docBilagor - Landstinget i Uppsala län
download 
Report Transcription
Bilagor - Landstinget i Uppsala län
FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 1 juni 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende 115 Val av justerare. Dnr Tid för justering: 116 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 117 Landstingsdirektörens rapport CK 2014-0003 118 Datahall, rapport från förstudie - Informationsärende CK 2015-0073 119 Landstingsplan och budget 2016 – 2018 CK 2015-0002 120 Tertialrapport januari – april 2015 CK 2015-0001 121 Ny förtroendemannaorganisation för Landstinget i Uppsala län CK 2014-0443 122 Införande av ledningssystem för kvalitet i landstinget CK 2013-0334 123 Nationell samordning av luftburen ambulanssjukvård – bildande av kommunalförbund CK 2013-0352 124 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län CK 2013-0363 125 Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning för Landstinget i Uppsala län CK 2013-0364 126 Riktlinjer för finansieringsprinciper i beslutsförslag CK 2015-0175 127 Hantering av under- respektive överskott i verksamheterna CK 2015-0231 128 Upphävande av riktlinjer för intraprenad CK 2013-0043 129 Avskrivning av konstaterad kundförlust CK 2015-0233 130 Styrelser och nämnders interna kontrollplaner 2015 CK 2015-0028 131 Inhyrning av lokaler för Biobank, Uppsala Clinical Research Center, Kliniskt träningscentrum samt laboratorium för mikrobiologi CK 2014-0377 132 Fördjupat programarbete och projektering för ny stadsbussdepå CK 2013-0336 133 Färdigställande av ny- och ombyggnation av akutmottagningen, Lasarettet i Enköping CK 2015-0232 134 Fastighetsutvecklingsplan för Landstinget i Uppsala län CK 2014-0383 135 För kvalitet – Med gemensamt ansvar – Remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0167 136 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård – Remissyttrande till Socialdepartement CK 2015-0157 137 Sedd, hörd och respekterad – ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården – Remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0136 138 Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd – Remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0120 139 Rapport från Socialstyrelsen: Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar – Remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0171 140 Veteranutredningens slutbetänkande Svensk veteranpolitik – ett ansvar för hela samhället – Remissyttrande till Försvarsdepartementet CK 2015-0078 141 För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning – Remissyttrande till Utbildningsdepartementet CK 2015-0176 142 Barnombudsmannens anmälningsskyldighet – Remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0197 143 Bidrag till glasögon för barn och unga – Remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0225 144 Granskning – Uppföljning av tidigare genomförd granskning av ITsäkerhetsprocesser samt extern och intern penetrationstest – Svar till revisionen CK 2015-0133 145 Granskning av processen för stora investeringar vid landstinget – Svar till revisionen CK 2015-0104 146 Granskning – uppföljning av tidigare genomförd granskning av landstingets insatser för vårdrelaterade infektioner – Svar till revisionen CK 2015-0105 147 Granskning – uppföljning av tidigare granskning av intern kontroll inom psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset – Svar till revisionen CK 2015-0106 148 Granskning av periodiseringar i redovisningen – Svar till revisionen CK 2015-0147 149 Granskning av redovisning av immateriella tillgångar och projekt – Svar till revisionen CK 2015-0148 150 Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer – Svar på motion CK 2014-0427 151 Central finansiering av läkares specialisttjänstgöring (ST) – Svar på motion CK 2014-0398 152 Samordnare inom hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRV-handlingsplan i landstinget – Svar på motion CK 2014-0397 153 Ärenden till landstingsfullmäktiges sammanträde den 15-16 juni 2015 CK 2015-0015 154 Anmälan av beslut enligt delegation CK 2014-0007 155 Skrivelser för kännedom 156 Ledamöter och ordförande i universitetssjukvårdsstyrelsen – Valärende CK 2015-0005 Bilaga § 117 2015-05-26 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni 2015 Asyl och integration Arbetet med att utveckla asyl- och integrationsområdet fortgår. Ledningskontorets asylsamordnare ger stöd till Hälsa och habilitering i deras arbete med att upprätta Centrum för hälsa och integration. Enhetliga rutiner har också införts vad gäller tolkkostnader i samband med vårdgivande till asylsökande, i syfte att få en mer jämlik vård såväl som en kostnadsneutralitet för vårdgivaren. Närvårdsarbete I september 2014 anställdes en samfinansierad närvårdskoordinator i Håbo kommun, vilket innebär att närvårdssamverkan ännu är i ett uppbyggnadsskede. Tidigare skedde samverkan tillsammans med Enköping. Uppbyggnad av en långsiktigt hållbar organisation har pågått sedan i höstas och under 2015 ska den sjösättas. Närvårdssamverkan Håbo hade i april sitt första politiska styrgruppsmöte. Behovet av samverkan inom närvården är stort vilket också engagemanget på mötet visade. En verksamhetsplan ska nu tas fram med prioriterade områden och aktiviteter. Verksamhetsplanen kommer att utgå från landstingets närvårdsstrategi, landstingsplan och budget samt kommunens strategiska mål. Närvårdssamverkan kommer att bedrivas i nära samarbete med kommunens folkhälso- och trygghetsarbete, detta för att undvika parallella arbetsgrupper med liknande uppdrag. Behandlingsriktlinjer för omhändertagande av patienter med förmaksflimmer Det finns nu landstingsövergripande behandlingsriktlinjer för omhändertagande av patienter med förmaksflimmer. Syftet är att minska förekomsten av stroke i länet. Målsättningen är att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Dessa riktlinjer innebär att minst åttio procent av patienterna med förmaksflimmer, i kombination med ytterligare riskfaktorer för stroke, ska behandlas med antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel). De lokala riktlinjerna har tagits fram i samarbete med representanter för samtliga förvaltningar. Distriktsläkare från såväl offentlig som privat primärvård har erbjudits fortbildning kring dessa läkemedel, med god uppslutning. Dessutom har både läkare och sjuksköterskor, ansvariga för denna typ av behandling, vid länets alla vårdcentraler erbjudits utbildning i praktisk handläggning av de nya läkemedlen. Finansieringen av den beräknade kostnadsökningen på grund av införandet av nya dyrare blodförtunnande medel i primärvården täcks av det kontinuerliga arbetet med kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Uppföljning kommer dels att ske genom att följa frekvensen strokeinsjuknade i länet, dels via öppna jämförelsers indikator som redovisar andelen patienter med förmaksflimmer som har pågående behandling med blodförtunnande läkemedel. Bilaga § 117 2 Primärvårdsråd inrättat för den samlade primärvården Hälsa och habilitering har startat ett primärvårdsråd där majoriteten av vårdgivarna inom både privat och offentlig primärvård representeras. Rådet är tänkt att vara den naturliga kontaktytan för frågor som rör primärvård, förutom avtals- och regelboksfrågor. Rådet kommer att utse representanter för hela primärvårdsnivån till programråd inom exempelvis astma/KOL och grupper inom värdebaserad vård som drivs inom Akademiska samt andra utvecklingsgrupper. Centrum för hälsa och integration Nu börjar Centrum för hälsa och integration ta form. Centrets syfte är att samla aktörerna som arbetar med den ökande andelen asylsökande och anknytningsärenden, för att utveckla och optimera hälso- och sjukvårdsstödet. Ett syfte är också att tillsammans skapa broar mellan verksamheter som riktar sig direkt till målgruppen, Cosmos asyl- och integrationshälsan, enheten för transkulturell psykiatri, den ordinarie sjukvården (slutenvård och primärvård), och övriga aktörer som kommuner, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Närvårdsplatser i Tierp Hälsa och habilitering har utifrån det politiska uppdraget fördjupat arbetet kring närvårdsplatser i Tierp. Målet är att utifrån de tidigare utredningarna undersöka möjligheterna att öppna ett antal närvårdsplatser. En behovsanalys har gjorts som baserats på flöden av patienter från Tierp till Akademiska sjukhuset samt delar av kommunernas behov. Ett antal intervjuer med kommunens och landstingets företrädare har gjorts. En rapport kommer att överlämnas till den politiska ledningen under maj månad. Lyckad dag om levnadsvanor inspirerade många Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering arrangerade i början på maj en utbildningsdag om levnadsvanor för att synliggöra och stimulera det sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget. 90 personer från Primärvården, Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering och Lasarettet i Enköping deltog i utbildningen. Arbetsmarknadsmässa Psykologer från Hälsa och habilitering medverkade vid årets psykologidag, en arbetsmarknadsmässa och mötesplats för studenter, arbetsgivare och andra yrkesverksamma inom psykologi och beteendevetenskap. Syftet med medverkan var att skapa uppmärksamhet och intresse kring arbete inom Hälsa och habiliterings verksamhetsområden. Mässan ägde rum 9 maj på Blåsenhus. Mer träffsäker Parkinsondiagnos med ny PET-teknik Parkinsons sjukdom kan vara svårdiagnostiserad, med symtom liknande dem vid Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Vissa patienter kan dessutom ha flera sjukdomar samtidigt. Akademiska sjukhuset är först i Europa med att rutinmässigt använda en ny diagnosmetod där man mäter blodflöde och dopamin i hjärnan med hjälp av ett nytt spårämne (PE2I) och PET/CT-kamera. Förutom skarpare bilder får man absoluta värden på hur dopaminsystemet i hjärnan är påverkat av sjukdomen. Diagnosen blir mer träffsäker vilket underlättar valet av individuell behandling och eventuell operation. Bilaga § 117 3 Ny inkapslingsmetod ska minska biverkningar vid ö-cellstransplantation Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta och minska risken för celldöd prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank. Akademiska är först i världen med att kliniskt pröva denna inkapslingsmetod. Fyra patienter har transplanterats hittills. Flera av dem har kunnat minska sin insulinbehandling och ingen har fått komplikationer. Viktiga händelser inom patientsäkerhetsområdet Av Landstingsplan och budget 2015-2017 framgår att ett av landstingets uppdrag är att skapa en landstingsövergripande strategi för hela landstingets patientsäkerhetsarbete. Vidare framgår att uppnådda resultat kommer att vara i fokus. I enlighet med uppdraget planerar patientsäkerhetsteamet tillsammans med landstingets chefläkare att påbörja upprättandet av en landstingsövergripande strategi för patientsäkerhetsarbetet. I mars 2015 genomfördes nationella punktprevalensmätningar för vårdrelaterade infektioner (VRI), basala hygienrutiner och klädregler samt trycksår vid landstingets båda sjukhus. Resultat presenteras i nedanstående tabell. Nationella Punktprevalensmätningar i mars 2015 Landstinget i Lasarettet i Uppsala län Enköping Vårdrelaterade 11,2 % 4,4 % infektioner (2014 11,5% (2014 5,6 % 2013 9,3 %) 2013 9,2 %) Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Trycksår 13,2 % Akademiska sjukhuset 12 % (2014 12,2% 2013 9,3 %) 94 % hygienrutiner 100 % klädregler 83,9 % hygienrutiner 96,3 % klädregler 15,4 % (2014 7,0 % 2013 16,9% 2012 18,0%) 12,9 %. (2014 16,5% 2013 18,6% 2012 20,7%) Den samlade bedömningen är att metoder och verktyg används för att förebygga vårdskador. Dock är det angeläget att förvaltningarna beaktar resultat i mätningar och vid behov vidtar åtgärder samt fortsätter med (eller ökar) egenkontroll för uppföljning och utvärdering. För att detta ska kunna ske har följande fokusområden utvalts under 2015: vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler, trycksår, läkemedel, fall och undvikbara återinläggningar. Utvärdering av kultursamverkansmodellen Riksdagens kulturutskott har tillsatt en utredning som ska utvärdera Kultursamverkansmodellen. Landstinget i Uppsala län har tillsammans med Skåne och Västerbotten utvalts att ingå som de regioner man tittar närmare på. Man har och ska träffa tjänstemän på kultur och bildning, institutionsföreträdare, kulturskapare och representanter från Civilsamhället. Bilaga § 117 4 Regional biblioteksplan antagen av kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt senaste sammanträde att anta Regional Biblioteksplan framtagen av Länsbiblioteket i samverkan med länets folkbibliotek. Planen ska gälla i tre år. Kulturdygn För fjärde året i rad arrangerades av SKA (Samverkan för kultur på Akademiska Sjukhuset, bestående av sjukhusbiblioteket, hälsofrämjande sjukvård , Friskhuset och Kulturenheten) kulturdygn på Akademiska sjukhuset. Temat var kultur i sjukhusmiljö och det böjds på föreläsning om Akademiska sjukhusets arkitektoniska historia och utveckling. Konstprojekten på nya Akademiska sjukhuset presenterades. Det erbjöds möjlighet att skapa själv genom workshop i musik och foto. För att lyfta kunskapen om hur kultur kan användas i vården arrangerades en föreläsning med medicine doktor Eva Bojner Horwitz och kulturhälsoboxen, samt föreställning och föreläsning med danskompaniet Spinn från Göteborg. Produktionsuppföljning Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för 2015. vilka följs upp löpande under året. Nedan redogörs kortfattat hur respektive förvaltning ligger till jämfört med budgeterad produktionsvolym. Utfallet för perioden januari till mars jämförs med produktionsbudgeten för januari till mars. Detta åskådliggörs också i diagrammet enligt nedan. Diagram: Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna, produktionsutfall vs produktionsbudget, januari-mars 2015: 14 000 Hälso‐ o c h sju kvår d sfö r v a ltn in gar n a : Pr o d u k t io n su tfal l 2015 vs Pr o d u k t io n sbu d ge t 2015, Ack u m u ler at jan‐m ar : an tal kontakter ( b esö k ) & p r o c e n t 110% 12 000 10 000 6 000 105% 104% 8 000 99% 99% 100% 4 000 96% 2 000 12 685 0 95% 92% ‐2 015 ‐2 601 ‐114 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Hälsa & habilitering Folktandvården Ack ‐2 601 ‐114 12 685 ‐2 015 ‐3 751 Ack 99% 99% 104% 92% 96% ‐2 000 ‐4 000 ‐6 000 ‐3 751 90% 85% Akademiska sjukhusets produktion översteg budget med 1 929 kontakter (plus 3 procent) i mars. Trots detta når inte Akademiska sjukhuset budgeterad produktionsnivå för perioden januari till mars. Framförallt är det januari månads lägre vårdproduktion som påverkar det ackumulerade utfallet negativt. Exempelvis påverkas slutenvårdsproduktionen negativt för såväl C-länsvården som riks- och regionvården p.g.a. kapacitetsproblem inom neurokirurgin. Jämfört med samma period föregående år Bilaga § 117 5 (jan-mar) är emellertid bemanningssituationen bättre samt antalet stängda vårdplatser är färre. Lasarettet i Enköping når sånär budgeterad produktionsvolym för perioden januari till mars. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre slutenvårdsproduktion vilket är en konsekvens av bland annat bristen på specialistläkare vilket i sin tur har medfört lägre utskrivningsfrekvens. Primärvården når budgeterad produktionsvolym för perioden januari till mars tack vare en hög produktion för övriga besök där främst sjuksköterskebesöken uppvisar en väsentlig ökning. Det är dock också inom detta område som verksamheterna annonserar att trycket är så hårt att det påverkar såväl arbetsmiljö som sjukskrivningsläget. Hälsa och habilitering uppnår inte budgeterad produktionsvolym för perioden januari till mars. Negativa avvikelser inom både övriga besök och slutenvården och framförallt inom läkarbesök. Folktandvården hade en hög produktion i mars men ackumulerat ligger både allmäntandvården och specialisttandvården under produktionsbudgeten. De huvudsakliga orsakerna till detta är ett minskat antal årsarbetare jämfört med samma period föregående år samt en ökad sjukfrånvaro vilket påverkar produktionen negativt. Väntetider och kösituationen feb/mars/april 2015 Telefontillgängligheten och läkarbesök inom 7 dagar i primärvården Vår-mätningen gjordes under de två sista veckorna i mars månad, Resultatet publiceras i slutat av april på www.vantetider.se. Telefontillgänglighet för hela april månad är 91 procent för offentlig primärvård, och tid till läkare inom 7 dagar 88 procent. Värden som rör sig uppåt och nedåt med några procent varje månad. Specialiserade vården Under mars uppfyller den specialiserade vården vårdgaranti till första besök med 81 procent, en minskning med 7 procent jämfört med november (88 procent). För operation/åtgärd når landstinget 87 procent för målet vårdgaranti, 100 procent inom 90 dagar. Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten (VGE) arbetar vidare med slussning av patienter. Under april månad slussades 103 patienter till annan vårdgivare (inom 60 dagar) vilket kan tolkas som en trend att verksamheter med köer tar hjälp av VGE. Andel patienter som åberopat vårdgaranti har minskat i april trots att antal inkommande samtal ökat under senaste månaden (Föregående månad är tillgänglig efter den 20 i månaden, vissa delar är tillgängliga tidigare p.g.a. intern uppföljning) Uppföljning av erbjudandet om årsbiljett inom kollektivtrafiken I september 2014 beslutade landstingsstyrelsen att erbjuda landstingets medarbetare årsbiljett inom kollektivtrafiken med nettolöneavdrag. Erbjudandet började gälla den 1 oktober 2014. Hittills har 455 medarbetare anslutit sig till erbjudandet. Erbjudandet innebär att från och med 1 april betalar medarbetaren 594 kronor i månaden för årsbiljetten. Antalet medarbetare har hittills ökat kontinuerligt. Bilaga § 117 6 Utbildning av förtroendevalda Efter varje landstingsval erbjuder landstinget alla förtroendevalda möjlighet att få en samlad bild av landstinget inför sitt politiska uppdrag genom en särskild utbildningsinsats. Efter valet 2014 fick HR-avdelningen vid ledningskontoret uppdraget att med stöd av administrativa avdelningen anordna utbildningen. Utbildningen bestod av en halvdag och två heldagar och totalt deltog 66 förtroendevalda. Utvärderingarna som genomfördes efter varje tillfälle visar att informationen som utbildningen erbjöd var användbar och uppskattad. Folktandvården inför sms-kallelse Sedan tidigare skickar Folktandvården en sms-påminnelse till patienter inför bokade besök. Nu utökas denna tjänst med att även kallelsen skickas som sms. Förändringen innebär en miljöbesparing genom att utskick av hundratusentals brev per år kan sparas in. Folktandvården följer om sms:et gått fram och om det öppnats. Om något blir fel eller om det inte läses inom tre dagar så skickas kallelse med brev istället. Man kan också avanmäla tjänsten. Andelen återbud kommer att följas upp och också antalet uteblivande i relation till de siffror som finns enligt det gamla systemet med kallelse per post. En förhoppning med det nya kallelsesystemet är att antalet uteblivande ska minska. En annonskampanj kommer att genomföras över hela länet med information om tjänsten. Kollektivtrafikverksamheten andra halvan av april och början av maj 2015 Trafiken Två händelser med stenkastning och skadegörelse mot stadsbussar inträffade den 22 april i Gottsunda och den 23 april i Sävja. Båda händelserna polisanmäldes och i samband med händelsen i Gottsunda kunde polisen gripa en misstänkt gärningsman. Lyckligtvis kom ingen person till skada vid något av de två tillfällena. Liksom tidigare år medförde valborgsfirandet i Uppsala en större omläggning av busstrafiken. Tack vare tydlig information och att trafikomläggningen varit lika under flera år fungerade busstrafiken bra för resenärerna. Ett bombhot mot Tingsrätten i Uppsala på förmiddagen den 7 maj medförde stora störningar i busstrafiken. Polisen stängde av Kungsgatan och Vaksalagatan i centrala Uppsala vilket gjorde att busstrafiken kördes andra gator med en hel del förseningar som följd. I övrigt har buss-och tågtrafiken har fungerat normalt. Verksamheten Medborgardialoger har genomförts i Gimo den 13 april, i Tierp den 14 april, i Enköping den 20 april och i Uppsala den 21 april. Det är ett av stegen i revideringen av det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Totalt deltog ca 200 personer vid dialogmötena. Under sista april och 1 maj blev det rekordstor biljettförsäljning via UL-appen. Bara under Valborgsmässoaftonen såldes mer än 6 600 biljetter till ett sammanlagt värde av 195 000 kr. Det gjordes nära 1 300 nya nedladdningar från appbutikerna vilket tyder på att många nya resenärer valde att hämta och använda appen för att betala sin resa. Bilaga § 117 7 Under 1 maj såldes också fler appbiljetter än vanligt. Ett normaldygn säljs 2 400 biljetter via appen och 1 maj såldes drygt 3 100 biljetter. Sedan UL introducerade sin app har totalt 109 000 nedladdningar registrerats. Mål från styrkortet För att fortlöpande redovisa hur UL lyckas med måluppfyllelse kommer ett urval av mål att redovisas i månadsrapporterna. Denna gång redovisas tre mål från styrkortet. Marknadsandel I förvaltningens styrkort anges som mål för 2015 att marknadsandelen av det motoriserade resandet ska vara 25 procent. För att få en bra jämförelse använder UL rullande 12 månader och för perioden maj 2014 – april 2015 är UL-trafikens marknadsandel 26,4 procent vilket är 1,7 procentenheter högre än samma period 20132014. I övrigt hänvisas till ekonomirapporten angående mål. Mediebilden av landstinget 1-30 april 2015 Större nyheter Ett förslag till ny tobakspolicy diskuterades i landstingets personalutskott. Förslaget innehöll en formulering om lukt från snus. Detta gav ett rekordstort mediegenomslag både lokalt och nationellt. Förslaget väckte stark kritik och den övervägande bilden av landstinget var negativ. Landstinget bjöd in till dialogmöten med länsinvånarna om kollektivtrafiken, vilket fick positivt gensvar i media. Väntetiderna på akutmottagningen vid Akademiska uppmärksammades efter en IVOgranskning och efter en patientenkät från SKL. Bilden var negativ. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Ny mottagning för killar Kollektivt – då får alla tycka till Bättre sopsystem på Akademiska Bättre logistik på Akademiska Säkrare diagnos av Parkinsons Gångtest prövas för att upptäcka demens Här är god mat viktigast Olika villkor för EU-migranter i vården Facken positiva till ny organisation på Ackis Provisorisk vårdcentral hyllas UL ger bättre trafikinformation Landstinget ska höja patientsäkerheten Fler mobila vårdteam för äldre De lär sig fråga om våld Negativt: Resistenta bakterier drabbade åtta brännskadade på Akademiska Bilaga § 117 8 Landstinget missar sitt miljömål när fler väljer flyget Feltankning drar ner miljöbetyg Ögonklinikens stängning oroar Landstinget på jumboplats i patientsäkerhet Uppsalabor kan tvingas föda barn i andra landsting – igen Sjukare patienter när psykiatrin drar ner Klagomål på kvinnosjukvården i länet ökar Neutralt: Bokslutet för vården och kollektivtrafiken Landstinget vill ha mottagning för sprututbyte Justerade UL-priser Tillnyktringsenhet i stället för arresten Familjeläkarna Bålsta får flest anmärkningar Breddning av Ackis kulvertar Oviss framtid för rättspsyk i Uppsala Polisanmäld vårdcentral får ytterligare kritik Biljetter ska få fler patienter att åka kollektivt Rökfri psykiatri på Akademiska Rätten att välja vård ifrågasätts Närakuten i Uppsala läggs ned Egna ambulansplan ska förbättra sjuktransporterna Vårdlotsar inom landstinget tas bort Här får man vänta längst på ambulans Landstinget öppnar för höjd skatt 2016 Uppsala ger tandvård på kredit Tittar på trånga Upptåg Bilaga § 119 a LPB 2016-2018 Bilaga § 119 a INNEHÅLL INLEDNING ....................................................................................................................................................3 POLITISK HUVUDINRIKTNING ...............................................................................................................4 PATIENTEN FRÄMST.......................................................................................................................................4 GOD OCH ATTRAKTIV ARBETSGIVARE ...........................................................................................................4 ATTRAKTIVARE KOLLEKTIVTRAFIK ..............................................................................................................4 KULTUR.........................................................................................................................................................4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................5 HÄLSOUTVECKLING ......................................................................................................................................5 BEFOLKNINGSUTVECKLING ...........................................................................................................................5 DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR .............................................................................................................5 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN .................................................................................................................5 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................................................6 Årlig finansieringsökning 2016 ................................................................................................................6 Uppräkning i landstinget .........................................................................................................................6 Resursförändringar 2016 .........................................................................................................................7 Effektiviseringskrav .................................................................................................................................7 Resultatmål ..............................................................................................................................................7 FoU-budget ..............................................................................................................................................7 Skatteintäkter ...........................................................................................................................................8 Statsbidrag ...............................................................................................................................................8 Riks- och regionvårdsintäkter ................................................................................................................10 Patientavgifter .......................................................................................................................................10 Personalkostnader .................................................................................................................................10 Pensionskostnader .................................................................................................................................11 Läkemedelskostnader .............................................................................................................................11 Prisökningar Folktandvården ................................................................................................................12 Hyreskostnader ......................................................................................................................................12 Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken ...........................................................................................12 Nettokostnad och finansieringen ............................................................................................................13 Likviditet ................................................................................................................................................13 Investeringar ..........................................................................................................................................13 LANDSTINGETS STYRNING, LEDNING OCH ORGANISATION .....................................................15 POLITISK STYRNING.....................................................................................................................................15 STYRMODELL ..............................................................................................................................................15 ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI ....................................................................................................16 LANDSTINGETS BALANSERADE STYRKORT 2016 ..........................................................................17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .........................................................................................................................18 TILLGÄNGLIGHET EFTER BEHOV ..................................................................................................................18 Produktionsplanering ............................................................................................................................18 Vård på rätt vårdnivå.............................................................................................................................19 NÄRVÅRD ....................................................................................................................................................21 Närvård – äldre .....................................................................................................................................21 Närvård - Barn och unga .......................................................................................................................22 Närvård - psykisk ohälsa .......................................................................................................................22 KVALITET GENOM GOD VÅRD ......................................................................................................................23 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård ....................................................................23 Säker hälso- och sjukvård ......................................................................................................................24 Patientfokuserad hälso- och sjukvård ....................................................................................................25 Effektiv hälso- och sjukvård ...................................................................................................................26 Jämlik hälso- och sjukvård ....................................................................................................................27 Hälso- och sjukvård i rimlig tid .............................................................................................................28 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård .........................................................................................................29 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ...............................................................................................................29 IT I MÄNNISKANS TJÄNST .............................................................................................................................30 1 (58) Bilaga § 119 a KOLLEKTIVTRAFIK .................................................................................................................................32 KULTUR OCH BILDNING .........................................................................................................................33 ETT RIKARE KONSTLIV ................................................................................................................................33 ÖKAD KULTURELL DELAKTIGHET ................................................................................................................33 EN ATTRAKTIVARE LIVSMILJÖ .....................................................................................................................33 LIVSLÅNGT LÄRANDE ..................................................................................................................................34 UTVECKLING OCH SAMVERKAN .........................................................................................................35 FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING INOM VÅRDEN ........................................................................35 ÖVRIGA UTVECKLINGSOMRÅDEN ................................................................................................................36 Matproduktion .......................................................................................................................................36 Upphandling ..........................................................................................................................................36 Processbaserat ledningssystem för kvalitet ...........................................................................................37 SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET ...................................................................................................37 Samverkan inom folkhälsoområdet ........................................................................................................38 ÖVRIG SAMVERKAN ....................................................................................................................................39 Externa vårdgivare ................................................................................................................................39 Landstinget – en viktig regional samhällsaktör .....................................................................................39 Infrastruktur ...........................................................................................................................................40 EKONOMI .....................................................................................................................................................42 EFFEKTIV EKONOMISTYRNING .....................................................................................................................42 Beslutsstöd .............................................................................................................................................42 Fastighetsekonomi .................................................................................................................................42 EFFEKTIVA VERKSAMHETER ........................................................................................................................43 Ersättningssystem ..................................................................................................................................43 Kostnad per patient (KPP).....................................................................................................................44 LÅNGSIKTIG FINANSIERING .........................................................................................................................44 Finansiella mål ......................................................................................................................................44 Långfristiga placeringar ........................................................................................................................44 Lånefinansiering ....................................................................................................................................45 LANDSTINGET SOM ARBETSGIVARE .................................................................................................46 RÄTT KOMPETENS .......................................................................................................................................46 Lönebildning ..........................................................................................................................................46 ENGAGERADE MEDARBETARE .....................................................................................................................47 Anställningsförhållanden .......................................................................................................................47 Arbetsmiljö .............................................................................................................................................47 TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA CHEFER ....................................................................................................48 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN .................................................................................................................49 BESLUT .........................................................................................................................................................50 BILAGOR ......................................................................................................................................................51 BUDGET 2016 OCH PLAN 2017-2018 ...........................................................................................................51 INVESTERINGSPLANER 2016–2020 ..............................................................................................................54 Investeringsplan fastigheter ...................................................................................................................54 Investeringsplan utrustning ...................................................................................................................57 Investeringsplan konst ...........................................................................................................................57 INTERN KONTROLL ......................................................................................................................................58 2 (58) Bilaga § 119 a Inledning Landstingets verksamhetsidé Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är landstingsfullmäktige som beslutar om innehållet i landstingsplan och budget. Det fungerar sedan som landstingets övergripande styrande dokument, som anger inriktningen för verksamheterna. 3 (58) Landstingsplanens primära målgrupper är dels landstingets politiker, dels förvaltningschefer och övriga chefer som ska genomföra de politiska besluten. I landstinget strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Bilaga § 119 a Politisk huvudinriktning administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna. En ny inriktning har påbörjats med tydliga prioriteringar för att utveckla verksamheten under mandatperioden. Men också ett nytt sätt att styra och leda landstingets verksamheter. Landstinget ska ha höga ambitioner för sjukvård, kollektivtrafik, kultur och regional utveckling. Vi ska ta vår del av ansvaret för klimatomställningen och därmed för framtida generationer. Patienter och anhöriga, barn som vuxna, ska känna tillit och trygghet i vården. Vården ska ges med värdighet och respekt för människors lika och okränkbara värde samt kännetecknas av ett gott bemötande. Den vård som landstinget finansierar ska hålla högsta möjliga kvalitet med tydlig patientnytta. Därför är det viktigt att kvalitets- och uppföljningsarbetet fortsätter att utvecklas. Resultat av kvalitetsgranskning ska göras tillgänglig för allmänheten. Det ska vara ordning och reda i både ekonomi och verksamhet och balans mellan uppdrag och ekonomi. Landstinget måste ha kontroll över kostnadsutvecklingen och hela tiden ha en nära dialog och samverkan med både medarbetare och ledningen för verksamheterna. Landstinget ska aktivt arbeta för att jämlikhet och barnperspektiv ska genomsyra landstingets verksamheter och för att landstinget ska bli bättre på bemötande av HBTQ-personer. Det är nödvändigt att betona allvaret i det ekonomiska läget och den allvarliga situation som landstinget står inför. Akademiska sjukhusets underskott var 346 miljoner för 2014. Kostnaderna för sjukvården ökar nästan dubbelt så fort som intäkterna, vilket riskerar hela landstingets ekonomi både på kort och på lång sikt. Biljettintäkterna för UL var också betydligt lägre än budgeterat för 2014. God och attraktiv arbetsgivare Patienten främst Attraktivare Kollektivtrafik Landstinget måste säkerställa sammanhängande vårdkedjor och att en helhetssyn ska genomsyra hur sjukvården organiseras. I detta är både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping viktiga och ska utvecklas i landstingets egen regi. Primärvårdens uppdrag behöver utvecklas med bredare uppdrag och ett ersättningssystem som är rättvist och som stimulerar till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. Landstingets rehabiliteringsverksamhet måste utvecklas och bli bättre. Landstinget har ett stort ansvar för länets kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska bidra till utveckling i hela länet, minskad klimatpåverkan och förenklat resande över länsgränserna. Den ska också underlätta människors vardag. Helt avgörande för möjligheterna att säkerställa en god kvalitet i landstingets verksamheter, är kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Ett strategiskt mål för landstinget är att vara en god och attraktiv arbetsgivare som erbjuder trygga och säkra anställningar med möjlighet till utveckling i sin yrkesroll. Kollektivtrafiken måste förbättras och ge bättre effekt för de pengar som satsas och öka antalet som väljer att resa kollektivt. Utgångspunkten ska vara att nå fördubblingsmålen. Det ska vara enkelt och prisvärt att resa och människor ska känna en trygghet i att kollektiva färdmedel går och kommer fram i tid. Det ska vara korta väntetider i vården och färre som väntar i vårdkön. Grundkravet är att landstinget klarar den lagstadgade vårdgarantin. I dag lever landstinget inte upp till dessa krav vilket kräver förbättringar på en lång rad områden. För att tillmötesgå patientens behov till fullo är målet en hälso- och sjukvård utan köer. Kultur Kulturen är en viktig del av landstingets verksamhet och människors välmående och måste därför ges bra förutsättningar att utvecklas. Genom en utvecklad närvård i hela länet och i samarbete med kommunerna, ska patienter med stora vårdbehov erbjudas en större del av sitt vårdbehov i närmiljön. Målet är en sjukvård och omsorg där patienten inte ska påverkas av 4 (58) Bilaga § 119 a Planeringsförutsättningar till drygt en procent per år. År 2016 kommer länets befolkning att uppgå till cirka 357 000 invånare. Prognoserna pekar på att antalet personer i ålder 0–34 år kommer att öka fram till år 2019 med drygt 4700 personer. Under samma period kommer antalet personer som är 65 år och äldre att öka med cirka 6 000. Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet är förhållandevis god. Befolkningsenkäterna ger en god anvisning om befolkningens hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är däremot mycket stor i båda undersökningar. Vi ser att ohälsa i form av till exempel värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång utbildning. Generellt kan man säga att god hälsa samvarierar starkt med utbildningsnivåerna i kommunerna. Demografiska förutsättningar Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern 20–29 år betydligt högre i länet jämfört med riket. Det finns också stora skillnader mellan länsdelarna. Befolkningen i länet kommer att öka med 3,5 procent fram till 2019. Den åldersgruppen som ökar mest är 65 till 80 åringar som ökar med 9 procent. Den gruppen konsumerar mest sjukhusvård av alla åldrar. Psykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem. 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnornas psykiska välbefinnande har ökat sedan 2004. I och med att flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade och att 41,7 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år, får det till följd att sjukhuskostnader ökar. Detta innebär, för Uppsala län, att hälsooch sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Tabell 1: Befolkningsprognos 2015-2019 Ålder 2015 2019 Diff. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 86 procent av sexåringarna har kariesfria mjölktänder och 34 procent av 19-åringarna har kariesfria tänder. 0 - 34 år 35 - 64 år 65 - 80 år 81 - 100 år Totalt Andelen dagligrökare har vare sig minskat eller ökat sedan 2008. Totalt är det elva procent av kvinnorna och tio procent av männen som röker dagligen. Bland gymnasieelever är det cirka 40 procent som aldrig rökt. En av tio har provat narkotika. Inga markanta könsskillnader förekommer. 159 184 128 428 51 594 13 800 353 006 163 895 130 458 56 228 14 848 365 429 3% 1,6 % 9% 7,6 % 3,5 % Dessbättre har Uppsala län bättre demografiska förutsättningar att klara framtidens behov i jämförelse med riket. Tabell 2: Årlig demografiuppräkning Procent 2016 2017 2018 Demografiökning Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen som angav att de druckit så mycket alkohol att de varit berusade uppgick 2012 till 27 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär samma nivå sedan 2004. 1,01 0,98 0,76 Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i länet kommer fortsatt att vara positiv. Ökningen bedöms uppgå 5 (58) Bilaga § 119 a Det ökande vårdbehovet som bland annat kommer av en växande andel äldre utgör en svårighet för hälso- och sjukvården. Den demografiska faktorn spelar en mindre roll för kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvård än vad tidigare beräkningar pekat på. De stora kostnaderna för vården kommer istället att genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. Den verkligt stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. • Finansiella förutsättningar Årlig finansieringsökning 2016 Uppräkning i landstinget I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som bör värderas högre än de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempel på välfärdsvinster är fler levnadsår med god hälsa. Möjligheterna att utnyttja ny teknik för att övervaka och behandla patienter i öppenvård och i hemmet ökar. Utgångspunkten för uppräkning av landstingets verksamheter är landstingsprisindex. I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. Den medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen går hand i hand. Möjligheterna att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd kommer sannolikt att öka dramatiskt. Genteknologin är ett exempel på ett kunskapsområde vars nya landvinningar i dag bara kan anas, men troligen kommer kunskaperna att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. LPIK exklusive läkemedel beräknas till 2,7 procent (april 2015) för 2016. Demografisk uppräkning Utifrån de demografiska förutsättningarna som beskrivs på föregående sida sker en demografisk uppräkning för 2016 med totalt 78 miljoner kronor. För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. För verksamhetens läkemedelskostnader görs en separat bedömning angående hur utvecklingen av läkemedelskostnaden ser ut. Det är på Akademiska sjukhuset där läkemedelskostnaderna kommer ha en avvikande ökning jämfört med LPIK. En gemensam arbetsgrupp med deltagare från ledningskontoret och Akademiska sjukhuset har tagit fram ett underlag kring 2016 års kostnadsökningar. Med underlaget som bas ersätts sjukhuset med 16 miljoner kronor utöver LPIK. Denna ökning kommer att finansieras med demografimedel. Sammanfattningsvis kan konstateras att: • • • Den tekniska utvecklingen och ehälsoutvecklingen fortsätter med snabba steg där både öppenvård och inneliggande vård påverkas. Utvecklingen där utredningar och behandlingar överförs från sluten till öppen vård kommer att fortskrida. Därmed kan också balansen mellan behovet av öppen respektive slutenvård påverkas. Utvecklingen inom sjukvårdsteknologin ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna mer än den demografiska utvecklingen. Den medicintekniska utvecklingen påverkar utbudet och därigenom behovet av hälsooch sjukvård. Det är omöjligt att förutsäga alla framsteg som den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården måste vara beredd på att flexibelt arbeta med införande av nya metoder, parallellt med att utmönstra metoder som visat sig vara ineffektiva/kostnadsdrivande utan nyttoeffekt. Akademiska sjukhuset har även kostnadsökningar för medicinskt material och avskrivningar utöver LPIK. Även dessa kommer att finansieras med de demografiska medlen. Totalt är dessa kostnadsökningar 24 miljoner kronor. 6 (58) Bilaga § 119 a Effektiviseringskrav Hälsa och habiliterings kostnadsökningar, på totalt 1,5 miljoner kronor, för olika hjälpmedel finansieras med demografiska medel. För att landstinget ska ha en hållbar ekonomi på längre sikt måste kostnadsökningarna i landstinget minska. Bara ökade driftskostnader, på grund av de fastighetsinvesteringar som genomförs, ihop med ökade pensionskostnader ger stora kostnadsökningar de kommande åren. Även satsning på kultur och hälsa, på 0,5 miljoner kronor ska finansieras med demografimedel. Återstående demografiska medel på cirka 36 miljoner kronor tillfaller hälso- och sjukvårdsstyrelsen. På verksamhetsnivå har kostnadsökningarna varit stora de senaste åren. Dessa höga kostnadsökningar måste nu bromsas för att landstinget ska kunna ha en ekonomi i balans. Under planperioden kommer därför alla verksamheter ha årliga effektiviseringskrav. För 2016 är detta 0,75 procent. För 2017 respektive 2018 är effektiviseringskravet 1 procent årligen. Resursförändringar 2016 Totalt görs resursförstärkningar med 232 miljoner kronor 2016. Med anledning av att regeringen höjer arbetsgivaravgiften för unga så ersätts verksamheten för den ökade kostnaden med 40 miljoner kronor. Resultatmål Folktandvården har ett resultatmål på 6 miljoner kronor för 2016. Den lönesatsning som gjordes 2015 avsåg 9 månader. Verksamheten ersätts med 8 miljoner kronor för helårseffekten som uppstår 2016. FoU-budget För att skapa ännu bättre vård för befolkningen krävs definierade resurser för forskning, utveckling och för införande av ny teknik och nya behandlingsmetoder. Det handlar dels om resurser för infrastruktur men även för tjänster och projekt. Genom att i enlighet med tidigare beslut i landstingsfullmäktige skapa en definierad FoU-budget inom varje förvaltning kommer en bättre tydlighet att skapas gällande vilka resurser som avsätts för dessa uppgifter på samma sätt som resurser avsatta till vård sedan länge har definierats. Inom landstingets största förvaltning, Akademiska sjukhuset, pågår ett arbete där avsikten är att inom vart och ett av verksamhetsområdena skapa en FoU-budget. Eftersom dessa medel tidigare inte definierats på ett tydligt sätt kräver denna omfördelning betydande arbete kombinerad med försiktighet så att inte vårduppdraget oavsiktligt drabbas av resursbrist. När resurser väl är tydliggjorda finns förutsättningar för produktionsplanering av forskning som säkerställer att medarbetare kommer att kunna avsätta tid för forskning och utveckling där denna tid finns budgeterad inom verksamhetens FoU-budget. Det ger också möjlighet till styrning av forskningens innehåll gentemot landstingets prioriterade områden. Hälso- och sjukvårdsverksamheten får en ökad finansiering för inrättande av en tillnyktringsenhet, sprututbyte, utökning av ST-block inom specialistvården, Akademisk vårdcentral, familjecentraler, uppsökande tandvård, nationell cancersatsning, närvårdsteam neuropsykiatri, ökade kostnader för läkemedel för barn och unga, ökade avskrivningskostnader, glasögon till barn och unga och ökade hyreskostnader på grund av ny-/ombyggnationer. Totalt uppgår dessa satsningar till 77 miljoner kronor i budgeten. Kollektivtrafikförvaltningen får en ersättning för bland annat minskade biljettintäkter till följd av prissänkning av biljettpriser, indexökningar för trafikkostnader utöver ordinarie uppräkning, förändrade avtalsförhållanden och trafikökningar till totalt 57 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter ersätts för ökade kostnader för patientförsäkringen LÖF, ökade smittskyddskostnader, engångskostnader för avveckling av journalsystem, nytt ledningskontor, AT/ST-utbildning inom primärvården, sjukresor och it-utveckling, Totalt innebär detta en kostnadsökning med 50 miljoner kronor. Tid för forskning för landstingets forskande medarbetare är den avgjort viktigaste faktor som behöver tillskapas för att uppnå flera av de 7 (58) Bilaga § 119 a landstingets vård- och behandlingsbyggnader. Detta innebär att de årliga driftskostnaderna kommer att öka kraftigt under planperioden. En annan stor post är landstingets kostnader för pensioner som kommer öka markant. mål som definierats i landstingets forskningsstrategi. Detta kan företrädesvis ske genom att inrätta tidsbegränsade tjänster där en viss andel är avsatt för forskning medan resterande del ägnas åt kliniskt arbete. Motsvarande tjänster på andra universitetssjukhus har blivit en betydelsefull framgångsfaktor inte bara för genomförande av god forskning utan även som ett kraftfullt instrument både för rekrytering och för att behålla duktiga medarbetare. Inom primärvård kommer Akademisk vårdcentral att startas. Start och drift av Akademisk vårdcentral kommer att kräva resurser som dels kan tillföras via omfördelning från andra befintliga verksamheter men dels även behöver tillföras via nytillskott av resurser för såväl utrustning, lokaler som för nya tjänster. Ett resurstillskott som kommer att delas mellan landstinget och Uppsala universitet. Verksamhetseffektiviseringar räcker inte för att täcka de kommande kostnadsökningarna. För att landstinget ska kunna ha en ekonomi i balans görs därför en skattehöjning 2016 med 55 öre. Skattehöjningen ger cirka 1 304 miljoner kronor i ökade intäkter under planperioden. Årligen innebär det ökningar med 416 miljoner kronor 2016, 435 miljoner kronor 2017 respektive 453 miljoner kronor 2018. Den genomsnittliga skatteökningen under planperioden, inklusive skattehöjningen, prognostiseras till 6,5 procent. Diagram 1: Skatteutveckling 2012–2017 För medel till specifika projekt för forskning och utveckling finns inom landstinget riktade FoU-medel på 3,5 miljoner kronor. Dessutom avsätter landstinget årligen 6 miljoner kronor till Regionala forskningsrådet för att stödja projekt där medel fördelas i konkurrens till forskare inom Uppsala-Örebroregionen. För att utveckla områden av strategisk betydelse för landstinget kan det finnas goda skäl att avsätta ytterligare medel för specificerade projekt genom antingen omfördelning eller genom tillförande av nya medel. PROCENT 15,0% 10,8% 10,0% 7,5% 5,0% 3,2% 5,3% 5,6% 4,3% 4,3% 0,0% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skatteutveckling i % Skatteutveckling i % exkl skattehöjning 2016 Statsbidrag Statens bidrag till landstinget består i huvudsak av kommunalekonomisk utjämning, generella statsbidrag och statsbidrag för speciella användningsområden. De generella statsbidragen är allmänna finansiella stöd medan specialdestinerade bidrag ofta är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Skatteintäkter I landstingets budget används SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket avseende skatteunderlaget för planperioden (april 2015). Skatteutvecklingen prognostiseras bli relativt hög under planperioden, framför allt för 2016. Detta beror på en ökning av arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. Den genomsnittliga skatteutvecklingen prognostiseras under planperioden till 4,7 procent för landstinget. Den årliga utvecklingen beräknas till 5,6 procent 2016, 4,3 procent 2017 respektive 4,3 procent 2018. Med anledning av regeringsskiftet samt förhållandena vid beslut av statens budget för 2015, så råder en stor osäkerhet vilka specialdestinerade statsbidrag som kommer att finnas under perioden 2016-2018. Nuvarande regering har deklarerat att de har för avsikt är att minska antalet överenskommelser. Regeringen anser dock att det är rimligt att även fortsättningsvis ingå överenskommelser med SKL inom hälso- och sjukvårdsområdet i de fall man finner behov av det. Vidare kommer regeringen att se över det sammantagna antalet krav i överenskommelserna och vara mer restriktiva med att använda prestationsersättning jämfört med tidigare. Trots de ökande skatteintäkterna behöver landstinget vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Landstinget står inför stora kostnadsökningar som främst beror på att det görs stora investeringar för ny-, om- och tillbyggnad av främst 8 (58) Bilaga § 119 a På Finansförvaltningen budgeteras 96 miljoner kronor i specialdestinerade statsbidrag för 2016. att förebygga sjukskrivning bland män och kvinnor i arbetsför ålder. Statsbidraget har funnits sedan 2009. Utjämningssystemet Historiskt har det varierat hur mycket landstinget fått i bidrag. Rehabiliteringsgarantin hanteras av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som även har en kostnad för ersättning till vårdgivarna för de genomförda behandlingarna/insatserna. Utvecklingen av utjämningsbidraget har de senaste åren varit negativ för landstinget. Under planperioden kommer nivån att fortsatt att minska jämfört med tidigare planperioder. Totalt kommer landstinget att erhålla 1 555 miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag. Det ger en genomsnittlig intäkt för landstinget på 518 miljoner kronor årligen. Samordnings- och tillgänglighetsmiljard och/eller Professionsmiljard Läkemedelsförmånen I dagsläget finns inga klara besked gällande dessa satsningar. Prognosen för läkemedelsförmånen 2015 är 741 miljoner kronor för landstinget. Det finns fortfarande inget avtal mellan staten och SKL men ett avtal håller på att förhandlas fram. Indikationer pekar mot att nivån kommer att ligga ungefär i nivå med 2015. Dock har regeringen i vårpropositionen angett att läkemedel för barn och unga ska vara kostnadsfria. För detta kommer det i läkemedelsförmånen ingå ersättning till landstingen för detta. Under planperioden budgeteras utifrån detta 755 miljoner kronor årligen. Jämlik cancervård För att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna har 500 miljoner kronor per år avsatts under perioden 20152018. Satsningen ska korta väntetider inom cancervård samt bidra till snabb diagnos och förebyggande insatser. Pengarna ska användas till att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. De standardiserade vårdförloppen ska förkorta vårdförloppet mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. Sjukskrivningsmiljarden inklusive försäkringsmedicinska utredningar Syftet med miljardsatsningen har varit att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen slöts 2006 en överenskommelse mellan staten och SKL. Genom överenskommelsen infördes ekonomiska incitament till hälso- och sjukvården med den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Barns och ungas psykiska hälsa För att förebygga och minska psykisk ohälsa bland barn och unga har medel avsatts i statsbudgeten. Från 2016 avsätts 250 miljoner kronor, 2017 avsätts 350 miljoner kronor och 2018 avsätts 400 miljoner kronor. Satsningen ska bidra till att öka kunskapen om barn och ungas psykiska ohälsa, samt öka tillgängligheten till stöd och vård, samt öka samverkan mellan skola, sjukvård och socialtjänst när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa. Riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO) År 2014 fick landstinget närmare 18 miljoner kronor. För den rörliga delen, som bygger på förändringen i sjukfrånvaro, fick landstinget såsom flertalet andra landsting ingen utdelning. I maj 2012 presenterade regeringen handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa 2012–2016. Staten och SKL har genom årliga överenskommelser enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelsen mellan staten och SKL beslutas för ett år i taget. I 2015 års överenskommelse framgår att regeringen under 2015 Rehabiliteringsgarantin Syftet med överenskommelsen är att stödja personer med ångest, depression, stress eller en långvarig diffus smärta i axlar nacke och rygg att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning. Rehabiliteringsinsatserna syftar till att åstadkomma en ökad återgång i arbete eller 9 (58) Bilaga § 119 a har för avsikt att göra en analys och återkomma avseende hur den fortsatta satsningen för bättre hälsa ska utformas. Landstinget klarade samtliga grundkrav och prestationsmål 2014 vilket resulterade i att landstinget fick 16,4 miljoner kronor. Satsningen hanteras inom Landstingets ledningskontor som ett projekt. För närvarande finns inga besked om satsningen kommer att fortsätta 2016 och framåt. sådana bidrag är vävnadsdirektivet, stärkt vård av äldre, råd och stöd LSS och tolktjänst. Riks- och regionvårdsintäkter Landstinget eftersträvar en förtroendefull samverkan mellan landstingen i sjukvårdsregionen. För att säkra framtidens högspecialiserade vård vid Akademiska sjukhuset krävs en långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag. Förbättrad förlossningsvård Regeringen presenterade i vårpropositionen att de har för avsikt att genomföra en satsning rörande insatser som rör barnmorskor, en förbättrad förlossningsvård och andra insatser för att stärka kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Enligt regeringens förslag kommer därför 200 miljoner kronor att avsättas under 2015 för att förbättra förlossningsvården och för att stärka insatserna för kvinnors hälsa. Därefter beräknas 400 miljoner kronor avsättas årligen mellan 2016-2019. Under 2015 kommer nya samverkansavtal träffas mellan landstingen i sjukvårdsregionen. Avtalen börjar gälla från och med 2016. I de nya avtalen kommer landstinget att förhandla om en ny pris- och ersättningsmodell. Det nya avtalet ska tecknas av landstinget och godkännas av landstingsstyrelsen. Efterfrågan från sjukhusets regionkunder bedöms vara fortsatt stark och växande under den kommande tre-årsperioden. Delvis beror detta på en bristande kapacitet inom flera av landstingen inom regionen. Sammantaget innebär vårdavtalen att Akademiska sjukhuset beräknas sälja vård inom sin egen region för cirka 1,5 miljarder kronor. Totalt beräknas sjukhuset sälja vård för 2,2 miljarder kronor. Alf-medel Statsbidraget för alf-medel (avtal om läkarutbildning och forskning) regleras i ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Ett nytt avtal trädde i kraft 2015. Det centrala avtalet kompletteras av regionala avtal, i vårt fall mellan landstinget och Uppsala universitet. Det nya centrala avtalet innebär en förändring i hur ersättningen för klinisk forskning fördelas. Successivt kommer en allt större andel av ersättningen fördelas utifrån en årlig bibliometrisk utvärdering. Landstinget uppskattar att alfintäkten kommer uppgå till cirka 270 miljoner kronor per år. Patientavgifter Patientavgifter regleras normalt sett vart fjärde år. Arbetet med att se över avgifterna inleds året efter ett valår och gäller sedan från kommande kalenderår. Höjningarna ska kopplas till landstingsprisindex med individuella prövningar. Inför 2016 utförs även en översyn av det samordnade högkostnadsskyddet. Översyn och ändring av patientavgifterna kommer genomföras inför 2016. De nya avgifterna kommer ingå när Landstingsplan och budget 2016-2018 fastställs av fullmäktige i november. Statsbidraget utbetalas till Uppsala universitet som i sin tur betalar ut bidraget till Akademiska sjukhuset. Av Alf-medel för forskning fördelas cirka 80 procent till 24 alf-grupper baserat på ett utnycklingssystem som tar hänsyn till både struktur och aktivitet. Primärvården/allmänmedicin utgör en sådan gruppering medan de övriga finns inom Akademiska sjukhuset. Resterande 20 procent fördelas till särskilda satsningar baserat på beslut i ALF nämnden. Personalkostnader Landstingets personalkostnader utgör 51 procent av verksamhetens kostnader, vilket motsvarar 6 655 miljoner kronor 2014. Antalet anställda medarbetare är cirka 11 200 och flertalet arbetar inom hälso- och sjukvård. Planperioden präglas av ekonomiska utmaningar i kombination med stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen i form av ökad konkurrens om arbetskraft och stora pensionsavgångar som ett Övriga specialdestinerade statsbidrag Det finns även ett antal mindre statsbidrag som går ut direkt till verksamheterna. Exempel på 10 (58) Bilaga § 119 a par av dessa. Det är därför viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet avseende kompetensförsörjningen. Flera landstingsövergripande strategiska aktiviteter pågår för att nå målet att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Samsyn och samarbete inom landstinget och mellan förvaltningarna är viktiga framgångsfaktorer i detta arbete. Diagram 2: Totala pensionskostnader 1400 1200 1000 MNKR 800 874 698 688 730 239 245 251 250 261 280 2013 2014 2015 2016 2017 2018 600 400 200 För att uppnå målen med påbörjade landstingsövergripande aktiviteter behöver dessa fullföljas under planperioden. Det gäller arbetet med att skapa en struktur för en hållbar och långsiktig organisation för strategisk kompetensförsörjning avseende läkare samt åtgärder för att underlätta för personer med utländsk utbildning att arbeta i landstinget. Att fullfölja satsningen på studielön för vidareutbildning av grundutbildade sjuksköterskor inom de områden där bristsituationen är stor samt att säkerställa att kliniskt basår för nyutbildade sjuksköterskor kan genomföras under 2016 för att på sikt hanteras av respektive förvaltning. Inom ramen för medveten lönebildning behöver arbetet fullföljas i syfte att skapa en lönebild till stöd för en långsiktig hållbar lönebildning och kompetensförsörjning. Utrymmet är helårseffekten av 2015 års särskilt beslutade medel inför löneöversyn samt de eventuella strukturåtgärder som behöver vidtas utifrån löneanalys efter löneöversyn 2015. 1088 1079 0 Ansvarsförbindelse Pensionskostn BR Diagram 3: Procentuell utveckling pensionskostnader PROCENT 50% 46% 30% 16% 10% 0% 20% 4% -10% -30% 2013 -28% 2014 2015 2016 2017 2018 Läkemedelskostnader Alla landsting kommer ha stora kostnadsökningar på grund av nya/dyra läkemedel. Det pågår ett intensivt och strukturerat arbete nationellt för arbeta med frågan. Framförallt SKL och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bär ett stort ansvar för detta arbete. Pensionskostnader Jämfört med 2015 ökar pensionskostnaden 2016 med 41 miljoner kronor, procentuellt innebär detta en ökning med 4 procent. Från 2017 ökar den med 155 miljoner kronor och 2018 är ökningen mellan åren 232 miljoner kronor. Kostnadsökningarna innebär en procentuell ökning på 16 för 2017 respektive 20 procent för 2018. Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga ökningen av pensionskostnaden 2017 och 2018 beror på att KPA i sina beräkningar har räknat med stora prisbasbeloppsökningar dessa år till följd av antagandet att inflationen då ökar kraftigt. En annan anledning är att intjänade förmåner ökar. Landstinget arbetar med att utveckla systematiska metoder för att värdera nya läkemedel för att på ett ordnat sätt införa nya läkemedel. Ett viktigt delmål är att det lokala arbetet med frågan ska gå i takt med det nationella arbetet. Under våren 2015 har även ett arbete påbörjats i landstiget som syftar till att på ett bättre sätt fånga in behovet av att använda nya och dyra läkemedel med målsättning att få in medicinskt motiverade kostnadsökningar i landstingets budgetprocess. Prioriteringar måste dock göras på alla nivåer såsom enskilda kliniker, vårdcentraler och motsvarande. För att uppnå en kostnadseffektiv förskrivning bör läkemedel inte betraktas som en fri nyttighet och kostnadsansvaret för läkemedel bör så långt som möjligt decentraliseras. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är 1 161 miljoner kronor. 11 (58) Bilaga § 119 a Förmånskostnad bakgrund av detta kommer kostnaderna för läkemedel på Akademiska sjukhuset att öka. Landstingets kostnad för varor inom läkemedelsförmånen (läkemedel som förskrivs på recept) förskrivna till invånare inom Uppsala län 2014 var 706 miljoner kronor. Detta är en ökning med 16 miljoner (2,3 procent) jämfört med motsvarande siffra för år 2013. Denna ökning beror till största delen på ökad användning av så kallade TNF-alfa hämmare vid reumatisk sjukdom, läkemedel vid ADHD, onkologiska läkemedel, direktverkande orala antikoagulantia och vissa nyare diabetesläkemedel. (Den procentuella förändringen för Akademiska sjukhuset var plus 7,1 procent, vårdcentralerna i länet minus 1,5 procent och Lasarettet i Enköping minus 4,7 procent) För 2016 beräknar den gemensamma arbetsgruppen för ledningskontoret och Akademiska sjukhuset att läkemedelskostnaderna på Akademiska sjukhuset kommer att öka med cirka 23 miljoner kronor utöver LPIK jämfört med 2015. Denna beräkning innehåller dock ett antal antaganden och uppskattningar och är relativt osäker. Det här är det första prognosarbetet av detta slag som görs i landstinget och förhoppningen är att kunna göra allt säkrare prognoser med tiden. Prisökningar Folktandvården Folktandvårdens prislista för allmäntandvård följer Tandvårds- och Läkemedelsverkets (TLV) referensprislista som årligen justeras av TLV. För år 2015 prognostiserar Socialstyrelsen att kostnaderna för läkemedelsförmånen minskar med cirka 1,75 procent och minskar för år 2016-2018 med cirka 0,3 procent per år. Här bör dock betonas att Socialstyrelsens prognoser under de senaste 5 åren inte har slagit väl in på landstingsnivå. Specialisttandvårdens priser beräknas utifrån TLV:s referensprislista för specialisttandvård med ett tillägg på 15 procent. Priser för Frisktandvård och egna åtgärder justeras från och med 2015 med samma procentsats som de 100 vanligaste åtgärderna i allmäntandvårdens referensprislista förändrats vid TLV:s årliga justering. Rekvisitionskostnad Landstingets kostnad för läkemedel på rekvisition (läkemedel som ges på sjukhus eller mottagning) 2014 var 332 miljoner kronor. Detta är en ökning med 17 miljoner (5,4 procent) jämfört med motsvarande siffra för år 2013. Denna ökning beror till störst del på ökad användning av antimykotiska medel, läkemedel vid transplantation och läkemedel vid immunbristsjukdomar. (Nästan hela ökningen beror på kostnadsökningar vid Akademiska sjukhuset). Hyreskostnader Förvaltningarna kan inte att finansiera de stora fastighetsinvesteringar som utförs, inom befintliga ersättningsnivåer. Under planperioden kommer därför ersättningen till förvaltningarna att utökas med anledning av detta. Under 2016 tillskjuts 8 miljoner kronor till verksamheten. För år 2015 prognostiserar Socialstyrelsen att kostnaderna för rekvisitionsläkemedel ökar med cirka 1 procent. Ingen prognos finns för åren 2016 och framåt. Inte heller här har Socialstyrelsens prognoser slagit väl in under de senaste 5 åren. Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Den stora utmaningen de närmaste åren blir att nå målen för ökat resande i kombination med att generera biljettintäkter på den nivå som behövs för att skapa en ekonomi i balans. Tidigare sänkning av biljettpriser och utökade rabatter kan innebära att biljettintäkter inte ökar i samma takt som resandet samtidigt som resursförstärkningar blir nödvändiga. Dessutom har vi starkt kostnadsdrivande avtal med entreprenörer, vilket gör att det kostar mer ju fler som åker. Redan under 2015 innebär planerade prissänkningar att det blir svårt att nå budget för bil- Prognos Landstinget har för närvarande stora kostnadsökningar vad gäller nya, dyra läkemedel mot Hepatit C. Dessa läkemedel beräknas framöver ha ett separat spår nationellt och att statsbidraget för läkemedel justeras för användning av nya Hepatit C-läkemedel. Utöver detta kommer ett antal nya, dyra och högspecialiserade läkemedel lanseras och/eller att öka i användning de närmaste åren. Mot 12 (58) Bilaga § 119 a jettintäkterna. Vidare förväntas ökade trafikkostnader i befintlig produktion med cirka 47 miljoner kronor. Till det ska läggas önskvärda trafikökningar på 10-13 miljoner kronor, övriga tidigare beskrivna satsningar och kostnader samt ökade kostnader för avskrivningar. skatte- och statsbidragsutvecklingen 3,8 procent. Det är avgörande för en långsiktig ekonomi i balans att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Landstinget genomför och planerar att genomföra stora fastighetsinvesteringar. Samtidigt förespås konjunkturen vända uppåt de närmaste åren vilket innebär en ökad inflation. Detta leder i sin tur till att landstingets pensionsskuld ökar och därmed även de årliga pensionskostnaderna. Om bara ökade kostnader på grund av fastighetsinvesteringar och pensioner tas hänsyn till så kommer nettokostnadsutvecklingen att vara hög i landstinget de kommande åren. Dessutom finns det inom landstingets kärnverksamheter även stora behov för att möta länsinvånarnas behov. För att landstinget ska kunna ha en hållbar ekonomi i framtiden krävs prioriteringar och effektiviseringar. Flera aktiviteter genomförs under 2015 för att uppnå en effektivisering av kollektivtrafiken i länet. Den effektivitetsutredning som presenteras för kollektivtrafiknämnden våren 2015 kommer att ligga till grund för beslut om inriktning för kollektivtrafikens framtida planering. Diskussioner om vad som kan göras för en bättre trafik ska också föras med de trafikföretag som har uppdrag att utföra trafiken. Utöver det måste vi även genomföra marknadsföringsinsatser som lockar fler och nya grupper att välja kollektivtrafiken. Nettokostnad och finansieringen Det är viktigt att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Ett generellt vedertaget mått bland landstingen är att nettokostnaderna maximalt ska utgöra 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Likviditet De stora investeringar som landstinget planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. Dock har landstingets likvida medel ökat avsevärt i och med den fastighetsförsäljning av Ulleråker som genomfördes under 2014 och detta gör att landstinget kan finansiera de ökade investeringarna under planperioden utan extern finansiering. Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling 10% 8,6% 8% 6% 5,6% 5,4% 5,5% PROCENT 4% 5,0% Investeringar 5,5% 3,8% 3,4% 3,4% 5,0% 3,6% Landstingets investeringar uppgår totalt till 6 280 miljoner kronor under planperioden, vilket ska jämföras med 5 498 miljoner kronor i föregående landstingsplan. De stora investeringsnivåerna beror främst på investeringar kopplade till Framtidens Akademiska (FAS) men även på ny stadsbussdepå. 2,4% 2% 0% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Även investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är på en betydligt högre nivå jämfört med tidigare år. Detta beror på investeringar kopplade till FAS men även på ett eftersatt investeringsbehov på Akademiska sjukhuset. Nettokostnadsutvecklingen 2014 var 5,5 procent1. Skatte- och statsbidragsutvecklingen låg på 2,4 procent 2014. Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 3,4 procent och för skatte- och statsbidragsutvecklingen är den 5,0. För 2016 är utvecklingen av skatter och statsbidrag 8,6 procent men då ingår skattehöjning med 55 öre. Om skattehöjningen exkluderas är 1 Exklusive jämförelsestörande poster: reavinster 1 632 mnkr, utrangering fastigheter 47 mnkr. 13 (58) Bilaga § 119 a de nya strålningsbunkrarna för onkologibehandling och vårdavdelningarna för onkologipatienter. Byggnaden kommer även att innehålla elva operationssalar varav tre är så kallade hybridsalar, en kombination av operationssal och röntgensal, för att under pågående operation kunna få stöd av röntgeninformation. Tabell 3: Investeringar under planperioden Budget Budget Plan Plan INVESTERINGAR (mnkr) 2015 2016 2017 2018 Fastigheter 1 404 -1 514 1 577 1 068 Materiellt och immateriellt 694 -636 1 035 421 konst 12 11 6 -12 2 110 -2 162 2 623 1 495 Summa investeringar Fastigheter Rudbeckslaboratoriet byggs ut för universitetet i två etapper som båda kommer att färdigställas under perioden. Det är i den första delen av nya laboratorier som ökar kapaciteten och bland annat innebär en samlokalisering från andra delar inom sjukhusområdet. Den andra etappen ökar administrativa lokaler och stödfunktioner. Det finns ett stort investeringsbehov för ny-, om- och tillbyggnad av landstingets vård- och behandlingsbyggnader, främst på Akademiska sjukhusområdet. De totala fastighetsinvesteringarna uppgår för planperioden till 4 159 miljoner kronor varav 2 705 miljoner kronor enbart på Akademiska sjukhusområdet. Investeringarna under planperioden är historiskt sett höga, vilket visas i diagrammet nedan. En ny miljöstation blir färdigställd under planperioden och ger möjlighet att effektivt ta hand om förväntad ökad volym avfall i ett större antal fraktioner än i dag. I stationen kommer centralutrustningarna för sop- och tvättsug att installeras. Diagram 5: Fastighetsinvesteringar 1600 1400 1514 1200 1234 1255 1133 1000 MNKR Under planperioden kommer byggnation av en ny stadsbussdepå att påbörjas. Depån kommer att ligga i Fyrislund, granne med länstrafikdepån. Depån dimensioneras för 220 bussar. 1577 1404 1068 800 600 Materiella och immateriella investeringar 645 De totala investeringarna i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgår för planperioden till 2 092 miljoner kronor, varav 1 347 miljoner kronor för Akademiska, 90 miljoner kronor för Kollektivtrafikförvaltningen och 501 miljoner kronor för Landstingsservice. 400 200 0 2013 2014 2015 2016 2017 Fastighetsinvesteringar 16-18 Fastighetsinvesteringar 15-17 Utfall fastighetsinvesteringar 2018 Akademiska sjukhuset behöver göra stora utrustningsinvesteringar både i form av ersättningsinvesteringar och till följd av de nya fastigheter som byggs på sjukhusområdet. Kollektivtrafikförvaltningens höga investeringsnivå beror främst på nya kommunikationssystem och utveckling av biljettsystemet. Merparten av Landstingsservice investeringar är kopplade till Framtidens Akademiska. Totalrenoveringen av 85-husets vårdbyggnad kommer att färdigställas 2016, som första stora etapp inom FAS. I 85-huset byggs den första vårdbyggnaden i landstinget som enbart har enpatientrum. Som andra byggnad i renoveringsbeslutet kommer vårdbyggnad 70 och kirurg- och behandlingsblocket, som också har sjukhusets huvudentré. Renoveringen kommer att pågå hela planperioden. Resultatet av vårdbyggnadens renovering kommer att ske efter samma principer som för 85-huset. År 2019 kommer en helt ny byggnad för vård och behandling att tas i bruk, med placering mot Dag Hammarskjölds väg. En byggnad på 58 000 kvadratmeter som kommer att innehålla 14 (58) Bilaga § 119 a Landstingets styrning, ledning och organisation budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Landstinget är en politiskt styrd organisation och styrs ytterst av politiska beslut. Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. I princip alla ärenden till fullmäktige ska beredas av landstingsstyrelsen. Förutom den politiska styrningen regleras landstingets verksamhet av de lagar och förordningar som styr offentlig förvaltning i Sverige, främst: • • • • Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen, UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden. kommunallagen hälso- och sjukvårdslagen patientlagen lagen om kollektivtrafik Kulturnämnden leder landstingets kulturverksamhet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola. Kultur och bildning lyder under kulturnämnden. Utöver lagar och förordningar finns till exempel Socialstyrelsens föreskrifter, interna policyer, program, planer, riktlinjer, ersättningsprinciper, regelverk och anvisningar som reglerar olika verksamheter. Staten har under senare år blivit en mer aktiv part i landstingens arbete genom bland annat utvecklad kunskapsstyrning och styrning med hjälp av ekonomiska incitament inom prioriterade områden. Patientnämnden är patientnämnd enligt lagen om patientnämndsverksamhet. Patientnämndens kansli är en egen förvaltning. Inför 2016 kommer en ny styr- och organisationsmodell att implementeras. Landstinget deltar också aktivt i och påverkas därmed av det regionala utvecklingsarbetet inom ramen för regionförbundet, liksom med andra frågor som regionförbundet hanterar, till exempel FoU-stödsverksamhet, strategiska folkhälsofrågor och samordning inom vård- och omsorgsområdet. Styrmodell Inför arbetet med 2016 års planeringsprocess har landstingets uppdrags- och budgetprocess förändrats. Förändringen ska leda till tydligare dialoger med verksamheterna om behov och möjligheter och fastställande av uppdrag och ersättning. Landstinget är en aktiv part i andra regionala sammanhang, främst i Samverkansnämnden för Uppsala–Örebro sjukvårdsregion men även i till exempel Mälardalsrådet. Styrmodellen utgår från kommunallagens krav om att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. Politisk styrning Landstingsplan och budget, som antas av landstingsfullmäktige i juni varje år, är det övergripande styrdokumentet som med ett treårsperspektiv anger inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten. Det politiska ledarskapet handlar om att styra och leda genom dialog och förankring för att skapa förståelse och legitimitet för politiska beslut och inriktningsdokument. Det är så man kan se resultat i form av följsamhet ute i verksamheterna, ett ökat engagemang och en större förändringsvilja hos personalen. Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Uppdraget regleras i kommunallagen. LF beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för landstinget, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, Landstinget använder sedan 2012 balanserat styrkort med fem olika perspektiv och som ska fokusera på det som är strategiskt viktigt för verksamheten. Styrkortet består av strategiska 15 (58) Bilaga § 119 a Anslagsram för hälso- och sjukvård går till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar sedan om fördelningen av medel inom hälso- och sjukvårdsområdet. Målet är att från 2016 och framåt ska anslagsramen fördelas på annat sätt. mål, framgångsfaktorer och årliga mål. Landstingets balanserade styrkort ingår i Landstingsplan och budget och det är i styrkortet som landstingets viktigaste strategiska mål sammanfattas. Utifrån landstingsplanen, det landstingsövergripande balanserade styrkortet och styrdirektiv från styrelser och nämnder tas en verksamhetsoch budgetöverenskommelse tillsammans med ett balanserat styrkort fram för respektive förvaltning. Verksamhets- och budgetöverenskommelse och styrkortet ska beslutas av respektive styrelse eller nämnd. Anslagsram för kulturverksamhet går till kulturnämnden. Anslagsram för regional verksamhet går till Landstingsstyrelsen. Förutom medlemsavgiften till Regionförbundet innehåller anslagsramen bland annat även anslaget till Upplandsstiftelsen. Landstingets styrning kräver att verksamheterna följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet, främst i delårsbokslut och i årsredovisning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för Gamla Uppsala Buss AB. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt i enlighet med landstingets balanserade styrkort. Månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning ska bland annat innehålla en avstämning av god ekonomisk hushållning. Ekonomin sätter alltid en gräns för verksamhetens omfattning. Om en styrelse eller nämnd befarar att verksamheten inte ryms inom anvisad budget måste styrelsen eller nämnden vidta åtgärder omgående. Förvaltningschefen ansvarar för att ta fram förslag som ger nämnden möjlighet att nå anvisad budgetnivå. Om styrelsen eller nämnden anser att åtgärderna står i strid med landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, ska fullmäktige pröva åtgärderna. Investeringar i utrustning får göras om räntekostnad och avskrivningar ryms inom ekonomisk ram eller kan finansieras genom intäkter. Landstingsstyrelsen får i samband med årsredovisningen till följd av särskilda omständigheter besluta att inte balansera underskott eller överskott som uppkommit vid en förvaltning under året. Landstingsstyrelsen får enligt särskilt fullmäktigebeslut (dnr CK 2011-0476) besluta om avskrivning av ackumulerade negativa resultat vid en förvaltning. Ansvar och befogenheter, ekonomi Landstingsfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. Anslagsram för landstingets övergripande verksamheter går till Landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen beslutar sedan om fördelningen av anslagsramar inom landstingets övergripande verksamheter. 16 (58) Bilaga § 119 a Landstingets balanserade styrkort 2016 Medarbetare Förnyelse Produktion Ekonomi Medborgare och kund Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och Mått 2016 Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Vårdgarantin ska uppnås. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken har ökat. Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med 2015. Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Effektiv ekonomistyrning Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Verksamheter som bedrivs effek- Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. tivt inom givna ekonomiska ramar Självfinansieringsgraden för investeringar skall vara 100 % Landstingets verksamheter är ef- Produktionsplanering Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från fektiva och levererar med god Helhetssyn på flöden och samvervårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. kvalitet kan 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produkt Kvalitetsutvecklingsarbete ionsplaneringen. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Alla förvaltningar ska ha förbättrat sin kvalitet. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat jämfört med 2015 års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Landstingets chefspolicy tillämpas inom samtliga förvaltningar. 17 (65) Bilaga § 119 a Hälso- och sjukvård Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet, exempelvis från befolkningsundersökningarna Liv och hälsa Ung samt Hälsa på lika villkor. Det finns även kunskap om vårt läns arbete med folksjukdomar genom exempelvis Öppna jämförelser, Nationella kvalitetsregister och Nationella patientenkäter. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att fortsätta att öka de närmaste åren och därmed ojämlikheten i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än andra. Faktorer som hindrar patienterna att söka och få bästa möjliga sjukvård är exempelvis, dålig bemötande, genus och personliga förhållanden. Tillgänglighet efter behov En grundläggande utgångspunkt för landstinget är att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, att målet för hälso- och sjukvården ska vara en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I landstinget ska vårduppdrag och ersättningssystem utformas på ett sätt som främjar målet med hälso- och sjukvården. En annan grund för arbetet i landstinget är en verksamhet där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållande- och mottagningstider ska anpassas efter befolkningens behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. Det är viktigt att landstinget utvecklar indikatorer för att uppmärksamma och mäta patientens hela tid i vårdkedjan. Landstinget har redan i dag kommit långt i arbetet med att förbättra tillgängligheten via olika kanaler. För att underlätta för länets medborgare är det en fördel om den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, finns tillgänglig för patienten. Mina vårdkontakter, där patienten via internet kan kommunicera med vården, är ett utmärkt verktyg som underlättar för den enskilde och samtidigt minskar behovet att via telefon kontakta vården för exempelvis tidsbokningar. Hälso- och sjukvården kostnader ökar på grund av befolkningsutveckling och demografiska förändringar. Kostnaderna drivs även av forskningens och den medicintekniska vetenskapens nya metoder. Dessutom genereras kostnaderna för vården inom läkemedelsområdet. Den medicinska utvecklingen ökar vår förmåga att förbättra människors hälsa samtidigt som resurserna för att tillgodose behoven är begränsade. Ett sätt att möta detta är att inom hälso- och sjukvårdens område arbeta med prioriteringar samt att bevaka kostnadsutvecklingen. Beträffande arbetet med prioriteringar ska den etiska plattformens tre grundläggande principer vara styrande för detta arbete, nämligen människovärdet, behov och solidaritet och kostnadseffektivitet. Samtidigt är tillgänglighet i vården betydligt större än bara frågan om telefontider eller möjlighet att skicka e-post till vårdgivaren. Det handlar även om geografisk tillgänglighet, att vården ska finnas där människorna finns. Att ha ett socioekonomiskt perspektiv på tillgänglighet innebär att vården måste vara tillgänglig för alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund. Det handlar även om kulturell tillgänglighet, att bemöta människor utifrån deras sociala och kulturella utgångspunkter och deras behov. Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård med utgångspunkt i befolkningens verkliga behov. För att kunna göra det måste hälsooch sjukvårdens uppdrag utformas utifrån gjorda behovs- och omvärldsanalyser och prioriteringar. Produktionsplanering Produktions- och kapacitetsplanering handlar om att göra interna processer effektiva och om att dimensionera resurser för att få effektiva flöden i verksamheten. Målet är att öka produktiviteten och skapa jämna flöden som är anpassade efter uppdraget. Viktigt är att 18 (65) Bilaga § 119 a ningsfulla ur ett medborgar- och patientperspektiv. Vård ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), både vad avser vårdenhet och kompetensnivå. För att kunna tillgodose de växande vårdbehoven ska den så kallade BEON-principen vara vägledande och tillämpas konsekvent. Det leder till en högre effektivitet i vårdsystemet och därmed kostnadsbesparingar och bättre kvalitet för patienten. systematiskt fånga behoven och planera resurserna utifrån behoven. Det finns en landstingsgemensam modell för produktionsplanering vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Sjukhusvård Akutsjukvården ska utvecklas och landstinget ska utreda förutsättningarna för ett sammanhållet akutcentrum på Akademiska sjukhuset. Tanken är att en akutmottagning med egna specialistläkare tillsammans med en närliggande jourmottagning på primärvårdsnivå, ska bilda centret. Målet är att den tilltänkta jourmottagningen ska öppna under 2017. För de patienter som söker sig till akutcentret ska behovet vara styrande för den vård som ges samt om vården ska ges på primärvårds- eller specialistvårdsnivå. Under planperioden ska både mottagningsoch opererande verksamheter fokusera på produktionsplaneringen. Målet är att det ska finnas produktionsplaner på alla nivåer i organisationen så att förväntad produktion går att utläsa per vecka, månad och år. Dessa produktionsplaner ska sedan löpande följas upp och ställas i relation till behovet och kösituationen för verksamheten. Produktionsmål för varje verksamhet blir därmed en framgångsfaktor liksom förväntad produktion per enskild medarbetare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna arbetar i dag i varierande omfattning med produktionsplanering. Det finns fortfarande en stor potential när det gäller att öka graden av produktionsplanering inom landstingets verksamheter. För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering av verksamheten ska utvecklingen av produktions- och kapacitetsplanering intensifieras under planperioden. Produktionsplanering ska skapas utifrån såväl produktion som forskning och utbildning. Det är viktigt att de patienter som kommer till akutmottagningen snabbt får en bedömning och vid behov, en vårdplats. Sjukhuset behöver säkra att det finns tillräckligt med vårdplatser och en viktig del i det arbetet är att hela sjukhuset tar sitt ansvar för akutmottagningens patienter. Akutsjukvård är ett teamarbete mellan olika professioner och omfattar utredning av symptom, diagnostik samt behandling och uppföljning av akuta sjukdomstillstånd. För att stärka patientsäkerhetsarbetet, korta väntetiderna och förbättra flödena i vården har studier visat att olika triagemodeller har stor inverkan på patientsäkerhetskulturen och patientens väntan på akutmottagningen. Produktionsplaneringen ska ha som utgångspunkt att skapa god tillgänglighet och vård av god kvalitet. Med andra ord ska planeringen innehålla den produktion som krävs för att reducera befintlig kö till en optimal nivå. De närmsta åren pågår inom landstinget, stora och omfattande byggprojekt. Påbörjade eller planerade byggprojekt ska genomföras på sådant sätt att produktionen säkerställs och upprätthålls så att inte vårdköerna växer. Det finns ett särskilt behov av att kunna möta den växande andelen multisjuka äldre med kroniska besvär. Genom att utveckla möjlighet till förstärkt geriatrisk kompetens och förutsättningar för direktinläggning kan långa väntetider för patienten på akuten undvikas. En annan möjlig väg är att öka antalet hembesök. Vård på rätt vårdnivå Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar och möjlighet ges för att sammanlänka vård i former och kedjor så vården hänger ihop och uppfattas som me- Landstinget behöver också stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar. Patientens perspektiv 19 (58) Bilaga § 119 a och behov ska alltid vara styrande i samarbetet mellan kommun och landsting. En översyn av primärvårdens uppdrag och finansiering pågår och resultaten från översynen kan medföra förändringar under planperioden. Mottagandet och omhändertagandet av svårt sjuka barn ska ske på ett sådant sätt att barnperspektivet genomsyrar hela vårdkedjan. Resurserna ska tydligare kopplas till behov och ohälsa, nya etableringar ska vara behovsstyrda och det totala ansvaret för befolkningens behov av vård beaktas. Vårdcentralsuppdraget ska utvecklas i syfte att öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och nära insatser och därigenom minska behovet av sjukhusens specialistvård. Möjligheten till samordning och samlokalisering mellan vårdcentraler och barnmorskemottagningar respektive barnavårdscentraler ska också utredas. Syftet är att kunna erbjuda en mer komplett första linjens vård samtidigt som det finns samordningsvinster för såväl patienter som verksamheter. Primärvården behöver få resurser för att bättre kunna möta den ökande psykiska ohälsan. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping gagnar landstinget. En ökad produktion med därtill minskande köer gör Akademiska sjukhuset mer attraktivt. Ett förvaltningsövergripande samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har påbörjats. Samarbetet mellan sjukhusen ska utvecklas och stärkas, särskilt kring operationsverksamheten, i syfte att utnyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att kösituationen förbättras. Att främja den psykiska hälsan är en av sociala välfärdens största utmaningar. I syfte att åstadkomma förbättringar för personer med psykisk ohälsa har landsting och kommuner i Uppsala län gjort omfattande arbetsinsatser bland annat genom Den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Arbetet har varit framgångsrikt men ytterligare utvecklingsarbete behöver göras inom ramen för landstingets egna verksamheter. Gränsdragningen mellan olika förvaltningar behöver tydliggöras och resursfördelning ses över. Förebyggande arbete och tidiga insatser är framgångsfaktorer. I detta arbete är en god kompetensförsörjning en grundförutsättning. Ökade mobila insatser kan vara ett sätt att få ökad tillgänglighet till psykiatrisk vård. Landstinget har beslutat att inför 2016 låta ta fram en övergripande viljeinriktning och handlingsplan mot psykisk ohälsa. Vårdcentralernas insatser och aktiviteter ska under planperioden ha ett ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård. Vårdcentraler som uppnår en högre kompetens kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård och som också inkluderar särskilda insatser och aktiviteter, ska kunna omvandlas till hälsocentraler. Kriterier för omvandling från vårdcentral till så kallad hälsocentral ska tas fram under 2016. Primärvårdens ansvar för vården av äldre ska utvecklas och kompetensen kring äldre ska stärkas under planperioden. Ett samarbete är påbörjat mellan landstinget och Uppsala universitet i syfte att gemensamt arbeta med forskning, utbildning, utveckling och fortbildning inom ramen för en Akademisk vårdcentral (AVC). Landstinget kommer under planperioden fatta beslut om en Akademisk vårdcentral. Vårdcentralen ska bli ett stöd för den samlade primärvården och drivas i linje med sitt uppdrag men även i enlighet med Forskningsstrategi för landstinget 2014-2018. Primärvård Samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och smärtproblematik är vanligt och sjukdomarna utgör 2/3 av alla sjukskrivningar. För att patienten ska erhålla en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess behöver varje vårdcentral en funktion för koordinering av detta arbete. Utvalda vårdcentraler behöver kunna utföra teamutredningar och utbudet av multimodal smärtrehabilitering behöver säkras. I syfte att säkerställa att primärvården finns där behoven är som störst ska en ny vårdcentral öppnas i Stenhagen under planperioden. Möjligheten att öppna en landstingsdriven vårdcentral i Bålsta ska utredas under året. 20 (58) Bilaga § 119 a under mandatperioden. Där pekas tre prioriterade områden ut; äldre, barn och unga samt personer med psykisk ohälsa. Närvårdskonceptet är tillämpligt för samtliga områden men varje område bör hanteras var för sig. Det finns redan idag ett flertal styr-, arbetsoch projektgrupper liksom etablerade verksamheter inom ramen för närvårdskonceptet. Det pågår samtidigt samarbete inom en rad andra viktiga områden förutom de som finns inom närvårdsstrategin och dessa kan komma att påverkas av den prioritering som nu görs av närvårdsarbetet. Patienternas möjlighet att välja läkare och vårdinrättning inom primärvårdens område kommer även framöver att vara en av grunderna för patienternas delaktighet och inflytande, vilket regleras i särskild lagstiftning. Närvård Närvård är ett samarbetskoncept som syftar till att mer av vården ska kunna utföras nära patienten, helst i det egna boendet. Ett annat syfte är att minimera patientströmmarna till sjukhusen och då framför allt till akutmottagningarna. Konceptet bygger på tre delar. Det handlar dels om att landsting och kommuner var för sig fullföljer sin uppgift på bästa möjliga sätt, dels att landsting och kommuner hjälper och stärker varandra för att öka förmågan. Dessutom handlar det om att vid behov organisera sig tillsammans för att lösa gemensamma problem. Metoden för samverkan inom närvård är att arbeta processinriktat, skapa rutiner för samverkan och implementera dessa. Närvårdsutvecklingen samordnas genom särskilt utsedda politiker och genom de närvårdskoordinatorer som finns i länet. Koordinatorerna är samfinansierade mellan landstinget och respektive kommun och deras uppdrag är att stödja, stimulera och vara drivande i det lokala samarbetet. Koordinatorerna är en framgångsfaktor och bör därför finnas i samtliga kommuner i länet. Idag saknas koordinator i Enköping. Landstinget ser gärna att närvårdssamarbetet och närvårdsverksamheterna regleras i regionala och lokala avtal. Landstinget ska driva närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt nivå. Detta kräver en samsyn och god samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Landstinget måste ha ett likartat förhållningssätt till alla kommuner men den lokala lösningen kan komma att se olika ut. I första hand ska landstinget och kommunerna ha en god kommunikation och kunskap om varandras uppdrag och verksamhet. Det ska finnas etablerade kontaktytor med möjlighet att snabbt nå rätt nivå inom respektive organisation. I andra hand gäller det att hitta arbetssätt och strategier där landstingets och kommunernas verksamheter kan hjälpa och stärka varandra. Det kan för landstingets del innebära en förbättrad tillgänglighet till läkarkontakt eller mobila team som kan stödja kommunernas arbete. Det kan handla om att bilda gemensamma nätverk för att öka kunskap och kontakt. Det tredje steget kan vara att samorganisera sig så att landstinget och kommunerna gemensamt kan klara mer av vårdbehoven lokalt. Det kan till exempel handla om gemensamma närvårdsavdelningar eller att resurser och verksamheter slås samman. Närvård – äldre Antalet och andelen äldre i befolkningen ökar. Under planperioden kommer antalet personer över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag kommer 41,7 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader från patienter över 65 år. Det finns därför all anledning att aktivt arbeta för förbättrade vårdkedjor och vårdmetoder för att förhindra akutbesök och sjukhusinläggningar och istället förlägga vården nära patienterna och med tidigare insatser. Kommunerna har ett stort ansvar genom sin hemsjukvård men behöver stöd och hjälp när de egna resurserna inte räcker till. Landstinget finns redan idag ända in i det egna boendet med mobila team, palliativa team eller genom annan sjukhusanknuten hemsjukvård. Det finns en utveckling mot att mer av sjukhusvården kommer att bedrivas i hemmet. Det finns fördelar för både patienter och vårdgivare med en sådan utveckling men det passar inte för alla patienter eller alla slags sjukdomstillstånd. Landstinget behöver utreda på vilket sätt och vilka kompetenser som behövs för att förstärka den nära vården Den närvårdsstrategi som togs fram under 2015 lägger grunden för det fortsatta arbetet 21 (58) Bilaga § 119 a barn och unga och samordnad individuell plan, SIP. och i vilken del av organisationen. I Östhammar, Enköping och Uppsala finns idag närvårdsenheter. Liknande verksamhet ska startas Tierp och samtliga ska förstärkas och utgöra grunden i länets närvårdsarbete. En del av arbetet med en utveckling av närvården för äldre har påbörjats genom hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutade strategi för närvårdsarbete 2015-2017 med bland annat fördjupad behovsanalys av närvårdsplatser i Tierp, utvärdering av närvårdsplatser i Uppsala och att utreda ökade mobila insatser/ökad hemsjukvård. Ytterligare delar behöver analyseras och utvecklas i en dialog med länets kommuner. Andra länsgemensamma satsningar görs inom området att upptäcka och ge tidiga insatser till barn som har eller riskerar ohälsa. En satsning är att erbjuda hälsoundersökningar av barn och ungdomar som utreds för samhällsvård. Ett annat är gemensamma insatser för barn och unga med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer, (projekten Katamaran och iF@m). Förutom de länsgemensamma prioriteringarna sker ett arbete lokalt i varje kommun med de problemområden som identifierats. Det kan till exempel gälla, barn med neuropsykiatrisk problematik, ogiltig frånvaro i skolan, barn och unga som riskerar att fara illa, ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Här samverkar förskola, skola och elevhälsa, socialtjänst, primärvård, barnspecialistmottagningen, barn- och ungdomspsykiatri och habiliteringen. En ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning för äldre är ett fortsatt angeläget område. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. I öppna jämförelser uppmärksammas att landstinget har högst andel äldre med 10 eller fler läkemedel. För att säkerställa en användning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på exempelvis vårdavdelning, och vid läkarbesök i öppenvård, Ett viktigt fokusområde är adekvat användning av läkemedel mot psykos i särskilda boenden. Närvård - psykisk ohälsa Den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg. Det är i dagsläget osäkert om satsningen i denna form fortsätter under 2016. Regeringen har idag två prioriterade målgrupper: Folktandvården kommer från och med 2016 att hantera all uppsökande verksamhet för munhälsobedömningar. Folktandvårdens Kompetenscentrum för äldretandvård, KÄT, samlar, sprider och skapar kunskap om äldres munhälsa. KÄT drivs i projektform och ska utvärderas i slutet av 2016. Beslut om framtiden tas senast hösten 2016. • • Barn och unga Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Närvård - Barn och unga Samverkan inom närvården gällande barn och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser men även barn och unga som är i behov av mer omfattande insatser, exempelvis specialistnivå inom habiliteringen. Den nationella psykiatrisatsningen, PRIO, ligger som grund för en del av arbetet i hela länet. De områden som prioriteras är första linjen för barn och unga med en psykisk ohälsa, skola och psykisk ohälsa, tidiga insatser/sociala investeringar, barn i behov av sammansatt stöd, webbaserad information till För att kunna ta del av eventuella stimulansmedel krävs en aktiv samverkan med länets kommuner. År 2016 kommer landstinget och kommunerna i länet erbjuda webbaserad information via 1177.se där det beskrivs vart man kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp vid problem med den psykiska hälsan. En del av den psykiska ohälsan beror på missbruk i olika former. Utvecklingen av landstingets missbruks- och beroendevård 22 (58) Bilaga § 119 a Inför implementering av aktuella nationella riktlinjer fortsätter arbetet med att skapa lokala programråd för respektive sjukdomsområde. De lokala programråden kommer att mer direkt ha ett ansvar för implementering – bland annat genom utarbetande av vårdprogram utifrån de Nationella riktlinjerna. ska ske i samarbete med länets kommuner, polisen, Regionförbundet och Länsstyrelsen. Exempel på möjliga samarbetsområden är en ny tillnyktringsenhet som kan komma att etableras under 2016. Oavsett fysisk eller psykisk ohälsa har individen en lagstadgad rätt att vid behov av insatser från både kommun och landsting bli erbjuden samordnad individuell planering (SIP). SIP är ett arbetsverktyg som tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting. Planeringen utgår från patientens behov och är ett viktig redskap för att närvårdsarbetet ska få genomslag i praktiken. Erfarenheter från en utvärdering 2015 ska användas för att vidta åtgärder 2016 kring hur landstinget ska öka användningen av SIP som arbetsverktyg. Öppna jämförelser, som tas fram i samarbete mellan SKL och Socialstyrelsen, ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården. Tillsammans med nationella riktlinjer, kunskapscentra och andra satsningar utgör de öppna jämförelserna en viktig delmängd i landstingets fokusering på förbättringsarbete. Ett utvecklat landstingsinternt samarbete säkerställs kontinuerligt. Samverkan med övriga landsting inom Uppsala–Örebroregionen beträffande analys och val av indikatorområden kommer också att ge förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Kvalitet genom god vård Landstingets samtliga verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Under 2016 fortsätter utvecklingsarbetet inom kunskapsstyrning med att ta fram bra uppföljningsunderlag som i sin tur kan ge en helhetsbild av till exempel en sjukdomsgrupp. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Då kunskapsstyrning är ett angeläget område för utveckling av hälso- och sjukvården har regionens samverkansnämnd skapat en rad fora för att samordna och stödja landstingens arbeten inom området. Utöver detta har läkemedelskommittéerna inom Uppsala–Örebroregionen, på samverkansnämndens uppdrag, bildat ett regionalt läkemedelsråd. Regionala läkemedelsrådets uppdrag är bland annat att verka för kostnadseffektivitet och patientsäkerhet. Under de kommande åren kommer ett ökat arbete att läggas på att skapa gemensamma fortbildningsmöjligheter för läkare inom regionen. Det pågår en utveckling i hela landet i riktning mot en mer kunskapsstyrd vård. En definition av kunskapsstyrning är att utifrån befintlig evidensbaserad kunskap uppnå tilllämpning inom landstingets verksamheter. Med andra ord ska kunskapsstyrning vara ett förbättringsstöd för verksamheterna. Regeringen och SKL har enats om insatser som syftar till att hälso- och sjukvården ska bli mer kunskapsbaserad och att resultaten ska bli mer transparenta och jämförbara. Överenskommelsen innefattar bland annat ett fortsatt arbete med stödstrukturer för landstingens utveckling av kunskapsstyrning och insatser för genomförande och utveckling av öppna jämförelser. Regeringen ställer genom sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin krav på handlingsplaner för patienter i arbetsför ålder vad gäller jämställd sjukskrivning, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, tidig samverkan, plan mot psykisk ohälsa, införande av intygstjänst samt att erbjuda evidensbaserad rehabilitering till sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa. Arbetet med att införa ett evidensbaserat kunskapsmaterial i landstingets verksamheter utvecklas under 2016 och fokus ligger på, Socialstyrelsens nationella riktlinjer, Läkemedelskommitténs rekommendationer, försäkringsmedicin och Öppna jämförelser. 23 (58) Bilaga § 119 a Patientsäkerhetslagen förtydligar och förstärker vårdgivarens ansvar att utreda negativa händelser och bedriva systematiskt förebyggande arbete för att minska vårdskador. En av grundtankarna i samarbetet mellan Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) angående patientsäkerhetsöverenskommelsen är att stödja landstingens patientsäkerhetsarbete utifrån mätbara mål i ett systematiskt förbättringsarbete. Det övergripande målet med överenskommelsen är att reducera antalet vårdskador som förorsakar både lidande för patient och närstående samt stora kostnader för landstinget. För att landstinget även framöver ska klara regeringens krav och patienterna ska kunna erhålla en kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess behöver arbetet inom området fortgå. Kompetensutveckling och stöd inom medicinsk arbetslivsinriktad rehabilitering och försäkringsmedicin behöver ges kontinuerligt till alla berörda professioner inom sjukskrivningsintensiva verksamheter. Landstinget ska under planperioden arbeta med olika åtgärder utifrån tre genomförda utredningar, inom området rehabilitering. Syftet är att optimera rehabiliteringsprocessen och åstadkomma en samordnad, teambaserad och resursstark rehabilitering präglad av samverkan och där ansvarsförhållanden är tydliga och efterlevs. Ett område som berörs är frågan om ett kompetenscentrum för arbetsrehabilitering. Behovet av ett rehabiliteringscentrum utreds och resultatet av utredningen kan medföra förändringar under 2016. Viktiga delar i arbetet med infektionsbekämpning är Stramas arbete och organisation, Infektionsverktyget och ett effektivt vårdhygienarbete. Infektionsverktyget kommer på sikt att bidra till rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, vilket är en central del av patientsäkerhetsarbetet. Nästa steg är också att verktyget införs i primärvården vilket formuleras i en landstingsövergripande handlingsplan för eliminering/minskning av VRI tidsatt över perioden 2016-2018. Säker hälso- och sjukvård Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Målet är i första hand att minimera antalet vårdskador i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Etablerande av fungerande och säkra vårdkedjor kräver standardiserade vårdprocesser och sker bäst i processer drivna av för patienten värdebaserad vård. För att säkerställa tryggheten och säkerheten för patienten måste en utveckling av processer ske och ansvaret hos olika vårdgivare och verksamheter klargöras. Detta arbete är särskilt viktigt då flera vårdgivare är involverade. I beskrivningen av vårdprocessen ska utöver de medicinska insatserna ledtider och kvalitetsmått vara en naturlig del i begreppet värdebaserad vård. Inom ramen för Nationell samverkan för kunskapsstyrning (NSK) kommer ett programråd Strama att bildas där Uppsala län aktivt kommer att delta. Patientsäkerhetskulturen i en organisation har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor i arbetet att förebygga vårdskador. Resultatet från de patientsäkerhetskulturmätningar som tidigare genomförts kommer att utgöra basen för den strategi som ska utformas för att långsiktigt stärka patientsäkerhetskulturen inom landstinget. Målen formuleras inom de enskilda förvaltningarna ned till verksamhetsnivå. Vikten av att målen stöds och följs upp av landstingens högsta ledning kan inte nog understrykas. Som ett led i detta inrättades 2015 ett patientsäkerhetsteam på Landstingets ledningskontor för övergripande samordning och redovisning av patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetslagen innehåller en skrivning om att vårdgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, samt krav på att vårdgivaren årligen ska sammanställa en patientsäkerhetsberättelse. I berättelsen ska det löpande patientsäkerhetsarbetet beskrivas. Patientsäkerhetsberättelsen ska även innehålla analys av resultaten av det genomförda arbetet. Handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat kommer att vara i fokus under planperioden. Chefsläkarna kommer att driva patientsäkerhetsfrågorna. Hos förvaltningarna ligger ansvaret 24 (58) Bilaga § 119 a för att patientsäkerhetsarbetet drivs i en riktning där resultaten av patientsäkerhetsberättelserna kopplas till handlingsplaner och uppföljning av resultat. har riskfaktorer. Ett speciellt problem är svårigheter att få information om andelen vaccinerade i de olika riskgrupperna. En målsättning är att under planperioden införa en elektronisk vaccinationsjournal. En stor andel av vårdrelaterade skador orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Socialstyrelsen kräver därför i författningen SOSFS 2012:9 skärpta krav på läkemedelsgenomgångar för alla patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv läkemedelsterapi. Under planperioden ska det säkerställas att nödvändiga läkemedelsgenomgångar genomförs. Patientfokuserad hälso- och sjukvård För att patienterna ska känna sig trygga med den vård landstinget erbjuder och för att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande är det viktigt med ett gott bemötande. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Den information som ges vid utskrivning ska under planperioden tydliggöras, likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. I linje med den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar bildar landstingen i Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Värmland och Dalarna tillsammans det regionala samverkansnätverket Kunskapsnätverket hiv/STI – Mellansverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att skapa samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, hitta gemensamma utvecklings- och forskningsområden och ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Målsättningen är att minska antalet hiv/STIfall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Staten och SKL har träffat en överenskommelse, Kortare väntetider i Cancervården. Överenskommelsen som startade 2015 är en fyraårig satsning för att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader och skapa en mer jämlik cancervård. Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården kommer att utgå från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp. Det är viktigt att förebygga infektioner genom kunskapsspridning, testning och rådgivning samt genom att stödja beteendeförändringar när det behövs. Det är viktigt att det inte finns några hinder för provtagning, varken för den enskilde vid misstanke om allmänfarlig sjukdom såsom hiv/STI, eller då vården ska utföra smittspårning. Standardiserade vårdförlopp beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Det standardiserade vårdförloppet startar med beslut om remiss och följs sedan av utredning och behandling. Utifrån det standardiserade vårdförloppet ska en individuell vårdplan planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Ett standardiserat vårdförlopp involverar både primärvården och den specialiserade vården. Smittsamma sjukdomar är den vanligaste orsaken till att barn inte kan vara i förskolan. För att öka kunskapen till personal inom barnomsorgen samt ge råd till föräldrar hur smitta kan begränsas och förebyggas i förskolan samt för att minska antibiotikaförskrivning till barn kommer Strama, Smittskyddsenheten och barnhälsovården att behöva intensifiera arbetet med att utbilda personal och föräldrar i länets förskolor. För att kunna ta del av stimulansmedlen för 2015 har landstinget tillsammans med Regionalt Cancer Centrum (RCC) tagit fram en handlingsplan kring införandet av ett system med standardiserade vårdförlopp. Landstinget ska införa de fem första standardiserade vårdförloppen och inrätta reserverade tider för patienter som fått remiss till eller beslut om standardiserat vårdförlopp Vaccinationer är betydelsefulla för att förebygga sjukdomar. När det gäller influensavaccinering ska insatserna framförallt riktas till äldre över 65 år och till de patienter som 25 (58) Bilaga § 119 a Som en del i arbetet med att skapa en trygg och säker cancervård i landstinget ska nödvändiga delar av bröstcancerkedjan samordnas. ska vara lättillgänglig och förtroendeskapande och erbjuda målgruppsanpassade hälsooch smittskyddsinsatser till människor som, på grund av misstro mot samhället och utanförskap, idag inte söker vård trots förmodat stort behov. Sprututbytesverksamhet föreslås som en av insatserna inom ramen för denna mottagning. Det är viktigt att landstingets olika verksamheter har metoder för att systematiskt och regelbundet ta del av patienters och närståendes behov och förväntningar på vården. Från 2015 består Nationell patientenkät av två delar, där den ena utgörs av nationellt gemensamma mätningar som syftar till nationell jämförelse och lärande. Den andra delen ska öppna för behovs- och målgruppsanpassade mätningar som grund för verksamhetsutveckling. Med denna utveckling ska Nationell patientenkät, på både lednings- och verksamhetsnivå, kunna fungera som ett instrument för att belysa och följa upp utvecklingsarbete som syftar till att patienter ska uppleva ett gott bemötande, anpassad kommunikation och en hög grad av delaktighet i sin vård och behandling. Effektiv hälso- och sjukvård För att förbättra effektiviteten inom hälsooch sjukvården krävs en förflyttning mot en vård organiserad utifrån patientgrupper med snarlika behov och en vård fokuserad på hälsoutfall och effektivitet. Landstinget försöker få denna förflyttning till stånd genom det pågående arbete med utveckling av värdebaserad vård. Arbete bedrivs dels lokalt av Akademiska sjukhuset och dels nationellt genom deltagande i samverkansprojektet SVEUS. Förstärkt utskrivning syftar till att skapa en kvalitetssäkrad utskrivningsprocess och en mer sammanhållen vård för de patienter som riskerar att återinläggas inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvården. Analyser visar att de flesta återinläggningarna rör äldre patienter och då företrädesvis patienter över 80 år. Arbetet har prövats i olika former vid Lasarettet i Enköping med stundtals mycket goda resultat. Lasarettet i Enköping arbetar vidare med att förfina rutinerna för utskrivningsprocessen ytterligare. Akademiska sjukhusets ska efter utvärdering av pilotverksamheter arbeta vidare med införandet av förstärkta utskrivningsprocesser. För att öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. För att förebygga ohälsa hos anhöriga bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Erfarenheter av arbetet med anhöriggrupper inom psykiatrin på Akademiska sjukhuset och andra landsting tas tillvara för vidare införande under planperioden. Under planperioden ska även information och bemötande vad gäller anhöriga barn och vuxna förbättras. Aktiviteter enligt handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras för att anhöriga ska känna sig trygga och välinformerade och uppleva ett bra bemötande och stöd inom vården. Till gruppen anhöriga räknas även barn då ett syskon är patient. Landstinget har idag mobila vårdenheter med uppdrag att utföra hembesök hos framförallt patienter som är 65 år och äldre, samt barn och barnfamiljer. Under planperioden ska möjligheten att utöka verksamheten med mobila vårdteam över hela länet, med fokus på att öka andelen hembesök för äldre och multisjuka, ses över. Även möjligheten att skapa team på specialistvårdsnivå ska undersökas under planperioden. Under planperioden ska det initieras en utredning kring vård i livets slutskede. Utredningen ska bland annat undersöka förutsättningarna för att i dagens lokaler inom Palliativt centrum skapa bättre möjligheter till utevistelse och mat anpassad efter patienternas önskemål. Folktandvården utökar successivt den mobila tandvården genom att under 2015 och 2016 skapa fler mobila team. Detta behövs för att kunna möta det ökade vårdbehovet inom äldretandvården. De mobila utrustningarna nyttjas även vid asylboende för att enkelt kunna undersöka och ge vård till asylsökande barn. En ökning av asylsökande förväntas En öppen mottagning som bygger på den existerande husläkarmottagningen för hemlösa planeras att etableras 2016. Verksamheten 26 (58) Bilaga § 119 a och då är det angeläget att hitta effektiva sätt för att kunna behandla de ofta mycket stora vårdbehov som barnen har. litet, förbättrad utrustning, anpassning av lokaler samt att se över och komplettera ITstöden med bättre funktioner för spårbarhet. E-hälsa innefattar verksamhetsutveckling av vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler för transplantation utgör en allt viktigare del av högspecialiserad vård, men tillgången begränsar möjligheterna att erbjuda landstingets och regionens patienter sådan vård. Donationsfrekvensen från avlidna vid Akademiska sjukhuset är en av de högsta i landet men är i internationella jämförelser låg. Landstinget arbetar donationsfrämjande i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Arbetet utgår från en handlingsplan som under 2015 identifierade förbättringsområden för 2016–2017. En del av e-hälsa är telemedicin som bland annat ger möjlighet till vård på distans. Telemedicin kan underlätta både för patienter som har långt till vården och för professionen att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte. Konsultation är något som många idag likställer med telemedicin men andra möjliga områden är distanshandledning, tillgång till expertteam som stöder behandlingar som utförs lokalt, operationsförberedelser där patienten får information och instruktioner före ingreppet, utskrivning/överlämnande av patient och återbesök. Jämlik hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av socioekonomiska eller andra faktorer. Tack vare nya tekniska möjligheter går det idag att lagra och granska exempelvis vävnadsprover och röntgenbilder digitalt. Detta möjliggör för läkare att granska bilder oavsett var i Sverige de befinner sig. För professionen kan telemedicin även användas för utbildning, informationsutbyte och för diskussioner kring behandlingsstrategi. För att nå målet om en jämlik och likvärdig hälso- och sjukvård behöver därför vården utveckla information, arbetssätt och patientmöten som är hälsoinriktade och personcentrerade, där till exempel bemötande och kommunikation är anpassade efter patientens personliga förutsättningar och behov. Samtliga berörda förvaltningar samt privata aktörer ska arbeta med att vidareutveckla en kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Läkemedelskommittén och Enheten för kunskapsstöd vid Landstingets ledningskontor utgör ett stöd i detta arbete. Läkemedelskommittén har identifierat ett antal områden där en mer kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning kan frigöra resurser utan att den medicinska kvaliteten försämras. Studier visar emellertid att ojämlikhet i hälsa mellan olika sociala grupper är ett växande problem och att hälso- och sjukvården inte når alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Exempelvis avstår socialt utsatta grupper i större utsträckning än andra från att söka vård, trots att behov finns, och det finns tydliga skillnader i upplevelser av vården. Genom landstingets likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Likabehandlingsplanen innehåller mål som verksamheterna ska arbeta med att förverkliga under planperioden. Återrapportering sker i respektive förvaltnings delårsrapport och årsredovisning. Sverige har en lagstiftning som reglerar kvalitets- och säkerhetsnormer vid hanteringen av vävnader och celler som ska användas för transplantation, assisterad befruktning och tillverkning av läkemedel. För implementering av lagstiftningen finns det under 20092017 ett särskilt bidrag till landstingen från regeringen. Landstinget har erhållit cirka 7 miljoner per år enligt olika fördelningsprinciper. Under 2016– 2017 kommer förändringarna innebära fortsatt komplettering av berörda verksamheters ledningssystem för kva- 27 (58) Bilaga § 119 a Bemötande och värdegrundsfrågor ska omfatta en ökad jämställdhet, kulturell och religiös inkludering samt funktionsnedsattas förutsättningar och perspektiv i vården. Likabehandlingsplanerna är ett viktigt redskap för verksamheterna i arbetet med att nå ökad generell kunskap om bemötande samt i arbetet för att motverka diskriminering. Med den internationella oron följer ökande flyktingströmmar till Sverige. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården som ska erbjuda hälsoundersökningar/-samtal till asylsökanden och verksamheten behöver anpassas till behoven. Det innebär även krav på ökad kunskap om flyktingars särskilda risker för ohälsa, nu och senare i livet. Hälsoundersökningar av nyanlända migranter är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom denna grupp. Framförallt när det gäller smittsamma sjukdomar, psykisk ohälsa samt för att se över barnens vaccinationsskydd. Landstinget ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Män och kvinnor kan ha samma sjukdom men med olika symptom. Skillnaderna kan exempelvis gälla orsaker, symptom och prognos. Dessa skillnader måste beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg. För att kunna följa upp att landstinget bedriver en jämställd vård ska därför, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Hälsan har en stor betydelse för integrationen och landstinget behöver samarbeta mer med Arbetsförmedlingen, kommunerna och med frivilligorganisationerna för att tidigt få in hälsoperspektivet i mottagandet. Det gäller även för anhöriginvandring, kommunplaceringar och ensamkommande barn. För framtiden finns också ett behov av att vidga detta uppdrag till att också omfatta andra grupper av migranter. Bildandet av ett Centrum för hälsa och integration är viktigt för att samla och utveckla kompetens inom migrationshälsa men också viktigt för att samla resurserna för insatser mot ohälsa. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. För att säkerställa ett jämställt bemötande ska vårdgivare bland annat använda arbetsverktyget genushanden samt följa landstingets riktlinjer för sjukskrivningsarbetet. Projektet Ordnat införande i samverkan är en del i den nationella läkemedelsstrategin som SKL ansvarar för. Syftet är att ta fram förslag på och bygga en struktur för landstingen och övriga aktörer angående en gemensam införandeprocess för ett ordnat införande av vissa läkemedel. Målsättningen är att läkemedelsanvändningen ska bli mer geografiskt jämlik och kostnadseffektiv. De läkemedel som är aktuella för ett ordnat införande under 20162018 är ännu inte definierade, men det finns skäl att anta att kostnaden för vissa läkemedel kommer att vara betydande. I april 2013 antog landstingsfullmäktige en ny policy och en handlingsplan baserad på regeringens strategi för genomförandet av barnets rättigheter. Planen gäller för perioden 2013-2017 och innehåller nio målområden med en rad aktiviteter för varje år. Till stöd för genomförandet har landstinget tecknat avtal med en länsbarnombudsman. Ett av målen i handlingsplanen är att kunskapen om barns hälsa och levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar. Liksom för den vuxna befolkningen finns skillnader mellan barn från olika sociala grupper och olika delar av länet. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Under planperioden ska Landstinget i Uppsala Län nå målsättningen om en sjukvård där patientens behov av vård tillgodoses inom ramen för vårdgarantin. För att lyckas krävs långsiktiga och stabila förutsättningar som fokuserar på att öka vårdproduktionen samtidigt som patientsäkerhet och patientnytta säkerställs. Landstinget behöver fördjupa samarbetet med kommunernas elevhälsovård, samt genom strukturerade arbetssätt utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Barns hälsa påverkas redan i fosterstadiet och föräldrarnas hälsotillstånd och levnadsvanor har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Vårdgarantin är en del av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och innebär att patienten 28 (58) Bilaga § 119 a möjlighet till ökad delaktighet i det hälsoinriktade arbetet av samtliga hälso- och sjukvårdsaktörer, både i egen och privat regi. Inom landstinget ska Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ligga till grund för det hälsoinriktade arbetet. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att stödja förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Hälso- och sjukvården ska fråga om levnadsvanor, erbjuda åtgärder och följa upp effekten av insatt åtgärd. Arbetet med levnadsvanor är långsiktigt och blir effektivt om utvecklingen av arbetet integreras med ordinarie verksamhet, det vill säga med insatser och behandlingar. ska få vård inom en viss tid. Landstingets mål är att klara vårdgarantin som brukar uttryckas med siffrorna 0-7-90-90, vilka anger gällande tidsgränser i antal dagar för olika steg i vårdkedjan. Kontakt via besök eller telefon med primärvården ska ske samma dag som patienten söker hjälp, exempelvis hos vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst sju dagar. Inom den specialiserade vården ska ingen behöva vänta mer än 90 dagar på besök eller behandling/operation. Landstinget ska se till att patienten kan få vård hos annan vårdgivare, utan extra kostnad, om landstinget inte klarar att uppfylla tidsgränserna för vårdgarantin. Landstingen och de enskilda yrkesutövarna åläggs att ge patienten individuellt anpassad information om vårdgarantin. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtal om levnadsvanor är framför allt att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Arbetssättet innebär att hälso- och sjukvården i större utsträckning än i dag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring. Merparten av åtgärderna i riktlinjerna bygger på tre nivåer av samtal; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal som syftar till att stödja en förändring av levnadsvanor. För barn och ungdomar med psykisk ohälsa finns en förstärkt vårdgaranti. Vårdgarantin innebär att alla barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter ska kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Ett sätt att öka tillgängligheten är att arbeta med e-tjänster för stöd och behandling. Under år 2015 kommer en nationell behandlingsplattform för stöd och behandling via internet att stå färdig för användning. Behandlingsplattformen har tagits fram i ett landstingsgemensamt projekt och ska på sikt kunna användas flexibelt av såväl landsting som kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Syftet är att ge invånare och profession tillgång till säkra e-tjänster med inloggning via Mina vårdkontakter. Införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder innebär en stor satsning på ett strukturerat och enhetligt arbetssätt inom landstinget. Fokus i riktlinjerna ligger till stor del på effekt av insatt åtgärd vilket ställer extra krav på dokumentation och möjlighet till utdata. Den kvalitet landstinget eftersträvar i arbetet med levnadsvanor är att nå prioriterade patientgrupper med rätt åtgärder. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Socialstyrelsen kommer kontinuerligt att följa resultaten av arbetet med riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder och hur det kommer patienterna till nytta. Det är därför väsentligt att utdata kan levereras enligt önskemål från Socialstyrelsen. Målet med en hälsoinriktad hälso- och sjukvård är att optimera vårdens insatser för att stärka patientens hälsa. Ett bra bemötande med ett hälsofrämjande förhållningssätt är avgörande för patientens välmående. Uppföljning och utvärdering I och med en rad förändringar i kommunallagen kommer kravet på landstingens uppföljning och kontroll av privata vårdgivare att skärpas samt kravet på medborgarnas insyn i privat bedriven och offentligt finansierad Landstinget är från och med 2015 medlem i WHO-nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård som helt landsting. Det innebär en 29 (58) Bilaga § 119 a borgarna och med att, inom detta område, utöka samarbetet med andra landsting, kommun, privata vårdgivare och andra myndigheter. Med en utveckling av e-hälsa hoppas landstinget bland annat på att få ett bättre stöd för hälso- och sjukvårdens processer, högre patientsäkerhet och möjlighet till mer delaktighet för patienterna. verksamhet att öka. Som en följd av lagändringen kommer landstinget att utveckla ett system för en mer aktiv uppföljning och kontroll av verksamheterna. Landstingsfullmäktige kommer därför under mandatperioden att anta ett program för uppföljning av privata utförare. Programmet innebär att uppföljningen av privata utförare lyfts till en politisk strategisk nivå där grundkrav och omfattning på uppföljningen fastslås. Mina vårdkontakter är en e-tjänst som är tillgänglig inom landstingen. Genom tjänsten ges patienten ökad möjlighet att exempelvis boka besökstider, få sms-påminnelser, följa aktuella kötider, eller framföra önskemål om receptförnyelser via webben. Boende i Uppsala län kan dessutom ta del av egen journalinformation, provsvar och andra personliga vårdfakta. Landstinget fortsätter arbetet med att införa Mina vårdkontakter och webbtidböcker. Landstinget har påbörjat ett utvecklingsarbete kring uppföljning och utvärdering och som ett led i detta arbete tagit fram en strategi för uppföljning. Denna strategi kommer att från och med 2016 beslutas på politisk nivå. När det gäller den löpande avtalsuppföljningen kommer även den att utvecklas och förbättras under planperioden, bland annat inom ramen för det nya beslutsstödet, som landstinget inför under 2015. Samtidigt som landstingets kontrollverksamhet ska förstärkas är det viktigt att använda resultaten av uppföljningarna i olika sammanhang. Det handlar dels om att resultaten ska användas i ett kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete hos de enskilda vårdgivarna som granskas, dels att förbättra landstingets styrning och stöd till vårdgivarna. För att kunna öka medborgarnas insyn i vårdens verksamheter, oavsett om de drivs i offentlig eller privat regi, kommer informationen till patienter och medborgare om resultaten från uppföljningar och utvärderingar att samlas på landstingets webbplats. Samma information till vårdgivare finns redan idag på landstingets webbplats. Att patienterna via en e-tjänst själva kan lägga in information (allt från skattningsskalor till blodtryck och blodsocker) direkt in i vårt journalsystem, är en stor effektivitetsvinst. Det ger möjlighet till uppföljning av behandling, snabbare och mer lättillgänglig kommunikation med patienten och förberedande information inför planerade besök. Patienterna kan styra över vårdens tillgång till sin journalinformation via spärrtjänster. Spärrtjänst för journalsystemet är införd, nu pågår arbetet med att införa spärrtjänster på fler IT-stöd. Antalet utdrag ur journaler, logglistor och önskemål om spärr ökar. Det beror sannolikt på förbättrad information om patienternas rättigheter. För landstinget är det ett ständigt pågående arbete att säkerställa patientintegriteten. Exempel på fördjupade uppföljningar som kommer att genomföras under planperioden är fortsatt granskning av privata och offentliga vårdcentraler enligt lagen om valfrihetssystem, granskning av specialistläkare enligt lagen om läkarvårdsersättning och granskning av fysioterapeuter enligt lagen om ersättning för fysioterapi. Oanmälda besök kan komma att genomföras, såväl inom egenregiverksamhet som hos privata vårdgivare. Många patienter besöker fler än en vårdgivare och journalinformation behöver finnas tillgänglig för att få en helhetsbild. En lösning som möjliggör detta är exempelvis den nationella tjänsten Nationell patientöversikt (NPÖ). Tjänsten möjliggör för behörig vårdoch omsorgspersonal att med patienternas samtycke ta del av vårdinformation hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. It i människans tjänst E-hälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg ska förbättras med hjälp av e-tjänster och kommunikation. Landstinget arbetar intensivt med att ta fram flera tjänster för med- En annan e-tjänst som är på gång är tillgängliggörandet av intyg från vården. Införandet av intygstjänster är ett krav inom ramen för 30 (58) Bilaga § 119 a sjukskrivningsmiljarden. Utfärdandet av intyg från vården ska effektiviseras och finnas tillgängliga för patienten. Informationsteknik- och kommunikationslösningar skapar stora möjligheter att effektivisera och förnya hälso- och sjukvården. Informationen i IT-systemen utgör viktiga underlag för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Det är en förutsättning för en säker, effektiv och modern hälso- och sjukvård att personal och verksamhetsföreträdare har tillgång till användarvänliga IT-system som följer utvecklingen på området. Integrerad vård och omsorg är också en tydlig trend. Det kan handla om att erbjuda kroniskt sjuka med livsstilsrelaterade diagnoser kontakt och stöd med vård och omsorgen på nya sätt. Arbetet ska delvis bygga på redan befintliga nationella IT-lösningar. Syftet är att vård och omsorgsverksamheter ska få bättre beslutsunderlag och att patientens inflytande över sin egen hälsa ska öka. Landstinget behöver göra mer satsningar på användarvänlighet och på att förbättra kvalitén på både in- och utdata. Målet är att rätt information ska finnas tillgänglig vid rätt tillfälle. Landstingets nya beslutsstödslösning med nytt datalager samt nytt rapport- och analysverktyg ska ge förbättrade förutsättningar att på sikt uppnå effektivare styrning i verksamheten. 31 (58) Bilaga § 119 a Kollektivtrafik Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri i centrala Uppsala flyttas senast till 2017. En dialog med Uppsala kommun måste ske för att minimera ökningen av tomkörningar med högre kostnader och miljöbelastning som följd. Under 2014 genomfördes en förändring av pris- och biljettstrukturen för kollektivtrafiken. Det var en av de större biljettstrukturförändringarna i länet i UL:s historia. För att genomföra en kvalitetssäkrad utvärdering av förändringens effekter görs en djupgående datainsamling. Under senare delen av våren 2015 presenteras en analys och förslag om eventuella förändringar inför budgetarbetet för 2016. Inom ramen för det arbete som pågår i samverkan med Uppsala kommun är framkomligheten för både stads- och regionbussar en viktig utredningsdel. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv är restiden en viktig komponent. För regionbussar är delen inom Uppsala stad en betydande del av restiden. Stadsbusstrafiken är också beroende av god framkomlighet för att vara ett alternativ till bilen. För båda trafikslagen är framkomligheten i staden viktig för att hålla utlovade restider i tidtabellerna. Från april 2015 införs en utvidgad pensionärsrabatt som omfattar de som fyllt 65 år och de som har intyg från Försäkringskassan ”Intyg för förmånstagare” och Pensionsmyndighetens ”Pensionärsintyg”. Under våren 2015 färdigställs förslag om eventuella ytterligare målgruppsanpassade rabatter. Stadsbusstrafiken måste utvecklas i takt med att Uppsala kommun växer. Ett nytt linjenät planeras till 2017 tillsammans med Uppsala kommun. Kapaciteten måste ökas, vilket kan ske med så kallade superbusslinjer och/eller spårvagn. Den effektivitetsutredning som presenterats för kollektivtrafiknämnden pekar på åtgärder för att öka regionbusstrafikens effektivitet. Utredningen förslår också områden som behöver analyseras ytterligare för att få ett tillräckligt bra underlag för beslut om effektiviseringsåtgärder. En tydlig strategi ska arbetas fram för hur fossilfrihet uppnås år 2020 där biogas, biodiesel och el bör vara utgångspunkten. Denna strategi ska vara möjlig att omsättas i praktiskt genomförande under perioden på delar av trafiken. Nuvarande stadsbussdepå är belägen vid Kungsgatan i centrala Uppsala. Under perioden 2015-2017 kommer en ny depå med placering bredvid den befintliga regionbussdepån i Fyrislund att projekteras och byggas. Den nya stadsbussdepån beräknas vara klar att tas i bruk sent 2017 eller i början av 2018. Under projekteringsarbetet kommer olika kostnadsalternativ att analyseras för att stadsbussdepåns funktion och kostnad optimeras. 32 (58) Bilaga § 119 a Kultur och bildning aktörer i länet, att arbeta med flera litteratursatsningar i syfte att skapa mötesplatser och lyfta litteraturen som konstform. Litteraturkarusellen är ytterligare en pågående försöksverksamhet, där författare besöker länets kommuner med föreläsningar och workshops. Litteraturkarusellen drivs under försöksperioden med stöd från Kulturrådet. Förhoppningen är att båda karusellerna efter försöksperioden kan bli en permanenta verksamheter i länet. Konst och kultur är viktiga komponenter för att skapa attraktiva livsmiljöer och få en positiv samhällsutveckling i länet. Landstingets vision är att Uppsala ska vara en stark kulturregion med internationell lyskraft där konstoch kulturlivet präglas av mod, bildning och nytänkande. I den regionala kulturplanen 2015-2017 formuleras en rad satsningar inom olika utvecklingsområden som ska bidra till att visionen nås. Satsningarna är såväl pågående som helt nya, där omfattning på och möjlighet till genomförande påverkas av de förutsättningar som ges. Kulturnämnden är den nämnd inom landstinget som ansvarar för att samordna och följa upp arbetet med att förverkliga den regionala kulturplan vilken är fastställd av landstingsfullmäktige. Kulturens påverkan på hälsan är ett växande forskningsområde och ett av utvecklingsområdena i den regionala kulturplanen. Här är ett första mål under perioden att få möjlighet att kartlägga kunskapsläget på området för att därefter också bidra till teoribildningen genom att initiera, samordna och stödja minst ett forskningsprojekt. Ökad kulturell delaktighet Ett rikare konstliv Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Under perioden planeras insatser för att stärka länets förmåga att hantera och ta tillvara möjligheterna vad gäller mångspråkighet, mångkultur och nationella minoriteter. Landstinget ser behov av att utveckla det strategiska arbetet på dessa områden för att kunna ge ett tydligare och bättre regionalt stöd. För att skapa ett rikare konstliv är det väsentligt att scenkonsten ges möjlighet till livskraft och förnyelse av konstarten. Begreppet scenkonst rymmer främst musik, teater och dans, men även gränsöverskridande konst som performance av olika slag och nycirkus. Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett försök med en länsomfattande scenkonstkarusell. Syftet är att komplettera det utbud som redan finns, med högkvalitativ teater och framför allt dans som publiken utanför centrala Uppsala annars sällan får ta del av. Målet är att scenkonstkarusellen ska vara fullt utbyggd år 2017 och att samtliga kommuner i länet då deltar. Landstinget, som sedan 2013 har ett utökat regionalt samordningsansvar genom kultursamverkansmodellen, kommer under perioden att stödja och följa upp arbetet med tillgänglighetsanpassning hos de regionala kulturaktörerna. Samtliga kulturinstitutioner i länet som erhåller statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen ska senast under 2016 ha åtgärdat så kallat ”enkelt avhjälpta hinder” för tillgänglighet. Även webbplatser och e-tjänster ska vara tillgänglighetsanpassade senast år 2016. För den professionella dansen i Uppsala län finns utmaningar men också stora utvecklingsmöjligheter. Dansen har genom sitt oberoende gentemot det talade språket möjligheter att arbeta över gränser och nå många målgrupper i samhället. Scenkonstkarusellen stärker dansens position i länet, och är ett första steg i ett långsiktigt arbete med att utveckla infrastrukturen för dans. Under 2016 ska en handlingsplan för ökad tillgång till dans i länet utarbetas i samverkan med länets kommuner och dansaktörer. En attraktivare livsmiljö Landstinget har under ett antal år spridit kunskap om Cultural Planning. Metoden innebär att kulturella resurser, traditioner och identiteter som präglar en plats utgör grunden för landsbygds- och stadsplanering. Den har ett tydligt medborgarperspektiv och kan vara ett Uppsala län är ett läsande och skrivande län med ett rikt litterärt arv. Under perioden kommer landstinget, tillsammans med olika 33 (58) Bilaga § 119 a Livslångt lärande komplement till traditionell samhällsplanering. Landstinget kommer i enlighet med den regionala kulturplanen att fortsätta arbeta för att konst och kultur ska vara en integrerad del av samhället där de professionella kulturskaparna ses som en tillväxtfaktor. Därigenom kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Folkbildningens aktörer; folkhögskolor, biblioteksväsendet och studieförbunden, bildar tillsammans en plattform för det demokratiska samtalet och det livslånga lärandet. Studiecirklar och folkhögskolekurser utgör viktiga platser där människor med olika förutsättningar och bakgrunder får möjlighet att mötas. Förutsättningarna för länets kulturella och kreativa näringar (KKN) behöver fortsatt förbättras. Trots de insatser som gjorts är stödstrukturen för dessa näringar svag. Arbetet med att utveckla och stödja de kulturella och kreativa näringarna fortsätter utifrån den handlingsplan landstinget tillsammans med Regionförbundet, Uppsala Universitet genom UU Innovation Center och Uppsala kommun tog fram under 2014. I den lyfts tre utvecklingsspår: lokaler för kreativitet, modeller för affärsutveckling och kunskapsutbyten med andra branscher. Utöver detta kommer landstinget att erbjuda kompetensutveckling för kulturskapare i syfte att öka möjligheterna för dessa att leva på sin konst Unga arbetslösa och nyanlända är några av de målgrupper som fått ökat fokus under senare år vilket inneburit och fortsatt innebär nya uppdrag för folkbildningen. Landstinget kommer den kommande perioden på olika sätt stödja folkbildningen i länet i deras arbete med att möta de behov som finns. Att skapa en stabil infrastruktur och nå nya grupper i samhället ställer krav på såväl ökad samverkan som nytänkande, särskilt då de ekonomiska resurserna de senaste åren inte ökat i takt med de allmänna kostnadsökningarna och förnyade uppdrag. Länsbibliotekets roll att stödja folkbiblioteken är fortsatt viktig. Biblioteksrummets roll som mötesplats i samhället behöver lyftas och vidareutvecklas. Den digitala delaktigheten kräver samverkan och samordning mellan bibliotek och folkbildning. Detta gäller även arbete med att öka läsförmågan hos framför allt barn och unga. Här är också idrotts- och ungdomsorganisationer viktiga samarbetsparter. I Gamla Uppsala finns betydelsefulla spår av en förhistorisk bosättning och kultplats med ett museum i nära anslutning. Under 2014 genomfördes på uppdrag av Kulturnämnden en utredning om Gamla Uppsala museum där bland annat förutsättningar för utveckling av området och ägarskapsfrågan belystes. Enligt den externa utredarens rapport finns förutsättningar för Upplandsmuseet att driva Gamla Uppsala museum i egen regi och med avsevärt högre ambitioner än dagens drift. Detta kräver dock en långsiktig lösning av ökade driftkostnader. 34 (58) Bilaga § 119 a Utveckling och samverkan ras. Biobankverksamhet där framförallt blodprover från patienter men även vävnader samlas in på ett systematiskt sätt utgör tillsammans med tillhörande patientdata en allt viktigare del av den moderna infrastruktur som behövs för kvalificerad forskning. Inom regionen kommer arbetet att intensifieras för att fortsätta bygga en infrastruktur där insamling av prover liksom logistik, förvaring och regelverk för uttag av prover för forskningsändamål harmoniseras. I detta arbete är det regionala forskningsrådet tillsammans med Uppsala biobank betydelsefulla aktörer. Forskning, utveckling och utbildning inom vården Patientnära forskning och utveckling där resultat kan översättas till nya eller förbättrade behandlingsmetoder är av central betydelse för att kunna erbjuda allt bättre hälso- och sjukvård till befolkningen. Genom ett flertal åtgärder kommer landstinget under de kommande åren att intensifiera engagemanget inom forskning och utveckling såväl lokalt, regionalt som nationellt. Under 2014 fattade regeringen beslut om inrättande av ett nationellt center för samordning av kliniska prövningar. Enligt samma förslag, som syftar till att öka antalet kliniska prövningar i landet och därmed bryta den nedåtgående trend som förelegat under flera år, ska det även skapas en regional nod i varje sjukvårdsregion med uppgift att samordna kliniska prövningar samt tillhandahålla ett antal basfunktioner av betydelse för att kunna genomföra kliniska prövningar. Inom Uppsala-Örebroregionen har beslut tagits i samverkansnämnden om att under 2015 inrätta en regional nod som knyts till Uppsala Clinical Research Center (UCR), men i form av en självständig ekonomisk enhet. I det nyligen bildade FoUU-utskottet är den övergripande uppgiften att samordna och stärka landstingets insatser inom forskning, utveckling och utbildning. Genom att inrätta detta utskott sätts ytterligare fokus på betydelsen av att landstinget prioriterar dessa viktiga frågor. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Detta kommer bland annat att ske genom utökat samarbete med inte enbart vetenskapsområdet för medicin och farmaci utan även med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Detta eftersom forskning och utveckling av den högspecialiserade vård som bedrivs inom Akademiska sjukhuset till stora delar bygger på kompetens som inte finns inom traditionellt medicinska områden utan istället kompetens som återfinns inom andra delar av universitetet. Forskning som bygger på samarbete mellan olika ämnesområden samt professioner utgör dessutom en betydande möjlighet till ökad kreativitet och nyskapande. En utveckling som landstinget gärna stödjer. Nationellt kommer landstingets engagemang inom den nystartade fonden för klinisk behandlingsforskning att fortgå. Genom denna fond, som finansieras via lika delar från staten och landets landsting och regioner, är avsikten att specifikt stödja patientnära klinisk forskning där tidsspannet till förväntad patientnytta bedöms ligga inom en femårsperiod. Landstinget är en viktig aktör för regionens life science industri. När det gäller företag i behov av expertråd för utveckling av produkter avsedda för hälso- och sjukvård liksom för kliniska utvärderingar av produkter och olika tekniska lösningar för att förbättra vården har framförallt Akademiska sjukhuset och dess medarbetare en betydelsefull roll eftersom tillgång till sjukvårdens infrastruktur, inklusive patienter, utgör en nödvändighet för denna typ av forskning och utveckling. För att ytterligare stärka möjligheterna att fullgöra detta åtagande gentemot life science industrin kommer Innovation Akademiska att Regionalt kommer landstinget att intensifiera arbetet med att på olika sätt bidra till en sammanhållande infrastruktur där samtliga delar av sjukvårdsregionen kan känna delaktighet. Via Regionala forskningsrådet kanaliseras redan nu betydande belopp avsedda till patientnära forskning inom regionen. För att skapa incitament som stödjer forskningssamverkan mellan olika delar av regionen är regelverket för dessa regionala medel utformade så att projekt som bygger på samverkan mellan olika delar av regionen priorite- 35 (58) Bilaga § 119 a stödjas i enlighet med landstingets forsknings- och innovationsstrategi genom att förutsättningar för en stabil finansiering skapas. god grund för framtida rekrytering av medarbetare. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt med tillräckligt antal platser för ATtjänstgöring samt därefter ST-tjänstgöring för att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. Erfarenheter från olika universitetssjukhus i landet som försökt upprätthålla läkarkompetens enbart via rekrytering av färdiga specialister har blivit dyrköpta erfarenheter eftersom det visat sig svårt att upprätthålla adekvat kompetens utan att bedriva egen ST-utbildning. Det är därför av stor betydelse för den framtida försörjningen av läkare inom primärvård, att dimensionera antalet AT- och ST-platser inom landstinget så det motsvarar känt behov under avsevärd tid framåt eftersom tiden från anställning av ATläkare fram till dess att vederbörande blir färdig specialist rör sig om minst 7-8 år. Ordnat införande av nya metoder liksom utsortering av gamla metoder är av central betydelse för att säkerställa en fortsatt positiv utveckling av hälso- och sjukvård. Samtidigt är det ett välkänt faktum att detta utgör en betydande utmaning inom den kunskapsintensiva och snabbt föränderliga verksamhet som hälso- och sjukvård utgör. För att skapa bättre förutsättningar för ordnat införande har det efter förebild från Storbritannien skapats några så kallade HTA-enheter (Health Technology Assessment) inom landet. I UppsalaÖrebroregionen finns sedan några år en enhet i Örebro, Camtö, som har denna uppgift. Ett mer organiserat samarbete kommer att bygggas upp med denna enhet i enlighet med tidigare beslut i landstingsfullmäktige där det anges att landstinget inte ska bygga upp en egen HTA-verksamhet utan istället skapa väl fungerande samarbetsformer med Camtö. För att kunna utöka antalet ST-platser inom primärvård ska nuvarande modell för finansiering av ST-platser ses över. I den landstingsövergripande forskningsstrategi som antogs 2014 finns tydliga mål för landstingets forskning under de närmaste åren samt hur denna ska finansieras och följas upp. Arbetet med att översätta denna strategi till en konkret handlingsplan kommer att igångsättas inom ramen för FoUU-utskottets uppdrag. Övriga utvecklingsområden Matproduktion En fördjupad studie om produktion och tilllagningsmetoder av patientmat vid Akademiska sjukhuset genomförs för att få bra beslutsunderlag inför kommande investeringar för ett nytt produktionskök vid sjukhuset. Ett av delmålen i forskningsstrategin är att under 2016, tillsammans med Uppsala universitet, starta en så kallad Akademisk vårdcentral. Genom bildandet av en Akademisk vårdcentral är avsikten att skapa en akademisk hemvist för den primärvårdsinriktade forskningen, utvecklingen och utbildningen vilket förväntas bli till gagn även för den övriga primärvården. Upphandling Upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där landstinget har beslutat om olika policyer eller riktlinjer. Vid genomförande av en upphandling ska därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och upphandlingsriktlinjer beaktas. Även övriga policydokument, som landstingets miljöpolicy, andra riktlinjer, handlingsplaner och enskilda beslut ska beaktas. Utbildning utgör en central del av landstingets uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser måste hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet. En väl genomtänkt och genomförd VFU som för studenten inte enbart innebär god praktisk utbildning utan som även efterlämnar en positiv erfarenhet utgör sannolikt dessutom en Vid upphandlingar ska etiska och sociala krav ställas på leverantörerna. Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalsparter. 36 (58) Bilaga § 119 a Processbaserat ledningssystem för kvalitet Under 2010 tecknades femåriga samverkansavtal med alla landsting i regionen, vilket innebär att landstingen tar ett gemensamt ansvar för den högspecialiserade vården. De långsiktiga avtalen skapar kontinuitet som underlättar vårdplanering, kvalitetsarbete och tryggar kompetensförsörjningen. Från 2016 ska nya avtal tecknas. I detta arbete ingår att utveckla en fördjupad och transparent prislista utifrån en självkostnadsprincip. Avtalen har stor betydelse för landstinget och ska tecknas på politisk nivå. Det ska också finnas en öppenhet för att diskutera nivåstruktureringar och att viss vård kan komma att utföras av andra landsting. Arbetet ska bedrivas enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem om kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Beslut om arbetets inriktning tas av landstingsstyrelsen i juni 2015. Samverkan inom sjukvårdsområdet För att landstinget ska vara ett ledande inom olika områden krävs en utvecklad samverkan på både internationell, nationell och regional nivå. Förutom landstingen i regionen har landstinget andra viktiga kunder, som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och det finländska landskapet Åland. Om Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de dominerande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med sjukhus inom sjukvårdsregionen liksom med andra universitetssjukhus, främst Karolinska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro, utvecklas. Tillsammans med landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland och Örebro ingår landstinget i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Även fortsättningsvis ska landstinget verka för att utöka arbetet med gemensamma upphandlingar i sjukvårdsregionen, bland annat genom den regionala upphandlingsgruppen. Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset hjälper patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. Akademiska är en stor exportör av högspecialiserad sjukvård inom offentlig sektor och verksamheten ska fortsätta att utvecklas under planperioden. Akademiska sjukhuset ska även utveckla samverkan med andra parter. Ett samarbete pågår med Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns i dag det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Målet är att bygga upp ett forskningscentrum av världsklass inom området. På nationell nivå arbetar rikssjukvårdsnämnden med att definiera vilka områden som ska betraktas som rikssjukvård, samt besluta vilka enheter inom hälso- och sjukvården som ska få tillstånd att bedriva vården. Landstinget deltar aktivt i nämndens arbete, med ansökningar inom lämpliga områden. Landstinget har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Landstinget ska därför eftersträva en fördjupad och förtroendefull samverkan mellan landstingen i Uppsala-Örebroregionen för att säkra framtidens högspecialiserade vård och skapa långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag för sjukhuset. Landstinget har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till en god arbets- och miljörelaterad hälsa. 37 (58) Bilaga § 119 a Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Det är också första gången som Sveriges sju landsting med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Arbetet med att effektivisera landstingets deltagande i Samordningsförbundet Uppsala län fortgår. Målet är att gagna samverkan mellan fyra berörda aktörer till gagn för arbetsför befolkning som står långt ifrån arbetsmarknaden. Landstinget är ledande i landet inom luftburen intensivvård. Landstinget deltar i ett nationellt projekt där syftet är att öka samarbetet nationellt inom området samt att vidareutveckla den luftburna intensivvården exempelvis genom gemensamma upphandlingar. Under planperioden ska arbetet med att utöka samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser helikopterverksamheten intensifieras. Samverkan inom folkhälsoområdet Många av de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan är kommunernas ansvar medan landstinget har ett ansvar att visa på vilka faktorer som påverkar hälsan i länet. För att tydliggöra ansvaret är det viktigt att hålla isär hälsoinriktad hälso- och sjukvård (hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande metoder) som sker i ett patientmöte och det befolkningsinriktade preventiva arbetet som sker i samverkan med andra aktörer. I patientmötet arbetar landstinget med hälsoinriktad hälsooch sjukvård och i samverkan är landstinget expert på hälsan och fördelningen av hälsa i länets befolkning. EU:s patientrörlighetsdirektiv ska underlätta för patienten att få tillgång till säker och högkvalitativ gränsöverskridande hälso- och sjukvård inom EU:s medlemsländer. En förutsättning för att en svensk patient ska kunna få tillgång till hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat är att den aktuella behandlingen ingår i de förmåner Sverige erbjuder sina medborgare. Den satsning på social hållbarhet som nu växer fram i länet innebär en ny grund för samverkan och den regionala utvecklingsstrategin, där en god hälsa på lika villkor är en förutsättning. Den regionala arbetsgruppen för strategiska folkhälsofrågor (Raff) arbetar aktivt för att den reviderade regionala utvecklingsstrategin också är en strategi för folkhälsoarbetet i länet. Utifrån en regional strategi kan alla aktörer sedan formulera sina ansvarsområden och handlingsplaner för en god hälsa i befolkningen. I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning inom landstinget, är det viktigt att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, bland annat genom utökat uppdrag för specialitetsråden inom Uppsala– Örebroregionen och att varje landsting utarbetar egna utvecklingsplaner för kunskapsstyrning. Inom regionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen och landstinget. För landstingets del innebär det att under 2016 ska en handlingsplan tas fram för hur hälsan i länets befolkning ska förbättras. Genom etableringen av RCC med kansli på Akademiska sjukhuset, har skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Det är viktigt att Akademiska sjukhuset tar aktiv del av arbetet inom RCC, för att stärka sin ställning inom cancersjukvården. Landstinget är aktiv samarbetspart i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, bland annat genom närvårdsarbetet, regional arbetsgrupp för strategiska folkhälsofrågor och länets ANDT-arbete (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Mycket av det förebyggande arbetet bygger också på resultat från de befolkningsundersökningar som landstinget ansvarar för. Landstinget deltar i en förstudie om utanförskap på grund av bristande arbetsförmåga och sjukskrivning. Denna ska utgöra underlag inför landstingets eventuella medverkan i en EU-satsning inom området fram till 2020. Planering finns för en fortsättning på 2014 års seminarieserie som bygger på de fem rekommendationerna i SKL:s satsning Samling för social hållbarhet – minska skillnader i 38 (58) Bilaga § 119 a Övrig samverkan hälsa. Syftet med seminarieserien är att lyfta och synliggöra aktuell kunskap om arbetssätt och metoder för att minska skillnader i hälsa. Seminarieserien genomförs av regionförbundet i samarbete med regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor. Externa vårdgivare En relativt stor del av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården bedrivs av externa utförare. Det är därför viktigt att det finns ett forum där landstinget och utförarna gemensamt kan diskutera aktuella frågor och framtida utmaningar. Ett branschråd ska därför inrättas under 2016 med företrädare för alla externa vårdgivare och ansvariga från landstinget. Här bör beaktas uppdraget för ledningskontorets branschråd för primärvård och för det primärvårdsråd som inrättats av Hälsa och habilitering utifrån rollen som samordnare av primärvård. Regionförbundet planerar att starta en lokal samling för social hållbarhet för att öka samverkan mellan länets aktörer för en god hälsa på lika villkor. Samverkan med flera av landstingets partnerskap, bland annat Upplands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna samt Upplandsstiftelsen kommer då att förstärkas. Landstinget deltar också i ett arbete om öppna jämförelser folkhälsa, som samordnas av regionförbundet, för att komma fram till utvecklingsområden och prioriteringar för länets folkhälsoarbete. Tanken är även att landstinget tillsammans med regionförbundet, länets kommuner och länsstyrelsen ska ta fram en modell för ett länsgemensamt uppföljningssystem för hälsans utveckling och fördelning. Landstinget – en viktig regional samhällsaktör Landstinget är en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet och ska aktivt medverka i processen med att bilda regionkommun i Uppsala län 2017. Landstingets långsiktiga politiska ambitioner påverkar inriktning och insatser inom kärnverksamheterna hälso- och sjukvård, forskning, kollektivtrafik och kultur, med bäring bland annat mot regional utveckling. Inom den regionala styrstrukturen för det strategiska folkhälsoarbetet ska landstinget aktivt arbeta med en ny regional handlingsplan för strategiskt folkhälsoarbete. Fram till år 2030 ska Uppsala län utvecklas till Europas mest attraktiva kunskapsregion. Det är visionen i den regionala utvecklingsstrategin (Rus, benämnd Uppländsk Drivkraft 3.0) som gäller för länet. Strategin utgår från hur regionens aktörer ska kunna möta viktiga samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma mål. I detta arbete är Akademiska sjukhuset en mycket viktig aktör och samarbetet mellan landstinget och Uppsala universitet en betydelsefull faktor. Det är avgörande för Kunskapsregionen Uppsalas utveckling att Akademiska sjukhuset får förutsättningar att utvecklas som ett ledande universitetssjukhus. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet är idrott och annan fysisk aktivitet. För att underlätta för alla barn och ungdomar att pröva på olika idrotts- och friluftsaktiviteter oavsett ekonomiska förutsättningar ska landstinget initiera en utredning under 2016 om förutsättningarna för att inrätta ett idrottsbibliotek, i samverkan med länets kommuner, Upplands idrottsförbund och andra frivilligorganisationer. Ett viktigt samverkansområde mellan landstinget och kommunerna är barns hälsa. I arbetet med förbättra barns både fysiska och psykiska hälsa spelar elevhälsovården, där landstinget i vissa fall svarar för läkarinsatser, en stor roll. Då verksamhetens omfattning och kvalitet varierar mellan länets kommuner och skolor ska landstinget verka för att ett pilotarbete för en bättre och jämlikare elevhälsovård i länet inleds under 2016. Kollektivtrafiken är viktig för att arbetsmarknadsregionen ska kunna bli större. Störst befolkningstillväxt förväntas i de stora kommunikationsstråken. Samspelet mellan kollektivtrafiken och kommunernas fysiska planering ska utvecklas. Akademiska sjukhuset, med dess forskningsoch innovationsverksamhet, är också bety- 39 (58) Bilaga § 119 a delsefullt för att utveckla den innovativa regionen som Rusen beskriver. En strategi som anges i Rusen är att ”Utveckla Akademiska sjukhuset som motor för regional utveckling och kvalificerad sjukvård”. Tillsammans med universiteten och näringslivet fungerar Akademiska som en stark motor för regionens life science-kluster. Innovation Akademiska anges som ett bra exempel på hur regionen kan ta till vara innovationskraften i en stor organisation. Landstinget ska öka innovationssamarbetet med andra landsting och regioner, stat och näringsliv för att stärka tillväxten i länet. Infrastruktur Landstinget strävar efter att utveckla infrastrukturen i länet och deltar i arbetet med att utveckla infrastrukturen i länet och hela Mälardalen, i samarbete med många andra aktörer. Landstinget vill skapa ett storregionalt stomlinjenät för tågtrafik med uppgift att fungera som bastrafik för arbets- och vardagsresande mellan större orter inom och mellan länen i Stockholm-Mälarregionen samt vid behov till orter i angränsande län. Samarbetet inom ABC-stråket har återupptagits. Huvudinriktningen för arbetet är att på sikt få två ytterligare spår på Ostkustbanan, hela sträckan Stockholm–Uppsala. Dessutom ska landstinget prioritera arbetet med järnväg sträckan Uppsala–Enköping. Vid Regionförbundet finns en gemensam FoU-stödverksamhet för länets kommuner och landstinget. För att möta nya utmaningar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklas samverkan mellan Regionförbundets FoU-stödverksamhet, landstingets egna FoU-enheter samt Uppsala universitet. Regionförbundets FoU-stöd har även i uppdrag att stödja samarbetet mellan huvudmännen inom vård- och omsorgsområdet. Generellt när det gäller infrastrukturinvesteringar så deltar landstinget genom UL aktivt i regionförbundets planering av investeringar i väg- och järnvägsbyggen inom ramen för länstransportplanen. Landstinget är en av initiativtagarna till ett internationellt hälsomöte, Uppsala Health Summit. Mötet lyfter Uppsalas styrkeområden inom vetenskap, vård, samhälle och näringsliv och ska bidra till förstärkning av Uppsalas redan i dag starka profil inom life science och hälsa. Mötet utgår från de tre perspektiven medicin, etik och ekonomi med målet att föra en initierad dialog kring hur medicinsk forskning kan omsättas till faktisk patientnytta. Landstinget är representerat i styrelsen i Stuns (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle). Syftet med Stuns är att stärka regionens ekonomiska tillväxt och hållbara utveckling. Under 2017 kommer två stora kapacitetshöjande järnvägsbyggen att vara klara. Det är Citybanan i Stockholm och dubbelspåret i Gamla Uppsala som båda kommer att påverka trafikkapaciteten för tågtrafiken söder och norr om Uppsala. Nästa steg bör vara att bygga ut spårkapaciteten på sträckan Uppsala–Arlanda och därmed möjliggöra byggandet av stationer i Bergsbrunna och Alsike. UL ska därför bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för denna viktiga tågsträcka. Landstinget är även medlem i Mälardalsrådet som syftar till att främja utvecklingen i Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet har ett viktigt ansvar för samverkan inom föreningens geografiska område. Det är angeläget att detta samarbete stärks och utvecklas i hela det geografiska området. Upptågstrafiken på sträckan Uppsala–Sala har utvecklats mycket positivt och en dialog förs med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll i Vänge. Dialog förs också med Uppsala kommun om de byggnationer som krävs att kommunen genomför i anslutning till en stationsanläggning i Vänge. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin ska landstingets arbete med regional utveckling stärkas och tydliggöras. Landstinget ska som regional samhällsaktör i sina beslut medverka till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Väg 288 är en viktig vägsträcka för kollektivtrafiken dels för de långa resorna på hela sträckan Östhammar–Uppsala, dels för de boende utmed vägsträckan. Landstinget förskottsfinansierar därför delar av denna vägsträcka. För resenärer som reser en längre 40 (58) Bilaga § 119 a sträcka är restiden i många fall avgörande för hur man väljer att resa. UL arbetar med en strategi för att kollektivtrafiken i länet ska bli fossilfri år 2020, vilken kommer att vara central för landstingets medverkan i regionförbundets revidering av länstransportplanen. Under 2016 ska en förstudie genomföras av järnväg mellan Enköping och Uppsala. 41 (58) Bilaga § 119 a Ekonomi • Landstingets strategiska mål inom ekonomiperspektivet är att: • • • • En god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling • När införandeprojektet är klart återstår dock mycket information som ska kompletteras i beslutsstödet. Under 2015 kommer ett arbete med att vidareutveckla rapporter och nyckeltal att pågå inom och mellan områdena ekonomi, produktion och medarbetare. För att nå detta krävs en effektiv ekonomistyrning och verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar. Styrningsprocessen måste hela tiden utvecklas och anpassas efter förändringar i verksamhet och omvärld. Under planperioden ska därför en fortsatt utveckling göras av landstingets övergripande ekonomistyrning. Fastighetsekonomi Landstinget är sedan ett par år inne i ett omfattande investeringsprogram. Investeringsvolymerna drivs av myndighetskrav, miljökrav, tillgänglighets krav, teknisk och medicinsk utveckling, patientsäkerhet och politiska mål. För att förbättra ekonomistyrningen i landstinget under planperioden ska arbete bland annat ske för att: • • • • Bättre beslutsunderlag som ger effektivare styrning i verksamheten. Minskad tid för sökande av information. Enklare framtagning av utdata. Kortare ledtid för slutanvändare att få fram relevant verksamhetsuppföljning. Ökad kvalitet på utdata. fortsatt öka kvaliteten i redovisning, budget och uppföljning utveckla ersättningssystem främst inom primärvården men även inom specialistvården utveckling av fastighetsekonomin utveckla arbetet med KPP. En ny investeringsprocess för fastighetsinvesteringar beslutades av fullmäktige under 2014. Processen är bättre integrerad med landstingets planerings- och budgetprocess. Tillsammans framtagna fastighetsutvecklingsplaner för landstingets fastighetsbestånd har processen lett till att landstinget har en bättre överblick över investeringsbehovet i fastigheter på medellång sikt, 10-15 år. Förändringarna som har gjorts leder även till att förmågan att kunna prognostisera ekonomiska konsekvenser av pågående och planerade investeringar, både vad avser kapitalkostnader som driftskostnader för verksamheten, har förbättrats. Effektiv ekonomistyrning Landstinget har under senare år bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete både i budgetprocessen och i uppföljningsprocessen. Arbetet som har påbörjats för att skapa bättre förutsättningar för god budget- och prognossäkerhet ska fortsätta under planperioden. Arbetet är långsiktigt och det krävs ihärdighet tillsammans med utbildning av verksamhetschefer för att exempelvis förbättra periodiseringar i redovisningen. När en tillfredsställande kvalitet på månadsboksluten kan uppnås skapar det bättre förutsättningar för bättre precision i periodiseringskurvorna. Sedermera kommer detta att ge förutsättningar för ökad budget- och prognossäkerhet. För att skapa tydlighet kring finansiering i varje investeringsbeslut ställs det från 2015 krav på att varje beslut ska innehålla information kring hur verksamheten avser att finansiera driften för respektive investering. Stora delar av förnyelsen av Akademiska sjukhuset drivs av myndighetskrav och ökad patientsäkerhet. Investeringarna inom kollektivtrafiken drivs till stor del av landstingets beslutade och tidsatta mål avseende fördubbling av resandet med kollektivtrafik samt tidpunkt när kollektivtrafiken ska vara fossilbränslefri. Beslutsstöd Fortsatt utveckling av beslutsstödet är viktigt under planperioden. Beslutsstödslösningen ska ge förutsättningar för att uppnå: 42 (58) Bilaga § 119 a Om totala investeringsvolymen under planperioden inte är förenlig med krav på långsiktigt ansvarstagande för god ekonomisk hushållning är det nödvändigt att överväga och ompröva de investeringar och satsningar som inte är tvingande av myndighetsskäl. inriktas mot incitament som stödjer helhetslösningar för hela vårdkedjan och mindre mot enskilda vårdinsatser. Ersättningssystemen ska även skapa incitament till vård med kort vårdtid, ökad poliklinisering och en ökad öppen verksamhet. Vid prioriteringssituationer mellan olika investeringsobjekt när tvingande myndighetsskäl inte föreligger, ska kostnaden för respektive investering ställas i relation nyttan och värdet med investeringen. Under planperioden ska en modell för prioritering och bedömning mellan olika investeringsobjekt tas fram som beslutsstöd så att nytta och värde kan bedömas i relation med investeringsutgiften om prioritering mellan olika investeringsobjekt visar sig vara nödvändig. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att under 2015 göra en översyn av primärvårdens ersättningssystem och finansiering. Syfte är att ersättningsmodellen ska utvecklas i förhållande till det nya primärvårdsuppdraget och att ersättningsmodellen ska vara rättvis och stimulera till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. Resurserna ska tydligare kopplas till behov och ohälsa samt att det totala ansvaret för befolkningen ska beaktas. Effektiva verksamheter Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping har sedan januari 2015 ett nytt ersättningssystem som innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet finansieras med en fast ersättning. Utöver den fasta ersättningen tillkommer medel för särskilda satsningar och målrelaterad ersättning. Under planperioden kommer en vidareutveckling av modellen att ske. Främst är det överföring av verksamhet mellan förvaltningarna som på ett enkelt sätt behöver kunna regleras ekonomiskt. Landstingets verksamhet finansieras främst av skattebetalarna i Uppsala län. Det är viktigt att landstinget hushållar med skattemedlen och ständigt arbetar med att effektivisera verksamheten. Under ett verksamhetsår ska landstingets verksamheter vara återhållsamma med nya kostnader som inte genererar intäkter i lika eller större omfattning. Som en del i att kunna mäta hur effektiva landstingets verksamheter är så är det viktigt att respektive förvaltning har nyckeltal för att kunna mäta effektiviteten. För att uppmuntra detta ställs idag krav på förvaltningarna att ha ett mål för kostnad i förhållande till produktion. Inom landstinget pågår ett arbete med värdebaserad vård och värdebaserade ersättningsformer. För vårdens utförare innebär det att utifrån tillgängliga resurser skapa så mycket hälsa som möjligt. Att ställa hälsoutfallet i förhållande till nyttjade resurser speglar värdet av vården – en värdebaserad vård. Ersättningen ska premiera värde och stimulera innovation och utveckling av effektivitet. Landstinget har dock inte adekvata metoder idag för att kunna mäta kostnadseffektiviteten på ett bra sätt. För att kunna göra detta krävs att tillgänglighet, kvalitet, patienterfarenheter och kostnader värderas i ett sammanhang. Det är därför viktigt att utveckla metoder för en ekonomi som medger kostnadsjämförelser och som stödjer processorienterad verksamhetsutveckling. Ett arbete för att utveckla sådana ersättningsformer har startats upp inom landstinget dels genom Akademiska sjukhusets arbete inom projektet värdebaserad vård dels genom landstingets deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. Under planperioden kommer arbete med att implementera värdebaserad vård att intensifieras genom införande av vårdepisodersättning och andra värdebaserade ersättningsformer inom bland annat cancer- och diabetesvård. Ersättningssystem Landstingets ersättningssystem ska stödja hälso- och sjukvårdens övergripande syfte att ge medborgarna en effektiv och jämlik hälsooch sjukvård på rätt vårdnivå. Under senare tid har fokus legat på att finna former för att ersättningssystemen i större utsträckning ska 43 (58) Bilaga § 119 a Kostnad per patient (KPP) För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har landstinget följande finansiella mål: Kostnad per patient (KPP) är en efterkalkyl som innebär att vårdkostnader och produktion hänförs till vårdkontakterna (patienterna) som konsumerat vården. Flertalet landsting skickar årligen in KPP-data till SKL vilket är beräknat enligt SKL:s anvisningar. SKL ansvarar för förvaltning av den nationella databasen samt sammanställer KPPinformationen för nationella jämförelser mellan landsting och sjukhus. • • • Landstinget beräknar KPP enligt en aktivitetsbaserad metod vilket innebär att KPPmodellen kan bidra i arbetet med att analysera verksamheter, processer och resursplanering, både ur operativt och strategiskt perspektiv. Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. För att beakta effekterna av konjunkturvariationer bör uppföljning av om de finansiella målen nåtts ses över flera år. De stora investeringar som landstinget gör i fastigheter tillsammans med ökade pensionskostnader och den ökade efterfrågan som finns inom hälso- och sjukvård innebär att landstinget kommer ha en stor utmaning att nå de finansiella målen under planperioden. Under 2016 fortsätter arbetet med att vidareutveckla KPP-modellen och förbättra kvaliteten i beräkningarna ytterligare och att förankra användandet i organisationen. Nationellt har KPP-principerna utvecklats och principerna har utökats till att omfatta andra vårdformer än sjukhusvården och psykiatrin. Under planperioden ska ett eventuellt införande av KPP inom primärvården utredas. Långfristiga placeringar De långfristiga placeringarna görs bland annat för att möta den ökade pensionsskuld som landstinget har. Placeringarnas bokförda värde i bokslutet 2014 uppgick till 1 241 miljoner kronor. Marknadsvärdet var 1 372 miljoner kronor. Under 2014 har landstinget avsatt ytterligare 100 miljoner kronor till pensionsportföljen. Placeringarna vid bokslutet består till 34 procent av räntefonder, 48 procent av aktiefonder, 15 procent av hedgefonder och 3 procent av likvida medel. Placeringarna utgår från landstingets placeringspolicy. Ytterligare utvecklingsområden som kan utredas under planperioden är beräkning av kostnad per brukare vilken är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg. Långsiktig finansiering Finansiella mål Historiskt sett har placeringar med längre placeringstid, i första hand aktier/aktierelaterade instrument, gett högre avkastning. Det bör dock betonas att landstinget haft som primärt syfte att inte äventyra pensionskapitalet och i relation till ett ”normallandsting” har landstinget placerat en mindre andel aktier/aktierelaterade instrument. Utgångspunkten för landstingets styrning är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv som ur ett finansiellt perspektiv. Landstinget måste utnyttja tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamheten måste bedrivas på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i landstingets regi eller av privata entreprenörer. Produktionsplanering är en framgångsfaktor för att nå kostnadseffektivitet. Nya finans- och placeringspolicyer är beslutade om på landstingsfullmäktige i februari 2014 och i och med dessa policyer infördes normalportfölj samt strategisk allokering och uppföljning av placeringarna mot index. 44 (58) Bilaga § 119 a För att kunna finansiera framtida pensionsutbetalningar och investeringar har landstinget som mål att öka pensionsportföljen genom att avsätta minst 250 miljoner kronor årligen under planperioden. Lånefinansiering Under planperioden 2016-2018 är bedömningen att ingen nyupplåning blir aktuell då försäljningen av ulleråkersområdet gav landstinget intäkter som planeras att användas till investeringar. 45 (58) Bilaga § 119 a Landstinget som arbetsgivare viktig fråga blir att fullfölja landstingets utvecklingsplan för att höja den akademiska nivån hos handledare och huvudhandledare för sjuksköterskor, liksom att underlätta medarbetares möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare. Möjligheter till finansieringen av utvecklingsinsatser behöver systematiseras på en mer övergripande nivå. Rätt kompetens Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för landstingets verksamheter och förmågan att erbjuda en vård av god kvalitet. Den politiska ledningen har det yttersta ansvaret för en aktiv och ändamålsenlig arbetsgivarepolitik. Under planperioden inleds ett generationsskifte när cirka 800 av landstingets medarbetare går i pension. Efterföljande planperiod från 2018 ökar pensioneringstakten ytterligare till mer än 300 medarbetare per år. Det är nödvändigt för landstinget att ha en strategi för kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Landstinget ska vara en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare och ha en väl genomtänkt successionsplanering. Det är angeläget att ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Arbetet med studenter är också en viktig faktor för landstingets framtida kompetensförsörjning. Landstinget ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas, liksom formerna för introduktion av nyutexaminerade. Medarbetares kompetens ska tas till vara för att uppnå verksamhetens mål. Inom ramen för arbetet med kompetensförsörjning behöver teamarbete mellan olika yrkeskompetenser utvecklas samt utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för olika yrkesgrupper. Det redan etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas för landstinget. Landstinget ska medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt. Landstinget måste också aktivt och tillsammans med utbildningsanordnare arbeta för förbättrade utbildningar för undersköterskor och skötare, samt marknadsföra dessa grupper. Lönebildning Landstinget arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där lönebildningen ses som en del av kompetensförsörjningen i landstinget. Målsättningen är att landstinget ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. Landstinget tillämpar individuell och differentierad lönesättning och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Det regionala samarbetet i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom landstingets representation i Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR). Mot bakgrund av den allt mer hårdnande konkurrensen om arbetskraften krävs ett nytänkande vad gäller olika kompetensförsörjningsinsatser, förstärkt analysarbete och konkreta handlingsplaner för att landstinget ska kunna säkra den strategiska kompetensförsörjningen av nyckel/bristkompetenser. En säkrad långsiktig kompetensförsörjning är även ett led i att minska behovet och kostnaderna för inhyrd personal. Rekrytering ska utgå från en kompetensbaserad rekryteringsprocess. Landstinget ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Lönekartläggningar och arbetsvärderingar ska regelbundet genomföras och osakliga löneskillnader ska rättas till. Nya kunskaper som medför nya arbetsuppgifter ska beaktas i kommande löneöversyn. Utgångspunkter i landstingets lönebildning är landstingets lönepolicy, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare genomförs ett särskilt landstingsövergripande utvecklingsarbete. En annan 46 (58) Bilaga § 119 a Landstinget ser vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt för såväl samhället i stort som för landstinget i egenskap av attraktiv arbetsgivare. Anställningsmöjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmåga, funktionsnedsättning samt personer med utländsk utbildning ska förbättras i linje med att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla. Vid nyanställningar och planering av nya tjänster ska detta särskilt beaktas. av strukturella lönebildningsåtgärder analyseras. Den årliga löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och önskad lönebild minskas. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella styrkort och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta. För att minska risken att diskriminera och öka möjligheten att hitta nya medarbetare, ska landstinget alltid genomföra kompetensbaserade rekryteringsprocesser. Engagerade medarbetare Anställningsförhållanden Landstinget ska vara en av länets mest attraktiva arbetsgivare. Landstinget är en arbetsgivare och ska uppträda som sådan. Vid upphandlingar ska det ställas krav på verksamhetsövergång för medarbetare, rimliga villkor enligt svensk arbetsmarknad, meddelarfrihet och praktik samt utbildningsplatser. Landstinget ska kännetecknas av trygga och säkra anställningsförhållanden. Landstinget är en stor arbetsgivare och det är viktigt att det finns möjligheter och en positiv inställning till intern rörlighet i syfte att utveckla medarbetarna och verksamheterna. Vårdpersonalens administrativa arbetsuppgifter behöver effektiviseras och den vårdnära servicen utvecklas för att frigöra tid för patienterna. Ett gott administrativt stöd är en förutsättning för välfungerande styrning, ledning och arbetsmiljö. Landstinget ska ha ändamålsenliga, konkreta och systematiska aktiviteter för att säkerställa att lagar, föreskrifter och kollektivavtal inte bara följs i formell mening, utan också på ett aktivt sätt bidrar till utvecklingen av verksamheterna. Arbetsmiljö Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetet bedrivs i en god och säker miljö. Alla medarbetare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och vid genomförandet av de åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma en god och säker arbetsmiljö. Det är en strategiskt viktig fråga att behålla och rekrytera personal på en marknad med allt större konkurrens om arbetskraften. Det är därför viktigt att landstingets arbetsplatser kännetecknas av en god arbetsmiljö. Delaktighet och reell möjlighet till inflytande i det egna arbetet är av avgörande betydelse. Landstingets verksamheter karaktäriseras av höga krav på kompetens. Fort- och vidareutbildning måste ses som en naturlig och självklar del i yrkesmässig och personlig utveckling. För att landstinget ska nå goda resultat är det av stor betydelse att våra medarbetare trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Det är också ett av landstingets strategiska mål. För att skapa förutsättningar för trivsel, engagemang och ett hållbart arbetsliv är det viktigt att landstinget värnar om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Heltid ska vara en rättighet för den medarbetare i landstinget som önskar denna omfattning på sin anställning. Det ska vara möjligt att orka arbeta heltid och ha tillräcklig återhämtning mellan arbetstillfällena. Arbetstiderna ska vara utifrån verksamheternas behov med hänsyn tagen till medarbetarnas önskemål om förläggning. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning och anställningsformen allmän visstidsanställning ska endast användas i undantagsfall. Landstinget ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och utveckla de förutsättningar som krävs för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering d v s en hälsofrämjande arbetsplats. Det ska under året 47 (58) Bilaga § 119 a Inom ramen för den långsiktiga chefsförsörjningen ska landstinget tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av framtida chefsuppdrag och har de personliga egenskaper som krävs för att kunna utöva ett tydligt och kommunikativt ledarskap. Landstingsgemensamma utbildningsinsatser ska erbjudas för såväl chefs- som ledarrollen med en tydlig fokusering på första linjens chefer samt med ett strategiskt chefsprogram för de mest erfarna ledarna. utredas hur landstinget som arbetsgivare kan bidra för att skapa mer hälsofrämjande arbetsplatser. Chefsansvaret klargörs i chefspolicyn. En öppen dialog och kommunikation är grunden för att medarbetarna ska känna delaktighet, ta ansvar för verksamhetens utveckling och delta i arbetet för att göra landstinget till det bästa valet för medarbetare. Chefer ska därför i större utsträckning delegera ansvar och befogenheter för att ge ökad delaktighet. Förutom det dagliga mötet är medarbetarsamtalet, arbetsplatsträffar och samverkansmöten forum för delaktighetsfrågorna. En väl fungerande samverkan och dialog med de fackliga organisationerna är viktig för verksamhetens utveckling. För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna är en process-orienterad ledningsplattform en förutsättning. Genom detta tas ett samlat grepp över chefernas förutsättningar för ledning och styrning av landstingets olika verksamheter. Tydliga och kommunikativa chefer Kravställan Landstinget ska ha tydliga och kommunikativa chefer med en välfungerande ledningsorganisation, där chefer som genom dialog och förankring skapar förståelse och legitimitet för politiska beslut. Stödinsatser Uppföljning Åtgärder Chefer ska ha tydliga chefsuppdrag med tydliga mandat, uttalade befogenheter och goda organisatoriska förutsättningar. Detta är ett krav för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål, skapa en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet och god kvalitet. Varje chef ska tillsammans med sina medarbetare ta fram styrkort för sin verksamhet utifrån landstingets och förvaltningens prioriterade mål. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i landstinget ska därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i landstingets chefspolicy. Ledarskapet på alla nivåer ska genomsyras av jämställdhet och mångfald. Vid tillsättning av chefer på alla nivåer ska jämställdhet och mångfald särskilt beaktas. 48 (58) Bilaga § 119 a Minskad miljöpåverkan En effektiv läkemedels- och kemikalieanvändning bidrar till stora samhällsekonomiska vinster utöver en minskad miljöpåverkan. Under planperioden prövas möjligheten att rena avloppsvattnet vid Akademiska sjukhuset från antibiotikarester och resistenta mikroorganismer. Under planperioden fortsätter arbetet med att uppfylla landstingets miljöprogram 20152018. De tre övergripande miljömålen för landstinget är en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Landstinget är en stor aktör med potential att påverka. I samband med upphandlingarna ställs krav på beskaffenheten hos produkter och emballage för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Upplandsstiftelsens arbete för att bidra till en god folkhälsa, bland annat genom att främja möjligheterna till friluftsliv i länet, stärks under planperioden. Landstingets största klimatpåverkan kommer från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer fortsätter och beskrivs närmare i kollektivtrafikavsnittet. En utredning av investeringar i förnybar energi kommer också att genomföras. 49 (58) Bilaga § 119 a Beslut Landstingsfullmäktige föreslås besluta att • Fastställa landstingets balanserade styrkort • fastställa inriktning inom hälso- och sjukvård • fastställa inriktning inom kollektivtrafik • fastställa inriktning inom kultur och bildning • fastställa inriktning inom utveckling och samverkan • fastställa inriktning inom ekonomi • fastställa inriktning inom landstinget som arbetsgivare • fastställa inriktning inom minskad miljöpåverkan • fastställa föreslagen plan för investeringar i byggnader och mark planperioden 2016–2018 • fastställa föreslagen plan för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar planperioden 2016– 2018 • fastställa patientavgifter i enlighet med avsnittet om patientavgifter på sida 10. (fastställs på fullmäktige i november) • fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2016 • fastställa internräntan till 2,4 procent • fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,67 procent för 2016 • fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 2,02 procent 2016 • fastställa landstingsskatten för 2016 till 11,71 kronor per skattekrona (fastställs på fullmäktige i november) • fastställa budget 2016 och plan 2017– 2018 • anslå 8 175 950 tusen kronor till hälsooch sjukvårdsstyrelsen • fastställa ett resultatmål på 6 miljoner kronor 2016 för Folktandvården. • anslå 903 676 tusen kronor till kollektivtrafiknämnden • fastställa att styrelser och nämnder utifrån sina ansvarsområden ska besluta om styrkort för respektive förvaltning • anslå 97 852 tusen kronor till kulturnämnden • fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter anslå 34 803 tusen kronor för regional verksamhet till Landstingsstyrelsen • fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket Biljettpriser i kollektivtrafiken (sidan 12-13) • • anslå 577 510 tusen kronor för landstingsövergripande verksamhet och finansverksamhet till landstingsstyrelsen 50 (58) Bilaga § 119 a Bilagor Budget 2016 och plan 2017-2018 RESULTATBUDGET Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 -9 258 -9 790 -10 121 -10 631 Skatteintäkter 8 054 8 872 9 254 9 648 Inkomstutjämning och generella statsbidrag 1 223 1 274 1 278 1 268 Finansnetto 91 87 75 55 Finansiell kostnad pensioner -72 -79 -173 -259 Resultat före extraordinära poster 37 365 313 81 ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet 37 365 313 81 Avsättning till eget kapital -37 -365 -313 -81 0 0 0 0 Verksamhetens anslagssramar ÅRETS RESULTAT efter intäkter av engångskaraktär och avsättning till eget kapital FINANSFÖRVALTNING Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Pensionskostnader, skuldförändring -351 -364 -401 -514 Avsättning individ pensionsparande -270 -287 -300 -314 Pensionsutbetalningar, ansvarsförbindelse -244 -250 -261 -280 Summa pensioner enl KPA -866 -901 -963 -1108 -1 -1 -1 -1 583 617 636 655 Pensioner universitet -15 -15 -15 -15 Summa pensioner -299 397 -300 284 -343 263 -468 290 Justering för avskrivningar 25 25 25 25 Moms Folktandvården 19 20 22 23 -17 -16 -16 -17 0 0 -43 -175 -4 -12 0 -12 0 -12 0 -12 Garantipension, utbetalning Till förv schablondeb pensioner Internränta Moms läkemedelsförmån Ökade framtida hyreskostnader* The Swedberglaboratoriet Upplösning Citybanan Indexuppräkning Citybanan -4 -4 -4 -4 Resultatmål Folktandvården 10 6 6 6 Omställningsfond -5 -5 -5 -5 Specialdestinerade statsbidrag 73 96 99 101 Utrangeringar fastigheter -8 -19 0 -9 0 0 0 0 175 75 -8 -245 Oförutsett Summa finansförvaltning * Ökade hyreskostnader på 8 mnkr för ökade hyreskostn 2016 ligger i hälso- och sjukvårdsramen. 51 (58) Bilaga § 119 a VERKSAMHETENS ANSLAGSRAMAR Hälso- och sjukvårdsstyrelsen - varav forskning och utveckling Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 -7 891 -8 176 -8 404 -8 642 -581 -652 -655 -667 -95 -98 -100 -102 -829 -904 -919 -938 0 0 0 0 -37 -35 -36 -37 -9 433 -9 865 175 75 -9 258 -9 790 -192 Landstingsstyrelsen Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Varuförsörjningsnämnden Landstingsstyrelsens regionala verksamhet Summa anslagsramar styrelser och nämnder Landstingsstyrelsens finansverksamhet Verksamhetens anslagsramar -10 113 -10 386 -8 -245 -10 121 -10 631 1) Landstingsstyrelsens ram består av Landstingets ledningskontor, Landstingets resurscentrum, förtroendemannaorganisationen och centrala avgifter. GENERELLA STATSBIDRAG OCH KOMMUNAL UTJÄMNING Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 1 002 1 064 1 117 1 168 -342 -348 -360 -375 -155 -202 -240 -286 5 5 5 5 712 755 755 755 1 223 1 274 1 278 1 268 Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag - Kostnadsutjämning Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) - Strukturbidrag - Läkemedel Summa utjämning och statsbidrag FINANSIELLA NYCKELTAL Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregående år Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 98,0% 96,5% 96,1% 97,4% 3,8% 78% 5,7% 100% 3,4% 100% 5,0% 100% *) Generellt mål för landstingen är att nettokostnaden av finansieringen via skatter och statsbidrag ska vara högst 98 procent. 52 (58) Bilaga § 119 a KASSAFLÖDESBUDGET Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Den löpande verksamheten 37 365 313 81 Justering för av - och nedskrivningar Årets resultat 500 500 550 625 Justering för avsättningar 393 537 550 564 Kassaflöde från löpande verksam. 930 1 402 1 413 1 270 -1 688 -1 730 -2 098 -1 196 0 0 0 0 -1 688 -1 730 -2 098 -1 196 Förändring av långfristiga fordringar och skulder 0 0 0 0 Nyupptagna lån 0 0 0 0 Amorteringar av lån -9 -9 -9 -9 Kassaflöde från finansieringsverks. -9 -9 -9 -9 -767 -337 -694 65 1 554 1 017 323 387 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT* * I budgeten 2016 är utgångspunkten årsprognosen för likviditeten 20151231, på 1 354 mnkr. 53 (58) Bilaga § 119 a Investeringsplaner 2016–2020 I behovsanalysen beskrivs orsakerna till behovet. I behovsanalysen identifieras och specificeras behov och problem. Investeringsplan fastigheter Fastighetsinvesteringsplanen avser planperioden 2016–2020. I förstudien presenteras olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen. Från denna fas börjar mer betydande kostnader bindas i ett fastighetsprojekt. En investering genomgår olika faser. Dessa faser är behov, behovsanalys, förstudie, program respektive genomförande. Nedan beskrivs vad varje fas innebär. I programfasen tas mål och kravställningar för projekt fram. Ekonomisk ram och förutsättningar för projektets genomförande tas också fram i denna fas. Behov uppstår till exempel vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde. Behov kan initieras av hyresgästen, förvaltningsorganisationen eller av ägaren. Investeringsfas Summa behov/behovsanalys HI I genomförandefasen sker själva byggandet. Upparbet tom 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 17 500 112 400 25 400 27 400 Summa Investeringar 2016-2018 Budget 2019 235 000 165 200 Budget Total projektplan 2020 tom 2020 45 000 445 200 Total upparbet. inkl plan 462 700 Summa förstudie HI 12 500 22 500 104 000 48 000 174 500 100 000 100 000 374 500 385 500 Summa program HI 282 000 131 000 291 500 522 000 944 500 535 724 363 501 1 843 725 2 125 725 Summa genomförande HI 978 369 1 042 095 883 805 234 383 2 160 283 72 000 0 2 232 283 3 210 652 Total summa HI 1 290 369 1 307 995 1 304 705 831 783 3 444 483 942 724 508 501 4 895 708 6 184 577 Summa Övrigt FI 177 500 173 400 209 500 180 000 562 900 155 000 146 000 863 900 1 041 400 31 000 33 000 63 000 56 000 152 000 0 0 152 000 183 000 208 500 206 400 272 500 236 000 714 900 155 000 146 000 1 015 900 1 224 400 1 498 869 1 514 395 1 577 205 1 067 783 4 159 383 1 097 724 654 501 5 911 608 7 408 977 Summa Energispar FI Total summa FI Total summa HI/FI 54 (58) Bilaga § 119 a Projektnamn Akademiska sjukhuset Vårdavdelning 50E Vårdavdelning 50C Vårdavdelning 30B Dialysavdelning Op sal förlossning Biobank, UCR, Mikrobiologen Ej specficerade ombyggnationer AS Projekt beskrivning omb lungmedicin som flyttar till J, till vad? Pga FAS omb för transplantationsavd fr B11 till 50 huset, pga FAS. Måste vara klart dec 2017 omb för geriatrik i B11 till 30 huset, pga FAS Flytt av Dialys fr 70 huset till B17, 30 huset pga FAS F-blocket inhyrnings kostnad Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 10 000 Summa investeringar 2016-2018 Budget 2019 Total upparbet. inkl plan 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 5 000 2 000 45 000 9 600 45 000 9 600 45 000 9 600 50 000 11 600 500 800 3 200 3 200 3 700 80 000 80 000 0 0 500 800 1 600 500 40 000 40 000 5 000 4 000 64 000 8 000 76 000 76 000 81 000 3 000 16 000 40 000 40 000 96 000 96 000 99 000 7 000 1 000 32 000 30 000 0 63 000 200 000 63 000 200 000 70 000 100 000 100 000 80 000 0 0 80 000 70 000 0 0 70 000 648 174 648 174 417 551 417 551 67 000 78 784 87 500 90 000 70 000 414 868 394 855 431 050 47 300 47 300 95 650 1 474 628 1 971 000 1 000 3 810 808 9 300 4 932 177 Behandlingsbyggnad B12 49 500 262 000 Behandlingsbyggnad B9 Produktionskök Akademiska Medicinskt bibliotek, markkostnader, konferens Total projektplan tom 2020 10 000 Utredning för ombyggnation av Fblocket FAS II Program B9, B12, J-huset Fördjupat programarbete och projekteirng B9/B12 Budget 2020 10 000 0 nybyggnation ambulansstation Ambulansstation Tierp Ny cyklotronhall B16 inkl hotlab Kvinna & Barn Neonatal och omb gyn op till barn op F-blocket Kvinna & Barn utredning Ny huvudentré AS Upparbet tom 2015 11 784 20 000 47 000 2 500 344 868 70 000 Vårdbyggnad B11 36 195 138 000 Teknikhus B11 Nybyggnation J huset inkl kulvert Syrgasstation F17, Lustgasstation F17 Summa Akademiska sjukhuset 48 350 47 300 496 372 675 795 336 674 0 54 050 363 501 67 000 22 500 Vårdbyggnad B14 311 500 22 500 65 000 70 000 127 500 122 355 387 855 709 305 89 528 1 474 628 8 300 1 000 1 121 369 1 048 495 1 080 105 575 983 1 000 2 704 583 55 (58) 7 000 602 724 503 501 Bilaga § 119 a Projekt beskrivning Projektnamn Lasarettet i Enköping Ej specificerade inv lasarettet i Enköping Summa Lasarettet i Enköping Kollektivtrafik Stadsbussdepå Fyrislund Summa Kollektivtrafik Övrigt Ersättningslokaler för Ulleråker Primärvården Gottsunda Primärvården Eriksberg Primärvården Stenhagen Primärvården Knivsta Primärvården Gränby Folktandvården Vretgränd Folktandvården Östervåla Kungsgärdet, Hälsa och Habilitering ospecat Samariterhemmet Datahall LLK kontor Rudbeck R4 Summa övrigt Ny stadsbussdepå entreér 2015, nytt hus 2019, utveckling, flytta närvård fr Kronparken, rehab, mellanvård psykiatri, bassäng ombygg plan 5, fr barnspec till verksamhet i CD hus som LUL lämnar Ev inhyrning, placering inhyrning Uppsala universitet Summa Investeringar Placering syrgastank AS Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Summa investeringar 2016-2018 Budget 2019 Total projektplan tom 2020 Budget 2020 Total upparbet. inkl plan 0 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 15 000 15 000 5 000 5 000 5 000 5 000 25 000 25 000 25 000 25 000 125 000 125 000 130 000 130 000 210 000 210 000 230 000 230 000 570 000 570 000 145 000 145 000 0 715 000 715 000 840 000 840 000 800 8 000 800 1 200 800 800 800 8 000 800 1 200 800 800 800 8 000 800 1 200 800 800 800 8 000 4 000 8 000 4 000 8 000 4 000 212 000 219 500 8 000 800 1 200 omb inhyrning omb bostadsrätt omb inhyrning omb inhyrning omb inhyrning omb flytt av spec tandläkare fr Vretgränd FI investeringar FI åtgärder FI åtgärder (från PU till FI komponent) Energi nya pengar Redundans Syrgas rörpost/smågods transportör sop och tvättsug Kulvert J-hus till C5 Kulvert C5 till C8 Summa FI investeringar Upparbet tom 2015 800 800 8 000 4 000 7 500 2 000 2 500 8 000 20 000 22 000 190 000 8 000 16 000 16 000 18 500 190 000 0 2 500 90 000 344 900 5 000 120 000 387 400 1 500 2 500 30 000 44 000 2 500 90 000 124 500 9 600 20 800 2 500 90 000 154 900 100 000 112 000 128 000 122 000 362 000 100 000 100 000 562 000 662 000 30 000 31 000 13 000 33 000 12 000 63 000 13 000 56 000 38 000 152 000 25 000 25 000 88 000 152 000 118 000 183 000 2 000 2 400 2 400 4 400 7 000 2 700 35 800 33 000 10 000 3 000 208 500 206 400 157 000 38 700 38 800 22 500 1 224 400 7 408 977 2 400 47 000 15 000 21 000 9 000 7 500 272 500 15 000 236 000 1 498 869 1 514 395 1 577 205 1 067 783 56 (58) 28 000 2 000 21 000 155 000 146 000 150 000 36 000 3 000 22 500 1 015 900 4 159 383 1 097 724 654 501 5 911 608 101 000 34 000 3 000 22 500 714 900 Bilaga § 119 a Investeringsplan utrustning Investeringsram per förvaltning Budget 2016 Kollektivtrafikförvaltningen Kultur i länet Landstingets övergripande verksamhet 345 400 10 246 6 500 5 000 12 000 142 360 33 300 70 300 2 100 8 600 790 023 6 620 6 500 6 080 13 000 187 550 5 000 15 000 1 800 3 600 211 150 1 020 6 500 5 000 13 000 170 970 5 000 5 000 500 2 600 Totalt för planperioden 1 346 573 17 886 19 500 16 080 38 000 500 880 43 300 90 300 4 400 14 800 Summa totala investeringar 635 806 1 035 173 420 740 2 091 719 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum Investeringsplan konst Plan 2017 Plan 2018 beräknas på landstingsfullmäktiges 1-procentsregel och baseras på av Landstingsservice angiven nybyggnadskostnad 31 000 kronor per kvadratmeter. När Kultur och bildning tar fram en konstinvesteringsplan är utgångspunkten den totala investeringsplanen för fastigheter. Sedan räknas investeringar bort som inte rör rena lokalförändringar. Konstinvesteringsplanen Kultur och bildning framtagna konstinvesteringsbudget för 2016 är 12,4 miljoner kronor. Konstinvesteringsplan Budget 2016 Plan 2017 Plan 2017 Plan 2019 3 200 2 000 Akademiska sjukhuset J-hus - ny behandlings- och vårdbyggnad. B14 Vårdavdelningar - renovering av mottagningar och vårdavdelningar. 5 000 496 4 530 B11 Vårdavdelningar - renovering av mottagningar och vårdavdelningar. Ingång 70 - ny entré ingång 70. 1 220 300 827 200 B9 - renovering av mottagningar, operation, röntgen mm. B12 - renovering av mottagningar, operation, röntgen, steril mm. 200 500 200 2 500 2 000 1 450 Akademiska sjukhuset övrigt Mikrobiologi, KTC - ersätter hus D1/Mikrobiologen. 200 480 470 1 000 1 000 B17 Dialysmottagning - flyttar från B11 till B17. Parkeringshus - parkering för personal och besökare. 200 139 645 1 200 445 Primärvården Almunge VC - nybyggnad, förhyrning. Planerade ombyggnationer och nybyggnationer. Bl.a. Gottsunda och Knivsta. 110 500 Kollektivtrafikförvaltningen Bussdepå Uppsala Stadsbussar nybyggnad. 530 Övrigt Kvarteret Eldaren. Landstingets ledningskontor, Kultur och bildning m.fl. 1 480 Folktandvården - planerade ombyggnationer och nybyggnationer Mindre, ännu ej beslutade projekt inom AS. 500 100 275 100 100 100 Mindre, ännu ej beslutade projekt i länet. Kompletteringar i samband med mindre renoveringar. 100 300 100 300 100 300 100 300 12 355 11 147 6 150 6 145 Summa konstinvesteringar 57 (58) Bilaga § 119 a Intern kontroll Styrningen blir kvalitetssäkrad och verksamheten kan lita på att rapportering och underlag för analys är korrekt när flödet är dokumenterat och kontrollerat. Regelbundna kontroller säkerställer även en tillförlitlig finansiell rapportering. Därmed disponeras resurser enligt landstingsfullmäktiges intentioner. En viktig del i säkerställandet av styrningen i landstinget är den interna kontrollen. Regelverket för den interna kontrollen beslutas av landstingsfullmäktige. Styrelse alternativt nämnd ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen. Förvaltningschefen ansvarar för att konkreta regler och anvisningar utformas, samt för att ansvarig styrelse eller nämnd löpande får information om hur den interna kontrollen fungerar. Den interna kontrollen ska innehålla: • en väsentlighets- och riskbedömning • rutiner, kontrollmål och kontrollmoment • omfattningen av den interna kontrollen • vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen • när, hur och till vem rapportering ska ske. Verksamhetsansvariga chefer ska medverka till att utveckla samt att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll. Verksamhetsansvariga ska även informera övriga anställda om gällande regler och anvisningar. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och dess verksamheter. För varje enhets rutiner och processer genomförs en riskanalys där dessa väsentlighetsbedöms. Utifrån identifierade risker i analysen arbetas en internkontrollplan fram. 58 (58) Reservation ärende 119, Landstingsplan och budget Bilaga § 119 b Alliansens budget 2016-2018 Vår vision Alliansens gemensamma vision grundar sig i den fasta övertygelsen att landstingets verksamheter ständigt behöver utvecklas och förbättras. Vi är fyra partier med delvis skilda traditioner men vi förenas i viljan att skapa utrymme för ökat inflytande för varje medborgare och för familjer i deras vardag, inte minst när det gäller tillgången på god hälso- och sjukvård. Vi har visat att vi kan samarbeta och tillsammans vill vi fortsätta det vi påbörjat. Vår utgångspunkt är den enskilde och dennes behov. Landstinget ska erbjuda en tillgänglig och säker hälso- och sjukvård som håller hög kvalitet, en modern och serviceinriktad kollektivtrafik samt ett brett kulturutbud. Alliansen värnar om valfrihet och mångfald för patienter, brukare och medarbetare. Vi föreslår en oförändrad skattesats, vi ser att landstinget har ekonomiska utmaningar men tror att vi snarare bör bli bättre på hantering av redan befintliga medel så att de används kostnadseffektiv. Skattebetalarna i Uppsala län ska vara förvissade om att deras pengar används med respekt och på bästa möjliga sätt. Ekonomi En förutsättning för att landstinget ska kunna utveckla sina verksamheter är en ekonomi i balans. Långsiktighet och ansvarstagande är nyckelord för att åstadkomma detta i Alliansens syn på ekonomi. Omfattande investeringar ställer höga krav på prioritering och analys. Vi ska använda hälsoekonomiskt effektiva metoder i större utsträckning för att utveckla kvalitet och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. Förmågan att prognostisera konsekvenserna av landstingets investeringsprogram måste förbättras. Återkommande skattehöjningar är ingen långsiktig lösning för landstinget eftersom det på sikt inte kan lösa framtida finansieringsproblem. I en utredning från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO (2009) konstateras att höjda skattesatser på sikt inte kan lösa framtida finansieringsproblem. Det som behövs är en kombination av effektivisering, omfördelning inom offentlig sektor och ökade skatteinkomster utan höjning av skattekvoten. 1 Bilaga § 119 b Hälso- och sjukvård Patienten före systemet Vår målsättning är att Uppsala län ska ha Sveriges friskaste befolkning där både den akuta som planerade vården utmärks av vård på lika villkor, hög patientsäkerhet, god tillgänglighet och korta väntetider. Vården måste alltid organiseras utifrån individens behov och där patienten får möjlighet till inflytande. Patientens ställning stärks när hon får makten att välja, kunskapen att göra välgrundade val, möjlighet att vara delaktig och ett bemötande som gör vården personlig och dennes behov sedda. Större patientfokus är viktigt för alla patienter, men allra viktigast för de sköraste och de som av olika skäl har svårt att tillvarata sina rättigheter i vården. Varje människa är unik. En sjukvård med ledord som ”samma” och ”likadant” skapar ett system där enskilda patienter riskerar att falla igenom. Landstinget i Uppsala län bör snarare se en sjukvård som bygger på professionalism och kvalitet som samtidigt tar hänsyn till medborgarnas önskemål, deras val och hur de vill ha sin välfärd. Där man ser patienten som en partner snarare än bara en passiv mottagare av en bedömning ökar patienternas inflytande. Det är viktigt att undvika politiska ovanifrånlösningar och bygga välfärden underifrån och utifrån patienten och dennes behov. Vi vill fortsätta vår förnyelse inom hälso- och sjukvården med ökade möjligheter att välja vårdgivare. För att skapa en mer jämlik sjukvård och för att patienterna ska få den vård de behöver är det viktigt att kunna söka vård även utanför länsgränsen. Det kan för många som pendlar vara enklare att planera in ett läkarbesök på orten där man jobbar snarare än på bostadsorten. Landstinget ska arbeta för att utöka vården i länet så att människor kan få vård där de bor i så stor utsträckning som möjligt. Patienten ska vara i fokus även om det riskerar att försvåra för den politiska styrningen. Landstinget ska därför arbeta med patientinflytande. När människor känner att de har makt att påverka sin egen situation så ökar också välbefinnandet. Poängen med valfrihet inom sjukvården är delvis att få resurserna att räcka till mer vård, men i ännu högre grad att du som patient ska äga makten över din vårdsituation. 2 Bilaga § 119 b Vård i tid För att landstinget ska leva upp till vårdgarantins krav behövs ett fortsatt arbete med att korta väntetiderna. Landstinget i Uppsala län ska ha en verksamhet där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållandeoch mottagningstider ska anpassas efter människors behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. För att underlätta för länets medborgare ska också den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, finnas tillgänglig för patienten. En viktig uppgift för sjukvården är att säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Samtidigt underlättar den medicinska utvecklingen att delar av den specialiserade sjukvården flyttas närmare länets patienter. Såväl studier som eftervård och rehabilitering kan idag utföras som öppenvård vid vårdcentraler och i hemsjukvård. Hembesök från sjukvården avlastar länets akutmottagningar, samtidigt som de minskar väntrumsspridningen av många vanliga infektionssjukdomar. Hembesök förebygger också risker i hemmet och har i försök genomförda vid Umeå universitet visat sig minska pensionärers behov av akut sjukvård med 75 %. Mobil sjukvård ska därför utvecklas, såväl på primärvårdsnivå, som mobila akutteam och inom specialiserad hemsjukvård. För att kunna erbjuda vård nära invånarna i hela länet behöver vi ha fler mobila läkarteam utöver de som finns i Uppsala. Genom att främja telemedicin i form av telefon- eller videosamtal kommer landstinget att spara patientens både tid och ork och även vara till hjälp för miljön. 2016 kommer en särskild satsning att göras på att följa patienters väntan på återbesök och på sikt ska vi utveckla digitala vårdcentraler. För att kunna erbjuda medborgare vård i tid behöver en ny ambulansstation etableras vid Gränby. Det skulle medföra att utryckningstiderna minskar, invånarna och alla som vistas i området får snabbare och säkrare vård. Ett gott bemötande En jämlik och evidensbaserad vård är sjukvårdens högsta prioritet. Med patienter som är mer pålästa än någonsin ökar de kommunikativa utmaningarna. Både den som har haft möjlighet att läsa in sig på sin sjukdom och den som inte haft det har rätt till ett gott bemötande och vård efter sina behov. Det finns olika metoder att mäta och förbättra bemötandet av våra patienter. 3 Bilaga § 119 b En metod som visat sig vara framgångsrik är att utse ett bemötandeombud på varje vårdavdelning. Det är idag chefen på varje avdelnings ansvar att hantera bemötandefrågor. Om det fortsatt kommer att vara chefens ansvar behöver denne stöttas i arbetet med bemötandefrågor. Vård på lika villkor Alla ska ges vård på lika villkor. Under förra mandatperioden tog landstinget fram en likabehandlingsplan och policy men mer behöver göras för att förebygga och minska ojämlikhet i vården. Planen behöver nu uppdateras. Landstinget i Uppsala län bör fortsätta arbetet med att utveckla ersättningssystemen och systematiska kvalitetsuppföljningar för all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård samt säkerställa att patientnämndens erfarenheter tillvaratas för att öka jämlikheten i vården. Habiliteringens specialiserade husläkarmottagning ska därför förstärkas för att möjliggöra fler besök. En grundläggande del i sjukvårdens styrning är att säkerställa att resurser riktas till patienter med störst behov. Alliansen införde därför ersättning till vårdcentraler enligt care need index (CNI), vilket styr resurser mot personer med statistiskt större sjukvårdsbehov. Det görs en översyn om motsvarande ersättningssystem skulle ge en mer jämlik primärvård och mödravård. Den pågående översynen av ersättningsmodeller i primärvården arbetar för att kunna ta fram ett genomarbetat förslag som bättre stödjer målen om en mer komplett första linjens vård. Utredningen ska också se över ersättningsmodeller för telemedicin och annan distans- och digital vård. En utvecklad version av CNI måste också ta hänsyn till behovet av vård på mindre orter. Produktion Primärvården ska agera så att förvaltningen förknippas med värden som långsiktighet, kvalitet och tillgänglighet. När primärvården överväger att göra förändringar inom sin verksamhet som påverkar servicenivån på en ort ska en noggrann bedömning göras av effekterna för medborgare och patienter. Detta för att ett gott varumärke ska bevaras för landstingets primärvård. Äldre patienter kan fara illa av att behöva vänta länge på akutmottagning. Landstinget ska därför arbeta för att öka andelen direktinläggningar såväl till länets närvårdsavdelningar som 4 Bilaga § 119 b till de båda sjukhusen. Därtill kommer en översyn att göras av akutmottagningen för att säkerställa optimal bemanning, triagering och organisation. Allmänläkare inom akutvården tillsammans med anställning av specialister i akutsjukvård med fast hemvist på akuten skulle sannolikt leda till ett bättre omhändertagande och klokare resursanvändning. Patientsäkerhet Landstinget i Uppsala län ska ligga i topp i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Det händer att människor skadas eller dör inom sjukvården på grund av felbehandling eller fel diagnos. En nollvision för säker vård är en självklarhet och arbetet med patientsäkerhet behöver utvecklas, följas upp och samordnas bättre. Vård ska ges med omsorg och det behövs rätt personer på rätt plats för att det ska ske. Omsorgen om den enskilda patienten är viktig och därför är det viktigt att politiken skapar förutsättningar för att avlasta sjukvårdspersonalen med den administrativa bördan så att tiden räcker till för att se varje patient. Patientsäkerheten är högt prioriterad och bör därför genomsyra hela verksamheten. Kedjan ska fungera så att patientsäkerheten finns med från politiska beslut – till förvaltningen – ledningen – medarbetarna så att de som möter patienterna i det dagliga arbetet har rätt resurser och förutsättningar för att förmedla vård av bästa möjliga kvalitet. Strävan mot optimal patientsäkerhet, inte minst arbetet mot vårdrelaterade infektioner, är en grundläggande del av landstingets arbete. Vi skulle vilja se en utredning för hur avdelningen ”vårdhygien” kan ges bästa möjliga förutsättning för hur arbetet kan fungera så optimalt som möjligt. Fortsatt utvecklade e-tjänster Landstinget i Uppsala län var först i Sverige med att göra det möjligt för patienter att ta del av sina journaler via nätet. Sedan starten för två år sedan har över 60 000 personer använt möjligheten att logga in. Landstinget har också infört en rad andra självservicetjänster via nätet. Bland annat kan patienter skicka och ta emot meddelanden från vården, boka tider, lista sig, följa remisser, avge hälsodeklaration, uppdatera kontaktuppgifter och ta del av journalloggar. Vi vill fortsätta utvecklingen av smarta och lättanvända e-tjänster som underlättar patienters vardag. 5 Bilaga § 119 b Rehabilitering Rehabilitering är allas ansvar men blir lätt ingens. Patienterna ska ha rätt till en plan som visar hur och när din rehabilitering ska genomföras. Framtida vårdbehov måste mötas med en utbyggnad av primärvården och den öppna specialistvården. Det är viktigt att samarbetet mellan landsting och kommun ökar när det gäller rehabiliteringen så att ansvarsfördelningen blir tydlig. Målet ska vara en välfungerande vårdkedja, med rätt insats i rätt tid. För att vårdkedjan ska fungera behöver också övergången för patienten mellan olika vårdgivare vara smidig, oavsett om det gäller slutenvården, öppenvård eller primärvård. Vårdlots När man är sjuk kan det vara svårt att hitta rätt i sjukvården och att få hjälp i rätt tid. Som patient kan det ibland upplevas som att man behöver vara frisk för att orka vara sjuk. Så ska det inte behöva kännas och därför bör vi fortsätta utveckla vårdlotsar. En vårdlots är en sjuksköterska som hjälper till att samordna vården för patienter med stora och komplexa vårdbehov. De är också till för att hjälpa de som upplever att de får olika besked och att de skickas fram och tillbaka mellan olika vårdgivare. Det är viktigt för att patienterna ska uppleva stöd, avlastning och bättre kontinuitet. Det minskar även behovet av akuta besök. För de patienter som har fått vårdlots har resultaten varit positiva. Man har kunnat se en kraftig minskning av inläggning på slutenvård och även kostnaderna för vården har minskat avsevärt. Idag finns personliga ombud i Uppsala kommun för de psykiatripatienter som behöver hjälp utanför vården, dock slutar deras ansvar innan patienten når vården. Som ett led i att ge de patienter en tryggare tillvaro vill vi därför även att vårdlotsarna ska gälla inom psykiatrin. Tillgång till specialistläkare i hela länet Läkare från andra specialiteter än allmänläkarens kommer från 2016 att länets vårdcentraler, kommunala äldreboenden och elevhälsa. En prioriterad specialitet är psykiatri. Detta kan ge utförligare underlag för eventuella remisser och minskar också behovet för patienten att företa sig ansträngande, tidskrävande resor till länets sjukhus. Ett ökat inslag av specialistvård i öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patienter ska kunna få vård i 6 Bilaga § 119 b den egna länsdelen. I ett första steg ska ögonmottagningen och öronmottagningen i Tierp återöppnas. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan även ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Inom beroendemedicin finns idag länsteam bestående av två mobila sjuksköterskor som åker ut i länet för att möta patienter i primärvården och arbetar konsultativt vid oro och misstanke om missbruk. Detta bör fungera väl i länets alla kommuner. Psykisk ohälsa Vi lever i ett land med god ekonomi och ett gott materiellt välstånd, trots det ökar andelen personer som upplever psykiska besvär. Psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken till sjukskrivning och människor med psykisk sjukdom är bland de mest sårbara inom sjukvården. Den psykiska ohälsan och psykisk funktionsnedsättning bör få samma höga prioritet som kroppsliga sjukdomar inom sjukvården. Tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Det måste bli enklare för patienter att få träffa en psykolog och kurator såväl inom primär- som specialistvården. Det ska finnas stor medicinsk och psykologisk kompetens i primärvården, elevhälsovården och i äldreomsorgen. Öppen-och slutenvården ska hållas ihop för att skapa en bättre vård. För patienten måste de vara två delar av en sammanhållen kedja där kunskapen om patienten följer med oavsett vårdform. Vård för psykiska besvär ska vara lika lättillgänglig som annan vård. Som ett led i att ge patienter en tryggare tillvaro bör det införas psykiatrivårdlotsar och psykiatriska mobila team. Bygg upp beroendevård för barn och unga Idag finns det nästan en miljon människor i Sverige som riskerar att hamna i ett missbruk. Bland dem är 250–300 000 missbrukare och 50 000 svårt beroende. När det gäller missbruk är det viktigt att arbeta förebyggande, men också att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Därför behöver vi bli bättre på att ta hand om barn med missbruksproblem. Detta gör vi effektivast genom ett gott samarbete med socialtjänst och familjer. Idag finns det ingen möjlighet för barn och unga med missbruksproblematik att få hjälp i landstinget då det stödet 7 Bilaga § 119 b bara riktar sig till vuxna. För att minimera att fler hamnar i ett tungt missbruk bör därför beroendemedicinska mottagningen i Uppsala få mer resurser. Det är även viktigt att BUP barn- och ungdomspsykiatrin får resurser och kunskap så de tidigare kan upptäcka ifall det finns en beroendeproblematik. Desto tidigare en människa blir fri från sitt missbruk desto lättare är det att återigen integreras i samhället. Multisjuka patienter Varje sjukhusinläggning som skulle ha kunnat undvikas innebär en påfrestning för patienten och en kostnad som kunnat användas på annat sätt. Fler läkemedelsgenomgångar av multisjuka patienter över 65 år minskar risken för läkemedelsorsakade sjukhusvistelser. Det har även visat sig att förstärkt utskrivning som följs upp med telefonsamtal eller besök minskar risken för att en patient behöver läggas in igen den närmsta tiden efter utskrivning. Dessa modeller ska tas tillvara och utökas. Det finns en risk att multisjuka patienter, som klarar sig själva i hemmet, har fler mediciner än nödvändigt och att de kan missa tabletter som kan försvåra sjukdomstillståndet vilket i sin tur ger negativa följdeffekter för sjukdomstillståndet. Anhöriga Var fjärde anhörig blir själv sjuk och sjukvården behöver därför erbjuda ett gott anhörigstöd. En viktig del i arbetet är att ta vara på den kunskap som redan finns i landstinget. Här finns mycket att lära av psykiatrin och deras arbete med Aker-modellen. En handlingsplan för anhöriga finns i landstinget, men ansvar måste finnas på varje enskild nivå. Barn till patienter med svåra sjukdomar, inklusive psykiatriska diagnoser, är en särskilt utsatt grupp. Därför måste vuxenvården ha ovillkorliga rutiner för att fånga upp minderåriga anhöriga. Barnen ska erbjudas stödsamtal och få den hjälp de behöver. Alla ska få plats Många lever med någon form av funktionsnedsättning. Detta ska inte kunna hindra en individ från att leva ett gott och självständigt liv. Mycket av utsattheten beror på hur vi har byggt samhället. Landstinget har ett stort ansvar för att alla lokaler är anpassade och arbetet med att göra landstingets lokaler mer tillgängliga ska fortsätta. Även kollektivtrafiken ska bli bättre 8 Bilaga § 119 b för personer med funktionsnedsättning. Att få rätt vård, rehabilitering och stöd i tid är viktigt och är i många fall en förutsättning för möjligheten till arbete och utbildning. Ambitionerna bör höjas för att tillvarata kompetens och utgöra en god arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. När en familjemedlem har funktionshinder påverkas livet för hela familjen och därför måste stödet till anhöriga förbättras. Utmaningar för landstinget Landstinget står inför ett antal större utmaningar under kommande år. En av de största utmaningarna är den ekonomiska utmaning som väntar med ökade kostnader för hyror som följer av bygget Framtidens Akademiska Sjukhus. Att hålla uppe och öka volymerna av riks- och regionsjukvård kommer bli än viktigare för Akademiska sjukhuset. Patienter kommer troligen i allt högre grad börja använda sin sedan årsskiftet lagstadgade rätt att välja vårdgivare, då försvinner stora delar av styrfunktionen av patienttillströmningen från andra landsting i de tecknade regionsjukvårdsavtalen. Detta innebär både möjligheter och risker för landstinget och Akademiska sjukhuset. Om vi inte bedriver ett långsiktigt strategiskt arbete är risken att vi kan komma att få kapacitetsöverskott. Vi har en åldrande befolkning som är i ökat behov av vård delar av livet. Det innebär även nya utmaningar kring andra behandlingsmetoder såsom dagvård, vård i hemmet och vård på distans. Landstinget väntar stora pensionsavgångar som dels väntas kosta landstinget mycket pengar och delvis kommer påverka kompetensförsörjningen de närmsta åren. Det rör sig om ett hundratal medarbetare som kommer försvinna och behöver ersättas de närmsta åren. Kommande mandatperioder från 2018 väntas ca 300 medarbetare att gå i pension. Det gör att landstinget är stort behov av en strategi för personal och kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Många asylsökande har sjukvårdsutbildning, och vi vill därmed att den frågan ska ställas under hälsoundersökningen. Det skulle kunna hjälpa de asylsökande att få ett jobb inom 9 Bilaga § 119 b sjukvården för den som har utbildning, men även vara gynnsamt för den kompetensförsörjning vi står inför. Landstinget står inför en kapacitetsutmaning då vi ska kunna erbjuda alla asylsökande en statligt finansierad hälsoundersökning för att tidigt upptäcka akuta sjukdomar, smittor och vårdbehov. Statistik från SKL visar att allt för få och allt färre asylsökande tar del av denna hälsoundersökning. Undersökningen är även av stor betydelse ur smittskyddssynpunkt. Tyvärr visar statistik från Sveriges kommuner och landsting (SKL) att alltför få och allt färre asylsökande tar del av denna hälsoundersökning. Migrationshälsan Cosmos i Uppsala är specialiserad på mottagande av asylsökande. För att förbättra tillgängligheten kommer deras verksamhet under planperioden att kompletteras med ett mobilt team. Jämlik tandvård Jämlik tandhälsa sträcker sig långt bortom människors tänder. För äldre människor ger dålig tandstatus undernäring och ökad risk för sjukdom. Den uppsökande äldretandvården ska därför värnas. Även Folktandvårdens uppsökande verksamhet för ensamkommande flyktingbarn fortsätter under planperioden. Erfarenheter från det pågående projektet om förbättrad tandhälsa i Gottsunda ska spridas till andra delar av landstingets verksamhet och även till privata vårdgivare. Tandvården har en underutnyttjad roll i arbetet mot våld i nära relation och mot barn. Eftersom tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård ända upp i vuxen ålder har de en unik möjlighet att komma i nära kontakt med alla barn, vare sig de går i förskola eller inte. Tandvården kan därmed spela en viktig roll i att förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist, våld och övergrepp mot barn. Under 2016 kommer en utbildningssatsning att genomföras för att öka kunskapen och medvetenheten hos tandvårdens medarbetare. Riktlinjer och rutiner kommer at utvecklas vid Folktandvården för tidig upptäckt och bemötande vid våld i familjen eller nära relation, och en struktur tas fram för samverkan mellan tandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst. 10 Bilaga § 119 b Kultur Den nya kulturpolitiken ger landstinget en större roll för hela kulturlivet i länet och arbetet utgår från den regionala kulturplanen. Landstingets arbete inom hälsa och kultur bygger på övertygelsen att konst, folkbildning och kultur bidrar till att utveckla individer och samhällen. Med en ökad helhetssyn på människan spelar kulturen en viktig roll för ett ökat välbefinnande, som hjärngympa och drivkraft för kreativitet. Vi vill utveckla kunskapen om aktuell forskning inom kultur och hälsa och understödja utvecklingen inom kreativa näringar i Uppsala län. Det är viktigt att anpassa kulturutbudet och miljöer efter barn och ungas behov och förstärka samarbetet och erfarenhetsutbytet inom kultursektorn. Vi bör också säkerställa att landstingets satsningar inom kultursektorn når ut i hela länet. Allt fler forskningsstudier tyder på att deltagande i kulturlivet bidrar till ökad livskvalitet och skapar hälsoeffekter. Nationell och internationell forskning bedrivs inom området kultur och hälsa och i Norden ökar samarbetet för gemensamt erfarenhetsutbyte. Kulturnämnden arbetar för att utveckla samarbetet med Uppsalas två universitet och Akademiska sjukhuset inom området kultur och hälsa. Landstinget följer forskningen och initierar under kommande år ett forskningsprojekt inom området. Även kultur för äldre är ett område som uppmärksammas och stärks under perioden. Uppsala var ett av de första landsting som införde Kultur i vården. Kultur i vården finns numera i de flesta av länets kommuner och kulturnämnden arbetar för att alla kommuner inom de närmaste åren ska ingå i nätverket, inom vilket kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte ska ske. När det gäller Kultur i vården, så når programverksamheten till stor del äldre, då de är överrepresenterade i vården. Syftet är att främja äldres delaktighet i kulturlivet. Kultur för hela länet Landstinget arbetar särskilt aktivt för att öka tillgängligheten till kultur i länets olika delar. Förutsättningarna ser olika ut i olika delar av länet och det är av vikt att regionala satsningar 11 Bilaga § 119 b når ut till så många länsinvånare som möjligt. De två länsinstitutionerna, tillika stiftelser där landstinget är huvudman, Upplandsmuseet och Musik i Uppland, spelar tillsammans en nyckelroll för att erbjuda professionell konst, kultur och sak kompetens till alla kulturaktörer och medborgare i länet. Uppsala kommun och stad har de flesta och största kulturinstitutionerna, vilka ofta fungerar som draglok för övriga länet, men även i andra delar av länet finns olika evenemang och institutioner värda att lyftas fram. Landstinget och dess kulturförvaltning fungerar här som spindel i nätet mellan kommuner och institutioner. Denna centrala funktion har förstärkts genom införandet av Kultursamverkansmodellen. Inom ramen för den regionala kulturplanen görs till exempel en rad satsningar för att stärka tillgången till kultur i hela länet. Kultur för själen Landstinget bör på olika sätt främja välbefinnandet. Ett sätt att göra det är genom att skapa miljöer i den landstingsdrivna verksamheten som är rofyllda och tilltalande. På Akademiska sjukhuset finns i dag en så kallad Läkpark, ett bra exempel på en park där barn kan få stöd att förbättra deras läkprocess. Kulturen måste komma patienterna till del, framförallt de som vistas längre tid på sjukhus. Sambandet mellan kultur och hälsa ska tas tillvara genom ökade inslag av kulturaktivitet på våra sjukhus. Det ska finnas möjlighet att erbjuda musikterapi och annan kreativ verksamhet till patienter. Patienter som vistas länge inom slutenpsykriatrin och annan långvarig sjukvård bör få ett stärkt kulturutbud. Konst och kultur ska vara för alla, och hela länet ska ha tillgång till kulturen. Därför är det viktigt att 1 % -målet ses över om det går att förändra, så att kulturen kan spridas och komma fler till nytta. Kulturarvsplan Landstinget behöver arbeta mer strategiskt med vårt kulturarv. Därför föreslår Alliansen att vi tar fram en specifik kulturarvsplan som ska kartlägga hur vi arbetar långsiktighet med såväl vårt kulturarv som vår kulturmiljö. Riksantikvarieämbetet önskar den här typen av planer i alla regioner och vi saknar detta i Uppsala län trots att vi har stora kulturarv t.ex. Wik slott, Biskops Arnes, Gamla Uppsala samt våra Vallonbruk. Folkhögskolorna utgör en viktig del i möjligheten till ett livslångt lärande. Möjligheten att etablera en folkhögskolefilial i 12 Bilaga § 119 b Norduppland ska utredas. En översyn av utformningen av landstingets stöd till folkhögskolorna ska också genomföras. Kollektivtrafik Uppsala län får fler invånare och samtidigt sker en samhällsutveckling där arbetsmarknadsregionerna blir större. Det ställer krav på en mer tillgänglig och miljöanpassad pendling. Kollektivtrafiken ska vara så bra att det ska vara ett praktiskt att välja bort bilen på åtminstone en del av sina resor. Landstinget bör se till att kollektivtrafiken är lättillgänglig för invånarna och att den är tidseffektiv för pendlarna. För att fler ska välja att åka kollektivt måste vi också förenkla biljettsystemet så att det blir smidigare att resa. Vi ska ha en kollektivtrafik som är pålitlig med fler avgångar och att resenären kommer fram i tid. För att kunna leva upp till alla de krav som ställs på kollektivtrafiken blir det därför viktigare att fokusera på kvalitén snarare än på att pressa priserna. En del av kvalitén är ett gott bemötande från alla dem som arbetar i kollektivtrafiken och landstinget behöver säkerställa att det bedrivs ett arbete för att skapa en god kultur när det gäller kontakten med kunderna både hos den egna personalen som hos entreprenörer. Enkelbiljettspriserna får inte heller vara så höga att de skrämmer bort nya resenärer. Kollektivtrafiken byggs upp kring ett stomnät med hög turtäthet, korta restider och en tydlig, lättbegriplig struktur som binder samman centralorterna i länet, däremellan liggande landsbygd samt andra viktiga orter i ett regionalt perspektiv. Till stomnätet kopplas ett effektivt nät av kompletterande trafik. För områden där reseunderlaget så litet att traditionella lösningar med linjelagd kollektivtrafik är svåra att motivera, kan olika typer av flexibla lösningar, till exempel anropsstyrd trafik, vara ett alternativ. Resandet i kollektivtrafiken ska vara enkelt, lätt och prisvärt. Landstinget bör arbeta för att förbättra samarbetet med länets kommuner för att öka samordningen av kollektivtrafik och fysisk planering och utveckla resealternativ, som bidrar till att fördubbla antalet resor till år 2020. En särskild utmaning är Uppsala tätort, med en mycket kraftig expansion av bostäder och verksamheter. I centrala Uppsala planeras ett nytt linjenät från 2017, där det kommer att ingå kapacitetsstarka stomlinjer som binder samman 13 Bilaga § 119 b staden. Huvudinriktningen från landstinget är att dessa stråk ska trafikeras med eldrivna superbussar och inte spårväg. Landstinget måste kunna säkerställa en god tillgänglighet till kollektivtrafiken och utöka samarbetet i Mälardalen för en smidigare pendling över länsgränserna. En del i detta är införandet av en Mälardalstaxa för den storregionala tågtrafiken, där ett månadskort också ska ge tillgång till parallell trafik och anslutningsresor med till exempel UL:s eller SL:s bussar och tåg. Vi vill ta ansvar för de nödvändiga stegen för en fossilbränslefri kollektivtrafik. Genom att etablera ett tågupphåll i bland annat Vänge, Järlåsa och Bergsbrunna tror vi att fler kommer välja tåget framför bilen. De som har rätt till färdtjänst har fysiska svårigheter eller andra hinder som gör det svårt för dem att transportera sig med kollektivtrafik. Samtidigt har många människor med en funktionsnedsättning också en stark vilja och kraft att ibland kunna åka med "vanlig" kollektivtrafik. I samband med utredningen om att överföra färdtjänsten till landstingen ska länets kommuner erbjudas möjlighet att köpa kort som ger de som har ett beslut om färdtjänst eller resor till daglig verksamhet rätt att åka med UL:s kollektivtrafik de sträckor de kan och orkar. Vid planering av kollektivtrafiken ska resenärernas behov vara styrande och onödiga byten undvikas genom att busslinjer knyts ihop. Landstinget ska som regional kollektivtrafikmyndighet bidra till att underlätta resandet med all kollektivtrafik. UL ska därför se positivt på önskemål från andra kollektivtrafikmyndigheter och kommersiella aktörer att, mot rimlig ersättning, använda UL:s tekniska system och kanaler, till exempel för biljettförsäljning och trafikinformation. Medarbetare Landstinget är länets näst största arbetsgivare och har ett stort ansvar för utbildning och kompetensutveckling. Då medarbetarna är landstingets viktigaste resurs ska landstinget vara en av länets mest attraktiva arbetsgivare. Ökad konkurrens om arbetskraft samt stora pensionsavgångar ger oss stora utmaningar kommande år. Landstinget är därmed i stora 14 Bilaga § 119 b rekryteringsbehov. Medarbetare i landstinget är överlag nöjda med sitt jobb, men det finns brister i delaktighet och ledarskap som vi behöver hantera. Det är viktigt med rätt personal på rätt plats så att våra medarbetare känner att de arbetar med det de är utbildade till. Därför behöver arbetsuppgifter ses över för att göra verksamheten med effektiv och förbättra arbetsmiljön. Lön efter prestation Vårdpersonalens administrativa arbetsuppgifter behöver ses över för att frigöra tid för patienterna. Att ha ett högt intellektuellt kapital är helt avgörande för resultatet på en avdelning. Med bra medarbetare kan höga mål sättas och uppnås. Landstinget i Uppsala län tillämpar individuell lönesättning. Medarbetarnas kompetens ska avspeglas i respektive arbetsuppgifter för att ta tillvara på engagemang i det egna arbetet. Utgångspunkter i landstingets lönebildning är landstingets lönepolicy, budgetramen, löneavtal och marknadens påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet av strukturella lönebildningsåtgärnder analyseras. Det är en självklarhet att osakliga löneskillnader mellan könen inte ska förekomma. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Chefer och medarbetare i landstinget har individuella styrkort som revideras och följs upp årligen. En öppen dialog och kommunikation är grunden för att medarbetarna ska känna delaktighet och påverkansmöjlighet på arbetsplatsen och för verksamhetens utveckling. Bättre ledare Chefer inom landstinget ska rekryteras utifrån ledaregenskaper och en chefs- och ledarpolicy som tydliggör landstingets riktlinjer för gott ledarskap. I landstingets behov av att attrahera nya chefer och ledare behöver i ett tidigt skede medarbetare identifieras som är intresserade av framtida chefsuppdrag och har de personliga egenskaper som krävs för att kunna utöva ett kommunikativt och tydligt ledarskap. Landstingets gemensamma utbildningsinsatser erbjuds för såväl chefs- som ledarrollen med en tydlig fokusering på första linjens chefer, där tre operativa chefsprogram startar årligen. För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna ska chefens 15 Bilaga § 119 b ledningsplattform processorienteras. Det innebär att plattformens olika områden ges en tydligare riktning på vad som ska kravställas och vilka stödinsatser som ges. Processen avslutas med ett fokus på vilka åtgärder som behöver vidtas. Genom chefens ledningsplattform tas ett samlat grepp över chefens förutsättningar för ledning och styrning av landstingets olika verksamheter. Varje chef ska tillsammans med sina medarbetare ta fram styrkort för verksamheten utifrån landstinget och förvaltningens prioriterade mål. Attraktiv arbetsgivare ST-läkare utgör grunden för morgondagens specialistsjukvård. En satsning kommer därför att göras på ytterligare ST-platser, främst inom psykiatri och akutsjukvård. För att möjliggöra strategiska satsningar och undvika att långsiktiga behov ställs mot kortsiktiga ska all ST-tjänstgöring från 2016 finansieras med centrala medel. Praktik i sjukvården parallellt med SFI eller undervisning i fackspråk kan ge snabbare språkinlärning och bättre bibehållande av människors sjukvårdskompetens. Landstinget ska därför under planperioden erbjuda fler handledda praktikplatser för att ge människor med utländsk sjukvårdsutbildning bättre inblick i svensk sjukvård. Möjligheten ska även öka för personer med sjukvårdsexamen från länder utanför EU att under handledning provtjänstgöra med lön för att kunna få sin utbildning godkänd och få svensk legitimation. Samverkan kommer att ske med Arbetsförmedlingen för att undersöka möjligheten att använda integrationsresurser till utbildningsinsatser i medicinskt fackspråk och omvårdnadssvenska för att korta tiden in i svensk sjukvård. För att inte gå miste om kompetenta medarbetare behöver vårt län anställa fler personer med psykisk funktionsnedsättning. Supported Employment, ofta i formen Individual Placement and Support (IPS, individanpassat stöd till arbete) är en metod för ett strukturerat arbete ska bedrivas för att öppna arbetslivet och ge inte minst psykiskt funktionshindrade tillgång till arbetsmarknaden. Metoden innebär att den anställde får kontinuerligt stöd av en stödperson. Genom att se över olika förvaltningars möjligheter att anställa personer med stöd av Samordningsförbundet eller Uppsala kommuns IPS-arbetscoacher kan landstinget bli en bättre arbetsgivare. Funktionsnedsättning ska inte vara begränsande utan vara en tillgång där alla är med och bidrar efter sin förmåga. 16 Bilaga § 119 b Förnyelse och utveckling Landstinget i Uppsala län är en viktig aktör inom regional utveckling, forskning och förnyelse. För att kunna verka långsiktigt bör denna roll stärkas. Idag står landstinget utan strategisk plan vilket är oroande. Vi vet att långsiktighet är avgörande för att klara de utmaningar vi möter. Akademiska sjukhusets ställning behöver stärkas regionalt, nationellt och internationellt. Detta ska bland annat ske genom IT i vården. Vi menar att nya innovativa lösningar kan främja tillgänglighet och kvaliteten i vården. Genom att landstinget använder sig av den teknik som finns kan både patienternas delaktighet i vården och personalens arbetsrutiner förbättras. IT i vården kan också användas för att utveckla vården för exempelvis kroniskt sjuka, vilket rätt utnyttjat leder till förbättrad hälsa och ökad patientsäkerhet. Andra förbättringsområden är utökade telefontider inom specialistvården, förbättrad produktionsplaneringen samt ett mer renodlat uppdrag till Akademiska sjukhuset. Innovation och utveckling Landstinget står inför ett flertal utmaningar där nya lösningar kan bidra till att förnya och förbättra verksamheten. Innovationsvänlig upphandling är ett verktyg för problemlösning. Tanken är att offentlig upphandling inte ska begränsas till befintliga lösningar. Efterfrågan av innovationer kan medverka till utveckling av nya varor och tjänster. På så vis skapas tillväxt. All forskning inom landstingsfinansierad vård ska kännetecknas av ett kliniskt och patientnära fokus för bättre hälsa och livskvalitet. Utgångspunkten är befolkningens behov av hälsa och välfärd, strukturerad samverkan med universitet, industri, länets kommuner och andra utbildnings- och forskningsaktörer. Ett evidensbaserat arbetssätt och ökad användning av ekonomiska metoder bidrar starkt till att utveckla kvalitet och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. En landstingsövergripande forskningsstrategi, med tydligt angivna mål, prioriteringar och styrande uppföljningar/utvärderingar har tagits fram. Utifrån strategin ska arbetet med forskning lyftas fram och tydliggöras såväl inom landstinget som gentemot andra forskningsaktörer. Ledstjärnan för landstingets forskning är att den ska generera patientnytta, 17 Bilaga § 119 b vilket bland annat innebär att den kliniska forskningen i första han ska fokusera på de stora folksjukdomarna. De forskningsprojekt som landstinget deltar i ska vara sådana där forskningens resultat kan tillämpas i vården inom en period på ca 3 år efter avslutat projekt. Forsknings och utvecklingsverksamhet av hög kvalitet är viktig för att säkerställa hälso- och sjukvården. Verksamheten ska vara jämställd och det är därför av vikt att samma möjligheter ges för kvinnliga och manliga forskare, inom alla områden. Jämställdhet och etisk medvetenhet är grunden i landstingets forskningsinriktning. Genus, socialekonomiska faktorer, etnicitet och ålder ska beaktas. En kraftfull forsknings- och utvecklingsverksamhet har stor betydelse för möjligheten att rekrytera och behålla personal med hög kompetens. Vidare har forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet stor betydelse för tillväxten i Uppsala län. Samverkan med Uppsala universitet och andra universitet och högskolor i regionen ska stärkas. Landstinget som regional samhällsaktör Landstinget är en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet. Visionen i den regionala utvecklingsstrategin lyder som följande: Fram till år 2030 ska Uppsala län utvecklas till Europas mest attraktiva kunskapsregion. Strategin utgår från hur regionens aktörer ska kunna möta viktiga samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma mål. I detta arbete är Akademiska sjukhuset en mycket viktig aktör och en betydelsefull faktor. Såsom samspelet mellan kollektivtrafiken och kommunernas fysiska planering. Arbetet att bilda en regionkommun är igång och från och med 1 januari 2017 ombildas landstinget till region. Vi möter stora utmaningar i och med ombildningen. Förutom den organisationsmässiga förändring som väntar så ska landstingets verksamheter samverka med regionförbundets. Vi måste därmed ta in tillväxtfrågorna som idag endast bedrivs av regionförbundet. Vi är en viktig näringslivsaktör för att få människor att starta egna verksamheter. Det ansvaret kommer landstinget att ta i och med regionkommunbildningen. Landstinget ska som regional samhällsaktör i sina beslut medverka till utvecklingen av länets landsbygd och mindre medelstora orter. 18 Bilaga § 119 b Kreativa näringar i Uppsala län Kulturförvaltningen arbetar för att stärka de kulturella och kreativa näringarna (KKN) i Uppsala län. Kärnvärdet i dessa näringar är det estetiska uttrycket. Kreativitet och skapande står i centrum för att skapa såväl ett ekonomiskt som ett kulturellt värde. Ofta handlar det om små företag som i början av sin livscykel behöver stödjande strukturer för att etablera sig. En viktig samarbetspart är Regionförbundet i Uppsala län, tillsammans med vilket landstinget ska arrangera kompetensutvecklande mötesplatser, sätta igång projekt samt väcka liv i det KKNnätverk som tidigare funnits, för att i länet stärka infrastrukturen för och förekomsten av dessa näringar. Digitalisering Inom landstingets verksamhet finns störa möjligheter att effektivisera verksamheter genom digitalisering. Inom sjukvården kan det exempelvis innebära att medicinsk återkoppling kan ske digitalt, eller att vård och rådgivning kan erbjudas digitalt i större utsträckning än idag. Vi vill utveckla IT-användningen i vården. God service, tillgänglighet men också modern behandling över nätet hör framtiden till. Vi ser med detta stora möjligheter att stärka patientens ställning, öka effektiviteten och den medicinska kvaliteten. Genom att arbeta med telemedicin vill vi ta tillvara nya möjligheter med personliga e-tjänster. Den ökade digitaliseringen i offentlig sektor, inte minst i hälso- och sjukvården har skapat en efterfrågan inom IT-sektorn på personer med specifik verksamhetskompetens. För Itföretagen är vård och omsorg ett affärsområde med hög tillväxt, och personer med rätt bakgrund kan delta i utformningen av morgondagens lösningar och informationssystem. Det finns fler utmaningar än brist på folk. Ett problem är bristande resurser och tröghet i informationsflödena. Vården står inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området. Idag har vården en stor brist på IT-kunnig personal för att utveckla och digitalisera vården. I dag hörs en massiv kritik mot hur IT-systemen utvecklats och fungerar i vården. Dåliga 19 Bilaga § 119 b system kostar samhället miljarder årligen i form av förlorad arbetstid, men vi får inte heller glömma bort säkerhetsrisker, frustration och stress vid bristande information och åtföljande risk för men hos -patienter. Det är därför av största vikt att den IT-upphandling som görs inom vården är gjord av kunnig personal. För att kunna göra omfattande utvecklingsarbete med den digitala vården behöver regeringen tillsätta statliga medel för nationell utveckling. Socialministern har dock meddelat att inga statliga medel kommer att tillsättas för IT inom vården kommande mandatperiod. Miljö Landstinget i Uppsala län har i många år arbetat systematiskt för att minska sin miljöpåverkan. Landstingsfullmäktige antar ett miljöprogram inför varje mandatperiod där miljöarbetet för perioden konkretiseras. Miljöprogrammet innehåller landstingets miljöpolicy och miljömål, samt en beskrivning av hur vi arbetar för att uppnå dem. Miljömålen är uppdelade i tre övergripande mål, med tillhörande målområden: Minskad klimatpåverkan (transporter, energi, förbrukningsmaterial) • Hälsosam och giftfri miljö (kemikalier, läkemedel, livsmedel och textilier) • Hållbar och effektiv resursanvändning (miljöanpassade fastigheter, avfall och biologisk mångfald) Landstinget minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnybara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Landstinget i Uppsala län minimerar utsläppen av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer kommer att fortsätta under hela planperioden Läkemedel innehåller verksamma ämnen som är avsedda att vara biologiskt aktiva, vilket leder till en hög risk för miljöpåverkan. För att kunna klara en längre förvaring är läkemedel ofta väldigt stabila substanser. De passerar ofta kroppen utan att helt brytas ner och hamnar i stor utsträckning i avloppsvattnet. Reningsverken klarar bara av att rena en del 20 Bilaga § 119 b av läkemedelsresterna. Den ökande antibiotikaresistensen är ett av de största hoten mot folkhälsan och kan komma att förändra sjukvården. En utbredd antibiotikaresistens försvårar avancerad kirurgi, cancerbehandlingar, vård av för tidigt födda och immunförsvagade. I samband med upphandlingar av livsmedel och kostproduktion ställs högsta möjliga krav om god djurvälfärd. Tillsammans Alliansen arbetar tillsammans för patienter, brukare och medarbetare i hela länet. Vi har arbetat tillsammans i åtta år Sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen berör alla och den måste kunna levereras med högsta kvalitet, snabbt, enkelt, säkert och när du behöver den. Vi vet att landstingets ekonomiska läge kommer tvinga oss att sätta prioriteringar kommande år. Vi vill tydligt markera att hela länet utgör landstinget i Uppsala län. Vård, kollektivtrafik och kultur ska kunna erbjudas oavsett vart i vårt län du bor. 21 Bilaga § 119 b Alliansens satsningar, finansieras med demografipengar 6.000.000 4.000.000 4.000.000 3.000.000 500.000 500.000 Satsning på ST akutsjukvård, geriatrik, psykiatri Mobila akutteam Utveckling av vårdlotsar inom psykiatrin. Beroendevård för barn och unga Psykiatristöd mot vårdcentraler, äldreboenden och elevhälsa Specialistläkare i hela länet, i ett första steg återöppning av ögon- och öronmottagningen i Tierp 500.000 Framtagande av en kulturarvsplan 200.000 Handledartimmar för personer med utländsk sjukvårdsutbildning 200.000 Förstärkning habiliteringens specialiserade husläkarmottagning 114.000 Utbildning tandvården om våld mot barn och i nära relationer ______________ 19.514.000 22 Bilaga § 119 b Uppdaterad 2015-05-29 Budget 2016 och finansiell plan 2017-18 (mnkr) RESULTATBUDGET Budget Budget 2015 Verksamhetens anslagssramar -9 258 2016 Plan Plan 2017 2018 -9 688 -9 771 -10 009 Skatteintäkter 8 054 8 456 8 819 9 195 Inkomstutjämning och generella statsbidrag 1 223 1 274 1 278 1 268 91 87 75 55 -72 -79 -173 -259 Resultat före extraordinära poster 37 50 227 250 ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet 37 50 227 250 Avsättning till eget kapital -37 -50 -227 -250 0 0 0 0 Finansnetto Finansiell kostnad pensioner ÅRETS RESULTAT efter intäkter av engångskaraktär och avsättning till eget kapital VERKSAMHETENS ANSLAGSRAMAR Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 -7 891 -8 106 -8 116 -8 116 - varav forskning och utveckling -192 Landstingsstyrelsen -581 -652 -642 -642 -95 -98 -98 -98 -829 -873 -873 -873 0 0 0 0 -37 -35 -35 -35 -9 433 -9 763 -9 764 -9 764 Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Varuförsörjningsnämnden Landstingsstyrelsens regionala verksamhet Summa anslagsramar styrelser och nämnder Finansverksamhet Verksamhetens anslagsramar 175 75 -8 -245 -9 258 -9 688 -9 771 -10 009 Landstingets har en ny budgetprocess där ett tydligare fokus ska ligga på analys av medborgarnas behov. Det gör att den modell med automatiska generella uppräkningar som hittills varit rådande i landstinget ersätts med en mer exakt modell. Därför anges inga uppräknade budgetsiffror för åren 2017-2018 när det gäller verksamhetens ramar, utan dessa tas fram i samband med budgetarbetet. Bilaga § 119 b Landstingets balanserade styrkort 2016 Medarbetare Förnyelse Produktion Ekonomi Medborgare och kund Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och Mått 2016 Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete Vårdgarantin ska uppnås. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 % jämfört med 2015. Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Verksamhetens budget ska hållas. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre. Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 % Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering för såväl sjukvård, forskning som utbildning. 75 % av verksamheten ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier ingår. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Alla förvaltningar ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Alla HoS-förvaltningar arbetar för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Rätt kompetens Varje förvaltning ska ha en väl fungerande verksamhetsförlagd introduktion, utbildning och fortbildning. Engagerade medarbetare som trivs Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka med 10 % jämfört med 2015 års mätning. med sitt arbete Andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Tydliga och kommunikativa chefer Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. 1 (65) Bilaga § 119 c Bilaga § 119 c Bilaga § 119 c Bilaga § 119 c Bilaga § 119 d Reservation ärende 119, Landstingsplan och budget Vården i fokus Sverigedemokraternas förslag till landstingsplan och budget (LPB) för Landstinget i Uppsala län 2016–2018 1 Bilaga § 119 d Innehåll 1. Hälso- och sjukvård s. 4 Ansvarsfull hantering En akutvård utan köer Utveckla ambulansverksamheten Hembesök Friskvårdsavtal Missbrukspolitik Likabehandling – en självklarhet Hyrläkare En svensk sjukvård – utan könsstympningar Förebyggande behandling av prostatacancer Värna rätten till liv Säkerställ tryggheten på landsbygden Förbättra säkerheten på sjukhusen Översyn av fastighetsbeståndet Kvinno- och mansfrid Utöka antalet vårdplatser Bristen på barnmorskor Tillgängliga vårdcentraler 2. En återupprättad psykiatrivård s. 9 Läget är akut Nollvision för självmord Förebyggande arbete Fler vårdplatser 3. Kulturpolitik s. 11 Satsa på kulturarvet Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Studieförbundens roll Konst och arkitektur 4. Kollektivtrafik, miljö och mat s. 13 Klimatneutral verksamhet Hela länet ska leva Öka kollektivtrafikens attraktivitet En realistisk kollektivtrafik Höga krav på maten Energieffektivisering 5. Regional utveckling s. 15 Samverkan för turism Levandegör kulturarvet Nej till storregion 2 Bilaga § 119 d Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården s. 17 Fokus på kärnverksamheten Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Upprätta ett mångkulturellt bokslut Motverka nya sjukdomar Hälsokontroller för asylsökande Kostnader för tolkverksamhet Beräkning av intäktsförlust för nyinvandring med asylskäl Beräkning av kostnadsökning för nyinvandring med asylskäl 7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting s. 22 Flytta makten närmare folket Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Avsluta utskottsverksamheten Utveckla e-förvaltningen 8. Personal s. 23 God personalpolitik Höga språkkrav – en nödvändighet Personalens säkerhet i främsta rummet Kompetens framför kvotering Förbud mot heltäckande slöja Bättre arbetsvillkor Centrala förtroendemannakostnader 9. Bilagor s. 25 Resultatbudget Verksamhetens anslagsramar Kalkylunderlag Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten 3 Bilaga § 119 d 1. Hälso- och sjukvård Ansvarsfull hantering Sverigedemokraterna känner ett stort ansvar för att vården ska förbättras och att skattepengarna används på ett sätt som medborgarna finner rimligt. Partiets grundsyn är att hälso- och sjukvården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. De brister i framför allt likvärdighet och tillgänglighet som finns idag måste rättas till för att få en sjukvård av bästa kvalitet. Uppföljningen och kontrollen av landetingets ekonomi måste förbättras. I landstingets ekonomiska rapporter är idag utgifter och intäkter redovisade i så pass stora konton att det är omöjligt att läsa sig till en djupare förståelse. Detta är något som måste ses över. Sverigedemokraterna föreslår • att landstingsskatten för 2016 lämnas oförändrad och således fastställes till 11,16 kronor per skattekrona • att landstingsstyrelsen uppdras att utarbeta ett tydligare system för uppföljning av ekonomin En akutvård utan köer Långa väntetider medför onödigt lidande och innebär kostnader för både vårdtagare och vårdgivare. När man drabbas av sjukdom och snabbt behöver komma i kontakt med vården är det orimligt att man ska behöva sitta i ovisshet i många timmar på en akutmottagning. Akutavdelningarnas platser får inte minskas. Att korta kötiderna måste istället ha hög prioritet. God tillgänglighet innebär närhet till vård i både tid och rum. Akutvården lider av platsbrist, vilket leder till längre vårdtider, högre dödlighet och att förtroendet för vården försämras. Som en följd av detta äventyras patienternas vård och hälsa. Det är också ur ekonomisk synvinkel viktigt att vårdgarantin upprätthålls för att erhålla större resurser från regeringens kömiljard. Sverigedemokraterna föreslår • att en strategi för att korta köerna inom akutvården utarbetas och implementeras • att arbetet för att uppfylla vårdgarantin kraftigt intensifieras Utveckla ambulansverksamheten Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandling påbörjas redan i ambulansen, och patienten kan tas direkt till rätt avdelning utan att behöva passera akuten. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan. Landstinget bör utreda möjligheterna för detta. Idag utgår ambulanser från ett fåtal orter i länet. Det leder till att skillnaden i väntetid på ambulans är stor. Medianinsatstiden är 8,25 minuter i Uppsala samt mellan 25 och 30 minuter på flera orter i länet. Medianinsatstiden i hela länet är 12,06 minuter. Ambulanser måste stationeras på fler orter i länet för att skapa jämlikare tillgång till vård. Sverigedemokraterna föreslår • att möjligheterna till att utveckla ambulansverksamhetens teknologi och bemanning utreds • att utöka antalet utgångsorter för ambulans för att minska skillnaderna i insatstid 4 Bilaga § 119 d Hembesök Akutbils- och hembesöksverksamheten bör vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna håller stängt. Dessa verksamheter tillgodoser behovet av läkarbesök i hemmet och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer som har svårt att ta sig till närakuterna. Därmed kan akuten avlastas ytterligare. Sverigedemokraterna föreslår • att akutbils- och hembesöksverksamheten utvidgas Friskvårdsavtal Möjligheterna bör utredas till att erbjuda friskvårdsavtal även inom sjukvården i likhet med det avtal som finns inom tandvården. Målet är att stimulera användningen av större hälsoundersökningar genom att patienter abonnerar på dessa och därigenom delar upp betalningen eftersom de inte omfattas av högkostnadsskyddet, då de inte är kopplade till ett direkt vårdbehov. Detta kan vara ett bra medel i det förebyggande arbetet inom vården. Sverigedemokraterna föreslår • att möjligheterna till att erbjuda friskvårdsavtal inom sjukvården utreds Missbrukspolitik Att det förebyggande arbetet mot narkotika, tobak och alkohol prioriteras är av yttersta vikt. Landstinget ska ha en absolut nolltolerans mot narkotika. Därför ska inte ett sprututbytesprogram införas i landstingets regi framöver. Ett sådant program skulle innebära en acceptans av missbruket och sända ut fel signaler från samhällets sida. Sverigedemokraterna föreslår • att det förebyggande arbetet mot missbruk intensifieras • att beslutet om ett så kallat sprututbytesprogram inom landstinget upphävs Likabehandling – en självklarhet Arbetet med korrekt mottagande och värdig behandling av patienter är en viktig del i en välfungerande vård. Att alla patienter ska behandlas lika är en självklarhet, men landstinget bör inte heller särbehandla vissa minoritetsgrupper. Därför ska den så kallade hbt-certifiering som finns i landstingets verksamheter idag avskaffas till förmån för allmänt och fördjupat arbete med lika, rättvist och värdigt bemötande. Istället för att peka ut enskilda grupper som i särskilt utsatta, utan att påvisa att ett behov föreligger, bör landstinget arbeta med bemötandefrågor på generell nivå. Sverigedemokraterna föreslår • att arbetet med allmän likabehandling fördjupas • att avbryta all hbt-certifiering av landstingets verksamheter Hyrläkare Det fria och egna vårdvalet ska bejakas, det vill säga att vårdtagaren ska ha möjlighet att välja vårdgivare. Inhyrda så kallade stafettläkare är mycket dyra och måste på sikt fasas ut genom att universitetens läkarutbildningar får fler platser och därmed kan utexaminera fler läkare. Landstinget bör prioritera anställning av fler både AT- och ST-läkare. 5 Bilaga § 119 d Sverigedemokraterna föreslår • att frågan hur behovet av och kostnaderna för hyrläkare kan minskas utreds En svensk sjukvård – utan könsstympningar Hälso- och sjukvården i landstinget ska genomsyras av demokratiska och svenska värderingar. Den som ställer religiösa, kulturella eller etniska särkrav får vända sig till annan vårdgivare på egen bekostnad. Landstinget kan aldrig acceptera könsstympning av vare sig flickor eller pojkar. Varje människa äger rätten till sin egen kropp, vilket innebär att alla former av dylika övergrepp måste motverkas. Sverigedemokraterna föreslår • att religiösa, kulturella eller etniska särkrav inom vården, såsom könsstympning, inte accepteras Förebyggande behandling av prostatacancer Landstingets arbete beträffande upptäckt och behandling av bröstcancer är positivt, men ett liknande arbete behövs för prostatacancer hos män. Varje år får cirka 10 000 män i Sverige beskedet att de har prostatacancer. Det betyder att det är den vanligaste cancerformen hos män. Därför är det viktigt inte minst för den enskilde drabbade, men även ur folkhälsosynpunkt, att tidigt upptäcka sjukdomen och därefter kunna sätta in behandling. Landstinget ska undersöka möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna undersökningar med screening och prostatacancerprov (PSA) till alla män som uppnått medicinskt betingad ålder. Fler informationskampanjer för detta ändamål och förebyggande insatser även mot testikelcancer behövs. Sverigedemokraterna föreslår • att möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna prostatacancerundersökningar utreds Värna rätten till liv Kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar måste prioriteras. Landstinget bör inta en mer offensiv roll i det arbetet. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är med information och kunskapsförmedling. Sverigedemokraterna föreslår • att arbetet med att sprida information kring oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar intensifieras Säkerställ tryggheten på landsbygden De förändrade kriterierna för så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans) i samband med ambulansdirigering har lett till negativa konsekvenser. Det är viktigt att alla länsmedborgare, även de som bor på landsbygd, har en grundläggande trygghet. Därför bör landstinget återgå till de kriterier för IVPAlarm som gällde före 2009. Det var ett misstag från första början att förändra kritierna. Förändringarna har riskerat många människors liv. Sverigedemokraterna föreslår • att landstinget återgår till de kriterier för IVPA-larm i samband med ambulansdirigering som gällde före 2009 6 Bilaga § 119 d Förbättra säkerheten på sjukhusen De problem som uppmärksammats på Akademiska sjukhuset kring sabotage mot steriliserade verktyg kan förebyggas genom att tillgång till dessa lokaler endast ges genom tjänstekort och att inloggningarna registreras. Samtidigt bör landstinget undersöka möjligheterna till ytterligare kameraövervakning med inspelning. Sverigedemokraterna föreslår • att säkerheten kring sjukvårdsutrustning skärps • att möjligheterna till utökad kameraövervakning utreds Översyn av fastighetsbeståndet För att förhindra att obehöriga ockuperar övergivna landstingslokaler bör landstinget utarbeta en plan och initiera ett tätare samarbete med Polismyndigheten i Uppsala län kring dessa frågor. En komplett översyn och förteckning över de fastigheter som landstinget äger och förvaltar måste också ske och ständigt uppdateras och övervakas. Övergivna och mögelskadade hus ska antingen renoveras grundligt eller rivas omgående. Sverigedemokraterna föreslår • att ett samarbete med Polisen för att förbättra säkerheten inleds • att utveckla översynen av landstingets fastighetsbestånd Kvinno- och mansfrid Landstingets arbete med kvinnofrid är lovvärt, men det behövs även ett utökat ekonomiskt stöd till mansmottagningar för att garantera mansfriden och förebygga uppslitande vårdnadstvister och påfrestningar på barn och ungdomar, vilket senare kan ge en belastning för hälso- och sjukvården. Sverigedemokraterna föreslår • att arbetet med mansfrid utökas och förbättras Utöka antalet vårdplatser Akademiska sjukhuset har idag brist på vårdplatser. Det leder till att patienter upplever att de blir hemskickade för tidigt, och i vissa fall försämras vården när tillsyn skulle behövas. Detta medför också att många patienter tvingas söka sig till andra landsting. Att tvinga människor i behov av vård till miljöer långt hemifrån är ett onödigt mänskligt lidande. Antalet vårdplatser måste bli fler. Sverigedemokraterna föreslår • att utreda hur fler vårdplatser inom specialistvården kan skapas Bristen på barnmorskor Ett återkommande problem sommartid är bristen på barnmorskor. Det leder till att kvinnor tvingas söka sig till andra landsting för att förlösa. Att föda barn är ett stort steg och innebär påfrestningar därefter. Dessa kvinnor behöver inte utsättas för ytterligare stress och orosmoment, som fallet blir när de tvingas leva i ovisshet kring kapaciteten hos Akademiska sjukhuset sommartid. Sverigedemokraterna föreslår • att utreda hur bristen på barnmorskor under vissa tider på året kan förebyggas 7 Bilaga § 119 d Tillgängliga vårdcentraler Vårdcentraler saknas idag på många orter i länet. Tillgängligheten till vården är därmed sämre på flera orter jämfört med andra. En svårtillgänglig vård leder till att viljan att uppsöka vård i god tid minskar. Fler avvaktar längre innan de söker vård. Sjukdomstillståndet riskerar därför att vara mer kritiskt för de människor som väntar längre med att uppsöka vård. Detta skapar onödigt lidande samt merkostnader. En jämlik tillgång till vårdcentraler leder till minskade vårdkostnader. Sverigedemokraterna föreslår • att vårdcentraler ska finnas på fler orter i länet 8 Bilaga § 119 d 2. En återupprättad psykiatrivård Läget är akut Psykisk ohälsa har blivit ett akut folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare, och särskilt oroande är den utbredda ohälsan hos ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatrin är kraftigt eftersatt och måste rustas upp. På vissa håll i landet kan till och med brottsdömda ha fler vårdplatser än unga. Detta leder bland annat till att barn får vårdas tillsammans med vuxna, trots att det är förbjudet enligt lag, eller att man erbjuds vård i andra landsting. Nollvision för självmord Den psykiska ohälsan hos ungdomar leder också till självmordsförsök och självmord, vilket idag är den vanligaste dödsorsaken bland unga. För de som ligger i riskzonen att drabbas krävs det tidiga terapeutiska insatser och en samverkan mellan kommuner och landsting. Genom samverkan med socialtjänst och skola samt genom en effektivisering och ökad flexibilitet kan psykiatrin dels agera förebyggande, dels ge rätt vård i rätt tid. Landstinget måste inneha en nollvision vad gäller självmordsförsök, i synnerhet bland unga. Sverigedemokraterna föreslår • att landstinget inför en nollvision vad gäller självmordsförsök • att samverkan med kommuner, socialtjänst och skola intensifiera det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa Förebyggande arbete Primärvården behöver bli bättre på att hjälpa människor med begynnande psykiska besvär. Ett tätt samarbete mellan psykiatrin och primärvården behövs för att tillgodose vårdtagarnas behov. Både de med lindrig psykisk ohälsa och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli hjälpta på adekvat sätt. I dagsläget förekommer det att många som har behov av terapi enbart ges medicinsk behandling. Om en sådan person får samtalsterapi kan denne bli hjälpt för många år framöver medan medicinsk behandling i många fall inte löser problem långsiktigt utan ger en tillfällig lindring under den tid medicineringen pågår. Sverigedemokraterna föreslår • att samtalsterapi erbjuds i ökad omfattning Fler vårdplatser Tidigare psykiatrireformer har misslyckats, och nedmonteringen av institutionsvården har fått negativa konsekvenser för vårdtagare och samhället som följd. Därför behöver nya inrättningar skapas så att de som behöver hjälp verkligen får det och att samhället skonas från farliga personer som idag begår allvarliga brott. Många psykiskt funktionshindrade är i stort behov av struktur i sin vardag och skulle med fördel kunna bo på mer avskilda inrättningar i en harmonisk miljö istället för dagens pendling mellan sjukhus, öppet boende och statliga institutioner. Samarbetet med både öppen och sluten vård måste förbättras. Det är inom psykiatrin som behovet av kontinuitet och samarbete mellan olika vårdgivare är som störst. Samtidigt måste inflytandet för anhöriga och vårdtagare öka vad gäller behandlingsmetod och vårdgivare. 9 Bilaga § 119 d Ett annat område inom psykiatrivården som är kraftigt ersatt är barn- och ungdomspsykiatrin. Många barn och ungdomar far idag psykiskt illa, och det måste även tillskapas fler BUP-platser så att man kan hjälpa barn och ungdomar i god tid. Sverigedemokraterna föreslår • att antalet platser inom den slutna psykiatriska vården utökas • att antaler platser inom barn- och ungdomspsykiatrin utökas 10 Bilaga § 119 d 3. Kulturpolitik Satsa på kulturarvet Kulturella satsningar är viktiga såväl regionalt som lokalt och nationellt. Det svenska kulturarvet bör, med anledning av dess utsatthet i dagens Sverige, prioriteras och stärkas. Vad vår kultur behöver är en långsiktig, medveten och kontinuerlig upprustning. Den historiska kulturen i Uppsala län är eftersatt, och därför måste fler kultursatsningar inom landstinget syfta till att utveckla och bevara det lokala, regionala och nationella kulturarvet. Sverigedemokraterna föreslår • att satsningar på att lyfta fram och stärka det svenska och uppländska kulturarvet inleds Gamla Uppsala Museum Som ett led i en satsning på uppländsk kultur krävs en större upprustning av Gamla Uppsala Museum. Sedan museets invigning 2000 har besökarantalet sjunkit och intresset svalnat, vilket är beklagligt. Idag står Riksantikvarieämbetet för driften av museet, men i takt med regionaliseringen av kulturområdet bör det finnas utrymme för att verksamheten sköts lokalt. Landstinget bör därför undersöka möjligheterna att ta över driften av Gamla Uppsala Museum och ta kontakt med Riksantikvarieämbetet och Kulturdepartementet i frågan. Nödvändiga kunskaper i landstinget bör finnas för att kunna sköta driften av museet. Samtidigt behövs en kraftig satsning både på att renovera och marknadsföra museet samt göra det mer attraktivt för besökare och turister. Sverigedemokraterna föreslår • att landstinget undersöker möjligheten för att överta driften av Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Landstinget ska inte syssla med folkhögskoleverksamhet eller annan utbildningsverksamhet med undantag för sådan utbildning som gynnar kärnverksamheten. Inte heller stöd till sådan verksamhet ska förekomma om inte landstingets egen verksamhet direkt gynnas av sådant stöd. Därför ska det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in. Sverigedemokraterna föreslår • att det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in Studieförbundens roll I vårt landsting går kulturbidrag till studieförbund. Den verksamhet som studieförbunden bedriver ligger inte inom landstingets vare sig ansvars- eller intresseområde. Därför bör sådana bidrag omedelbart upphöra. Sverigedemokraterna föreslår • att bidragen till studieförbunden dras in Konst och arkitektur Klassisk arkitektur, klassisk konst och tilltalande estetik bör genomsyra landstingets nybyggnation och inredning i landstingslokaler. Konst vars enda syfte är politiskt eller provokativt bör inte finansieras med skattemedel. Länets medborgare, som betalar för och ska njuta av dess utsmyckning, bör ges möjlighet att 11 Bilaga § 119 d uttrycka sig vid val av landstingsbyggnaders fysiska utformning. Landstinget bör hitta lämpliga fora för detta. Vid byggnation ska en halv procent av investeringen användas till konstutsmyckning för att bidra till en trevlig och inbjudande miljö. Sverigedemokraterna föreslår • att klassisk konst och arkitektur ska genomsyra landstingets verksamhet • att utreda möjligheterna för medborgardialog vid utsmyckning av landstingets lokaler • att enprocentsregeln ersätts med en halvprocentsregel 12 Bilaga § 119 d 4. Kollektivtrafik, miljö och mat Klimatneutral verksamhet Landstinget spelar en viktig roll i miljöarbetet. En välplanerad kollektivtrafik, hushållning med resurser och val av miljövänliga alternativ är områden där landstinget kan bidra till ett miljövänligt samhälle. Landstingets arbete och verksamhet ska inte påverka miljön eller klimatet på ett negativt sätt. Ett steg i detta är att ställa krav på läkemedelsindustrin att erbjuda läkemedel som inte är skadliga för miljön. Landstinget bör införa en nollvision avseende läkemedelsrester i mark, vatten och luft. Sverigedemokraterna föreslår • att landstinget inför en nollvision avseende läkemedelsrester i naturen • att en handlingsplan för nollvisionen framarbetas Hela länet ska leva Landstinget bör ha som vision att hela Uppsala län ska leva och att landstinget ska bedriva en aktiv och inkluderande landsbygdspolitik. För att nå det målet är det viktigt att ha en välfungerande kollektivtrafik. I samband med att landstinget tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet finns goda förutsättningar för detta, inte minst vad gäller tillgängligheten till kollektivtrafiken. Det är viktigt att mindre orter inte missgynnas. En förstudie bör genomföras för att undersöka möjligheterna för ett antal tågförbindelser. Städerna Uppsala och Enköping har vuxit under flera decennier och förväntas fortsätta växa. Mellan dessa två orter är det naturligt att skapa en tågförbindelse. Mellan Örbyhus och Östhammar finns spår redan mellan Örbyhus och Gimo. Förutsättningarna för att förlänga tågförbindelsen fram till Östhammar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår • att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping utreds • att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Östhammar utreds • att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Örbyhus och Östhammar utreds • att skapa förutsättningar för Upptåget att börja stanna för på- och avstigning i Vänge, Järlåsa och Vittinge Öka kollektivtrafikens attraktivitet Resor med kollektivtrafik ska vara bekväma, prisvärda och tillgängliga för alla länets medborgare för att vara ett attraktivt alternativ till bilåkande. Därför behövs en satsning på ökad turtäthet och en upprustning av bussarna med bättre luftkonditionering och komfort, vilket är särskilt viktigt under sommarmånaderna. För att göra kollektivtrafiken ännu mer attraktiv för passagerarna bör möjligheten utredas till att införa kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget. Landstinget bör även verka för att återföra stadstrafiken till området kring Akademiska sjukhuset, då dagens situation med borttagna busslinjer komplicerar och gör att exempelvis äldre får väldigt svårt att ta sig till sjukhusområdet om man saknar tillgång till biltransport. Enstaka avgångar med nuvarande så kallade mjuka linjer är inte på långa vägar tillräckligt för tillgängligheten. Sverigedemokraterna föreslår • att turtätheten inom busstrafiken förbättras • att möjligheterna till kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget utreds • att tillgängligheten till Akademiska sjukhuset via buss utökas 13 Bilaga § 119 d En realistisk kollektivtrafik Kollektivtrafiken bidrar till ett klimatsmart resande. Tåg och buss utgör stommen i kollektivtrafiken i Uppsala län och ska utvecklas. Det finns alternativ till dessa som tunnelbana och spårvagn. Att bygga för tunnelbana är varken klimatsmart eller ekonomiskt för en stad med cirka 150 tusen invånare. Spårvagnstrafik har Uppsala haft tidigare under 1900-talet. Denna kollektivtrafikform byggdes bort för att bana väg för annan infrastruktur. Utvecklingen som följt därefter har medfört ytterligare komplikationer för att finna fysisk plats, varför Landstinget i Uppsala län inte ska investera i infrastruktur för spårvagnstrafik. Sverigedemokraterna föreslår • att Landstinget i Uppsala län verkar för att projektering av spårvagnstrafik i Uppsala stad inte genomförs Höga krav på maten Landstinget ska garantera en god, näringsriktig, närproducerad, lokalt tillagad och hälsosam kost. Varken gmo-livsmedel eller kött som genomgått religiös slakt, eller på annat sätt inte uppfyller de svenska djurskyddskraven, ska upphandlas eller tillåtas serveras. Sverigedemokraterna föreslår • att en kostpolicy utarbetas där livsmedel som är genmodifierad, har genomgått religiös slakt, eller framställts på annat oetiskt vis inte används i landstingets verksamhet • att patientmaten är varm, aptitlig, näringsriktig, närproducerad och ekologisk Energieffektivisering Landstinget bör eftersträva energieffektivisering och arbeta för att förebygga onödiga förluster av energi, i synnerhet vid nybyggnation. Vidare är det högst osäkert och direkt miljöskadligt av landstinget att investera i vindkraft som energikälla. Vindkraften är en problematisk energikälla, och landstingets resurser inte ska gå till sådana investeringar. Sverigedemokraterna föreslår • att arbetet med energieffektivisering utökas • att landstinget inte bidrar till utbyggnad av vindkraft 14 Bilaga § 119 d 5. Regional utveckling Samverkan för turism Landstinget bör samarbeta med andra aktörer, exempelvis länets kommuner, och även utveckla sin egen verksamhet för att förbättra, stärka och medvetandegöra varumärkena Uppsala län och Uppland. En klar prioritering bör vara att attrahera fler turister till länet genom effektiv marknadsföring och ett gott omhändertagande av besökarna med tydlig information om historia och kulturarv ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Sverigedemokraterna föreslår • att samarbetet med andra aktörer för att stärka turismen förbättras Levandegör kulturarvet Turistnäringen till länet och dess orter behöver öka, i synnerhet i semestertider och under turistsäsongerna. Inte minst kulturarvet i Uppsala, som tidigare utgjort huvudstad i Sverige och som har en rik kulturell historia, måste levandegöras mer. En särskild satsning på Gamla Uppsala och andra fornminnen i Uppsala län samt på det uppländska landskapet och dess unika historia krävs. I detta arbete har landstinget en viktig roll att spela. Sverigedemokraterna föreslår • att svenskt och uppländskt kultuarv lyfts fram i en särskilt turismsatsning Nej till storregion Alla förslag på att slå samman vårt landsting med andra landsting eller regioner till en storregion måste avvisas. Som fristående landsting kan vi utvecklas i nära samarbete med varandra. Ansvarskommitténs förslag har redan avvisats, och det florerar i dagsläget ett större antal olika förslag på regionbildningar samtidigt som regeringen avvisat vårt landstings ansökan i frågan. En större region innebär att avståndet mellan beslutsfattare och medborgare växer och att Uppsala läns och upplänningarnas intressen inte tillvaratas i lika hög utsträckning och dess regionala, kulturella och historiska identitet urvattnas. Beslutet är inte förankrat ens hos samtliga politiska partier i landstingsfullmäktige och än mindre någon större del av länsmedborgarna, varför det saknar demokratisk legitimitet. Bland de partier som stöder förslaget i landstinget hörs protester från kommunal och nationell nivå. Länets medborgare, de som direkt berörs av ett sådant beslut, har inte fått tillräckligt med information om bland annat vilka stora konsekvenser en sådan omorganisation skulle innebära. Opinionsmätningar i andra delar av landet har visat att invånarna i andra län och landsting är mycket skeptiska till storregioner. Att flytta makt allt längre bort från medborgarna tycks vara ett signum för såväl EU som politiker som tappat kontakt med de medborgare som de säger sig företräda. Om det ska till en större regionbildning ska den föregås av en folkomröstning som kan få medborgarna delaktiga och att det på så vis skapas förståelse och insikt i regionfrågan. Som det är nu agerar politikerna på en arena medan medborgarna är varken delaktiga eller införstådda i projektet. Sverigedemokraterna föreslår 15 Bilaga § 119 d • att landstinget framgent avvisar förslag på att bilda en storregion med något annat landsting • att länets medborgare tillfrågas i storregionfrågan genom en folkomröstning ifall det blir aktuellt Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet Landstingets medlemskap i Mälardalsrådet ska avslutas. Detta organ fyller ingen större funktion idag utan är en ytterligare byråkratisk koloss utan demokratisk insyn och ett sätt att anpassa verksamheten efter en storregion i framtiden. De skattemedel som medlemskapen innebär lämpar sig bättre på annat håll i landstingets verksamhet. På samma sätt bör verksamheten i Regionförbundet Uppsala län effektiviseras. Samordning med andra aktörer är ett viktigt arbete för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna. Anslagen för Samordningsförbundet har historiskt varit större än vad förbundet haft behov av. Konsekvensen har blivit att förbundet finansierat verksamheter som inte varit tilltänkta eller prioriterade. Sverigedemokraterna föreslår • att landstinget ansöker om utträde ur Mälardalsrådet • att landstinget verkar för att Regionförbundet Uppsala län effektiviseras • att Samordningsförbundet rationaliserar sin verksamhet 16 Bilaga § 119 d 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården Fokus på kärnverksamheten Landstingets huvudsakliga fokus ska ligga på att garantera en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Övriga verksamheter bör prioriteras efter detta. Idag finns en rad verksamheter i landstingets regi som måste ses över för att garantera mer budgetmedel till välfärdens kärna. I enlighet med fokus på kärnverksamheten bör Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggas ned. Sverigedemokraterna föreslår • att Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggs ned Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Det är djupt orättvist mot laglydiga svenska skattebetalare att utlänningar som vistas tillståndslöst i landet har rätt till fri tand- och sjukvård. Det är även orättvist att behandla utlänningar olika. De utlänningar som vistas i länet som turister erbjuds inte samma förmånliga villkor som de utlänningar som är här illegalt. Det är dock principiellt viktigt att de folkbokförda invånarna i länet erbjuds bäst villkor i sitt eget trygghetssystem och inte tvärtom. Sverigedemokraterna föreslår • att landstingsstyrelsen tillskriver regeringen om att ta bort gräddfiler för tillståndslösa utlänningar inom vården • att landstinget söker tätare samverkan med Polisen för att verka för att färre tillståndslösa utlänningar ska vistas i länet • att personal och chefer ges stöd i utarbetandet av rutiner för akutvård, fakturering och övrig hantering av tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Den överenskommelse som landstingsstyrelsen tecknat med Länsstyrelsen i Uppsala län om att delta i samarbetet kring kommunernas asylmottagande ska rivas upp. Till dess att en ansvarsfull och reglerad invandringspolitik implementeras på nationell nivå ska landstinget säga upp överenskommelsen med länsstyrelsen för att sända en signal till politiker i regering och riksdag om att en kursändring av den nuvarande invandrings- och integrationspolitiken måste komma till stånd. Sverigedemokraterna föreslår • att landstingets överenskommelse med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande rivs upp • att landstinget verkar för att länets kommuner river upp överenskommelser med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande Upprätta ett mångkulturellt bokslut Landstingsstyrelsen ska årligen upprätta ett så kallat mångkulturellt bokslut, där asylmottagandets såväl ekonomiska som sociala och andra konsekvenser för landstingets verksamhet redovisas. Ett sådant bokslut ger adekvata fakta och nödvändig information till både politiker, tjänstemän och allmänhet i bedömningen av effekterna av det mångkulturella samhället. Sverigedemokraterna föreslår • att ett mångkulturellt bokslut upprättas 17 Bilaga § 119 d Motverka nya sjukdomar Genom nya resvanor och stor invandring har nya sjukdomar hittat sin väg till Sverige, inklusive sjukdomar som tidigare varit utrotade i vårt land och vårt landsting, exempelvis tuberkulos (tbc). Även hiv/aids har ökat i Sverige de senaste decennierna. Gränsskyddet vad avser kontrollen av smittsamma sjukdomar måste därför stärkas. Detta är dock ett i huvudsak statligt ansvar. Sverigedemokraterna föreslår • att arbetet med att bevaka spridningen av nya sjukdomar intensifieras Hälsokontroller för asylsökande Landstinget bör inleda ett tätare samarbete med Migrationsverket för att garantera att utökade hälsokontroller för asylsökande sker för att säkerställa att smittsamma sjukdomar upptäcks tidigt, minska smittspridningen och behandla dessa patienter på ett tidigt stadium för att därigenom på längre sikt frigöra vårdplatser. Sverigedemokraterna föreslår • att ett samarbete med Migrationsverket inleds för att utföra hälsokontroller på asylsökande Kostnader för tolkverksamhet Vårdtagare som så önskar har rätt att ha med sig tolk. Denna ska dock inte finansieras av landstinget om inte särskilda skäl föreligger. Om tolk behövs under en asylsökandes vistelse i Sverige ska Migrationsverket finansiera detta. Sverigedemokraterna föreslår • att landstinget inte erbjuder tolkverksamhet annat än när särskilda skäl föreligger Asylsamordnare En asylsamordnare är inte ett ansvar för landstinget. Asylsamordnaren ska därför avvecklas då landstinget dessutom är i ett ekonomiskt läge där resurserna behöver koncentreras till de verksamheter som ligger inom landstingets uppdrag att utföra. Sverigedemokraterna föreslår • att asylsamordnaren avvecklas Beräkning av intäktsförlust för nyinvandring med asylskäl Av Statistiska centralbyråns rapport ”Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden” från 2009 framgår att nyanlända med asylskäl efter ett år i landet har introduktionsersättning eller försörjningsstöd som sin huvudsakliga inkomstkälla. Introduktionsersättning betalas av staten via kommunen och försörjningsstöd betalas direkt från kommunen. 18 Bilaga § 119 d Varken introduktionsersättning eller försörjningsstöd leder till inbetalningar av inkomstskatt till landstinget. Det leder till att den skattebetalande andelen av denna invandringskategori är 10 procent efter ett år, 15 procent efter två år och 25 procent efter tre år. I beräkningen antas alla med ett arbete, a-kassa eller förtidspension betala lika mycket skatt, oavsett vistelsetid i landet eller andra faktorer. Skatteintäkten per invånare år 2015 beräknas bli 23 082 kr. Antalet invånare i beräkningen är det antal SCB redovisade för 2014-12-31, d.v.s. 348 942 st. Med uppräkning för de nästkommande åren blir beräkningen per invånare för 2016 24 328 kr, för 2017 25 374 kr och för 2018 26 440 kr. Uppräkningen baseras på SKL:s ”Planeringsförutsättningar för åren 2015–2018” från april 2015. 19 Bilaga § 119 d Länstalet för nyinvandring med asylskäl är 2 325 st år 2015. Antalet kan komma att revideras under budgetperioden för de enskilda åren, men i beräkningen förväntas länstalet vara konstant. Beräkningen utförs därmed enligt följande: andel nyanlända med asylskäl med socialbidrag × genomsnittlig skatteintäkt per invånare × länstal = skatteintäktsbortfall intäktsbortfall år 2016: 0,9 × 24 328 kr × 2 325 = 50 906 340 kr intäktsbortfall år 2017: 0,9 × 25 374 kr × 2 325 + 0,85 × 25 374 kr × 2 325 = 103 240 463 kr intäktsbortfall år 2018: 0,9 × 26 440 kr × 2 325 + 0,85 × 26 440 kr × 2 325 + 0,75 × 26 440 kr × 2 325 = 153 682 500 kr Beräkning av kostnadsökning för nyinvandring med asylskäl Beräkningar som gjorts av riksdagens utredningstjänst, RUT, visar att det finns ett större behov av vård bland nyanlända än bland befolkningen i övrigt. I rapporten förekommer ett flertal variationer av överrepresentation. I denna beräkning sätts överrepresentationen av vård till 1,5, det vill släga ett 50 procent högre vårdbehov. Länstalet för nyinvandring med asylskäl är 2 325 st år 2015. Siffran kan komma att revideras under budgetperioden för de enskilda åren, men i beräkningen förväntas länstalet vara konstant. Kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare beräknas genom att summera anslaget till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med resultaten för densamma, Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Summan divideras med SCB:s beräkning av antal invånare i Uppsala län per 2014-12-31, det vill säga 348 942 st. vårdkostnad per invånare år 2014: (7 453 000 000 + 158 293 000 – 345 983 000 – 3847 000 + 10 291 000) / 348 942 = 20 839 kr Kostnadsutvecklingen inom vården är år 2015 2,4 procent, år 2016 2,7 procent, år 2017 2,8 procent och 2018 3,3 procent. Det innebär att vårdkostnaden per invånare år 2016 är 21 915 kr, år 2017 är 22 528 kr och år 2018 är 23 272 kr. Uppräkningen baseras på SKL:s ”Planeringsförutsättningar för åren 2015–2018” från april 2015. 20 Bilaga § 119 d Beräkningen utförs enligt följande: genomsnittskostnad per invånare × överrepresentation × länstal = överrepresentativ kostnad för nyanlända med asylskäl överrepresentativ kostnad år 2016: 21 926 kr × 0,5 × 2 325 = 24 488 975 kr överrepresentativ kostnad år 2017: 22 528 kr × 0,5 × 2 325 × 2 = 52 377 600 kr överrepresentativ kostnad år 2018: 23 272 kr x 0,5 × 2 325 × 3 = 81 161 100 kr Sverigedemokraterna föreslår • att landstinget verkar för att en invandringspaus införs i länet och att ingen invandring sker av kategorin nyanlända med asylskäl under budgetperioden 21 Bilaga § 119 d 7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting Flytta makten närmare folket Landstinget bör verka i en direkt- och närdemokratisk riktning där största möjliga hänsyn tas till medborgarnas och folkets vilja, i synnerhet som landstingsfullmäktige endast har 71 ledamöter och sammanträder så sällan. Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Liksom två tredjedelar av Sveriges primär- och sekundärkommuner bör även vårt landsting införa möjligheten till medborgarförslag. Landstingsstyrelsen bör också utreda möjligheten till att införa någon form av allmänhetens frågestund i landstingsfullmäktige. I synnerhet som landstingsfullmäktige sammanträder så sällan bör utrymme för detta finnas. Sverigedemokraterna föreslår • att möjligheten att lämna medborgarförslag införs • att landstingsfullmäktige inför allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Samtliga sammanträden med styrelser, nämnder och utskott bör vara öppna för allmänheten i de fall lagen så tillåter. Det är viktigt att länets medborgare ges möjlighet till insyn i den politiska verksamheten och de beslut som berör dem direkt i deras vardag. En sådan åtgärd kan också syfta till att väcka intresset för landstingspolitiken, ett intresse som idag är tämligen lågt bland stora grupper av medborgare i vårt län. Sverigedemokraterna föreslår • att möjligheten till öppna styrelse-, nämnd- och utskottssammanträden införs där lagen så tillåter Avsluta utskottsverksamheten Verksamheten för Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bör läggas ned då utskottets arbete inte säkerställer kvalitet eller ger en nyttoeffekt för landstingets verksamhet. De relevanta frågor utskottet arbetat med kan med fördel behandlas av andra organ. Sverigedemokraterna föreslår • att Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration läggs ned Utveckla e-förvaltningen Landstinget måste bli ledande på e-förvaltning. Redan idag görs stora insatser på detta område, bland annat genom förlängning av recept och tidsbokning men även när det gäller e-journaler. För landstingets förtroendevalda måste möjligheten att få samtliga handlingar i elektroniskt format istället för per post finnas, inte minst av miljöskäl och ekonomiska skäl då pappersförbrukningen i och med detta skulle minska. Samtidigt som landstingets e-tjänster ökar måste även dess telefontillgänglighet förbättras eftersom vissa inte har tillgång till dator och Internet eller inte har kunskaper om hur man använder tjänsterna. Sverigedemokraterna föreslår • att landstingets e-förvaltning utvecklas 22 Bilaga § 119 d 8. Personal God personalpolitik Personalen är vårdens viktigaste resurs. Därför måste löner och arbetsvillkor vara attraktiva och arbetsmiljön god, trivsam och hälsosam. All personal ska uppträda professionellt i sin yrkesroll och agera på föredömligt sätt. Goda karriärsvägar ska finnas inom landstinget. Höga språkkrav – en nödvändighet Den medicinska säkerheten kräver att alla vårdtagare har rätt till vård utförd av personal som förstår och talar god svenska. Goda kunskaper i det svenska språket i både tal och skrift är ett absolut måste för alla som arbetar inom landstingets verksamhet. Erfarenheter från andra landsting i landet där patienter fått felaktig medicin eller behandling och till och med avlidit på grund av språkförbistringar i vården är avskräckande exempel. Patientsäkerheten måste alltid komma främst. Sverigedemokraterna föreslår • att all personals kunskaper i svenska säkerställs och verifieras Personalens säkerhet i främsta rummet Alla landstingsanställdas skydd i tjänsten måste säkerställas. Att ambulanspersonal och busschaufförer utsätts för stenkastning är helt oacceptabelt. Landstinget bör kontakta andra landsting i landet som har erfarenhet på området, exempelvis Region Skåne och Stockholms läns landsting, och inhämta kunskap om hur detta kan förebyggas och stävjas. Möjligheten till övervakning kring ambulansbilar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår • att åtgärder för att öka fordonspersonalens säkerhet utreds Kompetens framför kvotering Det är en persons yrkeskompetens, erfarenheter och andra kvaliteter som bör bedömas vid rekrytering och anställning. Landstinget ska starkt ta avstånd från form av kvotering, oavsett om det rör sig om kön, etnicitet, ålder eller någon annan grund för kvoteringen. Kvotering är i detta sammanhang att betrakta som en annan form av diskriminering. Kompetensen ska alltid komma i första hand. Sverigedemokraterna föreslår • att kompetens alltid sätts främst vid nyanställningar Förbud mot heltäckande slöja Ett förbud av bärande av heltäckande slöjor för personal i hälso- och sjukvården ska införas. Det är viktigt för kommunikationen och tryggheten att patienten kan identifiera personalen. Sverigedemokraterna föreslår • att heltäckande klädsel förbjuds inom landstingets verksamhet om den inte är medicinskt betingad Bättre arbetsvillkor Landstinget i Uppsala län har under ett antal år haft svårt att rekrytera personal. Många medarbetare 23 Bilaga § 119 d arbetar hårt och har även en god utbildning. Trots arbetsbördan och utbildningsgraden hos många medarbetare är lönerna orimligt låga. För att behålla personal och underlätta för nyrekrytering bör lönerna höjas. Dessutom måste rätt till heltid och möjlighet till deltid införas på bred front i landstinget. Delade turer som inte är önskvärda ska upphöra. Sverigedemokraterna föreslår • att löner för sjuksköterskor ska höjas • att lägstalönerna inom Akademiska sjukhuset ska höjas • att rätten till heltid och möjlighet till deltid införs i hela landstinget • att ofrivilliga delade turer upphör Centrala förtroendemannakostnader De politiska momenten inom landstinget ska vara kostnadseffektiva. Många medborgares förtroende för politikerna är idag lågt. Det finns en bild av att politiker inte tar ansvar men gärna bra betalt för sina insatser. För att öka legitimiteten och förtroendet bör de ekonomiska förutsättningarna mellan förtroendevalda och anställda i verksamheterna minska. Den politiska organisationen inom landstinget har inte något effektiviseringskrav på sig likt andra verksamheter. Detta möjliggör goda rationaliseringsmöjligheter. Det är rimligt att politiker ställer krav på effektiviseringar på hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik först när besparingarna även omfattar politiken. Sverigedemokraterna föreslår • att justera det belopp i landstingets arvodesreglemente som utgår från riksdagsmannaarvodet till att utgå från prisbasbeloppet istället • att resurstilldelningen per mandat för anställningar halveras 24 Bilaga § 119 d 25 Bilaga § 119 d 26 Bilaga § 119 d 27 Bilaga § 119 d Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten (tkr) Kostnader Akademiska sjukhuset Kortare vårdköer Högre löner för sjuksköterskor och låglönegrupper Barnmorskor sommartid Avveckling av Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) Minskade tolkkostnader Summa Primärvården Avveckling av Cosmos Minskade tolkkostnader Utökat anslag för kunskapsspridning om oönskade graviditeter, abort och sexuellt överförbara sjukdomar Summa +20 000 +10 000 +1 000 –2 600 –2 300 +26 100 –5 194 –30 +500 –4 724 Habilitering och hjälpmedel Forskning och utveckling Minskade tolkkostnader Centrum för hälsa och integration Summa –3 000 –1 300 –5 426 –9 726 Folktandvården Forskning och utveckling HBT-certifiering Vård till tillståndslösa utlänningar Summa –1 500 –25 –80 –1 605 Kultur- och utbildningsnämnden Minskat ekonomiskt stöd till studieförbunden Minskat ekonomiskt stöd till Upplandsmuseet Minskat ekonomiskt stöd till Wiks folkhögskola Minskat ekonomiskt stöd till Nordens folkhögskola Biskops-Arnö Svensk och uppländsk kultursatsning Halvering av enprocentsregeln Summa –9 400 –4 000 –14 725 –1 164 +1 000 –6 200 –34 489 Regional verksamhet Utträde ur Mälardalsrådet Regionförbundet, effektivisering Summa –550 –10 360 –10 910 28 Bilaga § 119 d Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Avveckling av asylsamordnare Utökat anslag för arbetet med mansfrid Inget sprututbytesprogram Summa –350 +500 –3 000 –2 850 Centrala förtroendemannakostnader Sänkta arvoden i landstingsfullmäktige inklusive presidiet Sänkta arvoden i landstingsstyrelsen Sänkta arvoden inom landstingsrådsorganisationen Sänkta bidrag till partigrupperna inklusive utbildningsstöd Minskat ekonomiskt stöd till partipolitiska ungdomsförbund Avveckling av utskottet för demokrati, jämställdhet och integration Sänkta övriga förtroendemannakostnader under landstingsstyrelsen Summa –1 000 –850 –10 300 –700 –200 –450 –200 –13 700 Landstingets resurscentrum Vård till tillståndslösa utlänningar Summa –2 000 –2 000 Landstingets ledningskontor Minskade tolkkostnader Summa –2 500 –2 500 Landstingsstyrelsen Minskade anslag till Samordningsförbundet Summa –2 800 –2 800 Totalt –59 204 29 Bilaga § 121 a 2015-06-02 Förtroendemannaorganisation 2016- Bilaga § 121 a INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 FÖRSLAG NY ORGANISATION ___________ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2 LANDSTINGSSTYRELSEN __ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Uppdrag 4 Ägarstyrning – Hälso- och sjukvård 4 3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- / FOUU-UTSKOTT ____________________ 5 Uppdrag 5 Uppdragsstyrning – Hälso- och sjukvård 5 4 SJUKHUSSTYRELSEN________________________________________ 6 Uppdrag 6 Sjukhusstyrelse 6 5 VÅRDNÄMNDEN _____________________________________________ 7 Uppdrag 7 Uppdragsstyrning – Hälso- och sjukvård 7 6 FASTIGHETS-, TEKNIK- OCH SERVICENÄMNDEN ________________ 8 Uppdrag 8 2 (8) Bilaga § 121 a 1 Förslag, ny organisation 3 (8) Bilaga § 121 a 2 Landstingsstyrelsen Uppdrag Uppsikt över övriga nämnders verksamhet Systemägare Landstingsplan och budget Finansfrågor Investeringar / upphandlingar Arbetsgivarfrågor Regional utveckling Regional samverkan Styr- och ersättningsfrågor och avtal inom regionvården Samverkan med Uppsala universitet Delta i samverkansnämnden och samverka inom sjukvårdsregionen Strategiska fastighetsfrågor Ägare av landstingets vårdverksamheter Strategiska forsknings- och utbildningsfrågor Strategiska IT-frågor Rikssjukvård Strategiska miljöfrågor Ägarstyrning – Hälso- och sjukvård Strategiska frågor rörande ersättningsmodeller Övergripande controllerfunktion Säkerställa ägarstyrningens övergripande krav på befolkningsfokus förenat med kvalitet och effektivitet i produktionen. Utveckla styrsystem och stödja ledarskap som främjar produktionsrationalitet. Säkerställa kunskapsbaserad och strategisk styrning av verksamheterna rörande ekonomi, personal, kommunikation, juridik, IT, investeringar, fastigheter, FoU och övriga landstingsgemensamma resurser. 4 (8) Bilaga § 121 a 3 Hälso- och sjukvårds- / FoUU-utskott Uppdrag Beredning av ersättningsmodeller Beredning av regelböcker Behovsanalyser Kvalitetsfrågor Samordning av länets hälso- och sjukvård FoUU Strategiska närvårdsfrågor Folkhälsofrågor inklusive epidemiologiskt och annat kunskapsunderlag Kunskapsstyrning Prioritering Hälsoekonomi Uppföljning och analys Omvärldsbevakning Uppdragsstyrning – Hälso- och sjukvård Skapa förutsättningar för att etablera samverkansmodeller som fungerar rationellt för invånarna/patienterna och utnyttja landstingets samlade resurser på ett mer optimalt sätt. Ökat fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och kvalitetsaspekter. Tydlig utgångspunkt i befolkningsperspektivet. Verka för länseffektiv vård genom att sträva efter decentraliserat omhändertagande vid behov av återkommande vårdinsatser: äldre, personer med psykosociala problem och rehabilitering, kroniskt sjuka samt förebyggande insatser. Utifrån samverkans- och samordningsperspektiv ha ett helhetsansvar för strategiska frågor rörande hälso- och sjukvården. Utskottet bör inte ges mandat att ta strategiska beslut inom hälso- och sjukvården genom reglering i delegationsordningen. 5 (8) Bilaga § 121 a 4 Sjukhusstyrelsen Uppdrag Vårdproduktion specialistvård: riks-, region- och länssjukvård Uppdrag och verksamhet Budget och ersättning Upphandling LOV/LOU Delta i närvårdssamverkan Samarbete inom sjukvårdsregionen Ge regionlandstingen insyn i verksamheten Samarbete med Uppsala universitet Produktionsstyrning Upphandling av specialistvård Systemägare Investeringar Arbetsgivarfrågor FoUU Uppföljning och analys Sjukhusstyrelse Verkställa uppdrag som ges av landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen. Utveckla effektiv hälso- och sjukvård; kostnadseffektiv vård, som svarar mot patientens behov, främjar patientmedverkan, betonar patientsäkerhet och främjar ett bra samarbete med samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, länet och andra externa parter. Iaktta sjukhusens uppdrag; bedriva rikssjukvård, regionsjukvård, länssjukvård och utlandsvård, samt utbildning och forskning. Främja styrning och ledarskap som ger goda resultat och god arbetsmiljö. Ökat fokus på effektiv användning av sjukhusens samlade resurser samt benchmarking. Utveckla partnerskap i sjukvårdsregionen; som bidrar till kompetensutveckling för alla parter, gemensamma vårdprogram, bättre personalförsörjning, stimulerar FoUU-samarbete, it-kommunikation, utveckling av ersättningssystem samt samverkan som ger förutsättning för tidig återgång till hemlandstingen. 6 (8) Bilaga § 121 a 5 Vårdnämnden Uppdrag Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering, tandvård Uppdrag och verksamhet Budget och ersättning Upphandling LOU/LOV Delta i närvårdssamverkan Samordning primärvård Närvårdsutveckling; inklusive Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset Samarbete med Uppsala universitet Arbetsgivarfrågor FoU-stöd Utveckling Uppföljning och analys Uppdragsstyrning – Hälso- och sjukvård Skapa förutsättningar för samverkan/samordning av vårdinsatser mellan länets kommuner och landstinget, med bland annat en utbyggnad av mobil hälso- och sjukvård. Ökat fokus på att utveckla ersättningsformer som stödjer önskvärt beteende och resultat, till exempel ersättningsformer som inriktas på patientfokus samt högre produktivitet och effektivitet i verksamheten. Ökat fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och kvalitetsaspekter. Tydlig utgångspunkt i befolkningsperspektivet. 7 (8) Bilaga § 121 a 6 Fastighets-, teknik- och servicenämnden Uppdrag Nämndens uppdrag är att handha frågor som rör landstingets ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområdena. Drift och översyn av landstingets lokalbestånd Genomförande av beslutade fastighetsprojekt Löpande fastighetsfrågor Tillämpningar av miljöprogrammet Verksamhetsanknuten service Landstingsservice Energi Transporter Mat/kost Upphandling Städ Utrustning 8 (8) Bilaga § 121 b Bilaga § 121 c Kristdemokraterna befarar att den politiska omorganisationen kommer att leda till en ökad maktkoncentration och höga kostnader. Samtidigt anser vi att det är osäkert vad den här omorganiseringen ska leda till. Det är också viktigt att en politisk organisation inte förändras varje gång landstinget byter politisk majoritet utan att vi tillsammans strävar efter långsiktighet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har mer eller mindre tillsammans styrt i över ett halvår nu och än så länge har det presenterats få förslag på visioner för landstinget. Att svaren på sjukvårdens utmaningar skulle vara att omorganisera den politiska organisationen har vi svårt att förstå. Vi Kristdemokrater tror snarare vore bra att ändra reglementen och styra om inom den befintliga organisationen än att riva upp och bilda något helt nytt. Om fullmäktige väljer att ändra organisationen anser vi att det är viktigt FoU, precis som idag och inte som i förslaget, ligger i ett separat utskott. Vi anser också att det blir otydligt med ett utskott som ska hantera strategiska hälso‐ och sjukvårdsfrågor. Hur det ska definieras är inte klart och kommer troligen leda till dubbelarbete. Denna oreda riskerar att förvärras av beredningarna under fullmäktige vars uppdrag också är oklara. Miriam Eriksson (KD) Bilaga § 121 d Bilaga § 122 Landstingsstyrelsens sammanträde 2015-06-01 SÄRSKILT YTTRANDE ÄRENDE NR 122: Införande av ledningssystem för kvalitet i landstinget Landstingsstyrelsen beslutade 2015-03-03 att upphäva landstingsstyrelsens beslut från 2013-10-28, om att införa ett ledningssystem för kvalitet i landstinget. Beslutet 3:e mars innebar att finansieringen av det landstingsövergripande projektet, att utveckla landstingets ledningssystem i princip stoppades. Istället för ett upphävande av det tidigare beslutet föreslog vi att det skulle revideras dock utan gehör från majoriteten (S+MP+V). En revidering hade varit en mer naturlig hantering av frågan inte minst för att flera tjänstemän arbetat intensivt och strukturerat med frågan sedan lång tid. I det tidigare beslutet fanns tydliga riktlinjer med tidsplan och också en beslutad kostnad för införandet av ledningssystemet. Vi noterar att det är bra att Landstinget i Uppsala län återigen ska arbeta med att införa ett ledningssystem. Vi saknar såväl tidsplan som kostnad för det vidare arbetet med det kommande ledningssystemet. Dessutom är vi inte övertygade att det nya beslutet uppfyller kraven i Socialstyrelsens föreskrift 2011:9. Nina Lagh (M) Lena Lundberg (FP) Miriam Eriksson (KD) Bilaga § 123 Bilaga 4. Fördelning av andelskapital utifrån folkmängd i riket 31.12‐2014. 1), Folkmängd Andelskapital, Kronor Stockholm 2 198 044 2 198 044 Uppsala 348 942 348 942 Södermanland 280 666 280 666 Östergötland 442 105 442 105 Jönköping 344 262 344 262 Kronoberg 189 128 189 128 Kalmar 235 598 235 598 Gotland 57 255 57 255 Blekinge 154 157 154 157 Skåne 1 288 908 1 298 908 Halland 310 685 310 685 Västra Götaland 1 632 012 1 632 012 Värmland 274 691 274 691 Örebro 288 150 288 150 Västmanland 261 703 261 703 Dalarna 278 903 278 903 Gävleborg 279 991 279 991 Västernorrland 243 061 243 061 Jämtland 126 765 126 765 Västerbotten 262 362 262 362 Norrbotten 249 987 249 987 Summa: 9 747 355 9 747 355 Bilaga § 123 1) Källa: SCB Folkmängd 31.12 2014 Bilaga § 123 Bilaga 5a Preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018, totalt 2016 Koordineringscentral 2017 2018 2884 Uppstart Drift 7613 Sjukvårdspersonal 3149 Uppstart Drift 14815 Medicinsk teknisk org. Uppstart Drift Administration 1584 900 Uppstart Drift Projektledn, central /västerbotten. 2013‐15 Projketledning, västerbotten Totalt: 1200 5022 1500 649 7422 7882 2000 26012 Bilaga § 123 Bilaga 5b Preliminär budget 2016 0m 20 % av de ordinarie fasta kostnaderna för egen regi verksamhet Fasta kostnader Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa: 3 150 000 915 327 420 000 1 215 260 210 000 420 000 420 000 224 113 350 000 2 030 000 560 000 2 520 000 210 000 210 000 350 000 700 000 560 000 1 352 593 2 466 711 2 897 186 4 830 811 %‐uell fördelning av FK 12,11 3,52 1,61 4,67 0,81 1,61 1,61 0,86 1,35 7,80 2,15 9,69 0,81 0,81 1,35 2,69 2,15 5,20 9,48 11,14 18,57 20 % av FK att inbetala 5 jan. 630 000 183 065 84 000 243 052 42 000 84 000 84 000 44 823 70 000 406 000 112 000 504 000 42 000 42 000 70 000 140 000 112 000 270 519 493 342 579 437 966 162 26 012 001 100 5 202 400 Bilaga § 124 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala Län Beslutad av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX CK 2013-0363 Bilaga § 124 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE 1 LANDSTINGETS FINANSVERKSAMHET OCH FINANSIELLA MÅL 1 ANSVARSFÖRDELNING 1 Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Arbetsutskott Ekonomidirektör Finanschef 1 1 1 2 2 FINANSIERINGSRISK 2 Generella riktlinjer Direktiv och riskmått 2 3 RÄNTERISK 3 Generella riktlinjer Direktiv och riskmått 3 3 VALUTARISK 4 Generella riktlinjer Direktiv och riskmått 4 4 KREDIT- OCH MOTPARTSRISK 4 Generella riktlinjer Direktiv och riskmått 4 4 LIKVIDITETSHANTERING/CASH MANAGEMENT 5 Generella riktlinjer Direktiv och riskmått Etiska hänsynstaganden 5 5 5 ADMINISTRATIVA REGLER 6 Affärsprocesser Tecknande av finansiella avtal 6 6 RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING 6 Rapportering till landstingsstyrelsen 6 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Bilaga § 124 Inledning och syfte Landstinget i Uppsala län (landstinget) ska på ett effektivt och säkert sätt förvalta de finansiella medel som landstinget förfogar över (KL 8 kap 2-3a §§). Syftet med finanspolicyn är att ange övergripande regler för hur finansverksamheten i landstinget ska bedrivas. Detta inkluderar främst att: ange hur ansvaret för finansiella aktiviteter fördelas definiera och klargöra vilka finansiella risker landstinget är exponerat emot och hur dessa ska hanteras fungera som vägledning i det dagliga arbetet för personal inom finansfunktionen. Förvaltningen av medel avsatta för pensionsåtagandet omfattas inte av finanspolicyn utan regleras av ett separat reglemente. Denna policy ska löpande ses över och minst årligen fastställas av landstingsfullmäktige. Om landstingets finansiella förutsättningar förändras avsevärt ska finanspolicyn omprövas. Avsteg från denna finanspolicy kräver godkännande av landstingsfullmäktige. Landstingets finansverksamhet och finansiella mål Den finansiella hanteringen ska återspegla och stödja landstingets strategiska mål om att ha en god ekonomisk hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Landstingets finansiella risker ska begränsas samtidigt som en aktiv finansförvaltning ska eftersträva god avkastning på överskottslikviditet och låg räntekostnad för lånade medel. Målen för finansverksamheten är att: säkerställa landstinget betalningsförmåga på kort och lång sikt säkerställa tillgång till erforderlig finansiering till en acceptabel kostnad genom en aktiv förvaltning uppnå en god avkastning på landstingets överskottslikviditet de finansiella riskerna hålls inom acceptabla nivåer säkerställa riskhanteringen genom kontroll och rapportering. Ansvarsfördelning Ansvaret för finansverksamheten inom landstinget regleras av landstingets delegationsordning. Ansvaret fördelas mellan landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse och arbetsutskott, ekonomidirektör och finanschef enligt nedan. Landstingsfullmäktige har det övergripande ansvaret för finanspolicyn och beslutar om revidering minst en gång per år beslutar om nya låneprogram och utökanden av befintliga låneprogram för innevarande budgetår, till exempel banklån, certifikatprogram och obligationsprogram beslutar om överföring av medel från pensionsförvaltning. Landstingsstyrelsen beslutar om överföring av medel till pensionsförvaltning utser arbetsutskott. Arbetsutskott beslutar om utnyttjande av lånefaciliteter beslutar om placeringar med löptid över ett år bereder finansiella ärenden som t.ex. revidering av finanspolicy ger stöd till ekonomidirektören och finanschefen vid taktiska beslut kring finansfrågor. 1 av 6 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Bilaga § 124 Ekonomidirektör Ansvarar för att: vid behov ta initiativ till och föreslå uppdatering av policyn till arbetsutskottet tillse att landstinget har en väl fungerande finansfunktion limiter och instruktioner finns upprättade för finansfunktionen besluta om placeringar upp till 150 MSEK med löptid under ett år rapportering till landstingsstyrelsen enligt denna policy genomförs. Finanschef Ansvarar för att: sammanställa och analysera landstingets finansiella risker hantera landstingets finansiella risker, t.ex. genom att ingå avtal om finansiella transaktioner med landstingets motparter och att dessa sker inom ramen för finanspolicyn säkerställa tillgång till nödvändig finansiering baserat på landstingsplan och budget upprätthålla goda kontakter och företräda landstinget gentemot banker och finansieringsinstitut sträva efter att uppnå bästa möjliga villkor för upplåning, betalningar och andra finansiella tjänster upprätta beslutsunderlag för finansiella frågor säkerställa kvalitet i finansiella rapporter ta fram likviditetsprognoser och rapporter. Finansieringsrisk Med finansieringsrisk, ibland kallat refinansieringsrisk, avses risken att inte erhålla ny finansiering, att en befintlig finansiering ej kan ersättas med en ny eller att finansiering sker till en ovanligt hög kostnad. Normalt vid upptagande av finansiering gäller att kreditmarginalen ökar med löptiden på finansieringen. Målsättningen är att säkerställa tillgång till det lånekapital som krävs enligt fastställd landstingsplan och budget och samtidigt beakta totalkostnaden för den finansiering och de kreditlöften som krävs för uppfyllande av denna policy. Ansvaret för lånehanteringen fördelas mellan landstingsfullmäktige, arbetsutskott och finansavdelningen med ekonomidirektören och finanschefen. Landstingsfullmäktige fattar beslut om upprättandet av nya eller förändring av befintliga låneprogram, till exempel obligationsprogram eller lånefaciliteter hos Kommuninvest. Inom ramen för befintliga program fattar arbetsutskottet sedan beslut om vilka volymer av respektive program och faciliteter som får nyttjas av finansfunktionen. Det operativa ansvaret för att landstingets tillgängliga kassa och låneprogram utnyttjas på bästa sätt, enligt ovan beskrivna ansvarsfördelning, har finanschefen som också utför transaktionerna i marknaden. Generella riktlinjer I syfte att begränsa finansieringsrisken ska landstinget eftersträva krediter med lång löptid och en jämn förfallostruktur av befintliga lån. Merparten av den långsiktiga finansieringen bör ske utanför banksektorn på grund av landstingets goda kreditvärdighet, till exempel genom obligationsprogram på kapitalmarknaden, för att minimera kostnaden. Landstinget bör eftersträva en god diversifiering mellan olika finansieringskällor. Landstinget ska sträva efter att avtal omförhandlas i god tid. Målsättningen är att ersätta utnyttjade krediter och lån senast 6 månader innan förfall. Landstinget bör löpande bevaka förfallostrukturen och proaktivt arbeta med att utvärdera olika strategier för hur förfallen kan hanteras, till exempel att obligationer köps tillbaka och nya emitteras eller att banklån omförhandlas eller förlängs. För att 2 av 6 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Bilaga § 124 ytterligare begränsa finansieringsrisken bör outnyttjade säkerställda kreditlöften (backup-faciliteter) finnas. För att minska kostnaden för finansiering bör landstinget kontinuerligt utvärdera olika finansieringsformer samt hålla en ändamålsenlig volym på backup-faciliteter. Direktiv och riskmått Diversifiering av finansieringskällor Upplåning får ske i form av banklån, certifikat, obligationer och reverser i börsregistrerad eller onoterad form, såväl på den svenska som på den internationella kapital- och/eller kreditmarknaden. För lån upptagna i utländsk valuta, se Valutarisk. Återköp av emitterade värdepapper får ske som en del i landstingets skuldförvaltning. Likviditetsreserv För att begränsa finansieringsrisken, det vill säga täcka upp för förfall och prognostiserade betalningar, ska landstinget upprätthålla en likviditetsreserv, se definition nedan, som ackumulerat ska: för de närmaste 180 dagarna täcka alla kända nettobetalningar och finansiella nettoflöden. Likviditetsreserv definieras som summan av: kassa och bank, outnyttjade backup-faciliteter och kontokrediter samt avvecklingsbara kortfristiga placeringar (exklusive ställda säkerheter för derivatpositioner, så kallade collaterals). Likviditetsreserven ska mätas månadsvis över de närmsta 12 månaderna med beaktande av kommande låneförfall, förväntade investeringar och utdelningar, prognostiserat kassaflöde samt förfall av backup-faciliteter. Diversifiering av låneförfall För att sprida risken för att behöva emittera obligationer, omförhandla lån eller förlänga backupfaciliteter vid ogynnsamma marknadsförhållanden, får vid var tid maximalt: 33 % av befintlig nettoskuld förfalla inom det närmsta året och 50 % av befintlig nettoskuld förfalla inom 2 år. Ränterisk Ränterisk är risken för att räntekostnaden för existerande och framtida finansiering påverkas negativt av förändrat ränteläge. Målsättningen med ränteriskhanteringen är att erhålla en över tid låg räntekostnad samtidigt som ränteprofilen anpassas mot den ekonomiska planen. Generella riktlinjer I syfte att hantera räntekostnaden och ränterisken bör landstinget kontinuerligt utvärdera befintlig skuldportfölj inklusive derivat mot aktuell räntekurva på marknaden. Landstinget bör söka den ränteprofil som anses lämplig med hänsyn till totalkostnad och gällande affärsplan. Finanschefen bör löpande föra diskussion med ekonomidirektören om möjliga och lämpliga förändringar av ränteprofilen och vara överens innan större justeringar av ränteprofilen genomförs. Direktiv och riskmått Det är tillåtet att använda räntederivat för att förändra räntebindningstiden för finansförvaltningen i syfte att anpassa ränteprofilen. Att aktivt gå in och ur positioner enbart i syfte att tjäna pengar, så kallad ”trading”, är dock inte tillåtet. 3 av 6 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Bilaga § 124 Landstingets ränteprofil regleras via avvikelsemandat kopplat till tidsfickor, se diagram nedan, som beskriver den procentuella fördelningen av ränteförfallen i förhållande till den totala finansiella skuldvolymen. Fördelningen ska uttryckas som en nettoposition av de ränteförfall som finns i ränteportföljen, det vill säga räntebindningen i lån inklusive räntederivat. Tidsintervall, månad Min, % 0-6 20 6-24 20 >24 10 Max, % 60 50 40 Utgångspunkten för räntebindningsberäkning bygger på följande principer: Rörlig ränta är klassificerad som bunden till nästa rullningsdag/räntejusteringsdag. Fast ränta i lån eller swap är klassificerad som bunden till förfallodag. Optioner räknas in till sitt deltavärde, t.ex. en köpt cap med delta 0,5 och underliggande 100 MSEK räknas som 0,5*100 = 50 MSEK bundet till aktuell lösenränta. Valutarisk Med valutarisk avses risken för negativ påverkan av resultat-, balansräkning eller kassaflöde på grund av förändringar i valutakurser. Generella riktlinjer Landstingets exponering mot valutarisk uppstår främst vid avtal med internationella aktörer och genom lån eller tillhörande räntebetalningar. Eftersom ingen betydande exponering finns i den underliggande verksamheten bör landstinget enbart låna pengar i utländsk valuta ur totalkostnadseller diversifieringssyfte avseende finansieringskällor. Direktiv och riskmått Nedanstående exponeringar i utländsk valuta ska kurssäkras om de överstiger motvärdet 5 MSEK. Lån och tillhörande räntebetalningar. Betalningar kopplade till andra bekräftade kontrakt. Exponeringar under 5 MSEK kan säkras efter bedömning av riskläge och kostnad för säkring. Med kurssäkring avses användandet av antingen valutaterminer, räntevalutaswappar eller matchning mellan flöden eller tillgångar och skulder (inklusive kontobalanser). Kredit- och motpartsrisk Med kreditrisk och motpartsrisk avses i denna policy enbart risken relaterad till finansiella transaktioner. Kreditrisk definieras som risken för att landstinget ej får tillbaka placerat belopp och upplupen ränta av låntagaren. Kreditrisk kan endast uppstå vid placering av landstingets likviditet. Med motpartsrisk menas att motparten ej kan fullfölja sina åtaganden och uppstår då landstinget har ett icke-säkerställt positivt nettomarknadsvärde i derivat mot en motpart. Generella riktlinjer Inom ramen för landstingets finansförvaltning kan derivatavtal ingås som en naturlig del av den löpande verksamheten. Landstinget bör därför kontinuerligt se över sina exponeringar per motpart och bevaka kreditvärdigheten på dessa för att inte riskera att exponeringen blir oväntat stor mot någon motpart. Direktiv och riskmått Kreditrisker begränsas genom regler för vilka placeringar som är tillåtna, se Likviditetshantering/Cash Management. 4 av 6 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Bilaga § 124 Landstinget ska ha ISDA-avtal med samtliga motparter som derivataffärer görs med. Landstinget kan också, för att ytterligare minska motpartsriske,n ingå CSA-avtal (avtal som reglerar hanteringen av säkerheter ställda för nettomarknadsvärdet). Tillåtna motparter vid ingång av derivat är motparter som innehar rating enligt Standard & Poor’s A eller bättre. Om motpartens rating försämras till under BBB+ och det saknas CSA-avtal så ska utestående derivat med motparten snarast möjligt stängas. Beslut om tidpunkt för stängning fattas av ekonomidirektören. Likviditetshantering/Cash Management Cash management handlar i detta sammanhang främst om processer kring interna och externa betalningar men inkluderar också kontohantering och bankadministration. Det övergripande målet för landstingets cash management är att se till att kontostrukturer och betalningslösningar är uppsatta på ett rationellt sätt och att bankadministration hanteras kostnadseffektivt. Generella riktlinjer Landstinget erhåller merparten av sina icke-finansiella inbetalningar i samband med skattebetalningar månadsvis och har löpande utbetalningar, varför kassabalansen följer ett sågtandsmönster. För att minimera kostnaden för nettoskulden bör landstinget sträva efter att kassan balanseras mot existerande skulder så att kassan minimeras. Detta åstadkoms till exempel genom att utnyttja kontokrediter och prognoser på likviditetsutvecklingen. Direktiv och riskmått Finansfunktionen ska säkerställa att landstinget har fungerande kontosystem och att dessa regelbundet ses över utifrån landstingets behov av funktionalitet och kostnadsnivå. Det är tillåtet att göra placeringar av överskottslikviditet. Placeringar, om andra än som säkerhet för derivat, får endast göras i SEK och ska i första hand göras på löptider i syfte att möta planerade utbetalningar eller möjliga tillfällen att lösa externa lån. Placeringar med löptid över ett år ska godkännas av arbetsutskottet. Placeringar är endast tillåtna i: nordiska banker/bankpapper med lägst rating A enligt Standard & Poor’s nordiska säkerställda bostadsobligationer värdepapper utgivna av svenska staten, kommuner eller landsting värdepapper utgivna av svenska statens helägda bolag värdepapper utgivna av kommunalt helägda bolag med antingen rating K-1 eller minst A enligt Standard & Poor’s. likvida väldiversifierade räntefonder i SEK med lägst genomsnittligt kreditbetyg - A enligt Standard & Poor’s. Etiska hänsynstaganden Landstinget ska investera sitt kapital efter principer som syftar till ett långsiktigt företagande med största möjliga hänsyn till miljökonsekvenser, respekt för medmänniskor och minimera risken för allmänhetens hälsa. Därför ska landstinget inte genomföra placeringar i företag vars omsättning till mer än 1 % utgörs av tillverkning, distribution eller marknadsföring avseende vapen, tobak, alkohol, pornografi eller kommersiell spelverksamhet. 5 av 6 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Bilaga § 124 Landstinget ska inte genomföra placeringar i fonder som till mer än 5 % består av bolag vars huvudsakliga omsättning (50 %) kommer från fossila bränslen. Denna femprocentsregler ska även tillämpas på eventuella direktinnehav. Landstingets kapital ska heller inte investeras i företag som kränker arbetsrättsliga villkor eller likabehandling av arbetskraft på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsidentitet/köns uttryck i enlighet med svenska diskrimineringslagstiftningen, Förenta Nationernas konventioner eller Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner om bland annat diskriminering av arbetskraft, tvångsarbete, barnarbete, fackligt engagemang och politiska åsikter. Möjligheten att tillämpa en positiv urvalsprocess där placeringar väljs som aktivt främjar mänskliga rättigheter, förnyelsebar energi, miljö och god affärsetik ska övervägas. Administrativa regler Nedan beskrivs ett antal administrativa regler som gäller i samband med finansverksamhetens affärsprocesser, betalningar och tecknande av avtal. Affärsprocesser Affärsavslut gällande lån, placeringar och derivat får göras av finanschefen eller ekonomidirektören. Nödvändig attestering av affärsavslut ska göras av två personer i förening, dock inte av den person som gjort affären. Affären ska därefter stämmas av mot avräkningsnota från motparten av annan person än den som utfört affären. Betalningar kopplade till finansiella transaktioner ska utanordnas av två i förening, dock inte av den person som gjort affären. Tecknande av finansiella avtal Vid upprättande av nya kredit- och derivatramavtal ska landstingets jurist anlitas för att säkerställa dokumentationens juridiska status. Rapportering och uppföljning Syftet med rapportering och uppföljning är att: säkerställa att denna finanspolicy efterlevs kontrollera de finansiella riskerna hålla landstingsstyrelsen uppdaterad om landstingets finansnetto, finansiella risker och finansiella ställning. Rapportering till landstingsstyrelsen Rapportering ska ske utan dröjsmål till arbetsutskottet om något av givna direktiv eller riskmått i denna policy överskrids. Rapportering ska även ske månadsvis till landstingsstyrelsen enligt vid var tid gällande rapportmall. Samtliga limiter och riskmått enligt denna policy samt uppföljning av räntekostnader och ränteintäkter ska ingå i ovanstående rapport. 6 av 6 Bilaga § 125 Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning Landstinget i Uppsala län Beslutad av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX CK2013-0364 Bilaga § 125 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANSVARSFÖRDELNING 1 Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Arbetsutskott Ekonomidirektör Finanschefen 1 1 1 1 1 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING 2 Bakgrund Mål och syfte med pensionsmedelsförvaltningen Tillåtna tillgångsslag Räntebärande placeringar Aktieplaceringar Alternativa investeringar Riktlinjer för strukturerade produkter Tillgångsfördelning Jämförelseindex Etiska hänsynstaganden Rapportering Motparter 2 2 2 2 2 3 3 3 3 4 4 4 Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga § 125 Ansvarsfördelning Landstingsfullmäktige Det är landstingsfullmäktiges ansvar att: fastställa placeringspolicyn och besluta om revidering besluta om överföring av medel från pensionsförvaltningen. Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen bär det övergripande ansvaret för att landstingets tillgångar och skulder förvaltas i enlighet med denna policy. Det är landstingsstyrelsen ansvar att: besluta om överföring av medel till pensionsförvaltning utse ett arbetsutskott Arbetsutskott Det är arbetsutskottets ansvara att bistå landstingsstyrelsen i dess ansvarsområden enligt ovan och vad som annars framgår av policyn bereda finansiella ärenden som till exempel revidering av placeringspolicyn ge stöd till ekonomidirektören och finanschefen vid taktiska beslut kring finansfrågor. Ekonomidirektör Det är ekonomidirektörens ansvar att: vid behov ta initiativ till och föreslå uppdatering av policyn till landstingsstyrelsens arbetsutskott rapportering avseende pensionsmedelsportföljen till landstingsstyrelsen enligt denna policy genomförs tillse att landstinget har en väl fungerande finansfunktion besluta om anlitande av eventuella externa förvaltare besluta om att avveckla förvaltare som inte uppfyller landstingets krav. Finanschefen Det är finanschefens ansvar att: rebalansera den totala portföljen i förvaltningen av pensionsmedlen i de fall gränsvärdena för något av tillgångsslagen under- eller överskrids upprätthålla goda kontakter och företräda landstinget gentemot anlitade externa aktörer upprätta beslutsunderlag i finansiella frågor ombesörja att rapporter avseende pensionsmedelsportföljen produceras säkerställa kvaliteten i rapporteringen bevaka förvaltningen samt föreslå förändringar av aktuell placeringsinriktning och löpande utvärdera utfallet av den externa förvaltningen. 1 (5) Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga § 125 Pensionsmedelsförvaltning Bakgrund Landstingets totala pensionsåtagande består av summan av de nuvärdesberäknade framtida pensionsutbetalningarna, upptaget som ansvarsförbindelse samt avsättningar till pensioner i balansräkningen. Pensionsutbetalningar kommer att utgöra en likviditetsbelastning framöver och varierar år från år. Landstinget har därför avsatt medel för att möta den extra likviditetspåfrestningen som detta innebär. De tillgångar som ingår i dessa medel benämns nedan ”portföljen”. Placeringsreglerna gäller även för övrig långsiktig förvaltning. Mål och syfte med pensionsmedelsförvaltningen Mål och syfte med pensionsmedelsförvaltningen är att långsiktigt ha möjlighet att hantera den extra likviditetsbelastning som utbetalningarna till pensioner kommer att innebära. Tillåtna tillgångsslag Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag: svenska och utländska räntebärande värdepapper svenska och utländska aktier likvida medel alternativa investeringar. Placering får ske i aktie- och räntefonder som står under Finansinspektionens tillsyn eller motsvarande tillsyn i annat land och vars inriktning i allt väsentligt överensstämmer med denna placeringspolicy. Strukturerade produkter är i vissa fall tillåtna och ska hänföras till det tillgångsslag som exponeringen i huvudsak avser. Räntebärande placeringar Med räntebärande värdepapper avses svenska och utländska penningmarknadsinstrument, obligationer eller skuldförbindelser, inklusive depåbevis för sådana värdepapper. Investering får göras i fonder. Ränterisk är ett mått på hur avkastningen på en räntebärande tillgång påverkas av en förändring av marknadsräntan. Ränterisken begränsas genom att durationen i portföljen maximalt får uppgå till 5 år. Med kreditrisk avses risken att en emittent inte kan svara upp mot sina betalningsåtaganden, exempelvis till följd av en betalningsinställelse. Kreditrisken begränsas genom att portföljen endast får investera i väldiversifierade fonder som innehar värdepapper med en genomsnittlig rating motsvarande minst investment grade (fyra högsta ratingkategorierna enligt Standard & Poor’s/Moody’s). Räntebärande placeringar i annan valuta än SEK ska vara valutasäkrade. Aktieplaceringar Med aktier avses svenska och utländska aktier handlade på reglerad marknadsplats samt aktierelaterade instrument, exempelvis svenska och utländska depåbevis, konvertibla skuldebrev samt teckningsrätter. Investeringar i tillgångsslaget aktier får ske genom investeringar i fonder och strukturerade produkter. Vid investeringar i aktier ska allmänt vedertagna principer om diversifiering inom och mellan olika aktiemarknader beaktas. Investeringar i aktier noterade i annan valuta än SEK valutasäkras ej. 2 (5) Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga § 125 Alternativa investeringar Alternativa investeringar definieras i denna policy såsom investeringar som risk- och avkastningsmässigt skiljer sig från traditionella aktie- och ränteplaceringar. Exempel på alternativa tillgångar är hedgefonder, råvaror och private equity. Genom att investera i tillgångar som uppvisar låg korrelation med den befintliga portföljen kan den totala portföljrisken reduceras och avkastningen höjas. Placering i alternativa investeringar sker genom fonder eller strukturerade produkter. Riktlinjer för strukturerade produkter Belopp som placeras i strukturerad produkt ska till 95 procent vara kapitalskyddat. Vald emittent ska ha lägst kreditrating A/A2 enligt Standard & Poor’s respektive Moody’s. Sammanlagt högst fem procent av portföljen får placeras i strukturer emitterade av en och samma emittent. Tillgångsfördelning Normalfördelningen anger den långsiktiga tillgångsfördelningen. Vid beräkning av portföljens värde och limit ska portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Procenttalen i följande tabell anger limiter för lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag får utgöra av portföljens totala marknadsvärde. I tabellen framgår även normalfördelningen. Tillgångsslag Portföljen totalt (%) Min Normalfördelning Max Räntebärande värdepapper 30 60 80 Aktier 20 40 50 0 0 25 15 50 30 0 - 20 varav svenska aktier varav utländska aktier Alternativa investeringar Högsta andelen likvida medel kan vara 20 procent med undantag för tillfällig omallokering. Om limit överskrids ska tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, dock senast inom 60 dagar efter överträdelsen, varvid skälig hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Vidare ska över- respektive underskridandet rapporteras snarast till landstingsstyrelsen. Jämförelseindex Som benchmark för portföljen ska följande index användas: Tillgångsslag Index Andel av portföljens sammanlagda index Räntebärande värdepapper OMRX Bond 60 % Svenska aktier SIXPRX 25 % Utländska aktier MSCI World Net (uttryckt i SEK) 15 % 3 (5) Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga § 125 Etiska hänsynstaganden Landstinget ska investera sitt kapital efter principer som syftar till ett långsiktigt företagande med största möjliga hänsyn till miljökonsekvenser, respekt för medmänniskor och minimera risken för allmänhetens hälsa. Därför ska landstinget inte genomföra placeringar i företag vars omsättning till mer än 1 % utgörs av tillverkning, distribution eller marknadsföring avseende vapen, tobak, alkohol, pornografi eller kommersiell spelverksamhet. Landstinget ska inte genomföra placeringar i fonder som till mer än 5 % består av bolag vars huvudsakliga omsättning (50 %) kommer från fossila bränslen. Denna femprocentsregler ska även tillämpas på eventuella direktinnehav. Landstingets kapital ska heller inte investeras i företag som kränker arbetsrättsliga villkor eller likabehandling av arbetskraft på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsidentitet/köns uttryck i enlighet med svenska diskrimineringslagstiftningen, Förenta Nationernas konventioner eller Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner om bland annat diskriminering av arbetskraft, tvångsarbete, barnarbete, fackligt engagemang och politiska åsikter. Möjligheten att tillämpa en positiv urvalsprocess där placeringar väljs som aktivt främjar mänskliga rättigheter, förnyelsebar energi, miljö och god affärsetik ska övervägas. Rapportering Rapporteringens syfte är att informera om portföljens resultat och portföljens exponering i relation till de fastställda limiterna i dessa finansiella riktlinjer. Finansfunktionen ska två gånger per år till arbetsutskottet lämna rapport som åtminstone ska innehålla uppgift om: avkastning under perioden och under året procentuell exponering av innehav uppdelat på tillgångsslag avkastning för jämförelseindex portföljens risk och riskjusterade avkastning ränteportföljens duration större förändringar under perioden. Senast tio bankdagar efter månadens utgång bör extern förvaltare rapportera till landstingets finansfunktion. Nedanstående punkter är önskvärda inslag i rapporteringen: marknads- och anskaffningsvärden avkastning under månaden, under året samt från portföljens start procentuell fördelning på olika tillgångsslag innehav av värdepapper fördelat per tillgångsslag större förändringar under månaden eventuella avvikelser från placeringspolicyn, avvikelsens orsak samt vidtagen åtgärd/förslag till åtgärd prestation relativt jämförelseindex riskjusterade nyckeltal. Motparter Godkända motparter vid förvaltning av kapital är: bolag som har tillstånd av Finansinspektionen för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument, eller motsvarande tillstånd inom EU bolag som har tillstånd av Finansinspektionen att driva fondverksamhet, eller motsvarande tillstånd inom EU 4 (5) Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga § 125 bolag som har tillstånd av Finansinspektionen att förvalta alternativa investeringsfonder, eller motsvarande tillstånd inom EU. Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är annat, såsom vid nyemissioner och köp av fondandelar. 5 (5) Bilaga § 127 2015-04-29 Dnr CK 2015-0218 Ekonomiavdelningen Björn Larsson Tfn 018-611 60 87 E-post bjorn.larsson@lul.se Regelverk för hantering av under- respektive överskott i verksamheterna Genom en resultatregleringsmodell skapas ekonomiska incitament för bättre resursutnyttjande och följsamhet till gällande regler, eftersom modellen ger möjlighet att frångå ettårsperspektivet som idag gäller för budgeterade medel. Modellen kan därigenom bidra till ett större ansvarstagande för verksamhetens (En verksamhet motsvarar förvaltning, styrelse eller nämnd) resultat och medverka till ett effektivare resursutnyttjande samt bidra till att uppnå god ekonomisk hushållning. Värdering av resultat Förutom det ekonomiska resultatet så ska verksamheten även utvärderas utifrån måluppfyllelsen. Utvärdering bör ske av både prestationernas kvantitet och kvalitet samt värderas mot det ekonomiska resultatet. Vid den årliga bokslutsberedningen görs denna bedömning görs av landstingsrådsberedningen och utifrån detta lämnar landstingsrådsberedningen förslag till landstingsstyrelsen om den ekonomiska resultatregleringen. Överskott/underskott (eget kapital) Årets resultat (överskottet/underskottet) behålls slutligen, efter beslut av Landstingsfullmäktige, inom verksamheten i form av eget kapital. Begränsningar gällande eget kapital Nämnders och styrelsers resultat behålls inte som eget kapital, med undantag för det som sägs i ” Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län (mandatperiod 2015-2018)”, § 26. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheters (med undantag för Landstingets resurscentrum) resultat behålls inte som eget kapital. För verksamheter som får ha eget kapital gäller att det egna kapitalet maximalt får vara plus/minus 3 procent av omsättningen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 127 2 (2) Disponerande av positivt eget kapital Landstingsstyrelsen beslutar om en verksamhet får disponera ett positivt eget kapital. Nedanstående punkter är förutsättningar för ett utnyttjande av eget kapital. Framställan om ianspråktagande sker till landstingsstyrelsen under innevarande år. Får ej vara kostnadsdrivande, det är alltså tänkt att användas för engångskostnader. Inför att beslut tas om att en verksamhet får utnyttja ett positivt eget kapital ska hänsyn tas till landstingets totala ekonomi. Utnyttjande av positiva egna kapital får inte äventyra en ekonomi i balans för landstinget. Återställande av negativt eget kapital Om en verksamhet befarar att få negativt eget kapital ska en åtgärdsplan, för hur verksamhetens ekonomiska ställning ska återställas, lämnas in till landstingsstyrelsen. Underskott ska vara återställt inom 2 år. Åtgärder för återställande ska tydligt redovisas i samband budgeten Återställandet ska ligga som en enskild post i respektive års budget Landstingsstyrelsen kan besluta om avvikelse avseende tiden för återställande. Internränta på eget kapital, investeringar och lager Summan av en verksamhets ingående balans för anläggningstillgångar (förutom mark och fastigheter som hanteras i särskild ordning), varulager och eget kapital ligger till grund för beräkning av internränta. Varulager, anläggningstillgångar och ett negativt eget kapital betraktas som ett lån från ägaren och för detta ska en verksamhet betala internränta. Om ett positivt eget kapital överstiger summan av anläggningstillgångar och varulager erhåller verksamheten en internränteintäkt. Den internränta som SKL tar fram ska tillämpas för beräkning av ränteintäkter respektive räntekostnader. Varuförsörjningen undantas från beräkningar av internränta. Bilaga § 135 2015-06-01 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Pleijel Tfn 018 – 611 33 92 E-post birgitta.pleijel@lul.se Dnr CK 2015-0167 Landstingsstyrelsen Remissyttrande angående SOU 2015:17 För kvalitet – med gemensamt ansvar, försäkringsmedicinska fördjupade utredningar på beställning av Försäkringskassan Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län instämmer inte i utredningens förslag att landstingen ska ansvara för att utföra de försäkringsmedicinska fördjupade utredningarna i egen regi eller genom att upphandla dessa av privata aktörer. Landstinget förordar i första hand är att Försäkringskassan antingen bygger upp en egen organisation, som har ansvaret för att utföra dessa fördjupade utredningar, alternativt att Försäkringskassan upphandlar utredningar av privata aktörer. Om landstingen får ansvaret bör utredningarna samordnas regionalt inom sjukvårdsregionen. Detta kan ge stordriftsfördelar, mindre administration och ett större utbud. Eftersom landstinget föreslår att Försäkringskassan återtar ansvaret väljer landstinget att inte kommentera utredningens förslag om lagförändring, vars syfte är att landstingen ska ha ansvaret. Konsekvenser för landstinget Landstinget i Uppsala län har upphandlat leverantörer av särskilt läkarutlåtande (SLU) och teambaserad fördjupad medicinsk utredning (TMU) enligt lagen om valfrihetsystem (LOV). Tanken med denna form av upphandling är dels att ge patienterna möjlighet att välja leverantör och dels skapa en flexibilitet av vårdgivare som önskade ta på sig uppdraget. Erfarenheterna har dock visat att målgruppen patienter befinner sig generellt i en utsatt situation och det har medfört ett administrativt merarbete att patienterna ska välja leverantör. Det är Försäkringskassan som har beslutat att en utredning ska genomföras och hur detta ska gå till, så patientens upplevelse av valmöjligheter är marginell. Oftast vill patienten ha en vårdgivare som är i geografisk närhet. Eftersom antalet leverantörer i Uppsala län minskat med åren blir det för många patienter en lång resväg för att genomföra undersökningarna. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 135 2 (3) Landstinget har uppmuntrat vårdgivare i egen regi att utföra fördjupade utredningar. Intresset har dock varit svalt. Den enda vårdgivare landstinget har haft under en begränsad period i offentlig regi har varit Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset. De skäl som vårdgivare i egen regi anger är att de inte har intresse av att utföra utredningar på beställning av Försäkringskassan och som ofta handlar om underlag för beslut om rätten till ersättning. De vill primärt utföra utredningar inom sina specialområden till grund för behandling och de anser det vara tillräckligt med de intyg de redan är lagstadgade att utföra. De vårdgivare som landstinget har upphandlat är privata företag utan annat avtal med landstinget och som inte heller alltid har sin huvudsakliga verksamhet i länet utan enbart hyr lokaler här. De är inte heller alltid fasta team utan huvudleverantören hyr in underleverantörer just för detta uppdrag. Det har i perioder funnits några företagshälsovårdsenheter i länet som genomfört både TMU och SLU, men på grund av bland annat brist på viss professionell kompetens har de inte alltid kunnat leverera utredningar. Situationen är alltså skör och det sker ingen kompetensöverföring till vårdgivare i reguljär vård i konsten att utfärda intyg av god kvalitet. Eftersom det i dagsläget endast finns vårdgivare belägna i Uppsala kommun, två för SLU med psykiatrikerkompetens, en där kravet inte är denna kompetens och två som kan utföra TMU är hela systemet mycket sårbart och det finns inte mycket att välja på för patienten. För landstinget centralt innebär dessa utredningar en omfattande administration såväl vid beställning som fortlöpande kontakter med Försäkringskassan, bokföring, upphandling av leverantörer och inte minst hantering av frekvent förekommande klagomål från patienter på leverantörerna, samt avvikelser som Försäkringskassan anmäler där kvaliteten brister. Landstinget är enbart en mellanhand i hantering av dessa utredningar och ser inget mervärde i verksamheten för hälso- och sjukvården. När landstingen år 2010 tog över ansvaret för utredningarna från Försäkringskassan inom ramen för sjukskrivningsmiljarden initierades ett omfattande nationellt utvecklingsarbete i samarbete mellan Försäkringskassan, landstingen och Sveriges kommuner och landsting. Ett positivt resultat av detta var en gemensam utformning av hur utredningarna ska gå till. En standardiserad manual utarbetades och det blev koncensus i synen på vilka mätinstrument som skulle användas och vilken kompetens som behövdes för att säkra kvaliteten i utredningarna. Med denna enhetliga modell anser Landstinget i Uppsala län att Försäkringskassan med fördel kan återta ansvaret för de försäkringsmedicinska fördjupade utredningarna. Bilaga § 135 3 (3) Ärendet har beretts av försäkringsmedicinsk strateg och avtalsansvarig för fördjupade utredningar tillsammans med medicinsk rådgivare vid ledningskontoret tillika kontaktperson till Försäkringskassan. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 136 2015-06-01 Enheten för analys och utveckling Cecilia Ulleryd Tfn 018-6116004 E-post cecilia.ulleryd@lul.se CK 2015-0157 Socialdepartementet Remissyttrande angående utredningen ”Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård” Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län är i huvudsak positiva till utredningens förslag. Framförallt är det positivt ur patientsäkerhetssynpunkt att patienter kan skrivas ut så snart de är färdigbehandlade. Det är en mycket angelägen förändring då enskilda individer riskerar att bli sämre av onödig sjukhusvård. Utredningens förslag bedöms i stort kunna skapa goda förutsättningar för framtida gott omhändertagande på rätt vårdnivå samt förbättrad kommunikation mellan vårdnivåer. Nedan lämnas några synpunkter samt önskemål om förtydliganden. Utmaningar De föreslagna förändringarna är omfattande för både öppen och sluten vård. Landstinget vill därför understryka vikten av det föreslagna nationella utvecklingsprogrammet. Det utökade uppdraget för öppenvården ställer krav på rätt bemanning. Bristen på allmänläkare, psykiatriker och sjuksköterskor utgör en betydande riskfaktor. Staten bör genom olika insatser stödja landstingen i att klara en god kompetensförsörjning. Inskrivningsmeddelandet inom 24 timmar ska innehålla en bedömning om behov efter utskrivning. Det finns en risk att det kan leda till bristfällig kvalitet i bedömningen som medför att meddelandet inte fyller avsedd funktion. Förtydliganden i utredningen I utredningen finns äldre och vuxna omtalade, medan barn inte omnämns. Den nya lagstiftningen bör innefatta även barn. Det är oklart i nuvarande definitioner om den lasaretts- eller sjukhusanslutna sjukvården definieras som sluten eller öppen vård. En växande patientgrupp skrivs ut från slutenvården till ett avancerat hemvårdsteam innan patienten ska överföras till kommunen. Hur denna övergångstid ska hanteras i det nya föreslagna systemet behöver förtydligas. De omfattande förändringar som föreslås för öppen och sluten vård medför krav på såväl nya IT-lösningar som utveckling av nya arbetssätt, roller och Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 136 2 (2) ersättningssystem. Utredningen bör ta i beaktande om det ska finnas en införandefas/övergångsbestämmelser. För att möjliggöra integration av IT system kan tydliga statliga direktiv behövas avseende krav på informationsöverföring. Utredningen bör förtydliga hur man ska gå tillväga vid utskrivning från slutenvården av asylsökande (Migrationsverket är huvudman). Det behöver även vara tydligt hur man går tillväga samt vem som har huvudmannaansvaret vid utskrivning av a) nyanlända med uppehållstillstånd som ännu ej är folkbokförda b) uppehållstillståndshavare kortare tid än ett år samt c) tillståndslösa. Närståendes delaktighet vid utskrivning och samordnad individuell planering bör lyftas fram. Närståendes kunskap om patienten kan ge en mer nyanserad bild och förståelse för patientens tillstånd och situation. Konsekvenser för landstinget Patienter Landstinget stödjer utredningens slutsats att förslaget medför förbättringar för patienter genom kortare ledtider, ökad patientsäkerhet och minskad risk för återinläggningar. Ekonomi Landstinget stödjer utredningens slutsats att förändringarna inte kommer medföra någon större besparing för landstinget då frigjorda slutenvårdsplatser kommer behövas för andra patienter och för att minska överbeläggningar. Modellen med fast vårdkontakt i öppenvården samt mer frekvent användning av samordnade individuella planer kommer bli tidskrävande uppgifter för öppenvården. Här behöver en ny roll skapas med nära koppling till utvecklingen av mobila heminsatser. Uppgiften kräver god allmän och lokal kunskap om gränslinjen mellan slutenvård, öppen vård och kommunal vård. En bedömning av bemanning och resursbehov för att klara det nya uppdraget bör snarast göras. Att betalningsansvaret endast träder i kraft när slutenvård och öppenvård uppfyllt sina uppgifter kan, om man inte fullföljer sina uppgifter, leda till att landstinget drabbas ekonomiskt. Landstinget bör därför tillse att det finns interna styrsystem som driver mot att alla parter fullgör sina uppgifter. Landstinget bör även sträva efter mer flexibla ersättningssystem som fortlöpande utvärderas när nya arbetsformer tas fram. Samverkan Inför en eventuell lagändring behöver landstinget och kommunerna i Uppsala län snarast komma igång med planerings- och konsekvensbedömningsarbete med målsättning att öka, tydliggöra och förbättra vår samverkan. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordföranden Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 137 2015-06-01 Landstinget Uppsala län Patientnämnden Marie-Charlotte Stenborn Gustavsson Tfn 018-611 60 49 E-post mariecharlotte.stenborn.gustafsson@lul.se Dnr 2015-0017A CK 2015-0136 Socialdepartementet Regeringskansliet Stockholm Remissyttrande angående delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14) Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län anser att det är positivt att denna utredning är gjord och lägger fokus på att patienternas och närståendes klagomål och synpunkter ska tas tillvara i hälso- och sjukvården. Landstinget instämmer i huvudsak i utredningens förslag. En kulturförändring behövs inom vården för att klagomål från patienter och närstående ses som något positivt av vårdgivare, en möjlighet till att göra förbättringar. Vårdgivarens förbättringsarbete bör också utvärderas och följas upp systematiskt. Det är nödvändigt att resurser används på bästa sätt och förslaget om samordning av klagomål, med ”en väg in i systemet”, ger mer resurser för tillsyn för myndigheten med detta uppdrag. Landstinget anser dock inte att det är rätt att begränsa IVO:s utredningsskyldighet till enbart ärenden av särskild karaktär, där vårdgivarens åtgärder inte har varit tillräckliga. Detta för att säkerställa att ett rättssäkert och tillitsfullt klagomålssystem finns, där patienten sätts i centrum. Det behövs en objektiv medicinsk och saklig granskning av klagomål som görs av en extern part, IVO. Landstingets och patientnämndens synpunkter redovisas under respektive rubrik från delbetänkandet. 5.2.2 Patientens behov ska tillgodoses av vårdgivare Landstinget i Uppsala län är i huvudsak positivt till utredningens förslag men vill göra tillägget att åtgärder vidtagna av verksamheten följs upp. Det bör tydligt i lagstiftningen framgå vårdgivarens skyldighet att besvara patientens klagomål. Vårdgivaren har en skyldighet att ha en värdegrund och en kultur som tar tillvara synpunkter och klagomål, för att hindra att liknande händelser inträffar på nytt. Vårdgivaren bör ha skyldighet att systematisera klagomål och dra lärdom av dem. Patientnämndens kansli Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-12 08 65 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 137 2 (4) Klagomål som inte besvaras av vårdgivaren ska uppmärksammas vid tillsyn av IVO. Landstinget vill göra ett tillägg om att det vore önskvärt att patientnämnden föreslås i utredningen överlämna klagomål till IVO, då vårdgivaren underlåtit att svara. 5.2.3 Förtydligat uppdrag för patientnämnder Landstinget instämmer i huvudsak i förslaget om att patientnämndernas roll bör förtydligas och förstärkas, men vill lämna några förtydliganden. Vårdgivarens svar till patienten kan ibland vara för allmänt hållet eller inte svara på patientens frågor. Vår åsikt är att vårdgivaren ska vara skyldig att alltid lämna en förklaring på det patienten önskar få svar på. Patientnämnden ska aktivt hjälpa patienter och kunna ta initiativ till möten med vårdgivare och ge patienten stöd vid ett sådant möte. Den ökning av ärenden som patientnämnden då förväntas få, gör att det behövs resursförstärkning om handläggare ska delta vid fler möten än idag med vårdgivare. 5.2.4 IVO:s prövning och utredningsskyldighet Landstinget instämmer delvis i utredningens förslag att IVO ska ta ställning till om en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal strider mot lag eller annan föreskrift eller är olämplig ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Eftersom det inträffar 100 000 vårdskador per år, varav flera tusen med dödlig utgång, måste patienter få möjlighet till en oberoende granskning av ärendet och inte endast av att vårdgivare ska svara och bedöma dessa ärenden. Landstinget anser att i alla situationer där patienter har varit med om skador eller risk för skador och där kontakten med vårdgivaren inte löst situationen bör en oberoende medicinsk granskning göras som bedömer om vårdgivaren eller hälso- och sjukvårdspersonalen handlat felaktigt. För patienter och närstående är det angeläget att förstå och få en förklaring till om ett handlande varit rätt eller fel. De två krav som anges för att IVO ska starta en utredning, att patientens klagomål utreds av vårdgivare eller att patienten vänder sig till patientnämnden först, bör vara tydligt för patienter och närstående. Detta förfarande kommer att leda till att färre anmäler till IVO, eftersom patienterna kommer att nöja sig med den utredning som har skett hos vårdgivaren eller patientnämnderna. Antalet ärenden kommer således att minska hos IVO, vilket är positivt. Det är rimligt att IVO använder sina resurser till ärenden med allvarliga konsekvenser eller risk för sådan. Ansvarsfördelningen ska vara klar och tydlig. 5.2.5 Förenklade förfaranderegler Landstinget har inga invändningar mot utredningens förslag angående att IVO endast ska pröva ärenden från den patient saken gäller eller, om patienten inte själv kan anmäla saken, en närstående till honom eller henne. Landstinget anser att för den som anmäler är det angeläget att få ett svar från tillsynsmyndighet oavsett om kritik riktas eller inte. Utredningens förslag om att endast kommunicera till patienter eller närstående vid kritik till vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal anser landstinget inte är tillräckligt. Bilaga § 137 3 (4) Patienter bör få denna möjlighet att ta del av förslag till beslut och få möjlighet att inkomma med synpunkter. 5.2.6 Enhetlig information om hur man gör för att klaga Landstinget instämmer helt i utredningens förslag om en enhetlig nationell information som beskriver hur man klagar på hälso- och sjukvården. Landstinget vill komplettera med förslag om att göra en processbeskrivning med bilder för att göra det mer tydligt för patienter och närstående i alla åldrar. 5.2.7 Hälso- och sjukvårdens medarbetare måste i större utsträckning göras delaktiga och ges förutsättningar att lära av patienter erfarenheter Landstinget är positivt till utredningens förslag men vill understryka det slöseri som vårdgivare gör genom att inte involvera medarbetare i tillräckligt hög grad. En organisation har inte råd att inte lära av sina misstag. Alla yrkesgrupper i hälso- och sjukvård ska i större utsträckning göras delaktiga och ges förutsättningar att lära av synpunkter och klagomål från patienter och närstående. 5.2.8 Patientnämnderna bör lägga större fokus på analys av patienterna och närståendes klagomål Landstinget instämmer helt i utredningens förslag att patientnämndens uppdrag utvidgas med en skyldighet att inte bara sammanställa utan även göra analys av inkomna ärenden. Landstinget vill förtydliga att vid en förskjutning av ansvar från IVO måste finansieringen av de arbetsuppgifter som frånhänds klarläggas. 5.2.9 IVO får i uppdrag att tillsammans med patientnämnder, landsting och kommuner skapa en långsiktig samverkansstruktur för nationell återkoppling och analys Landstinget är positivt till utredningens förslag att regeringen ger IVO i uppdrag att tillsammans med landsting, kommuner och patientnämnder skapa en långsiktig samverkansstruktur för en nationell analys och återkoppling av synpunkter och klagomål mellan landstingen, kommunerna, patientnämnderna och IVO. Landstinget vill förtydliga att Patientnämnderna har sedan 2014 en gemensam struktur om en dokumentering som med fördel kan anammas av IVO och vårdgivare, så att jämförelser kan göras över tid. 5.2.11 Patientfokuserad tillsyn hos IVO Landstinget instämmer helt i utredningens förslag, att patienternas synpunkter och erfarenheter bör inhämtas inom ramen för tillsynen. I utredningen framgår att IVO ska utöva tillsyn över vårdgivarnas klagomålshantering och kontrollera att de lever upp till bestämmelserna i patientsäkerhetslagen och patientlagen. IVO bör även förstärka patientperspektivet i sin tillsyn på andra sätt. Landstingets förslag är att IVO innan tillsyn görs av en verksamhet, bör IVO ta del av patientnämndernas ärenden. Bilaga § 137 4 (4) 5.2.12 Patientens behov tillgodoses inte på bästa sätt av en nationell funktion Landstinget instämmer helt i utredningens förslag att det inte finns något behov av en nationell funktion med uppgift att vägleda patienter och fördela klagomålsärenden till rätt instans. En mer tydlig information bör ges till patienter och närstående om vilka alternativ som finns och de olika funktionernas uppdrag och hur en klagomålsprocess går till. Landstingets förslag är att information om Patientnämnden på 1177.se bör förtydliga instansernas olika roller. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Margareta Fredin Patientnämndens ordförande Bilaga § 138 2015-06-01 Enheten för kunskapsstöd Thomas Lindqvist Tfn 070-595 04 81 E-post thomas.lindqvist@lul.se Dnr CK 2015-0120 Socialdepartementet Remissyttrande angående Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87) S2014/9003/FS Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets remiss enlig ovan och instämmer delvis i utredningens förslag. Djurläkemedel Landstinget har inga specifika kommentarer avseende utredningens förslag kring djurläkemedelshantering. Maskinell dosdispensering Landstinget stödjer utredningens bedömning att maskinell dosdispensering ses som tillverkning enligt läkemedelslagen, att Läkemedelsverkets tillstånd krävs, samt att endast öppenvårdsapotek eller annan vårdgivare kan erhålla tillstånd. Dosapotekens anslutning till SOL (sortiments- och leveransinformation) är en förutsättning på en marknad där tjänsten upphandlas. Läkemedelsgenomgångar kan vara av värde vid uppstart av dos till ny patient. Landstinget stöder inte förslaget med en anpassad takprismodell kopplad till dosapotekens rätt att förhandla inköpspris på läkemedel. Förslaget minskar landstingens insyn av den faktiska ersättningen för dos. Sänkta inköpspriser för dosapoteken minskar utrymmet för prissänkningar på läkemedel som kommer patienter och landsting tillgodo. I första hand förordas en kombination av utredningens alternativ 2 och 3, d.v.s. för maskinell dosdispensering skapas en särskild utbyteslista med en förlängd tidsperiod för periodens vara. Dosdispensering av läkemedel utförs i mycket stora volymer, det måste därför tydliggöras att dosapoteken ska välja den förpackningsstorlek som har lägst styckpris per tablett/kapsel och som kan hanteras vid maskinell dispensering. För att öka patientsäkerheten är det mycket angeläget att Socialdepartementet, e-Hälsomyndigheten och landsting/regioner samverkar i utveckling och finansiering av ordinationssystem och dess databaser, samt utreder och ger förslag som kan minska sårbarheten vid allvarliga driftstopp i dosproduktionen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 138 2 (2) Läkemedel vid särskilda tillstånd Landstinget delar utredningens tolkning av uppdraget kring prissättning av ”särläkemedel” som att istället omfatta ”läkemedel vid särskilda tillstånd”. Många läkemedel som berörs av definitionen kan svårligen anses kostnadseffektiva, enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) nuvarande praxis, på grund av de extremt höga priser som företagen väljer. Landstinget stödjer utredningens förslag med en särskild ordning där TLV, landstingen/ regionerna i samförstånd fastställer villkor för subventionsbesluten och att nationella sidöverenskommelser med särskilda villkor tecknas mellan landstingen/regionerna och berörda företag. Landstinget delar inte utredningens bedömning att sjukhusläkemedel ska exkluderas i denna modell. Målet en ökad tillgänglighet, jämlik vård och kostnadskontroll av läkemedel måste gälla, oavsett om berörda läkemedel grupperas inom förmånen eller som sjukhusläkemedel. Därför är det mycket angeläget att även finansieringen av läkemedel inom ramen för statsbidragsförhandlingarna har samma helhetssyn. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 139 2015-06-01 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Pleijel Tfn 018 – 611 33 92 E-post birgitta.pleijel@lul.se Dnr CK 2015-0171 Landstingsstyrelsen Remissyttrande angående landstingets faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar. S2014/6869/SF Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län instämmer i huvudsak med utredningens ekonomiska beräkningar, men vill lämna några kompletterande synpunkter. Konsekvenser för landstinget Utgångspunkten för Landstinget i Uppsala län är, i enlighet med landstingets yttrande över SOU 2015:17, att Försäkringskassan återtar ansvaret för de försäkringsmedicinska fördjupade utredningarna (TMU, SLU och AFU). De ekonomiska beräkningarna av dessa utredningar blir därför av mindre intresse för landstinget. När det gäller kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal smärtrehabilitering (MMR1 och MMR2) inom rehabiliteringsgarantin är det inte, som det står i utredningen, Försäkringskassan som beställer dessa behandlingar som ju är rehabiliterande insatser och inte utredningar (såsom TMU, SLU och AFU). Det är vårdgivaren som utifrån landstingsgemensamma kriterier gör en medicinsk bedömning om patienten har nytta av behandlingen. Utredningens ekonomiska beräkningar är enligt landstingets ekonomer rimliga. Medarbetare som utför dessa uppdrag har troligen ofta en lång yrkeserfarenhet med specialistutbildning vilket gör att deras löner bör ligga över genomsnittet. Ekonomerna håller med utredningen om att beräkna ett påslag för administrativa kostnader, såväl centralt på landstinget som hos vårdgivaren. Ärendet har beretts av strateg för försäkringsmedicin och rehabilitering, avtalsansvarig för fördjupade utredningar tillsammans med medicinsk rådgivare vid ledningskontoret tillika kontaktperson till Försäkringskassan samt inspel från ansvariga ekonomer vid landstingets ledningskontor. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 140 2015-06-01 Administrativa avdelningen Tomas Roland Tfn 018- 611 60 46 E-post tomas.roland@lul.se Dnr CK 2015-0078 Försvarsdepartementet Remissyttrande angående utredningen Svensk veteranpolitik – Ett ansvar för hela samhället (SOU 2014:27) Försvarsdepartementet har skickat rubricerade betänkande till Landstinget i Uppsala län, med inbjudan att lämna synpunkter. Sammanfattande synpunkter och överväganden Landstingets synpunkter och överväganden kan sammanfattas i tre punkter: 1. Landstinget förordar att Akademiska sjukhuset väljs för uppdraget ”att utveckla möjligheterna till rehabilitering av skadade veteraner efter förebild av det danska systemet” (sid 379 samt 399). Motivering och underlag lämnas nedan. 2. Landstinget ser mycket positivt på att en landstingsanställd som anställs tillfälligt av en statlig myndighet för att skickas ut på internationellt uppdrag, ska omfattas av det arbetsgivaransvar och uppföljningsansvar från statlig sida som lagen avser att ge individen, före, under och efter en internationell insats. Avgränsningen i statens ansvar efter insats, med innebörden ”att ordinarie aktörer inte fråntas det ansvar som följer av bland annat socialförsäkringslagstiftningen” (s. 32), anser landstinget är rimlig. 3. Landstinget tycker att förslaget att skapa en nationell veteranmyndighet med föreslaget uppdrag är bra. Samarbete med Försvarsmakten för rehabilitering av veteraner Avseende kapitlet 12 i utredningen – Medicinsk kompetens på veteranområdet – delar landstinget och Akademiska sjukhusets ledning de flesta av de slutsatser som utredningen kommit fram till. Landstinget ser också behovet av att rehabiliteringen av skadade veteraner utvecklas. Landstinget har dock synpunkter på det förslag till samarbetspartner till Försvarsmakten, för rehabilitering av veteraner, som ges i utredningen. Utredningen konstaterar att Försvarsmakten, under perioden 2008 – 2014, hade ett avtal om samarbete med Akademiska sjukhuset, men att Försvarsmakten sedan 2014 har ett Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 140 2 (2) avtal med Karolinska sjukhuset för ett liknande samarbete. Vidare konstateras i utredningen (sid 397) att man från Försvarsmaktens sida inte uppfattat några problem i samarbetet med Akademiska sjukhuset, utan en viktig orsak till bytet av avtalspartner var att det anbud som inkom från Karolinska sjukhuset hade ett lägre pris (sid 390). Det innebär att det finns en betydande sannolikhet att någon annan vårdgivare kan komma att teckna avtal med Försvarsmakten nästa gång en upphandling sker, och att andra faktorer än befintligt avtal kan vara väsentligt mer betydelsefulla för var kunskap om rehabilitering av veteraner ska samlas. De skadade från Försvarsmaktens utlandsoperationer som har omhändertagits på Akademiska sjukhuset är väsentligt fler än de som behandlats efter det att Karolinska sjukhuset tilldelades avtalet. Dock är antalet hemkommande med fysiska skador litet jämfört med de som blivit psykiskt traumatiserade. Det framgår av utredningen att en central del av rehabilitering av veteraner, både militära och civila, är rehabilitering av personer som blivit psykiskt traumatiserade. Det finns inom detta område ett nationellt kunskapscentrum, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (KcKP), inrättat vid Uppsala universitet på uppdrag av Socialstyrelsen. Verksamheten bedrivs vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. i samverkan med psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset. Det finns vid KcKP lång erfarenhet av att behandla både kort- och långsiktiga följder av traumatisk stress efter utlandstjänstgöring, företrädesvis posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), och depression. KcKP kan bidra med expertkunskap inom områden som effekter av utsatthet och PTSD, kunskap om screeningverktyg och diagnostik, krisintervention och behandling. Landstingets Krisstödsorganisation (LKO), har klinisk kunskap och erfarenhet av stöd till personer med traumatiska upplevelser i samband med utlandstjänstgöring. Inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset finns vid enheten för kliniska prövningar erfarenhet och kompetens av behandling av PTSD hos veteraner från Försvarsmakten. Vidare lyfter utredningen fram vikten av att också ha en god beredskap för att diagnostisera och behandla personal som tjänstgjort i ”områden där det finns förhöjd risk för smitta av allvarliga och sällsynta sjukdomar” (sid 397). Här vill landstinget och Akademiska sjukhuset lyfta fram att Akademiska sjukhuset, på det området, idag har ett avtal med Försvarsmakten inom området smittskydd och infektioner. Sammantaget anser vi därför att Akademiska sjukhuset har unika förutsättningar att skapa ett samlat omhändertagande och en samlad rehabilitering av veteraner, då det finns en sammanhållen verksamhet på sjukhusområdet som inkluderar KcKP, LKO och övrig psykiatrisk verksamhet, samt en heltäckande somatisk vård. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 141 2015-06-01 Landstingets ledningskontor Sune Larsson Tfn 018-611 4470 E-post sune.larsson@akademiska.se Dnr CK 2015-0176 Utbildningsdepartementet Remissyttrande angående För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Landstinget i Uppsala län tackar för inbjudan att lämna synpunkter på betänkandet ”För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning” (SOU 2013:15). Landstinget har flera roller när det gäller läkarutbildningen som inkluderar hela kedjan från betydande samarbete med Uppsala universitet avseende den verksamhetsförlagda delen i grundutbildningen av läkarstudenter till anställning av färdiga specialistläkare. Det innebär att landstinget har betydande intresse för att utbildningsinsatser genomförs på ett effektivt sätt samt att utbildningen utmynnar i läkare med hög kompetens och därmed god anställningsbarhet samt goda möjligheter att motsvara de krav som patienter och därmed vården ställer. Allmänna synpunkter från landstinget i Uppsala län på kommittédirektiv samt utredningens förslag. Landstinget anser det olyckligt att utredningen inte inkluderat samtliga delar i den utbildning som leder fram till färdig specialistläkare. Ordet progression nämns ofta i utredningen och landstinget håller med om att detta begrepp är av central betydelse inom all utbildning för att säkerställa effektivitet och värdeskapande. Tyvärr har utredningen inte inkluderat någon konsekvensbeskrivning som innefattar på vilket sätt de föreslagna förändringarna kan tänkas påverka specialiseringstjänstgöringen (ST), d.v.s. det sista steget i utbildningen fram till specialistläkare. Det finns därför enligt landstinget starka skäl att komplettera utredningen med en bredare ansats där hela utbildningsförloppet från grundutbildning till färdig specialistläkare beaktas. Detta framförallt för att beakta den del av kommittédirektivet som betonade vikten av att utbildningen till läkare, vilket landstinget tolkar som den färdige specialistläkaren, ska överensstämma med vårdens behov. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 141 2 (4) Specifika synpunkter från landstinget i Uppsala län på utredningens förslag till konkreta åtgärder 1. Att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier (360 högskolepoäng) och att studenten vid examen ska visa sådan kunskap och förmåga som fordras för att få behörighet som läkare. Detta förslag från utredningen kan ses som ett direkt svar på de direktiv som utredningen erhöll där detta förslag utgjorde en förväntad slutsats. Denna del av utredningens direktiv tillkom som ett resultat av att den nuvarande läkarutbildningen på 330 HP inte ansågs tillräckligt lång för att vara i harmoni med regelverket inom EU. Under utredningens genomförande har det visat sig att den svenska läkarutbildningens innehåll mer än väl motsvarar den längre utbildning som finns inom många andra EU länder vilket rimligen måste väga tyngre än utbildningens längd per se. Dessutom har till exempel Storbritannien valt att istället förkorta läkarutbildningen till fem år, följt av en 2-årig praktikperiod vilket alltså går i direkt motsatt riktning mot utredningens förslag. Landstinget anser därför att läkarutbildningens längd skulle ha utretts mer förutsättningslöst där alternativet med förkortad, men reformerad, utbildning hade kunnat få vara ett av alternativen. Förutom att en förlängning av studietiden till sex år skulle innebära harmonisering till vad som tidigare ansågs som minimitid anger utredningen att förlängningen skulle motiveras av uppfyllande av tydligare mål avseende lärande i medicinskt beslutsfattande samt träning i kliniska färdigheter. Utredningen motiverar dessutom en förlängning med att det då skulle ges möjlighet till längre perioder med verksamhetsförlagd praktik. Modern sjukvård innebär i hög grad arbete i team där varje profession tillför sitt kunnande för att sammantaget bästa möjliga vård ska kunna ges. Träning att arbeta i team där olika professioner ingår borde därför vara en central ingrediens i curriculum för samtliga grundutbildningsprogram inom vårdområdet. För läkaren handlar det dels om att kunna arbeta på ett bra sätt i team med andra professioner och dessutom att ofta leda teamarbetet vilket innebär dubbla utmaningar. Landstinget tycker att såväl det interprofessionella lärandet liksom ledarskapsperspektivet borde få en mer framskjuten plats i den framtida grundutbildningen till läkare än vad som för närvarande är fallet. Landstinget anser att de skäl till förlängd läkarutbildning som anförs i utredningen inte räcker som motiv. Det måste vara viktigare att se till utbildningens innehåll än till dess längd. Landstinget anser även att det behöver göras en ekonomisk konsekvensanalys av en förlängd läkarutbildning till sex års heltidsstudier. Idag kan en student i Sverige erhålla maximalt 12 terminers studiemedel för heltidsstudier från CSN. En förlängning från 11 till 12 terminer skulle innebära att det saknas marginaler för att kunna studera med studiestöd från CSN under hela sin utbildning till läkare. Landstinget skulle välkomna en utredning där ett alternativ med förkortad läkarutbildning till fem år utreds, i enlighet med vad som redan genomförts i Storbritannien. Landstinget anser vidare att det finns betydligt större möjligheter att utveckla såväl medicinskt beslutsfattande som kliniska färdigheter som anställd i en utbildningstjänst som till exempel AT-läkare än som student. Under tiden som AT-läkare, eller motsvarande, ingår dessutom klinisk tjänstgöring/utbildning inom flera basspecialiteter Bilaga § 141 3 (4) vilket sammantaget kan fungera som en bra övergång mellan grundutbildning och ST tjänstgöring. Landstinget anser emellertid att det skulle vara mycket bra om antalet ATblock utökas inom landet. Detta för att kunna erbjuda denna typ av utbildningstjänst så snart som möjligt efter avlagd examen. Ett ökat antal block skulle innebära minskat behov av vikariat i väntan på AT-block och det skulle dessutom reducera den faktiska tiden fram till legitimation. Mindre än 50 % av Socialstyrelsens läkarlegitimationer utfärdas till läkare som är utbildade i Sverige. Det betyder att Sverige är sårbart i sin kompetensförsörjning av läkare när en så stor andel av vårt behov tillgodoses av andra länders läkarutbildningar. För att tillgodose framtida kompetensförsörjning anser landstinget att antalet utbildningsplatser på läkarprogrammet behöver utökas. 2. Att läkarexamen, utan ytterligare krav på praktisk tjänstgöring, ska utgöra underlag för legitimation, och att ordningen med allmäntjänstgöring (AT) efter examen upphör. Via ett snabbt ökande antal svenska medborgare som utbildats till läkare i andra EUländer har flera vårdgivare, inkluderande landstinget i Uppsala län, kunnat konstatera att många av dessa personer under sin studietid tillägnat sig en teoretiskt mycket god bas. Däremot finns ofta brister i den praktiska tillämpningen av dessa kunskaper samt mycket begränsad praktisk patienterfarenhet fram till erhållen legitimation. Genom att dessa personer har erhållit legitimation är de teoretiskt behöriga att anställas som ST läkare. Men alltför ofta visar det sig att glappet mellan grundutbildning och de krav som ställs på en ST läkare för att kunna fungera i modern vård är alltför stora vilket innebär att deras anställningsbarhet på ST nivå är begränsad. Bristen på praktiska färdigheter inom denna grupp försöker flera vårdgivare avhjälpa genom olika typer av praktisk tjänstgöring i ST förberedande syfte, vilket i praktiken kan ses som förkortad AT tjänstgöring för att uppnå kompetens tillräcklig för anställning som ST läkare. Med detta som bakgrund ser landstinget en väl fungerande praktisk tjänstgöring som avgörande för att överbrygga den nivå som kan uppnås under grundutbildning och den kunskap och erfarenhetsnivå som krävs för att vara anställningsbar som ST läkare. Ett borttagande av AT kommer med stor sannolikhet att påverka denna utbildningsnivå i form av sänkta ingångskrav samt förlängning av ST utbildningen för att uppnå den nivå som bedöms nödvändig för att socialstyrelsen ska utfärda specialistbevis. Landstinget ser därför ett behov av att det även framledes finns utbildningstjänster inom vården som syftar till att överbrygga nivån mellan grundutbildning och ST. I annat fall finns risk för att ingångskraven för ST måste sänkas samt ST utbildningen förlängas. Detta är i sig inte avhängigt av ifall legitimation erhålls direkt efter grundutbildning eller först efter godkänd praktisk tjänstgöring inom ramen för en utbildningstjänst. Behörighet att erhålla legitimation efter godkänd grundutbildning innebär emellertid med stor sannolikhet en sänkning av nuvarande krav vilket måste beaktas. Bilaga § 141 4 (4) 3. En ny examensbeskrivning införs som i högre utsträckning än tidigare betonar vetenskaplig och professionell kompetens och förmåga till medicinskt beslutsfattande. Landstinget instämmer i att vetenskaplig och framförallt professionell kompetens och träning i medicinskt beslutsfattande är synnerligen viktiga utbildningsmål för att den yrkesverksamme läkaren ska kunna utföra ett arbete i överenstämmelse med vårdens behov. Landstinget ställer sig dock tveksamma till hur en förlängning av grundutbildningen med en termin, d.v.s. drygt 4 månader, skulle kunna leda fram till detta mål på ett bättre sätt än nuvarande 18 månaders praktisk tjänstgöring som läkare inom ramen för en utbildningstjänst. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 142 2015-06-01 Enheten för analys och utveckling Birgitta Ekholm Lejman Tfn 018-611 62 03 E-post birgitta.ekholm.lejman@lul.se Dnr CK 2015-0197 Socialdepartementet Remissyttrande angående en översyn av Barnombudsmannens anmälningsskyldighet Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Barnombudsmannens anmälningsskyldighet (Ds 2015:22). Enligt landstinget är de skäl som anförs för den föreslagna förändringen av anmälningsskyldigheten väl underbyggda. Likaså har landstinget inget att invända mot att det inte införs någon uppgiftsskyldighet för myndigheten i samband med en anmälan till socialnämnden och att myndigheten får lämna uppgifter av betydelse för tillsyn till IVO. Landstinget i Uppsala län instämmer helt till utredningens förslag. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 143 2015-06-01 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Henrik Andréasson Tfn 018-611 61 12 E-post henrik.andreasson@lul.se Dnr CK 2015-0225 Socialdepartementet Remissvar angående förslag om bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län är i huvudsak positivt till förslaget om införande av bidrag för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8 och 19 år men önskar några förtydliganden av förslaget. Landstinget delar remittentens bedömning att förslaget ger en mer jämlik tillgång på glasögon, och därmed motverkar att barn och unga som lever i familjer i ekonomisk utsatthet inte får bidrag för glasögon hamnar i utanförskap. Tydlighet saknas gällande hur ofta detta bidrag kan utgå. Finns det en begränsning, till exempel årligen, eller ska bidrag utgå även vid ändrad refraktion samma år? Vad får förslaget för konsekvenser för det bidrag landstinget idag ger till barn 0-7 år där standardbidraget är 550 kr? Om mininivå på bidrag i denna åldersgrupp ska vara 800 kronor eller faktisk kostnad, så behöver förslagets kostnadskalkyl revideras. Konsekvenser för landstinget Om hanteringen av bidraget skall ske på samma sätt som det gör idag enligt gällande bidragsregler så kommer det att krävas extra administrativa resurser i landstinget. Dessa ökade kostnader har remittenten haft med i beräkningarna och landstinget förutsätter att kompensationen enligt den kommunala finansieringsprincipen därmed uppgår till landstingets kostnader. Om ett bidrag ges på minst 800 kronor eller faktisk kostnad också för barn 0-7 år så kommer detta ge ekonomiska konsekvenser som inte synes täckas av kostnadsberäkningen i förslaget. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 144 2015-06-01 Landstingets ledningskontor Fredrik Rosenberg Tfn 018-611 60 67 E-post fredrik.rosenberg@lul.se Dnr CK 2015-0133 Landstingets revisorer Revisionssvar avseende uppföljning av tidigare genomförd granskning av IT-säkerhetsprocesser samt extern och intern penetrationstest Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer avseende uppföljning av tidigare genomförd granskning av it-säkerhetsprocesser samt internt och externt penetrationstest. Landstingsstyrelsen delar revisorernas uppfattning och bedömning. Styrning och ledning Landstinget avser att på ett bättre sätt involvera landstingets ledning i informationssäkerhetsfrågor. Del av detta kommer att ske genom att den årliga rapporten inom området kommuniceras till ledningen. Vidare kommer en uppdatering av styrande dokument såsom it-policy och it-strategi genomföras, då de har tydlig koppling till arbetet med it-säkerhet. Exempelvis gäller detta processen hur nya applikationer och tillämpningar införs eller hur uppdateringar sker. En viktig del i detta arbete är förankringen i ledningen och kommer att genomföras under 2015. Resurser och kompetens Allmän kunskap om informations- och it-säkerhet ges idag till all personal via den obligatoriska säkerhetsutbildningen. Där ingår utbildningsdelar inom informations- och it-säkerhet såväl som inom brand, hot och våld etc. Det ställs dock idag inga ytterligare krav på it-säkerhetskompetens när det gäller personal som förvaltar it-system eller arbetar med it-support. Arbete pågår sedan tidigare med att ta fram utbildningsmaterial inom it-säkerhet för dessa personalkategorier. Dels en lite djupare utbildning för tekniker/förvaltare och dels en utbildning för it-samordnare. Syftet är att höja medvetenheten, säkerställa ett proaktivt arbetssätt samt säkerställa förmågan att agera korrekt under en pågående incident. Utbildningen beräknas vara framtagen under 2015 och delges aktuella målgrupper under 2015/2016. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 144 2 (2) Operativa processer Landstingets revisorer har påtalat brister när det gäller åtkomstkontroll för priviligierade användare, lokala administratörer på egna datorer samt lokala administratörer inom nätet. Landstinget avser initialt att genomföra en riskanalys för att tydliggöra problemen kring detta, för att därefter i riktlinjer tydliggöra förutsättningarna för personal att erhålla dessa behörigheter. Slutligen ska en översyn genomföras av befintliga behörigheter utifrån dessa riktlinjer. Detta beräknas ske under 2015. Det finns inom landstinget it-system, servrar och applikationer som inte är uppdaterade på ett korrekt sätt. Detta är en it-säkerhetsrisk då det potentiellt kan ge en ökad exponering mot kända sårbarheter. Idag kontrolleras i hög grad de it-system som driftas inom landstingets gemensamma it-avdelning MSI. MSI avses framöver få ett utökat mandat och uppdrag så att denna kontroll även ska omfatta de it-system som driftas utanför MSI, exempelvis inom Folktandvården eller Landstingsservice. Ett annat område där brister identifierats, och som är nära kopplat till ovanstående brister, är kontrollen av icke-auktoriserad programvara på landstingets datorer. Del av lösningen på detta är att begränsa lokala administratörsrättigheter, i enlighet med det som angivits ovan om åtkomstkontroll. Landstinget avser också under 2015 att se över hela klienthanteringensområdet, innefattande programinstallationer, licenshantering och hantering av mobila enheter. Riskvärdering Processen kring detta kommer att ses över men då detta område i granskningsrapporten fick prioritet Låg kommer detta göras efter de punkter som bedömdes ha högre prioritet. Mätning och förbättring Även detta område fick i granskningsrapporten prioritet Låg och kommer att ses över efter de punkter som bedömdes ha högre prioritet. Nära kopplat till mätning och förbättring är införandet av en modern informationsklassingsmodell med tillhörande skyddsprofiler. Baserat på informationsinnehåll tilldelas it-system olika typer av skydd baserat på informationsklassningsmodellens innehåll. Detta kan även användas för mätning och uppföljning gällande följsamhet gentemot modellen. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 145 2015-06-01 Ekonomiavdelningen Robert Sundström Tfn 018-611 10 12 E-post robert.sundstrom@lul.se Dnr CK 2015-0104 Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av landstingets process för stora investeringar. Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har genom EY AB granskat landstingets process för stora investeringar. Syftet med granskningen var att bedöma om det vid landstinget finns en ändamålsenlig långsiktig process för stora investeringar som säkerställer att landstinget kan genomföra nuvarande och kommande investeringsbehov. Av svaren på revisionsfrågorna i granskningsrapporten framgår det att de framtagna processerna för investeringar, budget och uppföljning, fastställda av fullmäktige i juni 2014, tillsammans med Landstingsservice handbok för projektledning och byggprocessen, har åtgärdat de tidigare oklarheter och svagheter som förevarit avseende landstingets process för stora investeringar. Rekommendationerna i revisionsrapporten kommer att utgöra underlag för kompletteringar och förtydliganden av budget- och investeringsprocessen och handboken för projektledning. Planeringshorisonten för stora investeringar är på 3 år i enlighet med gällande process för Lndstingsplan och budget. Emellertid kommer tidshorisonten kunna förlängas då Landstingsservice har i uppdrag av landstingsstyrelsen att ta fram behovs- och utvecklingsplaner för landstingets stora anläggningar. Detta arbete har påbörjats och beräknas vara genomfört 2016. Planerna kommer att tjäna som underlag för landstingets långsiktiga strategiska planering avseende fastigheter. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm Tf. landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 146 2015-06-01 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Göran Günther, t.f. chefläkare Tfn 018-611 56 56 E-post goran.gunther@akademiska.se Dnr CK 2015-0105 Landstingets revisorer Revisionssvar avseende uppföljning av tidigare granskning av landstingets insatser för vårdrelaterade infektioner Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Revisorernas rekommendation Revisorerna bedömer att vidtagna åtgärder inte resulterat i ett effektivt och ändamålsenligt arbete för att minska andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) till samma nivå som övriga landsting i Sverige. Följande punkter noterades: 1. Landstingsstyrelsen bör se över det förebyggande arbetet med vårdrelaterade infektioner (VRI) för att säkerställa att arbetet är landstingsövergripande och en tydlig del i landstingets patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbetet bör i högre grad samordnas på en landstingsövergripande nivå. 2. Vidare efterlyses ett tydligt mandat för hygiensektionen i att förebygga VRI och fastställda landstingsövergripande riktlinjer i det förbyggande arbetet mot VRI. 3. Landstingsstyrelsen bör utarbeta skriftliga, beslutade landstingsövergripande riktlinjer alternativt handlingsplaner för det förebyggande VRI-arbetet. 4. Landstingsstyrelsen bör även säkerställa att nödvändig teknisk och innehållsmässig validering genomförs så att det IT-baserade stödet för infektionsverktyget kan bli ett viktigt instrument för att följa utvecklingen av VRI och på sikt minska förekomsten. Landstingets åtgärder Landstingsstyrelsen avger följande svar enligt punkterna 1-4: 1. För att säkerställa att det förebyggande arbetet blir landtingsövergripande har ett patientsäkerhetsteam inrättats vid ledningskontorets hälso- och sjukvårdsavdelning, för att samordna och stödja förvaltningarnas patientsäkerhetsarbete. Chefläkarna inom landstingets förvaltningar och vid ledningskontoret ansvarar för genomförandet. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 146 2 (2) 2. Hygiensektionen inom klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset har ett tydlig landtingsövergripande uppdrag att arbeta förebyggande mot VRI. 3. En utredning avseende organisationen av Strama, smittskydd och vårdhygien i Uppsala län, i syfte att effektivisera arbetet mot VRI och tydliggöra åtgärderna mot bakterieresistens och för rationell antibiotikaanvändning har genomförts och lämnats den 1 april 2015. Utredningen är nu utsänd på remiss till samtliga förvaltningar. Den nya organisationen kan träda i kraft 2016-01-01. Handlingsplan för VRI kommer att tas fram av en landtingsövergripande grupp under hösten 2015. Handlingsplan är framtagen för Akademiska sjukhuset. 4. Vad avser IT-baserat stöd är Infektionsverktyget breddinfört och i full drift inom slutenvården i Uppsala län. Utbildning av personal pågår för att ta fram validerade och säkra data som stöd i det förebyggande arbetet mot VRI. Införande av Infektionsverktyget i primärvården planeras till 2016. Genom detta blir det arbetet mer proaktivt inriktat än de tidigare år genomförda punktprevalensmätningarna (PPM). För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 147 2015-06-01 Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn 018-611 6202 E-post lars.olof.fagerstrom@lul.se Dnr CK 2015-0106 Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning – Uppföljning av tidigare granskning av intern kontroll inom psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har följt upp en tidigare granskning av intern styrning och kontroll inom psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset. Revisorerna bedömer att landstinget till väsentlig del har vidtagit adekvata åtgärder. Dock saknas fortfarande en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys där hot och risker systematiskt värderas. Revisorerna påpekar dock att det finns ett planeringsunderlag som kan vidareutvecklas för att uppfylla kraven för en risk- och väsentlighetsanalys. Revisionen noterar vidare att divisionen inte följt rekommendationerna avseende läkemedelshantering men arbete pågår. Landstingets vill framhålla att psykiatridivisionen uppfyller kraven på en risk- och väsentlighetsanalys genom sjukhusets verksamhetsplanering, med bl.a. en omfattande SWOT-analys som görs per verksamhetsområde och sammanställs på sjukhusnivå. Det har inte funnits något krav på att detta ska sammanfattas på divisionsnivå, utan det viktiga är att verksamhetsområdena gör detta som en viktig del av landstingets och sjukhusets budget- och planeringsprocess. Angående frågan om läkemedelshantering är materialet i princip färdigt och ska läggas in i kvalitetshandboken. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 148 2015-06-01 Ekonomiavdelningen Björn Larsson Tfn 018-611 60 87 E-post bjorn.larsson@lul.se Dnr CK 2015-0147 Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av periodiseringar i redovisningen Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har genom KPMG AB granskat landstingets periodiseringar i redovisningen. Syftet med granskningen är att bedöma om landstingets fastställda principer för periodiseringar i löpande redovisning, månadsbokslut, delårsbokslut och årsbokslut är tillfredsställande och ändamålsenliga. Landstingets revisorer har noterat att landstinget har beaktat revisionens iakttagelser och rekommendationer från tidigare granskningar av periodiseringar. Landstingets revisorer bedömer att anvisningarna för periodiseringar i landstingets redovisning nu i allt väsentligt är tydliga och ändamålsenliga samt överensstämmer med lag och rekommendationer. Landstingets revisorer rekommenderar landstingsstyrelsen att stärka styrningen och kontrollen av statsbidrag för att minska risken för att landstinget förlorar intäkter. Vidtagna åtgärder Landstingsstyrelsen beslutade 2015-03-31, § 71, om att fastställa en process för styrningen av de specialdestinerade statsbidragen. Processen klargör hanteringen, beskriver budgetering, redovisning och uppföljning samt hur den praktiska administrationen ska gå till. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 149 2015-06-01 Ekonomiavdelningen Björn Larsson Tfn 018-611 60 87 E-post bjorn.larsson@lul.se Dnr CK 2015-0148 Landstingets revisorer Revisionssvar avseende redovisning av immateriella anläggningstillgångar och projekt Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har genom KPMG AB granskat landstingets redovisning och klassificering av immateriella anläggningstillgångar och projekt. Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget redovisar och klassificerar immateriella anläggningstillgångar och projekt på ett ändamålsenligt sätt. Landstingets revisorer bedömer att de tillämpade principer landstinget använder för redovisning av immateriella tillgångar i allt väsentligt överensstämmer med lag och rekommendation. Fastställda rutiner, ansvar och kontroller är i allt väsentligt ändamålsenligt utformade. När det gäller externa projekt som tas upp som skuld i balansräkningen ifrågasätter revisorerna om reglerna för projektavslut följs och om regelefterlevnaden kontrolleras med hänsyn till redovisat underlag med flera hundra pågående projekt till låga kvarvarande saldon. För immateriella anläggningstillgångar rekommenderar landstingets revisorer att i samband med inrättande av ett nytt ledningssystem bör landstingsstyrelsen genomföra en analys av varje ingående moment för att bedöma vad som kan aktiveras och vad som ska kostnadsföras. Detta eftersom det är karaktären på utgiften samt avsedda och bedömda effekter som avgör hur redovisning ska ske, oavsett storlek på belopp. En sammanställning över den totala ekonomiska omfattningen av projekt för forskning och utveckling bör upprättas och dessutom bör en översyn av projekt till lägre belopp genomföras för att säkerställa att externa medel används på ett ändamålsenligt sätt. Landstingsstyrelsen bör även se över rutiner vid avskrivning av anläggningstillgångar till högre värde anskaffade i projekt, för att säkerställa att tillgångarna blir aktiverade. Landstinget bör i samband med detta arbete även utarbeta och fastställa tydliga regler för redovisning av externt finansierade projekt. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 149 2 (2) Planerade åtgärder Oavhängigt ett införande av ledningssystem har landstinget göra en översikt kring riktlinjer för immateriella anläggningstillgångar. En genomgång av projekt har påbörjats under 2014. Arbetet med att förtydliga och förbättra projektredovisningen kommer att fortsätta under 2015. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015‐05‐21 Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-05-18 CK 2014-0288 1.5 Brådskande beslut Svar till Riksdagens ombudsmän, JO Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-05-19 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-03-26 CK2015-0228 2.13 Besluta om kollektivavtal Förhandling om kollektivavtal om måltidsuppehåll för specialistläkare och överläkare i samband med dagbakjour och operationsdag vid Kirurgiskt centrum vid Lasarettet i Enköping Eva Wikström, HR-direktör Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-05-18 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-03-24 CK2015-0235 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Internhyresavtal för Datalager och Beslutstöd Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 154 2015-05-19 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-04-08 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtalstecknande (kopiatorer LLK) Jens Larsson, chefsjurist 2015-04-17 1.4 Mottagande av delgivning Delgivning Jens Larsson, chefsjurist 2015-05-11 1.4 Mottagande av delgivning 3 delgivningar Jens Larsson, chefsjurist Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-05-19 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-05-19 CK 2015-0107 2.12 Lokal tvisteförhandling Tvist rörande brott mot företrädesrätt till återanställning, Akademiska sjukhuset. Vårdförbundet – Akademiska sjukhuset. Tvisten avslutades i enighet. Monika Saarm, Förhandlingschef Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-04-23 AS2015-0395 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Produktion av läromedel för kursen ”Renal Endokrinologi” 23-24 mars 2015 Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin 2015-04-22 AS2015-0397 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Seminarium vid Umeå universitet den 29 april 2015 Fredrik Sund, verksamhetschef, Infektionssjukdomar 2014-07-01 AS2015-0398 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Laboratorieinformationssystem för klinisk genetik Marianne van Rooijen, divisionschef, Kvinno- och barndivisionen 2015-04-24 AS2015-0399 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Expert Input Forum Hepatit C den 18 maj 2015 – konsultuppdrag Anders Lannergård Fredrik Sund, verksamhetschef, Infektionssjukdomar 2014-11-25 AS2015-0400 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kurs i kolorektal kirurgi – ramavtalsområde KA47 Kirurgi Claes Juhlin, verksamhetschef, Kirurgen 2015-05-13 AS2015-0418 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Samarbetsavtal ambulanssjukvården Östhammar och Bruksgymnasiet i Gimo Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-03-02 AS2015-0420 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Lena Stigsdotter, verksamhetschef Geriatriken 2015-04-24 AS2015-0429 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Författande av ”Aktuellt om Parkinsons sjukdom” (AoP) nr1 2015 – uppdrag för Dag Nyholm Delta i diskussionsmöte med ansvariga för SWIBREG – uppdrag för Per Hellström 2015-05-04 AS2015-0430 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Föreläsning om osteoporos vid reumatiska sjukdomar – uppdrag för Östen Ljunggren Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015 2015-04-11 AS2015-0435 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Life Technologies Europé BV – Klinisk patologi och cytologi – Offert/serviceavtal Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-04-21 AS2015-0436 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Illumnia, 20150417JR2400 MiSeq. Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-05-05 AS2015-0437 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Rekrytering av två överläkare/specialistläkare Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-04-24 AS2015-0439 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Sune Larson, FoU-direktör 2014-11-26 AS2015-0445 2014-11-26 AS2015-0446 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Mottagande och samordning av läkarstudenter vid Uppsala Universitet – uppdrag för Cecilia Dahlén Autostainer Link 48 Dako Instrument service agreement Autostainer Link 48 Dako Instrument service agreement 2015-05-15 AS2015-0447 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Radiologiska tjänster – BFC Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-05-08 AS2015-0450 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Medicinskt stöd i handläggning av givarfrågor region Gävleborg Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-05-04 AS2015-0451 AS2015-0464 Sakkunskap inom området klinisk immunologi – laboratoriemedicin i Dalarna Föreläsning om kollagen – uppdrag Katarina Lindahl Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-05-13 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015 2015-05-18 AS2015-0467 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Leica CM1860 UV Configuration – serviceavtal Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-05-06 AS2015-0468 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förgasare Enköpings lasarett – medicinsk utrustning Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-04-08 AS2015-0469 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Miele dentalmaskiner inom tandvård – årsservice Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015 2015-01-08 AS2015-0068 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Leasing/hyresavtal Kaffemaskin Selecta – Fikarum läkarvåningen ing 95/96 Marianne van Rooijen, divisionschef, Kvinno- och barndivisionen 2014-11-24 AS2015-0087 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kaffemaskin Selecta – infektionsmottagningen ingång 33 Cathrine Lagerström Björk, avdelningschef 2015-01-09 AS2015-0123 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kopiator Canon iR Advance C5255i – ingång 95/96 administration Marianne van Rooijen, divisionschef, Kvinno- och barndivisionen 2015-01-15 AS2015-0124 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kopiator Canon iR Advance C5235i – vo barnkirurgi Marianne van Rooijen, divisionschef, Kvinno- och barndivisionen 2015-01-05 AS2015-0125 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kopiator Canon MF6140 avdelning 95 N Marianne van Rooijen, divisionschef, Kvinno- och barndivisionen 2014-06-19 AS2015-0130 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kaffeautomater 2 st Selecta akutmottagningen Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen AS2015-0131 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kopiator Canon iRADV C5051 & e-Copy Scanstation - Sjukhusadministratioen Björn Ragnarsson, biträdande sjukhusdirektör 2015-03-05 AS2015-0139 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kopiator MF6140 – Blå rummet Henrik Pederby, kommunikationsdirektör 2015-03-02 AS2015-0143 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kaffeautomat Linoni Multi Bravissimo Black- Luftburen intensivvård Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-02-12 Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015 2015-03-05 AS2015-0149 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Videokonferensutrustning VCS Control 2015-02-17 AS2015-0175 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kopiator iR Advance C5235i – Psykosocialt Åsa Hagberg, divisionschef behandlingsarbete Psykiatridivisionen 2015-02-27 AS2015-0188 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Endoskopiutrustning – Samariterhemmet dag- och kortvårdssektion Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef Kirurg och onkologdivisionen 2015-03-02 AS2015-0190 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kaffemaskin Lioni Solo Bravo Black – Ambulansen ingång 3, 2trappor Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-01-22 AS2015-0195 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon Finisher med häft och sadelhäft – J1 – administrationen ingång 95/96 Marianne van Rooijen, divisionschef, Kvinno- och barndivisionen 2015-03-31 AS2015-0204 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon iR Advance C5235i – plan 7 ingång 61 rum 1025 Björn Ragnarsson, biträdande sjukhusdirektör 2015-03-26 AS2015-0233 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon iR Advance C5235i- Säkerhets- och milijöavdelningen Rum B20:316 Björn Ragnarsson, biträdande sjukhusdirektör 2015-02-20 AS2015-0234 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon iR Advance C5235i – Ambulanssjukvårdens larmcentral Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-03-13 AS2015-0252 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Leasingfordon till Klinisk mikrobiologi och vårdhygien VW Golf Sportscombi Masters Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen AS2015-0260 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kafffemaskin NG110 Merrild – Dag- & kortvårdskirurgi operation Samariterhemmet Jan Erik Sundquist, biträdande sjukhusdirektör 2015-03-11 Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015 2015-03-11 AS2015-0261 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Jan Erik Sundquist, biträdande sjukhusdirektör 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kaffemaskin NG110 – Dag- & kortvårdskirurgi operation Samariterhemmet Canon iR Advance C5235i – Strokeavdelning 85B 2015-04-20 AS2015-0280 2015-05-04 AS2015-0287 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon iR Advance C5235i - Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, KFUE Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef Kirurgdivisionen 2015-04-13 AS2015-0290 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon iR Advance C5235i – onkologavdelning 78 B Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef Kirurgdivisionen 2015-05-04 AS2015-0291 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon iR Advance C5235i – onkologmottagningen Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef Kirurgdivisionen 2015-05-15 AS2015-0382 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Göran Angergård. divisionschef Neurodivisionen 2015-04-01 AS2015-0383 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Tekniknyttjandeavtal för videoteknik installerad via Telemedicinsk Hemtitreringsprojektet Kaffeautomat Exellence – PETcentrum ingång 86 2015-03-26 AS2015-0417 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon iR Advance C5235i – Rättspsykiatriska öppenvårdsmottagningen Åsa Hagberg, divisionschef Psykiatridivisionen 2015-05-13 AS2015-0440 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon MF6140 - Sjukhusbiblioteket ingång 10 Henrik Pederby, kommunikationsdirektör 2015-0502 AS2015-0444 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kaffemaskin NG110 – receptionen neurofys Göran Angergård. divisionschef ingång 85 Neurodivisionen Göran Angergård. divisionschef Neurodivisionen Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015 2015-05-13 AS2015-0462 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Canon iR ADV 400i – Barnsjukvården kurators- och psykologmottagning Marianne van Rooijen, divisionschef, Kvinno- och barndivisionen 2015-05-15 AS2015-0466 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Star Call – ingång 96 plan 3 – 2 avtal Marianne van Rooijen, divisionschef, Kvinno- och barndivisionen Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-04-16 KP2015-0070 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Dapagliflozin – sektionen Endokrinologi och diabetes Sune Larsson, FoU-direktör 2015-04-20 KP2015-0074 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder MK-3475, protokoll 048 - KFUE/vo onkologi Sune Larsson, FoU-direktör KP2015-0077 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder IM-201 - Intuvax - vo onkologi/KFUE Sune Larsson, FoU-direktör 2015-04-27 KP2015-0078 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder The Liungman Guidewire Fixator Sune Larsson, FoU-direktör 2015-05-13 KP2015-0085 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder EFFECTS -2012 - vo Minnes- och geriatrik och 85B Sune Larsson, FoU-direktör 2015-04-27 Bilaga § 154 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut 2015-02-26 Diarienummer eller löpnummer PV 2015-0089 Beslutskategori med ärendegrupp 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 2015-03-20 PV 2015-0090 2015-03-27 Ärenderubrik 2015-05-05 Avtal – Kaffeautomat Gimo vårdcentral Beslutsfattare med namn och befattning Per Elowsson, primärvårdsdirektör 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Bemanning - Hyrläkare Per Elowsson, primärvårdsdirektör PV 2015-0091 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Kaffeautomat Eriksbergs vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör 2015-04-23 PV 2015-0095 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Marknadsföring Tierps vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör 2015-04-16 PV 2015-0096 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Bemanning - Hyrläkare Per Elowsson, primärvårdsdirektör
