Nämndhandlingar

Transcription

Nämndhandlingar

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
2014-04-21
Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde
i Säven, Sociala omsorgsförvaltningen, Bryggaregatan 15, plan 5,
tisdagen den 21 april, kl. 18.00.
Sammanträdet förlängs med 1-1,5 timma då nämnden kommer att få ta del av
ett av de önskade temaområdena som togs fram under dagarna på Hjortviken.
Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl. 18.00 – ca 18.05.
Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl. 18.05. Det öppna sammanträdet
inleds med allmänhetens frågestund ca kl. 18.05 – 18.35.
Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls
dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess
enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a §).
Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna
sker före sammanträdet enligt följande:
Rödgröna i sammanträdesrum
Alliansen i sammanträdesrum
Sverigedemokraterna i sammanträdesrum
YVONNE PERSSON
Ordförande
Granen (plan 5), kl. 16.30
Tallen (plan 5), kl. 16.30
Sälgen (plan5), kl. 16.30
ANNIKA ANDERSSON
Förvaltningschef
Förhinder anmäls alltid till: Petra Grönhaug, tfn 033-35 73 47, eller
via e-post: petra.gronhaug@boras.se
2014-04-21
____________________________________________________________________________
FÖREDRAGNINGSLISTA – SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN 2015-04-21
1.
Upprop och val av protokolljusterare
(Förslag: Anna Christensson med Anne-Marie Ekström som ersättare,
Justeringsdatum: torsdagen den 23 april 2015)
2.
2.1
Sekretessärenden
Yttrande angående enskilt klagomål
2015/SON009
2.2
Yttrande angående klagomål på rutin vid sjukdom
2015/SON0035
(Skickas per post)
2.3
Yttrande ej verkställt beslut- daglig verksamhet
2015/SON0044
(Skickas per post)
2.4
Yttrande ej verkställt beslut – daglig verksamhet
2015/SON0045
(Skickas per post)
2.5
Yttrande ej verkställt beslut- bostad med särskild service
2015/SON0046
(Skickas per post)
3.
3.1
Administrativa ärenden:
Förvaltningschefen informerar
3.2
Månadsuppföljning och prognos tom mars
2014/SON 0048
(Bil)
3.3
Kvalitet och patientsäkerhetsberättelse för Sociala
omsorgsnämnden
2015/SON0042
(Bil)
3.4
Svar på rapporten ”En granskning av kommunens arbete med personliga assistansen
enligt LSS – från utredning till verkställighet”
2015/SON0011
3.5
LOV under 65
2015/SON0034
(Bil)
3.6
Verksamhetschef HSL
2015/SON0024
(Bil)
3.7
Begäran om en förstudie gällande renovering alternativt nybyggnation
av Barnhemsgatan 68-70
2015/SON0049
(Läggs på bordet)
(Bil)
(Bil)
3.8
3.9
2014-04-21
Begäran om en förstudie gällande en utökning av boende avseende
Bostad med särskild service för vuxna
2015/SON 0050
Uppföljning Program mot hemlöshet
2015/SON0057
(Bil)
(Bil)
4.
Anmälningsärenden:
4.1
Redovisning av delegationsbeslut
(Bil)
4.2
Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser
(Bil)
5.
Övrigt
1 (1)
2015-04-21
Dnr 2015/SON 0036
Handläggare
Jonas Ringström
Månadsuppföljning tom mars
Sociala omsorgsnämnden har en budget på 676 949 tkr för 2015, nämnden har
också tillåtelse att använda 2 000 tkr av ackumulerat resultat. Prognosen som är
framtagen efter mars månad visar på en nettokostnad på samma belopp. Det
innebär att nämnden ligger på ett prognostiserat nollresultat för 2015. I
prognosen är alla reserver förbrukade så det krävs stor återhållsamhet och
restriktivitet under resten året.
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa upprättad budgetuppföljning med
helårsprognos och översända den till Kommunstyrelsen och Stadsrevisionen.
SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN
Yvonne Persson
Ordförande
Annika Andersson
Förvaltningschef
SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
WEBBPLATS
E-POST
501 80 Borås
Bryggaregatan 15
boras.se
socialomsorg@boras.se
Månadsuppföljning mars
Sociala omsorgsnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ....................................................................................................3
2 Nämndens verksamhet 1 ..........................................................................3
2.1 Resultat .................................................................................................................. 3
2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys ............................................................... 4
3 Verksamhetsmått ......................................................................................9
3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna ...................................................................... 9
3.2 Socialpsykiatri ...................................................................................................... 10
3.3 Funktionshinderverksamhet ................................................................................. 10
Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning mars
2(11)
1 Inledning
Avvikelsen mot budget efter mars månad är 8 250 tkr motsvarande siffra efter mars månad 2014 var
11 216. Inom myndighetssidan finns obetalda kostnader som hör till perioden på ca 10 000 tkr,
(entreprenader, daglig verksamhet enligt LOV samt köpta tjänster av stadsdelarna). Nämnden har också
erhållit priopengar för psykisk ohälsa motsvarande 1 700 tkr för 2015. Nämnden har tillåtelse att
använda 2 000 tkr av det ackumulerade resultatet för kostnader av flytten till Vulkanus, i avvikelsen
efter mars finns sådana engångskostnader på 1 000 tkr. Kostnaderna för institutionsvård inom Individoch familjeomsorg är inte i balans med budgetmålen. Det är externa placeringar som är
kostnadsdrivande. Ett strukturarbete pågår för att i högre grad nyttja familjehemsvård och
öppenvårdsinsatser vilket på sikt ger lägre kostnader. Inom närvårdssamverkan med grund i Hälso- och
sjukvårdsavtalet och specifika överenskommelser pågår en översyn i VästKom. Översynen förväntas
reglera samfinansiering för placeringar inom socialpsykiatrin vars kostnader idag nästan uteslutande
bekostas av kommunen. Brist på bostäder försvårar för gruppen hemlösa. Viten gällande personer med
LSS beslut som inte kan verkställas förväntas under året. Boendestödsinsatser ökar i antal med fler
timmar. Ett arbete pågår för att nå högre effektivitet. Insatsen personlig assistans enligt LSS är relativt
konstant.
Hög rörlighet på chefsnivå och i handläggargrupp LSS påverkar arbetsmiljön inom berörda
verksamheter.
2 Nämndens verksamhet 1
2.1 Resultat
Ekonomiskt sammandrag
Utfall 201403
Utfall 201503
Budget
2015
Prognos
2015
Avvikelse
Tkr
528
33
3 143
3 143
0
Avgifter och övriga intäkter
84 126
74 419
326 356
326 356
0
Summa intäkter
84 654
74 452
329 499
329 499
0
-97 324
-101 624
-447 593
-447 593
0
-7 575
-6 779
-25 630
-25 630
0
-123 694
-120 736
-526 360
-535 157
-8 797
-73
-96
-68
-68
0
-228 666
-229 235
-999 651
-1 008 448
-8 797
Tkr
Statsbidrag
Personal
Lokaler
Övrigt
Kapitalkostnader
Summa kostnader
Buffert (endast i budget)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Resultat efter kommunbidrag
-6 797
6 797
-144 012
-154 783
-676 949
-678 949
-2 000
155 228
163 034
676 949
676 949
0
11 216
8 251
0
-2 000
-2 000
2 000
2 000
Godkänt ianspråktaget
ackumulerat resultat
3(11)
Tkr
Resultat jfr med tillgängliga
medel
Utfall 201403
Utfall 201503
Budget
2015
Prognos
2015
Avvikelse
Tkr
11 216
8 251
0
0
0
Ackumulerat resultat
Resultatanalys
Prognosen visar ett nollresultat för 2015. I resultatet efter mars finns kostnader inom myndighetssidan
som inte är betalda men som hör till perioden på ca 10 000 tkr. Exempel på dessa kostnader är
boenden som drivs på entreprenad, daglig vht enligt LOV och köpta tjänster av stadsdelarna.
Avvikelsen mot budget är efter mars månad 8 251 tkr motsvarade siffra efter mars månad 2014 var
11 216 tkr och 2014 års helårsresultat var ett överskott på 1 615 tkr. Sociala omsorgsnämnden har fått
tillåtelse att använda 2 000 tkr av ackumulerat resultat till bl.a. engångskostnader i samband med flytt till
Vulkanus och i avvikelsen efter mars finns sådana engångskostnader på ca 1 000 tkr.
Nettokostnadsökning i jämförelse med motsvarande period 2014 är 7,5 % och budgetramen har ökat
med 3,7 % (inklusive volymökningar).
2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys
Verksamheternas nettokostnader
Utfall 201403
Utfall 201503
Budget
2015
Prognos
2015
Avvikelse
Tkr
979
116
51
51
0
Kostnad
-6 506
-6 629
-22 207
-24 504
-2 297
Nettokostnad
-5 527
-6 513
-22 156
-24 453
-2 297
4 483
4 010
14 468
14 468
0
Kostnad
-19 345
-20 520
-81 515
-85 515
-4 000
Nettokostnad
-14 862
-16 510
-67 047
-71 047
-4 000
2 110
2 382
19 149
19 149
0
Kostnad
-13 466
-13 965
-71 233
-73 233
-2 000
Nettokostnad
-11 356
-11 583
-52 084
-54 084
-2 000
3 633
2 806
3 686
3 686
0
-16 825
-17 729
-79 723
-77 723
2 000
Tkr
Gemensam administration
Intäkt
IFO Vuxen
Intäkt
Vård och omsorg i ordinärt
boende
Intäkt
Vård och omsorg i särskilt
boende
Intäkt
Kostnad
4(11)
Utfall 201403
Utfall 201503
Budget
2015
Prognos
2015
Avvikelse
Tkr
-13 192
-14 923
-76 037
-74 037
2 000
73 450
65 138
292 144
292 144
0
-170 776
-168 866
-739 796
-742 296
-2 500
-97 326
-103 728
-447 652
-450 152
-2 500
0
0
0
Kostnad
-1 747
-1 526
-5 176
-5 176
0
Nettokostnad
-1 747
-1 526
-5 176
-5 176
0
Intäkt
0
0
0
0
Kostnad
0
0
-6 797
6 797
Nettokostnad
0
0
-6 797
6 797
84 655
74 452
329 498
329 498
0
Kostnad
-228 665
-229 235
-1 006 447
-1 008 447
-2 000
Nettokostnad
-144 010
-154 783
-676 949
-678 949
-2 000
Tkr
Nettokostnad
Insatser enl LSS och LASS
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Övrig vård o omsorg för äldre
och funktionshindrade
Intäkt
0
Buffert
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Intäkt
Kostnad
Nettokostnad
Totalt
Intäkt
2.2.1 Gemensam administration
De åtgärder som gjordes förra året i samband med handlingsplanför anpassningsåtgärder ger resultat
även i år och nämnden räknar med nollresultat trots en del engångskostnader i samband med flytten till
Vulcanus. Nämnden har fått tillåtelse att använda 2 000 tkr av ackumulerat resultat för bl a
engångskostnader för Vulcanus.
2.2.2 IFO Vuxen
Myndighetsutövning
Väsentliga budgetavvikelser och orsaker
Efter de första tre månaderna finns ett underskott gentemot budget vad gäller institutionsvården.
Antalet externa placeringar ligger kvar på liknande nivåer som slutet av 2014. I dagsläget är det låga
5(11)
kostnader för LVM. Den totala kostnaden för institutionsvården är ungefär på samma nivå jämfört
med motsvarande period 2014.
Åtgärder
Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva
placeringar där institutionsvård är nödvändig. Nämnden prövar att använda familjehem framför
institutionsvård i större utsträckning, framförallt i komplexa ärenden där närhet till psykiatrins
öppenvård är viktig. I ökad utsträckning anlitas extern såväl som intern öppenvård som ett komplement
till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka
dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats.
Analys av verksamheten
Ett av verksamhetens mål under 2015 kommer att vara att minska inflödet av personer med behov av
stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av
förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Arbetet med att utveckla
hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna
handlingsplanen. Samverkan internt i kommunen samt externt inom regionen behöver utvecklas
ytterligare.
I närvårdssamverkan och i närvårdsområde Borås har bl.a. rutinen för gemensamma externa placeringar
för personer som behöver vård i specifik miljö varit i fokus, denna behöver implementeras bättre i
samverkan då få samfinansieringar förekommer.
Insatser
Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder
IFO/Vuxen insats prognos har ett underskott för entreprenaden Petersberg, de kostnaderna kommer
att ses över i samband med den nya upphandling som ska genomföras 2015. Det finns även en tendens
inom den Boendesociala enheten av ökade kostnader på grund av att stor omsättning av hyresgäster
ökar skadegörelse och övriga omkostnader.
Efter omorganisation inom förvaltningen tillhör socialpsykiatrins boenden området IFO/Vuxen insats.
Det vräkningsförebyggande arbetet som samordnas av Sociala omsorgsförvaltningen i samverkan med i
första hand Arbetslivsförvaltningen, Barn- och familj och AB Bostäder arbetar som en del i
metodutvecklingen med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina
kontrakt. Arbetet är en framgångsfaktor och nämnden tillför en tjänst under våren för att kunna
fortsätta utveckla metoden.
Arbetsmodellen tillsammans med öppenvårdsinsatser och boendestöd möjliggör att människor behåller
sin bostad i större utsträckning. En svårighet är bristen på lägenheter generellt och "special" boenden
som specifikt passar målgruppen. I något fall innebär det istället ett behov av köpt extern plats.
Samverkan med Lokalförsörjningsnämnden pågår. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först"
pågår utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder och i samråd med dem ska
metoden utvärderas hösten 2015.
IFO och Socialpsykiatrins boenden håller på att rekrytera varsin enhetschef, vakanserna påverkar den
redan hårda arbetsbelastningen inom enheterna.
Natthärbärget Kastanjen kommer enligt planen att stänga 2015-04-30. I samband med öppnandet i
oktober 2014 reviderades en del rutiner med syfte att erbjuda fler hemlösa kommuninnevånare
möjlighet att nyttja boendet. Boendet har haft en markant lägre beläggning under den senaste perioden.
Arbetet med att ta fram en överenskommelse mellan Borås Stad och idéburna organisationer kommer
att göras centralt i staden under Fritid och Folkhälsa och nämnden fortsätter samverkan med
organisationer utifrån "Program mot hemlöshet".
6(11)
IFO/Vuxen insats deltar i arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar tillsammans med IFO/Vuxen
myndighet.
2.2.3 Vård och omsorg i ordinärt boende
Myndighetsutövning
I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser av hemtjänst, korttidsboende, ledsagning,
avlösning och boendestöd. Gällande beslut om boendestöd har det varit en viss ökning på antalet
timmar inom boendestöd de senaste månaderna. Prognosen för helår visar på ett nollresultat för
verksamheten.
Arbetet med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela
myndighetsutövningen fortgår och har givit en bättre intern kontroll och underlag för kommande
prognostiseringar. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov
av köpt extern plats.
Insatser
Boendestöd har fortfarande höga kostnader jämfört med budget. I stora drag handlar det om
effektivitetsavvikelser då verksamheten inte klarar av att uppnå de 73 % brukartid som budgeten
baseras på. Ett effektivitetsarbete påbörjades under hösten och börjar ge resultat genom minskade
kostnader. Under hösten 2014 sammanfördes de två olika boendestödsgrupperna ihop till en grupp och
utgår från samma lokal i staden. Detta skapar i sig restider som försvårar uppfyllandet av budget 73 %
brukartid. Införandet av ett verksamhetsstöd (TES) i februari kommer ge bättre kontroll på planeringen
av insatser och även, i större utsträckning, på brukar/kringtid. Detta kommer skapa förutsättningar att
effektivisera verksamheten. På sikt kommer sammanslagningen av verksamheten skapa synergieffekter
som förbättrar både kvalitet och effektivitet.
Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är begränsad till fyra platser, dessa
är i stort sett fullbelagda under hela året, i dagsläget kan nämnden verkställa ytterligare ett beslut genom
att det finns en ledig lägenhet på ett särskilt boenden, nämnden köper också en plats hos extern
vårdgivare.
Kostnader för hjälpmedel följer inte budget, utskrivningar och inköp övervägs noga, vissa är dock
nödvändiga utifrån den enskildes behov och säkerhet.
2.2.4 Vård och omsorg i särskilt boende
Myndighetsutövning
Antalet insatser och beslut om särskilt boende har sjunkit under året. I dagsläget finns dock personer
med beslutad insats som ej kunnat verkställas, i avvaktan på boende erbjuds korttidsplats.
Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt
boende.
7(11)
För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till
personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade
öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större
utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet
av fler "satellitlägenheter". Initiativ kommer också att tas kring samverkan med äldreomsorgen kring
äldre personer med en psykisk funktionsnedsättning och deras behov av boende.
Insatser
Varje enhetschef ska ha god kontroll över sin bemanningsplanering så att resurser används så optimalt
som möjligt utan att kvalitén för brukare försämras. Varje månad görs en uppföljning av respektive
chefs ansvarsområde, både individuellt samt gemensamt i ledningsgruppen för verksamhetsområdet.
En översyn av bemanning kvällar- och nätter inom boenden socialpsykiatri har genomförts. Den under
2014 planerade nattbemanningen skulle innebära att resurser kunde fördelas om inom
verksamhetsområdet. Förändringen försköts bl.a. på grund av en inspektion från Arbetsmiljöverket
samt krav på installation av nya larm på berörda enheter, förändringen har genomförts fr.o.m. mars
2015 förutom för ett boende som måste ha kvar den tidigare bemanningen utifrån våld och hot.
Larmen och att bemanningen inte kunnat minska som planerat innebär ökade kostnader. En enhet har
även ökade kostnader på grund av byte av matleverantör. Rutiner har reviderats utifrån den nya
nattbemanningen.
I Borås Stad pågår arbetet med införandet av heltidstjänster och nya arbetstidsmodeller, hur och vilka
effekter det får är i dagsläget oklart. Det planerade boendet på Solosången, som ersätter nuvarande
Badhusgatan, står klart för inflyttning i april. 2015. Projekteringen av ombyggnaden av Badhusgatan för
att ersätta boendet på entreprenad pågår.
2.2.5 Insatser enligt LSS och LASS
Myndighetsutövning
Väsentliga budgetavvikelser och orsaker
Den största anledningen till avvikelsen är att det finns kostnader som inte är betalda men som tillhör
perioden. Exempel på kostnader är hemtjänst från stadsdelarna, daglig verksamhet enligt LOV och
externa boenden LSS. Antalet personer med insatsen personlig assistans enligt LSS har under en längre
tid varit relativt konstant. Efter en ökning av antal beviljade timmar under 2013 och en stor del av 2014
har under de senaste månaderna beviljade timmar för personlig assistans enligt LSS minskat.
Åtgärder
Inom myndighetsutövningen har ett tydligare arbete påbörjats med att följa upp beslutade insatser och
nyckeltal för att säkerställa en god intern kontroll. Beslut om insatser ska följas strikt av aktuell
rättspraxis, beslut om eventuellt dubbla insatser som ex. särskilt boende och kontaktperson övervägs
noga och följs upp oftare. Alla handläggartjänster är tillsatta och en tjänst som metodutvecklare är
inrättad. Detta för att möjliggöra bra förutsättningar för det fortsatta arbetet. Inom den gemensamma
myndighetsutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med
utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en
enhetlig och rättssäker bedömning.
Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. För
att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa
8(11)
aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas
på hemmaplan, målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av
boenden. Ett återkommande utvecklingsområde är att behålla samt rekrytera handläggare med rätt
kvalifikationer. Verksamheten får lägga mycket resurser på att introducera nyanställda då
personalrörligheten är hög.
Insatser
Boendesektionen
Inom boendesektionen är en cheftjänst fortfarande vakant på grund av svårighet att rekrytera
enhetschefer. Med anledning av ändrade behov av enhetschefer inom sektionen avvaktas rekrytering
tills behovet blir av bestående karaktär. Teknikgatan som fördes över från socialpsykiatrin SoL-boende
till LSS-boende beräknas att öppna enligt planerna april månad, rekrytering av personal pågår. Den nya
gruppbostaden på Kadriljgatan har börjats bygga och kommer att öppna i september månad.
Genomlysningen och tät uppföljning av korttidsverksamheten kommer att fortsätta under våren då
framtagna siffror visar fortsatt minskad efterfrågan av platser och resulterar i att tillgång och efterfrågan
av antal platser inte stämmer överens. En omvärldsanalys behöver även göras för att få en uppfattning
om kommande behov för målgruppen. En ny femte lägergrupp kommer att startas upp och bedrivs i en
av korttidens lokaler som inte har korttidsgäster en helg i månaden efter den effektivisering som
påbörjats. Planering pågår även att göra en fördelningsmodell för kortidsverksamheten med anledning
av att det är en konstant rörlighet och förändring inom enheterna och resurserna behöver omfördelas
under året. En ny träffpunkt planeras och eftersökning av lokal pågår. Under januari - mars månad har
poolkostnaderna ökat stort i jämförelse med föregående år, en förklaring är att det är influensatider. De
åtta enheter som är pilotgrupper i nya arbetstidsmodellen har till stor del infört den och det visar att
den kommer att leda till kostnadsökningar inom boendesektionen inkl. korttiden på grund av att de
långa arbetspassen kortas ner. En uppskattning är ca 20 mnkr om det ska genomföras fullt ut samt att
det innebär att ca 1800 timmar inte kan läggas ut inom verksamheten då behovet av mer personal under
dagtid på vardagar inte finns.
2.2.6 Övrig vård och omsorg för äldre o funktionshindrade
Inom denna verksamhet köper nämnden daglig verksamhet av Arbetslivsförvaltningen för personer
inom socialpsykiatrin.
3 Verksamhetsmått
3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna
3.1.1 Heldygnsvård
Verksamhetsmått
Utfall Mar 2014
Antal placerade
personer med
Utfall Mar 2015
Budget 2015
-
90
9(11)
Verksamhetsmått
Utfall Mar 2014
Utfall Mar 2015
Budget 2015
heldygnsvård
3.2 Socialpsykiatri
3.2.1 Socialpsykiatri övergripande
Verksamhetsmått
Utfall Mar 2014
Utfall Mar 2015
Budget 2015
Antal personer med
insatser inom psykiatrin
SoL
236
248
245
3.2.2 Insatser i ordinärt boende
Verksamhetsmått
Utfall Mar 2014
Utfall Mar 2015
Budget 2015
Antal psykiskt
funktionshindrade med
hemtjänst i ordinärt
boende
118
122
130
3.3 Funktionshinderverksamhet
3.3.1 SOL-verksamhet Särskilda boendeformer
Verksamhetsmått
Utfall Mar 2014
Utfall Mar 2015
Budget 2015
Köpta platser på särskilt
boende med
heldygnsomsorg
19
22
28
Budget 2015
3.3.2 LSS-verksamhet
Verksamhetsmått
Utfall Mar 2014
Utfall Mar 2015
Antal personer med
beslut om insats
878
889
3.3.3 LSS-verksamhet Personlig assistans
Verksamhetsmått
Utfall Mar 2014
Utfall Mar 2015
Antal personer
med beslut om
personlig assistans
38
40
Budget 2015
10(11)
Verksamhetsmått
Utfall Mar 2014
Utfall Mar 2015
Budget 2015
enligt LSS
11(11)
Kvalitet och patientsäkerhetsberättelse för Sociala omsorgsnämnden
Borås Stad År 2014
2015-02-20
Liz Rehn Områdeschef
Sebastian Nydén
Vanja Myrén
Ann-Marie Lidberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Marie Elm Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Anna Jogeland Medicinskt ansvarig för rehabilitering
1
Sammanfattning
•
•
Användning av olika kvalitetsregister för att tillförsäkra god och säker vård
Vården bedrivs med god hygienisk standard och minimera risken för vårdrelaterad infektion
•
Uppföjning av vårdskador och risk för vårdskador genom Borås Stads avvikelsesystem.
•
•
•
•
•
Fallprevention
Säkerställts god och säker läkemedelshantering
Säkerställt informationsöverföring mellan vårdgivarna
Samverkan med andra vårdgivare
Deltagande i införandet av nytt verksamhetssystem och kodsystem Internationell klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och klassifikation av vårsåtgärder (KVÅ).
Sociala omsorgsnämndens mål
• Bidra till en god livskvalitet för nämndens brukare/klienter
•
God service till nämndens brukare/klienter
•
Effektivt resursutnyttjande
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Nämnden har det yttersta ansvaret för patientsäkerhetsarbetet, övrig ansvarsfördelning framgår i
ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet.
Områdeschef ansvarar för att säkerställa en fungerande organisation och insatserna blir utförda enligt gällande
lagstiftning samt utifrån kvalitet och patientsäkerhet.
MAS/MAR ansvarar för att ta fram rutiner och riktlinjer gällande hälso- och sjukvård, har ansvar för
avvikelsehanteringsrutin och anmälan enligt Lex Maria.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
Kvalitetsregister
Palliativregistret
God vård vid livets slut är ett prioriterat område i Borås Stad.
Som stöd i detta arbete finns nu ett nationellt vårdprogram och Svenska Palliativregistret.
Vårdprogrammet omfattar all palliativ vård, oberoende av diagnos, ålder eller andra faktorer och
fokuserar vårdbehov i livets slutskede.
I Svenska Palliativregistret skall samtliga dödsfall registreras. Borås Stad och SÄS har tillsammans
registrerat 81.1 % av dödsfallen under 2014. Samtliga sjuksköterskor inom sociala
omsorgsförvaltningen registrerar dödsfall i palliativregistret, samt rapporterar avvikelser enligt MAS
rutinen.
Vårdinventering
Vårdinventering av hälso- och sjukvårdsinsatser görs en gång per år inom all kommunal hälso-och
sjukvård. Syftet är genom att mäta vissa hälso- och sjukvårdsparametrar följa utvecklingstendenser,
spåra kvalitetsbrister och kartlägga utbildnings- och utvecklingsbehov inom kommunal hälso- och
2
sjukvård. Enligt den årliga vårdinventeringen var 408 personer inskrivna i hemsjukvården totalt i
Sociala omsorgsnämnden 235 personer har fler än tre diagnoser och räknas till multisjuka. 2013 var
331 patienter inskrivna i hemsjukvården och 164 patienter hade fler än tre diagnoser och räknade till
multisjuka.
Avvikelser
Arbetet med avvikelsehantering efter MAS/MAR´s rutin där verksamheterna skall göra
riskbedömning och händelseanalys syftar till att avvikelserna minska antalet avvikelser och risk för
upprepning.
Avvikelsehantering mellan de olika vårdgivarna sker genom avvikelser i vårdsamverkan.
Borås stad har under året infört ett nytt verksamhetssystem. Registrering av avvikelser har skett både
elektroniskt och i pappersversion. På grund av detta kan MAS/MAR inte garantera att siffrorna för
avvikelserna stämmer till fullo.
Det totala antalet avvikelser för funktionshinderverksamheten har ökat med 58 avvikelser jämfört
med föregående år och för Socialpsykiatri/IFO vuxen ses en minskning med 40 avvikelser. Inom
funktionshinderverksamheten står antalet läkemedelsavvikelser för den största ökningen med en
ökning från 125 till 188. Inom Socialpsykiatri/IFO vuxen ses en minskning när det gäller fall från 39
till 23 fall. Inom Socialpsykiatri/IFO vuxen ses en minskning av antalet läkemedelsavvikelser från 94
till 66 avvikelser.
Funktionshinderverksamheten
Typ av avvikelse
Fall
Läkemedel
Informationsöverföring mm
Bristande HSL insats
Med.tekniska produkter
Trycksår
Övrigt
Avvikelser totalt
Därav fraktur
2014
LSS-boende
inkl
Resursteam LSS
147
122
1
0
0
0
19
289
0
Övrig
LSS
23
66
2
2
9
0
10
112
0
Totalt LSS-boende
inkl
Resursteam LSS
170
117
188
107
3
4
2
2
9
3
0
0
29
31
401
259
0
0
2013
Övrig Totalt
LSS
34
18
1
12
2
0
17
84
1
151
125
2
12
5
0
48
343
1
Resultat
+19
+63
+1
+10
-4
+-0
-19
+58
Socialpsykiatri och IFO-verksamhet (Kaptensgatan och Borås Utvecklingsboende)
Typ av avvikelse
Fall
Läkemedel
Informationsöverföring mm
Bristande HSL insats
Med.tekniska produkter
Trycksår
Övrigt
Avvikelser totalt
Därav fraktur
Socialpsykiatri
och IFO
2014
23
66
4
2
6
0
4
104
0
Socialpsykiatri
och IFO
2013
39
94
1
0
0
0
10
144
0
Resultat
-12
-28
+3
+2
+6
+-0
-6
-40
+-0
3
Fallprevention
För att minska antalet fall har riskbedömningar som nutritionsbedömning (MNA), fallriskbedömning
och symtomskattning utförts. Dessa riskbedömningar skall göras på samtliga patienter vid
inskrivning i den kommunala hälso- och sjukvården och fortlöpande efter behov.
Läkemedelshantering
För att säkerställa god läkemedelshantering har fortsatt arbete med LÄR-UT och symtomskattning
inför läkemedelsgenomgångar genomförts. Inom funktionshinderverksamheten har LÄR-UTsymtomskattning använts i större utsträckning.
För att säkerställa en god och säker vård kommer enhetschef tillsammans med sjuksköterska gå
igenom HSL-beställningar och de lokala läkemedelsrutinerna som gäller på varje arbetsplats, samt se
över rutinen kring överrapportering mellan personalen. Inom Socialpsykiatrin har det varit vissa
svårigheter att använda sig av LÄR-UT då de flesta patienter har en ansvarig läkare inom psykiatri
öppenvård och en ansvarig läkare inom primärvården. Hälsosamtal genomförs däremot för flertalet
patienter som är kopplade till psykosmottagningen.
Dokumentation och informationsöverföring
För att säkerställa informationsöverföring har krav på ökad följsamhet till användning
SVPL/KLARA ställts och att rutinen för samordnad vårdplanering mellan kommun och primärvård
skall användas.
Hälso- och sjukvårdsinsatser
För att säkerställa att hälso- och sjukvårdsinsatser utförs på ett säkert sätt har kravet att skriva
Hälso - och sjukvårdsbeställningar ökat. Uppföljning har skett via inkomna avvikelser och
dokumentationsgranskning.
Medicintekniska produkter
För säker hanteringen av medicintekniska produkter skall rutinen för hantering av medicintekniska
produkter följas. Uppföljning har skett via inkomna avvikelser och dokumentationsgranskning.
Hygien
För att säkerställa att vården bedrivs med god hygienisk standard och minimera risken för
vårdrelaterad infektion har följsamhet till hygienrutinen följts upp genom självskattning och enkäter.
Med utgångspunkt från resultatet är det viktigaste förbättringsområdet att desinfektera händerna före
varje patientkontakt. Utbildning av fler hygienombud och sjuksköterskor med särskilt hygienansvar
har genomförts.
Anmälningar och utredningar
Samtliga inträffade avvikelser har av MAS/MAR bedömts som mindre (patienten har drabbats av
obehag eller obetydlig skada) eller måttlig (övergående funktionsnedsättning och
eller/läkarkontakt/läkarbesök).
Ingen anmälan enligt Lex Maria har gjorts.
4
Uppföljning genom egenkontroll
Utredning och uppföljning av avvikelser görs av sjuksköterska och enhetschef.
Utredning och uppföljning av klagomål och synpunkter, enligt rutinen kring klagomålshanteringen.
Jämförelser av verksamheternas resultat med Öppna jämförelser.
Jämförelser av verksamheternas nuvarande resultat med tidigare resultat.
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och lägger denna till handlingarna.
Yvonne Persson
Ordförande
Annika Andersson
Förvaltningschef
5
Sida
BESLUT
1(4)
Datum
Diarienummer
2015-04-21
2015/SON0011
Handläggare:
Sebastian Nydén, Områdeschef
Mottagare
Revisionskontoret
Kommunstyrelsen
Svar på rapporten ”En granskning av kommunens arbete
med personliga assistansen enligt LSS – från utredning till
verkställighet”
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden beslutar att godkänna åtgärderna och skicka svaret på
rapporten vidare till Stadsrevisionen och Kommunstyrelsen.
Nämndens yttrande i sammanfattning
Sociala omsorgsnämnden har fått i uppgift att svara på hur personlig assistans enligt
LSS med kommunen som assistansanordnare kan förbättras utifrån den granskning
Stadsrevisionen gjort på verksamheten personlig assistans med inriktning på den del
som utreds, beviljas och verkställs av Borås stad. De utvecklingsområden som
beskrivs är:






Tillse att samtliga assistansärenden omprövas och att samtliga nya beslut har
omprövningsdatum
Om läkarintyg ifrågasätts av handläggare, bör nytt intyg begäras genom
annan läkare som kommunen betalar
Utveckla en bättre uppföljning av sjuklönefakturorna för att upptäcka
och följa upp eventuella riskföretag
Se anhöriganställda som kommunanställda och ställ samma krav på insyn
i deras arbete som för övriga assistenter samt tydliggör detta i avtalen
Tillse att uppföljningen av assistansen utgår från genomförandeplanerna
Den gemensamma synen på uppföljnings och omprövningsprocessen
mellan myndighetssidan och utförarsidan bör utvecklas
Nedan följer svar på hur nämnden arbetar och kommer arbeta med
utvecklingsområdena.
2
Nämndens yttrande i sin helhet
Allmänt om Personlig assistans – LSS/LASS
Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer
av ett begränsat antal personer. Enligt lagstiftningen ska brukaren ges största möjliga
självbestämmande och inflytande över vem eller vilka personer som ska vara
assistenter och hur assistansen ska utformas.
Rätten till biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för
sådan assistans regleras i LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).
Målgruppen är funktionshindrade personer med stort och varaktigt funktionshinder
som behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att
kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om
den funktionshindrade.
Detta utgör de grundläggande behoven. Kommunen har alltid ett finansieringsansvar
för de 20 första assistanstimmarna per vecka.
Kommunen har enligt LSS ett grundansvar som innebär att:





Kommunen ska tillhandahålla biträde av personlig assistent eller ge
ekonomiskt bidrag för att den enskilde ska kunna ordna insatsen på annat sätt
än genom kommunen om den enskildes grundläggande behov är högst 20
timmar per vecka.
Kommunen är skyldig att tillhandahålla assistans även när den enskilde har
erhållit assistansersättning enligt beslut av Försäkringskassan.
Kommunen ska på den enskildes begäran bistå personer som själva är
arbetsgivare åt sina assistenter med råd och stöd i arbetsgivarrollen.
Kommunen ska på den enskildes begäran gå in och hjälpa till om de av
brukaren anställda assistenter (eller anställda av andra assistansanordnare)
tillfälligtvis inte kan utföra arbetet på grund av sjukdom eller liknande.
Kommunen ska ansvara för tillfällig utökning av assistansen utöver vad som
beräknats som assistansersättning, exempelvis för att kunna göra en
semesterresa, vid sjukdom, sjukhusvistelse, m.m.
Enligt Socialförsäkringsbalken har Försäkringskassan till uppgift att pröva och betala
ut assistansersättning till funktionshindrade med ett grundläggande behov av
personlig assistans överstigande 20 timmar i veckan. Lagen ger den enskilde
möjligheten att själv vara arbetsgivare eller att anlita annan assistansanordnare än
kommunen.
3
Tillse att samtliga assistansärenden omprövas och att samtliga nya
beslut har omprövningsdatum
Ambitionen är att snarast ompröva samtliga assistansärenden enligt LSS. I dagsläget
gör dock bristen på LSS-handläggare att denna fråga inte kan få lika hög prioritet som
önskas. Verksamheten fortsätter att arbeta med en lösning på hur arbetet ska
fortskrida utifrån de utvecklingsbehov som föreslagits i rapporten.
Från och med årsskiftet har alla nya assistansärenden ett omprövningsdatum och
beslutsformuleringarna är i allt väsentligt säkrade.
Säkra beslutsformuleringar
Inom myndighetsutövningen finns det numera två metodutvecklare som arbetar med
att ta fram mer enhetliga dokumentationsinstruktioner och mallar. Idag används mer
detaljerade formulär för samtliga insatser, vilka säkerställer att dokumentationen blir
likvärdig för samtliga handlagda fall. Handläggarna använder Försäkringskassans
checklista vid hembesök gällande insatsen personlig assistans.
Det finns redan en gemensam rutin/vägledning gällande personlig assistans insats,
denna ska dock omarbetas och uppdateras utifrån nya vägledningar och förändringar i
lagen och utifrån Sociala omsorgsnämndens målformulering. Alla nya personlig
assistansbeslut ska ha ett omprövningsdatum och besluten är tidsbegränsade från och
med årsskiftet 2014/2015.
Handläggarna har från årsskiftet 2014/2015 inplanerat kontinuerliga utbildningar och
en årlig genomgång av rutiner/vägledningar för att samsynen ska stärkas och
bibehållas.
Om läkarintyg ifrågasätts av handläggare, bör nytt intyg begäras
genom annan läkare som kommunen betalar
Verksamheten kommer snarast utreda möjligheten att beställa och betala för intyg
från annan läkare.
Under handläggarnas utbildning/introducering sker en genomgång av vilka kriterier
som ett läkarintyg ska uppfylla. Att våga ifrågasätta och begära bättre/ fördjupade
läkarintyg ingår också i introduktionen. En del av detta arbete har med andra ord
redan påbörjats. Även arbetet med att ta fram vägledningar/ rutiner gällande
hantering av ofullständiga läkarintyg är igångsatt. Dessutom finns ett kvalitetsarbete
där nämnden undersöker möjligheten att olika samarbetspartner användas för en
professionell bedömning på personkretstillhörighet och omfattning av hjälpbehov.
Utveckla en bättre uppföljning av sjuklönefakturorna för att upptäcka
Arbete för att förbättra samarbetet mellan ekonomienheten och
myndighetsutövningens administrativa assistent kommer att påbörjas snarast.
Dessutom påbörjas framtagande av tydligare rutiner och riktlinjer för hur
förvaltningen ska arbeta med sjuklönerna och för hur förvaltningen hanterar
upptäckten av fusk.
4
Se anhöriganställda som kommunanställda och ställ samma krav på
insyn i deras arbete som för övriga assistenter samt tydliggör detta i
avtalen.
Att synen på anhöriganställda är kommunanställda har i allt väsentligt redan införts
sedan granskningen genomfördes. Krav på insyn kommer tydliggöras löpande när nya
avtal skrivs.
Tillse att uppföljningen av assistansen utgår från genomförandeplanerna samt att den gemensamma synen på uppföljnings och
omprövningsprocessen mellan myndighetssidan och utförarsidan
bör utvecklas
Myndighetsutövningen och utförandessidan ska påbörja ett mer strukturerat arbete
med att stärka relationer och förbättra kunskapsutbytet.
Tydliga rutiner/ vägledningar ska utarbetas mellan myndighetsutövningen och
utförarverksamheten så uppföljningen förbättras och underlättas.
En ökad kommunikation mellan utförare och handläggare kommer leda till positiva
effekter för båda parter och i slutändan för brukaren. Rutiner av den löpande
kontakten kommer att förbättras och dessutom ska regelbundna träffar införas. Syftet
med träffarna är att förbättra handläggarnas uppföljningar. Diskussionen kommer att
utgå från brukarnas genomförandeplaner. Handläggarna och enhetscheferna ska
gemensamt arbeta fram tidsplanering och struktur för träffarna.
Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande
Yvonne Persson
Ordförande
Annika Andersson
Förvaltningschef
2015-01-19
RAPPORTSAMMANDRAG
PERSONLIG ASSISTANS ENLIGT LSS I BORÅS STAD
Inledning
Granskningen visar inte på att det sker någon övervältring av kostnader från försäkringskassan.
I den tidigare förstudien som genomfördes
av Stadsrevisionen år 2013 var det i juli 2013
258 brukare med beslut om personlig assistans i Borås Stad, varav 198 brukare med
beslut enligt Försäkringskassan (SFB) och 60
brukare med beslut från kommunen (LSS).
Granskningen visar att verkställigheten kan
påskyndas i nya ärenden om enhetscheferna
får bättre information om att nytt ärende är
på väg.
Totalkostnaden för personlig assistans (både
myndighetsutövning och verkställighet)
uppgår till 28 miljoner för år 2013 i Borås
Stad.
I december 2013 fanns 38 verkställda beslut
i Borås Stad. 17 brukare har valt kommunala
utförare fördelat på åtta assistansteam och
21 brukare har valt externa utförare på 15
olika externa assistansutförare. Det fanns sex
anhöriganställda i december 2013.
Stadsrevisionen har granskat verksamheten
personlig assistans med inriktning på den del
som utreds, beviljas och verkställs av Borås
stad. Genomlysningen omfattar inte assistans som beviljats av försäkringskassan,
eller assistans som verkställs av externa utförare.
Granskningsresultat
Beslut och verkställande
Arbetsmetoderna inom LSS-handläggningen
har utvecklats under 2014 och ger goda förutsättningar för en rättssäker handläggning.
Samarbetet med försäkringskassan fungerar
bra. Enheten är oftast överens med försäkringskassan när det gäller bedömningarna.
Uppföljning av besluten
Handläggarna framhåller att ärenden skall
följas upp minst en gång per år och i samband med omprövning. Omprövningstiden
anges i beslutet och kan vara mellan 1-5 år.
Ett problem enligt handläggarna är att man
inte hinner göra de årliga uppföljningarna,
och att det fortfarande finns gamla ärenden
där omprövningar inte skett i tid. Det pågår
en uppdatering av rutiner för uppföljning.
En grupp som lyfts fram är anhöriganställda
assistenter. Dessa hanteras ofta som en särskild grupp, vilket ställer till problem när det
gäller insyn, kontroll av scheman, kompetensfrågor, pensioneringstid m.m.
Riskfaktorer i verksamheten
Det förekommer att handläggarna ifrågasätter läkarintygen. Ibland begär man in förtydliganden av intyg, men man begär inte nya
intyg från annan läkare. Kommunen betalar
inte för intyg, och har inte som försäkringskassan förtroendeläkare som kan bistå i bedömningen av intygen. Handläggarstöd i
utredningsarbetet, medhandläggare samt
gemensamma diskussioner innan beslut fattas borgar för att besluten blir korrekta,
framhåller handläggarna.
Borås Stads Revisionskontor
Besöksadress: Sturegatan 42
Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret, 501 80 Borås
Webbplats: boras.se/revisionskontoret
Telefonnummer: 033-35 71 54
Faxnummer: 033-35 71 57
Rapportsammandrag
En riskfaktor för eventuella felaktiga beslut
är de gamla ärendena som handläggarna inte
hunnit ompröva.
-
En annan riskfaktor eller möjlighet till fusk
är sjuklönefakturorna. Kommunen har ansvar för att betala externa utförares sjuklöner. Det sker ingen strukturerad uppföljning
för att upptäcka eller utreda fusk med sjuklönefakturorna.
Sammanfattande bedömningar
Utredning, beslut och uppföljning
Handläggarna har ett bra stöd i de metoddokument som enheten arbetat fram under
2014 och genom samarbetet inom enheten.
Detta ger goda förutsättningar för att den
som söker assistans möts av en rättssäker
utredningsprocess och får ett korrekt beslut.
Nya beslut innehåller begränsningar i form
av att omprövning skall ske inom viss tid
(mellan 1-5 år) och att uppföljning sker en
gång per år. I några fall saknas omprövningstid i besluten. Stadsrevisionen bedömer
att beslutsformuleringarna behöver vara
tydliga i alla ärenden. En omprövningstid
upp till 5 år ifrågasätts. Med kortare intervall
för omprövning behöver myndigheten inte
arbeta med att göra uppföljningar en gång
per år.
Utvecklingsområden
Stadsrevisionen identifierar nedanstående
utvecklingsområden:
- Tillse att samtliga assistansärenden
omprövas och att samtliga nya beslut
har omprövningsdatum
- Om läkarintyg ifrågasätts av handläggare, bör nytt intyg begäras genom annan läkare som kommunen
betalar
- Utveckla en bättre uppföljning av
sjuklönefakturorna för att upptäcka
- Se anhöriganställda som kommunanställda och ställ samma krav på insyn
i deras arbete som för övriga assistenter samt tydliggör detta i avtalen
2
Tillse att uppföljningen av assistansen utgår från genomförandeplanerna
Den gemensamma synen på uppföljnings och omprövningsprocessen
mellan myndighetssidan och utförarsidan bör utvecklas
Sida
BESLUT
1(6)
Datum
Diarienummer
2015-04-21
2015/SON0034
Handläggare
Projektledare Eva Claesson
Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige
Tillämpning av LOV under 65 år
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden tillstyrker inför beslut i Kommunstyrelsen att Borås Stads
förfrågningsunderlag ”Valfrihetssystem inom äldreomsorg Hemtjänstvalet – service,
omvårdnad, delegerad/ordinerad hemsjukvård” tillämpas på åldersgruppen 18 – 64
år.
Sociala omsorgsnämnden tillstyrker att förfrågningsunderlaget korrigeras så att det
blir möjligt att tillämpa på målgruppen 18 – 64 år, korrigeringarna framgår av bilaga 1.
Sociala omsorgsnämnden tillstyrker att boendestöd för personer 18 – 64 år definieras
som en avgränsning i förfrågningsunderlaget, som inte ska omfattas av LOV –
hemtjänstvalet.
Sociala omsorgsnämnden beslutar att i anknytning till LOV genomföra en
organisationsförändring i enheten för kommunal hälso- och sjukvård. Syftet är att
uppnå en effektiv beställarorganisation för hemtjänstinsatser och delegerade hälsooch sjukvårdsinsatser till stadsdelar och till privata utförare. Föreslagen organisationsförändring föreslås träda i kraft 2016-01-01. Ärendet behandlas separat av Sociala
omsorgsnämnden.
Sammanfattning
Borås Stad tillämpar sedan 1 september 2009 Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom
äldreomsorgens hemtjänst, det s.k. ”hemtjänstvalet”. Det innebär att personer med
beslut om hjälp i hemmet enligt 4 kap 1§ Socialtjänstlagen (SoL) har möjlighet att
välja hemtjänstutförare.
Borås Stads budget 2015 anger att LOV även ska tillämpas för personer under 65 år.
Sociala omsorgsnämnden ansvarar idag för myndighetsutövning av hemtjänstinsatser
för målgruppen personer under 64 år. Efter biståndsbedömning och beslut lägger
handläggarna en beställning till aktuell stadsdel om utförande av insatser.
En konsekvens av LOV-hemtjänstvalet blir att en beställning kommer att läggas från
Sociala omsorgsnämnden till den utförare av hemtjänst, som den enskilde väljer,
2
antingen till privata utförare av hemtjänst eller till aktuell stadsdels utförarorganisation
av hemtjänst.
För barn under 18 år har föräldrarna alltid ett föräldraansvar. När föräldrarna har
bristande förmåga i föräldrarollen har IFO-barn- och familj ett huvudansvar att verka
för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden.
Sociala omsorgsnämndens boendestöd definieras som en avgränsning från LOV –
hemtjänstvalet med hänvisning till att boendestöd inte kan delas in i service- resp.
omvårdnadsinsatser. Detta innebär att LOV - hemtjänstvalet inte kan tillämpas med
nuvarande valfrihetssystem
Sociala omsorgsnämnden kommer att besluta att i anknytning till LOV genomföra en
organisationsförändring i enheten för kommunal hälso- och sjukvård. Syftet är att
uppnå en effektiv beställarorganisation för hemtjänstinsatser och delegerade hälsooch sjukvårdsinsatser till stadsdelar och till privata utförare. Föreslagen
organisationsförändring föreslås träda i kraft 2016-01-01.
Ärendet behandlas separat av Sociala omsorgsnämnden
Beslutsunderlag
Bakgrund
Borås Stads budget 2015 anger att LOV även ska tillämpas för personer under 65 år.
Borås Stad tillämpar sedan 1 september 2009 Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom
äldreomsorgens hemtjänst, det s.k. ”hemtjänstvalet”. Det innebär att personer med
beslut om hjälp i hemmet enligt 4 kap 1§ Socialtjänstlagen (SoL) har möjlighet att
välja hemtjänstutförare.
Dokumentet ” Valfrihetssystem inom äldreomsorg - Hemtjänstvalet – service,
omvårdnad, delegerad/ordinerad hemsjukvård” är förfrågningsunderlag för
bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om Valfrihetssystem, LOV. Som grund för
valfrihetssystemet finns ett avtal från 2009 men förfrågningsunderlaget uppdateras
varje år sedan beslutet om införande av LOV – hemtjänst 2009.
Av förfrågningsunderlaget framgår i kapitel 1 hemtjänstvalets omfattning. Där
specificeras att uppdraget enbart gäller serviceinsatser eller både service- och
omvårdnadsinsatser. Där framgår också att utförare av omvårdnadsinsatser även ska
kunna utföra beställda (delegerande/ordinerade) hälso- och sjukvårds-insatser.
I samma kapitel framgår avgränsningarna, dvs. insatser som inte berörs av
hemtjänstvalet.
Hemtjänst
Sociala omsorgsnämnden ansvarar idag för myndighetsutövning av hemtjänstinsatser
för målgruppen 18 – 64 år. Efter biståndsbedömning och beslut lägger handläggarna
en beställning till aktuell stadsdel om utförande av insatser. Handläggarna bjuder in
hälso- och sjukvårdspersonal från stadsdelarna att delta i vårdplaneringar på
sjukhuset.
3
För barn under 18 år har föräldrarna alltid ett föräldraansvar. När föräldrarna har
bristande förmåga i föräldrarollen har Individ och familjeomsorg (IFO) barn och
familj ett huvudansvar att verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och
goda förhållanden. Vid vissa akuta, kortsiktiga nedsättningar kan föräldern dock
beviljas hemtjänst för vissa praktiska insatser som berör barnen, exempelvis att följa
ett barn till förskolan. När det blir fråga om långvariga nedsättningar hos föräldrarna
ansvarar IFO barn och familj alltid för hur barnens trygghet ska säkras.
Undantagsvis kan det förekomma att barn beviljas hemtjänst efter egna behov. I de
fallen krävs det av utförarna dels större kompetens om barns behov, dels mer
samarbete med IFO barn och familj med tanke på deras huvudansvar för barn.
Med tanke på ovanstående föreslås att kommunen även fortsättningsvis ansvarar för
det stöd som beviljas för barn under 18 år oavsett det är IFO barn och familj, Sociala
omsorgsförvaltningen eller samarbete däremellan som blir aktuellt.
Enheten för kommunal hälso- och sjukvård
Sociala omsorgsnämndens kommunala hälso- och sjukvårdsenhet har ekonomiskt
ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser för målgruppen 18 – 64 år. Enheten köper
idag både legitimerad personal och de insatser som delegeras till
omvårdnadspersonalen vid hemsjukvård i stadsdelarna. Sociala omsorgsnämnden
ansvarar också för behovet av hjälpmedel.
För att få en organisation med bättre kontroll av volymen av insatser av legitimerad
hälso- och sjukvårdspersonal för målgruppen 18 – 64 år, av delegerade
hemsjukvårdsinsatser och av behov av hjälpmedel, föreslås en
organisationsförändring, där förslaget är att förvaltningens legitimerade personal
själva ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser för personerna 18 – 64 år och även
ansvarar för delegeringar till omvårdnadspersonal, antingen hos privata utförare eller
hos stadsdelarna, beroende på vilken utförare den enskilde har valt. Genom denna
organisationsförändring kan nämnden själv följa upp och ha kontroll på flödet av
insatser för gruppen 18 - 64 år. Organisationsförändringen syftar till större
ekonomiskt effektivitet tillika kvalitetssäkring.
Genom organisationsförändringen säkras ”En väg in” för Sociala omsorgsnämnden,
vilket underlättar i alla vårdsamverkanssammanhang.
Boendestöd
Boendestöd beviljas enligt Socialtjänstlagen 4 kap, § 1. Både myndighetsutövningen
och utförandet ligger inom Sociala omsorgsnämnden.
Boendestöd har vuxit fram sedan mitten på 1990-talet, då psykiatrireformen
genomfördes. Då förtydligades bl.a. kommunens ansvar för boende och sysselsättning
för personer med psykisk funktionsnedsättning för att möjliggöra ett liv utanför
institutionerna.
Under mitten på 2000-talet utvärderades och diskuterades det stöd som hade vuxit
fram, oftast i kommunernas hemtjänst. I ”Ambition och ansvar - Nationell strategi
för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och
funktionshinder” (SOU 2006:100) betonades att personer med psykiska
funktionsnedsättningar ska mötas av god kvalitet i socialtjänsten och att socialtjänsten
ska använda sig av väl genomtänkt arbetssätt.
4
”Ambition och ansvar” kunde konstatera att boendestödet under ett tiotal år hade
utvecklats till något annat än hemtjänst, både ur professionell och ur organisatorisk
synpunkt. Utredningen påpekade att boendestöd visar på en bredd och en flexibilitet
som beskrivs som mer kvalificerat och mångfacetterat än hemtjänst.
Hemtjänst definierades i utredningen som praktisk hjälp i hemmet och boendestöd
som ett pedagogiskt och psykosocialt stöd i den enskildes hem- och närmiljö.
Vanliga uttryck i beskrivningen av boendestöd är att jobba ”med händerna på ryggen”
eller att bistå med ”hjälp till självhjälp ” i vardagliga aktiviteter som att stiga upp på
morgonen, sköta sin hygien, städa, handla, upprätthålla sociala kontakter och så
vidare. (SOU 2006:100, Ambition och ansvar)
Boendestöd har också tagits upp som ett arbetssätt för andra målgrupper. I LSSkommitténs slutbetänkande (SOU 208:77, Möjligheter att leva som andra) fördes ett
resonemang om att Lagen om stöd och service, (LSS) inte gav stöd till personer med
LSS-tillhörighet att leva i egen bostad och där få det stöd de behövde. LSSkommittén menade att LSS borde kompletteras med en paragraf om personlig service
med boendestöd. Det lagförslag som kom våren 2010 innehöll dock ingen förändring
gällande ny insats i LSS, utan hänvisade till befintligt lagrum i Socialtjänstlagen.
I slutbetänkandet (SOU 2008:77) angavs flera definitioner till boendestöd bl.a. den
definition som numera återfinns i Socialstyrelsens tembank. Definitionen av
boendestöd är ”bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen till särskilda
målgrupper i eget boende.”
Boendestöd har sedan dess ytterligare utvecklats till ett individuellt stöd för olika
målgruppers möjlighet att bo i egen bostad och leva som andra i det öppna samhället.
Sociala omsorgsnämndens boendestöd erbjuder ett individanpassat vardagsstöd.
Boendestödjarna motiverar och stöttar brukare genom att skapa struktur och genom
egna mål om större självständighet. Insatserna kan vara av kompenserande/bevarande
eller pedagogisk karaktär. Boendestödjarna strävar alltid efter delaktighet efter den
enskildes förmåga.
Målet är att alla ska få större tillgång till sina egna resurser, återhämta sig från psykisk
ohälsa och kunna leva ett självständigt liv i ordinärt boende. Den enskilde ska genom
stödet tillförsäkras skäliga levnadsvillkor.
Boendestöd beviljas till tre målgrupper:
- Personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Exempel på psykiatriska diagnoser - psykossjukdomar,
förstämningssjukdomar, personlighetsstörningar, ångestrelaterade sjukdomar.
- Personer med neuropsykiatriska diagnoser. Exempel på diagnoser är
diagnoser inom autismspektrat, ADHD, ADD, tourettes syndrom, OCD
(tvångssyndrom).
- Personer med övriga funktionsnedsättningar. Målgruppen består bl.a. av
personer med lindrig utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, synskador,
hörselskador, personer med funktionsnedsättningar till följd av olika
sjukdomar.
5
Boendestöd beslutas inom olika behovsområden såsom tvätt, städ, aktivering, social
tid, ledsagning, personlig omvårdnad, dusch och egenvård, inköp/ övriga ärenden,
kommunikation/ tillsyn och matlagning/träning. Utifrån de olika behovsområdena
bedömer och beslutar biståndsbedömarna om ett individuellt utformat stöd.
Ett gemensamt krav inom de olika insatsområdena är att den enskilde aktivt ska delta
i insatserna. Boendestödjaren ska således huvudsakligen utföra stödet tillsammans
med den enskilde.
Ett boendestöd kan kompletteras med hemtjänstinsatser, där det inte förväntas att
den enskilde deltar. Boendestödet utför delegerade/ordinerade hälso- och
sjukvårdsuppgifter.
Totalt arbetar ca 40 personer i verksamheten.
Boendestöd kan således inte delas in i service- resp. omvårdnadsinsatser, vilket
innebär att LOV - hemtjänstvalet inte kan tillämpas med nuvarande valfrihetssystem.
Volymer- verksamhetsmått
Mars 2015 handlade Sociala omsorgsnämnden ärenden för 132 personer med
hemtjänstinsatser, där stadsdelarna ansvarade för verkställigheten.
Mars 2015 köpte Sociala omsorgsnämnden hälso- och sjukvårdsinsatser med
legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och med delegerade hälso- och
sjukvårdsinsatser för 65 personer.
Mars 2015 hade Sociala omsorgsnämnden ca 290 personer med boendestöd, varav
130 var personer med psykiska funktionsnedsättningar, 60 med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar och 100 med andra funktionsnedsättningar.
2015-04-01 hade Sociala omsorgsnämnden: ett (1) beslut om hemtjänstinsatser till
barn och ungdomar under 18 år.
Hemtjänstvalet – information
Borås Stad informerar om hemtjänstvalet på sin hemsida. Där återfinns all
information, som brukaren behöver för att kunna välja och all information som de
privata utförarna behöver för att kunna fullfölja sina uppdrag.
Sidan återfinns på länken
http://www.boras.se/kategorisidor/familjochomsorg/familjochomsorg/aldreomsorg
/aldreomsorg/stodihemmet/hemtjanst/hemtjanst/hemtjanstvalet.4.82f0a312665003f
0d800026914.html
IT hos privata utförare
I kommunen pågår ett arbete för att möjliggöra för utförare, privata eller i egen regi,
att få ta del av olika IT-system. Under 2015 kommer frågan om vilka system som ska
användas för tidsregistrering, för hantering av nyckelfria lås och för social
dokumentation att klarläggas.
6
Yvonne Persson
Ordförande
Annika Andersson
Förvaltningschef
Borås Stad
valfrihetssystem inom äldreomsorg och
funktionshinderverksamhet
”Hemtjänstvalet”
- service
- omvårdnad
- delegerad/ordinerad hemsjukvård
Gäller från 1 januari 2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förfrågningsunderlag ....................................................................................................................................................................... 3
1. Allmän information ......................................................................................................................................................................3
1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................................................................... 3
1.2 Hemtjänstvalets omfattning ...................................................................................................................................................... 3
1.3 Ersättningar .................................................................................................................................................................................. 3
1.4 Information från Borås Stad ..................................................................................................................................................... 3
2. Upphandlingsföreskrifter..............................................................................................................................................................4
2.1 Upphandlingsförfarande ............................................................................................................................................................ 4
2.2 Ansökans giltighetstid ................................................................................................................................................................ 4
2.3 Ansökans innehåll och utformning .......................................................................................................................................... 4
2.4 Kompletterande uppgifter ......................................................................................................................................................... 4
2.5 Behandling av ansökan ............................................................................................................................................................... 4
2.6 Ansökan insändes till ................................................................................................................................................................. 4
3. Formella krav på utföraren...........................................................................................................................................................5
4. Kravspecifikation ...........................................................................................................................................................................6
4.1 Kommunens ansvar och organisation ..................................................................................................................................... 6
4.1.1 Biståndsbeslut ........................................................................................................................................................................... 6
4.1.2 Valprocess ................................................................................................................................................................................. 6
4.2 Beställning ................................................................................................................................................................................... 7
4.3 Utförarens åtagande .................................................................................................................................................................... 7
4.4 Uppdraget ..................................................................................................................................................................................... 8
4.4.1 Serviceinsatser .......................................................................................................................................................................... 8
4.4.2 Omvårdnadsinsatser ............................................................................................................................................................... 8
4.4.3 Delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsinsats ............................................................................................................... 8
4.5 Personal......................................................................................................................................................................................... 9
4.6 Presentation och marknadsföring ......................................................................................................................................... 10
4.7 Rutiner hos utföraren ............................................................................................................................................................... 10
4.8 Uppdrag ...................................................................................................................................................................................... 11
4.9 Dokumentation ......................................................................................................................................................................... 12
4.10 Användande av kommunens IT-system ............................................................................................................................. 12
4.10.1 Ersättningar .......................................................................................................................................................................... 13
4.11 Kommunikation angående enskild person ......................................................................................................................... 13
4.12 Uppföljning och samverkan .................................................................................................................................................. 13
Bilagor
1. Avtal
2. Ansökan
3. Sanningsförsäkran
4. Kompetenssammanställning personal
5. Referenser
6. Presentation av privat utförare
3
Förfrågningsunderlag
för bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem
1. Allmän information
Borås Stad inbjuder privata utförare som önskar utföra hemtjänstvalets tjänster att ansöka om att teckna avtal med
kommunen.
1.1 Bakgrund
Borås Stad ger i hemtjänstvalet från 1 september 2009 brukare möjlighet att välja utförare enligt lagen om
valfrihetssystem (LOV). Det innebär att kommunen beslutar om grundläggande krav som utförare ska uppfylla,
fastställer ersättningen och godkänner utförare. Varje enskild brukare väljer utförare utifrån sin värdering av vad som
är kvalitet. Borås Stad utlovar inga volymer.
1.2 Hemtjänstvalets omfattning
Hemtjänstvalet omfattar hemtjänst enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer från 18 års ålder i ålder i ordinärt
boende.
Uppdraget kan gälla enbart service eller både service och omvårdnad. Utförare av omvårdnadsinsatser ska även
kunna utföra beställda (delegerade/ordinerade) hälso- och sjukvårdsinsatser. Samma krav som ställs på privata
utförare ställs även på stadsdelarnas egenregi.
Avgränsningar
Följande insatser berörs inte: hemtjänst nattetid, trygghetslarm, matdistribution, delar av närståendestödet, daglig
verksamhet, yngre personers insatser, korttidsboende, vård- och omsorgsboende eller hemsjukvård av legitimerad
personal. Insatser som ligger utanför Borås Stads hemtjänstval svarar stadsdelsförvaltningarnas egenregi för. Arbete
hos anhörig som utförs av närstående omfattas inte av hemtjänstvalet utan hänvisas till kommunens närståendestöd.
Kompletterande och avlastande hemtjänst kan däremot ingå i hemtjänstvalet.
Sociala omsorgsförvaltningens boendestöd omfattas inte av LOV. Boendestöd definieras av
Socialstyrelsens termråd som bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda
målgrupper med eget boende, bland annat för personer med funktionsnedsättning. Boendestöd definieras
inte utifrån service och personlig omvårdnad.
1.3 Ersättningar
Se Avtal.
1.4 Information från Borås Stad
Information till privata utförare samlas på Borås Stads webbplats: www.boras.se/hemtjänstvalet
Här återfinns kommunens aktuella förfrågningsunderlag för hemtjänstvalet, inklusive de styrdokument som hänvisas
till i förfrågningsunderlaget. På samma ställe finns översikt över Borås Stads statistikområden för att underlätta
geografisk planering inför ansökan eller ändring av område.
Löpande information från kommunen till godkända utförare skickas via e-post till ansvarig hos utföraren. Dokument
av allmän karaktär som efterfrågas av privata utförare kan även läggas upp på Borås Stads webbplats.
Angående verksamhetsövergripande frågor och avtalsfrågor, se Avtal.
4
2. Upphandlingsföreskrifter
2.1 Upphandlingsförfarande
Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).
2.2 Ansökans giltighetstid
Ansökan är giltig 90 dagar efter ankomstdag hos kommunen.
2.3 Ansökans innehåll och utformning
Ansökan ska vara på svenska och undertecknad av behörig firmatecknare eller motsvarig. Ansökan och dess bilagor
ska följa Borås Stads utformning.
Följande ifyllda handlingar ska lämnas vid ansökan för att denna ska vara fullständig:
Ansökan om tillstånd att bedriva hemtjänst i Borås Stad enligt LOV ifylld tillsammans med
- Blankett Sanningsförsäkran
- Blankett Kompetenssammanställning personal
- Blankett Referenser
- För omvårdnadsinsatser – kopia av sökandes kvalitetsledningssystem (SOSFS 2011:9)
- För serviceinsatser – kopior som bestyrker sökandes kvalitetsarbete
- Blankett Presentation av privat utförare, för informationsmapp och webb
2.4 Kompletterande uppgifter
Kommunen får medge att en sökande rättar en felskrivning eller något annat uppenbart fel i ansökan. Kommunen
får även begära att en ansökan förtydligas eller kompletteras. Ofullständig ansökan kan komma att avslås.
2.5 Behandling av ansökan
Inkommen komplett ansökan behandlas normalt inom en månad. Under semesterperioden juni-augusti är
handläggningstiden två månader. En utsedd grupp med representanter från stadsdelarna och sociala
omsorgsförvaltningen ansvarar för godkännande. I handläggningen kontrolleras att sökande uppfyller kommunens
krav för bedrivandet av hemtjänst i kommunen. Sökande kallas till ett obligatoriskt möte för genomgång före
ställningstagande. Kommunen har rätt att neka godkännande vid bedömning att sökanden saknar förutsättning för
att uppfylla kraven, eller om en eller flera företrädare tidigare har haft uppdrag som kommunen till följd av brister
avslutat.
Samtliga krav ska uppfyllas vid avtalstecknande och utförare ska kunna redovisa avtalsefterlevnad vid varje
uppföljningstillfälle. Inspektion kommer att göras i utförarens lokal någon månad efter att utföraren har kommit
igång. Under avtalstiden kan kommunen begära in t ex uppgifter om anställda.
Beslut fattas på delegation av Kommunstyrelsen. Beslutet meddelas via e-post. Om sökanden godkänts kallas
utföraren till genomgång för avtalsundertecknande.
Om sökanden inte har godkänts anges skäl därtill. Privat utförare har möjlighet att överklaga beslutet, genom att
skriftligen och inom tre veckor till förvaltningsrätten i Jönköping ansöka om rättelse med begäran om vilken ändring
som yrkas.
Frågor och kompletteringar
Frågor om verksamheten besvaras av Carin Liesén Lindqvist telefon: 033-35 30 72 alt e-post
carin.liesen.lindqvist@boras.se. Frågor om avtalsvillkor var vänlig kontakta Sari Bodin telefon: 033-35 71 78 alt epost sari.bodin@boras.se
2.6 Ansökan insändes till
Ansökan skall skickas i slutet kuvert märkt ”Ansökan Hemtjänstval enligt LOV” till adress:
Borås Stad
Stadskansliet
5
Kvalitet och utveckling
501 80 Borås
3. Formella krav på utföraren
Utförare ska uppfylla de allmänna krav som finns angivna i propositionen 2008/09:29 sid 71, LOV, d v s de krav
som uppställs i svensk lagstiftning - som hälso- och sjukvårdslag, socialtjänstlag, sekretesslagstiftning,
skattelagstiftning och arbetsrättslagstiftning. Med svensk lagstiftning avses även myndigheters föreskrifter. Utförare
ska följa nationella förändringar inom verksamhetsområdet.
Utförare ska följa det program som Kommunfullmäktige beslutar om för mandatperioden. Där fastslås mål och
riktlinjer för verksamhet som lämnas över till privat utförare, samt kommunens övriga politiska mål och
styrdokument för verksamhetsområdet. Branschens etiska plattform förväntas antas under året.
Utföraren ska
ha fullgjort sina åligganden avseende registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter
vara registrerad i bolagsregister om sådan registerskyldighet föreligger*
inneha F-skattesedel*
inneha giltig ansvarsförsäkring
acceptera och uppfylla kraven i TCO uppförandekod
acceptera och uppfylla kraven i förfrågningsunderlaget och bilagor
Borås Stad kommer att inhämta uppgifter från Skatteverket för att kontrollera att sökande uppfyller skatte- och
registreringsskyldigheter. Kreditupplysning tas på alla företag som kommunen skriver avtal med. Uppgifter om
godkända privata utförare inhämtas regelbundet.
Utländska anbudsgivare kan bifoga intyg från behörig myndighet i det land där sökanden är etablerad, som utvisar att
sökanden där har betalt skatter och avgifter eller intyg om registrering i den officiella förteckningen över godkända
leverantörer i det land där sökanden är verksam.
* Om fysisk person eller grupp av fysiska personer/leverantörer ansöker om att bedriva hemtjänst, ska de bilda
juridisk form och vid avtalsskrivning lämna kopia på F-skattesedel och registreringsbevis från Bolagsverket (om
registreringsskyldighet föreligger) till kommunen.
6
4. Kravspecifikation
4.1 Kommunens ansvar och organisation
Kommunen har ansvar för medborgarna vilket innebär att tillse att de får sina behov tillgodosedda i enlighet med
lagstiftning och politiska beslut. Äldreomsorgen Stadsdelarnas och Sociala omsorgsförvaltningens
verksamheter finansieras genom kommunala skatter och avgifter.
Stadskansliet svarar för kommunövergripande planering, styrning och strategisk uppföljning av verksamhet på
Kommunstyrelsens uppdrag, liksom för kommunens uppsiktsplikt.
Tre stadsdelsnämnder svarar för det operativa arbetet med ansvar för medborgarna inom sina respektive geografiska
områden. Nämnderna ansvarar för planering och styrning av sin verksamhet inom given budgetram. I varje stadsdel
finns organisation för individuell biståndshandläggning. För utveckling och samordning finns en enhet för
kommungemensam äldreomsorg.
Sociala omsorgsförvaltningen ansvarar för individuell biståndshandläggning när det gäller service- och
omvårdnadsinsatser för personer 18 – 64 år. Inom förvaltningen finns även en enhet för hälso- och
sjukvårdsfrågor.
4.1.1 Biståndsbeslut
Beslut om insatser
Biståndsbeslut är myndighetsutövning. Biståndshandläggaren fattar biståndsbesluten på delegation av respektive
nämnd. Besluten grundas på socialtjänstlagen och för utredning används Socialstyrelsens rekommenderade modell
Äldres behov i centrum (ÄBIC). Borås Stad har sedan 2008 haft en form av förenklad biståndshandläggning som
förväntas fasas ut under 2015.
4.1.2 Valprocess
Information och jämförelser
Utförarpresentation enligt mall publiceras på Borås Stads hemsida och i tryckt informationsmapp för hemtjänstval.
Informationen används då brukare ska välja utförare. Informationen kommer att kompletteras av resultat i
kvalitetsuppföljningar mm (med integritetsgräns).
Beskrivning av brukares val
Alla berörda brukare informeras om möjligheten att välja utförare. Biståndshandläggaren ger opartisk information
och neutral vägledning utifrån brukarens egna prioriteringar. När brukare har gjort sitt val beställer
biståndshandläggare uppdraget av vald utförare.
Trygg hemgång
Stadsdelsförvaltningarna har under 2015 försöksprojekt med trygg hemgångsteam där särskilt anpassade grupper
rehabiliteringstränar brukare efter hemkomst från sjukhus. Grupperna är konkurrensneutrala. När perioden på några
veckor är över väljer brukaren utförare enligt ovan.
Gäller trygg hemgång personer som är under 65 år? Fråga Gunnel Westbo.
Ickeval
Ickeval, d v s om brukaren inte kan eller vill välja, innebär att kommunens egenregi utför uppdraget.
Omval
Brukare kan när hon eller han så önskar göra omval utan att behöva ange skäl. Biståndshandläggaren handlägger
omvalet skyndsamt enligt ovan, lägger beställning till ny vald utförare och meddelar den förre utföraren att omval har
gjorts. Avlämnande utförare får inte utöva någon form av påtryckning för att brukaren ska stanna kvar.
Omval ska även ske när utförarens avtal inte förlängs eller sägs upp av någon av parterna. Övergången till ny utförare
planeras då inom kvarvarande tid och med hänsyn till brukares egen önskan om lämplig tidpunkt. Ickevalsalternativet
kan användas under en första period. Avlämnande utförare eller dennes personal får inte påverka brukares val av ny
utförare.
7
Kommunens yttersta ansvar
Vid hävning av en utförares avtal med omedelbar verkan träder kommunens yttersta ansvar in och brukaren får sina
akuta insatser via ickevalsalternativet. Biståndshandläggare ska därefter skyndsamt erbjuda brukaren att välja ny
utförare. Personal hos avlämnande utförare får inte påverka brukares val av ny utförare.
4.2 Beställning
Beställning av hemtjänstinsatser
Efter biståndsbeslut och brukarens val av utförare kontaktar stadsdelsförvaltningens biståndshandläggare vald
utförare. Beställning faxas alternativt läggs in i kommunens verksamhetssystem. Beställning ska verkställas inom 48
timmar om inget annat har överenskommits. Handläggaren ska ange om brukare bor i tätort eller utanför tätort. På
beställningen anges brukarens funktionsförmåga, vilka insatser som ska utföras och målet med dessa.
Delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsinsatser
Delegerade/ordinerade insatser görs utifrån hälso- och sjukvårdslagen. Förutsättning är att brukaren redan har
omvårdnadsinsatser. Kvarstående delegationsinsats får behållas även då omvårdnadsinsats upphör om det är lämpligt
p g a kontinuitet. När legitimerad personal delegerar hälso- och sjukvårdsinsats ger de instruktioner om hur insatsen
ska utföras, när den ska starta och hur länge den ska pågå. Beställning faxas alternativt läggs in i kommunens
verksamhetssystem.
Samordning av insatser
Utföraren ansvarar för att insatser enligt socialtjänstlagen och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser i möjligaste
mån samordnas hos brukaren. Se Borås Stads rutin beställning.
Ändring av beställning
Beställning kan ändras då brukarens behov permanent eller tillfälligt förändras. Samma rutin används som ovan.
4.3 Utförarens åtagande
Innehåll i åtagandet
Utförare anger om ansökan endast gäller serviceinsatser eller både service- och omvårdnadsinsatser. Vid
omvårdnadsinsatser åtar sig utföraren även hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation/ordination.
Geografisk utformning
Kommunens statistikområde (nyckelkodsområde) utgör minsta geografiska område som en utförare kan verka i. Val
av geografiskt område görs utifrån webbkarta som visar tätort respektive ej tätort. Utförare anger i ansökan vilket
eller vilka områden man vill verka inom, se karta på Borås Stads webbsida.
Kapacitetstak
Utföraren anger i ansökan maximal omfattning av sitt åtagande i timmar per månad. Serviceinsatser utförs normalt
under dagtid efter överenskommelse med brukaren. Omvårdnadsinsatser och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser
utförs alla dagar kl 07.00-23.00. Om en brukare får ett ökat behov under en period, t ex vid hemgång från sjukhus,
kan utföraren behöva utföra timmar över sitt kapacitetstak. Beställningar över kapacitetstak meddelas av utföraren till
kommunens kontaktperson.
Ändring i åtagandet
Utförare kan ändra sitt åtagande under avtalstiden genom att öka eller minska såväl geografiskt område som
kapacitetstak, se blankett på Borås Stads webbsida.
Utförare kan också säga upp sitt avtal eller ändra innehåll. Ny ansökan krävs dock om en utförare vill gå från enbart
service till att även utföra omvårdnad.
Brukare som berörs av ändring har rätt att behålla vald utförare i tre månader om utföraren säger upp sitt avtal,
minskar sitt geografiska område eller begränsar sitt kapacitetstak (avtalets uppsägningstid).
Övriga ändringar i åtagandet där brukare inte påverkas, t ex då ingen brukare har valt utföraren, gäller från
månadsskiftet efter blankett om ändring inkommit till Borås Stads kontaktperson. Vid uppsägning gäller avtalets
uppsägningstid.
Separat avtal utanför hemtjänstvalet
Insatser under övrig tid (för omvårdnad 23.00-07.00 samtliga dagar, för service 17.00-07.00 plus helg) svarar normalt
kommunens personal för. Dock finns möjlighet för stadsdelsförvaltning att separat avtala om utökad tid med privat
utförare i enskilt ärende.
8
Inför vård i livets slut beslutar sjuksköterska och biståndshandläggare om brukarens utförare kan anlitas för nattvak.
Kontinuiteten för brukare bör eftersträvas. Omvårdnad och tillsyn ska i möjligaste mån ges på ett säkert, tryggt och
värdigt sätt av för brukaren känd personal. Ska här skrivas något speciellt med tanke på yngre grupper som är mitt
uppe i livet??
4.4 Uppdraget
Utföraren ska ha god kännedom om äldres behov om olika gruppers behov och vara väl insatt i lagstiftning,
förordningar, föreskrifter och allmänna råd som gäller för verksamheten. Personalen ska ha för arbetsuppgifterna
lämplig kompetens och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Utföraren ska ha ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2011:9.
Den som bedriver verksamhet enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska med stöd av
ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Utförare åtar sig att följa biståndsbesluten på det sätt Borås Stad utformat dem. Det innebär att brukarna själva ska
kunna planera sin vardag och leva ett aktivt liv, ska behandlas med respekt och integritet samt kunna känna trygghet
och ha tillit till den personal som arbetar hos dem.
Om kraven i förfrågningsunderlaget i någon del inte uppfylls ska en åtgärdsplan upprättas. Följs inte kraven i
åtgärdsplanen har kommunen rätt att säga upp avtalet.
4.4.1 Serviceinsatser
I service ingår insatserna:
• städning
• inköp och övriga ärenden (dagligvaror, apoteksvaror, post/bankärenden mm)
• tvätt och klädvård
• ledsagning vid enstaka tillfällen för personer som normalt inte behöver denna hjälp
Beslut om serviceinsatser är biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Insatser ska utföras enligt beställning, registreras
och dokumenteras på det sätt lagstiftningen föreskriver. Förändring av behov ska meddelas biståndshandläggare.
4.4.2 Omvårdnadsinsatser
I omvårdnad ingår insatserna:
• Vardagsaktivering, sociala aktiviteter, ledsagning (insatser som brukaren själv utför med viss stöttning, social
samvaro, promenader, hjälp till/från aktivitet)
• egenvård (insatser som normalt brukaren själv utför men som av tekniska skäl inte kan utföra, t ex svårt att ta
ögondroppar eller ta på stödstrumpa, tappar tabletter p g a skakningar, svårt att nå delar av kroppen, svårt att
rengöra glasögon eller byta batteri i hörapparat. Insatser som inte är delegerade eller ordinerade)
• trygghetsbesök (förebyggande tillsyn/kommunikation, telefonkontakt, förebyggande praktisk hjälp med att t ex
hämta in post/tidning, bära ut sopor)
• hjälp vid måltider (förbereda, värma, finfördela, duka, diska)
• personlig omvårdnad (hygien inkl munhälsa, på- och avklädning, förflyttning, toalettbesök och matning)
Beslut om omvårdnadsinsatser är biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Insatser ska utföras enligt beställning,
registreras och dokumenteras så att lagstiftningens krav följs. Förändring av behov ska meddelas
biståndshandläggare.
I beställningen infogas information från utredningen som är relevant för utföraren och för att denne ska
kunna utföra uppdraget på bästa sätt.
4.4.3 Delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsinsats
Delegerad hälso- och sjukvårdsinsats
Utförare som åtagit sig omvårdnadsinsatser åtar sig också att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser på
delegation/ordination från kommunens legitimerade personal (arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska).
Hälso- och sjukvårdsdelegation gäller alltid specifika insatser. Vad som kan ingå i insatserna, se Borås Stads hemsida
under MAS/MAR. Delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsinsats ska i möjligaste mån samordnas med SoL-insats.
9
Krav på utförandet
Delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ska utföras med god kvalitet och på ett patientsäkert sätt. Hälso- och
sjukvårdsarbete ska utföras enligt rutiner och riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt
ansvarig för rehabilitering (MAS/MAR). Avvikelsehantering enligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
inom hälso- och sjukvård ska följa MAS/MAR:s rutin för avvikelsehantering, d v s avvikelser från plan eller
delegation/ordination ska omgående rapporteras till ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal.
Utförare ska samverka med kommunen och regionen och arbeta enlig de föreskrifter och överenskommelser som
kommunen träffar med andra vårdgivare.
4.5 Personal
Ansvarig ledning
Som ansvarig ledning räknar Borås Stad utförarens ägare och styrelse (ägardirektiv), angiven verksamhetschef
(ansvarig för den dagliga driften) och angiven kontaktperson för hälso- och sjukvård (endast omvårdnadsföretag).
Varje utförare svarar själv för sin organisation. Rollerna kan sammanfalla.
Kompetens och erfarenhet hos verksamhetschef
Verksamhetschef ska ha adekvat kompetens och erfarenhet för arbetet, med god kännedom om äldres behov, likväl
om yngre personers behov. Det kan gälla yngre personer i arbetsför ålder med svåra diagnoser, och
komplicerade tillstånd. Det innebär dokumenterad godkänd grundutbildning, gärna högskolans tvååriga
utbildning för enhetschefer inom äldreomsorg, ??? samt längre erfarenhet med goda vitsord inom socialt arbete
respektive servicetjänster. Verksamhetschef ska ha ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar,
föreskrifter och allmänna råd. Detta ska kunna styrkas. Tidigare erfarenhet av ledarskap inom liknande verksamhet
bör finnas.
Ersättare för verksamhetschef ska finnas vid frånvaro. Vid byte av verksamhetschef ska ändringen godkännas av
kommunen i förväg.
Verksamhetschef eller annan lämplig person i ledningen ska utses som kontaktperson vid HSL-delegationer. Vem det
är ska meddelas kommunen.
Personalkompetens
Verksamhetschef ska tillse att personal har efterfrågad utbildning och tillräcklig erfarenhet för arbetet.
För att kunna arbeta inom äldreomsorgen som omvårdnadspersonal krävs kunskaper i svenska motsvarande godkänt
betyg i gymnasiegemensamma ämnet svenska A eller 1 alternativt svenska A eller 1 som andraspråk. Kunskaper i
svenska är en viktig förutsättning för den äldres säkerhet och trygghet i äldreomsorgen brukarens säkerhet och
trygghet. Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2011:12 påtalar vikten av personalens kunskap för att förstå, tala,
läsa och skriva på svenska. Personal ska kunna ta till sig instruktioner och klara lagstiftningens krav på
dokumentation.
Verksamhetschef ansvarar också för att personalen har tillräcklig IT-kunskap för att kunna hantera arbetsredskap
och dokumentation i IT-system.
Kontaktperson för hälso- och sjukvård ansvarar för att personalen har tillräcklig kunskap för att ta emot delegation
av legitimerad personal.
Personalens utbildningsbakgrund
Kommunens egenregi har till 84% utbildad personal. I bedömning av privata utförare är kommunens resultat
vägledande. Kompetensen ska hålla en jämn nivå, d v s utbildad personal som slutar ska ersättas av utbildad personal.
Personalens utbildningsnivå ska kunna uppvisas när kommunen efterfrågar det och vid uppföljningsmötet en gång
per år. Om utbildningsnivån inte uppfyller kraven ska utföraren upprätta en utbildningsplan. Följs inte i planen har
kommunen rätt att säga upp avtalet.
•
•
Serviceinsatser - lämplig utbildning i t ex hygien, städning, livsmedelshantering
Omvårdnadsinsatser - omvårdnadsprogrammet med godkända betyg, bland annat i kurserna Vård och omsorg
vid demenssjukdom (100 p) och Äldres hälsa och livskvalitet (200 p). Som likvärdigt räknas tidigare utbildningar
till undersköterska eller mentalsköterska samt godkänd validering av vård- och omsorgskunskap.
Kompletteras?
10
Kompetensutveckling
Verksamhetschef ansvarar för sin personals kompetens och utveckling av denna. Privat utförare kan efter
överenskommelse och till självkostnadspris erbjudas platser för kompetensutveckling eller påbyggnadsutbildning vid
kommunens utbildningstillfällen. Vid utbildning finansierad av stimulansmedel fördelas platserna proportionerligt
mellan privata utförare och egenregi.
Frånvaro och arbetstoppar
Verksamhetschef ansvarar för att rutiner finns för att personalmässigt hantera frånvaro och arbetstoppar. För att
klara arbetstidslagstiftning bör omvårdnadsutförare ha minst tre personer att tillgå vid start. Utförare kan anlita
underleverantörer och svarar för att såväl egen personal som underleverantörers arbete håller god kvalitet, uppfyller
kommunens krav samt följer kommunens anvisningar. Redovisning av vilka underleverantörer som anlitas ska
lämnas till kommunens kontaktperson.
Kollektivavtal
Privat utförare med anställd personal bör ha kollektivavtal eller motsvarande villkor. God arbetsmiljö bör alltid
eftersträvas. Arbetstidslag ska hållas. Heltidstjänster bör erbjudas personal, timanställningar och delade turer bör
minimeras. Respektive utförare har det fulla arbetsgivaransvaret för sin personal.
Meddelarskydd
Personal hos privat utförare som kommunen anlitar ska ha meddelarskydd och kunna påtala missförhållanden utan
repressalier, på samma sätt som inom kommunens egenregi. Meddelarskyddet gäller endast i samband med
kommunal verksamhet, inte företagets interna förhållanden.
4.6 Presentation och marknadsföring
Presentation på webb och i informationsmapp
För utförarpresentation används kommunens blankett med fasta rubriker. Språket ska hållas vårdat och kommer att
korrekturläsas av kommunens informationsavdelning. Uppföljningsresultat kommer att läggas in som en parameter i
presentationen.
Reklam och marknadsföring
Direktriktad marknadsföring till enskild äldre genom oanmälda hembesök eller telefon är inte tillåtna.
Tilläggstjänster
Privat utförare har rätt att tillhandahålla tilläggstjänster för insatser som inte är biståndsbedömda. Utförare ska i
informationsmaterial tydligt ange att de eventuella tilläggstjänster som erbjuds inte ingår i hemtjänstvalets insatser.
Tilläggstjänster är en separat affärstransaktion mellan extern utförare och den äldre. Brukare ska kunna säga nej till
erbjudande om tilläggstjänst utan vidare övertalning.
4.7 Rutiner hos utföraren
Utförare ska ha säkerställda genomarbetade och etablerade rutiner som skapar trygghet för de brukare man arbetar
hos. Rutinerna ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Punkterna nedan ska alltid uppfyllas. De ska ingå i
utförares ledningssystem för kvalitetsutveckling.
Sekretess och värdegrund
Utförare ska följa Socialstyrelsens anvisningar inom området samt hålla genomgång och upprätta sekretessavtal med
samtliga anställda inklusive underleverantörer. Utförare ska omfatta och arbeta utifrån den värdegrund som avspeglas
i socialtjänstlagen och övrig lagstiftning. Borås Stads äldreomsorgs värdighetsgarantier ska följas av såväl
privata utförare som egenregi.
Säkerhetssystem
Det ska finnas system för identifiering av personal för att öka säkerheten för brukare när hon mottar hjälp. All
personal inklusive vikarier ska kunna uppvisa ID med tydligt fotografi, namn, titel samt utförargrupp.
Privata medel
Utförare ska och följa Borås Stads riktlinjer om privata medel. Se Borås Stads riktlinjer.
Nyckelhantering
Utförare ska säkerställa sin nyckelhantering. Nycklar ska förvaras i lokal. Rutiner ska finnas till exempel med kvitto
vid mottagande, låst skåp och utkvitteringsrutin. Personal får inte gå in i brukarens bostad när brukaren själv inte är
hemma.
11
Synpunktshantering
Utförare ska vara väl insatt i och följa Borås Stads synpunktshantering. Se Borås Stads rutin.
Avvikelser, anmälan av missförhållande
Sammanställning av verksamhetens avvikelser, ej utförda insatser eller andra fel och brister enligt socialtjänstlagen
inrapporteras varje månad till kommunens tillsynsansvarige över socialomsorg TÖS. Missförhållanden och risker för
missförhållanden rapporteras enligt Borås Stads rutin till TÖS. Vid utredning och anmälan av påtagliga risker för
allvarliga missförhållanden och allvarliga missförhållanden i verksamheten, se 14 kap. 3-7 § Socialtjänstlagen. Ansvar
för anmälan till ansvarig nämnd och Inspektionen för vård och omsorg åligger verksamheten. Utförare ska
omgående vidtaga de åtgärder som utredningen kräver efter anmälan av missförhållande. För mer information, stöd
och hjälp finns funktionen TÖS att tillgå. Se även Borås Stads rutiner.
Samarbete och överrapportering
Samarbete ska ske på lämpligt och respektfullt sätt med all övrig personal som utför insatser hos brukaren. Med
lämpligt sätt avses regelbunden medverkan vid vårdplaneringar, teamträffar vid omvårdnadsinsatser samt daglig
överrapportering av avvikelser mellan arbetspass vid insatser dygnet runt. Alla personalkategorier runt brukaren ska
medverka till ett gott samarbete och till en väl fungerande överrapportering. Se rutin teamträffar och rutin
överrapportering.
4.8 Uppdrag
Verkställighet
Efter en beställning till utföraren ska insatser ha startat inom 48 timmar, om inget annat avtalas. I social journal ska
det framgå när uppdraget påbörjades. Utföraren ska planera arbetet utifrån beställning och inom den tidsram som
kommunen angett i tidregistreringssystemet.
Socialt omsorgsansvarig
För varje brukare ska socialt omsorgsansvarig eller kontaktperson utses inom 14 dagar efter då insatserna startat vanligen den som utför insatserna.
Genomförandeplan
Genomförandeplan ingår i social dokumentation och ska upprättas tillsammans med brukaren inom 14 dagar. I
genomförandeplanen planeras insatserna utifrån beslutet – hur och när de ska verkställas. Genomförandeplan ska
hållas aktuell. Om brukaren själv inte kan medverka upprättas genomförandeplanen tillsammans med legal
företrädare. Se under punkt dokumentation.
Rehabiliterande förhållningssätt
Utförare ska bevaka att genomförandeplanen följs och endast göra de insatser som brukaren själv inte klarar.
Insatserna ska utföras med ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta är speciellt viktigt för den yngre
målgruppen.
Varaktiga förändringar av brukarens förmåga
Förbättringar och försämringar av brukarens förmåga som antas varaktiga ska genast meddelas biståndshandläggaren
för ny bedömning.
Oförutsedda behov
Utförare ansvarar för att omedelbart åtgärda oförutsedda behov, som absolut måste tillgodoses. Avvikelser och
händelser av vikt ska alltid noteras i dokumentationen och meddelas biståndshandläggaren.
H älsoförändringar hos brukaren
Personal ska vara observant på förändringar som sker med brukare. Äldre personers tillstånd kan ändras mycket
snabbt och signaler kan ibland vara svåra att uppfatta. Yngre personers förbättringspotential ska
uppmärksammas. Utförare ska skyndsamt meddela förändringar i brukares hälsotillstånd eller akuta
sjukvårdsbehov till respektive huvudman - kommunen eller regionen. Vid brukarens akuta sjukdomstillstånd ska
utförare medverka till att nästa vårdgivare skyndsamt får all nödvändig information. Återrapportering om inläggning
på sjukhus ska ske till kommunens biståndshandläggare och patientansvarig sjuksköterska samt till annan berörd
personal. Rutin för oväntat dödsfall i hemmet ska finnas. För personer med kommunal hemsjukvård kontaktas
tjänstgörande sjuksköterska, för övriga tillkallas läkare och ambulans genom akutnummer 112.
Om brukare inte öppnar
Rutin ska finnas om brukare inte öppnar när insatser ska utföras. Vid misstanke om att något akut hänt brukaren ska
personal agera i samråd med arbetsledare och om möjligt biståndshandläggare. Anhöriga ska kontaktas för undanröja
12
eventuella missförstånd. Innan hjälp av låssmed och polis blir aktuellt ska först konstateras att brukaren inte har
lämnat nyckel till arbetslag eller till larmpersonal.
H ålla överenskomna tider
Överenskomna tider ska hållas. Om personal blir försenad ska brukaren meddelas senast en halvtimme före utsatt
tid.
Dubbelbemanning
Dubbelbemanning ska godkännas i förväg av biståndshandläggaren och beviljas enbart för den del av insatsen då det
behövs. Dubbelbemanning beslutas p g a brukarens behov vid t ex förflyttning och lyft, samt då arbetet hos
brukaren är orimligt tungt för en person att utföra.
Tillgänglighet
Utförare ska vara tillgänglig per telefon under avtalstid. Omvårdnadsutförare ska ange jourtelefonnummer för att
underlätta kontakter med kommunens sjuksköterskor i akuta situationer.
4.9 Dokumentation
Social dokumentation
Insatser enligt socialtjänstlagen ska dokumenteras. Dokumentationen ska följa Socialstyrelsens standard. I social
dokumentation för verkställighet ingår beställning, faktadel, genomförandeplaner och sammanfattning av
utföraranteckningar. Dokumentation sker företrädesvis i kommunens verksamhetssystem och ska
bevaras.(Diskuteras)
H SL-dokumentation
Den dokumentation som skrivs av omvårdnadspersonal gällande delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser
ingår i den kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen.
Den enskildes pärm
I den pärm som finns hemma hos brukaren ska kommunens innehållsförteckning användas för att underlätta
informationsöverföring. Pärm inklusive signeringslistor ska förvaras så att obehöriga inte utan brukarens tillstånd kan
ta del av informationen. För brukare själv och ev legal företrädare ska informationen vara lättillgänglig.
Förvaring av akter
Digital dokumentation förvaras på IT-systemets server. Skärminformation hos utföraren är sekretessbelagd och ska
hanteras varsamt. Utskrift av sekretessbelagd data ska hanteras och förvaras på ett sekretesskyddat och säkert sätt
samt oskadliggöras efter användande. Utförare svarar för att obehöriga inte får tillgång till information om enskild
person.
Översättningar
Registrering och dokumentation om brukare ska ske på svenska. Kommunen ingår i finskt förvaltningsområde och
utförarens presentation översätts därför till finska av kommunen.
Avslut
Kommunen äger all dokumentation om enskild person och svarar för arkivering av handlingar. Handlingar ska efter
avslut överlämnas till biståndshandläggare. Registrering och dokumentation om enskild person får inte förändras
eller tas bort i IT-system om brukaren väljer annan utförare eller om hemtjänsten avslutas.
4.10 Användande av kommunens IT-system
Registreringssystem, teknisk utrustning och utbildning
Tid- och insatsregistrering ska ske i det IT-system som Borås Stad använder för registrering, fn Mobipen som under
år 2015 kommer att bytas till TES. Systemet tillhandahålls kostnadsfritt av Borås Stad. Eventuell åverkan eller
onormalt slitage på arbetsredskap ska ersättas av utförare. Respektive utförare svarar för att ha dator och
internetuppkoppling, samt att personalen kan använda systemet. Innan utföraren kan ta emot sina första brukare ska
teknisk utrustning och koppling till kommunens nät vara säkerställd och personalen ska ha genomgått
grundutbildning i systemet. Se IT-dokument.
Tid- och insatsregistrering
I registreringssystemet ska registreras av vem brukaren fått sin hjälp, vilka insatser det varit, tid som har använts för
att utföra dessa insatser inkl skattning mellan omvårdnad och delegerade insatser. Stämplingstid hos brukaren ska
normalt inte behöva justeras. I systemet skapas underlag för ersättningar till utförare och avgifter till brukarna.
Utförd tid ska inte överstiga den totala uppdragstid som anges i Mobipen, med hänsyn tagen till 31-dagarsregeln.
13
Servicetid ska registreras åtskilt från omvårdnadstid/hälso- och sjukvårdstid p g a avgiftsdebitering. Utföraren ska
följa manual och de regelverk som Borås Stads servicedesk för vård och omsorg ansvarar för.
Verksamhetssystem, teknisk utrustning och utbildning
Mottagande av uppdrag, mailkommunikation mellan beställare och utförare, verkställighetsdokumentation av SoLinsatserna och av delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser ska ske i det verksamhetssystem som Borås
Stad tillhandahåller. Fn sker detta manuellt och via fax.
Under 2015 kommer privata utförare att få tillgång till verksamhetssystemet VIVA från Ilab. Respektive
utförare svarar för att ha dator och och att utförares personal får lära sig att använda systemet. Kostnader
för personliga inloggning (sk tvåfaktors) där så krävs bekostas av utförare. Se IT-dokument. Diskuteras fn i
4.10.1 Ersättningar
Uppdragstid
Borås Stad strävar efter en likvärdig bedömning i hela kommunen. Schablontider med flera nivåer används för att nå
individuell anpassning efter brukaren. Uppdragstiden ska vara lika oavsett var brukaren bor eller vilken utförare som
brukaren väljer. Utrymmet för speciallösningar är därmed litet, och får bara användas i undantagsfall.
Beviljad tid för SoL-insatserna summeras i SoL-beställningen. Beviljad tid för HSL-insatserna summeras i HSLbeställningen. Tiden läggs in i Mobipen och det är denna tid som gäller. Då brukaren har både SoL- och HSLinsatser samordnas tiden innan den läggs in av beställaren i Mobipen, vilket innebär att den totala tiden minskas
jämfört med den sammanlagda i de båda beställningarna. Bortfaller endera av beställningarna ska tiden i Mobipen
justeras så att den motsvarar den i kvarstående beställning. Se Borås Stads beställningsrutin.
Ändringar i insatser eller beviljad tid ska alltid direkt meddelas utföraren. Ändras beställningen under månaden ska
ersättning utbetalas utifrån utförd tid och hur beställningarna har sett ut under månaden.
Uppstartstid
Vid varje ny och för utföraren okänd brukare har utföraren rätt att använda två timmar utöver beställning för
informationsöverföring från biståndshandläggaren och för att upprätta den första genomförandeplanen tillsammans
med brukaren. Faktiskt använd tid redovisas separat som tilläggstid på avsedd blankett inom två månader för att
ersättning ska utgå. Genomförandeplanen ska på begäran kunna uppvisas.
Medverkan vid hembesök och vårdplanering
Biståndshandläggare kan kalla utförares personal att medverka under en timme vid hembesök eller vårdplanering.
Tiden redovisas separat som tilläggstid på avsedd blankett för att ersättning ska utgå.
Planerad tid
Inom tidsramen finns normalt utrymme för tillfälliga förändringar av behov och mindre justeringar. Detta ska
regleras under månaden. Tidsram ändras inte såvida inte ett nytt varaktigt behov uppkommer och brukaren gör en ny
ansökan. Vid brukares frånvaro omdisponeras tiden av utföraren. Se Borås Stads rutin beställning.
Oplanerad frånvaro
Vid oplanerad frånvaro kontaktas biståndshandläggaren senast nästkommande vardag. Vid brukares akuta
sjukhusvistelse eller dödsfall får utföraren ersättning för de två första dygnen med planerad tid (inom 48 timmar från
den första frånvaron). Med akut sjukhusvistelse menas när brukaren akut läggs in och om planerad utskrivning
ändras på utskrivningsdagen p g a akut försämrat hälsotillstånd. Tiden redovisas separat som tilläggstid på avsedd
blankett inom två månader för att ersättning ska utgå.
Dialog om utbetalning
I varje stadsdel samt i Sociala omsorgsförvaltningen finns en ansvarig för utbetalning av ersättningar. Vid
förfrågningar om utbetalningstider och andra utbetalningsrutiner ska denna person i första hand kontaktas.
4.11 Kommunikation om enskild person
Dialog om enskild person
Det är sekretess mellan stadsdelsnämnderna eftersom de juridiskt är olika myndigheter. Det är därför av vikt att
utförare som verkar i flera stadsdelar håller isär från vilken förvaltning uppdragen kommit och har dialog med rätt
person. Kommunikation om brukarens behov, tidåtgång och annat som rör brukaren ska ske med respektive
biståndshandläggare. Kommunikation om delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter ska föras med den som gett
delegationen eller dennes kollega inom stadsdelen. Kontakter om enskild person ska alltid beakta sekretessen.
14
Okrypterad mailväxling mellan utförare och biståndshandläggare m fl ska inte innehålla data som t ex namn eller
personnummer.
4.12 Uppföljning och samverkan
Uppföljning av hemtjänstvalet sker löpande.
Allmänt
Utförare ska medverka eller bistå kommunen med underlag som behövs för utredning, uppföljning, inspektion och
granskning. Utföraren ska vara behjälplig när kommunrevisionen önskar insyn och tillträde för
verksamhetsgranskning(ej företagsgranskning). Kommunen ska även tillförsäkras information som gör det möjligt
för allmänheten att få insyn (3 kap. 19a § i kommunallagen).
Individuell uppföljning
Utförare ska vara kommunen behjälplig vid individuella uppföljningar och underlätta kvalitetsgranskning i enskilda
ärenden som görs av biståndshandläggare. Detsamma gäller de uppföljningar av delegationer och ordinationer som
görs av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast.
Inspektioner
MAS/MAR (medicinskt ansvarig sjuksköterska/rehabilitering) har rätt att planerat eller oplanerat granska kvalitet
och patientsäkerhet i utförarens hälso- och sjukvård. På samma sätt har TÖS (tillsynsansvarig över social omsorg)
rätt att granska kvalitet inom social omsorg. Granskning kan ske i enskilda ärenden och av generella rutiner utifrån
gällande lagstiftning och förordningar.
Strategisk uppföljning
Utföraren ska vara behjälplig vid insamling av nationell statistik eller annan nationell uppföljning, liksom insamling
av underlag för kommunens planering och uppföljning. Kvalitetsuppföljningar, t ex brukarenkäter, genomförs
regelbundet. Resultat av dessa olika uppföljningar läggs ut på Borås Stads webbsida för jämförelsetjänst och finns
med i material som presenteras för Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Resultat kommer också att finnas
på utförarnas presentationer.
Avtalsuppföljning
Utförare ska medverka i den avtalsuppföljning som görs en gång per år med varje extern utförare. Begärda uppgifter
eller verksamhetsberättelse ska inskickas i god tid.
Samverkan
Varje år kallas privata utförare till två gemensamma informationsmöten där avtalsförändringar, utveckling och andra
aktuella teman tas upp. Kontaktperson för HSL kallas till samverkansmöten. Därutöver kan samtliga parter kalla till
möten när frågor behöver lösas gemensamt. Inbjudan till föreläsning eller utbildning kan förekomma för att fler ska
kunna ta del av aktuellt ämne.
Teammöten
Omvårdnadsutförare ansvarar för kallelse till gemensamma teammöten då det finns behov för olika professioner att
träffas, se Borås Stads rutin.
Exempel på innehåll i uppföljningar
- hur lagar, förordningar, föreskrifter, regelverk och sekretess efterföljs
- hur rutiner efterlevs och hur arbetet konkret utförs
- hur rättssäkerhet och likabehandling efterlevs i dokumentation (ex insatsnivå, social dokumentation,
synpunktshantering, avvikelser/Lex Sara, anmälan om personskada m m)
- utförargranskning (t ex personaldimensionering, ledningssystem för kvalitet, verksamhetsinnehåll,
samverkan, informationsöverföring)
- att brukare får rätt insatser och att utföraren informerar om förändringar
- genom brukarintervjuer eller enkäter: nytta, nöjdhet, trygghet för den enskilde (trygghet, säkerhet,
bemötande, integritet, inflytande, delaktighet, kontinuitet, information)
- gemensamma diskussion om rutiner och eventuella förbättringsmöjligheter.
Sida
BESLUT
Datum
2015-04-21
1(1)
Diarienummer
2015/SON 0024
Handläggare:
Lena Hedberg
Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen 29 §
inom Sociala omsorgsnämndens verksamhetsområde
Nämndens beslut:
Sociala omsorgsnämnden beslutar att från den 2 maj 2015 utse områdeschef Susanne
Sprigg till verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen 29 § för Sociala
omsorgsnämndens verksamhetsområde.
Bakgrund
Den 1 januari 1997 infördes i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, nya
bestämmelser om ledningen av hälso- och sjukvården. Bestämmelserna ställer krav på
att ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten organiseras så att den tillgodoser
hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet. De nya
bestämmelserna innebär också ett krav på att ledningsansvaret skall vara tydligt såväl
ur ett patient- som ett tillsynsperspektiv. Det skall därför inom all hälso- och sjukvård
finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade
ledningsansvaret.
Ett av de syften som ligger till grund för införandet av bestämmelserna om
verksamhetschef är att det för brukare, anhöriga och medarbetare liksom för
tillsynsmyndigheten skall finnas en bestämd person att vända sig till rörande frågor
kring verksamheten.
Områdeschef Susanne Sprigg tillträder sin tjänst den 2 maj 2015. Hennes område
består av och Myndighetsutövning SoL/LSS samt Enheten för kommunal hälso- och
sjukvård inom Sociala omsorgsförvaltningen. Uppdraget omfattar också att vara
verksamhetschef enligt HSL 29 § för Sociala omsorgsnämndens verksamhetsområde.
Yvonne Persson
Ordförande
Annika Andersson
Förvaltningschef
Sida
BESLUT
1(2)
Datum
Diarienummer
2015-04-21
2015/SON0049
Handläggare
Jan Gustafsson
Mottagare
Lokalförsörjningsnämnden
Angående renovering alternativt nybyggnation på
Barnhemsgatan 68 – 70
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden beslutar att skicka en begäran om en förstudie gällande
renovering alternativt nybyggnation av Barnhemsgatan 68-70 till Lokalförsörjningsnämnden.
På Barnhemsgatan 68 och Barnhemsgatan 70 finns två gruppbostäder för personer
med diagnosen autismspectrumstörning med vardera fyra små lägenheter, samt
tillhörande gemensamhetsutrymmen. Det bor i dagsläget tre personer i vart och ett av
dessa två hus.
I Boverkets byggregler (1993:57 med ändringar 1995:17, 2000:2, 2005:17, 2008:6)
framgår vad som skall finnas i en fullvärdig bostad, d.v.s. rum med inredning och
utrustning för personlig hygien, rum eller avskiljbar del av rum för samvaro och sömn
och vila, rum eller avskiljbar del av rum för matlagning. I Socialstyrelsens ”Bostad
med särskild service för vuxna enligt LSS” framgår det att en person som begär
bostad med särskild service för vuxna, och som bedöms ha rätt till denna insats, skall
erbjudas en fullvärdig bostad av kommunen. Vidare sägs det att en bostad med
särskild service är den enskildes privata och permanenta bostad. Detta ställer särskilda
krav på bostadsstandarden.
Byggnaderna på Barnhemsgatan 68 och Barnhemsgatan 70 är slitna och lägenheterna
är inte godkända utifrån dagens krav på fullvärdig bostad enligt Boverkets byggregler.
Dessa lägenheter kan därför inte erbjudas nya hyresgäster.
Sociala omsorgsnämnden anser det vara angeläget att åtgärda dessa gruppbostäder i
två steg, genom att i första hand tömma Barnhemsgatan 70 och bygga om detta till en
gruppbostad med fem fullvärdiga lägenheter. Då behöver man finna ett tillfälligt
ersättningsboende för de tre personer som idag bor på Barnhemsgatan 70.
Därefter, i steg två, åtgärda Barnhemsgatan 68.
2
Yvonne Persson
Ordförande
Annika Andersson
Förvaltningschef
Sida
BESLUT
1(2)
Datum
Diarienummer
2015-04-21
2015/SON0050
Handläggare
Jan Gustafsson
Mottagare
Lokalförsörjningsnämnden
Behov av utökning av boende, avseende ”Bostad
med särskild service för vuxna” (9 § 9 p i LSS )
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden beslutar att skicka en begäran om en förstudie gällande en
utökning av boende avseende Bostad med särskild service för vuxna till
Lokalförsörjningsnämnden.
Det finns ett behov av ett nytt boende ”Bostad med särskild service för vuxna enligt
LSS” utformat som Servicebostad. Servicebostad innebär ett boende i separata
fullvärdiga egna lägenheter, max 12 stycken, med tillgång till en gemensam s.k.
baslägenhet, för samvaro och personalstöd i närmiljön. Baslägenheten skall vara
utformad med tanke på tillgänglighet, och innehålla gemensamt kök, rum för
samvaro, kontor, och personalutrymmen. Dessutom ska det finnas två
hygienutrymmen varav det ena för besökare, och det andra för personal.
I Boverkets byggregler (1993:57 med ändringar 1995:17, 2000:2, 2005:17, 2008:6)
framgår vad som skall finnas i en fullvärdig bostad, d.v.s. rum med inredning och
utrustning för personlig hygien, rum eller avskiljbar del av rum för samvaro och sömn
och vila, rum eller avskiljbar del av rum för matlagning. I Socialstyrelsens ”Bostad
med särskild service för vuxna enligt LSS” framgår det att en person som begär
bostad med särskild service för vuxna, och som bedöms ha rätt till denna insats, skall
erbjudas en fullvärdig bostad av kommunen. Vidare sägs det att en bostad med
särskild service är den enskildes privata och permanenta bostad. Detta ställer särskilda
krav på bostadsstandarden.
Bostadslägenheterna för hyresgästerna skall vara fullvärdiga lägenheter enligt
Boverkets byggregler.
2
Denna bostadsform kan lämpligen ligga insprängd i ett hyreshusområde, med
lägenheter utspridda i kvarteret runt omkring, med närhet till baslägenheten.
Yvonne Persson
Ordförande
Annika Andersson
Förvaltningschef
Sida
BESLUT
1(2)
Datum
Diarienummer
2015-04-21
2015/SON0057
Handläggare
Vanja Myrén Områdeschef
Mottagare
Kommunfullmäktige
Uppföljning av Program mot hemlöshet
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden beslutar att godkänna och översända uppföljningen med
förändringsförslag till kommunfullmäktige avseende Borås Stads Program mot
hemlöshet för år 2014.
Nämndens yttrande i sammanfattning
Härbärget Kastanjen har nyttjats av fler akut hemlösa kommuninnevånare som
tillfällig logi. Utformningen av en Lokal överenskommelse med de idéburna
organisationerna har överlämnats till Fritid och Folkhälsoförvaltningen. Nämnden har
tydliggjort behovet av fler bostäder för den utsatta målgrupp som har svårast att få
bostad i Lokalförsörjningsplanen och utslussningslägenheter i form av jourbostäder
finns. ”Bostad först” har påbörjats enligt överenskommelse med AB Bostäder och
uppföljningar med andra hyresvärdar. Det vräkningsförebyggande arbetet fungerar
enligt modellen med nämndens samordningsansvar.
Borås Stad antog den 22 augusti 2013 Program mot hemlöshet. Sociala
omsorgsnämnden har i uppdrag att kartlägga hemlösheten, analysera om kommunens
insatser har konkreta effekter, och ge förslag på åtgärder till Kommunfullmäktige.
Mål 1
Härbärget Kastanjen öppnade i november 2013 och var fullbelagt de första sex
månaderna. Det visade sig att det i stort sett var samma personer som nyttjade
platserna och att det var EU medborgare. Nämnden fattade vid ny öppnandet i
oktober 2014 beslut om att dela upp platserna och begränsa antalet nätter. Genom de
personliga ombudens uppsökande arbete har fler kommuninnevånare bott på
härbärget och begränsningarna har gjort att det inte varit fullbelagt men att betydligt
fler personer har nyttjat platserna.
2
Överenskommelse med de idéburna organisationerna,
I den Folkhälsostrategiska styrgruppen togs hösten 2014 beslut om att utformandet
av en Lokal överenskommelse med de idéburna organisationerna överlämnades till
Fritid och Folkhälso förvaltningen för att få en central hantering av utformandet.
Detta innebär för nämndens vidkommande att en revidering av Program mot
hemlöshet bör ske. Under tiden fortsätter arbetet med hemlöshetsfrågor i två
pågående arbetsgrupper som tidigare. Den ena fokuserar på hemlösheten för EU
medborgare och den andra har fokus mot hemlösa kommuninvånare.
Fler bostäder till de som har svårt att få bostad även i form av övergångs eller socialt kontrakt
Sociala omsorgsnämnden har tydliggjort behoven för den utsatta målgrupp som har
svårast att få bostad i Lokalförsörjningsplanen och i en fortlöpande samverkan med
Lokalförsörjningsnämnden.
Mål 2
Utslussningslägenheter för kortare tid finns i form av jourlägenheter och samverkan
med brukar- och frivilligorganisationerna är ett stöd i att få en bild av hur behoven ser
ut.
Mål 3
Bostad först påbörjades sommaren 2014 utifrån en överenskommelse med AB
Bostäder. Metoden infördes enligt planen i ett långsamt tempo för att hinna utveckla
insatsen och tre personer fick under året eget kontrakt.
Utveckla samverkansformer . I samarbete med hyresvärdarna arbetar förvaltningen med
möjlighet till uppföljning sex månader efter att hyresgästen fått eget kontrakt. Detta
för att underlätta för hyresgästen att få behålla sitt kontrakt.
Metoden har varit framgångsrik då betydligt fler hyresgäster har fått bo kvar i sin
bostad.
Mål 4
Minska antalet vräkningar. Inga barn ska vräkas. Det vräkningsförebyggande arbetet
fungerar enligt modellen med samordningsansvar och samverkan mellan nämnderna
och hyresvärdarna. Det finns ett utvecklingsbehov och samsynen behöver förstärkas
för att metoden ska fungera optimalt.
Yvonne Persson
Ordförande
Annika Andersson
Förvaltningschef
Datum: 2015-04-21
Anmälningsärenden
Delegationsärenden
Förteckning över delegationsbeslut om attesträtt
Namn
Ansvarskod
Dnr: 2015/SON0025 002
Richard Brevik
305093
Stefan Risberg
308113
Hannele Jylhänlahti
307133
Zouitsa Koltsida
308302
Zouitsa Koltsida
308303
Marianne Haglund
308301
Sammanställning över samtliga beslut om rätt att attestera.
2014-11-27
2015-01-15
2015-02-04
2015-03-16
2015-04-13
Protokoll Lokal samverkansgrupp IFO Vuxen/Socialpsykiatri /HSL/ Myndighetsutövning
Protokoll från Sociala utskottet
Protokoll från Sociala utskottet
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och lägger skrivelserna till handlingarna.
Inkomna skrivelser
2015-01-05
2015-02-24
2015-02-24
2015-03-05
2015-03-12
2015-03-13
2015-03-16
2015-03-17
2015-03-17
2015-03-17
2015-03-17
2015-03-24
2015-03-27
2015-04-09
2015-04-10
Inkommen verksamhetsberättelse från Aktivitetshuset Kamgarn,
Inkomna verksamhetsberättelser från Rikamo Stål AB
Fråga från Kommunala funktionshinderrådet
Begäran om yttrande
Beslut från IVO
Dom från Förvaltningsrätten (målnr: 345-15)
Beslut från IVO
Beslut från IVO
Underrättelse från Förvaltningsrätten
Beslut från IVO
Dom från Förvaltningsrätten
2015/SON0041
2015/SON0041
2015/SON0178
2015/SON0009
2015/SON0035
2014/SON0165
2015/SON0044
2015/SON0045
2015/SON0046
2014/SON0166
2014/SON0052
2014/SON0119
2014/SON0141
2014/SON0121
Avgivna skrivelser
2015-03-09
2015-03-17
2015-03-20
2015-03-20
2015-03-30
2015-04-13
Anmälan enligt lex Maria
2015/SON0031
Risk för missförhållande och/eller missförhållande 14 kap.3§ SoL, 24b§LSS
2015/SON0043
Yttrande
2015/SON0048
Risk för missförhållande och/eller missförhållande 14 kap.3§ SoL, 24b§LSS
2015/SON0047
Komplettering till ärenden om ej verkställt beslut
2015/SON0018, 2015/SON0019
Svar till Kommunala funktionshinderrådet
2015/SON0178
Nämndens beslut
Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och lägger skrivelserna till handlingarna.

Nämndhandlingar

Transcription

Similar documents

Minnesanteckningar från samverkansmöte den 20

Park- och naturförvaltningen

Dokumentation för utförare inom socialtjänsten – barn & unga

Lathund HSL-uppdrag avslut – enhetschef

Att välja utförare inom hemtjänsten

Tyresö kommun har kundval inom hemtjänst enligt Lagen om

Beställning av insats enligt SOL och HSL

Mobil dokumentation - Nya arbetssätt med många vinster

Fullmäktiges program för uppföljning av privata utförare