AVESTA ___

Bättre mottagande
och snabbare etablering
- investeringar i budgetpropositionen 2016
Produktion: Arbetsmarknadsdepartementet
Foto sid 2: Maskot/Folio
Produktion:
Arbetsmarknadsdepartementet
ÖvrigaMartina
foton: Martina
Huber/Regeringskansliet
Foto:
Huber/Regeringskansliet
Artikelnr: A15.02
A15.02
Artikelnr:
2
”Regeringen vill ha ordning och reda i
mottagandet och fokus på jobben”
I en tid då rekordmånga människor är på flykt undan krig och förföljelse har varje samhälle ett ansvar att
axla, så även Sverige. Den snabba befolkningsökningen är kortsiktigt en utmaning för oss, men gör vi rätt
nu har vi mycket att vinna. Vi behöver bli fler i Sverige, både på kort och på lång sikt. Vår befolkning blir
äldre och allt färre ska försörja allt fler. Därför ligger regeringens fokus på ordning och reda i mottagandet
och konkreta åtgärder för att se till att nyanlända snabbt kommer i utbildning eller arbete och kan bidra
till att utveckla landet – ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt. Att visa medmänsklighet är en viktig
del för att mottagandet ska bli så bra som möjligt.
Goda förutsättningar för etablering krävs i alla kommuner. I budgetpropositionen för 2016 tar regeringen
ett helhetsgrepp om etableringsfrågan och i denna folder hittar du en samlad information om de
investeringar som nu görs. Förhoppningen är att materialet kan komma till nytta i arbetet med nyanländas
etablering.
Tillsammans klarar vi utmaningen.
Ylva Johansson
Arbetsmarknadsminister
Morgan Johansson
Justitie- och
migrationsminister
Alice Bah Kuhnke
Kultur- och
demokratiminister
Gustav Fridolin
Utbildningsminister
Aida Hadzialic
Gymnasie- och
kunskapslyftsminister
Helene Hellmark Knutsson
Minister för högre utbildning
och forskning
Åsa Regnér
Barn-, äldre- och
jämställdhetsminister
Gabriel Wikström
Folkhälso- sjukvårdsoch idrottsminister
3
Bättre förutsättningar för kommunerna
Flyktingsituationen i världen
innebär att fler nu söker skydd
i Sverige. Det är på kort sikt
en utmaning, men att kvinnor och män med kraft och
kompetens flyttar hit och
bidrar till att utveckla Sverige
är framför allt en möjlighet.
För att möjligheten ska kunna
tillvaratas behövs förändringar
som förbättrar etableringen i
Sverige. Målet är ordning och
reda i mottagandet och goda
förutsättningar till etablering
för alla nyanlända. Kommunerna spelar en nyckelroll i
arbetet med att ge nyanlända,
både barn och vuxna, ett så
bra mottagande som möjligt.
Här följer en sammanställning
av de investeringar som framförallt berör kommunerna.
4
Ett hållbart mottagande i
hela landet
För att skapa ett flyktingmottagande som är effektivt och solidariskt måste alla kommuner vara
med och ta ansvar utifrån sina
förutsättningar vad gäller arbetsmarknad, befolkningsstorlek och
annat mottagande. Regeringen
avser därför att föreslå en ny lag
som innebär att alla kommuner
kan anvisas att ta emot nyanlända
för bosättning i kommunen.
Regeringens avsikt är att den nya
lagen om mottagande ska träda i
kraft första halvåret 2016.
Höjd schablonersättning
För att öka kommunernas
förutsättningar att ta emot
nyanlända ändrar regeringen
ersättningen till kommunerna.
Regeringen anser att den statliga
schablonersättningen per nyanländ som mottas i en kommun
från och med den 1 januari 2016
ska höjas från 83 100 till 125 000
kronor per mottagen nyanländ
upp till 65 år. För nyanlända över
65 år höjs ersättningen från
52 000 till 78 200 kronor. I
samband med höjningen tas den
prestationsbaserade ersättningen
till kommunerna bort.
Höjd ersättning för
asylsökande barns skolgång
De kommuner som tar emot
asylsökande elever behöver få
ett utökat ekonomiskt stöd för
att bättre kunna erbjuda en bra
utbildning till dessa flickor och
pojkar. Regeringen ändrar
därför så att schablonersättningen till kommuner för asylsökande
barns skolgång höjs med
50 procent. Detta innebär en
väsentlig förbättring av kommunernas förutsättningar att ordna
ett bra mottagande för de asylsökande barnen. Schablonersättningen kan sökas av de
kommuner som ger asylsökande
barn och ungdomar skolundervisning i grundskola, gymnasieskola, förskoleklass eller förskola.
Satsningen uppgår till 393 miljoner kronor 2016, 291 miljoner
kronor 2017, 243 miljoner kronor
2018 och 224 miljoner kronor
2019.
Investeringar i en bra skola
för nyanlända och
asylsökande elever
I skollagen och läroplanerna
finns bestämmelser som syftar till
att garantera barns och elevers
tillgång till utbildning. Ett flertal brister i och i anslutning till
undervisningen av nyanlända
och asylsökande elever har dock
pekats ut i olika rapporter från
skolmyndigheterna. För ett mer
likvärdigt mottagande av
nyanlända elever införs ny
lagstiftning från 1 januari 2016.
Förändringarna innebär bland
annat att varje nyanländ elevs
kunskaper ska kartläggas och utgöra underlag för dels beslut om
vilken årskurs och undervisningsgrupp som eleven ska placeras i,
dels hur den kommande under-
visningen i de olika ämnena ska
planeras och hur tiden mellan de
olika ämnena ska fördelas.
Regeringen har också gett
Skolverket i uppdrag att genomföra systematiska insatser för att
stärka huvudmännens förmåga
att på kort och lång sikt ta emot
nyanlända barn och ungdomar
och kunna erbjuda en utbildning
av hög och likvärdig kvalitet med
målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat
för dessa. Insatser ska bland annat genomföras för att fler lärare
ska få kompetens att undervisa
alla barn och elever, oavsett deras
språkliga bakgrund. Särskilda
insatser ska riktas till modersmålslärare och studiehandledare
på modersmål. Ett ändamåls5
enligt arbetssätt och en ändamålsenlig organisation som stöder och
främjar utbildningen för nyanlända elever är en förutsättning
för en god lärmiljö. Insatser ska
därför även riktas till huvudmän
och rektorer.
Samverkan för bästa skola
Staten behöver ta större ansvar
för att höja resultaten i skolor
med låga studieresultat och svåra
förutsättningar. Genom bland
annat investeringar inom ramen
för samverkan för bästa skola
avser regeringen ta detta ansvar.
Satsningen på samverkan för
bästa skola inkluderar uppdrag till
Statens skolverk att sluta överenskommelser med huvudmän för
grund- och gymnasieskolor med
låga kunskapsresultat och svåra
förutsättningar, uppdrag att
genomföra insatser för att höja
studieresultaten för nyanlända
elever och elever med annat
modersmål än svenska, satsning
på högre löner för lärare i skolor
med svåra förutsättningar samt
genomförande av obligatorisk
kartläggning av nyanlända elevers
kunskaper och föreslås i enlighet med 2015 års vårproposition
uppgå till totalt 600 miljoner
kronor för 2016 och beräknas
från och med 2017 till 600 miljoner kronor årligen.
Vid sidan av satsningen på nyanlända elever inom samverkan
för bästa skola, ser regeringen
också möjligheter i att förbättra
mottagandet av nyanlända elever
genom att ta tillvara att många
nyanlända och andra personer
med utländsk bakgrund har
yrkesbakgrund som lärare.
Regeringen är angelägen om
att ta tillvara deras kompetens
och att göra det möjligt för dem
6
som vill att så snabbt som möjligt börja undervisa i de ämnen
som de är utbildade för. Innan
de kan undervisa i de ämnen de
är utbildade för kan en möjlighet för många av de nyanlända
lärarna vara att börja arbeta som
studiehandledare eller modersmålslärare. Det skulle hjälpa till
att säkerställa att de nyanlända
eleverna inte tappar i sin kunskapsutveckling.
Ändrat ersättningssystem för
ensamkommande barn och
ungdomar
För att underlätta kommunernas
mottagande av ensamkommande
barn och ungdomar vill
regeringen förenkla regelverket,
minska den administrativa
bördan samt förbättra planeringsförutsättningarna och
förutsägbarheten för kommunerna. Regeringen avser att
förändra det statliga ersättningssystemet genom att införa differentierade schabloner för olika
placeringsformer vid mottagande
av ensamkommande barn och
ungdomar från den 1 juli 2016
respektive 1 januari 2017. Schablonerna ska ge förutsättningar
för att kvalitet, trygghet och säkerhet i boendet samt att vården
och omsorgen för ensamkommande barn och ungdomar säkerställs utifrån gällande lagstiftning.
Ny placeringsform för barn
och ungdomar
Regeringen har för avsikt att
lämna en proposition till
riksdagen under hösten 2015
om införande av en ny placeringsform, så kallat stödboende.
Stödboende blir ett komplement
till de befintliga placeringsformerna hem för vård eller boende
(HVB) och familjehem. Med den
nya placeringsformen kan kommunerna lättare hitta en placering
som passar individen och flexibiliteten i kommunernas mottagande ökar. Placering av ensamkommande barn och ungdomar,
som med alla placeringar av barn
och ungdomar, ska alltjämt ske
utifrån en individuell bedömning av vad som är det bästa för
barnet. Regeringen bedömer att
denna lagändring kan träda i kraft
under 2016.
Tidiga insatser för personer
med uppehållstillstånd i
anläggningsboende
Fler nyanlända blir kvar längre
tider på anläggningsboende efter
att de fått uppehållstillstånd
eftersom kommunmottagandet
inte är tillräckligt i förhållande
till behovet. Regeringen anser att
det är angeläget att nyanlända får
möjlighet att använda väntetiden
meningsfullt för att påskynda
inträdet på arbetsmarknaden.
Regeringen föreslår därför ett
tillskott på 32 miljoner kronor
2016 för tidiga insatser för
nyanlända med uppehållstillstånd
som vistas i Migrationsverkets
anläggningsboenden. Det kan
exempelvis handla om tidiga
kompetenskartläggningsinsatser.
Satsningen beräknas till 32 miljoner kronor 2017, 20 miljoner
kronor 2018 och 10 miljoner
kronor för 2019.
Regeringen föreslår att ytterligare
medel avsätts till kommunerna
för utbildning i svenska för
invandrare (sfi) för personer med
uppehållstillstånd som vistas i
anläggningsboende. Studieförbunden kommer fortsättningsvis
att tillföras medel för att genomföra insatser för asylsökande och
nyanlända som bor på anlägg-
ningsboende. Syftet är att ge dem
en meningsfull sysselsättning
under asyltiden och bidra till att
påskynda en framtida etablering i
arbets- och samhällslivet. Insatserna ska stärka deltagarnas kunskaper i svenska språket och om
samhället samt främja deltagande
i arbets- och samhällslivet.
Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts för insatser
2016.
Ersättning för tomhyror
Kommuner har i dag möjlighet
att få ersättning för
hyreskostnader som uppstår i
väntan på att en nyanländ flyttar in i en lägenhet. Regeringen
föreslår att den nuvarande
beloppsgränsen och restriktionen
att ersättningen enbart lämnas
i mån av tillgång på medel tas
bort. Syftet är att antalet bostäder
till gruppen nyanlända ska öka
genom att kommunen tillgängliggör fler bostäder till nyanlända
som anvisas till kommunen.
Förslaget föreslås träda i kraft när
den nya lagen om mottagande
införs.
Mer resurser till
länsstyrelsernas arbete
Länsstyrelserna har en viktig roll
i mottagandet av nyanlända och
i bosättningsarbetet i och med
att de tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända flyktingar
och andra skyddsbehövande och
deras anhöriga. Det finns ett stort
behov av att öka antalet anvisningsbara platser i kommunerna,
vilket innebär att länsstyrelsernas förhandlingsarbete behöver
intensifieras. Regeringen förslår
därför att länsstyrelsernas förvaltningsmedel förstärks permanent
med 20 miljoner kronor per år
från och med 2016. Samtidigt
föreslår regeringen att de medel
som länsstyrelserna kan använda
för insatser i kommunerna för att
skapa beredskap och tillräcklig
mottagningskapacitet (så kal�lade §37-medel) utökas med 20
miljoner kronor 2016. Satsningen
beräknas uppgå till 20 miljoner
kronor per år även 2017-2019.
7
8
Fler investeringar för snabbare etablering
Regeringen anser att fler
kvinnor och män bör komma
i arbete eller utbildning under
sin tid i etableringsuppdraget,
det vill säga i normalfallet
inom två år. För att nå detta
måste nyanländas kunskaper
och färdigheter tas tillvara på
ett bättre sätt än idag. Möjligheten att få sin tidigare utbildning bedömd, sin kompetens
validerad samt att vid behov
kunna ta del av ytterligare
utbildning kan vara viktig för
att snabbt kunna få ett jobb.
Etableringsinsatserna behöver
också bli effektivare genom
ökad kvalitet och individanpassning.
Snabbspår och förstärkta
arbetsmarknadsinriktade
insatser
Många nyanlända har både
utbildning och erfarenhet i yrken
där det råder brist på utbildad
och erfaren arbetskraft på den
svenska arbetsmarknaden.
Dessa personers kunskap och
färdigheter behöver tas tillvara
snabbare och effektivare. Regeringen har därför tillsammans
med arbetsmarknadens parter,
Arbetsförmedlingen och andra
berörda myndigheter fört samtal
om åtgärder för att inom ramen
för etableringsuppdraget skapa
snabbare vägar, så kallade snabbspår, in på arbetsmarknaden för
nyanlända som har utbildning
eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. För att möjliggöra insatser för deltagare inom
snabbspåren samt förstärka
arbetsmarknadsinriktade insatser
för att underlätta och påskynda
nyanländas etablering i arbetslivet föreslår regeringen att tillföra
376 miljoner kronor 2016, 532
miljoner kronor 2017, 422 miljo-
ner kronor 2018 och 339 miljoner kronor 2019. För att skapa
förutsättningar för snabbspår ges
även möjlighet för arbetsmarknadens parter att ansöka om medel
för främjande- och utvecklingsinsatser.
Arbetsförmedlingen får
bättre förutsättningar för
etableringsuppdraget
Arbetsförmedlingen har en
central roll för att uppnå
regeringens mål om en
snabbare etablering av nyanlända
på arbetsmarknaden. Att antalet
deltagare i etableringsuppdraget
ökar innebär en utmaning för
myndighetens verksamhet.
Regeringen föreslår att 193 miljoner kronor tillförs Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag
för etableringsuppdraget under
2016 i syfte att förstärka arbetet
att underlätta och påskynda
nyanländas etablering. Ökningen
beräknas till 93 miljoner kronor
per år 2017-2019. Regeringen
avser även att se över regelsystemet för etableringsuppdraget.
9
Syftet är att minska onödig
administration och skapa förutsättningar för en ökad flexibilitet
och effektivitetet i uppdraget.
En effektivare
valideringsprocess för jobb
och utbildning
Validering av kompetens och
bedömning av utländsk utbildning, liksom olika slags kompletterande utbildningar vid behov,
kan vara av stor betydelse för
etableringen på arbetsmarknaden
och för att nyanländas kompetens ska kunna tas tillvara bättre.
Regeringen föreslår därför att
medel avsätts för att förstärka
valderingsinsatser inom ramen
för etableringsuppdraget.
Arbetsförmedlingen kommer
bland annat att få möjlighet att
inom etableringsuppdraget erbjuda kortare kompletteringsutbildningar för att nyanlända
med utländsk utbildning som
motsvarar svensk högskoleutbildning snabbare ska kunna matchas
mot arbete på den svenska arbetsmarknaden. Satsningen föreslås uppgå till 7 miljoner kronor
2016 och beräknas till 10 miljoner kronor per år 2017-2019.
Regeringen föreslår att medel
tillförs Socialstyrelsen för en
snabbare validering av hälso- och
sjukvårdspersonal. För ändamålet
avsätter regeringen 65 miljoner
kronor 2016 och 42 miljoner kronor per år från och med 2017.
Regeringen avser även att inrätta
en valideringsdelegation med
uppdrag att följa, stödja och
samordna ett intensifierat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Delegationen ska verka
fram till och med 2019.
10
Satsning på sfi-paket
Regeringens mål är att kvinnor
och män som kommer till Sverige
ska få en bra språkundervisning
och så snabbt som möjligt kunna
etablera sig på arbetsmarknaden
och i samhället i stort. Regeringen har tidigare aviserat ett
sfi-paket som innehåller tre komponenter: kompetensutveckling
för lärare inom sfi och svenska
som andraspråk inom komvux,
insatser för att fler ska vilja bli sfilärare samt stöd till sfi-lärare för
att undervisa elever som är illitterata/analfabeter eller som har
ett modersmål med ett annat
alfabet än det latinska som
används i Sverige. Från och med år
2016 föreslår regeringen att
100 miljoner kronor per år avsätts
för dessa satsningar.
Utökade medel till det civila
samhället
Det civila samhället har en
nyckelroll i etableringsprocessen.
Det finns ett stort engagemang
och en vilja runt om i landet att
hjälpa till med att förbättra
nyanländas etablering. I kommunerna och det civila samhället
finns många goda idéer och en
stark vilja att engagera sig och
bidra positivt till nyanlända
invandrares etablering.
För att skapa mer långsiktiga
ekonomiska förutsättningar för
det civila samhället att bidra till
nyanländas etablering föreslår
regeringen att ytterligare 30 miljoner kronor avsätts 2016 för
verksamhet med flyktingguider
och familjekontakter. Åren 2017–
2019 beräknas verksamheten
Fler kontakttolkar
tillföras motsvarande 40 miljoner
Sverige måste ha ett bra och rätts- kronor per år. Verksamheten
innebär bland annat att nyanlända
säkert mottagande. När allt fler
ges chans att tala svenska och lära
människor kommer till Sverige
sig mer om det svenska samhälbehövs även allt fler tolkar som
let. Dessutom kan nya kontakter
kan vara med när personer som
inte behärskar svenska möter re- skapas som bidrar till utökade
nätverk både för de nyanlända
presentanter för myndigheter
och för de som bott i Sverige en
eller andra delar av det svenska
längre tid eller är födda här.
samhället. Mot bakgrund av att
det råder brist på kontakttolkar
satsar regeringen nu på mer än en Regeringen anser att det är av
fördubbling av antalet utbildnings- särskild vikt att nyanlända barn,
ungdomar och vuxna oavsett
platser för kontakttolkar.
kön, ges goda förutsättningar
att bli delaktiga i det svenska
Regeringen föreslår även att
samhället. Därför aviserade
medel ska tillföras för att förbättra möjligheterna till validering regeringen i 2015 års ekonomiska
vårproposition att anslaget till
av befintliga tolkars kunskaper
idrottsrörelsen stärks med 32 milsamt ökade resurser för så kal�lade preparandutbildningar för att joner kronor under 2015 och 64
ge förutsättningar att öka antalet miljoner kronor årligen från och
auktoriserade tolkar. Sammanlagt med 2016, totalt 224 miljoner
kronor. Medlen ska användas för
föreslår regeringen 21 miljoner
kronor för att tillgodose samhäl- att stödja idrottsrörelsens arbete
lets ökade behov av kontakttolkar. med nyanlända.
11
Regeringens etableringspaket
• Jobb
• Utbildning
• Boende och mottagande
• Civila samhället
www.regeringen.se/etableringspaketet
Uppsala 2015-10-27
Redovisning 2015
Alternativa bekämpningsåtgärder under
bekämpningssäsongen 2015 i Nedre Dalälven och
sammanställning av information om effekter av
skötselåtgärder som bete och slåtter i älvängar
Översvämning i hägnet vid Kågbo 2015. Foto: Jan O. Lundström.
Jan O. Lundström & Martina Schäfer
Biologisk Myggkontroll inom NEDAB
1
Sammanfattning
Naturvårdsverkets beslut om dispens för spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G mot
översvämningsmygg i Nedre Dalälven innehåller villkor om redovisning av samtliga alternativa
bekämpningsåtgärder som genomförts under bekämpningssäsongen 2015.
Biologisk Myggkontroll inom NEDAB har inte genomfört några alternativa bekämpningsåtgärder under
2015, eftersom det inte finns några fungerande alternativa bekämpningsåtgärder som minskar
stickmyggproblemet tillräckligt effektivt. Länsstyrelsen Gävleborg, i en rapport till Naturvårdsverket,
för fram att myggproblemet med Aedes sticticus vid Nedre Dalälven kan hanteras på lång sikt genom
en kombination av förebyggande åtgärder (vattenreglering och hävd) tillsammans med en
kompletterande bekämpning av Vectobac G. Våra mygglarvsinventeringar under 2015 och tidigare år
visar att hittills genomförda skötselåtgärder av hävd inte haft tillräcklig effekt på översvämningsmyggen för att ensam fungera som en bekämpningsmetod. Mätningarna visar att mängden mygglarver
per liter, fortfarande efter 5-20 år av skötsel, är alldeles för höga i dessa översvämningsområden för
att avstå från bekämpning med Vectobac G.
Eftersom bekämpning med Vectobac G fortfarande behövs i områden med skötselåtgärder så är
kostnaden för restaurering, slåtter, stängsling, och andra kringkostnader inte motiverade från
myggbekämpningssynpunkt. Däremot fyller dessa åtgärder sin funktion som skötselåtgärder för att
hålla älvängar öppna. Åtgärderna bidrar till en ökad biologisk mångfald och en ökad attraktivitet för
området.
Utplacering av betesdjur medför ökade risker för parasitinfektioner hos både nöt och får på blöta
marker. Behandlingen av parasiterna kan leda till resistensutveckling mot verksamma mediciner. Dessa
risker bör beaktas vid val av hävdmetod för restaurerade marker
Rent utgiftsmässigt så kostar restaurering och skötsel fem gånger mer än bekämpning med Vectobac
G och kan heller inte genomföras i alla områden. De kombinationer av metoder som används av
Forshaga kommun kostar per ha minst tio gånger mer än bekämpning med Vectobac G skulle göra,
men reducerar ändå inte stickmyggproblemet till nivåer som kan tolereras av befolkningen.
2
och lång-flygande översvämningsmygga kräver
dels att mängden larver reduceras med minst
95-98%, dels att en effektiv larvbekämpning
utförs i alla larvproducerande översvämningsområden inom en radie på 5 km runt de områden
som skall skyddas (Schäfer & Lundström,
2014).
1. Naturvårdsverkets villkor
Naturvårdsverkets beslut om dispens för
spridning av Vectobac G från helikopter och
inom Natura 2000-områden innehåller villkor
om att ”till Naturvårdsverket och berörda
tillsynsmyndigheter
redovisa
samtliga
alternativa bekämpningsåtgärder som genomförts under bekämpningssäsongen 2015 i Nedre
Dalälven. I en tabell ska framgå aktuellt
områdes ortsnamn, vilken bekämpningsåtgärd
som utförts, förväntad respektive uppnådd
effekt av åtgärden, storlek på området, under
vilken tidsperiod åtgärden utförts samt mellan
vilka år som åtgärden är tänkt att utföras.
Områdena ska redovisas i ArcGIS format (shpfil) med koordinater enligt SWEREF 99 TM”
(Janson & Ewing Skotnicka, 2015).
Slåtter och bete är beprövade metoder för att
hålla landskapet öppet, vilket också är önskvärt
i många Natura 2000-områden vid Nedre
Dalälven. NEDAB har sökt medel för EU Lifeprojektet ”Restoration of River Meadows in
Nedre Dalälven region" med målet att under sex
år restaurera 577 ha habitat inom nio Natura
2000-områden. Huvudsyftet med projektet är
att främja den biologiska mångfalden, öka
områdets attraktivitet och bidra till nya
arbetstillfällen. I projektet ingår också att bidra
med mer kunskap om huruvida restaureringarna
har effekt på förekomsten av översvämningsmygg.
2. Alternativ bekämpningsmetod
saknas
Vid Nedre Dalälven finns redan några aktörer
som restaurerar och sköter älvängar och en del
av dessa älvängar ligger inom aktuella
ramområden för bekämpning. Vi har därför
analyserat om slyröjning, dikning, slåtter
och/eller bete som genomförts under perioden
1995 till 2015 gett tillräcklig minskning av
larvmängder för att minska behov av
bekämpning med Vectobac G. När det gäller
utplacering av djur i blöta miljöer så lyfter vi
fram aspekter om smittrisker och betespreferens. Slutligen ges en ekonomisk jämförelse mellan bekämpning med hjälp av
Vectobac G spridd från helikopter, användning
av restaurering och skötsel, samt användning av
ett flertal metoder inklusive gasoldrivna
myggfällor.
I nuläget finns ingen fungerande alternativ
metod som kan åstadkomma en lika kraftig
reduktion av Aedes sticticus larver som
spridning av Vectobac G. Under bekämpningssäsongen 2015 genomfördes inga alternativa
bekämpningsåtgärder av Biologisk Myggkontroll inom NEDAB. En alternativ
bekämpningsmetod med hjälp av Sterile Insect
Technique (SIT) förbereds och det finns en tidsplan (Lundström 2015).
Länsstyrelsen Gävleborg har fört fram att
myggproblemet med Aedes sticticus vid Nedre
Dalälven kan hanteras på lång sikt genom en
kombination av förebyggande åtgärder (vattenreglering och hävd) tillsammans med en
kompletterande bekämpning med Vectobac G
(Lundqvist et al., 2013). Myndigheternas
slutsats bygger delvis på att slåtter och bete
reducerat mängden larver av översvämningsmyggor med 71% under våren och 35% under
sommaren (Östman et al., 2015). Vår bedömning är att dessa procentuella reduktioner är för
låga för att ensam fungera som en metod för att
uppnå en acceptabel nivå på förekomsten av
översvämningsmyggan
Aedes
sticticus.
Acceptabel bekämpning av denna aggressiva
3. Stickmyggproblem och
bekämpning vid Dalälven
De enorma och outhärdliga stickmyggproblemen vid Nedre Dalälven orsakas av
Aedes sticticus (Lundström & Schäfer 2015).
Denna översvämningsmygga sprider sig långt
från de kortvarigt översvämmade områdena.
3
Figur 1. Spridning av Vectobac G med helikopter över de översvämmade markerna på Nordmyran, Tärnsjö i
maj 2015. Foto: Martina Schäfer.
angriper dagtid även när det är varmt och soligt,
upplevs som extremt aggressiv, och kläcker
fram i nya generationer efter varje lämplig
översvämning under maj till augusti. Dessa
stickmyggproblem var kända sedan flera
decennier, men först under sommaren 2000 när
området återigen drabbades av olidliga stickmyggproblem, klargjordes att problemarten var
översvämningsmyggan Aedes sticticus (Schäfer
et al., 2008). Denna nyvunna kunskap lade
grunden för möjligheten till biologisk bekämpning eftersom sådan bekämpning är specifik och
bygger på artkunskap. Översvämningsmyggan
Aedes sticticus behöver flacka marker med
återkommande översvämningar som larvmiljö
och förekommer därför vid älvar, åar eller diken
som rinner genom områden med låg
marklutning.
1998.
Den
sammanlagda
ytan
som
restaurerades var 200 ha. Dessa åtgärder var
uppenbarligen otillräckliga för att förhindra
massförekomsten av stickmyggor vilket tydligt
visades av de outhärdliga stickmyggproblemen
under sommaren och hösten år 2000.
Den första professionella bekämpningen av
Aedes sticticus utfördes 2002 i områden vid
Österfärnebo (Fängsjön, Norrån) och Tärnsjö
(Nordmyran). Det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G spritt från helikopter (Figur
1) gav en kraftig reduktion av mängden översvämningsmyggor. Sedan introduktionen av
den professionella bekämpningsmetoden så har
områden från Avesta kommun till Älvkarleby
kommun inkluderats. Under 2015 fanns behov
av tre omgångar bekämpning som gett mycket
bra resultat, men vi har även fått upp ögonen för
ytterligare områden där Aedes sticticus
massproduceras och orsakar stora problem
(Lundström & Schäfer 2015). Spridning av
Vectobac G från helikopter för bekämpning av
Aedes sticticus och andra översvämningsmyggor är en väl etablerad, effektiv och
miljöneutral biologisk bekämpningsmetod som
är godkänd både av svenska myndigheter och
EU. Nyligen har MISTRA, på uppdrag av
Under senare hälften av 1990-talet satsade
Sandvikens kommun på ”Projekt Mygga”
(Ärnström et al., 1997) som fokuserade på
röjning, dikning och fräsning som bekämpningsmetoder. Röjning utfördes under 1997 i
Tärnsjö (Nordmyran), Österfärnebo (norra
delen av Fängsjön), samt Gysinge (Herrgårdsholmen, Söthålet & Badplatsen) och
huvuddelen av dikning/fräsning planerades för
4
Figur 2. Karta med översikt över 10 områden med skötselåtgärder (nr 1-10; röda trianglar) och 10 närliggande
områden utan skötselåtgärder (nr 11-20, blåa cirklar) vid Nedre Dalälven.
Naturvårdsverket, skrivit en kunskapsöversikt
som ger stöd för att effektiv bekämpning av
stickmyggor med Bti kan utföras utan direkta
negativa miljöeffekter, men tillägger att
ytterligare forskning kan behövas om vissa
indirekta effekter (Land & Miljand 2015).
riskerar ge produktion av Aedes sticticus eller
andra översvämningsmyggor. Det innebär att vi
återkommande i samband med översvämningar
har besökt dessa områden och genomfört
provtagning samt fattat beslut om eventuella
bekämpningsinsatser.
För
beslut
om
bekämpning krävs att ”antalet larver av
översvämningsmyggor överstiger i medeltal
fyra larver per liter vatten i stora vattensamlingar eller 50 larver per liter vatten i
mindre vattensamlingar eller diken (0,1 –
10m2)” (KEMI registrering 4889).
4. Översvämningsmygglarver i
Nedre Dalälvens restaurerade och
skötta älvängar i jämförelse med
älvängar utan skötselåtgärder
Ett antal älvängar vid Nedre Dalälven som
restaurerats och skötts med slåtter eller bete
ligger inom ramorådet för bekämpning av
översvämningsmyggor och bekämpning har
beslutats och genomförts vid behov. För 2015
har vi sammanställt resultatet av larvprovtag-
Biologisk Myggkontroll, inom NEDAB, har
ansvar för bekämpning av översvämningsmyggor inom sju kommuner vid Nedre
Dalälven och därför besöker vi aktuella
ramområden vid varje översvämning som
5
Figur 3. Box-whisker plot över antalet larver av översvämningsmygg per liter i 10 områden med bete/hävd
(skötsel) och 10 områden utan skötsel (ingen åtgärd) under tre översvämningar 2015. Boxen visar 50% av
värden, strecket i boxen visar medianvärdet och staplarna visar lägsta och högsta värden.
ningarna för 10 områden med skötsel-åtgärder
(slåtter, bete) samt 10 närliggande områden utan
skötselåtgärder (Figur 2, Appendix 1). Nämnas
kan också att ytterligare två områden (Ista och
västra Norrån) var tänkta som bete för nötdjur
under sommaren 2015, men översvämning
förhindrade utsläpp av djur i dessa områden.
överens med slutsatserna från en tidigare studie
(Östman et al., 2015). Mygglarvsmängderna i
samtliga områden med bete var ändå alldeles för
höga under maj (median 34 larver per liter, min
14 och max 108 larver per liter) och krävde
bekämpning med Vectobac G. Även under juni
och juli 2015 visade larvprovtagningen att
bekämpning med Vectobac G behövdes både i
områden med och utan skötsel. Dessutom
observerades att enstaka områden under juni
och flera områden under juli inte behövde
bekämpning med Vectobac G, då larvmängderna var under gränsen på mer än 4 larver per
liter och dessa områden inkluderade såväl
älvängar med bete som utan bete/skötsel
(Appendix 1).
Jämför man de skötta områdena med områdena
utan åtgärder så ser man inga tydliga skillnader
i antal mygglarver per liter (Figur 3). Generellt
är antalet mygglarver som högst vid säsongens
första översvämning och minskar sedan vid
följande översvämningar. Under maj 2015 är
medianvärdet något högre i områden utan
skötselåtgärder än i skötta områden, men
kvartilerna och variationen är lika. I juni och juli
2015 är medianvärdet något högre i de skötta
områdena, men det finns inga tydliga skillnader
i larvantalet mellan områdena. Tittar man bara
på områden med bete och deras motsvarande
områden utan skötselåtgärder (Figur 4) så är
medianantalet mygglarver per liter i maj högre i
områden utan åtgärder än i områden med bete,
men denna skillnad finns inte för provtagningar
under juni och juli. Detta resultat stämmer väl
Våra mygglarvsinventeringar under 2015
och tidigare år visar att hittills genomförda
skötselåtgärder inte haft tillräcklig effekt på
översvämningsmyggen. Våra mätningar visar
att mängden mygglarver per liter i vattensamlingar under översvämningsår fortfarande
efter 5-20 år av skötsel är alldeles för höga i
dessa områden för att avstå från bekämpning
med Vectobac G.
6
Figur 4. Box-whisker plot över antalet larver av översvämningsmygg per liter i 7 områden med bete och 7
områden utan bete (ingen åtgärd) under tre översvämningar 2015. Boxen visar 50% av värden, strecket i boxen
visar medianvärdet och staplarna visar lägsta och högsta värden.
Novobilsky et al., 2015, Novobilsky &
Höglund, 2015). Eftersom det är svårt att
undvika att djuren smittas när de betar på blöta
marker så används medicinering för att avmaska
djuren. Men omfattande medicinering har
resulterat i resistensutveckling mot exempelvis
triclabendazole (TCBZ) som av många anses
vara det främsta medlet mot stora leverflundran.
I Sverige har man sedan 2011 behandlat
leverflundra hos nöt med Closamectin
(kombination av closantel och ivermectin), men
nu har det första fallet av resistens mot closantel
påvisats hos två svenska nötbesättningar
(Novobilsky et al., 2015). Utplacering av
betesdjur på blöta marker medför ökade risker
för parasitinfektioner hos både nöt och får.
Behandlingen av parasiterna kan leda till
resistensutveckling mot verksamma mediciner.
Dessa risker bör beaktas vid val av hävdmetod
för restaurerade våtmarker.
5. Andra aspekter av restaurering
och skötsel
Bete på blöta marker ökar risken för
parasitinfektion. Stor leverflundra Fasciola
hepatica är en parasit som drabbar nötdjur och
får på bete i våtmarksmiljöer (Novobilsky et al.,
2012). Leverflundran sprids från snäckor i
våtmarksmiljöer (Figur 5). Djuren blir sjuka då
levern genomborras av maskar och för
djurägaren blir det tydligt att djuren inte
tillväxer som förväntat, slaktvikterna blir lägre
och inre organ måste kasseras när man hittar
maskar i levern (Sanches-Vazquez & Lewis,
2013). Länsstyrelsen i Västra Götaland varnar
för den snabbt ökande förekomsten av stor
leverflundra (Länsstyrelsen 2015). Leverflundran är dessutom en zoonos, vilket innebär
att även människor kan drabbas av denna parasit
som normalt sprids mellan djur (Furst et al.,
2012). Utbredningen inkluderar stora delar av
Europa och riskområdena i Sverige är främst i
de södra och mellersta delarna av landet, men
med kända fall av stor leverflundra ända upp till
Byske i Västerbotten (Ducheyne et al., 2015,
Nötkreatur föredrar vegetation med högt
näringsinnehåll framför segt och fattigt gräs
i blöta marker. Jämförelsen mellan sex typer
av naturbeten visade att nötdjuren främst betade
på nyligen övergiven eller äldre övergiven
7
Figur 5. Livscykel för den stora leverflundran Fasciola hepatica som parasiterar på nötdjur och får. Parasiten
behöver genomgå delar av sin livscykel i sötvattensnäckor och de frisimmande cerkarierna fäster på vattenväxter
och väntar på att växten skall ätas av värddjuren. Även människor infekteras om de äter vattenväxter råa utan
kokning. Källa: Parasites in Humans (http://www.parasitesinhumans.org/fasciola-hepatica-liver-fluke.html ).
åkermark (högproduktiv mark med i princip
enbart kvävegynnade växter) och därefter på
frisk mark (normalproduktiv mark med
bredbladigt gräs, klöver och örter) (Pelve &
Spörndly, 2007). Nötdjuren var inte lika
intresserade av att beta fuktpåverkad vegetation
på blöt mark eller i de övriga tre
mark/vegetationstyperna. Önskvärda egenskaper hos ett nötkreatursbete är höga värden på
smältbarhet (VOS), hög halt råprotein och ett
litet fiberinnehåll (NDF). Åkermarken hade
genomgående bäst värden på smältbarhet,
råproteinhalt och fiberinnehåll. Blöt vegetation
hade generellt de högsta värdena på
fiberinnehåll och de lägsta på råprotein och
smältbarhet. Det är därför inte så konstigt att
nötdjur som placerats ut på översvämningsbenägna marker vid Nedre Dalälven sällan eller
aldrig betar i den starrdominerade fuktiga
zonen, men vanligen håller till och betar på de
högre liggande friska partierna med gräs och
örter (Figur 6). Det kan tilläggas att
stödutfodring inte tillåts då det minskar
nötdjurens motivation att beta på blöt mark.
Jämfört med slåtter medför bete ökad
tuvighet och klövavtryck i blöt mark, som
kan bli refuger för mygglarver när vatten
drar sig tillbaka. Medan slåtter innebär att
näringsämnen förs bort från älvängarna innebär
betet risk för näringsläckage av kväve och
fosfor då djurens avföring tillför lättlösliga
näringsämnen till vattendrag vid översvämning.
Kostnadsbilden för restaurering och skötsel.
Redovisningen av Länsstyrelsen Gävleborgs
förslag på långsiktiga bekämpningsmetoder ger
i bilaga 2 en beskrivning av kostnader för
restaurering och skötsel av 1 700 ha älvängar
vid Nedre Dalälven (Lundqvist et al., 2013).
Restaurering, stängsling och andra kringkostnader beräknas till 25 000 000 kr vilket med
8
Figur 6. Nötdjuren undviker att röra sig och beta i de lägre liggande översvämningsbenägna partiet som främst
innehåller starr, men betar gärna i de högre liggande partiet med frisk vegetation. Foto Jan O. Lundström.
en avskrivning på 10 år innebär 2 500 000 kr/år.
Skötsel av 850 ha betesmark beräknas kosta
mellan 1 700 000 kr/år och 4 250 000 kr/år (bete
kostar 2 000 – 5 000 kr/ha och år). Skötsel av
slåttermark beräknas kosta mellan 3 550 000
kr/år och 5 950 000 kr/år (slåtter kostar 3 000 –
7 000 kr/ha och år). Dessa beräkningar visar att
för restaurering och skötsel av 1 700 ha älvängar
(18% av de 9 300 ha som är ramområde för
myggbekämpning) kommer årskostnaderna av
vara mellan 6 750 000 kr och 12 700 000 kr. Det
innebär ett medelvärde 9 725 000 kr/år för 1 700
ha eller 5 720 kr/ha. Budgeten för bekämpning
av Aedes sticticus med Vectobac G spridd från
helikopter är ca 10 800 000 kr/år för ett
ramområde på 9 300 ha vilket innebär endast
1 160 kr/ha. Om nu restaurering och skötsel av
älvängar skulle fungera som bekämpningsmetod mot Aedes sticticus så handlar det om
kostnader motsvarande hela årsbudgeten för
den bekämpningsorganisation som använder
det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G,
men bara för bekämpning inom 18% av den
myggproduktiva ytan. Mot bakgrund av att
restaurering och skötsel inte fungerar fullt ut
som bekämpning så behövs fortfarande
Vectobac G som den primära metoden för
bekämpning. Alltså är den ökade kostnaden på
9 725 000 kr/år helt onödig från myggbekämpningssynpunkt. Däremot fyller dessa åtgärder
sin funktion som skötselåtgärder och hjälper till
att hålla älvängar öppna.
Kostnadsbilden för andra bekämpningsmetoder – exemplet Forshaga/Deje. Forshaga
kommun har tagit till sig av de råd som kommer
från Länsstyrelsen och Naturvårdsverket och
försöker sedan tre år att bekämpa översvämningsmyggan Aedes sticticus med slåtter och
bete på älvängar, utsättning av holkar för fåglar
och för fladdermöss, samt utplacering av
gasoldrivna myggfällor i stor mängd. Enligt
egen utsago handlar det om totalt 65 ha
översvämningsområden där dessa stickmyggor
utvecklas. Bekämpningen med ovanstående
metoder utförs av en person som arbetar heltid
hela året runt. Totalt används ca 30 gasoldrivna
9
myggfällor som enligt egen utsago placeras i
våtmarkerna där myggen kläcks.
6. Citerade arbeten
Ducheyne E, Charlier J, Vercruysse J, Rinaldi L,
Biggeri A, Demler J, Brandt C, de Waal T,
Selementas N, Höglund J, Kaba J, Kowalczyk JK,
Hendrickx G. 2015. Modelling the spatial
distribution of Fascioloa hepatica in dairy cattle in
Europe. Geospatial Health 9: 261-270.
Området för bekämpning av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven är på 9 300 ha och
bekämpningen sköts av ett team på fyra
personer som är anställda heltid året runt. Om
nu bekämpningen av översvämningsmyggor
vid Nedre Dalälven skulle skötas enligt den
metod som praktiseras av Forshaga kommun så
stiger kostnaderna dramatiskt. Om 30 gasolfällor per 65 ha används i Deje, så behövs 4 300
gasolfällor för 9 300 ha vid Nedre Dalälven. Om
det krävs en person för att sköta bekämpning av
65 ha i Deje, så krävs det 143 personer för att
sköta bekämpningen av 9 300 ha vid Nedre
Dalälven. Om man utgår från en årslönekostnad
på 540 000 kr per person så innebär detta rena
lönekostnader på 77 220 000 kr per år för Nedre
Dalälven om man använder sig av 143 anställda
enligt Forshaga kommuns metoder. Inköp av
4 300 gasolfällor a 5 000 kr/st innebär en
kostnad på 21 500 000 kr. Driftkostnaden för
gasol, oktenoltabletter och rengöring är ca 2 000
kr per fälla och år vilket ger en årskostnad på
8 600 000 kr. Det kan bli ett problem att förvara
4 300 gasoltuber med ca 5 kg gasol vardera
(totalt 21 500 kg explosivt brännbart gasol) över
vintern. Brandskyddsmyndigheten har regler
för hur brandsäker förvaring skall organiseras
och det blir inte gratis. De 143 anställda behöver
dessutom hyrbilar sommartid och drivmedel
vilket handlar om 5 000 000 kr per år för att inte
tala om alla oförutsedda utgifter i en så pass
omfattande verksamhet. Ovanstående inkompletta lista på kostnader för bekämpning av
översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven
enligt Forshagas modell summeras till
112 320 000 kr per år.
Fusrt MA, Keiser J, Utzinger J. 2012. Global
burden of human food-borne trematodiasis: a
systematic review and meta-analysis. Lancet 12:
210-221.
Janson R, Ewing Skotnicka G. 2015. Ansökan om
Natura 2000-tillstånd samt dispens från förbudet att
sprida biocidprodukter från luftfartyg för
bekämpning av larver av översvämningsmygg
under 2015 i översvämningsområden vid Nedre
Dalälven. Naturvårdsverkets beslut 2015-04-28 i
ärende nummer NV-08038-14.
Land M, Miljand M. 2015. Biologisk bekämpning
av mygg med Bti: effekter på målorganismer, ickemålorganismer och människor. En kunskapsöversikt. MISTRA EviEM, Stockholm.
Lundqvist A-C, Widemo M, Lindquist I. 2013.
Förslag till hur myggproblemen vid nedre Dalälven
kan hanteras på lång sikt. Länsstyrelsen Gävleborg
Rapport 500-8033-13.
Lundström JO. 2015. Redovisning 2015 – plan för
minskning av Vectobac G inom nedre Dalälven till
förmån för andra metoder.
Lundström JO, Schäfer M. 2015. MKB 2016 Användning av VectoBac G med spridning från
helikopter för bekämpning av stickmygglarver i
översvämningsområden vid nedre Daläven.
Länsstyrelsen. 2015. Stora leverflundran på
uppgång i västra Sverige. Länsstyrelsen Västra
Götalands Län. Januari 2015, 2 sidor.
Novobilsky A, Christensson D, König U. 2012.
Stora leverflundran i fokus runt mötesbordet.
Svensk Veterinärtidning nr 14: 26-30.
Reaktionerna från befolkningen och besökare i
det lilla myggdrabbade samhället Deje ger
ingen indikation på att Forshaga lyckats med sin
dyrbara bekämpning. I de områden i de sju
kommunerna vid Nedre Dalälven där
bekämpning med Vectobac G kunnat göras utan
undantag har metoden varit effektiv och
miljöneutral till endast en tiondel av denna
kostnad.
Novobilsky A, Höglund J. 2015. First report of
closantel treatment failure against Fasciola hepatica
in cattle. International Journal for Parasitology:
Drugs and drug resistance 5: 172-177.
Novobilsky A, Novak J, Björkman C, Höglund J.
2015. Impact of meteorological and environmental
factors on the spatial distribution of Fascioloa
hepatica in beef cattle herds in Sweden. BMC
Veterinary Research 11: 1-9 .
10
Pelve M, Spörndly E. 2007. Nötkreaturens betesval
på heterogena naturbetesmarker. SLU Fakta
Jordbruk nr 15, 2006/2007.
Schäfer ML, Lundström JO, Petersson E. 2008.
Comparison of mosquito (Diptera: Culicidae)
populations by wetland type and year in the lower
River Dalälven region, central Sweden. Journal of
Vector Ecology 33: 150-157.
Sanches-Vazquez MJ, Lewis FL. 2013.
Investigating the impact of fasciolosis on cattle
carcase performance. Veterinary Parasitology 193:
307-311.
Ärnström G et al. 1997. Projekt mygga
Östman Ö, Wengström Å, Gradin U, Wissman G,
Schäfer M, Lundström JO. 2015. Lower abundance
of flood-water mosquito larvae in managed wet
meadows in the lower Dalälven floodplains,
Sweden. Wetlands and Ecological Management 23:
257-267.
Schäfer ML, Lundström JO. 2014. Efficiency of
Bti-based floodwater mosquito control in Sweden –
four examples. Journal of the European Mosquito
Control Association 32:1-8.
11
Appendix 1. Sammanställning över 10 områden med skötselåtgärder (nr 1-10) och 10 närliggande områden utan skötselåtgärder (nr 11-20) vid Nedre
Dalälven och medelantalet larver per liter vid tre översvämningar 2015, samt information om genomförd bekämpning med Vectobac G.
Nummer
på karta
Område
skötsel
medeltal larver
per liter maj
2015
54
Bekämpning
med Vectobac
G
ja
medeltal larver
per liter juni
2015
16
Bekämpning
med Vectobac
G
ja
medeltal
larver per liter
juli 2015
9
Bekämpning
med Vectobac
G
ja
1
Nordmyran
2
Kräbäck/Fängsjön
3
Norra Fängsjön
4
Norra Norrån
5
Gysinge Ingevara
6
7
Gysinge
Herrgårdsholmen
Tyttbo, Stadarna
8
Kågboängen
9
Lågboängen
10
Mattön söthålet
1997 slyröjning
1998-2002 borttagning av stubbar
Sedan 2003 slåtter
1995 slyröjning/markberedning,
Sedan 1996 slåtter
1995 slyröjning/markfräsning,
1997, 1998, 2012 slyröjning
Sedan 1995 slåtter och bränning,
årligen (när möjligt)
2000-2010, 2015 bete (får, nötdjur)
Sedan 2002 bete får/nötdjur
Sedan 2005 bete Highland Cattle
Sedan slutet av 1990-talet bete får,
Sedan 2008 bete nötdjur/får
1998 slyröjning
sedan 1999 bete (mestadels får)
Sedan 2001 bete får/nötdjur
2005 -2006 slyröjning
2010 slyröjning
Sedan 2010 bete nötdjur
2010 slyröjning
Sedan 2010 bete nötdjur
Sedan 1998 slyröjning
156
ja
8
ja
6
nej
34
ja
41
ja
0
nej
20
ja
8
ja
ej prov**
ja
42
ja
ej prov*
ja
23
ja
14
ja
3
nej
0
nej
28
ja
29
ja
8
ja
108
ja
10
ja
10
ja
96
ja
46
ja
6
nej
10
ja
44
ja
0
nej
11
Andersboviken
ingen
18
ja
13
ja
4
nej
12
Fängsjön
ingen
97
ja
74
ja
11
ja
13
Norra Fängsjön
ingen
16
ja
12
ja
1
nej
12
Nummer
på karta
Område
skötsel
medeltal larver
per liter maj
2015
21
Bekämpning
med Vectobac
G
ja
medeltal larver
per liter juni
2015
10
Bekämpning
med Vectobac
G
ja
medeltal
larver per liter
juli 2015
10
14
Norra Norrån
ingen
15
Gysinge Ingevara
16
Gysinge ruinen
17
ingen
90
ja
62
ja
8
ja
ingen
132
ja
12
ja
2
nej
Tyttbo
ingen
18
ja
42
ja
11
ja
18
Kågbo
ingen
150
ja
6
ja
28
ja
19
Bredforsen
Tyllmyran
Mattön
ingen
63
ja
3
nej
0
nej
Ingen
20
ja
24
ja
7
ja
20
* saknade nyckeln till grinden
** Highland Cattle för nära
13
Bekämpning
med Vectobac
G
ja
14
Uppsala 2015-10-27
Redovisning 2015
Plan för minskning av Vectobac G inom Nedre Dalälven,
till förmån för andra metoder
Hona och hane av översvämningsmyggan Aedes sticticus. Foto: Thomas Z. Persson Vinnersten.
Jan O. Lundström
Biologisk Myggkontroll inom NEDAB
1
Sammanfattning
De outhärdliga problemen med översvämningsmyggan Aedes sticticus inom sju kommuner vid Nedre
Dalälven har sedan 2002 kunnat hanteras genom professionell bekämpning med det biologiska
bekämpningsmedlet Bti. Bekämpningen är riktad mot stickmyggans larver och utförs genom spridning
av produkten Vectobac G (Bti fäst vid korn av cellulosa) från helikopter. Naturvårdsverket har som
villkor i bekämpningstillståndet för 2015 begärt redovisning av en plan för att på sikt fasa ut
användningen av Vectobac G till förmån för annan metod. Problemet är att det i nuläget inte finns
någon annan bekämpningsmetod som har motsvarande effektivitet som Vectobac G vilket krävs för att
åstadkomma tillräcklig kontroll av Aedes sticticus. Ett ljus i tunneln är att fyra nya bekämpningsmetoder mot specifika arter av stickmyggor har nått så långt att de håller på eller är på gång att testas i
fältförsök. Bedömningen är att en metod av dessa, ”Classical Sterile Insect Technique” (Classical SIT)
har stor potential att kunna anpassas för specifik, effektiv, miljöneutral och långsiktigt hållbar
bekämpning av Aedes sticticus. Enligt tidsplanen så kan fältexperiment för ”proof-of-concept”
genomföras 2019 och 2020 inom begränsade områden. Om detta faller väl ut så är det sedan möjligt
att gradvis fasa ut användning av Vectobac G till förmån för Classical SIT som bekämpningsmetod
mot Aedes sticticus vid Nedre Dalälven.
2
okomplicerat – det var ett stort misstag. Rachel
Carlson´s bok ”Silent Spring” (Carlson 1962),
visade vilka omfattande negativa miljöeffekter
som orsakades av DDT och andra kemiska
bekämpningsmedel. När de negativa miljöeffekterna av DDT blev allmänt kända och
stickmyggor och andra insekter dessutom
utvecklade resistens mot DDT, så fasades
användningen ut för att slutligen förbjudas i
stora delar av världen. Efter ”Silent Spring”
utvecklades krav på miljöuppföljning av
bekämpningsmedel.
1. Naturvårdsverkets villkor
Naturvårdsverkets beslut om dispens för
spridning av Vectobac G från helikopter och
inom Natura 2000-områden innehåller villkor
om att ”till Naturvårdsverket och berörda
tillsynsmyndigheter redovisa en plan för
minskning av användandet av VectoBac G inom
Nedre Dalälven, till förmån för andra metoder”
(Janson & Ewing Skotnicka 2015).
2. Myggbekämpningens dilemma
och vägen framåt
Bakterien Bacillus thuringiensis israelensis
(Bti) specifika toxicitet mot larver av
stickmyggor upptäcktes 1976 av Joel Margalit.
Experiment med larver av stickmyggor och
andra insekter visade att Bti hade extrem
specificitet mot stickmyggor, vilket var ett
enormt framsteg på vägen mot effektiv och
miljöneutral bekämpning av stickmyggor. De
första stora fältförsöken med Bti utfördes i
Tyskland under 1978 med gott resultat mot
stickmygglarver och utan mätbara negativa
effekter på andra insekter. En mängd studier av
Bti´s effekter på olika arter av insekter och
andra djur har genomförts och visar
samstämmigt att bekämpning av stickmyggor
kan utföras utan mätbara negativa effekter på
andra organismer (Lundström & Schäfer
2015a). Upptäckten av Bti öppnade för första
gången möjlighet att utföra storskalig, effektiv
bekämpning av stickmyggor utan några mätbara
negativa miljöeffekter. Under de senaste
decennierna har därför användningen av Bti mot
stickmyggor ökat och är nu den dominerande
bekämpningsmetoden i Europa, Nordamerika
och Australien.
Bekämpning av stickmyggor och andra insekter
har utförts under lång tid och med varierande
framgång. Mänskligheten har genom upprepade
misslyckanden fått lära sig att det inte finns
någon enkel och billig bekämpningsmetod som
fungerar tillräckligt bra mot stickmyggor.
Vägen mot fungerande bekämpningsmetoder
som inte orsakar skador på miljön har inneburit
stora investeringar och enorma arbetsinsatser
med forskning och utveckling. Mängder av
kemiska, biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder samt bekämpning genom miljöförändring har testats mot stickmyggor men få
har fungerat. De viktigaste milstolparna vid
utvecklingen av bekämpningsmetoder mot
stickmyggor är upptäckten av det insektuniversella kontaktgiftet DDT och upptäckten
av de stickmyggspecifika pre-toxinerna som
finns hos jordbakterien Bacillus thuringiensis
israelensis (Bti).
DDT
som
insektbekämpningsmedel
upptäcktes 1939 av Paul Hermann Muller som
1948 fick Nobelpriset i Medicin/Fysiologi för
sin upptäckt. Detta kontaktgift användes över
hela världen mot i stort sett alla insekter som
ansågs problematiska. Under 1950-talet
användes DDT för effektiv bekämpning av de
stickmyggor som sprider malaria och de
stickmyggor som sprider dengue och gula
febern. Bekämpning med DDT gav som
bieffekt även en kraftig minskning av
sandmyggor vilket minskade sjukdomar som
spreds av dessa insekter. Under denna tid
grundades en stark övertro på att bekämpning
av stickmyggor och andra insekter var lätt och
Men problemen med att över huvud taget
kunna bekämpa flera stickmyggarter som
sprider livshotande infektioner har tvingat fram
försök att ta fram nya bekämpningsmetoder och
att anpassa existerande insektsbekämpningsmetoder för användning mot arter av
stickmyggor. Nedan beskrivs fyra lovande
bekämpningsmetoder som kan anpassas för
stickmyggor, exempelvis översvämningsmyggan Aedes sticticus (Figur 1).
3
Figur 1. Parningen hos översvämningsmyggan Aedes sticticus börjar flygande, men detta par landade på
stövelspännet en stund innan de var klara. Foto Jan O. Lundström.
2007). Dessa bekämpningsprogram arbetar i
väldigt omfattande skala med produktion på
2 000 000 000 sterila hanar av medelhavsfruktfluga per vecka i El Pinjo, Guatemala, vilket
motsvara ca 20 ton fruktflugehanar per vecka.
3. Fyra nya bekämpningsmetoder
Sterile Insect Technique (SIT) är en
artspecifik och miljöneutral metod för
bekämpning av insekter som bygger på
utsättning av stora mängder sterila hanar
(Knipling 1955, 1979, 1998, Krafsur 1998,
Dyck et al., 2005). De sterila hanarna parar sig
med de lokala honorna av arten vilket leder till
kraftigt minskad reproduktion och om
tillräckligt många sterila hanar sätts ut över en
tillräcklig tidsrymd så elimineras eller minskas
populationen kraftigt. Första exemplet på
lyckad storskalig bekämpning med SIT är
elimineringen av parasitflugan Cochliomyia
hominivorax från USA, Mexico och
Centralamerika, samt även från Libyen
(Lindquist et al., 1992). Andra exempel är
användningen av SIT för bekämpning av
medelhavsfruktflugan Ceratitis capitata och
andra arter av fruktflugor i USA, Centralamerika, Sydamerika, Sydafrika, Europa och
Asien (Dyck et al., 2005), användningen av SIT
mot fjärilen ”pink bollworm” Pectinophora
gossypiella i USA och fjärilen ”codling moth”
Cydia pomonella i Canada (Krafsur 1998, Tan
2000, Koyama et al., 2004, Vreysen et al.,
Utvecklingen av SIT för artspecifik
bekämpning av stickmyggor tog sin början
1955 och har varit föremål för flera omfattande
vetenskapliga genomgångar som unisont
kommer fram till att de tekniska förutsättningarna finns för bekämpning av ett flertal
stickmyggarter med SIT (Dame et al., 2009,
Benedict & Robinson 2003, Klassen & Curtis
2005, Alphey et al., 2010, Atkinson et al.,
2007). Ett lyckat exempel är bekämpningen av
Anopheles albimanus i El Salvador (Lofgren et
al., 1974; Weidhaas DE, et al 1974, Benedict &
Robinson 2003), men trots att bekämpningen
med hjälp av SIT så småningom fungerade
utomordentligt väl så medförde finansiella
problem under det eskalerande inbördeskriget i
El Salvador att SIT projektet lades ner (Black et
al., 2011). Att inte utvecklingen av SIT mot
arter av stickmyggor har fortsatt beror enligt
Black et al. (2011) på en fatal sammanblandning
mellan SIT och en annan metod vad gäller
4
effekter på hanarnas fitness, vilket under en lång
tid sänkte förtroendet för SIT mot stickmyggor.
myggor är mycket lovande, men det finns också
en del kritik mot att introducera en ny variant av
Wolbachia i en insektpopulation. Det finns
indikationer på att Wolbachia-infektion hos
stickmyggor kan minska vektor-kompetensen
för dengue virus (Dodson et al., 2014), men öka
vektorkompetensen för West Nile virus (Walker
et al., 2015), vilket innebär en svårbedömd risk
vid användning i stor skala. Det är dessutom
inte känt hur Wolbachia sprids mellan arter av
insekter och när man introducerar en
Wolbachia-stam i en insektpopulation så finns
det ingen möjlighet att reversera utvecklingen
och få bort denna ur populationen.
Fungerande Classical SIT kräver industriell
odling av målarten i mycket stor mängd,
utsortering av hanpuppor, sterilisering av hanar
i puppstadiet utan att minska deras sexdrive,
samt utplacering av sterila hanar så att de lätt får
tillgång till de lokala honorna för parning.
International Atomic Energy Agency (IAEA),
som på medlemsländernas uppdrag arbetar med
att anpassa Classical SIT för bekämpning av
stickmyggor,
förordar
sterilisering
av
hanpuppor med röntgenstrålning då metoden
fungerar bra att optimera mot sexdrive och
dessutom är säker och kan kommuniceras väl
med befolkningen. Mygg SIT-projekten inom
IAEA fokuseras på fyra arter stickmyggor som
är vektorer; Aedes aegypti och Aedes albopictus
som sprider denguevirus, chikungunyavirus och
gula febern virus, samt Anopheles gambiae och
Anopheles arabiensis som sprider malaria.
Release of insects carrying dominant lethals
(RIDL) (Thomas et al., 2000) är en vidareutveckling av ”female killing” (FK) som togs
fram redan 1967 (Curtis 1967). Oxitech Ltd, ett
företag från Oxford University, har tagit fram
genetiskt designade stammar av både Aedes
aegypti och Aedes albopictus där en cytotoxisk
gen i honans fettkropp aktiveras om inte hon
som larv får i sig tetracyklin i dieten (Alphey &
Andrease 2002). Fettkroppen har avgörande
betydelse för att processa och lagra näring och
syntetiserar dessutom viktiga komponenter för
stickmyggans immunsystem. Det innebär att
RIDL-larver utvecklas normalt till både hanar
och honor om de får tetracyklin i larvdieten,
men om larverna får normal diet utan
tetracyklin kommer samtliga honor att dö innan
de blir vuxna insekter. RIDL för bekämpning av
exempelvis Aedes aegypti innebär att hanar av
den genetiskt designade stammen, som bär på
anlaget för tetracyclin-behov, släpps ut och
parar sig med honor av den lokala populationen.
Dessa honor kommer lägga ägg som kläcks till
larver, men alla honor i den nya generationen
dör utan tetracyklin så endast hanar blir kvar.
Upprepade utsläpp av RIDL hanar leder till att
den lokala populationen utsläcks eller minskar
kraftigt. RIDL är en väldigt spännande ny
bekämpningsmetod med stor potential, men
dels kan det bli komplicerat att försvara utsläpp
av genetiskt modifierade (GMO) stickmyggor,
dels riskerar metoden att bli mycket kostsam då
Oxitech patenterar de framtagna RIDLstammarna av olika arter stickmyggor för
kommersialisering.
Incompatible Insect Technique (IIT) är en
artspecifik bekämpningsmetod som bygger på
infektion med bakterien Wolbachia (Zhang et
al., 2015). Denna obligat intracellulära parasit
hos insekter sprids från infekterad hona till
hennes avkomma (döttrar) och kan hindra
äggens befruktning (Werren 1997, Bourtzis &
O´Neill 1998, Stouthammer et al., 1999,
Stevens et al., 2001, Bourtzis & Miller 2003).
Första fyndet av Wolbachia pipientis är från
ovarier hos stickmyggan Culex pipiens (Hertig
1936), men fortsatta studier visar att denna
bakterie förekommer hos mängder av insekter,
isopoder och kvalster (Werren 1997, Werren &
O´Neill 1997, Bourtzis & O´Neill 1998,
Stouthammer et al., 1999, Stevens et al., 2001,
Bourtzis & Miller 2003). Wolbachia bildar
olika stammar och cytoplasmisk inkompatibilitet uppkommer när en Wolbachiainfekterad hane parar sig med en oinfekterad
hona, eller när hane och hona som bär på olika
Wolbachia-stammar parar sig, och i båda fallen
medför detta att embryot dör i ägget (Bourtzis
2007). Detta innebär att Wolbachia kan
användas för bekämpning av stickmyggor på
liknande sätt som SIT, men med den skillnaden
att man introducerar en främmande bakterie i
stickmyggpopulationen. Metoden med spridning av Wolbachia för bekämpning av stick5
RNA Guided Gene Drives handlar om
själviska gener som potentiell bekämpningsmetod mot insekter och föreslogs initialt av
Austin Burt för ett decennium sedan (Burt
2003). Naturligt förekommande själviska gener
har ökade odds att spridas vidare till nästa
generation och denna fördel gör att de sprids
även om de reducerar individens fitness (Burt &
Trivers 2009). Några exempel är gener för
endonukleaser som kan kopiera sig in i
kromosomer där de inte borde finnas (Burt &
Koufopanou 2004), delningsförskjutare som
förstör konkurrerande kromosomer under
meiosen (Lyttle 1991), transposomer som
placerar in kopior av sig själva på andra håll i
genomet (Charlesworth & Langley 1989),
medea element som gör sig av med konkurrerande syskon som inte ärver dessa element
(Beeman et al., 1992, Chen et al., 2007) och
även mikrober liksom Wolbachia som ärvs från
mor till dotter (Werren 1997).
rimliga krav på både effektivitet och miljöneutralitet. Fortsättningsvis beskrivs hur
Classical SIT kan anpassas och implementeras
för bekämpning Aedes sticticus, vilket på sikt
innebär att användningen av Vectobac G i
områden vid Nedre Dalälven kan fasas ut till
fördel för Classical SIT.
4. Strategiska mål för effektiv,
miljöneutral
och
långsiktig
bekämpning
1. Anpassning/utveckling av Classical SIT för
bekämpning av översvämningsmyggan Aedes
sticticus i lämpligt studieområde så ”proof-ofconcept” kan erhållas.
2. Gradvis övergång till Classical SIT som
bekämpningsmetod mot Aedes sticticus och
motsvarande utfasning av Vectobac G.
För ett par år sedan tog denna forskning ett
kraftigt skutt framåt när enzymet Cas9
upptäcktes och anpassades för att utföra
kirurgiska ingrepp i DNA sekvenser genom att
guidas av en RNA-molekyl (Deltcheva et al.,
2011, Jinek et al., 2012). Metoden med
CRISPR-Cas9 teknologi är så kraftfull och
anpassningsbar att RNA Guided Gene Drives
troligen kommer att kunna användas för att
omforma arvsmassan hos flertalet sexuellt
reproducerande organismer i framtiden och har
även stor potential för bekämpning av stickmyggor (Esvelt et al 2014). Men det finns
många orsaker att vara försiktig med denna
teknologi eftersom det finns risk för potentiellt
omfattande miljöpåverkan och även är svårt
med andra säkerhetsbedömningar i nuläget
(Oye et al 2014).
5. Arbetsplan för SIT ”proof-ofconcept” mot Aedes sticticus
Bekämpning genom introduktion av sterila
hanar enligt Classical SIT bygger på att man
etablerar en laboratoriekoloni av Aedes
sticticus, odlar den i mycket stort antal, sorterar
ut hanpuppor som steriliseras med fotoner
(röntgen) och släpper ut stora mängder
steriliserade hanar som parar sig med honor från
den vilda population man vill bekämpa. De
honor som parat sig med en steril hane kommer
då att lägga ägg som inte kläcks till larver vilket
leder till utsläckning av den lokala populationen. Classical SIT fungerar bättre ju färre
stickmyggor som finns kvar inom den lokala
populationen och kan vara svår att använda på
en art som förekommer i väldigt stort antal.
Experter inom IAEA betonar att Classical SIT
med fördel kan kombineras med andra
bekämpningsmetoder. Förslagsvis bör vi
reducera den lokala populationen av Aedes
sticticus till en mycket låg nivå genom
bekämpning med Vectobac G och då sätta in
Classical SIT.
Slutsatsen efter genomgång av för och
nackdelar med dessa nya bekämpningsmetoder
som håller på att utvecklas mot stickmyggor är
att samtliga fyra metoder har potential att vara
mycket effektiva mot arter av stickmyggor, men
att tre av metoderna innebär ekologiska risker
och miljörisker som kan vara svåra eller mycket
svåra att hantera. I nuläget är det nog enbart
metoden med Classical SIT som uppfyller
6
Figur 2. Tidsplan för framtagning/anpassning av Classical SIT mot Aedes sticticus från design av industriell
odlingsanläggning fram till genomförande av test för ”proof-of-concept” inom lämpligt studieområde under
2019 och 2020.
De stora utmaningarna blir att anpassa
befintliga metoder och även utveckla vissa nya
metoder för storskalig industriell odling,
sterilisering, transport och frisläppande av
steriliserade hanar av stickmyggor så att dessa
lyckas
konkurrera
om
honorna
i
målpopulationen (Dame et al., 2009).
stickmyggor etablerats, men flera länder
planerar för detta.
Myggproduktion (Figur 2). Väl beprövade
metoder för produktion av miljontals
stickmyggor per dag finns för några arter av
släktena Aedes, Culex och Anopheles (Ansari et
al., 1977, Bailey et al., 1980, Sigh et al., 1975).
För produktion av sterila hanar behövs två
produktionslinjer; en för produktion av ägg och
en för produktion av de hanpuppor som skall
steriliseras. Produktionsmetoderna behöver
såklart anpassas och optimeras för den specifika
arten. Ägg från översvämningsmyggan Aedes
sticticus har lång överlevnad vilket innebär
stora fördelar i samordningen mellan de två
produktionslinjerna. Behovet av att på kort tid
producera, sterilisera och sätta ut stora mängder
hanar är dock en utmaning. För att kunna
realisera tidsplanen behövs att en koloni av
Aedes sticticus från Nedre Dalälven etableras
under sommaren 2016.
Myggproduktionsanläggning (Figur 2). De
senaste årets samarbete med IAEA i Wien,
Mahidol
University
i
Bangkok
och
internationellt erkända experter från andra
institut i ett tiotal länder, har gett en mycket bra
grund för design av anläggning för produktion
av tiotals till hundratals miljoner sterila
hanmyggor per vecka. Liknade anläggningar
finns för produktion av sterila hanar av
fruktflugor – den största producerar
2 000 000 000 sterila hanar i veckan (ca 20
ton/vecka) och det finns ytterligare ett tiotal
anläggningar som producerar några hundratal
miljoner sterila hanar per vecka. Ännu har inte
motsvarande storlek odlingsanläggningar för
7
Figur 3. Hallsjön vid Huddunge by svämmar över efter kraftiga regn, men har normalt ingen synbar vattenyta.
Här produceras mycket stora mängder Aedes sticticus. Foto Jan O. Lundström.
Sterilisering av hanar (Figur 2). Sterilisering
av stickmygghanar kan utföras med partikelstrålning, fotoner eller på kemisk väg. Kemisk
sterilisering har flera fördelar exempelvis vad
gäller minskad risk för somatiska skador
(Helinski et al., 2009), men kan innebära en
något ökad miljörisk (Bracken & Dondale 1972,
Sharma 1976). Sterilisering med partikelstrålning innebär omfattande säkerhetsproblem
då det kräver tillgång till och arbete med
klassade ämnen, vilket också inverkar på
kostnader. Sterilisering med fotoner (röntgen)
är den metod som förordas av expertpanelen hos
IAEA och som planeras för användning vid
framtagning av SIT för bekämpning av Aedes
sticticus vid Nedre Dalälven. Så snart det finns
en koloni av Aedes sticticus behövs därför att
optimal dosering av röntgenstrålning utprovas
så att en mycket hög andel av hanarna
steriliseras utan att för den skull förlora i
parningsförmåga.
utsättning av sterila hanar så de parar sig med
de många generationerna av nyckläkta honor.
Relativt enkla metoder för hantering, transport
och frisläppande av steriliserade stickmygghanar har vanligen fungerat väl för sådana arter
(Bailey et al., 1979). Översvämningsmyggan
Aedes sticticus har strikt avgränsade perioder då
larver kläcker fram och utvecklas, samt strikta
parningsperioder i samband med att de vuxna
hanarna och honorna börjar flyga. Det innebär
att det går att beräkna med hög säkerhet när
sterila hanar behöver sättas ut för att paras med
lokala honor och för Aedes sticticus behövs
utsättningar av hanar endast i samband med de
översvämningar som inträffar under perioden
maj till augusti.
Fältförsök (Figur 2). Innan SIT är redo att
användas i full skala behövs ”proof-of-concept”
i fältförsök där sterila hanar av Aedes sticticus
sätts ut för provbekämpning under liknande
förhållande som i de områden där metoden
planeras användas vid skarp bekämpning. Vi
har identifierat lämpligt fältstudieområde vid
Huddunge där två torrlagda men översvämningsbenägna sjöar, Hallsjön och Karbosjön,
producerar de mycket stora mängder Aedes
Transport & frisläppande av hanar (Figur 2).
För flertalet stickmyggarter som planeras för
bekämpning med hjälp av SIT så sker en relativt
kontinuerlig förökning under stor del av året,
vilket innebär behov av ofta återkommande
8
sticticus som drabbar befolkningen (Figur 3).
Totalt handlar det om 150 ha temporärt översvämmade områden där vi sedan 2005 utför
bekämpning med Vectobac G. Våra historiska
data över larvmängder och mängden vuxna
myggor ger en solid bakgrund för utvärdering
av insatser med Classical SIT mot Aedes
sticticus. Enligt tidsplanen så kan fältexperiment för ”proof-of-concept” genomföras i
detta område sommaren 2019 och sommaren
2020 (Figur 2).
6. Refererad litteratur
Alphey L, Andreasen MH. 2002. Dominant
lethality and insect population control. Molecular
and Biochemical Parasitology 121: 173-178.
Alphey L, Benedict M, Bellini R, Clark GG, Dame
DA, Service MW, Dobson SL. 2010. Sterile-insect
methods for control of mosquito-borne diseases. An
analysis. Vector-Borne and Zoonotic Diseases 10:
295-311.
Ansari MA, Sigh KRP, Brooks GD, Malhotra P,
Vaidyanathan V. 1977. The development of
proceedures for mass rearing of Aedes aegypti.
Indian Journal of Medical Research 65: 91-99.
Bekämpning med hjälp av Classical SIT kan
kostnads- effektiviseras genom att initialt
kombineras med en annan bekämpningsmetod
och erfarenhetsmässigt så krävs detta nästan
undantagslöst (Knipling 1979, Dame et al.,
2009). Aedes sticticus produceras i enorma
mängder vid översvämning och det är knappast
möjligt att odla och placera ut de mängder av
sterila hanar som krävs för bekämpning med
enbart Classical SIT. Genom initial bekämpning med Vectobac G (som redan sker) så
reduceras den effektiva population till en
mycket lägre nivå som med hög sannolikhet kan
bekämpas effektivt med Classical SIT.
Bekämpningseffekten kan utläsas av att färre
larver och därmed färre stickmyggor kommer
från översvämmade ytor. Eftersom Classical
SIT blir mer effektiv ju färre stickmyggor som
finns kvar av den lokala populationen, så
kommer detta över tiden att leda till lokal
utsläckning av Aedes sticticus populationen i
behandlade områden.
Atkinson MP, Su Z, Alphey N, Alphey LS,
Coleman PG, Wein LM. 2007. Analyzing the
control of mosquito-borne diseases by a dominant
lethal genetic system. Proceedings of the National
Academy of Science USA 104: 9540-9545.
Bailey DL, Lowe RE, Dame DA, Seawright JA.
1980. Mass rearing the genetically altered MACHO
strain of Anopheles albimanus Wiedemann.
American Journal of Tropical medicine and
Hygiene 29: 141-149.
Bailey DL, Lowe RE, Fowler JEF, Dame DA.
1979. Sterilizing an packaging males of Anopheles
albimanus Wiedemann for field release. American
Journal of Tropical medicine and Hygiene 28: 902908.
Benedict M, Robinson A. 2003. The first release of
transgenic mosquitoes: an argument for the sterile
insect technique. Tends in Parasitology 19: 349355.
Black WC, Alphey L, James AA. 2011. Why RIDL
is not SIT. Trends in Parasitology 27: 362-370.
Den förväntade effekten av att använda
Classical SIT mot Aedes sticticus i de två
produktionsområdena vid Huddunge är att inga
larver påträffas vid översvämning och inga
vuxna honor fångas i fällorna som sätts ut i
området. När väl etablerad och fungerande så
ger Classical SIT ett fullgott skydd mot Aedes
sticticus vilket innebär en möjlighet till gradvis
utfasning av det biologiska bekämpningsmedlet
Vectobac G som för närvarande är den enda
fungerande bekämpningsmetoden (Lundström
& Schäfer 2015b).
Beeman RW, Friesen KS, Denell RE. 1992.
Maternal-effect selfish genes in flour beetles.
Science 256: 89-92.
Bourtzis K. 2007. Wolbachia-induced cytoplasmic
incompatibility to control insect pests? In Vreysen
et al. (Eds). Area-Wide Control of Insect Pests:
from research to field implementation. Joint
FAO/IAEA Programme of Nuclear Techniques in
Food and Agriculture, Vienna, Austria. Dordrecht,
The Netherlands, Springer.
Bourtzis K, Miller TA (Eds). 2003. Insect
symbionts. CRC Press, Florida, USA.
9
Bourtzis K, O´Neill SL. 1998. Wolbachia infections
and their influence on arthropod reproduction.
Bioscience 48: 287-293.
Helinski ME, Parker AG, Knols BG. 2009.
Radiation biology of mosquitoes. Malaria Journal 8
(Suppl 1): S5.
Burt A. 2003. Site-specific selfish genes as tools for
the control and genetic engineering of natural
populations. Proceedings of the Biological Sciences
B 270: 921-928.
Hertig M. 1936. The rickettsia, Wolbachia pipientis
and associated inclusions of the mosquito, Culex
pipiens. Parasitology 28: 453-490.
Janson R, Ewing Skotnicka G. 2015. Ansökan om
Natura 2000-tillstånd samt dispens från förbudet att
sprida biocidprodukter från luftfartyg för
bekämpning av larver av översvämningsmygg
under 2015 i översvämningsområden vid Nedre
Dalälven. Naturvårdsverkets beslut 2015-04-28 i
ärende nummer NV-08038-14.
Burt A, Koufopanou V. 2004. Homing
endonuclease genes: the rise and fall and rise again
of a selfish element. Current Opinion in Genetics &
Development 14: 609-615.
Burt A, Trivers R. 2009. Genes in conflict: the
biology of selfish genetic elements. Harward
University Press.
Jinek M, Chylinski F, Fonfara I, Hauer M, Doudna
JA, Charpentier E. 2012. A programmable dualRNA-guided DNA endonuclease in adaptive
bacterial immunity. Science 337: 816-821.
Carlson R. 1962. Silent spring.
Charlesworth B, Langley CH. 1989. The population
genetics of Drosophila transposable elements.
Annual Review of Genetics 23: 251-287.
Klassen W, Curtis CF. 2005. History of the sterile
insect technique. In Sterile insect technique:
Principle and practice in area wide integrated pest
management (Dyck VA, Hendrichs J, Robinson AS
Eds), Springer.
Chen C-H, Huang H, Ward CM, Su JT, Schaeffer
LV, Guo M, Hay BA. 2007. A synthetic maternaleffect selfish genetic element drives population
replacement in Drosophila. Science 316: 597-600.
Knipling E. 1955. Possibilities of insect control or
eradication through use of sexually sterile males.
Journal of Economic Entomology 48: 459-462.
Curtis CF. 1967. A possible genetic method for
control of Glossinia. Bulletin of Entomological
Research 57: 509-523.
Knipling E. 1979. Agriculture Handbook No 512:
The basic principles of insect population
suppression and management. Washington DC,
USDA.
Dame DA, Curtis CF, Benedict MQ, Robinson AS,
Knols BGJ. 2009. Historical applications of
induced sterilization in field populations of
mosquitoes. Malaria Journal 8: (Supplement 2) S2.
Knipling E. 1998. Role of parasitoid augmentation
and sterile insect techniques for area-wide
management of agricultural insect pests. Journal of
Agricultural Entomology 15: 273-301.
Deltcheva E, Chylinski K, Sharma CM, Gonzales
K, Chao Y, Pirzada ZA, Eckert MR, Vogel J,
Charpentier E. 2011. CRISPR RNA maturation by
trans-encoded small RNA and host factor RNase
III. Nature 471: 602-607.
Koyama J, Kakainohana H, Miyatake T. 2004.
Eradication of the melon fly Babtrocera cucurbitae
in Japan: importance of behaviour, ecology,
genetics and evolution. Annual Review of
Entomology 49: 331-349.
Dodson BL, Hughes GL, Oluwatobi P, Matacchiero
AC, Kramer LD, Rasgon JL. Wolbachia enhances
West Nile virus (WNV) infection in the mosquito
Culex tarsalis. PloS Neglected Tropical Diseases
8(7): e2965 (DOI: 10.1371/journal.pntd.0002965).
Krafsur ES. 1998. Sterile insect technique for
suppressing and eradicating insect populations: 55
years and counting. Journal of Agricultural
Entomology 15: 303-317.
Dyck VA, Hendrichs J, Robinson AS (Eds). 2005.
Sterile insect technique: Principle and practice in
area wide integrated pest management. Dordrecht,
the Netherlands, Springer.
Lindquist DA, Abusowa M, Hall MJ. 1992. The
new world screwworm fly in Libya. A review of its
introduction and eradication. Medical and
Veterinary Entomology 6: 2-8.
Esvelt KM, Smidler AL, Catteruccia F, Church
GM. 2014. Emerging technology: Concerning
RNA-guided gene drives for the alteration of wild
populations. eLife 2014;3:e03401. (DOI:
10.7554/eLife.03401).
Lofgren CS, Dame DA, Breeland SG, Weidhaas
DE, et al. 1974. Release of chemosterilized males
for the control of Anopheles albimanus in el
10
Salvador. III. Field methods and population control.
American Journal of Tropical Medicine and
Hygiene 23: 288-297.
Programme of Nuclear Techniques in Food and
Agriculture, Vienna, Austria. Dordrecht, The
Netherlands, Springer.
Lundström JO, Schäfer M. 2015a. MKB 2015 –
användning av Vectobac G med spridning från
helikopter för bekämpning av stickmygglarver i
översvämningsområden vid nedre Dalälven.
Walker T, Johnson PH, Moreira LA, IrtubeOrmaetxe I, Frentiu FD, McMeniman CJ, Leong
YS, Dong Y, Axford J, Kriesner P, Lloyd AL,
Ritchie SA, O´Neill SL, Hoffmann AA. 2015. The
wMel Wolbachia strain blocks dengue and invades
caged Aedes aegypti populations. Nature 476: 450455.
Lundström JO, Schäfer M. 2015b. Redovisning
2015 - Alternativa bekämpningsåtgärder under
bekämpningssäsongen 2015 i nedre Dalälven och
sammanställning av information om effekter av
skötselåtgärder som bete och slåtter i älvängar.
Werren JH. 1997. Biology of Wolbachia. Annual
Review of Entomology 42: 587-609.
Lyttle TW. 1991. Segregation distorters. Annual
Review of Genetics 25: 511-557.
Werren JH, O´Neill SL. 1997. The evolution of
heritable symbionts, pp 1-41 in O`Neill SL,
Hoffmann AA, Werren JH (Eds). Influential
passengers: inherited microorganisms and
arthropod reproduction. Oxford University Press,
Oxford, UK.
Oye KA, Esvelt K, Appleton E, Catteruccia F,
Church G, Kuiken T, Bar-Yam Lightfoot S,
McNamara J, Smidler A, Collins JP. 2014.
Regulating gene drives. Science Insights
Perspectives 345: Issue 6197. (DOI:
10.1126/science.1254287).
Weidhaas DE, et al 1974. Release of
chemosterilized males for control of Anopheles
albimanus in El Salvador. 4. Dynamics of the test
population. American Journal of Tropical Medicine
and Hygiene 23: 298-308.
Sharma VP. 1976. Elimination of aziridine residues
from chemosterilized mosquitoes. Nature 261: 135
Sigh KRP, Patterson RS, LaBrecque GC, Razdan
RK. 1975. Mass rearing of Culex pipiens fatigans
Wiede. Journal of Communicable Diseases 7: 3153.
Zhang D, Zheng X, Xi Z, Bourtzis K, Gilles JRL.
2015. Combining the sterile insect techniques with
the incompatible insect technique: I Impact of
Wolbachia infection on the fitness of triple- and
double-infected strains of Aedes albopictus. PloS
One, April 7 (DOI 10.1371/journal.pone.0121126).
Stevens L, Giordano R, Fialho RF. 2001. Malekilling, nematode infections, bacteriophage
infection, and virulence of cytoplasmic bacteria in
the genus Wolbachia. Annual Review of Ecological
Systems 32: 519-545.
Stouthammer R, BreeuwerJAJ, Hurst GD. 1999.
Wolbachia pipientis: microbial manipulator of
arthropod reproduction. Annual Review of
Microbiology 53: 71-102.
Tan HK (Eds). 2000. Area-wide control of fruit
flies and other insect pests. International
Conference on Area-Wide Control of Insect Pests,
and the 5Th International Symposium on Fruit Flies
of Economic Importance. 28 May - 5 June 1998,
Penang, Malaysia. Penerbit Universiti Sains
Malaysia, Pulau Pinang, Malaysian.
Thomas DD, Donnelly CA, Wood RJ, Alphey LS.
2000. Insect population control using a dominant,
repressible, lethal genetic system. Science 287:
2474-2476.
Vreysen MJB, Robinson AS, Hendrichs J (Eds).
2007. Area-Wide Control of Insect Pests: from
research to field implementation. Joint FAO/IAEA
11