Beredskapsplan 2015 Svenska kontingenten_150603

Transcription

Beredskapsplan för
den svenska kontingenten till Världsscoutjamboreen i Japan 2015 inklusive rundresa före och efter lägret
Fastställd av Anna Elmerfeldt Wallinder och Henrik Petersson
Godkänd av Fredrik Alhbin 150530
Reviderad av Anna Elmerfeldt Wallinder 2015-06-03
Scouterna
Box 420 34
126 12 Stockholm
www.scouterna.se/arrangemang
Scouternas arrangemang anordnas i samband med
Innehållsförteckning Beredskapsplan för den svenska kontingenten till Världsscoutjamboreen i Japan 2015 inklusive rundresa före och efter lägret1 1 Inledning ____________________________________________________________ 5 2 3 4 5 6 7 8 9 1.1 1.2 1.3 1.4 Definitioner ________________________________________________
Syfte _____________________________________________________
Mål ______________________________________________________
Undvikande av kriser __________________________________________
5 5 5 6 Kontingentens organisation__________________________________________________ 6 2.1 2.2 2.3 Kontingentledning ____________________________________________ 6 CMT Contingent Management team _________________________________ 6 Dagliga rutiner ______________________________________________ 7 Krisorganisation ________________________________________________________ 9 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 Krisledning _________________________________________________ 9 Krisledningens mandat _________________________________________ 9 Aktivering och deaktivering av krisledningen ________________________ 10 Informationsinhämtning och spridning _____________________________ 11 Dokumentation _____________________________________________ 11 Organisation i förhållande till Scouterna ___________________________ 12 Japans krisorganisation _______________________________________ 12 Potentiella riskområden inom svenska kontingenten till världsscoutjamboree i Japan 2015 ______________ 12 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 Organisation _______________________________________________
Ekonomi __________________________________________________
Sjukdom och ohälsa __________________________________________
Kommunikation _____________________________________________
Resa ____________________________________________________
Trygga möten ______________________________________________
IST _____________________________________________________
Hemmakris ________________________________________________
13 14 15 18 19 25 27 28 Potentiella riskområden inom Scouterna _________________________________________ 28 5.1 5.2 5.3 5.4 Osämja mellan kontingent och personal på Scouternas kansli _____________
Försäkringsbrist ____________________________________________
Scouternas personal inte tillgängliga ______________________________
Scouternas stödtjänster ligger nere _______________________________
28 29 29 29 Kriser som är för stora att hantera _____________________________________________ 30 Kontaktuppgifter under arrangemanget __________________________________________ 31 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 Arrangemangsteamet ___________________________ Error! Bookmark not defined. Nödnummer ________________________________________________ 31 Scouterna _________________________________________________ 31 Ambassader och konsulat ______________________________________ 32 Sjukhus __________________________________________________ 33 Samarbetspartners under arrangemanget _________________________________________ 35 Bilagor ____________________________________________________________ 36 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 Delegationsordning __________________________________________ 36 Kommunikationsplan _________________________________________ 36 Kontaktlista kontingentlednig och CMT _____________________________ 36 Mall ordinarie rapport __________________________ Error! Bookmark not defined. Mall kris-logg ________________________________ Error! Bookmark not defined. Mall slutrapport efter krishantering (se scoternas beredskapsplan sid 16-17) __ 36 Beredskapsplan för den svenska kontingenten till Världsscoutjamboreen i Japan 2015
UTKAST 20150206
Sidan 3 av 37
9.7 9.8 Code of Conduct, Japan _______________________________________ 36 Code of Conduct, Sverige ________________________ Error! Bookmark not defined. Beredskapsplan för den svenska kontingenten till Världsscoutjamboreen i Japan 2015
UTKAST 2015308
Sidan 4 av 37
1
Inledning
Denna beredskapsplan är ett verktyg för att hjälpa till att förebygga de händelser som kan medföra
kriser. Beredskapsplanen ska även göra så att den svenska kontingenten till världsscoutlägret i
Japan 2015 är väl förberedd på att snabbt kunna agera då en kris uppstår inom kontingenten eller
som påverkar kontingenten.
Utgångspunkten är att alla händelser som på något sätt kan få konsekvenser för kontingenten eller
dess medlemmar kommer att behandlas med försiktighet och utifrån definierade
handlingsmönster.
1.1
1.1.1
Definitioner
Vad är en kris?
Scouterna definierar en kris på följande sätt: ”En kris är en oväntad händelse som riskerar att
skada våra medlemmar, vår verksamhet eller vårt varumärke”.
Kontingentens utökade definition av kris lyder; När vi helt eller delvis måste frångå ordinarie rutin
och tillämpa hela eller delar av beredskapsplanen.
Exempel på situationer som uppfyller definitionen för kris:
1. Den kommer att ta för mycket resurser från kontingenten
2. Den påverkar ett stort antal kontingentmedlemmar på negativt sätt.
3. Den påverkar en eller ett fåtal kontingentmedlemmar på ett negativt sätt men är av
mycket allvarlig art. (tex utsatt för allvarligt brott, allvarlig sjukdom eller död)
4. Den kan klassificeras som en kris för Scouterna
1.1.2
Olika delar i krisorganisationen
Centrala krisorganisationen avser Scouternas centrala krisorganisation.
Krisledningen avser kontingentens krisledning.
1.2
Syfte
Syftet med den här beredskapsplanen är att hantera situationer och kriser som kan uppstå under
Världsscoutlägret i Japan 2015.
Under arbetet med att ta fram beredskapsplanen har mycket kraft ägnats åt att identifiera och
förebygga risker som kan uppstå. Framtagandet av planen är den första preventiva delen i
beredskapsplaneringen.
1.3
Mål
Målet med denna beredskapsplan är att ha en beredskap för oväntade händelser och för att
genomföra arrangemanget på ett säkert vis, samt att kunna genomföra största möjliga
skadereduktion.
Beredskapsplan för den svenska kontingenten till Världsscoutjamboreen i Japan 2015
UTKAST 20150206
Sidan 5 av 37
1.4
Undvikande av
kriser
Den bästa krishanteringen är den som ser till att kriserna inte uppstår alls. Kontingentledningen
ansvarar för att systematiskt arbeta med att förebygga kriser och varje patrull inom CMT,
Contingent Management Team, ansvarar för att komplettera befintlig beredskapsplan med
anpassade instruktioner kring deras aktivitets beredskap.
2
Kontingentens organisation
2.1
Kontingentledni
ng
KL, Kontingentledning, har engelska benämningar för att underlätta kommunikationen med Japan
Head of Contingent: Anna Elmerfeldt Wallinder och Henrik Petersson
Head of Finance: Elisabet Hammaburg
Deputy Head of Finance: Monica Alsén
Head of Participant experience: Helen Gestrin
Deputy Head of Participant experience: Andreas Höög
Head of IST experience: Cecilia Ahlström
Deputy Head of IST experience: Sören Tagemark
Head of Communication: Martin Ruist
Deputy Head of Communication: Malin Huusman
Head of Cultural experience: Lisa Yuen
Deputy head of Cultural experience: Henrik Eriksson
2.2
CMT Contingent
Management
Team
CMT, Contingent Management Team, består av 40 stycken deltagare, KL inkluderat, uppdelat i
patruller som ansvarar för specifika områden under planeringsfasen och för den dagliga driften
under lägret. CMT reser utifrån uppgjord plan med under rundresan för att kunna möta upp de
specifika frågor och behov som kan uppstå.
Ekonomipatrull
UTKAST 2015308
Sidan 6 av 37
Kommunikationspatrull
Resepatrull
Resurspatrull; Särskilt rekryterade utifrån både personlig-, scout- och yrkeserfarenhet för
att fungera som stöd till deltagarna, vid behov avlösa avdelningsledare och utifrån specifik
kompetens kunna ingå i krisorganisationen.
IST och stabspatrull; Här ingår, utöver IST ansvarig, också ansvarig för kontingentens
HQ, stab, kontingentprogram och logistik samt en särskild tolkpatrull.
2.3
Dagliga rutiner
Notera tidsskillnad Japan-Sverige på 7 timmar
Kontingentledningen kommer att resa så samlat som möjligt under resan och följa hur deltagarna
reser. Det innebär
Första period: Tokyoområdet, nära flygplatsen eller med bra kommunikationsvägar dit.
Andra period: Nagahama alterativt Kyotoområdet, fram till lägret
Tredje period: Miayimacamping samt Osakaområdet
2.3.1
Schema och ordinarie mötestider (bilaga 9.4)
Under rundresa, före och efter lägret
Frukostmöte
Kontingentledningen inkl deputys, avrapportering kring eventuella händelser under natten
Överlämning av kristelefon
kort avstämning till Sverige
Under dagen, senast 17.00
Rapportering och avstämning Head of IST experience med IST-avdelningsledare
Rapportering och avstämning från avdelningsledare till Head of Participant experience
Kvittoredovisning från avdelningsledare till ekonomifunktionen för daglig avstämning
mot budget och möjlighet till återkoppling till avdelningsledare.
CMT patruller egna möten under dagen utefter specifika behov
Vid behov uppsökande möte med avdelning och berörd patrull
17.00 Rapport till Sverige
Kvällsmöte
Kontingentledning och CMT, rapportering och avstämning av dagens händelser
Uppföljning av avdelningar och IST patruller som ej inkommit med rapport.
Planering inför nästa dag
Lägertid
5.00-9.00 Frukost
8.00
Kontingentledning, morgonmöte
9.30
Möte i respektive CMT-patrull (kommunikation, ekonomi etc)
9.30
HoC meet samtliga HoC samt delar av japans lägerorganisation
fm/em Möte Head of IST experience med patrulledare för IST patruller
UTKAST 2015308
Sidan 7 av 37
fm/em Möte resurspatrull med avdelningsledare (enligt ök)
fm/em Möte Head of Participant experience med avdelningsledarna, efter behov, ej varje dag
17.00
skriftlig rapport av dagen i dropbox
Kvällsmöte med unit leaders på subcamp (tid bestäms utifrån dagens schema)
20.00
Kontingentledning uppsamlande möte
2.3.2
Samband inom kontingenten
Tillgång till gratis WiFi i Japan är begränsat. På lägerområdet kommer det att finnas WiFi men
kapaciteten är osäker. I händelse av större händelse, tex jordbävning, kan elektriciteten komma att
stängas ner och nättillgång ytterligare begränsas.
Huvudsambandsmedlet inom kontingenten är talsamband förmedlat via mjukvarutjänster. Primärt
utrustas kontingenten med 45 st 4G routers, vilka fördelas enligt nedanstående tabell.
Vem
Antal
Underavdelningar
Avdelningarna
1 per avdelning
CMT
5 st
Ekonomi, avdelningsansvarig,
resurspatrull, kommunikation,
HoC
IST
1 st
IST ansvarig
Strategisk reserv
2 st
Delad ledning. (annars en till
vardera patrulledare Avd och
IST)
Val av metod för att upprätta samband
1.
Programvara för text meddelande:
Viber
2.
Programvara för samtal
Viber
Skype
Facebook time
Telefoner
5 telefoner kommer att finnas fördelade inom kontingenten
1 kristelefon delas mellan HoC, 12 timmars skift, 8.00-20.00//20.00-8.00 byte sker i samband med
morgon respektive kvällsmöte
övriga telefoner fördelas på nedanstående CMT-patrull och roteras inom patrullen
Communication
IST experience
Participant experience
Support unit (Resurs patrull)
Övrigt
När en individ har tillgång till Wi-Fi och en telefon av ett specifikt märke kan det innebära att vissa
tjänster, exempelvis meddelande, kan nyttjas utan kostnad. Detta är ett reservalternativ som vi inte
kommer att upprätta tabeller/abonnentlistor över. Det nyttjas vid behov och om tillfälle ges.
UTKAST 2015308
Sidan 8 av 37
2.3.3
Dokumentation
Dokumentation kan ske både analogt och digitalt utifrån stundens förutsättning. Viktigt är dock
att all dokumentation, både dagliga ordinarie rapporter och krisdokumentation, arkiveras i
Dropbox. Kontingentledning och utsedd kontaktperson har tillgång till denna.
3
Krisorganisation
Kontingentens krisorganisation leds av Head of Contingent. Krisorganisationen skall vara
sammansatt för att effektivt kunna genomföra krisarbete och samtidigt bibehålla största möjlig del
av kontingenten kvar i ordinarie genomförande. Head of Contingent delar uppdraget mellan sig så
att en leder krisledningen och den andre tillser att övrig verksamhet fortskrider. Vid behov kan en
av dem uppgifter delegeras till lämplig person inom CMT. Medlem i kontingentledning kan
delegera sitt uppdrag i krisledningen till patrulledare eller annan representant för sin grupp i CMT
om hen är mer lämplig.
3.1
•
•
•
•
•
•
•
Krisledning
Ordförande, Head of Contingent
Kommunikationsansvarig
Ekonomiskt ansvarig
Representant från resurspatrullen
Avdelnings och/eller IST ansvarig utifrån händelsens art
Sekreterare/dokumentationsansvarig, kan utses inom gruppen
ev specifik kompetens som kan behövas utifrån händelse.
3.2
Krisledningens
mandat
Krisledningen har mandat att fatta de beslut som krävs för att hantera den situation som har
uppkommit. Det gäller även beslut som påverkar arrangemangets ekonomi, inom beslutad
delegationsordning, och/eller fortsatta genomförande. Det innefattar även beslut om att skicka
hem en eller flera deltagare.
Beslut om att avbryta arrangemanget fattas i samråd med kontaktpersonen i Sverige och centrala
krisledningsgruppen på Scouterna.
Arrangemangsledarna för arrangemanget anses vilja avbryta arrangemanget då :
•
Samtliga ledare eller en majoritet av ledarna vill avbryta arrangemanget
Andra möjliga anledningar till att ställa in arrangemanget uppstår då:
•
UD, Smittskydd eller annan myndighet avråder från resa och/eller vistelse i området
UTKAST 2015308
Sidan 9 av 37
3.3
Aktivering och
deaktivering av
krisledningen
I händelse av att delar av eller hela beredskapsplanen aktiveras, eftersträvas en återgång till normal
rutin och avveckling av krisledningen så snart som möjligt.
När en incident infaller är det viktigt att aktivera rapporteringskedjan i kontingenten. Anmälan om
det inträffade sker i respektive funktion/linje. De olika funktionerna/linjerna utgår från den
enskilde och går uppåt i organisationen till kontingentledningen. Exempel på rapportering inom en
funktionskedja varje länk rapporterar ett steg uppåt, går ej detta eller det är uppenbarligen onödigt
eller för tidskrävande med anlednings av situationens art, så hoppas ett eller flera steg över.
Enskild IST, (patrulledare för IST, avdelningsledare för IST), IST ansvarige, kontingentledning.
1.
IST, IST-ansvarig, kontingentledningen, kontaktperson på kansliet.
2.
Avdelningsledare, Avdelningsansvarig, kontingentledningen kontaktperson på kansliet.
Kontaktpersonen på kansliet kontaktar vid behov anhöriga och övriga organisationen samt
nödvändiga parter.
Allting skall dokumenteras så väl det är möjligt och nödvändigt.
Första person i kontingentledningen som får information om en möjlig kris sammankallar
kontingentledningen.
Kontingentledningen gör en risk/konsekvensbedömning för att avgöra om det krävs att
krisorganisationen behöver aktiveras eller om det kan lösas inom en mindre och befintlig
organisation, exempelvis kontingentledningen.
Oavsett om man väljer att aktivera krisorganisationen eller ej skall Scouterna i Sverige informeras
om beslut och grund för beslut, det kan ske med skriftlig rapport (om man ej aktiverar
krisorganisationen) eller via telefonkontakt med kontaktpersonen på Scouterna.
Oberoende av vad som har hänt är det viktigt att återsamlas efteråt för genomgång av händelsen.
Vidare kan man behöva besluta om vilken information som ska gå ut till övriga i kontingenten.
Det är viktigt att rätt information går ut för att förhindra ryktesspridning som i sin tur kan starta
en ny eller förvärra befintlig kris.
Händelse
Åtgärd
Ansvarig
Anteckning
En möjlig kris uppstår
Sammankalla
kontingentledningen
Den som först får
informationen
Enl kontaktlista
(bilaga)
Kontingentledningen
samlas
Analys klar
Analys av uppgiften
HOC
Beslut om att aktivera
krisledning.
Deltagande
Meddela
kontaktperson i
Sverige
Beslut om vem som
ingår i
krisorganisationen
UTKAST 2015308
Sidan 10 av 37
Uppsamling efteråt
Beslut om vilken och
hur information går ut
till övriga i
kontingenten
Krisledning
Informera och avsluta
Krisledning
resurspatrullen
resurspatrullen
3.4
Informationsinh
ämtning och
spridning
All kontakt med Centrala krisorganisationen sker genom krisledningen och av Scouterna utsedd
kontaktperson i Sverige.
Informationen ska vara korrekt och inte innehålla några spekulationer.
För övrigt hänvisas till kontingentens kommunikationsplan.
Kontingentledningen använder sig av följande sambandsmedel för att kommunicera med
resurspersonen.
1.
Viber text
2.
Samtal via nätet, Viber i första hand
3.
Epost
4.
Textmeddelande via telefon
5.
mobilsamtal
6.
satelittelefon
3.5
Dokumentation
Samtliga händelser som leder till att krisledningen aktiveras ska dokumenteras enligt mall (bilaga)
och arkiveras i dropbox. Dokumentationen syftar till att ge en korrekt bild av händelseförloppet
vid en senare uppföljning, och ge förutsättningar för korrekta beslut även i stressade situationer.
Sekreterare/dokumentationsansvarig i krisorganisationen ansvarar dokumentationen och
genomför den praktiskt.
Skriftligt underlag under resa kan vara epost eller textmeddelande eller ett foto av den önskade
informationen. Det är eftersträvansvärt att alltid erhålla dokumentation som är tidsstämplad, med
datum klockslag och avsändare. Spårbarhet är en nyckel till framgång i ett senare läge när eventuell
ersättning skall äskas från ett bolag.
UTKAST 2015308
Sidan 11 av 37
3.6
Organisation i
förhållande till
Scouterna
Krisledningen samverkar med den centrala krisorganisationen, om så krävs, genom utsedd
Eftersom arrangemanget löper under drygt 4 veckor, med risk för förlängning om någon ofrivilligt
blir kvar i Japan efter sista planerade hemresedatum, (beroende på sjukdom eller annan händelse)
så kommer kontaktpersonen i Sverige att bestå av fler personer, utsedd av Arrangemangsgruppen i
samråd med kansliet, telefonnummer till kontaktperson kommer att vara detsamma under hela
perioden.
3.7
Japans
krisorganisatio
n
Lägerorganisationen i Japan har en egen krisplan. I händelse av kris, eller risk för kris, som är så
stor att det påverkar stora delar av lägerdeltagarna kommer den att aktiveras. Det ankommer
svenska kontingentledningen att se till att alla medlemmar i kontingenten följer hänvisningar givna
av japans lägerorganisation samt bistå med den hjälp som behövs och kan avvaras. Viktigt är också
att tillse att information når kontaktperson i Sverige om vad som händer.
I händelse av evakuering av lägerområdet följer man givna förhållningsregler från
lägerorganisationen.
Uppsamlingsplatser på området är:
1 Uppsamlings tält i vare subcamp. Där finns även torkmöjligheter i händelse av mycket regn.
2 Doomen, centralt belägen på lägerområdet, skyddsklassad för tornados och motsvarande hårt
väder.
3 Evakueringsplats utanför lägerområdet
4
Potentiella riskområden inom
svenska kontingenten till
världsscoutjamboree i Japan 2015
Händelser inom områdena nedan kan i värsta fall utvecklas till krissituationer. Ofta kan detta
undvikas med hjälp av väl förberedda rutiner och tillvägagångssätt. Detta dokument beskriver
några av de fall där situationerna kan utvecklas till kriser. ’
UTKAST 2015308
Sidan 12 av 37
4.1 Organisation
4.1.1
Nyckelfunktion i kontingenten blir utslagen
En singelkompetens eller en funktion som måste finnas för att det löpande arbetet skall fortskrida
upphör att fungera. Om en person inom en funktion drabbas av sjukdom eller skiljs från
kontingenten eller likartat.
1.
2.
3.
4.
4.1.2
Samtliga funktioner inom KL och CMT har dubblerade befattningshavare
När en vakans uppstår träder en annan in
KL analyserar hur länge vakansen bedöms finnas kvar
Om det är nödvändigt för den fortsatta verksamheten omplaceras personalen efter den
uppkomna situationen. Främst nyttjas personal ur CMT, därefter nyttjas IST.
Risk för konflikt mellan kontingenter
I händelse att det uppstår en situation mellan personer i den svenska kontingenten och person/er
ur en eller flera andra kontingent/er som de inte kan lösa själva. Det kan vara deltagare som retas
med varandra eller så kan tycke uppstå. Tycket kan vara besvarat eller obesvarat, finnas olämpligt
från någon avdelningsledare eller övrig. Olika syn på tillämpning av ”code of conduct” eller dess
efterlevnad.
IST finner att arbetsmoralen och/eller arbetsinsatsen skiljer sig åt mellan de olika kontingenternas
IST.
Målet är att lösa detta genom dialog.
1. Resurspatrullen inhämtar så noggranna uppgifter som möjligt från de berörda. Försöker
att få dem verifierade av fler personer eller någon oberoende.
2. Bedömer om det är olämpligt eller ”olagligt” (Straffbart?) uppträdande.
3. Incidenten skall rapporteras till utsedd kontaktperson
4. Är det ”olagligt” rapporteras det till KL som meddelar den japanska jamboree
organisationen.
5. Är det olämpligt fråga hur de/n berörda vill att vi går vidare. Handleder genom att
fråga/föreslå lämpliga åtgärder: samtal, kontakt med de/n andra kontingentens ledning/
avdelningsledare/ IST ansvarige, rapportera till den japanska jamboree organisationen
6. Dokumenterar och följer upp dagen efter eller när det bedöms som lämpligt.
4.1.3
Risk för mandatkris mellan olika funktioner
En mängd beslut kommer att behöva fattas under genomförandet. Om någon fattar ett beslut som
den anser sig ha mandat att göra, men någon annan anser att det är fel.
Eller beslut som fattas i direkt strid med gällande delegationsordning.
Någon vägrar fatta ett beslut för att lösa en situation på grund av osäkerhet eller rädsla för
följderna av beslutet.
Detta kan beröra personer inom kontingenten såväl som utom kontingenten.
4.1.3.1
Fattade beslut
1. Funktionsansvarige ur KL samlar berörda individer och gör en genomgång av
händelseförloppet.
2. Kontrollera mot gällande delegationsordning.
3. Gör en bedömning av möjlig skada, ekonomisk påverkan mm
UTKAST 2015308
Sidan 13 av 37
4. Döm av, vid behov tillkallas HOC, som vid behov även rapporterar till utsedd
kontaktperson.
5. Resurspatrullen genomför en after action review, tillser att alla känner att ärendet blivit
behandlat korrekt.
4.1.3.2
Icke fattade beslut
1. Funktionsansvarige ur KL samlar berörda individer och gör en genomgång av behovet att
fatta beslut.
2. Kontrollera mot gällande delegationsordning.
3. Fattar beslut i ärendet. Tillkallar vid behov den som har mandat att fatta beslut.
4. Vid behov tillkallas HOC, som även rapporterar till utsedd kontaktperson
4.1.4
Risk att CMT som helhet inte räcker till
Om det blir ett stort tryck på CMT. Ett större antal avdelningsledare behöver ersättas, ett flertal
mindre eller större incidenter har redan bundit upp samtliga resurser. CMT resurser bedöms inte
räcka till inom en kort period.
1.
2.
3.
4.
Kontaktperson informeras
Hemställa om stöd från Scouterna sker via kontaktperson
Tidigt nyttjande av den japanska jamboree organisationen.
Hemställa om stöd hos de nordiska ländernas kontingenter.
4.2
4.2.1
Ekonomi
En avdelning kan inte betala för sig
Risken kan inträffa om en avdelning hamnar på en plats där de inte kan betala med kort och inte
har tillräckligt med kontanter för att betala, eller om korten inte fungerar.
1. Avdelningen försöker lösa situationen själva genom att någon avdelningsledare går och ta
ut pengar.
2. Om denna möjlighet inte finns kontaktas ekonomipatrullen
3. Ekonomipatrullen, eller annan medlem i CMT som befinner sig i närheten, kommer till
avdelningen och betalar för avdelningen.
4. Om kortet inte fungerar undersöker ekonomipatrullen anledningen och säkerställer att
avdelningen har medel att betala för sig till situationen är utredd.
4.2.2
En IST eller CMT kan inte betala för sig
Denna risk kan inträffa om en IST hamnar på en plats där de inte kan betala med kort och inte har
tillräckligt med kontanter för att betala, eller om korten inte fungerar. Eftersom IST själva ska stå
för kostnaderna under rundresan och inte följer en specificerad rundresa är situationen annorlunda
än ovan.
1. Personen försöker lösa situationen inom patrullen genom att låna pengar av en kompis
2. Om detta inte fungerar kontaktas ekonomipatrullen
3. Ekonomipatrullen, eller annan medlem i CMT som befinner sig i närheten, kommer till
personen och betalar för personen.
4. Om utgiften handlar om IST eller CMT privata kostnader, gör ekonomipatrullen en
faktura för motsvarande belopp som betalas vid hemkomst
UTKAST 2015308
Sidan 14 av 37
4.2.3
Avdelning håller inte budget
Som förebyggande åtgärd har Scouterna investerat i en kvittohanteringsapp som gör att
avdelningarna kan bokföra kvittona dagligen. Detta innebär att både avdelningen och
ekonomipatrullen har löpande kontroll på kostnaderna. Avdelningsledarna har blivit upplysta om
att de har ett personligt ansvar för vilka kostnader som tas på bankkortet.
1. Om avdelningen har övertrasserat den dagliga budgeten tre dagar i rad kontaktar
ekonomipatrullen avdelnings ekonomiansvarig och påtalar detta.
2. Om ingen förbättring sker till dag 5 kontaktar HoC ansvarig avdelningsledare och för ett
enskilt samtal.
3. Om fortfarande ingen förbättring syns återtas avdelningens bankkort och tilldelas en
daglig handkassa.
4.3
Sjukdom och
ohälsa
Japan har en välfungerande sjukvård och lägret har en sjukvårdsorganisation på plats för lättare
skador och sjukdomar. Erfarenhet från tidigare världsläger visar att den större mängden sjukvård
handlar om lättare infektioner (förkylningar), mindre skador (stukningar) samt varierande grad av
psykisk ohälsa, från hemlängtan till allvarliga psykiska sjukdomar som kris eller försämrad
grundsjukdom (ångest, depression, anorexi, ADHD tex).
För att förebygga och minska konsekvenserna har kontingentledningen bland annat tillsatt en
resurspatrull. (beskrivs i punkt 2.2 Organisation-CMT)
Det har inte förekommit något utbrott av magsjuka(infektiös) på någon jamboree, däremot några
fall av övergående matförgiftning (toxiner). Det låga antalet insjuknade beror ffa på kunskap om
och användning av god handhygien och mathantering.
Oavsett förberedelser och förebyggande åtgärder kommer det att uppstå både skador och sjukdom
samt relaterade händelser av varierande svårighetsgrad.
4.3.1
Mindre allvarlig skada eller sjukdom
Med mindre allvarlig skada menas tex skoskav, skrubbsår, mindre skärsår och näsblod.
Med mindre allvarlig sjukdom menas tex mensvärk, huvudvärk, förkylning och förstoppning.
1. Hanteras inom avdelningen
2. Ingen lämnas ensam (varken på boendet eller till/från apotek)
3. om avdelningsledare drabbas och behöver avlösning, och det ej går att lösa inom
avdelningen, kontaktas resurspatrullen
4. Resurspatrullen informerar kontingentledningen om att de går in och avlöser samt när det
är tillbaka
4.3.2
Psykisk ohälsa
Med psykisk ohälsa menas hela spektra, från hemlängtan till allvarligt insjuknande i ny sjukdom
eller försämring av känd sjukdom. Svårigheten ligger ofta i att särskilja dessa varför de behandlas
tillsammans. I KL och Resurspatrullen finns erfarenhet från tidigare situationer men viktigt är att
notera att det inte finns möjlighet till behandling. Notera att otrivsel med arbetsuppgifter (IST)
eller otrivsel i gruppen (deltagare) inte är samma sak som psykisk ohälsa.
1. Avdelningsledare kontaktar resurspatrull
UTKAST 2015308
Sidan 15 av 37
2. IST kontaktar IST-ansvarig eller resurspatrullen direkt, om det senare sker så informeras
IST ansvarig om det uppstådda läget.
3. Resurspatrullen gör en egen bedömning av hälsoläget.
4. Vid behov informeras kontingentledningen av resurspatrullen.
5. Handlingsplan upprättas samråd med resurspatrull och utsedd inom kontingentledningen,
inklusive vem som sköter kontakt med utsedd kontaktperson.
6. Ställningstagande till aktivering av krisplan av ovanstående personen
7. Beslut om ev hemresa tas av ovanstående
8. Praktiska arrangemang kring eventuell hemresa ordnas av kansliet, kontakt med familj och
mottagande Sverige arrangeras av utsedd kontaktperson. Ingen reser ensam.
9. Resurspatrull avlöser vid behov ledare samt stöttar i berörd patrull
4.3.3
Avsaknad av medicin/egenvårdsutrustning
Med avsaknad av medicin/egenvårdsutrustning menas att man inte har tillgång till nödvändiga
mediciner, tex insulin, sprutor, epilepsimedicin eller stomipåsar. Det kan bland annat bero på stöld
eller glömska, eller att man inte har råd att köpa nödvändig egenvårdsbehandling på plats.
4.3.3.1
Kvar i Sverige (innan avresa)
1. Hanteras av individen
2. Avdelningsledare (deltagare) IST-Patrulledare informeras (IST)
3. Om avresa fördröjs/missas gäller samma förfarande som punkt 4.5.3 Missat flyg
4.3.3.2
I Japan
1. Hanteras inom avdelningen
2. Vid behov finns möjlighet till tolkhjälp, se kontaktlista (bilaga)
3. Resurspatrullen informeras så att man kan lösa av/fylla en ledarplats om det behövs under
tiden
4. Resurspatrull informerar KL om att de går in och avlöser samt när de är tillbaka
5. Ekonomipatrullen kontaktas om det rör sig om stora utlägg för deltagare/oförmåga att
betala. Se punkt 4.2.2 ”IST/CMT kan inte betala för sig”
4.3.4
Yttre omständigheter
Med yttre omständigheter menas sådant i vår miljö och omgivning som negativt påverkar hälsan,
tex klimatet, brist på hygienfaciliteter, dålig mat och lite sömn.
1.
2.
3.
4.
Hanteras i första hand inom patrullen
KL kontaktas om det rör sig om miljön på lägerområdet.
KL tillser att japanska organisationen kontaktas enligt lägrets rutiner.
Om omständigheterna är av sådan grad att det finns risk för kontingentmedlemmarnas
hälsa, aktiveras krisledningen.
5. Beslut om att avbryta arrangemanget tas enligt 3.2 ”Krisledningens mandat”
4.3.5
Specialfall
Med specialfall menas sådant som inte går att planera för utan som kräver specifika åtgärder från
fall till fall. Det kan röra sig om sjukdom som drabbar större delar av CMT eller
kontingentledningen där dubblering av funktioner inte är ett tillräckligt skydd. Det kan även gälla
risk för allvarlig epidemi av infektion, tex Mässlingsutbrott.
UTKAST 2015308
Sidan 16 av 37
4.3.5.1
1.
2.
3.
4.
4.3.5.2
1.
2.
3.
4.
4.3.5.3
Sjukdom i KL
Omgruppering i kontingentledningen
Utsedd kontaktperson informeras, gemensam handlingsplan upprättas
Medlemmar i CMT får gå in i kontingentledning, det inkluderar eventuell attesträtt
för övrig hantering se under respektive rubrik
Sjukdom i CMT
Kontingentledningen upprättar handlingsplan
IST med behövd kompetens går in i CMT
Utsedd kontaktperson informeras
För övrig handläggning se under respektive rubrik
Hot om eller faktisk epidemi
1.
2.
3.
4.
Kontingentledningen informeras och krisplan aktiveras
Krisledningen fastställer handlingsplan
Anhöriga kontaktas och informeras av centrala krisorganisationen, återkoppling ges till
krisledningen i japan när det är klart.
5. Kommunikationsansvarig i Japan kontaktar kommunikationsansvarig på kansliet enligt
separat kommunikationsplan
6. Beslut om att kvarstanna eller avbryta tas i samråd med krisledningen och Scouternas
Centrala Krisorganisation, rekommendation från Smittskydd/UD/motsvarande skall
följas.
7. Praktisk hantering av hemresa sköts av kansliet, information och kontakt med anhöriga
hanteras av centrala krisorganisationen enligt kommunikationsplanen.
4.3.6
Allvarlig skada eller sjukdom
Med allvarlig skada eller sjukdom menas sådant som kräver sjukhusvård, inkluderat snar
sjukhusvård (ta sig dit själv) och akutvård (larm-ambulans)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Krisledning fastställer handlingsplan
Anhöriga kontaktas och informeras av centrala krisorganisationen, återkoppling till
krisledning i Japan när det är klart.
Kommunikationsansvarig i Japan kontaktar kommunikationsansvarig på kansliet enligt
Resurspatrullen löser vid behov av avdelningsledare och stöttar i berörd patrull.
Ansvar för listor/uppgifter på de som lämnar lägerområdet för att uppsöka sjukvård
utanför lägret innehas av stabsansvarig på HQ, uppgiften kan delegeras till annan inom
CMT. Det samma gäller för de som stannar på sjukhus under hela eller delar av
rundresan. (den funktionen kommer att beslutas om på kommande riskhanteringshelg)
Krisorganisationen beslutar vem som stannar kvar som medföljande om eventuell
sjukhusvistelse blir aktuell.
Övriga fortsätter resa/vistelse på lägret
Möjligt återtransport till lägret/ansluta rundresa för fortsatt deltagande ska eftersträvas.
Eventuell hemresa planeras i samråd med den drabbade och om minderårig med
anhöriga. Ingen reser hem ensam. Praktisk hantering av hemresa sköts av kansliet
kontakt med SOS internationell tas i samråd med kontaktperson i Sverige och
krisledningen
UTKAST 2015308
Sidan 17 av 37
13. Om någon blir kvar efter avslutat arrangemang tas beslut om fortsatt praktisk hantering av
scouternas centrala krisorganisation i samråd med krisledningen.
4.3.7
Mycket allvarlig händelse
Med mycket allvarlig händelse menas olycka med livshotande skador och/eller risk för bestående
men. Även dödsfall räknas in i denna kategori, oavsett om de är orsakade av sjukdom eller
olyckstillbud.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Krisledning fastställer handlingsplan
Anhöriga kontaktas och informeras av centrala krisorganisationen återkoppling till
krisledning i Japan när det är klart.
Kommunikationsansvarig i Japan kontaktar kommunikationsansvarig på kansliet enligt
Resurspatrullen löser vid behov av avdelningsledare och stöttar i berörd patrull.
Övriga fortsätter resa/vistelse på lägret
Eventuell hemresa planeras i samråd med den drabbade och om minderårig med
anhöriga. Ingen reser hem ensam Eventuell hemresa planeras i samråd med den drabbade
och om minderårig med anhöriga. Praktisk hantering av hemresa sköts av kansliet
kontakt med SOS internationell tas i samråd med kontaktperson i Sverige och
krisledningen
Om någon blir kvar efter avslutat arrangemang tas beslut om fortsatt praktisk hantering av
scouternas centrala krisorganisation i samråd med krisledningen.
4.4
Kommunikation
Detta avsnitt berör kommunikationskris är när det uppstår problem i informationsflödet, till från
eller inom kontingenten. Det kan till exempel vara brist på kommunikation, felaktig information,
ryktesspridning och felaktiga upplysningar media. Hur vi kommunicerar och meddelar oss med
varandra tas upp i separata avsnitt samt i kommunikationsplanen. (bilaga)
4.4.1
Fel person uttalar sig i media
1. Presskontakt kontaktar mediet och begär rättelse.
2. Presskontakt kontaktar personen i fråga och förklarar.
4.4.2
Felaktigt uttalande i media
1. Presskontakt kontaktar mediet och begär rättelse.
4.4.3
Ryktesspridning på hemmaplan
1. Publicera kommentar om ämnet ryktesspridningen handlar om på japan2015.scout.se
och/eller scoutservice.se
2. Informera avdelningarna om att ryktesspridningen pågår och vilken fakta som stämmer.
4.4.4
Ryktesspridning inom kontingenten om händelse i Japan eller i Sverige
1. Förse alla avdelningar med adekvat information.
UTKAST 2015308
Sidan 18 av 37
4.4.5
Kansliets telefonväxel slås ut eller överbelastas
1. Publicera instruktioner på japan2015.scout.se med hänvisningar till alternativt nummer
givet av kansliet.
4.4.6
Brist på information eller kommunikation
I händelse av att kontingentens möjligheter att kommunicera med Sverige eller ta emot
information begränsas, på grund av begränsad eller nedstängd infrastruktur.
Kontakt etableras i prioritetsordning med
a.
Kontaktperson i Sverige
b.
Generalsekreterare
c.
Ordförande i AG
d.
UD i Japan
e.
UD i Sverige
Kraftsamling sker till att upprätta samband, med egna resurser, med kontaktpersonen i Sverige.
a.
Talasamband
b.
Textsamband
c.
E-post
d.
Uppladdade dokument eller filer på filyta
e.
Fax
f.
Brevförsändelse
Därefter eftersöks resurser från jamboreen
Därefter eftersöks resurser från samhället
4.5
Resa
Svenska kontingenten genomför rundresa i samband med världscoutjamboreen i Japan. Delar av
kontingenten reser före lägret, andra efter. En mindre grupp IST har rundresan fördelad både före
och efter lägret. Ut och inresa sker från Arlanda respektive Kastrup och är fördelat på 4 ut
respektive 4 inrese dagar. Medlemmar ur kontingentledning och CMT finns på plats i japan under
hela tiden som kontingentmedlemmar är på plats i Japan. HoC är båda på plats från första till sista
dagen.
4.5.1
Risk för försenat och/eller förlorat bagage
Om det drabbar enstaka individ är det ett ringa problem. Det blir större konsekvens om den hel
flights bagage blir försenat eller försvinner.
1. Anmäl till respektive flygbolags service desk vad som är försenat/förlorat. Tillse att få
kvitto på anmälan, med tid och datum för anmälan.
2. Anmäl i respektive funktion
a.
till Avdelningsledare, till resursparullen, till avdelningsansvarige i KL, till
kontingentledningen
UTKAST 2015308
Sidan 19 av 37
b. Till IST ansvarige i KL, till kontingentledningen
3. Erhåll kvittens på tillgängliga medel för att ersätta försenat/förlorat bagage (i dagsläget
6000 SEK).
4.5.2
Försenat flyg
CMT reser med så många olika flighter som möjligt för att kunna stödja och hjälpa till i denna typ
av situationer. Det är främst ett problem för anslutande flyg.
1. Anmäl till respektive flygbolags service desk att ni har ett anslutande flyg.
a.
kontingentledningen
3. Om behov av mat och boende uppstår anmält till flygbolagets service desk och i
respektive linje. Om möjligt be i första handflygbolaget lösa kost och logi.
4. Om detta ej är möjligt så erhåll kvittens från IST/avd-ansvarige att ni kan göra utlägg för
detta.
4.5.3
Att en deltagare, avdelningsledare, IST eller CMT missar flyget
Här avses individer som genom slarv eller försumlighet misslyckas att komma i tid. Ej baserat på
externa faktorer som denne inte råder över eller rimligen kunnat förutse.
1. Försök att etablera kontakt med individen.
2. Meddela individen att denne måste lösa en ny biljett, på egen hand och att det belastar den
enskilde.
3. Erhåll en resplan av individen samt bestäm hur kontakt ska ske vid ankomst.
4. Individen anmäler sig till kontingenten vid ankomst
a.
kontingentledningen
4.5.4
Deltagare kommer inte med vid mellanlandning
En person kommer inte med det anslutande flyget vid en mellanlandning. Är det en vuxen person
bedömer vi att denne kan lösa detta själv, då målet är känt.
En ungdom, < 18 år.
Fastställ att personen inte kommit med.
1.
Anmäl i respektive funktion
a.
kontingentledningen
b.
Till IST ansvarige i KL, till kontingentledningen
2.
Dela upp ledningsresurserna. I händelse av att det är en avdelning skall huvuddelen
fortsätta planerad verksamhet.
3.
Kontakta den flygplats där personen finns och försök etablera samband.
4.
Hitta ersättningsresa till personen.
UTKAST 2015308
Sidan 20 av 37
4.5.5
Strejk på flygplats, flygbolag eller motsvarande. Samt trasiga transportmedel
Ett företag som vi är direkt eller indirekt beroende av upphör eller reducerar sin verksamhet
temporärt. I slutändan erhåller vi ersättning via resegarantin.
Tåg, bussar eller dylikt som är trasiga kan orsaka förseningar. Det är kostnad som inte skall belasta
oss. I största möjliga mån skall följdkostnader elimineras eller erhållas garanti för kostnadstäckning
av ansvarigt bolag.
1. Erhåll skriftligt underlag från bolagets eller resebyråns service desk
4.5.6
Glömt eller borttappat pass
Inledningsvis måste det fastställas om passet är kvarglömt, borttappat eller stulet. Därefter
påbörjas åtgärder.
Kvarglömt
a.
kontingentledningen
2. Sök kontakt med den plats där det glömdes kvar
3. Bedöm vart det skall skickas eller om det kan levereras. Går inte det så transport till
närmsta polisstation, konsulat, ambassad och införskaffa ett nytt.
4 Ingen reser ensam, samma förfarande som vid kontakt med vårdcentral/apotek (4.3.1
Sjukdom och ohälsa)
Borttappat
a.
Till avdelningsledare, till resurspatrull, till avdelningsansvarige i KL, till
kontingentledningen
b. Till IST ansvarig i KL, till kontingentledningen
2. Anmäl till polisen att det är borttappat
3. Transport till närmsta polisstation, konsulat, ambassad och införskaffa ett nytt.
4. Ingen reser ensam, samma förfarande som vid kontakt med vårdcentral/apotek (4.3.1
Stulet
a.
Till avdelningsledare, till resurspatrll, till avdelningsansvarige i KL, till
kontingentledningen
b. Till IST ansvarig i KL, till kontingentledningen
2. Anmäl till polisen att det är stulet.
3. Transport till närmsta polisstation, konsulat, ambassad och införskaffa ett nytt.
4. Ingen reser ensam, samma förfarande som vid kontakt med vårdcentral/apotek (4.3.1
4.5.7
Någon blir inte insläppt på grund av visumproblem
Detta skall vara eliminerat eftersom svenska medborgare inte behöver visum till japan. I dagsläget
finns det ingen i kontingenten som inte har ett svenskt medborgarskap eller likartat
medborgarskap.
UTKAST 2015308
Sidan 21 av 37
4.5.8
Problem med boende
I händelse att det inte finns plats, bokningen inte finns kvar eller boendet är lämpligt. Detta är en
kostnad som skall belasta resebyrån. Likaledes om en bokning försvinner.
a.
kontingentledning
b. Till ISTansvarig i KL, till kontingentledning
2. Anmäl till resebyrån, be dem söka alternativ.
3. Påbörja sökande efter alternativ i den omedelbara närheten.
a.
Vid resa dit nyttja om möjligt lokaltarfik.
b. Går det att göra bytet som en aktivitet eller kombinera med en aktivitet.
4. Beredd anpassa aktiviteterna under dagen, kommande dag efter de nya omständigheterna.
4.5.9
Bussolycka med en av våra bussar
1. Anmäl i respektive linje.
2. Starta krisledningen.
3. Upprätta temporär ledningsplats, sänd krisledning till aktuell plats.
4. Upprätta samband med lokal myndigheter, sjukhus och liknande
5. Rapportera till kontaktpersonen på kansliet
6. Förbered media hantering, lokalt, information på nätet, information till anhöriga,
information inom kontingenten. (Enligt kommunikationsplanen).
7. Vid behov kan kompetens ur resurspatrull och övriga CMT gå in och stötta de som
behöver.
8. Fortsätt ordinarie program med så många som möjligt.
9. Fortsätt enligt plan för allvarligt skadad och eller döda.
4.5.10
Någon blir borttappad under rundresan, kortvarigt eller långvarigt
Kortvarigt definieras som del av dygn, härmed avses sedan senast någon hade kontakt med
personen.
Långvarigt definieras som mer än ett dygn, härmed avses sedan senast någon hade kontakt med
personen.
a.
Till avdelningsledare, till resurspatrullen, till avdelningsansvarige i KL, till
kontingentledning
b. Till IST ansvarig i KL, till kontingentledningen.
2. Dela upp ledningsresurserna. I händelse av att det är en avdelning skall huvuddelen
fortsätta planerad verksamhet. I händelse att det är en IST-patrull ombeds de att vara
behjälpliga i det fortsatta arbetet/sökandet.
3. Analysera situationen, starta faktainsamling och sammanställning. Är personen beroende
av mediciner eller likartat, vart sågs personen senast, vilken utrustning har personen med
sig, vet personen vart nästa delmål är, har personen möjlighet till samband.
4. Fastställ om lokal polis/myndigheter skall kontaktas. Tolk finns på avrop via telefon, tolk
omfördelas snarast till lokal ledningsplats.
5. Placera person på senast kända plats
UTKAST 2015308
Sidan 22 av 37
6. Påbörja lokalt eftersök, om behov finns med stöd av lokala myndigheter.
7. Upprätta lokal ledningsplats. Vid kortvarigt nyttjande används en knutpunkt, exempelvis
en tågstation. Där finns transportmedel, sambandsmedel och är lätt definierad. Vid
lånvarigt nyttjande eftersträvas att upprätta det den på ordinarie boende i första hand och
samlokaliserat med lokal polis/myndigheter i andra hand.
4.5.11
En person avviker frivilligt
Om en person avviker har det skett av egen vilja. Anledningen kan vara känd eller okänd.
En ungdom, < 18 år.
1. Fastställ att personen avvikit.
2. Anmäl i respektive funktion.
a.
Till avdelningeledare, till resurspatrull, till avdelningsansvarige i KL, till
kontingentledningen
fortsätta planerad verksamhet
5. Försök att kontakta personen. Ta reda på anledning till avvikandet, mål och tänkt
verksamhet.
En vuxen, > 18 år.
1. Fastställ att personen avvikit.
a.
kontingentledningen
fortsätta planerad verksamhet. I händelse att det är en IST-patrull ombeds de att vara
behjälpliga i det fortsatta arbetet/sökandet.
5. Försök att kontakta personen. Ta reda på anledning till avvikandet, mål och tänkt
verksamhet.
UTKAST 2015308
Sidan 23 av 37
4.5.12
Kontingenten måste hjälpa någon att åka hem frivilligt
En person har ett behov av att avbryta jamboreen i förtid och åka till Sverige. Kostnaderna för
detta belastar den enskilde om inte omständigheterna är sådana, exempelvis medicinska, att det är
av situationen påkallat.
1. Analysera situationen.
2. Fatta beslut att individen skall åka hem i förtid.
3. Redogör för anledning och på vilka premisser.
4. Dokumentera detta och tillse att alla parter är överens innan anskaffning av resa sker.
5. Meddela kontaktpersonen på kansliet
6. Anskaffa ny resa.
4.5.13
Någon blir hemskickad
Under denna punkt återfinns inte anledningen till att någon blir hemskickad. Att bli hemskickad
föranleds av grovt övertramp av code of conduct, kriminell/brottslig handling eller likartat.
1.
Fastställ att personen är föremål för att skickas hem i förtid.
2.
Anmäl i respektive funktion.
a.
till avdelningsledare, till resurspatrull, till avdeningsansvarige i KL, till
kontingentledningen
b.
till IST ansvarig i KL, till kontingentledningen
3.
Meddela personen hur resan kommer att ske, erbjud denne att fråga en annan person i
kontingenten att följa med som sällskap, även detta på egen bekostnad. Om det bedöms
nödvändigt, med hänsyn taget till rådande situation, kan det vara så att personen erhåller
resesällskap. Med kompetens att hantera denna typ av situation.
4.
Anmäl till Sverige och tillse att någon möter upp personen vid hemkomst.
5.
Införskaffa biljett/er och genomför resan.
4.5.14
Ojämlikhet mellan olika avdelningar och/eller aktiviteter under rundresan har inte tillr äcklig med
kapacitet
Om någon avdelning upplever sig förfördelad på grund av reseplaneringen eller planerade
och/eller genomförda aktiviteter kan detta leda till kverulans.
Om någon/några aktiviteter inte har tillräcklig kapacitet kan detta resultera i ett flertal
felfunktioner, såsom lång väntan, ej möjlighet att prova på allt mm.
Ojämlikt
1. Samla avdelningsledarna från aktuell/a avdelning/ar och sammanställ synpunkterna.
2. Ha en dialog om varför det är/har blivit som det är.
3. Uppnås inte en förståelse genom dialog så hänskjut diskussionen till efter hemkomst.
Otillräcklig kapacitet
1. Inhämta underlag från de som genomför/genomfört aktiviteten.
2. Analyser varför denna situation har uppstått.
3. Finns det alternativa sätt att genomföra aktiviteten på, eller alternativa dagar eller motsv.
UTKAST 2015308
Sidan 24 av 37
4. Kan vi inte anpassa vårt genomförande för att höja kvaliteten så väljs aktiviteten om
möjligt bort.
5. Hitta alternativ aktivitet.
4.6
Trygga möten
Området Trygga Möten tangerar flera av de andra ämnesområdena, som till exempel psykisk och
psykisk ohälsa. Arrangemanget omfattar ca 1 900 människor, en rundresa i Japan och ett läger.
Under arrangemanget kommer människor som inte känner varandra särskilt väl leva nära varandra
samtidigt som upplevelserna och arrangemangets längd kommer att medföra att
arrangemangsdeltagarna blir trötta och slitningar kan uppstå.
4.6.1
Olämpligt beteende person - person
Inom beteckningen olämpligt beteende mellan individer ryms till exempel trakasserier, mobbning,
utfrysning, dåligt ledarskap, personkonflikter och personer som av olika skäl sprider missnöje i
gruppen. För att förebygga och minska riskerna för sådant beteende ska alla avdelningsledare
genomgå kursen Trygga Möten, det har hållits övningar på temat Trygga Möten på alla
avdelningsförträffar och IST-förträffar samt hållits övningar omkring kulturell förståelse med
avdelningsledare, avdelningar och IST. En code of conduct kommuniceras med alla deltagare. För
att förebygga och minska konsekvenserna har kontingentledningen bland annat tillsatt en
resurspatrull som kommer att arbeta under såväl rundresa som läger. (beskrivs i punkt 3,
krisledning). Det är viktigt att betona att de insatser som avdelningsledare, resurspatrull och
kontingentsledning gör ska riktas mot både den person som utsatt någon annan för olämpligt
beteende och den som blivit utsatt samt att insatser också kan behövas gentemot den eller de
grupper personerna ingår i. Om olämpligt beteende uppmärksammas:
2. IST kontaktar IST-ansvarig eller resurspatrull
3. Resurspatrullen gör en bedömning av det ifrågasatta beteendet och lämpliga insatser i
relation till den utsatte, den som utsatt någon för olämpligt beteende och gruppen
personerna ingått i
4. Om allvarligare grad informeras KL
5. Handlingsplan upprättas i samråd mellan resurspatrull och utsedd inom KL.
6. Resurspatrullen följer upp effekten av handlingsplanen
7. Vid allvarligare fall av olämpligt beteende ska kontaktperson informeras av utsedd person
8. Vid allvarligare fall av olämpligt beteende kan en deltagare i arrangemanget få lämna
arrangemanget och resa hem. Beslut om detta fattas av kontingentsledningen i samråd
med kontaktperson i Sverige
9. Praktiska arrangemang kring eventuell hemresa ordnas av kansliet.
10. Resurspatrull avlöser avdelningsledare vid behov samt stöttar i berörd patrull/IST-patrull
11. Aktiv bedömning av om händelsen är sådan att vårdnadshavare ska kontaktas ska göras av
resurspatrullen och KL. Kontakt med vårdnadshavare tas av utsedd person.
12. Ställningstagande till aktivering av krisplan av KL
4.6.2
Någon begår brott eller blir utsatt för brott
Ett olämpligt beteende mot en annan individ kan innebära att man utsätter någon för brott, till
exempel misshandel, rån eller sexualbrott. En deltagare kan också begå andra brott än brott mot
person, som till exempel, stöld eller narkotikabrott. Under rundresan och lägret kan det också
UTKAST 2015308
Sidan 25 av 37
hända att deltagare i arrangemanget utsätts för brott av andra, inom eller utanför kontingenten.
Detta kan gälla tex stöld, rån, misshandel och sexualbrott.
För att förebygga och minska riskerna för att deltagare i arrangemanget begår brott ska alla
avdelningsledare genomgå kursen Trygga Möten, det har hållits övningar på temat Trygga Möten
på alla avdelningsförträffar och IST-förträffar samt hållits övningar omkring kulturell förståelse
med avdelningsledare, avdelningar och IST. En code of conduct har kommunicerats med alla
deltagare.
För att minska riskerna för att någon utsätts för förmögenhetsbrott ska alla deltagare i
arrangemanget få råd om hur man tex förvarar sina värdesaker. För att minska konsekvenserna av
att någon begår brott eller utsätts för brott har kontingentledningen bland annat tillsatt en
resurspatrull som kommer att arbeta under såväl rundresa som läger. (beskrivs i punkt 2.2,
Organisation-CMT).
Om det uppmärksammas att någon begår brott eller utsätts för brott:
2. IST kontaktar IST-ansvarig eller resurspatrull
3. Resurspatrullen gör en bedömning av lämpliga insatser i relation till den som utsatts för
brott, den som misstänks för brott och gruppen som personen/personerna har ingått
4. KL ska alltid informeras vid misstanke om att någon begått brott eller har utsatts för brott
5. Kansliet ska alltid informeras av utsedd person vid misstanke om att någon begått brott
eller har utsatts för brott
6. Handlingsplan upprättas i samråd mellan resurspatrull och utsedd inom KL.
7. Resurspatrullen följer upp effekten av handlingsplanen
8. Om någon misstänks för brott kan denne få lämna arrangemanget och resa hem. Beslut
om detta fattas av kontingentledningen i samråd med kontaktperson i Sverige.
9. Om någon utsatts för brott kan denne, på grund av effekterna, behöva resa hem.
12. Om någon misstänks för brott eller utsätts för brott ska vårdnadshavare kontaktas av
utsedd person.
13. KL ansvarar för kontakt med japansk och svensk polis
15. kontaktperson i Sverige informeras
4.6.3
Någon bryter mot code of conduct
För arrangemanget i helhet gäller en svensk code of conduct och för lägret gäller också en japansk
code of conduct. (bilaga) Utöver att man kan bryta mot den genom olämpligt beteende personperson eller genom att begå brott kan den också brytas genom att de uppföranderegler som i
övrigt gäller bryts. Det kan till exempel handla om att man trots att arrangemanget i helhet är
alkoholfritt ändå dricker alkohol.
För att minska risken för att någon bryter mot code of conduct ska denna kommuniceras med alla
deltagare och diskuteras på förträffar med avdelningsledare, IST och deltagare.
Om någon bryter mot code of conduct:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Avdelningsledare kontaktar resurspatrull
IST kontaktar IST-ansvarig eller resurspatrull
Resurspatrullen gör en bedömning av det ifrågasatta beteendet
Om allvarligare grad informeras KL
Handlingsplan upprättas i samråd mellan resurspatrull och utsedd inom KL.
Resurspatrullen följer upp effekten av handlingsplanen
UTKAST 2015308
Sidan 26 av 37
7. Vid allvarligare fall av olämpligt beteende ska kontaktperson informeras av utsedd person
8. Vid allvarligare fall av olämpligt beteende kan en deltagare i arrangemanget få lämna
arrangemanget och resa hem. Beslut om detta fattas av kontingentledningen i samråd med
11. Aktiv bedömning av om händelsen är sådan att vårdnadshavare ska kontaktas ska göras
av resurspatrullen och KL. Kontakt med vårdnadshavare tas av utsedd person.
4.7
IST
IST, International Service Team, är lägrets funktionärer. Det har innan lägret fått önska
arbetsuppgifter utifrån kunskap, erfarenhet och intresse. De är ibland krävande att vara IST, både
utifrån arbetsuppgifternas art men också andra omständigheter som konflikter i gruppen,
språkförbistring och otydlig ledning.
4.7.1
IST lägerorganisation
För att fånga upp de problem som kan tänkas uppstå i IST-gruppen är de indelade i patruller om
4-8 personer. Det är i dessa patruller IST reser och bor. Varje patrull har en patrulledare. De 58
patrullerna är indelade i 10 avdelningar. En av patrulledarna utses till avdelningsledare.
Avdelningsledarna träffar IST regelbundet under lägret för att fånga upp eventuella problem,
missnöje eller konflikter innan de eskalerar.
4.7.2
Missnöje
4.7.2.1
Enskilda IST missnöjda med sina uppgifter
IST ansvarige samtalar med vederbörande och slussar vidare till resurspatrullen vid behov. Om
samtal med arbetsledande funktion behövs gör IST ansvarig och vid behov IST tolken detta.
4.7.2.2
Grupper av IST missnöjda
IST ledningen samtalar med missnöjda grupper för att reda ut vari problemen består.
Resurspatrullen engageras vid behov. Om missnöjet gäller strukturella problem på lägerområdet
slussas detta vidare till KL, HOC och Contingent support.
4.7.2.3
IST känner inte att de får det de förväntar sig
Steg nummer ett för att minska risken för detta är att förbereda IST ordentligt på vad deras roll är
för någon under förträffarna. Kontingentledarnas presentation på förträffarna med tydlig
förklaring vad International Service Team innebär är ett led i det förebyggande arbetet. Sista
morgonen på Miayima Island innan vi åker till lägret har vi morgonsamling med ett sista
påminnelse av vad som förväntas av dem och vad vi kan förvänta oss när vi kommer till lägret för
incheckning, jobbfördelning och training day.
Om någon trots förberedelser och förebyggande genomgångar ändå är missnöjd med sin lott är
det IST-ansvarigs ansvar att prata med vederbörande för att ta reda på vari problemet ligger och
vad man kan göra för att eventuellt förbättra situationen.
4.7.3
IST klarar inte sina arbetsuppgifter
1. IST-ansvarig i KL pratar med vederbörande, tar reda på varför hen inte klarar sina
arbetsuppgifter.
UTKAST 2015308
Sidan 27 av 37
2. Vid behov slussa vidare till resurspatrullen för vidare samtal..
3. IST-ansvarig i KL och IST-tolk pratar med ansvarig arbetsledare för att se om det går att
lösa problemet inom enheten/avdelningen/aktiviteten.
4. Ta problemet vidare till därför avsedd supportavdelning för byte av arbetsuppgift.
4.8
Hemmakris
Med hemmakris menas händelse i Sverige som påverkar en eller flera kontingentmedlemmar. Det
kan vara på personligt plan, tex att nära anhörig blivit sjuk eller avlidit, eller påverka flera
medlemmar, tex större industri går i konkurs och många blir arbetslösa. Det kan skapa oro och
ryktesspridning, en eller flera kontingentmedlemmar kan behöva avbryta sin vistelse i Japan.
1 Information och informationsspridning hanteras enligt kommunikationsplanen
2 Stöd till kontingentmedlemmar ges av resurspatrullen. (se psykisk ohälsa 3.3.2)
3 Kontingentledningen gör en bedömning av läget och aktiverar vid behov krisorganisationen
5
Potentiella riskområden inom
Scouterna
Det finns visa riskområde som uppstår på grund av jamboree kontingenten, men där ansvar för att
minimera riskera ligger (minst delvis) med övriga delar av Scouterna, och inte med kontingenten.
Den här delen av beredskapsplanen har skrivits tillsammans med Scouternas arrangemangsgrupp
och i samråd med Scouternas ledningsgrupp.
5.1
Osämja mellan
kontingent och
personal på
Scouternas
kansli
För att minimera risken för konflikt mellan kontingenten och Scouternas kanslipersonal, har en
delegationsordning skapats, med fokus på transparens och problemlösning. Den ger tydlig
ansvarsfördelning i detalj.
En kontingent styrgrupp har skapats, med ansvariga medlemmar från kontingentledningen,
Scouternas arrangemangsgrupp samt Scouternas ledningsgrupp. Den förstärka
delegationsordningen.
Styrgruppen frambringar olika kontrollmekanism för att tydliggöra rapporteringsansvar samt att ge
kansliet och Scouternas ledning insyn i kontingentensarbete.
UTKAST 2015308
Sidan 28 av 37
April 2015 ersattes styrgruppen av en ledningsgrupp med tydligare fokus på ekonomi och
upplevelsen och tydligare mandat gällande kostnader utanför budget.
En ny delegationsordning som hanterar genomförandefasen (resa och läger) är under utarbetning
och kommer bifogas denna plan när beslut är klart.
5.2
Försäkringsbris
t
För att radera risken att vi har brister i försäkringen, att Scouternas försäkring inte täcker allt som
vi har lovat till deltagare, eller alla väsentliga risker som har identifierats med arrangemanget, har
Scouternas serviceavdelning genomfört en analys över Scouternas försäkring och köper in en ny
försäkring som skyddar alla upptäckte behov.
5.3
Scouternas
personal inte
tillgängliga
Risken att Scouternas personal skulle inte blir tillgängliga (pga t.ex. arbetskonflikt) kan minimeras
via en organisationsstruktur i Sverige som byggs på få människor. Ansvaret för att se till att det
finns personal som kan stödja kontingenten under hela resan och lämpliga tider innan och efter
ligger med Scouternas biträdande generalsekreterare samt servicechef.
5.4
5.4.1
Scouternas
stödtjänster
ligger nere
Scouternas kansli brinner ned
Scouternas servicechef ska undersöka och analysera var Scouternas olika datorförvaring, internet
servers samt telefoniservice är fysiskt placerade, var finns för arkiv och backup, och hur
kontingenten, och stödpersonal (ideell och anställda) kan komma åt dessa tjänster om de vanliga
ingångarna inte är tillgängliga.
5.4.2
Scouternas webbsidor är inte tillgängliga
Scouternas servicechef ska undersöka (tillsammans med kommunikationsansvarig inom
kontingenten och Scouterna) den uppskattade trafikmängd som kan uppstår på Scouternas
internätsajter under jamboreen, under vanlig bruk samt i kris, och vid behov förstarka eller öka
kapaciteten under den relevanta perioden. Scouternas servicechef ska göra rimliga åtgärder för att
säkerställa att Scouternas hemsidor är tillgängliga och inte platsberoende (outsourcing, backups,
spegling, osv).
UTKAST 2015308
Sidan 29 av 37
5.4.3
Scouternas telefonväxel är inte tillgängligt
Scouternas servicechef ska undersöka (tillsammans med kommunikationsansvarig inom
kontingenten och Scouterna) den uppskattade trafikmängd som kan uppstår på Scouternas
telefonväxel under jamboreen, under vanlig bruk samt i kris, och vid behov förstarka eller öka
kapaciteten under den relevanta perioden.
För att minimera trycket på såväl telefonsystemet som personalen som ska svara i telefon, ska
kontingentens kommunikationspatrull utveckla information på hemsidan med Frågor och Svar till
de frågor som kan gissas uppstå. De ska också distribuera information och svar för de vanligaste
frågor till Scouternas personal båda vid den centrala växeln i Stockholm, men också i alla
Scouternas regionala kanslier.
6
Kriser som är för stora att hantera
Kriser som är för stora för att hantera för arrangemangsteamet hanteras av den centrala
krisledningen i samråd med samhällets stödfunktioner i händelse av kris.
Exempel på kriser som är för stora att hantera.
1.
2.
3.
4.
Samhällsproblem, upplopp, demonstrationer.
Epidemier eller annat som påverkar möjligheten att resa.
Naturkatastrofer så som jordbävningar.
Kriser som påverkar Scouternas förtroende och varumärke.
Vid händelser av denna typ kommer krisorganisationen att agera på följande sätt:
1. Representant ur krisorganisationen tillser att kontakt med utsedd kontaktperson i Sverige
tas för att få mer information, förslagsvis Head of Contingent eller
kommunikationsansvarig.
2. I samråd med utsedd kontaktperson i Sverige beslutar krisorganisationen om
arrangemanget skall avbrytas eller styras om. Om det behövs stöd från Sverige eller
Scouterna ber KL om hjälp att kontakta tex ambassad, reseföretag etc samt informera
Scouterna om händelsen.
UTKAST 2015308
Sidan 30 av 37
7
•
•
•
•
•
Kontaktuppgifter under
arrangemanget
7.1
Nödnummer
7.2
Scouterna
Allmänt nödnummer: 119
Polis: 110
Brandkår: 119
Ambulans/jourhavande läkare: 119
Kustbevakning: 118
7.1.1
SOS international
Postadress:
Nitivej 6
DK 2000 Fredriksberg, Danmark
Telefon:
+45 - 70 10 50 50
Telex:
Denmark 15124
Telefax:
+45 - 70 10 50 56
Telegram:
SOS INTER
E-post:
sos@sos.dk
7.2.1
Kontaktperson i Sverige under arrangemanget
Loa Ahlqvist och Fredrik Alhbin
delar uppdraget, telefon är detsamma under hela arrangemanget
Mobiltelefon:
7.2.2
Telefon:
Fax:
7.2.3
Tel:
Mobil:
E-post:
+46 76 443 69 49
Scouternas kansli
+46 8 555 065 00
+46 8 555 065 99
Tove Norrman, projektledare internationella aktiviteter
+46 8 568 432 83
+46 72 078 0283
tove.norrman@scout.se
UTKAST 20150206
Sidan 31 av 37
7.3
7.3.1
Ambassader
och konsulat
Sveriges ambassad i Tokyo
Ambassadör: Magnus Robach
Telefonnummer: +81 35 562 5068
Adress:
Embassy of Sweden
1-10-3-100, Roppongi, Minato-ku
Tokyo 106-0032
Öppettider: måndag till fredag, 09.00–12.30 samt 13.30–17.30
Hemsida: http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Tokyo/
Ta sig dit: Nanboku linjen till Roppongi-itchome Station. Exit 3. Sväng in på en
mindre gata åt höger med den stora vägen i ryggen. Följ först en gata med träd på
båda sidor och konstiga plattor med cirklar på. När vägen börjar svänga mer åt
höger, ta en annan väg med häck på ena sidan och ett konstigt staket på andra
sidan. I slutet av denna ligger Sveriges ambassad.
7.3.2
Sveriges honorärkonsulat i Kobe
Honorärkonsul: Mr. Naoya Wada
Adress:
Consulate of Sweden c/o Kinki Industrial Co., Ltd.
4-2-18 Sakaemachidori, Chuo-ku
Kobe 650-0023
Hemsida: http://www.swedenabroad.com/svSE/Ambassader/Tokyo/Kontakt/Ambassaden--konsulat/
Ta sig dit: Kaigan linjen till Minato Motomachi Station. Exit 1. Gå längs den stora
vägen som går ovanpå spåren åt det håll där en kan se ett väldigt högt hus rak
fram. Honorärkonsulatet ligger på höger sida innan en korsning. Det är en svensk
flagga utanför. Syns en Family mart är det fel håll.
7.3.3
Sveriges honorärkonsulat i Nagano
Honorärkonsul: Mr. Soichiro Yoshida
Adress:
Consulate of Sweden c/o Yoshida & Co., Ltd.
5-1-18 Nakagosho, Nagano-shi
Nagano 380-0935
UTKAST 2015308
Sidan 32 av 37
Ta sig dit: Ta en sydlig exit från Nagano central station. Ta en taxi. Annars: fråga
någon om en buss till Susobana Elementary School. Gå av och gå tills ni kommer
till en korsning med trafikljus. Ta höger. Fortsätt lika långt till och konsulatet
ligger på vänster sida.
7.3.4
Sveriges honorärkonsulat i Nagoya
Honorärkonsul: Mr. Kanshiro Toyoda
Adress:
Consulate of Sweden c/o ASIAN SEIKI Co., Ltd.
Higashisakura Bldg. 8F
1-3-10 Higashisakura, Higashi-ku, Nagoya-shi
Aichi 461-8714
Öppettider: måndag till fredag 10.00–12.00 samt 13.00–17.00
Ta sig dit: Meijo eller Sakura-dori linjen till Hisayaodori Station. Exit 1B vid
Panasonic. Gå österut två kvarter. Korsa gatan och där är Sakura Bldg. Med
ganska mycket glas på fasaden.
7.3.5
Sveriges honorärkonsulat i Sapporo
Honorärkonsul: Mr. Kinya Kato
Adress:
Consulate of Sweden c/o Hokkaido Mail Transportation Co., Ltd.
Kita 8-jo Higashi 1-2-1, Higashi-ku, Sapporo-shi
Hokkaido 060-0908
Öppettider: måndag till fredag, 08.30-12.00 samt 13.00–17.30
Ta sig dit: Nanboku eller Toho linjen till Sapporo Station. Gå norrut ut genom
exit 16. Gå ett kvarter österut och sväng vänster på den stora vägen efter att ha
korsat den. Fortsätt ett och ett halvt kvarter förbi en till stor korsning med en
gångbro över sig istället för övergångsställe och sväng höger in på en mindre väg.
Konsulatet ligger på vänster sida.
7.4
7.4.1
Sjukhus
Sjukhus i Kyoto
Kyoto City Hospital (Kyoto Shiritsu Byoin)
1-2 Mibuhigashitakadacho
UTKAST 2015308
Sidan 33 av 37
Nakagyo Ward, Kyoto-shi
Kyoto 604-8845
Öppettider: 08.30-11.00 eller dygnet runt vid akut situation
Hemsida: http://www.kch-org.jp/
Ta sig dit: Buss nummer 73 eller 75 till Kyoto Shiritsu Byoin Mae
7.4.2
Sjukhus i Osaka
Osaka Central Hospital (Kenporen Osaka Chuo Byoin)
3-3-30 Umeda, Kita-ku, Osaka-shi
Osaka 530-0001
Öppettider: måndag till fredag, 08.30-11.30 samt 12.30-15.00 och lördag,
08.30-11.30. Akutmottagning dygnet runt.
Hemsida: http://www.osaka-centralhp.jp/index.htm
Ta sig dit: Från Osaka Central station, ta en sydlig exit och sväng höger. Från
Umeda station, gå lite rakt och sväng sedan vänster innan Osaka station. Följ
spåren och passera både Hearton Hotel Nishi Umeda och Hotel Monterey Osaka.
Sjukhuset ligger då precis till vänster.
7.4.3
Sjukhus i Tokyo
Keio University Hospital (Keio Gijukudai Byoin)
35 Shinanomachi, Shinjuku-ku
Tokyo 160-8582
Öppettider: måndag till fredag, 08.40-11.00. Akutmottagning dygnet runt.
Ta sig dit: JR Chuo linjen till Shinanomachi station. Efter utgången ta höger på
Gaien Higashi Dori (stor väg) och gå över gatan så ligger sjukhuset precis där.
7.4.4
Sjukhus i Fukuoka
Japanese Red Cross Fukuoka Hospital (Fukuoka Sekijyuji Byoin)
3-1-1 Okusu, Minami-ku, Fukuoka-shi
Fukuoka 815-8555
Öppettider: måndag till fredag, 08.10-11.00. Akutmottagning dygnet runt.
Ta sig dit: Från Hakata Station, ta buss 64, 65, 66 eller 67 till från Hakata-eki
Yubinkyoku-mae och gå av vid Nisseki-mae. Då ligger sjukhuset precis vid
busshållplatsen. Från Nishitetsuhirao station, gå österut. Det är hållet där det
finns en bro som korsar bilvägen en bit fram. Gå förbi SUNNY. När vägen har
krökts lite och möter en större väg, ta höger. Följ vägen till sjukhuset som har
ett rött kors på byggnaden.
UTKAST 2015308
Sidan 34 av 37
7.4.5
Sjukhus i Yamaguchi
Ajisudoujin Hospital
4241-4 Ajisu, Yamaguchi-shi
Yamaguchi 754-1277
Öppettider: måndag till fredag 08.30-17.30, lördag 08.30-12.30.
Ta sig dit: Tåg till Ajisu Station. Gå ut och gå rakt fram och förbi en korsning med
trafikljus. Fortsätt förbi en bank. Sjukhuset ligger på högra sidan om vägen och
korsar ni vatten har ni gått för långt.
8
Samarbetspartners under
arrangemanget
8.1.1
Resia
Eva Drugge
Telefon:
+46 8 59 41 12 55
mejl:
affarsresor.upplands-vasby@reisa.se
8.1.2
Tranås resebyrå
Telefon:
mejl:
8.1.3
+46 140 37 50 70
info@tranas-resebyra.se
JTB Japan Specialisten
Kim Lagus
Tel:
+46 8 566 245 16
Fax:
E-post:
+46 8 566 245 20
info@japanspecialisten.nu
Tranås
JR
UTKAST 2015308
Sidan 35 av 37
9
Bilagor
9.1
Delegationsordn
ing
9.2
Kommunikation
splan
9.3
Kontaktlista
kontingentledni
ng och CMT
9.4
Ordinarie
rapporter
9.5
Krisrapporterin
g
9.6
Mall slutrapport
efter
krishantering
9.7
Code of
Conduct, Japan
UTKAST 2015308
Sidan 36 av 37
UTKAST 2015308
Sidan 37 av 37

Beredskapsplan 2015 Svenska kontingenten_150603

Transcription

Similar documents

Kommunikationspolicy 150713 - De Fyra Årstiderna

Besök i Helsingborg på Södermottagningen, Nedre Nytorgsgatan 13

inbjudan förträff - Norrsken

Almina Kalkan erhåller doktorsgrad Var fjärde person över 65 år

Angebot fÃ¼r AngehÃ¶rige und Trauernde nach Suizid

ST 276EP

Utgrävningen vid Stora Hästnäs på Gotland 1932

Infobrev scout 1 - Hej!

Affisch Bevis- och intressemärken A3

hypernet® Direkt för Personal