Kvalitativ metod version 2

Transcription

Kvalitativ metod version 2
2015-03-23
Kvalitativ forskning och vetenskapsteori
EVA I PERSSON
Hermeneutik
METODOLOGI
Kvalitativa studier
SUBJEKTIVT
Narrativ teori
Fenomenologi
Positivism
Kvantitativa
studier
OBJEKTIVT
Diskursanalys
Etnografi
Survey unders
Experimentell design
Iiinnehållsanalys
Fen/herm
2015-03-23
Fenomenograf
i
Induktivt
Instrument
utveckling
Grounded
theory
Eva I Persson
Deduktivt
Grounded Theory (GT)
• Barney Glaser & Anselm Strauss gemensamma forskningsapproach‐1960 talet. Klassisk GT, nära positivismens grundantaganden, a ’real reality’ finns och kan återges.
• Strauss & Corbin (1990), reformulerad GT, postpositivistisk utgångspunkt, verkligheten kan endast tolkas, inte fångas i sin helhet, analys=tolkning.
• Charmaz (1995), socialkonstruktivistisk utgångspunkt, (forskare och det utforskade influerar varandra, skapar verkligheten tillsammans), ontologisk relativism (finns fler än en verklighet).
2015-03-23
Eva I Persson
1
2015-03-23
När är GT en lämplig metod?
• Inom relativt outforskade områden där teorier saknas
• Ett nytt perspektiv på ett känt fenomen
• Beskriva och förstå sociala processer
• Identifiera och beskriva ”the main concern” (huvudproblem) och hur detta löses
• Begreppsliggöra ”Vad som pågår” (What is going on)
2015-03-23
Eva I Persson
Förförståelse (enligt Glaser)
•
•
•
•
•
•
Ignorera tidigare forskning
Exponeras för forskningsfältet
Datainsamling Lyssna, observera och ställ frågor
Det som är viktigt framträder
Konstanta jämförelser
2015-03-23
Eva I Persson
Mitt förhållningssätt till litteratur
• En första orientering om forskningsläget innan studien startas: översikt över området
• Genomgång av relevant litteratur när analysen visat vad som är ”main concern” och i vilket område litteratur bör sökas
2015-03-23
Eva I Persson
2
2015-03-23
Mitt förhållningssätt Öppenhet
Var så förutsättningslös som möjligt
Var inte medvetet styrd av specifik teori
Tygling, disciplinerad återhållsamhet och reflektion i tolkningar och analys
• Sök alternativa tolkningar
• Diskutera med kollegor och medarbetare
• Datainsamling, analys och teorigenerering sker paralellt
•
•
•
•
2015-03-23
Eva I Persson
Vad är data i en GT‐studie?
•
•
•
•
•
•
•
•
”All is data” (Glaser)
Rik och detaljerad data ”thick descriptions”
Deltagande observation
Öppna intervjuer
Skriftligt material
Dagboksanteckningar
Teckningar
Kombinationer av data är vanligt
2015-03-23
Eva I Persson
Analys av data ‐ Öppen kodning • ”Vad uttrycks här?” ”Vad är innebörden i detta?”
• Koder fångar substansen i data
• Koder med liknande innebörd sammanförs till mer övergripande kategorier • Koder och kategorier är begrepp (concepts) på olika abstraktionsnivå
2015-03-23
Eva I Persson
3
2015-03-23
Analys av data ‐ Axial kodning
• Kategorier relateras till varandra
• Ställer frågor ‐”Vad händer?” ”Vad gör informanten?” ”I vilket kontext?”
• Vilka förhållanden ger upphov till kategorin?
• Koder och kategorier jämförs kontinuerligt med varandra
• Kategoriernas egenskaper/kännetecken identifieras och namnges
2015-03-23
Eva I Persson
Analys av data – selektiv kodning
• Kärnkategori identifieras och namnges
• Kodningen blir sedan selektiv (teoretisk) då kärnkategorin avgränsar den framväxande teorin
• Relationer mellan kärnkategori, kategorier och deras egenskaper (subkategorier) eftersöks gm användning av teoretiska koder (jmfr kodningsparadigmet)
2015-03-23
Eva I Persson
Den konstanta komparativa metoden
• Att ställa frågor och att jämföra
• Urskilja likheter och skillnader (både olika personers handlingar, situationer och upplevelser och samma person vid olika tillfällen)
2015-03-23
Eva I Persson
4
2015-03-23
Analys ‐ Memos
• Memos – ideer om hur begrepp skall benämnas och relateras till varandra (teoretiska minnesanteckningar)
• Teoretiska koder används, t ex orsak, konsekvens, villkor • Relationer mellan begrepp prövas i memos t.ex
skisser, tabeller, diagram
• Viktiga för att fördjupa intervjuguidens frågeområden
• Används när teorin formuleras för att presenteras 2015-03-23
Eva I Persson
för andra (sorting of memos)
Utveckling av teori
• Teorin byggs upp induktivt
• Substantiv teori‐utifrån ett specifikt område, ex. en sjukdomsgrupp
• Formell teori‐ mer generell tex. stigmateorin
• Teorin ska passa data, ska fungera, relevans för praktiker och ska kunna modifieras av nya data
2015-03-23
Eva I Persson
Teoretiskt urval
• Antalet informanter bestäms under studiens gång
• Heterogen grupp för att få stor bredd i datamaterialet
• Mättnad
• Teoriutveckling är en process som inte avslutas
2015-03-23
Eva I Persson
5
2015-03-23
Sammanfattning av analys
• Modellen ska innehålla en kärnkategori (ett centralt begrepp), som förklarar så mycket som möjligt av det som händer med så få underkategorier som möjligt. Kärnkategorin är central, kan relateras till övriga kategorier och förekommer ofta i data, GT avgränsar teorin, och beskriver en social process.
• Begreppsbildning
• Mönstersökning
• Teorigenerering
2015-03-23
Eva I Persson
Ex 2: Frågeställning & kärnkategori
• Hur initieras och vidmakthålls mobbning på arbetsplatser inom vård, skola och omsorg?
• Kärnkategorier:
• Struggling for power
• Being rejected and expelled from the workplace
• Being marked for life
2015-03-23
Eva I Persson
Ex 3: Frågeställning & kärnkategori
• Vad är ”the main concern” för medelålders personer med nedsatt hörsel och hur hanteras detta?
• Kärnkategori:
• Strävan att undvika att bli betraktad som avvikande (undvika stigmatisering) 2015-03-23
Eva I Persson
6
2015-03-23
Ex 4: Frågeställning & kärnkategori
• Hur hanterar tonåringar med astma sin vardag i relation till sin sjukdom?
• Kärnkategori:
• Not to let the disease get the upper hand over life. • the teens were found to use three strategies: keeping a distance to the disease, challenging the disease and taking the disease into consideration. (Rydström I, Hartman J, Segesten K. 2005)
2015-03-23
Eva I Persson
Kvalitetskrav • Fit, work and relevance
• Credibility: trovärdighet
• Transferability: överförbarhet
2015-03-23
Eva I Persson
Fenomenografi
7
2015-03-23
Fenomenografi
• Fenomenografisk forskningsansats har sitt ursprung i pedagogiken och pedagogisk forskning
• Fenomenografin studerar uppfattningar
• Forskningsinriktningen kännetecknas av mångfald, variation och dynamik
• Ett fenomen som är definierat ska studeras
• Vad människor uppfattar sker i ett sammanhang (jmf.eng context)
2015-03-23
Eva I Persson
Fenomenografins utgångspunkter
• Människor erfar världen på olika sätt
• Dessa olikheter kan beskrivas, kommuniceras och förstås (Sjöström & Dahlgren, 2002)
• Det som är intressant i fenomenografi är den värld som man har erfarit, ”the experienced world”
• Världen visar sig så som vi upplever den
2015-03-23
Eva I Persson
Fenomenografins utgångspunkter
• Vi kan inte på ett meningsfullt sätt prata om en verklighet som vi inte erfar
• Verkligheten sträcker sig så långt som vår erfarenhet tillåter (Marton& Neuman, 1989)
• Allt som finns är människors olika förståelse eller erfarenheter av den omgivande världen
• Vi kan jämföra olika uppfattningar med varandra, men inte med verkligheten
2015-03-23
Eva I Persson
8
2015-03-23
Datainsamling
• Data samlas vanligen genom djupintervjuer.
2015-03-23
Eva I Persson
Uppfattningar om organdonation som situation
Domäner
Variationer i uppfattningar
Kategorier
Essens
Att bära bördan



Den definitiva situationen Det dubbla traumat Det trefaldiga traumat
Den traumatiska situationen
Börda
Att ta ansvar






En dramatisk situation
En utmanande situation
En energikrävande situation En respektingivande situation
En känslig situation
En laddad situation
Den krävande situationen
Ansvar
Att uppfylla den avlidnes vilja



En nödvändig ärlighet
Ett äkta beslut
En frivillig gåva
Den moraliska situationen
Respekt
2015-03-23
Eva I Persson
Uppfattningar om organdonation som fenomen
Variationer i uppfattningar
Domäner
Osäkerhet och Olust


Döden som en möjlighet






Det är osäkert om patienten är död
Det är tveksamt om diagnostiken är korrekt genomförd
Det är olustigt
En död med dolda syften Organdonation är teknikens framgång
Det är ett sätt att lyckas som profession
Det är positivt att ge – att göra nytta
Det ger möjlighet till liv Döden som ett misslyckande



Människan som en 
enhet


Den värdiga 
människan

2015-03-23
Kategorier
Essens
Den tveksamma döden
Tvivel
Den framgångsrika döden
Framgång
Det är onaturligt Det är omänskligt Döden är professionens misslyckande
Den omänskliga döden
Misslyckande
Människan är en enhet
Människan är en odelbar helhet
Människan är både kropp och själ
Värdighet
Respekt
Den brutna enheten
Holism
Den hotade värdigheten
Caritas
Eva I Persson
9
2015-03-23
Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys
• Används för att granska och tolka texter
• Huvudsyftet är att skildra växlingar genom att finna olikheter och likheter i en text • Dessa uttrycks sedan i kategorier och/eller teman på olika nivåer.
• Texten får inte plockas ut utan att man förstår textens innebörd innan och efter datainsamlingen
• Datainsamling genom intervjuer, observationer, videoinspelningar, patientjournaler eller dagböcker
• Deduktiv eller induktiv
2015-03-23
Eva I Persson
Tillvägagångssätt
• Texten läses flera gånger för att få en övergripande bild av innehållet
• Meningar eller fraser med relevans för syftet markeras ‐ meningsbärande enheter
• Meningsbärande enheter kondenseras och kodas
• Koder med liknande innehåll bildar subkategorier och kategorier. Detta gäller manifest innehåll.
• Koder med latent innehåll bildar subteman och teman
2015-03-23
Eva I Persson
10
2015-03-23
Exempel på kval. innehållsanalys
Anestesisjuksköterskors upplevelser av omhändertagande av traumapatienter
Meningsbärande
Kondenserade
enheter
enheter
Allt hänger ju på teamledaren egentligen, är han klar och tydlig, kommer alla veta vad de ska göra. Teamledaren har en viktig funktion i att leda och förmedla
Vikten av en Organisatione
bra ns betydelse
teamledare
Hantera omhändertaga
nde av traumapatient
Trygghet
När man börjar känna alla människor är det lättare att ta plats och ser man att någonting är fel så kan man säga det, man ju mer självförtroende
Erfarenhet gör att man vågar ta plats och kommunicera
. Erfarenhet ger större självförtroend
e
Ökad erfarenhet ger självförtroe
nde
Trauma‐
omhändertaga
ndets konsekvenser
Trygghet
2015-03-23
Kod
Underkategorier Huvudkategori
Yrkeserfarenh
et
Tema
Eva I Persson
Fenomenologisk hermeneutik
Fenomenologi
• Husserl (1859‐1938)
• Hermeneutisk fenomenologi (tolkande) Heidegger (1993),Gadamer(1997), Ricoeur (1976)
• Existentiell hermeneutisk fenomenologi,
Heidegger, Sartre, de Beauvoir, Merleau‐Ponty
• Fenomen‐det som visar sig
• Ge kunskap om fenomen och innebörder
• Innebörden av den levda erfarenheten och beskrivning av fenomenets essens är i fokus
2015-03-23
Eva I Persson
11
2015-03-23
Fenomenologiska begrepp
• Livsvärlden är den tillvaro vi existerar i tillsammans med andra människor och som vi har en kommunikativ relation till – levd erfarenhet
• Mening o innebörd vi lägger i fenomenen är beroendeav sitt kontext
• Den levda kroppen • Intentionalitet‐medvetandet är alltid riktat mot något, en förnimmelse är alltid en förnimmelse av något
2015-03-23
Eva I Persson
Hermeneutik
• F. Schleiermacher, W. Dilthey, M. Heidegger, H‐G Gadamer, P. Ricoeur
• Strävan att förstå
• Förståelse kräver tolkning
• Vi tolkar oupphörligt i vår vardag
• Det är nödvändigt att både förstå och förklara (Ricoeur, 1976). • Allt vetenskapligt innehåller förståelse och förklaring. En förklaring som inte leder till ökad förståelse är en misslyckad förklaring.
2015-03-23
Eva I Persson
Förförståelse
• Öppenhet för fenomenet är viktig inom fenomenologin
• Förförståelsen ska sättas inom parentes, medvetandegöras och tyglas (Bengtsson, 2005).
• Inom hermeneutiken sägs istället att det är genom förförståelsen som förståelse är möjlig (Gadamer, 1989).
• Text är något som kommer till uttryck, som är uttrycksbärande (Gadamer, 1989).
2015-03-23
Eva I Persson
12
2015-03-23
Analys av data
•
•
•
•
Intervjutext utgör data
Naiv läsning
Strukturanalys
Tolkad helhet
2015-03-23
Eva I Persson
Exempel‐ Naive understanding (Carlsson, E. & Persson E.)
Living with IF means living with a life‐threatening condition. The disease involves severe bodily limitations, caused by physiological problems, which affect both the small and big things in life. Nevertheless, it is important not to let the disease take over one’s life. The patients used various strategies to live life as normally as possible. A sense of security ensues when everyday life works out, and when one has significant others who care and continuity in one’s contacts with healthcare professionals. Maintaining the patient’s dignity requires confirmation from healthcare professionals and respect for the patient's knowledge of his/her own lived body. Not being heard and seen as an individual means that healthcare becomes a cause of 2015-03-23
suffering for the patient. Eva I Persson
Exempel‐ Living with intestinal failure due to Crohn´s disease‐‐
Not letting the disease conquer life (Carlsson, E. & Persson, E.)
Sub theme
Main theme
Being limited by bodily symptoms and signs
Struggling to not be controlled by the disease
Coping with everyday life
Wanting to be ordinary
Life as it is has a meaning
Fighting for life
Walking on a thin thread
Struggling to be independent
Maintaining one’s dignity
Being seen as a person not just as a patient
Suffering related to care
2015-03-23
Eva I Persson
13
2015-03-23
Exempel‐ comprehensive
understanding
Living with IF due to CD was interpreted as struggling, in every aspect of daily life, to not let the disease conquer life. Patients had to do a great deal of planning to live as normally as possible and get the most out of life. Because the disease has been ongoing for a long time and resulted in complications and gradual deterioration, they have gradually adjusted to life with the disease. Despite the suffering and difficulties they endured, they experienced meaning in life, and here family and friends were of great importance. Fear and anxiety were present in daily life when the disease affected the body, and they struggled with pain, numerous visits to the toilet, fluid balance disorders, deteriorating strength and an underlying fear of dying. 2015-03-23
Eva I Persson
Exempel‐ comprehensive
understanding
There were also concerns that the consequences of the disease would lead to an inability to take care of oneself. Based on their fear of being abandoned, it was important for patients to conceal their weaknesses from the people close to them, to fight for their independence and to not be seen as a burden. It was of great importance to be respected as a person and not just seen as a disease. To survive, it was necessary for these patients to have knowledge about how their body works. When healthcare professionals failed to take advantage of patients’ knowledge about their own body, they violated the patients’ dignity and created anxiety and fear in patients.
2015-03-23
Eva I Persson
Den kvalitativa intervjun
•
•
•
•
•
Homogen grupp
Strategiskt urval
Öppna frågor som stöd under intervjun
Intervjuvguide
Spelas in och skrives ut ordagrant
2015-03-23
Eva I Persson
14
2015-03-23
Planering av kvalitativ studie
• Identifiera kunskapsluckor och definiera vilket fenomen det behövs kunskap om. Formulera forskningsfrågan. Utforma studiens design.
• Frågeställning
• Var (kontext)
• För vem (perspektiv)
• Vad (fenomen som studeras)
• Vilket resultat (utvärdering av process och resultat)
2015-03-23
Eva I Persson
KVALITETSKRITERIER i kvalitativa studier
Tillförlitlighet (Trustworthiness)
• Credibility – trovärdighet av data & tolkning
• Dependability – stabilitet av data över tid och inom rådande förhållanden
• Confirmability – neutralitet och bekräftelse av data
• Transferability – överförbarhet av resultat
(Polit & Beck)
2015-03-23
Eva I Persson
Sammanfattning
• Kvalitativa metoder strävar till förståelse av ett fenomen‐ Vad, Hur, Varför?
• Data insamlas på olika sätt, men bygger oftast på intervjuer som skrivs ut ordagrant till text
• Analys sker i olika steg beroende på studiens syfte
2015-03-23
Eva I Persson
15
2015-03-23
Sammanfattning
• Fenomenografi tar reda på den maximala variationen i uppfattningar av ett fenomen
• Fenomenologi tar reda på essensen eller kärnan i ett fenomen(minimal variation)
• Hermeneutik söker att tolka och förstå innebörder
• Grounded theory undersöker sociala processer och söker svar på frågan: What is the main
concern? How do they deal with this main
concern?
2015-03-23
Eva I Persson
Vetenskapsteori
Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.
• Filosofi‐vetenskapsteori
• Naturvetenskap‐vetenskaplig metod
• Metafysik‐frågan om verklighetens grundläggande natur • Kunskapsteori ‐ Vad är kunskap? • Vetenskapsteori –Vad är Vetenskapliga teorier? • Metodteori ‐ Kvantitativ, resp. kvalitativ metodteori • Etik 2015-03-23
Eva I Persson
Gemensamma begrepp
• Ontologi‐läran om varandet
• Epistemologi‐läran om kunskap och vetandet
• Metafysik‐ frågan om verklighetens grundläggande natur 2015-03-23
Eva I Persson
16
2015-03-23
Kvalitativ forskning
• Används när vi vill få insikt i människors upplevelser, attityder, beteende, värderingar, motiv, önskningar, kultur och livsstil mm. • Att försöka förstå hur människor upplever sig själva och sin omvärld • Hermeneutiken ligger till grund • Undersökningsmetoder: observationer, intervjuer, dagböcker, journalanteckningar mm. 2015-03-23
Eva I Persson
Empiri och teori
• Induktion
• Deduktion
• Abduktion
2015-03-23
Eva I Persson
Den kvalitativa intervjun
•
•
•
•
•
Homogen grupp
Strategiskt urval
Öppna frågor som stöd under intervjun
Intervjuvguide
Spelas in och skrives ut ordagrant
2015-03-23
Eva I Persson
17
2015-03-23
Fokusgruppsintervjuer
• Fokuserade gruppintervjuer – givet ämne och tid • Gruppen leds av en moderator • Oftast halvstrukturerade eller semistrukturerade
• Ursprung inom marknadsundersöknings sektorn • Lämpligt inom känsliga ämnen
(Wibeck, V. 2012)
2015-03-23
Eva I Persson
Observationsstudier
• ”Observational research: Studies that do not involve an experimental intervation – that is, nonexperimental research; also, research in which data are collected through direct observation. Qualitative researchers seek to observe people and their environments with a minimum of structure and interference” (Polit & Beck, 2008. P. 544) 2015-03-23
Eva I Persson
Positivistisk och hermeneutisk vetenskapsteori Kvantitativ metod Viktigt att mäta och förklara Kvalitativ metod Viktigt att förstå Objektivitet
Subjektivt
Reliabilitet
Validitet Generaliserbarhet Trovärdighet Giltigt Överförbarhet Positivism
2015-03-23
Hermeneutik
Eva I Persson
18
2015-03-23
Kvalitativa studier
METODOLOGI
SUBJEKTIVT
Kvantitativa
studier
OBJEKTIVT
Hermeneutik
Narrativ teori
Fenomenologi
Diskursanalys
Etnografi
Survey unders
Experimentell design
Iiinnehållsanalys
Fen/herm
2015-03-23
Fenomenograf
i
Induktivt
Instrument
utveckling
Grounded
theory
Eva I Persson
Deduktivt
19