Kursguide L6NT10 HT 15 - GUL

KURSGUIDE HT 2015
L6NT10
Naturorienterande ämnen och teknik för lärare åk 4-6
BESKRIVNING AV KURSEN
Kursen skall utbilda dig så du kan undervisa i naturvetenskap och teknik för elever i åk 4-6. Du kommer också att
vara behörig att undervisa i åk 3 enligt behörighetsförordningen.
Med kursen vill vi bidra till att du kan:








redovisa kunskaper som behövs för undervisning i naturvetenskap och teknik i åk 4-6
använda naturvetenskap och teknik för att beskriva och förklara naturvetenskapliga fenomen samt
tekniska lösningar och processer i vardagen
tillämpa naturvetenskapligt arbetssätt och teknikutvecklingsarbete
använda ämnesdidaktiska forskningsresultat för att organisera lärandesituationer som kan stimulera
elevers intresse och utmana deras föreställningar om världen
använda digitala och estetiska uttrycksformer i lärandesituationer
analysera, värdera och argumentera utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv kring
samhällsfrågor och hållbar utveckling
utvärdera och bedöma elevers förmågor och kunskaper i naturvetenskap och teknik
redogöra för ämnesspråkets betydelse i naturvetenskap och teknik
Kursen är uppdelad i 5 delkurser men delkurserna löper parallellt och går in i varandra. Terminen inleds med
fokus på kunskaper för att undervisa i biologi i åk 4-6 men med inslag från delkurs 3. Kemi - Materiens
uppbyggnad och delkurs 4. Fysik - Energiformer och dess omvandlingar. Energibegreppet och partikelmodell
behandlas då för att användas inom biologiområdet.
Därefter fortsätter delkursen inriktad mot teknik. Delkurs 3. Kemi - Materiens uppbyggnad och delkurs 4. Fysik Energiformer och dess omvandlingar återkommer och avslutas i slutet av terminen.
Parallellt med dessa delkurser ligger inslag från delkurs 1. Perspektiv på undervisning i naturvetenskap och teknik.
Här ingår övergripande frågor om undervisning i naturvetenskap och teknik för åk 4-6.
LÄRARE I KURSEN
Jan Landström
Ann-Marie von Otter
Miranda Rocksén
Frank Bach
Eva West
Hans Starnberg
Eva Nyberg
Ola Svensson
Åslög Dahl
Mickael Lipschütz
Anna Carin Lindberg
Kursledare
Teknik o teknikdidaktik
Kemi kemididaktik
Fysik o fysikdidaktik
Sex o samlevnad, Ljud o hörsel,
människan
Väder-klimat Astronomi
Biologi o biologididaktik
Biologi
Växter Systematik
Kursadministratör
Studievägledare
031-786 2267
031-786 2636
Jan.landstrom@gu.se
annmarie.von.otter@ped.gu.se
miranda.rocksen@gu.se
Frank.bach@gu.se
Eva.west@gu.se
Hans.starnberg@physics.gu.se
Eva.nyberg@gu.se
ola.svensson@bioenv.gu.se
aslog.dahl@bioenv.gu.se
mikael.lipschutz@gu.se
annacarin.lindberg@gu.se
DELKURS 1. PERSPEKTIV PÅ UNDERVISNING I NATURVETENSKAP OCH TEKNIK,
6 HP
Denna del behandlar övergripande delar i naturvetenskap och teknik samt didaktik i naturvetenskap och teknik.
I delkursen får ni arbeta med bedömning. Formativ bedömning behandlas speciellt. Naturvetenskap i relation till
frågor om religion och moralfrågor diskuteras och behandlas i inledningen då evolutionsteorin behandlas
I delkursen ingår två övningar där ni skall planera och genomföra lärandesituationer för elever i åk 4-6.
Den första uppgiften är en övning på Universeum där ni skall ta hand om en grupp barn från åk 4-6.
Den andra uppgiften är en s.k. ”Learning Study”. Det innebär att ni skall planera ett NO pass om en timme för
elever i åk 4-6 och genomföra passet tre ggr i olika grupper. Mellan varje undervisningspass skall ni arbeta med
att utvärdera och förbättra er NOTk-lektion. I uppgiften blir det mycket viktigt att vara tydlig med vad eleverna
skall lära sig och vara uppmärksam på vad de faktiskt lärt sig.
Vecka
36
Huvudsakligt innehåll
Naturvetenskapen o teknikens
karaktär
Vad är vetenskap Vetenskapsfilosofi
Naturvetenskap o språk
Svenska som andraspråk o
undervisning i naturvetenskap
Litteratur
Björn Andersson kap 1 och 2
Wynne Harlen kap 1
Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket Stärk lärandet.
Hallgren & Fallgren
Skolverket (2011). Greppa språket! Ämnesdidaktiska
perspektiv på flerspråkighet
Introduktion Universeum
Förberedelse Universeumuppgiften
Redovisning NO och språk på GUL
37
38
Förberedelse Universeumuppgiften
39
Examination Universeumuppgiften
Start Learning study
Learning study
Learning study
48
49
50
LITTERATUR I DELKURSEN







Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer.
Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket Stärk lärandet. Hallgren & Fallgren.
Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen.
Harrison, Christine & Howard, Sally (2012). Bedömning för lärande i årskurs F-5.
Skolverket (2011). Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanerna. Stockholm: Skolverket.
EXAMINATIONER
LITTERATURSEMINARIE 1: GREPPA SPRÅKET ! ÄMNESDIDAKTISKA PERSPEKTIV PÅ FLERSPRÅKIGHET OCH
GIBBONS, PAULINE (2013). STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET (KAP 2-4)
Läs böckerna utifrån perspektivet att ni skall undervisa i de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Var och en
skall initiera minst en diskussion på GUL senast 11 september och sedan svara på minst två andras inlägg senast
14 september. (De som missar detta skriver en reflektion på två A4 som lämnas till Jan Landström).
LITTERATURSEMINARIE ”BEDÖMNING FÖR LÄRANDE I ÅRSKURS F-4”
Läs boken utifrån perspektivet att ni skall undervisa i de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Var och en skall
initiera minst en diskussion på GUL 29 oktober och svara på minst två andras inlägg senast 30 oktober.Ni kan ha
som utgångspunkt för er diskussion de svårigheter ni nu ser med bedömning och diskussion om hur ni tänker att
man kan hantera dem.
GUIDNING ELEVER PÅ UNIVERSEUM (BEDÖMS MED VG, G ELLER U ENLIGT BETYGSKRITERIERNA LÄNGST
BAK I KURSGUIDEN )
Ni kommer i basgruppen bli tilldelade ett område på Universeum som ni ska planera ett undervisningsmoment
kring. Det område ni blir tilldelade har koppling till innehållet i kursen och syftet med examination är att praktiskt
få planera och genomföra ett undervisningsmoment i naturvetenskap och/eller teknik i en lärandemiljö utanför
skolan. Genomförandet kommer att ske den den 22 sep med en grupp barn (ca 10 st) i årskurs 4-6 som besöker
Universeum. Ni kommer vid två tillfällen under dagen, kl. 9.00-9.30 och kl. 10.15-10.45, att genomföra ert
undervisningsmoment. Mellan de två undervisningspassen och efter undervisningen kommer ni ges tillfälle att
reflektera med basgruppen och lärare. Mer detaljerad information om detta kommer ni att få den 1 sep och 7
sep på Universeum. Arbetet kommer att ske i basgruppen med en individuell reflektionsdel.
Basgruppen lämnar tillsammans in ett skriftligt dokument
Undervisningsmoment - grupp senast den 10 sep där följande ingår:

på
GUL
under
Inlämningsuppgift,
Beskrivning av undervisningsmomentet där målet/målen finns formulerade, koppling till Lgr 11,
förmågor som eleverna förväntas utveckla, planering och genomförandet av undervisningsmomentet
Individuellt lämnar ni in en reflektion med koppling till kurslitteraturen max, 2 A4-sidor (Times New Roman 12,
enkelt radavstånd) på GUL under Inlämningsuppgift, Undervisningsmoment – individuellt, senast den 23 sep där
följande delar finns med:






Din insats under arbetets gång
Uppgiftens betydelse för din blivande yrkesroll
Vilka NO- och/eller teknikdidaktiska kunskaper anser du varit centrala under undervisningsmomentet,
jämför med gruppens planering?
Vilka olika slags frågor ställdes av elever och lärare (studenter) och vilken betydelse hade det?
Hur reagerade eleverna på undervisningsmomentet?
Vilka eventuella likheter och skillnader finns med att genomföra undervisningsmoment i skolmiljö och
på Universeum?
LEARNING STUDY-VECKA 48-49 (BEDÖMS MED VG, G ELLER U ENLIGT BETYGSKRITERIERNA).
Ni skall i en grupp om ca fyra studenter planera en lektion om 1 timme som skall ingå i en Learning Study. Ni
väljer innehåll till lektionen utifrån kursens innehåll. Lektionen ni planerat genomförs tre gånger med olika
grupper. Varje lektion filmas och analyseras för att sedan förändras/förbättras utifrån det analysen gav.
Gruppen redovisar sin Learning study muntligt Fredag den 11 december. Det kan med fördel ingå filmade
sekvenser för att visa på något speciellt.
Individuellt skriver var och en rapport på 4-7 sidor som läggs in på GUL senast den torsdag den 17 dec.
Syftet är att du ska beskriva och analysera den learning study som du varit med om att genomföra. När det gäller
analysen ska den vara skriven av dig och visa på kopplingar till den obligatoriska kurslitteraturen och annan
relevant litteratur (exempelvis referenslitteraturen och litteratur som hjälpt dig när det gäller elevtankar och
undervisningsstrategier).
Layouten på rapporten kan följa någon av de mallar som finns i Gustavsson & Wernberg (sid. 46) eller Häggström
m.fl. (sid. 24).
Som stöd för uppgiften genomförs litteraturseminarier och handledning.
Litteraturseminarium 1 LS: Seminariet genomförs som en diskussion på GUL den 23 november. Till seminariet
läser alla artikeln Gustavsson & Wernberg och instruktionen till uppgiften. Var och en gör ett inlägg där ni väljer
ut något som ni behöver förstå bättre. Var och en svarar på två inlägg.
Litteraturseminarie 2 LS: Genomförs i helgrupp den 24 nov. Alla skall ha läst de övriga artiklarna. Seminariet leds
av Jan L.
Handledning bokas av varje grupp med Ann-Marie eller Jan
Litteratur:




Gustavsson Laila., & Wernberg, Anna. (2006). Design experiments, lesson study och learning study. I
Holmqvist, M. Lärande I skolan – learning study som skolutvecklingsmodell (s. 29-49).
Studentlitteratur.
Magnusson, Joakim., & Maunula, Tuula. (2013). Variation av undervisnings - innehåll för att möjliggöra
urskiljning av kritiska aspekter av begreppet densitet. Forskning om undervisning och lärande, 10, 82105
Holmqvist, Mona. (2011). Teachers’ learning in a learning study. Instructional Science, 39(4), 497-511
Häggström, Johan; Bergqvist, Maria; Hansson, Henrik; Kullberg, Angelika & Magnusson, Joakim.
(2012). Learning study – en guide. NCM, Göteborgs universitet
DELKURS 2. BIOLOGI - DEN LEVANDE VÄRLDEN , 6 HP
Denna del inleds med biologi-delen med fokus på ekologi, evolution och människokroppen. Grundläggande
kunskaper i ekologi behandlas och det ställs krav på att ni förstår evolutionsteorin som är en grund för all biologi.
Ni kommer att arbeta med växter och djur och får lära er de vanligaste arterna i Sverige. Den naturvetenskapliga
delen av slutas med människokroppen.
I kursen ingår flera fältdagar där ni får exkursionsmetodik men också möjlighet att arbeta med ekologi och lära
er mer om olika arter. Ni kommer att arbeta under flera pass med elevers kunskaper inom olika delar av biologin
och få exempel på vad man kan arbeta med i åk 4-6.
Biologidelen avslutas med sex och samlevnad som ju är ett område som med fördel bearbetas tillsammans med
många andra områden i skolan.
Vecka 36
Huvudsakligt innehåll
Ekologi
Systematik, arter
Livscykeluppgift
Litteratur
Pleijel, Håkan (2013). Ekologi: En introduktion
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna
(2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk
belysning
Nyberg, Eva (2008). Om livets kontinuitet. Undervisning och lärande om
växters och djurs livscykler
Andersson, Björn & Nyberg, Eva (2006). Att undervisa om livscykler i
skolår 1‐5, kunskapsbas och undervisningsförslag. Ämnesdidaktik i
praktiken:
Vecka 37
Ekologi
Evolution
Biologididaktik
Människokroppen
Vecka 38
Vecka 39
Evolution – genetik
Ekologi o miljö
Artkunskap
Människokroppen
Sex och samlevnad
Vecka 40
Sex och samlevnad
Pleijel, Håkan (2013). Ekologi: En introduktion,
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna
(2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk
belysning
Andersson mfl (2003). Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till
biologi (kap 2 och 4)
1177 Vårdguiden (2014). Kroppen. Västra Götalandsregionen
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna
(2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk
belysning
Pleijel, Håkan (2013). Ekologi: En introduktion,
Andersson mfl (2003). Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till
biologi (kap 2 och 4)
Dahlöf, Annamaria (2010). Sexualkunskap. Mölnlycke: UR i samarbete
med RFSU. (Kap. 3, sid 37-53)
Simonsson, Nathalie (2012). Världens viktigaste handledning. (sid. 48
59, pdf-fil på GUL).
Arexamination
Examination Biologi
S TORA T ORP 29 SEP
Stora Torp (bakom stora vita slottsliknande byggnaden). Hållplats BÖGATAN, spårvagn 5. Det tar ca 10 min att gå
till möteplatsen, som ligger på höger hand i er färdriktning om ni kommer från Brunnsparken.
Denna dag organiseras av Skogssällskapet. Matsäck och anteckningsblock samt lämplig - och varm - klädsel
rekommenderas.
Länk till kartbild (ENIRO): http://kartor.eniro.se/m/WXeeG
F ÄLTDAG B OTANISKA 10 SEP
Åslög Dahl informerar om samlingsplats samt utrustning.
F ÄLTDAG A MUNDÖN 24 SEP
Exkursion Stora Amundön. Buss 82 mot Brottkärr tar er ganska nära. Ta bussen till hållplatsen Uggletorp i
Brottkärr. Gå av och fortsätt vägen ned för backen mot havet. När ni kommer till båthamnen, gå till vänster. Efter
P-området går ni höger fram till bron mot St. Amundön. Här träffas vi.
Vi ska titta på strandvegetation och alger, men även fortsätta med skogens och hedens växter. Ta gärna med
naturböcker, lupp och kikare om ni har. Det kan nog finnas en och annan fågel också.
Matsäck och någon varm dryck kan vara bra att ha. Och varma kläder naturligtvis.
F ÄLTDAG 16 SEP
Exkursion med fokus på ekologi, evolution och systematik
LITTERATUR I DELKURSEN















Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer.
Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen.
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till
naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Pleijel, Håkan (2013). Ekologi: En introduktion.
Andersson, Björn, Bach, Frank, Frändberg, Birgitta, Hagman, Mats, Jansson, Ingrid, Kärrqvist, Christina;
Nyberg, Eva, Wallin, Anita & Zetterqvist, Ann (2003). Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till
biologi, fyra ”workshops”.
Andersson, Björn & Nyberg, Eva (2006). Att undervisa om livscykler i skolår 1‐5, kunskapsbas och
undervisningsförslag.
Dahlöf, Annamaria (2010). Sexualkunskap. Mölnlycke: UR i samarbete med RFSU. (Kap. 3, sid 37-53,)
Nyberg, Eva (2008). Om livets kontinuitet. Undervisning och lärande om växters och djurs livscykler –
en fallstudie i årskurs 5 Göteborg studies in educational sciences
Nyberg, Eva, & Sanders, Dawn (2013). Drawing attention to the ’green side of life’. Journal of
Biological Education, Volym 2013, p.1-11.
Simonsson, Nathalie (2012). Världens viktigaste handledning. Stockholm: Ordfronts förlag. (sid. 48-59,
pdf-fil på GUL).
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanerna. Stockholm: Skolverket.
Wallin, Anita, Bengtsdotter Katz, Viktoria, Hermansson Adler, Magnus, Katz, Olle, Lustig, Florentina &
West, Eva. (2012). Undervisning i sex och samlevnad: ett idématerial.
West, Eva (2008). Att undervisa om ljud, hörsel och hälsa ‐ kunskapsbas, undervisningsförslag och
kopieringsunderlag.
1177 Vårdguiden (2014). Kroppen. Västra Götalandsregionen.
EXAMINATIONER
A RTEXAMINATION D JUR ( BEDÖMS MED G ELLER U)
Du skall lära dig att bestämma de djur som finns med på artlistan. Kursledaren väljer ut 20 av dessa som du sedan
skall kunna namnge. Minst 16 av dessa måste du pricka in för godkänt resultat. Klarar du inte det får du göra om
artexaminationen. De olika arterna kommer att behandlas under exkursionerna.
A RTEXAMINATION VÄXTER (B EDÖMS MED G ELLER U)
Din uppgift är att samla och pressa 50 svenska växter eller alternativt fotografera dem för ett digitalt album.. Alla
växter skall finnas vilda i Sverige och ingen får vara fridlyst. Samlar du och pressar växter skall du plasta in dem.
Innan du plastar in dem bör du pressa dem för ett bra resultat. Fotona måste vara dina egna tagna foton.
Både vid fotografering och insamling är det viktigt att ta med eller fotografera sådana delar som är karaktäristiska
för växten så den går att artbestämma. Växten måste kunna artbestämmas och då är det mycket viktigt att du
anger var du plockat eller fotograferat växten med en beskrivning av hur det såg ut där den växte. Fotograferar
du är det enkelt för dig att också ta ett foto av växtmiljön. Under exkursionerna kan du får mycket hjälp med dina
växter.
Din samling presenterar du sedan för en lärare i kursen och du skall då kunna namnen på de flesta växterna.
W EBBEXAMINATION BEGREPP E KOLOGI , E VOLUTION OCH MÄNNISKAN ( BEDÖMS MED G ELLER U)
Görs via dator. För G krävs 80 % rätt på frågorna. Är du underkänd gör du om examinationen en
vecka senare.
E XAMINATION EKOLOGI , EVOLUTION OCH MÄNNISKAN (B EDÖMS MED VG, G OCH U)
Skriftlig individuell salstenta ekologi, evolution och människan måndag den 2 juni. Godkänt kräver 60% rätt och
VG kräver 80% rätt.
S YSTEMATISK UNDERSÖKNING – LIVSCYKLER S TART 3 SEP
Uppgift 1 – Observation och dokumentation (Bedöms med G och U)
Denna uppgift går ut på att var och en skall följa och dokumentera utvecklingen av en fluglarv och en ärt- eller
bönplanta i en egen dagbok. Den skrivs fortlöpande i loggboken på GUL – som bara kan läsas av dig och mig.
Syftet är att du skall få en uppfattning om vad det kan innebära att studera dessa organismer. Skriv datum för
varje observation!
Ytterligare information och instruktioner hittar du på GUL under Innehåll, Livscykeluppgift 1. Loggboken avslutas
senast den 9/11.
Uppgift 2– reflektion (Bedöms med VG, G och U)
Du ska skriva en sammanfattande reflektion, 1-2 A4-sidor 12 pt Times New Roman eller 500-1000 ord. Denna
skall innehålla:
1.
2.
3.
En beskrivning av hela livscykeln för de båda organismer du studerat.
De didaktiska implikationer du tycker att denna uppgift kan ha, dvs. hur och varför detta skulle kunna
användas i undervisningen.
Något om vad den ämnesdidaktiska forskningen visat om hur barn kan uppfatta växters och djurs
livscykler och förökning.
Ytterligare information och instruktioner hittar du på GUL under Innehåll, Livscykeluppgift 2. Reflektionen laddas
upp på GUL senast den 13/11.
Litteratur:



Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen.
Nyberg, Eva, & Sanders, Dawn (2013). Drawing attention to the ’green side of life’. Journal of
Biological Education, Volym 2013, p.1-11.
Andersson, Björn & Nyberg, Eva (2006). Att undervisa om livscykler i skolår 1‐5, kunskapsbas och
undervisningsförslag.
DELKURS 5. TEKNIK - DEN KONSTRUERADE VÄRLDEN, 6 HP
Syftet är att deltagarna genom denna kurs ska få kompetens att undervisa i skolämnet teknik t.o.m. skolår 6, och
också genomföra bedömning och betygsättning av elevers kunskaper i ämnet.
Övergripande mål
Kursens övergripande mål är att den studerande ska ha utvecklat grundläggande kompetens för att kunna
planera, genomföra och utvärdera undervisning i naturvetenskap och teknik. Efter avslutad kurs förväntas
studenten kunna:








redovisa kunskaper som behövs för undervisning i naturvetenskap och teknik i åk 4-6
använda naturvetenskap och teknik för att beskriva och förklara naturvetenskapliga fenomen samt
tekniska lösningar och processer i vardagen
tillämpa naturvetenskapligt arbetssätt och teknikutvecklingsarbete
använda ämnesdidaktiska forskningsresultat för att organisera lärandesituationer som kan stimulera
elevers intresse och utmana deras föreställningar om världen
använda digitala och estetiska uttrycksformer i lärandesituationer
analysera, vardera och argumentera utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv kring
samhällsfrågor och hållbar utveckling
utvärdera och bedöma elevers förmågor och kunskaper i naturvetenskap och teknik
redogöra för ämnesspråkets betydelse i naturvetenskap och teknik
De olika delarna i kursen kan beskrivas med följande bild:
Teknik, människa, samhälle och
miljö
Teknikutveckling – historia och framtid
Innovationer – artefakter och system
Teknikutvecklingsarbete – processen
Tekniska lösningar
Artefakter och system
Konstruktioner – stabilitet och hållfasthet
Material – egenskaper i förhållande till funktion
Funktion – mekanik och elektronik
Teknisk kommunikation
Skisser
Ritningar
Modeller – digitala och fysiska
Kursens organisation och planering
Bedömning
av teknikkunskaper
I delkursen ingår att kunna identifiera, analysera och värdera situationer där kunskaper i teknik har betydelse
samt omsätta detta i undervisningen. Vidare ingår att kunna planera, genomföra och utvärdera
teknikutvecklingsarbete samt att kunna diskutera förhållandet mellan teknik, människa, samhälle och miljö. I
kursen är tekniska lösningar i vardagen ett centralt innehåll. Olika mekanismer som överför och förstärker krafter
fokuseras liksom lösningar där elkomponenter utnyttjas. I kursen behandlas och testas konstruktioners
hållfasthet och stabilitet. Olika kommunikativa metoder i relation till tekniska processer lyfts fram såsom skisser,
ritningar, digitala och fysiska modeller. Tekniska system i hemmet och i samhället diskuteras och problematiseras
i relation till deras betydelse för människa, samhälle och miljö. I kursen ingår att kunna genomföra formativ och
summativ bedömning inklusive betygssättning av elevers kunskaper i teknik.
Vecka
41
Huvudsakligt
innehåll
Kursintroduktion
Teknikutveckling
Vad är teknik
Skiss o ritteknik
Litteratur
GUL: Kursguiden
TAG MED fotografier/bilder av tre tekniska lösningar du inte klarar dig utan.
Sundin; Den kupade handen, kap 1-3,
Bjurulf; Teknikdidaktik,Skolverket, Kursplan i teknik ,Några uppgifter som belyser elevers
uppfattningar om vad som är teknik, NorDina,
Häfte som delas ut av kursledaren skiss och ritteknik
www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupandetexter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308
Vecka
42
Utomhusdidaktik
Aeroseum
Design o
konstruktion
Elektronik
information på GUL
Bjurulf; Teknikdidaktik
Skolverket, Kursplan i teknik och kommentarmaterial
Björkholm,) Exploring the capability of evaluating technical solutions: a collaborative study
into the primary technology classroom. International Journal of Technology and Design
Education, Volume 24
www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupandetexter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308
Vecka
43
Betyg o
bedömning
Rörliga
mekanismer
Bjurulf; Teknikdidaktik
Skolverket, Kursplan i teknik och kommentarmaterial
Björkholm,) Exploring the capability of evaluating technical solutions: a collaborative study
into the primary technology classroom. International Journal of Technology and Design
Education, Volume 24
www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupandetexter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308
Vecka
44
Tekniska system
Examination
teknik
Bjurulf; Teknikdidaktik
Skolverket, Kursplan i teknik och kommentarmaterial
www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupandetexter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308
Svensson, Maria (2011). Tekniska system i grundskolan – kritiska aspekter som didaktisk
möjlighet. NorDiNa 7
Workshop – Rörliga mekanismer
Ni får praktiskt pröva olika tekniska lösningar med mekanik och reflektera kring undervisningen i relation till
detta.
Rörliga mekanismer
Syftet med föreläsningen är att beskriva hur du kan visa på rörliga mekanismer i vardagen
Teknikutvecklingsarbete
Vi diskuterar teknikutvecklingsarbetets olika faser och prövar praktiskt att arbeta med dessa faser. Syftet är att
få en förståelse för de olika faserna inom ett teknikutvecklingsarbete och att diskutera didaktiska aspekter.
Skiss och ritteknik
Syftet med föreläsningen är att förstå hur kommunikation inom teknikområdet kan se ut och att få verktyg för
att kunna använda grundläggande teknisk kommunikation i undervisningen.
Workshop – skiss- och ritteknik
Ni får praktiskt pröva att använda skiss- och ritteknik både manuellt och digitalt, IPAD, samt diskutera didaktiska
aspekter av detta.
Teknik, människa, samhälle
Syftet med föreläsningen är att belysa relationen mellan teknik, miljö, kultur och arv.
Grupparbete – Teknikundervisning på Aeroseum
Hur realiserar ni teknik kursplanen på ett science center?
Elektronik i tekniska lösningar
Syftet med föreläsningen är att beskriva några principer för användning av elektronik i tekniska lösningar.
Workshop – Elektronik
Ni får praktiskt pröva olika tekniska lösningar med elektronik och reflektera kring undervisningen i relation till
detta.
Tekniska system
Syftet med föreläsningen är att se teknik som systemiskt och förstå teknikens integrering i vår vardag. Vilka ord
och begrepp kan vara relevanta att använda då man pratar om tekniska system och vilka system kan vara
intressanta att ta upp i undervisningen.
Workshop – Tekniska system i staden
Ni får genom ett antal praktiska uppgifter möta teknik i staden och fundera över hur ni i undervisningen kan
arbeta med det omgivande samhället och teknik.
Konstruktioner - Att bygga stabilt, ekonomiskt och miljömässigt
Syftet med föreläsningen är att belysa vad som krävs då man ska bygga olika konstruktioner. Vilka principer bör
man känna till och hur kan man upptäcka dem i befintliga konstruktioner eller använda dem i egna
konstruktioner? Ekonomiska miljömässiga aspekter på konstruktioner tas också upp.
Teknik ute
Här ges ni möjlighet att se teknik och naturen i ett samspel.
IT
Vid många av föreläsningar och laborationer kommer vi att använda IPAD. Du kommer att få möjlighet att se de
möjligheter som MIK ger i din kommande undervisning.
LITTERATUR I DELKURSEN


Anderson, Björn, Svensson, Maria, Zetterqvist, Ann (2008) Några uppgifter som belyser elevers
uppfattningar om vad som är teknik, NorDina,
Bjurulf, Veronica (2011). Teknikdidaktik.






Björkholm, Eva (2014) Exploring the capability of evaluating technical solutions: a collaborative study
into the primary technology classroom. International Journal of Technology and Design Education,
Volume 24,
Sundin, Bo. (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson. 100 s.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanerna. Stockholm: Skolverket.
Svensson, Maria (2011). Tekniska system i grundskolan – kritiska aspekter som didaktisk möjlighet.
NorDiNa 7 (2),
www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktio
n/fordjupande-texter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308
EXAMINATIONER I DELKURSEN
D ESIGN -‐ OCH KONSTRUKTIONSUPPGIFT (B EDÖMS MED VG, G ELLER U ENLIGT BETYGSKRITERIERNA )
Uppgiften har till syfte att tydliggöra ett teknikutvecklingsarbete och hur ett sådant arbete kan ha betydelse för
vårt samhälle. Syftet är också att skapa en förståelse för hur tekniska produkter tas fram utifrån olika
förutsättningar och genom olika processer. Det handlar om att som blivande lärare i teknik få en ökad
medvetenhet kring tekniken som omger oss och de teknikval som vi gör.
Varje dag använder vi en mängd tekniska hjälpmedel och produkter utan att vi reflekterar över det. Vad hjälper
dessa produkter oss med? Har de alltid funnits? Utgå från dina erfarenheter och förbättra ett tekniskt
hjälpmedel/produkt som du använder genom att identifiera ett tekniskt problem, något i din vardag som du
tycker stör dig och behöver förbättras och ge förslag på en lösning som visar hur du vill göra
förbättringen/uppdateringen. Överför dina idéer till konkret form
Använd dig av teknikprocessen under arbetets gång. Använd datorn som hjälpmedel. Redovisningen skall ske
med en digital presentation t.ex. Power Point och den skriftliga redovisningen skall förutom text innehålla ritning
och bilder.
Teknikprocessen:
Idé, skiss, ritning, modell och produkt








Beskriv varför du ville ändra på din artefakt, alltså din idé.
Beskriv användningsområdet för artefakten före och efter förbättringen.
Gör en skiss i tre vyer
Gör en ritning med exakta mått i tre vyer
Bygg en pappersmodell i liten skala.
Beskriv vilket material du använt för att genomföra din förbättring.
Använd digital eller mekanisk kamera och dokumentera din arbetsprocess. Se mall ovan av
teknikprocessen.
Vilka är kostnaderna? Beräkna så att du kan göra momentet med en klass.
Belys eventuella miljökonsekvenser:

Argumentera för en av dem utifrån teknik (funktion, material, konstruktion), miljö, ekonomi, estetik,
kultur
Presentera den valda lösningen – med en rapport där teknikprocessens olika delar ingår. Använd datorn som
hjälpmedel.
Redovisningen skall ske med en digital presentation t.ex. Power Point tisdagen den 27 oktober 2015 och den
skriftliga redovisningen skall förutom text innehålla skiss, ritning och bilder. Inlämning på GUL senast
måndagen den 26 oktober 2015 text (ca 6000 tecken, 2 A4 Times New Roman 12, exklusive ritning och bilder)
samt Power point.
L ITTERATURSEMINARIUM - T EKNIKUTVECKLING
Ni ska individuellt läsa och skriftligt reflektera kring kap 1-4, 13 samt ytterligare ett kapitel. I grupper kommer ni
att diskutera innehållet och ni ska individuellt utifrån gruppens diskussion komplettera era egna reflektioner och
lämna in dessa skriftligt på GUL under Inlämningsuppgift – Litteraturseminarium Teknik senast onsdagen den 14
oktober 2015
IT-UPPGIFT DET UTVIDGADE KLASSRUMMET (BEDÖMS G ELLER U ENLIGT BETYGSKRITERIERNA)
Utvärdera en app.
Moderna verktyg och teknik har en given plats i skolan. Appar är en av dessa möjligheter. På 1950-talet kunde
eleverna sitta en och en i sina bänkar och lyssna på sin lärares analoga framställning. Framför sig hade de
blyertspennan och ett blankt papper som snart skulle fyllas av text när de svarade på lärarens efterföljande
frågor. Sextio år senare kan dagens elever sitta vid varsin dator eller läsplatta och mötas av den digitala världens
alla informationskanaler.
Uppgiftens betydelse för din blivande yrkesroll är att du kommer att använda och fatta beslut om hur du i din
undervisning skall använda digitala verktyg i ett lärandeperspektiv.
Uppgift
Välj två valfria appar som basgruppen sedan utvärderar utifrån innehåll och användningsområde i skolämnet
teknik utifrån styrdoumenten.
Ni kan utgå från följande punkter:
1.
Allmän information om apparna
a)Vilka åldrar vänder de sig till?
b)Vilket område inom tekniken riktar de sig mot?
c)Vad är syftet ur ett lärandeperspektiv med de appar som ni valt?
2.
Apparnas funktioner
a)Vad kan man göra?
b)Hur fungerar apparna?
3.
Ämnesinnehåll
a)Vilket/vilka förmågor riktar sig innehållet mot?
b)Vilka ord och begrepp utifrån ämnesinnehåll används?
c)Vilka förmågor utifrån LGR11 tränas?
d)Varför har ni valt just dessa två appar innehållsmässigt?
4.
Ämnesdidaktik
a)Vad lär sig eleven?
b)Hur lär sig eleven med hjälp av appen/apparna?
c)Vilka förkunskaper krävs av eleven för att kunna använda appen/apparna ur ett lärandeperspektiv?
d)Hur bedömer ni elevernas resultat och utveckling?
e) Ger appen en möjlighet att individualisera så att eleven utvecklas mot de mål som ni har?
5.
Fördelar och nackdelar
a) a)Skriv några fördelar som du ser med att använda appar i undervisningen.
b)Skriv en några nackdelar med att använda appar i undervisningen.
c) Vad skulle ni vilja utveckla vad det gäller era egna kunskaper inom området att använda appar i
undervisningen i teknik?
Redovisningen sker genom att basgruppen lämnar in en reflekterande text om 2 sidor på GUL 6 november 2015
DELKURS 3. KEMI - MATERIENS UPPBYGGNAD , 6 HP
När det gäller dina kunskaper i naturvetenskap fokuserar vi framförallt på energi och en partikelmodell för att
förklara kemiska reaktioner och hur olika ämnen uppför sig. Kemiska reaktioner med framförallt fotosyntes och
förbränning behandlas. Du får fördjupa dig i vilka förutsättningar elever har för att lära sig det som krävs i
kursplanerna och du får arbeta med olika exempel på undersökningar och experiment som man kan använda i
undervisningen.
En annan del i kursen handlar om att med kunskaper om energi och materia göra ett arbete i grupp med rubriken
”Från råvara till färdig produkt – och sedan?”. Som förberedelse till det arbetet gör du studiebesök på Sävenäs
sopförbränningsstation och Ryaverkets avloppsreningsverk. Arbetet avslutas med en muntlig redovisning då Itverktyg skall användas.
Vecka
44
Huvudsakligt innehåll
Introduktion
Energi
45
Material och materials
egenskaper
46
Undersökningar o experiment
Metodik i naturvetenskap
Ställa frågor
Kemisk reaktion
47
Litteratur
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans
naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, &
Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans
naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, &
Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget! Om att undervisa
barn i naturvetenskapliga ämnen.
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans
naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, &
Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Hållbar utveckling – Global Week
Förbränning
Kemiska reaktioner
48
Studiebesök Ryaverken
Studiebesök Sävenäs
49
Redovisning Hållbar utveckling
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans
naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, &
Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning.
2
Examination
LITTERATUR UNDER KURSDELEN




Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer.
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till
naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Grönskande är naturvetenskapliga teorier!
Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till biologi, fyra ”workshops”. Kapitlet ”Socker och syre till alla
celler – En fråga om logistik” behandlas på ett pass av Mats Hagman
BESÖK SÄVENÄS 24 NOV
Ur lärarinformationen för studiebesök på Sävenäs:




Samtliga ska vara uppmärksamma på den säkerhetsinformation som lämnas i miljöhuset vid entrén till
anläggningen. Tänk på att vi rör oss i en industriell processmiljö!
Det är viktigt att ni kommer i tid. Gemensam in och utpassage gäller. Ingen får gå utan guide i
anläggningen.
Oömma kläder och skor minskar riskerna för skador mm. Hjälmar och västar måste användas vid
rundvandring i anläggningen. Finns för utlåning.
Om du åker kollektivt kolla Västtrafiks reseplanerare och välj avstigning på hållplats Lemmingsgatan.
P-plats för bil finns.
Med buss 58 tar det ca 16 minuter från Brunnsparken.
Se också länk till information om själva processen:
http://www.renova.se/miljoskolan/elever/lankar-till-mer-information/
BESÖK RYAVERKEN 25 NOV
Vi inleder besöket inomhus men kommer sedan att gå runt i anläggningen och en stor del av det utomhus. Klä
dig för att vara utomhus.
Förbered dig genom att gå in på deras hemsida:
http://www.gryaab.se/
Vägbeskrivning
EXAMINATIONER
WEBBEXAMINATION PARTIKELMODELL ENERGI (BEDÖMS G ELLER U)
Tentan genomförs som en webbtenta med ja, nej och vet ej-frågor. För G krävs 80% rätt. Vid underkänt resultat
görs webbtentan om efter ca en vecka.
TEMA: FRÅN RÅVARA TILL FÄRDIG PRODUKT - OCH SEDAN? BEDÖMS G ELLER U ENLIGT
BETYGSKRITERIERNA )



Arbetet sker i grupper bestående av ca 3-4 personer.
Gruppen väljer en pryl/produkt som man vill studera.
Uppgiften går ut på att ta reda på vad man hämtat i naturen (råvara) för att framställa den aktuella
prylen. Hur har råvaran/råvarorna behandlats för att få fram materialet? Hur har materialet bearbetats




för att få fram prylen? Vilka materia- och energiomvandlingar har behövts? Vad händer med materian?
Kan någon energi utvinnas? Finns det någon slutstation för materian i prylen? Hur påverkas luft, vatten
och mark under resans gång?
Arbetet skall kopplas till hållbar utveckling.
Arbetet skall redovisas med PP eller liknandeFaktaunderlaget skall inhämtas dels från olika tillverkare, gärna förenat med ett studiebesök, dels från
undervisningen i kursen. Detta skall finnas i en skriftlig dokumentation som inte behöver vara didaktiskt
bearbetad eller innehålla modeller då dessa återfinns i åskådningsmaterialet. Faktaunderlaget läggs ut
på GUL .
Redovisningen sker muntligt inför hela gruppen. Ni har ca 30 min för er redovisning som skall göras så
intressant och spännande som möjligt för oss andra. Alla i gruppen måste alltså kunna hela arbetet.
SALSTENTA (BEDÖMS VG, G ELLER U)
Examination på fysik och kemidelarna i de två delkurserna. För G krävs 60 % rätt och för VG krävs 80 % rätt.
Underlaget för tentan är föreläsningarna och följande litteratur:
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens
värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Kap 3. Atomer i rörelse
Kap 5. Cellen – minsta enheten för liv
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer.
Kap 9 Fotosyntes, respiration och nedbrytning
Kap 14. Energi
Kap 19. Materiens byggnad och omvandlingar
Grönskande är naturvetenskapliga teorier!


Energiflödet genom naturen och samhället
Växthuseffekten, tekniken och samhället
DELKURS 4. FYSIK - ENERGIFORMER OCH DESS OMVANDLINGAR, 6 HP
Du börjar kursen genom att fylla i en anonym webbenkät med frågor om naturvetenskap som vi sedan skall
återkomma till under kursen.
När det gäller dina kunskaper i naturvetenskap fokuserar vi framförallt på energi och en partikelmodell för att
förklara ämnens olika faser och hur gaser uppför sig. Kemiska reaktioner med framförallt fotosyntes och
förbränning behandlas. Du får fördjupa dig i vilka förutsättningar elever har för att lära sig det som krävs i
kursplanerna och du får arbeta med olika exempel på undersökningar och experiment som man kan använda i
undervisningen. I sista delen av denna period behandlas ljud och hörsel, ljus, el, väder och klimat samt astronomi.
Vecka
44
Huvudsakligt innehåll
Energi
Värme temperatur
Partikelteori
45
Faser o fasövergångar
Energilagring och materia
Litteratur
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans
naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, &
Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen.
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans
naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer
46
Ljud och hörsel
47
Ljus
Mekanik
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, &
Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen.
Att undervisa om ljud, hörsel och hälsa ‐ kunskapsbas,
undervisningsförslag och kopieringsunderlag
Att undervisa om geometrisk optik, kunskapsbas och
undervisningsförslag och Att förstå naturen ‐ från
vardagsbegrepp till fysik, sex ʺworkshopsʺ
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans
naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, &
Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen.
48
El o magnetism
51
Väder och klimat
Astronomi
2
2
Astronomi
Examination fysik
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans
naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, &
Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen.
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans
naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, &
Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld:
ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen.
LITTERATUR UNDER KURSDELEN






Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer.
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till
naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen. Studentlitteratur. Lund (368 sid)
Att undervisa om geometrisk optik, kunskapsbas och undervisningsförslag och Att förstå naturen ‐ från
vardagsbegrepp till fysik, sex ʺworkshopsʺ. : Underlag för föreläsning och lab med Frank Bach
Att undervisa om ljud, hörsel och hälsa ‐ kunskapsbas, undervisningsförslag och kopieringsunderlag.
Behandlas på passet om ljud och hälsa med Eva West.
Att förstå naturen ‐ från vardagsbegrepp till fysik, sex ʺworkshopsʺ
EXAMINATIONER
WEBBEXAMINATION PARTIKELMODELL ENERGI (BEDÖMS MED G ELLER U)
Tentan genomförs som en webbtenta med ja, nej och vet ej-frågor. För G krävs 80% rätt. Vid underkänt resultat
görs webbtentan om efter en vecka.
SALSTENTA (BEDÖMS MED VG, G ELLER U)
Examination på fysik och kemidelarna i de två delkurserna. För G krävs 60 % rätt och för VG krävs 80 % rätt.
Underlaget för tentan är föreläsningarna och följande litteratur:
Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens
värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Kap 3. Atomer i rörelse
Kap 4. Energi får något att hända.
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer.
Kap 3 Jorden i rymden
Kap 4. Energiflödet på jorden
Kap 5. Människan och atmosfären
Kap 6 Vattnets kretslopp
Kap 14. Energi
Kap 15. Temperatur och värme
Kap 16. Ljuset och dess egenskaper
Kap 17. Ljudet och dess egenskaper
Kap 18. Magnetism och elektricitet
Kap 19. Materiens byggnad och omvandlingar
Grönskande är naturvetenskapliga teorier!


Energiflödet genom naturen och samhället
Växthuseffekten, tekniken och samhället
Att undervisa om geometrisk optik, kunskapsbas och undervisningsförslag.
Att undervisa om ljud, hörsel och hälsa ‐ kunskapsbas, undervisningsförslag och kopieringsunderlag.
Att förstå naturen ‐från vardagsbegrepp till fysik, sex ʺworkshopsʺ
BEDÖMNINGSKRITERIER
I kursens slutbetyg används en tregradig betygsskala. Underkänd, Godkänd samt Väl Godkänd. Uppgifterna
systematisk undersökning – livscykler, artkunskap, litteraturseminarium, undervisningsmoment - basgrupp
bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. Uppgifterna undervisningsmoment – individuellt och
salstentamen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd.
För att du skall bedömas Godkänd i kursen skall du redovisat samtliga kursuppgifter och visat att du nått kursens
mål.
För slutgiltiga kursbetyget Godkänd (G) krävs:

att samtliga uppgifter som ingår i kursen har bedömts med betyget G
För det slutliga kursbetyget Väl godkänd (VG) krävs:

att uppgifterna undervisningsmoment – individuellt och salstentamen har bedömts med betyget VG
samt att övriga uppgifter har bedömts med betyget G.
Kriterier för betyget Godkänd (G):





Att redovisningen av uppgifter är relevant
Att samtliga delar som efterfrågas i uppgifter finns med
Att redovisningen av uppgifter utgår från de delar av litteraturen som finns angiven
Att redovisningen av uppgifter beskrivs på ett korrekt sätt och inte innehåller alltför många felaktigheter
Att redovisningen av uppgifter kommuniceras på ett sådant sätt att det är begripligt för mottagaren
Kriterier för betyget Väl godkänd (VG):




Att redovisningen av uppgifter är relevant och väl fokuserat
Att samtliga delar som efterfrågas i uppgifter finns med och är genomarbetade
Att den litteratur som finns angiven i uppgifter är använd på ett uttömmande sätt
Att redovisningen av uppgifter är övertygande och välargumenterat utan direkta felaktigheter
Att redovisningen av uppgifter är välstrukturerat och kommunicerat på ett sådant sätt att det är begripligt för
mottagaren