Kallelse 2015-10-29 - Västra Götalandsregionen

Transcription

1 (2)
Föredragningslista
Sammanträde med styrelsen för Kungälvs
sjukhus och Frölunda specialistsjukhus den 29
oktober
Plats: Lejongapet, Kungälvs sjukhus
Tid: Kl. 8.30 den 29 oktober, samling från 8.15
Beslutande
Benny Strandberg (KD), ordförande
Gunilla Dörner Buskas (S), vice ordförande
Morgan Hedman (S)
Carin Oleryd(S)
Henrik Ekelund (M)
Kajsa Hamnén (M)
Elias Ytterbrink (MP)
Ersättare
Göran Moberg (S)
Lena Bjurström(C)
Frode Slinde (FP)
Fackliga företrädare
Ewy Andersson, Kommunal
Sofia Tholén Dahlman, TCO
Daniela Devrnja, SACO
Övriga närvarande
Madeleine Andersson, sjukhusdirektör, FSS
Agneta Xenos, ekonomichef, FSS
Philipp Meijering, chefläkare, FSS
Ann Stokland, sjukhusdirektör, KS
Anders Hillberg, ekonomichef, KS
Björn Hamborg, chefläkare, KS
Patientnämndens presidium
Det är viktigt att du lämnar besked om du inte kan komma. Var god
maila sandra.lyrenius@vgregion.se vid förhinder.
Välkommen!
Benny Strandberg
ordförande
Postadress:
Kungälvs sjukhus
442 83 Kungälv
Besöksadress:
Lasarettsgatan
Kungälvs
Telefon:
0303-985 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
kungalvs.sjukhus@bll.se
Föredragningslista från Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda
specialistsjukhus, 2015-10-29
2 (2)
Föredragningslista 2015-10-29
1.
2.
3.
4.
5.
6.
ALLMÄNNA ÄRENDEN
Mötet öppnas
Val av justerare. Tid för justering fastställs
Godkännande av dagordning
Besök av patientnämndens presidium
Visning av provrum
Beslut
Beslut
Information, 8.30-9.15
Information
ÄRENDEN AVSEENDE FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS
7. Sjukhusdirektörens rapport
Information
8. Vårdöverenskommelse 2016
Bilaga
Beslut
Bilaga
Information
9. Redovisning av beslut på delegation
10. Internkontrollplan
Bilaga
Information
GEMENSAMMA ÄRENDEN
11. Föregående mötesprotokoll
12. Presidiet rapporterar
13. Anmälningsärenden
14. Handlingsplan SIMBA
15. Datum för nästa års styrelse
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Information
Information
Information
Beslut
Beslut
ÄRENDEN AVSEENDE KUNGÄLVS SJUKHUS
16. Sjukhusdirektörens rapport
17. Lokalförsörjningsplan
Bilaga
18. Etapp II
19. Effektiviseringsplan 2015
20. Vårdöverenskommelse 2016
Bilaga
21. Redovisning av beslut på delegation
Bilaga
22. Försörjningsplan
Bilaga
23. Serviceöverenskommelse 2016
Bilaga
Information
Beslut
Information
Information
Beslut
Information
Information
Beslut
Tänk på miljön
Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)
Bilaga
Beslutsunderlag
Styrelsen för Kungälvs sjukhus
och Frölunda Specialistsjukhus
Sammanträdesdatum
2015-10-29
__________________________________________________________________________________
Överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso-och sjukvårdsnämnd
Dnr FSS 43/242-2015
Ärendet avser godkännande av vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och
sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus.
Vårdöverenskommelse reglerar och definierar 2016 års inriktning, volymer och ersättning
avseende länssjukvård vid sjukhuset. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag,
förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten.
Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget för 2016,
planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala styrdokument och Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämndens beställningsunderlag. Hänsyn till strategiska frågor från Frölunda
Specialistsjukhus har tagits.
Totalt ersättsättningsutrymme är fastställt till 193 503 tkr.
Information och samverkan om överenskommelse 2016 om specialistvård mellan Göteborgs
hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus har ägt rum i sjukhusets
samverkansgrupp 2015-10-13.
Förslag till beslut
Styrelsen beslutar
-
-
att godkänna sjukhusets överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs
hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus
att omedelbart justera paragrafen
Madeleine Andersson
Sjukhusdirektör
Frölunda Specialistsjukhus
Dnr: HSNG 2015-00623
Dnr: FSS 43/242-2015
Överenskommelse om specialistvård 2016
mellan
Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd
och
Dnr: HSNG 2015-00623
Dnr: FSS 43/242-2015
Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda
Specialistsjukhus
Innehåll
1. Allmänna förutsättningar ................................................................................................................. 1
1.1 Parter ...................................................................................................................................... 1
1.2 Giltighetstid ........................................................................................................................... 1
1.3 Utgångspunkter ...................................................................................................................... 1
1.4 Vision..................................................................................................................................... 1
2. Omfattning ....................................................................................................................................... 1
2.1 Precisering av länssjukvårdsuppdraget .................................................................................. 1
2.2 Precisering av vårdutbud ....................................................................................................... 1
2.3 Vårdvolymer .......................................................................................................................... 1
2.4 Utbudspunkter........................................................................................................................ 2
2.5 Planerad vård ......................................................................................................................... 2
2.6 Hälsofrämjande vård .............................................................................................................. 2
3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete ................................................................................... 2
3. 1 Samverkan mellan regionens sjukhus ................................................................................... 2
3. 2 Samverkan med andra aktörer .............................................................................................. 3
4. Åtagande .......................................................................................................................................... 3
4.1 Regionfullmäktiges budget 2016 ........................................................................................... 3
4.2 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag 2016 ..................................... 4
4.3 Precisering av viss vård ......................................................................................................... 5
5. Förändringar 2016 ........................................................................................................................... 5
5.1 Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut .............................................. 5
5.3 Styrmodell Regionservice ...................................................................................................... 5
5.4 IS/IT Medel ............................................................................................................................ 5
5.5 Satsning på jämställda löner .................................................................................................. 5
5.6 Regional produktionsstyrning ................................................................................................ 5
5.7 Förändring av vårduppdrag.................................................................................................... 6
6. Utvecklingsarbete ............................................................................................................................ 7
6.1 Regionalt utvecklingsarbete................................................................................................... 7
6.2 Lokalt utvecklingsarbete ........................................................................................................ 7
7. Ekonomi ........................................................................................................................................... 7
7.1 Ersättningsmodell .................................................................................................................. 7
7.2 Ekonomisk ersättning 2016 ................................................................................................... 7
7.3 Ersättning smärtcentrum 2016 ............................................................................................... 7
8. Uppföljning ...................................................................................................................................... 7
8.1 Uppföljningsplan ................................................................................................................... 7
8.2 Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter ........................................................................ 7
3
Specialistsjukhus
8.3 Informationsutbyte och dialog ............................................................................................... 7
9. Ändrade förutsättningar ................................................................................................................... 8
9.1 Särskilda händelser ................................................................................................................ 8
10. Information .................................................................................................................................... 8
11. Underskrifter .................................................................................................................................. 9
Bilaga 1 .............................................................................................................................................. 10
Principer för ersättning till sjukhus i Västra Götalandsregionen ............................................... 10
Sammandrag av ersättningar, volymer och priser 2016 ............................................................ 11
Förändringsposter i överenskommelse 2016 ............................................................................. 12
Bilaga 2 .............................................................................................................................................. 13
Uppföljningsplan för överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso- och
sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus ...................................................................... 13
4
Specialistsjukhus
1. Allmänna förutsättningar
1.1 Parter
Denna vårdöverenskommelse är tecknad mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, och
Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, nedan kallad sjukhuset.
1.2 Giltighetstid
Överenskommelsen gäller från och med 2016-01-01 till och med 2016-12-31.
1.3 Utgångspunkter
Syftet med denna vårdöverenskommelse är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer
och ersättning avseende länssjukvård vid sjukhuset. Överenskommelsen beskriver sjukhusets
uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år, samt uppföljning av verksamheten.
Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget för 2016, planeringsdirektiv
samt gällande nationella och regionala styrdokument. Budgeten är regionens överordnade
styrdokument. Vid en målkonflikt mellan olika styrdokument och budgeten gäller den senast
antagna budgeten. Vidare utgör Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds mål- och
inriktningsdokument grund för överenskommelsen.
Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
1.4 Vision
Västra Götalandsregionens vision ”Det goda livet” och regionens värdegrund ska prägla all
verksamhet. Förtydligande av visionen återfinns på: http://www.vgregion.se/vision
2. Omfattning
Sjukhusets övergripande uppdrag är att ge länssjukvård till invånare i Västra Götaland, samt
öppenvård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet med
patentlagen 2015. Sjukhuset har inget områdesansvar.
2.1 Precisering av länssjukvårdsuppdraget
Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska
resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå.
2.2 Precisering av vårdutbud
Sjukhuset ska tillhandahålla vård inom följande specialiteter: anestesi, algologi (smärta),
fysioterapi, gynekologi, hudsjukdomar, internmedicin (diabetologi och kardiologi), kirurgi,
neurologi, ortopedi, radiologi, ögonsjukdomar samt öron-, näs-, halssjukdomar Sjukhuset har också
en operationsavdelning och en vård/övervaktningsavdelning.
Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse 2015 vilket beskrivs i form av
övergripande prestationstal. Förändringar i vårdutbudet för 2016 beskrivs i kapitel 5.
2.3 Vårdvolymer
Sjukhuset åtar sig att tillhandahålla vård i enlighet med Bilaga 1.
Verksamheten ska bedrivas över årets tolv månader enligt den omfattning och inriktning som ligger
till grund för denna vårdöverenskommelse.
1
Specialistsjukhus
2.4 Utbudspunkter
Befintliga utbudspunkter där Frölunda Specialistsjukhus idag bedriver verksamhet är basen för
denna vårdöverenskommelse. I särskilda fall kan ändringar av utbudspunkter göras av utförarna
under överenskommelsetiden efter samråd med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd.
2.5 Planerad vård
Vården vid Frölunda Specialistsjukhus ska kännetecknas av god tillgänglighet. Sjukhuset ansvarar
för att vårdgarantin efterlevs för överenskommen produktionsvolym. Det innebär att sjukhuset ska
styra antalet remisser som kan tas emot så att åtagandet enligt denna överenskommelse kan
fullföljas. För de patienter som finns uppsatta för besök eller behandling skall vård ges inom
fastställda garantitider Valfrihet gäller och sjukhuset ska ge adekvat information till den patient som
önskar utnyttja valfriheten.
Sjukhuset ska föra fortlöpande dialog med remittenter om tillgänglighet och remissrutiner. Vid ett
högre remissinflöde än överenskommen produktionsvolym har sjukhuset rätt att i första hand skicka
remissen till sjukhus med områdesansvar. Om patienten inte har godkänt att remissen skickas vidare
skickas remissen tillbaka till remittenten.
2.6 Hälsofrämjande vård
Sjukhuset har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande
arbetet. I patientmötet ska patientens tillit stärkas till sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och
förbättra sin hälsa och livskvalitet.
Sjukhuset ska ingå i nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) och ska fortsätta att
utveckla arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag
(RS 138-2011).
3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete
Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i
befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt
att tillgodose lokalt.
Sjukhuset ska samverka med kommun, primärvård, och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet
och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser och rutiner såsom exempelvis omhändertagande
av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar utifrån patients perspektiv. Sjukhuset
ska också medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka
sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i
vardagen. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål.
Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser.
3. 1 Samverkan mellan regionens sjukhus
Sjukhusen i Västra Götalandsregionen ska samarbeta för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser.
Frölunda Specialistsjukhus ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera
kapacitetsutnyttjandet (regional produktionsstyrning) i Västra Götalandsregionen.
Vårdansvaret för högspecialiserad vård definieras genom regiondirektörens verkställighetsbeslut
2015-03-17; ”Tillämpningsregler avseende vårdansvar för högspecialiserad vård” (RS 150-2015).
2
Specialistsjukhus
3. 2 Samverkan med andra aktörer
Sjukhuset ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och
utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. Detta sker inom ramen för Kommun och Sjukvård –
Samverkan i Göteborgsområdet.
Sjukhuset ska, utifrån ett konkurrensneutralt perspektiv, medverka och ta initiativ till:
• Medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvårdens aktörer
• Konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar
• Vidareutveckling av nätverksarbete inom den nära vården för att utveckla fungerande
vårdkedjor för befolkningen i de västra stadsdelarna i Göteborg och därigenom förbättra
tillgängligheten till vården
Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i
enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god kvalitet samt
samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i frågor som rör
patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.
4. Åtagande
4.1 Regionfullmäktiges budget 2016
Av regionfullmäktiges budget framgår att det strategiska målet för hälso- och sjukvården är en
sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet
samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter. Till målet knyts tre
prioriterade mål med tillhörande fokusområden. Två av de prioriterade målen berör vården på
Frölunda Specialistsjukhus och finns beskrivna i tabell 1. Målen kommer att följas upp enligt Västra
Götalandsregionens anvisningar samt i uppföljningsplanen, Bilaga 2.
3
Specialistsjukhus
Tabell 1. Åtagande med anledning av målen i budget 2016
Prioriterat mål
Patientens
ställning inom
hälso- och
sjukvård ska
stärkas
Samtliga
verksamheter
inom hälso- och
sjukvård ska
prestera bättre än
genomsnittet i
nationella
register och
jämförelser.
Fokusområde
Uppfylla
vårdgarantin
För sjukhuset innebär det att
–
–
Utveckla ett
personcentrerat
arbetssätt
Förbättra
akutvårdkedjan
–
–
Minska antalet
vårdskador
Arbeta för en
säkrare
läkemedelsanvändning
Skapa ett
sammanhållet
vårdsystem
–
–
–
–
Medverka i det regionala strukturarbetet, där syftet är
ett mer effektivt nyttjande av regionens samtliga
resurser och kortare väntetider. I arbetet kommer
utförare, beställare och ägare att delta,
Medverka i arbetet med att utveckla och tydliggöra
gränsdragningen mellan sjukhusets och övriga
vårdgivares uppdrag, såsom exempelvis primärvården
och övriga sjukhus
Bedriva personcentrerad vård
Stärka patientens egen förmåga att hantera sin sjukdom
och förbättra sin hälsa och livskvalitet
Tydliggöra sjukhusets rutiner för överföring/remittering av
patienter med behov av akutsjukvård, exempelvis till följd
av komplikationer eller vid oväntad akut sjukdom.
Prioritera patentssäkerhetsarbete för att minska skador i
vården
Försäkra sig om att patienterna är mer medvetna om orsak
till medicinering och vikten av att följa ordinationen
Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och
kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök och
undvikbar slutenvård
4.2 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag 2016
I Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds Beställningsunderlag 2016 framgår nämndens
prioriteringar och mål. De mål som direkt är kopplade till Frölunda Specialistsjukhus redovisas i
Tabell 2 och kommer att följas upp via politisk dialog.
Tabell 2. Åtagande med anledning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds
beställningsunderlag 2016
Mål
Aktivitet/uppdrag
För sjukhuset innebär det att
Hälso- och sjukvården är
Vården ska vara
- Vårdpersonalens
kvalitetsdriven
personcentrerad
värdeskapande patienttid
ska öka
- Säkerställa att sjukhuset
ska fortsätta att bedriva
och utveckla sin
verksamhet
Grupper i befolkningen
Personer med kroniska
- Sjukhuset ska vara ett
sjukdomar
kompetenscentrum för
smärta som stödjer
primärvården
4
Specialistsjukhus
4.3 Precisering av viss vård
Smärtcentrum
Frölunda Specialist ska utveckla och driva multimodal utredning/behandling i enlighet med den
statliga rehabiliteringsgarantin. Insatser avser multimodal rehabilitering 2 (MMR2) för patienter
med långvarig icke malign smärta. Finansieras med särskilda medel under 2016.
Smärtcentrum ska stödja primärvården genom konsultationsverksamhet och utbildning. Sjukhuset
ska utveckla samarbete med smärtklinikerna på Kungälvs sjukhus och Angereds Närsjukhus.
5. Förändringar 2016
Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer.
5.1 Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut
Inom Västra Götalandsregionen tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder
och läkemedel. Modellen med ordnat införande bygger på en central introduktionsfinansiering
under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid för verksamheten att anpassa,
utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring
en metod för att ta bort sådan som inte ger ett mervärde. När introduktionsfinansieringen upphört
regleras åtagandet i vårdöverenskommelsen. För 2016 innebär det ett utökat ersättningsutrymme på
300 tkr för sjukhuset för kostnader kopplade till läkemedel.
5.3 Styrmodell Regionservice
Västra Götalandsregionen har infört en ny styrmodell för servicesamspelet från den första januari
2015. Som ett led i förändringen reduceras Frölunda Specialistsjukhus ersättningsutrymme med 520
tkr.
5.4 IS/IT Medel
IS/IT-medel fördelas till nämnder och styrelser som en kompensation för finansiering av så kallade
röda tjänster vilka tidigare till viss del varit ofinansierade. Definitionen av en röd tjänst är att den
inte är en standardtjänst och måste beslutas i objekt och branschledning. Frölunda Specialistsjukhus
andel uppgår till 186 tkr. Ersättningsutrymmet utökas med motsvarande belopp och är ramhöjande.
5.5 Satsning på jämställda löner
I regionfullmäktiges budget 2016 har 50 mnkr avsatts till jämställda löner. För Frölunda
Specialistsjukhus innebär satsningen inget utökat ersättningsutrymme.
5.6 Regional produktionsstyrning
Strukturella förändringar av innehåll och utbudspunkter utgår från regionövergripande beslut när
det gäller vårdens innehåll och utveckling.
Till följd av den regiongemensamma produktionsstyrningen (RS 2071-2012) kommer sjukhuset inte
längre utföra några höft- och knäprotesoperationer eller kataraktoperationer (grå starr operationer).
Berörda verksamheter för sjukhuset är ortoped- och ögonmottagning mottagningen samt
operationsavdelning och vårdavdelning. Förändringen förutsätts genomföras vid årsskiftet
2015/2016. Det innebär att sjukhusets åtagande inom detta område regleras i VÖK 2016 enligt
nedan:
5
Specialistsjukhus
Knä- och höftprotesoperationer
Besök kopplade till knä- och höftprotesoperationer
Kataraktoperationer
Besök kopplade till kataraktoperationer
Antal
-50
-1 280
-500
-1 840
Poäng
90
85
-
Ersättning (tkr)
-2 672
-2 522
-2 519
-2 451
2015 fattade Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus styrelse beslut
om en tilläggsöverenskommelse (Tilläggsöverenskommelse 2015:2 mellan Göteborgs hälso- och
sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus). Denna tilläggsöverenskommelse reglerade
vårdutbudet för sjukhuset. Regleringen för 2015 avsåg förändringar och prestationer för helt år samt
reglering av det ekonomiska taket med 75% av DRG-ersättningen. I VÖK 2016 regleras
ersättningsutrymmet med resterande 25% av DRG-priset samt ersättning för att göra omställningen
kostnadsneutral till en total summa av: 831 tkr.
5.7 Förändring av vårduppdrag
Ortopedmottagningen och Ögonmottagningen
Frölunda Specialistsjukhus får som ersättningsuppdrag för höft- och knäproteskirurgi större
volymer besök och behandlingar inom övrig ortopedi. Exempel på detta är artroskopier och
fotoperationer.
Frölunda Specialistsjukhus får som ersättningsuppdrag för kataraktoperationer större volymer besök
och behandlingar inom ögonsjukvård såsom plastikoperationer, skelningar och behandlingar av
patienter med diabetes.
De förändrade uppdragen på ortoped- och ögonmottagningen motsvarar den minskade ersättningen
kopplat till den regiongemensamma produktionsstyrningen under 5.6 dvs. 10 164 tkr.
Gynekologmottagningen
Läkartiden på gynmottagningen på Frölunda Specialistsjukhus ökas ifrån 25 minuter till 30 minuter.
Som ett resultat av detta minskas antalet läkarbesök under 2016 ifrån 5700 besök till 4750 besök.
En ökning av tiden är möjligt genom en anpassning till Regionala medicinska riktlinjer som innebär
att patienter med enklare åkommor/sjukdomar nu tas om hand i primärvården. Samt genom att
patienter som kommer för framfallsringsbyte, urinrörsvidgning och cellprovskontroller utan
kolposkopi nu går till barnmorska istället för till läkare. Följden är att de patienter som fortsatt
kommer för vård och behandling till gynekolog är patienter med större vårdtyngd, vilket kräver
längre tid per besök.
Öronmottagningen
Frölunda Specialistsjukhus får ett uppdrag att öka sin produktion med 140 polikliniska operationer
av hudtumörer inom huvud-hals-området. Det förändrade uppdraget innebär en kostnadsökning
med 315 tkr.
Ökningen av polikliniska operationer innebär en minskning av ca 280 läkarbesök, jämfört med
2015. Detta är möjligt genom uppgiftsväxling ifrån läkare till sjuksköterska avseende förstabesök
för snarkutredning (ca 300 patienter per år). Minskning möjliggörs också genom att sjukhuset inte
länge ska ta emot patienter som enligt gränsdragningsriktlinjerna tillhör primärvårdens uppdrag.
6
Specialistsjukhus
6. Utvecklingsarbete
6.1 Regionalt utvecklingsarbete
Diskussion med övriga sjukhus i regionen om samverkan inom smärtverksamheten.
Utvecklingsarbete och planering kopplat till regional produktionsstyrning.
6.2 Lokalt utvecklingsarbete
Fortsatt arbete för ökad tillgänglighet till screening med ögonbottenfoto av patienter med diabetes.
Utvecklingsarbete med processerna inom dagkirurgi kopplat till ersättningsuppdrag för
protesoperationer och kataraktoperationer.
7. Ekonomi
7.1 Ersättningsmodell
Regionfullmäktige har beslutat om ersättningsmodell för sjukhusvård. Ersättningen utbetalas i
enlighet med de riktlinjer som gäller för respektive ersättningsform. En förklaring av ersättningen
finns i Bilaga 1. Under 2016 används inte målrelaterad ersättning.
7.2 Ekonomisk ersättning 2016
Regionstyrelsens planeringsdirektiv 2016 (RS 16-2015) följs, vilket innebär att indexuppräkning för
2016 är fastställt till 2,0 procent. Frölunda Specialistsjukhus ersätts därför med 3 784 tkr för
generella kostnadsökningar för länssjukvård och läkemedel.
Frölunda Specialistsjukhus ersätts i 2016 års beställning med totalt 193 503 tkr enligt Bilaga 1.
7.3 Ersättning smärtcentrum 2016
Finansiering under 2016 kommer att fortsätta genom statliga medel och avropas genom särskild
framställan upp till 4 300 tkr. Ersättningen ingår inte i det totala ersättningsutrymmet för 2016.
Förändrade ekonomiska förutsättningar kommer att regleras i kommande överenskommelse.
8. Uppföljning
8.1 Uppföljningsplan
Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd
uppföljningsplan. Uppföljningsplanen finns i bilaga 2. Vid redovisning av individbaserad statistik
ska denna presenteras könsuppdelad där administrativa system så tillåter.
8.2 Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter
Sjukhuset ska lämna uppgifter till vårddatabasen Vega. Uppgifterna lämnas enligt gällande tidplan,
filspecifikationer samt definitioner och regelverk av begrepp och termer. Sjukhuset åtar sig att
månatligen enligt aktuella föreskrifter rapportera väntetidsuppgifter till Sveriges Kommuner och
Landstings (SKLs)”Väntetider i vården” och till Koncernkontoret.
8.3 Informationsutbyte och dialog
Parterna ska träffas kontinuerligt för att informera varandra om väsentliga förändringar som är av
vikt för båda parterna, till exempel förändringar i vårdinnehåll, volymer, ekonomi och
utbudspunkter.
7
Specialistsjukhus
9. Ändrade förutsättningar
Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga
prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras eller andra oförutsägbara
händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand lösas via en
tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Det gäller
också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av årliga uppdateringar av
resursfördelningsmodellen samt förändrade uppdrag till följd av nya vårdmetoder,
läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar.
Inför betydande förändringar ska dialog och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl
sjukhuset som Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Efter samråd med Göteborgs hälso- och
sjukvårdsnämnd kan sjukhuset inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av
utbudspunkter.
Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller översyn
av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens ägarutskott som
avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att överenskommelsen för
2016 ska kunna omarbetas.
Tekniska justeringar i ersättningsbilagorna kan komma att genomföras under
överenskommelseperioden.
9.1 Särskilda händelser
Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund
av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt
ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller
minska eventuella effekter.
Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större
epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad
myndighet eller regering.
10. Information
Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ansvarar för att informera befolkningen om
vårdöverenskommelsen. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera sjukhusets medarbetare om
vårdöverenskommelsen.
8
Specialistsjukhus
11. Underskrifter
Denna överenskommelse har uppnåtts mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och styrelsens
för Frölunda Specialistsjukhus. Överenskommelsen har upprättats i två likalydande exemplar av
vilka parterna tagit ett exemplar var.
VÄSTRA GÖTALAND
oktober 2015
Johan Fält
Ordförande
Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd
Leena Ekberg
Avdelningschef
Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal
Benny Strandberg
Styrelseordförande
Madeleine Andersson
Sjukhusdirektör
9
Specialistsjukhus
Bilaga 1
Principer för ersättning till sjukhus i Västra Götalandsregionen
Ersättningen är fördelad mellan abonnemang, prestationsersättning, samt särskild framställan.
Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Såväl fast som rörlig ersättning
erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning
såvida inte annat avtalats eller beslutats i särskild ordning.
Fast ersättning och Prestationsersättning
Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (= verksamhetsanslag), prestationsersättning,
ersättning samt särskild framställan.
Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Sjukhuset ersätts dels med en rörlig
ersättning som motsvarar 50 procent av fullt pris per prestation, dels en fast andel för återstående
50 procent av den prestationsrelaterade vården. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till
angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inget
avtalats eller beslutats i särskild ordning.
Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för
ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en regiongemensam
diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade
kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning.
Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av
regiongemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRGpoäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser
för olika typer av besök.
Patientavgifter
Sjukhuset debiterar patientavgifter enligt de regler som fastställts av Västra Götalandsregionen. Vid
beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att
förändringen blir ersättningsneutral för sjukhuset. Patientavgifterna behålls av sjukhuset.
Riktade uppdrag
Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för uppdrag
som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och
utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestations ersätta så som t ex
ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet.
Särskild framställan
Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter
särskild avstämning
10
Specialistsjukhus
Sammandrag av ersättningar, volymer och priser 2016
Kompletteras senare.
11
Specialistsjukhus
Förändringsposter i överenskommelse 2016
Kompletteras senare.
12
Bilaga 2
Uppföljningsplan för överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda
Specialistsjukhus
Denna uppföljningsplan utgör en plan för uppföljning av vårdöverenskommelse 2016. Uppföljningsplanen omfattar ett antal uppföljningsområden och ska belysa
om uppdraget genomförts enligt överenskommelsen. Former och tidpunkt för redovisning är anpassade beroende på uppföljningsområde. I regel sker redovisning i
samband med sjukhusets ordinarie delårs- och/eller årsrapportering till regionen. Avstämning och dialogmöte är två uppföljningsformer som avviker från ordinarie
rapportering. Avstämning innebär att sjukhuset redovisar information på initiativ av Koncernkontoret. Dialogmöte innebär att sjukhuset träffar Koncernkontoret
för uppföljning av specifikt vårdområde.
Uppföljningen av vårdöverenskommelserna indelas i tre delar: 1. Uppföljning av ersättning och volymer 2. Uppföljning av målen i regionfullmäktiges budget 2016
och uppföljning av sjukhusets åtagande med anledning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag 2016 3. Uppföljning av vårdens kvalitet
Datakällor för uppföljning av del 2 och 3
De kvalitetsmått och målnivåer som framgår av uppföljningsverktyget ”Kvartalen” ingår i utförarens uppdrag och omfattar de regionala indikatorerna med
regionala måltal (diarienummer HSS 223-2015), markerade i tabellen med en siffra [nr xx]. Koncernkontoret hämtar uppgifter från Kvartalen”. För de
kvalitetsindikatorer som inte redovisas i Kvartalen lämnar sjukhuset uppgifter.
Uppföljningsperioder
Uppföljning delår 2 (januari till och med augusti) levereras till Koncernkontoret senast den 23 september 2016. Helårsuppföljning (januari till och med december)
levereras till Koncernkontoret senast den 31 januari 2017.
Ansvar för framtagning av uppgifter
Frölunda Specialistsjukhus tar fram och rapporterar utfall för:
– indikatorer som kopplas till kvalitativ redovisning (skriftlig redovisning om inget annat begärs)
– angivna regionala kvalitetsindikatorer som inte kan hämtas ur Kvartalen; i planen anges FSS i kolumnen ”Källa”
Koncernkontoret tar fram utfall för:
– angivna regionala kvalitetsindikatorer som kan hämtas ur Kvartalen; i planen anges Kvartalen i kolumnen ”Källa”
– indikatorer för vilka annan uppföljning och rapportering sker på regional nivå; anges i planen
Uppföljning av målen i regionfullmäktiges budget 2016 och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag
budget 2016 kommer också ske regionalt.
Uppföljning av målen i regionfullmäktiges budget 2016
Prioriterat
mål
Fokusområde För sjukhuset innebär det
Måltal/
redovisning
Källa
Tidpunkt
Måltal uppnått/ Kommentar
aktivitet
genomförd
Patientens
ställning
inom hälsooch sjukvård
ska stärkas
Uppfylla
vårdgarantin
Redovisning
FSS
Delår 2
samt helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
– Andel patienter som väntat högst 90
dagar på första besök eller behandling (%)
ska redovisas.
– Medverka i det regionala strukturarbetet,
där syftet är ett mer effektivt nyttjande av
regionens samtliga resurser och kortare
väntetider. I arbetet kommer utförare,
beställare och ägare att delta,
– Fortsatt medverka i arbetet med att
utveckla och tydliggöra gränsdragningen
mellan sjukhusets och övriga vårdgivares
uppdrag, såsom exempelvis
primärvårdens.
14
Samtliga
verksamheter
inom hälsooch sjukvård
ska prestera
bättre än
genomsnittet i
nationella
register och
jämförelser.
Utveckla ett
personcentrerat
arbetssätt
– Personcentrerad vård ska bedrivas på
alla nivåer
Redovisning
FSS
Delår 2
samt helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Förbättra
akutvårdkedjan
– Tydliggöra sjukhusets rutiner för
överföring/remittering av patienter med
behov av akutsjukvård, exempelvis till
följd av komplikationer eller vid
oväntad akut sjukdom.
– Andel indikatorer av alla indikatorer
som redovisas på sjukhusnivå som är
lika med eller över genomsnittet i
Öppna jämförelser (%) ska redovisas
Redovisning
FSS
Delår 2
samt helår
Redovisning
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Minska antalet
vårdskador
– Sjukhuset ska prioritera
patentssäkerhetsarbete för att minska
skador i vården
Redovisning
FSS
Delår 2
samt helår
Arbeta för en
säkrare
läkemedelsanvändning
– Sjukhuset ska lägga vikt vid att
försäkra sig om att patienterna är mer
medvetna om orsak till medicinering
och vikten av att följa ordinationen
Redovisning
FSS
Delår 2
samt helår
Skapa ett
sammanhållet
vårdsystem
– Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus,
primärvård och kommunens hemtjänst i
syfte att minska akutbesök och
undvikbar slutenvård
Redovisning
FSS
Delår 2
samt helår
Öppna
jämförelser
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
15
Uppföljning av sjukhusets åtagande med anledning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag 2016
Mål
Aktivitet/uppdrag
För sjukhuset innebär
det att
Måltal/
Källa
redovisning
Tidpunkt
Måltal uppnått/
aktivitet
genomförd
Hälso- och
sjukvården är
kvalitetsdriven
Vården ska vara
personcentrerad
– Vårdpersonalens patienttid ska öka
Politisk
dialog
FSS
Vid presidiemöte
mellan FSS
styrelse och
Göteborgs hälsooch
sjukvårdsnämnd
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Grupper i
befolkningen
Personer med
kroniska sjukdomar
Politisk
dialog
FSS
Vid
presidiemöte
mellan FSS
styrelse och
Göteborgs
hälso- och
sjukvårdsnämnd
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
– Sjukhuset ska fortsätta
att bedriva och utveckla
sin verksamhet
– Sjukhuset ska vara ett
kompetenscentrum för
smärta som stödjer
primärvården
Kommentar
16
Uppföljning av vårdens kvalitet
Planerad vård
Mål
Indikator/aktivitet Måltal/ redovisning
Källa
Tidpunkt
Måltal uppnått/
aktivitet genomförd
FSS ska verka för att
tillgången till
planerad vård är god
och att alla patienter
erbjuds vård inom
fastställda
garantitider.
Följande strategier
ska vara
grundläggande för
arbetet:
o Effektivisering av
remissflödet.
o Effektiva
tidbokningsrutiner.
1. Antal och andel
enheter som infört
patientstyrd
tidbokning
100 %
FSS
Delår 2
samt helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
2. Antal och andel
patienter som
uteblivit från ett
planerat besök
Redovisning per
mottagning
FSS
Delår 2
samt helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
3. Remissflöde:
Redovisning per
3a. Antal och andel mottagning
remisser som
skickats vidare till
annan vårdgivare
3b. Antal och andel
remisser som
skickas tillbaka till
remittent
FSS
Delår 2
samt helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Kommentar
17
Säker hälso- och sjukvård
Mål
Indikator/aktivitet
Måltal/
redovisning
Vårdrelaterade
infektioner ska
minska
1. Andel vårdrelaterade
infektioner inom somatisk
slutenvård [nr 44]
Måltal uppnått/
Källa
Tidpunkt
≤0%
Punktprevalensmätning x 2
Kvartalen
Delår 2 samt  Ja
helår
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
2. Registrering av postoperativa
infektioner 30 dagar
<4%
FSS
3. Antal
mottagningar/avdelningar som
genomfört mätningar av basala
hygienrutiner och klädregler
100 %
FSS
helår
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
helår
 Nej
Minskad antibiotika
användning
Intravenös antibiotika - andel
penicilliner + cefalosporiner på
rekvisition från sjukhuskliniker
[nr 48]
≤ 2015 års nivå
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Säker utskrivning
Andel patienter med
läkemedelsberättelse vid
utskrivning
Tag fram
utgångsvärden
och riktvärden
under 2016
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Kommentar
 Delvis (vad
återstår?)
18
Patientsäkerhets
arbete
1. Antal registrerade
avvikelserapporter per
årsarbetare (läkare respektive
övrig personal)
Redovisning
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
2. Antal genomförda
händelseanalyser
Redovisning
FSS
Helår och
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
löpande på
dialogmöten
3. Antal lex Maria anmälningar
Redovisning
FSS
Helår och
löpande på
dialogmöten
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
19
Patientfokuserad vård
Mål
Indikator/aktivitet
Måltal uppnått/
Kommentar
Måltal/ redovisning
Källa
Tidpunkt
Redovisa
Redovisning
resultatet av
den nationella
patientenkäten i
förhållande till
föregående
mätning.
Resultatet av den
nationella
patientenkäten i
förhållande till
föregående mätning,
övriga regionen och
riket. Redovisning av
planerade
förbättringsåtgärder.
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Användning av
”1177
Vårdguidens etjänster” ska
öka
Antal enheter
anslutna till ”1177
Vårdguidens etjänster”, redovisning
av användnings
områden, servicenivå
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Antal registrerade konton i
”1177 Vårdguidens etjänster” ska öka
20
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Mål
Diabetes
Indikator/aktivitet
Måltal
Måltal uppnått/
Källa
Tidpunkt
1. Andel typ 1-diabetespatienter ≥ 18 ≥ 20 %
år med HbA1c < 52 mmol/mol [nr 1]
Kvartalen
Delår 2
samt helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
2. Andel typ 1-diabetespatienter ≥ 18 < 20 %
år med HbA1c >70 mmol/mol [nr 2]
Kvartalen
Delår 2
samt helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
3. Andel typ 1-diabetespatienter ≥ 18 ≥ 90 %
år med blodtryck < 140/85 mm Hg
[nr 3]
Kvartalen
Delår 2
samt helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
4. Andel typ 1-diabetespatienter 4580 år med LDL-kolesterol < 2,5
mmol/l [nr 4]
Kvartalen
Delår 2
samt helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
≥ 60 %
Kommentar
21
Kirurgi
Gynekologi
1. Andel ljumskbråcksopererade som
omopereras inom 5 år [nr 27]
≤3
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
2. Andel elektiva
ljumskbråcksoperationer utförda i
dagkirurgi
>80%
Kvartalen
Delår 2
samt
helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
3. Andel patienter som fått antibiotika vid ≤ 12 %
borttagande av gallblåsa. Avser planerade
operationer [nr 29]
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
1. Gynekologi: Andel av operationer för
livmoderframfall som registrerats i
Gynop-registret
≥ 75 %
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
2. Gynekologi: Andel koniseringar CIN
II
≥ 75 %
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
22
Smärtcentrum
Andel av smärtmottagningens patienter
som har dokumenterat livskvalitetsmått
med EQ-5D vid förstabesök och efter
insatt smärtbehandling
>75%
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
ÖNH
Andel tonsillektomier- som registreras i
Svenskt ÖNH-register
≥ 95 %
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
23
Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård
Mål
Indikator/aktivitet
Vården ska vara fri från
fördomar och
diskriminering, och
behövlig kunskap för att
uppnå detta mål ska finnas i
hälso- och sjukvårdens
verksamheter.
Måltal/
redovisning
Måltal uppnått/
Källa
Tidpunkt
1. FSS: s arbete för att Redovisning
åstadkomma en jämlik
och rättssäker
sjukskrivningsprocess
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
2. FSS: s arbete för att
åstadkomma en vård
fri från fördomar och
diskriminering
Redovisning
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Regionens riktlinjer för
anpassad information ska
följas
3. Patientinformation i
anpassad form för de
som har svårt att se,
läsa och förstå
Redovisning
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Jämställd vård
Redovisning: FSS
Analys och
problematisering ur ett - antal
respektive
genusperspektiv.
andel kvinnor
De två patientgrupper /män
som ska analyseras är: - analys och
*patienter med
- eventuella
långvarig smärta
åtgärder av
*patienter med
ny kunskap.
diabetes
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Kommentar
24
Tillgänglighet
Måltal uppnått/
Kommentar
Mål
Indikator/aktivitet
Måltal/ redovisning
Källa
Tidpunkt
Ingen patient ska behöva vänta
oskäligt länge på vårdinsatser
som han eller hon har behov
av.
1. Antal och andel
patienter som har väntat
60 respektive 90 dagar
eller kortare på ett
planerat specialistbesök
inom planerad
specialiserad vård
70 respektive 100 %
Redovisning
Regional
rutin
Månadsvis  Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
2. Antal och andel
patienter som har väntat
60 respektive 90 dagar
eller kortare på beslutad
behandling inom
planerad specialiserad
vård
70 respektive100 %
Redovisning
Regional
rutin
Månadsvis  Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
1. Antal registrerade
lokaler i
Tillgänglighetsdatabasen
(Td)
>90 %
FSS
Helår
FSS ska:
-
erbjuda vård inom
fastställda garantitider
-
Ge patienten individuellt
anpassad information om
vårdgaranti, väntetider och
möjlighet att välja annan
vårdgivare
-
Erbjuda tid och utredning
som inte innefattas av
vårdgarantin inom 90
dagar.
FSS ska registrera lokalerna i
Tillgänglighetsdatabasen
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
25
Samverkan
mellan
vårdgivare
Beskrivning av samverkan med
andra vårdgivare
Redovisning
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
26
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård
Mål
Ett strukturerat
hälsofrämjande och
sjukdomsförebygga
nde förhållningssätt
ska ingå i alla
patientmöten inom
länssjukvården
Måltal uppnått/
Indikator/aktivitet
Måltal
Ansvarig
Tidpunkt
1. Andel relevanta
enheter/kliniker som
använder AUDIT [nr
60]
>40 %
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
2. Antal/andel patienter
med diabetes, där FSS
har patientansvar, med
dokumenterad fysisk
aktivitetsnivå
≥ 2015 års
nivå
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
3. Andel relevanta
enheter/kliniker som
bedömer och
dokumenterar fysisk
aktivitetsnivå för sina
patienter [nr 61]
> 25 %
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
4. Andel patienter med
dokumenterad
bedömning av
tobaksbruk [nr 63]
≥75 %
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
5. Andel rökfria
patienter i samband
med operation [nr 64]
≥ 50%
FSS
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Kommentar
27
Tjänsteutlåtande
Sammanträdesdatum
2015-10-29
Ärende x
________________________________________________________________________________________
Överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso-och
sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus
Dnr FSS 43/242-2015
Ärendet avser godkännande av vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och
sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus.
Syftet med vårdöverenskommelsen är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer
och ersättning avseende länssjukvård vid sjukhuset. Överenskommelsen beskriver
sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av
verksamheten. På grund av att sjukhuset behöver mer tid för att definiera
ersättningsuppdragens volymer inom ögonsjukvård och ortopedi bifogas inte volyms- och
ersättningsbilagorna.
Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget för 2016,
planeringsdirektiv samt nationella och regionala styrdokument och Göteborgs hälso- och
sjukvårdsnämndens beställningsunderlag. Hänsyn har tagits till strategiska frågor ifrån
Frölunda Specialistsjukhus.
Uppräkningen 2016 är 2 procent i enlighet med planeringsdirektiven för regionfullmäktiges
budget.
Frölunda Specialistsjukhus ersätts i 2016 års beställning med totalt 193 503 tkr. I
jämförelse med 2015 1 är det en ökning med 4 325 tkr.
Förändringar i 2016 års överenskommelse:
Uppräkning 2016 på 2 procent
Regional produktionsstyrning
(Sjukhuset kommer inte längre utföra några höft- och knäprotesoperationer eller
kataraktoperationer)
Ersättningsuppdrag ortopedi och ögon (exakta volymer ska definieras)
Gynekologmottagningen (ökad tid för läkarbesök)
Öronmottagningen (fler polikliniska operationer av tumörer i öron-näsa-halsregionen)
Reglering av ersättningsutrymmet kopplat till Tilläggsöverenskommelse 2015:2 mellan
Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus
Reglering av diabetesuppdraget till 2016 års nivå
Styrmodell Regionservice
IS/IT-medel
Ordnat införande
Satsning på jämställda löner
Summa förändringar 2016
Tkr
3 784
-10 164
10 164
0
315
831
-571
-520
186
300
0
4 325
Agneta Xenos Mattsson
Ekonomichef
Avser beställningen 2015 efter genomförd justering av diabetesuppdrag och
tilläggsöverenskommelse 2015:2 som reglerar gall- och ljumskbråcksoperationer mellan Frölunda
Specialistsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset
1
Ärende x
Sammanträdesdatum 2015-10-29
_______________________________________________________________________________
Delegeringsbeslut Frölunda Specialistsjukhus per oktober månad 2015
Delegeringsbeslut
Underhållsavtal Siemens,
medicinteknisk produkt
Tilläggsöverenskommelse
vaktmästeritjänster
(Regionservice)
Överenskommelse mellan
FSS och
Regionservice/AC/Gemensam
service/diarium
(Registratorstjänst 25 %)
Överenskommelse ang
serviceleverans VF och FSS
(Kundtjänst)
Överenskommelse FSS
Regionservice
(Ekonomikonsult 20 %)
Objektsavtal mellan Securitas
och FSS (rondering fastighet
nattetid)
Ethicon (förlängd garantitid)
Rekvisition av regionlån
Tillägg till hyreskontrakt
(reducering av hyra)
Avtal avseende
larmanläggning
Avtal avseende
genomförande av
pilotundersökning (Indikator)
Biträdesavtal enligt
Personuppgiftslagen
Attestanter och utanordnare
2015 samt sommar 2015
Behörigheter till
Internetbanken för Västra
Götalandsregionens
koncernkonto i Swedbank
Överenskommelse om
samverkan mellan Frölunda
Specialistsjukhus och
Område
ekonomi
Delegat
förvaltningschef
Anmärkning
Dnr FSS 23/5-2015
ekonomi
förvaltningschef
Dnr FSS 23/6-2015
ekonomi
förvaltningschef
Dnr FSS 23/10-2015
ekonomi
förvaltningschef
Dnr FSS 23/26-2015
ekonomi
förvaltningschef
Dnr FSS 23/30-2015
ekonomi
förvaltningschef
Dnr FSS 23/32-2015
ekonomi
ekonomi
ekonomi
förvaltningschef
förvaltningschef
förvaltningschef
Dnr FSS 13/63-2015
Dnr FSS 43/9 2015
Dnr FSS 23/11-2015
ekonomi
Dnr FSS 18/28-2015
ekonomi
förvaltningschef
Dnr FSS 23/134-2015
Kansli
förvaltningschef
Dnr FSS 23/188-2015
Ekonomi
förvaltningschef
Dnr FSS 20/196-2015
Ekonomi
förvaltningschef
Dnr FSS 20/197-2015
Ekonomi
förvaltningschef
Dnr FSS 23/235-2015
Ärende x
_______________________________________________________________________________
Kungälvs sjukhus inom
radiologi - läkarbemanning
samt byte av RIS/PACS vid
Anne-Mari Fyrholm
Chefssekreterare
Anställningsbeslut vid Frölunda Specialistsjukhus, september 2015
Enhet
Kirurgmottagningen
Röntgenavdelningen
Öron-näsa-halsmottagningen
Neurologmottagningen
Kategori
Överläkare
Medicinsk sekr/ resurssekr
Sjuksköterska
Medicinsk sekr
Namn
Anders Jakobsson
Jessica Ahl
Anna Larsson
Anna Svenberg
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-21
Diarienummer
Västra Götalandsregionen
Frölunda specialistsjukhus
Handläggare: Agneta Xenos Mattsson och
Charlotta Moberger Johansson
E-post: agneta.xenos@vgregion.se
charlotta.moberger@vgregion.se
Till Styrelsen för Frölunda specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus
Information om antagande av internkontrollplan
för Frölunda specialistsjukhus 2016
Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus föreslås
besluta:
- Att godkänna informationen om förslag till internkontrollplan för Frölunda
specialistsjukhus 2016
- Beslut om antagande av internkontrollplan tas den 11 december
Sammanfattning av ärendet
Ekonomichef Agneta Xenos Mattsson och personalchef Charlotta Moberger
Johansson fick i uppdrag av sjukhusdirektören Madeleine Andersson att ta fram
en ny internkontrollplan för 2016. Planen bygger på VGR:s nya riktlinjer om hur
en internkontrollplan ska utformas.
Beredning
Förslaget till internkontrollplan har presenterats och diskuterats på presidiet den
12 oktober. Planen tas upp för diskussion på styrelsemötet den 29 oktober och
beslut om antagande tas på nästa styrelsemöte den 11 december.
Agneta Xenos Mattsson
Ekonomichef Frölunda specialistsjukhus
Charlotta Moberger Johansson
HR-chef Frölunda specialistsjukhus
Bilaga
•
Förslag till internkontrollplan 2016
Intern kontroll
Förslag, 2015-10-19
Plan för intern kontroll
Nämnd/styrelse: Frölunda Specialistsjukhus
Gäller år: 2016
Dnr:
Fastställd av NNN 2015-x-x § Y
Plan för intern kontroll för Frölunda Specialistsjukhus
Planen följer de riktlinjer för intern kontroll enligt kommunallagen som regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen fastställt.
Riskanalyser genomförs som underlag till planen.
Kontrollområde
Kontrollmoment
Funktion som
ansvarar för att
utföra kontrollen
Hur gör vi?
När görs
kontrollen?
Chef/ansvarig
som kontrollen
rapporteras till
Ärenden som
rapporteras till
styrelsen, när?
Delegering
Följs delegeringsordningen?
Anmäls delegationsbeslut?
HR-chef
Återrapporteras kontinuerligt
till styrelsen.
Inför varje
styrelsemöte
Förvaltningschef
Rapporteras vid
varje styrelsemöte.
Arkivering,
gallring, diarium
Följs lagar och regler?
Finns det en
dokumenthanteringsplan och
efterlevs den?
Utvecklingschef
Tydliga anvisningar och
rutiner. Tydlig
ansvarsfördelning.
Kontinuerligt
Förvaltningschef
Förändringar
rapporteras vid
behov.
Lagar,
kollektivavtal,
policies, riktlinjer
och planer inom
personalområdet
Följs lagar, kollektivavtal,
policies, riktlinjer och planer
inom personalområdet?
Tex anställning, lönesättning,
arbetstid, likabehandling,
arbetsmiljö, rehabilitering,
kompetensförsörjning, mm.
HR-funktion
Tydliga anvisningar och
rutiner, kontinuerliga
informationsmöten med
linjechefer.
Stickprovskontroller och
uppföljning/ analys.
Kontinuerligt
HR-chef
Tillsvidareanställningar
rapporteras till
varje styrelse-möte.
Övriga frågor
rapporteras i delårs- och årsbokslut.
Ledningssystem
för arbetsmiljö
Finns det ett ledningssystem för
arbetsmiljö?
Genomförs det systematiska
arbetsmiljöarbetet?
HR-chef
Tydliga rutiner för
arbetsmiljöronder.
Uppföljning/ analys
30/6 årligen
Förvaltningschef
Förändringar
rapporteras vid
behov.
Personalrapportering och
löneutbetalning i
Heroma
Kontrolleras utanordningslistan i
Heroma varje månad?
HR-funktion
Stickprov ett par ggr per år
April och
oktober
HR-chef
Dokumentation
HR
Bisysslor
Följs VGR:s riktlinjer angående
bisysslor?
HR-chef
En gång per år tillfrågas
medarbetare angående
bisyssla i samband med
utvecklingssamtalet
Nov-feb
Förvaltningschef
Rapporteras en
gång per år till
styrelsen i april.
Anlitande av
bemanningsföretag
Följs VGR:s riktlinjer angående
anlitande av
bemanningsföretag?
HR-chef
Uppföljning i samband med
delår och årsredovisning
I samband med
delårsbokslut
och
årsredovisning
Förvaltningschef
Rapporteras i
delårs- och
årsbokslut.
Finns det en
kommunikationsplan för intern
och extern kommunikation?
Följs planen?
HR-chef
Uppföljning sker i samband
med årsredovisning
dec
Förvaltningschef
Förändringar
rapporteras vid
behov.
Vårdproduktion,
(VÖK och
tillgänglighetssats
ning)
Följer sjukhuset beslutade
volymer avseende
vårdproduktion?
Verksamhetschef
Uppföljning och analys
Kontinuerligt
Förvaltningschef
Rapporteras till
Medicinska
resultat
Rapporteras sjukhusets resultat
i beslutade kvalitetsregister?
Verksamhetschef
Kontinuerligt
Förvaltningschef
Rapporteras till
Styrelsen i
samband med
delårs- och
årsbokslut.
Vårdgaranti
Följs lagar och riktlinjer?
Verksamhetschef
Kontinuerligt
Förvaltningschef
Rapporteras till
varje
Styrelsemöte.
Vårdkvalitet
Följs rutiner och vårdplaner?
Rapporteras avvikelser?
Verksamhetschef
Kontinuerligt
Förvaltningschef
Rapporteras i delårs- och årsbokslut.
Funktion som
ansvarar för att
utföra kontrollen
Hur gör vi?
När görs
kontrollen?
Chef/ansvarig
som kontrollen
rapporteras till
Ekonomichef
Följer VGR:s riktlinjer och
anvisningar för budgetarbete.
Budgetperiod
Förvaltningschef
Kommunikation
Kommunikationsplan
Verksamhet
Ekonomi
Budget
Följs VGR:s anvisningar?
Rapporteras till
styrelsen
en gång per år i
dec.
Ekonomisk
uppföljning
Följs lagar och VGR:s
anvisningar?
Ekonom
VGR:s anvisningar och
tidplaner. Uppföljning och
analys.
Bokslutsperiod
Ekonomichef
Rapporteras vid
God ekonomisk
hushållning
Bedrivs verksamheten
kostnadseffektivt? Är
kostnaderna ändamålsenliga?
Följs lagar och anvisningar?
Ekonomichef
Uppföljning och analys.
Kontinuerligt
Förvaltningschef
Rapporteras till
varje
styrelsemöte.
Attestreglemente
Efterlevs
tillämpningsanvisningar? Finns
aktuella register och
förteckningar?
Ekonomichef
Tydliga anvisningar. Kontroll
att attestregistret är aktuellt.
Uppdatera register i
Raindance.
Kontinuerligt
Förvaltningschef
Rapporteras till
styrelsen en
gång per år i jan.
Löpande
redovisning
Följs lagar och regler?
Ekonom
Dagligen och stickprov en
gång i månaden. God
redovisningssed.
Kontinuerligt
Ekonomichef
Investeringar
Följs riktlinjer för investeringar?
Finns investeringsbeslut?
Ekonomichef
Varje investering
kontrolleras. Uppföljning av
investeringsbeslut.
Genomgång av
anläggningsregister.
Kontinuerligt
Förvaltningschef
Rapporteras till
styrelsen
I samband
detaljbudget och
verksamhetsplan i
dec.
Inköp
Följs lagar och regler? Följs
regionens inköpsrutiner och
inköpspolicy?
Inköpscontroller
Lagen om offentlig
upphandling (LOU).
Uppföljning avtalstrohet.
Kontinuerligt
Ekonomichef
Rapporteras i
delårs-och
årsbokslut.
Representation
Följs lagar och regler? Följs
VGR:s policy och riktlinjer?
Ekonom
Följer VGR:s policy och
riktlinjer. Stickprov en gång i
månaden.
Kontinuerligt
Ekonomichef
Konferens/utbildni
ng
Följs policy och riktlinjer?
Ekonom
Tydliga anvisningar.
Stickprov en gång i
månaden.
Kontinuerligt
Ekonomichef
Kontanthantering
Följs regler och rutiner? Är
kontanthanteringen säker?
Ekonom
Inventering av kassor en
gång per år.
Kontinuerligt
Ekonomichef
Utbetalning
Finns rutiner och är dessa
säkerställda? Efterlevs
rutinerna?
Ekonom
Tydliga rutiner. Stickprov en
gång i månaden.
Kontinuerligt
Ekonomichef
Stöldbegärlig
egendom
Finns förteckning över
egendom?
Ekonom
Tydliga rutiner. Inventering
en gång per år.
Kontinuerligt
Ekonomichef
Säkerhetsplan
inkl katastrofplan
Finns det en säkerhetsplan?
Bedrivs säkerhetsarbetet enligt
den aktuella säkerhetsplanen?
Utvecklingschef
Tydliga riktlinjer och rutiner.
I samband med
delårsbokslut
och
årsredovisning
Förvaltningschef
Rapporteras till
styrelsen
en gång per år i
samband med
detaljbudget-och
verksamhetsplan, i
dec.
Följs upp i delårsoch årsbokslut.
Ledningssystem
för kvalitet- och
patientsäkerhet
Finns det ledningssystem för
kvalitet och patientsäkerhet?
Genomförs de systematiska
egenkontrollerna enligt
ledningssystemet?
Utvecklingschef
Tydliga rutiner och
ansvarsfördelning för
egenkontroll
Kontinuerligt
Förvaltningschef
Förändringar
rapporteras vid
behov.
Systematiskt
brandskyddsarbete (SBA)
Efterlevs riktlinjer och rutiner?
Genomförs de systematiska
egenkontrollerna enligt SBA?
SBA-samordnare
Tydliga rutiner och
checklistor för egenkontroll
4 ggr/år
Förvaltningschef
Förändringar
rapporteras vid
behov.
Miljöledningssystem
Följs lagar, riktlinjer och rutiner?
Genomförs internrevision enligt
miljöledningssystemet?
Miljösamordnare
Tydliga rutiner och
checklistor för internrevision
1 gång/år
Förvaltningschef
Rapporteras till
styrelsen i
samband med
delårs – och
årsbokslut.
Säkerhet
PROTOKOLL 7/2015
Styrelsemöte
Sammanträdesdatum
2015-09-30
§§115--135
__________________________________________________________________________________
Plats: Konferensrummet, Matsalsbyggnaden, Frölunda Specialistsjukhus
Datum och tid: onsdagen den 30 september 2015, klockan 08:30-14:30.
Beslutande
Benny Strandberg, (KD), ordförande
Gunilla Dörner Buskas (S)
Morgan Hedman, (S)
Carin Oleryd(S)
Frode Slinde, ersätter Kajsa Hamnén, (M) tom punkten § 129.
Henrik Ekelund(M)
Lena Bjurström, (C), ersätter Elias Ytterbrink (MP)
Förhindrade:
Kajsa Hamnén (M)
Elias Ytterbrink(MP)
Frode Slinde (FP) från § 130
Göran Moberg (S) från § 130
Närvarande ersättare
Göran Moberg (S) tom punkten § 129
Närvarande, fackliga organisationer
Sofia Tholén Dahlman, TCO
Övriga närvarande:
Ann Stokland, sjukhusdirektör KS
Anders Hillberg, ekonomichef, KS
Björn Holmberg, chefläkare, KS
Björn Ellmarker, Västfastigheter
Gun Bergstedt, styrelsesekreterare
Madeleine Andersson, sjukhusdirektör, FSS
Agneta Xenos, ekonomichef, FSS
Philipp Meijering, chefläkare, FSS
§§ 115-129
§§ 115-129
§§ 115-129
§§ 120-121
§§ 115-135
§§126-135
§§126-135
§§126-135
1
PROTOKOLL 7/2015
Styrelsemöte
Sammanträdesdatum
2015-09-30
§§115--135
Utses att justera förutom ordföranden: Gunilla Dörner Buskas
Underskrifter
Sekreterare
……………………………………………….
Gun Bergstedt
Ordförande ……………………………………..............
Benny Strandberg
Justerande
……………………………………………...
Gunilla Dörner Buskas
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat den 12 oktober
2015 kl 11:00.
Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Nämnd/styrelse:
Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda
Specialistsjukhus
Sammanträdesdatum:
2015-09-30
Datum för anslag: 2015-10-13
Datum då anslag tas ned: 2015-11-03
Förvaringsplats för protokollet:
Administration, Kungälvs sjukhus
Underskrift:
………………………………….
Gun Bergstedt/styrelsens sekreterare
2
PROTOKOLL 7/2015
Styrelsemöte
Sammanträdesdatum
2015-09-30
§§115--135
§115. Sammanträdet öppnas
Ordföranden hälsar alla välkomna och förklarar sammanträdet öppnat.
§116. Val av justerare
Att jämte ordförande justera dagens protokoll utses Gunilla Dörner Buskas
Protokollet justeras den 12 oktober 2015 klockan 11:00 på Kungälvs sjukhus.
§117. Fastställande av dagordning
Dagordningen är utskickad till dagens styrelsemöte.
Styrelsen beslutar
Att fastställa dagordningen
§118 Sjukhusdirektörens rapport, Kungälvs sjukhus
Föredragande är sjukhusdirektör Ann Stokland
Ann Stokland rapporterar om planerna för Säve flygplats och vilken påverkan
stängningen skulle få för vårt ambulansflyg.
Ett förslag har framkommit att Västra Götalandsregionen tillskriver Göteborgs
stad med en framställning att man bevakar att 112-verksamheterna på Säve kan
kvarstå alternativt lokaliseras i närheten.
Styrelsen ger i uppdrag till Ann Stokland att till nästa möte återkomma med
besked om var ansvar och befogenheter ligger för ambulanshelikoptern.
Det behövs göras ett klarläggande.
Ny Närsjukvårdsplan är framtagen och godkänd i SIMBAs politiska ledning.
Arbetet med förstärkt läkarmedverkan för de mest sjuka äldre från såväl
primärvård som sjukhus, startar upp.
Arbetet med Vårdöverenskommelsen 2016 pågår. Beslut kommer att tas i nästa
styrelse, 151029.
Ann Stokland förevisar sjukfrånvarostatistik i jämförelse mellan andra sjukhus
såsom Sahlgrenska, Alingsås och Södra Älvsborgs sjukhus. Analyser pågår men
resultaten är relativt lika med små variationer.
Styrelsen noterar informationen
3
PROTOKOLL 7/2015
Styrelsemöte
Sammanträdesdatum
2015-09-30
§§115--135
§119. Lokalförsörjningsplan, Kungälvs sjukhus
Föredragande Björn Ellmarker, Västfastigheter
Björn Ellmarker från Västfastigheter besöker idag styrelsen för att informera om
planeringsarbetet inför Etapp II och byggstart.
Detaljprojekteringen av vårdbyggnaden och reservkraftbyggnaden är i full gång
och kommer att pågå under 10 månader. Upphandling av byggentreprenör
beräknas vara klart under december.
Behovet av framtida lokaler har analyserats och beskrivits i en
lokalförsörjningsplan som skall vara färdig för beslut i nästkommande styrelse
den 29 oktober. Denna bygger även på Kungälvs sjukhus framtida utökade
uppdrag.
§120. Etapp II, Kungälvs sjukhus
Se föregående punkt som sammanfattar även denna punkt.
§121Delårsrapport augusti 2015 för Kungälvs sjukhus
Kort genomgång av delårsrapport augusti 2015.
Sammanfattningsvis är resultatet per 31 augusti -24,4 mnkr vilket är 31,7 mnkr sämre än budget.
Bruttokostnadsökningen är 9,0 procent och orsakerna kan förklaras av ökade kostnader för
ambulanshelikopterverksamheten i samband med övergång till Svensk Luftambulans,
och kostnader för övertid, sommarersättningar på grund av sjuksköterskebristen.
Även kostnader för läkemedel har ökat.
Kostnadsnivån skulle behöva komma ned till 2 % för att sjukhusets ekonomi ska vara i balans.
Vid fortsatt genomgång av delårsrapporten upplevs det förvånande är att klädrutiner inte följs till en högre
nivå vilket ordförande Benny Strandberg vill ha noterat i protokollet.
Styrelsen beslutar
- Att styrelsen godkänner Delårsrapport, augusti 2015, för Kungälvs sjukhus
- Att paragrafen omedelbart justeras.
- Att uppdra till förvaltningschefen att inkomma med mer detaljerad plan för hur
vi minskar bruttokostnadsökningen.
4
PROTOKOLL 7/2015
Styrelsemöte
Sammanträdesdatum
2015-09-30
§§115--135
§122. Effektiviseringsplan 2015, Kungälvs sjukhus
Effektiviseringsplanen ligger denna gång inbakad i delårsrapporten för augusti
2015, som är utskickad till styrelsen. Ann Stokland redogör kort för denna.
§123 Budget/Verksamhetsplan 2016, Kungälvs sjukhus
Ann Stokland redogör för det arbete som pågår med framtagande av en
”Kort verksamhetsplan för 2016”
Den korta verksamhetsplanen skall innehålla de viktigaste mål och mätetalen samt prioriterade
aktiviteter för Kungälvs sjukhus under verksamhetsåret 2016.
§124 Redovisning av beslut på delegation, Kungälvs sjukhus
En förteckning över beslut på delegation har skickats ut tillsammans
med agendan till dagens styrelsemöte
§125 Föregående mötesprotokoll
Protokoll 6 från styrelsemötet 150813.
Styrelsen beslutar
Att protokoll 6 läggs till handlingarna.
§126 Presidiet rapporterar
Två stycken möten har ägt rum under september månad där presidiet har träffat två olika
revisorsgrupper med intervjuer kring verksamhetsanpassad bemanning.
Presidiet har under september även träffat Regionstyrelsen för att diskutera hur sjukhuset
arbetar med att sänka sina kostnader.
5
PROTOKOLL 7/2015
Styrelsemöte
Sammanträdesdatum
2015-09-30
§§115--135
§127 Anmälningsärenden
Inkomna ärenden enligt förteckning.
§128 Remissvar – synpunkter på regiongemensamt reglemente
Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus har blivit
ombedda att ta del av remitterat förslag till reglementen för Västra
Götalandsregionens nämnder, styrelser och kommittéer.
I utskickat tjänsteutlåtande presenteras ett förslag till svar som styrelsen behöver
ställa sig bakom.
Styrelsen beslutar
-Att ställa sig bakom förslag till remissvar
-Att paragrafen omedelbart justeras
§129 Sjukhusdirektörens rapport, Frölunda Specialistsjukhus
Föredragande är sjukhusdirektör Madeleine Andersson
Sjukhuset väntar fortfarande på beslut om sina lokaler, vad som ska hända med sjukhuset i
stort och vilken verksamhet/inriktning sjukhuset skall ha.
Sjukhusledningen har besökt sina olika enheters planeringsdagar för att diskutera
verksamhetsplan, medarbetarenkäten och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling.
Det pågår ett arbete på sjukhuset med att ta fram ersättningsuppdrag för protes- och
kataraktoperationer som sjukhuset inte längre skall utföra.
§130 Delårsrapport augusti 2015, Frölunda Specialistsjukhus
Föredragande är sjukhusdirektör Madeleine Andersson, ekonomichef Agneta Xenos Mattson
samt chefläkare Philipp Meijering.
Kort genomgång av delårsrapport som är utskickad till styrelsen. Övriga bilagor i ärendet är
Beslutsunderlag, BU.
Sammanfattningsvis resultat 1,3 mnkr vilket är bättre än budget för perioden, och där man
tappat intäkter då man inte fullföljt det utökade uppdraget inom diabetologi.
Styrelsen beslutar
6
PROTOKOLL 7/2015
Styrelsemöte
Sammanträdesdatum
2015-09-30
§§115--135
- Att styrelsen godkänner Delårsrapport, augusti 2015, för Frölunda Specialistsjukhus
- Att paragrafen omedelbart justeras.
§131 a. Tilläggsöverenskommelse, TÖK, 2016, Frölunda Specialistsjukhus
Föredragande är ekonomichef Agneta Xenos Mattsson
Tilläggsöverenskommelse mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda
Specialistsjukhus reglerar produktionsvolymer och ersättning kopplat till gallvägsoperationer
och ljumskbråcksoperationer istället för tidigare utförda obesitasoperationer.
Tilläggsöverenskommelsen, TÖK, samt tjänsteutlåtande, TU, och beslutsunderlag, BU, samma
ärende, är utskickade till dagens styrelsemöte.
Styrelsen beslutar
-Att godkänna sjukhusets tilläggsöverenskommelse 2015 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd
-Att omedelbart justera paragrafen
§131b. Justering av överenskommelse om specialistvård 2015, Frölunda
Specialistsjukhus
Föredragande är ekonomichef Agneta Xenos Mattson
Handling i ärendet är tjänsteutlåtande, TU, som skickats ut inför dagens styrelsemöte.
Ärendet avser en justering av det utökade diabetesuppdraget mellan Frölunda
Specialistsjukhus och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd.
Uppdraget kan inte fullföljas på grund av rekryteringssvårigheter inom diabetologi.
Konsekvensen av justeringen blir att ersättningstaket minskas.
§132 Internkontrollplan 2015, Frölunda Specialistsjukhus
Föredragande är sjukhusdirektör Madeleine Andersson
Den interna kontrollen syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och
kostnadseffektiv verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering samt
efterlevnad av gällande lagar och förordningar. Förvaltningen upprättar varje år
ett förslag till internkontrollplan som fastställs av styrelsen.
Styrelsen beslutar
-Att fastställa förslag till internkontrollplan för Frölunda Specialistsjukhus 2015.
7
PROTOKOLL 7/2015
Styrelsemöte
Sammanträdesdatum
2015-09-30
§§115--135
§133 Budget/Verksamhetsplan 2016
Ärendet utgår idag.
§134 Redovisning av beslut på delegation
En förteckning över beslut på delegation har skickats ut tillsammans
med agendan till dagens styrelsemöte.
§135 Avslutande av möte
Ordföranden tackar alla för i dag och avslutar mötet.
8
Sammanträdesdatum
2015-10-29
Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda
Specialistsjukhus
Ärende xx
Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus.
Inkomna ärenden 25 september 2015—8 oktober 2015
•
Protokoll från Regionfullmäktige §132. Rapportering och aktiviteter för
regionstyrelsens ansvar för övriga nämnder och styrelser 2015-2018,
Dnr RS 12-2015
Blankettgruppen 2004-11-09
2015-10-08
Sandra Lyrenius
Styrelsesekreterare
POSTADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
Kungälvs sjukhus
0303-98764
0303-987 99
gun.bergstedt@vgregion.se
442 83 Kungälv
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-15
Diarienummer KS 9/138-2015
Kungälvs sjukhus
Handläggare: Ann Stokland
E-post: ann.stokland@vgregion.se
Antagande av SIMBAs plan för Den Nära Vården
2016-2017
besluta:
- Anta den nya planen för Den Nära Vården 2016-2017, antagen 2015-0827 av SIMBA
SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansorganisation för
Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Närvårdssamverkan bygger på
sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där den totala kvaliteten i
samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten. Den Nära
Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett
hälsofrämjande förhållningssätt.
SIMBAs nya politiska samrådsgrupp tog ut inriktningen för samverkansarbetet
under de kommande åren, under en gemensam arbetsdag i mars. Utifrån den
inriktning politikerna enades om har en ny plan för Den Nära Vården tagits fram
som föreslås sträcka sig till och med den 31 december 2017.
Beredning
Föreliggande plan antogs av SIMBAs politiska samrådsgrupp den 27 augusti och
översänds nu till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för
antagande.
Kungälvs sjukhus
Ann Stokland
Sjukhusdirektör
Postadress:
Kungälvs sjukhus
442 83 Kungälv
Besöksadress:
Lasarettsgatan
Kungälv
Telefon:
0303-987 99
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
Kungalvs.sjukhus@bll.se
2 (2)
Bilaga
•
•
Tjänsteutlåtande, planen för Den Nära Vården, utskickat 2015-09-07
SIMBAs plan för Den Nära Vården, antagen av SIMBA 2015-08-27
Besluten skickas till för kännedom:
•
•
•
•
•
•
•
Hälso- och sjukvårdsnämnd Väster
Primärvårdsstyrelsen
Styrelsen för beställd primärvård
Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden, Ale kommun
Sociala utskottet, Kungälvs kommun
Bildnings- och Sociala utskottet, Stenungssunds kommun
Socialnämnden ,Tjörns kommun
Postadress:
Kungälvs sjukhus
442 83 Kungälv
Besöksadress:
Lasarettsgatan
Kungälv
Telefon:
0303-987 99
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
Kungalvs.sjukhus@bll.se
Den Nära Vården
inom
SIMBA – området
Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale
2016 – 2017
2015-08-27
Politiskt antagen av SIMBAs samrådsgrupp 2015-08-27
Plan för
Den Nära Vården 2016 - 2017
SIMBA
SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en samverkansorganisation för Den Nära
Vården i mellersta Bohuslän och Ale.
Arbetssättet i SIMBA utgår från huvudmännens samlade insats för att skapa en helhet
genom gemensamt lärande. Detta gemensamma lärande har hämtat sitt synsätt från
systemteoretisk grund och handlar om hur man i en pågående process skapar en lärande
organisation. Avgörande för det systemiska lärandet är det systemiska ledarskapet.
Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vård- och
omsorgsgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring individen är det som ger
mervärde för individen. Patientens vård ska upplevas sömlös och vara oberoende av de
organistoriska gränserna..
Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett
hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera
framtida vård- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna.
Våra invånare ska leva ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död
eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Med hälsa menar vi ett tillstånd av
fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och
handikapp.
Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av:
 Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, Vårdval Rehab, beställd
Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab),
 Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen.
 Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ales-, KungälvsStenungsunds- och Tjörns kommun.
 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Målgruppen är de individer och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat
har behov av vård- stöd- och omsorgsinsatser från både kommunen och regionen.
Grupper som särskilt ska uppmärksammas:
 Barn och unga vuxna med utsatt situation
 Äldre multisjuka och multisviktande
 Personer med psykisk ohälsa
 Personer med funktionsnedsättning
 Personer med behov av vård i livets slutskede
I Västra Götalandsregionen används begreppet närsjukvård som ett samlat begrepp för
den vård, oavsett driftsform, som ges för att tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som
är:
Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området:
- Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, 2006-2008
- Närvårdsplan – Den Nära Vården inom SIMBA-området, 2008-2010
Sida 2



vanligt förekommande i befolkningen
ofta återkommande för individen
samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt
Basen för närsjukvården utgörs av primärvården.
Närvårdsamverkan
Närvårdsamverkan sker på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på konkret
verksamhetsnivå. Samverkan på politisk och ledningsnivå skapar legitimitet och
struktur.
Närområdesgrupper (SIMBA NO-grupper)
Närområdesgrupperna utgör basen för det medborgar- och individinriktade
samverkansarbetet. Samverkan sker både på strategisk ledningsnivå och på operativ
verksamhetsnivå.
Varje kommun bildar ett närområde som det finns en närområdesgrupp i. I varje
närområdesgrupp finns en samordningsgrupp med övergripande lednings- och
samordningsansvar för närvårdsamverkan i närområdet.
SIMBAs samordningsgrupp
SIMBAs samordningsgrupp ansvarar för övergripande strategiska samverkansfrågor
mellan vård- och omsorgsgivare. Samordningsgruppen har ansvaret att koordinera, följa
upp, utveckla och fatta inriktningsbeslut i frågor som är gemensamma.
Samordningsgruppen består av förvaltningschefer eller motsvarande från kommun och
region samt representanter för privata vårdgivare inom vårdvalssystem som regleras av
LOV.
SIMBAs politiska samrådsgrupp
SIMBA politiska samrådsgrupp har till uppgift att med ett utförar- och
beställarperspektiv föra en regelbunden politisk dialog kring gemensamma
närsjukvårdsfrågor. Även att skapa förutsättningar för politiskt samförstånd för att
tillgodose medborgarnas och individernas behov av en väl fungerande
närvårdsamverkan.
Därutöver har SIMBA politiska samrådsgrupp till uppgift att följa upp resultaten av
närvårdssamverkan utifrån fastställda målområden.
SIMBAs politiska samrådsgrupp är sammansatt av ordförande och vice ordförande eller
dess motsvarighet(er) i Västra Hälso och sjukvårdsnämnden, Primärvårdsstyrelsen,
Styrelsen för beställd Primärvård, Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda
Specialistsjukhus, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden samt Utbildningsnämnden
Ale kommun, Sociala utskottet samt Utbildningsutskottet, Kungälv kommun, Bildningsoch socialt utskott Stenungsund kommun, Socialnämnden samt Barn- och
utbildningsnämnden Tjörn kommun.
Föreliggande plan för Den Nära Vården är politiskt beslutad i SIMBAs Politiska
samrådsgrupp.
Sida 3
Planen är bearbetad i samordningsgruppen och politiskt förankrad i ingående
vårdgivares respektive nämnder och styrelser.
Genomförandet bör ske i linjeorganisationen där närområdesgrupperna utgör basen för
den lokala samverkan och gemensamma arbetet för att nå målen.
Planen för Den Nära Vården revideras senast den 15 december 2017.
Sida 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Målområde 1
Sida
Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå…………...6
Målområde 2
Psykisk ohälsa……………………………………………………………………………………...........................7
Målområde 3
Våld i nära relationer…………………………………………………………………………………..................8
Målområde 4
Vård- och omsorg om äldre över 65 år……………………………………………………………………....9
Sida 5
Målområde 1
Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt
nivå
Inom ramen för den nära vården finns ett systematiskt och utvecklande samarbete mellan olika vårdgivare. Syftet är att genom en sammanhållen och
samordnad vårdkedja ge god och säker vård oavsett vårdgivare. God
tillgänglighet ska säkerställas och en upplevelse av trygghet skapas för
patienterna/invånarna. Potentialen för bättre kvalitet och högre effektivitet
ökar genom samordning.
När begränsade resurser skall fördelas till ständigt växande behov är det
viktigt att använda tillgängliga resurser på bästa sätt.
Det ökade vårdbehovet ställer krav på tillgänglighet, rätt bedömning och
behandling inom all hälso- och sjukvård. För att tillgodose detta krävs att
resurser utnyttjas optimalt och att behandling ges på rätt vårdnivå.
Vårdgivarna har ett gemensamt ansvar för att patienter och brukare får sina
behov av åtgärder och insatser tillgodosedda och att övergången från en
vårdform till en annan sker på ett smidigt sätt.
 Delmål
1:1 Förkortade väntetider vid akutmottagningen på Kungälvs sjukhus
Det finns patienter som söker på akutmottagningen, som i första hand behöver
omsorg och vård i hemmet eller omhändertagande inom primärvården och inte
inläggning på sjukhuset. Genom att i tidigt skede identifiera dessa kan man hjälpa
dem till rätt vårdnivå.
1:2 Samordning av patientens medicinska insatser inom primärvården
Hälso- och sjukvård, omsorg och stöd ska finnas i sådan omfattning i öppna former,
inom landstinget och i kommunen, så att patienter inte blir kvar inom
slutenvården längre än nödvändigt.
Syftet är att skapa kontinuitet och långsiktighet i primärvårdens insatser, minska
riskerna för brister i informationsöverföringen mellan olika vårdgivare samt
tydliggöra ansvarsfördelningen när flera vårdgivare är involverade.
1:3 Effektiv avvikelsehantering
Patienterna i hälso- och sjukvården förväntar sig att få en god vård av hög
medicinsk kvalitet. Patienten förväntar sig också att vården skall vara säker. När
det trots allt uppstår fel och brister i vården är det av central betydelse att saken
utreds, ansvarsförhållandena klarläggs och att åtgärder vidtas för att undvika att
Sida 6
samma fel och brister drabbar andra patienter i framtiden. Vårdgivarna –region
och kommuner ansvarar för vårdens kvalitet och säkerhet.
Ett effektivt system för att rapportera, analysera och dra lärdom av avvikande
händelser är en nyckelfaktor för patientsäkerhetsarbete.
Målområde 2
Psykisk ohälsa
Målet är att den enskilde ska vara delaktig, ha inflytande och känna
välbefinnande oavsett var i vård- och stödsammanhanget han eller hon
befinner sig.
Insatserna ska vara av hög kvalitet, koordinerade och sammanhållna på ett
sätt som gör att den enskilde inte märker av verksamhetsövergångarna.
Den nära vården skall bygga på helhetssyn och samverkan, en långsiktig
utvecklingsplan, evidensbaserad praktik och gemensam kunskapsbas.
 Delmål
2:1 Vidarutveckla samarbetet samt tydliggöra ansvarsfördelning mellan
verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa
För att på bästa sätt ge barn, unga och deras familjer stöd, behövs samverkan och
ett aktivt arbete mellan berörda huvudmän. Gemensam övergripande ledning och
styrning är en förutsättning och framgångsfaktor. God synkronisering inom den
offentliga sektorn kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett
hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa samt
reducera framtida vård- och omsorgsbehov. Detta medför att gemensamma
resurser nyttjas effektivt, samtidigt som barnen och ungdomarnas förutsättningar
till en god uppväxt ökar.
2:2 Utveckla den psykiatriska vården för personer med långvarig psykisk
funktionsnedsättning
Genom samordning av olika insatser kan psykiska, fysiska och sociala
konsekvenser minskas hos personer som lider av psykisk sjukdom och därigenom
säkerställa en bättre kvalitet inom alla livsområden. Samordningen syftar också till
att minska risken för förtida död hos målgruppen, orsakad av somatisk sjukdom
och/eller självmord.
Sida 7
2:3 Vidareutveckla samarbetet kring personer med missbruks- och
beroendeproblematik
Många personer med missbruk och beroende behöver vård, stöd och behandling
från både kommun och landsting samtidigt.
Till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika
och samtidig svår psykisk sjukdom (samsjuklighet) rekommenderar
Socialstyrelsen bland annat att hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuder
integrerad behandlingsmetod.
Det är viktigt att missbruk och beroende uppmärksammas även hos ungdomar.
Ungdomar svarar inte alltid på insatser och behandlingsmetoder som är
utvecklade för vuxna. Det kan därför krävas särskilda interventioner som är
utarbetade för ungdomar och deras förutsättningar.
2:4 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv
riktning ska stärkas
Vårdgivarna ska tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt i varje vårdkontakt.
Det är i det direkta mötet med patienter och anhöriga som hälso- och sjukvården
har sin största hälsofrämjande potential.
Det förebyggande arbetet ska vara en del av behandlingen och därmed stödja och
motivera individen till förändring när så behövs i sjukdomsförebyggande syfte.
Målområde 3
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Samverkan
är en förutsättning för ett effektivt, strukturellt och förebyggande arbete mot
våld. Arbetet mot våld i nära relationer ska präglas av god kvalitet och
samsyn. Målet är att berörda av våld i nära relationer ska få ökad trygghet,
frihet och hälsa.
Begreppet våld i nära relationer innefattar alla former av våld. Det kan vara våld i
parrelationer eller andra familje- och släktrelationer. Men det kan också vara våld i
samkönade relationer, hedersrelaterat våld eller våld mot barn av närstående.
Sverige har ställt sig bakom en rad internationella överenskommelser som rör
mänskliga rättigheter.
Barns rätt till en uppväxt utan våld formulerades av FN 1989 i konventionen om
barnets rättigheter (barnkonventionen). I konventionen betonas staternas ansvar
att vidta åtgärder för att skydda varje barn mot alla typer av fysiskt och psykiskt
våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande
I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)
konstateras att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för
Sida 8
större risk, både i och utanför hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård
eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande.
Den 7 april 2011 antog Europarådet konventionen om förebyggande och
bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.
 Delmål
3:1 Personal inom hälso-och sjukvården, socialtjänsten och elevhälsan ska ha
kunskaper om och förmåga att se tecken på våld i nära relation
Våld i nära relationer påverkar den drabbades hälsa både fysiskt och psykiskt
negativt. För att uppnå ett förbättrat omhändertagande måste personal våga se och
fråga om våld i nära relationer.
När det gäller det hedersrelaterade våldet har elevhälsan en särskilt viktig roll
gällande förmågan att se tecken eftersom alla unga flickor och pojkar finns i skolan.
Det hedersrelaterade våldet har sin grund i kontrollen av flickors och kvinnors
sexualitet men även pojkar blir utsatta.
3:2 Gemensamt utveckla det förebyggande arbetet
Ett förebyggande arbete riktar sig till alla människor i samhället. Barn och unga är
särskilt viktiga målgrupper i det förebyggande arbetet och därför behövs tidiga
insatser där barn och ungdomar befinner sig, så som förskolor och skolor.
3:3 Utveckla samverkan mellan berörda aktörer inom SIMBA
Samverkan mellan berörda aktörer är viktigt i arbetet mot våld i nära relationer.
Alla aktörers insatser ska tillsammans utgöra en helhet så att personer drabbade
av våld i nära relationer kan få bästa möjliga stöd och hjälp. De regionala
medicinska riktlinjerna för Våld i nära relationer ska implementeras i regionens
verksamheter och verksamheterna inom SIMBA-kommunerna ska ha vetskap om
riktlinjerna.
Målområde 4
Vård och omsorg om äldre över 65 år
Målet är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet,
samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller
hon befinner sig. Vården och omsorgen ska vara samordnad och
sammanhållen. Hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhus ska
samverka runt de sjuka äldre.
De nationella målområdena är grundläggande i handlingsplanen
”Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland” vilken även innehåller
insatsområden för att förebygga och stödja den enskilde till att skjuta upp
Sida 9
tidpunkten för att bli sjuk eller mest sjuk äldre. SIMBA har anslutit sig till den
länsgemensamma handlingsplanen.
 Delmål
4:1 Riskförebyggande åtgärder som bygger på ett proaktivt arbetssätt
Tidig upptäckt av riskpatienter kan skjuta upp tidpunkten för att bli hamna i
målgruppen ”mesta sjuk äldre”.
Äldres fallolyckor är ett folkhälsoproblem som medför mänskligt lidande och får
betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Alla berörda bör intensifiera
förebyggande insatser. Påverkbara faktorer är bland annat läkemedelskonsumtion,
livsstilsfrågor och faktorer i den fysiska miljön.
Fysisk aktivitet främjar hälsan och ett gott åldrande samt har god effekt på det
psykiska välbefinnandet.
Genom att främja goda matvanor minskar risken för sjukdomsrelaterad
undernäring bland äldre.
Syftet är att hålla det friska friskt så länge som möjligt.
4:2 God läkemedelsbehandling för äldre
Läkemedel är en vanlig behandlingsform för äldre. I den åldrande kroppen sker
förändringar som kan öka känsligheten för läkemedel. Många äldre har flera
sjukdomar och använder olika läkemedel samtidigt. Detta ökar risken för
biverkningar och läkemedelsproblem. Äldres läkemedelsbehandling behöver ses
över i syfte att minska läkemedelsrelaterade problem.
4:3 Medicinska och sociala insatser ska följa de nationella riktlinjerna för
demensvården
Inom ramen för demensvården är tidig identifiering av personer med begynnande
demens av största vikt. Optimalt omhändertagande ur socialt och medicinskt
perspektiv för högsta möjliga livskvalitet och stöd till anhöriga ska prioriteras. God
kvalitet på demensutredningarna bidrar till ett mer adekvat omhändertagande och
ett minskat behov av akuta åtgärder.
All vård och omsorg vid demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat
förhållningssätt. Teamarbete, utbildning, diagnostik, läkemedelsbehandling,
omvårdnad, dagliga aktiviteter, boende och anhörigstöd är andra nationella
rekommendationer.
Syftet är stärka den demenssjukes möjligheter att få god vård av hög kvalitet samt
effektiv resurshushållning oberoende av organisationsgränser.
Sida 10
4:4 Medicinska och sociala insatser skall följa de nationella riktlinjerna för
strokevård
Befolkningens kunskap om stroke och primärpreventiva åtgärder (förhindra eller
skjuta upp insjuknande hos friska individer) är av avgörande betydelse för att
minska insjuknande och död i hjärt- kärlsjukdom. För personer som insjuknat i
stroke är ett tidigt och korrekt omhändertagande av avgörande betydelse för
överlevnadschanserna och återgång till ett så autonomt liv som möjligt med bästa
möjliga livskvalitet.
4:5 Samordnad individuell vård och omsorgsplanering
De mest sjuka äldre har behov av en individanpassad, samordnad vård och
omsorg. Detta ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över
specialitets-, professions-, och organisationsgränser. Eftersträvansvärt är ett
gemensamt arbetssätt för vård- och omsorgsplaneringsprocessen.
4:6 God vård i livets slutskede
God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut är en viktig
del av sjukvården och utgör ett av de nationella målen för äldreomsorgen.
Vårdgivarna ska bereda möjlighet för kroniskt svårt sjuka och patienter med behov
av palliativ vård att vårdas i hemmet. God samverkan mellan primärvården,
kommunernas verksamheter och AVH-temat på Kungälvs sjukhus ökar
möjligheterna till detta.
Registrering av dödsfall i Svenska Palliativregistret är till stöd och hjälp i
utveckling och förbättringen av vården i livets slutskede samt att säkerställa att
vården bedrivs utifrån ett evidensbaserat arbetssätt. Det ger också möjlighet att
jämföra den egna verksamhetens resultat över tid och att jämföra sig med andra
verksamheter.
Sida 11
Carina Westerelve
Processledare
Mobil: 0700 -82 36 07
carina.vesterelve@vgregion.se
Datum
2015-09-07
Till
Primärvårdsstyrelsen
Styrelsen för beställd primärvård
Styrelsen för Kungälvs sjukhus och
Frölunda specialistsjukhus
Omsorgs- och
arbetsmarknadsnämnden
Ales kommun
Sociala utskottet
Kungälvs kommun
Bildnings- och Sociala utskottet
Stenungsunds kommun
Socialnämnden
Tjörns kommun
Antagande av SIMBAs plan för Den Nära Vården 2016-2017
Ärende
SIMBAs nya politiska samrådsgrupp tog ut inriktningen för samverkansarbetet under de
kommande åren, under en gemensam arbetsdag i mars. Utifrån den inriktning
politikerna enades om har en ny plan för Den Nära Vården tagits fram som föreslås
sträcka sig till och med den 31 december 2017.
Föreliggande plan antogs av SIMBAs politiska samrådsgrupp den 27 augusti och
översänds nu till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för
antagande.
Beslutsunderlag
Planen för Den Nära Vården 2016-2017, antagen 2015-08-27
Bakgrund
SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansorganisation för Den
Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale.
Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av:
 Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, Vårdval Rehab, beställd
Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab),
2(2)



Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen.
Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ales-, KungälvsStenungsunds- och Tjörns kommun.
Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där
den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten.
Patientens vård ska upplevas sömlös och vara oberoende av de organistoriska
gränserna.
Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett
hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera
framtida vård- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna.
I Västra Götalandsregionen infördes 1 oktober 2009 ett vårdvalssystem för primärvård,
VG Primärvård. En närområdesgrupp(NO-grupp), i enlighet med närområdesplanen, bildades för
samverkan mellan olika vårdgivare i varje kommun. Syftet med närvårdsarbetet inom SIMBA
är att ge stöd till arbetet i närområdesgrupperna i samverkansfrågor inom hela SIMBA-området.
En handlingsplan kopplat till föreliggande Plan för Den Nära Vården kommer att
utarbetats av SIMBAs Samordningsgrupp för följa upp målområdena i planen för Den
Nära Vården.
SIMBA
Benny Strandberg
Ordförande
Politisk samrådsgruppen
Ann Stokland
Ordförande
Samordningsgruppen
2015-10-20
Förslag på tider för styrelsemöten 2016, efter samverkan med presidium
Datum
Veckodag
Lokal
2016-01-14
Torsd
KS
2016-02-25
Torsd
FSS
2015-03-24
Torsd
KS
2016-04-28
Torsd
FSS
2016-05-26
Torsd
KS
2016-06-23
Torsd
FSS
2016-08-25
Torsd
KS
2016-09-29
Torsd
FSS
2016-10-27
Torsd
KS
2016-12-15
Torsd
FSS
- Att godkänna tiderna för nästa års styrelsemöte
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-21
Kungälvs sjukhus
Handläggare: Ann Stokland och Anders
Hillberg
anders.hillberg@vgregion.se
Antagande av reviderad lokalförsörjningsplan
för Kungälvs sjukhus
besluta:
- Att godkänna den reviderade lokalförsörjningsplanen
Styrelsen för Kungälvs sjukhus har getts i uppdrag att revidera
lokalförsörjningsplanen för sjukhuset. Fysisk översiktsplanering genomförs
mellan sjukhuset och Västfastigheter. Planeringen syftar till att säkerställa
verksamheternas behov av lokaler och kvaliteten på de investeringsbeslut som i
framtiden skall fattas för sjukhusens upprustning och utveckling. I arbetet
analyseras behovet av lokalyta för respektive verksamhet med stöd av intervjuer
med samtliga verksamhetsföreträdare, befolkningsprognoser, åldersstrukturen på
befolkningen, vårdstatistik, trender i vården m.m.
Beredning
Det översiktliga planarbetet har letts av en arbetsgrupp utsedd av sjukhusdirektör
Ann Stokland med representanter från Kungälvs sjukhus och Västfastigheter. I
lokalförsörjningsplan 2010 angavs utveckling och förnyelse av Kungälvs sjukhus
i fyra projektsteg. Det första projektsteget invigdes 2012 och det andra
projektsteget har en beräknad byggstart till första kvartalet 2016. Under arbetet
med planeringen av vårdbyggnad för somatisk vård har det tydligt att ombyggnad
av befintliga vårdavdelningar till mottagning samt utökning av huvudentré
behöver genomföras i direkt anslutning till en ny vårdbyggnad.
Man ser även att patienterna som söker sig till Kungälvs sjukhus fortsätter att öka
samtidigt som Regionfullmäktiges beslut 2015-04-14 innebär att Kungälvs
sjukhus får större och tydligare roll inom akutsjukvården i Göteborgsområdet då
upptagningsområdet för Kungälvs sjukhus utökas till att inkludera Norra
Hisingen.
Med bakgrund av detta blev det nödvändigt med en revidering av
lokalförsörjningsplanen för att beskriva hur verksamhetens behov av lokaler skall
kunna tillgodoses.
Ann Stokland
Sjukhusdirektör
Kungälvs sjukhus
Anders Hillberg
Ekonomichef
Kungälvs sjukhus
Bilaga
•
Lokalförsörjningsplan för Kungälvs sjukhus, oktober 2015
•
•
Västfastigheter
Sweco Architects AB
K U N G Ä LV S S J U K H U S
LO K A L FÖ R S Ö RJ N I N G S P L A N
O K TO B E R 2015
A R B E T S N U M M M E R SW EC O : 3 60 2 0 4 8 6 0 0
INNEHÅLL
Förutsättningar s. 4
Arbetets organisations. 4
Bakgrunds. 4
Förändrat uppdrags. 4
Nationella trender för vårdlokaler
s. 5
Verksamheten - utveckling av vården vid sjukhuset
s. 6
Arkitekttävling 2013 s. 7
Kungälvs sjukhus i framtidens. 8
Lokalförsörjningsplan 2010 - utdrag
s. 8
Förnyelse i projektstegs. 8
Framtida lokalförsörjning; projekt 2-7
s. 10
Översiktsplan - sammanfattnings. 13
K U N G Ä LV S S J U K H U S LO K A L FÖ R S Ö RJ N I N G S P L A N O K TO B E R 2 01 5
FÖRUTSÄTTNINGAR
Vid regionens sjukhusanläggningar genomförs, i samverkan mellan respektive sjukhus och Västfastigheter,
fysisk översiktsplanering.
Planeringen syftar till att säkerställa kvaliteten på de investeringsbeslut, som i framtiden skall fattas för
sjukhusens upprustning och utveckling. I arbetet analyseras och utreds möjligheterna att i framtiden utveckla
ny bebyggelse, som i kombination med befintliga byggnader, ger möjligheter till förnyelse och upprustning av
lokalbeståndet och miljön vid anläggningarna. För varje anläggning genomförs den översiktliga planeringen i
tre parallella planeringsprojekt:
• Byggnadsplan, i vilken man från ett yttre och funktionsneutralt perspektiv kartlägger möjlighetema till
långsiktig utveckling av sjukhuset inom aktuellt tomtområde (bebyggelse, trafik och planering, yttre miljö
och teknisk försörjning).
• Lokalförsörjningsplan, som med utgångspunkt från pågående och förväntad verksamhet utvecklar lokallösningar som tillgodoser verksamheternas krav och behov i närtidsperspektiv. I denna plan definieras de
steg av ny- och ombyggnadsprojekt som erfodras för sjukhusets lokalförsöjning.
• Teknisk försörjningsplan, som schematiskt och principiellt visar hur de tekniska försörjningssystemen
behöver utvecklas och förnyas i takt med att projekt, redovisade i lokalförsörjningsplanen, genomförs.
FÖRÄNDRAT UPPDRAG
I lokalförsörjningsplan 2010 angavs utveckling och förnyelse av Kungälvs sjukhus i fyra projektsteg. Det
första projektsteget om- och tillbyggnad av lokaler för anestesi/operation/intensivvård samt en ambulanshall
invigdes första kvartalet 2012. Det andra projektsteget, ny vårdbyggnad för somatiken är byggstart beräknad
till 2016. Under arbetet med ny vårdbyggnad för somatiken har det blivit uppenbart att även ombyggnad av
befintliga vårdavdelningar och utökning av huvudentré m.m behöver genomföras samtidigt. Målsättningen
är att skapa en sammanhållen organisation för slutenvårdsplatser, mottagningar och dagsjukvård. För att
uppnå detta tas ett helhetsgrepp på sjukhusets somatiska verksamhet vilket även inkluderar huvudentrén,
serviceklinikerna och administrationen.
Omdisponering och nybyggnad för psykiatriska kliniken är det kvarstående projektsteget från 2010- års
lokalförsörjningsplan.
BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING
Sjukhusets upptagningsområde är Mellersta Bohuslän med kommunerna Kungälv, Ale, Stenungsund, Tjörn
samt Kärra-Rödbo. Antalet invånare i upptagningsområdet är 2015 cirka 123 000.
Stort antal patienter som söker sig till Kungälvs sjukhus fortsätter att öka. Behovet av specialistsjukvård
förväntas öka på grund av befolkningsökningen och åldersstrukturen. Denna ökning förväntas vara större i
Mellersta Bohuslän än i någon annan del av Västragötalandsregionen.
ARBETETS ORGANISATION
Enligt befolkningsprognosen 2015 – 2025 med basår 2014, förväntas befolkningen i Mellersta Bohuslän att
öka med över 10 000 invånare. Detta är en ökning med drygt 9 procent. Av befolkningsökningen är drygt 2 500
över 80 år vilket är en ökning med 48 procent.
Det översiktliga planarbetet för Kungälvs sjukhus har letts av en arbetsgrupp utsedd av sjukhusdirektör Ann
Stokland.
UTÖKAT UPPTAGNINGSOMRÅDE
Regionfullmäktige beslutade 2015-04-14 om att Kungälvs sjukhus får större och tydligare roll inom
akutsjukvården i Göteborgsområdet. Upptagningsområdet för Kungälvs sjukhus utökas till att inkludera Norra
Hisingen som är en av tre stadsdelsnämnder på Hisingen.
Styrelsen för Kungälvs sjukhus har gett i uppdrag att revidera lokalförsörjnings-planen för sjukhuset.
ARBETSGRUPP:
Björn Hamborg, Kungälvs sjukhus
Karin Sandberg, Kungälvs sjukhus
Tore Wånggren, Kungälvs sjukhus
Anders Hillberg, Kungälvs sjukhus
Björn Ellmarker, Västfastigheter
Tönnes Nordenskjöld, Västfastigheter
KONSULT:
Anders Melin, Sweco Architects AB
Pernilla Nordén, Sweco Architects AB
Kristin Schmitt, Sweco Architects AB
Ajla Mujanovic, Sweco Architects AB
4
BAKGRUND
Beslutet innebär att sjukhuset får ett befolkningsunderlag år 2025 på cirka 175 000 invånare.
I beslutet om ett utökat uppdrag ställer sig Regionfullmäktige bakom de principiella utgångspunkterna
i rapporten – Kungälvs sjukhus ökade roll i akutsjukvården i Göteborgsområdet. Rapporten beskriver
översiktligt hur olika verksamhetsområden på sjukhuset påverkas. Rapporten är en utgångspunkt för arbetet
med lokalförsörjningsplanen. Regionfullmäktige uppdrog 20150414 åt sjukhusstyrelsen och hälso- och
sjukvårdsnämnderna att i vårdöverenskommelser för 2016 och framåt verka för att genomföra den föreslagna
utvecklingen av Kungälvs sjukhus.
NATIONELLA TRENDER FÖR VÅRDLOKALER
MOTTAGNINGAR
Med allt större öppenvårdsverksamhet och medföljande ökande patientflöden blir det allt viktigare att, inte
minst de största mottagningarna, placeras lättillgängligt nära entréer. Samtidigt kan närhet mellan öppenoch slutenvården ge stora vinster då större samverkan mellan mottagning, dagsjukvård och slutenvård kan
utvecklas. Det pågår en upprustning av akutmottagningarna i Sverige. Detta är föranlett av ett allt högre
patienttryck, nya arbetssätt och behovet av att lokalmässigt minska riskerna för hot och våld.
Samtidigt bedöms dödligheten i cancer att minska, dock inte vårdbehovet, och flera sjukdomar som tidigare
hade dålig prognos kommer framöver att kunna behandlas med goda resultat även i hög ålder. Ökningen av
multiresistenta bakterier utgör ett orosmoln som kan medföra ökat behov av slutenvård. Den begränsade
tillgången till specialistutbildad personal – i första hand läkare och sjuksköterskor - i kombination med
sjukvårdens förväntade utveckling talar för att specialiserad vård och behandling fortsätter att koncentreras till
färre orter.
BEHANDLING OCH DIAGNOSTIK
Operationssalarna har ökat i storlek under senare år. Detta är till stor del föranlett av en ökande mängd
utrustning i salarna. Uppdelning av flöden i planerad verksamhet och akutverksamhet görs på allt fler sjukhus
och i många fall inrättas särskilda dagkirurgiska enheter. Bilddiagnostik och operationsverksamhet närmar
sig varandra och det har på flera sjukhus i Sverige påbörjats planering för gemensamma lokaler med stor yta
för varje rum och höga våningshöjder samt ökade hygienkrav. Undersökningsrummen på endoskopienheterna
används numera inte bara för diagnostik utan även för behandling och ingrepp. Detta ställer ökade krav på
lokalernas storlek och teknisk försörjning.
Samhällsutvecklingen går mot en successiv globalisering och på nationell nivå mot en koncentration.
Sjukvård har en global kunskapsbas. Sjukvården är även en funktion av samhällsutvecklingen – ju bättre
samhällsekonomi desto mer resurser avsätts i samhället för sjukvård. Risken för insjuknade i flera stora
folksjukdomar minskar. Genom att människor lever längre ökar antalet cancerfall liksom andra åldersrelaterade
sjukdomar. Detta berör många medicinska specialiteter.
ALLMÄNT OM VÅRDLOKALER
Lokaler för vård ska inriktas på att skapa yttre och inre miljöer för patienterna som inger trygghet och
stimulerar till ett snabbt tillfrisknande. Personalen ska uppleva arbetsplatsen som trivsam och säker.
Lokalerna ska vara positiva miljöer och behöver en ständig utveckling för att utgöra kreativa kunskapsoch kompetenscentrum. Ny teknik för kirurgiska ingrepp har inneburit en förskjutning från öppen kirurgi i
slutenvård till titthålskirurgi med korta vårdtider och i ökande omfattning polikliniska ingrepp. IT-utveckling
och införandet av datajournaler, liksom ökade krav på dokumentation av ett stort antal yrkesgrupper,
ställer krav på lokalerna samtidigt som möjligheterna till kunskapsöverföring inom sjukhuset och mellan
olika vårdgivare ökar vilket innebär krav på lokaler för planerade och spontana möten. Utbildning av olika
vårdprofessioner sker i allt större grad kliniskt, i närheten av patienten. Detta ställer krav på möteslokaler
och arbetsplatser för studenter i direkt anslutning till vården. Hot och våld är ett allt större problem inom
sjukvården. Detta gäller främst på akutmottagningar och lokaler för psykiatri men säkerhetsaspekterna blir allt
mer påtagliga vid all lokalplanering och utformning.
VÅRDAVDELNINGAR
Vårdavdelningarnas standard, utformning och placering påverkar i stor utsträckning sjukhusets utveckling.
I Sverige och internationellt har andelen 1-patientrum ökat markant under senare år. Orsaken till detta är
bland annat krav från patienterna på ökad integritet och ökade hygienkrav för att minska infektioner och
smittspridning.
Oavsett vårdmodell har det ökade kravet på dokumentation och införandet av datajournaler medfört ett
behov av fler administrativa arbetsplatser på vårdavdelningarna Detta ökade lokalbehov kan leda till att
vårdavdelningarna blir orationella med långa avstånd. Det är därför viktigt att prioritera de lokaler som krävs för
patienttillsynen i närheten av patientens säng.
De kortare vårdtiderna har inneburit att sängplatserna i allt större utsträckning är behandlingsplatser.
Många patienter kommer i framtiden att kunna sova i hemmet och vårdas på sjukhuset under dagtid. Denna
dagsjukvård kan förväntas öka i omfattning, vilket innebär att under dagtid kan en vårdavdelning ha betydligt
fler vårdplatser än under natten. Dagsjukvårdensplacering på vårdavdelning alt. mottagning får avvägas
beroende på vårdens inriktning.
Bild arkitekttävling 2013 Sweco Architects och Aart Architects
5
VERKSAMHETEN - utveckling av vården vid sjukhuset
Under arbetet med den nya byggnaden för somatisk slutenvård, som bygger på ett
verksamhetsutvecklingsprojekt, har det framkommit behov av följdinvesteringar. Regionstyrelsen beslutade
att utreda Kungälvs sjukhus ökade roll och uppgift inom akutsjukvården i Göteborsområdet. Med denna
utredning som underlag har Regionfullmäktige beslutat om ett ökat upptagningsområde för Kungälvs sjukhus.
En översyn av lokalförsörjningsplanen startade under hösten 2014 för att visa på hur verksamhetens behov av
lokaler kan tillgodoses med dessa förändrade förutsättningar.
Samtliga kliniker och verksamheter som har verksamhet i Kungälvs sjukhus lokaler har under planarbetet fått
möjligt att beskriva sina framtida lokalbehov.
SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETSSVAREN
Generellt
• Samtliga kliniker berörs av att Kungälvs sjukhus får ett utökat uppdrag.
Hela sjukhuset; somatiken, psykiatrin, serviceklinikerna, administrationen samt försörjningen (Regionservice
och Västfastigheter) berörs av det ökade uppdraget.
• Akutkliniken
Akutmottagningen behöver utökade lokaler anpassade till nya arbetssätt (akutläkare, teamarbete m. m).
Inriktningen är en gemensam ingång för akutsökande somatik och psykiatri men därefter sorteras patienterna
till separata spår. För primärvårdspatienter bör det finnas en tydlig förbindelse till Jourcentralen.
• Medicinkliniken
Nya specialiteter behöver utökad yta samt utökad yta för kliniknära administration
Övrig verksamhet
• Sjukhusadministration
Administrativa lokaler i nuvarande paviljong, byggnad 9, kommer att avvecklas och byggnaden kommer att
rivas. Den framtida lokaliseringen av dessa administrativa lokaler planeras i ett kommande ”Röntgenhus”.
Sjukhuset behöver fler möteslokaler.
• Sjukhusgemensamma lokaler
Huvudentrén ska anpassas så att besökarna får ett välkomnande intryck av
sjukhuset. I entréhallen ska det finnas möjligheter till information, väntytor, café mm. Här ska också ett antal
mötesrum placeras som bl a kan användas för patientutbildning. Ytor för bibliotek och info tek kommer att
reserveras.
Huvud stråket i entréplanet i nord/sydlig ritning ska ge patienten och anhöriga en känsla av trygghet samt
vara lätt att orientera sig i och med möjlighet för patienter och anhöriga att kunna sitta ner och samtala.
• Apotek
Nya och mer ändamålsenliga lokaler för apoteket planeras i anslutning till huvudentrén.
• Anestesi, Operation och IVA
Kliniken fick sina lokalbehov tillgodosedda under det första byggprojektet som då dimensionerades för 150
000 invånare. Det utökade uppdraget med ett invånarantal år 2025 på 175 000 planeras att lösas genom att
endoskopiverksamheten flyttas ut från operation och HIA-platser flyttas ut från intensivvården.
Tillräcklig operationskapacitet på sjukhuset bör kunna uppnås genom tillskapande av lokaler
utanför nuvarande operation för endoskopi, lokaler för mindre operationer och genom tillkomst av ett
interventionslaboratorium.
• Röntgenavdelningen
Röntgen behöver utökad yta. Det planerade utbytet av MR och CT behöver ske senast 2018/19 samtidigt som
det finns behov av ytterligare en MR och en CT. Nya lokaler kommer att anpassas till utrustningen krav. MTA
behöver utökad yta.
• Laboratoriemedicin
Kliniken behöver större lokaler vilket inryms inom projekt 2b. Nära lokaliserat till IVA och akutmottagningen är
prioriterat
• Psykiatriska kliniken
Psykiatriska kliniken behöver utökad lokalyta för fler vårdplatser och ökad standard inom slutenvården samt
ökad yta för akutmottagning och administration.
• Ger/rehab kliniken
Rehabverksamheten behöver ökad yta vilket även inkluderar ytterligare gymnastiksal.
• Kirurgiska kliniken
Kirurg och ortopedmottagningen behöver lokaler för mindre operationer (MOP) samt utökad yta för kliniknära
administration. Nya specialiteter behöver utökad yta.
Bild arkitekttävling 2013 Sweco Architects och Aart Architects
6
FLOW PLAN 2
SÄNGTRANSPORTER
PATIENTER OCH BESÖKARE
”Huvudentrén är
den nya delen delv
mäld
BÅRBILSENTRÉ
AKUTA / PLANERAD
ENTRÉPUNKTER - PATIENTER
SITUATIONSPLAN 1:1000
ARKITEKTTÄVLINGEN
Congehella Care
Ny vårdbyggnad för somatisk vård på KUNGÄLVS SJUKHUS
” De nya byggnaderna är placerade i en naturlig
förlängning av det beﬁntliga sjukhuset och de
öppnar upp till den yttre miljön i väster”
År 2013 genomfördes en arkitekttävling med lokalförsörjningsplanen 2010 som underlag. Tävlingsförslaget
Congahella Care vann och har vidare bearbetats fram till systemhandlingar. I samband med detta arbete har
ett antal frågeställningar kommit upp som i denna lokalförsörjningsplan ges en översiktlig inriktning av.
GESTALTNINGSPRINCIPER
3DWLHQWHQVYlOEH¿QQDQGHVWnULIRNXVI|UIUDPWLGHQV
YnUGPLOM|HU$PELWLRQHQlUDWWVNDSDHQE\JJQDGVRP
IUlPMDUSDWLHQWHQVWLOOIULVNQDQGHRFKVRPDQGDVRPWDQNHRFKJHUWU\JJKHW0LOM|QVNDYDUDYlONRPQDQGHRFKL
DOODOHGVW|GMDP|WHWPHOODQYnUGJLYDUHRFKSDWLHQW
8WIRUPQLQJHQDYWLOOE\JJQDGHQJHUHQQ\LGHQWLWHWVRP
VDPWLGLJWVDPVSHODUPHGGHQQXYDUDQGHWDOVEHE\JJHOVHQ.DUDNWlUHQVNDYLVDSnDWW.XQJlOYVVMXNKXVlU
HWWPRGHUQWVMXNKXVVRPKDUIRNXVSnIUDPWLGHQPHQ
VRPVDPWLGLJWYLVDUUHVSHNWI|UGDJHQVVMXNKXV
)|UVODJHWWDUWLOOYDUDSnSODWVHQVNYDOLWpHUJHQRPVNLIFasader
WDQGHY\HUPRWJU|QVNDQRFKQDWXUHQ'DJVOMXVHWOHGVLQ %\JJQDGHQVIDVDGKDUHQJHQHUHOOVWUXNWXUVRPWLOOJRGRLE\JJQDGHQI|UDWWIUlPMDPLOM|QI|USDWLHQWHQVWLOOIULVNVHUE\JJEDUKHWRFKHQHUJLHIIHNWLYLWHWRFKNDQDQSDVVDV
PATIENT
(QWUpQKDUInWWHQQ\IDVDGI|UDWWI|UVWlUNDRFKJHHQ
Q\PRGHUQNDUDNWlUWLOOVMXNKXVHW+XYXGHQWUpQV|SSHQKHWRFKPDWHULDOYDOVNDSDUVDPPDQKDQJWLOOI|UELQGHOVHOlQNDUQDRFKWLOOGHQ\DYnUGE\JJQDGHUQD0DWHULDOHQnWHU¿QQVSnGHODUDYYnUGDYGHOQLQJDUQDVIDVDGHU
WH[JHQRPHQSHUIRUHUDGVWnOSDQHOLHWWYDULHUDQGHUDVWHUPHGROLNDJUDGDY|SSHQKHW'HQWMlQDUEnGHVRP
VRODYVNlUPQLQJRFKVRPVNlUPDQGH¿OWHUGlUEHJUlQVDGLQV\QlU|QVNYlUW
+XYXGHQWUpQVJHVWDOWQLQJOHGHUEHV|NDUHQSDWLHQWHQWLO
GHQFHQWUDODUHFHSWLRQHQRFKGlULIUnQYLGDUHWLOODOODPR
WDJQLQJDURFKYnUGDYGHOQLQJDU)|UELHQWUpIRDMpQLSODQ
QnUPDQGHWQ\DJODVDGHI|UELQGHOVHVWUnNHW+lUJHVP
OLJKHWDWWQnKLVVDUWUDSSKXVLV|GHUHOOHUQRUU9lOIUDP
SnYDOWYnQLQJVSODQNRPPHUPDQWLOOYnUGDYGHOQLQJHQR
PRWWDJQLQJHQ*HQRPDWWPRWWDJQLQJDUQDKDUHQWUpP
7
YnUGDYGHOQLQJDUQDXQGHUOlWWDVRULHQWHULQJI|USDWLHQWHU
QD%HV|NDUHRFKSDWLHQWHUKLWWDUHQNHOWWLOODYGHOQLQJDU
KUNGÄLVS SJUKHUS I FRAMTIDEN
LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2010 - utdrag
Utdrag från lokalförsörjningsplan 2010 som bygger på planen från 2007
3
Om- och tillbyggnad
psykiatriI
u
2a
Ny vårdbyggnad
2b
HUS 1 Ombyggnad
mottagning/adm.
1
utbyggnad och ombyggnad
AN/OP/IVA och sterilcentral,
ambulanshall
4
Ny huvudentré
och apotek
2b
HUS 2 Ombyggnad
administation
Projekt 1-4 enligt tidigare planen
Som utgångspunkt för de olika projekten har planerna från 2009 och 2010 legat. I dessa
planer har projekt 1-4 identifierats. Förslag har utarbetats som visar hur man i olika steg av
ny- och ombyggnadsprojekt kan lösa sjukhusets framtida behov av lokaler och tillgodose
verksamheternas krav på effektiva och ändamålsenliga lokaler:
8
FÖRNYELSE I PROJEKTSTEG
Projekt 1
Utbyggnad och omdisponering av lokalerna för anestesi/
operation/intensivvård samt sterilcentral.
Den nuvarande operationsavdelningen byggs ut med nya
operationssalar och omdisponeras och upprustas till en enhet.
Detta projekt har genomförts
Projekt 2 a
Nybyggnad för sjukhusets somatiska vårdavdelningar.
Utrymmesproblemen och förnyelsebehoven för de nuvarande vårdavdelningarna löses genom nybyggnad för samtliga somatiska vårdavdelningar. Som en följd av detta projekt kommer försörjningscentralen inkl. sjukhusköket att genomgå lokalutveckling. En ny försörjningskulvert till den nya vårdbyggnaden ingår även i projektet.
Arkitekttävlig genomförd 2013. Projektering pågår.
Projekt 2 b
Ombyggnad av Hus 1 och Hus 2
Nuvarande vårdavdelningar för kirurgi, medicin och geriatrik byggs om och anpassas till i huvudsak lokaler för öppenvård rehablokalerna funktionsanpassas. Befintlig paviljong för sjukhusgemensam administration rivs succesivt då den är uttjänt. Administration planeras för i projekt 6.
Arkitekttävlig genomförd 2013. Projektering pågår.
Projekt 2c
Då den nya vårdbyggnaden enligt projekt 2a redan i projekteringsskedet ökas med ett plan behöver hus 1 och 2 byggas på ett plan. Detta för att även i plan 5 i framtiden kunna placera mottagningar i samma plan som vårdavdelningar.
Projekt 3
Omdisponering och nybyggnad för psykiatriska kliniken
Psykiatrins heldygnsvård behöver i framtiden utökas och kompletteras med vårdplatser med olika omhändertagandenivå samt att det finns behov av administrativa lokaler.
Utökning av huvudentré och nytt apotek
Projekt 4
Utökning av huvudentré och byggnad av apotek kan genomföras oberoende av övriga projekt. Ingick i arkitekttävlingen.
Projektet kommer att genomföras tillsammans med projekt 2b.
3
Om- och tillbyggnad
psykiatriI
6
GEA-hus
u
2a
Ny vårdbyggnad
2b
HUS 1 Ombyggnad
mottagning/adm.
2b
HUS 2 Ombyggnad
administation
2a
Teknik
7
Parkeringshus
1
utbyggnad och ombyggnad
AN/OP/IVA och sterilcentral,
ambulanshall
Nytt Röntgenhus
För att skapa ändamålsenliga lokaler för röntgenkliniken, med möjlighet att förändra röntgenlab och utrustning i framtiden, skapas ett nytt röntgenhus. I denna byggnad tas hänsyn till utrustningens krav bl a på stabilisering, våningshöjder och stomsystem.
Röntgen måste placeras på plan 4 i den nya byggnaden då befintlig röntgenverksamhet finns på detta plan. I den nyabyggnaden kan även MTA, administration, öppenvård och serviceverksamhet placeras.
Projekt 6
Ny byggnad för GEA (endoskopi) och Interventionslab
För att skapa bättre flöden på AN/OP/IVA måste endoskopi verksamheten flyttas ut. Interventionslab placeras så att det kan nås från grönklädd zon inom nuvarande operation. I byggnaden kan även administration och lokaler för öppenvård placeras på plan 3.
Projekt 7
För att klara behovet av parkeringsplatser behövs ett parkeringshus
Framtida projekt
I lokalförsörjningsplanen har höjd tagits för framtida utbyggnader av sjukhuset. Dessa kan inrymma öppenvård, slutenvård och lokaler för behandling och diagnostik. Yta har även reserverats för flytt av helikopterplats, nya tekniska lokaler samt parkeringsanläggningar.
4
Ny huvudentré
och apotek
5
RTG-hus
Projekt 5
2a
ombyggnad
varuförsörjning/
kök
Projekt 1-4 enligt tidigare planen
9
FRAMTIDA LOKALFÖRSÖRJNING; PROJEKT 2-7
Projekt 2a, 2b och 4
Dessa projekt är utvecklade efter arkitekttävlingen.
2a
2a
2a - Omfattar 280 nya vårdplatser i enkelrum. När sjukhuset utökas med fler vårdplatser
behöver godsmottagningen och centralkök få omdisponering och ökning av lokalerna. Från
denna försörjningscentral dras en ny transportkulvert till den nya vårdbygnaden. Detta ger ökad
kapacitet och bättre redundans (mindre sårbarhet).
För att klara teknikförsörjning med god redundans placeras en ny teknikbyggnad med bl.a.
reservkraft i områdets nord östra hörn.
2b
2b
2b
2b
2b
2a
2a
2b - Omfattar ombyggnaden av nuvarande vårdavdelning till mottagningar, dagvård,
rehabilitering och administrativa lokaler med sambandskrav till vårdavdelningar.
Omfattar även ombyggnad av lokaler för lab och blodlab inkl. blodtappning i hus 10 plan 3. Efter
att lab flyttat till nya lokaler kan akutmottagningen byggas om och få större ytor i Hus 11 plan3.
Detta inkluderar även psykiatriska akutmottagningen.
2a
N
Projekt 2c
Genom påbyggnad av hus 1 och 2 skapas förutsättningar för att få samverkan mellan öppenvård
och slutenvård även i plan 5. Påbyggnaden kan innehålla mottagningar, dagvård eller
administration.
Genom att genomföra påbyggnaden samtidigt som genomgipande ombyggnader i våningarna
nedanför genomförs minimeras störningar av vårdverksamheten samt att kostnaden för
påbyggnaderna kan hållas nere.
2c
2c
N
10
Projekt 3
Psykiatriska kliniken behöver högre standard på slutenvården samt mer administrationslokaler.
Delar av administrativa lokaler kan lösas in i projekt 6. Planen redovisar möjlig yta för
utbyggnad. En förstudie behöver göras för att ge mer detaljerat kunna visa en lämplig layout.
3
Projekt 4
Omfattar om-och tillbyggnad av huvudentré.Detta projekt genomförs i samband med 2b.
4
Projekt 5
Påbyggnad åt söder av sjukhuset ger möjlighet att i plan 4 skapa nya lokaler för röntgen. Detta
är viktigt då nya röntgenlab. ställer allt större krav på byggnaderna. I denna byggnad kan även
inrymmas administration/öppenvård i plan 3. I plan 2, som ligger i markplan, föreslås att MTA
placeras samt Post Mortum. Dessa verksamheter har fördel av direktentréer. MTA får genom
denna placering möjligheter att ta emot och skicka utrustning och material.
Post mortum ligger idag vid lastkajen i anslutning till sopor och godshantering. Genom
föreslagen planering med möjligheter genom markbehandling och murar kan en avskiljd och
värdig entré för besökare och begravningsbilar tillskapas.
På plan 5 kan medicinskt träningscentrum, jourrum och lokaler för fack placeras
N
Projekt 6
Genom tillbyggnad åt norr kan lokaler skapas med kommunikation i plan 4 till operation,
grön zon. Som gående i plan 3, via trapphus i norr, och från sängkorridor i plan 4 når man
verksamheterna i plan 4 där GEA och interventionslab föreslås bli placerade.
I plan 3 kan lokaler för öppenvård alternativt administrativa lokaler tillskapas. Innan denna
byggnaden kan påbörjas måste befintlig paviljongbyggnad flyttas och verksamhetena
(fackföreningar) få ersättningslokaler.
6
Projekt 7
Genom att allt större markyta tas i anspråk för byggnader minskar möjligheten att öka
markparkering. För att klara parkeringssituationen behöver parkeringshus tillskapas.
I planen har redovisats möjlghet till att placera helikopterplatta på översta våningen av detta
parkeringshus.
En utredning kring helikopterplats har påbörjats. Om denna utredning leder till att placera
helikopterlandningsplatsen på garaget skall hänsyn till detta tas vid projekteringen.
Detta oberoende av om denna landningsplats färdigställs senare. Från plattan kan en
förbindelse byggas till IVA och operation med hiss till akutmottagningen.
Även detaljplaneförutsättningar ska utredas för ev flytt av helikopterlandning.
Storleksordningen 250-300 bilar beräknas kunna inrymmas i garaget utan mekanisk
ventilation.
5
7
N
11
PROJEKT 2C
PROJEKT 2A
PROJEKT 5
PÅBYGGNAD
Projekt 2a till projekt 5 - sektion
FLÄKT
VÅRDAVD.
05 MOTT. /ADM.
05
UTBILDNING/JOURRUM
VÅRDAVD.
04 MOTT. /ADM.
04
RÖNTGEN
VÅRDAVD.
03
MOTT. ADM.
03
ADM.
VÅRDAVD.
02
MOTT./ ADM.
02
MTA/UTBILDNING POST MORTUM
KÄLLARPLAN
01
01
TEKNIK + KULVERT (del av plan)
NYBYGGNAD
TEKNIK/KULVERT
NY LÄNK
BEF. HUS 1 & 2
BEF. LÄNK
TILLBYGGNAD+KULVERT
Projekt 7 - sektion
70
70
PARKERINGSHUS
ca.280
P-PLATSER
70
70
I denna plan har vi redovisat möjliga utbyggnader. dessa kan komma att genomföras i delar eller
i sin helhet. Om strukturen kommer att ändras är det viktiga att ta hänsyn till möjliga framtida
samband.
F
F
Om avsteg görs från utbyggnad i de olika zonerna som slutenvård, öppenvård, behandling/
diagnostik och teknik/service måste dessa avsteg analyseras för hela sjukhuset.
Utbyggnad åt söder innebär att nuvarande parkering och helikopterplats måste flyttas.
Föreslagna lägen för parkeringshus och helikopterplats är i servicezonen.
F
F
F = framtida byggnader
12
N
ÖVERSIKTSPLAN -SAMMANFATTNING
TRAFIK OCH LOGISTIK
Sjukhuset nås via två entréer från Karebyvägen. Innanför försörjningszonen går en
angöringsgata i nordsydlig riktning. Från denna gata nås alla parkeringsanläggningar och
entréer.
PARKERING
Vid vissa tider är det brist på parkeringsplatser vid sjukhuset. Inför etapp 2b kommer en ny
tillfällig parkeringsplats att anläggas som markparkeringen norr om sjukhuset. Denna kommer
delvis att utnyttjas. För det ökade behovet som uppkommer i samband med att entreprenörer
behöver parkering för personalens bilar.
A
För att klara det långsiktiga behovet finns redovisat två parkeringsgarage i zonen mot
Karebyvägen. Den norra beräknas klara den brist som finns. Den södra kommer att behövas
om sjukhuset i framtiden kommer att expandera söderut vilket innebär att nuvarande
markparkeringar försvinner.
C
ENTRE
INFART
INVÄNDIG KOMMUNIKATION
I plan 3, entréplanet, förflyttar sig besökare i nuvarande huvudkorridor i nordsydlig riktning
(A-A). Denna korridor är sammankopplad med en ny korridor i östvästlig riktning (A-B) för att nå
öppenvården och slutenvården (B-B). På plan 4 används dessa korrridorer för sängtransporter/
personal. På detta plan finns även en korridor i nord/syd inom grön zon (C-C).
I alla gårdar mellan flyglarna är det viktigt att utveckla gårdsmiljöerna. De kringbyggda gårdarna
i sjukhusets centrala delar skall reserveras som grönytor med möjlighet att nå ut till i markplan
samt som blickfångfrån verksamhetsutrymmen.
B
Nuvarande transportkulvert på i plan 2 från försörjningskulverten till sjukhuset behålls.
En ny kulvert byggs söder om den befintliga och rampas ner till plan 1 och når den nya
vårdbyggnaden. Detta ger en kapacitetsökning och en minskad sårbarhet. För att minska
transporterna planeras för en sopsug från den nya vårdbyggnaden.
C
B
ENTRE
A
A
SLUTENVÅRD
ENTRE
B
ÖPPENVÅRD
INFART
PSYKIATRI
BEHANDLING/DIAGNOSTIK/ÖPPENVÅRD
FÖRSÖRJNING/TEKNIK/PARKERING
GRÖNA GÅRDAR
SLUTENVÅRD
ÖPPENVÅRD
BEHANDLING/
DIAGNOSTIK/
ÖPPENVÅRD
FÖRSÖRJNING/TEKNIK/
PARKERING
13
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-20
Kungälvs sjukhus
Handläggare: Ann Stokland
Antagande av Vårdöverenskommelse 2016
besluta:
- Att godkänna vårdöverenskommelsen 2016 mellan Kungälvs sjukhus och
HSN Västra men att omförhandling ska ske med Hälso- och
sjukvårdsnämnden när förutsättningarna gällande statsbidrag med mera är
klara eftersom sjukhuset bedömning är att det inte är möjligt att, med
omprioriteringar eller ytterligare effektiviseringar, finansiera den
verksamhet som bedrivs.
- Att paragrafen justeras omedelbart.
Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer
och ersättning avseende länssjukvård vid Kungälvs sjukhus för invånare i Västra
Götalandsregionen. Överenskommelsen ska dels beskriva sjukhusets
övergripande uppdrag, dels ange förändringar i förhållande till föregående år samt
uppföljning av verksamheten.
Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget 2016, Västra
hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och Inriktning (samt prioriteringar) 2016,
regionstyrelsens planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala
styrdokument.
Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrift om
systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
En utgångspunkt är att regionala medicinska riktlinjer gäller.
Kungälvs sjukhus har inför 2016 aviserat att inflödet av patienter till sjukhuset
och behovet av vård är större än den beställning som finns angiven i
vårdöverenskommelsen. Den ekonomiska uppräkningen av
vårdöverenskommelsen motsvarar inte redan kända kostnadsförändringar nästa år.
Sjukhuset bedömning är att det inte är möjligt att, med omprioriteringar eller
ytterligare effektiviseringar, finansiera den verksamhet som bedrivs. Vid
tecknandet av denna vårdöverenskommelse finns dock fortfarande en viss
osäkerhet avseende nämndens ekonomiska ram för 2016. Om nämnden tillförs
ytterligare ekonomiska resurser i samband med detaljbudgetarbetet kan en
omprioritering till förmån för Kungälvs sjukhus komma att ske. Om ekonomiska
resurser saknas behöver nämnden prioritera vilken verksamhet som skall bedrivas
inom ersättningsutrymmet.
Ägarkravet är budget och verksamhet i balans vilket att ofinansierad verksamhet
inte ska bedrivas. Enligt reglementet ska såväl nämnder som styrelser redovisa en
budget i balans och HSNV har inte har mandat att bevilja Kungälvs sjukhus
undantag från denna regel.
Beredning innebär
Överenskommelse har tagits fram i dialog/förhandling mellan företrädare för
HSN Västra och Kungälvs sjukhus under 2015.
Kungälvs sjukhus
Ann Stokland
Sjukhusdirektör
Bilaga
•
Tjänsteutlåtande, utkast vårdöverenskommelse mellan Kungälvs sjukhus och
HSN Västra för 2016
•
•
SKL
Dnr: HSNV 2015-00376
Dnr: KS- 4/140-2015
Ver 19. 16 okt 2016.
Överenskommelse
om sjukhusvård år 2016 mellan
Kungälvs sjukhus och
Västra hälso- och sjukvårdsnämnden
Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V
Innehåll
1.
Allmänna förutsättningar.................................................................................................... 5
Parter ...................................................................................................................................... 5
Giltighetstid ............................................................................................................................ 5
Utgångspunkter ...................................................................................................................... 5
Vision ..................................................................................................................................... 5
2.
Omfattning ......................................................................................................................... 6
Precisering av länssjukvårdsuppdraget .................................................................................. 6
Ansvarsfördelning mellan sjukhus inom VGR .................................................................. 6
Utbudspunkter ........................................................................................................................ 7
Precisering av vårdutbud .................................................................................................... 7
Vårdvolymer........................................................................................................................... 7
Planerad vård .......................................................................................................................... 7
Akut vård ................................................................................................................................ 8
Hälsofrämjande vård .............................................................................................................. 8
3.
Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete ...................................................................... 8
Den nära vården inom SIMBA-området ................................................................................ 8
Samverkan mellan regionens sjukhus .................................................................................... 9
Samverkan med andra aktörer ................................................................................................ 9
Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård ............................................ 9
4.
Åtagande............................................................................................................................. 9
Regionfullmäktiges budget 2016 ........................................................................................... 9
Strategiskt mål 2016 ........................................................................................................... 9
Prioriterade mål och fokusområden 2016 ........................................................................ 10
HSN prioriterade mål och inriktning 2016 ........................................................................... 11
Jämlik vård ........................................................................................................................... 11
Funktionsnedsättning ........................................................................................................... 11
Precisering av viss vård och andra insatser .......................................................................... 12
Avancerad vård i hemmet – AVH-team, palliativt team .................................................. 12
Hemrehabteam för strokepatienter. .................................................................................. 12
Insatser som finansieras via statsbidrag ........................................................................... 12
Smärtenheten .................................................................................................................... 12
5.
Förändringar 2016 ............................................................................................................ 12
Ordnat införande – läkemedel och metoder ..................................................................... 12
14 nya vårdplatser ............................................................................................................ 13
Styrmodell servicesamspelet ............................................................................................ 13
IS/IT ramförstärkning ....................................................................................................... 13
Satsning på jämställda löner ............................................................................................. 13
Förändringar med anledning av produktionsstyrning i VGR ........................................... 13
6.
Utvecklingsarbete ............................................................................................................. 14
Regiongemensamt utvecklingsarbete ................................................................................... 14
Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen ........................................... 14
Vårdkedjan, akut- och prehospital verksamhet samt vårdplatser ..................................... 14
Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri ................................................................... 14
Nationella riktlinjer missbruk och beroende .................................................................... 15
Gynekologi ....................................................................................................................... 15
Ljusbehandlingar .............................................................................................................. 15
Lokalt utvecklingsarbete ...................................................................................................... 15
Verksamheters samarbete kring barn och ungas psykiska hälsa ...................................... 15
Utveckla samverkan med kommunerna ........................................................................... 15
Verksamheters samarbete kring barn och ungas psykiska hälsa ...................................... 15
7.
Ekonomi ........................................................................................................................... 17
Ersättning ............................................................................................................................. 17
Ekonomiskt ansvar vårdgaranti ............................................................................................ 17
8.
Uppföljning ...................................................................................................................... 17
Uppföljningsplan .................................................................................................................. 17
Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter ....................................................................... 17
Informationsutbyte och dialog ............................................................................................. 17
9.
Ändrade förutsättningar.................................................................................................... 18
Särskilda händelser ........................................................................................................... 18
10. Information ....................................................................................................................... 19
11. Underskrifter .................................................................................................................... 19
Bilaga 1 a
Bilaga 1 b
Bilaga 1 c
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Sammandrag av ersättningar, volymer och priser 2016
Specifikation av Riktade uppdrag vid Kungälvs sjukhus 2016
Förändringsposter i överenskommelsen 2016
Ersättningar till sjukhuset 2016 – preciserade förutsättningar
Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer
Uppföljningsplan
1. Allmänna förutsättningar
Parter
Denna vårdöverenskommelse (VÖK) är tecknad mellan Västra hälso- och sjukvårdsnämnden
(HSN V) Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille,
Stenungsund, Tjörn, Öckerö i Västra Götalandsregionen (beställaren) och Styrelsen för
Kungälvs sjukhus (utföraren).
Giltighetstid
Överenskommelsen gäller för perioden 2016-01-01 – 2016-12-31.
Utgångspunkter
Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer och
ersättning avseende länssjukvård vid Kungälvs sjukhus för invånare i Västra
Götalandsregionen. Överenskommelsen ska dels beskriva sjukhusets övergripande uppdrag,
dels ange förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten.
Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget 2016, Västra hälso- och
sjukvårdsnämndens Mål- och Inriktning (samt prioriteringar) 2016, regionstyrelsens
planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala styrdokument.
Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrift om systematiskt
kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
En utgångspunkt är att regionala medicinska riktlinjer gäller.
Kungälvs sjukhus har inför 2016 aviserat att inflödet av patienter till sjukhuset och behovet av
vård är större än den beställning som finns angiven i vårdöverenskommelsen. Sjukhuset
bedömning är att det inte är möjligt att, med omprioriteringar eller ytterligare
effektiviseringar, finansiera den verksamhet som bedrivs. Vid tecknandet av denna
vårdöverenskommelse finns dock fortfarande en viss osäkerhet avseende nämndens
ekonomiska ram för 2016. Om nämnden tillförs ytterligare ekonomiska resurser i samband
med detaljbudgetarbetet kan en omprioritering till förmån för Kungälvs sjukhus komma att
ske.
Ägarkravet är budget och verksamhet i balans vilket innebär att ofinansierad verksamhet inte
ska bedrivas. Enligt reglementet ska såväl nämnder som styrelser redovisa en budget i balans
och HSNV har inte har mandat att bevilja Kungälvs sjukhus undantag från denna regel.
Vision
Västra Götalandsregionens (VGR) vision: Det goda livet. Förtydligande av visionen återfinns
på http://www.vgregion.se/vision.
Vision för Västra hälso- och sjukvårdsnämnden är ”En god hälsa och en god vård genom hela
livet på lika villkor för befolkningen”. Förtydligande av visionen återfinns i nämndens Måloch Inriktning 2016.
5 (32)
2. Omfattning
Kungälvs sjukhus övergripande uppdrag är att ge länssjukvård till invånare i Västra Götaland
samt öppen vård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet
med Patientlagen från 2015 (2014:821).
Precisering av länssjukvårdsuppdraget
Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och
tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå.
Kungälvs sjukhus ska tillsammans med övriga vårdgivare på länssjukvårdsnivå tillgodose
invånarnas behov av länssjukvård.
Ansvarsfördelning mellan sjukhus inom VGR
Vårdansvaret för högspecialiserad vård definieras genom regiondirektörens
verkställighetsbeslut 2015-03-17; ”Tillämpningsregler avseende vårdansvar för
högspecialiserad vård”, Dnr RS 150-2015.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett exklusivt vårdansvar för högspecialiserad vård för
regionens invånare, nedan kallat regionsjukhuset. Regionsjukhuset bedömer den aktuella
patientens behov i förhållande till andra patienters behov utifrån medicinsk prioritering
När en patient på länssjukhuset befinns vara i behov av högspecialiserad vård kontaktas
regionsjukhuset. Då man är överens om patientens behov av högspecialiserad vård övergår
vårdansvaret till regionsjukhuset. Detta gäller även ansvaret för kostnader för anhöriga när det
finns krav eller önskan om deras närvaro. Om bedömningen är att patienten inte är i behov av
högspecialiserad vård skall regionsjukhuset ge konsultation/anvisning rörande fortsatt vård av
patienten och vårdansvar och ekonomiskt ansvar bibehållas på länssjukhuset. Regionsjukhuset
ska inte fakturera tid för konsult.
Om patienten som är i behov av högspecialiserad vård inte kan tas omhand inom det egna
regionsjukhuset (t ex på grunda av kapacitetsbrist) ska regionsjukhuset sörja för att adekvat
vård för patienten säkerställs på annat regionsjukhus. Huvudregeln är att det egna
regionsjukhuset då har det ekonomiska ansvaret för vården på annat regionsjukhus och att
detta förutsätts inrymmas inom budgetram.
För brännskadevård och ECMO-behandling gäller inte huvudregeln utan länssjukhuset har det
ekonomiska ansvaret. Orsaken är att VGR aktivt valt att inte erbjuda denna vård i egen regi –
regionsjukhuset har därmed inget särskilt ansvar för detta.
Remitteras patient i behov av högspecialiserad vård direkt från länssjukhuset till annat än
egna regionsjukhuset, utan att ha samrått med egna regionsjukhuset, ansvarar länssjukhuset
för kostnaden.
I de fall länssjukhuset köpt en viss typ av regionsjukvård av extern vårdgivare och denna
vårdform etableras vid det egna regionsjukhuset skall detta volymmässigt och ekonomiskt
regleras i kommande vårdöverenskommelse. Rör det sig som enstaka patienter inom ramen
för den löpande verksamheten sker ingen löpande reglering.
6 (32)
Utbudspunkter
Befintliga utbudspunkter där Kungälvs sjukhus idag bedriver verksamhet är basen för denna
vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske enligt gällande reglemente.
Precisering av vårdutbud
Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse och tilläggsöverenskommelser
2015. Förändringar 2016 beskrivs i kapitel 5.
Kungälvs sjukhus ska erbjuda invånare i VGR vård på länssjukvårdsnivå inom följande
specialiteter:
Somatisk vård
Akutmottagning
Allmän internmedicin inklusive diabetologi, gastroenterologi, viss hematologi, kardiologi
Geriatrik/rehabilitering
Anestesi/operation/intensivvård
Allmänkirurgi
Ortopedi
Urologi
Laboratoriemedicin
Radiologi
Psykiatrisk vård
Vuxenpsykiatri, öppen och sluten vård
Barn- och ungdomspsykiatri (BUP), öppenvård, inklusive neuropsykiatrisk verksamhet
Barnsjukvård utöver BUP öppenvård ingår inte i sjukhusets åtagande.
Vårdvolymer
Överenskomna vårdvolymer framgår av bilaga 1a.
Inom ramen för vårdöverenskommelsen finns ett antal definierade tillgänglighetsområden
med fastställda basvolymer i enlighet med den regiongemensamma produktionsstyrningen.
När sjukhuset har fullgjort basvolymen inom respektive område finns möjlighet att avropa
ytterligare tillgänglighetsmedel inom angivna områden.
Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas.
Sjukhuset genomför även verksamhet enligt riktade uppdrag och abonnemang enligt bilaga
1b. Varje uppdrag enligt beställning följs upp och ska särredovisas enligt uppföljningsplan
bilaga 4. Vid avvikelser ska samråd ske mellan nämnden och sjukhuset rörande eventuella
åtgärder. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan
upprätthållas.
Planerad vård
Den planerade vården skall kännetecknas av god tillgänglighet. Vårdgaranti och valfrihet
gäller och Kungälvs sjukhus ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja
7 (32)
valfriheten. Kungälvs sjukhus ansvar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård 1 inom
sjukhusets specialiteter.
Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet
vid regionens samtliga sjukhus. Förändringar av uppdrag och ersättning med anledning av
fattade beslut ska dokumenteras.
Akut vård
Kungälvs sjukhus har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets
specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande
tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet
runt. Tillgängligheten vid akutmottagningen ska vara god och Kungälvs sjukhus ska verka för
att väntetiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i
behov av vård på länssjukvårdsnivå ska hänvisas till rätt vårdnivå men inte avvisas.
Hälsofrämjande vård
Kungälvs sjukhus har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det
förebyggande arbetet. Sjukhuset har ett ansvar för att i mötet med patienten tillämpa ett
hälsofrämjande förhållningssätt och att samtala om levnadsvanor när det är relevant.
Kungälvs sjukhus ska ingå i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer
(HFS), ha kompetens inom områdena hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och skall
fortsätta att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i enlighet med
intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS 138-2011).
3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete
Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära
sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i
befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt
rimligt att tillgodose lokalt.
Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp
gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens
perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta
mål. Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser. Sjukhuset ska samverka
med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet
av gemensamma vårdprocesser såsom ex omhändertagande av äldre, psykiskt
funktionsnedsatta eller barn och ungdomar. Sjukhuset ska också medverka i arbetet med att
skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas
på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen.
Den nära vården inom SIMBA-området
Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av regionens hälso- och sjukvård;
VG Primärvård, beställd Primärvård, Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen,
kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ale, Kungälvs, Stenungsunds, Tjörns
och Öckerö kommun. Målgruppen är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt
och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommunen och regionen.
1
För en beskrivning av hur Valfrihetsvården ska tillämpas i VGR, se RSK 398-2010
8 (32)
Sjukhuset åtar sig fortsatt engagemang och delat ansvar med primärvården och kommunerna
för vidareutveckling av närsjukvårdsarbetet inom SIMBA-området. Kungälvs sjukhus ska
komplettera primärvård och kommunal hälso- och sjukvård med den vård som kräver
sjukhusets kompetens och resurser inom akutsjukvård. Från Kungälvs sjukhus ingår
sjukhusdirektör, verksamhetschef för geriatrik/rehabilitering och verksamhetschef för
psykiatrin i SIMBA:s Samordningsgrupp.
Samverkan mellan regionens sjukhus
Regionens sjukhus ska samarbeta för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser.
Samverkan med andra aktörer
Kungälvs sjukhus ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet
och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser, exempelvis omhändertagandet av äldre
personer, psykiskt funktionsnedsatta personer samt barn/ungdomar. Detta sker inom ramen
för närvårdssamverkan SIMBA.
Sjukhuset ska medverka och vid behov ta initiativ till:
– medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården
– konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar
Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv
sjukskrivningsprocess, i enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda
läkarintyg av god kvalitet samt samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och
vårdgrannar i frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.
Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård
Arbete med utveckling av vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete
som på lokal nivå, genom SIMBA i samverkan med primärvård, kommun och andra aktörer.
4. Åtagande
En utgångspunkt för vårdöverenskommelsen är regionfullmäktiges budget för 2016. Där
preciseras det strategiska målet för hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Till det strategiska
målet knyts tre prioriterade mål. För vart och ett av dessa finns ett antal fokusområden. Nedan
beskrivs sjukhusets åtagande med anledning av målen i budget 2016. Utöver
regionfullmäktiges budget har hälso- och sjukvårdsnämnderna preciserat mål i sina mål- och
inriktningsdokument/beställningsunderlag. Dessa beskrivs i styckets senare del.
Regionfullmäktiges budget 2016
Strategiskt mål 2016
Ett strategiskt mål för hälso- och sjukvården är en sammanhållen och tillgänglig hälso- och
sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den
enskilda personens behov och erfarenheter.
9 (32)
Prioriterade mål och fokusområden 2016
1. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk
sjukdom ska förbättras
För Kungälvs sjukhus innebär det att:
•
•
•
Den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri 2014-2018 (RF 875-2013) ska
implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag
Utveckla verksamheten i enlighet med Nationella riktlinjer för missbruk och
beroendevård (Socialstyrelsen 2015-4-2).
Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin
2. Patientens ställning inom hälso- och sjukvård ska stärkas
•
•
•
•
•
•
•
•
Uppfylla vårdgarantin
Utveckla ett personcentrerat arbetssätt
Förbättra akutvårdkedjan och arbeta för att nå målen för ledtider på akutmottagningen
Fortsätta arbetet med direktinläggning, öppen retur samt in- och utskrivningsklar
patient
Utveckla arbetet med patientstyrd tidbokning via telefon och internet
Involvera patienter i vård och behandling
Systematiskt inhämta patienternas synpunkter på vården och lägga dessa till grund för
ständigt pågående förbättringsarbete
Ge alla patienter och närstående ett gott bemötande
Förbättringsarbete enligt punkterna ovan har pågått under de senaste åren. Under 2016 och
framåt fortsätter Kungälvs sjukhus detta arbete, redovisning sker enligt uppföljningsplan.
3. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvård ska prestera bättre än genomsnittet i
nationella register och jämförelser.
•
•
•
•
•
•
•
Minska antalet vårdskador och vårdrelaterade infektioner
Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning
Delta i tillämpliga /rekommenderade kvalitetsregister
Registrera vårdskador och inklusive självskador och självmordsförsök
Involvera patienterna i patientsäkerhetsarbetet
Arbeta med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling
Delta i arbetet med regiongemensam produktionsstyrning
10 (32)
HSN prioriterade mål och inriktning 2016
Västra hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande prioriterade mål för 2016 är:
1. Nämnden vill eftersträva den nära vården.
Vård som man behöver ofta skall finnas nära patienterna medan vård som ges mer
sällan kan koncentreras och ges på annan ort i Västra Götalandsregionen.
2. Utveckla vårdsamverkan
Alla vårdgivare ska, var och en för sig, och tillsammans bidra till en god samverkan för
att ge en sammanhållen vård och omsorg av de som har behov av insatser från flera
parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun.
− Fortsätta utveckla multiprofessionella öppenvårdsteam
− SIP vid utskrivning, till alla patienter som behöver samordnad rehabilitering
− Delta i Närvårdssamverkan SIMBA
− Deltagande i arbetet med produktionsplanering som pågår i Västra Götaland
− Tillsammans med vårdcentraler inom VG Primärvård upprätthålla fungerande rutiner
för direktinläggning
Jämlik vård
Vården måste vara likvärdig och patientanpassad där diagnoser och behandlingar sker på
jämlika villkor. Medicinskt omotiverade skillnader i vården mellan olika individer eller
grupper ska inte förekomma. I dagens hälso- och sjukvård finns en rad faktorer som inte har
med vårdbehov att göra vilket leder till att personer med liknande vårdbehov får olika tillgång
till vård. De medicinska sektorsråden ska ha som en viktig del i sitt uppdrag att aktivt och
metodiskt arbeta för att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälso- och sjukvård.
För att säkerställa en vård som är jämlik behöver informationen förbättras. En del i detta
arbete är att tydliggöra vårdens åtagande gentemot patienten i samband med en beslutad
behandling genom utvecklade vårdgarantier. Öppet redovisade regiongemensamma
prioriteringar ska säkerställa att vården ges efter behov.
Jämställd vård ingår som en del i kvalitetsprincipen jämlik vård. Jämställdhetsarbetet har sin
grund i kvinnors och mäns olika villkor. När könsskillnader synliggörs skapas kunskap om
faktiska förhållanden. Könsuppdelad statistik lägger grunden för att utveckla verksamheterna
efter både kvinnors och mäns behov.
Funktionsnedsättning
En funktionsnedsättning medför ofta ett större behov av sjukvård. I verksamheterna ska finnas
en medvetenhet och kunskap om funktionsnedsättning som återspeglas i bemötandet.
Sjukhuset ska eftersträva en ökad trygghet och tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning. Sjukhuset ska följa regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och
tillhandahålla tillförlitlig information i tillgänglighetsdatabasen. Lokaler och information ska
vara anpassade och tillgängliga för alla oberoende av funktionsnedsättning. Samtliga
mottagningar på Kungälvs sjukhus är anslutna till Tillgänglighetsdatabasen.
11 (32)
Precisering av viss vård och andra insatser
Avancerad vård i hemmet – AVH-team, palliativt team
AVH-teamet är ett palliativt konsultativt team inom SIMBA-området som är i full drift
sedan 2008. AVH-teamet har sin organisatoriska tillhörighet till Kungälvs sjukhus. Teamet
ska stödja patienten, anhöriga och personalen. I teamets uppgift ingår att kompetensutveckla
personal inom sjukhus, primärvård och kommun. Råd och stöd ska kunna ges i det enskilda
boendet. AVH-teamets verksamhet följs upp en gång om året.
Hemrehabteam för strokepatienter.
Som ett led implementeringen av nationella riktlinjer för strokevården (Socialstyrelsen 2009)
och regionuppdrag (RSK819-2008) som bland annat förordar aktiv rehabilitering i hemmet
utförd av multiprofessionellt team driver Kungälvs sjukhus, sedan den 1 januari 2014 ett
multiprofessionellt hemrehabteam för strokepatienter inom SIMBA-området. Teamets
verksamhet följs upp en gång om året.
Insatser som finansieras via statsbidrag
Parterna kan komma överens om uppföljning av genomförda insatser som finansierats med
statsbidrag i samband med ordinarie uppföljning av vårdöverenskommelsen.
Smärtenheten
Kungälvs sjukhus driver en smärtenhet som sedan 2010 delvis finansierats via statliga medel från
rehabiliteringsgarantin. Insatser inom ramen rehabiliteringsgarantin avser multimodalt teamarbete
(MMR-team) för patienter med långvarig icke malign smärta. Teamet har sedan starten drivits som
projekt, med årliga beslut om finansiering via statliga medel.
Finansiering under 2016 kommer att fortsätta genom statliga medel. Möjlig ersättning att ansöka om
2016 är 2,6 miljoner kr. Till ansökan ska bifogas en handlingsplan som beskriver projektets
utformning och arbetssätt, förväntat antal patienter år 2016, effekter av behandlingen samt hur
samverkan med Försäkringskassa och andra berörda parter fungerar. I ansökan anges också vilka
kostnader det söka beloppet avser. Verksamheten som bedrivs ska följa kommande nationell
överenskommelse och regionala riktlinjer för rehabiliteringsgarantin. Beviljat belopp utbetalas efter
uppkomna kostnader, dock maximalt upp till beviljat belopp. Ersättningen ingår inte i det totala
ersättningsutrymmet för 2016.
5. Förändringar 2016
Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och
ersättningsnivåer. Förändringsposterna framgår av bilaga 1 c.
Ordnat införande – läkemedel och metoder
Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel
vilken innebär prioritering för ökad patientnytta och effektivare hälso- och sjukvård. Ordnat
införande är ett systematiskt sätt att föra in betydelsefulla förändringar i rutinsjukvården. På
motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådan som inte ger ett
mervärde. Modellen med ordnat införande bygger på att centralt svara för en
introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid
för verksamheten att anpassa, utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande innan
nya metoder ska ingå som del i ordinarie verksamhet och regleras i överenskommelse med
12 (32)
beställarna. Det ska inte uppstå problem att fortsätta med en införd ny metod när
introduktionsfinansieringen upphör. Introduktionen sker efter en strukturerad process och
prioritering inom ramen för Program- och prioriteringsrådet.
Läkemedel
Ordnat införande för läkemedel, som från och med 2016 ska finansieras av HSN, värderas i
2016 års prisnivå till 1,670 miljon kr. Kungälvs sjukhus ersätts genom särskild framställan.
Läkemedel som avses är Kadcyla samt Perorala antikoagulantia. Ersättningen avropas efter
faktiska kostnader, dock maximalt upp till den överenskomna nivån.
Metoder och kunskapsunderlag
Ordnat införande avseende metoder uppgår till 0,6 miljon kr. Kungälvs sjukhus ersätts genom
särskild framställan. Metoden som avses är Regionuppdrag bröst- prostata-, tjock- och
ändtarmcancer. Ersättningen avropas efter faktiska kostnader, dock maximalt upp till den
överenskomna nivån.
14 nya vårdplatser
I och med Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 utökades beställningen år
2014 med totalt 14 vårdplatser; platser som tillskapades inom Kungälvs sjukhus befintliga
somatiska vårdavdelningar. Sjukhusets ersättning för denna utökning var 20 miljoner kr år
2014. Förändringen innebar ingen volympåverkan. Ersättningsformen övergick år 2015 till
ordinarie anslags- och prestationsersättning. 2015 tillfördes sjukhuset 10 miljoner kr som ett
riktat uppdrag. Dessa medel återförs under en två års period. Ersättningen år 2016 är 5
miljoner kr och upphör år 2017.
Styrmodell servicesamspelet
2015 införde VGR en ny styrmodell för servicesamspelet. Som ett led i förändringen
reduceras Kungälvs sjukhus ersättningsutrymme med 2,650 mnkr.
IS/IT ramförstärkning
Medel fördelas till nämnder och styrelser som en kompensation för finansiering av s.k. röda
tjänster. Kungälvs sjukhus andel uppgår till 1,251 mnkr. Ersättningen utökas med
motsvarande belopp och är ramhöjande.
Satsning på jämställda löner
I budget 2016 har 50 mnkr avsatts till jämställda löner. För Kungälvs sjukhus innebär
satsningen ett utökat ersättningsutrymme motsvarande 2,488 mnkr. Tillskottet är ramhöjande.
Förändringar med anledning av produktionsstyrning i VGR
Regionens produktionsplanering. I enlighet med regionens produktionsplanering har
prestationer och ersättning flyttats mellan sjukhusen. De förändringar som rör Kungälvs
sjukhus är enligt nedan:
•
•
Rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus till SU
Coloncancer och benign colonsjukdom överförs från SU till Kungälvs sjukhus.
13 (32)
Sammantaget innebär detta: Rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus (-20 vårdtillfällen) till
SU. Överföringen av rektalcancer kompenseras genom att 20 vårdtillfällen med coloncancer
samt 15 vårdtillfällen med benign kolonsjukdom överförs till Kungälvs sjukhus.
Förändringen preciseras i bilaga 2B Förändringsposter länssjukvård.
6. Utvecklingsarbete
Regiongemensamt utvecklingsarbete
Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet
vid regionens samtliga sjukhus (Regiongemensam produktionsstyrning).
Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen
HSS beslut dnr.243-2015. Vid socialstyrelsens mätningar av väntetider vid landets
sjukhusbundna akutmottagningar har flera mottagningar i Västra Götalandsregionen tillhört
de mottagningar med relativt längre väntetider. Därför har det i regionens budget för år 2015
avsatts resurser för en särskild satsning för att utveckla akutsjukvården, minska väntetider på
sjukhusens akutmottagningar och införa fasta läkartjänster på akutmottagningarna och på sikt
akutläkare. För detta tillförs 100 mnkr från och med år 2015 varav 97 mnkr fördelas utifrån en
nyckel baserad på antal akuta besök. Ytterligare 50 mnkr tillkommer år 2016 och 2017, vilket
innebär att 2017 finns 200 mnkr för denna satsning.
Målet är att senast år 2018 uppnå målet att vid 90 procent av besöken ska patienten ha en total
vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar. För att nå det målet har förvaltningarna tagit fram sina
egna delmål mot 90 procent. Delmålen kommer att följas upp två gånger per år.
De delmål som sjukhusförvaltningarna har identifierat har de gjort utifrån respektive
utgångsläge och hur snabbt man tror att man kan nå förbättringar. Ett regiongemensamt arbete
tillsammans med sjukhusen har påbörjats för att förbättra och utveckla verksamheten med bl a
införandet av akutläkare. Delmål för Kungälvs sjukhus är för januari till april 55 procent och
för september till december 60 procent TVT inom 4 timmar på akutmottagningen.
Kungälvs sjukhus tar del av ovanstående satsning. För 2015 tillfördes sjukhuset 6,58 mnkr. I
oktober 2015 planeras HSS fatta beslut om 2016 års tilldelning. Medel fördelas direkt från
HSS Uppföljning görs inom ramen för utvecklingsarbetet.
Vårdkedjan, akut- och prehospital verksamhet samt vårdplatser
Vården av livshotande sjukdomar är en av de högst prioriterade områdena inom hälso- och
sjukvården. Tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och sjukhusen ska verka
för att väntetider kortas.
Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri
Regionfullmäktige har beslutat om Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri 2014-2018
(RF 875-2013). I utvecklingsplanen beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden
och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer
med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. Utvecklingsplanen
ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag.
14 (32)
I budget 2015 tillfördes HSS medel med syfte att finansiera arbetet med den regionala
utvecklingsplanen för psykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen fortsätter och
utökas 2016. Medel fördelas direkt från HSS till sjukhuset.
Nationella riktlinjer missbruk och beroende
Inom SIMBA finns tre socialmedicinska enheter, Tjörn, Stenungsund och Kungälv. De
socialmedicinska enheterna är uppbyggda i en samverkan mellan kommun och primärvården
för personer med beroendeproblematik. I de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende
uppmanas till samverkan kring patientgruppen mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst.
Psykiatrin har idag god samverkan med enheterna men en önskan är att utveckla samverkan
med psykiatrisk kompetens samt tillsammans arbeta med metodutveckling, behandling etc.
Kungälvs sjukhus ser ett behov av en sammanhållen vårdkedja för målgruppen samt behov av
att utvidga det nuvarande uppdraget för socialmedicinska enheterna för att möta upp en
bredare grupp av patienter med beroendeproblematik.
Parterna, kommun, primärvård och psykiatri, har ett gemensamt intresse att utveckla
psykiatrins insatser inom de befintliga socialmedicinska enheterna. Frågan kommer att
diskuteras under 2016.
Gynekologi
Intentionen är att sjukhuset övertar uppdrag inom specialistgynekologi från annan vårdgivare
under 2016.
Ljusbehandlingar
Intentionen är att sjukhuset övertar uppdrag avseende ljusbehandlingar i Stenungsund från
Närhälsan under 2016.
Lokalt utvecklingsarbete
Verksamheters samarbete kring barn och ungas psykiska hälsa
Utveckla samverkan med kommunerna
Sammanhållen vård avser att vårdgivarna och de olika huvudmännen var för sig och
tillsammans bidrar till en god vård och omsorg av de som är i behov av insatser från flera
parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun. Navet i
samverkan mellan VGR och kommunerna är delregionala samverkansarenor kring de olika
närområdena. I dessa medverkar företrädare för den kommunala vården- och omsorgen,
primärvården och sjukhusen i det aktuella geografiska området.
Verksamheters samarbete kring barn och ungas psykiska hälsa
Inom SIMBA-området genomfördes under 2015 en kartläggning runt barn- och ungas
psykiska hälsa. Syftet är att skapa en struktur som främjar uppbyggnaden av ett välfungerande
styr- och ledningssystem både på ledningsnivå och på operativ nivå. Styr- och
ledningssystemet fokuserar på samverkan och samarbete mellan olika huvudmän där både
politiker och beslutsfattare arbetar för att ta tillvara barnet/den unges bästa utifrån ett
helhetsperspektiv.
15 (32)
Det som framkommit under den kartläggning som genomfördes under 2015 är att det finns
oklarheter gällande första linjens ansvar i relation till barn- och ungdomspsykatrin. Då det
framkom i sammanställningen tydliga oklarheter vem som ansvarar för första linjen för barn
och unga, och vad som ingår i uppdraget har under hösten 2015 startat ett projekt i samarbete
med SKL för att arbeta fram förslag till en första linje modell inom SIMBA. Arbetet planeras
pågå under 2016-2017 och skall utmynna i ett förslag på en samverkansmodell mellan
primärvård, skola och socialtjänst samt ett förslag på utvecklad konsultationsmodell i
samverkan med BUP, HAB och BUM. Alla parter ser ett stort behov av att hitta
samverkansmodell för första linjens vård för barn och unga för att tydliggöra vårdnivåer och
att undvika att patienter ”faller” mellan stolar eller ”bollas” mellan de olika verksamheterna.
16 (32)
7. Ekonomi
Ersättning
Prestationer utgör grund för fakturering enligt regionens ersättningsmodell.
Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 2. Kungälvs sjukhus ska
månadsvis leverera uppgifter avseende utförd vård.
Index för 2016 är fastställt till 2,0 %. Akutsjukhusen har inte något effektiviseringskrav.
Sjukhuset debiterar patientavgifter enligt de regler som fastställts av Västra Götalandsregionen. Vid beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att förändringen blir ersättningsneutral för sjukhuset. Patientavgifterna
behålls av sjukhuset.
2015 tillfördes sjukhuset 10 mnkr kr för fortsatt finansiering av vårdplatser för att minska
överbeläggningar. Dessa medel återförs under en två års period. Ersättningen år 2016 är 5
miljoner kr och upphör år 2017.
Ekonomiskt ansvar vårdgaranti
Kungälvs sjukhus har ett såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt ansvar för vårdgarantin.
Det ekonomiska ansvaret innebär att Kungälvs sjukhus betalar för den garantivård patienter
som inte har kunnat beredas plats vid sjukhuset får hos andra vårdgivare.
8. Uppföljning
Uppföljningsplan
Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt
fastställd uppföljningsplan med ett antal indikatorer och aktiviteter, bilaga 4. Vid redovisning
av individbaserad statistik ska denna presenteras könsuppdelad där administrativa system så
tillåter.
Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter
Kungälvs sjukhus ska lämna uppgifter till vårddatabasen Vega. Uppgifterna lämnas enligt
gällande tidplan, filspecifikationer samt definitioner och regelverk av begrepp och termer. I
uppgifterna ska dessutom ingå av sjukhuset köpt vård som ersätts med abonnemang eller
riktat uppdrag. Sjukhuset åtar sig också att månatligen enligt aktuella föreskrifter rapportera
väntetidsuppgifter till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och till Koncernkontoret.
Informationsutbyte och dialog
Parterna ska träffas kontinuerligt för att informera varandra om väsentliga förändringar som är
av vikt för båda parterna, till exempel förändringar i vårdinnehåll, volymer, ekonomi och
utbudspunkter. Vid dessa tillfällen representeras nämnden av tjänstemän vid Koncernkontoret
och styrelsen för Kungälvs sjukhus av tjänstemän på sjukhuset.
17 (32)
9. Ändrade förutsättningar
Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade
verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras
eller andra oförutsägbara händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand
lösas via en tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela
överenskommelsen. Det gäller också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av årliga
uppdateringar av resursfördelningsmodellen samt förändrade uppdrag till följd av nya
vårdmetoder, läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar.
Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det
här gäller såväl Kungälvs sjukhus som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Efter samråd med
berörda hälso- och sjukvårdsnämnder kan Kungälvs sjukhus inom ramen för
vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter.
Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller
översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens
Ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att
överenskommelsen för 2016 ska kunna omarbetas.
Tekniska justeringar i ersättningsbilagorna kan komma att genomföras under
överenskommelseperioden.
Särskilda händelser
Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på
grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett
gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att
mildra och/eller minska skadan. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större
olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade
patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering.
18 (32)
10.
Information
HSN ansvarar för att informera befolkningen om överenskommelsen. Sjukhusdirektören
ansvarar för att informera personalen vid Kungälvs sjukhus om överenskommelsen.
11.
Underskrifter
Denna överenskommelse har uppnåtts mellan Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och
styrelsen för Kungälvs sjukhus. Överenskommelsen har upprättats i två likalydande exemplar
av vilka parterna tagit ett exemplar var.
VÄSTRA GÖTALAND
2015-
Nicklas Attefjord
Ordförande i Västra hälso- och
sjukvårdsnämnden
Benny Strandberg
Styrelseordförande Kungälvs
sjukhus
Leena Ekberg
Avdelningschef
Kvalitetsstyrning uppdrag och
avtal
Ann Stokland
Sjukhusdirektör Kungälvs
sjukhus
19 (32)
Bilaga 1 a: Sammandrag av ersättningar, volymer och priser 2016
20 (32)
Bilaga 1 b: Specifikation av Riktade uppdrag vid Kungälvs sjukhus 2016
Verksamhet/Åtagande
Belopp (tkr)
Elfvebacken, Psykiatriskt behandlingshem för unga med psykossjukdom
Nyborg, psykiatri, skola med behandlingsinslag Stenungsund
Pelikanen, deluppdrag AstonVilla, Stenungsund
Neuropsykiatriskt team, NPT vuxna
Ambulanssjukvård (inkl liggande transporter och SOS-alarm)
Övrig köpt vård, Specialistvård utanför VGR
Hjälpmedel, avseende Kungälv sjukhus åtagande
Fotvård
Avancerad vård i hemmet
Screening aortaneurysm
Somatisk akutverksamhet
Valfrihetsvård samt administration
Hemrehabteam, tidig hemgång strokepatienter
Finansiering av 14 nya vårdplatser, tillfälligt anslag
Neurologopeder
Ljusbehandlingar och konsultationer
Tilläggsbudget 2015
Summa exkl. receptläkemedel & apodos
Receptläkemedel, apodos & läkemedelshjälpmedel
Summa inkl. receptläkemedel & apodos
21 (32)
6 512
788
179
3 180
41 364
1 288
3 041
227
5 215
132
54 310
9 799
5 197
5 100
1 569
306
40 800
179 009
46 444
225 453
Bilaga 1 c: Förändringsposter i överenskommelsen 2016
Verksamhet
Ersättning
(tkr)
Volympåverkan
Kontakt
Antal
Anmärkning
Ersättning 2016
Grundöverenskommelse 2015
969 853
Förändringar 2016
Återtag Finansiering av Nya
vårdplatser
Neuropsykiatrisk verksamhet barn
och unga
Psykiatriskt beroendeteam
(dubbeldiagnoser)
Riktat uppdrag. Återtag
2017 -5 mkr
-5 000
+/-8 746
+/-2 771
Prod.planering Växling Rektalcancer
-3 378
Prod.planering Växling Coloncancer
2 341
Prod.planering Växling Övrigt/ej
cancer
1 066
Index 2016, 2 %
19 298
Styrmodell servicesamspelet
-2 650
2 350
Från RU till prestationsers.
index tillkommer
Besök
450
Från RU till prestationsers.
index tillkommer
Vtf
DRG
Vtf
DRG
-20
-81
20
56
Vtf
DRG
15
26
Besök
Flytt till SU, index
tillkommer
Flytt fr SU, index tillkommer
Flytt fr SU, index tillkommer
Jämställda löner 2016
2 488
Prestationsersättning
IS/IT Röda tjänster
1 251
Ordnat införande etapp 1+2 (2013,
2014)
1 669
Prestationsersättning
Särskild framställan:
Kadcyla, Perorala
antikoagulantia
Ordnat införande Regionuppdrag
bröst- prostata-, tjock- och
ändtarmcancer
SUMMA
600
987 538
22 (32)
Bilaga 2: Ersättningar till sjukhuset 2016 – preciserade förutsättningar
Ersättning
Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (=verksamhetsanslag), prestationsersättning,
ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan.
Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket.
Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan
sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inget avtalats eller beslutats i särskild ordning.
Fast ersättning och Prestationsersättning
För den prestationsrelaterade somatiska öppenvården ersätts sjukhuset med dels en rörlig
ersättning som motsvarar 50 procent av fullpriser per prestation och dels en fast andel för
återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården, så kallat verksamhetsanslag.
Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts
för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam
diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade
kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning.
Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam
åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRG-poäng.
För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för
olika typer av besök.
För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig
ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent
av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent.
Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 50 (45) procent fast ersättning och 50 (55)
procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika
typer av besök.
Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning.
Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården.
Riktade uppdrag
Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för
uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som
forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att
prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad
verksamhet
Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad
Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 1 b.
Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts
efter särskild avstämning.
23 (32)
Bilaga 3: Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi
Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi 2016
Produktionsvolymer egen regi
Under 2016 kommer Västra Götalandsregionen fortsatt följa upp planerad
produktion inom de diagnosområden som utgör ”PK”. Inom dessa diagnoser har
Västra Götalandsregionen störst problem med tillgängligheten och 80 % av patienter
som väntar på första besök och behandling finns här.
Koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård har 2015-09-24 beslutat om basvolymer
och tilläggsuppdrag för 2016 i enlighet med detta dokument. Produktionsvolymer för
2016 utgår från de volymer som har funnits under 2015 om inte förändringar i VÖK
medför ändrade volymer.
I de beslutade volymerna för 2016 finns justeringar gjorda för NU-sjukvården och
FSS och SkaS utifrån förändrade uppdrag i VÖK. Basvolymer inom urologi som inte
tidigare funnits på KS har tagits. Volymer inom ryggkirurgi och ledproteskirurgi är
justerade efter tidigare beslut i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård.
Utöver basvolymer som finansieras inom VÖK finns tilläggsuppdrag som finansieras
mot avrop enligt särskild ordning. Överenskomna volymer biläggs berörda
sjukhusförvaltningars VÖK 2016 som informationsbilaga. Framtagna
produktionsvolymer kommer att följas inom ”PK” 2016.
Ekonomisk uppföljning av tilläggsuppdrag sker enligt särskild rutin på samma sätt
som 2015. (Se bilaga 3)
De volymer som nu beslutas kan under året behöva justeras t.ex. beroende på
förändringar i sjukhusens förmåga att uppfyllda sina åtaganden eller till följd av
förändringar i datafångst efter övergång till nytt produktionsplaneringssystem.
Bland annat signalerar några sjukhus att man beräknar kunna göra rekrytering av
ryggkirurger vilket efter överenskommelse kommer att innebära överföring från
extern vård till egen regi.
I de fall där tilläggsuppdrag ska ske ur ett regiongemensamt perspektiv kommer
koncernkontoret att återkomma med beskrivning hur strömmar mellan
förvaltningarna ska ske.
Inom kataraktkirurgi gäller som princip de volymer som angivits i beslut av
regionstyrelsen 2015-06-16 (RS 2071-2012). Efter överenskommelse mellan
sjukhusen är beräkningsgrunden för katarakter förändrad till antal opererade ögon i
detta dokument.
24 (32)
Bilaga 3: Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi
25 (32)
Dnr: HSNV 2015-00376
Dnr: KS 4/140-2015
Bilaga 4 - Uppföljningsplan 2016
Överenskommelse om hälso- och sjukvård år 2016 mellan Västra hälso- och
sjukvårdsnämnden och Kungälvs sjukhus
Uppföljningsplanen
Uppdraget till Kungälvs sjukhus ska bidra till att både RF:s mål och HSN:s mål uppnås. Uppföljningen ska belysa om uppdraget genomförts
enligt överenskommelsen. Uppföljningsplanen omfattar följande två (tre) avsnitt
Avsnitt 1: Volymer och prestationer. Kungälvs sjukhus redovisar dessa delar i särskild ordning (månadsuppföljning/delårsrapporter)
Avsnitt 2: Uppföljning av specifika aktiviteter för fokusområden/behovsgrupper som är kopplade till nämndernas mål och inriktning för 2016
Datakällor för uppföljning av avsnitt 2
- De kvalitetsmått och målnivåer som ”Kvartalen” 2 omfattar ingår i utförarens uppdrag och bygger på de regionala kvalitetsindikatorerna
med regionala måltal (diarienummer RS 2210-2012 -8). Beställaren ansvarar för uppföljning via ”Kvartalen”.
- Kungälvs sjukhus svarar för att ta fram de indikatorer som inte kan hämtas ur Kvartalen.
- De regionala indikatorerna är markerade med (R) och en siffra som är samma som i den regionala förteckningen.
- Andra datakällor kan vara utförares delårsrapporter/årsredovisning, regional rapportering, exempelvis uppföljning av garantitider.
Redovisning
- Uppföljning delår 2 ska sjukhuset lämna in den 23 september 2016; omfattar perioden 1/1 – 31/8 2016.
- Årsuppföljning ska sjukhuset lämna den 20 januari 2017; omfattar perioden 1 januari – 31 december 2016
- All redovisning ska vara könsuppdelad (när uppgifterna går att ta fram ur administrativa system)
2
http://registercentrum.se/kvartalen
Avsnitt 1: Volymer och prestationer
Mål
Indikator
Redovisning
Verksamhet
Sjukvårdsproduktion
Antalet läkarbesök,
sjukvårdande
behandlingar,
dagkirurgi, DRGpoäng
Rapportering av utfall
Kungälvs sjukhus
Redovisning till
beställare
Delårsbokslut delår 1
och 2 2016
Årsredovisning
januari 2016
Mål uppnått
Kommentar
 Ja
 Nej
 Delvis (vad
återstår?)
Avsnitt 2: Specifika aktiviteter för fokusområden/behovsgrupper som är kopplade till politiska mål
Mål RF: Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas
Regional indikator
Måltal/Redovisning
Redovisning till beställare
Mål uppnått
Andel patienter där total vistelsetid ≤4 timmar vid
besök på akutmottagning (R 42)
Utfall per månad
Delår 2
Helår
 Ja
 Nej
 Delvis (vad återstår?)
Källa: Regional väntetidsrapportering
Lokalt måltal: augusti: 55 %, december: 60
%
Kommentar
Mål RF: Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvård ska prestera bättre än genomsnittet i nationella register och jämförelser
Regional indikator
Måltal/Redovisning
Mål uppnått
Andel indikatorer av de som redovisas på
sjukhusnivå som är lika med eller över genomsnittet i Öppna jämförelser
Följs upp lokalt med redovisning av andelen
gröna indikatorer av alla indikatorer i
Kvartalen tidsperiod per helår som slutar
med senast registrerade kvartal.
Delår 2
Helår
 Ja
 Nej
Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med
vårdrelaterade infektioner (R44)
Följs upp i delårsrapport och i
årsredovisning
Måltal: 7 %
Delår 2
Helår
 Ja
 Nej
Kommentar
Mål HSNV: Nämnden vill eftersträva den nära vården och utveckla vårdsamverkan
Aktivitet
Måltal/Redovisning
Aktivitet genomförd
Kommentar
 Ja
 Nej
Fortsätta utveckla multiprofessionella
öppenvårdsteam
AVH team, Hemrehabteam Stroke:
Verksamhetsuppföljning
Helår
Samordnad individuell vårdplan (SIP) till alla
patienter som är i behov av samordnad vård
Redovisa hur arbetet med rutiner för SIP
fortlöper
Delår 2
Helår
Samverkan med kommunerna
Delta i närområdesgrupperna, SIMBA
utveckling. Redovisning.
Helår
Indikator/Aktivitet
Måltal/Redovisning
Antal direktinläggningar av patienter från
primärvård till somatisk slutenvårdsavdelning
Redovisning
- Ska öka
Delår 2
Helår
 Ja
 Nej
Antal/andel patienter > 65 år som riskbedömts
avseende fall, trycksår och undernäring (Melior)
Redovisning
Delår 2
Helår
 Ja
 Nej
Delår 2
Helår
 Ja
 Nej
Delår 2
Helår
 Ja
 Nej
 Ja
 Nej
 Ja
 Nej
 Delvis (vad återstår
Behovsgrupp sköra äldre (HSNV)
Andel av patienter som skrivs till hemmet där det
gjorts en enkel läkemedelsgenomgång (åtgärdskod
XV012)
Andel av patienter som skrivs ut till hemmet som
vid utskrivningen har läkemedelsberättelse
(åtgärdskod XV015)
Redovisning
Redovisning
Mål uppnått/
Kommentar
Fokusområde palliativ vård (HSNV)
Indikator
Måltal/Redovisning
Mål uppnått/
Antal och andel patienter som registreras i
Svenska Palliativregistret
Mäts som antal registreringar i
palliativregistret, i förhållande till antal
dödsfall på sjukhuset
Delår 2
Helår
 Ja
 Nej
Kommentar
Måltal: 80 %
Behovsgrupp cancersjuka (HSNV)
Indikator/Aktivitet
Måltal/Redovisning
30-dagars mortalitet vid elektiv operation för
koloncancer (R 54)
Helår
Måltal: ≤ 1 %
Kommentar
 Ja
 Nej
Källa: Nationellt kvalitetsregister för koloncancer
30-dagars mortalitet vid akut operation för
koloncancer (R 54)
Källa: Nationellt kvalitetsregister för koloncancer
Måltal: ≤ 4 %
Antal och andel patienter som får vård inom
gränserna för den regionala cancergarantin (14
dagar för vuxna och 2 dagar för barn)
Måltal: 100 %
Antal/andel patienter i dagvården med
cancerdiagnos och individuell behandlingsplan
Redovisning
Helår
Helår
Helår
 Ja
 Nej
 Ja
 Nej
 Ja
 Nej
Fokusområde psykiatrisk vård (HSNV)
Indikator/Aktivitet
Andel garantipatienter som väntat högst
30 dagar på första besök till barn- och
ungdomspsykiatri (BUP) (mål RF,
regional indikator
Källa: SKL:s väntetidssdatabas
Måltal/Redovisning
100 %
Mål uppnått/
 Ja
 Nej
Kommentar
Andel patienter med skriftlig vårdplan
inom BUP (R 34)
Källa: KS
 Ja
 Nej
≥ 50 %*
 Ja
 Nej
Andel patienter med skriftlig vårdplan
inom vuxenpsykiatrin (R 34)
VUP Öppenvård
VUP Slutenvård
≥ 50 %
≥ 50 %
Källa: KS
Övriga områden
Indikator/Aktivitet
Måltal/Redovisning
Utveckling av akutprocessen
Redovisning
Delår 2
Helår
Antal patientgrupper för vilka
Direktinläggning/Öppen retur/In- och
utskrivningsklar patient tillämpas
Andel rökfria patienter i samband med
operation (R 64)
Källa: KS
Utveckling/Implementering av regionala
medicinska riktlinjer avseende fysisk
aktivitet, tobaksbruk och ohälsosamma
matvanor
Involvera patienter i vård och behandling
Systematiskt inhämta patienternas
synpunkter på vården och lägga dessa till
grund för ständigt pågående
förbättringsarbete
Redovisning
Redovisa förbättringsarbete
 Ja
 Nej
 Ja
 Nej
Redovisning
≥ 50 %
Mål uppnått/
Delår 2
Helår
Helår
Helår
 Ja
 Nej
 Ja
 Nej
 Ja
 Nej
Kommentar
Ärende
_______________________________________________________________________________
Delegeringsbeslut Kungälvs sjukhus per oktober månad 2015
Delegeringsbeslut
Projektparts godkännande
ÖK uppdragsförskjutning av
pacemakerimplantation
Överenskommelse om
samverkan inom radiologi –
läkarbemanning samt byte av
RIS/PACS vid FSS
Kundavtal, Sterilcentralen, KS
Kundavtal, Sterilcentralen,KS
Clinical Trial Agreement
Gun Bergstedt
Chefssekreterare
Kungälvs sjukhus
Område
Vård
Vård
Delegat
Ann Stokland
Ann Stokland
Anmärkning
Vinnova, Chalmers
Kard, Sahlgrenska
Vård
Ann Stokland
Avtal mellan FSS och KS
Övrigt
Övrigt
Övrigt
Övrigt
Vård
Ann Stokland
Ann Stokland
Ann Stokland
Ann Stokland
Ann Stokland
Närhälsan Munkedal
Närhälsan Dals -Ed
Närhälsan Tanumshede
Närhälsan Fjällbacka
Janssen-Cilag
International NV
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-22
Kungälvs sjukhus
Handläggare: Björn Ellmarker
E-post: bjorn.ellmarker@vgregion.se
Ny försörjning och logistik på Kungälvs sjukhus
besluta:
- Att stödja föreslagna lokalutveckling av försörjningscentralen inklusive
sjukhusköket.
Alternativt
- Att styrelsen tagit del av informationen om föreslagna lokalutveckling av
försörjningscentralen inklusive sjukhusköket.
Kungälvs sjukhus står inför stora lokalförändringar de närmaste åren. Den nya
vårdbyggnaden, byggstart 2016, är ett första steg för att skapa fysiska förutsättningar för
sjukhusets ökade roll och uppgift inom akutsjukvården i göterborgsområdet. Därefter
planeras ett antal projekt för att anpassa sjukhuset till dess nya roll. Detta kräver även en
förnyelse och expansion av nuvarande godsmottagning och produktionskök. Den av
Regionfullmäktige fastställda målbild gällande patientmåltidsprocessen medför också att
produktionsköket måste byggas om.
Godsmottagningens befintliga lokaler är otillräckliga och ineffektiva för nuvarande verksamhet och
volym, vilket begränsar möjligheterna till fortsatt utveckling och effektivisering när sjukhuset
växer.
Beredning
Ny försörjning och logistik för hus 7, 8 och 19 (ny kulvert) har tagits fram av
Västfastigheter i samarbete med Regionservice och Kungälvs sjukhus.
Anders Hillberg
Ekonomichef Kungälvs sjukhus
Bilaga
•
Försörjningsplan, Västfastigheter
•
•
Regionservice
Västfastigheter
Västfastigheter- Kungälvs sjukhus, ny försörjning och logistik på
Kungälvs sjukhus, hus 7, 8 och 19 (ny kulvert)
1. Fastighetsnämnden godkänner förslaget.
2. Fastighetsnämnden föreslår regionstyrelsen att nominera förslaget till att finansieras i enlighet med
modellen för verksamhetsdrivna investeringar.
Kungälvs sjukhus står inför stora lokalförändringar de närmsta åren. Den nya vårdbyggnaden, beslutad
av regionstyrelsen, är ett första steg för att skapa fysiska förutsättningar för sjukhusets ökade roll och
uppgift inom akutsjukvården i göterborgsområdet. Därefter planeras ett antal projekt för att anpassa
sjukhuset till dess nya roll. Detta kräver även en förnyelse och expansion av nuvarande
godsmottagning och produktionskök. Den av Regionfullmäktige fastställda målbild gällande
patientmåltidsprocessen medför också att produktionsköket måste byggas om. Köket uppfyller inte
dagens tekniska standard och är ur arbetsmiljöhänseende undermåligt.
Godsmottagningens befintliga lokaler är otillräckliga och ineffektiva för nuvarande verksamhet och
volym, vilket begränsar möjligheterna till fortsatt utveckling och effektivisering när sjukhuset växer.
Förbättringar är även nödvändiga ur ett arbetsmiljöperspektiv. En förutsättning för godsmottagningen
och produktionskökets expansion är att bårhuset flyttar till ny byggnad söder om hus 5. Denna
placering utreds vidare i kommande förstudie.
Den nya vårdbyggnaden är planerad utifrån materialhantering och arbetssätt som bygger på närförråd
och enhetsförråd på vårdavdelningarna med separat avemballeringrum och transithall.
För att säkerställa sjukhusets transporter förslås en ny kulvert till den nya vårdbyggnaden. Genom att
installera avfallssug avlastas transporterna ytterligare i sjukhusets kulvertsystem. Möjliga smittorisker
minskas då avfallet inte exponeras i sjukhusets kulvertsystem. Avfallssugen innebär också stora
arbetsmiljövinster.
Aktuellt förslag har tagits fram i samverkan mellan Kungälvs sjukhus, Regionservice och
Västfastigheter och innebär följande:




Ny kulvert till ny vårdbyggnad (hus 16) från Godsmottagning (hus 7)
Avfallshantering för fraktion brännbart avfall, avfallssug
Förnyelse av produktionsköket (hus 7)
Förnyelse av Godsmottagningen (hus 8)
Förslaget enligt ovan är kostnadsberäknat till 98 mnkr. Försörjningsbyggnad (hus 7 och 8) och kulvert
måsta vara färdigställda senast då den nya vårdbyggnaden tas i bruk 2019, vilket innebär att programoch systemhandling måste påbörjas efter beslut i juni 2016.
Regionövergripande planering
Förslaget följer Regionens övergripande mål att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass.
Sida 1 av 5
Förutsättningar
Genom ytterligare områdesansvar för Norra Hisingen kan upptagningsområdet för Kungälvs sjukhus
år 2025 förväntas uppgå till 175 000 invånare. De lokalmässiga förutsättningarna för ökade volymer
till akutmottagningen och i slutenvård skall klargöras och samordnas med tidigare uppdrag till
Kungälvs sjukhus angående ny vårdbyggnad. En direkt konsekvens blir att den nya vårdbyggnaden
utökas med ytterligare ett våningsplan (56 vårdplatser). Det finns även ett behov av att utöka antalet
vårdplatser inom psykiatrin. Konsekvenserna av ett större områdesansvar påverkar även sjukhusets
transporter, godshantering och produktionskök.
Förslag
Förstudierapporten omfattar förslag till långsiktiga logistik- och transportlösningar, effektiv
godshantering och om- och tillbyggnad av köket på Kungälvs sjukhus. Förslagen är föranledda av den
tillkommande vårdbyggnaden och det utökade områdesansvar och större uppdrag som KÖRA
rapporten medför. Förstudierapporten omfattar nedanstående:




Ny kulvert till ny byggnad 16 från Godsmottagningen (hus 7)
Avfallshantering för fraktionen ”brännbart avfall”
Om och tillbyggnad av Kök (hus 8)
Om och tillbyggnad av Godsmottagning (hus 7)
Fastighet
Hus 7 och 8 har inte byggts om nämnvärt sen det togs i drift 1964. Varken produktionsköket eller
godsmottagningen uppfyller dagens tekniska standard och är ur arbetsmiljöhänseende undermåliga.
Godsmottagningen får i det nya utförandet en modern lastbrygga med inomhusklimat och vädertätade
dockningsportar, denna lastbrygga samnyttjas med köket. Orent och rent skiljs åt i olika utrymmen för
avfall och inkommande gods i anslutning till lastbryggan. Marken utanför lastbryggan anpassas så att
lastbryggan får lämplig höjd enligt dagens standard. Sopsugsanläggningen placeras i direkt anslutning
till lastbryggan för samnyttjande av körytan utanför. Köket byggs till för att få en modern standard
med alla funktioner i ett plan.
Tidplan och fortsatta åtgärder
Kulverten, produktionsköket och godsmottagningen måsta vara färdigställda senast då den nya
vårdbyggnaden tas i bruk. Under förutsättning att förstudien godkänns är en rimlig tidsplanering
utifrån regionens investeringsmodell för verksamhetsdrivna investeringar följande:
o
o
o
o
o
2015 oktober
2016 juni
2017 kvartal 1
2017 kvartal 2
2019
Nominering av projektet till investeringsplan
Beslut 1 (start av program och systemhandling)
Systemhandling (färdigställd)
Beslut 2 (genomförandebesked)
Ibruktagande
Genomförandet förutsätter en etappvis ombyggnad. Under denna period kommer köket att vara stängt.
En detaljerad tidsplanering, etappindelning och kostnadsberäkning avseende provisorier och
evakuering studeras närmare i kommande systemhandlingsskede.
Sida 2 av 5
Genomförande och utgifter
Beräknad total fastighetsinvestering för nytt produktionskök, godsmottagning inklusive avfallssug
samt kulvert beräknas till 98 mnkr. Utrustningsinvestering för produktionsköket bedöms till 7, 5 mnkr
Fördelning av fastighetsinvestering
Ny kulvert
48 mnkr
Nytt Produktionskök
25 mnkr
Ny Godsmottagning inklusive avfallssug
25 mnkr
Motivering för finansiering i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna
investeringar
Se sammanfattning av ärendet och förutsättningar
Ekonomi
Preliminärt totalt investeringsbelopp kostnadsläge år 2015: 98 000 000 kr
Preliminärt investeringsbelopp fördelat per år:
2015
Fastighet
Kulvert
Produktionskök
Godsmottagning
inklusive avfallsug
2016
2017
2018
2019
10
1
1
19
5
5
19
10
10
9
9
7,5
Utrustning
produktionsköket
Preliminär hyra/år godsmottagning
Tillbyggnad
497 000 kr/år
Ombyggnad
682 000 kr/år
Totalt
1 179 000 kr/år
Preliminär ny hyra/år produktionskök
Tillbyggnad
441 000 kr/år
Ombyggnad
1 503 000 kr/år
Totalt
1 944 000 kr/år
Sida 3 av 5
2020
Preliminärt behov av årligt koncernbidrag
Godsmottagningen
485 000 kr/år
Produktionsköket
914 000 kr/år
Preliminärt belopp avseende konstinvesteringar (max 1 % av investeringsbeloppet)
Godsmottagning
250 000 kr
Produktionskök
250 000 kr
Handlingsalternativ
Finns inga handlingsalternativ
Sida 4 av 5
Bifogas
Förstudierapport -Ny försörjning och logistik på Kungälvs sjukhus, 1 oktober 2015
Logistikutredning, 1 oktober 2015
Ort och datum
Ort och datum
____________________
____________________
Lars Janson
Hans Sandqvist
Fastighetsdirektör
Kund och fastighetschef
Ort och datum
___________________
Tönnes Nordenskjöld
Projektägare
Sida 5 av 5
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-10-21
Kungälvs sjukhus
Handläggare: Anders Hillberg
E-post: anders.hillberg@vgregion.se
Antagande av serviceöverenskommelse 2016 för
Kungälvs sjukhus
besluta:
- Att godkänna serviceöverenskommelsen för 2016
Serviceöverenskommelsen är en överenskommelse mellan Regionservice och
Kungälvs sjukhus om de tjänster Regionservice ska leverera till förvaltningen;
inklusive uppskattade volymer och kostnad. Serviceöverenskommelsen omfattar
både de tjänster Regionservice levererar i egen regi och de tjänster som har
upphandlats av Regionservice.
Till grund för serviceöverenskommelsen ligger den styrmodell för
servicesamspelet som beslutades av Regionfullmäktige 2014.
Beredning
Ett förslag till serviceöverenskommelse 2016 har tagits fram i dialog mellan tre
parter. Koncernkontoret (ägarstyrda tjänster), Regionservice och Kungälvs
sjukhus.
Anders Hillberg
Ekonomichef Kungälvs sjukhus
Bilaga
•
Serviceöverenskommelse 2016
•
•
•
Servicenämnden
Regionservice
Regionstyrelsen

Kallelse 2015-10-29 - Västra Götalandsregionen

Transcription

Similar documents

FONDANSÖKAN

Kungälvs sjukhus nyhetsbrev, oktober 2015 (pdf, nytt fönster)

FÄRDTJÄNST

"Bära hjälmar av guld"_arenaversion

Kungälv och Planeten - på väg mot Hållbar Utveckling

Rektoskopi (pdf, nytt fönster)