•••Kvalitetsredovisning 2014

Transcription

Kvalitetsredovisning 2014. Luleå Gymnasieskola
Kvalitetsredovisning 2014
Luleå Gymnasieskola
Kunskap och framtidstro i centrum!
2015-02-10
Stefan Wikén
Utvecklingsledare
Innehållsförteckning
1.
Inledning och förutsättningar ......................................................................................................4
2.
Uppföljning, analys och åtgärdsplanering.................................................................................7
2.1.
Kunskaper ............................................................................................................................8
2.2.
Normer och värden samt hälsa .......................................................................................24
2.3.
Elevernas ansvar och inflytande .....................................................................................33
2.4.
Utbildningsval – arbete och samhällsliv ........................................................................37
2.5.
Bedömning och betyg .......................................................................................................40
2.6. Rektors ansvar .......................................................................................................................43
3.
Analys och åtgärdsplanering………………...………………………………………………...47
3.1.
Resultat och måluppfyllelese- summering och värdering ..........................................47
3.2.
Swot-analys ........................................................................................................................48
3.3.
Framgångsfaktorer ............................................................................................................49
3.4.
Strategier och åtgärder för högre måluppfyllelse .........................................................51
2
Tabeller
1.
Personal i Luleå Gymnasieskola fördelade på befattningar………………….......................................................
5
2.
Program med inriktningar och elever i Luleå Gymnasieskola………...………....................................................
6
3.
Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i svenska per program. Yrkesprogram…………....
10
4.
Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i svenska. Högskoleförberedande program………
10
5.
Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i engelska. Yrkesprogram…………………………..
11
6.
Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i engelska. Högskoleförberedande program……...
11
7.
Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i matematik. Yrkesprogram………………………...
12
8.
Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i matematik. EK, ES, SA och HU…………………...
12
9.
Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i matematik. NA och TE…………………………….
12
10.
Genomsnittliga betygspoäng i ett urval programgemensamma kurser………………………...........................
13
11.
Betygspoäng fördelade på programtyp, program, kön och totalt……………………………….........................
14
12.
Examen fördelade på programtyp, program, kön och totalt…………………………..........................................
14
13.
Procentuell andel elever med yrkesexamen och grundläggande behörighet för högskolestudier….………
15
14.
Stimulans………………………………………………………………………………………………........................
19
15.
Tillit till elevernas förmåga………………………………………………………………………………………......
20
16.
Anpassning efter elevernas behov 2………………………………………………………………………………...
21
17.
Grundläggande värden ……………………………………………………………………………………………...
25
18.
Likabehandling och respekt ……………………………………………………………………………………........
25
19.
Arbete mot kränkningar …………………………………………………………………………………………......
26
20.
Ordningsregler………………………………………………………………………………………...........................
26
21.
Studiero ………………………………………………………………………………………………………………..
27
22.
Trygghet……………………………………………………………………………………………….........................
27
23.
Elevhälsa……………………………………………………………………………………………….........................
28
24.
Andel elever i åk 2 som rökte, snusade, använder alkohol eller narkotika……………………..........................
28
25.
Delaktighet och inflytande…………………………………………………………………………...........................
33
26.
Veta vad som krävs ………………………………………………………………………………………………......
40
27.
Bedömning och betygssättning …………………………………………………………………………………......
40
28.
Pedagogiskt ledarskap………………………………………………………………………………………………..
43
3
1.
Inledning och förutsättningar
Föreliggande kvalitetsredovisning omfattar verksamheten i Luleå Gymnasieskola under
läsåret 2013/2014. Redovisningen bygger dels på redovisningar från respektive rektorsenhet och dels på det systematiska kvalitetsarbete som sker på övergripande verksamhetsnivå. Tydliga rutiner för kvalitetsarbetet har processats fram och beslutats i ledningsgruppen under det senaste året, vilka ska gälla för alla skolenheter i Luleå Gymnasieskola. Likaså har strategier och aktiviteter för högre måluppfyllelse tagits fram i ett
styrkort för hela Luleå Gymnasieskola, liksom indikatorer, metoder och tidsplaner för
att följa upp resultaten. Allt detta har dokumenterats.1 Ett likartat dokument har också
tagits fram för det systematiska kvalitetsarbetet i skolenheter, programlag och arbetslag.
Flera lag har deltagit i utbildningar i denna systematik som hållits av utvecklingsledaren. Parallellt, och med utgångspunkt från ovanstående, har rektorerna under senaste
året utvecklat rutinerna och systematiken inom sina ansvarsområden och styrkort och
aktivitetsplaner finns nu framtagna och implementerade i stora delar av verksamheten.
1.1. Utbildningar och elever
Den kommunala gymnasieutbildningen i Luleå är samlad i stadens centrum i Luleå
Gymnasieby med fyra ”kvarter”; Kungsfågeln, Hackspetten, Lärkan och Örnen, samt Gymnasiebiblioteket, Hälsans hus och hamnmagasinet. Verksamheten är indelad i åtta skolenheter
som leds av varsin rektor.
Under läsåret 2013/2014 studerade drygt 2200 elever i Luleå Gymnasieby. Skolverksamheten utbildar drygt åttio procent av kommunens ungdomar i gymnasieåldern. Dessutom har skolan nästan tjugo procent elever från andra kommuner. I första hand kommer
dessa från kommunens samverkanskommuner inom Fyrkanten, som vid sidan av Luleå
består av de kommunala gymnasieskolorna i Boden, Piteå och Älvsbyn. Fyrkanten har
gemensam antagning till gymnasieskolan. En del kommer också från andra kommuner,
utanför Fyrkanten, som inte kan erbjuda de utbildningar som eleverna söker. Gymnasiebyn har uppenbarligen en stark dragningskraft för de ungdomar som väljer gymnasieutbildning. Viktiga förklaringar till detta är sannolikt det stora utbildningsutbudet, skolans placering i centrum av staden och generellt sett god kvalitet i utbildningarna.
Luleå Gymnasiebys verksamhet omfattade under läsåret sex högskoleförberedande program och nio yrkesprogram. Tillsammans hade de 35 inriktningar. Verksamheten omfattade också de fem nationella introduktionsprogrammen. De högskoleförberedande programmens andel av eleverna var 57,2 procent, vilket är i paritet med riksgenomsnittet,
medan 36,1 procent gick yrkesprogram, vilket var en högre andel än riksgenomsnittet.
Introduktionsprogrammens andel var 6,7 procent att jämföra med riksgenomsnittet på
10,4 procent.2
1
2
Systematiskt kvalitetsarbete i Luleå Gymnasieskola. Styrkort och arbetsmetodik.
Siffrorna baserar sig på Skolverkets kommunblad: skolnet.skolverket.se/polopoly/kommunblad/14ht/lulea.pdf
4
Tabell 1. Program med inriktningar i Luleå Gymnasieskola samt elevantal på respektive program och
inriktning fördelade på kön.
Högskoleförberedande program och inriktningar

Estetiska programmet
Bild och form
Estetik och media
Musik
Teater
Dans

Humanistiska programmet
Elevantal
Flickor
Pojkar
262
196
66
48
57
88
43
26
36
45
51
38
26
12
12
37
5
0
48
41
7
7
12
0
4
230
143
64
81
13
74
23
7
199
106
93
71
36
27
21
44
15
362
195
154
36
150
1
0
5
22
16
11
Elevantal
54
Flickor
41
Pojkar
13
54
41
13
49
28
48
27
1
1
30
17
13
12
16
5
12
9
4
77
62
15
7
62
2
1
18
19
76
6
70
34
10
0
1
34
9
51
44
Språk
Kultur

Samhällsvetenskapsprogrammet
373
Samhällsvetenskap
Beteendevetenskap
Media, information och kommunikation

Ekonomiprogrammet
Ekonomi
Juridik

Naturvetenskapsprogrammet
172
31
42
Naturvetenskap
Natur och samhälle
Matematik – spets (särskild variant)

Teknikprogrammet
186
Informations- och mediateknik
Produktionsteknik
Samhällsbyggande och miljö
Yrkesprogram
 Handels- och administrationsprogrammet
Handel och service

Hantverksprogrammet
Frisör
Textil

Barn- och fritidsprogrammet
Fritid och hälsa
Pedagogiskt arbete

Vård- och omsorgsprogrammet3
(15)
( Lärlingsutbildning)

Industritekniska programmet
69
Produktionsteknik
Svetsteknik

Bygg- och anläggningsprogrammet
Husbyggnad
Plåtslageri

El- och energiprogrammet
84
Elteknik


VVS- och fastighetsprogrammet
VVS
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
36
105
Bageri och konditori
Kök och servering
3
Vård- och omsorgsprogrammet saknar inriktningar, men lärlingsutbildning finns som särskild studieform.
5
Introduktionsprogram





Elevantal
Preparandautbildning
Programinriktat individuellt val
Yrkesintroduktion
Individuellt alternativ
Språkintroduktion
Flickor
3
25
13
48
53
3
10
4
18
9
Pojkar
15
9
30
44
1.2. Personal
Luleå Gymnasieskola har ca 300 anställda, fördelade i ”kvarteren” och i en verksamhetsstab enligt tabellen nedan.
Tabell 2. Personal i Luleå Gymnasieskola fördelade på befattningar
Ledning
Lärare
Syv
Elevhälsa
Adm.
Vaktm.
Övr.
10
223
8
14
6
10
32
Ledningen består av åtta rektorer, en gymnasiechef och en utvecklingsledare. Två av
rektorerna nyanställdes under året. Tjänsten som utvecklingsledare infördes vid läsårets
start. I elevhälsan arbetar en skolpsykolog, en arbetsterapeut, skolsköterskor, kuratorer
och specialpedagoger. Tre administratörer arbetar i kvarteren och en handläggare i staben. Bland övriga anställda finns bland andra elevassistenter, IT-personal, bibliotekspersonal.
Antalet elever per lärare var 11,7 under verksamhetsåret, vilket är exakt samma som
riksgenomsnittet medan ”kommungruppen” hade 12,3.
Den formella lärarkompetensen är generellt sett hög. Andel med pedagogisk högskoleexamen är 86 procent, att jämföra med snitt för riket och kommungruppen som är 82 respektive 84 procent. 4
1.3. Lokaler, utrustning och andra materiella resurser
Luleå Gymnasieskola förfogar över fina undervisningslokaler som dock är mycket
trånga när grupperna är runt trettio elever. Dessutom saknas grupputrymmen nästan
helt. Utbildningsprogrammen är i många avseenden välutrustade, men endast tre program hade under läsåret tillgång till elevdatorer enligt 1:1-koncept. Ett annat problem
har under lång tid varit frånvaron av större lokaler för föreläsningar, redovisningar och
prov. Den aula som finns i kv. Lärkan används nästan uteslutande av Estetiska programmet.
4
http://skolnet.skolverket.se/polopoly/kommunblad/14ht/lulea.pdf
6
2.
Uppföljning, analys och åtgärdsplanering
Luleå Gymnasieskolas verksamhet beskrivs och analyseras utifrån lokala prioriteringar
inom följande sex områden som utgår från Övergripande mål och riktlinjer i gymnasieskolans läroplan:
1. Kunskaper
2. Normer och värden samt hälsa
3. Elevernas ansvar och inflytande
4. Utbildningsval – arbete och samhällsliv
5. Bedömning och betyg
6. Rektorns ansvar
Varje område redovisas enligt följande:
1. Bakgrund, till exempel en beskrivning av läget vid verksamhetsperiodens början samt
de åtgärder som då planerades inom området.
2. Lokalt prioriterade strategier som tagits fram för att utveckla verksamheten mot nationella målbeskrivningar.
3. Effektmål eller indikatorer som under verksamhetsåret syftat till att visa om vi är på
rätt väg mot att uppnå de prioriterade målen. I några fall är dessa också prioriterade
mål som Barn- och utbildningsnämnden beslutat.
4. Aktiviteter som genomförts för att nå målen under verksamhetsåret. Här handlar det
främst om exempel, eftersom skolans hela arbete inte låter sig beskrivas.
5. Sammanställning av viktiga resultat inom området.
6. Ledningens analys av måluppfyllelse inom området.
7. Fastställande av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen inom det aktuella området.
Redovisningen håller sig på en generell nivå men har också många exempel från enskilda program för att belysa viktiga kvalitetsaspekter. De enskilda programmens uppföljningar, analyser och åtgärdsplaneringar återfinns i respektive rektors kvalitetsredovisning.
7
2.1. Kunskaper
I Läroplan för gymnasieskolan slås fast: ”Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att
förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper.” Därefter ges gymnasieskolans tre grenar delvis olika huvudmål:
För yrkesprogram gäller att varje elev ”ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet.”
För högskoleförberedande program gäller att varje elev ”ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier.”
För introduktionsprogram gäller att varje elev ”som avslutat ett introduktionsprogram
har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etableringen på arbetsmarknaden.”
2.1.1. Bakgrund
Resultaten i Luleå gymnasieskola har under de senaste åren varit i paritet med, eller något över, riksgenomsnittet, dvs med en betygspoäng runt 14 poäng. Med tanke på de internationella jämförelser som görs via PISA-undersökningarna, där svenska elever generellt sett får svaga och över tid fallande resultat, med växande kunskapsklyftor, är det
otillräckligt med resultat på medelnivå. Utmaningen har därför varit att nå betydligt
högre än så; att Luleå Gymnasieskola etablerar sig på högsta möjliga nivå i en nationell
jämförelse. En annan utmaning har varit introduktionsprogrammen som med gymnasiereformen GY2011 infördes med ökade behörighetskrav till gymnasieskolan. Inom verksamheten bedrivs också ett projekt i samverkan med Socialförvaltningen och Arbetsmarknadsavdelningen, Pyramiden, för elever i behov av kunskaper och färdigheter utöver de som primärt förknippas med studier och undervisning.
2.1.2. Strategi
Fokus på undervisning baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, till exempel:
variation, utmaningar, individanpassning, formativ bedömning, engagemang i måloch uppföljningsarbete, bemötande samt kollegialt lärande.
2.1.3. Effektmål
Betygsmedelvärde över rikets genomsnitt
Förbättrad genomströmning med två procentenheter5
Totalt värde 3,0 i kursgruppsenkäter
5
Avser andelen elever som når gymnasieexamen inom tre år. Effektmålet är också ett av Barn- och utbildningsnämndens mål.
8
2.1.4. Aktiviteter
Aktiviteter för att förbättra kunskapsresultaten i enlighet med vår strategi är många och
vi väljer här bara ut några större områden.
Systematiskt kvalitetsarbete. Under året har tydliga rutiner för det systematiska
kvalitetsarbetet tagits fram på övergripande verksamhetsnivå och i flertalet rektorsenheter i syfte att tydliggöra viktiga strategier för att förbättra resultaten.
Kollegialt lärande. Luleå Gymnasieskola har på verksamhetsnivå inlett en utvecklingssatsning med kollegialt lärande i form av kollegiala lärandeseminarier, där ett
urval lärare delar med sig av sina didaktiska kunskaper. Inom mindre delar av
verksamheten (NA) har lärare dessutom arbetat med Lesson Studies.
Matematiklyftet. Samtliga matematiklärare har deltagit i den nationella satsningen
matematiklyftet. Ett antal matematiklärare har dessutom arbetat med problemlösning under ledning av lärare från Naturvetenskapsprogrammets spetsutbildning i
matematik.
Forskningsbaserad undervisning. Inom delar av verksamheten (främst SA) har lärare utvecklat metoder för att på ett tydligare sätt strukturera sin undervisning.
Sambedömning. Inom delar av gymnasieskolan har lärare arbetat med sambedömning av nationella prov mm i syfte att förbättra såväl den summativa som formativa
bedömningen.
Studior. I kv. Kungsfågeln och i kv. Hackspetten har heldagsverksamheter organiserats i väl anpassade lokaler med både fast och växlande personal för att stödja
elevers lärande i framförallt de gymnasiegemensamma ämnena. Studiorna är också
bra lärmiljöer för elever som vill utnyttja ledig tid för att arbeta med skoluppgifter.
Ämneskonferenser. I delar av verksamheten, främst Kungsfågeln, har möjligheterna att träffas i ämneslag utökats i syfte att ge tid för didaktiska diskussioner.
Motivationshöjande och specialpedagogiska insatser. Här avses främst verksamheten inom introduktionsprogrammen, särskilt projektet Pyramiden.
2.1.5. Resultat
Redovisade resultat inom området Kunskaper bygger på de för alla program obligatoriska nationella proven i svenska, engelska och matematik där både provbetyg och kursbetyg redovisas för respektive program6. Dessa resultat särredovisas eftersom man från
statsmakternas sida visar särskild omsorg om dessa. Observera att det saknas redovisning av resultat från några program.
Därefter redovisar vi resultat i ett urval av programgemensamma kurser för respektive
program, dvs sådana kurser som utmärker programmens karaktär. Slutligen presenteras
6
Redovisade betygsvärden gäller nationella prov genomförda läsåret 2013/2014, det är således inte samma elever som gjort
nationella prov i två kurser inom samma ämne, eftersom de görs i olika årskurser. Frågetecken i tabellerna beror på brister i
inrapportering från programmen.
9
generella betygsresultat, med totala genomsnittliga betygspoäng, samt andel gymnasieexamina och ytterligare några mätvärden. Det är viktigt att tänka på att resultat gäller ett
enstaka år, varför enskilda programs prestationer kan vara tillfälliga och se annorlunda
ut ett annat år.
Svenska
Nationellt prov i svenska 1 är obligatoriskt för samtliga program medan
prov i svenska 3 endast görs av de
högskoleförberedande programmen.
Tabell 3. Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov
och kurs i svenska per program. Yrkesprogram
Svenska 1
Program
Riket
Provbetyg
Kursbetyg
Provbetyg
BA
10,3
10,5
10,1
Kursbetyg
11,5
BF
9,89
9,53
11,2
12,5
EE
10,6
12,16
11,1
12,0
HA
8,75
9,16
11,0
12,4
HV-FRI
12,1
12,1
11,8
13,0
HV-TEX
14,1
10,0
11,8
13,0
IN
?
10,43
10,8
11,9
RL
10,71
11,29
11,5
12,1
VF
11,0
11,0
10,3
11,6
VO
12,73
13,21
11,9
13,1
11,1
12,2
Alla:
Tabell 4. Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i svenska per program. Högskoleförberedande program
Svenska 1
Svenska 3
Program
Riket
Riket
Provbetyg
Kursbetyg
Provbetyg
Kursbetyg
EK
15,9
15,0
14,6
14,9
ES
15,8
15,7
14,0
14,3
Kursbetyg
Provbetyg
?
?
13,2
Kursbetyg
14,4
14,0
14,3
12,2
13,2
14,9
15,7
14,4
15.5
Provbetyg
HU
13,0
12,5
15,6
16,2
NA
?
13,91
15,9
16,3
?
?
14,9
15,8
SA
15,1
14,8
14,4
14,9
15,0
15,3
13,2
14,3
13,8
14,2
?
13,28
12,1
13,2
14,6
15,1
13,3
14,4
TE
Alla:
?
15,1
Yrkesprogrammen i Luleå Gymnasieskola redovisar i svenska 1 ett totalt resultat som är
något bättre är riksgenomsnittet. Bland de enskilda yrkesprogrammen är det främst HV,
VF och VO som har förhållandevis goda resultat medan BF och HA har svaga resultat
jämfört med rikssnittet.
För de högskoleförberedande programmen kan vi inte dra bestämda slutsatser om provresultat i svenska eftersom det saknas redovisning från några program. Vi kan dock se att de
övriga programmen, utom HU, har provresultat som mycket tydligt överstiger riksgenomsnitten. HU har dock ett bra resultat i svenska 3.
10
Engelska
Nationellt prov i engelska 5 är obligatoriskt för samtliga program medan prov i engelska 6 endast görs av
de högskoleförberedande programmen.
och kurs i engelska per program. Yrkesprogram
Engelska 5
Program
Riket
Provbetyg
Kursbetyg
Provbetyg
BA
13,5
13,5
11,8
Kursbetyg
11,8
BF
9,87
9,87
11,2
11,7
EE
12,4
12,78
13,1
13,0
HA
9,66
11,5
11,3
11,8
HV-FRI
11,6
12,0
11,9
12,3
HV-TEX
12,9
12,9
11,9
12,3
IN
?
9,65
12,5
12,4
RL
12,84
11,41
12,3
12,2
VF
13,1
13,1
11,7
12,1
VO
13,75
14,0
11,1
11,9
11,9
12,2
Alla:
Tabell 6. Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i engelska per program. Högskoleförberedande program
engelska 5
Engelska 6
Program
Riket
Riket
Provbetyg
Kursbetyg
Provbetyg
Kursbetyg
Provbetyg
Kursbetyg
Provbetyg
EK
15,15
14,94
14,8
15,0
14,6
15,54
14,2
Kursbetyg
14,5
ES
16,38
15,9
15,2
14,9
13,7
12,9
14,4
14,4
HU
14,9
14,9
17,0
16,9
15,2
18,3
16,1
16,6
NA
16,6
15,31
16,3
16,5
?
14,96
16,0
16,3
SA
15,6
16,4
14,8
15,0
14,0
14,3
14,3
14,6
TE
11,3
15,55
15,5
15,2
?
15,23
15,1
14,8
15,3
15,4
14,8
15,0
Alla:
Yrkesprogrammen i Luleå Gymnasieskola redovisar i engelska 5 ett totalt resultat som är
något bättre är riksgenomsnittet. Bland de enskilda yrkesprogrammen är det främst BA,
HV-TEX, VF och VO som har förhållandevis goda resultat medan BF och HA har svaga
resultat jämfört med rikssnittet.
De högskoleförberedande programmen redovisar resultat i engelska 5 som totalt är i paritet
med riksgenomsnittet. Resultaten mellan programmen är brokiga. ES har resultat som är
tydligt bättre än riksgenomsnittet medan HU och TE sticker ut åt andra hållet. I engelska
6 går det inte att dra några bestämda slutsatser eftersom hälften av programmen inte redovisat provresultat.
11
Matematik
Nationellt prov i matematik 1a är
obligatoriskt för samtliga yrkesprogram. Prov i matematik 1b är obligatoriskt för Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Humanistiska
programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Prov i matematik
1c och 3c är obligatoriska för Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet.
och kurs i matematik per program. Yrkesprogram
Matematik 1a
Program
Riket
BA
8,0
9,6
7,5
Kursbetyg
10,5
BF
6,54
10,5
7,4
10,5
EE
11,8
10,3
9,5
11,4
HA
9.04
9,61
6,9
10,2
HV-FRI
11,8
12,0
7,3
10,8
HV-TEX
?
12,1
7,3
10,8
IN
?
5,7
7,5
11,2
RL
12,23
12,95
8,0
10,3
Provbetyg
Kursbetyg
Provbetyg
VF
9,8
9,8
8,2
10,7
VO
5,54
9,23
7,0
10,7
7,8
10,8
Alla:
Tabell 8. Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i matematik per program. Högskoleförberedande program utom NA och TE
Matematik 1b
Matematik 2b
Program
Riket
Riket
Kursbetyg
Provbetyg
Kursbetyg
EK
10,3
13,5
11,6
13,0
11,5
ES
10,9
11,9
10,1
11,6
11,1
HU
9,9
11,0
11,6
12,6
11,9
SA
12,2
12,7
9,9
12,1
Alla:
Provbetyg
6,9
Kursbetyg
Provbetyg
Kursbetyg
Provbetyg
8,5
6,0
10,5
10,0
6,7
Tabell 9. Genomsnittliga betygspoäng i nationella prov och kurs i matematik per program. NA och TE
Program
Matematik 1c
Provbetyg
Matematik 3c
Riket
Kursbetyg
Provbetyg
Kursbetyg
Provbetyg
Riket
Kursbetyg
Provbetyg
Kursbetyg
NA
?
16,3
14,9
15,8
?
15
12,5
14,3
TE
?
14,97
12,8
14,0
?
12,22
9,5
11,4
Alla:
13,9
Yrkesprogrammen i Luleå Gymnasieskola redovisar i matematik ett totalt resultat som är
väsentligt bättre är riksgenomsnittet. Alla redovisade program, utom BF, har provresultat som mer eller mindre kraftigt överstiger riksgenomsnitten.
De högskoleförberedande programmen som gör prov i matematik 1b har resultat som totalt
är bättre än riksgenomsnitten, men EK och HU ligger lägre. Matematik 2b är endast ob-
12
ligatoriskt för SA och eleverna hade, liksom i riket, ett resultat som var mycket svagt. I
prov i matematik 1c och 3c (NA och TE) saknas redovisningar.
Programgemensamma ämnen
De kurser som ingår i resultatredovisningen av programgemensamma ämnen är valda av rektorerna för respektive program. Det är naturligtvis av
intresse att studera hur resultaten ser
ut i kurser som är typiska för programmens kunskapskaraktärer.
Tabell 10. Genomsnittliga betygspoäng i ett urval
programgemensamma kurser7
Högskoleförberedande
Yrkesprogram
program
Program
Betyg
Program
Betyg
EK
15,06
BA
10,75
ES
16,0
BF
13,1
HU
15,33
EE
12,37
SA
15,4
HA
11,13
NA
15,38
HV-FRI
16,2
TE
-
HV-TEX
14,72
IN
9,6
RL
13,97
VF
16,1
VO
14,40
De högskoleförberedande programmen har kursresultat i redovisade kurser som ligger
relativt högt eller i paritet med den totala genomsnittspoängen för respektive program
(se nedan). De flesta yrkesprogrammen har dock resultat i programgemensamma kurser, dvs yrkeskurser, som är sämre än den totala betygspoängen för respektive program.
HV:s båda inriktningar, liksom VO, har förhållandevis bra resultat medan HA, BA och
särskilt IN utmärker sig negativt.
Alla kurser i programmen
Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga kurser som ingår i respektive program
är givetvis det mest betydelsefulla resultatet. Det kan också vara intressant att se hur resultat varierar mellan flickor och pojkar i programmen. Observera att det i vissa program är mycket få av det ena könet, varför deras resultat slår hårt igenom i statistiken.
Det är få program som har en någorlunda jämn fördelning mellan pojkar och flickor.
7
Resultaten bygger på betygsmedelvärde på de kurser som valts ut och rapporterats av rektorerna. Vissa rektorer har bara rapporterat någon
enstaka kurs medan andra har rapporterat flera.
13
Tabell 11. Betygspoäng fördelade på programtyp, program, kön och totalt8
Högskoleförberedande program
Yrkesprogram
Program
Samtliga
Kvinnor
Män
Riket
Program
Samtliga
Kvinnor
Män
Riket
EK
15,39
15,74
14,91
14,7
BA
12,35
-
12,35
13,2
ES
15,79
15,97
15,32
14,8
BF
13,46
14,24
11,12
13,2
HU
15,61
15,61
-
15,6
EE
13,03
15,26
12,88
13,0
NA
15,46
15,54
15,38
15,7
HA
13,15
12.88
14,31
13,4
SA
15,45
16,10
14,23
14,5
HV-FRI
16,53
16,53
-
13,6
TE
14,55
15,70
14,10
14,3
HV-TEX
16,01
16,01
-
14,3
Tot,
högskoleförb.
Tot.
Samtliga
program
15,41
15,84
14,78
14,9
14,90
15,39
14,20
14,4
IN
13,30
12,92
13,36
13,4
RL
13,11
13,21
12,81
13,8
VF
12,87
-
12,87
12,7
VO
Tot.
yrkesprogram
13,67
13,56
14,74
13,6
13,57
14,14
12,81
13,4
Samtliga högskoleförberedande program hade totala genomsnittliga betygspoäng runt
betyget C och medelpoängen för Luleå Gymnasieskolas högskoleförberedande program
var 15,41, vilket är ca 0,5 poäng bättre än riksgenomsnittet. Bland yrkesprogrammen var
fluktuationerna större och den totala genomsnittliga betygspoängen var 13,57, vilket var
något bättre än riksgenomsnittet. HV i Luleå Gymnasieskola hade väsentligt bättre än
programmets riksgenomsnitt. BA och HA hade väsentligt sämre.
Examen
Gymnasieexamen finns i två former:
yrkesexamen och högskoleförberedande examen och innebär att de studerande har läst 2500 poäng gymnasiekurser varav resultatet på minst 2250
poäng ska vara godkända betyg (lägst
E). För yrkesexamen måste man också
ha godkänt i svenska 1/svenska som
andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1 samt i 400 poäng programgemensamma ämnen och ett godkänt gymnasiearbete. För högskoleförberedande
examen måste man ha godkänt i
svenska/svenska som andraspråk 1, 2
och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1 och ett godkänt gymnasiearbete.
Tabell 12. Examen fördelade på programtyp, program,
kön och totalt
Högskoleförberedande proYrkesprogram
gram
Program
Examen
Program
Examen
EK
90,5
BA
83,3
ES
76,7
BF
80,0
HU
100
EE
78,9
NA
96,3
HA
88,9
SA
88,6
HV
90,5
TE
83,0
IN
69,2
RL
65,7
VF
100
VO
Tot. yrkesprogram
100
Tot, högskoleförb.
Tot. Samtliga
program
8
88,0
82,5
86,4
I redovisade betygspoäng räknas betygen i samtliga kurser som ingår i elevernas studieval, dock ej utökade kurser eller meritpoäng. Endast
elever som fått slutbetyg räknas. Beräkningsgrunderna överensstämmer sannolikt med SCB:s och Skolverkets, men viss oklarhet råder varför
frågan utreds.
14
Andelen elever som når gymnasieexamen, dvs högskoleförberedande examen eller yrkesexamen, varierar kraftigt mellan programmen. Bland de högskoleförberedande programmen lyckades alla HU-elever få examen medan det var färre än 80 procent som lyckades
från ES. Bland yrkesprogrammen var variationen ännu större. Alla elever från VO och
VF fick yrkesexamen medan det var färre än 70 procent som nådde dit från RL och IN.
Yrkeselevers högskolebehörighet
Elever på yrkesprogram erbjuds att komplettera
med kurser som ger dem allmän behörighet till
högskolestudier. Många elever tar vara på möjligheten, men fluktuationerna mellan programmen är stora. VO utmärker sig positivt
med att samtliga elever når behörighet medan
IN utmärker sig genom att ingen elev nått behörighet. I de flesta program är det omkring hälften av eleverna som läser de nödvändiga, men
ej obligatoriska, kurserna.
Tabell 13. Procentuell andel elever med
yrkesexamen och grundläggande behörighet för högskolestudier9
Program
Behörighet
LuG
Riket
BA
66,7
26,2
BF
61,9
66,2
EE
52,4
40,6
HA
55,0
46,8
HV
22,8
36,5
IN
0
34,7
RL
44,4
31,1
VF
41,7
23,5
VO
100
72,9
Totalt
49,7
Introduktionsprogrammens resultat
Resultaten i introduktionsprogrammen är otillräckligt redovisade för att ge en tydlig
bild av måluppfyllelse. Omkring 22 procent av eleverna som ingick i introduktionsprogrammen under läsåret nådde behörighet till studier på yrkesprogram eller högskoleförberedande program.
Det saknas, i skrivande stund, nationell statistik, men andel som når behörighet i Luleå
Gymnasieskola är antagligen låg i en riksjämförelse, där genomströmningen brukar vara
dubbelt så hög. Emellertid är jämförelser svåra att göra med tidigare år, då behörighetskraven för att antas till gymnasieutbildning skärpts betydligt.
Inom språkintroduktionen har det genomförts kursutvärderingar i svenska som andraspråk, där utfallet blev excellent; 5,6 på en sexgradig skala.
9
Efter gymnasiereformen GY2011 får inte elever från yrkesprogram grundläggande behörighet för högskolestudier
utan att välja extra kurser: svenska 2 och 3 samt engelska 6 och lägst erhålla betyget E.
15
Sammanfattande resultatredovisning inom området Kunskaper
De tre effektmål som vi satte upp var betygsgenomsnitt över rikets medelvärde, förbättrad genomströmning med två procentenheter och över värde 3,0 i
kursgruppsenkäter. Måluppfyllelsen kan i dagsläget inte med säkerhet redovisas på grund av vissa luckor i redovisningarna. Ändå har vi resultat
som pekar på viktiga förhållanden för hela eller delar av Luleå Gymnasieskola:
att resultaten i nationella prov svenska, engelska och matematik ligger
i paritet med riksgenomsnittet, utom att yrkesprogrammen har väsentligt bättre, och att kursbetygen i samma ämnen är godtagbara men inte
tillräckliga på generell nivå
att det finns stora variationer mellan programmens resultat i svenska,
engelska och matematik som inte alltid motsvaras av variationer i meritvärden från grundskolan
att betygen i programgemensamma kurser varierar kraftigt mellan
programmen och att den ungefärligen motsvarar variationen i svenska,
engelska och matematik
att den totala betygspoängen har stigit från föregående år och att den
är högre än riksgenomsnittet
att andelen elever som når gymnasieexamen varierar mycket mellan
programmen
2.1.6. Analys
En analys som på djupet avser att studera resultat och kvalitetsförhållanden i verksamheten behöver resultat från en följd av år. Tyvärr går det inte att genomföra, eftersom
denna redovisning omfattar den första årskull som avslutat sina studier med den reformerade gymnasieskolan, GY2011, som har andra studieupplägg, delvis andra program,
nya kursplaner och nytt betygssystem som inte så lätt låter sig jämföras med tidigare.
Resultaten i Luleå Gymnasieskola jämförs därför här främst med riksresultat när sådana
finns tillgängliga.
Svenska, engelska och matematik
Resultaten i de nationella proven låg läsåret 2013/2014, generellt sett, över rikssiffrorna.
Resultaten i de nationella proven och kursbetygen i samma ämnen har god överensstämmelse med varandra. I några fall är kursbetygen lägre än resultaten på NP och i
några fall högre. Det är dock viktigt att observera att NP inte mäter alla kunskaper i en
kurs och att avvikelser kan förekomma av den anledningen.
16
Ämnet svenska, särskilt läsförståelse, är av naturliga skäl av särskild betydelse för de
generella skolresultaten. Alla prov- och betygsresultat i Luleå Gymnasieskola, utom i BF
och HA, är över godkänd-nivå och fluktuationerna mellan programmen är inte överväldigande om än med betydligt lägre resultat för yrkesprogram än för de högskoleförberedande programmen. Spridningen mellan elever inom respektive program, som inte
redovisats här, är stora. Den senaste mätningen enligt en så kallad stannine-skala, där åk
1-elevernas läsförståelse mäts i en skala från 1-9, visar att ca 20 procent ligger på nivå 13, vilket betyder att deras läsförståelse är lägre än förväntad för årsklassen. Självklart har
dessa elever särskilda svårigheter i sina studier även om en del av dem med gott stöd
ändå klarar sig utmärkt.
I engelska är skillnaderna mellan programmens genomsnittliga resultat något större,
särskilt mellan yrkesprogrammen. Alla yrkesprogram ligger över godkänd-nivå utom
BF och IN. De högskoleförberedande programmen ligger samlade runt betyget C. Kunskaper i språk är en av vår tids nyckelkompetenser och det finns starka skäl att studera
hur vi kan förbättra resultaten. Det kan förefalla märkligt att HU som är ett språkinriktat
program hade ett svagt resultat i engelska 5 detta år. I engelska 6 var dock HU:s resultat
väsentligt bättre; det kan alltså handla om en tillfällig nedgång. Det kan också bero på
att HU har få elever och att enskilda elevers prestationer slår igenom väldigt stort i statistiken.
Resultaten i matematik är mycket låga för yrkesprogrammens del. Endast hälften av
dem har medelresultat över godkänd-nivå trots att kursen inte har särskilt stora krav i
jämförelse med grundskolans matematik. Endast HV-FRI och RL sticker ut positivt. Det
är en ringa tröst att rikets medelresultat är ännu lägre; där är det inte något yrkesprogram som har genomsnittliga betygsresultat över godkänd-nivå.
Bland de högskoleförberedande programmen som har matematik 1b och 2b ligger resultaten samlade strax över godkänd-nivå, vilket är otillfredsställande, och för NA och TE,
som studerar c-kurserna, är resultaten något högre, men med en stor skillnad mellan NA
och TE i båda kurserna. Resultaten ska ligga högt i dessa program, där matematik är karaktärsämne. NA har dessutom en särskild variant, Matematik-spets, där elevernas betyg
borde ligga på högsta nivå, vilket de i de flesta fall också gör. ES, EK och HU precis över
betyget E, vilket är otillfredsställande.
De generella resultaten i gymnasieskolan ska också ses mot bakgrunden att alla matematiklärare har deltagit i kompetensutvecklingssatsningen Matematiklyftet under året, men
det har möjligen inte fått genomslag ännu.
Det är anmärkningsvärt att fluktuationerna är så stora mellan programmen vad gäller
resultat i svenska, engelska och matematik. En orsak skulle kunna vara att förkunskaperna från grundskolan hos eleverna på respektive program fluktuerar på ungefär samma
sätt, men en jämförelse med meritvärdena från grundskolan stöder inte det antagandet.
Sju program, alla yrkesprogram, har antagit elever med ett genomsnittligt meritvärde på
under 200 poäng de tre senaste åren: BA, BF, EE, HA, IN, RL och VO. Men bland dem
har BA, RL och VO bättre resultat än andra i svenska, VO i engelska samt EE och RL i
matematik. Till detta ska tilläggas att VO som utmärker sig positivt har en mycket stor
17
andel av utlandsfödda elever, vilket i och för sig inte behöver vara negativt, eftersom
många av dem är mycket ambitiösa, men att de har svenska som andraspråk innebär en
särskild utmaning för programmet.
Programgemensamma ämnen
Det finns naturligtvis starka skäl för att också analysera programgemensamma ämnen,
dvs de ämnen som är typiska karaktärsämnen för respektive program. Några yrkesprogram utmärker sig positivt, särskilt VF och HV-FRI som båda har ett betygsmedelvärde
på redovisade kurser på över 16 poäng, och VO, HV-TEX och RL som ligger på knappt
15 poäng. Tre program har anmärkningsvärt svaga resultat, BA och HA som har ett betygsmedelvärde strax över 10 poäng, dvs betyget E, som är gränsen för godkänt, och IN
som inte når upp till ett medelvärde på godkänd nivå. De högskoleförberedande programmen ligger alla runt 15 poäng, vilket är tillfredsställande.
Det är rimligt att förvänta sig att betygsresultaten i programgemensamma ämnen skulle
vara klart högre än i de gymnasiegemensamma ämnena, eftersom eleverna vanligen har
valt program utifrån programmens karaktär som ju uttrycks i de programgemensamma
ämnena. Men det är bara tre yrkesprogram som har betygsresultat där eleverna presterar tydligt bättre i de redovisade programgemensamma ämnena: RL, VF och VO. För
fem program är det förvånande nog tvärtom: BA, EE, HA, HV-TEX och IN. IN:s resultat
kan förefalla särskilt märkliga, eftersom eleverna har extremt låga resultat i programgemensamma ämnen, liksom i matematik, men ändå har ett totalt betygsmedelvärde i paritet med andra yrkesprogram. Det är dock inte alltid samma elevresultat som redovisas,
eftersom det handlar om olika årskurser. De högskoleförberedande programmen uppvisar inga tydliga skillnader mellan resultat i programgemensamma ämnen och gymnasiegemensamma.
Överensstämmelsen mellan kunskapsresultat i svenska, engelska och matematik är tämligen stor, vilket sannolikt beror på att kunskaper och färdigheter man förvärvar i ett
ämne spiller över på ett annat samt att betygsresultaten ofta är ett uttryck för vilket arbete eleverna lägger ned i sina studier.
Gymnasieexamen
Variationen mellan programmen i andelen elever som når gymnasieexamen måste analyseras på djupet, främst genom att studera hur man arbetar med elevernas studiemotivation i de program som lyckats bra. Det är också viktigt att se den genomsnittliga betygspoängen i respektive program mot bakgrund av dessa siffror. Ett högt medelbetyg
skulle ju kunna delvis vara ett resultat av att omotiverade elever inte nått examen och
därmed inte räknas in i betygsresultatet. Å andra sidan kan vi konstatera att de tre program där alla nådde examen, HU, VF och VO, också har relativt goda betyg.
18
Totala betygsresultat
Vi kan konstatera att Luleå Gymnasieskola har ett totalt bättre betygsresultat i år än året
innan och att det gäller såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program. Att
jämföra med tidigare betygsresultat är emellertid mycket tveksamt, eftersom de elever
som lämnade gymnasieskolan 2014 var den första årskull som gick i den reformerade
gymnasieskolan, GY2011, med förändrade utbildningar och delvis nytt betygssystem. I
år var den totala medelpoängen för Luleå Gymnasieskola 14,9 poäng, vilket motsvarar
betyget C i det nya systemet och VG i det gamla. Förra året var medelpoängen 14,7. Luleå Gymnasieskola hade bättre resultat än riksgenomsnittet i såväl högskoleförberedande program som yrkesprogram. Riksgenomsnittet för samtliga program var 14,4 och
Luleå Gymnasieskola hade således 0,5 poäng bättre.
Nyanlända elever har fått otillräckligt stöd i Luleå Gymnasieskola på grund av avsaknad av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet, vilket sannolikt har påverkat deras kunskapsutveckling negativt.
Introduktionsprogrammen
Orsakerna bakom att så få elever nådde behörighet är svåra att analysera. En viktig bakgrundsfaktor kan till exempel vara vilka elever som går språkintroduktion och vilka
förutsättningar de har för att nå målen. Det är emellertid tydligt att verksamheten måste
fördjupa sina analyser om resultaten i IM och vidta adekvata åtgärder för att förbättra
dem.
Orsaker och förklaringsmodeller
I rektorernas kvalitetsredovisningar återkommer en förklaring när resultaten är svaga:
elevers svaga studieteknik samt deras brist på studiemotivation och frånvaro från lektioner, där frånvaron i huvudsak beror på motivationsbrist. Goda resultat förklaras på
motsvarande sätt ofta med god studiemotivation och hög närvaro. Att eleverna är motiverade och deltar aktivt på lektioner är naturligtvis avgörande, men det måste bemötas
med bra strategier och aktiviteter för att förbättra motivation och närvaro. Förklaringen
får inte ledda till att man lägger problemet helt utanför skolan. Brist på motivation kan
vara brist på stimulans. I Skolinspektionens enkät, höstterminen 2013, fick eleverna ta
ställning till hur de upplevde stimulansen:
Tabell 14 Stimulans i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät åk 2 ht 2013
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
Skolarbetet är intressant
14
62
18
3
6,3
Skolarbetet är roligt
8
50
34
7
5,3
Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer
13
50
28
7
5,7
Påstående att ta ställning till
19
I Skolinspektionens enkät ser vi att de flesta tycker att skolarbetet är stimulerande, men
vi ser också att det finns en ansenlig andel som är av annan uppfattning och det är nog
inte en djärv gissning att många av dem har sämre resultat i skolan och behöver särskilda insatser för att stimuleras. Vi behöver också förbättra personalens medvetenhet
om studiemotivation och stimulans. På likartade frågor värderade lärarna stimulansen i
undervisningen betydligt högre. Deras genomsnittliga index blev 7,2 medan elevernas
var 5,8.
Studiemotivation och elevresultat gynnas av höga förväntningar och stor tillit till elevernas förmåga. Det har vetenskaplig forskning om framgångsrika skolor visat i många
olika rapporter. Så här såg förväntningarna ut i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkätrapport.
Tabell 15. Tillit till elevernas förmåga i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät åk 2 ht 2013
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete
21
51
19
4
6,5
Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa
49
40
4
1
8,2
Jag kan nå kunskapskraven i skolan när jag försöker
61
34
3
1
8,6
En mycket stor majoritet av eleverna ansåg uppenbarligen att lärarna hade förväntningar och tillit och lärarna själva ansåg det i ännu högre grad (index 7,3 respektive 7,7), vilket är tillfredsställande. Men det finns ändå ett mindre antal elever som upplever att
förväntningarna är låga.
En annan faktor som skolforskningen alltmer understryker är läsförståelsens avgörande
betydelse för skolresultat på bred front. Att döma av provresultaten i svenska 1, där läsförståelse är ett av delproven, så har vi många elever som är svaga läsare som därmed
måste arbeta mycket hårt för att klara kunskapskraven och utveckla sina kunskaper. De
läsförståelsetester som vi gör i åk 1 visar att omkring 20 procent av eleverna ligger på
under förväntad nivå för åldersgruppen.
Bland framgångsfaktorer för goda resultat framhåller många den stödstruktur och
stödmiljö som skapats i kv. Kungsfågelns och kv. Hackspettens studior, där eleverna har
tillgång till skickliga lärare och lugna studiemiljöer. Studiorna har starkt förbättrat elevers möjlighet att få adekvat hjälp. Följdriktigt pekar rektor på kv. Lärkan på avsaknad
av stödstudio som en förklaring till områden där resultaten är svaga. Eleverna fick i
Skolinspektionens enkät också svara på hur Luleå Gymnasieskola förmår ge särskilt
stöd:
20
Tabell 16. Anpassning efter elevernas behov i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät åk 2
ht 2013
MedelStämmer
Stämmer
Stämmer
Stämvärde
helt och
ganska
ganska
mer inte
(max
hållet
bra
dåligt
alls
10)
Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det
36
36
9
4
7,4
Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver
det
44
48
5
1
7.9
Skolarbetet är svårt för mig
4
20
40
32
6,8
Här framgår således att omkring en fjärdedel av eleverna upplever skolarbetet som
svårt, vilket överensstämmer väl med siffrorna för svaga läsare vilket jan tyda på att
grupperna i stor utsträckning sammanfaller. Här framgår också att nästan alla elever
upplever att de kan få extra stöd av lärare när de behöver, vilket är mycket tillfredsställande.
Andra faktorer för framgångsrika resultat har visat sig vara lärares kollegiala samverkan i
form av gemensamt lärande, samplanering och sambedömning. Det har i sin tur på flera
håll gett upphov till en annan framgångsfaktor: varierad undervisning. Samverkan sprider
sig alltmer i gymnasiebyn och en del lärarlag har också arbetat med Lesson Studies med
goda erfarenheter. Andra lärare har intresserat sig mycket för att strukturera undervisningen på ett sätt som inspirerats av Hatties skolforskning. Alla matematiklärare har
dessutom deltagit i Matematiklyftet och därmed tillägnat sig en bra modell för kollegialt
lärande. Under året genomfördes också kollegiala lärandeseminarier, då lärare delade med
sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra i ett tjugotal seminarier. Utvärderingarna var mycket goda och satsningarna fortsätter.
Ytterligare en positiv faktor har varit formativ bedömning som börjat struktureras mer aktivt i gymnasiebyn som ett medel för att utveckla elevers metakognitiva färdigheter.
De negativa faktorer som lyfts fram i rektorernas redovisningar, som bristande studieteknik, läsförståelse, frånvaro etcetera, har vanligen sin grund i tidigare skolgång och
bör diskuteras i ett skolformsövergripande perspektiv. Det betyder inte att vi kan förlägga faktorerna utanför vår kontroll, eftersom det är uppenbart att vi kan påverka elevernas inställning under deras gymnasietid genom exempelvis ovanstående positiva
faktorer.
I det avslutande avsnittet återkommer vi till positiva och negativa faktorer för hög
måluppfyllelse samt hur vi bör förhålla oss till dessa.
21
Sammanfattande analys inom området Kunskaper
Luleå Gymnasieskola ger, i enlighet med läroplanen, sina elever på högskoleförberedande program och yrkesprogram möjlighet att uppnå gymnasieexamen samt sina elever på introduktionsprogram en plan för och
tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller för etablering på arbetsmarknaden. Till detta kan följande slutsatser dras:
Några program, särskilt VO, utmärker sig positivt på nästan alla mätområden och det är viktigt att lära av dem.
Viktiga framgångsfaktorer för goda kunskapsresultat är arbete med
elevers studiemotivation, studieteknik, läsförståelse och närvaro samt
de goda stödmiljöer som skolans studior är.
Viktiga nyckelfaktorer för bättre undervisningsresultat är bland annat
höga men rimliga förväntningar, formativ bedömning och tydlig struktur.
Kollegialt lärande för att utveckla framgångsrik undervisning är en
nyckelfaktor för bättre resultat
2.1.7. Åtgärdsplanering
Alla skolenheter måste fortsättningsvis utvärdera det särskilda stöd som ges inom
skolenheten på enhetsnivå.10
Skolenheten måste utvärdera elevhälsans arbete på övergripande nivå inom skolenheten.11
Alla program, där det finns anledning, bör utarbeta aktivitetsplaner för att förbättra
elevernas närvaro, förbättra studiemotivation och utveckla studieteknik
Satsningar på läsförståelse måste intensifieras genom generellt utvecklingsarbete i
gymnasiebyn. Också här bör goda exempel på bra läsutvecklingsarbete lyftas fram.
Satsningar på kollegial samverkan och kollegialt lärande måste fortsätta, inte minst
när det gäller pedagogiska planeringar, sambedömningar och undervisning baserad
på vetenskap och beprövad erfarenhet. Undervisningsfokuserad samverkan som
Lesson Studies eller Learning Studies ska uppmuntras inom gymnasieskolan.
Resultatutvecklingen i matematik ska följas upp noggrant, där goda exempel på relativt bra resultat måste lyftas fram.
Kunskaper om hur man på bästa sätt stödjer elever att nå examen bör spridas från
program med hög måluppfyllelse inom området.
10
11
Påpekande från Skolinspektionen vid tillsyn höstterminen 2014
22
Studior med god lärarkompetens och goda lärmiljöer för elever i behov av särskilt
stöd måste etableras i alla kvarter i gymnasiebyn.
Analys av orsakerna till låg genomströmning från introduktionsprogrammen måste
genomföras.
23
2.2. Normer och värden samt hälsa
Utbildningen skall, enligt läroplanen, utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Verksamheten i
Luleå Gymnasieby prioriterar också arbete med elevernas allsidiga utveckling och hälsa
högt i syfte att stärka elevernas framtidstro.
2.2.1. Bakgrund
I Luleå Gymnasieskolas kvalitetsuppföljningar har det genom åren saknats tydliga beskrivningar och analyser av hur skolans värdenormerande arbete har bedrivits. Det har
också i stor utsträckning saknats indikatorer som beskrivit tillståndet. Det som funnits
att tillgå har varit likabehandlingsenkäter, hälsosamtal samt diverse andra undersökningar som beskrivit trivsel, trygghet o.dyl, till exempel kursgruppsenkäter i delar av
verksamheten. I dessa undersökningar har det framgått att eleverna i Luleå Gymnasieskola generellt sett känner sig trygga och väl bemötta. Men när det gäller viktiga mål
som berör en demokratisk värdegrund och alla människors lika värde så finns det
mycket lite dokumentation av hur det behandlats genom åren. Det positiva undantaget
är Samhällsvetenskapsprogrammet, där examensmålen i stor utsträckning sammanfaller
med eller stärker den värdegrund som skolan eftersträvar.
Elevhälsan, vars uppdrag främst är att förebygga och främja god elevhälsa, är på flera
sätt förbunden med normer och värden särskilt när det gäller studiesociala frågor, har i
många år fungerat väl i Luleå Gymnasieskola som helhet. Elevhälsopersonalen arbetar i
elevhälsoteam kopplade till rektorerna i de olika enheterna och träffas regelbundet med
möjlighet för mentorerna att få konsultation i elevhälsofrågor. Luleå Gymnasieskolas
samlade elevhälsa träffas också då och då för att arbeta med strategiska frågor. Uppföljningar görs regelbundet, främst genom elevhälsosamtal i årskurs 1, men det har funnits
en brist i det förebyggande arbetet i nära samverkan med den pedagogiska personalen.
2.2.2. Strategi
Utveckla det generella arbetet med grundläggande värden
Utveckla förebyggande och konsultativt elevhälsoarbete
2.2.3. Effektmål
Ordningsregler är kända och efterföljda
Avsaknad av diskriminering eller kränkning
Andelen elever som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika ska öka
med minst två procentenheter
24
2.2.4. Aktiviteter
Självklart genomförs nästan dagligen aktiviteter som stärker grundläggande värderingar, upprätthåller ordningsregler etcetera. På samma sätt är det med aktiviteter som motverkar diskriminering samt rökning och missbruk av alkohol och narkotika. Det ingår i
det vanliga elevhälso- och mentorsuppdraget. De aktiviteter som det ändå finns särskild
anledning att lyfta fram är följande:
Likabehandlingsenkäter. Undersökningar om hur eleverna uppfattar likabehandlingsfrågor genomförs och återkopplas i elevgrupperna varje år liksom plan mot
kränkningar och diskriminering.
Grupp- eller teamaktiviteter. Många program genomför aktiviteter för att stärka
sammanhållningen särskilt i årskurs 1.
Elevhälsoträffar. Skolsköterska, kurator, specialpedagog och studievägledare, samt
ibland skolpsykolog och arbetsterapeut, träffas regelbundet med rektor i enheterna
för att bland annat behandla elevernas studiesociala situation och hälsa.
Elevhälsosamtal. Skolsköterskorna följer årligen upp elevernas hälsa i ett brett perspektiv genom individuella elevhälsosamtal i åk 1 vilka sammanställs och analyseras inom respektive program.
Utvecklingssamtal. Mentorerna genomför varje termin individuella utvecklingssamtal där också elevernas studiesociala situation belyses.
Undervisning om värdegrund. Frågeställningar kring etik och demokratisk värdegrund behandlas i religionskunskap och samhällskunskap i enlighet med ämnesplaner.
Rökfria veckan. Skolan arbetar utifrån sin arbetsplan, att till exempel skolgårdarna
ska hållas rökfria. Varje år arrangeras också Rökfria veckan i syfte att minska rökningen bland eleverna.
2.2.5. Resultat
De generella resultat vi kan redovisa med bäring mot grundläggande värden, diskriminering, ordning, elevhälsa osv. är den enkät som Skolinspektionen genomförde höstterminen 2013 i åk 2 inför sin tillsyn, där ett antal frågeställningar rörde grundläggande värden i undervisningen och på skolan. Det genomfördes också en likabehandlingsenkät i
skolans alla årskurser, men svarsfrekvensen var endast omkring 30 procent, varför underökningen är svår att tillmäta betydelse. Hursomhelst överensstämmer resultaten väl
med Skolinspektionens när frågeställningarna ligger nära varandra.
Nedan redovisas Skolinspektionens enkät medan skolans egen likabehandlingsenkät
endast kommenteras. Tabellerna anger procentuella andelar och ett medelvärde eller index. Observera att procenttalen tillsammans inte alltid blir 100 eftersom alternativet Vet
ej ingick, vilket här inte redovisas.
25
Grundläggande värden och likabehandling
Tabell 17. Grundläggande värden i undervisningen i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät
ht 2013
MedelStämmer
Stämmer
Stämmer
Stämvärde
helt och
ganska
ganska
mer inte
(max
hållet
bra
dåligt
alls
10)
I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter
25
41
19
6
6,4
I min skola pratar vi om jämlikhet mellan könen
19
32
26
11
5,5
I min skola respekterar elever och lärare varandra
12
31
20
6
5,8
Det genomsnittliga indexvärdet blev 5,9 medan medelvärdet för samtliga deltagande
skolor var 6,0. Resultatet kan inte bedömas som tillfredsställande, då mätområdet berör
viktiga aspekter av skolans uppdrag. Skolenheterna E och särskilt A hade resultat som
positivt avvek från genomsnittet, medan H och särskilt D avvek negativt.
Tabell 18. Likabehandling och respekt i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät åk 2 ht 2013.
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar
46
35
8
4
7,7
I min skola respekterar vi varandras olikheter
35
49
9
2
7,4
I min skola respekterar elever och lärare varandra
25
59
9
3
7,4
skolor var 7,2. Resultatet måste betraktas som mer än godkänt även om det är otillfredsställande att det finns ett antal elever som är missnöjda med sådant som borde vara
självklarheter. Rektorsenheterna E och F hade resultat som positivt avvek från genomsnittet, medan H och särskilt D avvek negativt. I skolans likabehandlingsenkät uppgav
96 procent av de svarande eleverna att de blir vänligt bemötta av personalen och 97 procent att de blir vänligt bemötta av andra elever.
26
Tabell 19. Arbete mot kränkningar i Luleå enligt Skolinspektionens enkät åk 2 ht 2013
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande
behandling
23
34
10
4
7,0
De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en
elev blivit kränkt
30
29
7
2
7,6
Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon
har varit elak mot en elev
39
38
11
7
7,2
skolor var 7,3. Mätvärdet är tämligen högt, men så måste det vara. Det är illa att så pass
många elever inte tycker att kränkningar behandlas korrekt. Mätresultaten för skolenheterna A avvek positivt medan D avvek negativt. Skolans likabehandlingsenkät framhåller att nästan hälften av eleverna upplever att språkbruket är negativt med nedsättande skällsord mellan elever. Positivt är att 92 procent anser att man blir väl behandlat
på internet.
Ordning, studiero och trygghet
Tabell 20. Ordningsregler i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät åk 2 ht 2013.
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns
8
53
20
6
5,7
I min skola är vi elever med och bestämmer vilka
ordningsregler vi ska ha
10
27
29
16
4,6
Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs
22
54
13
2
6,8
skolor var 5,9. Mätresultatet är inte bra, när en fjärde del uppger att elever inte följer
ordningsregler, men det är tillfredsställande att de allra flesta anser att lärare upprätthåller ordningen. Rektorsenheterna G och särskilt D avvek negativt.
27
Tabell 21. Studiero i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät åk 2 ht 2013
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
Jag har studiero på lektionerna
15
55
22
5
6,1
På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet
10
30
42
15
5,4
Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna
18
58
17
4
6,4
skolor var 5,9. Resultatet är bättre än andra skolors, men ändå otillfredsställande då studiero är betydelsefullt för elevers möjlighet att nå goda kunskapsmål. Mätresultaten för
rektorsenheterna E och särskilt H avvek positivt medan G avvek negativt.
Tabell 22. Trygghet i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät åk 2 ht 2013
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
I min skola finns det elever som jag är rädd för
4
6
11
73
8,7
I min skola finns det personal som jag är rädd för
5
8
12
70
8,5
Jag känner mig trygg i skolan
65
27
3
2
8,6
Det genomsnittliga indexvärdet blev 8,6 vilket var samma som medelvärdet för samtliga
deltagande skolor. Värdet är på hög nivå och allt annat vore fel. Alla ska känna sig
trygga. Mätresultaten för skolenheten H avvek positivt medan D och F avvek negativt.
28
Elevhälsa
Tabell 23. Elevhälsa i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät åk 2 ht 2013
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur
vi upplever vår skol- och livssituation
21
37
17
7
6,3
Jag kan gå och prata med skolsyster eller kuratorn om
vad jag vill
46
35
4
2
8,2
På min skola är det OK att lämna lektionen om man
känner ett behov av att träffa skolsyster eller kurator
42
30
6
2
8,0
skolor var 7,4. Mätresultaten för skolenheten A avvek positivt medan D avvek negativt.
När det gäller bruk av tobak, alkohol och narkotika har vi en egen mätning som gjordes i
åk 2.
Tabell 24. Andel elever i åk 2 som röker, snusar, använde alkohol eller narkotika åk 2 ht 2013
Högskoleförberedande program
Röker
Snusar
Intensivbruk av alkohol
Använt narkotika
12
Samtliga
Kvinnor
Män
Riket
22
22
23
28
13
7
18
13
25
22
27
29
11
6
16
17
Andelen rökare har minskat drastiskt sedan förra mätningen 2011, då andelen rökare
var 28 procent. Det följer samma trend som i riket i övrigt där andelen rökare också
minskat tydligt. Likaså har andelen som snusar minskat dramatiskt, från 18 till 13 procent.
Den andel elever som enligt definition är intensivkonsumenter av alkohol är 25 procent,
vilket är en stor minskning jämfört med 2011 då andelen var 39 procent. Också på detta
område så följer luleåungdomarna rikstrenden.
Andelen som använt narkotika ligger tydligt under riksgenomsnittet. Här saknas dock
jämförelse med tidigare undersökning. I undersökningen framgår det också att cannabis
var den överlägset största typen av narkotika medan ”något annat” kom på andra plats,
vilket kan antas handla främst om nätdroger. Andelen som ibland eller regelbundet använde narkotika var 5 procent.
12
Intensivkonsument definieras som en person som dricker en fjärdedels flaska sprit eller en flaska vin eller fyra burkar starköl
minst en gång per månad.
29
Sammanfattande resultatbedömning av området Normer och värden
De tre effektmål som vi satte upp var
 Ordningsregler är kända och efterföljda
 Avsaknad av diskriminering eller kränkning samt
 Andelen elever som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika
ska öka med minst två procentenheter
De två första effektmålen har inte uppnåtts, eftersom en alltför hög andel
elever uppger at ordningsreglerna inte är kända och efterföljda, att studieron uppenbarligen inte är exemplarisk samt att det finns ett litet antal elever som upplever att arbetet mot kränkningar är otillräckligt. Däremot
minskar bruket av tobak, alkohol och narkotika, varför effektmålet kan
anses uppnått detta år.
Vi kan emellertid fastslå att eleverna generellt sett är nöjda med sin skolgång och upplever att skolans normer i det stora upprätthålls. Det kan
man utläsa av likabehandlingsenkäter, i sammanställningar av elevhälsosamtal och i kursgruppsenkäter i de program som redovisat sådana. Eleverna upplever vanligen att de har studiero samt att lärarna är lyhörda.
Uppenbara fall av kränkningar och diskriminering är mycket ovanliga,
men språkbruket innehåller ofta nedsättande skällsord. Tyvärr kan inte
kursgruppsenkäter redovisas på övergripande verksamhetsnivå, eftersom
alla skolenheter inte redovisat dessa.
2.2.6. Analys
Det är uppenbart att utbildningen utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och att skolans normer och värdegrund upprätthålls.
Men det finns fortfarande alltför många elever som anser att arbetet för demokratiska
värderingar inte genomsyrar skolan. Arbete för att gynna demokratiska värderingar kan
spaltas upp i två delar:
För det första handlar det om kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter, som
framför allt omhändertas i undervisning i samhällskunskap och religionskunskap, men
som också på lämpligt sätt bör lyftas i andra sammanhang. Till exempel finns det gott
om möjligheter att öva eleverna i etiska ställningstaganden på demokratisk värdegrund
i många ämnen. Mätningarna visar att vi har en hel del att utveckla inom detta område,
men också att det ser olika ut i olika program.
För det andra handlar det om att tillämpa demokratiska värderingar i det vardagliga
skolarbetet genom att göra alla elever delaktiga samt - naturligtvis – motarbeta kränk-
30
ningar och diskriminering. Dels handlar det förstås om formella rättigheter, att till exempel klassråd och elevråd är aktiva och att medlemmarna upplever att de kan göra
skillnad genom sitt engagemang, vilket behandlas i nästa avsnitt, Elevers ansvar och inflytande. Men det handlar lika mycket om den vardagliga kommunikationen mellan personal och elever; att lärare, rektorer och andra är lyhörda för elevernas synpunkter, att de
blir väl bemötta etc. Mätningarna visar att de allra flesta eleverna känner sig väl behandlade och bemötta.
Flera rektorer upplever att arbetet på det hela taget fungerar väl i sina enheter när det
gäller demokratiska värderingar och normer och att den främsta framgångsfaktorn har
visat sig vara personalens dialoger med eleverna i det vardagliga arbetet. Eleverna upplever för det mesta trygghet i relationerna. De elever som ändå känt sig otrygga har ofta
burit med sig detta från tidigare skolgång och personal i gymnasieskolan har på ett föredömligt sätt gett eleverna sitt stöd.
Det är viktigt att ändå ta fasta på mätresultaten och stärka det normerande arbetet i
skolvardagen i alla program också när det gäller ordning och studiero. En annan faktor
som lyfts fram är att elevers upplevelse av stress ökat samt att den psykiska ohälsan accelererat. En rimlig tolkning som forskare brukar framhålla är att många ungdomar i
dag inte bara vill prestera bra i skolan utan att de också känner stora prestationskrav i
sitt sociala liv i och utanför skolan; att på alla fronter vara ”lyckad”. Även om problemen
många gånger har sitt upphov utanför skolan så är det viktigt att skolan tar ansvar för
att stödja eleverna i deras livsorientering.
För att stärka framgångsfaktorn med goda normerande och stödjande dialoger är det
viktigt att elevhälsan förstärker sin direkta samverkan med programlagen och sin uppsökande verksamhet.
Sammanfattande analys inom området Normer och värden
Luleå Gymnasieskolas verksamhet utformas, i enlighet med läroplanen, i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Skolan
och skolan påverkar också aktivt och medvetet eleverna att omfatta vårt
samhälles gemensamma värderingar och låter dessa komma till uttryck i
praktisk vardaglig handling, men det finns stora variationer mellan programmen. Till detta kan följande slutsatser dras:
Skolenheterna A, E och H, utmärker sig positivt på flera mätområden
och det är viktigt att ta del av deras erfarenheter som ett kollegialt lärande
Skolan måste ta ansvar för elever som mår dåligt på grund av en komplex livssituation som projiceras på upplevelse av skolstress.
31
Åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling ska inarbetas i skolenheternas plan mot kränkande behandling.13
Redogörelser för hur de planerade åtgärderna mot kränkande behandling genomförts ska ta in i efterföljande års plan mot kränkande behandling.14
Behovet att ge studiehandledning på modersmål till elever som har behov av detta
ska utredas och erbjudas.15
Belastningsschema avseende prov och andra examinationer bör finnas i hela gymnasiebyn och samplaneras med elevrepresentanter.
Elevhälsans förebyggande arbete fortsätter att vara strategi i arbetet och elevhälsoteamen upprättar en gemensam elevhälsoplan (som idag är dokumenterad).
Samverkan mellan pedagogisk personal och elevhälsans personal bör intensifieras.
Elever som börjar gymnasieskolan bör få möjlighet till socialt stärkande aktiviteter
för teambuilding.
Fokuseringen på ordning och studiero i skolan och framför allt under lektioner
måste stärkas.
Uppföljning av läroplansmål avseende grundläggande värden måste genomföras.
13
A,a.
15 A.a.
14
32
2.3. Elevernas ansvar och inflytande
Enligt Skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpnade stimuleras till att ta aktiv del i arbetet för att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
2.3.1. Bakgrund
Elevernas ansvar och inflytande kan spaltas upp i ett formellt och ett informellt inflytande.
Formellt inflytande har eleverna främst representativt genom programelevråd och klassråd samt, i förkommande fall, i yrkesprogrammens programråd. Klassråden har dock
inte fungerat så väl på alla håll i gymnasiebyn genom åren. På vissa håll har eleverna
också deltagit i planeringar av prov och andra examinationer. Det informella inflytandet
har eleverna vanligen haft genom kommunikation med sina lärare i undervisningen och,
i förekommande fall, med sin rektor. Undersökningar under senare år har följriktigt pekat på att eleverna upplever att de i viss utsträckning är delaktiga och kan påverka sin
studiesituation, men det har varit svårt att ta fasta på hur inflytandet konkret ska gestaltas.
När det gäller elevernas ansvar, framför allt för sina studier, har det sett väldigt olika ut.
Många elever tar väldigt stort ansvar för sitt lärande, även tillsammans med andra, medan ett antal också visar ett svagt ansvar genom hög ogiltig frånvaro, dålig studiedisciplin och ordningsstörande.
2.3.2. Strategi
Öka elevernas ansvar och inflytande
2.3.3. Effektmål
Värde 3,0 i kursgruppsenkäter, del D
Ökad närvaro med två procentenheter
Ökad genomströmning med två procentenheter
2.3.4. Aktiviteter
För att uppnå målen har till exempel följande aktiviteter genomförts under verksamhetsåret i flera enheter:
Klassråd och programelevråd. Utveckling av elevernas representativa och formella
inflytande i vissa enheter. Elevråden har i vissa fall utvecklats med bättre vuxenstöd.
33
Rutiner vid frånvaro. Utveckling av rutiner för tidiga insatser vid frånvaro.
Belastningskonferenser. Införande av planeringskonferenser för examinationer
med elevdeltagande i vissa program.
Bedömningsdialoger. Lärare samtalar med elever i undervisningsämnen för dialog
om bedömningar.
Pedagogisk planering. Elever deltar i vissa program i lärares planering av undervisningen.
2.3.5. Resultat
Det övergripande resultat som kan redovisas är den enkät som Skolinspektionen genomförde höstterminen 2013 inför sin tillsyn.
Tabell 25. Delaktighet och inflytande i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät ht 2013
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll
9
46
32
8
5,3
På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket
sätt vi ska arbeta med skoluppgifter
12
53
26
7
5,8
I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö.
16
40
21
10
5,7
skolor var 5,8. Mätresultaten för rektorsenheterna varierade mycket. Positiva resultat
hade främst enhet A, E och F. Man kan notera att lärarnas index på samma område var
6,7.
Programmen i Luleå Gymnasieskola skulle också, enligt vår plan för det systematiska
kvalitetsarbetet, genomföra kursgruppsenkäter där eleverna får ta ställning till ett antal
påståenden, bland annat tom delaktighet, ansvar och inflytande. Tyvärr har endast ett
par av rektorerna redovisat resultat och de utlämnas därför, vilket är synd eftersom de
skulle ha varit ett kraftfullt instrument för att underöka elevernas uppfattningar.
34
Sammanfattande resultatbedömning av området Elevernas ansvar och
inflytande
Eleverna har visst inflytande över utbildningen i enlighet med Skollagens
krav, men det når inte upp till en nivå som vi kan vara nöjda med särskilt
inte när det handlar om möjligheterna att påverka undervisningens innehåll.
De effektmål som vi satte upp var
Värde 3,0 i kursgruppsenkäter, del D
Ökad närvaro med två procentenheter
Ökad genomströmning med två procentenheter
Värdet i kursgruppsenkäter kan inte bedömas på grund av uteblivna redovisningar från flera program. Vi saknar också kvalitetssäkrade redovisningar av närvaro och genomströmning.
2.3.6. Analys
Eleverna har ett formellt inflytande via i första hand programelevråd. Kvalitén i elevrådsarbetet varierar och det är viktigt att stödja arbetet. Framgångsfaktorer har här varit
vuxenstöd i råden och utbildning av elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud. Det
formella och representativa inflytandet kan och bör också utvecklas genom delaktighet i
planering av prov och andra examinationer samt i lärares pedagogiska planeringar.
Mycket tyder på att det informella inflytande på det hela taget fungerar väl. Mätningar
visar att eleverna känner sig väl bemötta och att de lätt kan kommunicera med pedagogisk personal.
En vanlig uppfattning är att inflytandet över undervisningens innehåll minskat sedan
GY2011 infördes, eftersom kursplanerna därefter stipulerade ett centralt innehåll som inte
styrdes tidigare, men innehållsdeklarationen är just central med stor möjlighet till innehållsvariation. En huvuddel av eleverna upplever också att de kan påverka, även om det
är en större andel lärare som uppger detsamma. Vi kan också se av mätresultaten att påverkansmöjligheterna inte upplevs så stora heller när det gäller arbetsformer när det gäller en stor grupp elever, även om de är i minoritet.
Förmodligen finns det mycket vi kan göra för att fler elever ska uppleva att de är med
och påverkar innehåll och arbetsformer, men det är viktigt att understryka att det är läraren som är ansvarig för undervisningen och att dennes ledarskap är av avgörande betydelse för ett gott kunskapsresultat. Ändå är inflytandet och delaktigheten viktig, inte
minst när man kopplar detta mål till de mål som beskrevs i förra avsnittet, Normer och
35
värden. Dessutom pekar forskning på att inflytande och delaktighet har betydelse också
för kunskapsresultat.
Mätresultaten bedömer tyvärr inte elevernas ansvar som naturligtvis är avgörande för
deras studier. Erfarenheterna pekar på att ansvaret varierar väldigt mycket mellan olika
elever; många tar ett mycket stort ansvar medan andra tar väldigt lätt på skolarbetet,
vilket hänger samman med studiemotivation. Det är skolans uppgift att i samverkan
med elever och vårdnadshavare arbeta för att öka elevernas motivation och ansvar.
Sammanfattande analys inom området Elevernas ansvar och inflytande
Eleverna i Luleå Gymnasieskola har ett visst inflytande över utbildningen
och stimuleras, generellt sett, till delaktighet i att utveckla utbildningen.
Kommunikationen mellan personal och elever fungerar väl. Vi behöver
dock utveckla det representativa formella inflytandet i elevråd, klassråd
och planeringskonferenser samt i lärarlags pedagogiska planeringar. Vidare behöver vi förbättra uppföljningar och därmed våra kunskaper om
elevers upplevda inflytande och ansvar för att därmed kunna arbeta
bättre med motivationsskapande åtgärder.
Fortsatt utveckling av programelevråd genom utbildning och vuxenstöd.
Se till att kursutvärderingar genomförs, återkopplas och redovisas i alla enheter.
Genomförande av djupintervjuer med elever av varje rektor.
36
2.4. Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Gymnasieskolan ska, enligt läroplanen, samverka med grundskola, arbetsliv och universitet samt med arbetslivet i övrigt.
2.4.1. Bakgrund
Luleå Gymnasieskola har i jämförelse med riksgenomsnittet relativt god bemanning av
studievägledare som har väl utvecklade rutiner för vägledningssamtal och andra aktiviteter för att informera och stödja elever i deras studie- och yrkesval. Vägledning för yrken och utbildningar är emellertid inte bara en uppgift för studievägledare utan för hela
skolan. I vissa program finns en etablerad samverkan mellan vägledare och lärare med
bra aktiviteter. Särskilt gynnsamt är naturligtvis detta i yrkesprogram, där det finns en
direktkoppling mellan utbildning och yrkesbranscher, inte minst genom det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) men det finns motsvarande också i högskoleförberedande program gentemot högskolan.
2.4.2. Strategi
Utveckla metoder och arbetssätt för studie- och yrkesvägledning
Utveckla samverkan med arbetsliv och högskola
2.4.3. Effektmål
Eleverna upplever att de har god kännedom om studie- och yrkesval
2.4.4. Aktiviteter
För att uppnå målen har till exempel följande aktiviteter genomförts under verksamhetsåret:
Vägledningssamtal. Studievägledarna håller vägledningssamtal med elever och
vårdnadshavare samt ibland mentorer.
Utbildningsmässa. Deltagande i utbildningsmässa för i första hand åk 3.
En dag på LTU. Deltagande i det regionala universitetets marknadsföringsdag
Minikurser. Deltagande i universitets satsning på gymnasiesamverkan i laborationer för vissa program
Framtidsvecka. Vissa program arrangerar en vägledningsvecka med en rad aktiviteter för att informera om studier och arbete.
37
UF. Skapande och drivande av UF-företag i vissa program
Föreläsningar. Universitetspersonal håller särskilda föreläsningar för gymnasieungdomar i vissa program.
Samverkan med grundskolan. Studievägledare från grundskolan bjuds in till gymnasieskolan för att informeras om gymnasieskolans studievägar.
2.4.5. Resultat
Vi saknar uppföljningar och utvärderingar av hur elever upplever kvalitén på studievägledningen och kan därför inte dra några bestämda slutsatser om hur måluppfyllelsen
ser ut. Våra erfarenheter säger dock att vägledningen fungerar väl i Luleå Gymnasieskola och att eleverna känner sig nöjda med den service de får och de vägledande insatser som genomförs. Vi kan nog också säga att vi inte nått upp till de intentioner som
finns i Skolverkets Allmänna råd att göra vägledningen till en angelägenhet för hela skolan.
Sammanfattande resultatbedömning av området Utbildningsval
– arbete och samhällsliv
Luleå Gymnasieskola samverkar, i enlighet med Läroplanens skrivning,
med grundskola, arbetsliv och universitet samt med arbetslivet i övrigt.
Samverkan är dessutom tämligen omfattande om än varierande mellan
programmen.
Det effektmål som vi satte upp var
Eleverna upplever att de har god kännedom om studie- och yrkesval
Målet kan inte med säkerhet bedömas eftersom vi saknar metoder för
tydliga uppföljningar och utvärderingar, men våra erfarenheter pekar
på att målet är uppnått.
2.4.6. Analys
Samverkan mellan gymnasieprogrammen och högskola och yrkesliv ser av naturliga
skäl olika ut. Några program, särskilt NA, TE och VO, har institutionaliserade samverkansformer särskilt kopplade till spetsutbildning i matematik, Teknikcollege respektive
Vård- och omsorgscollege, medan ES, HU och SA önskar att utveckla samverkan mer.
Yrkesprogrammen har alla samverkan med arbetslivet genom sin APL-verksamhet och
sina programråd. Samverkan är dock mycket olika utvecklad, med ett etablerat samarbete inom främst VO som ju arbetar mot stora arbetsgivare i offentlig regi, medan andra
38
program, som arbetar mot fåmansföretag, har större problem. För närvarande bedriver
Luleå Gymnasieskola ett projekt för APL-utveckling med stöd av Skolverket.
Även om studie- och yrkesvägledningen fungerar tillfredsställande finns stora utvecklingsområden att ta fasta på med utgångspunkt från Skolverkets Allmänna råd. Det finns
också skäl att, med digitala hjälpmedel, förenkla administrationen av studieval inom utbildningarna.
Sammanfattande analys inom området Studieval – arbete och samhällsliv
Studie- och yrkesvägledningen fungerar väl med goda rutiner och bra aktiviteter men bör breddas så att den omfattar även den pedagogiska verksamheten mer. Vi bör även effektivisera studievägledarnas arbete genom
att digitalisera vissa val inom gymnasieskolan. Samverkan mellan högskoleförberedande program och högskola finns etablerad där tydliga
kopplingar finns, främst inom TE och NA. Samverkan mellan yrkesprogram och arbetsliv finns i alla delar men är mycket olika utvecklad.
Fortsatt utveckling av metoder och arbetssätt för studie- och yrkesvägledning
Utvecklad samverkan med pedagogisk personal
Utvecklad samverkan med högskola
Utveckling av APL-verksamhet
Digitalisering av studieval
39
2.5. Bedömning och betyg
Betygen uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella
kunskapskraven och syftar främst till att eleverna ska ta ansvar för sitt lärande och sina
resultat. Lärare ska fortlöpande ge varje elev information om utvecklingsbehov i studierna och kunna redovisa på vilka grunder betygssättning sker.
2.5.1. Bakgrund
Lärare i Luleå Gymnasieskola har deltagit i den förvaltningsövergripande satsningen
Kunskap och bedömning som pågått i sex år. Engagemanget i satsningen har varit varierande. Det är därmed inte självklart att engagemanget för att utveckla sitt kunnande
inom området varit svagt. Däremot har det funnits negativa synpunkter på organisation
och ledning från en del lärare och rektorer. Många har också haft en betydligt mer positiv uppfattning och uttryckt sig ha haft stor nytta av satsningen. Det står i vilket fall klart
att lärare över tid satsat mer på formativ bedömning och samarbetat mer i summativa
bedömningar av till exempel nationella prov.
2.5.2. Strategi
Likvärdighet i bedömning och betygssättning
2.5.3. Effektmål
Inget effektmål var fastlaget inför verksamhetsperioden.
2.5.4. Aktiviteter
För att uppnå programmets prioriterade mål har till exempel följande aktiviteter genomförts under verksamhetsåret:
Sambedömning. Alltfler lärare samverkar kring bedömning av elevers prestationer,
särskilt när det gäller nationella prov.
Ämnesdidaktiska dialoger. Flera arbetslag har genomfört strukturerade dialoger
kring didaktiska frågeställningar i sina ämnen. Särskilt tydligt har detta varit i matematikämnet som en del av matematiklyftet.
Utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalen är en institutionaliserad del av verksamheten av stor betydelse för formativ bedömning av elevers prestationer.
40
Kompetensutveckling om bedömning. Ett antal lärare har deltagit i högskolekurs i
bedömningsfrågor.
Kollegialt lärande. Satsningen i skolan på kollegialt lärande har också innehållit
områden som berör bedömningsfrågor.
2.5.5. Resultat
Att redovisa resultat av hur av bedömningar och betygssättning, med bäring mot den
likvärdighet och informationskvalitet som styrdokumenten kräver, fungerar i skolan är
komplicerat och vi har inte fastställt någon indikator för uppföljning. I Skolinspektionens enkät finns dock en del material som pekar på viktiga aspekter. Där fick eleverna ta
ställning till tre påståenden som berör området:
Tabell 26. Veta vad som krävs i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät ht 2013
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att
jag förstår
32
53
12
0
7,2
Jag tycker att det är svårt att veta vad jag ska klara av i
skolan
9
26
37
23
5,9
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan
28
53
15
2
7,0
skolor var detsamma. Enhet A avvek positivt medan D avvek negativt.
Det är också intressant att ta del av hur skolans lärare tar ställning till vad skolans lärare
anser om några påståenden som hör till bedömningar:
Tabell 27. Bedömning och betygssättning i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät ht 2013
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
På den här skolan är det tydligt hur bedömningen av
elevernas kunskapsutveckling ska gå till
22
56
18
0
6.7
Jag får det stöd jag behöver för att göra likvärdiga
bedömningar av elevernas kunskapsutveckling
22
51
18
4
6,5
På den här skolan samarbetar vi lärare kring bedömning av elevernas kunskaper
33
51
11
0
7,1
41
skolor var detsamma. Rektorsenhet B och särskilt H hade tydligt högre mätvärden medan C och E avvek på ett negativt sätt.
Sammanfattande resultatbedömning av området Bedömning och betyg
Luleå Gymnasieskola uppfyller sannolikt kraven i läroplanen att lärare
fortlöpande ska ge varje elev information om utvecklingsbehov i studierna och kunna redovisa på vilka grunder betygssättning sker.
2.5.6. Analys
Vissa rektorer framhåller att lärare i dag känner en större trygghet i den summativa bedömningen av elevers resultat, vilket är en effekt av satsningen Kunskap och bedömning
samt andra insatser för att höja bedömningskompetensen. Återkopplingar till elever,
som enligt utbildningsvetenskapliga forskningsrön är avgörande för skolframgång, har
utvecklats både kvantitativt och kvalitativt, finns det mycket som tyder på. Detsamma
gäller sambedömning. Otillräckliga uppföljningar gör dock att vi inte med säkerhet kan
säga omfattningen av lärares kompetensutveckling i dessa frågor.
Luleå Gymnasiseskola har i dag en stark drivkraft att utveckla undervisningen i enlighet
med vetenskap och beprövad erfarenhet. Eftersom forskningen visar att bedömningsfrågorna har sådan avgörande betydelse är det viktigt att vi fortsätter att satsa på att utveckla den formativa bedömningen, sambedömningar etc. samt skapar rimliga förutsättningar för lärare att hinna med dessa processer.
Sammanfattande analys inom området Bedömning och betyg
Bedömningsfrågorna har utvecklats kvantitativt och kvalitativt i Luleå
Gymnasieskola med satsningar på formativ bedömning och sambedömning. Skolenheten A hade särskilt positiva resultat i Skolinspektionens
enkät och det är viktigt att lära sig av lärare i enheten.
Fortsatt kollegialt lärande för att utveckla bedömningskompetens i lärarkåren.
Skapande av förutsättningar i scheman o.dyl. för att underlätta sambedömning.
42
2.6. Rektors ansvar
Rektorn är pedagogisk ledare för sin skolenhet och ansvarar för att planera, följa upp,
utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen samt för skolenhetens resultat.
2.6.1. Bakgrund
Luleå Gymnasieby är uppdelad i åtta rektorsenheter som dock samverkar tämligen intensivt, främst på grund av att enheterna är så sammanlänkade genom gemensamma lokaler samt gemensam organisation av bemanningsplanering, scheman, individuella val,
idrott och hälsa etcetera. I många stycken är därför ledningen kollektiv genom att man
tillsammans beslutar om viktiga frågor som rör hela skolan. Rektorerna har ledningsmöten tre till fyra gånger per månad tillsammans med gymnasiechef, utvecklingsledare och
handläggare.
Under de senaste åren har flera rektorer avgått och tillkommit i Luleå Gymnasieskolas
ledning och endast fyra av skolans åtta rektorer har längre erfarenhet av uppdraget och
genomförd rektorsutbildning.
Luleå Gymnasieskolas rektorer har genom åren upplevt samma problem som präglar
rektorsuppdraget generellt i vårt land; att det ofta är svårt att hinna med uppdraget
såsom det definieras i de nationella styrdokumenten eftersom arbetsdagarna ofta domineras av administrativa och händelsestyrda aktiviteter. Rektorerna har länge saknat ledningsstöd i sina organisationer.
Gymnasieskolans inre organisation är sedan ett par år avskalad från nästan allt administrativt stöd som i stället organiserats i en skolformsövergripande stabsorganisation
med bland annat en studieadministrativ enhet som gymnasieskolan och dess rektorer är
mycket beroende av. Samverkan fungerade inte exemplariskt under den första tiden vilket påverkat rektorernas svårigheter att fokusera på sitt kärnuppdrag. Ett utvecklingsarbete startade därför för att förbättra de studieadministrativa processerna och rutinerna.
2.6.2. Strategi
Fokus på rektors pedagogiska ledarskap, till exempel att skapa förståelse för samband mellan lärares insats och elevers resultat, att stimulera lärares lärande samt att
verka för en skolkultur som gynnar elevernas lärande.
2.6.3. Effektmål
Ökade värden i medarbetarenkätens ledarskapsindex eller i egen uppföljning
Minst två lektionsbesök per lärare och år
43
2.6.4. Aktiviteter
För att uppnå Luleå Gymnasieskolas prioriterade mål har till exempel följande aktiviteter genomförts under verksamhetsåret:
Strategidagar. Gymnasieledningen har under verksamhetsåret genomfört ett par
strategidagar med fokus på systematiskt kvalitetsarbete. Flertalet rektorer har genomfört liknande på enhetsnivå tillsammans med sin personal, ibland med stöd av
utvecklingsledaren.
Lektionsbesök. Rektorerna har ökad antalet lektionsbesök hos sina lärare och arbetat med att utveckla kvalitén i återkopplingar.
Dialoger i rektorsenheter. Rektorer har fört dialoger med personal i utvecklingsfrågor i medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar samt upprättat individuella kompetensutvecklingsplaner.
Utvecklingsledare. En rektor har tillsatts som utvecklingsledare för att bland annat
stödja rektorernas i deras uppdrag kopplat till utvecklings- och kvalitetsfrågor.
2.6.5. Resultat
Det pedagogiska ledarskapet är svårt att utvärdera med större säkerhet. Emellertid har
en del mätningar gjorts som kan ge en uppfattning av hur personalen upplever ledarskapet. Med anledning av förestående tillsyn genomförde Skolinspektionen enkät som
riktade sig till den pedagogiska personalen, där bland annat personalens syn på ledarskapet mättes.
Tabell 28. Pedagogiskt ledarskap i Luleå Gymnasieskola enligt Skolinspektionens enkät ht 2013 16.
Stämmer
helt och
hållet
Stämmer
ganska
bra
Stämmer
ganska
dåligt
Stämmer inte
alls
Medelvärde
(max
10)
Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i
skolan
22
43
15
9
6,2
Rektor arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling
31
43
10
4
7,2
Rektor tar ansvaret för det pedagogiska arbetet på
skolan
24
42
12
11
6,3
Rektor ser till att utvärdering av elevernas kunskapsutveckling ligger till grund för utveckling av utbildningen
20
35
13
7
6,4
Rektor ser till att arbetssätt förändras om eleverna inte
uppnår kunskapskraven
16
28
17
9
5,8
Rektor ser till att uppföljningen av mitt och mina kollegors arbete leder till relevanta förändringar i arbetssätt
13
32
17
11
5,4
16
Procentandelar och medelvärde. Procenttalen blir inte alltid 100 eftersom svarsalternativet Vet ej ingick.
44
skolor var 6,5.
Sammanfattande resultatbedömning inom området Rektors ansvar
Rektors ansvar enligt Läroplanen omfattar i huvudsak områden som redovisas i andra avsnitt av kvalitetsredovisningen, såsom i Kunskaper, i Normer och
värden osv. Resultat i förhållande till de effektmål vi satte upp kan till fullo
inte redovisas, eftersom det saknas uppgifter i rektorsredovisningar. Vi kan
dock konstatera att det i dag finns ett tydligare fokus på dialoger med personal angående undervisningen och att man överlag har systematiserat och
strukturerat kvalitetsarbetet. Vi kan vidare dra slutsatsen att de flesta lärarna
anser att rektorerna tar sitt uppdrag på allvar.
2.6.6. Analys
Att på generell nivå analysera rektorernas måluppfyllelse när det gäller det pedagogiska
ledarskapet stöter på flera problem. Dels är variationerna stora i ovanstående undersökning och dels mäter inte undersökningen alla aspekter av det pedagogiska ledarskapet.
Ytterligare ett problem är att rektorernas egna analyser av rektorsansvaret inte är tillräckligt djuplodande. Det får nog ändå betraktas som tillfredsställande att en ledningsgrupp med flera nyanställda har mätvärden som överstiger medelvärdet för alla undersökta skolor. Också Luleå kommuns medarbetarenkät visar att rektorernas ledarskap
hävdar sig förhållandevis väl.
Både ovanstående mätvärden och rektorernas egna redovisningar förefaller att peka på
att det är en bit kvar för att vi ska känna oss nöjda med det pedagogiska ledarskapet
såsom det beskrivs i styrdokumenten och i Luleå Gymnasieskolas styrkort. Rektorerna
upplever att de inte tillräckligt hinner med lektionsbesök, medverkan i arbetslagsträffar,
kommunikation om undervisningsuppdraget etc. Arbetssituationen är ofta övermäktig
och rektorerna fångas in av administration och dagliga händelsestyrda aktiviteter på ett
sätt som missgynnar det pedagogiska ledarskapet. Man upplever också ett otillräckligt
stöd från studieadministration och andra skolformsövergripande stabsfunktioner. Några
påpekar dock att rektorsutbildningen får dem att få syn på kärnuppdraget och lär dem
prioritera upp det ansvar som åvilar rektor enligt de nationella styrdokumenten.
Eftersom Luleå Gymnasieskola är så tätt sammanlänkad med gemensamma lösningar
när det gäller lokaler, bibliotek, individuella val, idrott och hälsa, schema etcetera och
dessutom har gemensamma policies, rutiner m.m, så är det viktigt att ledningsgruppen
fungerar och samverkar väl. I stort sett kan vi fastslå att så är fallet; att rektorerna kommer bra överens och vanligen kan fatta gemensamma beslut under ledning av gymnasiechefen. Men även här finns det stora utvecklingsområden. Ett sådant är det kollektiva
lärandet, som naturligtvis även bör vara högt prioriterat i rektorsgruppen, dels för att
45
fungera som ett föredöme för skolans personal men framför allt för att rektorerna har
mycket att lära av varandra.
Sammanfattande analys inom området Rektors ansvar
I stora drag uppfyller Luleå Gymnasieskolas rektorer uppdraget enligt läroplanen att vara pedagogiska ledare för sina skolenheter och ansvara för
att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till
de nationella målen samt för skolenhetens resultat, men att det också finns
mycket att utveckla. Alla upplever svårigheter att hinna med alla uppgifter
på grund av otillräckligt med ledningsstöd och stöd från stabsfunktioner.
Ökad fokusering på kollektivt lärande rektorer emellan.
Tillsättande av ledningsstöd till rektorerna.
Fortsatt utvecklingsarbete av studieadministrativa processer och rutiner i samverkan med den studieadministrativa enheten.
46
3. Analys och åtgärdsplanering
Avsikten med följande avsnitt är att summera och analysera den generella resultatutvecklingen i Luleå Gymnasieskola samt att dra slutsatser om faktorer som leder till framgång.
Slutligen presenteras strategier och ett antal viktiga aktiviteter i form av ett styrkort.
3.1. Resultat och måluppfyllelse – summering och värdering
Resultaten som redovisats i rapportens olika avsnitt pekar på att måluppfyllelsen för Luleå Gymnasieskola är tämligen god och att skolan på det hela taget utmärkt uppfyller det
nationella uppdraget i enlighet med läroplan och andra styrdokument. Några slutsatser
som kan dras med stöd i redovisade resultat är följande:
Luleå Gymnasieskola förmår, generellt sett och i förhållande till riksgenomsnitt, på
ett utmärkt sätt förmedla kunskaper och skapa goda förutsättningar för elevernas
kunskapsutveckling. Det totala betygsresultatet är tämligen gott och har ökat sedan
tidigare år. Det står sig också väl i förhållande till riksgenomsnitt. Andelen som når
gymnasieexamen är relativt hög. Variationerna är emellertid stora både i totala resultat och i enskilda kurser, mellan program och inom program. Några program sticker
ut på ett positivt sätt och når detta år excellenta resultat.
Utbildningen i Luleå Gymnasieskola utformas i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar och stimulerar eleverna att omfatta dessa värderingar i praktisk
vardaglig handling, men det finns i delar av verksamheten behov att utveckla arbetet för demokratiska värderingar. Diskriminering och kränkningar är sällsynta men
arbetet att förhindra till exempel kränkande språkbruk är otillräckligt. Ordningsreglerna är otillräckligt kända och efterföljda, men de allra flesta eleverna upplever
ändå trygghet och studiero i skolan. Elevhälsan fungerar, generellt sett, utmärkt.
Bruk av tobak, alkohol och narkotika har minskat.
Eleverna i Luleå Gymnasieskola har godtagbart inflytande över utbildningen men
det bör utvecklas, särskilt när det gäller innehåll och arbetsformer i kurserna. Det
kan ske genom att eleverna får större möjligheter att delta i lärares pedagogiska planeringar vid sidan av en fortsatt utveckling av klassråd och elevråd.
Luleå Gymnasieskola samverkar med grundskola, arbetsliv och universitet samt
med arbetslivet i övrigt på ett utmärkt sätt. Samverkan mellan yrkesprogram och arbetsliv är självklar och omfattande om än med olika kvalitet. Samverkan med universitet varierar mycket mellan programmen. Studie- och yrkesvägledningen fungerar utmärkt.
Eleverna i Luleå Gymnasieskola får på ett utmärkt sätt fortlöpande information om
utvecklingsbehov i studierna och på vilka grunder betygssättning sker. Medvetenheten inom personalen om betydelsen av formativ bedömning har utvecklats och
tillämpas allmänt.
Rektorerna i Luleå Gymnasieskola ansvarar på ett godtagbart sätt för att planera,
följa upp, utvärdera och utveckla utbildningarna i förhållande till de nationella må47
len samt för skolans resultat, men det finns behov av att bättre följa upp arbetet genom exempelvis kursgruppsenkäter liksom att fördjupa analyserna av uppnådda resultat. Arbetsbelastningen är dock alldeles för stor för att på excellent nivå klara det
pedagogiska ledarskapet inom respektive enhet.
3.2. Swot-analys
En analys över Luleå Gymnasieskolas styrkor och svagheter samt de möjligheter och
hinder som påverkar skolan måste bli mycket generell, eftersom verksamheten har
många olika delar där också kvalitén varierar mellan enheter och inom enheter.

Styrkor
Svagheter
Systematiskt kvalitetsarbete börjar ta form
Interna faktorer
Totala resultat över riksnivå
Systematiskt kvalitetsarbete genomsyrar
inte verksamheten
Hög frånvaro
Påbörjad kollegial samverkan
Ordningsregler ofta okända
Formativ bedömning under utveckling
Svagt utvecklat klassråds- och elevrådsarbete
Sambedömning under utveckling
Frånvaro av kränkningar
Svag uppföljning av värdegrundsarbete
Nöjda elever
Otillräckligt utvecklad APL-verksamhet
Välfungerande syv-verksamhet

Relativt god samsyn i ledningsgrupp
Möjligheter
Hinder
Externa faktorer
Stort utbildningsutbud
Bristande förkunskaper och studiemotivation
Hög lärarbehörighet
Låg lärartäthet
Nyanställda förstelärare
Avsaknad av större samlingssalar och
grupprum
God tillgång till syv
Bra lokaler. Skola i centrum
Rektorernas arbetsbörda
God tillgång till IT
48
3.3. Framgångsfaktorer
Som framgick i det mest centrala avsnittet i denna redovisning, Kunskaper, finns det flera
förklaringsmodeller till skolans resultat. En del förklaringar förläggs utanför den egna
verksamheten, till exempel elevers bristande förkunskaper, studiemotivation, studieteknik etcetera. Dessa orsakssamband är viktiga men otillräckliga. I modern utbildningsvetenskap om framgångsrik undervisning visas att skolan kan göra mycket för att åtgärda
sådana brister eller kompensera för dem. I rektorernas redovisning framgår också
många exempel på framgångsfaktorer när man nått goda resultat.
Framgångsfaktorer som lyfts fram inom modern skolforskning och dessutom har stöd i
erfarenheter i Luleå Gymnasieskola är:

Ett professionellt pedagogiskt ledarskap. Rektorerna måste ha tydliga och gemensamma visioner och strategier som delas av personalen. Det inre arbetet ska präglas
av delaktighet, kollegial samverkan och god kommunikation samt av lyhördhet inför elevernas och personalens behov.

Ett gott pedagogiskt och socialt klimat (PESOK). Skolkulturen ska främja elevers lärande och personalens kompetensutveckling. Den bör vara tydligt uppdragsorienterad och ha höga men realistiska förväntningar på personal och elever. PESOK handlar om en skolkultur av uppdragsfokuserade relationer mellan rektor och personal,
inom personalen, mellan personal och elever samt mellan elever.17 Det är viktigt att
komma ihåg att ett gott PESOK förutsätter att även personal i skolan med andra professioner än lärare drar åt samma håll och att mål kring normer och värden samt
elevinflytande nås.

Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lektionerna måste
vara effektivt organiserade; ha tydlig struktur och tydliga mål; präglas av variation
och god kommunikation samt ledas av lärare med såväl god ämneskompetens som
god didaktisk och metodologisk skicklighet.18 Ingenting i skolan är viktigare än läraren och dennes skicklighet.

Återkommande formativa bedömningar. Bedömningar av elevernas prestationer
måste ske kontinuerligt och vara lärande bedömningar, dvs återkopplingar från lärare och samtal mellan lärare och elev i syfte att eleven ska få syn på sitt eget lärande och förstå hur hen kan nå längre i sin kunskapsutveckling och få bättre betyg.
Det handlar bland anat om att ge tydliga återkopplingar till elevers problem, frågor,
prestationer och resultat med tyngdpunkt på positiv bekräftelse.

Forskningsbaserad kompetensutveckling som måste fokusera på elevers lärande,
ha ett meningsfullt innehåll, som relaterar till den vardagliga praktiken, samt innehålla bedömnings- och utvärderingskompetens. Kompetensutvecklingen bör prioritera kollegialt lärande som dock måste innehålla tydliga utmaningar och ifrågasättanden, till exempel med hjälp av externa aktörer. I kompetensutvecklingen har rek-
17
Se till exempel Grossin, Lennart (2004): Skolklimat, anpassning och prestation.
Se vidare Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare och Håkansson, Jan/Sundberg, Daniel. Utmärkt undervisning.
18
49
torer en nyckelroll genom att engagerat visa på nya möjligheter, leda lärande och
organisera tillfällen till kompetensutveckling.19
19

Fokus på läsutveckling. Läsförståelsens strategiska betydelse för elevers resultat är
väl belagd i forskning och i de flesta ämnen bör läsning av anpassade texter, och
samtal om det lästa, tillhöra rutinerna. För att öka läsvolymerna är det också viktigt
att öka lusten att läsa genom texter som engagerar eleverna.

Fokus på digital kompetens. Elever måste lära sig att orientera sig i en alltmer digitaliserad värld genom att söka och värdera källor för information på internet, samt
hantera och lösa problem med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.

Elevernas delaktighet och inflytande. Eleverna måste kända sig delaktiga i sin
egen utbildning och ha inflytande över undervisningen om än under lärarens ledarskap. Det är självklart i ett demokratiskt samhälle och bidrar till demokratisk fostran, men delaktigheten gynnar också lärandet genom att höja motivation och ett
gott skolklimat.

Systematiskt kvalitetsarbete (SKA). Det kontinuerliga systematiska kvalitetsarbetet,
med uppföljningar och utvärderingar samt analyser och strukturerade genomföranden, måste genomsyra skolans alla nivåer och dokumenteras i enlighet med de
riktlinjer för SKA som skolan tagit fram.
Se vidare Timperley, Helen. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling
50
3.4. Strategier och åtgärder för högre måluppfyllelse
Strategier med exempel på aktiviteter för högre måluppfyllelse finns i Luleå Gymnasieskolas gemensamma styrkort som i det stora hela håller även efter denna kvalitetsredovisning. Vissa förändringar bör dock göras med ledning av ovanstående resultatredovisning, framgångsfaktorer och analys. Ett uppdaterat styrkort presenteras här:
Strategier
Åtgärder/Aktiviteter
Kollegialt lärande, särskilt i Läslustlyftet, ITlyftet, Matematiklyftet och APL-utveckling
Kollegial samverkan i pedagogisk planering och
bedömning
Fokus på undervisning baserad
på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Utveckling av Lesson/Learning Studies
Aktivitetsplaner för förbättrad närvaro, studiemotivation och studieteknik
Satsning på litteraturläsning i flera ämnen
Noggrann uppföljning av matematik och kommunicerande av positiva exempel på goda resultat
Utveckla det generella arbetet
med grundläggande värden
Utveckla främjande och förebyggande elevhälsoarbete
Utveckla uppföljningsmetoder för arbetet med
grundläggande värden
Klassrumsdialoger om etiska ställningstganden
Utveckla samverkan mellan elevhälsopersonal
och lärarpersonal
Utveckling av elevråds- och klassråden med
vuxenstöd
Öka elevernas ansvar och inflytande
Elevmedverkan vid belastningskonferenser
Elevmedverkan i pedagogiska planeringar
Utveckla metoder och arbetssätt
för professionell studie- och yrkesvägledning
Utveckla behovsanpassad studie- och yrkesvägledning
Utveckla samverkan med arbetsliv och högskola
Inkludera program- och arbetslag i studie- och
yrkesvägledningen
Användning av digitala resurser vid studieval
Utveckling av arbetsplatsförlagt lärande
Kollegialt lärande i rektorsgruppen
Djupintervjuer av elever
Fokus på rektors pedagogiska
ledarskap
Tillsättning av ledningsstöd till rektor
Fortsatt utveckling av studieadministrativa rutiner
Utveckla systematiskt kvalitetsarbete inom skolans alla delar.
Kommunicerande av rutiner i det systematiska
kvalitetsarbetet
51

•••Kvalitetsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

File

LIU Borlänge gymnasieskola

Blankett - Välkommen till Falkenbergs kommuns självservice!

ANSÖKAN TILL ETT FJÄRDE ÅR PÅ TEKNIKPROGRAMMET Profil

Beviljade Atlas konferens, februari 2015

VALLENTUNA KOMMUN

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

BF programblad 2016