docKALLELSE/Underrättelse 1(2) 2015-03-11
download 
Report Transcription
KALLELSE/Underrättelse 1(2) 2015-03-11
KALLELSE/Underrättelse 2015-03-11 Beslutsorgan KOMMUNSTYRELSEN Tid Tisdagen den 17 mars 2015, kl 08.30 Plats Lejonet, kommunhuset Öckerö Ärenden Förmöte: Öckeröalliansen i kommunhuset Socialdemokraterna i kommunhuset 1. Val av protokollsjusterare (Förslag: Eivind O och Boel L) Kl 08.30 Anna Skrapste (ärendena 2-5) 2. Information om de olika vatten/havsdirektiven 3. Vad händer inom Ren Kust 4. EU-projektet Ren kustlinje (KASK) (informationsmaterial biläggs) 5. Information om överklagat ärende om utvidgat strandskydd 6. Projektplan framtida skollokaler 7. Försäljning av bostadsfastigheten Hyppeln 1:298 8. Upphandling av kranbil 9. Upphandling av entreprenadmaskin 10. Samhällsbyggnadschefen informerar 11. Årsredovisning 2014 för Öckerö kommun och kommunkoncern ( Handlingar skickas separat) 12. Angående byggande av skatepark 13. Reglemente för socialnämnden 14. GR-gemensamt arbete med ensamkommande barn och unga 15. Begäran om borgen för SOLTAK 16. Motion om att öka kunskapen och respekten för kulturmiljöprogrammet 17. Reviderad budget och verksamhetsplan – Tolkcentrum (För kännedom) 18. Rapporter från nämnderna 1(2) 2(2) 19. Rapporter 20. Redovisning av delegationsbeslut 21. Övrigt Arne Lernhag Ordförande Lars G Andersson Sekreterare Problembilden Marint skräp färdas över stora områden med vind och havsströmmar och är ett internationellt miljöproblem 1 Definition Marint skräp (UNEP:s definition av marint skräp) «Med marint skräp menas tillverkade föremål eller delar av föremål som man har kastat bort eller lämnat kvar eller oavsiktligt förlorat och som direkt eller indirekt hamnar i havet, i kustvattnet eller på stränderna.» (OSPAR 2009) Alla fasta material från mänsklig aktivitet som är övergivna eller på annat sätt hamnar i den marina miljön. • Innehåller avfall från landbaserade källor som transporteras till havet av floder, avlopp eller vind. • Kan bestå av plast, trä, metall, glas, gummi, textil, papper etc. • Omfattar inte avfall i flytande form, som mineral eller vegetabilisk olja, paraffin och andra kemikalier. • Biologiskt nedbrytbart avfall från fisket och vattenbruket omfattas inte heller av definitionen 2 Övergripande projektmål Reducera mängden skräp i havet och på stränderna! • att skapa en plattform för det långsiktiga arbetet inom det geografiska området (Interreg KASK) • att koppla arbetet till pågående arbete inom Helcom och OSPAR • att utveckla arbetsformer och finansieringsmodeller för att omhänderta marint skräp och avfall • att utveckla gemensamma forskningsmetoder samt föra ut resultaten på en lokal nivå • att gör fler medvetna om problemet samt öka kunskap och engagemang kring marint skräp 3 UTKAST 150209 ARBETSMATERIAL Aktörer Offentlig verksamhet Region/Stat Akademi Företag Sotenäs kommun Kosterhavets Nationalpark Göteborgs Universitet Fiskareföreningen Norden Orust kommun Länsstyrelsen Göteborg Rambo AB Tanums kommun Tjörns kommun Strömstad kommun Stenungsunds kommun Kungälv kommun Lysekil kommun Marint Naturbruk gymnasium, Campus väst Lysekil Västkuststiftelsen Håll Sverige Rent? Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Öckerö kommun? 4 UPPDATERAT 150218 ARBETSMATERIAL Projektorganisation Ren kustlinje STYRGRUPP -… Gemensam projektledningskostnad - X% Projektledning PROJEKTGRUPP - WP ledare, PL WP 1: Minska existerande skräp på stränderna och i havet WP 2: Minska tillförsel av ”nytt skräp” WP 3: Omhändertagande / Behandling av insamlat skräp 5 WP 0: Koordinering & administration WP 4: Medvetandegöra och förhållningssätt WP 6: Kommunikation & marknadsföring WP 5: Förekomst och spridning av mikroplaster UPPDATERAT 150304 ARBETSMATERIAL KOORDINERING Projektstruktur Ren kustlinje WP 0: Koordinering & administration 0.1 Lead part – Projektkoordinering, administration 0.2 Nationell koordinering, administration DELAKTIVITETER 1.1 Identifiera, kartlägga och registrera insamlingsområden och källor av marint skräp (2.1, 3.1) 1.2 Ta bort marint skräp utvalda stränder, havsbottnar (1.1, 1.4) 1.3 ”Effektiv strandstädning” – Utveckling av metoder och organisering, kunskapsutbyte (3.1, 4.3, 5.2) 1.4 Kartläggning av och rapporteringssystem för tappade fiskeredskap (1.5) 1.5 Vidareutveckling av ”Arc GIS on line” karta (1.3) WP 2: Minska tillförsel av ”nytt skräp” 2.1 Ökad kunskapsbild och aktiviteter samt förslag på åtgärder kring orsaker till utsläpp: (1.1, 3.1) a) Bräddningar/Overvann av avlopp (innehåll, påverkan) b) Avloppsreningsverk och dagvattensystem (teknik, effekter, påverkan) c) Insamlingssystem avfall d) Företag/Bedrifter (näringsliv, fiske, sjöfart och besöksnäring) WP 3: Omhändertagande / Behandling av insamlat skräp WP 4: Medvetandegöra och förhållningssätt 3.1 Kunskaps och erfarenhets utbyte kring insamling, omhändertagande och återvinning av marint skräp (1.1, 2.2) 4.1 Utställning & expedition ”Skräpfritt hav”, kampanjresor i KASK-omr. (4.2, 4.4, 4.6) 4.2 Temadagar om mikroskräp i havet (4.1, 4.4) 5.1 Utveckling av provtagnings- och analysmetoder (5.2, 5.3, 5.5) 4.3 Ansvar och roller marint skräp (1.3) 5.3 Mikroplast i vatten, sediment och biota, offshore/inshore (4.1) 3.2 Modell för sorteringsarbetet inkl. modell för sociala ekonomiska verksamheter (1.3) 3.3 Modell för insamlingssystem inkl. sorteringsgrad (3.2) 2.2 Seminarier och workshops för kunskaps och erfarenhets utbyte kring punkterna i 2.1 (1.3, 3.1) SPRIDNING WP 6: Kommunikation & marknadsföring 6.1 Webbplats 6.2 Intern & extern kommunikation 6 6.3 Projektevent – administration av konferenser, seminarier, workshops 4.4 Undervisningsmaterial, tävlingar och utåtriktade aktiviteter om marint skräp (4.1, 4.6, 4.7) 4.5 Informationsmaterial och instruktionsmanualer kopplat till insamlingssystem och hantering av marint skräp (1.2, 1.3, 3.3) 4.6 Konstutställning gjort av marint skräp (4.1, 4.4) 4.7 Behovskartläggning och kompetensutveckling inom WP 5: Förekomst och spridning av mikroskräp 5.2 Utveckling av förenklad analysmetodik (USB/citizen scients) (5.1) 5.4 Provtagning av utsläppskällor (2.1, 5.1, 5.2) 5.5 Dataanalys och modellutveckling – transport och ackumulation av makro och mikro plast (5.1, 5.2) Förslag på ny indelning av delaktiviteter efter diskussion med svenska partners 2015-03-04. Inom parentes: förslag på kopplingar mellan delaktiviteter WP OMRÅDEN WP 1: Minska existerande skräp på stränderna och i havet Innebörd & möjligheter Alla partners ska vara aktivt delaktiga i projektet − kan också vara ”intressent” och följa projektet Projektet ska få bestående effekter − resultera i varaktiga samarbetsstrukturer och bestående förändringar − resultaten en integrerad del av verksamheten − bidra till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument Mervärde – ett tillfälle till utveckling och kunskapslyft − löpande lära av andras erfarenheter, framtagna resultat etc. − mer tid och resurser till att förbättra och effektivisera arbetet, utveckla verksamheten och medarbetare − ökat engagemang, nätverk och kunskap som består efter projekttiden 7 Hållpunkter & aktiviteter under ansökan 13 mars Sista dag att anmäla partnerskap*) 17 mars Projekt- och aktivitetsbeskrivning låses Projektbudget låses 20 mars Medfinansieringsintyg in (+ ev prel. samverkansavtal) 24 mars Ansökan klar för signering av Lead part och norsk projektägare 25 mars Ansökan skickas in (deadline 26 mars) 8 Grönt ljus för partnerskap kräver Förankring av deltagandet och utlovade resurser − − − Medfinansieringsintyg Underlag som styrker firmateckningsrätt Statsstöd (privata aktörer) 9 Grönt ljus för partnerskap kräver Tydligt deklarerat inom vilka WP områden man kommer vara aktiv − − − Aktiviteter man ämnar vara aktiv inom – vad ska åstadkommas och vilket mervärde ger aktiviteten. Mervärde och önskat resultat ska beskrivas. Budget och tidplan (start och stopp) för respektive aktivitet Vilken roll man har som medsökande Budget på partnernivå kopplat till aktiviteter − − − VAD ska göras, aktiviteter & mervärde TOTALBUDGET och tidsperiod för genomförande för tänkta aktiviteter ANDEL MEDFINANSIERING, hur mycket lägger man på motsvarande aktiviteter idag 1.2 2.2 4.1 4.4 Exempel PART + KASK 300’ 300’ 600’ 240’ 80’ 50’ 40’ 130’ 320’ 50’ 40’ 190’ 60’ = BUDGET 10 Grönt ljus för partnerskap kräver Förankring av deltagandet och utlovade resurser − − − Tydligt deklarerat inom vilka WP områden man kommer vara aktiv − − − Aktiviteter man ämnar vara aktiv inom – vad ska åstadkommas och vilket mervärde ger aktiviteten. Mervärde och önskat resultat ska beskrivas. Budget och tidplan (start och stopp) för respektive aktivitet Vilken roll man har som medsökande Budget på partnernivå kopplat till aktiviteter − − − Medfinansieringsintyg Underlag som styrker firmateckningsrätt Statsstöd (privata aktörer) VAD ska göras, aktiviteter & mervärde TOTALBUDGET och tidsperiod för genomförande för tänkta aktiviteter ANDEL MEDFINANSIERING, hur mycket lägger man på motsvarande aktiviteter idag Kompletteringar till ansökan − − − Kort redogörelse varför man vill delta Vilken kompetens organisationen tillför Vilken roll man har som medsökande 11 Önskas av parterna i ansökningsskedet En samordnande kontaktperson per aktör/organisation Budget sammansatt på partnernivå − Inklusive budget på aktivitetsnivå Leverera önskat material i tid och ett glatt humör Helena Bredin renkustlinje@sotenas.se 0708-19 55 19 12 Öckerö 2015-03-02 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad Handläggare: Ärende: Diarienummer: Robert Svensson, Jarl Gustavsson Utveckling av skollokaler - Heden- och Brattebergsområdet 0359/12 Projektplan - framtida skollokaler (bilagor: Projektplan 2015-03-03, ÖFAB kalkyl 2014-11-11 och BUN/Sb fördelningsposter/investeringsposter) Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna uppdaterad projektplan samt omfördelning av projektets budgeterade fördelningsposter och investeringsram 2015 enligt bilaga. Bakgrund Kommunfullmäktige beslöt 2013-12-19, KF § 103, att projektplan daterad 2013-1112 jämte ekonomisk kalkyl för framtida skollokaler på Heden- och Brattebergsområdet skulle godkännas. Beslutet omfattade ny- och ombyggnad av Hedenskolan innebärande en tillkommande hyra på 5,1 mnkr samt rivning och nybyggnad av Brattebergsskolan innebärande en tillkommande hyra på 8,75 mnkr. Efter genomfört programarbete, under vår och sommar 2014 och efterföljande kalkylarbete kunde delprojektgrupp ÖFAB i början av september konstatera att förslaget innebar ett kraftigt ekonomiskt överskridande avseende Hedenskolan. Överskridandet hade sin bakgrund i framförallt ombyggnationsåtgärder och utemiljö. På förslag av styrgruppen godkänner kommunstyrelsen 2014-10-14 en uppdaterad projektplan inklusive styrgruppens beslut om att projektet ska anpassas till av kommunfullmäktige beslutad budget. Med anledning av konstaterade fuktskador i A-huset på Brattebergskolan har en utvärdering av möjligheter och konsekvenserna på kort och lång sikt genomförts av programgruppen och ÖFAB. Då skadorna bedöms som omfattande får detta till följd att kostnaderna och konsekvenserna för verksamheten blir så stora att tidplanen för rivning och nybyggnation har omvärderats. En tidigareläggning av rivning och byggstart till 2015 anses som enda alternativ, både när det gäller Brattebergskolan som enskilt projekt och Framtida skollokaler i sin helhet. De konsekvenser som uppstår med anledning av tidigareläggningen innebär bland annat ett omedelbart behov av en större mängd ersättningslokaler vilka nu har etablerats. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida 475 80 Öckerö Sockenvägen 13 031-97 62 00 212000-1280 kommun@ockero.se www.ockero.se Kommunstyrelsen godkände 2014-12-02 nu gällande projektplan. Planen innehöll förändrad tidplan som ett resultat av de skador som upptäckts på Brattebergsskolan och ny kalkyl som en följd av det så kallade omtag som gjorts på Hedenskolan. Ärende Ny kalkyl innebär fortfarande ett behov av utökad investeringsram om 11,4 mnkr för Hedenskolan. Det är ÖFABs bedömning att den programkalkyl som arbetats fram inte kan reduceras ytterligare utan att avvikelser görs på myndighetskrav och/eller verksamhetens lokalbehov. Också avseende Brattebergsskolan har en uppdaterad kalkyl utarbetats vilken innebär en ökning i förhållande till kommunfullmäktiges budgetbeslut med 8,6 mnkr. Ekonomiska konsekvenser Sammanfattningsvis innebär ovanstående ett uppdaterat totalt behov av investeringar hos ÖFAB på 170 mnkr (se bilaga). Efter ett ägartillskott om totalt 25,5 mnkr innebär det en tillkommande hyra på totalt 15 mnkr vilket är 1,15 mnkr högre än kommunfullmäktiges beslut 2013. Utöver detta tillkommer kostnader för ersättningslokaler om ca 9,8 mnkr. Dessa fördelas med 1,6 mnkr på ÖFAB, 2,4 mnkr på projektet (hyrespåverkande – ingår i kalkylerad hyra) och 5,8 mnkr i ökade driftkostnader på barn- och utbildningsnämnden fördelat på 2015 och 2016. Förändringar i kommunens hyreskostnader för skollokaler innebär samtidigt en förändring av bidragen till fristående skolor enligt principen om lika villkor (se bilaga). Beroende på Hedenskolans framflyttade skolstart från hösttermin 2015 till hösttermin 2016 kommer fullmäktiges budgeterade kostnader (fördelningspost – ramhöjande/ej ramhöjande) samt investeringar inte att falla ut under 2015. Tidigareläggandet av Brattebergsskolans rivning – maj 2015 – genererar driftkostnader och investeringsutgifter för barn- och utbildningsnämnden (BUN) under 2015 som inte är budgeterade. Kostnader för kommunstyrelsens samhällsbyggnadsverksamhet bedöms för närvarande endast påverka lokalvården. För att ekonomiskt hantera projektets nya förutsättningar är det nödvändigt att inom nedanstående av kommunfullmäktige beslutade fördelningsposter och investeringsmedel omfördela dessa enligt bilaga. Projektets budgeterade fördelningsposter och investeringsram 2015 (BUN/KS) Ramhöjande 3 400 tkr (hyra, barn-elevpeng Heden) Ramhöjande 500 tkr (personal/kostenheten Heden) ej ramhöjande 2 200 tkr (div engångskostnader Heden) investeringsram 9 000 tkr /div poster Heden) Robert Svensson Samhällsbyggnadschef Bilaga ”Ekonomiska konsekvenser av förändrade förutsättningar” Preliminär budget 2015 SFS/BUN Tkr Heden 2015 Ramhöjande Inredningsarkitekt container, programkostnad Hyra volymer Flytt, tvättt,inredningsar kitekt, Ränta, avskrivningar Barn-elevpeng fristående Inventarier Summa Preliminär budget 2015 SFS/SB Tkr Lokalvård Summa Heden 2015 Ej ramhöjande 510 Bratteberg 2015 ramhöjande 2 900 Bratteberg 2015 Ej ramhöjande Bratteberg Investeringar 2 154 222 815 510 Heden 2015 Ramhöjande Heden 2015 Ej ramhöjande 3 937 Bratteberg 2015 ramhöjande 2 154 Bratteberg 2015 Ej ramhöjande 30 30 1 700 1 700 Bratteberg Investeringar Ver 2015-03-03 Projektplan för framtida skollokaler på Heden- och Brattebergsom rådet, 0359/12 (en bilaga, Behovsbeskrivning framtida skollokaler på Heden- och Brattebergsområdet) Innehållsförteckning 1 2 3 Inledning/bakgrund............................................................................................................................. 1 Nulägesanalys........................................................................................................................................ 1 Målformulering för projektet ............................................................................................................. 2 3.1 Projektets huvudmål (beskriver syftet med projektet) ........................................................... 2 3.2 Delmål (beskriver detaljerade mål) ............................................................................................ 2 3.3 Effektmål (beskriver vilka effekter som projketet syftar till att uppnå)............................... 2 4 Uppdrag till delprojekt ........................................................................................................................ 4 5 Milstolpeplan ........................................................................................................................................ 6 6 Projektorganisation ............................................................................................................................ 14 7 Finansiering ......................................................................................................................................... 15 8 Projektbudget...................................................................................................................................... 15 9 Riskanalys ............................................................................................................................................ 15 9.1 Riskanalys .................................................................................................................................... 15 9.2 Åtgärdsplan – riskanalys (utarbetas sommaren 2013) .......................................................... 16 10 Administrativa rutiner och dokumentation................................................................................ 16 10.1 Dokumentation av möten ........................................................................................................ 16 10.2 Ändringshantering ..................................................................................................................... 17 11 Kommunikationsplan (budskap, målgrupp, kanal, ansvarig, tid) (utarbetas sommaren 2013) 17 12 Utbildning ....................................................................................................................................... 18 1 Inledning/bakgrund 2011-12-15 § 105/11 godkände kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämndens inriktningsbeslut om att avveckla skolorna Ankaret, Minnesten och Brattelyckan, genomföra modernisering och om- och nybyggnation av skollokaler anpassade för årskurs F-9 inom respektive Brattebergsområdet och Hedenområdet. Kommunstyrelsen fattade 2012-05-08 beslut om att förklara projektet ”Framtida skollokaler” som ett kommungemensamt projekt och att styrelsen skulle överta ledningen för genomförandet. Samtidigt fattades beslut om att barn- och utbildningsnämnden skulle ansvara för de delar som rör den pedagogiska verksamheten. Besluten bygger på mer än 10 års utredningsarbete i syfte att skapa en ändamålsenlig lokalorganisation för kommunens förskolor och skolor. De mer omfattande utredningarna är Fördjupad lokalbehovsutredning 2004, Hållbart lärande 2009 och Framtida skollokaler 2011. 2 Nulägesanalys För att genomföra projekt Framtida skollokaler behöver en projektorganisation konstitueras. Då projektet bedömts som kommunövergripande är det lämpligt att KSAU är projektägare. Ver 2015-03-03 För att säkerställa att projektets olika delar enligt nedan samordnas på ett effektivt sätt bör styrgruppen utgöras av kommunchef, skolchef, samhällsbyggnadschef och verkställande direktör vid Öckerö Bostads AB. Projektgruppen indelas lämpligen i tre delar 1) arbetsmiljö och pedagogik under ledning av barnoch utbildningsförvaltningen, 2) lokalförsörjning under ledning av Öckerö Bostad AB och 3) samhällsbyggnad under ledning av samhällsbyggnadsverksamheten vid kommunstyrelsen. Projektet bör startas omgående efter kommunstyrelsens godkännande genom utarbetande av övergripande projektplan. Kommunstyrelsen fattade 2012-10-23 KS §134 beslut om att: • Projektorganisation för ”Framtida skollokaler” godkänns. • Styrgruppen får i uppdrag att utarbeta övergripande projektplan. • Samhällsbyggnadschefen får i uppdrag att hos Öckerö Bostad AB beställa en förstudie bestående av kostnadskalkyl för nybyggnation vid Hedenskolan och ombyggnation av Brattebergsskolan. 3 Målformulering för projektet 3.1 Projektets huvudmål (beskriver syftet med projektet) Långsiktigt lokalförsörja barn- och utbildningsnämndens verksamheter med effektiva lokaler vid Heden- och Brattebergområdena och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö samt skapa förutsättningar för valmöjligheter för elever. 3.2 Delmål (beskriver detaljerade mål) 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4 3.2.5 3.2.6 Uppfyllnad av lagstiftarens krav på miljö Byggnaderna skall utformas så att en långsiktigt hållbar nivå på buller uppnås i lokalerna och på skolgården Lokalerna skall utformas så att dessa kan utnyttjas för flera ändamål Val av material skall göras med hänsyn till lokalvård och underhåll Kök och matsal i Hedenskolan skall utformas för god arbetsmiljö och trivsel Utveckling av utemiljö 3.3 Effektmål (beskriver vilka effekter som projketet syftar till att uppnå) S: Specifikt – exakt vad, var vill jag nå? Gör det så konkret som möjligt. M: Mätbart – kvantitet, exempelvis antal, storlek. Det gör att vi vet när vi har nått målet. A: Attraktivt – målet ska kännas kul eller angeläget att nå. Det är också viktigt att det är förankrat i mina visioner och drömmar, att det leder till sånt jag verkligen vill göra eller uppnå. R: Realistiskt – det ska vara genomförbart. Jag ska uppleva att det är rimligt för den tid, de pengar, den hälsa jag har, det stöd jag har runt mig och den kreativitet jag besitter. T: Tidsbestämt – När ska målet vara nått? Exakt datum är tydligare än ”någon gång i slutet på månaden”, och fungerar som ett Ver 2015-03-03 ankare i verkligheten. A: Accepterat – Målet ska vara accepterat av mig och de som berörs av målet. 3.3.1 Ökad måluppfyllelse Den beslutade förändringen skall öka måluppfyllelsen avseende lärande och fostran. En helhetslösning med verksamheter från 1-16 år inom samma skolområde innebär stimulans och utmaning som främjar samarbete mellan förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem och kulturskola. Ett ökat utbyte mellan lärare för yngre och äldre barn är en möjlig väg för att uppnå bättre kontinuitet och högre kvalitet i lärandet. På F-9 skolan blandas yngre och äldre elever. Där samarbetar lärare med olika utbildning och erfarenhet om barnens lärande från grundskolans första till sista år. Med två mindre enheter blir det färre högstadieelever på ett och samma ställe vilket skapar förutsättningar för en lugnare och tryggare miljö med möjlighet till långsiktiga och fördjupade relationer mellan elever och lärare. 3.3.2 Valfrihet Två skolor för årskurs 7-9 ger också en ökad valfrihet för elever och föräldrar. Det finns även möjlighet att välja skola av sociala skäl och möjlighet för rektor att, som sista åtgärd, bryta ohälsosamma elevgrupperingar. 3.3.3 Profilering Beslutet gör det möjligt att ge skolorna två olika profiler som till exempel idrott, musik eller entreprenörskap, för att skapa attraktionskraft, öka sammanhållning och skapa stolthet hos elever och personal som i sin tur kan stimulera till bättre resultat. 3.3.4 Behov av ändamålsenliga lokaler Kommunen får ändamålsenliga lokaler anpassade till modern pedagogik och teknik och Barnoch utbildningsförvaltningen kan flytta ur små och otidsenliga lokaler som varken motsvarar de ungas behov eller intentionen i nya skollagen och läroplanen. Det gäller särskilt Brattelyckans förskola, Öppna förskolan i Almelunden, Ankaret och Minnesstensskolan. 3.3.5 Arbetsmiljö Brukarna får en god arbetsmiljö. Lokalerna blir trivsamma och trygga, både för barn och personal. De är funktionella och utformade med omsorg. Val av byggnadsteknik, material och funktioner leder till att en god arbetsmiljö och hållbar utveckling uppnås. Vi kommer till rätta med flera brister som miljö- och hälsoskyddsinspektören beskriver i inspektionsrapporter. Lokalerna får en väl fungerande standard avseende klimat och teknik. Till exempel genom modern ventilation, värme och belysning. Inomhusmiljöerna allergianpassas utifrån de kunskaper vi har idag och en god ljudmiljö skapas. 3.3.6 Effektivisering Vi får en effektivare skolorganisation genom att inte vara uppdelade på flera enheter. Att lokalerna inte ligger utspridda underlättar samarbetet mellan pedagoger och möjliggör för rektor att utveckla sitt chefsskap till ett efektivt ledarskap. Det innebär att vi slipper göra samma arbete på flera ställen samtidigt. Konkreta exempel på sådant är att öppna och stänga på fritidshem och förskolor, planera friluftsdagar, sköta beställningar och hantera ekonomi. Fastighetsägaren slipper omfattande renovering och underhåll av gamla skolhus som annars krävs för att leva upp till kraven som ställs på skolbyggnader. Ver 2015-03-03 3.3.7 Säker och pedagogisk utemiljö Barn och unga får en utemiljö utformad med omsorg så att den kan ge stöd till det pedagogiska arbetet och stimulera till lek och fysisk aktivitet. Utemiljön svarar också mot kursplanen i idrott och hälsa. Solskyddade miljöer skapas på gårdarna för att skydda mindre barn mot skadlig uvstrålning. Tomterna blir inhägnad och sektionerade för att skapa ”egna” miljöer för de mindre barnen. Anläggning, utrustning och lekredskap säkras och uppfyller EU-krav. Tomterna blir väl upplysta. Säkerheten för barnen blir bättre. Gårdarna får en fordonsfri och säker utformning. Åtgärder vidtas för ökad trafiksäkerhet avseende transporter till skolorna samt gång- och cykelvägar och parkeringsplatser. 3.3.8 Tillgänglighet Båda fastigheterna blir tillgängliga för alla enligt ny lagstiftning. Lokalerna blir lättare att brukas av medborgare och föreningar i kommunen för till exempel kursverksamhet och föreningsliv under kvällstid och helger. Lokalerna får trådlöst nätverk och är anslutna till det kommunala nätverket via fiberoptik. 3.3.9 Flexibilitet Genom flexibla lokallösningar kan samma lokaler utnyttjas av olika verksamheter. Fler får tillgång till mer resurser. Det blir möjligt att bedriva olika verksamhet i lokalerna utan att rumsindelningen behöver förändras. Rumsfunktionerna kan däremot förändras beroende på verksamhet. Det möjliggörs genom väl genomtäkt rumsplanering, installation och inredning. 3.3.10 Kulturskolan Kulturskolan lokalintegreras och hänsyn tas till kulturskolans behov under dagtid men även under kvällar och helger. 3.3.11 Ökad trafiksäkerhet Ett stort problem i anslutning till skolor och förskolor är trafiksäkerheten med anledning av att många föräldrar lämnar och hämtar barnen i bil. Genom helhetssyn kan bättre förutsättningar skapas i anslutning till skolorna för kollektivtrafik, gång- cykel- och mopedvägar och säkrare avlämningsområden. 3.3.12 Effektivare lokalvård Genom kloka materielval kan lokalvården effektiviseras vilket på sikt leder till minskade underhållskostnader och bättrre arbetsmiljö. 3.3.13 Effektivare kostförsörjning På Hedenskolan byggs en matsal för förbättrad logistik, livsmedelssäkerhet, kvalitet och förutsättningar för valbarhet. Med valbarhet menas möjligheten till flera rätter och salladsbuffe. Det skapas också en naturlig mötesplats för elever och pedagoger. Brattebergsskolans matsal är redan utvecklad enligt ovanstående principer. Dock krävs en upprustning av köket. 4 Uppdrag till delprojekt En förutsättning för ett effektivt projekt är att delprojekten samordnas. Samordning sker genom styrgruppen. Samverkan sker mellan delprojekten. 4.1.1 Samhällsbyggnad Lämna förslag till en långsiktigt hållbar trafiksäkerhetslösning för Hedenområdet och Brattebergsområdet. Förslaget för Heden skall omfatta förbättrade förutsättningar för Ver 2015-03-03 kollektivtrafiken, säker in-och utfart för utryckningsfordon och effektiv lösning för lämnande och hämtande av skolbarn. Förslaget för Bratteberg skall omfatta konsekvenser av trafikutredning Öckerö centrum och effektiv lösning för lämnande och hämtande av skolbarn. Lämna stöd till övriga delprojekt t.ex. i form av kompetens avseende krav på ytor och utrsustning för lokalvård och måltidsförsörjning. Lämna stöd avseende t.ex. VA, kretslopp och bygg- och miljöfrågor. 4.1.2 Programgrupp Syfte Programgruppens arbete skall syfta till att de fysiska förutsättningarna vid om- och nybyggnation på Heden- respektive Brattebergsområdet utformas så att de möjliggör optimalt lärande i framtidens skola. Programgruppens arbete skall utgå från god pedagogik och god arbetsmiljö. Mål Mål för programgruppen är att utifrån behovsbeskrivningen Framtida skollokaler processa funktioner och utformning av nya och befintliga lokaler för att kunna ge väl genomarbetade underlag till fastighetsägaren inför byggstart. Programgruppen skall vara rådgivande gentemot rektor avseende inventarier, lös inredning, och utbildningsmateriel i samband om- och nybyggnation. Under byggnationstiden skall programgruppen utgöra referensgrupp för byggprojektet. Arbetsformer Projektledaren ansvarar för arbetsformerna i gruppen. Gruppen skall ha protokollförda möten efter behov. Arbetet kan även bestå av studiebesök, litteraturstudier, föreläsningar och inspiration. Arbetet kommuniceras till berörda parter enligt huvudprojektets kommunikationsplan. Projektledare Som projektledare utses lokalutredare i Barn- och utbildningsförvaltningen Torben Ferm. Projektledaren skall bilda en programgrupp med representanter från skolledning, personal, elever, föräldrar, fastighetsägare och arkitekt. Tidsplan juni 2013 - projektledaren utser representanter i programgrupp september 2013 - programgruppen påbörjar arbetet mars 2014 - programarbetet för Hedenområdet klart mars 2015 – programarbete för Brattebergsområdet klart Budget Studiebesök, litteratur, konsultation experter och liknande - xxx kkr Inköp och logistik av inventarier, lös inredning, och utbildningsmateriel - x. xxx kkr Uppföljning Programgruppen gör kontinuerlig intern uppföljning. Projektledaren återrapporterar till styrgruppen. Utvärdering Projektet utvärderas i samband med projektavslut Ver 2015-03-03 4.1.3 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ÖBO Lokalbehovsanalysen är grunden för projektledaren för lokalförsörjningen. Projektledaren ansvarar för att: Arkitektritning tas fram som underlag för bygglovssökande. Entreprenad förhållande bestäms, ABT 06 eller AB 04. Blanketter skickas till Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedling (lag krav). Förhands anmälning till Fortum (vid behov). Allmänna föreskrifter upprättas. Projektering påbörjas (ABT 06 vanligast). Styrs/dokumenteras av projektledaren. Förfrågningsunderlag publiceras på upphandlingar.nu (DIBUS). Inkomna anbud ankomstregistreras. Anbudsöppning sker inom bolaget och dokumenteras, (minst tre personer skall närvara) Anbudsutvärdering samt nollställning utförs av projektledning. Utvärdering överlämnas till VD för Öckerö Bostads AB för godkännande. Entreprenörer kontaktas för anbudsgenomgång, (var och en för sig själv). Kreditupplysning samt reverenser kontrolleras. Beslut om vald entreprenör skickas via post till samtliga anbudslämnare. Beställning skrivs och skickas till entreprenör, återsignerad efter 14 dagar. Kontakt tas med kommunen för olika beställningar, renhållning, vattenmätare osv. Entreprenör kontaktas efter överklagande tiden och projektering påbörjas av entreprenör. Projektledning kontaktar samhällsbyggnad för samråd tillsammans med utsedd entreprenör och PBL ansvarig. Entreprenör i samråd med beställaren tar fram bygghandling samt tidsplan innan start. Produktionen startas och följer upp bygget med avseende på tid, kvalitet och kostnader. Närliggande verksamheter och fastighetsägare informeras om projektets status. Överlämnad betalningsplan är sammankopplad med produktionstidsplanen. Konsulter (projektgrupp) som är inblandade i projektet genomför egenkontroller på plats så önskat resultat uppnås. Besiktningsgrupp utses av projektledare. Före överlämnandet av projekt skall följande vara utfört och dokumenterat enligt nedan: o Förbesiktning, driftsatt anläggning. o Godkända drift och skötselpärmar (3 st) per entreprenör inkl digitala kopior skall vara överlämnade. o Samordnad provning. o Slutbesiktning. 5 Milstolpeplan Milstolpeplanen är en del i projektplanen där det övergripande målet bryts ner i viktiga deadlines eller etappmål. Milstolpe kan exempelvis vara att göra någonting klart! Milstolpe Nr 1. 2. Milstolpebeskrivning Startdatum Slutdatum Ansvarig Status/Anm Beslut om projekt ”framtida skollokaler” 2012-10-23 KS Klart Styrgruppsmöte 1 2012-11-12 Sbc Klart Ver 2015-03-03 3. Styrgruppsmöte 2 2012-12-17 Sbc Klart 4. Styrgruppsmöte 3 2013-01-09 Sbc Klart 5. Styrgruppsmöte 4 – utveckling av delmål, effektmål och uppdrag till delprojekt Kostnadsberäkning av byggkostnadskalkyl 2013-01-17 Sbc Klart V303 V306 ÖBO Klart - Ca 370 tkr V303 V308 SB V303 V306 Sbc Styrgruppsmöte 5 – slutredigering av projektplan inför beredning 10. Projektplan till beredning 2013-02-07 Sbc Möte med ATKINS V307 Klart ca 150 tkr Klart – projektet kan hålla sig inom nuvarande detaljplan Klart 2013-02-13 Sbc Klart 11. Beslut av projektägaren (ksau) om att fastställa projektplan inkl budget för byggkostnadskalkyl och trafiksäkerhetsutredningar 2013-02-26 2013-03-05 Ksau/ KS 6. 7. 8. Kostnadsberäkning av trafiksäkerhetsutredningar för Heden- och Brattebergsområdet Kontroll av förutsättningar utgående från detaljplaner 9. 12. Grovprojektering lokaler V310 V322 ÖBO 13. Genomföra en trafiksäkerhetsutredning i Hedenområdet 14. Genomföra en trafiksäkerhetsutredning i Brattebergsområdet 15. Intresseanmälan partnering V310 V322 SB ”Projektplan, inklusive budget för byggkostnadsutredning och trafiksäkerhetsutredning, för framtida skollokaler på heden- och Brattebergsområdet fastställs.” Grovkalkyl klart mitten av april Beställt V310 V322 SB Beställt Mars Maj ÖBO Start V313 2013-03-20 Sbc Klart April ÖBO 18. Styrgruppsmöte 7 2013-04-25 Sbc Heden – 39,3 mnkr innebärande ett hyrestillägg om 4,336 mnkr exkl moms per år Bratteberg – 36,7 mnkr innebäarande ett hyrestillägg om 3,628 mnkr exkl moms per år Inställd 19. Styrgruppsmöte 8 2013-05-27 Sbc Inställd 20. Styrgruppsmöte 9 – Sammanfattning av vårens utredningsarbete. Sammanställning av underlag inför beredning KSAU. Projektgruppernas sammansättning. Uppdatering av projektbudget. Riskanalys. 21. Beslutsunderlag till beredning 2013-06-03 Sbc Klart 2013-06-05 Sbc Klart 22. Presentera en samlad rapport avseende förutsättningar enligt ovan för Ksau inkl budget för hela projektet (hyreskostander och investeringskostnader gata) 2013-06-18 Ksau Fastställande av uppdaterad projektplan inklusive budget (utvecklingsprojekt) för resterande del av 2013. 16. Styrgruppsmöte 6 17. Grovkalkyl till budgetberedningen April Ver 2015-03-03 23. Konstutuering av delprojektgrupper 2013-07-05 Delprojektledare Sbc 2013-08-26 Sbc I enlighet med beslut i ksau § 148 2013-0618 uppdras åt ÖBO att under sommaren 2013 genomföra upphandling av partner. Tilldelningsbeslut får fattas först efter det att KS fastställt projektplan inklusive budget den 3 september. Partnering ska kunna påbörjas omedelbart därefter. Klart Aug Öbo Klart 27. Tilldelningsbeslut partnering Aug ÖBO Klart 28. Avtal partnering 2013-09-04 ÖBO 29. Uppstartsmöte projektgrupper framtida skollokaler 2013-09-04 Kc 30. Styrgruppsmöte 11 2013-09-09 Sbc 31. Styrgruppsmöte 12 2013-09-23 Sbc 32. Styrgruppsmöte 13 2013-10-10 Sbc 24. Beställning till upphandling ÖBO att Jun genomföra 25. Styrgruppsmöte 10 26. Upphandling partnering Jul Jun Uppdrag att genomföra upphandling av partner. Uppdrag att genomföra delprojekt 1-3 omfattande projektering hösten 2013. Öckerösalen – observera att respektive delprojektledare kallar berörda Samarbetsgenomgång med totalentreprenör Genomgång av resultatet av styrgruppsmöte 11. Uppdrag till delprojket ”lokalförsörjning” att till styrgruppsmöte 12 utarbeta uppdaterad kalkyl innehållande ambitionsnivå i enlighet med dagens diskussion och kök, utemiljö och logistik t.ex. tillfälliga lokaler vid byggnation. Uppdrag till delprojekt ”programgrupp” att inför budget 2015 utarbeta kalkyl för inredning. Delprojekt ”lokalförsörjning” Ver 2015-03-03 33. Delprojekt 1 Heden inkl projektering av trafiksäkerhetsåtgärder 34. Delprojekt 2 Heden Sep 2013 Dec 2013 Sb Sep 2013 Dec 2013 Buf 35. Delprojekt 3 Heden inkl partner (och arkitekttävling) 36. Styrguppsmöte 14 – genomgång av uppdaterad kostnadskalkyl Sep 2013 Dec 2013 Öbo 2013-11-12 Sbc 37. KSAU 2013-11-19 38. Styrgruppsmöte 15 – genomgång efter ksau sammanträde 39. KSAU 2013-11-28 40. KF fastställer budget Dec 2013 41. Styrgruppsmöte 16 – analys av beslut i ksau, ks ocgh KF 42. Styrgruppsmöte 17 – genomgång av tidplan för projektet 43. KS fastställer prioritetsordning mm 2013-12-10 2013-12-10 avrapporterar uppdaterad kalkyl. Analys av uppdaterad kalkyl och beslut om ev justeringar. Beslut om information till politiken. ÖBO presenterar uppdaterad kostnadskalkyl inkl hyrespåverkan med anledning av framförallt förändrade förutsättningar på Bratteberg. Beslut om att uppdaterad projektplan med kalkyld ska till ksau. Fastställande av uppdaterad projektplan inklusive kalkyl. SFS prioriteras som kommunens högst prioriterade projekt inklusive resurser Beslut i Kf § 103 ”projektplan daterad 2013-11-12 jämte ekonomisk kalkyl fastställs med ändring av delmålet under avsnittet 3.2.4 i enlighet med ovanstående lydelse – val av material skall göras med hänsyn till lokalvård, underhåll, energi- och miljöbelastning” 2014-01-09 2014-01-28 Ärendet om projektplan för Öckerö C återremitteras. Prioriteringen bland projekten ska vara enligt 1. Skollokaler 2. Solhöjden 3. Fritidsgåtrd 4. Trygghetscent rum Ver 2015-03-03 44. Styrgruppsmöte 18 2014-01-30 45. KS fastställer beställning till ÖBO 2014-02-25 46. Styrgruppsmöte 19 2014-02-27 47. Extra styrgruppsmöte 2014-03-05 Det uppdras åt programgruppen för skollokaler att i första hand lokalisera en fritidsgård i anslutning tuill uppförandet av en ny skola på Brattebergsområdet Det uppdras åt förvaltningen att titta på en temporär lösning, under rivning och byggnation av Bratteberg, att inrymma fritidsgården i Minnestensskolan Samhällsbyggnadschefe n får i uppdrag att beställa förstudier omfattande utveckling av Öckerö 2:805, 2:806 och 2:807 till en kostnad upp till 500 tkr KS uppdrag år programgruppen för skollokaler, 2014-0128, att i första hand lokalisera en fritidsgård i anslutning till uppförandet av en ny skola på Brattebergsområdet, återtas. Beslut om ett gemensamt ekonomidokument där samtliga investeringsoch driftskostander ska framgå. Dokumentet utarbetas av ekonomienheten med stöd av resp förvaltnings- och verksamhetsekonom. Syftet med dokumentet är att säkerställa att alla framtida kostnader omhändertas i budgetprocessen. Dokumentet ska också i förekommande fall tjäna som ”gränsdragningslista” mellan hyresgäst och hyresvärd. Styrgruppen utreder omedelbart ev former för kommunikation Ver 2015-03-03 med ö-råd. 48. Styrgruppsmöte 20 2014-03-27 49. Styrgruppsmöte 21 2914-05-08 50. Styrgruppsmöte 22 2014-05-26 51. Extra styrgruppsmöte 2014-06-02 52. Beslut i KF Jun 2014 53. Bygglovsansökan Heden inkl beredning och beslut i BMN 54. Styrgruppsmöte 23 Kv 1 2 3 2014 Kv 1 2 3 2014 2014-08-21 Öbo/Sb 55. Styrgruppsmöte 24 2014-09-11 Sb 56. Styrgruppsmöte 25 2014-09-16 Sb ÖBO redovisar att nuvarande projekteringsunderlag omfattar 1650 kvm istället för ursprungliga 1500 kvm. Någon uppdaterad ekonomsik kalkylkan i dagsläget inte presenteras. Styrgruppen beslutr • Godkänna en BTA om 1650 kvm för Heden för fortsatt projektering • Att avlämningsplats för skolbarna ska ske utanför skolområdet på Heinövägen • Hålla ett extramöte måndagen den 2 juni Styrgruppen beslutar • Ge Sbc i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att nyttja området NO om idrottshallen för skolans lek och idrott • (enl gällande DP är detta möjligt /RS) Sb investeringsbudget utökas med 1,5 mnkr 2014 för trafiksäkerhetslösningar Bratteberg VD Öbo informerar om uppdaterad kalkyl. Styrgruppen beslutar att respektive ordförande ska informeras omedelbart. Fortsatt diskussion om konsekvenser av analysen. Beslut: samtliga berörda ska informeras Ver 2015-03-03 via kommunikatören 2014-09-17. Projektet ska anpassas till av kommunfullmäktige i dec 2013 beslutat budgetram. Genom ett omtag ska projektdelarna samplaneras bl.a. i syfte att hitta samordningsvinster. Planeringen fortsätter men projektet förskjuts ett år framåt i tiden. Projektstyrgruppen ges i uppdrag att föreslå en ekonomicontroller för fortlöpande kostnadsberäkningar. 57. Styrgruppsmöte 26 2014-10-09 1. KS 2014-10-14 2. Styrgruppsmöte 27 2014-10-23 3. Styrgruppsmöte 28 2014-11-03 4. Styrgruppsmöte 29 2014-11-06 Samtal om uppkommen situation på Bergagårdsskolan. Fortsatt samtal om anpassningsåtgärder Hedenskolan. KS godkänner uppdaterad projektplan inklusive beslut om att projektet genom ett omtag ska anpassas till av KF beslutad budget. ÖBO presenterar utkast ”omtag” avseende Hedenskolan med ritningar daterade 2014-10-20. Sbc anmäler att delar av ÖBO:s anpassningsåtgärderna avseende utemiljön riskerar att öka kostnaderna för samhällsbyggnadsverksamhetens infrastukturåtgärder. Mötet beslutade om ett extra SFS 3/11 och att ordinarie S4-möte den 6/11 i sin helhet ägnas åt SFS. Samtal framförallt om uppkommen situation på Bergagårdsskolan ÖBO presenterar uppdaterdea ritningsunderlag och kalkyl samt konsekvenser av detta. ÖBO presenterar en första utvärdering av Ver 2015-03-03 5. Styrgruppsmöte 30 inklusive representanter ur KS 2014-11-11 6. Styrgruppsmöte 31 2014-11-12 7. KS 2014-12-02 8. Styrgruppsmöte 32 2014-12-18 uppkomna fuktskador på Bratteberg. ÖBO presenterar sedan 2014-10-20 överarbetat underlag avseende Hedenskolan. Anmäler att ytterligare besparingar riskerar lagstadgade krav. Öbo presenterar också uppkommen situation på Brattebergsskolan med vatteninträngningar och fuktskador som följd. Behov av att omedelbart stänga flera klassrum. Kostnaderna för åtgärder bedöms så pass höga att det måste övervägas att istället gå direkt på rivning och nybyggnation. Det skulle innebära byggnation av båda skolorna parallellt och att stora delar av verksamheten vid Bratteberg behöver ersättningslokaler redan tidig vår 2015. Beslut om extra möte 2014-11-12. ÖBO pres uppdaterad kalkyl för hela projektet där båda skolorna byggs parallellt inklusive ersättningslokaler på Bratteberg. Projektplanen behöver snarast uppdateras och godkännas av politiken inklusive uppdaterad total projektbudget. Kommunstyrelsen godkände 2014-12-02 nu gällande projektplan. Planen innehöll förändrad tidplan som ett resultat av de skador som upptäckts på Brattebergsskolan och ny kalkyl som en följd av det så kallade omtag som gjorts på Hedenskolan. Genomgång av KS beslut 2014-12-02 Ver 2015-03-03 9. Styrgruppsmöte 33 2015-01-26 10. Styrgruppsmöte 34 2015-02-26 11. Byggnation Heden inkl trafik 12. Delprojekt 1 Bratteberg 13. Delprojekt 2 Bratteberg 14. Delprojekt 3 Bratteberg inkl partner 15. Bygglovbehandling mm Bratteberg 16. Byggnation Bratteberg inkl trafik Kv 2 3 2014 Kv 2 3 2015 Kv 3 2015 Kv 3 2015 Kv3 2014 Kv4 2014 Kv 4 2015 Kv3 2014 Kv4 2014 Kv 4 2015 Kv3 2014 Kv 4 2014 Kv 4 2015 Kv1 2015 Kv1 2015 Öbo/Sb Kv2 2015 Kv 2 2016 Öbo/Sb Kv2 2016 Kv 3 2017 Styrgruppen beslutade att lyfta frågan om finansiering till KF snarast eftersom dom nya förutsättningarna påverkar även budget 2015. Sb Buf Öbo Öbo/Sb 6 Projektorganisation Styrgruppen beslutar om övergripande målsättning, direktiv, ger ramar och förutsättningar samt fattar beslut om tid-, resursplaner och budget. Styrgruppen ger klartecken vid start av ny etapp samt fattar även beslut om att avbryta projektet. Projektledaren ansvarar fär projektets ekonomi, framdrift och resultat gentemot styrgruppen. Till sitt förfogande har projektledaren en projektgrupp och vid behov en arbetsgrupp samt konsultstöd. Projektledaren ska verka för att projektgruppen arbetar med att genomföra aktiviteter för att uppnå projektets mål. Projektgruppen utför mycket av projektets genomförandearbete samt beslutar i de frågor där kommunen måste ta ställning under projektets gång för att utredningen ska kunna gå i mål. Exempel på sådan frågor är tekniska lösningar, dimensionering samt framtida driftorgansiation. Projektgruppen svarar för att de underlag och uppgifter som behövs från berörda enheter och förvaltningar kommer fram i tid. Projektledaren ansvarar också för att löpande informera om projektet på berörda enheter och förvaltningar. Gruppens sammansättning kan ändras under projektets genomförande. Styrgruppen består av: kommunchef Ingvar TH Karlsson, skolchef Kerstin Schiller, VD Öckerö bostads AB Lennart Johnsson och samhällsbyggnadschef Robert Svensson. Vid behov kan projektledare adjungeras. Projektledare är Torben Ferm – arbetsmiljö och pedagogik, Robert Svensson – samhällsbyggnad, Peter Albinsson – lokalförsörjning. Delprojektgrupperna har följande sammansättning: Samhällsbyggnad – Robert Svensson verksamhet samhällsbyggnad, Per Karlbäck plan-, byggoch miljöenheten, Ingalill Siljat gatuenheten, Lisette Larsson VA-enheten, Freddy Ehrenholm Önät. Programgrupp – Kerstin B. Shiller, Torben Ferm, Marie Arrman, Mikael Johannesen, Peter Albinsson, Ann-Britt Norlander och representanter från personal, elever, föräldrar och IT. Ver 2015-03-03 Lokalförsörjning – Lennart Johnsson, Peter Albinsson, Kenneth Ploghed, Henrik Bergman, Hans Andreasson Projektledningsgrupp ”partnering” – Peter Albinsson, Kenneth Ploghed, Jonas XX, Torben Ferm, Mikael Johannesen, Marie Arrman, arkitekt, platschef och IT. Konsultstöd - trafiksäkerhet 7 Finansiering Projektet finansieras inom ramen för kommunfullmäktiges beslut om budget 2014 och 2015 avseende hyrespåverkan och investerings-/driftkostnader för trafiksäkerhetsåtgärder utanför kvartersmark. Förvaltningarna och nämnden bidrar med arbetstid för de egna representanterna samt övriga kostnader för genomförandet som är hänförliga till förvaltningen/nämnden. 8 Projektbudget Fördelning av totalkostnaden Egen tid: inom respektive personalbudget Konsulttjänster: trafikutredningar ca 150 tkr, projektering trafiksäkerhetsåtgärder 300 tkr – särredovisas i budgetuppföljning Övriga kostnader – inom respektive verksamhets budget ÖBO – belastar hyra Samarbetspartner Projektet avses genomföras genom så kallad ”partnering” - Partnering är en strukturerad samarbetsform, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna gemensamt löser en bygguppgift, baserat på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra. 9 Riskanalys Syfte Syftet med en riskanalys är att identifiera ett antal händelser som kan få allvarliga konsekvenser för projektet och verksamheten. Vad innebär det om projektet inte genomförs eller blir försenat. 9.1 Riskanalys Nr Vad kan påverka projektet negativt 1 2 3 Kommunens ekonomi tillåter inte att projektet genomförs Samarbetsproblem med ”partnern” Sena ändringar av utförandet Sannolikhet Konsekven 1=liten s 6=hög 1=oviktig 6=allvarlig 2 6 2 5 2 6 Konsekvensbeskrivning Risktal S*K Projektet avbryts varvid Öbo fakturerar kommunen för nedlagda kostnader inkl administrativt pålägg Samarbetet avbryts och ny entreprenör måste anlitas Omprojektering, nya ritningar vilket innebär tidsfördröjning och kostnadsökningar 12 10 12 Ver 2015-03-03 4 5 6 7 8 9 10 11 12 6 6 Projektet fördyras med sparkrav som följd Projektet fördröjs 4 Projektet fördröjs 12 1 1 Projektet avbryts 1 3 3 Projektet fördröjs/avbryts 9 1 6 6 3 3 Ny DP måste tas fram vilken kan överklagas – projektet fördröjs 1-3 år Projektet fördröjs alternativt avbryts 4 6 Projektet fördyras och fördröjs 24 3 6 Projektet fördyras och fördröjs 18 Låg kostnadsmedvetenhet hos 1 programgrupp Personalavhopp på strategiska 4 befattningar Bygglov överklagas 3 6 Mandatskifte med andra prioriteringar Projketet blir så kostsamt att kommunens finansiella mål måste ändras Omfattande avvikelser i förhållande till gällande DP Behovet av trafiksäkerhetsåtgärder blir omfattande Komplicerade geotekniska förhållanden/arkeologiska fynd Fördröjningar gör att uthålligheten hos inblandade brister 24 9 Analys: i likhet med många andra projekt som genomförs under längre tid och som dessutom omfattas av politiska beslut är risken att projekten drar ut på tiden och att strategiska kompetenser slutar under projektets gång. Då inga geoteknik-, markmiljö- eller arkelogiska undersökningar genomförts finns risk för förhållanden som innebär fördröjningar och att åtgärder behöver vidtas som tar tid och innebär ökade kostnader. 9.2 Åtgärdsplan – riskanalys (utarbetas sommaren 2013) Åtgärdsplan En analys av riskerna har gjorts och över vilka åtgärder som rekommenderas, dels när situationen eller händelsen inträffat och dels hur den kan förebyggas. Nr 5 11 12 Förebyggande åtgärd Åtgärd om det händer Brett deltagande i styrgrupp Kunskapsöverföring och arbetsgrupper Tidiga markundersökningar Beredskap för att ökar chansen att kunna kunna anlita rätt åtgärda inom projekttiden kompetens Bra beslutsunderlag till politiken Uthålligt ledarskap Kommentar Ansvarig Slutdatum Resp Löpande delprojektansvarig ÖBO/Partner I anslutning till bygglovsansökan Styrgruppen Löpande 10 Administrativa rutiner och dokumentation 10.1 Dokumentation av möten Protokoll ska skrivas vid varje projekt- och arbetsgruppsmöte. Protokoll skrivs i beslutstermer och skickas ut till alla deltagare via mail. Ev synpunkter eller kommentarer ska, om dessa ska beaktas, lämnas inom en vecka efter att protokollen distribuerats. Ver 2015-03-03 Projektprotokollen bör ha följande innehåll: • Typ av möte (projektgruppsmöte, arbetsgruppsmöte mm) • Tid och plats • Närvarande/frånvarande • Dagordning • Genomgång av anteckningar från föregående möte • Avslutade aktiviteter. • Pågående aktiviteter • Försenade aktiviteter • Tidplan – avstämning • Utbildning • Frågor till styr- och referensgrupp • Övriga frågor • Nästa möte 10.2 Ändringshantering Syfte Om projektets intressenter önskar göra någon förändring under genomförande- eller avslutsfasen är det av yttersta vikt att beställaren och styrgruppen är medvetna om vad det kan komma att innebära för projektets resultat. Det är därför viktigt att man klargör hur ändringar skall hanteras. Metod Enligt praxis finns det två alternativ att hantera kommande ändringar. Antingen beslutar beställaren vilken av tid, kvalitet och/eller resurser som skall påverkas. Det andra alternativet är att beställaren bestämmer att planerna skall ”frysas” och då får inga ändringar göras. 11 Kommunikationsplan (budskap, målgrupp, kanal, ansvarig, tid) (utarbetas sommaren 2013) Information till och förankring hos medarbetare och beslutsfattare på berörda nämnder är en utav de viktigaste styrmedlen för att uppnå målet med projektet. Att informera om projektet kan ske via e-post, intranät, samråd, olika språkrör, broschyrer etc Samverkan – samverkan sker i första hand via barn- och utbildningsförvaltningens FSG Kommunikationsplan genomförandefasen Kommunikationsmål Förankra projektets huvudmål Målgrupper Politik, delprojektledare, media Strategier Vi utvecklar effektiva skollokaler som skspar förutsättningar för god arbetsmiljö och valmöjligheter Avgränsningar Ansvar Ordf styrgrupp Resurser Kommunens informatör Ver 2015-03-03 Aktiviteter Uppstartmöte med samtliga inblandade Löpande information till politiken Samordning av delprojekten Pressrealese efter KF i dec Informationsmöte med allmänheten i januari Uppföljning 12 Utbildning En övergripande utbildning av ”partnering” skall påbörjas vid delprojektstart september 2013 SAMMANSTÄLLNING FRAMTIDA SKOLLOKALER Prognos per 2014-11-11 Fullmäktige 2013-12-19 Prognos 2014-11-11 Investering Hedenskolan Investering Brattebergsskolan 47 900 000 102 100 000 150 000 000 59 300 000 110 700 000 170 000 000 11 400 000 8 600 000 20 000 000 Ägartillskott -22 500 000 -25 500 000 -3 000 000 13 850 000 21 850 000 15 000 000 23 000 000 1 150 000 1 150 000 2 900 000 2 900 000 Uppskattat Uppskattat Tillkommande hyra Utgående hyra Hyra för ersättningslokaler 2015 Hyra för ersättningslokaler 2016 Hyra för ersättningslokaler är utöver de kostnader som ryms inom projektet. ÖFAB står för samtliga kostnader under kvartal 1 2015 och delar med BUF för kostnader under kvartal 3 och 4 år 2016. I beräkningen inkluderas 1 100 kvm under kvartal 1 2015, 2 200 kvm under kvartal 2 2015 tom kvartal 2 2016 samt 1 100 kvm under kvartal 3 till 4 2016. ÖFABs kostnader för ersättningslokaler är 1,6 mnkr, projektet belastas med 2,4 mnkr, BUF belastas med 5,8 mnkr vilket innebär att de totala kostnaderna uppskattas till 9,8 mnkr. Öckerö 2015-03-03 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Ärende: Diarienummer: Ann-Britt Norlander Begäran om tilläggsmedel för byggnation av skatepark 0009/15 Synpunkter byggnation av skatepark Mål När utredning för byggnation av skatepark påbörjades för sju år sedan var det övergripande målet: att bygga en skatepark som tillgodoser flera målgruppers önskemål och behov, allt från yngre barn till vuxna och nybörjare till mer avancerade åkare. Bakgrund Kommunfullmäktige har avsatt medel för byggnation av skatepark inom Prästängsområdet, Öckerö. Vid anbudsförfrågningar har det visat sig att avsatta medel ej ger utrymme för att få en funktionell och attraktiv skatepark. Det saknas ca 1 miljon till investering. Detta ger en merkostnad på hyra till ÖFAB. I budget för fritid och kultur kan omfördelning ske så att kostnaden ryms inom befintlig budget. Kommunstyrelsen har beslutat (2015-01-27 § 55) att byggnationen skall anpassas till befintlig ram. Kommunstyrelsens beslut innebär att en skatepark på ca 450 m2 skall byggas mot planerade 750 m2. Som kultur och fritidschef är det viktigt att framföra följande synpunkter: Det är fullt möjligt att iordningställa en asfalterad ”åkyta” med prefabricerade moduler/träramper. Detta är en ingen skatepark utan någon form aktivitetsyta. Det är inte den form som varit aktuell i projektet och framför allt inte ungdomarnas önskemål och tankar. Eftersom jag inte har den formella kunskapen om skateåkning har jag inhämtat råd/synpunkter från experter i ärendet, utifrån ovan angivet mål. Dessa återges nedan: 1. Möjligheter att skapa rum i rummet. Vi brukar dela in anläggningar i tre delar baserat på de olika genrer som finns inom skateboardåkning, Street / Flow och Bowl. Som utgångspunkt önskar man på Öckerö både street och en separat bowl. Man vill också och samtidigt ha möjlighet på streetytan att skapa sammanhängande Postadress Gatuadress Telefon 475 80 Öckerö Sockenvägen 13 Organisationsnr 031-97 62 00 212000-1280 E-post Hemsida kommun@ockero.se www.ockero.se åkmönster, utan att det tar över - det vi kallar flow. För att lyckas att på ett bra sätt få med de olika delarna, eller ens ha möjlighet att lyckas - så krävs det en lite större park. 450m2 är litet och inte något vi vill rekommendera att man försöker dela upp i olika delar, men en park på 750m2 kan göras komplett. De olika delarna av anläggningen planeras så att den kan rymma flera grupper samtidigt, utan att skapa kollisioner och problem. Man får olika rum i det stora rummet. En anläggning på 450m2 blir endast ett rum och kan inte inhysa de önskemål och målsättning man har. 2. Möjligheter att skapa en anläggning som håller idag och i framtiden. Skall man anlägga en skatepark i betong så skall man vara säker på att den är populär när den öppnar, och långt framåt. Det vill säga att alla grupper som använder den hittar utmaningar och nya möjligheter över tiden. Detta är svårare att lösa på 450m2 jmf. med 750m2. Det går inte helt enkelt att blanda svårare utmaningar med enklare när ytan är liten eftersom de svårare funktionerna ofta genererar högre fart. 3. Baserat på tidigare projekt om man analyserar folkmängd och upptagningsområde så skulle Öckerö snitta 700-800m2 ca, för att följa "normen". 4. Olika åkgrupper. Om man skall ha möjlighet att tillfredsställa de olika åkarna: Skateboard, inlines, kickbike osv. så kräver de lite olika funktioner i en anläggning. För att få det att fungera krävs också utrymme och en bra planering, detta kräver i sin tur yta. Om ni vill skapa en park som både tjejer och killar kan utnyttja, samtidigt, så är det viktigt att de hittar utmaningar båda två och framförallt att argument 1 uppnås. I en liten anläggning med bara en yta kommer den utsatta gruppen inte känna sig trygga och därmed inte få lika stort utrymme. Slutsats En skatepark på 450 m2 innebär att målgrupperna blir begränsade. En skatepark enligt tidigare intentioner i projektet (ca 750 m2) skapar helt andra möjligheter. Det är slöseri med kommunala medel att presentera en ritning som visar en skatepark inom ramen för budgeten då detta ytterligare urholkar medel för själva skateparken. Om kommunstyrelsen vidhåller sitt beslut är detta helt emot tidigare intentioner och det användningsområde som den planerade skatepark är avsedd för. Ett omtag behöver då göras både med ungdomar och entreprenörer som ytterligare försenare projektet. Det blir inte skatepark som är värd namnet utan en sk ”åkyta”. Utifrån ursprungliga uppdraget och med hänvisning till ovanstående anser jag att en ”åkyta” på 450 m2 ej uppfyller projektets ursprungliga intentioner. Ann-Britt Norlander kultur och fritidschef ÖCKERÖ KOMMUN PROTOKOLL Socialnämnden 2015-02-11 SN § 3 Sammanträdesdatum Sida 4 Dnr 10/15 Reglemente för Socialnämnden Kommunfullmäktige har antagit en förändrad politisk organisation som trädde i kraft 2015-01-01. Den nya organisationen innebär bland annat att arbetsutskotten tas bort och att ett individutskott inrättas för Socialnämnden. Dessutom ligger Räddningstjänsten organisatoriskt under Socialnämnden från och med 2015-01-01. Det som är förändrat gentemot föregående reglemente är att Socialnämndens verksamhetsområde har kompletterats med räddningstjänstens verksamhet och att stycket om nämndens utskott har ändrats från att gälla tidigare arbetsutskott till att gälla individutskott. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04 Socialnämndens reglemente, daterad 2015-02-05 Socialnämndens beslut Med anledning av förändrad politisk organisation samt att räddningstjänst från och med 2015-01-01 ingår i Socialnämndens verksamhetsområde föreslås Kommunfullmäktige anta reglemente för Socialnämnden daterat 2015-02-05. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Öckerö 2015-02-04 TJÄNSTESKRIVELSE Socialnämnden Handläggare: Anna Corneliusson Ärende: Reglemente för Socialnämnden Diarienummer: 10/15 REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden Med anledning av förändrad politisk organisation samt att räddningstjänst från och med 2015-01-01 ingår i Socialnämndens verksamhetsområde föreslås Kommunfullmäktige anta reglemente för Socialnämnden daterat 2015-02-05. Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit en förändrad politisk organisation som trädde i kraft 2015-01-01. Den nya organisationen innebär bland annat att arbetsutskotten tas bort och att ett individutskott inrättas för Socialnämnden. Dessutom ligger Räddningstjänsten organisatoriskt under Socialnämnden från och med 2015-01-01. Ärende Följande ändringar har gjort i förslaget: Under paragraf 1 ”Verksamhetsområde” har följande lagts till: ”Räddningstjänst, tillsyn och förebyggande verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO)” I paragraf 7 ”Nämndens utskott” har arbetsutskott ändrats till Individutskott. Utskottets uppgift har ändrats från att bereda nämndens ärenden till att besluta i ärenden som har delegerats till utskottet. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr 475 80 Öckerö Sockenvägen 13 031-97 62 00 212000-1280 E-post kommun@ockero.se Hemsida www.ockero.se 2015-02-05 REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN § 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter vad gäller • • • • • • • Socialtjänst, insatser för funktionshindrade och kommunal hälso- och sjukvård Myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Flyktingsamordning och myndighetsutövning vid mottagandet av ensamkommande flyktingbarn Myndighetsutövning enligt alkohol- och tobakslagen Budget- och skuldrådgivning Tillstånd för automatspel och kasinospel Räddningstjänst, tillsyn och förebyggande verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) § 2 ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar och enligt de mål och riktlinjer som Kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska, enligt närmare anvisningar från Kommunstyrelsen, regelmässigt till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige rapportera verksamhetens utveckling och den ekonomiska ställningen under budgetåret. § 3 ARBETSFORMER Sammansättning Nämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Regler för tjänstgöring Om en ledamot ör förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamoten eller ersättaren får dock inte inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende. En ledamot eller ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. Ytterligare regler om ersättares tjänstgöring finns i särskilt beslut av Kommunfullmäktige. Inkallande av ersättare En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv se till att ersättare inkallas. Ersättare för ordföranden Om varken ordförande, 1:e eller 2:e vice ordföranden kan delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter till dess att nämnden valt ordförande. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. § 4 SAMMANTRÄDEN Tidpunkt Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan företroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen för innefatta en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall från kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden, 1:e eller 2:e vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Beslutet bör läsas upp för nämnden före justering. Reservation Om en ledamot har reserverat sin mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten föra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före justering av protokollet. § 5 ORDFÖRANDENS UPPGIFTER Det ligger på nämndens ordförande att • • • • • Närmast under nämnden har insyn över nämndens ärendehantering Främja samverkan med Kommunstyrelse Se till att nämndens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål Vara tillgänglig för allmänheten och nämndens tjänstmän I övrigt se till att nämndens uppgifter fullgörs. § 6 DELGIVNING OCH UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR Delgivning med nämnden sker med ordföranden, nämndens chefstjänsteman eller annan anställd som nämnden utser. Avtal, i den mån delegations ej är given (eller som följer av befattning), ska för nämndens räkning undertecknas av ordföranden eller vid förfall av ordföranden av 1:e eller 2:e vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden utser. Andra handlingar och skrivelser ska undertecknas av anställd som nämnden utser. § 7 NÄMNDENS UTSKOTT Inom nämnden ska finnas ett individutskott bestående av nämndens ordförande, 1:e vice och 2:e vice ordförande. Utskottets uppgift är att besluta i ärenden som delegerats till utskottet. Utskottets beslut protokollförs. § 8 NÄMNDENS ADMINISTRATIVA ORGAN Under nämnden lyder Socialförvaltningen som ska bereda och verkställa nämndens beslut. Vid nämndens och nämndens individutskotts sammanträde får, i den mån nämnden (eller utskottet) inte annat beslutar i särskilt fall förvaltningschefen och föredragande tjänsteman närvara för att föredra ärenden som berör vederbörandes verksamhetsområde. Handlingar som inkommer till nämnden och som inte är av ringa betydelse ska utan onödigt dröjsmål diarieföras. I diariet antecknas dagen då ärende eller handling inkommit, det beslut som fattats, dagen för beslutet och för beslutets expediering. § 9 ARKIVVÅRD För vården av nämndens arkiv gäller bestämmelser i arkivlagen och kommunens arkivreglemente. § 10 GILTIGHETSTID Detta reglemente är godkänt av Kommunfullmäktige den xx månad 2015 och gäller tillsvidare. ÖCKERÖ KOMMUN PROTOKOLL Socialnämnden 2015-02-11 SN § 5 Sammanträdesdatum Sida 6 Dnr 102/14 GR-gemensamt arbete med ensamkommande barn och unga Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) föreslår ett kommungemensamt plattformsarbete med ensamkommande barn och unga där bland annat finansieringsmöjligheterna för gemensamma insatser inom exempelvis områdena boende, barn (skola) samt ungas framtidsutsikter, undersöks vidare. Öckerö kommun har under 2015 åtagit sig ett ökat antal ensamkommande barn och unga. Detta medför ökade behov av boendelösningar samt övriga insatser som kan vara aktuella för denna utsatta grupp. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2015-02-02 Socialnämndens beslut Socialnämnden föreslår att Kommunstyrelsen meddelar Förbundsstyrelsen i GR att intresse finns för en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Öckerö 2015-02-02 TJÄNSTESKRIVELSE Socialnämnden Handläggare: Barbro Carlhamre Ärende: Förslag om GR-gemensamt arbete med ensamkommande barn och unga Diarienummer: 102/14 GR-GEMENSAMT ARBETE MED ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden Socialnämnden föreslår att Kommunstyrelsen meddelar Förbundsstyrelsen i GR att intresse finns för en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare. Ärende GR föreslår ett kommungemensamt plattformsarbete med ensamkommande barn och unga där bland annat finansieringsmöjligheterna för gemensamma insatser inom exempelvis områdena boende, barn (skola) samt ungas framtidsutsikter, undersöks vidare. Öckerö kommun har under 2015 åtagit sig ett ökat antal ensamkommande barn och unga. Detta medför ökade behov av boendelösningar samt övriga insatser som kan vara aktuella för denna utsatta grupp. Bedömningen från socialförvaltningens sida är att all samverkan med andra kranskommuner är värdefullt i denna fråga. Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig bakom ett intresse och medverkan i en kommungemensam plattform för målgruppen. Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida 475 80 Öckerö Sockenvägen 13 031-97 62 00 212000-1280 kommun@ockero.se www.ockero.se Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll 2014-09-26 Utdrag ur protokoll (§ 305) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen den 26 september 2014 på Nääs fabriker, Lerums kommun ==================================== § 305 Förslag om GR-gemensamt arbete med ensamkommande barn och unga I november år 2012 gav sociala styrgruppen kansliet i uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga. En ansökan gjordes under våren 2014 till Länsstyrelsen om finansiering för en kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR. Ansökan avslogs med motiveringen att Länsstyrelsen ser positivt på att en kommungemensam plattform utvecklas i GRs regi, men bedömer att förankringsprocessen på politisk nivå och förvaltningsnivå bör vara beslutad och klar innan plattformsarbetet kan påbörjas. Länsstyrelsen ser gärna en ny ansökan från GR under år 2015. Sociala styrgruppen beslutade på sitt sammanträde den 13 juni 2014 att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga samt att föreslå förbundsstyrelsen att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare. Förbundsstyrelsen beslutar att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga, samt att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare. Just: Dnr: 13-5.60 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll 2014-09-26 Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Patrik Karlsson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i oktober 2014. Rätt utdraget intygar: Just: Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll 2014-06-13 Utdrag ur protokoll från sociala styrgruppens sammanträde fredagen den 13 juni 2014 ==================================== 4 Det GR-gemensamma arbetet med ensamkommande barn och unga Sociala styrgruppen gav 2014-04-03 kansliet i uppdrag att inför presidiemötet 2014-05-27 skicka ut GR:s ansökan hos länsstyrelsen om en kommungemensam plattform till sociala styrgruppen för påseende, samt att ge utrymme för fortsatt dialog om GR-samarbete som rör ensamkommande barn och unga vid kommande styrgruppsmöte. Förslaget till ansökan har skickats ut till sociala styrgruppen. Ansökan lämnades till länsstyrelsen 2014-05-27. Lotta Wall, GR, informerar om förslaget till inriktning i en GR-plattform. Chefsnätverken på GR diskuterar också en gemensam ESF-ansökan. Kansliets förslag är också att påbörja en dialog om huruvida länsgemensamma överläggningar via Västkom borde ske med anledning av den nya lagstiftningen. Sociala styrgruppen diskuterar frågan och pekar bland annat på att GR är det enda kommunalförbundsområde som har två ankomstkommuner. Det har kommit fler ensamkommande barn och unga under våren än vad prognosen visade. En fråga som lyfts är också att GR-arbetet i hög omfattning finansieras med externa medel i förhållande till medlemsfinansieringen, vilket är en fråga som behöver hanteras för att GR-samverkan ska fungera långsiktigt. Sociala styrgruppen beslutar att anteckna informationen att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga att föreslå förbundsstyrelsen att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare. Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll 2014-06-13 Vid protokollet Elisabeth Beijer Justerat Bo Pettersson Kenneth Wallin Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-5.60 Styrelseärende 2014-09-26 Till Förbundsstyrelsen Förslag om GR-gemensamt arbete med ensamkommande barn och unga Bakgrund Pågående väpnade konflikter och krig skiftar geografiskt över tid vilket gör att barn från olika delar av världen söker skydd i Sverige, och antalet ensamkommande barn och unga som kommer hit har mellan år 2004 (388 barn) och år 2013 (3852 barn) konstant ökat. För år 2014 är Migrationsverkets nuvarande prognos (slutet av augusti) uppe i drygt 6000 barn. I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot ensamkommande barn och unga sedan 2007/2008. Det ökande antalet innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett mottagande och omhändertagande av god kvalitet, och att ge förutsättningar till integrering. Sociala styrgruppen har sedan år 2006, när kommunerna tog över ansvaret för mottagandet, följt utvecklingen av mottagandet. GR har sedan dess även varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte, strategiska samtal med övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser och framtagande av kunskapsunderlag. GR har också från och med april 2013 till och med september 2014 beviljats Länsstyrelsemedel för projekt Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga i GR. Projektets huvudfokus har varit att utveckla och sprida metodstödsmaterialet Hitta rätt. Materialet är ett verktyg för medarbetare att kvalitetssäkra arbetet och systematisera lärandet på boenden för ensamkommande. Syftet med Hitta rätt är att göra ungdomarna delaktiga i sin utveckling mot ett mer självständigt liv och ge en stabil grund gällande praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling. I sociala styrgruppens verksamhetsinriktning för år 2015 står det att styrgruppen bland annat ska verka för: Ungas framtidsutsikter - att bidra till kunskap som kan stärka unga Göteborgsregionens kommunalförbund människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och ha en delaktighet i samhället. Att fortsatt bidra till att GR utgör en arena och ett stöd för kommunerna i att gemensamt forma konkret samarbete kring boende, fritid, skola och arbete när det gäller ensamkommande barn och unga. Ärendet I november år 2012 gav sociala styrgruppen kansliet i uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga. Ett underlag med förslag presenterades för sociala styrgruppen under våren 2014, och resulterade även i en ansökan till Länsstyrelsen om finansiering för en kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR (ansökan bifogas som bilaga). I ansökan beskrivs hur en GR-gemensam plattform kan utformas. Länsstyrelsen avslog ansökan den 1 juli 2014. I skäl för beslut står att Länsstyrelsen ser positivt på att en kommungemensam plattform utvecklas i GRs regi, men bedömer att förankringsprocessen på politisk nivå och förvaltningsnivå bör vara beslutad och klar innan plattformsarbetet kan påbörjas. Länsstyrelsen ser gärna en ny ansökan från GR under år 2015. Sociala styrgruppen beslutade på sitt sammanträde den 13 juni 2014 att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga samt att föreslå förbundsstyrelsen att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga, samt att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare. Bilagor: -Ansökan med komplettering till Länsstyrelsen -Utdrag ur protokoll från sociala styrgruppens sammanträde den 13 juni 2014 Göteborg 2014-09-01 Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand Bil 1a TILLÄGG TILL ANSÖKAN 2014 – § 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se ”Vägledning för ansökan”! Sökande kommun: Göteborgsregionens kommunalförbund Ansökan skickas senast 14-05-28 till: Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se Insats (rubrik): Kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR Tidsperiod: 140901-150831 (med avsikt att söka § 37 medel även för perioden 150901-161231) Kontaktuppgifter sökande: Kontaktperson: Kommun: Göteborgsregionens kommunalförbund Namn: Lotta Wall Telefon/Mobil: 0702315206 Postadress: Box 5073 402 22 Göteborg E-post: lotta.wall@grkom.se Telefon/Fax: 031 335 50 00 Postgiro/Bankgiro: Plusgiro 625516-0 Egen referens: Lotta Wall Organisationsnr: 222000-0265 -1- Denna rubrik och GRs skrivning, se nedan, fanns med i ansökan men har av okänd anledning inte kommit med i ansökan som sändes in till Länsstyrelsen i Västra Götaland den 27 maj 2014. • Genomförande, med metod, tid och aktivitetsplan (beskriv metod/-er, planerade aktiviteter, uppskatta start- och slutdatum för respektive aktivitet) • Sepember – december 2014 • Forsatt förankringsprocess på politisk nivå och förvaltningsnivå för att efterhöra och ta beslut om intresse för GR-samarbete i respektive kommun. Om intresse finns i medemskommunerna: • Formera utvecklingsarbetet internt på GR. • Prioritera frågor/områden att starta med. • Formera styrgrupp och referensgrupp/-er – konstitutionerande möten. • Metodutvecklingsgruppen (som funnits i en form i nu pågående projekt tom sep 2014), formerar sig utifrån nytt uppdrag och fortsätter utvecklingsarbetet kring förvaltning och utveckling för Hitta rätt samt rigga en GR-robust organisering med utbildning, metodstöd m.m. Även annan metodutveckling blir aktuell i denna grupp. • Formera strategiska spetskompetenta arbetsgrupper alternativt initiera/processa en fråga i befintliga samarbetsgrupperingar. • Kontakt och samtal med andra samarbetsaktörer som bjuds och involveras. • Information och dialog med GRs politiska beredningsgrupper och chefsnäverk. Januari – augusti 2015 • Uppstart av respektive spetskompetensgrupp med samordning och processledningsstöd av GR. Respektive grupp startar sitt arbete med en genomgång av befintlig kunskap utifrån frågeställning för gruppen. • GR kommunernas utsedda representanter för skola/socialtjänst möter Migrationsverket och Länsstyrelsen m.fl. – för att generellt diskutera aktuellt läge, prognoser, svårigheter osv. (OBS ersätter inte resp resp kommuns överläggningar med LS o/e MV.) • Styrgruppsträffar -2- • • • • • • Referensgruppsträffar Påbörjas arbetet för ett rullande kompetensutvecklingutvud Undersöks möjligheter för en mellankommunal nätportal för erfarenhets- och kunskapsutbyte på medarbetarnivå. Exempelvis för medarbetare i boenden, socialtjänst, skola/elevhälsa. Information och dialog med GRs involverade politiska beredningsgrupper och chefsnätverk. Maj 2015 förnyad ansökan om §37-medel för perioden sep 2015 till och med december 2016. Augusti 2015 – eventuellt spridningsseminarie. -3- Budget Kostnadsslag År 2014 År 2015 Totalt Aktiviteter (ange typ av aktivitet ex. möten och seminarier mm) Sammanträden styrgrupp o referensgrupper GR regionala överläggningar m MV, LS m.fl Regelbundna workshops med arbetsgrupper Ev. spridningsseminarium 6000 14 000 6 000 30 000 83 000 20 000 6 000 40 000 83 000 30 000 50 000 80 000 251 000 164 000 150 000 12 000 88 000 502 000 326 000 300 00 24 000 177 000 753 000 490 000 450 000 36 000 265 000 50 000 20 000 70 000 5000 5000 10 000 766 000 1 573 000 2 303 000 10 000 Externa tjänster (typ av köpt tjänst) Produktion processtödjande informationsmaterial webb Lönekostnader (månadslön, bruttolön, lönebikostnader) Projektledare 100% Processledare 50% Kommunikatör 50% Administratör 5% Forskningsstöd 25% Lokalkostnader (ange typ av lokal) Material/expenser (ange typ av material) arbetsverktyg, facklitteratur, kontorsmateriel etc. Resekostnader (ange typ av aktivitet) Resor för att delta i regionala o/e nationella aktiviteter som har koppling till projeket Summa Finansieringsplan Finansiering §37- medel År 2014 År 2015 År 2016 Totalt 766 000 1 573 000 2 303 000 Ungefärlig summa för lön beräknat på kommunernas arbete under 12 månader lön för arbete på GR 600 000 40 000 1 144 000 60 000 1 744 000 100 000 Annan finansiering, t ex EU-fond Summa 1 406 000 2 777 000 4 147 000 Egen finansiering Ort och datum: _____________________________________________________________________ NN titel -4- Bil 1a ANSÖKAN 2014 – § 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se ”Vägledning för ansökan”! Sökande kommun: Göteborgsregionens kommunalförbund Ansökan skickas senast 14-05-28 till: Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se Sökta medel (kronor): 2 060 500 Datum: 140528 Insats (rubrik): Kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR Tidsperiod: 140901-150831 (med avsikt att söka § 37 medel även för perioden 150901-161231) Kontaktuppgifter sökande: Kontaktperson: Kommun: Göteborgsregionens kommunalförbund Namn: Lotta Wall Telefon/Mobil: 0702315206 Postadress: Box 5073 402 22 Göteborg E-post: lotta.wall@grkom.se Telefon/Fax: 031 335 50 00 Postgiro/Bankgiro: Plusgiro 625516-0 Egen referens: Lotta Wall Organisationsnr: 222000-0265 -1- BESKRIVNING • Bakgrund och behovsanalys (beskriv bakgrund samt vilka nya möjligheter som ska utvecklas) Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Nedan benämns ensamkommande barn och unga som barn, men inkluderar hela målgruppen upp till 21 år. Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har sedan 2004 stadigt ökat. För år 2014 och 2015 är Migrationsverkets prognos ca 4 400 barn per år. Pågående väpnade konflikter och krig skiftar geografiskt över tid vilket gör att barn från olika delar av världen söker skydd, men antalet barn som kommer till Sverige har mellan 2004 (388 barn) och 2013 (3852 barn) konstant ökat. Kommunen har det yttersta ansvaret för barnens mottagande, omsorg och boende och att ge dem som får uppehållstillstånd en god och långsiktig möjlighet till integration i Sverige. Under januari – april 2014, har 1 405 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Det är en ökning med 63 procent i förhållande till samma period 2013. Av de här barnen var 249 flickor (17 %). Hittills under 2014 har 733 ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i första instans, vilket motsvarar 69 % av de fattade besluten. I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot barn sedan 2007/2008. Det ökande antalet barn innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett mottagande och omhändertagande av god kvalitet och att ge förutsättningar till integrering. GR har sedan ett antal år tillbaka varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte och strategiska samtal med övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser och framtagande av kuskapsunderlaget Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen (studie av FoU i Väst/GR 2013). I november 2012 gav GRs sociala styrgrupp (förtroendevalda från GRs medlemskommuner) GR i uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga. Länsstyrelsen beviljade i december 2012 GR medel för att i egen regi och i samverkan med Göteborgs stad och andra aktörer sprida och utveckla metodstödsmaterialet Hitta rätt. Övriga beviljade insatser i projektet skulle också ha sin grund i materialet (beslut ärendenr 851-402062012). Under projekttiden har, bland andra insatser, ett underlag tagits fram som beskriver möjligheter och förslag till ett utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden. Förslagen, varav denna ansökan är ett, presenterades för GRs sociala styrgrupp i april 2014. I GRs politiska beredning för området socialtjänst står det i verksamhetsinrinktningen för 2015 att styrgruppen ska verka för: • Boende - att i samverkan finna gemensamma lösningar för att tillgodose behov av boendelösningar för personer med en svag förankring på bostadsmarknaden. • Barn - att tillsammas med andra styrgrupper på GR och i samverkan med olika samhällsaktörer bidra till att barn och unga ges förutsättningar för att lyckas i skolan. • Ungas framtidsutsikter - att bidra till kunskap som kan stärka unga människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och ha en delaktighet i samhället. Att fortsatt bidra till att GR utgör en arena och ett stöd för kommunerna i att gemensamt forma konkret samarbete kring boende, fritid, skola och arbete när det gäller ensamkommande barn och unga. GR avser med denna ansökan, under förutsättning att kommunerna tar beslut, att utveckla en strategisk kommungemensam plattform kring ensamkommande barn och unga. I plattformsarbetet -2- kommer man att gemensamt ta sig an de utmaningar och frågeställningar kommunerna ställs inför, som är gynnsamma att samarbeta kring för att hitta lösningar, samordningsvinster och/eller synergieffekter. Det kan röra områden som boende/boendekedjan, olika skol- och utbildningsfrågor, mellankommunala rutiner i socialtjänst såväl som samarbete med övriga huvudmän och aktörer. Vilka strategiska områden man specifikt prioriterar behöver dock ytterligare förtydligas och förankras under en första fas i arbetet. När dessa områden mejslats ut samordnar och processleder GR de spetskompetenta grupper som formeras utifrån respektive fråga. Grupperingarna kan vara såväl mellankommunala som mellan huvudmän och andra aktörer. • Syfte (avsikten med insatsen) Kommunernar formerar sig på en strategisk nivå i ett processarbete med/för: • Regelbundna övergripande erfarenhetsutbyten och informationsträffar på politisk o/e chefsnivå tillsammans med Migrationsverket, Länsstyrelsen m.fl. • Förbättrat samarbete med andra huvudmän utifrån respektive uppdrag och ansvar • Att mellankommunalt utveckla metoder (där metodstödet Hitta rätts förhållningssätt är basen i det arbetet) och gemensamma rutiner. • Att hitta lösningar på mellankommunala frågor inom socialtjänst respektive utbildning/skola • Utveckla rullande kompetensutveckling för gemensamma förhållningssätt • Undersöka möjligheter för en webbportal för mellankommunalt erfarenhets- och kunskapsutbyte på medarbetarnivå • Mål (beskriv förväntade effekter som ska uppnås kopplat till syftet ovan) Kommunerna samlar sin spetskompetens i en kommungemensam plattform för att med samarbete lösa och få samordningsvinster i prioriterade frågor som rör insatser till målgruppen. Genom att utgå ifrån en gemensam bild kring utvecklingen av antalet barn som kommer, mottagande och integrering kan GRs medlemskommuner i frågor som så kräver ha ett gemensamt förhållningssätt i överläggningar med andra myndigheter och huvudmän. Observera att det inte ersätter respektive kommuns överläggningar med Länsstyrelsen, Migrationsverket eller lokala samarbete med andra huvudmän/aktörer. • Målgrupper (beskriv deltagare, samverkanspartner och mottagare av resultat samt på vilket sätt dessa grupper påverkas) GR-kommunerna möter med GR som arena olika nationella och regionala aktörer i övergripande strategiska överläggningar, erfarenhets- och informationsutbyte, för att öka kvaliteten i mottagandet och integrationinsatserna. Medlemskommunerna samarbetar mellankommunalt inom ffa boende, skolans och socialtjänstens område för gemensamt lösa frågor och få samordningsvinster och synergieffekter i insatserna. Även andra kommunala verksamheter kan komma att involveras för att gynna barnens möjligheter till integration. Medlemskommunerna utvecklar samverkan och samordning av insatser tillsammans med andra huvudmän som till exempel närhälsan och barn- och ungdoms- o/e vuxenpsykiatri inom Västra Götalandsregionen (VGR). En sådan samverkan utgår ifrån den gemensamma Vision Västra Götaland – Det goda livet, och kopplas till pågående samarbeten mellan huvudmännen som till exempel Västbus gemensamma riktlinjer. -3- • Uppföljning och utvärdering (beskriv hur insatsen ska följas upp och utvärderas) FoU i Väst/GR följer och stödjer processen och utgår bland annat ifrån resultatet av den egna studien Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen (2013). I studien poängteras vikten av att möta varje enskilt barn, inte utforma insatser schablonmässigt i skola och boende. Studien visar även på behovet av att lyfta fattigdomsoch barnrättsperspektiven i de ensamkommandes situation. FoU i Väst bidrar även i framtagande av befintlig kunskap inför gruppernas arbete. (GR undersöker möjligheter att söka medel till forskningsstöd för hela strategiarbetet kring ensamkommande som GR ansöker om enligt §37/§37a även hos andra finansiärer. Om sådan finansiering beviljas meddelar GR Länsstyrelsen.) • Jämställdhet (beskriv bedömda effekter ur jämställdhetssynpunkt) I starten av utvecklingsarbetet tas underlag fram för att synliggöra hur många flickor respektive pojkar i GRs kommuner som är ensamkommande barn med uppehållsstillstånd. Mätmånad sep 2014. Under arbetet prövas att göra konsekvensanalyser av hur strategiarbetet påverkar flickor respektive pojkar och även att kvalitetssäkra eventuella resultat i arbetsgrupperna enligt 4Rmetoden. I FoU i Västs studie Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen (2013) poängterar bland annat i resultatet att det finns förhållanden som tyder på att pojkar och flickor behandlas olika. Majorieten av de barnen är i ungdomsåldern och mitt i steget in i vuxenvärlden, vilket gör det extra viktigt att tydliggöra och arbeta med eventuella särbehandlingar ur ett genus- och jämställsdhetsperspektiv. • Barnperspektiv (beskriv bedömda effekter ur barnperspektivet) Se under rubrik uppföljning och utvärdering • Samarbetspartner och ansvarsfördelning (uppge vilken kommun som är ägare och vilka andra kommuner och/eller aktörer som är med i arbetet) GR är projektägare och arbetar tillsammans med medlemskommunerna och andra aktuella aktörer. • Kopplingar till andra projekt eller program (uppge om insatsen har koppling till andra projekt eller program, tex som en del av ett EU-finansierat projekt) Om enskilda medlemskommuner i GR beviljas medel enligt § 37 söker GR samarbete för att bygga broar mellan projekten. Under förutsättning att medel beviljas blir detta utvecklingsarbete en del av det arbete som pågår för och med ensamkommande barn och unga med GR som samarbetsarena; • Fortsatt spridning av Hitta rätt utanför GR – för att utveckla ett fördjupat ”Hitta rätt-paket” som inkluderar både utbildning metodstöd så att utsedda länsreprensentanter efter genomgången utbildning kan ge utbildning och metodstöd inom sitt län • Lyssna på oss och låt oss arbeta tillsammans – om socialt stöd till ensamkommande barn och unga med uppehållstillstånd • Förstudie/process inför en GR-gemensam ESF ansökan i ett kompetensutvecklingsprojekt -4- • • • • för medarbetare, chefer och lärande organisation med fokus på ensamkommande barn och unga Kontinuerligt erfarenhetsutbyte med ”systern” på GR det vill säga den kommungemensamma plattformen för vuxna nyanlända flyktingar för att bland annat sortera vilka operativa och strukturella frågor man med fördel kan samarbeta kring och stödja varandra. Erfarenhetsutbyte med övriga utvecklingsarbeten på GR som har bäring på området Kontinuerligt utbyte med andra regionala utvecklingsarbeten såväl forskning som verksamhetsutveckling. Plan för implementering (vem som är mottagare av insatsens resultat och hur de ska införlivas i ordinarie verksamhet) GRs medlemskommuner är både aktörer och mottagare av insatsen resultat tillsammans med andra samarbetsaktörer som deltar i arbetet. I nästa steg är det barnen som är mottagare genom förbättrade och samordnade insatser. Det är inte realistiskt att tänka att arbetet ska ge resultat i respektive kommun och införlivas i ordinarie verksamhet inom tidramen september 2014 till augusti 2015. Plan för implementering får arbetas fram som en del av projektresultatet i arbetet september 2015 till december 2016. -5- Budget Kostnadsslag År 2014 År 2015 Totalt Aktiviteter (ange typ av aktivitet ex. möten och seminarier mm) Sammanträden styrgrupp o referensgrupper GR regionala överläggningar m MV, LS m.fl. Workshops med arbetsgrupper 6000 10 000 14 000 6 000 30 000 20 000 6 000 40 000 30 000 50 000 80 000 251 000 164 000 150 000 12 000 88 000 502 000 326 000 300 00 24 000 177 000 753 000 490 000 450 000 36 000 265 000 50 000 20 000 70 000 5000 5000 10 000 766 000 1 454 000 2 222 000 Externa tjänster (typ av köpt tjänst) Produktion processtödjande informationsmaterial webb Lönekostnader (månadslön, bruttolön, lönebikostnader) Projektledare 100% Processledare 50% Kommunikatör 50% Administratör 5% Forskningsstöd 25% Lokalkostnader (ange typ av lokal) Material/expenser (ange typ av material) arbetsverktyg, facklitteratur, kontorsmateriel etc. Resekostnader (ange typ av aktivitet) Resor för att delta i regionala o/e nationella aktiviteter som har koppling till projektet Summa Finansieringsplan Finansiering §37- medel År 2014 År 2015 År 2016 Totalt 766 000 1 454 000 2 222 000 600 000 40 000 1 144 000 60 000 1 744 000 100 000 1 406 000 2 658 000 4 064 000 Egen finansiering Ungefärlig summa för lön beräknat på kommunernas arbete under 12 månader lön på GR utöver de insatser som görs inom ramen för denna ansökan Annan finansiering, t ex EU-fond Summa Göteborg den _____________________________________________________________________ Cecilia Bokenstrand Avdelningschef GR Välfärd -6-
