Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus

Transcription

Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus
Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus
En tabell består av




tabellrubrik
tabellhuvud
tabelltext
fotlinje
> kort, ska ge all information som läsaren behöver
> rubriktexter för uppgiftsgrupperingarna som inleds med stora bokstäver
> i sifferraka rader
> ett vågrätt streck
Tabell xx
Genomsnittlig (meridianen) antal timmar hemarbete per dag för
13-åringar och 15-åringar enligt WHO-enkäten 1985/86
__________________________________________________
Land
13 åringar
15-åringar
__________________________________________________
Pojkar Flickor
Pojkar Flickor
__________________________________________________
Finland
0,4
0,6
0,4
0,5
Wales
0,6
0,7
0,8
1,1
Sverige
0,6
0,7
0,6
0,8
Schweiz
0,7
0,7
0,5
0,6
__________________________________________________
Källa: Information om skolforskning. Skolöverstyrelsen 189:6
<
tabellrubrik
<
tabellhuvud 1
<
tabellhuvud 2
<
tabelltext
<
<
fotlinje
referens
totalt / sammanlagt = yhteensä
Såväl tabeller som figurer skall vara relevanta för innehållet. De skall kommenteras i texten och får inte användas enbart som
fristående illustrationer. Men tabellrubrikerna och figurtexterna skall vara så tydliga innehållsdeklarationer att de kan förstås
också utan att man läser den löpande texten. Om du har många tabeller och figurer är en förteckning i början av uppsatsen
till stor hjälp för läsaren. Förteckningen placeras omedelbart efter innehållsförteckningen. Tabellen ska rymmas på en sida
för att vara läsarvänlig.









Tabeller skall förses med rubrik och eventuell referens och genom hela arbetet med en löpande numrering.
Tabeller och figurer i bilagor numreras för sig.
Också om det finns bara en tabell skall den numreras.
Numrering och rubrik för tabeller sätts ovanför tabellen och referens sätts under tabellen, med sidhänvisning om
uppgifterna inte är skribentens egna.
Tabellrubriken skall vara på det språk som används i den löpande texten.
Rubriken skall vara så informativ att den intresserade genom att läsa bara den och tabellen får en uppfattning om
innehållet i tabellen.
Inte punkt efter tabellrubriken – man har inte punkt efter en rubrik.
Tabellhuvudet skall omges av vågräta streck som avskiljer huvudet från dels rubriken, dels siffrorna i tabellen.
Tabellen avslutas med ett vågrätt streck, en fotlinje.
I Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden (2000:40) behandlas tabeller och diagram utförligt.
En tabellarisk uppställning anger inga matematiska värden eller statistiska förhållanden. Det är en överskådlig framställning
över ett antal företeelser som man vill lyfta fram. Den fogas in i texten utan särskild rubrik eller underskrift.
I följande tabellariska uppställning visas hur satser och meningar länkas till varandra i fyra olika framställningsformer.
(exemplet är hämtat ur Hellspong 1997)
Figurer används om de bidrar till att på ett enkelt sätt klargöra något som behandlas i texten. De är bra för att åskådliggöra
något – men de skall faktiskt göra det tydligare än bara ord förmår, annars är de onödiga.
Med figurer avses illustrationer: diagram, teckningar, fotografier, kartor – allt kan benämnas figurer.






Också figurerna förses med en löpande numrering: Figur 1 osv. Du skall alltså numrera tabellerna och figurerna
separat.
Numrering, figurtext och referens, med sidhänvisning, sätts under figuren.
Figurtexten avslutas med en punkt. Det är ju inte fråga om en rubrik.
I texten hänvisar man alltid till tabell och figur med nummer, inte till "tabellen ovan", "figuren nedan".
Tabell och figur skrivs i den löpande texten med liten bokstav: Av tabell 1 framgår, I figur 6 visas ...
När du kommenterar dina resultat skall du försöka skriva så klart och exakt som möjligt. Det är viktigt att du varierar
ordvalet för att undvika upprepningar.
Diagramtyper
Stapeldiagram
Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett stapeldiagram. Stapeldiagram är praktiska om du vill
visa dataförändringar under en viss tidsperiod eller om du vill jämföra olika värden. I stapeldiagram visas vanligtvis
kategorier längs den vågräta axeln och värden längs den lodräta axeln.
Linjediagram
Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett linjediagram. Linjediagram kan illustrera
kontinuerliga data över tiden, baserat på en vedertagen skala, och är därför idealiska om du vill illustrera datatrender med
regelbundna tidsintervall. I ett linjediagram fördelas kategorierna jämnt längs den vågräta axeln, och värdena längs den
lodräta axeln.
en kurva 1. = käyrä
Cirkeldiagram
Data som är ordnade i en enda kolumn eller rad i ett kalkylblad kan ritas i ett cirkeldiagram. Cirkeldiagram används för att
illustrera storleken på posterna i en dataserie. Posterna i ett cirkeldiagram visas som antal procent av hela cirkeln.
Liggande diagram
Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett liggande diagram. Liggande diagram används för att
jämföra enskilda element.
Ytdiagram
Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett ytdiagram. Ytdiagram framhäver effekten av
förändringar över en viss tid och kan användas för att uppmärksamma det totala värdet i en trend. Data som representerar
vinsten över en viss tid kan exempelvis illustreras i ett ytdiagram för att betona den sammanlagda vinsten. Genom att visa
summan av de utritade värdena visar ytdiagram även relationen mellan delarna och helheten.
Punktdiagram
Data som är ordnade i kolumner och rader i ett kalkylblad kan ritas i ett punktdiagram. Punktdiagram används för att illustrera
förhållandet mellan numeriska värden i flera dataserier eller för att visa två grupper med tal som en serie med x- och ykoordinater.
Börsdiagram
Data som är ordnade i kolumner eller rader i en bestämd ordning i ett kalkylblad kan ritas i ett börsdiagram. Som namnet
antyder används börsdiagram oftast för att illustrera svängningar i aktiekurserna. Diagrammet kan emellertid även användas
för vetenskapliga ändamål. Du kan exempelvis använda ett börsdiagram för att illustrera den dagliga eller årliga
temperaturförändringen. Det är viktigt att informationen är rätt ordnad när du skapar ett börsdiagram.
Det är mycket viktigt hur börsinformationen är ordnad i kalkylbladet. Om du exempelvis vill skapa ett enkelt börsdiagram av
typen Högsta-Lägsta-Sista ordnar du informationen med Högsta, Lägsta och Sista som kolumnrubriker, i den ordningen.
Funktionsyta
Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i en funktionsyta. Funktionsytor används ofta för att ta
fram den bästa kombinationen av två datauppsättningar. Färger och mönster anger områden inom samma intervall med
värden, som på en topografisk karta.
Du kan använda en funktionsyta om både kategorierna och dataserierna består av numeriska värden.
Ringdiagram
Data som bara är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett ringdiagram. På samma sätt som cirkeldiagram
används ringdiagram för att illustrera förhållandet mellan delarna och helheten, men ringdiagram kan innehålla mer än en
dataserie. Cirkeldiagram innehåller emellertid en enda dataserie.
OBS! Ringdiagram är inte alltid lätta att läsa. Ibland kan det vara bättre att använda ett diagram av typen Staplad stapel
eller Staplad liggande.
Bubbeldiagram
Data som är ordnade i kolumner i ett kalkylblad på så vis att x-värdena visas i den första kolumnen och motsvarande yvärden och värden för bubblornas storlek i angränsande kolumner, kan ritas i ett bubbeldiagram.
Om du vill skapa ett bubbeldiagram ordnar du informationen som i följande exempel.
Polärdiagram
Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett polärdiagram. Polärdiagram används för att jämföra
mängdvärden från flera dataserier.
Du kan välja bland följande undertyper för polärdiagram:
Polär och polär med brytpunkter vid varje datapunkt Polärdiagram kan visas med eller utan brytpunkter för
enskilda datapunkter och används för att illustrera förändringar i värden i relation till en central punkt.
Fylld polär I den här typen av diagram är den yta som täcks av en dataserie fylld med en viss färg.
Mera information:
http://office.microsoft.com/sv-se/excel/HA012337371053.aspx?pid=CH100648751053