totala pensionsåtagande uppgick 2014 till
1 527 mkr, en minskning med 55 mkr jämfört med 2013.
Förklaringen är låg indexuppräkning av pensioner p.g.a.
mycket låg ränta och inflation. Av det totala pensionsåta-
Trollhättans Stad
65
66
Resultaträkning och Kassaflödesanalys, koncernen
resultaträkning, koncernen
(Mkr)
Verksamhetens intäkter
Jämförelsestörande intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Noter
(not 1)
2014
1 475,3
0,6
-3 819,4
-303,2
2013
1 513,6
0,0
-3 764,1
-263,9
2012
1 372,8
0,6
-3 538,6
-253,0
VERKSAMHETENS NETTOKOSTN
-2 646,7
-2 514,4
-2 418,2
Skatteintäkter
Generella statsbidrag o utjämning
2 228,3
565,3
20,2
-119,5
2 170,2
531,6
11,9
-122,0
2 124,8
489,3
13,1
-103,8
47,6
77,3
105,2
-9,6
0,3
-9,7
0,5
3,0
38,3
68,1
108,2
(not 2)
(not 4)
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Skattekostnader
Minoritetens andel i årets resultat
ÅRETS RESULTAT
(not 7)
kassaflödesanalys, koncernen
(Mkr)
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
avskrivningar
Just av ej likvida poster
Förändr av kortfr fordr/skulder m m
Kassaflöde från löpande verksamh
2014
2013
2012
38,3
303,2
10,4
347,4
699,3
68,1
263,9
12,6
-208,2
136,4
108,2
253,0
31,2
38,2
430,6
INVESTERINGAR
Investeringar
Försäljning av anläggn tillg
Kassaflöde från invester verksamh
-610,6
18,1
-592,5
-626,7
28,0
-598,7
-629,3
11,2
-618,1
1 562,2
-5,7
-917,8
363,1
-5,6
3,8
329,0
-5,4
-1,6
Kassaflöde från finansieringsverksamh
638,7
361,3
322,0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
745,5
-101,0
134,5
FINANSIERING
Nyupptagna lån
Amortering skulder
Förändr långfr fordringar
Trollhättans Stad
Balansräkning, koncernen
balansräkning, koncernen
(Mkr)
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Nyttjanderätt spårsystem
Utsläppsrätter
Elcertifikat
Övriga immateriella anläggninstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggn och tekn anl
Maskiner och inventarier
Noter
2014
2013
2012
1,6
1,0
5,9
0,3
1,7
3,2
1,9
4 952,2
923,4
978,5
5 037,2
546,2
57,0
4 776,2
496,3
48,2
6 862,9
5 645,3
5 322,6
24,9
314,9
0,0
864,7
28,7
336,5
275,0
119,2
22,9
300,3
140,0
220,2
Summa omsättningstillgångar
1 204,5
759,4
683,4
SUMMA TILLGÅNGAR
8 067,4
6 404,7
6 006,0
423,3
1 525,9
21,8
1 886,7
-103,4
1 943,1
Summa anläggningstillgångar
Förråd m m
Fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Rörelsekapital
Anläggningskapital
Eget kapital
(not 6)
1 949,2
1 908,5
1 839,7
därav årets resultat
38,3
68,1
108,2
Minoritetstintressen
2,1
2,4
2,9
277,3
131,4
269,0
118,9
234,1
131,7
408,7
387,9
365,8
4 926,2
781,2
3 368,3
737,6
3 010,8
786,8
Summa skulder
5 707,4
4 105,9
3 797,6
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
8 067,4
6 404,7
6 006,0
449,0
449,0
451,8
1 249,5
158,7
1 313,2
159,2
1 254,2
174,5
Avsättningar för pensioner
(not 5)
Summa avsättningar
Långfristiga skulder
(not 3)
Panter och ansvarsförbindelser
Panter och därmed jämförliga säkerheter
Ansvars- och borgensförbindelser:
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna
Övriga ansvarsförbindelser
Trollhättans Stad
67
68
Redovisningsprinciper och noter, koncernen
Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden.
Koncernens egna kapital utgörs dels av Trollhättans Stads
eget kapital dels av den del av dotterföretagens egna kapital som upparbetats efter förvärvstidpunkten. Koncernens
avgränsning har bestämts utifrån proportionell konsolide-
not 1. verksamhetens intäkter
Mkr
Försäljningsmedel
Taxor o avgifter
Hyror o arrenden
Bidrag
Tjänster m m
Verksamh intäkter enl RR
2014
68,5
506,6
491,7
377,6
30,9
1 475,3
ringsmetod. För delägda dotterföretag innebär detta att
endast ägda andelar av intäkts- och kostnadsposter respektive tillgångs- och skuldposter konsolideras. Som dotterföretag räknas de företag där ägandet direkt eller indirekt
uppgår till minst 20 procent. I dessa företag finns det ett
stort kommunalt inflytande.
not 5. övriga avsättningar
2013
63,4
512,1
482,2
415,7
40,2
1 513,6
2012
64,4
449,1
473,6
298,5
87,1
1 372,7
Övriga avsättningar består av för bolagen uppskjuten skatt och för Trollhättans
Stad sluttäckning Munkebo avfallsdeponi, parkeringslösen, återställning av asfaltberg- och jordupplag, mottagen ersättning för skötsel av våtmark Hedeäng,
åtgärder beträffande gamla deponier (Torpa deponi), produktions koncerninterna
garantiarbeten, ansvar för upphävt bygglov samt åtgärder mot rasrisk.
not 6. eget kapital
not 2. verksamhetens kostnader
Mkr
Personalkostnader
Fastigheter o inventarier
Material
Bidrag
Tjänster m m
Verksamh kostnader enl RR
2014
2 470,5
298,0
283,0
229,0
538,9
3 819,4
2013
2 353,1
254,4
286,9
235,0
634,7
3 764,1
2012
2 183,0
281,3
248,7
260,0
565,6
3 538,6
Mkr
Belopp vid årets ingång
Utdelning
Förändring av eget kapital,
resultatpåverkande
Avsättning till investeringsfond
Direktbokning mot eget kapital
Övr förändring av eget kapital,
ej resultatpåverkande
Summa
2014
1 908,5
0,2
2013
1 839,7
0,0
2012
1 732,8
0,0
38,3
0,0
2,4
68,1
0,0
0,0
108,2
-1,2
0,0
-0,2
1 949,2
0,7
1 908,5
-0,1
1 839,7
2014
-2,5
-7,1
-9,6
2013
5,8
3,9
9,7
2012
-2,9
5,9
3,0
not 3. långfristiga skulder
Mkr
2014
Trollhättans Stad
11,2
AB Eidar, Trollhättans Bostadsbolag
1 946,0
312,0
955,3
1 650,8
Kommanditbolag Älvhögsborg
49,3
Fyrstads Flygplats
0,0
Norra Älvsborgs Räddningtjänstförbund
1,6
Summa
4 926,1
2013
13,4
1 566,0
312,0
598,8
823,9
51,7
0,4
2,1
3 368,3
2012
15,6
1 450,8
312,0
401,0
774,0
54,1
0,5
2,7
3 010,8
2013
80,1
183,8
263,9
2012
72,5
168,5
241,0
not 4. avskrivningar
Mkr
Inventarier
Fastigheter
Summa
Trollhättans Stad
2014
113,4
189,8
303,2
not 7. skattekostnad
Mkr
Uppskjuten skatt
Inkomstskatt
Summa
Koncernbolagens verksamhet
Trollhättans Stad innehar ett antal hel- och delägda koncerner och bolag. Rörelseintäkterna för dessa
uppgick till 1 450 mkr. Resultatet efter finansiella poster för kommunens koncerner och bolag uppgick till
41 mkr och de sammantagna investeringarna uppgick till 508 mkr.
Bolaget är moderbolag i kommunkoncernen Trollhättan
Stadshus AB och äger samtliga aktier i AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag, Trollhättan Energi AB, Trollhättans
Tomt AB och Trollhättan Industrispår AB.
Bolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i
Trollhättan Stads hel- och delägda bolag och tillsammans
med dessa utveckla verksamheten på ett värdeskapande
sätt. Bolaget skall även samordna övergripande finansiella
frågor och riskexponering i dotterbolagen.
Resultatet efter finansiella poster (inklusive erhållet
koncernbidrag från dotterbolagen) uppgår till 1,1 mkr.
Soliditeten uppgår till 19,3 %. Koncernbidrag har erhållits
från dotterbolagen med 15,0 mkr.
AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag
AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag som är Trollhättans
allmännyttiga bostadsföretag förvaltade vid årsskiftet totalt
5 926 lägenheter (6 030) varav 811 bostäder i särskilda
boendeformer, företrädesvis för äldre, samt 450 studentbostäder. Dessutom förvaltar bolaget drygt 200 lokaler.
Ombyggnad av befintlig byggnation samt nyproduktion av 16 nya platser färdigställdes under 2014 på Nordängens Äldreboende, Sjuntorp. Bolaget har under året
konkretiserat en viljeinriktning att skapa minst 1 000 nya
lägenheter senast 2030, för att möta stadens tillväxtambitioner och en akut bostadsbrist.
Ett intensivt arbete att ta fram projekt och detaljplaner
har pågått. Bolaget räknar med så mycket som fyra pågående byggprojekt under 2016. Kvarteret Gulsparven har
under året avvecklats i sitt nuvarande skick för att ställas
om till ett nyproduktions- och utvecklingsprojekt. Därför
sjunker bolagets bestånd med motsvarande 130 lägenheter
i detta kvarter under en övergångsperiod.
Bolaget tecknade under slutet av 2012 ett samarbetsavtal med Skanska om så kallad strategisk Partnering, för att
skapa möjligheter för ett ombyggnadsprogram för den innevarande sexårsperioden. Avtalet innefattar möjligheter
att bygga om 856 lägenheter. Detta ombyggnadsprogram,
som påbörjades under 2013, har accelererat upp i full
skala i början under 2014. Då startade ombyggnad av
kvarteret Björnbäret i Karlstorp.
Fastighetsbeståndet har ett bokfört värde om 2 134,0
mkr. En ekonomisk genomgång och kassaflödesanalys har
i samband med bokslutet genomförts för samtliga fastigheter. Analysen har inte föranlett några nedskrivningar av
fastigheternas bokförda värden, förutom för fastigheten
Gulsparven med 4,0 mkr och för kvarteret Spaden då
dessa fastigheter står inför större ombyggnationer. Bolagets
fastigheters samlade beräknade marknadsvärde har en betryggande marginal över bokfört värde.
Rörelseintäkterna i bolaget ökade med 5,7 % till 404,0
mkr (382,1 mkr) och resultatet efter finansiella poster
uppgick till 13,8 mkr (15,2 mkr). Bolagets driftskostnader
ökade med 9,7 mkr, främst inom taxeburna kostnader. Investeringarna uppgick till totalt 204,5 mkr (212,6) under
2014 i nyproduktion och i befintliga fastigheter i form av
standardhöjande åtgärder och åtgärder som skall minska
till exempel energiförbrukningen i fastigheter.
Trollhättan Energi AB är moderbolag i en koncern med
produkter inom fjärrvärme, vatten- och avlopp, elnät och
fibernät (för bredband, tv och telefoni), elproduktion samt
försäljning av el och biogasproduktion samt försäljning av
biogas.
Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till
39,5 mkr (30,9). En stor orsak till förbättringen av resultatet 2014 är minskade räntekostnader om 3,7 mkr. Koncernens nettoomsättning var 454 mkr (454,0) varav 49 %
avsåg fjärrvärme och 21 % elnät. Omsättningen inom
både fjärrvärme och elnät minskade till följd av varmt
väder och därmed lägre fakturerade volymer.
Koncernen genomför stora investeringar inom främst
vatten- och avlopp såsom fosforrening på avloppsreningsverket samt investeringar i förnyelse av ledningsnät. Investeringar har också skett i fjärrvärmeledningar samt nya
fjärrstyrda verk i nätstationer. Utbyggnad av fiber i till villor i stadens tätorter har även påbörjats. Årets investeringsutgifter uppgick till 116,1 mkr (167).
Koncernen har gjort stora investeringar under de senaste åren och för 2015 beräknas drygt 200 mkr. För den
närmaste treårsperioden beräknas en investeringsnivå på
drygt 350 mkr i främst ledningsnät för vatten och avlopp,
utbyggnad av fiber samt för ombyggnad av nätstationer
inom elnät. Ett nytt vattenverk finns med i tioårsplanen.
Bolagets omsättning beräknas öka framöver och bedöms
ge en positiv resultatutveckling.
Bolagets verksamhet består i att bygga, förvalta och hyra
ut verksamhetslokaler för näringslivet samt offentlig verksamhet. Bolaget förvaltar också all parkering på kommunägd centralt belägen tomtmark.
Lokalbeståndet omfattar en bruksarea på knappt 384
000 m2, varav ca 62 % utnyttjas för offentlig verksamhet,
främst skolor och förskolor. Högskolan Väst inräknas
också här. Vakansgraden var 3,8 % i det aktiva lokalbe-
Trollhättans Stad
69
70
Trollhättan Energi är ett av tre helägda kommunala bolag. Energibolaget har produkter inom fjärrvärme, vatten- och avlopp, elnät/fibernät,
elproduktion samt biogas. Under 2015 kommer verksamheten att utökas med bland annat renhållning.
ståndet exkl. de kommunala verksamhetslokalerna. Antalet
parkeringsplatser som förvaltas av bolaget uppgår till
1 088 st.
Årets resultat 2014 uppgår till 9,5 mkr efter finansiella
poster. Balansomslutningen per 31 december 2014 är
1 919,0 mkr. Koncernbidrag har lämnats till moderbolaget, Trollhättan Stadshus AB med 1,4 mkr. Soliditeten
uppgick vid årets utgång till 8,3 % Investeringar har utförts till en bruttokostnad av knappt 188 mkr, varav ca
122 mkr lagts på kommunala verksamhetsfastigheter och
gymnasieskolan
På Innovatumområdet har investeringarna uppgått till
37 mkr. Det tidigare dotterbolaget Solrosen Fastighetsförvaltning HB avvecklades under året och den f d Learfastigheten, som förvaltades av dotterbolaget, förvärvades av
Trollhättans Tomt AB för 22,5 mkr.
De kommunala verksamhetsfastigheterna finansieras tidigare via reverslån från Trollhättans Stad, som löpt med
fast ränta på 3,7 % fram till och med tredje kvartalet
2014. Under året fattades beslut i kommunfullmäktige att
utlåningen till bolagen i kommunkoncernen skulle upphöra och för Trollhättans Tomt AB:s del handlade det om
768 mkr. Detta handlades istället upp externt och de nya
lånen resulterade i en räntekostnad på 1,57 % det sista
kvartalet. Den externa låneskulden har därutöver ökat
med 59 mkr under året.
Resultatet efter finansiella poster uppgår till 1,1 mkr. Verksamhetsanslag från ägarna uppgår till 4,0 mkr, varav Trollhättans Stad 2,3 mkr. Flygplatsen fick driftbidrag från
Västra Götalandsregionen om 3,0 mkr.
Under 2014 har flygplatsen haft en linje till Stockholm/Bromma, trafikerad av Golden Air med 19-20 avgångar per vecka. Totalt reste ca 44 400 passagerare
(43 000 2013) under året till och från flygplatsen.
Trollhättans Stad
Kommanditbolaget Älvhögsborg
Bolagets huvudsakliga uppgift är att driva och utveckla tre
affärsområden – friskvård, uthyrning samt inspiration &
konferens – mot största möjliga kundnytta och ekonomisk
lönsamhet. Ägare till kommanditbolaget är Trollhättans
Stad och PEAB Projektutveckling Väst AB. Trollhättans
Stad är komplementär, dvs. ytterst ansvarig för bolagets
förpliktelser.
Resultatet efter finansiella poster uppgår till 1,7 mkr.
Den kommunala uppdragsersättningen för året uppgick
till 17,4 (17,5) mkr.
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) är ett
kommunalförbund som, av medlemmarna Färgelanda,
Mellerud, Trollhättan och Vänersborg, fått i uppdrag att
bedriva verksamhet utifrån antagen förbundsordning och i
enlighet med Lag (2003:778) om Skydd mot olyckor med
tillhörande förordning.
Resultatet för år 2014 uppgick till -0,5 mkr. Trollhättans Stad lämnade under året ett verksamhetsanslag på
32,6 mkr (31,4 2013).
Kunskapsförbundet Väst är ett kommunalförbund som
bildades till följd av att Trollhättans Stad och Vänersborgs
kommun bestämt sig för att samla sina gymnasie- och
vuxenutbildningar i ett gemensamt kommunalförbund.
Avsikten med förbundsbildandet var att tillsammans åstadkomma en effektivisering av det totala resursutnyttjandet så att det blir möjligt att långsiktigt säkerställa resurser
för undervisning och stöd för elevernas utveckling.
Förbundet ansvarar för gymnasie- och vuxenutbildning
i Vänersborg och Trollhättan med 2 800 elever på gymnasiet och 2 300 studenter inom vuxenutbildningen. Resultatet för 2014 uppgick till -10,0 mkr. Trollhättan Stad
lämnade ett verksamhetsanslag på 283 mkr.
Beslut
Med ovanstående redogörelse överlämnar kommunstyrelsen årsredovisning för 2014 till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsens föreslag:
1. Kommunfullmäktige fastställer reglering av taxefinansierade verksamheters resultat, underskott om
28 tkr, mot behållning i avsättning (resultatutjämningsfond) för respektive verksamhet.
2. Kommunfullmäktige godkänner ianspråktagande
ur avsättningar med 6 947 tkr för kostnader under
2014, varav sluttäckning av Munkebo deponi
5 146 tkr. Avsättningarna för åtgärder mot skredrisk vid Slumpån och Åkerström avslutas med
överskott om totalt 4 731 tkr.
4. Kommunfullmäktige godkänner i övrigt
kommunstyrelsens årsredovisning.
5. Kommunfullmäktige godkänner nämndernas
verksamhetsredogörelser.
6. Kommunfullmäktige beslutar i särskilt ärende om
behandling av budgetfallet genom förändring av
interna resultatfonder och ombudgetering
(investeringsanslag).
3. Kommunfullmäktige fastställer 2014 års bokslut
med redovisad resultaträkning, kassaflödesanalys
och balansräkning för Trollhättans Stad.
KOMMUNSTYRELSEN
Paul Åkerlund
Kommunstyrelsens ordförande
Dan Jonasson
Ekonomichef
Trollhättans Stad
71
72
Revisionsberättelse
Trollhättans Stad
Trollhättans Stad
73
74
Fem år i sammandrag
2014
20:96
2013
20:96
2012
20:96
2011
21.39
2010
21.39
91,0
92,3
92,1
93,2
93,9
56 929
56 573
55 749
55 499
55 248
Kostnader, mkr
3 469
3 345
3 300
3 236
3 157
Intäkter, mkr
3 470
3 388
3 369
3 260
3 195
2 794
2 702
2 614
2 582
2 535
0
43
69
24
38
Resultat i % av skatteint o gen statsbidr
0,0
1,6
2,6
0,9
1,5
Driftbudgetutfall, avvikelse mkr
61
98
55
22
22
112
122
101
95
69
2 799
2 685
2 667
2 495
2 550
49 174
47 454
47 838
44 950
46 148
1 077
962
988
885
964
Per invånare, kr
18 911
17 008
17 719
15 943
17 443
Eget kapital, mkr
1 723
1 722
1 679
1 685
1 661
Per invånare, kr
30 262
30 446
30 119
30 359
30 063
1 250
21 948
1 313
23 214
1 254
22 497
1 280
23 067
1 173
21 222
62/17
64/15
63/16
65/13
62/17
406
113
50
-12
-82
683
337
266
152
187
Antal anställda 31 dec 3)
4 619
4 416
4 663
4 778
4 787
Personalkostnader, mkr
2 038
1 944
2 059
1 994
1 939
Utdebitering, % 1)
Relativ skattekraft enligt taxering respektive år, %
Antalet invånare, 31 dec
Därav skatteint, generella statsbidr
Årets resultat, mkr
Bruttoinvesteringar, mkr
Tillgångar, mkr
Per invånare, kr
Skulder och avsättningar, mkr
Pensionsåtagande i ansvarsförbindelse
Per invånare, kr
Soliditet, % 2)
Rörelsekapital, mkr
Likviditet inkl kortfristig inoch
utlåning netto samt placeringar, mkr
1) Skatteväxling med Regionen 2012 om kollektivtrafiken.
2) Eftersom pensionsredovisningen sker enligt "blandmodellen" anges både redovisad soliditet
och total soliditet inklusive pensionsåtagande i ansvarsförbindelse.
3) De frivilliga skolformerna har överförts till Kunskapsförbundet Väst.
Trollhättans Stad
Trollhättans Stads organisation 2014
Valberedningen
Kommunrevisionen
Kommunfullmäktige
Valnämnden
Överförmyndarnämnden
Kommunstyrelsen
Personalutskottet
Nämnder
Bolag
Arbetsmarknads- och socialnämnden
Trollhättans Stadshus AB 100%
AB Eidar, Trollhättans Bostadsbolag 100%
Kultur- och fritidsnämnden
Trollhättan Energi AB 100%
Miljönämnden
Omsorgsnämnden
– Energifokus i Trollhättan och Uddevalla
AB 50%
Tekniska nämnden
– Biogas Brålanda AB 67%
Utbildningsnämnden
– Kalltorp Kraft HB 50%
– Trollhättan Energi Elnät AB 100%
Trollhättan Industrispår AB 100%
Trollhättans Tomt AB 100%
Fyrstads Flygplats AB 49%
Kommunalförbund
Övrigt
Kunskapsförbundet Väst 61%
Norra Älvsborgs
KB Älvhögsborg 50%
Räddningstjänstförbund 41%
Stiftelsen Innovatum 15%
Fyrbodals kommunalförbund
Trollhättans Stad
75
Grafisk form, produktion: www.hatech.se.
Ekonomikontoret 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00
ekonomikontoret@trollhattan.se www.trollhattan.se

Trollhättan årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

Investeringsbudget Skånetrafiken större investeringar 2016

Periodrapport april 2015

TELEFONGUIDE - Västra Götalandsregionen

Kostnader - kapitalkostnad - driftkostnader

Affärsplan 2010–2012

Erfarenheter som ny emittent av kommuncertifikat

Protokoll Styrgruppen – Trollhättan som en attraktiv studentstad

pdf SE - Komet Scandinavia AB