Likabehandlingsplan Härnösands gymnasium 2015

Likabehandlingsplan
LBP
Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola
2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
VISION OCH SYFTE
UPPFÖLJNING, ANALYS SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN AV LBP INFÖR 2015
FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE - RELATIONER
FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE - SESAM
FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE - ÖVRIGT
FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE – SKOLLEDNINGENS ANSVAR
FÖREBYGGANDE/RIKTAT ARBETE – TRIVSEL, TRYGGHET OCH ARBETSRO
ÅTGÄRDANDE ARBET – UPPTÄCKA
ÅTGÄRDANDE ARBETE – UTREDA OCH ÅTGÄRDA
BEGREPP OCH DEFINITIONER
STYRANDE LAGAR OCH FÖRORDNINGAR/LAGAR SOM FÖRTYDLIGAR
KONTAKTPERSONER
2
3
4-5
6-7
8
9
10
11-14
15
16-17
18-19
20-22
23
BILAGOR
SESAMPLAN OCH UTVÄRDERINGSMALL
ÅRSCYKEL
BLANKETT FÖR ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING
Trakasserier
En kränkning utifrån diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder (3).
Kränkningar
Att någon förlorar sin trygghet och värdighet som inte avser
diskrimineringsgrunderna (3).
24-28
#
#
Viktiga begrepp att känna
till. Siffrorna du ser inom
parantes här och där är
hänvisningar till
styrdokument förklarade på
sidan 19-22.
Främjande/generellt arbete
Syftar till att förstärka respekten för allas värde och omfattar
samtliga diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och
bedrivs utan förekommen anledning i det vardagliga arbetet (6).
Förebyggande/riktat arbete
Det förebyggande arbetet avser skolans insatser utifrån de
prioriterade målen. De syftar till att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier och kränkningar som i
kartläggningar identifierats som riskfaktorer (11).
Åtgärdande arbete
Innebär att upptäcka trakasserier och kränkningar, utreda och
vidta åtgärder för att förebygga framtida trakasserier och
kränkningar (15).
1
INLEDNING
Arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan (LBP) vid vår skola startade med en
sammanställning och en bearbetning av lagar och bestämmelser med utgångspunkt från
Skolverkets allmänna råd (6). Dåvarande chef för sektor samhälle bearbetade
underlaget tillsammans med delar av skolans lokala elevhälsoteam (kurator,
skolsköterska och specialpedagog). Syftet med underlaget var att finna stöd för hur
LBP ska struktureras samt förslag till planens innehåll.
Utifrån lagarnas krav (2, 3) på att LBP ska utgå från hur situationen är vid skolan ska
de samlade avidentifierade resultaten från skolsköterskornas hälsosamtal ges ökat
utrymme på skolan. Innehållet i den hälsoenkät som används omfattar flera
frågeställningar vilka hjälper skolan att kartlägga situationen. Hälsosamtalet erbjuds
alla åk1 elever vid skolan och genomförs i samband med hälsobesöket (2).
Rutinen med LBP är att den ska granskas, uppdateras och fastställas varje år. Rektor
har ansvar att tillsammans med skolans likabehandlingsgrupp (=lokala
elevhälsoteamen) starta upp processen som bedrivs i samverkan med elever,
skolledning och personal. Skolans aktuella kartläggning av resultaten från
hälsosamtalen, nu även brukarundersökning, utvärderas mot föregående års
prioriterade mål för att fastställa resultatet av likabehandlingsarbetet vid skolan. I
samband med detta arbete ska nya prioriterade mål fastställas. Innan en ny LBP
fastställs ska skolan beakta underlaget för planen för att säkerställa att lagar/direktiv är
desamma.
Rektor har ansvar för att tillsammans med skolans likabehandlingsgrupp se till att
elever, vårdnadshavare och personal är väl bekanta med planen och dess innehåll.
Alla som arbetar vid Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola ska arbeta för att
främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet
och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder. Skolan ska arbeta för att förebygga alla slags trakasserier
och kränkande behandling. Om något ändå skulle hända vid skolan ska detta skyndsamt
utredas och åtgärdas.
2
VISION
Skolans generella och riktade arbete för att motverka kränkningar och
trakasserier strävar mot att åtgärdande insatser inte ska behövas.
Skolans förhållningssätt för att uppnå visionen är elevens/barnets bästa (1) som
utgångspunkt för att skapa trivsel, trygghet och arbetsro på skolan.
Skolans personal ska vara vuxna föredömen för vår likabehandlingsplans intentioner.
SYFTE
Skolans förhållningssätt till kravet på likabehandlingsplan
Skollagen och diskrimineringslagens krav på skolan för ett målinriktat arbete för att
aktivt främja likabehandling och motverka trakasserier och kränkningar är tydligt. Det
är en självklarhet att alla vid skolan ska vara trygga och respekterade för den man är (4).
Skolan har två övergripande uppdrag; kunskapsmålen samt de sociala målen.
Förutsättningarna för skolan att uppnå kunskapsmålen ökar om alla elever upplever sig
respekterade för den man är, känner trygghet och tillit till kamrater och vuxna samt
ansvar, inflytande och delaktighet i utbildningen. Skolan ska präglas av höga
förväntningar och ett respektfullt förhållningssätt gentemot alla elever. Skolans
likabehandlingsarbete är en mycket viktig del i strävan att uppnå de sociala målen.
Skolans mål ska därför vara att aktivt verka för en väl förankrad och ”levande”
likabehandlingsplan.
3
UPPFÖLJNING, ANALYS SAMT UTVECKLINGSOMRÅDEN AV
HÄRNÖSANDS GYMNASIUMS LIKABEHANDLINGSPLAN (LBP) INFÖR
2015
UPPFÖLJNING
Skolans uppföljning av LBP har genomförts via skolsköterskornas hälsoenkät (åk 1och
3) samt brukarundersökning (åk2). I arbetet med att analysera resultatet för revideringar
har elevhälsa, klassråd, program/skolkonferenser samt skolledning under ht 2014 varit
delaktiga.
ANALYS
I utfallet av uppföljningen kan vi glädjande se ett bra resultat i skolans främjande arbete
med relationer. I skolans förebyggande arbetet fokuseras fyra områden där två av dessa
tangerar det främjande arbetet nämligen elevers upplevelse av trygghet/upplevelsen av
att vara retad/utstött/illa behandlad (ca.95-98% upplever trygghet/inte vara utsatt) samt
elevers upplevelse av att det finns vuxna att vända sig till (cirka 90 % upplever att det
finns vuxna att vända sig till).
Det vi var mindre nöjda med i utfallen var våra två andra förebyggande områden,
nämligen elevers upplevelse av arbetsro samt upplevelsen av stress. Vi kan se att en
fjärdedel av eleverna ibland eller sällan upplever arbetsro samt att mer än hälften av
flickorna ofta eller alltid upplever stress i åk 3 (pojkar 20%), en upplevelse som
fördubblas från åk 1 till åk 3. Dessa fakta har varit grunden för skolans diskussioner för
vilka åtgärder som ska vidtas för en förändring/förbättring. I diskussionerna kunde vi
konstatera att det finns en viss förståelse att stressen ökar pga. att gymnasiet snart ska
avslutas – ex. vad ska hända efter gymnasiet? Räcker mina betyg/pressen att förbättra
betyg? Oavsett yttre faktorer så finns en stress och vi måste vidta åtgärder.
Efter skolkonferensen 17/12 2014, där vi samlade in förslagen på åtgärder från
programmen, så samlades elevhälsan för att tillsammans med skolledning strukturera
förslagen. Vi kunde se att förslagen med arbetet att förbättra arbetsron samt upplevelsen
av stress till viss del går in i varandra samt att det blir viktigt att begränsa åtgärderna och
att fokusera vad som verkligen kan förbättra situationen och möjliggöra uppföljningar.
Många av de revideringar/utvecklingsområden som presenteras på nästkommande sida
innebär inga förändringar i LBP, utan att skolan ska se över att rutiner med
ordnings/trivselregler verkligen fungerar, att programmål utvecklas, att schemarutiner
utvecklas med mera.
4
UTVECKLINGSOMRÅDEN INOM LBP ARBETET 2015
•
•
•
•
Ordnings/trivselregler – i skolans ordnings/trivselregler framkommer det att
respektive klass tillsammans med klasshandledare ska komplettera skolans
övergripande regler med klassens egna regler för att skapa arbetsro, något som även
motverkar stress. Det blir nu viktigt att alla klasser upprättar dessa regler samt att de
sedan följs upp regelbundet. I denna process skapas den viktiga kontinuerliga
möjligheten till kommunikation om hur arbetsron upplevs och positivt kan utvecklas i
klassen. Åtgärden kan vid behov ske omgående, men senast i samband med skolstart ht
2015.
Mobiltelefoner - i diskussionerna med eleverna anser många att lärarna kan vara
strängare i hanteringen av telefonerna. Vi upplever, även om reglerna är tydliga i
skolans ordnings/trivselregler, att det finns ett behov av en gemensam diskussion kring
mobiltelefoner vid skolan för ett bättre stöd till lärare för att skapa arbetsro. Under
våren 2015 kommer diskussionerna att initieras.
Läxhjälp – vid vissa program har det skapats pluggcafé, läxstuga etc. utöver ordinarie
schema, en möjlighet till extra stöd och hjälp i studierna. Inför ht 2015 så ska skolan se
över möjligheten att organisera detta vid fler program utifrån att elever som nu har
möjlighet till detta upplever att det bl.a. motverkar stress.
Studieteknik – i revideringsarbetet kunde vi uppleva ett behov av stöd till eleverna för
att utveckla studietekning samt eget ansvar för att möjliggöra detta, i syfte att bl.a.
motverka stress. Vi kommer därför from ht 2015 att med specialpedagogerna
genomföra riktade insatser med samtliga åk 1 elever.
ÖVRIGT
1. Provanhopningar samt Sesamarbete – programmens arbete med att utveckla
samordningen av prov samt uppföljning av hur sesamarbetet genomförs/ ämnes
integreras vid skolan, ska ingå i programmålsarbetet from ht 2015.
2. Föreläsningar – riktade föreläsningar till samtliga åk 1 elever kring upplevelsen att
vara utsatt för kränkningar/diskrimineringar kommer att genomföras.
3. Schema - schemaposition för IDH upplevs av många stressande (för kort tid till
ombyte), ska ses över inför schemaläggningen ht 2015.
4. Uppföljningsenkäter- för närvarande har skolan som sagt två underlag för
uppföljning av LBP (skolsköterskornas hälsoenkät samt brukarundersökning).
Under 2015 kommer skolan att utveckla sitt värdegrundsarbete för såväl personal
som elever genom ett BLUNS arbete (bemötande, ledarskap, utveckling, nära
samhället, samarbete). I detta arbete kommer ytterligare underlag att ges via
enkätsvar för att ”mäta temperaturen” i skolans LBP arbete.
5. Anmälan kränkning – samtliga medarbetare kommer att uppmärksammas på att
skolan ska använda blanketten ”Anmälan för kränkning” för vidare åtgärder om
anledning uppkommer. Denna kommer nu att finnas som bilaga till LBP.
5
FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE
Organisation (arbetssätt, schema, lokaler och förutsättningar)
Syftar till att förstärka respekten för allas värde och omfattar samtliga
diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen
anledning i det vardagliga arbetet (6).
Utgångspunkter för arbetet – trivsel, trygghet och arbetsro
Det främjande/generella arbetet under läsåret innehåller två prioriterade områden,
relationer och sex och samlevnad (SeSam). Dessutom övrigt främjande/generellt arbete
och vilket ansvar skolledningen har. Det främjande/generella arbetet stödjer det
riktade/förebyggande arbetet.
RELATIONER
VAD
Utveckla relationer (bemötande, förhållningssätt) i skolan mellan personal och elever.
Syftar till att skapa ökad trygghet och därmed förutsättningar för förbättrad
kommunikation.
VARFÖR
Skolans värdegrundsarbete ska ske i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna (se sid 19, SL 1 kap §5). Utifrån skolans
analys av genomförd kartläggning under våren 2012 framkom generellt ett behov av
riktat arbete med relationer (bemötande) som ger förutsättningar för trygghet och därmed
förbättrad kommunikation. Målet med förbättrade relationer/kommunikation är att alla
elever vid skolan ska uppleva det möjligt att alltid ha någon vuxen att vända sig till.
Lyckas skolan med arbetet får personalen i ett tidigt skede insikt i elevernas situation dvs
om de upplever stress, avsaknad av arbetsro, ser någon som blir retad eller själv blir
retad/ illa behandlad/utstött etc. Framgång i detta arbete skapar möjlighet till tidiga
insatser vilket är liktydigt med ett skyndsamt arbete (se sid 19, SL 6 kap § 10). Detta ger
också förbättrade förutsättningar för värdegrundsarbete i olika forum.
6
HUR/VEM
Arbetet ska ske på fyra nivåer (1. Individ 2. klass 3. program 4. skola):
1. Inventera och utveckla förbättrade relationer mellan enskilda elever och
klasshandledare (kh), kurslärare, elevassistenter, elevhälsa samt skolans övriga
personal. Hur detta arbete utvecklas ska presenteras av berörda vid höstens
medarbetarsamtal. En väg för kh kan vara att utveckla elevernas
utvecklingssamtal med att delge/diskutera personliga mål/egenskaper som är
viktiga nu och för framtiden. Möjliga enskilda åtgärder kan med fördel diskuteras
gemensamt i arbetslagen. (VEM – berörd personal ).
2. Utveckla förbättrade relationer i klasserna med stöd från klasshandledare. Detta
arbete ska ske genom att kh tar ansvar för att tillsammans med klassen
komplettera skolans trivselregler med minst två stycken kompletteringar för
berörd klass. Målen ska upprättas i syfte att skapa trygghet och arbetsro utifrån
klassens förutsättningar (stärka klassgemenskapen). Resultatet av arbetet ska
presenteras av kh i samband med skolslut. Skolledningen ansvarar för att
uppdatera skolans trivselregler vid skolstart. (VEM - kh, skolledning).
3. Inventera och utveckla förbättrade relationer vid programmen.
Arbetslagssamordnaren ska ansvara för att arbetslaget under ht presenterar
åtgärder för att främja relationerna vid programmet.
(VEM - arbetslagsamordnare).
4. Inventera och utveckla förbättrade relationer vid skolan. Rektor ska ansvara för
att, tillsammans med övrig skolledning och elevhälsa, presentera åtgärder för att
främja relationerna vid skolan. (VEM - rektor, skolledning, elevhälsa).
7
FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE - SESAM
SESAM
VAD
Att utveckla skolans arbete med SeSam utifrån elevernas behov och utbildningens
nationella styrdokument.
VARFÖR
Eleverna ska bli kompetenta att ta ansvar för sig själva och andra när det gäller kärlek,
sexualitet och samlevnad samt i ett livsperspektiv lägga grunden till en trygg och säker
sexualitet samt en god reproduktiv hälsa.
Undervisningen syftar till att fördjupa elevernas kunskaper om sex och samlevnad och
den ska leda till en förståelse för sexualitetens mångsidighet. Undervisningen ska främja
likabehandling och motverka kränkningar och trakasserier som har sin grund i kön,
könsöverskridande identitet och uttryck samt sexualitet genom att eleverna får kunskap
om och möjlighet att reflektera över diskrimineringsgrunderna.
HUR/VEM
Arbetet med SeSam kan bedrivas på olika sätt:
o
o
o
o
Integrerad i de gymnasiegemensamma ämnena (sv, eng, ma, nk, sh, re, hi, idr)
Tematiskt på klassnivå och/eller programnivå
Fånga ögonblicket i möten elev - personal på individnivå
Övergripande, av skolan anordnad aktivitet, som teaterföreställning,
föreläsning etc.
En mix av ovan beskrivna arbetssätt har inom forskningen visat sig vara optimalt. För
att undervisningen i SeSam ska utvecklas på bästa sätt ska den utvärderas regelbundet.
Detta görs genom att:
Lärare samtalar med rektor om hur LBP-arbetet (bl a SeSam) bedrivs i det årliga
medarbetarsamtalet.
Arbetslag/ämneslag utvärderar efter SeSamaktivitet.
Skolan kommer fr o m höstterminen 2015 att följa upp programmens LBP-arbete (bl a
SeSam) som en del i programmålsarbetet.
Vidare information om SeSams vision, syfte, mål samt ansvar – se bilaga
Sesamplan/utvärderingsmall.
8
ÖVRIGT FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE
VAD
Information/arbete med
LBP. Detta ska bland
annat ske utifrån skolans
ordnings/trivselregler.
Klassen ska med stöd av
klasshandledare
komplettera dokumentet
med egna
trivselåtgärder.
Aktivt arbete med
värdegrundsfrågor
och jämställdhetsfrågor
VARFÖR
HUR
VEM
Planen ska vara ett
levande dokument.
Klassens
kompletterande
trivselåtgärder ska
motverka stress samt
skapa arbetsro.
Uppföljning på
klassrådstid,
programkonferenser,
skolkonferenser.
Kh,
skolledning.
För måluppfyllelse
enligt gällande
styrdokument
(respekten för varje
människas värde,
bemötande av
varandra, attityder,
värderingar etc )
Ansvarig initierar
diskussioner kring
aktuella frågeställningar
vid exempelvis
klassrådstiden. Utfallet i
enkäter ska kontinuerligt
diskuteras (BLUNS,
brukarundersökning,
skolsköterskors
hälsoenkät). Skolans
elevhälsoteam kommer
under året att skicka ut
vissa frågeställningar.
Kh,
elevhälsa,
skolledning.
Skolledningen ansvarar
för att årligen initiera en
föreläsning om hur det
kan upplevas att vara
utsatt/kränkt (åk 1).
Samarbete
vårdnadshavare.
För måluppfyllelse
enligt gällande
styrdokument. Ett
gott samarbete med
vårdnadshavare
främjar insikt i, och
förståelse för,
skolans LBParbete. Detta skapar
goda förutsättningar
för framgång.
Information vid föräldramöte
åk 1.
Deltagande vid
utvecklingssamtal
Spontan/behovsrelaterad
kontakt.
Kh,
elevhälsa,
skolledning
9
FRÄMJANDE/GENERELLT ARBETE – SKOLLEDNINGENS ANSVAR
•
Ansvar för att en likabehandlingsgrupp finns som kontinuerligt följer upp arbetet med
LBP.
•
Ansvar för att initiera till den årliga uppdateringen av LBP.
•
Ansvar för årlig uppdatering av skolans trivselregler (ordningsregler). Dessa ska ligga till
grund för bl.a. LBP arbetet.
•
Ge eleverna möjlighet att påverka och bli delaktiga i den årliga uppdateringen av LBP
(klassråd, programkonferenser, skolkonferens, elevskyddsombud).
•
Ansvar för att elevskyddsombud utses med uppdrag att bl.a. ingå i kommande
uppdateringen av LBP.
•
Ansvar för att tillsammans med LEHT se över och utveckla kommande års kartläggning
inför uppdateringen av LBP.
•
Möjliggöra och aktivt stödja temadagar och andra förebyggande aktiviteter.
•
Övergripande ansvar för att tillsammans med elevhälsan skapa samarbeten med berörda
myndigheter som bla polis och socialtjänst.
•
Aktivt verka för ett gott samarbete med föräldrar/vårdnadshavare, så att t ex
utvecklingssamtal och föräldramöten genomförs enligt direktiv.
•
Att se till att elevvårdskonferenser dokumenteras enligt lag och därmed möjliggöra att se
mönster. Dessutom ska skolledningen tillsammans med elevhälsan uppmärksamma och
följa klasshandledarnas arbete med uppföljning av elevers frånvaro.
•
Vid behov tillgodose fortbildning av personal.
•
Ansvar för organisation av elevdemokratiarbete med klassråd, programkonferenser samt
skolkonferenser.
Aktivt arbeta för en god psykosocial arbetsmiljö för alla på skolan genom att bl a
regelbundet granska den egna verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och
beslutseffekter.
10
FÖREBYGGANDE/RIKTAT ARBETE
Det förebyggande arbetet avser skolans insatser utifrån de prioriterade målen. De
syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkningar som i
kartläggningar identifierats som riskfaktorer (6).
Utgångspunkt för arbetet – trivsel, trygghet och arbetsro
I planen presenteras de fyra prioriterade områdena för det förebyggande arbetet som
identifierades under läsåret 2012/2013. Skolans kartläggning har skett med hjälp av
statistik från skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna i åk 1. Prioriteringar
gjordes från hälsoenkätens frågor med utgångspunkterna trivsel, trygghet och
arbetsro. Vid höstens medarbetarsamtal ska skolledningen ta del av hur arbetet
fungerar med samtliga förebyggande insatser.
VAD
1. Ingen elev ska uppleva att någon blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad
av andra elever på skolan (fråga 5a i hälsoenkät)
VARFÖR
Enligt lag och förordning är texterna mycket tydliga vad gäller skolans krav att efterleva
att ingen blir utsatt för kränkningar eller trakasserier. Förutom att det för den utsatte
skapar personligt och kanske livslångt lidande, så nås inte skolans krav på
måluppfyllelse. Alla ska känna sig trygga, ett måste för prestationer och välmående.
Arbetet med skolans förhållningssätt ”Total respekt för allas lika värde” ska vara centralt
för alla som arbetar vid vår skola.
11
HUR/VEM
Skolans prioriterade främjande arbete med ”relationer” (individuellt, klass, program,
skola) är en insats vi ser ska ge resultat för att motverka kränkningar och trakasserier.
Insatsen med förbättrade relationer (bemötande) ökar de vuxnas förtroende och ansvar
och leder till en förbättrad kommunikation.
•
Skolans prioriterade främjande arbete med SeSam ska även förbättra resultaten. Den
kunskap eleverna får i arbetet skapar förhållningssätt som motverkar kränkningar och
trakasserier (mycket vanligt att trakasserier sker pga kön, könsöverskridande identitet,
sexuell läggning).
•
Arbetet med arbetsro, respekt, höga förväntningar, elevsyn/se alla elever samt jämlikhet
ska vara levande diskussionsområden i skolan.
•
Vid klassrådstiderna är det viktigt att kontinuerligt arbeta för en förbättrad
arbetsmiljö/sammanhållning. Aktuella frågor som kan utgöra grund för
värdegrundsdiskussioner under klassråden skickas löpande ut via LEHT/skolledningen.
•
Skolans personal ska sträva efter att vara än mer synliga och ”närvarande” för eleverna i
skolans olika miljöer.
VAD
2. Alla elever ska känna att de har någon vuxen att vända sig till och prata med om det
som är viktigt för dem (fråga 18 i hälsoenkät)
VARFÖR
Lyckas skolan i arbetet med att alla har en vuxen att vända sig till i skolan så skapas en
ökad trygghet. Det ger möjlighet till förbättrad kommunikation vilket i sin tur ger skolan
möjlighet att skyndsamt agera och åtgärda brister. En förbättrad dialog bör dessutom
skapa förutsättningar för högre måluppfyllese.
HUR/VEM
•
Den viktigaste förebyggande insatsen för att alla ska uppleva att de har en vuxen att
vända sig till, är densamma som i skolans prioriterade främjande arbete med ”relationer”
(se sid 5-6). Där ska enligt fastställd struktur (nivå 1-4 Främjande arbete, relationer)
kurslärare, kh, elevhälsa samt skolledning presentera hur respektive grupp utvecklar
relationerna.
12
VAD
3. Alla elever ska uppleva arbetsro på lektionerna (fråga 2 i hälsoenkät)
VARFÖR
Enligt nya skollagen så är elevernas rätt till arbetsro en av de centrala förhållningssätten.
Därför blir det angeläget att vår skola förbättrar utfallet i kommande kartläggning.
Arbetsro är grunden för trygghet, trivsel och prestationer.
HUR/VEM
•
Även här blir det främjande arbetet med relationer centralt i det förebyggande arbetet.
Det är framförallt kh arbete med att komplettera ordnings/trivselreglerna för klassen som
ska ge framgång i arbetet (se sid 6 - nivå 2).
•
I undervisningssituationen har läraren ansvaret för att skapa arbetsro. Vad som uppfattas
som bra arbetsro kan skifta mellan lärare, elever och kurser. Det är därför av största vikt
att läraren öppnar upp för dialog om arbetsro. Undervisande lärare bör även ta del av vad
klassen fastställt i sina kompletterande trivselregler. Utgångspunkten för att lyckas är en
ömsesidig respekt med ett tillåtande och trevligt arbetsklimat där förväntningar på lärare
och elever klargörs. Uppstår problem i arbetet med att skapa arbetsro ska elevhälsan eller
skolledningen tidigt kontaktas för vidare gemensamma åtgärder.
VAD
4. Ingen elev ska behöva uppleva stress över skolarbetet (fråga 4 i hälsoenkäten)
VARFÖR
Grundläggande för allas välmående och trivsel är att ingen ska uppleva kontinuerlig
stress. En långvarig upplevelse av stress får såväl psykiska som fysiska konsekvenser.
13
HUR/VEM
Följande förslag till insatser för att förebygga stress har inkommit:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
läxhjälp
samordna genomförandet av klassernas prov
utveckla elevernas studieteknik
enskilt stöd för att skapa personlig struktur i studierna
gemensam planering lärare/elever som ger stöd till eleverna och skapar framförhållning
mer återkopplande samtal om skolsituation (formativ bedömning)
mer grupparbeten och blockläsning
mer teambuilding/samarbete/peppning
kuratorsbesök i klasserna
flera hälsosamtal hos skolsköterskan
För vidare arbete med att motverka stress ska arbetslagen gemensamt diskutera fram
åtgärder (arbetsplan) som utgår från ovanstående förslag till insatser. Återkoppling sker
via program- och skolkonferenser.
Det finns ytterligare faktorer på fritiden som påverkar elevernas stress. En av dessa
faktorer är elevernas arbete på fritiden. Skolans möjlighet att till viss del positivt påverka
dessa faktorer sker via föräldramöten, elevhälsans/lärares/skolledningens möten med
elever.
14
ÅTGÄRDANDE ARBETE
Innebär att upptäcka trakasserier och kränkningar, utreda och vidta åtgärder för att
förebygga framtida trakasserier och kränkningar (6).
UPPTÄCKA
HUR
VEM
Genom att vara observant på elevers förhållningssätt, beteende, relationer, Alla
kommunikation etc. Något som kan ske fysiskt, verbalt, psykosocialt och
digitalt.
Alla vid skolan ska sträva efter att vara närvarande och agera i skolans alla m
(klassrum, elevhälsomöten hos kurator/skolsköterska, korridorer, skolgård,
omklädningsrum, skolans fik, matsalen etc)
Genom analys av kartläggning som sker i samband med
upprättande/revidering av LBP.
Rektor,
övrig skolledning
och elevhälsoteamet
Genom genomförandet av hälsosamtal med skolsköterskan.
Skolsköterskor
Genom arbetslagsträffar, samtal, enkäter m.m.
Lärare,
elevhälsoteamen,
skolledning
Genom utvecklingssamtal.
Klasshandledare
Genom elevdemokratiarbete dvs klassråd , programkonferenser,
skolkonferenser.
Berörd personal
15
ÅTGÄRDANDE ARBETE
Innebär att upptäcka trakasserier och kränkningar, utreda och vidta åtgärder för att
förebygga framtida trakasserier och kränkningar (6).
UTREDA/ÅTGÄRDA
Utgångspunkten för skolan arbete när kränkningar eller trakasserier sker är SL 6 kap.
§10:
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor
som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt
som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
Denna paragraf tydliggör två inledande åtgärder:
-
att all personal i skolan har skyldighet att agera och anmäla kränkningar och trakasserier
-
att anmälan ska ske utifrån att eleven anser sig utsatt. Detta innebär att samtal bör ske
med berörd elev/elever innan anmälan till rektor görs. Är eleven inte myndig ska
föräldrar informeras om att anmälan sker. Anmälan ska ske skriftligt på blanketten
Anmälan om kränkande behandling. (Se bilaga).
Rektor anmäler därefter ärendet till huvudmannen. I de flesta fall påbörjas
omgående/parallellt vidare utredning och åtgärder. Rektor eller den rektor uppdrar till tar
initiativ till att genomföra följande punkter:
16
1. Samtal med den utsatte.
2. Berörd utredare tar kontakt med föräldrar/vårdnadshavare för omyndig elev. Viktigt
3.
4.
5.
6.
7.
är att den utsatta eleven och föräldrar ger tillstånd till vidare åtgärder (punkt 3-6).
Samtal med den/de som utför trakasserierna eller den kränkande behandlingen.
Samtalen sker utifrån en fastställd samtalsmodell som finns i klasshandledarpärmen.
Samtalsmodellen syftar till att klargöra att utredaren inte tar ställning för någon utan
utreder opartiskt.
Åtgärder för vidare arbete fastställs. Åtgärderna kan vara allt från att ”be om ursäkt”
till att tillämpa SL kap. 5, 17§ (avstängning).
Uppföljning, samtal med berörda parter var för sig utifrån de åtgärder som fastställts.
Om den utsatte önskar så möts han/hon och den/de som kränker/trakasserar i ett
samtal.
När samtalen avslutats och den utsatte fått sin värdighet återupprättad, följer
utredaren ärendet ytterligare en tid för att säkerställa att ärendet kan lämnas.
Efter kränkning/trakasseri som har utretts/åtgärdats ska utvärdering ske. Ansvarig är
den/de som gjort utredningen. Detta bör göras i samverkan med
Likabehandlingsgruppen. Skriftlig återkoppling ska ske till huvudman genom
blanketten ”återkoppling kränkande behandling”. (Se bilaga).
Övrigt att beakta under ärendets gång:
-
Ärendegången ska dokumenteras av den/de som utreder.
vid behov ska elevhälsan kontaktas under processen.
båda parterna kan behöva hjälp att hantera det som hänt.
vid behov kan även myndig elevs föräldrar/vårdnadshavare kontaktas ifall eleven ger
sitt medgivande.
diskutera aldrig ärendet i klassen, utgångspunkten för ärenden av denna art är att de
är sekretessbelagda.
17
BEGREPP OCH DEFINITIONER
DISKRIMENERINGSGRUNDERNA
Det finns sju diskrimineringsgrunder som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.
Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat
sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande.
Funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
DISKRIMINERING
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften
begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband
med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering en diskriminering genom att behandla alla lika. Med detta
menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl
som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet
eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
18
ÖVRIGT
Likabehandling innebär att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det
innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt
diskriminering.
Kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Elev med det avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen.
Barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg
enligt skollagen.
Personal avser de anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet.
19
Psst….vill du veta mera?
I skolans underlag till Likabehandlingsplanen finns
aktuella kapitel och paragrafer i respektive lag och
förordning.
Styrande lagar och förordningar
Vill du ta del av underlaget? Kontakta någon i
likabehandlingsgruppen! Kontaktuppgifter finns
på sidan 21.
STYRANDE LAGAR OCH FÖRORDNINGAR
1. Barnkonventionen
2. Skollagen (SL 2010:800)
3. Diskrimineringslagen (2008:567)
4. Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160)
5. Allmänna föreskrifter (AFS:2001 1 kapitlet §6)
6. Skolverkets allmänna råd (2009:38)
7. Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144)
8. Statens offentliga utredning (SOU 2010:99)
20
LAGTEXTER SOM FÖRTYDLIGAR:
- Kravet på en Likabehandlingsplan
- Förhållningssätt i arbetet
- kravet på att reagera snabbt
Skollagen (SL)
1 kap. Inledande bestämmelser
Utformningen av utbildningen
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga
rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att
påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor
som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna
ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen
(2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är
integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den
personal som huvudmannen utser.
21
Diskrimineringslagen
2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier
7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller
studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i
samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är
utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna
trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra trakasserier i framtiden.
3 kap. Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt
skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som
kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa
examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt
främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller
söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§. Lag
(2010:861)
22
KONTAKTPERSONER
ANSVARIG FÖR LIKABEHANDLINGSPLANEN VID HÄRNÖSANDS GYMNASIUM
Rektor
Stellan Jakobsson
0611-34 84 21
070-225 35 11
stellan.jakobsson@harnosand.se
Rektor
Kenneth
Svanemar
Näslund
0611-34 85 03
070-252 11 72
kenneth.naslund@harnosand.se
Rektor
Lennart Forslund
0611-34 84 20
070-300 56 01
lennart.forslund@harnosand.se
KONTAKTPERSONER FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET VID
HÄRNÖSANDS GYMNASIUM
Kurator
Maria Hedberg
0611-34 84 42
070-191 55 54
maria.hedberg@harnosand.se
Kurator
Göran Lindblom
0611-34 84 47
073-274 30 11
goran.lindblom@harnosand.se
Skolsköterska
Maud Blad
0611-34 84 89
070-347 07 80
maud.blad@harnosand.se
Skolsköterska
Mona Sjöström
0611-34 84 96
070-191 68 05
mona.sjostrom@harnosand.se
Specialpedagog
Ingrid Löfgren
0611-34 84 33
070-190 38 93
ingrid.lofgren@harnosand.se
Specialpedagog
Malin LönnWretling
0611-34 89 03
070-365 81 05
malin.lonn.wretling@harnosand.se
23
SESAM
GENUS, SEXUALITET OCH RELATIONER
Vision
Eleverna ska bli kompetenta att ta ansvar för sig själva och andra när det gäller kärlek,
sexualitet och samlevnad samt i ett livsperspektiv lägga grunden till en trygg och säker
sexualitet och en god reproduktiv hälsa.
Syfte
Undervisningen syftar till att fördjupa elevernas kunskaper om sex och samlevnad och
den ska leda till en förståelse för sexualitetens mångsidighet.
Undervisningen syftar till att främja likabehandling och motverka kränkningar och
trakasserier som har sin grund i kön, könsöverskridande identitet och uttryck samt
sexualitet genom att eleverna får kunskap om och möjlighet att reflektera över
diskrimineringsgrunderna.
Mål
Sex- och samlevnadsundervisningen (SeSam) vid Härnösands gymnasium ska vara ett
kunskapsområde som är integrerat i olika ämnen samt övergripande.
Undervisningen ska vara genomsyrad av en positiv syn på kärlek och sexualitet, ha ett
inkluderande förhållningssätt och eleverna ska få vara delaktiga och efter förmåga kunna
påverka innehållet.
Eleverna ska ges möjlighet till fördjupade kunskaper om könsorganens anatomi och
fysiologi, om homo-, bi- och transsexualitet samt preventivmedel och säkert sex till
skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Eleverna ska ges möjlighet till att ifrågasätta sina normer och värderingar samt reflektera
över dessa. Områden som könsroller, jämställdhet och jämlikhet ska inkluderas.
Undervisningen ska vara normbrytande och utmanande avseende makt och kön och ske
med olika arbetssätt som skapar sammanhang och där goda samtal och reflektion ingår.
SeSam ska vara en viktig del i skolans riktade likabehandlingsarbete.
24
Ansvar
Rektor ansvarar övergripande för att ge SeSam förutsättningar genom att undervisande
personal ges möjlighet till nödvändig kompetens och att skolans organisation ger stöd för
undervisningen. Rektor ansvarar också för att skapa möjligheter till att genomföra
Sesamaktiviteter riktade till hela skolan.
”Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal
i skolan har
rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt
ansvar för att;
eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor
samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.”
SKOLFS 2011:144
”Vår bedömning är att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är av stor
betydelse för hur kränkningar som har sin grund i kön och sexualitet får
utrymme”
SOU 2010:99
25
UTVÄRDERING SESAMAKTIVITET
MÅL
Undervisningen ska vara genomsyrad av en positiv syn på kärlek och sexualitet, ha ett
inkluderande förhållningssätt och eleverna ska få vara delaktiga och efter förmåga kunna
påverka innehållet.
Eleverna ska ges möjlighet till fördjupade kunskaper om könsorganens anatomi och
fysiologi, om homo-, bi- och transsexualitet samt preventivmedel och säkert sex till skydd
mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Eleverna ska ges möjlighet till att ifrågasätta sina normer och värderingar samt reflektera
över dessa. Områden som könsroller, jämställdhet och jämlikhet ska inkluderas.
Undervisningen ska vara normbrytande och utmanande avseende makt och kön och ske
med olika arbetssätt som skapar sammanhang och där goda samtal och reflektion ingår.
Min klass:__________________________________________________________
Rita en ring runt en av siffrorna hur du tycker att SeSamundervisningen har varit.
1 motsvarar jättedåligt/jättelite och 6 motsvarar jättebra/jättemycket.
Jag tyckte att lärarna kunde förmedla en positiv syn på kärlek och sexualitet
1
2
3
4
5
6
Kommentar: _________________________________________________________
Jag tyckte att jag fick vara delaktig och påverka innehållet
1
2
3
4
5
6
Kommentar:__________________________________________________________
26
Jag tyckte att jag fick lära mig något om hur könsorganen ser ut och fungerar
1
2
3
4
5
6
Kommentar:__________________________________________________________
Jag tyckte att jag fick lära mig något om homo-, bi- och transsexualitet
1
2
3
4
5
6
Kommentar:__________________________________________________________
Jag tyckte att jag fick lära mig något om och preventivmedel
1
2
3
4
5
6
Kommentar: _________________________________________________________
Jag tyckte att jag fick lära mig något om säkert sex och sexuellt överförbara infektioner
1
2
3
4
5
6
Kommentar: ________________________________________________________
27
Jag tyckte att värderingsövningarna fick mig att tänka till och reflektera
1
2
3
4
5
6
Kommentar:________________________________________________________
Jag tyckte att jag fick lära mig något om könsroller, jämställdhet och jämlikhet
1
2
3
4
5
6
Kommentar:_________________________________________________________
Jag tycker att sammantaget betyg för Sesamundervisningen är
1
2
3
4
5
6
Kommentar:_________________________________________________________
Jag har följande tips på vad undervisningen i sex och samlevnad kan innehålla:
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
Tack för dina synpunkter!
28
Anmälan om kränkande behandling
SKN
Skollagen 6 kap 10 § Kränkande behandling.
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn”
Förskolechef/rektor är skyldig att anmäla vidare till huvudman. Anmälan ska göras skyndsamt.
Barnets/elevens namn
Förskola
Förskola/skola
Klass/grupp
Skola
(f-klass till gymn)
Övrigt
(fritids, ped. omsorg, öppen fsk)
Datum/tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid)
Kränkande behandling, ange vilken/vilka
Verbala trakasserier
Textbaserat, ex klotter
Digitala/sociala medier
Psykosocialt, ex ryktesspridning
Fysiskt våld
Annat
Om kränkningen kan kopplas till en diskrimineringsgrund, ange vilken/vilka.
Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap §5
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Kön
Ålder
Funktionshinder
Etnisk tillhörighet
Sexuell läggning
Religion/trosuppfattning
Beskrivning av händelsen
Vilka åtgärder har vidtagits/planerats?
Uppgiftslämnare
Datum
Namn
Befattning
Anmälan mottagen av förskolechef/rektor
Datum
Namn
Förskola/skola
Anmälan mottagen av huvudman samt beslut om åtgärder
Omständigheterna anses vara utredda
Återkoppling till huvudmannen ska ske datum:
Datum
Ärendet återsänds för vidare utredning och åtgärder
Kommentar
Namn
Upprättad 111118 rev. 120113
Kopia sparas i 2 år i pärm med register A - Ö på förskolans/skolans expedition, under ansvar av resp. skolledare.